Långtidsutredningen 1980 : [LU 80] : huvudrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Süwå

Lángücjs

Jtredçnngen

“ “

*gg/W

kJ

LJ

Huvudmpport

Statens offentliga utredningar WW 1980:52 Fä Ekonomidepartemen tet

Långtids-

utredningen

Huvudrapport

Utarbetad inom ekonomidepartementet Stockholm 1980

Omslag Håkan Lindström Jemström Offsettryck AB ISBN 9l-38-0596l-4 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1980

Förord

1980 års har utarbetats inom

långtidsutredning ekonomidepartementet

där arbetet har letts av planeringschefen Ulf Jakobsson och departemcntsrâdet Lars Dahlberg. Arbetet med den finansiella har analysen letts av departementsrådet Jan Herin. Utredningsrâdet har hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för de bedömningar som redovisas i utredningen. Det omfattande material som ligger till grund för arbetet och som insamlats och bearbetats av olika myndigheter, och orutredningsinstitut ganisationer har förtecknats i ett särskilt appendix. Ansvaret för detta material liksom för

bedömningarna däri vilar på de personer eller insti-

tutioner som anges i materialet. Sedan olika remissinstanser hörts torde regeringens syn på de ekonomiska problem som behandlas i utredningen komma att redovisas i l98l års reviderade finansplan. Utrcdningsarbetet avslutades i november 1980.

Innehåll

Förord .

TabeI/färtecktziiz g .

Diagramförteckning .

Del I Bakgrund och .

sammanfattning

Uppläggning och disposition . 1.1 Tidsperspektivet . Statistiken .

1 97 O-talet - de feIs/agna förväntningarnas ârtionde . Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . 2.2.1 Degodaåren. . . 2.2.2 Vändpunkten . . . . . . . . 2.2.3 Nya villkor för stabiliseringspolitiken 2.2.4 Nya stabiliseringspolitiska strategier. Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-talen .

2.3.1 Strukturomvandling och produktivitetstillväxt

2.3.2 Ändrade förutsättningar. . 2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet . 2.3.4 Balansbristerna och den fulla sysselsättningen

De politiska utgångspunk terna för utredningens arbete Inledning . . . .

De övergripande målen

Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ .

Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . Huvudalternativ l - en väg till balans 4.4.1 Inledning. . 4.4.2 Export och import .

6 Innehåll

4.4.3 Produktion och produktivitet . . 78 4.4.4 Energianvändning och energiproduktion 81 4.4.5 Bostadssektorn . . 82 4.4.6 Investeringsutvecklingen. . . . . 84 4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning 85 4.4.8 och sysselsättningens utveck-

Försörjningsbalansens

4.4.9 Den finansiella utvecklingen . . . . . . 91 4.5 Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans . . . . 95 4.5.1 Kvarstående trögheter på ekonomins utbudssida. 95 4.5.2 En fortsatt expansion av den inhemska konsumtio-

4.5.3 Effekterna utvecklingen 98 på den ekonomiska 4.5.4 Utvecklingsbildens delar. 99

Andra utvecklingsvägar 1 l 1 5.1 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . 111 5.2 Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner . 1 l 1 5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 111 5.2.2 Restriktioner avseende tillgången på arbetskraft . 1 12 5.2.3 Företagens svaga finansiella ställning som en restriktion för tillväxt . . . . . . . . . . . 113 5.2.4 Begränsningar i skogsindustrins med rå-

försörjning

vara . . . 114 5.2.5 Utvecklingsbilden . . 115 5.3 Alternativ 4 - högre . . . . . . . . 1 17

oljepriset

5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 117 5.3.2 och svag internationell tillväxt . 118

Oljeprischock

5.3.3 Utvecklingsbilden . . . . . . . . . . . . 119 Alternativ 5 - mot balans vid snabb offentlig konsumtionstillväxt . . . . . . . . . . . . . 120 5.4.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 120 5.4.2 Utvecklingsbilden . 121

6 Sanunzmfuttzzrzde synpunkter . 125

6.1 Bakgrunden . 125 6.2 En väg mot balans . 126 6.3 Krav på politiken 127 6.4 Fördelningsproblemen 128 6.5 Tidsaspekten . 129

Del II Analys av huvudalternativen 131

och metod 133 S_ yfte, uppläggning Syfte och uppläggning. 133 Arbetsmetod . 134

Den internationella . . . . . l 37 utvecklingen Tillbakablick under 1970-talet / 37 på utvecklingen

Innehåll 7

2.2 Utvecklingen fram till 1980-talets mitt . . . . . . . 2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna utgångspunkter för bedömningarna av den fortsatta utveck-

2.2.2 Prognos för OECD-ländernas utveckling 2.2.3 Den globala bilden . . . Världshandeln . . . . . . 2.3.1 Världshandelns volymutveckling .

2.3.2 Oljemarknaden. . . . . .

2.3.3 Världshandelns prisutveckling .

Produk tionskapacitetens utveckling.

Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . . . . . 3.2.1 Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer . 3.2.2 Sammanfattning 3.2.3 Befolkning . . . . 3.2.4 Relativa arbetskraftstal 3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning 3.2.6. Frånvaro och medelarbetstid Produktivitet och produktion 3.3.1 Inledning. . . . . . . . . . 3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979 3.3.3 Utvecklingen under 1980-talet .

Bvtesbalaizs och utrikeshandel . . . . . Den historiska utvecklingen och aktuell problembild

Sammanfattning av kalkylerna för bytesbalans och utrikeshandel. Export- och importprisernas utveckling . Varuhandeln . 4.4.1 Varuexporten 4.4.2 Varuimporten Tjänstehandeln . Transfereringarna .

Utvecklingen av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter Den totala konsumtionens sammansättning och utveckling Den privata konsumtionens utveckling . 5.2.1 Bakgrund. . . . . . . . . .. 5.2.2 Prognosmetod och varugruppsindelning 5.2.3 Prognosen för den privata konsumtionen Andra välfärdsaspekter

Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion Inledning_ _ , _ _ Denoffentligasekto . . . . . . . . . 6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin .

8 Innehåll

6.2.2 Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruktur . . . . . 239 6.3 Offentlig konsumtion . . . . . . 240 6.3.1 Utvecklingen under tidigare år . 240 6.3.2 Baskalkyl för 1979-1985 . 241 6.3.3 Utvecklingen enligt alternativ 1 246 6.3.4 Utvecklingen enligt alternativ 2 255 6.4 Offentliga investeringar . . . . 258 6.4.1 Utvecklingen under tidigare år. 258 6.4.2 Kalkyler förl979-1985 . 260

Industrin 263

7.2 Den industriella utvecklingen under efterkrigstiden , 263

7.2.1 Utvecklingen under 1950- och 1960-talen . 263 7.2.2 Utvecklingen under 1970-talet . 267 7.2.3 Sammanfattning . . . . . . 271 7.3 Industriutvecklingen i de två alternativen 271 7.3.1 Strukturutvecklingen. . . . . . . . . . . 271

7.3.2 Internationell efterfrågan på svensk industris export 274

7.3.3 Den inhemska efterfrågeutvecklingen 275 7.3.4 Produktion . 275 7.3.5 Investeringar 277 7.3.6 Produktivitet 279 7.3.7 Sysselsättning 280 7.3.8 Sammanfattning 282 7.4 Branschbedömningar . 283

Utvecklingen i övriga privata rtärizzgslivssektorer 303 8.1 Allmän översikt. . . . . . 303 8.2 Jordbruk, trädgårdsodling och fiske . . . 305 8.2.1 Jordbruk. . . . . . . . . . . . 305 8.2.2 Trädgårdsnäringen 310 8.2.3 Fiske. . . . . . . 31 1 8.2.4 Sammanfattning av kalkylerna. 312

8.3.1 Allmänna utgångspunkter och problembild 3 l 3 8.3.2 Skogsråvara för eldning. . . . 318 8.3.3 Långtidsutredningens beräkningar 319 8.3.4 Sammanfattning 322 8.4 Byggnadsverksamhet. . . . 323 8.4.1 Bakgrund och problembild . 323 8.4.2 Produktion och produktivitet . 325 8.4.3 Investeringar 327 8.4.4 Sammanfattning 328 8.5 Varuhandel- . . 329

8.5.1 Detaljhandeln . 330

8.5.2 Partihandeln 332 8.5.3 Investeringar . . . . . . . . 333 8.5.4 Långtidsutredningens beräkningar . 334

Innehåll 9

8.6 Samfärdsel . . . . . 8.6.1 Person- och godstransporter. 8.6.2 Investeringar m. m.. 8.6.3 Sjöfart . . . . . 8.6.4 Post- och telekommunikation 8.6.5 Långtidsutredningens beräkningar Bostäder . . . . 8.7.1 Bakgrund. . . . . . . . . . . 8.7.2 Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet 8.7.3 Långtidsutredningens beräkningar 8.7.4 Sammanfattning . Privata tjänster . . . . . 8.8.1 Produktionsstrukturen . 8.8.2 Utvecklingen i skilda branscher 8.8.3 Lángtidsutredningens beräkningar

Energiförsörjningen

8.9.1 Bakgrund. . . 8.9.2 Energianvändningen . . . . . 8.9.3 Produktion och tillförsel av energi.

Arbetsmarknaden . . . Arbetsmarknadens funktionssätt 9.1.1 Inledning. . . . . . . . 9.1.2 Balansen på arbetsmarknaden . 9.1.3 Rörligheten på arbetsmarknaden . . 9.1.4 Faktorer bakom den minskade rörligheten . Sysselsättningens utveckling. . . . . . Den regionala sysselsättningsutvecklingen .

9.3.2 Regional fördelning av LU:s sysselsättningskalkyler. 9.3.3 Regionala arbetskraftsberäkningar . . 9.3.4 Regionala obalanser 1985

Pris; löne- och vinstutvecklingen Utvecklingen under 1970-talet _ Kalkylernas uppläggning . . . . . . . . . . . Prognosperiodens utveckling av priser, löner och vinster 10.3.1 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den

kon-

kurrensutsatta sektorn . . . . . . . . 10.3.2 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den skyddade sektorn . . . . . . . . . . 10.3.3 Prisutvecklingen för olika grupper av varor och

tjänster samt försörjningsbalansens utveckling i lö-

pande priser. . . . . . . . . . . . . Förutsättningar för en dämpad pris- och löneutveckling 10.4. l Reallöneutrymmet 10.4.2 Efterfrågeutvecklingen . 104.3 Skatter och inflation 104.4 Revalveringspolitik .

10 Innehåll

Den finansiella utvecklingen . . . . . . 421

ll.2.3 Industrins finansiering . . . . . 429

11.3.5 Fördelningen av hushållens konsumtionsutrymme mellan pensionärer, övriga transfereringsmottagare och löntagare . . . . . . . . . 445 11.3.6 Realinkomst efter skatt för hushållen . Statens inkomster, utgifter och sparande . 1 1.4.1 Statens inkomster 1 1.4.2 Statens utgifter . 1l.4.3 Statens budgetunderskott . Kommunernas inkomster och utgifter 11.5.1 Kommunernas inkomster . l 1.5.2 Kommunernas utgifter- , Bostadssektorns finansiella utveckling . . . . Socialförsäkringssektorns inkomster, utgifter och sparande Sparbalansens och skatteuttagets utveckling . . . . . Likviditetsutvecklingen samt finansieringen av statens budgetunderskott. . . . . . . . . . . . . 1 1.9.1 Penningmängden och likviditetsnivån i ekonomin . 1 1.9.2 Finansieringen av statens budgetunderskott .

Utvecklingen på län gre sikt Inledning. Utvecklingen fram till 1990 i alternativ l . 12.2.1 Bakgrund och förutsättningar. 12.2.2 Den makroekonomiska utvecklingen 12.2.3 Utvecklingen inom enskilda sektorer Två makroekonomiska perspektiv för utvecklingen

12.3.1 Bakgrund och förutsättningar. . . . . . 12.-3.2 1985-1990.

Försörjningsbalansens utveckling

l2.3.3 Utlandsskuld och räntebetalningar . 12.4 Avslutning_

Appendix I LU 78 och den faktiska utvecklingen

A ppetzcilix 2 Viktigare källor för 1980 års lån gtidsutredning .

Del III i tabellform

Sammanfattning .

Tabeller

Del I Bakgrund och sammanfattning

2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland

Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980

Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . . . . Produktion, sysselsättning och produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativl . . . . . . . Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enl. alternativ l Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enl. alternativl i i

Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt.

1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 1 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 .

Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt

1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Bytesbalansen 1979-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 2

Försörjningsbalansens utveckling 1979-1990. Alternativ 2 .

Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3

12 Tabeller

5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. A1ternativ3 117

5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 . . . 119

5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ4 . . . . . . . . . . . . . . 120 5.5 Alternativ 5 . . . 122

Försörjningsbalansens utveckling.

5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ5 . . . . . . . . . . . . . . . 123

Del II Analys av huvudaltemativen

2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-1änderna 1963-1979. . . . . . . . . . . . 138 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 . . . . 140 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-omrâdet 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 153 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979 samt prognos för 1979-1985 . . . . . 154 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985 158

3.1 Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördelning på förklarande komponenter . . . . . 166 3.2 Medelfolkmängden per åldersklass 1970-1990 . 170 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper . . 174 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 . 178 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt 182 3.6 Industriproduktivitetens utveckling 1970-1979 183 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979 . . . . . . . . 183 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och 1965-1979 . . . . . . . 184

bostadstjänster

3.9 Industriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l 184 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. in-

dustri och bostadstjänster 1970-1990. Alternativ 1 185

3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelade på komponenter . 187

4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 . 191 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar 1974-1935 . . . . . . . . . . . 192 4.3 Export- och importprisernas utveckling 1979-1985 196 4.4 exkl. fartyg,

Sveriges export jordbruks- och petroleumpro-

dukter fördelade på ländergrupper 1979-1985 . . . . . 200 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och investeringsvaror till OECD-området 1960-1985 . 200 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 203 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 206 4.8 Export och import av 1970-1985 . 210

tjänster

4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 . 21 l

Tabeller 13

5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugrupperna1965-1985 . . . . . . . . . . . 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgrupps- och delgruppsnivåiLU-modellen . . . . . . 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk

5.4 lnkomststruktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977. Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk gruppl977. Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977. . . . . . . Förmögenhetsfördelningen1975. . . . . . . . . . Beräknade investeringar i under åren

miljövårdsátgärder

1979-1985 . . . . . . . . enligt naturvårdsverket. Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977

Den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andelar av BNP 1965-1979 . . . . . . . . Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979 . . . . . . . . . . . . . Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika ändamål 1979 . . . . . konsumtionsutveckling inom olika ändamål Offentlig 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 . Baskalkyl för primärkommuner 1979-1985 Baskalkyl för landsting samt planer för 1979-1985 .

Industribranschernas andelar av förädlingsvärdet, antalet arbetade timmar och bruttoinvesteringarna 1979 samt 1985 enligt alternativ 1 och2 . . . . . . . . . Exporten från olika industribranscher 1965-1985 . Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 Produktionens saluvärde samt antal anställda enligt företagens förväntningar redovisade i DIS-enkäterna 1980 Bruttoinvesteringar i byggnader och maskiner inom olika industribranscher1965-1985 . . . . . . . Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 Antal arbetade timmar inom olika industribranscher 1965-1985. Verkstadsindustrins (exkl. varv) sammansättning 1979

Åkerarealens användning och avkastning 1965-1985 . Produktion av vissa animalier 1965-1985 . Fångster av saltvattenfisk 1970-1985 Sammanfattning av kalkylerna Avverkning i alternativ 1 och 2

14 Tabeller

Sysselsättning uppdelad på landsdelar . . . . . . . 321 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 322

Byggproduktionens utveckling 1970-1979 . . . . . . 323 Bruttoproduktion per arbetad timme . . . . . . . . 326 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 329

Detaljhandelns sammansättning 1979 . . . . . . . 330

Butikstyper inom dagligvaruhandeln 1978 . . . . . . 331 Partihandelns sammansättning 1979 . . . . . . . . 332 Varuhandeln 1965-1985 . . . . . . . . . . . . 334 Inrikes persontransportarbete 1960-1985 . . . . . . 337 Inrikes godstransporter 1960-1985 . . . . . . . . . 338 Samfärdselsektorns utveckling 1965-1985 . . . . . . 343 Avgång av bostadslägenheter 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning . . . . . . . . . . . . 346 Prognos över årligt bostadsbyggnadsbehov 1979-1985 med hänsyn till inkomst- och prisutveckling . . . . . . . 350 Investeringar och underhåll 1965-1985 . . . . . . . 353 Sysselsättning i sektorn privata . . . . . . . 354

tjänster Privata tjänster 1965-1985 . . . . . . . . . . . 359

Realpriser på energi i konsumentledet 1965-1979 . . . . 361

Slutlig energianvändning 1965-1985 . . . . . . . . 366

Totalt tillförd energi 1973-1985 . . . . . . . . . . 367

Antal sysselsattaiolika näringsgrenar 1965-1985 . . . . 388

Sysselsättningsutvecklingen i olika riksområden 1970-1979

och 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU-

kalkylen samt länsplanering 1980 . . . . . . . . . 394

Arbetskraftsresurser i olika riksområden under skilda förutsättningar beträffande flyttningsmönstret 1979-1985 . . . 396 Antal sysselsatta per riksområde 1979-1985 enligt den re-

gionala fördelningen av LU:s sektorberäkningar jämfört

med arbetskraftsresurser enligt fristående kalkyler

Utvecklingen av priser, löner och vinster 1970-1979 . Utvecklingen av export- och importpriser samt terms-of-

Utvecklingen av löne-, och netto-

kapitalförslitnings-

vinstandelar i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, löner och priser i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 . . . . .

Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och netto-

vinstandelar i den skyddade sektorn 1970-1985

Utvecklingen av asbetsproduktivitet, löner och priser i den

skyddade sektorn 1970-1985 . . . . . . . . Pris- och

volymutveckling för olika komponenter i försörj-

ningsbalansen1979-1985 . . . . .

Reallöneökning före och efter skatt 1979-1985 .

Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt spa-

rande 1970-1985 .

sou 1930; 52 Tabeller 15

11.2 Industrins kapitalstruktur1970-1985 . . . . . 1 1.3 Privata industriföretags räntabilitet, kapitaltillväxt och soliditetsutveckling1970-1985 . . . . . . 1 1.4 Hushållssektorns finansiella konto 1979-1985 . 11.5 Hushållssektorns kapital- och företagarinkomster 1979- 1985. 11.6 Hushållssektomstransfereringar1979-1985 . . . . . l 1.7 Offentliga sektorns transfereringar till hushållen 1979-1985 11.8 Hushållssektorns sparande 1970-1979. . . . . . . .- 11.9 Hushållssektorns finansiella tillgångar och skulder 1971- 1979. . . . . . . . . . . . . 11.10 Hushållens skattekvot 1979-1985 11.11 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1985. . . . . . . . . . 11.12 Den privata konsumtionens fördelning mellan transfereringar och övriga inkomster 1970-1985 1 1.13 Realinkomst efter skatt för hushållen 1979-1985 11.14 Indirekta skatter 1979-1985 11.15 Statens inkomster 1979-1985 . 11.16 Statens utgifter 1979-1985 11.17 Statliga subventioner 1979-1985 1 1.18 Statens transfereringar 1979-1985 11.19 Budgetunderskottet 1979-1985 . 11.20 Kommunernas totala inkomster 1979-1985 . 11.21 Kommunernas totala utgifter 1979-1985 . 1 1.22 Bostadssektorns finansiella konto 1970-1985 1 1.23 Socialförsäkringssektoms finansiella konto 1979-1985 11.24 AP-fondens inkomster och utgifter 1979-1985 . . . . . 11.25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ l 1 1.26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ 2 11.27 Skatteuttagets utveckling 1979-1985 . . . . . . . 1 1.28 Statens upplåning i riksbanken och utlandet 1970-1979 . 11.29 Penningmängdsnorm 1979-1985 . . . . . . . . 11.30 Tillskottet av likvida medel i banksystemet 1985 11.31 Bankernas köp av statspapper 1985 . . . 11.32 Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet 1985 11.33 Statens upplåning hos allmänheten . . . . . I 1.34 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 .

12.1 Bruttonationalproduktens tillväxt 1970-1990. Bidrag från olika komponenter . . . . . . . . . . . . . . 12.2 1960-1990 . . . . . .

Försörjningsbalans

12.3 Bruttoproduktion och sysselsättning 1970-1990 12.4 Export och import 1970-1990 . . . 12.5 Investeringsutvecklingen 1970-1990 . . . 12.6 i alternativ l och 2

Försörjningsbalansens utveckling _ .

12.7 Bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar 1979-1990 .

16 Tabeller

A1 1977-1980. i

Försörjningsbalansens utveckling Kalkyler

LU 78 och utfall . . . . . . . . . . . . 487 A2 Förädlingsvärdets 1977-1979. i LU 78 utveckling Kalkyler och utfall . . . . . . . . . . . . . . 488

Resursernas förde1ning1965-1985. . . . . . . . . 498 Konsumtion och investering inom privat och offentlig sek-

Privat konsumtion inom olika huvudvarugrupper 1965-1985. 499

Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 500 Bruttoinvesteringamasfördelning1965-1985 . . . . . 500 Byggnadsinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 501 Maskininvesteringar m. m. inom olika näringsgrenar

1965-1985. 501 Export från olika näringsgrenar1965-1985 . . . . . . 502

Importen av varor och tjänster fördelad efter produktions-

sektorer1965-1985. . . . . . . . . 502 13 Förädlingsvärde inom olika näringsgrenar 1965-1985 503 14 Näringsgrenarnas andelar av den totala produktionen

Export från olika industribranscher 20 Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 507 21 Antal arbetstimmar inom olika industribranscher 1965-1985 . 507 22 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 508 23 Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 508 24 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1979 . 509 25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 1 510 26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 2 51 1

Diagram

Del I

2.1 Tillväxt, inflation. arbetslöshet och bytesbalansunderskott i OECD-länderna. 2.2 Faktisk och prognoscrad i OECD-området och i utveckling Sverige . . . . . . 2.3 Dengodacirkeln. . . . . . . . . . 2.4 Industriproduktion och internationella priser

2.5 BNP-tillväxt och arbetsproduktivitet. Avvikelse från. trend _

1960-1973 . . . . . . . . . . 2.6 Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion . . . . . 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980 . . . . . . . . . . 2.9 Statsutgif ternas och statsinkomsternas reala utveckling budgetåren 1964/65-1979/80 . . . . . .

Årlig realränta efter skatt på bankmedel 1965-1979

Industrin och finansbolagen. Avkastning efter skatt på det egna kapitalet _ _ , _ _ , _

Industrisysselsättning och arbetslöshet .

Danmarks bytesbalans, ullandsskuld och räntebetalningar

Arbetsvolymens näringsgrensfördelning 1960-1979 Bytesbalans, utlandstillgângar samt räntebetalningar . . Investeringskvotens utveckling 1963-1979 samt 1980-1985 enligtalternativl. . . . . . . . . . . . . .. Volymutveckling för BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ] ,

BNP-ökningen och dess användning 1980-1985. Ältvernativ l.

Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor 1970-1985 .

Volymutvecklingen för BNI och total konsumtion

1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 . . . Investeringskvotens utveckling inom industrin 1963-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 _ , _ , _ Bytesbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Diagram

4.10 sysselsättningen inom industrin 1960-1980 samt 1980-1985 en1igtaltcrnativ2. . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av av totala sysselsättningen i antal personer 1960-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 . Sveriges utlandsskuld 1979-1990

Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som andel av arbetskraften (A)

jämfört

med antalet vakanser som andel av arbetskraften (V) . 5.2 Soliditctstrtvccklingen för de börsnoterade företagen utom . . . . bankcrochinvestmentföretag1970-1978 5.3 Tillväxt och bruttoawerkning i skogsbruket. Avverkning 1979-1985 enligt a1ternativ3 . . . . . 5.4 Oljeprisets reala utveckling enl. alternativ 4

Del II av huvudalternativen

Analys

2.1 Bruttonationalproduktens volymutveckling i OECD-områ-

2.2 Konsumentprisernas utvecklingi OECD-området 1960-1979 _, , _ ,

2.3 Relativprisutvecklingför olja _

3.1 Begreppiarbetskraftskalkylen . . . . . . . . 3.2 sysselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per vecka1970-1985_ _ _ _ _ _ _ _ 3.3 Immigration och emigration 1940-1990 3.4 Rc1ativaAK-tall970-1990 . . . . . . . . 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och

3.6 Relativ frånvaro 1970-1990

4.1 Bytcsbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar 1970-1979 4.2 Sveriges export och import. Priser samt terms-of-trade 1965-1979

Offentlig konsumtion 1965-1979 . . . . . . Baskalkyl för kommunal konsumtion 1979-1985 . Långtidsutredningarnas bedömningar av den kommunala konsumtionen och faktisk utveckling . . . . . . Offentliga bruttoinvesteringar 1965-1979 samt LU:s alternativa kalkyler 1979-1985

Förädlingsvärdets utveckling inom industrin under 1950-. 1960- och l970-talen _

Diagram 19

7.2 utveckling inom industrin 1950-1979 Arbetsproduktivitetens 7.3 utveckling inom industrin 1950-1979 Syssclsättningens 7.4 lndustriproduktionens utveckling i Sverige och i OECD-1änderna 1970-1979 samt utvecklingen av relativpriset för Svetill OECD-länderna 1970-1979 . riges export utveckling inom industrin 1963-1985 . Förädlingsvärdets utveckling inom industrin 1963-1985 Investeringskvotens Sysselsättningen inom industrin 1963-1985

av antalet brukningsenheter i olika storleks- Utvecklingen samt dessas andel av den totalt brukade arealen . grupper och koantalets utveckling 1965-1985

Mjölkproduktionens

Tillväxt och bruttoavverkning . . . . Anmälda slutavverkningar förolikaägare. . . . . över diameter i bröst- Virkesvärde och drivningskostnader

höjd för slutavverkning och gallring samt olika landsdelar Antal byggnadsverksamhet 1960-1979

sysselsatta inom

Maskinkapital, förädlingsvärde och sysselsättning

1970-1979 och underhåll i bostäder Investeringar permanenta

avgång och hushållsbildning 1960-1990 Nyproduktion.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Arbetslöshet, inflöde och varaktighet Vakanser, inflöde och liggtid . . . . . . . . . . .

Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

med vakanser 1965-1979

jämfört

Helårs- och delårsarbetskraften . . . . Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta Pâ egen begäran avgångna industriarbetare resp. industritjänstemän i procent av antalet anställda Inrikes över länsgräns . . . flyttningar Inrikes 1961-1979 . . . . . . . . . flyttningsnetton Antal sysselsatta män och kvinnor i olika näringsgrensgrup- . . . . . . . . . per 1970, 1979 och 1985. Syssclsättningens fördelning på näringsgrensgrupper 1965-1985 . . . . . . . . sysselsättningen inom industrin 1960-1985

Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1980 av den privata konsumtionens ökning 1970-1985 Fördelning Sambandet mellan lönekostnadsstegring per enhet och arbetsmarknadsläget 1970-1979 , _ . . . Löncökning samt skatteförändring 1964-1979

sektor 1970-1985 . Finansiellt sparande i privat och offentlig

20 Diagram

11.2 Bruttosparande och finansiellt sparande i företagssektorn 1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 427 11.3 Industrins räntabilitet, och bruttoinveste-

resursutnyttjande

ringar 1970-1980 . . . . . . . . . . . . . . . 429 11.4 Räntabilitet, finanskvot samt nyemissioner inom industrin 1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 434 11.5 Sparkvotcns 1970-1979 . . . . . . . . . 441 utveckling 11.6 Real likviditetskvot 1965-1985 . . . . . . . . . . 461

Del I

och sammanfattning Bakgrund

och disposition Upplaggning

1.1 Tidsperspektivet

LU 80 behandlar i första hand den ekonomiska utvecklingen i ett per-

har 1979 som basår. An-

spektiv fram till 1985. I analysarbetet utnyttjats

är att 1979 för närvarande är det senaste år för vilket fullstänledningen avseende ekonomins olika delar föreligger. diga statistiska uppgifter därmed av åren Långtidsutredningens medelsiktiga analysperiod utgörs

1979-1985. Betänkandet i tre delar. Del I omfattar vid sidan av en är disponerat

historisk en övergripande presentation av utredbakgrundsbeskrivning

gällande utvecklingen fram till 1985. I denna sammanningens analyser fattande presentation av framtidsscenarierna, som sker på en tämligen

aggrcgcrad nivå, har den nu föreliggande bedömningen av den övergri-

pande utvecklingen 1979-l980 beaktats. Det har skett genom att från de

beräknade för perioden 1979-1985 räkna av utveck- Litvecklingsbilderna

lingen 1979-1980. Den sammanfattande presentationen av utvecklingsalternativen i del I omfattar sålunda tidsperspektivet 1980-1985.

av utred-

I del Il av betänkandet, som ger en detaljerad beskrivning

två huvudalternativ för utvecklingen fram till 1985, sker redoningcns 1979-1985. Detsam-

visningen däremot genomgående i tidsperspektivet

del III, som omfattar en sammanfattning i tama gällcr betänkandets

bellform.

1.2 Statistiken

Den statistiska basen för analyser utgörs av

långtidsutredningens

SCB:s och dess historiska statistikserier över utnationalräkenskaper i skilda delar av ekonomin. I oktober 1980 skedde en relativt vecklingen och kraftig revidering av dessa serier. Långtidsutredningens beräkningar

presentationen i föreliggande betänkande baserar sig på den nya statisti- Utvecklingen av de historiska statistikserierna omfattar emellertid ken. Revidcringen 1979-1980 baserar sig fr. o. .m. 1970. Detta oaktat har LU i flera samman- därvid på bedömningarendast tidsperioden det lämpligt att i texten eller tabellerna ange den genom- na i regeringens bespahang funnit ringsproposition från snittliga tillväxten för perioden 1965-1970. Därvid har den gamla statisoktober 1980 (prop. tikens tillväxttakter använts. När presentationen skett i diagrammatisk 1980/81120) samt konform markeras detta i förekommande fall av ett brott i utvecklingskur- höstjunkturinstitutets van 1970. rapport 1980.

-

2 1970-talet de felslagna förväntningarnas

årtionde

2.1 Inledning

För industriländerna innebar efterkrigstidens ekonomiska utveckling

t. 0. m. 1970-talets framgång. Det var möjligt att

början en exempellös sätt förena en mycket snabb tillväxt i materiellt välstånd på ett unikt med full sysselsättning och stabila priser. I början av 1970-talet bröts

emellertid denna utveckling av en stark uppgång i inflationstakten följd

Det har därefter inte

av efterkrigstidens svåraste konjunkturnedgång.

varit för industriländerna att återvända till 1960-talets höga till-

möjligt

växttakter. Den tendens till uppgång och Stabilisering i västekonomierna som vi kunde se 1978 och 1979 avbröts brutalt av den senaste kraftiga Därmed tycks förhoppningarna om en återgång till

oljeprisstegringen.

1960-talets mönster av hög sysselsättning och låg inflation vara grusade. 1970-talet har därmed kommit att framstå som en vändpunkt i den ekonomiska utvecklingen. Diagram 2.1 belyser för OECD-området skillnaden mellan 1960-talets stabila utveckling och 1970-talets stagflation. 1970-talet har blivit de felslagna förväntningarnas årtionde. Medan

den goda utvecklingen under 1960-talet låg i linje med de prognoser som regeringarna gjorde. var den svaga 1970-talsutvecklingen i långa stycken

oförutsedd. Det tycktes vid ingången till 1970-talet naturligt att 1960-talets trender skulle fortsätta. På många håll ansåg man att det t. o. m.

fanns ett visst utrymme för höjningar av ambitionsnivån. Detta belyses

av diagram 2.2 som anger OECD:s av BNP-tillväxten i om-

projektioner

rådet samt de för den

projektioner som långtidsutredningarna gjort

svenska BNP-tillväxten. Medan under 1960-talet under-

projektionerna

skattade var överskatt-

tillväxtmöjligheterna l970-talsprojektionerna

ningar. Av störst intresse är kanske scenarierna från mitten av 1970-talet. De

belyser den tendens som funnits att betrakta trendbrotten i början av

1970-talet som tillfälliga företeelser. Detta synsätt formulerades klarast i McCracken-rapporten som publicerades 1977. En huvudtes i denna var att världsekonomins problem 1971-1975 kunde förklaras av en olycklig

samverkan av störningsfaktorer som var unika för just denna period.

Mot denna bakgrund skulle det vid en försiktig och väl genomförd stabiliseringspolitik vara möjligt att uppnå den tillväxt på 5,5 96 för OECD- l Towards Full Emområdet som angavs i OECDzs scenario från 1976 (se diagram 2.2). I ployment and Price Sta- Sverige präglades långtidsutredningarna 1975 och 1978 av ett likartat OECD, Paris, bility. synsätt. May 1977.

26 1 970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde

Index lndex 250- 7250

BNP 1960 = 100 Trend 1960-73: 225 halv Iogaritmisk skala ”225 5 % per år

200- - 200

Procent av

/Z

Procent av BNP

1,0- ___ \ 0 \

o\.fo \ou-u_._._._._.

0,5- Bytesbalansu nderskott

I I 1 1960 62

Diagram 2.1 Til/växt, Utvecklingen under senare delen av 1970-talet har emellertid demoni/l“”"› “rbemösh” “h strerat att komma svårigheterna ur problemen med låg tillväxt och hög bytesbalansunderskotti .. .. . in” a 1on. t. D etta ty er p att d å d et ar mera d› d e oran f.. d som OECD/ändarna_ Jupgåen ringar förklarar 1970-talets svaga utveckling.

2.2 Den internationella

utvecklingen

2.2.1 De goda åren

I ett långsiktigt perspektiv är den ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden unik. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i industriländerna var under 1950-talet något över 4 96 per år, medan den under 1960-talet

1970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde 27

Index |ndex 1960 = 100 270,_ 2603- 250.. OECD-området _-1_ Faktisk utveckling 240* __ __ Av OECD-sekretariatet prognoserad 230 utvecküng 220* 210* 200* 190* 180 170* 160* 150* 140* 130* 120* 110* 100*

Sverige . Faktisk utveckiing _ i LU:s kalkyler

813 År

Diagram 2.2 Faktisk och prognoserad BN P-utveckling i OECD-omrâdet och i Sverige.

28 1970-talet- de årtionde

felslagna förväntningarnas

legat nära 5 % pcr år. Detta skall jämföras med att genomsnittet tidigare under 1900-talet knappast överstigit 2 96. Efterkrigstiden har också kännetecknats av en stor stabilitet i olika avseenden, såsom och re-

jämna gelbundna konjunkturcykler och en lugn utveckling av den allmänna

prisnivån. Inom ramen för denna stabila var det att

utveckling möjligt

bedriva en framgångsrik som att den

stabiliseringspolitik, möjliggjorde

snabba kapacitetstillväxten också kunde utnyttjas för en snabb produktionstillväxt.

Hög tillväxt, god stabilitet, högt kapacitetsutnyttjande och full syssel-

sättning samverkade alltså i en god cirkel till 1950- och 1960-talens lyckosamma ekonomiska utveckling i industriländerna. En rad yttre faktorer denna utveckling.

möjliggjorde Utan anspråk på fullständighet har

vi här försökt sammanställa dessa faktorer som sammanfattats i diagram 2.3. Låt oss inledningsvis behandla de fem yttre faktorer, som finns angivna i diagrammet och som spelade en väsentlig roll för tillväxtprocessen

1. Det fanns efter kriget ett betydande teknologiskt gap mellan Förenta staterna och övriga industriländer. Detta uppstod huvudsakligen i samband med kriget. Störningarna i den internationella handeln, och de internationella kapitalrörelsema före kriget bidrog också. Detta

möjliggjorde en snabb produktivitetstillväxt i övriga industriländer

genom introduktion av teknologi som redan var etablerad i den amerikanska ekonomin. . I de flesta industriländerna fanns en betydande arbetskraftsreserv i

jordbruket. Genom möjligheten att rekrytera arbetskraft från jord-

brukssektorn kunde den förhållandevis högproduktiva industrin växa snabbt utan att detta resulterade i snabba lönestegringar. . Det fanns också viktiga faktorer som verkade för ekonomisk stabilitet. En sådan faktor var den dominerande och stabiliserande roll som den amerikanska ekonomin kunde spela. Dollarn var reservvaluta, och en stabil och fast dollar var en av hörnstenarna i det system av

fasta växelkurser (Bretton Woods-systemet) som byggdes upp efter

kriget. En förutsättning för den starka dollarn var i sin tur en försiktig amerikansk ekonomisk politik som prioriterade inflationsbekämpning och som ledde till en stabil amerikansk bytesbalanssituation. De stabila växelkurserna gentemot en fast dollar kom utan tvivel att utgöra en begränsning för inhemsk expansion och för löneökningar i industriländerna. Systemet bidrog därmed till den låga inf lationstakten under 1950- och 1960-talen. Förekomsten av ett trovärdigt system av stabila växelkurser bidrog också till en säkerhet och samstämmighet i förväntningarna om framtiden som var gynnsam för såväl investeringsutvecklingen som för tillväxten i internationell handel . Till världshandelns snabba tillväxt också handelsliberalisebidrog ringen efter kriget. Det allmänna handelsavtalet - GATT - lade grunden till den fortgående avvecklingen av tullar och handelshinder som genomförts under efterkrigstiden, främst genom den s. k. Ken-

SOU I980:52 1970-talet- de årtionde 29

felslagna förväntningarnas

Tabell 2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder Årlig procentuell ökning

möjliggjorde

positiv växelverkan mellan produktionstillväxt och handelstillväxt.

Den snabba handelstillväxten möjliggjorde stora produktivitetsvins-

ter genom internationell specialisering, medan den snabba BNP-ti1lväxten å andra sidan skapade de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb handelstillväxt. Tillväxten i världshandeln blev också exceptionellt snabb. Under 20-årsperioden 1953-1973 ökade sålunda världshandeln med i genomsnitt 8 96 per år, vilket som framgår av tabell 2.1 är unikt i ett historiskt perspektiv. . En annan väsentlig faktor var stabila priser på råvaror och Me-

olja. dan råvarupriserna med smärre fluktuationer nära nog följde priserna på bearbetade varor så det relativa priset på olja. Detta försjönk

hållande hade flera positiva effekter på industriländemas ekonomier.

a. De små prisvariationerna bidrog sålunda till en låg inflationstakt i industriländerna samt till stabilitet i relativpriserna.

b. Nedgången i oljeprisema bidrog till att priserna på industriländernas importvaror kom att sjunka i förhållande till exportvaror-

na. De bidrog därmed till en snabbare realinkomstutveckling i industriländerna. mot *. Tillgången på råvaror och billig energi drev på utvecklingen att ersätta arbetskraft med kapital i storskalig produktion, som oftill en snabb investerings- och ta är energikrävande. Detta bidrog produktivitetsutveckling.

. De sjunkande oljepriserna bidrog till att sänka transportkostna-

derna, vilket i sin tur bidrog till den snabba tillväxten i världshandeln. Vi har nu pekat på några av de viktigaste yttre faktorerna, som bidrog till att som finns skisserat i mitten av

möjliggöra det utvecklingsförlopp 2.3. Detta förlopp kan beskrivas på följande sätt.

diagram Inom ramen för den höga produktionstillväxten och terms-of-tradevinsterna var det att undvika fördelningskonflikter. Det gick

möjligt

därför att kombinera en snabb reallönetillväxt med en god vinstutveckling. Det var också att kombinera en god utveckling av reallönen

möjligt

efter skatt med en snabb tillväxt i den offentliga sektorn. Detta klimat bäddade dels för låga nominella löneavtal, vilket bidrog till en låg inflationstakt, dels till en god räntabilitet i företagen, vilket bidrog till snabba investeringsökningar. Till den goda investeringsutvecklingen bidrog också den stabila situationen på prissidan.

30 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas

Teknologigap Hög potential för strukturomvandling

Hög rea- Iiserad tillväxt

Högt kapacitetsutnyttjande Full sysselsättning

Små fördelnin -

problegn: G°d 5

vesteringstillväxt

stabilitet Låg inflation

Stabila och Fasta växelkurser Handelssjunkande energi- Stark dollar liberalisering Diagram 2.3 Den goda och råvarupriser cirkeln.

Under denna period slog också den keynesianska finanspolitiken igenom varigenom staten tog ett ansvar för sysselsättningen genom att driva en aktiv

konjunkturpolitik,

En grundtanke i den keynesianska teorin är att arbetslöshet och lågt

kapacitetsutnyttjande förklaras av att den effektiva efterfrågan i hela

ekonomin blivit för låg. Detta beror i sin tur på att det finansiella sparandet i ekonomin är för högt. Staten kan i denna situation öka sysselsättningen genom att öka den effektiva efterfrågan i ekonomin, vilket kan ske antingen genom skattesänkningar eller genom ökade offentliga utgifter. Staten därmed kompenserar det höga finansiella sparandet i den privata sektorn genom att låta sin egen budget gå med ett underskott. För att denna politik skall fungera krävs att en rad olika förutsättningar skall vara uppfyllda. För det första krävs en disciplin på pflS- och lönesidan så att den ökade efterfrågan från statens sida inte leder till inflationistiska pris- och lönestegringar.

SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 31

För det andra krävs att investeringarna i ekonomin följer med i det

uppsving som skapas av den ökade efterfrågan, i annat fall blir investeringarna för låga, vilket skadar den långsiktiga tillväxten och kan skapa ett permanent krav på statlig överefterfrågan.

För det tredje krävs att kapacitetsutnyttjandet, vare sig det är lågt el-

ler högt, är fördelat i ekonomin.

relativtjämnt För dct fjärde bör det tilläggas att teorin är gjord för en sluten ekono-

mi. I en öppen ekonomi med en stor utrikeshandel kommer en betydanatt läcka ut i form av ökad import. För de del av ef terf rågestimulansen

att inte enskilda länder skall komma i bytesbalanssvårigheter krävs att

flera länder bedriver en likartad politik. Dessa förutsättningar förelåg i hög grad under den tidigare delen av efterkrigstiden. Som vi redan har sett hade vi en betydande prisstabilitet och ett gott investeringsklimat. Därtill kom att de flesta industriländerna hade en likartad syn på den fulla sysselsättningen. I cfterkrigstidens klimat av prisstabilitet och hög investeringsvilja blev

det således för regeringarna att genom en aktiv konjunkturpolimöjligt tik nå ett högt kapacitetsutnyttjande och en låg arbetslöshet, tillsam-

mans med en låg inflationstakt och låga budgetunderskott. Detta var en mycket betydelsefull ekonomisk-politisk bedrift.

2.2.2 Vändpunkten

Under senare delen av l960-talet det framträda sprickor i den

började

positiva bild som målats upp här. I flera europeiska länder inträffade kraftiga löneökningar som inte var förenliga med den låga inflationstakt som ekonomierna dittills uppvisat. Efter en lång period där den materiella utvecklingen överträffat förväntningarna blev efter den mycket snabba tillväxten 1960-1965 förhållandet det omvända. Det skärpte fördelningskonflikterna. Man har också som en förklaring till löneutvecklingen i slutet av l960-talet pekat på det faktum att den lyckosamma tillämpningen av en aktiv konjunkturpolitik definitivt fått staten att framstå som garant för den fulla sysselsättningen. Risken för arbetslöshet vid ett högt avtal

uppfattades därmed som liten, vilket gjorde att incitamenten till åter-

hållsamhet bortföll. En annan viktig förklaring till den kraftiga löneökningen i de europeiska länderna kring 1968 var att den ökade inflationen i den amerikanska ekonomin tenderade att driva upp prisökningarna på bearbetade varor i internationell handel. Därmed steg vinsterna kraftigt i de europeiska länderna, vilket bäddade för höga avtal. Försvagningen av dollarn under senare delen av 60-talet genom expansiv amerikansk politik, var en fundamental förändring. Vietnamkriget och Lyndon Johnsons Great Society”-program drev fram stigande budget- och bytesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin. Detta ledde dels till ett förtroende för dollarn men också till en

sjunkande

ökad internationell likviditet genom att dollartillgodohavandena utanför Förenta staterna växte snabbt. Efter en åtstramning l968 växte det amerikanska underskottet återigen mycket kraftigt 1970 och l97l, vilket bi-

32 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas

drog till att göra den påföljande internationella konjunkturuppgángen

inflationistisk. I detta skede blev sammanbrottet för Bretton Woods-systemet oundvikligt. Efter ett antal inom ramen

växelkursjusteringar för systemet

övcrgavs detta i mars 1973. Detta var den slutliga bekräftelsen på att dollarn för denna gång spelat ut sin roll som ankare i det internationella monetära systemet. Efter en period där en fast dollar och en fast växelkurs spelat en väsentlig roll som norm för lönepolitik och stabiliseringspolitik i industriländerna erhöll vi en ny situation där varje land fick ett större ansvar för sin egen inflationstakt. Under 1970-talet ökade också spridningen i inflationstakt kraftigt mellan länderna. Samtidigt kom den långsiktiga växelkursutvecklingen delvis att spegla skillnaderna i inflationstakt mellan länderna. Samtidigt som de långsiktiga våxelkursrörelserna har speglat utvecklingen i respektive ekonomier har de kortsiktiga växelkursrörelserna ofta

präglats av kraftiga svängningar till följd av spekulativa kapitalrörelser. De kortsiktiga förändringarna har tenderat att ”skjuta för högt i för-

hållande till de underliggande tendenserna. Detta har försvårat prisstabiliseringen i de olika länderna och bidragit till en osäkerhet som tenderat att minska handelstillväxten och investeringstillväxten. Det är mot denna bakgrund man får se det ökande intresset för stabilitet i växelkurserna som regeringarna har visat mot slutet av l970-talet. I av 1970-talet

början rycktes också en annan av grundförutsättning-

arna för den lyckosamma [950- och 1960-talsutvecklingen undan, näm-

ligen de stabila energi- och råvarupriserna. Dåliga skördar i Sovjet och

Kina m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av vete på den intemationella spannmålsmarknaden. Därmed

började livsmedelsprisema stiga

kraftigt från l972. Senare under

konjunkturuppgången steg priserna på

metaller och övriga råvaror. Slutligen hösten 1973 den dra-

påbörjades matiska oljeprisstegring som kom att innebära en fyrdubbling av de no-

minella priserna inom loppet av mindre än ett år. Detta till att bidrog

öka inflationstrycket i västekonomierna och till att den efterföljande konjunkturnedgången 1974-1975 blev den kraftigaste under hela efter-

krigstiden. l den debatten tillskrevs

efterföljande prisexplosionen på råvaru- och oljesidan vad som då ansågs vara ett antal olyckliga tillfälligheter. Man

pekade på det allmänt spekulativa klimat som byggdes upp genom den

kraftiga likviditetsstegringen i världsekonomin; de dåliga skördarna och

konflikten i Mellanöstern som ströp Allt detta

oljetillförseln. bidrog

otvivelaktigt till utvecklingen 1973-1974. Senare delen av 1970-talet har emellertid visat att det var om mera i

fråga djupgående förändringar

världsekonomin. Detta belyses delvis av diagram 2.4, som visar utveck-

lingen av priserna på olja, övriga råvaror och färdigvaror tillsammans

med industriproduktionens utveckling 1960-1980. Åren 1970-1971 framstår som en vattendelare som föregås av en lugn

prisutveckling och som följs av kraftiga prisstegringar. Inom detta

mönster framträder två tendenser av särskild vikt. För det första förekom över huvud taget inga cykliska variationer i under

oljepriserna

l960-talet och endast

jämförelsevis små cykliska rörelser i råvampriser-

1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 33

na. Detta kontrasterar mot 1970-talet där och råvaror fått ett

oljepriser

anknutet till Mönstret

utpräglat cykliskt förlopp industrikonjunkturen. med kraftiga prisstegringar pâ råvaror och olja i anslutning till slutfasen

av konjunkturuppgången 1973 upprepas 1979. Därtill märks kraftiga för råvaror i anslutning till den blygsamma återprisstegringstendenser 1976. För det andra sker under 1970-talet en långsiktig rehämtningen till färdigvarornas nackdel. Tidigare hade förhål-

lativprisförskjutning

landet varit det omvända. på utbudssidan, som kommit Prisutveeklingen speglar en restriktion Diagram 14 Industri_ att bli betydelsefull sedan efterfrågan växt mycket snabbt under 1960- produkmm och Wern”. talet. När det gäller är det en viktig del i bilden att den amerikan- Iionella prisen

oljan

Prisindex Halv Iogaritmisk skala 1000._ (1961 = 100) 900-* 800- 700- __ oua? _- Flåvaror utom olja3 600* lndustriländernas export4

500-

400-

350-

300-

250-

200 -

-- . _.__-,,, 100_ & Procent 121 8-4 4_- 0 _4- lndustriproduktion5 (tolv månaders förändring) _8_ _12_

1 Priserna är uttryckta i SDR för 1971-1980 och i US dollar 1961-1970. 2 Prisindex för olja och oljeprodukter enligt HWWA i Hamburg. 3 Economists index. 4 Enhetsvärdeindex för industriländernas export enligt IMF. 5 lndustriproduktion i G 10-Iänderna och Schweiz.

34 1970-talet - de

felslagrza förväntningarnas årtionde SOU 1930:52

ska oljeimportcn började öka kraftigt vid slutet av 1960-talet. Vad gäller

oljan, där prisstegringen varit särskilt snabb, har också OPEC-kartcllen spelat en inte obetydlig roll. Kartellens styrka har emellertid legati att de grundläggande förhållandena på utbuds- och efterfrågesidan samverkat med dess intentioner.

Oljeprisstegringarna har haft flera fundamentala effekter på den eko-

nomiska utvecklingen i industriländerna.

El Industriländerna har fått ett försämrat bytesförhållande (terms-oftrade) gentemot omvärlden. vilket inneburit att det potentiella utrymmet för realinkomstökningar minskat. OECD-området har tenderat att komma i en permanent underskottssituation på bytesbalanssidan, vilket har inneburit en växande skuldbörda för området i dess helhet. För utvecklingsländerna har olje-

prishöjningarna genomgående inneburit att den redan tidigare svaga

situationen på bytesbalans- och skuldsidan har förvärrats. Detta har motsvarats av stora överskott och snabbt växande finansiella tillgångar för OPEC-ländernas del. under Bytesbalansutvecklingen 1970-talet sammanfattasi tabell 2.2.

D Olje- och råvaruprisstegringarna har bidragit till att höja inflations-

trycket i OECD-länderna.

De nämnda effekterna kan alla sägas vara av stabiliseringspolitisk natur. l ett längre perspektiv kommer också den förändring i relativpriserna på

energi som oljeprishöjningarna inneburit att ge djupgående förändringar

i de existerande mönstren av energiproduktion och energianvändning. Delvis har denna

process påbörjats genom att åtgångstalen för energi

har sänkts och att relativa

oljans betydelse på tillförselsidan tenderat att

minska Linder 1970-talet. i denna Anpassningsproblemen omställning har emellertid visat sig vara mycket stora. Den och den

produktionsapparat kapitalutrustning som industriländerna förfogade över i början av 1970-talet var avpassad för 1960-talets

rclativpriser på energi och olja. En omställning till de nya priserna vid

fullt kräver

kapacitetsutnyttjande omfattande nyinvesteringar och om-

Tabell 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser

4,5 67,0 Utvecklingsländer exkl. OPEC-stater -6,8 - 7,5 -26,0 -31,0 -l9,0 -12,5 -25,5 -34,5

Totalt -2,3 7,0 - 2,0 -21,5 -15,0 -l6,5 -20,0 -l3,0 Anm. Med bytesbalans avses här nettot av varu- och samt tjänstetransaktioner privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalanssaldot för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgif terna. Källa: OECD, Economic Outlook, 27 July, 1980.

SOU 1980:S2 1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 35

flyttningar från gamla till nya produktionsprocesser. Det var en utveckling av detta slag många ekonomer förväntade sig vid den första oljeprisstegringen 1973-1974. Industriländernas ekonomier visade sig emellertid inte ha den nödvändiga flexibiliteten. Omställningen har också kraftigt försvårats av det depressiva ekonomiska klimat som

oljeprishöjningarna bidragit till att skapa.

Kraven på anpassning och förändring i industriländerna ökade också genom den snabba industrialisering som genomfördes i vissa av utvecklingslâinderna, de k. nya industriländerna. Utvecklingen har varit särskilt snabb inom processindustrierna. Den produktionsteknologi som används i dessa branscher kan relativt lätt överföras från industriländerna till länder med betydligt lägre lönekostnader. Vi får därmed en situation där låglöneländerna genom låga priser tenderar att konkurrera ut verksamheten i i-länderna. En sådan utveckling har sedan länge pågått inom textilindustrin, men under 1970-talet har den också på ett fundamentalt satt förändrat för varvsindustrin förutsättningarna och järn- och stålindustrin. De krav på omställning i industriländerna som föranleds av den nya konkurrensen i dessa branscher har skärpts dels av den omfattande kapitaluppbyggnad i dessa branscher som ägde rum också i iländerna under slutet av 1960-talet, dels av den kraftiga efterfrågenedgång som i särskilt hög grad drabbade dessa branscher efter den första

oljeprisehocken.

Industriländerna har därför fått en betydande överkapacitet i dessa branscher. För att inte denna situation skall bli permanent krävs en omstrukturering med en betydande kapacitetsneddragning. Detta krav har kommit att stå i motsättning till regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska strävanden. Slutresultatet av detta har blivit kvarstående strukturella problem i industriländerna med låg eller ingen lönsamhet i stora delar av de angivna branscherna. Samtidigt har subventioner och/ eller protektionistiska åtgärder satts in för att skydda branscherna för internationell konkurrens.

Detta har fördröjt en långsiktigt nödvändig anpassning till de nya kon-

kurrens- och efterfrågeförhållandena. Ändå har det inte varit att

möjligt

förhindra en betydande regional arbetslöshet i områden där dessa branscher varit betydelsefulla. De stabiliscringspolitiska problemen under 1970-talet har medfört att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning förutsättningarna för den underliggande produktivitets- och kapacitetstillväxten har förändrats eller hur stor del av den registrerade nedgången som beror på att den po-

tentiella tillväxten inte kunnat utnyttjas. Man kan observera en tydlig

neddragning i produktivitetstillväxten i nära nog alla industriländer. Detta kan tolkas som att den goda teknologiska och strukturella förutsättningen för en hög kapacitetstillväxt som fanns under 1950- och 1960-talen nu skulle vara uttömd. Det är emellertid mycket som talar för att produktivitetsnedgången har ett nära samband med de förändringar i världsekonomin som inträffade UndCr 1970-talets första år. Det är framför allt det faktum att brottet i produktivitetsutvecklingen kan dateras till 1973, som understöder en sådan tolkning. Detta brott belyses av diagram 2.5, som för de vikti-

36 1970-talet- de feIs/agna förväntningarnas ârtionde SOU 1°80:52

gastc industriländernajämför produktiviteten under 1970-talet med dess

trcndmässiga utveckling. Endast för den amerikanska ekonomin år det möjligt att direkt tolka produktivitetens svaga utveckling under 1970-talet som ett resultat av mera långsiktigt verkande faktorer. Men även där sker ett tydligt brott i utvecklingen just kring 1972-1973.

Det är i första hand på två sätt som händelserna i början av 1970-talet

verkat neddragande på produktivitetstillväxten. För det första har, som vi redan konstaterat, de kraftiga relativpris-

förändringar som uppkommit genom oljeprishöjningarna och konkur-

rensen från dc nya industriländerna medfört att stora delar av den existcrande kapitalstocken i industriländerna blivit ekonomiskt föråldrad. Därmed har också det ekonomiskt effektiva produktionskapitalet per sysselsatt på ett par år genomgått en betydande minskning. Detta leder oundvikligen till en neddragning i arbetsproduktiviteten. Denna nedgång har befästs av industriländernas bestående oförmåga att anpassa 4 _ sig till dc nya relativpriserna. För visar att vid av låg efterfrågan och

detlandra erfarenheten tider

duklnvjlel_ Awike/se/,ân lågt kapacitetsutnyttjande 1 ekonomin, så utnyttjar företagen arbetskraf-

trend 1960-1973. ten mindre effektivt än annars.

Procent Pmcent

Förenta staterna

Förbundsrepubliken Frankrike Tyskland

Storbritannien

_30 .

1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78

För respektive land är A = tillväxttakt 1960-1973 av total arbetsproduktivitet (BNP/total sysselsättning) B = tillväxttakt 1960-1973 av BNP.

1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 37

2.2.3 N_ va villkor för stabiliseringspolitiken

En av de största ekonomisk-politiska bedrifterna under efterkrigstiden har varit avskaffandet av massarbetslösheten. I det föregående avsnittet visades bedriva en hur det var möjligt att under 1950- och 1960-talen för full sysselsättning samtidigt som framgångsrik stabiliseringspolitik inflationstakten kunde hållas nere. Vi har sedan sett hur de gynnsamma hetingelserna för en framgångsrik stabiliseringspolitik vittrat sönder kring ingången till l970-talet. Under 1970-talet har det heller inte varit och låg inflation. Resultatet har i stället möjligt att nå full sysselsättning blivit och hög inflation; ett ekonomiskt tillstånd som hög arbetslöshet kommit att benämnas ”stagflation”. Utan tvivel år den ekonomiska politikens oförmåga att komma till rätta med arbetslösheten det mest oroande draget i 1970-talets internationella ekonomiska utveckling. Det kan visserligen sägas att de genomsnittliga arbetslöshetstalen fortfarande är låga i ett längre historiskt per-

spektiv. men talen fortsätter att öka. Bakom genomsnittstalen döljer sig

också mycket höga arbetslöshetstal för särskilda grupper. Det är uppenbart att en fortsatt utveckling efter dessa linjer utgör ett hot mot den sociala stabiliteten i industriländerna. Vi skall i det analysera hur de ändrade ramar-

följande något närmare na under l970-talet påverkat möjligheterna att bedriva en keynesiansk

stabiliseringspolitik för full sysselsättning. I föregående avsnitt konstaterades att vissa viktiga förutsättningar maste vara uppfyllda för att denna stabiliseringspolitik skall fungera. Helt kort kan de sammanfattas i

följande punkter:

underliggande prisstabilitet - stabil bytesbalanssituation god investeringsbcnägenhet -

jämnt fördelat kapacitetsutnyttjande

försämrats under 70-talet. På alla dessa punkter har förutsättningarna Det är sålunda uppenbart att haft direkt negativa

oljeprisstegringarna

effekter på stabiliteten i såväl priser som i bytesbalanssituationen. Men även under tiden mellan har inflations-

oljeprishöjningarna

trycket förblivit högt i OECD-området som helhet. Den genomsnittliga inflationen kom sålunda inte ned under 7 % ens 1978, då och

oljepriser råvarupriser sjönk. Kring detta genomsnittstal har spridningen varit

hög. Under slutet av 1970-talet har vi fått en alltmer markerad uppdeloch låginflationsländer, vilket bidrar till en ning i höginflationsländer ökad instabilitet på växelkurssidan. Den underliggande inflationstakten har alltså i många länder förblivit snabb löneutveckling under 1970hög. Detta beror bl. a. på en fortsatt till det betalet. Det har inte varit möjligt att anpassa löneutvecklingen som givits av en svag ekonomisk tillväxt och fortgráittsade utrymme gående terms-of-trade-förluster. Lönebildningsproblematiken har yttersom krävts för att finansiera en växligare skärpts av de skattestegringar ande offentlig sektor. Slutresultatet av den angivna fördelningskonflikten har blivit löneökningar som tenderat att driva upp den underliggande inflationstakten och minska vinsterna.

38 1970-talet- de

fe/slagna förväntnin garnas årtionde SOU l9§0:52

Sjunkande vinster i förening med ökad instabilitet på pris- och efterfrågesidan har sänkt investeringarna i industriländerna. Därmed har det finansiella sparandet i hushållssektorn ökat, med en minskad effektv efterfrågan som Stimuleras då efterfrågan

följd. med en aktiv finanspolitik

uppstår därmed redan vid blygsamma sysselsättningsambitioner aetydande vilket budgetunderskott, nära nog alla industriländer fått eifara. Detta har inneburit en av

ytterligare begränsning möjligheterna att be-

driva en expansiv ekonomisk politik. De låga investeringarna och 1970-talets branschkriser har även kullkastat den av de ovan angivna

fjärde förutsättningarna. En stor dsl av

arbetslösheten och det låga har blivit lokaliserad

kapacitetsutnyttjandet

till särskilda branscher och regioner. Samtidigt har de låga investeringarna gjort att kapaciteten på många håll blivit otillräcklig. Vid en kon-

junkturuppgång uppkommer därvid flaskhalsproblem

på ett mycket tidigt stadium. Resultatet av detta är och inflationstendenser

överhettning

i ekonomin samtidigt som sysselsättningen och det totala kapacitetsutnyttjandet fortfarande är låga. Ett

konjunkturuppsving bryts därmed av

inflation långt innan ekonomierna nått full sysselsättning. Den ekonomiska utvecklingen under l970-talet har sålunda resulterat i en rad restriktioner för ekonomisk expansion. De flesta av dessa tar sig uttryck i att en ekonomisk tenderar uppgång att brytas av en stegrad inflationstakt. Detta förhållande har varit särskilt under den sepåtagligt naste Det är därför

konjunkturuppgången. naturligt att stabilisenngs-

politiken i industriländerna fått en ökad mot inflatiorsbeinriktning kämpning. Utan

tvivel har det också haft betydelse att de länder som följt en för-

siktig linje i sin ekonomiska politik efter l973-l974 också har fått den mest balanserade ekonomiska Särskild utvecklingen. politisk betydelse har jämförelsen mellan Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland haft. Det senare landet har kommit att framstå som den typiska exponenten för en försiktig ekonomisk politik som varit relativt framgångsrik. Den expansiva amerikanska politiken från l975 fram till mitten av 1979 har å andra sidan drivit upp inflationstakt, räntor och bytes-

balansunderskott till mycket höga nivåer samtidigt som arbetslösheten fortfarande legat över nivåerna från 1960-talets slut och 1970-talets bör-

jan.

Nya sIabi/iseringspo/itiska strategier

1970-talets erfarenheter och den ökade inriktningen på inflationsbekämpning har kommit att öka intresset för fasta normer i stabiliseringspolitiken. De flesta av de stora länderna arbetar sålunda med officiella mål för penningpolitiken. Regeringarna har också mot slutet av 1970-talet visat ett ökat intresse för fasta växelkurser. Synliga tecken på detta är bl. a. förändringen i den amerikanska växelkurspolitiken i november l978 mot en politik för stabilisering av dollarn. Ett viktigt steg idenna riktning har också varit tillskapandet av det EG-anknutna europeiska monetära systemet (EMS) som i mars 1979.

började operera

Man kan konstatera att erfarenheterna av denna typ av politik hittills

1970-talet- de ârtionde 39

felslagna förväntningarnas

varit blandade. I både Förenta staterna och Storbritannien, där penningpolitiken använts på ett aktivt sätt för att bekämpa inflation, har flera problem med denna politik framkommit. Det har sålunda visat sig mycket svårt att verkligen kontrollera tillväxten i penningmängden, liksom att avgöra vilken definition av penningmängden som är den i sammanhanget relevanta. Ett djupare problem förefaller den långa tidsfördröjningen vara. Effekten av en penningpolitisk åtstramning tenderar att först på aktivitetsnivån i ekonomin. Först med en ge sig tillkänna lång tidsfördröjning kan politiken väntas leda till en nedgång i inflationstakten. En konsekvent inflationsbekämpning av denna modell kan därför komma att kräva en uthålligt stram politik under en lång period av aktivitet och stigande arbetslöshet. innan den under-

sjunkande

liggande inflationstakten kommit ned i nivå med den målsatta ökningstakten för penningmängden. Man kan ifrågasätta såväl önskvärdheten som det politiskt Erfarenheten tyder alltmöjliga i en sådan uthållighet. så på att en fast penningpolitisk norm inte är ett tillräckligt medel för att få ned en hög inflationstakt till en acceptabel nivå. Däremot är en stram

penningpolitik säkerligen en nödvändig komponent i varje bredare pro-

gram för en Stabilisering av penningvärdet.

När det gäller stabiliseringen av växelkurserna är möjligheterna att gå

vidare på denna väg i hög grad avhängiga av huruvida det kan ske en utjämning av inflationstakter och bytesbalansunderskott. Även om bytesbalanssituationen mellan de stora länderna har under det

utjämnats

senaste året kvarstår stora skillnader i inflationstakt. Det mesta talar darftsr för att vi under de allra närmaste åren får leva med perioder av kraftiga växelkursförändringar. Utvecklingen under det senaste året har också demonstrerat det nära sambandet mellan penningpolitiken i de olika länderna och växelkurssituationen. Den strama penningpolitik som satts in 1980 för att hålla tillbaka de inhemska prisstegringarna har orsakat mycket kraftiga räntesvängningar i de olika länderna, vilket i sin tur har verkat destabiliserandc på växelkurserna. Därtill kommer att de finansiella rörelser som räntesvängningarna åstadkommer har bidragit till att försvåra kontrollen av penningmängden i respektive land. Utvecklingen understryker alltså svårigheterna att stabilisera kreditoch valutamarknaden när den underliggande ekonomin inte är i balans. Diskussionen för oss därmed tillbaka till de restriktioner för tillväxt vid stabila priser som angavs i föregående avsnitt. Så länge dessa inte har är det mycket svårt att med någon stabiliseringspolitisk me-

undanröjts

tod nå full sysselsättning vid stabila priser.

2.3 Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-ta1en

Den svenska ekonomins Lttveekling under efterkrigstiden ansluter sig i máinga avseenden till den internationella bild som beskrivits. Sålun-

just

da upplevde även Sverige Linder 1950- och l960-talen en period av unik

materiell tillväxt. Ijämförelse med utvecklingen i övriga OECD-området

under samma period motsvarar den svenska ungefär ett genomsnitt. Detsamma gäller utvecklingen av industriproduktion och handel.

40 1970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde

Ser vi till användningen av resurstillväxten tillhör Sverige den grupp av länder som satsat på en snabb tillväxt av offentlig konsumtion och offentliga utgifter. Till denna bild hör också att Sverige i högre grad än de flesta industriländer prioriterat den fulla sysselsättningen. Med denna prioritering är det inte onaturligt att den svenska inflationstakten under 50- och 60-talen låg något över OECD-genomsnittet.

2.3.1 Strukturonzvandling och produktivitetstillväxt

Den svenska ekonomiska politiken kunde under 1950- och 1960-talen verka under de gynnsamma internationella betingelser som beskrevs i anslutning till diagram 2.3 ovan. Den svenska tillväxtprocessen kan också beskrivas i de termer som där angavs. En viktig del i detta mönster var en snabb tillväxt av produktion och produktivitet i industrin. Den svenska utvecklingen ansluter sig även här väl till ett internationellt mönster. Bakom den svenska utvecklingen låg en hög investeringstillväxt och en mycket snabb strukturomvandling. Sverige drog i mycket hög grad fördel av de möjligheter till internationell specialisering som öppnades under 1950- och 1960-talen. En annan viktig del i denna utveckling var en utslagning av föråldrat och/eller ineffektivt kapital. Därtill kom rationaliscring och effektivisering i existerande produktion. Många studier har visat att det under 1960-talet var

möjligt att nå en betydligt snabba-

re utveckling än vad som betingades enbart av utvecklingen av teknik och investeringar. En viktig förklaring till den snabba produktivitetsökningen var att potentialen för produktivitetsvinster genom strukturomvandling var mye-

ket hög i Sverige efter kriget. 1930-talets utveckling följd av avspärrning

under kriget och en svag importkonkurrens under de närmast

följande

åren hade att den svenska industrin var mycket diversifierad vid

gjort

ingången till 1950-talet. När den internationella handeln sköt fart vid slutet av 1950-talet och av 1960-talet denna diversifie-

början utgjorde

ring en betydande tillväxtpotential. Genom att bättre den sven-

utnyttja

ska industrins komparativa fördelar kunde nämligen omfattande pro-

duktivitetsvinster nås. Möjligheterna till rationaliseringar i de enskilda

företagen var också mycket stora. Detta sammanhängde med det skyddade klimat som industrin levde i under åren omedelbart efter kriget. Även här fanns alltså en betydande potential för produktivitetsstegringar. En annan viktig förklaring till den lyckosamma utvecklingen var den ekonomiska politik och den arbetsmarknadspolitik som fördes under dessa år. Därtill kom att löntagarorganisationernas agerande ingick som en naturlig förutsättning för den grundläggande ekonomisk-politiska strategin. Den senare delen av l950-talet och större delen av 1960-talet kan betecknas som den svenska modellens guldålder. Löntagarorganisationernas delar i denna strategi var den solidariska lönepolitiken och ett avtalstänkande som senare kom att kodifieras i den s. k. EFO-modellen samt en principiellt positiv inställning till rörlighet ochjförändringar. Statsmakternas bidrag var den Rehnska arbetsmarknadspolitiken med

1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 41

och flexibilitet. Andra var en stark inriktning på rörlighet komponenter för full en stark tillväxt i of-

en aktiv stabiliseringspolitik sysselsättning,

och en liberal företagspolitik, som fentlig sektor och i bostadsbyggandet medgav en god räntabilitet i industrin. Vi skall i det beskriva den svenska struktur-

följande något närmare

förutsättningarna för

omvandlingsmodellen och ange de grundläggande

till den snabba strukturommodellens funktion. En viktig förklaring sektorn mellan invandlingen i den konkurrensutsatta var spänningen ternationella kostnader. Genom den fasta dollarn priser och inhemska och de fasta växelkurserna var priserna för färdigvaror i internationell relativt snabbt. Om handel relativt oföränderliga. Samtidigt steg lönerna skulle kunna behålla sina marginaler var det alltså nödvänett företag rationaliseringar och

digt att öka produktiviteten genom investeringar,

som inte kunde öka i takt med

ökad stordrift. Företag produktiviteten

lönerna fick sina vinstmarginaler sammanpressade och slogs efter hand

ut. skulle vara

Lönepolitiken siktade till att de generella lönehöjningarna

så höga att de tillät oförändrade vinstmarginaler i den expansiva delen

av industrin. Dessa lönehöjningar skulle också drivas igenom i de svaga

delarna av industrin. Därmed kom arbetskraften att pressas ut ur den och konkurser. Gesvaga delen av industrin genom driftinskränkningar nom en aktiv kunde arbetskraften sedan föras arbetsmarknadspolitik över till de mera vinstrika delarna av industrin. Därmed underlättades

en expansion i de delar av industrin där Sverige hade konkurrensför-

delar gentemot utlandet och där det var möjligt att göra produktivitets-

ökad stordrift. bidrog därmed till en vinster genom Lönebildningen

ökad vilket i sin tur det möjligt att kombiproduktivitetsstegring, gjorde

konnera goda avtalsutfall med en relativt stabil prisnivå och bibehållen

var det möj-

kurrenskraft i den expansiva delen av industrin. Samtidigt hållbar av lönestrukturen. Den ar-

ligt att få en ekonomiskt utjämning

betskraft som slogs ut ur de svaga sektorerna flyttades i regel över till

nya företag med högre produktivitet och högre lönebetalningsförmåga.

en av

En Litjämning av lönerna gick sålunda hand i hand med utjämning

produktivitetsskillnaderna.

För att den skisserade strategin skulle fungera krävdes att vissa viktiga förutsättningar var uppfyllda.

a. Internationell prisstabilitet

som den Den lönepolitiska filosofin byggde i hög grad på den norm fasta växelkursen i kombination med den stabila dollarn Tack

utgjorde.

vare detta blev bibehållen konkurrenskraft liktydigt med låg inflationstakt. Man kan också i efterhand konstatera att stabilitet i relativpriserna mellan branscher till att modellen fungerade bra. Vi har senare bidrog fått bevittna av dessa relativpriser stört löne-

hur kraftiga förskjutningar

bildningen och verkat destabiliserande på industrisektom.

42 1970-talet - de felslagna årtionde

förväntningarnas SOU I980:52

b. Snabb internationell tillväxt

Expansionen inom den starka delen av industrin skedde en genom snabb En snabb exportökning. världshandelstillväxt var en nödvändig

förutsättning för denna utveckling.

c. Snabb

investeringstillväxt

En nödvändig del i den beskrivna var en

strukturomvandlingsprocessen

snabb utslagning av realkapital. För att expansionen i industrisektorn

skulle vara hållbar

långsiktigt krävdes därför snabba investeringsök-

ningar i den expansiva delen av industrin. Den ekonomiska var politiken också i mycket hög grad inriktad på att åstadkomma en god tillväxt i in-

dustriinvesteringarna. Det främsta medlet var med bolagsbeskattningen

mycket liberala

avskrivningsregler som gynnade återplöjning av genere-

rade vinstmedel.

Även de

konjunkturpolitiskt orienterade investeringsfonderna

bygger på denna princip. En svaghet med denna politik har emellertid varit att

investeringarna därmed i alltför

hög grad kommit att knytas till den historiska

vinstutvecklingen. Investeringsstimulanserna har därmed delvis

verkat

strukturkonserverande, vilket

går i motsatt riktning till övriga de-

lar av politiken. Trots höga investeringstal också

tyder mycket på att in-

vestcringsökningarna inte var för att tillräckliga långsiktigt bära upp

den snabba industriella vi hade under expansion slutet av l950-talet och

början av l960-talet. En icke obetydlig del av expansionen kom i stället

till stånd genom och

effektiviseringar rationaliseringar (se kap. 7 i del II

av detta

betänkande).

d. Mâttfulla avtal

Genom att de företag som inte kunde öka produktiviteten i takt med lö-

ncökningarna slogs ut fanns det en tendens till att det s. k. EFO-kriteriet

blev självuppfyllande, dvs. man kunde

i efterhand konstatera att produktiviteten i den överlevande delen av industrin ökat lika snabbt som lönerna minus den internationella inflationen. Ett för högt avtal resulterade därför inte i att

nödvändigtvis EFO-utrymmet överskreds utan i

stället i att kunde bli alltför

utslagningen kraftig i förhållande

till expansionen, vilket kunde resultera i en för liten industrisektor. Den slutgiltiga måttstocken blev alltså den

långsiktiga bytesbalansutvecklingen.

Härvidlag kan konstateras att till skillnad från

många andra industriländcr klarade fram Sverige perioden till 1965 utan

allvarliga bytesba-

lansproblcm.

e. Rörlig arbetsmarknad

En absolut nödvändig

förutsättning för politiken var en hög rörlighet på

arbetsmarknaden. Företag som slogs ut kunde inte förväntas ligga i sam-

ma region som de expansiva delarna av industrin.

Strukturomvandling-

en krävde därför stora

geografiska omflyttningar. Det låg också i sakens

natur att

utslagningcn i stor utsträckning skedde i andra branscher än de

SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 43

som innehöll expansiva företag. De expansiva branscherna krävde i många fall andra yrkesfärdigheter än de svaga branscherna. Därför krävdes också en betydande yrkesmässig rörlighet. Arbetsmarknadspolitiken som den utformades under 1950- och 1960talen efter Gösta Rehns idéer var inriktad på att åstadkomma den yrkesmässiga och geografiska rörlighet som krävdes för att strukturomvandlingen skulle kunna komma till stånd och den måste sett från denna utgångspunkt betecknas som lyckosam. Rationaliseringsproeessen inom jordbruket spelade också en betydande roll i detta sammanhang. Denna gav under hela 1950- och l960-talen ett tillflöde av arbetskraft till industrisektorn, vilket bidrog till att underlätta rekryteringen till de expansiva delarna av industrin. Över huvud taget präglades hela samhällsutvecklingen under l950- och l960-talen av strukturomvandlingen och den snabba industritillväxten. Tätorternas och storstädernas tillväxt och det höga bostadsbyggandet var delar av samma mönster. Med reservation för investeringsutvecklingen kan man konstatera att de här angivna förutsättningarna för strukturomvandlingsprocessen var uppfyllda under l950-talet och större delen av l960-talet. Sverige fick under denna period en historiskt sett unik kombination av snabb och stabil industritillväxt. Såsom konstaterats ovan klarade också Sverige perioden fram till 1965 utan allvarliga bytesbalansproblem. Denna stabila ekonomiska utveckling skapade också goda betingelser för en framgångsrik stabiliseringspolitik för full sysselsättning. En viktig komponent i denna politik var att offentliga investeringar och bostadsinvesteringar fick ett anticykliskt förlopp. Även de privata investeringarna kun-

de delvis styras med hjälp av bl. a. investeringsfonderna.

2.3.2 Ändrade förutsättningar

Mot slutet av 1960-talet började en del av förutsättningarna för model-

len att svikta. Därtill kom vissa nya drag i den ekonomiska utvecklingen som försvårade en stabil ekonomisk utveckling enligt tidigare mönster. Utvecklingen under 1970-talet medförde att knappast någon av de förutsättningar som angivits som nödvändiga för den svenska modellens funktion kvarstår. Vi har i det föregående avsnittet visat på den ökade instabiliteten i den internationella utvecklingen mot slutet av l960-ta1et och början av 1970-talet. Den stegrade internationella inflationen och uppbrottet från fasta våxelkurser innebar att den fasta punkten i EFO-modellen kom i rörelse. Tidigare kunde man utgå från att ett avtal som bibehöll konkurrenskraften också gav en låg inflationstakt. När den internationella inflationstakten är hög gäller inte detta längre. Å andra sidan kan avtal som utgår f rån en för hög prognos av den internationella inflationstakten ge upphov till svåra konkurrensstörningar, såsom var fallet [975-1976. Genom att hålla fast vid EFO-modellen i den nya situationen ökade risken för inflation och konkurrensstömingar. Svårigheterna att hantera den nya pris- och växelkurssituationen kom också, som vi senare skall visa, att få mycket stor betydelse för utvecklingen under 1970talet.

44 I 970-talet - de

felslagna förväntningarnas årtionde

Dcn internationella specialiseringen och den snabba världshandelstillväxten under 1950- och 1960-talen

möjliggjorde en snabb expanion av

de produktiva och vinstrika delarna av den svenska industrin. När tillväxten i världshandeln minskade under andra hälften av 1970-talet minskade samtidigt potentialen för denna expansion. Vid bibehållen takt i utslagningen tenderade därför industrisektorn att minska. De jobb som slås ut i industrin har i stället kommit att motsvaras av allt snabbare

sysselsättningsökning i den offentliga sektorn. Den snabba

ökningen av den offentliga sektorns relativa betydelse sedan slutet av 1960-talet har också gjort att förutsättningarna för en måttfull löneut- Denna veckling påverkats. påverkan har skett dels därigenom att en ökad efterfrågan på arbetskraft har en tendens att driva upp lönerna, dels därigenom att den offentliga sektorn vid några avtal kommit att bli löneledande. Därtill kommer de effekter som finanpå lönebildningen sieringen av den offentliga sektorn gav upphov till. Flera internationella studier har visat att en snabb skattefinansierad tillväxt av offentlig sektor är inflationsdrivande från kostnadssidan. I kapitel 10 i del II påvisas en motsvarande effekt för svensk del. Avtalsproblematiken kom också att försvåras därigenom att inkomst-

beskattningens progressivitet började skärpas kraftigt 1971, varefter en

fortgående skärpning har skett under hela 1970-talet. Därmed har utfallet i procentuell reallöneökning efter skatt av en given procentuell in-

komstökning före skatt kommit att bli allt mindre. Medan en indu-

striarbetare vid en löneökning på 10 % 1970 fick en ökning av sin lön efter skatt med 8 % var motsvarande tal 1979 6 96. För en

industritjänste-

man är motsvarande tal 1970 8,3 96 och 1979 4,6 96. När samtidigt den genomsnittliga inflationstakten steg blev det inte längre för lön-

möjligt

tagarorganisationerna att genom ökningar av bruttolönen skaffa sina medlemmar en rimlig reallöneutveckling. Medan staten under 1960-talet kunde hålla sig helt utanför avtalsrörelserna har genom de förändrade

skatteförutsättningarna en statlig medverkan i en eller annan form tett

sig nödvändig.

En annan av grundförutsättningarna för modellen som började vackla

mot slutet av 1960-talet var den rörliga arbetsmarknaden. Som framgår av kapitel 9 har vi sedan mitten av 1960-talet haft en fortgående nedgång i rörligheten på arbetsmarknaden. En illustration av detta ges ii dia-

gram 2.6 som anger den s. k. rörlighetskvotens utveckling sedan biörjan

av 1960-talet. Den minskade rörligheten med ändrade hänger delvis samman aittityder till flyttningar. Det har också kommit att ställas större förväntniingar på samhället att gripa in vid regionala brister på arbetstillfällen. En annan viktig faktor är den ökande frekvensen hushåll, där båda makarna har arbete utanför hemmet. Härigenom måste två finna

jobb på inlflytt-

ningsorten. Därtill kommer att de ekonomiska incitamenten för fflyttning har minskat under 1970-talet. Ökade ambitioner i fördelningspolitiken har lett till att sambandet för den enskilde mellan lön och arlbetsinsats å ena sidan och ekonomisk standard å den andra sidan har försvagats. Detta innebär att en frivillig flyttning på grund av löneskiillnader måste te sig allt mindre meningsfullt för den enskilde. Allt detta bi-

1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 45

till att försvåra i de expansiva delarna av industrin. drog rekrytering Denna har också försvårats av att arbetsutbudet räknat i rekrytering timmar faktiskt minskat sedan 1965 och att efterfrågan från offentlig sektor kommit att ta en snabbt växande andel av detta utbud i anspråk.

Detta illustreras av diagram 4.1 i avsn. 4.3.

Som vi tidigare påpekat byggde 1950- och 196O-ta1sm0de1len i hög och i industrisektorn. Flera av de för-

grad på stabilitet expansionskraft

av denna. ändringar vi nu pekat på har verkat för en försvagning Det ligger i efterhand nära till hands att peka på 1968 som en vänd- Efter en expansiv politik i kon- _punkt för den industriella utvecklingen. till en betydande ut-

junkturuppgången slöts ett högt avtal som bidrog

slagning i industrin 1967-1968. Som framgår av diagram 4.1 kom detta att utgöra startpunkten för en fortgående nedgång i industrisysselsätt-

i timmar räknat. En fortsatt ökning av produktiviteten efter det

ningen

tidigare mönstret var nu möjlig att upprätthålla endast genom en syssel-

sättningsmässig krympning av industrisektorn.

Även i ett annat avseende innebar den industriella konjunktur-

en vändpunkt. Som OECD-sekretariatet har visat i 1978 års nedgången

Sverigerapport kom efter denna tidpunkt den fortgående utjämningen

av industrins löner den solidariska lönepolitiken inte att motgenom svaras av en av i industrin. Den

utjämning produktivitetskillnaderna

ekonomiska basen för den solidariska lönepolitiken kom därigenom att

I mindre grad än tidigare motsvarades löneutjäm-

påtagligt försvagas. l stället har utningen av överflyttning från svaga till starka sektorer. kommit att resultera i stigande lönsamhetsproblem i vissa

jämningen

sektorer. som det finns flera yttre faktorer som bidragit till den sva- Samtidigt gare industriella utvecklingen under 1970-talet finns det mycket som ta-

lar för att själva den takt i vilken strukturomvandlingen drevs bidrog till

Procent

15-

Trend 1966-79

Diagram 2.6 Antal arbetsgivarbjvten i procent I I I I av antal sysselsatta (rör- I | l I I I I I 1 955 70 75 lighelsktvoretz). Källa: AMS. Anm. För 1969 och 1971 saknas observationer.

46 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas SOU 1180:52

en långsiktig försvagning i industrin. För att de expansiva delarna iv in-

dustrin i sin

produktivitetsökning skulle kunna hålla jämna steg mad lö-

neökningarna var det nödvändigt för företagen att utnyttja tillgängliga möjligheter till

rationaliseringar och specialiseringar mycket hårt. Möj-

ligheterna att nå stordriftsfördelar blev också ett viktigt vapen i kampen att hålla nere kostnaderna. Det var då naturligt att investeringarna i huvudsak inriktades

på att utnyttja dessa möjligheter. Produktivitetslöjan-

de

investeringar kom att dominera, medan investeringar som syfta:le till långsiktig expansion eftersattes. Därmed var inte den snabba

pr›duktions- och 1955-1965

produktivitetsökningen långsiktigt hållbar. En

fortsatt löne- och

produktivitetshöjning efter de gamla linjerna kunde

nu endast upprätthållas en snabbare i industrin genom utslagning och en vikande industrisektor.

sysselsättningsmässigt Genom den otillräckliga kapitalbildningen kom också efter 1965 den överlevande delen iV in-

dustrin att utsättas för en fortgående försvagning. Den beskrivning av

utvecklingsförloppet som givits ovan framkommer ur de analyser som

redovisas i en särskild studie av industrins som utförts för utveckling LU 80. När det gäller 1970-talets utveckling framkommer en likartad b:1d ur SIND:s nyligen publicerade studie Vinster och sysselsättning i svensk industri”. Med utgångspunkt i en mycket omfattande av inbearbetning dustristatistiken framkommer där bl. a. att ca 10 96 av alla sysselsatta i industrin befinner sig i företag som inte täcker de rörliga kostnaderna. Som framgår av kapitel l 1 i del II har också företagens finansiella situation fortgående försämrats under 1970-talet, vilket bidragit till att minska industrins motståndskraft mot yttre störningar.

2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet

Den tendensen

långsiktiga till nedgång i industrisektorn blev tydlig i

samband med 1969-1970.

konjunkturuppgången Det var då, till skillnad

från vad som varit fallet tidigare, inte möjligt att i uppsvinget återta den

tidigare nedgången i sysselsättningen. Detta berodde bl. a. på att en allt för snabb i den kommunala

sysselsättningsexpansion sektorn skapade

en överhettad arbetsmarknad. Därmed kom uppsvinget i industrin att strypas på grund av brist på arbetskraft. därmed för

Sverige började

första gången under efterkrigstiden att få tendenser till ett strukturellt bytesbalansunderskott. Dessa erfarenheter kom i hög grad att prägla

uppläggningen av den ekonomiska politiken under den närmast följande konjunktureykeln.

Politiken fick en restriktiv

Strukturomvandling inriktning som syftade till en Stabilisering

och tillväxt i svensk in- av priser och kostnader. Ett viktig mål för politiken under denna period dustri under efterkrigsti- var också att släppa fram industrins export och investeringar. Den änden. Ds E 1980:5. drade

inriktningen av politiken belyses av nedanstående tablå.

1970-talet- de årtionde 47

felslagna förväntningarnas

Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1965-1974 Årlig volymtillväxt 1965-1970 1970-1974

konjunkturcykeln möjligt att bibehålla ett oförändrat antal sysselsatta i industrin. Indu-

striinvcstcringarna ökade och bytesbalansunderskottet vändes i ett överskott. Priset för åtstramningspolitiken var en uppgång i arbetslösheten som i genomsnitt för 1972 kom att uppgå till 2,7 %. Genom den strama politiken kom Sverige att ställa sig vid sidan av den internationella överhettningen i samband med 1972-1973. De krav

konjunkturuppgången

på en aktiv växelkurspolitik som den nya internationella situationen ställde, beaktades emellertid inte. Genom en apprecieringspolitik skulle det ha varit att till en betydande del undgå trycket från de inter-

möjligt

nationella prisökningarna. Den med

jämförelse Förbundsrepubliken

Tyskland som görsi tabell 2.3 är belysande i detta avseende. Medan exportpriserna i Sverige 1972-1974 steg med i genomsnitt ea 20 % per år räknat i svenska kr blev motsvarande siffra för Förbundsrepubliken Tyskland ca 9 % räknat i D-mark, vilket kom att bidra till en relativt dämpad prisutveckling där. I Sverige däremot kom efter det kraftiga genomslaget av de internationella priserna de inhemska priserna att stiga. Trots att ettårsavtalet 1974 gav en lönekostnadsökning per

timme på drygt 17 % så möjliggjorde de kraftiga internationella prisök-

ningarna att såväl vinster som prismässig konkurrenskraft förbättrades i Sverige. Denna erfarenhet bidrog säkerligen i hög grad till utvecklingen

Tabell 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland

Sverige Förbundsrepubliken Tyskland 1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1971 1972 1973 1974 1975 1971 1972 1973 1974 1975 Löner, årlig proecntuell tillväxt 11,5 12,6 12,2 17,7 22,0 17,5 12,8 25.7 19.0 7.7 Konsumentpriser. årlig procentuell tillväxt 7,4 6,0 6,7 9,8 9,8 5,3 5,5 6,9 7,0 6,0 Exportpris, årlig procentuell tillväxt 5,0 3,8 2,5 0,7 3,5 15,0 7,2 Växelkurs gentemot kronan, kr/DM - - - - - 147,08 149,43 165,23 172,12 169,16 “ Lönekostnad (inkl. sociala avgifter) per arbetad timme i tillverkningsindustrin. Källor: International Financial Statistics Yearbook, International Monetary Fund, Washington D.C., December 1976, Economic Outlook, 27, OECD, Paris, July 1980, Sveriges Riksbank, Statistisk Årsbok 1979, Stockholm 1980. m. fl.

48 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde

under de båda åren. Vad som står klart är att växelkurspo-

efterföljande

litiken den inflationsdämpning som åtstramningspoliti-

omintetgjorde

ken under 1970-talets första år åstadkommit. Den internationella 1974-1975 blev den krafti-

konjunkturnedgången

gaste under efterkrigstiden. Dess negativa effekter förstärktes för Sveriges del av att nedgången blev särskilt kraftig i vissa svenska nyckelbranscher som varvsindustrin, skogsindustrin och järn- och stålindustrin. Den ekonomiska politiken i Sverige fick nu en markerat inriktexpansiv ning. Den inhemska efterfrågan stimulerades för att vi sysselsättningsmässigt skulle kunna överbrygga den internationella

konjunkturnedgången. Den kraftiga inflationen gjorde den ovan antydda avtals- och

skatteproblematiken akut. Därför genomfördes efter diskussioner med löntagarorganisationerna omfattande skatteomläggningar för att underlätta måttfulla avtal. Därtill skårptes växelkurspolitiken att den genom svenska kronan var knuten till den s. k. ormen, vilket kom att innebära att kronan 1975 och 1976 och därmed

följde D-marken, skrevs upp gent-

emot de flesta övriga valutorna. Flera faktorer samverkade emellertid nu till att löneökningarna blev höga. 1974 års avtal, där mycket höga löneökningar kunde kombineras med avsevärda vinstförbättringar, formade såväl hos löntagare som arbetsgivare förväntningar som bäddade för höga löneökningar under de

närmast följande åren. Därtill kom att den mycket expansiva ekonomi-

ska politiken bidrog till att befästa det inflationistiska klimat vi nu bör-

jat få. I det relativt höga tvåårsavtalet 1975-1976 var också den offentliga sektorn löneledande. Avtalet följdes av kraftig löneglidning, varför

slutresultatet blev en sammanlagd löneökning med ca 40 96 1975-1976. Växelkurspolitiken kom nu återigen att verka emot finans- och pen-

ningpolitiken. I den föregående konjunkturcykeln följdes inte den stra-

ma politiken upp med en appreciering. 1975-1976 introducerades i stället en appreeieringspolitik som komplement till en expansiv ekonomisk politik. Den samlade effekten av höga löneökningar och en dyrare krona blev förödande för konkurrenskraften i vår industri. Våra relativpriser

höjdes med närmare 14 % mellan första halvåret 1974 och första halv-

året 1975. Som framgår av diagram 7.4 i del II, bidrog den expansiva ekonomiska politiken till att hålla uppe industriproduktionen 1974 och i någon mån också 1975, trots den internationella

djupa konjunkturnedgången.

De ökande relativpriserna bidrog emellertid till att exportindustrin tappade marknadsandelar och att importpenetrationen ökade kraftigt. När industriproduktionen i andra länder tog fart 1976 fortsatte därför den svenska nedgången i allt snabbare takt. Detta en åt-

nödvändiggjorde

stramning av den ekonomiska politiken och devalveringar av deni svenska kronan. I samband med den sista devalveringen på 10 % 1977 lämnade Sverige också valutasamarbetet i den s. k. ormen. I stället knöts den svenska kronans till en valutakorg bestående paritet av ett vägt genomsnitt av våra viktigaste handelspartners valutor.

Växelkursanpassningen möjliggjorde en återhämtning i indlustrin.

Den svenska industriproduktionen kunde nu öka i samma takt som den internationella. Det visade sig emellertid inte vara att återvinna

möjligt

1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 49

marknadsandelar i den omfattning man kunnat förvänta sig. När politi-

ken åter lades om i expansiv riktning 1979 höjdes i stället relativpriserna

industrin 1980 tappade marknadsandelar i en omfattning (ca varpå 4 %) som endast delvis kan förklaras av arbetsmarknadskonflikten. Sammantaget har vi därigenom kommit att få en industriproduktion

industrisysselsättning som

som 1980 ligger under 1974 års nivå och en av vinsterna 1980 ligger 70 000 lägre än 1974. Trots en viss återhämtning för den före-

ligger de fortfarande toppåret 1980 lägre än genomsnittet

en härav har också Soliditeten i in-

gående konjunkturcykelnSom följd dustrisektorn fortsatt attfalla. Den är mycket oroande. tendensen

en avgörande roll för

Som tidigare framgått spelade kostnadskrisen nedgången i industrin 1975-1977. En viktig d_el i bilden är också de alloch varvsindustrin. varliga branschkriserna i järn- och stålindustrin kan emellertid inte varför den totala svenska in-

Dessa kriser förklara

dustriutvecklingen 1974-1979 blev så mycket sämre än den internatio-

nella. Man måste nämligen hålla i minnet att dessa branscher spelade en

roll också i andra länders ekonomier. Därtill kommer att betydelsefull

i dessa branscher endast i begränsad utsträckning påverkat

utvecklingen totalsiffran för vilket av nedanstående

industriutvecklingen; framgår

och bristantablå. Utvecklingen tyder i stället på att det finns svagheter

t i mycket stora delar av den svenska industrin.

de expansionskraf

Årlig volym tillväxt av:

Förädlingsvärde Sysselsättning milj. tim.

1974-1979 1974-1979

Järn och stål -3,6 -3,6 Skogsindustri › -l,5 -2,7 . . -7,9 _ . -5,2

Yarv

Ovrig industri -0,5 _ - -2,6 Summa -1,0 _ -2,8

Detta bekräftas inte som vi sett av att volymökningen på exportsidan alls realiserats i den utsträckning som motiveras avrelativprissänkning- .en 1977 och 1978 och denirelativt goda internationella marknadstillväx-

ten under de senaste tre åren. Detta betydande res-

tyder på att det finns triktioner tillväxten iden svenska inpå utbudssidan som håller tillbaka dustrin. 4 faktorer som vi senare skall återkomma till är Några viktiga som försvårar en rekrytering till låg rörlighet på arbetsmarknaden, › industrin j från offentlig sektor, vilket också kraftigt ef terf rågesug på arbetskraft försvårar rekryteringen till industrin verkar till-

en svag finansiell position. Låga vinster och låg soliditet

bakahållande på investeringsviljan..Det blir i detta läge också natur-

ligt att utnyttja ett gott marknadsläge till prishöjningar för att lyfta

vinster och soliditet något _ j därtill kommer i skogsindustrin den restriktion i som ett begränsat virkesutbud visade sig utgöra 1979 och 1980.

50 1 970-ta/et - de årtionde

felslagna förväntningarnas

Produktionstillväxten kom sålunda att bli mycket andra svag under hälften av 1970-talet. Resursutrymmet kom ytterligare att knappa; in av den i vårt som

försämring bytesförhållande oljeprishöjningarra gav

till. Mellan upphov 1973 och 1979 steg sålunda det svenska imporpriset på olja med ea 200 % om man deflaterar med index för svensk etporl. Detta tillsammans med övriga prisrörelser försämrade vårt byteslârhållande med totalt drygt l0 70 under perioden 1973-1979.

Index 1970 = 100

konsumtion

95%

Diagram 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion 1975 års priser.

1970-talet- de årtionde 51

felslagna förväntningarnas

Den svaga resurstillväxten motsvarades inte av en nedgång i vår inhemska konsumtion. I stället byggdes under överbryggningsåren upp ett gap mellan konsumtionstillväxt och resurstillväxt som senare inte återhämtats. Detta framgår av diagram 2.7 som anger utvecklingen av offentlig och privat konsumtion jämfört med utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI) under 1970-talet. Av diagrammet framgår också den dominerande

roll som den offentiliga konsumtionsutvecklingen haft

under 1970-talet. Den pådrivande faktorn har varit den kommunala konsumtionstillväxten som uppgått till 4,1 % om året i genomsnitt under 1970-talet, medan motsvarande siffra för den statliga konsumtionen är 1,7 70 per år. På ef terfrågesidan har också den offentliga utgiftstillväxten kommit att spela en alltmer dominerande roll under 1970-talet. Den ltrendmässi-

ga tillväxten i de totala offentliga utgifternå har sedan 1960-talets början

legat kring 6 76 per år realt. Eftersom BNP-tillväxten varit långsammare har den offentliga sektorns utgifter fortgående ökat sin andel av BNP så att denna 1979 uppgick till 62 96. Med en dämpad BNP-tillväxt under 1970-talet samt en fortsatt trendmässig utgiftstillväxt i offentlig sektor kom utgiftsökningen att ta omkring 80 % av hela BNP-ökningen i anspråk. Vissa år har utgiftsökningen t. o. m. överstigit BNP-tillväxten.

2.3.4 Balansbristerna och den

ful/á sysselsättningen

Gapet mellan konsumtionsutveekling och produktionsutveckling utgör

en grundläggande balansbrist i den svenska ekonomin. Detta gap har uppstått samtidigt som investeringarna minskat och bytesbalansunderskottet har ökat. Dessa samband belyses i diagram 2.8, som ställer bruttonationalinkomsten (BNI) mot dess användning i termer av total konsumtion och totala bruttoinvesteringar. Som framgår av diagrammet har det stigande gapet mellan konsumtion och produktion 1975 och°1977 motsvarats av en nedgång i investeringarna samt en försämring av bytesbalansen. Det grundläggande gapet bestod 1978. Detta år förbättrades emellertid bytesbalansen kraftigt ge-

noin att den kraftiga minskade den inhemska reinvesteringsnedgången sursförbrukningen. När produktionen sköt fart 1979 ökade också kon-

sumtionen i samma takt, varför det strukturella underskottet bestod. Härtill bidrog 1979-1980 som försämrade

oljeprisstegringarna Sveriges

bytesförhållande med ca 8 kr. När investeringarna ökade kraf-

miljarder

tigt 1979 framträdde återigen det underliggande bytesbalansunderskottet. År 1980 förväntas bytesbalansunderskottet uppgå till 21,5

miljarder

kr, dvs. ca 4,2 % av BNP. Man kan i efterhand konstatera att devalve-

ringen haft större möjligheter att leda till balans om uppgången i offent-

lig och privat konsumtion hade kunnat hållas tillbaka. Därmed hade bytesbalanseffekten av investeringsuppgången inte behövt bli så stor. Man kan också konstatera att investeringarna fortfarande är låga. Därför är det strukturella bytesbalansunderskottet snarast större än det faktiskt observerade underskottet 1980.

1 97 O-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde SOU #13052

Index 1970 = 100 Total konsluntion

Miljarder kr i löpande priser +10-

Bytesbalansens saldo Diagram 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar (1975 års priser) och bytesbalansens saldo 1970-1 980.

1970-talet- de årtionde 53

felslagna färväntningarnas

Under 1970-talet har de offentliga utgifterna fortsatt att expandera i en takt som medfört att de offentliga utgiftsökningarna tagit i det närmaste hela BNP-ökningen i anspråk. Detta har lett till stigande svårig- Vi har därmed fått heter att finansiera de offentliga utgiftsökningarna. ett växande finansiellt underskott i hela den offentliga sektorn och för statens del har vi fått en snabb tillväxt i budgetunderskottet. Utvecklingi inkomstuten illustreras av diagram 2.9 som belyser den stagnation som inträffade under senare delen av 1970-talet. Den föreveeklingen gicks av en puckel i inkomstutvecklingen som förklaras av den kraftiga i reallönerna i samband med kostnadskrisen 1975-1976. uppgången att finansiera det statliga budgetunderskottet kan illusvårigheterna streras av ett enkclt Antar vi som utgångspunkt att staräkneexempel. tens finansiella sparande skulle varit noll 1975-1979, dvs. att det årliga under samma period endast skulle motsvara den budgetunderskottet innebär detta vid oförändrade utgifter att de direkta statliga utlåningen. skatterna skulle ha behövt med totalt 52 Detta skulle i

höjas miljarder.

sin tur innebära att reallönesumman efter skatt skulle få sänkas med to-

talt 29 miljarder, vilket är liktydigt med en årlig procentuell minskning

av reallönen efter skatt med ca 3 % per år 1975-1979. skulle drivit fram en Det är uppenbart att en sådan skatteutveckling ännu sämre ekonomisk utveckling än den som faktiskt realiserades. Krav för de höjda skatterna skulle ytterligare skärpt på kompensation

Miljarder kr, 1975 års priser

120-1 Budgetunderskott

Inkomster

Diagram 2.9 Statsutgzfternas och statsinkonlslernas rea/a utveckling , , , r , , , _ , l _ I I I _ v budgetåret: 1964/65 66/67 68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 1964/65-1979/80.

54 1 970-talet - de felslagna

förväntningarnas årtionde SOU 1920:52

kostnadsproblematiken och bidragit till en sämre utveckling av efter-

frågan och produktion i den konkurrensutsatta sektorn. Därtill kom att den dramatiska nedgången i disponibel inkomst skulle ha lett till en kraftig nedgång av inhemsk och därmed

efterfrågan en ytterligare ned-

gång i produktion och sysselsättning i den privata sektorn. De offentliga utgifterna har sålunda blivit så stora i förhållande till ekonomin

i övrigt att det inte längre är möjligt att skattemässigt finan-

siera en utgiftsexpansion enligt mönstret från 1950- och 1960-talen, En real med 6,5 % om året under 1970-talet

utgiftsökning har därmed ound-

vikligen medfört ett växande gap mellan utgifter och inkomster, dvs. ett växande finansiellt underskott i den offentliga sektorn. Det växande budgetunderskottet hänger nära ihop med övriga balansbrister i den svenska ekonomin. Utgiftsöverskottet i offentlig sektor aven nedgång i sektorns sparande. När inte denna nedgång motspeglar svaras av en sparuppgång i den privata sektorn minskar det totala brut-

tosparandet i ekonomin, vilket är liktydigt med att den totala konsum-

tionen växer snabbare än samhällets totala inkomster. Den senare utvecklingen framträdde tydligt i diagram 2.8. Utgiftstrycket i offentlig sektor bidrar sålunda till ett sänkt

bruttosparande i hela ekonomin, vil-

ket som vi sett bidrar till att driva fram ett strukturellt underskott i bytesbalansen. Det finns också en återkoppling från bytesbalansunderskott och sparande i privat sektor till underskottet i den offentliga sektorn. Ett ökat

bytesbalansunderskott motsvarar ett efterfrågebortfall från den internationella sektorn. Minskade

investeringar i den privata sektorn är också liktydigt med ett bortfall i total efterfrågan. Om staten vill upprätt-

hålla den fulla

sysselsättningen genom en expansiv politik måste efter-

frågebortfallet ersättas med en utgiftsökning eller en

skattesänkning.

Båda dessa åtgärder leder till en uppgång i budgetunderskottet. _Det

höga budgetunderskottet speglar alltså delvis en ambition att uppehålla den fulla

sysselsättningen genom insatser från offentlig sektor. Som vi redan påpekat har inflationstakten i den svenska ekonomin un-

der 1970-talet legat högre än under 1950- och 1960-talen. Detta avspeglar i hög grad den internationella utvecklingen. Under 1970-talets första år var det för

möjligt Sverige att placera sig bland de länder inom

OECD-området som hade den lägsta inflationstakten. Därefter har den svenska inflationstakten tenderat att ligga över OECD-genomsnittet. Sveriges relativa position när det gäller inflationstakt avspeglar tämligen väl den ekonomiska politikens

utformning under respektive period. Medan Sverige under början av 1970-talet förde en försiktig ekonomisk

politik i förhållande till OECD-området iövrigt har förhållandet varit det omvända under 1970-talets andra del. Genom den s. k.

överbryggnings-

politiken blev den ekonomiska politiken mer expansiv än i omvärlden 1974-1976. Efter åtstramningen 1977 och 1978 har politiken återigen fått en relativt expansiv

inriktning. Prisökningarna i Sverige har då ock-

så kommit att bli höga i förhållande till omvärlden. Inflationen har under 1970-talet i kombination med stigande marginalskatter bidragit till

snedvridningar på kredit- och kapitalmarknader-

na. Generellt sett tenderar skattesystemet vid hög inflation att missgyn-

1970-taIeI - de felslagna förväntningarnas årtionde 55

... --.n Högre tjänstemän ...m- Yrkesutbildad arbetare

_210_

_40_ _(3,0_

_gp_ -10,0- -12,0-

Anm. Kurvan visar den årliga värdeförlusten på bankmedel sedan räntan minskats med skatte- och inflationsprocenten. Skatten har beräknats efter marginalskattesatserna för resp. år i inkomstläge motsvarande dels högre tjänstemäns dels yrkesutbildade arbetares.

na bank- och aktiesparande, medan det gynnar investeringar i fastighe- Diagram 2. l 0 Årlig realhar systemet haft den effekten ränta efter ska!! på ter och upptagande av lån. För hushållen bankmedel I 965-] 979. att realrâintan på banksparande och lån i bank varit negativ under hela l970-talet. Av diagram 2. 10 framgår att den årliga realräntan efter skatt under senare delen av 1970-talet för vanliga inkomsttagare kommit att ligga kring -6 % å -7 %. Bankräntan kan därmed inte spela sin normala roll som regulator mellan utbud och efterfrågan på kreditmarknaden. Den höga efterfrågan på lån från hushållen som naturligt nog uppstår när realräntan är negativ har i stället mötts med kvantitativa regleringar av bankernas kreditutbud till hushållssektorn. Under de senaste åren har bl. a. de höga budgetunderskotten och den därmed sammanhängande likviditetsökningen bidragit till ett ökat kreditutbud utanför banksystemet. Förutsättningar har alltså skapats för en s. k. “grå” kreditmarknad utanför banksystemet med en betydligt högre ränta än bankräntan. Denna marknad har vuxit mycket snabbt under I970-talet. De här angivna snedvridningarna försvårar en normalt fungerande krcditmarknad. Den relativt höga räntabiliteten på denna marknad tenderar också att tränga ut investeringar i industrin. Det senare förhållan-

det belyses av diagram 2.11 som jämför räntabiliteten i finansbolagen

och i industrin under 1970-talet. Av diagrammet framgår att den relativa lönsamheten i finansbolagen förbättrats kraftigt. Detta avspeglar att och inflationen i förening under 1970-talet tenderat att skattesystemet driva ned den relativa lönsamheten i industrin. Det är under sådana ominte förvånanade att industriinvesteringarna tenderar att ständigheter ligga kvar på en låg nivå. har un- De övergripande målen för den svenska ekonomiska politiken stabila priser, god tillväxt, rättvis inder lång tid varit full sysselsättning, komstfördelning och extern balans. I vårt land liksom i många andra länder samverkade under 1950- och l960-talen den ekonomiska politiken och gynnsamma yttre omständigheter till att full sysselsättning, god

56 1970-talet- de årtionde SOU ll80z52

felslagna förväntningarnas

tillväxt och stabila kunde hade under priser uppnås. Sverige denna period heller inte några allvarliga När det inbytesbalansproblem. gällzr komstfördclningen tyder tillgängligt material på en fortgående Ltjämning av skillnaden i levnadsstandard. Under 1970-talet förändrades bilden. Tillväxten blev låg, inflationen blcv hög och vi har fått allvarliga problem med Nir det bytesbalansen. gäller inkomstfördelningen har bidrags- och skattesystemets utjämningsambitioner utan tvekan vilket skulle tala för en ökad inkonstut-

höjts,

jämning Linder 1970-talet. Mot detta verkar emellertid de fördelningsmässiga orättvisor som en stigande inflationstakt för med sig. Dessutom har vi under 1970-talet sett många tecken på att produktionen vid sidan av skattesystemet. dvs. ekonomins svarta sektor, vuxit. Detta leder naturligtvis till ökade fördclningsmässiga orättvisor. Personer och företag som inte kan eller vill dra sig undan beskattning i en sådan missgynnas utveckling. Den fulla sysselsättningen har emellertid under 1970upprätthållits talct. Sverige avseende från de flesta incustri-

skiljer sig i detta övriga

länder. Bakom detta ligger en i Sverige mycket hög politisk prioritering av den fulla sysselsättningen. Medan full under 1950- och sysselsättning l960-talen var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande att nå detta mål. ansträngningar En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar som vi sett de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad efterfråhar fått ersättas gan från investeringssidan med efterfrågestimulars i en eller annan form från offentlig sektor, vilket ökat såväl offentliga utgifter som underskotten i offentlig sektor och i bytesbalansen. Sysselsättningspolitikens svårigheter hänger i stor utsträckning ihop med den försvagning av industrisektorn som tidigare belysts. Den fort-

Procent 25_ Finansbolagen

industrin I I

Diagram 2.11 Industrin och finansbølagen. Avkastning efter ska!! på det egna kapitalet (justerat i början av resp. år).

de årtionde 57

1970-talet- felslagna förväntningarnas

har förstärkts kraftigt i

nedgången i industrisysselsättningen

gående

vilket ställt sysselsättningspolitiken på svåra konjunkturnedgångarna,

prov. Detta förhållande illustreras av diagram 2.12, som anger utveck-

av antalet sysselsatta i industrin sedan 1960. Där anges också utlingen av antalet personer i hela ekonomin som är öppet arbetslösa vecklingen

samt föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Medan 1967-1968 möttes av en snabb expan-

konjunkturnedgången

liten i arbetslösheten så sion i offentlig sektor och en relativt uppgång att karakteriseras av en stram

kom den därpå följande konjunkturcykeln

inhemsk efterfrågan, vilket medförde en betydande uppgång i arbetslös-

heten. Denna kunde emellertid till stor del avvecklas genom en uppgång i 1973-1974. Den sys-

i industrisysselsättningen konjunkturuppsvinget selsättningspolitiska strategin i den därpå följande konjunkturcykeln

i hög grad på lärdomarna från de båda föregående konjunktur-

byggde alltför överströmning till kraftig cyklerna. Det gällde dels att undvika Diagram 2.12 Industri_ sektor i likhet med 1968-1970 dels att undvika en hög öppen sysselsättning och ämm_ offentlig 1972. Iöshet.

arbetslöshet liknande den som uppstod

1 OOO-tal

sysselsatta inom industrin 1 100 (inkl kraftverk) - årsmedeltal

Öppet arbetslösa samt personer i AMS-åtgärder

Öppet arbetslösa

58 1970-talet- de

felslagna förväntningarnas årtionde SOU I980:52

Politiken inriktades därför på att bevara kapaciteten i den konkurrcnsutsatta sektorn. Detta skedde dels genom att efterfrågan på industri-

varor hölls uppe genom bl. a. investeringsstimulanser

och lagerstöd, dels genom att företagen med olika medel stimulerades att behålla arbetskraften i

konjunkturnedgången. Industrisektorn blev emellertid allt för

svag för att bära upp denna strategi. Kostnadskrisen och branschkriserna tvingade fram en mycket omfattande och dyrbar stödpolitik såväl på industri- som på arbetsmarknadssidan.

Industrisysselsättningen sjönk

kraftigt samtidigt som antalet personer i åt-

arbetsmarknadspolitiska

gärder steg. Av diagrammet också framgår att återhämtningen 1979-1980 blev närmast obefintlig. Sett över hela

konjunkturcykeln har därmed industrisysselsättningen minskat med ca 70 000 personer. Samtidigt kvarstår

i genomsnitt 75000 personer i och bered-

arbetsmarknadsutbildning

skapsarbcten. Kostnaden för dessa åtgärder uppgick budgetåret 1979/ 80, då

aktivitetsläget i näringslivet kulminerade, till ca 7 miljarder kr, varav 6 miljarder belastade Under samma

statsbudgeten. budgetår utbetalades nära 9

miljarder kr för industripolitiska satsningar i form av

bidrag, lån och tillskott av ägarkapital. Det står klart att en fortsatt in-

dustriutveckling efter dessa kommer linjer att lägga en alltför stor börda

på statsbudgeten. För att det framöver skall bli att klara den

möjligt

fulla krävs

sysselsättningen därför att industrisektorns expansionsför-

måga och stabilitet stärks.

3 De för

politiska utgångspunkterna

utredningens arbete

3.1 Inledning

De övergripande målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, stabila priser, god tillväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans. För att på lång sikt kunna uppfylla dessa mål är det nödvändigt att nå extern balans. Vi såg i det föregående kapitlet att vi under 1970underskott att tillväxten i ekonomin talet fått växande i bytesbalansen, varit låg och att inflationstakten varit hög. Den fulla sysselsättningen har däremot kunnat till priset av mycket stora underskott i upprätthållas och ökad instabilitet har kännetecknat statsbudgeten. En svag tillväxt den ekonomiska i de flesta industriländerna under 1970-tautvecklingen let. De faktorer till denna ökade internationella instabilitet som bidragit har haft ett avgörande inflytande också på den svenska utvecklingen. Vår utveckling under 1970-talet har emellertid i många avseenden varit sämre än den internationella. av industrisektorn, den snabba tillväxten av de offent- Försvagningen och av den totala inhemska konsumtionen har i kombinaliga utgifterna tion med de internationella fört oss in i en utveckling med störningarna snabbt växande balansbrister. Obalanserna i ekonomin har i sin tur ytökat känsligheten för internationella störningar. terligare

En försvagad industrisektor har små möjligheter att av egen kraft stå cmot en kostnadsstörning eller en konjunkturmässig nedgång i den in-

ternationella Effekterna kan efterfrågan. på industrisysselsättningen därmed bli betydande. Samtidigt leder de stora underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten till att den stabiliseringspolitiska handlingsfriheten beskärs. att genom ökade

Möjligheterna stödja sysselsättningen

eller genom skattesänkningar begränsas starkt när unoffentliga utgifter derskotten redan i utgångsläget är stora. Underskotten beskär också på ett mycket påtagligt sätt handlingsfri- Den räntenivå som heten när det gäller kredit- och penningpolitiken. krävs för att hindra ett stort valutautflöde eller för att en stor

möjliggöra

statlig upplåning kan mycket väl vara för hög för att vi skall kunna få en god investeringsutveckling i näringslivet. 1970-talet internationella inflations- Under har den genomsnittliga i inflationstakt mellan länderna takten stigit samtidigt som spridningen ökat. Det har visat sig att en låg inflationstakt måste försvaras med upp-

skrivningar av växelkursen. Med den bytesbalanssituation vi i Sverige

60 De politiska utgångspunkterna för utredningens arbete SOU l›80:52

nu har kan inte en sådan politik göras internationellt trovärdig. för att kunna föra en ekonomisk för full och

självständig politik sysselsättning

stabila priser är det sålunda nödvändigt att vi kommer till rätta m:d balansbristerna och minskar underskotten i den svenska ekonomin. En viktig orsak till den ökade ekonomiska instabiliteten under 1970talet har varit de kraftiga För del har vårt

oljeprishöjningarna. Sveriges

stora i hög grad försämrat för dei eko-

oljeberoende förutsättningarna

nomiska politiken under l970-talet. under l97l-talet

Oljeprisökningarna

har bidragit till att våra importpriser i årstakt ökat 2,7 procent snabbare än våra exportpriser. Därmed har vårt bytesförhållande (terms-of-trade) försämrats med l7 %. Sett som andel av BNP har vårt reala resursttrymme därmed reducerats med 5 %.

Oljeprishöjningarna har också försvårat stabiliseringspolitiken. Samtidigt som oljeprishöjningarna verkar inflationsdrivande och försämrar

bytesbalansunderskottet så verkar de aktivitets- och sysselsättningsneddragande genom att de reducerar realinkomsterna i den svenska ekonomin. Under 1970-talet har den svenska ekonomiska 2detta politiken dilemma lagts på en expansiv bog för att hålla uppe aktivitetsniván och sysselsättningen. Därmed har emellertid inflationstrycket och bytesba-

lanspåfrestningarna förstärkts. Vårt oljeberoende är alltså inte bara en energipolitisk fråga utan också i högsta grad en ekonomisk-politisk fråga. Genom att minska oljebe-

roendet ger vi vårt bidrag till en Stabilisering av det internationella ekonomiska läget. Samtidigt förbättrar vi våra egna att nå full

möjligheter

sysselsättning vid stabila priser. Vikten av att minska un-

oljeberoendet derstryks av den utveckling i vissa av de oljeproducerande länderna som

vi nu bevittnar.

just

3.2 De målen

övergripande

Under efterkrigstiden har den fulla sysselsättningen varit det högst prio-

riterade målet för den ekonomiska politiken. Innebörden i målet är inte bara en låg öppen arbetslöshet. Under senare år har också i målet kommit att ligga en ambition att för alla grupper öka deltagandet i arbetslivet. Det regionala balansmålet är i hög grad avhängigt

möjligheter-

na att klara sysselsättningsmålet. Trots en i övrigt oförmånlig utveckling under 1970-talet har det varit

möjligt att genom stora arbetsmarknadspolitiska och industripolitiska

insatser hålla uppe den fulla sysselsättningen. Den statsfinansiella kostnaden för denna politik har emellertid varit mycket hög. De budgetmässiga och stabiliseringspolitiska förutsättningarna för att gå xidare på denna väg föreligger därför knappast. I det föregående har vi särskilt belyst sambandet mellan industrisektor och

arbetsmarknadsläge. Nedgångama i industrikonjunkturen har

under 1970-talet ställt sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken på svåra prov. För att nå en stabil och långsiktigt hållbar sysselsåttningssituation är det nödvändigt att nå en ökad stabilitet och tillväxt

De arbete 61

politiska utgångspunkterna för utredningens

i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är med tanke på den osäkra internationella utvecklingen ingen lätt uppgift. Den snabba internationella under har också medfört att det blivit speeialiseringen efterkrigstiden allt svårare att åstadkomma en sådan Stabilisering med av traditio-

hjälp

nell Det starka utlandsberoendet och inriktningen på

konjunkturpolitik.

och insatsvaror i den svenska industrin produktion av investeringsvaror och den internationella konmedför att den internationella efterfrågan

kurrenskraften betyder mera för industrikonjunkturen än utvecklingen

av den inhemska Erfarenheterna under 1970-talet tyder ockefterfrågan. på att en expansiv inhemsk efterfrågan i viss utsträckning försvagar som industrisektorn genom den tendens till ökade priser och kostnader i

en sådan politik för med sig. För att kunna stabilisera sysselsättningen

av sektorns lönsamhet, konindustrisektorn krävs i stället en förbättring

och finansiella I ett något längre perspektiv krävs

kurrenskraft styrka. ökade investeringar och en omstrukturering i riktning mot expansiva av industrin som förmår att långsiktigt bära upp den svenska grenar kostnadsnivån.

De klara i stödpolitiken och i konjunkturpoliti-

begränsningarna

att klara den fulla sysselsättningen

ken då det gäller möjligheterna

måste ta huvudansvaret för innebär att parterna på arbetsmarknaden i den konkurrensutsatta sektorn. Detta torde kräva att sysselsättningen sektorn får bli löneledande. För att parterna skall den konkurrensutsatta kunna ta detta ansvar krävs i sin tur att statsmakterna skapar rimliga för avtalsförhandlingarna. De senaste årens utveckling förutsättningar har understrukit betydelsen av att inte beskattningen skärper anpassefter skatt. Detta kräver i sin tur en kraftig uppningskraven på reallön bromsning av den offentliga expansionen. Erfarenheten visar också att situationen för arbetsmarknadens parter hur inunderlättas av stabila priser. Vi visade i det föregående kapitlet flationen ökat under l970-talet. Denna utveckling har haft en rad nega-

tiva effekter. Inflationen åstadkommer sålunda en ur olika synpunkter

av inkomster och Inflatio-

icke önskvärd omfördelning förmögenheter.

om den framtida och bidrar där-

nen skapar osäkerhet prisutvecklingen

för till att minska investeringsaktiviteten och till att på sikt försämra är nominellt har ekonomins funktionssätt. Eftersom vårt skattesystem den ökade inflationen bidragit till att öka snedvridningseffekterna på

skattesidan. i vår ekonomi försvårar en framgångsrik inflations- Balansbristerna

Den ofinansierade utgiftsexpansionen har ska-

bekämpning. offentliga och en likviditet i ekonomin som inflations-

pat ett ef terf rågetryck höjer

under 1970-talet har också demonstrerat nödväntakten. Utvecklingen av att försvara en låg inhemsk inflationstakt med en aktiv appdigheten recieringspolitik. Underlåtenhet att appreciera kronan under 1970-talets första år en i övrigt framgångsrik anti-inflationspolitik.

omintetgjorde För att vi framgent skall kunna föra en trovärdig apprecieringspolitik

krävs emellertid att reduceras och att företags-

bytesbalansunderskottet

återvinner stabilitet och konkurrenskraft. Vi har sålunda besektorn dömt det som nödvändigt att nå en mer balanserad position innan Sveri-

För att en apprecieringspolitik ge kan slå in på en apprecieringspolitik.

62 De

politiska utgångspunkterna för utredningens arbete

skall bli framgångsrik krävs också att de interna förutsättningarna för

en låg inflation föreligger. Detta demonstrerades 1975-1976 då vår knytning till den s. k. ormen innebar att den svenska kronan med

följde

D-marken i dess appreciering I kombination gentemot övriga valutor. med och de snabba

överbryggningspolitiken löneökningarna bidrog

apprecieringen endast till att ytterligare försämra vår internationella konkurrenskraft. Främst mot bakgrund av 1960-talets har den ekonomiska utveckling tillväxten som mål för den ekonomiska debatterats. politiken Denna de-

batt har förts bl. a. i anslutning till tidigare långtidsutredningar.

Vi kan konstatera att inte minst de politiska kraven kommit att resultera i en tillväxt av konsumtionen som varit betydligt snabbare än produktionen. För att kunna lösa våra balansproblem är det därför nödvändigt att konsumtionen under den kommande perioden ökar långsammare än produktionen. att åstadkomma

Möjligheterna en sådan anpassning beror i hög grad på våra möjligheter att öka produktionen. Som denna

utredning visar är anpassningskraven på konsumtionssidan även vid en god produktionstillväxt mycket svåra. Därför måste en god produktionstillväxt betraktas som ett nödvändigt villkor för en balanserad ekonomisk utveckling under de närmaste åren. I ctt längre perspektiv beror tillväxten på teknisk utveckling och in-

vesteringsutveckling. I ett är den femårsperspektiv möjliga produktionen

emellertid till stor del given av den existerande kapitalstocken. I detta perspektiv blir vår förmåga att utnyttja våra produktionsresurser av avgörande betydelse för vilken ekonomisk tillväxt som kan uppnås. Ett centralt mål för den ekonomiska är en rättvis inkomstpolitiken

fördelning. Det empiriska arbete som gjorts på området visar att det un-

der hela efterkrigstiden skett en fortgående utjämning av inkomsterna.

Viktiga förklaringar är den ökade sysselsättningsgraden samt kraftiga standardhöjningar för pensionärer. Å andra sidan har under 1970-talet

den ökade inflationen åstadkommit en godtycklig förmögenhetsomfördelning. Dc

anpassningskrav som nu vilar på den svenska ekonomin kommer

att innebära en stagnation av den totala konsumtionsstandarden i samhället. För att denna stagnation skall kunna begränsas krävs en ökning

av produktion och investeringar, vilket knappast kan ske utan förbättra-

de ekonomiska incitament. Denna situation kommer att ställa fördelningspolitiken på mycket svåra prov. De ekonomiska incitamenten måste förbättras samtidigt som det knappa utrymmet skärper kraven på för-

delningsmässig rättvisa. Det är i denna situation

viktigt att tidsperspek-

tivet i fördelningspolitiken inte är alltför

kort. Erfarenheten har visat att

den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling av inkomstför-

delningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. De nuvarande balansbristerna utgör ett direkt hot mot alla dessa

förutsättningar.

Ett förstahandsmål för en långsiktigt inriktad fördelningspolitik är därför att den svenska ekonomin återförs till balans.

Vi har redan pekat på Izvtesbalansens stora betydelse när det gäller

att bedriva möjligheterna en självständig ekonomisk politik. Ett stort bytesbalansunderskott beskär i detta avseende. Den in-

möjligheterna

De för utredningens arbete 63 politiska utgångspunkterna

stabila situation som den internationella ekonomin befinner sig i f. n. har ökat behovet av att med en aktiv ekonomisk politik kunna parera utifrån kommande störningar. Samtidigt har vårt växande bytesbalansunderskott minskat våra på detta område. Resonemanget kan

möjligheter

exemplifieras med risken för att det just nu pågående kriget mellan Irak och Iran ger upphov till nya kraftiga prishöjningar på olja. De restriktioner som vår externbalans lägger på vårt handlande i en sådan situation belyses närmare i kapitel 5. Det svenska beräknas 1980 uppgå till ca bytesbalansunderskottet 4,2 0/0 av BNP. nu vår nettoskuld till utlandet till ca Samtidigt uppgår 9 70 av BNP. Medan vårt underskott år stort, är således vår utlandsskuld fortfarande relativt liten. Den internationella erfarenheten visar emellertid att det är mycket svårt att ta sig ur ett strukturellt underskott av den storleksordning som vi f.n. har. Med den snabba skuldackumulation ett sådant underskott ger är risken därför stor att vi snabbt kan dra på oss en mycket betydande skuldbörda. Detta kan illustreras med de erfarenheter som Danmark haft på detta område under de senaste åren. Av diagram 3.l framgår att Danmark 1976 fick ett bytesbalansunderskott på ca 4,5 % av BNP. Skuldbördan då till ca 15 % av BNP medan räntebetalningarna uppgick till uppgick 1 70 av BNP. Danmark kunde under de närmaste åren inte komma ur denna underskottssituation. År 1980 är underskottet sålunda fortfarande 4,5 % av BNP. Nu uppgår emellertid skulden till ca 25 % av BNP och råntebetalningarna till 2,5 % av BNP. Därmed har på mycket kort tid den internationella skuldbördan och de internationella räntebetalningarna kommit att bli ett huvudproblem för Danmarks ekonomiska politik. Det kan tilläggas att den danska utvecklingen också illustrerar att en dålig bytesbalanssituation lägger påtagliga restriktioner på sysselsätt- Arbetslösheten i Danmark uppgår för närvarande till ca ningspolitiken. 7 70. Som 2 är de kraftiga en hu-

framgick av kapitel oljeprishöjningama

vudförklaring till de bytesbalansproblem industriländerna haft under

1970-talet. De har lett till stora i de oljeproducebytesbalansöverskott

rande länderna. vilket balanserats av ett underskott i gruppen av övriga länder. vi synfältet till OECD-området kan man därför hävda Bcgränsar att de enskilda länderna bör ta sin del” av hela områdets underskott. Eftersom hela områdets underskott är givet resulterar ansträngningarna från ett enskilt OECD-land att förbättra sin bytesbalansposition i att annat land som är nettoimportör av får sin situation försäm-

något olja

rad. Det är mot denna bakgrund av intresse att det svenska bytes-

jämföra

balansundcrskottet med underskottet i hela OECD-området. Av tabell 3.1 framgår att det svenska underskottet, sett som andel av BNP, sedan 1974 har varit större än underskottet i OECD-området. Särskilt stor är denna skillnad 1980. Mot det svenska underskottet på 4,2 % av BNP svarar ett OECD-underskott på ca 1,2 % av BNP i detta område. Når det gäller utvecklingen över tiden är det viktigt att lägga märke till att OECD-området 1978 awecklat det underskott som uppstod efter den första 1973-1974. OECD-området som helhet var

oljeprisstegringen alltså i balans före den andra oljeprisstegringen.

64 De politiska utgângspunkterna för utredningens arbete SOU l°80:52

Procent

Räntenetto C .°0o. Bytesbalans

Utlandsställning, netto

Diagram 3.1 Danmarks bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar. Andel av BNP, löpande priser.

Även det svenska bytesbalansunderskottet var relativt litet 1978. Som framgick av diskussionen i anslutning till diagram 2.8 i kap. 2 berodde emellertid vårt låga underskott detta år på extremt låga investeringar. Vi

hade då inte tagit den reala anpassningen efter den tidigare oljeprishöj-

ningen och befann oss därför fortfarande i strukturell obalans. I sam-

band med oljeprishöjningarna 1978-1980 fick vi vidkännas en terms-of-

trade förlust motsvarande ca 8 kr, vilket ungefärligen motsva-

miljarder

rar vår andel av OECD-underskottet l980. Resten av vårt beräknade underskott på ca 21,5 kr kan betraktas som ett struktu-

miljarder

rellt underskott som vi ådragit oss tidigare under 1970-talet. För att vi skall kunna möta framtida internationella störningar är det sålunda nödvändigt att minska vårt bytesbalansunderskott.

De utgångspunkterna för utredningens arbete 65 politiska

En annan viktig aspekt av vår utlandsupplåning är att en fortgáende kan väntas leda till en skärpning av kreditvillkoren. En såskuldökning tar sig uttryck vid nyupplåning och dan skärpning i högre räntesatser vid omsättning av gamla lån. Slutligen börjar långivarna ställa krav på landets ekonomiska politik. Flera europeiska industriländer har fått erfara detta. ställer omedelbara krav på finansiering. Vi De löpande underskotten

är därmed starkt beroende av att den internationella kapitalmarknaden under överskådlig tid kommer att fungera friktionsfritt. Med tanke på

den i många avseenden oroliga internationella situationen kan man inte bortse från risken för störningar på detta område. Våra stora löpande underskott ökar alltså sårbarheten i var ekonomi på ett påtagligt sätt. Sett i ett längre perspektiv innebär våra stora. underskott att vi skjuter en ekonomisk anpassning framför oss. Priset för att vänta får vi betala i form av snabbt växande räntebetalningar. De ökande räntorna innebär att ju längre vi väntar desto hårdare blir kraven vilket belyses me- . . ra utförligt senare. _

Det finns alltså goda skäl för en mycket snabb aweckling av vårt by-

tesbalansunderskott. Storleken samt den re-

pålvårt _undersk0tt mycket striktiva politik som förs i vår omvärld göremellertid att en aweckling

måste bli en utdragen process. I utredningens alternativ 1, som anger en väg till balans för den svenska ekonomin, är sålunda enav utgångspunkterna att vårt underskott skall vara awecklat 1990. Detta skulle vara med att underskottet 1985 reducerats till storleksordliktydigt i ningen 2 76 av BNP.

Tabell 3.1 Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980 «

1973 1974 1975 1976 1977_ 1978 1979 l98Ö

0,3 -0,7 0,0 _-0,6 -O,5 0,2 -0,6 -1,2 2,8 -1,0 -0,5 -2,1 -2,6 0,0 -2,5 -4,2

4 ekonomi fram till 1985

Sveriges

-

två alternativ

4.1 Inledning

Vi har i föregående avsnitt diskuterat de balansbrister som utgör vårt Vi har också konstaterat att det centrala ekonomisk-politiska problem. är nödvändigt att lösa dessa balansproblem för att vi skall kunna uppnå den ekonomiska mål. Det är därför en huvud-

politikens övergripande uppgift för långtidsutredningen att ange en väg till balans för den sven-

har sålunda utarbetat ett scenario för den ska ekonomin. Utredningen ekonomiska där våra balansbrister minskas och där det är utvecklingen politiken. Detta möjligt att uppnå de centrala målen för den ekonomiska scenario är utredningens alternativ l. I detta anges en väg till balans för den svenska ekonomin inom ramen för de restriktioner som bl. a. den

internationella utvecklingen och den möjliga kapacitetstillväxten lägger

på ekonomin. Nödvändiga delar i en strategi för balans är att

reduceras. är balans 1990 a. underskotten När det gäller bytesbalansen

en minimal ambitionsnivå. Budgetunderskottet reduceras i enlighet med de intentioner tillkännagav i besparingspropositio-

regeringen för måttfulla avtal förutnen. För att skapa rimliga förutsättningar sätts denna reduktion i huvudsak komma till stånd genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna ökar så att vi kan bära upp en långsiktig tillväxt . realkapitalbildningen i storleksordningen 2,5 96 per år . industrisektorn stärks genom att dess konkurrenskraft och finansiella förbättras. Vidare antas att de övriga restriktioner för insituation

dustrins tillväxt, som vi tidigare pekat på, undanröjs.

visar att denna strategi kräver en stor

Långtidsutredningens kalkyler

återhållsamhet vilket innebär i privat och offentlig konsumtionsökning,

ett klart brott med utvecklingen under l970-talet. Även på produktions-

sidan innebär alternativet en förändring, främst när det gäller utvecki industrin. Dessa trendbrott kan inte väntas ske utan betydande lingen förändringar i den ekonomiska politiken och i lönebildningen. att åstadkomma dessa förändringar kan knappast översvårigheterna utvecklingen framgick att utskattas. Av redogörelsen för den historiska 1970-talet Utveck-

vecklingen under har många djupt liggande orsaker.

68 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

lingen under det senaste året tyder på att problemen på i varje fall lönebildningssidan och produktionssidan snarast håller på att förstärkas. Därför har vi funnit det angeläget att också analysera en utveckling där de nuvarande utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin består. Detta till alternativ görs i anslutning 2 som byggts upp kring det grundläggande antagandet att det endast i marginell utsträckning går att ändra den nuvarande utvecklingen. På ef terf rågesidan antar vi sålunda att den kommunala konsumtionstillväxten endast kan reduceras i mycket begränsad omfattning i förhållande till 1970-talets snabba tillväxt. Den statliga konsumtionstillväxten antas ligga något över långtidsbudgetens. Sammantaget ger detta i alternativ 2 en offentlig konsumtionstillväxt på 2,6 % per år, vilket skall jäm-

föras med 3,9 % per år 1974-1979. Det har inte förutsatts vara möjligt

att annat än i begränsad utsträckning finansiera denna offentliga tillväxt

med skattehöjningar. Efterfrågetrycket från den offentliga sektorn fort-

sätter därmed att växa i alternativ 2. Vid denna utveckling ter det sig också naturligt att den offentliga sektorn blir löneledande. Den expansiva inriktningen av politiken talar också för relativt Riktmärket höga löneökningar. för löneutvecklingen i alternativet är en svag av reallönen efter skatt. Med

höjning den något

snabbare utveckling av de offentliga som förutsatts i transfereringarna, alternativ 2, innebär det en ökning av privat

konsumtion med 1,5 % per

år, vilket ungefärligen motsvarar mönstret från 1970-talets senare hälft. Utbudsrestriktionerna i näringslivet har antagits bli bestående i alternativ 2. Därtill kommer att bidrar till en fortsatt för-

löneutvecklingen

sämring av konkurrenskraft, lönsamhet och soliditet i industrin. Därmed blir fortsätter exportutvecklingen svag. Industrin att tappa mark även på hemmamarknaden. Slutresultatet för industrins del blir en svag produktionstillväxt och en fortsatt nedgång i sysselsättningen. Eftersom såväl budgetunderskott som bytesbalansunderskott växer kraftigt i alternativ 2 är det inte för statsmakterna att fullt

möjligt ut pa-

rera nedgången i den privata sektorns sysselsättning. En ökad arbetslöshet ter sig därför oundviklig i detta alternativ. Kvantitativt är alternativet uppbyggt med utgångspunkt i 1970-talets utveckling. Som framhållits är konsumtionstillväxten något lägre än den vi hade 19744979. Samtidigt beräknas produktionen i näringslivet utvecklas något bättre än perioden 1974-1979. Balansbnsterna förstärks emellertid och det blir i detta alternativ inte att klara något av de

möjligt

övergripande ekonomisk-politiska målen. Alternativen är uppbyggda kring gemensamma om den antaganden internationella utvecklingen och den inhemska av arbetsutvecklingen kraftsutbudet. Fortsättningen av detta kapitel har därför disponerats så att en sammanfattning av utredningens antaganden i dessa avseenden presenteras i de två avsnitten. Därefter en samman-

följande presenteras

fattande bild av vart och ett av de båda alternativen.

ekonomi till 1985 - två alternativ 69

Sveriges fram

4.2 Den internationella utvecklingen

Ökningen av inflationstakten tillsammans med de mycket kraftiga prisolja i samband med den internationella högkonjunktuhöjningarna på

ren under 1979 bröt den tendens till successiv förbättring av det ekonomiska iakttas i industriländerna. Den utveckling som läget som kunde med den första 1973-1974 upp-

ägde rum i samband oljeprischocken

avseenden. Inflationen nådde ånyo tvåsiffriga tal i repades i väsentliga

OECD-området, flertalet länder fick betydande bytesbalansunderskott

och arbetslösheten ökade ytterligare. kom- Den bedömning som nu kan göras är att inflationsbekämpning i OECD-ländernas ekonomiska under de mer att ges prioritet politik av som den i ett

närmaste åren. Den kraftiga ökning prisstegringstakten, historiskt tämligen måttfulla konjunkturuppgången

perspektiv 1978-1979 utlöste, demonstrerade klart den höga inflationsbenägenheten i industriländerna. Rädslan för att skall leda till

oljeprishöjningarna

sekundära och därmed till acceprisstegringar späda på andra tendenser lererande inflation talar för att den effekten av de

efterfrågedämpande

senaste tillåts slå igenom fullt ut. Erfarenheterna

oljeprisstegringarna

1973-1974 talar för att alltför tidigt insatta ef-

från oljeprishöjningarna som måste följas av

terfrågestimulanser återigen leder till ökad inflation, ytterligare en period med stram efterfrågepolitik. skäl talar således för att OECD-området som helhet

övervägande

finans- och kreditpolitik till dess inkommer att präglas av en restriktiv flationen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekåterigen

ten av slagit igenom. Dessutom har oljeprishöjningoljeprishöjningarna

medfört av i

arna en betydande ökning bytesbalansunderskotten

många länder, vilket understryker kravet på en restriktiv politik. För att minska och skapa förutsättningar för inflationsbenägenheten

till en balanserad kommer sannolikt betydande

en återgång utveckling insatser industriländemas och

att göras för att befrämja produktionsproduktivitetsutveckling. Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få

i avsikt att öka produktill stånd en gynnsam investeringsutveckling

tionskapaciteten, eliminera flaskhalsar samt rationalisera produktionen.

Också andra åtgärder som underlättar den strukturella anpassningen, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, torde ges

hög prioritet. i riktning mot den här En omläggning av den ekonomiska politiken har redan eller aviserats i flera större angivna strategin genomförts OECD-länder. Det bör emellertid framhållas att svårigheterna är betydande att få till stånd en påtagligt snabbare investerings- och produktivitetstillväxt än under 1970-talet samtidigt som en stram efterfrågepo-

litik bedrivs. och En annan förutsättning för att på sikt återgå till högre tillväxt minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka Det bakomliggande motivet är

oljeberoendet.

att minska och accelererande infla-

risken för nya prisstegringar på olja

tion. av inter-

En utförlig redovisning för bedömningen prognosperiodens

70 Sveriges ekonomi

fram till 1985 - tvâ alternativ SOU 1›80:52

nationella utveckling ges i kapitel 2 i del II. BNP-tillväxten i hela OECD uppgick till i genomsnitt 2,7 % per år 1973-1979. För 1979-1980 ?örutses en tillväxt på 1,3 %. De bedömningar av utvecklingen i enskilch länder som görs i LU innebär en BNP-tillväxt för OECD totalt på 3,2% per år 1980-1985. Ett viktigt inslag i denna utvecklingbild utgörs av den besom

dömning gjorts för utvecklingen i Förenta staterna. Den förhållan-

devis snabba tillväxten i USA under 70-talet sammanhängde i hög grad med en expansiv politik. Under prognosperioden motiverar en låg förväntad produktivitetstillväxt och en långsam ökning av arbetskraftsresurserna en prognoserad BNP-tillväxt i

storleksordningen 2,8 % per år

1980-1985. Tillväxten i de europeiska OECD-ländema har bedöms bli något lägre än den för OECD-området som helhet. De nordiskt länderna bedöms få en tillväxt som underskrider den genomsnittliga tillväxten för OECD-länderna med 1/2 procentenhet per år. De stagnationstendenser som framkommit i statshandelsländernas ekonomier under slutet av 1970-talet väntas bestå under 1980-talets första hälften av 1980-talet förbättra levnadsvillkoren för befolkningen långsam, ca 3,5 % per år 1980-1985. Under 1970-talet som helhet :ökade BNP i statshandelsländema med 5,2 % per år.

Utvecklingsländernas (exkl. OPEC-länderna) möjligheter att Ander

första hälften av I980-talet förbättra levandsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin. Den svaga tillväxten i industriländerna medför avsätt-

ningssvårigheter för utvecklingsländemas export och därmed problem

att finansiera den för utvecklingen av investenödvändiga importen

ringsvaror. Den realprisstegring på som förutses försämrar också utolja vecklingsbetingelsema. Härtill kommer att för prisutvecklingen jord-

bruksvaror, som för flertalet utvecklingsländer dominerar exporten, väntas bli ogynnsam. Många utvecklingsländer har redan i dag så stora ackumulerade utlandsskulder att problem med fortsatt finansiering av de löpande bytesbalansunderskotten kan väntas föreligga. Tillväxten i utvecklingsländerna har av dessa skäl bedömts bli begränsad till ca 4,5 % per år 1980-1985.

Oljeprishöjningarna 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell

bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att tillväxten i OPEC-länderna under de närmaste åren blir mer begränsad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är man

oljeprishöjningama

angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar som den snabba expansionen vid l970-talets mitt förde med sig. Brist på arbetskraft sätter också en gräns för BNP-tillväxten har mot

expansionsmöjligheterna.

denna bakgrund bedömts uppgå till ca 5 % per år 1980-1985. VärIdshande/sti/Iväxten har i enlighet med LU:s

bedömningar av produktionsutvecklingen i olika länder

och ländergrupper samt relativprisernas utveckling i världsekonomin beräknats uppgå till ca 5,4 96 per år 1980-1985. Inberäknat den relativt som kan svaga världshandelstillvåxt förutses för 1980, ca 3 %, innebär denna prognos att ökningstakten för världshandeln förutsätts bli endast obetydligt högre än under perioden 1973-1979, då den ökade med i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt svaga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med

ekonomi till 1985 - tvâ alternativ 71

Sveriges fram

bytesbalansunderskott att genom ökad export lösa sina balansproblem.

Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektio-

nistiska i syfte att begränsa importen samt rädda arbetstillfälåtgärder len måste bedömas som stor. 47 % mellan 1979 och 1980. Den Rea/priset på olja ökade med drygt tillväxt som kan förutses i industriländerna under de närmaste lägre

åren - och som förutom av hänsynen till de interna inflationsproblemen höjningar av olje-

i hög grad betingas av rädslan för att utlösa kraftfulla OPEC-länderna - talar för en lugnare framöver.

priset oljeprisutveckling

stram utbudspolitik - innefatkan å andra sidan antas föra en relativt tande direkta av produktionen i vissa situationer - i syfte nedskärningar

en fortsatt på olja. Samatt upprätthålla gynnsam realprisutveckling olja an-

mantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar realpriset på

tagits öka med endast 2 % per år 1980-1985. om den framtida är

Osäkerheten utvecklingen på oljemarknaden

emellertid mycket stor. Risken för utbudsstörningar - vilken på ett myc-

av kriget mellan Irak och Iran - är betydanket påtagligt sätt illustreras av detta till betydligt kraftigare de. Störningar slag kan ge upphov

prisökningar än de som här förutsätts.

4.3 Arbetskraftsutbud och arbetsvolym

Utvecklingen under tidigare år

för arbetskraftsutbudets tillväxt un- Den viktigaste bestämningsfaktorn

der 1970-talet var ökningen av befolkningens arbetskraftsdeltagande,

inträde Det relativa AKframför allt kvinnornas på arbetsmarknaden. talet för kvinnor steg från 53 % år 1970 till 64 % år 1979, medan män-

nens relativa AK-tal från 81 % till 79 % under samma period.

sjönk

Samhället har på olika sätt stött denna utveckling, t. ex. genom att in-

av arbetsinkomster och undanröja olika för-

föra individuell beskattning värvshinder. ökade antalet 270 000 Under 1970-talet sysselsatta med sammanlagt

arbetade timmar sjönk

personer, eller med 0,7 98 per år. Mätt i antalet

emellertid den faktiska under samma period med 0,7 %

arbetsvolymen arbetstiden dub-

per år. Den genomsnittliga per sysselsatt föll sålunda

som antalet debelt så snabbt sysselsatta ökade under det föregående cenniet. av den arbetstiden per sysselsatt

Minskningen genomsnittliga

ordinarie arbetstid utan också på ökad frånberor inte bara på kortare former. Särskilt stora effekter på arbetsvolymen hade den varo i olika

till 40 timmar per vecka i början av

allmänna arbetstidsförkortningen 1970-talet och införandet av den femte semesterveekan 1978. Om den

arbetstiden lika stor 1979 som

genomsnittliga per sysselsatt hade varit

1970, skulle antalet sysselsatta inte ha stigit med 270 000 personer under

1970-talet utan i stället sjunkit med 230 000 personer.

av den tid under vilken de deltar i produk-

Förkortningen sysselsatta

tionen kan också ses som en återspegling av förhållandena på utbudssibättre till frånvaro etc. varit

dan, dvs. att kortare arbetstid, möjligheter

72 Sveriges ekonomi

fram till 1985 - tvâ alternativ SOU l9:0:52

en för att

förutsättning arbetskraftsdeltagandet utvecklats som det fak-

tiskt gjort.

Arbetsvolymcns utveckling under 1960- och 1970-talen illustreâas i

4.1. Där framgår att den totala arbetsvolymen diagram mätt i tinmar har sjunkit sedan andra hälften av 1960-talet. är en kur-

Somjämförelse

va över utvecklingen av det totala antalet sysselsatta inritad. Dennakurva visar vilken timvolym som skulle ha uppkommit om den genommittliga årsarbetstiden legat kvar på 1960 års nivå under hela den redovisade perioden. Gapet mellan kurvorna anger således hur stor arbetsvolym som motsvaras av

förkortningen av arbetstiden, ökningen av frånviron

m. m. under perioden. Från 1960 till 1979 ökade detta gap så, att det vid slutåret motsvarade hela arbetsvolymen inom industrin. Diagrammet visar också vilka sektoriella

förskjutningar i arbetsvolymen som skett sedan 1960. Arbetsvolymen i den offentliga sektorr. var

1979 nära 40 % större än 1970 (antalet sysselsatta ökade med 60 %),medan arbetsvolymen i industrin minskade med nära 20 % under samma

period (antalet

sysselsatta sjönk med 8 %). I övriga näringslivet exkl. de

primära näringarna minskade också arbetsvolymen, med ca 10 96 under 1970-talet (antalet sysselsatta var i stort sett

oförändrat). En iakttagelse i anslutning härtill är således att arbetstidsförkortningen i här angiven

mening varit särskilt stor i den sektorn.

offentliga Om arbetstiden per sysselsatt hade följt samma i industrisektorn

utveckling som i der. offentliga sektorn, skulle antalet 1979 ha varit industrisysselsatta 25 000 personer större än det faktiskt var.

Utvecklingen 1 980-1985

För prognosperioden har arbetskraftsutbudet i stort sett beräknats

följa

1970-talets

utvecklingstendenser. I några åldersgrupper bland kvinnorna

har dock de relativa AK-talen nu nått så höga nivåer att det ansetts :im-

ligt att anta en fortsättningsvis något dämpad ökningstakt. Samtidigt

väntas dock i förvärvsaktiva

befolkningen åldrar öka något snabbare än

Linder 1970-talet, varför antalet personer i arbetskraften beräknas öka i samma takt som då, eller med 0,9 % per år i genomsnitt ungefär 1980-1985. Detta gäller för båda huvudalternativen. Liksom under 1970-talet förutses dock arbetsutbudet komma att reduceras av en fortsatt

minskning av den genomsnittliga medelarbetsti-

den per sysselsatt och år. Frånvaron antas fortsätta att öka och den genomsnittliga arbetstiden per vecka förutses fortsätta att till

sjunka följd

av en ökande andel deltidsarbetande m. m.

Sammantagna beräknas

dessa två faktorer dra ned den

utbjudna arbetsvolymen relativt sett lika

mycket som under 1970-talet. Till skillnad från 1970-talets utveckling förutses arbetsvolymen dock inte komma att dras ned av någon allmän

arbetstidsförkortning eller av semestern.

förlängning

I alternativ l beräknas kunna

arbetsvolymen öka svagt, med. 0,1 pro-

cent per år fram till 1985. Bortsett från en viss friktionsarbetslöshet beräknas full råda 1985.

sysselsättning Utvecklingen enligt detta alternativ innebär

att den tidigare minskningen av arbetsvolymen i industrin nu måste bringas att upphöra. Även

ekonomi till 1985 - två alternativ 73

Sveriges fram

o .o ,o ,u ...0000000000009 ,. ___.cocøAM::-_--_ och ökad frånvaro s-- -..ø“s Offentlig sektor ”s .-____ø-t_§§ ä.-

skogs

Jord/

L

g

Övriga näringslivet

g

Diagram 4.1 Arbetsvoly-

inom övriga näringslivet (exkl. jord- och skogsbruk) krävs en i stort sett

oförändrad arbetsvolym. Det utrymme som står till buds för ökning av arbetsvolymen i offentliga sektorn utgörs i. stort sett av den fortsatta

minskningen i jord- och skogsbruk.

De krav som i alternativ l ställs på sysselsättningens sektoriella fördelning överensstämmer mycket väl med arbetskraftsutbudets beräknade sammansättning av personer med olika arbetstidsönskemål, frånvarofrekvenser etc. I åtminstone ett avseende är dock prognosen härvidlag osäker. Under 1970-talet synes successivt ha uppkommit negativa attityder till arbete inom industrin. Till en del kan uppkomsten av sådana attityder troligen hänföras till att arbetskraftsefterfrågan i andra sektorer, främst den offentliga sektorn, varit relativt sett stark, varför arbetskraften totalt sett ändå funnit sysselsättning. Skulle dock negativa attityder

till industriarbete få större fotfäste finns allvarliga risker för att utveck-

lingen enligt alternativ l inte kan förverkligas. Problemets omfattning kan illustreras med att industrins arbetsstyrka behöver utökas med drygt 60 000 personer i detta alternativ. I alternativ 2 för utvecklingen fram till 1985 förutsätts som nämnts

74 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ SOU l80:52

antalet personer i arbetskraften, dvs. arbetskraftsutbudet, bli lika stort som i alternativ l. Arbetskraftsefterfrågan hålls dock i alternativ! tillbaka av den lägre tillväxten i ekonomin. Detta kan i sin tur verkadämpande på arbetskraftsutbudet, men i vilken omfattning är svårt att veta. Även vid ett rimligt antagande om en sådan påverkan uppstår emelertid i detta alternativ en betydande arbetslöshet 1985. Den faktiska abetsvolymenmätt i timmar beräknas med 0,3 96 per år fram till 1985.

sjunka

Alternativ 2 rymmer därtill andra problem. Den sektoriella fördelringen av arbetskraftsefterfrågan förutsätter en omkastning i sysselsättningsmönstret. Fler män måste ta anställning i många hittills kvinnodoninerade sektorer för att det inte skalluppstå en (ännu större) arbetsöshet bland männen. För kvinnornas vidkommande blir kraven på sek:oriell omfördelning av sysselsättningen av ungefär samma storlek som inder 1970-talet.

4.4 Huvudaltemativ 1 - en väg till balans

4.4.1 Inledning

Alternativ l präglas i många avseenden av kravet på förbättring i \åI externa balans. Genom att stärka vår konkurrensutsatta sektor är det

möj-

ligt att åstadkomma denna förbättring vid fullt

kapacitetsutnyt:jande

och full sysselsättning. Genom en förbättring av konkurrenskraften och lönsamheten i vår in-

dustri är det möjligt att stärka dess ställning på exportmarknaderra, vil-

ket ett visst återtagande av marknadsandelar som förlorats

möjliggör

under l970-talet. Också den svenska industrins ställning på den svenska marknaden stärks. Det kan därmed bli att motverka den import-

möjligt

penetration somägt rum under 1970-talet, särskilt när det gäller insatsleveranser till industrin. Detta kräver en god investeringsutveckling och en fortgående förnyelse av industrin, vilket är särskilt viktigt i ett något längre perspektiv. I det femårsperspektiv vi är intresserade av i LU kan nya produkter och nyinvesteringar ge ett viktigt men dock endast marginellt bidrag till en vändning av industriutvecklingen. Med en viss schematisering kan man säga att industrisektorn har en kostnadsstruktur och produktionsstruktur som inte är avpassade till varandra. På lång sikt måste vi söka nå en industristruktur som är förenlig med de ambitioner vi har när det gäller reallöneutvecklingen. Denna strukturella anpassning är emellertid en mycket tidskrävande process, särskilt i det internationella ekonomiska klimat vi nu verkar i. l det korta och medellånga perspektivet är det därför nödvändigt att det sker en

kostnadsanpassning som ger den industrisektor vi redan har möjlighet

att konkurrera och utvecklas. För att kostnadsanpassningen också skall kunna resultera i en ökad efterfrågan på svenska är industriprodukter det nödvändigt att relativpriserna på svenska produkter sänks i motsvai rande grad.

ekonomi till 1985 - två alternativ 75

Sveriges fram

En grundförutsättning i alternativ l är att de restriktioner på utbudssidan, som vi tidigare pekat på, hävs. För att industrin skall kunna utkonkurrensläge är det sålunda nödvändigt att den nyttja ett förbättrat får en sådan finansiell styrka att företagen kan ta de risker som är förknippade med en ökad industriell expansion. Vidare har förutsatts att arbetsmarknaden blir så flexibel att nyrekrytering i de expansiva delarna av industrin kan ske utan att löneuppdrivande flaskhalsar uppstår. Detta kräver bl. a. att övriga sektorer håller tillbaka sin efterfrågan på arbetskraft. En speciell restriktion för den industriella tillväxten har under de se-

naste åren utbudet av skogsråvara utgjort. I alternativ l har förutsatts att sådana åtgärder vidtas att skogsindustrin i varje fall i konjunkturtop-

parna kan tillgodogöra sig ett virkesutbud som svarar mot den långsiktiga tillväxten i skogen. Några nyckeldata för den industriella utvecklingen ges i nedanstående tablå.

Årliga proccntuella tillväxttakter 1965-1970 l970-l974 1974-1979 1979-1980 l980-l985 A1t.l

En viktig roll i förbättringen av bytesbalansen spelas av tjänstesek-

torn. Den reviderade statistik över bytesbalansen som framkommit genom betalningsbalansdelegationens arbete visar att utvecklingen av vårt tjänstenetto under l970-talet varit betydligt bättre än vad vi tidigare trott. Utvecklingen pekar därmed också på att det potentiella bidraget till bytesbalansförbättring som kan komma från är be-

tjänstesektorema

tydande. Mot denna bakgrund har vi i alternativ l räknat med att det

skall vara att åstadkomma en avsevärd förbättring av vårt tjänsmöjligt

tenetto under den kommande femårsperioden. Situationen på har verkat destabiliserande på såväl

oljemarknaden

den internationella som den svenska ekonomin under l970-talet. För att minska känsligheten för störningar i vår ekonomi är det väsentligt att vi vårt under den närmaste femårsperioden. Det-

nedbringar oljeberoende

l alternativ l ta ger också ett bidrag till en förbättring av bytesbalansen. har antagits att vid konstant BNP kommer att reduce-

oljeanvändningen ras med 4,3 96 per år. Detta kräver i sin tur att vi utnyttjar vår kapacitet

också i övrigt får en medveten inför eluppvärmning och att politiken

riktning på att åstadkomma en neddragning i vår oljeanvändning.

att de växande underskotten i vår Vi har tidigare kunnat konstatera bytesbalans hänger ihop med att vår totala konsumtion ökat snabbare än våra totala resurser. I alternativ l är det nödvändigt att relationen blir den omvända. Detta krav skärps ytterligare av nödvändigheten att

76 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ SOU 190:52

öka våra investeringar som andel av BNP för att klara de långsiktig: tillväxtmålen.

Begränsningen av konsumtionstillväxten kommer att kräva medietna

politiska insatser. I alternativ l förutsätts att

begränsningarna på kon-

sumtionssidan kommer till stånd genom en kraftig uppbromsning av de

offentliga utgiftsökningarna. Det blir

därigenom möjligt att begränsa den sänkning av reallönen efter skatt per sysselsatt som ter sig nödvändig. Vi övergår nu till en närmare beskrivning av utvecklingen i altenativ l.

4.4.2 Export och import

Tillväxten i världshandeln väntas under den närmaste femårsperbden uppgå till drygt 5 % om året. Detta motsvarar enligt våra kalkyler Lngefärligen tillväxten av de svenska exportmarknaderna. För att vi skall uppfylla externbalanskravet och nå fullt

kapacitetsutnyttjande samtidigt

är det nödvändigt att den svenska exporten växer snabbare än marknaderna. Svensk export måste alltså öka sina marknadsandelar. Detza är ett naturligt led i en återgång till balans, eftersom den svenska exportindustrin under andra hälften av 1970-talet har tappat marknadsande-

lar i betydande omfattning. I alternativ l antar vi alltså att det är möjligt

att återvinna en del av vad som förlorats på detta område. En viktig förklaring till den tidigare förlusten av marknadsandelar är att de svenska relativpriserna mellan 1974 och 1979 trots utförda devalveringar har stigit med i genomsnitt ca 2,5 % per år. Nu krävs i stället att de svenska relativpriserna sjunker under de närmaste åren. Därmed blir det också för den konkurrensutsatta sektorn att stärka sin ställ-

möjligt

ning på hemmamarknaden. Sänkningens storlek beror i hög grad på priskänsligheten på vår export och import. När det gäller varuexport och varuimport har långtidsutredningen utgått från de skattningar av priskänsligheten som utförts av för LU 80.

konjunkturinstitutet

Ur kalkylerna framkommer ett krav på nedgång i de svenska relativpriserna med sammanlagt ca 6 % mellan 1979 och 1985. Trots detta ligger därvid de svenska relativpriserna fortfarande 1985 över den nivå de hade 1974. Den som framkommer är sålunda en

relativprisutveckling justering av en prismässig obalans.

Den volymmässiga utvecklingen av exporten och importen sammanfattas i tabell 4.1. Som framgår av tabellen utvecklas av såväl exporten varor som tjänster i alternativ l klart bättre än under andra hälften av 1970-talet. Däremot blir utvecklingen trots relativprissänkningen något sämre än vad den varit under tidigare perioder. Detta hänger samman med att världshandelstillväxten under första hälften av 1980-talet förväntas bli klart lägre än under slutet av 1960-talet och av 1970-

början

talet.

Prognosperiodens importutveckling är däremot mera förmånlig än

under dessa perioder. Utvecklingen är dock något mera oförmânlig än

ekonomi till 1985 - två alternativ 77

Sveriges fram

Tabell 4.1 Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ l

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1965- 197m 197m års 1970 1974 1979 priser Alt. 1

Export

Import Varor 7,0 5,3 1,4 2,5 4,1 Tjänster 2,9 4,4 0,9 -0,9 Totalt 7,6 5,0 1,7 2,3 3,5

under andra hälften av 1970-talet. Det förstnämnda förhållandet kan förklaras med att vi nu dels förutser en lägre BNP-tillväxt, dels räknar med en nedgång i våra relativpriser, vilket vi inte hade under de tidigare Att under andra hälften av 1970-talet var perioderna. importtillvâxten

så låg beror i stor utsträckning på den svaga investeringsutvecklingen

under dessa år. l alternativ 1 räknar vi med att investeringsaktiviteten

Detta blir betydligt mera gynnsam än under andra hälften av 1970-talet. bidrar till att dra upp importtillväxten. Varu- och 1985 framkommer som ett resultat av vo-

tjänstebalansen

lymutveckling och prisutveckling på export och import under prognos- Den nedgång i relativpriserna som bidrar till att förbättra vår perioden.

konkurrenskraft och därmed ge oss en bättre volymutveckling på export

en mera oförmånlig Nedoch import ger oss samtidigt prisutveckling. gången i våra relativpriser bidrar alltså till en försämring av vårt bytesförhållande (terms-of-trade). Detta påverkas också oförmånligt av den

reala prisstegring på olja med 2 % om året som vi antagit skall äga rum

under perioden. Sammantaget kommer förlusten i terms-of-trade att uppgå till 1,2 %

per år under perioden 1980-1985. Detta kan jämföras med en nedgång

på 0,7 % per år 1974-1979. Försämringen av terms-of-trade skärper kra- Eftersom en nedven på volymmässig anpassning av export och import. minskar det reala värdet av vår produktion så mingång i terms-of-trade skar den också utrymmet för den inhemska efterfrågan. En mera preciserad bild av detta kommer att ges längre fram i detta kapitel. Bytesbalansutvecklingen i alternativ 1 framgår av diagram 4.2. Enligt

för alternativet uppgår bytesbalansunderskottet 1985

förutsättningarna

till 2 % av BNP detta år. Detta innebär ett underskott på ca 16 miljarder

krilöpande priser. Mellan 1980 och 1985 reduceras således bytesbalansunderskottets andel av BNP med dryft 2 Bakom detta

procentenheter.

i varu- och motsvarande ca 4 % av

ligger en förbättring tjänstebalansen

BNP. ökar underskott sin andel av Samtidigt transfereringsbalansens

78 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ

fram

BNP med i runda tal 1,5 %. Denna försämring beror på en fortgáende ökning av våra räntebetalningar till utlandet. Trots att vi minskar underskottet i vår bytesbalans kvarstår behovet av utlandsupplåning, vilket innebär att vår utlandsskuld även i alternativ l kommer att växa under hela perioden fram till 1985. Därmed kommer också räntebetalningama att öka. Av diagrammet framgår att vår utlandsskuld som andel av BNP i alternativ l kan förväntas öka från ca 9 96 1980 till ca 18 96 1985. Samtidigt stiger räntebetalningarna som andel av BNP från ca l % till drygt 2 96. I alternativ 1 kommer skuldökningen att fortsätta även efter 1985. Först någon gång mot slutet av 1980-talet kommer att skuldökningen stagnera.

4.4.3 Produktion och

produktivitet

sysselsättningen i timmar antas bli oförändrad under den kommande

femårsperioden. Hela den ekonomiska tillväxten måste därför komma till stånd genom en ökning av arbetsproduktiviteten. En översiktlig bild av i hela ekonomin 3 i del II.

produktivitetsutvecklingen ges i kapitel Produktivitetsutvecklingen i de enskilda sektorerna i anslut-

analyseras ning till respektive sektoravsnitt i del II. Under 1970-talet har produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin

sjunkit. Medan i hela ekonomin till produktivitetsökningen uppgick

4,1% om året under perioden 1970-1974, så föll den 1974-1979 till 1,6 % om året. Nedgången kom att bli särskilt kraftig i industrin där ökningstakten reducerades från 5,3 % per år till 1,8 % per år. En betydande

Utlandsställning (netto) Diagram 4.2 Bytesbalans, utlandstillgâtzgar samt räntebetalningar. Procentuell andel av BNP, löpande priser.

ekonomi till 1985 .- två alternativ 79

Sveriges fram

del av produktivitetsnedgången berodde på ett lågt kapacitetsutnyttjan-

de i industrin under dessa år. Detta skulle tala för att det vore möjligt att återvinna den tidigare produktivitetstillväxten om de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb produktionstillväxt förelåg. Erfarenheterna från slutfasen i den senaste konjunkturuppgången tyder emellertid på att också den underliggande produktivitetstillväxten

Denna fenomen, kan förkla-

sjunkit. nedgång, som är ett internationellt

ras bl. a. av de förändringar i relativpriser och konkurrensförhållanden som inträffade i samband med 1973. Dessa med-

oljeprishöjningarna

förde att betydande delar av den existerande kapitalstocken och problev ekonomiskt föråldrade. Därmed har den effektiduktionsapparaten i industrin vilket till att

va kapitalstocken per sysselsatt sjunkit bidragit

sänka Förändringarna har ökat kraven på nyinvesteproduktiviteten. ringar och på omställningar inom industrin. Efter en uppgång i industri- 1974-1975 som huvudsakligen var lokaliserad till vikaninvesteringarna de branscher, industriinvesteringarna kraftigt mot slusjönk emellertid tet av 1970-talet. De krav på ökad flexibilitet i ekonomin som den nya situationen rest har snarast mötts med ökad tröghet i ekonomin. I övriga sektorer av näringslivet har krisen inte varit lika påtaglig som i industrin. Ändå som verkat inom industrin har många av de faktorer verkat också här. Produktionstillväxten har sålunda varit relativt låg. De krav på omställning som de ändrade relativpriserna givit har haft be-

även i dessa sektorer. Delar av transportsektorn och Varuhan-

tydelse delsscktorn har i egenskap av leverantörer drabbats av industrikrisema. i den svenska ekonomin verkat Även här har de trögheter som finns emot kraven och förnyelse, vilket sannolikt är en förklapå omställning

även utanför industrin sjunkit under

ring till att produktivitetstillväxten andra hälften av 1970-talet. Alternativ 1 i LU är uppbyggt kring förutsättningen att vi skall kunna åstadkomma fullt i ekonomin. Detta talar i och

kapacitetsutnyttjande för sig för en snabbare produktivitetsökning än 1974-1979. Samtidigt kvarstår flera av de övriga faktorer som dragit ner produktivitetstillväxt-

en under senare hälften av 1970-talet. Vi har t. ex. en industrisektor som i många avseenden inte är anpassad till den pris- och kostnadsstruktur som råder. 1970-talet har också lagt en dålig grund för en positiv omsav industrin. Investeringarna har varit låga i branscher som trukturering på längre sikt kan bedömas bli expansiva. Den finansiella försvagningen av industrisektom verkar också hämmande på förnyelse och struktur-

omvandling. Vi har vidare sett att den relativt goda i in-

produktivitetstillväxten

dustrin under slutet av 1960-talet och av 1970-talet kom till stånd

början

genom en betydande utslagning av kapacitet. Det gick ut över industrisektorns storlek. I alternativ l - där i stället industrisektom måste bygtill inte dessa i samma ut-

gas ut fram 1985 - föreligger möjligheter

sträckning. Det finns av de angivna skälen anledning att räkna med att produktivitetstillväxten i industrin under blir lägre än

prognosperioden

för industrin som 1970-1974 även om vi skulle få så goda betingelser

80 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

Tabell 4.2 Produktion, och 1965-1980 sysselsättning produktivitet samt 1980-1985 enl. alternativ l Årlig procentuell volymförändring

Produk- Syssel- Produktion sättning” tivitet

Industri 1965-1970 l 970- l 974 1974- l 979 1979- l 980 l 980-1985

Övriga privata näringslivssektorer 1965- l 970 1970- l 974 l 974- l 979 1979-1980 l 980-1 985

Offentlig sektor 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 l 980- l 985

Hela ekonomin 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 1980-1985 f I timmar.

förutsätts i alternativ l. Analysen av de enskilda industribranscherna i

kapitel 7 i del II ger också en produktivitetsökning i industrin som upp-

går till 4,6 % per år 1980-1985. Utvecklingen i övriga sektorer präglas av en relativt svag produktionstillväxt. Vi får i övriga näringslivet en uppgång i produktiviteten på 3 % vilket per år, är en viss förbättring i förhållande till andra halvan av 1970-talet medan ökningen fortfarande är avsevärt lägre än under perioden 1970-1974. Sammantaget erhålles en årlig i hela ekonomin

produktivitetsökning

på 2,7 % per år 1980-1985, vilket också utgör den årliga BNP-ökningen under En sammanfattande bild perioden. av utvecklingen av produktion och produktivitet ges i tabell 4.2.

ekonomi till 1985 - två alternativ 81

Sveriges fram

4.4.4 Energianvändning och energiproduktion

Två faktorer har varit av särskild vikt för utvecklingen av energianvändunder l970-talet. För det första har BNP-tillväxten varit längningen sammare under 1970-talet än tidigare. För det andra har realpriset på under l970-talet medan det snarast var under

energi stigit sjunkande

1960-talet. Båda dessa faktorer har bidragit till en uppbromsning av tillväxten Medan tillväxten 1965-1973 i genomsnitt i energianvändningen. uppgick till 3,5 % per år var den 0,7 % per år 1973-1979.

Även användningens sammansättning har präglats av prisutveckling-

en. Inom ramen för ett stigande realpris på energi har relativpriset på oli förhållande till el under l970-ta1et. Detta har inneburit

ja höjts kraftigt

att vi under l970-talet har fått en övergång från olja till el. Vi har tidigare betonat att ett viktigt element i alternativ l är en nedav vårt I alternativ l har därför förutsätts att

dragning oljeberoende.

i konsumentledet. Det har också

realprishöjningen på olja får slå igenom förutsatts att den tidigare av relativpriset mellan olja och el

utvecklingen kommer att fortsätta under 1980-talet. Det innebär att de tendenser när och dess sammansättning som vi sett undet gäller energianvändningen der l970-talet också kan väntas fortsätta under 1980-talet. Vi kan sålunda förvänta oss en minskad total energianvändning i förhållande till

BNP. Vi kan också förvänta oss en fortsatt substitution från olja till el. I alternativ l fortsätter ökningen av andelen el- och fjärrvärmeanslutna

bostäder. Andelen min-

olja i bostadsuppvärmningen (exkl. fjärrvärme)

skar till strax under 50 96 1985. Motsvarande siffra år 1980 är ca 60 %.

Vi har också räknat med att den genomsnittliga specifika energiför-

brukningen i bostadsbeståndet kommer att minska med ca 3 % per år i alternativ l. Härvid förutsätts att statsmakterna kommer att föra en sådan att som bli i den politik de energibesparingar antagits uppnådda s. k. energisparplanen realiseras. Det kräver att bostadssektorns årliga mer än fördubblas under investeringar i energibesparingar prognosperioden. Även i transportsektorn och industrisektom förväntas energiminska och andel i den totala användningen antas

användningen oljans

att få till stånd den angivna utvecklingen krävs i alla sektogå ned. För rerna en ökad investeringsaktivitet. En översiktlig bild av utvecklingen på användningssidan ges i nedanstående tablå. Där framgår att den totala energianvändningen i alternativ l beräknas minska med 1,9 % per år i förhållande till en given

BNP-nivå. Samtidigt förutsätts oljeanvändningen minska med 4,3 % per

innebär en kraftig ambiår i förhållande till en given BNP-nivå. Detta i med 1970-talet.

tionshöjning på oljebesparingssidan jämförelse Det försörjningssystem som knyter an till de redovisade användnings-

sammanfattas i tabell 4.3. Den totala tillförseln har förberäkningarna delats på de centrala energislagen. I det i energiproduktionssammanhang tämligen korta tidsperspektiv som LU arbetar med, kan det finnas

skäl att särskilt om de begränsade möjligheterna att ändra pro-

påminna duktionssystemet. Utbyggnaden av produktionskapaciteten i elsystemet ansluter sig helt till de planer och beslut som var kända hösten 1980. Tio kärnkraftsblock

82 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

Tablå Årlig procentuell förändring 1965-1973 1973-1979 1979-1985 Alt. 1

antas vara i drift 1985. Bedömningarna av elefterfrågan leder till att värmekraf ten endast behöver tas i anspråk i begränsad utsträckning. Bakom den utveckling som redovisas i tabell 4.3 ligger en viss ökning av industriverkets

kolanvändningen. Enligt beräkningar skulle leveran-

serna av oljeprodukter, som en konsekvens av den redovisade utvecklingen för övriga energislag, minska från 1979 till 1985. Omräknat till

ekvivalcnta oljeton motsvarar detta en reduktion av leveranserna av oljeprodukter på mellan 2,5 och 3,3 milj. ton för perioden som helhet.

Oljeandelen i den totala skulle härmed minska

energiförsörjningen från 68 % 1979 till 61 96 1985. Oljan ersätts genom en betydande ökning

av mängden kärnkraftsproducerad el samt i någon mån också av en ökad tillförsel av fasta bränslen. dominerande roll kvarstår dock i

Oljans

allt väsentligt även 1985.

4.4.5 Bostadssektorn

Under perioden 1965-1974

byggdes det en miljon nya bostäder. Efter

1970. då 1 10 000 lägenheter byggdes, sjönk produktionen successivt till 55 000 per år under perioden 1976-1979. Trots nedgången i anomkring

talet nyproducerade lägenheter låg bostadsinvesteringarna vid slutet av

1970-talet på ungefär samma nivå som vid decenniets

början. Detta

sammanhänger med att ökat och att små-

ombyggnadsinvesteringarna

Tabell 4.3 Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enligt alternativ 1 PJ

1973 1979

“ Inkl. spillvärmeleveranser.

ekonomi till 1985 - två alternativ 83

Sveriges fram

husandelen i nyproduktionen mer än fördubblats. Nettotillskottet av lägenheter bestäms även av avgången genom rivning, kontorisering, hopslagning, övergång till fritidshus m. m. Under 1960-talet låg avgången på 35 000-40 000 lägenheter per år, medan den under l970-talet sjunkit till ca 20 000 lägenheter per år. Bostadsbeståndet kom därmed att öka med ca 150 000 från 1975 till 1979. Efterfrågan på bostäder under l980-talet kommer enligt långtidsutredningens bedömningar att präglas av tre huvudfaktorer som alla verkar för en neddragning av bostadsefterfrågan i jämförelse med 1970-talet: 1. kommer

Befolkningsutvecklingen att bli svagare. Detta framgår av

nedanstående tablå som anger den årliga ökningen av personer i åldersgruppen 18 år och däröver sedan 1960-talet.

1960-talet 1 970- talet 1980-talet 59 400 30 700 ca 15 000

2. En svagare inkomstutveckling. Ilångtidsutredningens alternativ l beräknas den disponibla inkomsten per capita endast komma att öka

med ca 0,4 % per år. Detta skall jämföras med en ökning på 1,8 96 per

år under 1970-talet. . En oförmånlig relativprisutveckling. Bl. a. drifts-, bränsle- och underhållskostnader samt byggkostnader beräknas under den kommande perioden utvecklas på ett sätt som medför en viss relativprisstegring för boendet fram till 1985. Denna ökning har i alternativ 1 antagits uppgå till ca 0,5 % per år. Den ambition att hålla nere de offentliga utgifterna som präglar utvecklingen i alternativ 1 medför också att man här inte kan räkna med att den oförmånliga relativprisutvecklingen för bostäder kompenseras av subventioner från staten. Snarast kan vi även på detta område vänta oss återhållsamhet med det totala samhällsstödet.

Räknar vi bostadsefterfrågan i antal lägenheter utgör den fortsatta ten-

densen till uppgång i antalet småhushåll och ensamhushåll en faktor som motverkar de tre huvudfaktorer som nämnts här. En svagare inkomstutveckling kan möjligen komma att bromsa denna tendens. Om den emellertid fortsätter så innebär detta att den genomsnittliga lägenhetsstorleken i efterfrågan dras ned. Hushållsutvecklingen under 1980talet torde därför ha betydelse mera för bostadsinvesteringamas inriktning än för deras omfattning. I alternativ 1 räknar LU med en investeringsnivå i bostadssektom som motsvarar en nyproduktion på ca 50 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas av flera skäl öka under perioden. En viktig faktor är att energiinvesteringarna i bostadsbeståndet beräknas bli något mer än dubbelt så stora 1985 som 1980. Sammantaget beräknas om-

byggnadsinvesteringarna 1985 ligga 50 % över 1980 års nivå i alternativ

1.

84 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

4.4.6 I nvesterin gsutvecklingen

Under 1970-talet har investeringarna i den svenska ekonomin utvecklats ogynnsamt. Efter att under 1950- och 1960-talen ha ökat med genomsnittligt 3 a 4 70 per år, så har 1970-talet inneburit en stagnation. Under perioden 1970-1974 ökade sålunda de totala investeringarna med 1,7 %

om året, medan de under den efterföljande perioden 1974-1979 minska-

de med 0,4 % per år. Eftersom investeringarna under 1970-talet vuxit än långsammare BNP har också investeringskvoten, dvs. investeringarnas andel av BNP, sjunkit från 24 70 1970 till 21 70 1979. Mest markerad har nedgången inom industrin varit, där investeringarna under perioden 1974-1979 har minskat med 7 % per år i genomsnitt. Det innebär också att investeringskvoten i industrin dragits ned från 16 % i av 1970-talet till 13 %

början

1979. Detta framgår av diagram 4.3 som den historiska utveckanger lingen av investeringskvoten i hela ekonomin och i industrin. Där framgår också vilken utveckling av investeringarna som krävs i alternativ 1 fram till 1985. För en återgång till balans är det nödvändigt att investeringarna i den Diagram 4.3 l nvestesvenska ekonomin ökar och att investeringskvoten i ekonomin går upp. I ringskvotens utveckling annat fall är det inte att klara de långsiktiga tillväxtmålen. Dessa

1963-1979 samt möjligt

1980-1985 enligt alterna- sammanhang belyses närmare i kapitel 12 i del II. tiv I. I ett femårsperspektiv är det mest angeläget att vi kan öka industri-

Procent 26-

Hela ekonomin

Industrin

ekonomi till 1985 - två alternativ 85

SOU l980:52 Sveriges fram

och de investeringar som bidrar till att minska vårt olje-

investeringarna berocnde. De senare investeringarna återfinns dels i energisektorn på

produktionssidan men också i alla övriga sektorer på energianvänd-

ningssidan. Investeringarna här syftar till besparingar i energianvändningen och en substitution i användningen mot billigare energislag. att det i alternativ 1 För industrins del visar utredningens kalkyler med 6,5 96 per år. Därmed ökar ockkrävs en ökning av investeringarna så, som framgår av diagrammet, investeringamas andel av förädlings-

värdet. Ökningen är dock inte tillräcklig för att nå upp till de investesom gällde för 1960-talet eller början av l970-talet.

ringskvoter

Den viktigaste förklaringen till att den relativt stora produktionsök-

med den angivna investeringsnivån är en förändrad ningen är förenlig produktionsstruktur i industrin. De branscher som är expansiva i alter-

nativ 1 har en relativt låg kapitalintensitet medan de kapitalintensiva

basindustrierna beräknas växa mera långsamt. Av industriinvesteringar-

na 1985 tar investeringar i miljöskyddsåtgärder i anspråk 3 å 4 %.

beräknas de totala investeringarna i ekonomin öka med Sammantaget 3,5 % per år i alternativ 1. Detta innebär att den totala investeringskvoten i ekonomin stiger till närmare 23 % 1985. Den angivna investeringsutvecklingen har framkommit som ett resultat av en analys av investei de olika sektorer av ekonomin som behandlas i långtidsringsbehoven Den samlade bild som därvid framträder är en relativt förutredningen. i den svenska ekonomin under siktig bedömning av investeringsbehovet början av l980-talet.

4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning

konsumtionen under 1970-talet har Vi har tidigare sett att den totala

vuxit snabbare än bruttonationalinkomsten (BNI). Det har varit möjligt

att investeringarna har ökat långsammare än bruttonationalingenom I alternativ l komsten och genom att vi har försämrat vår bytesbalans. förutsätts att reduceras fram till 1985 och att

bytesbalansunderskottet

investeringarna ökar snabbare än produktionen så att vi får en realkapitillväxt i stortalbildning som på lång sikt kan bära upp en ekonomisk till balans kräver att konleksordningen 2,5 % per år. Denna återgång sumtionen ökar långsammare än bruttonationalinkomsten. Resonemanget åskådliggörs i anslutning till diagram 4.4. Där anges utvecklingen av bruttonationalinkomst, bruttoinvesteringar och bytesbalans 1. Om denna bild skall kunna förfram till 1985 enligt alternativ krävs att ökningstakten i den totala konsumtionen begränsas verkligas till 0,5 % om året.

Kraven och bytesbalansförbättring har sålun-

på investeringsuppgäng

da intecknat nära nog hela det produktionsutrymme som står till förfogande fram till 1985. En mera detaljerad bild av hur de olika posterna

4.5. tar i anspråk det tillgängliga produktionsutrymmet ges i diagram Vi har där satt av hela den beräknade BNP-ökningen 1980-1985. Den

uppgår till 42 miljarder kr räknat i 1975 års priser. Detta belopp mot-

86 Sveriges ekonomi till - tvâ alternativ

fram 1985 SOU I980:52

Index 1970 = 100 Total konsumtion f

Zz

z investeringar /

Miljarder kr i löpande priser

+10-

Bytesbalansens saldo ,. ) J

Diagram 4.4 Vølymut- svaras av

höjden på hela stapeln i diagrammet. Denna produktionsök-

veckling för BNI, total ning har i alternativ l intecknats på sätt:

konsumtion, bruttoinves- följande

teringar och bytesbalan- l. För att förbättra vår bytesbalans måste vi avsätta en del av produksens saldo 1970-1980

tionsökningen, som därför inte kan

tas i anspråk för inhemsk ansamt 1980-1985 enligt

alternativ 1. vändning. Förbättringen av bytesbalansen motsvarar en inteckning i produktionsökningen på 6 miljarder kr.

ekonomi till 1985 - två alternativ 87

Sveriges fram

2. Trots att vi minskar de löpande så ökar vår

bytesbalansunderskotten

skuldbörda gentemot utlandet fram till 1985. Därmed stiger också av räntor och utdelningar till utlandet från 1,1 % till betalningarna 2,3 70 som andel av BNP. Detta motsvarar 6 kr i 1975 års

miljarder

priser, vilka också undandras inhemsk användning.

. Som framgick av avsnitt 4.4.2 kommer vårt bytesförhållande gent-

emot utlandet (terms-of-trade) i alternativ 1 att försämras med 1,2 % Detta beror dels på att realt ökar med

per år 1980-1985. oljepriserna

måste stärkas 2 % om året, dels på att vår konkurrenskraft genom bl. a. en sänkning av våra relativpriser. Försämringen av vårt bytesförhållande innebär att vi kan köpa mindre importvaror för en given Därmed minskas utrymmet för inhemsk användning. exportvolym.

Denna motsvarar som framgår av diagrammet 14 miljar-

minskning der kr i 1975 års priser. Sedan den kostnad de angivna posterna representerar dragits ifrån så återstår den del av ökningen som kan tas i produktionsökningen av inhemsk Den inhemska användningen kan i anspråk användning. sin tur delas upp på investeringar och konsumtion. 4. Vi har tidigare angivit att de totala investeringarna inklusive lager i alternativ 1 ökar med 3,0 % om året 1980-1985. Räknat i 1975 års

denna investeringsökning 10 miljarder kr.

priser motsvarar 5. Till sist framkommer vad som inom de givna ramarna återstår för inhemsk Genom att dra de angivna posterna 1-4 konsumtionsökning.

från den totala BNP-ökningen framkommer ett belopp på 6 miljar-

Den der kr som kan tas i anspråk för inhemsk konsumtionsökning. motsvarar som redan angivits en tillväxt i den totaangivna ökningen la konsumtionen 1980-1985 på 0,5 96 om året.

som här framkommer måste resultera Det knappa konsumtionsutrymme i såväl privat som offentlig koni en kraftig neddragning av ökningen sumtion. Den närmare fördelningen av utrymmet måste göras under beaktande av de övriga balanskrav som ligger i alternativ 1. För att industrins konkurrenskraft skall kunna förbättras på det sätt som förutsätts Erfarenheterna under 1970-takrävs en mycket måttfull löneutveckling. let visar att en sådan utveckling inte kan komma till stånd samtidigt med kraftiga av skatten. Erfarenheterna visar också att krav

höjningar

av reallönen verkar destabiliserande. För att på kraftiga sänkningar en balanserad utveckling på lönesidan krävs därför att den

möjliggöra offentliga konsumtionen tar en betydande del av den anpassningsbörda

som faller konsumtion. I alternativ l har förutpå vår totala inhemska satts att den offentliga konsumtionen 1980-1985 ökar med 0,5 % om

året. Det är i så fall möjligt att uppnå en ökning av den privata kon-

sumtionen som också uppgår till 0,5 % om året. Vid denna låga tillväxt i den privata konsumtionen blir fördelningsvilket problemen mellan pensionärer och yrkesverksamma betydande, i tabell 4.4. Tabellen bygger på ett antagande om oförändrad belyses sparkvot. Därmed innebär kravet på en begränsning av den privata kontill 0,5 % om året också ett krav på att ökningen av de sumtionsökningen disponibla inkomsterna skall begränsas i samma mån. Efter de ändrade

88 Sveriges ekonomi - två alternativ

fram till 1985

Mdr kr

BNP:s ökning 42 Mdr

Real förbättring av bytesbalansen (6 Mdr)

Räntor och u-hjálp (6 Mdr)

Terms of trade - försämring (14 Mdr)

Investeringar och |ager (10 Mdr)

Diagram 4.5 BNP- Konsumtion _äkningen och dess an- (6 Mdr) vändning 1980-1985

1. 0 5 enligt alternativ

reglerna för priskompensation av pensionema kan pensionärernas reala disponibla inkomster väntas öka med 1,5 96 per år 1980-1985. Därmed ryms inom den angivna ramen endast en ökning av disponibel inkomst med 0,3 % per år för yrkesverksamma. Eftersom antalet yrkesverksamma ökar med ca 1 913/år måste den disponibla inkomsten per capita minska för denna Vid grupp. i övrigt oförändrade transfereringsregler innebär detta att reallönen efter skatt räknat måste minska i per sysselsatt alternativ 1.

Tabell 4.4 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enligt alternativ l

Övriga inkomsttagare 120,8 133,1 135,9 1,1 0,3 Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 2,0 0,6 “ I beräkningarna har pensionskommitténs betänkande lagts som grund för uppskattningen av pensionärernas konsumtion 1979. Vidare har antagits att pensionäremas konsumtion ökar i samma takt som deras realt disponibla pensionsinkomster.

ekonomi till 1985 - två alternativ 89

Sveriges fram

Detta förhållande att det blir svårt att genomföra al-

gör naturligtvis med minskande reallöner är risken erfarenternativ 1. Vid en utveckling stor för inflationsdrivande En sådan

hetsmässigt kompensationskrav. utveckling omöjliggör emellertid med säkerhet en återgång till balans i den svenska ekonomin, varvid anpassningsproblemen blir ännu svårare

vid en senare tidpunkt. konsumtion med 0,5 % per år 1980-1985 kan

Ökningen av offentlig

Liksom för den pri-

jämföras med en ökning på 3,9 % per år 1974-1979.

vata konsumtionen är det alltså här fråga om en mycket kraftig upp-

bromsning. beräknas i alternativ 1 minska med 0,8 % Den statliga konsumtionen per år, medan den 1974-1979 ökade med 2,1 % per år. För den kommunala konsumtionen är trendbrottet ännu mera drastiskt. Det utrymme som står till förfogande 1980-1985 motsvarar en årlig ökning på 1 96 per år, vilket skall ställas mot en ökning på 4,7 96 per år 1974-1979. Den utvecklingen för statlig konsumtion överensstämmer angivna som intecknats av med långtidsbudgetens. I denna ingår de resurskrav redan fattade beslut. För att i den statliga verksamheten kunna ta nya

är det därför i alternativ 1 nödvändigt att genomföra

utbyggnadsbeslut motsvarande Realiserannedskärningar på andra verksamhetsområden. med statsmakternas inten-

det av en sådan utveckling ligger dock i linje

tioner och har inletts i och med i oktober 1980.

sparpropositionen

För kommunernas del är bilden mera problemfylld. Utredningens

visar är förenlig med oförändrad kalkyler att den angivna ökningen standard i kommunerna. Konsumtionsökningen svarar då per invånare

mot de krav som befolkningsutvecklingen ställer vid i övrigt oförändrad standard. Det innebär att de planer på utbyggnad som finns för exempelvis barnomsorg och åldringsvård inte ryms inom det angivna ut-

För att kunna en utveckling enligt alternativ 1 krävs rymmet. genomföra därför eller att motsvarande inantingen att dessa planer omprövas skränkningar görs i andra verksamheters tillväxt. Ytterligare en svårigi Den kommu-

het ligger i den höga tillväxttakten LU-periodens början.

nala konsumtionen beräknas 1981 öka med omkring 3 %. För den återstående perioden måste då tillväxten begränsas till ca 0,5 % per år. Att realisera kommer utan tvivel att kräva kraftfulla åten så låg tillväxttakt och av de kommunala beslutsfattarna. Det gärder både av statsmakterna bör slutligen observeras att även vid denna tillväxt av den offentliga

konsumtionen beräknas sektorns sysselsättning öka med ca 155 000 per-

soner 1980-1985. medan den Hela denna ökning faller på kommunerna, beräknas minska svagt. statliga sysselsättningen

4.4.8 Försörjningsbalansens och sysselsättningens utveckling

1980-1985 i alternativ 1 kan sammanfattas i den Den reala utvecklingen i tabel-

försörjningsbalans som anges i tabell 4.5. De enskilda posterna

len har kommenterats i det föregående.

90 Sveriges ekonomi - två alternativ

fram till 1985

Tabell 4.5 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ l

Milj_ kr, Årlig procentuell volymförändring

”nå” 1965- 197m 1974 1979

få??

1970 1974 1979 1980

Stat

“ Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av of-

b fentliga affärsverk och aktiebolag ingår i privata investeringar.

Förändring i milj. kr. c Till mottagarpris.

Som redan angivits förutsätts i alternativ l att det skall vara

möjligt

att bibehålla den fulla Fram

sysselsättningen. till 1985 ökar antalet sys-

selsatta enligt alternativ 1 snabbare än under 1970-talet, eller med i genomsnitt ca 38 000 personer per år. Detta tillskott fördelas dock väsent-

ligt annorlunda

än vad som gällt under perioden 1970-1979. Närings-

livets

sysselsättning beräknas behöva

öka med 7 500 personer per år.

Omsvängningen blir särskilt kraftig i de varuproducerande sektorerna. Den statliga sysselsättningen minskar

svagt med drygt 1 000 personer per år. Den kommunala

sysselsättningstillväxten blir drygt 30 000 per-

soner per år trots den i den kommunala

kraftiga åtstramningen sektorns

tillväxt.

Industrisysselsättningen ökar med ca 12 000 personer per år i genom-

snitt under vilket prognosperioden, är ett markant trendbrott i förhål-

lande till utvecklingen sedan mitten av l960-talet. är

Omsvängningen

särskilt stor i med

jämförelse utvecklingen under senare delen av 1970-

talet, då industrisektom

krympte med över 14 000 personer per år.

sou 1980:52 ekonomi till 1985 - två alternativ 91

Sveriges fram

4.4.9 Den finansiella utvecklingen

med LU:s alternativ l skall komma För att en real utveckling i enlighet till stånd krävs att olika finansiella flöden utvecklas på ett sådant sätt att och motiverar ett beteende hos hushåll, m. m. som de möjliggör företag är förenligt med den reala utvecklingen i detta alternativ. I tabell 4.6 visas det finansiella sparandets fördelning och utveckling mellan l979 och 1985. Det finansiella sparandet för en viss sektor utgör skillnaden mellan sektorns totala intäkter och dess totala utgifter. Det finansiella visar därmed vilka sektorer som har finansiella sparandet överskott, dvs. lånar ut till andra sektorer, och vilka som har underskott, dvs. måste tillföras kapital från andra sektorer. Summan av det finansii samtliga inhemska sektorer är lika med skillnaden melella sparandet lan de inkomster som genereras inom landet och landets totala utgifter.

Denna skillnad är definitionsmässigt lika med bytesbalansunderskottet.

Den finansiella utvecklingen belyses närmare i diagram 4.6, som visar det finansiella sparandet i privat och offentlig sektor samt bytesbalans- Bostäder har hänförts till den ofsaldot, allt uttryckt i procent av BNP. sektorn som i övrigt består av staten, kommunerna och socialfentliga Den sektorn utgörs av hushålls- och föreförsäkringssektorn. privata tagssektorerna.

Efter 1975 har - med undantag av år 1978 - bytesbalansunderskottet

till mer än 2 % av BNP. Under kostnadskrisen 1975-1976 ökade uppgått den offentliga sektorns finansiella sparande främst genom att de offent-

Procent Privat sektor 1

wkcá-;COO á

Diagram 4.6 Finansiell! sparande i privat och offentlig sektor 1970-1 985. Procent av BNP, löpande |7 i r v | i I I I I I priser. 1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79 Källa: Nationalräken- Anm. Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn. skapema.

92 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

liga inkomsterna växte snabbt. Den privata sektorns finansiella sparande sjönk emellertid drastiskt under samma period och i högre grad än vad den offentliga sektorn ökade sitt sparande. Det negativa finansiella sparandet i den privata sektorn berodde främst på att vinstnivån föll i företagssektorn. . Under 1977-1979 skedde en omkastning i det finansiella sparandets mellan och offentlig sektor. fördelning privat Inom den privata sektorn förklaras detta främst av ökningen av det finansiella sparandet inom företagssektorn. Företagens vinster ökade vid en låg investeringsnivå, vilket ledde till en kraftig förbättring av företagens finansiella sparande. Inom den offentliga sektorn förorsakades den kraftiga nedgången i finansiellt sparande av det starkt växande statliga budgetunderskottet. Kalkylerna för 1985 över den finansiella utvecklingen (se kap. 1 l i del II) har gjorts dels utifrån de reala kalkylema, dels utifrån beräkningarna av pris-, löne- och vinstutvecklingen (se kap. 10 i del II). Den privata sektorns finansiella sparöverskott beräknas

sjunka något från den höga

nivån 1979. Som framgår av tabellen är nedgången hänförbar till ett växande finansiellt sparunderskott i de icke

finansiella företagen (dvs. fö-

retagssektorn exkl. banker, försäkrings- och finansbolag). Detta innebär att ökningen i investeringsutgifterna är väsentligt större än den ökning i bruttosparande som den ökade lönsamheten medför. Bland de icke finansiella företagen spelar industrins en utveckling central roll. Soliditeten i industrin har fallit kraftigt under 1970-talet, främst beroende lönsamheten. För att

på den trendmässigt sjunkande åstadkomma den investeringsuppgång som ligger i alternativ l bedöms

det vara nödvändigt att återföra vinstandelen och soliditeten till den genomsnittliga nivå som rådde under perioden 1970-1974. Nyemissionskraven under den första hälften av 1980-talet kommer därmed att överstiga nyemissionsvolymerna under 1970-talet. Nyemissioner på i genom-

snitt ca 3 miljarder kr per år i fasta priser behövs i alternativ 1 för att

Soliditeten skall stiga. I med 1970-talet så innebär det 2-3

jämförelse

gånger så stora nyemissionsvolymer som andel av eget kapital. En ännu högre vinstnivå än vad som förutsatts skulle minska nyemissionskraven

samtidigt som kapitalplaceringar i företagen blir mer attraktiva. Det be-

hövs dock vinster på i genomsnitt 1974 års mycket höga nivå för att enbart den vägen få fram tillräckligt med riskkapital. De jfizzansiella företagen har, i motsats till de icke-finansiella, en starkt

positiv sparandeutveckling. Detta sammanhänger främst med att ränte-

intäkterna i beaktande (netto) stiger kraftigt av deras stora nettoutlåning i utgångsläget.

Tabell 4.6 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enligt alternativ 1 Milj. kr, löpande priser

Stat Kommun Socialför- Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa

till 1985 - två alternativ 93

Sveriges ekonomi fram

Hushållens finansiella sparande förbättras under perioden 1979-1985 i alternativ som år 1979 uppgick till 1 (tabell 4.6). Bruttosparkvoten, antas motverka den 5,7 %, antas bli oförändrad. En positiv realränta till fallande som av den lägre tillväxten i real dis-

tendens sparkvot följer

ponibcl inkomst. För att skapa en utveckling av hushållens inkomster som vid gällande med den reala konsumtionstillväxten kan hushålsparkvot är förenlig lens direkta skatter, som andel av BNP, sänkas från 21,8 % till 20,5 %.

Det blir därmed möjligt att genom sänkning av den statliga direkta skat-

ten underlätta avtalsrörelserna så att löneökningama håller sig inom de

ramar som förutsätts i kalkylerna. sektorns finansiella minskar under

Den offentliga sparandeunderskott

perioden uttryckt som andel av BNP, men är fortfarande av betydande storlek innebär därmed, i alternativ 1985. För bytesbalansen kalkylerna av BNP, endast obetydligt kan mins- 1, att underskottet mätt i procent kas i förhållande till 1979 medan det sänks med ca 2 % med

jämfört

1980.

av tabellen försämras statens finansiella sparandeunder-

Som framgår Vid oförändrad indikerar kalkylerna att skott marginellt. statlig utlåning

år 1985 kan beräknas bli 55 miljarder. I abstatens budgetunderskott

detta att underskottet förbättras något med

soluta tal innebär jämfört

beräknas som andel av BNP innebär kal-

1980. Om budgetunderskottet att andelen sjunker från 10,6 % 1980 till 6,7 % 1985. Därmed

kylerna i stort sett den målsättning som formulerades i regeringens beuppnås

nämligen att fr. o. m. 1980 nedbringa budgetundersparingsproposition,

andel skottet som andel av BNP med ca 1 % per år. Statsskuldsräntornas

växer kraftigt under perioden. Budgetunderskot-

av budgetunderskottet tet exkl. räntor 1985. uppgår till 1,8 % av BNP Kommunernas finansiella förutsätts minska till noll 1985. sparande leder i alternativ 1 till en oförändrad kommunal medelutdebite- Detta

ring under perioden.

finansiella sparande beräknas i löpande pri- Socialförsäkringssektorns

ser öka från ca 16 1979 till ca 24 1985. I reala termer

miljarder miljarder

dock sektorns finansiella för denna minskar sparande. Förutsättningar är dels att ATP-avgiften från 11,75 70 till 13,0 %, vilket

utveckling höjs

redan är beslutat, dels att ökar från 10,6 % till

sjukförsäkringsavgiften

inkomster och utgifter skall balansera.

12,0 % för att sjukförsäkringens

om av

Vidare förutsätts att besparingspropositionens förslag justering

indexregleringen för ATP-pensioner genomförs.

Bostadssektorns finansiella ökar under perioden sparandeunderskott

till ca 19 är härvidlag helt

från ca 13 miljarder miljarder. Utvecklingen

bestämd av bostadsinvesteringamas utveckling. Den totala dvs. summan av direkta, indirekta samt löskattekvoten, 1979-1985 öka från neskatters andel av BNP, beräknas under perioden 50.1 % till 50,9 %. I ett historiskt perspektiv är detta en kraftig upp- Under 1965-1979 har den

bromsning i skattetryckets ökning. perioden

totala skattekvoten växt med drygt 1 % per år. mer än väl av den automatiska in- För statens del täcks skattebehovet vid oförändrade skatteregler. Det blir sålunda

täktsökning som följer

Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

möjligt med en viss sänkning av statsskatten. För kommunernas del kan

kommunalskattesatsen behållas oförändrad. Löneskattens andel av BNP

höjs som av de ökade ATPföljd och sjukförsäkringsavgiftema. Snab-

bast ökar de indirekta skatternas andel av BNP, bl. a. som av att

följd

kalkylerna tagit hänsyn till den samt de

momshöjning punktskattehöj-

ningar som genomförts 1980. Vidare förutsätter kalkylerna att de nominella punktskatterna hålls realt oförändrade.

Budgetunderskottets finansiering är av stor betydelse för likviditets-

och ränteutvecklingen i ekonomin (se kapitel l l i del II). En alltför stark

likviditetsökning försvårar möjligheterna att hålla inflationen

och bytesbalansunderskottet inom de ramar som förutsätts i alternativet l.

Penningmängden, dvs. allmänhetens innehav av och

sedlar, mynt

banktillgodohavanden, avspeglar tillgången på likvida medel i ekono-

min. För att undvika en alltför

kraftig likviditetsökning har penningmängdstillväxten satts till 9 % per år i alternativet l. Penningmängden

växer därmed än

något långsammare bruttonationalprodukten.

Statens budgetunderskott har beräknats till 55

miljarder kr 1985 (se ovan). Upplåningen för att täcka underskottet kan ske dels i kreditinsti-

tuten och hos allmänheten. varvid

någon ökning av penningmängden in-

te sker, dels i riksbanken och utlandet, vilket ökar

penningmängden.

Då

penningmängdens ökningstakt är begränsad till 9 % per år blir den

del av budgetunderskottet som kan finansieras i riksbanken och utlan-

det bestämd (se tabell 4.7). I alternativ l beräknas utflödet p. g. a. bytesbalansunderskottet 1985 till 16

miljarder. Företagen antas dock bidra

till

finansieringen genom egen utlandsupplåning, som begränsar valuta-

utflödet ur den privata sektorn till 10

miljarder. Den statliga utlandsupplåningen har beräknats till l5 miljarder för att medge en uppbygg-

nad av valutareserven med 5 takt med

miljarderi importökningen.

Bankernas bidrag till

finansieringen av statens budgetunderskott be-

ror av En likviditetskvot

kreditpolitiken. på nuvarande nivå (ca 40 96) antas bestå fram till 1985. Som följd härav bedöms bankerna kunna

placera 8

miljarder i statsobligationer 1985. Kapitalmarknadsinstituten, dvs. AP-fonden samt försäkringsbolagen,

beräknas kunna bidra med 15

miljarder till budgetunderskottets finansiering genom köp av statsobligationer. Ca lO - 20 96 - av stamiljarder

tens upplâningsbehov beräknas kunna bli tillgodosett

genom uppláning

hos allmänheten. Andelen är ungefär lika stor som genomsnittet för hela 1970-talet. Det torde därför vara

möjligt att verkställa avsedd upplåning

hos allmänheten enligt detta alternativ.

Sammanfattningsvis underlättas finansieringen av att budgetunder-

skottet i reala termer dras ned i alternativ l. Med

hjälp av en stram pen-

ningpolitik kan statens minskas

utlandsupplâning och upplåningskraven

på den inhemska marknaden i viss mån skiftas över från kreditinstituten till allmänheten.

1980:52 ekonomi till 1985 -två alternativ 95

SOU Sveriges fram

Tabell 4.7 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 Miljarder kr, löpande priser

15 Kapitalmarknadsinstituten Allmänheten 10 Summa budgetunderskott 55

Minnesposter

- 16 Bytesbalansen Privata sektorns nettoi utlandet 6 upplåning Valutaflödet - 10 netto ur privata sektorn BNP i löpande marknadspris 817 Ökning av valutareserven 5

4.5 Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans

Huvudalternativ 2 beskriver en utvecklingsväg för svensk ekonomi fram till 1985 där de centrala trögheterna på ekonomins utbudssida kvarstår och där den inhemska konsumtionen fortsätter expandera enligt ungefär samma mönster som förut. Konsekvenserna härav blir en utveckling som om den under 1970-talets senare hälft. i långa stycken påminner Utgångslägets kraftiga obalanser förvärras och p. g. a. ett stagnerande näringsliv kan den fulla sysselsättningen inte upprätthållas.

4.5.1 Kvarstående trögheterpâ ekonomins utbudssida

Såsom kännetecknas den svenska ekonomin f. n. av tidigare poängterats vissa tillväxthämmande restriktioner på ekonomins utbudssida. I alternativ 2 har dessa förutsatts kvarstå. De diskuteras relativa utförligt i samband med presentationen av andra utvecklingsvägar i kapitel 5 och skall därför endast kortfattat nämnas här. De åsyftade utbudsrestriktionerna är till antalet tre. Den första utgörs

av de under 1970-talet uppkommande tröghetstendenserna på arbetsmarknaden (se kapitel 9 i del II). Genom att de inte undanröjskommer

- trots en allmänt svag ökning av arbetskraftsefterfrågan i alternativ 2 liksom under sista hälften av 1970-talet vissa expanderande företag och branscher att erhålla rekryteringsproblem. Tröghetema på arbetsmarknaden riskerar att driva och bidrar sålundärigenom upp löneglidningen da till en ogynnsam kostnads- och prisutveckling. Den andra viktiga restriktionen på industrins tillväxt utgörs av föresoliditet. Denna har successivt under hela 1970-ta-

tagens svaga sjunkit

96 Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ

let. En svag Soliditet ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte går ihop. Riskerna för konkurs vid en tillfällig felsatsning ökar betydligt, vilket kan avhålla företagen från nyinveste-

ring och expansion. I en utveckling enligt alternativ 2 där vinsterna sjun-

ker kommer även Soliditeten att fortsätta

sjunka (se kapitel 11 i del II).

Härigenom förstärks de angivna tendensema. Den tillväxthämmande faktorn av brister

tredje utgörs i skogsindu-

strins svarar för l/4 av den

råvaruförsörjning. Skogsindustrin ungefär

svenska industrins export samt 16 % av dess totala sysselsättning. Under senare år har skogsindustrins vid expansion efterfrågeökningar begränsats av bristande råvarutillgång. Virkesuttaget har ca 15 legat

milj. m3 sk under den långsiktigt möjliga awerkningsniván på 75 milj.

m3 sk. I alternativ 2 har förutsatts att denna kvarstår. Vid begränsning

den givna efterfrågeutvecklingen innebär det att produktionsnivån 1985

blir ca 10 % lägre än vad den annars skulle blivit.

4.5.2 En

fortsatt expansion av den inhemska konsumtionen

För att en utveckling i linje med LU:s alternativ l skall kunna realiseras

måste tillväxten i den inhemska konsumtionen brytas. I huvudalternativ 2 åstadkommes inte denna återhållsamhet i I

konsumtionsutvecklingen.

stället fortsätter utvecklingen i ungefär samma banor som under senare hälften av l970-talet. Detta illustreras i diagram 4.7.

Index 1970 = 100

Total konsumtion /

z

Diagram 4. 7 Volymutveckling för BNI (bruttonationalinkømst) och total konsumtion 1970-I 980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2. 1970

ekonomi till 1985 - två alternativ 97

Sveriges fram

Offentlig konsumtion

För statens del förutsätts i alternativ 2 en mindre neddragning av konsumtionsutgiftema Neddragningen är dock mindre än i al-

1980-1985.

ternativ 1 och begränsar sig till 0,3 % per år. Men även denna utveckling förutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden. Den kommunala konsumtionen fortsätter däremot i alternativ 2 att växa snabbt. En viss uppbromsning av tillväxten förefaller emellertid för närvarande ske. Med anledning härav har ökningstakten satts till 3,8 % per år 1980-1985. Detta innebär en betydande nedgång i förhållande till perioden 1974-1979 då ökningstakten i kommunal konsumtion uppgick till 4,7 % per år. Utvecklingen i alternativ 2 innebär sålunda att vi når en uppbromsning i tillväxten liknande den vi hade 1970-1974 då konsumtionsökningen i kommunerna uppgick till 3,4 % per år. Den i alternativ 2 förutsätta kommunala tillväxten skall ses mot bakgrund av den begränsade effekten av de senaste årens försök att genom frivilliga överenskommelser begränsa den kommunala expansionen. Trots breda diskussioner och en i stort sett enig uppfattning om behovet att begränsa den kommunala tillväxten har dessa strävanden hittills inte varit framgångsrika. Det förefaller i stället som om den statliga styrningen verkat i expansiv riktning under l970-talet. Denna styrning har skett dels via direkta bidrag till prioriterade verksamheter men också genom olika krav, normer och ålägganden. För att också de kommunala prioriteringarna skall kunna göra sig gällande är det naturligt att utgifterna växer snabbare än vad som betingas av de statliga ambitionerna, vars kostnadskonsekvenser har varit svårbedömbara. Mot denna bakgrund ter sig den i alternativ 2 förutsätta ökningstakten för kommunal konsumtion på 3,8 % per år 1980-1985 inte som anhög, även om enigheten är stor att denna tillväxt inte är märkningsvärt förenlig med de samhällsekonomiska balansmâlen. Vid denna kommunala tillväxt kommer olika verksamheter att liksom tidigare byggas ut utöver vad som anges i den s. k. baskalkylen (se avsnitt 6.3 i del II). Det betyder en fortsatt relativt kraftig ökning i standarden på det kommunala Detta medför också att an-

tjänsteutbudet.

talet kommunalt anställda måste öka med sammanlagt drygt 270 000 1980-1985, vilket överstiger hela ökningen i arbetsutbudet. personer

Privat konsumtion

Erfarenheterna under 1970-talet har visat att den återhållsamhet på lönesidan som liggeri alternativ 1 knappast kan realiseras i ett klimat med en expansiv offentlig efterfrågepolitik. Därför har i alternativ 2 förutsatts att löntagarna inte kommer att acceptera en försämring i reallönen. Reallönen efter skatt ökar sålunda svagt 1980-1985. Tillper sysselsatt sammans med de redan intecknade konsumtionsökningama för pensionärer m. fl. betyder detta att den privata konsumtionen förutses öka med dvs. i samma takt som 1974-1979. Kon- 1,6 % per år 1980-1985, sumtionsökningen 1965-1974 uppgick till 2,5-3 96 per år.

98 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

4.5.3 Effekterna på den ekonomiska utvecklingen

Den expansiva utvecklingen av den inhemska efterfrågan i alternativ 2 skapar tillsammans med de nämnda trögheterna på ekonomins utbudssida ett klimat där den konkurrensutsatta sektorns

tillväxtmöjligheter

kraftigt begränsas. Utvecklingen kan då i stora drag väntas den

följa

som uppkom under perioden 1974-1979. Den expansiva ekonomiska politiken förutses liksom under perioden 1974-1979 skapa ett inhemskt ekonomiskt klimat som inte står i överensstämmelse med utvecklingen i omvärlden. Den fortsatt växande offentliga sektorn kan förutses bli löneledande vilket återigen bäddar för en löne- och kostnadsutveckling som är avsevärt snabbare än omvärldens. l alternativ 2 förutses sålunda den inhemska nominella lönekostnaden per timme växa med 12,8 % per år och de inhemska konsumentpriserna med 11,5 % per år 1980-1985, vilket är betydligt snabbare än vad som förutsätts för utvecklingen i konkurrentländerna. Därmed försämras konkurrenskraften ytterligare för det svenska näringslivet. De reala löneökningama kommer att pressa ned vinsterna. I alternativ 2 beräknas nettovinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn gå ner från ca 15 % av förädlingsvärdet 1980 till knappt 9 % 1985. En del av kan också förväntas slå igenom i höga produkt-

kostnadshöjningen priser, med stigande relativpriser som följd. I alternativ 2 beräknas där-

för de svenska och - -

relativpriserna på varor tjänster oljan undantagen

öka med i genomsnitt ca 1,5 % per år under perioden fram till 1985. Den ogynnsamma prisutvecklingen kan förväntas leda till att den konkurrensutsatta delen av näringslivet ånyo tappar marknadsandelar både på exportmarknaderna och här hemma. Trots en förutsatt tillväxt i världshandelns volym på i genomsnitt ca 5 % per år under prognosperioden beräknas den svenska exporten sålunda växa med endast 2,6 % per år 1980-1985. Delvis som en av den för oss ogynnsamma

följd prisutvecklingen. delvis som en följd av den expansiva inhemska efterfrågeut-

vecklingen kommer importen att öka relativt kraftigt. Den totala impor-

ten av varor och tjänster beräknas i alternativ 2 växa med i genomsnitt

4,1 % per år 1980-1985, vilket är en mycket kraftig ökning i förhållande till BNP-tillväxten. Naturligt nog ger den angivna utvecklingen upphov till en kraftig försämring av bytesbalanssaldot. Den försämrade konkurrenssituationen och de därav förlus-

följande

terna av marknadsandelar leder till en stagnerande efterfrågetillväxt för den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I kombination med den försämrade vinstutveeklingen kommer därför incitamenten till nyinvesteringar att försvagas. I likhet med föregående femårsperiod erhålls härigenom en mycket svag investeringsutveckling. I alternativ 2 beräknas sålunda industrins investeringsvolym minska med i genomsnitt 5,0 9; per år under perioden 1980-1985. Detta illustreras i diagram 4.8 i form av investeringskvotens utveckling. I alternativ 2 kommer den ytterst ogynn-

samma förskjutningen av industrins investeringskvot under senare delen

av 1970-talet att fortsätta.

ekonomi till 1985 - två alternativ 99

Sveriges fram

Procent 20-

19-

18-

10- F I 1 l I I 1 I I 1963 65 67 69 71 73 75 77 79

Anm.: Brottet i kurvan 1970 beror på en statistikrevision som utförts endast för 1970-talet.

Industriproduktionen beräknas växa med endast 1,1 % per år under Diagram 4.8 Investe- Detta kan med att den 1974-1979 ringskvotens (investering-

perioden 1980-1985. jämföras sjönk

ar/ förädlin gsvärde) utmed l % per år. Under perioden 1970-1974 växte den med i genomsnitt veckling inøm industrin 3,5 % per år, medan tillväxten 1965-1970 var över 5 % per år. I 963*1 980 samt delar beräknas utvecklas 1980-1985 enl. alternativ Även övriga av näringslivet svagt. Därigenom kommer att utvecklas 2. 1975 års priser. även sysselsättningen svagt. sysselsättningen i det förutses sålunda minska med drygt 190000 privata näringslivet

mellan 1980 och 1985. Samtidigt stiger sysselsättningen i den

personer offentliga sektorn med ca 270 000 personer. Ställt i relation till den beräknade ökningen av arbetskraftsutbudet blir ändå den totala sysselsättför för att den fulla sysselsättningen skall kunna ningsökningen svag upprätthållas. Antalet arbetslösa beräknas 1985 uppgå till drygt 100 000 utöver den normala friktionsarbetslösheten. Detta är liktydigt med en arbetslöshet om 4,3 % år 1985.

4.5.4 Utvecklingsbildens delar

Den i sina huvuddrag beskrivna utvecklingsbilden enligt alternativ 2 åskådliggöres i termeri tabell 4.8. BNP-tillväxten

försörjningsbalansens

begränsar sig till 1,1 % per år i genomsnitt 1980-1985. Detta är en lägre tillväxt än under någon femårsperiod under efterkrigstiden.

Utrikeshandel och bytesbalans

av utrikeshandeln har berörts ovan. Den Prognosperiodens utveckling beror på den ogynnsamma inhemska kostnadssvaga exporttillväxten utvecklingen, som leder till att de svenska exportföretagens relativpriser ökar med år 1980-1985. Den i genomsnitt ca 1,5 96 per aggregerade

priselasticiteten har för varuexporten uppskattats till 1,5 och för tjänste-

100 Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ

Tabell 4.8 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr, Årlig procentuell volymförändring 1975 å” 1965- 197m 1974 1979_

få??

1970 1974 1979 1980

2,7 1,1 ” Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingåri privata investeringar.

”Förändringi milj. kr.

f Till mottagarpris.

Tabell 4.9 Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell volymförändring

979 1965- 1970- 1974- 1979- 1980- 1970 1974 1979 1980 1985 Alt. 2 Export Varor 2,7 Tjänster 2,0 Summa 2,6

Import Varor 4,0 Tjänster 5,0

.Summa

4,1

ekonomi till 1985 - två alternativ 101

Sveriges fram

exporten till 1,9. Med den tillväxt av våra marknader som angivits i avsnitt 4.2 erhålles den i tabell 4.9 återgivna utvecklingen av varu- resp.

tjänsteexporten.

Där framgår att varuexporten i alternativ 2 beräknas växa med endast Detta är en nästan lika svag utveckling som 2,7 % per år 1980-1985. 1974-1979, då varuexporten ökade med 2 % per år, och betydligt lägre än under dessförinnan. Även samma

perioderna tjänsteexporten följer mönster. Den beräknas växa med 2,0 % per år i genomsnitt 1980-1985,

vilket är något lägre än tillväxten 1974-1979 och avsevärt lägre än under

tidigare perioderna. Även utvecklas Den i förhållande till den inimporten ogynnsamt. kan i första hand hemska aktivitetsökningen kraftiga importtillväxten till två faktorer. relativhänföras Den första utgörs av den ogynnsamma

som medför att de svenska importkonkurrerande före-

prisutvecklingen, Priselasticiteterna för tagen får svårt att hävda sina marknadspositioner. resp. har i LU uppskattats till 0,9 resp.

varuimporten tjänsteimporten

faktorn som tenderar att driva upp importtillväxten i al- 1,3. Den andra ternativ 2 är den förhållandevis snabba ökningen av privat konsumtion,

som har ett stort importinnehåll. Av tabellen framgår att den i alternativ 2 beräknade importtillväxten

1974-1979. Förklaringen härtill utär betydligt högre än under perioden snabbare inhemsk inves-

görs i huvudsak av en betydligt importintensiv teringstillväxt under prognosperioden. Det framgår av tabell 4.8.

framför Denna beräk-

Detta får sitt genomslag allt på varuimporten.

nas växa med i Under perioden

genomsnitt 4,0 % per år 1980-1985.

tillväxten till-

1974-1979 begränsades till 1,4 % per år. Tjänsteimportens växt sig däremot mindre mellan de två jämförda perioderna. skiljer

medför att försäm-

Den angivna utvecklingen bytesbalansen kraftigt

ras. Detta av tabell 4.10. beräknas

framgår Bytesbalansunderskottet växa från 21,5 kr 1980 till 59 miljarder kr 1985. Mätt som promiljarder

av BNP betyder detta att underskottet

centuell andel i löpande priser växer från 4,2 % av BNP 1980 till 6,5 % 1985. Detta illustreras i diagram också skuldstockens och räntebetalningarnas utveck- 4.9. Där framgår i alling. Sku/dstocken, som 1980 uppgick till ca 9 % av BNP, beräknas ternativ 2 växa till 28 % av BNP 1985. Detta medför naturligtvis en relativt snabb ökning av räntebetalningarna. Som framgår av diagrammet ökar dessa - mätta som andel av BNP - från ca l 96 1980 till ca 3 % 1985. Det torde starkt kunna ifrågasättas om en sådan utveckling av den utrikes skuldsättningen kan genomföras utan begränsningar i den ekonooch kraftigt försämrade lånevillkor. misk-politiska handlingsfriheten

Den industriella utvecklingen

Den försämrade konkurrensförmågan och den därmed förknippade förlusten av marknadsandelar präglar industrins utveckling. Detta belyses i tabell 4.1 1. Där framgår att industriexporten under prognosperioden beräknas öka med endast 2,7 % per år. Tillsammans med en svag utveckling av bl. a. den inhemska efterfrågan på insatsvaror leder detta till en

likaledes svag produktionsutveckling. Sålundaförutsesförädlingsvärdets

102 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

Procent 10- 8...

...goosø

Räntenetto §1 § o,... “nu” Bytesbalans .._

_10-4 -12-1 __14_ Utlandsställning, netto _16_ _13_ _20_ -22-1 Diagram 4.9 Bytesba- _24_ lans, utlandstillgângar samt räntebetalningar -26- 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alterna- _28_ tiv 2. A nde/ar av BNP, _30_ löpande priser.

volym växa med endast 1,1 96 per år i genomsnitt 1980-1985. Detta skall

jämföras med att produktionen under slutet av 1960-talet steg med ca

5 % per år och under 1970-talets första år med 3-4 % per år. Den i alternativ 2 prognoserade produktionstillväxten dock över tillligger något växten I974- l 979. Den

svaga produktionsutvecklingen åtföljs av en nedgång i industriinvesteringarna. Av tabellen framgår att dessa beräknas minska med 5,0 % per år. Detta kan jämföras med en genomsnittlig nedgång om

drygt 7 % per år 1974-1979 vid motsvarande produktionsutveckling. Därvid bör emellertid observeras att den kraftiga

investeringsnedgângen

Tabell 4.10 Bytesbalansen 1979, 1980 samt 1985 enligt alternativ 2 Milj. kr, löpande priser

Tjänstenetto Transfereringsnetto - 4 811 - 7290 Bytesbalans -1 l 195 -21 500

ekonomi till 1985 - två alternativ 103

Sveriges fram

och investeringar i industrin Tabell 4.ll Export, produktion, produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1970- 1974_ 1970 1974 1979

?gig

88 974 7,9 7,2 1,9 0,1 Export Produktion 74 162 5,1 3,5 -1,0 1,6 (förädlingsvärde) Produktivitet 49,84 7,0 5,3 1,8 2,6 (kr per timme) 9 633 3,9 6,3 -7,3 16,0 Investeringar r

1974-1979 av mycket snabba investeringsökningar,

följde på en period

vilket av tabellen. Vid inledningen till andra hälften av 1970-taframgår let stod sålunda den svenska industrin relativt väl rustad när det gällde och I ut-

kapitalstockens utbyggnad modernisering. prognosperiodens

är förhållandet det motsatta. gångsläge och i alternativ 2 får

Den svaga produktions- investeringsutvecklingen

Den är dock mera

också genomslag i en långsam produktivitetstillväxt.

än åren 1974-1979. Förklaringen härtill är att under perioden gynnsam insatser uppe i före-

1974-1979 hölls genom statliga sysselsättningen

vilket medförde att tagen trots en vikande efterfrågan och produktion, Under torde det

arbetsproduktiviteten sjönk kraftigt. prognosperioden inte vara statsfinansiellt möjligt att föra

mot bakgrund av budgetläget samma av Den vikande måste därför avspeg-

typ politik. produktionen

minskar inte

las i sysselsättningen och härigenom arbetsproduktiviteten

lika kraftigt. av branschvisa utveckling i

En utförlig beskrivning prognosperioden

7 i del II. Där bl. a. att i alternativ 2 förindustrin ges i kapitel framgår ändras inte industristrukturen i riktning mot vad som är långsiktigt

önskvärt. Sålunda förändras de relativa för branscher såpositionerna som kemi- och Verkstadsindustri mycket lite, även om de s. k. krisbran-

schema också i detta fortsätter sin tillbakagång.

utvecklingsaltemativ

Sett ur denna framstår utvecklingen i alternativ 2 som starkt synvinkel strukturbevarande.

Utvecklingen i övriga privata näringsgrenar

hänför sig till

Ungefär 2/ 3 av det privata näringslivets förädlingsvärde utanför den industrin. Det är sektorerna jord- och

sektorer egentliga och samt de privata

skogsbruk, energiproduktion byggnadsverksamhet

varuhandel, samfärdsel, bostäder och övriga privata

tjänstesektorerna tjänster.

I stor även dessa sektorer de allmänna utvecklings-

utsträckning följer

beskrivits för industrin. Detta belyses av tabell 4.12. tendenser som ovan och

Den svaga exporttillväxten och den svaga efterfrågan på varor tjäns-

medför Denna beräknas

ter från industrin en låg produktionstillväxt.

1980-1985. Detta är som framgår av

uppgå till 0,6 % per år i genomsnitt

tabellen en något lägre tillväxt än 1974-1979.

104 Sveriges ekonomi till

fram 1985 -två alternativ

Tabell 4.12 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1971p 1974- 1970

fgäå

1974 1979

Export 15 276 5,7 8,3 2,3 -0,4 Produktion (förädlingsvärde) 145 100 2,5 2,7 1,3 3,5 Produktivitct (kr per timme) 49,27 4,0 5,0 2,5 3,2 Investeringar 39 424 2,3 2,3 1,5 2,0

En

detaljerad analys av de enskilda sektorernas utveckling under pro-

gnosperioden ges i kapitel 8 i del II. Här skall endast ett fåtal särdrag redovisas. Ett sådant utgörs av utvecklingen i samfärdselsektom. På grund av den låga aktivitetsnivån i ekonomin minskar efterfrågan på

transporttjänster. Detta drabbar såväl produktion som sysselsättning.

Produktionen i denna sektor beräknas sålunda i alternativ 2 minska med i genomsnitt 2 96 per år fram till 1985.

Ett annat särdrag i utvecklingen för de övriga näringslivssektorerna utgörs av bostadssektorns utveckling. LU:s Enligt analyser (se avsnitt

8.7 i del II) kan bostadsefterfrågan förväntas utvecklas under

svagare prognosperioden än hittills. Detta beror

på såväl befolkningsutveckling-

en som en ogynnsam utveckling av hushållens inkomster och bostads-

konsumtionens relativpris. Eftersom även av bostäder blir avgången låg i detta alternativ så blir mindre. efterfrågan på nya bostäder I alternativ 2 beräknas sålunda successivt minska nyproduktionen till 45 000 lägenhcter under

prognosperioden. De sammanlagda årliga investeringarna i

permanenta bostäder förväntas däremot bli i stort sett oförändrade. Bakom denna en relativt utveckling ligger kraftig ökning av ombygg-

nadsinvesteringama.

S ysselsättnin gsutvecklingen

Vid sidan av kraftigt växande och utlandsskulder bytesbalansunderskott karakteriseras utvecklingen enligt alternativ 2 i första hand av att den

fulla sysselsättningen inte kan vidmakthållas. Detta

sker trots en mycket

kraftig sysselsättningsökning i offentlig sektor. i alter-

Utgångspunkten nativ 2 är bl. a. en ambition att hålla den fulla

uppe sysselsättningen

med en expansiv Ett tänkbart kan därför vara politik. förlopp det som

följer.

Under prognosperiodens första år kan sysselsättningen - trots ogynn- - hållas uppe på en relativt hög nivå. samma

konjunkturförutsättningar

Liksom 1975-1976 sker detta en i förhållande genom till omvärlden ex-

pansiv efterfrågepolitik och en fortsatt kraftig i sysselsättningsökning offentlig sektor. En stor del av den hotande arbetslösheten kan eventu-

ellt undvikas genom

expansiva arbetsmarknadsåtgärder av typen be-

redskapsarbete,

arbetsmarknadsutbildning, etc. I viss utsträckning kan

ekonomi till 1985 - två alternativ 105

Sveriges fram

också industripolitiska förutses i sysselsättningsbevarande hjälpinsatser

syfte. En omedelbar effekt av denna utveckling blir att de redan dåliga statsfinanserna försämras. Såsom beskrivits i avsnitt 4.5.3 ovan kraftigt bäddar också den i förhållande till omvärlden expansiva efterfrågeutinhemsk kostnads- och prisutveckling. Till vecklingen för en ogynnsam detta bidrar i hög grad de ovan diskuterade tröghetema på ekonomins

utbudssida. Dessa gör sig påminda när den internationella konjunkturen

åter vänder Svårigheter att slussa över arbetskraften från de olika uppåt. av arbetsmarknadspolitiska åtgärder till industrin, samt den alltyperna männa trögheten på arbetsmarknaden i övrigt, leder till rekryterings- Det driver En problem för det privata näringslivet. upp löneglidningen. starkt pådrivande faktor härvidlag är den kraftiga efterfrågan på arbetskraft från den kommunala sektorn.

expanderande

av Mot denna bakgrund tornar problemen upp sig inför andra hälften

prognosperioden. Trots en förbättring i den internationella konjunktu-

ren kommer det svenska näringslivet - liksom under andra hälften av

l970-talet - att fortsätta stagnera på grund av förlorade konkurrensmöj-

ligheter. De sysselsättningsmässiga effekterna blir emellertid denna gång Varken företagens eller statens finanser kommer att tillåta kraftigare.

sysselsättningsbevarande insatser av den omfattning som nödvändiggjordes under senare delen av l970-talet.

Under andra hälften av prognosperioden kan därför friställningarna från det privata näringslivet väntas accelerera. Trots den offentliga sysselsättningsökningen kommer den öppna arbetslösheten att öka kraftigt. År 1985 beräknas sålunda antalet arbetslösa uppgå till drygt 190000 vilket detta år. personer, utgör 4,3 % av arbetskraften Bakom den ogynnsamma utvecklingen ligger en tillväxt i den offentliga sektorns sysselsättning om ca 55 000 personer per år i genomsnitt fram till 1985. Denna koncentreras i stort sett till

sysselsättningsökning kommunerna. Samtidigt sjunker sysselsättningen kraftigt i det privata

näringslivet. För industrins del illustreras detta i diagram 4.10. Där framgår att en utveckling enligt alternativ 2 innebär att den nedåtgående sysselsättfrån l970-talets senare hälft beräknas fortsätta. I kombiningstrenden nation med den ökande andelen offentligt sysselsatta medför detta att även det i diagram 4.1 l beskrivna utvecklingsmönstret fortsätter.

Den finansiella utvecklingen

Den finansiella utvecklingen i alternativ 2 kännetecknas av att det finansiella sparandet som andel av BNP försämras både i privat och offentlig sektor. Nedgången i den privata sektorns finansiella sparande är hänförbar till ett växande finansiellt sparandeunderskott i de icke fi-

nansiella företagen. Den offentliga sektorns finansiella sparandeunder-

skott växer till av ett kraftigt ökat statligt budgetunderskott. För

följd

innebär kalkylerna att underskottens andel av BNP ökar bytesbalansen till mer än 6 % av BNP 1985.

Den sektorvisa utvecklingen av det finansiella sparandet redovisas i

106 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

1OOO-tal

1100*

Diagram 4.10 Sysselsättningen inom industrin 1960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2.

Procent

Diagram 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av av totala sysselsättningen i antal personer l 960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2. 1960 1965 1970 1975 1980 1985

tabell 4.13. I de icke-finansiella företagen blir 1985 näsbruttosparandet tan oförändrat med trots de av-

jämfört utgångsläget. Härigenom blir,

sevärt lägre investeringsutgif terna, det finansiella sparunderskottet ungefär lika stort som i alternativ

l, eller ca 42 miljarder 1985 (löpande pri-

ser).

De finansiella företagen har ett starkt växande finansiellt

uppvisat sparöverskott under 1970-talet. Den främsta faktorn bakom denna utveckling har varit att ränteintäkterna ökat mycket kraftigt, sammanhängandebl. a. med det allt högre ränteläget. Fram till 1985 har de finansiella företagens finansiella sparande beräknats växa till 50

miljarder

kr. Bakom bl. a. ett om kalkylerna ligger antagande en genomsnittlig

ekonomi till 1985 - två alternativ 107

Sveriges fram

Tabell 4.13 Finansiellt 2 sparande l979 och 1985 enligt alternativ Milj. kr. Löpande priser

Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa Stat Kommun Socialförföretag finansiella ( = bytesbalanssäkringssektor företag saldot)

-13136 7 344 18 364 -11744 -ll 195 l979 -30 937 3135 15 776 - 21213 -17 301 16192 49 879 -42 051 -59000 1985 -86 844 91

räntenivå att företagen till följd av den re-

på 10 % samt bedömningen

lativt i ökad utsträckning kom-

låga avkastningen på reala investeringar mer att ägna sig åt finansiella aktiviteter. Såsom av tabell 4.13 förbättras hushållens finansiella sparanframgår de under antas vara oförändrad vil-

prognosperioden. Bruttosparkvoten

ket främst motiveras av att den reala disponibla inkomsten i stort sett

växer i takt med den historiska trenden. Statens finansiella försämras kraftigt i alternativ

sparandeunderskott

2 och beräknas 1985 uppgå till 87 miljarder kr enligt NR-definitioner.

Vid oförändrad visar kalkylerna att statens budgetunstatlig utlåning

derskott kan beräknas uppgå till 108 miljarder 1985. Om budgetunder-

skottet beräknas som andel av BNP innebär denna utveckling att an-

delen växer från 10,6 % 1980 till 11,8 % 1985. Hälften av budgetunder-

skottet 1985 utgörs av räntebetalningar på statsskulden. En i de finansiella kalkylerna är att kommunernas införutsättning komster och skall balansera 1985. Kommunernas finansiella utgifter minskar därmed till noll 1985. För att åstadkomma denna utsparande krävs att kommunalskatten med totalt ca 2 kr fram till

veckling höjs

1985.

S ocialförsäkringssektorns finansiella sparande bedöms i löpande priser

öka med ca 30 % till 21 1985. I reala termer innebär detta dock

miljarder

med ca 5 % per år. Förutsättningar för denna utveckling en minskning från redan är be-

är dels att ATP-avgiften höjs 11,75 96 till 13,0 96, vilket

slutat, dels att från 10,6 % till 12,0 96. Där-

sjukförsäkringsavgiften höjs med finansieras sjukförsäkringen av avgifter samt av statens l5-procen-

Vidare förutsätts att förslag om

tiga bidrag. besparingspropositionens förändring i regelsystemet för priskompensation av pensionema inte ge-

nomförs. Därmed ökar realt med ca 2 % per år.

pensionsutbetalningarna Bostadssektorns finansiella ökar under perioden sparandeunderskott från 13 till 17 1985. Det finansiella sparandet i bomiljarder miljarder

stadssektom bestäms i stor av de förutsättningar som utsträckning investeringarna i permanenta bostäder och fritidshus. gjorts beträffande När i detta alternativ det gäller skatternas utveckling pekar kalkylerna i den totala skattekvoten (dvs. total skatt som/andel av på en uppgång från 50,1 % år 1980 till 53,4 % 1985. Under perioden 1965-1979 BNP)

ökade den totala skattekvoten med drygt 1 procentenhet per år. För sta-

tens del blir det att sänka direktskattens andel av BNP från

möjligt kommunernas del krävs enhöjning av

7,8 % år 1980 till 5,6 % 1985. För kommunalskattens andel av BNP från 15,1 % år 1980 till 16,4 % 1985. innebär detta att de direkta skatternas andel (dvs. sum- Sammantaget

108 Sveriges ekonomi till

fram 1985 - två alternativ

man av statlig och kommunal skatt) sänks med 0,9 procentenheter under perioden 1979-1985. Löneskatternas andel av BNP beräknas under 1979-1985 perioden öka med totalt ca 1 96 till av av ATP- och

följd höjningen sjukförsäk-

ringsavgiften. Snabbast ökar emellertid de indirekta skatternas andel av BNP, eller med 3,1 % under perioden 1979-1985, då kalkylerna tar hän-

syn till den momshöjning samt de punktskattehöjningar som genomförts

1980. Vidare har i kalkylerna förutsatts att de nominella punktskatterna hålles realt oförändrade. innebär

Sammanfattningsvis skatteutveckling-

en i alternativ 2 att det totala skattetrycket omfördelas från direkt skatt till indirekt skatt samt löneskatt. Förutom det som ovan nämnts kännetecknas den finansiella utvecklingen i alternativ 2 av hotet om en alltför snabb likviditetstillväxt i ekonomin p. g. a. de stora budgetunderskotten. Även finansieringen av dessa kommer att

erbjuda stora problem, vilket visas i kapitel 1 1 i del II.

Alternativ 2 i ett

längre perspektiv

I kapitel 12 i del II analyseras utvecklingen enligt LU:s två huvudalternativ i ett längre tidsperspektiv. Bl. a. studeras de effekter som uppstår under senare delen av 1980-talet om en utveckling enligt alternativ 2

fullföljs fram till 1985.

är därvid

Förutsättningarna att de kraftigt förvärrade obalanserna

fram till 1985 med fram

nödvändighet tvingar en kraftig kursomlägg-

ning i den ekonomiska politiken. Därvid antas att samma balansmål skall uppnås fram till 1990 som vid ett

fullföljande av utvecklingen en-

ligt alternativ 1. Härigenom belyses vidden av de anpassningskrav som kommer att ställas ekonomin under andra på den svenska hälften av 1980-talet om den

nödvändiga kursomläggningen skjuts upp under dess

första hälft. Detta illustreras i termer i tabell

försörjningsbalansens 4.14. Där

framgår att en sådan försenad anpassningsprocess bl. a. skulle ställa i det närmaste oefterrättliga krav 1985-

på konsumtionsutvecklingen

1990. Den privata konsumtionen måste således minska med i genomsnitt 2,5 % per år 1985-1990. Samtidigt förutsätts den kon-

offentliga

sumtionen minska med drygt l % per år. Denna kraftiga åtstramning kommer emellertid på konsumtionssidan inte att vara tillräcklig för en återgång mot extern balans. Härför skulle krävas en exportökning på nästan 8 % per år 1985-1990, vilket är ca 3 procentenheter snabbare än den förutsatta internationella marknadstillväxten. För att uppnå denna exporttillväxt krävs således en kraftig anpassning av den svenska exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella konkurrenternas. Det kan föranleda kraftiga

växelkursjusteringar. Därigenom skulle emellertid inflationstendensema

i ekonomin förstärkas. Härtill bidrar också den

likviditetsuppladdning

som i alternativ 2 sker under första hälften av 1980-talet den genom

kraftiga försämringen av statens budgetsaldo.

Den nödvändiga exportökningen 1985-1990 ställer dessutom en rad andra krav på den ekonomiska utvecklingen. För att korresponderande

ekonomi till 1985 - två alternativ 109

Sveriges fram

Tabell 4.14 Försörjningsbalansens utveckling 19794990. Alternativ 2 Årlig procentuell volymförändring

Offentlig Total konsumtion 0,1 1,7 1,9 -2,0

4,2 7,8 0,5 7,2 Näringslivsinvesteringar Bostadsinvesteringar 1,0 -4,0 0,6 2,6 0,5 0,6 1,8 -0,8 Offentliga investeringar 4,0 0,7 4,9 Totala investeringar 2,9 4,7 0,0 2,6 7,8 Export 2,1 2,3 4,1 0,1 Import

och skall kunna åstadkommas måste

produktions- produktivitetsökning

1980-1985 snabbt

det av utvecklingen försvagade produktionskapitalet

förnyas och byggas ut. Av tabell 4.14 framgår således att näringslivets måste öka med drygt 7 % per år 1985-1990. Det är svårt investeringar att se hur detta skulle kunna ske utan att incitamenten härtill skapas genom Detta skall således ske utomordentligt kraftiga vinstuppgångar. samtidigt med en starkt negativ utveckling av den privata konsumtionen och reallönerna. De som därvid skulle upp-

spänningsförhållanden

komma inses lätt. Till den allmänna bör i detta sammanhang tillfogas att

problembilden

även om den förutsatta utvecklingen 1985-1990 leder till samma externavsebalansmål 1990 som en utveckling enligt alternativ l, så kvarstår värda skillnader mellan de båda alternativen vad avser nettoskuldens och räntebetalningarnas storlek vid slutet av 1980-talet. Förklaringen härtill är att de 1980-1985 ökande i alternativ

bytesbalansunderskotten

fram till 1985. 2 lägger grunden för en kraftig ökning av utlandsskulden Denna fortsätter sedan växa under andra hälften av 1980-talet och utvänder inte förrän efter det att extern balans uppnåtts 1990. vecklingen Så sker inte heller i alternativ 1, men där är skuldstockens tillväxt betyd- Detta medför att den samlade skuldstocken 1990 mätt ligt långsammare. att vara mer än 200 kr större i alter-

i löpande priser kommer miljarder

nativ 2 än i alternativ 1. Detta av diagram 4.12. I alternativ 2 framgår

övervältras sålunda en mycket stor anpassningsbörda på kommande ge-

nerationer. Mot bakgrund av vad som ovan sagts är det svårt att se hur ett uppi svensk ekonomi till andra

skjutande av den nödvändiga anpassningen

hälften av 1980-talet skall kunna under ordnade former. genomföras slutsatsen är snarast den motsatta. Endast om tas

anpassningsbördan relativt snabbt blir den möjlig att bära.

1 10 Sveriges ekonomi till - tvâ alternativ

fram 1985

Mdr kr i Iöpalnde priser 400-

Diagram 4.12 Sveriges utlandsskuld (netto) I 979-] 990.

S()Ll 1980:52

5 Andra utvecklingsvägar

5.1 Inledning

för den ekonomiska utveck- I detta kapitel presenteras tre sidoaltemativ lingen 1980-1985. De två första - alternativ 3 och 4 - är känslighetsanamot balans i svensk ekonomi enligt alternativ l lyser i vilka en återgång försvåras på grund av inre resp. yttre störningar. I alternativ 3 utgörs I alternativ 4 dessa störningar av trögheter på ekonomins utbudssida. består de av en ny i kombination med en försämrad in-

oljeprischock

ternationell tillväxt. Alternativ att 5, slutligen, påvisar svårigheterna vända mot ekonomisk balans vid en snabb offentlig tillutvecklingen växt.

5.2 Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner

5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika

l skall kunna rea- En nödvändig förutsättning för att huvudaltemativ som

liseras är att den ef terfrågetillväxt på svenska produkter, möjliggörs

av bl. a. den inhemska kostnadsanpassningen, också kan mötas genom motsvarande produktionsökningar. Kan så inte ske realiseras inte den varvid den allmänna tillväxten i ekonomin nödvändiga exporttillväxten blir lägre. Härigenom skapas också problem att upprätthålla den fulla sysselsättningen. restriktioner i Vi har tidigare pekat på tre typer av tillväxthämmande den svenska ekonomin. Den första av dessa utgörs av tröghetstendenserna på den svenska arbetsmarknaden, som medför att de expanderande företagen får svårigheter att rekrytera den nödvändiga arbetskraften. Det andra utgörs av den svaga Soliditeten i företagssektom. Den kan le-

da till attiman vid en inhemsk kostnadsanpassning väljer att konsolidera sig genom ökade vinster vid oförändrad produktionsvolym och avstår från att till marknadsvinster. Det tredje området utnyttja möjligheterna utgörs av skogsindustrins råvaruförsörjning.

Alternativ 3 är ett scenario där dessa utbudsbegränsningar lägger hinder i vägen för en återgång mot balans i svensk ekonomi. Alternativ 3 präglas i övrigt av samma interna och externa förutsättningar som alternativ l.

l 12 Andra utvecklingsvägar

5.2.2 Restriktioner avseende tillgången

på arbetskraft

Den svenska arbetsmarknaden har under 1970-talet en allt uppvisat sämre förmåga att para ihop lediga platser och arbetssökande. Det be-

lyses av diagram 5.1. Där har för vart och ett av åren 1963-1979

antalet vakanser (lediga platser) ställts mot antalet arbetssökande (öppet arbetslösa samt människor i olika typer av arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder). Av diagrammet framgår tydligt att det successivt krävts en allt

större arbetssökande för att besätta mängd en given mängd lediga plat-

A procent av AK 6..

Diagram 5.1 Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspoli-

0,5 170 1.s 230

tiska åtgärder som andel V, procent aavAK av arbetskraften (A ) jäm- Anm. 1. A avser summan av antalet arbetslösa enligt AKU och antal perfört med antalet vakanser soner i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och skyddat arbete rum. som andel av arbetskraften (V). Procent av ar- Anm. 2. Under 1970-talet har succesivt införts allmän olatsanmälan, vilket höjt antalet vakanser mot periodens slut. Vid likartad statistikinsamlingsmetod skiulle betskraften, ârsgenoms- punktsvärmens del ligga något till vänster. Detta dock inte slutsatsten

kullkastar

nitt. att en förskjutning skett av relationen mellan arbetsloshet och vakanser.

Andra ll3

utvecklingsvägar

ser. Detta förhållande diskuteras utförligt i kapitel 9 i del II. Där visas också att förklaringen härtill huvudsakligen står att finna i en minskad geografisk och yrkesmässig rörlighet. I första hand har arbetsmarknadens försämrade funktionsförmåga drabbat industrin. Vakanstiderna har där stigit mer än för övriga näringsgrenar, vilket tyder på att industrin fått det svårare än andra näringsgrenar att rekrytera arbetskraft. Den ökning av industrisysselsättningen som krävs under första hälften av l980-talet om en utveckling enligt alternativ l skall förverkligas kommer att skärpa svårigheterna på rekryteringssidan. För att realisera alternativ l krävs - såsom tidigare framhållits - att industrisysselsatt-

ningen skall öka med ca 60 000 personer fram till 1985. Detta skall jäm-

föras med att mellan 1970 och 1979 antalet

sjönk industrisysselsatta

med nära 90 000 personer. Tendenserna till avtagande rörlighet på arbetsmarknaden måste sålunda brytas om det skall vara att uppnå den ökade nyrekryte-

möjligt

ring som behövs i alternativ I. I kapitel 9 i del II visas att detta skulle nödvändiggöra en ökning av den geografiska rörligheten till ungefär den nivå som registrerades under perioden 1968-1974. De svårigheter och de krav på arbetsmarknadspolitiken m. m. som realiserandet av denna rörlighet skulle innebära diskuteras på andra ställen i detta betänkande. I alternativ 3 har antagits att rekryteringsproblemen medför att den gynnsamma kostnadsutvecklingen inte fullt ut kan till ökad och produktion. Till en del kan

utnyttjas försäljning denna utveckling i sig själv förväntas medföra en försämrad kostnads-

och prisutveckling genom att konkurrensen om arbetskraften tenderar att driva upp lönenivåerna. Till en del torde den emellertid också medföra att de drabbade företagen avstår från att vidta

möjliga prissänk-

ningar och således avstår från att vinna marknadsandelar därför att motsvarande produktionsökning inte kan förverkligas.

5.2.3 som en

Företagens svaga finansiella ställning

restriktion för tillväxt

Svensk industri har sedan mitten av 1970-talet kännetecknats av en otill-

räcklig självfinansieringsgrad. Trots en blygsam investeringsutveckling

har vinstmedlen inte räckt till för att finansiera kapitalstockens utbyggnad. Företagen har sålunda tvingats finansiera investeringarna med en stor andel lånat kapital, vilket ökat skuldsättnjngsgraden och medfört en

sjunkande soliditet. Detta framgår av diagram 5.2 och diskuteras in-

gående i kapitel l l i del II. Den svaga Soliditeten utgör en begränsning på företagens handlings-

möjligheter. Den ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av

att verksamheten inte skulle gå ihop. Det är mot denna bakgrund inte förvånande om företag med svag soliditet i första hand att ett förbättrat relativt

väljer utnyttja kostnadsläge

till att öka vinsterna och att konsolidera sin finansiella ställning. Man

avstår således från att sänka priserna och därmed öka avsättningsvoly-

men, vilket i sin tur skulle ha krävt nyinvesteringar för att kunna realise-

Andra utvecklingsvägar

Procent

40-*

Diagram 5.2 Soliditetsutvecklingen för de å börsnoterade före-

19710 72

tagen utom banker och -›--- Justerad soliditet investmen :förelag 1970-] 979. m Redovisad soliditet

ras. Ett liknande beteende har kunnat observerats bland många solidi-

tetssvaga företag under den senaste konjunkturuppgången.

Avsevärda risker föreligger att dessa faktorer kan komma att bromsa

upp den möjliga tillväxten under prognosperioden. I alternativ 3 har

detta förutsätts ske.

5.2.4 Begränsningar i skogsindustrins försörjning med råvara

Av den totala ökningen i exportintäkter i alternativ l fram till 1985 svarar skogsindustrin för ca 20 96. En grundläggande förutsättning för att denna ökning skall kunna för-

verkligas är att korresponderande råvaruförsörjning kan tryggas. Hu-

vuddelen av råvaran måste komma från det inhemska skogsbruket. En exportutveckling enligt alternativ l skulle kräva att awerkningsnivän i skogsbruket under prognosperioden ökar från de senaste årens nivå om

ca 60 miljoner m3 sk per år till ca 75 miljoner m3 sk per år. Denna höjning av awerkningsnivån ligger väl i med de linje riktlinjer för skogspolitiken och det möjliga virkesuttaget som antogs av riksdagen 1979. Samtidigt måste möjligheterna att åstadkomma en sådan utveckling ses i belysning av de senaste årens problem med virkesförsörj-

ningen. De otillräckliga awerkningarna vid slutet av 1970-talet kan främst tillskrivas det enskilt ägda skogsbruket (fysiska och personer dödsbon). Detta omfattar hälften av landets skogsmark och är i huvudsak beläget i Syd- och Mellansverige, där betingelsema för skogsbruk är gynnsammast. Trots detta är slutawerkningama i det enskilda skogs-

bruketlångtunderdet möjliga (se avsnitt 8.3 del II). Detta samman-

hänger med en rad faktorer. Hit kan räknas en förändrad ägarstruktur

A ndra 115

utvecklingsvägar

Milj. m3 sk

90-

80- i Ti||växt

Avverkning

50-

L l

1 I I I I I I I I I 1 960 1970 Anm.: Tillväxt på all mark, även sådan som inte klassas som skogsmark.

(nära hälften av ägarna till rena skogsfastigheter bor inte på fastighe- Diagram 5.3 Til/väx! ten), effekter av höga marginalskatter och inflation (om skogsinkomsten och bruttoavverkningi är inkomst så lönar skogsbruket. A vverkning på marginalen det sig oftast bäst att låta skogen stå kvar), 1979-1 985 enligt alterna-

kostnadsläget (gallringshuggningar har haft dålig lönsamhet tiv 3. på kort sikt) samt skärpta miljövårdskrav (återväxten efter slutawerkning har försvårats av att tillräckligt effektivt skydd mot insektsskador

inte kunnat användas).

Dessa problem måste således finna sin lösning för att den möjliga till-

växten av skogsindustrins export och produktion skall kunna förverkligas. I alternativ 3 har förutsätts att så inte sker. Därför förutsätts den genomsnittliga avverkningsnivån ligga kvar på en nivå om ca 60

miljo-

ner m3 sk. Detta illustreras i diagram 5.3. Härmed begränsas skogsindustrins exporttillväxt till ca 0,3 % per år i genomsnitt 1980-1985. Korresponderande tillväxt i branschens förädlingsvärde uppgår till ca 2 % per år och beräknas därvid minska

sysselsättningen under prognosperioden. sysselsättningen i skogsbruket blir vid denna utveckling i stort sett oför-

ändrad mellan 1980 och 1985.

5.2.5 Utvecklingsbilden

Alternativ 3 illustreras i tabell 5.1. Där fram-

försörjningsbalanstermeri

går bl. a. att utbudsrestriktionema beräknas leda till att vamexportens tillväxt i alternativ 3 begränsas till 4,8 % per år 1980-1985, vilket skall jämföras med en genomsnittlig tillväxt om 7,2 % per år i alternativ 1 un-

der i övrigt samma förutsättningar.

116 Andra SOU 1980152

utvecklingsvägar

Tabell 5.1 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 3

Tillgång

Efterfrågan

“Förändring i milj. kr.

med alter-

Mot den lägre exporttillväxten svarar också en i jämförelse

nativ i näringslivet. Sålunda beräknas under 1 lägre produktionstillväxt dessa omständigheter industrins förädlingsvärde växa med drygt 3 96 per år (se tabell 5.2), vilket skall med 5,1 % per år i alternativ l.

jämföras Med den lägre produktionstillväxten följer också en sämre investerings-

Medan industriinvesteringama i alternativ 1 beräknas växa utveckling. i alternamed i genomsnitt 6,5 96 per år 1980-1985, begränsas tillväxten tiv 3 till 1,8 % per är. Därmed står industrin dåligt rustad inför återstoden av SO-talet. Den beskrivna utvecklingen påverkar naturligtvis även sysselsättblir denna ca 6 % lägre än i alternativ l ningen. I det privata näringslivet år 1985. Eftersom i den offentliga sektorn är sysselsättningsutvecklingen densamma i de två alternativen betyder detta att den totala sysselsättockså blir påverkas av den ningen lägre. Om inte arbetskraftsutbudet

i den ekonomiska aktiviteten blir det omöjligt att bibe-

lägre tillväxten hålla den fulla Arbetslösheten skulle under dessa omsysselsättningen. ständigheter stiga med nästan 200 000 personer mellan 1980 och 1985, då den skulle uppgå till nästan 280 000 personer. Den lägre allmänna aktivitetsnivân i ekonomin påverkar importtillväxten i gynnsam riktning. Denna blir således något lägre än i alternativ 1. Det uppväger emellertid inte den uteblivna delen av exporttillväxten. I alternativ 3 kommer därför underskottet i bytesbalansen att fortsätta

öka och uppgår 1985 till ca 30 miljarder kr i löpande priser. Mätt som

av nästan samma storandel av BNP är detta ett bytesbalansunderskott lek som 1980.

Andra utvecklingsvägar 117

Tabell 5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 3 Årlig procentuell volymförändring Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet

Alternativ 3. understryker vikten av att de nämnda utbudsbegräns-

ningarna undanröjs. Om inte detta sker så går både bytesbalansförbättringcn och den fulla sysselsättningen förlorade.

5.3 Alternativ 4 - högre oljepriset

5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika

för den som tecknas i En grundläggande förutsättning utvecklingsbild alternativ l utgörs av antagandena om den internationella utvecklingen,

och, som en viktig del härav, utvecklingen på oljemarknaden.

Det för alternativ] och 2 gemensamma internationella scenariot innebär en balanserad utveckling på Den internationella

oljemarknaden. tillväxten under prognosperioden framstår vid en historisk jämförelse

som relativt dämpad samtidigt som förutsatts bli

oljeprisstegringarna

betydligt lägre än under sista hälften av 1970-talet. måste emellertid konstateras att en upprepningav 1970-ta- Samtidigt lets inte kan uteslutas. Sålunda inger den senaste tidens

oljeprischocker

händelser i Mellersta Östern farhågor för att yttre oroligheter skall kun-

na orsaka störningar på och därmed nya kraftiga oljeoljemarknäderna

Mot denna bakgrund har i alternativ 4 förutsatts att nåprisstegringar. en drastisk i olgon gång i mitten av prognosperioden uppstår uppgång varvid tillväxten i den internationella ekonomin och världsjepriscrna.

handeln sjunker.

Härigenom minskar marknadstillväxten för den svenska exporten. Prognospcriodens genomsnittliga exporttillväxt blir lägre än i alternativ l. Ef tcrsom den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan förutsätts utvecklas sätt som i detta alternativ leder den minskapå samma dc cxporttillväxten till en ogynnsammare produktions- och sysselsätt- Svårigheter uppstår att bibehålla den fulla sysselsättningsutveckling. ningen och bytesbalansunderskottet ökar kraftig fram till 1985. Alternativet 4 visar i vilket utsatt läge den svenska ekonomin befinner sig, genom vårt höga och vårt stora bytesbalansunderskott.

oljeberoende

1 för att reducera underskottet De ansträngningar som görs i alternativ och framstår sålunda som ett minimum. Givetvis skulle

oljeberoendet

effekterna av den ha blivit ännu allvarligare

antagna oljeprisstörningen

om vi antagit att den skett i anslutning till en utveckling enligt mönstret i alternativ 2.

118 Andra

utvecklingsvägar

5.3.2 Oljeprischock och svag internationell tillväxt

Oljeprisökningen 1978-1979 kom liksom ökningen 1973-1974 i anslut-

ning till slutfasen i en internationell När detta

konjunkturuppgång.

skrivs har effekterna ännu inte hunnit verka färdigt. Enligt de bedömningar som gjorts av OECD-sekretariatet förväntas den samlade produktionsnivân 1981 ligga ca 5 96 under den nivå den annars skulle ha legat vid. Index 600* Index 1972 = 100

r l

I I

l

I

I

I

l

l

,I

a”,

a

100* | I

1972 75 80 8] 5 Å F

Diagram 5.4 Oljeprisets rea/a utveckling enl. al- Anm. Realpriset för olja har beräknats som genomsnittspriset för OECD:s råoljeternativ 4. import i dollar dividerat med dollarpriset för OECD:s färdigvaruexport.

Andra utvecklingsvägar 119

Den i alternativ 4 förutsättningen om oljeprisernas reala utgjorda veckling illustreras i diagram 5.4. Där framgår att oljeprisema fram till

mitten av 80-talet förutsatts följa samma genomsnittliga tillväxt som i

alternativ 1. Då inträffar en oljechock och inom loppet av ett år ökar det

reala med 36 %, vilket för prognosperioden som helhet skulle

oljepriset

innebära en prisuppgång på ca 7 96 per år, vilket ungefärligen motsvarar den årliga genomsnittliga uppgången 1974-1980. Med samma relation

mellan prishöjning och BNP-reduktion som den av OECD-sekretariatet

beräknade så skulle detta innebära att den genomsnittliga BNP-tillväxt-

en i industriländerna för prognosperioden som helhet sjunker från 2,9 %

per år i alternativ I till 2,4 % per år i alternativ 4. Detta beräknas i sin tur medföra att världshandelns genomsnittliga volymtillväxt 1980-1985 sjunker från ca 5 % per år i alternativ l till 4 % per år i alternativ 4.

5.3.3 Utvecklingsbilden

Den på ovanstående grunder erhållna utvecklingsbilden illustreras av

försörjningsbalansens utveckling i tabell 5.3. Där framgår bl. a. att den

lägre tillväxten i världshandeln får sitt genomslag i exportutvecklingen. Varuexporten beräknas således i alternativ 4 växa med i genomsnitt

5,9 96 per år 1980-1985, vilket kan jämföras med 7,2 % per år i alternativ

1. Härigenom blir även produktionstillväxten lägre. Industrins produktionstillväxt beräknas sålunda uppgå till 4,5 % per år, mot 5,1 96 per år i alternativ 1. Den sämre produktionstillväxten avspeglar sig både i investeringamas och sysselsättningens utveckling. Industrins investeringar beräknas växa

Tabell 5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 4 Tillgång

Efterfrågan

”Förändring i milj. kr.

120 Andra utvecklingsvägar SOU 1980152

Tabell 5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 4 Årlig procentuell volymförändring

Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet

6,5 % per år i alternativ sysselsatta i det privata näringslivet l985 beräknas i alternativ 4 bli ca 2 % lägre än i alternativ 1. Eftersom den offentliga konsumtionen och sysselsättningen är densamma i de två alternativen innebär detta att den

totala sysselsättningen blir lägre i alternativ 4. Under om att

antagande arbetskraftsutbudets utveckling inte påverkas av den lägre tillväxten i det privata näringslivet kommer arbetslösheten att stiga med ca 75 000 personer mellan 1980 och 1985. Den lägre tillväxten i alternativ 4 påverkar tillväxt. Vamimportens importen beräknas således växa med endast vil- 3,4 % per år 1980-1985, ket skall jämföras med 4,1 % per år i alternativ 1. Bakom den sänkta im-

porttillväxten ligger också en mindre oljeimport än i alternativ l. Till en

del förklaras denna av en ytterligare av den relativa

neddragning oljeförbrukningen som gensvar på de kraftigare oljeprisstegringarna.

Trots detta förutses 1985 i alternativ 4 bli 15 kr

oljenotan miljarder

dyrare än i alternativ l. Tillsammans med den lägre exporttillväxten leder detta till att bytesbalansunderskottet i alternativ 4 beräknas uppgå till ca 50 kr 1985.

miljarder

Alternativ 4 visar sålunda hur en väg tillbaka mot balans kan spolieras av en ny drastisk oljeprischock under prognosperioden - trots i övrigt gynnsamma förutsättningar. Alternativet visar därmed också att den relativt kraftiga nedskärningen i inhemsk som i alkonsumtionstillväxt, ternativ l angivits som en nödvändig förutsättning för återgång mot extern balans, ingalunda är tilltagen i överkant. Tvärtom framstår den som

otillräcklig om de yttre för den ekonomiska utveckförutsättningarna

lingen blir mindre gynnsamma än i alternativ l.

5.4 Alternativ 5 - mot balans vid snabb

offentlig

konsumtionstillväxt

5.4.1 Allmänna och karakteristika

förutsättningar

Ett av alternativ 1 kräver

förverkligande bl. a. en mycket återhållsam

tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Det samhällsekonomiska utrymmet begränsar sålunda den tillväxten i privat konsumtion

möjliga

till 0.5 % per år i genomsnitt 1980-1985. Med den beräknade utvecklingen av sysselsättning, sparande, skatter och transfereringar innebär detta att reallönen per sysselsatt efter skatt måste minska med mer än 0,5 96 per år.

Andra utvecklingsvâgar 121

De svårigheter som är förknippade med att realisera en sådan utveckling av hushållens köpkraft diskuteras på andra ställen i detta betänkande. Det är naturligtvis också mycket svårt att förverkligaden nödvändiga återhållsamheten i den offentliga konsumtionstillväxten. Framför allt gäller detta den kommunala konsumtionstillväxten som förutsätts bli nedbringad till i genomsnitt l 96 per år under prognosperioden. Detta skall jämföras med att kommunerna under senare delen av 1970-talet ökat sin konsumtion med nästan 5 96 per år. Även dessa problem diskuteras utförligt på andra håll i detta betänkande. Därvid konstateras bl. a. att enbart infriandet av redan beslutade utbyggnadsplaner och en bibehållen standard per capita i den kommunala konsumtionen skulle kräva en genomsnittlig tillväxt på över 2 % per år under prognosperioden. Det är således uppenbart att kravet på en genomsnittlig tillväxt om l % per år inte kan uppfyllas utan drastiska omprioriteringar och nedskärningar. Det har därför tett sig rimligt att närmare analysera en utvecklingsbild i vilken den kommunala konsumtionstillväxten tillåts fortgå - om än i något lägre takt än tidigare - men där, till skillnad från vad som är fallet i alternativ 2, ambitionerna att en utveckling mot extern

påbörja

balans vidmakthålls. Alternativ 5 är konstruerat med dessa utgångspunkter. Sålunda förutsätts att samma bytesbalansmålsättning som i alternativ l skall uppnås.

Vidare antas den offentliga konsumtionstillväxten följa samma mönster

som i alternativ 2. I övrigt baseras alternativ 5 på samma yttre förutsättningar som alternativ l och 2 vad avser den internationella utvecklingen och vârldshandelns tillväxt. För att under dessa förutsättningar förverkliga den eftersträvade bytesbalansutvecklingen krävs en ännu mer återhållsam utveckling av den privata konsumtionen än i alternativ l. Detta drar i sig ner importtillväxten. Härigenom krävs en mindre exportökning än i alternativ l för att uppnå det givna bytesbalansmålet. Detta medför i sin tur att kravet på en nedgång av de svenska företagens relativpriser minskar och att utrymmet för nominella blir större.

lönehöjningar

För att finansiera den fortsatt kraftiga expansionen i den kommunala sektorn erfordras emellertid så kraftiga att reallönen ef-

skattehöjningar

ter skatt utvecklas betydligt mera ogynnsamt än i alternativ l. Minskningen i reallönen per sysselsatt efter skatt blir mer än dubbelt så stor som i alternativ l och det ter sig knappast att realisera en sådan

möjligt

utveckling utan inflationsskapande spänningar. Om så inte är fallet

övergår utvecklingen mot en bana liknande den som beskrivs av altema-

tiv 2.

5.4.2 Utvecklingsbilden

Försörjningsbalansen för alternativ 5 ges i tabell 5.5. Den offentliga

konsumtionstillväxten är densamma som i alternativ 2 och liksom i det alternativet växer de offentliga investeringarna med 1,8% per år 1980-1985.

122 Andra

utvecklingsvägar

Tabell 5.5 Försörjningsbalansens utveckling. Altemativ 5 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 5 Tillgång

Efterfrågan Privat konsumtion 163 055 -0,4 Offentlig konsumtion 82 977 2,6 Bmttoinvestering 59 391 3,4 Näringsliv 49 057 3,7 Industri 9 633 4,1

”Förändring i milj. kr.

För att skapa utrymme för den nödvändiga förbättringen av bytesbalansen krävs en mycket hård åtstramning av den privata konsumtionens tillväxt. Såsom framgår av tabellen måste denna minska med i genomsnitt 0,4 % per år 1980-1985.

En avräkning för redan intecknad kon-

sumtionstillväxt för pensionärer m. fl. skärper kraven för den aktiva delen av och korresponderande av reallönen

befolkningen minskning per

sysselsatt efter skatt uppgår till denna 1,4 % per år. Bakom kraftiga minskning av den aktiva generationens köpkraft ligger också att det genomsnittliga kommunala skatteuttaget måste med 5-6 kr under

höjas

prognosperioden för att finansiera den fortsatta kommunala tillväxten. Genom den kraftiga åtstramning av den privata konsumtionen som i alternativ nödvändiggörs 5 dras importen ned. Varuimportens tillväxt begränsas till 3,7 96 per år. Såsom ovan påpekats medför detta att bytesbalansmålet kan uppnås med lägre exporttillväxt än i alternativ l. Enligt

beräkningarna kan den realiseras utan förändringar

i prisrelationen mellan svenska och utländska varor. De s. k. relativpriserna kan således hållas oförändrade och den korresponderande tillväxten i varuexporten beräknas uppgå till 6,0 96 per år i genomsnitt 1980-1985. På grund av den lägre exporttillväxten samt den allmänt lägre ekonomiska aktiviteten kommer industrins att bli min-

produktionsutveckling

dre expansiv än i alternativ 1. Det framgår av tabell 5.6. Detta får också sitt genomslag i industrins investeringstillväxt som i alternativ 5 uppgår till 4,1 % per år 1980-1985 (mot 6,5 % per åri alternativ l). Liksom i alternativ 1 krävs en relativt

kraftig vinstuppgång för att de nödvändiga

incitamenten till denna

investeringsökning skall föreligga.

Andra 123

utvecklingsvägar

Tabell 5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 5 Årlig procentuell volymförändring

Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet

Genom den svagare tillväxten i industrin och andra delar av det privata näringslivet kommer sysselsättningen där att utvecklas svagare än i a]ternativ l. Räknat i antal kommer personer den privata sektorns sysseli alternativ 5 att vara nästan sättning 5 % lägre än i alternativ l år 1985. Detta emellertid uppvägs av den kraftigare sysselsättningsökningen i offentlig sektor, varför ungefär samma totala sysselsättning i de uppnås båda utvecklingsaltemativen. Sammanfattningsvis betyder detta att när det gäller utvecklingen av ekonomins centrala målvariabler så förefaller alternativ l och alternativ 5 att vara tämligen likvärdiga. Kalkylmässigt uppnås i båda alternativen såväl full sysselsättning som den eftersträvade förbättringen av bytesbalansen. Skillnaden i den inhemska inflationsutvecklingen är heller inte särskilt stor. Ett grundläggande villkor härför är emellertid att den i alternativ 5 förutsätta av reallöner, skatter utvecklingen och privat konsumtion kan realiseras. Det är ytterst tveksamt huruvida så verkligen skulle kunna ske. Vad som krävs är sålunda att den yrkesaktiva delen av befolkningen skall finna sig i en kontinuerlig minskning av reallönen med mer än l % per år. Detta skall ske samtidigt som företagens vinster ökar och skatte-

belastningen ytterligare skärps. Det troliga är snarast att löntagarkollek-

tivet kompenserar sig för skattcökningarna samt även i övrigt skyddar

sig mot alltför kraftiga förskjutningar i den funktionella inkomst-

fördelningen. Under sådana omständigheter drivs utvecklingen in i en bana som i allt väsentligt liknar alternativ 2.

6 Sammanfattande

synpunkter

6.1 Bakgrunden

Under 1970-talet har den ekonomiska instabiliteten i industriländema ökat. Arbetslösheten har stigit, inflationen har stigit, tillväxten har blivit

lägre och bytesbalanssituationen har försämrats. En vanlig uppfattning

har varit att den dåliga utvecklingen under 1970-talet har kunnat förklasamverkan under l970-talets ras av en olycklig av störningsfaktorer första år. Utvecklingen under senare delen av 1970-ta1et har emellertid

visat hur svårt det är att komma ur stagflationsproblemen. Det står nu klart att l970-ta1ets svaga ekonomiska utveckling har mera djupgående

orsaker. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har i många avseenden varit sämre än den internationella. Framför allt har tillväxten inom den svenska ekonomin varit har varit otillfredsställande låg. Men utvecklingen

områden såsom inflation, bytesbalansunderskott och

på en rad andra

budgetunderskott. Däremot har det varit möjligt för Sverige att i högre

grad än andra länder klara en hög sysselsättning.

Även i den svenska diskussionen har det varit vanligt att se 1970-talets svårigheter som olyckliga tillfälligheter. För Sveriges del är det framför allt kostnadskrisen 1975-1976 samt branchkrisema som betraktats som olyckliga engångsföretelser. Utvecklingen under den senaste tiden

har emellertid visat att problemen är djupgående.

Kostnadskrisen inte kan ses som ett symptom på att vår lönebildning så tillfredsställande som den under 1950- och

längre fungerar gjorde

1960-talen. under 1979 och 1980 har också bekräftat att Utvecklingen

det finns svagheter och bristande expansionskraft i mycket stora delar

1979 och 1980 av den svenska industrin. Den goda marknadstillväxten har inte resulterat i en motsvarande ökning av den svenska exporten

trots att utgångsläget borde ha varit gott efter relativprissänkningarna

1977 och 1978. Det står klart att det finns betydande inhemska restriktioner på tillväxten i den svenska industrin. konstaterades att det var nödvän- I den senaste långtidsutredningen digt att åstadkomma en bättre balans mellan konsumtionsutveckling för att vi skulle kunna nå en Stabilisering i och produktionsutveckling den svenska ekonomin. Detta har inte skett. Gapet mellan konsumtion

och produktion har inte slutits. Samtidigt har balansbristema fördju-

Sammanfattande synpunkter

pats. Både bytesbalansunderskott och budgetunderskott har ökat kraftigt. Medan full sysselsättning under 1950- och l960-talen var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande ansträngningar för att nå detta mål. En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad har fått efterfrågan på investeringssidan ersättas med efterfrågestimulans i en eller annan form, vilket ökat såväl statens utgifter och budgetunderskott som underskottet i bytesbalansen. svårigheterna på sysselsättningssidan hänger i stor utsträckning ihop med en fortgående försvagning av industrisektom. Under hela 1970-talet har minskat. Denna

industrisysselsättningen nedgång förstärks kraftigt när den internationella konjunkturen viker, vilket har ställt syssel-

sättningspolitiken på svåra prov. Sålunda har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat under l970-talet. Vidare har kostnaderna för såväl som

arbetsmarknadspolitiska industripolitiska sats-

ningar stigit kraftigt. Den försvagade industrisektom i kombination med de stora underskotten i budget och bytesbalans har ökat den svenska ekonomins känslighet för internationella störningar. Försvagningen i industrisektom har medfört att den har små

möjligheter att av egen kraft stå emot en kostnadsstörning eller en konjunkturmässig nedgång i den internationella ef-

Sådana störningar tenderar nu att ge mycket stora effekter på terfrågan.

industrisysselsättningen. Samtidigt leder de stora underskotten till att

den är beskuren.

stabiliseringspolitiska-handlingsfriheten Möjligheterna

att

stödja sysselsättningen genom ökade offentliga utgifter eller genom skattesänkningar begränsas starkt när underskotten redan i utgångsläget

är stora. Om det under 1980-talet skall vara att klara den fulla

möjligt sysselsättningen liksom de övriga målen för den ekonomiska är

politiken det nödvändigt att stärka industrisektom och minska underskotten.

6.2 En väg mot balans

Balansbristerna i den svenska ekonomin är ett resultat av den ekonomi-

ska utvecklingen under l970-talet. Långtidsutredningens alternativ l understryker det självklara förhållandet att l970-talets trender måste

brytas för att vi skall nå balans i ekonomin. Vi har visat att l970-talets trender ej kan ses som resultatet av olyckliga tillfälligheter. För att trenderna skall brytas krävs en omfattande

förändring av den ekonomiska

politiken. Det är inte

långtidsutredningens uppgift att anvisa åtgärder. Vi skall

därför begränsa oss till att göra en kort uppsummering av de områden där det är av störst vikt att kommer till stånd. En start-

förändringar punkt för en sådan uppsummering utgörs av de krav på förändringar

som framkommer ur alternativ l.

långtidsutredningens

Sammanfattande synpunkter

EI Efter en lång period av stagnation måste industriproduktionen öka med ca 5 % per år. Industriinvesteringarna måste öka med ca 6 % om året. Industrin måste vinna marknadsandelar hemma och utomlands. sysselsättningen i industrin måste under den närmaste femårsperioden öka med ca 60 000 personer. måste minskas.

Oljeberoendet

Privat konsumtion får endast öka med 0,5 % per år under hela första hälften av 1980-talet. Utgiftsökningen i offentlig sektor måste ned från 6 a 7 % om året mätt i fasta priser till l ä 2 % per år. Tillväxten i statlig och kommunal konsumtion måste ner kraftigt. Kommunernas konsumtionstillväxt måste begränsas till ca l % om året.

6.3 Krav på politiken

För att de här angivna trendbrotten skall ske krävs förändringar i politiken. Vi kan dela upp kraven i utbudsinriktade åtgärder och efterfrågeinriktade åtgärder. På efzerfrâgesidan är utvecklingen i den offentliga sektorn central. När det gäller staten måste målet att nedbringa det statliga budgetunderskottet med l procent av BNP per år bibehållas. När det gäller kommunerna kan vi konstatera att den statliga styrningen av kommunerna under 1970-talet verkat i expansiv riktning. Det-

ta har skett dels genom direkta bidrag till prioriterade verksamheter,

måste men också genom olika krav, normer och åligganden. Styrningen nu i stället verka i restriktiv riktning. När det gäller utbudsidan har utredningen på flera ställen konstateral att det finns en rad restriktioner för en ökad industriell tillväxt. De viktigaste av dessa är: Låg rörlighet på arbetsmarknaden som försvårar en rekrytering till industrin. En svag finansiell position i industrin. Låga vinster och låg soliditet

verkar tillbakahållande på investeringsviljan.

från offentlig sektor försvårar Kraftigt efterfrågesug på arbetskraft rekryteringen till industrin. Ett otillräckligt virkesutbud har begränsat expansionen i skogsindustrin. På dessa områden måste den ekonomiska politiken aktivt verka för för-

ändringar om det skall vara möjligt att åstadkomma en utveckling som

liknar den i l.

alternativ

Den industriella utveckling som krävs för att nå balans kan inte heller komma till stånd med mindre än att olika relativpriser i ekonomin ändras: EI För att vi skall vinna marknadsandelar krävs att priser och löner i den svenska industrin minskar i förhållande till omvärlden. Långtids-

128 SOU 1980252

Sammanfattande synpunkter

utredningen har uppskattat behovet av relativprisnedgång i exportindustrin till 6 % mellan 1980 och 1985. För lönerna krävs en ännu

större förskjutning eftersom vinsterna måste öka.

EI Den industriella sysselsättningsexpansionen kräver att löneläget i in-

dustrin höjs i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin.

Det är svårt att kvantifiera detta krav men det står helt klart att det krävs en märkbar förändring.

Långtidsutredningen har pekat på de problem lönebildningen givit un-

der 70-talet. Det är svårt att se hur vi skall kunna nå en utveckling i en-

lighet med alternativ l om det ej sker en förändring på detta område.

Det förefaller nu som om vi nått en punkt där parterna på arbetsmarknaden måste ta ansvar för sysselsättningen i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är knappast förenligt med att den offentliga sektorn blir löneledande. Statsmakternas insats på detta område måste bli att genom en återhållsam utgiftspolitik skapa rimliga förutsättningar för parterna. I sin roll som arbetsgivare kan staten också spela en viktig roll för att förhindra att den offentliga sektorn blir löneledande. När det gäller relativpriser är det också centralt att industrins lönsamhet i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin förbättras. För att en stabil investeringstillväxt i industrin skall komma till stånd krävs förutom en

lönsamhetshöjning att avkastningen på olika former

av icke-produktiva placeringar minskar. Ett sätt att åstadkomma detta är att minska de ränteuppdrivande underskotten i budgeten och bytesbalansen. Det är emellertid också nödvändigt att öka räntekänsligheten i hushållssektorn. För att få till stånd en förändring på detta område ter det sig nödvändigt med förändringari skattereglema.

Fördelningsproblemen

De förändringar i den ekonomiska politiken som krävs för att vi skall bryta 1970-talets trender och en återgång till balans måste med

påbörja

nödvändighet få effekter på den relativa inkomstfördelningen i ekonomin. Det är säkerligen också på detta plan som de största svårigheterna kommer att uppstå när det gäller att genomföra en strategi för balans. Dessa svårigheter ökas av det övergripande kravet på nära nog nolltill-

växt i privat och offentlig konsumtion. Det säger sig självt att det i ett

sådant klimat blir svårt att genomföra förändringar i skatter och regelsystem som förbättrar incitamenten för produktivt arbete och produktiva investeringar. Det är i denna situation att tidsperspektivet viktigt i fördelningspolitiken inte är alltför kort. Erfarenheten har visat att den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling av inkomstfördelningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. För att detta skall realiseras måste ekonomin återföras till balans.

Sammanfattande synpunkter

Tidsaspekten

Trots att de omedelbara påfrestningarna kommer att vara stora i den

kommande konjunktumedgången måste prioritet ges ât att skapa betingelser för en strukturell förbättring av ekonomin i nästa konjunktur-

uppgång. Om vi av sam-

ej lyckas med detta ökar risken att vi får en utveckling

ma typ som långtidsutredningens alternativ 2. Utredningens analys visar att om vi slår in på en sådan vägså ökar de framtida anpassningskraven. Utredningen har också visat att känsligheten för störningar under sådana omständigheter ökar. Det kan därmed bli allt svårare att styra den ekonomiska utvecklingen. Väntar vi för länge med att lägga om kursen mot balans kan den svenska ekonomin därför komma in i en utveckling

som får alternativ 2 att framstå som en optimistisk bild.

Del II av huvudalternativen Analys

och metod

Syfte, uppläggning

l.l Syfte och uppläggning

Regeringen redovisar sin syn på den ekonomiska politiken för riksdagen bl.a. i samband med överlämnandet av årets De åt-

budgetpropositioner.

för det ingärder som föreslås grundar sig som regel på den prognos nevarande årets ekonomiska utveckling som ges i nationalbudgetarna.

Politiken måste emellertid utformas också mot bakgrund av en uppfatt-

för Sveriges ekonomi. Det är ning om den mera långsiktiga utvecklingen

att teckna en sådan bakgrundsbild för

långtidsutredningamas uppgift den ekonomiska politiken. Liksom skall LU 80 ses som en expertutredning som sina föregångare inte innehåller några för regeringen bindande uttalanden eller uppfattav de långsiktiga ekonomiska utveckningar. Den utgör en kartläggning lingsproblemen sådana de kan bedömas i slutet av 1980 och en analys av

hur den ekonomiska politiken bör inriktas för att det skall vara möjligt

att uppnå eller vidmakthålla centrala ekonomisk-politiska målsättningkoncentreras i första hand till utvecklingen i det medelsikar. Analysen 1979-1985. Dessutom inkluderas en utblick bortom tiga perspektivet den närmast framförliggande femårsperioden. LU för den ekonomiska ut- 80 är uppbyggd kring två huvudaltemativ vecklingen fram till 1980-talets mitt. Det ena kan sägas ange den sannoom tendenser från senare hälften av 1970-talet vad avlika utvecklingen ser resursanvändning och tillväxt bibehålls. Det andra anger en väg till balans under 1980-talet. Båda huvudaltemativen har, tillsammans med _ett antal sidoaltemativ för den ekonomiska utvecklingen fram till 1985, i del I av betänkandet. Därvid givits en sammanfattande presentation diskuterades I det

även de ekonomisk-politiska implikationema. följande ges en mer detaljerad och ingående presentation av utredningens ana-

lyser. , Framställningen koncentreras härvid helt till de två huvudscenarierden bedömning av den internationella utveckna. I kapitel 2 presenteras Belingen, som ligger till grund för den inhemska utvecklingsbilden. skrivningen av den senare inleds i kapitel 3 med en analys av produki de två huvudaltemativen. Därefter belyses tionskapacitetens utveckling i kapitel 4 utvecklingen av bytesbalans och utrikeshandel. I kapitel 5 ankonsumtionens tillväxt och fördelning. I samband alyseras den privata härmed diskuteras också hushållens standardutveckling i ett något vidare perspektiv.

134 och metod

Syfte, uppläggning

Utvecklingen i offentlig sektor presenteras i kapitel 6. Utvecklingen i

de privata produktionssektorerna behandlas i de därpå två ka-

följande

pitlen. Kapitel 7 ägnas åt de egentliga industribranschema, medan utvecklingen i övriga privata näringslivssektorer avhandlas i kapitel 8.

Beskrivningen av de medelsiktiga scenariernas reala delar avslutas

med kapitel 9, i vilket utvecklingen på arbetsmarknaden analyseras. Därefter

följer i kapitel l0 och ll en presentation av den finansiella ut-

vecklingsbild som hör samman med den reala. Härvid behandlas utveck-

lingen av löner, vinster och priser samt inkomstbildning och sparande i

olika samhällssektorer. avslutas

Framställningen i kapitel 12 med en analys av utvecklingen i det något längre tidsperspektivet fram till 1990. Härvid fullföljs den me-

delsiktiga analysens uppläggning genom att den ekonomiska utveckling-

en och kravbilden i de två huvudscenariemas

förlängning kartläggs.

1.2 Arbetsmetod

Den viktigaste arbetsuppgif ten för långtidsutredningen är att konfronte-

ra de centrala målen med de faktorer

ekonomisk-politiska som i övrigt är av betydelse för vår ekonomiska utveckling i ett medellångt perspek-

tiv. Exempel på viktiga sådana faktorer är den internationella ekonomiska utvecklingen och de strukturella samband som gäller för ekonomin. Inför 1980 års har särskilda

långtidsutredning ansträngningar ned-

lagts vad gäller den internationella analysen. Prognoser över utvecklingen i enskilda länder har genomförts. Dessa har i huvudsak baserats på ländernas

egna långtidsprognoser samt på material och underhandsin-

formation från olika internationella De enskilda organisationer. länderprognoserna har sammanförts och med av

konsistensprövats hjälp

OECD-sekretariatets världshandelsmodell, som därigenom för första

gången utnyttjats i ett enskilt lands prognosarbete. Utifrån den interna-

tionella prognosen har utvecklingen på våra exportmarknader specialstuderats.

När det gäller varuexporten har detta skett vid konjunkturin-

stitutet, medan utvecklingen för

på marknaderna tjänste- och kapitalex-

port behandlats av riksbanken. Beträffande de inhemska för den framtida utveck-

förutsättningarna lingen har en rad specialstudier gjorts. Befolkningens och arbetskraftsut-

budets framtida utveckling har ingående analyserats av prognosinstitutet vid SCB. Detta har skett på såväl nationell som regional nivå. På den senare nivån har i en särskild

analys utbudsberäkningarna ställts mot

den beräknade regionala för att bl.a. kunna ana-

arbetskraftsefterfrågan

lysera det framtida flyttningsbehovet. Produktivitets- och

investerings-

utveckling m. m. inom industrin har bedömts av statens industriverk. I

anknytning härtill har specialstudier utförts

av bl. a. bakgrunden till den industriella problembilden. Vidare har en särskild studie av industriföretagens vinster, soliditet och räntabilitet utarbetats vid

konjunkturinstitu-

tet.

Utvecklingen inom de privata näringslivssektorema trädjordbruk, gårdsnäring, fiske, skogsbruk, handel, tjänster och byggnadsverksarnhet

Syfte, uppläggning och metod 135

har blivit föremål för specialstudier av branschexperter. Detta gäller även energisektorn. För den offentliga sektorn spelar statens långtidsbudget liksom kommunernas och landstingens ekonomiska långtidsplaner en viktig roll i utredningens bedömningar. Särskilda analyser har utförts avseende såväl de offentliga transfereringamas utveckling som skattetryckets inverkan på löne- och inflationsutveckling. De nämnda specialstudierna liksom annat grundmaterial beskrivs i anslutning till den En fullständig förteckning över källmateri-

följande presentationen.

alet lämnas i appendix 2. När såväl prognosperiodens ekonomisk-politiska målsättningar som de enskilda förutsättningarna för utvecklingen preciserats sker en systematisk avstämning av dessa olika faktorer mot varandra i långtidsutredningens modellsystem. Detta innehåller en real del, en prismodell och en finansiell modell. Kärnan i modellsystemet är EMMA-modellen och den databas som byggts upp kring denna modell. Den reala EMMA-modellen har dokumenterats i SOU 1976:42. Prismodellen och den finansiella modellen har dokumenterats i Ds E 1979:6. Inför 1980 års långtidsutredning har EMMA-modellen utvecklats på ett flertal centrala punkter. Detta gäller exempelvis utrikeshandelns be-

handling. För såväl exporten som importen av varor och tjänster har nya

samband införts vilka explicit tar hänsyn till bl.a. sambandet mellan utrikeshandel och prisutveckling. Vidare har den privata konsumtionens behandling i EMMA-modellen förbättrats, så att dess utveckling nu beräknas uppdelad såväl på producerande sektorer som på relevanta varugrupperingar. I detta sammanhang har också den privata konsumtionsef terfrågans prisberoende byggts in i modellsambanden. Dessa och övriga modellförbättringar redovisas i det publicerade underlagsmaterialet till LU 80. I LU 80, liksom i arbetet med föregående långtidsutredning, har den reala EMMA-modellen kompletterats med en aggregerad modell AM- MA, vars speciella användningsområde är makroekonomiska avväg-

ningsproblem på medellång sikt. Med hjälp av den mera lätthanterliga

aggregerade modellen har de sidoalternativ för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1985 tagits fram vilka presenterades i del I. Utredningens två huvudscenarier för den medelsiktiga utvecklingen har däremot in-

gående analyserats med hjälp av EMMA-modellen.

I huvudalternativen ingår som en integrerad del en pris- och kostnadsbild samt ett finansiellt perspektiv. Dessa har tagits fram med

hjälp

av den prismodell och finansiella modell, som integrerats i modellsystemet. Analys och resultat på dessa områden presenteras i kapitel 10 och 1 l. Liknande analyser har också utförts i anslutning till vart och ett av de framtagna sidoalternativen. Vissa resultat från denna analys presenterades i anslutning till beskrivningen av sidoalternativen i del I. Utvecklingen i det längre tidsperspektivet fram till 1990 har studerats

med hjälp av den s.k. LEMMA-modellen. Modellen bygger på samma

sektorindelning som EMMA och har kompletterats med samband som

gör det möjligt att inom modellen beräkna investeringsutvecklingen in-

om enskilda sektorer. LEMMA-modellen har modifierats

något jämfört

med tidigare versioner. I allt väsentligt är dock strukturen den som dokumenterats i SOU 1976:51.

136 Syfte, uppläggning och metod

Även om de ekonomiska modellerna är ett viktigt hjälpmedel i lång-

tidsutredningarnas analys, är de i första hand ett instrument för konsi-

stensprövning och sammanjämkning av utredningsmaterial som kommit

fram genom exempelvis sektorstudier eller expertbedömningar. Huvudvikten i utredningsarbetet ligger snarast i framtagandet av sådant material liksom i utformandet av prognoser för de storheter som inte ingår i modellen.

2 Den internationella utvecklingen

Under 1970-talet försämrades utvecklingen i världsekonomin kraftigt. 1973-1974

En viktig orsak till detta var de drastiska oljeprisökningarna

och 1979-1980. De omfattande och allvarliga ekonomisk-politiska problem som härvid löstes inte under decenniet. Flertalet av dem uppkom

kvarstår ännu vid början av 1980-talet- delvis med ökad styrka. Möjligheterna att under de närmaste åren lösa dessa problem kommer

ekonomiska utvecklingen under att bli avgörande för den internationella 1980-talet. Sveriges stora utrikeshandelsberoende medför att utvecklingen i de dominerande industriländerna kommer att bli av stor betydelse för våra i den svenska ekonomin. Den

möjligheter att lösa problemen följande framställningen koncentreras till en analys av de problem som

förväntas fram till mitten av 1980-talet. Huvudprägla världsekonomin vikten inom OECD-området. läggs på utvecklingen

2.1 Tillbakablick under 1970-talet

på utvecklingen

Produktionstillväxten i OECD-länderna uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,7 % per år, vilket kan med en tillväxt på 5,2 % per

jämföras år under femärsperioden 1963-1968 (jfr tabell 2.1 samt diagram 2.1).

Mellan dessa båda perioder halverades således tillväxttakten. Samtidigt tredubblades från 3,2 % per år 1963-1968 till 10,0 96 inflationstakten, tabell för-

per år 1973-1979 (jfr 2.1 samt diagram 2.2). Arbetslösheten dubblades i det närmaste, från i genomsnitt ca 2,8 % under perioden

1963-1968 till ca 4,9 % under perioden 1973-1979. utvecklades också mycket ogynnsamt under 1970- Investeringarna

talet. Som exempel kan nämnas att medan produktionen inom näringsli-

vet i OECD-länderna ökade med 5,3 % per år 1955-1965 och investesamma motsva-

ringarna steg med 7,7 % per år under period, uppgick

rande ökningstal 1973-1979 till endast 2,7 resp. 1,9 %. Produktionstillväxten inom näringslivet halverades således i stort sett medan öknings-

takten för investeringarna sjönk till ca fjärdedelen av den tidigare gäl-

lande nivån. OECD-ländernas sammantagna bytesbalans svängde från ett årligt

överskott motsvarande i 0,3 96 av BNP i löpande priser genomsnitt 1963-1968 till ett årligt underskott på i genomsnitt 0,3 % av BNP

Utfallen under 1973-1979 varierade dock som 1973-1979. perioden

138 Den internationella utvecklingen

framgår av tabell 2.2 mycket kraftigt mellan enskilda år. De problem som orsakades av OECD:s strukturella bytesbalansunderskott visavi omvärlden förvärrades kraftigt av den mycket av

ojämna fördelningen

underskotten mellan enskilda OECD-länder. De spänningar inom OECD-området som sammanhängde med att vissa länder - främst då - Japan och Förbundsrepubliken Tyskland hade betydande bytesbalansöverskott samtidigt som andra länder hade stora underskott gav upphov till starka svängningar i växelkurserna. Särskilt gällde detta de tre huvudvalutorna i världsekonomin, dollarn, yenen och D-marken. Förutom en successivt alltmer ogynnsam utveckling för produktion, inflationstakt, etc. karakteriserades utvecklingen i industriländema under l970-talet av en tilltagande instabilitet med 1960-talets för-

jämfört

hållanden. De tvära kasten mellan enskilda år och den allmänna osäkerheten om framtiden, som instabiliteten bidragit till, är en viktig faktor bakom den generellt sett mycket svaga investeringsutvecklingen i OECD-länderna under större delen av l970-talet. Världsekonomin befinner sig i dag i en fundamentalt annorlunda situation än för ett decennium sedan. 2970-talet förefaller nu vara en vattendelare i världsekonomins utveckling sedan andra världskriget. De ekonomiska svårigheter som skulle bli kännetecknande för 1970-

talet uppträdde emellertid först några år in på decenniet. Under perio-

den 19704973 ökade totalproduktionen i OECD-ländema med i genomsnitt 5,1 % per år, vilket t. o. m. var något snabbare än den höga tillväxttakten under 1960-talet. OECD-ländema uppvisade 1973 fortfarande överskott i transaktionerna med världen i övrigt. De första mer påtagliga tecknen på fundamental balansrubbning i industriländernas eko-

nomier började uppenbaras först vid årsskiftet 1972/ 1973 i form av en

accelererande inflationsutveckling. Prisstegringstakten i flertalet industriländer nådde då tvåsiffriga tal, vilket var något nytt för efterkrigstiden. Ännu högre inflationstal blev vanliga i utvecklingsländerna.

Tabell 2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-ländema 196$l979

1963- l 968- 1973l968 l 973 l 979 Produktionsutvecklin g Genomsnittlig årlig volymförändring för BNP (%) 5,2 4,6 2,7

Prisstegringstakt Genomsnittlig årlig förändring i konsumentprisema (%) Bytesbalans Genomsnittligt årligt utfall, andel av BNP (%) A rbetslöshet Genomsnitt för resp. period (96) Källa: OECD-material.

Den internationella utvecklingen 139

Diagram 2.1 Bruttønationalproduktens volymutveckling i OECD-omrâdet 1960- 1979. Årlig procentuell förändring. Procent 7,0- 6,0- 5,0- 4,0* 3,0-

1 960 1 965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980. Diagram 2.2 Konsumentprisernas utveckling i OECD-omrâdet 1960-1979. Årlig prøcentuell förändring. Procent 15,0- 14,0- 13,0- 12,0- 11,0* 10,0-

1 960 1965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980.

internationella

140 Den utvecklingen

Accelerationen av inflationstakten från 1972 hade flera orsaker. En

väsentlig förklaring är den ökning av kapacitetsutnyttjandet som ägde

rum mot slutet av 1960-talet, främst då i Förenta staterna. Vidare uppkom under l960-talets sista år i samband med Vietnam-kriget stora bud-

i Förenta staterna. Bytesbalansunder-

get- och bytesbalansunderskott skottets storlek och den oro på den internationella valutamarknaden som detta gav upphov till tvingade Förenta staterna att i augusti 1971 dollarns konvertibilitet med guldet. Beslutet innebar att en av upphäva hörnpelarna i det internationella monetära system, som existerat sedan andra slut, rycktes undan. Underskottet i Förenta statervärldskrigets nas bytesbalans i förening med dollarns faktiska ställning som reservvaluta i det internationella betalningssystemet skapade grundvalen för en av likviditeten i världsekonomin. Åren 1972 och mycket snabb ökning 1973 bedrevs dessutom i flertalet OECD-länder en mycket expansiv finans- Den som

och penningpolitik. konjunkturuppgång följde

1972-1973 blev också mycket kraftig och kom nära nog samtidigt i flertalet dominerande OECD-länder. Tidigare hade Förenta staterna och

Europa som regel befunnit sig i olika faser av konjunkturcykeln. Konjunkturuppsvinget medförde en kraftig acceleration av inflationstakten i världsekonomin. Till detta kom att dåliga skördar i Sovjet, Kina

m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av främst vete på den interna-

tionella spannmålsmarknaden. Livsmedelspriserna började öka kraftigt

från 1972. Prisstegringarna på livsmedel och - med en viss eftersläpning

- vissa andra råvaror, följdes av de kraftiga ökningarna av oljepriset under hösten 1973-våren 1974. Priset på råolja i stort sett fyrdubblades.

Under trycket av den turbulenta utvecklingen bröt systemet med fasta växelkurser samman i mars 1973. Länderna har sedan dess tillämpat ett antal olika växelkurssystem. Vissa länder, bland dem USA, har låtit sina valutor flyta. Detta har clock inte inneburit att valutorna fått flyta helt fritt, utan en varierande över kursrörelserna har i allgrad av kontroll mänhet förekommit. Andra länder har knutit sina valutor till någon annan valuta, i de flesta fall USA-dollarn, eller till en korg av valutor. Sistnämnda gäller som bekant Sverige sedan augusti 1977. Andra länder

Tabell 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser Ländergrupp 1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 OECD 4,0 10,5 -26,0 0,5 -l9,0 -24,5 10,5 Statshandelsländer -l,5 -3,5 -9,5 -l8,0 -l3,0 -8,5 -9,5 OPEC-länder 2,0 7,5 59,5 27,0 36,5 29,0 4,5 Utvecklingsländer exkl. OPEC-stater -6,8 -7,5 -26,0 -31,0 -19,0 -12,5 -25,5 Totalt -2,3 7,0 -2,0 -21,5 -15,0 -l6,5 -20,0 -l3,0 Anm.: Med bytesbalans avses här nettot av vam- och tjänstetransaktioner samt privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalansen för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgiftema. Källa: OECD, Economic Outlook, 27, July 1980.

Den internationella utvecklingen 141

åter har bildat block med mer eller mindre fasta relationer mellan de ingående valutoma. Så har skett inom EG, som redan 1972 inledde ett monetärt samarbete, den s. k. valutaormen. I detta deltog även Sverige från mars 1973 till augusti 1977. I mars 1979 ombildades ormen till European Monetary System (EMS). Även om man således inte kan tala om ett renodlat system med flytande växelkurser har det gamla systemets sammanbrott lett till en vä-

sentligt ökad rörlighet hos växelkurserna. Hur detta påverkat den in-

ternationella ekonomiska utvecklingen är det svårt att urskilja klart. All-

mänt kan dock konstateras att effekterna inte blivit så dramatiska som man till en Å andra sidan har inte heller de

början förutsåg på sina håll.

förväntningar som förekommit om vissa positiva effekter av de rörliga växelkurserna infriats i nämnvärd grad. I teorin skulle växelkursema så

småningom stabiliseras vid jämviktslägen, som bestämdes av skillnaderi

inflationstakt mellan länderna och andra fundamentala ekonomiska förhållanden. Så har inte skett, utan växelkurserna har visat en tidvis kraftig fluktuationsbenägenhet, bl. a. beroende på spekulativa kapitalrörelser. Därmed har knappast heller den ekonomiska politikens beroende av externa hänsyn minskat särskilt mycket, utan politiken har även efter övergången till mera rörliga kurser delvis bestämts av syftet att stabilisera växelkurserna. Detta har framför allt kommit till uttryck i den förda penningpolitiken. De mycket kraftiga och plötsliga blev en

prishöjningama på olja

chock för världsekonomin. De ökade i sin tur pro-

höjda oljeprisema

duktionskostnaderna i de länderna och förstärkte de

oljeimporterande

redan mycket snabba prisstegringarna. Med en viss eftersläpning uppkom sedan krav pâ löneökningar som kompensation för redan inträffade eller förväntade prisstegringar - en kraftig pris - lönespiral uppkom. påverkade OECD-länderna kontraktivt genom

Oljeprisstegringarna

att prisökningarna sänkte realinkomsterna. Ländernas interna efterfrågan minskade därigenom. Samtidigt ökade infla-

oljeprisstegringarna

tionstrycket i industriländerna. Den ekonomiska politiken kom därigenom i ett dilemma. Om nedgången i efterfrågan skulle kompenseras krävdes en expansiv ekonomisk politik. En sådan politik riskerade emellertid att underblåsa inflationen. För att dämpa inflationen var en restriktiv ekonomisk politik mer lämplig. Inriktningen av politiken efter den senare skulle dock innebära ökad arbetslöshet. Med några få

linjen

- däribland - valde industriländerna den restriktiva undantag Sverige Ett ytterligare skäl för denna var de bytesbalansunderskott i

linjen. linje

de länderna som till-

oljeimporterande oljeprisstegringama gav upphov

för OECD-området som helhet uppgick detta 1974 till närmare 26 mildollar. Den effekten av den mer eller mindre sam-

jarder sammantagna

tidiga omläggningen till en restriktiv politik i de dominerande OECD-

länderna tillsammans med oljeprishöjningarna underskattades vida av

de enskilda regeringarna. Resultatet härav blev den internatio-

djupaste nella konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Industriproduktionen

föll med ca 10 % mellan 1974 och 1975. Antalet arbetslösa, som under

1972-1973 till ca 8 miljoner i OECD-0mråhögkonjunkturen uppgick det, fördubblades i stort sett och uppgick 1975 till ca 15 miljoner. Trots

142 Den internationella utvecklingen

den mycket djupa nedgången låg inflationstakten kvar på en mycket hög

nivå. Termen stagflation myntades som begrepp för den samtidiga förekomsten av snabb inflation och hög arbetslöshet. Under första delen av 1975 lades den ekonomiska politiken i de större

länderna om i mer expansiv riktning. Åtgärderna var dock mycket för-

siktiga. Ett viktigt skäl härför var -förutom rädslan för en återigen accelererande inflation - det faktum att budgetunderskotten i många länder hade ökat kraftigt under recessionen och att dessa underskott uppfattades som påtagliga restriktioner på politiken. Den allmänna osäkerhet om framtiden som präglade utvecklingen i OECD-länderna åren efter oljekrisen 1973-1974 hade medfört en betydande uppgång i hushållssparandet och en nedgång i näringslivets investeringar. Detta ökade det finansiella sparandet i den privata sektorn. I syfte att mildra den kontraktiva effekten härav ökade många OECD-länder de offentliga utgifterna. Denna politik i förening med minskade intäkter för den offentliga

sektorn till följd av lägre tillväxt medförde betydande budgetunderskott

i många OECD-länder. En relativt kraftfull återhämtningsfas kom igång kring mitten av 1975. Den leddes av Förenta staterna och Japan, men med flertalet övriga OECD-länder endast något efter. Under l976 stod det emellertid klart att den expansion som ägde rum inte var tillräcklig

för att få igång näringslivsinvesteringama och ge upphov till en själv-

genererande tillväxt. Tillväxten kom därför att plana ut under loppet av

året. Ökningstakten för BNP 1975-l976 uppgick dock till 5,2 % för

OECD som helhet. Rädslan för en ånyo accelererande inflation prisstegringstakten för vissa råvaror hade tenderat att öka i samband med uppsvinget 1975-l976 - i förening med vad som upplevdes som otillfredsställande budget- och bytesbalanssaldon föranledde regeringarna i vissa större OECD-länder att bedriva en förhållandevis restriktiv ekonomisk politik

under l977 och början av 1978. Inriktningen av politiken i dessa länder i förening med den s. k. överbryggningspolitik som vissa av de mindre

OECD-länderna bedrivit sedan recessionen 1974/1975 medförde att OECD-områdets strukturella bytesbalansunderskott gentemot OPEC

blev mycket ojämnt fördelat inom OECD. Främst de successivt allt stör-

re problemen med extembalansen tvingade därför vissa av de mindre länderna att under l977 lägga om politiken i en mer restriktiv riktning.

Med undantag för Förenta staterna blev till följd av den allmänt restrik-

tiva politiken tillväxten mycket svag i OECD-området under 1977, särskilt i de europeiska OECD-länderna. Arbetslösheten ökade ytterligare från de nivåer som hade varit rådande sedan nedgången 1974-1975. _ Under loppet av 1978 förbättrades läget i världsekonomin. En uppgång i den ekonomiska tillväxten noterades i flertalet OECD-länder. Av de större OECD-länderna var denna utveckling särskilt påtaglig i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. I båda länderna var en expansiv finanspolitik och ökande näringslivsinvesteringar de främsta pådrivande faktorerna. Den kontraktiva effekten av omläggningen till en mer restriktiv kreditpolitik i Förenta staterna bidrog till en av bytes-

utjämning

balansunderskotten mellan länderna. En annan viktig faktor bakom

denna utjämning var de reala apprecieringar som ägde rum av yenen och

Den internationella 143

utvecklingen

D-marken med att dollarn samtidigt deprecierades. Med undantag för Förenta staterna fortsatte den underliggande inflationstakten att dämpas i flertalet OECD-länder. Prisutvecklingen för färdigvaror i förhållande till priserna på olika råvaror ledde 1977-1978 till en avsevärd för-

bättring i industriländernas bytesförhållande gentemot omvärlden. Net-

tot av OECD-ländernas samlade transaktioner med omvärlden svängde som härav från ett underskott dollar 1977 till ett

följd på ca 25 miljarder

överskott på ca 10 dollar 1978.

miljarder Avslutningsfasen av konjunkturuppgången i industriländema kom

emellertid, liksom vad som var fallet 1972-1973, att av mycket

åtföljas kraftiga prisstegringar på olja och andra råvaror. Priserna på olika råvaror (exkl. olja) i den internationella handeln började öka snabbt under

de första månaderna av 1978. Från slutet av 1978 också

började oljepriserna att öka kraftigt. Uppgången i såväl oljepriserna som i priserna för

övriga råvaror förklaras i första hand av det stegrade efterfrågetrycket i världsekonomin till av uppsvinget i Europa och Japan under 1978

följd

tillsammans med fortsatt tillväxt i Förenta staterna och Canada. Vad

gäller oljan förstärktes prisuppgången kraftigt av minskningen i utbudet till följd av krisen i Iran. Trots den dämpande effekten av de mycket kraftiga oljeprishöjningar-

na från slutet av 1978 och omläggningen till en stramare politik utvecklades den ekonomiska aktiviteten i OECD-området förhållandevis gynnsamt under 1979. Särskilt länderna. En gäller detta de västeuropeiska

gynnsam investeringsverksamhet inom näringslivet bar upp efterfrågan i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike liksom i flera av de mindre

europeiska länderna. Också i Japan utvecklades ekonomin gynnsamt.

Ökningen i efterfrågan var dock i flertalet OECD-länder förenad med

en allt snabbare

inflationsutveckling.

2.2 fram till mitt

Utvecklingen 1980-talets

2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna utgångspunkter för

bedömningarna av den fortsatta utvecklingen

Höjningen av oljepriserna med nominellt ca 130 96 från slutet av 1978

till mitten av 1980 ökade industriländemas med ca 150

oljenota miljar-

der dollar. OECD-ländemas bytesbalans svängde från ett överskott på ca 10 dollar 1978 till ett underskott dollar

miljarder på ca 37 miljarder

1979. Nästan hela denna omsvängning förklaras av de ökade

oljepri-

serna. OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott 1980 beräknas uppgå till ca 80 dollar. Den av OECD-ländernas

miljarder försämring

bytesförhållande visavi omvärlden som innebär har

oljeprishöjningen

medfört en direkt sänkning av realinkomsten i dessa länder med ca 2 96, dvs. i stort sett lika mycket som effekterna av

prishöjningama

1973/ 1974. Härtill kommer den deflationistiska effekt som orsakas av att OPEC-ländernas ökade inkomster, till den del de icke spenderas, ger upphov till ett bortfall i real i OECD-området. Vilka effekter

efterfrågan

på den fortsatta utvecklingen i OECD-länderna som

oljeprishöjningama

144 Den internationella

utvecklingen

får, beror av hur hushållen och företagen reagerar på dessa samt av vilka åtgärder som vidtas. Det senare beror i sin tur av ekonomisk-politiska vilka restriktioner som kommer att tillmätas särskild vikt i på politiken industriländema under de närmaste åren samt av vilka awägningar mellan dessa restriktioner som kommer att göras. I nästan länder inflationen att accelerera under lop-

samtliga började Ökningen av prisstegringstakten skilde sig dock vida mellan

pet av 1978. olika länder och skedde från olika nivåer. I Förenta staterna hade en

klar tendens till ökande varit tydlig redan från början

prisstegringstakt av 1977. Mätt med ökningstakt steg inflationen i konsumentprisernas från mindre än 7 % räknat i årstakt vid industriländema i genomsnitt slutet av 1978 till över 14 % vid av 1980. Inflationen mätt med

början

BNP-deflatoms har inte visat samma acceleration. Detta työkningstakt der på att den ökning av inflationstakten som hittills skett i flertalet enskilda OECD-länder till stor del förklaras av inflytande utifrån. Förenta staterna ett undantag - inflationen i detta land sammanutgör härvidlag hänger främst med den inhemska utvecklingen. De nuvarande inflationsproblemen i industriländerna beror, förutom av effekter i vårldshandeln och internt inom lånav efterfrågeökningen

derna under l970-talets sista år, också på en under en lång följd av år - ökad inflationsbenägenhet. Sedan slutet av 1960-talet har en successiv

av sambandet mellan prisstegringstakt och kapacitetsutförskjutning av kapacitetsutnyttjannyttjande ägt rum, på så sätt att en given ökning

än tidigare. In-

det idag tenderar att ge upphov till större prisstegringar

kan av dessa skäl väntas utgöra en mycket viktig reflationsproblemen striktion i industriländema under de närpå den ekonomiska politiken maste åren.

En annan restriktion - intimt förknippad med inflationsproblemati-

för att bedriva en exken - som påtagligt begränsar förutsättningarna

ekonomisk är industriländemas starka oljeberoende. Som pansiv politik framhålls i avsnitt 2.3.2 nedan talar både produktionstekniska och ekonomisk-sociala skäl för att utbudstillskotten på oljemarknaden under

den närmaste blir förhållandevis små. ekonomiska

femårsperioden Den

av utbudet för be-

tillväxt som kan uppnås vid en given utveckling olja stäms av i vilken utsträckning länderna kan sänka åtgången av olja per BNP-enhet. Högre priser på resp. insatser i energisparande syfte vid olja

kan på medellång sikt endast i viss utsträckning givna prisrelationer

minska detta beroende. Härtill kommer att prishöjningar på olja i syfte att stimulera till minskad oljeförbrukning kan negativt påverka möjlig-

heterna att begränsa inflationen.

Möjligheterna att före utgången av l980-talet i någon mer betydande

minska industriländemas nuvarande är således

omfattning oljeberoende

Det är därför risk för att kan

begränsade. en uppenbar energitillgången

under större delen av

bli en påtaglig restriktion på produktionstillväxten

l980-talet och därmed för att bedriva en expansiv efter-

möjligheterna

frågepolitik. Mot bakgrund av de bedömningar som i dag kan göras beträffande dels utveckling, dels att under

oljeproduktionens möjligheten de närmaste åren ersätta olja med andra energikällor samt satsa på ener-

gisparande åtgärder m. m., är en tillväxttakt högre än 3 å 4 96 per år

Den internationella 145

utvecklingen

fram till mitten av 1980-talet inte

möjlig. För att nå full sysselsättning i

OECD-området 1985 krävs en klart snabbare tillväxt. denna be- Enligt skulle således restriktioner dömning som betingas av tillgången på ener-

gi göra det omöjligt att föra en efterfrågepolitik som återför industri-

länderna till full sysselsättning vid 1980-talets mitt.

Såväl efterfrågan som utbudet av olja kan på kort sikt anses vara för-

hållandevis litet beroende

av prisförändringar. Ett högre oljebehov i industriländerna till följd av en medför därför lätt bekonjunkturuppgång tydande prisökningar på olja, vilka i sin tur föranleder omläggning av

politiken i restriktiv med tendenser

riktning åtföljande till prisfall på olja realt sett. Risken för att oljemarknaden också under de närmaste

åren, liksom vad varit fallet under 1970-talet, kommer att karakteriseras av kraftiga prisfluktuationer måste således bedömas som betydande. Globalt sett har investeringarna i råvaruproduktion överlag varit låga under l970-talet. Produktionskapacitetens har därför varit ökningstakt

betydligt långsammare än den långsiktiga efterfrågetillväxten för många

viktiga råvaror i världsekonomin. Också för andra råvaror än

olja gäller

därför att en i industriländema

konjunkturuppgång riskerar att dra med sig snabba prisstegringar för dessa varor. Utvecklingen i det intematio-

nella ekonomiska systemet under l970-talet har således inneburit en allmänt ökad benägenhet att generera prischocker. Förutom de ovan nämnda också andra restriktioner för en

föreligger expansiv efterfrågepolitik. Flera av industriländerna har stora budgetun-

derskott, vilket begränsar utrymmet för en expansiv politik. De senaste

årens låga investeringar och produktivitetstillväxt och allmänt ökade

stelheter i ekonomiema har bl. a. inneburit att risker för

flaskhalspro-

blem och därmed som en re-

åtföljande prisstegringsimpulser uppfattas

striktion för en expansivare i flertalet OECD-länder. politik

Den bedömning som nu kan göras är att och inflationsbekämpning

av

skapande betingelser för återgång till högre tillväxt och sysselsättning

på medellång sikt kommer att ges prioritet i den ekonomiska i politiken OECD-länderna under de närmaste åren. Rädslan för att

oljeprishöj-

ningarna skall leda till sekundära prisstegringar och därmed påspädning av andra existerande tendenser till accelererande inflation talar för att den effekten av de senaste

efterfrågedämpande oljeprishöjningarna till-

låts slå igenom fullt ut. Erfarenheter av den ekonomiska politik som för-

des i många länder efter oljeprishöjningama 1973/ 1974 talar för att en

alltför tidigt insatt efterfrågestimulerande politik lätt leder till återigen accelererande inflation och en ytterligare period av stram efterfrågepoli-

tik. övervägande skäl talar således för att OECD-området som

helhet

kommer att präglas av en restriktiv finansoch kreditpolitik i syfte att begränsa konsumtionstillväxten till dess inflationen återigen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekten av

oljeprishöjningama

slagit igenom. Vidare har i många - främst då mindre - länder den senaste tidens medfört

prishöjningar på olja en så betydande ökning av

bytesbalansunderskotten att en omläggning av politiken i restriktiv riktning av detta skäl redan genomförts eller måste bedömas som trolig. För att reducera inflationstakten och därmed skapa förutsättningar

för en återgång till en balanserad utveckling på medellång sikt kommer

146 Den internationella utvecklingen

sannolikt betydande insatser i produktivitetsbefrämjande syfte att göras

i industriländerna. Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få till stånd en gynnsam investeringsutveckling i syfte att dels öka produktionskapaciteten och eliminera flaskhalsar, dels rationalisera produktionen och

därmed dämpa tendenser till kostnadshöjningar inom olika sektorer. Åt-

gärder som underlättar den strukturella anpassningen till förändrade förutsättningar, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknademas funktionssätt, kommer sannolikt också att ges hög prioritet. En annan förutsättning för snabbare tillväxt och minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka oljeberoendet. Det bakomliggande motivet härför är att minska risken för att till-

växt resulterar i nya prishöjningar på olja och accelererande inflation,

vilket i sin tur nödvändiggör en återgång till restriktiv politik i dessa länder. Den awägning mellan prisstabiliseringsmål och sysselsättningsmål som främst de större OECD-länderna här bedöms komma att göra under perioden fram till 1980-talets mitt kan - åtminstone i ett inledande skede - väntas medföra en ytterligare ökning av arbetslösheten i OECDområdet. I särskilt hög grad kan detta väntas gälla arbetslösheten bland ungdomar.

2.2.2 Prognos för OECD-ländernas utveckling

I föreliggande avsnitt redovisas de förutsättningar beträffande den sannolika utvecklingen i OECD-ländema som görs i LU:s scenario för den internationella utvecklingen! Den allmänna utgångspunkten härvid har redovisats i föregående avsnitt.

De utomnordiska länderna Efter det att den ekonomiska återhämtningen i Förenta staterna kommit igång under 1975 ökade produktionen mycket snabbt fram till inled-

ningen av den andra Den snabba tillväxten möjoljeprishöjningsvågen. liggjorde såväl en betydande uppgång i den totala sysselsättningen som

en påtaglig minskning av arbetslösheten. Inflationstakten, vilken vid slutet av 1976, mätt med BNP-deflatorns förändringstakt, understeg 5 %, har emellertid accelererat snabbt de senaste åren och återigen nått två- Vid utarbetandet av siffriga tal. Ett viktigt drag i de senaste årens utveckling i Förenta staternedan redovisade prona - och som ses som en viktig orsak till den ökande inflationen - är den gnoser för enskilda lånder och ländergrupper kraftiga nedgången i produktivitetstillväxten. Tillverkningsindustrins har OECD-sekretaria- beräknas 1974-1979 ha ökat med i genomsnitt endast produktivitet tets handclsmodell ut- 0,9 % per år, vilket är betydligt lägre än motsvarande ökningstal för övnyttjats. Detta har gjort riga OECD-länder. Den låga ökningstakten för industriinvesteringama, det möjligt att i grova drag analysera altemati- minskade satsningar på forskning och utveckling, strukturella förändva avvägningar mellan ringar i arbetskraftsutbudet, förändringar i sektorstrukturen m. fl. fakto- BNP-utveckling, bytes- rer har satts i samband med denna nedgång. balansmål och inflationstakt inom och mel- Den fortsatta utvecklingen i Förenta staternas ekonomi är mycket lan enskilda länder och svårbedömbar. Ekonomin befinner sig f. n. i en recessionsfas. En stram ländergrupper. penningpolitik bedrivs, främst i syfte att bekämpa inflationen. En förut-

Den internationella

utvecklingen 147

för att framöver sättning kunna förena en högre produktionstillväxt med

framgångar på prisstabiliseringens område är att produktiviteten i eko-

nomin utvecklas gynnsammare. Förenta staternas administration har

tillkännagivit ett åtgärdsprogram för att revitalisera ekonomin. Full sysselsättning, stabila priser och ökad tillväxt mål

anges som övergripande för den ekonomiska under 1980-talet.

politiken Ökning av produktivi-

tetstillväxten jämte åtgärder för att lösa anenergiförsörjningsfrågoma

ges som de viktigaste förutsättningarna för att nå dessa mål. Åtgärder

för att stimulera inom investeringarna näringslivet och satsningar inom den offentliga sektorn speciellt ifråga om transporter, energi och teknologi - har aviserats.

BNP-tillväxten i Förenta staterna bedöms uppgå till drygt 2 96 per år 1979-1985. Med

hänsyn till den lägre tillväxt i arbetskraftsresursema

som kan väntas framöver förutsätter denna

bedömning att produktivite-

ten fram till 1985 ökar snabbare än under 1970-talets senare hälft. Inflationstakten förutsätts

ligga kvar på en förhållandevis hög nivå. I ge-

nomsnitt bedöms prisstegringama - mätt som BNP-deflatoms föränd- ringstakt uppgå till drygt 8 % per år under prognosperioden. De be-

dömningar beträffande och produktions- prisutvecklingen som görs i

LU förutsätter att penningpolitiken stram än i

ges en mindre inriktning

läget hösten l980. Arbetslösheten i Canada uppgick i slutet av 1979 till

drygt 7 %. Möj-

lighetema att genom en expansiv efterfrågepolitik bidra till att skapa de arbetstillfällen som krävs för att dels minska dels möta arbetslösheten, den förhållandevis snabba ökning av arbetskraftutbudet som förväntas fram till mitten av 1980-talet, av risken för att utlösa begränsas främst

inflationsimpulser. I vilken externbalansen kan komma att utsträckning

utgöra en restriktion på den ekonomiska beror i

politiken hög grad på

utvecklingen i Förenta staterna - ca 80 96 av Canadas export går till detta land. I LU:s kalkyler bedöms tillväxten i den kanadensiska ekonomin

uppgå till drygt 2,5 % per år 1979-1985. Inflationstakten förväntas upptill närmare gå i genomsnitt 9 96 per år under perioden. En påtaglig minskning av den potentiella tillväxten kan förväntas i

Japan framöver. Denna uppgick under perioden 1960-1973 till i genomsnitt ca 10 % per år. Den potentiella tillväxttakten fram till 1980-talets mitt kan bedömas komma att uppgå till drygt 5 % per år. Bakom denna

bedömning ligger en lång rad faktorer, bl. a. nedgången i investerings-

kvoten under l970-talet, minskningen av det teknologiska gapet gentemot andra industriländer, ökande energikostnader och ökade satsning-

ar på miljöskyddande åtgärder.

I den reviderade plan för den ekonomiska och sociala utvecklingen under 1980-talets första hälft som vid av 1980

offentliggjordes början

förutsätts en BNP-tillväxt Sâkrandet på 5,5 % per år 1979-1985. av tryg-

gad energiförsörjning i ett långsiktigt perspektiv

anges som övergripande nationellt mål; Japans behov av energi tillgodoses idag till ca 90 % ge-

nom import. Under de närmaste åren avses investeringarna - inom näringslivet, offentliga sektorn samt i bostäder - bli prioriterade framför

konsumtionen. Allmänt gäller att den inhemska i

efterfrågeutvecklingen

kan förväntas

fortsättningen få ökad relativ betydelse för den ekonomis-

ka tillväxten.

148 Den internationella utvecklingen

Effekterna av den under 1978 kraftiga apprecieringen av yenkursen, kraftigt ökade kostnader för samt en fortsatt av

oljeimporten försämring tjänstebalansen medförde att det stora bytesbalansöverskottet 1978 vän-

des till ett klart underskott 1979. Den lugnare utvecklingen av de reala

oljepriserna som nu kan väntas i förening med effekter av det senaste

årets nedgång i yenkursen innebär att en successiv förbättring av bytesbalansen fram till 1980-talets mitt kan förutses. Liksom tidigare kommer sannolikt den ekonomiska politiken att präglas av ambitionenatt nå ett visst överskott i bytesbalansen. Mot bakgrund härav samt med anledning av den vikt som inflationsbekämpningen tillmätts, förutsätts i LU:s kalkyler en något lägre BNP-tillväxt, 5 % per år 1979-1985, än i den japanska planen. Bytesbalansen beräknas uppvisa ett överskott motsvarande drygt l % av BNP 1985. Inflationstakten antas kunna begränsas till i genomsnitt 5 % per år 1979-1985, vilket överensstämmer med den

förutsättning som görs i den japanska planen. Japan förutsätts således även fortsättningsvis kunna förena en väsentligt högre tillväxttakt än öv-

riga OECD-länder med en inflation som är betydligt lägre än genomsnittet för dessa. Den ekonomiska tillväxten i Förbundsrepubliken Tyskland uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,4 % per år. Den svaga produktionstillväxten medförde, förutom en betydande ökning av arbetslösheten, även en

nedgång i de totala arbetskraftsresursema - främst till följd av en

minskning i antalet gästarbetare. Till av den inhemska

följd demogra-

fiska utvecklingen väntas arbetskraftsresurserna öka fram till mitten av l980-talet. För att motverka tendenserna till ökad arbetslöshet under l980-talets första del krävs mot denna bakgrund att den ekonomiska politiken inriktas på att åstadkomma en snabbare tillväxt i ekonomin än

den som registrerades efter oljekrisen 1973-1974. Det krav på en mer ex-

pansiv efterfrågepolitik som således betingas av utvecklingen på arbetsmarknaden motverkas något av den nedgång i den potentiella produktivitetstillväxten som kan förutses. Den ekonomiska politiken har under senare år varit starkt inriktad på att genom främst ökad räntabilitet inom näringslivet stimulera investeringama. Förutom till att bidra till en utökning av den kapitalstock som krävs för att sysselsätta arbetskraften kan satsningarna på investeringarna ses som ett led i en strategi som syftar till att övervinna problem till av högre energipriser.

följd

Flera skäl talar för att den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken Tyskland även fortsättningsvis kommer att vara försiktig. Infla-

tionsbekämpningen kommer sannolikt liksom hittills att ges hög prio-

ritet. Åtgärder som bidrar till att minska det nuvarande bytesbalansun-

derskottet kan också väntas vara ett väsentligt inslag i politiken. Målsättningen att bringa ned den offentliga sektorns underskott antas även fortsättningsvis ha hög prioritet, vilket talar för att restriktivitet vad gäller utvecklingen av de offentliga utgifterna kommer att prägla politiken fram till l980-talets mitt. Sammantaget talar dessa bedömningar för en BNP-tillväxt på i genomsnitt knappt 3 96 per år 1979-1985. Inflationstakten kan bedömas bli begränsad till ca 4-4,5 % per år. Den

jämfört

med omvärlden

gynnsamma kostnadsutvecklingen i förening med mark-

i avnämarländema bedöms

nadsutvecklingen möjliggöra en omsväng-

Den internationella utvecklingen

ning i bytesbalansen från ett klart underskott 1979 till ett visst överskott 1985. I underlagsmaterial för den åttonde planen anges minskat beroende av importerad energi som ett övergripande mål för den nationella politiken i Frankrike. Av målen för den ekonomiska politiken anges bekämpav inflationen och arbetslösheten som de viktigaste. Trots en reningen lativt under 1970-talets senare hälft har, i svag investeringsutveckling

motsats till i flertalet övriga OECD-länder, produktivitetstillväxten efter

1973-1974 varit endast obetydligt lägre än före denna. Ök-

oljekrisen

ningstakten kan väntas bli något lägre under 1980-talets första hälft. Tillsammans med den betydande ökning av arbetskraftsresursema som - främst till av den demografiska utvecklingen - förutses framöver

följd

innebär detta att den potentiella tillväxten kan väntas öka snabbt även under 1980-talets första hälft. För att förhindra att utvecklingen på kapacitetssidan leder till en ytterligare ökning av arbetslösheten krävs en tillväxt på närmare 5 96 per år fram till 1985. Den höga inflationsbenägenheten i den franska ekonomin i förening med den vikt som inflationsbekämpningen nu tillmäts innebär att den faktiska tillväxten kan väntas bli klart lägre, ca 3 % per år 1979-1985. En fortsatt ökning av arbetslösheten kan således förutses fram till 1985. Trots den vikt som inflationsbekämpningen ges, bedöms prisstegringarna ligga kvar på en hög nivå framöver, i genomsnitt 10 % per år 1979-1985. Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien har under l970-talet präglats av låg tillväxt, hög inflationstakt och en sedan mitten av decen- Trots snabbt ökande från

niet stigande arbetslöshet. exportintäkter oljefälten i Nordsjön kvarstår bytesbalansproblemen. Den snabba ökningen

av importen under senare år sammanhänger med en ogynnsam produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin i förening med stigande pundkurs. Målet för regeringens ekonomiska politik är att få ned inflationstakten och öka tillväxten. De medel som härvid används är att stimulera fri företagsamhet, begränsa den statliga sektorns verksamhet och

upplåningsbehov samt framför allt att minska penningmängdens ök-

ningstakt. I regeringens i mars 1980 framlagda budget anges som norm att sänka penningmängdens ökningstakt från f. n. 7-ll % på årsbasis till 4-8 % budgetåret 1983/84. Detta förutsätter att man lyckas få ned inflationstakten till en med utvecklingen under l970-talet mycket

jämfört

låg nivå. Den av intäkterna i som förutses framöver, kan

ökning oljesektorn,

genom det tryck uppåt på pundkursen, som de väntas utöva, inverka menligt på tillverkningsindustrins internationella konkurrensförmåga. De nuvarande stagnationstendensema i den brittiska ekonomin antas att vända först på längre sikt. Den bedömning beträffande ut-

möjliga

vecklingen som här innebär en genomsnittlig BNP-tillväxt på

gjorts

1,3 % per år 1979-1985. Inflationstakten antas ligga kvar på en hög nivå under större delen av prognosperioden. Tillväxten i Italiens ekonomi har varit låg sedan mitten av l970-talet. BNP-tillväxten 1973-1979 har uppgått till i genomsnitt 2,6 % per år; perioden 1965-1973 uppgick tillväxten till 5,2 96 per år. En nedgång i arbetskraftsresursernas ökningstakt förutses framöver. I förening med en

150 Den internationella utvecklingen

påtaglig minskning i den potentiella produktivitetstillväxten - sammanhängande med minskade till

möjligheter omallokeringsvinster, låga in-

vesteringar under l970-talet m. fl. faktorer - väntas detta medföra en klar avsaktning i kapacitetstillväxten fram till mitten av 1980-talet. Den höga i den italienska ekonomin moti-

inflationsbenägenheten

verar i sig en försiktig efterfrågepolitik. Läget på arbetsmarknaden samt behovet

av att genom bl. a. ett högre kapacitetsutnyttjande få till stånd

en talar

investeringsuppgång för en expansiv efterfrågepolitik. Möjligheterna att stimulera hemmaefterfrågan utan att rådande strukturella by-

tesbalansunderskott åter manifesterar sig i stora faktiska underskott beror i sin tur i hög grad på exportutvecklingen. Den avvägning som måste göras mellan dessa faktorer talar för att en BNP-tillväxt på i genomsnitt närmare 3,5 % per år måste upprätthållas 1979-1985. En inflationstakt på 12 % per år 1979-1985 måste därvid accepteras. Kalkylema anger vidare att överskottet på bytesbalansen, motsvarande 2,2 96 av BNP 1979, kommer att förbytas i underskott 1985. Utvecklingen i Belgien och Nederländerna är genom det stora utrikeshandelsberoendet - till exporten uppgår närmare 50 96 av BNP i båda dessa länder - i hög grad betingad av den allmänna ekonomiska utveck-

lingen i Västeuropa, främst då i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankri-

ke och Storbritannien. för att

Åtgärder nedbringa budgetunderskotten

tillmäts stor vikt i båda länderna. I LU förutsätts BNP-tillväxten i Belgien uppgå till 2,5 % per år 1979-1985, vilket implicerar en något försiktigare bedömning än i kalkyler som utförts av Bureau du Plan, där tillväxten antas uppgå till Tillväxten i Neder- 3,0 96 per år 1980-1985. länderna har bedömts bli något lägre än i Belgien, drygt 2 96 per år 1979-1985. Inflationstakten i båda dessa länder bedöms komma att lig-

ga kvar på en jämfört med OECD-området som helhet låg nivå.

Den ekonomiska tillväxten i Schweiz bedöms uppgå till knappt 2 % 1979-1985; perioden 1973-1979 beräknas BNP ha minskat med i genomsnitt 0,7 % per år. För Österrike har BNP-tillväxten förutsätts uppgå till 3 % per år 1979-1985. Även dessa två länder kan väntas få en förhållandevis långsam prisstegringstakt under 1980-talets första hälft. För övriga OECD-länder antas en BNP-tillväxt på sammantaget drygt 2,7 96 per år 1979-1985

Norden

De nordiska länderna tar ca 1/ 4 av Sveriges export och svarar för närmare 1/ 5 av vår import. i dessa länder är därför Utvecklingen av mycket stor betydelse för bedömningarna av den svenska ekonomins utsikter. Av dessa skäl kommenteras här de bedömningar av utvecklingen i de nordiska länderna som i LU än för mindre

gjorts utförligare övriga

OECD-länder. I april 1980 redovisade regeringen i Danmark ett handlingsprogram för de närmaste årens ekonomiska Australien, Grekland, politik. I programmet förutsätts kraf-

Portugal, Spanien m. fl. tiga reallönesänkningar under 1980-talets första år. Den privata kon-

landet. sumtionen beräknas som härav minska med

följd i genomsnitt drygt

Den internationella utvecklingen

Vidare förutsätts en kraftig neddragning av till- 0,5 96 per år 1980-1984. växten i de offentliga utgifterna, bl. a. på transfereringssidan. Stor vikt fästs vid åtgärder som är ägnade att in-

befrämja kapacitetsutbyggnaden

om den utlandskonkurrerande sektorn. En av huvudpunkterna i programmet är ökat stöd till näringslivets investeringar. Företagsinveste-

ringarna förutsätts härmed skjuta fart under de senare åren av program-

perioden efter den minskning som väntas 1980 och 1981. De kraftfulla åtgärder som anges i programmet har av regeringen förklarats utgöra endast ett första steg i en serie ingrepp. Strävan år framför allt att bryta tendensen mot starkt ökande underskott i bytesbalansen. Räntorna på utlandsupplåningen har under de senaste åren blivit alltmer betungande för den danska ekonomin. Den restriktiva politik som under en första fas krävs för att komma

till rätta med svårigheterna i fråga om extembalansen samt prisstabilisei Danmark medför enligt den bedömning som gjorts i LU att

ringen

BNP-tillväxten 1979-1985 blir i stort sett oförändrad jämfört med ut-

vecklingen 1973-1979, dvs. ca 2 96 per år. Arbetslösheten påräknas

minska först mot slutet av den planperiod som täcks av programmet.

Finland har under de senaste åren stärkt sin internationella konkurrenskraft. En betydande del av den kraftiga exporttillväxten 1975-1980 förklaras av andelsvinster Den gynnsamma ex-

på exportmarknaderna.

portutvecklingen bidrog i hög grad till omsvängningen av bytesbalanssaldot från ett underskott motsvarande ca 8 % av BNP 1975 till ett över-

skott motsvarande nåra 2 % av BNP 1978. Oljeprisstegringarna i för-

importtillväxt de två senaste åren har medfört att ening med en kraftig bytesbalansen kan beräknas visa ett visst underskott 1980. Importtill-

växten förklaras väsentligen av den mycket höga produktionstillväxten

1978-1980, i genomsnitt drygt 6 % per år. Den finska ekonomin kan antas fortsätta att utvecklas relativt gynnsamt ocksä under de första åren in på 1980-talet. I en översikt av utsik-

terna 1981-1984 utarbetad inom finska finansministeriet i september

1979, beräknas BNP-tillväxten uppgå till 4 % per år 1980-1984. Den neddragande effekten på exporten av den förutsatta relativt långsamma marknadstillväxten i Västeuropa antas motvägas av en fortsatt expansion av exporten till lndustriinvesteringarna förutsätts öka

Sovjet.

snabbt. Den offentliga konsumtionen förutsätts öka klart långsammare än den privata. BNP-tillväxten i Finland har i LU bedömts uppgå till drygt 3,5 96 per år 1979-1985. Neddragningen av tillväxtantagandet i förhållande till kalkylen i den finländska översikten betingas av den något försiktigare bedömning av den internationella ekonomiska utvecklingen som görs här. I syfte att förhindra att en väntad skillnad i bl. a. efterfrågetryck visavi omvärlden skulle medföra att de senaste årens tendens till förbättrad konkurrensförmåga bröts, träffade regeringen i Norge vid slutet av 1979 en inkomstpolitisk uppgörelse med arbetsmarknadens parter för tiden fram till våren 1982. Regeringen har i avtalet gett utfästelser om skattelättnader - samt eventuellt också vissa bidrag för att hålla nere - i utbyte mot låga nominella levnadsomkostnaderna löneökningar. En

152 Den internationella

utvecklingen

stram politik, som främst inriktas tillbaka på att hålla den privata konsumtionen, kan väntas föras också under åren därefter. Den offentliga konsumtionen kan väntas öka klart långsammare under 1980-talets första hälft än under l970-talet. i

Investeringarna oljeborrning väntas öka

kraftigt fram till 1985, medan i samt

investeringarna oljeutvinning olje-

transporter väntas fortsätta att minska snabbt från de höga nivåer som nåddes vid av l970-talet.

början Bostadsinvesteringarna kan väntas öka

relativt snabbt under 1980-talets första del. Norge hade vid slutet av 1979 en utlandsskuld motsvarande 45 % av BNP. En stor del av denna har direkt samband med

utlandsupplåning

de omfattande investeringar i som

oljeverksamheterna gjorts under

l970-talet. svarade 1979 för

Oljesektorn ca 9 % av totalproduktionen i

Norge. Den utveckling av intäkterna från som kan för-

oljeutvinningen

utses framöver innebär emellertid att balansen i utrikestransaktionerna för Norge som helhet inte framstår som något problem. Löneutvecklingen i de verksamheterna samt de intäkter

oljeanknutna som genereras ge-

nom oljeexporten i den norska skapar emellertid spänningar ekonomin, främst då svårigheter

att upprätthålla konkurrensförmågan gentemot ut-

landet för näringslivet i övrigt. De åtgärder som vidtagits har dock inneburit att de stora underskott - dvs. de

som präglar ”Fastlandsnorges icke oljeanknutna sektorernas - ekonomi under en av år nu minföljd skat betydligt.

BNP-tillväxten i Norge förutsätts i LU:s till kalkyler uppgå i genomsnitt drygt 3 96 per år 1979-1985.

Sammanfattning

I tabell 2.3 redovisas de beträffande

förutsättningar produktionsutveck-

lingen för olika OECD-länder samt för området som helhet som görs i LU. resulterar dessa i en BNP-tillväxt

Sammantaget för OECD-området

på 2,9 % per år 1979-1985. Åren 1973-1979 uppgick tillväxten till 2,7 96 per år. Tillväxttalen för flertalet mindre länder ligger i de

bedömningar

som här under detta

gjorts genomsnitt. Den antagna produktionsutveck-

lingen innebär att arbetslösheten i OECD-området fortfarande kommer att ligga kvar på en hög nivå fram till mitten av l980-talet. Inflationstakten, mätt som BNR-deflatorns väntas också ökningstakt, ligga kvar

på en hög nivå; i genomsnitt beräknas prisstegringama uppgå till drygt

8 % per år 1979-1985. Detta kan jämföras med att 1973-1979 uppgick

BNP-deflatoms ökningstakt till i genomsnitt 9,2 96 per år. Skillnaderna mellan de enskilda länderna vad inflationstakter gäller väntas även framöver, i likhet med som varit fallet under 1970-talets senare hälft, vara betydande. Dessa skillnader kan förväntas till ge upphov betydande instabilitet på valutamarknaden. med stora risker för snabba och periodvis även överdrivna

växelkursjusteringar.

Den internationella utvecklingen

Tabell 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985

Land/ Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymförändring OECD-områ- . dets totala BNP

13:3 låg

E?

1335:”

Förbundsrepubliken

” 1979 års priser och växelkurser. b BNP-tillväxt för Sverige enligt alternativ 1. Källa: National Accounts of OECD Countries, OECD, Paris 1979. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

2.2.3 Den globala bilden

Den successiva nedgången i produktionstillväxten inom statshandelsländerna sedan mitten av 1960-talet beror främst på utvecklingen inom industrisektorn. Större delen av den nedgång i industriproduktionens ökningstakt som registrerats förklaras i sin tur av den minskade produktivitetstillväxten. Denna ökade under tioårsperioden 1965-1975 med 6 96 per år. Enligt tillgängliga beräkningar avseende de tre första åren av femårsplanen för 1976-1980 ökade produktiviteten inom industrin med

i genomsnitt ca 4 96 per år, vilket kan jämföras med en planerad ök-

ningstakt på 6 96 per år. Flaskhalsar i produktionssystemet - särskilt då

vad gäller energi och råvaror från jordbruket, svårigheter att föra in mer

avancerad teknologi i produktionsprocesserna m. fl. faktorer synes förklara denna nedgång. En klart lägre ökningstakt än tidigare i fråga

154 Den internationella

utvecklingen

om sysselsättningen har också bidragit till nedgången i industriproduktionens tillväxttakt. Stagnationen i fråga om arbetskraftsresursernas ökningstakt väntas fortsätta. För att öka effektiviteten i

utnyttjandet av de tillgängliga ar-

betskraftsresurserna planeras insatser som kan öka arbetskraftens rörlighet. Mot bakgrund av de aktuella problemen tillmäts åtgärder i syfte att öka produktivitetstillväxten stor vikt i dessa länders planering. Inom och industrin kommer

jordbruket en ökad andel av investeringarna att

avse utrustning till existerande företag i syfte att effektivisera produktionen inom dessa. I planen för perioden 1976-1980 förutsattes en tillväxt i nettomate-

rialprodukten på 5,3 % per år för statshandelsländerna som grupp De långsiktiga s. k. perspektivanalyser som utarbetades i samband med

dessa planer anger en tillväxt på 5,0 % per år 1976-1990. Nya femårsplaner avseende utvecklingen 1981-1985 utarbetas f. n. De senaste årens problem i statshandelsländema gör det realistiskt att framöver räkna med en klart lägre tillväxt; i LU har denna antagits uppgå till 3,5 96 per år 1979-1985. I prognoser som utarbetats inom Världsbanken förutsätts en högre tillväxt, drygt 4 % per år, inom statshandelsländerna? Totalproduktionen i m. fl. länder kan väntas

Sovjetunionen, Polen, Ungern

öka något långsammare och produktionen i Bulgarien och Rumänien klart snabbare än detta genomsnitt. Nedgången i den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna (exkl.

OPEC-ländema) som grupp sedan 1973/ 1974 sammanhänger i hög grad

med de allmänna problemen i världsekonomin under l970-talet. Totalt kan utvecklingsländemas produktion beräknas ha ökat med i genomsnitt 5,0 96 per år 1973-1979; under 1960-talet BNP-tillväxten uppgick till 5,5 % per år. Eftersom befolkningstillväxten i dessa länder under 1970-talet gått ned endast något, innebär detta att produktionen per capita ökat klart långsammare under 1970-talet än under 1960-talet. Skillnaderna i utvecklingstakt och -nivå inom den stora gruppen utvecklingsländer är emellertid betydande. Medelinkomsten capita för per

Tabell 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979 samt prognos för 1979-1985 l Nettomaterialpro- Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymföräudring dukten skiljer sig från världspre- BNP därigenom att avduküonen

skrivningar och s. k. 1333 1313 1313 1333

1980 (%) icke-produktiva tjänster inte inräknas. Med icke- Industriländer” 60,7 5,0 5,1 2,7 2,9 produktiva tjänster av- Statshandelsländer 22,3 6,0 6,0 5,3 3,5 ses i dessa länder för- OPEC 4,1 5,2 11,3 5,2 4,7 svar, utbildning, privata Utvecklingsländer tjänster osv., vilka inte (exkl. OPEC-länder) 12,9 5,5 6,3 5,0 4,5 direkt bidrar till varu- Världen som helhet 100,0 5,2 5,5 3,7 produktionen. 3,3 “ 7 World Development Samtliga OECD-länder exkl. Grekland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Report, 1980, The Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington World Bank, Washing- D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Waston D.C., August 1980. hington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

Den internationella utvecklingen_ 155

bland utvecklingsländerna, vilka svarar för ca en låginkomstgruppen av befolkning, uppgår i dag enligt Vårldsbankens be-

fjärdedel jordens

räkningar till endast ca 900 kr. Tillväxten i dessa länder beräknas ha uppgått till 4 % per år under perioden 1970-1980, vilket är klart lägre än tillväxttakten för samtliga utvecklingsländer under den genomsnittliga l970-talet, drygt 5 96. Eftersom befolkningen samtidigt ökat med 2,3 96 per år innebär detta att per capita-inkomsterna för låginkomstgruppen ökat med i genomsnitt endast 1,7 % per år under 1970-talet. Per capitainkomsten i övriga utvecklingsländer uppskattas idag till ca 6 800 kr.

Den senare gruppen länder, vilka svarar för ca 15 96 av jordens befolk-

ning, hade en klart högre tillväxt än genomsnittet för samtliga utvecklingsländer. Den totala produktionen kan beräknas ha ökat med 5,6 % per år i volym och produktionen per capita med drygt 3 96 per år under 1970-talet.

Utvecklingsländemas att under 1980-talet höja per capimöjligheter

ta-inkomstema och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin under åtminstone den första hälften av l980-talet. Den svaga tillväxt i industriländema, som kan påräknas under 1980-talets första del,

innebär avsättningssvårigheter för utvecklingsländerna export och där-

med problem att finansiera den för utvecklingen nödvändiga importen av Den stegring i realpriset på som förutses för-

investeringsvaror. olja

sämrar också utvecklingsbetingelsema. Härtill kommer att prisutvecklingen för - som för flertalet u-länder svarar för den do-

jordbruksvaror

minerande delen av exporten - väntas bli ogynnsam. Även om någon kraftigare försämring av bytesförhållandet visavi omvärlden inte förutses för utvecklingsländerna under l980-talet, krävs för att enbart re-

ducera de nuvarande mycket stora bytesbalansunderskotten att exporten ökar kraftigare än importen. Många utvecklingländer har redan i

utlandsskulder att en fortsatt finansiering av dag så stora ackumulerade de löpande bytesbalansunderskotten genom kommersiella krediter kan förväntas bli mycket begränsade. De nuvarande problemen i industriländerna medför vidare att reala av biståndet till utvecklings-

höjningar

länderna ter sig osannolika under de närmaste åren. Finansieringsproblemen är särskilt besvärliga inom låginkomstgruppen av utvecklingsländerna. Sammantaget talar dessa faktorer för att tillväxten i utvecklingsländerna under l980-talets första del blir klart lägre än under perioden 1973-1979. Enligt de förutsättningar som görs i LU kommer BNP-tillväxten för utvecklingsländerna totalt (exkl. OPEC-länder) att uppgå till Världsbanken har i vissa prognoser för utveck- 4,5 % per år 1979-1985. fram till 1985 förutsatt en något högre tillväxt, motsvarande 4,7 96

lingen

samma har därvid förutsatt att tillper år under period. Världsbanken växttakten för låginkomstgruppen bland utvecklingsländerna blir något snabbare än under l970-talet, medan gruppen övriga utvecklingsländer får en något lägre tillväxt.

De mycket betydande inkomstökningar som de oljeexporterande länderna (OPEC) erhöll till av oljeprishöjningarna 1973-1974 möjligföljd

satsningar på stora utvecklingsprogram för social service, infra-

gjorde

156 Den internationella utvecklingen

strukturanläggningar etc. Flaskhalsar i produktionssystemet, hög infla-

tion, minskande reala intäkter av m. fl. faktorer föranledde

oljeexporten

efter hand en omläggning till en mindre expansiv politik. Produktionstillväxten i de sektorerna

icke-oljeproducerande kom ändå att bli mycket

snabb 1973-1979, i genomsnitt drygt 9 % per år.

Oljesektorns produk-

- mätt i fasta priser. BNPtionsvärde ökade däremot endast obetydligt tillväxten för 1973-1979 kan beräknas

OPEC-ländema ha uppgått till

5,2 % per år.

Oljeprishöjningama 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell

bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att utvecklingen i OPEC-ländema under de nämaste åren blir mer balanserad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är

oljeprishöjningarna

man angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar och prisstegringar som den snabba expansionen vid 1970-talets mitt förde med sig. Brist

på arbetskraft sätter också en gräns för expansionsmöjligheterna i vissa

OPEC-länder. Sociala och andra skäl talar för att man i dessa länder - i motsats till vad var fallet under 1970-talet - i framtiden kommer att begränsa antalet gästarbetare. Mot bakgrund av dessa överväganden har BNP-tillväxten i OPECländerna 1979-1985 bedömts uppgå till drygt 4,5 % per år 1979-1985. Världsbanken har i sina kalkyler förutsatt en högre tillväxt för dessa länder, motsvarande drygt 5,5 % per år under perioden 1979-1985. Man har därvid

antagit en något snabbare ökningstakt för de reala oljepriser-

na under 1980-talets första hälft än vad som här görs.

2.3 Världshandeln

Världshandeln har efter händelserna på 1973-1974 ut-

oljemarknaden

vecklats förhållandevis långsamt. Volymmässigt kan ökningstakten 1973-1979 beräknas ha uppgått till i genomsnitt 4,8 % per år, vilket innebär

nära nog en halvering jämfört med ökningstakten 1965-1973, då den uppgick till 9,0 % per år. Prisstegringstakten har däremot under hela

1970-talet legat på en med tidigare förhållanden

jämfört mycket hög ni-

vå. I genomsnitt har priserna i världshandeln ökat med 14 % per år under 1970-talet. Under 1960-talet ökade de med knappt 1,5 % per år, vilket torde ha inneburit i stort sett oförändrade priser om man tar i beaktande att en stor del av prisstegiingama kvalitetsförbättåterspeglar ringar. Nedgången i världshandelns ökningstakt sedan 1973-1974 förklaras till större delen av den långsammare tillväxten i världsproduktionen. Till en del sammanhänger den också med olika åtgärder i syfte att minska importberoendet, som vidtagits i många länder under 1970-talet, ökad osäkerhet i handeln till av fluktuerande m. fl. faktorer.

följd växelkurser,

Till bilden hör också att världshandelstillväxten 1960-1973 till av

följd

vissa speciella förhållanden som då förelåg - den snabba sänkningen av transportkostnadema, eliminerandet av tullar och andra handelshinder genom tillkomsten av EG, EFTA, multilaterala avtal, etc. - kom att bli särskilt snabb.

Den internationella utvecklingen

2.3.1 Världshandelns volymutveckling

LU:s för världshandelns utveckling framkommer som ett delrekalkyler i samband med ut-

sultat i de beräkningar och antaganden som gjorts

av OECD-sekretariatets modell för analyser av den interna-

nyttjandet

tionella utvecklingen. För statshandelsländerna, OPEC samt utvecklingsländerna har fristående kalkyler utförts. De antaganden om importutvecklingen som därmellan

vid lagts fast baseras på analyser av tidigare samband produktion och import, förutsättningar om produktionsutvecklingen i dessa

ländergrupper, de bytesbalansutfall för ländergrupperna som erhålls, m. fl. faktorer. Dessa kalkyler har exogena förutsättningar för

utgjort

kalkylema med världshandelsmodellen, medan export- och importutvecklingen för OECD-ländema erhållits som resultat av modellberâk-

ningarna. Världshandelns utveckling 1979-1985 har beräknats genom att väga samman resultat och antaganden beträffande de enskilda ländergruppi OECD-länderernas importutveckling. Beräkningarna anger en ökning dvs. i det närmaste oförändrad nas import på 4,1 % per år 1979-1985,

tillväxttakt med utvecklingen 1973-1979 (jfr tabell 2.5). Detta jämfört innebär att det brott i tidigare samband mellan handel och produktion,

som registrerats för OECD-ländema under 1970-talet, accentueras ytter-

ligare. 1 att OECD-ländema kan kompen- Kalkylen bygger på förutsättningen sera sina förluster i terms of trade gentemot OPEC genom en snabbare ökning av exporten än av importen. Detta förutsätter i sin tur att övriga i världsekonomin i stor utsträckning använder sina exländergrupper De antaganden som i

portinkomster till inköp av industrivaror. gjorts

att ett visst underskott i OECD-områmodellkalkylema ger som resultat dets bytesbalans kommer att kvarstå 1985. Flera av statshandelsländerna - främst då Polen och Ungern - har un- Dessa länder senare år ökat sin utlandsskuldsättning mycket kraftigt. der kan därför antas minska kraftigt framöver. Även

importtillväxten

statshandelsländers kan väntas öka långsammare framövriga import över. Detta utöver hänsyn till skuldsättningsgraden, bl. a. av betingas, ökad insikt med införande av avanceom de problem som är förenade rad teknologi från västländema. Svårigheter att få fram varor som i kvalitetshänseende i västländer beär konkurrenskraftiga på marknaderna att öka Mot bakgrund av dessa

gränsar möjligheterna exportintäktema.

bedömningar har en påtaglig nedgång i statshandelsländemas importtill ca tillväxt förutsatts i LU, från i genomsnitt ca 8 % per år 1973-1979 5 % per år under perioden 1979-1985. Efter 1973-1974 ökade OPEC-ländernas import

oljeprishöjningarna

De inkomstökningar för dessa länder som den i LU anmycket kraftigt. för 1979-1985 innebär kan väntas medföra

tagna prisutvecklingen olja

en relativt sett mindre kraftig importtillväxt. Flertalet befolkningsglesa OPEC-länder - till vilka räknas bl. a. Saudi-Arabien, Libyen och Kui klart l970-talet. wait - kan väntas öka sin import lägre takt än under De befolkningsrika OPEC-ländema - Indonesien, Nigeria, Irak m. fl. -

158 Den internationella

utvecklingen

Tabell 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985

Ländergrupp Andel av världs- Årlig proeentuell förändring j; importen (%)

14,0 Utvecklingsländer (exkl. OPEC-länder) 17,2 4,7 5,0 Världen som helhet 100,0 4,8 5,0

Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Washington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

kan däremot väntas öka sin import i takt med de ökade intäkterna av ol-

jeexporten. Jämfört med övriga i världsekonomin förutländergrupper

ses ändock OPEC-ländernas öka sammantagna import kraftigt, enligt LU:s med

förutsättningar 14 % per år 1979-1985. Utvecklingsländernas (exkl. OPEC) import ökade 1973-1979 med i

genomsnitt 4,7 % per år, dvs. något långsammare än produktionen. Möjligheterna för utvecklingsländerna att framöver öka sin export och därmed också utvecklingstakten, försvåras av den relativt svaga tillväxten i industriländema vilka 2/3 köper ungefär av utvecklingsländernas export. Härtill kommer att för vilka svarar för

relativpriset jordbruksvaror,

en dominerande andel av kan förväntas

utvecklingsländernas export, sjunka något under de närmaste åren. för in- Realprisstegringen olja

nebär vidare att importkostnaderna ökar. För perioden 1979-1985 antas emellertid ändå en något snabbare importtillväxt i utvecklingsländerna än för 1973-1979. Detta

förutsätter att övriga ländergrupper - främst då

de mer utvecklade industriländema inkl. statshandelsländema - inte vidtar åtgärder som försvårar utvecklingsländemas export. En annan

viktig förutsättning är att finansiella överskott från

de lågabsorberande OPEC-ländema via det internationella

betalningssystemet på ett smidigt

sätt kan överföras också till utvecklingsländerna.

Sammantaget innebär de här redovisade

kalkylema en volymtillväxt i världshandeln på 5 % per år 1979-1985, se tabell 2.5. för-

Ökningstakten

utsätts således bli endast än under

obetydligt högre perioden 1973-1979,

då världshandeln ökade med i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt sva-

ga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med bytesbalansunderskott att genom ökad lösa sina export balansproblem. Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektionistiska åtgärder i syfte att begränsa importen samt att rädda arbetstillfäl-

len måste bedömas som mycket stor.

2.3.2 Oljemarknaden

OPEC-ländema svarar för ca hälften

av världsproduktionen av olja och för omkring 85 % av Världen är således världsexporten. för sin energi-

Den internationella utvecklingen 159

försörjning i avgörande grad beroende av OPEC-ländema, i synnerhet

gäller detta västländema. Investeringarna i prospektering och andra åtgärder för att öka kapaciteten i OPEC-ländernas har varit små under 1970-talet.

oljeproduktion Med hänsyn till den långa tid det tar att bygga ut produktionskapaciteten innebär detta att OPEC-ländernas oljeproduktion kan öka endast

obetydligt fram till 1985, enligt särskilda beräkningar som utförts med 1979-1985. Denna bedömning kan såhögst 2,8 % per år under perioden ledes sägas representera ett tak för inom OPEC under

oljeproduktionen åtminstone den närmaste femårsperioden. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 1960-1973 ökade utbudet av olja med i genomsnitt ca 5 % per år. De incitament till investeringar i oljeutvinning som de

innebär torde inte medföra några märkbara effek-

högre priserna på olja

ter på under 1980-talet. Utvecklingen under de senaste åren

oljeutbudet vad gäller synen på den framtida produktionstakten inom de ledande

* från dessa

producentlândema markerar tvärtom att utbudet av råolja

länder av ekonomiska och politiska skäl med stor sannolikhet kommer

att hållas under den gräns som ges av den fysiska produktionskapacite-

ten. utbudssida kan således

En påtaglig restriktivitet på oljemarknadens

väntas under större delen av 1980-talet. De tillskott till världsproduktionen som skett genom utvinningen från i och Alaska

oljefälten Nordsjön samt genom nya producentländers i och för sig betydande exportök-

ningar kan endast obetydligt ändra på detta förhållande i och med

OPEC:s dominerande betydelse för världens oljeförsörjning.

Om samma samband mellan och BNP-tillväxt i OECD-

oljeåtgång området antas råda fram till 1985 som under perioden 1973-1979, kan

den i LU förutsatta tillväxten i OECD-området uppskattas medföra en

ökning av oljeefterfrågan motsvarande 2 å 2,5 % per år. De realprishöjningar på olja som skedde 1979-1980 kan genom de incitament till spa-

väntas sänka detta tal ytterligare nårande som härigenom uppkommit got. Den tillväxt i OECD-området som förutsätts i LU kan således uppskattas ligga inom den ram som ges av OPEC-ländernas fysiska produktionsförmåga. Realpriset på kan enligt tillgängliga uppgifter be-

olja räknas ha ökat med drygt 47 % mellan 1979 och 1980 (jfr diagram 2.3).

Den lägre tillväxt som förutses i industriländema under de närmaste åren - vilken, förutom i av hänsynen till de interna inflationsproblemen, hög grad betingas av rädslan för att genom alltför snabb expansion ut-

lösa nya, kraftfulla höjningar av oljepriset- talar för en lugnare prisut-

veckling fram till 1985. OPEC-ländema kan å andra sidan antas föra en relativt stram utbudspolitik - innefattande direkta nedskärningar av

.produktionen i vissa situationer - i syfte att upprätthålla en fortsatt

gynnsam realprisutveckling på olja. Sammantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar oljepriset antagits öka endast långsamt 1980-1985, Räknat från det ge-

eller med 2 % per ån Prisutvecklingen för olika slag av petroleumpro- nomsnittliga priset för OECD-ländernas råolje-

dukter har antagits bli 2-3 procentenheter snabbare varje år.

import 1980 enligt pro-

Det råder stor osäkerhet om den framtida utvecklingen på oljemark-

gnosen i OECD, Econonaden. Framför allt gäller detta utvecklingen på utbudssidan. Risken för mic Outlook, 27, July utbudsstörningar - vilket på ett mycket påtagligt sätt illustreras av ut- 1980.

Den internationella ^

utvecklingen

Index . 500-

Diagram 2.3 Relativprisutveckling för olja 100 x z

Index l972=100. 1972 1975 1980 19185 År

brottet av krig mellan Iran och Irak i september 1980 - är betydande.

Störningar av detta slag kan ge upphov till betydligt kraftigare

prisökningar än som här förutsätts. Innefattat i LU:s om den ge-

förutsättning nomsnittliga prisutvecklingen ligger ett cykliskt förlopp som inte ute-

sluter en nedgång i de reala under

oljeprisema lågkonjunkturår.

Vårldshandelns_prisutveckling

Prisstegringstakten i världshandeln har genom de senaste årens utveck-

ling åter nått mycket höga nivåer och beräknas under 1980 uppgå till drygt 20 %. Den svaga utveckling i industriländema som förutses framöver innebär att ökningstakten för kan väntas

världshandelsprisema gå

ned. Den framtida prisstegringstakten i den internationella handeln avgörs

i hög grad av den allmänna inflationsutvecklingen i industriländema. Prisutvecklingen för dessa länders export av industrivaror kan antas bli riktningsgivande för världshandelns Skillnader piisutveckling. i produktivitetsutveckling mellan sektorerna, hård konkurrens

på världsmarknaden till av enskilda länders försök att

följd genom exportsats-

ningar lösa extembalansproblem m. fl. faktorer talar för att industriländernas exportpriser under de närmaste åren kommer att öka långsammare än den allmänna prisnivån i dessa länder.

Den internationella utvecklingen l6l

Utgångspunkten för bedömningarna av den internationella prisuthar varit dels de antaganden beträffande den allmänna prisvecklingen i OECD-ländema, dels den relativa för

utvecklingen prisutvecklingen

som görs i LU. Den allmänna inflationstakten, mätt vissa varugrupper för BNP i OECD-ländema, bedöms med prisökningen uppgå till 8,1 %

per år 1979-1985 avsnitt 2.2). De antaganden som gjorts i kalkylerna (jfr

med OECD:s handelsmodell innebär en ökningstakt för OECD-ländernas cxportpriser genomsnitt 7,8 % per år 1979-1985. Den nominella på i - om den reprisstegringstakt för olika varugrupper givet antagandena lativa prisutvecklingen - som är förenlig med den förutsätta prisökför OECD:s har därefter beräknats. Givet de ningstakten totalexport över i OECD-län-

förutsättningar som görs i kalkylerna prisutvecklingen

derna i den internationella handeln beräknats har priset på färdigvaror öka med 6,9 % per år 1979-1985. Världsbanken har i vissa prognoser förutsatt en högre prisökningstakt för industriländemas färdigvaruex- Produktion och i frå-

port, 7,9 % per år 1979-1985 lagringsmöjligheter

kan antas utvecklas förhållandevis gynnsamt

ga om jordbruksprodukter

under de närmaste åren i förhållande till befolknings- och inkomstuti världen. Mot denna bakgrund har jordbrukspriserna antavecklingen gits öka långsammare än priserna för industrivaror. Den årliga prisstegför har antagits uppgå till 6,4 96 per år

ringstakten jordbruksvaror

för fär-

1979-1985. En relativptissänkning jordbruksprodukter gentemot

motsvarande ca 1/2 således. Pri-

digvaror procentenhet per år förutsätts

serna för olika mineraler i internationell handel, t. ex. koppar, zink, tenn

m. fl., antas öka klart snabbare än färdigvarupriserna, eller med i ge-

nomsnitt 9,0 % per år 1979-1985, trots en relativt långsam efterfrågetillväxt i industriländerna och statshandelsländema. Den antagna relativ-

prisökningen skall ses mot bakgrund av de i ett globalt perspektiv mycket låga investeringarna i råvaruproduktionen under hela 1970-talet.

Realpriset på olja förutsätts i LU, vilket framgår av avsnitt 2.3.2 ovan, Givet 1979-1980 innebär öka med 2 % per år 1980-l985. utvecklingen I nomi-

detta en realprisstegring på i genomsnitt 8,5 96 per år 1979-1985.

nella termer motsvarar detta en prisstegring på 15,9 % per år 1979-1985. Priset på i internationell handel antas öka med 7,8 % per år

tjänster 1979-1985, dvs. i det närmaste en procentenhet snabbare per år än priset för färdigvaror. Den högre för tjänsteexport som prisstegringstakt

motiveras skillnader mellan service- och här förutsätts av föreliggande

industrisektorerna vad gäller produktivitetstillväxt.

beträffande Price Prospects for

Sammantaget innebär gjorda antaganden prisutveckling-

Major Primary Commo-

en för enskilda varugrupper en genomsnittlig ökning av Världshandels-

dities, The World Bank, Åren 1973-1979 ökade världsprisema med 8,5 % per år 1979-1985. Washington D. C., Jahandelspriserna som nämnts ovan med i genomsnitt 14 % per år. nuary 1980.

3 Produktionskapacitetens utveckling

z l 3.1

Inledning

l

Produktionskapacitetens tillväxt bestäms på det övergripande planet av

två faktorer, nämligen utvecklingen av den för produktionen disponibla

arbetskraftsvolymen samt korresponderande utveckling av arbetspro-

duktiviteten, dvs. produktionen per arbetskraftsenhet. Den tillgängliga arbetskraftsvolymen bestäms i sin tur av en rad faktorer, såsom t. ex. befolkningens storlek och sammansättning samt människornas benägenhet att ställa sin arbetskraft till förfogande. Huruvida

den på arbetsmarknaden utbjudna mängden arbetstimmar också tas till vara i produktionen beror på kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Även

vid fullt måste man emellertid räkna med en viss

kapacitetsutnyttjande

varför friktionsarbetslöshet, inte ens i detta läge arbetskraftsutbudet i sin helhet i produktionen. I bedömningama

utnyttjas har hänsyn tagits

till denna restriktion och vid fullt överensstämmer

kapacitetsutnyttjande

därför den realiserade med

produktionsutvecklingen produktionskapaci-

tetens tillväxt. Vid en given arbetsvolym bestäms produktionens storlek av den s. k. arbetsproduktiviteten. Även dennas utveckling bestäms av en rad faktorer. Den kanske viktigaste av dessa är nydaningen och tillväxten i produktionskapitalet. Investeringsutvecklingen spelar således en viktig roll för arbetsproduktivitetens utveckling. Av stor betydelse för den över-

gripande produktivitetsutvecklingen är också den ständigt pågående

j

strukturomvandling, i vilken lågproduktiva produktionsanläggningar

j i tenderar att slås ut medan de högproduktiva överlever och växer. Ar-

i

betskraften från de förra flyttar till de senare, och den genomsnittliga l

arbetsproduktiviteten tenderar därmed att höjas. I det följande ges en presentation av faktorerna bakom

produktionskapacitetens utveckling. Framställningen omfattar utvecklingen under såväl den medelsiktiga prognosperioden 1979-1985 som andra hälften av l980-talet. Det har således i

just detta sammanhang befunnits lämp-

ligt att även inkludera det längre tidsperspektivet. Övriga aspekter an-

gående utvecklingen på längre sikt koncentreras emellertid i denna del i av betänkandet till kapitel 12.

Framställningen är uppdelad i två delar. Den inleds med en redogö-

i relse för den prognoserade utvecklingen av arbetskraftsutbud och arbetsvolym. Detta avsnitt har givits en tämligen

detaljerad utformning,

l64

Produktionskapacitetens utveckling

eftersom betänkandets behandling av dessa centrala faktorer huvudsakligen begränsas till föreliggande kapitel. Den andra delen av framställningen, som behandlar korresponderande utveckling av produktivitet och produktion, är däremot mera kortfattad. Produktivitets- och pro-

duktionsutvecklingen i enskilda näringslivssektorer behandlas mera ut-

förligt i de

följande kapitlen.

3.2 Arbetskraftsutbud och

arbetsvolym

Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer

Det totala arbetskraftsutbudet av summan av alla individers arutgörs betskraftsutbud. Skillnader i individuella beteenden när man utjämnas betraktar större grupper. Man kan därför studera hur arbetskraftsutbudet för sådana grupper utvecklats under senare år och på grundval därav göra prognoser över den framtida Det är den huvudmetoutvecklingen. dik som använts i LU:s prognos av det totala arbetskraftsutbudet.

En väsentlig förutsättning är härvidlag att de generella betingelserna

för arbetskraftsutbudets under liknar dem utveckling prognosperioden som rått under de senaste åren. Exempel på sådana betingelser är skatte-

systemets utformning, barnomsorgens utbyggnadstakt, utbildningssystemets omfattning och inriktning, arbetstidsregler, villkoren för rörlighet på arbetsmarknaden etc. En svårighet i analysen är härvidlag att tidigare

vidtagna åtgärder kan antas påverka arbetskraftsutbudet även under prognosperioden. Så t. ex. kan man anta att till sex tim-

möjligheterna

mars arbetsdag för småbarnsföräldrar och till olika slag av ledighet för studier, facklig verksamhet, vård av barn m. m. ännu inte haft fulla

sjukt

och effekter

slutgiltiga på arbetskraftsresursernas storlek.

En annan analytisk komplikation är att utbudet av arbetskraft i praktiken också påverkas av efterfrågan. I LU-modellen är utbudet exogent beräknat, vilket innebär att sambanden mellan utbud och efterfrågan inte beaktas explicit. I utredningens alternativ l beräknas full sysselsättning råda 1985, dvs. alla personer som ingår i arbetskraftsutbudet blir

också sysselsatta (förutom en ofrånkomlig del arbetslösa). I alternativ 2

blir men effekten

arbetskraftsefterfrågan mindre, härav på arbetskrafts-

För en fullständig re- deltagandet har inte kunnat kvantifieras, utan den lägre arbetskrafts-

dovisning av de olika efterfrågan har förutsatts

helt slå igenom i en högre arbetslöshet. En avbegreppen i arbets- av utbudets stämning och efterfrågans sammansättning görs i avsnitt 9.2 kraftsundersökningama och 9.3. (AKU) hänvisas till De svenska arbetskraftsundersökningama, PM 3.2.2

1977:6, SCB. Sammanfattning

Beräkningarna har ut- En översiktlig presentation av arbctskraftskalkylens uppbyggnad ges i

förts av prognosinstitu- diagram 3.1 . tet vid SCB. Se Befolk-

Kalkylen tar sin startpunkt i befolkningsutvecklingen. Denna beräk-

ning sutvecklingen nas utifrån om sannolik 1980-2025, Information antaganden utveckling av fruktsamhet, dödligiprognosfrågor 1980:6, het och migration? Resultaten presenteras i avsnitt 3.2.3. SCB Med utgångspunkt från i åldrarna 16-74 år utförs övri-

befolkningen

utveckling 165 Produktionskapacitetens

Befo/kn ing 16- 74 år

Ej i arbetskraften arbete i eget hushåll, studerande, värnpliktiga. på anstalt, arbetsoförmögna

Arbetskra ften sysselsatta och arbetslösa

Arbetslösa Relativ ar- e] sysselsatta betslöshet som sökt arbete

sysselsatta l arbetat minst l 1 tim/vecka och frånvarande

Frånvarande ReIati v frånvarande minst 1 vecka från vara (exkl semester)

i / arbete arbetat minst 1 tim/vecka

Arbetade veckor per år

I arbetskraftskalkylen görs prognoser för de Diagram 3.1 Begreppi

lflçpeçsávo/ym m r variabler som anges inom ovaler i figuren.

arbetskrafhçkalkylepz

De relativa AK-talen hur stora ga delar av arbetskraftskalkylen anger delar i olika åldrar som tillhör arbetskraften. Till arav befolkningen betskraften räknas de som är sysselsatta och de som är arbetslösa. Den 1 Även dessa beräkning-

hur av arbetskraften ar av prog-

relativa arbetslösheten uttrycker många procent har qtförts

nosmstitutet Vld SCB. Se Som inte är sysselsatta_

?grgâszlâäftslffscáäáfäân

Den relativa frånvaron anger hur stor del av de sysselsatta som är

frånvarande från arbetet minst l vecka på grund av sjukdom, värnplikts-

iprognosfrágor Umm_ föräldraledighet eller andra omständigheter. Semesterfrån- mande nummer), SCB.

tjänstgöring,

166 Produktionskapacitetens utveckling

varon inräknas dock inte i detta Antalet i arbe-

beräkningssteg. personer

te är skillnaden mellan antalet sysselsatta och antalet frånvarande. För dessa personer beräknas medelarbetstiden per vecka, ett mått som påverkas inte bara av den ordinarie arbetstiden utan också av övertid och sådan frånvaro som är kortare än 1 vecka. Antalet arbetade veckor per år beräknas med hänsyn till den ovan angivna frånvaron och uppskattad semesterfrånvaro. Genom att multiplicera medelarbetstiden per vecka med antalet arbetade veckor per år, erhålls ctt mått på den totala arbetsvolymen per år. I ett sista steg omräknas detta mått till en nivå som motsvarar defi-

nationalräkenskapernas

nition på arbetsvolymen; föranleds bl. a. av att omräkningen NR-statistiken inkluderar arbetsinsatser av personer som är yngre än 16 år och äldre än 74 år. 1 tabell 3.1 redovisas arbetskraftsresursernas under utveckling 1970talet samt under såväl den medelsiktiga prognosperioden fram till 1985 som den långsiktiga prognosperioden fram till 1990. Mätt i personer ökade AKU sysselsättningen enligt med nära 0,9 % under per år i genomsnitt 1970-ta1et. År 1979 var nära 320 000 personer

fler sysselsatta än 1970. Ökningen var framför allt en av re-

följd höjda

lativa AK-tal men också av en större minskade

befolkning. Samtidigt

antalet arbetade timmar med i genomsnitt 0,7 % per år. Under 1970-talets första del förklaras denna av en snabb ned-

minskning övervägande

dragning av medelarbetstiden per vecka. En allmän arbetstidsförkort-

Tabell 3.l Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördelning på förklarande komponenter Genomsnittlig förändring i procent per år

1970- 1974- 1979-1985 1985-1990 19 74 1 979 Alt I Alt 2 Alt 1 Alt 2

Totalt antal arbetstimmar -0,9 -0,5 0,1 -0,3 -0,4 0,1

därav på grund av:

Befolkning 0,1 0,2 0,4 0,4 0,3 0,3 Relativa AK-tal 0,6 0,7 0,5 0,5 0,1 0,1 därav män -0,2 -0,1 -0,1 -0,l -0,1 -0,1 kvinnor 0,7 0,8 0,6 0,6 0,2 0,2 Arbetslöshet -0,1 -0,0 0,0 -0,4 0,0 0,4 Frånvaro (exkl semester) -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Medelarbetstid 1 per vecka -1,2 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Enligt NR-statistiken Semesterfrånvaro - - - - - -O,4 var motsvarande ök- Diskrepans mellan ningstal (exkl. den rest- statistikkällor -0,1 -0,2 -0,0 -0,0 -0,0 »0,0 post som framkommer i beräkningarna av syssel- Anm.: Diskrepansen mellan statistikkällor beror pä skillnader i definitioner och mätteknik sättningen i olika bran- i arbetskraftsundersökningama (AKU) och nationalräkenskapema scher) 0,7 % per år resp. (NR). ca 270 000 personer. Källa: SCB, prognosinstitutet.

Produktionskapacitetens utveckling

ning från 42,5 till 40 timmar per vecka genomfördes åren omkring 1972, och andelen deltidsarbetande ökade. Under den senare delen av 1970talet f orsatte deltidsandelen att stiga, och genom införandet av den femte scmesterveckan reducerades årsarbetstiden ytterligare.

Utvecklingen I 979-1985

För denna prognosperiod förutses i alternativ l en årlig ökning av antalet arbetstimmar med knappt 0,1 % per år. I alternativ 2 minskar ar-

betsvolymen med 0,3 % per år till följd av den högre arbetslösheten

1985. Totalt blir det därmed en skillnad mellan alternativen om 2,4 % (motsvarande 143 tim.).

milj.

Befolkningsökningen i de förvärvsaktiva åldrarna bidrar till en något större ökning av arbetskraftsresurserna än under l970-talet. Ungefär 2/ 3 beror på att de förhållandevis stora årskullarna från mitten av 1960talet kommer upp i förvärvsaktiv ålder under perioden fram till 1985. Ncttoinvandringen har antagits ge ett mindre tillskott än under andra hälften av l970-talet. De relativa AK-talen väntas också ha en något svagare inverkan på arbetskraftsutbudet än under det senaste decenniet. Visserligen antas männens relativa AK-tal inte i samma

sjunka takt som på 1970-talet,

men samtidigt väntas en avtagande ökningstakt för de kvinnliga AK-ta-

len. En betydande del av höjningen beror på att de kvinnor som under

perioden inträder i den förvärvsaktiva åldern har betydligt högre relativa AK-tal än de kvinnor som lämnar den. Denna s. k. kohorteffekt väntas bestå fram till l985, men samtidigt har arbetskraftstalen för kvinnor i vissa regioner nu nått en så hög nivå att fortsatta ökningar i samma takt ter sig osannolika. Arbctslöshetens utveckling har ett mycket begränsat genomslag på arbctskraftsresursernas storlek i alternativ l. I detta alternativ har arbetslösheten satts till 2,0 % 1985 (1,8 % för män, 2,2 96 för kvinnor), motsvarande en bedömd oundviklig friktionsarbetslöshet vissa struk-

(jämte

turella inslag) vid full sysselsättning. Jämfört med läget 1979 är detta en något lägre arbetslöshetsnivå. I alternativ 2 uppgår arbetslösheten 1985 till 4,3 96. Köns- och åldersfördelningen har antagits vara densamma i båda alternativen och den manliga relativa arbetslösheten blir då 4,1 % och den kvinnliga 4,5 % i alternativ 2. Antalet sysselsatta enligt AKU-definition ökar i alternativ l med drygt 235 000 personer från 1979 till 1985. Därav är ca 215 000 kvinnor. Även i alternativ 2 blir det en ökning, med drygt 130 000, men i detta tal ligger en minskning av den manliga sysselsättningen med över 30000 personer. Beträffande frånvaron har separata bedömningar av

gjorts sjukfrån-

varo, frånvaro på grund av värnplikt, föräldraledighet och övrig från-

varo. Sjukfrånvaron har ökat svagt för männen under 1970-talet men

något snabbare för kvinnorna. Dessa tendenser väntas bestå även fram till l985, medan värnpliktsfrånvaron antagits bli oförändrad. Under för- Lttsiittning att ledighetsförmånerna enligt föräldraförsäkringen inte byggs ut, blir det ett brott i den kraftigt stigande trenden från 1970-talet

Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352

i frånvaron med Vidare

föräldrapenning. har antagits att männen kom» mer att ta en något större del av föräldraledigheten än vad de hittills

gjort, så att kvinnornas del minskar. För övrig frånvaro väntas de obser-

verade ökningstendensema bestå. Sammantaget innebär det att den ge-

nomsnittliga frånvaron stiger med 1,4 procentenheter till 10,4 % 1985. För männen är ökningstakten 1,2 procentenheter till 8,5 %, och för kvinnorna 1,4 procentenheter till 12,4 96. Den neddragande effekten på arbetskraftsresurserna av blir därmed

frånvarokomponenten ungefär lika

stor som på 1970-talet. , Också i medelarbetstiden 1

förändringarna per vecka väntas få ungefär

lika stor reducerande effekt på arbetskraftsutbudet som under 1970-talet sedan den allmänna

arbetstidsförkortningen genomförts. En stor del av

den ökade i

kvinnliga sysselsättningen avser deltidsarbete, varför andelen

dcltidsarbetande ökar under vilket förkortar perioden, medelarbetstiden. Männen får fortfarande 30 % längre medelarbetstid än kvinnorna 1985, trots att också männens arbetstid antas bli kortare. I diagram 3.2

visas sysselsättningens fördelning efter vanligen arbetad tid, dvs. rensat

för variationer i och korttidsfrånvaro.

övertidsuttag

Milj 25_ Män Kvinnor

3%

2,0-

å 1,5-

1,0-

i

i 1

0,5-

Diagram 3.2 Syrselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per 1970 74 79 35 1970 74 År vecka 1 970-1985.

Källa* SCB P°$°5 1-19 tim 20-34 tim 35- tim institutet. ä \\“ »\\ |:]

Produktionskapacitetens utveckling 169

Utvecklingen 1 985-1 990

För den andra hälften av 1980-talet skiljer sig utvecklingen åt, beroende

på vilket alternativ som antas för den första hälften av decenniet. Full sysselsättning har schablonmässigt antagits råda 1990 i båda altemativen. I alternativ l sker därvid en minskning av arbetsvolymen mätt i timmar 1985-1990. Den främsta orsaken härtill är att de kvinnliga AKtalen förutses öka väsentligt långsammare än tidigare. Detta sammanhänger i sin tur med att AK-talen för stora kvinnogrupper närmar sig männens AK-tal för motsvarande åldersgrupper. Samtidigt blir befolkningstillväxten svagare till av minskad nettoinvandring. Antalet

följd

sysselsatta kvinnor ökar sålunda blott hälften så snabbt från 1985 till 1990 som under perioden 1979-1985, eller med knappt 100000 personer. Den manliga sysselsättningen blir ungefär oförändrad. I och med

att frånvaron och medelarbetstiden antas utvecklas relativt jämnt under

hela 1980-talet, blir nettoeffekten en nedgång i den totala arbetsvolymen med ca 120 miljoner timmar, eller ca 2 %, från 1985 till 1990. I alternativ 2 blir utgångspunkten för utvecklingen under 1980-talets andra hälft helt annorlunda i och med att full sysselsättning inte antas råda 1985. För att uppnå full sysselsättning till 1990 förutsätts att arbetslösheten kan reduceras, vilket ger ett avsevärt tillskott till arbetskraftsresurserna. sysselsättningen stiger därmed med nära 200 000 per-

soner, och timvolymen ökar i detta alternativ med ca 20 miljoner timmar. Övriga komponenter antas fä samma förlopp som i alternativ l.

3.2.3 Befolkning

en I jämförelse med andra komponenter spelar befolkningsutvecklingen underordnad roll i förändringen av de totala arbetskraftsresurserna. Dess betydelse kan hänföras till framför allt utvecklingen av den utrikes migrationen. Däremot påverkar förändringar i befolkningens åldersstruktur resursanvändningen i ekonomin genom bl. a. dess effekter på privat och offentlig konsumtion. Prognosen sammanfattas i tabell 3.2. Under 1970-talet ökade folkmängden med nära 28 000 personer per år i genomsnitt. För perioden 1979-1985 kommer ökningen enligt beräkningarna att mer än halveras till knappt 13 000 personer per år. Och under andra hälften av 1980-talet förväntas en ytterligare avtagande ökningstakt. Bakom denna upp- 1 Prognosinstitutet vid bromsning i befolkningstillväxten ligger framför allt en prognos om läg- SCB har även belyst efre nettoimmigration, men också en minskande naturlig folkökning. Be- fekterna av en högre folkningens genomsnittsålder kommer liksom under 1970-talet att öka resp. lägre fruktsamhet som en av fortsatt andelar samt av en lägre netto-

följd sjunkande barn och ungdomar samt sti-

immigration än vad som gande andelar personer i pensionsåldem. Antalsmässigt blir ökningen antas i huvudprognosen. för pensionärerna något större under första än under andra hälften av Se Information i progl980-talet. nosfrágor 1980:6, SCB.

Produktionskapacitetens utveckling

Tabell 3.2 Medelfolkmängden per åldersldass 1970-1990 l 000-tal personer och procent

Ålder 1970 1974 1979 1985 1990 Förändring under perioderna prognos prognos 1970- 1974- 1979- 1985- 1974 1979 1985 1990

Procentuell fördelning

Källa: SOS Befolkningsförändringar samt SCB prognosinstitutet.

F ruktsamhet

Sedan mitten av 1960-talet har det fötts allt färre barn i Sverige. Åren 1978 och 1979 föddes 93 000 resp. 96 000 barn. Detta var det minsta antalet födda sedan l930-talet, men då var antalet kvinnor i fruktsam ålder

lägre. Ett mått som är oberoende av befolkningens ålderssammansätt-

ning är det s. k. summerade fruktsamhetstalet, som anger det genomsnittliga antalet barn som en kvinna föder under sin fruktsamma ålder. Detta tal uppgick 1979 till 1,65. År 1965 var det summerade fruktsam- 4 1 hetstalet 2,42. Orsakerna till den minskande fruktsamheten är bristfälligt kartlagda. Ett flertal hypoteser om i samhället

attitydförändringar har lanserats

under senare år utan att det varit att bedöma deras faktiska be-

möjligt

tydelse. Sedan mitten av 1960-talet har antalet tiofaldilegala aborter gats. För antalet graviditeter redovisas inte någon signifikant trendmäs-

sig förändring, men var beräknas fjärde graviditet nu sluta med legal ab-

ort. I vilken mån aborterna kommit att ersätta traditionella preventivtekniker är likväl inte klarlagt. Det senaste decenniet har vidare mönstret för förändrats. Antalet

familjebildningen familjebildningar är lika

stort som tidigare (trots färre giftermål), men instabiliteten i parrelatio-

nerna har tilltagit.

Det summerade fruktsamhetstalet har fluktuerat under 1900kraftigt talet. Variationema beror till stor del på tidigare- och senareläggningar av barnafödandet under kvinnornas fruktsamma period. Det genomsnittliga antalet bam som föds av kvinnor av olika har

födelseårgångar

Produktionskapacitetens utveckling

utvecklats betydligt jämnare. I huvudprognosen antas det summerade

fruktsamhetstalet öka successivt till 1,80 år 1985 och därefter förbli konstant. Denna prognos baseras på ett antagande om att de åldersspecifika

fruktsamhetstalen fortsätter sin jämna utveckling. Den nedgång i antalet

födda som skett under 1970-talet, och som framför allt beror på att

förstfödslarna minskat, kan då tolkas som att yngre kvinnor skjutit upp

sitt barnafödande snarare än att de inte ämnar ha barn alls. Fruktsamhetstalen har mest för de allra yngsta kvinnorna, men under de

sjunkit

senaste åren har en viss ökning åter skett hos kvinnor i åldrarna runt 25 år. Den långsiktiga utvecklingen av antalet helt barnlösa kvinnor visar inte någon uppgång. Inte heller har det kunnat märkas någon förändring av antalet kvinnor som föder ett andra barn sedan väl ett första barn fötts. En viss nedgång har dock märkts i antalet kvinnor som föder tre barn eller fler.

Dödlighet

Ett sammanfattande mått på dödligheten är den återstående medellivslängden vid födelsen, dvs. hur gammal en nyfödd i genomsnitt kommer att bli om den rådande dödligheten i olika åldrar inte förändras. År 1979 var den återstående medellivslängden för män 72,4 år och för kvinnor 78,6 år. I prognosen görs antagandet att männens medellivslängd förblir konstant medan kvinnornas ökar svagt till 1985. Efter 1985 antas oförändrad medellivslängd för båda könen i och med oförändrad dödlighet för samtliga åldersgrupper. Sedan andra världskriget har dödligheten minskat i alla åldrar, men framför allt har barn- och ungdomsdödligheten gått ner. Spädbamsdödligheten i Sverige är nu den lägsta i världen, och ytterligare minskningar måste därför bli begränsade. I medelåldrarna har nedgången i dödlighet så gott som upphört sedan mitten av l960-talet. För män i åldrarna 40-55 år har t. o. m. en mindre skett, vilket är första uppgång gången detta sker i Sverige bortsett från perioder av krig, epidemier eller missväxt. Männen har genomgående högre dödlighet än kvinnorna. Hjärt-

och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakema för män över 45 år

och för kvinnor över 60 år. Bland de medelålders kvinnorna är tumörer en dominerande dödsorsak.

Migration

Om fruktsamheten utvecklas enligt huvudprognosen, men någon migration inte förekommer, skulle befolkningen minska redan under

börja

andra hälften av l980-talet. Antagandena om in- och utvandringen är således av stor betydelse för befolkningsutvecklingen på medellång och lång sikt, särskilt när det gäller befolkningen i förvärvsaktiva åldrar. Såväl immigranterna som emigranterna är genomsnittligt sett yngre än totalbefolkningen. Utvecklingen sedan 1940 framgår av diagram 3.3. De årliga fluktuationerna är mycket stora, särskilt för invandringen, varför genomsnitts-

beräkningar för så korta perioder som sex år blir mycket osäkra. Härtill

172 Produktionskapacitetens utveckling

1 000-tal 80

--- Immigranter nu u - o Emigranter 50

N

p

In f i .c 0000 ä. ..00,01 °

Diagram 3.3 Immigra- gb

10 tion och emigration ,-° 1940-1 990

?Nå

J O ”05 Källa: SCB, prognos- o institutet. 1940 50 60 70 80 90 År

kommer att invandringen i stor utsträckning ändrat karaktär under 1970-talet. En förändrad svensk invandringspolitik och en ny utvandringspolitik i de traditionella emigrationsländerna har bidragit till detta. Invandringen till Sverige synes ha blivit mindre arbetsmarknadsberoende än tidigare och i stället har släkting- och flyktinginvandringen ökat i absolut och relativ betydelse. Under perioden 1975-1977 dessa

utgjorde _ typer av invandring nära 40 96 av den totala immigrationen, som följan- å

de tablå f rån Statens invandrarverk visar:

Invandring 1975-1977 Genomsnitt per år Antal %-fördeln. Nordiska invandrare

Efter den onormalt stora invandringen åren runt 1970 låg immigrationen på i genomsnitt 38 000 personer per år, varav den utomnordiska in-

Produktionskapacitetens utveckling

vandringen uppgick till drygt 15 000 personer per år. Den utomeuropeiska invandringen ökade särskilt snabbt under 1970-talet och uppgick 1979 till drygt 10000 personer. I huvudprognosen antas invandringen uppgå till 35 000 personer per år fram till 1985. Under denna period kan arbetsmarknadsberoendet i invandringen antas fortsätta att minska. Under andra hälften av 1980-talet antas invandringen vara genomsnittligt 25 000 personer per år, vilket innebär att arbetskraftsinvandringen så gott som helt upphör. Utvandringen uppgick under perioden 1974-1979 till i genomsnitt knappt 25 000 personer per år. Denna nivå antas i huvudprognosen bestå fram till 1985, varefter den antas sjunka till 20 000 personer per år. Emigrationen är delvis beroende av tidigare invandring. Efter fem år har ca 40 % av invandrarna flyttat tillbaka. Sänkningen av emigrationsanta-

gandet för perioden efter 1985 är därför en följd av den antagna lägre

immigrationen under denna period. En viss ökning av utvandringen av svenska medborgare väntas dock komma att ske. Som framgår av diagram 3.3 har Sverige under nästan hela efterkrigstiden haft en nettoinvandring. Så väntas bli fallet också under 1980-talet, men jämfört med genomsnittet för andra hälften av 1970-talet innebär prognosen att nettoinvandringen successivt minskar under det kommande decenniet. Huvudprognosens antaganden innebär en nettoinvandring om 10 000 personer per år t. o. m. 1985 och 5 000 personer per år därefter.

3.2.4 Relativa

arbetskraftstal

Det relativa AK-talet för män låg under hela 1970-talet på en hög men relativt oföränderlig nivå. För kvinnorna har utvecklingen inneburit en stark ökning, främst för dem med barn under 7 år. Den historiska och förväntade utvecklingen sammanfattas i tabell 3.3 och diagram 3.4.

För ungdomsgrupperna steg de relativa AK-talen i början av 1970-ta-

let men har därefter fallit tillbaka något. Fram till 1985 förutses en relativt oförändrad nivå. För män i åldrarna 20-24 år steg de relativa AKtalen under hela 1970-talet, men den uppbromsning som skedde efter 1975 väntas fortsätta under l980-talets första hälft. Delvis torde ökningen kunna ses som en av minskat intresse för högre studier och

följd

att arbetslivserfarenhet före studierna ökat i betydelse. För män i åldrarna 25-54 år har de relativa AK-talen fortsatt att ligga på en hög nivå, medan det skett en påtaglig minskning i åldrarna över 55 år. Ökad förtidspensionering kan förklara endast en del av denna minskning. För perioden 1979-1985 antas en fortsatt stabilitet utom för åldrarna 55-59 år där nedgången accentueras något. För män över 60 år har de relativa AK-talen påverkats av sänkningen av pensionsåldern 1976.

Möjligheten

till förtida uttag av ålderspension har dock i liten utsträck-

utnyttjats

ning. Även för de äldsta åldersgruppema antas nedgången fortsätta under första hälften av 1980-talet - dock i något långsammare takt. För kvinnor i åldrarna 20-44 år har separata bedömningar för

gjorts

dem med barn under 7 år och dem utan småbarn. AK-talen har som nämnts ökat särskilt starkt för småbarnsmödrama. Det har blivit

174 Produktionskapacitetens utveckling

Tabell 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper Procent Ålder 1970 1974 1979 1985 1990 prognos prognos Män

Kvinnor

72,2 ” Dessa tal har korrigerats för att mätperioden i juni inte infallit normalt, dvs. med hälften före och hälften efter skolornas terminsslut. b Dessa tal har dragits ned med hänsyn till förekomsten av regionala tak, med 0,7 procentenheter i åldrarna 25-34 och 35-44 år och med 1,5 procentenheter i åldrarna 45-54 år. Anm.: Med barn avses bam under 7 år. Källa: SCB, prognosinstitutet.

mindre vanligt att kvinnorna stannar hemma efter sitt första barn, liksom det blivit något mindre vanligt med många barn. För kvinnorna i dessa åldrar utan småbarn ligger de relativa AK-talen fortfarande högre, trots en viss avtagande ökningstakt efter mitten av l970-talet. En nästan fullständig utjämning väntas dock ske fram till 1985 för åldersgruppen 25-34 år. Även för kvinnor i åldrarna 45-64 år har ökningstakten för AK-talen avtagit efter 1975. För perioden 1979-1985 väntas de kvinnliga AK-talen öka i samtliga åldrar utom i åldersgruppen 65-74 år. I genomsnitt sker dock en uppbromsning av ökningstakten från 1,3 procentenheter per år 1974-1979 till 1,0 procentenheter per år 1979-1985. För andra hälften av 1980-talet antas de manliga AK-talen stabilisera sig på 1985 års nivåer. Undantag görs dock för män över 55 år, där tendensen till sjunkande AK-tal bedöms komma att fortsätta. Det genomsnittliga AK-talet för samtliga män sjunker därför något från 1985 till 1990.

Produktionskapacitetens 175 utveckling

Procent 100

därav 20-44 år

1::1:111:z:11 i

i??

irinri I l l] 1970 85 9OÅr

Anm.1 P.g.a. antagna regionala tak har det relativa AK-talet reducerats 1985, för samtliga kvinnor med 0,3 procentenheter och för kvinnor 20-44 år med 0,5 procentenheter. Diagram 3.4 Relativa Anm. 2 Med barn avses barn under 7 år. A K-Ia/ 1970-1990

Skillnaden mellan männens och kvinnornas AK-tal kommer 1990 att

ha reducerats till ca 5 procentenheter.

Ökningen av de kvinnliga AK-ta-

len antas för andra hälften av 1980-talet bli betydligt mindre än tidigare i och med att de når hari så höga nivåer. Förändringarna av de kvinnliga Prognosinstitutet AK-talen under denna har beräknats form av räkneexempel period utifrån antagandet att AKillustrerat utvecklingen talen utjämnas mellan könen så att de i samtliga åldersgrupper kan bli av arbetskraftsresurserlika höga för män och kvinnor år 2000 om den lagstadgade arbetstiden na vid en förkortning av

förkortas till 30 timmar sådan arbetstiden till 30 tim-

per vecka. Någon arbetstidsförkortning

bedöms dock inte vara under och av de mar per vecka, dels för

möjlig 1980-talet, utjämningen

samtliga förvärvsarbemanliga och kvinnliga AK-talen antas därför komma att ske i långsamtande, dels för förvärvsmare takt. I genomsnitt beräknas kvinnornas AK-tal öka med arbetande småbamsknappt 0,6 procentenheter per år 1985-1990. föräldrar. Dessa exem-

För att bedöma rimligheten i utbudsprognosen är det att pel redovisas i Arbetsangeläget kraftsresursema 1979studera den i relation till de restriktioner som kan finnás för arbets- 2000, Information i prokraftsutbudets utveckling. Ett antagande som är särskilt betydelsefullt gnosfrågor (kommande är huruvida de kvinnliga AK-talen kan väntas fortsätta att öka i snabb SCB. nummer),

176 utveckling Produktionskapacitezens

takt. Efter 1975 har Ökningstakten avtagit något för kvinnor utan barn. Detta har beaktats i prognosen, och de kvinnliga AK-talen blir fortfarande 1990 lägre än de manliga i samtliga åldersgrupper. De ökade AKtalen för kvinnor

har i hög grad varit en generationsfråga. Ökningen har

varit störst i de yngre åldersgruppema, och nivån har bibehållits när dessa kvinnor blivit äldre. Samtidigt tillkommer åldersgrupper nya unga med höga AK-tal. Slutresultatet blir då en ökning av de genomsnittliga AK-talen för samtliga kvinnor. Denna effekt synes inte vara uttömd inför 1980-talet. Förekomsten av förvärvshinder av olika slag kan vara svår att bedöma. Vad gäller den offentliga barnomsorgen kan läget emellertid beräknas bli förbättrat under den medelsiktiga prognosperioden. Antalet förvärvsarbetande mödrar med barn under 7 år beräknas öka med 64 000 från 1979 till 1985. I den s. k. baskalkylen för offentlig konsumtion (se kapitel 6) beräknas antalet platser i kommunala daghem och fa-

miljedaghem för barn upp till 7 år öka med 100 000. Förhållandet mel-

lan förvärvsarbetande småbarnsmödrar och daghemsplatser

sjunker

därigenom från ca 1,9 till ca 1,5. Prognosen för småbamsmödramas arbetskraftsdeltagande måste därför anses vara väl förenlig med den förväntade utvecklingen av barntillsynen. Vid framskrivningen av de kvinnliga AK-talen har regionala skillna-

der i sysselsättningsnivå beaktats. Ökningstakten har begränsats genom

att AK-talen antagits inte kunna stiga över vissa nivåer. Dessa regionala tak har fastställts med utgångspunkt från resultaten av en undersökning av förvärvshinder för kvinnor i Borås och Sundbyberg För åldersgrupperna 25-44 år innebär taken en effektiv restriktion i två riksområden och för åldersgruppen 45-54 år i fem riksområden.

3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning

Utvecklingen enligt LU:s alternativ 1 medför fullt kapacitetsutnyttjande

1985. Detta betyder att den arbetslöshet man har att räkna med är den lägsta tänkbara med hänsyn till arbetsmarknadens förmåga att passa ihop lediga platser och arbetslösa, dvs. i princip skall endast s. k. friktionsarbetslöshet förekomma. I LU 75 uppskattades friktionsarbetslösheten till 1,7 % och i LU 78 till 1,8 %. Under 1970-talet har arbetslösheten vid tenderat att stiga. I kapitel 9 diskuteras bak-

högkonjunkturerna

grunden till denna utveckling. Det är framför allt ungdomsgrupperna och den äldre arbetskraften som fått en förvärrad arbetslöshetssituation trots omfattande insatser av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, vilka fått särskilt stor relativ betydelse för ungdomsgrupperna. Som mest stod i slutet av 1978 en av arbetskraften i åldrarna 16-19 år utanför

fjärdedel den reguljära arbetsmarknaden (som arbetslösa eller sysselsatta i bered-

skapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning). Bakom utvecklingen mot trendmässigt stigande arbetslöshet ligger en i arbetslöshetstidernas antalet arbetslöshetstillfäll Kvinnors förvärvsar- ökning längd, medan bete och förvårvshinder. len Dessa tendenser var dock avsevärt mindre uttalade för ung-

sjunkit. _

SOU 1978:28. domsgrupperna under 1970-talet som helhet. De främsta kännetecknen

Produktionskapacitetens utveckling 177

för dessa är i stället att de hade väsentligt fler arbetslöshetstillfällen än genomsnittet. Antalet under första hälften av 1970-talet

sjönk något

men har sedan stigit ungefär till den tidigare nivån. I gengäld har ungdomar kortare arbetslöshetstider men likväl, som nämnts, högre relativ arbetslöshet än övriga grupper. Ungdomsarbetslöshetens nivå och trendmässiga försämring under 1970-ta1et är en internationell företeelse. Vad beträffar den öppna arbetslösheten framstår det svenska läget snarast som gynnsamt; av 15 studerade OECD-länder hade 1979 bara fyra (Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Nya Zeeland) lägre relativ ungdomsarbetslöshet (i åldrarna 16-24 år) än Sverige 1979. För den äldsta åldersgruppen före pensionsåldern, 60-64 år, är förhållandena rakt motsatta till vad som gäller för ungdomsgrupperna. Arbetslöshetstiderna har stigit kraftigt med få avbrott under l970-talet. Tack vare att antalet arbetslöshetstillfällen är så mycket lägre än för

ungdomarna och att de dessutom sjunkit något under 1970-talet, har

dock den genomsnittliga arbetslöshetsnivån inte blivit lika hög. Även för denna åldersgrupp torde nivån ha hållits nere av politiska åtgärder, främst förtidspensionering. Åldersstrukturen hos den öppna arbetslösheten 1979 sammanfattas i diagram 3.5. Där har också prognosen för 1985 enligt alternativ 1 lagts in. Som synes har därvid antagits att de mest utsatta grupperna, ungdomarna och de äldre, får ett något förbättrat arbetslöshetsläge. Bakom denna bedömning ligger bl. a. den förutsättning som diskuteras i kapitel 9 om att en förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden kan minska svårigheterna att finna arbete för de nyinträdande och för dem som friställts. De åtgärder som kan krävas för att minska arbetslösheten bör för ungdomsgrupperna inriktas på att reducera antalet arbetslöshetstillfällen och för de äldre på att begränsa arbetslöshetstiderna. Förbättringarna i

detta avseende har dock inte ansetts vara möjliga att uppnå utan en viss I OECD Economic omhöjning av arbetslöshetsnivån för den medelålders arbetskraften. look, July 1980.

i Diagram 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och 1985. Procent P°°°m 3- __ -8 1979 - - -- 1985

T 1 I T l l l I I I l Y l 15- 20- 25- 35- 145- 55- so- 16- 20- 45- 55- 60-

19 24 34 44 54 59 64 19 24 35a 54 59 64

Källa: SCB, arbetskraftsundersökningama och ekonomidepartementet.

Produktionskapacitetens utveckling

Tabell 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 l 000-tal personer och procent

1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2 Anta] personer i arbetskraften 4 504 4 504 därav män 2 380 2 380 kvinnor 2 123 2 123 Arbetslöshet i procent , 1 2,0 4,3 därav män , , 1,8 4,1 kvinnor , 2,2 4,5 Antal sysselsatta enligt AKU 3 853 3 959 4171 4 414 4 310 därav man 2 335 2 313 2 309 2 338 2 283 kvinnor l 518 1 646 l 861 2076 2 027 Antal sysselsatta (exkl. värnpliktiga) enligt NR 3 864 3 964 4 132 4 375 4 271 Anm.: Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningama (AKU) skiljer sig något från antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna (NR). Det är det senare sysselsättningsbegreppet som, omräknat till arbetstimmar, i tillämpas LU:s modellberäkningar. Källa: SCB, prognosinstitutet.

I alternativ 2 har arbetslösheten bestämts av den efterfrågan som genereras i ekonomin. Som nämnts tidigare antas utbudet inte komma att påverkas av att arbetskraftsefterfrågan minskar, utan den relativa arbetslösheten beräknas stiga till ca 4,3 % 1985. Av förenklingsskäl antas vidare denna arbetslöshet ha samma relativa âlderssammansättning som i alternativ l. Ungdomsarbetslösheten skulle därmed i detta alternativ komma att överstiga 10 % 1985. Antalet personer i arbetskraften, arbetslösheten och antalet sysselsatta sammanfattas i tabell 3.4.

3.2.6 Frånvaro och medelarbetstid

I frånvaron ingår all frånvaro (utom semester) som varar minst en hel arbetsvecka. Kortare frånvaro medtas inte utan påverkar i stället medelarbetstiden per vecka. Semesterfrånvaron beaktas i beräkningen av antalet arbetade veckor per år. I dessa delar har samma antaganden i

gjorts

alternativen l och 2. Under 1970-talet ökade den relativa frånvaron trendmässigt föri stort sett samtliga åldersgrupper. Sammantaget skedde en uppgång i antalet frånvarande män från 6,3 till 7,3 % av antalet sysselsatta män, medan kvinnornas frånvaro steg från 7,5 till 11,0 96 under perioden 1970-1979. Den högsta frånvaron har kvinnor i åldrarna 20-24 år med barn under 7 år, och den lägsta frånvaron har de allra äldsta åldersgruppema.

sjukfrånvaron steg tämligen långsamt under l970-talet. Också värn-

pliktsfrånvaron var i stort sett oförändrad. Den största ökningen föll i

utveckling 179 Produktionskapacitetens

där uppgången var mest uttalad för kvinstället på s. k. övrig frånvaro, nor med barn under 7 år. I den gruppen ingår frånvaro med föräldrapenning i samband med barnsbörd. Förmânerna enligt föräldraförsäksuccessivt under 1970-talet, och den betalda ledigheringen förbättrades För förutsätts

ten utvidgades f rån sex till nio månader. prognosperioden

att förmånsnivån inte förändras, men däremot att männen 1985 kommer

att ta en av de nio månaderna och kvinnorna resterande åtta månader.

För övriga typer av frånvaro (exkl. semester) antas fortsatt trendmässiga ökningar för respektive kön. skulle därmed den relativa frånvaron öka till 8,5 % för Sammantaget män och till 12,4 % för kvinnor 1985. Under andra hälften av l980-talet beräknas den manliga frånvaron återgå till att öka något långsammare än den kvinnliga. År 1990 beräknas därmed frånvaron bli 9,3 % för män antas bli

och 14,2 % för kvinnor. sjukfrånvaron och vämpliktsfrånvaron

oförändrade väntas trenderna bestå, med och för den övriga frånvaron för föräldraledigheten som beräknats separat. Den historiska undantag och prognoserna för män samt kvinnor med och utan barn utvecklingen visas i diagram 3.6. I alternativ l ökar antalet i arbete enligt prognosen med personer 160000 personer fram till 1985 och med ytterligare_ 25000 personer fram till 1990. I alternativ 2 blir uppgången i stället störst under andra hälften av l980-talet. Mätt i timmar reduceras ökningen av arbetskraftsresurserna av att medelarbetstiden antas fortsätta att under hela 1980-talet. Sedan

sjunka den allmänna arbetstidsförkortningen genomfördes åren omkring 1972,

Diagram 3.6 Relativ Procent frånvaro 1970-1 990 Total frånvaro 24_

Procent Frånvaro exkl. sjukfrånvaro

zol

1a-

Kv utanbarn uuvr|rr ||u VIII] |vr|| 1970 75 79 85 90 År alAv den totala föräldraledigheten om 9 månader beräknasigenomsnitt8,5 månader bli utnyttjade i samband med barnsbörden.

Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352

har den genomsnittliga arbetstiden per vecka minskat med 0,4 % per år för både män och kvinnor. Bakom dessa minskningar ligger flera fakto-

rer, särskilt arbetstidsförkortningar för Skiftarbete och underjordsarbete,

minskade uttag av övertid, ökande andel deltidsarbetande och ökad korttidsfrånvaro (mindre än l vecka). Den ökande deltidsandelen torde ha betytt mest för medelarbetstidens minskning. För kvinnorna har deltidsarbetet med minst halvtid ökat starkt.

Heltidsarbetet har samtidigt

bara ökat svagt och den korta deltiden har minskat. Aven för männen kan noteras en uppgång av andelen deltidsarbetande. Männens ökade intresse för deltidsarbete delvis sammanhänger med de möjligheter till delpension som infördes 1976. Vid utgången av 1979 fanns det 50000

personer med delpension, varav 35 000 män. Majoriteten av utgjordes

heltidsarbetande som skurit ned sin arbetstid till hälften. För hela 1980-talet antas att utvecklingen mot ökat deltidsarbete skall fortsätta. Medelarbetstiden kan då beräknas minska med 0,5 % per år för män och 0,4 96 per år för kvinnor. Semesterfrånvaron antas inte ge-

nomgå några förändringar fram till 1990.

3.3 Produktivitet och produktion

Inledning

Under har tillväxten

efterkrigstiden i den svenska produktionskapaciteten påverkats i negativ riktning av i volymförändringar tillgången på ar-

betskraf t. har en

Visserligen kontinuerlig ökning skett i antalet sysselsatta mcn samtidigt har den genomsnittliga arbetstiden minskat så att net-

totillskottet räknat i arbetade timmar varit negativt sedan mitten av 1960-talet. av ekonomins

Ökningen produktionsförmåga har i stället bu-

rits upp av en snabb tillväxt i produktionen den s. k. per arbetstimme, arbetsproduktiviteten. I den enskilda

produktionsprocessen är man vid givna tekniska förut-

sättningar hänvisad till att öka kapitalinsatsen per arbetstimme, den s. k.

kapitalintensiteten,

för att uppnå en ökad arbetsproduktivitet. Många

typer av tekniska framsteg kan nyttiggöras i produktionen

endast genom

nyinvcsteringar. Man brukar här tala om investeringsbunden teknisk utveckling. Kapitalbildningen är därför både kvantitativt och kvalitativt

av central betydelse för

arbetsproduktivitetens utveckling inom den en-

skilda

produktionsprocessen.

Totalt sett beror emellertid

produktivitetsutvecklingen även på för-

skjutningar mellan olika inom ett produktionsprocesser företag eller en

näringsgren eller mellan olika näringsgrenar. I den mån arbetskraft och

kapitalutrustning i

förskjuts riktning mot mera produktiva enheter kan

produktivitetsvinster uppstå vid sidan av dem som växer fram inom var-

je företag eller inom enskild varje näringsgren. Med ett sammanfattande

0rd kan sådana

förskjutningar betecknas som strukturrationalisering.

Under större delen av

efterkrigstiden har den del av ekonomins struk-

turomvandling som manifesterats i en förändrad

sektorsammansättning

givit betydande produktivitetstillskott. är här arbetskrafts-

Typexemplet

resursernas successiva från

överflyttning jordbruk och skogsbruk till in-

Produktionskapacitetens utveckling 181

dustrisektorn. Sedan mitten av sextiotalet har emellertid ekonomins re-

surser i allt högre grad förskjutits från näringslivet till den offentliga

sektorn. Eftersom den uppmätta produktivitetstillvåxten p. g. a. statistikens konstruktion är lika med noll inom offentlig har detta

tjänsteproduktion

bidragit till att minska den registrerade produktivitetstillväxten för ekonomin totalt. Genom att offentliga inte

tjänster försäljes på en marknad

är värdet av produktionsresultatet svårt att mäta. Det uppskattas därför i nationalräkenskaperna genom värdet av insatta produktionsfaktorer. Detta utesluter dock inte att det finns en betydande produktivitetsökning inom flera grenar av offentlig verksamhet. Introduktionen av arbetsbesparande ADB-system inom förvaltningen kan här som ex-

tjäna

empel. Skulle vi ha kunnat mäta denna produktivitetstillväxt skulle vi också ha kunnat registrera en historiskt sett snabbare produktionsökning.

3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979

Produktiviteten inom industrin ökade under 1970-talet betydligt långsammare än under 1960-talet. En viktig fråga är hur stor del av denna

nedgång som är konjunkturbetingad och beror på minskat kapacitetsutnyttjande och hur stor del som är att hänföra till mer djupgående och

strukturella förändringar inom industrin. Det är svårt att renodla dessa båda faktorer. Det är t. ex. uppenbart

att överbryggningspolitiken efter oljekrisen 1973-74 kom att innebära

en långsammare produktivitetstillvåxt än om anpassningen i stället hade tillåtits ske genom öppen arbetslöshet. Den

konjunkturella utvecklings-

bilden kom å andra sidan att ge strukturella effekter. Den överkapacitet

som blev följden av överbryggningspolitiken, osäkerheten beträffande

energiprisernas framtida utveckling samt den vikande exportefterfrågan och en dålig vinstutveckling kom att medföra en markant nedgång i industrins investeringar under senare hälften av l970-talet. Dessutom kom bl. a. den låga ekonomiska aktiviteten att påverka arbetskraftens rörlighet negativt. Den långsiktiga utvecklingsbilden innehåller komponenter av mera strukturell karaktär, som i större eller mindre utsträckning är gemensamma för de flesta av Västeuropas industriländer. Sålunda

börjar

många av de faktorer som varit drivkraften bakom den exceptionellt snabba ekonomiska tillväxten under 1950- och l960-ta1en nu att ebba ut. Under 1950-talet innebar det europeiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget i kombination med teknologigapet mellan Europa och Förenta staterna betydande utrymme för produktivitetsvinster i Europa. Denna

utveckling fick hjälp av återupprättandet av en relativt fri handel och

fria kapitalrörelser. Först omkring 1970 nådde världshandeln med industrivaror samma omfattning i förhållande till vårldsproduktionen som rådde strax före utbrottet av derförsta världskriget. Den snabba industrialiseringen, som var en viktig drivkraft i produk-

tivitetsutvecklingen, underlättades också av att det vid slutet av andra

världskriget fanns en betydande arbetskraftsreserv i som

jordbruket

-Produktionskapacitetens utveckling

kunde föras över till industrisektorn. En ytterligare faktor som gynn-

samt påverkade tillväxtmöjlighetema under är de ända efterkrigstiden

fram till 1970-talet kraftigt sjunkande relativprisema på energi. Denna

utveckling hjälpte till att driva på utvecklingen mot att ersätta arbets-

kraft med kapital i storskalig och relativt energikrävande produktion.

Samtliga dessa faktorer innebar extremt

gynnsamma förutsättningar

för industriell utveckling och snabb ekonomisk tillväxt under de första decennierna efter andra

världskriget. Flera av dem har emellertid nu för-

svagats eller helt upphört att verka vilket också har påverkat 1970-talets

utveckling. Om inte andra faktorer

tillväxtskapande träder i stället finns

det mycket som talar för att tillväxten under 1980-talet kommer att

följa

1970-talets mönster.

I ett historiskt material

är det i princip möjligt att statistiskt undersö-

ka vilka samband som existerat mellan

produktivitetstillväxt, kapacitetsutnyttjande och Man brukar kapitalbildning. därvid erhålla en restfak-

tor, ibland benämnd teknikfaktorn, som grovt sett kan sägas fånga upp

vissa långsiktiga strukturella

drag i utvecklingen. Bland dessa kan bl. a. nämnas introduktion av ny teknik, effekterna av förbättrad

utbildning,

effektivare organisation av produktionen, som t. ex. en sektorsamman-

sättning i bättre samklang med den internationella arbetsfördelningen.

I en särskild studie har i härmed en

linje komponentuppdelning av in-

dustriproduktivitetens tillväxt under tiden 1953-1976 utförts Tabell

3.5 är hämtad från denna

undersökning. Av tabellen framgår att indu-

striproduktivitetens tillväxt successivt ökade fram till av 1970-ta-

början

let. mellan

Uppgången femårsperioderna 1953-1958 och 1959-1964

synes därvid nästan helt förklaras av en ökning i teknikfaktorns bidrag medan den acceleration som ytterligare skedde under perioden 1965-1970 till största delen förklaras av en ökning i bidraget från kapi-

talbildningen. Man skulle kunna tolka dessa resultat

så att de tidigare Omnämnda strukturella faktorerna kom att lyfta upp produktivitetstillväxten med över en procentenhet under 1960-talet. Vidare kan konstateras att teknikfaktorns

bidrag låg kvar på en hög

nivå under 1970-talets första hälft trots att produktivitetstillväxten mer än halverades från en tillväxt på 6,5 % per år under perioden 1965-1970 till 3.1 % per år under perioden 1971-1976. Denna nedgång förklaras i

stället av en i

minskning kapitalbildningens bidrag tillsammans med ett

negativt bidrag från

kapacitetsutnyttjandefaktom.

Tabell 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt

Årlig procentuell förändring

Bidrag från 1953- 1959- 1965- 1958 1964 1970 1

3.2 åren 1953-1976. (Prel. Produktivitet 4,1 version 1979.) 5,4 6.5

utveckling 183 Produktionskapacitetens

utveckling 1970-1979 Tabell 3.6 lndustriproduktivitetens Årlig procentuell förändring

1974-1977 1977-1979 1970-1979 1970-1974

5,3 - 0,6 5,7 3,4

Tabell 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979

Årlig procentuell förändring

1960- 1965 - 7,3 Investeringamas årliga tillväxt 4,2 5,3 4,8 3.9 Kapitalstockens årliga tillväxt Investeringarnas andel av slutårets 6,7 6,3 6,8 3.8 kapitalstock (procent)

förklaras av faktorer och

Att nedgången i huvudsak konjunkturella i understryks ytterligare av en jämfövariationer kapacitetsutnyttjandet

relse av utveckling under åren före och efter ol-

industriproduktivitetens

1973/ 1974.

jekrisen

sker i tabell 3.6 som visar hur nedgången under

En sådan jämförelse

1974-1977 motsvaras av en kraftig återhämtning under hög- ”krisen”

1977-1979. De mera långsiktiga effekter som överbryggkonjunkturåren

kommer den

ningspolitiken att få på produktivitetstillväxten genom

minskade kommer emellertid inte till uttryck i denna

kapitalbildningen

tabell. Produktivitetsvariationema förklaras av variationer i kapacitets-

och är i stort sett oberoende av teknikfaktor och kapitalinutnyttjandet

tensitet. till en framtidsbedömning är det emellertid av vikt att Som bakgrund

beakta utvecklingen av kapitalbildningen. Dess betydelse för industri-

acceleration under andra hälften av 1960-talet framgår

produktivitetens kapitalbildningens betydelse

av tabell 3.5. Som redan påpekats förstärks

utvecklingen i mycket hög grad är

på längre sikt av att den teknologiska bunden till nya investeringar. En konsekvens av det låga resursutnyttunder senare hälften av 1970-talet

jandet som rått inom svensk industri

har varit minskande investeringar. Denna utveckling, som belyses av ta-

Fram till år 1979 har bell 3.7, har förstärkts av en dålig vinstsituation. andel av industrins mins-

sålunda industriinvesteringarnas kapitalstock

kat till 3,8 % från att under perioden 1960-1974 ha legat tämligen kon-

_ stant kring ca 6,5 %. andel av utgör defintionsmäs-

Nettoinvesteringamas kapitalstocken

tillväxt. Därför kan man se att vid en

sigt kapitalstockens procentuella

så bäddar den investeringsnivå som rådde oförändrad avskrivningstakt av 1970-talet för en minskning av tillväxten i inom industrin vid slutet

industrins med ca 3 procentenheter i förhållande till tidigakapitalstock

re. Om inte industriinvesteringama växa skulle sålunda kapitals-

börjar

under 1980-talet kunna komma att falla tockstillväxten inom industrin

under l % per år.

Produktionskapacitetens utveckling

Tabell 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bostadstjänster 1965-1979

Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent

tivitetstillväxt av förädlingsvärde i slutåret 1965- 1970 4,0 18,3 1970- l 979 3,5 20,4

Tabell 3.9 lndustriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l Årlig procentuell förändring

Teknikfaktor 3,0 3,0 3,0

Produktivitet 4,8

4,2 4,0

På samma sätt som när det gäller industrin har produktivitetstillväx-

ten inom övrigt mellan

näringsliv dämpats l970-ta1et och slutet av 1960-

talct även om är mindre

dämpningen än för industrisektorn. Som fram-

går av tabell 3.8 uppgick övrigsektoms produktivitetstillväxt till i genomsnitt 4 % per år under perioden 1965-1970 och till 3,5 % under

perioden 1970-1979. Under l970-talet har sålunda den

tjänstedominerade

övrigsektorn haft en produktivitetstillväxt som varit nästan lika snabb som inom industrin. Som

jämförelse kan nämnas att under

perioden 1965-1970 låg den årliga produktivitetstillväxten ca 1 1/ 2 procentenhet

högre inom industrin än inom den övriga delen av näringslivet. Utjäm-

ningcn av produktivitetstillväxten mellan industri och övrigt näringsliv under 1970-talet

sammanhänger med att övrigsektorn

i mycket mindre grad än industrisektorn kom att drabbas

av lågt kapacitetsutnyttjande

under den internationella

lågkonjunkturen i 1970-talets mitt. Av tabell

3.8 också

framgår att övrigsektorns investeringskvot hållits och till

uppe och med ökat under 1970-ta1et. Till en del kan också detta förklaras av

ett högt kapacitetsutnyttjande men även av att

tillgången till lönsamma

investeringsobjekt varit större inom tjänstesektorema än inom

industrin. Inte minst gäller detta

möjligheten till lönsamma rationaliseringar ge-

nom ökad användning av ADB.

3.3.3 under

Utvecklingen 1980-talet

I

långtidsutredningens alterantiv I antas en som återför

utveckling

svensk ekonomi till balans

genom bl. a. en export- och investeringsledd

tillväxt. En bakom

förutsättning detta alternativ är en återhållsam kostnadsutveckling och en relativt tillväxt

begränsad i både den privata och

den

offentliga konsumtionen. Under perioden 1979-1990 antas indu-

strins

investeringar växa med ca 8 96 per år i genomsnitt.

utveckling 185 Produktionskapacitetens

Tabell 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bo- 1970-1990. Alternativ 1 stadstjänster

Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent

produktivitetsutveckling

uppdelad på olika förklaringsfaktorer. Utgångspunkt för den kalkyl som där är att teknikfaktorn fortsatt kommer att ge samma bipresenteras 1953-1976. I enlighet med den tididrag som genomsnittet för perioden diskussionen i detta avsnitt detta antagande bl. a. en gare implicerar fortsatt snabb och anpassning till nya villkor för instrukturomvandling ternationell arbetsfördelning och konkurrens. För l980-talet som helhet antas industriproduktivitetens tillväxt upp- För att åstadkomma denna gå till något mer än 4 % per år i genomsnitt. krävs ett samtidigt awecklande av utgångslägets produktivitetstillväxt och en snabb investeringstillvåxt. Under perimåttliga kapacitetsreserv oden 1979-1985 beräknas sålunda bidra

kapacitetsutnyttjandefaktom

beräk-

med 0,3 % per år till produktivitetstillväxten. Kapitalintensiteten

nas bidra med Detta är betydligt mindre än

0,9 % per år i genomsnitt. under 1953-1976. Nedgången i industriproduktivitetens till-

perioden växt mellan första och andra delen av l980-talet sker trots ett ökande bi-

drag från kapitalbildningen och förklaras av att produktivitetsreserven av beräknas vara uttömd vid 1980-talets mitt.

outnyttjad kapacitet

Produktivitetstillväxten inom det övriga näringslivet beräknas i alternativ 1 ske i obetydligt takt fram till år 1985 än under långsammare l970-talet. av tabell 3.10 beräknas detta kräva en fortsatt Som framgår inom utanför indu-

ökning av investeringskvoten näringslivssektorerna

strisektorn. Detta förklaras till stor del av ett förväntat införande av ny teknik i (se kap. 8). Under senare delen av l980-talet

tjänstesektorerna

beräknas inom det övriga näringslivet bromsas produktivitetstillväxten och investeringskvoten återgå till den andel på ca 20 % av förädupp

som rådde under l970-talet. Uppbromsningen av produkti-

lingsvärdet vitetstillväxten inom övrigsektom under 1980-talets senare del förklaras främst effekterna av datoriseringen inav att de arbetskraftsbesparande om ebba ut. Detta förklarar samtidigt de min-

tjänstesektorema börjar

skade investeringsbehoven inom denna del av näringslivet. För i alternativ l verkligen skall krävs förutatt utvecklingen uppnås om av industrins att teknikfaktorn den kraftiga ökningen investeringar totalt som under l970-talet. Konkret detsett ger samma bidrag betyder ta en fortsatt snabb utveckling; fortsatt snabb rationaliseteknologisk och strukturomvandling samt en fortgående anpassning av vår näring till för den inringsstruktur de ständigt föränderliga förutsättningarna ternationella Under l970-talet minskade arbetsarbetsfördelningen. kraftsutbudet i timmar med 0,8 % per år, främst som en konsekvens av en utökad Under förutsättning av oförändrad am-

ledighetslagstiftning.

186 SOU 1980352

Produktionskapacitetens utveckling

bitionsnivå på detta område kommer i arbetskraftsminskningstakten utbudet att dämpas betydligt under l980-talet. Enligt diskussionen i föregående avsnitt skulle den genomsnittliga för hela minskningstakten 1980-ta1et uppgå till 0,1 a“ 0,2 96 per år. Hela minskningen skulle falla på andra delen av l980-talet med en svag ökning fram till 1985 och därefter en minskning med 0,4 % per år.

Sammantagna betyder gjorda antaganden för produktivitet och sys-

selsättning i alternativ l att den potentiella BNP-tillväxten skulle uppgå till 2,5 % per år i genomsnitt under perioden 1979-1985 och till 2,0 96 per år under perioden 1985-1990. När det gäller skillnaden i BNP:s tillväxt

på 1/2 procentenhet per år mellan 1980-talets första och andra hälft

måste understrykas att inga förutsättningar gjorts om någon strukturell förskjutning nedåt av produktivitetstillväxten. Tvärtom förutsätter

kalkylen att ett ökande bidrag från kapitalintensiteten kan skapas både

via växande investeringar och via ett fortsatt av arbetskrafts-

frigörande resurser från industrisektorn under senare delen av 1980-talet. Förklaringen till den långsammare tillväxten under senare delen av l980-talet ligger främst i arbetskraftsutbudets utveckling och i det faktum att utgångslägets kapacitetsreserv antas uttömd fram till 1985. Alternativ 2 har konstruerats bl. a. för att visa på konsekvenserna av att den för svenska ekonomin nödvändiga

anpassningen skjuts upp till

senare delen av l980-talet. Första delen av l980-talet präglas av fortsatt minskande

industriinvesteringar, en vidgning av kapacitetsgapet och en

ökande arbetslöshet. Fram till 1985 beräknas

industriinvesteringama

minska med närmare 2% per år. Detta minskar bi-

kapitalbildningens

drag till industrins produktivitetstillväxt till ca hälften av vad som uppnås i alternativ I. Alternativ 2 präglas också av inflationistisk utveckling och en relativ Denna medför

kostnadsförsämring. utveckling förlust av

marknadsandelar och en mycket svag exportökning samtidigt som im-

porten ökar kraftigt. I denna situation kan, av hänsyn till bytesbalanssi-

tuationen, inte konsumtionen tillåtas öka snabbt för att er-

tillräckligt

sätta bortfallet av export- och I stället för

investeringsvamefterfrågan.

att förbättras så försämras under förs-

kapacitetsutnyttjandesituationen

ta delen av l980-talet. Härigenom antas produktivitetstillväxten inom industrin till begränsas ca 3 % per år i genomsnitt under perioden 1979-1985. En sammanfattande för resurstillväxten i alternativ kalkyl 2 presenteras i tabell 3.1 1. Bidraget från teknikfaktom till den samlade produktivitetstillväxten förutsätts vara detsamma som i alternativ 1. En minskning av den årliga produktivitetstillväxten under första hälften av 80-talet från i genomsnitt 2,4 % per år i alternativ l till 1,6 96 per år i alternativ 2 förklaras helt av en fortgående av

försämring kapacitetsutnyttjandet.

Samtidigt försämras även sysselsättningsläget. Uttryckt i timmar min-

skar sysselsättningen med i genomsnitt 0,3 % per år i alternativ 2 jämfört

med en liten ökning i alternativ 1. Resultatet blir att BNP-tillväxten be-

gränsas till i genomsnitt 1,3 96 per år fram till 1985 i alternativ 2. Såsom ovan framhållits har alternativ 2 konstruerats som ett altemativ där den för svensk ekonomi nödvändiga

anpassningen skjuts upp till

senare delen av l980-talet. De problem som är förknippade med en så-

utveckling 187 Produktionskapacitetens

Tabell 3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelad på komponenter

Årlig procentuell förändring

Alternativ l Alternativ 2 1970- Bidrag f rån 1979 1985- 1979- 1985- l979-

1985 1990 1985 1990

1,4 0,7 0,8 0,7 0,6 Kapitalintensitet - 0,2 0,1 0 - 0,7 0,2 Utnyttjandegrad 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Teknikfaktor

2,8 2,4 2,4 1,6 2,4 Produktivitet - 0,8 0,1 - 0,4 - 0,3 0,1 Sysselsättning

2,0 2,5 2,0 1,3 2,5 BN P- tillväxt

dan politik diskuteras i kapitel 12 om utvecklingen på längre sikt. Här

Som framgår av tabell 3.11

redovisas endast produktivitetskalkylen.

en förhållandevis snabb fram till 1990 un-

uppnås produktivitetstillväxt

som ackumuleras under förutsättning att delar av den kapacitetsreserv

åter kan aktiveras under l980-talets senare der första delen av 1980-talet under 1985-1990 i alter-

del. Om den försenade anpassningen perioden

återföra ekonomin till full fram till

nativ 2 också förmår sysselsättning

år 1990 skulle den totala i timmar kunna öka med 0,1 %

sysselsättningen

åren 1985 och 1990. BNP-tillväxten under senare delen av per år mellan 2. Det mås- 1980-talet skulle på så sätt kunna bli 2,5 % per år i alternativ att ca 1/ 2 av denna tillväxt

te emellertid då understrykas procentenhet

av den som

skulle åstadkommas genom ett inhämtande tillväxtpotential

antas förlorad under 1979-1985.

perioden

bör framhållas att i båda alternativen lämnar kapital- Avslutningsvis

mindre till produktivitetstill-

intensitetens tillväxt ett betydligt bidrag

för 1970-talet. En förväxten under 1980-talet än vad som registrerats

av den totala tillväxt som

klaring är den uppbromsning kapitalstockens

i En an-

av den låga investeringsnivån utgångsläget. ytterligare följer

i timmar inte förväntas minska lika ledning är att arbetskraftstillgången som skedde under 1970-talet vilket innebär att snabbt under 1980-talet

i dämpas. Beträffande kapi-

tillväxten kapitalutrustningen per sysselsatt

som noteras mellan altalbildningens bidrag kan en del av den skillnad, ternativen under 1985-1990, hänföras till industriinvestering-

perioden

1985 ca 40 % låg-

arna. I alternativ 2 ligger industrins investeringsvolym

re än i alternativ 1.

4 och utrikeshandel

Bytesbalans

4.1 Den historiska utvecklingen och aktuell problembild

Den ekonomiska politiken under 1970-talets första år var i hög grad in-

riktad det som uppkommit vid på att eliminera bytesbalansunderskott

slutet av 1960-talet. Detta bidrog till den kraftiga förbättringen av bytesbalansen 1971-1973, se diagram 4.1. Turistnettots utveckling samt det ökande underskottet - främst till av ökat

i transfereringsbalansen följd

bistånd till utvecklingsländerna - innebar ett successivt ökat valutautflöde. Dessa underskott motvägdes dock av en gynnsam utveckling av

i övrigt samt överskott i varuhandeln. Prishöjningarna på tjänstehandeln

och andra råvaror i vår import 1973 och 1974 medförde emellertid

olja

en drastisk omsvängning i externbalansen från ett överskott på ca 6 200 kr 1973 till ett underskott på ca 2 400 kr 1974. Detta skedde

milj. milj.

trots en stark tillväxt i exportvolymen.

Den internationella efter oljekrisen 1973-1974 mötlågkonjunkturen

- med en tes i Sverige - till skillnad från i flertalet övriga OECD-länder som innebar stimulans av inhemsk efterfrås. k. överbryggningspolitik

gan i syfte att upprätthålla den fulla sysselsättningen. Kostnadsökningarna för svensk industri kom till följd av bl. a. efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden att bli väsentligt högre än i omvärlden. Som följd här-

av tappade den utlandskonkurrerande sektorn marknadsandelar på såväl som hemmamarknaden under 1975 t. o. m. exportmarknaderna 1977. Också den låga investeringsaktiviteten i omvärlden bidrog till den ogynnsamma utvecklingen av Sveriges export. Detta ledde till en ytterligare försämring av bytesbalansen. Underskotten kom att uppgå till ca

7 100 kr 1976 och ca 9 500 milj. kr 1977. milj.

Devalveringama 1976 och 1977 i kombination med den låga kost-

nadsökningen 1978 lade grunden för en gynnsammare exportutveckling.

En avveckling av under tidigare år uppbyggda lager kom igång. I föri den internationella under 1978

ening med uppsvinget konjunkturen

medförde detta en kraftig ökning av exportintäkterna 1977-1978. Omläggningen till en restriktiv politik under senare delen av 1977 bidrog till minskade innebar att importvolymen samtidigt kraftigt. Sammantaget underskott. detta att bytesbalansen 1978 uppvisade endast ett obetydligt Under saldo ånyo mycket kraftigt, nu i 1979 svängde bytesbalansens trots en fortsatt Den snab-

negativ riktning, gynnsam exportutveckling.

i den inhemska medförde emellertid en ba ökningstakten efterfrågan

190 Bytesbalans och utrikeshandel

Procent °._ Tillgångar, netto O

__ Räntor och utdelmngar, netto _z_ Bytesbalans _3_ *4* n .O i -5-1 .

Diagram 4.1 Bytesba- Anm. Uppgifter om utlandstillgångar för år före 1974 har ej varit tillgängliga. lans, utlandstillgångar Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. samt räntebetalningar I 970-1 979. A nde! av kraftig uppgång i importvolymen. Också importpriserna ökade kraftigt BNP, löpande priser.

1979, främst gällde detta oljeprisema. Handelsbalansen kom härigenom att uppvisa ett underskott på ca 5 800 milj. kr 1979. Det kraftiga omsla-

get från 1978 förklaras till övervägande del av volymutvecklingen inom handeln. Till detta kom effekterna av det försämrade bytesförhållandet. Delvis motverkades effekterna av av

oljeprisstegringarna höjda export-

priser. De samlade terms-of-tradeförlustema stannade enligt nationalrävid ca 3 % 1979. -

kenskapernas beräkningsmetoder Tjänstebalansen med hänsynstagande till korrigeringar för tidigare icke registrerad tjänsteexport enligt resultaten av betalningsbalansdelegationens undersök-

-

ningar gav ett underskott på drygt 600 milj. kr. Eftersom transfere-

ringsbalansen samtidigt visade ett underskott på ca 4 800 kr innebar detta att bytesbalansunderskottet 1979 kom att uppgå till ca i

ll 200 milj. kr.

Enligt de beräkningar som redovisas i regeringens sparplan i oktober 1980 väntas importen öka betydligt i värde också 1980. Till större delen

förklaras detta av de kraftigt ökade kostnaderna för oljeimporten. Prisförändringarna 1978-1980 för och beräknas förråolja oljeprodukter

sämra handelsbalansen med ca 15 kr sedan

miljarder hänsyn tagits till

reexporten. De bedömningar som görs av exportens pris- och volymutveckling innebär en klart långsammare ökning av exportvärdet. Sammantaget innebär dessa bedömningar en ökning av underskottet i handelsbalansen till ca 12,1

miljarder kr 1980. Utvecklingen av tjänsteutby-

tet med utlandet i förening med en fortsatt kraftig försämring av trans-

fereringsnettot - vilket till stor del förklaras av de ökade räntekostnader-

na för den snabbt stigande utlandsskulden - innebär att bytesbalansen väntas uppvisa ett underskott på ca 21 500 kr 1980, vilket motsva-

milj.

rar ca 4,2 % av BNP i löpande priser. Detta svarar mot drygt 6,5 % av OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott. Som framgår av tabell 2.3 i kap. 2 uppgår Sveriges andel av OECD-områdets totalproduktion till ca 1,5 %.

Bytesbalans och utrikeshandel

av för och

4.2 Sammanfattning kalkylema bytesbalans

utrikeshandel

obalans med omvärlden som Den strukturella i Sveriges transaktioner i samband med 1973-1974 har under de senaste åren

uppkom oljekrisen

förvärrats kraftigt. Som anges ovan beräknas underskottet 1980 ,uppgå ca 4,2 96 av BNP. En central föruttill 21 500 milj. kr, vilket motsvarar får en sådan inriktning att sättning i LU:s alternativ l är att politiken bytesbalansunderskottet kan nedbringas till ca 2 % av BNP eller drygt 16 skall

miljarder kr i löpande priser 1985. För att en sådan utveckling vara möjlig vid bibehållen full sysselsättning krävs bl. a. att relativpriset

villkor för en snabb för Sveriges export sänks. Detta är ett nödvändigt exporttillväxt samtidigt som importen hålls tillbaka. 1 LU:s alternativ 2 belyses konsekvenserna av en ekonomisk utveckmed de tendenser som varit under 1970-

ling ungefär i enlighet gällande

omvärlden

talets senare del. Sveriges relativpriser (exkl. olja) gentemot

som förutsätts öka med i genomsnitt 1,5 % per år 1979-1985 samtidigt fortsätter att växa relativt snabbt. Unprivat och offentlig konsumtion väntas öka endast långsamt samder dessa förutsättningar kan exporten

som importen ökar snabbt. Detta medför att bytesbalansunder-

tidigt skotten ökar kraftigt under för detta

prognosperioden. Enligt kalkylema

alternativ kan underskottet, uttryckt i löpande priser, väntas uppgå till ca 59 kr 1985, vilket skulle motsvara ca 6,5 % av BNP detta år.

miljarder

Underskottet kan i båda alternativen vänpå transfereringsbalansen

som av ökande räntekostnader grund tas öka betydligt, främst följd på

av en snabbt utlandsskuld. Alternativ 2 skulle medföra en särstigande i ränteutgiftema. För att motväga den fortsatta förskilt kraftig tillväxt sämringen av transfereringsnettot och åstadkomma en minskning av bytesbalansunderskottet i enlighet med de förutsättningar som gäller i al-

ternativ 1 krävs att varu- och tjänsteutbytet med utlandet ger ett över-

kr 1985, se tabell 4.1. I absoluta tal förutsätter så-

skott på ca 8 300 milj.

förbättras med

ledes denna kalkyl att nettot av varu- och tjänstehandeln

Tabell 4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 Milj. kr, löpande priser

1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2

Handelsbalans -1 441 -4 728 -5 768 -2 600 -22 200 522 2 785 -616 10 900 -3 800 Tjänstenetto Summa varor och -919 -1 943 -6 384 8 300 -26 000 tjänster, netto Transfereringar, netto -448 -497 -4 811 -24 500 -33 000 -1 367 -2 440 -ll 195 -16 200 -59 000 Bytesbalans Anm. Handels- och tjänstebalans redovisas i tabellen enligt den fördelning på varu- och tjänstetransaktioner av nationalräkenskapemas uppgifter som används i LU:s beräkningar. Detta innebär att fördelningen på varu- och tjänstebalans av nettot av det totala varu- och tjänsteutbytet skiljer sig från de uppgifter som redovisas av riksbanken. › Källa: Statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

192 Bytesbalans och utrikeshandel

närmare 15 kr under

miljarder prognosperioden. En utveckling i enlig-

het med alternativ 2 skulle innebära att underskottet i varu- och

tjänste-

handeln ökade från 1,4 % av BNP 1979 till ca 2,8 % av BNP år 1985. _ I alternativ 1 beräknas varuexporten öka med 6,0 % per år under perioden 1979-l985 samtidigt som importen väntas öka förhållandevis långsamt eller med 3,9 % per år. Handelsbalansens underskott skulle därmed

begränsas till ca 2 600 milj. kr i löpande priser 1985.

Alternativ 2 skulle innebära en förhållandevis av valångsam ökning ruexporten, i genomsnitt 2,3 % per år 1979-1985. Importen däremot kan

mot bakgrund av de förutsättningar om relativprisemas

och den privata konsumtionens utveckling som görs i detta alternativ väntas öka klart snabbare, eller med 3,7 % per år. Underskotten på handelsbalansen kan

enligt kalkylerna för detta alternativ väntas öka till ca 22 200 kr

milj.

1985. I alternativ I väntas utlandet

relativprisutvecklingen gentemot även möjliggöra en gynnsam utveckling för tjänstesektoremas export samtidigt som importen volymmässigt hålls tillbaka. Uttryckt i löpande priser kan vid en utveckling enligt detta alternativ en påtaglig förbättring av tjänstebalansens saldo väntas, se tabell 4.1. I alternativ 2 anger beräkningarna en kraftig ökning av underskotten i tjänstebalansen.

Sverige hade 1974 en nettofordran på utlandet på ca 14 kr,

miljarder

vilket motsvarade

drygt 5 % av BNP. Bytesbalansutvecklingen under de

därefter åren har inneburit

följande att Sverige fått en allt större netto-

skuld till utlandet.

Vid utgången av 1979 uppgick den till ca 26 miljarder

kr, vilket motsvarade ca 5,7 % av BNP. Den beräknade bytesbalansutvecklingen under 1980 innebär att nettoskulden ökar till ca 48

miljarder

kr vid slutet av detta år, motsvarande ca 9,2 96 av BNP.

Omsvängningen i Sveriges nettoskuldsättning på utlandet har innebu-

rit att nettot av räntor och utdelningar visat ökande underskott

i kraftigt

under 1970-talets

senare del, se tabell 4.2. Där framgår också räntebe-

i relation

lastningen till BNP och export. I alternativ 2 ökar utlandsskul-

den till ca 253 kr 1985. vilket motsvarar

miljarder ca 28 96 av BNP. Un-

derskottet i

räntebetalningarna skulle vid en sådan utveckling öka myc-

i Tabell 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar 1974-1985 Milj. kr, löpande_priser

1974 l 979 1985

Alt. 1 Alt. 2

Utlandstillgångar, netto, milj. kr 13 800 -26 100 -146 000 -253 000 96 av BNP 5,4 -5,7 -l7,9 -27,7 % av exporten 16,7 -19,0 -50,0 -95,0 Räntor och utdelningar, netto, milj. kr -64 -3 378 -18 900 -26 800 % av BNP -0,0 -0,7 -2,3 -2,9 % av exporten -0,0 -2,5 -6,5 -10,1

Källa: Sveriges riksbank. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

Bytesbalans och utrikeshandel

ket kraftigt; enligt våra beräkningar skulle vid en utveckling enligt alternativ 2 ca 10 % av exporten åtgå för att finansiera ränteutgiftema till utlandet 1985. Även vid den förbättring av Sveriges externbalans som förutsätts i LU:s alternativ l kommer Sveriges nettoskuldsättning i utlandet fortsätta att öka kraftigt, enligt LU:s beräkningar till ca 18 % av BNP i löpande priser 1985. En politik som medför fortsatt ökande underskott i bytesbalansen är förenad med stora risker. Underskotten måste täckas genom utländsk upplåning. Upplåningsmarknaderna har klara begränsningar både vad

beträffar storleken på varje lån och och hur ofta en låntagare kan kom-

ma tillbaka. Investerama vill också ha en viss spridning på sin utlåning.

Detta sätter gränser för Sveriges upplåningsmöjligheter. Härtill kommer

att osäkerhet om t. ex. den framtida ränte- och växelkursutvecklingen kan leda till att vissa marknader stängs i tider av oro i den internationella ekonomin. Särbarheten för chocker i den internationella ekonomin av den typ som inträffade 1973/74 och 1979/80 är särskilt stor för ett land som Sverige med dess stora utlandsberoende. I ett utgångsläge med stort strukturellt underskott i bytesbalansen och en betydande utlandsskuld

blir det omöjligt att möta en internationell konjunkturnedgång med ef-

terfrågestimulanser i syfte att upprätthålla full sysselsättning utan att underskotten drastiskt ökar. Handlingsfriheten i den ekonomiska politiken begränsas härigenom. Erfarenheten visar också att stora löpande underskott och stor skuldsättning även för industriländer kan leda till att utländska långivare ställer krav på den ekonomiska politikens utformning. Sveriges nettoskuld till utlandet vid slutet av 1980 kan beräknas upp-

gå till ca 48 miljarder kr. Även vid en politik som bryter de senaste årens

tendens till kraftigt ökande bytesbalansunderskott kan som framgår av framställningen ovan en fortsatt ökning av den ackumulerande utlandsskulden förutses under 1980-talets första hälft. Bytesbalansunderskotten utgör inteckningar i utrymmet för framtida standardstegringar. Räntekostnaderna för utlandsupplåningen har de senaste åren ökat snabbt

och beräknas 1980 uppgå till ca 5 600 milj. kr, vilket motsvarar l,l 96 av

BNP. Den skuldökning till utlandet som fortsatta bytesbalansunderskott av nuvarande storleksordning skulle dra med sig innebär betydligt ökade räntekostnader för utlandsupplåningen även i reala termer.

4.3 Export- och

importprisernas utveckling

Fram till början av 1970-talet utvecklades export- och importpriser för-

hållandevis likartat, dvs. Sveriges bytesförhållande gentemot utlandet eller terms-of-trade, förändrades inte nämnvärt. Därefter har för Sveriges del ökningstakterna för export- och importpriserna skilt sig påtagligt under enskilda år. Detta framgår av diagram 4.2.

Prishöjningarna på råvaror i internationell handel 1973-1974, främst olja, medförde en betydligt snabbare ökning av importpriserna än av ex-

portprisema. I samband med kostnadskrisen 1975-1976 översteg pris-

194 Bytesbalans och utrikeshandel

höjningarna på svenska exportprodukter betydligt prisstegringstakten

för importen. Devalveringama 1977 medförde därefter att importprisernas ökningstakt under 1977 och 1978 kom att klart överstiga prissteg-

ringen för vår export. 1979 steg oljepriserna åter kraftigt. Sveriges terms-

of-trade gick därmed ned ytterligare trots att relativpriset för den svenska färdigvaruexporten ökade med ca 3 96 detta år. Totalt ökade under perioden 1974-1979 relativpriset för den svenska

färdigvaruexporten med i genomsnitt 2,5 % per år. Råoljepriset samt priserna för oljeprodukter ökade samtidigt med i genomsnitt 14,7 % per år.

Index

250.-

0 --no Exportpriser

I

.ju- Importpriser I

10 3 0 1 0 i 0 . ” - o, \ ss-

.r x

\ 0

i

95- Terms-of- .\_ \. , \ trade 94-

“- ! x

Diagram 4.2 Sveriges 92_ \_ export och import. Priser \_ samt terms-of-trade 90.- \

1965-1979. Index 1970 s

=100.

Bytesbalans och utrikeshandel

Detta medförde en kraftig nedgång i relativpriset för handeln med råvarubetonade produkter. Sammantaget innebar detta att Sveriges termsof-trade gick ned med i genomsnitt 0,7 % per år 1974-1979. Utgångspunkt för bedömningarna av de svenska importprisernas utveckling 1979-1985 har varit förutsättningarna beträffande Världshandelns prisutveckling (se kapitel 2). Priserna för svensk import av olika kategorier av varor har antagits öka i samma takt som priserna för motsvarande varor i den internationella handeln. Vid översättning från va-

rugrupper till LU:s sektorsystem har följande principer tillämpats. Importprisema för jord- och skogsbruksprodukter har antagits den infölja

ternationella prisutvecklingen för för

jordbruksvaror. Prisutvecklingen

råolja och övriga mineraler har bestämts med utgångspunkt i antagandena om den internationella prisutvecklingen för dessa varukategorier. Prisutvecklingen för extraktiv industri totalt har därefter beräknats ge-

nom att sammanväga prisantagandena för råolja och övriga mineraler

med resp. varukategoris andel av importen i sektorn som vikt. Importprisutvecklingen för sektorn petroleum- och kolindustri har beräknats genom sammanvägning av prisantagandena för enskilda typer av produkter. Priset för importen till övriga varuproducerande sektorer har antagits utvecklas i takt med den internationella prisnivån för färdigvaror.

De antaganden som här gjorts beträffande den internationella prisutvecklingen för enskilda varugrupper inkl. tjänster ger sammantaget en

prisstegring för den svenska importen på 8,4 96 per år 1979-1985, se tabell 4.3. Exportprisernas utveckling 1979-1985 har bestämts med utgångspunkt i antagandena om utvecklingen av världsmarknadsprisema och de förutsättningar om de svenska priserna i förhållande till de internationella för de olika sektorerna som görs i resp. alternativ. För att få till stånd en efterfrågeutveckling för svensk export som är förenlig med den i alternativ l förutsatta minskningen av bytesbalansunderskottet krävs att priset för svensk export (exkl. trä, massa och pap-

per) 1979-1985 ökar 1,0 % långsammare varje år än den genomsnittliga

prisnivån för motsvarande varugrupper i internationell handel. I alternativ 2 antas liksom 1974-1979 den svenska pris- och kostnadsutvecklingen bli klart snabbare än den i omvärlden. Prisnivån för varor

och tjänster (exkl. trä, massa och papper) som är priskänsliga antas som följd härav öka 1,5 % snabbare varje år 1979-1985 än prisnivån för motsvarande importvaror. Innefattas samtliga varor och tjänster i utrikes-

handeln innebär förutsättningarna i detta alternativ en uppgång i Sveriges terms-of-trade motsvarande 0,9 % per år 1979-1985.

För de produkter som exporteras av sektorerna jordbruk, skogsbruk,

skyddad livsmedelsindustri samt petroleum- och kolindustri antas priserna vara bestämda av den internationella prisutvecklingen. Exportpriserna för dessa sektorer antas således i världsmark-

följa förändringarna

nadsprisema, se tabell 4.3. Den skillnad mellan export- och importpriser som föreligger för petroleum- och kolindustrin beror på den skilda strukturen för exporten resp. importen i de båda alternativen. Mot bakgrund av skogsindustrins stora betydelse för den svenska ex-

portutvecklingen har här mer ingående överväganden gjorts än i pris-

196 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.3 Export- och importprisemas utveckling 1979-1985 Årlig procentuell förändring

“Det i tabellen angivna värdet för prisutvecklingen för importen till sektor 3 avser LU:s alternativ l. På grund av vikteffekter blir importprisutvecklingen något lägre, 13,8 % per år 1979-1985, i alternativ 2.

prognoserna för flertalet övriga branscher. Prisutvecklingen på skogsindustrins produkter varierar starkt med Toppen i en

konjunkturcyklerna.

sådan cykel torde ha nåtts under 1980 efter det att världsmarknadspriset för trä, massa och papper mellan 1979 och 1980 ökat med ca 18 %. För-

utsatt att konjunkturcyklerna även framledes har en längd på ca 5 år

kan 1985 antas befinna sig i samma fas av som

konjunkturförloppet

1980. Mellan dessa år kan prisutvecklingen för trä-, massa- och pappersprodukter antas nära ansluta till den allmänna prisutvecklingen för varor i världshandeln.

Skogsindustrins expansionsmöjligheter begränsas av bristen på råva-

ra. En exporttillväxt högre än 4,5 % är enligt de överväganden som

gjorts i LU inte möjlig. Studier av skogsindustriprodukternas priskäns-

lighet anger att en relativprissänkning på 0,3 procentenheter per år 1980-1985, givet prisutvecklingen 1979-1980, medför en exporttillväxt som innebär att branschen når sitt kapacitetstak. Det ytterligare utrymme för prissänkningar, som kostnadsutvecklingen enligt förutsätt-

ningarna för LU:s alternativ l skapar, antas utnyttjas för förbättringar

av vinstmarginalen. Sammantaget för perioden 1979-1985 innebär dessa överväganden att skogsindustrins exportpriser antagits öka med i genomsnitt 8,5 96 per år. I LU:s alternativ 2 antas Skogsindustrins export-

priser 1980-1985 följa relativprishöjningen för färdigvaror. Givet prisut-

vecklingen 1979-1980 innebär detta alternativ en genomsnittlig prisökv från ning för exporten skogsindustrin på i genomsnitt 10,1 % per år 1979-1985.

För övriga varuproducerande sektorer samt tjänstesektorema innebär förutsättningarna i LU:s alternativ 1 att de svenska exportprisema genomsnittligt sett ökar 1,0 % långsammare varje år 1979-1985 än mot-

svarande importpriser. Förutsättningen i alternativ 2 innebär en årlig prisstegringstakt för exporten från dessa-sektorer som i genomsnitt överstiger motsvarande importpriser med 1,5 96 år 1979-1985.

Bytesbalans och utrikeshandel

4.4 Varuhandeln

4.4.1 Varuexporten

Tillbakablick på utvecklingen

ökade under 1970-talet med 3,8 % per år. Till- Sveriges varuexportvolym växttakten blev därmed klart 1960-talet då för exporten lägre än under

exportvolymen steg med ca 8 % årligen. Sveriges varuexport är i hög grad inriktad på insats- och investeringsvaror. har en klart större andel i den I synnerhet investeringsvarorna än i världshandeln totalt. Insatsvarorna svarade 1979 svenska exporten för ca 54 % och investeringsvarorna för ca 28 % av den svenska varuex- Konsumtionsvarorna utgör en förhållandevis liten andel av den porten. - ca 18 % 1979. Exporten svenska av konsumtionsvaror har exporten emellertid ökat avsevärt snabbare än insats- och investeringsvaruexporten under 1960- och 1970-talen. Från 1965 till 1979 ökade exporten av och konsumtionsvaror med ca 15 % per år i volym medan investerings-

insatsvaruexporten steg med 9 resp. 8 % per år. Efter 1974 har den svenska varuexporten utvecklats relativt svagt. Detta dels med den svaga marknadsutvecklingen, dels sammanhänger med den ogynnsamma utvecklingen av den svenska konkurrenskraften.

Bortsett från jordbruks- och petroleumprodukter samt fartyg expande-

såsom länder- och rade marknaden för Sveriges varuexport, uttryckt från de 13 viktigaste avnämar-

varusammansättningskorrigerad import

5 % per år 1974-1979. Motsvarande ökningstal länderna, med omkring perioderna 1964-1969 och 1969-1974 uppgick till ca 10 resp. ca 7 96 per år. Den av konkurrenskraften förklaras ogynnsamma utvecklingen främst av att de svenska relativa exportpriserna steg mycket kraftigt 1974-1976. Från 1976 till 1978 relativpriserna tillbaka. De åter-

sjönk

som rått före 1974. Till dessa förbättgick dock inte helt till de nivåer bidrog i hög grad devalveringarna av den svensringar i konkurrensläget ka kronan under 1976 och 1977. År 1979 steg de svenska relativpriserna åter med ca 3 procent. De svenska marknadsandelama dramatiskt från 1974 till 1976.

sjönk

fortsatte, om än i lägre takt, 1977. Under 1978 vände ut- Nedgången ökade sina marknadsandelar. Anvecklingen och den svenska exporten delsökningen innebar att inemot l/ 5 av de från 1974 till 1977 förlorade andelarna Från 1978 till 1979 förändrades marknadsandelama återtogs. inte nämnvärt. De stora marknadsandelsförlusterna 1974-1976 torde, förutom kunna förklaras av en kraftig av relativprisutvecklingen, upprelativa efterfrågetrycket från 1973 till 1975. Det är gång i det svenska

vidare möjligt att andra länder har knappat in på ett tidigare svenskt

kvalitetsförsprång på många produkter. Detta kan i så fall ha utövat »dels en direkt negativ effekt på den svenska marknadsandelsutvecklinginverkan via de relativa exportpriserna, vilka under en, dels en indirekt sådana omständigheter torde ha fått större betydelse som konkurrensfaktor. Marknadsandelseffekterna av 1976-1978 blev

relativprissänkningarna

än vad man kunnat vänta med ledning av olika studier av något mindre

198 Bytesbalans och utrikeshandel

samband mellan pris- och volymutveckling för exporten. Ett försämrat svenskt

konkurrensläge vad avser produkternas kvalitet kan ha bidragit

till detta.

Den -

framtida utvecklingen analysmetoder och förutsättningar

Bedömningarna av varuexportens utveckling under första hälften av 1980-talet har med utgångspunkt i en vid ut-

gjorts konjunkturinstitutet

förd studie över

avsättningsmöjligheterna för svensk export De meto-

der som där använts liknar i mycket dem som användes i samband med 1978 års Studien

långtidsutredning. består av dels en analys av varuexporten uppdelad i konsumtionsvaror och investeringsvaror, dels särskil-

da analyser rörande utvecklingen för vissa varugrupper sektorvis. Den aggregerade studien omfattar den totala varuexporten med undantag av

fartyg, jordbruksvaror och petroleumprodukter. Analysen av efterfrågan

för den svenska exporten har i denna studie skett i två steg. I det första har de olika länderna och ländergruppemas totala be-

importefterfrågan

stämts. I det andra steget har Sveriges andel av denna import fastställts. De prognoser för Sveriges export av konsumtions-, insats- resp. investeringsvaror 1979-1985, som framkommit med denna ansats, har härefter översatts till exportprognoser för LU:s sektorer. Detta har skett genom att man först delat upp resp. sektor efter dess innehåll av konsumtions-, insats- resp. och därefter

investeringsvaror vägt samman pro-

gnoserna för de relevanta med deras andelar

huvudgrupperna i resp.

sektor. I den sektorinriktade specialanalysen har den ur exportsynvinkel

viktiga skogsindustrin, järn- och stålindustrin samt malmexporten stu-

derats. Analysmetodema har här anpassats efter resp. sektors konkurrensförhållanden, etc. De resultat som framkommit ur dessa studier har varit avgörande för de prognoser som slutligen fastställts för dessa sektorer. De ekvationer som skattats avseende importen i omvärlden resp. de svenska marknadsandelarna för olika i olika länder i anvarugrupper vändningsområdesstudien har i princip haft samma utformning som i LU 78. Ekvationema för de svenska marknadsandelarna har emellertid estimerats om och skattningsperioden har förlängts så att den nu omfattar utvecklingen t. o. m. 1978. Vad gäller exporten av investeringsvaror uppgår enligt skattningen den sammanvägda priselasticiteten till -l,44. För insatsvarorna uppgår enligt skattningarna priselasticiteten till -1,68. För konsumtionsvarorna har motsvarande elasticitet beräknats till -2,23. Den sammanvägda priselasticiteten för de tre varugrupperna blir -l,72. Jämfört med tidigare skattningar innebär dessa resultat att klart högre priselasticiteter erhålls för insatsvarorna och framför allt för investe-

ringsvarorna genom förlängningen av estimationsperioden med de av

starka åren 1975-1978.

relativprisförskjutningar präglade De högre vär-

Svensk export och im- den för elasticitetema som nu erhållits skulle kunna tolkas så att de port av varor 1979- 1985. Publiceras som bi- stora prisökningama, både absolut och relativt andra länder för svenska laga till LU 80 under vå- exportvaror efter 1974, ökat prismedvetandet hos kunderna och att fakren 1981. torer såsom hög varukvalitet, leveranser säkra, snabba etc. inte längre

Bytesbalans och utrikeshandel

som konkurrensfaktor. Det kan vidare ställer prisfaktorn i skymundan förhålla under senare år har knappat in på ett sig så att andra länder svenskt kvalitetsförsprång. Priset torde i så fall ha ökat i vikt som kon-

kurrensfaktor. Under sådana förhållanden blir också den registrerade

priselasticiteten större. över tiden tyder de erhållna resul- Vad gäller priseffektens fördelning av infaller under det första året

taten på att huvuddelen prisreaktionen efter en effekt kvarstår det tredje året prisförändring. Ingen nämnvärd

efter en relativprisförändring.

Exporten 1 979-] 985

De förutsättningar om den internationella utvecklingen och utvecklingsom anges ovan utmynnar i en till-

en av Sveriges relativa exportpriser växt för den svenska varuexporten (exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter) från 1979 till 1985 uppgående till 6,8 % i huvudaltemati-

2 tabell 4.4). Inkluderas mot-

vet 1 och 3,3 % per år i huvudaltemativ (jfr

svarande och be-

prognoser för fartyg, jordbruks- petroleumprodukter

räknas tillväxttakten bli 6,0 96 resp. 2,3 96 per år i de två alternativen. konkurrenskraften som den i alternativ 1 Den ökning av den svenska

förutsätta skulle innebära, skulle således möjligrelativprisutvecklingen

med den svaga utvecklingen 1974-1979 mycket kraftig

göra en jämfört Skulle å andra sidan en relativprisutveckling i

expansion av exporten. med den i alternativ 2 förutsätta utvecklingen realiseras, skulle den

linje

svenska exporten 1979-1985 öka endast något snabbare än under peri- En utveckling l skulle innebäoden 1974-1979. i enlighet med alternativ ra att en genomsnittlig andelsökning för Sveriges export i avnämarländernas l 1/ 2 % per år 1979-1985, medan alimport i storleksordningen ternativ 2 skulle innebära andelsförluster motsvarande ca 2 % per år un-

förlusterna under perioden

der samma period, vilket ungefär motsvarar 1974-1979. av konsumtionsvaror till OECD-området har beräknats Öka Exporten skulmed drygt 11 96 per år 1979-1985 i alternativ 1, varav drygt hälften av andelsvinster, se tabell 4.5. Den i alternativ 2 förutsatta le utgöras skulle resultera i andelsförluster motsvarande relativprisutvecklingen

drygt 1 % per år och en betydligt svagare exportökning, 5,1 % per år.

Andelseffekternas bidrag till för insats- resp. inves-

exportutvecklingen

teringsvaror i alternativ 1 är klart mindre. Totalt har exporten för dessa

varugrupper beräknats öka med 5,8 % och 5,5 96 per år i huvudaltemativ 1. Den i alternativ 2 förutsätta skulle däremot re-

relativprisutvecklingen

sultera i förhållandevis stora andelsförluster och till härav en ex-

följd

portutveckling som ligger-klart under marknadstillväxten. för den svenska varuexporten fördelad på LU:s sektorer Prognoserna

av tabell 4.6. Exporten av jordbruks- och skogsbruksprodukter

framgår livsmedelsindustrin bestäms i samt varor från den icke konkurrensutsatta

huvudsak i den inhemska produktioav tillfälliga produktionsöverskott

av 1979-1985 antas i båda huvud-

nen. Exporten jordbruksprodukter

alternativen minska något från 1979 års höga nivå. Den icke konkurrensutsatta livsmedelsindustrins export har bedömts öka med ca 1,7 %

200 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.4 Sveriges export exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter fördelad på ländergrupper 1979-1985 Årlig procentuell volymförändring

6,8 3,3 ” Med marknad avses här importförändringama i de olika länderna sammanvägda med ländernas andelar i svensk export. Med marknadsandel avses den svenska exportens andel av ländernas import. h Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Österrike, Förenta staterna, Japan, Canada. Källa: Konjukturinstitutet.

Tabell 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och investeringsvaror till OECD-området” 1960-1985 Årlig procentuell volymförändring

1960- 1965- 1970- 1974- 1979- l 985 1965 1970 1974 1979 b Ah l Ah. 2

I nsatsvaror Marknad 8,4 10,7 6,1 3,5 4,9 4,9 Andel -l ,2 0,2 0,2 -6,7 0,9 -2, l Svensk export 7,1 10,9 6,3 -3,4 5,8 2,6

lnvesteringsvaror Marknad 7,4 9,7 9,8 1,0 5,0 5,0 Andel 3,2 -l ,5 -0,2 -3,1 0,5 -2,9 Svensk export 10,8 8,0 9,6 -2,l 5,5 2,0 “ Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. ”Beräkning på grundval av delvis preliminära data för 1979. Källa: Konjunkturinstitutet. _per år 1979-1985. Den nedgång i exporten från skogsbruket som förutses förklaras av att bristen på skogsråvaror inom landet förväntas bestå.

Den svenska exporten av järnmalm sjönk kraftigt 1975 och var fortsatt låg t. o. m. 1978. En återhämtning till mer normal nivå skedde 1979

men exporten var ändå klart lägre än 1974. Orsakerna till den svaga utär främst vecklingen nedgången i stålproduktionen i Västeuropa samt

Bytesbalans och utrikeshandel 201

den hårda konkurrensen från främst Brasilien, som ökat sin andel av från 13 96 år 1970 till 25 % år 1979. Under förutsätt- Västeuropas import ning att stålproduktionen i Västeuropa ökar med 2,0 % per år har den

svenska järnmalmsexporten beräknats öka med 2,7 % per år enligt alter-

nativ l och med 1,5 % per år enligt alternativ 2. Den del av den svenska exporten av textilvaror som består av färdiga kläder är utsatt från vissa u-länder med för en mycket stark konkurrens lägre arbetskraftskostnader. Genom en fortsatt satsning på väsentligt har en viss ökning av exporten bedömts vara specialiserade produkter i textilindustrin - etc. -

möjlig. När det gäller insatsvaror garn, vävnader

vilka f. n. utgör mer än hälften av textilvaruexporten, är sannolikt låglöneländemas kostnadsfördelar något mindre utslagsgivande eftersom

produktionen av sådana varor inte är fullt lika arbetsintensiv. Ökningen

för textilvaror totalt har beräknats kunna till av exportvolymen uppgå i alternativ l. I alternativ 2 skulle den förutsatta 7,0 % per år 1979-1985 visavi utlandet innebära att textilogynnsamma relativprisutvecklingen till 1,4 % per år 1979-1985, dvs. varuexportens ökningstakt begränsas något lägre ökningstakt än under perioden 1974-1979. Konsumtionen av papper och papp i de för Sverige viktigare avnämar-

länderna har under 1960- och 1970-talen visat en sjunkande ökningstakt

med avseende Till viss del kan detta förklaras med på BNP-tillväxten. 1973-1974. Därutden uppgång i pappersprisema som kom till stånd över synes en viss måttnad ha nåtts till av bl. a. förändrad förpack-

följd

ningsteknik. För har förutsätts att papperets pris i för-

prognosperioden hållande till den allmänna prisnivån blir i stort sett oförändrat jämfört

med 1979 medan övriga faktorer antas fortsätta att verka, om än i mindökande imre grad. Med i de flesta fall mer eller mindre trendmässigt portandelar antas importtillväxten för papper och papp i avnämarländerna bli ca 4,3 % per år 1979-1985. har i Förbrukningen av pappersmassa per ton producerat papper länder visat en tendens. Det främsta skälet härtill är

många sjunkande

en ökad användning av returpapper och andra material, t. ex. lera, vid papperstillverkningen. För prognosperioden har antagits att dessa tendenser fortsätter som att verka. På grund av bl. a. de konkurrensfördelar

massa- och har pappersprodukligger i integrerad papperstillverkning

tionen vuxit i länder vilkas massaförbrukning huvudsaklilångsammare tillgodoses genom import. Detta har lett till att man i dessa länder gen ökat importen av papper snabbare än importen av massa. Pappersproduktionen i avnämarländema förutsätts därför öka långsammare än vilket tillsammans med tidigare redovisade effekter ger konsumtionen, en prognos för massaimportens ökning på 1,7 % per år 1979-1985. av sågar barrträ går i huvudsak, direkt eller indirekt, Förbrukningen till byggnadsverksamheten. För träförbrukningen anger skattningarna elasticiteter med avseende på sam-

tämligen låga byggnadsinvesteringar

tidigt som priset på trä relativt andra byggnadsmaterial visat sig ha be-

tydelse. Med ett antagande om oförändrat relativpris på trä och om import enligt det historiska mönstret, så antas den sammanlagda importtillväxten bli 1,7 % per år 1979-1985. Ovanstående prognoser ger sammanvägt för gruppen trä, massa och

202 Bytesbalans och utrikeshandel

papper en Till detta kommer

importökning på 3 % per år i Västeuropa. övriga produkter vilka 1979 utgjorde ca 15 96 av exportvärdet för skogsindustriprodukter, en andel som trendmässigt ökat. Totalt förutses Sveriges exportmarknader för skogsindustriprodukter växa med 3,6 %

per år i Västeuropa och med 4 % per år inberäknat övriga länder.

Marknadsandelsutvecklingen för skogsprodukter avgörs till största delen av kostnadsläget i Sverige visavi konkurrentländerna. Om altema-

tiv 2 torde marknadsandelsförluster komma till stånd. Ex-

förverkligas

porten beräknas öka med 0,3 % per år i detta alternativ. I huvudaltemativ 1 kan marknadsandelar antas

möjliga att vinna. En övre gräns för ex-

porttillväxten sätts emellertid av tillgången på skogsråvara. Om avverkningsvolymen 75 m3 per år - vilken satts som tak för det framtida

nnlj.

skogsuttaget - inte skall överskridas, får exporten öka med högst 4,5 % per år. De kemiska produkterna hörde under 1960-talet till den mest expansiva delen av den svenska varuexporten. Sålunda ökade exporten volymmässigt från 1960 till 1970 med ca 14 % per år. Under 1970-talet har ex-

portens förändringstakt legat närmare den totala varuexportens utveck-

ling, dvs. knappt 5 96. Kalkylema för 1980-talets första hälft innebär fortsatt marknadsförhållanden gynnsamma för export av kemiska produkter från Den faktiska blir dock Sverige. exportutvecklingen i hög grad beroende av utlandet. I alternativ

relativprisutvecklingen gentemot

1 ökar exporten med 9,0 % per år 1979-1985 och i alternativ 2 med 4,1 96 per år. Exporten av petroleumprodukter bestäms till stor del från utbudssidan

och uppstår främst genom att dotterbolag till vissa större oljekoncerner

för över överskottsproduktion som uppkommer på den svenska marknaden till i andra länder. På basis av bl. a.

dotterbolag branschbedömningar har här exporten schablonmässigt förutsätts öka med 1,6 % per år

1979-1985 i båda huvudaltemativen. Den svenska exporten av järn och stål har analyserats med avseende på marknaderna i Västeuropa och Nordamerika. Stålkonsumtionen har i de flesta av dessa länder tenderat att falla i relation till BNP. Detta har delvis orsaker. faktorer

konjunkturella Viktiga är t. ex. investeringsned-

gången i industriländema under 1970-talet och varvsindustrins problem. En mer långsiktig nedgång synes dessutom ha förelegat i många för Sverige viktiga länder. En viss av stålkonsumtionen kan emel-

återhämtning

lertid väntas under prognosperioden. Importen av stål till Västeuropa och Nordamerika har delats upp i specialstål och handelsstål. Denna indelning motiveras dels av skillnader i konkurrenssituationen, dels av att Sverige har en avsevärt större andel specialstål i exporten än konkurrentländerna. Historiskt har importen av specialstål ökat snabbast och 1979-1985 förutses ökningar på 2,5 % för handelsstål per år av marknaden och med 4,4 % per år för specialstålmarknaden. Konkurrensen på den internationella stålmarknaden är f. n. hård med betydande överkapacitet i många länder. Med de förut-

sättningar om relativprisutvecklingen som görs i alternativ 1 har emel-

lertid den svenska exporten beräknats öka med 4,3 96 per år för handelsstål och med 6,6 % för specialstål. Prognoserna enligt alternativ 2 in-

och utrikeshandel 203

Bytesbalans

Tabell 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 1975 års priser

Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974_ 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2

Konkurensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 0,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 14,1 - 0,5 2,3 0,0 Textil- och beklädnadsindustri 2 470 14,6 7,6 1,6 7,0 1,4 Trä-, massa- och pappers-

Petroleum- och kolindustri 1 758 25,9 - 8,1 12,4 1,6 1,6 Jord- och stenindustri 965 6,8 _ 10,1 4,2 6,1 2,4 Järn-, stål- och metallverk 8 501 8,6 8,0 2,7 5,5 2,1 Verkstadsindustri exkl. varv 38 845 11,7 8,4 3,5 7,5 3,6 Varv 2 528 -5,1 5,0 -10,7 -8,4 -8,4 Övrig tillverkningsindustri 454 11,5 13,4 - 1,4 9,3 5,4 E1-, gas-, värme- och vattenverk 183 -3,8 10,6 4,8 0,0 19,8 0 . . . . . . . . . . Byggnadsverksamhet Summa varor 90 559 7,7 7,2 2,0 6,0 2,3

nebär 0,5 96 ökning per år för handelsstâl och 2,6 96 ökning per år för specialstâl 1979-1985. Av exporten av verkstadsprødukter utgörs drygt häften av investeringsvaror. Exporten från verkstadssektom är därmed i hög grad känslig för investeringsutvecklingen i våra avnämarländer, bland vilka de övriga nordiska länderna samt de övriga västeuropeiska länderna är de klart

av verkstadsprodukter, vilka 1979 utgjorde ca 45 96

viktigaste. Exporten av den totala varuexporten, ökade under 1960-talet snabbare än den öv- Under 1970-talet har denna tendens försvagats och riga varuexporten. relativa förändringstakt har minskat. Om den i alterverkstadsexportens nativ l förutsatta realiseras, skulle dock denna

relativprisutvecklingen

tendens kunna brytas och en exportökning för verkstadsindustrin på

7,5 % per år 1979-1985 vara möjlig. En utveckling av vår konkurrenssi-

tuation gentemot omvärlden enligt den förutsättning som görs i altemativ 2 skulle i stället innebära att 1970-talets svaga utveckling i stort sett består. för verkstadsexporten har i detta alternativ be-

Ökningstakten

räknats till 3,6 96 per år 1979-1985. I båda kalkylerna påverkas förutav den förutsatta sättningarna för exportökning ogynnsamt svaga investeringsutvecklingen i våra viktigaste avnämarländer.

204 Bytesbalans och utrikeshandel

Exporten av fartyg har i volym räknat ungefärligen halverats från 1976 till 1979. Detta kan föras tillbaka på såväl en svag efterfrågan som en försämrad svensk konkurrenskraft, i synnerhet gentemot länderi sydostasien men även i förhållande till europeiska varvsnationer. En förbättring av balansen mellan vawskapacitet och i värl-

fartygsefterfrågan

den har kommit till stånd under de senaste åren. Efterfrågan på fartyg bedöms emellertid väsentligt komma att understiga varvskapaciteten under flera år framöver. En orsak till detta är att sjötransporterna av råväntas

olja öka mycket långsamt. De svenska van/en torde även fram-

ledes få svårt att hävda sig i den internationella varvskonkurrensen. Exporten av nya fartyg blir därmed i hög grad avhängig av i vilken utsträckning statliga stödåtgärder kommer att utgå till de svenska varven. Med utgångspunkt i Svenska Van/s långtidsplan har i LU exporten av fartyg förutsätts minska med 8,4 % per år 1979-1985 i båda huvudalternativen.

4.4.2 Varuimporten

1 Återblick 1 965-1 979 på utvecklingen

Från av 1960-talet fram

början t. o. m. 1974 ökade importen ungefär

dubbelt så snabbt som BNP i volym, dvs. importelasticiteten med avseende på BNP:s ökning var ungefär 2. Den förhållandevis höga importtillväxten var till betydande del en återspegling av den under efterkrigstiden snabbt ökande internationella arbetsfördelningen som bl. a. tog sig

uttryck i att en allt större andel av vår totala förbrukning importerades

samtidigt som exporten ökade i snabb takt. Importens andel av den totala tillförseln steg från 15 96 1950 till ca 25 % 1974.

Den -

framtida utvecklingen analysmetoder och förutsättningar

Jämfört med tidigare långtidsutredningar

skiljer sig den metod som an-

vänts i LU

80 på så sätt att importen denna gång beräknats med hjälp

av importfunktioner, vilka förutom sambanden mellan importen till en sektor och olika

efterfrågekomponenter, även fångar upp effekterna av relativprisförändringar visavi utlandet. Ekvationema har skattats för var

och en av de importkonkurrerande sektorerna. Förklarande faktorer i dessa ekvationer är relativa importpriser, dvs. förhållandet mellan importpriset och det inhemska priset för resp. varugrupp, kapacitetsutnytt-

jande samt en trendfaktor. Som beroende variabel har importens andel av förbrukningen av resp. varugrupp använts.

Det efterfrågemått, som importen satts i relation till, har erhållits genom sammanvägning av de olika

efterfrågekomponenterna med hänsyn till deras importinnehåll.

Detta är avsett att

vägningsförfarande korrigera för att olika ef terfråge-

komponenter av andra skäl än de, som de beroende variablerna kan fånga upp, har olika importinnehåll. En närmare redogörelse för skatt-

ningsmetodiken ges i konjunkturinstitutets export- och importstudie för

LU 80. Resultaten av skattningama hos de för tyder på att priskänsligheten internationell konkurrens utsatta varorna skulle vara lägre i importen än

och utrikeshandel 205

Bytesbalans

enligt resulta-

i exporten. Sammantaget uppgår importpriselasticiteten,

ten av ekvationsskattningarna till ca -l,0, varav -O,4 faller ut samma år och -0,l det

som en relativprisförskjutning äger rum, -0,5 året därefter året efter en relativprisförändring. En ökning av de inhemska pritredje till importprisema på importkonkur-

serna med en procent i förhållande

rerande varor skulle alltså, enligt dessa resultat, ge upphov till en ökning

år. av importvolymen med ungefär en procent inom loppet av tre

Importen I 979-1 985

Varuimporten 1979-1985 har på basis av ovan angivna förutsättningar öka med 3,8 96 i alternativ 1 och 3,7 % per år i alternativ 2, se beräknats tabell 4.7. BNP-tillväxten i de två alternativen uppgår till 2,5 % resp. för importen rela- 1,3 % per år. Den förhållandevis låga ökningstakten tivt till BNP-tillväxten i alternativ 1 förklaras dels av den låga ökning av dels av att den antagna reladen privata konsumtionen som förutsätts, skulle innebära en successiv fördyring av importen tivprisutvecklingen varor. Den tendensen till

relativt till hemmaproducerade långsiktiga

skulle fortsätta, om än i långsammare takt än under ökad importandel 1960- och l970-talen. Beräkningarna i alternativ 2 anger en i förhållande

till BNPzs tillväxttakt importökning. Den förhållandevis

mycket snabbt som förutsatts i detta altersnabba ökning av den privata konsumtionen till detta resultat. En annan förklaring är att ett nativ är en förklaring 2 förutsatta skul-

realiserande av den i alternativ relativprisutvecklingen

le ogynnsamt den svenska industrins konkurrensläge gentemot

påverka

av den tota-

omvärlden och därmed driva upp importen. Importandelen

la förbrukningen i landet skulle i detta alternativ öka kraftigt.

av minskade 1974-1979 med i genom-

Importen petroleumprodukter

till denna utveckling snitt 4,1 % per år i volym. En väsentlig förklaring vid mitten av är utbyggnaden av den inhemska raffinaderikapaciteten för förkla-

1970-ta1et. Den ökade självförsörjningsgraden oljeprodukter

till sektorn extraktiv rar i sin tur till stor del förhållandet att importen består ökade förhållandevis industri, vilken främst av råolja, samtidigt 1979-1985 förut-

kraftigt, eller med 7,6 % per år. För prognosperioden om än avsaktande, nedgång i importen av petroleum-

sätts en fortsatt,

av förutsätts öka påtagligt långsammare produkter. Importen råolja 1979-1985 än under perioden 1974-1979. De angivna utvecklingsten-

förklaras av dels de kraftiga be-

densema för oljeimporten väsentligen

dels den övergång från

sparingseffekter i fråga om energianvändningen,

inhemska som förutsätts i LU:s

oljeprodukter till alternativa, energislag,

markerad är denna utveckling i alternativ l. De erkalkyler. Speciellt

hållna resultaten förklaras också av att importen av petroleumprodukter blev osedvanligt stor 1979 till följd av en kraftig lageruppbyggnad.

i volymtermer innebär LU:s kalkyler en nedgång i förbruk- Uttryckt som helt- direkt indirekt i form av rå-

ningen av oljeprodukter, ju eller

- minskar med 1,9 % per år för inhemsk raffinering importeras,

olja i alternativ 2. Oljeimpor-

1979-1985 1 och med 1,5 96 per år i alternativ

1979 för ca 17 % av det totala 1980. Till följd ten svarade importvärdet

av den i LU förutsatta beräknas denna andel sti-

relativprisutvecklingen ga till drygt 20 % 1985, trots den volymmässiga nedgången.

206 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 1975 års priser

Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah_ l Ah_ 2 Jordbruk och fiske 2 673 4,0 0,7 - 1,2 1,1 3,3 Skogsbruk 470 3,7 23,6 13,1 6,3 2,5 Extraktiv industri 7 497 13,9 -1,8 7,9 4,1 3,5 Skyddad livsmedelsindustri 1 334 5,1 -0,6 - 1,8 5,5 7,2 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3 170 6,4 3,0 3,4 2,3 2,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 594 6,9 5,1 0,2 5,2 6,5 Textil- och beklädnadsindustri 7 329 8,7 3,6 4,1 3,8 4,7 Trä-, massa- och pappers-

12,2 10,5 0,8 3,3 3,1 Petroleum- och kolindustri 7 690 4,3 0,0 - 4,1 -3,9 -2,9 Jord- och stenindustri 1 413 5,4 5,5 1,9 6,7 7,9 Järn-, stål- och metallverk 5 456 4,1 5,3 - 3,0 3,8 -O,5 Verkstadsindustri exkl. varv 30 020 6,9 6,9 3,1 5,2 5,2 Varv 1 296 -4,5 29,7 -14,0 3,4 3,1

Övrig tillverkningsindustri 960 6,1 8,3 3,0 4,3 5,1

E1-, gas-, värme- och vattenverk 219 23,9 11,8 - 8,0 -0,8 1,6 Byggnadsverksamhet 0 . . .

Summa varor 84 354 7,0 5,3 1,4 3,8 3,7

Importen av textilier, kläder, skor m. m. beräknas under prognosperio-

den öka med 3,8 % per år i alternativ 1 och 4,7 96 per år i alternativ 2.

Den betydande skillnaden i importtillväxten mellan de två alternativen

förklaras av de antaganden väsentligen om dels den privata konsumtio-

nens utveckling, dels relativprisutvecklingen som görs i resp. alternativ.

Importens andel av den totala inhemska 1979 ca

efterfrågan utgjorde

60 %. En av den svenska textilindustrins

förstärkning konkurrenskraft

genom en

relativprisutveckling i enlighet med de förutsättningar som

görs i alternativ 1 skulle

möjliggöra en viss ökning av hemmamarknads-

andelen. Skulle i stället den i alternativ 2 förutsatta relativprisutvecklingen realiseras kan en fortsatt förutses. ökning av importandelen y Importen av verkstadsprodukter, vilken består av bilar, maskiner, m0-

torer, hushållsapparater,

verktyg m. m., svarade 1979 för drygt 30 96 av den totala Mellan importen. 1974 och 1979 ökade importen av verk-

stadsprodukter sakta, i genomsnitt med 3,1 % per år. Importandelen steg som härav endast under

följd obetydligt denna period. I LU:s kalkyler

för utvecklingen 1979-1985 erhålls en betydligt högre tillväxttakt för im-

porten av verkstadsprodukter, 5,2 % i båda huvudaltemativen.

Den förhållandevis snabba ökning av - inte minst som

verkstadsproduktionen följd av exportkraven - samt den relativt snabba tillväxt av näringslivets

och utrikeshandel 207 Bytesbalans

investeringar som förutsätts i alternativ l, tenderar att dra upp importen till sektorn. Denna tendens motverkas dock av den antagna relativprissamt konsumtionens utvecklingstakt. De utvecklingen av den privata motsatta argumenten förklarar resultatet beträffande verkstadsimporten i alternativ 2. avjärn-, stål- och metallvaror minskade 1974-1979 med i ge- Importen nomsnitt bestäms av behoven av 3,0 % per år. Större delen av importen samt i verkstadsindustrin. insatsvaror i järn-, stål- och metallverken som anges i LU:s alternativ l skulle in-

En utveckling efter de linjer nebära en förhållandevis snabb produktionsutveckling i dessa sektorer, främst som av de antaganden om investerings- och exportutveckföljd lingen som görs i detta alternativ. Den förmånliga relativprisutveckling-

en innebär dock att till 3,8 % per år importökningen begränsas

1979-1985. Tendensen under 1970-talet till ökad importandel skulle en-

kalkylerna för LU:s alternativ 2 minligt detta alternativ brytas. Enligt skar av stål- och metallvaror med 0,5 % per år

importen järn-, 1979-1985, främst till följd av den svaga utvecklingen av investeringar-

na.

Tjänstehandeln

Den statistiska bilden över utveckling har under en lång

tjänstenettots följd av år visat på successivt stigande underskott. Betalningsbalansdele-

gationens undersökningar har emellertid bekräftat att en betydande un-

derskattning av tjänsteexporten förelegat i den tidigare betalningsba-

har SCB i de höslansstatistiken. På grundval av dessa undersökningar ten 1980 redovisade nationalräkenskapema infört betydande revideringöver främst då vad gäller ex-

ar i den tidigare statistiken tjänstehandeln,

porten. visar av Den reviderade statistiken en mycket snabb volymökning 1970-1974, se tabell 4.8. ökade lång-

tjänsteexporten Tjänsteimporten

sammare under denna period, 3,0 % per år. Prisökningarna för tjänsteän för dvs. Sveri-

exporten var samtidigt långsammare tjänsteimporten, ges relativpriser i tjänstehandeln sjönk. Volymeffekterna övervägde dock varför uttryckt i löpande priser förpriseffektema, tjänstenettot

bättrades med totalt ca 2 300 kr mellan 1970 och 1974.

milj. Åren 1974-1979 ökade enligt den reviderade statistiken tjänsteexpor-

ten endast som långsamt i volym, i genomsnitt 2,3 96 per år, samtidigt

ökade med 4,4 % per år. Prisstegringama för tjänsteimtjänsteimporten

var emellertid betydligt snabbare än för exporten. Sammantaget porten

innebar en omsvängning av tjänstenettot pris- och volymförändringama

med ca 3 400 kr till ett underskott på ca 600 kr 1979.

milj.

LU:s över utveckling 1979-1985 bygger på

prognoser tjänstehandelns en inom riksbanken utförd studie I denna har känsligheten för pris-

av turistyäns- Tjänste- och transfereoch inkomstförändringar för exporten respektive importen ringsbalansen 1979-

ter samt skattats. Resultaten anger en betydande pris-

övriga tjänster 1985. Publiceras som bi-

för främst importen men också exporten av turisttjänster.

känslighet laga till LU 80 under vå-

för transaktioner som förs till posten övriga tjänster an- ren 1981.

Skattningarna

208 Bytesbalans och utrikeshandel

ger en klart lägre priskänslighet. Resultaten anger vidare en viss känslighet för såtillvida

inkomstförändringar, att en given relativ inkomstför-

kan förväntas ändring ge upphov till en något större relativ förändring i

exporten respektive importen. De skattade sambanden har, tillsammans med LU:s antaganden om inkomst- och

prisutvecklingen i Sverige och

andra länder, legat till grund för prognoserna över exporten och impor-

ten av

turisttjänster och gruppen övriga tjänstenl Bedömningarna av

samfärdselns export- och har däremot baserats

importutveckling på re-

sultat från den särskilda studie som utförts för sektorn.

I alternativ l har samfärdselsektorns export förutsätts öka med 1 % per

år 1979-1985, vilket kan jämföras med en volymminskning med i ge-

nomsnitt 1,8 % per år 1974-1979. Omsvängningen i exportutvecklingen förklaras av de antaganden som

väsentligen gjorts av sjöfartens utveck-

ling. Under 1970-talets senare hälft minskade till

sjöfartens exportvolym följd av främst den ogynnsamma internationella marknadsutvecklingen,

vilket bl. a. föranledde

betydande utförsäljningar av fartyg. Under prognosperioden antas sjöfartsexporten öka till av bl a. ett bättre utföljd nyttjande av tonnaget. En utveckling enligt alternativ 2 skulle innebära

mycket ogynnsamma betingelser för exporten av

samfärdseltjänster.

Denna har i det senare alternativet minska

schablonmässigt antagits

med i genomsnitt 4 % per år under prognosperioden, främst till av

följd en nedgång i handelsflottans storlek och förtjänstförmåga.

Export och import som räknas till LU-sektorerna varuhandel och övri-

ga tjänster innefattar bl. a. administration, entreprenadarbeten, provisio-

ner. Såväl exporten som importen av dessa tjänster ökade snabbt under

l970-talet. Byggsektorns är en till denna

internationalisering förklaring

utveckling. Mellan 1969 och 1979 ungefär åttadubblades de svenska

byggföretagens utlandsproduktion och motsvarade 1979 ca 6 % av bygg-

nadsindustrins produktion i Sverige mot 1 96 1969. Värdet av den produktion som utförde utomlands 1979 till

byggföretagen uppgick ca

4 000 kr. .

milj.

Utifrån den

förutsättning som görs om relativprisema i alternativ l

kan en förhållandevis kraftig tillväxt, 15,8 96 per år, påräknas för den ex-

port som räknas till övriga tjänster. En utveckling i enlighet med alter-

De ovan angivna nativ 2 skulle innebära en långsammare exporttillväxt för denna sektor, skattningarna för turistenligt kalkylerna 11,5 % per år 1979-1985. Importvolymen för sektorn tjänster samt övriga beräknas öka med 6,3 96 per år 1979-1985 i alternativ l och 6,0 96 per år tjänster bygger på de definitioner i alternativ 2. som riksbanken använder. LU:s kal- Mot bakgrund av det begränsade utrymmet för ökning av den privata

kyler för tjänstesektorer- konsumtionen och den förutsätta i alternativ 1

relativprisutvecklingen

nas utveckling bygger på har importen av turisttjänster förutsätts minska med i genomsnitt 4,7 % nationalräkenskapemas

definitioner. Vissa olik- per år 1979-1985. Relativprisutvecklingen antas möjliggöra en relativt heter mellan riksban- gynnsam utveckling av exporten av turisttjänster, 7,0 % per år i volym,

kens och nationalräken- 1979-1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 kan däremot väntas in-

skapemas uppgifter fö- nebära

en ökning av importen av turisttjänster med 4,7 % per år under

religger. Hänsyn härtill prognosperioden. Den höga ökningstakten för den privata konsumtiohar tagits vid de beräknen i med den förutsätta

ningar som redovisas i förening höjningen av Sveriges relativa pristexten ovan. Se även an- och kostnadsläge i detta alternativ förklarar detta resultat.

Antagandet märkning till tabell 4.8. om relativpriset innebär samtidigt att exporten av kan vän-

turisttjänster

och utrikeshandel 209 Bytesbalans

våra beräkningar med endast 0,2 % per år tas öka obetydligt, enligt

1979-1985. kan vid en utveckling i enlighet med förutsätt- Sammanfattningsvis alternativ l ett, med tidigare tendenser, brott

ningarna för LU:s jämfört

för Både den långsamma

väntas i volymutvecklingen tjänstcimporten. konsumtionen och den relativprisutveckling

ökningen av den privata i detta alternativ talar härför. Enligt de beräkningar som som förutsätts utförts kan totalt väntas minska med 0,6 % per år

tjänsteimporten

se tabell 4.8. ökar med

1979-1985 i detta alternativ, Tjänsteexporten

1979-1985, dvs. snabbare än ökningstakten 6,5 % per år i volym av LU:s alternativ 2 skulle däremot innebä- 197Ll979. Ett realiserande

annorlunda för tjänstehandeln. Tjänsteim-

ra en väsentligt utveckling skulle under de förutsättningarna öka snabbt, enligt LU:s

porten gjorde

dvs. lika snabbt som kalkyler med i genomsnitt 4,3 % per år 1979-1985, 1974-1979. däremot skulle öka relativt

under perioden Tjänsteexporten med i genomsnitt 1,7 % per år i volym, vä-

sakta, enligt våra beräkningar som av den som förutsätts i detta alter-

sentligen följd relativprishöjning

nativ. i alternativ 1 De antaganden som görs om relativprisernas utveckling

innebär att förbättringen av tjänstebalansen blir något mindre påtaglig i

löpande priser än i volymtermer. Även uttryckt i löpande priser kan dock vid en utveckling enligt detta alternativ väntas ge

tjänstebalansen

1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulett betydande överskott innebära att denna av fortsatte.

le däremot försämring tjänstebalansen

skulle beräknat defi-

Totalt tjänstenettot, enligt nationalräkenskapernas alternativ l visa ett överskott milj. kr 1985

nitioner, enligt på ca 10 900 med ett underskott kr enligt alternativ 2.

jämfört på ca 3 800 milj.

4.6 Transfereringama

Underskottet i transfereringarna till och från utlandet har som framunder de senaste 10-15 åren. Enligt nationalrähålls ovan ökat kraftigt kenskaperna svarade transfereringarna för drygt 40 % av det totala by-

tesbalansunderskottet 1979. 1979-1985 redovisas i Kalkylerna för transfereringsnettots utveckling betalningar till i svenska tabell 4.9. Under posten löner m. m. registreras i utlandet föreföretag anställd personal med placering resp. utländska i Sverige. En trendframskrivning av bruttoströmmarna ger tags anställda ett överskott för löner m. m. på ca 300 kr 1985 i båda alternativen.

milj.

Räntebetalningur och utdelningar till och från utlandet gav 1979 ett underskott kr. Beräkningarna av räntenettot 1985 bygger

på ca 3 400 milj.

på särskilda kalkyler över utvecklingen för inkomster och utgifter av till-

och fordringar på utlandet under prognosperioden. Sveriges ut-

gångar landstillgångar och skulder i utlandet beräknas ha uppgått till ca 84 000 kr vid slutet av 1979. Utlandstillgångarna antas i

resp. ca 110 000 milj.

med riksbankens och öka med 5 %

enlighet tjänste- transfereringsstudie

termer. Den statistiskt redovisade avkastningen på per år i nominella Sveriges utlandstillgångar är mycket låg. För 1985 har avkastningen på

utlandstillgångarna antagits uppgå till 6 96.

210 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.8 Export och import av tjänster 1970-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1970-1974 1974-1979 1979-1985

Alt. 1 Alt. 2 Export Varuhandel 1 265 15,0 3,9 7,5 4,0 Samfärdsel 7 377 7,3 -1,8 1,0 -4,0 Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . .

Import

Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . . Privata tjänster 2 767 8,5 9,1 6,3 6,0 Utländska turisttjånster 5 111 -0,4 2,7 -4,7 4,7 Summa import 12 266 3,0 4,4 -0,6 4,3

Anm.: Tabelluppgif terna bygger på nationalräkenskapemas definitioner. Prognosema för LU:s sektor 24, turism, baseras på resultaten för turisttjänster i riksbankens studie. 1 riksbankens och nationalbudgetens resenetto ingår enbart uppehållskostnader. Till turisttjänster i nationalräkenskaperna och i LU räknas förutom resekostnader och andra utgifter i samband med turism också utgifter för diplomatisk representation, sjöfolkslöner i utländsk valuta och matkostnader för

ombordanställda. Övriga defi-

tjänster enligt riksbankens och nationalbudgetens nition svarar grovt sett mot export och import i LU:s sektorer 20, varuhandel, och 23, privata tjänster. LU:s prognoser för dessa sektorer har beräknats med utgångspunkt i de resultat som framkommit för övriga tjänster i riksbankens studie.

Sveriges nettoutlandsskuld förutsätts öka i takt med bytesbalansun-

derskottens utveckling enligt LU:s två huvudaltemativ. Särskilda an-

taganden om tidsprofilen för underskottens utveckling under prognos-

har därvid

perioden gjorts. För åren 1980 och 1981 baseras beräkningar-

na på den prognos för bytesbalansutfallet dessa år som redovisades i regeringens sparplan hösten 1980. Mellan 1981 och 1985 har antagits en

linjär utveckling till det bytesbalansutfall 1985 som erhålls i resp. alter-

nativ. Vid

beräkningen av ränteutgiftema har den effektiva räntan, dvs.

räntesatsen med

hänsyn tagen till emissionsvillkor etc. för nyupptagna

och omsatta utlandslån 1979-1985, antagits uppgå till 10 96 i båda alternativen. Den genomsnittliga inflationstakten för OECD-området har förutsatts uppgå till 8,1 % per år 1979-1985

(jfr kapitel 2). Antagandet

om räntesatsen på denna upplåning svarar således mot ett avkastningskrav på 1,9 96 från långivamas sida under prognosperioden. Enligt de kalkyler som utförts med utgångspunkt i de angivna

förutsättningarna

uppgår utgifterna för råntor och till utlandet till 25 600

utdelningar milj. kr 1985 enligt alternativ 1 och 33 500 milj. kr enligt alternativ 2. Med de

gjorda kalkylema över intäktssidans utveckling svarar detta mot ett net-

to av räntor och

utdelningar på ca 19 000 milj. kr och ca 26 800 kr i

resp. alternativ.

och utrikeshandel 211

Bytesbalans

Vid beräkningen av u-landsbistândet har det nuvarande enprocentsmålet antagits ligga kvar 1985. I enlighet med det förslag som redovisats bruttonai regeringens sparplan hösten 1980 antas dock fortsättningsvis tionalinkomsten (BNI) utgöra bas för fastställandet av biståndsanslagen till skillnad biståndsramen anfrån som tidigare BNP. Den tillgängliga 1970-talet de faktiska uttas utnyttjas fullt. Tidigare under understeg betalningarna för biståndsverksamheten regelmässigt de belopp som sattes av för detta ändamål. till enskilda länder och Inga biståndskrediter internationella biståndsorgan antas ges 1985. Enligt dessa förutsätt-

ningar kommer biståndsramen att uppgå till ca 7 800 milj. kr 1985 enligt alternativ 1 och 8 300 milj. kr enligt alternativ 2.

Underskottet i betalningarna för licenser, røyalties och patent har ökat snabbt under 1970-talet. Denna återspeglar den växande beutveckling av internationellt kunnande. Transaktionertydelsen utbyte av tekniskt na på detta område är emellertid mycket ofullständigt belysta i statistiken. Underskottet 1985, 400 kr enligt alternativ l

på denna post milj.

inom ramen för den

och 500 milj. kr enligt alternativ 2, har beräknats

särskilda transfereringsstudien. Under övriga transfereringar redovisas bl. a. försäkringspreposten u-landsbistånd till släktingar i mier, privat och privata transfereringar utlandet. På basis av analyser av utvecklingen för enskilda delposter har

beräknats ge ett underskott på ca 4 600 milj. kr

övriga transfereringar 1985 i båda alternativen. har i SCB:s hösten 1980 Korrigeringsposten på transfereringsbalansen reviderade åsatts värdet 3 896 kr 1979. Posten

nationalräkenskaper milj.

som inte fångas upp i den officiella statistiken. speglar transfereringar Korrigeringsposten har schablonmässigt antagits öka med 10 % per år 1979-1985 i nominella tenner i båda alternativen. Sammantaget innebär beräkningarna att underskottet på transfereökar från 4 81 l kr 1979 till ca 24 500 kr i alter-

ringsbalansen milj. milj. nativ 1 och 33 000 milj. kr i alternativ 2. Kalkylema över transferering-

amas utveckling 1979-1985 sammanfattas i tabell 4.9 nedan.

Tabell 4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 Milj. kr, löpande priser

1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2

Löner m. m. -36 23 182 300 300 85 -64 -3 378 -18 900 -26 800 Räntor och utdelningar Licenser, royalties, -149 -337 -390 -400 -500 patent l Sådana krediter skall i U-landsbistånd (exkl.

Korrigeringspost redovisas emellertid så- Summa dana krediter under ka- -448 -447 -4 811 -24 S00 -33 000 transfereringar pitalbalansen och de på- Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepar- verkar således inte bytementet. tesbalansen.

5 av konsumtion och

Utvecklingen privat andra välfärdsaspekter

5.1 Den totala konsumtionens sammansättning och

utveckling

Ett samhälles materiella välfärd brukar mätas i termer av invånarnas dvs. konsumtionen av varor och I vårt

konsumtionsstandard, tjänster.

konsumtion i sin tur indelas i två huvudgmpper. Den land kan denna som förmedlas via det ordinarie markena utgörs av den konsumtion och där varor och betalas till rådande marknads-

nadssystemet tjänster del benämns och utgjorde 64 % av den

priser. Denna privat konsumtion totala konsumtionen 1979. Den andra delen utgörs av offentlig konsumtion och består nästan enbart av Produktionen av dessa finansieras huvudsakli-

tjänster. tjänster och sker i offentlig regi. Vid själva konsumtions-

gen med skattemedel tillfället och i stauttas ingen eller mycket låg avgift av konsumenterna

tistiken värdet av den offentliga konsumtionen med produk-

uppskattas

tionskostnaderna exkl. dessa avgiftsintäkter.

är till sin karaktär kollektiva nyttig-

En del av de offentliga tjänsterna

heter och torde endast undantagsvis kunna marknadsföras på vanligt

sätt, t. ex. försvar, vägväsen och polisväsende. I dag utgörs emellertid av som till sin natur är privata nyttigheter, vilket bemerparten tjänster

att konsumenternas efterfrågan på dem i allt väsentligt styrs av tyder

samma faktorer. som styr efterfrågan på de varor och tjänster vilka ingår

i den privata konsumtionen. Det betyder bl. a. att priset spelar en väblir. Eftersom det pris som vid konsentlig roll för hur stor efterfrågan

sumtionen betalas för de offentliga tjänsterna som regel är noll eller näs-

tan noll blir också den manifesterade efterfrågan stor och i princip obe-

roende av de enskilda konsumenternas disponibla inkomst och övriga

behov. Detta oberoende har ett av de motiven för

utgjort grundläggande i det offentliga tjänsteutbudet. Genom po-

att en rad tjänster inlemmats

litiska beslut har konsumentpriserna för dessa nyttigheter satts i närhe-

ten av noll samtidigt som det offentliga åtagit sig att svara för utbudet.

har den manifesterade efterfrågan skjutit i höjden och myn- Självfallet

har haft svårt att öka utbudet i samma takt. digheterna drivkrafter bakom av den offentliga kon- Dessa starka expansionen mellan utveckling-

sumtionen är viktiga att ha i minnet vid en jämförelse

Under en av denna och tillväxten i den privata konsumtionsstandarden. 1960-talet växte den totala konsumtionsvolymen per capita med i ge-

214 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

nomsnitt 4,3 98 per år. Tillväxten av den offentliga konsumtionen per cavar nästan pita samtidigt 5 % per år medan den privata konsumtionen per capita ökade med något under 3 96 per år. Under l970-talet har den genomsnittliga tillväxten i total konsumtion per capita varit 2,4 96 per år medan den konsumtionsdelen har växt med offentliga 3 % per år och den privata konsumtionsdelen med aceentuerad 1,7 % per år. Speciellt har skillnaden i privat och offentlig konsumtionstillväxt varit under sista hälften av 1970-talet. Medan, den totala konsumtionen fortper capita satte att växa i ungefär samma takt som under decenniets första hälftca 2,5 % per år - sjönk tillväxten av den privata konsumtionen per capita till 1,3 % per år. Den offentliga konsumtionen per capita växte samtidigt med 3,5 % per år. I det av konsumtionsut-

följande ges en mer detaljerad beskrivning

vecklingen. Föreliggande kapitel koncentreras till den privata konsumtionen. Dessutom behandlas en del andra som inte låvälfärdsaspekter, ter sig mätas i gängse konsumtionstermer. Den offentliga konsumtio-

nens utveckling behandlas i det därpå följande kapitlet om den offentli-

ga sektorns produktion och resursförbrukning.

5.2 Den privata konsumtionens

utveckling

5.2.1 Bakgrund

Mellan 1965 och 1979 uppgick volymtillväxten i den privata konsumtionen till i genomsnitt 2,4 % per år. Trenden var dock vilket avtagande, av tabell 5.1. Under framgår de tre perioderna 1965-1970, 1970-1974 och 1974-1979 var tillväxttakten i genomsnitt 3,0, 2,5 respektive 1,6 % per år. Konsumtionens fördelning på olika förändras kontinuervarugrupper ligt. Under den senaste femårsperioden har den snabbast växande varugruppen varit fritidsartiklar, såsom radio- och TV-apparater, cyklar, Sportartiklar, leksaker, fritidsbåtar och liknande. Tillväxttakten för den- ,na varugrupp uppgick till inte mindre än 8,4 96 per år mellan 1965 och 1979. Andra varugrupper med snabb tillväxt under samma var period möbler och s. k. kulturella dvs. radio- och TV-licenser, under-

tjänster,

hållning samt lotterier, tips och liknande. Konsumtionen av ha-

tjänster

de däremot överlag en svag tillväxt. En stor del av de förändringar i konsumtionsmönstret, som den ovan beskrivna utvecklingen ger uttryck för, kan förklaras av inkomst- och

prisförändringar. Den låga inkomstelasticiteten för livsmedel förklarar

sålunda nästan helt den svaga för dessa varor. Den

volymutvecklingen snabba inkomstutvecklingen under 1960-talet och delar av l970-talet möjliggjorde däremot på grund av höga inkomstelasticiteter en snabb

tillväxt av varor som t. ex. kläder, möbler och fritidsartiklar. För andra varugrupper har förändringar i relativpriset spelat en mer avgörande roll. Huvuddelen

av den svaga tillväxten i konsumtionen av tjänster för-

klaras dels av att relativpriset stigit snabbt, dels av att blivit

tjänster dy-

rare i förhållande till annan konsumtion. Det omvända förhållandet, dvs. snabb tillväxt av för bekläd-

på grund sjunkande relativpris, gäller

nadsvaror och vissa varaktiga varor.

av konsumtion och andra välfärdsaspekter 215 Utveckling privat

Tabell 5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugruppema 1965-1985

1975 års priser

Milj. kr Andel Årlig procentuell förändring

979 P°°°“ 1965- 197m 1974- 1979-1985

1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

Livsmedel 30 638 19 1,4 0,5 1,6 0,5 1,1

l 1 792 7 4,1 1,7 -0,2 0,1 0,9 Drycker och tobak Beklädnadsartiklar 14 316 9 1,8 4,2 3,9 1,2 1,9

Kulturella 8 298 5 6,7 3,6 2,9 3,0 varor och tjänster 4,1 4 648 3 -3,9 -0,9 0,0 -0,4 0,5 Hygien och sjukvård 37 935 23 3,5 2,6 2,7 1,8 1,8 Bostadstjänster 19 138 12 2,7 3,0 1,2 -1,4 0,3 Transporter

Vid sidan av inkomst- och prisförändringar har självfallet också andra

faktorer haft stor betydelse för förändringarna i konsumtionsmönstret. kan nämnas mellanölets införande, in- Som exempel på sådana faktorer förandet av bilar, utbyggnaden av TV-nätet och av kontrollbesiktningen introduktionen av färg-TV. Bostadskonsumtionen har till övervägande

delen bestämts av hyresregleringen och bostadsbyggandets omfattning. Den har med andra ord mer bestämts av utbudet än av efterfrågan.

5.2.2 Prognosmetod och varugruppsindelning

har utförts i två Prognoserna över den privata konsumtionens utveckling

steg. I det första steget har undersökts hur den totala privata konsumtio-

nen fördelas på tio huvudgrupper. I ett andra steg har sedan studerats

hur fördelningen sker inom respektive huvudgrupp. som Analysen har genomförts med ett ekonometriskt modellsystem, med övriga delar av LU:s modellsystem. De använda modelintegrerats lerna ur konsumtionsteorin. Detta är efterfrågemodeller vilka härletts

innebär att konsumtionsutvecklingen förklaras med hjälp av inkomst- För en redogörelse av

det linjära utgiftssysteoch prisförändringar. Genom att utgå från utgifter per capita har hänmet se C. J. Dahlman syn även tagits till befolkningsutvecklingen. och A. Klevmarken, För prognosen över konsumtionen i de tio huvudgruppema har an- Den privata konsumtiovänts ett s. k. med vaneberoendeJ Inom de tio hu- nen 1931-1975. Indu-

linjärt utgiftssystem

striens Utredningsinstivudgruppema har i de flesta fall speciellt estimerade efterfrågefunktiotut. Stockholm 1971.

ner utnyttjats? Den använda varugruppsindelningen återges i tabell 5.2.

2 För en närmare be-

skrivning av modellsyden konsumtionen stemet se L. Flood och

5.2.3 Prognosen för privata

A. Klevmarken. Pro- Den allmänt i alternativ 1, där kon- gnosmodeller för försvaga konsumtionsutvecklingen att den delning av den totala

sumtionsökningen begränsas till 0,6 % per år, innebär tjänstedo-

även varu- privata konsumtionen minerade övrigvarugruppen får en negativ tillväxt liksom på 65 varugrupper. Sta-

möbler samt hygien och sjukvård. De mest ex- tistiska institutionen,

gruppema transporter, pansiva grupperna i detta alternativ blir fritidsartiklar samt kulturella Göteborgs universitet.

varor och Göteborg 1980.

tjänster.

216 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

Tabell 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgmpps- och delgruppsnivá i LU-modellen

Huvudgrupp Delgruppcr Huvudgrupp Delgrupper NR-kod Innehåll NR-kod Innehåll 1 Livsmedel l 1 100 Bröd och andra spann- 7 Transporter 61 100 Nyinköp av bilar målsprodukter 61200 Övriga transportmedel

1 1500 Oljor och fetter skola, bilbesiktning 1 1600 Frukt och grönsaker 63000 Köpta transporttjänster l 1700 och andra mi

?omm

8 Fritids- 71 100 Radio, TV och grammofoner ruktcr . . . l 1800 artiklar 71200 Socker

FOÅOgTÃfISK

utrustning, båtar

1 1910 Kaffe. te och kakao Vamlmga

l 1920 m m ?Ãüâårifkfâfmi

Konfektyrcr 71300 Andra icke varaktiga 2 Drycker och 12000 Alkoholfria drycker fritidsartiklar

tobak 13000 71400 Alkoholhaltiga drycker Reparation, drift och under- 14000 Tobak hall av fritidsartiklar

3 Beklädnads- 21 100 Beklädnadsartiklar andra 9 Möbler och 41 100 Möbler, varor för fast monteartiklar än skodon heminring, mattor och andra golvbe- 21200 Reparation av beklädnadsrednings- läggningsmaterial artiklar andra än skodon artiklar 42100 Hushånstextiüer och andra 22100 skodm _ inredningsartiklar 22200 RePar 3110 aV skodon 43100 Spisar, kaminer, kylskåp.

4 Kulturella 72000 Kulturella °°h liknande

tjänster (foto- tvflnmasklnef

varor och service. radio- och TV- husháns

tänster J licenser. lotterier. spel. nven _Smrretvêgaktlga ar? r

43200 av hushälls. underhållning Sport,

veterinärränster) :ljepârrâttjsn P

üåningar

73000 Böcker_ och 44100 bords- och hus-

Glasvaror,

tidskrirter

håtllsartiklar j h

l 00 fOl Privat

:lojlllaâäkmngsartiklar

5 Hygien och 81 100 Frisörarbeten. skönhets- _ vård etc_ 10 varor 45200

Sjukvård Övriga Hushållstjanster

gl 200 Kroppsvårdsartiklar och tjanster 46000 Arbetshjálp i hemmet

51000 Medicinska och farmaceu- 64000 P°st och

(de,

tiska produkter 82100 ur. ringar och

uveler,

52000 ádelsterlar Terapeutisk utrustning _ , 53000 82200 artiklar

Tjänster av läkare. Skö_ Andra personliga

terskor och liknande 82300 Skriv- och samt

ritartiklar

yrkesutövare kontorsmateriel

83100 Utgifter for restaurang- och 6 Bostads- 31000

Uppehållskostnaderi utlandet 32500 Ånga och i Sverige, netto

I det mer alternativ

konsumtionsexpansiva 2, där konsumtionsök-

ningen uppgår till 1,5 % per år, får alla huvudvarugrupper en positiv utveckling. Varugruppen transporter får dock en mycket svag eller närmast stagnerande utveckling. Fortfarande är fritidsartiklar samt kulturella varor och

tjänster de mest expansiva varugrupperna.

och andra 217

Utveckling av privat konsumtion välfärdsaspekter

Utvecklingen för olika varugrupper

Varugruppen livsmedel svarade 1979 för 19 % av den totala privata konsumtionen. Konsumtionsandelen för livsmedel var därmed den näst största - endast hade en större andel. Andelen har dock

bostadstjänster trendmässigt sjunkit sedan 1965, då den låg vid närmare 22 %.

består i LU:s beräkningssystem av 10 olika del- Livsmedelsgruppen Den största av dessa är köttvaror med nästan 24 % av hela grupper.

gruppens konsumtion 1979. Delgrupperna bröd, mjölk, ost och ägg samt

frukt och grönsaker svarade var och en för omkring 15 %.Konsumtionsandelen för kött minskade svagt under l960-talet. Efter 1973, då statliga subventioner infördes, ökade den åter för att sedan minska under de allra sista åren på l970-talet. Volymtillväxten för livsmedelskonsumtionen var svag under hela peri-

oden 1965-1979. Ökningstakten uppgick i genomsnitt till drygt 1 % per

år, vilket var betydligt lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Den snabbaste bland delgrupperna svarade konvolymtillväxten

fektyrer för. Även mjölk, ost och ägg hade en volymökning som låg över

genomsnittet för hela gruppen. Såväl inkomst- för livsmedelsvaror är relativt som priselasticiteten låg, vilket beror på att de flesta av dessa varor har karaktären av nödvändigkan ses som en förklaring till hetsvaror. Den låga inkomstelasticiteten för livsmedel tenderade att den svaga volymutvecklingen. Relativpriset

öka i av 1970-ta1et. Efter 1973 har dock relativpriset sjunkit på början grund av införandet av de ovan nämnda statliga prissubventionerna på

vissa baslivsmedel såsom kött och

mejerivaror.

Mot av bl. a. den angivna inkomstelasticiteten beräknas bakgrund prognosperiodens konsumtionstillväxt i varugruppen bli relativt svag. I alternativ l förutses sålunda konsumtionsvolymen öka med 0,5 % per år mellan 1979 och 1985, medan den i alternativ 2 förutses öka med l,l % är. Bland med en relativt stark konsumtionstillväxt per delgrupper

märks konfektyrer, och fisk, men även mjölk, ost och ägg, kött samt

frukt och grönsaker får en tillväxt som är snabbare än genomsnittet i gruppen. Däremo. minskar konsumtionsvolymen för socker, oljor och fetter samt bröd. Detta utvecklingsmönster gäller för båda alternativen.

Konsumtionen av drycker och tobak utgjorde ca 7 % av den totala

konsumtionen 1979. Den största delgruppen är alkohol, vars andel av konsumtion 53 % år 1965 till omkring 58 % i gruppens steg från omkring slutet av l970-ta1et. Motsvarande andel för tobak däremot under

sjönk

samma period från omkring 36 % till omkring 33 %. Volymtillväxten för drycker och tobak uppgick i genomsnitt under

1965-1979 till 1.9 96 per år. Ökningen var snabbast under

tidsperioden andra hälften av 1960-talet då den uppgick till i genomsnitt 4,1 96 per år mot endast 0,6 % per år under l970-talet. Varugruppens relativpris, vilket huvudsakligen bestäms av den statlivar i det närmaste konstant under perioden ga skattepolitiken,

1965-1979. För tobak fanns dock en tendens till sjunkande relativpriser

under senare delen av l970-talet. Att döma av de skattade elasticiteterna och tobaksvaror vara relativt okänslig för tycks efterfrågan på alkoholprisförändringar. Inkomstelasticiteterna tyder emellertid på att alkohol-

218 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

konsumtionen är mycket känslig för inkomstförändringar, medan däremot tobakskonsumtionen är förhållandevis okänslig härför. Den svaga

inkomstutvecklingen under 1970-talet skulle därmed kunna vara en för-

klaring till den svaga volymutvecklingen i alkoholkonsumtionen. När det gäller tobakskonsumtionens svaga utveckling torde andra faktorer såsom ökad upplysning och den därav ökade insikten om rökningens skadeverkningar ha spelat en avgörande roll. Fram till 1985 förutses relativpriset stiga för de varor som ingår i gruppen. Detta gäller i båda prognosaltemativen. Konsumtionstillväxten blir på grund härav och på grund av den svaga inkomstutvecklingen mycket låg i alternativ 1, 0,1 95 per år i genomsnitt 1979-1985. I alternativ 2 beräknas tillväxttakten uppgå till 0,9 % per år under prognosperioden. I alternativ l beräknas alkoholkonsumtionen öka med 0,5 % per år mellan 1979 och 1985, medan den i det mer inkomstexpansiva alternativ 2 beräknas öka med närmare 2 96 per år. Tobakskonsumtionen beräknas minska med 0,7 96 per år i båda alternativen. Beklädnaøisartiklar svarade 1979_ för ca 9 % av den totala privata kon-

sumtionen. Vid början av 1970-talet låg andelen omkring 8 96. Den

största delgruppen är kläder och tyger, som 1979 svarade för drygt 80 96 av konsumtionen i gruppen. Resten föll i huvudsak på konsumtionen av skor. Volymtillväxten för hela varugruppen låg över genomsnittet för den totala konsumtionen under perioden 1965-1979. Mellan 1965 och 1970 var dock volymtillvåxten för beklädnadsvaror och skor lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Det var således under 1970-talet och i synnerhet under dess andra hälft - som konsumtionen i varugruppen ökade speciellt snabbt. Mellan 1974 och 1979, då den totala konsumtionen ökade med 1,6 % per år, ökade konsumtionen av beklädnads-

varor och skor med nästan 4 % per år. Ökningstakten har genomgående

varit något högre för beklädnadsartiklar än för skor. Prisutvecklingen torde förklara en stor del av den snabba volymutvecklingen under 1970-talet. Relativpriset för varugruppen var under he-

la tidsperioden 1965-1979 starkt sjunkande. Detta torde i sin tur kunna

förklaras med den snabbt växande lågprisimporten. Eftersom priskäns-

ligheten för de varor som ingår i denna grupp är ganska stor, får sjun-

kande relativpriser ett förhållandevis kraftigt genomslag i volymtillväxten. Inkomstelasticiteten för varugruppen är dessutom mycket stor, vilket torde förklara den förhållandevis vid 1970svaga volymutvecklingen

talets början, då inkomstutvecklingen var svag. Den snabba inkomst-

utvecklingen omkring mitten av 1970-talet resulterade på motsvarande

sätt i en mycket snabb konsumtionsutveckling för denna varugrupp.

Den historiska trenden med antas fortsätta un-

sjunkande relativpris

der prognosperioden. Beklädnadsartiklar och skor kommer härigenom

trots en svag inkomstutveckling - att få en snabbare volymutveckling än

genomsnittet för den totala konsumtionen. Tillväxttakten beräknas uppgå till 1,2 % per år i alternativ l och 1,9 96 per år i alternativ 2. Konsumtionen av beklädnadsvaror ökar i de två alternativen med 1,7 respektive 2,4 % per år. Konsumtionen av skor minskar däremot i alternativ l med 1,3 % per år och med 0,5 % per år i alternativ 2.

av konsumtion och andra välfärdsaspekter 219 Utveckling privat

kulturella varor och tjänster, vilken svarade för Konsumtionsgruppen drygt 5 % av den totala konsumtionen 1979, består av tre delgrupper. Den största av dessa är kulturella till vilken räknas fotoservice,

tjänster,

radio- och TV-licenser, lotterier, tips, underhållning och sport. Omkring 60 98 av de totala konsumtionsutgifterna i gruppen hänfördes 1979 till denna delgrupp. Den andra delgruppen - böcker, tidningar och tidskrifter - svarade samma år för drygt 35 % av gruppens totala konsumtion. - utbild-

Resterande del hänförde sig till den tredje delgruppen privat

ning. för varugruppen som helhet var snabb från 1965 till Volymtillväxten

1979 - 4,6 lö per år jämfört med endast 2,4 96 per år för den totala kon-

sumtionen. Tillväxten var ännu snabbare under perioden 1970-1974, då tillväxten hade delökningstakten låg på 6,7 % per år. Den snabbaste

gruppen kulturella som under denna period ökade med 13,3 % tjänster,

och tidskrifter hade däremot en per år. Delgruppen böcker, tidningar endast 1,5 96 per år i genomsnitt 1965-1979. mycket svag tillväxttakt, Under 1970-talets senare hälft minskade konsumtionsvolymen för denna delgrupp.

Hela gruppen karakteriseras av mycket låga inkomst- och priselastici-

teter. Relativpriset för gruppen steg trendmässigt fram till 1972, men vi-

sade därefter en fallande trend. Denna prisutveckling har uppstått på

grund av ökande statliga subventioner till såväl tidnings- och bokutgiv-

ningen som en del av underhållningsverksamheten. Prisutvecklingen sy-

utveckling. Innes dock ha spelat en liten roll för konsumtionsvolymens

te heller inkomstutvecklingen torde på något avgörande sätt ha påverkat

Den ökade fritiden har däremot sannolikt varit en volymutvecklingen. viktig orsak till den snabba utvecklingen i denna varugrupp. Den historiskt sett snabba tillväxten i gruppen förutses fortsätta under den närmaste Visserligen tillväxttakten

femårsperioden. sjunker

men sett i relation till den

jämfört med utvecklingen under 1970-talet,

totala konsumtionstillväxten är denna varugrupp en av de mest expansiva. I både alternativ l och 2 förutses en tillväxttakt på omkring 3 % per år. Den största - kulturella - beräknas öka med

delgruppen tjänster

i båda alternativen, medan delgruppen drygt 3,0 % per år 1979-1985 böcker och tidningar beräknas öka med 2,5 % per år i båda alternativen.

Till gruppen hygien och sjukvård räknas frisörarbeten, kroppsvårds-

samt Konsum-

artiklar, läkemedel, terapeutisk utrustning läkartjänster.

tionsandelen för denna grupp låg 1979 på knappt 3 96. Den största delgruppen är kroppsvårdsartiklar, vilka 1979 svarade för knappt 35 % av Den näst största - läden totala konsumtionen i gruppen. delgruppen

kartjänster - svarade för omkring 23 %. Konsumtionen av varor och tjänster i gruppen hygien och sjukvård

minskade i volym mellan 1965 och 1979 med 1,7 96 per år. Delgrupperna

f risörarbeten, läkemedel och läkartjänster har samtliga haft en volymunder denna period. Delgrupperna läkemedel och läkartjäns-

minskning ter består till stor del av konsumtion som subventioneras via försäk- Under 1970-talet har ett flertal reformer genomförts inringskassoma. om områdena läkemedel och tandvård. Dessa reformer har

sjukvård,

haft stor betydelse för volymutvecklingen i de berörda delgruppema.

220 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

Tandvårdsreformens genomförande 1975 innebar exempelvis att konsumtionen 1974 - året före reformen - minskade mycket kraftigt i del-

gruppen läkartjänster för att under 1975 och 1976 i stället öka mycket

snabbt.

Relativpriset för gruppen som helhet ökade fram till början av 1970talet, men har därefter uppvisat en sjunkande trend. För frisörarbeten

ökade relativpriset kraftigt under hela perioden, medan relativpriset för

läkartjänster efter att ha ökat på 1960-talet och i början av 1970-talet

stabiliserades under andra hälften av l970-talet, bl. a. beroende på de ovan nämnda prissubventionerna. Efterfrågans känslighet för inkomstförändringar är förhållandevis liten. Konsumtionsutvecklingen i varugruppen som helhet beräknas i båda alternativen stagnera under prognosperioden. l alternativ l förutses en fortsatt uppgång i relativpriset, vilket resulterar i en svagt negativ volymtillväxt. I alternativ 2 beräknas relativpriset vara oförändrat med en som De subventionerade -

svagt positiv utveckling följd. delgrupperna läkemedel och läkartjänster - beräknas minska med drygt 2 95 per år

mellan 1979 och 1985 i alternativ l och med drygt 1 % per åri alternativ 2. För bostadstjänsterna ökade konsumtionsandelen från 21 % år 1965 till 23 70 år 1979. Under slutet av 1970-talet ökade andelen snabbare än tidigare. Dessa andelsökningar förklaras huvudsakligen av att bostadstjänster är en s. k. nödvändighetsvara. När inkomstutvecklingen stagnerar eller såsom skett under slutet av 1970-talet tenderar andelen

sjunker

att öka. Den största delgruppen är hyror inkl. vattenavgifter med omkring 82 96 av den totala konsumtionen i gruppen. För delgruppen elav-

gifter låg andelen 1979 vid omkring 9 % och för eldningsoljor vid om-

kring 6 %. Volymtillväxten för hela gruppen uppgick till omkring 3 % per år un-

der perioden 1965-l979. Konsumtionen av bostadstjänster har således

växt snabbare än den totala konsumtionen. Tillväxttakten i delgruppen bostad inkl. vattenavgifter låg betydligt under genomsnittet i gruppen. Den delgrupp som växt snabbast är elavgifter, för vilken tillväxttakten mellan 1965 och 1979 låg på drygt 8 % per år. Konsumtionen av eld-

ningsoljor ökade fram till 1973, men har därefter sjunkit med i genomsnitt 5,2 % per år till följd av kraftiga relativprisökningar.

Relativpriset för under perioden 1965-1979

bostadstjänster uppvisade

en svagt stigande trend. Under slutet av 1970-talet har dock relativpriset varit i stort sett konstant. En viktig orsak till den senare utvecklingen torde vara det nya bostadsfinansieringssystem som infördes 1975. Genom räntesubventioner och bostadsbidrag har de under slutet av 1970talet snabbt stigande byggnadskostnaderna förhindrats att helt slå igenom på hyrorna. Relativpriset för både el och för under 1960-

olja sjönk kontinuerligt

talet och av l970-talet. Från och med 1974 har dock relativpriser-

början na för båda dessa nyttigheter stigit. För oljans del steg relativpriserna

språngartat på grund av särskilt kraftiga åren 1974 och 1979.

höjningar

Dessa har lett till en substitution av med

relativprisförskjutningar olja

el, vilket återspeglas i den snabbare tillväxttakten för elkonsumtionen.

konsumtion och andra välfärdsaspekter 221

Utveckling av privat

Tillväxten för hela gruppen bostadstjänster förutses under prognospe-

rioden öka med 1,8 % per år i båda alternativen. Även i fortsättningen beräknas således konsumtionen av växa snabbare än den

bostadstjänster

totala konsumtionen. Inom gruppen, som är den volymmässigt största av huvudgruppema, finns emellertid delgrupper med mycket varierande utveckling. För delgruppen bostad inkl. vatten beräknas tillväxttakten uppgå till omkring 2,3 % per år i alternativ 1 och till omkring 2,1 % per

år i alternativ 2. Den substitution av olja med el som ägt rum under se-

nare delen av 1970-talet när det gäller bostadsuppvärmning kommer att fortsätta i ökande takt under första delen av 1980-talet. För förutses

olja

en volymminskning med mellan 6 och 7 % per år i båda alternativen, medan elkonsumtionen förväntas öka med omkring 2,5 % per år i alternativ 1 och med omkring 1 % per åri alternativ 2. En stor del av förändringarna i efterfrågan på för-

bostadstjänster klaras av befolkningsutvecklingen samt åldersförskjutningar. Den

dämpning av bostadsefterfrågans tillväxt som förutses skall ses mot bakgrund av att befolkningsökningcn blir väsentligt lägre under 1980-talet än under 1970-talet (för en närmare diskussion av bostadssektorns utveckling hänvisas till avsnitt 8.7). Varugruppen transporter svarade för 12 96 av den totala konsumtionen 1979. Den största delgruppen är hushållens inköp av nya bilar. Vid mitten av 1960-talet dessa ca 37 % av hela gruppens konsumtion.

utgjorde

Under 1970-talet låg denna andel omkring 30 96 med vissa variationer under enskilda år. År 1979 den dock kraftigt till knappt 23 %.

sjönk

Åven andelen för under

köpta transporttjänster sjönk trendmässigt 1960- och l970-talen. År 1979 låg andelen för köpta transporttjänster

vid omkring 20 % av hela gruppens konsumtion. En delgrupp, för vilken konsumtionsandelen ökat kraftigt, är drivmedel. Vid mitten av 1960-talet låg denna andel vid omkring 15 % och vid slutet av 1970 vid omkring 23 %. Delgruppen reservdelar och tillbehör var 1979 ungefär lika stor som delgruppen drivmedel. för transporter låg i genomsnitt Volymtillväxten varugruppen 1965-1979 på 2,2 % per år, vilket var något lägre än för den totala konsumtionen. Under 1960-talet var tillväxten mycket snabb under vissa enskilda år - upp mot 10-11 % per år - men också negativ under två år, nämligen under 1966 och 1967. Detta berodde på bilbesiktningens införande 1965. Före bilbesiktningens införande hade de äldsta delarna av bilbeståndet ersatts varefter bilbeståndet under några år inte behövde förnyas i lika snabb takt som normalt. Under 1970-talet har ökningstakten minskat. Mellan 1974 och 1979 uppgick den till 1,2 % per år. Relativpriset för hela varugruppen var i stort sett oförändrat mellan 1965 och 1979. En svag tendens till en ökning i relativpriset kan dock iakttas under de allra sista åren på 1970-talet. Den delgrupp för vilken relativpriset ökat snabbast är reservdelar, medan relativpriset för såväl nyinköpta bilar som för drivmedel ökat långsamt. I alternativ 1 beräknas den uppgång i relativpriset som kunde iakttas mot slutet av 1970-talet fortsätta, medan relativpriset i alternativ 2 be-

döms vara i stort sett oförändrat. Delvis som ett resultat härav sjunker

konsumtionsvolymen mellan 1979 och 1985 med drygt 1 % per åri alternativ 1, medan den i alternativ 2 stagnerar.

222 Utveckling av konsumtion och andra privat välfärdsaspekter

Prognosen för nyinköpen av bilar, den största av delgruppema, styrs i första hand av den förväntade inkomstutvecklingen. I alternativ 1 bedöms således hushållens bilinköp minska med 1,6 % per år, medan en volymökning på 1,4 96 per år förutses i alternativ 2. Vad dessa ökningstakter innebär för personbilbeståndets utveckling fram till 1985 är mera svårbedömt. Detta bestäms dels av antalet nyregistrerade bilar, dels av antalet skrotade och tillfälligt avregistrerade bilar. Utvecklingen av antalet nyregistrerade bilar bestäms inte enbart av de ovan nämnda volymutvecklingstaktema för inköpen av nya bilar. En relativt stor andel av 1 nybilsköpen görs av företagssektom och medräknas inte i den privata konsumtionen. Skrotningens omfattning varierar tidvis starkt beroende ; storlek och bilbeståndets Antalet 1 på bl. a. inköpens åldersfördelning. tillfälligt avregistrerade bilar har under senare delen av 1970-talet tende- 1 rat att öka, vilket bl. a. beror på att kostnaderna för användningen av bi- i len har ökat i relation till inkomsten samt på att bilhandeln fått allt stör-

i

re lager av begagnade bilar. Totalt sett- och med hänsyn tagen även till företagssektoms nybilsköp - kan dock antalet personbilar i trafik grovt i uppskattas till mellan 3,1 och 3,4 1985, vilket innebär en svag l

miljoner ökning från 1979 års nivå på omkring 3 miljoner bilar. 1 Konsumtionsandelen för Varugmppen fritidsartiklar ökade kraftigt

mellan 1965 och 1979 - från 2,5 96 till 5,7 96. l gruppen ingår en rad olika artiklar såsom radio- och TV-apparater, cyklar, mopeder, Sportartiklar,

leksaker, fotoutrustning och fritidsbåtar. På delgruppsnivå urskiljes två

större grupper av artiklar, nämligen radio- och TV-apparater samt grup- 1 fritidsbåtar t pen fotoartiklar, och andra varaktiga fritidsvaror. Den första av dessa delgrupper - radio- och TV-apparater - svarade 1965 för drygt 17 % av hela gruppens konsumtion. Fram till 1979 steg denna andel till drygt 26 %. Av ovanstående inses att volymtillväxten varit mycket snabb i denna varugrupp. Totalt sett ökade konsumtionen med 8,4 96 per år 1965-1979,

vilket kan jämföras med 2,4 96 per år för den totala konsumtionen. Ök-

ningstakten för radio- och TV-apparater uppgick till 11,7 96 per år. Från 1965 till 1974 låg ökningstakten för dessa varor på omkring 15 % per år. En starkt bidragande orsak till denna snabba utveckling är introduktionen av färg-TV. Konsumtionen är såväl inkomst- som priselastisk. En av förklaringarna till den starka konsumtionstillväxten under 1960- och 1970-ta1en torde således vara relativprisets utveckling. Under hela perioden 1965-1979

har en mycket kraftig relativprissänkning ägt rum. I genomsnitt uppgick

den till 2,7 % per år. För radio- och TV-apparater uppgick den till 7,4 % per år. Takten i relativprisets nedgång har dock avtagit under senare år. I både alternativ 1 och 2 beräknas den snabba relativprissänkningen under 1960- och 1970-talen fortsätta. Trots den svaga inkomstutvecklingen i alternativ 1 ökar konsumtionsvolymen med närmare 3 % per år mellan 1979 och 1985. Den snabbare inkomstutvecklingen i alternativ 2

möjliggör en volymtillväxt på närmare 4 % per år. Fritidsartiklar tillhör

därmed den mest expansiva konsumtionsvarugruppen. Detta gäller i ; speciellt hög grad i alternativ 2. Samtliga delgrupper beräknas i båda altemativen i få en positiv utveckling under prognosperioden. Den snab-

SOU l980z52 Utveckling av privat konsumtion och andra vâlfärdsaspekter 223

baste konsumtionstillväxten beräknas ske för radio- och TV-apparater, som i alternativ l ökar med över 5 % per år och i alternativ 2 med över 6 76 per år. _ Varugruppen möbler och heminredningsartiklar svarade under 1970-talet för mellan 7 och 8 % av den totala konsumtionen. Den största delgruppen var möbler med omkring 47 % av hela gruppens konsumtion. Volymtillväxten för gruppen som helhet var l965-l979 drygt 3 % per år. Tillväxttakten har haft en trend - mellan 1974 och 1979

sjunkande

uppgick den till endast 0,2 % per år. Konsumtionen i denna varugrupp är både pris- och inkomstelastisk.

Relativpriset sjönk under 1960-talet, men har under 1970-talet stigit.

Detta tillsammans med den svaga inkomstutvecklingen torde i hög grad ha bidragit till den svaga konsumtionsutvecklingen under 1970-talet. Även andra faktorer spelar dock en avgörande roll för volymutvecklingen i gruppen. Som exempel på sådana faktorer kan hushållsbildningen nämnas. Även i denna varugrupp spelar således pris- och inkomstutvecklingen under prognosperioden en avgörande roll för den prognostiserade volymutvecklingen. I alternativ l beräknas konsumtionsvolymen i varugruppen utveckla sig svagt negativt fram till 1985. De två dominerande delgrupperna - möbler och textilier - får en svagt positiv utveckling, medan s. k. vita varor (spisar, kylskåp m. m.) och husgerådsartiklar beräknas minska med drygt 3 96 per år. I alternativ 2 möjliggör däremot in-

komstutvecklingen en volymtillväxt på 1,5 % per år fram till 1985. För

möbler och textilier innebär detta en tillväxt på ca 2,5 96 per år, medan

minskningen för de övriga delgrupperna begränsas något i jämförelse

med alternativ l. Gruppen övriga varor och tjänster omfattar huvudsakligen olika typer

av tjänster. Bland de viktigaste är post- och teletjänster, hushållstjånster

av olika slag, hotell- och samt nettot av

restaurangtjänster turisttjänst-

strömmarna mellan Sverige och utlandet. Konsumtionsandelen i gruppen som helhet uppgick 1979 till 9,3 %. Den största andelen har res-

taurangtjänsterna svarat för. Andelen har dock varit sjunkande - från

34 % av gruppens totala konsumtion 1965 till 27 96 år 1979. För post-

och teletjänsterna ökade däremot andelen under samma period från 10 till 18 %. Turisttjänstema, netto, svarade 1972 för närmare 25 % av hela gruppens konsumtion, men hade 1979 sjunkit till knappt 20 %.

För perioden 1965-1979 har volymtillväxten i hela gruppen varit i genomsnitt 0,9 % per år. Under 1970-talet var volymutvecklingen i det närmaste konstant. De mest expansiva delgrupperna har varit post- och

teletjänster, samt turisttjänster med 5 resp. 4 % i årlig tillvåxttakt mellan

1965 och 1979. Relativpriset i gruppen har haft den snabbast stigande trenden bland alla huvudgrupper. Snabbast har priserna ökat för hus-

hållstjänster, vilka av denna anledning minskat mycket snabbt i volym -

med ca 5 % per år. I alternativ l minskar konsumtionsvolymen i gruppen med 2 % per år

under prognosperioden. Detta beror främst på att nettot av turisttjänst-

strömmama mellan Sverige och utlandet minskar kraftigt. Dessa förändringar är ett resultat av att kostnadsrelationen mellan Sverige och ut-

224 av konsumtion och andra

Utveckling privat välfärdsaspekter

landet utvecklas gynnsamt sett ur svensk synvinkel, vilket leder till att svenska turistutgifter i utlandet minskar samtidigt som utländska turistutgifter i Sverige ökar. Detta får i sin tur effekter på konsumtionsutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, som i detta alternativ ökar efter att under hela 1970-talet ha minskat. Andra såsom t. ex. fi-

tjänster nansiella tjänster och hushållstjänster minskar däremot- dock inte post-

och teletjänster som ökar med närmare 3 % per år. 4 I alternativ 2 ökar konsumtionsvolymen för övrigvarugruppen med drygt l % per år 1979-1985. Nettot av turisttjänstströmmama ökar i detta alternativ, vilket innebär att svenskarnas turistutgifter i utlandet expanderar samtidigt som en ökad turism i Sverige uteblir. Förklaringen återfinns liksom i alternativ l huvudsakligen i utvecklingen av kostnadsrelationen mellan Sverige och utlandet, vilken för svensk del utvecklas 1 ofördelaktigt i detta alternativ. Konsumtionsutvecklingen i hotell- och j

restaurangbranschen minskar delvis som en följd av detta. I övrigt är i

mönstret i stort sett detsamma som i alternativ l. j i 1 i

5.3 Andra välfärdsaspekter l

l I detta avsnitt studeras fördelningen av den privata konsumtionen på olika grupper i samhället liksom fördelningen av de resurser som gör denna konsumtion inkomster och förmögenheter. Dessutom stu-

möjlig:

deras hur icke-materiella är fördelade melnågra välfärdskomponenter olika och lan personer av olika kön, olika åldersgrupper, hushållstyper olika socioekonomiska Framställningen baseras i huvudsak på grupper. en redogörelse för inkomst- och välfärdsfördelningen, som publiceras som bilaga till LU 80.

Den konsumtionsstandardens fördelning privata

Hur fördelar av hushåll beden privata konsumtionen sig på olika typer

lyses i SCB:s hushållsbudgetundersökningar. Den senaste genomfördes

1978. Därav kan bl. a. utläsas att konsumtionen nära samvarierar med antalet i hushållet. Detta framgår i övre delen av tabell 5.3. personer Konsumtionen sålunda ett betydligt möns-

per person uppvisar jämnare

ter än konsumtionen för olika hushållstyper. Likväl är konper hushåll sumtionen i hushåll med barn under 18 år klart lägre i geper person nomsnitt än konsumtionen i barnlösa hushåll. Detta gäller såväl om hushållsföreståndaren är ensamstående som om denne är samboende. Vidare är konsumtionen bland de barnlösa hushållen mindre för per person samboende än för ensamstående. I den sistnämnda kategorin har männen genomsnittligt större konsumtion än kvinnorna. Skillnaden var 1978 5

drygt 4 000 kr. g

Också vid en mellan olika socioekonomiska grupper fram-

jämförelse står den konsumtionen per person som jämnt fördelad, ,i

, Inkomst_ och välfä 1_ds_ genomsnittliga *

vilket framgår av nedre delen av tabell 5.3. Endast gruppen tjänsteman-

fördelning. Bilaga [in Inom den- LU 80. Publiceras i bör- nahushåll har högre konsumtion per person än genomsnittet. vara större än inom socioja” al 1981- na kategori torde också spridningen övriga

och andra 225

Utveckling av privat konsumtion välfärdsaspekter

Tabell 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1978

Tjänstemän

Övriga ej förvärvsarbetande Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang personer med gemensam bostad och gemensamt kosthåll. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1978.

ekonomiska Lantbrukarhushållens konsumtion registreras som grupper. låg, till stor del beroende på låga kostnader för bostad, energi, transpor-

ter m. m. samt på att inte all konsumtion inom självhushållets ram ingår

i statistiken. En dominerande del av hushållens konsumtionsutgif ter hänför sig till bostadskonsumtionen. Bostadsstandarden har också förbättrats kraftigt under efterkrigstiden. År 1975 bodde drygt 50 % av den vuxna befolkningen (16-74 år) i småhus. Denna andel torde sedan dess ha ökat. Småhusboendet var mest omfattande i åldrarna 35-44 år (ca 60 96) och var särskilt vanligt bland de samboende med 2 eller flera barn (ca 70 %). Bland ensamstående var andelen mindre än 25 %. Från 1945 till 1975 ökade med 25 %. Genom den den genomsnittliga lägenhetsstorleken ökade lägenhetsstorleken har andelen trångbodda minskat kraftigt och 10 %. Samboende är mest trångbodda, me-

låg 1975 under barnfamiljer

dan samboende utan barn samt ensamstående, såväl med som utan är trångbodda. med att bobarn, i mycket liten utsträckning Samtidigt städerna blivit större har också förbättrats. I mit-

utrustningsstandarden

ten av 1970-talet bodde ca 95 96 av den vuxna befolkningen i åldern 16-74 år i en modern bostad. Därmed menas bostad med vattenledning och avlopp i lägenheten, centralvärme, WC samt eget bad eller dusch- År 1960 var motsvarande 1 Med trångboddhet avrum. andel knappt 60 %. Endast ca 18 % hade ses att bostaden bebos dock 1975 tillgång till fullständig extrautrustning i form av diskmaskin, av mer än 2 personer per tvättmaskin och frys. rum, kök och vardags- Under LU:s kan den historiskt noterade rum oråknade.

prognosperiod utjämningen

226 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

av boendestandarden förutses fortsätta. Snabbast kan detta förväntas ske i alternativ 1, där nyproduktionen av bostäder är högre än i alterna-

tiv 2. I båda utvecklingsalternativen ökar ombyggnadsinvesteringarna

snabbare än tidigare, vilket märkbart torde boendestandarden i det

höja

redan befintliga bostadsbeståndet.

Inkomst- och

förmögenhetsfördelning

1 Ett hushålls i

konsumtionsmöjligheter avgörs främst av hushållets löpan-

de inkomster. är därför Inkomstfördelningen av stor betydelse för kon-

sumtionsfördelningen. Innehav av förmögenhet ger därtill potentiella möjligheter till konsumtion.

1 De resurser som kan användas för konsumtion vid oförändrad för- i mögenhet utgörs av den disponibla inkomsten. En översikt över inkomsternas storlek och fördelning på olika inkomstslag 1977 ges i tabell 5.4. Ett vanligt sammanfattande mått på inkomstskillnadernas storlek är den 1 maximala

i

utjämningsprocenten. Denna anger hur stor procentuell del

av hela inkomstsumman som måste omfördelas från de hushåll som har i inkomster över medelinkomsten till dem som har inkomster under medelinkomsten för att alla skall få lika inkomst. Under perioden 1975-1977 var den maximala

utjämningsprocenten tämligen oförändrad

för de disponibla inkomsterna bland hushållen i Sverige, ca 24 %. Uppgifter för senare år än 1977 saknas när detta skrivs. Som framgår av tabell 5.4 leder transfereringarna till en kraftig om-

fördelning i av de som utjämnande riktning konsumtionsmöjligheter ;

faktorinkomsterna skapar. För hushåll med faktorinkomster under i 30 000 kr ökar därmed

konsumtionsmöjligheterna kraftigt. Av ojämför-

å Tabell 5.4 Inkomststmktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977 l Genomsnitti 1 000-tal kronor

Inkomstklass, tkr

därav skatter 3,4 7,6 13,3 22,2 28,5 50,9 18,7

Disponibel inkomst 22,5 29,9 37,5 52,3 69,8 96,2 47,2 Procentuell fördelning av total

disponibel inkomst 12,7 8,5 12,5 22,3 13,7 30,3 100,0 Källa: SCB:s

inkomstfördelrxingsundersökning.

Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter 227

ligt störst betydelse är här den omfördelning som äger rum till pensionärshushållen. För hushåll med faktorinkomster över 30 000 kr medför transfereringarna antingen oförändrade eller minskade konsumtionsi och med ökande skatter. De flesta hushåll är, oberoende av

möjligheter

inkomstnivå, föremål för både positiva och negativa transfereringar. Hushåll utan barn har genomgående lägre disponibel inkomst än Detta av tabell 5.5 a. De disponibla inkomster-

barnfamiljerna. framgår

na är dock relativt jämnt fördelade mellan barnhushåll och barnlösa hushåll om man mäter per konsumtionsenhet, dvs. tar hänsyn till att konsumtionen hos två vuxna i ett hushåll är mindre än hos två vuxna ensamstående etc. Detta mått redovisas i tabell 5.5 b. Samboende har genomgående högre disponibel inkomst per hushåll än ensamstående. Även i detta avseende är fördelningen jämnare om man räknar per konsumtionsenhet, och de återstående inkomstskillnaderna beror främst på

olika antal förvärvsarbetande i resp. hushållstyp. Dock sjunker de sam-

boendes inkomst per konsumtionsenhet vid ökande antal barn, medan de ensamståendes är relativt opåverkad av bamantalet. Inkomststatistiken ger vid handen att företagarhushåll har lägre disponibel inkomst än löntagarhushåll. I synnerhet lantbrukarhushåll har låg disponibel inkomst. Det är dock sannolikt att inkomstuppgifterna för företagare och löntagare inte är i den nuvarande in-

jämförbara

komststatistiken. De beräknas utifrån alltför olika premisser. Förekomsten av förvärvsarbete har en avgörande betydelse för in-

komstfördelningen. Ökningen av de relativa AK-talen och utjämningen

mellan som beskrivits av

könen, i kapitel 3, har medfört en utjämning

inkomsterna. Innehavet av förvärvsarbete är därtill en viktig välfärdskomponent genom den personliga tillfredsställelse det kan ge. För LU:s prognosperiod förutses i båda utvecklingsaltemativen en

fortsatt utjämning av förvärvsfrekvenserna, vilket i sig talar för en fortsatt inkomstutjämning. Några avgörande förändringar i transfererings-

systemet, som skulle kunna motverka en sådan utveckling, förväntas inte heller. Däremot är det uppenbart att en utveckling enligt alternativ 2, med stor öppen arbetslöshet vid slutet av prognosperioden, även torde få ogynnsamma effekter på inkomst- och välfärdsfördelningen.

Innehav av förmögenhet är av betydelse för konsumtionsmöjlighetema

dels genom den avkastning som förmögenheten ger, dels genom de po-

tentiella konsumtionsmöjligheter som kan fås om kapitalet förbrukas.

Förmögenhetsfördelningen har därför betydelse för fördelningen av

konsumtionsmöjlighetema.

De svenska hushållen deklarerade i slutet av 1975 för tillgångar till ett

taxeringsvärde om sammanlagt ca 350 miljarder kr. Om fastigheterna

värderas till marknadspris i stället för taxeringsvärde och om hänsyn vidare tas till att vissa tillgångsslag är ofullständigt redovisade i deklara-

tionerna, ökar värdet av bruttoförmögenheterna till ca 570 miljarder kr.

Vid samma uppgick hushållens skulder till ca 150 kr

tidpunkt miljarder

och nettoförmögenheten, efter hänsyn till marknadsvärde och underdek-

laration, således till ca 420 miljarder kr. Fastigheter är det särklassigt

viktigaste tillgångsslaget och uppgick 1975 till ca 2/ 3 av de marknadsvärderade bruttoförmögenheterna. Banktillgodohavanden motsvarade

228 av konsumtion och andra välfärdsaspekter Utveckling privat

Tabell 5.5a Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande Ensamstående

Övriga förvärvsarbetande 38 Ej förvärvsarbetande 26

Tabell 5.5b Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor

Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande liga tande

Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang en vuxen eller två sammanboende vuxna. Uppgifterna i denna tabell är därmed inte jämförbara med dem i tabell 5.3. Tabellerna avser vidare skilda år. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: SCB:s inkomstfördelningsundersökning samt bearbetningar inom ekonomidepartementet. i l0 %. Dessa andelar har i ca l4 96, fordringar och övriga tillgångar knappt x l i vissa fall genomgått stora förändringar sedan 1945. Hyresfastigheter i l och aktier har minskat sina andelar. Andelen egnahem och fritidshus har däremot ökat mycket snabbt under perioden från ca 17 % till ca 45 %. Banktillgodohavandenas andel av bruttoförmögenheterna har varit relativt konstant. Likaså har skuldernas andel av bruttotillgångarna varit påfallande stabil.

konsumtion och andra 229

Utveckling av privat välfärdsaspekter

Tabell 5.6 Förmögenhetsfördelningen 1975 j Procentuell andel av total förmögenhet, värderad till marknadspns, deklarerad av de 0,l-20,0 procent rikaste hushållen

Andel rikaste Andel av total hushållen % __ __ ., .. % Bruttoformogenhet 96 Nettoformogenhet

1,0

Källa: SOU l979z9, Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling.

1975 var mycket än fördel-

Förmögenhetsfördelningen ojämnare

av andra ekonomiska resurser. Medan de 10 % rikaste hushållen ningen ägde ca 55 % av totalförmögenheterna, uppbar exempelvis de 10 96 högsenbart 20 % av hushållens dista inkomsttagarna omkring sammanlagda ponibla inkomster. I tabell 5.6 redovisas några uppgifter om förmögen-

1975. Även om förmögenhetsfördelningen detta år be-

hetsfördelningen tecknas med inkomstfördelningen, har det

som mycket ojämn jämfört skett en mycket kraftig utjämning av de taxerade nettoförmögenheterna

under perioden 1920-1975. De rikaste hushållens andel av den deklare-

rade totala nettoförmögenheten har sjunkit mycket starkt. Ett annat ty-

har varit den starka ökningen av andelen huspiskt drag i utvecklingen håll som deklarerat ett förmögenhetsinnehav. År 1920 uppgav sig l/5 av hushållen med 3/4 år 1975. Bland de mindre för-

äga tillgångar jämfört

mögenheterna dominerar tillgångar i egnahem, medan aktier och hyresroll i de största förmögenheterna. Skulderfastigheter spelar en viktigare nas andel av bruttotillgångarna är störst vid de lägsta och högsta förmögenhetsskikten, medan den är lägst i skikten omkring skattepliktsgränsen (200 000 kr 1975). J ämnheten i är i hög grad beroende av vil-

förmögenhetsfördelningen

ket förmögenhetsbegrepp som används. I detta avsnitt har redovisats ett som bygger på tämligen likvida tillgångar vilka förmögenhetsbegrepp kan överföras till annan person. Skulle även pensionstillgångar och s. k. arbetskapacitet) ha medräknats i föregentillgängar (t. ex. utbildning, hade förmögenhetsfördelningen blivit avsevärt mögenhetsbegreppet, jämnare.

Yttre miljö

Välfärdcn har alltmer kommit att bli beroende av tillgång till god miljö i

materiella behoven En kontakt med att de grundläggande tillgodosetts. centration av människor till tätorter har ökat belastningen på den yttre I och med att kunskaperna om föroreningars för-

miljön. miljöeffekter bättrats och blivit mer spridda har uppmärksamheten pâ miljöfaktorer

kommit att öka.

230 Utveckling av* privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

lnom näringslivet har insatserna för det tekniska ökat

miljöskyddet

snabbt.

Viktiga förutsättningar för den snabba ökningen har varit till-

komsten av

lagstiftning och statliga bidrag i ett inledningsskede. Miljöskyddsinvesteringarnas volym var under 1970-talet

omkring tio gånger större än under årtiondet dessförinnan. andel av de sam-

Miljöskyddets lade investeringarna inom industrin beräknas för 1970-talet

ha uppgått

till 3-4 96. Då genomfördes en rad basinvesteringar på miljöskyddsom-

rådet.

Åtgärder för att förbättra miljön behöver emellertid inte bara avse in-

vesteringar. Genom t. ex. produktkontroll kan förbud mot vissa ämnen eller bestämmelser om högsta tillåtna halter av vissa ämnen införas. kan

Därigenom kostnadsökningar uppstå i produktionen. Ett exempel är att högsta tillåtna svavelhalter i eldningsoljor - i syfte att hindra för-

surning av mark och vatten - medför merkostnader för

energiförsörj-

ningen.

Enligt naturvårdsverket beräknas de samlade årliga investeringarna i i

tekniska i

miljöskyddsåtgärder under perioden 1980-1985 till ca

uppgå 1 1 000 milj. kri 1975 års priser. Detta framgår av tabell 5.7. l

Miljöskydds- 1 investeringarna inom industrin beräknas uppgå till ca 400 kr, vilket milj.

motsvarar lika stor andel av industrins samlade investeringar enligt LU:s alternativ 1 som under 1970-talet. Inkl. andra insatser inom

miljövårdsområdet (tekniskt miljöskydd,

naturskydd, återställande av natur, rekreation och friluftsliv) beräknas

de årliga investeringarna sammanlagt uppgå till 1 100 kr. Detta milj.

motsvarar ca 1,5 % av de totala beräknade i den svenska

investeringarna

ekonomin under perioden.

Tabell 5.7 Beräknade investeringar i miljövárdsåtgärder under åren 1979-1985 enligt naturvårdsverket Milj. kr, 1975 års priser

Verksamhet 1979 Genomsnitt per år 1980-1985

Tekniskt miljöskydd

Behandling av miljöfarligt

Naturskydd Markköp, intrångsersättning, värd 35 35 Återställandc av natur Sjörestaurering. kalkning m. m. 30 30 Rekreation, friluftsliv i l Friluftsanläggningar 55 35 i i Summa 877 1 080 i 1 Källa: Miljövårdskostnader 1979-1985. Ds Jo 1980:12.

Utveckling av konsumtion och andra välfärdsaspekter 23l privat

Insatserna i miljövård beräknas därmed av naturvårdsverket bli unge-

fär lika stora första hälften av 1980-talet som under per år under

1970-talet. Däremot kommer inriktningen av miljövårdsinsatserna på

l980-talet successivt att ändras och i större utsträckning avse långsiktiga

och irreversibla miljöproblem.

A rbetsmiljö

I SCB:s levnadsnivåundersökningar mäts arbetsmiljön genom att intervjupersonerna får beskriva sina arbetsmiljöer utifrån ett antal fråsjälva gor om den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Över 60 % av den för-

värvsarbetande befolkningen, ca 2,5 personer, beskriver sitt ar-

miljoner

bete som fysiskt ansträngande i något avseende. Det kan gälla förekomst av tunga lyft, upprepade och ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar, kraftiga skakningar eller vibrationer eller att man dagligen blir svettig av kroppsansträngning. Andelen är lika hög för båda könen. Hela 80 96 av ungdomarna uppger sig ha ett fysiskt ansträngande arbete. Också bland de flesta arbetarkategorier och bland lantbrukare är andelarna över 80 %. Endast 28 % av de högre beskriver

tjänstemännen

sitt arbete som fysiskt ansträngande. Bland övriga kan nämnas att drygt 10 % av de

arbetsmiljöaspekter

sysselsatta uppger sig bli utsatta för ett konstant öronbedövande buller

är härvidlag värst för männen. Återigen är det

på sitt arbete. Situationen arbetarkategorierna som i detta avseende utsätts för störst påfrestningar.

l / 4 av männen bland arbetarna har en bullrig arbetsmiljö.

I SCB:s levnadsnivâundersökningar mäter man vidare olika aspekter psykosociala beskriver vilken

på den arbetsmiljön. Intervjupersonerna

psykisk belastning de utsätts för i arbetet samt vilket inflytande och vilken frihet de har i sitt arbete. I undersökningen för 1978 beskrev 10 % av

de sysselsatta sina arbeten som både jäktiga och enformiga. Bland vissa av arbetarkategorierna är andelen ungefär dubbelt så hög. Tjänstemän,

lantbrukare och övriga företagare beskriver däremot mera sällan sina arbeten som både och enformiga. Högre dock

jäktiga tjänstemän uppger ofta att deras arbeten är jäktiga utan att för den skull vara enformiga.

I tabell 5.8 redovisas några uppgifter om vilket inflytande över arbetstempo och arbetstidens förläggning som olika kategorier anser sig ha. Kvinnor har i större utsträckning än män sådana arbeten där inflytandet över arbetstempot uppfattas som obefintligt. Beträffande arbetstidens förläggning är skillnaderna mellan könen dock små. Att med anspråk på någon större grad av precision uttala sig om proutveckling i är naturligtvis svårt.

gnosperiodens arbetsmiljöhänseende Det kan emellertid konstateras att när det gäller den del av arbetsmiljön

som avser medinflytande och medbestämmande befinner sig svenskt arbetsliv f. n. mitt uppe i en utvecklingsprocess. De mera definitiva formerna för denna verksamhet kan förväntas bli etablerade under prognosperioden. Vidare visar erfarenheten att utrymmet för satsningar på en förbättrad ökar i ett klimat med allmänt hög investerings-

arbetsmiljö

aktivitet och god tillväxt i näringslivet. Mot denna bakgrund torde för-

utsättningarna för en fortsatt förbättring av arbetsmiljöema vara större i

alternativ l än i alternativ 2.

232 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

Tabell 5.8 Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977 Procent

Arbetstempo Förläggning av arbetstid Inget Visst Stort Inget Visst Stort inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande p

38,3 1 l

Källa: SCB:s levnadsnivåundersökning. 3

I Hälsa

Hälsa är ett mångfasetterat och svårmätbart Ett vanvälfärdsbegrepp. ligt sätt att mäta hälsotillståndet i en befolkning är att studera utvecklingen och nivån hos dödligheten. Detta har redan beskrivits i kapitel 3. Sambandet mellan och

dödlighet sjuklighet (den negativa motsvarighe-

ten till hälsa) kan dock variera över tiden, bl. a. till av medicinska

följd

framsteg. I SCB:s hälsotillståndet

levnadsnivåundersökningar kartläggs på grundval av intervjupersonernas egna redogörelser. Denna mätteknik ger erfarenhetsmässigt upphov till underrapportering av

i

sjukdomstill-

stånd. men åtminstone förekomsten av allvarligare blir

sjukdomar på

detta sätt någorlunda väl kartlagd. Ca 40 % av den vuxna befolkningen hade 1977 en eller flera långvari-

ga sjukdomar. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män.

För 10 % medförde att blev

sjukdomstillståndet arbetsförmågan i hög

giad nedsatt. I detta avseende var könsfördelningen men varia-

jämnare,

tionerna mellan olika åldrar var stor. mycket I åldersgruppen 16-24 år hade 2 % nedsatt medan andelen arbetsförmåga, var omkring tio gånger större i åldersgruppen 55-64 år. Också mellan förvärvsarbetande och 3 icke förvärvsarbetande var skillnaderna stora. Av de förvärvsarbetande i hade * 5 % i hög grad nedsatt arbetsförmåga, medan andelen var 22 % bland de icke förvärvsarbetande, där många människor i med dålig hälsa ingår, såsom ålderspensionärer, förtidspensionärer och arlångvarigt betslösa. Efter för köns- Standardisering och ålderssammansättning kan g noteras att tjänstemän har den relativt sett bästa hälsosituationen och , arbetare förhållandevis sämre Hälsotillståndet hälsoläge. hos företagare

är något sämre än hos tjänstemannagruppema.

Befolkningens hälsotillstånd är beroende av en lång rad faktorer, så- . som t. ex. boende- och samt -

arbetsmiljö naturligtvis vårdapparatens

kvalitet, kapacitet och tillgänglighet. Härvid inkluderas i vårdapparaten

av konsumtion och andra 233

Utveckling privat välfârdsaspekter

den rena utan även centrala områden inom so-

inte enbart sjukvården

cialvården. Dessa områden har under 1960- och l970-talen känneteckoch tillhandahålls i de fles-

nats av en omfattande utbyggnad, tjänsterna

ta fall till en ringa kostnad för den enskilde patienten. Tillgängligheten måste således ur denna synvinkel betraktas som god. Några avgörande

förutses inte under prognosperioden. l alternativ

förändringar härvidlag för en fortsatt utbyggnad begränsat, men l är visserligen utrymmet bland de områdena återfinns bl. a. äldrevård och barndag-

prioriterade

vård, l alternativ 2 förutsätts en utbyggnad ske i ungefär samma takt En mera för ut-

som tidigare. detaljerad redogörelse prognosperiodens

veckling i dessa avseenden återfinns i kapitel 6.

Utbildning och kunskaper

År [978 hade 37 % av den vuxna befolkningen högst åttaårig förgymna- 15 96 hade någon och ca 6 %

sial utbildning, eftergymnasial utbildning hade sådan eftergymnasial utbildning som är längre än två år. Till följd

av utbildningssystemets snabba tillväxt förelåg stora utbildningsskillnader mellan 25-34 år hade nästan 26 % yngre och äldre. I åldersgruppen mot endast 6 % av dem i åldersgruppen 65-74 eftergymnasial utbildning år. Också i de yngre åldersklassema finns det ett mycket starkt samband mellan den egna utbildningsnivån och föräldrarnas. i utbildningsnivå har det Med hänsyn till de stora ålderskillnaderna

reguljära skolsystemet kompletterats med satsningar på vuxenutbild-

ning. Totalt hade 35 % av den vuxna befolkningen deltagit i någon form av studier (inkl. hobbykurser m. m.) under 1977/ 1978. Därav avsåg ungefär l/3 kurser som arrangerats av studieförbund, och nära nog lika eller

mycket kurser som arrangerats av arbetsgivare, fackföreningar

AMS. Den kommunala vuxenutbildningen samt universitet och högskovardera 5 96. Studiedeltagandet varierar mellan lor svarade för knappt olika socioekonomiska Andelen studiedeltagare är större bland grupper. Studiedeltagandet var personer som redan har en hög utbildningsnivå. ca 30 % bland dem med enbart förgymnasial utbildning och 55 % bland dem med utbildning. Det finns sålunda en viss risk för

eftergymnasial

mel-

att vuxenutbildningen i praktiken förstärker utbildningsskillnader

lan olika befolkningsgrupper. torde i sig ge begränsade välfärdseffekter. Det som är av Utbildningen för välfärden är de kunskaper och färdigheter som utbildbetydelse beskriva fördelningen ningen kan ge upphov till. Att mäta och statistiskt av kunskaper och färdigheter i befolkningen är mycket svårt. I SCB:s har hittills koncen-

levnadsnivåundersökningar kunskapsbeskrivningen

trerats till enklare mått på språklig färdighet i form av frågor avseende förståelsen av vissa främmande ord som ofta ingår i nyhetsmeddelanden i massmedia. Ordförståelsen har visat sig vara sämst i de yngsta och de äldsta Förutom skolutbildningen har också åldersgrupperna. vuxenlivets erfarenheter betydelse för ordförståelsen. Denna tycks för också vara beroende av dvs. föräldrarnas skolut-

övrigt uppväxtmiljön,

med bildning. Det har vidare visat sig att Ordförståelsen hänger samman

samboendepartnerns utbildningsnivå.

234 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

Kvantitativt sett har Sverige ett av världens mest utvecklade utbildningsystem. Den kvalitativa är emellertid utvecklingen också viktig. Till

följd av i arbetsmarknadens förändringar funktionssätt (se kapitel 9) har

kraven på adekvat successivt förändrats under utbildning 1970-talet. Kvalitetsbrister i utbildningen kan ge upphov till negativa välfärdseffekter för i första hand de berörda generationerna. På något längre sikt kan en sådan utveckling också påverka effektiviteten och nyskapandet inom näringslivet samt därigenom tillväxten i den totala materiella välfärden.

6 Den sektorns

offentliga resursförbrukning

och

produktion

6.1 Inledning

Under de två första efterkrigsdecenniema växte den svenska produktio-

nen mycket snabbt. Den starka resurstillväxten gjorde det möjligt att i

snabb takt bygga ut den offentliga sektorn. Som visas i nedanstående sammanställning fortsatte den offentliga sektorns expansion också under l970-talet trots en väsentligt svagare BNP-tillväxt.

Årlig procentuell volymförändring 1950-1960 1960-1970 1970-1979 Bruttonationalprodukt 3,3 4,4 2,0 Offentligt konsumtion 4,2 5,7 3,3

För att lösa de långsiktiga balansproblemen måste den offentliga sektorns ökningstakt dämpas avsevärt under de kommande åren. Orsakerna till detta behandlas på andra ställen i detta betänkande. Huvuddelen av föreliggande kapitel ägnas åt att konkretisera innebörden av en sådan utveckling. Framställningen koncentreras därvid till statens och kom-

munernas resursförbrukning och tjänsteproduktion. De finansieringskrav som följer av denna utveckling och av sektorns omfattande finansi-

ella transaktioner i form av inkomstöverföringar m. m. behandlas i kapitel ll. I avsnitt 6.2 diskuteras den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin samt den historiska utvecklingen i sektorn sedan 1965. I detta avsnitt behandlas också sektorns struktur. Huvudparten av kapitlet (avsnitt 6.3) ägnas åt den offentliga konsumtionen. I analysen har stor vikt lagts vid att för statlig och kommunal konsumtion precisera det utrymme som redan är intecknat av olika åtaganden. Uppbyggnad och en översikt av huvudresultaten i dessa s. k. baskalkyler anges i avnsitt 6.3.2. Den offentliga konsumtionens utveckling enligt LU:s alternativ l diskuteras i avsnitt 6.3.3. I detta alternativ måste den offentliga konsumtio-

nens ökningstakt dämpas avsevärt jämfört med tidigare år till en nivå

som i vissa fall understiger baskalkylemas nivåer. Det är angeläget att belysa i vilken utsträckning alternativet kräver en omprövning av redan fattade beslut eller en sänkning av ambitionsnivån i offentlig sektor. I

avsnittet görs därför en detaljerad redovisning av baskalkylen som sedan

konfronteras med utvecklingen i alternativ l.

236 Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion

Enligt förutsättningarna för LU:s alternativ 2 lyckas det inte att bromsa den offentliga sektorns tillväxt. Den offentliga konsumtionen förutsätts i detta fall öka enligt 1970-talets trender. En sådan utveckling behandlas i avsnitt 6.3.4. Motsvarande bedömningar för de offentliga investeringarnas utveckling görs i avsnitt 6.4.

6.2 Den offentliga sektorn

6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin

Med offentlig sektor avses i långtidsutredningarna statliga och kommunala myndigheter. De affärsdrivande verken och de offentligt ägda bolagen hänförs däremot till det privata näringslivet. De offentliga myndigheternas verksamhet registreras i nationalräken-

skaperna som offentlig tjänsteproduktion. En del av dessa tjänster konsumeras kollektivt. Det gäller sådana odelbara tjänster som försvar, po-

lis osv. En stor och växande del av är emellertid av s. k. privat

tjänsterna

natur, vars konsumtion kan hänföras till den enskilda individen. Exem-

pel härpå är utbildning, sjukvárdstjänster, barnomsorg, äldreservice osv.

Orsaken till att även dessa förs till offentlig konsumtion är att

tjänster man inte tar ut marknadspriser för tjänsterna utan finansierar konsum-

tionen med skattemedel. För endast en mindre del av de offentligt pro-

ducerade tjänsterna tar man ut marknadsmässiga avgifter och den delen

redovisas som privat konsumtion. Den offentliga sektorns ökande betydelse kan belysas genom att ange den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP. I tabell 6.1 görs detta i 1975 års priser. Av tabellen framgår att andelsökningen 1965-1979 faller helt på den kommunala konsumtionen. Den statliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP har t. o. m. minskat något. Bilden blir dock en annan om beräkningen görs i löpande priser. Detta framgår av tablån nedan.

Andel av BNP (löpande priser) 1965 1970 1974 1979

Redovisningen i löpande priser ger för den offentliga konsumtionen en mer än dubbelt så stor andelsökning 1965-1979 än när andelen beräknats i fasta priser. För de offentliga investeringarna erhålls dock ock-

så i löpande priser en sjunkande andel.

För summa offentlig konsumtion och offentliga investeringar uppgick andelsökningen 1965-1979 till 10,7 procentenheter, räknat i löpande priser. Motsvarande ökning i fasta priser var endast knappt hälften så stor, 4,6 procentenheter. Av andelsökningen i löpande priser beror således närmare hälften på att den offentliga sektorns volymmässiga tillväxt har

Den sektorns och produktion 237 offentliga resursförbrukning

Tabell konsumtionens och de offentliga investeringarnas an- 6.1 Den offentliga delar av BNP 1965-1979 1975 års priser

1965 1970 1974 1979

9,6 8,7 8,2 8,5 Statlig konsumtion

Summa offentlig konsumtion och investeringar 25,3 28,3 26,9 29,9

Anm. Andelama för 1965 är beräknade på icke reviderad NR-statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.

varit snabbare än BNP:s och den andra hälften på att den offentliga sektorn har haft en ogynnsammare än landets totalpro-

prisutveckling

duktion. Denna relativa av den offentliga verksamheten kan fördyring hänföras till konsumtionsutgifterna och i särskilt hög grad till den kommunala konsumtionen. Sålunda ökade för den kom-

implicitprisindex

munala konsumtionen 1965-1979 med 10,5 96 per år. För statlig konsumtion var motsvarande 8,8 % per år, för privat konsumprisstegring tion 7,4 % per år och för BNP 7,6 % per år.

En av orsakerna till den för offentlig tjänsteproduktion oförmånliga

prisutvecklingen är att enligt nationalräkenskapemas redovisningsprinberäknas ske i offentlig verksamhet.

ciper ingen produktivitetsstegring

Såväl offentlig produktion som konsumtion mäts i nationalräkenskaperna via kostnaderna eftersom i stort sett saknas för

marknadsprisbildning

driftöverskott kan därför inte registreras och offentliga tjänster. Något eventuella kan inte beräknas. Detta innebär produktivitetsförändxingar

sannolikt att den volymmässiga utvecklingen i den offentliga tjänstepro-

duktionen underskattas. Därmed skulle också den relativa prisstegring-

en för dessa tjänster bli överskattad.

En annan till av den offentliga sektorns relaförklaring uppgången med den höga löneandelen i denna verksamhet. tivpriser sammanhänger Av kommunernas bruttokostnader för sin faller ca

tjänsteproduktion

70 % på löner och arbetsgivaravgifter, räknat i löpande priser. För staten är motsvarande andel ca 60 % och för den privata delen av näringslivet ca 30 %. Eftersom lönenivån i samhället har stigit snabbare än den allmänna har också de totala kommit

prisnivån, produktionskostnaderna

att öka snabbare i den offentliga sektorn än i det privata näringslivet. Under effekt förstärkts av sats-

en lång följd av år har denna ytterligare

ningen på låglönegrupperna som utgör en betydande del av de offentligt anställda. Som framgår av tabell 6.1 tog den offentliga sektorn 1979 i anspråk ca 30 % av landets totala bidrog sektorn också till

produktion.Samtidigt

av denna Statens och kommunernas roll som uppkomsten produktion. är dock mera begränsad än deras resursanvändning. I neproducenter

238 Den offentliga sektorns resursförbruknin g och produktion

danstående sammanställning visas den offentliga sektorns produktionsandelar av BNP.

Förädlingsvärdets andel av BNP 1965 1970 1974 1979 Staten 5,6 4,9 4,9 5,1 Kommunerna 9,4 1 1,8 12,4 14,2 Summa 15,0 16,7 17,3 19,3

I detta fall betraktar man den offentliga sektorn från produktionssidan. Den offentliga sektorn bidrog således 1979 med närmare 20 96 av landets samlade produktion. Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen framgår av tabell 6.2. Som synes har den offentliga sysselsättningens andel mer än fördubblats under perioden 1965-1979. Att

andelsökningen

här blir större beror på att den totala sysselsättningen i landet har ökat betydligt långsammare än BNP. I absoluta

tal har utvecklingen inneburit att den offentliga sysselsätt-

ningen har ökat från ca 530000 1965 till ca 1 210000 personer personer 1979. Den kommunala sysselsättningen har under samma tid ökat från ca 340 000 till ca 940 000 personer. För staten är motsvarande tal 190 000 resp. 270 000 personer. Det bör observeras att dessa avser endast hos of-

sysselsättningstal

fentliga myndigheter anställd personal. Den offentliga verksamheten innefattar emellertid också betydande inköp från andra sektorer, varför

den offentliga verksamheten indirekt svarar

för en del av sysselsättningen därstädes.

Tabell 6.2 Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979

Andel (96) av landets totala sysselsättning l 965 1970 1974 1979 I antal timmar

20,9 25,7 I antal sysselsatta

19,6 23,7 29,2 Källa: Statistiska centralbyrån.

Den sektorns och produktion 239 offentliga resursförbrukning

6.2.2 Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruktur

av nedanståen-

Det offentliga produktionsvärdets uppbyggnad framgår

de sammanställning av olika kostnadskomponenter. Som syns täcks endast en mindre del av sektorns av intäkter från

produktionskostnader

Huvudparten av finansieras med skatteme-

försäljningen. produktionen

del och utgör offentlig konsumtion. Omkring 70 % av det totala produktionsvärdet består av sektorns egen produktion, medan ca 30 % avser varor och som producerats i andra sektorer. Andelen produkter

tjänster

från andra sektorer blir ännu större om man tar hänsyn till att också de framställs i det privata näringslivet. Av sekoffentliga investeringarna faller huvuddelen Resten torns eget förädlingsvärde på lönekostnader. av det avser kapitalets bidrag, en beräknad post som avser förslitningen offentliga kapitalet.

Milj. kr i Procent av 1975 års produktionspriser värdet 1979

Förbrukning av varor och 25 700 29,9 tjänster från andra sektorer Produktionsvärde (3 + 4) 86 000 100,0 till andra sektorer 3 000 3,5 Försäljning (5 ./ . 6) 83 000 96,5 Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionens fördelning på delområden anges i taändabell 6.3. Uppdelningen på delsektorer utgår från konsumtionens målsinriktning. Som visas i tabellen avser mer än 1/3 av den statliga

ändamål 1979 Tabell 6.3 Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika

Staten Kommunerna

Konsumtion Sysselsått- Konsumtion Sysselsättnin tim. , nin (tim. ,

fördelning)

kr Fördel kr

fördelning) Mm

Mm rdel-

Utbildning 20 900 40,0 Hälso- och sjukvård Socialvård 9 900 27,4

, 900 1,5 Våg- och gatuväsen 29,6 9 500 9,2 Övriga tjänster

Totalt 100,0 56 600

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.

240 Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion

konsumtionen försvarsändamål. Av den kommunala konsumtionen fal-

ler sammanlagt ca 80 % på utbildning, hälso- och sjukvård samt social-

vård. I tabellen anges också den offentliga sysselsättningens fördelning.

Denna skiljer sig på några områden ganska märkbart från konsumtions-

fördelningen. Inom statlig verksamhet har försvaret en väsentligt lägre sysselsättningsandel än andelen för konsumtion. Orsaken till detta är att i försvaret utgör förbrukning av varor och från andra sektorer

tjänster

(huvudsakligen krigsmateriel) 64 96 av produktionsvärdet mot endast 28 % som genomsnitt för andra statliga delområden. I kommunerna är

sysselsättningsandelarna högre för hälso- och sjukvård och för social-

vård än motsvarande konsumtionsandelar. Båda dessa områden är personalintensiva med stort inslag av lågavlönad arbetskraft.

6.3 Offentlig konsumtion

6.3.1 Utvecklingen under tidigare år

För den offentliga konsumtionen innebar framför allt perioden 1965-1970 ett mycket intensivt utbyggnadsskede. Den relativt kraftiga BNP-ökningen under denna tid, närmare 4 % per år, det

gjorde möjligt

att öka resurstilldelningen till stat och kommuner för att i snabb takt bygga ut samhällsservicen på en rad områden. Som visas i nedanstående sammanställning svarade den kommunala konsumtionen för huvudparten av denna expansion.

Årlig procentuell volymförändring

1965- 1970 1970-1974 1974-1979

I tabell 6.4 anges volymutvecklingen inom olika statliga och kommunala konsumtionsändamål. Av tabellen framgår att perioden 1965-1970 framför allt kännetecknades av mycket kraftiga utbyggnader inom den

kommunala hälso- och sjukvården och socialvården samt inom kommu-

nal utbildning (skolväsendet). Under 1970-talet blev den kommunala konsumtionstillväxten lägre än under 1960-talet men den fortsatte i en takt som väsentligen översteg tillväxttakten för landets totala produktion. I diagram 6.1 visas årliga procentuella förändringar i statlig och kommunal konsumtion sedan 1965. Som framgår av diagrammet har den statliga konsumtionens förändringar varierat relativt kraftigt från år till år. Detta sammanhänger i stor utsträckning med den utvecklingen i inköpen av försvars-

ojämna

materiel som väger tungt i den statliga konsumtionen. I den kommunala konsumtionen har förändringarna varit mera enhetliga under olika delperioder. Den kommunala tillväxttakten var förhållandevis måttlig under åren 1971-1973, men har sedan dess åter ökat.

Den sektorns resursförbrukning och produktion 241 offentliga

Procent Statlig konsumtion

4... 2_

_l-f”

G

._2-

Procent Kommunal konsumtion

1 0 -e

8_

5* Diagram 6.1 Offentlig konsumtion 1965-1979. 4

i Årliga procen tuella

vølymförändringar 2_ _ I 965-] 979. Källa: Statistiska cen- 1966 1970 1975 1979 År tralbyrán,

Bakom de senaste årens åter tillväxttakter för den kommunala höjda

konsumtionen ligger bl. a. satsningen på barnomsorgen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet 1975. Också utbyggnaden av har skett i enlighet med den

långtidssjukvården

centrala statsmaktens intentioner.

6.3.2 Baskalkyl för 1 979-1 985

l LU:s alternativ l framkommer det utrymme för offentlig konsumtion som står till buds om vi skall kunna lösa våra balansproblem. När det sedan gäller att bedöma detta offentliga konsumtionsutrymme är det av stort intresse att se vilken konsumtionsökning som redan är intecknad som av befolkningsförändringar och tidigare beslutade reformer. I

följd

detta syf te utarbetas baskalkyler för såväl statlig som kommunal kon-

sumtion. Baskalkylens uppgift är således att ge en hållpunkt eller jämfö-

relsenorm för kalkylerna i LU över den offentliga sektorns tillväxt. För att denna skall fyllas bör kalkylens innebörd vara klar och

uppgift jäm-

förelsenormen te sig relevant och meningsfull.

I LU 78 definierades baskalkylen på följande sätt. ”I baskalkylen

kvantifieras sådana förändringar som dels av redan fattade poli-

följer tiska beslut och åtaganden, dels av förskjutningar i befolkningens ål-

dersstruktur i kombination med kravet på oförändrad standard för de offentliga Baskalkylen skall således uttrycka den utveckling

tjänsterna.

av den offentliga konsumtionen som inte kan underskridas utan att vissa politiska åtaganden omprövas och/eller den nuvarande standarden i

tjänsteutbudet sänks.

242 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion

Det påpekades vidare att man inte bör betrakta baskalkylen som en

miniminivå för den offentliga konsumtionen. Var en sådan miniminivå kan ligga beror bl. a. på utvecklingen i övriga delar av ekonomin. Den allmänna ekonomiska utvecklingen kan ställa sådana krav på den ekonomiska politiken att

gjorda åtaganden får omprövas. Vid användningen av baskalkylen som jämförelsenorm bör man också

observera den osäkerhet som

beräkningar av detta slag med nödvändig-

het är behäftade med. Att på ett säkert sätt mäta befolk-

fullständigt ningsförändringamas inverkan på efterfrågan låter sig inte göras, bl. a.

då de regionala omflyttningamas effekt är svår att uppskatta. Det är vidare ofta svårt att översätta olika beslutade reformer i exakta konsumtionstermer. I LU 75 innehöll baskalkylen också ett

schablonmässigt beräknat tilllägg för viss standardföljsanmet för de offentliga I LU 78 tjänsterna. gjordes inget sådant tillägg, vilket kritiserades av några remissinstanser. På den punkten kan sägas att de nu i baskalkylen ingående komponen-

terna gällande kravet på oförändrad kvalitet och effekterna av politiska beslut är av sådan art att de principiellt kan entydigt kvantifieras och därför kan användas som en fast Kravet

jämförelsenorm. på standardföljsamhet är däremot definitionsmässigt betingat av utvecklingen i pri-

vat sektor och kan därför

inte ligga som grund för en fast jämförelse-

norm. Olika utvecklingstakter i privat konsumtion borde ifall detta ele-

ment ingår förskjuta baskalkylen. Dessa principiella invändningar samt

Tabell 6.4 Offentlig konsumtionsutveckling inom olika ändamål 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 1975 års priser

Årlig procentuell förändring 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1985

Statlig konsumtion Försvar -0,2 Råttsvåsen 3,5 Utbildning 2,7 Hälso- och sjukvård -l6,5 Socialvård 10,5 Väg- och gatuvåsen 2,6

Övriga tjänster 4,5

Totalt

Kommunal konsumtion Råttsvåsen 700 Utbildning

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.

Den sektorns och produktion 243 offentliga resursförbrukning

att varje försök till kvantifiering nödvändigtvis måste bygga på ganska godtyckliga bedömningar gör att det också i LU 80 valts att arbeta med en ren baskalkyl utan sådana tillägg.

Baskalkyl för statlig konsumtion

För statens del bygger baskalkylen på den beräknade utgiftsutvecklingen i den statliga långtidsbudgeten för perioden 1980/81-1984/ 85 (prop.

1979/ 80: l 50, bilaga 2.1). I långtidsbudgeten kartläggs de statsfinansiella

konsekvenserna sikt av redan fattade beslut och gjorda åta-

på längre att ganden. Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma

fattas under perioden eller effekterna av dessa. Långtidsbudgeten preci-

serar enbart omfattningen av de resurser som krävs för att av statsmak-

terna fastställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias.

Långtidsbudgetens syfte överrensstämmer således väl med baskalkylens intentioner. Det bör dock påpekas att långtidsbudgeten vad avser statliga konsumtionsutgifter i huvudsak tar hänsyn enbart till fattade beslut. Detta beror på att huvuddelen av den statliga konsumtionen avser kollektiva nyttigheter som försvar, rättsväsen, förvaltning osv. Sådan konsumtion inte hänföras till enskilda individer som mottagare varför befolk-

kan

ningsförändringarna inte behöver beaktas.

Enligt beräkningarna i långtidsbudgeten skulle de samlade statliga

konsumtionsutgiftema ligga stilla under perioden 1980/ 81-1984/ 85 räknat i oförändrad pris- och lönenivå. Vid omräkningen till löpande priser

förutsätts emellertid i långtidsbudgeten att den del av statlig sektor som

kan en oförändrad verk-

utgörs av egentlig förvaltning upprätthålla samhetsnivå med 2 % lägre anslagsökning år än vad full pris- och varje

skulle förvaltningens del inlönekompensation ge. För den egentliga

nebär det i realiteten en lägre efterfrågan på produktionsresurser än vad som anges i långtidsbudgetens volymberäkningar. I baskalkylen har vi

räknat med denna lägre volymutveckling. Utifrån detta material har en baskalkyl för statlig konsumtion beräknats avseende perioden 1979-1985. Denna kalkyl ger en genomsnittlig minskning av den statliga konsumtionen med 0,5 % per år. För det vägande konsumtionsområdet försvar ger baskalkylen dock en tyngst ökning med 0,2 % årligen. Detta sammanhänger med att försvarets materielinköp - och därmed också konsumtionsutgiftema - var lägre utgångsåret 1979 än normalt. Baskalkylen förutsätter för försvarets del oförändrade resursramar i förhållande till det nu gällande försvarsbeslutet, och uppgången fram till 1985 innebär således enbart att konsumtionen till denna nivå. För utbildning anger baskalkylen en ökåtergår ning med 0,3 % per år. För övriga ändamål visar baskalkylen oförändrad konsumtion eller vissa nedgångar. Minskningen är störst för övriga

tjänster - huvudsakligen förvaltning - där den uppgår till 2,6 % årligen.

Baskalkylen för olika delområden sammanfattas i tabell 6.4.

244 Den offentliga sektorns och resursförbrukning produktion

Baskalkyl för kommunal konsumtion

Som tidigare visats har den under senare år växande debatten om behovet av att begränsa den kommunala tillväxten ännu inte satt några avläsbara spår i statistiken över de faktiska utfallen fram till 1979. I LU:s alternativ l förutsätts emellertid att den kommunala expansionstakten kommer att brytas under de närmast framförliggande åren. Mot denna bakgrund är det synnerligen viktigt att granska bindningama i den kommunala utvecklingen. Baskalkylen för kommunal konsumtion kommer därför att spela en central roll vid den fortsatta diskussionen av den kommunala utvecklingen. Några sammanställningar liknande den statliga långtidsbudgeten finns inte för den kommunala sektorn. Beräkningarna av konsumtionsutvecklingen i enlighet med baskalkylens definition har därför utförts inom LU. I de två senaste baserades för den

långtidsutredningama baskalkylen

kommunala sektorn huvudsakligen på beräkningar av de befolkningsmässiga konsekvenserna. Hänsyn till av statsmakterna reformbe-

gjorda

slut och andra ålägganden kunde endast tas beträffande bamomsorgens

och långtidssjukvårdens utbyggnad.

I den nu utarbetade baskalkylen har beräkningsmetoden grundligt reviderats och förbättrats genom mer av de

djupgående undersökningar