Långtidsutredningen 1980 : [LU 80] : huvudrapport
Hänvisat till av
- Prop. 1980/81:130: om industripolitikens inriktning, m.m., avsnitt 3.1
- Prop. 1980/81:90: om riktlinjer för energipolitiken, avsnitt 0 och 3
- Prop. 1981/82:113: om program för regional utveckling och resurshushållning, avsnitt 1.5
- Prop. 1981/82:123: om samordnad datapolitik, avsnitt 2.2
- Prop. 1981/82:30: om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m., avsnitt 1
- Prop. 1984/85:87: om avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen, avsnitt 2
- SOU 1981:103: Sjöfartens roll i trafikpolitiken, avsnitt 142
- SOU 1981:105: Löntagarna och kapitaltillväxten, avsnitt 3
- SOU 1981:17: Industrins datorisering, avsnitt 2.1
- SOU 1981:26: Omsorger om vissa handikappade, avsnitt 17
- SOU 1981:44: Löntagarna och kapitaltillväxten, avsnitt 5.3.2
- SOU 1981:46: Ändringar i förvaltningslagen : allmänna överväganden : partiella reformer : delbetänkande, avsnitt 44
- SOU 1981:61: Familjepension, avsnitt 558
- SOU 1981:72: Att avveckla en kortsiktig stödpolitik, avsnitt 2
- SOU 1982:14: Tillväxt eller stagnation : avstämning av 1980 års långtidsutredning, avsnitt 1
- SOU 1982:17: Skatt på energi betänkande. Bilagor, avsnitt 2
- SOU 1982:2: Real beskattning, avsnitt 1.2, 3.6.2, 4.4 och 252
- SOU 1982:23: Fritidsboende : slutbetänkande, avsnitt 5
- SOU 1982:29: Komvux, avsnitt 6.3 och 392
- SOU 1982:5: Betänkande, avsnitt 222
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2013
Süwå
Lángücjs
Jtredçnngen
“ “
*gg/W
kJ
LJ
Huvudmpport
Statens offentliga utredningar WW 1980:52 Fä Ekonomidepartemen tet
Långtids-
utredningen
Huvudrapport
Utarbetad inom ekonomidepartementet Stockholm 1980
Omslag Håkan Lindström Jemström Offsettryck AB ISBN 9l-38-0596l-4 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1980
Förord
1980 års har utarbetats inom
långtidsutredning ekonomidepartementet
där arbetet har letts av planeringschefen Ulf Jakobsson och departemcntsrâdet Lars Dahlberg. Arbetet med den finansiella har analysen letts av departementsrådet Jan Herin. Utredningsrâdet har hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för de bedömningar som redovisas i utredningen. Det omfattande material som ligger till grund för arbetet och som insamlats och bearbetats av olika myndigheter, och orutredningsinstitut ganisationer har förtecknats i ett särskilt appendix. Ansvaret för detta material liksom för
bedömningarna däri vilar på de personer eller insti-
tutioner som anges i materialet. Sedan olika remissinstanser hörts torde regeringens syn på de ekonomiska problem som behandlas i utredningen komma att redovisas i l98l års reviderade finansplan. Utrcdningsarbetet avslutades i november 1980.
Innehåll
Förord .
TabeI/färtecktziiz g .
Diagramförteckning .
Del I Bakgrund och .
sammanfattning
Uppläggning och disposition . 1.1 Tidsperspektivet . Statistiken .
1 97 O-talet - de feIs/agna förväntningarnas ârtionde . Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . 2.2.1 Degodaåren. . . 2.2.2 Vändpunkten . . . . . . . . 2.2.3 Nya villkor för stabiliseringspolitiken 2.2.4 Nya stabiliseringspolitiska strategier. Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-talen .
2.3.1 Strukturomvandling och produktivitetstillväxt
2.3.2 Ändrade förutsättningar. . 2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet . 2.3.4 Balansbristerna och den fulla sysselsättningen
De politiska utgångspunk terna för utredningens arbete Inledning . . . .
De övergripande målen
Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ .
Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . Huvudalternativ l - en väg till balans 4.4.1 Inledning. . 4.4.2 Export och import .
6 Innehåll
4.4.3 Produktion och produktivitet . . 78 4.4.4 Energianvändning och energiproduktion 81 4.4.5 Bostadssektorn . . 82 4.4.6 Investeringsutvecklingen. . . . . 84 4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning 85 4.4.8 och sysselsättningens utveck-
Försörjningsbalansens
4.4.9 Den finansiella utvecklingen . . . . . . 91 4.5 Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans . . . . 95 4.5.1 Kvarstående trögheter på ekonomins utbudssida. 95 4.5.2 En fortsatt expansion av den inhemska konsumtio-
4.5.3 Effekterna utvecklingen 98 på den ekonomiska 4.5.4 Utvecklingsbildens delar. 99
Andra utvecklingsvägar 1 l 1 5.1 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . 111 5.2 Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner . 1 l 1 5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 111 5.2.2 Restriktioner avseende tillgången på arbetskraft . 1 12 5.2.3 Företagens svaga finansiella ställning som en restriktion för tillväxt . . . . . . . . . . . 113 5.2.4 Begränsningar i skogsindustrins med rå-
försörjning
vara . . . 114 5.2.5 Utvecklingsbilden . . 115 5.3 Alternativ 4 - högre . . . . . . . . 1 17
oljepriset
5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 117 5.3.2 och svag internationell tillväxt . 118
Oljeprischock
5.3.3 Utvecklingsbilden . . . . . . . . . . . . 119 Alternativ 5 - mot balans vid snabb offentlig konsumtionstillväxt . . . . . . . . . . . . . 120 5.4.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 120 5.4.2 Utvecklingsbilden . 121
6 Sanunzmfuttzzrzde synpunkter . 125
6.1 Bakgrunden . 125 6.2 En väg mot balans . 126 6.3 Krav på politiken 127 6.4 Fördelningsproblemen 128 6.5 Tidsaspekten . 129
Del II Analys av huvudalternativen 131
och metod 133 S_ yfte, uppläggning Syfte och uppläggning. 133 Arbetsmetod . 134
Den internationella . . . . . l 37 utvecklingen Tillbakablick under 1970-talet / 37 på utvecklingen
Innehåll 7
2.2 Utvecklingen fram till 1980-talets mitt . . . . . . . 2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna utgångspunkter för bedömningarna av den fortsatta utveck-
2.2.2 Prognos för OECD-ländernas utveckling 2.2.3 Den globala bilden . . . Världshandeln . . . . . . 2.3.1 Världshandelns volymutveckling .
2.3.2 Oljemarknaden. . . . . .
2.3.3 Världshandelns prisutveckling .
Produk tionskapacitetens utveckling.
Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . . . . . 3.2.1 Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer . 3.2.2 Sammanfattning 3.2.3 Befolkning . . . . 3.2.4 Relativa arbetskraftstal 3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning 3.2.6. Frånvaro och medelarbetstid Produktivitet och produktion 3.3.1 Inledning. . . . . . . . . . 3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979 3.3.3 Utvecklingen under 1980-talet .
Bvtesbalaizs och utrikeshandel . . . . . Den historiska utvecklingen och aktuell problembild
Sammanfattning av kalkylerna för bytesbalans och utrikeshandel. Export- och importprisernas utveckling . Varuhandeln . 4.4.1 Varuexporten 4.4.2 Varuimporten Tjänstehandeln . Transfereringarna .
Utvecklingen av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter Den totala konsumtionens sammansättning och utveckling Den privata konsumtionens utveckling . 5.2.1 Bakgrund. . . . . . . . . .. 5.2.2 Prognosmetod och varugruppsindelning 5.2.3 Prognosen för den privata konsumtionen Andra välfärdsaspekter
Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion Inledning_ _ , _ _ Denoffentligasekto . . . . . . . . . 6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin .
8 Innehåll
6.2.2 Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruktur . . . . . 239 6.3 Offentlig konsumtion . . . . . . 240 6.3.1 Utvecklingen under tidigare år . 240 6.3.2 Baskalkyl för 1979-1985 . 241 6.3.3 Utvecklingen enligt alternativ 1 246 6.3.4 Utvecklingen enligt alternativ 2 255 6.4 Offentliga investeringar . . . . 258 6.4.1 Utvecklingen under tidigare år. 258 6.4.2 Kalkyler förl979-1985 . 260
Industrin 263
7.2 Den industriella utvecklingen under efterkrigstiden , 263
7.2.1 Utvecklingen under 1950- och 1960-talen . 263 7.2.2 Utvecklingen under 1970-talet . 267 7.2.3 Sammanfattning . . . . . . 271 7.3 Industriutvecklingen i de två alternativen 271 7.3.1 Strukturutvecklingen. . . . . . . . . . . 271
7.3.2 Internationell efterfrågan på svensk industris export 274
7.3.3 Den inhemska efterfrågeutvecklingen 275 7.3.4 Produktion . 275 7.3.5 Investeringar 277 7.3.6 Produktivitet 279 7.3.7 Sysselsättning 280 7.3.8 Sammanfattning 282 7.4 Branschbedömningar . 283
Utvecklingen i övriga privata rtärizzgslivssektorer 303 8.1 Allmän översikt. . . . . . 303 8.2 Jordbruk, trädgårdsodling och fiske . . . 305 8.2.1 Jordbruk. . . . . . . . . . . . 305 8.2.2 Trädgårdsnäringen 310 8.2.3 Fiske. . . . . . . 31 1 8.2.4 Sammanfattning av kalkylerna. 312
8.3.1 Allmänna utgångspunkter och problembild 3 l 3 8.3.2 Skogsråvara för eldning. . . . 318 8.3.3 Långtidsutredningens beräkningar 319 8.3.4 Sammanfattning 322 8.4 Byggnadsverksamhet. . . . 323 8.4.1 Bakgrund och problembild . 323 8.4.2 Produktion och produktivitet . 325 8.4.3 Investeringar 327 8.4.4 Sammanfattning 328 8.5 Varuhandel- . . 329
8.5.1 Detaljhandeln . 330
8.5.2 Partihandeln 332 8.5.3 Investeringar . . . . . . . . 333 8.5.4 Långtidsutredningens beräkningar . 334
Innehåll 9
8.6 Samfärdsel . . . . . 8.6.1 Person- och godstransporter. 8.6.2 Investeringar m. m.. 8.6.3 Sjöfart . . . . . 8.6.4 Post- och telekommunikation 8.6.5 Långtidsutredningens beräkningar Bostäder . . . . 8.7.1 Bakgrund. . . . . . . . . . . 8.7.2 Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet 8.7.3 Långtidsutredningens beräkningar 8.7.4 Sammanfattning . Privata tjänster . . . . . 8.8.1 Produktionsstrukturen . 8.8.2 Utvecklingen i skilda branscher 8.8.3 Lángtidsutredningens beräkningar
Energiförsörjningen
8.9.1 Bakgrund. . . 8.9.2 Energianvändningen . . . . . 8.9.3 Produktion och tillförsel av energi.
Arbetsmarknaden . . . Arbetsmarknadens funktionssätt 9.1.1 Inledning. . . . . . . . 9.1.2 Balansen på arbetsmarknaden . 9.1.3 Rörligheten på arbetsmarknaden . . 9.1.4 Faktorer bakom den minskade rörligheten . Sysselsättningens utveckling. . . . . . Den regionala sysselsättningsutvecklingen .
9.3.2 Regional fördelning av LU:s sysselsättningskalkyler. 9.3.3 Regionala arbetskraftsberäkningar . . 9.3.4 Regionala obalanser 1985
Pris; löne- och vinstutvecklingen Utvecklingen under 1970-talet _ Kalkylernas uppläggning . . . . . . . . . . . Prognosperiodens utveckling av priser, löner och vinster 10.3.1 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den
kon-
kurrensutsatta sektorn . . . . . . . . 10.3.2 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den skyddade sektorn . . . . . . . . . . 10.3.3 Prisutvecklingen för olika grupper av varor och
tjänster samt försörjningsbalansens utveckling i lö-
pande priser. . . . . . . . . . . . . Förutsättningar för en dämpad pris- och löneutveckling 10.4. l Reallöneutrymmet 10.4.2 Efterfrågeutvecklingen . 104.3 Skatter och inflation 104.4 Revalveringspolitik .
10 Innehåll
Den finansiella utvecklingen . . . . . . 421
| Den finansiella utvecklingen i sammandrag . | 421 |
| Den finansiella utvecklingen i företagssektorn . | 425 |
| ll.2.l Företagssektorns finansiella sparande . | 425 |
| ll.2.2 Investeringar, lönsamhet och soliditet . | 428 |
ll.2.3 Industrins finansiering . . . . . 429
| Hushållssektorns inkomster, skatter och sparande | 435 |
| 1 1.3.1 Hushållens kapital- och företagarinkomster . | 436 |
| l 1.3.2 Hushållens transfereringar | 437 |
| 1 1.3.3 Hushållssparandets utveckling | 439 |
| 1 1.3.4 Den direkta beskattningen av hushållen | . 444 |
11.3.5 Fördelningen av hushållens konsumtionsutrymme mellan pensionärer, övriga transfereringsmottagare och löntagare . . . . . . . . . 445 11.3.6 Realinkomst efter skatt för hushållen . Statens inkomster, utgifter och sparande . 1 1.4.1 Statens inkomster 1 1.4.2 Statens utgifter . 1l.4.3 Statens budgetunderskott . Kommunernas inkomster och utgifter 11.5.1 Kommunernas inkomster . l 1.5.2 Kommunernas utgifter- , Bostadssektorns finansiella utveckling . . . . Socialförsäkringssektorns inkomster, utgifter och sparande Sparbalansens och skatteuttagets utveckling . . . . . Likviditetsutvecklingen samt finansieringen av statens budgetunderskott. . . . . . . . . . . . . 1 1.9.1 Penningmängden och likviditetsnivån i ekonomin . 1 1.9.2 Finansieringen av statens budgetunderskott .
Utvecklingen på län gre sikt Inledning. Utvecklingen fram till 1990 i alternativ l . 12.2.1 Bakgrund och förutsättningar. 12.2.2 Den makroekonomiska utvecklingen 12.2.3 Utvecklingen inom enskilda sektorer Två makroekonomiska perspektiv för utvecklingen
12.3.1 Bakgrund och förutsättningar. . . . . . 12.-3.2 1985-1990.
Försörjningsbalansens utveckling
l2.3.3 Utlandsskuld och räntebetalningar . 12.4 Avslutning_
Appendix I LU 78 och den faktiska utvecklingen
A ppetzcilix 2 Viktigare källor för 1980 års lån gtidsutredning .
Del III i tabellform
Sammanfattning .
Tabeller
Del I Bakgrund och sammanfattning
2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland
Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980
Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . . . . Produktion, sysselsättning och produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativl . . . . . . . Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enl. alternativ l Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enl. alternativl i i
Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt.
1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 1 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 .
Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt
1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Bytesbalansen 1979-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 2
Försörjningsbalansens utveckling 1979-1990. Alternativ 2 .
Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3
12 Tabeller
5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. A1ternativ3 117
5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 . . . 119
5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ4 . . . . . . . . . . . . . . 120 5.5 Alternativ 5 . . . 122
Försörjningsbalansens utveckling.
5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ5 . . . . . . . . . . . . . . . 123
Del II Analys av huvudaltemativen
2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-1änderna 1963-1979. . . . . . . . . . . . 138 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 . . . . 140 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-omrâdet 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 153 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979 samt prognos för 1979-1985 . . . . . 154 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985 158
3.1 Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördelning på förklarande komponenter . . . . . 166 3.2 Medelfolkmängden per åldersklass 1970-1990 . 170 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper . . 174 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 . 178 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt 182 3.6 Industriproduktivitetens utveckling 1970-1979 183 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979 . . . . . . . . 183 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och 1965-1979 . . . . . . . 184
bostadstjänster
3.9 Industriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l 184 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. in-
dustri och bostadstjänster 1970-1990. Alternativ 1 185
3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelade på komponenter . 187
4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 . 191 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar 1974-1935 . . . . . . . . . . . 192 4.3 Export- och importprisernas utveckling 1979-1985 196 4.4 exkl. fartyg,
Sveriges export jordbruks- och petroleumpro-
dukter fördelade på ländergrupper 1979-1985 . . . . . 200 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och investeringsvaror till OECD-området 1960-1985 . 200 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 203 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 206 4.8 Export och import av 1970-1985 . 210
tjänster
4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 . 21 l
Tabeller 13
5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugrupperna1965-1985 . . . . . . . . . . . 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgrupps- och delgruppsnivåiLU-modellen . . . . . . 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk
5.4 lnkomststruktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977. Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk gruppl977. Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977. . . . . . . Förmögenhetsfördelningen1975. . . . . . . . . . Beräknade investeringar i under åren
miljövårdsátgärder
1979-1985 . . . . . . . . enligt naturvårdsverket. Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977
Den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andelar av BNP 1965-1979 . . . . . . . . Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979 . . . . . . . . . . . . . Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika ändamål 1979 . . . . . konsumtionsutveckling inom olika ändamål Offentlig 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 . Baskalkyl för primärkommuner 1979-1985 Baskalkyl för landsting samt planer för 1979-1985 .
Industribranschernas andelar av förädlingsvärdet, antalet arbetade timmar och bruttoinvesteringarna 1979 samt 1985 enligt alternativ 1 och2 . . . . . . . . . Exporten från olika industribranscher 1965-1985 . Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 Produktionens saluvärde samt antal anställda enligt företagens förväntningar redovisade i DIS-enkäterna 1980 Bruttoinvesteringar i byggnader och maskiner inom olika industribranscher1965-1985 . . . . . . . Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 Antal arbetade timmar inom olika industribranscher 1965-1985. Verkstadsindustrins (exkl. varv) sammansättning 1979
Åkerarealens användning och avkastning 1965-1985 . Produktion av vissa animalier 1965-1985 . Fångster av saltvattenfisk 1970-1985 Sammanfattning av kalkylerna Avverkning i alternativ 1 och 2
14 Tabeller
Sysselsättning uppdelad på landsdelar . . . . . . . 321 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 322
Byggproduktionens utveckling 1970-1979 . . . . . . 323 Bruttoproduktion per arbetad timme . . . . . . . . 326 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 329
Detaljhandelns sammansättning 1979 . . . . . . . 330
Butikstyper inom dagligvaruhandeln 1978 . . . . . . 331 Partihandelns sammansättning 1979 . . . . . . . . 332 Varuhandeln 1965-1985 . . . . . . . . . . . . 334 Inrikes persontransportarbete 1960-1985 . . . . . . 337 Inrikes godstransporter 1960-1985 . . . . . . . . . 338 Samfärdselsektorns utveckling 1965-1985 . . . . . . 343 Avgång av bostadslägenheter 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning . . . . . . . . . . . . 346 Prognos över årligt bostadsbyggnadsbehov 1979-1985 med hänsyn till inkomst- och prisutveckling . . . . . . . 350 Investeringar och underhåll 1965-1985 . . . . . . . 353 Sysselsättning i sektorn privata . . . . . . . 354
tjänster Privata tjänster 1965-1985 . . . . . . . . . . . 359
Realpriser på energi i konsumentledet 1965-1979 . . . . 361
Slutlig energianvändning 1965-1985 . . . . . . . . 366
Totalt tillförd energi 1973-1985 . . . . . . . . . . 367
Antal sysselsattaiolika näringsgrenar 1965-1985 . . . . 388
Sysselsättningsutvecklingen i olika riksområden 1970-1979
och 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU-
kalkylen samt länsplanering 1980 . . . . . . . . . 394
Arbetskraftsresurser i olika riksområden under skilda förutsättningar beträffande flyttningsmönstret 1979-1985 . . . 396 Antal sysselsatta per riksområde 1979-1985 enligt den re-
gionala fördelningen av LU:s sektorberäkningar jämfört
med arbetskraftsresurser enligt fristående kalkyler
Utvecklingen av priser, löner och vinster 1970-1979 . Utvecklingen av export- och importpriser samt terms-of-
Utvecklingen av löne-, och netto-
kapitalförslitnings-
vinstandelar i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, löner och priser i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 . . . . .
Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och netto-
vinstandelar i den skyddade sektorn 1970-1985
Utvecklingen av asbetsproduktivitet, löner och priser i den
skyddade sektorn 1970-1985 . . . . . . . . Pris- och
volymutveckling för olika komponenter i försörj-
ningsbalansen1979-1985 . . . . .
Reallöneökning före och efter skatt 1979-1985 .
Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt spa-
rande 1970-1985 .
sou 1930; 52 Tabeller 15
11.2 Industrins kapitalstruktur1970-1985 . . . . . 1 1.3 Privata industriföretags räntabilitet, kapitaltillväxt och soliditetsutveckling1970-1985 . . . . . . 1 1.4 Hushållssektorns finansiella konto 1979-1985 . 11.5 Hushållssektorns kapital- och företagarinkomster 1979- 1985. 11.6 Hushållssektomstransfereringar1979-1985 . . . . . l 1.7 Offentliga sektorns transfereringar till hushållen 1979-1985 11.8 Hushållssektorns sparande 1970-1979. . . . . . . .- 11.9 Hushållssektorns finansiella tillgångar och skulder 1971- 1979. . . . . . . . . . . . . 11.10 Hushållens skattekvot 1979-1985 11.11 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1985. . . . . . . . . . 11.12 Den privata konsumtionens fördelning mellan transfereringar och övriga inkomster 1970-1985 1 1.13 Realinkomst efter skatt för hushållen 1979-1985 11.14 Indirekta skatter 1979-1985 11.15 Statens inkomster 1979-1985 . 11.16 Statens utgifter 1979-1985 11.17 Statliga subventioner 1979-1985 1 1.18 Statens transfereringar 1979-1985 11.19 Budgetunderskottet 1979-1985 . 11.20 Kommunernas totala inkomster 1979-1985 . 11.21 Kommunernas totala utgifter 1979-1985 . 1 1.22 Bostadssektorns finansiella konto 1970-1985 1 1.23 Socialförsäkringssektoms finansiella konto 1979-1985 11.24 AP-fondens inkomster och utgifter 1979-1985 . . . . . 11.25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ l 1 1.26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ 2 11.27 Skatteuttagets utveckling 1979-1985 . . . . . . . 1 1.28 Statens upplåning i riksbanken och utlandet 1970-1979 . 11.29 Penningmängdsnorm 1979-1985 . . . . . . . . 11.30 Tillskottet av likvida medel i banksystemet 1985 11.31 Bankernas köp av statspapper 1985 . . . 11.32 Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet 1985 11.33 Statens upplåning hos allmänheten . . . . . I 1.34 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 .
12.1 Bruttonationalproduktens tillväxt 1970-1990. Bidrag från olika komponenter . . . . . . . . . . . . . . 12.2 1960-1990 . . . . . .
Försörjningsbalans
12.3 Bruttoproduktion och sysselsättning 1970-1990 12.4 Export och import 1970-1990 . . . 12.5 Investeringsutvecklingen 1970-1990 . . . 12.6 i alternativ l och 2
Försörjningsbalansens utveckling _ .
12.7 Bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar 1979-1990 .
16 Tabeller
A1 1977-1980. i
Försörjningsbalansens utveckling Kalkyler
LU 78 och utfall . . . . . . . . . . . . 487 A2 Förädlingsvärdets 1977-1979. i LU 78 utveckling Kalkyler och utfall . . . . . . . . . . . . . . 488
| Del III | tabellform | |
| Sammanfattningi | ||
| Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen | 495 | |
| Bruttonationalproduktens | utveckling i OECD-området | |
| 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 . | 496 | |
| Försörjningsbalansens utveckling 1965-1985 | 497 |
Resursernas förde1ning1965-1985. . . . . . . . . 498 Konsumtion och investering inom privat och offentlig sek-
Privat konsumtion inom olika huvudvarugrupper 1965-1985. 499
Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 500 Bruttoinvesteringamasfördelning1965-1985 . . . . . 500 Byggnadsinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 501 Maskininvesteringar m. m. inom olika näringsgrenar
1965-1985. 501 Export från olika näringsgrenar1965-1985 . . . . . . 502
Importen av varor och tjänster fördelad efter produktions-
sektorer1965-1985. . . . . . . . . 502 13 Förädlingsvärde inom olika näringsgrenar 1965-1985 503 14 Näringsgrenarnas andelar av den totala produktionen
| 1965-1985. | 503 | |
| 15 Antal arbetstimmar inom olika näringsgrenar 1965-1985 | 504 | |
| 16 Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 1965-1985 | 504 | |
| 17 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1965-1985 . | 505 | |
| 18 Bruttoinvesteringar | inom olika industribranscher 1965-1985. | 505 |
| 19 | 1965-1985 . 506 |
Export från olika industribranscher 20 Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 507 21 Antal arbetstimmar inom olika industribranscher 1965-1985 . 507 22 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 508 23 Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 508 24 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1979 . 509 25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 1 510 26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 2 51 1
Diagram
Del I
2.1 Tillväxt, inflation. arbetslöshet och bytesbalansunderskott i OECD-länderna. 2.2 Faktisk och prognoscrad i OECD-området och i utveckling Sverige . . . . . . 2.3 Dengodacirkeln. . . . . . . . . . 2.4 Industriproduktion och internationella priser
2.5 BNP-tillväxt och arbetsproduktivitet. Avvikelse från. trend _
1960-1973 . . . . . . . . . . 2.6 Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion . . . . . 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980 . . . . . . . . . . 2.9 Statsutgif ternas och statsinkomsternas reala utveckling budgetåren 1964/65-1979/80 . . . . . .
Årlig realränta efter skatt på bankmedel 1965-1979
Industrin och finansbolagen. Avkastning efter skatt på det egna kapitalet _ _ , _ _ , _
Industrisysselsättning och arbetslöshet .
Danmarks bytesbalans, ullandsskuld och räntebetalningar
Arbetsvolymens näringsgrensfördelning 1960-1979 Bytesbalans, utlandstillgângar samt räntebetalningar . . Investeringskvotens utveckling 1963-1979 samt 1980-1985 enligtalternativl. . . . . . . . . . . . . .. Volymutveckling för BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ] ,
BNP-ökningen och dess användning 1980-1985. Ältvernativ l.
Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor 1970-1985 .
Volymutvecklingen för BNI och total konsumtion
1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 . . . Investeringskvotens utveckling inom industrin 1963-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 _ , _ , _ Bytesbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2
Diagram
4.10 sysselsättningen inom industrin 1960-1980 samt 1980-1985 en1igtaltcrnativ2. . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av av totala sysselsättningen i antal personer 1960-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 . Sveriges utlandsskuld 1979-1990
Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som andel av arbetskraften (A)
jämfört
med antalet vakanser som andel av arbetskraften (V) . 5.2 Soliditctstrtvccklingen för de börsnoterade företagen utom . . . . bankcrochinvestmentföretag1970-1978 5.3 Tillväxt och bruttoawerkning i skogsbruket. Avverkning 1979-1985 enligt a1ternativ3 . . . . . 5.4 Oljeprisets reala utveckling enl. alternativ 4
Del II av huvudalternativen
Analys
2.1 Bruttonationalproduktens volymutveckling i OECD-områ-
2.2 Konsumentprisernas utvecklingi OECD-området 1960-1979 _, , _ ,
2.3 Relativprisutvecklingför olja _
3.1 Begreppiarbetskraftskalkylen . . . . . . . . 3.2 sysselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per vecka1970-1985_ _ _ _ _ _ _ _ 3.3 Immigration och emigration 1940-1990 3.4 Rc1ativaAK-tall970-1990 . . . . . . . . 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och
3.6 Relativ frånvaro 1970-1990
4.1 Bytcsbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar 1970-1979 4.2 Sveriges export och import. Priser samt terms-of-trade 1965-1979
Offentlig konsumtion 1965-1979 . . . . . . Baskalkyl för kommunal konsumtion 1979-1985 . Långtidsutredningarnas bedömningar av den kommunala konsumtionen och faktisk utveckling . . . . . . Offentliga bruttoinvesteringar 1965-1979 samt LU:s alternativa kalkyler 1979-1985
Förädlingsvärdets utveckling inom industrin under 1950-. 1960- och l970-talen _
Diagram 19
7.2 utveckling inom industrin 1950-1979 Arbetsproduktivitetens 7.3 utveckling inom industrin 1950-1979 Syssclsättningens 7.4 lndustriproduktionens utveckling i Sverige och i OECD-1änderna 1970-1979 samt utvecklingen av relativpriset för Svetill OECD-länderna 1970-1979 . riges export utveckling inom industrin 1963-1985 . Förädlingsvärdets utveckling inom industrin 1963-1985 Investeringskvotens Sysselsättningen inom industrin 1963-1985
av antalet brukningsenheter i olika storleks- Utvecklingen samt dessas andel av den totalt brukade arealen . grupper och koantalets utveckling 1965-1985
Mjölkproduktionens
Tillväxt och bruttoavverkning . . . . Anmälda slutavverkningar förolikaägare. . . . . över diameter i bröst- Virkesvärde och drivningskostnader
höjd för slutavverkning och gallring samt olika landsdelar Antal byggnadsverksamhet 1960-1979
sysselsatta inom
Maskinkapital, förädlingsvärde och sysselsättning
1970-1979 och underhåll i bostäder Investeringar permanenta
avgång och hushållsbildning 1960-1990 Nyproduktion.
Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Arbetslöshet, inflöde och varaktighet Vakanser, inflöde och liggtid . . . . . . . . . . .
Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
med vakanser 1965-1979
jämfört
Helårs- och delårsarbetskraften . . . . Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta Pâ egen begäran avgångna industriarbetare resp. industritjänstemän i procent av antalet anställda Inrikes över länsgräns . . . flyttningar Inrikes 1961-1979 . . . . . . . . . flyttningsnetton Antal sysselsatta män och kvinnor i olika näringsgrensgrup- . . . . . . . . . per 1970, 1979 och 1985. Syssclsättningens fördelning på näringsgrensgrupper 1965-1985 . . . . . . . . sysselsättningen inom industrin 1960-1985
Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1980 av den privata konsumtionens ökning 1970-1985 Fördelning Sambandet mellan lönekostnadsstegring per enhet och arbetsmarknadsläget 1970-1979 , _ . . . Löncökning samt skatteförändring 1964-1979
sektor 1970-1985 . Finansiellt sparande i privat och offentlig
20 Diagram
11.2 Bruttosparande och finansiellt sparande i företagssektorn 1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 427 11.3 Industrins räntabilitet, och bruttoinveste-
resursutnyttjande
ringar 1970-1980 . . . . . . . . . . . . . . . 429 11.4 Räntabilitet, finanskvot samt nyemissioner inom industrin 1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 434 11.5 Sparkvotcns 1970-1979 . . . . . . . . . 441 utveckling 11.6 Real likviditetskvot 1965-1985 . . . . . . . . . . 461
Del I
och sammanfattning Bakgrund
och disposition Upplaggning
1.1 Tidsperspektivet
LU 80 behandlar i första hand den ekonomiska utvecklingen i ett per-
har 1979 som basår. An-
spektiv fram till 1985. I analysarbetet utnyttjats
är att 1979 för närvarande är det senaste år för vilket fullstänledningen avseende ekonomins olika delar föreligger. diga statistiska uppgifter därmed av åren Långtidsutredningens medelsiktiga analysperiod utgörs
1979-1985. Betänkandet i tre delar. Del I omfattar vid sidan av en är disponerat
historisk en övergripande presentation av utredbakgrundsbeskrivning
gällande utvecklingen fram till 1985. I denna sammanningens analyser fattande presentation av framtidsscenarierna, som sker på en tämligen
aggrcgcrad nivå, har den nu föreliggande bedömningen av den övergri-
pande utvecklingen 1979-l980 beaktats. Det har skett genom att från de
beräknade för perioden 1979-1985 räkna av utveck- Litvecklingsbilderna
lingen 1979-1980. Den sammanfattande presentationen av utvecklingsalternativen i del I omfattar sålunda tidsperspektivet 1980-1985.
av utred-
I del Il av betänkandet, som ger en detaljerad beskrivning
två huvudalternativ för utvecklingen fram till 1985, sker redoningcns 1979-1985. Detsam-
visningen däremot genomgående i tidsperspektivet
del III, som omfattar en sammanfattning i tama gällcr betänkandets
bellform.
1.2 Statistiken
Den statistiska basen för analyser utgörs av
långtidsutredningens
SCB:s och dess historiska statistikserier över utnationalräkenskaper i skilda delar av ekonomin. I oktober 1980 skedde en relativt vecklingen och kraftig revidering av dessa serier. Långtidsutredningens beräkningar
presentationen i föreliggande betänkande baserar sig på den nya statisti- Utvecklingen av de historiska statistikserierna omfattar emellertid ken. Revidcringen 1979-1980 baserar sig fr. o. .m. 1970. Detta oaktat har LU i flera samman- därvid på bedömningarendast tidsperioden det lämpligt att i texten eller tabellerna ange den genom- na i regeringens bespahang funnit ringsproposition från snittliga tillväxten för perioden 1965-1970. Därvid har den gamla statisoktober 1980 (prop. tikens tillväxttakter använts. När presentationen skett i diagrammatisk 1980/81120) samt konform markeras detta i förekommande fall av ett brott i utvecklingskur- höstjunkturinstitutets van 1970. rapport 1980.
-
2 1970-talet de felslagna förväntningarnas
årtionde
2.1 Inledning
För industriländerna innebar efterkrigstidens ekonomiska utveckling
t. 0. m. 1970-talets framgång. Det var möjligt att
början en exempellös sätt förena en mycket snabb tillväxt i materiellt välstånd på ett unikt med full sysselsättning och stabila priser. I början av 1970-talet bröts
emellertid denna utveckling av en stark uppgång i inflationstakten följd
Det har därefter inte
av efterkrigstidens svåraste konjunkturnedgång.
varit för industriländerna att återvända till 1960-talets höga till-
möjligt
växttakter. Den tendens till uppgång och Stabilisering i västekonomierna som vi kunde se 1978 och 1979 avbröts brutalt av den senaste kraftiga Därmed tycks förhoppningarna om en återgång till
oljeprisstegringen.
1960-talets mönster av hög sysselsättning och låg inflation vara grusade. 1970-talet har därmed kommit att framstå som en vändpunkt i den ekonomiska utvecklingen. Diagram 2.1 belyser för OECD-området skillnaden mellan 1960-talets stabila utveckling och 1970-talets stagflation. 1970-talet har blivit de felslagna förväntningarnas årtionde. Medan
den goda utvecklingen under 1960-talet låg i linje med de prognoser som regeringarna gjorde. var den svaga 1970-talsutvecklingen i långa stycken
oförutsedd. Det tycktes vid ingången till 1970-talet naturligt att 1960-talets trender skulle fortsätta. På många håll ansåg man att det t. o. m.
fanns ett visst utrymme för höjningar av ambitionsnivån. Detta belyses
av diagram 2.2 som anger OECD:s av BNP-tillväxten i om-
projektioner
rådet samt de för den
projektioner som långtidsutredningarna gjort
svenska BNP-tillväxten. Medan under 1960-talet under-
projektionerna
skattade var överskatt-
tillväxtmöjligheterna l970-talsprojektionerna
ningar. Av störst intresse är kanske scenarierna från mitten av 1970-talet. De
belyser den tendens som funnits att betrakta trendbrotten i början av
1970-talet som tillfälliga företeelser. Detta synsätt formulerades klarast i McCracken-rapporten som publicerades 1977. En huvudtes i denna var att världsekonomins problem 1971-1975 kunde förklaras av en olycklig
samverkan av störningsfaktorer som var unika för just denna period.
Mot denna bakgrund skulle det vid en försiktig och väl genomförd stabiliseringspolitik vara möjligt att uppnå den tillväxt på 5,5 96 för OECD- l Towards Full Emområdet som angavs i OECDzs scenario från 1976 (se diagram 2.2). I ployment and Price Sta- Sverige präglades långtidsutredningarna 1975 och 1978 av ett likartat OECD, Paris, bility. synsätt. May 1977.
26 1 970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde
Index lndex 250- 7250
BNP 1960 = 100 Trend 1960-73: 225 halv Iogaritmisk skala ”225 5 % per år
200- - 200
Procent av
/Z
Procent av BNP
1,0- ___ \ 0 \
o\.fo \ou-u_._._._._.
0,5- Bytesbalansu nderskott
I I 1 1960 62
Diagram 2.1 Til/växt, Utvecklingen under senare delen av 1970-talet har emellertid demoni/l“”"› “rbemösh” “h strerat att komma svårigheterna ur problemen med låg tillväxt och hög bytesbalansunderskotti .. .. . in” a 1on. t. D etta ty er p att d å d et ar mera d› d e oran f.. d som OECD/ändarna_ Jupgåen ringar förklarar 1970-talets svaga utveckling.
2.2 Den internationella
utvecklingen
2.2.1 De goda åren
I ett långsiktigt perspektiv är den ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden unik. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i industriländerna var under 1950-talet något över 4 96 per år, medan den under 1960-talet
1970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde 27
Index |ndex 1960 = 100 270,_ 2603- 250.. OECD-området _-1_ Faktisk utveckling 240* __ __ Av OECD-sekretariatet prognoserad 230 utvecküng 220* 210* 200* 190* 180 170* 160* 150* 140* 130* 120* 110* 100*
Sverige . Faktisk utveckiing _ i LU:s kalkyler
813 År
Diagram 2.2 Faktisk och prognoserad BN P-utveckling i OECD-omrâdet och i Sverige.
28 1970-talet- de årtionde
felslagna förväntningarnas
legat nära 5 % pcr år. Detta skall jämföras med att genomsnittet tidigare under 1900-talet knappast överstigit 2 96. Efterkrigstiden har också kännetecknats av en stor stabilitet i olika avseenden, såsom och re-
jämna gelbundna konjunkturcykler och en lugn utveckling av den allmänna
prisnivån. Inom ramen för denna stabila var det att
utveckling möjligt
bedriva en framgångsrik som att den
stabiliseringspolitik, möjliggjorde
snabba kapacitetstillväxten också kunde utnyttjas för en snabb produktionstillväxt.
Hög tillväxt, god stabilitet, högt kapacitetsutnyttjande och full syssel-
sättning samverkade alltså i en god cirkel till 1950- och 1960-talens lyckosamma ekonomiska utveckling i industriländerna. En rad yttre faktorer denna utveckling.
möjliggjorde Utan anspråk på fullständighet har
vi här försökt sammanställa dessa faktorer som sammanfattats i diagram 2.3. Låt oss inledningsvis behandla de fem yttre faktorer, som finns angivna i diagrammet och som spelade en väsentlig roll för tillväxtprocessen
1. Det fanns efter kriget ett betydande teknologiskt gap mellan Förenta staterna och övriga industriländer. Detta uppstod huvudsakligen i samband med kriget. Störningarna i den internationella handeln, och de internationella kapitalrörelsema före kriget bidrog också. Detta
möjliggjorde en snabb produktivitetstillväxt i övriga industriländer
genom introduktion av teknologi som redan var etablerad i den amerikanska ekonomin. . I de flesta industriländerna fanns en betydande arbetskraftsreserv i
jordbruket. Genom möjligheten att rekrytera arbetskraft från jord-
brukssektorn kunde den förhållandevis högproduktiva industrin växa snabbt utan att detta resulterade i snabba lönestegringar. . Det fanns också viktiga faktorer som verkade för ekonomisk stabilitet. En sådan faktor var den dominerande och stabiliserande roll som den amerikanska ekonomin kunde spela. Dollarn var reservvaluta, och en stabil och fast dollar var en av hörnstenarna i det system av
fasta växelkurser (Bretton Woods-systemet) som byggdes upp efter
kriget. En förutsättning för den starka dollarn var i sin tur en försiktig amerikansk ekonomisk politik som prioriterade inflationsbekämpning och som ledde till en stabil amerikansk bytesbalanssituation. De stabila växelkurserna gentemot en fast dollar kom utan tvivel att utgöra en begränsning för inhemsk expansion och för löneökningar i industriländerna. Systemet bidrog därmed till den låga inf lationstakten under 1950- och 1960-talen. Förekomsten av ett trovärdigt system av stabila växelkurser bidrog också till en säkerhet och samstämmighet i förväntningarna om framtiden som var gynnsam för såväl investeringsutvecklingen som för tillväxten i internationell handel . Till världshandelns snabba tillväxt också handelsliberalisebidrog ringen efter kriget. Det allmänna handelsavtalet - GATT - lade grunden till den fortgående avvecklingen av tullar och handelshinder som genomförts under efterkrigstiden, främst genom den s. k. Ken-
SOU I980:52 1970-talet- de årtionde 29
felslagna förväntningarnas
Tabell 2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder Årlig procentuell ökning
| Period | Tillväxt 96 |
| l 830-] 860 | 4.2 |
| l873-l9l 3 | 3,3 |
| 1899-19 l 3 | 3,9 |
| l9 l 3- l 939 | 0,9 |
| l953- l 973 | 8,0 |
| nedyrundan 1962-1967. Frihandelns genomförande | en |
möjliggjorde
positiv växelverkan mellan produktionstillväxt och handelstillväxt.
Den snabba handelstillväxten möjliggjorde stora produktivitetsvins-
ter genom internationell specialisering, medan den snabba BNP-ti1lväxten å andra sidan skapade de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb handelstillväxt. Tillväxten i världshandeln blev också exceptionellt snabb. Under 20-årsperioden 1953-1973 ökade sålunda världshandeln med i genomsnitt 8 96 per år, vilket som framgår av tabell 2.1 är unikt i ett historiskt perspektiv. . En annan väsentlig faktor var stabila priser på råvaror och Me-
olja. dan råvarupriserna med smärre fluktuationer nära nog följde priserna på bearbetade varor så det relativa priset på olja. Detta försjönk
hållande hade flera positiva effekter på industriländemas ekonomier.
a. De små prisvariationerna bidrog sålunda till en låg inflationstakt i industriländerna samt till stabilitet i relativpriserna.
b. Nedgången i oljeprisema bidrog till att priserna på industriländernas importvaror kom att sjunka i förhållande till exportvaror-
na. De bidrog därmed till en snabbare realinkomstutveckling i industriländerna. mot *. Tillgången på råvaror och billig energi drev på utvecklingen att ersätta arbetskraft med kapital i storskalig produktion, som oftill en snabb investerings- och ta är energikrävande. Detta bidrog produktivitetsutveckling.
. De sjunkande oljepriserna bidrog till att sänka transportkostna-
derna, vilket i sin tur bidrog till den snabba tillväxten i världshandeln. Vi har nu pekat på några av de viktigaste yttre faktorerna, som bidrog till att som finns skisserat i mitten av
möjliggöra det utvecklingsförlopp 2.3. Detta förlopp kan beskrivas på följande sätt.
diagram Inom ramen för den höga produktionstillväxten och terms-of-tradevinsterna var det att undvika fördelningskonflikter. Det gick
möjligt
därför att kombinera en snabb reallönetillväxt med en god vinstutveckling. Det var också att kombinera en god utveckling av reallönen
möjligt
efter skatt med en snabb tillväxt i den offentliga sektorn. Detta klimat bäddade dels för låga nominella löneavtal, vilket bidrog till en låg inflationstakt, dels till en god räntabilitet i företagen, vilket bidrog till snabba investeringsökningar. Till den goda investeringsutvecklingen bidrog också den stabila situationen på prissidan.
30 1970-talet - de årtionde
felslagna förväntningarnas
Teknologigap Hög potential för strukturomvandling
Hög rea- Iiserad tillväxt
Högt kapacitetsutnyttjande Full sysselsättning
Små fördelnin -
problegn: G°d 5
vesteringstillväxt
stabilitet Låg inflation
Stabila och Fasta växelkurser Handelssjunkande energi- Stark dollar liberalisering Diagram 2.3 Den goda och råvarupriser cirkeln.
Under denna period slog också den keynesianska finanspolitiken igenom varigenom staten tog ett ansvar för sysselsättningen genom att driva en aktiv
konjunkturpolitik,
En grundtanke i den keynesianska teorin är att arbetslöshet och lågt
kapacitetsutnyttjande förklaras av att den effektiva efterfrågan i hela
ekonomin blivit för låg. Detta beror i sin tur på att det finansiella sparandet i ekonomin är för högt. Staten kan i denna situation öka sysselsättningen genom att öka den effektiva efterfrågan i ekonomin, vilket kan ske antingen genom skattesänkningar eller genom ökade offentliga utgifter. Staten därmed kompenserar det höga finansiella sparandet i den privata sektorn genom att låta sin egen budget gå med ett underskott. För att denna politik skall fungera krävs att en rad olika förutsättningar skall vara uppfyllda. För det första krävs en disciplin på pflS- och lönesidan så att den ökade efterfrågan från statens sida inte leder till inflationistiska pris- och lönestegringar.
SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 31
För det andra krävs att investeringarna i ekonomin följer med i det
uppsving som skapas av den ökade efterfrågan, i annat fall blir investeringarna för låga, vilket skadar den långsiktiga tillväxten och kan skapa ett permanent krav på statlig överefterfrågan.
För det tredje krävs att kapacitetsutnyttjandet, vare sig det är lågt el-
ler högt, är fördelat i ekonomin.
relativtjämnt För dct fjärde bör det tilläggas att teorin är gjord för en sluten ekono-
mi. I en öppen ekonomi med en stor utrikeshandel kommer en betydanatt läcka ut i form av ökad import. För de del av ef terf rågestimulansen
att inte enskilda länder skall komma i bytesbalanssvårigheter krävs att
flera länder bedriver en likartad politik. Dessa förutsättningar förelåg i hög grad under den tidigare delen av efterkrigstiden. Som vi redan har sett hade vi en betydande prisstabilitet och ett gott investeringsklimat. Därtill kom att de flesta industriländerna hade en likartad syn på den fulla sysselsättningen. I cfterkrigstidens klimat av prisstabilitet och hög investeringsvilja blev
det således för regeringarna att genom en aktiv konjunkturpolimöjligt tik nå ett högt kapacitetsutnyttjande och en låg arbetslöshet, tillsam-
mans med en låg inflationstakt och låga budgetunderskott. Detta var en mycket betydelsefull ekonomisk-politisk bedrift.
2.2.2 Vändpunkten
Under senare delen av l960-talet det framträda sprickor i den
började
positiva bild som målats upp här. I flera europeiska länder inträffade kraftiga löneökningar som inte var förenliga med den låga inflationstakt som ekonomierna dittills uppvisat. Efter en lång period där den materiella utvecklingen överträffat förväntningarna blev efter den mycket snabba tillväxten 1960-1965 förhållandet det omvända. Det skärpte fördelningskonflikterna. Man har också som en förklaring till löneutvecklingen i slutet av l960-talet pekat på det faktum att den lyckosamma tillämpningen av en aktiv konjunkturpolitik definitivt fått staten att framstå som garant för den fulla sysselsättningen. Risken för arbetslöshet vid ett högt avtal
uppfattades därmed som liten, vilket gjorde att incitamenten till åter-
hållsamhet bortföll. En annan viktig förklaring till den kraftiga löneökningen i de europeiska länderna kring 1968 var att den ökade inflationen i den amerikanska ekonomin tenderade att driva upp prisökningarna på bearbetade varor i internationell handel. Därmed steg vinsterna kraftigt i de europeiska länderna, vilket bäddade för höga avtal. Försvagningen av dollarn under senare delen av 60-talet genom expansiv amerikansk politik, var en fundamental förändring. Vietnamkriget och Lyndon Johnsons Great Society”-program drev fram stigande budget- och bytesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin. Detta ledde dels till ett förtroende för dollarn men också till en
sjunkande
ökad internationell likviditet genom att dollartillgodohavandena utanför Förenta staterna växte snabbt. Efter en åtstramning l968 växte det amerikanska underskottet återigen mycket kraftigt 1970 och l97l, vilket bi-
32 1970-talet - de årtionde
felslagna förväntningarnas
drog till att göra den påföljande internationella konjunkturuppgángen
inflationistisk. I detta skede blev sammanbrottet för Bretton Woods-systemet oundvikligt. Efter ett antal inom ramen
växelkursjusteringar för systemet
övcrgavs detta i mars 1973. Detta var den slutliga bekräftelsen på att dollarn för denna gång spelat ut sin roll som ankare i det internationella monetära systemet. Efter en period där en fast dollar och en fast växelkurs spelat en väsentlig roll som norm för lönepolitik och stabiliseringspolitik i industriländerna erhöll vi en ny situation där varje land fick ett större ansvar för sin egen inflationstakt. Under 1970-talet ökade också spridningen i inflationstakt kraftigt mellan länderna. Samtidigt kom den långsiktiga växelkursutvecklingen delvis att spegla skillnaderna i inflationstakt mellan länderna. Samtidigt som de långsiktiga våxelkursrörelserna har speglat utvecklingen i respektive ekonomier har de kortsiktiga växelkursrörelserna ofta
präglats av kraftiga svängningar till följd av spekulativa kapitalrörelser. De kortsiktiga förändringarna har tenderat att ”skjuta för högt i för-
hållande till de underliggande tendenserna. Detta har försvårat prisstabiliseringen i de olika länderna och bidragit till en osäkerhet som tenderat att minska handelstillväxten och investeringstillväxten. Det är mot denna bakgrund man får se det ökande intresset för stabilitet i växelkurserna som regeringarna har visat mot slutet av l970-talet. I av 1970-talet
början rycktes också en annan av grundförutsättning-
arna för den lyckosamma [950- och 1960-talsutvecklingen undan, näm-
ligen de stabila energi- och råvarupriserna. Dåliga skördar i Sovjet och
Kina m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av vete på den intemationella spannmålsmarknaden. Därmed
började livsmedelsprisema stiga
kraftigt från l972. Senare under
konjunkturuppgången steg priserna på
metaller och övriga råvaror. Slutligen hösten 1973 den dra-
påbörjades matiska oljeprisstegring som kom att innebära en fyrdubbling av de no-
minella priserna inom loppet av mindre än ett år. Detta till att bidrog
öka inflationstrycket i västekonomierna och till att den efterföljande konjunkturnedgången 1974-1975 blev den kraftigaste under hela efter-
krigstiden. l den debatten tillskrevs
efterföljande prisexplosionen på råvaru- och oljesidan vad som då ansågs vara ett antal olyckliga tillfälligheter. Man
pekade på det allmänt spekulativa klimat som byggdes upp genom den
kraftiga likviditetsstegringen i världsekonomin; de dåliga skördarna och
konflikten i Mellanöstern som ströp Allt detta
oljetillförseln. bidrog
otvivelaktigt till utvecklingen 1973-1974. Senare delen av 1970-talet har emellertid visat att det var om mera i
fråga djupgående förändringar
världsekonomin. Detta belyses delvis av diagram 2.4, som visar utveck-
lingen av priserna på olja, övriga råvaror och färdigvaror tillsammans
med industriproduktionens utveckling 1960-1980. Åren 1970-1971 framstår som en vattendelare som föregås av en lugn
prisutveckling och som följs av kraftiga prisstegringar. Inom detta
mönster framträder två tendenser av särskild vikt. För det första förekom över huvud taget inga cykliska variationer i under
oljepriserna
l960-talet och endast
jämförelsevis små cykliska rörelser i råvampriser-
1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 33
na. Detta kontrasterar mot 1970-talet där och råvaror fått ett
oljepriser
anknutet till Mönstret
utpräglat cykliskt förlopp industrikonjunkturen. med kraftiga prisstegringar pâ råvaror och olja i anslutning till slutfasen
av konjunkturuppgången 1973 upprepas 1979. Därtill märks kraftiga för råvaror i anslutning till den blygsamma återprisstegringstendenser 1976. För det andra sker under 1970-talet en långsiktig rehämtningen till färdigvarornas nackdel. Tidigare hade förhål-
lativprisförskjutning
landet varit det omvända. på utbudssidan, som kommit Prisutveeklingen speglar en restriktion Diagram 14 Industri_ att bli betydelsefull sedan efterfrågan växt mycket snabbt under 1960- produkmm och Wern”. talet. När det gäller är det en viktig del i bilden att den amerikan- Iionella prisen
oljan
Prisindex Halv Iogaritmisk skala 1000._ (1961 = 100) 900-* 800- 700- __ oua? _- Flåvaror utom olja3 600* lndustriländernas export4
500-
400-
350-
300-
250-
200 -
-- . _.__-,,, 100_ & Procent 121 8-4 4_- 0 _4- lndustriproduktion5 (tolv månaders förändring) _8_ _12_
1 Priserna är uttryckta i SDR för 1971-1980 och i US dollar 1961-1970. 2 Prisindex för olja och oljeprodukter enligt HWWA i Hamburg. 3 Economists index. 4 Enhetsvärdeindex för industriländernas export enligt IMF. 5 lndustriproduktion i G 10-Iänderna och Schweiz.
34 1970-talet - de
felslagrza förväntningarnas årtionde SOU 1930:52
ska oljeimportcn började öka kraftigt vid slutet av 1960-talet. Vad gäller
oljan, där prisstegringen varit särskilt snabb, har också OPEC-kartcllen spelat en inte obetydlig roll. Kartellens styrka har emellertid legati att de grundläggande förhållandena på utbuds- och efterfrågesidan samverkat med dess intentioner.
Oljeprisstegringarna har haft flera fundamentala effekter på den eko-
nomiska utvecklingen i industriländerna.
El Industriländerna har fått ett försämrat bytesförhållande (terms-oftrade) gentemot omvärlden. vilket inneburit att det potentiella utrymmet för realinkomstökningar minskat. OECD-området har tenderat att komma i en permanent underskottssituation på bytesbalanssidan, vilket har inneburit en växande skuldbörda för området i dess helhet. För utvecklingsländerna har olje-
prishöjningarna genomgående inneburit att den redan tidigare svaga
situationen på bytesbalans- och skuldsidan har förvärrats. Detta har motsvarats av stora överskott och snabbt växande finansiella tillgångar för OPEC-ländernas del. under Bytesbalansutvecklingen 1970-talet sammanfattasi tabell 2.2.
D Olje- och råvaruprisstegringarna har bidragit till att höja inflations-
trycket i OECD-länderna.
De nämnda effekterna kan alla sägas vara av stabiliseringspolitisk natur. l ett längre perspektiv kommer också den förändring i relativpriserna på
energi som oljeprishöjningarna inneburit att ge djupgående förändringar
i de existerande mönstren av energiproduktion och energianvändning. Delvis har denna
process påbörjats genom att åtgångstalen för energi
har sänkts och att relativa
oljans betydelse på tillförselsidan tenderat att
minska Linder 1970-talet. i denna Anpassningsproblemen omställning har emellertid visat sig vara mycket stora. Den och den
produktionsapparat kapitalutrustning som industriländerna förfogade över i början av 1970-talet var avpassad för 1960-talets
rclativpriser på energi och olja. En omställning till de nya priserna vid
fullt kräver
kapacitetsutnyttjande omfattande nyinvesteringar och om-
Tabell 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser
| Ländergrupp | 1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 |
| OECD | 4,0 10,5 -26,0 0,5 -19,0 -24,5 10,5 -37,5 |
| Statshandelsländer | -1,5 - 3,5 - 9,5 -18,0 -13,0 - 8,5 - 9,5 - 8.0 |
| OPEC-länder | 2,0 7,5 59,5 27,0 36,5 29,0 |
4,5 67,0 Utvecklingsländer exkl. OPEC-stater -6,8 - 7,5 -26,0 -31,0 -l9,0 -12,5 -25,5 -34,5
Totalt -2,3 7,0 - 2,0 -21,5 -15,0 -l6,5 -20,0 -l3,0 Anm. Med bytesbalans avses här nettot av varu- och samt tjänstetransaktioner privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalanssaldot för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgif terna. Källa: OECD, Economic Outlook, 27 July, 1980.
SOU 1980:S2 1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 35
flyttningar från gamla till nya produktionsprocesser. Det var en utveckling av detta slag många ekonomer förväntade sig vid den första oljeprisstegringen 1973-1974. Industriländernas ekonomier visade sig emellertid inte ha den nödvändiga flexibiliteten. Omställningen har också kraftigt försvårats av det depressiva ekonomiska klimat som
oljeprishöjningarna bidragit till att skapa.
Kraven på anpassning och förändring i industriländerna ökade också genom den snabba industrialisering som genomfördes i vissa av utvecklingslâinderna, de k. nya industriländerna. Utvecklingen har varit särskilt snabb inom processindustrierna. Den produktionsteknologi som används i dessa branscher kan relativt lätt överföras från industriländerna till länder med betydligt lägre lönekostnader. Vi får därmed en situation där låglöneländerna genom låga priser tenderar att konkurrera ut verksamheten i i-länderna. En sådan utveckling har sedan länge pågått inom textilindustrin, men under 1970-talet har den också på ett fundamentalt satt förändrat för varvsindustrin förutsättningarna och järn- och stålindustrin. De krav på omställning i industriländerna som föranleds av den nya konkurrensen i dessa branscher har skärpts dels av den omfattande kapitaluppbyggnad i dessa branscher som ägde rum också i iländerna under slutet av 1960-talet, dels av den kraftiga efterfrågenedgång som i särskilt hög grad drabbade dessa branscher efter den första
oljeprisehocken.
Industriländerna har därför fått en betydande överkapacitet i dessa branscher. För att inte denna situation skall bli permanent krävs en omstrukturering med en betydande kapacitetsneddragning. Detta krav har kommit att stå i motsättning till regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska strävanden. Slutresultatet av detta har blivit kvarstående strukturella problem i industriländerna med låg eller ingen lönsamhet i stora delar av de angivna branscherna. Samtidigt har subventioner och/ eller protektionistiska åtgärder satts in för att skydda branscherna för internationell konkurrens.
Detta har fördröjt en långsiktigt nödvändig anpassning till de nya kon-
kurrens- och efterfrågeförhållandena. Ändå har det inte varit att
möjligt
förhindra en betydande regional arbetslöshet i områden där dessa branscher varit betydelsefulla. De stabiliscringspolitiska problemen under 1970-talet har medfört att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning förutsättningarna för den underliggande produktivitets- och kapacitetstillväxten har förändrats eller hur stor del av den registrerade nedgången som beror på att den po-
tentiella tillväxten inte kunnat utnyttjas. Man kan observera en tydlig
neddragning i produktivitetstillväxten i nära nog alla industriländer. Detta kan tolkas som att den goda teknologiska och strukturella förutsättningen för en hög kapacitetstillväxt som fanns under 1950- och 1960-talen nu skulle vara uttömd. Det är emellertid mycket som talar för att produktivitetsnedgången har ett nära samband med de förändringar i världsekonomin som inträffade UndCr 1970-talets första år. Det är framför allt det faktum att brottet i produktivitetsutvecklingen kan dateras till 1973, som understöder en sådan tolkning. Detta brott belyses av diagram 2.5, som för de vikti-
36 1970-talet- de feIs/agna förväntningarnas ârtionde SOU 1°80:52
gastc industriländernajämför produktiviteten under 1970-talet med dess
trcndmässiga utveckling. Endast för den amerikanska ekonomin år det möjligt att direkt tolka produktivitetens svaga utveckling under 1970-talet som ett resultat av mera långsiktigt verkande faktorer. Men även där sker ett tydligt brott i utvecklingen just kring 1972-1973.
Det är i första hand på två sätt som händelserna i början av 1970-talet
verkat neddragande på produktivitetstillväxten. För det första har, som vi redan konstaterat, de kraftiga relativpris-
förändringar som uppkommit genom oljeprishöjningarna och konkur-
rensen från dc nya industriländerna medfört att stora delar av den existcrande kapitalstocken i industriländerna blivit ekonomiskt föråldrad. Därmed har också det ekonomiskt effektiva produktionskapitalet per sysselsatt på ett par år genomgått en betydande minskning. Detta leder oundvikligen till en neddragning i arbetsproduktiviteten. Denna nedgång har befästs av industriländernas bestående oförmåga att anpassa 4 _ sig till dc nya relativpriserna. För visar att vid av låg efterfrågan och
detlandra erfarenheten tider
duklnvjlel_ Awike/se/,ân lågt kapacitetsutnyttjande 1 ekonomin, så utnyttjar företagen arbetskraf-
trend 1960-1973. ten mindre effektivt än annars.
Procent Pmcent
Förenta staterna
Förbundsrepubliken Frankrike Tyskland
Storbritannien
_30 .
1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78
För respektive land är A = tillväxttakt 1960-1973 av total arbetsproduktivitet (BNP/total sysselsättning) B = tillväxttakt 1960-1973 av BNP.
1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 37
2.2.3 N_ va villkor för stabiliseringspolitiken
En av de största ekonomisk-politiska bedrifterna under efterkrigstiden har varit avskaffandet av massarbetslösheten. I det föregående avsnittet visades bedriva en hur det var möjligt att under 1950- och 1960-talen för full sysselsättning samtidigt som framgångsrik stabiliseringspolitik inflationstakten kunde hållas nere. Vi har sedan sett hur de gynnsamma hetingelserna för en framgångsrik stabiliseringspolitik vittrat sönder kring ingången till l970-talet. Under 1970-talet har det heller inte varit och låg inflation. Resultatet har i stället möjligt att nå full sysselsättning blivit och hög inflation; ett ekonomiskt tillstånd som hög arbetslöshet kommit att benämnas ”stagflation”. Utan tvivel år den ekonomiska politikens oförmåga att komma till rätta med arbetslösheten det mest oroande draget i 1970-talets internationella ekonomiska utveckling. Det kan visserligen sägas att de genomsnittliga arbetslöshetstalen fortfarande är låga i ett längre historiskt per-
spektiv. men talen fortsätter att öka. Bakom genomsnittstalen döljer sig
också mycket höga arbetslöshetstal för särskilda grupper. Det är uppenbart att en fortsatt utveckling efter dessa linjer utgör ett hot mot den sociala stabiliteten i industriländerna. Vi skall i det analysera hur de ändrade ramar-
följande något närmare na under l970-talet påverkat möjligheterna att bedriva en keynesiansk
stabiliseringspolitik för full sysselsättning. I föregående avsnitt konstaterades att vissa viktiga förutsättningar maste vara uppfyllda för att denna stabiliseringspolitik skall fungera. Helt kort kan de sammanfattas i
följande punkter:
underliggande prisstabilitet - stabil bytesbalanssituation god investeringsbcnägenhet -
jämnt fördelat kapacitetsutnyttjande
försämrats under 70-talet. På alla dessa punkter har förutsättningarna Det är sålunda uppenbart att haft direkt negativa
oljeprisstegringarna
effekter på stabiliteten i såväl priser som i bytesbalanssituationen. Men även under tiden mellan har inflations-
oljeprishöjningarna
trycket förblivit högt i OECD-området som helhet. Den genomsnittliga inflationen kom sålunda inte ned under 7 % ens 1978, då och
oljepriser råvarupriser sjönk. Kring detta genomsnittstal har spridningen varit
hög. Under slutet av 1970-talet har vi fått en alltmer markerad uppdeloch låginflationsländer, vilket bidrar till en ning i höginflationsländer ökad instabilitet på växelkurssidan. Den underliggande inflationstakten har alltså i många länder förblivit snabb löneutveckling under 1970hög. Detta beror bl. a. på en fortsatt till det betalet. Det har inte varit möjligt att anpassa löneutvecklingen som givits av en svag ekonomisk tillväxt och fortgráittsade utrymme gående terms-of-trade-förluster. Lönebildningsproblematiken har yttersom krävts för att finansiera en växligare skärpts av de skattestegringar ande offentlig sektor. Slutresultatet av den angivna fördelningskonflikten har blivit löneökningar som tenderat att driva upp den underliggande inflationstakten och minska vinsterna.
38 1970-talet- de
fe/slagna förväntnin garnas årtionde SOU l9§0:52
Sjunkande vinster i förening med ökad instabilitet på pris- och efterfrågesidan har sänkt investeringarna i industriländerna. Därmed har det finansiella sparandet i hushållssektorn ökat, med en minskad effektv efterfrågan som Stimuleras då efterfrågan
följd. med en aktiv finanspolitik
uppstår därmed redan vid blygsamma sysselsättningsambitioner aetydande vilket budgetunderskott, nära nog alla industriländer fått eifara. Detta har inneburit en av
ytterligare begränsning möjligheterna att be-
driva en expansiv ekonomisk politik. De låga investeringarna och 1970-talets branschkriser har även kullkastat den av de ovan angivna
fjärde förutsättningarna. En stor dsl av
arbetslösheten och det låga har blivit lokaliserad
kapacitetsutnyttjandet
till särskilda branscher och regioner. Samtidigt har de låga investeringarna gjort att kapaciteten på många håll blivit otillräcklig. Vid en kon-
junkturuppgång uppkommer därvid flaskhalsproblem
på ett mycket tidigt stadium. Resultatet av detta är och inflationstendenser
överhettning
i ekonomin samtidigt som sysselsättningen och det totala kapacitetsutnyttjandet fortfarande är låga. Ett
konjunkturuppsving bryts därmed av
inflation långt innan ekonomierna nått full sysselsättning. Den ekonomiska utvecklingen under l970-talet har sålunda resulterat i en rad restriktioner för ekonomisk expansion. De flesta av dessa tar sig uttryck i att en ekonomisk tenderar uppgång att brytas av en stegrad inflationstakt. Detta förhållande har varit särskilt under den sepåtagligt naste Det är därför
konjunkturuppgången. naturligt att stabilisenngs-
politiken i industriländerna fått en ökad mot inflatiorsbeinriktning kämpning. Utan
tvivel har det också haft betydelse att de länder som följt en för-
siktig linje i sin ekonomiska politik efter l973-l974 också har fått den mest balanserade ekonomiska Särskild utvecklingen. politisk betydelse har jämförelsen mellan Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland haft. Det senare landet har kommit att framstå som den typiska exponenten för en försiktig ekonomisk politik som varit relativt framgångsrik. Den expansiva amerikanska politiken från l975 fram till mitten av 1979 har å andra sidan drivit upp inflationstakt, räntor och bytes-
balansunderskott till mycket höga nivåer samtidigt som arbetslösheten fortfarande legat över nivåerna från 1960-talets slut och 1970-talets bör-
jan.
Nya sIabi/iseringspo/itiska strategier
1970-talets erfarenheter och den ökade inriktningen på inflationsbekämpning har kommit att öka intresset för fasta normer i stabiliseringspolitiken. De flesta av de stora länderna arbetar sålunda med officiella mål för penningpolitiken. Regeringarna har också mot slutet av 1970-talet visat ett ökat intresse för fasta växelkurser. Synliga tecken på detta är bl. a. förändringen i den amerikanska växelkurspolitiken i november l978 mot en politik för stabilisering av dollarn. Ett viktigt steg idenna riktning har också varit tillskapandet av det EG-anknutna europeiska monetära systemet (EMS) som i mars 1979.
började operera
Man kan konstatera att erfarenheterna av denna typ av politik hittills
1970-talet- de ârtionde 39
felslagna förväntningarnas
varit blandade. I både Förenta staterna och Storbritannien, där penningpolitiken använts på ett aktivt sätt för att bekämpa inflation, har flera problem med denna politik framkommit. Det har sålunda visat sig mycket svårt att verkligen kontrollera tillväxten i penningmängden, liksom att avgöra vilken definition av penningmängden som är den i sammanhanget relevanta. Ett djupare problem förefaller den långa tidsfördröjningen vara. Effekten av en penningpolitisk åtstramning tenderar att först på aktivitetsnivån i ekonomin. Först med en ge sig tillkänna lång tidsfördröjning kan politiken väntas leda till en nedgång i inflationstakten. En konsekvent inflationsbekämpning av denna modell kan därför komma att kräva en uthålligt stram politik under en lång period av aktivitet och stigande arbetslöshet. innan den under-
sjunkande
liggande inflationstakten kommit ned i nivå med den målsatta ökningstakten för penningmängden. Man kan ifrågasätta såväl önskvärdheten som det politiskt Erfarenheten tyder alltmöjliga i en sådan uthållighet. så på att en fast penningpolitisk norm inte är ett tillräckligt medel för att få ned en hög inflationstakt till en acceptabel nivå. Däremot är en stram
penningpolitik säkerligen en nödvändig komponent i varje bredare pro-
gram för en Stabilisering av penningvärdet.
När det gäller stabiliseringen av växelkurserna är möjligheterna att gå
vidare på denna väg i hög grad avhängiga av huruvida det kan ske en utjämning av inflationstakter och bytesbalansunderskott. Även om bytesbalanssituationen mellan de stora länderna har under det
utjämnats
senaste året kvarstår stora skillnader i inflationstakt. Det mesta talar darftsr för att vi under de allra närmaste åren får leva med perioder av kraftiga växelkursförändringar. Utvecklingen under det senaste året har också demonstrerat det nära sambandet mellan penningpolitiken i de olika länderna och växelkurssituationen. Den strama penningpolitik som satts in 1980 för att hålla tillbaka de inhemska prisstegringarna har orsakat mycket kraftiga räntesvängningar i de olika länderna, vilket i sin tur har verkat destabiliserandc på växelkurserna. Därtill kommer att de finansiella rörelser som räntesvängningarna åstadkommer har bidragit till att försvåra kontrollen av penningmängden i respektive land. Utvecklingen understryker alltså svårigheterna att stabilisera kreditoch valutamarknaden när den underliggande ekonomin inte är i balans. Diskussionen för oss därmed tillbaka till de restriktioner för tillväxt vid stabila priser som angavs i föregående avsnitt. Så länge dessa inte har är det mycket svårt att med någon stabiliseringspolitisk me-
undanröjts
tod nå full sysselsättning vid stabila priser.
2.3 Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-ta1en
Den svenska ekonomins Lttveekling under efterkrigstiden ansluter sig i máinga avseenden till den internationella bild som beskrivits. Sålun-
just
da upplevde även Sverige Linder 1950- och l960-talen en period av unik
materiell tillväxt. Ijämförelse med utvecklingen i övriga OECD-området
under samma period motsvarar den svenska ungefär ett genomsnitt. Detsamma gäller utvecklingen av industriproduktion och handel.
40 1970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde
Ser vi till användningen av resurstillväxten tillhör Sverige den grupp av länder som satsat på en snabb tillväxt av offentlig konsumtion och offentliga utgifter. Till denna bild hör också att Sverige i högre grad än de flesta industriländer prioriterat den fulla sysselsättningen. Med denna prioritering är det inte onaturligt att den svenska inflationstakten under 50- och 60-talen låg något över OECD-genomsnittet.
2.3.1 Strukturonzvandling och produktivitetstillväxt
Den svenska ekonomiska politiken kunde under 1950- och 1960-talen verka under de gynnsamma internationella betingelser som beskrevs i anslutning till diagram 2.3 ovan. Den svenska tillväxtprocessen kan också beskrivas i de termer som där angavs. En viktig del i detta mönster var en snabb tillväxt av produktion och produktivitet i industrin. Den svenska utvecklingen ansluter sig även här väl till ett internationellt mönster. Bakom den svenska utvecklingen låg en hög investeringstillväxt och en mycket snabb strukturomvandling. Sverige drog i mycket hög grad fördel av de möjligheter till internationell specialisering som öppnades under 1950- och 1960-talen. En annan viktig del i denna utveckling var en utslagning av föråldrat och/eller ineffektivt kapital. Därtill kom rationaliscring och effektivisering i existerande produktion. Många studier har visat att det under 1960-talet var
möjligt att nå en betydligt snabba-
re utveckling än vad som betingades enbart av utvecklingen av teknik och investeringar. En viktig förklaring till den snabba produktivitetsökningen var att potentialen för produktivitetsvinster genom strukturomvandling var mye-
ket hög i Sverige efter kriget. 1930-talets utveckling följd av avspärrning
under kriget och en svag importkonkurrens under de närmast
följande
åren hade att den svenska industrin var mycket diversifierad vid
gjort
ingången till 1950-talet. När den internationella handeln sköt fart vid slutet av 1950-talet och av 1960-talet denna diversifie-
början utgjorde
ring en betydande tillväxtpotential. Genom att bättre den sven-
utnyttja
ska industrins komparativa fördelar kunde nämligen omfattande pro-
duktivitetsvinster nås. Möjligheterna till rationaliseringar i de enskilda
företagen var också mycket stora. Detta sammanhängde med det skyddade klimat som industrin levde i under åren omedelbart efter kriget. Även här fanns alltså en betydande potential för produktivitetsstegringar. En annan viktig förklaring till den lyckosamma utvecklingen var den ekonomiska politik och den arbetsmarknadspolitik som fördes under dessa år. Därtill kom att löntagarorganisationernas agerande ingick som en naturlig förutsättning för den grundläggande ekonomisk-politiska strategin. Den senare delen av l950-talet och större delen av 1960-talet kan betecknas som den svenska modellens guldålder. Löntagarorganisationernas delar i denna strategi var den solidariska lönepolitiken och ett avtalstänkande som senare kom att kodifieras i den s. k. EFO-modellen samt en principiellt positiv inställning till rörlighet ochjförändringar. Statsmakternas bidrag var den Rehnska arbetsmarknadspolitiken med
1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 41
och flexibilitet. Andra var en stark inriktning på rörlighet komponenter för full en stark tillväxt i of-
en aktiv stabiliseringspolitik sysselsättning,
och en liberal företagspolitik, som fentlig sektor och i bostadsbyggandet medgav en god räntabilitet i industrin. Vi skall i det beskriva den svenska struktur-
följande något närmare
förutsättningarna för
omvandlingsmodellen och ange de grundläggande
till den snabba strukturommodellens funktion. En viktig förklaring sektorn mellan invandlingen i den konkurrensutsatta var spänningen ternationella kostnader. Genom den fasta dollarn priser och inhemska och de fasta växelkurserna var priserna för färdigvaror i internationell relativt snabbt. Om handel relativt oföränderliga. Samtidigt steg lönerna skulle kunna behålla sina marginaler var det alltså nödvänett företag rationaliseringar och
digt att öka produktiviteten genom investeringar,
som inte kunde öka i takt med
ökad stordrift. Företag produktiviteten
lönerna fick sina vinstmarginaler sammanpressade och slogs efter hand
ut. skulle vara
Lönepolitiken siktade till att de generella lönehöjningarna
så höga att de tillät oförändrade vinstmarginaler i den expansiva delen
av industrin. Dessa lönehöjningar skulle också drivas igenom i de svaga
delarna av industrin. Därmed kom arbetskraften att pressas ut ur den och konkurser. Gesvaga delen av industrin genom driftinskränkningar nom en aktiv kunde arbetskraften sedan föras arbetsmarknadspolitik över till de mera vinstrika delarna av industrin. Därmed underlättades
en expansion i de delar av industrin där Sverige hade konkurrensför-
delar gentemot utlandet och där det var möjligt att göra produktivitets-
ökad stordrift. bidrog därmed till en vinster genom Lönebildningen
ökad vilket i sin tur det möjligt att kombiproduktivitetsstegring, gjorde
konnera goda avtalsutfall med en relativt stabil prisnivå och bibehållen
var det möj-
kurrenskraft i den expansiva delen av industrin. Samtidigt hållbar av lönestrukturen. Den ar-
ligt att få en ekonomiskt utjämning
betskraft som slogs ut ur de svaga sektorerna flyttades i regel över till
nya företag med högre produktivitet och högre lönebetalningsförmåga.
en av
En Litjämning av lönerna gick sålunda hand i hand med utjämning
produktivitetsskillnaderna.
För att den skisserade strategin skulle fungera krävdes att vissa viktiga förutsättningar var uppfyllda.
a. Internationell prisstabilitet
som den Den lönepolitiska filosofin byggde i hög grad på den norm fasta växelkursen i kombination med den stabila dollarn Tack
utgjorde.
vare detta blev bibehållen konkurrenskraft liktydigt med låg inflationstakt. Man kan också i efterhand konstatera att stabilitet i relativpriserna mellan branscher till att modellen fungerade bra. Vi har senare bidrog fått bevittna av dessa relativpriser stört löne-
hur kraftiga förskjutningar
bildningen och verkat destabiliserande på industrisektom.
42 1970-talet - de felslagna årtionde
förväntningarnas SOU I980:52
b. Snabb internationell tillväxt
Expansionen inom den starka delen av industrin skedde en genom snabb En snabb exportökning. världshandelstillväxt var en nödvändig
förutsättning för denna utveckling.
c. Snabb
investeringstillväxt
En nödvändig del i den beskrivna var en
strukturomvandlingsprocessen
snabb utslagning av realkapital. För att expansionen i industrisektorn
skulle vara hållbar
långsiktigt krävdes därför snabba investeringsök-
ningar i den expansiva delen av industrin. Den ekonomiska var politiken också i mycket hög grad inriktad på att åstadkomma en god tillväxt i in-
dustriinvesteringarna. Det främsta medlet var med bolagsbeskattningen
mycket liberala
avskrivningsregler som gynnade återplöjning av genere-
rade vinstmedel.
Även de
konjunkturpolitiskt orienterade investeringsfonderna
bygger på denna princip. En svaghet med denna politik har emellertid varit att
investeringarna därmed i alltför
hög grad kommit att knytas till den historiska
vinstutvecklingen. Investeringsstimulanserna har därmed delvis
verkat
strukturkonserverande, vilket
går i motsatt riktning till övriga de-
lar av politiken. Trots höga investeringstal också
tyder mycket på att in-
vestcringsökningarna inte var för att tillräckliga långsiktigt bära upp
den snabba industriella vi hade under expansion slutet av l950-talet och
början av l960-talet. En icke obetydlig del av expansionen kom i stället
till stånd genom och
effektiviseringar rationaliseringar (se kap. 7 i del II
av detta
betänkande).
d. Mâttfulla avtal
Genom att de företag som inte kunde öka produktiviteten i takt med lö-
ncökningarna slogs ut fanns det en tendens till att det s. k. EFO-kriteriet
blev självuppfyllande, dvs. man kunde
i efterhand konstatera att produktiviteten i den överlevande delen av industrin ökat lika snabbt som lönerna minus den internationella inflationen. Ett för högt avtal resulterade därför inte i att
nödvändigtvis EFO-utrymmet överskreds utan i
stället i att kunde bli alltför
utslagningen kraftig i förhållande
till expansionen, vilket kunde resultera i en för liten industrisektor. Den slutgiltiga måttstocken blev alltså den
långsiktiga bytesbalansutvecklingen.
Härvidlag kan konstateras att till skillnad från
många andra industriländcr klarade fram Sverige perioden till 1965 utan
allvarliga bytesba-
lansproblcm.
e. Rörlig arbetsmarknad
En absolut nödvändig
förutsättning för politiken var en hög rörlighet på
arbetsmarknaden. Företag som slogs ut kunde inte förväntas ligga i sam-
ma region som de expansiva delarna av industrin.
Strukturomvandling-
en krävde därför stora
geografiska omflyttningar. Det låg också i sakens
natur att
utslagningcn i stor utsträckning skedde i andra branscher än de
SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 43
som innehöll expansiva företag. De expansiva branscherna krävde i många fall andra yrkesfärdigheter än de svaga branscherna. Därför krävdes också en betydande yrkesmässig rörlighet. Arbetsmarknadspolitiken som den utformades under 1950- och 1960talen efter Gösta Rehns idéer var inriktad på att åstadkomma den yrkesmässiga och geografiska rörlighet som krävdes för att strukturomvandlingen skulle kunna komma till stånd och den måste sett från denna utgångspunkt betecknas som lyckosam. Rationaliseringsproeessen inom jordbruket spelade också en betydande roll i detta sammanhang. Denna gav under hela 1950- och l960-talen ett tillflöde av arbetskraft till industrisektorn, vilket bidrog till att underlätta rekryteringen till de expansiva delarna av industrin. Över huvud taget präglades hela samhällsutvecklingen under l950- och l960-talen av strukturomvandlingen och den snabba industritillväxten. Tätorternas och storstädernas tillväxt och det höga bostadsbyggandet var delar av samma mönster. Med reservation för investeringsutvecklingen kan man konstatera att de här angivna förutsättningarna för strukturomvandlingsprocessen var uppfyllda under l950-talet och större delen av l960-talet. Sverige fick under denna period en historiskt sett unik kombination av snabb och stabil industritillväxt. Såsom konstaterats ovan klarade också Sverige perioden fram till 1965 utan allvarliga bytesbalansproblem. Denna stabila ekonomiska utveckling skapade också goda betingelser för en framgångsrik stabiliseringspolitik för full sysselsättning. En viktig komponent i denna politik var att offentliga investeringar och bostadsinvesteringar fick ett anticykliskt förlopp. Även de privata investeringarna kun-
de delvis styras med hjälp av bl. a. investeringsfonderna.
2.3.2 Ändrade förutsättningar
Mot slutet av 1960-talet började en del av förutsättningarna för model-
len att svikta. Därtill kom vissa nya drag i den ekonomiska utvecklingen som försvårade en stabil ekonomisk utveckling enligt tidigare mönster. Utvecklingen under 1970-talet medförde att knappast någon av de förutsättningar som angivits som nödvändiga för den svenska modellens funktion kvarstår. Vi har i det föregående avsnittet visat på den ökade instabiliteten i den internationella utvecklingen mot slutet av l960-ta1et och början av 1970-talet. Den stegrade internationella inflationen och uppbrottet från fasta våxelkurser innebar att den fasta punkten i EFO-modellen kom i rörelse. Tidigare kunde man utgå från att ett avtal som bibehöll konkurrenskraften också gav en låg inflationstakt. När den internationella inflationstakten är hög gäller inte detta längre. Å andra sidan kan avtal som utgår f rån en för hög prognos av den internationella inflationstakten ge upphov till svåra konkurrensstörningar, såsom var fallet [975-1976. Genom att hålla fast vid EFO-modellen i den nya situationen ökade risken för inflation och konkurrensstömingar. Svårigheterna att hantera den nya pris- och växelkurssituationen kom också, som vi senare skall visa, att få mycket stor betydelse för utvecklingen under 1970talet.
44 I 970-talet - de
felslagna förväntningarnas årtionde
Dcn internationella specialiseringen och den snabba världshandelstillväxten under 1950- och 1960-talen
möjliggjorde en snabb expanion av
de produktiva och vinstrika delarna av den svenska industrin. När tillväxten i världshandeln minskade under andra hälften av 1970-talet minskade samtidigt potentialen för denna expansion. Vid bibehållen takt i utslagningen tenderade därför industrisektorn att minska. De jobb som slås ut i industrin har i stället kommit att motsvaras av allt snabbare
sysselsättningsökning i den offentliga sektorn. Den snabba
ökningen av den offentliga sektorns relativa betydelse sedan slutet av 1960-talet har också gjort att förutsättningarna för en måttfull löneut- Denna veckling påverkats. påverkan har skett dels därigenom att en ökad efterfrågan på arbetskraft har en tendens att driva upp lönerna, dels därigenom att den offentliga sektorn vid några avtal kommit att bli löneledande. Därtill kommer de effekter som finanpå lönebildningen sieringen av den offentliga sektorn gav upphov till. Flera internationella studier har visat att en snabb skattefinansierad tillväxt av offentlig sektor är inflationsdrivande från kostnadssidan. I kapitel 10 i del II påvisas en motsvarande effekt för svensk del. Avtalsproblematiken kom också att försvåras därigenom att inkomst-
beskattningens progressivitet började skärpas kraftigt 1971, varefter en
fortgående skärpning har skett under hela 1970-talet. Därmed har utfallet i procentuell reallöneökning efter skatt av en given procentuell in-
komstökning före skatt kommit att bli allt mindre. Medan en indu-
striarbetare vid en löneökning på 10 % 1970 fick en ökning av sin lön efter skatt med 8 % var motsvarande tal 1979 6 96. För en
industritjänste-
man är motsvarande tal 1970 8,3 96 och 1979 4,6 96. När samtidigt den genomsnittliga inflationstakten steg blev det inte längre för lön-
möjligt
tagarorganisationerna att genom ökningar av bruttolönen skaffa sina medlemmar en rimlig reallöneutveckling. Medan staten under 1960-talet kunde hålla sig helt utanför avtalsrörelserna har genom de förändrade
skatteförutsättningarna en statlig medverkan i en eller annan form tett
sig nödvändig.
En annan av grundförutsättningarna för modellen som började vackla
mot slutet av 1960-talet var den rörliga arbetsmarknaden. Som framgår av kapitel 9 har vi sedan mitten av 1960-talet haft en fortgående nedgång i rörligheten på arbetsmarknaden. En illustration av detta ges ii dia-
gram 2.6 som anger den s. k. rörlighetskvotens utveckling sedan biörjan
av 1960-talet. Den minskade rörligheten med ändrade hänger delvis samman aittityder till flyttningar. Det har också kommit att ställas större förväntniingar på samhället att gripa in vid regionala brister på arbetstillfällen. En annan viktig faktor är den ökande frekvensen hushåll, där båda makarna har arbete utanför hemmet. Härigenom måste två finna
jobb på inlflytt-
ningsorten. Därtill kommer att de ekonomiska incitamenten för fflyttning har minskat under 1970-talet. Ökade ambitioner i fördelningspolitiken har lett till att sambandet för den enskilde mellan lön och arlbetsinsats å ena sidan och ekonomisk standard å den andra sidan har försvagats. Detta innebär att en frivillig flyttning på grund av löneskiillnader måste te sig allt mindre meningsfullt för den enskilde. Allt detta bi-
1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 45
till att försvåra i de expansiva delarna av industrin. drog rekrytering Denna har också försvårats av att arbetsutbudet räknat i rekrytering timmar faktiskt minskat sedan 1965 och att efterfrågan från offentlig sektor kommit att ta en snabbt växande andel av detta utbud i anspråk.
Detta illustreras av diagram 4.1 i avsn. 4.3.
Som vi tidigare påpekat byggde 1950- och 196O-ta1sm0de1len i hög och i industrisektorn. Flera av de för-
grad på stabilitet expansionskraft
av denna. ändringar vi nu pekat på har verkat för en försvagning Det ligger i efterhand nära till hands att peka på 1968 som en vänd- Efter en expansiv politik i kon- _punkt för den industriella utvecklingen. till en betydande ut-
junkturuppgången slöts ett högt avtal som bidrog
slagning i industrin 1967-1968. Som framgår av diagram 4.1 kom detta att utgöra startpunkten för en fortgående nedgång i industrisysselsätt-
i timmar räknat. En fortsatt ökning av produktiviteten efter det
ningen
tidigare mönstret var nu möjlig att upprätthålla endast genom en syssel-
sättningsmässig krympning av industrisektorn.
Även i ett annat avseende innebar den industriella konjunktur-
en vändpunkt. Som OECD-sekretariatet har visat i 1978 års nedgången
Sverigerapport kom efter denna tidpunkt den fortgående utjämningen
av industrins löner den solidariska lönepolitiken inte att motgenom svaras av en av i industrin. Den
utjämning produktivitetskillnaderna
ekonomiska basen för den solidariska lönepolitiken kom därigenom att
I mindre grad än tidigare motsvarades löneutjäm-
påtagligt försvagas. l stället har utningen av överflyttning från svaga till starka sektorer. kommit att resultera i stigande lönsamhetsproblem i vissa
jämningen
sektorer. som det finns flera yttre faktorer som bidragit till den sva- Samtidigt gare industriella utvecklingen under 1970-talet finns det mycket som ta-
lar för att själva den takt i vilken strukturomvandlingen drevs bidrog till
Procent
15-
Trend 1966-79
Diagram 2.6 Antal arbetsgivarbjvten i procent I I I I av antal sysselsatta (rör- I | l I I I I I 1 955 70 75 lighelsktvoretz). Källa: AMS. Anm. För 1969 och 1971 saknas observationer.
46 1970-talet - de årtionde
felslagna förväntningarnas SOU 1180:52
en långsiktig försvagning i industrin. För att de expansiva delarna iv in-
dustrin i sin
produktivitetsökning skulle kunna hålla jämna steg mad lö-
neökningarna var det nödvändigt för företagen att utnyttja tillgängliga möjligheter till
rationaliseringar och specialiseringar mycket hårt. Möj-
ligheterna att nå stordriftsfördelar blev också ett viktigt vapen i kampen att hålla nere kostnaderna. Det var då naturligt att investeringarna i huvudsak inriktades
på att utnyttja dessa möjligheter. Produktivitetslöjan-
de
investeringar kom att dominera, medan investeringar som syfta:le till långsiktig expansion eftersattes. Därmed var inte den snabba
pr›duktions- och 1955-1965
produktivitetsökningen långsiktigt hållbar. En
fortsatt löne- och
produktivitetshöjning efter de gamla linjerna kunde
nu endast upprätthållas en snabbare i industrin genom utslagning och en vikande industrisektor.
sysselsättningsmässigt Genom den otillräckliga kapitalbildningen kom också efter 1965 den överlevande delen iV in-
dustrin att utsättas för en fortgående försvagning. Den beskrivning av
utvecklingsförloppet som givits ovan framkommer ur de analyser som
redovisas i en särskild studie av industrins som utförts för utveckling LU 80. När det gäller 1970-talets utveckling framkommer en likartad b:1d ur SIND:s nyligen publicerade studie Vinster och sysselsättning i svensk industri”. Med utgångspunkt i en mycket omfattande av inbearbetning dustristatistiken framkommer där bl. a. att ca 10 96 av alla sysselsatta i industrin befinner sig i företag som inte täcker de rörliga kostnaderna. Som framgår av kapitel l 1 i del II har också företagens finansiella situation fortgående försämrats under 1970-talet, vilket bidragit till att minska industrins motståndskraft mot yttre störningar.
2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet
Den tendensen
långsiktiga till nedgång i industrisektorn blev tydlig i
samband med 1969-1970.
konjunkturuppgången Det var då, till skillnad
från vad som varit fallet tidigare, inte möjligt att i uppsvinget återta den
tidigare nedgången i sysselsättningen. Detta berodde bl. a. på att en allt för snabb i den kommunala
sysselsättningsexpansion sektorn skapade
en överhettad arbetsmarknad. Därmed kom uppsvinget i industrin att strypas på grund av brist på arbetskraft. därmed för
Sverige började
första gången under efterkrigstiden att få tendenser till ett strukturellt bytesbalansunderskott. Dessa erfarenheter kom i hög grad att prägla
uppläggningen av den ekonomiska politiken under den närmast följande konjunktureykeln.
Politiken fick en restriktiv
Strukturomvandling inriktning som syftade till en Stabilisering
och tillväxt i svensk in- av priser och kostnader. Ett viktig mål för politiken under denna period dustri under efterkrigsti- var också att släppa fram industrins export och investeringar. Den änden. Ds E 1980:5. drade
inriktningen av politiken belyses av nedanstående tablå.
1970-talet- de årtionde 47
felslagna förväntningarnas
Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1965-1974 Årlig volymtillväxt 1965-1970 1970-1974
| Total inhemsk efterfrågan | 3,8 | 2,0 |
| därav: privat konsumtion | 3,0 | 2,5 |
| kommunal konsumtion | 8,9 | 3,4 |
| Offentliga investeringar | 7,8 | -5,2 |
| Bostadsinvesteringar | 1,3 | -2,6 |
| Privata investeringar | 3,3 | 5,6 |
| Den förda politiken kom i flera | avseenden att stabilisera den viktiga | |
| svenska ekonomin. Sett över hela | 1970-1974 var det |
konjunkturcykeln möjligt att bibehålla ett oförändrat antal sysselsatta i industrin. Indu-
striinvcstcringarna ökade och bytesbalansunderskottet vändes i ett överskott. Priset för åtstramningspolitiken var en uppgång i arbetslösheten som i genomsnitt för 1972 kom att uppgå till 2,7 %. Genom den strama politiken kom Sverige att ställa sig vid sidan av den internationella överhettningen i samband med 1972-1973. De krav
konjunkturuppgången
på en aktiv växelkurspolitik som den nya internationella situationen ställde, beaktades emellertid inte. Genom en apprecieringspolitik skulle det ha varit att till en betydande del undgå trycket från de inter-
möjligt
nationella prisökningarna. Den med
jämförelse Förbundsrepubliken
Tyskland som görsi tabell 2.3 är belysande i detta avseende. Medan exportpriserna i Sverige 1972-1974 steg med i genomsnitt ea 20 % per år räknat i svenska kr blev motsvarande siffra för Förbundsrepubliken Tyskland ca 9 % räknat i D-mark, vilket kom att bidra till en relativt dämpad prisutveckling där. I Sverige däremot kom efter det kraftiga genomslaget av de internationella priserna de inhemska priserna att stiga. Trots att ettårsavtalet 1974 gav en lönekostnadsökning per
timme på drygt 17 % så möjliggjorde de kraftiga internationella prisök-
ningarna att såväl vinster som prismässig konkurrenskraft förbättrades i Sverige. Denna erfarenhet bidrog säkerligen i hög grad till utvecklingen
Tabell 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland
Sverige Förbundsrepubliken Tyskland 1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1971 1972 1973 1974 1975 1971 1972 1973 1974 1975 Löner, årlig proecntuell tillväxt 11,5 12,6 12,2 17,7 22,0 17,5 12,8 25.7 19.0 7.7 Konsumentpriser. årlig procentuell tillväxt 7,4 6,0 6,7 9,8 9,8 5,3 5,5 6,9 7,0 6,0 Exportpris, årlig procentuell tillväxt 5,0 3,8 2,5 0,7 3,5 15,0 7,2 Växelkurs gentemot kronan, kr/DM - - - - - 147,08 149,43 165,23 172,12 169,16 “ Lönekostnad (inkl. sociala avgifter) per arbetad timme i tillverkningsindustrin. Källor: International Financial Statistics Yearbook, International Monetary Fund, Washington D.C., December 1976, Economic Outlook, 27, OECD, Paris, July 1980, Sveriges Riksbank, Statistisk Årsbok 1979, Stockholm 1980. m. fl.
48 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde
under de båda åren. Vad som står klart är att växelkurspo-
efterföljande
litiken den inflationsdämpning som åtstramningspoliti-
omintetgjorde
ken under 1970-talets första år åstadkommit. Den internationella 1974-1975 blev den krafti-
konjunkturnedgången
gaste under efterkrigstiden. Dess negativa effekter förstärktes för Sveriges del av att nedgången blev särskilt kraftig i vissa svenska nyckelbranscher som varvsindustrin, skogsindustrin och järn- och stålindustrin. Den ekonomiska politiken i Sverige fick nu en markerat inriktexpansiv ning. Den inhemska efterfrågan stimulerades för att vi sysselsättningsmässigt skulle kunna överbrygga den internationella
konjunkturnedgången. Den kraftiga inflationen gjorde den ovan antydda avtals- och
skatteproblematiken akut. Därför genomfördes efter diskussioner med löntagarorganisationerna omfattande skatteomläggningar för att underlätta måttfulla avtal. Därtill skårptes växelkurspolitiken att den genom svenska kronan var knuten till den s. k. ormen, vilket kom att innebära att kronan 1975 och 1976 och därmed
följde D-marken, skrevs upp gent-
emot de flesta övriga valutorna. Flera faktorer samverkade emellertid nu till att löneökningarna blev höga. 1974 års avtal, där mycket höga löneökningar kunde kombineras med avsevärda vinstförbättringar, formade såväl hos löntagare som arbetsgivare förväntningar som bäddade för höga löneökningar under de
närmast följande åren. Därtill kom att den mycket expansiva ekonomi-
ska politiken bidrog till att befästa det inflationistiska klimat vi nu bör-
jat få. I det relativt höga tvåårsavtalet 1975-1976 var också den offentliga sektorn löneledande. Avtalet följdes av kraftig löneglidning, varför
slutresultatet blev en sammanlagd löneökning med ca 40 96 1975-1976. Växelkurspolitiken kom nu återigen att verka emot finans- och pen-
ningpolitiken. I den föregående konjunkturcykeln följdes inte den stra-
ma politiken upp med en appreciering. 1975-1976 introducerades i stället en appreeieringspolitik som komplement till en expansiv ekonomisk politik. Den samlade effekten av höga löneökningar och en dyrare krona blev förödande för konkurrenskraften i vår industri. Våra relativpriser
höjdes med närmare 14 % mellan första halvåret 1974 och första halv-
året 1975. Som framgår av diagram 7.4 i del II, bidrog den expansiva ekonomiska politiken till att hålla uppe industriproduktionen 1974 och i någon mån också 1975, trots den internationella
djupa konjunkturnedgången.
De ökande relativpriserna bidrog emellertid till att exportindustrin tappade marknadsandelar och att importpenetrationen ökade kraftigt. När industriproduktionen i andra länder tog fart 1976 fortsatte därför den svenska nedgången i allt snabbare takt. Detta en åt-
nödvändiggjorde
stramning av den ekonomiska politiken och devalveringar av deni svenska kronan. I samband med den sista devalveringen på 10 % 1977 lämnade Sverige också valutasamarbetet i den s. k. ormen. I stället knöts den svenska kronans till en valutakorg bestående paritet av ett vägt genomsnitt av våra viktigaste handelspartners valutor.
Växelkursanpassningen möjliggjorde en återhämtning i indlustrin.
Den svenska industriproduktionen kunde nu öka i samma takt som den internationella. Det visade sig emellertid inte vara att återvinna
möjligt
1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 49
marknadsandelar i den omfattning man kunnat förvänta sig. När politi-
ken åter lades om i expansiv riktning 1979 höjdes i stället relativpriserna
industrin 1980 tappade marknadsandelar i en omfattning (ca varpå 4 %) som endast delvis kan förklaras av arbetsmarknadskonflikten. Sammantaget har vi därigenom kommit att få en industriproduktion
industrisysselsättning som
som 1980 ligger under 1974 års nivå och en av vinsterna 1980 ligger 70 000 lägre än 1974. Trots en viss återhämtning för den före-
ligger de fortfarande toppåret 1980 lägre än genomsnittet
en härav har också Soliditeten i in-
gående konjunkturcykelnSom följd dustrisektorn fortsatt attfalla. Den är mycket oroande. tendensen
en avgörande roll för
Som tidigare framgått spelade kostnadskrisen nedgången i industrin 1975-1977. En viktig d_el i bilden är också de alloch varvsindustrin. varliga branschkriserna i järn- och stålindustrin kan emellertid inte varför den totala svenska in-
Dessa kriser förklara
dustriutvecklingen 1974-1979 blev så mycket sämre än den internatio-
nella. Man måste nämligen hålla i minnet att dessa branscher spelade en
roll också i andra länders ekonomier. Därtill kommer att betydelsefull
i dessa branscher endast i begränsad utsträckning påverkat
utvecklingen totalsiffran för vilket av nedanstående
industriutvecklingen; framgår
och bristantablå. Utvecklingen tyder i stället på att det finns svagheter
t i mycket stora delar av den svenska industrin.
de expansionskraf
Årlig volym tillväxt av:
Förädlingsvärde Sysselsättning milj. tim.
1974-1979 1974-1979
Järn och stål -3,6 -3,6 Skogsindustri › -l,5 -2,7 . . -7,9 _ . -5,2
Yarv
Ovrig industri -0,5 _ - -2,6 Summa -1,0 _ -2,8
Detta bekräftas inte som vi sett av att volymökningen på exportsidan alls realiserats i den utsträckning som motiveras avrelativprissänkning- .en 1977 och 1978 och denirelativt goda internationella marknadstillväx-
ten under de senaste tre åren. Detta betydande res-
tyder på att det finns triktioner tillväxten iden svenska inpå utbudssidan som håller tillbaka dustrin. 4 faktorer som vi senare skall återkomma till är Några viktiga som försvårar en rekrytering till låg rörlighet på arbetsmarknaden, › industrin j från offentlig sektor, vilket också kraftigt ef terf rågesug på arbetskraft försvårar rekryteringen till industrin verkar till-
en svag finansiell position. Låga vinster och låg soliditet
bakahållande på investeringsviljan..Det blir i detta läge också natur-
ligt att utnyttja ett gott marknadsläge till prishöjningar för att lyfta
vinster och soliditet något _ j därtill kommer i skogsindustrin den restriktion i som ett begränsat virkesutbud visade sig utgöra 1979 och 1980.
50 1 970-ta/et - de årtionde
felslagna förväntningarnas
Produktionstillväxten kom sålunda att bli mycket andra svag under hälften av 1970-talet. Resursutrymmet kom ytterligare att knappa; in av den i vårt som
försämring bytesförhållande oljeprishöjningarra gav
till. Mellan upphov 1973 och 1979 steg sålunda det svenska imporpriset på olja med ea 200 % om man deflaterar med index för svensk etporl. Detta tillsammans med övriga prisrörelser försämrade vårt byteslârhållande med totalt drygt l0 70 under perioden 1973-1979.
Index 1970 = 100
konsumtion
95%
Diagram 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion 1975 års priser.
1970-talet- de årtionde 51
felslagna förväntningarnas
Den svaga resurstillväxten motsvarades inte av en nedgång i vår inhemska konsumtion. I stället byggdes under överbryggningsåren upp ett gap mellan konsumtionstillväxt och resurstillväxt som senare inte återhämtats. Detta framgår av diagram 2.7 som anger utvecklingen av offentlig och privat konsumtion jämfört med utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI) under 1970-talet. Av diagrammet framgår också den dominerande
roll som den offentiliga konsumtionsutvecklingen haft
under 1970-talet. Den pådrivande faktorn har varit den kommunala konsumtionstillväxten som uppgått till 4,1 % om året i genomsnitt under 1970-talet, medan motsvarande siffra för den statliga konsumtionen är 1,7 70 per år. På ef terfrågesidan har också den offentliga utgiftstillväxten kommit att spela en alltmer dominerande roll under 1970-talet. Den ltrendmässi-
ga tillväxten i de totala offentliga utgifternå har sedan 1960-talets början
legat kring 6 76 per år realt. Eftersom BNP-tillväxten varit långsammare har den offentliga sektorns utgifter fortgående ökat sin andel av BNP så att denna 1979 uppgick till 62 96. Med en dämpad BNP-tillväxt under 1970-talet samt en fortsatt trendmässig utgiftstillväxt i offentlig sektor kom utgiftsökningen att ta omkring 80 % av hela BNP-ökningen i anspråk. Vissa år har utgiftsökningen t. o. m. överstigit BNP-tillväxten.
2.3.4 Balansbristerna och den
ful/á sysselsättningen
Gapet mellan konsumtionsutveekling och produktionsutveckling utgör
en grundläggande balansbrist i den svenska ekonomin. Detta gap har uppstått samtidigt som investeringarna minskat och bytesbalansunderskottet har ökat. Dessa samband belyses i diagram 2.8, som ställer bruttonationalinkomsten (BNI) mot dess användning i termer av total konsumtion och totala bruttoinvesteringar. Som framgår av diagrammet har det stigande gapet mellan konsumtion och produktion 1975 och°1977 motsvarats av en nedgång i investeringarna samt en försämring av bytesbalansen. Det grundläggande gapet bestod 1978. Detta år förbättrades emellertid bytesbalansen kraftigt ge-
noin att den kraftiga minskade den inhemska reinvesteringsnedgången sursförbrukningen. När produktionen sköt fart 1979 ökade också kon-
sumtionen i samma takt, varför det strukturella underskottet bestod. Härtill bidrog 1979-1980 som försämrade
oljeprisstegringarna Sveriges
bytesförhållande med ca 8 kr. När investeringarna ökade kraf-
miljarder
tigt 1979 framträdde återigen det underliggande bytesbalansunderskottet. År 1980 förväntas bytesbalansunderskottet uppgå till 21,5
miljarder
kr, dvs. ca 4,2 % av BNP. Man kan i efterhand konstatera att devalve-
ringen haft större möjligheter att leda till balans om uppgången i offent-
lig och privat konsumtion hade kunnat hållas tillbaka. Därmed hade bytesbalanseffekten av investeringsuppgången inte behövt bli så stor. Man kan också konstatera att investeringarna fortfarande är låga. Därför är det strukturella bytesbalansunderskottet snarast större än det faktiskt observerade underskottet 1980.
1 97 O-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde SOU #13052
Index 1970 = 100 Total konsluntion
Miljarder kr i löpande priser +10-
Bytesbalansens saldo Diagram 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar (1975 års priser) och bytesbalansens saldo 1970-1 980.
1970-talet- de årtionde 53
felslagna färväntningarnas
Under 1970-talet har de offentliga utgifterna fortsatt att expandera i en takt som medfört att de offentliga utgiftsökningarna tagit i det närmaste hela BNP-ökningen i anspråk. Detta har lett till stigande svårig- Vi har därmed fått heter att finansiera de offentliga utgiftsökningarna. ett växande finansiellt underskott i hela den offentliga sektorn och för statens del har vi fått en snabb tillväxt i budgetunderskottet. Utvecklingi inkomstuten illustreras av diagram 2.9 som belyser den stagnation som inträffade under senare delen av 1970-talet. Den föreveeklingen gicks av en puckel i inkomstutvecklingen som förklaras av den kraftiga i reallönerna i samband med kostnadskrisen 1975-1976. uppgången att finansiera det statliga budgetunderskottet kan illusvårigheterna streras av ett enkclt Antar vi som utgångspunkt att staräkneexempel. tens finansiella sparande skulle varit noll 1975-1979, dvs. att det årliga under samma period endast skulle motsvara den budgetunderskottet innebär detta vid oförändrade utgifter att de direkta statliga utlåningen. skatterna skulle ha behövt med totalt 52 Detta skulle i
höjas miljarder.
sin tur innebära att reallönesumman efter skatt skulle få sänkas med to-
talt 29 miljarder, vilket är liktydigt med en årlig procentuell minskning
av reallönen efter skatt med ca 3 % per år 1975-1979. skulle drivit fram en Det är uppenbart att en sådan skatteutveckling ännu sämre ekonomisk utveckling än den som faktiskt realiserades. Krav för de höjda skatterna skulle ytterligare skärpt på kompensation
Miljarder kr, 1975 års priser
120-1 Budgetunderskott
Inkomster
Diagram 2.9 Statsutgzfternas och statsinkonlslernas rea/a utveckling , , , r , , , _ , l _ I I I _ v budgetåret: 1964/65 66/67 68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 1964/65-1979/80.
54 1 970-talet - de felslagna
förväntningarnas årtionde SOU 1920:52
kostnadsproblematiken och bidragit till en sämre utveckling av efter-
frågan och produktion i den konkurrensutsatta sektorn. Därtill kom att den dramatiska nedgången i disponibel inkomst skulle ha lett till en kraftig nedgång av inhemsk och därmed
efterfrågan en ytterligare ned-
gång i produktion och sysselsättning i den privata sektorn. De offentliga utgifterna har sålunda blivit så stora i förhållande till ekonomin
i övrigt att det inte längre är möjligt att skattemässigt finan-
siera en utgiftsexpansion enligt mönstret från 1950- och 1960-talen, En real med 6,5 % om året under 1970-talet
utgiftsökning har därmed ound-
vikligen medfört ett växande gap mellan utgifter och inkomster, dvs. ett växande finansiellt underskott i den offentliga sektorn. Det växande budgetunderskottet hänger nära ihop med övriga balansbrister i den svenska ekonomin. Utgiftsöverskottet i offentlig sektor aven nedgång i sektorns sparande. När inte denna nedgång motspeglar svaras av en sparuppgång i den privata sektorn minskar det totala brut-
tosparandet i ekonomin, vilket är liktydigt med att den totala konsum-
tionen växer snabbare än samhällets totala inkomster. Den senare utvecklingen framträdde tydligt i diagram 2.8. Utgiftstrycket i offentlig sektor bidrar sålunda till ett sänkt
bruttosparande i hela ekonomin, vil-
ket som vi sett bidrar till att driva fram ett strukturellt underskott i bytesbalansen. Det finns också en återkoppling från bytesbalansunderskott och sparande i privat sektor till underskottet i den offentliga sektorn. Ett ökat
bytesbalansunderskott motsvarar ett efterfrågebortfall från den internationella sektorn. Minskade
investeringar i den privata sektorn är också liktydigt med ett bortfall i total efterfrågan. Om staten vill upprätt-
hålla den fulla
sysselsättningen genom en expansiv politik måste efter-
frågebortfallet ersättas med en utgiftsökning eller en
skattesänkning.
Båda dessa åtgärder leder till en uppgång i budgetunderskottet. _Det
höga budgetunderskottet speglar alltså delvis en ambition att uppehålla den fulla
sysselsättningen genom insatser från offentlig sektor. Som vi redan påpekat har inflationstakten i den svenska ekonomin un-
der 1970-talet legat högre än under 1950- och 1960-talen. Detta avspeglar i hög grad den internationella utvecklingen. Under 1970-talets första år var det för
möjligt Sverige att placera sig bland de länder inom
OECD-området som hade den lägsta inflationstakten. Därefter har den svenska inflationstakten tenderat att ligga över OECD-genomsnittet. Sveriges relativa position när det gäller inflationstakt avspeglar tämligen väl den ekonomiska politikens
utformning under respektive period. Medan Sverige under början av 1970-talet förde en försiktig ekonomisk
politik i förhållande till OECD-området iövrigt har förhållandet varit det omvända under 1970-talets andra del. Genom den s. k.
överbryggnings-
politiken blev den ekonomiska politiken mer expansiv än i omvärlden 1974-1976. Efter åtstramningen 1977 och 1978 har politiken återigen fått en relativt expansiv
inriktning. Prisökningarna i Sverige har då ock-
så kommit att bli höga i förhållande till omvärlden. Inflationen har under 1970-talet i kombination med stigande marginalskatter bidragit till
snedvridningar på kredit- och kapitalmarknader-
na. Generellt sett tenderar skattesystemet vid hög inflation att missgyn-
1970-taIeI - de felslagna förväntningarnas årtionde 55
... --.n Högre tjänstemän ...m- Yrkesutbildad arbetare
_210_
_40_ _(3,0_
_gp_ -10,0- -12,0-
Anm. Kurvan visar den årliga värdeförlusten på bankmedel sedan räntan minskats med skatte- och inflationsprocenten. Skatten har beräknats efter marginalskattesatserna för resp. år i inkomstläge motsvarande dels högre tjänstemäns dels yrkesutbildade arbetares.
na bank- och aktiesparande, medan det gynnar investeringar i fastighe- Diagram 2. l 0 Årlig realhar systemet haft den effekten ränta efter ska!! på ter och upptagande av lån. För hushållen bankmedel I 965-] 979. att realrâintan på banksparande och lån i bank varit negativ under hela l970-talet. Av diagram 2. 10 framgår att den årliga realräntan efter skatt under senare delen av 1970-talet för vanliga inkomsttagare kommit att ligga kring -6 % å -7 %. Bankräntan kan därmed inte spela sin normala roll som regulator mellan utbud och efterfrågan på kreditmarknaden. Den höga efterfrågan på lån från hushållen som naturligt nog uppstår när realräntan är negativ har i stället mötts med kvantitativa regleringar av bankernas kreditutbud till hushållssektorn. Under de senaste åren har bl. a. de höga budgetunderskotten och den därmed sammanhängande likviditetsökningen bidragit till ett ökat kreditutbud utanför banksystemet. Förutsättningar har alltså skapats för en s. k. “grå” kreditmarknad utanför banksystemet med en betydligt högre ränta än bankräntan. Denna marknad har vuxit mycket snabbt under I970-talet. De här angivna snedvridningarna försvårar en normalt fungerande krcditmarknad. Den relativt höga räntabiliteten på denna marknad tenderar också att tränga ut investeringar i industrin. Det senare förhållan-
det belyses av diagram 2.11 som jämför räntabiliteten i finansbolagen
och i industrin under 1970-talet. Av diagrammet framgår att den relativa lönsamheten i finansbolagen förbättrats kraftigt. Detta avspeglar att och inflationen i förening under 1970-talet tenderat att skattesystemet driva ned den relativa lönsamheten i industrin. Det är under sådana ominte förvånanade att industriinvesteringarna tenderar att ständigheter ligga kvar på en låg nivå. har un- De övergripande målen för den svenska ekonomiska politiken stabila priser, god tillväxt, rättvis inder lång tid varit full sysselsättning, komstfördelning och extern balans. I vårt land liksom i många andra länder samverkade under 1950- och l960-talen den ekonomiska politiken och gynnsamma yttre omständigheter till att full sysselsättning, god
56 1970-talet- de årtionde SOU ll80z52
felslagna förväntningarnas
tillväxt och stabila kunde hade under priser uppnås. Sverige denna period heller inte några allvarliga När det inbytesbalansproblem. gällzr komstfördclningen tyder tillgängligt material på en fortgående Ltjämning av skillnaden i levnadsstandard. Under 1970-talet förändrades bilden. Tillväxten blev låg, inflationen blcv hög och vi har fått allvarliga problem med Nir det bytesbalansen. gäller inkomstfördelningen har bidrags- och skattesystemets utjämningsambitioner utan tvekan vilket skulle tala för en ökad inkonstut-
höjts,
jämning Linder 1970-talet. Mot detta verkar emellertid de fördelningsmässiga orättvisor som en stigande inflationstakt för med sig. Dessutom har vi under 1970-talet sett många tecken på att produktionen vid sidan av skattesystemet. dvs. ekonomins svarta sektor, vuxit. Detta leder naturligtvis till ökade fördclningsmässiga orättvisor. Personer och företag som inte kan eller vill dra sig undan beskattning i en sådan missgynnas utveckling. Den fulla sysselsättningen har emellertid under 1970upprätthållits talct. Sverige avseende från de flesta incustri-
skiljer sig i detta övriga
länder. Bakom detta ligger en i Sverige mycket hög politisk prioritering av den fulla sysselsättningen. Medan full under 1950- och sysselsättning l960-talen var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande att nå detta mål. ansträngningar En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar som vi sett de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad efterfråhar fått ersättas gan från investeringssidan med efterfrågestimulars i en eller annan form från offentlig sektor, vilket ökat såväl offentliga utgifter som underskotten i offentlig sektor och i bytesbalansen. Sysselsättningspolitikens svårigheter hänger i stor utsträckning ihop med den försvagning av industrisektorn som tidigare belysts. Den fort-
Procent 25_ Finansbolagen
industrin I I
Diagram 2.11 Industrin och finansbølagen. Avkastning efter ska!! på det egna kapitalet (justerat i början av resp. år).
de årtionde 57
1970-talet- felslagna förväntningarnas
har förstärkts kraftigt i
nedgången i industrisysselsättningen
gående
vilket ställt sysselsättningspolitiken på svåra konjunkturnedgångarna,
prov. Detta förhållande illustreras av diagram 2.12, som anger utveck-
av antalet sysselsatta i industrin sedan 1960. Där anges också utlingen av antalet personer i hela ekonomin som är öppet arbetslösa vecklingen
samt föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Medan 1967-1968 möttes av en snabb expan-
konjunkturnedgången
liten i arbetslösheten så sion i offentlig sektor och en relativt uppgång att karakteriseras av en stram
kom den därpå följande konjunkturcykeln
inhemsk efterfrågan, vilket medförde en betydande uppgång i arbetslös-
heten. Denna kunde emellertid till stor del avvecklas genom en uppgång i 1973-1974. Den sys-
i industrisysselsättningen konjunkturuppsvinget selsättningspolitiska strategin i den därpå följande konjunkturcykeln
i hög grad på lärdomarna från de båda föregående konjunktur-
byggde alltför överströmning till kraftig cyklerna. Det gällde dels att undvika Diagram 2.12 Industri_ sektor i likhet med 1968-1970 dels att undvika en hög öppen sysselsättning och ämm_ offentlig 1972. Iöshet.
arbetslöshet liknande den som uppstod
1 OOO-tal
sysselsatta inom industrin 1 100 (inkl kraftverk) - årsmedeltal
Öppet arbetslösa samt personer i AMS-åtgärder
Öppet arbetslösa
58 1970-talet- de
felslagna förväntningarnas årtionde SOU I980:52
Politiken inriktades därför på att bevara kapaciteten i den konkurrcnsutsatta sektorn. Detta skedde dels genom att efterfrågan på industri-
varor hölls uppe genom bl. a. investeringsstimulanser
och lagerstöd, dels genom att företagen med olika medel stimulerades att behålla arbetskraften i
konjunkturnedgången. Industrisektorn blev emellertid allt för
svag för att bära upp denna strategi. Kostnadskrisen och branschkriserna tvingade fram en mycket omfattande och dyrbar stödpolitik såväl på industri- som på arbetsmarknadssidan.
Industrisysselsättningen sjönk
kraftigt samtidigt som antalet personer i åt-
arbetsmarknadspolitiska
gärder steg. Av diagrammet också framgår att återhämtningen 1979-1980 blev närmast obefintlig. Sett över hela
konjunkturcykeln har därmed industrisysselsättningen minskat med ca 70 000 personer. Samtidigt kvarstår
i genomsnitt 75000 personer i och bered-
arbetsmarknadsutbildning
skapsarbcten. Kostnaden för dessa åtgärder uppgick budgetåret 1979/ 80, då
aktivitetsläget i näringslivet kulminerade, till ca 7 miljarder kr, varav 6 miljarder belastade Under samma
statsbudgeten. budgetår utbetalades nära 9
miljarder kr för industripolitiska satsningar i form av
bidrag, lån och tillskott av ägarkapital. Det står klart att en fortsatt in-
dustriutveckling efter dessa kommer linjer att lägga en alltför stor börda
på statsbudgeten. För att det framöver skall bli att klara den
möjligt
fulla krävs
sysselsättningen därför att industrisektorns expansionsför-
måga och stabilitet stärks.
3 De för
politiska utgångspunkterna
utredningens arbete
3.1 Inledning
De övergripande målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, stabila priser, god tillväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans. För att på lång sikt kunna uppfylla dessa mål är det nödvändigt att nå extern balans. Vi såg i det föregående kapitlet att vi under 1970underskott att tillväxten i ekonomin talet fått växande i bytesbalansen, varit låg och att inflationstakten varit hög. Den fulla sysselsättningen har däremot kunnat till priset av mycket stora underskott i upprätthållas och ökad instabilitet har kännetecknat statsbudgeten. En svag tillväxt den ekonomiska i de flesta industriländerna under 1970-tautvecklingen let. De faktorer till denna ökade internationella instabilitet som bidragit har haft ett avgörande inflytande också på den svenska utvecklingen. Vår utveckling under 1970-talet har emellertid i många avseenden varit sämre än den internationella. av industrisektorn, den snabba tillväxten av de offent- Försvagningen och av den totala inhemska konsumtionen har i kombinaliga utgifterna tion med de internationella fört oss in i en utveckling med störningarna snabbt växande balansbrister. Obalanserna i ekonomin har i sin tur ytökat känsligheten för internationella störningar. terligare
En försvagad industrisektor har små möjligheter att av egen kraft stå cmot en kostnadsstörning eller en konjunkturmässig nedgång i den in-
ternationella Effekterna kan efterfrågan. på industrisysselsättningen därmed bli betydande. Samtidigt leder de stora underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten till att den stabiliseringspolitiska handlingsfriheten beskärs. att genom ökade
Möjligheterna stödja sysselsättningen
eller genom skattesänkningar begränsas starkt när unoffentliga utgifter derskotten redan i utgångsläget är stora. Underskotten beskär också på ett mycket påtagligt sätt handlingsfri- Den räntenivå som heten när det gäller kredit- och penningpolitiken. krävs för att hindra ett stort valutautflöde eller för att en stor
möjliggöra
statlig upplåning kan mycket väl vara för hög för att vi skall kunna få en god investeringsutveckling i näringslivet. 1970-talet internationella inflations- Under har den genomsnittliga i inflationstakt mellan länderna takten stigit samtidigt som spridningen ökat. Det har visat sig att en låg inflationstakt måste försvaras med upp-
skrivningar av växelkursen. Med den bytesbalanssituation vi i Sverige
60 De politiska utgångspunkterna för utredningens arbete SOU l›80:52
nu har kan inte en sådan politik göras internationellt trovärdig. för att kunna föra en ekonomisk för full och
självständig politik sysselsättning
stabila priser är det sålunda nödvändigt att vi kommer till rätta m:d balansbristerna och minskar underskotten i den svenska ekonomin. En viktig orsak till den ökade ekonomiska instabiliteten under 1970talet har varit de kraftiga För del har vårt
oljeprishöjningarna. Sveriges
stora i hög grad försämrat för dei eko-
oljeberoende förutsättningarna
nomiska politiken under l970-talet. under l97l-talet
Oljeprisökningarna
har bidragit till att våra importpriser i årstakt ökat 2,7 procent snabbare än våra exportpriser. Därmed har vårt bytesförhållande (terms-of-trade) försämrats med l7 %. Sett som andel av BNP har vårt reala resursttrymme därmed reducerats med 5 %.
Oljeprishöjningarna har också försvårat stabiliseringspolitiken. Samtidigt som oljeprishöjningarna verkar inflationsdrivande och försämrar
bytesbalansunderskottet så verkar de aktivitets- och sysselsättningsneddragande genom att de reducerar realinkomsterna i den svenska ekonomin. Under 1970-talet har den svenska ekonomiska 2detta politiken dilemma lagts på en expansiv bog för att hålla uppe aktivitetsniván och sysselsättningen. Därmed har emellertid inflationstrycket och bytesba-
lanspåfrestningarna förstärkts. Vårt oljeberoende är alltså inte bara en energipolitisk fråga utan också i högsta grad en ekonomisk-politisk fråga. Genom att minska oljebe-
roendet ger vi vårt bidrag till en Stabilisering av det internationella ekonomiska läget. Samtidigt förbättrar vi våra egna att nå full
möjligheter
sysselsättning vid stabila priser. Vikten av att minska un-
oljeberoendet derstryks av den utveckling i vissa av de oljeproducerande länderna som
vi nu bevittnar.
just
3.2 De målen
övergripande
Under efterkrigstiden har den fulla sysselsättningen varit det högst prio-
riterade målet för den ekonomiska politiken. Innebörden i målet är inte bara en låg öppen arbetslöshet. Under senare år har också i målet kommit att ligga en ambition att för alla grupper öka deltagandet i arbetslivet. Det regionala balansmålet är i hög grad avhängigt
möjligheter-
na att klara sysselsättningsmålet. Trots en i övrigt oförmånlig utveckling under 1970-talet har det varit
möjligt att genom stora arbetsmarknadspolitiska och industripolitiska
insatser hålla uppe den fulla sysselsättningen. Den statsfinansiella kostnaden för denna politik har emellertid varit mycket hög. De budgetmässiga och stabiliseringspolitiska förutsättningarna för att gå xidare på denna väg föreligger därför knappast. I det föregående har vi särskilt belyst sambandet mellan industrisektor och
arbetsmarknadsläge. Nedgångama i industrikonjunkturen har
under 1970-talet ställt sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken på svåra prov. För att nå en stabil och långsiktigt hållbar sysselsåttningssituation är det nödvändigt att nå en ökad stabilitet och tillväxt
De arbete 61
politiska utgångspunkterna för utredningens
i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är med tanke på den osäkra internationella utvecklingen ingen lätt uppgift. Den snabba internationella under har också medfört att det blivit speeialiseringen efterkrigstiden allt svårare att åstadkomma en sådan Stabilisering med av traditio-
hjälp
nell Det starka utlandsberoendet och inriktningen på
konjunkturpolitik.
och insatsvaror i den svenska industrin produktion av investeringsvaror och den internationella konmedför att den internationella efterfrågan
kurrenskraften betyder mera för industrikonjunkturen än utvecklingen
av den inhemska Erfarenheterna under 1970-talet tyder ockefterfrågan. på att en expansiv inhemsk efterfrågan i viss utsträckning försvagar som industrisektorn genom den tendens till ökade priser och kostnader i
en sådan politik för med sig. För att kunna stabilisera sysselsättningen
av sektorns lönsamhet, konindustrisektorn krävs i stället en förbättring
och finansiella I ett något längre perspektiv krävs
kurrenskraft styrka. ökade investeringar och en omstrukturering i riktning mot expansiva av industrin som förmår att långsiktigt bära upp den svenska grenar kostnadsnivån.
De klara i stödpolitiken och i konjunkturpoliti-
begränsningarna
att klara den fulla sysselsättningen
ken då det gäller möjligheterna
måste ta huvudansvaret för innebär att parterna på arbetsmarknaden i den konkurrensutsatta sektorn. Detta torde kräva att sysselsättningen sektorn får bli löneledande. För att parterna skall den konkurrensutsatta kunna ta detta ansvar krävs i sin tur att statsmakterna skapar rimliga för avtalsförhandlingarna. De senaste årens utveckling förutsättningar har understrukit betydelsen av att inte beskattningen skärper anpassefter skatt. Detta kräver i sin tur en kraftig uppningskraven på reallön bromsning av den offentliga expansionen. Erfarenheten visar också att situationen för arbetsmarknadens parter hur inunderlättas av stabila priser. Vi visade i det föregående kapitlet flationen ökat under l970-talet. Denna utveckling har haft en rad nega-
tiva effekter. Inflationen åstadkommer sålunda en ur olika synpunkter
av inkomster och Inflatio-
icke önskvärd omfördelning förmögenheter.
om den framtida och bidrar där-
nen skapar osäkerhet prisutvecklingen
för till att minska investeringsaktiviteten och till att på sikt försämra är nominellt har ekonomins funktionssätt. Eftersom vårt skattesystem den ökade inflationen bidragit till att öka snedvridningseffekterna på
skattesidan. i vår ekonomi försvårar en framgångsrik inflations- Balansbristerna
Den ofinansierade utgiftsexpansionen har ska-
bekämpning. offentliga och en likviditet i ekonomin som inflations-
pat ett ef terf rågetryck höjer
under 1970-talet har också demonstrerat nödväntakten. Utvecklingen av att försvara en låg inhemsk inflationstakt med en aktiv appdigheten recieringspolitik. Underlåtenhet att appreciera kronan under 1970-talets första år en i övrigt framgångsrik anti-inflationspolitik.
omintetgjorde För att vi framgent skall kunna föra en trovärdig apprecieringspolitik
krävs emellertid att reduceras och att företags-
bytesbalansunderskottet
återvinner stabilitet och konkurrenskraft. Vi har sålunda besektorn dömt det som nödvändigt att nå en mer balanserad position innan Sveri-
För att en apprecieringspolitik ge kan slå in på en apprecieringspolitik.
62 De
politiska utgångspunkterna för utredningens arbete
skall bli framgångsrik krävs också att de interna förutsättningarna för
en låg inflation föreligger. Detta demonstrerades 1975-1976 då vår knytning till den s. k. ormen innebar att den svenska kronan med
följde
D-marken i dess appreciering I kombination gentemot övriga valutor. med och de snabba
överbryggningspolitiken löneökningarna bidrog
apprecieringen endast till att ytterligare försämra vår internationella konkurrenskraft. Främst mot bakgrund av 1960-talets har den ekonomiska utveckling tillväxten som mål för den ekonomiska debatterats. politiken Denna de-
batt har förts bl. a. i anslutning till tidigare långtidsutredningar.
Vi kan konstatera att inte minst de politiska kraven kommit att resultera i en tillväxt av konsumtionen som varit betydligt snabbare än produktionen. För att kunna lösa våra balansproblem är det därför nödvändigt att konsumtionen under den kommande perioden ökar långsammare än produktionen. att åstadkomma
Möjligheterna en sådan anpassning beror i hög grad på våra möjligheter att öka produktionen. Som denna
utredning visar är anpassningskraven på konsumtionssidan även vid en god produktionstillväxt mycket svåra. Därför måste en god produktionstillväxt betraktas som ett nödvändigt villkor för en balanserad ekonomisk utveckling under de närmaste åren. I ctt längre perspektiv beror tillväxten på teknisk utveckling och in-
vesteringsutveckling. I ett är den femårsperspektiv möjliga produktionen
emellertid till stor del given av den existerande kapitalstocken. I detta perspektiv blir vår förmåga att utnyttja våra produktionsresurser av avgörande betydelse för vilken ekonomisk tillväxt som kan uppnås. Ett centralt mål för den ekonomiska är en rättvis inkomstpolitiken
fördelning. Det empiriska arbete som gjorts på området visar att det un-
der hela efterkrigstiden skett en fortgående utjämning av inkomsterna.
Viktiga förklaringar är den ökade sysselsättningsgraden samt kraftiga standardhöjningar för pensionärer. Å andra sidan har under 1970-talet
den ökade inflationen åstadkommit en godtycklig förmögenhetsomfördelning. Dc
anpassningskrav som nu vilar på den svenska ekonomin kommer
att innebära en stagnation av den totala konsumtionsstandarden i samhället. För att denna stagnation skall kunna begränsas krävs en ökning
av produktion och investeringar, vilket knappast kan ske utan förbättra-
de ekonomiska incitament. Denna situation kommer att ställa fördelningspolitiken på mycket svåra prov. De ekonomiska incitamenten måste förbättras samtidigt som det knappa utrymmet skärper kraven på för-
delningsmässig rättvisa. Det är i denna situation
viktigt att tidsperspek-
tivet i fördelningspolitiken inte är alltför
kort. Erfarenheten har visat att
den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling av inkomstför-
delningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. De nuvarande balansbristerna utgör ett direkt hot mot alla dessa
förutsättningar.
Ett förstahandsmål för en långsiktigt inriktad fördelningspolitik är därför att den svenska ekonomin återförs till balans.
Vi har redan pekat på Izvtesbalansens stora betydelse när det gäller
att bedriva möjligheterna en självständig ekonomisk politik. Ett stort bytesbalansunderskott beskär i detta avseende. Den in-
möjligheterna
De för utredningens arbete 63 politiska utgångspunkterna
stabila situation som den internationella ekonomin befinner sig i f. n. har ökat behovet av att med en aktiv ekonomisk politik kunna parera utifrån kommande störningar. Samtidigt har vårt växande bytesbalansunderskott minskat våra på detta område. Resonemanget kan
möjligheter
exemplifieras med risken för att det just nu pågående kriget mellan Irak och Iran ger upphov till nya kraftiga prishöjningar på olja. De restriktioner som vår externbalans lägger på vårt handlande i en sådan situation belyses närmare i kapitel 5. Det svenska beräknas 1980 uppgå till ca bytesbalansunderskottet 4,2 0/0 av BNP. nu vår nettoskuld till utlandet till ca Samtidigt uppgår 9 70 av BNP. Medan vårt underskott år stort, är således vår utlandsskuld fortfarande relativt liten. Den internationella erfarenheten visar emellertid att det är mycket svårt att ta sig ur ett strukturellt underskott av den storleksordning som vi f.n. har. Med den snabba skuldackumulation ett sådant underskott ger är risken därför stor att vi snabbt kan dra på oss en mycket betydande skuldbörda. Detta kan illustreras med de erfarenheter som Danmark haft på detta område under de senaste åren. Av diagram 3.l framgår att Danmark 1976 fick ett bytesbalansunderskott på ca 4,5 % av BNP. Skuldbördan då till ca 15 % av BNP medan räntebetalningarna uppgick till uppgick 1 70 av BNP. Danmark kunde under de närmaste åren inte komma ur denna underskottssituation. År 1980 är underskottet sålunda fortfarande 4,5 % av BNP. Nu uppgår emellertid skulden till ca 25 % av BNP och råntebetalningarna till 2,5 % av BNP. Därmed har på mycket kort tid den internationella skuldbördan och de internationella räntebetalningarna kommit att bli ett huvudproblem för Danmarks ekonomiska politik. Det kan tilläggas att den danska utvecklingen också illustrerar att en dålig bytesbalanssituation lägger påtagliga restriktioner på sysselsätt- Arbetslösheten i Danmark uppgår för närvarande till ca ningspolitiken. 7 70. Som 2 är de kraftiga en hu-
framgick av kapitel oljeprishöjningama
vudförklaring till de bytesbalansproblem industriländerna haft under
1970-talet. De har lett till stora i de oljeproducebytesbalansöverskott
rande länderna. vilket balanserats av ett underskott i gruppen av övriga länder. vi synfältet till OECD-området kan man därför hävda Bcgränsar att de enskilda länderna bör ta sin del” av hela områdets underskott. Eftersom hela områdets underskott är givet resulterar ansträngningarna från ett enskilt OECD-land att förbättra sin bytesbalansposition i att annat land som är nettoimportör av får sin situation försäm-
något olja
rad. Det är mot denna bakgrund av intresse att det svenska bytes-
jämföra
balansundcrskottet med underskottet i hela OECD-området. Av tabell 3.1 framgår att det svenska underskottet, sett som andel av BNP, sedan 1974 har varit större än underskottet i OECD-området. Särskilt stor är denna skillnad 1980. Mot det svenska underskottet på 4,2 % av BNP svarar ett OECD-underskott på ca 1,2 % av BNP i detta område. Når det gäller utvecklingen över tiden är det viktigt att lägga märke till att OECD-området 1978 awecklat det underskott som uppstod efter den första 1973-1974. OECD-området som helhet var
oljeprisstegringen alltså i balans före den andra oljeprisstegringen.
64 De politiska utgângspunkterna för utredningens arbete SOU l°80:52
Procent
Räntenetto C .°0o. Bytesbalans
Utlandsställning, netto
Diagram 3.1 Danmarks bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar. Andel av BNP, löpande priser.
Även det svenska bytesbalansunderskottet var relativt litet 1978. Som framgick av diskussionen i anslutning till diagram 2.8 i kap. 2 berodde emellertid vårt låga underskott detta år på extremt låga investeringar. Vi
hade då inte tagit den reala anpassningen efter den tidigare oljeprishöj-
ningen och befann oss därför fortfarande i strukturell obalans. I sam-
band med oljeprishöjningarna 1978-1980 fick vi vidkännas en terms-of-
trade förlust motsvarande ca 8 kr, vilket ungefärligen motsva-
miljarder
rar vår andel av OECD-underskottet l980. Resten av vårt beräknade underskott på ca 21,5 kr kan betraktas som ett struktu-
miljarder
rellt underskott som vi ådragit oss tidigare under 1970-talet. För att vi skall kunna möta framtida internationella störningar är det sålunda nödvändigt att minska vårt bytesbalansunderskott.
De utgångspunkterna för utredningens arbete 65 politiska
En annan viktig aspekt av vår utlandsupplåning är att en fortgáende kan väntas leda till en skärpning av kreditvillkoren. En såskuldökning tar sig uttryck vid nyupplåning och dan skärpning i högre räntesatser vid omsättning av gamla lån. Slutligen börjar långivarna ställa krav på landets ekonomiska politik. Flera europeiska industriländer har fått erfara detta. ställer omedelbara krav på finansiering. Vi De löpande underskotten
är därmed starkt beroende av att den internationella kapitalmarknaden under överskådlig tid kommer att fungera friktionsfritt. Med tanke på
den i många avseenden oroliga internationella situationen kan man inte bortse från risken för störningar på detta område. Våra stora löpande underskott ökar alltså sårbarheten i var ekonomi på ett påtagligt sätt. Sett i ett längre perspektiv innebär våra stora. underskott att vi skjuter en ekonomisk anpassning framför oss. Priset för att vänta får vi betala i form av snabbt växande räntebetalningar. De ökande räntorna innebär att ju längre vi väntar desto hårdare blir kraven vilket belyses me- . . ra utförligt senare. _
Det finns alltså goda skäl för en mycket snabb aweckling av vårt by-
tesbalansunderskott. Storleken samt den re-
pålvårt _undersk0tt mycket striktiva politik som förs i vår omvärld göremellertid att en aweckling
måste bli en utdragen process. I utredningens alternativ 1, som anger en väg till balans för den svenska ekonomin, är sålunda enav utgångspunkterna att vårt underskott skall vara awecklat 1990. Detta skulle vara med att underskottet 1985 reducerats till storleksordliktydigt i ningen 2 76 av BNP.
Tabell 3.1 Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980 «
1973 1974 1975 1976 1977_ 1978 1979 l98Ö
0,3 -0,7 0,0 _-0,6 -O,5 0,2 -0,6 -1,2 2,8 -1,0 -0,5 -2,1 -2,6 0,0 -2,5 -4,2
4 ekonomi fram till 1985
Sveriges
-
två alternativ
4.1 Inledning
Vi har i föregående avsnitt diskuterat de balansbrister som utgör vårt Vi har också konstaterat att det centrala ekonomisk-politiska problem. är nödvändigt att lösa dessa balansproblem för att vi skall kunna uppnå den ekonomiska mål. Det är därför en huvud-
politikens övergripande uppgift för långtidsutredningen att ange en väg till balans för den sven-
har sålunda utarbetat ett scenario för den ska ekonomin. Utredningen ekonomiska där våra balansbrister minskas och där det är utvecklingen politiken. Detta möjligt att uppnå de centrala målen för den ekonomiska scenario är utredningens alternativ l. I detta anges en väg till balans för den svenska ekonomin inom ramen för de restriktioner som bl. a. den
internationella utvecklingen och den möjliga kapacitetstillväxten lägger
på ekonomin. Nödvändiga delar i en strategi för balans är att
reduceras. är balans 1990 a. underskotten När det gäller bytesbalansen
en minimal ambitionsnivå. Budgetunderskottet reduceras i enlighet med de intentioner tillkännagav i besparingspropositio-
regeringen för måttfulla avtal förutnen. För att skapa rimliga förutsättningar sätts denna reduktion i huvudsak komma till stånd genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna ökar så att vi kan bära upp en långsiktig tillväxt . realkapitalbildningen i storleksordningen 2,5 96 per år . industrisektorn stärks genom att dess konkurrenskraft och finansiella förbättras. Vidare antas att de övriga restriktioner för insituation
dustrins tillväxt, som vi tidigare pekat på, undanröjs.
visar att denna strategi kräver en stor
Långtidsutredningens kalkyler
återhållsamhet vilket innebär i privat och offentlig konsumtionsökning,
ett klart brott med utvecklingen under l970-talet. Även på produktions-
sidan innebär alternativet en förändring, främst när det gäller utvecki industrin. Dessa trendbrott kan inte väntas ske utan betydande lingen förändringar i den ekonomiska politiken och i lönebildningen. att åstadkomma dessa förändringar kan knappast översvårigheterna utvecklingen framgick att utskattas. Av redogörelsen för den historiska 1970-talet Utveck-
vecklingen under har många djupt liggande orsaker.
68 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
lingen under det senaste året tyder på att problemen på i varje fall lönebildningssidan och produktionssidan snarast håller på att förstärkas. Därför har vi funnit det angeläget att också analysera en utveckling där de nuvarande utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin består. Detta till alternativ görs i anslutning 2 som byggts upp kring det grundläggande antagandet att det endast i marginell utsträckning går att ändra den nuvarande utvecklingen. På ef terf rågesidan antar vi sålunda att den kommunala konsumtionstillväxten endast kan reduceras i mycket begränsad omfattning i förhållande till 1970-talets snabba tillväxt. Den statliga konsumtionstillväxten antas ligga något över långtidsbudgetens. Sammantaget ger detta i alternativ 2 en offentlig konsumtionstillväxt på 2,6 % per år, vilket skall jäm-
föras med 3,9 % per år 1974-1979. Det har inte förutsatts vara möjligt
att annat än i begränsad utsträckning finansiera denna offentliga tillväxt
med skattehöjningar. Efterfrågetrycket från den offentliga sektorn fort-
sätter därmed att växa i alternativ 2. Vid denna utveckling ter det sig också naturligt att den offentliga sektorn blir löneledande. Den expansiva inriktningen av politiken talar också för relativt Riktmärket höga löneökningar. för löneutvecklingen i alternativet är en svag av reallönen efter skatt. Med
höjning den något
snabbare utveckling av de offentliga som förutsatts i transfereringarna, alternativ 2, innebär det en ökning av privat
konsumtion med 1,5 % per
år, vilket ungefärligen motsvarar mönstret från 1970-talets senare hälft. Utbudsrestriktionerna i näringslivet har antagits bli bestående i alternativ 2. Därtill kommer att bidrar till en fortsatt för-
löneutvecklingen
sämring av konkurrenskraft, lönsamhet och soliditet i industrin. Därmed blir fortsätter exportutvecklingen svag. Industrin att tappa mark även på hemmamarknaden. Slutresultatet för industrins del blir en svag produktionstillväxt och en fortsatt nedgång i sysselsättningen. Eftersom såväl budgetunderskott som bytesbalansunderskott växer kraftigt i alternativ 2 är det inte för statsmakterna att fullt
möjligt ut pa-
rera nedgången i den privata sektorns sysselsättning. En ökad arbetslöshet ter sig därför oundviklig i detta alternativ. Kvantitativt är alternativet uppbyggt med utgångspunkt i 1970-talets utveckling. Som framhållits är konsumtionstillväxten något lägre än den vi hade 19744979. Samtidigt beräknas produktionen i näringslivet utvecklas något bättre än perioden 1974-1979. Balansbnsterna förstärks emellertid och det blir i detta alternativ inte att klara något av de
möjligt
övergripande ekonomisk-politiska målen. Alternativen är uppbyggda kring gemensamma om den antaganden internationella utvecklingen och den inhemska av arbetsutvecklingen kraftsutbudet. Fortsättningen av detta kapitel har därför disponerats så att en sammanfattning av utredningens antaganden i dessa avseenden presenteras i de två avsnitten. Därefter en samman-
följande presenteras
fattande bild av vart och ett av de båda alternativen.
ekonomi till 1985 - två alternativ 69
Sveriges fram
4.2 Den internationella utvecklingen
Ökningen av inflationstakten tillsammans med de mycket kraftiga prisolja i samband med den internationella högkonjunktuhöjningarna på
ren under 1979 bröt den tendens till successiv förbättring av det ekonomiska iakttas i industriländerna. Den utveckling som läget som kunde med den första 1973-1974 upp-
ägde rum i samband oljeprischocken
avseenden. Inflationen nådde ånyo tvåsiffriga tal i repades i väsentliga
OECD-området, flertalet länder fick betydande bytesbalansunderskott
och arbetslösheten ökade ytterligare. kom- Den bedömning som nu kan göras är att inflationsbekämpning i OECD-ländernas ekonomiska under de mer att ges prioritet politik av som den i ett
närmaste åren. Den kraftiga ökning prisstegringstakten, historiskt tämligen måttfulla konjunkturuppgången
perspektiv 1978-1979 utlöste, demonstrerade klart den höga inflationsbenägenheten i industriländerna. Rädslan för att skall leda till
oljeprishöjningarna
sekundära och därmed till acceprisstegringar späda på andra tendenser lererande inflation talar för att den effekten av de
efterfrågedämpande
senaste tillåts slå igenom fullt ut. Erfarenheterna
oljeprisstegringarna
1973-1974 talar för att alltför tidigt insatta ef-
från oljeprishöjningarna som måste följas av
terfrågestimulanser återigen leder till ökad inflation, ytterligare en period med stram efterfrågepolitik. skäl talar således för att OECD-området som helhet
övervägande
finans- och kreditpolitik till dess inkommer att präglas av en restriktiv flationen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekåterigen
ten av slagit igenom. Dessutom har oljeprishöjningoljeprishöjningarna
medfört av i
arna en betydande ökning bytesbalansunderskotten
många länder, vilket understryker kravet på en restriktiv politik. För att minska och skapa förutsättningar för inflationsbenägenheten
till en balanserad kommer sannolikt betydande
en återgång utveckling insatser industriländemas och
att göras för att befrämja produktionsproduktivitetsutveckling. Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få
i avsikt att öka produktill stånd en gynnsam investeringsutveckling
tionskapaciteten, eliminera flaskhalsar samt rationalisera produktionen.
Också andra åtgärder som underlättar den strukturella anpassningen, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, torde ges
hög prioritet. i riktning mot den här En omläggning av den ekonomiska politiken har redan eller aviserats i flera större angivna strategin genomförts OECD-länder. Det bör emellertid framhållas att svårigheterna är betydande att få till stånd en påtagligt snabbare investerings- och produktivitetstillväxt än under 1970-talet samtidigt som en stram efterfrågepo-
litik bedrivs. och En annan förutsättning för att på sikt återgå till högre tillväxt minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka Det bakomliggande motivet är
oljeberoendet.
att minska och accelererande infla-
risken för nya prisstegringar på olja
tion. av inter-
En utförlig redovisning för bedömningen prognosperiodens
70 Sveriges ekonomi
fram till 1985 - tvâ alternativ SOU 1›80:52
nationella utveckling ges i kapitel 2 i del II. BNP-tillväxten i hela OECD uppgick till i genomsnitt 2,7 % per år 1973-1979. För 1979-1980 ?örutses en tillväxt på 1,3 %. De bedömningar av utvecklingen i enskilch länder som görs i LU innebär en BNP-tillväxt för OECD totalt på 3,2% per år 1980-1985. Ett viktigt inslag i denna utvecklingbild utgörs av den besom
dömning gjorts för utvecklingen i Förenta staterna. Den förhållan-
devis snabba tillväxten i USA under 70-talet sammanhängde i hög grad med en expansiv politik. Under prognosperioden motiverar en låg förväntad produktivitetstillväxt och en långsam ökning av arbetskraftsresurserna en prognoserad BNP-tillväxt i
storleksordningen 2,8 % per år
1980-1985. Tillväxten i de europeiska OECD-ländema har bedöms bli något lägre än den för OECD-området som helhet. De nordiskt länderna bedöms få en tillväxt som underskrider den genomsnittliga tillväxten för OECD-länderna med 1/2 procentenhet per år. De stagnationstendenser som framkommit i statshandelsländernas ekonomier under slutet av 1970-talet väntas bestå under 1980-talets första hälften av 1980-talet förbättra levnadsvillkoren för befolkningen långsam, ca 3,5 % per år 1980-1985. Under 1970-talet som helhet :ökade BNP i statshandelsländema med 5,2 % per år.
Utvecklingsländernas (exkl. OPEC-länderna) möjligheter att Ander
första hälften av I980-talet förbättra levandsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin. Den svaga tillväxten i industriländerna medför avsätt-
ningssvårigheter för utvecklingsländemas export och därmed problem
att finansiera den för utvecklingen av investenödvändiga importen
ringsvaror. Den realprisstegring på som förutses försämrar också utolja vecklingsbetingelsema. Härtill kommer att för prisutvecklingen jord-
bruksvaror, som för flertalet utvecklingsländer dominerar exporten, väntas bli ogynnsam. Många utvecklingsländer har redan i dag så stora ackumulerade utlandsskulder att problem med fortsatt finansiering av de löpande bytesbalansunderskotten kan väntas föreligga. Tillväxten i utvecklingsländerna har av dessa skäl bedömts bli begränsad till ca 4,5 % per år 1980-1985.
Oljeprishöjningarna 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell
bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att tillväxten i OPEC-länderna under de närmaste åren blir mer begränsad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är man
oljeprishöjningama
angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar som den snabba expansionen vid l970-talets mitt förde med sig. Brist på arbetskraft sätter också en gräns för BNP-tillväxten har mot
expansionsmöjligheterna.
denna bakgrund bedömts uppgå till ca 5 % per år 1980-1985. VärIdshande/sti/Iväxten har i enlighet med LU:s
bedömningar av produktionsutvecklingen i olika länder
och ländergrupper samt relativprisernas utveckling i världsekonomin beräknats uppgå till ca 5,4 96 per år 1980-1985. Inberäknat den relativt som kan svaga världshandelstillvåxt förutses för 1980, ca 3 %, innebär denna prognos att ökningstakten för världshandeln förutsätts bli endast obetydligt högre än under perioden 1973-1979, då den ökade med i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt svaga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med
ekonomi till 1985 - tvâ alternativ 71
Sveriges fram
bytesbalansunderskott att genom ökad export lösa sina balansproblem.
Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektio-
nistiska i syfte att begränsa importen samt rädda arbetstillfälåtgärder len måste bedömas som stor. 47 % mellan 1979 och 1980. Den Rea/priset på olja ökade med drygt tillväxt som kan förutses i industriländerna under de närmaste lägre
åren - och som förutom av hänsynen till de interna inflationsproblemen höjningar av olje-
i hög grad betingas av rädslan för att utlösa kraftfulla OPEC-länderna - talar för en lugnare framöver.
priset oljeprisutveckling
stram utbudspolitik - innefatkan å andra sidan antas föra en relativt tande direkta av produktionen i vissa situationer - i syfte nedskärningar
en fortsatt på olja. Samatt upprätthålla gynnsam realprisutveckling olja an-
mantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar realpriset på
tagits öka med endast 2 % per år 1980-1985. om den framtida är
Osäkerheten utvecklingen på oljemarknaden
emellertid mycket stor. Risken för utbudsstörningar - vilken på ett myc-
av kriget mellan Irak och Iran - är betydanket påtagligt sätt illustreras av detta till betydligt kraftigare de. Störningar slag kan ge upphov
prisökningar än de som här förutsätts.
4.3 Arbetskraftsutbud och arbetsvolym
Utvecklingen under tidigare år
för arbetskraftsutbudets tillväxt un- Den viktigaste bestämningsfaktorn
der 1970-talet var ökningen av befolkningens arbetskraftsdeltagande,
inträde Det relativa AKframför allt kvinnornas på arbetsmarknaden. talet för kvinnor steg från 53 % år 1970 till 64 % år 1979, medan män-
nens relativa AK-tal från 81 % till 79 % under samma period.
sjönk
Samhället har på olika sätt stött denna utveckling, t. ex. genom att in-
av arbetsinkomster och undanröja olika för-
föra individuell beskattning värvshinder. ökade antalet 270 000 Under 1970-talet sysselsatta med sammanlagt
arbetade timmar sjönk
personer, eller med 0,7 98 per år. Mätt i antalet
emellertid den faktiska under samma period med 0,7 %
arbetsvolymen arbetstiden dub-
per år. Den genomsnittliga per sysselsatt föll sålunda
som antalet debelt så snabbt sysselsatta ökade under det föregående cenniet. av den arbetstiden per sysselsatt
Minskningen genomsnittliga
ordinarie arbetstid utan också på ökad frånberor inte bara på kortare former. Särskilt stora effekter på arbetsvolymen hade den varo i olika
till 40 timmar per vecka i början av
allmänna arbetstidsförkortningen 1970-talet och införandet av den femte semesterveekan 1978. Om den
arbetstiden lika stor 1979 som
genomsnittliga per sysselsatt hade varit
1970, skulle antalet sysselsatta inte ha stigit med 270 000 personer under
1970-talet utan i stället sjunkit med 230 000 personer.
av den tid under vilken de deltar i produk-
Förkortningen sysselsatta
tionen kan också ses som en återspegling av förhållandena på utbudssibättre till frånvaro etc. varit
dan, dvs. att kortare arbetstid, möjligheter
72 Sveriges ekonomi
fram till 1985 - tvâ alternativ SOU l9:0:52
en för att
förutsättning arbetskraftsdeltagandet utvecklats som det fak-
tiskt gjort.
Arbetsvolymcns utveckling under 1960- och 1970-talen illustreâas i
4.1. Där framgår att den totala arbetsvolymen diagram mätt i tinmar har sjunkit sedan andra hälften av 1960-talet. är en kur-
Somjämförelse
va över utvecklingen av det totala antalet sysselsatta inritad. Dennakurva visar vilken timvolym som skulle ha uppkommit om den genommittliga årsarbetstiden legat kvar på 1960 års nivå under hela den redovisade perioden. Gapet mellan kurvorna anger således hur stor arbetsvolym som motsvaras av
förkortningen av arbetstiden, ökningen av frånviron
m. m. under perioden. Från 1960 till 1979 ökade detta gap så, att det vid slutåret motsvarade hela arbetsvolymen inom industrin. Diagrammet visar också vilka sektoriella
förskjutningar i arbetsvolymen som skett sedan 1960. Arbetsvolymen i den offentliga sektorr. var
1979 nära 40 % större än 1970 (antalet sysselsatta ökade med 60 %),medan arbetsvolymen i industrin minskade med nära 20 % under samma
period (antalet
sysselsatta sjönk med 8 %). I övriga näringslivet exkl. de
primära näringarna minskade också arbetsvolymen, med ca 10 96 under 1970-talet (antalet sysselsatta var i stort sett
oförändrat). En iakttagelse i anslutning härtill är således att arbetstidsförkortningen i här angiven
mening varit särskilt stor i den sektorn.
offentliga Om arbetstiden per sysselsatt hade följt samma i industrisektorn
utveckling som i der. offentliga sektorn, skulle antalet 1979 ha varit industrisysselsatta 25 000 personer större än det faktiskt var.
Utvecklingen 1 980-1985
För prognosperioden har arbetskraftsutbudet i stort sett beräknats
följa
1970-talets
utvecklingstendenser. I några åldersgrupper bland kvinnorna
har dock de relativa AK-talen nu nått så höga nivåer att det ansetts :im-
ligt att anta en fortsättningsvis något dämpad ökningstakt. Samtidigt
väntas dock i förvärvsaktiva
befolkningen åldrar öka något snabbare än
Linder 1970-talet, varför antalet personer i arbetskraften beräknas öka i samma takt som då, eller med 0,9 % per år i genomsnitt ungefär 1980-1985. Detta gäller för båda huvudalternativen. Liksom under 1970-talet förutses dock arbetsutbudet komma att reduceras av en fortsatt
minskning av den genomsnittliga medelarbetsti-
den per sysselsatt och år. Frånvaron antas fortsätta att öka och den genomsnittliga arbetstiden per vecka förutses fortsätta att till
sjunka följd
av en ökande andel deltidsarbetande m. m.
Sammantagna beräknas
dessa två faktorer dra ned den
utbjudna arbetsvolymen relativt sett lika
mycket som under 1970-talet. Till skillnad från 1970-talets utveckling förutses arbetsvolymen dock inte komma att dras ned av någon allmän
arbetstidsförkortning eller av semestern.
förlängning
I alternativ l beräknas kunna
arbetsvolymen öka svagt, med. 0,1 pro-
cent per år fram till 1985. Bortsett från en viss friktionsarbetslöshet beräknas full råda 1985.
sysselsättning Utvecklingen enligt detta alternativ innebär
att den tidigare minskningen av arbetsvolymen i industrin nu måste bringas att upphöra. Även
ekonomi till 1985 - två alternativ 73
Sveriges fram
o .o ,o ,u ...0000000000009 ,. ___.cocøAM::-_--_ och ökad frånvaro s-- -..ø“s Offentlig sektor ”s .-____ø-t_§§ ä.-
skogs
Jord/
L
g
Övriga näringslivet
g
Diagram 4.1 Arbetsvoly-
| O | I | I | I | mens izäringsgrensför- |
| 1960 | 65 | 70 | 75 | delning 1960-1979. In- dex total arbetsvolym |
| unna o Totalt antal sysselsatta - - - -ø Total arbetsvolym | 1960:] 00. |
inom övriga näringslivet (exkl. jord- och skogsbruk) krävs en i stort sett
oförändrad arbetsvolym. Det utrymme som står till buds för ökning av arbetsvolymen i offentliga sektorn utgörs i. stort sett av den fortsatta
minskningen i jord- och skogsbruk.
De krav som i alternativ l ställs på sysselsättningens sektoriella fördelning överensstämmer mycket väl med arbetskraftsutbudets beräknade sammansättning av personer med olika arbetstidsönskemål, frånvarofrekvenser etc. I åtminstone ett avseende är dock prognosen härvidlag osäker. Under 1970-talet synes successivt ha uppkommit negativa attityder till arbete inom industrin. Till en del kan uppkomsten av sådana attityder troligen hänföras till att arbetskraftsefterfrågan i andra sektorer, främst den offentliga sektorn, varit relativt sett stark, varför arbetskraften totalt sett ändå funnit sysselsättning. Skulle dock negativa attityder
till industriarbete få större fotfäste finns allvarliga risker för att utveck-
lingen enligt alternativ l inte kan förverkligas. Problemets omfattning kan illustreras med att industrins arbetsstyrka behöver utökas med drygt 60 000 personer i detta alternativ. I alternativ 2 för utvecklingen fram till 1985 förutsätts som nämnts
74 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ SOU l80:52
antalet personer i arbetskraften, dvs. arbetskraftsutbudet, bli lika stort som i alternativ l. Arbetskraftsefterfrågan hålls dock i alternativ! tillbaka av den lägre tillväxten i ekonomin. Detta kan i sin tur verkadämpande på arbetskraftsutbudet, men i vilken omfattning är svårt att veta. Även vid ett rimligt antagande om en sådan påverkan uppstår emelertid i detta alternativ en betydande arbetslöshet 1985. Den faktiska abetsvolymenmätt i timmar beräknas med 0,3 96 per år fram till 1985.
sjunka
Alternativ 2 rymmer därtill andra problem. Den sektoriella fördelringen av arbetskraftsefterfrågan förutsätter en omkastning i sysselsättningsmönstret. Fler män måste ta anställning i många hittills kvinnodoninerade sektorer för att det inte skalluppstå en (ännu större) arbetsöshet bland männen. För kvinnornas vidkommande blir kraven på sek:oriell omfördelning av sysselsättningen av ungefär samma storlek som inder 1970-talet.
4.4 Huvudaltemativ 1 - en väg till balans
4.4.1 Inledning
Alternativ l präglas i många avseenden av kravet på förbättring i \åI externa balans. Genom att stärka vår konkurrensutsatta sektor är det
möj-
ligt att åstadkomma denna förbättring vid fullt
kapacitetsutnyt:jande
och full sysselsättning. Genom en förbättring av konkurrenskraften och lönsamheten i vår in-
dustri är det möjligt att stärka dess ställning på exportmarknaderra, vil-
ket ett visst återtagande av marknadsandelar som förlorats
möjliggör
under l970-talet. Också den svenska industrins ställning på den svenska marknaden stärks. Det kan därmed bli att motverka den import-
möjligt
penetration somägt rum under 1970-talet, särskilt när det gäller insatsleveranser till industrin. Detta kräver en god investeringsutveckling och en fortgående förnyelse av industrin, vilket är särskilt viktigt i ett något längre perspektiv. I det femårsperspektiv vi är intresserade av i LU kan nya produkter och nyinvesteringar ge ett viktigt men dock endast marginellt bidrag till en vändning av industriutvecklingen. Med en viss schematisering kan man säga att industrisektorn har en kostnadsstruktur och produktionsstruktur som inte är avpassade till varandra. På lång sikt måste vi söka nå en industristruktur som är förenlig med de ambitioner vi har när det gäller reallöneutvecklingen. Denna strukturella anpassning är emellertid en mycket tidskrävande process, särskilt i det internationella ekonomiska klimat vi nu verkar i. l det korta och medellånga perspektivet är det därför nödvändigt att det sker en
kostnadsanpassning som ger den industrisektor vi redan har möjlighet
att konkurrera och utvecklas. För att kostnadsanpassningen också skall kunna resultera i en ökad efterfrågan på svenska är industriprodukter det nödvändigt att relativpriserna på svenska produkter sänks i motsvai rande grad.
ekonomi till 1985 - två alternativ 75
Sveriges fram
En grundförutsättning i alternativ l är att de restriktioner på utbudssidan, som vi tidigare pekat på, hävs. För att industrin skall kunna utkonkurrensläge är det sålunda nödvändigt att den nyttja ett förbättrat får en sådan finansiell styrka att företagen kan ta de risker som är förknippade med en ökad industriell expansion. Vidare har förutsatts att arbetsmarknaden blir så flexibel att nyrekrytering i de expansiva delarna av industrin kan ske utan att löneuppdrivande flaskhalsar uppstår. Detta kräver bl. a. att övriga sektorer håller tillbaka sin efterfrågan på arbetskraft. En speciell restriktion för den industriella tillväxten har under de se-
naste åren utbudet av skogsråvara utgjort. I alternativ l har förutsatts att sådana åtgärder vidtas att skogsindustrin i varje fall i konjunkturtop-
parna kan tillgodogöra sig ett virkesutbud som svarar mot den långsiktiga tillväxten i skogen. Några nyckeldata för den industriella utvecklingen ges i nedanstående tablå.
Årliga proccntuella tillväxttakter 1965-1970 l970-l974 1974-1979 1979-1980 l980-l985 A1t.l
| Förådlingsvärde | 5, l | 3 ,5 | - l ,O | 5,1 |
| Produktivitet | 7,0 | 5,3 | 1,8 | 4,6 |
| Antal sysselsatta -0,6 | -0,4 | -l ,4 | l ,2 | |
| Investeringar | 3,9 | 6,3 | -7,3 | 6,5 |
En viktig roll i förbättringen av bytesbalansen spelas av tjänstesek-
torn. Den reviderade statistik över bytesbalansen som framkommit genom betalningsbalansdelegationens arbete visar att utvecklingen av vårt tjänstenetto under l970-talet varit betydligt bättre än vad vi tidigare trott. Utvecklingen pekar därmed också på att det potentiella bidraget till bytesbalansförbättring som kan komma från är be-
tjänstesektorema
tydande. Mot denna bakgrund har vi i alternativ l räknat med att det
skall vara att åstadkomma en avsevärd förbättring av vårt tjänsmöjligt
tenetto under den kommande femårsperioden. Situationen på har verkat destabiliserande på såväl
oljemarknaden
den internationella som den svenska ekonomin under l970-talet. För att minska känsligheten för störningar i vår ekonomi är det väsentligt att vi vårt under den närmaste femårsperioden. Det-
nedbringar oljeberoende
l alternativ l ta ger också ett bidrag till en förbättring av bytesbalansen. har antagits att vid konstant BNP kommer att reduce-
oljeanvändningen ras med 4,3 96 per år. Detta kräver i sin tur att vi utnyttjar vår kapacitet
också i övrigt får en medveten inför eluppvärmning och att politiken
riktning på att åstadkomma en neddragning i vår oljeanvändning.
att de växande underskotten i vår Vi har tidigare kunnat konstatera bytesbalans hänger ihop med att vår totala konsumtion ökat snabbare än våra totala resurser. I alternativ l är det nödvändigt att relationen blir den omvända. Detta krav skärps ytterligare av nödvändigheten att
76 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ SOU 190:52
öka våra investeringar som andel av BNP för att klara de långsiktig: tillväxtmålen.
Begränsningen av konsumtionstillväxten kommer att kräva medietna
politiska insatser. I alternativ l förutsätts att
begränsningarna på kon-
sumtionssidan kommer till stånd genom en kraftig uppbromsning av de
offentliga utgiftsökningarna. Det blir
därigenom möjligt att begränsa den sänkning av reallönen efter skatt per sysselsatt som ter sig nödvändig. Vi övergår nu till en närmare beskrivning av utvecklingen i altenativ l.
4.4.2 Export och import
Tillväxten i världshandeln väntas under den närmaste femårsperbden uppgå till drygt 5 % om året. Detta motsvarar enligt våra kalkyler Lngefärligen tillväxten av de svenska exportmarknaderna. För att vi skall uppfylla externbalanskravet och nå fullt
kapacitetsutnyttjande samtidigt
är det nödvändigt att den svenska exporten växer snabbare än marknaderna. Svensk export måste alltså öka sina marknadsandelar. Detza är ett naturligt led i en återgång till balans, eftersom den svenska exportindustrin under andra hälften av 1970-talet har tappat marknadsande-
lar i betydande omfattning. I alternativ l antar vi alltså att det är möjligt
att återvinna en del av vad som förlorats på detta område. En viktig förklaring till den tidigare förlusten av marknadsandelar är att de svenska relativpriserna mellan 1974 och 1979 trots utförda devalveringar har stigit med i genomsnitt ca 2,5 % per år. Nu krävs i stället att de svenska relativpriserna sjunker under de närmaste åren. Därmed blir det också för den konkurrensutsatta sektorn att stärka sin ställ-
möjligt
ning på hemmamarknaden. Sänkningens storlek beror i hög grad på priskänsligheten på vår export och import. När det gäller varuexport och varuimport har långtidsutredningen utgått från de skattningar av priskänsligheten som utförts av för LU 80.
konjunkturinstitutet
Ur kalkylerna framkommer ett krav på nedgång i de svenska relativpriserna med sammanlagt ca 6 % mellan 1979 och 1985. Trots detta ligger därvid de svenska relativpriserna fortfarande 1985 över den nivå de hade 1974. Den som framkommer är sålunda en
relativprisutveckling justering av en prismässig obalans.
Den volymmässiga utvecklingen av exporten och importen sammanfattas i tabell 4.1. Som framgår av tabellen utvecklas av såväl exporten varor som tjänster i alternativ l klart bättre än under andra hälften av 1970-talet. Däremot blir utvecklingen trots relativprissänkningen något sämre än vad den varit under tidigare perioder. Detta hänger samman med att världshandelstillväxten under första hälften av 1980-talet förväntas bli klart lägre än under slutet av 1960-talet och av 1970-
början
talet.
Prognosperiodens importutveckling är däremot mera förmånlig än
under dessa perioder. Utvecklingen är dock något mera oförmânlig än
ekonomi till 1985 - två alternativ 77
Sveriges fram
Tabell 4.1 Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ l
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1965- 197m 197m års 1970 1974 1979 priser Alt. 1
Export
| Varor | 90 559 7,7 | 2,0 0,0 | 7,2 |
| Tjänster | 13 691 6,6 , | 2,2 0,0 | 7,9 |
| Totalt | 104 250 7,6 | 2,0 0,0 | 7,3 |
Import Varor 7,0 5,3 1,4 2,5 4,1 Tjänster 2,9 4,4 0,9 -0,9 Totalt 7,6 5,0 1,7 2,3 3,5
under andra hälften av 1970-talet. Det förstnämnda förhållandet kan förklaras med att vi nu dels förutser en lägre BNP-tillväxt, dels räknar med en nedgång i våra relativpriser, vilket vi inte hade under de tidigare Att under andra hälften av 1970-talet var perioderna. importtillvâxten
så låg beror i stor utsträckning på den svaga investeringsutvecklingen
under dessa år. l alternativ 1 räknar vi med att investeringsaktiviteten
Detta blir betydligt mera gynnsam än under andra hälften av 1970-talet. bidrar till att dra upp importtillväxten. Varu- och 1985 framkommer som ett resultat av vo-
tjänstebalansen
lymutveckling och prisutveckling på export och import under prognos- Den nedgång i relativpriserna som bidrar till att förbättra vår perioden.
konkurrenskraft och därmed ge oss en bättre volymutveckling på export
en mera oförmånlig Nedoch import ger oss samtidigt prisutveckling. gången i våra relativpriser bidrar alltså till en försämring av vårt bytesförhållande (terms-of-trade). Detta påverkas också oförmånligt av den
reala prisstegring på olja med 2 % om året som vi antagit skall äga rum
under perioden. Sammantaget kommer förlusten i terms-of-trade att uppgå till 1,2 %
per år under perioden 1980-1985. Detta kan jämföras med en nedgång
på 0,7 % per år 1974-1979. Försämringen av terms-of-trade skärper kra- Eftersom en nedven på volymmässig anpassning av export och import. minskar det reala värdet av vår produktion så mingång i terms-of-trade skar den också utrymmet för den inhemska efterfrågan. En mera preciserad bild av detta kommer att ges längre fram i detta kapitel. Bytesbalansutvecklingen i alternativ 1 framgår av diagram 4.2. Enligt
för alternativet uppgår bytesbalansunderskottet 1985
förutsättningarna
till 2 % av BNP detta år. Detta innebär ett underskott på ca 16 miljarder
krilöpande priser. Mellan 1980 och 1985 reduceras således bytesbalansunderskottets andel av BNP med dryft 2 Bakom detta
procentenheter.
i varu- och motsvarande ca 4 % av
ligger en förbättring tjänstebalansen
BNP. ökar underskott sin andel av Samtidigt transfereringsbalansens
78 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ
fram
BNP med i runda tal 1,5 %. Denna försämring beror på en fortgáende ökning av våra räntebetalningar till utlandet. Trots att vi minskar underskottet i vår bytesbalans kvarstår behovet av utlandsupplåning, vilket innebär att vår utlandsskuld även i alternativ l kommer att växa under hela perioden fram till 1985. Därmed kommer också räntebetalningama att öka. Av diagrammet framgår att vår utlandsskuld som andel av BNP i alternativ l kan förväntas öka från ca 9 96 1980 till ca 18 96 1985. Samtidigt stiger räntebetalningarna som andel av BNP från ca l % till drygt 2 96. I alternativ 1 kommer skuldökningen att fortsätta även efter 1985. Först någon gång mot slutet av 1980-talet kommer att skuldökningen stagnera.
4.4.3 Produktion och
produktivitet
sysselsättningen i timmar antas bli oförändrad under den kommande
femårsperioden. Hela den ekonomiska tillväxten måste därför komma till stånd genom en ökning av arbetsproduktiviteten. En översiktlig bild av i hela ekonomin 3 i del II.
produktivitetsutvecklingen ges i kapitel Produktivitetsutvecklingen i de enskilda sektorerna i anslut-
analyseras ning till respektive sektoravsnitt i del II. Under 1970-talet har produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin
sjunkit. Medan i hela ekonomin till produktivitetsökningen uppgick
4,1% om året under perioden 1970-1974, så föll den 1974-1979 till 1,6 % om året. Nedgången kom att bli särskilt kraftig i industrin där ökningstakten reducerades från 5,3 % per år till 1,8 % per år. En betydande
Utlandsställning (netto) Diagram 4.2 Bytesbalans, utlandstillgâtzgar samt räntebetalningar. Procentuell andel av BNP, löpande priser.
ekonomi till 1985 .- två alternativ 79
Sveriges fram
del av produktivitetsnedgången berodde på ett lågt kapacitetsutnyttjan-
de i industrin under dessa år. Detta skulle tala för att det vore möjligt att återvinna den tidigare produktivitetstillväxten om de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb produktionstillväxt förelåg. Erfarenheterna från slutfasen i den senaste konjunkturuppgången tyder emellertid på att också den underliggande produktivitetstillväxten
Denna fenomen, kan förkla-
sjunkit. nedgång, som är ett internationellt
ras bl. a. av de förändringar i relativpriser och konkurrensförhållanden som inträffade i samband med 1973. Dessa med-
oljeprishöjningarna
förde att betydande delar av den existerande kapitalstocken och problev ekonomiskt föråldrade. Därmed har den effektiduktionsapparaten i industrin vilket till att
va kapitalstocken per sysselsatt sjunkit bidragit
sänka Förändringarna har ökat kraven på nyinvesteproduktiviteten. ringar och på omställningar inom industrin. Efter en uppgång i industri- 1974-1975 som huvudsakligen var lokaliserad till vikaninvesteringarna de branscher, industriinvesteringarna kraftigt mot slusjönk emellertid tet av 1970-talet. De krav på ökad flexibilitet i ekonomin som den nya situationen rest har snarast mötts med ökad tröghet i ekonomin. I övriga sektorer av näringslivet har krisen inte varit lika påtaglig som i industrin. Ändå som verkat inom industrin har många av de faktorer verkat också här. Produktionstillväxten har sålunda varit relativt låg. De krav på omställning som de ändrade relativpriserna givit har haft be-
även i dessa sektorer. Delar av transportsektorn och Varuhan-
tydelse delsscktorn har i egenskap av leverantörer drabbats av industrikrisema. i den svenska ekonomin verkat Även här har de trögheter som finns emot kraven och förnyelse, vilket sannolikt är en förklapå omställning
även utanför industrin sjunkit under
ring till att produktivitetstillväxten andra hälften av 1970-talet. Alternativ 1 i LU är uppbyggt kring förutsättningen att vi skall kunna åstadkomma fullt i ekonomin. Detta talar i och
kapacitetsutnyttjande för sig för en snabbare produktivitetsökning än 1974-1979. Samtidigt kvarstår flera av de övriga faktorer som dragit ner produktivitetstillväxt-
en under senare hälften av 1970-talet. Vi har t. ex. en industrisektor som i många avseenden inte är anpassad till den pris- och kostnadsstruktur som råder. 1970-talet har också lagt en dålig grund för en positiv omsav industrin. Investeringarna har varit låga i branscher som trukturering på längre sikt kan bedömas bli expansiva. Den finansiella försvagningen av industrisektom verkar också hämmande på förnyelse och struktur-
omvandling. Vi har vidare sett att den relativt goda i in-
produktivitetstillväxten
dustrin under slutet av 1960-talet och av 1970-talet kom till stånd
början
genom en betydande utslagning av kapacitet. Det gick ut över industrisektorns storlek. I alternativ l - där i stället industrisektom måste bygtill inte dessa i samma ut-
gas ut fram 1985 - föreligger möjligheter
sträckning. Det finns av de angivna skälen anledning att räkna med att produktivitetstillväxten i industrin under blir lägre än
prognosperioden
för industrin som 1970-1974 även om vi skulle få så goda betingelser
80 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
Tabell 4.2 Produktion, och 1965-1980 sysselsättning produktivitet samt 1980-1985 enl. alternativ l Årlig procentuell volymförändring
Produk- Syssel- Produktion sättning” tivitet
Industri 1965-1970 l 970- l 974 1974- l 979 1979- l 980 l 980-1985
Övriga privata näringslivssektorer 1965- l 970 1970- l 974 l 974- l 979 1979-1980 l 980-1 985
Offentlig sektor 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 l 980- l 985
Hela ekonomin 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 1980-1985 f I timmar.
förutsätts i alternativ l. Analysen av de enskilda industribranscherna i
kapitel 7 i del II ger också en produktivitetsökning i industrin som upp-
går till 4,6 % per år 1980-1985. Utvecklingen i övriga sektorer präglas av en relativt svag produktionstillväxt. Vi får i övriga näringslivet en uppgång i produktiviteten på 3 % vilket per år, är en viss förbättring i förhållande till andra halvan av 1970-talet medan ökningen fortfarande är avsevärt lägre än under perioden 1970-1974. Sammantaget erhålles en årlig i hela ekonomin
produktivitetsökning
på 2,7 % per år 1980-1985, vilket också utgör den årliga BNP-ökningen under En sammanfattande bild perioden. av utvecklingen av produktion och produktivitet ges i tabell 4.2.
ekonomi till 1985 - två alternativ 81
Sveriges fram
4.4.4 Energianvändning och energiproduktion
Två faktorer har varit av särskild vikt för utvecklingen av energianvändunder l970-talet. För det första har BNP-tillväxten varit längningen sammare under 1970-talet än tidigare. För det andra har realpriset på under l970-talet medan det snarast var under
energi stigit sjunkande
1960-talet. Båda dessa faktorer har bidragit till en uppbromsning av tillväxten Medan tillväxten 1965-1973 i genomsnitt i energianvändningen. uppgick till 3,5 % per år var den 0,7 % per år 1973-1979.
Även användningens sammansättning har präglats av prisutveckling-
en. Inom ramen för ett stigande realpris på energi har relativpriset på oli förhållande till el under l970-ta1et. Detta har inneburit
ja höjts kraftigt
att vi under l970-talet har fått en övergång från olja till el. Vi har tidigare betonat att ett viktigt element i alternativ l är en nedav vårt I alternativ l har därför förutsätts att
dragning oljeberoende.
i konsumentledet. Det har också
realprishöjningen på olja får slå igenom förutsatts att den tidigare av relativpriset mellan olja och el
utvecklingen kommer att fortsätta under 1980-talet. Det innebär att de tendenser när och dess sammansättning som vi sett undet gäller energianvändningen der l970-talet också kan väntas fortsätta under 1980-talet. Vi kan sålunda förvänta oss en minskad total energianvändning i förhållande till
BNP. Vi kan också förvänta oss en fortsatt substitution från olja till el. I alternativ l fortsätter ökningen av andelen el- och fjärrvärmeanslutna
bostäder. Andelen min-
olja i bostadsuppvärmningen (exkl. fjärrvärme)
skar till strax under 50 96 1985. Motsvarande siffra år 1980 är ca 60 %.
Vi har också räknat med att den genomsnittliga specifika energiför-
brukningen i bostadsbeståndet kommer att minska med ca 3 % per år i alternativ l. Härvid förutsätts att statsmakterna kommer att föra en sådan att som bli i den politik de energibesparingar antagits uppnådda s. k. energisparplanen realiseras. Det kräver att bostadssektorns årliga mer än fördubblas under investeringar i energibesparingar prognosperioden. Även i transportsektorn och industrisektom förväntas energiminska och andel i den totala användningen antas
användningen oljans
att få till stånd den angivna utvecklingen krävs i alla sektogå ned. För rerna en ökad investeringsaktivitet. En översiktlig bild av utvecklingen på användningssidan ges i nedanstående tablå. Där framgår att den totala energianvändningen i alternativ l beräknas minska med 1,9 % per år i förhållande till en given
BNP-nivå. Samtidigt förutsätts oljeanvändningen minska med 4,3 % per
innebär en kraftig ambiår i förhållande till en given BNP-nivå. Detta i med 1970-talet.
tionshöjning på oljebesparingssidan jämförelse Det försörjningssystem som knyter an till de redovisade användnings-
sammanfattas i tabell 4.3. Den totala tillförseln har förberäkningarna delats på de centrala energislagen. I det i energiproduktionssammanhang tämligen korta tidsperspektiv som LU arbetar med, kan det finnas
skäl att särskilt om de begränsade möjligheterna att ändra pro-
påminna duktionssystemet. Utbyggnaden av produktionskapaciteten i elsystemet ansluter sig helt till de planer och beslut som var kända hösten 1980. Tio kärnkraftsblock
82 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
Tablå Årlig procentuell förändring 1965-1973 1973-1979 1979-1985 Alt. 1
| (l) Total energianvändning | 3,5 | 0,7 | 0,6 |
| (2) Därav oljeproduktcr | 3,8 | -0,4 | -l,8 |
| (3) BNP | 3,3 | 1,8 | 2,5 |
| (I) ./(3) | 0,2 | -1,1 | -l,9 |
| (2) ./(3) | 0,5 | -2,2 | -4,3 |
antas vara i drift 1985. Bedömningarna av elefterfrågan leder till att värmekraf ten endast behöver tas i anspråk i begränsad utsträckning. Bakom den utveckling som redovisas i tabell 4.3 ligger en viss ökning av industriverkets
kolanvändningen. Enligt beräkningar skulle leveran-
serna av oljeprodukter, som en konsekvens av den redovisade utvecklingen för övriga energislag, minska från 1979 till 1985. Omräknat till
ekvivalcnta oljeton motsvarar detta en reduktion av leveranserna av oljeprodukter på mellan 2,5 och 3,3 milj. ton för perioden som helhet.
Oljeandelen i den totala skulle härmed minska
energiförsörjningen från 68 % 1979 till 61 96 1985. Oljan ersätts genom en betydande ökning
av mängden kärnkraftsproducerad el samt i någon mån också av en ökad tillförsel av fasta bränslen. dominerande roll kvarstår dock i
Oljans
allt väsentligt även 1985.
4.4.5 Bostadssektorn
Under perioden 1965-1974
byggdes det en miljon nya bostäder. Efter
1970. då 1 10 000 lägenheter byggdes, sjönk produktionen successivt till 55 000 per år under perioden 1976-1979. Trots nedgången i anomkring
talet nyproducerade lägenheter låg bostadsinvesteringarna vid slutet av
1970-talet på ungefär samma nivå som vid decenniets
början. Detta
sammanhänger med att ökat och att små-
ombyggnadsinvesteringarna
Tabell 4.3 Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enligt alternativ 1 PJ
1973 1979
| Vatten- och kärnkraft | 223 295 | |
| Nettoimport av el | 3 | 4 |
| Inhcmska bränslen” | 138 165 | |
| Kol och koks | 70 | 75 |
| Petroleumprodukter | l 157 l 166 | |
| Totalt till förd energi | l 591 1 705 |
“ Inkl. spillvärmeleveranser.
ekonomi till 1985 - två alternativ 83
Sveriges fram
husandelen i nyproduktionen mer än fördubblats. Nettotillskottet av lägenheter bestäms även av avgången genom rivning, kontorisering, hopslagning, övergång till fritidshus m. m. Under 1960-talet låg avgången på 35 000-40 000 lägenheter per år, medan den under l970-talet sjunkit till ca 20 000 lägenheter per år. Bostadsbeståndet kom därmed att öka med ca 150 000 från 1975 till 1979. Efterfrågan på bostäder under l980-talet kommer enligt långtidsutredningens bedömningar att präglas av tre huvudfaktorer som alla verkar för en neddragning av bostadsefterfrågan i jämförelse med 1970-talet: 1. kommer
Befolkningsutvecklingen att bli svagare. Detta framgår av
nedanstående tablå som anger den årliga ökningen av personer i åldersgruppen 18 år och däröver sedan 1960-talet.
1960-talet 1 970- talet 1980-talet 59 400 30 700 ca 15 000
2. En svagare inkomstutveckling. Ilångtidsutredningens alternativ l beräknas den disponibla inkomsten per capita endast komma att öka
med ca 0,4 % per år. Detta skall jämföras med en ökning på 1,8 96 per
år under 1970-talet. . En oförmånlig relativprisutveckling. Bl. a. drifts-, bränsle- och underhållskostnader samt byggkostnader beräknas under den kommande perioden utvecklas på ett sätt som medför en viss relativprisstegring för boendet fram till 1985. Denna ökning har i alternativ 1 antagits uppgå till ca 0,5 % per år. Den ambition att hålla nere de offentliga utgifterna som präglar utvecklingen i alternativ 1 medför också att man här inte kan räkna med att den oförmånliga relativprisutvecklingen för bostäder kompenseras av subventioner från staten. Snarast kan vi även på detta område vänta oss återhållsamhet med det totala samhällsstödet.
Räknar vi bostadsefterfrågan i antal lägenheter utgör den fortsatta ten-
densen till uppgång i antalet småhushåll och ensamhushåll en faktor som motverkar de tre huvudfaktorer som nämnts här. En svagare inkomstutveckling kan möjligen komma att bromsa denna tendens. Om den emellertid fortsätter så innebär detta att den genomsnittliga lägenhetsstorleken i efterfrågan dras ned. Hushållsutvecklingen under 1980talet torde därför ha betydelse mera för bostadsinvesteringamas inriktning än för deras omfattning. I alternativ 1 räknar LU med en investeringsnivå i bostadssektom som motsvarar en nyproduktion på ca 50 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas av flera skäl öka under perioden. En viktig faktor är att energiinvesteringarna i bostadsbeståndet beräknas bli något mer än dubbelt så stora 1985 som 1980. Sammantaget beräknas om-
byggnadsinvesteringarna 1985 ligga 50 % över 1980 års nivå i alternativ
1.
84 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
4.4.6 I nvesterin gsutvecklingen
Under 1970-talet har investeringarna i den svenska ekonomin utvecklats ogynnsamt. Efter att under 1950- och 1960-talen ha ökat med genomsnittligt 3 a 4 70 per år, så har 1970-talet inneburit en stagnation. Under perioden 1970-1974 ökade sålunda de totala investeringarna med 1,7 %
om året, medan de under den efterföljande perioden 1974-1979 minska-
de med 0,4 % per år. Eftersom investeringarna under 1970-talet vuxit än långsammare BNP har också investeringskvoten, dvs. investeringarnas andel av BNP, sjunkit från 24 70 1970 till 21 70 1979. Mest markerad har nedgången inom industrin varit, där investeringarna under perioden 1974-1979 har minskat med 7 % per år i genomsnitt. Det innebär också att investeringskvoten i industrin dragits ned från 16 % i av 1970-talet till 13 %
början
1979. Detta framgår av diagram 4.3 som den historiska utveckanger lingen av investeringskvoten i hela ekonomin och i industrin. Där framgår också vilken utveckling av investeringarna som krävs i alternativ 1 fram till 1985. För en återgång till balans är det nödvändigt att investeringarna i den Diagram 4.3 l nvestesvenska ekonomin ökar och att investeringskvoten i ekonomin går upp. I ringskvotens utveckling annat fall är det inte att klara de långsiktiga tillväxtmålen. Dessa
1963-1979 samt möjligt
1980-1985 enligt alterna- sammanhang belyses närmare i kapitel 12 i del II. tiv I. I ett femårsperspektiv är det mest angeläget att vi kan öka industri-
Procent 26-
Hela ekonomin
Industrin
ekonomi till 1985 - två alternativ 85
SOU l980:52 Sveriges fram
och de investeringar som bidrar till att minska vårt olje-
investeringarna berocnde. De senare investeringarna återfinns dels i energisektorn på
produktionssidan men också i alla övriga sektorer på energianvänd-
ningssidan. Investeringarna här syftar till besparingar i energianvändningen och en substitution i användningen mot billigare energislag. att det i alternativ 1 För industrins del visar utredningens kalkyler med 6,5 96 per år. Därmed ökar ockkrävs en ökning av investeringarna så, som framgår av diagrammet, investeringamas andel av förädlings-
värdet. Ökningen är dock inte tillräcklig för att nå upp till de investesom gällde för 1960-talet eller början av l970-talet.
ringskvoter
Den viktigaste förklaringen till att den relativt stora produktionsök-
med den angivna investeringsnivån är en förändrad ningen är förenlig produktionsstruktur i industrin. De branscher som är expansiva i alter-
nativ 1 har en relativt låg kapitalintensitet medan de kapitalintensiva
basindustrierna beräknas växa mera långsamt. Av industriinvesteringar-
na 1985 tar investeringar i miljöskyddsåtgärder i anspråk 3 å 4 %.
beräknas de totala investeringarna i ekonomin öka med Sammantaget 3,5 % per år i alternativ 1. Detta innebär att den totala investeringskvoten i ekonomin stiger till närmare 23 % 1985. Den angivna investeringsutvecklingen har framkommit som ett resultat av en analys av investei de olika sektorer av ekonomin som behandlas i långtidsringsbehoven Den samlade bild som därvid framträder är en relativt förutredningen. i den svenska ekonomin under siktig bedömning av investeringsbehovet början av l980-talet.
4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning
konsumtionen under 1970-talet har Vi har tidigare sett att den totala
vuxit snabbare än bruttonationalinkomsten (BNI). Det har varit möjligt
att investeringarna har ökat långsammare än bruttonationalingenom I alternativ l komsten och genom att vi har försämrat vår bytesbalans. förutsätts att reduceras fram till 1985 och att
bytesbalansunderskottet
investeringarna ökar snabbare än produktionen så att vi får en realkapitillväxt i stortalbildning som på lång sikt kan bära upp en ekonomisk till balans kräver att konleksordningen 2,5 % per år. Denna återgång sumtionen ökar långsammare än bruttonationalinkomsten. Resonemanget åskådliggörs i anslutning till diagram 4.4. Där anges utvecklingen av bruttonationalinkomst, bruttoinvesteringar och bytesbalans 1. Om denna bild skall kunna förfram till 1985 enligt alternativ krävs att ökningstakten i den totala konsumtionen begränsas verkligas till 0,5 % om året.
Kraven och bytesbalansförbättring har sålun-
på investeringsuppgäng
da intecknat nära nog hela det produktionsutrymme som står till förfogande fram till 1985. En mera detaljerad bild av hur de olika posterna
4.5. tar i anspråk det tillgängliga produktionsutrymmet ges i diagram Vi har där satt av hela den beräknade BNP-ökningen 1980-1985. Den
uppgår till 42 miljarder kr räknat i 1975 års priser. Detta belopp mot-
86 Sveriges ekonomi till - tvâ alternativ
fram 1985 SOU I980:52
Index 1970 = 100 Total konsumtion f
Zz
z investeringar /
Miljarder kr i löpande priser
+10-
Bytesbalansens saldo ,. ) J
Diagram 4.4 Vølymut- svaras av
höjden på hela stapeln i diagrammet. Denna produktionsök-
veckling för BNI, total ning har i alternativ l intecknats på sätt:
konsumtion, bruttoinves- följande
teringar och bytesbalan- l. För att förbättra vår bytesbalans måste vi avsätta en del av produksens saldo 1970-1980
tionsökningen, som därför inte kan
tas i anspråk för inhemsk ansamt 1980-1985 enligt
alternativ 1. vändning. Förbättringen av bytesbalansen motsvarar en inteckning i produktionsökningen på 6 miljarder kr.
ekonomi till 1985 - två alternativ 87
Sveriges fram
2. Trots att vi minskar de löpande så ökar vår
bytesbalansunderskotten
skuldbörda gentemot utlandet fram till 1985. Därmed stiger också av räntor och utdelningar till utlandet från 1,1 % till betalningarna 2,3 70 som andel av BNP. Detta motsvarar 6 kr i 1975 års
miljarder
priser, vilka också undandras inhemsk användning.
. Som framgick av avsnitt 4.4.2 kommer vårt bytesförhållande gent-
emot utlandet (terms-of-trade) i alternativ 1 att försämras med 1,2 % Detta beror dels på att realt ökar med
per år 1980-1985. oljepriserna
måste stärkas 2 % om året, dels på att vår konkurrenskraft genom bl. a. en sänkning av våra relativpriser. Försämringen av vårt bytesförhållande innebär att vi kan köpa mindre importvaror för en given Därmed minskas utrymmet för inhemsk användning. exportvolym.
Denna motsvarar som framgår av diagrammet 14 miljar-
minskning der kr i 1975 års priser. Sedan den kostnad de angivna posterna representerar dragits ifrån så återstår den del av ökningen som kan tas i produktionsökningen av inhemsk Den inhemska användningen kan i anspråk användning. sin tur delas upp på investeringar och konsumtion. 4. Vi har tidigare angivit att de totala investeringarna inklusive lager i alternativ 1 ökar med 3,0 % om året 1980-1985. Räknat i 1975 års
denna investeringsökning 10 miljarder kr.
priser motsvarar 5. Till sist framkommer vad som inom de givna ramarna återstår för inhemsk Genom att dra de angivna posterna 1-4 konsumtionsökning.
från den totala BNP-ökningen framkommer ett belopp på 6 miljar-
Den der kr som kan tas i anspråk för inhemsk konsumtionsökning. motsvarar som redan angivits en tillväxt i den totaangivna ökningen la konsumtionen 1980-1985 på 0,5 96 om året.
som här framkommer måste resultera Det knappa konsumtionsutrymme i såväl privat som offentlig koni en kraftig neddragning av ökningen sumtion. Den närmare fördelningen av utrymmet måste göras under beaktande av de övriga balanskrav som ligger i alternativ 1. För att industrins konkurrenskraft skall kunna förbättras på det sätt som förutsätts Erfarenheterna under 1970-takrävs en mycket måttfull löneutveckling. let visar att en sådan utveckling inte kan komma till stånd samtidigt med kraftiga av skatten. Erfarenheterna visar också att krav
höjningar
av reallönen verkar destabiliserande. För att på kraftiga sänkningar en balanserad utveckling på lönesidan krävs därför att den
möjliggöra offentliga konsumtionen tar en betydande del av den anpassningsbörda
som faller konsumtion. I alternativ l har förutpå vår totala inhemska satts att den offentliga konsumtionen 1980-1985 ökar med 0,5 % om
året. Det är i så fall möjligt att uppnå en ökning av den privata kon-
sumtionen som också uppgår till 0,5 % om året. Vid denna låga tillväxt i den privata konsumtionen blir fördelningsvilket problemen mellan pensionärer och yrkesverksamma betydande, i tabell 4.4. Tabellen bygger på ett antagande om oförändrad belyses sparkvot. Därmed innebär kravet på en begränsning av den privata kontill 0,5 % om året också ett krav på att ökningen av de sumtionsökningen disponibla inkomsterna skall begränsas i samma mån. Efter de ändrade
88 Sveriges ekonomi - två alternativ
fram till 1985
Mdr kr
BNP:s ökning 42 Mdr
Real förbättring av bytesbalansen (6 Mdr)
Räntor och u-hjálp (6 Mdr)
Terms of trade - försämring (14 Mdr)
Investeringar och |ager (10 Mdr)
Diagram 4.5 BNP- Konsumtion _äkningen och dess an- (6 Mdr) vändning 1980-1985
1. 0 5 enligt alternativ
reglerna för priskompensation av pensionema kan pensionärernas reala disponibla inkomster väntas öka med 1,5 96 per år 1980-1985. Därmed ryms inom den angivna ramen endast en ökning av disponibel inkomst med 0,3 % per år för yrkesverksamma. Eftersom antalet yrkesverksamma ökar med ca 1 913/år måste den disponibla inkomsten per capita minska för denna Vid grupp. i övrigt oförändrade transfereringsregler innebär detta att reallönen efter skatt räknat måste minska i per sysselsatt alternativ 1.
Tabell 4.4 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enligt alternativ l
| Miljarder kr | Årlig procentuell | förändring | ||
| 1975 års priser | 1975 års priser | |||
| 1970 | 1979 | 1985 Alt. 1 | 1970- 1979 | 1979-1985 Alt. 1 |
| Pensionärer” 15,6 | 30,0 | 32,9 | 7,6 | 1,5 |
Övriga inkomsttagare 120,8 133,1 135,9 1,1 0,3 Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 2,0 0,6 “ I beräkningarna har pensionskommitténs betänkande lagts som grund för uppskattningen av pensionärernas konsumtion 1979. Vidare har antagits att pensionäremas konsumtion ökar i samma takt som deras realt disponibla pensionsinkomster.
ekonomi till 1985 - två alternativ 89
Sveriges fram
Detta förhållande att det blir svårt att genomföra al-
gör naturligtvis med minskande reallöner är risken erfarenternativ 1. Vid en utveckling stor för inflationsdrivande En sådan
hetsmässigt kompensationskrav. utveckling omöjliggör emellertid med säkerhet en återgång till balans i den svenska ekonomin, varvid anpassningsproblemen blir ännu svårare
vid en senare tidpunkt. konsumtion med 0,5 % per år 1980-1985 kan
Ökningen av offentlig
Liksom för den pri-
jämföras med en ökning på 3,9 % per år 1974-1979.
vata konsumtionen är det alltså här fråga om en mycket kraftig upp-
bromsning. beräknas i alternativ 1 minska med 0,8 % Den statliga konsumtionen per år, medan den 1974-1979 ökade med 2,1 % per år. För den kommunala konsumtionen är trendbrottet ännu mera drastiskt. Det utrymme som står till förfogande 1980-1985 motsvarar en årlig ökning på 1 96 per år, vilket skall ställas mot en ökning på 4,7 96 per år 1974-1979. Den utvecklingen för statlig konsumtion överensstämmer angivna som intecknats av med långtidsbudgetens. I denna ingår de resurskrav redan fattade beslut. För att i den statliga verksamheten kunna ta nya
är det därför i alternativ 1 nödvändigt att genomföra
utbyggnadsbeslut motsvarande Realiserannedskärningar på andra verksamhetsområden. med statsmakternas inten-
det av en sådan utveckling ligger dock i linje
tioner och har inletts i och med i oktober 1980.
sparpropositionen
För kommunernas del är bilden mera problemfylld. Utredningens
visar är förenlig med oförändrad kalkyler att den angivna ökningen standard i kommunerna. Konsumtionsökningen svarar då per invånare
mot de krav som befolkningsutvecklingen ställer vid i övrigt oförändrad standard. Det innebär att de planer på utbyggnad som finns för exempelvis barnomsorg och åldringsvård inte ryms inom det angivna ut-
För att kunna en utveckling enligt alternativ 1 krävs rymmet. genomföra därför eller att motsvarande inantingen att dessa planer omprövas skränkningar görs i andra verksamheters tillväxt. Ytterligare en svårigi Den kommu-
het ligger i den höga tillväxttakten LU-periodens början.
nala konsumtionen beräknas 1981 öka med omkring 3 %. För den återstående perioden måste då tillväxten begränsas till ca 0,5 % per år. Att realisera kommer utan tvivel att kräva kraftfulla åten så låg tillväxttakt och av de kommunala beslutsfattarna. Det gärder både av statsmakterna bör slutligen observeras att även vid denna tillväxt av den offentliga
konsumtionen beräknas sektorns sysselsättning öka med ca 155 000 per-
soner 1980-1985. medan den Hela denna ökning faller på kommunerna, beräknas minska svagt. statliga sysselsättningen
4.4.8 Försörjningsbalansens och sysselsättningens utveckling
1980-1985 i alternativ 1 kan sammanfattas i den Den reala utvecklingen i tabel-
försörjningsbalans som anges i tabell 4.5. De enskilda posterna
len har kommenterats i det föregående.
90 Sveriges ekonomi - två alternativ
fram till 1985
Tabell 4.5 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ l
Milj_ kr, Årlig procentuell volymförändring
”nå” 1965- 197m 1974 1979
få??
1970 1974 1979 1980
| Privat konsumtion | 163 055 | 3,0 | 1,6 |
| Offentlig konsumtion | 82 977 | 5,9 | 3,9 |
| Statlig | 26 430 | 1,6 | 2,1 |
| Kommunal | 56 547 | 8,9 | 4,7 |
| 3 Total konsumtion (1 + 2) | 246 032 3,9 | 2,4 | |
| Bruttoinvestering, totalt | 59 391 3,6 | -0,4 | |
| Bostäder | 12 867 | 1,3 | 1,3 |
| Offentlig” | 10 334 | 7,8 | 1,1 |
Stat
| 3 257 - 0,1 | 1,3 | ||||
| Kommun | 7 077 | 1 1,0 | 1,0 | ||
| Privat | 36 190 | 3,3 | -1,3 | , | |
| Industri | 9 633 | 3,9 | -7,3 | 16,0 | |
| Lagerförändringb | - 541 | (l 237) (-2 215) (-6 844) (4 441) (-1 219) | |||
| Inhemsk resursförbrukning (3 + 4+ 5) 304 882 3,8 2,0 1,3 | 3,6 1,0 | ||||
| Summa kapitalbildning (4 + 5 + 8-9) 66 480 | 3,5 3,5 -1,8 | 6,9 8,5 | |||
| Export av varor och tjänster | 104 250 7,6 7,4 2,0 | 0,0 | 7,3 | ||
| Import av varor och tjänster | 96 621 | 7,6 5,0 | 1,7 | 2,3 | 3,5 |
| BNPC | 312 512 | 3,8 2,7 | 1,4 | 2,7 2,5 |
“ Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av of-
b fentliga affärsverk och aktiebolag ingår i privata investeringar.
Förändring i milj. kr. c Till mottagarpris.
Som redan angivits förutsätts i alternativ l att det skall vara
möjligt
att bibehålla den fulla Fram
sysselsättningen. till 1985 ökar antalet sys-
selsatta enligt alternativ 1 snabbare än under 1970-talet, eller med i genomsnitt ca 38 000 personer per år. Detta tillskott fördelas dock väsent-
ligt annorlunda
än vad som gällt under perioden 1970-1979. Närings-
livets
sysselsättning beräknas behöva
öka med 7 500 personer per år.
Omsvängningen blir särskilt kraftig i de varuproducerande sektorerna. Den statliga sysselsättningen minskar
svagt med drygt 1 000 personer per år. Den kommunala
sysselsättningstillväxten blir drygt 30 000 per-
soner per år trots den i den kommunala
kraftiga åtstramningen sektorns
tillväxt.
Industrisysselsättningen ökar med ca 12 000 personer per år i genom-
snitt under vilket prognosperioden, är ett markant trendbrott i förhål-
lande till utvecklingen sedan mitten av l960-talet. är
Omsvängningen
särskilt stor i med
jämförelse utvecklingen under senare delen av 1970-
talet, då industrisektom
krympte med över 14 000 personer per år.
sou 1980:52 ekonomi till 1985 - två alternativ 91
Sveriges fram
4.4.9 Den finansiella utvecklingen
med LU:s alternativ l skall komma För att en real utveckling i enlighet till stånd krävs att olika finansiella flöden utvecklas på ett sådant sätt att och motiverar ett beteende hos hushåll, m. m. som de möjliggör företag är förenligt med den reala utvecklingen i detta alternativ. I tabell 4.6 visas det finansiella sparandets fördelning och utveckling mellan l979 och 1985. Det finansiella sparandet för en viss sektor utgör skillnaden mellan sektorns totala intäkter och dess totala utgifter. Det finansiella visar därmed vilka sektorer som har finansiella sparandet överskott, dvs. lånar ut till andra sektorer, och vilka som har underskott, dvs. måste tillföras kapital från andra sektorer. Summan av det finansii samtliga inhemska sektorer är lika med skillnaden melella sparandet lan de inkomster som genereras inom landet och landets totala utgifter.
Denna skillnad är definitionsmässigt lika med bytesbalansunderskottet.
Den finansiella utvecklingen belyses närmare i diagram 4.6, som visar det finansiella sparandet i privat och offentlig sektor samt bytesbalans- Bostäder har hänförts till den ofsaldot, allt uttryckt i procent av BNP. sektorn som i övrigt består av staten, kommunerna och socialfentliga Den sektorn utgörs av hushålls- och föreförsäkringssektorn. privata tagssektorerna.
Efter 1975 har - med undantag av år 1978 - bytesbalansunderskottet
till mer än 2 % av BNP. Under kostnadskrisen 1975-1976 ökade uppgått den offentliga sektorns finansiella sparande främst genom att de offent-
Procent Privat sektor 1
wkcá-;COO á
Diagram 4.6 Finansiell! sparande i privat och offentlig sektor 1970-1 985. Procent av BNP, löpande |7 i r v | i I I I I I priser. 1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79 Källa: Nationalräken- Anm. Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn. skapema.
92 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ
fram
liga inkomsterna växte snabbt. Den privata sektorns finansiella sparande sjönk emellertid drastiskt under samma period och i högre grad än vad den offentliga sektorn ökade sitt sparande. Det negativa finansiella sparandet i den privata sektorn berodde främst på att vinstnivån föll i företagssektorn. . Under 1977-1979 skedde en omkastning i det finansiella sparandets mellan och offentlig sektor. fördelning privat Inom den privata sektorn förklaras detta främst av ökningen av det finansiella sparandet inom företagssektorn. Företagens vinster ökade vid en låg investeringsnivå, vilket ledde till en kraftig förbättring av företagens finansiella sparande. Inom den offentliga sektorn förorsakades den kraftiga nedgången i finansiellt sparande av det starkt växande statliga budgetunderskottet. Kalkylerna för 1985 över den finansiella utvecklingen (se kap. 1 l i del II) har gjorts dels utifrån de reala kalkylema, dels utifrån beräkningarna av pris-, löne- och vinstutvecklingen (se kap. 10 i del II). Den privata sektorns finansiella sparöverskott beräknas
sjunka något från den höga
nivån 1979. Som framgår av tabellen är nedgången hänförbar till ett växande finansiellt sparunderskott i de icke
finansiella företagen (dvs. fö-
retagssektorn exkl. banker, försäkrings- och finansbolag). Detta innebär att ökningen i investeringsutgifterna är väsentligt större än den ökning i bruttosparande som den ökade lönsamheten medför. Bland de icke finansiella företagen spelar industrins en utveckling central roll. Soliditeten i industrin har fallit kraftigt under 1970-talet, främst beroende lönsamheten. För att
på den trendmässigt sjunkande åstadkomma den investeringsuppgång som ligger i alternativ l bedöms
det vara nödvändigt att återföra vinstandelen och soliditeten till den genomsnittliga nivå som rådde under perioden 1970-1974. Nyemissionskraven under den första hälften av 1980-talet kommer därmed att överstiga nyemissionsvolymerna under 1970-talet. Nyemissioner på i genom-
snitt ca 3 miljarder kr per år i fasta priser behövs i alternativ 1 för att
Soliditeten skall stiga. I med 1970-talet så innebär det 2-3
jämförelse
gånger så stora nyemissionsvolymer som andel av eget kapital. En ännu högre vinstnivå än vad som förutsatts skulle minska nyemissionskraven
samtidigt som kapitalplaceringar i företagen blir mer attraktiva. Det be-
hövs dock vinster på i genomsnitt 1974 års mycket höga nivå för att enbart den vägen få fram tillräckligt med riskkapital. De jfizzansiella företagen har, i motsats till de icke-finansiella, en starkt
positiv sparandeutveckling. Detta sammanhänger främst med att ränte-
intäkterna i beaktande (netto) stiger kraftigt av deras stora nettoutlåning i utgångsläget.
Tabell 4.6 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enligt alternativ 1 Milj. kr, löpande priser
Stat Kommun Socialför- Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa
| säkrings- sektor | företag finansiella ( = bytesbalans- företag saldot) | |
| -30 934 3135 15 776 -13136 7 344 18364 | -11744 -11 195 | |
| -33 839 81 23 838 -19 396 10 625 44169 | -41570 -16 253 |
till 1985 - två alternativ 93
Sveriges ekonomi fram
Hushållens finansiella sparande förbättras under perioden 1979-1985 i alternativ som år 1979 uppgick till 1 (tabell 4.6). Bruttosparkvoten, antas motverka den 5,7 %, antas bli oförändrad. En positiv realränta till fallande som av den lägre tillväxten i real dis-
tendens sparkvot följer
ponibcl inkomst. För att skapa en utveckling av hushållens inkomster som vid gällande med den reala konsumtionstillväxten kan hushålsparkvot är förenlig lens direkta skatter, som andel av BNP, sänkas från 21,8 % till 20,5 %.
Det blir därmed möjligt att genom sänkning av den statliga direkta skat-
ten underlätta avtalsrörelserna så att löneökningama håller sig inom de
ramar som förutsätts i kalkylerna. sektorns finansiella minskar under
Den offentliga sparandeunderskott
perioden uttryckt som andel av BNP, men är fortfarande av betydande storlek innebär därmed, i alternativ 1985. För bytesbalansen kalkylerna av BNP, endast obetydligt kan mins- 1, att underskottet mätt i procent kas i förhållande till 1979 medan det sänks med ca 2 % med
jämfört
1980.
av tabellen försämras statens finansiella sparandeunder-
Som framgår Vid oförändrad indikerar kalkylerna att skott marginellt. statlig utlåning
år 1985 kan beräknas bli 55 miljarder. I abstatens budgetunderskott
detta att underskottet förbättras något med
soluta tal innebär jämfört
beräknas som andel av BNP innebär kal-
1980. Om budgetunderskottet att andelen sjunker från 10,6 % 1980 till 6,7 % 1985. Därmed
kylerna i stort sett den målsättning som formulerades i regeringens beuppnås
nämligen att fr. o. m. 1980 nedbringa budgetundersparingsproposition,
andel skottet som andel av BNP med ca 1 % per år. Statsskuldsräntornas
växer kraftigt under perioden. Budgetunderskot-
av budgetunderskottet tet exkl. räntor 1985. uppgår till 1,8 % av BNP Kommunernas finansiella förutsätts minska till noll 1985. sparande leder i alternativ 1 till en oförändrad kommunal medelutdebite- Detta
ring under perioden.
finansiella sparande beräknas i löpande pri- Socialförsäkringssektorns
ser öka från ca 16 1979 till ca 24 1985. I reala termer
miljarder miljarder
dock sektorns finansiella för denna minskar sparande. Förutsättningar är dels att ATP-avgiften från 11,75 70 till 13,0 %, vilket
utveckling höjs
redan är beslutat, dels att ökar från 10,6 % till
sjukförsäkringsavgiften
inkomster och utgifter skall balansera.
12,0 % för att sjukförsäkringens
om av
Vidare förutsätts att besparingspropositionens förslag justering
indexregleringen för ATP-pensioner genomförs.
Bostadssektorns finansiella ökar under perioden sparandeunderskott
till ca 19 är härvidlag helt
från ca 13 miljarder miljarder. Utvecklingen
bestämd av bostadsinvesteringamas utveckling. Den totala dvs. summan av direkta, indirekta samt löskattekvoten, 1979-1985 öka från neskatters andel av BNP, beräknas under perioden 50.1 % till 50,9 %. I ett historiskt perspektiv är detta en kraftig upp- Under 1965-1979 har den
bromsning i skattetryckets ökning. perioden
totala skattekvoten växt med drygt 1 % per år. mer än väl av den automatiska in- För statens del täcks skattebehovet vid oförändrade skatteregler. Det blir sålunda
täktsökning som följer
Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
möjligt med en viss sänkning av statsskatten. För kommunernas del kan
kommunalskattesatsen behållas oförändrad. Löneskattens andel av BNP
höjs som av de ökade ATPföljd och sjukförsäkringsavgiftema. Snab-
bast ökar de indirekta skatternas andel av BNP, bl. a. som av att
följd
kalkylerna tagit hänsyn till den samt de
momshöjning punktskattehöj-
ningar som genomförts 1980. Vidare förutsätter kalkylerna att de nominella punktskatterna hålls realt oförändrade.
Budgetunderskottets finansiering är av stor betydelse för likviditets-
och ränteutvecklingen i ekonomin (se kapitel l l i del II). En alltför stark
likviditetsökning försvårar möjligheterna att hålla inflationen
och bytesbalansunderskottet inom de ramar som förutsätts i alternativet l.
Penningmängden, dvs. allmänhetens innehav av och
sedlar, mynt
banktillgodohavanden, avspeglar tillgången på likvida medel i ekono-
min. För att undvika en alltför
kraftig likviditetsökning har penningmängdstillväxten satts till 9 % per år i alternativet l. Penningmängden
växer därmed än
något långsammare bruttonationalprodukten.
Statens budgetunderskott har beräknats till 55
miljarder kr 1985 (se ovan). Upplåningen för att täcka underskottet kan ske dels i kreditinsti-
tuten och hos allmänheten. varvid
någon ökning av penningmängden in-
te sker, dels i riksbanken och utlandet, vilket ökar
penningmängden.
Då
penningmängdens ökningstakt är begränsad till 9 % per år blir den
del av budgetunderskottet som kan finansieras i riksbanken och utlan-
det bestämd (se tabell 4.7). I alternativ l beräknas utflödet p. g. a. bytesbalansunderskottet 1985 till 16
miljarder. Företagen antas dock bidra
till
finansieringen genom egen utlandsupplåning, som begränsar valuta-
utflödet ur den privata sektorn till 10
miljarder. Den statliga utlandsupplåningen har beräknats till l5 miljarder för att medge en uppbygg-
nad av valutareserven med 5 takt med
miljarderi importökningen.
Bankernas bidrag till
finansieringen av statens budgetunderskott be-
ror av En likviditetskvot
kreditpolitiken. på nuvarande nivå (ca 40 96) antas bestå fram till 1985. Som följd härav bedöms bankerna kunna
placera 8
miljarder i statsobligationer 1985. Kapitalmarknadsinstituten, dvs. AP-fonden samt försäkringsbolagen,
beräknas kunna bidra med 15
miljarder till budgetunderskottets finansiering genom köp av statsobligationer. Ca lO - 20 96 - av stamiljarder
tens upplâningsbehov beräknas kunna bli tillgodosett
genom uppláning
hos allmänheten. Andelen är ungefär lika stor som genomsnittet för hela 1970-talet. Det torde därför vara
möjligt att verkställa avsedd upplåning
hos allmänheten enligt detta alternativ.
Sammanfattningsvis underlättas finansieringen av att budgetunder-
skottet i reala termer dras ned i alternativ l. Med
hjälp av en stram pen-
ningpolitik kan statens minskas
utlandsupplâning och upplåningskraven
på den inhemska marknaden i viss mån skiftas över från kreditinstituten till allmänheten.
1980:52 ekonomi till 1985 -två alternativ 95
SOU Sveriges fram
Tabell 4.7 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 Miljarder kr, löpande priser
| Statens nettoupplåningi | Alternativ l |
| Riksbanken | 7 |
| Utlandet | l 5 |
| Bankerna | 8 |
15 Kapitalmarknadsinstituten Allmänheten 10 Summa budgetunderskott 55
Minnesposter
| Bankinlåning | 32 |
| Ökning sedelmängd | 4 |
| Ökning penningmängd | 36 |
| Penningmängd | 435 |
- 16 Bytesbalansen Privata sektorns nettoi utlandet 6 upplåning Valutaflödet - 10 netto ur privata sektorn BNP i löpande marknadspris 817 Ökning av valutareserven 5
4.5 Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans
Huvudalternativ 2 beskriver en utvecklingsväg för svensk ekonomi fram till 1985 där de centrala trögheterna på ekonomins utbudssida kvarstår och där den inhemska konsumtionen fortsätter expandera enligt ungefär samma mönster som förut. Konsekvenserna härav blir en utveckling som om den under 1970-talets senare hälft. i långa stycken påminner Utgångslägets kraftiga obalanser förvärras och p. g. a. ett stagnerande näringsliv kan den fulla sysselsättningen inte upprätthållas.
4.5.1 Kvarstående trögheterpâ ekonomins utbudssida
Såsom kännetecknas den svenska ekonomin f. n. av tidigare poängterats vissa tillväxthämmande restriktioner på ekonomins utbudssida. I alternativ 2 har dessa förutsatts kvarstå. De diskuteras relativa utförligt i samband med presentationen av andra utvecklingsvägar i kapitel 5 och skall därför endast kortfattat nämnas här. De åsyftade utbudsrestriktionerna är till antalet tre. Den första utgörs
av de under 1970-talet uppkommande tröghetstendenserna på arbetsmarknaden (se kapitel 9 i del II). Genom att de inte undanröjskommer
- trots en allmänt svag ökning av arbetskraftsefterfrågan i alternativ 2 liksom under sista hälften av 1970-talet vissa expanderande företag och branscher att erhålla rekryteringsproblem. Tröghetema på arbetsmarknaden riskerar att driva och bidrar sålundärigenom upp löneglidningen da till en ogynnsam kostnads- och prisutveckling. Den andra viktiga restriktionen på industrins tillväxt utgörs av föresoliditet. Denna har successivt under hela 1970-ta-
tagens svaga sjunkit
96 Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ
let. En svag Soliditet ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte går ihop. Riskerna för konkurs vid en tillfällig felsatsning ökar betydligt, vilket kan avhålla företagen från nyinveste-
ring och expansion. I en utveckling enligt alternativ 2 där vinsterna sjun-
ker kommer även Soliditeten att fortsätta
sjunka (se kapitel 11 i del II).
Härigenom förstärks de angivna tendensema. Den tillväxthämmande faktorn av brister
tredje utgörs i skogsindu-
strins svarar för l/4 av den
råvaruförsörjning. Skogsindustrin ungefär
svenska industrins export samt 16 % av dess totala sysselsättning. Under senare år har skogsindustrins vid expansion efterfrågeökningar begränsats av bristande råvarutillgång. Virkesuttaget har ca 15 legat
milj. m3 sk under den långsiktigt möjliga awerkningsniván på 75 milj.
m3 sk. I alternativ 2 har förutsatts att denna kvarstår. Vid begränsning
den givna efterfrågeutvecklingen innebär det att produktionsnivån 1985
blir ca 10 % lägre än vad den annars skulle blivit.
4.5.2 En
fortsatt expansion av den inhemska konsumtionen
För att en utveckling i linje med LU:s alternativ l skall kunna realiseras
måste tillväxten i den inhemska konsumtionen brytas. I huvudalternativ 2 åstadkommes inte denna återhållsamhet i I
konsumtionsutvecklingen.
stället fortsätter utvecklingen i ungefär samma banor som under senare hälften av l970-talet. Detta illustreras i diagram 4.7.
Index 1970 = 100
Total konsumtion /
z
Diagram 4. 7 Volymutveckling för BNI (bruttonationalinkømst) och total konsumtion 1970-I 980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2. 1970
ekonomi till 1985 - två alternativ 97
Sveriges fram
Offentlig konsumtion
För statens del förutsätts i alternativ 2 en mindre neddragning av konsumtionsutgiftema Neddragningen är dock mindre än i al-
1980-1985.
ternativ 1 och begränsar sig till 0,3 % per år. Men även denna utveckling förutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden. Den kommunala konsumtionen fortsätter däremot i alternativ 2 att växa snabbt. En viss uppbromsning av tillväxten förefaller emellertid för närvarande ske. Med anledning härav har ökningstakten satts till 3,8 % per år 1980-1985. Detta innebär en betydande nedgång i förhållande till perioden 1974-1979 då ökningstakten i kommunal konsumtion uppgick till 4,7 % per år. Utvecklingen i alternativ 2 innebär sålunda att vi når en uppbromsning i tillväxten liknande den vi hade 1970-1974 då konsumtionsökningen i kommunerna uppgick till 3,4 % per år. Den i alternativ 2 förutsätta kommunala tillväxten skall ses mot bakgrund av den begränsade effekten av de senaste årens försök att genom frivilliga överenskommelser begränsa den kommunala expansionen. Trots breda diskussioner och en i stort sett enig uppfattning om behovet att begränsa den kommunala tillväxten har dessa strävanden hittills inte varit framgångsrika. Det förefaller i stället som om den statliga styrningen verkat i expansiv riktning under l970-talet. Denna styrning har skett dels via direkta bidrag till prioriterade verksamheter men också genom olika krav, normer och ålägganden. För att också de kommunala prioriteringarna skall kunna göra sig gällande är det naturligt att utgifterna växer snabbare än vad som betingas av de statliga ambitionerna, vars kostnadskonsekvenser har varit svårbedömbara. Mot denna bakgrund ter sig den i alternativ 2 förutsätta ökningstakten för kommunal konsumtion på 3,8 % per år 1980-1985 inte som anhög, även om enigheten är stor att denna tillväxt inte är märkningsvärt förenlig med de samhällsekonomiska balansmâlen. Vid denna kommunala tillväxt kommer olika verksamheter att liksom tidigare byggas ut utöver vad som anges i den s. k. baskalkylen (se avsnitt 6.3 i del II). Det betyder en fortsatt relativt kraftig ökning i standarden på det kommunala Detta medför också att an-
tjänsteutbudet.
talet kommunalt anställda måste öka med sammanlagt drygt 270 000 1980-1985, vilket överstiger hela ökningen i arbetsutbudet. personer
Privat konsumtion
Erfarenheterna under 1970-talet har visat att den återhållsamhet på lönesidan som liggeri alternativ 1 knappast kan realiseras i ett klimat med en expansiv offentlig efterfrågepolitik. Därför har i alternativ 2 förutsatts att löntagarna inte kommer att acceptera en försämring i reallönen. Reallönen efter skatt ökar sålunda svagt 1980-1985. Tillper sysselsatt sammans med de redan intecknade konsumtionsökningama för pensionärer m. fl. betyder detta att den privata konsumtionen förutses öka med dvs. i samma takt som 1974-1979. Kon- 1,6 % per år 1980-1985, sumtionsökningen 1965-1974 uppgick till 2,5-3 96 per år.
98 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
4.5.3 Effekterna på den ekonomiska utvecklingen
Den expansiva utvecklingen av den inhemska efterfrågan i alternativ 2 skapar tillsammans med de nämnda trögheterna på ekonomins utbudssida ett klimat där den konkurrensutsatta sektorns
tillväxtmöjligheter
kraftigt begränsas. Utvecklingen kan då i stora drag väntas den
följa
som uppkom under perioden 1974-1979. Den expansiva ekonomiska politiken förutses liksom under perioden 1974-1979 skapa ett inhemskt ekonomiskt klimat som inte står i överensstämmelse med utvecklingen i omvärlden. Den fortsatt växande offentliga sektorn kan förutses bli löneledande vilket återigen bäddar för en löne- och kostnadsutveckling som är avsevärt snabbare än omvärldens. l alternativ 2 förutses sålunda den inhemska nominella lönekostnaden per timme växa med 12,8 % per år och de inhemska konsumentpriserna med 11,5 % per år 1980-1985, vilket är betydligt snabbare än vad som förutsätts för utvecklingen i konkurrentländerna. Därmed försämras konkurrenskraften ytterligare för det svenska näringslivet. De reala löneökningama kommer att pressa ned vinsterna. I alternativ 2 beräknas nettovinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn gå ner från ca 15 % av förädlingsvärdet 1980 till knappt 9 % 1985. En del av kan också förväntas slå igenom i höga produkt-
kostnadshöjningen priser, med stigande relativpriser som följd. I alternativ 2 beräknas där-
för de svenska och - -
relativpriserna på varor tjänster oljan undantagen
öka med i genomsnitt ca 1,5 % per år under perioden fram till 1985. Den ogynnsamma prisutvecklingen kan förväntas leda till att den konkurrensutsatta delen av näringslivet ånyo tappar marknadsandelar både på exportmarknaderna och här hemma. Trots en förutsatt tillväxt i världshandelns volym på i genomsnitt ca 5 % per år under prognosperioden beräknas den svenska exporten sålunda växa med endast 2,6 % per år 1980-1985. Delvis som en av den för oss ogynnsamma
följd prisutvecklingen. delvis som en följd av den expansiva inhemska efterfrågeut-
vecklingen kommer importen att öka relativt kraftigt. Den totala impor-
ten av varor och tjänster beräknas i alternativ 2 växa med i genomsnitt
4,1 % per år 1980-1985, vilket är en mycket kraftig ökning i förhållande till BNP-tillväxten. Naturligt nog ger den angivna utvecklingen upphov till en kraftig försämring av bytesbalanssaldot. Den försämrade konkurrenssituationen och de därav förlus-
följande
terna av marknadsandelar leder till en stagnerande efterfrågetillväxt för den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I kombination med den försämrade vinstutveeklingen kommer därför incitamenten till nyinvesteringar att försvagas. I likhet med föregående femårsperiod erhålls härigenom en mycket svag investeringsutveckling. I alternativ 2 beräknas sålunda industrins investeringsvolym minska med i genomsnitt 5,0 9; per år under perioden 1980-1985. Detta illustreras i diagram 4.8 i form av investeringskvotens utveckling. I alternativ 2 kommer den ytterst ogynn-
samma förskjutningen av industrins investeringskvot under senare delen
av 1970-talet att fortsätta.
ekonomi till 1985 - två alternativ 99
Sveriges fram
Procent 20-
19-
18-
10- F I 1 l I I 1 I I 1963 65 67 69 71 73 75 77 79
Anm.: Brottet i kurvan 1970 beror på en statistikrevision som utförts endast för 1970-talet.
Industriproduktionen beräknas växa med endast 1,1 % per år under Diagram 4.8 Investe- Detta kan med att den 1974-1979 ringskvotens (investering-
perioden 1980-1985. jämföras sjönk
ar/ förädlin gsvärde) utmed l % per år. Under perioden 1970-1974 växte den med i genomsnitt veckling inøm industrin 3,5 % per år, medan tillväxten 1965-1970 var över 5 % per år. I 963*1 980 samt delar beräknas utvecklas 1980-1985 enl. alternativ Även övriga av näringslivet svagt. Därigenom kommer att utvecklas 2. 1975 års priser. även sysselsättningen svagt. sysselsättningen i det förutses sålunda minska med drygt 190000 privata näringslivet
mellan 1980 och 1985. Samtidigt stiger sysselsättningen i den
personer offentliga sektorn med ca 270 000 personer. Ställt i relation till den beräknade ökningen av arbetskraftsutbudet blir ändå den totala sysselsättför för att den fulla sysselsättningen skall kunna ningsökningen svag upprätthållas. Antalet arbetslösa beräknas 1985 uppgå till drygt 100 000 utöver den normala friktionsarbetslösheten. Detta är liktydigt med en arbetslöshet om 4,3 % år 1985.
4.5.4 Utvecklingsbildens delar
Den i sina huvuddrag beskrivna utvecklingsbilden enligt alternativ 2 åskådliggöres i termeri tabell 4.8. BNP-tillväxten
försörjningsbalansens
begränsar sig till 1,1 % per år i genomsnitt 1980-1985. Detta är en lägre tillväxt än under någon femårsperiod under efterkrigstiden.
Utrikeshandel och bytesbalans
av utrikeshandeln har berörts ovan. Den Prognosperiodens utveckling beror på den ogynnsamma inhemska kostnadssvaga exporttillväxten utvecklingen, som leder till att de svenska exportföretagens relativpriser ökar med år 1980-1985. Den i genomsnitt ca 1,5 96 per aggregerade
priselasticiteten har för varuexporten uppskattats till 1,5 och för tjänste-
100 Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ
Tabell 4.8 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2
Milj. kr, Årlig procentuell volymförändring 1975 å” 1965- 197m 1974 1979_
få??
1970 1974 1979 1980
| Privat konsumtion | 163 055 | 3,0 2,5 | 1,6 | 1,0 |
| Offentlig konsumtion | 82 977 5,9 2,6 | 3,9 | 3,1 | |
| Statlig | 26 430 | 1,6 1,2 | 2,1 | 1,5 |
| Kommunal | 56 547 | 8,9 3,4 4,7 | 4,0 | |
| Total konsumtion (1 + 2) | 246 032 | 3,9 | 2,5 2,4 | 1,7 |
| Bruttoinvestering, totalt | 59 391 | 3,6 1,7 -O,4 | 4,0 | |
| Bostäder | 12 867 | 1,3 -2,6 | 1,3 - 4,0 | |
| Offentlig” | 10 334 7,8 -5,2 | 1,1 | 0,6 | |
| Stat | 3 257 - 0,1 1,1 | 1,3 - 8,2 | ||
| Kommun | 7 077 11,0 -7,5 | 1,0 | 4,6 | |
| Privat | 36 190 | 3,3 5,6 | -1,3 | 7,8 |
| Industri | 9 633 3,9 6,3 -7,3 - 541 | 16,0 -5,0 | ||
| Lagerförändringh | (1 237) (-2 215) (-6 844) (4 441) (-3 255) | |||
| Inhemsk resursförbrukning (3 + 4 + 5) 304 882 | 3,8 2,0 | 1,3 | 3,6 1,5 | |
| Summa kapitalbildning (4 + 5 + 8-9) 66 480 | 3,5 3,5 -1,8 | 6,9 -2,5 | ||
| Export av varor och tjänster | 104 250 | 7,6 7,4 | 2,0 | 0,0 2,6 |
| Import av varor och tjänster | 96 621 | 7,6 5,0 | 1,7 | 2,3 4,1 |
| BNP | 312 512 | 3,8 2,7 | 1,4 |
2,7 1,1 ” Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingåri privata investeringar.
”Förändringi milj. kr.
f Till mottagarpris.
Tabell 4.9 Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2
Milj. kr Årlig procentuell volymförändring
979 1965- 1970- 1974- 1979- 1980- 1970 1974 1979 1980 1985 Alt. 2 Export Varor 2,7 Tjänster 2,0 Summa 2,6
Import Varor 4,0 Tjänster 5,0
.Summa
4,1
ekonomi till 1985 - två alternativ 101
Sveriges fram
exporten till 1,9. Med den tillväxt av våra marknader som angivits i avsnitt 4.2 erhålles den i tabell 4.9 återgivna utvecklingen av varu- resp.
tjänsteexporten.
Där framgår att varuexporten i alternativ 2 beräknas växa med endast Detta är en nästan lika svag utveckling som 2,7 % per år 1980-1985. 1974-1979, då varuexporten ökade med 2 % per år, och betydligt lägre än under dessförinnan. Även samma
perioderna tjänsteexporten följer mönster. Den beräknas växa med 2,0 % per år i genomsnitt 1980-1985,
vilket är något lägre än tillväxten 1974-1979 och avsevärt lägre än under
tidigare perioderna. Även utvecklas Den i förhållande till den inimporten ogynnsamt. kan i första hand hemska aktivitetsökningen kraftiga importtillväxten till två faktorer. relativhänföras Den första utgörs av den ogynnsamma
som medför att de svenska importkonkurrerande före-
prisutvecklingen, Priselasticiteterna för tagen får svårt att hävda sina marknadspositioner. resp. har i LU uppskattats till 0,9 resp.
varuimporten tjänsteimporten
faktorn som tenderar att driva upp importtillväxten i al- 1,3. Den andra ternativ 2 är den förhållandevis snabba ökningen av privat konsumtion,
som har ett stort importinnehåll. Av tabellen framgår att den i alternativ 2 beräknade importtillväxten
1974-1979. Förklaringen härtill utär betydligt högre än under perioden snabbare inhemsk inves-
görs i huvudsak av en betydligt importintensiv teringstillväxt under prognosperioden. Det framgår av tabell 4.8.
framför Denna beräk-
Detta får sitt genomslag allt på varuimporten.
nas växa med i Under perioden
genomsnitt 4,0 % per år 1980-1985.
tillväxten till-
1974-1979 begränsades till 1,4 % per år. Tjänsteimportens växt sig däremot mindre mellan de två jämförda perioderna. skiljer
medför att försäm-
Den angivna utvecklingen bytesbalansen kraftigt
ras. Detta av tabell 4.10. beräknas
framgår Bytesbalansunderskottet växa från 21,5 kr 1980 till 59 miljarder kr 1985. Mätt som promiljarder
av BNP betyder detta att underskottet
centuell andel i löpande priser växer från 4,2 % av BNP 1980 till 6,5 % 1985. Detta illustreras i diagram också skuldstockens och räntebetalningarnas utveck- 4.9. Där framgår i alling. Sku/dstocken, som 1980 uppgick till ca 9 % av BNP, beräknas ternativ 2 växa till 28 % av BNP 1985. Detta medför naturligtvis en relativt snabb ökning av räntebetalningarna. Som framgår av diagrammet ökar dessa - mätta som andel av BNP - från ca l 96 1980 till ca 3 % 1985. Det torde starkt kunna ifrågasättas om en sådan utveckling av den utrikes skuldsättningen kan genomföras utan begränsningar i den ekonooch kraftigt försämrade lånevillkor. misk-politiska handlingsfriheten
Den industriella utvecklingen
Den försämrade konkurrensförmågan och den därmed förknippade förlusten av marknadsandelar präglar industrins utveckling. Detta belyses i tabell 4.1 1. Där framgår att industriexporten under prognosperioden beräknas öka med endast 2,7 % per år. Tillsammans med en svag utveckling av bl. a. den inhemska efterfrågan på insatsvaror leder detta till en
likaledes svag produktionsutveckling. Sålundaförutsesförädlingsvärdets
102 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
Procent 10- 8...
...goosø
Räntenetto §1 § o,... “nu” Bytesbalans .._
_10-4 -12-1 __14_ Utlandsställning, netto _16_ _13_ _20_ -22-1 Diagram 4.9 Bytesba- _24_ lans, utlandstillgângar samt räntebetalningar -26- 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alterna- _28_ tiv 2. A nde/ar av BNP, _30_ löpande priser.
volym växa med endast 1,1 96 per år i genomsnitt 1980-1985. Detta skall
jämföras med att produktionen under slutet av 1960-talet steg med ca
5 % per år och under 1970-talets första år med 3-4 % per år. Den i alternativ 2 prognoserade produktionstillväxten dock över tillligger något växten I974- l 979. Den
svaga produktionsutvecklingen åtföljs av en nedgång i industriinvesteringarna. Av tabellen framgår att dessa beräknas minska med 5,0 % per år. Detta kan jämföras med en genomsnittlig nedgång om
drygt 7 % per år 1974-1979 vid motsvarande produktionsutveckling. Därvid bör emellertid observeras att den kraftiga
investeringsnedgângen
Tabell 4.10 Bytesbalansen 1979, 1980 samt 1985 enligt alternativ 2 Milj. kr, löpande priser
| 1979 | 1980 |
| Handelsbalans - 5 768 | -13 305 |
| - 616 | - 905 |
Tjänstenetto Transfereringsnetto - 4 811 - 7290 Bytesbalans -1 l 195 -21 500
ekonomi till 1985 - två alternativ 103
Sveriges fram
och investeringar i industrin Tabell 4.ll Export, produktion, produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2
Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1970- 1974_ 1970 1974 1979
?gig
88 974 7,9 7,2 1,9 0,1 Export Produktion 74 162 5,1 3,5 -1,0 1,6 (förädlingsvärde) Produktivitet 49,84 7,0 5,3 1,8 2,6 (kr per timme) 9 633 3,9 6,3 -7,3 16,0 Investeringar r
1974-1979 av mycket snabba investeringsökningar,
följde på en period
vilket av tabellen. Vid inledningen till andra hälften av 1970-taframgår let stod sålunda den svenska industrin relativt väl rustad när det gällde och I ut-
kapitalstockens utbyggnad modernisering. prognosperiodens
är förhållandet det motsatta. gångsläge och i alternativ 2 får
Den svaga produktions- investeringsutvecklingen
Den är dock mera
också genomslag i en långsam produktivitetstillväxt.
än åren 1974-1979. Förklaringen härtill är att under perioden gynnsam insatser uppe i före-
1974-1979 hölls genom statliga sysselsättningen
vilket medförde att tagen trots en vikande efterfrågan och produktion, Under torde det
arbetsproduktiviteten sjönk kraftigt. prognosperioden inte vara statsfinansiellt möjligt att föra
mot bakgrund av budgetläget samma av Den vikande måste därför avspeg-
typ politik. produktionen
minskar inte
las i sysselsättningen och härigenom arbetsproduktiviteten
lika kraftigt. av branschvisa utveckling i
En utförlig beskrivning prognosperioden
7 i del II. Där bl. a. att i alternativ 2 förindustrin ges i kapitel framgår ändras inte industristrukturen i riktning mot vad som är långsiktigt
önskvärt. Sålunda förändras de relativa för branscher såpositionerna som kemi- och Verkstadsindustri mycket lite, även om de s. k. krisbran-
schema också i detta fortsätter sin tillbakagång.
utvecklingsaltemativ
Sett ur denna framstår utvecklingen i alternativ 2 som starkt synvinkel strukturbevarande.
Utvecklingen i övriga privata näringsgrenar
hänför sig till
Ungefär 2/ 3 av det privata näringslivets förädlingsvärde utanför den industrin. Det är sektorerna jord- och
sektorer egentliga och samt de privata
skogsbruk, energiproduktion byggnadsverksamhet
varuhandel, samfärdsel, bostäder och övriga privata
tjänstesektorerna tjänster.
I stor även dessa sektorer de allmänna utvecklings-
utsträckning följer
beskrivits för industrin. Detta belyses av tabell 4.12. tendenser som ovan och
Den svaga exporttillväxten och den svaga efterfrågan på varor tjäns-
medför Denna beräknas
ter från industrin en låg produktionstillväxt.
1980-1985. Detta är som framgår av
uppgå till 0,6 % per år i genomsnitt
tabellen en något lägre tillväxt än 1974-1979.
104 Sveriges ekonomi till
fram 1985 -två alternativ
Tabell 4.12 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2
Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1971p 1974- 1970
fgäå
1974 1979
Export 15 276 5,7 8,3 2,3 -0,4 Produktion (förädlingsvärde) 145 100 2,5 2,7 1,3 3,5 Produktivitct (kr per timme) 49,27 4,0 5,0 2,5 3,2 Investeringar 39 424 2,3 2,3 1,5 2,0
En
detaljerad analys av de enskilda sektorernas utveckling under pro-
gnosperioden ges i kapitel 8 i del II. Här skall endast ett fåtal särdrag redovisas. Ett sådant utgörs av utvecklingen i samfärdselsektom. På grund av den låga aktivitetsnivån i ekonomin minskar efterfrågan på
transporttjänster. Detta drabbar såväl produktion som sysselsättning.
Produktionen i denna sektor beräknas sålunda i alternativ 2 minska med i genomsnitt 2 96 per år fram till 1985.
Ett annat särdrag i utvecklingen för de övriga näringslivssektorerna utgörs av bostadssektorns utveckling. LU:s Enligt analyser (se avsnitt
8.7 i del II) kan bostadsefterfrågan förväntas utvecklas under
svagare prognosperioden än hittills. Detta beror
på såväl befolkningsutveckling-
en som en ogynnsam utveckling av hushållens inkomster och bostads-
konsumtionens relativpris. Eftersom även av bostäder blir avgången låg i detta alternativ så blir mindre. efterfrågan på nya bostäder I alternativ 2 beräknas sålunda successivt minska nyproduktionen till 45 000 lägenhcter under
prognosperioden. De sammanlagda årliga investeringarna i
permanenta bostäder förväntas däremot bli i stort sett oförändrade. Bakom denna en relativt utveckling ligger kraftig ökning av ombygg-
nadsinvesteringama.
S ysselsättnin gsutvecklingen
Vid sidan av kraftigt växande och utlandsskulder bytesbalansunderskott karakteriseras utvecklingen enligt alternativ 2 i första hand av att den
fulla sysselsättningen inte kan vidmakthållas. Detta
sker trots en mycket
kraftig sysselsättningsökning i offentlig sektor. i alter-
Utgångspunkten nativ 2 är bl. a. en ambition att hålla den fulla
uppe sysselsättningen
med en expansiv Ett tänkbart kan därför vara politik. förlopp det som
följer.
Under prognosperiodens första år kan sysselsättningen - trots ogynn- - hållas uppe på en relativt hög nivå. samma
konjunkturförutsättningar
Liksom 1975-1976 sker detta en i förhållande genom till omvärlden ex-
pansiv efterfrågepolitik och en fortsatt kraftig i sysselsättningsökning offentlig sektor. En stor del av den hotande arbetslösheten kan eventu-
ellt undvikas genom
expansiva arbetsmarknadsåtgärder av typen be-
redskapsarbete,
arbetsmarknadsutbildning, etc. I viss utsträckning kan
ekonomi till 1985 - två alternativ 105
Sveriges fram
också industripolitiska förutses i sysselsättningsbevarande hjälpinsatser
syfte. En omedelbar effekt av denna utveckling blir att de redan dåliga statsfinanserna försämras. Såsom beskrivits i avsnitt 4.5.3 ovan kraftigt bäddar också den i förhållande till omvärlden expansiva efterfrågeutinhemsk kostnads- och prisutveckling. Till vecklingen för en ogynnsam detta bidrar i hög grad de ovan diskuterade tröghetema på ekonomins
utbudssida. Dessa gör sig påminda när den internationella konjunkturen
åter vänder Svårigheter att slussa över arbetskraften från de olika uppåt. av arbetsmarknadspolitiska åtgärder till industrin, samt den alltyperna männa trögheten på arbetsmarknaden i övrigt, leder till rekryterings- Det driver En problem för det privata näringslivet. upp löneglidningen. starkt pådrivande faktor härvidlag är den kraftiga efterfrågan på arbetskraft från den kommunala sektorn.
expanderande
av Mot denna bakgrund tornar problemen upp sig inför andra hälften
prognosperioden. Trots en förbättring i den internationella konjunktu-
ren kommer det svenska näringslivet - liksom under andra hälften av
l970-talet - att fortsätta stagnera på grund av förlorade konkurrensmöj-
ligheter. De sysselsättningsmässiga effekterna blir emellertid denna gång Varken företagens eller statens finanser kommer att tillåta kraftigare.
sysselsättningsbevarande insatser av den omfattning som nödvändiggjordes under senare delen av l970-talet.
Under andra hälften av prognosperioden kan därför friställningarna från det privata näringslivet väntas accelerera. Trots den offentliga sysselsättningsökningen kommer den öppna arbetslösheten att öka kraftigt. År 1985 beräknas sålunda antalet arbetslösa uppgå till drygt 190000 vilket detta år. personer, utgör 4,3 % av arbetskraften Bakom den ogynnsamma utvecklingen ligger en tillväxt i den offentliga sektorns sysselsättning om ca 55 000 personer per år i genomsnitt fram till 1985. Denna koncentreras i stort sett till
sysselsättningsökning kommunerna. Samtidigt sjunker sysselsättningen kraftigt i det privata
näringslivet. För industrins del illustreras detta i diagram 4.10. Där framgår att en utveckling enligt alternativ 2 innebär att den nedåtgående sysselsättfrån l970-talets senare hälft beräknas fortsätta. I kombiningstrenden nation med den ökande andelen offentligt sysselsatta medför detta att även det i diagram 4.1 l beskrivna utvecklingsmönstret fortsätter.
Den finansiella utvecklingen
Den finansiella utvecklingen i alternativ 2 kännetecknas av att det finansiella sparandet som andel av BNP försämras både i privat och offentlig sektor. Nedgången i den privata sektorns finansiella sparande är hänförbar till ett växande finansiellt sparandeunderskott i de icke fi-
nansiella företagen. Den offentliga sektorns finansiella sparandeunder-
skott växer till av ett kraftigt ökat statligt budgetunderskott. För
följd
innebär kalkylerna att underskottens andel av BNP ökar bytesbalansen till mer än 6 % av BNP 1985.
Den sektorvisa utvecklingen av det finansiella sparandet redovisas i
106 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ
1OOO-tal
1100*
Diagram 4.10 Sysselsättningen inom industrin 1960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2.
Procent
Diagram 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av av totala sysselsättningen i antal personer l 960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2. 1960 1965 1970 1975 1980 1985
tabell 4.13. I de icke-finansiella företagen blir 1985 näsbruttosparandet tan oförändrat med trots de av-
jämfört utgångsläget. Härigenom blir,
sevärt lägre investeringsutgif terna, det finansiella sparunderskottet ungefär lika stort som i alternativ
l, eller ca 42 miljarder 1985 (löpande pri-
ser).
De finansiella företagen har ett starkt växande finansiellt
uppvisat sparöverskott under 1970-talet. Den främsta faktorn bakom denna utveckling har varit att ränteintäkterna ökat mycket kraftigt, sammanhängandebl. a. med det allt högre ränteläget. Fram till 1985 har de finansiella företagens finansiella sparande beräknats växa till 50
miljarder
kr. Bakom bl. a. ett om kalkylerna ligger antagande en genomsnittlig
ekonomi till 1985 - två alternativ 107
Sveriges fram
Tabell 4.13 Finansiellt 2 sparande l979 och 1985 enligt alternativ Milj. kr. Löpande priser
Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa Stat Kommun Socialförföretag finansiella ( = bytesbalanssäkringssektor företag saldot)
-13136 7 344 18 364 -11744 -ll 195 l979 -30 937 3135 15 776 - 21213 -17 301 16192 49 879 -42 051 -59000 1985 -86 844 91
räntenivå att företagen till följd av den re-
på 10 % samt bedömningen
lativt i ökad utsträckning kom-
låga avkastningen på reala investeringar mer att ägna sig åt finansiella aktiviteter. Såsom av tabell 4.13 förbättras hushållens finansiella sparanframgår de under antas vara oförändrad vil-
prognosperioden. Bruttosparkvoten
ket främst motiveras av att den reala disponibla inkomsten i stort sett
växer i takt med den historiska trenden. Statens finansiella försämras kraftigt i alternativ
sparandeunderskott
2 och beräknas 1985 uppgå till 87 miljarder kr enligt NR-definitioner.
Vid oförändrad visar kalkylerna att statens budgetunstatlig utlåning
derskott kan beräknas uppgå till 108 miljarder 1985. Om budgetunder-
skottet beräknas som andel av BNP innebär denna utveckling att an-
delen växer från 10,6 % 1980 till 11,8 % 1985. Hälften av budgetunder-
skottet 1985 utgörs av räntebetalningar på statsskulden. En i de finansiella kalkylerna är att kommunernas införutsättning komster och skall balansera 1985. Kommunernas finansiella utgifter minskar därmed till noll 1985. För att åstadkomma denna utsparande krävs att kommunalskatten med totalt ca 2 kr fram till
veckling höjs
1985.
S ocialförsäkringssektorns finansiella sparande bedöms i löpande priser
öka med ca 30 % till 21 1985. I reala termer innebär detta dock
miljarder
med ca 5 % per år. Förutsättningar för denna utveckling en minskning från redan är be-
är dels att ATP-avgiften höjs 11,75 96 till 13,0 96, vilket
slutat, dels att från 10,6 % till 12,0 96. Där-
sjukförsäkringsavgiften höjs med finansieras sjukförsäkringen av avgifter samt av statens l5-procen-
Vidare förutsätts att förslag om
tiga bidrag. besparingspropositionens förändring i regelsystemet för priskompensation av pensionema inte ge-
nomförs. Därmed ökar realt med ca 2 % per år.
pensionsutbetalningarna Bostadssektorns finansiella ökar under perioden sparandeunderskott från 13 till 17 1985. Det finansiella sparandet i bomiljarder miljarder
stadssektom bestäms i stor av de förutsättningar som utsträckning investeringarna i permanenta bostäder och fritidshus. gjorts beträffande När i detta alternativ det gäller skatternas utveckling pekar kalkylerna i den totala skattekvoten (dvs. total skatt som/andel av på en uppgång från 50,1 % år 1980 till 53,4 % 1985. Under perioden 1965-1979 BNP)
ökade den totala skattekvoten med drygt 1 procentenhet per år. För sta-
tens del blir det att sänka direktskattens andel av BNP från
möjligt kommunernas del krävs enhöjning av
7,8 % år 1980 till 5,6 % 1985. För kommunalskattens andel av BNP från 15,1 % år 1980 till 16,4 % 1985. innebär detta att de direkta skatternas andel (dvs. sum- Sammantaget
108 Sveriges ekonomi till
fram 1985 - två alternativ
man av statlig och kommunal skatt) sänks med 0,9 procentenheter under perioden 1979-1985. Löneskatternas andel av BNP beräknas under 1979-1985 perioden öka med totalt ca 1 96 till av av ATP- och
följd höjningen sjukförsäk-
ringsavgiften. Snabbast ökar emellertid de indirekta skatternas andel av BNP, eller med 3,1 % under perioden 1979-1985, då kalkylerna tar hän-
syn till den momshöjning samt de punktskattehöjningar som genomförts
1980. Vidare har i kalkylerna förutsatts att de nominella punktskatterna hålles realt oförändrade. innebär
Sammanfattningsvis skatteutveckling-
en i alternativ 2 att det totala skattetrycket omfördelas från direkt skatt till indirekt skatt samt löneskatt. Förutom det som ovan nämnts kännetecknas den finansiella utvecklingen i alternativ 2 av hotet om en alltför snabb likviditetstillväxt i ekonomin p. g. a. de stora budgetunderskotten. Även finansieringen av dessa kommer att
erbjuda stora problem, vilket visas i kapitel 1 1 i del II.
Alternativ 2 i ett
längre perspektiv
I kapitel 12 i del II analyseras utvecklingen enligt LU:s två huvudalternativ i ett längre tidsperspektiv. Bl. a. studeras de effekter som uppstår under senare delen av 1980-talet om en utveckling enligt alternativ 2
fullföljs fram till 1985.
är därvid
Förutsättningarna att de kraftigt förvärrade obalanserna
fram till 1985 med fram
nödvändighet tvingar en kraftig kursomlägg-
ning i den ekonomiska politiken. Därvid antas att samma balansmål skall uppnås fram till 1990 som vid ett
fullföljande av utvecklingen en-
ligt alternativ 1. Härigenom belyses vidden av de anpassningskrav som kommer att ställas ekonomin under andra på den svenska hälften av 1980-talet om den
nödvändiga kursomläggningen skjuts upp under dess
första hälft. Detta illustreras i termer i tabell
försörjningsbalansens 4.14. Där
framgår att en sådan försenad anpassningsprocess bl. a. skulle ställa i det närmaste oefterrättliga krav 1985-
på konsumtionsutvecklingen
1990. Den privata konsumtionen måste således minska med i genomsnitt 2,5 % per år 1985-1990. Samtidigt förutsätts den kon-
offentliga
sumtionen minska med drygt l % per år. Denna kraftiga åtstramning kommer emellertid på konsumtionssidan inte att vara tillräcklig för en återgång mot extern balans. Härför skulle krävas en exportökning på nästan 8 % per år 1985-1990, vilket är ca 3 procentenheter snabbare än den förutsatta internationella marknadstillväxten. För att uppnå denna exporttillväxt krävs således en kraftig anpassning av den svenska exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella konkurrenternas. Det kan föranleda kraftiga
växelkursjusteringar. Därigenom skulle emellertid inflationstendensema
i ekonomin förstärkas. Härtill bidrar också den
likviditetsuppladdning
som i alternativ 2 sker under första hälften av 1980-talet den genom
kraftiga försämringen av statens budgetsaldo.
Den nödvändiga exportökningen 1985-1990 ställer dessutom en rad andra krav på den ekonomiska utvecklingen. För att korresponderande
ekonomi till 1985 - två alternativ 109
Sveriges fram
Tabell 4.14 Försörjningsbalansens utveckling 19794990. Alternativ 2 Årlig procentuell volymförändring
| 1979- 1990 Alt. 2 | 1979- 1980 | 1980- 1985 Alt. 2 | ||
| BN P | l ,8 | 2,7 | l ,l | 2,5 |
| Privat konsumtion | -0,4 | 1,0 | 1,6 | -2,5 |
| konsumtion | 0,9 | 3,1 | 2,6 | -1,2 |
Offentlig Total konsumtion 0,1 1,7 1,9 -2,0
4,2 7,8 0,5 7,2 Näringslivsinvesteringar Bostadsinvesteringar 1,0 -4,0 0,6 2,6 0,5 0,6 1,8 -0,8 Offentliga investeringar 4,0 0,7 4,9 Totala investeringar 2,9 4,7 0,0 2,6 7,8 Export 2,1 2,3 4,1 0,1 Import
och skall kunna åstadkommas måste
produktions- produktivitetsökning
1980-1985 snabbt
det av utvecklingen försvagade produktionskapitalet
förnyas och byggas ut. Av tabell 4.14 framgår således att näringslivets måste öka med drygt 7 % per år 1985-1990. Det är svårt investeringar att se hur detta skulle kunna ske utan att incitamenten härtill skapas genom Detta skall således ske utomordentligt kraftiga vinstuppgångar. samtidigt med en starkt negativ utveckling av den privata konsumtionen och reallönerna. De som därvid skulle upp-
spänningsförhållanden
komma inses lätt. Till den allmänna bör i detta sammanhang tillfogas att
problembilden
även om den förutsatta utvecklingen 1985-1990 leder till samma externavsebalansmål 1990 som en utveckling enligt alternativ l, så kvarstår värda skillnader mellan de båda alternativen vad avser nettoskuldens och räntebetalningarnas storlek vid slutet av 1980-talet. Förklaringen härtill är att de 1980-1985 ökande i alternativ
bytesbalansunderskotten
fram till 1985. 2 lägger grunden för en kraftig ökning av utlandsskulden Denna fortsätter sedan växa under andra hälften av 1980-talet och utvänder inte förrän efter det att extern balans uppnåtts 1990. vecklingen Så sker inte heller i alternativ 1, men där är skuldstockens tillväxt betyd- Detta medför att den samlade skuldstocken 1990 mätt ligt långsammare. att vara mer än 200 kr större i alter-
i löpande priser kommer miljarder
nativ 2 än i alternativ 1. Detta av diagram 4.12. I alternativ 2 framgår
övervältras sålunda en mycket stor anpassningsbörda på kommande ge-
nerationer. Mot bakgrund av vad som ovan sagts är det svårt att se hur ett uppi svensk ekonomi till andra
skjutande av den nödvändiga anpassningen
hälften av 1980-talet skall kunna under ordnade former. genomföras slutsatsen är snarast den motsatta. Endast om tas
anpassningsbördan relativt snabbt blir den möjlig att bära.
1 10 Sveriges ekonomi till - tvâ alternativ
fram 1985
Mdr kr i Iöpalnde priser 400-
Diagram 4.12 Sveriges utlandsskuld (netto) I 979-] 990.
S()Ll 1980:52
5 Andra utvecklingsvägar
5.1 Inledning
för den ekonomiska utveck- I detta kapitel presenteras tre sidoaltemativ lingen 1980-1985. De två första - alternativ 3 och 4 - är känslighetsanamot balans i svensk ekonomi enligt alternativ l lyser i vilka en återgång försvåras på grund av inre resp. yttre störningar. I alternativ 3 utgörs I alternativ 4 dessa störningar av trögheter på ekonomins utbudssida. består de av en ny i kombination med en försämrad in-
oljeprischock
ternationell tillväxt. Alternativ att 5, slutligen, påvisar svårigheterna vända mot ekonomisk balans vid en snabb offentlig tillutvecklingen växt.
5.2 Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner
5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika
l skall kunna rea- En nödvändig förutsättning för att huvudaltemativ som
liseras är att den ef terfrågetillväxt på svenska produkter, möjliggörs
av bl. a. den inhemska kostnadsanpassningen, också kan mötas genom motsvarande produktionsökningar. Kan så inte ske realiseras inte den varvid den allmänna tillväxten i ekonomin nödvändiga exporttillväxten blir lägre. Härigenom skapas också problem att upprätthålla den fulla sysselsättningen. restriktioner i Vi har tidigare pekat på tre typer av tillväxthämmande den svenska ekonomin. Den första av dessa utgörs av tröghetstendenserna på den svenska arbetsmarknaden, som medför att de expanderande företagen får svårigheter att rekrytera den nödvändiga arbetskraften. Det andra utgörs av den svaga Soliditeten i företagssektom. Den kan le-
da till attiman vid en inhemsk kostnadsanpassning väljer att konsolidera sig genom ökade vinster vid oförändrad produktionsvolym och avstår från att till marknadsvinster. Det tredje området utnyttja möjligheterna utgörs av skogsindustrins råvaruförsörjning.
Alternativ 3 är ett scenario där dessa utbudsbegränsningar lägger hinder i vägen för en återgång mot balans i svensk ekonomi. Alternativ 3 präglas i övrigt av samma interna och externa förutsättningar som alternativ l.
l 12 Andra utvecklingsvägar
5.2.2 Restriktioner avseende tillgången
på arbetskraft
Den svenska arbetsmarknaden har under 1970-talet en allt uppvisat sämre förmåga att para ihop lediga platser och arbetssökande. Det be-
lyses av diagram 5.1. Där har för vart och ett av åren 1963-1979
antalet vakanser (lediga platser) ställts mot antalet arbetssökande (öppet arbetslösa samt människor i olika typer av arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder). Av diagrammet framgår tydligt att det successivt krävts en allt
större arbetssökande för att besätta mängd en given mängd lediga plat-
A procent av AK 6..
Diagram 5.1 Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspoli-
0,5 170 1.s 230
tiska åtgärder som andel V, procent aavAK av arbetskraften (A ) jäm- Anm. 1. A avser summan av antalet arbetslösa enligt AKU och antal perfört med antalet vakanser soner i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och skyddat arbete rum. som andel av arbetskraften (V). Procent av ar- Anm. 2. Under 1970-talet har succesivt införts allmän olatsanmälan, vilket höjt antalet vakanser mot periodens slut. Vid likartad statistikinsamlingsmetod skiulle betskraften, ârsgenoms- punktsvärmens del ligga något till vänster. Detta dock inte slutsatsten
kullkastar
nitt. att en förskjutning skett av relationen mellan arbetsloshet och vakanser.
Andra ll3
utvecklingsvägar
ser. Detta förhållande diskuteras utförligt i kapitel 9 i del II. Där visas också att förklaringen härtill huvudsakligen står att finna i en minskad geografisk och yrkesmässig rörlighet. I första hand har arbetsmarknadens försämrade funktionsförmåga drabbat industrin. Vakanstiderna har där stigit mer än för övriga näringsgrenar, vilket tyder på att industrin fått det svårare än andra näringsgrenar att rekrytera arbetskraft. Den ökning av industrisysselsättningen som krävs under första hälften av l980-talet om en utveckling enligt alternativ l skall förverkligas kommer att skärpa svårigheterna på rekryteringssidan. För att realisera alternativ l krävs - såsom tidigare framhållits - att industrisysselsatt-
ningen skall öka med ca 60 000 personer fram till 1985. Detta skall jäm-
föras med att mellan 1970 och 1979 antalet
sjönk industrisysselsatta
med nära 90 000 personer. Tendenserna till avtagande rörlighet på arbetsmarknaden måste sålunda brytas om det skall vara att uppnå den ökade nyrekryte-
möjligt
ring som behövs i alternativ I. I kapitel 9 i del II visas att detta skulle nödvändiggöra en ökning av den geografiska rörligheten till ungefär den nivå som registrerades under perioden 1968-1974. De svårigheter och de krav på arbetsmarknadspolitiken m. m. som realiserandet av denna rörlighet skulle innebära diskuteras på andra ställen i detta betänkande. I alternativ 3 har antagits att rekryteringsproblemen medför att den gynnsamma kostnadsutvecklingen inte fullt ut kan till ökad och produktion. Till en del kan
utnyttjas försäljning denna utveckling i sig själv förväntas medföra en försämrad kostnads-
och prisutveckling genom att konkurrensen om arbetskraften tenderar att driva upp lönenivåerna. Till en del torde den emellertid också medföra att de drabbade företagen avstår från att vidta
möjliga prissänk-
ningar och således avstår från att vinna marknadsandelar därför att motsvarande produktionsökning inte kan förverkligas.
5.2.3 som en
Företagens svaga finansiella ställning
restriktion för tillväxt
Svensk industri har sedan mitten av 1970-talet kännetecknats av en otill-
räcklig självfinansieringsgrad. Trots en blygsam investeringsutveckling
har vinstmedlen inte räckt till för att finansiera kapitalstockens utbyggnad. Företagen har sålunda tvingats finansiera investeringarna med en stor andel lånat kapital, vilket ökat skuldsättnjngsgraden och medfört en
sjunkande soliditet. Detta framgår av diagram 5.2 och diskuteras in-
gående i kapitel l l i del II. Den svaga Soliditeten utgör en begränsning på företagens handlings-
möjligheter. Den ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av
att verksamheten inte skulle gå ihop. Det är mot denna bakgrund inte förvånande om företag med svag soliditet i första hand att ett förbättrat relativt
väljer utnyttja kostnadsläge
till att öka vinsterna och att konsolidera sin finansiella ställning. Man
avstår således från att sänka priserna och därmed öka avsättningsvoly-
men, vilket i sin tur skulle ha krävt nyinvesteringar för att kunna realise-
Andra utvecklingsvägar
Procent
40-*
Diagram 5.2 Soliditetsutvecklingen för de å börsnoterade före-
19710 72
tagen utom banker och -›--- Justerad soliditet investmen :förelag 1970-] 979. m Redovisad soliditet
ras. Ett liknande beteende har kunnat observerats bland många solidi-
tetssvaga företag under den senaste konjunkturuppgången.
Avsevärda risker föreligger att dessa faktorer kan komma att bromsa
upp den möjliga tillväxten under prognosperioden. I alternativ 3 har
detta förutsätts ske.
5.2.4 Begränsningar i skogsindustrins försörjning med råvara
Av den totala ökningen i exportintäkter i alternativ l fram till 1985 svarar skogsindustrin för ca 20 96. En grundläggande förutsättning för att denna ökning skall kunna för-
verkligas är att korresponderande råvaruförsörjning kan tryggas. Hu-
vuddelen av råvaran måste komma från det inhemska skogsbruket. En exportutveckling enligt alternativ l skulle kräva att awerkningsnivän i skogsbruket under prognosperioden ökar från de senaste årens nivå om
ca 60 miljoner m3 sk per år till ca 75 miljoner m3 sk per år. Denna höjning av awerkningsnivån ligger väl i med de linje riktlinjer för skogspolitiken och det möjliga virkesuttaget som antogs av riksdagen 1979. Samtidigt måste möjligheterna att åstadkomma en sådan utveckling ses i belysning av de senaste årens problem med virkesförsörj-
ningen. De otillräckliga awerkningarna vid slutet av 1970-talet kan främst tillskrivas det enskilt ägda skogsbruket (fysiska och personer dödsbon). Detta omfattar hälften av landets skogsmark och är i huvudsak beläget i Syd- och Mellansverige, där betingelsema för skogsbruk är gynnsammast. Trots detta är slutawerkningama i det enskilda skogs-
bruketlångtunderdet möjliga (se avsnitt 8.3 del II). Detta samman-
hänger med en rad faktorer. Hit kan räknas en förändrad ägarstruktur
A ndra 115
utvecklingsvägar
Milj. m3 sk
90-
80- i Ti||växt
Avverkning
50-
L l
1 I I I I I I I I I 1 960 1970 Anm.: Tillväxt på all mark, även sådan som inte klassas som skogsmark.
(nära hälften av ägarna till rena skogsfastigheter bor inte på fastighe- Diagram 5.3 Til/väx! ten), effekter av höga marginalskatter och inflation (om skogsinkomsten och bruttoavverkningi är inkomst så lönar skogsbruket. A vverkning på marginalen det sig oftast bäst att låta skogen stå kvar), 1979-1 985 enligt alterna-
kostnadsläget (gallringshuggningar har haft dålig lönsamhet tiv 3. på kort sikt) samt skärpta miljövårdskrav (återväxten efter slutawerkning har försvårats av att tillräckligt effektivt skydd mot insektsskador
inte kunnat användas).
Dessa problem måste således finna sin lösning för att den möjliga till-
växten av skogsindustrins export och produktion skall kunna förverkligas. I alternativ 3 har förutsätts att så inte sker. Därför förutsätts den genomsnittliga avverkningsnivån ligga kvar på en nivå om ca 60
miljo-
ner m3 sk. Detta illustreras i diagram 5.3. Härmed begränsas skogsindustrins exporttillväxt till ca 0,3 % per år i genomsnitt 1980-1985. Korresponderande tillväxt i branschens förädlingsvärde uppgår till ca 2 % per år och beräknas därvid minska
sysselsättningen under prognosperioden. sysselsättningen i skogsbruket blir vid denna utveckling i stort sett oför-
ändrad mellan 1980 och 1985.
5.2.5 Utvecklingsbilden
Alternativ 3 illustreras i tabell 5.1. Där fram-
försörjningsbalanstermeri
går bl. a. att utbudsrestriktionema beräknas leda till att vamexportens tillväxt i alternativ 3 begränsas till 4,8 % per år 1980-1985, vilket skall jämföras med en genomsnittlig tillväxt om 7,2 % per år i alternativ 1 un-
der i övrigt samma förutsättningar.
116 Andra SOU 1980152
utvecklingsvägar
Tabell 5.1 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 3
Tillgång
| BNP | 312 5 I 2 | 2,7 |
| Import, varor | 84 354 | 2,5 |
| Summa tillgång | 396 866 | 2.7 |
Efterfrågan
| Privat konsumtion | 163 055 | 1,0 | 0,5 |
| Offentlig konsumtion | 82 977 | 3,1 | 0,4 |
| Bruttoinvestering | 59 391 | 4,0 | 2,7 |
| Näringsliv | 49 057 | 4,7 | 3,2 |
| Industri | 9 633 | 16,0 | 1,8 |
| Offentliga myndigheter | 10 334 | 0,6 | 0,0 |
| Lagerinvestering“ | -541 (4 441) (-2 213) | ||
| Tjänstenetto” | 1 425 (-1 14) | (4 808) | |
| Export, varor | 90 559 | 0,0 | 4,8 |
| Summa efterfrågan | 396 866 | 2,7 | 2,0 |
“Förändring i milj. kr.
med alter-
Mot den lägre exporttillväxten svarar också en i jämförelse
nativ i näringslivet. Sålunda beräknas under 1 lägre produktionstillväxt dessa omständigheter industrins förädlingsvärde växa med drygt 3 96 per år (se tabell 5.2), vilket skall med 5,1 % per år i alternativ l.
jämföras Med den lägre produktionstillväxten följer också en sämre investerings-
Medan industriinvesteringama i alternativ 1 beräknas växa utveckling. i alternamed i genomsnitt 6,5 96 per år 1980-1985, begränsas tillväxten tiv 3 till 1,8 % per är. Därmed står industrin dåligt rustad inför återstoden av SO-talet. Den beskrivna utvecklingen påverkar naturligtvis även sysselsättblir denna ca 6 % lägre än i alternativ l ningen. I det privata näringslivet år 1985. Eftersom i den offentliga sektorn är sysselsättningsutvecklingen densamma i de två alternativen betyder detta att den totala sysselsättockså blir påverkas av den ningen lägre. Om inte arbetskraftsutbudet
i den ekonomiska aktiviteten blir det omöjligt att bibe-
lägre tillväxten hålla den fulla Arbetslösheten skulle under dessa omsysselsättningen. ständigheter stiga med nästan 200 000 personer mellan 1980 och 1985, då den skulle uppgå till nästan 280 000 personer. Den lägre allmänna aktivitetsnivân i ekonomin påverkar importtillväxten i gynnsam riktning. Denna blir således något lägre än i alternativ 1. Det uppväger emellertid inte den uteblivna delen av exporttillväxten. I alternativ 3 kommer därför underskottet i bytesbalansen att fortsätta
öka och uppgår 1985 till ca 30 miljarder kr i löpande priser. Mätt som
av nästan samma storandel av BNP är detta ett bytesbalansunderskott lek som 1980.
Andra utvecklingsvägar 117
Tabell 5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 3 Årlig procentuell volymförändring Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet
| Förädlingsvärde | 3,Z | l ,l | 0,6 | 1,6 |
| Produktivitet | 4,6 | 3,0 -0,2 | 2,6 | |
| Sysselsättning, antal personer | -0,6 -l,3 | 2,3 »0,0 |
Alternativ 3. understryker vikten av att de nämnda utbudsbegräns-
ningarna undanröjs. Om inte detta sker så går både bytesbalansförbättringcn och den fulla sysselsättningen förlorade.
5.3 Alternativ 4 - högre oljepriset
5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika
för den som tecknas i En grundläggande förutsättning utvecklingsbild alternativ l utgörs av antagandena om den internationella utvecklingen,
och, som en viktig del härav, utvecklingen på oljemarknaden.
Det för alternativ] och 2 gemensamma internationella scenariot innebär en balanserad utveckling på Den internationella
oljemarknaden. tillväxten under prognosperioden framstår vid en historisk jämförelse
som relativt dämpad samtidigt som förutsatts bli
oljeprisstegringarna
betydligt lägre än under sista hälften av 1970-talet. måste emellertid konstateras att en upprepningav 1970-ta- Samtidigt lets inte kan uteslutas. Sålunda inger den senaste tidens
oljeprischocker
händelser i Mellersta Östern farhågor för att yttre oroligheter skall kun-
na orsaka störningar på och därmed nya kraftiga oljeoljemarknäderna
Mot denna bakgrund har i alternativ 4 förutsatts att nåprisstegringar. en drastisk i olgon gång i mitten av prognosperioden uppstår uppgång varvid tillväxten i den internationella ekonomin och världsjepriscrna.
handeln sjunker.
Härigenom minskar marknadstillväxten för den svenska exporten. Prognospcriodens genomsnittliga exporttillväxt blir lägre än i alternativ l. Ef tcrsom den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan förutsätts utvecklas sätt som i detta alternativ leder den minskapå samma dc cxporttillväxten till en ogynnsammare produktions- och sysselsätt- Svårigheter uppstår att bibehålla den fulla sysselsättningsutveckling. ningen och bytesbalansunderskottet ökar kraftig fram till 1985. Alternativet 4 visar i vilket utsatt läge den svenska ekonomin befinner sig, genom vårt höga och vårt stora bytesbalansunderskott.
oljeberoende
1 för att reducera underskottet De ansträngningar som görs i alternativ och framstår sålunda som ett minimum. Givetvis skulle
oljeberoendet
effekterna av den ha blivit ännu allvarligare
antagna oljeprisstörningen
om vi antagit att den skett i anslutning till en utveckling enligt mönstret i alternativ 2.
118 Andra
utvecklingsvägar
5.3.2 Oljeprischock och svag internationell tillväxt
Oljeprisökningen 1978-1979 kom liksom ökningen 1973-1974 i anslut-
ning till slutfasen i en internationell När detta
konjunkturuppgång.
skrivs har effekterna ännu inte hunnit verka färdigt. Enligt de bedömningar som gjorts av OECD-sekretariatet förväntas den samlade produktionsnivân 1981 ligga ca 5 96 under den nivå den annars skulle ha legat vid. Index 600* Index 1972 = 100
r l
I I
l
I
I
I
l
l
,I
a”,
a
100* | I
1972 75 80 8] 5 Å F
Diagram 5.4 Oljeprisets rea/a utveckling enl. al- Anm. Realpriset för olja har beräknats som genomsnittspriset för OECD:s råoljeternativ 4. import i dollar dividerat med dollarpriset för OECD:s färdigvaruexport.
Andra utvecklingsvägar 119
Den i alternativ 4 förutsättningen om oljeprisernas reala utgjorda veckling illustreras i diagram 5.4. Där framgår att oljeprisema fram till
mitten av 80-talet förutsatts följa samma genomsnittliga tillväxt som i
alternativ 1. Då inträffar en oljechock och inom loppet av ett år ökar det
reala med 36 %, vilket för prognosperioden som helhet skulle
oljepriset
innebära en prisuppgång på ca 7 96 per år, vilket ungefärligen motsvarar den årliga genomsnittliga uppgången 1974-1980. Med samma relation
mellan prishöjning och BNP-reduktion som den av OECD-sekretariatet
beräknade så skulle detta innebära att den genomsnittliga BNP-tillväxt-
en i industriländerna för prognosperioden som helhet sjunker från 2,9 %
per år i alternativ I till 2,4 % per år i alternativ 4. Detta beräknas i sin tur medföra att världshandelns genomsnittliga volymtillväxt 1980-1985 sjunker från ca 5 % per år i alternativ l till 4 % per år i alternativ 4.
5.3.3 Utvecklingsbilden
Den på ovanstående grunder erhållna utvecklingsbilden illustreras av
försörjningsbalansens utveckling i tabell 5.3. Där framgår bl. a. att den
lägre tillväxten i världshandeln får sitt genomslag i exportutvecklingen. Varuexporten beräknas således i alternativ 4 växa med i genomsnitt
5,9 96 per år 1980-1985, vilket kan jämföras med 7,2 % per år i alternativ
1. Härigenom blir även produktionstillväxten lägre. Industrins produktionstillväxt beräknas sålunda uppgå till 4,5 % per år, mot 5,1 96 per år i alternativ 1. Den sämre produktionstillväxten avspeglar sig både i investeringamas och sysselsättningens utveckling. Industrins investeringar beräknas växa
Tabell 5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 4 Tillgång
| BNP | 312512 | 2,7 | 2,1 |
| Import, varor | 84 354 | 2,5 | 3,4 |
| Summa tillgång | 396 866 | 2,4 |
Efterfrågan
| Privat konsumtion | 163 055 | 0,5 | |
| Offentlig konsumtion | 82 977 | 0,4 | |
| Bruttoinvestering | 59 t39l | 3,1 | |
| Näringsliv | 49 057 | 3,7 | |
| Industri | 9 633 | 4,1 | |
| Offentliga myndigheter | 10 334 | 0,6 | 0,0 |
| Lagerinvestering” | -541 (4 441) (-1 567) | ||
| Tjänstenettd* | l 425 (-l14) | (6 045) | |
| Export, varor | 90 559 | 0,0 | 5,9 |
| Summa efterfrågan | 396 866 | 2,7 | 2,4 |
”Förändring i milj. kr.
120 Andra utvecklingsvägar SOU 1980152
Tabell 5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 4 Årlig procentuell volymförändring
Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet
| Förädlingsvärde | 4,5 | l ,8 | 0,6 2,3 |
| Produktivitet | 4,6 | 3,0 | -0,2 2.7 |
| Sysselsättning, antal personer | 0,6 | -0,6 | 2,3 0,6 |
| med 4,1 % per år 1980-1985, mot | 1. Antalet |
6,5 % per år i alternativ sysselsatta i det privata näringslivet l985 beräknas i alternativ 4 bli ca 2 % lägre än i alternativ 1. Eftersom den offentliga konsumtionen och sysselsättningen är densamma i de två alternativen innebär detta att den
totala sysselsättningen blir lägre i alternativ 4. Under om att
antagande arbetskraftsutbudets utveckling inte påverkas av den lägre tillväxten i det privata näringslivet kommer arbetslösheten att stiga med ca 75 000 personer mellan 1980 och 1985. Den lägre tillväxten i alternativ 4 påverkar tillväxt. Vamimportens importen beräknas således växa med endast vil- 3,4 % per år 1980-1985, ket skall jämföras med 4,1 % per år i alternativ 1. Bakom den sänkta im-
porttillväxten ligger också en mindre oljeimport än i alternativ l. Till en
del förklaras denna av en ytterligare av den relativa
neddragning oljeförbrukningen som gensvar på de kraftigare oljeprisstegringarna.
Trots detta förutses 1985 i alternativ 4 bli 15 kr
oljenotan miljarder
dyrare än i alternativ l. Tillsammans med den lägre exporttillväxten leder detta till att bytesbalansunderskottet i alternativ 4 beräknas uppgå till ca 50 kr 1985.
miljarder
Alternativ 4 visar sålunda hur en väg tillbaka mot balans kan spolieras av en ny drastisk oljeprischock under prognosperioden - trots i övrigt gynnsamma förutsättningar. Alternativet visar därmed också att den relativt kraftiga nedskärningen i inhemsk som i alkonsumtionstillväxt, ternativ l angivits som en nödvändig förutsättning för återgång mot extern balans, ingalunda är tilltagen i överkant. Tvärtom framstår den som
otillräcklig om de yttre för den ekonomiska utveckförutsättningarna
lingen blir mindre gynnsamma än i alternativ l.
5.4 Alternativ 5 - mot balans vid snabb
offentlig
konsumtionstillväxt
5.4.1 Allmänna och karakteristika
förutsättningar
Ett av alternativ 1 kräver
förverkligande bl. a. en mycket återhållsam
tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Det samhällsekonomiska utrymmet begränsar sålunda den tillväxten i privat konsumtion
möjliga
till 0.5 % per år i genomsnitt 1980-1985. Med den beräknade utvecklingen av sysselsättning, sparande, skatter och transfereringar innebär detta att reallönen per sysselsatt efter skatt måste minska med mer än 0,5 96 per år.
Andra utvecklingsvâgar 121
De svårigheter som är förknippade med att realisera en sådan utveckling av hushållens köpkraft diskuteras på andra ställen i detta betänkande. Det är naturligtvis också mycket svårt att förverkligaden nödvändiga återhållsamheten i den offentliga konsumtionstillväxten. Framför allt gäller detta den kommunala konsumtionstillväxten som förutsätts bli nedbringad till i genomsnitt l 96 per år under prognosperioden. Detta skall jämföras med att kommunerna under senare delen av 1970-talet ökat sin konsumtion med nästan 5 96 per år. Även dessa problem diskuteras utförligt på andra håll i detta betänkande. Därvid konstateras bl. a. att enbart infriandet av redan beslutade utbyggnadsplaner och en bibehållen standard per capita i den kommunala konsumtionen skulle kräva en genomsnittlig tillväxt på över 2 % per år under prognosperioden. Det är således uppenbart att kravet på en genomsnittlig tillväxt om l % per år inte kan uppfyllas utan drastiska omprioriteringar och nedskärningar. Det har därför tett sig rimligt att närmare analysera en utvecklingsbild i vilken den kommunala konsumtionstillväxten tillåts fortgå - om än i något lägre takt än tidigare - men där, till skillnad från vad som är fallet i alternativ 2, ambitionerna att en utveckling mot extern
påbörja
balans vidmakthålls. Alternativ 5 är konstruerat med dessa utgångspunkter. Sålunda förutsätts att samma bytesbalansmålsättning som i alternativ l skall uppnås.
Vidare antas den offentliga konsumtionstillväxten följa samma mönster
som i alternativ 2. I övrigt baseras alternativ 5 på samma yttre förutsättningar som alternativ l och 2 vad avser den internationella utvecklingen och vârldshandelns tillväxt. För att under dessa förutsättningar förverkliga den eftersträvade bytesbalansutvecklingen krävs en ännu mer återhållsam utveckling av den privata konsumtionen än i alternativ l. Detta drar i sig ner importtillväxten. Härigenom krävs en mindre exportökning än i alternativ l för att uppnå det givna bytesbalansmålet. Detta medför i sin tur att kravet på en nedgång av de svenska företagens relativpriser minskar och att utrymmet för nominella blir större.
lönehöjningar
För att finansiera den fortsatt kraftiga expansionen i den kommunala sektorn erfordras emellertid så kraftiga att reallönen ef-
skattehöjningar
ter skatt utvecklas betydligt mera ogynnsamt än i alternativ l. Minskningen i reallönen per sysselsatt efter skatt blir mer än dubbelt så stor som i alternativ l och det ter sig knappast att realisera en sådan
möjligt
utveckling utan inflationsskapande spänningar. Om så inte är fallet
övergår utvecklingen mot en bana liknande den som beskrivs av altema-
tiv 2.
5.4.2 Utvecklingsbilden
Försörjningsbalansen för alternativ 5 ges i tabell 5.5. Den offentliga
konsumtionstillväxten är densamma som i alternativ 2 och liksom i det alternativet växer de offentliga investeringarna med 1,8% per år 1980-1985.
122 Andra
utvecklingsvägar
Tabell 5.5 Försörjningsbalansens utveckling. Altemativ 5 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985 Alt. 5 Tillgång
| BNP | 312 512 | 2,2 |
| Import, varor | 84 354 | 3,7 |
| Summa tillgång | 396 866 | 2,5 |
Efterfrågan Privat konsumtion 163 055 -0,4 Offentlig konsumtion 82 977 2,6 Bmttoinvestering 59 391 3,4 Näringsliv 49 057 3,7 Industri 9 633 4,1
| Offentliga myndigheter | 10 334 | 1,8 |
| Lagerinvestering” | -541 | (-1 922) |
| Tjänstenettd* | 1 425 | (5 420) |
| Export, varor | 90 559 | 6,0 |
| Summa efterfrågan | 396 8669 | 2,5 |
”Förändring i milj. kr.
För att skapa utrymme för den nödvändiga förbättringen av bytesbalansen krävs en mycket hård åtstramning av den privata konsumtionens tillväxt. Såsom framgår av tabellen måste denna minska med i genomsnitt 0,4 % per år 1980-1985.
En avräkning för redan intecknad kon-
sumtionstillväxt för pensionärer m. fl. skärper kraven för den aktiva delen av och korresponderande av reallönen
befolkningen minskning per
sysselsatt efter skatt uppgår till denna 1,4 % per år. Bakom kraftiga minskning av den aktiva generationens köpkraft ligger också att det genomsnittliga kommunala skatteuttaget måste med 5-6 kr under
höjas
prognosperioden för att finansiera den fortsatta kommunala tillväxten. Genom den kraftiga åtstramning av den privata konsumtionen som i alternativ nödvändiggörs 5 dras importen ned. Varuimportens tillväxt begränsas till 3,7 96 per år. Såsom ovan påpekats medför detta att bytesbalansmålet kan uppnås med lägre exporttillväxt än i alternativ l. Enligt
beräkningarna kan den realiseras utan förändringar
i prisrelationen mellan svenska och utländska varor. De s. k. relativpriserna kan således hållas oförändrade och den korresponderande tillväxten i varuexporten beräknas uppgå till 6,0 96 per år i genomsnitt 1980-1985. På grund av den lägre exporttillväxten samt den allmänt lägre ekonomiska aktiviteten kommer industrins att bli min-
produktionsutveckling
dre expansiv än i alternativ 1. Det framgår av tabell 5.6. Detta får också sitt genomslag i industrins investeringstillväxt som i alternativ 5 uppgår till 4,1 % per år 1980-1985 (mot 6,5 % per åri alternativ l). Liksom i alternativ 1 krävs en relativt
kraftig vinstuppgång för att de nödvändiga
incitamenten till denna
investeringsökning skall föreligga.
Andra 123
utvecklingsvägar
Tabell 5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 5 Årlig procentuell volymförändring
Industrin Övriga Offentlig Totalt närings- sektor livet
| Förädlingsvärde | 3,9 | 1,3 | 3 ,O 2,4 | |
| Produktivitet | 4,6 | 3,0 -0,3 | 2,4 | |
| Sysselsättning, antal personer | 0,1 -l,l | 4,1 | 0,8 |
Genom den svagare tillväxten i industrin och andra delar av det privata näringslivet kommer sysselsättningen där att utvecklas svagare än i a]ternativ l. Räknat i antal kommer personer den privata sektorns sysseli alternativ 5 att vara nästan sättning 5 % lägre än i alternativ l år 1985. Detta emellertid uppvägs av den kraftigare sysselsättningsökningen i offentlig sektor, varför ungefär samma totala sysselsättning i de uppnås båda utvecklingsaltemativen. Sammanfattningsvis betyder detta att när det gäller utvecklingen av ekonomins centrala målvariabler så förefaller alternativ l och alternativ 5 att vara tämligen likvärdiga. Kalkylmässigt uppnås i båda alternativen såväl full sysselsättning som den eftersträvade förbättringen av bytesbalansen. Skillnaden i den inhemska inflationsutvecklingen är heller inte särskilt stor. Ett grundläggande villkor härför är emellertid att den i alternativ 5 förutsätta av reallöner, skatter utvecklingen och privat konsumtion kan realiseras. Det är ytterst tveksamt huruvida så verkligen skulle kunna ske. Vad som krävs är sålunda att den yrkesaktiva delen av befolkningen skall finna sig i en kontinuerlig minskning av reallönen med mer än l % per år. Detta skall ske samtidigt som företagens vinster ökar och skatte-
belastningen ytterligare skärps. Det troliga är snarast att löntagarkollek-
tivet kompenserar sig för skattcökningarna samt även i övrigt skyddar
sig mot alltför kraftiga förskjutningar i den funktionella inkomst-
fördelningen. Under sådana omständigheter drivs utvecklingen in i en bana som i allt väsentligt liknar alternativ 2.
6 Sammanfattande
synpunkter
6.1 Bakgrunden
Under 1970-talet har den ekonomiska instabiliteten i industriländema ökat. Arbetslösheten har stigit, inflationen har stigit, tillväxten har blivit
lägre och bytesbalanssituationen har försämrats. En vanlig uppfattning
har varit att den dåliga utvecklingen under 1970-talet har kunnat förklasamverkan under l970-talets ras av en olycklig av störningsfaktorer första år. Utvecklingen under senare delen av 1970-ta1et har emellertid
visat hur svårt det är att komma ur stagflationsproblemen. Det står nu klart att l970-ta1ets svaga ekonomiska utveckling har mera djupgående
orsaker. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har i många avseenden varit sämre än den internationella. Framför allt har tillväxten inom den svenska ekonomin varit har varit otillfredsställande låg. Men utvecklingen
områden såsom inflation, bytesbalansunderskott och
på en rad andra
budgetunderskott. Däremot har det varit möjligt för Sverige att i högre
grad än andra länder klara en hög sysselsättning.
Även i den svenska diskussionen har det varit vanligt att se 1970-talets svårigheter som olyckliga tillfälligheter. För Sveriges del är det framför allt kostnadskrisen 1975-1976 samt branchkrisema som betraktats som olyckliga engångsföretelser. Utvecklingen under den senaste tiden
har emellertid visat att problemen är djupgående.
Kostnadskrisen inte kan ses som ett symptom på att vår lönebildning så tillfredsställande som den under 1950- och
längre fungerar gjorde
1960-talen. under 1979 och 1980 har också bekräftat att Utvecklingen
det finns svagheter och bristande expansionskraft i mycket stora delar
1979 och 1980 av den svenska industrin. Den goda marknadstillväxten har inte resulterat i en motsvarande ökning av den svenska exporten
trots att utgångsläget borde ha varit gott efter relativprissänkningarna
1977 och 1978. Det står klart att det finns betydande inhemska restriktioner på tillväxten i den svenska industrin. konstaterades att det var nödvän- I den senaste långtidsutredningen digt att åstadkomma en bättre balans mellan konsumtionsutveckling för att vi skulle kunna nå en Stabilisering i och produktionsutveckling den svenska ekonomin. Detta har inte skett. Gapet mellan konsumtion
och produktion har inte slutits. Samtidigt har balansbristema fördju-
Sammanfattande synpunkter
pats. Både bytesbalansunderskott och budgetunderskott har ökat kraftigt. Medan full sysselsättning under 1950- och l960-talen var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande ansträngningar för att nå detta mål. En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad har fått efterfrågan på investeringssidan ersättas med efterfrågestimulans i en eller annan form, vilket ökat såväl statens utgifter och budgetunderskott som underskottet i bytesbalansen. svårigheterna på sysselsättningssidan hänger i stor utsträckning ihop med en fortgående försvagning av industrisektom. Under hela 1970-talet har minskat. Denna
industrisysselsättningen nedgång förstärks kraftigt när den internationella konjunkturen viker, vilket har ställt syssel-
sättningspolitiken på svåra prov. Sålunda har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat under l970-talet. Vidare har kostnaderna för såväl som
arbetsmarknadspolitiska industripolitiska sats-
ningar stigit kraftigt. Den försvagade industrisektom i kombination med de stora underskotten i budget och bytesbalans har ökat den svenska ekonomins känslighet för internationella störningar. Försvagningen i industrisektom har medfört att den har små
möjligheter att av egen kraft stå emot en kostnadsstörning eller en konjunkturmässig nedgång i den internationella ef-
Sådana störningar tenderar nu att ge mycket stora effekter på terfrågan.
industrisysselsättningen. Samtidigt leder de stora underskotten till att
den är beskuren.
stabiliseringspolitiska-handlingsfriheten Möjligheterna
att
stödja sysselsättningen genom ökade offentliga utgifter eller genom skattesänkningar begränsas starkt när underskotten redan i utgångsläget
är stora. Om det under 1980-talet skall vara att klara den fulla
möjligt sysselsättningen liksom de övriga målen för den ekonomiska är
politiken det nödvändigt att stärka industrisektom och minska underskotten.
6.2 En väg mot balans
Balansbristerna i den svenska ekonomin är ett resultat av den ekonomi-
ska utvecklingen under l970-talet. Långtidsutredningens alternativ l understryker det självklara förhållandet att l970-talets trender måste
brytas för att vi skall nå balans i ekonomin. Vi har visat att l970-talets trender ej kan ses som resultatet av olyckliga tillfälligheter. För att trenderna skall brytas krävs en omfattande
förändring av den ekonomiska
politiken. Det är inte
långtidsutredningens uppgift att anvisa åtgärder. Vi skall
därför begränsa oss till att göra en kort uppsummering av de områden där det är av störst vikt att kommer till stånd. En start-
förändringar punkt för en sådan uppsummering utgörs av de krav på förändringar
som framkommer ur alternativ l.
långtidsutredningens
Sammanfattande synpunkter
EI Efter en lång period av stagnation måste industriproduktionen öka med ca 5 % per år. Industriinvesteringarna måste öka med ca 6 % om året. Industrin måste vinna marknadsandelar hemma och utomlands. sysselsättningen i industrin måste under den närmaste femårsperioden öka med ca 60 000 personer. måste minskas.
Oljeberoendet
Privat konsumtion får endast öka med 0,5 % per år under hela första hälften av 1980-talet. Utgiftsökningen i offentlig sektor måste ned från 6 a 7 % om året mätt i fasta priser till l ä 2 % per år. Tillväxten i statlig och kommunal konsumtion måste ner kraftigt. Kommunernas konsumtionstillväxt måste begränsas till ca l % om året.
6.3 Krav på politiken
För att de här angivna trendbrotten skall ske krävs förändringar i politiken. Vi kan dela upp kraven i utbudsinriktade åtgärder och efterfrågeinriktade åtgärder. På efzerfrâgesidan är utvecklingen i den offentliga sektorn central. När det gäller staten måste målet att nedbringa det statliga budgetunderskottet med l procent av BNP per år bibehållas. När det gäller kommunerna kan vi konstatera att den statliga styrningen av kommunerna under 1970-talet verkat i expansiv riktning. Det-
ta har skett dels genom direkta bidrag till prioriterade verksamheter,
måste men också genom olika krav, normer och åligganden. Styrningen nu i stället verka i restriktiv riktning. När det gäller utbudsidan har utredningen på flera ställen konstateral att det finns en rad restriktioner för en ökad industriell tillväxt. De viktigaste av dessa är: Låg rörlighet på arbetsmarknaden som försvårar en rekrytering till industrin. En svag finansiell position i industrin. Låga vinster och låg soliditet
verkar tillbakahållande på investeringsviljan.
från offentlig sektor försvårar Kraftigt efterfrågesug på arbetskraft rekryteringen till industrin. Ett otillräckligt virkesutbud har begränsat expansionen i skogsindustrin. På dessa områden måste den ekonomiska politiken aktivt verka för för-
ändringar om det skall vara möjligt att åstadkomma en utveckling som
liknar den i l.
alternativ
Den industriella utveckling som krävs för att nå balans kan inte heller komma till stånd med mindre än att olika relativpriser i ekonomin ändras: EI För att vi skall vinna marknadsandelar krävs att priser och löner i den svenska industrin minskar i förhållande till omvärlden. Långtids-
128 SOU 1980252
Sammanfattande synpunkter
utredningen har uppskattat behovet av relativprisnedgång i exportindustrin till 6 % mellan 1980 och 1985. För lönerna krävs en ännu
större förskjutning eftersom vinsterna måste öka.
EI Den industriella sysselsättningsexpansionen kräver att löneläget i in-
dustrin höjs i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin.
Det är svårt att kvantifiera detta krav men det står helt klart att det krävs en märkbar förändring.
Långtidsutredningen har pekat på de problem lönebildningen givit un-
der 70-talet. Det är svårt att se hur vi skall kunna nå en utveckling i en-
lighet med alternativ l om det ej sker en förändring på detta område.
Det förefaller nu som om vi nått en punkt där parterna på arbetsmarknaden måste ta ansvar för sysselsättningen i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är knappast förenligt med att den offentliga sektorn blir löneledande. Statsmakternas insats på detta område måste bli att genom en återhållsam utgiftspolitik skapa rimliga förutsättningar för parterna. I sin roll som arbetsgivare kan staten också spela en viktig roll för att förhindra att den offentliga sektorn blir löneledande. När det gäller relativpriser är det också centralt att industrins lönsamhet i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin förbättras. För att en stabil investeringstillväxt i industrin skall komma till stånd krävs förutom en
lönsamhetshöjning att avkastningen på olika former
av icke-produktiva placeringar minskar. Ett sätt att åstadkomma detta är att minska de ränteuppdrivande underskotten i budgeten och bytesbalansen. Det är emellertid också nödvändigt att öka räntekänsligheten i hushållssektorn. För att få till stånd en förändring på detta område ter det sig nödvändigt med förändringari skattereglema.
Fördelningsproblemen
De förändringar i den ekonomiska politiken som krävs för att vi skall bryta 1970-talets trender och en återgång till balans måste med
påbörja
nödvändighet få effekter på den relativa inkomstfördelningen i ekonomin. Det är säkerligen också på detta plan som de största svårigheterna kommer att uppstå när det gäller att genomföra en strategi för balans. Dessa svårigheter ökas av det övergripande kravet på nära nog nolltill-
växt i privat och offentlig konsumtion. Det säger sig självt att det i ett
sådant klimat blir svårt att genomföra förändringar i skatter och regelsystem som förbättrar incitamenten för produktivt arbete och produktiva investeringar. Det är i denna situation att tidsperspektivet viktigt i fördelningspolitiken inte är alltför kort. Erfarenheten har visat att den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling av inkomstfördelningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. För att detta skall realiseras måste ekonomin återföras till balans.
Sammanfattande synpunkter
Tidsaspekten
Trots att de omedelbara påfrestningarna kommer att vara stora i den
kommande konjunktumedgången måste prioritet ges ât att skapa betingelser för en strukturell förbättring av ekonomin i nästa konjunktur-
uppgång. Om vi av sam-
ej lyckas med detta ökar risken att vi får en utveckling
ma typ som långtidsutredningens alternativ 2. Utredningens analys visar att om vi slår in på en sådan vägså ökar de framtida anpassningskraven. Utredningen har också visat att känsligheten för störningar under sådana omständigheter ökar. Det kan därmed bli allt svårare att styra den ekonomiska utvecklingen. Väntar vi för länge med att lägga om kursen mot balans kan den svenska ekonomin därför komma in i en utveckling
som får alternativ 2 att framstå som en optimistisk bild.
Del II av huvudalternativen Analys
och metod
Syfte, uppläggning
l.l Syfte och uppläggning
Regeringen redovisar sin syn på den ekonomiska politiken för riksdagen bl.a. i samband med överlämnandet av årets De åt-
budgetpropositioner.
för det ingärder som föreslås grundar sig som regel på den prognos nevarande årets ekonomiska utveckling som ges i nationalbudgetarna.
Politiken måste emellertid utformas också mot bakgrund av en uppfatt-
för Sveriges ekonomi. Det är ning om den mera långsiktiga utvecklingen
att teckna en sådan bakgrundsbild för
långtidsutredningamas uppgift den ekonomiska politiken. Liksom skall LU 80 ses som en expertutredning som sina föregångare inte innehåller några för regeringen bindande uttalanden eller uppfattav de långsiktiga ekonomiska utveckningar. Den utgör en kartläggning lingsproblemen sådana de kan bedömas i slutet av 1980 och en analys av
hur den ekonomiska politiken bör inriktas för att det skall vara möjligt
att uppnå eller vidmakthålla centrala ekonomisk-politiska målsättningkoncentreras i första hand till utvecklingen i det medelsikar. Analysen 1979-1985. Dessutom inkluderas en utblick bortom tiga perspektivet den närmast framförliggande femårsperioden. LU för den ekonomiska ut- 80 är uppbyggd kring två huvudaltemativ vecklingen fram till 1980-talets mitt. Det ena kan sägas ange den sannoom tendenser från senare hälften av 1970-talet vad avlika utvecklingen ser resursanvändning och tillväxt bibehålls. Det andra anger en väg till balans under 1980-talet. Båda huvudaltemativen har, tillsammans med _ett antal sidoaltemativ för den ekonomiska utvecklingen fram till 1985, i del I av betänkandet. Därvid givits en sammanfattande presentation diskuterades I det
även de ekonomisk-politiska implikationema. följande ges en mer detaljerad och ingående presentation av utredningens ana-
lyser. , Framställningen koncentreras härvid helt till de två huvudscenarierden bedömning av den internationella utveckna. I kapitel 2 presenteras Belingen, som ligger till grund för den inhemska utvecklingsbilden. skrivningen av den senare inleds i kapitel 3 med en analys av produki de två huvudaltemativen. Därefter belyses tionskapacitetens utveckling i kapitel 4 utvecklingen av bytesbalans och utrikeshandel. I kapitel 5 ankonsumtionens tillväxt och fördelning. I samband alyseras den privata härmed diskuteras också hushållens standardutveckling i ett något vidare perspektiv.
134 och metod
Syfte, uppläggning
Utvecklingen i offentlig sektor presenteras i kapitel 6. Utvecklingen i
de privata produktionssektorerna behandlas i de därpå två ka-
följande
pitlen. Kapitel 7 ägnas åt de egentliga industribranschema, medan utvecklingen i övriga privata näringslivssektorer avhandlas i kapitel 8.
Beskrivningen av de medelsiktiga scenariernas reala delar avslutas
med kapitel 9, i vilket utvecklingen på arbetsmarknaden analyseras. Därefter
följer i kapitel l0 och ll en presentation av den finansiella ut-
vecklingsbild som hör samman med den reala. Härvid behandlas utveck-
lingen av löner, vinster och priser samt inkomstbildning och sparande i
olika samhällssektorer. avslutas
Framställningen i kapitel 12 med en analys av utvecklingen i det något längre tidsperspektivet fram till 1990. Härvid fullföljs den me-
delsiktiga analysens uppläggning genom att den ekonomiska utveckling-
en och kravbilden i de två huvudscenariemas
förlängning kartläggs.
1.2 Arbetsmetod
Den viktigaste arbetsuppgif ten för långtidsutredningen är att konfronte-
ra de centrala målen med de faktorer
ekonomisk-politiska som i övrigt är av betydelse för vår ekonomiska utveckling i ett medellångt perspek-
tiv. Exempel på viktiga sådana faktorer är den internationella ekonomiska utvecklingen och de strukturella samband som gäller för ekonomin. Inför 1980 års har särskilda
långtidsutredning ansträngningar ned-
lagts vad gäller den internationella analysen. Prognoser över utvecklingen i enskilda länder har genomförts. Dessa har i huvudsak baserats på ländernas
egna långtidsprognoser samt på material och underhandsin-
formation från olika internationella De enskilda organisationer. länderprognoserna har sammanförts och med av
konsistensprövats hjälp
OECD-sekretariatets världshandelsmodell, som därigenom för första
gången utnyttjats i ett enskilt lands prognosarbete. Utifrån den interna-
tionella prognosen har utvecklingen på våra exportmarknader specialstuderats.
När det gäller varuexporten har detta skett vid konjunkturin-
stitutet, medan utvecklingen för
på marknaderna tjänste- och kapitalex-
port behandlats av riksbanken. Beträffande de inhemska för den framtida utveck-
förutsättningarna lingen har en rad specialstudier gjorts. Befolkningens och arbetskraftsut-
budets framtida utveckling har ingående analyserats av prognosinstitutet vid SCB. Detta har skett på såväl nationell som regional nivå. På den senare nivån har i en särskild
analys utbudsberäkningarna ställts mot
den beräknade regionala för att bl.a. kunna ana-
arbetskraftsefterfrågan
lysera det framtida flyttningsbehovet. Produktivitets- och
investerings-
utveckling m. m. inom industrin har bedömts av statens industriverk. I
anknytning härtill har specialstudier utförts
av bl. a. bakgrunden till den industriella problembilden. Vidare har en särskild studie av industriföretagens vinster, soliditet och räntabilitet utarbetats vid
konjunkturinstitu-
tet.
Utvecklingen inom de privata näringslivssektorema trädjordbruk, gårdsnäring, fiske, skogsbruk, handel, tjänster och byggnadsverksarnhet
Syfte, uppläggning och metod 135
har blivit föremål för specialstudier av branschexperter. Detta gäller även energisektorn. För den offentliga sektorn spelar statens långtidsbudget liksom kommunernas och landstingens ekonomiska långtidsplaner en viktig roll i utredningens bedömningar. Särskilda analyser har utförts avseende såväl de offentliga transfereringamas utveckling som skattetryckets inverkan på löne- och inflationsutveckling. De nämnda specialstudierna liksom annat grundmaterial beskrivs i anslutning till den En fullständig förteckning över källmateri-
följande presentationen.
alet lämnas i appendix 2. När såväl prognosperiodens ekonomisk-politiska målsättningar som de enskilda förutsättningarna för utvecklingen preciserats sker en systematisk avstämning av dessa olika faktorer mot varandra i långtidsutredningens modellsystem. Detta innehåller en real del, en prismodell och en finansiell modell. Kärnan i modellsystemet är EMMA-modellen och den databas som byggts upp kring denna modell. Den reala EMMA-modellen har dokumenterats i SOU 1976:42. Prismodellen och den finansiella modellen har dokumenterats i Ds E 1979:6. Inför 1980 års långtidsutredning har EMMA-modellen utvecklats på ett flertal centrala punkter. Detta gäller exempelvis utrikeshandelns be-
handling. För såväl exporten som importen av varor och tjänster har nya
samband införts vilka explicit tar hänsyn till bl.a. sambandet mellan utrikeshandel och prisutveckling. Vidare har den privata konsumtionens behandling i EMMA-modellen förbättrats, så att dess utveckling nu beräknas uppdelad såväl på producerande sektorer som på relevanta varugrupperingar. I detta sammanhang har också den privata konsumtionsef terfrågans prisberoende byggts in i modellsambanden. Dessa och övriga modellförbättringar redovisas i det publicerade underlagsmaterialet till LU 80. I LU 80, liksom i arbetet med föregående långtidsutredning, har den reala EMMA-modellen kompletterats med en aggregerad modell AM- MA, vars speciella användningsområde är makroekonomiska avväg-
ningsproblem på medellång sikt. Med hjälp av den mera lätthanterliga
aggregerade modellen har de sidoalternativ för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1985 tagits fram vilka presenterades i del I. Utredningens två huvudscenarier för den medelsiktiga utvecklingen har däremot in-
gående analyserats med hjälp av EMMA-modellen.
I huvudalternativen ingår som en integrerad del en pris- och kostnadsbild samt ett finansiellt perspektiv. Dessa har tagits fram med
hjälp
av den prismodell och finansiella modell, som integrerats i modellsystemet. Analys och resultat på dessa områden presenteras i kapitel 10 och 1 l. Liknande analyser har också utförts i anslutning till vart och ett av de framtagna sidoalternativen. Vissa resultat från denna analys presenterades i anslutning till beskrivningen av sidoalternativen i del I. Utvecklingen i det längre tidsperspektivet fram till 1990 har studerats
med hjälp av den s.k. LEMMA-modellen. Modellen bygger på samma
sektorindelning som EMMA och har kompletterats med samband som
gör det möjligt att inom modellen beräkna investeringsutvecklingen in-
om enskilda sektorer. LEMMA-modellen har modifierats
något jämfört
med tidigare versioner. I allt väsentligt är dock strukturen den som dokumenterats i SOU 1976:51.
136 Syfte, uppläggning och metod
Även om de ekonomiska modellerna är ett viktigt hjälpmedel i lång-
tidsutredningarnas analys, är de i första hand ett instrument för konsi-
stensprövning och sammanjämkning av utredningsmaterial som kommit
fram genom exempelvis sektorstudier eller expertbedömningar. Huvudvikten i utredningsarbetet ligger snarast i framtagandet av sådant material liksom i utformandet av prognoser för de storheter som inte ingår i modellen.
2 Den internationella utvecklingen
Under 1970-talet försämrades utvecklingen i världsekonomin kraftigt. 1973-1974
En viktig orsak till detta var de drastiska oljeprisökningarna
och 1979-1980. De omfattande och allvarliga ekonomisk-politiska problem som härvid löstes inte under decenniet. Flertalet av dem uppkom
kvarstår ännu vid början av 1980-talet- delvis med ökad styrka. Möjligheterna att under de närmaste åren lösa dessa problem kommer
ekonomiska utvecklingen under att bli avgörande för den internationella 1980-talet. Sveriges stora utrikeshandelsberoende medför att utvecklingen i de dominerande industriländerna kommer att bli av stor betydelse för våra i den svenska ekonomin. Den
möjligheter att lösa problemen följande framställningen koncentreras till en analys av de problem som
förväntas fram till mitten av 1980-talet. Huvudprägla världsekonomin vikten inom OECD-området. läggs på utvecklingen
2.1 Tillbakablick under 1970-talet
på utvecklingen
Produktionstillväxten i OECD-länderna uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,7 % per år, vilket kan med en tillväxt på 5,2 % per
jämföras år under femärsperioden 1963-1968 (jfr tabell 2.1 samt diagram 2.1).
Mellan dessa båda perioder halverades således tillväxttakten. Samtidigt tredubblades från 3,2 % per år 1963-1968 till 10,0 96 inflationstakten, tabell för-
per år 1973-1979 (jfr 2.1 samt diagram 2.2). Arbetslösheten dubblades i det närmaste, från i genomsnitt ca 2,8 % under perioden
1963-1968 till ca 4,9 % under perioden 1973-1979. utvecklades också mycket ogynnsamt under 1970- Investeringarna
talet. Som exempel kan nämnas att medan produktionen inom näringsli-
vet i OECD-länderna ökade med 5,3 % per år 1955-1965 och investesamma motsva-
ringarna steg med 7,7 % per år under period, uppgick
rande ökningstal 1973-1979 till endast 2,7 resp. 1,9 %. Produktionstillväxten inom näringslivet halverades således i stort sett medan öknings-
takten för investeringarna sjönk till ca fjärdedelen av den tidigare gäl-
lande nivån. OECD-ländernas sammantagna bytesbalans svängde från ett årligt
överskott motsvarande i 0,3 96 av BNP i löpande priser genomsnitt 1963-1968 till ett årligt underskott på i genomsnitt 0,3 % av BNP
Utfallen under 1973-1979 varierade dock som 1973-1979. perioden
138 Den internationella utvecklingen
framgår av tabell 2.2 mycket kraftigt mellan enskilda år. De problem som orsakades av OECD:s strukturella bytesbalansunderskott visavi omvärlden förvärrades kraftigt av den mycket av
ojämna fördelningen
underskotten mellan enskilda OECD-länder. De spänningar inom OECD-området som sammanhängde med att vissa länder - främst då - Japan och Förbundsrepubliken Tyskland hade betydande bytesbalansöverskott samtidigt som andra länder hade stora underskott gav upphov till starka svängningar i växelkurserna. Särskilt gällde detta de tre huvudvalutorna i världsekonomin, dollarn, yenen och D-marken. Förutom en successivt alltmer ogynnsam utveckling för produktion, inflationstakt, etc. karakteriserades utvecklingen i industriländema under l970-talet av en tilltagande instabilitet med 1960-talets för-
jämfört
hållanden. De tvära kasten mellan enskilda år och den allmänna osäkerheten om framtiden, som instabiliteten bidragit till, är en viktig faktor bakom den generellt sett mycket svaga investeringsutvecklingen i OECD-länderna under större delen av l970-talet. Världsekonomin befinner sig i dag i en fundamentalt annorlunda situation än för ett decennium sedan. 2970-talet förefaller nu vara en vattendelare i världsekonomins utveckling sedan andra världskriget. De ekonomiska svårigheter som skulle bli kännetecknande för 1970-
talet uppträdde emellertid först några år in på decenniet. Under perio-
den 19704973 ökade totalproduktionen i OECD-ländema med i genomsnitt 5,1 % per år, vilket t. o. m. var något snabbare än den höga tillväxttakten under 1960-talet. OECD-ländema uppvisade 1973 fortfarande överskott i transaktionerna med världen i övrigt. De första mer påtagliga tecknen på fundamental balansrubbning i industriländernas eko-
nomier började uppenbaras först vid årsskiftet 1972/ 1973 i form av en
accelererande inflationsutveckling. Prisstegringstakten i flertalet industriländer nådde då tvåsiffriga tal, vilket var något nytt för efterkrigstiden. Ännu högre inflationstal blev vanliga i utvecklingsländerna.
Tabell 2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-ländema 196$l979
1963- l 968- 1973l968 l 973 l 979 Produktionsutvecklin g Genomsnittlig årlig volymförändring för BNP (%) 5,2 4,6 2,7
Prisstegringstakt Genomsnittlig årlig förändring i konsumentprisema (%) Bytesbalans Genomsnittligt årligt utfall, andel av BNP (%) A rbetslöshet Genomsnitt för resp. period (96) Källa: OECD-material.
Den internationella utvecklingen 139
Diagram 2.1 Bruttønationalproduktens volymutveckling i OECD-omrâdet 1960- 1979. Årlig procentuell förändring. Procent 7,0- 6,0- 5,0- 4,0* 3,0-
1 960 1 965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980. Diagram 2.2 Konsumentprisernas utveckling i OECD-omrâdet 1960-1979. Årlig prøcentuell förändring. Procent 15,0- 14,0- 13,0- 12,0- 11,0* 10,0-
1 960 1965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980.
internationella
140 Den utvecklingen
Accelerationen av inflationstakten från 1972 hade flera orsaker. En
väsentlig förklaring är den ökning av kapacitetsutnyttjandet som ägde
rum mot slutet av 1960-talet, främst då i Förenta staterna. Vidare uppkom under l960-talets sista år i samband med Vietnam-kriget stora bud-
i Förenta staterna. Bytesbalansunder-
get- och bytesbalansunderskott skottets storlek och den oro på den internationella valutamarknaden som detta gav upphov till tvingade Förenta staterna att i augusti 1971 dollarns konvertibilitet med guldet. Beslutet innebar att en av upphäva hörnpelarna i det internationella monetära system, som existerat sedan andra slut, rycktes undan. Underskottet i Förenta statervärldskrigets nas bytesbalans i förening med dollarns faktiska ställning som reservvaluta i det internationella betalningssystemet skapade grundvalen för en av likviditeten i världsekonomin. Åren 1972 och mycket snabb ökning 1973 bedrevs dessutom i flertalet OECD-länder en mycket expansiv finans- Den som
och penningpolitik. konjunkturuppgång följde
1972-1973 blev också mycket kraftig och kom nära nog samtidigt i flertalet dominerande OECD-länder. Tidigare hade Förenta staterna och
Europa som regel befunnit sig i olika faser av konjunkturcykeln. Konjunkturuppsvinget medförde en kraftig acceleration av inflationstakten i världsekonomin. Till detta kom att dåliga skördar i Sovjet, Kina
m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av främst vete på den interna-
tionella spannmålsmarknaden. Livsmedelspriserna började öka kraftigt
från 1972. Prisstegringarna på livsmedel och - med en viss eftersläpning
- vissa andra råvaror, följdes av de kraftiga ökningarna av oljepriset under hösten 1973-våren 1974. Priset på råolja i stort sett fyrdubblades.
Under trycket av den turbulenta utvecklingen bröt systemet med fasta växelkurser samman i mars 1973. Länderna har sedan dess tillämpat ett antal olika växelkurssystem. Vissa länder, bland dem USA, har låtit sina valutor flyta. Detta har clock inte inneburit att valutorna fått flyta helt fritt, utan en varierande över kursrörelserna har i allgrad av kontroll mänhet förekommit. Andra länder har knutit sina valutor till någon annan valuta, i de flesta fall USA-dollarn, eller till en korg av valutor. Sistnämnda gäller som bekant Sverige sedan augusti 1977. Andra länder
Tabell 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser Ländergrupp 1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 OECD 4,0 10,5 -26,0 0,5 -l9,0 -24,5 10,5 Statshandelsländer -l,5 -3,5 -9,5 -l8,0 -l3,0 -8,5 -9,5 OPEC-länder 2,0 7,5 59,5 27,0 36,5 29,0 4,5 Utvecklingsländer exkl. OPEC-stater -6,8 -7,5 -26,0 -31,0 -19,0 -12,5 -25,5 Totalt -2,3 7,0 -2,0 -21,5 -15,0 -l6,5 -20,0 -l3,0 Anm.: Med bytesbalans avses här nettot av vam- och tjänstetransaktioner samt privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalansen för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgiftema. Källa: OECD, Economic Outlook, 27, July 1980.
Den internationella utvecklingen 141
åter har bildat block med mer eller mindre fasta relationer mellan de ingående valutoma. Så har skett inom EG, som redan 1972 inledde ett monetärt samarbete, den s. k. valutaormen. I detta deltog även Sverige från mars 1973 till augusti 1977. I mars 1979 ombildades ormen till European Monetary System (EMS). Även om man således inte kan tala om ett renodlat system med flytande växelkurser har det gamla systemets sammanbrott lett till en vä-
sentligt ökad rörlighet hos växelkurserna. Hur detta påverkat den in-
ternationella ekonomiska utvecklingen är det svårt att urskilja klart. All-
mänt kan dock konstateras att effekterna inte blivit så dramatiska som man till en Å andra sidan har inte heller de
början förutsåg på sina håll.
förväntningar som förekommit om vissa positiva effekter av de rörliga växelkurserna infriats i nämnvärd grad. I teorin skulle växelkursema så
småningom stabiliseras vid jämviktslägen, som bestämdes av skillnaderi
inflationstakt mellan länderna och andra fundamentala ekonomiska förhållanden. Så har inte skett, utan växelkurserna har visat en tidvis kraftig fluktuationsbenägenhet, bl. a. beroende på spekulativa kapitalrörelser. Därmed har knappast heller den ekonomiska politikens beroende av externa hänsyn minskat särskilt mycket, utan politiken har även efter övergången till mera rörliga kurser delvis bestämts av syftet att stabilisera växelkurserna. Detta har framför allt kommit till uttryck i den förda penningpolitiken. De mycket kraftiga och plötsliga blev en
prishöjningama på olja
chock för världsekonomin. De ökade i sin tur pro-
höjda oljeprisema
duktionskostnaderna i de länderna och förstärkte de
oljeimporterande
redan mycket snabba prisstegringarna. Med en viss eftersläpning uppkom sedan krav pâ löneökningar som kompensation för redan inträffade eller förväntade prisstegringar - en kraftig pris - lönespiral uppkom. påverkade OECD-länderna kontraktivt genom
Oljeprisstegringarna
att prisökningarna sänkte realinkomsterna. Ländernas interna efterfrågan minskade därigenom. Samtidigt ökade infla-
oljeprisstegringarna
tionstrycket i industriländerna. Den ekonomiska politiken kom därigenom i ett dilemma. Om nedgången i efterfrågan skulle kompenseras krävdes en expansiv ekonomisk politik. En sådan politik riskerade emellertid att underblåsa inflationen. För att dämpa inflationen var en restriktiv ekonomisk politik mer lämplig. Inriktningen av politiken efter den senare skulle dock innebära ökad arbetslöshet. Med några få
linjen
- däribland - valde industriländerna den restriktiva undantag Sverige Ett ytterligare skäl för denna var de bytesbalansunderskott i
linjen. linje
de länderna som till-
oljeimporterande oljeprisstegringama gav upphov
för OECD-området som helhet uppgick detta 1974 till närmare 26 mildollar. Den effekten av den mer eller mindre sam-
jarder sammantagna
tidiga omläggningen till en restriktiv politik i de dominerande OECD-
länderna tillsammans med oljeprishöjningarna underskattades vida av
de enskilda regeringarna. Resultatet härav blev den internatio-
djupaste nella konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Industriproduktionen
föll med ca 10 % mellan 1974 och 1975. Antalet arbetslösa, som under
1972-1973 till ca 8 miljoner i OECD-0mråhögkonjunkturen uppgick det, fördubblades i stort sett och uppgick 1975 till ca 15 miljoner. Trots
142 Den internationella utvecklingen
den mycket djupa nedgången låg inflationstakten kvar på en mycket hög
nivå. Termen stagflation myntades som begrepp för den samtidiga förekomsten av snabb inflation och hög arbetslöshet. Under första delen av 1975 lades den ekonomiska politiken i de större
länderna om i mer expansiv riktning. Åtgärderna var dock mycket för-
siktiga. Ett viktigt skäl härför var -förutom rädslan för en återigen accelererande inflation - det faktum att budgetunderskotten i många länder hade ökat kraftigt under recessionen och att dessa underskott uppfattades som påtagliga restriktioner på politiken. Den allmänna osäkerhet om framtiden som präglade utvecklingen i OECD-länderna åren efter oljekrisen 1973-1974 hade medfört en betydande uppgång i hushållssparandet och en nedgång i näringslivets investeringar. Detta ökade det finansiella sparandet i den privata sektorn. I syfte att mildra den kontraktiva effekten härav ökade många OECD-länder de offentliga utgifterna. Denna politik i förening med minskade intäkter för den offentliga
sektorn till följd av lägre tillväxt medförde betydande budgetunderskott
i många OECD-länder. En relativt kraftfull återhämtningsfas kom igång kring mitten av 1975. Den leddes av Förenta staterna och Japan, men med flertalet övriga OECD-länder endast något efter. Under l976 stod det emellertid klart att den expansion som ägde rum inte var tillräcklig
för att få igång näringslivsinvesteringama och ge upphov till en själv-
genererande tillväxt. Tillväxten kom därför att plana ut under loppet av
året. Ökningstakten för BNP 1975-l976 uppgick dock till 5,2 % för
OECD som helhet. Rädslan för en ånyo accelererande inflation prisstegringstakten för vissa råvaror hade tenderat att öka i samband med uppsvinget 1975-l976 - i förening med vad som upplevdes som otillfredsställande budget- och bytesbalanssaldon föranledde regeringarna i vissa större OECD-länder att bedriva en förhållandevis restriktiv ekonomisk politik
under l977 och början av 1978. Inriktningen av politiken i dessa länder i förening med den s. k. överbryggningspolitik som vissa av de mindre
OECD-länderna bedrivit sedan recessionen 1974/1975 medförde att OECD-områdets strukturella bytesbalansunderskott gentemot OPEC
blev mycket ojämnt fördelat inom OECD. Främst de successivt allt stör-
re problemen med extembalansen tvingade därför vissa av de mindre länderna att under l977 lägga om politiken i en mer restriktiv riktning.
Med undantag för Förenta staterna blev till följd av den allmänt restrik-
tiva politiken tillväxten mycket svag i OECD-området under 1977, särskilt i de europeiska OECD-länderna. Arbetslösheten ökade ytterligare från de nivåer som hade varit rådande sedan nedgången 1974-1975. _ Under loppet av 1978 förbättrades läget i världsekonomin. En uppgång i den ekonomiska tillväxten noterades i flertalet OECD-länder. Av de större OECD-länderna var denna utveckling särskilt påtaglig i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. I båda länderna var en expansiv finanspolitik och ökande näringslivsinvesteringar de främsta pådrivande faktorerna. Den kontraktiva effekten av omläggningen till en mer restriktiv kreditpolitik i Förenta staterna bidrog till en av bytes-
utjämning
balansunderskotten mellan länderna. En annan viktig faktor bakom
denna utjämning var de reala apprecieringar som ägde rum av yenen och
Den internationella 143
utvecklingen
D-marken med att dollarn samtidigt deprecierades. Med undantag för Förenta staterna fortsatte den underliggande inflationstakten att dämpas i flertalet OECD-länder. Prisutvecklingen för färdigvaror i förhållande till priserna på olika råvaror ledde 1977-1978 till en avsevärd för-
bättring i industriländernas bytesförhållande gentemot omvärlden. Net-
tot av OECD-ländernas samlade transaktioner med omvärlden svängde som härav från ett underskott dollar 1977 till ett
följd på ca 25 miljarder
överskott på ca 10 dollar 1978.
miljarder Avslutningsfasen av konjunkturuppgången i industriländema kom
emellertid, liksom vad som var fallet 1972-1973, att av mycket
åtföljas kraftiga prisstegringar på olja och andra råvaror. Priserna på olika råvaror (exkl. olja) i den internationella handeln började öka snabbt under
de första månaderna av 1978. Från slutet av 1978 också
började oljepriserna att öka kraftigt. Uppgången i såväl oljepriserna som i priserna för
övriga råvaror förklaras i första hand av det stegrade efterfrågetrycket i världsekonomin till av uppsvinget i Europa och Japan under 1978
följd
tillsammans med fortsatt tillväxt i Förenta staterna och Canada. Vad
gäller oljan förstärktes prisuppgången kraftigt av minskningen i utbudet till följd av krisen i Iran. Trots den dämpande effekten av de mycket kraftiga oljeprishöjningar-
na från slutet av 1978 och omläggningen till en stramare politik utvecklades den ekonomiska aktiviteten i OECD-området förhållandevis gynnsamt under 1979. Särskilt länderna. En gäller detta de västeuropeiska
gynnsam investeringsverksamhet inom näringslivet bar upp efterfrågan i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike liksom i flera av de mindre
europeiska länderna. Också i Japan utvecklades ekonomin gynnsamt.
Ökningen i efterfrågan var dock i flertalet OECD-länder förenad med
en allt snabbare
inflationsutveckling.
2.2 fram till mitt
Utvecklingen 1980-talets
2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna utgångspunkter för
bedömningarna av den fortsatta utvecklingen
Höjningen av oljepriserna med nominellt ca 130 96 från slutet av 1978
till mitten av 1980 ökade industriländemas med ca 150
oljenota miljar-
der dollar. OECD-ländemas bytesbalans svängde från ett överskott på ca 10 dollar 1978 till ett underskott dollar
miljarder på ca 37 miljarder
1979. Nästan hela denna omsvängning förklaras av de ökade
oljepri-
serna. OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott 1980 beräknas uppgå till ca 80 dollar. Den av OECD-ländernas
miljarder försämring
bytesförhållande visavi omvärlden som innebär har
oljeprishöjningen
medfört en direkt sänkning av realinkomsten i dessa länder med ca 2 96, dvs. i stort sett lika mycket som effekterna av
prishöjningama
1973/ 1974. Härtill kommer den deflationistiska effekt som orsakas av att OPEC-ländernas ökade inkomster, till den del de icke spenderas, ger upphov till ett bortfall i real i OECD-området. Vilka effekter
efterfrågan
på den fortsatta utvecklingen i OECD-länderna som
oljeprishöjningama
144 Den internationella
utvecklingen
får, beror av hur hushållen och företagen reagerar på dessa samt av vilka åtgärder som vidtas. Det senare beror i sin tur av ekonomisk-politiska vilka restriktioner som kommer att tillmätas särskild vikt i på politiken industriländema under de närmaste åren samt av vilka awägningar mellan dessa restriktioner som kommer att göras. I nästan länder inflationen att accelerera under lop-
samtliga började Ökningen av prisstegringstakten skilde sig dock vida mellan
pet av 1978. olika länder och skedde från olika nivåer. I Förenta staterna hade en
klar tendens till ökande varit tydlig redan från början
prisstegringstakt av 1977. Mätt med ökningstakt steg inflationen i konsumentprisernas från mindre än 7 % räknat i årstakt vid industriländema i genomsnitt slutet av 1978 till över 14 % vid av 1980. Inflationen mätt med
början
BNP-deflatoms har inte visat samma acceleration. Detta työkningstakt der på att den ökning av inflationstakten som hittills skett i flertalet enskilda OECD-länder till stor del förklaras av inflytande utifrån. Förenta staterna ett undantag - inflationen i detta land sammanutgör härvidlag hänger främst med den inhemska utvecklingen. De nuvarande inflationsproblemen i industriländerna beror, förutom av effekter i vårldshandeln och internt inom lånav efterfrågeökningen
derna under l970-talets sista år, också på en under en lång följd av år - ökad inflationsbenägenhet. Sedan slutet av 1960-talet har en successiv
av sambandet mellan prisstegringstakt och kapacitetsutförskjutning av kapacitetsutnyttjannyttjande ägt rum, på så sätt att en given ökning
än tidigare. In-
det idag tenderar att ge upphov till större prisstegringar
kan av dessa skäl väntas utgöra en mycket viktig reflationsproblemen striktion i industriländema under de närpå den ekonomiska politiken maste åren.
En annan restriktion - intimt förknippad med inflationsproblemati-
för att bedriva en exken - som påtagligt begränsar förutsättningarna
ekonomisk är industriländemas starka oljeberoende. Som pansiv politik framhålls i avsnitt 2.3.2 nedan talar både produktionstekniska och ekonomisk-sociala skäl för att utbudstillskotten på oljemarknaden under
den närmaste blir förhållandevis små. ekonomiska
femårsperioden Den
av utbudet för be-
tillväxt som kan uppnås vid en given utveckling olja stäms av i vilken utsträckning länderna kan sänka åtgången av olja per BNP-enhet. Högre priser på resp. insatser i energisparande syfte vid olja
kan på medellång sikt endast i viss utsträckning givna prisrelationer
minska detta beroende. Härtill kommer att prishöjningar på olja i syfte att stimulera till minskad oljeförbrukning kan negativt påverka möjlig-
heterna att begränsa inflationen.
Möjligheterna att före utgången av l980-talet i någon mer betydande
minska industriländemas nuvarande är således
omfattning oljeberoende
Det är därför risk för att kan
begränsade. en uppenbar energitillgången
under större delen av
bli en påtaglig restriktion på produktionstillväxten
l980-talet och därmed för att bedriva en expansiv efter-
möjligheterna
frågepolitik. Mot bakgrund av de bedömningar som i dag kan göras beträffande dels utveckling, dels att under
oljeproduktionens möjligheten de närmaste åren ersätta olja med andra energikällor samt satsa på ener-
gisparande åtgärder m. m., är en tillväxttakt högre än 3 å 4 96 per år
Den internationella 145
utvecklingen
fram till mitten av 1980-talet inte
möjlig. För att nå full sysselsättning i
OECD-området 1985 krävs en klart snabbare tillväxt. denna be- Enligt skulle således restriktioner dömning som betingas av tillgången på ener-
gi göra det omöjligt att föra en efterfrågepolitik som återför industri-
länderna till full sysselsättning vid 1980-talets mitt.
Såväl efterfrågan som utbudet av olja kan på kort sikt anses vara för-
hållandevis litet beroende
av prisförändringar. Ett högre oljebehov i industriländerna till följd av en medför därför lätt bekonjunkturuppgång tydande prisökningar på olja, vilka i sin tur föranleder omläggning av
politiken i restriktiv med tendenser
riktning åtföljande till prisfall på olja realt sett. Risken för att oljemarknaden också under de närmaste
åren, liksom vad varit fallet under 1970-talet, kommer att karakteriseras av kraftiga prisfluktuationer måste således bedömas som betydande. Globalt sett har investeringarna i råvaruproduktion överlag varit låga under l970-talet. Produktionskapacitetens har därför varit ökningstakt
betydligt långsammare än den långsiktiga efterfrågetillväxten för många
viktiga råvaror i världsekonomin. Också för andra råvaror än
olja gäller
därför att en i industriländema
konjunkturuppgång riskerar att dra med sig snabba prisstegringar för dessa varor. Utvecklingen i det intematio-
nella ekonomiska systemet under l970-talet har således inneburit en allmänt ökad benägenhet att generera prischocker. Förutom de ovan nämnda också andra restriktioner för en
föreligger expansiv efterfrågepolitik. Flera av industriländerna har stora budgetun-
derskott, vilket begränsar utrymmet för en expansiv politik. De senaste
årens låga investeringar och produktivitetstillväxt och allmänt ökade
stelheter i ekonomiema har bl. a. inneburit att risker för
flaskhalspro-
blem och därmed som en re-
åtföljande prisstegringsimpulser uppfattas
striktion för en expansivare i flertalet OECD-länder. politik
Den bedömning som nu kan göras är att och inflationsbekämpning
av
skapande betingelser för återgång till högre tillväxt och sysselsättning
på medellång sikt kommer att ges prioritet i den ekonomiska i politiken OECD-länderna under de närmaste åren. Rädslan för att
oljeprishöj-
ningarna skall leda till sekundära prisstegringar och därmed påspädning av andra existerande tendenser till accelererande inflation talar för att den effekten av de senaste
efterfrågedämpande oljeprishöjningarna till-
låts slå igenom fullt ut. Erfarenheter av den ekonomiska politik som för-
des i många länder efter oljeprishöjningama 1973/ 1974 talar för att en
alltför tidigt insatt efterfrågestimulerande politik lätt leder till återigen accelererande inflation och en ytterligare period av stram efterfrågepoli-
tik. övervägande skäl talar således för att OECD-området som
helhet
kommer att präglas av en restriktiv finansoch kreditpolitik i syfte att begränsa konsumtionstillväxten till dess inflationen återigen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekten av
oljeprishöjningama
slagit igenom. Vidare har i många - främst då mindre - länder den senaste tidens medfört
prishöjningar på olja en så betydande ökning av
bytesbalansunderskotten att en omläggning av politiken i restriktiv riktning av detta skäl redan genomförts eller måste bedömas som trolig. För att reducera inflationstakten och därmed skapa förutsättningar
för en återgång till en balanserad utveckling på medellång sikt kommer
146 Den internationella utvecklingen
sannolikt betydande insatser i produktivitetsbefrämjande syfte att göras
i industriländerna. Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få till stånd en gynnsam investeringsutveckling i syfte att dels öka produktionskapaciteten och eliminera flaskhalsar, dels rationalisera produktionen och
därmed dämpa tendenser till kostnadshöjningar inom olika sektorer. Åt-
gärder som underlättar den strukturella anpassningen till förändrade förutsättningar, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknademas funktionssätt, kommer sannolikt också att ges hög prioritet. En annan förutsättning för snabbare tillväxt och minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka oljeberoendet. Det bakomliggande motivet härför är att minska risken för att till-
växt resulterar i nya prishöjningar på olja och accelererande inflation,
vilket i sin tur nödvändiggör en återgång till restriktiv politik i dessa länder. Den awägning mellan prisstabiliseringsmål och sysselsättningsmål som främst de större OECD-länderna här bedöms komma att göra under perioden fram till 1980-talets mitt kan - åtminstone i ett inledande skede - väntas medföra en ytterligare ökning av arbetslösheten i OECDområdet. I särskilt hög grad kan detta väntas gälla arbetslösheten bland ungdomar.
2.2.2 Prognos för OECD-ländernas utveckling
I föreliggande avsnitt redovisas de förutsättningar beträffande den sannolika utvecklingen i OECD-ländema som görs i LU:s scenario för den internationella utvecklingen! Den allmänna utgångspunkten härvid har redovisats i föregående avsnitt.
De utomnordiska länderna Efter det att den ekonomiska återhämtningen i Förenta staterna kommit igång under 1975 ökade produktionen mycket snabbt fram till inled-
ningen av den andra Den snabba tillväxten möjoljeprishöjningsvågen. liggjorde såväl en betydande uppgång i den totala sysselsättningen som
en påtaglig minskning av arbetslösheten. Inflationstakten, vilken vid slutet av 1976, mätt med BNP-deflatorns förändringstakt, understeg 5 %, har emellertid accelererat snabbt de senaste åren och återigen nått två- Vid utarbetandet av siffriga tal. Ett viktigt drag i de senaste årens utveckling i Förenta staternedan redovisade prona - och som ses som en viktig orsak till den ökande inflationen - är den gnoser för enskilda lånder och ländergrupper kraftiga nedgången i produktivitetstillväxten. Tillverkningsindustrins har OECD-sekretaria- beräknas 1974-1979 ha ökat med i genomsnitt endast produktivitet tets handclsmodell ut- 0,9 % per år, vilket är betydligt lägre än motsvarande ökningstal för övnyttjats. Detta har gjort riga OECD-länder. Den låga ökningstakten för industriinvesteringama, det möjligt att i grova drag analysera altemati- minskade satsningar på forskning och utveckling, strukturella förändva avvägningar mellan ringar i arbetskraftsutbudet, förändringar i sektorstrukturen m. fl. fakto- BNP-utveckling, bytes- rer har satts i samband med denna nedgång. balansmål och inflationstakt inom och mel- Den fortsatta utvecklingen i Förenta staternas ekonomi är mycket lan enskilda länder och svårbedömbar. Ekonomin befinner sig f. n. i en recessionsfas. En stram ländergrupper. penningpolitik bedrivs, främst i syfte att bekämpa inflationen. En förut-
Den internationella
utvecklingen 147
för att framöver sättning kunna förena en högre produktionstillväxt med
framgångar på prisstabiliseringens område är att produktiviteten i eko-
nomin utvecklas gynnsammare. Förenta staternas administration har
tillkännagivit ett åtgärdsprogram för att revitalisera ekonomin. Full sysselsättning, stabila priser och ökad tillväxt mål
anges som övergripande för den ekonomiska under 1980-talet.
politiken Ökning av produktivi-
tetstillväxten jämte åtgärder för att lösa anenergiförsörjningsfrågoma
ges som de viktigaste förutsättningarna för att nå dessa mål. Åtgärder
för att stimulera inom investeringarna näringslivet och satsningar inom den offentliga sektorn speciellt ifråga om transporter, energi och teknologi - har aviserats.
BNP-tillväxten i Förenta staterna bedöms uppgå till drygt 2 96 per år 1979-1985. Med
hänsyn till den lägre tillväxt i arbetskraftsresursema
som kan väntas framöver förutsätter denna
bedömning att produktivite-
ten fram till 1985 ökar snabbare än under 1970-talets senare hälft. Inflationstakten förutsätts
ligga kvar på en förhållandevis hög nivå. I ge-
nomsnitt bedöms prisstegringama - mätt som BNP-deflatoms föränd- ringstakt uppgå till drygt 8 % per år under prognosperioden. De be-
dömningar beträffande och produktions- prisutvecklingen som görs i
LU förutsätter att penningpolitiken stram än i
ges en mindre inriktning
läget hösten l980. Arbetslösheten i Canada uppgick i slutet av 1979 till
drygt 7 %. Möj-
lighetema att genom en expansiv efterfrågepolitik bidra till att skapa de arbetstillfällen som krävs för att dels minska dels möta arbetslösheten, den förhållandevis snabba ökning av arbetskraftutbudet som förväntas fram till mitten av 1980-talet, av risken för att utlösa begränsas främst
inflationsimpulser. I vilken externbalansen kan komma att utsträckning
utgöra en restriktion på den ekonomiska beror i
politiken hög grad på
utvecklingen i Förenta staterna - ca 80 96 av Canadas export går till detta land. I LU:s kalkyler bedöms tillväxten i den kanadensiska ekonomin
uppgå till drygt 2,5 % per år 1979-1985. Inflationstakten förväntas upptill närmare gå i genomsnitt 9 96 per år under perioden. En påtaglig minskning av den potentiella tillväxten kan förväntas i
Japan framöver. Denna uppgick under perioden 1960-1973 till i genomsnitt ca 10 % per år. Den potentiella tillväxttakten fram till 1980-talets mitt kan bedömas komma att uppgå till drygt 5 % per år. Bakom denna
bedömning ligger en lång rad faktorer, bl. a. nedgången i investerings-
kvoten under l970-talet, minskningen av det teknologiska gapet gentemot andra industriländer, ökande energikostnader och ökade satsning-
ar på miljöskyddande åtgärder.
I den reviderade plan för den ekonomiska och sociala utvecklingen under 1980-talets första hälft som vid av 1980
offentliggjordes början
förutsätts en BNP-tillväxt Sâkrandet på 5,5 % per år 1979-1985. av tryg-
gad energiförsörjning i ett långsiktigt perspektiv
anges som övergripande nationellt mål; Japans behov av energi tillgodoses idag till ca 90 % ge-
nom import. Under de närmaste åren avses investeringarna - inom näringslivet, offentliga sektorn samt i bostäder - bli prioriterade framför
konsumtionen. Allmänt gäller att den inhemska i
efterfrågeutvecklingen
kan förväntas
fortsättningen få ökad relativ betydelse för den ekonomis-
ka tillväxten.
148 Den internationella utvecklingen
Effekterna av den under 1978 kraftiga apprecieringen av yenkursen, kraftigt ökade kostnader för samt en fortsatt av
oljeimporten försämring tjänstebalansen medförde att det stora bytesbalansöverskottet 1978 vän-
des till ett klart underskott 1979. Den lugnare utvecklingen av de reala
oljepriserna som nu kan väntas i förening med effekter av det senaste
årets nedgång i yenkursen innebär att en successiv förbättring av bytesbalansen fram till 1980-talets mitt kan förutses. Liksom tidigare kommer sannolikt den ekonomiska politiken att präglas av ambitionenatt nå ett visst överskott i bytesbalansen. Mot bakgrund härav samt med anledning av den vikt som inflationsbekämpningen tillmätts, förutsätts i LU:s kalkyler en något lägre BNP-tillväxt, 5 % per år 1979-1985, än i den japanska planen. Bytesbalansen beräknas uppvisa ett överskott motsvarande drygt l % av BNP 1985. Inflationstakten antas kunna begränsas till i genomsnitt 5 % per år 1979-1985, vilket överensstämmer med den
förutsättning som görs i den japanska planen. Japan förutsätts således även fortsättningsvis kunna förena en väsentligt högre tillväxttakt än öv-
riga OECD-länder med en inflation som är betydligt lägre än genomsnittet för dessa. Den ekonomiska tillväxten i Förbundsrepubliken Tyskland uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,4 % per år. Den svaga produktionstillväxten medförde, förutom en betydande ökning av arbetslösheten, även en
nedgång i de totala arbetskraftsresursema - främst till följd av en
minskning i antalet gästarbetare. Till av den inhemska
följd demogra-
fiska utvecklingen väntas arbetskraftsresurserna öka fram till mitten av l980-talet. För att motverka tendenserna till ökad arbetslöshet under l980-talets första del krävs mot denna bakgrund att den ekonomiska politiken inriktas på att åstadkomma en snabbare tillväxt i ekonomin än
den som registrerades efter oljekrisen 1973-1974. Det krav på en mer ex-
pansiv efterfrågepolitik som således betingas av utvecklingen på arbetsmarknaden motverkas något av den nedgång i den potentiella produktivitetstillväxten som kan förutses. Den ekonomiska politiken har under senare år varit starkt inriktad på att genom främst ökad räntabilitet inom näringslivet stimulera investeringama. Förutom till att bidra till en utökning av den kapitalstock som krävs för att sysselsätta arbetskraften kan satsningarna på investeringarna ses som ett led i en strategi som syftar till att övervinna problem till av högre energipriser.
följd
Flera skäl talar för att den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken Tyskland även fortsättningsvis kommer att vara försiktig. Infla-
tionsbekämpningen kommer sannolikt liksom hittills att ges hög prio-
ritet. Åtgärder som bidrar till att minska det nuvarande bytesbalansun-
derskottet kan också väntas vara ett väsentligt inslag i politiken. Målsättningen att bringa ned den offentliga sektorns underskott antas även fortsättningsvis ha hög prioritet, vilket talar för att restriktivitet vad gäller utvecklingen av de offentliga utgifterna kommer att prägla politiken fram till l980-talets mitt. Sammantaget talar dessa bedömningar för en BNP-tillväxt på i genomsnitt knappt 3 96 per år 1979-1985. Inflationstakten kan bedömas bli begränsad till ca 4-4,5 % per år. Den
jämfört
med omvärlden
gynnsamma kostnadsutvecklingen i förening med mark-
i avnämarländema bedöms
nadsutvecklingen möjliggöra en omsväng-
Den internationella utvecklingen
ning i bytesbalansen från ett klart underskott 1979 till ett visst överskott 1985. I underlagsmaterial för den åttonde planen anges minskat beroende av importerad energi som ett övergripande mål för den nationella politiken i Frankrike. Av målen för den ekonomiska politiken anges bekämpav inflationen och arbetslösheten som de viktigaste. Trots en reningen lativt under 1970-talets senare hälft har, i svag investeringsutveckling
motsats till i flertalet övriga OECD-länder, produktivitetstillväxten efter
1973-1974 varit endast obetydligt lägre än före denna. Ök-
oljekrisen
ningstakten kan väntas bli något lägre under 1980-talets första hälft. Tillsammans med den betydande ökning av arbetskraftsresursema som - främst till av den demografiska utvecklingen - förutses framöver
följd
innebär detta att den potentiella tillväxten kan väntas öka snabbt även under 1980-talets första hälft. För att förhindra att utvecklingen på kapacitetssidan leder till en ytterligare ökning av arbetslösheten krävs en tillväxt på närmare 5 96 per år fram till 1985. Den höga inflationsbenägenheten i den franska ekonomin i förening med den vikt som inflationsbekämpningen nu tillmäts innebär att den faktiska tillväxten kan väntas bli klart lägre, ca 3 % per år 1979-1985. En fortsatt ökning av arbetslösheten kan således förutses fram till 1985. Trots den vikt som inflationsbekämpningen ges, bedöms prisstegringarna ligga kvar på en hög nivå framöver, i genomsnitt 10 % per år 1979-1985. Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien har under l970-talet präglats av låg tillväxt, hög inflationstakt och en sedan mitten av decen- Trots snabbt ökande från
niet stigande arbetslöshet. exportintäkter oljefälten i Nordsjön kvarstår bytesbalansproblemen. Den snabba ökningen
av importen under senare år sammanhänger med en ogynnsam produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin i förening med stigande pundkurs. Målet för regeringens ekonomiska politik är att få ned inflationstakten och öka tillväxten. De medel som härvid används är att stimulera fri företagsamhet, begränsa den statliga sektorns verksamhet och
upplåningsbehov samt framför allt att minska penningmängdens ök-
ningstakt. I regeringens i mars 1980 framlagda budget anges som norm att sänka penningmängdens ökningstakt från f. n. 7-ll % på årsbasis till 4-8 % budgetåret 1983/84. Detta förutsätter att man lyckas få ned inflationstakten till en med utvecklingen under l970-talet mycket
jämfört
låg nivå. Den av intäkterna i som förutses framöver, kan
ökning oljesektorn,
genom det tryck uppåt på pundkursen, som de väntas utöva, inverka menligt på tillverkningsindustrins internationella konkurrensförmåga. De nuvarande stagnationstendensema i den brittiska ekonomin antas att vända först på längre sikt. Den bedömning beträffande ut-
möjliga
vecklingen som här innebär en genomsnittlig BNP-tillväxt på
gjorts
1,3 % per år 1979-1985. Inflationstakten antas ligga kvar på en hög nivå under större delen av prognosperioden. Tillväxten i Italiens ekonomi har varit låg sedan mitten av l970-talet. BNP-tillväxten 1973-1979 har uppgått till i genomsnitt 2,6 % per år; perioden 1965-1973 uppgick tillväxten till 5,2 96 per år. En nedgång i arbetskraftsresursernas ökningstakt förutses framöver. I förening med en
150 Den internationella utvecklingen
påtaglig minskning i den potentiella produktivitetstillväxten - sammanhängande med minskade till
möjligheter omallokeringsvinster, låga in-
vesteringar under l970-talet m. fl. faktorer - väntas detta medföra en klar avsaktning i kapacitetstillväxten fram till mitten av 1980-talet. Den höga i den italienska ekonomin moti-
inflationsbenägenheten
verar i sig en försiktig efterfrågepolitik. Läget på arbetsmarknaden samt behovet
av att genom bl. a. ett högre kapacitetsutnyttjande få till stånd
en talar
investeringsuppgång för en expansiv efterfrågepolitik. Möjligheterna att stimulera hemmaefterfrågan utan att rådande strukturella by-
tesbalansunderskott åter manifesterar sig i stora faktiska underskott beror i sin tur i hög grad på exportutvecklingen. Den avvägning som måste göras mellan dessa faktorer talar för att en BNP-tillväxt på i genomsnitt närmare 3,5 % per år måste upprätthållas 1979-1985. En inflationstakt på 12 % per år 1979-1985 måste därvid accepteras. Kalkylema anger vidare att överskottet på bytesbalansen, motsvarande 2,2 96 av BNP 1979, kommer att förbytas i underskott 1985. Utvecklingen i Belgien och Nederländerna är genom det stora utrikeshandelsberoendet - till exporten uppgår närmare 50 96 av BNP i båda dessa länder - i hög grad betingad av den allmänna ekonomiska utveck-
lingen i Västeuropa, främst då i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankri-
ke och Storbritannien. för att
Åtgärder nedbringa budgetunderskotten
tillmäts stor vikt i båda länderna. I LU förutsätts BNP-tillväxten i Belgien uppgå till 2,5 % per år 1979-1985, vilket implicerar en något försiktigare bedömning än i kalkyler som utförts av Bureau du Plan, där tillväxten antas uppgå till Tillväxten i Neder- 3,0 96 per år 1980-1985. länderna har bedömts bli något lägre än i Belgien, drygt 2 96 per år 1979-1985. Inflationstakten i båda dessa länder bedöms komma att lig-
ga kvar på en jämfört med OECD-området som helhet låg nivå.
Den ekonomiska tillväxten i Schweiz bedöms uppgå till knappt 2 % 1979-1985; perioden 1973-1979 beräknas BNP ha minskat med i genomsnitt 0,7 % per år. För Österrike har BNP-tillväxten förutsätts uppgå till 3 % per år 1979-1985. Även dessa två länder kan väntas få en förhållandevis långsam prisstegringstakt under 1980-talets första hälft. För övriga OECD-länder antas en BNP-tillväxt på sammantaget drygt 2,7 96 per år 1979-1985
Norden
De nordiska länderna tar ca 1/ 4 av Sveriges export och svarar för närmare 1/ 5 av vår import. i dessa länder är därför Utvecklingen av mycket stor betydelse för bedömningarna av den svenska ekonomins utsikter. Av dessa skäl kommenteras här de bedömningar av utvecklingen i de nordiska länderna som i LU än för mindre
gjorts utförligare övriga
OECD-länder. I april 1980 redovisade regeringen i Danmark ett handlingsprogram för de närmaste årens ekonomiska Australien, Grekland, politik. I programmet förutsätts kraf-
Portugal, Spanien m. fl. tiga reallönesänkningar under 1980-talets första år. Den privata kon-
landet. sumtionen beräknas som härav minska med
följd i genomsnitt drygt
Den internationella utvecklingen
Vidare förutsätts en kraftig neddragning av till- 0,5 96 per år 1980-1984. växten i de offentliga utgifterna, bl. a. på transfereringssidan. Stor vikt fästs vid åtgärder som är ägnade att in-
befrämja kapacitetsutbyggnaden
om den utlandskonkurrerande sektorn. En av huvudpunkterna i programmet är ökat stöd till näringslivets investeringar. Företagsinveste-
ringarna förutsätts härmed skjuta fart under de senare åren av program-
perioden efter den minskning som väntas 1980 och 1981. De kraftfulla åtgärder som anges i programmet har av regeringen förklarats utgöra endast ett första steg i en serie ingrepp. Strävan år framför allt att bryta tendensen mot starkt ökande underskott i bytesbalansen. Räntorna på utlandsupplåningen har under de senaste åren blivit alltmer betungande för den danska ekonomin. Den restriktiva politik som under en första fas krävs för att komma
till rätta med svårigheterna i fråga om extembalansen samt prisstabilisei Danmark medför enligt den bedömning som gjorts i LU att
ringen
BNP-tillväxten 1979-1985 blir i stort sett oförändrad jämfört med ut-
vecklingen 1973-1979, dvs. ca 2 96 per år. Arbetslösheten påräknas
minska först mot slutet av den planperiod som täcks av programmet.
Finland har under de senaste åren stärkt sin internationella konkurrenskraft. En betydande del av den kraftiga exporttillväxten 1975-1980 förklaras av andelsvinster Den gynnsamma ex-
på exportmarknaderna.
portutvecklingen bidrog i hög grad till omsvängningen av bytesbalanssaldot från ett underskott motsvarande ca 8 % av BNP 1975 till ett över-
skott motsvarande nåra 2 % av BNP 1978. Oljeprisstegringarna i för-
importtillväxt de två senaste åren har medfört att ening med en kraftig bytesbalansen kan beräknas visa ett visst underskott 1980. Importtill-
växten förklaras väsentligen av den mycket höga produktionstillväxten
1978-1980, i genomsnitt drygt 6 % per år. Den finska ekonomin kan antas fortsätta att utvecklas relativt gynnsamt ocksä under de första åren in på 1980-talet. I en översikt av utsik-
terna 1981-1984 utarbetad inom finska finansministeriet i september
1979, beräknas BNP-tillväxten uppgå till 4 % per år 1980-1984. Den neddragande effekten på exporten av den förutsatta relativt långsamma marknadstillväxten i Västeuropa antas motvägas av en fortsatt expansion av exporten till lndustriinvesteringarna förutsätts öka
Sovjet.
snabbt. Den offentliga konsumtionen förutsätts öka klart långsammare än den privata. BNP-tillväxten i Finland har i LU bedömts uppgå till drygt 3,5 96 per år 1979-1985. Neddragningen av tillväxtantagandet i förhållande till kalkylen i den finländska översikten betingas av den något försiktigare bedömning av den internationella ekonomiska utvecklingen som görs här. I syfte att förhindra att en väntad skillnad i bl. a. efterfrågetryck visavi omvärlden skulle medföra att de senaste årens tendens till förbättrad konkurrensförmåga bröts, träffade regeringen i Norge vid slutet av 1979 en inkomstpolitisk uppgörelse med arbetsmarknadens parter för tiden fram till våren 1982. Regeringen har i avtalet gett utfästelser om skattelättnader - samt eventuellt också vissa bidrag för att hålla nere - i utbyte mot låga nominella levnadsomkostnaderna löneökningar. En
152 Den internationella
utvecklingen
stram politik, som främst inriktas tillbaka på att hålla den privata konsumtionen, kan väntas föras också under åren därefter. Den offentliga konsumtionen kan väntas öka klart långsammare under 1980-talets första hälft än under l970-talet. i
Investeringarna oljeborrning väntas öka
kraftigt fram till 1985, medan i samt
investeringarna oljeutvinning olje-
transporter väntas fortsätta att minska snabbt från de höga nivåer som nåddes vid av l970-talet.
början Bostadsinvesteringarna kan väntas öka
relativt snabbt under 1980-talets första del. Norge hade vid slutet av 1979 en utlandsskuld motsvarande 45 % av BNP. En stor del av denna har direkt samband med
utlandsupplåning
de omfattande investeringar i som
oljeverksamheterna gjorts under
l970-talet. svarade 1979 för
Oljesektorn ca 9 % av totalproduktionen i
Norge. Den utveckling av intäkterna från som kan för-
oljeutvinningen
utses framöver innebär emellertid att balansen i utrikestransaktionerna för Norge som helhet inte framstår som något problem. Löneutvecklingen i de verksamheterna samt de intäkter
oljeanknutna som genereras ge-
nom oljeexporten i den norska skapar emellertid spänningar ekonomin, främst då svårigheter
att upprätthålla konkurrensförmågan gentemot ut-
landet för näringslivet i övrigt. De åtgärder som vidtagits har dock inneburit att de stora underskott - dvs. de
som präglar ”Fastlandsnorges icke oljeanknutna sektorernas - ekonomi under en av år nu minföljd skat betydligt.
BNP-tillväxten i Norge förutsätts i LU:s till kalkyler uppgå i genomsnitt drygt 3 96 per år 1979-1985.
Sammanfattning
I tabell 2.3 redovisas de beträffande
förutsättningar produktionsutveck-
lingen för olika OECD-länder samt för området som helhet som görs i LU. resulterar dessa i en BNP-tillväxt
Sammantaget för OECD-området
på 2,9 % per år 1979-1985. Åren 1973-1979 uppgick tillväxten till 2,7 96 per år. Tillväxttalen för flertalet mindre länder ligger i de
bedömningar
som här under detta
gjorts genomsnitt. Den antagna produktionsutveck-
lingen innebär att arbetslösheten i OECD-området fortfarande kommer att ligga kvar på en hög nivå fram till mitten av l980-talet. Inflationstakten, mätt som BNR-deflatorns väntas också ökningstakt, ligga kvar
på en hög nivå; i genomsnitt beräknas prisstegringama uppgå till drygt
8 % per år 1979-1985. Detta kan jämföras med att 1973-1979 uppgick
BNP-deflatoms ökningstakt till i genomsnitt 9,2 96 per år. Skillnaderna mellan de enskilda länderna vad inflationstakter gäller väntas även framöver, i likhet med som varit fallet under 1970-talets senare hälft, vara betydande. Dessa skillnader kan förväntas till ge upphov betydande instabilitet på valutamarknaden. med stora risker för snabba och periodvis även överdrivna
växelkursjusteringar.
Den internationella utvecklingen
Tabell 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985
Land/ Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymförändring OECD-områ- . dets totala BNP
13:3 låg
E?
1335:”
| (%)“ | 1979- 1980- 1980 1985 | ||
| Förenta staterna | 34,6 | 3,7 2,4 2,2 -1,0 2,8 | |
| Japan | 15,0 | 10,7 4,1 5,0 5,5 4,9 |
Förbundsrepubliken
| Tyskland | 1 1,2 | 4,3 2,4 2,8 2,0 3,0 |
| Frankrike | 8,4 | 5,4 3,0 3,1 2,0 3,3 |
| Storbritannien | 5,8 | 3,1 1,1 1,3 -2,3 2,0 |
| Italien | 4,7 | 5,2 2,6 3,3 3,5 3,3 |
| Canada | 3,3 | 5,5 3,3 2,7 0,3 3,2 |
| De sju stora länderna 83,0 | 4,8 2,8 2,9 1,0 3,3 | |
| Danmark | 1,0 | 4,3 2,0 2,1 -0,5 2,6 |
| Finland | 0,6 | 5,2 2,3 3,6 6,0 3,1 |
| Norge | 0,7 | 4,6 4,3 3,2 4,5 2,9 |
| Sverige | 1,5 | 3,2 1,9 2,5b 2,7 2,5 |
| Norden | 3,8 | 3,9 2,4 2,7 2,7 2,7 |
| Belgien | 1,6 | 5,1 2,5 2,5 1,5 2,7 |
| Nederländerna | 2,2 | 5,1 2,4 2,2 0,3 2,6 |
| Schweiz | 1,4 | 3,9 -0,7 1,8 1,0 2,0 |
| Österrike | 1,0 | 5,4 3,2 3,0 1,8 3,2 |
| Övriga OECD-länder 7,0 | 5,5 2,5 2,7 1,8 2,9 | |
| OECD Europa | 44,9 | 4,7 2,4 2,6 1,5 2,9 |
| OECD totalt | 100,0 | 4,9 2,7 2,9 1 3 3,2 |
” 1979 års priser och växelkurser. b BNP-tillväxt för Sverige enligt alternativ 1. Källa: National Accounts of OECD Countries, OECD, Paris 1979. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
2.2.3 Den globala bilden
Den successiva nedgången i produktionstillväxten inom statshandelsländerna sedan mitten av 1960-talet beror främst på utvecklingen inom industrisektorn. Större delen av den nedgång i industriproduktionens ökningstakt som registrerats förklaras i sin tur av den minskade produktivitetstillväxten. Denna ökade under tioårsperioden 1965-1975 med 6 96 per år. Enligt tillgängliga beräkningar avseende de tre första åren av femårsplanen för 1976-1980 ökade produktiviteten inom industrin med
i genomsnitt ca 4 96 per år, vilket kan jämföras med en planerad ök-
ningstakt på 6 96 per år. Flaskhalsar i produktionssystemet - särskilt då
vad gäller energi och råvaror från jordbruket, svårigheter att föra in mer
avancerad teknologi i produktionsprocesserna m. fl. faktorer synes förklara denna nedgång. En klart lägre ökningstakt än tidigare i fråga
154 Den internationella
utvecklingen
om sysselsättningen har också bidragit till nedgången i industriproduktionens tillväxttakt. Stagnationen i fråga om arbetskraftsresursernas ökningstakt väntas fortsätta. För att öka effektiviteten i
utnyttjandet av de tillgängliga ar-
betskraftsresurserna planeras insatser som kan öka arbetskraftens rörlighet. Mot bakgrund av de aktuella problemen tillmäts åtgärder i syfte att öka produktivitetstillväxten stor vikt i dessa länders planering. Inom och industrin kommer
jordbruket en ökad andel av investeringarna att
avse utrustning till existerande företag i syfte att effektivisera produktionen inom dessa. I planen för perioden 1976-1980 förutsattes en tillväxt i nettomate-
rialprodukten på 5,3 % per år för statshandelsländerna som grupp De långsiktiga s. k. perspektivanalyser som utarbetades i samband med
dessa planer anger en tillväxt på 5,0 % per år 1976-1990. Nya femårsplaner avseende utvecklingen 1981-1985 utarbetas f. n. De senaste årens problem i statshandelsländema gör det realistiskt att framöver räkna med en klart lägre tillväxt; i LU har denna antagits uppgå till 3,5 96 per år 1979-1985. I prognoser som utarbetats inom Världsbanken förutsätts en högre tillväxt, drygt 4 % per år, inom statshandelsländerna? Totalproduktionen i m. fl. länder kan väntas
Sovjetunionen, Polen, Ungern
öka något långsammare och produktionen i Bulgarien och Rumänien klart snabbare än detta genomsnitt. Nedgången i den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna (exkl.
OPEC-ländema) som grupp sedan 1973/ 1974 sammanhänger i hög grad
med de allmänna problemen i världsekonomin under l970-talet. Totalt kan utvecklingsländemas produktion beräknas ha ökat med i genomsnitt 5,0 96 per år 1973-1979; under 1960-talet BNP-tillväxten uppgick till 5,5 % per år. Eftersom befolkningstillväxten i dessa länder under 1970-talet gått ned endast något, innebär detta att produktionen per capita ökat klart långsammare under 1970-talet än under 1960-talet. Skillnaderna i utvecklingstakt och -nivå inom den stora gruppen utvecklingsländer är emellertid betydande. Medelinkomsten capita för per
Tabell 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979 samt prognos för 1979-1985 l Nettomaterialpro- Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymföräudring dukten skiljer sig från världspre- BNP därigenom att avduküonen
skrivningar och s. k. 1333 1313 1313 1333
1980 (%) icke-produktiva tjänster inte inräknas. Med icke- Industriländer” 60,7 5,0 5,1 2,7 2,9 produktiva tjänster av- Statshandelsländer 22,3 6,0 6,0 5,3 3,5 ses i dessa länder för- OPEC 4,1 5,2 11,3 5,2 4,7 svar, utbildning, privata Utvecklingsländer tjänster osv., vilka inte (exkl. OPEC-länder) 12,9 5,5 6,3 5,0 4,5 direkt bidrar till varu- Världen som helhet 100,0 5,2 5,5 3,7 produktionen. 3,3 “ 7 World Development Samtliga OECD-länder exkl. Grekland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.
Report, 1980, The Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington World Bank, Washing- D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Waston D.C., August 1980. hington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
Den internationella utvecklingen_ 155
bland utvecklingsländerna, vilka svarar för ca en låginkomstgruppen av befolkning, uppgår i dag enligt Vårldsbankens be-
fjärdedel jordens
räkningar till endast ca 900 kr. Tillväxten i dessa länder beräknas ha uppgått till 4 % per år under perioden 1970-1980, vilket är klart lägre än tillväxttakten för samtliga utvecklingsländer under den genomsnittliga l970-talet, drygt 5 96. Eftersom befolkningen samtidigt ökat med 2,3 96 per år innebär detta att per capita-inkomsterna för låginkomstgruppen ökat med i genomsnitt endast 1,7 % per år under 1970-talet. Per capitainkomsten i övriga utvecklingsländer uppskattas idag till ca 6 800 kr.
Den senare gruppen länder, vilka svarar för ca 15 96 av jordens befolk-
ning, hade en klart högre tillväxt än genomsnittet för samtliga utvecklingsländer. Den totala produktionen kan beräknas ha ökat med 5,6 % per år i volym och produktionen per capita med drygt 3 96 per år under 1970-talet.
Utvecklingsländemas att under 1980-talet höja per capimöjligheter
ta-inkomstema och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin under åtminstone den första hälften av l980-talet. Den svaga tillväxt i industriländema, som kan påräknas under 1980-talets första del,
innebär avsättningssvårigheter för utvecklingsländerna export och där-
med problem att finansiera den för utvecklingen nödvändiga importen av Den stegring i realpriset på som förutses för-
investeringsvaror. olja
sämrar också utvecklingsbetingelsema. Härtill kommer att prisutvecklingen för - som för flertalet u-länder svarar för den do-
jordbruksvaror
minerande delen av exporten - väntas bli ogynnsam. Även om någon kraftigare försämring av bytesförhållandet visavi omvärlden inte förutses för utvecklingsländerna under l980-talet, krävs för att enbart re-
ducera de nuvarande mycket stora bytesbalansunderskotten att exporten ökar kraftigare än importen. Många utvecklingländer har redan i
utlandsskulder att en fortsatt finansiering av dag så stora ackumulerade de löpande bytesbalansunderskotten genom kommersiella krediter kan förväntas bli mycket begränsade. De nuvarande problemen i industriländerna medför vidare att reala av biståndet till utvecklings-
höjningar
länderna ter sig osannolika under de närmaste åren. Finansieringsproblemen är särskilt besvärliga inom låginkomstgruppen av utvecklingsländerna. Sammantaget talar dessa faktorer för att tillväxten i utvecklingsländerna under l980-talets första del blir klart lägre än under perioden 1973-1979. Enligt de förutsättningar som görs i LU kommer BNP-tillväxten för utvecklingsländerna totalt (exkl. OPEC-länder) att uppgå till Världsbanken har i vissa prognoser för utveck- 4,5 % per år 1979-1985. fram till 1985 förutsatt en något högre tillväxt, motsvarande 4,7 96
lingen
samma har därvid förutsatt att tillper år under period. Världsbanken växttakten för låginkomstgruppen bland utvecklingsländerna blir något snabbare än under l970-talet, medan gruppen övriga utvecklingsländer får en något lägre tillväxt.
De mycket betydande inkomstökningar som de oljeexporterande länderna (OPEC) erhöll till av oljeprishöjningarna 1973-1974 möjligföljd
satsningar på stora utvecklingsprogram för social service, infra-
gjorde
156 Den internationella utvecklingen
strukturanläggningar etc. Flaskhalsar i produktionssystemet, hög infla-
tion, minskande reala intäkter av m. fl. faktorer föranledde
oljeexporten
efter hand en omläggning till en mindre expansiv politik. Produktionstillväxten i de sektorerna
icke-oljeproducerande kom ändå att bli mycket
snabb 1973-1979, i genomsnitt drygt 9 % per år.
Oljesektorns produk-
- mätt i fasta priser. BNPtionsvärde ökade däremot endast obetydligt tillväxten för 1973-1979 kan beräknas
OPEC-ländema ha uppgått till
5,2 % per år.
Oljeprishöjningama 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell
bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att utvecklingen i OPEC-ländema under de nämaste åren blir mer balanserad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är
oljeprishöjningarna
man angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar och prisstegringar som den snabba expansionen vid 1970-talets mitt förde med sig. Brist
på arbetskraft sätter också en gräns för expansionsmöjligheterna i vissa
OPEC-länder. Sociala och andra skäl talar för att man i dessa länder - i motsats till vad var fallet under 1970-talet - i framtiden kommer att begränsa antalet gästarbetare. Mot bakgrund av dessa överväganden har BNP-tillväxten i OPECländerna 1979-1985 bedömts uppgå till drygt 4,5 % per år 1979-1985. Världsbanken har i sina kalkyler förutsatt en högre tillväxt för dessa länder, motsvarande drygt 5,5 % per år under perioden 1979-1985. Man har därvid
antagit en något snabbare ökningstakt för de reala oljepriser-
na under 1980-talets första hälft än vad som här görs.
2.3 Världshandeln
Världshandeln har efter händelserna på 1973-1974 ut-
oljemarknaden
vecklats förhållandevis långsamt. Volymmässigt kan ökningstakten 1973-1979 beräknas ha uppgått till i genomsnitt 4,8 % per år, vilket innebär
nära nog en halvering jämfört med ökningstakten 1965-1973, då den uppgick till 9,0 % per år. Prisstegringstakten har däremot under hela
1970-talet legat på en med tidigare förhållanden
jämfört mycket hög ni-
vå. I genomsnitt har priserna i världshandeln ökat med 14 % per år under 1970-talet. Under 1960-talet ökade de med knappt 1,5 % per år, vilket torde ha inneburit i stort sett oförändrade priser om man tar i beaktande att en stor del av prisstegiingama kvalitetsförbättåterspeglar ringar. Nedgången i världshandelns ökningstakt sedan 1973-1974 förklaras till större delen av den långsammare tillväxten i världsproduktionen. Till en del sammanhänger den också med olika åtgärder i syfte att minska importberoendet, som vidtagits i många länder under 1970-talet, ökad osäkerhet i handeln till av fluktuerande m. fl. faktorer.
följd växelkurser,
Till bilden hör också att världshandelstillväxten 1960-1973 till av
följd
vissa speciella förhållanden som då förelåg - den snabba sänkningen av transportkostnadema, eliminerandet av tullar och andra handelshinder genom tillkomsten av EG, EFTA, multilaterala avtal, etc. - kom att bli särskilt snabb.
Den internationella utvecklingen
2.3.1 Världshandelns volymutveckling
LU:s för världshandelns utveckling framkommer som ett delrekalkyler i samband med ut-
sultat i de beräkningar och antaganden som gjorts
av OECD-sekretariatets modell för analyser av den interna-
nyttjandet
tionella utvecklingen. För statshandelsländerna, OPEC samt utvecklingsländerna har fristående kalkyler utförts. De antaganden om importutvecklingen som därmellan
vid lagts fast baseras på analyser av tidigare samband produktion och import, förutsättningar om produktionsutvecklingen i dessa
ländergrupper, de bytesbalansutfall för ländergrupperna som erhålls, m. fl. faktorer. Dessa kalkyler har exogena förutsättningar för
utgjort
kalkylema med världshandelsmodellen, medan export- och importutvecklingen för OECD-ländema erhållits som resultat av modellberâk-
ningarna. Världshandelns utveckling 1979-1985 har beräknats genom att väga samman resultat och antaganden beträffande de enskilda ländergruppi OECD-länderernas importutveckling. Beräkningarna anger en ökning dvs. i det närmaste oförändrad nas import på 4,1 % per år 1979-1985,
tillväxttakt med utvecklingen 1973-1979 (jfr tabell 2.5). Detta jämfört innebär att det brott i tidigare samband mellan handel och produktion,
som registrerats för OECD-ländema under 1970-talet, accentueras ytter-
ligare. 1 att OECD-ländema kan kompen- Kalkylen bygger på förutsättningen sera sina förluster i terms of trade gentemot OPEC genom en snabbare ökning av exporten än av importen. Detta förutsätter i sin tur att övriga i världsekonomin i stor utsträckning använder sina exländergrupper De antaganden som i
portinkomster till inköp av industrivaror. gjorts
att ett visst underskott i OECD-områmodellkalkylema ger som resultat dets bytesbalans kommer att kvarstå 1985. Flera av statshandelsländerna - främst då Polen och Ungern - har un- Dessa länder senare år ökat sin utlandsskuldsättning mycket kraftigt. der kan därför antas minska kraftigt framöver. Även
importtillväxten
statshandelsländers kan väntas öka långsammare framövriga import över. Detta utöver hänsyn till skuldsättningsgraden, bl. a. av betingas, ökad insikt med införande av avanceom de problem som är förenade rad teknologi från västländema. Svårigheter att få fram varor som i kvalitetshänseende i västländer beär konkurrenskraftiga på marknaderna att öka Mot bakgrund av dessa
gränsar möjligheterna exportintäktema.
bedömningar har en påtaglig nedgång i statshandelsländemas importtill ca tillväxt förutsatts i LU, från i genomsnitt ca 8 % per år 1973-1979 5 % per år under perioden 1979-1985. Efter 1973-1974 ökade OPEC-ländernas import
oljeprishöjningarna
De inkomstökningar för dessa länder som den i LU anmycket kraftigt. för 1979-1985 innebär kan väntas medföra
tagna prisutvecklingen olja
en relativt sett mindre kraftig importtillväxt. Flertalet befolkningsglesa OPEC-länder - till vilka räknas bl. a. Saudi-Arabien, Libyen och Kui klart l970-talet. wait - kan väntas öka sin import lägre takt än under De befolkningsrika OPEC-ländema - Indonesien, Nigeria, Irak m. fl. -
158 Den internationella
utvecklingen
Tabell 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985
Ländergrupp Andel av världs- Årlig proeentuell förändring j; importen (%)
| 1978 | 1973-1979 1979-1985 | ||
| OECD | 65,7 | 4,0 | 4,1 |
| Statshandelsländer | 10,4 | 8,0 | 5,0 |
| OPEC-länder | 6,7 | 16,3 |
14,0 Utvecklingsländer (exkl. OPEC-länder) 17,2 4,7 5,0 Världen som helhet 100,0 4,8 5,0
Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Washington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
kan däremot väntas öka sin import i takt med de ökade intäkterna av ol-
jeexporten. Jämfört med övriga i världsekonomin förutländergrupper
ses ändock OPEC-ländernas öka sammantagna import kraftigt, enligt LU:s med
förutsättningar 14 % per år 1979-1985. Utvecklingsländernas (exkl. OPEC) import ökade 1973-1979 med i
genomsnitt 4,7 % per år, dvs. något långsammare än produktionen. Möjligheterna för utvecklingsländerna att framöver öka sin export och därmed också utvecklingstakten, försvåras av den relativt svaga tillväxten i industriländema vilka 2/3 köper ungefär av utvecklingsländernas export. Härtill kommer att för vilka svarar för
relativpriset jordbruksvaror,
en dominerande andel av kan förväntas
utvecklingsländernas export, sjunka något under de närmaste åren. för in- Realprisstegringen olja
nebär vidare att importkostnaderna ökar. För perioden 1979-1985 antas emellertid ändå en något snabbare importtillväxt i utvecklingsländerna än för 1973-1979. Detta
förutsätter att övriga ländergrupper - främst då
de mer utvecklade industriländema inkl. statshandelsländema - inte vidtar åtgärder som försvårar utvecklingsländemas export. En annan
viktig förutsättning är att finansiella överskott från
de lågabsorberande OPEC-ländema via det internationella
betalningssystemet på ett smidigt
sätt kan överföras också till utvecklingsländerna.
Sammantaget innebär de här redovisade
kalkylema en volymtillväxt i världshandeln på 5 % per år 1979-1985, se tabell 2.5. för-
Ökningstakten
utsätts således bli endast än under
obetydligt högre perioden 1973-1979,
då världshandeln ökade med i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt sva-
ga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med bytesbalansunderskott att genom ökad lösa sina export balansproblem. Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektionistiska åtgärder i syfte att begränsa importen samt att rädda arbetstillfäl-
len måste bedömas som mycket stor.
2.3.2 Oljemarknaden
OPEC-ländema svarar för ca hälften
av världsproduktionen av olja och för omkring 85 % av Världen är således världsexporten. för sin energi-
Den internationella utvecklingen 159
försörjning i avgörande grad beroende av OPEC-ländema, i synnerhet
gäller detta västländema. Investeringarna i prospektering och andra åtgärder för att öka kapaciteten i OPEC-ländernas har varit små under 1970-talet.
oljeproduktion Med hänsyn till den långa tid det tar att bygga ut produktionskapaciteten innebär detta att OPEC-ländernas oljeproduktion kan öka endast
obetydligt fram till 1985, enligt särskilda beräkningar som utförts med 1979-1985. Denna bedömning kan såhögst 2,8 % per år under perioden ledes sägas representera ett tak för inom OPEC under
oljeproduktionen åtminstone den närmaste femårsperioden. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 1960-1973 ökade utbudet av olja med i genomsnitt ca 5 % per år. De incitament till investeringar i oljeutvinning som de
innebär torde inte medföra några märkbara effek-
högre priserna på olja
ter på under 1980-talet. Utvecklingen under de senaste åren
oljeutbudet vad gäller synen på den framtida produktionstakten inom de ledande
* från dessa
producentlândema markerar tvärtom att utbudet av råolja
länder av ekonomiska och politiska skäl med stor sannolikhet kommer
att hållas under den gräns som ges av den fysiska produktionskapacite-
ten. utbudssida kan således
En påtaglig restriktivitet på oljemarknadens
väntas under större delen av 1980-talet. De tillskott till världsproduktionen som skett genom utvinningen från i och Alaska
oljefälten Nordsjön samt genom nya producentländers i och för sig betydande exportök-
ningar kan endast obetydligt ändra på detta förhållande i och med
OPEC:s dominerande betydelse för världens oljeförsörjning.
Om samma samband mellan och BNP-tillväxt i OECD-
oljeåtgång området antas råda fram till 1985 som under perioden 1973-1979, kan
den i LU förutsatta tillväxten i OECD-området uppskattas medföra en
ökning av oljeefterfrågan motsvarande 2 å 2,5 % per år. De realprishöjningar på olja som skedde 1979-1980 kan genom de incitament till spa-
väntas sänka detta tal ytterligare nårande som härigenom uppkommit got. Den tillväxt i OECD-området som förutsätts i LU kan således uppskattas ligga inom den ram som ges av OPEC-ländernas fysiska produktionsförmåga. Realpriset på kan enligt tillgängliga uppgifter be-
olja räknas ha ökat med drygt 47 % mellan 1979 och 1980 (jfr diagram 2.3).
Den lägre tillväxt som förutses i industriländema under de närmaste åren - vilken, förutom i av hänsynen till de interna inflationsproblemen, hög grad betingas av rädslan för att genom alltför snabb expansion ut-
lösa nya, kraftfulla höjningar av oljepriset- talar för en lugnare prisut-
veckling fram till 1985. OPEC-ländema kan å andra sidan antas föra en relativt stram utbudspolitik - innefattande direkta nedskärningar av
.produktionen i vissa situationer - i syfte att upprätthålla en fortsatt
gynnsam realprisutveckling på olja. Sammantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar oljepriset antagits öka endast långsamt 1980-1985, Räknat från det ge-
eller med 2 % per ån Prisutvecklingen för olika slag av petroleumpro- nomsnittliga priset för OECD-ländernas råolje-
dukter har antagits bli 2-3 procentenheter snabbare varje år.
import 1980 enligt pro-
Det råder stor osäkerhet om den framtida utvecklingen på oljemark-
gnosen i OECD, Econonaden. Framför allt gäller detta utvecklingen på utbudssidan. Risken för mic Outlook, 27, July utbudsstörningar - vilket på ett mycket påtagligt sätt illustreras av ut- 1980.
Den internationella ^
utvecklingen
Index . 500-
Diagram 2.3 Relativprisutveckling för olja 100 x z
Index l972=100. 1972 1975 1980 19185 År
brottet av krig mellan Iran och Irak i september 1980 - är betydande.
Störningar av detta slag kan ge upphov till betydligt kraftigare
prisökningar än som här förutsätts. Innefattat i LU:s om den ge-
förutsättning nomsnittliga prisutvecklingen ligger ett cykliskt förlopp som inte ute-
sluter en nedgång i de reala under
oljeprisema lågkonjunkturår.
Vårldshandelns_prisutveckling
Prisstegringstakten i världshandeln har genom de senaste årens utveck-
ling åter nått mycket höga nivåer och beräknas under 1980 uppgå till drygt 20 %. Den svaga utveckling i industriländema som förutses framöver innebär att ökningstakten för kan väntas
världshandelsprisema gå
ned. Den framtida prisstegringstakten i den internationella handeln avgörs
i hög grad av den allmänna inflationsutvecklingen i industriländema. Prisutvecklingen för dessa länders export av industrivaror kan antas bli riktningsgivande för världshandelns Skillnader piisutveckling. i produktivitetsutveckling mellan sektorerna, hård konkurrens
på världsmarknaden till av enskilda länders försök att
följd genom exportsats-
ningar lösa extembalansproblem m. fl. faktorer talar för att industriländernas exportpriser under de närmaste åren kommer att öka långsammare än den allmänna prisnivån i dessa länder.
Den internationella utvecklingen l6l
Utgångspunkten för bedömningarna av den internationella prisuthar varit dels de antaganden beträffande den allmänna prisvecklingen i OECD-ländema, dels den relativa för
utvecklingen prisutvecklingen
som görs i LU. Den allmänna inflationstakten, mätt vissa varugrupper för BNP i OECD-ländema, bedöms med prisökningen uppgå till 8,1 %
per år 1979-1985 avsnitt 2.2). De antaganden som gjorts i kalkylerna (jfr
med OECD:s handelsmodell innebär en ökningstakt för OECD-ländernas cxportpriser genomsnitt 7,8 % per år 1979-1985. Den nominella på i - om den reprisstegringstakt för olika varugrupper givet antagandena lativa prisutvecklingen - som är förenlig med den förutsätta prisökför OECD:s har därefter beräknats. Givet de ningstakten totalexport över i OECD-län-
förutsättningar som görs i kalkylerna prisutvecklingen
derna i den internationella handeln beräknats har priset på färdigvaror öka med 6,9 % per år 1979-1985. Världsbanken har i vissa prognoser förutsatt en högre prisökningstakt för industriländemas färdigvaruex- Produktion och i frå-
port, 7,9 % per år 1979-1985 lagringsmöjligheter
kan antas utvecklas förhållandevis gynnsamt
ga om jordbruksprodukter
under de närmaste åren i förhållande till befolknings- och inkomstuti världen. Mot denna bakgrund har jordbrukspriserna antavecklingen gits öka långsammare än priserna för industrivaror. Den årliga prisstegför har antagits uppgå till 6,4 96 per år
ringstakten jordbruksvaror
för fär-
1979-1985. En relativptissänkning jordbruksprodukter gentemot
motsvarande ca 1/2 således. Pri-
digvaror procentenhet per år förutsätts
serna för olika mineraler i internationell handel, t. ex. koppar, zink, tenn
m. fl., antas öka klart snabbare än färdigvarupriserna, eller med i ge-
nomsnitt 9,0 % per år 1979-1985, trots en relativt långsam efterfrågetillväxt i industriländerna och statshandelsländema. Den antagna relativ-
prisökningen skall ses mot bakgrund av de i ett globalt perspektiv mycket låga investeringarna i råvaruproduktionen under hela 1970-talet.
Realpriset på olja förutsätts i LU, vilket framgår av avsnitt 2.3.2 ovan, Givet 1979-1980 innebär öka med 2 % per år 1980-l985. utvecklingen I nomi-
detta en realprisstegring på i genomsnitt 8,5 96 per år 1979-1985.
nella termer motsvarar detta en prisstegring på 15,9 % per år 1979-1985. Priset på i internationell handel antas öka med 7,8 % per år
tjänster 1979-1985, dvs. i det närmaste en procentenhet snabbare per år än priset för färdigvaror. Den högre för tjänsteexport som prisstegringstakt
motiveras skillnader mellan service- och här förutsätts av föreliggande
industrisektorerna vad gäller produktivitetstillväxt.
beträffande Price Prospects for
Sammantaget innebär gjorda antaganden prisutveckling-
Major Primary Commo-
en för enskilda varugrupper en genomsnittlig ökning av Världshandels-
dities, The World Bank, Åren 1973-1979 ökade världsprisema med 8,5 % per år 1979-1985. Washington D. C., Jahandelspriserna som nämnts ovan med i genomsnitt 14 % per år. nuary 1980.
3 Produktionskapacitetens utveckling
z l 3.1
Inledning
l
Produktionskapacitetens tillväxt bestäms på det övergripande planet av
två faktorer, nämligen utvecklingen av den för produktionen disponibla
arbetskraftsvolymen samt korresponderande utveckling av arbetspro-
duktiviteten, dvs. produktionen per arbetskraftsenhet. Den tillgängliga arbetskraftsvolymen bestäms i sin tur av en rad faktorer, såsom t. ex. befolkningens storlek och sammansättning samt människornas benägenhet att ställa sin arbetskraft till förfogande. Huruvida
den på arbetsmarknaden utbjudna mängden arbetstimmar också tas till vara i produktionen beror på kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Även
vid fullt måste man emellertid räkna med en viss
kapacitetsutnyttjande
varför friktionsarbetslöshet, inte ens i detta läge arbetskraftsutbudet i sin helhet i produktionen. I bedömningama
utnyttjas har hänsyn tagits
till denna restriktion och vid fullt överensstämmer
kapacitetsutnyttjande
därför den realiserade med
produktionsutvecklingen produktionskapaci-
tetens tillväxt. Vid en given arbetsvolym bestäms produktionens storlek av den s. k. arbetsproduktiviteten. Även dennas utveckling bestäms av en rad faktorer. Den kanske viktigaste av dessa är nydaningen och tillväxten i produktionskapitalet. Investeringsutvecklingen spelar således en viktig roll för arbetsproduktivitetens utveckling. Av stor betydelse för den över-
gripande produktivitetsutvecklingen är också den ständigt pågående
j
strukturomvandling, i vilken lågproduktiva produktionsanläggningar
j i tenderar att slås ut medan de högproduktiva överlever och växer. Ar-
i
betskraften från de förra flyttar till de senare, och den genomsnittliga l
arbetsproduktiviteten tenderar därmed att höjas. I det följande ges en presentation av faktorerna bakom
produktionskapacitetens utveckling. Framställningen omfattar utvecklingen under såväl den medelsiktiga prognosperioden 1979-1985 som andra hälften av l980-talet. Det har således i
just detta sammanhang befunnits lämp-
ligt att även inkludera det längre tidsperspektivet. Övriga aspekter an-
gående utvecklingen på längre sikt koncentreras emellertid i denna del i av betänkandet till kapitel 12.
Framställningen är uppdelad i två delar. Den inleds med en redogö-
i relse för den prognoserade utvecklingen av arbetskraftsutbud och arbetsvolym. Detta avsnitt har givits en tämligen
detaljerad utformning,
l64
Produktionskapacitetens utveckling
eftersom betänkandets behandling av dessa centrala faktorer huvudsakligen begränsas till föreliggande kapitel. Den andra delen av framställningen, som behandlar korresponderande utveckling av produktivitet och produktion, är däremot mera kortfattad. Produktivitets- och pro-
duktionsutvecklingen i enskilda näringslivssektorer behandlas mera ut-
förligt i de
följande kapitlen.
3.2 Arbetskraftsutbud och
arbetsvolym
Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer
Det totala arbetskraftsutbudet av summan av alla individers arutgörs betskraftsutbud. Skillnader i individuella beteenden när man utjämnas betraktar större grupper. Man kan därför studera hur arbetskraftsutbudet för sådana grupper utvecklats under senare år och på grundval därav göra prognoser över den framtida Det är den huvudmetoutvecklingen. dik som använts i LU:s prognos av det totala arbetskraftsutbudet.
En väsentlig förutsättning är härvidlag att de generella betingelserna
för arbetskraftsutbudets under liknar dem utveckling prognosperioden som rått under de senaste åren. Exempel på sådana betingelser är skatte-
systemets utformning, barnomsorgens utbyggnadstakt, utbildningssystemets omfattning och inriktning, arbetstidsregler, villkoren för rörlighet på arbetsmarknaden etc. En svårighet i analysen är härvidlag att tidigare
vidtagna åtgärder kan antas påverka arbetskraftsutbudet även under prognosperioden. Så t. ex. kan man anta att till sex tim-
möjligheterna
mars arbetsdag för småbarnsföräldrar och till olika slag av ledighet för studier, facklig verksamhet, vård av barn m. m. ännu inte haft fulla
sjukt
och effekter
slutgiltiga på arbetskraftsresursernas storlek.
En annan analytisk komplikation är att utbudet av arbetskraft i praktiken också påverkas av efterfrågan. I LU-modellen är utbudet exogent beräknat, vilket innebär att sambanden mellan utbud och efterfrågan inte beaktas explicit. I utredningens alternativ l beräknas full sysselsättning råda 1985, dvs. alla personer som ingår i arbetskraftsutbudet blir
också sysselsatta (förutom en ofrånkomlig del arbetslösa). I alternativ 2
blir men effekten
arbetskraftsefterfrågan mindre, härav på arbetskrafts-
För en fullständig re- deltagandet har inte kunnat kvantifieras, utan den lägre arbetskrafts-
dovisning av de olika efterfrågan har förutsatts
helt slå igenom i en högre arbetslöshet. En avbegreppen i arbets- av utbudets stämning och efterfrågans sammansättning görs i avsnitt 9.2 kraftsundersökningama och 9.3. (AKU) hänvisas till De svenska arbetskraftsundersökningama, PM 3.2.2
1977:6, SCB. Sammanfattning
Beräkningarna har ut- En översiktlig presentation av arbctskraftskalkylens uppbyggnad ges i
förts av prognosinstitu- diagram 3.1 . tet vid SCB. Se Befolk-
Kalkylen tar sin startpunkt i befolkningsutvecklingen. Denna beräk-
ning sutvecklingen nas utifrån om sannolik 1980-2025, Information antaganden utveckling av fruktsamhet, dödligiprognosfrågor 1980:6, het och migration? Resultaten presenteras i avsnitt 3.2.3. SCB Med utgångspunkt från i åldrarna 16-74 år utförs övri-
befolkningen
utveckling 165 Produktionskapacitetens
Befo/kn ing 16- 74 år
Ej i arbetskraften arbete i eget hushåll, studerande, värnpliktiga. på anstalt, arbetsoförmögna
Arbetskra ften sysselsatta och arbetslösa
Arbetslösa Relativ ar- e] sysselsatta betslöshet som sökt arbete
sysselsatta l arbetat minst l 1 tim/vecka och frånvarande
Frånvarande ReIati v frånvarande minst 1 vecka från vara (exkl semester)
i / arbete arbetat minst 1 tim/vecka
Arbetade veckor per år
I arbetskraftskalkylen görs prognoser för de Diagram 3.1 Begreppi
lflçpeçsávo/ym m r variabler som anges inom ovaler i figuren.
arbetskrafhçkalkylepz
De relativa AK-talen hur stora ga delar av arbetskraftskalkylen anger delar i olika åldrar som tillhör arbetskraften. Till arav befolkningen betskraften räknas de som är sysselsatta och de som är arbetslösa. Den 1 Även dessa beräkning-
hur av arbetskraften ar av prog-
relativa arbetslösheten uttrycker många procent har qtförts
nosmstitutet Vld SCB. Se Som inte är sysselsatta_
?grgâszlâäftslffscáäáfäân
Den relativa frånvaron anger hur stor del av de sysselsatta som är
frånvarande från arbetet minst l vecka på grund av sjukdom, värnplikts-
iprognosfrágor Umm_ föräldraledighet eller andra omständigheter. Semesterfrån- mande nummer), SCB.
tjänstgöring,
166 Produktionskapacitetens utveckling
varon inräknas dock inte i detta Antalet i arbe-
beräkningssteg. personer
te är skillnaden mellan antalet sysselsatta och antalet frånvarande. För dessa personer beräknas medelarbetstiden per vecka, ett mått som påverkas inte bara av den ordinarie arbetstiden utan också av övertid och sådan frånvaro som är kortare än 1 vecka. Antalet arbetade veckor per år beräknas med hänsyn till den ovan angivna frånvaron och uppskattad semesterfrånvaro. Genom att multiplicera medelarbetstiden per vecka med antalet arbetade veckor per år, erhålls ctt mått på den totala arbetsvolymen per år. I ett sista steg omräknas detta mått till en nivå som motsvarar defi-
nationalräkenskapernas
nition på arbetsvolymen; föranleds bl. a. av att omräkningen NR-statistiken inkluderar arbetsinsatser av personer som är yngre än 16 år och äldre än 74 år. 1 tabell 3.1 redovisas arbetskraftsresursernas under utveckling 1970talet samt under såväl den medelsiktiga prognosperioden fram till 1985 som den långsiktiga prognosperioden fram till 1990. Mätt i personer ökade AKU sysselsättningen enligt med nära 0,9 % under per år i genomsnitt 1970-ta1et. År 1979 var nära 320 000 personer
fler sysselsatta än 1970. Ökningen var framför allt en av re-
följd höjda
lativa AK-tal men också av en större minskade
befolkning. Samtidigt
antalet arbetade timmar med i genomsnitt 0,7 % per år. Under 1970-talets första del förklaras denna av en snabb ned-
minskning övervägande
dragning av medelarbetstiden per vecka. En allmän arbetstidsförkort-
Tabell 3.l Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördelning på förklarande komponenter Genomsnittlig förändring i procent per år
1970- 1974- 1979-1985 1985-1990 19 74 1 979 Alt I Alt 2 Alt 1 Alt 2
Totalt antal arbetstimmar -0,9 -0,5 0,1 -0,3 -0,4 0,1
därav på grund av:
Befolkning 0,1 0,2 0,4 0,4 0,3 0,3 Relativa AK-tal 0,6 0,7 0,5 0,5 0,1 0,1 därav män -0,2 -0,1 -0,1 -0,l -0,1 -0,1 kvinnor 0,7 0,8 0,6 0,6 0,2 0,2 Arbetslöshet -0,1 -0,0 0,0 -0,4 0,0 0,4 Frånvaro (exkl semester) -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Medelarbetstid 1 per vecka -1,2 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Enligt NR-statistiken Semesterfrånvaro - - - - - -O,4 var motsvarande ök- Diskrepans mellan ningstal (exkl. den rest- statistikkällor -0,1 -0,2 -0,0 -0,0 -0,0 »0,0 post som framkommer i beräkningarna av syssel- Anm.: Diskrepansen mellan statistikkällor beror pä skillnader i definitioner och mätteknik sättningen i olika bran- i arbetskraftsundersökningama (AKU) och nationalräkenskapema scher) 0,7 % per år resp. (NR). ca 270 000 personer. Källa: SCB, prognosinstitutet.
Produktionskapacitetens utveckling
ning från 42,5 till 40 timmar per vecka genomfördes åren omkring 1972, och andelen deltidsarbetande ökade. Under den senare delen av 1970talet f orsatte deltidsandelen att stiga, och genom införandet av den femte scmesterveckan reducerades årsarbetstiden ytterligare.
Utvecklingen I 979-1985
För denna prognosperiod förutses i alternativ l en årlig ökning av antalet arbetstimmar med knappt 0,1 % per år. I alternativ 2 minskar ar-
betsvolymen med 0,3 % per år till följd av den högre arbetslösheten
1985. Totalt blir det därmed en skillnad mellan alternativen om 2,4 % (motsvarande 143 tim.).
milj.
Befolkningsökningen i de förvärvsaktiva åldrarna bidrar till en något större ökning av arbetskraftsresurserna än under l970-talet. Ungefär 2/ 3 beror på att de förhållandevis stora årskullarna från mitten av 1960talet kommer upp i förvärvsaktiv ålder under perioden fram till 1985. Ncttoinvandringen har antagits ge ett mindre tillskott än under andra hälften av l970-talet. De relativa AK-talen väntas också ha en något svagare inverkan på arbetskraftsutbudet än under det senaste decenniet. Visserligen antas männens relativa AK-tal inte i samma
sjunka takt som på 1970-talet,
men samtidigt väntas en avtagande ökningstakt för de kvinnliga AK-ta-
len. En betydande del av höjningen beror på att de kvinnor som under
perioden inträder i den förvärvsaktiva åldern har betydligt högre relativa AK-tal än de kvinnor som lämnar den. Denna s. k. kohorteffekt väntas bestå fram till l985, men samtidigt har arbetskraftstalen för kvinnor i vissa regioner nu nått en så hög nivå att fortsatta ökningar i samma takt ter sig osannolika. Arbctslöshetens utveckling har ett mycket begränsat genomslag på arbctskraftsresursernas storlek i alternativ l. I detta alternativ har arbetslösheten satts till 2,0 % 1985 (1,8 % för män, 2,2 96 för kvinnor), motsvarande en bedömd oundviklig friktionsarbetslöshet vissa struk-
(jämte
turella inslag) vid full sysselsättning. Jämfört med läget 1979 är detta en något lägre arbetslöshetsnivå. I alternativ 2 uppgår arbetslösheten 1985 till 4,3 96. Köns- och åldersfördelningen har antagits vara densamma i båda alternativen och den manliga relativa arbetslösheten blir då 4,1 % och den kvinnliga 4,5 % i alternativ 2. Antalet sysselsatta enligt AKU-definition ökar i alternativ l med drygt 235 000 personer från 1979 till 1985. Därav är ca 215 000 kvinnor. Även i alternativ 2 blir det en ökning, med drygt 130 000, men i detta tal ligger en minskning av den manliga sysselsättningen med över 30000 personer. Beträffande frånvaron har separata bedömningar av
gjorts sjukfrån-
varo, frånvaro på grund av värnplikt, föräldraledighet och övrig från-
varo. Sjukfrånvaron har ökat svagt för männen under 1970-talet men
något snabbare för kvinnorna. Dessa tendenser väntas bestå även fram till l985, medan värnpliktsfrånvaron antagits bli oförändrad. Under för- Lttsiittning att ledighetsförmånerna enligt föräldraförsäkringen inte byggs ut, blir det ett brott i den kraftigt stigande trenden från 1970-talet
Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352
i frånvaron med Vidare
föräldrapenning. har antagits att männen kom» mer att ta en något större del av föräldraledigheten än vad de hittills
gjort, så att kvinnornas del minskar. För övrig frånvaro väntas de obser-
verade ökningstendensema bestå. Sammantaget innebär det att den ge-
nomsnittliga frånvaron stiger med 1,4 procentenheter till 10,4 % 1985. För männen är ökningstakten 1,2 procentenheter till 8,5 %, och för kvinnorna 1,4 procentenheter till 12,4 96. Den neddragande effekten på arbetskraftsresurserna av blir därmed
frånvarokomponenten ungefär lika
stor som på 1970-talet. , Också i medelarbetstiden 1
förändringarna per vecka väntas få ungefär
lika stor reducerande effekt på arbetskraftsutbudet som under 1970-talet sedan den allmänna
arbetstidsförkortningen genomförts. En stor del av
den ökade i
kvinnliga sysselsättningen avser deltidsarbete, varför andelen
dcltidsarbetande ökar under vilket förkortar perioden, medelarbetstiden. Männen får fortfarande 30 % längre medelarbetstid än kvinnorna 1985, trots att också männens arbetstid antas bli kortare. I diagram 3.2
visas sysselsättningens fördelning efter vanligen arbetad tid, dvs. rensat
för variationer i och korttidsfrånvaro.
övertidsuttag
Milj 25_ Män Kvinnor
3%
2,0-
å 1,5-
1,0-
i
i 1
0,5-
Diagram 3.2 Syrselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per 1970 74 79 35 1970 74 År vecka 1 970-1985.
Källa* SCB P°$°5 1-19 tim 20-34 tim 35- tim institutet. ä \\“ »\\ |:]
Produktionskapacitetens utveckling 169
Utvecklingen 1 985-1 990
För den andra hälften av 1980-talet skiljer sig utvecklingen åt, beroende
på vilket alternativ som antas för den första hälften av decenniet. Full sysselsättning har schablonmässigt antagits råda 1990 i båda altemativen. I alternativ l sker därvid en minskning av arbetsvolymen mätt i timmar 1985-1990. Den främsta orsaken härtill är att de kvinnliga AKtalen förutses öka väsentligt långsammare än tidigare. Detta sammanhänger i sin tur med att AK-talen för stora kvinnogrupper närmar sig männens AK-tal för motsvarande åldersgrupper. Samtidigt blir befolkningstillväxten svagare till av minskad nettoinvandring. Antalet
följd
sysselsatta kvinnor ökar sålunda blott hälften så snabbt från 1985 till 1990 som under perioden 1979-1985, eller med knappt 100000 personer. Den manliga sysselsättningen blir ungefär oförändrad. I och med
att frånvaron och medelarbetstiden antas utvecklas relativt jämnt under
hela 1980-talet, blir nettoeffekten en nedgång i den totala arbetsvolymen med ca 120 miljoner timmar, eller ca 2 %, från 1985 till 1990. I alternativ 2 blir utgångspunkten för utvecklingen under 1980-talets andra hälft helt annorlunda i och med att full sysselsättning inte antas råda 1985. För att uppnå full sysselsättning till 1990 förutsätts att arbetslösheten kan reduceras, vilket ger ett avsevärt tillskott till arbetskraftsresurserna. sysselsättningen stiger därmed med nära 200 000 per-
soner, och timvolymen ökar i detta alternativ med ca 20 miljoner timmar. Övriga komponenter antas fä samma förlopp som i alternativ l.
3.2.3 Befolkning
en I jämförelse med andra komponenter spelar befolkningsutvecklingen underordnad roll i förändringen av de totala arbetskraftsresurserna. Dess betydelse kan hänföras till framför allt utvecklingen av den utrikes migrationen. Däremot påverkar förändringar i befolkningens åldersstruktur resursanvändningen i ekonomin genom bl. a. dess effekter på privat och offentlig konsumtion. Prognosen sammanfattas i tabell 3.2. Under 1970-talet ökade folkmängden med nära 28 000 personer per år i genomsnitt. För perioden 1979-1985 kommer ökningen enligt beräkningarna att mer än halveras till knappt 13 000 personer per år. Och under andra hälften av 1980-talet förväntas en ytterligare avtagande ökningstakt. Bakom denna upp- 1 Prognosinstitutet vid bromsning i befolkningstillväxten ligger framför allt en prognos om läg- SCB har även belyst efre nettoimmigration, men också en minskande naturlig folkökning. Be- fekterna av en högre folkningens genomsnittsålder kommer liksom under 1970-talet att öka resp. lägre fruktsamhet som en av fortsatt andelar samt av en lägre netto-
följd sjunkande barn och ungdomar samt sti-
immigration än vad som gande andelar personer i pensionsåldem. Antalsmässigt blir ökningen antas i huvudprognosen. för pensionärerna något större under första än under andra hälften av Se Information i progl980-talet. nosfrágor 1980:6, SCB.
Produktionskapacitetens utveckling
Tabell 3.2 Medelfolkmängden per åldersldass 1970-1990 l 000-tal personer och procent
Ålder 1970 1974 1979 1985 1990 Förändring under perioderna prognos prognos 1970- 1974- 1979- 1985- 1974 1979 1985 1990
| 0- 6 | 823 779 722 689 | 714 - 44 - | 57 | - 33 26 | |||
| 7-15 | 960 1 017 l 052 964 | 892 | 58 | 35 | - 88 - 72 | ||
| 16-19 | 447 432 431 480 | 452 - 15 - | 1 | 49 | - 28 | Ä | |
| 20-24 | 662 577 558 585 | 599 - 85 - | 19 | 27 14 | j | ||
| 25-34 | l 096 l 245 l 274 l 146 | l 150 149 | 29 - 128 | 5 | 3 | ||
| 35-44 | 922 910 1 029 1 263 | 1 235 | - 12 | 119 234 - 28 | i | ||
| 45-54 | l 050 l 015 910 896 l 050 - 35 - 105 - | 14 154 | g | ||||
| 55-59 | 510 488 520 445 | 414 | - 22 | 32 | - 75 - 31 | » | |
| 60-64 | 476 487 464 484 | 423 | 12 - 23 | 21 -61 | |||
| 65-74 | 702 764 819 819 | 822 | 61 | 55 | 0 | 3 | |
| 75- | 397 447 516 599 | 646 | 50 | 69 | 83 47 | 3 | |
| Totalt 8 043 8 161 8 294 8 369 8 397 | 118 | 133 | 75 28 |
Procentuell fördelning
| 0-15 | 22,2 22,0 21,4 | 19,8 | 19,1 |
| 16-64 | 64,2 63,2 62,5 | 63,3 | 63,4 |
| 65- | 13,7 14,8 | 16,1 16,9 | 17,5 |
Källa: SOS Befolkningsförändringar samt SCB prognosinstitutet.
F ruktsamhet
Sedan mitten av 1960-talet har det fötts allt färre barn i Sverige. Åren 1978 och 1979 föddes 93 000 resp. 96 000 barn. Detta var det minsta antalet födda sedan l930-talet, men då var antalet kvinnor i fruktsam ålder
lägre. Ett mått som är oberoende av befolkningens ålderssammansätt-
ning är det s. k. summerade fruktsamhetstalet, som anger det genomsnittliga antalet barn som en kvinna föder under sin fruktsamma ålder. Detta tal uppgick 1979 till 1,65. År 1965 var det summerade fruktsam- 4 1 hetstalet 2,42. Orsakerna till den minskande fruktsamheten är bristfälligt kartlagda. Ett flertal hypoteser om i samhället
attitydförändringar har lanserats
under senare år utan att det varit att bedöma deras faktiska be-
möjligt
tydelse. Sedan mitten av 1960-talet har antalet tiofaldilegala aborter gats. För antalet graviditeter redovisas inte någon signifikant trendmäs-
sig förändring, men var beräknas fjärde graviditet nu sluta med legal ab-
ort. I vilken mån aborterna kommit att ersätta traditionella preventivtekniker är likväl inte klarlagt. Det senaste decenniet har vidare mönstret för förändrats. Antalet
familjebildningen familjebildningar är lika
stort som tidigare (trots färre giftermål), men instabiliteten i parrelatio-
nerna har tilltagit.
Det summerade fruktsamhetstalet har fluktuerat under 1900kraftigt talet. Variationema beror till stor del på tidigare- och senareläggningar av barnafödandet under kvinnornas fruktsamma period. Det genomsnittliga antalet bam som föds av kvinnor av olika har
födelseårgångar
Produktionskapacitetens utveckling
utvecklats betydligt jämnare. I huvudprognosen antas det summerade
fruktsamhetstalet öka successivt till 1,80 år 1985 och därefter förbli konstant. Denna prognos baseras på ett antagande om att de åldersspecifika
fruktsamhetstalen fortsätter sin jämna utveckling. Den nedgång i antalet
födda som skett under 1970-talet, och som framför allt beror på att
förstfödslarna minskat, kan då tolkas som att yngre kvinnor skjutit upp
sitt barnafödande snarare än att de inte ämnar ha barn alls. Fruktsamhetstalen har mest för de allra yngsta kvinnorna, men under de
sjunkit
senaste åren har en viss ökning åter skett hos kvinnor i åldrarna runt 25 år. Den långsiktiga utvecklingen av antalet helt barnlösa kvinnor visar inte någon uppgång. Inte heller har det kunnat märkas någon förändring av antalet kvinnor som föder ett andra barn sedan väl ett första barn fötts. En viss nedgång har dock märkts i antalet kvinnor som föder tre barn eller fler.
Dödlighet
Ett sammanfattande mått på dödligheten är den återstående medellivslängden vid födelsen, dvs. hur gammal en nyfödd i genomsnitt kommer att bli om den rådande dödligheten i olika åldrar inte förändras. År 1979 var den återstående medellivslängden för män 72,4 år och för kvinnor 78,6 år. I prognosen görs antagandet att männens medellivslängd förblir konstant medan kvinnornas ökar svagt till 1985. Efter 1985 antas oförändrad medellivslängd för båda könen i och med oförändrad dödlighet för samtliga åldersgrupper. Sedan andra världskriget har dödligheten minskat i alla åldrar, men framför allt har barn- och ungdomsdödligheten gått ner. Spädbamsdödligheten i Sverige är nu den lägsta i världen, och ytterligare minskningar måste därför bli begränsade. I medelåldrarna har nedgången i dödlighet så gott som upphört sedan mitten av l960-talet. För män i åldrarna 40-55 år har t. o. m. en mindre skett, vilket är första uppgång gången detta sker i Sverige bortsett från perioder av krig, epidemier eller missväxt. Männen har genomgående högre dödlighet än kvinnorna. Hjärt-
och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakema för män över 45 år
och för kvinnor över 60 år. Bland de medelålders kvinnorna är tumörer en dominerande dödsorsak.
Migration
Om fruktsamheten utvecklas enligt huvudprognosen, men någon migration inte förekommer, skulle befolkningen minska redan under
börja
andra hälften av l980-talet. Antagandena om in- och utvandringen är således av stor betydelse för befolkningsutvecklingen på medellång och lång sikt, särskilt när det gäller befolkningen i förvärvsaktiva åldrar. Såväl immigranterna som emigranterna är genomsnittligt sett yngre än totalbefolkningen. Utvecklingen sedan 1940 framgår av diagram 3.3. De årliga fluktuationerna är mycket stora, särskilt för invandringen, varför genomsnitts-
beräkningar för så korta perioder som sex år blir mycket osäkra. Härtill
172 Produktionskapacitetens utveckling
1 000-tal 80
--- Immigranter nu u - o Emigranter 50
N
p
In f i .c 0000 ä. ..00,01 °
Diagram 3.3 Immigra- gb
10 tion och emigration ,-° 1940-1 990
?Nå
J O ”05 Källa: SCB, prognos- o institutet. 1940 50 60 70 80 90 År
kommer att invandringen i stor utsträckning ändrat karaktär under 1970-talet. En förändrad svensk invandringspolitik och en ny utvandringspolitik i de traditionella emigrationsländerna har bidragit till detta. Invandringen till Sverige synes ha blivit mindre arbetsmarknadsberoende än tidigare och i stället har släkting- och flyktinginvandringen ökat i absolut och relativ betydelse. Under perioden 1975-1977 dessa
utgjorde _ typer av invandring nära 40 96 av den totala immigrationen, som följan- å
de tablå f rån Statens invandrarverk visar:
Invandring 1975-1977 Genomsnitt per år Antal %-fördeln. Nordiska invandrare
| (därav från Finland 12 500) | 21 000 | 53 |
| Familjeanknytning | 10 000 | 25 |
| Flyktingar, spontant inresta | 3 750 | 9 |
| Flyktingar, inom kvoten | l 250 | 3 |
| Adoptivbam | w 2 000 | 5 |
| Utomnordisk arbetskraft | 1 000 | 3 |
| Gäststuderande | 1 000 | 3 |
| Totalt | 40 000 | 100 |
Efter den onormalt stora invandringen åren runt 1970 låg immigrationen på i genomsnitt 38 000 personer per år, varav den utomnordiska in-
Produktionskapacitetens utveckling
vandringen uppgick till drygt 15 000 personer per år. Den utomeuropeiska invandringen ökade särskilt snabbt under 1970-talet och uppgick 1979 till drygt 10000 personer. I huvudprognosen antas invandringen uppgå till 35 000 personer per år fram till 1985. Under denna period kan arbetsmarknadsberoendet i invandringen antas fortsätta att minska. Under andra hälften av 1980-talet antas invandringen vara genomsnittligt 25 000 personer per år, vilket innebär att arbetskraftsinvandringen så gott som helt upphör. Utvandringen uppgick under perioden 1974-1979 till i genomsnitt knappt 25 000 personer per år. Denna nivå antas i huvudprognosen bestå fram till 1985, varefter den antas sjunka till 20 000 personer per år. Emigrationen är delvis beroende av tidigare invandring. Efter fem år har ca 40 % av invandrarna flyttat tillbaka. Sänkningen av emigrationsanta-
gandet för perioden efter 1985 är därför en följd av den antagna lägre
immigrationen under denna period. En viss ökning av utvandringen av svenska medborgare väntas dock komma att ske. Som framgår av diagram 3.3 har Sverige under nästan hela efterkrigstiden haft en nettoinvandring. Så väntas bli fallet också under 1980-talet, men jämfört med genomsnittet för andra hälften av 1970-talet innebär prognosen att nettoinvandringen successivt minskar under det kommande decenniet. Huvudprognosens antaganden innebär en nettoinvandring om 10 000 personer per år t. o. m. 1985 och 5 000 personer per år därefter.
3.2.4 Relativa
arbetskraftstal
Det relativa AK-talet för män låg under hela 1970-talet på en hög men relativt oföränderlig nivå. För kvinnorna har utvecklingen inneburit en stark ökning, främst för dem med barn under 7 år. Den historiska och förväntade utvecklingen sammanfattas i tabell 3.3 och diagram 3.4.
För ungdomsgrupperna steg de relativa AK-talen i början av 1970-ta-
let men har därefter fallit tillbaka något. Fram till 1985 förutses en relativt oförändrad nivå. För män i åldrarna 20-24 år steg de relativa AKtalen under hela 1970-talet, men den uppbromsning som skedde efter 1975 väntas fortsätta under l980-talets första hälft. Delvis torde ökningen kunna ses som en av minskat intresse för högre studier och
följd
att arbetslivserfarenhet före studierna ökat i betydelse. För män i åldrarna 25-54 år har de relativa AK-talen fortsatt att ligga på en hög nivå, medan det skett en påtaglig minskning i åldrarna över 55 år. Ökad förtidspensionering kan förklara endast en del av denna minskning. För perioden 1979-1985 antas en fortsatt stabilitet utom för åldrarna 55-59 år där nedgången accentueras något. För män över 60 år har de relativa AK-talen påverkats av sänkningen av pensionsåldern 1976.
Möjligheten
till förtida uttag av ålderspension har dock i liten utsträck-
utnyttjats
ning. Även för de äldsta åldersgruppema antas nedgången fortsätta under första hälften av 1980-talet - dock i något långsammare takt. För kvinnor i åldrarna 20-44 år har separata bedömningar för
gjorts
dem med barn under 7 år och dem utan småbarn. AK-talen har som nämnts ökat särskilt starkt för småbarnsmödrama. Det har blivit
174 Produktionskapacitetens utveckling
Tabell 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper Procent Ålder 1970 1974 1979 1985 1990 prognos prognos Män
| 1919 | 53,7 55,80 55,30 56,9 | 56,9 |
| 2924 | 76,7 80,60 83,60 84,5 | 84,9 |
| 2934 | 93,5 94,1 94,6 95,0 | 95,0 |
| 3944 | 96,4 95,7 96,7 96,7 | 96,7 |
| 4954 | 94,8 93,9 94,8 94,6 | 94,6 |
| 5959 | 90,8 89,2 88,1 86,1 | 84,5 |
| 60-64 | 79,5 74,6 69,0 65,6 | 59,5 |
| 65-74 | 28,9 22,1 14,0 | 9,9 5,5 |
| 1974 | 80,7 79,6 78,5 77,8 | 77,4 |
Kvinnor
| 1919 | 51,6 52,90 55,50 56,0 | 56,4 |
| 20-24 | 65,2 70,90 79,80 85,6 | 85,6 |
| med barn | 49,5 56,00 69,40 81,9 | |
| utan barn | 74,4 78,60 83,60 86,9 | |
| 2934 | 60,7 68,0 78,9 87,50 | 90,3 |
| med barn | 50,0 57,6 72,8 87,6 | |
| utan barn | 79,9 84,2 86,9 88,9 | |
| 3944 | 67,4 74,2 83,2 89,20 | 92,0 |
| med barn | 51,0 55,4 70,8 81,3 | |
| utan barn | 73,8 80,0 86,4 92,2 | |
| 45-54 | 65,0 72,7 81,8 91,60 | 92,7 |
| 55-59 | 52,8 59,3 67,9 77,7 | 80,8 |
| 60-64 | 35,8 36,1 39,4 42,8 | 51,2 |
| 65-74 | 8,7 6,3 4,0 | 4,0 4,0 |
| 1974 | 52,9 57,0 63,5 69,4 |
72,2 ” Dessa tal har korrigerats för att mätperioden i juni inte infallit normalt, dvs. med hälften före och hälften efter skolornas terminsslut. b Dessa tal har dragits ned med hänsyn till förekomsten av regionala tak, med 0,7 procentenheter i åldrarna 25-34 och 35-44 år och med 1,5 procentenheter i åldrarna 45-54 år. Anm.: Med barn avses bam under 7 år. Källa: SCB, prognosinstitutet.
mindre vanligt att kvinnorna stannar hemma efter sitt första barn, liksom det blivit något mindre vanligt med många barn. För kvinnorna i dessa åldrar utan småbarn ligger de relativa AK-talen fortfarande högre, trots en viss avtagande ökningstakt efter mitten av l970-talet. En nästan fullständig utjämning väntas dock ske fram till 1985 för åldersgruppen 25-34 år. Även för kvinnor i åldrarna 45-64 år har ökningstakten för AK-talen avtagit efter 1975. För perioden 1979-1985 väntas de kvinnliga AK-talen öka i samtliga åldrar utom i åldersgruppen 65-74 år. I genomsnitt sker dock en uppbromsning av ökningstakten från 1,3 procentenheter per år 1974-1979 till 1,0 procentenheter per år 1979-1985. För andra hälften av 1980-talet antas de manliga AK-talen stabilisera sig på 1985 års nivåer. Undantag görs dock för män över 55 år, där tendensen till sjunkande AK-tal bedöms komma att fortsätta. Det genomsnittliga AK-talet för samtliga män sjunker därför något från 1985 till 1990.
Produktionskapacitetens 175 utveckling
Procent 100
därav 20-44 år
1::1:111:z:11 i
i??
irinri I l l] 1970 85 9OÅr
Anm.1 P.g.a. antagna regionala tak har det relativa AK-talet reducerats 1985, för samtliga kvinnor med 0,3 procentenheter och för kvinnor 20-44 år med 0,5 procentenheter. Diagram 3.4 Relativa Anm. 2 Med barn avses barn under 7 år. A K-Ia/ 1970-1990
Skillnaden mellan männens och kvinnornas AK-tal kommer 1990 att
ha reducerats till ca 5 procentenheter.
Ökningen av de kvinnliga AK-ta-
len antas för andra hälften av 1980-talet bli betydligt mindre än tidigare i och med att de når hari så höga nivåer. Förändringarna av de kvinnliga Prognosinstitutet AK-talen under denna har beräknats form av räkneexempel period utifrån antagandet att AKillustrerat utvecklingen talen utjämnas mellan könen så att de i samtliga åldersgrupper kan bli av arbetskraftsresurserlika höga för män och kvinnor år 2000 om den lagstadgade arbetstiden na vid en förkortning av
förkortas till 30 timmar sådan arbetstiden till 30 tim-
per vecka. Någon arbetstidsförkortning
bedöms dock inte vara under och av de mar per vecka, dels för
möjlig 1980-talet, utjämningen
samtliga förvärvsarbemanliga och kvinnliga AK-talen antas därför komma att ske i långsamtande, dels för förvärvsmare takt. I genomsnitt beräknas kvinnornas AK-tal öka med arbetande småbamsknappt 0,6 procentenheter per år 1985-1990. föräldrar. Dessa exem-
För att bedöma rimligheten i utbudsprognosen är det att pel redovisas i Arbetsangeläget kraftsresursema 1979studera den i relation till de restriktioner som kan finnás för arbets- 2000, Information i prokraftsutbudets utveckling. Ett antagande som är särskilt betydelsefullt gnosfrågor (kommande är huruvida de kvinnliga AK-talen kan väntas fortsätta att öka i snabb SCB. nummer),
176 utveckling Produktionskapacitezens
takt. Efter 1975 har Ökningstakten avtagit något för kvinnor utan barn. Detta har beaktats i prognosen, och de kvinnliga AK-talen blir fortfarande 1990 lägre än de manliga i samtliga åldersgrupper. De ökade AKtalen för kvinnor
har i hög grad varit en generationsfråga. Ökningen har
varit störst i de yngre åldersgruppema, och nivån har bibehållits när dessa kvinnor blivit äldre. Samtidigt tillkommer åldersgrupper nya unga med höga AK-tal. Slutresultatet blir då en ökning av de genomsnittliga AK-talen för samtliga kvinnor. Denna effekt synes inte vara uttömd inför 1980-talet. Förekomsten av förvärvshinder av olika slag kan vara svår att bedöma. Vad gäller den offentliga barnomsorgen kan läget emellertid beräknas bli förbättrat under den medelsiktiga prognosperioden. Antalet förvärvsarbetande mödrar med barn under 7 år beräknas öka med 64 000 från 1979 till 1985. I den s. k. baskalkylen för offentlig konsumtion (se kapitel 6) beräknas antalet platser i kommunala daghem och fa-
miljedaghem för barn upp till 7 år öka med 100 000. Förhållandet mel-
lan förvärvsarbetande småbarnsmödrar och daghemsplatser
sjunker
därigenom från ca 1,9 till ca 1,5. Prognosen för småbamsmödramas arbetskraftsdeltagande måste därför anses vara väl förenlig med den förväntade utvecklingen av barntillsynen. Vid framskrivningen av de kvinnliga AK-talen har regionala skillna-
der i sysselsättningsnivå beaktats. Ökningstakten har begränsats genom
att AK-talen antagits inte kunna stiga över vissa nivåer. Dessa regionala tak har fastställts med utgångspunkt från resultaten av en undersökning av förvärvshinder för kvinnor i Borås och Sundbyberg För åldersgrupperna 25-44 år innebär taken en effektiv restriktion i två riksområden och för åldersgruppen 45-54 år i fem riksområden.
3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning
Utvecklingen enligt LU:s alternativ 1 medför fullt kapacitetsutnyttjande
1985. Detta betyder att den arbetslöshet man har att räkna med är den lägsta tänkbara med hänsyn till arbetsmarknadens förmåga att passa ihop lediga platser och arbetslösa, dvs. i princip skall endast s. k. friktionsarbetslöshet förekomma. I LU 75 uppskattades friktionsarbetslösheten till 1,7 % och i LU 78 till 1,8 %. Under 1970-talet har arbetslösheten vid tenderat att stiga. I kapitel 9 diskuteras bak-
högkonjunkturerna
grunden till denna utveckling. Det är framför allt ungdomsgrupperna och den äldre arbetskraften som fått en förvärrad arbetslöshetssituation trots omfattande insatser av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, vilka fått särskilt stor relativ betydelse för ungdomsgrupperna. Som mest stod i slutet av 1978 en av arbetskraften i åldrarna 16-19 år utanför
fjärdedel den reguljära arbetsmarknaden (som arbetslösa eller sysselsatta i bered-
skapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning). Bakom utvecklingen mot trendmässigt stigande arbetslöshet ligger en i arbetslöshetstidernas antalet arbetslöshetstillfäll Kvinnors förvärvsar- ökning längd, medan bete och förvårvshinder. len Dessa tendenser var dock avsevärt mindre uttalade för ung-
sjunkit. _
SOU 1978:28. domsgrupperna under 1970-talet som helhet. De främsta kännetecknen
Produktionskapacitetens utveckling 177
för dessa är i stället att de hade väsentligt fler arbetslöshetstillfällen än genomsnittet. Antalet under första hälften av 1970-talet
sjönk något
men har sedan stigit ungefär till den tidigare nivån. I gengäld har ungdomar kortare arbetslöshetstider men likväl, som nämnts, högre relativ arbetslöshet än övriga grupper. Ungdomsarbetslöshetens nivå och trendmässiga försämring under 1970-ta1et är en internationell företeelse. Vad beträffar den öppna arbetslösheten framstår det svenska läget snarast som gynnsamt; av 15 studerade OECD-länder hade 1979 bara fyra (Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Nya Zeeland) lägre relativ ungdomsarbetslöshet (i åldrarna 16-24 år) än Sverige 1979. För den äldsta åldersgruppen före pensionsåldern, 60-64 år, är förhållandena rakt motsatta till vad som gäller för ungdomsgrupperna. Arbetslöshetstiderna har stigit kraftigt med få avbrott under l970-talet. Tack vare att antalet arbetslöshetstillfällen är så mycket lägre än för
ungdomarna och att de dessutom sjunkit något under 1970-talet, har
dock den genomsnittliga arbetslöshetsnivån inte blivit lika hög. Även för denna åldersgrupp torde nivån ha hållits nere av politiska åtgärder, främst förtidspensionering. Åldersstrukturen hos den öppna arbetslösheten 1979 sammanfattas i diagram 3.5. Där har också prognosen för 1985 enligt alternativ 1 lagts in. Som synes har därvid antagits att de mest utsatta grupperna, ungdomarna och de äldre, får ett något förbättrat arbetslöshetsläge. Bakom denna bedömning ligger bl. a. den förutsättning som diskuteras i kapitel 9 om att en förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden kan minska svårigheterna att finna arbete för de nyinträdande och för dem som friställts. De åtgärder som kan krävas för att minska arbetslösheten bör för ungdomsgrupperna inriktas på att reducera antalet arbetslöshetstillfällen och för de äldre på att begränsa arbetslöshetstiderna. Förbättringarna i
detta avseende har dock inte ansetts vara möjliga att uppnå utan en viss I OECD Economic omhöjning av arbetslöshetsnivån för den medelålders arbetskraften. look, July 1980.
i Diagram 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och 1985. Procent P°°°m 3- __ -8 1979 - - -- 1985
T 1 I T l l l I I I l Y l 15- 20- 25- 35- 145- 55- so- 16- 20- 45- 55- 60-
19 24 34 44 54 59 64 19 24 35a 54 59 64
Källa: SCB, arbetskraftsundersökningama och ekonomidepartementet.
Produktionskapacitetens utveckling
Tabell 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 l 000-tal personer och procent
1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2 Anta] personer i arbetskraften 4 504 4 504 därav män 2 380 2 380 kvinnor 2 123 2 123 Arbetslöshet i procent , 1 2,0 4,3 därav män , , 1,8 4,1 kvinnor , 2,2 4,5 Antal sysselsatta enligt AKU 3 853 3 959 4171 4 414 4 310 därav man 2 335 2 313 2 309 2 338 2 283 kvinnor l 518 1 646 l 861 2076 2 027 Antal sysselsatta (exkl. värnpliktiga) enligt NR 3 864 3 964 4 132 4 375 4 271 Anm.: Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningama (AKU) skiljer sig något från antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna (NR). Det är det senare sysselsättningsbegreppet som, omräknat till arbetstimmar, i tillämpas LU:s modellberäkningar. Källa: SCB, prognosinstitutet.
I alternativ 2 har arbetslösheten bestämts av den efterfrågan som genereras i ekonomin. Som nämnts tidigare antas utbudet inte komma att påverkas av att arbetskraftsefterfrågan minskar, utan den relativa arbetslösheten beräknas stiga till ca 4,3 % 1985. Av förenklingsskäl antas vidare denna arbetslöshet ha samma relativa âlderssammansättning som i alternativ l. Ungdomsarbetslösheten skulle därmed i detta alternativ komma att överstiga 10 % 1985. Antalet personer i arbetskraften, arbetslösheten och antalet sysselsatta sammanfattas i tabell 3.4.
3.2.6 Frånvaro och medelarbetstid
I frånvaron ingår all frånvaro (utom semester) som varar minst en hel arbetsvecka. Kortare frånvaro medtas inte utan påverkar i stället medelarbetstiden per vecka. Semesterfrånvaron beaktas i beräkningen av antalet arbetade veckor per år. I dessa delar har samma antaganden i
gjorts
alternativen l och 2. Under 1970-talet ökade den relativa frånvaron trendmässigt föri stort sett samtliga åldersgrupper. Sammantaget skedde en uppgång i antalet frånvarande män från 6,3 till 7,3 % av antalet sysselsatta män, medan kvinnornas frånvaro steg från 7,5 till 11,0 96 under perioden 1970-1979. Den högsta frånvaron har kvinnor i åldrarna 20-24 år med barn under 7 år, och den lägsta frånvaron har de allra äldsta åldersgruppema.
sjukfrånvaron steg tämligen långsamt under l970-talet. Också värn-
pliktsfrånvaron var i stort sett oförändrad. Den största ökningen föll i
utveckling 179 Produktionskapacitetens
där uppgången var mest uttalad för kvinstället på s. k. övrig frånvaro, nor med barn under 7 år. I den gruppen ingår frånvaro med föräldrapenning i samband med barnsbörd. Förmânerna enligt föräldraförsäksuccessivt under 1970-talet, och den betalda ledigheringen förbättrades För förutsätts
ten utvidgades f rån sex till nio månader. prognosperioden
att förmånsnivån inte förändras, men däremot att männen 1985 kommer
att ta en av de nio månaderna och kvinnorna resterande åtta månader.
För övriga typer av frånvaro (exkl. semester) antas fortsatt trendmässiga ökningar för respektive kön. skulle därmed den relativa frånvaron öka till 8,5 % för Sammantaget män och till 12,4 % för kvinnor 1985. Under andra hälften av l980-talet beräknas den manliga frånvaron återgå till att öka något långsammare än den kvinnliga. År 1990 beräknas därmed frånvaron bli 9,3 % för män antas bli
och 14,2 % för kvinnor. sjukfrånvaron och vämpliktsfrånvaron
oförändrade väntas trenderna bestå, med och för den övriga frånvaron för föräldraledigheten som beräknats separat. Den historiska undantag och prognoserna för män samt kvinnor med och utan barn utvecklingen visas i diagram 3.6. I alternativ l ökar antalet i arbete enligt prognosen med personer 160000 personer fram till 1985 och med ytterligare_ 25000 personer fram till 1990. I alternativ 2 blir uppgången i stället störst under andra hälften av l980-talet. Mätt i timmar reduceras ökningen av arbetskraftsresurserna av att medelarbetstiden antas fortsätta att under hela 1980-talet. Sedan
sjunka den allmänna arbetstidsförkortningen genomfördes åren omkring 1972,
Diagram 3.6 Relativ Procent frånvaro 1970-1 990 Total frånvaro 24_
Procent Frånvaro exkl. sjukfrånvaro
zol
1a-
Kv utanbarn uuvr|rr ||u VIII] |vr|| 1970 75 79 85 90 År alAv den totala föräldraledigheten om 9 månader beräknasigenomsnitt8,5 månader bli utnyttjade i samband med barnsbörden.
Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352
har den genomsnittliga arbetstiden per vecka minskat med 0,4 % per år för både män och kvinnor. Bakom dessa minskningar ligger flera fakto-
rer, särskilt arbetstidsförkortningar för Skiftarbete och underjordsarbete,
minskade uttag av övertid, ökande andel deltidsarbetande och ökad korttidsfrånvaro (mindre än l vecka). Den ökande deltidsandelen torde ha betytt mest för medelarbetstidens minskning. För kvinnorna har deltidsarbetet med minst halvtid ökat starkt.
Heltidsarbetet har samtidigt
bara ökat svagt och den korta deltiden har minskat. Aven för männen kan noteras en uppgång av andelen deltidsarbetande. Männens ökade intresse för deltidsarbete delvis sammanhänger med de möjligheter till delpension som infördes 1976. Vid utgången av 1979 fanns det 50000
personer med delpension, varav 35 000 män. Majoriteten av utgjordes
heltidsarbetande som skurit ned sin arbetstid till hälften. För hela 1980-talet antas att utvecklingen mot ökat deltidsarbete skall fortsätta. Medelarbetstiden kan då beräknas minska med 0,5 % per år för män och 0,4 96 per år för kvinnor. Semesterfrånvaron antas inte ge-
nomgå några förändringar fram till 1990.
3.3 Produktivitet och produktion
Inledning
Under har tillväxten
efterkrigstiden i den svenska produktionskapaciteten påverkats i negativ riktning av i volymförändringar tillgången på ar-
betskraf t. har en
Visserligen kontinuerlig ökning skett i antalet sysselsatta mcn samtidigt har den genomsnittliga arbetstiden minskat så att net-
totillskottet räknat i arbetade timmar varit negativt sedan mitten av 1960-talet. av ekonomins
Ökningen produktionsförmåga har i stället bu-
rits upp av en snabb tillväxt i produktionen den s. k. per arbetstimme, arbetsproduktiviteten. I den enskilda
produktionsprocessen är man vid givna tekniska förut-
sättningar hänvisad till att öka kapitalinsatsen per arbetstimme, den s. k.
kapitalintensiteten,
för att uppnå en ökad arbetsproduktivitet. Många
typer av tekniska framsteg kan nyttiggöras i produktionen
endast genom
nyinvcsteringar. Man brukar här tala om investeringsbunden teknisk utveckling. Kapitalbildningen är därför både kvantitativt och kvalitativt
av central betydelse för
arbetsproduktivitetens utveckling inom den en-
skilda
produktionsprocessen.
Totalt sett beror emellertid
produktivitetsutvecklingen även på för-
skjutningar mellan olika inom ett produktionsprocesser företag eller en
näringsgren eller mellan olika näringsgrenar. I den mån arbetskraft och
kapitalutrustning i
förskjuts riktning mot mera produktiva enheter kan
produktivitetsvinster uppstå vid sidan av dem som växer fram inom var-
je företag eller inom enskild varje näringsgren. Med ett sammanfattande
0rd kan sådana
förskjutningar betecknas som strukturrationalisering.
Under större delen av
efterkrigstiden har den del av ekonomins struk-
turomvandling som manifesterats i en förändrad
sektorsammansättning
givit betydande produktivitetstillskott. är här arbetskrafts-
Typexemplet
resursernas successiva från
överflyttning jordbruk och skogsbruk till in-
Produktionskapacitetens utveckling 181
dustrisektorn. Sedan mitten av sextiotalet har emellertid ekonomins re-
surser i allt högre grad förskjutits från näringslivet till den offentliga
sektorn. Eftersom den uppmätta produktivitetstillvåxten p. g. a. statistikens konstruktion är lika med noll inom offentlig har detta
tjänsteproduktion
bidragit till att minska den registrerade produktivitetstillväxten för ekonomin totalt. Genom att offentliga inte
tjänster försäljes på en marknad
är värdet av produktionsresultatet svårt att mäta. Det uppskattas därför i nationalräkenskaperna genom värdet av insatta produktionsfaktorer. Detta utesluter dock inte att det finns en betydande produktivitetsökning inom flera grenar av offentlig verksamhet. Introduktionen av arbetsbesparande ADB-system inom förvaltningen kan här som ex-
tjäna
empel. Skulle vi ha kunnat mäta denna produktivitetstillväxt skulle vi också ha kunnat registrera en historiskt sett snabbare produktionsökning.
3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979
Produktiviteten inom industrin ökade under 1970-talet betydligt långsammare än under 1960-talet. En viktig fråga är hur stor del av denna
nedgång som är konjunkturbetingad och beror på minskat kapacitetsutnyttjande och hur stor del som är att hänföra till mer djupgående och
strukturella förändringar inom industrin. Det är svårt att renodla dessa båda faktorer. Det är t. ex. uppenbart
att överbryggningspolitiken efter oljekrisen 1973-74 kom att innebära
en långsammare produktivitetstillvåxt än om anpassningen i stället hade tillåtits ske genom öppen arbetslöshet. Den
konjunkturella utvecklings-
bilden kom å andra sidan att ge strukturella effekter. Den överkapacitet
som blev följden av överbryggningspolitiken, osäkerheten beträffande
energiprisernas framtida utveckling samt den vikande exportefterfrågan och en dålig vinstutveckling kom att medföra en markant nedgång i industrins investeringar under senare hälften av l970-talet. Dessutom kom bl. a. den låga ekonomiska aktiviteten att påverka arbetskraftens rörlighet negativt. Den långsiktiga utvecklingsbilden innehåller komponenter av mera strukturell karaktär, som i större eller mindre utsträckning är gemensamma för de flesta av Västeuropas industriländer. Sålunda
börjar
många av de faktorer som varit drivkraften bakom den exceptionellt snabba ekonomiska tillväxten under 1950- och l960-ta1en nu att ebba ut. Under 1950-talet innebar det europeiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget i kombination med teknologigapet mellan Europa och Förenta staterna betydande utrymme för produktivitetsvinster i Europa. Denna
utveckling fick hjälp av återupprättandet av en relativt fri handel och
fria kapitalrörelser. Först omkring 1970 nådde världshandeln med industrivaror samma omfattning i förhållande till vårldsproduktionen som rådde strax före utbrottet av derförsta världskriget. Den snabba industrialiseringen, som var en viktig drivkraft i produk-
tivitetsutvecklingen, underlättades också av att det vid slutet av andra
världskriget fanns en betydande arbetskraftsreserv i som
jordbruket
-Produktionskapacitetens utveckling
kunde föras över till industrisektorn. En ytterligare faktor som gynn-
samt påverkade tillväxtmöjlighetema under är de ända efterkrigstiden
fram till 1970-talet kraftigt sjunkande relativprisema på energi. Denna
utveckling hjälpte till att driva på utvecklingen mot att ersätta arbets-
kraft med kapital i storskalig och relativt energikrävande produktion.
Samtliga dessa faktorer innebar extremt
gynnsamma förutsättningar
för industriell utveckling och snabb ekonomisk tillväxt under de första decennierna efter andra
världskriget. Flera av dem har emellertid nu för-
svagats eller helt upphört att verka vilket också har påverkat 1970-talets
utveckling. Om inte andra faktorer
tillväxtskapande träder i stället finns
det mycket som talar för att tillväxten under 1980-talet kommer att
följa
1970-talets mönster.
I ett historiskt material
är det i princip möjligt att statistiskt undersö-
ka vilka samband som existerat mellan
produktivitetstillväxt, kapacitetsutnyttjande och Man brukar kapitalbildning. därvid erhålla en restfak-
tor, ibland benämnd teknikfaktorn, som grovt sett kan sägas fånga upp
vissa långsiktiga strukturella
drag i utvecklingen. Bland dessa kan bl. a. nämnas introduktion av ny teknik, effekterna av förbättrad
utbildning,
effektivare organisation av produktionen, som t. ex. en sektorsamman-
sättning i bättre samklang med den internationella arbetsfördelningen.
I en särskild studie har i härmed en
linje komponentuppdelning av in-
dustriproduktivitetens tillväxt under tiden 1953-1976 utförts Tabell
3.5 är hämtad från denna
undersökning. Av tabellen framgår att indu-
striproduktivitetens tillväxt successivt ökade fram till av 1970-ta-
början
let. mellan
Uppgången femårsperioderna 1953-1958 och 1959-1964
synes därvid nästan helt förklaras av en ökning i teknikfaktorns bidrag medan den acceleration som ytterligare skedde under perioden 1965-1970 till största delen förklaras av en ökning i bidraget från kapi-
talbildningen. Man skulle kunna tolka dessa resultat
så att de tidigare Omnämnda strukturella faktorerna kom att lyfta upp produktivitetstillväxten med över en procentenhet under 1960-talet. Vidare kan konstateras att teknikfaktorns
bidrag låg kvar på en hög
nivå under 1970-talets första hälft trots att produktivitetstillväxten mer än halverades från en tillväxt på 6,5 % per år under perioden 1965-1970 till 3.1 % per år under perioden 1971-1976. Denna nedgång förklaras i
stället av en i
minskning kapitalbildningens bidrag tillsammans med ett
negativt bidrag från
kapacitetsutnyttjandefaktom.
Tabell 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt
Årlig procentuell förändring
Bidrag från 1953- 1959- 1965- 1958 1964 1970 1
| Yngve Åberg: Pro- Kapitalintensitet | 1,4 | 1,4 | 2,3 |
| duktivitetsutvecklingen i Kapacitetsutnyttj ande | 0.5 | 0,6 | 1,0 |
| Svensk industri under Teknikfaktor | 2,2 | 3.4 |
3.2 åren 1953-1976. (Prel. Produktivitet 4,1 version 1979.) 5,4 6.5
utveckling 183 Produktionskapacitetens
utveckling 1970-1979 Tabell 3.6 lndustriproduktivitetens Årlig procentuell förändring
1974-1977 1977-1979 1970-1979 1970-1974
5,3 - 0,6 5,7 3,4
Tabell 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979
Årlig procentuell förändring
1960- 1965 - 7,3 Investeringamas årliga tillväxt 4,2 5,3 4,8 3.9 Kapitalstockens årliga tillväxt Investeringarnas andel av slutårets 6,7 6,3 6,8 3.8 kapitalstock (procent)
förklaras av faktorer och
Att nedgången i huvudsak konjunkturella i understryks ytterligare av en jämfövariationer kapacitetsutnyttjandet
relse av utveckling under åren före och efter ol-
industriproduktivitetens
1973/ 1974.
jekrisen
sker i tabell 3.6 som visar hur nedgången under
En sådan jämförelse
1974-1977 motsvaras av en kraftig återhämtning under hög- ”krisen”
1977-1979. De mera långsiktiga effekter som överbryggkonjunkturåren
kommer den
ningspolitiken att få på produktivitetstillväxten genom
minskade kommer emellertid inte till uttryck i denna
kapitalbildningen
tabell. Produktivitetsvariationema förklaras av variationer i kapacitets-
och är i stort sett oberoende av teknikfaktor och kapitalinutnyttjandet
tensitet. till en framtidsbedömning är det emellertid av vikt att Som bakgrund
beakta utvecklingen av kapitalbildningen. Dess betydelse för industri-
acceleration under andra hälften av 1960-talet framgår
produktivitetens kapitalbildningens betydelse
av tabell 3.5. Som redan påpekats förstärks
utvecklingen i mycket hög grad är
på längre sikt av att den teknologiska bunden till nya investeringar. En konsekvens av det låga resursutnyttunder senare hälften av 1970-talet
jandet som rått inom svensk industri
har varit minskande investeringar. Denna utveckling, som belyses av ta-
Fram till år 1979 har bell 3.7, har förstärkts av en dålig vinstsituation. andel av industrins mins-
sålunda industriinvesteringarnas kapitalstock
kat till 3,8 % från att under perioden 1960-1974 ha legat tämligen kon-
_ stant kring ca 6,5 %. andel av utgör defintionsmäs-
Nettoinvesteringamas kapitalstocken
tillväxt. Därför kan man se att vid en
sigt kapitalstockens procentuella
så bäddar den investeringsnivå som rådde oförändrad avskrivningstakt av 1970-talet för en minskning av tillväxten i inom industrin vid slutet
industrins med ca 3 procentenheter i förhållande till tidigakapitalstock
re. Om inte industriinvesteringama växa skulle sålunda kapitals-
börjar
under 1980-talet kunna komma att falla tockstillväxten inom industrin
under l % per år.
Produktionskapacitetens utveckling
Tabell 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bostadstjänster 1965-1979
Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent
tivitetstillväxt av förädlingsvärde i slutåret 1965- 1970 4,0 18,3 1970- l 979 3,5 20,4
Tabell 3.9 lndustriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l Årlig procentuell förändring
| Bidrag från | 1953- 1979- 1985- 1976 | 1985 | 1990 |
| Kapitalintcnsitet | 1,7 | 0,9 | 1,0 |
| Kapacitetsutnyttjande | 0,1 | 0,3 | 0 |
Teknikfaktor 3,0 3,0 3,0
Produktivitet 4,8
4,2 4,0
På samma sätt som när det gäller industrin har produktivitetstillväx-
ten inom övrigt mellan
näringsliv dämpats l970-ta1et och slutet av 1960-
talct även om är mindre
dämpningen än för industrisektorn. Som fram-
går av tabell 3.8 uppgick övrigsektoms produktivitetstillväxt till i genomsnitt 4 % per år under perioden 1965-1970 och till 3,5 % under
perioden 1970-1979. Under l970-talet har sålunda den
tjänstedominerade
övrigsektorn haft en produktivitetstillväxt som varit nästan lika snabb som inom industrin. Som
jämförelse kan nämnas att under
perioden 1965-1970 låg den årliga produktivitetstillväxten ca 1 1/ 2 procentenhet
högre inom industrin än inom den övriga delen av näringslivet. Utjäm-
ningcn av produktivitetstillväxten mellan industri och övrigt näringsliv under 1970-talet
sammanhänger med att övrigsektorn
i mycket mindre grad än industrisektorn kom att drabbas
av lågt kapacitetsutnyttjande
under den internationella
lågkonjunkturen i 1970-talets mitt. Av tabell
3.8 också
framgår att övrigsektorns investeringskvot hållits och till
uppe och med ökat under 1970-ta1et. Till en del kan också detta förklaras av
ett högt kapacitetsutnyttjande men även av att
tillgången till lönsamma
investeringsobjekt varit större inom tjänstesektorema än inom
industrin. Inte minst gäller detta
möjligheten till lönsamma rationaliseringar ge-
nom ökad användning av ADB.
3.3.3 under
Utvecklingen 1980-talet
I
långtidsutredningens alterantiv I antas en som återför
utveckling
svensk ekonomi till balans
genom bl. a. en export- och investeringsledd
tillväxt. En bakom
förutsättning detta alternativ är en återhållsam kostnadsutveckling och en relativt tillväxt
begränsad i både den privata och
den
offentliga konsumtionen. Under perioden 1979-1990 antas indu-
strins
investeringar växa med ca 8 96 per år i genomsnitt.
utveckling 185 Produktionskapacitetens
Tabell 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bo- 1970-1990. Alternativ 1 stadstjänster
Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent
| tivitetstillväxt | av förädlingsvärde i slutåret | |
| 1970-1979 | 3,5 | 20,4 |
| 1979-1985 | 3,3 | 22,8 |
| 1985-1990 | 2,7 | 20,5 |
| Industrins | i alternativ l redovisas i tabell 3.9 |
produktivitetsutveckling
uppdelad på olika förklaringsfaktorer. Utgångspunkt för den kalkyl som där är att teknikfaktorn fortsatt kommer att ge samma bipresenteras 1953-1976. I enlighet med den tididrag som genomsnittet för perioden diskussionen i detta avsnitt detta antagande bl. a. en gare implicerar fortsatt snabb och anpassning till nya villkor för instrukturomvandling ternationell arbetsfördelning och konkurrens. För l980-talet som helhet antas industriproduktivitetens tillväxt upp- För att åstadkomma denna gå till något mer än 4 % per år i genomsnitt. krävs ett samtidigt awecklande av utgångslägets produktivitetstillväxt och en snabb investeringstillvåxt. Under perimåttliga kapacitetsreserv oden 1979-1985 beräknas sålunda bidra
kapacitetsutnyttjandefaktom
beräk-
med 0,3 % per år till produktivitetstillväxten. Kapitalintensiteten
nas bidra med Detta är betydligt mindre än
0,9 % per år i genomsnitt. under 1953-1976. Nedgången i industriproduktivitetens till-
perioden växt mellan första och andra delen av l980-talet sker trots ett ökande bi-
drag från kapitalbildningen och förklaras av att produktivitetsreserven av beräknas vara uttömd vid 1980-talets mitt.
outnyttjad kapacitet
Produktivitetstillväxten inom det övriga näringslivet beräknas i alternativ 1 ske i obetydligt takt fram till år 1985 än under långsammare l970-talet. av tabell 3.10 beräknas detta kräva en fortsatt Som framgår inom utanför indu-
ökning av investeringskvoten näringslivssektorerna
strisektorn. Detta förklaras till stor del av ett förväntat införande av ny teknik i (se kap. 8). Under senare delen av l980-talet
tjänstesektorerna
beräknas inom det övriga näringslivet bromsas produktivitetstillväxten och investeringskvoten återgå till den andel på ca 20 % av förädupp
som rådde under l970-talet. Uppbromsningen av produkti-
lingsvärdet vitetstillväxten inom övrigsektom under 1980-talets senare del förklaras främst effekterna av datoriseringen inav att de arbetskraftsbesparande om ebba ut. Detta förklarar samtidigt de min-
tjänstesektorema börjar
skade investeringsbehoven inom denna del av näringslivet. För i alternativ l verkligen skall krävs förutatt utvecklingen uppnås om av industrins att teknikfaktorn den kraftiga ökningen investeringar totalt som under l970-talet. Konkret detsett ger samma bidrag betyder ta en fortsatt snabb utveckling; fortsatt snabb rationaliseteknologisk och strukturomvandling samt en fortgående anpassning av vår näring till för den inringsstruktur de ständigt föränderliga förutsättningarna ternationella Under l970-talet minskade arbetsarbetsfördelningen. kraftsutbudet i timmar med 0,8 % per år, främst som en konsekvens av en utökad Under förutsättning av oförändrad am-
ledighetslagstiftning.
186 SOU 1980352
Produktionskapacitetens utveckling
bitionsnivå på detta område kommer i arbetskraftsminskningstakten utbudet att dämpas betydligt under l980-talet. Enligt diskussionen i föregående avsnitt skulle den genomsnittliga för hela minskningstakten 1980-ta1et uppgå till 0,1 a“ 0,2 96 per år. Hela minskningen skulle falla på andra delen av l980-talet med en svag ökning fram till 1985 och därefter en minskning med 0,4 % per år.
Sammantagna betyder gjorda antaganden för produktivitet och sys-
selsättning i alternativ l att den potentiella BNP-tillväxten skulle uppgå till 2,5 % per år i genomsnitt under perioden 1979-1985 och till 2,0 96 per år under perioden 1985-1990. När det gäller skillnaden i BNP:s tillväxt
på 1/2 procentenhet per år mellan 1980-talets första och andra hälft
måste understrykas att inga förutsättningar gjorts om någon strukturell förskjutning nedåt av produktivitetstillväxten. Tvärtom förutsätter
kalkylen att ett ökande bidrag från kapitalintensiteten kan skapas både
via växande investeringar och via ett fortsatt av arbetskrafts-
frigörande resurser från industrisektorn under senare delen av 1980-talet. Förklaringen till den långsammare tillväxten under senare delen av l980-talet ligger främst i arbetskraftsutbudets utveckling och i det faktum att utgångslägets kapacitetsreserv antas uttömd fram till 1985. Alternativ 2 har konstruerats bl. a. för att visa på konsekvenserna av att den för svenska ekonomin nödvändiga
anpassningen skjuts upp till
senare delen av l980-talet. Första delen av l980-talet präglas av fortsatt minskande
industriinvesteringar, en vidgning av kapacitetsgapet och en
ökande arbetslöshet. Fram till 1985 beräknas
industriinvesteringama
minska med närmare 2% per år. Detta minskar bi-
kapitalbildningens
drag till industrins produktivitetstillväxt till ca hälften av vad som uppnås i alternativ I. Alternativ 2 präglas också av inflationistisk utveckling och en relativ Denna medför
kostnadsförsämring. utveckling förlust av
marknadsandelar och en mycket svag exportökning samtidigt som im-
porten ökar kraftigt. I denna situation kan, av hänsyn till bytesbalanssi-
tuationen, inte konsumtionen tillåtas öka snabbt för att er-
tillräckligt
sätta bortfallet av export- och I stället för
investeringsvamefterfrågan.
att förbättras så försämras under förs-
kapacitetsutnyttjandesituationen
ta delen av l980-talet. Härigenom antas produktivitetstillväxten inom industrin till begränsas ca 3 % per år i genomsnitt under perioden 1979-1985. En sammanfattande för resurstillväxten i alternativ kalkyl 2 presenteras i tabell 3.1 1. Bidraget från teknikfaktom till den samlade produktivitetstillväxten förutsätts vara detsamma som i alternativ 1. En minskning av den årliga produktivitetstillväxten under första hälften av 80-talet från i genomsnitt 2,4 % per år i alternativ l till 1,6 96 per år i alternativ 2 förklaras helt av en fortgående av
försämring kapacitetsutnyttjandet.
Samtidigt försämras även sysselsättningsläget. Uttryckt i timmar min-
skar sysselsättningen med i genomsnitt 0,3 % per år i alternativ 2 jämfört
med en liten ökning i alternativ 1. Resultatet blir att BNP-tillväxten be-
gränsas till i genomsnitt 1,3 96 per år fram till 1985 i alternativ 2. Såsom ovan framhållits har alternativ 2 konstruerats som ett altemativ där den för svensk ekonomi nödvändiga
anpassningen skjuts upp till
senare delen av l980-talet. De problem som är förknippade med en så-
utveckling 187 Produktionskapacitetens
Tabell 3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelad på komponenter
Årlig procentuell förändring
Alternativ l Alternativ 2 1970- Bidrag f rån 1979 1985- 1979- 1985- l979-
1985 1990 1985 1990
1,4 0,7 0,8 0,7 0,6 Kapitalintensitet - 0,2 0,1 0 - 0,7 0,2 Utnyttjandegrad 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Teknikfaktor
2,8 2,4 2,4 1,6 2,4 Produktivitet - 0,8 0,1 - 0,4 - 0,3 0,1 Sysselsättning
2,0 2,5 2,0 1,3 2,5 BN P- tillväxt
dan politik diskuteras i kapitel 12 om utvecklingen på längre sikt. Här
Som framgår av tabell 3.11
redovisas endast produktivitetskalkylen.
en förhållandevis snabb fram till 1990 un-
uppnås produktivitetstillväxt
som ackumuleras under förutsättning att delar av den kapacitetsreserv
åter kan aktiveras under l980-talets senare der första delen av 1980-talet under 1985-1990 i alter-
del. Om den försenade anpassningen perioden
återföra ekonomin till full fram till
nativ 2 också förmår sysselsättning
år 1990 skulle den totala i timmar kunna öka med 0,1 %
sysselsättningen
åren 1985 och 1990. BNP-tillväxten under senare delen av per år mellan 2. Det mås- 1980-talet skulle på så sätt kunna bli 2,5 % per år i alternativ att ca 1/ 2 av denna tillväxt
te emellertid då understrykas procentenhet
av den som
skulle åstadkommas genom ett inhämtande tillväxtpotential
antas förlorad under 1979-1985.
perioden
bör framhållas att i båda alternativen lämnar kapital- Avslutningsvis
mindre till produktivitetstill-
intensitetens tillväxt ett betydligt bidrag
för 1970-talet. En förväxten under 1980-talet än vad som registrerats
av den totala tillväxt som
klaring är den uppbromsning kapitalstockens
i En an-
av den låga investeringsnivån utgångsläget. ytterligare följer
i timmar inte förväntas minska lika ledning är att arbetskraftstillgången som skedde under 1970-talet vilket innebär att snabbt under 1980-talet
i dämpas. Beträffande kapi-
tillväxten kapitalutrustningen per sysselsatt
som noteras mellan altalbildningens bidrag kan en del av den skillnad, ternativen under 1985-1990, hänföras till industriinvestering-
perioden
1985 ca 40 % låg-
arna. I alternativ 2 ligger industrins investeringsvolym
re än i alternativ 1.
4 och utrikeshandel
Bytesbalans
4.1 Den historiska utvecklingen och aktuell problembild
Den ekonomiska politiken under 1970-talets första år var i hög grad in-
riktad det som uppkommit vid på att eliminera bytesbalansunderskott
slutet av 1960-talet. Detta bidrog till den kraftiga förbättringen av bytesbalansen 1971-1973, se diagram 4.1. Turistnettots utveckling samt det ökande underskottet - främst till av ökat
i transfereringsbalansen följd
bistånd till utvecklingsländerna - innebar ett successivt ökat valutautflöde. Dessa underskott motvägdes dock av en gynnsam utveckling av
i övrigt samt överskott i varuhandeln. Prishöjningarna på tjänstehandeln
och andra råvaror i vår import 1973 och 1974 medförde emellertid
olja
en drastisk omsvängning i externbalansen från ett överskott på ca 6 200 kr 1973 till ett underskott på ca 2 400 kr 1974. Detta skedde
milj. milj.
trots en stark tillväxt i exportvolymen.
Den internationella efter oljekrisen 1973-1974 mötlågkonjunkturen
- med en tes i Sverige - till skillnad från i flertalet övriga OECD-länder som innebar stimulans av inhemsk efterfrås. k. överbryggningspolitik
gan i syfte att upprätthålla den fulla sysselsättningen. Kostnadsökningarna för svensk industri kom till följd av bl. a. efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden att bli väsentligt högre än i omvärlden. Som följd här-
av tappade den utlandskonkurrerande sektorn marknadsandelar på såväl som hemmamarknaden under 1975 t. o. m. exportmarknaderna 1977. Också den låga investeringsaktiviteten i omvärlden bidrog till den ogynnsamma utvecklingen av Sveriges export. Detta ledde till en ytterligare försämring av bytesbalansen. Underskotten kom att uppgå till ca
7 100 kr 1976 och ca 9 500 milj. kr 1977. milj.
Devalveringama 1976 och 1977 i kombination med den låga kost-
nadsökningen 1978 lade grunden för en gynnsammare exportutveckling.
En avveckling av under tidigare år uppbyggda lager kom igång. I föri den internationella under 1978
ening med uppsvinget konjunkturen
medförde detta en kraftig ökning av exportintäkterna 1977-1978. Omläggningen till en restriktiv politik under senare delen av 1977 bidrog till minskade innebar att importvolymen samtidigt kraftigt. Sammantaget underskott. detta att bytesbalansen 1978 uppvisade endast ett obetydligt Under saldo ånyo mycket kraftigt, nu i 1979 svängde bytesbalansens trots en fortsatt Den snab-
negativ riktning, gynnsam exportutveckling.
i den inhemska medförde emellertid en ba ökningstakten efterfrågan
190 Bytesbalans och utrikeshandel
Procent °._ Tillgångar, netto O
__ Räntor och utdelmngar, netto _z_ Bytesbalans _3_ *4* n .O i -5-1 .
Diagram 4.1 Bytesba- Anm. Uppgifter om utlandstillgångar för år före 1974 har ej varit tillgängliga. lans, utlandstillgångar Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. samt räntebetalningar I 970-1 979. A nde! av kraftig uppgång i importvolymen. Också importpriserna ökade kraftigt BNP, löpande priser.
1979, främst gällde detta oljeprisema. Handelsbalansen kom härigenom att uppvisa ett underskott på ca 5 800 milj. kr 1979. Det kraftiga omsla-
get från 1978 förklaras till övervägande del av volymutvecklingen inom handeln. Till detta kom effekterna av det försämrade bytesförhållandet. Delvis motverkades effekterna av av
oljeprisstegringarna höjda export-
priser. De samlade terms-of-tradeförlustema stannade enligt nationalrävid ca 3 % 1979. -
kenskapernas beräkningsmetoder Tjänstebalansen med hänsynstagande till korrigeringar för tidigare icke registrerad tjänsteexport enligt resultaten av betalningsbalansdelegationens undersök-
-
ningar gav ett underskott på drygt 600 milj. kr. Eftersom transfere-
ringsbalansen samtidigt visade ett underskott på ca 4 800 kr innebar detta att bytesbalansunderskottet 1979 kom att uppgå till ca i
ll 200 milj. kr.
Enligt de beräkningar som redovisas i regeringens sparplan i oktober 1980 väntas importen öka betydligt i värde också 1980. Till större delen
förklaras detta av de kraftigt ökade kostnaderna för oljeimporten. Prisförändringarna 1978-1980 för och beräknas förråolja oljeprodukter
sämra handelsbalansen med ca 15 kr sedan
miljarder hänsyn tagits till
reexporten. De bedömningar som görs av exportens pris- och volymutveckling innebär en klart långsammare ökning av exportvärdet. Sammantaget innebär dessa bedömningar en ökning av underskottet i handelsbalansen till ca 12,1
miljarder kr 1980. Utvecklingen av tjänsteutby-
tet med utlandet i förening med en fortsatt kraftig försämring av trans-
fereringsnettot - vilket till stor del förklaras av de ökade räntekostnader-
na för den snabbt stigande utlandsskulden - innebär att bytesbalansen väntas uppvisa ett underskott på ca 21 500 kr 1980, vilket motsva-
milj.
rar ca 4,2 % av BNP i löpande priser. Detta svarar mot drygt 6,5 % av OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott. Som framgår av tabell 2.3 i kap. 2 uppgår Sveriges andel av OECD-områdets totalproduktion till ca 1,5 %.
Bytesbalans och utrikeshandel
av för och
4.2 Sammanfattning kalkylema bytesbalans
utrikeshandel
obalans med omvärlden som Den strukturella i Sveriges transaktioner i samband med 1973-1974 har under de senaste åren
uppkom oljekrisen
förvärrats kraftigt. Som anges ovan beräknas underskottet 1980 ,uppgå ca 4,2 96 av BNP. En central föruttill 21 500 milj. kr, vilket motsvarar får en sådan inriktning att sättning i LU:s alternativ l är att politiken bytesbalansunderskottet kan nedbringas till ca 2 % av BNP eller drygt 16 skall
miljarder kr i löpande priser 1985. För att en sådan utveckling vara möjlig vid bibehållen full sysselsättning krävs bl. a. att relativpriset
villkor för en snabb för Sveriges export sänks. Detta är ett nödvändigt exporttillväxt samtidigt som importen hålls tillbaka. 1 LU:s alternativ 2 belyses konsekvenserna av en ekonomisk utveckmed de tendenser som varit under 1970-
ling ungefär i enlighet gällande
omvärlden
talets senare del. Sveriges relativpriser (exkl. olja) gentemot
som förutsätts öka med i genomsnitt 1,5 % per år 1979-1985 samtidigt fortsätter att växa relativt snabbt. Unprivat och offentlig konsumtion väntas öka endast långsamt samder dessa förutsättningar kan exporten
som importen ökar snabbt. Detta medför att bytesbalansunder-
tidigt skotten ökar kraftigt under för detta
prognosperioden. Enligt kalkylema
alternativ kan underskottet, uttryckt i löpande priser, väntas uppgå till ca 59 kr 1985, vilket skulle motsvara ca 6,5 % av BNP detta år.
miljarder
Underskottet kan i båda alternativen vänpå transfereringsbalansen
som av ökande räntekostnader grund tas öka betydligt, främst följd på
av en snabbt utlandsskuld. Alternativ 2 skulle medföra en särstigande i ränteutgiftema. För att motväga den fortsatta förskilt kraftig tillväxt sämringen av transfereringsnettot och åstadkomma en minskning av bytesbalansunderskottet i enlighet med de förutsättningar som gäller i al-
ternativ 1 krävs att varu- och tjänsteutbytet med utlandet ger ett över-
kr 1985, se tabell 4.1. I absoluta tal förutsätter så-
skott på ca 8 300 milj.
förbättras med
ledes denna kalkyl att nettot av varu- och tjänstehandeln
Tabell 4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 Milj. kr, löpande priser
1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2
Handelsbalans -1 441 -4 728 -5 768 -2 600 -22 200 522 2 785 -616 10 900 -3 800 Tjänstenetto Summa varor och -919 -1 943 -6 384 8 300 -26 000 tjänster, netto Transfereringar, netto -448 -497 -4 811 -24 500 -33 000 -1 367 -2 440 -ll 195 -16 200 -59 000 Bytesbalans Anm. Handels- och tjänstebalans redovisas i tabellen enligt den fördelning på varu- och tjänstetransaktioner av nationalräkenskapemas uppgifter som används i LU:s beräkningar. Detta innebär att fördelningen på varu- och tjänstebalans av nettot av det totala varu- och tjänsteutbytet skiljer sig från de uppgifter som redovisas av riksbanken. › Källa: Statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
192 Bytesbalans och utrikeshandel
närmare 15 kr under
miljarder prognosperioden. En utveckling i enlig-
het med alternativ 2 skulle innebära att underskottet i varu- och
tjänste-
handeln ökade från 1,4 % av BNP 1979 till ca 2,8 % av BNP år 1985. _ I alternativ 1 beräknas varuexporten öka med 6,0 % per år under perioden 1979-l985 samtidigt som importen väntas öka förhållandevis långsamt eller med 3,9 % per år. Handelsbalansens underskott skulle därmed
begränsas till ca 2 600 milj. kr i löpande priser 1985.
Alternativ 2 skulle innebära en förhållandevis av valångsam ökning ruexporten, i genomsnitt 2,3 % per år 1979-1985. Importen däremot kan
mot bakgrund av de förutsättningar om relativprisemas
och den privata konsumtionens utveckling som görs i detta alternativ väntas öka klart snabbare, eller med 3,7 % per år. Underskotten på handelsbalansen kan
enligt kalkylerna för detta alternativ väntas öka till ca 22 200 kr
milj.
1985. I alternativ I väntas utlandet
relativprisutvecklingen gentemot även möjliggöra en gynnsam utveckling för tjänstesektoremas export samtidigt som importen volymmässigt hålls tillbaka. Uttryckt i löpande priser kan vid en utveckling enligt detta alternativ en påtaglig förbättring av tjänstebalansens saldo väntas, se tabell 4.1. I alternativ 2 anger beräkningarna en kraftig ökning av underskotten i tjänstebalansen.
Sverige hade 1974 en nettofordran på utlandet på ca 14 kr,
miljarder
vilket motsvarade
drygt 5 % av BNP. Bytesbalansutvecklingen under de
därefter åren har inneburit
följande att Sverige fått en allt större netto-
skuld till utlandet.
Vid utgången av 1979 uppgick den till ca 26 miljarder
kr, vilket motsvarade ca 5,7 % av BNP. Den beräknade bytesbalansutvecklingen under 1980 innebär att nettoskulden ökar till ca 48
miljarder
kr vid slutet av detta år, motsvarande ca 9,2 96 av BNP.
Omsvängningen i Sveriges nettoskuldsättning på utlandet har innebu-
rit att nettot av räntor och utdelningar visat ökande underskott
i kraftigt
under 1970-talets
senare del, se tabell 4.2. Där framgår också räntebe-
i relation
lastningen till BNP och export. I alternativ 2 ökar utlandsskul-
den till ca 253 kr 1985. vilket motsvarar
miljarder ca 28 96 av BNP. Un-
derskottet i
räntebetalningarna skulle vid en sådan utveckling öka myc-
i Tabell 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar 1974-1985 Milj. kr, löpande_priser
1974 l 979 1985
Alt. 1 Alt. 2
| Bytesbalans, milj. kr | -2 440 -1 1 195 -16 200 -59 000 | ||
| % av BNP | -0,9 | -2,5 | -2,0 -6,5 |
| 96 av exporten | -3,0 | -8,1 | -5,5 -22,2 |
Utlandstillgångar, netto, milj. kr 13 800 -26 100 -146 000 -253 000 96 av BNP 5,4 -5,7 -l7,9 -27,7 % av exporten 16,7 -19,0 -50,0 -95,0 Räntor och utdelningar, netto, milj. kr -64 -3 378 -18 900 -26 800 % av BNP -0,0 -0,7 -2,3 -2,9 % av exporten -0,0 -2,5 -6,5 -10,1
Källa: Sveriges riksbank. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
Bytesbalans och utrikeshandel
ket kraftigt; enligt våra beräkningar skulle vid en utveckling enligt alternativ 2 ca 10 % av exporten åtgå för att finansiera ränteutgiftema till utlandet 1985. Även vid den förbättring av Sveriges externbalans som förutsätts i LU:s alternativ l kommer Sveriges nettoskuldsättning i utlandet fortsätta att öka kraftigt, enligt LU:s beräkningar till ca 18 % av BNP i löpande priser 1985. En politik som medför fortsatt ökande underskott i bytesbalansen är förenad med stora risker. Underskotten måste täckas genom utländsk upplåning. Upplåningsmarknaderna har klara begränsningar både vad
beträffar storleken på varje lån och och hur ofta en låntagare kan kom-
ma tillbaka. Investerama vill också ha en viss spridning på sin utlåning.
Detta sätter gränser för Sveriges upplåningsmöjligheter. Härtill kommer
att osäkerhet om t. ex. den framtida ränte- och växelkursutvecklingen kan leda till att vissa marknader stängs i tider av oro i den internationella ekonomin. Särbarheten för chocker i den internationella ekonomin av den typ som inträffade 1973/74 och 1979/80 är särskilt stor för ett land som Sverige med dess stora utlandsberoende. I ett utgångsläge med stort strukturellt underskott i bytesbalansen och en betydande utlandsskuld
blir det omöjligt att möta en internationell konjunkturnedgång med ef-
terfrågestimulanser i syfte att upprätthålla full sysselsättning utan att underskotten drastiskt ökar. Handlingsfriheten i den ekonomiska politiken begränsas härigenom. Erfarenheten visar också att stora löpande underskott och stor skuldsättning även för industriländer kan leda till att utländska långivare ställer krav på den ekonomiska politikens utformning. Sveriges nettoskuld till utlandet vid slutet av 1980 kan beräknas upp-
gå till ca 48 miljarder kr. Även vid en politik som bryter de senaste årens
tendens till kraftigt ökande bytesbalansunderskott kan som framgår av framställningen ovan en fortsatt ökning av den ackumulerande utlandsskulden förutses under 1980-talets första hälft. Bytesbalansunderskotten utgör inteckningar i utrymmet för framtida standardstegringar. Räntekostnaderna för utlandsupplåningen har de senaste åren ökat snabbt
och beräknas 1980 uppgå till ca 5 600 milj. kr, vilket motsvarar l,l 96 av
BNP. Den skuldökning till utlandet som fortsatta bytesbalansunderskott av nuvarande storleksordning skulle dra med sig innebär betydligt ökade räntekostnader för utlandsupplåningen även i reala termer.
4.3 Export- och
importprisernas utveckling
Fram till början av 1970-talet utvecklades export- och importpriser för-
hållandevis likartat, dvs. Sveriges bytesförhållande gentemot utlandet eller terms-of-trade, förändrades inte nämnvärt. Därefter har för Sveriges del ökningstakterna för export- och importpriserna skilt sig påtagligt under enskilda år. Detta framgår av diagram 4.2.
Prishöjningarna på råvaror i internationell handel 1973-1974, främst olja, medförde en betydligt snabbare ökning av importpriserna än av ex-
portprisema. I samband med kostnadskrisen 1975-1976 översteg pris-
194 Bytesbalans och utrikeshandel
höjningarna på svenska exportprodukter betydligt prisstegringstakten
för importen. Devalveringama 1977 medförde därefter att importprisernas ökningstakt under 1977 och 1978 kom att klart överstiga prissteg-
ringen för vår export. 1979 steg oljepriserna åter kraftigt. Sveriges terms-
of-trade gick därmed ned ytterligare trots att relativpriset för den svenska färdigvaruexporten ökade med ca 3 96 detta år. Totalt ökade under perioden 1974-1979 relativpriset för den svenska
färdigvaruexporten med i genomsnitt 2,5 % per år. Råoljepriset samt priserna för oljeprodukter ökade samtidigt med i genomsnitt 14,7 % per år.
Index
250.-
0 --no Exportpriser
I
.ju- Importpriser I
10 3 0 1 0 i 0 . ” - o, \ ss-
.r x
\ 0
i
95- Terms-of- .\_ \. , \ trade 94-
“- ! x
Diagram 4.2 Sveriges 92_ \_ export och import. Priser \_ samt terms-of-trade 90.- \
1965-1979. Index 1970 s
=100.
Bytesbalans och utrikeshandel
Detta medförde en kraftig nedgång i relativpriset för handeln med råvarubetonade produkter. Sammantaget innebar detta att Sveriges termsof-trade gick ned med i genomsnitt 0,7 % per år 1974-1979. Utgångspunkt för bedömningarna av de svenska importprisernas utveckling 1979-1985 har varit förutsättningarna beträffande Världshandelns prisutveckling (se kapitel 2). Priserna för svensk import av olika kategorier av varor har antagits öka i samma takt som priserna för motsvarande varor i den internationella handeln. Vid översättning från va-
rugrupper till LU:s sektorsystem har följande principer tillämpats. Importprisema för jord- och skogsbruksprodukter har antagits den infölja
ternationella prisutvecklingen för för
jordbruksvaror. Prisutvecklingen
råolja och övriga mineraler har bestämts med utgångspunkt i antagandena om den internationella prisutvecklingen för dessa varukategorier. Prisutvecklingen för extraktiv industri totalt har därefter beräknats ge-
nom att sammanväga prisantagandena för råolja och övriga mineraler
med resp. varukategoris andel av importen i sektorn som vikt. Importprisutvecklingen för sektorn petroleum- och kolindustri har beräknats genom sammanvägning av prisantagandena för enskilda typer av produkter. Priset för importen till övriga varuproducerande sektorer har antagits utvecklas i takt med den internationella prisnivån för färdigvaror.
De antaganden som här gjorts beträffande den internationella prisutvecklingen för enskilda varugrupper inkl. tjänster ger sammantaget en
prisstegring för den svenska importen på 8,4 96 per år 1979-1985, se tabell 4.3. Exportprisernas utveckling 1979-1985 har bestämts med utgångspunkt i antagandena om utvecklingen av världsmarknadsprisema och de förutsättningar om de svenska priserna i förhållande till de internationella för de olika sektorerna som görs i resp. alternativ. För att få till stånd en efterfrågeutveckling för svensk export som är förenlig med den i alternativ l förutsatta minskningen av bytesbalansunderskottet krävs att priset för svensk export (exkl. trä, massa och pap-
per) 1979-1985 ökar 1,0 % långsammare varje år än den genomsnittliga
prisnivån för motsvarande varugrupper i internationell handel. I alternativ 2 antas liksom 1974-1979 den svenska pris- och kostnadsutvecklingen bli klart snabbare än den i omvärlden. Prisnivån för varor
och tjänster (exkl. trä, massa och papper) som är priskänsliga antas som följd härav öka 1,5 % snabbare varje år 1979-1985 än prisnivån för motsvarande importvaror. Innefattas samtliga varor och tjänster i utrikes-
handeln innebär förutsättningarna i detta alternativ en uppgång i Sveriges terms-of-trade motsvarande 0,9 % per år 1979-1985.
För de produkter som exporteras av sektorerna jordbruk, skogsbruk,
skyddad livsmedelsindustri samt petroleum- och kolindustri antas priserna vara bestämda av den internationella prisutvecklingen. Exportpriserna för dessa sektorer antas således i världsmark-
följa förändringarna
nadsprisema, se tabell 4.3. Den skillnad mellan export- och importpriser som föreligger för petroleum- och kolindustrin beror på den skilda strukturen för exporten resp. importen i de båda alternativen. Mot bakgrund av skogsindustrins stora betydelse för den svenska ex-
portutvecklingen har här mer ingående överväganden gjorts än i pris-
196 Bytesbalans och utrikeshandel
Tabell 4.3 Export- och importprisemas utveckling 1979-1985 Årlig procentuell förändring
| Sektor | Exportpriser Alt. 1 | Alt. 2 | Pm” | |
| Jordbruk och skogsbruk | 6,4 | 6,4 | 6,4 | |
| Extraktiv industri | 8,0 _ | 10,6 _ | l4,4“ | |
| därav: olja | mineraler exkl. järnmalm järnmalm | 8,0 8,0 | 10,6 10,6 | 15,9 9,0 - |
| Skyddad livsmedelsindustn och varv 6,9 | 6,9 | 6,9 | ||
| Trä-, massa- och pappersindustri | 8,5 | 10,1 | 7,1 | |
| Petroleum- och kolindustri | 17,0 | 17,0 | 17,2 | |
| E1-, gas-, värme- och vattenverk | 17,0 | 17,0 | 6,9 | |
| Övriga varuproducerande sektorer | 5,9 | 8,5 | 6,9 | |
| Varor totalt | 7,0 | 9,3 | 8,5 | |
| Tjänster totalt | 6,7 | 9,4 | 7,8 | |
| Totalt | 6,9 | 9,3 | 8,4 |
“Det i tabellen angivna värdet för prisutvecklingen för importen till sektor 3 avser LU:s alternativ l. På grund av vikteffekter blir importprisutvecklingen något lägre, 13,8 % per år 1979-1985, i alternativ 2.
prognoserna för flertalet övriga branscher. Prisutvecklingen på skogsindustrins produkter varierar starkt med Toppen i en
konjunkturcyklerna.
sådan cykel torde ha nåtts under 1980 efter det att världsmarknadspriset för trä, massa och papper mellan 1979 och 1980 ökat med ca 18 %. För-
utsatt att konjunkturcyklerna även framledes har en längd på ca 5 år
kan 1985 antas befinna sig i samma fas av som
konjunkturförloppet
1980. Mellan dessa år kan prisutvecklingen för trä-, massa- och pappersprodukter antas nära ansluta till den allmänna prisutvecklingen för varor i världshandeln.
Skogsindustrins expansionsmöjligheter begränsas av bristen på råva-
ra. En exporttillväxt högre än 4,5 % är enligt de överväganden som
gjorts i LU inte möjlig. Studier av skogsindustriprodukternas priskäns-
lighet anger att en relativprissänkning på 0,3 procentenheter per år 1980-1985, givet prisutvecklingen 1979-1980, medför en exporttillväxt som innebär att branschen når sitt kapacitetstak. Det ytterligare utrymme för prissänkningar, som kostnadsutvecklingen enligt förutsätt-
ningarna för LU:s alternativ l skapar, antas utnyttjas för förbättringar
av vinstmarginalen. Sammantaget för perioden 1979-1985 innebär dessa överväganden att skogsindustrins exportpriser antagits öka med i genomsnitt 8,5 96 per år. I LU:s alternativ 2 antas Skogsindustrins export-
priser 1980-1985 följa relativprishöjningen för färdigvaror. Givet prisut-
vecklingen 1979-1980 innebär detta alternativ en genomsnittlig prisökv från ning för exporten skogsindustrin på i genomsnitt 10,1 % per år 1979-1985.
För övriga varuproducerande sektorer samt tjänstesektorema innebär förutsättningarna i LU:s alternativ 1 att de svenska exportprisema genomsnittligt sett ökar 1,0 % långsammare varje år 1979-1985 än mot-
svarande importpriser. Förutsättningen i alternativ 2 innebär en årlig prisstegringstakt för exporten från dessa-sektorer som i genomsnitt överstiger motsvarande importpriser med 1,5 96 år 1979-1985.
Bytesbalans och utrikeshandel
4.4 Varuhandeln
4.4.1 Varuexporten
Tillbakablick på utvecklingen
ökade under 1970-talet med 3,8 % per år. Till- Sveriges varuexportvolym växttakten blev därmed klart 1960-talet då för exporten lägre än under
exportvolymen steg med ca 8 % årligen. Sveriges varuexport är i hög grad inriktad på insats- och investeringsvaror. har en klart större andel i den I synnerhet investeringsvarorna än i världshandeln totalt. Insatsvarorna svarade 1979 svenska exporten för ca 54 % och investeringsvarorna för ca 28 % av den svenska varuex- Konsumtionsvarorna utgör en förhållandevis liten andel av den porten. - ca 18 % 1979. Exporten svenska av konsumtionsvaror har exporten emellertid ökat avsevärt snabbare än insats- och investeringsvaruexporten under 1960- och 1970-talen. Från 1965 till 1979 ökade exporten av och konsumtionsvaror med ca 15 % per år i volym medan investerings-
insatsvaruexporten steg med 9 resp. 8 % per år. Efter 1974 har den svenska varuexporten utvecklats relativt svagt. Detta dels med den svaga marknadsutvecklingen, dels sammanhänger med den ogynnsamma utvecklingen av den svenska konkurrenskraften.
Bortsett från jordbruks- och petroleumprodukter samt fartyg expande-
såsom länder- och rade marknaden för Sveriges varuexport, uttryckt från de 13 viktigaste avnämar-
varusammansättningskorrigerad import
5 % per år 1974-1979. Motsvarande ökningstal länderna, med omkring perioderna 1964-1969 och 1969-1974 uppgick till ca 10 resp. ca 7 96 per år. Den av konkurrenskraften förklaras ogynnsamma utvecklingen främst av att de svenska relativa exportpriserna steg mycket kraftigt 1974-1976. Från 1976 till 1978 relativpriserna tillbaka. De åter-
sjönk
som rått före 1974. Till dessa förbättgick dock inte helt till de nivåer bidrog i hög grad devalveringarna av den svensringar i konkurrensläget ka kronan under 1976 och 1977. År 1979 steg de svenska relativpriserna åter med ca 3 procent. De svenska marknadsandelama dramatiskt från 1974 till 1976.
sjönk
fortsatte, om än i lägre takt, 1977. Under 1978 vände ut- Nedgången ökade sina marknadsandelar. Anvecklingen och den svenska exporten delsökningen innebar att inemot l/ 5 av de från 1974 till 1977 förlorade andelarna Från 1978 till 1979 förändrades marknadsandelama återtogs. inte nämnvärt. De stora marknadsandelsförlusterna 1974-1976 torde, förutom kunna förklaras av en kraftig av relativprisutvecklingen, upprelativa efterfrågetrycket från 1973 till 1975. Det är gång i det svenska
vidare möjligt att andra länder har knappat in på ett tidigare svenskt
kvalitetsförsprång på många produkter. Detta kan i så fall ha utövat »dels en direkt negativ effekt på den svenska marknadsandelsutvecklinginverkan via de relativa exportpriserna, vilka under en, dels en indirekt sådana omständigheter torde ha fått större betydelse som konkurrensfaktor. Marknadsandelseffekterna av 1976-1978 blev
relativprissänkningarna
än vad man kunnat vänta med ledning av olika studier av något mindre
198 Bytesbalans och utrikeshandel
samband mellan pris- och volymutveckling för exporten. Ett försämrat svenskt
konkurrensläge vad avser produkternas kvalitet kan ha bidragit
till detta.
Den -
framtida utvecklingen analysmetoder och förutsättningar
Bedömningarna av varuexportens utveckling under första hälften av 1980-talet har med utgångspunkt i en vid ut-
gjorts konjunkturinstitutet
förd studie över
avsättningsmöjligheterna för svensk export De meto-
der som där använts liknar i mycket dem som användes i samband med 1978 års Studien
långtidsutredning. består av dels en analys av varuexporten uppdelad i konsumtionsvaror och investeringsvaror, dels särskil-
da analyser rörande utvecklingen för vissa varugrupper sektorvis. Den aggregerade studien omfattar den totala varuexporten med undantag av
fartyg, jordbruksvaror och petroleumprodukter. Analysen av efterfrågan
för den svenska exporten har i denna studie skett i två steg. I det första har de olika länderna och ländergruppemas totala be-
importefterfrågan
stämts. I det andra steget har Sveriges andel av denna import fastställts. De prognoser för Sveriges export av konsumtions-, insats- resp. investeringsvaror 1979-1985, som framkommit med denna ansats, har härefter översatts till exportprognoser för LU:s sektorer. Detta har skett genom att man först delat upp resp. sektor efter dess innehåll av konsumtions-, insats- resp. och därefter
investeringsvaror vägt samman pro-
gnoserna för de relevanta med deras andelar
huvudgrupperna i resp.
sektor. I den sektorinriktade specialanalysen har den ur exportsynvinkel
viktiga skogsindustrin, järn- och stålindustrin samt malmexporten stu-
derats. Analysmetodema har här anpassats efter resp. sektors konkurrensförhållanden, etc. De resultat som framkommit ur dessa studier har varit avgörande för de prognoser som slutligen fastställts för dessa sektorer. De ekvationer som skattats avseende importen i omvärlden resp. de svenska marknadsandelarna för olika i olika länder i anvarugrupper vändningsområdesstudien har i princip haft samma utformning som i LU 78. Ekvationema för de svenska marknadsandelarna har emellertid estimerats om och skattningsperioden har förlängts så att den nu omfattar utvecklingen t. o. m. 1978. Vad gäller exporten av investeringsvaror uppgår enligt skattningen den sammanvägda priselasticiteten till -l,44. För insatsvarorna uppgår enligt skattningarna priselasticiteten till -1,68. För konsumtionsvarorna har motsvarande elasticitet beräknats till -2,23. Den sammanvägda priselasticiteten för de tre varugrupperna blir -l,72. Jämfört med tidigare skattningar innebär dessa resultat att klart högre priselasticiteter erhålls för insatsvarorna och framför allt för investe-
ringsvarorna genom förlängningen av estimationsperioden med de av
starka åren 1975-1978.
relativprisförskjutningar präglade De högre vär-
Svensk export och im- den för elasticitetema som nu erhållits skulle kunna tolkas så att de port av varor 1979- 1985. Publiceras som bi- stora prisökningama, både absolut och relativt andra länder för svenska laga till LU 80 under vå- exportvaror efter 1974, ökat prismedvetandet hos kunderna och att fakren 1981. torer såsom hög varukvalitet, leveranser säkra, snabba etc. inte längre
Bytesbalans och utrikeshandel
som konkurrensfaktor. Det kan vidare ställer prisfaktorn i skymundan förhålla under senare år har knappat in på ett sig så att andra länder svenskt kvalitetsförsprång. Priset torde i så fall ha ökat i vikt som kon-
kurrensfaktor. Under sådana förhållanden blir också den registrerade
priselasticiteten större. över tiden tyder de erhållna resul- Vad gäller priseffektens fördelning av infaller under det första året
taten på att huvuddelen prisreaktionen efter en effekt kvarstår det tredje året prisförändring. Ingen nämnvärd
efter en relativprisförändring.
Exporten 1 979-] 985
De förutsättningar om den internationella utvecklingen och utvecklingsom anges ovan utmynnar i en till-
en av Sveriges relativa exportpriser växt för den svenska varuexporten (exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter) från 1979 till 1985 uppgående till 6,8 % i huvudaltemati-
2 tabell 4.4). Inkluderas mot-
vet 1 och 3,3 % per år i huvudaltemativ (jfr
svarande och be-
prognoser för fartyg, jordbruks- petroleumprodukter
räknas tillväxttakten bli 6,0 96 resp. 2,3 96 per år i de två alternativen. konkurrenskraften som den i alternativ 1 Den ökning av den svenska
förutsätta skulle innebära, skulle således möjligrelativprisutvecklingen
med den svaga utvecklingen 1974-1979 mycket kraftig
göra en jämfört Skulle å andra sidan en relativprisutveckling i
expansion av exporten. med den i alternativ 2 förutsätta utvecklingen realiseras, skulle den
linje
svenska exporten 1979-1985 öka endast något snabbare än under peri- En utveckling l skulle innebäoden 1974-1979. i enlighet med alternativ ra att en genomsnittlig andelsökning för Sveriges export i avnämarländernas l 1/ 2 % per år 1979-1985, medan alimport i storleksordningen ternativ 2 skulle innebära andelsförluster motsvarande ca 2 % per år un-
förlusterna under perioden
der samma period, vilket ungefär motsvarar 1974-1979. av konsumtionsvaror till OECD-området har beräknats Öka Exporten skulmed drygt 11 96 per år 1979-1985 i alternativ 1, varav drygt hälften av andelsvinster, se tabell 4.5. Den i alternativ 2 förutsatta le utgöras skulle resultera i andelsförluster motsvarande relativprisutvecklingen
drygt 1 % per år och en betydligt svagare exportökning, 5,1 % per år.
Andelseffekternas bidrag till för insats- resp. inves-
exportutvecklingen
teringsvaror i alternativ 1 är klart mindre. Totalt har exporten för dessa
varugrupper beräknats öka med 5,8 % och 5,5 96 per år i huvudaltemativ 1. Den i alternativ 2 förutsätta skulle däremot re-
relativprisutvecklingen
sultera i förhållandevis stora andelsförluster och till härav en ex-
följd
portutveckling som ligger-klart under marknadstillväxten. för den svenska varuexporten fördelad på LU:s sektorer Prognoserna
av tabell 4.6. Exporten av jordbruks- och skogsbruksprodukter
framgår livsmedelsindustrin bestäms i samt varor från den icke konkurrensutsatta
huvudsak i den inhemska produktioav tillfälliga produktionsöverskott
av 1979-1985 antas i båda huvud-
nen. Exporten jordbruksprodukter
alternativen minska något från 1979 års höga nivå. Den icke konkurrensutsatta livsmedelsindustrins export har bedömts öka med ca 1,7 %
200 Bytesbalans och utrikeshandel
Tabell 4.4 Sveriges export exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter fördelad på ländergrupper 1979-1985 Årlig procentuell volymförändring
| Marknad“ Marknadsandel Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 | Svensk export | |
| 13 OECD-länder” | 5,0 1,6 -2,0 | 6,6 2,9 |
| Övriga OECD-länder | 5,1 1,6 -l,6 | 6,7 3,4 |
| Statshandelsländer | 4,5 1,5 -2,0 | 6,0 2,4 |
| OPEC-stater | 14,0 0,9 -2,l | 15,1 11,6 |
| U-länder (exkl. OPEC-stater) 4,5 0,8 -2,2 | 5,4 2,2 | |
| Totalt | 5,4 1,3 -2,0 |
6,8 3,3 ” Med marknad avses här importförändringama i de olika länderna sammanvägda med ländernas andelar i svensk export. Med marknadsandel avses den svenska exportens andel av ländernas import. h Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Österrike, Förenta staterna, Japan, Canada. Källa: Konjukturinstitutet.
Tabell 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och investeringsvaror till OECD-området” 1960-1985 Årlig procentuell volymförändring
1960- 1965- 1970- 1974- 1979- l 985 1965 1970 1974 1979 b Ah l Ah. 2
| Konsumtionsvaror | . | |
| Marknad | 10,4 10,2 7,9 | 7,3 5,4 5,4 |
| Andel | 7,4 4,1 5,0 -2,0 | 6,0 -l ,2 |
| Svensk export | 18,6 14,7 13,3 5,2 11,2 | , |
I nsatsvaror Marknad 8,4 10,7 6,1 3,5 4,9 4,9 Andel -l ,2 0,2 0,2 -6,7 0,9 -2, l Svensk export 7,1 10,9 6,3 -3,4 5,8 2,6
lnvesteringsvaror Marknad 7,4 9,7 9,8 1,0 5,0 5,0 Andel 3,2 -l ,5 -0,2 -3,1 0,5 -2,9 Svensk export 10,8 8,0 9,6 -2,l 5,5 2,0 “ Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. ”Beräkning på grundval av delvis preliminära data för 1979. Källa: Konjunkturinstitutet. _per år 1979-1985. Den nedgång i exporten från skogsbruket som förutses förklaras av att bristen på skogsråvaror inom landet förväntas bestå.
Den svenska exporten av järnmalm sjönk kraftigt 1975 och var fortsatt låg t. o. m. 1978. En återhämtning till mer normal nivå skedde 1979
men exporten var ändå klart lägre än 1974. Orsakerna till den svaga utär främst vecklingen nedgången i stålproduktionen i Västeuropa samt
Bytesbalans och utrikeshandel 201
den hårda konkurrensen från främst Brasilien, som ökat sin andel av från 13 96 år 1970 till 25 % år 1979. Under förutsätt- Västeuropas import ning att stålproduktionen i Västeuropa ökar med 2,0 % per år har den
svenska järnmalmsexporten beräknats öka med 2,7 % per år enligt alter-
nativ l och med 1,5 % per år enligt alternativ 2. Den del av den svenska exporten av textilvaror som består av färdiga kläder är utsatt från vissa u-länder med för en mycket stark konkurrens lägre arbetskraftskostnader. Genom en fortsatt satsning på väsentligt har en viss ökning av exporten bedömts vara specialiserade produkter i textilindustrin - etc. -
möjlig. När det gäller insatsvaror garn, vävnader
vilka f. n. utgör mer än hälften av textilvaruexporten, är sannolikt låglöneländemas kostnadsfördelar något mindre utslagsgivande eftersom
produktionen av sådana varor inte är fullt lika arbetsintensiv. Ökningen
för textilvaror totalt har beräknats kunna till av exportvolymen uppgå i alternativ l. I alternativ 2 skulle den förutsatta 7,0 % per år 1979-1985 visavi utlandet innebära att textilogynnsamma relativprisutvecklingen till 1,4 % per år 1979-1985, dvs. varuexportens ökningstakt begränsas något lägre ökningstakt än under perioden 1974-1979. Konsumtionen av papper och papp i de för Sverige viktigare avnämar-
länderna har under 1960- och 1970-talen visat en sjunkande ökningstakt
med avseende Till viss del kan detta förklaras med på BNP-tillväxten. 1973-1974. Därutden uppgång i pappersprisema som kom till stånd över synes en viss måttnad ha nåtts till av bl. a. förändrad förpack-
följd
ningsteknik. För har förutsätts att papperets pris i för-
prognosperioden hållande till den allmänna prisnivån blir i stort sett oförändrat jämfört
med 1979 medan övriga faktorer antas fortsätta att verka, om än i mindökande imre grad. Med i de flesta fall mer eller mindre trendmässigt portandelar antas importtillväxten för papper och papp i avnämarländerna bli ca 4,3 % per år 1979-1985. har i Förbrukningen av pappersmassa per ton producerat papper länder visat en tendens. Det främsta skälet härtill är
många sjunkande
en ökad användning av returpapper och andra material, t. ex. lera, vid papperstillverkningen. För prognosperioden har antagits att dessa tendenser fortsätter som att verka. På grund av bl. a. de konkurrensfördelar
massa- och har pappersprodukligger i integrerad papperstillverkning
tionen vuxit i länder vilkas massaförbrukning huvudsaklilångsammare tillgodoses genom import. Detta har lett till att man i dessa länder gen ökat importen av papper snabbare än importen av massa. Pappersproduktionen i avnämarländema förutsätts därför öka långsammare än vilket tillsammans med tidigare redovisade effekter ger konsumtionen, en prognos för massaimportens ökning på 1,7 % per år 1979-1985. av sågar barrträ går i huvudsak, direkt eller indirekt, Förbrukningen till byggnadsverksamheten. För träförbrukningen anger skattningarna elasticiteter med avseende på sam-
tämligen låga byggnadsinvesteringar
tidigt som priset på trä relativt andra byggnadsmaterial visat sig ha be-
tydelse. Med ett antagande om oförändrat relativpris på trä och om import enligt det historiska mönstret, så antas den sammanlagda importtillväxten bli 1,7 % per år 1979-1985. Ovanstående prognoser ger sammanvägt för gruppen trä, massa och
202 Bytesbalans och utrikeshandel
papper en Till detta kommer
importökning på 3 % per år i Västeuropa. övriga produkter vilka 1979 utgjorde ca 15 96 av exportvärdet för skogsindustriprodukter, en andel som trendmässigt ökat. Totalt förutses Sveriges exportmarknader för skogsindustriprodukter växa med 3,6 %
per år i Västeuropa och med 4 % per år inberäknat övriga länder.
Marknadsandelsutvecklingen för skogsprodukter avgörs till största delen av kostnadsläget i Sverige visavi konkurrentländerna. Om altema-
tiv 2 torde marknadsandelsförluster komma till stånd. Ex-
förverkligas
porten beräknas öka med 0,3 % per år i detta alternativ. I huvudaltemativ 1 kan marknadsandelar antas
möjliga att vinna. En övre gräns för ex-
porttillväxten sätts emellertid av tillgången på skogsråvara. Om avverkningsvolymen 75 m3 per år - vilken satts som tak för det framtida
nnlj.
skogsuttaget - inte skall överskridas, får exporten öka med högst 4,5 % per år. De kemiska produkterna hörde under 1960-talet till den mest expansiva delen av den svenska varuexporten. Sålunda ökade exporten volymmässigt från 1960 till 1970 med ca 14 % per år. Under 1970-talet har ex-
portens förändringstakt legat närmare den totala varuexportens utveck-
ling, dvs. knappt 5 96. Kalkylema för 1980-talets första hälft innebär fortsatt marknadsförhållanden gynnsamma för export av kemiska produkter från Den faktiska blir dock Sverige. exportutvecklingen i hög grad beroende av utlandet. I alternativ
relativprisutvecklingen gentemot
1 ökar exporten med 9,0 % per år 1979-1985 och i alternativ 2 med 4,1 96 per år. Exporten av petroleumprodukter bestäms till stor del från utbudssidan
och uppstår främst genom att dotterbolag till vissa större oljekoncerner
för över överskottsproduktion som uppkommer på den svenska marknaden till i andra länder. På basis av bl. a.
dotterbolag branschbedömningar har här exporten schablonmässigt förutsätts öka med 1,6 % per år
1979-1985 i båda huvudaltemativen. Den svenska exporten av järn och stål har analyserats med avseende på marknaderna i Västeuropa och Nordamerika. Stålkonsumtionen har i de flesta av dessa länder tenderat att falla i relation till BNP. Detta har delvis orsaker. faktorer
konjunkturella Viktiga är t. ex. investeringsned-
gången i industriländema under 1970-talet och varvsindustrins problem. En mer långsiktig nedgång synes dessutom ha förelegat i många för Sverige viktiga länder. En viss av stålkonsumtionen kan emel-
återhämtning
lertid väntas under prognosperioden. Importen av stål till Västeuropa och Nordamerika har delats upp i specialstål och handelsstål. Denna indelning motiveras dels av skillnader i konkurrenssituationen, dels av att Sverige har en avsevärt större andel specialstål i exporten än konkurrentländerna. Historiskt har importen av specialstål ökat snabbast och 1979-1985 förutses ökningar på 2,5 % för handelsstål per år av marknaden och med 4,4 % per år för specialstålmarknaden. Konkurrensen på den internationella stålmarknaden är f. n. hård med betydande överkapacitet i många länder. Med de förut-
sättningar om relativprisutvecklingen som görs i alternativ 1 har emel-
lertid den svenska exporten beräknats öka med 4,3 96 per år för handelsstål och med 6,6 % för specialstål. Prognoserna enligt alternativ 2 in-
och utrikeshandel 203
Bytesbalans
Tabell 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 1975 års priser
Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974_ 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2
| Jordbruk och fiske | 1 263 -5,8 12,0 5,6 -0,6 -0,6 | |
| Skogsbruk | 139 13,0 -15,1 -13,7 -2,3 -2,3 | |
| Extraktiv industri | 3 053 | 2,9 7,1 - 1,4 2,7 1,5 |
| Skyddad livsmedelsindustri | 806 | 3,0 - 1,8 2,4 1,7 1,7 |
Konkurensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 0,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 14,1 - 0,5 2,3 0,0 Textil- och beklädnadsindustri 2 470 14,6 7,6 1,6 7,0 1,4 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 21 475 | 5,8 6,4 0,2 4,5 0,3 |
| Grafisk industri | 468 10,9 13,4 6,4 9,9 5,8 | |
| Gummivaruindustri | 634 | 9,4 10,2 - 2,0 8,9 4,0 |
| Kemisk industri | 6 121 13,9 9,3 5,3 9,0 4,1 |
Petroleum- och kolindustri 1 758 25,9 - 8,1 12,4 1,6 1,6 Jord- och stenindustri 965 6,8 _ 10,1 4,2 6,1 2,4 Järn-, stål- och metallverk 8 501 8,6 8,0 2,7 5,5 2,1 Verkstadsindustri exkl. varv 38 845 11,7 8,4 3,5 7,5 3,6 Varv 2 528 -5,1 5,0 -10,7 -8,4 -8,4 Övrig tillverkningsindustri 454 11,5 13,4 - 1,4 9,3 5,4 E1-, gas-, värme- och vattenverk 183 -3,8 10,6 4,8 0,0 19,8 0 . . . . . . . . . . Byggnadsverksamhet Summa varor 90 559 7,7 7,2 2,0 6,0 2,3
nebär 0,5 96 ökning per år för handelsstâl och 2,6 96 ökning per år för specialstâl 1979-1985. Av exporten av verkstadsprødukter utgörs drygt häften av investeringsvaror. Exporten från verkstadssektom är därmed i hög grad känslig för investeringsutvecklingen i våra avnämarländer, bland vilka de övriga nordiska länderna samt de övriga västeuropeiska länderna är de klart
av verkstadsprodukter, vilka 1979 utgjorde ca 45 96
viktigaste. Exporten av den totala varuexporten, ökade under 1960-talet snabbare än den öv- Under 1970-talet har denna tendens försvagats och riga varuexporten. relativa förändringstakt har minskat. Om den i alterverkstadsexportens nativ l förutsatta realiseras, skulle dock denna
relativprisutvecklingen
tendens kunna brytas och en exportökning för verkstadsindustrin på
7,5 % per år 1979-1985 vara möjlig. En utveckling av vår konkurrenssi-
tuation gentemot omvärlden enligt den förutsättning som görs i altemativ 2 skulle i stället innebära att 1970-talets svaga utveckling i stort sett består. för verkstadsexporten har i detta alternativ be-
Ökningstakten
räknats till 3,6 96 per år 1979-1985. I båda kalkylerna påverkas förutav den förutsatta sättningarna för exportökning ogynnsamt svaga investeringsutvecklingen i våra viktigaste avnämarländer.
204 Bytesbalans och utrikeshandel
Exporten av fartyg har i volym räknat ungefärligen halverats från 1976 till 1979. Detta kan föras tillbaka på såväl en svag efterfrågan som en försämrad svensk konkurrenskraft, i synnerhet gentemot länderi sydostasien men även i förhållande till europeiska varvsnationer. En förbättring av balansen mellan vawskapacitet och i värl-
fartygsefterfrågan
den har kommit till stånd under de senaste åren. Efterfrågan på fartyg bedöms emellertid väsentligt komma att understiga varvskapaciteten under flera år framöver. En orsak till detta är att sjötransporterna av råväntas
olja öka mycket långsamt. De svenska van/en torde även fram-
ledes få svårt att hävda sig i den internationella varvskonkurrensen. Exporten av nya fartyg blir därmed i hög grad avhängig av i vilken utsträckning statliga stödåtgärder kommer att utgå till de svenska varven. Med utgångspunkt i Svenska Van/s långtidsplan har i LU exporten av fartyg förutsätts minska med 8,4 % per år 1979-1985 i båda huvudalternativen.
4.4.2 Varuimporten
1 Återblick 1 965-1 979 på utvecklingen
Från av 1960-talet fram
början t. o. m. 1974 ökade importen ungefär
dubbelt så snabbt som BNP i volym, dvs. importelasticiteten med avseende på BNP:s ökning var ungefär 2. Den förhållandevis höga importtillväxten var till betydande del en återspegling av den under efterkrigstiden snabbt ökande internationella arbetsfördelningen som bl. a. tog sig
uttryck i att en allt större andel av vår totala förbrukning importerades
samtidigt som exporten ökade i snabb takt. Importens andel av den totala tillförseln steg från 15 96 1950 till ca 25 % 1974.
Den -
framtida utvecklingen analysmetoder och förutsättningar
Jämfört med tidigare långtidsutredningar
skiljer sig den metod som an-
vänts i LU
80 på så sätt att importen denna gång beräknats med hjälp
av importfunktioner, vilka förutom sambanden mellan importen till en sektor och olika
efterfrågekomponenter, även fångar upp effekterna av relativprisförändringar visavi utlandet. Ekvationema har skattats för var
och en av de importkonkurrerande sektorerna. Förklarande faktorer i dessa ekvationer är relativa importpriser, dvs. förhållandet mellan importpriset och det inhemska priset för resp. varugrupp, kapacitetsutnytt-
jande samt en trendfaktor. Som beroende variabel har importens andel av förbrukningen av resp. varugrupp använts.
Det efterfrågemått, som importen satts i relation till, har erhållits genom sammanvägning av de olika
efterfrågekomponenterna med hänsyn till deras importinnehåll.
Detta är avsett att
vägningsförfarande korrigera för att olika ef terfråge-
komponenter av andra skäl än de, som de beroende variablerna kan fånga upp, har olika importinnehåll. En närmare redogörelse för skatt-
ningsmetodiken ges i konjunkturinstitutets export- och importstudie för
LU 80. Resultaten av skattningama hos de för tyder på att priskänsligheten internationell konkurrens utsatta varorna skulle vara lägre i importen än
och utrikeshandel 205
Bytesbalans
enligt resulta-
i exporten. Sammantaget uppgår importpriselasticiteten,
ten av ekvationsskattningarna till ca -l,0, varav -O,4 faller ut samma år och -0,l det
som en relativprisförskjutning äger rum, -0,5 året därefter året efter en relativprisförändring. En ökning av de inhemska pritredje till importprisema på importkonkur-
serna med en procent i förhållande
rerande varor skulle alltså, enligt dessa resultat, ge upphov till en ökning
år. av importvolymen med ungefär en procent inom loppet av tre
Importen I 979-1 985
Varuimporten 1979-1985 har på basis av ovan angivna förutsättningar öka med 3,8 96 i alternativ 1 och 3,7 % per år i alternativ 2, se beräknats tabell 4.7. BNP-tillväxten i de två alternativen uppgår till 2,5 % resp. för importen rela- 1,3 % per år. Den förhållandevis låga ökningstakten tivt till BNP-tillväxten i alternativ 1 förklaras dels av den låga ökning av dels av att den antagna reladen privata konsumtionen som förutsätts, skulle innebära en successiv fördyring av importen tivprisutvecklingen varor. Den tendensen till
relativt till hemmaproducerade långsiktiga
skulle fortsätta, om än i långsammare takt än under ökad importandel 1960- och l970-talen. Beräkningarna i alternativ 2 anger en i förhållande
till BNPzs tillväxttakt importökning. Den förhållandevis
mycket snabbt som förutsatts i detta altersnabba ökning av den privata konsumtionen till detta resultat. En annan förklaring är att ett nativ är en förklaring 2 förutsatta skul-
realiserande av den i alternativ relativprisutvecklingen
le ogynnsamt den svenska industrins konkurrensläge gentemot
påverka
av den tota-
omvärlden och därmed driva upp importen. Importandelen
la förbrukningen i landet skulle i detta alternativ öka kraftigt.
av minskade 1974-1979 med i genom-
Importen petroleumprodukter
till denna utveckling snitt 4,1 % per år i volym. En väsentlig förklaring vid mitten av är utbyggnaden av den inhemska raffinaderikapaciteten för förkla-
1970-ta1et. Den ökade självförsörjningsgraden oljeprodukter
till sektorn extraktiv rar i sin tur till stor del förhållandet att importen består ökade förhållandevis industri, vilken främst av råolja, samtidigt 1979-1985 förut-
kraftigt, eller med 7,6 % per år. För prognosperioden om än avsaktande, nedgång i importen av petroleum-
sätts en fortsatt,
av förutsätts öka påtagligt långsammare produkter. Importen råolja 1979-1985 än under perioden 1974-1979. De angivna utvecklingsten-
förklaras av dels de kraftiga be-
densema för oljeimporten väsentligen
dels den övergång från
sparingseffekter i fråga om energianvändningen,
inhemska som förutsätts i LU:s
oljeprodukter till alternativa, energislag,
markerad är denna utveckling i alternativ l. De erkalkyler. Speciellt
hållna resultaten förklaras också av att importen av petroleumprodukter blev osedvanligt stor 1979 till följd av en kraftig lageruppbyggnad.
i volymtermer innebär LU:s kalkyler en nedgång i förbruk- Uttryckt som helt- direkt indirekt i form av rå-
ningen av oljeprodukter, ju eller
- minskar med 1,9 % per år för inhemsk raffinering importeras,
olja i alternativ 2. Oljeimpor-
1979-1985 1 och med 1,5 96 per år i alternativ
1979 för ca 17 % av det totala 1980. Till följd ten svarade importvärdet
av den i LU förutsatta beräknas denna andel sti-
relativprisutvecklingen ga till drygt 20 % 1985, trots den volymmässiga nedgången.
206 Bytesbalans och utrikeshandel
Tabell 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 1975 års priser
Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah_ l Ah_ 2 Jordbruk och fiske 2 673 4,0 0,7 - 1,2 1,1 3,3 Skogsbruk 470 3,7 23,6 13,1 6,3 2,5 Extraktiv industri 7 497 13,9 -1,8 7,9 4,1 3,5 Skyddad livsmedelsindustri 1 334 5,1 -0,6 - 1,8 5,5 7,2 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3 170 6,4 3,0 3,4 2,3 2,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 594 6,9 5,1 0,2 5,2 6,5 Textil- och beklädnadsindustri 7 329 8,7 3,6 4,1 3,8 4,7 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 2 471 | 10,9 8,9 5,2 5,4 4,9 |
| Grafisk industri | 532 | 1 1,7 1,3 9,0 4,2 7,7 |
| Gummivaruindustri | 1 066 8,6 | 11,3 1,8 l 1,2 8,2 |
| Kemisk industri | 10 168 |
12,2 10,5 0,8 3,3 3,1 Petroleum- och kolindustri 7 690 4,3 0,0 - 4,1 -3,9 -2,9 Jord- och stenindustri 1 413 5,4 5,5 1,9 6,7 7,9 Järn-, stål- och metallverk 5 456 4,1 5,3 - 3,0 3,8 -O,5 Verkstadsindustri exkl. varv 30 020 6,9 6,9 3,1 5,2 5,2 Varv 1 296 -4,5 29,7 -14,0 3,4 3,1
Övrig tillverkningsindustri 960 6,1 8,3 3,0 4,3 5,1
E1-, gas-, värme- och vattenverk 219 23,9 11,8 - 8,0 -0,8 1,6 Byggnadsverksamhet 0 . . .
Summa varor 84 354 7,0 5,3 1,4 3,8 3,7
Importen av textilier, kläder, skor m. m. beräknas under prognosperio-
den öka med 3,8 % per år i alternativ 1 och 4,7 96 per år i alternativ 2.
Den betydande skillnaden i importtillväxten mellan de två alternativen
förklaras av de antaganden väsentligen om dels den privata konsumtio-
nens utveckling, dels relativprisutvecklingen som görs i resp. alternativ.
Importens andel av den totala inhemska 1979 ca
efterfrågan utgjorde
60 %. En av den svenska textilindustrins
förstärkning konkurrenskraft
genom en
relativprisutveckling i enlighet med de förutsättningar som
görs i alternativ 1 skulle
möjliggöra en viss ökning av hemmamarknads-
andelen. Skulle i stället den i alternativ 2 förutsatta relativprisutvecklingen realiseras kan en fortsatt förutses. ökning av importandelen y Importen av verkstadsprodukter, vilken består av bilar, maskiner, m0-
torer, hushållsapparater,
verktyg m. m., svarade 1979 för drygt 30 96 av den totala Mellan importen. 1974 och 1979 ökade importen av verk-
stadsprodukter sakta, i genomsnitt med 3,1 % per år. Importandelen steg som härav endast under
följd obetydligt denna period. I LU:s kalkyler
för utvecklingen 1979-1985 erhålls en betydligt högre tillväxttakt för im-
porten av verkstadsprodukter, 5,2 % i båda huvudaltemativen.
Den förhållandevis snabba ökning av - inte minst som
verkstadsproduktionen följd av exportkraven - samt den relativt snabba tillväxt av näringslivets
och utrikeshandel 207 Bytesbalans
investeringar som förutsätts i alternativ l, tenderar att dra upp importen till sektorn. Denna tendens motverkas dock av den antagna relativprissamt konsumtionens utvecklingstakt. De utvecklingen av den privata motsatta argumenten förklarar resultatet beträffande verkstadsimporten i alternativ 2. avjärn-, stål- och metallvaror minskade 1974-1979 med i ge- Importen nomsnitt bestäms av behoven av 3,0 % per år. Större delen av importen samt i verkstadsindustrin. insatsvaror i järn-, stål- och metallverken som anges i LU:s alternativ l skulle in-
En utveckling efter de linjer nebära en förhållandevis snabb produktionsutveckling i dessa sektorer, främst som av de antaganden om investerings- och exportutveckföljd lingen som görs i detta alternativ. Den förmånliga relativprisutveckling-
en innebär dock att till 3,8 % per år importökningen begränsas
1979-1985. Tendensen under 1970-talet till ökad importandel skulle en-
kalkylerna för LU:s alternativ 2 minligt detta alternativ brytas. Enligt skar av stål- och metallvaror med 0,5 % per år
importen järn-, 1979-1985, främst till följd av den svaga utvecklingen av investeringar-
na.
Tjänstehandeln
Den statistiska bilden över utveckling har under en lång
tjänstenettots följd av år visat på successivt stigande underskott. Betalningsbalansdele-
gationens undersökningar har emellertid bekräftat att en betydande un-
derskattning av tjänsteexporten förelegat i den tidigare betalningsba-
har SCB i de höslansstatistiken. På grundval av dessa undersökningar ten 1980 redovisade nationalräkenskapema infört betydande revideringöver främst då vad gäller ex-
ar i den tidigare statistiken tjänstehandeln,
porten. visar av Den reviderade statistiken en mycket snabb volymökning 1970-1974, se tabell 4.8. ökade lång-
tjänsteexporten Tjänsteimporten
sammare under denna period, 3,0 % per år. Prisökningarna för tjänsteän för dvs. Sveri-
exporten var samtidigt långsammare tjänsteimporten, ges relativpriser i tjänstehandeln sjönk. Volymeffekterna övervägde dock varför uttryckt i löpande priser förpriseffektema, tjänstenettot
bättrades med totalt ca 2 300 kr mellan 1970 och 1974.
milj. Åren 1974-1979 ökade enligt den reviderade statistiken tjänsteexpor-
ten endast som långsamt i volym, i genomsnitt 2,3 96 per år, samtidigt
ökade med 4,4 % per år. Prisstegringama för tjänsteimtjänsteimporten
var emellertid betydligt snabbare än för exporten. Sammantaget porten
innebar en omsvängning av tjänstenettot pris- och volymförändringama
med ca 3 400 kr till ett underskott på ca 600 kr 1979.
milj.
LU:s över utveckling 1979-1985 bygger på
prognoser tjänstehandelns en inom riksbanken utförd studie I denna har känsligheten för pris-
av turistyäns- Tjänste- och transfereoch inkomstförändringar för exporten respektive importen ringsbalansen 1979-
ter samt skattats. Resultaten anger en betydande pris-
övriga tjänster 1985. Publiceras som bi-
för främst importen men också exporten av turisttjänster.
känslighet laga till LU 80 under vå-
för transaktioner som förs till posten övriga tjänster an- ren 1981.
Skattningarna
208 Bytesbalans och utrikeshandel
ger en klart lägre priskänslighet. Resultaten anger vidare en viss känslighet för såtillvida
inkomstförändringar, att en given relativ inkomstför-
kan förväntas ändring ge upphov till en något större relativ förändring i
exporten respektive importen. De skattade sambanden har, tillsammans med LU:s antaganden om inkomst- och
prisutvecklingen i Sverige och
andra länder, legat till grund för prognoserna över exporten och impor-
ten av
turisttjänster och gruppen övriga tjänstenl Bedömningarna av
samfärdselns export- och har däremot baserats
importutveckling på re-
sultat från den särskilda studie som utförts för sektorn.
I alternativ l har samfärdselsektorns export förutsätts öka med 1 % per
år 1979-1985, vilket kan jämföras med en volymminskning med i ge-
nomsnitt 1,8 % per år 1974-1979. Omsvängningen i exportutvecklingen förklaras av de antaganden som
väsentligen gjorts av sjöfartens utveck-
ling. Under 1970-talets senare hälft minskade till
sjöfartens exportvolym följd av främst den ogynnsamma internationella marknadsutvecklingen,
vilket bl. a. föranledde
betydande utförsäljningar av fartyg. Under prognosperioden antas sjöfartsexporten öka till av bl a. ett bättre utföljd nyttjande av tonnaget. En utveckling enligt alternativ 2 skulle innebära
mycket ogynnsamma betingelser för exporten av
samfärdseltjänster.
Denna har i det senare alternativet minska
schablonmässigt antagits
med i genomsnitt 4 % per år under prognosperioden, främst till av
följd en nedgång i handelsflottans storlek och förtjänstförmåga.
Export och import som räknas till LU-sektorerna varuhandel och övri-
ga tjänster innefattar bl. a. administration, entreprenadarbeten, provisio-
ner. Såväl exporten som importen av dessa tjänster ökade snabbt under
l970-talet. Byggsektorns är en till denna
internationalisering förklaring
utveckling. Mellan 1969 och 1979 ungefär åttadubblades de svenska
byggföretagens utlandsproduktion och motsvarade 1979 ca 6 % av bygg-
nadsindustrins produktion i Sverige mot 1 96 1969. Värdet av den produktion som utförde utomlands 1979 till
byggföretagen uppgick ca
4 000 kr. .
milj.
Utifrån den
förutsättning som görs om relativprisema i alternativ l
kan en förhållandevis kraftig tillväxt, 15,8 96 per år, påräknas för den ex-
port som räknas till övriga tjänster. En utveckling i enlighet med alter-
De ovan angivna nativ 2 skulle innebära en långsammare exporttillväxt för denna sektor, skattningarna för turistenligt kalkylerna 11,5 % per år 1979-1985. Importvolymen för sektorn tjänster samt övriga beräknas öka med 6,3 96 per år 1979-1985 i alternativ l och 6,0 96 per år tjänster bygger på de definitioner i alternativ 2. som riksbanken använder. LU:s kal- Mot bakgrund av det begränsade utrymmet för ökning av den privata
kyler för tjänstesektorer- konsumtionen och den förutsätta i alternativ 1
relativprisutvecklingen
nas utveckling bygger på har importen av turisttjänster förutsätts minska med i genomsnitt 4,7 % nationalräkenskapemas
definitioner. Vissa olik- per år 1979-1985. Relativprisutvecklingen antas möjliggöra en relativt heter mellan riksban- gynnsam utveckling av exporten av turisttjänster, 7,0 % per år i volym,
kens och nationalräken- 1979-1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 kan däremot väntas in-
skapemas uppgifter fö- nebära
en ökning av importen av turisttjänster med 4,7 % per år under
religger. Hänsyn härtill prognosperioden. Den höga ökningstakten för den privata konsumtiohar tagits vid de beräknen i med den förutsätta
ningar som redovisas i förening höjningen av Sveriges relativa pristexten ovan. Se även an- och kostnadsläge i detta alternativ förklarar detta resultat.
Antagandet märkning till tabell 4.8. om relativpriset innebär samtidigt att exporten av kan vän-
turisttjänster
och utrikeshandel 209 Bytesbalans
våra beräkningar med endast 0,2 % per år tas öka obetydligt, enligt
1979-1985. kan vid en utveckling i enlighet med förutsätt- Sammanfattningsvis alternativ l ett, med tidigare tendenser, brott
ningarna för LU:s jämfört
för Både den långsamma
väntas i volymutvecklingen tjänstcimporten. konsumtionen och den relativprisutveckling
ökningen av den privata i detta alternativ talar härför. Enligt de beräkningar som som förutsätts utförts kan totalt väntas minska med 0,6 % per år
tjänsteimporten
se tabell 4.8. ökar med
1979-1985 i detta alternativ, Tjänsteexporten
1979-1985, dvs. snabbare än ökningstakten 6,5 % per år i volym av LU:s alternativ 2 skulle däremot innebä- 197Ll979. Ett realiserande
annorlunda för tjänstehandeln. Tjänsteim-
ra en väsentligt utveckling skulle under de förutsättningarna öka snabbt, enligt LU:s
porten gjorde
dvs. lika snabbt som kalkyler med i genomsnitt 4,3 % per år 1979-1985, 1974-1979. däremot skulle öka relativt
under perioden Tjänsteexporten med i genomsnitt 1,7 % per år i volym, vä-
sakta, enligt våra beräkningar som av den som förutsätts i detta alter-
sentligen följd relativprishöjning
nativ. i alternativ 1 De antaganden som görs om relativprisernas utveckling
innebär att förbättringen av tjänstebalansen blir något mindre påtaglig i
löpande priser än i volymtermer. Även uttryckt i löpande priser kan dock vid en utveckling enligt detta alternativ väntas ge
tjänstebalansen
1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulett betydande överskott innebära att denna av fortsatte.
le däremot försämring tjänstebalansen
skulle beräknat defi-
Totalt tjänstenettot, enligt nationalräkenskapernas alternativ l visa ett överskott milj. kr 1985
nitioner, enligt på ca 10 900 med ett underskott kr enligt alternativ 2.
jämfört på ca 3 800 milj.
4.6 Transfereringama
Underskottet i transfereringarna till och från utlandet har som framunder de senaste 10-15 åren. Enligt nationalrähålls ovan ökat kraftigt kenskaperna svarade transfereringarna för drygt 40 % av det totala by-
tesbalansunderskottet 1979. 1979-1985 redovisas i Kalkylerna för transfereringsnettots utveckling betalningar till i svenska tabell 4.9. Under posten löner m. m. registreras i utlandet föreföretag anställd personal med placering resp. utländska i Sverige. En trendframskrivning av bruttoströmmarna ger tags anställda ett överskott för löner m. m. på ca 300 kr 1985 i båda alternativen.
milj.
Räntebetalningur och utdelningar till och från utlandet gav 1979 ett underskott kr. Beräkningarna av räntenettot 1985 bygger
på ca 3 400 milj.
på särskilda kalkyler över utvecklingen för inkomster och utgifter av till-
och fordringar på utlandet under prognosperioden. Sveriges ut-
gångar landstillgångar och skulder i utlandet beräknas ha uppgått till ca 84 000 kr vid slutet av 1979. Utlandstillgångarna antas i
resp. ca 110 000 milj.
med riksbankens och öka med 5 %
enlighet tjänste- transfereringsstudie
termer. Den statistiskt redovisade avkastningen på per år i nominella Sveriges utlandstillgångar är mycket låg. För 1985 har avkastningen på
utlandstillgångarna antagits uppgå till 6 96.
210 Bytesbalans och utrikeshandel
Tabell 4.8 Export och import av tjänster 1970-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1970-1974 1974-1979 1979-1985
Alt. 1 Alt. 2 Export Varuhandel 1 265 15,0 3,9 7,5 4,0 Samfärdsel 7 377 7,3 -1,8 1,0 -4,0 Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . .
| Privata tjänster | 2 919 21,2 | 12,7 | 15,8 1 1,5 | |
| Utländska turisttjänster 2 130 | 6,2 | 7,0 | 7,0 0,2 | |
| Summa export | 13 691 | 9,1 | 2,3 | 6,5 1,7 |
Import
| Varuhandel | 1 217 | 12,5 * | -0,9 | 1,0 1,5 |
| Samfärdsel | 3 172 | 2,0 | 6,1 | -2,5 3,0 |
Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . . Privata tjänster 2 767 8,5 9,1 6,3 6,0 Utländska turisttjånster 5 111 -0,4 2,7 -4,7 4,7 Summa import 12 266 3,0 4,4 -0,6 4,3
Anm.: Tabelluppgif terna bygger på nationalräkenskapemas definitioner. Prognosema för LU:s sektor 24, turism, baseras på resultaten för turisttjänster i riksbankens studie. 1 riksbankens och nationalbudgetens resenetto ingår enbart uppehållskostnader. Till turisttjänster i nationalräkenskaperna och i LU räknas förutom resekostnader och andra utgifter i samband med turism också utgifter för diplomatisk representation, sjöfolkslöner i utländsk valuta och matkostnader för
ombordanställda. Övriga defi-
tjänster enligt riksbankens och nationalbudgetens nition svarar grovt sett mot export och import i LU:s sektorer 20, varuhandel, och 23, privata tjänster. LU:s prognoser för dessa sektorer har beräknats med utgångspunkt i de resultat som framkommit för övriga tjänster i riksbankens studie.
Sveriges nettoutlandsskuld förutsätts öka i takt med bytesbalansun-
derskottens utveckling enligt LU:s två huvudaltemativ. Särskilda an-
taganden om tidsprofilen för underskottens utveckling under prognos-
har därvid
perioden gjorts. För åren 1980 och 1981 baseras beräkningar-
na på den prognos för bytesbalansutfallet dessa år som redovisades i regeringens sparplan hösten 1980. Mellan 1981 och 1985 har antagits en
linjär utveckling till det bytesbalansutfall 1985 som erhålls i resp. alter-
nativ. Vid
beräkningen av ränteutgiftema har den effektiva räntan, dvs.
räntesatsen med
hänsyn tagen till emissionsvillkor etc. för nyupptagna
och omsatta utlandslån 1979-1985, antagits uppgå till 10 96 i båda alternativen. Den genomsnittliga inflationstakten för OECD-området har förutsatts uppgå till 8,1 % per år 1979-1985
(jfr kapitel 2). Antagandet
om räntesatsen på denna upplåning svarar således mot ett avkastningskrav på 1,9 96 från långivamas sida under prognosperioden. Enligt de kalkyler som utförts med utgångspunkt i de angivna
förutsättningarna
uppgår utgifterna för råntor och till utlandet till 25 600
utdelningar milj. kr 1985 enligt alternativ 1 och 33 500 milj. kr enligt alternativ 2. Med de
gjorda kalkylema över intäktssidans utveckling svarar detta mot ett net-
to av räntor och
utdelningar på ca 19 000 milj. kr och ca 26 800 kr i
resp. alternativ.
och utrikeshandel 211
Bytesbalans
Vid beräkningen av u-landsbistândet har det nuvarande enprocentsmålet antagits ligga kvar 1985. I enlighet med det förslag som redovisats bruttonai regeringens sparplan hösten 1980 antas dock fortsättningsvis tionalinkomsten (BNI) utgöra bas för fastställandet av biståndsanslagen till skillnad biståndsramen anfrån som tidigare BNP. Den tillgängliga 1970-talet de faktiska uttas utnyttjas fullt. Tidigare under understeg betalningarna för biståndsverksamheten regelmässigt de belopp som sattes av för detta ändamål. till enskilda länder och Inga biståndskrediter internationella biståndsorgan antas ges 1985. Enligt dessa förutsätt-
ningar kommer biståndsramen att uppgå till ca 7 800 milj. kr 1985 enligt alternativ 1 och 8 300 milj. kr enligt alternativ 2.
Underskottet i betalningarna för licenser, røyalties och patent har ökat snabbt under 1970-talet. Denna återspeglar den växande beutveckling av internationellt kunnande. Transaktionertydelsen utbyte av tekniskt na på detta område är emellertid mycket ofullständigt belysta i statistiken. Underskottet 1985, 400 kr enligt alternativ l
på denna post milj.
inom ramen för den
och 500 milj. kr enligt alternativ 2, har beräknats
särskilda transfereringsstudien. Under övriga transfereringar redovisas bl. a. försäkringspreposten u-landsbistånd till släktingar i mier, privat och privata transfereringar utlandet. På basis av analyser av utvecklingen för enskilda delposter har
beräknats ge ett underskott på ca 4 600 milj. kr
övriga transfereringar 1985 i båda alternativen. har i SCB:s hösten 1980 Korrigeringsposten på transfereringsbalansen reviderade åsatts värdet 3 896 kr 1979. Posten
nationalräkenskaper milj.
som inte fångas upp i den officiella statistiken. speglar transfereringar Korrigeringsposten har schablonmässigt antagits öka med 10 % per år 1979-1985 i nominella tenner i båda alternativen. Sammantaget innebär beräkningarna att underskottet på transfereökar från 4 81 l kr 1979 till ca 24 500 kr i alter-
ringsbalansen milj. milj. nativ 1 och 33 000 milj. kr i alternativ 2. Kalkylema över transferering-
amas utveckling 1979-1985 sammanfattas i tabell 4.9 nedan.
Tabell 4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 Milj. kr, löpande priser
1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2
Löner m. m. -36 23 182 300 300 85 -64 -3 378 -18 900 -26 800 Räntor och utdelningar Licenser, royalties, -149 -337 -390 -400 -500 patent l Sådana krediter skall i U-landsbistånd (exkl.
| biståndskrediter) | -535 -1 296 -3 638 -7 800 -8 300 princip rymmas inom | -4 600 -4 600 biståndsramen. I betal- | |
| Övriga transfereringar -213 | 400 | -745 -1 483 1 972 3 896 | 6 900 6 900 ningsbalansstatistiken |
Korrigeringspost redovisas emellertid så- Summa dana krediter under ka- -448 -447 -4 811 -24 S00 -33 000 transfereringar pitalbalansen och de på- Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepar- verkar således inte bytementet. tesbalansen.
5 av konsumtion och
Utvecklingen privat andra välfärdsaspekter
5.1 Den totala konsumtionens sammansättning och
utveckling
Ett samhälles materiella välfärd brukar mätas i termer av invånarnas dvs. konsumtionen av varor och I vårt
konsumtionsstandard, tjänster.
konsumtion i sin tur indelas i två huvudgmpper. Den land kan denna som förmedlas via det ordinarie markena utgörs av den konsumtion och där varor och betalas till rådande marknads-
nadssystemet tjänster del benämns och utgjorde 64 % av den
priser. Denna privat konsumtion totala konsumtionen 1979. Den andra delen utgörs av offentlig konsumtion och består nästan enbart av Produktionen av dessa finansieras huvudsakli-
tjänster. tjänster och sker i offentlig regi. Vid själva konsumtions-
gen med skattemedel tillfället och i stauttas ingen eller mycket låg avgift av konsumenterna
tistiken värdet av den offentliga konsumtionen med produk-
uppskattas
tionskostnaderna exkl. dessa avgiftsintäkter.
är till sin karaktär kollektiva nyttig-
En del av de offentliga tjänsterna
heter och torde endast undantagsvis kunna marknadsföras på vanligt
sätt, t. ex. försvar, vägväsen och polisväsende. I dag utgörs emellertid av som till sin natur är privata nyttigheter, vilket bemerparten tjänster
att konsumenternas efterfrågan på dem i allt väsentligt styrs av tyder
samma faktorer. som styr efterfrågan på de varor och tjänster vilka ingår
i den privata konsumtionen. Det betyder bl. a. att priset spelar en väblir. Eftersom det pris som vid konsentlig roll för hur stor efterfrågan
sumtionen betalas för de offentliga tjänsterna som regel är noll eller näs-
tan noll blir också den manifesterade efterfrågan stor och i princip obe-
roende av de enskilda konsumenternas disponibla inkomst och övriga
behov. Detta oberoende har ett av de motiven för
utgjort grundläggande i det offentliga tjänsteutbudet. Genom po-
att en rad tjänster inlemmats
litiska beslut har konsumentpriserna för dessa nyttigheter satts i närhe-
ten av noll samtidigt som det offentliga åtagit sig att svara för utbudet.
har den manifesterade efterfrågan skjutit i höjden och myn- Självfallet
har haft svårt att öka utbudet i samma takt. digheterna drivkrafter bakom av den offentliga kon- Dessa starka expansionen mellan utveckling-
sumtionen är viktiga att ha i minnet vid en jämförelse
Under en av denna och tillväxten i den privata konsumtionsstandarden. 1960-talet växte den totala konsumtionsvolymen per capita med i ge-
214 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
nomsnitt 4,3 98 per år. Tillväxten av den offentliga konsumtionen per cavar nästan pita samtidigt 5 % per år medan den privata konsumtionen per capita ökade med något under 3 96 per år. Under l970-talet har den genomsnittliga tillväxten i total konsumtion per capita varit 2,4 96 per år medan den konsumtionsdelen har växt med offentliga 3 % per år och den privata konsumtionsdelen med aceentuerad 1,7 % per år. Speciellt har skillnaden i privat och offentlig konsumtionstillväxt varit under sista hälften av 1970-talet. Medan, den totala konsumtionen fortper capita satte att växa i ungefär samma takt som under decenniets första hälftca 2,5 % per år - sjönk tillväxten av den privata konsumtionen per capita till 1,3 % per år. Den offentliga konsumtionen per capita växte samtidigt med 3,5 % per år. I det av konsumtionsut-
följande ges en mer detaljerad beskrivning
vecklingen. Föreliggande kapitel koncentreras till den privata konsumtionen. Dessutom behandlas en del andra som inte låvälfärdsaspekter, ter sig mätas i gängse konsumtionstermer. Den offentliga konsumtio-
nens utveckling behandlas i det därpå följande kapitlet om den offentli-
ga sektorns produktion och resursförbrukning.
5.2 Den privata konsumtionens
utveckling
5.2.1 Bakgrund
Mellan 1965 och 1979 uppgick volymtillväxten i den privata konsumtionen till i genomsnitt 2,4 % per år. Trenden var dock vilket avtagande, av tabell 5.1. Under framgår de tre perioderna 1965-1970, 1970-1974 och 1974-1979 var tillväxttakten i genomsnitt 3,0, 2,5 respektive 1,6 % per år. Konsumtionens fördelning på olika förändras kontinuervarugrupper ligt. Under den senaste femårsperioden har den snabbast växande varugruppen varit fritidsartiklar, såsom radio- och TV-apparater, cyklar, Sportartiklar, leksaker, fritidsbåtar och liknande. Tillväxttakten för den- ,na varugrupp uppgick till inte mindre än 8,4 96 per år mellan 1965 och 1979. Andra varugrupper med snabb tillväxt under samma var period möbler och s. k. kulturella dvs. radio- och TV-licenser, under-
tjänster,
hållning samt lotterier, tips och liknande. Konsumtionen av ha-
tjänster
de däremot överlag en svag tillväxt. En stor del av de förändringar i konsumtionsmönstret, som den ovan beskrivna utvecklingen ger uttryck för, kan förklaras av inkomst- och
prisförändringar. Den låga inkomstelasticiteten för livsmedel förklarar
sålunda nästan helt den svaga för dessa varor. Den
volymutvecklingen snabba inkomstutvecklingen under 1960-talet och delar av l970-talet möjliggjorde däremot på grund av höga inkomstelasticiteter en snabb
tillväxt av varor som t. ex. kläder, möbler och fritidsartiklar. För andra varugrupper har förändringar i relativpriset spelat en mer avgörande roll. Huvuddelen
av den svaga tillväxten i konsumtionen av tjänster för-
klaras dels av att relativpriset stigit snabbt, dels av att blivit
tjänster dy-
rare i förhållande till annan konsumtion. Det omvända förhållandet, dvs. snabb tillväxt av för bekläd-
på grund sjunkande relativpris, gäller
nadsvaror och vissa varaktiga varor.
av konsumtion och andra välfärdsaspekter 215 Utveckling privat
Tabell 5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugruppema 1965-1985
1975 års priser
Milj. kr Andel Årlig procentuell förändring
979 P°°°“ 1965- 197m 1974- 1979-1985
1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
Livsmedel 30 638 19 1,4 0,5 1,6 0,5 1,1
l 1 792 7 4,1 1,7 -0,2 0,1 0,9 Drycker och tobak Beklädnadsartiklar 14 316 9 1,8 4,2 3,9 1,2 1,9
Kulturella 8 298 5 6,7 3,6 2,9 3,0 varor och tjänster 4,1 4 648 3 -3,9 -0,9 0,0 -0,4 0,5 Hygien och sjukvård 37 935 23 3,5 2,6 2,7 1,8 1,8 Bostadstjänster 19 138 12 2,7 3,0 1,2 -1,4 0,3 Transporter
| Fritidsartiklar | 9 257 6 12,1 1 1,9 | 2,3 2,7 3,8 | ||
| Möbler och heminredningsartiklar 11 831 7 | 5,6 4,4 | 0,2 -0,6 | 1,5 | |
| Övriga varor och tjänster | 15 208 9 | 4,1 -l,3 | -0,4 -2,0 | 1,2 |
| Total privat konsumtion | 163 061 100 | 3,0 2,5 | 1,6 0,6 | 1,5 |
Vid sidan av inkomst- och prisförändringar har självfallet också andra
faktorer haft stor betydelse för förändringarna i konsumtionsmönstret. kan nämnas mellanölets införande, in- Som exempel på sådana faktorer förandet av bilar, utbyggnaden av TV-nätet och av kontrollbesiktningen introduktionen av färg-TV. Bostadskonsumtionen har till övervägande
delen bestämts av hyresregleringen och bostadsbyggandets omfattning. Den har med andra ord mer bestämts av utbudet än av efterfrågan.
5.2.2 Prognosmetod och varugruppsindelning
har utförts i två Prognoserna över den privata konsumtionens utveckling
steg. I det första steget har undersökts hur den totala privata konsumtio-
nen fördelas på tio huvudgrupper. I ett andra steg har sedan studerats
hur fördelningen sker inom respektive huvudgrupp. som Analysen har genomförts med ett ekonometriskt modellsystem, med övriga delar av LU:s modellsystem. De använda modelintegrerats lerna ur konsumtionsteorin. Detta är efterfrågemodeller vilka härletts
innebär att konsumtionsutvecklingen förklaras med hjälp av inkomst- För en redogörelse av
det linjära utgiftssysteoch prisförändringar. Genom att utgå från utgifter per capita har hänmet se C. J. Dahlman syn även tagits till befolkningsutvecklingen. och A. Klevmarken, För prognosen över konsumtionen i de tio huvudgruppema har an- Den privata konsumtiovänts ett s. k. med vaneberoendeJ Inom de tio hu- nen 1931-1975. Indu-
linjärt utgiftssystem
striens Utredningsinstivudgruppema har i de flesta fall speciellt estimerade efterfrågefunktiotut. Stockholm 1971.
ner utnyttjats? Den använda varugruppsindelningen återges i tabell 5.2.
2 För en närmare be-
skrivning av modellsyden konsumtionen stemet se L. Flood och
5.2.3 Prognosen för privata
A. Klevmarken. Pro- Den allmänt i alternativ 1, där kon- gnosmodeller för försvaga konsumtionsutvecklingen att den delning av den totala
sumtionsökningen begränsas till 0,6 % per år, innebär tjänstedo-
även varu- privata konsumtionen minerade övrigvarugruppen får en negativ tillväxt liksom på 65 varugrupper. Sta-
möbler samt hygien och sjukvård. De mest ex- tistiska institutionen,
gruppema transporter, pansiva grupperna i detta alternativ blir fritidsartiklar samt kulturella Göteborgs universitet.
varor och Göteborg 1980.
tjänster.
216 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
Tabell 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgmpps- och delgruppsnivá i LU-modellen
Huvudgrupp Delgruppcr Huvudgrupp Delgrupper NR-kod Innehåll NR-kod Innehåll 1 Livsmedel l 1 100 Bröd och andra spann- 7 Transporter 61 100 Nyinköp av bilar målsprodukter 61200 Övriga transportmedel
| 1 1200 Kött | 62100 Reservdelar och tillbehör | |
| 1 1300 Fisk | 62200 | Bensin, olja och Smörjmedel |
| 1 1400 | 62300 | |
| Mjölk. ost och ägg | Garage, billeasing, kör- |
1 1500 Oljor och fetter skola, bilbesiktning 1 1600 Frukt och grönsaker 63000 Köpta transporttjänster l 1700 och andra mi
?omm
8 Fritids- 71 100 Radio, TV och grammofoner ruktcr . . . l 1800 artiklar 71200 Socker
FOÅOgTÃfISK
utrustning, båtar
1 1910 Kaffe. te och kakao Vamlmga
l 1920 m m ?Ãüâårifkfâfmi
Konfektyrcr 71300 Andra icke varaktiga 2 Drycker och 12000 Alkoholfria drycker fritidsartiklar
tobak 13000 71400 Alkoholhaltiga drycker Reparation, drift och under- 14000 Tobak hall av fritidsartiklar
3 Beklädnads- 21 100 Beklädnadsartiklar andra 9 Möbler och 41 100 Möbler, varor för fast monteartiklar än skodon heminring, mattor och andra golvbe- 21200 Reparation av beklädnadsrednings- läggningsmaterial artiklar andra än skodon artiklar 42100 Hushånstextiüer och andra 22100 skodm _ inredningsartiklar 22200 RePar 3110 aV skodon 43100 Spisar, kaminer, kylskåp.
4 Kulturella 72000 Kulturella °°h liknande
tjänster (foto- tvflnmasklnef
varor och service. radio- och TV- husháns
tänster J licenser. lotterier. spel. nven _Smrretvêgaktlga ar? r
43200 av hushälls. underhållning Sport,
veterinärränster) :ljepârrâttjsn P
üåningar
73000 Böcker_ och 44100 bords- och hus-
Glasvaror,
tidskrirter
håtllsartiklar j h
l 00 fOl Privat
:lojlllaâäkmngsartiklar
5 Hygien och 81 100 Frisörarbeten. skönhets- _ vård etc_ 10 varor 45200
Sjukvård Övriga Hushållstjanster
gl 200 Kroppsvårdsartiklar och tjanster 46000 Arbetshjálp i hemmet
51000 Medicinska och farmaceu- 64000 P°st och
(de,
tiska produkter 82100 ur. ringar och
uveler,
52000 ádelsterlar Terapeutisk utrustning _ , 53000 82200 artiklar
Tjänster av läkare. Skö_ Andra personliga
terskor och liknande 82300 Skriv- och samt
ritartiklar
yrkesutövare kontorsmateriel
83100 Utgifter for restaurang- och 6 Bostads- 31000
| Bostad inkl. vattenavgif ter | kafébesök | |
| tjänster 32100 Elström | 83200 | Utgifter för hotelltjänster |
| 32200 Gas | 85000 | Finansiella tjänster |
| 32300 Flytande bränslen | 86000 | Andra tjänster |
| 32400 Annat bränsle | 90000 |
Uppehållskostnaderi utlandet 32500 Ånga och i Sverige, netto
I det mer alternativ
konsumtionsexpansiva 2, där konsumtionsök-
ningen uppgår till 1,5 % per år, får alla huvudvarugrupper en positiv utveckling. Varugruppen transporter får dock en mycket svag eller närmast stagnerande utveckling. Fortfarande är fritidsartiklar samt kulturella varor och
tjänster de mest expansiva varugrupperna.
och andra 217
Utveckling av privat konsumtion välfärdsaspekter
Utvecklingen för olika varugrupper
Varugruppen livsmedel svarade 1979 för 19 % av den totala privata konsumtionen. Konsumtionsandelen för livsmedel var därmed den näst största - endast hade en större andel. Andelen har dock
bostadstjänster trendmässigt sjunkit sedan 1965, då den låg vid närmare 22 %.
består i LU:s beräkningssystem av 10 olika del- Livsmedelsgruppen Den största av dessa är köttvaror med nästan 24 % av hela grupper.
gruppens konsumtion 1979. Delgrupperna bröd, mjölk, ost och ägg samt
frukt och grönsaker svarade var och en för omkring 15 %.Konsumtionsandelen för kött minskade svagt under l960-talet. Efter 1973, då statliga subventioner infördes, ökade den åter för att sedan minska under de allra sista åren på l970-talet. Volymtillväxten för livsmedelskonsumtionen var svag under hela peri-
oden 1965-1979. Ökningstakten uppgick i genomsnitt till drygt 1 % per
år, vilket var betydligt lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Den snabbaste bland delgrupperna svarade konvolymtillväxten
fektyrer för. Även mjölk, ost och ägg hade en volymökning som låg över
genomsnittet för hela gruppen. Såväl inkomst- för livsmedelsvaror är relativt som priselasticiteten låg, vilket beror på att de flesta av dessa varor har karaktären av nödvändigkan ses som en förklaring till hetsvaror. Den låga inkomstelasticiteten för livsmedel tenderade att den svaga volymutvecklingen. Relativpriset
öka i av 1970-ta1et. Efter 1973 har dock relativpriset sjunkit på början grund av införandet av de ovan nämnda statliga prissubventionerna på
vissa baslivsmedel såsom kött och
mejerivaror.
Mot av bl. a. den angivna inkomstelasticiteten beräknas bakgrund prognosperiodens konsumtionstillväxt i varugruppen bli relativt svag. I alternativ l förutses sålunda konsumtionsvolymen öka med 0,5 % per år mellan 1979 och 1985, medan den i alternativ 2 förutses öka med l,l % är. Bland med en relativt stark konsumtionstillväxt per delgrupper
märks konfektyrer, och fisk, men även mjölk, ost och ägg, kött samt
frukt och grönsaker får en tillväxt som är snabbare än genomsnittet i gruppen. Däremo. minskar konsumtionsvolymen för socker, oljor och fetter samt bröd. Detta utvecklingsmönster gäller för båda alternativen.
Konsumtionen av drycker och tobak utgjorde ca 7 % av den totala
konsumtionen 1979. Den största delgruppen är alkohol, vars andel av konsumtion 53 % år 1965 till omkring 58 % i gruppens steg från omkring slutet av l970-ta1et. Motsvarande andel för tobak däremot under
sjönk
samma period från omkring 36 % till omkring 33 %. Volymtillväxten för drycker och tobak uppgick i genomsnitt under
1965-1979 till 1.9 96 per år. Ökningen var snabbast under
tidsperioden andra hälften av 1960-talet då den uppgick till i genomsnitt 4,1 96 per år mot endast 0,6 % per år under l970-talet. Varugruppens relativpris, vilket huvudsakligen bestäms av den statlivar i det närmaste konstant under perioden ga skattepolitiken,
1965-1979. För tobak fanns dock en tendens till sjunkande relativpriser
under senare delen av l970-talet. Att döma av de skattade elasticiteterna och tobaksvaror vara relativt okänslig för tycks efterfrågan på alkoholprisförändringar. Inkomstelasticiteterna tyder emellertid på att alkohol-
218 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
konsumtionen är mycket känslig för inkomstförändringar, medan däremot tobakskonsumtionen är förhållandevis okänslig härför. Den svaga
inkomstutvecklingen under 1970-talet skulle därmed kunna vara en för-
klaring till den svaga volymutvecklingen i alkoholkonsumtionen. När det gäller tobakskonsumtionens svaga utveckling torde andra faktorer såsom ökad upplysning och den därav ökade insikten om rökningens skadeverkningar ha spelat en avgörande roll. Fram till 1985 förutses relativpriset stiga för de varor som ingår i gruppen. Detta gäller i båda prognosaltemativen. Konsumtionstillväxten blir på grund härav och på grund av den svaga inkomstutvecklingen mycket låg i alternativ 1, 0,1 95 per år i genomsnitt 1979-1985. I alternativ 2 beräknas tillväxttakten uppgå till 0,9 % per år under prognosperioden. I alternativ l beräknas alkoholkonsumtionen öka med 0,5 % per år mellan 1979 och 1985, medan den i det mer inkomstexpansiva alternativ 2 beräknas öka med närmare 2 96 per år. Tobakskonsumtionen beräknas minska med 0,7 96 per år i båda alternativen. Beklädnaøisartiklar svarade 1979_ för ca 9 % av den totala privata kon-
sumtionen. Vid början av 1970-talet låg andelen omkring 8 96. Den
största delgruppen är kläder och tyger, som 1979 svarade för drygt 80 96 av konsumtionen i gruppen. Resten föll i huvudsak på konsumtionen av skor. Volymtillväxten för hela varugruppen låg över genomsnittet för den totala konsumtionen under perioden 1965-1979. Mellan 1965 och 1970 var dock volymtillvåxten för beklädnadsvaror och skor lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Det var således under 1970-talet och i synnerhet under dess andra hälft - som konsumtionen i varugruppen ökade speciellt snabbt. Mellan 1974 och 1979, då den totala konsumtionen ökade med 1,6 % per år, ökade konsumtionen av beklädnads-
varor och skor med nästan 4 % per år. Ökningstakten har genomgående
varit något högre för beklädnadsartiklar än för skor. Prisutvecklingen torde förklara en stor del av den snabba volymutvecklingen under 1970-talet. Relativpriset för varugruppen var under he-
la tidsperioden 1965-1979 starkt sjunkande. Detta torde i sin tur kunna
förklaras med den snabbt växande lågprisimporten. Eftersom priskäns-
ligheten för de varor som ingår i denna grupp är ganska stor, får sjun-
kande relativpriser ett förhållandevis kraftigt genomslag i volymtillväxten. Inkomstelasticiteten för varugruppen är dessutom mycket stor, vilket torde förklara den förhållandevis vid 1970svaga volymutvecklingen
talets början, då inkomstutvecklingen var svag. Den snabba inkomst-
utvecklingen omkring mitten av 1970-talet resulterade på motsvarande
sätt i en mycket snabb konsumtionsutveckling för denna varugrupp.
Den historiska trenden med antas fortsätta un-
sjunkande relativpris
der prognosperioden. Beklädnadsartiklar och skor kommer härigenom
trots en svag inkomstutveckling - att få en snabbare volymutveckling än
genomsnittet för den totala konsumtionen. Tillväxttakten beräknas uppgå till 1,2 % per år i alternativ l och 1,9 96 per år i alternativ 2. Konsumtionen av beklädnadsvaror ökar i de två alternativen med 1,7 respektive 2,4 % per år. Konsumtionen av skor minskar däremot i alternativ l med 1,3 % per år och med 0,5 % per år i alternativ 2.
av konsumtion och andra välfärdsaspekter 219 Utveckling privat
kulturella varor och tjänster, vilken svarade för Konsumtionsgruppen drygt 5 % av den totala konsumtionen 1979, består av tre delgrupper. Den största av dessa är kulturella till vilken räknas fotoservice,
tjänster,
radio- och TV-licenser, lotterier, tips, underhållning och sport. Omkring 60 98 av de totala konsumtionsutgifterna i gruppen hänfördes 1979 till denna delgrupp. Den andra delgruppen - böcker, tidningar och tidskrifter - svarade samma år för drygt 35 % av gruppens totala konsumtion. - utbild-
Resterande del hänförde sig till den tredje delgruppen privat
ning. för varugruppen som helhet var snabb från 1965 till Volymtillväxten
1979 - 4,6 lö per år jämfört med endast 2,4 96 per år för den totala kon-
sumtionen. Tillväxten var ännu snabbare under perioden 1970-1974, då tillväxten hade delökningstakten låg på 6,7 % per år. Den snabbaste
gruppen kulturella som under denna period ökade med 13,3 % tjänster,
och tidskrifter hade däremot en per år. Delgruppen böcker, tidningar endast 1,5 96 per år i genomsnitt 1965-1979. mycket svag tillväxttakt, Under 1970-talets senare hälft minskade konsumtionsvolymen för denna delgrupp.
Hela gruppen karakteriseras av mycket låga inkomst- och priselastici-
teter. Relativpriset för gruppen steg trendmässigt fram till 1972, men vi-
sade därefter en fallande trend. Denna prisutveckling har uppstått på
grund av ökande statliga subventioner till såväl tidnings- och bokutgiv-
ningen som en del av underhållningsverksamheten. Prisutvecklingen sy-
utveckling. Innes dock ha spelat en liten roll för konsumtionsvolymens
te heller inkomstutvecklingen torde på något avgörande sätt ha påverkat
Den ökade fritiden har däremot sannolikt varit en volymutvecklingen. viktig orsak till den snabba utvecklingen i denna varugrupp. Den historiskt sett snabba tillväxten i gruppen förutses fortsätta under den närmaste Visserligen tillväxttakten
femårsperioden. sjunker
men sett i relation till den
jämfört med utvecklingen under 1970-talet,
totala konsumtionstillväxten är denna varugrupp en av de mest expansiva. I både alternativ l och 2 förutses en tillväxttakt på omkring 3 % per år. Den största - kulturella - beräknas öka med
delgruppen tjänster
i båda alternativen, medan delgruppen drygt 3,0 % per år 1979-1985 böcker och tidningar beräknas öka med 2,5 % per år i båda alternativen.
Till gruppen hygien och sjukvård räknas frisörarbeten, kroppsvårds-
samt Konsum-
artiklar, läkemedel, terapeutisk utrustning läkartjänster.
tionsandelen för denna grupp låg 1979 på knappt 3 96. Den största delgruppen är kroppsvårdsartiklar, vilka 1979 svarade för knappt 35 % av Den näst största - läden totala konsumtionen i gruppen. delgruppen
kartjänster - svarade för omkring 23 %. Konsumtionen av varor och tjänster i gruppen hygien och sjukvård
minskade i volym mellan 1965 och 1979 med 1,7 96 per år. Delgrupperna
f risörarbeten, läkemedel och läkartjänster har samtliga haft en volymunder denna period. Delgrupperna läkemedel och läkartjäns-
minskning ter består till stor del av konsumtion som subventioneras via försäk- Under 1970-talet har ett flertal reformer genomförts inringskassoma. om områdena läkemedel och tandvård. Dessa reformer har
sjukvård,
haft stor betydelse för volymutvecklingen i de berörda delgruppema.
220 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
Tandvårdsreformens genomförande 1975 innebar exempelvis att konsumtionen 1974 - året före reformen - minskade mycket kraftigt i del-
gruppen läkartjänster för att under 1975 och 1976 i stället öka mycket
snabbt.
Relativpriset för gruppen som helhet ökade fram till början av 1970talet, men har därefter uppvisat en sjunkande trend. För frisörarbeten
ökade relativpriset kraftigt under hela perioden, medan relativpriset för
läkartjänster efter att ha ökat på 1960-talet och i början av 1970-talet
stabiliserades under andra hälften av l970-talet, bl. a. beroende på de ovan nämnda prissubventionerna. Efterfrågans känslighet för inkomstförändringar är förhållandevis liten. Konsumtionsutvecklingen i varugruppen som helhet beräknas i båda alternativen stagnera under prognosperioden. l alternativ l förutses en fortsatt uppgång i relativpriset, vilket resulterar i en svagt negativ volymtillväxt. I alternativ 2 beräknas relativpriset vara oförändrat med en som De subventionerade -
svagt positiv utveckling följd. delgrupperna läkemedel och läkartjänster - beräknas minska med drygt 2 95 per år
mellan 1979 och 1985 i alternativ l och med drygt 1 % per åri alternativ 2. För bostadstjänsterna ökade konsumtionsandelen från 21 % år 1965 till 23 70 år 1979. Under slutet av 1970-talet ökade andelen snabbare än tidigare. Dessa andelsökningar förklaras huvudsakligen av att bostadstjänster är en s. k. nödvändighetsvara. När inkomstutvecklingen stagnerar eller såsom skett under slutet av 1970-talet tenderar andelen
sjunker
att öka. Den största delgruppen är hyror inkl. vattenavgifter med omkring 82 96 av den totala konsumtionen i gruppen. För delgruppen elav-
gifter låg andelen 1979 vid omkring 9 % och för eldningsoljor vid om-
kring 6 %. Volymtillväxten för hela gruppen uppgick till omkring 3 % per år un-
der perioden 1965-l979. Konsumtionen av bostadstjänster har således
växt snabbare än den totala konsumtionen. Tillväxttakten i delgruppen bostad inkl. vattenavgifter låg betydligt under genomsnittet i gruppen. Den delgrupp som växt snabbast är elavgifter, för vilken tillväxttakten mellan 1965 och 1979 låg på drygt 8 % per år. Konsumtionen av eld-
ningsoljor ökade fram till 1973, men har därefter sjunkit med i genomsnitt 5,2 % per år till följd av kraftiga relativprisökningar.
Relativpriset för under perioden 1965-1979
bostadstjänster uppvisade
en svagt stigande trend. Under slutet av 1970-talet har dock relativpriset varit i stort sett konstant. En viktig orsak till den senare utvecklingen torde vara det nya bostadsfinansieringssystem som infördes 1975. Genom räntesubventioner och bostadsbidrag har de under slutet av 1970talet snabbt stigande byggnadskostnaderna förhindrats att helt slå igenom på hyrorna. Relativpriset för både el och för under 1960-
olja sjönk kontinuerligt
talet och av l970-talet. Från och med 1974 har dock relativpriser-
början na för båda dessa nyttigheter stigit. För oljans del steg relativpriserna
språngartat på grund av särskilt kraftiga åren 1974 och 1979.
höjningar
Dessa har lett till en substitution av med
relativprisförskjutningar olja
el, vilket återspeglas i den snabbare tillväxttakten för elkonsumtionen.
konsumtion och andra välfärdsaspekter 221
Utveckling av privat
Tillväxten för hela gruppen bostadstjänster förutses under prognospe-
rioden öka med 1,8 % per år i båda alternativen. Även i fortsättningen beräknas således konsumtionen av växa snabbare än den
bostadstjänster
totala konsumtionen. Inom gruppen, som är den volymmässigt största av huvudgruppema, finns emellertid delgrupper med mycket varierande utveckling. För delgruppen bostad inkl. vatten beräknas tillväxttakten uppgå till omkring 2,3 % per år i alternativ 1 och till omkring 2,1 % per
år i alternativ 2. Den substitution av olja med el som ägt rum under se-
nare delen av 1970-talet när det gäller bostadsuppvärmning kommer att fortsätta i ökande takt under första delen av 1980-talet. För förutses
olja
en volymminskning med mellan 6 och 7 % per år i båda alternativen, medan elkonsumtionen förväntas öka med omkring 2,5 % per år i alternativ 1 och med omkring 1 % per åri alternativ 2. En stor del av förändringarna i efterfrågan på för-
bostadstjänster klaras av befolkningsutvecklingen samt åldersförskjutningar. Den
dämpning av bostadsefterfrågans tillväxt som förutses skall ses mot bakgrund av att befolkningsökningcn blir väsentligt lägre under 1980-talet än under 1970-talet (för en närmare diskussion av bostadssektorns utveckling hänvisas till avsnitt 8.7). Varugruppen transporter svarade för 12 96 av den totala konsumtionen 1979. Den största delgruppen är hushållens inköp av nya bilar. Vid mitten av 1960-talet dessa ca 37 % av hela gruppens konsumtion.
utgjorde
Under 1970-talet låg denna andel omkring 30 96 med vissa variationer under enskilda år. År 1979 den dock kraftigt till knappt 23 %.
sjönk
Åven andelen för under
köpta transporttjänster sjönk trendmässigt 1960- och l970-talen. År 1979 låg andelen för köpta transporttjänster
vid omkring 20 % av hela gruppens konsumtion. En delgrupp, för vilken konsumtionsandelen ökat kraftigt, är drivmedel. Vid mitten av 1960-talet låg denna andel vid omkring 15 % och vid slutet av 1970 vid omkring 23 %. Delgruppen reservdelar och tillbehör var 1979 ungefär lika stor som delgruppen drivmedel. för transporter låg i genomsnitt Volymtillväxten varugruppen 1965-1979 på 2,2 % per år, vilket var något lägre än för den totala konsumtionen. Under 1960-talet var tillväxten mycket snabb under vissa enskilda år - upp mot 10-11 % per år - men också negativ under två år, nämligen under 1966 och 1967. Detta berodde på bilbesiktningens införande 1965. Före bilbesiktningens införande hade de äldsta delarna av bilbeståndet ersatts varefter bilbeståndet under några år inte behövde förnyas i lika snabb takt som normalt. Under 1970-talet har ökningstakten minskat. Mellan 1974 och 1979 uppgick den till 1,2 % per år. Relativpriset för hela varugruppen var i stort sett oförändrat mellan 1965 och 1979. En svag tendens till en ökning i relativpriset kan dock iakttas under de allra sista åren på 1970-talet. Den delgrupp för vilken relativpriset ökat snabbast är reservdelar, medan relativpriset för såväl nyinköpta bilar som för drivmedel ökat långsamt. I alternativ 1 beräknas den uppgång i relativpriset som kunde iakttas mot slutet av 1970-talet fortsätta, medan relativpriset i alternativ 2 be-
döms vara i stort sett oförändrat. Delvis som ett resultat härav sjunker
konsumtionsvolymen mellan 1979 och 1985 med drygt 1 % per åri alternativ 1, medan den i alternativ 2 stagnerar.
222 Utveckling av konsumtion och andra privat välfärdsaspekter
Prognosen för nyinköpen av bilar, den största av delgruppema, styrs i första hand av den förväntade inkomstutvecklingen. I alternativ 1 bedöms således hushållens bilinköp minska med 1,6 % per år, medan en volymökning på 1,4 96 per år förutses i alternativ 2. Vad dessa ökningstakter innebär för personbilbeståndets utveckling fram till 1985 är mera svårbedömt. Detta bestäms dels av antalet nyregistrerade bilar, dels av antalet skrotade och tillfälligt avregistrerade bilar. Utvecklingen av antalet nyregistrerade bilar bestäms inte enbart av de ovan nämnda volymutvecklingstaktema för inköpen av nya bilar. En relativt stor andel av 1 nybilsköpen görs av företagssektom och medräknas inte i den privata konsumtionen. Skrotningens omfattning varierar tidvis starkt beroende ; storlek och bilbeståndets Antalet 1 på bl. a. inköpens åldersfördelning. tillfälligt avregistrerade bilar har under senare delen av 1970-talet tende- 1 rat att öka, vilket bl. a. beror på att kostnaderna för användningen av bi- i len har ökat i relation till inkomsten samt på att bilhandeln fått allt stör-
i
re lager av begagnade bilar. Totalt sett- och med hänsyn tagen även till företagssektoms nybilsköp - kan dock antalet personbilar i trafik grovt i uppskattas till mellan 3,1 och 3,4 1985, vilket innebär en svag l
miljoner ökning från 1979 års nivå på omkring 3 miljoner bilar. 1 Konsumtionsandelen för Varugmppen fritidsartiklar ökade kraftigt
mellan 1965 och 1979 - från 2,5 96 till 5,7 96. l gruppen ingår en rad olika artiklar såsom radio- och TV-apparater, cyklar, mopeder, Sportartiklar,
leksaker, fotoutrustning och fritidsbåtar. På delgruppsnivå urskiljes två
större grupper av artiklar, nämligen radio- och TV-apparater samt grup- 1 fritidsbåtar t pen fotoartiklar, och andra varaktiga fritidsvaror. Den första av dessa delgrupper - radio- och TV-apparater - svarade 1965 för drygt 17 % av hela gruppens konsumtion. Fram till 1979 steg denna andel till drygt 26 %. Av ovanstående inses att volymtillväxten varit mycket snabb i denna varugrupp. Totalt sett ökade konsumtionen med 8,4 96 per år 1965-1979,
vilket kan jämföras med 2,4 96 per år för den totala konsumtionen. Ök-
ningstakten för radio- och TV-apparater uppgick till 11,7 96 per år. Från 1965 till 1974 låg ökningstakten för dessa varor på omkring 15 % per år. En starkt bidragande orsak till denna snabba utveckling är introduktionen av färg-TV. Konsumtionen är såväl inkomst- som priselastisk. En av förklaringarna till den starka konsumtionstillväxten under 1960- och 1970-ta1en torde således vara relativprisets utveckling. Under hela perioden 1965-1979
har en mycket kraftig relativprissänkning ägt rum. I genomsnitt uppgick
den till 2,7 % per år. För radio- och TV-apparater uppgick den till 7,4 % per år. Takten i relativprisets nedgång har dock avtagit under senare år. I både alternativ 1 och 2 beräknas den snabba relativprissänkningen under 1960- och 1970-talen fortsätta. Trots den svaga inkomstutvecklingen i alternativ 1 ökar konsumtionsvolymen med närmare 3 % per år mellan 1979 och 1985. Den snabbare inkomstutvecklingen i alternativ 2
möjliggör en volymtillväxt på närmare 4 % per år. Fritidsartiklar tillhör
därmed den mest expansiva konsumtionsvarugruppen. Detta gäller i ; speciellt hög grad i alternativ 2. Samtliga delgrupper beräknas i båda altemativen i få en positiv utveckling under prognosperioden. Den snab-
SOU l980z52 Utveckling av privat konsumtion och andra vâlfärdsaspekter 223
baste konsumtionstillväxten beräknas ske för radio- och TV-apparater, som i alternativ l ökar med över 5 % per år och i alternativ 2 med över 6 76 per år. _ Varugruppen möbler och heminredningsartiklar svarade under 1970-talet för mellan 7 och 8 % av den totala konsumtionen. Den största delgruppen var möbler med omkring 47 % av hela gruppens konsumtion. Volymtillväxten för gruppen som helhet var l965-l979 drygt 3 % per år. Tillväxttakten har haft en trend - mellan 1974 och 1979
sjunkande
uppgick den till endast 0,2 % per år. Konsumtionen i denna varugrupp är både pris- och inkomstelastisk.
Relativpriset sjönk under 1960-talet, men har under 1970-talet stigit.
Detta tillsammans med den svaga inkomstutvecklingen torde i hög grad ha bidragit till den svaga konsumtionsutvecklingen under 1970-talet. Även andra faktorer spelar dock en avgörande roll för volymutvecklingen i gruppen. Som exempel på sådana faktorer kan hushållsbildningen nämnas. Även i denna varugrupp spelar således pris- och inkomstutvecklingen under prognosperioden en avgörande roll för den prognostiserade volymutvecklingen. I alternativ l beräknas konsumtionsvolymen i varugruppen utveckla sig svagt negativt fram till 1985. De två dominerande delgrupperna - möbler och textilier - får en svagt positiv utveckling, medan s. k. vita varor (spisar, kylskåp m. m.) och husgerådsartiklar beräknas minska med drygt 3 96 per år. I alternativ 2 möjliggör däremot in-
komstutvecklingen en volymtillväxt på 1,5 % per år fram till 1985. För
möbler och textilier innebär detta en tillväxt på ca 2,5 96 per år, medan
minskningen för de övriga delgrupperna begränsas något i jämförelse
med alternativ l. Gruppen övriga varor och tjänster omfattar huvudsakligen olika typer
av tjänster. Bland de viktigaste är post- och teletjänster, hushållstjånster
av olika slag, hotell- och samt nettot av
restaurangtjänster turisttjänst-
strömmarna mellan Sverige och utlandet. Konsumtionsandelen i gruppen som helhet uppgick 1979 till 9,3 %. Den största andelen har res-
taurangtjänsterna svarat för. Andelen har dock varit sjunkande - från
34 % av gruppens totala konsumtion 1965 till 27 96 år 1979. För post-
och teletjänsterna ökade däremot andelen under samma period från 10 till 18 %. Turisttjänstema, netto, svarade 1972 för närmare 25 % av hela gruppens konsumtion, men hade 1979 sjunkit till knappt 20 %.
För perioden 1965-1979 har volymtillväxten i hela gruppen varit i genomsnitt 0,9 % per år. Under 1970-talet var volymutvecklingen i det närmaste konstant. De mest expansiva delgrupperna har varit post- och
teletjänster, samt turisttjänster med 5 resp. 4 % i årlig tillvåxttakt mellan
1965 och 1979. Relativpriset i gruppen har haft den snabbast stigande trenden bland alla huvudgrupper. Snabbast har priserna ökat för hus-
hållstjänster, vilka av denna anledning minskat mycket snabbt i volym -
med ca 5 % per år. I alternativ l minskar konsumtionsvolymen i gruppen med 2 % per år
under prognosperioden. Detta beror främst på att nettot av turisttjänst-
strömmama mellan Sverige och utlandet minskar kraftigt. Dessa förändringar är ett resultat av att kostnadsrelationen mellan Sverige och ut-
224 av konsumtion och andra
Utveckling privat välfärdsaspekter
landet utvecklas gynnsamt sett ur svensk synvinkel, vilket leder till att svenska turistutgifter i utlandet minskar samtidigt som utländska turistutgifter i Sverige ökar. Detta får i sin tur effekter på konsumtionsutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, som i detta alternativ ökar efter att under hela 1970-talet ha minskat. Andra såsom t. ex. fi-
tjänster nansiella tjänster och hushållstjänster minskar däremot- dock inte post-
och teletjänster som ökar med närmare 3 % per år. 4 I alternativ 2 ökar konsumtionsvolymen för övrigvarugruppen med drygt l % per år 1979-1985. Nettot av turisttjänstströmmama ökar i detta alternativ, vilket innebär att svenskarnas turistutgifter i utlandet expanderar samtidigt som en ökad turism i Sverige uteblir. Förklaringen återfinns liksom i alternativ l huvudsakligen i utvecklingen av kostnadsrelationen mellan Sverige och utlandet, vilken för svensk del utvecklas 1 ofördelaktigt i detta alternativ. Konsumtionsutvecklingen i hotell- och j
restaurangbranschen minskar delvis som en följd av detta. I övrigt är i
mönstret i stort sett detsamma som i alternativ l. j i 1 i
5.3 Andra välfärdsaspekter l
l I detta avsnitt studeras fördelningen av den privata konsumtionen på olika grupper i samhället liksom fördelningen av de resurser som gör denna konsumtion inkomster och förmögenheter. Dessutom stu-
möjlig:
deras hur icke-materiella är fördelade melnågra välfärdskomponenter olika och lan personer av olika kön, olika åldersgrupper, hushållstyper olika socioekonomiska Framställningen baseras i huvudsak på grupper. en redogörelse för inkomst- och välfärdsfördelningen, som publiceras som bilaga till LU 80.
Den konsumtionsstandardens fördelning privata
Hur fördelar av hushåll beden privata konsumtionen sig på olika typer
lyses i SCB:s hushållsbudgetundersökningar. Den senaste genomfördes
1978. Därav kan bl. a. utläsas att konsumtionen nära samvarierar med antalet i hushållet. Detta framgår i övre delen av tabell 5.3. personer Konsumtionen sålunda ett betydligt möns-
per person uppvisar jämnare
ter än konsumtionen för olika hushållstyper. Likväl är konper hushåll sumtionen i hushåll med barn under 18 år klart lägre i geper person nomsnitt än konsumtionen i barnlösa hushåll. Detta gäller såväl om hushållsföreståndaren är ensamstående som om denne är samboende. Vidare är konsumtionen bland de barnlösa hushållen mindre för per person samboende än för ensamstående. I den sistnämnda kategorin har männen genomsnittligt större konsumtion än kvinnorna. Skillnaden var 1978 5
drygt 4 000 kr. g
Också vid en mellan olika socioekonomiska grupper fram-
jämförelse står den konsumtionen per person som jämnt fördelad, ,i
, Inkomst_ och välfä 1_ds_ genomsnittliga *
vilket framgår av nedre delen av tabell 5.3. Endast gruppen tjänsteman-
fördelning. Bilaga [in Inom den- LU 80. Publiceras i bör- nahushåll har högre konsumtion per person än genomsnittet. vara större än inom socioja” al 1981- na kategori torde också spridningen övriga
och andra 225
Utveckling av privat konsumtion välfärdsaspekter
Tabell 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1978
| Antal ?lllâgâl_ltal) tkr | Total privat konsumtion Per hushåll Per person | tkr | |
| Ensamstående | 1 294 | 37 | 33 |
| - utan barn | l 168 | 35 | 35 |
| - med barn | 126 | 55 | 23 |
| Samboende | l 807 | 70 | 25 |
| - utan barn | 951 | 57 | 29 |
| w med barn | 856 | 84 | 22 |
| Övriga hushåll | 396 | 79 | 24 |
| Samtliga hushåll | 3 496 | 59 | 26 |
| » utan barn | 2 515 | 50 | 29 |
| - med barn | 982 | 80 | 22 |
| Arbetare | 1 268 l 194 | 62 70 | 24 29 |
Tjänstemän
| Företagare | 219 | 70 | 23 |
| Pensionärer | 780 37 | 34 39 | 23 27 |
Övriga ej förvärvsarbetande Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang personer med gemensam bostad och gemensamt kosthåll. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1978.
ekonomiska Lantbrukarhushållens konsumtion registreras som grupper. låg, till stor del beroende på låga kostnader för bostad, energi, transpor-
ter m. m. samt på att inte all konsumtion inom självhushållets ram ingår
i statistiken. En dominerande del av hushållens konsumtionsutgif ter hänför sig till bostadskonsumtionen. Bostadsstandarden har också förbättrats kraftigt under efterkrigstiden. År 1975 bodde drygt 50 % av den vuxna befolkningen (16-74 år) i småhus. Denna andel torde sedan dess ha ökat. Småhusboendet var mest omfattande i åldrarna 35-44 år (ca 60 96) och var särskilt vanligt bland de samboende med 2 eller flera barn (ca 70 %). Bland ensamstående var andelen mindre än 25 %. Från 1945 till 1975 ökade med 25 %. Genom den den genomsnittliga lägenhetsstorleken ökade lägenhetsstorleken har andelen trångbodda minskat kraftigt och 10 %. Samboende är mest trångbodda, me-
låg 1975 under barnfamiljer
dan samboende utan barn samt ensamstående, såväl med som utan är trångbodda. med att bobarn, i mycket liten utsträckning Samtidigt städerna blivit större har också förbättrats. I mit-
utrustningsstandarden
ten av 1970-talet bodde ca 95 96 av den vuxna befolkningen i åldern 16-74 år i en modern bostad. Därmed menas bostad med vattenledning och avlopp i lägenheten, centralvärme, WC samt eget bad eller dusch- År 1960 var motsvarande 1 Med trångboddhet avrum. andel knappt 60 %. Endast ca 18 % hade ses att bostaden bebos dock 1975 tillgång till fullständig extrautrustning i form av diskmaskin, av mer än 2 personer per tvättmaskin och frys. rum, kök och vardags- Under LU:s kan den historiskt noterade rum oråknade.
prognosperiod utjämningen
226 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
av boendestandarden förutses fortsätta. Snabbast kan detta förväntas ske i alternativ 1, där nyproduktionen av bostäder är högre än i alterna-
tiv 2. I båda utvecklingsalternativen ökar ombyggnadsinvesteringarna
snabbare än tidigare, vilket märkbart torde boendestandarden i det
höja
redan befintliga bostadsbeståndet.
Inkomst- och
förmögenhetsfördelning
1 Ett hushålls i
konsumtionsmöjligheter avgörs främst av hushållets löpan-
de inkomster. är därför Inkomstfördelningen av stor betydelse för kon-
sumtionsfördelningen. Innehav av förmögenhet ger därtill potentiella möjligheter till konsumtion.
1 De resurser som kan användas för konsumtion vid oförändrad för- i mögenhet utgörs av den disponibla inkomsten. En översikt över inkomsternas storlek och fördelning på olika inkomstslag 1977 ges i tabell 5.4. Ett vanligt sammanfattande mått på inkomstskillnadernas storlek är den 1 maximala
i
utjämningsprocenten. Denna anger hur stor procentuell del
av hela inkomstsumman som måste omfördelas från de hushåll som har i inkomster över medelinkomsten till dem som har inkomster under medelinkomsten för att alla skall få lika inkomst. Under perioden 1975-1977 var den maximala
utjämningsprocenten tämligen oförändrad
för de disponibla inkomsterna bland hushållen i Sverige, ca 24 %. Uppgifter för senare år än 1977 saknas när detta skrivs. Som framgår av tabell 5.4 leder transfereringarna till en kraftig om-
fördelning i av de som utjämnande riktning konsumtionsmöjligheter ;
faktorinkomsterna skapar. För hushåll med faktorinkomster under i 30 000 kr ökar därmed
konsumtionsmöjligheterna kraftigt. Av ojämför-
å Tabell 5.4 Inkomststmktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977 l Genomsnitti 1 000-tal kronor
Inkomstklass, tkr
| -10 | 10-30 30-50 50-80 80-100 100- | Samtliga | ||||
| Antal hushåll (1 000-tal) | 1 119,4 566,6 661,0 849,9 | 390,5 626,8 4 214,2 | ||||
| Procentuell fördelning | 26,6 13,4 15,7 20,2 | 9,3 14,9 100,0 | 1 | |||
| L011 _ | 0,8 13,4 37,0 56,5 77,6 1 16,6 | 43,7 | | | |||
| Foretagannkomst | -O,2 | 1,2 2,1 3,2 4,4 | 3, 3 | 2,7 | i | |
| Övr. faktorinkomst | 1,7 | 4,4 2,3 4,5 7,5 |4,7 | 5_2 | I | ||
| Faktorinkomst | 2,4 | 19,1 41,4 64,3 89,6 139,6 | 51,7 | * | ||
| Erhållna transfereringar | 23,7 18,2 9,3 10,2 8,7 | 7,2 | 14,2 | |||
| därav pensioner och livräntor | 19,8 12,0 3,5 | 3,5 1,2 1,7 | 8,5 | |||
| Utbetalda transfereringar | 3,7 7,7 13,5 22,4 28,7 51,2 | 18,9 | j |
därav skatter 3,4 7,6 13,3 22,2 28,5 50,9 18,7
Disponibel inkomst 22,5 29,9 37,5 52,3 69,8 96,2 47,2 Procentuell fördelning av total
disponibel inkomst 12,7 8,5 12,5 22,3 13,7 30,3 100,0 Källa: SCB:s
inkomstfördelrxingsundersökning.
Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter 227
ligt störst betydelse är här den omfördelning som äger rum till pensionärshushållen. För hushåll med faktorinkomster över 30 000 kr medför transfereringarna antingen oförändrade eller minskade konsumtionsi och med ökande skatter. De flesta hushåll är, oberoende av
möjligheter
inkomstnivå, föremål för både positiva och negativa transfereringar. Hushåll utan barn har genomgående lägre disponibel inkomst än Detta av tabell 5.5 a. De disponibla inkomster-
barnfamiljerna. framgår
na är dock relativt jämnt fördelade mellan barnhushåll och barnlösa hushåll om man mäter per konsumtionsenhet, dvs. tar hänsyn till att konsumtionen hos två vuxna i ett hushåll är mindre än hos två vuxna ensamstående etc. Detta mått redovisas i tabell 5.5 b. Samboende har genomgående högre disponibel inkomst per hushåll än ensamstående. Även i detta avseende är fördelningen jämnare om man räknar per konsumtionsenhet, och de återstående inkomstskillnaderna beror främst på
olika antal förvärvsarbetande i resp. hushållstyp. Dock sjunker de sam-
boendes inkomst per konsumtionsenhet vid ökande antal barn, medan de ensamståendes är relativt opåverkad av bamantalet. Inkomststatistiken ger vid handen att företagarhushåll har lägre disponibel inkomst än löntagarhushåll. I synnerhet lantbrukarhushåll har låg disponibel inkomst. Det är dock sannolikt att inkomstuppgifterna för företagare och löntagare inte är i den nuvarande in-
jämförbara
komststatistiken. De beräknas utifrån alltför olika premisser. Förekomsten av förvärvsarbete har en avgörande betydelse för in-
komstfördelningen. Ökningen av de relativa AK-talen och utjämningen
mellan som beskrivits av
könen, i kapitel 3, har medfört en utjämning
inkomsterna. Innehavet av förvärvsarbete är därtill en viktig välfärdskomponent genom den personliga tillfredsställelse det kan ge. För LU:s prognosperiod förutses i båda utvecklingsaltemativen en
fortsatt utjämning av förvärvsfrekvenserna, vilket i sig talar för en fortsatt inkomstutjämning. Några avgörande förändringar i transfererings-
systemet, som skulle kunna motverka en sådan utveckling, förväntas inte heller. Däremot är det uppenbart att en utveckling enligt alternativ 2, med stor öppen arbetslöshet vid slutet av prognosperioden, även torde få ogynnsamma effekter på inkomst- och välfärdsfördelningen.
Innehav av förmögenhet är av betydelse för konsumtionsmöjlighetema
dels genom den avkastning som förmögenheten ger, dels genom de po-
tentiella konsumtionsmöjligheter som kan fås om kapitalet förbrukas.
Förmögenhetsfördelningen har därför betydelse för fördelningen av
konsumtionsmöjlighetema.
De svenska hushållen deklarerade i slutet av 1975 för tillgångar till ett
taxeringsvärde om sammanlagt ca 350 miljarder kr. Om fastigheterna
värderas till marknadspris i stället för taxeringsvärde och om hänsyn vidare tas till att vissa tillgångsslag är ofullständigt redovisade i deklara-
tionerna, ökar värdet av bruttoförmögenheterna till ca 570 miljarder kr.
Vid samma uppgick hushållens skulder till ca 150 kr
tidpunkt miljarder
och nettoförmögenheten, efter hänsyn till marknadsvärde och underdek-
laration, således till ca 420 miljarder kr. Fastigheter är det särklassigt
viktigaste tillgångsslaget och uppgick 1975 till ca 2/ 3 av de marknadsvärderade bruttoförmögenheterna. Banktillgodohavanden motsvarade
228 av konsumtion och andra välfärdsaspekter Utveckling privat
Tabell 5.5a Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande Ensamstående
| - utan barn | 20 | 32 | - | 27 |
| - med barn | 36 | 5l | - | 49 |
| Samboende | 40 | 60 | 79 | 69 |
| - utan barn | 40 | 55 | 76 | 60 |
| - med barn | 42 | 66 | 82 | 78 |
| Samtliga hushåll | 26 | 41 | 79 | 48 |
| - utan barn | 25 | 36 | 76 | 39 |
| - med bam | 36 | 60 | 82 | 73 |
| Arbetare | 50 | |||
| Tjänstemän | 67 | |||
| Företagare | 47 |
Övriga förvärvsarbetande 38 Ej förvärvsarbetande 26
Tabell 5.5b Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor
Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande liga tande
| Ensamstående | 20 | 32 | - | 28 |
| - utan barn | 20 | 32 | - | 27 |
| - med barn | 22 | 33 | 32 | |
| Samboende | 23 | 30 | 38 | 34 |
| - utan barn | 24 | 32 | 44 | 35 |
| - med barn | 18 | 27 | 35 | 33 |
| Samtliga hushåll | 2| | 31 | 38 | 32 |
| - utan barn | 21 | 32 | 44 | 31 |
| - med barn | 21 | 29 | 35 | 33 |
Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang en vuxen eller två sammanboende vuxna. Uppgifterna i denna tabell är därmed inte jämförbara med dem i tabell 5.3. Tabellerna avser vidare skilda år. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: SCB:s inkomstfördelningsundersökning samt bearbetningar inom ekonomidepartementet. i l0 %. Dessa andelar har i ca l4 96, fordringar och övriga tillgångar knappt x l i vissa fall genomgått stora förändringar sedan 1945. Hyresfastigheter i l och aktier har minskat sina andelar. Andelen egnahem och fritidshus har däremot ökat mycket snabbt under perioden från ca 17 % till ca 45 %. Banktillgodohavandenas andel av bruttoförmögenheterna har varit relativt konstant. Likaså har skuldernas andel av bruttotillgångarna varit påfallande stabil.
konsumtion och andra 229
Utveckling av privat välfärdsaspekter
Tabell 5.6 Förmögenhetsfördelningen 1975 j Procentuell andel av total förmögenhet, värderad till marknadspns, deklarerad av de 0,l-20,0 procent rikaste hushållen
Andel rikaste Andel av total hushållen % __ __ ., .. % Bruttoformogenhet 96 Nettoformogenhet
| 0,1 | 6 | 6 |
| O 2 | 8 | 8,5 |
| 0 5 | 12,5 l7 | 13 l7 |
1,0
| 2 0 | 24 | 24 |
| 5,0 | 38 | 37 |
| 10,0 | 54 | 52 |
| 20,0 | 75 | 71 |
Källa: SOU l979z9, Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling.
1975 var mycket än fördel-
Förmögenhetsfördelningen ojämnare
av andra ekonomiska resurser. Medan de 10 % rikaste hushållen ningen ägde ca 55 % av totalförmögenheterna, uppbar exempelvis de 10 96 högsenbart 20 % av hushållens dista inkomsttagarna omkring sammanlagda ponibla inkomster. I tabell 5.6 redovisas några uppgifter om förmögen-
1975. Även om förmögenhetsfördelningen detta år be-
hetsfördelningen tecknas med inkomstfördelningen, har det
som mycket ojämn jämfört skett en mycket kraftig utjämning av de taxerade nettoförmögenheterna
under perioden 1920-1975. De rikaste hushållens andel av den deklare-
rade totala nettoförmögenheten har sjunkit mycket starkt. Ett annat ty-
har varit den starka ökningen av andelen huspiskt drag i utvecklingen håll som deklarerat ett förmögenhetsinnehav. År 1920 uppgav sig l/5 av hushållen med 3/4 år 1975. Bland de mindre för-
äga tillgångar jämfört
mögenheterna dominerar tillgångar i egnahem, medan aktier och hyresroll i de största förmögenheterna. Skulderfastigheter spelar en viktigare nas andel av bruttotillgångarna är störst vid de lägsta och högsta förmögenhetsskikten, medan den är lägst i skikten omkring skattepliktsgränsen (200 000 kr 1975). J ämnheten i är i hög grad beroende av vil-
förmögenhetsfördelningen
ket förmögenhetsbegrepp som används. I detta avsnitt har redovisats ett som bygger på tämligen likvida tillgångar vilka förmögenhetsbegrepp kan överföras till annan person. Skulle även pensionstillgångar och s. k. arbetskapacitet) ha medräknats i föregentillgängar (t. ex. utbildning, hade förmögenhetsfördelningen blivit avsevärt mögenhetsbegreppet, jämnare.
Yttre miljö
Välfärdcn har alltmer kommit att bli beroende av tillgång till god miljö i
materiella behoven En kontakt med att de grundläggande tillgodosetts. centration av människor till tätorter har ökat belastningen på den yttre I och med att kunskaperna om föroreningars för-
miljön. miljöeffekter bättrats och blivit mer spridda har uppmärksamheten pâ miljöfaktorer
kommit att öka.
230 Utveckling av* privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
lnom näringslivet har insatserna för det tekniska ökat
miljöskyddet
snabbt.
Viktiga förutsättningar för den snabba ökningen har varit till-
komsten av
lagstiftning och statliga bidrag i ett inledningsskede. Miljöskyddsinvesteringarnas volym var under 1970-talet
omkring tio gånger större än under årtiondet dessförinnan. andel av de sam-
Miljöskyddets lade investeringarna inom industrin beräknas för 1970-talet
ha uppgått
till 3-4 96. Då genomfördes en rad basinvesteringar på miljöskyddsom-
rådet.
Åtgärder för att förbättra miljön behöver emellertid inte bara avse in-
vesteringar. Genom t. ex. produktkontroll kan förbud mot vissa ämnen eller bestämmelser om högsta tillåtna halter av vissa ämnen införas. kan
Därigenom kostnadsökningar uppstå i produktionen. Ett exempel är att högsta tillåtna svavelhalter i eldningsoljor - i syfte att hindra för-
surning av mark och vatten - medför merkostnader för
energiförsörj-
ningen.
Enligt naturvårdsverket beräknas de samlade årliga investeringarna i i
tekniska i
miljöskyddsåtgärder under perioden 1980-1985 till ca
uppgå 1 1 000 milj. kri 1975 års priser. Detta framgår av tabell 5.7. l
Miljöskydds- 1 investeringarna inom industrin beräknas uppgå till ca 400 kr, vilket milj.
motsvarar lika stor andel av industrins samlade investeringar enligt LU:s alternativ 1 som under 1970-talet. Inkl. andra insatser inom
miljövårdsområdet (tekniskt miljöskydd,
naturskydd, återställande av natur, rekreation och friluftsliv) beräknas
de årliga investeringarna sammanlagt uppgå till 1 100 kr. Detta milj.
motsvarar ca 1,5 % av de totala beräknade i den svenska
investeringarna
ekonomin under perioden.
Tabell 5.7 Beräknade investeringar i miljövárdsåtgärder under åren 1979-1985 enligt naturvårdsverket Milj. kr, 1975 års priser
Verksamhet 1979 Genomsnitt per år 1980-1985
Tekniskt miljöskydd
| Industri | 347 | 428 |
| El- och värmeverk | 30 | 71 |
| Kommunal avloppsvattenrening | 200 | 200 |
| Behandling av hushållsavfall | 1 15 | 1 15 |
Behandling av miljöfarligt
| avfall. Oljeskydd | 50 | 50 |
| Bullerskydd | 3 | 3 |
| Trafikbulleråtgärder | 100 | |
| Bilavgasâtgärder | 12 757 | 12 980 |
Naturskydd Markköp, intrångsersättning, värd 35 35 Återställandc av natur Sjörestaurering. kalkning m. m. 30 30 Rekreation, friluftsliv i l Friluftsanläggningar 55 35 i i Summa 877 1 080 i 1 Källa: Miljövårdskostnader 1979-1985. Ds Jo 1980:12.
Utveckling av konsumtion och andra välfärdsaspekter 23l privat
Insatserna i miljövård beräknas därmed av naturvårdsverket bli unge-
fär lika stora första hälften av 1980-talet som under per år under
1970-talet. Däremot kommer inriktningen av miljövårdsinsatserna på
l980-talet successivt att ändras och i större utsträckning avse långsiktiga
och irreversibla miljöproblem.
A rbetsmiljö
I SCB:s levnadsnivåundersökningar mäts arbetsmiljön genom att intervjupersonerna får beskriva sina arbetsmiljöer utifrån ett antal fråsjälva gor om den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Över 60 % av den för-
värvsarbetande befolkningen, ca 2,5 personer, beskriver sitt ar-
miljoner
bete som fysiskt ansträngande i något avseende. Det kan gälla förekomst av tunga lyft, upprepade och ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar, kraftiga skakningar eller vibrationer eller att man dagligen blir svettig av kroppsansträngning. Andelen är lika hög för båda könen. Hela 80 96 av ungdomarna uppger sig ha ett fysiskt ansträngande arbete. Också bland de flesta arbetarkategorier och bland lantbrukare är andelarna över 80 %. Endast 28 % av de högre beskriver
tjänstemännen
sitt arbete som fysiskt ansträngande. Bland övriga kan nämnas att drygt 10 % av de
arbetsmiljöaspekter
sysselsatta uppger sig bli utsatta för ett konstant öronbedövande buller
är härvidlag värst för männen. Återigen är det
på sitt arbete. Situationen arbetarkategorierna som i detta avseende utsätts för störst påfrestningar.
l / 4 av männen bland arbetarna har en bullrig arbetsmiljö.
I SCB:s levnadsnivâundersökningar mäter man vidare olika aspekter psykosociala beskriver vilken
på den arbetsmiljön. Intervjupersonerna
psykisk belastning de utsätts för i arbetet samt vilket inflytande och vilken frihet de har i sitt arbete. I undersökningen för 1978 beskrev 10 % av
de sysselsatta sina arbeten som både jäktiga och enformiga. Bland vissa av arbetarkategorierna är andelen ungefär dubbelt så hög. Tjänstemän,
lantbrukare och övriga företagare beskriver däremot mera sällan sina arbeten som både och enformiga. Högre dock
jäktiga tjänstemän uppger ofta att deras arbeten är jäktiga utan att för den skull vara enformiga.
I tabell 5.8 redovisas några uppgifter om vilket inflytande över arbetstempo och arbetstidens förläggning som olika kategorier anser sig ha. Kvinnor har i större utsträckning än män sådana arbeten där inflytandet över arbetstempot uppfattas som obefintligt. Beträffande arbetstidens förläggning är skillnaderna mellan könen dock små. Att med anspråk på någon större grad av precision uttala sig om proutveckling i är naturligtvis svårt.
gnosperiodens arbetsmiljöhänseende Det kan emellertid konstateras att när det gäller den del av arbetsmiljön
som avser medinflytande och medbestämmande befinner sig svenskt arbetsliv f. n. mitt uppe i en utvecklingsprocess. De mera definitiva formerna för denna verksamhet kan förväntas bli etablerade under prognosperioden. Vidare visar erfarenheten att utrymmet för satsningar på en förbättrad ökar i ett klimat med allmänt hög investerings-
arbetsmiljö
aktivitet och god tillväxt i näringslivet. Mot denna bakgrund torde för-
utsättningarna för en fortsatt förbättring av arbetsmiljöema vara större i
alternativ l än i alternativ 2.
232 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
Tabell 5.8 Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977 Procent
Arbetstempo Förläggning av arbetstid Inget Visst Stort Inget Visst Stort inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande p
| 16-24 år | 10,9 | 38,5 | 50,6 | 66,7 | 22,8 | 10,5 | |
| 25-34 år | 9,3 | 28,4 | 62,3 | 51,3 | 30,9 | 17,8 | |
| 35-44 år | 9,1 | 29,0 | 61,9 | 57,3 | 25,5 | 17,1 | |
| 45-54 år | 11,3 | 32,1 | 56,5 | 61,6 | 25,1 | 13,3 | |
| 55-64 år | 11,8 | 30,3 | 57,8 | 62,2 | 23,2 | 14,5 | E* |
| 65-74 år | 5,1 | 19,3 | 75,6 | 35,4 | 26,3 | 1 |
38,3 1 l
| Samtliga | 10,2 | 31,1 | 58,7 | 58,4 | 26,2 | 15,4 | i |
| därav män | 8,5 | 27,8 | 63,7 | 58,1 | 25,8 | 16,1 | 1 |
| kvinnor | 12,2 | 34,8 | 53,0 | 58,7 | 26,7 | 14,6 | å |
| Arbetare | 13,8 | 36,8 | 49,4 | 69,3 | 19,9 | 10,8 | |
| Tjänstemän | 5,5 | 23,7 | 70,7 | 44,2 | 34,4 | 21,4 | 1 |
Källa: SCB:s levnadsnivåundersökning. 3
I Hälsa
Hälsa är ett mångfasetterat och svårmätbart Ett vanvälfärdsbegrepp. ligt sätt att mäta hälsotillståndet i en befolkning är att studera utvecklingen och nivån hos dödligheten. Detta har redan beskrivits i kapitel 3. Sambandet mellan och
dödlighet sjuklighet (den negativa motsvarighe-
ten till hälsa) kan dock variera över tiden, bl. a. till av medicinska
följd
framsteg. I SCB:s hälsotillståndet
levnadsnivåundersökningar kartläggs på grundval av intervjupersonernas egna redogörelser. Denna mätteknik ger erfarenhetsmässigt upphov till underrapportering av
i
sjukdomstill-
stånd. men åtminstone förekomsten av allvarligare blir
sjukdomar på
detta sätt någorlunda väl kartlagd. Ca 40 % av den vuxna befolkningen hade 1977 en eller flera långvari-
ga sjukdomar. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män.
För 10 % medförde att blev
sjukdomstillståndet arbetsförmågan i hög
giad nedsatt. I detta avseende var könsfördelningen men varia-
jämnare,
tionerna mellan olika åldrar var stor. mycket I åldersgruppen 16-24 år hade 2 % nedsatt medan andelen arbetsförmåga, var omkring tio gånger större i åldersgruppen 55-64 år. Också mellan förvärvsarbetande och 3 icke förvärvsarbetande var skillnaderna stora. Av de förvärvsarbetande i hade * 5 % i hög grad nedsatt arbetsförmåga, medan andelen var 22 % bland de icke förvärvsarbetande, där många människor i med dålig hälsa ingår, såsom ålderspensionärer, förtidspensionärer och arlångvarigt betslösa. Efter för köns- Standardisering och ålderssammansättning kan g noteras att tjänstemän har den relativt sett bästa hälsosituationen och , arbetare förhållandevis sämre Hälsotillståndet hälsoläge. hos företagare
är något sämre än hos tjänstemannagruppema.
Befolkningens hälsotillstånd är beroende av en lång rad faktorer, så- . som t. ex. boende- och samt -
arbetsmiljö naturligtvis vårdapparatens
kvalitet, kapacitet och tillgänglighet. Härvid inkluderas i vårdapparaten
av konsumtion och andra 233
Utveckling privat välfârdsaspekter
den rena utan även centrala områden inom so-
inte enbart sjukvården
cialvården. Dessa områden har under 1960- och l970-talen känneteckoch tillhandahålls i de fles-
nats av en omfattande utbyggnad, tjänsterna
ta fall till en ringa kostnad för den enskilde patienten. Tillgängligheten måste således ur denna synvinkel betraktas som god. Några avgörande
förutses inte under prognosperioden. l alternativ
förändringar härvidlag för en fortsatt utbyggnad begränsat, men l är visserligen utrymmet bland de områdena återfinns bl. a. äldrevård och barndag-
prioriterade
vård, l alternativ 2 förutsätts en utbyggnad ske i ungefär samma takt En mera för ut-
som tidigare. detaljerad redogörelse prognosperiodens
veckling i dessa avseenden återfinns i kapitel 6.
Utbildning och kunskaper
År [978 hade 37 % av den vuxna befolkningen högst åttaårig förgymna- 15 96 hade någon och ca 6 %
sial utbildning, eftergymnasial utbildning hade sådan eftergymnasial utbildning som är längre än två år. Till följd
av utbildningssystemets snabba tillväxt förelåg stora utbildningsskillnader mellan 25-34 år hade nästan 26 % yngre och äldre. I åldersgruppen mot endast 6 % av dem i åldersgruppen 65-74 eftergymnasial utbildning år. Också i de yngre åldersklassema finns det ett mycket starkt samband mellan den egna utbildningsnivån och föräldrarnas. i utbildningsnivå har det Med hänsyn till de stora ålderskillnaderna
reguljära skolsystemet kompletterats med satsningar på vuxenutbild-
ning. Totalt hade 35 % av den vuxna befolkningen deltagit i någon form av studier (inkl. hobbykurser m. m.) under 1977/ 1978. Därav avsåg ungefär l/3 kurser som arrangerats av studieförbund, och nära nog lika eller
mycket kurser som arrangerats av arbetsgivare, fackföreningar
AMS. Den kommunala vuxenutbildningen samt universitet och högskovardera 5 96. Studiedeltagandet varierar mellan lor svarade för knappt olika socioekonomiska Andelen studiedeltagare är större bland grupper. Studiedeltagandet var personer som redan har en hög utbildningsnivå. ca 30 % bland dem med enbart förgymnasial utbildning och 55 % bland dem med utbildning. Det finns sålunda en viss risk för
eftergymnasial
mel-
att vuxenutbildningen i praktiken förstärker utbildningsskillnader
lan olika befolkningsgrupper. torde i sig ge begränsade välfärdseffekter. Det som är av Utbildningen för välfärden är de kunskaper och färdigheter som utbildbetydelse beskriva fördelningen ningen kan ge upphov till. Att mäta och statistiskt av kunskaper och färdigheter i befolkningen är mycket svårt. I SCB:s har hittills koncen-
levnadsnivåundersökningar kunskapsbeskrivningen
trerats till enklare mått på språklig färdighet i form av frågor avseende förståelsen av vissa främmande ord som ofta ingår i nyhetsmeddelanden i massmedia. Ordförståelsen har visat sig vara sämst i de yngsta och de äldsta Förutom skolutbildningen har också åldersgrupperna. vuxenlivets erfarenheter betydelse för ordförståelsen. Denna tycks för också vara beroende av dvs. föräldrarnas skolut-
övrigt uppväxtmiljön,
med bildning. Det har vidare visat sig att Ordförståelsen hänger samman
samboendepartnerns utbildningsnivå.
234 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter
Kvantitativt sett har Sverige ett av världens mest utvecklade utbildningsystem. Den kvalitativa är emellertid utvecklingen också viktig. Till
följd av i arbetsmarknadens förändringar funktionssätt (se kapitel 9) har
kraven på adekvat successivt förändrats under utbildning 1970-talet. Kvalitetsbrister i utbildningen kan ge upphov till negativa välfärdseffekter för i första hand de berörda generationerna. På något längre sikt kan en sådan utveckling också påverka effektiviteten och nyskapandet inom näringslivet samt därigenom tillväxten i den totala materiella välfärden.
6 Den sektorns
offentliga resursförbrukning
och
produktion
6.1 Inledning
Under de två första efterkrigsdecenniema växte den svenska produktio-
nen mycket snabbt. Den starka resurstillväxten gjorde det möjligt att i
snabb takt bygga ut den offentliga sektorn. Som visas i nedanstående sammanställning fortsatte den offentliga sektorns expansion också under l970-talet trots en väsentligt svagare BNP-tillväxt.
Årlig procentuell volymförändring 1950-1960 1960-1970 1970-1979 Bruttonationalprodukt 3,3 4,4 2,0 Offentligt konsumtion 4,2 5,7 3,3
För att lösa de långsiktiga balansproblemen måste den offentliga sektorns ökningstakt dämpas avsevärt under de kommande åren. Orsakerna till detta behandlas på andra ställen i detta betänkande. Huvuddelen av föreliggande kapitel ägnas åt att konkretisera innebörden av en sådan utveckling. Framställningen koncentreras därvid till statens och kom-
munernas resursförbrukning och tjänsteproduktion. De finansieringskrav som följer av denna utveckling och av sektorns omfattande finansi-
ella transaktioner i form av inkomstöverföringar m. m. behandlas i kapitel ll. I avsnitt 6.2 diskuteras den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin samt den historiska utvecklingen i sektorn sedan 1965. I detta avsnitt behandlas också sektorns struktur. Huvudparten av kapitlet (avsnitt 6.3) ägnas åt den offentliga konsumtionen. I analysen har stor vikt lagts vid att för statlig och kommunal konsumtion precisera det utrymme som redan är intecknat av olika åtaganden. Uppbyggnad och en översikt av huvudresultaten i dessa s. k. baskalkyler anges i avnsitt 6.3.2. Den offentliga konsumtionens utveckling enligt LU:s alternativ l diskuteras i avsnitt 6.3.3. I detta alternativ måste den offentliga konsumtio-
nens ökningstakt dämpas avsevärt jämfört med tidigare år till en nivå
som i vissa fall understiger baskalkylemas nivåer. Det är angeläget att belysa i vilken utsträckning alternativet kräver en omprövning av redan fattade beslut eller en sänkning av ambitionsnivån i offentlig sektor. I
avsnittet görs därför en detaljerad redovisning av baskalkylen som sedan
konfronteras med utvecklingen i alternativ l.
236 Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion
Enligt förutsättningarna för LU:s alternativ 2 lyckas det inte att bromsa den offentliga sektorns tillväxt. Den offentliga konsumtionen förutsätts i detta fall öka enligt 1970-talets trender. En sådan utveckling behandlas i avsnitt 6.3.4. Motsvarande bedömningar för de offentliga investeringarnas utveckling görs i avsnitt 6.4.
6.2 Den offentliga sektorn
6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin
Med offentlig sektor avses i långtidsutredningarna statliga och kommunala myndigheter. De affärsdrivande verken och de offentligt ägda bolagen hänförs däremot till det privata näringslivet. De offentliga myndigheternas verksamhet registreras i nationalräken-
skaperna som offentlig tjänsteproduktion. En del av dessa tjänster konsumeras kollektivt. Det gäller sådana odelbara tjänster som försvar, po-
lis osv. En stor och växande del av är emellertid av s. k. privat
tjänsterna
natur, vars konsumtion kan hänföras till den enskilda individen. Exem-
pel härpå är utbildning, sjukvárdstjänster, barnomsorg, äldreservice osv.
Orsaken till att även dessa förs till offentlig konsumtion är att
tjänster man inte tar ut marknadspriser för tjänsterna utan finansierar konsum-
tionen med skattemedel. För endast en mindre del av de offentligt pro-
ducerade tjänsterna tar man ut marknadsmässiga avgifter och den delen
redovisas som privat konsumtion. Den offentliga sektorns ökande betydelse kan belysas genom att ange den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP. I tabell 6.1 görs detta i 1975 års priser. Av tabellen framgår att andelsökningen 1965-1979 faller helt på den kommunala konsumtionen. Den statliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP har t. o. m. minskat något. Bilden blir dock en annan om beräkningen görs i löpande priser. Detta framgår av tablån nedan.
Andel av BNP (löpande priser) 1965 1970 1974 1979
| Statlig konsumtion | 8,7 8,3 8,3 9,2 |
| Kommunal konsumtion | 8,9 13,5 15,3 19,9 |
| Summa offentlig konsumtion | 17,6 21,8 23,6 29,1 |
Redovisningen i löpande priser ger för den offentliga konsumtionen en mer än dubbelt så stor andelsökning 1965-1979 än när andelen beräknats i fasta priser. För de offentliga investeringarna erhålls dock ock-
så i löpande priser en sjunkande andel.
För summa offentlig konsumtion och offentliga investeringar uppgick andelsökningen 1965-1979 till 10,7 procentenheter, räknat i löpande priser. Motsvarande ökning i fasta priser var endast knappt hälften så stor, 4,6 procentenheter. Av andelsökningen i löpande priser beror således närmare hälften på att den offentliga sektorns volymmässiga tillväxt har
Den sektorns och produktion 237 offentliga resursförbrukning
Tabell konsumtionens och de offentliga investeringarnas an- 6.1 Den offentliga delar av BNP 1965-1979 1975 års priser
1965 1970 1974 1979
9,6 8,7 8,2 8,5 Statlig konsumtion
| Kommunal konsumtion | 12,0 15,0 15,4 18,1 | |||
| Summa offentlig konsumtion | 21,6 23,7 23,6 26,6 | |||
| Statliga investeringar | 1,2 | 1,1 | 1,0 | 1,0 |
| Kommunala | 2,5 | 3,5 | 2,3 . 2,3 | |
| investeringar | ||||
| Summa offentliga investeringar | 3,7 | 4,6 | 3,3 | 3,3 |
Summa offentlig konsumtion och investeringar 25,3 28,3 26,9 29,9
Anm. Andelama för 1965 är beräknade på icke reviderad NR-statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.
varit snabbare än BNP:s och den andra hälften på att den offentliga sektorn har haft en ogynnsammare än landets totalpro-
prisutveckling
duktion. Denna relativa av den offentliga verksamheten kan fördyring hänföras till konsumtionsutgifterna och i särskilt hög grad till den kommunala konsumtionen. Sålunda ökade för den kom-
implicitprisindex
munala konsumtionen 1965-1979 med 10,5 96 per år. För statlig konsumtion var motsvarande 8,8 % per år, för privat konsumprisstegring tion 7,4 % per år och för BNP 7,6 % per år.
En av orsakerna till den för offentlig tjänsteproduktion oförmånliga
prisutvecklingen är att enligt nationalräkenskapemas redovisningsprinberäknas ske i offentlig verksamhet.
ciper ingen produktivitetsstegring
Såväl offentlig produktion som konsumtion mäts i nationalräkenskaperna via kostnaderna eftersom i stort sett saknas för
marknadsprisbildning
driftöverskott kan därför inte registreras och offentliga tjänster. Något eventuella kan inte beräknas. Detta innebär produktivitetsförändxingar
sannolikt att den volymmässiga utvecklingen i den offentliga tjänstepro-
duktionen underskattas. Därmed skulle också den relativa prisstegring-
en för dessa tjänster bli överskattad.
En annan till av den offentliga sektorns relaförklaring uppgången med den höga löneandelen i denna verksamhet. tivpriser sammanhänger Av kommunernas bruttokostnader för sin faller ca
tjänsteproduktion
70 % på löner och arbetsgivaravgifter, räknat i löpande priser. För staten är motsvarande andel ca 60 % och för den privata delen av näringslivet ca 30 %. Eftersom lönenivån i samhället har stigit snabbare än den allmänna har också de totala kommit
prisnivån, produktionskostnaderna
att öka snabbare i den offentliga sektorn än i det privata näringslivet. Under effekt förstärkts av sats-
en lång följd av år har denna ytterligare
ningen på låglönegrupperna som utgör en betydande del av de offentligt anställda. Som framgår av tabell 6.1 tog den offentliga sektorn 1979 i anspråk ca 30 % av landets totala bidrog sektorn också till
produktion.Samtidigt
av denna Statens och kommunernas roll som uppkomsten produktion. är dock mera begränsad än deras resursanvändning. I neproducenter
238 Den offentliga sektorns resursförbruknin g och produktion
danstående sammanställning visas den offentliga sektorns produktionsandelar av BNP.
Förädlingsvärdets andel av BNP 1965 1970 1974 1979 Staten 5,6 4,9 4,9 5,1 Kommunerna 9,4 1 1,8 12,4 14,2 Summa 15,0 16,7 17,3 19,3
I detta fall betraktar man den offentliga sektorn från produktionssidan. Den offentliga sektorn bidrog således 1979 med närmare 20 96 av landets samlade produktion. Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen framgår av tabell 6.2. Som synes har den offentliga sysselsättningens andel mer än fördubblats under perioden 1965-1979. Att
andelsökningen
här blir större beror på att den totala sysselsättningen i landet har ökat betydligt långsammare än BNP. I absoluta
tal har utvecklingen inneburit att den offentliga sysselsätt-
ningen har ökat från ca 530000 1965 till ca 1 210000 personer personer 1979. Den kommunala sysselsättningen har under samma tid ökat från ca 340 000 till ca 940 000 personer. För staten är motsvarande tal 190 000 resp. 270 000 personer. Det bör observeras att dessa avser endast hos of-
sysselsättningstal
fentliga myndigheter anställd personal. Den offentliga verksamheten innefattar emellertid också betydande inköp från andra sektorer, varför
den offentliga verksamheten indirekt svarar
för en del av sysselsättningen därstädes.
Tabell 6.2 Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979
Andel (96) av landets totala sysselsättning l 965 1970 1974 1979 I antal timmar
| Staten | 5,0 | 5,1 5,8 6,6 |
| Kommunerna | 7,6 12,5 | 15,1 19,1 |
| Summa | 12,6 17,6 |
20,9 25,7 I antal sysselsatta
| Staten | 5,2 | 5, l 5,8 6,6 |
| Kommunerna | 9,0 14,5 | 17,9 22,6 |
| Summa | 14,2 |
19,6 23,7 29,2 Källa: Statistiska centralbyrån.
Den sektorns och produktion 239 offentliga resursförbrukning
6.2.2 Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruktur
av nedanståen-
Det offentliga produktionsvärdets uppbyggnad framgår
de sammanställning av olika kostnadskomponenter. Som syns täcks endast en mindre del av sektorns av intäkter från
produktionskostnader
Huvudparten av finansieras med skatteme-
försäljningen. produktionen
del och utgör offentlig konsumtion. Omkring 70 % av det totala produktionsvärdet består av sektorns egen produktion, medan ca 30 % avser varor och som producerats i andra sektorer. Andelen produkter
tjänster
från andra sektorer blir ännu större om man tar hänsyn till att också de framställs i det privata näringslivet. Av sekoffentliga investeringarna faller huvuddelen Resten torns eget förädlingsvärde på lönekostnader. av det avser kapitalets bidrag, en beräknad post som avser förslitningen offentliga kapitalet.
Milj. kr i Procent av 1975 års produktionspriser värdet 1979
| Löner och arbetsgivaravgifter | 57 200 | 66,5 |
| Kapitalförslitning | 3 100 | 3,6 |
| Förädlingsvärde (l + 2) | 60 300 | 70,1 |
Förbrukning av varor och 25 700 29,9 tjänster från andra sektorer Produktionsvärde (3 + 4) 86 000 100,0 till andra sektorer 3 000 3,5 Försäljning (5 ./ . 6) 83 000 96,5 Offentlig konsumtion
Den offentliga konsumtionens fördelning på delområden anges i taändabell 6.3. Uppdelningen på delsektorer utgår från konsumtionens målsinriktning. Som visas i tabellen avser mer än 1/3 av den statliga
ändamål 1979 Tabell 6.3 Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika
Staten Kommunerna
Konsumtion Sysselsått- Konsumtion Sysselsättnin tim. , nin (tim. ,
fördelning)
kr Fördel kr
fördelning) Mm
Mm rdel-
| 1 1975 års priser | ning i% i% | 1 1975 års priser - | mng i% | 1% - | |
| Försvar | 9 700 | 36,7 | |||
| Råttsväsen | 12,7 10,5 | 700 14 700 | 0,9 21,0 |
Utbildning 20 900 40,0 Hälso- och sjukvård Socialvård 9 900 27,4
, 900 1,5 Våg- och gatuväsen 29,6 9 500 9,2 Övriga tjänster
Totalt 100,0 56 600
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.
240 Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion
konsumtionen försvarsändamål. Av den kommunala konsumtionen fal-
ler sammanlagt ca 80 % på utbildning, hälso- och sjukvård samt social-
vård. I tabellen anges också den offentliga sysselsättningens fördelning.
Denna skiljer sig på några områden ganska märkbart från konsumtions-
fördelningen. Inom statlig verksamhet har försvaret en väsentligt lägre sysselsättningsandel än andelen för konsumtion. Orsaken till detta är att i försvaret utgör förbrukning av varor och från andra sektorer
tjänster
(huvudsakligen krigsmateriel) 64 96 av produktionsvärdet mot endast 28 % som genomsnitt för andra statliga delområden. I kommunerna är
sysselsättningsandelarna högre för hälso- och sjukvård och för social-
vård än motsvarande konsumtionsandelar. Båda dessa områden är personalintensiva med stort inslag av lågavlönad arbetskraft.
6.3 Offentlig konsumtion
6.3.1 Utvecklingen under tidigare år
För den offentliga konsumtionen innebar framför allt perioden 1965-1970 ett mycket intensivt utbyggnadsskede. Den relativt kraftiga BNP-ökningen under denna tid, närmare 4 % per år, det
gjorde möjligt
att öka resurstilldelningen till stat och kommuner för att i snabb takt bygga ut samhällsservicen på en rad områden. Som visas i nedanstående sammanställning svarade den kommunala konsumtionen för huvudparten av denna expansion.
Årlig procentuell volymförändring
1965- 1970 1970-1974 1974-1979
| Statlig konsumtion | 1,6 | 1,2 | 2,1 |
| Kommunal konsumtion | 8,9 | 3,4 | 4,7 |
| Summa offentlig konsumtion | 5,9 | 2,6 | 3,9 |
I tabell 6.4 anges volymutvecklingen inom olika statliga och kommunala konsumtionsändamål. Av tabellen framgår att perioden 1965-1970 framför allt kännetecknades av mycket kraftiga utbyggnader inom den
kommunala hälso- och sjukvården och socialvården samt inom kommu-
nal utbildning (skolväsendet). Under 1970-talet blev den kommunala konsumtionstillväxten lägre än under 1960-talet men den fortsatte i en takt som väsentligen översteg tillväxttakten för landets totala produktion. I diagram 6.1 visas årliga procentuella förändringar i statlig och kommunal konsumtion sedan 1965. Som framgår av diagrammet har den statliga konsumtionens förändringar varierat relativt kraftigt från år till år. Detta sammanhänger i stor utsträckning med den utvecklingen i inköpen av försvars-
ojämna
materiel som väger tungt i den statliga konsumtionen. I den kommunala konsumtionen har förändringarna varit mera enhetliga under olika delperioder. Den kommunala tillväxttakten var förhållandevis måttlig under åren 1971-1973, men har sedan dess åter ökat.
Den sektorns resursförbrukning och produktion 241 offentliga
Procent Statlig konsumtion
4... 2_
_l-f”
G
._2-
Procent Kommunal konsumtion
1 0 -e
8_
5* Diagram 6.1 Offentlig konsumtion 1965-1979. 4
i Årliga procen tuella
vølymförändringar 2_ _ I 965-] 979. Källa: Statistiska cen- 1966 1970 1975 1979 År tralbyrán,
Bakom de senaste årens åter tillväxttakter för den kommunala höjda
konsumtionen ligger bl. a. satsningen på barnomsorgen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet 1975. Också utbyggnaden av har skett i enlighet med den
långtidssjukvården
centrala statsmaktens intentioner.
6.3.2 Baskalkyl för 1 979-1 985
l LU:s alternativ l framkommer det utrymme för offentlig konsumtion som står till buds om vi skall kunna lösa våra balansproblem. När det sedan gäller att bedöma detta offentliga konsumtionsutrymme är det av stort intresse att se vilken konsumtionsökning som redan är intecknad som av befolkningsförändringar och tidigare beslutade reformer. I
följd
detta syf te utarbetas baskalkyler för såväl statlig som kommunal kon-
sumtion. Baskalkylens uppgift är således att ge en hållpunkt eller jämfö-
relsenorm för kalkylerna i LU över den offentliga sektorns tillväxt. För att denna skall fyllas bör kalkylens innebörd vara klar och
uppgift jäm-
förelsenormen te sig relevant och meningsfull.
I LU 78 definierades baskalkylen på följande sätt. ”I baskalkylen
kvantifieras sådana förändringar som dels av redan fattade poli-
följer tiska beslut och åtaganden, dels av förskjutningar i befolkningens ål-
dersstruktur i kombination med kravet på oförändrad standard för de offentliga Baskalkylen skall således uttrycka den utveckling
tjänsterna.
av den offentliga konsumtionen som inte kan underskridas utan att vissa politiska åtaganden omprövas och/eller den nuvarande standarden i
tjänsteutbudet sänks.
242 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion
Det påpekades vidare att man inte bör betrakta baskalkylen som en
miniminivå för den offentliga konsumtionen. Var en sådan miniminivå kan ligga beror bl. a. på utvecklingen i övriga delar av ekonomin. Den allmänna ekonomiska utvecklingen kan ställa sådana krav på den ekonomiska politiken att
gjorda åtaganden får omprövas. Vid användningen av baskalkylen som jämförelsenorm bör man också
observera den osäkerhet som
beräkningar av detta slag med nödvändig-
het är behäftade med. Att på ett säkert sätt mäta befolk-
fullständigt ningsförändringamas inverkan på efterfrågan låter sig inte göras, bl. a.
då de regionala omflyttningamas effekt är svår att uppskatta. Det är vidare ofta svårt att översätta olika beslutade reformer i exakta konsumtionstermer. I LU 75 innehöll baskalkylen också ett
schablonmässigt beräknat tilllägg för viss standardföljsanmet för de offentliga I LU 78 tjänsterna. gjordes inget sådant tillägg, vilket kritiserades av några remissinstanser. På den punkten kan sägas att de nu i baskalkylen ingående komponen-
terna gällande kravet på oförändrad kvalitet och effekterna av politiska beslut är av sådan art att de principiellt kan entydigt kvantifieras och därför kan användas som en fast Kravet
jämförelsenorm. på standardföljsamhet är däremot definitionsmässigt betingat av utvecklingen i pri-
vat sektor och kan därför
inte ligga som grund för en fast jämförelse-
norm. Olika utvecklingstakter i privat konsumtion borde ifall detta ele-
ment ingår förskjuta baskalkylen. Dessa principiella invändningar samt
Tabell 6.4 Offentlig konsumtionsutveckling inom olika ändamål 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 1975 års priser
Årlig procentuell förändring 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1985
Statlig konsumtion Försvar -0,2 Råttsvåsen 3,5 Utbildning 2,7 Hälso- och sjukvård -l6,5 Socialvård 10,5 Väg- och gatuvåsen 2,6
Övriga tjänster 4,5
Totalt
Kommunal konsumtion Råttsvåsen 700 Utbildning
| Hälso- och sjukvård | 20 900 |
| Socialvård | 9 900 |
| Väg- och gatuvåsen | 900 |
| Övriga tjänster | 9 500 |
| Totalt | 56 600 |
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.
Den sektorns och produktion 243 offentliga resursförbrukning
att varje försök till kvantifiering nödvändigtvis måste bygga på ganska godtyckliga bedömningar gör att det också i LU 80 valts att arbeta med en ren baskalkyl utan sådana tillägg.
Baskalkyl för statlig konsumtion
För statens del bygger baskalkylen på den beräknade utgiftsutvecklingen i den statliga långtidsbudgeten för perioden 1980/81-1984/ 85 (prop.
1979/ 80: l 50, bilaga 2.1). I långtidsbudgeten kartläggs de statsfinansiella
konsekvenserna sikt av redan fattade beslut och gjorda åta-
på längre att ganden. Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma
fattas under perioden eller effekterna av dessa. Långtidsbudgeten preci-
serar enbart omfattningen av de resurser som krävs för att av statsmak-
terna fastställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias.
Långtidsbudgetens syfte överrensstämmer således väl med baskalkylens intentioner. Det bör dock påpekas att långtidsbudgeten vad avser statliga konsumtionsutgifter i huvudsak tar hänsyn enbart till fattade beslut. Detta beror på att huvuddelen av den statliga konsumtionen avser kollektiva nyttigheter som försvar, rättsväsen, förvaltning osv. Sådan konsumtion inte hänföras till enskilda individer som mottagare varför befolk-
kan
ningsförändringarna inte behöver beaktas.
Enligt beräkningarna i långtidsbudgeten skulle de samlade statliga
konsumtionsutgiftema ligga stilla under perioden 1980/ 81-1984/ 85 räknat i oförändrad pris- och lönenivå. Vid omräkningen till löpande priser
förutsätts emellertid i långtidsbudgeten att den del av statlig sektor som
kan en oförändrad verk-
utgörs av egentlig förvaltning upprätthålla samhetsnivå med 2 % lägre anslagsökning år än vad full pris- och varje
skulle förvaltningens del inlönekompensation ge. För den egentliga
nebär det i realiteten en lägre efterfrågan på produktionsresurser än vad som anges i långtidsbudgetens volymberäkningar. I baskalkylen har vi
räknat med denna lägre volymutveckling. Utifrån detta material har en baskalkyl för statlig konsumtion beräknats avseende perioden 1979-1985. Denna kalkyl ger en genomsnittlig minskning av den statliga konsumtionen med 0,5 % per år. För det vägande konsumtionsområdet försvar ger baskalkylen dock en tyngst ökning med 0,2 % årligen. Detta sammanhänger med att försvarets materielinköp - och därmed också konsumtionsutgiftema - var lägre utgångsåret 1979 än normalt. Baskalkylen förutsätter för försvarets del oförändrade resursramar i förhållande till det nu gällande försvarsbeslutet, och uppgången fram till 1985 innebär således enbart att konsumtionen till denna nivå. För utbildning anger baskalkylen en ökåtergår ning med 0,3 % per år. För övriga ändamål visar baskalkylen oförändrad konsumtion eller vissa nedgångar. Minskningen är störst för övriga
tjänster - huvudsakligen förvaltning - där den uppgår till 2,6 % årligen.
Baskalkylen för olika delområden sammanfattas i tabell 6.4.
244 Den offentliga sektorns och resursförbrukning produktion
Baskalkyl för kommunal konsumtion
Som tidigare visats har den under senare år växande debatten om behovet av att begränsa den kommunala tillväxten ännu inte satt några avläsbara spår i statistiken över de faktiska utfallen fram till 1979. I LU:s alternativ l förutsätts emellertid att den kommunala expansionstakten kommer att brytas under de närmast framförliggande åren. Mot denna bakgrund är det synnerligen viktigt att granska bindningama i den kommunala utvecklingen. Baskalkylen för kommunal konsumtion kommer därför att spela en central roll vid den fortsatta diskussionen av den kommunala utvecklingen. Några sammanställningar liknande den statliga långtidsbudgeten finns inte för den kommunala sektorn. Beräkningarna av konsumtionsutvecklingen i enlighet med baskalkylens definition har därför utförts inom LU. I de två senaste baserades för den
långtidsutredningama baskalkylen
kommunala sektorn huvudsakligen på beräkningar av de befolkningsmässiga konsekvenserna. Hänsyn till av statsmakterna reformbe-
gjorda
slut och andra ålägganden kunde endast tas beträffande bamomsorgens
och långtidssjukvårdens utbyggnad.
I den nu utarbetade baskalkylen har beräkningsmetoden grundligt reviderats och förbättrats genom mer av de
djupgående undersökningar
faktorer som styr de kommunala konsumtionsutgifternas
utveckling.
Detta arbete har i stor utsträckning bedrivits inom en särskild arbetsgrupp om kommunernas ekonomi, KEA KEA har utarbetat en rapport om den kommunala sektorns volymutveckling 1981-1983, vilken bl. a. legat till grund för överläggningar mellan och kommunförbunden under våren 1980. regeringen I rapporten
presenteras kalkyler över dels vilket konsumtionsutrymme som är in-
tecknat av och redan fattade dels effek-
befolkningsförändringar beslut,
terna av alternativa utbyggnadstakter för olika kommunala verksamheter. En sammanfattning av rapporten finns i den tidigare nämnda statli-
ga lângtidsbudgeten, och den kommenteras vidare i regeringens revide-
rade budgetförslag 1980/ 81 (prop. 1979/80: 150, bilaga 2). I sin rapport understryker KEA att en rad faktorer inte har kunnat beaktas i kalkylerna. är ett exempel på en så-
Arbetsmiljölagstiftningen
dan svårkvantifierbar faktor som har inneburit krav på större personaltäthet för att lagens föreskrifter om arbetstidens förläggning, arbetspas-
sens längd m. m. skall kunna uppfyllas. Detta gäller bl. a. inom sjukvår-
den där större delen av tiden är En annan sådan faktor är
schemalagd.
den vilken kunnat beaktas geografiska rörligheten, endast i kalkylerna för grundskolan. KEA påpekar vidare att den ökande andelen äldre i bei folkningen medför inte bara att antalet vårddagar ökar utan kan även leda till att den erforderliga resursinsatsen ökar. Detta per vårddag gäl- Kommunal Ekono- delar av och har inte beaktats
pler för samtliga sjukvården i kalkylerna.
miska Arbetsgruppen LU:s
baskalkyl för den kommunala konsumtionen KEA bygger på KEA:s
består av represenpovannämnda rapport och motsvarande beräkningar för de år som inte tanter för regeringskansliet och kommunförbun- täckts av KEA. Totalt anges i baskalkylen den kommunala konsumtiodens kansliet. nen öka med 2,2 % per år 1979-1985. Den primärkommunala konsum-
Den sektorns och produktion 245 offentliga resursförbrukning
har beräknats till 2,3 % per år och den landstingskommutionsökningen nala till 2,0 % per år. Stora delar av den kommunala verksamheten kännetecknas av en
Detta sker bl. a. i form av att kommunerna långt gående statlig styrning. för en viss samhällsuppgift, att statliga myndigheter utåläggs ansvaret föreskrifter och normer för verksamheten, fastställer
färdar detaljerade standarden osv. I stor utsträckning sker styrningen via specialdestinera-
för vilkas erhållande särskilda villkor fastställs. de statsbidrag
För den fortsatta är det av intresse att försöka särskilja hur
analysen som betingas av statliga åtstor del av baskalkylens konsumtionsökning gärder. av kommunernas egna beslut resp. av befolkningsutvecklingen. visar hälften l årli-
En sådan uppdelning att ungefär (ca procentenhet ökning kan hänföras till befolkningsförändringar,
gen) av baskalkylens medan den andra hälften är en av olika politiska beslut och åtagan-
följd
den. Endast beslut har kunnat tas med i baskalkylen. Gränsstatliga
är dock här svävande. Sålunda har utbyggnadstakten på de
dragningen
av staten områdena (barnomsorg och långtidssjukvård)
prioriterade samt avseende vissa och omsorgen om psy-
ålägganden (folktandvård
från kommukiskt utvecklingsstörda) i baskalkylberäkningama tagits
nernas långtidsplaner. en betydande roll för den Som framgått spelar de statliga besluten Eftersom endast kända beslut kan beaktas vikommunala baskalkylen. större under de närmaste åren då besluten gesar baskalkylen ökningar nomförs än mot slut. Det framgår av diagram 6.2 där kalkylperiodens den kommunala tidsprofil visas. baskalkylens för kommunal konsumtion sammanfattas i tabell 6.4. En- Baskalkylen denna den redan intecknade konsumtionsökningen inom ligt uppgår kommunal till Förutom elevutveckutbildning l,7 % per år 1979-1985.
lingen har på detta område hänsyn tagits till genomförandet av ny lä-
och SIA-reformen skoldag) samt till den roplan för grundskolan (samlad
av arbetsmarknadsskäl betingade högre intagningen till gymnasieskolan.
För hälso- och den årliga konsumtionsökningen till
sjukvård anges
effekterna av ingår i denna kal-
2,1 %. Förutom befolkningsförändringar folktandvårdens och omsorgsverksamhetens utkyl långtidssjukvårdens,
byggnad i enlighet med landstingens planer.
Procent
Diagram 6.2 Baskalkyl fär kommunal konsumtion I 979-1985. Årlig 1980 1981 1982 1983 1984 1985 År procentuell förändring.
246 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion SOU
1980:52_
Den kommunala socialvården
står enligt baskalkylen för den största volymökningen, 5,0 96 per år 1979-1985. För har barnomsorgen inga
nya utbyggnadsbeslut tagits för åren efter 1980. I förutsätts
baskalkylen
dock att utbyggnaden fortsätter i enlighet med kommunernas planer,
vilket innebär en i förhållande
avsaktning till överenskommelsen avseen-
de 1976-1980.
På övriga delområden har kalkylerna gjorts utifrån befolkningsförändringar, och baskalkylen visar därför endast begränsade ökningar. För baskalkylens förutsättningar på olika delområden redogörs när-
mare i avsnitt 6.3.3 i samband med diskussionen om den kommunala
konsumtionens utveckling l. enligt alternativ
Utvecklingen enligt alternativ 1
Som tidigare nämnts löses i LU:s beräkningar den offentliga konsumtio-
nen ut som det utrymme som kvarstår när alla andra reala resursanspråk
tillgodosetts i enlighet med de underliggande antagandena och de för
samhällsekonomin uppställda målen. De tillväxttakter för den
offentliga
konsumtionen som anges i LU:s båda huvudaltemativ är således helt
betingade av förutsättningarna för nämnda scenarier.
Dessa förutsätt-
ningar preciseras på andra ställen i detta betänkande.
I alternativ l har utrymmet för den
offentliga konsumtionens ökning
1979-1985 beräknats till 0,9 96 per år. De krav som i detta alternativ ställs för att lösa de balansbristerna
långsiktiga i ekonomin medger såle-
des endast en ytterst begränsad av den
ökning offentliga konsumtionen.
Den angivna är inte
ökningstakten bara låg i en historisk jämförelse
utan ligger dessutom
något lägre än vad enligt baskalkylen redan är in-
tecknat av fattade beslut och av kravet på oförändrad standard. Sam-
manvägt ger nämligen baskalkylen för stat och kommuner en konsumtionsökning på 1,4 % per år.
Realiserandet av en sådan utveckling ställer stora krav på den statliga
och kommunala politiken.
Något utrymme för nya utgiftsökningar finns
inte i detta alternativ, och i vissa fall kan man tvingas till ompriorite-
ringar mellan redan existerande verksamheter. Inte minst krävs det här ett nytänkande bland politiska beslutsfattare. Även om svårigheterna vid denna inte
politik får underskattas, är dock vägen fullt framkomlig
och innebär ingalunda
någon neddragning av den offentliga konsum-
tionsstandarden. I det försöker vi konkretisera
följande vad alternativet
innebär för olika delar av
offentlig konsumtion.
Statlig konsumtion 1979-1985
Det i alternativ 1 beräknade innebär en
utrymmet minskning av den
statliga konsumtionen i samma takt som dvs. med enligt baskalkylen, 0,5 96 per år 1979-1985. En sådan utveckling står i överensstämmelse
med av statsmakterna redan uppvisade intentioner om återhållsamhet. Arbetet med att begränsa utgiftstillväxten har redan inletts hos statliga
och regeringen har aviserat en mycket restriktiv myndigheter, budgetbe-
handling för de kommande åren. En viss neddragning av den statliga
Den sektorns resursförbrukning och produktion 247 offentliga
konsumtionen är således helt i med den aktuella inriktningen för
linje
statens politik. l tabell 6.4 konsumtionsförändringar för olika angavs baskalkylens delområden. Det förhållandet att utrymmet för statlig konsumtion överensstämmer får dock inte tolkas så att baskalkylen utmed baskalkylen över den ändamålsvisa utvecklingen, förutsatt att den gör en prognos statliga konsumtionen hålls i den givna ramen. Baskalkylen uttrycker
endast vilka konsumtionsförändringar på olika delområden som följer
av redan fattade beslut. Realiserandet av alternativ l kan mycket väl ske med en annorlunda konsumtionsfördelning. I detta fall krävs dock att nya utgiftsåtaganden balanseras av motsvarande neddragningar på andra håll. Mot denna bakgrund är det motiverat att något närmare diskutera måste ifall vad som inryms i baskalkylen och vad som således omprövas vissa utbyggnadsbehov aktualiseras. I detta syfte görs här en kortfattad genomgång av de olika delområdena. - - I det största av de statliga konsumtionsområdena försvaret ingår förutom det militära försvaret civilförsvar och ekonomiskt försvar. Förregleras långsiktiga försvarsbeslut. svarsutgifternas utveckling genom Även om kostnadsutvecklingen hålls inom en över en tidsperiod oförändrad ram kan kostnaderna variera mellan enskilda år. Sådana variationer hänför till inköp av försvarsanläggningar och sig huvudsakligen Dessa - som ibland eller senareläggs av krigsmateriel. inköp tidigare-
konjunkturpolitiska skäl -låg 1979 på en förhållandevis låg nivå.
Sett över har en viss i för-
en längre tidsperiod förskjutning ägt rum
svarskostnademas sammansättning, innebärande en nedgång i arbets-
kraftskostnademas andel. Bakom denna förskjutning ligger en strävan
för materielanskaffatt inom den givna ramen skapa ett ökat utrymme I detta har överbefälhavaren fått regeringens uppdrag att ning. syfte minska antalet har sedan 1972 uppgått till ca sysselsatta. Minskningen 600 personer per år och planeras fortsätta i ungefär samma takt fram till 1985. F. n. sysselsätts inom försvaret närmare 50 000 anställda. Det senaste försvarsbeslutet togs av riksdagen 1977 och avsåg penoden fram t. o. m. budgetåret 1981/82. Nästa försvarsbeslut avses fattas under våren 1982 och gälla för 1982/ 83-1986/ 87. I avvaktan
perioden
1982/ 83-1984/ 85 på detta beslut har i långtidsbudgeten för budgetåren förutsatts oförändrade ramar i förhållande till 1977 års försvarsbeslut. LU:s för försvaret från denna oförändrade nivå. Återbaskalkyl utgår från 1979 till den förutsätta normalnivån gången det låga utgångsläget 1985 innebär enligt baskalkylen en ökning av försvarskonsumtionen med 0,2 96 årligen. Till rättsväsen hör verksamheten vid polisen, åklaändamålsgruppen garväsendet, domstolarna samt kriminalvården. Under senare år har po-
lisen förstärkts kraftigt. Sålunda ökade antalet tjänster under budget-
åren 1973/ 74-1978/79 med ca 2 800. För de närmaste åren har i enlighet med medel inte beräknats för några ytterli-
långtidsbudgettekniken
Detta gäller även domstolarna, där dock gare personalförstärkningar. har stigit snabbt under senare år. Kriminalvår-
rättshjälpskostnaderna
om kriminalvårdens framtida dens inriktning styrs av det principbeslut
248 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion
som fattades utformning av 1973 års riksdag. I enlighet med beslutet räknas i
långtidsbudgeten med en viss förnyelse av kriminalvårdens an-
staltsbestånd, vilket dock endast i mindre konutsträckning påverkar
sumtionsutgiftema. För hela ändamålsgruppen rättsväsen
anger baskalkylen i stort sett oförändrad konsumtionsnivå.
Ändamålsgruppen utbildning omfattar för statens del den högre ut-
bildningen och forskningen. Under den senaste femårsperioden ökade statens
konsumtionsutgifter inom utbildningsområdet med 2,4 % per år,
beroende bl. a. på ökad
tillströmning till högskolan genom ändrade behörighetsregler och etableringen av högskoleutbildning på nya orter.
Några sådana förändringar har i beingår inte i baskalkylen. Hänsyn räkningarna tagits endast till beslutade ökningar av antalet
intagnings-
platser på vissa inom
utbildningslinjer högskoleutbildningen, till utbygg-
naden av
lärarutbildningen samt till förstatligande av vissa mindre utbildningsgrenar. Totalt
uppgår baskalkylens ökning av den statliga utbildningskonsumtionen till 0,3 % per år. Av övriga statliga ändamålsområden torde endast socialvård och övriga tjänster behöva kommenteras. Socialvårdens starka ökning under tidigare år, närmare 8 % per år under perioden 1974-1979, beror i första hand på utbyggander av de allmänna försäkringskassornas verksamhet.
För dessa har i baskalkylen en oförändrad konsumtionsnivå.
antagits
Ändamålsgruppen övriga tjänster omfattar i huvudsak statens allmänna
förvaltning. Dessutom ingår kultur och rekreation samt vissa ekonomiska tjänster. Baskalkylens konsumtionsminskning, 2,6 % per år, är till
större delen ett uttryck för den tidigare nämnda neddragningen av statens förvaltningskostnader.
Kommunal konsumtion 1979-1 985
Det krav som realiserandet av LU:s alternativ 1 ställer på Sveriges ekonomi innebär att utrymmet för blir be-
konsumtionsökningar mycket
gränsat. För den kommunala konsumtionen medges sålunda endast en ökning med genomsnittligt 1,5 % per år 1979-1985, vilket motsvarar 1,0 % per år fr. o. m. 1980. I baskalkylen har den redan intecknade kommunala konsumtionsökningen beräknats till 2,2 96 per år. Denna ökning kan delas upp i två delar. För det första en del motsvarande ca 1 96 per år som krävs för att den kommunala konsumtionsstandarden skall upprätthållas på oförändrad nivå. Denna ökning av i
betingas förändringar befolkningsstruk-
turen, där det ökande inslaget av äldre personer Resten av väger tungt. baskalkylens ökning hänför sig till olika utbyggnaden Statsmakternas intentioner för fortsatt är emellertid utbyggnad endast undantagsvis angivna i kvantifierbara mått. På stora delområden och (barnomsorgen vissa grenar av hälso- och sjukvården) har man i brist på beslut eller överenskommelser i baskalkylen ifrån utgått de ökningstal som anges i kommunernas Detta egen planering. får ses som en markering av att utbyggnaden på området i fråga prioriterats av statsmakterna. Detta be-
tyder dock inte att man redan beslutat höja konsumtionen i den omfatt-
ning som anges i kalkylen.
och 249
Den sektorns resursförbrukning produktion SOU l980:52 offentliga
att försöka förutse fördelningen LU har inte sett det som sin uppgift För LU:s överav det kommunala konsumtionsutrymmet på ändamål.
om den exakta ändamålsfördelberäkningar är också frågan
gripande
det snäva utrymmet vid
av endast marginell betydelse eftersom
ningen av alternativ l gör att avvikelserna från baskalkylens ett realiserande
märkbart påverkas. Någon
fördelning inte kan bli så stora att kalkylema konsumtionen i alternativ l ges ändamålsfördelning av den kommunala
därför inte. för baskalkylens oli- Däremot är det av intresse att närmare redogöra
de byggstenar som politikerna ka förutsättningar. Härigenom preciseras
de resurserna.
har att arbeta med när det gäller att fördela tillgängliga
också ef- Förutom de förändringar som anges i baskalkylen presenteras
inom olika verksamhets-
fekterna av några andra utbyggnadsalternativ Ett genomförande av dessa
med varierande grad av bindningar. grenar i alternativ l kräva att skulle dock enligt förutsättningarna program konsumtionsområden. motsvarande neddragningar görs på andra beräknats ennämnts har den kommunala baskalkylen Som tidigare
som användes av KEA. Beräkningsmetoden för pri-
ligt samma metod har varit delvis olika. Detta sammanmärkommuner resp. landsting
inom flera av de tunga primärkommunala
hänger med att utvecklingen
verksamhetsområdena direkt påverkas av statliga beslut eller av träffade
staten och kommunerna. Vid utformningen överenskommelser mellan
för har dock förut-
av olika utbyggnadsalternativ primärkommunerna
fri bedömning. Effekterna måst efter en relativt
sättningarna preciseras -
har däremot beräk-
av olika landstingskommunala utbyggnadsprogram de som redovisas i landstingens långtidsplanats utifrån förändringstal
ner.
behandlas därför baskalkyler för primärkommuner I det följande
att även om förändrings-
resp. landsting var för sig. Det måste påpekas
måste de bedömas utifrån den osäkerhet
talen uttrycks mycket detaljerat som inryms i antagandena.
Av baskalkylens ökning av den primärkommunala
Primärkommuner.
1979-1985 svarar delområdet utbildning konsumtionen på 2,3 % per år för beräkningarna för
Till utgångspunkt för ca 0,6 procentenheter.
bedömning av elevutveck-
grundskolan har legat dels skolöverstyrelsens om organisation, dels uppgifter lingen och antaganden grundskolans
skolkostnader. Härfrån Svenska kommunförbundet om kommunernas
den ex-
har kommunförbundet försökt uppskatta volymmässiga
utöver
som erfarenhetsmässigt sker och som till största delen sannolikt
pansion förklaras av befolkningsomflyttningar. minskar successivt under prognosperio- Elevunderlaget i grundskolan
l 05l 000 åldern 7-15 år 1979 till 957 000 år 1985,
den från ungdomari
också i beräkningarna en minskning med 1,5 96 per år. Detta avspeglas
som beräknats bidra med endast 0,1 pro-
över grundskolans utveckling,
Härvid har hän-
centenhet till den primärkommunala volymökningen.
in-
till de förändringar som grundskolans nya läroplan
syn tagits även
nebär.
skall införas i grundskolan
har beslutat att samlad skoldag Riksdagen kommun med läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande
början
250 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion SOU
1980:52
att besluta om i vilken takt införandet skall ske. I
baskalkylen har förut-
satts att reformen är genomförd läsåret 1984/85. Den beräknade effek-
ten på primärkommunernas totala är dock
konsumtionsvolym mycket
liten, endast 0,03 procentenheter Detta årligen. beror på att kommuner-
na i betydande
utsträckning antagits kunna använda
befintlig personal
för att leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Det bör dock starkt betonas att underlaget för
beräkningar av kostnaderna för samlad skoldag är mycket bristfälligt.
För gymnasieskolan är sambandet mellan och
befolkningsunderlag
antalet studerande inte lika
självklart som för grundskolan. Den över-
vägande delen av ungdomarna dock genomgår numera gymnasieskole-
utbildning, vilket gör att även
gymnasieskolans kapacitet i stort sett är beroende av
åldersgruppemas storlek.
Åldersgruppen 16-18 år når ett maximum 1982 och kommer därefter
att minska i antal. En till
intagning gymnasieskolan med 100 % av an-
talet beräknas
16-åringar bidra till den primärkommunala konsumtionsökningen med 0,3 procentenheter. Denna ökning således av bebetingas
folkningsförändringar. I har man
baskalkylen i enlighet med riksdags-
beslutet våren 1980 därutöver räknat med att
dimensioneringen av gym-
nasieskolan utvidgas till att motsvara en
intagning med 108 96 av antalet 16-åringar. Den ökade dimensioneringen är en av åtgärderna mot ung-
domsarbetslösheten genom att ge fler ungdomar.som tidigare avbrutit sin för
skolgång möjlighet vidare studier. Härigenom höjs baskalkylens
konsumtionsvolym med ytterligare ca 0,2 procentenheter.
För specialkurser som är kortare än ett år eller fordrar tidigare gym-
nasial eller viss ålder har i
utbildning baskalkylen räknats med ca 30 000
årselevplatser, dvs. oförändrat antal.
Kommunal omfattar
vuxenutbildning utbildning enligt läroplanerna
för grundskolans
högstadium och för gymnasieskolan. I baskalkylen har
man räknat med oförändrad
dimensionering av denna Därutbildning.
emot förutsätts en viss av den
ökning utbildning som är avsedd för vux-
na som saknar i
grundläggande kunskaper läsning, skrivning eller mate-
matik.
Vuxenutbildningens bidrag till den primärkommunala konsum-
blir
tionsökningen i detta fall endast 0,02 procentenheter. Utbildningens andel av det intecknade
resursutrymmet enligt den pri-
märkommunala baskalkylen kan sammanfattas enligt följande.
Procent-
enheter
Grundskola inkl. ny läroplan 0,1 Grundskola, genomförande av samlad skoldag 0,03 Gymnasieskola, intagning av 100 % av lö-åringar 0,3 Gymnasieskola, intagning av 108 96av 16-åringar 0,2
Vuxenutbildning ,
Summa baskalkyl för utbildning 0,6
Medan reformerna i
på skolområdet hög grad styrs av statsmaktemas
beslut är av
dimensioneringen vuxenutbildningen en kommunal
angelägenhet. Skulle kommunerna denna
höja utbildning med t. ex. 5 % per år
och 251
Den sektorns resursförbrukning produktion offentliga
konsumtionsvolymen med
beräknas detta höja den primärkommunala
0,06 procentenheter årligen. Till kommunal barnomsorg förs daghem, fritidshem, familjedaghem,
samt hem- och barnvårdarverksamhet. I överenskommeldeltidsförskola och Svenska kommunförbundet hösten 1975 och sen mellan regeringen riksdagsbeslutet våren 1976 fastställdes en plan för
därpå följande
Enligt denna skulle 100 000 nya daghems-
barnomsorgens utbyggnad. tas i drift under perioden
platser och 50 000 platser på fritidshem
1977-1981. förutsattes en utbyggnad av familjedaghemmen Därjämte som görs lokalt i varje kommun.
enligt den bedömning
Det står nu klart att den i överenskommelsen fastställda utbyggnaden
realiseras till slutet av 1981. I baskalkylen har därför inte helt hinner 1975 träffade överenskommelsen skall vara helt infriad valts att den skulle antalet I detta fall skulle 1982. Därefter platser vara oförändrat. under första
den förhållandevis starka utbyggnaden kalkylperiodens
konsumtionsnivån, sett över hela peri-
hälft höja den primärkommunala oden 1979-1985, med genomsnittligt 0,8 procentenheter. Antagandet
visserligen med baskalkyom oförändrat antal platser överensstämmer
om fortsatt utbyggnad lens princip, eftersom ingen ny överenskommelse en fortsatt utbyggnad. Vi
har träffats. Kommunerna planerar emellertid har därför valt att i baskalkylen räkna med att barnomsorgens utbygg-
nad kommer att fortsätta i den takt som angetts i kommunernas planer 1985 under våren 1979 avseende åren fram till 1983. För åren 1984 och som under det sista året har i beräkningarna antagits samma utveckling
av kommunernas planperiod.
Antalet skulle i detta fall för-
platser på daghem resp. familjedaghem ändras enligt följande.
1980 1981 1982 1983 1984 1985
+l7400 +15800 +9700 +9700 +9700 Daghem +19200 + 3000 + 2500 + 1700 +1600 +1600 +1600 Familjedaghem
att i stort sett
Som syns innebär antagandet utbyggnadstakten
tre sista år med den nuvarande ut-
halveras under periodens jämfört byggnaden. Totalt skulle antalet platser på daghem och familjedaghem
öka från ca 200 000 under 1979 till ca 300 000 under 1985, en därmed
med närmare 7 % per år. För barn i åldern 0-6 år skulle platstill-
ökning barn. gången härigenom stiga från 0,28 till 0,44 platser per
Detta om fortsatt utbyggnad höjer barnomsorgens bidrag antagande den konsumtionsnivån från 0,8 procentenheter till primärkommunala efter (baskalkylens an- (ingen utbyggnad 1982) till 1,1 procentenheter
tagande). ändamålet socialvård hör också äldreservice, dvs. ålderdomshem, Till och m. m. För denna delgrupp har kostnader-
social hemhjälp färdtjänst
i åldersgruppen 65 år och
na skrivits fram med befolkningsutvecklingen äldre (för färdtjänst 70 år och äldre), van/id hänsyn tagits till olika ål-
av den kommunala servicen. Ök-
dersgruppers faktiska utnyttjande den primärkommunaningen i antalet äldre personer har beräknats höja
Några be-
la konsumtionen med 0,3 procentenheter per år 1979-1985. från alternativa utbyggnadstakter har inte utförts. räkningar utgående
t 252 Den sektorns
ojfentliga resursförbrukning och produktion
Tabell 6.5 Baskalkyl för primärkommuner 1979-1985
Årlig Bidrag till årlig procen-
Milj. kr procentuell tuell volymförändring i i 1975 volymförprimärkommunal konsumtion å” Imse ändring Till följd av Totalt
Befolk- Utbyggnader nings- utöver befolkföränd- ningsföränd-
| ring | ring | ||||
| Utbildning | 1,7 | 0,4 | 0,2 | ||
| Grundskola | 0,4 | 0,1 | - | ||
| Gymnasieskola | 3 300 5,0 | 0,3 | 0,2 | ||
| Hälso- och sjukvård | 3 000 | 2,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Socialvârd | 9 600 | 5,1 | 0,3 | 1,1 | |
| Barnomsorg | 4 200 | 8,5 | - | 1,1 | |
| 1975 års överenskommelse | . | 6,0 | - | 0,8 | |
| Fortsatt utbyggnad enligt planer | . | 8,5 | - | 0,3 | |
| Ãldreservice | 4 000 | 2,4 | 0,3 | - | |
| Övriga ändamål | 10 200 | 0,4 | 0,1 | - | |
| Baskalkylen totalt | 36 800 2,3 | 0,9 |
1,4
För övriga ändamål har baskalkylen för primärkommunernas del be-
räknats utifrån huvudsakligen totalbefolkningens ökningstakt. För
brandförsvaret har dessutom hänsyn tagits till den avtalsmässiga arbets-
tidsförkortningen 1981. För primärkommunal hälso- och har sjukvård utvecklingstakten förutsatts bli densamma som för hälso- och sjukvården under landsting (se nedan). Vidare har den allmänna förvaltningens utveckling knutits till den kommunala verksamhetens totala omfattning.
Ökningen har dock inte förmodats bli lika snabb som för den totala
verksamheten, eftersom stora delar av i de snabbast förvaltningen växande grenarna redovisas under resp. ändamålsområde (socialförvaltningen under socialvård osv.). Baskalkylens framskrivning har därför
gjorts under det beräkningstekniska antagandet att allmän förvaltning ökar med medeltalet för den kommunala verksamhetens totala ökning och totalbefolkningens ökning. Effekten av dessa beräknade förändringar i gruppen övriga ändamål på den kommunala konsumtionens vo-
lymökning uppgår till 0,1 procentenhet per år.
Baskalkylen för primärkommuner sammanfattas i tabell 6.5
Landsting. Den landstingskommunala verksamheten domineras av hälso- och som 1979 svarade för 90 96 av sjukvården, landstingens totala
konsumtion. Den diskussionen följande koncentreras därför till detta ändamål.
Utgångspunkten för baskalkylen är en i vilken beräkning endast de av
befolkningsförändringarna betingade effekterna beaktas. Denna åter-
speglar en oförändrad vårdkonsumtion per invånare i olika åldrar. Som
framgår av tabell 6.6 skulle i detta fall den landstingskommunala hälsooch sjukvårdskonsumtionen behöva öka med 0,9 % per år. De utbyggna-
der som anges i tabellen är beräknade utöver det av befolkningsförändringar betingade behovet och innebär således konsumtionsstanhöjd dard per invånare.
och 253
1980:52 Den offentliga sektorns resursförbrukning produktion
SOU
mellan Socialdepartementet och I den senaste överenskommelsen
från till
om vissa ersättningar sjukförsäkringen Landstingsförbundet under 1980-1981 åtog sig Landstingsförbundet
sjukvårdshuvudmännen
en utbyggnad av
att verka för att sjukvårdshuvudmännen genomför
dvs. med minst 2 000 vård-
långtidssjukvården i enlighet med planerna,
För åren därefter finns ingen överenskomplatser per år t. o. m. 1981. har landstingens totala
melse. Genom den överenskomna utbyggnaden
med år under
konsumtion beräknats höjas 0,6 procentenheter per hela perioden 1979-1982 eller med 0,3 procentenheter per år sett över
1979-1985.
Liksom vid av barnomsorgen har dock i baskalkylen behandlingen LKELP 80
förutsatts en fortsatt utbyggnad. I landstingens planer enligt
till 2 000 platser per år
långtidssjukvårdens utbyggnad drygt
anges förutsatts för 1985. Ef-
1980-1984. Samma utbyggnad har i baskalkylen
konsumtionen av denna fort-
fekten på den totala landstingskommunala har beräknats till 0,3 procentenheter per år 1979-1985.
satta utbyggnad
och här förutsatta höjer således lands- Den överenskomna utbyggnaden sammantagna konsumtion med 0,6 procentenheter per år utöver
tingens
som redan förutsatts till av befolkningsutvecklingden utbyggnad följd
samman med hem-
en. I dessa beräkningar har långtidssjukvård lagts
vårdform i huvudsak riktar sig till sameftersom denna senare
sjukvård som långtidssjukvården och utgör ett komple-
ma befolkningsgrupper
ment till denna.
som fastställde i december Enligt lagen om folktandvård, riksdagen
invånare mellan 0
fr. o. m. 1981 erbjuda samtliga
1979, skall landstingen
tandvård. Socialstyrelsen och 19 år årligen återkommande avgiftsfri
från där resurser saknas
skall dock kunna ge dispens vârdskyldigheten
om vilket resurs-
att tillgodose tandvårdsbehovet. Några uppskattningar
inte. I baskalkylen har därför behov denna reform leder till föreligger
Effekten av dessa har valts att också här utgå från landstingens planer.
kon-
beräknats till 0,1 per år av den landstingskommunala procentenhet
sumtionen.
ansvar vad omsorgen om psykiskt utvecklings-
Landstingens gäller Verksamheten har kartlagts av den störda regleras genom omsorgslagen.
enligt kommittén på att
s. k. omsorgskommittén. Kartläggningen tyder det krävs en kraftig utbyggnad inom området om lagen skall kunna upp-
som är erforderlig. Den
Det anges dock inte hur stark utbyggnad
fyllas. motsvarar en total kon-
volymökning som landstingen själva planerar sumtionsökning på 0,2 procentenheter per år. konsumtionsvolym till följd av ovarmämn-
Totalt skulle landstingens öka med 1,9 % per år
da inom hälso- och sjukvården
utbyggnader med vissa inom andra verksamhets- 1979-1985. Tillsammans ökningar
för landstingen en årlig genomsnittlig öknings-
grenar ger baskalkylen
takt på 2,0 % under prognosperioden.
LKELP 80 planerar landstingen också att bygga ut den öppna Enligt år. I
hälso- och Den planerade ökningen anges till 4,6 96 per sjukvården.
av tabell 6.6 en årlig ökning på 0,6 %. Som framgår baskalkylen ingår vård landstingens kon-
skulle den planerade satsningen på öppen höja
effekt
sumtion med ytterligare 0,7 procentenheter per år. Motsvarande
254 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion
Tabell 6.6 Baskalkyl för landsting samt planer för 1979-1985
Årlig Bidrag till årlig procen-
Milj. kr procentuell tuell volymförändringi i 1975 volymför- landstingskommunal konsumtion å” Pm ämm” Till följd av Totalt
Befolk- Utbyggnader nings- utöver befolkföränd- ningsföränd-
| ring | ring | |||
| Hälso- och sjukvård | 17 900 | 0,9 | 1,0 | |
| Sluten vård exkl. långtidssjukvård | 8 100 | 0,5 | - | |
| Långtidssjukvård | 4 000 | 0,4 | 0,6 | |
| Utbyggnad t. o. m. 1981 | . | 0,4 | 0,3 | |
| Fortsatt utbyggnad enligt planer | . | - | 0,3 | |
| Öppen vård exkl. folktandvård | 3 400 | - |
0,1 Folktandvård, utbyggnad enligt planer 800 -0,1 0,2 Omsorgsverksamhet, utbyggnad
| enligt planer | l 600 | - |
| Övriga ändamål | 1 900 | 0,1 |
| Baskalkylen totalt | 19 800 |
l,0 Andra utbyggnader enligt planer Sluten hälso- och sjukvård exkl. långtidssjukvård 8 100 1,4 0,1
Öppen hälso- och sjukvård exkl.
| folktandvård | 3 400 | 4,6 | - | 0,7 | |
| Övriga ändamål | 1 900 | 2,7 | - | 0,1 | 0,7 0,1 |
| Landstingens planer totalt | 19 800 | 2,9 | 1,0 | 1,9 | 2,9 |
till total volymförändring avser utbyggnader utöver dessa som “Bidragen
enligt baskalkylen betingas av befolkningsförändringar.
av några andra planerade utbyggnader uppgår till 0,2 procentenheter år-
ligen. Totalt uppgår således den av
landstingen planerade konsumtionsökningen till 2,9 % per år 1979-1985.
Sammanfattning
Den ekonomiska utvecklingen alternativ enligt LU:s 1 kännetecknas av en
kraftig uppbromsning av den offentliga konsumtionens tillväxt. Det
resursutrymme som i detta alternativ finns till
förfogande medger en ökning av den offentliga
konsumtionsvolymen med endast 0,9 96 per år
att jämföra med 3,9 96 per år 1974-1979. Den 1979-1985, statliga konsumtionen beräknas i alternativet minska med 0,5 96 årligen, medan den 1974-1979 ökade med 2,1
%per år. För den kommunala konsumtionen
är trendbrottet ännu mera drastiskt: 1,5 96 per år 1979-1985 mot 4,7 96 per år 1974-1979. Den i alternativ l angivna utvecklingen för statlig konsumtion över-
ensstämmer med
baskalkylen. I denna ingår de resurskrav som inteck-
nats av redan fattade beslut. För att kunna ta nya utbyggnadsbeslut är det därför i alternativ 1
nödvändigt att genomföra motsvarande ned-
och 255
Den offentliga sektorns resursförbrukning produktion
verksamhetsområden. Realiserandet av en sådan skärningar på andra dock helt i med statsmaktemas intentioner och
utveckling ligger linje
har redan inletts. För kommunernas del är bilden mera Det beräknade
problemfylld.
konsumtionsutrymmet ligger här lägre än vad som anges i baskalkylen.
Om man emellertid delar upp baskalkylen på en befolkningskomponent och en reformdel, finner man att utrymmet räcker för sådana utbyggnatillsammans med
.der som nödvändiggörs av befolkningsutvecklingen kravet standard per invånare i olika mottagarkategorier.
på oförändrad Däremot räcker inte utrymmet för sådana utbyggnader som tagits med i
som markering av statsmakternas prioriteringar. Här ingår
baskalkylen För att kunna genomföra alternativ kommunernas planer i baskalkylen. eller att motsvarande inl krävs antingen att dessa planer omprövas tillväxt. skränkningar görs i andra verksamheters En ytterligare svårighet ligger i den höga tillväxttakten i LU-peri-
odens Den kommunala konsumtionen beräknas 1980 öka med
början.
1980-1985 återstår endast ett ut-
4,0 %. Detta gör att det för perioden
en så låg tillväxttakt kommer utan rymme på 1,0 % per år. Att realisera tvivel att kräva kraftfulla både av statsmakterna och av de
åtgärder
kommunala beslutsfattarna.
att även vid denna ytterst begränsade till-
Det bör slutligen observeras
växt av den offentliga konsumtionen beräknas sektorns sysselsättning
öka med 180 000 personer 1979-1985. Hela denna ökning faller på kommedan beräknas vara i stort sett
munerna, den statliga sysselsättningen
oförändrad. Den sektorn svarar i alternativ 1 för närmare offentliga 75 % av den totala i landet 1979-1985.
sysselsättningsökningen
6.3.4 Utvecklingen enligt alternativ 2
för en utveckling i linje med LU:s
En av de viktigaste förutsättningarna komalternativ 1 är att nödvändiga åtgärder vidtas för att begränsa den munala expansionen. I alternativ 2 förutsätts däremot att sådana åtgär-
till stånd. Vilka konsekvenser detta får för landets ekoder inte kommer I av-
nomi diskuteras på andra ställen i denna utredning. föreliggande
snitt behandlas endast den offentliga sektorns utveckling i detta per-
spektiv. i alternativ 2 att konsumtionsutgiftema hålls För statens del förutsätts av verksamheten som förutoförändrade 1979-1985. Den neddragning
satts i alternativ l kommer i detta fall inte att ske. Men även denna ut-
förutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden ef-
veckling tersom utöver baskalkylen är begränsat till endast 0,5 96 årliutrymmet i kon-
gen. Att man i alternativ 2 utgår ifrån att en sådan begränsning
blir för staten men inte för kommunerna
sumtionsutvecklingen möjlig
beror här via förfogar över en ef-
på att statsmakterna anslagsgivningen fektiv styrmekanism. Den statliga verksamheten har vidare sin tyngd-
lagd på kollektiva nyttigheter (försvar, polis, förvaltning osv.), på
punkt
från allmänheten som be-
vilka det inte ställs lika höga utbyggnadskrav
träffande t. ex. kommunala vårdområden.
Den offentliga sektorns resursförbruknin g och produktion
Enligt förutsättningarna för alternativ 2 kommer däremot den kom-
munala konsumtionen att fortsätta växa i stort sett enligt 1970-talets trender. Hänsyn har emellertid till den hittills tagits uppvisade effekten av mellan
överläggningama stat och kommuner, vilka väntas fortsätta. I beräkningarna har ökningstakten mot denna satts till
bakgrund 3,8 % per år 1979-1985. Detta innebär en mindre i förhållande till avsaktning 1970-1979, då den kommunala konsumtionen steg med i genomsnitt 4,1 % per år. Under den senaste 1974-1979 var den femårsperioden
kommunala volymökningen ännu för-
större, 4,7 96 per år. Altemativets innebär utsättning således en försiktig avsaktning i förhållande till de senaste årens expansionskraft. Som av 6.1 framgår diagram (i avsnitt 6.3.1) har den kommunala konsumtionstillväxten endast under tre år sedan 1965 (åren
1971-1973) understigit den nivå som i detta alternativ
förutsatts i medeltal 1979-1985. gälla för hela sexårsperioden Det kan i detta vara av intresse att erinra sammanhang om hur olika
långtidsutredningar under 1970-talet bedömt den kommunala utveck-
lingen. Detta visas i diagram 6.3. Som syns var det endast LU 70 som överskattat den kommunala Denna huvudexpansionen. kalkyl byggde
sakligen på trendframskrivningar, varvid man inte kunde förutse den
tillfälliga avmattningen under åren 1971-1973. I LU 75 angavs utrymmet för den kommunala
konsumtionsvolymens
ökning 1975-1980 till 1,9 96 per år i det privatexpansiva alternativet 1
Index:197O = 100
Index
160-
I Faktisk / I
Diagram 6.3 Lángtidyutredningarna.: bedömningar av den kommuna- Ia konsumtionen och faktisk utveckling
sektorns och 257
Den offentliga resursförbrukning produktion
alternativet 2. Den totala
och till 3,4 % per år i det offentligtexpansiva
beräknades i dessa alternativ till 3,2 % resp. 2,9 %
produktionsökningen
årligen. för 1975-1979 visar en ökning av den korn- Den faktiska utvecklingen således korn att munala konsumtionen med 4,7 % per år. Att ökningen med de samkraftigt överskrida det utrymme som angavs vara förenligt
målen inte av att utrymmet blev större än vad hällsekonomiska betingas var det motsatta - BNP:s öksom av LU 75. Förhållandet
uppskattades
96 per år. Medan LU 75
1975-1979 stannade vid genomsnittligt l,l
ning skulle i de
räknade med att av den totala årliga produktionstillväxten
19 96 användas till att öka
två utvecklingsalternativen ca 9 % respektive
konsumtionen, blev utfallet att kommunerna tog i anden kommunala
språk hela 69 % av den tillgängliga produktionsökningen.
78 beräknades för den kommunala konsumtionens I LU utrymmet För de tre första åren av denna periökning 1977-1983 till 2,8 % årligen.
period kun-
od beräknas utfallet bli 4,2 % per år. Inte heller under denna konsumtionstillväxten försvaras med ett de den snabbare kommunala Den totala under dessa tre år be-
ökat utrymme. produktionsökningen
som räknas nu till 2,7 % årligen mot 3,7 96 per år enligt LU 78:s kalkyler,
för av det kommunala konsumtionsbildade underlag beräkningarna
utrymmet. Det kan vidare erinras om att den kommunalekonomiska utredningen
i sitt 1977 slutbetänkande (SOU 1977:
(KEU) underströk publicerade
för kommunala konsumtions-
78) vikten av att begränsa volymökningen
i LU 75
utgifter. Utredningens överväganden grundades på kalkylerna och på analyser om de höjda
över det samhällsekonomiska utrymmet som en fortsatt skulle leda till. Nödvändig-
skattekrav volymexpansion ökningstakt un-
heten av att kraftigt dämpa de kommunala utgifternas
derströks också i den som behandlade KEU:s överväganden proposition
anslöt till KEU:s förslag att (prop. 1978/ 79:95). I denna sig regeringen överenskommelser med kommunförförsöka nå detta mål via frivilliga
bunden. Sådana överenskommelser mellan regeringen och kommunförbunden - träffades vid
- Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
1970-talet. Ambitionema i de tidigare överenskomflera tillfällen under i de kommunala skattesatmelsema var främst att hålla nere ökningar
För 1973 och 1974 också detta mål (de begränsade serna. uppnåddes
konsumtionsökningarna dessa år framgår av diagram 6.1). Under 1976,
1977 och 1978 däremot, trots överenskommelser, kraftiga
genomfördes
av
kommunalskattehöjningar beroende bl. a. på en snabb utbyggnad
den kommunala verksamheten.
I överenskommelsen avseende 1979 och 1980 togs för första gången
in i bilden. Parterna enades härvid
den kommunala volymutvecklingen
om en för den kommunala konsumtionens volym-
preciserad riktpunkt godkändes i riksda-
utveckling, nämligen 3 % per år. Överenskommelsen
och hade således en bred parlamentagen av de fyra största partierna
risk förankring.
och en i en stort sett enig uppfattning om be-
Trots breda diskussioner tillväxten har dessa strävanden hithovet att begränsa den kommunala
258 Den sektorns
offentliga resursförbrukning och produktion
tills inte varit framgångsrika. försök att förklara detta Något skall inte göras här. Vi kan bara påpeka att också staten härvid en framspelat trädande roll olika normer genom krav, och ålägganden. En betydande del av den kommunala verksamheten sålunda styrs av staten, som inte alltid lyckats bedöma kostnadskonsekvenserna för olika åtgärder. Därtill kommer strävan
kommunalpolitikemas för egna utbyggnader. Kom-
munernas fria
beskattningsrätt har inte satt några större hinder härför.
Mot denna bakgrund ter sig den i alternativ 2 förutsätta ökningstak-
ten för kommunal konsumtion på 3,8 96 per år inte som anmärknings-
värt hög, även om enigheten är stor att denna tillväxt inte är förenlig
med de samhällsekonomiska balansmålen.
Vid denna kommunala tillväxt kommer olika verksamheter att byggas ut utöver vad som angetts i blir t. o. m. större
baskalkylen. Utbyggnaden
än vad som indikeras i kommunernas Dessa
egna långtidsplaner. har
emellertid alltid tenderat att underskatta den faktiska Såexpansionen. lunda angavs den av kommunerna
planerade konsumtionsökningen
1975-1980 till 2,6 % per år, medan utfallet beräknats till 4,5 % per år. För 1977-1983 perioden angavs den planerade ökningstakten till 3,5 %
per år, vilket ligger klart under de senaste årens faktiska De utveckling. nu aktuella planerna för första hälften av 1980-talet visar för
landstingen en ökning
på 2,9 % per år och för primärkommunema på 2,2 96 per år. Särskilt den sistnämnda kan förefalla oväntat ökningen låg, men samma ökningstakt angavs också vid avföregående planeringstillfälle seende 1978-1982.
Liksom i fråga om alternativ
1 presenteras här ingen bedömning av hur fördelningen på olika konsumtionsändamål kan väntas
bli. Spelrummet för olika blir i detta fall
fördelningar större än i fråga om alternativ l, i vilket fördelningsmönstret kunde väntas ganska nära till
anknyta
baskalkylen. En ökning av den kommunala konsumtionen
med 3,8 % per år har beräknats leda till att antalet kommunalt anställda ökar med sammanlagt närmare 300000 personer 1979-1985. Som kan
jämförelse nämnas att
den totala i landet i detta
sysselsättningen alternativ beräknats öka med
ca 140 000 personer. I alternativ 2 absorberar kommunerna således hela
sysselsättningsökningen, vartill kommer att ca 160000 måste
personer överföras till kommunerna från andra sektorer. Bara denna information
torde vara för
tillräcklig att belysa effekterna på samhällsekonomin av
en fortsatt kommunal av den aktuella
All redovisning sker, expansion storleksordningen.
liksom i fråga om den
offentliga konsumtionen, i 1975 års priser. 6.4
Offentliga investeringar
Det erinras vidare om att med offentliga in- 6.4.1 under âr
Utvecklingen tidigare
vesteringar avses genomgående de statliga De
offentliga investeringarna uppgick 1979 till drygt 10 300 milj. kr, vil-
och kommunala myn- ket motsvarar 3,3 % av BNPJ Som visats i tabell tidigare 6.1 (i avsnitt digheternas investering- de
6.2.1) har offentliga investeringamas andel av BNP minskat under
ar. Affärsverk och of- 1970-talet. fentligt ägda aktiebolag
ingår således inte i den- Utvecklingen har inte varit enhetlig för statliga in-
resp. kommunala na redovisning. vesteringar. Detta av
framgår diagram 6.4. De statliga investeringarna
Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion 259
har legat på en förhållandevis oförändrad nivå alltsedan 1965. De kommunala investeringarna steg däremot kraftigt, 11,0 % per år 1965-1970,
varefter följde en nedgång med i genomsnitt 7,5 96 per år fram till 1974.
Därefter har investeringsnivån lyfts något, men den låg 1979 fortfarande 23 % under toppnivån 1970. Även inom olika ändamålsgrupper finner man för de statliga investeringarna med endast två undantag mycket små variationer. Det statliga vägbyggandet, som svarar för drygt 40 96 av de statliga investeringarna,
sjönk under första hälften av 1970-talet och låg 1977 ca 25 % under 1970
års nivå. Därefter har en viss återhämtning ägt rum. En motsatt utvecki gruppen övriga (huvudsakligen all-
ling visar investeringarna tjänster
män förvaltning). Dessa investeringar steg 1970-1977 med inte mindre än 150 96. Stegringen har dock upphört under 1978 och 1979 och förbytts i en mindre nedgång. De kommunala investeringarna steg under andra hälften av 1960-talet
inom samtliga ändamälsgrupper. Också nedgången i början av 1970-talet var enhetlig, även om styrkan i investeringsomslaget varierade kraftigt. Nedgången var kraftigast för skolinvesteringama, som sjönk med
44 % under perioden 1970-1975. Inom hälso- och sjukvård, socialvård
och övriga tjänster var minskningen genomgående lägre. På alla ovannämnda områden har sedan en Stabilisering eller mindre återhämtning ägt rum. Skolinvesteringarna låg dock ännu 1979 ca 30 96 lägre än 1970. Endast socialvårdens högre än 1970, i detta fall Diagram 6-4 Offenlügü investeringar låg 1979 till av det kraftigt ökade daghemsbyggandet efter 1976. Det enda
följd ?Zâzâünáäâtsâiüfäüls al_
område där investeringar oavbrutet sedan 1970 är det kommuna-
sjunkit ternativa kalkyler
la väg- och gatubyggandet, där nedgången 1970-1979 uppgår till totalt 19794935_ Millard” kr 35 %. i 1975 års priser.
M1arder kr 10-
Kommunala
Statliga
j T11Q1_____.___. Alt. 1 =Alt.2
° l l I 1965 1970 1975 1980
Anm.: Brottet i kurvorna 1970 beror på en statistikrevision, vilken utförts endast för 1970-talet.
260 Den offentliga sektorns och resursförbrukning produktion
6.4.2 Kalkyler för 1979-1985
Utgångspunkten för LU:s bedömningar av de offentliga investeringarnas framtida utveckling är de kalkyler över för
konsumtionsutvecklingen vilka redogjorts tidigare i detta kapitel. Syftet är att försöka bestämma
vilka investeringar som behövs för att en viss produktion av offentliga
tjänster, och därmed konsumtion, skall komma till stånd. En strävan är
således att nå konsistens mellan bedömningarna av konsumtions- och
investeringsutveckling. _
Dessa samband är dock komplicerade och svåra att härleda ur det tillgängliga statistiska materialet. Våra investeringskalkyler har därför baserats i huvudsak på fristående beräkningar och expertbedömningar utifrån den tidigare samt kända behov utvecklingen och utbyggnadsplaner. För den statliga konsumtionen har i LU:s båda alternativ förutsatts
en mycket återhållsam utveckling. Några större utbyggnadsbehov på in-
vesteringssidan torde i dessa fall inte föreligga. Återhållsamheten med de statliga utgifterna bör sätta sin prägel också på investeringsverksamheten. LU har därför bedömt att de statliga investeringarna kommer att minska med i genomsnitt 2 % per år 1979-1985 i de båda alternativen. Denna utveckling har ritats in på diagram 6.4. För de avsevärt större kommunala investeringarna tyder bedömningarna däremot på att investeringsnivån måste
höjas något för att möjliggöra den förutsatta konsumtionsutvecklingen. Detta gäller även i alter-
nativ l med dess begränsade Även om neddrag-
konsumtionsökning. ningen av investeringarna från 1970 års höga nivå på flera områden kan
betraktas som en anpassning till mera normala förhållanden efter det exceptionellt snabba utbyggnadsskedet 1965-1970, tyder bedömningarna på att investeringarna under senare år blivit något eftersatta i förhållande till den snabba ökningen av produktionen. Detta anges i särskilt
hög grad gälla ombyggnadsinvesteringama. Eftersatta utbyggnadsbehov
anmäls också beträffande Härtill kommer
skolinvesteringar. att utbyggnaden av långtidssjukvården förutsatts fortsätta i oförminskad takt även
i alternativ l. För barnomsorgen räknas dock i detta alternativ med avsaktande utbyggnad. Investeringskráv förutses vidare beträffande kommunernas
miljöskyddsåtgärder. Miljöskyddet inom kommunerna domineras av avloppsvattenreningen och avfallsbehandlingen med kostnader kring 350 milj. kr per år i genomsnitt 1980-1985. Dessa verksamheter hör till nä-
ringslivet och behandlas i kapitel 8. De kommunala myndigheternas verksamhet omfattar åtgärder mot trafikbuller samt vid bullerskydd
flygplatser och skjutfält, naturskydd, rekreation, friluftsliv osv. Förut-
satt att strängare normer mot buller läggs fast skulle de årliga investe-
ringskostnaderna i samband med åtgärderna mot bullret kunna uppgå
till i runt tal 100 kr enligt statens naturvårdsverk. Det motsvarar
milj.
drygt l % av kommunernas totala investeringar. Också kommunernas egna
investeringsplaner tyder på en viss upp-
gång under de närmaste åren. I alternativ l har därför räknats med att de kommunala kommer
investeringarna att öka med i genomsnitt l %
och 261
Den offentliga sektorns resursförbrukning produktion
1979-1985. I alternativ 2, med dess betydligt per år under perioden har investeringsuppgângen beräknats snabbare konsumtionsutveckling,
till 3 % per år (diagram 6.4).
7 Industrin
7.1 Inledning
För svensk industri var 1970-talet ett krisdecennium. Av diagram 7.1
framgår att tillväxten var hög och stabil under både 1950- och 1960-ta-
1960-talet framstår som ett exeptionellt tillväxtdecen-
len. I synnerhet
nium, medan tillväxten under 1970-talet är låg och ojämn.
om varför 1950- och 1960-talens brant stigande tillväxttrend Frågan livligt under senaövergick i stagnation under 1970-talet har diskuterats inleds i avsnitt 7.2 med ett försök till samre år. Föreliggande kapitel av denna diskussion. Härvid behandlas först några av de manfattning i 1950- och 1960-ta1ens industriutveckling. mest betydelsefulla inslagen Därefter tas nâgra av 1970-talets mest framträdande problem upp till diskussion: dels kostnadskrisen, dels 1970-talets branschkriser. I avsnitt 7.3 sammanfattas de bedömningar av industribranschemas
1979-1985 som arbetat med. Kapitlet utveckling långtidsutredningen
därefter brahsch av utveckling-
avslutas med en genomgång bransch för har utarbetats i samarbete en 1979-1985. Dessa branschbedömningar med Statens Industriverk.
7.2 Den industriella utvecklingen under efterkrigstiden
7.2.1 under 1950- och 1960-talen
Utvecklingen
under 1950-talet och i 1960-talet känne-
Industriutvecklingen synnerhet
se diagram 7.2. Till
tecknades av mycket snabb produktivitetstillväxt, detta bidrog investeringsutvecklingen och en mycket snabb strukturom- Föråldrat och/eller ekonomiskt ineffektivt kapital slogs
vandlingstakt. kom att rationaliserings- och effektiviseut i mycket hög takt. Härtill i den kvarvarande var omfattande. Re-
ringsverksamheten produktionen
sultatet blev att svensk industri speciellt under 1960-talet kunde uppnå snabbare än vad som betingades av
en betydligt produktivitetsökning
och den därmed tekniska ut-
investeringstillväxten sammanhängande
vecklingen.
Detta var därför att det i Sverige under 1950-talet och början möjligt
fanns en för omstrukturering och ra-
av 1960-talet betydande potential 1930-talets av avspärrning under kriget tionalisering. utveckling, följd
under aren omedelbart därefter, haoch den svaga importkonkurrensen
264 Industrin
1960-talet
1950-taIet
Diagram 7.1 Färädlingsvärdets utveckling inom 1970-talet industrin under 1950-, 1960- och 1970-talen. Fasta priser. I ndex=I 00 för 1950, 1960 och 1970. Linjär-logaritmisk skala. Tid
de gjort den svenska industrin mycket diversifierad vid slutet av 1940-
talet och början av l950-talet. När den internationella handeln sköt fart
vid slutet av l950-talet och av 1960-talet denna starka
början utgjorde diversifiering i sig en betydande tillväxtpotential i den meningen att ett
bättre av den svenska industrins fördelar kun-
utnyttjande komparativa
de leda till omfattande produktivitetsvinster. Av stor vikt för den senare
utvecklingen var också att möjligheterna till rationaliseringar i de enskilda företagen var mycket stora. Detta sammanhängde med det skyddade
klimat som industrin levde i under åren omedelbart efter Även kriget. här fanns alltså en betydande potential för produktivitetsstegringar. Två faktorer kom på ett avgörande sätt att leda till att denna potential togs i anspråk. Den första faktorn var en positiv internationell Under utveckling. l950-talet och av 1960-talet inträffade ett antal
början grundläggande förändringar i De successiva konkurrensbetingelsema. tullavvecklingar-
na ledde till ett allmänt sett friare och mindre
reglerat handelsutbyte
mellan länderna. Genom transportteknikens kunde bättre utveckling och billigare kommunikationer införas. Dessa faktorer hade en allmänt stimulerande inverkan på världshandeln som växte snabbt under mycket 1950- och l960-taJen. Den andra faktorn av betydelse för realiserandet av den existerande
strukturomvandlingspotentialen inom svensk industri var utformningen
av den övergripande ekonomisk-politiska strategin. Grundstenen i denna strategi var den s. k. Rehnska modellen. I korthet innebar denna att stabil prisnivå skulle en allmänt stram uppnås genom efterfrågepolitik baserad på indirekta skatter.
köpkraftsindragning genom Om löntagar-
Industrin 265 sou 1980:52
Diagram 7.2 Arbetsproduktivitetens utveckling inom industrin l 950-1979. Index |I 1950=I00°Lijdrl0ga 1001|II|||III|IIII|||nIIIII ritmisk skala. 54 58 62 66 70 74 78 1950
organisationerna samtidigt genom den solidariska lönepolitiken pressa-
i samtliga företag inom en bransch skulle de upp lönenivån likformigt De minst företagen i
företagens vinstmarginaler krympas. produktiva
olika branscher kom därmed att slås ut. För att den fulla sysselsättskulle kunna krävdes att de som friställts kunde
ningen upprätthållas
inom de kvarvarande mer företagen. I
beredas sysselsättning produktiva
omplaceringen av friställd arbetskraft byggdes de arsyfte att underlätta resurserna ut i form av arbets-
betsmarknadspolitiska flyttningsbidrag,
förmedling osv. På detta sätt kunde prisnivån hållas stabil, den fulla sysoch en kontinuerlig omallokering ske av reselsättningen upprätthållas surserna från lågproduktiv till högproduktiv produktion. Sammanfattningsvis finns således mycket som talar för att den snabba industriella tillväxten i Sverige under l950-talet och en stor del av
1960-talet ytterst betingades av tillgången till en inte obetydlig produkti-
vitetspotential. Genom en kombination av dels utvecklingen på världsdels den inhemska ekonomiska politiken kunde denna pomarknaden, tential realiseras under en lång av år.
följd
risker förknippade med en tillväxt baserad Det finns dock långsiktiga En som i första hand är
på dessa förutsättningar. investeringsutveckling
inriktad inom de i strukturomvand-
på att höja produktivitetstillväxten
lingsprocessen överlevande företagen innebär stora risker för att långframtidsinriktade eftersåtts. Om detta inträffar siktiga investeringar
kommer så småningom utslagningstakten att överstiga fömyelsetakten.
i den takt som Industrin förmår inte längre att skapa nya arbetstillfällen olönsamma slås ut. Industrisektorns storlek minskar
produktionsenheter
med den yttre balansen hotar att bli beståensuccessivt och problemen de.
Industrin
Diagram 7.3 Sysselsättningens utveckling inom industrin 1950-1979. Antal arbetade timmar.
75-i
Index 1950=l00. Linjärskala. ITIT|IIIITIIIIIIITTIIIIIIIII
lagaritmisk 1950 54 58 62 es 70 74 78 År
Utförda studier tyder på att svensk industri fram till senare delen av
1960-talet befann sig i en utveckling liknande den som skisserats ovan. Av diagram 7.3, som visar inom
sysselsättningsutvecklingen industrin
under efterkrigstiden mätt i antal arbetade att industri-
timmar, framgår sysselsättningen varit nästan konstant fram till mitten av
1960-talet, men att den därefter successivt blivit allt mindre.
Lågkonjunkturen
1967-1968 kan ses som en vändpunkt. i industrisektom
Utslagningen
var då mycket stor och den totala i landet
sysselsättningsnivån kunde
upprätthällas endast en kraftig tillväxt genom i den offentliga sektorn. Därmed tenderade också situationen med en för liten industrisektor att
permanentas. Även om det är svårt att i finns som
detalj belägga förloppet mycket
talar för att den tillväxtpotential för svensk som
industri, möjliggjorde
den snabba tillväxten under 1950- och var 1960-talen, på. väg att uttömmas mot slutet av l960-talet. Trots detta fortsatte
löneutvecklingen
att öka i samma snabba takt under vilket
1970-talet, pressade företagen
att öka takten i Eftersom
strukturomvandlingen. investeringstillväxten
inte ökade fick detta ökad och minskad utslagning
1 Pehr Wissén: Struk- industrisysselsättning
som oundviklig konsekvens. turomvandling och till- Till denna problembild kom under l970-ta1et den akuta växt i svensk industri kostnadskriunder efterkrigstiden. sen 1975-1976 och branschkrisema. Dessa faktorer tillsammans gav oss Ds E 1980:5. en mycket under
svag industriutveckling l970-talet.
Industrin 267
7.2.2 Utvecklingen under 1970-talet
Man kan i efterhand konstatera att vi under 1970-talet inte lyckades åstadkomma den nödvändiga anpassningen. Vi har redan sett att 1970talet kom att ge oss en betydligt svagare utveckling än 1950- och 1960talen. Även i ett internationellt perspektiv framstår l970-talets svenska utveckling som svag, vilket framgår av den övre figuren i diagram 7.4. Visserligen innebar åren omkring l970-talets mitt också betydande pro-
blem utomlands. Den stora skillnaden var emellertid att konjunktumedblev ganska kortvarig - redan 1975 vände konjunktu-
gången utomlands ren uppåt igen - medan nedgången i Sverige fortsatte under flera år. En avgörande förklaring till stagnationen i den svenska industriutvecklingen under dessa år återfinns i den svenska kostnadsutvecklingen, vilket framgår av den undre figuren i diagram 7.4.
Kostnadskrisen Av diagram 7.4 framgår att den svenska industriproduktionen under - snabb tillväxt
1970-talet har varit mycket ojämn perioder med relativt har vid två tillfällen av perioder med stagnerande eller minskande följts
produktion. Den första av dessa nedgångsperioder inträffade 1971 och 1972. En
viktig orsak till denna nedgång var den restriktiva ekonomiska politik
som fördes vid denna tid av omsorg om bytesbalansen. Nedgången blev dock förhållandevis kortvarig. Redan 1973 ökade produktionen igen med ungefär samma hastighet som under 1960-ta1et.
Den andra nedgångsperioden tog sin början under 1974 och blev be-
tydligt och långvarigare än den första. Det som utlöste denna
djupare nedgångsperiod vad den mycket djupa internationella konjunkturnedgång som påbörjades under 1974. Den framgår mycket klart av diagram 7.4. För Sveriges del kom emellertid 1974 att bli ett utpräglat högkon-
De mycket kraftiga råvaruprisstegringar som inträffade under
junkturår.
i de råvambaserade in- 1974 gav utslag i form av stora vinstökningar dustribranschema som t. ex. och stålindustrin samt skogsindustrin.
jäm-
Lönekostnaderna i det svenska näringslivet steg under 1974 med omkring 16 %. Mellan 1974 och 1975 fortsatte de svenska lönekostnaderna att stiga.
Ökningstakten låg nu på över 20 96. På grund av sjunkande produktivitet steg arbetskraftskostnaden per producerad enhet i ännu högre takt.
Samtidigt härmed stabiliserades kostnadsutvecklingen utomlands, vilket
fick till följd att den svenska industrins relativpriser steg mycket kraftigt
mellan i en minskad in- 1974 och 1975, se diagram 7.4. Detta resulterade ternationell efterfrågan på svenska produkter. Det svenska näringslivets vinster minskade i snabb takt. Den starka försvagningen av den internationella konkurrenskraften inom svensk industri fick dock inte något direkt genomslag i sysselsättning och konsumtion i Sverige under 1975. Till detta bidrog den s. k. överbryggningspolitiken, vilken hade inletts under 1974. Syftet med denna var att genom konsumtionsstimulanser, lagersubventioner och
politik
268 Industrin
industriproduktionen lndex 1975=10O Källa: OECD
De små OECDländerna utom Sverige
De sju stora OECDländerna
- I Sverige
,yl/l,lo-
l .I _,-- /
Relativpris lndex 1970=100 Källa: Kl
Diagram 7.4 Industriproduktionens utveckling i Sverige och i OECDländerna I 970-1 979
samt utvecklingen av re- QSJ
Iativpriset för Sveriges export till OECD-länder-
na 1970-1 979. FIIIVIIIIFF1IIY|IIIlvrrlllllrlrllll|lrä 1970 72 74 76
investeringsstöd motverka effekterna av den internationella lågkonjunk-
turen och hálla Den
sysselsättningen uppe på fortsatt hög nivå. kostnadsanpassning som hade varit naturlig i en situation som denna ute-
blev därför.
Samtidigt sjönk företagens vinster dramatiskt. Detta i med förening den svaga efterfrågeutvecklingen ledde till att investeringarna sjönk. Nedgången i den svenska industriproduktionen avbröts först mot slu-
Industrin 269
åstadkommits
tet av 1977, sedan den nödvändiga kostnadsanpassningen
Härtill bidrog också de återhållsamma gencm 1977 års devalveringar.
1978. Därefter har tillväxten i den svenska industriproduk-
löneavtalen se dia-
tioncn följt eller till och med varit något högre än omvärldens,
att återta åtminstone en liten
har det varit möjligt
gram 7.4. Härigenom
del av det som förlorats.
Branschkriserna
som drabbade svensk ekonomi vid 1970-ta- Den allmänna kostnadskris
strukturproblem som under en längre pe-
lets mitt blottlade djupgående riod varit latenta inom vissa nyckelbranscher.
för kriserna i dessa branscher är att konkurrensbetingel- Gemensamt sätt har försämrats ge-
serna för svensk produktion på ett fundamentalt nom att en rad nya producentländer med förmånligare produktionsför-
successivt under 1970-talet har etablerat sig på världsmarknautsättning allt inom två som en sådan
den. Det är framför produktionsområden
av de långsiktiga konkurrenspositionema har ägt rum. Det förskjutning
industrisektorerna gruv- och
första utgörs av de råvaruproducerande och det andra av vissa delar inom tillverkningsindustri, skogsindustri
och stålindustri samt varvsindustri.
järn-
och Produk-
De råvaruproducerande branscherna gruvor skogsindustri.
för framställning av råvaror av olika slag bestäms tionsförutsättningarna faktorer. För gruvtill övervägande delen av rent fysiska och biologiska renhet, i marken osv. För
industrins del t. ex. av en malmkropps djup
och markens beskaffenhet. I dessa avseenden skogens del t. ex. klimat och svensk efter hand
har både svensk gruvproduktion skogsproduktion i ett alltmer oförmånligt läge till föjd av att råvaruproduktion
kommit kommit i värlmed bättre naturliga förutsättningar igång på olika håll
den under l970-talet. av Ännu
Den svenska gruvindustrin domineras jämmalmsproduktion.
men har mätt som vid 1960-talets mitt var den en av de största i världen, nivå. De
andel av världsexporten sjunkit till en betydligt blygsammare
största leverantörerna av till världsmarknaden är i dag Au-
järnmalm
Denna utveckling har i huvudsak två orsastralien, Brasilien och Indien.
ker.
och av 1970-talet öppnades ett antal Vid slutet av l960-talet början
i Australien och Brasilien. I båda dessa gruvom-
stora järnmalmsgruvor
medan vid de
råden kan brytas i dagbrott, gruvbrytningen järnmalmen ner på allt större djup. Samtidigt
svenska norrlandsgruvoma tvingats till har den som Sverige har genom närheten
transportkostnadsfördel
den stora marknaden till stor del försvunnit. Transportkosteuropeiska
under 1970-talet
nadema per ton malm har nämligen sjunkit kraftigt
av allt större fartyg, dels också genom ett ton-
dels genom utnyttjande
i världens rederinäringar.
nageöverskott
har en liknande utveckling som den inom gruv- Inom skogssektorn
år. De biologiskt bestämda betingelser-
brytningen ägt rum under senare har relativt i
na för svensk skogsproduktion produktionsbetingelsema
länder försämrats. Medan tillväxt-
andra skogsproducerande kraftigt
270 Industrin
cykeln i genomsnitt för svensk skog uppgår till omrking 85 år, är mot-
svarande tid i t. ex. södra Förenta staterna 25-30
omkring år och i syd-
östra Canada
omkring 65 år. I många av de skogsområden som under de
allra senaste åren
börjat exploateras i Latinamerika, Västafrika och delar av Asien är skogens tillväxthastighet ännu snabbare. Om det dessutom beaktas att den svenska skogens tillgänglighet ofta är mycket säm-
re än i andra konkurrerande länder är det lätt att inse att priset på
svensk skogsråvara till stor del inte är internationellt
konkurrenskraftigt.
Den internationella handeln med skogsråvara är emellertid
obetydlig på grund av de höga
transportkostnadema. Det mesta av skogsbrukets
produktion vidareförädlas därför på ett eller annat sätt inom länderna. Den största delen av svensk
skogsproduktion vidareförädlas till pappersmassa och papper. I dessa förädlingsled har svensk industri
lyckats
ta igen en stor del av kostnadsdifferenserna för råvaran en mo-
genom dern produktionsteknik. Den svenska massa- och pappersproduktionen är i hög grad inriktad på export till den europeiska marknaden, till vil-
ken Sverige jämfört med de stora utomeuropeiska producenterna har be-
tydande transportkostnadsfördelar.
Till bilden av den svenska skogsindustrins
produktionsförutsättningar
hör också problemen med att erhålla skogsråvara i
tillräcklig mängd
från det svenska skogsbruket. Under senare delen av 1970-talet har av-
verkningsnivån inom skogsbruket varit för låg i förhållande till skogs-
industrins Flera faktorer
produktionskapacitet. spelar här in, men en av de viktigaste med sammanhänger prisutvecklingen på skogsråvara. För
en utförligare diskussion av detta problem hänvisas till avsnitt 8.3, Skogsbruk.
Järn- och stå/industrin samt varvsindustrin.
För järn- och stålindustrin
liksom för varvsindustrin fick
utvecklingen under 1970-talets senare
hälft ett mycket mer dramatiskt
förlopp än för de råvaruproducerande
sektorerna. Denna skillnad berodde
på att oljekrisen 1973-1974 fick ett kraftigt och omedelbart genomslag i varvsindustrin och i järn- och stål-
industrin. Mot slutet av 1960-talet och
början av 1970-talet fanns tydliga
tendenser till en internationell
överetablering inom båda dessa bran-
scher. När
efterfrågan på tankfartyg föll mycket kraftigt under åren när-
mast efter
oljekrisen 1973-1974 framkom överkapaciteten inom den in-
ternationella varvsindustrin på ett mycket påtagligt sätt. Den svenska
varvsindustrin, som specialiserat sig på just bl. a. drabbades tankfartyg, speciellt hårt. Nedgången inom varvsindustrin
fick dessutom betydande
återverkningar inom stålindustrin, eftersom en stor del av produktionen
inom denna bransch levereras som insatsvara till varvsindustrin.
Även om sålunda den direkt krisartade inom dessa bran-
utvecklingen
scher under 1970-talets senare hälft till största delen kan hänföras till den internationella överkapacitet som tenderade att uppstå mot slutet av
1960-talet och av 1970-talet
början samt till efterfrågebortfallet
på världsmarknaden efter
oljekrisen 1973-1974, kan också vissa mer långsiktiga förskjutningar av
konkurrensbetingelserna på världsmarknaden
iakttas. Den traditionella
arbetsfördelningen i det internationella produktionssystemet karaktäriserades länge av kapitalintensiv i
produktion industriländema och arbetskraftsintensiv produktion i utvecklingslän-
Industrin 271
har under den senaste alltmer bru-
derna. Detta mönster tioårsperioden
hittills tydligast komtits sönder. För svensk del har dessa förändringar och stålindustrin samt varvsindustrin.
mit till uttryck inom järn-
för en konkurrenskraftig järn- och stål- Den främsta förutsättningen
produktion har länge varit en tekniskt högstående produktionsapparat
och en som är tillräcklig för att ta till vara stordrifts-
produktionsvolym
som industriländerna har framfördelarna. Det teknologiska försprång har emellertid efter hand kommit att spela en för utvecklingsländerna kunnande har under senare år i ökande utallt mindre roll. Teknologiskt
kommit av nyckelfärdiga sträckning att exporteras genom försäljning
eller genom den snabbt växande marknaden
produktionsanläggningar konsultverksamhet. När framställningen av jäm- och stål-
för industriell
kan ske på jämställd basis mellan
produkter på detta sätt rent tekniskt och kommer andra faktorer att vara av-
industriländer utvecklingsländer
för vilken som kommer att vara mest konkurrens-
görande produktion En sådan avgörande faktor är lönekostnaderna.
kraftig. har den ovan beskrivna utvecklingen varit ännu Inom varvsindustrin mer påtaglig för svensk del. Svensk varvsindustri var länge marknads-
av stora serietillverkade fartyg. I dag har denna ledande i produktionen
delen övertagits av låglöneländer.
typ av produktion till övervägande har varit därför att den erforderliga teknologin har varit
Detta möjligt
lätt att överföra och kopiera.
7.2.3 Sammanfattning
om varför 1950- och 1960-ta1ens expansiva industriutveckling Frågan av ovanstående övergick i stagnation under 1970-talet kan som framgår varav en del redogörelse inte ges ett enkelt svar. En serie av faktorer, ekonounika för Sverige, utlöste en akut kris inom den sektor av svensk mi som konkurrerar Kostnadskrisen 1975-1976 på världsmarknaden. industriutvecklingen i Sveriförklarar en stor del av den svaga allmänna mitt. Andra mer internationellt betingade strukge omkring l970-talets ledde till en mer krisartad utveckling inom vissa branscher. turproblem av diskussionen i avsnitt 7.2.1 kan 1970-talets utveck- Som framgick med i under
ling också förklaras utgångspunkt utvecklingsförloppet 1950- och 1960-talen. Genom att utnyttja den rationaliseringspotential
som fanns inom svensk industri efter kriget kunde företagen uppnå en uttömd och krisen träffar
god lönsamhet. I dag är denna potential
svensk industri med full kraft.
7.3 Industriutvecklingen i de två alternativen
7.3.1 Strukturutvecklingen
Industrin spelar en avgörande roll för möjligheten att uppnå den utveck-
mot extern balans i svensk ekonomi som skisseras i alternaling tillbaks 2 medför därtiv 1. En ekonomisk utveckling i enlighet med alternativ
emot att svensk industri kommer att befinna sig i en mycket ogynnsam
situation 1985.
272 Industrin
För att bedöma den industriella i de båda alternativen utvecklingen
måste man ha en uppfattning om den långsiktigt önskvärda omvand-
lingen av industristrukturen. Man kan då konstatera, såsom gjordes i föregående avsnitt, att 1970-talets ogynnsamma inte
industriutveckling
bara berodde på den s. k. kostnadskrisen utan även på mer grundläggande strukturella obalanser i den svenska industrin. Dessa strukturella obalanser uppstod men blottlades givetvis inte plötsligt, av den lågkon-
junktur som följde på 1974-1975. De oljekrisen bakomliggande fakto-
rerna
måste sökas i grundläggande förändringar i konkurrensläget för
vissa delar av svensk industri. Därvid framgår att stora delar av bl. a. den råvarubaserade svenska industrin fått ändrade
konkurrensbetingel-
ser under 1970-talet. Den svenska industrins - liksom andra industriländers - konkurrens-
fördelar borde bestå i att immateriellt i kombi-
utnyttja kunskapskapital
nation med realkapital. Motivet härför är givetvis att länder på vår utvecklingsnivå har förhållandevis god tillgång arbetskraft på välutbildad och teknisk Produktion som kräver
kunskap. mycket av tekniskt kun-
nande och återfinns
yrkeskunnig personal i de flesta industribranscher,
men förekommer i speciellt hög grad inom vissa branscher och tillverk-
ningsprocesser. Den kemiska industrin liksom maskinindustrin är speciellt teknikerintensiva och yrkesarbetarintensiva. Även elektroindustrin är förhållandevis teknikerintensiv. Det bör således vara främst inom dessa delar som den svenska industrin har konkurrensfördelar och där den framtida expansionen bör äga rum. Mot denna bakgrund kan skillnaderna mellan LU:s båda alternativ vad avser industrin beskrivas i termer av i vad mån som utvecklingen fram till 1985 tillåter i mot en
förändringar riktning långsiktigt mer
önskvärd industristniktur. Man kan därvid konstatera att en utveckling 2 medför enligt alternativ en liten minskning i den andel av industrins
förädlingsvärde som kommer från de konsumtionsvaruhuvudsakligen
producerande branscherna, en ökning av skogsindustrins andel, en liten
minskning i andelen för gruvor och och stålindustri samt en liten järnandelsökning för Verkstadsindustri (exkl. varv), allt med 1979. jämfört
Detta framgår av tabell 7.1 och innebär en mycket långsam förändring av industrins struktur. Om man mäter prognosperiodens förändringar med över branscher
sysselsättningens fördelning framstår detta altema-
tiv som starkt strukturbevarande. I alternativ 1 ges däremot för en snabbare
förutsättningar omvandling
av industristrukturen. Detta hinner visserligen inte avspegla sig särskilt mycket i siffrorna för produktions- och men det
sysselsättningsandelar,
kan konstateras att de
huvudsakligen konsumtionsvaruproducerande
sektorerna avsevärt minskar sin andel av produktionen under prognosperioden. Skogsindustrin ökar sin andel något, den kemiska industrin likaså, medan verkstadsindustrin väsentligt ökar sin andel av produktion och med 1979.
sysselsättning jämfört
Den i alternativ l förutsedda omstrukturering i en riktning som, sett från
långsiktig konkurrenssynpunkt, är gynnsam för svensk industri
åstadkoms främst genom Denna
efterfrågesidans utveckling. åstadkoms
i sin tur främst genom den som den ekonomiska
kostnadsanpassning
Industrin 273 sou 1980:52
bruttoinveste- Tabell 7.1 Industribranschemas andelar av förädlingsvärdet (A), antalet arbetade timmar (B) och alternativ l och 2 ringarna (C) 1979 samt 1985 enligt Promille
A
Extraktiv industri Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri Dryckesvam- och tobaksindustri Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Jåm-,stål- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varvsindustri Övrig tillverkningsindustri Hela industrin
förutsätts genom den omfördel-
politiken och löneutvecklingen ge samt
från konsumtion till investening av den inhemska resursanvändningen sker i detta alternativ (se nedan). ring som samtidigt
Det är i som, sett frân strukturanpassningsinvesteringsutvecklingen
skillnaden mellan de båda alternativen
synpunkt, den mest uppenbara
Den strukturkonserverande karaktären hos alternativ 2 syns bäst ligger. och andelar av de totala industriinveste-
däri att gruv- skogsindustrins i stort sett oförändrade under prognosperioden samti-
ringarna förblir sektorerna ökar sina andelar
som de konsumtionsvaruproducerande digt
kemisk industri och Verkstadsindustri får vidkännas minskningar
medan
En sådan inte i med de
i investeringsandelen. utveckling ligger linje
konkurrensfördelarna för svensk industri. långsiktiga alternativ l kommer däremot Med de förutsättningar som genererar att ske. Av den ökning av
en förnyelse av produktionskapitalet
påtaglig
som där beräknas ske kommer en stor del att användas investeringarna ut-
till förnyelse av sådana delar av industrin som har goda långsiktiga
Av de totala investeringarna 1985 kommer drygt
vecklingsmöjligheter.
med knappt 30 %
35 % att ske i verkstadsindustrin (exkl. varv) jämfört
Gruv- och stålindustri får däremot liksom de konsumtionsår 1979. sektorerna mindre andelar av industriinvesteringama
varuproducerande
1985.
274 Industrin
7.3.2 Internationell svensk industris
efterfrågan på export
Den dominerande marknaden för svensk industris export utgörs av de högindustrialiserade OECD-länderna Denna marknad, dvs. dessa länders import vägd med respektive lands andel av den svenska exporten, beräknas växa med ca 5 % per år fram till 1985.
Det avgörande för den svenska exportens utveckling är emellertid i vilken mån man lyckas försvara eller t. o. m. förbättra sina marknads- Detta beror positioner. i sin tur bl. a. på den svenska relativprisutvecklingen. I alternativ 1 minskar de svenska med relativpriserna ca 1 % per åri genomsnitt medan de i alternativ 2 ökar med ca 1,5 % per år. Denna skillnad i
relativprisutvecklingen får en kraftig effekt på utvecklingen av
industrins export. växer med
Exportvolymen 6,1 % per år i alternativ 1
och med 2,3 96 per år i alternativ 2. Skillnaden blir emellertid ännu stör-
re för vissa branscher, vilket framgår av tabell 7.2. Där framgår vidare, att i alternativ 1 växer från den kemiska exporten industrin och från verkstadsindustrin med 9,0 respektive 7,5 % per år under prognosperioden. Ser vi till basindustrierna bedöms för och
exportmöjligheterna järn-
stålindustrin som relativt i alternativ l. Dess goda export växer med 5,5 96 per år, vilket innebär att dess andel av exporten minskar mycket litet under prognosperioden. Däremot minskar de andra traditionella - - sina exportanexportbranscherna skogsindustrin och gruvindustrin
delar betydligt snabbare. Detta mönster förändras inte i alternativ
2. Exporten från alla de växer
viktiga exportbranscherna visserligen långsam-
Tabell 7.2 Export från olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
197 9 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 A1t. l
Extraktiv industri 3 053 2,9 - 7,1 1,4 2,7 Skyddad livsmedelsindustri 806 3,0 -l,8 2,4 1,7 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 14,1 - 0,5 2,3 Textil- och beklädnadsindustri 2 470 7,6 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 21 475 | 5,8 6,4 |
| Grafisk industri | 468 | 10,9 13,4 |
| Gummivaruindustri | 634 9,4 | |
| Kemisk industri | 6 121 |
13,9 Petroleum- och kolindustri l 758 Jord- och stenindustri 965 Järn, stål- och metallverk 8 501 Verkstadsindustri exkl. varv 38 845
| Varvsindustri | 2 528 |
| Övrig tillverkningsindustri | 454 |
| Hela industrin | 88 974 |
Se avsnitt 4.3.2.
Industrin 275
från den kemiska inmare, men även i detta alternativ växer exporten
dustrin och verkstadsindustrin relativt snabbt.
7.3.3 Den inhemska efterfrågeutvecklingen
mellan al-
Den inhemska ef terfrågeutvecklingen skiljer sig också kraftigt ternativen. Skillnaderna i efterfrågestrukturen. Utveckling-
ligger främst 2 innebär en fortsatt relativt kraftig tillväxt i privat och en i alternativ växer långsamt. I alternativ offentlig konsumtion,medan investeringarna
l är förhållandet omvänt.
En annan avgörande skillnad mellan alternativen ligger i utvecklingen
konkurrensförmågan. Denna har stor betydelse av den internationella Den som
såväl på export- som på importsidan. relativprisförbättring
för de svenska företagen att häv-
förutsätts i alternativ l gör det möjligt
Trots att den totala efterda sig bättre i konkurrensen med importen. snabbare i alternativ l än i alternativ 2 växer imfrågan växer betydligt snabbare i alternativ l. Undantag från det allporten endast obetydligt och den konkurrensutsatta livsme-
männa mönstret utgör den skyddade
delsindustrin. Detta beror dels på att dessa branscher huvudsakligen som växer snabbare i alterna-
producerar varor för privat konsumtion ju
väl i det senare fallet
tiv 2. Dels beror det på att de är relativt skyddade, trots namnet, från importkonkurrens.
7.3.4 Produktion
l nå-
Produktionstillväxten blir i det exportledda expansionsaltemativet
hälften av 1970-talet. Detta framgår av än under den första got större 7.5. Kontrasten blir naturligtvis ännu större tabell 7.3 och diagram
med utvecklingen 1974-1979, då industriproduktionen om man jämför
tillväxttakten i alternativ 2 t. o. m. minskade. Även den blygsamma mot denna som Det bör i detta samman-
framstår bakgrund expansiv.
enligt 1980 års DIShang framhållas att företagens egna förväntningar i alternativ l. Det senare framenkät ligger mer i linje med utvecklingen
går av tabell 7.4. mellan i de olika bran-
Vid en jämförelse produktionsförändringarna
1 finner man att i stor utsträck-
scherna i alternativ exportutvecklingen
i verkstadsindustrin och den kemiska inning slår igenom. Produktionen och stålindustrin växer kraftigt. Det-
dustrin växer snabbast. Även järnexportmarknaden och ta är en följd av den ökade konkurrenskraften på från verkstadsindustrin från järn-
den stora efterfrågan på insatsvaror tillväxten för hela industrin i alteroch stålindustrin. Trots den snabba nativ 1 minskar dock textil- och beklädnadsindustrin liksom även dryc-
av en inhemsk kon-
kesvaru- och tobaksindustrin på grund stagnerande
sumtionsutveckling. 2 blir tillväxttakten utom för livs- I alternativ lägre för alla branscher som mest av de ändrade för-
medelsbranschema. De branscher påverkas
är de branscher som också är beroende
utsättningarna exportorienterade
Den kemiska inav den inhemska industrins efterfrågan på insatsvaror. samt och stålindustrin får alla tillväxt-
dustrin, verkstadsindustrin, järn-
i 276 Industrin
Tabell 7.3 Förädlingsvärde (till inom faktorpris) olika industrlbranscher 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2
Extraktiv industri 1 845 4,7 4,9 -7,7 - 1,6 Skyddad livsmedelsindustri 4 652 1,0 -0,9 0,8 1,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 2 024 6,0 1,8 -0,6 1,7 Dryckesvaru- och tobaksindustri 949 6,8 -0,5 Textil- och beklädnadsindustri 2 795 0,7
Trä-, massa- och pappers-
| industri | 13 652 | 5,2 | 5,0 |
| Grafisk industri | 4 436 | 2,1 | 0,0 |
| Gummivaruindustri | 820 6,7 | 0,2 | |
| Kemisk industri | 5 410 | 9,1 | 7,1 |
| Petroleum- och kolindustri | 334 7,0 | 0,4 | |
| Jord- och stenindustri | 2 313 3,9 |
2,7 Järn-, stál- och metallverk 3 824 5,4 4,8 Verkstadsindustri exkl. varv 29 190 6,6 6,5 Varvsindustri 1 400 5,8 7,6
Övrig tillverkningsindustri 5 17 8,0 0,6
Hela industrin 74 162 5,1 4,5
Tabell 7.4 Produktionens saluvllrde samt antal anställda enligt företagens förvänt-
ningar redovisade i DIS-enkätema 1980
Årlig procentuell förändring
Saluvärde Antal anställda
1979-1984 1979-1984
Extraktiv industri -1,6 Skyddad livsmedelsindustri . .
Konkurrensutsatt livsmedelsindustri -0,l Dryckesvaru- och tobaksindustri . .
Textil- och beklädnadsindustri 0,3 Trä-, massa- och pappersindustri -0,5 Grafisk industri 0,1 Gummivaruindustri . .
Kemisk industri . . Petroleum- och kolindustri 0,3 Jord- och stenindustri -0,3 Järn-, stál- och metallverk 0,0 Verkstadsindustri exkl. varv 0,8 Varvsindustri -1,5
Övrig tillverkningsindustri 1,3
Hela industrin 0,3
takter som blir
betydligt lägre i detta alternativ än i alternativ 1. Skillnaden blir något mindre för skogsindustrin, vilket huvudsakligen beror på
att râvarurestriktionen - trots ett
högt virkesuttag - verkar begränsande
i alternativ 1. till förmån
Andelsförskjutningen för framtidsbranschema
Indusnin 277 SOlll98052
verkstadsindustrin och den kemiska industrin blir för båda branscherna hälften så stor i alternativ 2 som i alternativ l. bara omkring
7.3.5 Investeringar
kommer i alternativ l industriella investeringstillväxt
Prognosperiodens
än under medan den i alternativ 2 att vara betydligt snabbare 1970-talet, Investekommer att minska i ungefär samma takt som under l970-talet. ökar därmed i alternativ l - dock
ringarnas andel av förädlingsvärdet
eller av
utan att nå upp till de nivåer som gällde för 1960-talet början
7.6. I alternativ 2 fortsätter där- 1970-talet, vilket framgår av diagram
emot investeringskvoten att minska.
Det mindre kapacitetsgap som enligt SCB:s kapacitetsenkäter förelåg kunna under om produktionen växer en-
1979 skulle utnyttjas perioden
De stör-
ligt alternativ l. Detta minskar följaktligen investeringsbehovet.
i den kemiska industrin och
sta kapacitetsgapen återfinns gruvindustrin,
- om än i mindre omfattning - i verkstadsindustrin.
till att den relativt stora produktionsök-
Den viktigaste förklaringen sett blygsamma nivån ningen i alternativ l är förenlig med den historiskt
är emellertid den förändrade produktionsstruktu-
på investeringskvoten har en Diagram 7-5 FÖFäd/ings-
ren. De branscher som är expansiva i detta utvecklingsalternativ
medan basindustrier nu Yäd°”_“e°k1i3i"°m
relativt låg kapitalintensitet, kapitalintensiva Industrin 1963-1985.
stagnerar_ Fasta priser. Index mellan de båda alternativen är väsentligt mindre i investe- 1963:100_ Ljnjäpnløga. Skillnaden Mönstret är dock i stort sett detsamma ritmisk skala.
rings- än i produktionstermer.
l ndex
230%
220- Alternativ
210_ 1,,
200-
190- _,/ ,I I . _ .
I
4,4”. Alternativ 2
278 Industrin
med stora skillnader för
verkstadsindustrin, den kemiska industrin och
järn- och stålindustrin, medan skillnaderna för t. ex. livsmedelsindustrierna är mycket små.
Tabell 7.5 Bmttoinvesteringar i byggnader och maskiner inom olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 19 79 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2 Extraktiv industri 360 - 0,2 6,1 7,8 0,0 -2,3 Skyddad livsmedelsindustri 707 3,4 -l,O 4,9 3,0 3,0 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 280 -4,6 - 0,7 2,5 -1,1 Dryckesvaru- och tobaksindustri 154 -2,8 - 7,6 -l,0 Textil- och beklädnadsindustri 253 3,2 - 6,8 2,0 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 1 951 | l 1,0 -1 1,6 10,0 | |
| Grafisk industri | 455 | -6,8 | 3,3 0,5 |
| Gummivaruindustri | 72 | -7,9 | 15,1 |
| Kemisk industri | 1 148 | -0 6 | 6,0 |
| Petroleum- och kolindustri | 1l 1 | 13,0 | |
| Jord- och stenindustri | 467 | 8,5 | |
| Järn-, stál- och metallverk | 733 | -2,6 | 5,0 |
Verkstadsindustri exkl. varv 2 827 7.6 Investe- 5,4 11,5 Diagram Varvsindustri 78,5 11,2 ringskvotens (investering-
Övrig tillverkningsindustri
ar/ förädlingsvärde) ut- 4,0 Hela industrin veckling inom industrin 8,0 1963-] 985.
Procent
20-
19-
18-
17-
16- Alternativ 1
15-
1FI-
“IOJ Alternativ 2
l 1 l l I l l l l 1963 65 67 69 71 73 75 77 79 85 År Anm. Brottet i kurvan 1970 beror på en statistikrevision, vilken utförts endast för 1 970-taIet.
Industrin 279
inom industrin tar LU Vid beräkningar av erforderliga investeringar i innebär
också hänsyn till investeringar miljövárdande syfte. Normalt att investeringskostnadema ökar utan att motsvaranmiljövårdskraven
sker. Eftersom emel-
de ökning av produktionen ny produktionsteknik
att vara både mer och bättre ur
lertid ofta har egenskapen produktiv
som kan det vara svårt att entydigt ange de investeringar
miljösynpunkt .skall hänföras till miljöskydd.
beräknas i alternativ 1 in-
För prognosperioden miljöskyddsátgärder
av storleksordningen 3 a 4 % av om industrin kräva årliga investeringar svarar för ca 40%
de totala industriinvesteringarna Skogsindustrin
skulle därmed i ca
härav och av branschens investeringar genomsnitt
Andra förut-
7 % avse miljöskydd. betydande miljöskyddsinvesteringar
och stålindustrin samt i och stenindu-
ses i kemiska industrin, järn- jord-
enligt alternativ 2 är det tro-
strin. Med en allmän investeringsutveckling blir lägre mot slutet av peri-
ligt att också. miljöskyddsinvesteringarna
oden. För de närmaste åren bestäms emellertid de angivna miljöskydds-
investeringarna till stor del av beslut som redan fattats.
7.3.6 Produktivitet
De skilda förutsättningar som gäller för de båda utvecklingsaltemativen olika tillväxtmöjligheter för industri-
ger, som framgått ovan, mycket Produktiviteten kraftigt av såväl denna skillnad
produktionen. påverkas
som av skillnaden i investeringsnivâ. Sålunda
i produktionsutveckling
inom olika industribranscher 1965-1985 Tabell 7.6 Produktiviteten Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring
1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Alt. l Alt. 2
Extraktiv industri 9,1 6,4 -3,9 3,6 1,0 3,6 3,8 2,7 1,6 1,7 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedels- 7,3 4,5 0,0 4,8 4,9 industri Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,1 2,9 3,8 4,0
Textil- och beklädnads- .industri 6,7 3,0
Trä-, massa- och pappers-
| industri | 5,5 | 3,7 |
| Grafisk industri | 1,6 | 1,7 |
| Gummivaruindustri | 4,9 | 3,0 |
| Kemisk industri | 7,7 0,9 | 2,4 3,7 |
Petroleum- och kolindustri
Jord- och stenindustri 5,6 2,5
5,4 2,5 Järn-, stål- och metallverk 2,7 Enligt bedömningi Verkstadsindustri exkl. varv 5,6 2,7 ”Miljövårdskostnader Varvsindustri 2,9 1979-1985. Underlags- 4,0 Övrig tillverkningsindustri material till LU 80. Ds
Hela industrin 3,0 Jo 1980:12.
280 Industrin
finner man vid en mellan
jämförelse utvecklingen 1970-1974 respektive
1974-1979 att skillnaden i produktionstillväxten motsvaras av en nästan lika stor skillnad i
produktivitetsutvecklingen. Detta framgår av tabell
7.6. En viktig förklaring är att det erfarenhetsmässigt är lättare betydligt
att öka produktiviteten genom en ökning av
produktionsvolymen än ge-
nom en av
minskning sysselsättningen.
För prognosperioden avspeglas dessa förhållanden i en skillnad i total
årlig produktivitetstillväxt på 1,2 procentenheter mellan alternativen. Motsvarande skillnad i
förädlingsvärdetillväxten är 3,3 procentenheter. De flesta hemmamarknadsorienterade
branscherna blir inte påverkade alls i produktivitetshänseende av de skilda Effekten
förutsättningarna.
på produktionen och
investeringarna blir, som framgått ovan, inte heller
så stora för dessa. Bland branscherna med de största produktivitetsskillnaderna återfinns dock både exportinriktade
(kemisk industri), import-
konkurrerande samt
(tekoindustrin) hemmamarknadsorienterade (jord-
och branscher.
stenvaruindustrin) I det senare fallet beror skillnaden bl. a. på att byggvaruefterfrågan utvecklas olika i de två alternativen.
Sysselsättning
Industrisysselsättningen, räknat i antal sysselsatta personer, har sedan
mitten av 1960-talet en relativt
följt jämn långsiktig trend. Detta framgår av diagram 7.7 och tabell 7.7. Utvecklingen i alternativ 1 innebär ett
klart trendbrott, medan utvecklingen i alternativ 2 i stort sett ansluter
Tabell 7.7 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985
l 000- Årlig
procentuell förändring tal 1965- 1970- 1974- 1979-1985 syssel- 1970 1974 1979 satta Alt] AK2 1979
Extraktiv industri 16,3 -2,9 -1,2 -1,6 -1,0 - 1,6 Skyddad livsmedelsindustn 53,0 -0,3 -2,9 -O,2 0,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 21,8 -1,0 -0,5 1,0 - 2,4 Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,8 -2,5 Textil- och beklädnadsindustri 50,9 Trä-, massa- och pappersindustri 156,6 Grafisk industri 59,7 Gummivaruindustri 12,1 Kemisk industri 54,5 Petroleum- och kolindustri 3,4 Jord- och stenindustri 30,1
Järn-, stål- och metallverk 64,8 Verkstadsindustri exkl. varv 401,4 Varvsindustri 29,2
Övrig tillverkningsindustri 7,5
Hela industrin 968,1
Industrin 281 sou 1980:52
& 1 0904
1080-
1060-
1050-
1040-
103001 Alternativ
1,0
1020-
1010-
1000-
950-
940-
930- Allurnuliv 2 920.. \\ s
910- 4 T *I* I I I 73 75 15år, 1963 65 67 69 71
denna trend. Nivåskillnaden 1985 mellan alternativen Diagram 7.7Sysselsätttill långsiktiga innebär M89 inom imiuwl motsvarar ca 113 000 industriarbetstillfällen. Båda alternativen
iåäfglmalsyssel
omfördelningar mellan branscherna.
I alternativ 1 ökar den totala industrisysselsättningen med l % per år
mellan 1979 och 1985, vilket innebär ett nettotillskott av drygt 60 000 De flesta av dessa arbetstillfällen tillkommer inom verkarbetstillfällen. stadsindustrin och den kemiska industrin. Enbart inom dessa två branberäknas närmare 100000 tillskapas under scher nya arbetstillfällen Inom andra branscher - främst inom varvsindustrin
prognosperioden.
och textil- och beklädnadsindustrin - försvinner i stället ett stort antal För industrin som helhet innebär denna utveckling inte arbetstillfällen. endast att ett stort antal nya arbetstillfällen skapas, utan också att en omfattande vad som kan bedömas som den långsiktigt
anpassningtill
önskvärda industristrukturen kommer till stånd. 2 beräknas närmare 53 000 arbetstillfällen försvinna inom I alternativ beror främst vilken industrin fram till 1985. Detta på att den takt med - Verkstadsindustri och kemisk industri - förde expansiva branscherna l. Totalt mår skapa nya arbetstillfällen är betydligt lägre än i alternativ i detta alternativ, sett skapas endast omkring 10 000 nya arbetstillfällen närmare 63 000 arbetstillfällen försvinner. De största nedskärmedan inträffar inom varvsindustrin och textil- och beklädnadsinduningarna
282 Industrin
strin, men även inom skogsindustrin, den grafiska industrin och
jord-
och stenindustrin blir
sysselsättningsnedgången betydande. sysselsättningen mätt i antal arbetade timmar redovisas i tabell 7.8. Sysselsättningsutvecklingen mätt på detta sätt skiljer sig från utvecklingen i antal sysselsatta personer beroende på arbetstidsförkortningar, så-
som t. ex. ökad semester, kortare arbetsdag, ökad frånvaro på grund av
sjukdom, studier, vård av barn och liknande. Detta både den
gäller historiska utvecklingen och den prognostiserade utvecklingen.
Sammanfattning
Det har av ovanstående framgått att alternativ 1 innebär en strukturomvandling inom industrin som leder till att svensk industri vid mitten av l980-talet befinner sig i en avsevärt mer gynnsam situation än i dag. I alternativet sker en viss i industrin
lönsamhetsförbättring (se kapitel
10 och l 1). Det finns emellertid inga garantier för att denna lönsamhets-
förbättring utgör ett tillräckligt incitament för industriföretagen att satsa på investeringar inom långsiktigt lönsamma enheter. Det torde därför
behövas insatser
kompletterande av industripolitisk natur för att främja den långsiktigt önskvärda strukturomvandlingen.
Ytterligare faktorer som kan verka hämmande
på expansionsmöjlig-
heterna år knutna till arbetskraften. Det är väl belagt att det skett en
minskning av den totala i samhället arbetskraftsrörligheten sedan lång
tid tillbaka slutet av 1960-talet (under och hela 1970-talet). I 1978 års
långtidsutredning gjordes en genomgång av dessa faktorer, varvid fram-
Tabell 7.8 Antal arbetade timmar inom olika industribranscher 1965-1985
Milj. Årlig procentuell förändring
1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ahl AK2 Extraktiv industri 23,97 -4,0 -1,4 -3,9 -l,8 - 2,6 Skyddad livsmedelsindustri 83,61 -2,5 -4,6 -1,9 -0,4 0,4 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 32,82 -1,2 -2,5 -0,6 3,1 Dryckesvaru- och tobaksindustri -4,4 Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Järn-, stål- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varvsindustri Övrig tillverkningsindustri Hela industrin
Industrin 283
ambitionerna område, vissa so-
för allt de ökade på regionalpolitikens
område cio-ekonomiska förändringar och lagstiftningen på arbetslivets
betonades. Där drogs också slutsatsen att möjligheterna att genom ar-
realisera latenta i före-
betskraftsomflyttningar produktivitetsvinster
tagen har minskat.
Det finns emellertid möjligheter att på olika sätt påverka möjligheter-
att rekrytera arbetskraft. Olika åtgärder
na för expanderande företag riktade till individer eller företag kan tänkas: generösa flyttningsbidrag,
arbetstider och löneförmåner för
mer legotillverkning, individanpassade att bara nämna några. Även yrkesutbildningen bör uppmärksammas
särskilt. I det industriexpansiva alternativ 1 torde därför olika åtgärder behöva till den ekonomiska politiken för att
sättas in som komplement generella undanröja expansionshinder av det slag som här berörts.
7.4 Branschbedömningar
I detta avsnitt görs en genomgång av utvecklingsförutsättningama
bransch för bransch. Det till buds stående textutrymmet medger inte nåav de enskilda branschernas struktur och ut-
gon detaljerad beskrivning
har i stället koncentrerats till huvuddragen i veckling. Framställningen
existerande problem och möjligheter.
Extraktiv industri
som i huvudsak består av gruvindustri, är en
Den extraktiva industrin, relativt liten bransch i Sverige med knappt 2 % av hela industrins sysselsättning och förädlingsvärde. På de orter där gruvorna ligger svarar emellertid ofta för huvuddelen av industrisysselsätt-
gruvindustrin
är ca hälften av mal-
ningen. Samtidigt exportberoendet mycket starkt:
och återstoden används huvudsakligen som insats inom men exporteras
och stålindustrin, som i sin tur exporterar en dryg tredjedel av sin jäm- i produktion.
Lönsamheten i har successivt försämrats ända sedan
gruvindustrin av 1950-talet. utgångsläget var lönbörjan På grund av det mycket goda
dock fortfarande relativt god under 1970-talets första år. Den samheten lönsamhetsförsämringen 1975-1977 blev dock av stålkrisen betingade snabb och Därefter har en återhämtning skett, men lönsamheten
djup.
i genomsnitt inte förmådde generera var ännu 1979 så låg att branschen nettovinster. Fortsatt drift kräver därför ökad lönsamhet. En
positiva sådan skulle kunna möjliggöras genom en uppgång av kapacitetsutnyttjandet, som ännu 1979 får betecknas som lågt. Detta kan ske antingen
fortsatt eller genom nedläggning av nu olön-
genom produktionsökning
samma gruvor.
Järnmalnmgruvorna, som svarar för nära två tredjedelar av gruvindustrins och har under en följd av år fått vidproduktion sysselsättning,
kännas ett hårdare konkurrensklimat. Mellan 1950 och 1975 minskade
284 Industrin
Sveriges andel av världens totala från ca 40% till ca
järnmalmsexport
5 %. Visserligen ökade den svenska jämmalmsexporten under
perioden,
men denna ökning var blygsam i jämförelse med ökningen av den totala
världsexporten. Sveriges starkt minskade roll som förklaras till
jämmalmsexportör
större delen av av bestående
långsiktiga förändringar natur. Kostnaden
för
gruvbrytning är betydligt högre i Sverige än i flertalet konkurrentlän-
der, till stor del beroende på den höga andelen i Sve-
underjordsbrytning
rige. De nya gruvprojekt i Brasilien och Afrika som kan komma att sättas igång under det närmaste decenniet väntas ha klart lägre kostnader än
högkostnadsgruvorna i dag. Samtidigt kan de svenska gruvorna för-
väntas få högre när man i framtiden
brytningskostnader tvingas ned på
större Den konkurrensfördel
djup. som den svenska gruvindustrin tidi-
gare haft genom sin närhet till avsättningsmarknaderna i
Västeuropa
har nu till stor del gått förlorad genom sänkningen av kostnaderna för
sjöfrakt. I framtiden kan dock dessa kostnader förväntas öka igen ge-
nom höjda oljepriset.
Den höga fosforhalten i stora delar av de svenska malmerna är också
ett problem. Nästan alla stålverk har numera gått över till produktionsprocesser som kräver lågfosformalmer. Även är dock högfosformalmer
möjliga att använda efter nedmalmning, avfosforisering och vidareför-
ädling till kulsinter (pellets). Denna
vidareförädling höjer givetvis kost-
naderna, men användningen av kulsinter förbättrar samtidigt effektivi-
teten vid masugnarna. Kulsinter är dock en mycket
konjunkturkänslig
Vid
produkt. nedgång i efterfrågan drabbas av olika skäl kulsintermark-
naden först.
Produktionsförutsättningama vid de svenska jämmalmsgruvoma är, genom det försämrade konkurrensläget gentemot utlandet, i särskilt hög
grad beroende av den internationella - och då i första hand den väst- -
europeiska marknadsutvecklingen för järn och stål. Denna sammanhänger i sin tur med den allmänna självklart ekonomiska utvecklingen i
dessa länder.
Utvecklingsbetingelserna är mycket olika för de norrländska och de
mellansvenska gruvorna. De mellansvenska
järnmalsgruvoma har under
lång tid haft en mycket lägre lönsamhetsnivå än gruvorna i norra Sverige. Vidare har de mellansvenska gruvorna sin marknad i
huvudsakliga
den svenska stålindustrin, och är därför direkt beroende av utvecklingen
inom denna problembransch. SSAB:s Enligt strukturplan skulle 1985 endast fem finnas kvar i
järnmalmsgruvor Mellansverige. Överlevnadsmöjligheterna för vissa av de nedläggningshotade
gruvorna påverkas dock även av andra faktorer. Bl. a. kan nämnas
möjligheterna till prisök-
ningar på vissa av de metaller/ mineraler som vid sidan av
järn ingår i de
mellansvenska malmerna. Vid fortsatt skulle
brytning järnet då slippa att bära de fulla framställningskostnaderna. Ickejärnmalmsgruvorna har under 1970-talet
haft en väsentligt mera
positiv utveckling än järnmalmsgruvorna. Tillväxten
har varit snabb, till stor del beroende på den 1968 öppnade koppargruvan Aitik i Gällivare.
Utvecklingsbetingelserna förefaller även i framtiden vara än för ljusare jämmalmen. Detta beror dels på en långsiktigt mer positiv marknads-
Industrin 285
utveckling för koppar, dels på att konkurrensförhållandet mellan svenska och utländska gruvor är mindre ogynnsamt. Härtill kommer att de starka, ofta spekulativa prisvariationema för metallema tidvis har medfört stora lönsamhetsförbättringar. Inslaget av guld och silver i flera av sülfidmalmsgruvoma har av samma skäl stor betydelse för lönsamheten.
.Den framtida utvecklingen för branschen som helhet skiljer sig ät mel-
lan LU:s två utvecklingsaltemativ för perioden 1979-1985. I alternativ l förutses en svag produktionstillväxt, medan alternativ 2 kännetecknas av en svag produktionsminskning. Dessa skillnader avspeglar sig också i investeringsutvecklingen. Medan investeringsvolymen i alternativ l hålls uppe vid basårets nivå, minskar den i alternativ 2 med drygt 2 % per år. Den huvudsakliga förklaringen till dessa skillnader återfinns på efterfrägesidan. Dels väntas exporten växa något snabbare i alternativ l på grund av den gynnsammare kostnadsutvecklingen i detta alternativ. Dels kommer den inhemska efterfrägeexpansionen att bli mer betydande i alternativ l eftersom och stâlindustrin i detta alternativ beräk-
järn-
nas växa relativt kraftigt. Branschemas sysselsättning förutses minska i båda alternativen - snabbast dock i alternativ 2.
Livsmedelsbranscherna
Livsmedelsbranschema uppdelas i LU:s analyser i skyddad resp. konkurrensutsatt livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri. sysselsättningen i livsmedelsindustrin fördelar sig med ungefär 65 96 i den skyddade industrin, 25 % i den konkurrensutsatta och 10 96 i dryckesvaru- och tobaksindustrin.
Livsmedel i allmänhet karakteriseras av relativ okänslighet för in-
komstförändringar. Detta innebär att konsumtionen av livsmedel inte i samma utsträckning som andra varor ökar när inkomsten ökar. Livsmedelskonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen har sålunda kontinuerligt minskat. Ett uttryck för detta är att produktionen i både den skyddade och den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin växer med omkring 1,5 % per âr i båda utvecklingsaltemativen trots att tillväxten i den privata konsumtionen är olika. Livsmedelskonsumtionen
utgjorde 1979 knappt en femtedel av den totala privata konsumtionen.
Som helhet betraktad tillhör livsmedelsindustrin de måst hemma-
marknadsorienterade industriema. År 1979 utgjorde exportens andel av
produktionen 3 96 i den skyddade livsmedelsindustrin, 7 % i den konkurrensutsatta samt mindre än l % i dryckesvaru- och tobaksindustrin. Exporten i den skyddade delen fungerar vanligtvis som en regulator åt den inhemska marknaden genom att överskott eller underskott av vissa varor exporteras respektive importeras. I livsmedelsindustrin har strukturomvandlingen varit betydande se-
dan början av 1960-talet. Den skyddade delen kännetecknas av att sys-
selsättningen vid de minsta arbetsställena - med mindre än fem anställda - minskat, medan antalet anställda vid större arbetsställen liksom branschens förädlingsvärde varit i stort sett oförändrat. Antalet arbetsställen har under perioden halverats. Även inom dryckesvaru- och tobaksindustrin har antalet tillverkningsenheter minskat kraftigt. Struk-
286 Industrin
turomvandlingen kan antas komma att fortgå med nedläggning av arbetsställen och sysselsättningsminskning, speciellt inom bageriindustri, fisk- och konservindustri samt malt- och läskedryckindustri. Produktivitetstillväxten under prognosperioden antas därför i båda utvecklingsaltemativen bli betydande för den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin och för dryckesvaru- och tobaksindustrin. Detta får effekter för sysselsättningen, speciellt i den sistnämnda branschen där sysselsättningen i båda alternativen minskar med omkring 3 % per år under prognosperioden. Däremot erhålls en viss sysselsättningsökning i den skyddade livsmedelsindustrin på grund av dess låga produktivitetstillväxt, som under prognosperioden bedömts uppgå till drygt 1,5 % per år i båda alternativen. Lönsamheten i livsmedelsindustrin har varit under god, speciellt 1960-talets sista år och under första hälften av 1970-talet. Lönsamhets-
försämringen under lågkonjunkturen efter 1974 är inte heller lika ut-
talad för livsmedelsindustrin.
Realkapitalstrukturen och investeringsutvecklingen skiljer sig för de i
livsmedelsindustrin branscherna. ingående Den högsta kapitalkvoten - har drycdvs. relationen mellan realkapitalstock och förädlingsvärde kesvaru- och tobaksindustrin. Kapitalkvoten i denna bransch har ökat något under förstå hälften av 1970-talet. Investeringsnivån steg kraftigt i slutet av 1960-talet i samband med mellanölets införande. Efter 1970 har investeringsnivån fallit kraftigt. Trots en snabb strukturrationalisering med kraftigt minskad sysselsättning kvarstår en betydande över-
kapacitet i form av både undersysselsatt arbetskraft och outnyttjad ma-
skinkapacitet. Det är mot denna bakgrund som prognosperiodens investeringsmveckling skall ses. För dryckesvaru- och tobaksindustrin förutses i båda utvecklingsalternativen en minskning av den årliga investeringsvolymen om ca 1 % per år. Inom den skyddade livsmedelsindustrin, som under 1970-talet kännetecknats av stigande investeringsnivå och kapitalkvot, förväntas i båda alternativen dessa tendenser bestå. l den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin bedöms 1970-talets
sjunkande investeringsutveckling fortsätta i alternativ 2. I alternativ l, där ett gynnsammare kostnadsläge ger branschen möjligheter att konkurrera med importen,
beräknas investeringarna växa med 2,5 96 per år.
Textil- och beklädnadsindustri
Textil- och beklädnadsindustri har sedan länge präglats av hård importkonkurrens, stagnerande och de senaste åren krympande produktion samt en stark
sysselsättningsnedgång. Importen av tekoprodukter (inkl.
lädervaror och skor) har mer än fördubblats sedan av l960-talet,
början
och importen svarar nu för drygt 50 % av den privata konsumtionen av textilvaror, kläder och skor. Importen är för textil- och beklädnadsindustrin sålunda av större betydelse än för någon annan industribransch. Detta förhållande sammanmed branschens karaktär
hänger och med dess roll i industrialiseiings-
processen som sådan. Produkternas användningsområde är givet och
Industrin 287
oförändrat sedan århundraden, och produktionstekniken är enkel och
välkänd, åtminstone för beklådnadsindustrin. Textilindustrin är visserlioch har under efterkrigstiden genomgått en gen relativt kapitalintensiv snabb teknisk utveckling. Teknologin är emellertid i hög grad bunden till kapitalutrustningen och är därmed internationellt rörlig. Det kunnande som behövs för att tillämpa denna teknologi är också klart min-
dre för textilindustrin än för industrin i genomsnitt
Av dessa skäl har utvecklingsländerna och låglöneländerna betydande fördelar men komparativa vid produktion av i synnerhet beklädnadsäven av textilvaror. Importandelen har också ökat mycket snabbare för beklädnads- än för textilvaror. För textilvaror är vår import fortfarande i relativt hög grad dominerad av industriländema. produkter sammanhänger direkt med Efterfrågan på tekoindustrins utvecklingen av den privata konsumtionen, som är det helt dominerande för dessa varor. Prognosperiodens skillnader i tillanvändningsområdet växten av den privata konsumtionen mellan de två utvecklingsaltemativen får naturligtvis stor betydelse för efterfrågan på tekoprodukter. Det får också prisutvecklingen för dessa produkter, vilken länge varit betydän för andra varor. Den stadiga sänkningen av relativligt långsammare en stimulans av konsumtionen. Denna trend antas priset har inneburit fortsätta under vilket medför att konsumtionen av te-
prognosperioden,
- med koprodukter växer snabbare än den totala privata konsumtionen ca l % per år i alternativ 1 och med 2 96 per år i alternativ 2.
Det är naturligtvis en följd av den ökade lågsjunkande relativpriset
prisimporten, som samtidigt inneburit stora vinster för konsumenterna och ökade för de svenska tekoföretagen. Denna trend fortsvårigheter sätter i alternativ 2. Eftersom relativpriset på svenska tekoprodukter av kostnadsskäl förutses bli betydligt gynnsammare i alternativ l lyckas de inhemska bättre i detta alterproducenterna klara importkonkurrensen nativ, vilket dock inte uppväger den totala nedgången i inhemsk efter-
frågan. Den växande har i hög grad lett till nedläggningar av
importandelen
olönsamma produktionsenheter. Antalet sysselsatta i tekoindustrin har under den senaste femtonårsperioden minskat med över 80 000 personer, från 132 000 år 1965 till 51 000 år 1979. För att motverka en alltför snabb har branschen sedan av 1970-talet erhållit
aweckling början
statsstöd. Sysselsättningsminskningen beräknas i båda utvecklingssalternativen uppgå till omkring 6 % per år. Bakom denna sysselsättnings-
utveckling ligger - förutom den angivna produktionsutvecklingen - en
fortsatt stark ökning av produktiviteten.
Trä-, massa- och pappersindustri
l Källa: Mårtha Josefs- Trä-, massa- och pappersindustrin (skogsindustrin) är tillsammans med son: Den internationella verkstadsindustrin Cirka 50 96 av pro- arbetsfördelningen. En
Sveriges främsta exportbransch.
att hävda jämförelse mellan för-
duktionen exporteras. Den svenska exportens möjligheter sig
ändringar inom stålberor relativt konkurrentländerna. Un-
till stor del på prisutvecklingen industrin och textil-
der bedöms Canada och Förenta staterna vara de prognosperioden industrin. Bilaga till konkurrenterna. Faktorer SOU 1977:16. främsta som påverkar konkurrenssituationen
288 Industrin
är råvaruprisemas utveckling, dollarkursens utveckling samt den nordamerikanska skogsindustrins
avsättningsmöjligheter på hemmamarkna-
den. Den främsta nordamerikanska konkurrensfördelen den gentemot svenska skogsindustrin är väsentligt lägre råvarukostnader. Till de svenska konkurrensfördelama kan räknas närheten till den av-
huvudsakliga sättningsmarknaden i Västeuropa, en modern och i energi- och miljö-
hänseende effektiv produktionsapparat, samt växande fördelar av tullawecklingen inom ramen för frihandelsavtalet med EG. En ökning av exporten från 1979 års nivå beräknas under prognosperioden vara i alternativ l på grund av svagt rela-
möjlig sjunkande
tivpriser. Expertens tillväxt blir i detta alternativ 4,5 % per år. I alternativ 2 stagnerar däremot exporten, till en del beroende på förutsätta be-
gränsningar i virkesavverkningarna (se avsnitt an-
8.2). Skogsindustrins del av Sveriges export minskar i båda fallen. I båda alternativen kräver den förutsedda exportökningen en fortsatt produktionstillväxt. Det viktigaste hindret för en ökning av produktionen inom är att skaffa råvara
skogsindustrin möjligheten till priser som möjliggör konkurrens på världsmarknaden. Virkesförbrukningen inom
industrin har de senaste åren legat på en nivå runt 50 m3fub efter
milj.
att 1974 ha varit över 60 m3fub. Mellan 1973 och 1977 steg virkes-
milj. priserna snabbt på grund av högkonjunkturen och den därav följande kapacitetsutbyggnaden som medförde ett efterfrågeöverskott på råva-
ran. De höga råvarukostnadema har medfört att den svenska skogsindustrin under senare år har förlorat marknadsandelar på världsmarknaden, vilket är en av anledningarna till den låga virkesförbrukningen de senaste åren. En annan anledning är att awerkningsrestriktionerna har skärpts efter 1974 års höga avverkningsnivå som inte ansågs kunna uppehållas under en längre period. Våren 1979 fastlade riksdagen för den framtida
riktlinjer skogspolitiken. Enligt beslut bör utgångspunkten vara att åstadkomma en avverk-
ning av ca 75 milj. m3sk,5 vilket ungefärligen motsvarar den årliga till-
växten. Denna
avverkningsnivå möjliggör en råvaruförbrukning för skogsindustrin på ca 59 milj. m3fub, vilket motsvarar ett närmare nittioprocentigt utnyttjande av produktionskapaciteten. Denna nivå förutsätts vara ett genomsnitt över konjunkturcyklema. Vid högkonjunktur
kan således awerkningsnivån tillåtas stiga ytterligare.
Även om virkestillgången totalt sett sålunda förefaller
att medge ett
högt kapacitetsutnyttjande i skogsindustrin, bidrar flera faktorer till att
göra råvarusituationen osäker. Förekomsten av en regional obalans samt obalans mellan barrträ och lövträ kan leda till att underskott på barrträ uppstår. Underskottet blir på grund av den regionala obalansen mest kännbart i södra och mellersta drabbar Sverige. Särskilt detta sågverksindustrin som är beroende av barrträ, men även massaindustrin påverkas eftersom den har sin största konkurrenskraft på barrvedsmassa. En osäkerhetsfaktor är också huruvida den antagna awerkningsnivån kan uppnås. Den awerkningsökning som måste komma till stånd faller till största nämligen delen på de privata skogsägarna. Skatteeffektema Fast mått under bark. samt effekter av förändringar i ägandestrukturen kan emellertid ha bi- 2 Skogskubikmeter. dragit till en minskad att awerka benägenhet för denna grupp. För en
Industrin 289
utförligare diskussion av dessa problem hänvisas till analysen av skogsbrukets utveckling i avsnitt 8.2.
Även på returpapperssidan råder brist på råvara. Pappersindustrins
kapacitet för användning av returpapper har på senare år byggts ut krafden förutsedda ökningen av insamlingen - främst ifrån hustigt medan hållen - inte kommit till stånd. Returpapperets andel av fiberförbruk-
ningen uppgick I979 till lO % jämfört med knappt 6 % år 1970. Retur-
har tillfredsställts genom en kraftigt ökande import.
pappersbehovet
råvaruutbudet har i LU förutsatts leda till en strävan Det begränsade Detta kan uppnås till expansion genom ökad grad av vidareförädling. föränddels genom teknisk utveckling, dels genom marknadsmässiga
ringar. förbättras in-
Genom installation av ny teknik kan virkesutnyttjandet om trävaruindustrin. Inom massaindustrin kan produktionen i högre
s. k. mekanisk eller termomekagrad inriktas på råvarusnåla processer, av inom
nisk produktion. En viss ökning returpappersanvändningen
massaindustrin kan också förutses även om det för närvarande verkar att vara brist på returpapper. Den av kan
marknadsmässigt betingade ökningen förädlingsgraden
uppnås genom en övergång från export av avsalumassa till export av in-
hemskt En sådan ökning av integrationsgraden inom
producerat papper.
svensk massa- och pappersindustri pågår redan sedan några år tillbaka. Vidare förefaller det att finnas möjligheter till en förskjutning av pap-
persproduktionen mot mer högvärdiga produkter. Den under prognosperioden tidigare återgivna exportutvecklingen
Givet att skogs-
kommer att bli avgörande för produktionsutvecklingen.
industrins med råvaror kan tillgodoses och en ökad föräd-
försörjning lingsgrad beräknas en årlig tillväxt av förädlingsvärdet med S 96 upp-
i alternativ i alternativ 2
komma l. Med den svagare exportutvecklingen
begränsas förädlingsvärdets tillväxt till 2 96 per år. För att den snabba som förutses i alternativ l skall kunna uppnås ford-
produktionsökning ras dock att den existerande produktionsapparaten förnyas och byggs
ut. Investeringsvolymen antas därför öka med 10 % per år i alternativ l, medan den i alternativ 2 minskar med nästan 2 % per år. Genom en
förutses produktionsökningen i altergynnsam produktivitetsutveckling nativ l kunna i stort sett oförändrad sysselsättning.
genomföras med
Produktivitetstillväxten i alternativ 2 är visserligen lägre än i alternativ l
till produktionstillväxten för att
men ändå tillräckligt hög i förhållande leda till en med närmare l % per år.
sysselsättningsminskning
industri
Grafisk
används som insatsvaror, lika Ungefär 40 % av de grafiska produkterna till konsumtion och ca 20 96 till offentlig konsumtion. mycket privat annan bransch har tillnärmelsevis så hög andel leveranser till of- Ingen fentlig konsumtion. i privat och offentlig konsumtion Prognosperiodens låga tillväxttakt
leder i alternativ l till en stagnation i den grafiska industrins produk-
Trots den högre konsumtionstillväxten i alternativ 2, tionsutveckling.
290 Industrin
minskar i detta alternativ med närmare produktionen l % per är. Detta beror från övri-
huvudsakligen på den svagare efterfrågan på insatsvaror
ga näringslivet. Under 1960-talet inleddes en teknisk omformning av den grafiska industrin. Då infördes den nya tekniken i tryckeriema och reproavdelvilket innebar ningarna, en övergång från högtryck och klichérepro till offsettekniken. Fotosättningens genombrott och den fortsatta awecklingen av högtryckstekniken under 1970-talet har dock betytt mer. Samtidigt med övergången till ny teknik sker också kontinuerliga förbättringar inom respektive produktionsmetod. Speciellt kan nämnas datorisering av processerna. Trots den omfattande tekniska förändringen har sysselsättningsminskningen i jämförelse med många andra branscher varit måttlig. Detta förväntas även gälla i alternativ minskar 1, där sysselsättningen med endast 0,6 96 per år. I alternativ 2 beräknas däremot sysselsättningen minska med närmare 2 % per år fram till 1985. Lönsamheten har under första hälften av 1970-talet varit stabil. Bidragande till detta är det stöd till dagspressen som infördes 1971. Den grafiska industrin har i lägre utsträckning än andra branscher
outnyttjad
kapacitet i nuläget. Mot denna bakgrund har investeringarna, trots den
svaga produktionsutvecklingen, beräknats öka något under perioden
fram till 1985. Detta gäller båda utvecklingsaltemativen. Den beräknade ökningstakten är emellertid så måttlig som 0,5 96 per år.
Gummivaruindustri
Gummivaruindustrins huvudsakliga produktion utgörs av bildäck och
industrigummi. Omkring en femtedel av tillförseln går till privat konsumtion. Huvuddelen används som insatsvaror. 50 96 av tillför- Knappt seln utgörs av import. Under 1970-talet har minskat En över-
däcktillverkningen kraftigt.
gång från diagonaldäck till radialdäck, vilka har betydligt längre livs-
längd, har minskat ersättningsefterfrågan avsevärt. Konkurrensen inom däcktillverkningen kommer även i framtiden
att vara hård. De viktigaste konkurrentländema har betydande överkapacitet, vilket leder till att företagen där försöker effektivisera däckproduktionen. Denna importkon-
kurrens kommer huvudsakligen från de västeuropeiska länderna. Om den tekniska utvecklingen inom däcktillverkningen - vilken hittills varit
snabb - avsaktar, finns också risk för en tilltagande konkurrens från låglöneländer.
Industrigumrniprodukterna används huvudsakligen som komponenter
och halvfabrikat inom den övriga industrin, företrädesvis inom verkstadsindustrin. Efterfrågan på industrigummi kan därför antas utvecklas i samma takt som verkstadsindustrins En konsekvens produktion. av, den ovan nämnda internationella vid däcktillverköverkapaciteten ningen är att företagen försöker hitta ersättningsprodukter. Detta kan leda till att konkurrensen blir hårdare även för
industrigummiprodukter. Utvecklingsförutsättningama kan för den svenska produktionen inom industrigummi trots detta antas vara goda. Detta beror dels på den tek-
Industrin 291
nologiska erfarenhet som finns, dels på att en stor del av industrins till andra ingummiprodukter utgörs av specialbeställda komponenter dustriprodukter. För producentema av dessa produkter är närheten till underleverantörer av värde. Den internationella konkurrensen blir därför inte så kännbar. I alternativ l beräknas produktionen stagnera, trots att den inhemska efterfrågan på insatsvaror växer kraftigt och trots att de prismässiga exär förmånliga. Detta beror främst på att importen av portbetingelserna bildäck förväntas ut inhemsk produktion. Samtidigt förväntas tränga dock exporten av industrigummiprodukter öka och för att uppnå denna krävs en kraftig investeringsuppgång. Parallellt härmed beutveckling
döms produktiviteten växa relativt snabbt, varför produktionsökningen
inte motsvaras av en ökad sysselsättning. I alternativ 2 är såväl de prismässiga exportbetingelserna som den inhemska mera Exporttillväxten beefterfrågeutvecklingen ogymmsam.
räknas stanna vid ca 4 % per år i genomsnitt under prognosperioden,
medan den inhemska efterfrågan stagnerar. Resultatet blir en produkmed ca 2 % per år. Investeringsvolymen minskar svagt, tionsminskning medan sysselsättningen minskar med över 4 96 per år.
Kemisk industri
Kemisk industri och plastvaruindustri har tillhört de mest expansiva industribranscherna under 1960- och 1970-talen. Inom den kemiska inframför allt när dustrin har skett en kraftig utbyggnad av kapaciteten det gäller produktion av organiska baskemikalier och basplaster. Även plastvarutillverkningen har expanderat starkt under de senaste decennierna på grund av att plaster ersatt andra material inom flera användningsområden. Framför allt insatsvaruefterfrågans utveckling är av strategisk betydelse för produktionen i branschen. Men även utvecklingen av den privata konsumtionen och exporten har stor inverkan på den framtida tillväxten. Jämfört med den inhemska efterfrågan är exportens betydelse för produktionens utveckling större än vad dess andel av användningen anger. En given ökning av exportefterfrågan ger nämligen upphov till en större ökning av förädlingsvärdet än en motsvarande ökning av inhemsk
efterfrågan. En relativt stor del av ökningen i inhemsk efterfrågan ger ju
upphov till ökad import. Exporten kommer därför att till stor del vara
avgörande för branschens expansion under prognosperioden.
Speciellt gäller detta om tillväxten i den svenska industrin även fortsättningsvis kommer att bli dämpad. En fortsatt nedgång i den inhemska användningens tillväxt torde emellertid även kunna hänföras till strukturella faktorer. Sålunda förklaras t. ex. den snabba historiska tillväxten materialinom plastvaruindustrin av att det skett en omfattande substitution. Åtminstone när det gäller konsumtionsvaror och förpackningar torde dessa i stort sett vara uttömda. Å andra sidan
möjligheter bör det finnas möjligheter att öka användningen av plaster i industri-
produktionen i exempelvis bilar och maskinelement. Den materialsubstitution som tidigare ägt rum underlättades av den relativprissänkning
292 Industrin
på basplaster som fortgick under 1960-talet och de första åren av 1970talet. Men eftersom används som både råvara och bränsle vid fram-
olja
ställning av polymerer, dvs. plaster, syntetfibrer, syntetgummi m. m.,
har oljepriset stor inverkan på produktionskostnadema. Under senare
delen av 1970-talet steg därför priserna kraftigt på basplaster och plast-
halvfabrikat till följd av Priserna har emellertid oljeprishöjningama.
även stigit kraftigt på andra materialgrupper såsom sågade och hyvlade trävaror, stål, aluminium m. fl. Orsaken är att många material, såsom
t. ex. de båda senare, för sin framställning är mycket energikrävande, varför oljeprisemas genomslag på produktionskostnaderna kan bli stör-
re än för plastema. Även inom byggnadsindustrin har plastmaterial, såsom plattor, duk och rör, kommit till användning i betydande omfattning. Nedgången i byggnadsverksamheten under 1970-talet har emellertid dämpat denna efterfrågan. Samtidigt har det uppenbarats vissa hälsorisker vid använd-
ning av plastmaterial i inredningar, vilket begränsar användningsmöjlig-
heterna i framtiden. Det är mot denna bakgrund som prognosperiodens produktionsutveckling skall ses. I alternativ l, där såväl den totala inhemska industriproduktionen som byggandet expanderar kraftigt, beräknas produktionen i kemisk industri öka med drygt 7 96 per år. Till en del förklaras den höga tillväxten av den relativt snabba tillväxten i inhemsk efterfrågan.
Huvudsakligen står dock förklaringen att finna i en gynnsam prisutveck-
ling och en korresponderande snabb ökning av exportvolymen, som i detta alternativ beräknas växa med 9 96 per år. I alternativ 2, där samt-
liga tillväxtbetingelser utvecklas betydligt mera ogynnsamt, beräknas
produktionen öka med knappt 3 % per år under prognosperioden. Det medför en svag i detta alternativ. Vid den mer
sysselsättningsökmng
gynnsamma utvecklingen i alternativ l beräknas däremot sysselsättningen öka med nästan 4 % per år fram till 1985. Den starka och i huvudsak exportbetingade tillväxten i alternativ l skall ses mot bakgrunden av att den kemiska industrin tillhör de branscher där Sverige bedöms ha komparativa fördelar. I flera välutvecklade industriländer, t. ex. Förenta staterna, Storbritannien och Nederländerna, svarar branschen för en avsevärt större andel av industriproduktionen än i Sverige. Kemisk industri och plastvaruindustri är emellertid sammansatta av många olikartade som sinsemellan
verksamhetsgrenar, skiljer sig mycket starkt åt när det gäller produktionsteknik. Man kan
således inte hävda att Sverige generellt har komparativa fördelar i produktionen av kemiska produkter och plastvaror. Däremot torde detta
gälla för vissa verksamhetsgrenar.
Man ifrån utgår i allmänhet att Sverige har klara fördelar i produktion som är tekniskt avancerad och kräver arbetskraft. högt utbildad Däremot torde svensk industri ha några fördelar knappast i produktion som är speciellt kapitalintensiv. Utifrån denna tumregel bör t. ex. läkemedelsindustri och färgindustri vara långsiktigt mekonkurrenskraftiga,
dan viss tveksamhet kan råda för framställning av vissa tunga organiska
baskemikalier. Den expansion av exporten som skett inom kemisk industri och plastvaruindustri förklaras sålunda inte enbart av att bran-
Industrin 293
anpassad till de faktorprisrelaschens produktionsteknik generellt är väl
har även gynnats av att den intioner som råder i Sverige. Branschen växt kraftigt. Framför allt ökade världsmarkternationella efterfrågan 1960-talet, vilket nadsefterfrågan på baskemikalier mycket starkt under av i värl-
gav upphov till en kraftig utbyggnad produktionskapaciteten
kommer dock sannolikt att öka i den. Efterfrågan på dessa produkter med risk för att det kan uppkomma en långsammare takt i framtiden, internationellt. Detta framgår särskilt om bestående överskottskapacitet framför allt
man beaktar att nya konkurrenter kan göra sig gällande,
för baskemikalier och östländerna och arabländema. Exportutsikterna För läkemedel och specialke-
basplaster ter sig således inte alltför ljusa. mikalier torde emellertid exportmöjlighetema vara desto gynnsammare, att man även i framtiden är framgångsrik när det
under förutsättning och marknadsföring. Det är inom dessa mark-
gäller produktutveckling
som den framtida framför allt förväntas nadsområden exporttillväxten v äga rum.
Lönsamhet i kemisk industri har sedan början av 1960-talet överstigit
i alternativ l industrigenomsnittet. För att den expansiva utvecklingen Investeringsvolymen beräk-
skall vara möjlig krävs stora investeringar. nas i detta utvecklingsaltemativ öka med 6 % per år under prognosperioden. Det skall med att i alternativ 2 bedöms produktionstilljämföras
växten kunna genomföras trots en minskning i den årliga investerings-
volymen.
Petroleum- och kolindustri
svarar för den övervägande de- Petroleumraffinaderierna, 6 till antalet, len av inom branschen. Antalet sysselsatta är dock ung-
förädlingsvärdet
- ca 1 500 - i raffinaderierna som i återstoden av branefär detsamma asfalts- och To-
schen, som består av smörjmedels-, kolproduktindustri.
och kolindustrin för knappt 5 96 av den svenska talt svarar petroleum-
industrins förädlingsvärde. i branschen har varit snabb genom den starka Produktionstillväxten av raffinaderikapaciteten. Lönsamheten har dock varit låg, utbyggnaden av den internationella raffinaderikapacitepå grund av att utbyggnaden medförde i Västeuro-
ten under 1970-talet överskottskapacitet, speciellt
under senare delen av 1978 och 1979 har in-
pa. Genom prisstegringar
dock åter blivit kostnadsmässigt kon-
hemskt raffinerade oljeprodukter
kurrenskraftiga. De i LU bygger på att en viss kapaci-
gjorda produktionsprognosema
av Scanraff.
tetsökning erhålls genom den redan påbörjade utbyggnaden
förutsätts dock inte ske under prognospe-
Någon ytterligare utbyggnad
rioden.
Jord- och stenindustri
används till helt övervägande del
Jord- och stenindustrins produktion
främst i den inhemska byggnadssom insats i produktionssystemet, Den starka till hemmamarknaden sammanverksamheten. bindningen
294 Industrin
hänger med transportkostnademas betydelse för denna typ av produk-
ter. Exporten från sektorn har visserligen vuxit snabbt - snabbare än
den totala - men är fortfarande
industrivaruexporten relativt liten.
Produktionen inom och stenindustrin
jord- ökade starkt i början av 1960-talet, men har sedan stagnerat och t. o. m. minskat. Utvecklingen sammanhänger i hög grad med byggnadsverksamheten. Bostadsbyggandet och näringslivets investeringar har därvid ungefär samma de
vikt; svarar vardera
för drygt en tredjedel av det totala byggandet i landet.
ca 25 %, utgörs av de offentliga myndigheternas
Återstoden,
byggnads-
investeringar. Den omsvängning i bostadsbyggandet som inleddes 1972 har haft en
speciell dels därför betydelse, att nedgången varit stor, dels därför att den samtidigt inneburit en tämligen drastisk krympning av byggandet
av flerfamiljshus. Den ökade andelen småhusbyggande har medfört
att
efterfrågan på byggmaterial har ändrat inriktning mot mera trä, spån-
skivor och plywood och från material tillverkat inom och stenin-
jord-
dustrin. Samtidigt har dock
efterfrågan på isolermaterial ökat kraftigt
genom den starka
ökningen av energiprisema, vilket gynnat jord- och
stenindustrin.
Byggandets
utveckling blir till stor del avgörande för jord- och sten-
, industrin även i framtiden. I alternativ 1, där byggandet växer, förutses
en viss ökning i branschenslproduktionsvolym. för-
Investeringsvolymen
utses dock växa snabbare. På grund av
produktivitetsutvecklingen för-
väntas emellertid minska.
sysselsättningen I alternativ 2 beräknas där-
emot inte endast
sysselsättningen utan även produktions- och investeringsvolymerna minska.
Järna stål- och metallverk
Under perioden 1950-1970
ökade produktionen inom svensk järn- och
stålindustri starkt.
mycket Den snabba utbyggnaden hade sin bakgrund i en gynnsam vinstutveckling under 1950-talet, som gav förutsättningar
för stora
investeringar åren omkring 1960. Lönsamheten har emellertid
under 1970-talet varit otillfredsställande. Trots detta fortsatte produktionen att öka fram till mitten av l970-talet. Den internationella stålkrisen medförda sedan ett produktionsbortfall på ca 25 % fram till 1977, stora prisfall och en ytterligare
lönsamhetsförsämring. Därefter har en
viss
återhämtning skett. Exporten har ökat och de tidigare rekordstora
lagren har minskat.
Tillsammans med de
prisökningar som samtidigt ägt rum har detta
fram till 1979 medfört en viss
förbättring av den låga lönsamheten. Ka-
pacitetsutnyttjandet har höjts betydligt. Branschen befinner
sig emellertid fortfarande långt från den lönsamhetsnivå som krävs för att ge positiva nettovinster. Den
konjunkturellt betingade förbättring som väntas
ske 1980 torde inte heller vara
tillräcklig för att uppnå detta mål.
Orsakerna till den svenska stålindustrins
svåra läge är delvis konjunk-
turbetingade, men står också att finna i mer strukturella för-
långsiktiga,
ändringar. En viktig
konjunkturfaktor var den starka nedgången av in-
vesteringsverksamheten i både Sverige och utlandet vid mitten av 1970-
Industrin 295
talet. Denna kom att särskilt hårt drabba den svenska specialstålindu-
används för tillverkning av investestrin, vars produkter huvudsakligen Även den extrema svenska kostnadsökningen under åren ringsvaror. 1975-1976 kan betecknas som Denna kom - mot
konjunkturbetingad.
av den redan - att medföra förbakgrund tidigare svaga lönsamheten sämrad konkurrenskraft och förlorade marknadsandelar på både exoch hemmamarknaden. För handelsstålindustrin torde förlusten portvara svår att återvinna. Den successivt skärpta in-
på exportmarknaden
konkurrensen för handelsstål fick här ett ternationella på marknaden
definitivt som närmast var av konjunk-
genomslag på grund av faktorer turell art. Av de mer strukturellt betingade förhållandena kan nämnas den ytter-
ligt långtgående neddragningen av industrilåndemas varvsproduktion,
att bli bestående, i fall under första delen av
som troligen kommer varje
De svenska varvens minskade under 1979 för l980-talet. stålförbrukning femte året i De svenska stålverken har också, i högre grad än stål-
följd.
verken i andra länder, inriktat sina leveranser mot varvsindustrin.
just
som nämnts, i den hårdnande En viktig strukturförändring ligger, i bl. a. utvecklingsländerna. Unkonkurrensen från nya stålproducenter då minskade kraftigt i hela
der perioden 1974-l978, stålproduktionen
den industrialiserade världen, ökade råstâlsproduktionen med 49 96 i ut-
med 19 % i Kina och med 14 % i statshandelsländervecklingsländerna, av i dessa länder är emellertid i första
na. Ökningen stålproduktionen
hand avsedd för de snabbt växande inhemska marknaderna. Marknads-
tillväxten har i verket där varit så snabb att dessa länder kommit
själva
för de svenska stålföretagen. På sina att spela en viss roll som marknad - torde dessa egna marknader - och i synnerhet vad gäller handelsstål
länder dock ha betydande konkurrensfördelar i form av låga transport-
moderna ankostnader för såväl råvaror som färdigvaror, storskaliga och låga lönekostnader. Vissa omständigheter, bl. a. betydelläggningar sen kan men knappast förhindra en fortsatt
av arbetskraften, fördröja i utvecklingsländerna.
snabb expansion av stålindustrin
Man har därför att vänta en successiv höjning av självför-
anledning för stål i vissa länder. Detta behöver emellertid inte ute-
sörjningsgraden
om marknadstillväxten är tillräckligt stark. sluta ett ökat importbehov, Det faktum att den svenska stålexporten i hög grad består av kvalificera-
de gör att de svenska inbrytningarna på dessa
specialstålprodukter
feno-
marknader inte behöver betraktas som något snabbt övergående
men. Specialstål har, som framgår av namnet, en mera specifik användning
än handelsstål. Som handelsstål räknas stål med låg kolhalt och ingen el-
ler obetydlig halt av legeringsämnen. Genomsnittspriset per ton är ungeän för handelsstål. I de flesta länder
fär tre gånger högre för specialstål
av handelsstål den helt övervägande delen av den
utgör produktionen totala stålproduktionen. Sverige har, i jämförelse härmed, en mycket - Den svenska domineras av special-
hög andel specialstål. stålexporten
stål. Denna del av branschen har också huvuddelen av sysselsättningen. Handelsstálindustrin
av den dramatiska lönsamhetsförsämringen inom stål- inför l980-talet, SOU Mot bakgrund industrin tillsattes 1976 två utredningar, handelsstålutredningenl och 1977:15, 16.
296 Industrin
specialstålutredningen Handelsstålutredningen korn att bana väg för
samgåendet mellan Sveriges tre stora handelsstålverk - Domnarvets
järnverk, Norrbottens järnverk och Oxelösunds jämverk - som 1978
uppgick i det nya bolaget Svenskt Stål AB (SSAB). SSAB:s marknadsstrategi innebär -i konsekvens med slutsatser -
handelsstålutredningens
en klar inriktning på hemmamarknaden, där ett effektivt distributionsoch servicesystem skall SSAB:s
möjliggöra höga marknadsandelar.
strukturplan innebär vidare betydande investeringar och en koncentra-
tion av produktionen till så få enheter som möjligt för att uppnå stor-
drifts- och samordningsfördelar samt
ett högt kapacitetsutnyttjande. Syftet är att uppnå lönsamhet 1983. Strukturplanen möjliggörs bl. a. ge-
nom en mycket betydande finansiell medverkan från staten. Även specialstålindustrin fick under mitten av 1970-talet vidkännas hårdare sannolikt konkurrens, på grund av att överkapaciteten för handelsstål fått flera av handelsstålverken världen över att ge sig in på spe-
cialstålmarknaden. Specialstålutredningens bedömning var emellertid
att den svenska specialstålindustrin på lång sikt mycket väl bör kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Detta kräver dock att de svenska företagen satsar på både specialprodukter med begränsad volym och kvalificerade standardprodukter i stora volymer. För att ta tillvara stordriftsfördelarna krävs därvid
en betydande omstrukturering
och ökad koncentration inom specialstålindustrin. En ökad satsning på specialprodukter kräver dessutom ökade insatser vad gäller
forskning och utveckling, finansiering och marknadsföring. Även detta skulle mo-
tivera en ökad koncentration inom specialstâlindustrin. Mot bakgrund av vad som ovan sagts har i LU:s bedömningar förutsatts en fortsatt expansion inom den svenska specialstålindustrin. Mest markant är denna i alternativ kostnadsutveckl, där den gynnsamma lingen medför förstärkt internationell konkurrenskraft och en exporttillväxt om i genomsnitt drygt 5 96 per år under prognosperioden. I detta alternativ växer också den inhemska och branschens efterfrågan kraftigt totala beräknas likaledes produktion öka med ca 5 % per år. Sysselsättningen beräknas öka svagt. För att realisera
produktionsutvecklingen
krävs en relativt kraftig tillväxt i
investeringarna.
I alternativ 2 är branschens
tillväxtmöjligheter sämre. Med en ogynn-
sammare växer exporten
kostnadsutveckling långsammare. På grund av
den allmänt sett svaga tillväxten i svensk industri, som präglar detta alternativ, utvecklas även efterfrågan på hemmamarknaden ogynnsamt.
Produktionsökningen beräknas därför begränsa sig till omkring l % per
år under perioden 1979-1985. minskar med Investeringsverksamheten ca 4 96 per år samtidigt som sysselsättningen minskar med närmare l 96 per år.
Verkstadsindustri, exkl. varv
Verkstadsindustrin (exkl. varv) svarade vid slutet av 1970-talet för ca 40 % av den totala
industriproduktionen och exporten jämfört med ca
1977 års specialstålut- 30 % vid decenniets början. Verkstadsindustrin har således svarat för en redning, DsI 1977:3 allt större del av den svenska industriproduktionen.
Industrin 297
Även internationellt sett svarar den svenska verkstadsindustrin för en relativt totala Under perioden
hög andel av landets industriproduktion.
1965-1975 har endast verkstadsindustriema i Förenta staterna, Japan,
Storbritannien och Tjeckoslovakien svarat för en ungefär lika stor andel av deras totala industriproduktion. Vid en sådan jämförelse framgår
stor del av de totala industriinvesteringama i Sveriockså att en relativt Under 1965-1975 är det
ge gått till just verkstadsindustrin. perioden
bara i Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Singapore inom verkstadsindustrin svarat för en större eller lisom investeringarna ka stor andel. Verkstadsindustrin har haft en snabbare än in-
produktionsutveckling
dustrin i övrigt. Detta sammanhänger med att man trots en viss nedgång kunnat hävda sin lönsamhet bättre än andra branscher. I och för sig har
lönsamheten inom branschen varierat med konjunkturen.
naturligtvis
Särskilt markant försvagades den under den senaste lågkonjunkturen.
Den har dock varierat mindre än i basindustrier såsom massabetydligt
och pappersindustrin och stålindustrin.
Parallellt med en snabb tillväxt har också utrikeshandelsberoendet som exportens andel av ökat un-
ökat kraftigt. Samtidigt produktionen
har branschens andel av hemmamarknaden minskat. der efterkrigstiden inom branschen. Till
Detta är ett utslag av den ökade specialiseringen
bilden hör också att den ökade intemationaliseringen inneburit en krafav utlandsinvesteringarna sedan av 1960-talet.
tig ökning början
Verkstadsindustrin brukar i första hand delas in i fem olika delbranscher enligt tabell 7.9. av tabellen är maskinindustrin den största delbranschen Som framgår
med nära 128 000 anställda. Metallvaru-, elektro- och transportmedels-
industrierna är ungefär lika stora med vardera drygt 20 96 av verkstads-
industrins produktion och sysselsättning.
bransch ur både Till metallvaruindustrin, som är en mycket heterogen
efterfråge- och produktionssynpunkt, har drygt 6 % av den svenska in-
dustrins och produktion gått under perioden 1965-1975. investeringar Gemensamt för branschens varor är att de framställs genom olika av metallhalvfabrikat. Den svenska metallvaruinduslags bearbetningar
strin är relativt hemmamarknadsinriktad jämfört med övrig verkstadsin-
dustri. Huvuddelen av metallvaruindustrins används som in-
produkter
satsvaror inom näringslivet. Utvecklingen för branschen är därför i hög utvecklas, främst grad beroende av hur övriga sektorer inom näringslivet då byggnads- och övrig verkstadsindustri. Även maskinindustrin är relativt heterogen till sin karaktär. Under perioden 1965-l975 svarade branschen för ca 13 96 av den svenska tillverksamlade förädlingsvärde, vilket är en mycket hög andel ningsindustrins
internationellt sett. Ungefär 60 % av maskinindustrins produktion går
vilket motsvarar drygt 15 % av den totala industrivaruexporpå export, hälften av investeringsvaror. Utveckten. Cirka av produktionen utgörs lingen för branschen är således starkt avhängig av investeringsaktivite-
ten såväl hemma som utomlands. Den sjunkande investeringsaktiviteten
under senare delen av 1970-talet har ofta haft en starkt negativ effekt på
maskinindustrins utveckling. Under perioden 1974-1978 sjönk produk-
tionen inom branschen med över 3 % per år.
298 Industrin
Elektroindustrin är en relativt ung och expansiv bransch. Sedan mitten av 1960-talet har branschen varit den mest expansiva delbranschen inom verkstadsindustrin. Motsvarande utveckling för elektroindustrin kan även ses i andra länder. Drygt hälften av produktionen inom elektroindustrin består av tele-
produkter, som också är den mest expansiva produktgruppen. De svarar
för ca 60 96 av branschens export. Totalt exporteras hälften av ungefär elektroindustrins produktion. Utvecklingen den internationella på marknaden är således av stor betydelse för branschens utveckling och flera länder utanför OECD har under senare år blivit allt viktigare marknader. Transportmedelsindustri (exkl. varv) svarade vid slutet av 1970-talet för en av produktionen
knappt fjärdedel och sysselsättningen inom verk-
stadsindustrin. Det dominerande tillverkningsområdet är bilindustrin som svarar för drygt 75 96 av produktionen. Flygplansindustrin svarar för ungefär 15 % av branschens produktion. Transportmedelsindustrin, och i synnerhet bilindustrin, har tillhört de mer expansiva branscherna. Detta har resulterat i en ökande andel av
industrisysselsättningen. Under 1970-talet har emellertid den snabba ex-
pansionen avstannat. Med hänsyn till att närmare hälften av produktionen inom transportmedelsindustrin exporteras är förändringarna i av
utlandsefterfrågan
stor betydelse för branschens utveckling. Detta gäller särskilt för bilindustrin, som svarar för ca 95 95 av branschens totala export. För personbilar kommer marknaden troligen att försvagas inom de industrialiserade länderna dit huvuddelen av den svenska av exporten personbilar går. Inom utvecklingsländerna kan man däremot vänta sig en ökad efterfrågan, särskilt på tyngre fordon, men också på personbilar. Med hänsyn till att man också kan vänta sig en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken inom de industrialiserade länderna kan en fortsatt god marknad för lastbilar och bussar förutses. Hur den avtagande efter-
frågeutvecklingen på personbilar kommer att påverka efterfrågan
på svenska personbilar är svårare att bedöma med hänsyn till att både Vol-
Tabell 7.9 Verkstadsindustrins (exld. varv) sammansättning 1979
Delbransch Anställda Förädlingsvärde i löpande priser Antal Andel, 9a my. kr 1979
| Metallvaruindustri | 87 400 | 9 300 | 22 |
| Maskinindustri | 127 700 | 13 700 | 32 |
| Elektroindustri | 85 200 | 8 600 | 20 |
Transportmedelsindustri (exkl. varv) 91 200 10 400 24 Industri för instrument, foto, optik och ur 9 900 900 Totalt
Industrin 299
sou 1980:52
vo och Saab har specialiserat sig på ett mindre segment av marknaden. Det förefaller dock troligt att efterfrågan kommer att vridas över mot mindre och enklare bilar. En sådan utveckling skulle göra att Volvo och Saab med nuvarande skulle kunna få svårigheter
produktionsinriktning att hävda sig på personbilsmarknaden.
Den sista delbranschen, industri för instrument, foto, optik och ur, svarar endast för ca 2-3 % av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning, varför branschen har en relativt liten betydelse för verkstadsindustrins utveckling. Sedan den senaste investeringstoppen 1974-1975, då en betydande föryngring av verkstadsindustrins kapitalstock ägde rum, har investeringarna legat på en mycket låg nivå. Studier av hur verkstadsindustrins lönsamhetsstruktur utvecklats under 1970-talet visar också på att en stor del av branschens anläggningar saknar förutsättningar att på längre sikt generera tillräckligt med .medel för sin förnyelse. Bland de delar som sär-
skilt märks är maskinindustrin. Maskinindustrin har i jämförelse med
övriga delar av verkstadsindustrin en särskilt ogynnsam lönsamhetsstruktur som den enligt olika bedömningar är den del av
samtidigt just
verkstadsindustrin som har de bästa utvecklingsförutsättningama på litet längre sikt. Den bedömningen grundas framför allt på det faktum att maskinindustrin levererar sådana varor som efterfrågas i särskilt hög grad av länder som nu bygger upp sin industri i snabb takt. Vid en in-
ternationell jämförelse tyckes det emellertid som om Sverige på detta
område som under senare håller på att sacka efter övriga industriländer,
år bedrivit en mer framgångsrik försäljning på framför allt de nya industriländerna. Utvecklingsförutsättningama för denna potentiellt ex-
pansiva del av verkstadsindustrin är således i hög grad avhängig av kost- - utnadsbildens - och därmed den prismässiga konkurrensförmågans veckling. Elektroindustrin, eller snarare vissa delar av denna, torde ha gynnsamma Vissa större svenska företag har
utvecklingsförutsättningar.
lyckats väl i den internationella marknadsföringen av sin speciella kompetens. Det gäller på exempelvis telekommunikationsområdet. Även transportmedelsindustri (exkl. varv) torde kunna hävda sig väl, i synnerhet lastvagnstillverkningen. På detta område har svenska företag f. n. en relativt gynnsam position. Sammanfattningsvis kan konstateras att verkstadsindustrin tillsam-
mans med den kemiska industrin har de största utvecklingsmöjligheter-
na av alla industribranscher. För att dessa skall kunna tillvaratas krävs att relativprisutvecklingen blir gynnsam i förhållande till utländska konkurrenter samt att investeringar och kapitalbildning utvecklas på ett sätt. I alternativ l är båda dessa förutsättningar uppfyllda. Ingynnsamt dustriinvesteringama växer i detta alternativ med över ll % per år, vilket är betydligt snabbare än genomsnittet för industrin. Med den kostnadsbaserade relativprisförbättring som uppkommer i detta alternativ skapas förutsättningar för en exporttillväxt på 7,5 96 per år. Den ökade exportefterfrågan tillsammans med ökad inhemsk efterfrågan leder till att förädlingsvärdet kan växa med 6,5 96 per år. sysselsättningen ökar med över 3 96 per år.
300 Industrin
Den uppbyggnad och expansion av branschen som förutses i alternativ 1 kommer inte till stånd i alternativ 2.
Exportutvecklingen blir betyd-
ligt svagare knappt 4 96 per år - vilket tillsammans med en svagare in-
hemsk efterfrågeutveckling leder till att ökar med enförädlingsvärdet dast 2,1 % per år. sysselsättningen stagnerar och investeringarna
sjunker i detta alternativ med omkring 3 % per år.
Varvsindustri
Utvecklingen inom van/sindustrin har alltsedan mitten av 1970-talet präglats av den internationella varvs- och Den utlöstes av
sjöfartskrisen. oljeprishöjningarna 1973-1974 och förstärktes av en föregående, omfat-
tande överspekulation i stort tankertonnage. I motsats till den stadiga expansionen av oljefraktvolymen under perioden 1965-1973 med i genomsnitt 17 96 per år har världshandeln med
olja praktiskt taget stagne-
rat sedan 1973.
Överskottskapaciteten av stort tankertonnage blev där-
för betydande och förstärktes av fortsatta nytillskott ända fram till 1977. För varven blev de omedelbara effekterna av mindre dra-
oljekrisen
matiska än för
sjöfartsnäringen. Orderingången upphörde visserligen helt vad beträffar större bulktonnage, men den abnormt stora order-
stocken kunde medgav att en hög produktionsnivå upprätthållas ännu under 1977. Därefter har emellertid - snabbare än väntat genomförts
en betydande nedtrappning av den internationella produktionsvolymen.
I Sverige orienterades varvspolitiken förhållandevis tidigt mot kapaci-
tetsnedskärning. I samma riktning gick utvecklingen i Japan (med stor
snabbhet) och i flertalet varvsländer i
Västeuropa (med viss eftersläp-
ning). Den totala volymen färdigställt tonnage demonstrerar denna ut-
veckling. År 1979 uppgick den till ca 14 miljoner kbrt (kompenserade bruttoton), vilket skall jämföras med toppnivån om ca 21 kbrt miljoner
under 1975 och 1976. Även på efterfrågesidan har under de allra senaste åren skett en utveckling mot bättre balans. Sålunda har större delen av det upplagda
tankertonnaget efter viss utskrotning åter kunnat tas i bruk, dock under
förhållanden som innebär en betydande och till
effektivitetssänkning alltjämt låga fraktsatser. Dessutom har tillskottet av nya order något förbättrats, från ca 11 miljoner kbrt under bottenåret 1978 till 14 miljo-
ner kbrt för 1979. En aktuell i 1980 av
efterfrågestudie (framlagd juni
den europeiska varvsorganisationen AWES) räknar också med en fort-
satt orderingång i storleksordningen 14-16 miljoner kbrt per år fram till
mitten av 1980-talet. Härvid förutses en mera påtaglig ökning först under decenniets andra hälft när för stort bulk-
återanskaffningsbehovet
tonnage gör sig gällande. Situationen på fartygsmarknaden förblir emellertid - trots den nu balansen - krisartad uppnådda globala med ringa efterfrågan på bulkfartyg, pressade priser och fortsatt hård konkurrens. Väsentliga anpassningsproblem kvarstår, såsom den pågående omfördelningen till de nya varvsländernas fördel och - främst i Västeuropa de strukturella konsekvenserna av den lägre produktionsnivån. Till problemen hör även den höga subventionsnivån i flertalet varvsländer, bl. a. därför att stödet tenderar att reservera inhemska fartygsorder för de egna varven.
Industrin 301
och har mins-
Den svenska varvsindustrins produktion sysselsättning
1974 och 1975, då endast Japan och Förkat starkt sedan toppåren hade en större Från stor-
bundsrepubliken Tyskland fartygsproduktion.
l kbrt under perioden 1974-1976 har volymen fär-
leksordningen miljon
till 505 000 kbrt för 1978 och 490 000 kbrt för
digställda fartyg sjunkit
mindre än hälften. Även har minskat
1979, dvs. till sysselsättningen
som Räknat i kbrt är nu-
kraftigt, dock inte lika snabbt produktionen.
mera även i Norge, Storbritannien och Spanien
fartygsproduktionen
av varvsindustrin har i större än den svenska. Den kraftiga bantningen som bl. a. inneburit att Sverige omfattats av betydande samhällsåtgärder större varv blivit helstatliga. Totalt torde de statliga insatserna samtliga och omställning, inkl. täckande för beställarstöd, aweckling (Eriksberg)
av valuta- och produktionsförluster, vara långt större än i något annat
land. De svenska varvens kris kan inte lösas isolerad från den övriga
djupa
världens. är också mera omfattande än för flertalet
Anpassningskraven
andra varvsländer. Det beror dels på de svenska varvens tidigare höga
exportkvot (70 å 80 % före första oljekrisen), dels på deras starka speci- Enbart en bantning av produktionsvoly-
alisering på större tankfartyg.
men förslår sålunda En väsentlig kostnadsnackdel- i dag uppskattad ej. till storleksordningen 25 96 för större bulkfartyg jämfört med Japan,
och flertalet - innebär att framtida markna- Sydkorea nya varvsländer
der måste sökas för nya fartygstyper och alternativa produkter (t. ex. för vilka kostnadsnackdelen men även produktionserfaren-
”offshore”), med den
heten är mindre. Den i LU gjorda framskrivningen ligger i linje
1980 fastställda strukturplan för kon-
av Svenska Varvs styrelse i januari för regeringens proposition i mars 1980 cernen, vilken även låg till grund stöd till varvens Vid volymberäkningen har an-
om fortsatt omställning. att den sedan 1975 fallande kan vändas.
tagits produktivitetstrenden Bl. a. torde detta förutsätta att den koncentration av produktionsresur-
som strukturplanen räknar med
ser och penetrering av nya marknader
varvsländer, som söker lösa sina går snabbare än i övriga västeuropeiska
varvsproblem på väsentligen samma sätt som Sverige. har beräknats minska med
I de två huvudalternativen produktionen
1979-1985. I kombination
ca 8 respektive 11 % per år under perioden
beräknas detta leda
med den ovan omtalade produktivitetsutvecklingen till en om ca 9 respektive 12 % per år under sysselsättningsminskning prognosperioden.
i
8 Utvecklingen övriga privata näringslivssektorer
behandlas som inte tillhör den I detta kapitel de näringslivssektorer
egentliga industrin. Det är sektorerna jord- och skogsbruk, energiförsamt de privata tjänstesektorema varusörjning, byggnadsverksamhet
bostäder För flertalet av
handel, samfärdsel, och övriga privata tjänster.
de nämnda sektorerna finns särskilda sektorstudier som underlag för de som görs i LU. En närmare redovisning av enskild
bedömningar varje
sektors utveckling ges i avsnitten 8.2-8.9. I avsnitt 8.1 nedan ges en allmän översikt av sektorernas utveckling. Denna redovisas dessutom i tabellform i del III av betänkandet.
8.1 Allmän översikt
Produktion. De nämnda sektorernas andel av BNP var 1979 ca 50 %. I
samtliga dessa sektorer - med undantag av byggnadsverksamhet och bo-
stadssektorn - används mer än hälften av bruttoproduktionen som in- Det innebär att i andra
satser i näringslivet. produktionsutvecklingen
sektorer i hög grad blir avgörande för respektive sektors produktionsoch I skogsbruket utgör t. ex. nästan hela sysselsättningsutveckling. råvara till skogsindustrin. Inom samfärdsel och övbruttoproduktionen riga privata tjänster utgör insatsleveransema ca 2/3 av produktionsvärdet. I och i bostadssektom är det å andra sidan ut-
byggnadsverksamhet
av investeringar respektive privat konsumtion som blir avvecklingen görande för Produktionen i bostadssektorn
produktionsutvecklingen. motsvarar f. ö. just bostadskonsumtionen.
- Beträffande utvecklingen fram till 1985 för de a.ree1la näringarna dvs. och skogsbruk - väntas trenden mot en långsiktigt minskad
jord-
andel av totalproduktionen fortsätta. Olika förutsättningar för skogsavoch skogsindustriexportens tillväxt medför dock att proverkningarna mer expansiv i alternativ l duktionsutvecklingen i skogsbruket är klart än i alternativ 2.
Produktionen i byggnadsverksamheten bestäms främst av investeringar i bostäder, m. m. Till följd av
industribyggnader, vägar, anläggningar
den allmänt sett högre investeringsaktiviteten förutses produktionen öka
snabbare i alternativ l än i alternativ 2. Produktionen i sektorn beräknas unel-, gas-, värme- och vattenverk der prognosperioden öka med ca 5 96 per år i båda utvecklingsaltemati-
304 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
ven. Denna produktionsökning motsvarar i stort sett redan existerande utbyggnadsplaner. Dessa domineras av kärnkraftsprogrammet. Den allmänna produktionsutvecklingen förklarar som nämnts mycket av de skillnader mellan de båda huvudaltemativen som framkommer i
de privata tjänstesektorernas produktionstillväxt. Även tjänsteexporten har betydelse härvidlag. I sarnfärdselsektom utgjorde exporten - främst
sjöfartsintäkter - nära 1/4 av bruttoproduktionen 1979. Samfärdselsektorns export beräknas i alternativ 1 öka med 1 % per år. Förutsättningen i alternativ 2 om försämrad konkurrenskraft medför också försämrade
konkurrensmöjligheter för den svenska handelsflottan, varför sektorns
export utvecklas mer ogynnsamt i detta alternativ. Annan
tjänsteexport
beräknas, liksom under senare är, öka relativt snabbt. Till denna export räknas byggentreprenader utomlands, provisioner m. m. (se avsnitt 4.5).
Förädlingsvärde Milj. kr Årlig procentuell förändring V 1 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1 970 1974 1 979 Alt.1 Alt.2 Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 11 967 -0,7 2,1 -2,8 1,7 -0,l Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 26 802 3,1 0,7 2,1 2,9 1,6 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 106 332 2,9 3,3 1,7 2,3 1,0
Sysselsättning. I de berörda sektorerna sysselsattes 1 960 000 personer 1979, vilket motsvarade 47 96 av samtliga sysselsatta. Inom och
jordskogsbruk har sysselsättningen mer än halverats sedan början av 1960-
talet. Inom byggnadsverksamheten fram steg antalet sysselsatta starkt till 1969, varefter det successivt ned till 1960 års nivå. Inom de
sjunkit
privata tjänstenäringama har en långsam sysselsättningsexpansion skett under hela perioden 1960-1979. Som andelar av totala antalet sysselsatta framgår utvecklingen för
jord- och skogsbruk än tydligare. Andelen har sjunkit från 16 % år 1960
till 6 96 år 1979. Fram till 1985 väntas den Den priva-
sjunka ytterligare. ta tjänstesektorns andel av totalsysselsättningen har varit nästan oför-
ändrad 1960-1979. Andelen väntas dock falla tillbaka något fram till 1985.
Antal syssel- Procentandelar av totala antalet satta personer sysselsatta personer 1979 1960 1970 1979 1985 Alt.1 Alt.2 Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 239 000 16,3 8,5 4,8 4,6 Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 331 000 9,2 10,3 7,5 7,4 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 1 386 000 32,9 34,4 31,1
näringslivssektorer 305 Utvecklingeni övriga
Investeringarna i de angivna sektorerna utgjorde 66 % av
Investeringar. samtliga investeringar 1979. Enbart bostadssektorn svarade för ca 25 96. Sammantaget väntas investeringarna öka fram till 1985 med drygt 3 % 1 och med knappt 2 98 per år i alternativ 2. Det är väper år i alternativ mindre skillnader mellan alternativen än vad som är fallet för sentligt industrin. Vid har det funnits olika bedömningen av investeringsutvecklingen tttgångsptnnkter. En har varit de bedömningar som finns i sektorstudierav relationer mellan kapital och produktion. I na, en annan beräkningar bostadssektorn har investeringskraven bestämts från efterfrågesidan. En faktor har varit de beräknade som
ytterligare miljövårdsinvesteringarna
naturvårdsverket bedömt bör komma till stånd fram till 1985 (se avsnitt 5.3).
Investeringar Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- l970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah I Ah. 2
Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 3 175 -0,4 9,7 3,2 2,4 Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 5 881 3,6 2,1 1.8 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 30 368 2,2 3,5 1,8
8.2 Jordbruk, och fiske
trädgårdsodling
Sektorn består av tre delsektorer: egentligt jordbruk, trädgårdsodling
samt fiske. I det behandlas dessa i angiven ordning. Därefter
följande
sammanfattas sektorns utveckling och de utförda modellberäkningama.
8.2.1 Jordbruk
Jordbrukssektorns verksamhet betingas i betydligt högre grad än andra har vid tre till-
näringars av statliga riktlinjer och åtgärder. Riksdagen
fällen under efterkrigstiden - 1947, 1967 och 1977 - fastställt målsätt-
för sektorns verksamhet. I det senaste beslutet om riktlinjer för
ningarna
jordbrukspolitiken som fattades 1977 angavs - liksom i tidigare beslutmål för såväl och effektivitet som för jordbrukarjordbruksproduktion
nas inkomster. Härvid har omformulerats till att gälla
produktionsmålet delmål för åkerareal, mjölkproduktion och driftsinriktning i övrigt. Be-
träffande åkerarealen har riksdagen beslutat att den brukningsvärda skall för vilket innebär ett bi-
jorden utnyttjas jordbruksproduktionen, behållande av ungefär nuvarande åkerareal. Vidare bör mjölkproduktionen ungefär motsvara den inhemska konsumtionen av mjölk och mjölk-
produkter.
306 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
Underlag för bedömningama av sektorns utveckling har tagits fram av jordbruksdepartementet I bedömningarna har förutsätts att nuvarande jordbrukspolitiska mål och medel blir i stort sett oförändrade. Vidare har antagits att några stora förändringar i nuvarande principer för prisregleringen på jordbruksprodukter inte sker. Beräkningarna har också gjorts med utgångspunkt i gällande bestämmelser för användning av t.ex. bekämpningsmedel i jordbruket. Den kommitté som skall bedöma konsekvenserna på m.m. av en mins-
miljö, produktion, sysselsättning kad användning av olika kemiska preparat i jord- och skogsbruket vän-
tas presentera sina resultat om något år. Prognosen för det egentliga jordbrukets produktion har tagit sin uti för åkerarealens
gångspunkt riktlinjerna och mjölkproduktionens stor-
lek samt antaganden om en förbättrad avkastning inom vegetabilie- och animalieproduktionen. Den totala åkerarealen ger en ram för produktionen av såväl vegetabilier som animalier. I hög grad styr animalieproduktionen i sin tur åkermarkens användning, eftersom ca 70% av arealen används för odling av olika foderväxter. År l985 beräknas åkerarealen omfatta 2 950000ha. in- Prognosen nebär en uppbromsning av nedläggningstakten till ca 3 000 ha om året.
Det skall jämföras med att det under 1960-talet lades ned i genomsnitt
30 000 ha årligen och under första hälften av 1970-talet 10 000 ha per år. Dessa nedläggningar berörde främst skogslänen. Utvecklingen av åkerarealens fördelning på brukningsenheter av olika storlek åskådliggörs i diagram 8.1. Där framgår att av
förskjutningen
åkerarealen till större brukningsenheter väntas fortgå under de närmaste åren, men inte lika snabbt som tidigare. Fram till l985 antas en årlig nedgång med 2 500 brukningsenheter. Antalet brukningsenheter med mer än 2 ha åker skulle därmed uppgå till 106 000 år l985. Det innebär en medelareal per företag av 27,8 ha. Motsvarande tal uppgick 1961 till 14,2 ha och 1978 till 24 ha. Ungefär 1/3 av den totala åkerarealen utgörs av vallodling, varav huvuddelen slåttervall. Vallodlingen sammanhänger direkt med och
mjölk-
köttproduktionen eftersom någon nämnvärd handel med grovfoder inte
förekommer. Enskilda jordbrukare odlar i allmänhet sitt eget behov av grovfoder. Inom Vallodlingen har en avkastningsökning om 20 kg per ha
och år antagits. Med utgångspunkt såväl häri som i det prognostiserade grovfoderbehovet har vallarealen beräknats till ca 880000 ha uppgå 1985. Den sålunda beräknade utvecklingen innebär en fortsatt nedgång i vallodlingsarealen. Den minskade
Vallodlingen har gett möjlighet att inom ramen för den
givna åkerarealen öka spannmålsodlingen. Genom ökad tillförsel av växtnäring, förbättrat växtskydd och växtförädling har hektaravkastningen kunnat öka i snabb takt, med l,5-2% 1960- och per är under l970-talen. I fortsättningen förväntas inte bli lika
avkastningsökningen
Jordbruk, trädgårdsstor, bl.a. på grund av att ökade gödselgivor inte längre ger lika goda reodling och fiske. Sektor- sultat.
Vidare har kostnaderna för handelsgödsel stigit snabbt. I sektor-
beskrivningar och framtill studien bedöms därför gödselmängden tidsbedömningar per ha inte öka utöver nuvarande
1980 års långtidsutred- nivå. Den ökade hektaravkastningen torde begränsas till ca 20 kg per år,
Ds Jo 1980:3. ning. ca 1% per år. Mot bakgrund härav beräknas spannmålsproduktionen vid
Utvecklingen i övriga 307 näringslivssektorer
50 ha Brukningsenheter 30-50 ha 1000-tal Areal 10 000 ha - 20-30 ha
10-20 ha
2-10 ha
Diagram 8.1 Utvecklingen av antalet brukningsenheter i olika storleksgrupper samt dessas an- 1961 1970 1978 1985 del av den totalt brukade (prognos) arealen.
normalskörd 1985 ge ett överskott som uppgår till ca 1,3-l,4
miljoner
ton, varav huvuddelen brödsäd. blir därmed Brödsädsproduktionen ungefär dubbelt så stor som den inhemska efterfrågan.
Sockerbetsodlingens omfattning fastställs av statsmakterna. År 1979
var arealen 51 500 ha och importen av socker motsvarade 12,5% av den inhemska förbrukningen. Samma areal har antagits för 1985. Det bör emellertid framhållas att f.n. utreds hela sockernäringens inriktning och omfattning. Under 1970-talet har stigande
producentpriser på mjölk givit bättre
lönsamhet i varvid
mjölkproduktionen den ökat efter en nedgång under
1960-talet. Det framgår av diagram 8.2. Sektorstudien räknar med att en
mjölkproduktion på 3 450 milj. kg
1985 skall kunna avsättas inom landet även om ökade producentpriser
får slå igenom på konsumentpriset. Mjölkproduktionen 1985 antas där-
med bli ca 150 kg större än 1978 och endast något större än l979.
milj.
Av diagram 8.2 framgår att den genomsnittliga avkastningen per ko stigit snabbt. 1978 uppgick den till 5 100 kg, en ökning med 2 000 kg på
20 år. Detta är en följd av att lågavkastande kor slaktats ut och av att
utfodringen och avelsmaterialet förbättrats. År 1985 beräknas avkast-
308 Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
Tabel1 8.1 Åkerarealens användning och avkastning 1965-1985 Genomsnitt per år Användning, 1 000 ha Avkastning, milj. kg 1965- 1975- 1985 1965- 197% 1985 1969 1978 1969 1978 Spannmål 1 507 1 655 1 655 4 197 5 436 6 242 därav brödsäd 313 448 450 1 108 1 854 2 000 fodersäd 1 194 1 207 1 205 3 089 3 582 4 242 Vali 1 197 931 880 . . .. ..
| därav slåttervall | 933 714 677 3 501” 2 800“ 2 700” |
| Balj- och oljeväxter | 211” 330 422 |
| Potatis | 1 328 1 127 1 305 |
| Sockerbetor | 1 605 2 129 2 244 |
Övrigt . . . . . . Träda och obrukad mark
Total areal “ Avser första skörden hö. b Exkl. baljväxter.
ningen ha ökat till 5 650 kg i genomsnitt. Antalet skulle där-
mjölkkor
med behöva uppgå till 610 000 år 1985, en nedgång med ca 40 000 från D_ Iagram 82 . Mmlk .. .. .. .. - _]0 P70- 1978. oka 30 till 100 000.
duktionem och koama_ Antalet kottkor beraknas daremot meduca
stimulerat konav priset på flask- och
,m “Wedding har
Subventlonenng
notkott_
1965-1985. sumtionen härav. Den överskottsproduktion som tidigare fanns av nöt-
Å s rod ktion 1000-taI mjolkkor
Maj? kguresp_ kg/ko
5 500é p* j j
a,
Avkastning per ko
Total produktion
2 500*i r I | I T I I 1 r | I 1965/66 1970/71 1975/76
näringslivssektorer 309 Utvecklingen iövriga
kött har förbytts i ett nettoimportbehov. I sektorstudien antas en ungefär oförändrad nötköttsproduktion fram till 1985. Eftersom antalet
bedöms vara lägre 1985 än 1979 fordras ett ökat antal köttdjur mjölkkor
för att köttproduktionen skall kunna upprätthållas.
En successiv mot fläskproduktion har skett sedan början förskjutning
av 1960-talet. Den har under de senaste åren varit ungefär dubbelt så i fläskproduktionen förklastor som nötköttsproduktionen. Uppgången ras såväl av ökad som av framsteg inom aveln och utfod-
djurhållning
Snabbare slaktsvinstillväxt har uppnåtts samtidigt som ringstekniken. besättningarna blivit allt större. Den överskottsproduktion av fläsk om ca 10% som uppkommit väntas bestå under prognosperioden. För att styra fläskproduktionen beslutasom fördelas så des l980 om ett system med differentierade pristillägg att mindre producenter får ett högre pristillägg än de större producen-
terna (med fler än 2 000 slaktsvin per år). Syftet är att främja fläskproduktion vid familjejordbruk. Den angivna produktionsutvecklingen baseras i de flesta fallen på an-
om den framtida konsumtionen. har varit en
taganden Utgångspunkt för konsumtionen jordbruksprodukter samt
prognos per capita av olika
LU:s Konsumtionen av olika produkter är själv-
befolkningsprognos. fallet starkt beroende av livsmedelssubventionernas storlek. Subventionerna beräknas t.ex. för och nötkött ha ökat kon-
konsumtionsmjölk
För
sumtionen med 5-l0% jämfört med om inga subventioner utgått.
andra varor är skillnaderna mindre. Vid beräkningarna av konsumtioförutsatts att skall få åter-
nen har visserligen producentprishöjningar
verka men några större förändringar av de subvenpå konsumentpriset, 1980 har inte förutsatts ske tionsbelopp som utgick under första halvåret sektorstudien. Om emellertid livsmedelssubventionerna skärs ned enligt för att minska ändras såväl konsumtions- som
statsutgifterna givetvis
för olika varor. l l980 ökade livsmedels-
produktionsprognoserna juli
subventionerna med ca 770 milj. kr räknat för helt år till totalt 4 500 kr. Som ett led i regeringens ansträngningar att reducera budgetun-
milj.
livsmedelssubventionerna skall derskottet har föreslagits att de totala skäras ned successivt med 550 kr med l98l. Konsumtions-
milj. början mjölken berörs dock inte av nedskärningen.
Svsselsättning, produktivitet och investeringar. Uppgifter om sysselsätti och framför allt om antalet arbetade timmar är täm-
ningen jordbruket
Tabell 8.2 Produktion av vissa animalier 1965-1985 Milj. kg Genomsnitt per år
1965- 1970- 1969 l974
lvljölk 3 450 2 990
| Nötkött | l 6 l | l4O |
| Fläskkött | 234 23 | 262 3 l |
F äderfäkött Ägg 99 104
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
ligen osäkra. Det beror bl.a. på att jordbruk ofta bedrivs i kombination
med skogsbruk, att det förekommer omfattande och att fasäsongarbete
miljemedlemmar hjälper till i jordbruket. Jordbruket bedrivs också
många gånger på deltid.
Enligt lantbrukets företagsregister (som avser förhållandena
i juni
resp. år) fanns det 134 000 företagare 1979 vid företag med mer än 2 ha
åker. Antalet var 260 000, varav 217 000 stadigvarande. sysselsatta Under perioden 1972-1979 har minskat
sysselsättningen med i genomsnitt
2,5% per år för den stadigvarande och med 5,6% per år för den
tillfälligt
sysselsatta arbetskraften. För totala sysselsättningen har nedgången varit drygt 3% per år. Fram till 1985 väntas antalet sysselsatta enligt sek-
torstudien minska i ungefär samma takt som under l970-talet, dvs. med 3 á 4% per åri genomsnitt.
Beräkningar av produktiviteten inom jordbruket får bedömas mot
bakgrund av vad som ovan sagts om osäkerheten i mätningen av arbets-
volymen. De årliga produktivitetsökningarna verkar emellertid att ha
varit stora. ca 8% under 1960-talet och ca 5% under l970-talet. Jordbrukets fortsätter.
rationalisering Effekterna i form av ökad produktivi-
tet synes inte minska under prognosperioden.
Produktivitetsökningen
har beräknats till 4,5% per år.
Förädlingsvärdet har antagits stiga med
1% och minska
sysselsättningen med 3,5% per år.
Jordbrukets till fortsatta
möjligheter rationaliseringar är bl.a. beroen-
de av I
investeringsaktiviteten. början av 1970-talet sköt i investeringar ekonomibyggnader fart. Under 1970-talets
sista år synes emellertid expansionen ha bromsats upp. Den förväntade
nedgången i djur-hållningen
kombinerad med en fortsatt
strukturförändring inom animalieproduk-
tionen ger en prognos om i stort sett oförändrade
byggnadsinvesteringar
till 1985.
Maskincrna svarar för den största delen av
investeringarna. Maskininvesteringarna i jordbruket nära nog fördubblades vid mitten av 1970-
talet. Det hade flera orsaker. B1.a. kan nämnas att ett speciellt investe-
ringsavdrag (i vissa fall bidrag) medgavs vid från hösten maskinköp
1975 samt att rekordskörden
1974 och goda virkespriser höjde lönsam-
heten i
jordbruksföretagen.
Efter den starka nedgången i investeringarna under
några år är det sannolikt att volymen - bl.a. till följd av ersättningsinvesteringar - ökar något fram till 1985.
Trädgårdsnäringen
Till jordbrukssektorn räknas även trädgårdsnäringen. Trädgårdsodling
sker främst i södra Sverige, men även i norra Sverige förekommer viss
produktion. Frilandsarealen uppgick 1978 till ca 14000 ha. Odlingen under glas uppgick till 420 ha. Av det totala produktionsvärdet på ca 1,1
miljarder kr i löpande priser utgörs drygt hälften av prydnadsväxter, ca
1/3 av köksväxter och resten av frukt och bär. Ca 17 000 personer är sta-
digvarande vartill kommer sysselsatta, ca l l 000 tillfälligt sysselsatta. Av de produkter som kan odlas kommersiellt i Sverige svarar den inhemska produktionen för ungefär halva marknaden sett över hela året.
Importandelen har emellertid ökat. Särskilt konkur-
växthusföretagens
i övriga 311
Utvecklingen näringslivssektorer
rensförmåga har försämrats under senare år, bl.a. till följd av ökade uppvärmningskostnader på grund av de höjda oljepriserna. Ett tillfälligt
stöd utgick 1977-1979 till vissa växthusföretag för omställning till sådan produktion som på längre sikt kunde bedömas ha de bästa konkurrens-
möjligheterna.
Den inhemska efterfrågan på trädgårdsprodukter väntas öka. Konsumenternas krav på färska produkter talar för att en viss inhemsk produktion kommer att kunna vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Den svenska trädgårdsproduktionens framtida omfattning och inriktning blir emellertid i hög grad avhängig av gränsskyddets utformning.
Till skydd mot s.k. lågprisimport höjdes under den svenska odlingssäsongen tullen på bl.a. slanggurka och tomater den 1 juli 1980. Även för
många andra produkter finns gränsskydd.
8.2.3 Fiske
I sektorn ingår förutom det egentliga jordbruket och trädgårdsnäringen också fisket. Enligt de s. k. fiskeriinventeringarna som görs vart tredje år
fanns 1979 ca 4400 yrkesfiskare. Därtill kom 1 800 binäringsfiskare. sysselsättningen hade därmed efter en oavbruten snabb nedgång efter andra världskriget ökat med 200 personer sedan 1976. Genom nyrekrytering har också en viss föryngring av fiskarkåren skett under senare år. Fisket efter Saltvattensfisk svarar för ca 85 % av fångstvärdet. Dominerande fiskslag är sill och torsk. Avsättningsproblem samt minskade sillfångster på grund av överfiskning medförde att många fiskeriföretag fick awecklas från mitten av 1960-talet. Under de sista åren av 1970-talet ökade sillfångsterna igen. Sillfångstema uppgick 1978 och 1979 till 108 000 resp. 122 000 ton, varav västkustfisket svarade för ca hälften. Det skall jämföras med att det 1974-1976 fångades ca 80 000 ton per år. Bakom den redovisade uppgången ligger bl. a. att förutsättningarna för svenskt fiske förbättrades 1978 när den svenska fiskegränsen utvid-
gades i Östersjön och Skagerack. En annan viktig faktor är sillfiskestop-
pet i Nordsjön från 1977, vilket inneburit bättre priser på den svensk-
fångade sillen. Efterfrågan på fiskprodukter är relativt stabil på kort sikt. Priserna på fisk blir därmed känsliga för variationer i utbudet. De ökade fångsterna av sill och torsk under 1979 har t. ex. medfört sänkta kilopriser. När den nuvarande fiskeripolitiken lades fast 1978 beslöts att fisket borde inriktas mot minskat sillfiske och ökat torskfiske för att därigenom bli mindre beroende av exportmarknaden med dess starkt skiftande priser. Vidare beslöts att ett nytt prisregleringssystem skulle införas. Avsikten är att ett s. k. normprissystem skall tillämpas från 1981. Normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag skall fastställas av statsmakterna efter överläggningar med bl. a. fiskets organisationer. Om fiskarnas ersättning understiger normpriset skall pristillägg kunna utgå. Utvecklingen för fisket till mitten av l980-talet beror bl. a. på avsättoch fisketillgång. Det är snarare efterfrågan än till-
ningsmöjligheter
gången på fisk som f. n. begränsar det svenska fiskets omfattning. Den svenska konsumtionen av färsk saltvattenfisk har halverats de senaste 20
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
Tabell 8.3 Fångster av saltvattenfisk 1970-1985 l 000 kg
| 1970 | 1975 | 1979 1985 | |
| Sill/strömming | 89 600 80 500 122 000 89 000 | ||
| Torskfisk | 35 500 27 000 27 000 | ||
| Foderfisk | 138 700 78 000 27 000 | ||
| Kokräka | 1 600 l 200 | 900 | |
| Råräka | l 100 | 800 | 700 |
| Övrigt | 14 700 13 000 14 000 | ||
| Summa | 281 100 200 600 191 600 |
Anm. Råräkan är yngre och mindre än kokräkan.
åren. Från 1981 kommer sannolikt ett kvoterat sillfiske i Nordsjön att tillåtas, vilket troligen medför försämrade priser för den svenska sillen på cxportmarknaderna. Av tabell 8.3 framgår fångsterna av saltvattenfisk. För 1985 antas att sillfångsterira begränsas till det genomsnittliga uttaget under 1970-talet, att torskfisket sker i enlighet med fiskeripolitikens intentioner och att f oderf iskvolymcn åter ökar efter en snabb minskning under 1970-talet. Vissa svårigheter beräknas uppstå att sysselsätta hela den befintliga flottan fullt ut de närmaste åren. Investeringsutvecklingen väntas därmed bli relativt Främst svag inom fisket. torde det röra sig om ombyggnader för att modernisera fiskefartygen. En viss modernisering och en i stort sett oförändrad fångstvolym fram till 1985 leder till att sysselsättningen sannolikt minskar något. I sektorstudien beräknas att ca 4 000 yrkesfiskare skall vara sysselsatta 1985.
8.2.4 Sanmzazzfattrzitzg av kallqvlerna
Av de tre behandlade delsektorerna är det egentliga störst
jordbruket
med ca 85 96 av förädlingsvärdet. därnäst kommer trädgårdsodlingen med ca 8 io och sist fisket med ca 3 % av förädlingsvärdet. Jordbruks-
produktionen har ökat svagt under 1970-talet. Produktionen av mjölk
och kött har stimulerats av livsmedelssubventionerna. Då mjölk- och
köttproduktionen svarar för större delen av jordbrukets produktionsvär-
de blir livsmedelssubventionernas storlek och inriktning av central belydelse för jordbrukets och därmed hela sektorns fortsatta utveckling. Beräkningarna har dock som nämnts utgått från att några stora förändringar inte sker av de subventionsbelopp som utgick under första halvâret 1980. I tabell 8.4 redovisas en sammanställning av sektorns utveckling 1965-1985. För prognosperioden har de förutsättningar som angavs i sektorstudien I denna sektor har produktivitets- och in-
utnyttjats. just
vesteringsutvecklingen antagits bli densamma i alternativ l och 2, bl. a. till av att produktionens
följd inriktning och omfattning i så hög grad
styrs av statsmakternas beslut. Utvecklingen av produktion och syssel-
sättning skiljer sig dock något åt i de båda alternativen. I alternativ l krävs en något större produktion p. g. a. att importen av jordbrukspro-
3 l 3
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
Tabell 8.4 Sammanfattning av kalkylema
1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- Modellkalkyl 1970 1974 1979 1979-1985
Altl Alt2
Produktionsvärde 13081 0,5 0,9 0,5
Förädlingsvärde 6382 -1,0 -oä -0,2 -0,7
Produktivitet 25,33 7,5 8,8 3,3 4,5 4,5 (kr/ tim.) Sysselsättning 251,97 -7,9 -4,4 -3,9 -4,5 (milj. tim.) 2 454 -1,7 12,1 3,8 2,3 2,3 Investeringar - 694 4,4 13,0 5,6 0,5 0,5 byggnader - maskiner 1 760 -2,9 l 1,9 3,1 2,9 2,9
Anm. l maskininvesteringarna ingår förändring i kreaturskapitalet.
dukter förutsätts bli något mindre än i alternativ 2. Med en högre privat
konsumtion i alternativ 2 krävs å andra sidan en något större produk-
tion för detta ändamål. blir produktionen 1985 ca 2 % Sammantaget l än i alternativ 2. högre i alternativ i timmar minskar enligt modellkalkylerna i alternativ sysselsättningen 1 med 4.5 % per år. Det är samma minskning som anges i sektorstudien.
I antal sysselsatta personer beräknas nedgången bli något långsammare,
3,7 % per år. I alternativ 2 blir sysselsättningsminskningen 0,5 procent-
enheter snabbare per år.
8.3 Skogsbruk
8.3.1 Allmänna utgångspunkter och problembild
är att leverera sågtimmer och massaved Skogsbrukets viktigaste uppgift där som 1 För långtidsutred- 90% av awerkningsvolymen används till skogsindustrin. Drygt har också skogens roll som ener- av råvara. I takt med stigande energipriser ningens bedömningar F.n. dock brännveden endast skogsbrukets utveckling giproducent uppmärksammats. utgör har två sektorstudier ut- 3-49? av den totala förbrukningen. arbetats. Skogsstyrelsens virkesförbrukning har successivt ökat fram till mitten skogsindustrins prognosavdelning ger en År 1974 förbrukades den hittills största kvantiteten, 61 av 1970-talet. övergripande bild av num3 fub (fast mått under bark). Den virkesförbrukande kapaci- läge och utvecklings-
miljoner tendenser. I en studie teten har sedan 1975 i stort sett varit oförändrad. I början av 1980 skulle
från Forskningsstif tel-
100 procents kapacitetsutnyttjande kräva en förbrukning på ca 64 miljo-
sen Skogsarbeten bener m-l fub. Det skulle motsvara en bruttoawerkning på ca 80 miljoner handlas mer ingående
m3 sk (skogskubikmeter). frågor kring produktivivir- tet, kostnader och lön-
Under senare delen av 1970-talet har frågan kring skogsindustrins
har be- samhet i skogsbruket.
kesförsörjning åter aktualiserats. Skogsindustrins produktion
Sektorstudiema är pubav råvarutillgången. Åren 1979 och 1980 hade en virkestillförsel licerade som bilaga till gränsals m3sk krävts LU 80. Skogbruket Ds E
motsvarande en årlig bruttoawerkning på 75-80 miljoner
skulle ha kunnat och marknadsläge. I 1980:4.
för att industrin utnyttja kapacitet
314 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
Milj. m3 sk
||Växt
Awerkning
I ø;_______-__-
50*
å I I I I l l I I u
19s0 l I *ÄV es mio 75 1979 1985
Anm. Tillväxt på all mark, även sådan som inte klassas som skogsmark. Den för awerkning tillgängliga tillväxten beräknas till 75 milj. m3 sk. Awerkningsnivån år 1979 är hämtad från sektorstudien. Senare preliminära beräkningar pekar på att nivån för år 1979 var ca 59 milj. m3 sk.
Diagram 8.3 Tillväxt stället beräknas ha stannat
awerkningarna vid knappt 60 miljoner m3sk
00h bmlløüvverkningi genomsnitt. Mellanskillnaden har till en del täckts genom lageraweckling och ökad import. Den importerade råvaran är emellertid dyrare än den inhemska. Endast under några i av 1970-talet
högkonjunkturår början har av-
verkningarna legat i nivå med den bedömda årliga tillväxten. Enligt de
riktlinjer för skogspolitiken som riksdagen fastställt bör en bruttoavverkning på ca 75 miljoner m3sk vara långsiktigt möjlig. Utvecklingen
framgår av diagram 8.3. Där framgår också de två alternativ för awerkningarna till 1985 som bildat en utgångspunkt för sektorstudiernas bedömning av skogsbrukets utveckling. Bilden av de låga avverkningarna nyanseras om man beaktar träd-
slagssammansättning, olika regioner, åldersfördelningen i skogsbestån-
det och
kostnadsutvecklingen. För landet som helhet råder ett överskott
på löwirke. Bristen är markerad på barrvirke i Sydsverige sett i relation
till industrikapaciteten där. Skogens åldersfördelning är Ett unojämn.
derskott finns 21-60 på skog i åldern år som ännu inte är mogen att slutavverkas. Äldre skog har en motsvarande större andel av beståndet. Snabbt stigande kostnader under 1970-talet har medfört att många gall-
ringshuggningar på kort sikt varit förlustbringande.
De otillräckliga avvcrkningama vid slutet av 1970-talet kan främst tillskrivas det enskilt ägda skogsbruket (fysiska personer och dödsbon). Detta utgör hälften av landets och är i huvudsak skogsmark beläget i
Syd- och Mellansverige där betingelserna för skogsbruk är gynnsam-
mast. Drygt hälften av tillväxten sker på de arealer som ägs av enskilda.
I diagram 8.4 jämförs de anmälningar om slutawerkning som de två
senaste budgetåren kommit in till med det
skogsvårdsmyndigheterna
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
bedömningar. Att den
långsiktigt möjliga uttaget enligt skogsstyrelsens
avverkningsnivån ligger lägst för domänverket och högst för långsiktiga beror skogsmarker är det enskilda skogsbruket på att domänverkets till norra och de enskilt ägda skogsmarkerna till södra koncentrerade
Sverige. från det enskilda skogsbruket endast Det framgår att anmälningarna
till ca hälften av den möjliga slutawerkningsnivån. Diagrammet
uppgår
överdriver dock i någon mån den låga awerkningsbenägenheten. Hyg-
mindre i det enskilda skogsbruket, 2-3 ha
gesarealen är i genomsnitt
mot 15-20 ha i domänverkets och bolagens skogar. Eftersom hyggesantorde det mälan måste göras endast när arealen uppgår till minst 0,5 ha i statistiken. Vidare bör noenskilda skogsbruket bli underrepresenterat kommer inemot 2/3 från teras att av gallringsvolymerna regelmässigt Man kan också de totalt awerkade
det enskilda skogsbruket. jämföra
+ gallring)
volymerna enligt riksskogstaxeringarna (slutavverkning nivån, som bedöms vara ca 40 milj. m3sk med den långsiktigt möjliga
för det enskilda skogsbruket. I relation till denna nivå har de awerkade
volymerna legat på 70-8096 under senare år. från det enskilda skogsbruket under senare år Det låga virkesutbudet med en rad faktorer. Hit kan räknas en förändrad ägarsammanhänger Diagram 8.4 Anmälda
struktur (nära hälften av ägarna till rena skogsfastigheter bor inte på s1u,avve,k,,,-nga,fö,o,ika
effekter av höga marginalskatter och inflation (om skogsin- ägare. fastigheten),
Anmäld resp långsiktigt möjlig slutawerkning, procent av skogsmarksarealen. Långsiktigt möjligt uttag Anmälningar (genomsnitt för 1978/79 och 1979/80
Privatskog
/
Andel av skogsmarksarealen
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
komsten är inkomster på marginalen så lönar det sig oftast bättre att lå-
ta skogen stå kvar), kostnadsläget (gallringshuggningar har haft dålig
lönsamhet på kort
sikt) samt skärpta miljövårdskrav (återväxten efter slutawerkning har försvårats av att tillräckligt effektivt skydd mot in-
sektsskador inte kunnat användas under andra hälften av l970-talet). Det förhållandet att virkespriserna sjönk 1977 och 1978 samtidigt som kostnaderna i skogsbruket fortsatte att stiga har också haft stor betydelse. Vidare är fastighetsstrukturen ofta bristfällig, vilket försvårar en rationell skogsdrift. 16% av fastigheterna hade 1976 en skogsmarksareal mindre än 5 ha. Flera
undersökningar visar på en lägre brukningsintensitet på de mycket små fastigheterna. Genom förvärv och försäljningar
av fastigheter försöker lantbruksnämnderna uppnå en förbättrad struktur. Man har t.ex. funnit att i Bergslagen bör mellan 20 % och 45 96 av
skogsmarksarealen omarronderas av de nämnda skälen. I den nya skogsvårdslagen som gäller från_ 1980 föreskrivs att slutav-
verkning skall ske så att en jämn åldersfördelning främjas på varje brukningsenhet. Ransonering av den äldre ses awerkningsmogna skogen
som ett viktigt medel för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Vidare
anges lägsta slutavverkningsåldrar i syfte att få ett jämnt skogsbestånd och hög virkesavkastning. På grund av den ojämna åldersstrukturen
kommer domänverkets successivt att minska awerkningar i södra Sverige fram till mitten av 1980-talet. Vidare flerårsövervägs, enligt verkets plan 1980-1984, ett minskat uttag inom vissa områden i norra Sverige. Någon ökad avverkning under 1980-talet torde inte heller vara möjlig i bolagsskogarna med hänsyn till de nämnda restriktionerna. Importen av rundvirke har som mest varit ca 3 m3 fub under
miljoner
senare delen av l970-talet. Det motsvarar 5-696 av
förbrukningen. Någ-
ra att regelbundet
möjligheter skaffa större mängder till konkurrenskraf-
tiga priser torde inte finnas. För att skogsindustrin i skall
fortsättningen
kunna behålla en kapacitet med en över
konjunkturcykeln genomsnittlig virkesförbrukning i nivå med den långsiktigt möjliga avverkningsnivån
krävs således att awerkningarna i det enskilda skogsbruket ökar. För att söka öka avverkningen i det goda marknadsläge som skogsindustrin befann sig i 1979 och 1980 har riksdagen beslutat om vissa tillfälliga stimulansåtgärder för det enskilda skogsbruket. Vidare genomfördes 1980 en teknisk av
omläggning skogsbeskattningen i syfte att för-
enkla reglerna. Den s.k.
virkesförsörjningsutredningen tillsattes 1979. I
dess uppdrag ingår att göra en allsidig översyn av reglerna för skogsbe-
skattning. Utredningens förslag väntas inom något år. Av betydelse för den totala avverkningsnivåns storlek är vidare att skogsbrukets lönsamhet varierar avsevärt mellan olika landsdelar och mellan olika avverkningsformer. I södra Sverige är lönsamheten bäst. En större konkurrens om virket och därmed högre prisnivå är ett skäl, ett annat de allmänt bättre I norra
produktionsförutsättningarna. Sverige
blir framför allt större. transportkostnaderna Lönsamheten är som nämnts också beroende av
huggningsformen. Gallringar ger en genom-
snittligt lägre lönsamhet än Förhállandena illustre-
slutavverkningarna.
ras i diagram 8.5 som visar hur virkesvärde och kostnader för drivning
U w e C k h .n e n .o .V r a n .a .r .m ln. .v m e k t 0 r a 3 l 7
oo .Wo ao
w
. o.
mctzmw
S
m..
moEmw mm
,Ecom
nu
.xåmwøvåw
m:_cx._o»m«:_w
nå? .E3
www
. o_ måâam
:ua
vw
MCE mctzmü .
mårvtm»ngzwa
Nw
mm
mm
p
...wmmujuz
MN
xbxnxøimøae
mc_:x._o›mu:_w
wN
.wum5mox8:_:_._o
..
[1
. m.
xmuuåaww
\\ I h
wmw
.I kNPQ
b o. |
E
mcrâmo
§na=aåau=w=tw
.U _ Nw
moEmm mn
:om
mu._wmov_.__>
,.53
mm
mmamâüåi
m:_:x..0»m§_w
wN
mn ma.
I
hw
:Egmuå
78. no.: nom. 18.
3 l 8
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
(huggning + varierar för terrängtransport) slutavverkning och gallring
och för olika dimensioner.
Beräkningarna baseras på de pris- och kost-
nadsrelationer som gällde 1979. Som framgår av diagrammet gav gallringama mycket lägre täcknings-
bidrag än slutavverkningarna. Det var direkt olönsamt
(på kort sikt) att gallra klenare dimensioner än ca 14 cm. Vid erhölls dock
slutawerkning ett positivt täckningsbidrag för samtliga aktuella dimensioner.
Även inom andra delar
av skogsbruket förekommer lönsamhetspro-
blem. med kemiska
Lövslybekämpning medel förbjöds tillfälligt säsong-
en 1980 i avvaktan på att utredningen om användningen av kemiska me-
del i jord- och skogsbruket skulle komma med en redovisning av effek-
terna på m.m.
miljö Röjningen av plant- och ungskogar har varit efter-
satt under en av år. För närvarande
följd finns röjningsbehov på ca 2 miljoner ha, vilket motsvarar 7-8 års normal röjning. Där kemisk lövslybekämpning kan utföras från luften
(15-2096 av röjningsarealen) beräknades
den 1979 kosta ca 300 kr per ha, vilket kan jämföras med kost-
naden 1 000-1 200 kr per ha för manuell eller motormanuell röjning.
Skogsråvara för eldning
Ett viktigt inslag i den allmänna problembilden är att skogens roll som
energiproducent uppmärksammats i takt med att oljepriserna har stigit.
Fram till mitten av 1970-talet minskade successivt av ved användningen som bränsle. Då nåddes en miniminivå som kan uppskattas till 1-1,5
miljoner m3f per år År 1979 hade den enskilda vedeldningen ökat till drygt 4 miljoner m3f per år. Enligt skogsstyrelsens uppskattningar skulle hushållsförbrukningen maximalt kunna fördubblas till omkring 9 miljoner m3f per år vid slutet av 1980-talet. År 1985 skulle förbrukningen
kunna uppgå till 6-7 m3f. Storförbrukarnas
miljoner (skolor, sjukhus, regementen, fjärrvärmeverk, industrier m.fl.) möjligheter att elda med
ved har av SIND uppskattats till lika mycket 1985.7
Tillgång på ved för eldning består dels av det överskott på löwed som
inte förbrukas av skogsindustrin, dels av de delar av träden som normalt inte utnyttjas. Vid awerkningama i dag tas endast stammen tillvara för industriellt bruk. Stammen utgör 60-65 96 av trädets biomassa. Totalt beräknas resterna
efter avverkning och röjning uppgå till ca 45 miljoner
m3f. 17
Omkring miljoner m3f skulle vara praktiskt möjligt att tillvarata
genom anpassning av awerkningama. Den ved som eldas består mest av sådana marginalkvantiteter som är för dyra för skogsindustrin att ta hand om. Om tekniken utvecklas ytteri m3f = kubikmeter ligare kan det emellertid bli lönsamt att ta tillvara större mängder ved fast mått biomassa. för eldning. Med nuvarande pris- och kostnadsrelationer bedöms 3-4 7 Förutsättningarna för m3f vara lönsamt att ta tillvara.
miljoner Vid en ökad anpassning av tek-
ökad eldning med ved niken skulle kunna
volymen bli drygt 10 miljoner m3f. Ca hälften av
har belysts av skogsstybrännveden relsen och SIND i skulle då utgöras av hyggesavfall som blir billigast att ta till- Ökad vara. Dyrast blir stubbveden. Den beräknade eldning med tillgången och efterfrågan skogsråvara. (SIND på energived vid mitten av l980-talet kan sammanfattas
enligt följande
PM 1980:2). tablå.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer 319 Tillgång miljoner mJf
| Löwedsöverskott | 5,3-6,9 |
| Energivirke | 5,3 |
| Summa | 10,6-12,2 |
Efterfrågan miljoner m] f
| Småskalig förbrukning | 6-7 |
| Storskalig förbrukning | 7 |
| Summa | 13-14 |
Uppskattningarna tyder på att efterfrågan skulle kunna överstiga tillgången vid mitten av 1980-ta1et. Då har ändå förutsätts att teknik och kostnader utvecklas gynnsamt så att väsentligt större mängder kan tas ut. Det bedömda ef terf rågeöverskottet vid mitten av l980-talet leder till
farhågor för att delar av skogsindustrin skall få försörjningssvårigheter.
Mot denna bakgrund skall länsvisa bedömningar göras över tillgång och efterfrågan på ved för eldning i samband med länsplaneringen 1980. En ökad konkurrens om vedråvaran kan således uppstå under 1980talet. Kan man lösa de tekniska och organisatoriska problemen finns det dock enligt Skogsstyrelsen skäl att se positivt på denna utveckling om
den leder till ökad aktivitet i skogsbruket. Genom exempelvis ökad röj-
ning och gallring skapas bättre betingelser för produktion av värdefull industriråvara. Energipriset får ökad betydelse för fördelningen av vedråvaran. Sett i ett längre perspektiv bör veden från samhällsekonomisk synpunkt förbrukas av den som har bästa betalningsförmågan, förutsatt att inte skatter ger upphov till en felaktig fördelning. På kortare sikt kan emellertid även andra överväganden behöva göras.
8.3.3 Långtidsutredningens beräkningar
Ett av de centrala antagandena i LU 80 är att skogsindustrins tillväxt-
möjligheter i alternativ 2 begränsas av att awerkningarna i skogsbruket inte kan höjas nämnvärt över 1979 års nivå. I alternativ l begränsas
skogsindustrins tillväxt å andra sidan av hänsynen till de långsiktiga av- Beräkningarna av skogsbrukets utveckling har
verkningsmöjligheterna.
därför tagit som utgångspunkt två skilda awerkningsnivåer 1985. Alternativ 1 innebär en avverkningsnivå i skogsbruket som svarar mot de riktlinjer för skogspolitiken som antogs av riksdagen 1979. Under perioden 1979-1985 kommer awerkningarna i detta alternativ att öka successivt till 75 m3sk. Alternativ 2 innebär däremot att awerk-
miljoner
ningarna 1979-1985 ligger kvar ungefär på 1979 års nivå, dvs. omkring
60 miljoner m3sk eller 15-20 % under det långsiktigt möjliga uttaget.
Med dessa allmänna förutsättningar som grund har awerkningarnas fördelning på bl. a. huggningsformer och regioner preciserats av skogsstyrelsen och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten i samråd. En samman- 1 Sektomudiens alter_ fattning av altemativens awerkningar ges i tabell 8.5. Utifrån bl. a. naüv Aceh ahemaüvB
dessa grundförutsättningar har i sektorstudierna beräkningar gjorts av motsvara, L153 ahema. investeringskrav, produktivitetsutveckling samt konsekvenser för syssel- tiv 1 resp. alternativ 2.
sättning. I det härav.
följande ges en redosivnings
320 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
Tabell 8.5 Avverkning i alternativ l och 2 Miljoner m3sk
1 979
Bruttoavverkning 62 Nettoawerkning 60,5 varav slutavverkning 43,8 gallring 16,7
Källa: skogsbruket Ds E 1980:4.
Investeringar. I skogsbrukets investeringar ingår vägar, maskiner och
vissa skogsvårdsåtgärder.
Med nuvarande investeringstakt på vägsidan beräknas 75-80 96 av landets skogsmarksareal kunna ligga inom 1 km från våg 1985. I ett högre alternativ för investeringarna skulle framför allt vägnätets standard kunna förbättras.
Maskininvesteringarna bedöms behöva vara ungefär dubbelt så stora
1985 i alternativ l som under 1979. I alternativ 2 krävs inte riktigt lika snabb investeringsökning. Beräkningarna redovisas i i sektorstu-
detalj
dien med fördelning på maskintyper, system m. m. Bedömningarna skall ses mot bakgrund av att maskininvesteringarna var osedvanligt låga
1977-1979 till följd av den svaga Huvuddelen av det skogskonjunkturen.
ökade investeringsbehovet hänförs till awerkningsarbetet, främst för in-
köp av s. k. skördare. Vid en optimistisk bedömning av mekaniserings-
takten skulle, skördarna enligt sektorstudien, svara för omkring 1/ 3 av skogsbrukets maskininvesteringari såväl alternativ 1 som alternativ 2. Produktivitet. Genom bl. a. en snabb mekanisering av olika arbetsmoment steg produktiviteten mycket snabbt under 1960-talet och en bit
in på 1970-talet - med 6 å 8 % per år. sysselsättningen sjönk i ungefär
samma takt. Den lugnare under andra hälf-
produktivitetsutvecklingen
ten av 1970-talet kan till en del sammanhänga med att vissa grundläg-
gande förutsättningar för skogsbruket ändrats. Fram till början av 1970-
talet skedde en övergång i awerkningarna från gallring till slutawerkning. De senare ger regelmässigt större förädlingsvärde per arbetstimme. Därefter har awerkningarna måst styras över mot mer arbetskrävande bestånd eller bestånd som inte gett lika goda virkesmängden
Produktivitetsutvecklingen 1979-1985 blir beroende av flera olika
faktorer. Mängden skogsvårdsarbete och hur det fördelas på underhåll
och investeringar är en av dessa faktorer. En annan - och viktigare - år
av hur snabbt mot mer produktiva l Andelen sågtimmeri
bedömningen utvecklingen metoder
awerkningarna påver- inom avverknings- och skogsvårdsarbete kan gå. ka.r relativt starkt det Både i slutawerkning och gallring väntas härvidlag en utveckling av produktivitetsmått som teknik och arbetsmetoder Med en ge fortsatta produktivitetsvinster. används i nationalräsnabb introduktion av skördare i norra och mellersta Sverige skulle nära kenskapema (kr./ tim.). hälften av i dessa områden kunna ske med denna tek-
Det beror på att sågtim- slutawerkningen
mer är värdefullare än nik vid mitten av 1980-talet. för skördare är nu Awerkningskapaciteten annat virke. 5-6 gånger högre per dagsverke än för motormanuell metod (man med
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer 321
motorsåg). Skillnaden väntas stiga ytterligare. Ca l/ 3 av slutawerkningarna sker nu med motormanuell metod. Vid gallring är andelen drygt hälften. Mot bl. a. denna bakgrund bedömer sektorstudien att det inom stor-
skogsbruket är möjligt att öka prestationerna med ca 4 % per år i slutav-
sett verkning, ca 3 % per år i gallring och ca 4 96 per år i skogsodling,
som ett genomsnitt för landet. Förutsättningarna skiljer sig emellertid åt
för olika landsdelar. Det bör också tilläggas att mekaniseringen i awerkningsarbctet i viss män styrs av dagsverksbehovet i skogsvärden. Ett mellan olika En problem för skogsbruket är variationerna säsonger. snabbare mekanisering av awerkningsarbetet skulle förstärka säsongi arbetskraftsbehovet. Den totala produktiviteten blir svängningarna därmed i hög grad avhängig av mekaniseringstakten i skogsvårdsarbetet, som kräver mycket arbetskraft under korta säsonger. Prestationsökningen beräknas bli ca 2,5 % i alternativ l och ca 1,5 % i alternativ 2 vid en sammanvägning av alla arbeten i skogsbruket. Den ökade mekaniseringen väntas inte kunna ge lika stora bidrag som tidigare. Nästa mekaniseringsvåg kommer sannolikt först när mekaniserad skogsodling kan införas i stor skala. Det torde emellertid knappast ske under l980-talet. Sysselsättningen mätt i dagsverken beräknas med de förutsättningar
som valts öka 1979-1985 i alternativ l med ca l 96 per år men sjunka i alternativ 2 med ca l % per âr. Att den snabba sysselsättningsminsk-
ningen därmed upphör är en konsekvens bl. a. av att de arbetsintensiva skogsvårdsarbetena och övrigt arbete förutsatts få den intensitet som behövs för att upprätthålla den långsiktiga skogsproduktionen vid ca 75 m3sk. Det skulle kräva att 25-30 % av dagsverkena ägnas åt
miljoner dessa arbeten. Om så inte blir fallet kommer sysselsättningen att sjunka
snabbare. I tabell 8:6 redovisas i sammandrag skogsstyrelsens beräkningar av
sysselsättningen l979 och l985. För en mer detaljerad redovisning på
olika arbeten m. m. hänvisas till bilagan.
Tabell 8.6 Sysselsättning uppdelad på Iandsdelar IOOO-tal dagsverken
Region l 979
Norra Sverige Mellersta Sverige Södra Sverige Summa
Källa: skogsbruket Ds E 1980:4.
322 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
Sammanfattning
Sektorstudiens har som nämnts beräkningar haft som utgångspunkt två olika avverkningsnivåer 1985. Den produktivitets- och investeringsbedömning som framkommer ur sektorstudien har använts som indata till modellkalkylerna. Utvecklingen av det produktivitetsmått som används
i modellkalkylerna (kr/ tim.) kan skilja sig något från utvecklingen av
det gängse måttet i skogsbruket, dagsverken per 100 m3sk, beroende på t. ex.
sortimentsförskjutningar.
I alternativ l erhålls även i modellkalkylerna ett produktionsvärde 1985 som motsvarar en bruttoawerkning av ca 75 m3sk. Där-
miljoner
vid har också beaktats att förbrukningen för eldning ökar. Sysselsättningen i timmar minskar med l % per år, dvs. i samma takt som antalet dagsvcrken beräknades minska i sektorstudien. Att avverkningamai slu-
tet av prognosperioden når 75 miljoner m3 sk innebär således att det un-
der perioden awerkas i genomsnitt mindre än vad som är långsiktigt
möjligt. Av samhällsekonomiska skäl skulle det vara önskvärt med en
högre awerkning med hänsyn främst till det stora exportkrav på det svenska som framkommer näringslivet ur modellkalkylerna, men också med hänsyn till sysselsättningen i skogslänen. Alternativ l får dock anses innebära en relativt optimistisk avverkningsprognos i detta tidsperspektiv om man beaktar de faktorer som f. n. styr virkesutbudet. I alternativ 2 motsvarar en brutproduktionsvärdet enligt kalkylema
toawerkning av drygt 60 milj. m3 sk. sysselsättningen i timmar sjunker i
samma takt som i sektorstudien, dvs. med l 96 per år.Den regionala uppdelning som i sektorstudien
gjorts pekar på att sysselsättningstillfällen
vid en svagare utveckling försvinner främst i norra och mellersta Sverige. Om skogsvårdsarbetena inte blir lika omfattande i en situation
med sämre lönsamhet så sjunker sysselsättningen snabbare. Kalkylema
sammanfattas i tabell 8.7.
Tabell 8.7 Sammanfattning av kalkylema. l975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1965- 1970- 1974- 1979- l 985 1970 1974 1979 Alt. 1 Alt. 2 Produktionsvärde 8 242 0,3 . . . . 3,5 0,5 Förädlingsvärde 5 585 -0,5 0,4 3,7 0,6 Produktivitet (kr/ tim.) 70,57 7,9 7,3 2,6 1,5 Sysselsättning
| (milj. tim.) | 79,13 -7,8 -6,5 | l,l -l,O |
| Investeringar | 72 l 2,7 4,4 | 2,9 |
| -vägar | 97 -5,3 | -2,4 |
| -maskiner | 274 6,2 2 9 | 7,1 |
| -skogsvård | 350 2,4 | 0,4 |
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer 323
8.4 Byggnadsverksamhet
för LU:s av byggsektorns utveckling har ut- Underlaget bedömningar
arbetats av Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF).
8.4.1 Bakgrund och problembild
snabbt under 1950- och l960-talen då Byggproduktionen steg mycket den ökade med i genomsnitt 4-5 ?bom året. Bakom den expansiva utvecklingen låg bl. a. ambitionen att bygga bort 1950-talets bostadsbrist, medförde år vilket att bostadsproduktionen steg från 44 000 lägenheter 1950 till l 10 000 år 1970. Även industri- och öka-
anläggningsbyggande
de starkt under ZO-årsperioden. Det sammanhängde med den relativt snabba ekonomiska tillväxten under denna tid. Byggandet var också i
faktor för produktionsutvecklingen inom andra sekto-
sig en pådrivande
rer, bl. a. inom industrin där nästan 20 7irav de producerade varorna di-
rekt eller indirekt gick till byggsektorn. som inrikt- Vid början av 1970-talet stagnerade byggandet samtidigt förändrades sätt. Det successivt minskade ningen på ett genomgripande emellertid under första hälften av bostadsbyggandet kompenserades 1970-talet av ökat industribyggande och därefter av en starkt ökad omoch Därigenom kom produktions-
byggnads- reparationsverksamhet.
nivå under hela 1970volymen att i stort sett ligga kvar på oförändrad fram-
talet. Byggnadsproduktionens fördelning på olika slags byggande går av tabell 8.8. Där framgår att ungefär l/ 3 av byggnadsproduktionen
samt reparationer); ett föravsåg bostadssektom (ny- och ombyggnader hållande som varit likartat under hela l970-talet. Branschens de senaste 20 åren framgår av
sysselsättningsutveckling
diagram 8.6. Som mest var 374 000 personer sysselsatta 1969. Nedgången under l970-talet, som varit drygt 2 Jb-per år i genomsnitt, har till en
del motverkats av den ökade reparations- och ombyggnadsverksamheten. Denna är arbetsintensivare än vad nybyggandet är. De största bygg-
har också delvis kunnat den vikande efterfrågan i förctagen kompensera
Tabell 8.8 Byggproduktionens utveckling 1970-1979
| Milj. kr | Årlig procentuell förändring, |
| 1979, | 1975 års priser |
| 151mm” | 19704975 1975-1979 |
priser Totalt byggande 69 800 -0,5 0,5 därav: reparationer och ombyggnader 24 100 2,5 4,0 Nybyggande totalt 45 700 -1,5 -l,5
| därav: bostäder | 15 400 14 900 | -4,0 -4,0 | -l,5 3,5 | _ , | |
| övriga hus | Sektorstudien finns | ||||
| industri | 3 500 | 7,0 | publicerad bilaga | ||
| vägar och | “n LU 3°- 331mm | ,som | |||
| anläggningar | n 900 | -1,0 | -2,5 |
Källa: SBEF.
324 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
Sverige med ökat byggande utomlands. De 15 största företagen ökade under perioden 1969-1979 antalet anställda utomlands från 400 till
2 200. År 1979 uppgick värdet av utlandsbyggandet till ca 4 miljarder kr
i löpande priser, vilket motsvarade ca 6 %›av den totala produktionen.
Sysselsättningsnedgången har lett till någon större arbetslöshet
inte i
branschen. Den tidigare höga medelåldern hos byggnadsarbetarna har gett en relativt hög naturlig avgång samtidigt som nyrekryteringen varit liten. Dessutom har en stor del av den övertaliga arbetskraften sugits upp av andra näringar. Under 1970-talet har det t. o. m. vid flera tillfällen rått brist på byggnadsarbetare inom vissa fack. Åren 1979 och 1980 var det just bristen på byggnadsarbetare i vissa delar av landet som utgjorde det största hindret för att öka byggproduktionen. Bristen var accentucrad i storstadsområden som arbetslösheten samtidigt bland byggnadsarbetare var relativt hög i norra Sverige. Arbetslösheten inom byggarbctarkåren under vintern och våren 1980 var emellertid den lägsta som registrerats under efterkrigstiden. Byggnadsarbetarkårens relativa storlek sig åt mellan olika delar
skiljer av landet, vilken följande tablå antyder. I huvudsak gäller att bristen
på arbetskraft är störst i de delar av landet där byggnadsarbetamas andel av
befolkningen är minst. Med en otillräcklig rörlighet på arbetsmarkna-
den riskerar denna obalans att kvarstå över en längre tid och hindra en ökad produktion.
Antal sysselsatta
Diagram 8.6 Antal sysselsatta inom byggnadsverksamhet 1960-] 979. Källa: SCB, nationalräkenskapema.
näringslivssektorer 325 Utvecklingeniövriga
Andel av totala Andel av to- Arbetslöshet Byggnadsarbetare antalet byggnads- talt byggande ikassoma per 1 000 invån.
| arbetare 1979, 95 1979 (prel.) | nov. 1979, 9b | |
| Storstadslänen | 34 | 32 |
| Norrlandslänen | 20 46 | 19 49 |
Övriga län
8.4.2 Produktion och produktivitet
som inrikt- Produktiviteten i byggandet är känslig för såväl volymen flerbostadshus, anningen av produktionen. Fördelningen på småhus, etc. och i vilken mån produktionen består av nybyggande, läggningar spelar således - vid sidan av den totaombyggnad respektive reparation
la volymutvecklingen - en avsevärd roll för produktivitetens utveckling.
Den totala har i LU:s alternativ 1 beräknats öka
byggproduktionen
med ca 1.8 iårper år. Bakom denna tillväxt ligger en ökad investeringsaktivitet i bostadssektorn och i industrin. Industrins byggnadsinvestehar bedömts behöva I boringar öka med 8 ?irper år i detta alternativ. stadssektorn hänförs ökningen till en ökad ombyggnads- och reparationsverksamhet. Investeringarna i nya bostäder beräknas emellertid ligga kvar på ungefär samma nivå som 1979. Även produktionen i anläggväntas öka, där bl. a. den fortsatta utbyggnaden av kärnningssektorn
kraften i Forsmark och Oskarshamn väger tungt. I just denna del är det
dock skillnad mellan alternativen. För övrigt husbyggandes del ingen har en dämpning av ökningstakten förutsetts ske inom stat och kommun av den strävan att dämpa den offentliga sektorns expansion på grund som ligger i detta alternativ. Sammantaget beräknas byggnadsinvesteöka med 1.5 %nper år 1979-1985 i alternativ 1. ringarna l alternativ 2 beräknas byggproduktionen öka med 0,6 97a per år 1979-1985 och de totala byggnadsinvesteringarna med 0,3 9bper år. In-
dustrins byggnadsinvesteringar sjunker med knappt 2 “Zrper år. Trots att
i nya bostäder beräknas ändå produktionen i
investeringarna sjunker
bostadssektorn öka med 1,9 *Iêrper år till av ökad ombyggnads- och
följd Den offentliga sektorns byggnadsinvesteringar reparationsverksamhet.
växer däremot snabbare i alternativ 2, med 1,6 im per år medan de ligger kvar på oförändrad nivå i alternativ 1. I båda alternativen bedöms således en expansion ske av reparations-. i bostadssektorn i och med att den underhålls- och ombyggnadsarbete successivt ökande och unkapitalstocken ger ett allt högre reparationsderhållsbehov. Behovet förstärks av att bostäder
miljonprogrammets
nu i ökad omfattning kommer byggda under senare delen av 1960-talet att behöva repareras och underhållas. Under blev byggandet alltmer materialinexpansionen på 1960-talet
tensivt. Arbetsmoment flyttades från byggarbetsplatsen till industrin,
infördes. Under 1970-talet har och arbetsbesparande monteringssystem framför allt den minskade i flerbostadsbyggandet och
objektstorleken
det ökade småhusbyggandet inneburit att det traditionella platsbyggandet ökat sin andel. Det här förhållandet avspeglas i byggnadssektorns som 1960-talet men åter steg
förädlingsvärdeandel, sjönk något under
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
under 1970-ta1et. Enligt sektorstudien torde andelen bli i stort sett oförändrad de närmaste åren.
Produktivitetsutvecklingen för byggandets olika delar framgår av ta-
bell 8.9. Den svaga produktivitetsutvecklingen i
flerbostadshusbyggande
och i
industribyggande under senare delen av 1970-talet sammanhängde
med den sjunkande Industrins
byggvolymen. byggnadsinvesteringar
nådde en toppnivå 1975 och sjönk därefter till ca hälften av denna nivå fram till 1979. Det ledde till ett sämre
utnyttjande av de fasta produk-
tionsresurserna. Vidare minskade
objektstorlekarna i byggandets olika
delar, vilket i allmänhet ledde till att
arbetstidsåtgången ökade på ar-
betsplatserna. Den mindre marknaden för flerbostadshus kan ha medfört minskade motiv för
byggföretagen att utveckla metoder för detta
byggande. Den ökade ombyggnads- och reparationsverksamheten torde ha inneburit att
produktivitetsutvecklingen inom denna del av byggandet har
överskattats under 1970-talets senare del. Värdet av dessa arbeten räknas ti11 byggproduktionen i den mån det fångas upp av statistiken (t. ex. viss länestatistik), men motsvarande inte i sam-
sysselsättning registreras
ma utsträckning. En stor del av de mindre byggnadsarbetena utförs av
hushållen själva. ofta på den s. k. svarta marknaden.
Därmed torde ock-
så den sammanvägda produktivitetsutvecklingen 1975-1979, såsom den
framkommer i tabell 8.9 i viss mån vara överskattad. Den som sektorstudien
produktionsökning räknat med i alternativ 1 ger en gynnsam produktivitetsutveckling 1979-1985. Inom flerbostadsbyggande och industribyggande räknar sektorstudien
med att produktiviteten skall kunna öka med ca 5 % per år. Inom övrigt husbyggande väntas produktiviteten stiga med 2,5 å 3 96 per år. Som nämnts väntas ombyggnads-, reparations- och underhållsarbeten öka i omfattning. Dessa arbeten är mer
sysselsättningsintensiva än ny-
Tabell 8.9 Bruttoproduktion per arbetad timme Årlig procentuell förändring
1971- 1979-1985 975 Alt. 1 Alt. 2
Flerfamiljshus 5,4 5,0 2,4 Småhus
| 5,4 | 2,5 | 1,9 | |
| Summa bostäder | 5,4 | 3,6 | 2,0 |
| Övriga hus | 6,2 | 3,0 |
2,3 Industri
| 6,7 | 5,0 | 1,5 | |
| Anläggningar | 4,3 | 2,5 | 2,0 |
| Summa nybyggnad | 5,4 | 3,0 | 2,0 |
Ombyggnad, reparation och underhåll 3,0” 3,2 2,6 Total byggproduktion per arbetad timme inkl. tjänstemän 3,1 3,0 2,2
“ Produktiviteten residualt bestämd. Källa: SBEF.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
Med beaktande härav beräknas den sammanvägda arbets-
byggande.
tillväxttakt i alternativ 1 för 1979-1985 uppgå
produktivitetens perioden därmed densamma som under perioden
till 3 70 per år. Den blir 1975-1979. I och med att utvecklingen under den sistnämnda perioden innebär den förutsedda utvecklingen i realiteten torde vara överskattad
av arbetsproduktiviteten under prognos-
en något förbättrad utveckling
perioden.
tillväxten i som förväntas i
Med den långsammare byggproduktionen alternativ 2 blir den sammanvägda produktivitetstillväxten lägre än i al-
rationellt. Vi-
ternativ 1. Mindre möjligheter ges att utnyttja kapaciteten
medföra ett sämre innovationsdare torde den lägre aktivitetsnivån vilket sikt kan ge ännu större skillnader i proklimat. på litet längre
duktiviteten.
8.4.3 Investeringar
under 1950- och 1960-talen kom att verka
Den ökade byggproduktionen
och den tekniska utvecklingen kraftigt pådrivande på mekaniseringen under denna inom byggandet. En påtaglig innovation i byggprocessen införande i slutet av tid var t. ex. byggkranarnas på arbetsplatserna
l950-talet Trots den stagnerande byggpro-
och i början av 1960-talet. duktionen under 1970-talet fortsatte mekaniseringen i byggandet.
domineras av maskinin-
Byggnadsverksamhetens egna investeringar
ökade maskinkapitalet under vestcringar. Enligt nationalräkenskaperna minskade antalet
1970-talet med ca 2 Ãrper år i genomsnitt. Samtidigt
med ca 3 “bom året i Produktionen har så-
arbetade timmar genomsnitt.
kunnat upp-
ledes till stor del genom en ökad kapitalmängd per timme nivå, trots att sysselsättningen min-
rätthållas vid ungefär oförändrad skat. Detta framgår av diagram 8.7.
har under senare år gjort en stor del av ma- Skärpta arbetsmiljökrav
föråldrad. En fortsatt inom re-
skinparken tekniskt produktionsökning
och väntas dessutom öka behovet av nya
parations- ombyggnadssektorn av mindre universalmaskiner” lämpliga för mindre byggnads-
typer
arbeten. att rekrytera tillräckligt med byggarbetskraft på-
Svårigheter verkar också mekaniseringen. och under de marknadsförutsättningar som an- Mot denna bakgrund 1 beräknas maskininvesteringarna 1979-1985 begivits för alternativ
höva öka med drygt 2 “Zøper år. Med den något svagare byggutveckling-
som
en i alternativ 2 och med en likartad produktionssammansättning
1979 förutses ett ungefär oförändrat investeringsbehov.
Vid bör också beaktas att det har blivit
investeringsbedömningarna
för l970-talets stagne-
vanligare att hyra in maskiner speciella objekt.
medfört att man vill undvika att rande byggande har i många företag Osäkerhet om den långsiktiga utbinda finansiella resurser i realkapital. större att hyra in maskiner vid
vecklingen medför sannolikt benägenhet
De beräknade i
tillfälliga marknadsuppgângar. investeringsökningama
kan därför överskatta branschens egna maskin-
byggnadsverksamheten
om en större andel av investeringarna sker hos utinvesteringar något, i stället.
hyrningsföretagen
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
m7 Index 1970 = 100
Maskinkapital C ê,f ä_ \
Förädlingsvärde
Diagram 8. 7 Maskinka-
pital, förädlingsvärde och
sysselsättning 1970- 1979. § s
mi
Sysselsättning Källa: SCB, nationalrä- (timmar)
kenskapcrna. I I I I
19l70 7,2 74
76 78 79
Branschens egna
byggnadsinvesteringar avser byggande av kontors-
hus. anskaf f ande av personalbodar m. m.
Byggnadsinvesteringarna, som
har en relativt liten volym. väntas minska i båda alternativen.
Sanznzaizfaltnirzg
Resultaten av LU:s
bedömningar redovisas i tabell 8.10. De gjorda uppskattningarna av
produktivitetsutveckling och av investeringsutveckling
i byggsektorn själv har redovisats ovan. Huvuddelen
av byggsektorns produktion avser
investeringar. Produktionen bestäms därmed till störs-
ta delen av de antaganden om
byggnadsinvesteringarnas utveckling som
görs i övriga delar av ekonomin. Därtill kommer den
byggnadsproduk- i
tion som avser reparationer och underhåll.
I alternativ l uppgår den beräknade
bruttoproduktionsökningeni sek-
tom till 1.9
Vaper år. Det är en något lägre tillväxt än den som sektorstu-
dien haft
som utgångspunkt vid beräkning av bl. a. produktivitetsut-
veeklingen. Produktivitetsökningen har därför
justerats ned något i det-
ta alternativ med sektorstudien.
jämfört Hänsyn har också tagits att för-
ädlingsvärdet, dvs.
bidraget till BNP, ökar något snabbare. Det innne-
bär att
förädlingsvärdeandelen i sektorn bedömts
öka under perioden.
Utvecklingen i övriga nâringslivssektorer 329
Tabell 8.10 Sammanfattning av kalkylerna 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Alt 2
Produktionsvärde 3,6 . . . . 1,8 0,6 Förädlingsvärde 2,9 -0,6 1,1 2,0 0,6 Produktivitet, ( kn/tim.) 3,4 4,1 3,5 2,9 2,2 Sysselsättning, ( milj. tim.) -0,5 -4,5 -2,3 -0,9 Investeringar 0,4 -0,4 -1,5 byggnader -7,9 0,2 -11,3 - maskiner 1,8 -1,7
En anledning härtill är att LU - med utgångspunkt i sektorstudiens
bedömning om en oförändrad förädlingsvärdeandel 1979-1985 och i enmed den allmänt ökade lighet energibesparing som präglar detta utvecklingsalternativ - räknat med att det även i byggnadsverksamheten skall
gå åt relativt sett mindre energi 1985 än 1979 i förhållande till bruttoproduktionen. I alternativ 2 beräknas inte motsvarande energibesparing komma till stånd. Av det skälet utvecklas bruttoproduktion och förädlingsvärde i samma takt, eller med 0,6 Iêrper år 1979-1985. Den återgivna produktivitets- och medför
produktionsutvecklingen
att sysselsättningen mätt i timmar sjunker med 0,9 Zrper år i alternativ 1
och med 1,6 ?Zrper år i alternativ 2. Medelarbetstiden per sysselsatt har av SCB beräknats minska under perioden 1979-1985 i båda altemativen, främst beroende på en antagen ökning av antalet sysselsatta kvinnor, se avsnitt 3.2. Det innebär att antalet sysselsatta oför-
personer blir
ändrat i alternativ l, medan antalet med 2 000 per år i alterna-
sjunker
tiv 2.
8.5 Varuhandel
Distributionen en länk mellan utgör produktionen och användningen av varor. För de allra flesta varor är det särskilda som utför distriföretag butionsarbetet. I detta ingår men också marknadsfö-
transporttjänster
ring och administration m. m. Distributionsarbetet kan ske i flera led, och man brukar indela varuhandeln i
detaljhandel och partihandel. Detaljhandeln är den del som handhar av varor till försäljningen hushåll,
medan partihandeln varor till Sam-
säljer företag (inkl. detaljhandel).
mantaget bidrog varuhandeln 1979 med drygt 10 % av BNP. 1 Förädlings- Framställningen i detvärdet var ungefär lika stort i partihandeln som i ta avsnitt baseras i hu-
detaljhandeln. Syssel-
sättningen fördelades och uppgick till nära vudsak pá en sektorstu-
något ojämnare 200 000 per-
soner i partihandeln die för varuhandeln, ut-
och drygt 325 000 personer i detaljhandeln. De sys-
förd av Handelns utselsatta i var till 2/ 3 kvinnor och till nära hälften deltids-
detaljhandeln
redningsinstitut (HUI) arbetande. I partihandeln var dessa andelar mer likartade dem i övriga som publiceras som bilanäringslivet ga till LU.
330 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
Tabell 8.11 Detaljhandelns sammansättning 1979 Löpande priser
| Omsättning Milj. kr | Fördelning % | |
| Varuhushandel | 18 530 | 13,5 |
| Dagligvaruhandel | 45 173 | 32,9 |
| därav: livsmedelshandel | 37 637 | 27,4 |
| Fackhandel | 30 778 | 22,4 |
| Summa egentlig detaljhandel | 94 481 | 68,9 |
| Bil- och drivmedelshandel” | 31 317 | 22,8 |
| Apoteks- och systemvaruhandel | l 1 338 | 8,3 |
| Total detaljhandel | 137 136 | 100,0 |
” Inkl. reparationer och underhåll av bilar. Källa: SCB:s omsättningsstatistik.
8.5. l Detaljhandeln
I tabell 8.1 l ges en översikt över de branscher som ingår i detaljhandeln.
Utvecklingen i sammanhänger dels med effektiviteten i
detaljhandeln
enskilda företag, dels med hur branschens struktur förändras. Effektivi-
teten har tidigare kunnat höjas främst genom tillämpning av självbetjäningssystem och moderna marknadsföringsmetoder. Självbetjäningen är
nu praktiskt taget helt genomförd i dagligvaruhandeln och varuhushan-
deln, och möjligheterna till ytterligare utbredning i fackhandeln är be-
gränsade. För framtiden väntas rationaliseringar huvudsakligen ske inom transport- och förpackningssystem samt genom datorisering av ar-
betsrutinema inom detaljhandelsföretagen.
strukturomvandlingen var snabbast under 1960-talet med bl. a. en re-
kordstor nedläggning av livsmedelsbutiker samtidigt som självbetjä-
ningssystemet slog igenom och varuhusen expanderade kraftigt. Denna process saktade av under 1970-talet, då den svaga efterfrágeökningen
gjorde företagen mindre benägna att satsa på utvidgningar. Antalet försäljningsställen fortsatte dock att sjunka under l970-talet. Minskningen
var särskilt stor inom dagligvaruhandeln och varuhushandeln, där an-
talet försäljningsställen under perioden minskade med l/4. Inom dag-
. ligvaruhandeln uppgick nedläggningama under l970-talet till i genomsnitt 665 enheter per år, medan nyetableringarna blott uppgick till 157 butiker per år. De nyetablerade butikerna var i gengäld avsevärt större än de nedlagda. I tabell 8.12 redovisas sammansättningen av butiksbeståndet i dagligvaruhandeln 1978.
En drivkraft i strukturomvandlingen har varit möjligheterna att vinna stordriftsfördelar. Det förefaller emellertid som om dessa möjligheter nu börjar bli uttömda. De allra största detaljhandelsföretagen fick sålunda
vidkännas en viss minskad omsättningsandel under andra hälften av
l970-talet. Till följd av utvecklingen mot stordrift har butiksnätet blivit
glesare, vilket skapat utrymme för även mindre butiker med lokalisering nära konsumenterna. Ett karakteristiskt drag i l970-talets utveckling var
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer 331 Tabell 8.12 Butikstyper inom dagligvaruhandeln 1978
| Antal butiker | Andel av Förändring av omsättningen omsättnings- 96 | andelen 1974-1978 procentenheter | |
| Stormarknader | 38 | 4,9 | 0,8 |
| Övriga varuhus | 308 | 15,3 | -0,5 |
| Dagligvarumarknader | 23 | 1,4 | -0,6 |
| Hallbutiker | 404 | l 1,1 | 0,8 |
| Övriga storlivsbutiker | 804 | 24,8 | 2,4 |
| Summa storlivsbutiker | l 577 | 57,5 | 2,9 |
| Servicebutiker | l 143 | 5,4 | 3,9 |
| Övriga dagligvarubutiker | 6 880 | 37,1 | -6,4 |
| Totalt | 9 600 | 100,0 | 0 |
“Inkl 410 trafikbutiker. Anm. För definitioner, se HUI:s sektorstudie.
framväxten av de s. k. servicebutikerna, vilka lokaliserats nära bostadsområden och trafikleder och vilka har ett begränsat sortiment av produkter med hög omsättningshastighet. Servicebutikernas andel av omsättningen i dagligvaruhandeln är dock fortfarande begränsad och det är
de stora butikerna som dominerar. Hos de flesta branscherna i detalj-
handeln har varusortimentet kommit att breddas så att numera även betydandc delar branschfrämmande produkter ingår, t. ex. kernisk-teknis-
ka varor i livsmedelsbutikernas sortiment. Genom samarbete i kedjebildningar har även medelstora och självständiga butiksenheter kunnat
tillgodogöra sig stordriftsfördelar, framför allt på inköpssidan och inom det administrativa området.
Lönsamheten i detaljhandeln är starkt beroende av omsättningens
storlek. Endast i stormarknadernas och varuhusens dagligvaruavdel-
ningar samt stora hallbutiker med en omsättning över l5 milj. kr är lön-
samheten genomsnittligt sett positiv. De mindre butikerna, som antalsmässigt utgör över 90 % av butikerna i dagligvaruhandeln, skulle i genomsnitt inte ge något överskott om marknadsmässig ägarlön och ränta på eget kapital medräknas bland kostnaderna. Även bland dessa butiker förekommer dock givetvis stora skillnader. Inom fackhandeln har tendenserna till stordrift varit avsevärt svagare än inom dagligvaruhandeln. Strukturomvandlingen inom fackhandeln har därmed haft en något annorlunda karaktär. Nyetableringama motsvarade antalet butiker förblev således
ungefär nedläggningarna, och
relativt oförändrat under l970-talet. Aven inom delar av fackhandeln
förekommer kedjebildningar. Ungefär 2/ 3 av den privata konsumtionen avser varor som säljs ge-
nom detaljhandeln. Genom att t. ex. bostadskonsumtionen är relativt
stabil, utsätts för större konjunkturfluktuatiodetaljhandelns försäljning
ner än den totala privata konsumtionen. Det förekommer dock stora
skillnader i utvecklingstakt och konjunkturvariationer mellan olika varugrupper. Livsmedelsförsäljningen är mest stabil, medan varor för fri-
332 Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
tidsbruk har fluktuerat kraftigt kring en snabbt ökande trend.
Detalj-
handelns varierar inte bara med utan kan skil-
försäljning konjunkturen ja sig kraftigt mellan olika månader, mellan olika veckodagar och mellan
olika tidpunkter på dagen. Dessa belastningsvariationer försvårar ett
högt kapacitetsutnyttjande, eftersom det i många fall är svårt att anpassa faktorinsatserna till försäljningsvariationerna.
Med den uppbromsning som förutses för den privata konsumtionens ökningstakt under perioden 1979-1985 måste den genomsnittliga till-
växten i detaljhandelns omsättning bedömas bli mycket svag. I första
hand gäller detta alternativ l. Sannolikt kommer omsättningen mellan enskilda år under perioden att minska. Stora volymvariationer i
detalj-
handeln kan medföra likviditetskriser för en del företag. Inom de branscher som är mest t. ex. de som va-
konjunkturkänsliga, säljer varaktiga
ror, kan man vänta sig en utslagning av företag. Även inom dagligvaruhandeln kan en omstrukturering väntas i riktning mot ökad andel lågservice- och lågprisbutiker. Utvecklingen av konsumenternas inköpsvanor kan väntas ge underlag för en fortsatt tillväxt av servicebutikerna, förutsatt att några inskränkningar i affärstidslagstiftningen inte görs.
8.5.-2 Partihandeln
I partihandeln ingår all försäljning till detaljhandeln samt alla leveranser
av insatsvaror och investeringsvaror till näringslivet. Också all importverksamhet innefattas i begreppet partihandel. All sker emel-
försäljning
lertid inte genom företag som har grossistfunktionen som huvudsaklig verksamhet. År 1978 fanns det drygt 18 000 partihandelsföretag i landet. Antalet hade ökat med 13 % från 1971. Av samtliga partihandelsföretag har hela 30 % inte någon anställd personal och ytterligare 40 % mindre än 5 anställda. I tabell 8.13 redovisas partihandelns
försäljning på olika
varugrupper. Partihandeln är en heterogen näringsgren. Vissa
verksamhetsgrenar,
t. ex. av insatsvaror till industrin liksom distribution av dag-
försäljning
Tabell 8.13 Partihandelns sammansättning 1979 Andel av omsättningen i procent
Producentvaror Råvaror och halvfabrikat Maskiner, verktyg, apparater
Konsumentvaror Dagligvaror Urvalsvaror
Blandad användning Transportmedel Bränsle och drivmedel 30 Totalt 100 Källa: SCB Partihandelns försäljning i företag med fler än l9 anställda. 2
näringslivssektorer 333 Utvecklingeniövriga
till förutsätter vanligen hantering i stora
ligvaror detaljhandelsblocken,
kvantiteter. aktiviteter, m. m. krä-
Specialinriktade agenturverksamhet
ver däremot inte nödvändigtvis storskaliga operationer för att vara kon- Den lokala marknadsbevakningen är ett viktigt konkurrenskraftiga. kurrensmedel inom branscher där huvuddelen av omsättningen går till mindre företag, t. ex. hantverk, byggmästare etc. Vissa fak-
detaljhandel,
torer som gynnar storföretagsamheten kan dock väntas få ökad tyngd i framtiden. I den hårdnande konkurrensen behövs t. ex. expertis för marknadsföring samt inköp på den internationella marknaden. Under 1970-talet har många partihandelsföretag breddat sitt sortiment och kommit att överta funktioner som tidigare utfördes i andra led i kedjan mellan producent och konsument, t. ex. paketering och prismärkning. I vissa fall har funktionsöverflyttningen uppkommit genom att integrerat bakåt och i egen regi utför partihan-
detaljhandelskedjor
delns funktioner, vilket minskat utrymmet för fristående grossister. Ex-
empel på funktionsöverflyttningar finns också inom producentvarusek-
torn. Varuhandelsföretagen spelar vidare en allt större roll som informatörer vad avser industrins marknadsföring.
Också har strukturomvandlingen i partihandeln fort-
organisatoriskt satt under 1970-talet, framför allt genom fusioner och företagsförvärv. Den mest fusionen under decenniet var bildandet av
uppmärksammade dagligvarublocket DAGAB. En drivande faktor bakom partihandelns
har varit att existerande grossistföretag varit för strukturomvandling små för att kunna åstadkomma de kapitalresurser som krävts för inves-
såväl i egna anläggningar som i utbyggnader i återförsäljarledet.
teringar Inom delarna av har stordriftsför-
de mera specialiserade partihandeln
delarna dock varit mindre påtagliga. Kundföretagens struktur utgör ofta en begränsande faktor i Ge-
vad gäller storskaligheten partihandelsledet.
strävar efter att öka
nom prisdifferentiering många partihandelsföretag
orderstorleken från kunderna. Ett annat exempel på den genomsnittliga rationaliseringsåtgärder är införandet av s. k. snabbgross (cash and carinom flera branscher och som innebär en förenkry) som förekommer Ytterligare mekaniseringar av varuling av grossistens varuhantering. kan väntas. Den hittillsvarande utvecklingen har inneburit hanteringen
att det i dag ofta är kontorsrutinerna (inköp, försäljning, administra-
kostnaderna i En
tion) som svarar för de största partihandelsföretagen.
är därför åren. ökad tillämpning av ADB-teknik trolig de närmaste
8.5.3 Investeringar
Under 1970-talet fluktuerade bruttoinvesteringarna i byggnader och anrunt en relativt konstant nivå. Maskininvesteringarna ökade läggningar däremot efter 1971. var snabbast i Be-
kraftigt Ökningen detaljhandeln.
hovet av rationaliseringar kommer att bli fortsatt stort under 1980-talet. Traditionella vägar är i stort sett uttömda och nya metoder måste därför tillgripas. För att kunna hålla en rimlig utveckling av löner och lönsam-
het i branschen ter det sig oundgängligt att de möjligheter som datatek-
niken ger också tas i anspråk.
334 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
För partihandelns del är det främst de administrativa rutinerna som är särskilt arbetskrävande och som ännu inte automatiserats i större om-
fattning. På detaljhandelssidan, företrädesvis inom varuhussektom,
dagligvaruhandeln samt vissa delar av fackhandeln, utgör beställningsarbe-
tet, prismärkningen och kassarutinerna de mest arbetsintensiva momen-
ten i verksamheten. Redan i dag finns det tekniska lösningar till datoriserade informations- och i varuhandelns olika led. Dessa kan
kommunikationssystem ge avsevärda effektivitetsförbättringar i relationerna mellan fabrikanter och grossister, mellan grossister och detaljister respektive mellan detaljister och konsumenter. Ett exempel avseende det sistnämnda ledet är
det s. k. EAN-systemet. Integrerade system för hela varuflödet mellan producent och konsument skulle öka effektiviteten. Erfarenytterligare heten visar dock att en mera allmän tillämpning av sådana system kan ske först efter en ganska lång introduktionstid. Begränsningarna består framför allt i organisatoriska problem vid en snabb teknisk utveckling. Effekterna på varuhandelns produktivitet under den medelsiktiga perioden har därför bedömts bli relativt små.
Långtidvutredningens beräkningar
För perioden 1979-1985 bedöms investeringarna i alternativ 1 öka något
långsammare än i den snabba takt som uppnåddes under andra hälften av 1970-talet. En återhållande faktor för tillväxten är den svaga lönsamheten i branschen som gör de finansiella resurserna knappa. Särskilt markant är detta i alternativ 2 med dess svaga utveckling för partihan-
deln, där ökningstakten för investeringarna antagits bli ytterligare lägre.
De historiska ökningstalen och prognoserna sammanfattas i tabell 8.14.
Tabell 8.14 Varuhandeln 1965-1985 l975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 979
| 1965- 1970 | 1970- 1974 | 1974- 1979 | 1979-1985 Alt. 1 Alt. 2 | |
| F örädlingsvärde | 2,8 | l,l | 2,7 - 1,9 | |
| Sysselsättning, antal | 0,4 | 0,5 | 0,6 | |
| milj. tim. | -0,4 | -0,7 | -0,2 | |
| Produktivitet, kr/ tim. | 3,2 | 1 ,8 | 2,9 | |
| därav: partihandel | 2,6 | -0,6 | 2,2 | |
| detaljhandel | 3,2 | 3,5 | 3,0 |
Omsättning partihandel 150 377 4,1 2,5 0,3 2,2 -
| detaljhandel | 86 754* 2,8 | 2,2 | 1,4 | 0,3 | |
| Bruttoinvesteringar | 4 107 | 0,2 | l,l | 8,1 | 8,0 |
| därav: bygga/anlägga | 845 -l,8 | -6,6 | -1,6 | 2,2 | |
| mask./invent. | 3 262 | 1,8 | 6,4 | 11,8 | 9,3 |
“ Förädlingsvärde till faktorpris per arbetstimme. b Förädlingsvärde till producentpris per arbetstimme. f Exkl. 2 546 milj. kr avseende bilreparationer inom detaljhandelsföretag.
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer 335
Produktiviteten påverkas förutom av kapitalstockens sammansättning
och tillväxt även av tillväxten i produktionsvolymen. För detaljhandelns
vidkommande saknas empiriska erfarenheter av produktionstillväxten i den privata konsumtionen som under så långa perioder med låg tillväxt
förutses i alternativ 1. Den prognos om 0,3 % årlig ökning av detaljhan-
delns omsättning som i detta alternativ är därför osäker. Under
gjorts 1970-talet ökade detaljhandelns omsättning med 1,8 % per år. Samtidigt
steg produktiviteten med i genomsnitt 3,4 % per år. Sannolikt spelade
funktionsöverflyttningar från till partihandelsledet en vädetaljhandeln sentlig roll för denna relativt snabba produktivitetstillväxt. För prognoshar produktivitet i alternativ l antagits stiga perioden detaljhandelns
tillväxten i förädlingsvärdet om med 3,0 96 per år. Vid den beräknade 1,4 % per år minskar timsysselsättningen årligen med 1,6 %. Antalsmäs-
detta en minskning med ca 15 000 personer i detaljhan-
sigt motsvarar deln. Utvecklingen i partihandeln blir i alternativ 1 mer gynnsam under perioden 1979-1985 än under 1970-talets senare hälft. Partihandelsföre-
tagens omsättning bedöms stiga med 2,2 % per år jämfört med nära nog
stagnation från 1974 till 1979. En väsentlig förbättring av produktivitetsutvecklingen kan därvid också förutses efter den nedgång som kunde registreras för perioden 1974-1979. Sannolikt drogs den uppmätta produktiviteten ner av de nämnda funktionsöverflyttningama till partihandeln. För prognosperioden antas produktiviteten stiga med 2,2 96 per år. Partihandelns förädlingsvärde beräknas öka med 3,9 % per år, innebärande en genomsnittlig sysselsättningsökning med 1,7 % per år. Antalet sysselsatta i partihandeln skulle därmed öka med drygt 30 000 personer fram till 1985.
Sammantaget för varuhandelssektom innebär de gjorda bedömning-
arna att produktiviteten under perioden 1979-1985 enligt alternativ l väntas stiga med 2,9 % per år. Mätt i timmar väntas sysselsättningen minska svagt, vilket mätt i antal personer beräknas innebära en ökning med totalt ca 18 000 personer, eller 0,6 % om året, fram till 1985.
I alternativ 2 är det i stället detaljhandeln som har de gynnsammare
produktionsförutsättningama. Produktiviteten bedöms i detta alternativ
kunna öka med 4,0 96 om året i detaljhandeln, medan ökningstakten i
partihandeln reduceras till 1,2 % per år. För hela varuhandelssektorn innebär dessa bedömningar en genomsnittlig produktivitetstillväxt om 2,8 % per år under prognosperioden. Vid den beräknade produktionstillväxten minskar sysselsättningen mätt i timmar med 0,9 96 per år. Antalet sysselsatta minskar enligt beräkningarna med närmare 10 000 personer.
Såväl partihandeln som inom detaljhandeln blir sysselsättningen inom,
1985 mindre än i alternativ 1.
8.6 Samfärdsel
Till samfärdselsektom räknas transporter samt post- och telekommunikationer. Sektom hade 1979 ca 290000 sysselsatta, vilket var 7 % av samtliga sysselsatta. Den redogörelse för samfärdselsektorns utveckling
336 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
som ges här bygger i stor utsträckning på planer och material som insamlats och bearbetats i samarbete med kommunikationsdepartementet. Därutöver har transportrådet i samband med för
anslagsframställningen
1981/82 redovisat en prognos för transportutvecklingen under 1980-talet. De bedömningar av utvecklingen för olika trafikmedel, som redovisas i avsnitten 8.6.1-8.6.4 nedan, baseras på de nämnda underlagsmaterialen och avser i huvudsak den utveckling som förutses om de yttre förutsättningarna enligt alternativ 1 föreligger. I avsnitt 8.6.5 återges LU:s beräkningar och i detta sammanhang presenteras också utvecklingsbilden enligt alternativ 2.
8.6.1 Person- och godstransporter
Persontransporter
Persontransporterna har haft en snabb tillväxt under efterkrigstiden - 4 å 5 96 per år - men under 1970-talet har tillväxten dämpats till ca 2 % per år. Räknat per invånare har resandet ökat under 1970-talet från ca 850 mil till ca l 000 mil per år. Enligt den resvaneundersökning som 1978 arbetsresorna 21 96, 15 %, servicere-
gjordes utgjorde tjänsteresorna
sorna l l % och övriga resor - främst fritidsresor - 52 96 av totala antalet personkilometer. En betydande del av bilresorna har samband med arbetet och kan därmed inte hänföras till den privata konsumtionen. Totalt svarar resor på fritiden för ca 50 % av bilarnas transportarbete.
Vid en svagare konsumtionsutveckling och höjda drivmedelspriser är det möjligt att fritidsresandet påverkas mer än annat resande. Det talar för
en relativt långsam ökning av bilarnas transportarbete framöver. Transportarbetet med personbil kan därmed sammantaget beräknas öka med högst ca l % per år fram till 1985. För en diskussion om bilbeståndets utveckling till 1985 hänvisas till kapitel 5 om den privata konsumtionens utveckling.
Den framtida omfattningen av busstrafiken beror till stor del på vilka
effekter det ändrade huvudmannaskapet för regional och lokal trafik får. Primär- och landstingskommuner blir gemensamt ansvariga för denna trafik senast från den l 1981 (i Göteborgs och Bohus län, Älvs-
juni borgs län och Hallands län från den l juli 1983). I de län där huvud-
mannaskapet redan ändrats har förändringarna lett till enhetliga och relativt sett lägre taxor, utökat och ökad turtäthet, vilket i sin tur
linjenät
medfört ett ökat transportarbete. Någon ökad total subvention av trafiken förutses visserligen inte i alternativ 1 men införandet av mer enhetliga taxor och stigande bensinpriser talar för att busstrafiken kan bli mer attraktiv framöver. Sedan SJ införde lågpriseri mitten av 1979 har antalet personkilome-
ter på järnvägarna ökat med omkring 30 %. Ökningen berör alla av-
stånd. Beläggningen på SJ :s persontåg är nu den högsta sedan 1943. En Bilaga 8 till transport- SJ
undersökning gjort visar att av de nytillkomna resenärerna skulle -
rådets anslagsframställning för 1981/82. (Även om inte lågpriset funnits - 70 % åkt bil, 15 96 åkt buss eller flyg och 15 % skulle inte åkt alls. Persontrafiken väntas fortsätta att öka
som särtryck, Transport- på järnväg
rådet 1980:3). under l980-talet.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
Pcrsontransportarbetet i inrikes sjöfart avser främst trafiken till och från Gotland. På grund av ökad kapacitet hos kan en ökning
färjorna
förväntas fram till 1985. Under 1970-talet har det inrikes transportarbetet med flyg mer än för-
dubblats. Ökningen härrör främst från utökad turtäthet på tidigare etablerade linjer. Införandet av lågprisflyg hösten 1978 medförde att an-
talet passagerare ökade med ca 30 %.
Den framtida utvecklingen av flygtrafiken påverkas bl. a. av möjlighe-
terna att öka beläggningen i flygplanen och att utveckla
miljövänliga
flygplan med högre prestanda. Frågan om inrikesflygets lokalisering i
Stockholmsregionen blir i hög grad avgörande för möjligheterna att kon-
kurrera med andra transportmedel på sträckor upp till 40-50 mil. Ökningen av transportarbetet bedöms bli något långsammare än under slutet av 1970-talet. I tabell 8.15 sammanfattas bedömningama av persontransportutvecklingen.
Godstransporter
Under 1970-talet har det skett en mellan olika transportme-
förskjutning
del i det inrikes godstransportarbetet. (inkl. flottning)
Sjötransportema
har tappat marknadsandelar till landtransporterna, och inom landtransporterna har i sin tur lastbilen tagit marknadsandelar från
järnvägen,
även på mycket långa avstånd. De genomsnittliga transportavstånden för lastbilarna har därigenom ökat med ca 50 %.
Lastbilstrafiken svarade 1979 för nästan hälften av det samlade gods-
transportarbetet, vilket framgår av tabell 8.16. Med utgångspunkt i den produktionsutveckling som ges i alternativ l kan lastbilamas transportarbete beräknas öka med ca 2 % per år fram till 1985 vid oförändrade marknadsandelar. 1974 utfördes det hittills största godstransportarbetet på järnväg, 19,6
miljarder tonkm. 1975-1978 sjönk transportarbetet med omkring 8 96
per år, främst till av minskade av lapplandsmalm, som
följd transporter
normalt svarar för omkring 1/4 av godstransportarbetet. Under 1979
Tabell 8.15 Inrikes persontransportarbete 1960-1985 Miljarder personkilometer
1960 1970 1979
| Personbil | 33,2 56,3 65,5 | |
| Buss | 6, 1 7,4 | |
| Spårväg och tunnelbana | 1,1 | |
| Järnväg | 4,7 | |
| Sjöfart | 0,1 | |
| Luf tf art | 0,6 | |
| Summa | 42,9 68,9 | |
| därav kollektivtrafik | 9,7 12,6 |
Källa: Kommunikationsdepartementet.
338 i -
Utvecklingen övriga näringslivssektorer
ökade transportarbetet något igen. Godstrafiken på järnväg är starkt be-
roende av basindustriema. 1979 avsåg nära 70 % av transportarbetet på
SJ transporter av malm, järn, stål och skogsprodukter. (SJ svarar för
95 % av transportarbetet på järnväg.)
Med utgångspunkt i den utveckling av produktion och utrikeshandel som ges i alternativ l beräknas transportarbetet öka till mellan 19 och 22 tonkm till 1985.
miljarder
De inrikes sjötransporterna bedrevs av små tidigare i stor utsträckning
kustfartyg. Numera består av modernt, sjöfarten större och ofta speciali-
serat tonnage. Tillkomsten av Scanraff i Lysekil medförde att transporterna ökade markant 1976 och 1977. Huvuddelen av de inrikes fartygstransporterna består av petroleumprodukter och bulkgods. Det framtida transportarbetet bl. a. av hur
påverkas oljeförbrukningen utvecklas. Även en koncentration av tillverkningen av byggnads-
material - främst cement -
påverkar transportarbetet. Inrikessjöfartens
konkurrenssituation kan försvåras för sådana varor som medför ökade krav på snabba transporter. Stigande energipriser kan dock medföra att
sjötransportema ökar sin andel av transporter av vissa varuslag. Sam-
mantaget förväntas bli oförändrat
sjöfartens transportarbete eller något
minskande under l980-talet. Flottningen har under 1970-talet minskat till ungefär hälften. Fram till
1985 är ytterligare reduceringar av såväl havs- som älvflottningen sanno-
lika.
8.6.2 Investeringar m. m.
De investeringsuppgifter som redovisas i det följande bygger i många
fall direkt på myndigheternas planer. Då regering och riksdag i stor ut-
sträckning styr investeringsverksamheten genom anslag blir den faktiska
utvecklingen beroende av de statsfinansiella överväganden som görs och
den resursfördelningspolitik i övrigt som kommer att föras. Investeringar i vägar och gator räknas egentligen inte till sarnfärdsel-
sektorn i LU:s modellsystem utan till den sektorns investe-
offentliga ringar. Vissa vägar kan ingå i en annan sektor, exempelvis skogsbilvägar som räknas till skogsbrukets investeringar. Eftersom väginvesteringama
hör samman med transporterna är det lämpligt att behandla dem här. Ansvaret för är fördelat och enskil-
väghållningen på stat, kommuner
da. Av sammanlagt omkring 40 000 mil väg var staten 1979 väghållare
Tabell 8.16 Inrikes godstransporter 1960-1985 Miljarder godstonkilometer
1960 1970
| Lastbil | 6,8 21,0 |
| Järnväg | 10,9 17,3 |
| Fartyg | 2,2 6,9 |
| Flottning | 3,5 2,2 |
| Summa _ | 23,4 |
Källa: Kommunikationsdepartementet.
Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
för ca 10 000, kommunerna för ca 2 600 och enskilda för 27 500 mil. Statsbidrag utgår till ca 9 000 rnil kommunala eller enskilda vägar. De ordinarie anslagen till vägbyggande har successivt under
sjunkit
hela 1970-talet i fasta priser. Inräknas beredskapsmedel och andra kon-
junkturpolitiska medel har anslagen under 1978 och 1979 varit ungefär
lika stora som i av l970-talet.
början
Enligt Vägverkets bedömning blir de sammanlagda investeringarna i
vägnätet av storleksordningen 1,6 miljarder kr per år i 1975 års priser
från 1980 till 1985, varav 60 % i statsvågarna. Det motsvarar en nedgång med 500-600 kr med nivån 1977-1979.
milj. jämfört
Vid slutet av 1979 fanns 180 000 lastbilar, varav 43 000 i yrkesmässig
trafik. Drygt hälften av bilarna hade en totalvikt 3,5 ton.
understigande Med i dels transportvolym, dels behovet utgångspunkt av att förnya vagnparken kan investeringarna i lastbilar för yrkesmässig trafik beräk-
nas öka med ca 4 % per år i alternativ l och sjunka svagt i alternativ 2.
Den allt vanligare containerhanteringen kräver investeringar i såväl bilar som terminaler.
Den nya organisationen av den lokala och regionala busstrafiken be-
döms kräva en viss förnyelse och utökning av bussparken. F. n. finns ca 10 000 bussar i yrkesmässig trafik. Taxi har fått en ökad roll i den kollektiva där nu
trafikförsörjningen
hälften av alla taxiresor görs. Det gäller
färdtjänst, Skolskjutsar, komp-
letteringstrafik i glesbygden m. m. Ett stort problem är att den stora variationen i av taxis kapacitet försvårar ett effektivt
utnyttjandet utnyttjande av bilparken. F. n. finns ca 10000 taxibilar. Genom ett beslut i riksdagen 1980 öppnades möjligheter till nya företagsformer m. m. i syf-
te att öka effektiviteten inom taxinäringen. Investeringarna, som domineras av bilama, beräknas öka något. Nya system för beställning och trafikledning kan komma att introduceras. Enbart inom den spârbundna i Stockholmsområdet be-
lokaltrafiken
räknas 100-200 kr per år investeras
milj. till 1985. Ytterligare ca 80 milj.
kr torde investeras av 1980-talet per år vid mitten om en ny bangren av tunnelbanan byggs ut. I syfte att komma till rätta med de växande underskotten i SJ:s verksamhet har regeringen i den s. k. hösten 1980
besparingspropositionen lagt förslag om en strukturplan för SJ. Vid sidan av rationaliseringar och taxesättning betonas investeringarna som ett viktigt medel att få SJ lön-
samt. SJ:s investeringar - som nästan helt finansieras över statsbudgeten har ökat med ca 10 % per är under andra hälften av 1970-talet och upp-
gick l979 till drygt 800 milj. kri 1975 års priserJ Av lönsamhetsskäl har
investeringarna koncentrerats till affärsbanenätet. Enligt SJ finns mycket stora investeringsbehov under 1980-talet. De kapacitetsproblem som uppstått efter lågprissatsningen har till en del klarats genom inhyrning av utländska M°d det
vagnar men på längre sikt måste fler egna vagnar anskaf- l_ 1939/31
uampade
fas. Av SJ :s drygt 2 000 person- och motorvagnar .. är 40 % mer än 30 år uiveswnngs
__ . begreppet bhr beloppet gamla. Aven fler och modernare lok och godsvagnar bor anskaffas enhgt ca 200 milj_ hhögei SJ. 1975 års priser.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
I strukturplanen föreslår regeringen att SJ i sin planering skall räkna med att investeringsvolymen ökar med 5 % per år fram till mitten av 1980-talet. SJ :s resurser bör koncentreras till de mest lönsamma investeringarna. Det finns inga planer på nya statliga flygplatser för trafik. Ut-
reguljär
byggnader av regionala och lokala flygplatser väntas också bli lägre än under 1970-talet. När ställning tagits till flygplatsfrågan i Stockholmsinvesteringsbehov för inrikesflyget på Bromma eller regionen uppstår Arlanda. Därutöver behov av ökad terminalkapacitet vid ett föreligger
antal flygplatser för att klara den ökade passagerartillströmningen.
Under 1970-talet introducerades en ny flygplansgeneration av typ I interkontinental trawide-body med plats för 250-390 passagerare. fik har SAS satt in 1 l sådana flygplan (DC l0, Boeing 747 och Airbus). SAS avser att efter hand sätta in flygplan av denna storleksordning på delar av Europanätet. Från andra hälften av 1980-talet förutses ett successivt utbyte av den nu dominerande DC 9:an mot ett plan med något större kapacitet.
Linjeflygs investeringar i flygplan blir beroende av hur flygplatsfrågan i Stockholmsregionen löses. Om Linjeflyg stannar på Bromma påskyn-
das utbytet av de nuvarande F 28-planen (13 st.). Enligt luftfartsverkets bedömning uppgår de samlade investeringarna kr i 1975 års
i flygsektorn under perioden 1979-1985 till ca 2,4 miljarder
skulle till storleksordningen 1 priser. Investeringarna i flygplan uppgå
miljard kr under perioden; investeringarna i flygplatser till ungefär lika
avser då till stor del investeringar för mycket. Flygplatsinvesteringarna
den reguljära inrikestrafiken i Stockholmsregionen.
8.6.3 Sjöfart
De kraftiga prisökningarna på råolja har under den senaste femårsperioden bidragit till en nedgång och stagnation i efterfrågan på sjötranspor-
ter. Samtidigt har världshandelsflottans kapacitet ökat från drygt 340
1975 till drygt 400 milj. brt. 1979. Detta miljoner bruttoregisterton (brt.)
har under de senaste åren resulterat i ett tonnageöverskott som kraftigt minskat lönsamheten i Mer omfattande uppläggningar av ton-
sjöfarten.
nage inleddes 1975 och nådde sin kulmen 1978, då ca 7 % av det samlade världstonnaget var upplagt. Sedan dess har uppläggningarna minskat. Utsiktema för fraktmarknaden är f. n. svåra att överblicka. De hastighetsnedsättningar som tillämpas när frakterna var låga är vid
började
nuvarande höga bunkerpriser ekonomiskt fördelaktiga även vid betyd- Vissa delar av det tonnage som fortfarande är ligt högre fraktnivåer. torde också vara föråldrat och inte komma att sättas i trafik upplagt igen. Även det förhållandet att masslastflottan inte längre ökar kan på-
verka sjöfartsnäringen i positiv riktning.
Mot dessa positiva tendenser skall ställas dels osäkerheten om den
framtida oljeförsörjningen och den inverkan de stigande oljepriserna
kan få på fraktmarknaden, dels de problem som sammanhänger med den fortfarande överdimensionerade varvsindustrin.
SOU I980:52 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer 341
När det gäller att bedöma de långsiktiga förutsättningarna för den svenska handelsflottan tillkommer ytterligare ett antal faktorer. Till
dessa hör frågan om den svenska sjöfartsnäringens relativa kostnadsläge och hur utvecklingen inom den internationella sjöfartspolitiken kommer att påverka den svenska sjöfartens möjligheter att behålla sina mark-
nadsandelar och bedriva verksamheten med lönsamhet. Den svenska handelsflottan omfattade vid årsskiftet 1979/80 ca 500
fartyg på över 100 brt. med ett sammanlagt tonnage av drygt 4,3 milj.
brt. Jämfört med 1975 innebär detta att handelsflottan minskat med ca 100 fartyg och med ca 3,4 milj. brt. De senaste årens kraftiga minskning av handelsflottan har nu bromsats upp. En fortsatt minskning av antalet fartyg i den svenska handelsflottan synes dock vara ofrånkomlig fram till 1985, om den svenska rederinäringen genom rationaliseringar skall kunna upprätthålla sin lönsamhet. Däremot förutses en kraftig ökning av antalet produkttankfartyg; dels på grund av utbyggnaden vid svenska
raffinaderier, dels på grund av ändrade förutsättningar för oljetranspor-
ter till de svenska raffinaderierna. Det sammanlagda värdet av den svenska handelsflottan beräknas minska mindre än tonnnaget mellan 1979 och 1985. Bruttoinvesteringama i handelsflottan, som för 1979 och 1980 beräk-
nas till 2,6 resp. 1,4 miljarder kr i 1975 års priser enligt nationalräken-
skaperna, antas under vart och ett av åren 1981-1985 uppgå till omkring
1,6 miljarder kr. Nettoinvesteringarna, dvs. investeringarna efter avdrag för försäljning av fartyg och kapitalförslitning, kan vissa år bli negativa.
Inom Sjöfartsverket har en perspektivplan för det framtida hamnväsendet utarbetats. Enligt verkets bedömningar blir investeringarna i hamnar fram till 1985 av ungefär nuvarande omfattning, dvs. 200-300
milj. kr per år i 1975 års priser. Kostnaderna för en eventuell kolhamn
har därvid inte inräknats.
8.6.4 Post- och telekommunikation Postverket. Brevförsändelsernaökade under 1970-talet med omkring 3 % per år. Mass- och gruppkorsbanden och direktreklamen har under samma tid ökat något snabbare - med omkring 6 % per år - medan volymen i tidningsdistributionen varit i stort sett konstant. Under 1980-talet väntas brewolymen - som nu svarar för 1/3 av postverkets intäkter - öka i långsammare takt än tidigare, främst till
följd av ökade kostnader för postdistribution med t. ex. telejämfört
kommunikationer som sannolikt kommer att kunna ersätta delar av den traditionella brevbefordran framöver. Även distributionen av mass- och gruppkorsband väntas öka långsammare än under 1970-ta1et. Nya former för betalningsförmedling kan komma att minska postkontorens roll. Omkring 80 % av postverkets kostnader är personalkostnader. Kost-
nadsutvecklingen möts genom anpassning av betjäningskapaciteten och
rationaliseringar. T. ex. införs maskinella brevsorteringsanläggningar, postkassamaskiner och mekaniska paketsorteringsanläggningar. Ett nytt klassificeringssystem för brevpost kan komma att införas under 1980-ta-
342 Utvecklingen i näringslivssektorer övriga
let. Systemet skulle innebära att kunderna kan välja mellan olika befordringshastigheter och därmed olika prisnivåer. Exempel på nya tjänster som håller på att introduceras är social ser-
vice genom brevbärarna, vidgat samarbete med PK-banken, budbilar, värdetransportsservice. Postverket bedömer att antalet anställda kommer att öka från 46 700 år 1979 till 48 500 år 1985. Investeringsbehovet uppgår till i genomsnitt
ca 150 milj. kri 1975 års priser.
Televerket har haft en snabb expansion. Telefonrörelsen svarar för ca 85 % av intäkterna, men vissa andra verksamheter - text- och datakommunikation samt larmrörelsen - snabbt. expanderar Under perioden 1960-1980 ökade antalet telefonapparater med 4 ä
5 % per är till 6,4 miljoner, vilket motsvarar 772 st. per 1 000 invånare.
En lika snabb ökning förväntas fram till 1985. Ett nytt taxesystem med tidsdifferentierade taxor för såväl kortväga samtal som rikssamtal införs under 1982. . Den tekniska utvecklingen inom telekommunikationsområdet går
mycket snabbt. I det följande anges några av de nya tjänster som kom-
mer att kunna under 1980-talet.
erbjudas Telextjänsten moderniseras genom införandet av elektroniska telexap-
parater och telexstationer. Därigenom kan t. ex. meddelandelagring med automatisk vidaresändning och automatisk gruppskrivning utföras. Under 1980 och 1981 introduceras Telefax och Teletex. Med Telefax kan
nätet utnyttjas för överföring av text och bilder. Med Teletex kan text-
överföringen ske väsentligt snabbare än med telex. Hittills har mestadels det vanliga telefonnätet använts för överföring av data. Eftersom snabbt
datakommunikationerna expanderar mycket
har ett allmänt datanät byggas upp som bättre uppfyller de krav
börjat
som ställs. Televerket räknar med att ha för 25 000
anslutningsmöjlighet
datautrustningar 1985. Beträffande investeringarna så domineras även de av telefonrörelsen. Det elektroniska AXE-systemet kommer att successivt ersätta äldre system i telefonstationema. Därigenom ökas kapaciteten samtidigt som också underhållskostnaderna minskar. Under 1980 har de första AXEstationema tagits i bruk i Stockholms- och Göteborgsområdena. Televerkets investeringar uppgick 1979 till ca 2 kri 1975 års
miljarder
priser. Televerket räknar med att investeringarna ökar med ca 100 kr om året fram till 1985. I ett regeringsförslag hösten 1980 föreslås tele-
verket få möjligheter att finansiera sina investeringar i vissa abonnent-
utrustningar med rörlig kredit för att underlätta investeringsverksamheten. Televerket hade 1979 43 000 anställda och räknar med att sysselsättningen fram till 1985 skall minska med ca 1 500 personer.
8.6.5 Långtidsutredningens beräkningar
Med utgångspunkt i de planer m. m. som utgjort underlag för LU:s be-
dömningar beräknas i alternativ 1 produktiviteten i hela sektorn öka med ca 3 % per år 1979-1985. Den svagare industriutvecklingen - särskilt i några transporttunga branscher - samt den lägre utrikeshandeln i
Utvecklingeni näringslivssektorer 343 övriga
Tabell 8.17 Samfärdselsektoms utveckling 1965-1985 Milj. kri 1975 års priser
Värde Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2 Förädlingsvärde 2,1 5,7 0,8 1,2 -2,1 Produktivitet, (kr./ tim.) 1,8 6,6 0,8 3,1 2,6 Sysselsättning, (milj. tim.) 0,3 -0,8 0,0 -4,5 Investeringar 2,6 8,2 -1,6 3,4 0,8 därav: byggnader . och anläggningar -3,6 0,0 -0,2 5,5 3,7 maskiner 6,3 12,0 -2,1 2,5 -0,4
alternativ 2 medför att framför allt produktivitets- och produktionsutvecklingen blir avsevärt svagare. Enligt LU:s kalkyler ökar produktionen med drygt 1 % per âr i alternativ 1 medan den minskar med 2 % per år i alternativ 2.
De totala investeringarna i samfärdselsektorn var 1979 6 300 milj. kri
1975 års priser. Den ojämna investeringsutvecklingen under 1970-talet
kan främst hänföras till som var de högsta nâ-
sjöfartsinvesteringarna, gonsin 1974. Till 1985 bedöms att det krävs en ökning med ca 1 400 milj.
kr i alternativ l, dvs. i genomsnitt 3,4 96 per år för att den beräknade produktionen i sektorn skall kunna realiseras. I alternativ 2 ökar investeringarna mindre, med 300 kr till 1985, beroende främst på lägre in-
milj. vesteringar i sjöfarten och lastbilsåkerierna.
År 1979 var antalet sysselsatta i sektorn 290 000. I alternativ 1 beräk-
nas sysselsättningen minska till 274 000 personer 1985 och i alternativ 2
till 230 000 personer. Den beräknade kraftiga sysselsättningsminskningen i alternativ 2 förutsätter att den vikande efterfrågan på. transporttjänster och därmed minskande produktionen slår igenom i form av ökad friställning av arbetskraft. Under andra hälften av 1970-talet motsvarades inte den vikande produktionstillväxten av en minskad syssel-
sättning, vilket fick till följd en kraftigt försämradproduktivitetsutveck-
ling. Bl. a. mot bakgrund härav har lönsamheten försämrats. Företagens
finansiella möjligheter att av egen kraft i tider med vikande efterfrågan
hålla sysselsättningen uppe torde därför ha uttömts. Beräkningarna sammanfattas i tabell 8.17.
8.7 Bostäder
Till bostadssektom räknas permanenta bostäder och fritidsbostäder. Bostäderna ställer stora anspråk på investeringsresurser. År 1979
utgjor-
de bostadsinvesteringama 25 96 av samtliga investeringar. Bostadsutgifternas andel av den privata konsumtionen var 23 %.
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
l detta avsnitt redovisas först några bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet fram till 1985. En viktig utgångspunkt därvid år att ombyggnader och underhåll av olika skäl bör öka. Ur bedömningar-na av nyproduktion och ombyggnad härleds sedan i sekinvesteringskraven torn.
8.7. l Bakgrund
Under perioden 1965-1974 byggdes det 1 bostäder. Efter
miljon nya 1970, då 110 000 lägenheter byggdes, sjönk produktionen successivt till omkring 55 000 per år under perioden 1976-1979. Till följd av bostäder-
nas livslängd utgör den årliga nyproduktionen en liten andel av det totala bostadsbeståndet. År 1979 var den 1,5 %. Nettotillskottet av lägenheter bestäms emellertid inte bara av antalet nyproducerade lägenheter. Även avgången av bostäder genom rivning, kontorisering, hopslagning, övergång till fritidshus m. m. har betydelse. har minskat från Avgången 35 000-40 000 lägenheter 1960-talet per år under till ca 20 000 per år under l970-talet. Det innebär att även med en så kraftig omsvängning av
bostadsbyggandet som skett under 1970-ta1et så har bostadsbeståndet
ökat med ca 150000 lägenheter från 1975 till 1979. Vid slutet av 1979 fanns enligt bostadsstyrelsen nära 3,7 An-
miljoner bostadslägenheter.
talet var lägenheter per l 000 invånare 1975 högre än i något annat land, Diagram 8.8 Investe- 430. År ringar och underhåll i nämligen 1979 hade talet stigit till omkring 445. permanenta bostäder I diagram 8.8 redovisas utvecklingen av investeringar samt reparatio- 1970-1 979. ner och underhåll för permanenta bostäder under 1970-talet. Av dia-
mmm
wmm--------------------------
cvaooocnoO"cu... u S:a ny- och ombyggnadsinvesteringar jj\ ...°.
Sza
ringar (sm hus + fler- nybygånadsinveste-
bostadshus)
Reparation och underhåll
Ombyggnadsinvesteringar Nybyggnadsinvesteringar (flerbostadshus)
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
- dvs. inräknat bågrammet framgår att den totala investeringsvolymen - samma nivå vid slutet av de ny- och ombyggnader låg på ungefär 1970-talet som vid av decenniet. Det sammanhängde dels med
början
mer än fördubblades, dels med att att småhusandelen i nyproduktionen ökade starkt. Bostadskapitalstocken, dvs. ombyggnadsinvesteringarna värdet har därmed fortsatt att öka relativt snabbt av samtliga bostäder,
även efter 1975, med nära 2 96 per år. Även den ökade underhållsverk-
samheten har haft betydelse därvidlag.
8.7.2 Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet
hushållskvotmetoden
Prognos enligt
m. m. under 1980-talet har bo- För bedömningar av bostadsbyggande av be-
stadsstyrelsen för långtidsutredningens räkning gjort beräkningar
hovet uttryckt i antal lägenheten i bostadsinvesteringarna är det natur- Med hänsyn till långsiktigheten dessa sätts in i ett längre tidsperspektiv. En ligt att överväganden kring har varit folk- och bostadsviktig utgångspunkt för bostadsstyrelsen 1960-1975 och de tendenser för hushållsbildning m. m. som räkningarna ges av dem. Förhållandena 1975 ger därför en startpunkt för utveckling-
en under prognosperioden, som sträcker sig fram till 1990 i bostadssty-
relsens bedömning. i antal bestäms av tre faktorer; ök-
Nybyggnadsbehovet lägenheter av antalet bostadshushåll, förändringar av beståndets utnyttjan-
ningen de och behovet av att ersätta lägenheter som avgår ur beståndet. (An-
talet bostadshushåll bestäms i sin tur i viss mån av ekonomiska fakto-
är att antalet lägenheter minskar vid omrer.) En viktig avgångsfaktor Samtidigt innebär ombyggbyggnader på grund av sammanslagningar. i stället att mins-
nad och upprustning för rivning nybyggnadsbehovet
och kan därför inte bedömas
kar. Ombyggnaderna nybyggnadsbehovet
oberoende av varandra.
Antalet hushåll väntas till följd av befolknings- och åldersförändring-
ar öka 14000 för hela perioden
med omkring per år i genomsnitt
1 En sammanfattning av
1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning? På grund av att en fort-
bostadsstyrelsens besatt ökning antas av det relativa antalet personer med eget hushåll i oliräkningar har redovisats - dvs. en ökning av hushållskvoterna - blir dock ka befolkningsgrupper ibilaga 8 till verkets ani för
tillväxten i antalet hushåll avsevärt större, genomsnitt 34 000 per år. slagsframställning
och sedan avta. budgetåret 1981/ 82.
Ökningen väntas bli störst den första femårsperioden
2 att ha eget hushåll har tidigare ökat främst för unga Beräkningarna grun-
Benägenheten
- särskilt kvinnor - bor oftare än das på SCB:s befolkoch äldre personer. Yngre personer ningsprognos från 1978 eller bo kvar i förförr i egen lägenhet i stället för att vara inneboende med en nettoimmigraäldrahemmet. För äldre människor med låga inkomster har ett förbätttion på 10 0()0 personer stöd det att bo kvar i egna lägenheter. De
rat ekonomiskt gjort möjligt per år. För LU 80 har
innebär att hushållsbildningen i res- SCB gjort en ny befolk-
antaganden bostadsstyrelsen gjort
ningsprognos. För 1980pektive åldersgrupp kommer att öka i ungefär samma takt som under talet blir skillnaderna in- 1960- och av 1970-talet, en då hushållsbildningen stimule-
början period te av någon större be-
rades av stigande realinkomster och av att bostadsbristen byggdes bort. tydelse för bostadsef ter-
Antalet hushåll med en eller två medlemmar beräknas öka starkt även frågan.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
framdeles, medan hushållen med tre eller fler personer minskar. Av de nya hushållen som bildas enligt den svarar en-
gjorda framskrivningen
bart de två grupperna ensamboende under 30 år respektive över 64 år tillsammans för ca 60 %. Det leder till slutsatsen att det i första hand bör byggas fler små lägenheter. Utöver det nybyggnadsbehov som
hushållsbildningen medför krävs
också ersättningsproduktion för avgången. Avgången var under 1960-talet och de första åren av 1970-talet 35 000-40 000 per år. Under senare delen av 1970-talet beräknas avgången ha begränsats till knappt 20 000 lägenheter per år. Avgången har flera orsaker. Sålunda t. ex. överges småhus i glesbygder eller omvandlas till fritidshus.
Tvåfamiljshus blir enfamiljshus. F. n. beräknas
avgången av småhus till ca 10 000 per år. I flerbostadshus sker avgång genom sammanslagning av lägenheter vid
ombyggnad, kontorisering och rivning. Rivningen av flerbostadshus har
minskat under 1970-talet. Sedan 1975 har ca 4 000 lägenheter rivits om året. Ett ökat
hänsynstagande till befintliga bostadsmiljöer kan tala för
en relativt låg rivningstakt under 1980-talet. År 1980 fanns det drygt 300 000 omoderna och halvmoderna lägenheter. Att modernisera eller ersätta dessa lägenheter är ett viktigt bostadspolitiskt mål. Även i det moderna beståndet av flerbostadshus ökar behovet av ombyggnad av flera skäl. Från bostadssocial synpunkt finns ett behov av att förbättra för äldre människor
förutsättningarna att bo kvar i vanliga bostadslägenheter. I vissa delar av beståndet, särskilt i hus från
1930-1950-talen, är vidare andelen smålägenheter stor. Om bomycket stadsbeståndet inte förändras
genom sammanslagning av lägenheter, kompletterande nybyggnad eller tillbyggnad av befintliga hus, minskar
att motverka
möjligheterna en ensidig hushålls- och befolkningssam-
mansättning i områden med flerbostadshus. På kort sikt kan behovet av att slå ihop smålägenheter emellertid stå i konflikt med önskemålet att göra det lättare för äldre människor att bo kvar. Mera genomgripande av beståndet måste därför
förändringar ses
på mycket lång sikt.
De antaganden som bostadsstyrelsen gjort om lägenhetsavgången
sammanfattas i tabell 8.18. Den större avgången i flerbostadshus mot slutet av 1980-talet speglar en ökad ambition att bygga om även delar av det moderna beståndet.
Tabell 8.18 Avgång av bostadslägenheter 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning
Avgång, genomsnittligt antal lägenheter per år 1976-1980 1981-1985 1986-1990 Avgång i flerbostadshus därav: rivning, kontorisering o. d. 4 600 4 000 5 000 sammanslagning av lägenheter
| eller annan ombyggnad | 3 400 | 5 000 | 1 l 000 |
| Småhus | 10 0()0 . 10 000 | 10 000 | |
| Totalt | 18 000 | 19 000 | 26 0()0 |
Källa: Bostadsstyrelsen.
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
1961-1990. visar årli- I diagram 8.9 illustreras utvecklingen Staplarna
för olika femårsperioder av hushållsbildning, avgång och ga genomsnitt
Beträffande för hushållsbildningen bostadsbyggande. prognosen 1976-1990 har som nämnts hushållskvotema skrivits fram för hela fem- 1960-1975. Att de årliga tilltonårsperioden på basis av utvecklingen skotten av hushåll blir allt mindre beror således på svagare befolknings-
förändringar i övrigt.
Som framgår av diagram 8.9 motiverades det höga bostadsbyggandet
1960-1975 av en stark tillväxt av antalet hushåll, 39 000 per år 1961var också relativt stor under 1965 och därefter 54 000 per år. Avgången
30 000-40 000 per år. Under perioden 1971-1975 låg nypro-
1960-talet,
duktionen produktionsbehov som framkom
varje år ca 15 000 över det av som summan av hushållsbildning och avgång. Vid de bedömningar som av boendeutredningama under
bostadsbyggnadsbehovet gjordes
första hälften av 1970-talet beräknades avgången bli 45 000-50 000 per
år. Den ökade på innebar att lägenhetsreserven tillgången lägenheter
ökade med 25 000 lägenheter från 1970 till 1975 och att vissa hushåll
skaffade två bostäder. Dessa s. k. upplåtna lägenheter utan mantalsskri-
beven boende ökade med 9 000 per år. Det var ofta fråga om centralt som användes t. ex. vid studier utanför hemorten, för lägna lägenheter m. m. Det förekom också att hushåll som inte tillfälliga övernattningar
Diagram 8.9 Nyproduk- 100043 tion, avgång och hushålls- 1 00 bildning 1960-1 990. Genomsnitt per år.
75-
_ Övriga upplåtna lgh
50- . Avgång §
Hushållsökning
- -därav genom . befolkningsförändringar 25- _ Nyproduktion
B
1966- 1976- 1- 198 - 1970 5 1980 5 1990 (prel.) (prognos) (prognos)
348 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
kunde finna en tillräckligt stor lägenhet inom ett område skaffade två lä-
genheter nära varandra. Även om
uthyrningssvårigheter uppträdde vid mitten av 1970-talet
kan
bostadsmarknaden knappast sägas ha karakteriserats av överskott
på lägenheter totalt sett. Lägenhetsreserven
(till uthyming lediga) var
år 1975 enligt folk- och bostadsräkningen, vilket motsvarade
1,6 % av totala beståndet. En lägenhetsreserv på l å 2 % bedöms i allmänhet vara för att en önskvärd
nödvändig geografisk rörlighet på ar-
betsmarknaden skall kunna upprätthållas. Problemet 1975 var snarare att de lediga lägenheterna var alltför koncentrerade till vissa kommuner eller bostadsområden. För beräknas
prognosperioden hushållsbildningen avta successivt trots den antagna ökningen av hushållskvotema. Nedgången beror dels
av
befolkningsutvecklingen, dels av att hushållskvotema successivt når
mättnadsvärden i vissa åldrar. Med de antaganden som gjorts om en fortsatt relativt hög hushålls-
bildning och en större avgång av lägenheter under andra hälften av
1980-talet blir
bostadsbyggnadsbehovet enligt bostadsstyrelsen 53 000-
55 000 lägenheter per år under 1980-talet. Med hänsyn till den brist på
lägenheter som uppkommit mot slutet av 1970-talet skulle nivån behöva
öka något. Enligt bostadsstyrelsen
synes det därför rimligt att i genomsnitt ca 60 000 lägenheter byggs 1981-1985. En starkare ökning av nyproduktionen framstår som tvivelaktig i ett längre tidsperspektiv, då det skulle kunna medföra behov av en
kraftig neddragning av byggandet se-
nare.
Prognos med hänsyn till inkomst- och prisutveckling
En av hushållskvotema
framskrivning koncentreras på de demografiska
faktoremas betydelse för
bostadsbyggnadsbehovet. Hushållsbildningen
kan emellertid också vara beroende av ekonomiska faktorer. Exempelvis torde den relativt snabba 1960-1975
inkomstutvecklingen ha stimulerat hushållsbildningen. Effekterna av förändrade inkomster
och relativpriser på bostäder har kunnat beaktas endast i implicit form av bostadsstyrelsen vid av hushållskvoterna. Med
framskrivning hänsyn till den
förväntade svagare för hushållen
inkomstutvecklingen är det nödvändigt
att mer explicit försöka beakta de ekonomiska faktoremas betydelse för
bostadsefterfrågan. I första hand kan en svagare inkomstökning och stigande relativpriser
på bostäder antas medföra att krav på utrymme och högre kvalitet i lägenheterna växer långsammare än tidigare. Men även hushållsbildningen och efterfrågetillväxten i antal lägenheter kan komma att dämpas. Efterfrågan på lägenheter från ungdomar kan påverkas relativt starkt. De kan bo kvar längre i föräldrahemmet eller
välja att dela lägen-
het. Som exempel kan nämnas att om en procentenhet färre ungdomar i åldern 16-24 år minskar
efterfrågar egen lägenhet efterfrågan med
l0 000 lägenheter. En modell som beaktar dessa faktorer och som tämligen väl kunnat förklara antalet bostäder efterfrågade under efterkrigstiden har använts
näringslivssektorer 349 Utvecklingeni övriga
vid IUI:s Den baseras på samband mellan bo-
långtidsbedömningar.
och befolkningens storlek, individemas disponibla restadsefterfrågan boendets efter hänsyn till bostadsbidrag samt alinkomster, relativpris åldersfördelning. Användandet av denna modell gör det befolkningens sålunda att med skilda antaganden om inkomstutveckling och
möjligt
relativpris göra överslagsmässiga kalkyler för bostadsefterpå bostäder 1979-1985. säkra slutsatser om bostadsefterfrågans utfrågan Några veckling kan man dock inte dra. Vid dessa kalkyler har värden på pris- och inkomstberoende
följande
använts. Inkomstelasticiteten har beräknats till 0,28 och priselasticiteten till 0,14. Det innebär att när inkomsten per capita ökar med l % så ökar med 0,28 % och när bostädernas relativpris ökar med bostadsefterfrågan l 96 så minskar bostadsefterfrågan med 0,14 %. I LU:s alternativ 1 ökar den disponibla inkomsten per capita med
0,43 96 per år och i alternativ 2 med 1,35 % per år (se kapitel ll). Dessa Att pensionärernas inkomster tal utgör ett genomsnitt för befolkningen. beräknas öka något snabbare torde dock ha en viss betydelse för inrikt- Utvecklingen av drifts-, bränsle- och unningen av lägenhetsefterfrågan.
derhållskostnader samt byggkostnader medför en viss relativprisstegring
för boendet fram till 1985. I alternativ l har relativpriset antagits öka med ca 0,5 % per år. I alternativ 2 har relativprisutvecklingen antagits bli ytterligare något ogynnsammare. Det beror bl. a. på ännu snabbare
tillväxt av drifts-, underhålls- och byggkostnader samt att höjda bräns-
lepriser får större genomslag. I alternativ 2 förutsätts inte en lika omfattande energibesparing som i alternativ l komma till stånd. Bostadsefterfrågans förändring 1979-1985 erhålls genom att utgå från den faktiska efterfrågan vid rådande priser 1979 och applicera de och tillväxttaktema i modellsambanden. Hänsyn angivna elasticiteterna måste härvid tas också till det faktiska bostadsmarknadsläget under
1979. Bostadsstyrelsens uppgifter om tomma lägenheter är ett ofta an-
i de
vänt mått härpå. År 1979 fanns totalt ca 11 000 tomma lägenheter
statsbelånade flerbostadshusen, ca halva antalet mot 1975.2 Bilden är dock inte helt entydig, det finns kommuner där antalet tomma lägenheter ökat. Vad som främst inträffat är att Storstockholm, som ännu 1976 1
hade 6 500 tomma lägenheter, inte har några tomma lägenheter alls. En ÃULS 1513854593
?ggâåâpââelllç
och i vissa cen-
:sååå:
klar bostadsbrist är för handen i Stockholm, på Gotland
tralorter, främst i Norrlandslänen. I många län tycks det vara brist på av specialsuidier till
i en eller två orter medan andra orter har växande överskott. IUI:s långtidsbedömlägenheter Ding 1979- Det finns också län där det är ett generellt överskott på lägenheter. I tabell 8.19 sammanfattas resultaten av beräkningarna av nybygg- 2 Jämförtmed FOB vi_
nadsbehoven i de båda huvudalternativen som gjorts med den angivna sade denna serie ungefär
I tabellen har hälften Så många tomma ef terfrågemodellen och med de angivna förutsättningarna. lägenheter 1975 också korrigerats för att modellen för perioden 1979-1985 något underskattar som bestäms av befolknings- och åldersför- 3 Den av befolkningsden efterfrågeökning ökar Och
ändringarna? Beräkningarna anger att efterfrågan på bostäder åldefsföfäfldfingaf
:iâäââfltiâfánåâtâ
med 17 000 per år i alternativ 1 och med drygt 20 000 i alternativ 2, dvs. ä_
endast 2 000 respektive 6 000 utöver den ökning som ges av befolknings- genheter blir e: 15 000
och åldersförändringama. Därutöver behöver dock bostäder byggas för per å1-(= ökning av an_ för att minska bostadsbristen och för att kom- talet hushåll). att öka lägenhetsreserven,
350 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
Tabell 8.19 Prognos över årligt bostadsbyggnadsbehov 1979-1985 med hänsyn till inkomst- och prisutveckling Antal lägenheter
Alternativ 2
| Efterfrågeökning | 21 000 |
| LågenhetsreserV | 0 |
| Minskat efterfrågeöverskottb | 5 000 |
| Avgång” | 19 000 |
| Nybyggnadsbehov | 45 000 |
“ En lägenhetsreserv motsvarande ca l % 1985 i alternativ l och 0,5 % i alternativ 2. b Samma antal som i bostadsstyrelsens bedömning. “I det mer expansiva alternativ l har avgången räknats upp med 6 000 per år jämfört med bostadsstyrelsens bedömning till följd av en större geografisk rörlighet.
l alternativ pensera avgången. l har avgången - med hänsyn till den större geografiska rörlighet som ligger i detta alternativ (se kapitel 9) räknats
upp med 6 000 per år jämfört med vad bostadsstyrelsen har angivit härvidlag.
Den snabbare i alternativ
inkomstutvecklingen 2 ger således en något
större ef än i alternativ
terfrågeökning 1 trots den oförmånligare utveck-
lingen av boendekostnaderna. Det totala nybyggnadsbehovet blir dock
lägre i alternativ 2 till följd av att lägenhetsreserven inte ökar och av att
avgångsantagandet ligger på en lägre nivå. Den nu använda metoden ger en nybyggnadsnivå som ligger 10-
15 000 lägre än bostadsstyrelsens bedömning. Det beror främst på att inkomstutvecklingen under 1980-talet bedöms bli klart ogynnsammare
än under 1960- och l970-talen.
8.7.3 lángtidsutredningens beräkningar
Åren 1976-1979 färdigställdes ca 55000 lägenheter ca per år, varav 40 000 småhus. År 1980 beräknas antalet bli ca 53 000. I föregående av-
snitt har bostadsbyggnadsbehovet bedömts mellan
ligga någonstans 45 000 och 60 000 lägenheter per år fram till 1985. Med hänsyn dels till
dessakalkyler, dels till den ökning av ombyggnads- och reparations-
verksamheten som av många skäl anses nödvändig och dels till de investeringskrav som bör tillgodoses också i andra samhällssektorer har LU i alternativ l räknat med en som motsvarar
investenngsnivå en ny-
produktion 1985 på ca 50 000 lägenheter. I alternativ 2 har LU räknat med att successivt
bostadsbyggandet sjunker till ca 45 000 lägenheter
1985. i båda alter-
Långtidsutredningens förutsättningar ligger härmed
nativen inom det intervall som anges av de två skilda metoderna. Det bör emellertid betonas att nyproduktionen inte kan ses isolerat från ombyggnaderna. Vilka investeringskrav den sålunda framräknade stälnyproduktionen ler kan beräknas under vissa antaganden om produktionskostnadema
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer 351
och fördelningen mellan småhus och flerfamiljhus. Den fastprisberäknade produktionskostnaden per lägenhet ökade under 1970-talet till följd
av bl. a. ökade ytor, normer för energibesparing, handikappanpassning samt utrustning i övrigt. Med hänsyn främst till behovet av något mindi nyproduktionen bedöms i fasta
re lägenheter produktionskostnaden
priser bli ungefär oförändrad 1979-1985. Med de förutsättningar som
gjorts beträffande lägenhetsstorlek m. m. kan investeringskostnaden för
en lägenhet i flerbostadshus beräknas motsvara ca 70 96 av småhusinvesteringen. Det beror helt på att flerbostadslägenheter har en mindre ge-
nomsnittlig bostadsyta. Enligt den s. k. låneobjektsstatistiken var pro-
duktionskostnaden per m2 bostadsyta 1979 något högre i flerbostadshusen än i småhusen. I alternativ 1 har kalkylerats med en investeringsnivå som motsvarar att 30 000 småhus och 20000 lägenheter i flerbostadshus byggs 1985. Det skulle innebära en relativt stor nedgång av småhusbyggandet från 1979 års nivå. Stagnerande realinkomster och ett vikande antal stora hushåll kan ge kraftiga utslag i småhusefterfrågan Vidare är det troligt att ökade kostnader för småhusboende och den skärpta beskattningen
på realisationsvinster vid småhusförsäljning kan komma att dämpa små-
husefterfrågan något. Inom samma totala investeringsutrymme skulle t. ex. 25 000 småhus och 27 000 lägenheter eller 35 000 småhus och 13 0()0 lägenheter kunna byggas, dvs. sammanlagt 48 000-52 000 lägenheter. I alternativ 2 har investeringskravet beräknats utifrån fördelningen 30 0()0 småhus och 15 000 lägenheter i flerbostadshus. Flerbostadshusbyggandet skulle därvid ligga kvar på ungefär samma nivå som under de senaste åren.
Av de totala ombyggnadrinvesteringarna utgjorde energibesparande åtgärder en fjärdedel 1979. År 1978 antog riksdagen ett beslut om en tio-
årig energisparplan. Målsättningen var att energiförbrukningen, genom energibesparande åtgärder av olika slag, skulle kunna reduceras med ca 20 96 i det befintliga bostadsbeståndet. Inom det befintliga bostadsbeståndet finns den största sparpotentialen. LU har i alternativ 1 räknat med att de energibesparande investeringarna i bostäderna blir av den omfattning som bedöms krävas för att realisera energisparplanens målsättningar. Det innebär att energiinvesteringarna i bostadsbeståndet blir något mer än dubbelt så stora 1985 som 1979. En stor del av investeringarna beräknas bli genomförda genom att statsmakterna för en sådan politik att incitamenten föreligger även utan statliga stöd. I alternativ 2 antas de energibesparande investeringarna
öka något mindre bl. a. till följd av att relativpriset på energi ökar lång-
sammare än i alternativ 1. En bidragande orsak är också att den totala investeringsaktiviteten är mindre i detta alternativ, vilket ger färre tillfällen till energibesparande åtgärder i samband med att andra åtgärder UtfÖTS- 1 Se t. ex. Hårsman, B, Under andra hälften av 1970-talet byggdes årligen 12 000 lägenheter Snickars, F!
_B0§t3d§-
om i flerbostadshus. Under 1980-talet beräknas hela det kvarvarande
agilt?? mätâlfåk
av och halvmodema 175 000 lägenhe-
åecxemxwtøcäolms
lägenheter,
beståndet omodema
ter, bli modermserat eller ersatt. skulle behöva öka
Ombyggnadstakten 15m landsting, Region-
till 14 000 lägenheter per år under l980-talet. Aven i det moderna be- planekontoret, 1980).
352 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
ståndet av flerbostadshus kan vissa ombyggnader behöva göras, bl. a. för att öka tillgängligheten för äldre och handikappade. En ökad ombyggnadstakt i det något nyare beståndet av flerbostadshus kan också uppkomma på grund av att det finns ett stort eftersatt underhåll som inte kan lösas på annat sätt än genom ombyggnad. Sammantaget innebär bostadsstyrelsens bedömningar att ombyggnadsverksamheten av dessa skäl behöver vara i genomsnitt 20-25 9% större 198l-1985 än 1979. LU har i enlighet därmed kalkylerat med en successiv ökning så att den 1985 ligger 40 % över 1979 års nivå i alternativ 1. Även underhållet av bostäderna behöver öka snabbt. I alternativ 2 kommer ombyggnadema inte att få lika stor omfattning. Fritidshusen ingår också i bostadssektorn. En inventering av lantmäteriverket 1975 visade att det då fanns 590 000 fritidshus. Antalet hade ökat med 18 000 per år sedan 1970. En statlig kommitté belyser f. n. frågor rörande fritidsboendets framtida utveckling. Utan att således ha kunnat ta del av kommitténs slutsatser men med hänsyn till den förvän-
tade svaga inkomstutvecklingen räknar LU med att investeringarna i fri-
tidshus skall minska något framöver.
8.7.4 Sammanfattning
De redovisade beräkningarna visar att det inte med någon större grad av säkerhet går att bestämma den framtida eller de fak-
bostadsefterfrågan
torer som styr denna. Viktiga utgångspunkter är dock antaganden om
befolkningsutvecklingen samt inkomst- och prisutvecklingen. Samtliga
dessa faktorer pekar i samma riktning beträffande
bostadsefterfrágan,
nämligen att den kommer att utvecklas svagare än hittills. Som exempel
på den svagare befolkningsutvecklingen kan man peka på hur den årliga ökningen av personer i åldersgruppen 18 år och däröver förändras jäm-
fört med 1960- och 1970-talen.
1960-talet 1970-talet 1980-talet
59 400 30 700 ca 15 000
Enligt bostadsstyrelsens beräkningar med den s. k. hushållskvotmetoden bör omkring 60 000 lägenheter produceras per år 1981-1985, varav ca 5 000 för att reducera den bostadsbrist som finns i utgångsläget. För perioden 1986-1990 kan nyproduktionen sänkas i något. Beräkningar LU, där hänsyn tagits också till inkomst- och prisutvecklingen under prognosperioden, pekar på ett mindre behov av nya bostäder, 45 000-50 000 per år. LU har kalkylerat med en nyproduktion 1980-1985 på ca 50 OCO lägenheter per år i alternativ 1 och med en successiv nedgång till 45 000 lägenheter 1985 i alternativ 2. Men då förutsätts i alternativ l att bostadsbyggandet successivt ökar i regioner med bostadsbrist till en sådan nivå att arbetskraftens inte skall hindras geografiska rörlighet av brist på bostäder. Det innebär således att det byggs relativt mycket i de reg;oner där det i dag är bostadsbrist.
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer 353
Tabell 8.20 Investeringar och underhåll 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. I Ah. 2 Nybyggnadsinvesteringar 9 691 2,4 - 3,5 -2,4 -1,3 -2,7 därav: småhus 7 41 l 5,1 9,7 -1,5 -3,3 -3,3 flerbostadshus 2 280 0,6 -l 8,7 -5,7 4,0 -0,9 Ombyggnadsinvesteringar 3 176 -9,3 5,8 23,2 8,4 6,0 Summa investeringar i permanenta bostäder 12 867 - 2,5 1,3 1,5 -O,2 Underhåll av permanenta bostäder 5 029 2,9 3,3 6,6 6,3 Fritidshusinvesteringar l 694 8,2 -0,1 -3,l -0,9
Ombyggnader och underhåll har också förutsätts öka relativt snabbt. De sammanlagda investeringskraven i permanenta bostäder ökar därmed i alternativ l med 1,5 % per år. I alternativ 2 blir investeringarna ungefär oförändrade. Inom samma givna investeringsvolym skulle antalet lägenheter i nyproduktionen kunna bli inemot 60 000 med en annan fördelning mellan småhus och flerbostadshus och med en mindre ökning av ombyggnaderna än den som LU räknat med. Summerar man investeringar och underhåll i sektorn beräknas deras andel av BNP öka något fram till 1985. Det medför bl. a. att bostadskonsumtionen liksom tidigare växer snabbare än den totala privata konsumtionen (se kapitel 5). Om prognosperiodens befolkningsutveckling, inkomster, priser och geografiska rörlighet inte drastiskt awiker från den i LU förutsatta, är det sannolikt att det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet snarare ligger under än över 50 000 lägenheter per år.
Investcringsutvecklingen i bostadssektorn framgår av tabell 8.20. Det
är framför allt den ökande ombyggnadsverksamheten som svarar för investeringsökningen. Nybyggnadsinvesteringarna utvecklas svagare.
8.8 Privata
tjänster
I LU:s sektorsystem finns fyra sektorer för privat
tjänsteproduktion.
Varuhandeln, samfärdseln och bostadsförvaltningen har beskrivits i tidi-
gare avsnitt. Den övriga tjänsteproduktionen sammanförs till en sektor,
som därför är tämligen heterogen. De verksamheter som ingår i sektorn och sysselsättningen i dessa framgår av tabell 8.21. Totalt svarade sektorn 1979 för ca 13 % av sysselsättningen i hela ekonomin och knappt 12 % av BNP.
Tjänsteproduktionens volym är svår att mäta. Mätsvårighetema be-
står i att uppskatta om prisförändringar beror på ändrad kvalitet hos tjänsterna eller inte. Detta gör det också svårt att uppskatta produktiviteten. I nationalräkenskaperna görs för flera branscher schablonmässiga
354 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
Tabell 8.21 Sysselsättning i sektorn privata tjänster Antal sysselsatta
SNR Bransch l 000-tal Årlig procentuell l979 förändring 1970-1979
| 6300 Hotell och restaurang | 68 -0,7 | |
| 81 10 Banker och andra finansinstitut | 51 | 1,8 |
| 82 l 0 Försäkringsbolag | 1,3 |
8400 Fastighetsförvaltning exkl. bostäder” . . . . 8500 Uppdragsverksamhet, maskinuthyr-
| ning | 3,2 | |
| 9200 Renhållning och städning | 3,5 | |
| 9330 Undervisning och forskning | 4,5 | |
| 9340 Hälso- och sjukvård | 2,8 | |
| 9350 Socialvård | 0,4 | |
| 9360 Intresseorganisationer m. m. | 2,4 | |
| 9400 Rekreation, kulturell service | 2,6 | |
| 951 I Reparationer av hushållsvaror | 0,8 | |
| 95 l 3 Bil- och cykelreparationer | 32 -6,l | |
| 9520 Tvätterier, frisörer m. fl. | 48 -2,3 | |
| 9530 Arbetshjålp i hemmet | 22 -9,0 | |
| Sektorn Privata tjänster | 535 | 0,2 |
“ sysselsättningen redovisas i SNR 8300 Bostadsförvaltning som ingår i LU-sektom med samma beteckning. Anm.: I tabellen ingår endast näringslivets verksamhet inom hälso- och sjukvård m. m. - den offentliga sysselsättningen är avsevärt större. Källa: SCB, nationalräkenskapema.
antaganden om produktivitetsutvecklingen, t. ex. för banker där produktionsvärdet antas öka 2 procentenheter snabbare per år än sysselsättningen. Såvitt man vet ökar produktiviteten oftast långsammare i
tjänsteproduktionen än i varuproduktionen, varför tjänster tenderar att
bli relativt sett dyrare än varor. Detta förhållande ger incitament till substitution av mot varor i de fall där egenproduktion av
tjänster tjänsterna är möjlig. Detta är särskilt påtagligt för hushållstjänster, exempelvis köp av tvättmaskiner i stället för köp av tvättjänster, men sådan sub-
stitution förekommer också i företagens löpande förbrukning.
Tjänster-
nas relativa fördyring ger vidare incitament till uppkomsten av sådan
tjänsteproduktion som inte registreras i statistiken, antingen som byten av tjänster eller s. k. svart tjänsteproduktion.
8.8.1 Produktionsstrukturen
Nära 2/3 av bruttoproduktionsvärdet i den privata avser
tjänstesektom
insatser till näringslivet och den offentliga sektorn. Den andelen tende-
rar också att öka. (Ca 20 96 avser insatser inom den egna sektorn, dvs.
mellan privata
tjänsteföretag.)
Den privata konsumtionens andel av sektorns produktion uppgår till knappt l/ 3. Andelen varierar kraftigt mellan de olika branscherna i sektom. Minst betydelse har den privata konsumtionen i bank och försäk-
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer 355
ring, fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet. I övriga branscher, som svarar för 2/3 av sektorns sysselsättning, avser i genomsnitt likaså
2/3 av bruttoproduktionsvärdet sådana tjänster som utförs för hushål-
lens privata konsumtion. Utvecklingen av den privata konsumtionen har således stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen i sektorn. I genomsnitt för hela 1970-talet ökade tjänstekonsumtionen i ungefär samma takt som hela den privata konsumtionen, eller med 1,6 % per år. Kon-
sumtionen av kulturella tjänster, reparations- och underhållstjänster
samt privat utbildning, som utgör drygt hälften av den privata konsumtionen i sektorn, ökade särskilt snabbt under l970-talet. Volymminskningar skedde för och kafébesök samt hår- och
hemhjälp, restaurang-
skönhetsvård, dvs. tjänster som relativt lätt kan utföras i egen produktion.
Exporten av privata tjänster växte snabbt under l970-talet. År 1979 uppgick exportvärdet till 3,8 miljarder kr i löpande priser, motsvarande
2,8 % av landets totala export. Denna andel hade ökat under 1970-talet.
Nära 90 % av den privata tjänsteexporten utgörs av entreprenader,
och annan teknisk uppdragsverksamhet i utlandet.
byggkonsulttjänster
Entreprenaderna ökade särskilt snabbt och volymen mer än tredubblades från 1974 till 1979. Importen av privata tjänster var 1979 något större än exporten mätt i löpande priser. Även importen domineras av entreprenader, varav en del avser kostnader i utlandet för den svenska entreprenadexporten. Den privata sektorns samlade förädlingsvärde i fasta priser steg under 1970-talet med 2,5 % per år. var mindre än för
Konjunkturvariationerna t. ex. industriproduktionen. sysselsättningen mätt i timmar sjönk under
samma period med 0,9 % per år medan antalet sysselsatta steg med nära 10 000 personer.
8.8.2 Utvecklingen iskilda branscher
Hotel/branschen kännetecknades av en stark kapacitetsökning under första hälften av l970-talet, då ett antal storhotell, främst motorhotell, byggdes. Trots en samtidig nedläggning av småhotell ökade antalet rum från 38 000 till 58 000 under perioden 1972-1979.
Samtidigt med att hotellens rumskapacitet ökade, sjönk den genom-
snittliga rumsbeläggningen, från 65 96 till 58 % under perioden 1970-
1979. Detta har självfallet accentuerat branschens lönsamhetsproblem.
Till detta har också bidragit de kraftiga säsongsvängningarna i rumsbeläggningen. Sommarmånadema har regelmässigt låg beläggning och höstmånaderna hög beläggning. Framför allt de stora tätortshotellen
och motorhotellen har specialiserat sig på tjänsteresande och konferens-
deltagare som sina viktigaste kundgrupper, medan turister numera kommer i andra hand. Uppskattningsvis 35 % av hotellens intäkter härrör från konferensverksamhet. Konkurrensen är dock relativt hård, också från anläggningar i andra branscher, såsom interna kursgårdar, passage-
rarfartyg i färjetrafik, utländska charterresor m. m. Av alla konferenser
förläggs ca 50 % till arrangörernas egna lokaler. Även i restaurangbranschen återfinns en tendens till specialisering. Till
356 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
skillnad från hotellen har satsningama emellertid inte avsett större produktionsenheter. Mer än 3/4 av restaurangerna har färre än 5 anställda. Kedjebildningar är vanliga i såväl hotell- som restaurangbranschen. Sammantaget svarar de för nära hälften av omsättningen. I genomsnitt
är produktionsenheterna större inom kedjebildningarna.
Hotell- och restaurangbranschen kännetecknas av en viss överetablering totalt sett. Den svaga efterfrågan har försvagat lönsamheten, och
investeringstillväxten dämpades mot slutet av 1970-talet. Möjligheterna
att rationalisera produktionen är förhållandevis små, även om punktinsatser givit god avkastning. I stor utsträckning har dessa inriktats på att kompensera relativprisökningarna med förenklingar av serviceutbudet. Andelen deltidsarbetande har ökat i branschen, vilket varit ett annat sätt att dämpa kostnadsökningarna vid den svaga efterfrågan. Sedan mitten av 1960-talet har sysselsättningen mätt i timmar minskat med 1/ 4 och antalet sysselsatta med inemot 10 000 personer. För ho-
sjunkit
tellen var nedgången mest markerad i slutet av 1960-talet, medan restaurangsysselsättningen minskat under de senaste åren. För perioden 1979-1985 förutses i alternativ l en mer positiv efterfrågeutveckling än tidigare i och med att turistnettot mot utlandet förbättras. De mindre enheterna inom hotell- och restaurangbranschen torde dock sannolikt ha en otillräcklig potential för rationaliseringar för att en fortsatt utslagning av mindre enheter skall kunna undvikas under l980-talet. Inom restaurangnäringen finns skäl att räkna med att också många nya företag tillkommer. I alternativ 2 uteblir förbättringen av turistnettot, och den efterfrågan som riktas mot hotell- och restaurangsektorn väntas då bli svag. För branschen som helhet beräknas produktivitetsutvecklingen bli mycket långsam - från 1970 till 1979 skedde över huvud taget ingen tillväxt i produktiviteten - och investeringarna ligga på en lägre nivå än under 1970-talet. I banknäringen ingår förutom affärs-, spar- och föreningsbanker även hypoteksinstitut, kreditbolag, finansbolag, investmentbolag, girocentraler m. fl. Under 1970-talet steg sysselsättningen med ca 7 500 personer. Antalet bankkontor minskade kraftigt under det föregående decenniet. Framför allt var det sparbankema som rationaliserade kontorsstrukturen och minskade antalet kontor med drygt l/4 från 1967 till 1977. Bankernas produktion rationaliserades i snabb takt genom datorisering. Denna omfattade bl. a. intern redovisning, kassaarbete, installation av uttagsautomater, betalningsförmedling och utlandstransaktioner. Dato-
riseringen möjliggjorde en snabb ökning av transaktionsvolymen. Inför
1980-talet är det sannolikt att volymexpansionen kan fortsätta. Liberaliseringen av kapitaltäckningsreglerna har skapat ett utrymme för en sådan expansion, som dock kan komma att bromsas om inflationen ger upphov till räntabilitetsproblem i bankerna. Tillväxten kan väntas bli särskilt snabb på betalningsförmedlingsområdet och i utlandsrörelsen. Awecklingen av den nuvarande kontorsetableringskontrollen väntas inte föranleda någon ändring i den nuvarande tendensen till minskning av antalet bankkontor. Den fortgående tekniska utvecklingen på dataområdet bedöms leda till ett fortlöpande utbyte av bankernas utrustning, och investeringarna i sektorn beräknas därför öka i minst samma takt som under 1970-talet, 8 % per år.
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer 357
Som nämnts redovisas finansbolagens verksamhet i statistiken för
banksektorn, men deras investeringar i leasingobjekt redovisas i bransch
SNR 8500, maskinuthyrningsrörelse. Denna uppdelning ger upphov till stora redovisade internleveranser” inom den privata
tjänstesektorn.
Den finansiella leasingen omfattar ungefär 1/3 av de totala maskinin-
vesteringarna i den privata tjänstesektorn. Ökningen har varit utom-
ordentligt snabb under 1970-talet; från 1973 till 1979 var den genomsnittliga ökningstakten 35 % per år. Av kunderna är nästan hälften industriföretag, och nära 80 % är företag med färre än 50 anställda. I förhållande till den totala utbyggnaden av maskinkapitalet i de varu- och kraftproducerande företagen ökade den finansiella leasingen från 0,5 %
1973 till 4,5 % 1979. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande andel
i Förenta staterna är ungefär fyra gånger så hög. Bakom den snabba tillväxten av den finansiella leasingen ligger flera faktorer, bl. a. de förhållandevis gynnsamma effekterna på företagens soliditet med lå-
jämfört
nefinansierade investeringar. Vidare är den tekniska utvecklingen för vissa typer av maskinutrustning så snabb, att många företag föredrar att upprätthålla flexibiliteten genom att år för år leasa den modernaste utrustningen framför att binda upp sig vid egen utrustning som måste användas under längre tid. Finansbolagen kan också arrangera leasing av svenska varor för kunder i utlandet, s. k. exportleasing. Denna gren förefaller ha ökat särskilt snabbt. Det finns anledning att räkna med en fortsatt stor marknadspotential
för finansiell leasing. Ökningstakten torde dock avta något efter intro-
duktionsfasen. I denna riktning verkar också införandet av kreditpolitiska instrument som kan komma att tillämpas på finansbolagen. Eftersom såväl näringslivets investeringar som exporten under perioden 1979-1985 beräknas öka snabbare enligt alternativ 1 än som skedde 1974-1979, antas ökningstakten för finansbolagens investeringar i leai stort kunna upprätthållas. I alternativ 2 finns skäl att räkna
singobjekt
med en något långsammare ökningstakt. sysselsättningen i de privata försäkringsbolagen ökade något långsammare än banksysselsâttningen under l970-talet. Inom sakförsäkrings-
området följde utvecklingen den relativt långsamma ökningstakten i
hushållsbildningen. Bolagen har nu en hög marknadstäckning för hemförsäkring. Datoriseringen av administrationen är i stor utsträckning genomförd. Kapitalförsäkringarna ökade snabbare under 1970-talet som komplement till det allmänna försäkringsskyddet och olika tjänstepen-
sionssystem. Rådgivningen och försäljningen av kapitalförsäkringar är
personalintensiv och svår att rationalisera. Också försäkringsbolagens verksamhet i utlandet expanderade under 1970-talet, en utveckling som väntas fortsätta under prognosperioden. Branschen fastighetsförvaltning exkl. bostäder var tidigare funktionellt avgränsad i statistiken och framkom som ett slags för att re-
hjälpkonto
dovisa kostnader för hyrda lokaler. Vid revisionen av nationalräkenskaperna hösten 1980 infördes en institutionell definition av branschen, så att numera endast företag som huvudsakligen ägnar sig åt uthyrning av lokaler ingår. Genom omläggningen reducerades förädlingsvärdet i branschen med ca 80 %. Investeringarna i branschen motsvarar ca 2/3
358 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
av hela den privata tjänstesektorns byggnadsinvesteringar. De avser så
gott som helt byggnader som används i andra branscher. Investeringarna i fastighetsförvaltningsbranschen ökade med ca 2,5 % per år under 1970-talet, medan de totala byggnadsinvesteringarna (exkl. bostäder) gick ned. Också under 1980-talet väntas investeringarna i lokaler för uthyrning öka snabbare än de totala byggnadsinvesteringama. Branschen uppdragsverksamhet inrymmer en heterogen samling delbranscher inom teknisk och administrativ konsulting, exempelvis byggkonsulter, arkitektkontor, bokföringsbyråer, dataspecialister, reklambyråcr, organisationskonsulter m. fl. Många företag i branschen är små. En hårdnande konkurrens från såväl utländska konsultföretag som före-
tagskunderna själva (som utreder i egen regi) gör branschens framtids-
utsikter riskfyllda. För exporten, som 1979 kan uppskattas till omkring 15 % av branschens produktionsvärde, förutses dock en expanderande marknad. Branschen renhållning och städning fick en något vikande produktion mot slutet av 1970-talet. Genom mekanisering av tjänsterna torde dock relativprisökningarna kunna begränsas och avsättningen åter öka. Tillväxten för den privata delen av hä/so- och sjukvården under 1970-talet till stor del bestod i en utbyggnad av företagshälsovården. Vid en dämp-
ning av ökningstakten för den offentliga sjukvården under 1980-talet
vidgas utrymmet för privat verksamhet inom detta område. Branschen rekreation och kulturell service, som inrymmer museer, teatrar, konstnär-
lig verksamhet m. fl., har till stora delar åtnjutit offentliga subventioner.
I dessa delar förutses en något dämpad utveckling, medan lotteriverksamhet etc. kan antas fortsätta att öka snabbt under 1980-talet. Tvätterier och andra personliga serviceaktiviteter kan väntas fortsätta sin kräftgång fram till 1985 i takt med en ökad användning av engångsmaterial
inom t. ex. sjukvården och en ökad egenproduktion av personliga tjäns-
tcr.
Bilreparationsverkstäderna var den bransch inom den privata tjänste-
sektorn som uppvisade snabbast produktivitetstillväxt under 1970-talet, 5.5 % per år i genomsnitt. Sedan vissa delar av de bilreparationer som utförs vid bensinstationer överförts till varuhandeln i samband med revisionen av nationalräkenskaperna, ingår i branschen främst märkesverkstäder och fristående bilreparationsverkstäder. Av verkstädernas produktion avser drygt hälften för privat
tjänster
konsumtion. Produktionen för insatser i näringslivet domineras naturligt nog av arbeten för samfärdselsektorn. Utvecklingen av antalet bilar har stagnerat sedan 1976, då nyregistreringama nådde en topp. Den
sjunkande nyregistreringen har medfört att antalet äldre bilar i bilbe-
ståndet ökat. Detta kunde förväntas ha bidragit till ett ökat behov av reparationer och underhåll. Samtidigt har emellertid de genomsnittliga
körsträckorna minskat som av höjda bränslepriser och aktivare följd
priskonkurrens från alternativa transportmedel. Produktionen inom den renodlade reparationsbranschen sjönk kraf-
tigt i början av 1970-talet, när bensinstationerna ökade sin andel, och
har därefter stigit med ca 1,5 % per år. Även sysselsättningen föll drastiskt från 1970 till 1974 och har sedan gått ned med drygt 3 % per år.
Utvecklingeni övriga nâringslivssektorer
Produktiviteten under hela decenniet. En viss avmatt-
steg relativt jämnt
dock märkas mot slutet av 1970-talet. En förklaring är att ning kunde Man kan anta att och svart
beläggningsgraden sjunkit. egenproduktion
under 1970-talet, och i konkurrensen med
produktion ökat i omfattning en prisnackdel. De har dessa har de etablerade reparationsverkstäderna tidvis också haft svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft, och per-
sonalomsättningen i branschen är allmänt sett ganska hög. Nära hälften är arbetsledare). Rationaliserings-
av de sysselsatta tjänstemän (inkl.
har bäst kunnat tas till vara av märkesverkstädema, där
möjligheterna
av arbetsmomenten är störst. En förutsättningarna för Standardisering metod som kunnat allmänt i branschen är
arbetsbesparande utnyttjas
i stället för att reparera förslitna deatt i högre grad använda reservdelar lar. har sålunda ökat snabbare än den totala
Reservdelsförsäljningen
omsättningen i branschen. Till en del kan detta också avspegla en ökad och svarta Reservdelama härtill grad av egenproduktion reparationer. utsträckning i de etablerade verkstäderna. köps i betydande som förutses i Med den måttliga ökning av den privata konsumtionen alternativ 1 kan inköpen av nya bilar väntas ligga kvar på en låg nivå för ett ökat behov av reparationer och underhåll och ge förutsättningar av bilarna. att riktas mot den etablerade Hur mycket därav som kommer verkstadssektorn är dock ovisst. I alternativ 2 kan förutses en uppgång i nyregisteringarna och sålunda en mera dämpad tillväxt i reparationsbehovet. I branschen finns som nämnts en viss överkapacitet på kapitalråder En torde
sidan, medan brist på arbetskraft. produktionsökning
av än som
därför inte möjliggöra större ökningar arbetsproduktiviteten
skedde under 1970-ta1ets senare del.
8.8.3 Långtidsutredningens beräkningar
l tabell 8.22 sammanfattas den historiska utvecklingen och beräkningsför 1979-1985 för hela sek-
resultaten enligt de två alternativen perioden
torn privata tjänster.
Enligt alternativ 1 stiger sektorns förädlingsvärde med 3,5 % per år
Detta snabbare än den
under prognosperioden. är någon procentenhet
Tabell 8.22 Privata tjänster 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 ;TT-
2,4 2,4 3,5 2,2 Förädlingsvärde 1,1 -0,3 1,0 Sysselsättning, antal -0,1 0,5 milj. tim.
| Produktivitet, kr/ tim. | 2,5 | 3,1 |
| Privat konsumtion | 2,6 9,7 | 0,5 15,8 |
Export
| Bruttoinvesteringar | 9,5 | 5,9 |
| därav: byggn/anläggn. | l 1,7 | 0,5 |
| mask./invent. | 6,8 | 8,7 |
360 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
genomsnittliga ökningstakten under l970-talet, vilket framför allt sam-
manhänger med att behovet av insatsleveranser
till näringslivet stiger. Den privata konsumtionen av sektorns tjänster ökar samtidigt mycket långsamt, eller i samma takt som hela den privata konsumtionen. Jäm-
fört med 1970-talet blir ökningstakten fram till 1985 mindre än hälften,
eller ca 0,5 % per år. Exporten, däremot, beräknas kunna stiga i ungefär samma snabba takt som på 1970-talet. Då kunde den höga tillväxten förklaras av att utgångsnivån vid decenniets
början var låg, knappt
750 kr, men under
milj. 1980-talet tillkommer att särskilda
satsningar på denna typ av export kommer att göras.
Den registrerade produktiviteten i sektorn privata tjänster är till stor
del ett utslag av beräkningstekniska konventioner i statistiken för flera
av dc ingående branscherna. I genomsnitt redovisas en ökning av produktiviteten med 3,4 % per år under l970-talet. Med utgångspunkt från att ökningstakten avtog något i slutet av l970-talet i de branscher där
produktiviteten faktiskt mäts har genomsnittet för perioden 1979-1985
antagits bli 3,1 96 per år. Därmed ökar sysselsättningen mätt i timmar
med 0.5 % per år, vilket beräknas motsvara en ökning av antalet sysselsatta med närmare 35 000 personer under perioden.
Investeringarna beräknas
öka något långsammare än under 1970-ta-
let, framför allt genom att den mycket snabba
ökningstakten för investe-
ringarna i finansiella
leasingobjekt väntas bli något dämpad.
Enligt alternativ 2 beräknas tillväxten i sektorns produktion bli avsevärt långsammare. ökar sålunda
Förädlingsvärdet med endast 2,2 %
per år under perioden 1979-1985 enligt detta alternativ. Trots att den
privata konsumtionen totalt sett ökar något snabbare än i alternativ l, blir
efterfrågan på privata tjänster något mindre i alternativ 2, beroende
på att omsvängningen av turistnettot mot utlandet helt uteblir. Vid den
ofördelaktigare utveckling av det relativa som förutses i kostnadsläget
alternativ 2 dämpas också tillväxten av den privata tjänsteexporten. För-
utsättningarna för en produktivitetstillväxt i takt med utvecklingen en-
ligt alternativ 1 urholkas av de sämre
avsättningsmöjligheterna, men
också kan väntas bli drabbad
sysselsättningen och minska med 0,4 %
per år mätt i timmar. Antalet sysselsatta beräknas likväl öka, men med mindre än 10 000 personer fram till 1985. Jämfört med alternativ 1 be-
döms bli mindre.
investeringarna såväl när det gäller realkapital som an-
vänds i branschens
egen produktion som när det gäller leasingobjekt.
Energiförsörjningen
8.9. l Bakgrund
Fram till av 1970-talet
början karakteriserades den ekonomiska utveck-
lingen av en snabb och stabil tillväxt. Detta medförde en kraftig ökning av
energianvändningen.Inom industrin bidrog en teknisk utveckling un-
derstödd
av en förmånlig prisutveckling på energi i förhållande till and-
ra insatsfaktorer verksamt till detta. Den materiella
standardutveckling-
en innebar också en allt energiintensivare konsumtion bland hushållen,
som bl. a. tog sig uttryck i en ökad personbilsanvändning.
Utvecklingen i övriga näringslivssektorer
av under dessa år åtfölj- Den snabba ökningen energiförbrukningen
I mitten av 1950-tades av en övergång från fasta till flytande bränslen. År 1973 hade
let svarade oljan för ca 45 % av den totala energitillförseln.
mån minskade tillförseln av dess andel stigit till ca 73 %. I motsvarande fasta bränslen - särskilt av kol.
av språngvisa
Sedan 1973 har utvecklingen i energisektorn präglats
höjningar av priserna på råolja.
Dessa slog relativt snabbt igenom på priset på färdiga
prishöjningar
dramatiska har kunnat note-
petroleumprodukter. Särskilt prisstegringar
och lokala överskott om-
ras på den s. k. spotmarknaden där tillfälliga
sätts. Eftersom mer än 30 % av sina färdigproduk- Sverige tidvis skaffat
ter från denna marknad har dessa priser haft ett stort inflytande på prisutvecklingen för våra oljeprodukter. Våra totala för oljeprodukter har stigit mycket krafimportkostnader
1979 till 25 miljarder kr, vilket kan jämföras
tigt sedan 1973. De uppgick
kr 1973. Under motsvarande period var importvolymen med 5 miljarder
vilket innebär att det an-
praktiskt taget oförändrad, genomsnittliga
femdubblades 1973-1979. skaf f ningspriset
Mot denna bakgrund har det statliga engagemanget på energiområdet
berörde i huvudsak endast den
ökat. Till en början energipolitiken
samt villkoren för och
kortsiktiga försörjningsberedskapen produktion distribution av elektricitet. Efter hand har energipolitiken vidgats till att
även omfatta användningen av energi. Ett uttryck för detta är de statliga
satsningarna på hushållning med energi. Utöver statliga medel anslagits
dessa åtgärder har också betydande
samt
till energiforskningen. Resultaten av den gångna treårsperioden
för de kommande tre åren har nyligen redovisats av delegationen förslag
för Dessutom har oljeersättningsdelegationen lagt fram
energiforskning.
i november 1980. ett handlingsprogram över som här presenteras baserar sig
De kalkyler energiförsörjningen från SINDÅ Industriverkets energistudie grunpå ett underlagsmaterial
som LU 80; LU 80 har å andra sidan dar sig på samma förutsättningar i sina kalkyler. Det har i första hand utnyttjat SIND:s bedömningar
av den specifika åtgången av energi i olika sektorer av
gällt utvecklingen
har genomförts för bl. a. näringslivet. Dessutom konsistensprövningar
privat konsumtion av energi och total import av energiråvaror.
Tabell 8.23 Realpriser på energi i konsumentledet 1965-1979
Årlig procentuell förändring
1965-1973 1973-1979
1,6 16,3 Tjock eldningsolja (eo 4 NS) Högspänd el -3,6 5,8 (eo 1) -1,4 5,2 Villaolja (eol) 1,9 13,9 Villaolja Hushållsel -3,2 4,1
Anm.: Områkning till reala priser har skett med KPI för samtliga energislag. 1 Energi på 304mm, Högspänd el exkluderar elskatt. SIND 1980: 17. Källor: Statistiska centralbyrån och svenska elverksföreningen.
362 i
Utvecklingen övriga näringslivssektorer SOU
1980:52
Energianvändningen
Energianvändningen redovisas normalt uppdelad på tre sektorer - in-
dustri-, transport- och övrigsektom. Dessa tre huvudsektorer är i sin tur
uppdelade på ett sätt som relativt väl ansluter LU:s sektorindelsig till ning. Totalt byggs industriverkets prognoser upp genom analyser av ett 30-tal delsektorer.
Innan en närmare av
redovisning energianvändningsprognoserna görs
kan det vara skäl att något uppehålla sig vid de
realprishöjningar på
energi som inträffat sedan 1973. under
Utvecklingen de närmast före-
gående åren berörs också för skull. I tabell
jämförelsens 8.23 har sålun-
da prisdata ställts samman för några samt el -
oljekvaliteter allt mätt
som priset hos den slutliga konsumenten i reala termer.
Av tabellen att
framgår realprisema på oljeprodukter var relativt
oförändrade från 1965 till 1973 medan elprisema föll med drygt 3 96 per år. Under perioden 1973-1979 har
kraftiga realprishöjningar inträffat
för medan
eldningsoljoma, däremot prisstegringama på motorbensin
varit mer har
måttliga. Elprishöjningama inte heller varit lika snabba
som för vilket
eldningsoljorna, sammanhänger med den relativt
ringa
andelen oljebaserad kraftproduktion samt
de långa kontraktstiderna
mellan råkraftleverantör och storkonsumenter.
De observerade kan
relativprisförändringama förväntas utlösa an-
passningsåtgärder av olika slag - en insatsfaktor
sparas eller byts mot en annan. Vissa åtgärder kan enkelt genomföras medan andra tar lång tid och är förbundna med
investeringar.
Några säkra av hur stor
uppskattningar energipriskänsligheten är
finns varken för industrins eller hushållens
del. Tillgängligt material
tyder dock på att är liten
priskänsligheten på kort sikt men växer efter
hand som tiden för anpassning ökar.
Ett skäl för den observerade trögheten är givetvis att energianvänd-
ningen är starkt förbunden med existerande
kapitalutrustning. Det blir
härigenom kostsamt att snabbt ställa om
energiförbrukningen.
Man finner att i
energiinsatsen industriproduktionen fallit
något snabbare efter 1973 än under åren närmast dessförinnan. En slutsats sy-
nes uppenbar, nämligen att prishöjningama på energi
slagit igenom på
förbrukningen.
De som beskrivs
relativprisförskjutningar i tabell 8.23 har också bi-
dragit till en i
förskjutning användningen mellan olika energislag. Dessa
förhållanden framgår av tablå.
följande
Energianvändningen fördelad efter energislag och bransch 1973 och 1979 Procentuella andelar
| 1973 E1 | Övrigt | 1979 E1 | |
| Träförädlingsindustri | 19,3 | 42,4 21,7 | |
| Jord- och stenindustri | 9,6 | 13,4 11,4 | |
| Jäm- och metallverk | 24,4 | 39,5 25,4 | |
| Verkstadsindustri | 29,2 | 2,6 30,7 | |
| Övriga branscher | 33,4 | 5,1 35,5 | |
| Summa industri | 24,2 |
25,8 26,6
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
visar att elandelen har ökat från 1973 till 1979. I
Tablån genomgående från olja till
branscher har en inte obetydlig övergång vissa energitunga Inom är det bl. a. en
bränslen ägt rum. träförädlingsindustrin
övriga av sulfat- i stället för sulfitmassaframställ-
följd av en fortgående ökning
som bränsle i störatt avfallslutar kan nyttiggöras
ning, vilket möjliggör
kan den observerade ut-
re utsträckning. Inom jord- och stenindustrin
i cementtillverk-
vecklingen återföras på ett byte av produktionsmetod
som bl. a. innebär att ersätts med kol.
ningen olja
Industrin
i alternativ l
LU:s kalkyler ökar industrins bruttoproduktion
Enligt
Härigenom förbättras resursutnyttjandet
med 3,6 % per år 1979-1985.
medför en av investeringsaktiinom industrin, vilket betydande höjning
en i produktionstillväxten
viteten. Samtidigt sker också förskjutning olika branscher mot en ökad andel för de energiintensiva.
mellan
dessa faktorer den framtida energianvändningen Förutom pâverkas
1979-1980 succes-
inom industrin av att de kraftiga oljeprishöjningarna
kommer förutsatt en sivt kommer att slå igenom. Härtill att utredningen
med i genomsnitt 2 % per år under fortsatt stegring av realpriset på olja
En ökad strävan efter hushållning samt en fortsatt 1980-1985.
perioden
bedöms av industriverket bli en direkt övergång till el och fasta bränslen
konsekvens av detta.
kunna realiseras i alternativ l, där Framför allt bedöms denna strävan
är hög och medger införandet av ny teknik. Ener-
investeringsaktiviteten
kunna öka relativt snabbt i detta alterförväntas därför
gieffektiviteten
kommer den tonativ och med de i övrigt redovisade förutsättningarna
inom industrin att öka med 3,4 % per är
tala energianvändningen
bedöms öka med 1,5 96.
1979-1985. Oljeanvändningen
endast uppgår till 0,8 %
I alternativ 2, där bruttoproduktionstillväxten
av till l 96 per år,
sig ökningen energianvändningen
per år, inskränker
kan väntas minska. Vid denna låga produkmedan oljeanvändningen
varför för-
tionstillväxt beräknas investeringsverksamheten stagnera,
l.
av energieffektiviteten inte går lika snabbt som i alternativ
bättringen
Transportsektorn
i samhället utanför jordomfattar allt transportarbete
Transportsektorn
innefattas här biltransporter, flygtrafik, järn- och spår-
bruket. Sålunda
samt inrikes Av den totala energiförbrukvägar, busstrafik sjötrafik. - i huvudsak privatbi-
ningen i sektorn avser ca 70 % persontransporter
lismen.
blir därmed av avgörande betydelse Utvecklingen för privatbilismen
Under efför hur kan komma att te sig framöver.
energianvändningen
vilket lett till
terkrigstiden har antalet personbilar ökat mycket kraftigt,
Förbrukningen av en mycket snabb ökning av drivmedelsanvändningen. som permotorbensin har ökat med 4,5 % per år sedan 1960 samtidigt
sonbilsparken ökat från 1,2 till 3,0 miljoner. i antalet bilar upphört beroende
Sedan några år tillbaka har tillväxten
Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
på en stark nedgång i nyinköpen av bilar. Skälen till denna är utveckling
troligen både höjda realpriser på motorbensin och en begränsad ökning
av hushållens disponibla inkomster sedan
början av 1970-talet. de Enligt
som legat till grund för prognoserna
förutsättningar
till 1985 fortsätter
priserna på motorbensin att öka realt samtidigt som utrymmet för in-
komsthöjningar kommer att vara mycket litet. Personbilsbeståndets
storlek kommer i båda utvecklingsalternativen att öka mycket svagt från 1979 till 1985 (se kapitel 5).
LU räknar med en viss
förskjutning från personbilsåkande till järnvägs- och flygresande. Av detta följer att användningen av motorbensin
kommer att minska till 1985. En
minskning av bensinåtgången
per fordon har därvid också antagits komma till stånd - dels beroende på den
tekniska utvecklingen, dels beroende på att hushållen kan förväntas sänka den årliga körsträckan som en av de
följd höjda bensinpriserna. Godstransportarbetet, som ökade i samband
med den industriella expansionen och det snabba
bostadsbyggandet, har minskat under senare
år. Den återgång till en snabbare ekonomisk aktivitet som väntas ske i
alternativ l medför att
energiförbrukningen för detta ändamål förutses
öka till 1985. En ökad andel för
godstransporter på järnväg har därvid
antagits.
Den totala
energianvändningen för transportändamål förutses med
dessa i alternativ
förutsättningar
l stiga måttligt 1979-1985. En min-
skande
användning för persontransporter uppvägs av en för ökning godstransporter.
Enligt industriverkets ökar den totala
bedömning energianvändningen
för transportändamål lika svagt i alternativ 2 som i alternativ l. Fördel-
ningen på person- respektive
godstransporter skiljer sig dock från alter-
nativ l. Den privata konsumtionen ökar snabbare i alternativ 2, medan
motsatsen gäller för tillväxten i
industriproduktionen. En omkastning i förbrukningsmönstret jämfört med alternativ l blir följden av detta.
Övrigsektorn
Inom den s. k. övrigsektorn samlas all
energiförbrukning för uppvärm-
ning (exkl. industrin) samt energianvändningen inom de varuproduce-
rande näringarna utanför industrin och de privata och
offentliga tjänste-
sektorerna. Ca 2/3 av
energianvändningen i sektorn kan hänföras till
bostadssektorn. Av stor betydelse blir sålunda vilka antaganden som
görs om bostadsbeståndets liksom om
utveckling omfattningen av energihushållningen.
Bostadsbeståndets efter
fördelning lägenhetstyp och uppvärmnings-
form redovisas i
följande sammanställning.
Enligt de som redovisas
beräkningar i avsnitt 8.7 kommer bostads-
beståndet att uppgå till ca 3,84
miljoner lägenheter 1985 i alternativ l och ca 3,85 miljoner lägenheter i alternativ 2. Denna förutsättning behöver
också kompletteras med antaganden om
hur nyproduktionen fördelar sig på olika uppvärmningsformer. Dess-
utom påverkas kalkylerna i hög grad av i vilken takt som konverteringar sker mellan olika uppvärmningsformer i det befintliga beståndet.
SOU |980:52 Utvecklingeni övriga näringslivssektorer
1979 och Bostadsbeståndet fördelat efter lägenhetstyp och uppvännningsform
1985 Procentandelar
1979 1985 Alt. l och 2
45 Småhus, totalt därav: elvärme 17 3 fjärrvärme 25 övrig uppvärmning totalt 55 Flerbostadshus, 2 därav: elvärme 30 fjärrvärme 23 övrig uppvärmning Totalt l00
därav: elvärme 19 33 fjärrvärme 48 övrig uppvärmning
till med el och har skett
En ökad anslutning uppvärmning fjärrvärme
An-
under 1970-talet både i nyproduktionen och genom konvertering.
minskat succes-
delen oljeuppvärmda bostadsfastigheter har därigenom ca 60 % av hela bostadsbeståndet med olja.
sivt. F. n. uppvärms ökning av För utvecklingen fram till 1985 har antagits att en fortsatt bostäder sker. Som framgår av ta-
andelen el- och fjärrvärmeanslutna
andelen dvs. minska till strax under
blån skulle övrig uppvärmning olja
av förefaller av flera
50 %. En fortsatt minskning oljeuppvärmningen
att kommer att få en
skäl trolig. Det har bl. a. antagits oljeprodukter
än el och Dessutom torde osä-
oförmånligare prisutveckling fjärrvärme.
för den framtida leda till att
kerheten om villkoren oljeförsörjningen
flexiblare - en tendens som redan kunnat
uppvärmningssystem väljes till en ökad övergång från oljeskönjas de senaste åren. Möjligheterna till elanvändning har bl. a. påvisats av den s. k. elanvändningskommit-
tén i dess betänkande El och Ds I 1980:22.
Olja När det gäller utvecklingen av energiförbrukningen per lägenhet pe-
information 1977 för att därefter kar tillgänglig på att den steg fram till har bl. a. påverkats av den byggfalla. Den specifika energiåtgången 1977. Dessutom har energi-
norm som antogs 1975 och kompletterades i det befintliga bostadsbeståndet påverkats av de åtgärder
användningen
som ingår i den s. k. energisparplanen.
också de snabba Vid sidan av de statliga åtgärder som här angivits har
betydelse för utvecklingen. De mycprisstegringarna på energi haft stor
som inträffade för bl. a. 1979 har
ket kraftiga prishöjningar villaolja
lönsamma. De kan beräknas komma att
gjort många besparingsåtgärder
i under de närmaste åren.
realiseras betydande utsträckning för 1985 räknar industriverket med att den genomsnittli-
I prognosen i bostadsbeståndet kommer att minska
ga specifika energiförbrukningen
l. Härvid förutsätts att statsmakterna med ca 3 % per år i alternativ
kommer att föra en sådan politik att de energibesparingar som antagits
realiseras. Detta kräver i sin tur att
bli uppnådda i den s. k. sparplanen
i mer än för-
bostadssektorns årliga investeringar energibesparingar
366 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer
Tabell 8.24 Slutlig energianvändning 1965-1985 Årlig procentuell förändring
1965- 1979- l 985 1973 Alt. l
| Industri | 3,4 | -0 6 | 3,4 |
| därav olja | 3,9 | 1,5 | |
| Transporter | 3,5 | 2,5 | 0,6 |
| därav olja | 3,7 | 2,6 | 0,6 |
| Övrigt | 3,7 | 1,3 | -2,1 |
| därav olja | 3,7 | -O,2 | -5,1 |
| Totalt | 3,5 | 0,7 | 0,6 |
| därav olja | 3,8 | -0,3 | -1,8 |
| dubblas under | I alternativ | ||
| prognosperioden. | 2 realiseras inte sparpla- | ||
| nens intentioner fullt ut och motsvarande | till ca 2 % |
minskning uppgår per år. Sammantaget beräknas i bostadssektom energianvändningen minska med knappt 3 % per år 1979-1985 i alternativ l. Användningen av el och fjärrvärme förutses stiga medan minskar med 6 a 7 % oljeanvändningen per år vilket kan översättas till en av inbesparing oljeprodukter med 2 m3 från 1979 till 1985. milj. Adderas till i bostäder även energiförbrukningen energianvändningen i lokaler, jordbruk m. m. visar industriverkets kalkyler på en minskning med ca 2 96 per år 1979-1985 för övrigsektom som helhet i alternativ 1. Detta är ett klart omslag i utvecklingen jämfört med tidigare år. I alternativ 2 uppgår minskningen till drygt l 96 per år. Det bör i detta observeras sammanhang att 1979 var ett exceptionellt år; dels ledde den väderleken kyliga till ett stort uppvärmningsbehov, dels ledde de fortlöpande prisstegringarna till en spekulativ lagerpåfyllnad. Om dessa faktorer beaktas blir den beräknade överslagsmässigt årliga minskningen av energiförbrukningen i övrigsektorn i stället ca l % lägre. Den totala redovisas energiförbrukningen i tabell 8.24. Där framgår att SIND räknar med en ökning om ca 0,6 96 per år 1979-1985 i altemativ 1. Oljeförbrukningen minskar med knappt 2 % medan elanvändningen väntas fortsätta att stiga. I alternativ 2 förutses totalt sett en stagnerande energiförbrukning på 1979 års nivå. För att få ett mått på hur energieffektiviteten förändrat sig i ekonomin som helhet har i följande tablå uppgifter ställts samman över energianvändning resp. bruttonationalprodukt (BNP). Differensen mellan de årsvisa för förändringarna energianvändning och BNP ger en indikation om hur mängden insatt energi har förhållit sig till det totala produktionsresultatet i ekonomin. Av tablå kan utläsas att följande energiförbrukningen - både totalt - ökade snabbare än BNP fram till 1973. Efter 1973 har en och för olja omsvängning skett så att energiinsatsen, särskilt av oljeprodukter, minskat i förhållande till produktionen. Enligt industriverkets kalkyler fortsätter denna utveckling i ännu snabbare takt efter 1979.
i 367
Utvecklingen övriga näringslivssektorer
Årlig procentuell förändring
1965- 1973- 1979-1985
1973 1979 Ah. l
Total 3,5 0,6 (l) energianvändning 3,8 -1,8 (2) Därav oljeprodukter 3,3 2,5 (3) BNP 0,2 -l,9 (1) ./.(3) 0,5 -4,3 (2) ./.(3)
8.9.3 Produktion och tillförsel av energi
Det som knyter an till de redovisade användnings-
försörjningssystem
i tabell 8.25. Den totala tillförseln har förberäkningarna sammanfattas
delats centrala energislagen. I det i energiproduktionssam-
på de mest som LU arbetar med kan det
manhang tämligen korta tidsperspektiv
om de att ändra
finnas skäl att särskilt påminna begränsade möjligheter
I det kommen-
tillförsel/ produktionsssystemet som föreligger. följande
som varit nödvändiga i arbeteras några av de mest centrala antaganden
tet. av i elsystemet ansluter sig helt
Utbyggnaden produktionskapaciteten
var kända hösten 1980. Det betyder att till de planer och beslut som
det beslut som riksdagen
kärnkraftsproduktionen följer energipolitiska
våren 1980. För dessa innebär det att 10 kärnkraftsfattade kalkyler 1985. Produktionen av kärnkraftsbaserad el stiblock antas vara i drift 1979 till 44TWh 1985. Utöver detta kan från ca 20 TWh ger därmed
tillskott från en fortsatt utbyggnad av vattenkrafockså vissa marginella
ten tillföras kraftsystemet. av elefterfrâgan leder i alternativ l till att värmekraf- Bedömningarna bl. a. för kort-
ten endast behöver tas i anspråk i begränsad utsträckning
2 blir industriverkets bedömningar clantidsreglering. I alternativ enligt
ca 10 TWh än i alternativ l. Vid en sådan utveckling vändningen lägre första hälft ett överskott av uppkommer under 1980-talets temporärt i elsektom som i dessa kalkyler antagits medföra
produktionskapacitet en ökad Den av regeringen tillsatta elanvändningskommittén
elcxport.
i sitt betänkande (El och Ds I 1980:22) lagt fram detal-
har nyligen olja,
om hur denna överskottssituation skall utnyttjas.
jerade förslag
Tabell 8.25 Totalt tillförd energi 1973-1985
PJ
Vatten- och kärnkraft 223
av el 3 Nettoimport Inhemska bränslen” 138
Kol- och koks 70
l l57 Petroleumprodukter
Totalt tillförd energi 1 591
“ Inkl. spillvärmeleveranser.
Utvecklingeniövriga näringslivssektorer
Inhemska bränslen svarade l979 för ca 10 % av den totala energitillförseln. Huvuddelen hänför
sig till industrins egen användning av av-
fallslutar. En viss användning av brännved hos hushållen ingår också i kalkylerna även om
omfattningen av denna är mycket svårt att beräkna.
Fram till 1985 beräknas användningen av inhemska bränslen öka. Det gäller inom såväl hushållssektorn som industrin. För industrins del har förutsätts att främst massaoch pappersindustrin kommer att ersätta vissa med flis. Även
oljekvantiteter som bränsle i fjärrvärmesystemet
förutses
ett ökat utnyttjande av flis under prognosperioden. (Se avsnitt
8.3.2.) Tillförseln av kol och koks hänför sig för närvarande så gott som en-
bart till den användning som järn- och stålindustrin resp. cementindu-
strin behöver för processändamål. För de närmaste åren föreligger pla-
ner på en ökad kolanvändning för främst värmeproduktion i hetvatten-
centraler och värmeverk. Verkställandet av dessa planer försvåras av ovissheten beträffande
miljövårdskraven. P. g. a. långa byggnadstider
kan man inte räkna med någon större ökning av kolanvändningen fram till l985.
Bakom den utveckling som redovisas i tabell 8.25 ligger en viss ökning av inom industrin
kolanvändningen som ersättning för olja samt ett antagande om att ett fjärrvärmeverk och en hetvattencentral kommer att utnyttja kol i sin värmeproduktion. Om nödvändiga förutsättningar ska-
pas - bl. a. när det gäller lösande - kan kolanvänd-
miljöproblemens
ningen öka snabbare än vad som här angivits.
Enligt industriverkets beräkningar skulle leveranserna av oljeproduk-
ter som en konsekvens av den redovisade utvecklingen för övriga energislag minska från l979 till 1985. i alternativ
Minskningen l blir ca 1,5 %
per år och i alternativ 2 ca 2 % per år.
Minskningen ligger till allra största delen på eldningsoljor medan däremot de lätta som oljekvaliteterna
bensinoch dieselprodukter ligger kvar på en oförändrad nivå l979l985. Omräknat till ekvivalenta motsvarar
oljeton detta en reduktion av
leveranserna av
oljeprodukter på mellan 2,5 och 3,3 miljoner ton för pe-
rioden som helhet.
Oljeandelen i den totala skulle härmed energiförsörjningen minska
från 68 96 år l979 till 6l % år 1985.
Oljan ersätts genom en betydande ökning av mängden av kärnkraftsproducerad el samt i någon mån också
av en ökad tillförsel av fasta bränslen.
En vidgad försörjningsbas kom-
mer sålunda successivt till stånd under l980-talets första hälft.
Oljans
dominerande roll kvarstår dock i allt väsentligt.
Investeringar inom el- och värmeverk
Som redan framhållits är ledtiderna för
investeringar i el- och värmesektorn mycket långa. Det betyder att de investeringar som kommer att ske
l979-l985 till stor del är en konsekvens av beslut som redan fattats under l970-talet.
När det gäller elsystemet utgår beräkningarna, som tidigare nämnts,
från att l0 kämkraftsblock kommer att vara i drift 1985.
Investeringar-
na för dessa är dock nedlagda till den alldeles övervägande delen före
näringslivssektorer 369 Utvecklingeni övriga
1979. Det som tillkommer fram till 1985 är investeringar i block ll och av investeringskostnaden för block l2. Elproduktionen i merparten dessa block ligger dock efter 1985. Beträffande har förutsatts vissa nytillskott
fjärrvärmeförsörjningen
från kraftvärmeverk; huvuddelen av det ökade värmebehovet kommer emellertid att tillgodoses med en utbyggnad av hetvattencentraler. Med dessa förutsättningar beräknas investeringarna i produktionsoch distributionsanläggningar öka med 2,6 % per år 1979-1985 i båda utvecklingsalternativen.
9 Arbetsmarknaden
Detta om arbetsmarknadens utveckling är indelat i tre avsnitt. I kapitel det första avsnittet diskuteras arbetsmarknadens funktionssätt under 1970-talet med särskild tonvikt på uppkomna tendenser till avtagande rörlighet mellan olika delar av arbetsmarknaden. Sysselsättningens för- 1985 enligt de båda alternativen redovisas i avdelning på olika sektorer snitt 9.2. I det avslutande avsnittet behandlas det regionala perspektivet och de krav på geografisk rörlighet som utvecklingen under prognosperioden ställer.
9.1 Arbetsmarknadens funktionssätt
9.1.1 Inledning
Från 1970 till 1979 ökade sysselsättningen med ca 270 000 personer eller med drygt 0,7 % om året i genomsnitt. Som beskrivits i kapitel 3 ledde dock inte till en ökad arbetsinsats mätt i timsysselsättningsökningen
mar. Till av ökad frånvaro och kortare medelarbetstid sjönk den följd
totala timvolymen med ca 0,7 % per år under 1970-talet. Parallellt med ökningen av den totala sysselsättningen kom ett växande antal personer att möta svårigheter att få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden, liksom många företag kom att få det svårare att tillfredsställa sin arbetskraftsefterfrågan. Det skedde i detta avseende grundläggande i arbetsmarknadens funktionssätt under
förskjutningar
1970-talet. Utvecklingen gick mot längre och stabilare anställningsförhållanden, vilket ledde till en långsiktigare bindning av arbetskraften till arbetsgivarna. Färre slutar numera frivilligt sina anställningar och den arbetsmarknaden har alltmer begränsats till att omfatta dem som öppna eller slås ut vid driftsinny- resp. återinträder på arbetsmarknaden skränkningar etc. Detta har medfört tendenser till ökad sortering av arbetstagarna ef ter konkurrensförmåga. De som inte klarar inträdesprovct löper stor risk att bli permanent utan och de
på arbetsmarknaden jobb
som tvingas lämna en anställning får det svårare att finna en ny. Bildligt kan man tala om högre murar runt den arbetsmarknaden. Ge-
reguljära nom bindningarna av arbetskraften har det samtidigt uppkommit en
”inlåsning av arbetskraften i befintliga företag, så att expansiva företag mött växande svårigheter att nyrekrytera. Denna utveckling har haft sitt stöd i den arbetsrättsliga lagstiftningen
372 A rbetsmarknaden
och i under 1970-talet.
arbetsmarknadspolitikens inriktning Båda dessa
har haft inslag som betonat anställningstryggheten och inneburit en strävan att åstadkomma likartade villkor i detta avseende över hela ar-
betsmarknaden. Som en följd härav har arbetskraftskostnaden alltmer
fått karaktären av en fast kostnad för vilket ökat deras krav företagen, på arbetskraften vid nyanställningar. Utvecklingen har lett till att allt fler personer kommit att befinna sig utan stabil sysselsättning på den re-
guljära arbetsmarknaden. De högre murarna runt denna arbetsmarknad
har gjort dem mer svárplacerade och framkallat ökade arbetsmarknadspolitiska satsningar. Dessa har syftat till att dels påverka arbetskraftsutbudets egenskaper för att underlätta anställningar arpå den öppna
1000-tal personer
Arbetslösa AKU
I,
Beredskaps- /\ arbeten / \ .n°.
\\/ .o...
Arbetsmarknadsutbuldningll
j _.guøi .ø
Diagram 9.1 Arbetslös- Skyddat het och arbetsmarknads- arbete rn m2 politiska åtgärder. Antal berörda personer, ârsgenorrtsnitt. l Källa: AMS arbets- 79 År marknadsstatistik och 1) Exkl. utbildning vid permitteringshot. SCB:s arbetskraftsun- 2) Skyddat arbete och hemarbetscentraler, arbetsprövning/arbetsträning, halvdersökningar. skyddat arbete samt arkivarbete och musikerhjälp.
Arbetsmarknaden 373
sou 193052
betsmarknaden, dels skapa eller vidmakthålla en arbetskraftsefterfrågan
Den största delen av utgifterna för arbetssom är anpassad till utbudet. har avsett åtgärder, särskilt un-
marknadspolitiken efterfrågepåverkande
En markerad tendens är här ökningen av de före-
der lågkonjunkturår.
för att förhindra ofrivilliga avgångar, t. ex. i tagsinriktade åtgärderna vid utbildning inom företagen och särform av lagerstöd, subventioner Strävandena att bevara existerade arbetstill-
skilda sysselsättningsstöd.
fällen har underbyggts också med insatser inom industri- och regional-
politiken.
Antalet som berörts av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-
personer ökat snabbt under 1970-talet. Det framgår av diana har trendmässigt decenniet ökade antalet berörda personer gram 9.1. Fyra år av tio under tio samtidigt som den öppna arbetslösheten gick ned. Bara två år av insatserna i omfattning. Mellan minskade de arbetsmarknadspolitiska 1970 och 1979 mer än fördubblades antalet personer i sådana åtgärder
till ca 150 000. Mätt i förhållande till arbetskraften skedde en uppgång
ökade samtidigt från från ca 1,8 till ca 3,5 %. Den öppna arbetslösheten
1,5 till 2,1 % av arbetskraften.
9.1.2 Balansen på arbetsmarknaden
kan vara en förklaring till att ar-
De nämnda segregationstendenserna
betslösheten alltsedan l960-talet tenderat att ligga successivt högre ock- Den arbetslösheten är emellertid ett
så i högkonjunkturlägen. öppna
mått som inte funnit sysselsättofullständigt på det arbetskraftsutbud arbetsmarknaden. måste också tas till att ning på den öppna Hänsyn
arbetslösa bereds tillfällig sysselsättning i arbetsmarknadspoliti-
många och antalet i beska åtgärder. Summan av öppen arbetslöshet personer
redskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning (exkl. företagsutbild-
84 000 personen*
ning) steg från 1970 till 1979 med Oavsett vilket mått som används personer som står till arpå antalet utan att finna kan en
betsmarknadens förfogande stadig sysselsättning
sålunda konstateras ha skett under förra decenniet. trendmässig ökning Vad avser den öppna arbetslösheten kan den intressanta iakttagelsen gömedan antalet
ras att ökningen är en följd av längre arbetslöshetstider,
Det framgår av diagram 9.2. Dessa ten-
arbetslöshetstillfällen sjunkit.
man ser till olika åldrar, denser gäller båda könen och i stort sett vare sig minskade antalet arolika regioner eller olika näringsgrenar. Samtidigt betslöshetstilllällen individ under 1970-talet, och i genomper drabbad av arbetslöshet som snitt berörs idag ungefär lika många personer per år
för tio år sedan.
Det kan finnas skäl att inkludera också en del av antalet personer i skyddad
sysselsättning i denna summa, nämligen till den del den skyddade sysselsättarbetsmarknaden. Delningen anordnats som en direkt följd av utslagningen på vis syftar dessa åtgärder till en rehabilitering av de berörda personerna för senare På samma sätt kan en betydande del anställning på den öppna arbetsmarknaden. Å av förtidspensioneringen ses som en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden. andra sidan är det oklart i vilken utsträckning dessa grupper verkligen kan antas arbetskraftsutbud. hur ingå i ett potentiellt Analysen påverkas inte nämnvärt av definieras; utvecklingstendensema år likdet icke sysselsatta arbetskraftsutbudet artade för samtliga här nämnda kategorier.
374 Arbetsmarknaden
SOU 1980352 Procent Relativ arbetslöshet, årsgenomsnitt 2,5*
2,0
19s2
Promille Relativt inflöde per vecka, årsgenomsnitt 3,0 2,5
l I I I I I I I Y 7 I I 1962 65 70 veckor Arbetslöshetstid, årsgenomsnitt 15
Diagram 9.2 Arbetslöshet, inf/öde och varaktighet. Källa: SCB:s arbets-
kraftsundersökningar
och SOU 1978:60, sid 175.
Arbetsmarknaden 375
1000-taI , v A Kvarstäende Iedngaplatser, arsgenomsnm
1000-tal Nyanmälda lediga platser per månad, årsgenomsnin
Tlllllllllll 1962 65 70 Veckor Vakanstider, årsgenomsnitt
Diagram 9.3 Vakanser, inf/öde och Iiggtid. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar och SOU 1978:60, sid 175.
376 Arbetsmarknaden
SOU 1930:52
Trots en likhet i utvecklingsmönster kvarstår stora skillnader i nivå mellan olika kategorier, t. ex. ungdom och äldre. Ungdomar, som cominerar bland dc nyinträdande
på arbetsmarknaden, drabbas väsentligt
oftare av arbetslöshet, i gengäld avser denna dock kortare tider. Arbetslösheten bland kvinnor
kännetecknas av samma förhållanden. Industri-
anställda
drabbas ungefär lika ofta som offentliganställda av arbetslös-
het, men arbetslöshetsliderna för dem som friställs från industrin är väsentligt längrc och har ökat under l970-talet. De kortare arbetslöshetstiderna inom den sektorn
offentliga är framför allt en följd av den snab-
ba
sysselsättningsexpansionen där och kan inte tolkas som ett tecken
på högre grad av rörlighet än inom näringslivet. Också arbetsmarknadens
efterfrågesida har kännetecknats av en lik-
nande utveckling. Detta visas i diagram 9.3. Antalet nyanmälda lediga platser har minskat under
kraftigt perioden, medan det kommit att ta
allt längre tid att besätta de lediga platserna. Beståndet av antalet kvar-
stående
lediga platser visar dock inte någon trendmässig förändring se-
dan av 1960-talet,
början trots att allmän platsanmälan successiw in-
förts i olika län under de senaste åren. Att detta inte syns i statistiken
antyder att det finns en
sjunkande underliggande trend.
Det är i detta sammanhang av intresse att ställa den observerade ut-
vecklingen av antalet öppet och dolt arbetslösa mot utvecklingen av antalet vakanser. Detta sker i diagram 9.4. Som diagrammet visar har en successiv
förskjutning skett i denna relation, framför allt på grund av de
högre nivåerna för de
arbetsmarknadspolitiska insatserna under 1970talet jämfört med 1960-talet. Ett givet antal vakanser har kommit att bli förknippat med fler personer som står till arbetsmarknadens förfogande
utan att få jobb. Denna obalans är en indikator på att arbetsmarknaden
kommit att fungera sämre när det gäller a_tt passa ihop utbud och efter-
frågan på arbetskraf t.
..,_.,.
9.1.3 Rörligheten på arbetsmarknaden
Den beskrivna obalansen är ett tecken på sämre flexibilitet på arbetsmarknaden. Bilden är emellertid sammansatt, och det finns fler indikatorer på flexibiliteten och
anpassningsförmågan, vilka nyanserar beskrivningen av utvecklingen under l970-talet. Vi skall här fästa särskilt
avseende vid olika aspekter av rörligheten på arbetsmarknaden. Med rå-
dande lönestruktur är arbetskraftens rörlighet den
viktigaste jämvkts-
skapande mekanismen på arbetsmarknaden.
s
Rörligheten in i och ut ur
arbetskraften
Enligt AKU tillhörde i genomsnitt
nära 4,3 miljoner personer arbets-
kraften och
(som sysselsatta arbetslösa) 1979. Detta
är ett genomsnitt av
3,8 miljoner som tillhörde arbetskraften
hela året och ca 850 000 som gjorde det under någon del av året. Nära l/5 av dem som någon gång tillhörde arbetskraften inträdde och/ eller lämnade således arbetskraften under året. Rörligheten i detta avseende var alltså betydande, även om
A rbetsmarknaden
U+AMS % av AK
Diagram 9.4 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med va- I l kanser 1965-1979. Pro- I 0,5 1,0 1,5 2,0 cent av arbetskraften, V, % av AK årsgetzontsnitt. Anm.1. U+AMS avser summan av antal arbetslösa enligt AKU och antal personer i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och skyddat arbete m.m. Källa: SCB:s arbetshar successivt införts allmän vilket höjt kraftsundersökningar Anm. 2. Under 1970-talet
Elatsanmälan, skulle
antalet yakanser mot periodens slut. _Vidülikartad statlsti insamlln smet_od ock Inte slut- och AMS arbetmarkpunktsvarmenspvre de_I något tull yanster. Detta kullkastar
satsen att en forskyutmng Inga:) s ett av relationen mellan arbetslöshet och vakanser. nadsstatistik.
minskade under 1970-talet, såväl i förhålden s. k. delårsarbetskraften till hela årsarbetskraften som i absoluta tal. Detta framgår av dialande till de stigande relativa arbetskraftsgram 9.5. En väsentlig förklaring under decenniet är att allt fler fått en fastare anknytning till artalen betsmarknaden och kommit att tillhöra arbetskraften hela året. Framför inträde utslag i dessa tal: Den allt ger kvinnornas på arbetsmarknaden ökade mellan 1969 kvinnliga helårsarbetskraften med 479 000 personer medan den delårsarbetskraften minskade med och 1979, kvinnliga
147 000 personer. har således minskat under 1970-talet, vilket i sig Delårsarbetskraften skulle kunna tänkas bidra till en minskad rörlighet. Långt ifrån samtliga
i delårsarbetskraften är dock i den meningen att de personer lättrörliga till särskilda av arbetsplatser, regioner etc. och saknar anknytning typer sålunda kunde vara som arbetskraftsresurs vid strukturförstrategiska
378 A rbetsmarknaden
ändringar i ekonomin. Delårsarbetskraften bestod 1979 till ca 40 % av personer med en mediantid i arbetskraften Huvuddelen av på 10 veckor. dessa utgörs av feriearbetande Skolungdomar och kan således ställa sin arbetskraft till förfogande endast under en preciserad och väl avgränsad tid under året. Gruppen tenderar dessutom att vara geografiskt bunden. Vidare utgjordes drygt l5 % av pensionärer och emigranter, vilka slutgiltigt lämnade arbetskraften. Endast resten, knappt 45 % av delårsarbetskraften, utgjordes av grupper med en större flexibilitet i ovan nämnda avseenden. Av betydelse för rörlighetens under 1970-talet är utveckling att bakom delårsarbetskraftens en relativt minskning ligger kraftig
minskning av just denna grupp.
Rörligheten inom
arbetskraften
Det finns givetvis en rörlighet också bland de personer som befinner sig i arbetskraften. Dels förekommer mellan och arårliga flöden sysselsatta betslösa, dels byter sysselsatta arbetsgivare eller arbetsuppgifter utan mellanliggande arbetslöshet. Det finns statistik som belyser denna typ av rörlighet sedan mitten av l960-talet. Antalet personer som blivit arbetslösa ett år har någon gång under fluktuerat med
kraftigt konjunkturläget, men trendmässigt inte visat nå-
gon nämnvärd förändring under l970-talet. År 1979 var det ca 320 000 personer, motsvarande 6,9 % av hela årsarbetskraften. Den genomsnitt-
Milj. personer
T 4 Delårsarbetskraften
z--zäj
Helårsarbetskraften
Diagram 9.5 Helârs- och delårsarbetskraften. Källa: AKU februariundersökningarna. 1967
Arbetsmarknaden 379
liga arbetslösheten detta år uppgick till 88 000 personer, 2,1 % av den genomsnittliga arbetskraften. En negativ trend finns det emellertid, som framgår av diagram 9.6, i under ett år (rörligden andel av de sysselsatta som byter arbetsgivare Totalt 505 000 personer arbetsgivare under 1979, hetskvoten). bytte motsvarande en rörlighetskvot om 10,9 %. Den trendmässiga nedgången sedan 1966. Det är framför allt en minskad rörvar 2,7 procentenheter medan kvinnorlighet hos männen som ligger bakom denna utveckling, nas rörlighetskvot legat ungefär oförändrad.
Denna minskade externa rörlighet är till stor del en följd av att antalet
sysselsatta i delårsarbetskraften gått ned. Det är nämligen ungefär dubunder ett år än att de belt så vanligt att dessa har mer än en arbetsgivare sysselsatta i helårsarbetskraften har det. Dessutom har rörlighetskvoten i delårsarbetskraften, medan helårsarbetskraftens rörlig-
sjunkit något hetskvot hållit oförändrad (bortsett från konjunkturvariatio-
sig relativt ner). lntc oväntat är det de yngre åldersgrupperna som gör de flesta arbetsgivarbytena. För ungdomar i åldrarna 16-19 år och 20-24 år var rörlighetskvoten 25 respektive 20 % år 1979, medan blott 3 % av de sysselsatta i åldrarna 55-64 år bytte arbetsgivare under året. Tendensen till minsde äldre Bland olika yrkeskad rörlighet gäller främst arbetstagarna. den högsta rörlighetskvoten, medan grupper uppvisar byggnadsarbetare inom såsom administrativt, ka-
rörligheten typiska tjänstemannayrken,
meralt och kontorstekniskt arbete, genomsnittet. Tillverklåg under men
ningsarbetare hade 1979 en nära nog genomsnittlig rörlighetskvot,
nivån Den allmänna tendensen
är i hög grad avhängig konjunkturläget.
till trendmässigt fallande rörlighetskvot gäller samtliga yrkesgrupper. Den externa är starkt kopplad till den allmänna efterfrårörligheten desto större är gan på arbetskraft. Ju fler platser som ledigförklaras, för dem som önskar byta arbete att förverkliga sina
möjligheterna
Procent
15-
Trend 1966-79
Diagram 9.6 Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta (rörlighetskvoten).
I I I | I I I I | I | Källa: AMS Meddelanj 1955 70 75 de från utredningsenheten 1979:25. Anm.: För 1969 och 1971 saknas observationer.
3 80 A rbetsmarknaden SOU i980z52
Procent 45-* n Arbetare 111 1 _ änstemän
Diagram 9. 7 Pâ egen be- 5... gäran avgångna industriarbetare resp. industritjänstemän i procent av antalet anställda. Källa: SCB:s företagsstatistik.
Arbetsmarknaden 381
är dock dubbelriktat, eftersom de allra flesta önskemål. Detta samband
efarbetsgivarbytare som besätter en ledig plats lämnar en ny ledig plats
att 1 000-tals ökning av antalet nyan-
ter sig. Man har konstaterat varje är till en ökning av antalet arbetsgivarbyten mälda vakanser kopplad
har varit anmärkningsvärt stabil under med ca 3 500. Denna relation
tillväxt och avden undersökta perioden sedan 1966. Den långsammare
som inträtt under 1970-talet har således
tagande arbetskraftsefterfrågan effekter i den externa rörligheten.
haft multiplikativa på nedgången
av är distinktionen
Viktigt för bedömningen rörlighetsbenägenheten
Gränsen mellan dessa begrepp
mellan frivillig och påtvingad rörlighet.
slutsatser får dras med försiktighet. Mycket tyder är flytande, varför
ökat under 1970-talet som en
dock på att den påtvingade rörligheten
medfört friställningar i följd av att den svaga arbetskraftsefterfrågan
med driftsinskränkningar. I viss mån kan de senaste årens arsamband
och satsningar för att stödja sysselsättbetsmarknads- näringspolitiska ha hållit tillbaka den påtvingade rörlighe-
ningen i krisdrabbade företag än ten. Men i den frivilliga rörligheten synes vara större nedgången
externa varför den påtvingade
minskningen av den totala rörligheten,
likväl måste bedömas ha ökat. rörligheten är andelen avrörligheten på egen begäran Ett mått på den frivilliga 9.7 har nedgången härav varit industrianställda. Enligt diagram gångna enligt diagram 9.6. Minskningen starkare än för den externa rörligheten men är
har varit mest markerad för arbetarna, personalomsättningen
fortfarande arbetarsidan än på tjänstemannasidan.
på en högre nivå på minskade externa rörligheten er- En intressant fråga år i vad mån den inom Tyvärr finns statistik satts av en ökad intern rörlighet företagen.
fr. o. m. 1975. Ur detta material kan för den interna rörligheten endast
för 1979 då antalet ininte utläsas någon större ökning med undantag
Det året ökade även den exterterna arbetsplatsbyten steg med ca 40 %.
Även 1979 låg emellertid den interna rörlighetsna rörligheten kraftigt.
antalet sysselsatta. Sammanlagt
kvoten så pass lågt som kring 4 % av
arbetsplats inom sitt eget företag. Den interna bytte då 190 000 personer underordnad roll med
jämfört
rörligheten spelar alltså en kvantitativt
den externa.
Geografisk rörlighet
och
är förknippade med byte av bostads-
En del av arbetsgivarbytena
att i urskilja de
arbetsort. Tyvärr är det inte möjligt flyttningsstatistiken
landet som är arbetsmarknadsbetingade. Flyttningar flyttningar inom
arbetsmarknadsbetingade till
kan emellertid antas vara över länsgräns
största delen även om där ingår också medföljande familjemedlemmar.
1970-talen av diagram 9.8. under 1960- och framgår Utvecklingen fluktuerade flyttningarna runt en relativt Fram till mitten av 1970-talet
under konstant nivå, strax under 200 000 per år. De årliga variationerna
med förändringarna i denna väl samman period hänger förvånansvärt
arbetskraftsefterfrågan, mätt som beståndet av lediga platser (jämför
av det totala antalet arbets- 9.3). Till skillnad från utvecklingen diagram är dock samvariationen med inflödet av lediga platser mindgivarbyten
3 82 A rbetsmarknaden
1000-tal personer
Diagram 9.8 Inrikes
flyttningar över länsgräns
Källa: SOS Befolknings- 150% I
I 961 III|IIIII1III|III l
förändringar 65 70 75 79 År
re uttalad för den geografiska rörligheten. Under andra hälften av l970-
talet bröts också samvariationen mellan
geografiska flyttningar och va-
kansbeståndet i och med att antalet
flyttningar sjönk väsentligt snabba-
re än antalet kvarstående lediga platser. Denna utveckling är svårför- , också om man tar hänsyn till den regionala
klarlig fördelningen av efter-
frågeutvecklingen på delarbetsmarknaderna, mätt som skillnaden
mellan vakanser och arbetslösa i de 24 länen.
Till bilden av den minskade geografiska rörligheten hör vidare att det skett stora i
förändringar nettoflyttningsmönstret mellan 1960- och
l970-talen.
Nettoinflyttningen till storstadslänen ersattes av en nettout-
flyttning och vice versa för skogslänen. Detta framgår av diagram 9.9.
Nettoströmmarna mellan de tre områdena minskade samtidigt också i storlek. En faktor bakom denna utveckling är att
efterfrågeöverskotten
på arbetskraft i storstadslänen minskade.
Samtidigt ökade visserligen ut-
budsöverskotten i skogslänen, vilket kunde ha givit upphov till ett för-
stärkt
utflyttningstryck. Detta kom emellertid inte till stånd eftersom
ar-
betsmarknadspolitiska
sattes in med stor styrka i skogslänen. åtgärder Även
förtidspensioneringarna ökade. Kombinationen av svag arbetskraftsefterfrågan i de tidigare expansiva storstadslänen och
möjligheter-
na för de arbetslösa
i skogslänen att inplaceras i arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder verkade därför sannolikt dämpande
på flyttningsbenägenhe-
ten. Dessa tendenser på arbetsmarknaden förstärktes successivt under
1970-talet, nettoflyttningsmönstret
stabiliserades och
bruttoflyttningar-
na avtog mot slutet av decenniet, vilket antyder att också
flyttningsbenägenheten verkligen avtog.
A rbetsmarknaden
1000-ta|
30-]
u_I--I1 Storstadslän
ooonoooooooo Övriga [än
- -- -- Skogslän
Diagram 9.9 Inrikes
flyttningsnetton 1961-1 979.
Källa. SOS Befolknings-
förändringar
9.1.4 Faktorer bakom den minskade rörligheten
under 1970-talet. Vishar alltså avtagit Rörligheten på arbetsmarknaden skilda mått något olika utvecklingsförserligen uppvisar på rörligheten
är ändå klar. Parallellt med att rörligheten
lopp men huvudriktningen fått det gått ned har de s. k. marginalgrupperna på arbetsmarknaden och stabil Detta represente-
svårare att ordna permanent sysselsättning.
effektivitetsförlust, även om många av de rar i sig en samhällsekonomisk kan ha förbättrat förutsätt-
arbetsmarknadspolitiska stödâtgärdema
hos de individer som berörts av dem.
ningarna för senare sysselsättning
och ökad strukturarbetslöshet har inte bara uppträtt Minskad rörlighet också ett orsakssamband mellan dem. Segregasamtidigt, utan det finns har att det är de med sva-
tionstendenserna på arbetsmarknaden gjort
som tvingats flytta. Dessa gast ställning på hemmaarbetsmarknaderna stora risker att få en svag ställning också på den nya arbetslöper ofta riskerna för att en flyttning inte skall
marknaden, och de genomsnittliga
har därmed ökat. Riskerna skul-
leda till förbättrad sysselsättningsstatus
samhällsekonomiskt mer effektiv om le ha minskat och rörligheten blivit arbetsmarknaden deltagit i den. Som de med starkast ställning på nämnts är det dock den frivilliga rörligheten som avtagit. mot ökad stabilitet i de enskilda an- Utvecklingen under 1970-talet
3 84 A rbetsmarknaden
ställningsförhållandena har varit
av stort värde för de företag och an-
ställda som stabil
åtnjutit sysselsättning på en väl avvägd nivå. Samtidigt har det skett förändringar i såväl institutionella
förhållanden som incitament och attityder till hur anpassningsbördan skall fördelas mel-
lan företagen, de anställda och state . *
Till de institutionella förändringarna som särskilt
rör industrisektorn
hör att en fortlöpande teknisk
utveckling ställer successivt större kompetenskrav på dem som skall nyanställas. I ett läge med låg rörlighet bland
de sysselsatta blir det ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. dvs.
personer utan utpräglad yrkeserfarenhet, som utgör företagens rekryte-
ringsbas. De relativt enkla
inträdesjobb som tidigare fanns för nybörjare
på arbetsmarknaden utan
utbildning har i stor utsträckning rationalise-
rats bort. måste därför
Företagen satsa på intern utbildning av de ny-
anställda, och för att
åtnjuta avkastningen av denna satsning har företagen ett intresse av långsiktiga
anställningsförhállanden samtidigt som
granskningen av de arbetssökande blir hårdare. Ett annat exempel på institutionella begränsningar är den 18-årsgräns
som för Skiftarbete
tillämpas och vid inom anställning sjukvården. Såda-
na faktorer har
bidragit till att det i dag inte finns tillräckligt med ar-
betstillfällen som är anpassade för ungdomar som kommer direkt från
grundskolan.
De attityder som styr beteendet på arbetsmarknaden kan i brist på
någorlunda heltäckande empiriskt
underlag här blott exemplifieras med
några typiska utvecklingstendenser under de senaste åren. Ett allmänt är att attityden till geografisk rörlighet intryck
kraftigt förändrats under
l970-talet. Så t. ex. ställs större
förväntningar på samhället att ingripa
vid regionala brister på arbetstillfällen, den ökade frekvensen dubbelar-
betande hushåll försvårar
flyttningar genom att två måste finna jobb på inflyttningsortema m. m.
En annan tendens, vars likaså
omfattning är svår att bedöma, är att beredvilligheten för arbetslösa att acceptera erbjudna arbetstillfällen av-
tagit. Sådana attityder har sannolikt förstärkts av en liberalare
tillämpning hos arbetsförmedlingarna
av reglerna för arbetslöshetsunderstöd.
Därmed skulle de arbetssökandes krav och önskemål respekteras mer än
också i sådana fall där lediga platser finns på orten. Också uttidigare,
vecklingen av de ekonomiska incitamenten kan ha spelat en roll för denna
beredvillighet. År 1970 hade ungefär varannan arbetslös ersättning
från arbetslöshetskassa. Under loppet av decenniet ökade andelen, så att nu ungefär 3/4 av de arbetslösa har antingen ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd.
Klarast synes
attitydförändringama ha kommit till uttryck när det gäller inställningen till arbete inom industrin. I särskilt
hög grad förefaller
detta gälla ungdomar. Enligt en undersökning som utförts av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
(SNS) är det t. o. m. så, att ungdomar föredrar och
beredskapsarbete
arbetsmarknadsutbildning fram-
för fast anställning inom industrin. Inom
arbetsmarknadsutbildningen
har det också visat sig svårt att besätta platserna i kurser för
utbildning SNS Konjunkturråds till tillverkningsyrken.
rapport 1979-80, sid. 73. Vakanstiderna har stigit mer för industrin än för övriga näringsgre-
Arbetsmarknaden 385
om att industrin fått det svårare än nar. Detta är i sig en klar antydan andra att rekrytera arbetskraft. skulle man ock-
näringsgrenar Möjligen
arbetskraft inom industrin hade
så vänta sig att bristen på yrkesutbildad accentuerats under l970-talet. En sammanställning av konjunkturbaro-
metrarnas av detta under det senaste decenniet antyder dock mätning En orsak till detta är säkerligen att inte någon trendmässig förändring.
industrins totala arbetskraftsbehov minskat till följd av den stagnerande
produktionen. Detta exemplifieras av att industriproduktionen 1980 ligöver 1974 års nivå. Samtidigt är bristen på yrkesutger endast obetydligt
bildad arbetskraft som den mäts i konjunkturbarometrarna ungefär lika
stor 1980 som den var 1974.
9.2 Sysselsättningens utveckling
mot ökade bindningar och minskad rörlighet på arbets- Den utveckling
marknaden som beskrivits i föregående avsnitt begränsar möjligheterna
till strukturomvandling i ekonomin. Det är därför angeläget att studera mellan och regioner som vilka krav på rörlighet näringsgrenssektorer
krävs under för att sysselsättningsstrukturen enligt prognosperioden
och att bedöma huruvida det LU:s modellberäkningar skall förverkligas är realistiskt att tro att dessa krav kan uppfyllas. I detta avsnitt görs en
sådan avstämning av sysselsättningens fördelning på näringsgrenssekto-
rer. I avsnitt 9.3 görs motsvarande avstämning när det gäller fördel-
ningen på regioner.
Beräkning av antalet sysselsatta
som beräknas för de olika sektorerna i LU-modellen Den sysselsättning baseras sålunda på utbestäms av efterfrågan på arbetskraft. Kalkylen och i var och en av sektorerna.
vecklingen av produktion produktivitet
överensstämmer i alternativ l med det prog- Den totala sysselsättningen noserade utbudet av arbetskraft (bortsett från en viss friktionsarbetslös- 2 förslår inte arbetskraftsefterfrågan till att ge full syshet). I alternativ selsättning. Utbudet antas i beräkningarna inte påverkas av att efterarbetslöshet förutses därför i detta frågan blir lägre, och en betydande alternativ. arbetslösa plasysselsättningen påverkas endast i den mån de ceras i t. ex. beredskapsarbeten. I LU:s är avseende sysselsätt-
modellsystem beräkningsresultaten
uttryckta i timmar. Vid omräkningen från timmar till antal perningen mellan män och kvinnor och till gesoner tas hänsyn till fördelningen kön i sektor. Den ökade
nomsnittlig årsarbetstid för respektive varje
kvinnliga sysselsättningen under 1970-talet har slagit igenom i en ökad
andel kvinnor i flertalet sektorer. Endast i sektorn privata tjänster (inkl.
har andelen kvinnor mera markant. År 1979
bostadsförvaltning) sjunkit var kvinnoandelen lägst inom sektorn byggnadsverksamhet (9 %) och den kommunala socialvården (93 %). Den genomsnittliga
högst inom mer för kvinnor än för män under l970-talet. Det
årsarbetstiden sjönk
386 Arbetsmarknaden SOU l980r52
berodde på att den kvinnliga frånvaron än den manliga steg snabbare och att deltidsarbete fortsatte att bli vanligare bland kvinnor än bland män. År 1979 var kvinnornas genomsnittliga årsarbetstid 75 % knappt av männens. I näringsgrenar med hög kvinnlig sysselsättning var därmed den genomsnittliga årsarbetstiden kortare än i mansdominerade sektorer. Mellan t. ex den offentliga sektorn och industrin var skillnaden 1979 ca l7 96 av årsarbetstiden i industrin. För utvecklingen under prognosperioden antas i alternativ l andelarna för den kvinnliga sysselsättningen i de olika sektorerna utvecklas enligt de observerade tendenserna från 1970-talet. Detta ger mycket god överensstämmelse med arbetskraftsutbudets beräknade sammansättning av män och kvinnor (se kapitel 3). I alternativ 2, där den totala arbetskraftsefterfrågan är lägre, blir sysselsättningsutvecklingen svagare i de sektorer som domineras av män. Samtidigt beräknas sysselsättningsutvecklingen i de kvinnodominerade sektorerna bli starkare än vad utbudet av kvinnor beräknas växa. I alternativ 2 måste således de rådande utvecklingstendenserna för könsfördelningen inom olika delar av näringslivet förändras för att jämvikt mellan arbetskraftsutbud och sysselsättning skall säkerställas. Konkret innebär detta bl. a. att den manliga sysselsättningen i den offentliga sektorn måste öka mer än i alternativ l. För kvinnornas del innebär alternativ 2 fler sysselsättningstillfällen i den offentliga sektorn än alternativ l, men den kvinnliga industrisysselsätt-
ningen sjunker - liksom den manliga - fram till 1985. Den manliga och
kvinnliga sysselsättningen i olika näringsgrenar framgår av diagram 9.10.
Den genomsnittliga årsarbetstiden beräknas i båda alternativen följa
1970-talets utveeklingstendenser med undantag för att någon allmän arbetstidsförkortning eller semesterförlängning inte antas samt att den kvinnliga frånvaron förväntas öka något långsammare (se kapitel 3).
Den historiska utvecklingen
Under perioden 1970-1979 steg den totala sysselsättningen med i genomsnitt ca 30000 personer per år. I den offentliga sektorn var ökningen ca 50 000 per år. sysselsättningen i det privata näringslivet minskade således med ca 20 000 personer per år. Jämfört med utvecklingen under andra hälften av 1960-talet var detta en något snabbare omfördelning mellan privat och offentlig sektor, och utvecklingen accelererade under loppet av 1970-talet. I tabell 9.1 redovisas sysselsättningsutvecklingen sedan mitten av 1960-talet inom olika näringsgrenar tillsammans med beräkningsresultaten avseende sysselsättningen 1985 enligt LU:s båda huvudaltemativ.
Förskjutningama mellan olika huvudgruppers andelar av den totala sys-
selsättningen illustreras i diagram 9.1 l. sysselsättningen i de varuproducerande sektorerna hade fram till 1979
sjunkit till 37 % av den totala sysselsättningen. År 1970 var andelen
46 %. Den privata tjänstesektom svarade under hela 1970-talet för unge-
fär l/ 3 av den totala sysselsättningen, medan den offentliga sektorn ökade sin andel från 20 till 29 96.
SOU l980z52 A rbetsmarknaden 3 87
u 1 2
Diagram 9.10 Antal sys- .ve/satta män och kvinnor Kommun i olika näringsgrensgnzp- 1-2 Jord- och skogsbruk per 1970, 1979 och 1985. 3-17 Industri 18-19 Kraftverk och byggnadsverksamhet Källa: SCB, 20-23 Privata tjänstesektorer prognosinstitutet.
388 Arbetsmarknaden SOU 1980152 Tabell 9.1 Antal sysselsatta i olika näringsgrenar 1965-1985 1965 1970 1974 1979 1985 prognos
| Alt. 1 Alt. 2 | ||
| Jordbruk och fiske | 344 200 245 400 209 400 182 600 145 900 141 200 | |
| Skogsbruk | 106 100 82 200 62 900 55 900 62 400 | 55 900 |
| Industri | 1 088 700 1 054 900 1 040 100 968 100 1 028 500 915 400 |
E1-, gas-, värmeoch vattenverk 27 800 27 900 29 500 31 900 31 200 29 600 Byggnadsverksamhet 359 500 369 600 331 600 298 700 296 400 287 200 Summa varu- och kraft-
| produktion | 1 926 300 1 780 000 1 673 500 1 537 200 1 564 400 1 429 300 |
| Varuhandel | 478 900 506 100 513 600 525 700 543 500 516 200 |
| Samfärdsel | 253 500 262 100 278 800 290 800 274 300 230 800 |
Privata tjänster (inkl. bostadsförvaltning) 526 800 559 400 552 000 569 900 605 100 579 500 Offentlig sektor 529 300 756 200 945 800 1 208 300 1 388 200 1 515 200 Summa tjänsteproduktion 1 788 500 2 083 800 2 290 200 2 594 700 2 811 100 2 841 700 Totalt 3 714 800 3 863 800 3 963 700 4131 900 4 375 500 4 271000 därav:
| Näringslivet | 3 185 500 3 107 600 3 017 900 2 923 600 2 987 300 2 755 800 |
| Staten | 193 700 195 900 231 100 274 000 274 100 284 900 |
| Kommunerna | 335 600 560 300 714 700 934 300 1 114 100 1 230 300 |
Anm. Offentliga sektorn omfattar endast offentliga myndigheter. Offentligt ägda bolag och affärsverk ingår i näringslivet. Källa: SCB, nationalräkenskapema och prognosinstitutet.
Procent 100
Offentliga tjänster
Privata tjänster
Övr. varuprod.
Diagram 9.11 Sysselsättningens fördelningpå näringsgrensgrupper Industri 1965-] 985.
Källa: SCB, nationalrä- I I kenskapema och 1970 1935 prognosinstitutet. alt. 1 Och 2
Arbetsmarknaden 389
Utvecklingen 1 979-1 985
Under fram till 1985 ökar antalet sysselsatta i alterna-
prognosperioden
tiv 1 snabbare än under 1970-talet, eller med i genomsnitt ca 40 000 perfördelas dock väsentligt annorlunda än vad soner pcr år. Detta tillskott 1970-1979. beräksom gällt under perioden Näringslivets sysselsättning nas behöva öka med 10000 blir personer per år, och omsvängningen särskilt kraftig i de varuproducerande sektorerna. Den statliga sysselsättningen blir i stort sett oförändrad. Den kommunala sysselsättningstillväxten blir således ca 30 000 personer per år. I alternativ 2 råder inte full sysselsättning 1985. Vid den långsammare som förutses i detta alternativ beräknas arbetskrafts-
produktionsökning
öka med endast ca 23 000 personer per är. Visserligen acceleefterfrågan rerar omfattningen av den offentliga sektorn i absoluta tal så att tillväxten blir ca 50 000 personer per år, men näringslivets förmåga att upprättblir kraftigt och sysselsättningen i den hålla sin sysselsättning försvagad,
privata delen av ekonomin väntas därför sjunka med hela 28 000 per-
från utvecklingen under 1970soner per år fram till 1985. Till skillnad
talet drabbas även den privata tjänsteproduktionen av sysselsättnings-
vilket för denna del av näringslivet innebär en nästan dubminskningar,
belt så stor omsvängning i utvecklingen som för de varuproducerande
sektorerna. Krympningen av jordbrukssektorn var mycket snabb i slutet av 1960talet. då nära 20000 den näringen. Under personer per år lämnade l970-talet bromsades den utvecklingen successivt upp, och under progväntas komma att stabiliseras på nivån 6 ä 7 000 nosperioden avgången per år. Också i skogsbruket förutses en Stabilisering av sysselpersoner sättningsnivån efter en utveckling under 1970-ta1et som påminner om i Iqyggnadssektorn väntas fortsätta att min-
jordbrukets. sysselsättningen
8 000 ska, men i väsentligt lägre takt än den nedgång med i genomsnitt personer per år som skedde från 1970 till 1979. l samtliga de nämnda sektorerna förutses i alternativ 2
något större sysselsättningsminskning
än i alternativ 1, men skillnaderna i antal personer är relativt små. För industrin är skillnaden mellan alternativen väsentligt större. I alen tillväxt av in-
ternativ 1 medger den beräknade produktionsökningen
dustrisysselsättningen med i genomsnitt ca 10 000 personer per år under vilket är ett markant trendbrott i förhållande till ut-
prognosperioden,
sedan mitten av 1960-talet. Omsvängningen är särskilt stor i vecklingen under senare delen av l970-talet, då in-
jämförelse med utvecklingen dustrisektorn med över 14 000 personer per är. Möjligheten att
krympte få till stånd en ökad industrisysselsâttning enligt detta alternativ under diskuteras nedan. I alternativ 2 fortsätter
prognosperioden utförligare
industrisysselsättningen att minska i ungefär den takt som i genomsnitt
gällt för 1970-ta1et som helhet. innebär alternativ l en fortsatt För den privata tjänsteproduktioneiz som tillväxten under
sysselsättningsökning av ungefär samma storlek
i samfärdselsektom förl970-talet, drygt 6 000 personer per år. Endast utses en I alternativ 2, däremot, sker, till skill-
sysselsättningsminskning.
under både 1960- och 1970-talet, en minskning av nad f rån utvecklingen
390 A rbetsmarknaden
med inte mindre sysselsättningen än ca 10 000 personer per år. Huvudorsaken till denna kraftigt försvagade utveckling är att såväl insatsleveranserna till näringslivet
som exporten, främst sjöfartsexporten, går en
betydligt mer negativ utveckling till mötes i detta alternativ.
Industrins
rekrytering
Utvecklingen av sedan industrisysselsättningen 1960-talet illustreras i diagram 9.12. Där framgår att industrisysselsättningen minskade under tre perioder, nämligen i konjunkturnedgångarna 1966-1968, 1971-1972
och 1977-1978. 1
konjunkturuppgången efter den första nedgången åter-
hämtades endast hälften
av den tidigare sysselsättningsminskningen,
och industrisektorn krympte således mellan
konjunkturtoppama 1965 och 1970 med ca 3 % mätt i antal sysselsatta. I den nästföljande kon-
junkturcykeln kunde industrisysselsättningen i stort
sett upprätthållas mellan 1970 och 1975. När
konjunkturtopparna konjunkturen ånyo vek
1975-1976 stimulerades
industrisysselsättningen med lagerstöd etc., var-
för effekterna på sysselsättningen Effekterna blev emellertid
fördröjdes.
desto större 1977 och 1978 i den av
överbryggningspolitikens sviter för-
längda inhemska
konjunkturnedgángen. Återhämtningen 1980 blev
mycket svagi förhållande till tidigare
konjunkturuppgångar, blott något
tusental personer. Mellan
konjunkturtopparna 1975 och 1980 minskade härigenom industrins arbetsstyrka med nästan 8 %. Utvecklingen enligt alternativ l innebär att industrisysselsättningen
1985 kommer att uppgå till en nivå som är ca 2 % lägre än 1975. Denna
till synes beskedliga innebär likväl återhämtning en ökning av antalet
1 000-tal
1 100-
Diagram 9.12 Sysselsättningerz inom industrin 1960-] 985.
Källa: SCB, nationalräkenskaperna och prognosinstitutet.
Arbetsmarknaden 391
med ca 60000 Det är en uppgång som markant sysselsatta personer. mot vad som varit under de två senaste decennierna.
bryter möjligt
för att detta trendbrott skall komma till stånd En första förutsättning av de totalt arbetskraftsresurserna är att vid given utveckling tillgängliga i andra delar av ekonomin begränsas. Som arbetskraftsefterfrågan nämnts ovan krävs sålunda vid givna förutsättningar om årsarbetstidens
utveckling att den offentliga sektorns sysselsättningsökning begränsas
Endast om så sker,
till ca 30 000 personer per år under prognosperioden.
i
räcker arbetskraftsresurserna till den angivna sysselsättningsökningen
industrin. i alternativ l är En andra förutsättning för sysselsättningsprognosen arbetskraftsutbudet söatt tillräckligt många personer i det disponibla
Som nämnts i avsnitt 9.1 har just denna sek-
ker sig till industrisektorn. att rekrytera arbetskraft. kan anta att
tor haft särskilda svårigheter Man
i industrin inte anses vara konkurrenskraftiga anställningsvillkoren kunnat i andra
i förhållande till vad som, åtminstone hittills, erbjudas Till industrins nackdel att den erbjudit otillräck-
näringar. gäller därvid som oundgängligen är förlig kompensation för det högre risktagande sektorn. Bland anknippat med anställning i den utlandskonkurrerande ställningsvillkoren är inte bara relativlönen av betydelse utan också de arbetstider som kan av inom
erbjudas. Organiserandet deltidstjänster
sektorn har väsentligt underlättat rekryteringen av kvinnden offentliga i industrin i
lig arbetskraft. Av den erforderliga sysselsättningsökningen
l beräknas mer än hälften avse kvinnor. Redan under 1970alternativ inom industrin vidmakthållas talet kunde den kvinnliga sysselsättningen
men det skedde inom ramen för en sjunkande
bättre än den manliga, När behöver
sysselsättning. nu den kvinnliga industrisysselsättningen
särskilda att krävas för att öka intresset härför. öka, kommer åtgärder under Även männen väntas för övrigt öka sitt intresse för deltidsarbete
prognosperioden.
En förbättrad skulle också underlätta rörlighet på arbetsmarknaden Om arbetsmarknaden vore tillräckligt flexibel så industrins rekrytering. finnas ett varierat utbud av lediga platser, skulle att det där kunde riskerna minska med att söka anställning i hotade industribranscher. för att underlätta Också i geografiskt hänseende krävs en större rörlighet industrins att rekrytera. Detta förhållande belyses i nästa
möjligheter
avsnitt.
9.3 Den regionala sysselsättningsutvecklingen
9.3.1 Inledning
Under 1970-talet minskade förskjutningarna i befolkningens regionala
med förhållandena under 1960-talet. Den kraftiga fördelning jämfört nettoutflyttningen från skogslänen på ca 10 000 personer per år under 1960-talet ersattes av en nettoinflyttning. Storstadslänen, som under
392 A rbetsnzarknaden
1960-talet
hade den jämfört med övriga regioner snabbaste befolknings-
tillväxten. hade under 1970-talet en dämpad utveckling. Stockholms län har dock under de senaste åren återigen uppvisat flyttningsvinster till
följd av bl. a. ökad från utlandet. nettoinvandring
Även inom länen har det i flertalet fall skett en omsvängning i befolk-
ningsutvecklingcn. Detta har särskilt gällt länen utanför
stödområdet, där folkmängden i regionala centra och kommuneentra genomsnittligt sett utvecklats lika snabbt som befolkningen i primära centra. Regionala centra inom stödområdet fortfarande en vikande uppvisar folkmängd. Även här har dock en Stabilisering skett jämfört med 1960-talet. Nedgången i glesbygdens befolkning har fortsatt under 1970-talet om än i väsentligt lägre takt än under föregående decennium. Den under 1970talet ökade stabiliteten
i den inomregionala befolkningsfördelningen sammanhänger bl. a. med en kraftigt ökad arbetspendling.
De större orternas tillväxt under 1960-talet hängde i hög grad sam-
man med tjänstenäringarnas expansion. Ökningarna för dessa har under
1970-talet fördelats mellan betydligt jämnare olika typer av orter än under 1960-talet. inom industrin sysselsättningen samt byggnadssektorn i storstadsläxien har minskat sedan 1960-talets mitt. I det redovisas
följande beräkningar av den regionala sysselsättnings-
utvecklingen 1979-1985 som utförts med utgångspunkt i LU:s två huvudalternativ. Dessutom har fristående utförts för arbetsberäkningar kraftsresursernas utveckling i olika regioner. Genom att ställa dessa två mot varandra beräkningar erhålls ett underlag för bedömning av huruvida LU:s resultat kan realiseras med hänsyn till trögheter i olika omställningsproccsser som betingas av rumsliga faktorer. Analysen av realismen i LU:s kalkyler utifrån rumsliga aspekter är särskilt angelägen i fall då kalkylerna förutsätter ett påtagligt trendbrott i
samhällsutvecklingen jämfört med tidigare trender. Beräkningarna anger också vilken regional
utveckling som impliceras av LU:s resultat för sektorernas utveckling på nationell nivå samt om
antaganden förskjutningar i sektorernas reg-
ionala erhålls
fördelning. Härigenom bl. a. ett underlag för bedömning
av vilka regional- och insatser som skulle krä-
arbetsmarknadspolitiska
vas för att skapa balans på de regionala arbetsmarknaderna. Vidare görs här en jämförelse med de prognoser för sysselsättningsutveeklingen som redovisats i den nyligen avslutade
länsplanerings-
-
omgången länsplanering 1980 (LP 80).
Landets län har i dessa analyser indelats i 8 riksområden
enligt följan-
de tablå.
Landets indelning i riksområden
Län Riksområde
AB Stockholm CDETU Östra Mellansverige Sydostsverige Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Nedre Norrland Övre Norrland
Arbetsmarknaden 393
9.3.2 av LU:s sysselsâttningskalkyler
Regional fördelning
inom olika sektorer som er-
De resultat för sysselsättningsutvecklingen
har fördelats med hjälp av
hålls i LU:s två huvudalternativ på regioner
av den modell som användes vid motsvaranen vidareutvecklad variant
Den i denna metod är
de kalkyler i LU 78. principiella utgångspunkten
beroende på de faktorer som påatt sektorerna kan indelas i två grupper
verkar efterfrågan på arbetskraf t. Den första gruppen utgörs av sektorer
av den natiovars i en region antas bestämmas
sysselsättningsutveckling
nella utvecklingen samt förskjutningarna i regionens andelar av denna,
med nationell och internationell marknad för sina pros. k. basnäringar
av sektorer vars sysselsättningsut-
dukter. Den andra gruppen utgörs den totala el-
sysselsättnings-
veckling i en region antas vara bestämd av med i ler i samma region, s. k. servicenäringar
befolkningsutvecklingen
har förts till endera av dessa huvudsak lokal marknad. LU-sektorerna
Jord- och de olika industribranschema och par-
två grupper. skogsbruk,
som i modellen förts till basnäringtihandel är exempel på verksamheter undervisning och forskning,
arna. Byggnadsverksamhet, detaljhandel,
som
hälso- och sjukvård samt socialvård är exempel på verksamheter
räknats till servicenäringarna.
I ett första har framskrivningar gjorts av regionernas
beräkningssteg med av
andelar av inom de olika basnäringarna hjälp sysselsättningen
brutits ned re- Sedan prognoserna för basnäringarna tidsserieanalyser. inom servicenäringarna beräknats genom
gionalt har sysselsättningen
Dessa relaterar andelen av de sysseltillämpning av s. k. servicekvoter.
satta som arbetar i en viss serviceverksamhet i en viss region till mot-
nivå och kan ses som mått på regional spesvarande andel på nationell har beräknats i en särskild framskrivcialisering. Även servicekvoterna bestäms således
ningsmodell. Sysselsättningsutvecklingen i regionerna
- förutom av de förändringar som betingas av
med denna prognosteknik nivå och som är den regionala analysens
scktorutvecklingen på nationell andelar av basnä-
- av såväl förskjutningar i regionernas utgångspunkt
trenden som multiplikator-
ringarnas sysselsättning enligt den historiska
av förändringar i basnäringarnas sys-
effckter på servicesysselsättningen
selsättning. från arbets-
De regionala framskrivningama bygger på uppgifter för perioden 1970-1979. I kalkylerna
kraftsundersökningarna (AKU) mellan riksområ-
har även hänsyn tagits till den förutsatta pendlingen
observeras att prognoserna för regionernas den 1985. Det bör särskilt och för servicekvoterna är desamma för de bå- l En mer utförlig reandelar av basnäringarna Skälet för detta är att progno- dogörelse för beräkda LU-alternativ som behandlas nedan. de
av bestämda totalnivåer för lan- “i“$5r.“°d°“°n °Fh
serna avser den regionala fördelningen som
S-tansnika maten?
som framdet som helhet Skillnaden vad gäller arbetskraftsefterfrågan hgger till grund for be- _ branschkommer mellan alternativen har således primärt samband med räkningarna ges i en Särskild promemoria, Re-
förskjutningar på riksnivå. aV
av antalet enligt dels den iâi°na1nedbrxtniqs
Utvecklingen sysselsatta i olika riksområden
ågdglgåâsâåâgáârâilgsâä
av sektorberäkningarna för LU:s två huvudalterregionala fördelningen dels 1980 redovisas i tabell 9.2. utarbetad av tekn_ dr
nativ, länsplaneringen
av tabel- Folke Snickars. av LU:s alternativ l skulle, som framgår Ett förverkligande
394 Arbetsmarknaden
len, för flertalet riksområden innebära att antalet sysselsatta ökar klart
snabbare än under 1974-l979. perioden En särskilt snabb expansion skulle erhållas i Stockholm samt Östra Dessa delar av
Mellansverige.
landet skulle få en större andel av
sysselsättningen 1985 än de hade
l979.
Sysselsättningsutvecklingen skulle enligt denna kalkyl bli svagare i
Norra och Norrland
Mellansverige än under perioden 1974-l979.
En utveckling i enlighet med LU:s alternativ 2 skulle innebära en viss av
minskning sysselsättningen i Norra Mellansverige och en mycket långsam ökning av antalet i sysselsatta Sydostverige. Sysselsätt-
ningen i Nedre och Övre Norrland skulle dock öka endast något långsammare än enligt alternativ l. För övriga riksområden och för riket
som helhet skulle ett realiserande av alternativ 2 innebära att den årliga ökningen av antalet sysselsatta blir grovt sett endast hälften så stor som
enligt alternativ l. I Stockholms län och Östra
Mellansverige skulle dock
tillväxten även enligt detta alternativ bli snabbare än under 1970-talets
senare del.
Ökningen av antalet sysselsatta i riket
som helhet 1979-1985 enligt
bearbetningarna av länsplaneringens prognoser och LU:s alternativ 2
överensstämmer. Även på riksområdesnivå ligger kalkylerna vad gäller den totala
sysselsättningsutvecklingen i en del fall tämligen nära var-
andra. Länsplaneringens material
anger dock en snabbare ökning av an-
Tabell 9.2
Sysselsättningsutvecklingen i olika riksområden 1970-1979 och 1979-1985 enligt den regionala för-
delningen av LU-kalkylen samt länsplanering 1980
Riks- Antal Genomsnittlig årlig förändring av antalet sysselsatta °“åd° 1970- 1974_ 1979-1985
,979 1974 1979
Enligt långtidsutredningen Enligt
_______j__.
| Alt. 1 | Alt. 2 | lggälm°ñng | |||
| 830000 +4500 | +7700 | +11300 | +9700 | +9700 | |
| 697000 +7700 | +4500 | +10400 | +6600 | +4500 | |
| 373000 | -2200 | +2200 | +2700 | +300 | +1200 |
| 578000 +5000 | +3500 | +4700 | +2600 | +4300 | |
| 807000 +8300 | +6l00 | +7200 | +2400 | +3700 | |
| 411000 | -1300 | +4500 | +1700 | -600 | +1100 |
| 192000 | +700 | +1300 | +1000 | +500 | +300 |
| 244000 +2300 | +3800 | +1600 | +1700 | -500 | |
| 4132000 +25000 | +33600 |
+4060O +23200 +243OO
Anm.: Uppgifterna i tabellen över den historiska
sysselsättningsutvecklingen samt den prognoserade utveck-
lingen enligt långtidsutredningen bygger på regional AKU-statistik, vilken anpassats till nas uppgifter över totalsysselsättninge
nationalräkenskaper-
direkt uppmä
dsräkningen 1975. Angivna sysselsättningstal enligt de regionala fördelningama av LU:s två huvudalternativ kan ses som mått på den potentionella utvecklingen av nya arbetstillfällen i olika delar av landet. Hänsyn har härvid inte till eventuella svårigheter att besätta dessa arbetsplatser. tagits material avser däremot den förväntade Sysselsättningsprognoserna enligt länsplaneringens
sysselsättningsutvecklingen vid en balanserad arbetsmarknad i
region. varje
Arbetsmarknaden 395
och Norra Mellansverige samt talet sysselsatta i Sydsverige, Västsverige för Nedre och Övre Norrland än LU:s alen ogynnsammare utveckling awikelserna mellan LU:s resultat för detta alternativ 2. De regionala ternativ och beräkningarna på grundval av länsplaneringens prognoser sammanhänger främst med de skilda resultaten vad gäller den branschvisa Länsplaneringen förutsät-
sysselsättningsutvecklingen på riksnivå.
av i den of-
ter en väsentligt långsammare utveckling sysselsättningen
fentliga sektorn än i LU:s alternativ 2. För samtliga övriga delar av näförutsätter en snabbare tillväxt. Skillnaden är ringslivet länsplaneringen och samfärdsel. Förhållandet att särskilt stor för tillverkningsindustri visar en mindre utveckling för länsplaneringens prognoser gynnsam Norrland av LU:s alternativ 2 förklaras i än den regionala fördelningen första hand av de nämnda olikhetema vad gäller bedömningarna av nä-
ringsgrenarnas utveckling.
9.3.3 Regionala arbetskraftsberäkningar
Fristående har utförts över arbetskraftsresursernas utveckberäkningar ling i olika riksområden. På nationell nivå överensstämmer dessa med den i kapitel 3 beskrivna arbetskraftskalkylen. Tre olika antaganden beträffande det framtida flyttningsmönstret har därvid lagts till grund för har befolkningen skrivits fram beräkningarna. I ett beräkningsalternativ att ingen nettoflyttning sker mellan I ett under förutsättning regionerna.
andra alternativ har förutsatts att omflyttningen inom landet följer samma mönster som under perioden 1968-1974 och i ett tredje alternativ
har flyttningsmönstret 1973-1979 antagits gälla även perioden 1979har hänsyn tagits till den sysselsättning som 1985. l samtliga prognoser nettoimmigrationen från utlandet under perioden 1979-1985 kan väntas och dödstal har i de tre prognoserna ange upphov till. Fruktsamhetstal
tagits utvecklas på samma sätt i varje region som i motsvarande prognos
för riket. Med utgångspunkt i dessa befolkningsprognoser har i nästa steg antalet personer i arbetskraften i region beräknats. De relativa AK-
varje talen för var och en av de analyserade befolkningsgrupperna i varje re-
fram med utgångspunkt i analyser av den historiska utgion har skrivits De högsta värden som de relativa AK-talen bevecklingen i regionerna. dömts kunna uppnå har fastställts. I de fall de först beräknade prognosvärdena för de relativa AK-talen överskrider dessa regionala maxima har i stället de fastställda högsta värdena använts i beräkningarna. Vissa av de beräknade regionala arbetskraftstalen har
schablonjusteringar
därefter med motsvarande nationella gjorts för att få överensstämmelse kalkyler. Vidare har antaganden beträffande den relativa arbets-
gjorts
lösheten i Hänsyn har därvid tagits till registrerade sam-
varje region.
band mellan ålder occh arbetslöshet. I övrigt förutsätter kalkylema att den relativa arbetslösheten i riksområdena äri stort sett densamma 1985 som 1979. Det statistiska material som utgjort utgångspunkt för kalkylerna innebär mellan riksområdena vid att hänsyn tagits till pendlingen beräkning av arbetskraftsresursema.
396 Arbetsmarknaden
Den i LU förutsatta nettoimmigrationen har fördelats på riksområde-
na i enlighet med den regionala fördelningen av antalet nettoimmigranter i befolkningen 1977-1979. Vid beräkning av den som sysselsättning nettoimmigrationen väntas ge upphov till har immigranterna förutsatts
ha samma relativa arbetskraftstal och arbetslöshetstal som övriga be-
folkningen i motsvarande och kön. åldersgrupp
Tillsammans resulterar
dessa kalkyler i tre beräkningar över tillgång-
en på arbetskraft mätt i antalet sysselsatta per region 1985. Resultaten av
arbetskraftsberäkningarna redovisas i tabell 9.3. Den totala ökningen
av arbetskraftsresurserna i riket som helhet 1979-1985 uppgår till
244 000 i samtliga tre alternativ. Vid en beräkning av arbetskrafts-
resursernas utveckling i olika riksområden under
förutsättning att ingen
inrikes
nettoomflyttning sker, skulle, som framgår av tabellen, de krafti-
gaste tillskotten uttryckt i antalet personer ske i Östra Mel-
Västsverige, lansverige samt Stockholms
län. Uttryckt i relativa termer skulle ök-
ningen bli kraftigast i Övre Norrland, Östra Mellansverige samt Väst-
sverige, medan Nedre Norrland, och Norra
Sydsverige Mellansverige
skulle få en relativt långsam ökning av arbetskraftsresurserna. För respektive riksområde har även beräknats den
nettoflyttning
som skulle uppstå, i förhållande till den renodlade
befolkningsframskrivningen om prognosperioden kännetecknades av samma flyttnings-
mönster som 1973-1979 Med samma
resp. 1968-1974. flyttningsmönster
som perioden 1973-1979 skulle prognosperiodens totala
nettoflyttning
uppgå till :10 400
personer. Appliceras flyttningsmönstret från
1968-1974 - då den mellanregionala rörligheten var större - på prognos-
perioden, skulle den totala till :32
nettoflyttningen uppgå 300. De på
detta sätt framräknade
flyttningstalen äger relevans enbart som jäm-
förelsenormer. I det kommer
följande de att ställas mot de faktiska tota-
la som kan komma
nettoflyttningskrav
att ställas i de olika utvecklings-
alternativen för att uppnå balans på de regionala arbetsmarknaderna.
Tabell 9.3 Arbetskraftsresurseri olika riksområden under skilda förutsättningar beträffande flyttningsmönstret 1979-1985
Riks- Antal sys- Arbetskraftsresurser 1985 område selsatta beräknat under förutsättning av 1 979 Ingen in- Nettoom- Nettoomzikes netto-
| flyttning | flyttning | |
| omflyttning | enligt mönstret 1973-1979 | enligt mönstret 1968-1974 |
| ( l) | (2) | (3) |
| 876 000 | 874 100 | 876 900 |
| 748 300 | 744 400 | 747 600 |
| 397 000 | 392 200 | 391 600 |
| 604 700 | 605 100 | 617 900 |
| 863 600 | 868 200 | 881 800 |
| 429 000 | 433 800 | 420 600 |
| 196500 | 196800 | 190200 |
| 260 500 | 260 800 | 248 900 |
| 4 375 500 | 4 375 500 | 4 375 500 |
Arbetsmarknaden 397
9.3.4 Regionala obalanser 1985
Resultaten av fördelningen på riksområden av sysselsättningsutveck-
lingen enligt LU:s tvâ huvudaltemativ samt arbetskraftskalkylen enligt att nettoflyttning sker mellan riksområdena reförutsättningen ingen dovisas i tabell 9.4. Skillnaden mellan en-
sysselsättningsberäkningarna
ligt de två alternativen och arbetskraftsberäkningarna kan ses som ut-
för de gap eller obalanser på de regionala arbetsmarknadema som tryck kan uppkomma under prognosperioden. här utförda kalkyler skulle en utveckling i enlighet med LU:s Enligt alternativ l innebära i Stockholm, Östra Mellansveefterfrågeöverskott Norrland. I antalstermer är efterfrågeöverskotten särskilt rige och Nedre stora för Stockholm och Östra Mellansverige. Arbetsmarknaden i Sydskulle vara i balans. För övriga riksområden sverige enligt kalkylema utbudsöverskott. Detta är särskilt stort för anger kalkylema potentiella De utbudsöverskott som erhålls för Sydostsverige, Norra Västsverige. och Övre Norrland är lika stora i antalstermer men rela- Mellansverige tivt sett störst för Övre Norrland. För Sydsverige och Nedre Norrland liksom kanske för Sydostsverige och Norra Mellansverige kan kalkylresultaten en i stort sett balanserad arbetsmarknad. För övrisägas antyda kan avvikelserna mellan kalkylema sägas vara av sådan ga riksområden storlek att de kan anses ligga utanför den marginal som ges av osäkerheten i För dessa riksområden kan skillna-
själva beräkningsmetodiken.
derna mellan ses som obalanser vid kalkylema på arbetsmarknaderna slutet som således behovet av nettoomflyttav prognosperioden, påvisar ningar vid sidan av eventuella anpassningar via ändrade förvärvsgrader
och förändringar i arbetskraftsefterfrågans geografiska fördelning. Det summerade behovet av nettoutflyttningar/nettoinflyttningar un-
der prognosperioden, förutsatt att beräknade obalanser elimineras genom regionala arbetsmarknademas utbudssida enanpassningar på de
bart, uppgår i alternativ l till i 35 000 personer. Detta skall jämföras med de summerade nettoflyttningstal som erhålles vid applicering av
historiska utveckling. Vid en så-
flyttningsmönster på prognosperiodens
dan framkommer att den totala nettoflyttning, som ett rea-
jämförelse
l förustätter, större än den nettoliserande av alternativ är betydligt som erhålls vid en av flyttningsmönstret från flyttning applicering 1973-1979. Den erforderliga nettoflyttningen är lika stor som den vilken erhålls från 1968-1974. Av detvid en applicering av flyttningsmönstret ta kan slutsatsen dras att ett realiserande av alternativ l kan komma att kräva en nettoflyttning av ungefär samma omfattning som den under 1968-1974, ehuru med ett annorlunda flyttningsmönster såviperioden da det hittillsvarande mönstret vad gäller den geografiska fördelningen av nya arbetstillfällen inte kraftigt förändras . Detta skulle i sin tur kräsom är avsevärt större än va en geografisk rörlighet på arbetsmarknaden den, vilken registrerats under senare hälften av l970-talet. En utveckling i med de förutsättningar om arbetskraftsutveck-
linje
2 skulle de beräkningar som lingen, etc. som görs i LU:s alternativ enligt sammanfattas i tabell 9.4 innebära en mycket stor arbetslöshet i samtlimed undantag för Stockholms län. I relativa termer ga riksområden
3 98 A rbetsmarknaden
skulle den största arbetslösheten uppstå i
Sydostsverige, Västsverige och
Övre Norrland. Arbetslösheten i
Västsverige skulle bli mer än dubbelt så hög som den riksgenomsnittliga arbetslösheten
enligt detta alternativ. Den förhållandevis
gynnsamma arbetsmarknadssituation som fram-
kommer för Norrland
sammanhänger med den kraftigt ökade sysselsättningen inom den offentliga sektorn i detta alternativ.
Detta tenderar att gynna områden med stark tillväxt i
offentlig tjänsteproduktion under
1970-talet.
Stora svårigheter föreligger att bedöma
vilka regionala anpassningar i form av ändrat
flyttning, pendlingsmönster etc. en arbetsmarknadsut-
veckling i landets olika delar i med de resultat
linje som framkommer i beräkningarna för LU:s alternativ 2 skulle innebära. En slutsats är att
den kraftigt ökade obalansen i den nationella ekonomin, som en utveck-
ling enligt detta alternativ innebär, skulle kunna till mindre ge upphov regionala obalanser, såvida anpassningarna kommer till stånd genom en allmän av arbetskraftsutbudet
minskning dvs. svagare tillväxt i förvärvs-
gradema. En utveckling enligt LU:s alternativ l skulle innebära ett betydande
efterfrågeöverskott i Stockholms [än till följd av snabb expansion inom
främst
offentliga verksamheter men också inom industrin. be-
Enligt
räkningarna skulle i grova tal ca en av den totala fjärdedel sysselsättningsökningen inom industrin
i landet enligt detta alternativ ske i Stockholm. De i utgångsläget mycket höga förvärvsfrekvensema i länet in-
nebär att obalansen främst
skulle behöva lösas genom inflyttning, såvi-
da inte en av
avlänkning efterfrågetillväxten sker genom t. ex. regional-
politiska insatser. Resultaten av
beräkningarna anger således att risk för
konflikter kan mellan krav som
föreligga följer av en politik som syftar
till att återställa den ekonomiska balansen
i riket och regionala balans-
mål.
Även vid en
utveckling enligt LU:s alternativ 2 skulle en förhållande-
vis stor andel av den totala inom
sysselsättningen offentliga sektorn falla
Tabell 9.4 Antal sysselsatta per riksområde 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU:s sektorberäkningar jämfört med arbetskraftsresurser (exkl. inrikes nettoomflyttningar) enligt fristående kalkyler
Riksområde Antal sysselsatta Arbets- Differens 1985 mellan
1979 1985 enligt den regio- den regionala fördelningen
l_
nala fördelningen av av LU:s sektorberäkningar 1985 LU:s kalkyler och arbetskraftskalkylerna
Alt.1 Alt.2 Alt. 1 Alt.2 (1) (2) (3) (1)-(3) (2H3) 898 000 888 000 876 000 22000 12000 760 000 736 000 748 0()0
| 12 0()0 | -12000 | ||||
| 373000 | 390 000 375 000 | 397 0()0 -7 000 -22000 | |||
| 578000 | 605 000 593 000 | 605 000 | 0 -12000 | ||
| 807000 | 850000 | 822000 | 864000 -14000 | -42000 | |
| 411000 | 422 000 408 0()0 | 429 000 -7 000 -21000 | |||
| 192000 | 198 0()0 195 000 | 197 000 1 000 | -2000 | ||
| 244000 | 253 0()0 254 000 | 260 000 -7 000 | -6000 | ||
| Riket 4 132 000 4376000 | 4271000 4376000 | 0 |
-105000
Arbetsmarknaden 399 SOU 1980252
inpå Stockholmsregionen. Trots den generellt sett svaga utvecklingen skulle en utveckling innebära om övriga sektorer enligt detta alternativ ett klart cfterfrågeöverskott 1985 på arbetsmarknaden i regionen. Stockframstår som en stabil tillväxtregion vid holmsregionen i beräkningarna
nationella utvecklingslinjer.
alternativa
för 1985 ett betydande ef- För Osti-a Mellansverige anger kalkylerna i alternativ l och ett klart utbudsöverskott för altematerfrågeöverskott tiv 2. l relativa termer erhåller Östra Mellansverige den snabbaste sysselav samtliga riksområden i alternativ l. Tillvåxttakten sättningstillväxten alternativ 2. är väsentligt lägre i det offentligtexpansiva för alternativ l anger en snabbare ökning av antalet Beräkningarna 1979-1985 än under 1974arbetstillfällen i Svdostsverige perioden 1979. Denna motsvaras av en ännu större arbetskraftsökning, varför arbetsmarknaden i regionen enligt detta alternativ uppvisar ett visst potentiellt utbudsöverskott 1985. Detta accentueras kraftigt i alternativ 2
till följd av nedgången i industrisysselsättningen. Sysselsättningsutvecklingen i Sydsverige under senare hälften av 1970-
talet har präglats av en viss dämpning. En utveckling i enlighet med al-
ternativ l skulle innebära att ökningstalen för sysselsättningen ånyo
i detta alternativ arbetsmarknad ökade. Kalkylerna anger en balanserad 1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulle innebära att den beräknade av antalet i stort sett halveras nettoökningen nya arbetstillfällen med alternativ l.
jämfört
alternativ l skulle den successiva av I en utveckling enligt nedgång tillväxten i antalet arbetstillfällen i Västsverige som ägde rum under
1970-talet dämpas under prognosperioden. Den ökning av sysselsätt-
som framkommer i kalkylema motsvaras av en liningen inom industrin Den offentliga sekka stor nedgång inom andra delar av näringslivet. av sysselsättningen i torn kan således sägas svara för den nettoökning i kalkylema. Kalkylresultaten för detta alterregionen som framkommer ett utbudsöverskott i regionen 1985 trots en
nativ anger betydande
i landet som helhet. Till större delen
gynnsam sysselsättningsutveckling
förklaras detta resultat av den snabba ökning av regionens arbetskrafts-
utbud, som förutses för prognosperioden.
LU:s alternativ 2 skulle innebära en ogynnsam arbetsmarknadssituation i Västsverige. I grova termer skulle regionen kunna komma att sva-
ra för en fjärdedel av den totala arbetslösheten i landet enligt detta alter-
nativ. Antalet arbetstillfällen inom näringslivet skulle minska med ca
6 000 per år, dvs. endast något mindre än den beräknade sysselsättningsverksamheterna. Den arbetslös-
ökningen inom de offentliga potentiella
het som framkommer i detta alternativ förklaras till stor del av den proutbudssida. gnoserade utvecklingen på arbetsmarknadens Under 1974-1979 ökade antalet arbetstillfällen i Norra Melperioden ca lansverige med i genomsnitt ca 4 500 per år. En lägre ökningstakt,
i sysselsättningskalkylema
1 700 nya arbetstillfällen per år, framkommer för alternativ l. Nedgången i sysselsättningen inom industrin i regionen under 1970-talet beräknas fortsätta under trots en
prognosperioden
nivå. Hela nettoökningen av anökad industrisysselsättning på nationell av utvecklingen av de oftalet arbetstillfällen i regionen kan förklaras
400 Arbetsmarknaden
fentliga verksamheterna. En under förutsätt-
befolkningsframskrivning
ning att ingen nettoflyttning sker över regiongränserna under prognosperioden skulle innebära enligt kalkylresultaten ett potentiellt utbudsöverskott om ca 7 000 arbetstillfällen 1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulle innebära att nettoökningen av nya arbetstillfällen förbytts i en minskning. Ett betydande utbudsöverskott på arbetsmarknaden i regionen skulle uppstå fram till 1985. Enligt LU:s alternativ 1 kan antalet arbetstillfällen i Nedre Norrland väntas öka med ca 1 000 per är 1979-1985, dvs. ungefär lika snabbt som under 1974-1979. perioden Den offentliga sektorn och i viss mån industrin svarar för nästan hela denna ökning. En utveckling i enlighet med LU:s alternativ 2 innebär att sysselsättningstillväxten halverades jämfört med alternativ 1. Under förutsättning att ingen nettoinflyttning sker, skulle enligt beräkningarna ett visst efterfrågeöverskott föreligga på arbetsmarknaden 1985 i alternativ l och ett visst utbudsöverskott i alternativ 2. i Övre Norrland ökade 1974-1979 sysselsättningen med i genomsnitt ca 1,6 % per år, dvs. klart snabbare än i övriga delar av landet. I absoluta tal innebar detta en ökning med i genomsnitt 3 800 arbetstillfällen per år. Arbetskraftsresursernas tillväxt innebar emellertid att en
jämfört
med övriga riksområden betydande arbetslöshet kom att kvarstå under hela denna period. En utveckling i enlighet med LU:s alternativ l skulle innebära att ökningen av antalet nya arbetstillfällen ungefär halverades till ca 1 600 per år 1979-1985. Om LU:s alternativ 2 realiserades skulle sysselsâttningstillväxten i regionen bli ungefär densamma eller ca l 700 per år under prognosperioden. Den kalkyl över arbetskraftsresur-
sernas utveckling som gjorts under förutsättning att ingen nettoflyttning
sker skulle innebära en ökad arbetslöshet i regionen i båda alternativen.
Beräkningar på grundval av länsplaneringens material anger en minsk-
ning av sysselsättningen med i genomsnitt ca 500 personer per år 1979-1985, således en väsentligt annorlunda bild än den som framkom-
mer vid den regionala fördelningen av LU:s sysselsattningsutveckling.
10 löne- och vinstutvecklingen
Pris-,
För att den reala utveckling som behandlats i tidigare avsnitt skall kunna förverkligas ställs bestämda krav på pris-, löne- och vinstutvecklingen. Vilka med av en enkel modell över
dessa krav är, har beräknats hjälp
visar bl. a. att utrymmet för reallöpris- och lönebildningen. Kalkylerna Mot denna behandlas i ka-
neökningar är mycket begränsat. bakgrund
kommer att
pitlets senare del, vilka problem som stabiliseringspolitiken
1979-1985 om den reala utvecklingen skall ställas inför under perioden kunna förverkligas.
10.1 Utvecklingen under 1970-talet
Den svenska under 1970-talet kännepris- och kostnadsutvecklingen tecknas i ett historiskt av ovanligt stora fluktuationer i förperspektiv till utlandet. för Koreainflationen finns under hållande Med undantag 1950- och 1960-talen till dessa snabba svängningar i inga motsvarigheter priser, löner och vinster. Schematiskt kan man tala om fyra olika faser i den svenska pris- och kostnadsutvecklingen under I970-talet. Detta belyses av tabell 10.1. Under den första fasen 1971-1972 låg de svenska lönekostnadsökningama inflationen kulminerat kvar på en hög nivå trots att den internationella
redan 1970. Orsaken var framför allt de avtalsmässiga lönehöjningar
som förhandlats fram i treårsavtalet för 1971-1973. Som framgår av diai förhållande till kongram 10.1 steg de svenska exportpriserna något kurrenternas 1971-1972. Denna relativa prisuppgång återspeglas även i av exportens marknadsandel samt en mindre en volymmässig nedgång sammanpressning av vinstandelen i näringslivet. Den andra fasen 1973-1974 kännetecknas av den snabba internationella inflationen orsakad av den kraftiga samt ol-
konjunkturuppgången
Som framgår av tabell 10.1 släpade lönekostnadssteg-
jeprishöjningarna.
efter Med viss växte mark-
ringarna exportprisstegringama. fördröjning
1974. Framför allt kom dock nadsandelama för svensk export under till uttryck i en kraftig av vinstförbättringen i kostnadsläget ökning andelen i den konkurrensutsatta sektorn. Som härav hölls investe-
följd
ringsaktiviteten uppe på en hög nivå. Under den fasen 1975-1976 då världsinflationen redan kulmi-
tredje
nerat sköt lönekostnadsökningama i Sverige fart och blev betydligt kraf- Lönekostnadema i det svenska näringslivet växte tigare än utomlands.
402 Pris-, /öne- och
vinstutveckling
105- Marknadsandel, volym 100- Ä
n: uu
an: OJ
8G
Relativpris Diagram 10.1 Marknadsandelar och relativa priser fär Sveri ges export av bearbetade varor till OECD -Iänderna 1970-1 980. Sdsongrensade halvárdsdaia. Index l 970=100. 95 Källa: Konjunkturinsti- L] l I 1 I I tutet. 1970 71 72 73 74 75
med ca 40 % under 1975 och 1976. Produktivitetstillväxten upphörde under samma som en
period följd av att företagen stimulerades att be-
hålla mer arbetskraft än vad de behövde. stabiliserades kost- Samtidigt
nadsutvecklingen i konkurrentländerna på världsmarknaden. Resultatet
blev en försämring av de svenska relativprisema med ca 15 96, vilket i sin tur ledde till en förlust av andelar
volymmässig på exportmarknadema
med inemot 20 96 (se diagram
10.1). De relativa kostnadsökningama
medförde också att vinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn minskade till en historiskt sett mycket låg nivå. Den fasen 1977-1979 kännetecknades
fjärde av en förbättring av pris-
och Under
kostnadsläget. 1977 bestod visserligen det ogynnsamma kost-
då
nadsläget, kostnadsökningama i Sverige ungefär motsvarade kon-
kurrentländernas. Men under 1978-1979 kom effekterna av devalveringarna, övergången från bindningen till D-marken till en fast växelkurs gentemot en valutakorg och ett förhållandevis återhållsamt löneavtal med uteblivna att bidra kompensationskrav till en förbättring av de relativa exportprisema med ca 12 %. En viss återhämtning av tidigare förlorade marknadsandelar kom även till stånd. Som framgår av diagram 10.1 hade emellertid inte relativpriset eller marknadsandelarna vid slutet av 1979 återtagit den nivå som var rådande före kostnadskrisen 1975-1976. Även vinstandelen förbättrades från den extremt låga nivån 1977, men den nådde under 1979 endast upp till den nivå som rådde un-
der lågkonjunkturen 1971-1972.
Flera faktorer samverkade till att kostnadskrisen En första uppstod. faktor var den som av den internationella inflatio-
felbedömning gjordes
nens utveckling. Den internationella prisstegringen 1973-1974 ledde till
den snabbaste vinstuppgången i svensk industri sedan av 1950början
läne- och vinstutveckling 403
Pris-,
i vinstuppgången drev fram lönekrav som senare visatalet. Hastigheten det samhällsekonomiska Den de sig komma att överstiga utrymmet.
recession i världsekonomin som följde efter oljekrisen
ovanligt djupa 1973-1974 snabbt den internationella inflationen. Utrymmet dämpade blev därmed vid för löncökningar betydligt lägre än vad som förutsattes Denna samt den offentliga sekavtalsförhandlingarna. felbedömning
torns löneledande roll i samband med tvåårsavtalet 1975-1976 gjorde
när det stod klart att den in-
det omöjligt att korrigera löneutvecklingen
ternationella föll.
prisstegringstakten
kom att överstiga om- Ett annat skäl till att lönekostnadsökningarna världens var skillnaden i och ekonomisk politik mellan
konjunkturläge
i av 1975 då tvåårsavtalet slöts. I syfte att
Sverige och omvärlden början hålla den svenska konjunkturen uppe bedrevs en expansiv ekonomisk
som skulle överbrygga vad de flesta bedömde vara en kortvarig politik,
internationell Resultatet blev markant högre lönehöjlågkonjunktur.
i Sverige än i omvärlden samt en urholkning av den internationingar nella konkurrenskraften.
De höjningar av arbetsgivaravgif terna och socialförsäkringsavgifterna
på totalt ca 12 % som genomfördes 1975-1977 bidrog till att göra de to-
större. apprecierades den sven-
tala lönekostnadsstegringarna Samtidigt ska kronans effektiva kurs med ca 8 % till av bindningen till D-
följd
marken i den s. k. valutaormen. Detta skedde efter det att löneavtalen slutits och var inte förutsett vid avtalstillfället. Den minskning av exoch i svensk valuta som blev av
port- importprisstegringarna följden
av kronan därför inte av motsvarande
uppvärderingen kompenserades
lägre lönckostnadsökningar.
Tabell 10.1 Utvecklingen av priser, löner och vinster 1970-1979
1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975l97l 1972 1973 1974 1975 1976
Exportpriser, årlig förändring 4,7 2,5 10,5 26,0 14,6 6,3 procentuell lmportpriser, årlig procentuell förändring 5,1 1,9 12,5 5,0 6,4 Terms-of-trade, årlig procentuell förändring -0,4 0,6 -l ,7 9,1 -O, 1 Lönekostnad per arbetstimme i privata näringslivet, årlig procentuell förändring Konsumentpriser, årlig procentuell förändring Vinstandel i det privata näringslivet, procent av förädlingsvärdet (genomsnitt för de två angivna åren) 22,2
Källa: Statistiska centralbyrån.
404 Pris-, Iöne- och
vinstutveckling
Sammantaget bidrog de faktorer som nämnts till ett försämrat relativt kostnadsläge gentemot konkurrentländerna samt förluster av marknads-
andelar. Vinsterna till ett historiskt medan
sjönk bottenläge sysselsätt-
ning och inhemsk efterfrågan hölls uppe genom en expansiv ekonomisk politik. Erfarenheterna av 1970-talets kostnadsproblem för svensk industri vi-
sar tydligt på nödvändigheten av att kostnadsnivån och kostnadsutveck-
lingen inte avviker markant från den i våra konkurrentländer. Det står också klart att när den ekonomiska politiken är restriktiv i vår omvärld samtidigt som den inhemska stabiliseringspolitiken är expansiv är riskerna stora att olikheter
mycket i pris- och kostnadsutvecklingen upp-
står, som försämrar konkurrenskraften. De relativa kostnadernas samt
relativprisernas utveckling hänger intimt samman med det relativa kapacitetsutnyttjandet hemma och utomlands.
Vid ingången av planeringsperioden 1979-1985 kvarstår flera balansbrister på pris- och område. konkurrens-
lönebildningens Näringslivets
kraft har inte återställts efter kostnadskrisen. Svenska företag har endast i begränsad utsträckning återvunnit tidigare förlorade marknadsandelar på export- och hemmamarknaderna. Vinstandelen i näringslivet ligger ännu markant lägre än genomsnittet för 1970-1974. Soliditet Företagens har trendmässigt försämrats och är på en historiskt sett mycket låg nivå.
Sammantaget medför dessa faktorer att tillräckliga investeringsincita-
ment inte skapas.
Kalkylernas uppläggning
Utvecklingen av priser, löner och vinster prognostiseras med hjälp av en
modell som hämtat sina grundläggande beståndsledar från den s. k. EFO-mod ellen. 2 Enligt EFO-modellen bestäms den långsiktiga huvudkursen för den
inhemska prisutvecklingen av de internationella och
prisstegringarna skillnaderna i produktivitetstillväxt mellan den sektor som är utsatt för utländsk konkurrens och den sektor som är skyddad för utländsk konkurrens. Utländska prisimpulser antas sprida sig till den inhemska ekonomin via
lönebildningen som styrs av det utrymme för löneökningar i
den konkurrensutsatta sektorn som skapas av internationella prissteg-
ringar och produktivitetsökningar. Ett i modellen är huvudantagande
Se L. Calmfors, Löne-
att löneökningarna i den konkurrensutsatta sektorn skall detta utbildning, internationell följa
konkurrenskraft och rymme, så att löne- och vinstandelarna håller sig i stort sett konstanta. ekonomisk politik, Vä- Modellen utgår ifrån att man startar i en situation med konkurrenskrafgar till ökad välfärd, bitiga priser på svenska export- och importkonkurrerande produkter och laga 3, Ds Ju 1979:1. med vinstandelar 2 som medger ökade produktions-, sysselsättnings- och EFO-modellen finns
investeringsvolymer i de båda sektorerna. När detta gäller kommer en
beskriven i G. Edgren,
pris- och löneutveckling enligt EFO-modellens huvudkurs att garantera
K-O Faxén och C-E. den internationella konkurrenskraften och en önskad tillväxt. Odhner, Lönebildning och samhällsekonomi, EFO-modellen i sin ursprungliga form kan inte användas för att be- Stockholm 1970. stämma
löneutrymmet och inflationstakten i den svenska ekonomin un-
Pris-, läne- och 405
vinstutveckling
der den kommande sexårsperioden eftersom utgångsläget präglas av att det råder flera obalanser. För det första är vinstläget för lågt för att åstadkomma den investeringsvolym som krävs för att det uppställda tillväxtmålet skall klaras. Det går inte att starta kalkylen ett år med en alltför liten vinstandel och sedan beräkna utrymmet för lönekostnadsökningar som summan av pris- och produktivitetsökningar under prognosperioden. En
nedjuste-
ring av löneutrymmet måste därför ske med hänsyn till kravet på en vinstandelsökning. För det andra måste hänsyn tas till det rådande prisläget på svenskproducerade varor samt deras relation till de internationella priserna. Kostnadskrisen åren 1975-1976 påvisade hur kostnadsstegringar tvingade upp svenska exportpriser och importkonkurrerande priser i förhållande till de utländska konkurrenternas med förluster av marknadsandelar som resultat. Beräkningar av utrymmet för
lönekostnadsökningama
måste utgå från de internationella prisökningarna, som är utifrån givna, men ta hänsyn till att svenska priser måste stiga långsammare än i konkurrentländerna för att generera den export- och importutveckling som uppfyller vårt bytesbalansmål. Företagen i den konkurrensutsatta sektorn antas sålunda kunna påverka sina priser och därmed också sina marknadsandelar såväl på den internationella marknaden som i konkurrens med importen på hemmamarknaden. Prisökningstakten på den konkurrensutsatta sektorns produkter blir därmed, vid rådande växelkurs, beroende av den inhemska kostnadsoch efterfrågeutvecklingen. För det är det viktigt att lönekostnadema ökar i sådan takt att
tredje
produktionskapaciteten i den konkurrensutsatta sektorn kan ges
möjlig-
het att växa så att bytesbalansen förbättras i den utsträckning som förutsatzs i de reala kalkylerna. Den produktivitetstillväxt man antar är den som bedöms kunna äga rum vid en tillräcklig storlek på den konkurrensutsatta sektorn. Produktivitetstillväxten är delvis betingad av lönekostnadsökningarna. I den mån alltför höga lönekostnadsökningar slår ut lågpraduktiva företag i den konkurrensutsatta sektorn kan man få en
snabb produktivitetstillväxt till följd av att sektorn krymper. Även om
det i efterhand skulle visa sig att vinstandelen ökat kan en sådan utveckling tvinga fram en så stor krympning av den konkurrensutsatta sektorn att en förbättrad bytesbalans knappast kan uppnås vid en tillfredsställande sysselsättningsnivå. Mot denna har pris- och löneprognoserna bakgrund i föreliggande
långtdsutredning utförts med en modell som i flera avseenden modifi-
erar den renodlade EPC-ansatsen Det innebär bl. a. att de konkurrensutsatta företagen själva antas kunna påverka sina relativpriser. I
modellen är det möjligt att analysera de prismässiga och reala konsekvenser för export- och importutvecklingen som följer om t. ex. de sven-
ska företagen genom en återhållsam inhemsk kostnads- och prisutveckling förbättrar sin internationella konkurrenskraft. Vidare har förutsätt- En detaljerad beskrivom oförändrade vinst- och löneandelar Orsaker här- mms *
ningarna frångåtts. “måav m°$ienm
publicerad 1 E 1979:6
till stir att finna i utgångslägets låga vinstnivåer samt de krav på fram- DTQ
_ _ _ _ _ . . Modellutvecklingsarbete tida avkastning inom näringslivet som ställs för att prognosperiodens 1n- och finansiena kajkyjeri vesteringar och produktivitetstillväxt skall kunna realiseras. LU 1978.
406 Pris-, Iöne- och
vinstutveckling
10.3 Prognosperiodens utveckling av priser, löner och
vinster
Den i kalkylerna framräknade pris- och löneutvecklingen för prognosperioden 1979-1985 är direkt beroende av de antaganden som görs angående utvecklingen av internationella priser, produktiviteten, vinster samt kraven på svensk relativprisanpassning. Den internationella prisutvecklingen antas under prognosperioden vara densamma i de båda huvudalternativen. Produktivitetstillväxten och vinstutvecklingen är mer gynnsam i alternativ l och liknar den utveckling vi hade under 1970-talets första hälft. I alternativ 2 präglas vinst- och produktivitetsutvecklingen under prognosperioden av den svaga utveckling som gällt under 1970-talets senare del. För att realiseras kräver den reala utvecklingen i alternativ l att våra internationella prisrelationer förbättras under prognosperioden. Priserna på svenska exportprodukter samt importkonkurrerande varor och tjänster måste stiga i långsammare takt än världsmarknadspriserna för att den internationella konkurrenskraften skall kunna förbättras och de prognoserade reala export- och importvolymerna kunna förverkligas. Detta ställer sålunda krav på en motsvarande återhållsamhet i den inhemska kostnads- och prisutvecklingen. I alternativ 2 antas inte denna återhållsamhet kunna förvckligas, vilket leder till att de svenska relativpriserna kommer att försämras under prognosperioden. Bytesbalansens utveckling blir under dessa förhållanden markant sämre.
lO.3.l Utvecklingen av priser, löner och vinster i den
konkurrensutsatta sektorn De senaste årens utveckling har visat att det finns ett starkt samband mellan svenska relativpriser och förändringar i de svenska marknadsandelarna på export- och på hemmamarknaden. På basis av erfarenheterna från perioden 1965-1978 har, såsom närmare redovisas i kapitel 5, priselasticiteten för exporten av varor och tjänster uppskattats till -1,5 samt för importen till -0,9. Prisstegringstakten i den internationella handeln avgörs i hög grad av den allmänna inflationsutvecklingen i industriländerna. Bedömningar av den internationella prisutvecklingen för olika varugrupper redovisas närmare i kap. 2. För världshandeln totalt innebär dessa bedömningar att prisstegringstakten beräknas uppgå till 8,4 98 per år under perioden 1979-1985. En förutsättning i LU:s överväganden beträffande den ekonomiska utvecklingen 1979-1985 enligt alternativ l är att Sverige genom en i förhållande till omvärlden långsam kostnadsutveckling skall kunna vinna marknadsandelar utomlands och hemma samt få en gynnsam exportutveckling och en dämpad importutveckling. Priset på svensk export av så-
dana varor och tjänster där marknaden är priskänslig och inte utbudsre-
striktioner begränsar exporten måste då öka i genomsnitt 1,0 96 långsammare år under perioden 1979-1985 än priserna för motsvaran-
varje de varor i världshandeln. Innefattas samtliga varor och tjänster i expor-
Pris-, Iöne- och vinstutveckling 407
ten innebär förutsättningarna att priset på svensk export ökar 0,8 % långsammare per år än priserna för de varor och tjänster som exporten konkurrerar med. De reala kalkylerna förutsätter även att prisutvecklingen på importkonkurrerande produkter ökar i genomsnitt 1,0 % långsammare per är 1979-1985 Priserna för svensk än priserna för motsvarande importvaror. import av olika kategorier av varor har antagits öka i samma takt som priserna för motsvarande varor i den internationella handeln (se kap. 4). för den konkurrensutsatta sektorns produkter antas Relativpriserna därmed i alternativ 1 förbättras med 0,8 % per år. Detta är liktydigt med att terms-of-trade, dvs. förhållandet mellan export- och importpriser
i motsvarande Inkluderas även oljan i im- (exkl. olja) försämras grad.
totalai terms-of-trade-försämring, som portpriserna uppgår Sveriges framgår av tabell 10.2, till 1,5 % per år under perioden 1979-1985. Den genomsnittliga tillväxttakten 1979-1985 för världsmarknadspriserna beräknas till 8,4 % per år. Prisutvecklingen i den konkuruppgå rensutsatta sektorn måste sålunda i alternativ 1 begränsas till 6,9 % per år.
I alternativ 2 med växande bytesbalansunderskott försämras de sven-
ska relativpriserna (exkl. med 1,5 96 per år samtidigt som terms-of-
olja) trade (inkl. olja) förbättras med 0,8 % per år. Priserna i den konkurren-
sutsatta sektorn stiger därmed med 9,2 % per år.
l tabell 10.2 anges de genomsnittliga prisutvecklingstakterna för ex-
och importen samt förändringen i terms-of-trade, dels historiskt porten under i de båda alternativen. De 1970-talet, dels för perioden 1979-1985 prisökningstakterna för perioden 1979-1985 uppgår sågenomsnittliga lunda i alternativ 1 till 6,9 % per år för exporten och 8,4 % per år för importen. I alternativ 2 beräknas exportprisema stiga med 9,2 % per år samt importpriserna med 8,4 % per år. För att få till stånd den investeringsökning inom industrin på 8 96 per i alternativ 1 krävs en
är under perioden 1979-1985 som förutsätts höj-
vinstnivå och soliditet. Enligt de kalkyler som redovining av företagens sas i avsnitt 1 1.2 bedöms det vara nödvändigt att återföra bruttovinstandelen samt Soliditeten till den genomsnittliga nivån för åren 1970-1974. En tillfredsställande soliditet krävs för att företagen skall våga ta de finansiella risker som stora investeringar innebär. De senaste årens erfa-
renheter visar att företagens investeringsbenägenhet minskat till följd av
de senaste årens chocker. Detta talar för att en vinstökning krävs för att effekter som ska-
kompensera de långsiktiga på produktionskapaciteten
Tabell 10.2 Utvecklingen av export- och importpriser samt terms-of-trade 1970-1985 Årlig procentuell förändring
1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975- 1976- 1977- 1978- 1979-1985 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Ah I Ah 2 Exportpriser 4 2,5 10,5 26,0 14,6 6,3 5,5 6,2 1 1,0 6,9 9,2 Importpriser 1,9 12,5 35,7 5,0 6,4 11,2 10,1 14,4 8,4 8,4 Terms-of -trade 0,6 -l ,7 -7,2 9,1 -0, l -5,2 -3 ,6 -3,0 -1,5 0,8
408 Pris-, Iöne- och
vinstutveckling
Tabell 10.3 Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och nettovinstandelar i den konkurrensutsatta sektorn l970-1985 Procentuell andel av förädlingsvärdet
1985 l970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Alt.1 A1t.2 Löneandel (löner inkl. kollektiva avgifter) 76,2 78,7 73,4 68,0 74,6 84,7 83,2 Kapitalförslitningsandel 8,5 9,0 9,3 9,0 8,6 9,5 11,4 12,0 11,2 Nettovinstandel 17,0 14,8 12,0 17,6 23,5 15,9 8,1 3,8 4,8 12,9
pats av kostnadskrisen och branchkriserna. Det är också från soliditetssynpunkt nödvändigt att de mycket låga vinsterna under senare delen av 1970-talet kompenseras av bättre lönsamhet under ett antal år. Som framgår av tabell 10.3 krävs i alternativ l att nettodriftsöverskottets andel av förädlingsvärdet från
höjs 12,9 % 1979 till 15,6 % 1985.
Bruttovinstandelen, dvs. summan av nettodriftsöverskottets och kapital-
förslitningens andelar av förädlingsvärdet, förutsätts öka från 24,1 % till
26,7 %. Detta innebär att löneandelen under samma period faller från 75,9 % till 73,3 %, dvs. den genomsnittliga nivå som gällde under penoden l970-1974. I alternativ 2, med lägre antas bruttovinstandelen
investeringstillväxt,
fortsätta att falla från 24,1 % 1979 till 20,0 % 1985, vilket motsvarar genomsnittet för perioden 1975-1979. Den korresponderande utvecklingen av löneandelen innebär en ökning från 75,9 % till 80,0 96. Utifrån antagandena om
produktivitetsutvecklingen, relativprisför-
ändringarna och bruttovinstandelens utveckling beräknas timlönekostnaderna i den konkurrensutsatta sektorn kunna öka under perioden 1979-1985 med 9,2 % per år i alternativ l samt 12,5 % per år i alternativ 2. Detta redovisas i tabell 10.4. Lönekostnaderna inkluderar förutom de egentliga lönerna även kollektiva avgifter. I kalkylema har beaktats dels den av ATP-avgiften
höjning med 0,21 % per år, som vid prognostillfället var beslutad, dels en höjning av sjukförsäkringsavgiften med 0,23 96
per år. vilken krävs för att skall finansieras.
sjukförsäkringens utgifter
Därutöver växer de tillräknade pensionsavgifterna, bl. a. till ITP, trendmässigt med ett belopp som motsvarar ca 0,2 % per år. Den nominella kontanta timlönen i den konkurrensutsatta sektorn beräknas sålunda öka med 8,5 % per år i alternativ l och med 11,8 % per åri alternativ 2. Skillnaden mellan dessa båda lönetillväxttakter innebär, vid givna förutsättningar, att konkurrenskraften och bytesbalansunderskottets andel av BNP kommer att förbättras i det förra fallet medan de försämras i det senare.
löne- och vinstutveckling 409
Pris-,
löner och priseri den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 Tabell 10.4 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, Årlig procentuell förändring
1970- 1971- 1972_ 1973- 1974- 1979 1976- 1977_ 1978- EEE: 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Alt.1 Alt.2 1971
Arbetsprodukti- 7,8 3,3 -O,8 1,2 -1,4 3,8 7,2 4,2 3,0 vitet 5,4 5,1 Löner inkl. kollektiva avgifter per arbetstimme Priser på den konkurrensutszitta sektorns 2,8 4,2 8,6 23,7 10,6 9,2 8,5 7,9 11,6 produkter
l0.3.2 av löner och vinster i den
Utvecklingen priser, skyddade sektorn
Den konkurrensutsatta sektorn antas vara löneledande och bestämmer Med i
därmed löneutvecklingen i den skyddade sektorn. utgångspunkt
denna har för den skyddade sektorns
löneutveckling prisutvecklingen
bestämts från kostnadssidan. Detta innebär att den givna löprodukter samt för-
neutvecklingen, den reala prognosens produktivitetsutveckling
utveckling har bestämt prisutsättningar angående bruttovinstandelens . ökningstakten i den skyddade sektorn. av tabell 10.5 antas bruttovinstandelen under prognos- Som framgår 1979-1985 1 och falla perioden stiga från 40,5 % till 40,8 % i alternativ till 39,2 % i alternativ 2. Vinstandelens utveckling i de båda alternativen som om räntabilitetens och soliditetens
följer av de antaganden gjorts samband med i de reala kalkylerna. (Se avsnitt investeringsutveckligen
11.2) samt de reala förutsättningarna för
På grundval av dessa uppgifter produktivitetstillväxten kan den årliga prisökningstakten i den skyddade
sektorn, såsom anges i tabell 10.6, beräknas uppgå till 6,8 % per år i alternativ 1 samt 9,6 % per år i alternativ 2.
Tabell 10.5 Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och nettovinstandelar i den skyddade sektorn 1970-1985 Procentuell andel av förädlingsvårdet
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 19791985 A1t.l Alt.2
Löneandel (löner inkl. kollektiva 59,2 57,8 59,3 61,1 62,5 61,4 59,6 avgifter) Kapitalförslitningsandel 14,3 14,8 14,9 14,9 15,7 15,6 15,7 Nettovinstandel 26,5 27,5 25,8 24,0 21,8 23,0 24,8
410 Pris-, löne- och
vinstutveckling
Tabell 10.6 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, löner och priser i den skyddade sektorn 1970-1985 Årlig procentuell förändring
1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975- 1976- 1977- 1978- 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Alt.l A1t.2
Arbetsproduktivitet 4,4 5,9 4,1 5,2 1,3 1,5 1,6 5,0 2,9 3,1 2,8 Löner inkl. kollektiva avgifter per arbetstimme 9,8 10,7 8,7 16,8 20,4 18,0 13,3 14,3 8,5 9,2 12,5 Priserpå den
skyddade sektorns produkter 6,4 5,9 9,1 13,1 12,6 12,4 9,2 10,8 8,8 6,8 9,6
10.3.3 olika
Prisutvecklingen för grupper av varor och tjänster
samt
försörjningsbalansens utveckling i löpande priser
De ovan angivna pris- och
löneutvecklingstaktema har legat till grund
för av
beräkningar prisutvecklingen inom privat konsumtion, offentlig
konsumtion och
investeringar. Prognosresultaten angesi tabell 10.7 till-
sammans med för
volymutvecklingen motsvarande komponenter. I ta-
bellen kan därmed
även anges försörjningsbalansens utveckling i löpan-
de priser för de båda alternativen under perioden 1979-1985.
Förutsättningar för en dämpad pris- och
löneutveckling
De ovan beskrivna modellresultaten huvudkursen anger för prisernas och lönernas utveckling under
planeringsperioden. Tillväxttakterna för
priser och löner måste hålla
genomsnittligt sig på angivna nivåer för att
de tillväxt- och bytesbalansmål som anges i alternativ 1 skall kunna uppnås. Risken är annars stor att man över glider i en utveckling som mer liknar alternativ 2 med högre pris- och lönestegringstakter som försämrar konkurrenskraften.
Lönebildningen spelar sålunda en central roll i det utvecklingsförlopp
för alternativ l som beskrivits ovan. För att åstadkomma en löneutveck-
ling som följer huvudkursen ställs bestämda krav på stabiliseringspoliti-
kens utformning. Erfarenheterna visar att
stabiliseringspolitiken i läng-
den inte, utan stora anpassningskostnader, kan bemästra de problem som uppkommer till av att lönekostnaderna
följd skjuter över det ut-
rymme som samhällsekonomiskt finns Den ekonomiska
tillgängligt. po-
litiken bör därför inriktas att sådana
på att förhindra kostnadsstöming-
ar uppstår. l detta sammanhang diskuteras i det ett antal fakto-
följande rer som påverkar pris- och lönebildningen.
10.4. 1
Reallöneutrymmet
Löneökningsutrymmet i alternativ 1 begränsas, som nämnts, av att före-
tagsvinsterna måste normaliseras för att tillräckliga investeringsincitament skall skapas samt av att
kostnadsutvecklingen måste vara lägre än
omvärldens för att bytesbalansmålet skall uppnås.
r ...I0. .n e . 0 C h v .m S t u t V e c k l .m OO 4 1 ll D.. .U .› SOU 1980: 52
,mqcwoäna
wmzmømäoøuw
.å
322130_
_
ba u
§14
Am. .: ...w å å 3 3 S. E .å 3 E å 3
å
.
“om
m
wøzimåonøw .wnixoi›_o
3212.0_
_
98705_
od 2
§14. .: än
com mä m8 Sn :o m» a” oâ So So å 80 .å
ämâañåarsnø.
N o m
3 om ä 8
E... ä” m: 8a SN Nä .å
.: _
å.. E. o? ä_ SN. m2 sm 5 ;m m3 :m s: 80
bara
_ o o
8 om :
8... ä_ S_ 8_ ä 8_ ...ä o;
mwo_
102.222.:
.= _
ovâmâ
5=...
.§._._§ os_
ä
u=§3z==;_o›
.soåøâe
aoussâox
.ovmzoa
;S
Ssøwmvåa
mcnawssa
at..
aonaøâox øouaaâox âweruao
macvamxzsmaq
nacsaaoz
wøcozøzâzem
E:
aäoååüm
aaøasâ.
mwêsm .§90 toan.:
:Bah .sin 32m Smumv :omxm .så .mzm
412 Ione- och
Pris-,
vinstutveckling
En sänkning av löneandelen i hela näringslivet från 69,4 % av näringslivets till
förädlingsvärde faktorpris 1979 till 67,7 96 1985 i alternativ l
innebär att de årliga
lönekostnadsstegringarna måste hållas ca 0,4 pro-
centenheter lägre än den privata produktionens värdetillväxt.
Den relativa höjningen av importpriserna i förhållande
till exportpriserna motsvarar ca 0,5 96 per år av reallönerna.
Som framgår av de tidigare redovisade kalkylerna, vilka återges i ta-
bell l0.8, beräknas lönekostnaderna inkl. kollektiva för hela lönavgifter tagarkollektivet kunna
stiga med 9,3 % per år om en utveckling enligt
alternativ l skall kunna Därav
förverkligas. är ca 0,7 % per år intecknat
bl. a. av ATP- och
höjda sjukförsäkringsavgifter, och exkl. löneökningen
kollektiva avgifter
uppgår således till 8,6 9:3 per år. Konsumentprissteg-
ringen beräknas till 8,4 96 per år, varför reallönen före skatt kan beräknas öka med 0,2 96 per år. För att den reala skall kunna
utvecklingen förverkligas måste skatterna
sänkas så att reallönesumman efter skatt för
löntagarkollektivet ökar med 0,4 % per år under perioden. Antalet
sysselsatta beräknas öka med 1 % per år, varför reallönen per sysselsatt
sjunker med 0,6 % per år.
Det negativa reallöneutrymmet framkommer
även om en avräkning görs från den totala privata konsumtionstillväxten. I reala termer beräknas den privata konsumtionen
växa med 0,6 % per år. Som framgår av diagram 10.2 motsvarar detta 5,8 miljarder kr i 1975 års priser för hela
perioden 1979-1985. Av denna intecknar
ökning pensionärerna 2,9 miljarder kr samt övriga transfereringsmottagare och kapital- och företagsinkomsttagare 0,9 miljarder kr. För löntagarna blir därmed konsumtionsutrymmet 2,0 miljarder kr. Detta svarar mot en reallöneökning efter skatt på 0,4 96 per år för hela löntagarkollektivet.
För att åstadkomma oförändrad reallön per sysselsatt 1979-1985 krävs att ett realekonomiskt utrymme om ca 3
miljarder kr skapas för en
Tabell 10.8 Reallöneökning före och efter skatt 1979-1985
Årlig procentuell förändring
1979-1985” ____á_.________ Alt. 1 Lön inkl. kollektiva
avgifter 9,3 Lön exkl. kollektiva
avgifter 8,6 Pris privat konsumtion 8,4 Reallöneökning före skatt 0,2
Reallöneökning efter
skatt 0,4 1,1 Reallöneökning efter skatt per sysselsatt -0,6 0,5
”De små skillnaderna i utvecklingstakt mellan löntagarkollektivet i dess helhet och K-sektoms timlön beror dels på vikteffekter, dvs. förskjutningar mellan olika
grupper i lönetagarkollektivet, tar. dels i alternativ 2 på att den totala timvolymen av-
löne- och vinstutveckling 413
Pris-,
ökad privat konsumtion. Vid ett bibehållet bytesbalansmål 1985, enligt
alternativ därmed den kommunala konsumtionen behöva sän- I, skulle kas med ca 4 kr i fasta priser eller växa ca 1,2 % långsammare Diagram 10.2 Fördel-
miljarder
att den kommunala konsumtionens tillväxt skulle ning av den privata konper år. Detta innebär sumtionen: ökning Om man räknar av den kommubegränsas till 0,3 % per år 1979-1985. 1970-/ 985. Genomsnittnala konsumtionsökningen under 1980, som beräknas till ca 4,0 %, in- Ii g årlig tillväxt i procent. att den kommande konsumtionstillväxten begränsas till Miljarder kr, 1975 års nebär detta priser. -O,4 % per år 1980-1985.
Övriga Löntagare Totalt Pensionärer Övriga transfe- inkomster reringar (Kapital m.m.l 1970-1979
8 Mdr ,8 %
Alternativ 1 1979-1985 - - - - - oförändrad reallön/sysselsatt
_EEMEE _.
I 2.0 Mdr l 0,4%
Alternativ 2 1979-1985
414 Pris-, läne- och
vinstutveckling SOU 1980252
Med de
förutsättningar som ligger bakom kalkylema kan sålunda inte
en oförändrad reallön
efter skatt uppnås för den aktiva befolkningen.
Stora krav kommer därmed
att ställas på stabiliseringspolitiken samt på
arbetsmarknadens parter i en situation när reallönema måste falla och
vinstandelen höjas under Det finns planeringsperioden. betydande risker för kompensatoriska lönekrav som höjer inflationstakten och gör det omöjligt att nå de balansmål som förutsatts
i de reala kalkylema.
Med ett negativt utrymme för reallöneökningar kommer möjligheter-
na till
låglönesatsningar att vara begränsade. För att vissa grupper skall
få det relativt bättre måste andra få en sänkning av reallönen utöver vad som genomsnittligt förutsatts i kalkylen. Även av denna anledning är risken för kompensatoriska och inflationsdrivande lönekrav betydande. Under 1950- och l960-talen har avtalsrörelsema
följt ett mönster där
industrin varit löneledande. Andra sektorer, bl. a. den offentliga, har
följt efter och inriktat sig på att upprätthålla en fast relation till lönerna
i industrin. Den sektorns snabba offentliga expansion har emellertid medfört att denna under 1970-talet fått en alltmer ledande roll och kom-
mit att styra lönebildningen i hela ekonomin. I en situation med ett ne-
gativt utrymme för ar emellertid
reallöneökningar risken stor att den offentliga sektorn inte upplever de restriktioner som finns
i den konkurrensutsatta sektorn, utan i stället försöker driva
igenom reallönesteg-
ringar. Risken finns därmed att den offentliga sektorn blir löneledande
på ett sätt som verkar inflationsdrivande från kostnadssidan. I så fall
blir också löneökningarna i den konkurrensutsatta
sektorn större än det
tillgängliga utrymmet, och resultatet blir en försämrad konkurrenskraft.
För att alternativet 1 skall krävs sålunda att den konkur-
förverkligas
rensutsatta delen av näringslivet blir löneledande under perioden, så att
konkurrenskraften mot utlandet blir bestämmande för
lönesättningen. Som framgår av tabell 10.8 beräknas reallönen
efter skatt i alternativ 2 kunna stiga med l,l 96 per år under perioden 1979-1985. Detta är i lin-
je med den historiska utvecklingen. Under
perioden 1974-1980 ökade reallönen efter skatt med i genomsnitt 0,9 % per år. Det reala löneök-
ningsutrymmet skapas emellertid i detta fall till priset av sänkta investe-
ringar, växande bytesbalansunderskott och ökad
utlandsupplåning.
l0.4.2
Efterfrâgeutvecklingen
Kostnadsutvecklingen hänger nära samman med det faktiska och för-
väntade sysselsättnings- och
efterfrågeläget. Löneglidning, avtalsmässiga lönehöjningar samt produktivitetstillväxt påverkas av efterfrågeläget
på arbetsmarknaden. I diagram 10.3 visas för perioden 1970-1979 sam-
bandet mellan
lönekostnadsökningar per producerad enhet och efterfrågeläget på arbetsmarknaden. Det framgår att lönekostnaden
per producerad enhet historiskt sett har ökat när efterfrågan på arbetskraft är
hög, dvs. när differensen mellan antalet arbetslösa och vakanta platser
är låg. Ju större arbetskraftsefterfrågan är, desto fler är antalet
lediga platser och desto färre antalet arbetslösa. En expansiv politik, med åt-
följande högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden, kan därmed
ge upp-
hov till höga lönekostnadsökningar som kan överstiga det samhällseko-
Iöne-och vinstutveckling 415
Pris-,
nomiska Erfarenheterna från den s. k. överbryggningspoliti-
utrymmet. ken 1974-1975 påvisar också att vi genom att föra en mer expansiv politik än vår omvärld riskerar att konkurrenskraften försämras. Ett högt efkan medföra en betydande löneglidning som kan rubba terfrågetryck etablerade lönerelationer mellan olika grupper och ge upphov till kom-
pcnsationskrav.
varu- och tjänstemarknader-
Ett högt efterfrågetryck på de inhemska leda till att den förutsatta inte
na kan också relativprisanpassningen
kommer till stånd. i den konkurrensutsatta sektorn kan på Företagen grund av den starka hemmaefterfrågan finna det lönsamt att höja priseroch produkter varvid marknads-
na på export- importkonkurrerande
andelarna inte återhämtas i den omfattning som förutsatts i de reala ka]-
kylerna. har även visat att löneökningama inte endast 1970-talets erfarenheter förväntberor på arbetsmarknadsläget utan även på arbetsmarknadens om Löntagama försöker i förväg kompensera
ningar prisutvecklingen.
Lönekostnadsstegring per enhet, procent
75 25-
Diagram 10.3 Sambandet mellan Iönekostnadsstegring per enhet och arbetsmarknadsläget 1970-1 979. Källa: Statistiska centralbyrån, Lönekostnad per producerad enhet, AKU och AMS, Antalet Antal arbetslösa arbetslösa minus antalet minus vakanser (1 OOO-ral) vakanta platser.
416 Pris-, löne- och
vinstutveckling SOU 1980352
sig för väntade höjningar av levnadskostnadema. mot-
Arbetsgivarnas ståndskraft mot lönekrav dämpas, när man förväntar
sig kunna höja pri-
serna i motsvarande som lönerna. utsträckning Sålunda sluts avtal om
högre löneökningar, vid ett givet arbetsmarknadsläge, ju större prissteg-
ringar som förväntas.
Prisstegringsförväntningarna påverkas emellertid
av den ekonomiska politikens En relativt stram
utformning. efterfråge-
politik kan utgöra en signal till arbetsmarknadens parter att dämpa de
egna prisstegringsförväntningarna, vilket kan
möjliggöra ett lägre avtals-
utfall.
lO.4.3 Skatter och
inflation
Fram till mitten av 1970-talet vägleddes den ekonomiska politiken i hög
grad av uppfattningen att verkar skattehöjningar inflationsdämpande.
Genom att reducera
den privata efterfrågan via skattehöjningar dämpas
tendenserna till
efterfrágeinflation.
Erfarenheterna under 1970-talet har emellertid
visat att skattehöj-
ningar kan ge upphov till inflationsdrivande effekter från kostnadssidan när
skattehöjningar i olika utsträckning övervältras på priser och löner.
Man brukar tala om tax-push inflation. En utgångspunkt för detta
synsätt är hypotesen att förändringar i reallönen efter skatt utgör basen
för hushållens
och deras organisationers agerande. En höjning av en
skatt leder därmed till krav på ökad lön före skatt. Detta kan utlösa en
inflationsprocess som i grunden är ett resultat av inkonsistenta krav
mellan den privata och den offentliga sektorn. Löntagarna inom den ofsektorn
fentliga kan t. ex. kräva kompensation för skattehöjningar som just är avsedda att finansiera löneökningar inom denna sektor.
Skatteinflation
av detta slag kan belysas med hjälp av diagam 10.4,
som visar hur under 1960- och 1970-talen
löneökningarna har samvari-
erat med
förändringar i de skatter som faller på löneinkomsterna. I den
övre delen av diagrammet beskriver kurvan A företagens årliga kost-
nadsökning per arbetad timme för en industriarbetare (dvs. inkl. kollek-
tiva avgifter), medan kurvorna B och C anger den procentuella förändringen av den till industriarbetaren utbetalade nominella timlönen re-
spektive årlig ökning i den reala timlönen efter skatt. I diagrammets nedre del redovisas för samma period den årliga procentuella förändringen i den skatt som belastar industriarbetarens lön. Skattebördan har beräknats dels som i kvoten mellan
förändringen summan av direkta
och indirekta skatter
och den egentliga lönen, dels som förändringen i
löneskatternas andel av den egentliga lönen. Diagrammet kan tolkas
som att löntagarna försökt kompensera sig för de skattehöjningar som
genomförts. De år de indirekta och direkta skatterna samt löneskatterna
höjts har de nominella löne- resp. lönekostnadsökningama pressats upp
och viceversa. Av diagrammet framgår även att relativt stora nominella
löneökning-
ar medfört begränsade efter skatt.
realinkomstökningar Detta kan för-
klaras av det progressiva skattesystemet, som därmed får en inflationsdrivande verkan från kostnadssidan. För att åstadkomma realinkomst-
ökningar efter skatt tvingas löntagarorganisationema driva igenom myc-
ket stora
löneökningar.
Pris-, Iöne- och vinstutveckling 417
Procent Diagram 10.4 Läneökning samt skattefördnd- 25_ ring l 964-1979. A = Total arbetskraftskostnad per timme, nominellt. B = Mottagen lön per timme (dvs exkl. arbetsgivaravgifter men före inkomstskatt), nomineilt C = Realiön efter skatt per timme1
Förändring av indirekt och direkt skatt
_HmHnH_gUHUU
Förändring av arbetsgivaravgifter
mEMHMHQFnHHWHJ-t_
År
1 Beräkningarna av reallön efter skatt är gjorda med hjälp av IUI :s TAX-modell. Se U. Jakobsson och G. Normann, lnkomstbeskattningen i den ekonomiska politiken, IUI 1974.
418 Pris-, löne- och
vinstutveckling
Under perioden 1973-1978 har därför återkommande skatteförändringar använts för att tillföra löntagarna köpkraft. Den inpersonliga komstskatten har sänkts i syfte att dämpa kraven på kontantlönesteg-
ringar. Skattesänkningarna har finansierats genom höjda arbetsgivar-
och
socialförsäkringsavgifter. Syftet med dessa omläggningar av skatte-
systemet har varit att tillföra löntagarna utan att inköpkraftstillskott flationistiska och konkurrensförsämrande skulle lönestegringar uppstå. Erfarenheterna från de s. k. Hagaöverenskommelsema 1975-1977 visar att till att
skatteomläggningarna bidragit höja de disponibla in-
komsterna genom att minska
inkomstskattesystemets marginaleffekter.
Man kan emellertid konstatera, att dessa år
lönekostnadsökningarna
blev högre än det utrymme som samhällsekonomiskt fanns tillgängligt. Förekomsten av tax-push inflation i den svenska ekonomin belyses även av undersökningar gjorda vid OECD samt av en empirisk studie som utförts på ekonomidepartementets uppdrag.” Resultaten från båda
undersökningarna ger stöd för hypotesen att löneutvecklingen influeras
av den skattepolitiska utvecklingen. Den som testats hypotes i den senare undersökningen innebär att löntagarna inför en lönerörelse formulerar ett mål för vil-
löneutvecklingen,
ket baseras på förväntningar om utvecklingen av inflationstakt och skatteuttag. Målet antas bero på hur faktiskt real inkomst efter skatt tidigare utvecklats i förhållande till en önskad” Den önskade ökutveckling. ningstakten kan uppfattas som den man vant sig vid under några tidigare år. Om ett gap mellan önskad och faktisk utveckling registreras för en gången period kommer enligt hypotesen att söka sluta en organisationen del av detta gap i den förestående lönerörelsen.
Undersökningsresultaten tyder sammanfattningsvis på att förvänt-
ningarna om ökat lönekraven samt att en historiskt
skatteuttag höjer
ogynnsam utveckling i real inkomst efter skatt även verkar skärpande på lönekraven. Vad om man med
gäller frågan paketlösningar av typen Hagaöverens-
kommelser kan undvika eller reducera inflationsdrivande effekter så implicerar resultaten att detta kan vara
möjligt så länge som den önska-
de tillväxten i real inkomst efter skatt Vad upprätthålls. som i dagsläget försvårar uppnåendet av gynnsamma resultat via denna teknik är att det saknas för utrymmme ökningar i de yrkesaktiva gruppernas reala inkomster efter skatt, om angelägna balansmål skall kunna i den uppnås svenska ekonomin.
l0.4.4
Revalveringspolitik
För att
förverkliga den reala utveckling som beskrivits i LU:s alternativ
l krävs att löneökningarna håller Se Public Expenditure sig inom det utrymme som tidigare an- Trends, OECD 1978. givits. Detta har beräknats löneutrymme med en förutsättning om oförändrad växelkurs. 2 Undersökningen har Eftersom reallönen per sysselsatt måste falla med totalt närmare 4 % utförts vid Industriens under prioden 1979-1985 samt med ca 5 96 1980-1985 kan man ställa Utredningsinstitut under ledning av fil. dr Göran sig frågan om inte samma skulle kunna åstadkommas
reallönesänkning
Norman. vid en lägre nominell löne- och Detta förutsätter emel-
prisstegringstakt.
Iöne- och vinsturveckling 419
Pris-,
lertid att den svenska kronan kontinuerligt revalveras så att utifrån
kommande inflation hindras sprida sig i landet. Det har också i olika sammanhang framförts förslag om en revalvesom innebär att samma reallöneutveckling skulle kunna ring av kronan, En revalverealiseras vid lägre nominella pris- och lönestegringstakter. och importpriserna sänring som får fullständigt genomslag på exportker deras tillväxttakt i inhemsk valuta och lämnar terms-of-trade oför-
ändrat. för privat konsumtion blir därmed lägre. Om Prisutvecklingen
även de nominella påverkas inte
löneökningama dämpas i samma grad, reallönen eller företagens vinstläge. Den reala utveckling som förutsätts i alternativ l skulle därmed inte komma att rubbas. skall kunna är En förutsättning för att en revalveringspolitik fungera deklarerar vilken valutapolitik som att regering och riksbank på förhand kommer att föras, så att arbetsmarknadens parter har full kunskap och
kan bedöma vilket för lönehöjningar som finns tillgängligt.
utrymme Det är emellertid förenat med flera svårigheter att genomföra en
framgångsrik revalveringspolitik med de balansbrister som i utgångs-
läget råder i svensk ekonomi. kostnadssituation, vinstnivå För det första är svenska företags relativa och soliditet inte återställd efter den senaste kostnadskrisen 1975-1976.
Det är därför mycket riskfyllt att pröva med åtgärder som eventuellt återigen kan försämra konkurrenskraften och hindra en återgång till en
mer normal vinstnivå. En osäkerhet i detta sammanhang gäller t. ex. hur mycket löntagarna vid en revalvering. För att skulle vara villiga att räkna av på lönekraven inte skall skada industrins lönsamhet och konkurrensrevalveringen
kraft, måste sänkas lika mycket som löneutrymmet lönehöjningarna
storlek. Om inte fullständig avminskas, dvs. med hela revalveringens sker mot lönerna, och konkurrenskraften därmed skadas, är det räkning inte lätt att i efterhand korrigera detta med andra åtgärder, såsom en
sänkt löneskatt. Sådana korrigerande åtgärder kan ge den ekonomiska
politiken en alltför expansiv inriktning. Utgångsläget för en revalvering var 1973 i flera avseenden mycket mer Den internationella inflationen var väsentligt högre än den gynnsamt.
svenska, och exportindustrin gjorde goda vinster. En revalvering kunde
då ha avskärmat oss från de internationella inflationsimpulserna utan att man riskerade som då snarare beskadeverkningar på vinstnivån, dömdes vara ett hinder för en lugn lönebildning. kan också få det svårt att i samband med
Löntagarorganisationerna
minska de nominella löneökningskraven i samband med en revalvering under en på förhand bestämd miniminivå. Troligen avtalsförhandlingar finns en sådan nivå, vilken man inte kan komma under oavsett hur låga blir. En orsak till detta kan vara att löntagarna lider av prisstegringarna anses vara mer värd
s. k. ”penningillusion”, dvs. en given reallöneökning
högre den nominella löneökningen blir. Ett annat och kanske viktiga-
ju
re skäl torde vara att samt olika tekniska avtalskon-
låglönesatsningar
En revalvestruktioner sätter ett golv för de nominella löneökningama.
ring kan sålunda hindras av att det inte är möjligt att pressa ner det no-
minella för avtalsenliga under en viss nivå även
utrymmet lönehöjningar
420 Pris-, Iöne- och
vinstutveckling
om sådana lägre kontantlönehöjningar skulle ge samma reallöneföränd-
ring efter skatt. En del av utrymmet för lönekostnadsstegringar är i al-
ternativ l intecknad av beslutade
och tvingande höjningar av löneskatten (ATP-avgif ten plus sjukförsäkringsavgiften höjs totalt 0,7 % per år).
Lägger man därtill en löneglidning som i genomsnitt till hälften
uppgått
av de egentliga löneökningarna, återstår i alternativ l, utan en revalve-
ring, ca 4 % per år till avtalsenliga lönehöjningar.
Det fundamentala problemet med en torde emel-
revalveringspolitik
lertid vara svårigheterna att göra en revalvering trovärdig på valutamarknaderna. LU:s alternativ l innebär att hittillsvarande tendenser på bytesbalanssidan bryts och vänds till en utveckling mot minskade underskott, men fortfarande kommer emellertid ett betydande bytesbalansunderskott att kvarstå 1985. Om en revalveringspolitik mot denna bakgrund skulle betraktas som orealistisk, kan en destabiliserande spekulation uppstå som starkt försvårar eller rent av
omöjliggör revalveringar-
na. Det är att en
möjligt revalveringspolitik, för att bli trovärdig, måste
kombineras med en ännu starkare återhållsamhet av den inhemska för-
brukningen, och då speciellt den offentliga, så att bytesbalansjämvikt
uppnås snabbare än vad som bedöms vara i alternativ l. När väl
möjligt
det relativa och extembalansen
kostnadsläget förbättrats kan det bli möjligt att föra en aktiv växelkurspolitik som avskärmar oss från den in-
ternationella inflationen.
ll Den finansiella utvecklingen
den finansiella utvecklingen inom olika delar I detta kapitel behandlas
av vår ekonomi dels historiskt sett dels under planeringsperioden
1979-1985. För att den reala utveckling som beskrivits i tidigare kapitel till stånd krävs att olika finansiella storheter såsom skall kunna komma vinster, löner, transfereringar, skatter m. m. utvecklas på ett sådant sätt och motiverar det beteende hos företag och hushåll,
att de möjliggör
förutsätter. vinster och Soliditet som den reala utvecklingen Företagens så att det skapas investeringar i en sådan omfattmåste t. ex. utvecklas Hushållens disponibla inning som krävs enligt de reala kalkylerna.
komster måste utvecklas i en sådan takt att dessa, vid givet antagande
som om sparkvoten, svarar mot den privata konsumtionsutveckling Vissa skatteförändringar kan t. ex. framkommer ur de reala kalkylerna.
behöva genomföras för att hushållens disponibla inkomstutveckling
skall gå ihop med det privata konsumtionsutrymmet. De skatter sektorn ger tilloch avgifter som flyter in till den offentliga sektorns finansiella Till-
sammans med utgiftsutvecklingen sparande.
framkommer en s. k.
sammans med övriga sektorers finansiella sparande
Denna nettoflödet av fisparbalans för ekonomin. anger det erforderliga nansiellt kapital mellan sektorerna och är därmed en viktig utgångssom avslutar kapitlet. Den offentlipunkt för den kreditmarknadsanalys måste t. ex. finansieras det ga sektorns underskott på ett sådant sätt att inte medför en likviditetsökning i ekonomin som leder till inflation.
l 1.1 Den finansiella i sammandrag utvecklingen
för ekonomin, varvid olika sektorers I tabell 11.1 visas sparbalansen
investeringar och finansiella sparande uttryckts i pro-
bruttosparande,
cent av BNP. En sektors bruttosparande är vad som återstår när löpanifrån den totala disponibla inkomsten.
de konsumtionsutgifter dragits Detta kan användas till bruttoinvestering eller till utbruttosparande till andra sektorer. Det finansiella i en sektor är skill-
låning sparandet naden mellan bruttosparande och bruttoinvestering (inkl. lagerinveste-
visar därmed vilka sektorer, som har fi-
ring). Det finansiella sparandet
dvs. lånar ut till andra sektorer och vilka som har nansiella överskott, underskott, dvs. måste tillföras kapital från andra sektorer.
422 Den
finansiella utvecklingen
Tabell 11.1 Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt sparande 1970-1985 Procent av BNP, löpande priser
1970- 1975- 1979 1974 1979
Bruttosparartde Stat Kommun Socialförsäkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa
Bruttoinvesteringar (inkl lager) Stat Kommun Socialförsåkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa
Finansiellt sparande Stat Kommun Socialförsäkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa
Källa: Statistiska centralbyrån.
I en ekonomi utan utrikeshandel är summan av alla sektorers finansiella sparande lika med noll. Vad som lånas ut
upp i en sektor lånas ju
av någon annan. I en ekonomi med utrikeshandel blir det totala finansiella sparandet lika med bytesbalansens saldo. Ett underskott i bytesbalansen innebär att landets totala bruttosparande inte räckt för att fi-
nansiera investeringarna, utan landet har måst låna i utlandet.
Ett överskott i bytesbalansen
betyder att bruttosparandet inte bara finansierat
de inhemska utan att landet
investeringarna, också lånat ut pengar till
utlandet. Diagram 11.1 visar utvecklingen av det finansiella sparandet i privat
och offentlig sektor samt bytesbalanssaldot, allt uttryckt i procent av
BNP. Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn, som i övrigt består av staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn. Den privata
utvecklingen 423
Den finansiella
och företagssektorerna. Ett av den ekonomissektorn utgörs av hushålls-
sparande i den privata
ka politikens mål är att vid ett givet finansiellt
hålla den offentliga sektorns finansiella sparande på en nivå
sektorn -
som - åtminstone över konjunkturcykeln ger balans i utrikeshandeln.
av oli-
Alternativt kan nås genom att staten med hjälp bytesbalansmålet
i den privata sek-
påverka det finansiella sparandet
ka åtgärder söker
torn.
1970-1975 kunde statsmakterna i huvudsak uppfylla Under perioden
Inte något av åren översteg bytesbalansunderskottet
bytesbalansmålet.
ett visst överskott. Efter Diagram 11.1 Finansi-
1 % av BNP och genomsnittligt sett förelåg
- ellt sparande i privat och
1975 har emellertid - med undantag av 1978 bytesbalansunderskott på
offentlig sektor mer än 2 % av BNP noterats. 1970-1 985. Procent av
står att finna i de balansbrister som BNP. Grunderna till denna utveckling framförallt i samband med över- Källa: Nationalräkendrabbat ekonomin under l970-talet,
och kostnadskrisen 1975-1976 samt genom oljepris- skaperna. bryggningspolitiken
Procent av BNP
Privat sektor
“lgzøCooocoooooa-cnoooooç
Totalt l=bytesbalansenl
424 Den
finansiella utvecklingen
höjningarna 1973-1974 och 1979-1980. Under kostnadskrisens
år ökade den sektorns
offentliga finansiella sparande främst genom att de offent-
liga inkomsterna växte snabbt. Detta kan förklaras av den höga reallöne- och
konsumtionstillväxten, som utlöstes av löneexplosionen samt
av att skattesatserna Den
höjdes. privata sektorns finansiella
sparande sjönk emellertid drastiskt under samma period och i högre grad än vad den sektorn
offentliga ökade sitt sparande. Det finansiella
negativa sparandet i den privata sektorn berodde främst på att vinstnivån föll i företagsektorn i samband med kostnadskrisen.
Under 1977-1979 skedde en
omkastning i den finansiella sparfördel-
ningen mellan privat och
offentlig sektor, vilket framgår av diagram
1 1.1. Åren 1978-1979 förelåg betydande finansiella sparöverskott i den
privata sektorn medan den offentliga sektorn uppvisade underskott. In-
om den privata sektorn förklaras detta främst av ökningen av det finansiella sparandet inom företagssektom. Efter 1977
började företagen för-
bättra sin vinstsituation. Eftersom
denna vinstuppgång skedde vid en låg investeringsnivå kom den att slå ut i en kraftig förbättring av före-
tagens finansiella sparande. Härtill kom att det finansiella sparandet i hushållssektorn steg. Inom den sektorn
offentliga var utvecklingen den
rakt motsatta. Den
kraftiga nedgången i offentligt sparande förorsaka-
des av det starkt växande
statliga budgetunderskottet. Staten har såle-
des, för att hålla uppe
sysselsättningen, motverkat nedgången i nettoef-
terfrågan från utlandet, som det växande bytesbalansunderskottet avspeglar, samt den privata sektorns minskade
investeringar genom att öka sin egen efterfrågan, varvid budgetunderskottet ökat. De förändringar i det finansiella
sparandet som här beskrivits avspeglar vissa av balansbristema i den svenska ekonomin vid
ingången av pla-
neringsperioden. Dessa kan sammanfattas i
följande punkter.
D Den svenska ekonomins totala sparande är för lågt vilket är detsam-
ma som att underskottet i bytesbalansen är för stort.
D Den sektorns privata finansiella
sparande är högt främst till följd av en låg investeringsaktivitet. Den privata sektorns
bruttoinvesteringar
som andel av BNP har från
sjunkit l 1,8 96 1970-1974 till 10,0 % 1979.
Under samma
period har den privata sektorns bruttosparande som
andel av BNP ökat från 11,7 % till 13,0 96. D Den sektorns
offentliga finansiella sparande är lågt som en av följd
att den
offentliga utgiftstillväxten varit hög.
För att minska den totala sparandebristen (dvs. bytesbalansunderskot-
tet) samt sparandebristen i den sektorn
offentliga (dvs. främst det statli-
ga budgetunderskottet) vid ett bibehållande av full
sysselsättning, måste
den privata sektorns
investeringar och exporten öka och motverka det efterfrågebortfall, som en i den förbättring offentliga sektorns finansiel-
la sparande medför.
Kalkylerna för 1985 över den finansiella utvecklingen har dels
gjorts
utifrån de reala dels utifrån
kalkylerna, beräkningarna av priser och lö-
ner, som redovisats i
föregående kapitel. Den privata sektorns finansiel-
la sparandeöverskott beräknas i båda huvudalternativen
sjunka något
från den höga nivån
1979 (se diagram 11.1). Som framgår närmare av ta-
Den 425
finansiella utvecklingen
l l.l hänförbar till ett starkt växande finansiellt bell är nedgången i de icke-finansiella (företagssektorn exkl. bansparunderskott företagen Detta innebär för alternativ l att ökker, försäkrings- och finansbolag). större än den ökning i brutningen i investeringsutgifterna är väsentligt som den ökade lönsamheten medför. I alternativ 2 är de tosparandet icke-finansiella företagens bruttosparande nästan oförändrat och sjun-
investeringarna beräkker om det uttrycks som andel av BNP. Eftersom mån lägre med alternativ l, blir
nas bli i ungefär motsvarande jämfört
det finansiella sparandet emellertid ungefär lika stort i de båda alternativen. De finansiella har, i motsats till de icke-finansiella, en företagen starkt Detta
positiv sparandeutveckling enligt båda kalkylalternativen.
främst med att ränteintäkterna stiger kraftigt, i sammanhänger (netto) beaktande av de finansiella företagens stora nettoutlåning i utgångslä-
get. sektorns finansiella i motsats till den Den offentliga sparande blir, starkt olikartat i de två alternativa kalkylerna för 1985. privata sektorns, växande utgör det
I alternativ 2, med fortsatt statligt budgetunderskott,
för den totala offentliga sektorn, som framfinansiella sparunderskottet en avsevärt större andel av BNP än under 1979. I går av diagram ll.l, i det statliga inberäk-
alternativ l, där en minskning utgiftsöverskottet
sektorns finansiella underskott något förminskat, nas, blir den offentliga storlek. För uttryckt som andel av BNP, men fortfarande av betydande
innebär kalkylerna därmed, i alternativ l, att underskotbytesbalansen kan minskas i förhållande tet, mätt i procent av BNP, endast obetydligt till 1979. I alternativ 2 sker i stället mer än en fördubbling av bytesba-
lansunderskottets andel av BNP. avsnitten av
l de närmast följande görs en mer detaljerad genomgång
under 1979-1985 i var och en av
den finansiella utvecklingen perioden
sektorerna. har utförts med ett de i tabell I l.l redovisade Beräkningarna finansiellt som med övriga LU-modellen modellsystem integrerats har härvid och omläggningar av statis- Hänsyn tagits till de revideringar vid SCB under hösten 1980 och som berör såväl tiken, som genomförts
den historiska utvecklingen som prognosperiodens utveckling.
11.2 Den finansiella utvecklingen i företagssektom
I detta avsnitt behandlas (bolagssektorns) lönsamhet företagssektorns och icke och finansiella utveckling? Företagen uppdelas på finansiella
finansiella företag. Därefter koncentreras uppmärksamheten på indu-
i En närmare beskriv_
strin. “Industriinvesteringarnas beroende av lönsamhets- ochproduk-
diskuteras. En särskild finansiell kalkyl for industrin tionsforväntnmgar ning av den finansiella modellen finnsi Ds E
visas slutligen, vari industrins behov av nyemitterat ägarkapital ges spe-
1979:6 Modellutveek-
den uppmärksamhet_
lingsarbete och finansiella kalkyler i LU 78.
ll.2.l Företagssektorns finansiella sparande 2 En mer utförlig analys
êzcüäâgåárââcriitláâäiia_
de finansiella företagen Företagssektorn uppdelas på två delsektorer, m. fl.) samt de icke-finansiella fö- iet kommer att publice_ (banker, försäkrings- och finansbolag, dvs. industri-, handelsföretag etc.). rasien bilaga till LU 80.
retagen (övriga företag, byggnads-,
426 Den
finansiella utvecklingen
Dessa båda sektorer har haft en sins emellan olikartad finansiell mycket utveckling under l970-talet.
För de finansiella
företagen har utvecklingen varit mycket positiv under 1970-talet. Sektoms disponibla inkomster med
(lika bruttosparande,
eftersom företag inte
definitionsmässigt konsumerar) har vuxit från en
nivå på ca 3 miljarder kr vid 1970-talets till
början ca 20 miljarder kr
1979. De reala i de finansiella
investeringarna företagen är mycket små,
varför deras finansiella sparande (se diagram ll.2) endast är obetydligt
lägre än bruttosparandet. Sektom har följaktligen uppvisat ett starkt
växande finansiellt sparöverskott under l970-talet. År 1979 uppgick det
till drygt 18 miljarder kr.
Den främsta faktorn bakom denna utveckling har varit att ränteintäkterna ökat mycket kraftigt, bl. a. med sammanhängande det allt högre
ränteläget. Det privata kollektiva försäkringssparandet, som hänförs till
den finansiella företagssektom, har vidare till uppgått mycket betydande under senare år.
belopp
Fram till 1985 har de finansiella
företagens bruttosparande och fi-
nansiella sparande i de båda alternativen beräknats växa ytterligare, såsom framgår av diagram 1 1.2. År 1985 beräknas det finansiella sparan-
det uppgå till 44 resp 50 miljarder kr. Bakom kalkylerna ligger bl. a. ett antagande om en genomsnittlig räntenivå på 10 96 1985. Att ökningen i
det finansiella blir sparandet så kraftig beror bl. a. på att sektorns netto-
utlåning är så stor i utgångsläget och att ränteinkomstema därför kom-
mer att framöver.
bli betydande
I de icke-finansiella företagen har den finansiella utvecklingen under
1970-talet varit helt annorlunda och under senare år ett av de
utgjort centrala balansproblemen i den svenska ekonomin.
I diagram 1 1.2 visas hur de icke-finansiella företagens bruttosparande
och finansiella utvecklats under sparande 1970-talet. Bruttosparandet består för de icke-finansiella del främst företagens av de i företagen kvarhållna vinstmedlen samt av
avskrivningar och utgör det belopp som företagen har disponibelt för bruttoinvesteringar (inkl. lagerinvestering-
ar). Efter den dramatiska fram till och med nedgången 1976 har en viss
förbättring av de icke-finansiella företagens finansiella Det
läge ägt rum. finansiella sparunderskottet minskade sålunda mellan påtagligt 1976 och 1978 beroende Inte
på att investeringsutgifterna sjönk. minst med-
verkade omslaget i till detta
lagerinvesteringarna resultat. Under 1979
ökade emellertid behovet
av kapital för såväl fasta investeringar som lagerinvesteringar. Trots att en av lönsamheten och en beåterhämtning tydande ökning av bruttosparandet 1978-1979 kom därför det
ägde rum finansiella sparandet 1979 att åter räknat från
försvagas något 1978.
Spaninderskottet beräknas 1979 ha uppgått till närmare 12 kr.
miljarder Trots förbättringen är företagens finansiella
läge fortfarande ett problem för den ekonomiska under de närmaste politiken åren. Det finansiella sparunderskottet har kunnat minskas främst genom att företagens
fasta bruttoinvesteringar minskat
kraftigt i volym. Redan en oförändrad
investeringsvolym under 1979, räknat från 1975, skulle ha medfört att
kapitalbehovet varit mer än 10 miljarder kr större, med det fak-
jämfört
tiska utfallet under 1979.
Den 427
SOU l980:52 finansiella utvecklingen
Mili. kr., a FINANSIELLA FÖRETAG löpande priser
60-i
50-
Finansiellt sparande
b |CKE-F|NANS|ELLA FÖRETAG
r AK. 2 Bruttosparande af.-o-o--°
Finansiellt sparande
I»7071'72'73'74'7s'76'77'78'79'
Anm.: Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn. Diagram 11.2 Bruttospa- . .. . . . .. rande och finansiellt spaav diagram 11.2 beraknas de icke-finansiella foretagens i företagssektøm Som framgår rande i alternativ l öka 1979-1985. En faktor som begränsar 1970.1 935_ Maj_ kn 15_ bruttosparande
är att ränteutbetalningarna ökar kraftigt. Investeringsök- pande priser.
ökningen
stark och det finansiella spamnderskottet Källa: SCB, Nationalrä-
ningen är i detta alternativ kr. I alternativ 2 blir kenskapema-
1985 blir härigenom mycket stort, över 40 miljarder
428 Den finansiella
utvecklingen
bruttosparandets ökning relativt obetydlig.
Härigenom blir, trots de avsevärt lägre
investeringsutgifterna, det finansiella sparunderskottet
ungefär lika stort som i alternativ 1.
l 1.2.2
Investeringar, lönsamhet och Soliditet
I diagram 11.3 åskådliggörs utvecklingen av industrins
bruttoinvesteringar tillsammans med dels industrins
räntabilitet (enligt företagsredovisningarna) dels industrins resursutnyttjande (enligt konjunkturbaro-
metern). Resursutnyttjandet och räntabiliteten förändras
som synes gan-
ska parallellt. En viss tidseftersläpning kan i skönjas investeringamas
reaktion. Den starka i
ökningen investeringarna 1980 kan sålunda ses
som en något reaktion
förskjuten på återhämtningen av lönsamheten
och under 1979. Också
resursutnyttjandet vid ef-
konjunktumedgången
ter 1974 kunde ett liknande
något tidsförskjutet mönster observeras.
Lönsamheten
har också betydelse för investeringsutvecklingen
genom att de finansiella restriktionema för utvecklingen påverkas. För att före-
tagen skall expandera krävs att
investeringarna finansieras med en viss
minimiandel eget kapital.
Anledningen till att inte företagen i längden kan finansiera investe-
med en stor andel lånat kapital är främst att den ökade skuldringarna
- dvs. den -
sättningsgraden sjunkande Soliditeten ökar
de förluster ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte skulle
gå ihop. De
som lånat ut pengar skall ju ha tillbaka dem och få ut sin
avkastning,
under
räntan, i princip alla omständigheter. Om förräntningen av det totala företagskapitalet råkar bli
lägre än räntesatsen på lånen, kommer
förräntningen av ägarkapitalet (efter att skuldräntoma betalats) att bli sämre ju mer skuldsatt är. Detta
företaget är det s. k.
hävstångssamban-
det. Den ökande s. k. finansiella risk som
följer av ökad skuldsättning
kan antas spela olika stor roll för olika typer av Ett
företag. företag med
god förväntad lönsamhet och med stabila avsättnings- och kostnadsförhållanden - med liten s. k. rörelserisk - kan i verket ha anled-
själva ning att välja en hög Här skuldsättningsgrad. verkar hävstångssamban-
det i den andra
riktningen: ju högre skuldsättning desto bättre för-
räntning på ägarkapitalet om
förräntningen på det totala kapitalet över-
stiger låneräntan. Ett som är
företag konjunkturkänsligt, eller där stor
osäkerhet råder om den framtida avsättnings- och be-
prisutvecklingen,
höver däremot
ha en så pass låg skuldsättningsgrad - god Soliditet - att
inte risken för avsevärda förluster på ägarkapitalet blir alltför stor.
Parallellt med att Soliditeten under
Skuldsättningsgraden sjunkit 1970-talet har företagan-
är kvoten mellan ett fö- dets risker ökat i många avseenden. Osäkerheten om
efterfrågeutveckretags skulder och egna lingen, om prisutvecklingen varor och om på olika försörjningen med
kapital och Soliditeten är energi och råvaror är större kvoten mellan ett före- nu än på 1960-talet. Med de väsentligt högre
investeringar som en ekonomisk
tags eget kapital och to- utveckling i enlighet med alternativet 1
förutsätter krävs därför
tala kapital (summan av att nedgången i Soliditeten hejdas och helst
skulder och eget kapi- bringas att öka, vilket i sin tur gör en ytterligare av lönsam-
förstärkning
tal). heten
nödvändig.
Den finansiella utvecklingen
Procent Procent _1 4
Bokföringsmässig räntabilitet -12 A (högra skalan) \ -10
-8
-e
-4
Bruttoinvestering i procent av rea|kapitalstock (vänstra skalan)
Kapacitetsutnyttjande (högra skalan)
Bruttoinvestering i procent av reaikapitaistock (vänstra skalan)
r u n u I I I i I 80 Diagram I 1.3 Industrins 73 71 72 73 74 75 räntabilitet, resursutnytt- 20 jande och bruttoinveste- Anm: Realkapitalstocken i fasta priser har beräknats under antagande om ringar 1970-1 980. års li/slängd hos investeringarna.
11.2.3 Industrins finansiering
av den reala expansionstakten Industriförctagens kapitalbehov påverkas
och av Ökad tillväxt i industriproduktionen ökar
prisstegringstakten.
den ökar de nominella belopp
benövliga kapitalvolymen. Höjda priser
som miste bindas i maskiner, lager, fordringar, etc. En beanläggningar,
430 Den
finansi 11a utvecklingen
_ko_
nmñmwñmwqbnion
.muäuou
man
âåowøäø_
N47. nä_ än_ §3 §2 S.: m:
n_
oss man
man
møuwoñon_
.__ ma? oem_ max 2_
.E93
nä_ man noåoâöü
odä man_ nä.. wo: ...mmm
2.3.5_
_.__ o:
ämqüwwmäøb_
.w »uni
maa
oi. En
ma_ S: ma.: ma: e: _oøå
man doåmøuam
324.5_
En
Q8_ 0.2_
ovøoamun
3a 32
_å_ ä_ .E
ä
noe :oo
8.8 ma.:
.nu
wâouo_
_oüawwwa_
3:53
3:a
os_ 15 nå :m: En S: a_ 1.8
._00
aøowoüon
wâåâxâ
mi_ 0.:. nä th_
GoEEoä_
nä_ 3.: _än_
_ä_ R
_ow
Näää_ _wääm
av
o.: n? o.: nä :oo
Sö_ E: nå_
So
_82_ o3
_oqüwaa :omåo
m5_ mi. 8 nå_ _wm Nä 8_ man
noxuozaeü
men 05705_
ämâmå
En ...um
NS_ S:
å: 8 :ä
.._o:.m._mm§._o»w
:a
.gäng
nu
man nu. än nu_ nä_ .än
ånga:
_S_ 8
_ohx_
834.8_
om nu
.EE nä_ una
uoönønznoook_
05_
än å.. :a nom mä 8 osm _un_
A00
.Bwwääxr
v05
._8323 .E2280
åäåäas_
05_
Q_
5:08
äzäåo
wâøuøaâmøvø_
_§39_
_än_
_SES_
232.5_
._85 _En_
v05
_minä_
^_\m_§__o›__m§=_n_
åøaåqw_
äåaszzuusaz _øzasäsaâcw_
_
_Qv_§:o.__.__om
E_
såå
noäzvmom aâosøaom
Easzäoe
a.:
_uäwuzowm
uaEo=
.essä
:Bas .o_å.___2 åøwoâå
_85_
Anu??
z
ovan
_ N m v m o n a a u n
Den utvecklingen 431
finansiella
av det framtida måste därför utgå från anta-
dömning kapitalbehovet
i industriföretagens materiella och finansiella kapiganden om tillväxten
tal. av det
Ett växande kapitalbehov kan tillgodoses dels genom en ökning
Det egna kapitalet - riskkapitalet - dels genom en ökning i skulderna.
genererande vinstmedel
egna kapitalet kan i sin tur ökas genom internt
som kvarhålls i företagen och genom nyemission.
i industrins under perioden 1970-1979 Utvecklingen kapitalstruktur
l 1.2. Där framgår att företagens finansiella kapital under återges i tabell vuxit snabbare än det materiella kapitalet, dvs. finanskvoten 1970-talet
har ökat. En förklaring till detta är bl. a. att finansiella tillgångar gett
Under än investeringar i maskiner och anläggningar. högre avkastning bli oförändrad i alternativ 1. Den antas finanskvoten
prognosperioden
antas medföra att det mateökade räntabiliteten på reala investeringar och finansiella växer i samma takt. I alternativ 2, med riella kapitalet fallande räntabilitet, antas däremot tillväxten i det finansiella kapitalet
vilket resulterar i en fortsatt ökning av fortsätta som under 1970-talet,
finanskvoten.
under 1970-talet av räntabilitet efter skatt, kapitaltill-
Utvecklingen redovisas i tabell växt och soliditet i privata identiska industriföretag
kapital i kombination
1 1.3. För denna period har avkastningen på eget
endast under ett år (1979) medfört att med emissioner och utdelningar år har skulderna ökat lika snabbt
Soliditeten ökat. Övriga procentuellt
Detta har medfört en solidi-
eller snabbare än företagens egna kapital. tetsförsämring på i genomsnitt 0,7 procentenheter per år.
Soliditeten, som erhålls genom att de materiella
Även den justerade
till har fallit
värderas återanskaffningsvärden, anläggningstillgångarna
Den Soliditeten tar hänsyn till den
kraftigt under perioden. justerade
och som delvis
dolda förmögenhetsökning som uppstår i inflationstider
i den Soliditeten är
kompenserar skuldökningen. Nedgången justerade
soliditeten. därför något mindre än nedgången i den redovisade
i genomsnitt
Av tabell 11.3 framgår att de årliga fondemissionerna
2 % av det egna kapitalet och investeringsfondsut-
uppgått till knappt med
till 1,5 % av det egna kapitalet. Utdelningarna uppvisar, nyttjandet
räntabiliteten, en stabil re-
hänsyn till den kraftigt varierande påfallande
lation till det egna kapitalet (drygt 3 %).
av hur stora nyemissionsbehoven blir
I tabellen redovisas beräkningar
1979-1985 uttryckta som andel av det egna kapitalet. antas växa i samma takt som
Det totala kapitalet i industriföretagen sektorns i löpande priser, den konkurrensutsatta industriproduktion
1 och med 11,1 % i alternativ 2. Undvs. med 12,0 96 årligen i alternativ ökade det totala i industrin med
der perioden 1970-1979 kapitalet med 10,6 % årlig ökningstakt för industriproduk- 10,5 % per år jämfört
tionen.
räntabiliteten kapitalet efter skatt an- Den genomsnittliga på det egna
l och 9,7 76 i alternativ 2. Dessa räntabilitetsnitas bli 12 % i alternativ nettodriftsöverskottsandelama i de
våer svarar mot de genomsnittliga
1985 års nettodriftsöverskottsandel på 15,6 96 samt bägge alternativen. alternativ motsvarar en avkastning efter skatt på 8,9 96 i respektive 13 % i alternativ l och 8,3 % i alternativ 2. knappt
432 Den finansiella
utvecklingen
Utdelningarna antas uppgå till
3,5 % av det egna kapitalet. Fondemissioner
och utnyttjande av investeringsfonder antas
sammantaget_ öka det egna kapitalet med 0,3 % per år, vilket motsvarar genomsnittet
för 1970-talet. För att underlätta den som förut-
investeringsuppgång
sätts i alternativ 1 antas soliditeten stiga med l/2 procentenhet per år till 29,5 96 1985. Denna soliditetsnivå svarar mot genomsnittet under första hälften av 1970-talet. För att belysa känsligheten i kalkylema be-
räknas även nyemissionskraven i alternativ 1 när soliditeten är oförändrad.
I alternativ 2 förutsätts den fallande vinstnivån att det
omöjliggöra
egna kapitalet växer i takt med skulderna. När lönsamheten faller mins-
kar också möjligheten att få kapitaltillskott utifrån. Därför antas solidi-
teten falla med 1/2 % per år till 23,5 % 1985.
Med dessa antaganden är det möjligt att beräkna ett teoretiskt behov
av riskkapitaltillskott utifrån. Hur dessa nyemissionskrav utvecklas över
Tabell 11.3 Privata industriföretags räntabilitet, kapitaltillväxt och soliditetsutveckling 1970-1985”
År
Riâb- U/E- If/E + Fe/E + Ne/E = E 1*
Förändringi
soliditet, procentenheter 1970 l 1971 -l ,5 1 1972 -l ,4 1 l973 -0,7 1 1974 0,0 1 1975 -0,7 2 1976 -0,7 2 1977 -0,5 2 1978 -l,5 1 1979 -0,7 1 0,3
| 1979-1985 (Alt. 1) | 1, | 14,0 12,0 0,5? |
| 1979-1985 (Alt. 1) | 1, | 12,0 12,0 0,0 |
| 1979-1985 (Alt. 2) | 9,7 1, |
8,9 l 1,1 -0,55
“Tabellen avser privata identiska industriföretag. En soliditetsförsämring uppstår om det egna kapitalet växer
långsammare än skulderna. Förändringen i det egna kapitalet kan beräknas på följande sätt. E = RE_ U/E- If/E + Fe/E + Ne/E
där E = procentuell förändring av eget kapital under året RE = räntabilitet på eget kapital vid årets början efter beräknad skatt och extraordinärt netto (inkl. lagerprisvinster) E = eget kapital och hälften av obeskattade reserver vid årets början U = If = utdelning till aktieägarna
investeringsfondsutnyttjande
Fe = fondemissioner mot uppskrivning av anläggningstillgångar Ne = nyemissioner l Genom att rent bokföringsmässiga balansräkningar används påverkas tillväxten i eget kapital av investe-
ringsfondsutnyttjande för avskrivningar samt av fondemissioner mot
uppskrivning av anläggningstillgångar.
Investeringsfondsutnyttjande minskar rent tekniskt det egna kapitalet och fondemissioner ökar
det egna kapitalet. b Inklusive lagerprisvinster. f T = procentuell förändring av totalt kapital under året. d I denna siffra inkluderas 500 milj. kr till Södra Skogsägarna från staten. Exkluderas detta tillskott återstår 2,3 procent. e Avser årlig förändring.
Den 433
finansiella utvecklingen
11.4. Som där framgår krävs i alternativ 1 ett tiden belyses i diagram
3 kr i början av perioden och 4,5 nyemissionsbelopp på drygt miljarder
succes-
miljarder kr i slutet av perioden (i fasta priser) för att soliditcten
och vinstnivån. I sivt skall kunna stiga vid den givna expansionstakten motsvarar detta ett tillskott av riskkapital utifrån på knappt genomsnitt däremot är konstant under perioden re- 4 miljarder kr. Om Soliditeten
duceras nyemissionskraven till i genomsnitt drygt 2 miljarder kr per år.
Nyemissionskraven kan också uttryckas i procent av det egna kapitalet som i tabell 1 1.3. Om Soliditeten är konstant i alternativ l växer både
det totala och det egna kapitalet med 12 % nominellt per år. De årliga minskar det egna kapitalet med 3,5 98 per år, medan utdelningarna
fondcmissionerna och investeringsfondsutnyttjandet ökar det egna kapitalet med 0,3 % per år. Nyemissionsbehovet blir därmed 3,2 % av det eg-
kr per år i genomsnitt. Skall Soliditeten
na kapitalet, dvs. 2,3 miljarder
växa snabbare än det totala kapitalet. Däröka måste det egna kapitalet med krävs ökar med 14 % årligen, vilket gör att att det egna kapitalet nyemissionskravet stiger till 5,2 % av eget kapital, dvs. till i genomsnitt
3,9 miljarder kr per år. I alternativ 2 blir nyemissionskraven lägre eller i genomsnitt knappt
faller med l/2 pro-
1.5 miljarder kr per år i fasta priser om Soliditeten
motsvarar, som framgår av
centenhet per år. Detta nyemissionsbehov
tabell 1 1.3, 2,4 % av det egna kapitalet. Nyemissionerna i den privata industrin har under 1970-talet i genomförsta hälften snitt ökat det egna kapitalet med ca 1,5 % per år. Under
av 1980-talet krävs sålunda avsevärt större nyemissionvolymer. Nytill-
inskott av storleksordningen 3-5 % av det egna kapitalet måste tillföras dustriföretagen utifrån för att Soliditeten skall vara konstant eller stiga i alternativ 1. I med 1970-talet innebär detta 2-3 gånger större
jämförelse
skulle nyemissionsvolymer som andel av eget kapital. En högre vinstnivå
minska nyemissionskraven samtidigt som kapitalplaceringar i företagen
blir mer attraktiva. Det behövs dock en mycket hög vinstnivå under en
av år för att företagen enbart den vägen skall få fram tillräckligt
följd
med riskkapital. Endast om vinsterna under de närmaste fem åren i genomsnitt klara det nämnda solidilåg på 1974 års nivå skulle företagen tetslyf tet utan nyemissioner. inte kan öka det egna kapitalet är alternativen Om industriföretagen att antingen sänka expansionstakten eller sänka soliditeten. Att genom åstadkomma den industriella som förutsätts i sänkt soliditet expansion alternativ l ter sig inte realistiskt. Om inte industrin kan öka det egna i tillräcklig omfattning är risken därför stor att den industriella kapitalet uteblir. Även om de kalkylema inrymmer en
expansionen presenterade
del osäkra torde det stå klart att en industriell tillväxt under antaganden 1980-talet förutsätter historiskt sett mycket stora tillskott av riskkapital.
Företagen måste därför ges ökade möjligheter att dra till sig riskkapi-
är då om det finns placerare som kan tal genom nyemissioner. Frågan ställa dessa belopp till aktiemarknadens förfogande. En viktig placerarav hushållen, vars finansiella tillgångar uppgår till över kategori utgörs
300 miljarder kr enligt tabell 11.8. Det betyder att endast en liten över-
föring av hushållens finansiella tillgångar till aktier kan ge ett stort till-
skott till företagens riskkapitalförsörjning.
434 Den finansiella
utvecklingen
Räntabilitet på eget kapital efter skatt % 20
1970 Finanskvot för privata industriföretag
fI-____ 11? 11111112-
Alt. 1
Nyemissioner för privata identiska industriföretag i miljarder kr,
for 1979-19854 1980 års priser MiU-arder kr Alt_ 1 höjd Soliditet
Alt. 1 konstant Soliditet i? i i 1 1 i 11 i?
Alt. 2 sänkt soliditet
l l 71 72 73
Diagram 11.4 Räntabilitet, /inanskvot samt nyemissiøner inom industrin 1970-1985.
Den 435
finansiella utvecklingen
11.3 Hushållssektoms inkomster, skatter och sparande
Till hushållssektorn räknas löntagarhushåll, ideella organisationer samt
hushåll Den statistikom-
som äger personliga företag (t ex jordbrukare).
läggning som SCB nyligen genomfört påverkar i hög grad hushållssektorn. Som konsekvens av dessa omläggningar har bl. a hushållens kon-
sumtion i fasta priser ökat med ca 5,5 96 1979.
Ökningen i hushållens konsumtion beror dels på att man reviderat
upp värdet av bostadskonsumtionen i egnahemmen, dels på att man
hushållsbudgetundersökningens uppskattningar av den privata följt konsumtionen. Till viss del motverkas detta av att hushållens konsum-
tion av läkemedel, läkar- och tandläkartjänster beräknas till de priser som hushållen faktiskt betalar i stället för som tidigare till försäljnings-
priser plus subventioner. På inkomstsidan motsvaras dessa förändringar
av driftsöverskottet i egnahemmen, dels av en indels av en ökning komststatistisk som man infört för att få hushållens inkomsdiskrepans ter att bli lika med summan av hushållens konsumtion och sparande.
Tabell 11.4 Hushållssektoms finansiella konto 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser“
1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
Faktorinkormter 329 513 561 849 655 319 2,5 0,9 1,5
4 762 8 370 8 930 2,5 2,5 2,2 Kapitalförslitning netto 25 482 42 097 47 184 -2,4 0,3 0,3 Driftöverskott, Löner och kollektiva avg. 299 269 511 382 599 205 3,1 0,9 1,6
-76 035 -136 903 -152 254 4,2 1,8 Inkomstomfördelning - - - - * Indirekta skatter - - - - Subventioner Direkta skatter -99 494 -160 183 -193 910 3,7 -0,1 ll 833 netto 4 426 -2 445 -0,9 Transfereringar, Kapital- och företagar- 19 033 25 725 29 823 3,1 inkomster, netto
253 478 424 946 503 065 2,1 0,6 Disponibelt (1 +2)
243 875 410 666 482 772 2,1 0,7 Slutlig efterfrågan Konsumtion 239 041 400 724 474 390 2,0 0,6 4 704 9 942 8 382 -1,2 5,7 Bruttoinvestering - - - - Lagerinvestering 1 30
Nettoköp av mark 2 259 3 655 4 101 6,8 0,0 0,0 och fastigheter
6 7 344 10 625 16 192 0,3 -0,2 5,0 Finansiellt sparande
“ Ka italförslitnin p g och investerin g deflateras med investeringsprisindex, övriga poster med prisindex för pri- . vat konsumtion.
436 Den
finansiella utvecklingen
Denna inkomststatistiska diskrepans, som bl. a. kan bestå av underrapportering av inkomster från och av deklarerade
personliga företag ej
sidoinkomster för övriga inkomsttagare, har vuxit snabbare än
betydligt
BNP eller från ca 6 kr i av 1970-talet
miljarder början till 16,5 miljarder
kr 1979. I den utsträckning detta är ett mått på den s. k. svarta sektorns utveckling är det en oroväckande snabb ökning. Den finansiella i hushållssektom utvecklingen återges i tabell ll.4.
Prognosperiodens utveckling av de olika posterna har framräknats på följande sätt. För faktorinkomsterna av hushål-
gäller att utvecklingen lens löner inkl. kollektiva direkt
avgifter följer från de tidigare presenterade pris-, löne- och vinstkalkylerna. Kapitalförslitningen antas utgöra
en konstant
andel av den totala privata kapitalförslitningen. Den del av
driftsöverskottet som ej är inkomststatistisk residual antas minska
trendmässigt i reala termer medan den inkomststatistiska residualen för-
utsätts öka i samma takt som BNP. Även utvecklingen av den slutliga
cfterfrågans komponenter följer av tidigare redovisade prognoser.
Bruttosparkvoten anger hur stor del av den disponibla inkomsten som inte går till konsumtion. Med ett givet antagande om sparkvoten 1985 kan man således bestämma hur stor den disponibla inkomsten skulle behöva vara för att ge den beräknade konsumtionen. Utifrån den sålunda beräknade disponibla inkomsten och hushållens faktorinkomster framkommer det behövliga totala nettot av hushållens inkomstomfördelningsposter. De enskilda har med un-
inkomstomfördelningsposterna dantag av den direkta framräknats beskattningen var för sig. Genom att såväl övriga inkomstomfördelningsposter som den totala inkomstomfördelningen redan framräknats, framkommer hushållens som beskattning
en residual. Den sålunda bestämda
beskattningen är den som krävs för
att den i övrigt prognostiserade utvecklingen av inkomster, slutlig efter-
frågan och sparande skall kunna realiseras.
l l.3.l Hushållens och
kapital- företagarinkomster
Av tabell ll.5 framgår att hushållens ränteoch utdelningsnetto 1979
var negativt, och uppgick till 4 miljarder kr. Sedan 1975 har denna post
Tabell ll.5 Hushállssektoms kapital- och företagarinkomster 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring 1975 års priser
1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2
Räntor, utdelningar, arrenden, netto -ll 100 -ll 100 8,4 6,3 Driftöverskott i bostäder 28 740 31 872 l,l Inkomststatistisk residual 8 084 9 05l 2,7 Saldo 25 725 29 823 -2,4
Den 437
finansiella utvecklingen
utvecklats huvudsakligen till av en ökande dif-
mycket ogynnsamt, följd
ferens mellan de räntor som hushållen i genomsnitt betalar för sin upplåning och de räntor som hushållen erhåller vid utlåning. En bidragande orsak till denna utveckling är att skattesystemet och den höga inflatiosom nen gjort hushållen relativt ränteokänsliga vid upplåning samtidigt hushållen att låne-
kreditrestriktionerna i viss utsträckning tvingat välja
med hög ränta. Perioden 1979-1985 kan förväntas likna pe-
möjligheter
rioden 1975-1979 när det gäller utvecklingen av ränteläge, kreditrestriktioner och hushållens finansiella schablonmässigt har sparande. Relativt hushållens ränte- och utdelningsnetto därför antagits utveckla sig enligt trenden 1975-1979 även under 1979-1985. Den stora
prognosperioden
inkomstposten bland hushållens kapital- och företagarinkomster utgörs av driftsöverskottet i de av hushållen ägda bostäderna. Denna post antages utgöra en konstant andel av bostadsbeståndet. Som inkomstpost ingår även en del av den inkomststatistiska restposten. Schablonmässigt antas denna öka i samma takt som BNP i löpande pris.
1l.3.2 Hushållens transfereringar
Av tabell 11.6 framgår att de för hushållen helt dominerande transfereutgörs av transfereringama från stat och ringsposterna på inkomstsidan
Tabell 11.6 l-lushållssektorns transfereringar 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
Inkomster Utbetalda pensioner inkl. KBT 94 330 117 321 Övriga transfereringar från socialförsäkringssektom 29 183 Övriga transfereringar från stat och kommun 33 880
Utgifter Socialförsäk- 62 578 116 376 136 339 9,0 2,3 3,1 ringsavgifter Pensionsavgifter 20 493 40 104 45 834 6,3 3,2 3,5 Övriga utgifter, netto” 2 326 3 357 4 475 16,0 -1,9 1,0 ll 833 - - Saldo 4 426 -2 445 -0,9
”Innehåller nominella avgifter till kommunerna, arvs- och gåvoskatt, betalda inoch övriga transfereringar netto. vesteringsbidrag, netto, skadeförsäkringsnetto
438 Den
finansiella utvecklingen
socialförsäkringssektorn samt på utgiftssidan av socialförsäkrings- och pensionsavgifter. De senare motsvarar de kollektiva
avgifter som enligt
nationalräkenskapspraxis inräknas bland faktorinkomstema.
Under har
prognosperioden socialförsäkringsavgiftema förutsatts föl-
ja lönesummans tillväxt, varvid hänsyn tagits dels till en redan beslutad
höjning av från ATP-avgiften l 1,75 till 13,0 procent, dels till en höjning
av
sjukförsäkringsavgiften från 10,6 till 12,0 procent, vilken krävs för att sjukförsäkringens inkomster och utgifter skall balansera. Den
andra
stora utgiftsposten, tillräknade pensionsavgifter, beräknas växa ca 2 %
per år snabbare än de nominella lönerna.
Utvecklingen följer därmed
samma mönster som under
tidigare perioder. Övriga utgiftsposter har
f ramskrivits relativt
schablonmässigt. Translereringarnas inkomstsida består dels av pensioner från företagen och transfereringar från den dels av en liten offentliga sektorn,
post schablonframskrivna övriga
transfereringar. Företagens pensionsutbetalningar har framskrivits med en real trendmässig ökning på 1,8 96 per år. Den offentliga sektorns till hushållen transfereringar har i alter-
nativ l beräknats
med utgångspunkt i den prognostiserade befolknings-
utvecklingen samt
gjorda politiska åtaganden. Häri inbegripes sparpla-
nens effekten I detta sammanhang beaktas även de effekter som för-
ändringarna i regelsystemet för priskompensationen har efter budgetåret
1981/82. Underlaget för dessa beräkningar har givits av riksförsäkrings-
verket och I alternativ
budgetdepartementet. 2 har antagits att besparingsåtgärderna inte kommer
till stånd och att transfereringarna därför ökar enligt historiska trender.
Huvudresultaten för de
offentliga transfereringarna redovisas i tabell
1 1.7 med
uppdelning på utbetalande sektorer. Uttryckt i fasta priser be-
räknas de totala
transfereringarna till hushållen öka med 1,3 96 per år i
alternativ 1. Detta är en markant
lägre ökningstakt än under 1970-talet,
vilket förklaras av den mycket omfattande reformverksamhet som då
ägde rum samt av den övergång från obeskattade till beskattade bidragsformer som genomfördes. Dessutom bidrar sparplanen att sänka genom tillväxttakten med
uppskattningsvis 1,5 % per år. I alternativ 2 beräknas
Tabell 11.7 Offentliga sektorns transfereringar till hushållen 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell
förändring, 1975 års priser
1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
Transfereringar från stat 67815 88 959 5,6 -0,8 1,8 Transfereringar från kommun 14 815 16 623 4,7 2,5 2,5 Transfereringar Se regeringens pro- från socialförsäk-
position 1980/81: 20 Be- ringssektor 64 423 81298 13,6 3,7 5,7 sparingar i statsverk- Totalt 147 053 samheten, m. m. 186880 7,9 1,3 3,4
Den 439
finansiella utvecklingen
till hushållen öka med 3,4 % per år huvudsakligen till transfereringama att besparingarna inte
följd av högre pensionsutbetalningar, genom
kommer av större utbetalningar av arbetsmark-
till stånd, samt till följd
och arbetslöshetsförsäkring. De senare är ett renadsutbildningsbidrag förutsätts bli högre i alternativ 2. sultat av att arbetslösheten
l 1.3.3 H ushållssparandets utveckling
Hushållens sparande kan ske antingen i real form, till exempelvis köp av småhus, eller i finansiell form genom placeringar i bank, aktier, obligationer m. m. Det finns ett samband mellan sparformema bl. a. genom från att hushållens reala sparande ofta finansieras genom nyutlåning
kreditmarknaden. som i sin tur minskar det finansiella sparandet. l LU betraktas hushållssektoms nettosparande exklusive egna förelagerinvesteringar och nettoköp av fastighe-
tagares bruttoinvesteringar, etc. som ett finansiellt Il.4). Hushållens
ter, mark sparande (se tabell
i små- och fritidshus bokförs som ett realt sparande reala nettosparande i bostadssektorn medan de utgör ett finansiellt sparande i hushållssekredovisas hushållens i små- och fritidshus i torn. l stället investeringar bostadssektorn. I detta avsnitt betraktas dock hushållens köp av små-
och fritidshus som ett realt sparande (se tabell 11.8).
Skillnaden mellan det gamla och nya sparandet
Skillnaden mellan andel av den disponibla inkomsten
nettosparandets före efter SCB:s statistikomläggning framgår av diagram
respektive 11.5. Som synes innebär den nya statistiken att sparkvotens ökning unl970-talet helt försvinner. Hushållens nettosparkvot ändras från der till denna minskning i hushålls- 9,6 % till 3,9 % år 1979. Anledningen är dels att vissa definitionsförändringar vidtagits, dels att den sparandet
reviderade statistiken sparandeminskning i förhållan-
påvisar en faktisk de till vad man tidigare trott. Hushållens totala definierades i den tidigare statistiken som
sparande
mellan hushållssektoms inkomster, enligt inskillnaden disponibla komst- och dess konsumtion. l de reala och transfereringsberäkningarna
erhölls det finansiella sparandet som det totala nettospa-
räkenskapema randet minus hushållens i små- och fritidshus. l de revideinvesteringar bestäms hushållssparandet genom att det rade nationalräkenskapema
erhållna finansiella sparandet adderas till hus-
från finansräkenskapema Hade denna beräkningsteknik använts i den hållens reala investeringar.
tidigare statistiken skulle sparkvoten ha varit ca 1,7 procentenheter lägre
under de sista åren på l970-talet. Den kvantitativt viktigaste skillnaden mellan den gamla och den nya statistiken är att hushållens kollektiva STP och
försäkringssparande,
ITP, från hushållen till finansiella företag. Denna omdefiniering flyttats
av sparandet förklarar mer än hälften av den finansiella sparandeskett under l970-talet. Qm-
minskning som enligt finansråkenskaperna
innebär med ca l procentenhet i
läggningen en nedgång i sparkvoten av l970-talet och 2,5 - 3 under slutet av l970-ta-
början procentenheter
let.
440 Den finansiella
utvecklingen
v: Pc 3 mmv
-ammozuq
E 2_ 3 Qv
o m ma_
08_ wvm
__
| | I
_m_
v: v8 qv ma mmm Sv mmv md m.v
w m. mwwm_
ma_ omm
:v vs
2 2 ä_ m.. Wv mä
Awiøåmöbåñv_
o m êvm m.
Pm_ mom u |
Go mm av
_mm En vvo mm of
mmnv
v v o
E.: m: i |
maumsnmvwt_
v
v2 m8 av ma om_ mm_ _d v.v
m m
m5_ m2
zoo
av
mmm mvm av -maa
:z än 3 av_ md
o e
v3_ mv_
_Mza_
Gm omm 2 ma .s vvo v.. m6
v _ v5_ m
m8_
.Am
mm_
Eoäømâänmâ_
- u
UNG
vvv ms
m! 0._ 2 8_ m.m m6
_mvm
_ m v
m3_
_
8_ i I
uvøøäømozua
»vn vä ma vw om
m2 avg m8 0.0
m
cowziåøuohuzamv_
m
_S_ s_ u
__5755_
Q.
.Saves
50 m: 2 i Em åv omv md mm va:
m m _ä_ 8
»sååå
:u
uvnüwam
.xmääuuoa
:Snow
mi
a
_mêcxz_
w ...s .En :m8
w
251m.
mEos_8m_==_m==
.s
._00
.:\8.oüvam
,kamin
ä.
vuvnwämw
ATC
3891._ ...vsaâm
G
_oâøomüw
va.:
vouøsâm
nunnan_
väoavxâuååvø_
.obama
:oxvâtmawozåm
ovâavâozoz .oazvamozoz ;oazaamozem
m.:
_onaoåö ...gåvan ___o_m=m:_.._
:oo
__2325_
Euacain_
5_
:vä .så
:så .saa m w o v _UUCN_ m_
Den 441
finansiella utvecklingen
Gamla nettosparkvoten
Nya nettosparkvoten
Procentuell förändring av real disponibel inkomst
Real sparkvot
Nettosparkvot
Finansiell År sparkvot
Förutom dessa tekniska av statistiken har också en fak- Diagram 11.5 Sparkvøomläggningar ens “Weck/inâ tisk skett i den bemärkelsen att finansräkenskaper-
sparandeminskning 19704979
- icke-finansiella företag, utnas revidering av övriga sektorer staten, landet etc. - medfört att hushållssektorns finansiella sparande minskat, med mellan un-
vilket dragit ner sparkvoten 0,5 och 2,5 procentenheter
i de der slutet av l970-talet. Det reala sparandet är i stort sett oförändrat
reviderade nationalräkenskaperna.
och utveckling under 1970-talet Sparkvotens sparkomponenternas
utvecklats under Av diagram l l.5 framgår hur hushållens nettosparande l970-talet. dvs. hushållens nettosparande i förhållande till Sparkvoten, har även delats i real och finansiell den disponibla inkomsten, upp sparkvot. Som framgår har den reala sparkvoten varit mycket stabil. Efvarav ca 80 % ut-
ter l972 har den pendlat runt ca 4,5 procentenheter,
i små- och fritidshus. Den finansiella sparkvoten
gjort nettoinvesteringar har däremot flukturerat betydligt. Det finansiella sparandet har varit
endast under åren 1970, l97l och 1974. positivt
442 Den
finansiella utvecklingen
Buda
ananas.
:uånoooum awâwå
å
.hamen
novâñüoaw
06m än .än
ovwøåuon
0.00_
2.2 _KN me” Q5 t?
QS_ 3: “än 12m
man
2 o;
.momaxo
QN
...om m §1
muEouSxum
Q0
än m3 n?
v..
E: S: Qom ma:
§50
av
m.: E: å_ n,... m
ozon
o :o
E8
ao e.: S: ä
220.5_
.Gänga-ändå
I 10 w.. t_
0.0. ma_
å
e.: o.: S:
._0251
av
wâunüâ
NE
3: m.. m.. .må
»dl
_
:ae _ å. å-
:näsa .øvümamon
§2 Eb_
_d_ .d v.. No m... 0.0 md
N61 å. .du ä_ _ö_
:använt
.åouiêu
øowåmvgan
êøsümâizm
to??
.ausüäa aozon
»utnämna
Hm
...mmm
ionoumwzøo
.S353
BNNNNHRBRQ. »mrüwüx
.§5
øuuâänøuøwanxâm
å:
mzøäøuøu
s_
.Samoa
bzvuü_
ovwunxoømön
:oo
uonoauwzno
uoxvøimvmøwwzm
a.: .to
añåøåøø
.åmzmwth
ovüäocåom uzøzuêøa.
_ämâwzu
åxa=uxi
ämniåm
uêxâm aåzåm.
52.mp5
a§ww§c:..k SNa§a:..k
asså 33D
:ÄFF 330m -vanan “§5 “M50 SEJ..
.mm a
Den 443
finansiella utvecklingen
I tabell 1 1.9 återges finansräkenskapemas bild av hur hushållens spautvecklats under senare år.
rande, fördelat på olika sparkomponenter,
Dessa siffror visar att ca 60-70 % av den årliga finansiella tillgångsök-
banktillgodohavanden. Trots
ningen fr. 0. m. 1973 placerats i sedlar och har hushållen valt
en negativ real avkastning på banktillgodohavanden
att placera den övervägande delen av sina finansiella tillgångar på bank. Detta förklaras troligen av att hushållen önskar att hålla en viss proportion av sina inkomster i form av bankinlåning, beroende på transak-
tions-, likviditets- och försiktighetsmotiv. En viss trendmässig nedgång av i förhållande till disponibel inkomst har dock banktillgodohavanden
skett under l970-talet. Vid sidan har varit den vikti-
av bankinlåning obligationssparandet
under l970-talet. Obligationemas andel av gaste finansiella sparformen hushållens finansiella tillgångar har stigit från 5 % till ll %. Hushållens
obligationssparande domineras helt av placeringar i premie- och sparobligationer. Den snabba ökningen i innehavet av premie- och sparobliga-
fram-
tioner torde bero på att avkastningen efter skatt på detta sparande
i förhållande till alternativa finanstått som mycket konkurrenskraftigt siella sparformer. aktiernas andel av tillgångarna har fal-
De börsnoterade procentuella
lit från 15 % till 9 96 under 1970-talet. Hushållen har under samtliga år, varit av börsno-
utom de stora nyemissionsåren 1975-1976, nettosäljare
i ökad utsträckning lämnat terade aktier. En förklaring till att hushållen är den under l970-talet starkt försämrade avkastaktiemarknaden
ningen. har alltså hushållen under 1970-talet i stor ut- Sammanfattningsvis Små- och fritidssträckning valt att spara i småhus och obligationer. under husplaceringar har även efter skatt givit en positiv real avkastning
1970-talet. Småhusinvesteringar utgör inget egentligt nettosparande” eftersom huvuddelen av investeringen sker genom upplåning på kredit-
vilken minskar det finansiella sparandet. För
marknaden, följaktligen både småhus- och premieobligationssparandet gäller att hushållen genom låne- och kan förbättra den privatekoränteavdragsmöjligheterna
nomiska lönsamheten. även hur hushållens finansiella skulder utveck- I tabell 11.9 framgår lats. Dessa har som synes stigit snabbare än de finansiella tillgångarna, andel av vilket resulterat i ett negativt finansiellt sparande. Skuldernas de finansiella tillgångarna har ökat från 54 % 1971 till 76 % 1979.
och till 1985
Sparkvotens bestämningsfaktorer utveckling fram
är huruvida sparkvoten kan
En viktig fråga i ett medelfristigt perspektiv förväntas nivån under prognosperioden.
ligga kvar på den nuvarande skatteutta- Sparkvotens storlek är av stor betydelse för det nödvändiga En högre sparkvot innebär att en given konsumtionsgets omfattning. utveckling kan uppnås med ett lägre skatteuttag. Hushållen eftersträva att hålla en konsumtionsstandard
tycks jämn
över tiden. kan i detta sammanhang ses som en buffert”.
Sparandet
den faktiska disponibla inkomsten den förväntade ökar spa-
Överstiger
444 Den
finansiella utvecklingen
randet och vice versa. På kortare sikt kan därmed sparandet sägas vara
konjunkturmässigt stabiliserande.
Sparkvotens under 1970-talet utveckling har även, som framgår av diagram 11.5, verkat stabiliserande 1973-1976, dvs. sparkvoten ökade när den reala disponibla inkomsten ökade 1973 och 1974 och föll när inkomsttillväxten avtog 1975 och 1976. I debatten under senare år har ofta framförts att osäkerheten vad beträffar utsikter till framtida inkomster m. m. skulle hushållspåverka sparandet. Vissa empiriska studier, där osäkerheten operationaliserats med bl. a. inflationstakten, visar att denna haft ett positivt inflytande på sparkvoten. En annan kompletterande förklaring till att hushållen, trots negativ realränta, ökat sparandet vid hög inflationstakt är hushållens strävan att bibehålla de finansiella den s. k. tillgångamas realvärde, realbalanseffekten. Om finansiella tillgångar såsom kassa- och banktillgodohavanden hålls i en viss proportion till inkomsten beroende på transaktions-, likviditets- och osäkerhetsmotiv, leder en ökad inflation till ett högre sparande därför att hushållen vill vidmakthålla denna relation. I båda alternativen förväntas en långsammare av real disutveckling ponibel inkomst än under l970-talet. Detta talar för en mindre nedgång i sparkvoten. Under prognosperioden förutses även en sänkt inflationstakt vilket genom realbalanseffekten bör verka dämpande på sparkvoten.
Tillgången på kredit medför en i tiden mellan omfördelning sparande
och konsumtion. En restriktiv kreditpolitik bör därför medföra att sparandet ökar och vice versa. Den relativt strama kreditsituation som förutses i alternativ l antas motverka tendensen till sänkt sparkvot som föl-
jer av sänkningen i inflationstakt och den lägre tillväxten i disponibel in-
komst. I alternativ l förutsätts därför att sparkvoten är oförändrad under perioden. Även i alternativ 2 antas sparkvoten bli oförändrad, vilket motiveras av att tillväxttakten i real disponibel inkomst bibehålles på samma nivå som under den senaste femårsperioden. I detta alternativ förutses dessutom en ökning i arbetslösheten, vilket kan öka hushållens osäkerhet vad beträffar den förväntade inkomsten. Denna osäkerhet motverkar tendensen till sänkning av sparkvoten som den något lägre inflationstakten medför.
l 1.3.4 Den direkta av hushållen
beskattningen
I föregående avsnitt angavs skäl för att i båda alternativen anta en i förhållande till utgångsläget oförändrad under
sparkvot planeringsperio-
den. Bruttosparkvoten uppgick år 1979 till 5,7 96. Med ledning härav är det möjligt att beräkna det skattekrav som faller på hushållen för att generera den konsumtionstillväxt som förutsätts i de båda alternativen. Av tabell 11.10 framgår att det direkta skattekravet på hushållen år 1985 uppgår till 160 kri alternativ l samt 193
miljarder miljarder kri alterna-
tiv 2.
Beräkningar av skatteuttagets storlek år 1985 med 1979 års skatte-
regler visar att under i övrigt givna förhållanden skulle det direkta be-
Den 445
finansiella utvecklingen
Tabell 11.10 Hushållens skattekvot 1979-1985 Milj. kr, löpande pris 1979 1985 Alt. l Alt. 2 l Direkt skattekrav på hushållen 99 494 160 183 193 910 2 Direkta skatter från hushållen , 1979 års Skatteregler 99 494 169 889 206 481 0 9 706 12 571
l 3 Skattesänkningskrav
1 4 BNP 456 007 816 600 914 284 5 Skattekvot 96(1/4) 21,8 20,5 21 ,2
skattningsuttaget, dvs. summan av statlig och kommunal skatt, uppgå till 170 kr i alternativ l och 206 kr i alternativ 2. Be-
miljarder miljarder
visar således att skatteautomatiken ökar de direkta skatteräkningarna intäkterna med 70 kr i alternativ l samt med 107 kri
miljarder miljarder alternativ 2. Som följd härav föreligger ett skattesänkningskrav på 10
kr i alternativ l och 13 kr i alternativ 2. Kommunal-
miljarder miljarder skattesatsen är oförändrad i alternativ 1 men höjs med ca 2 kr i altemativ 2, vilket medför ökade kommunalskatteintäkter på ca 9 miljarder kr.
De statliga skattesatserna enligt 1979 års regler kan således sänkas med 10 kr i alternativ 1 resp. 22 kr
ett belopp motsvarande miljarder miljarder
i alternativ 2. Därmed blir inkomstutvecklingen förenlig med den reala som förutsätts i de båda alternativen. Det bör konsumtionsutveckling att skattesänkningskravet, i sin egenskap av restpost, samlar påpekas upp alla prognosfel för inkomster, utgifter och direkt skatt enligt auto- : matiken. Små procentuella fel ger stora utslag i skattesänkningskravet. Bland hushållens är särskilt den ”svarta sektorn och kainkomstposter pitalinkomsterna svåra att prognostisera. Skattekvoten, definierad som hushållens direkta skatter som andel av BNP, uppgick år 1979 till 21,8 96. Som framgår sänks skattekvoten till 20,5 98 i alternativ 1 samt till 21,2 % i alternativ 2.
1 1.3.5 av hushållens konsumtionsutrymme mellan Fördelningen transfereringsmottagare och löntagare pensionärer, övriga
I svensk ekonomi har sedan ett antal år tillbaka pågått en kraftig inkomstomfördelning dels från den yrkesverksamma delen av befolkningen till pensionärerna, dels inom den yrkesverksamma delen av befolkningen. För pensionärerna har både en ökning av antalet pensionärer per yrkesverksam och en ökning av pensionärernas per capita-inkomst orsakat denna omfördelning. För omfördelningen inom den yrkesverksamma delen av befolkningen svarar i stor utsträckning en skattefinansierad utbyggnad av olika transfereringar till hushållen. Under 1970-talet har pensionärernas reala disponibla inkomst och konsumtion uppvisat en mycket kraftig real tillväxt, som i genomsnitt uppgått till 7,6 % per år. Samtidigt har det, som framgår av tabell 11.11, även funnits ett realt utrymme för konsumtionsökningar inom den yrkesverksamma delen av befolkningen av storleksordningen l % per år.
446 Den finansiella utvecklinge SOU l980=52
Tabell 11.11 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1985 1975 års priser
Miljarder kr Årlig procentuell förändring 1970 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Pensionärer 15,6 30,1 32,9 36,4 7,6 1,5 3,3
Övriga 120,8 133,1 135,9 141,9 1,1 0,3 1,1
Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 178,3 2,0 0,6 1,5 “ I beräkningarna har pensionskommitténs betänkande lagts som grund för upp» skattningen av pensionärernas konsumtion 1979. Vidare har antagits att pensionärernas konsumtion ökar i samma takt som deras realt disponibla pensionsinkomster.
Orsaken härtill
är dels att pensionärernas konsumtion 1970 utgjorde en
relativt liten andel av den totala dels att tillväxtprivata konsumtionen, en i den privata konsumtionen var relativt hög under 1970-talet eller i genomsnitt ca 2 % per år. I alternativet 1 med dess mycket låga
privata konsumtionstillväxt, kommer fördelningsproblemen mellan
pensionärer och yrkesverksamma att bli mycket mer accentuerade. Trots att sparpaketet medför att pensionärernas disponibla inkomster och konsumtion bara växer realt med 1,5 % per år, kommer de yrkesverksammas konsumtion att kunna öka med endast 0,3 96 per år 1979-1985. Eftersom antalet yrkesverksamma ökar
med ca 1 % per år blir utvecklingen av per capita-konsumtionen ne-
gativ för denna, grupp. Utav den privata konsumtionstillväxten pá 0,6 96 per år under perioden 1979-1985 kommer sålunda pensionärskollektivet att inteckna 0,3 % per år. I alternativet 2, med dess snabbare konsum-
tionstillväxt, blir fördelningsproblemen inte lika trots
kritiska, att pensionärernas konsumtion beräknas växa dubbelt så snabbt som i altema-
tiv 1 genom att en fullständig priskompensation antas ske. En uppdelning av konsumtionen på pensionärer och övriga är möjlig
att genomföra eftersom det rör sig om två klart avgränsade grupper. När
det gäller inkomstomfördelningen inom den yrkesverksamma delen av befolkningen kan man inte enkla sätt på samma urskilja en grupp som
är och en annan som inte
transfereringsmottagare är det, eftersom näs-
tan alla löntagare tar emot av Däremot
någon typ transfereringar. kan
man tala om att en viss del av den privata konsumtionen är finansierad av transfereringar och en annan del med löneinkomster samt kapital-
och företagarinkomster. l tabell 11.12 redovisas en sådan uppdelning. g
v Där
framgår att den privata konsumtionsstandarden för icke transfere- i ringsmottagare beräknas växa i alternativ 1 med endast
0,2 96 per år under perioden 1979-1985. Utav den totala ökningen i den privata konsumtionen pá 0,6 96 per år intecknar den transfereringsfinansierade konsumtionen O,5 % per år.
Den 447
finansiella utvecklingen
Tabell 11.12 Den privata konsumtionens fördelning mellan transfereringar och övriga inkomster l970-1985 1975 års priser
Miljarder kr Årlig procentuell förändring l970 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2 1,
i
Transfereringst, finansierad” 27,2 47,3 51,7 57,5 6,3 1,5 3,3 Övrigt 107,2 115,8 117,1 120,8 0,9 0,2 0,7 i Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 178,3 2,0 0,6 1,5
i “ Vid beräkningen har för 1979-1985 antagits att sparkvoten för alla inkomster är
f densamma, 5,7 %. För pensionärer har skattesatsen beräknats 1979 så att pensionärernas konsumtion överensstämmer med uppskattningen för 1979. För övriga
: skattebelagda inkomster har erlagts samma skattesats 1979. Dessa skattesatser v har redan tillämpats för 1985 med skattesänkningar schablonmässigt utfördelade i proportion till den skatt varje inkomstslag beräknas bära.
1 1.3.6 Realinkomst efter skatt för hushållen
1 I tabell l 1.13 redovisas utvecklingen av olika typer av hushållsinkomster räknade realt efter skatt. Beräkningarna är av relativt
gjorda på basis
om vilket även redovisas i schablonmässiga antaganden skatteuttaget, tabellen. Som framgår har de reala löneinkomstema ökat med 0,9 96 per år under 1970-talet medan och företagarinkomstema under kapitalsamma period ökat med 0,3 % per år. En helt annan utveckling uppvisar pensions- samt övriga transfereringsinkomster som vuxit med 7,6 % resp. 4,5 96 per år.
Tabell 11.13 Realinkomst efter skatt för hushållen 1979-1985 1975 års priser
Procentuell förändring per år 1970-1979 1979-1985 Alt. l Alt. 2
| Pensioner | 7,6 | 1,5 | 3,3 |
| Övriga transfereringar | 4,5 | 1,4 | 3,4 |
| Kapital- och företagarinkomsterb | 0,3 | -0,3 -0,3 | |
| Löner | 0,9 | 0,4 | 1,1 |
| Disponibel inkomst | 2,1 | 0,6 | 1,5 |
| Pensioner per capita | 5,8 | 0,5 | 2,3 |
| Löner per sysselsatt | 0,1 | -0,6 | 0,5 |
| a | om |
Beräkningarna är gjorda på basis av relativt schablonmässiga antaganden beskattningen av olika typer av inkomstslag. Sålunda har antagits att samma skatt på alla inkomstslag utom pensioner vars skattesats bestämts så att pensionärerna I979 har en disponibel inkomst på 31,8 miljarder kr i 1975 års priser. b Denna post består av räntor, utdelningar, arrenden, driftsöverskott i bostäder, inkomststatistisk residual samt nettodriftsöverskott och kapitalförslitning för egenföretagare.
448 Den
finansiella utvecklingen
Under 1970-talet har antalet löntagare ökat med 0,8 % per år. Den 0,9-procentiga av reallönesumman ökningen efter skatt för löntagarkollektivet har därmed medfört en reallöneökning per sysselsatt om 0,1 96 per år. Även antalet pensionärer har under 1970-talet vuxit med ca 1,8 96 per år bl. a. på grund av pensionsålderns sänkning år 1976. Den genom-
snittliga inkomstökningen per pensionär uppgår inte desto mindre till ca
5,8 96 per år. Realinkomsten efter skatt för samtliga inom
inkomsttagare
hushållskollektivet har ökat med 2,1 % per år. Under planeringsperioden 1979-1985 förutses i alternativ 1 en tillväxt av pensioner per capita om ca 0,5 96 per år, vilket är en kraftig neddragning i förhållande till 1970-talets I alternativ utveckling. 1 ger den lägre tillväxten av reallönen efter skatt en minskning av reallönen per syssel-
satt med 0,6 % per år. I alternativ 2 med dess större konsumtionsutrym-
me ökar lönen per sysselsatt årligen med 0,5 % och pensionema med 2,3 96 per capita.
11.4 Statens inkomster, och utgifter sparande
Den statliga sektorn har påverkats av SCB:s statistikomläggning huvud-
sakligen genom att vissa socialförsäkringar utan självständiga finansiella
beslut överförts till staten. Den mest betydelsefulla av dessa är folkpensionen.
l 1.4.1 Statens inkomster
Den största inkomstposten för staten är de indirekta skatterna. I tabell
11.14 redovisas de indirekta skatternas uppdelning och utveckling i hu- ;i vudalternativen 1 och 2. I kalkylerna har hänsyn tagits till de moms- och
punktskattehöjningar som beslutats under 1979 och 1980.
Andra stora för staten är de direkta skatterna och de
inkomstposter socialförsäkringsavgifter som förs till staten (se tabell 11.15). Intäkterna
från
socialförsäkringsavgiftema antas växa i ungefär samma takt som
lönesumman medan de statliga direkta skatternas framför utveckling allt bestäms av skattekravet på hushållen. Skattekravet resulterar i alternativ på hushållen l i en real minskning av statens direkta skatter med 2,6 % per år. Automatiken i skattesyste-
Tabell 11.14 Indirekta skatter 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt.l A1t.2 Alt.l Alt.2 Moms 30 950 64 332 76 159 7,0 4,3 5,2 Löneskatter 6 010 9 203 11 205 11,1 -0,9 0,4 Punktskatter, tullar m. m. 23 174 56 170 61 086 -l,4 7,0 6,4 Totalt 60 134 129 705 148 450 2,9 4,9 5,3
Den 449
finansiella utvecklingen
Tabell 11.15 Statens inkomster 1979-l985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell tillväxt, 1975 års priser 1979 l985 1970- 1979-l985 979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 t Direkta skatter 35 635 49 l43 50 702 -0,9 -2,6 -3,9
1 Indirekta skatter 60 134 129 705 148 450 2,9 4,9 5,3 Socialförsäkringsavgifter 20 445 35 752 41 886 13,8 1,3 2,0
E
5 13 063 23 013 24 824 4,3 1,4 0,5 Övriga inkomster Totalt 129 277 237 613 265 862 2,9 2,1 2,1
Enligt nationalräkenskapsdefinition.
en ökning med 0,4 96 per år. I alternativ 2 med met ger i detta alternativ dess högre reallöneutveckling ger automatiken en real ökning av den direkta skatten med 1,2 96 per år. Skattekravet på hushållen medger inte högre statlig direkt skatt än att det leder till en real minskning av den 1 statliga direkta skatten med 3,9 96 per år. Socialförsäkringsavgiftema till staten har under 1970-talet realt ökat med 13,8 96 per år. Det huvudsakliga skälet till den snabba historiska
har varit den kraftiga ökningen av folkpensionsavgiften som
ökningen genomförts under l970-talet. Prognosens lägre reala tillväxt, ca 1,3 96 i alternativ l baserar sig på ett antagande om oförper år 1979-1985, ändrade avgiftssatser. I alternativ 2 med dessa högre reallönetillväxt ökar intäkterna från socialförsäkringsavgif terna realt med 2,0 96 per år.
l 1.4.2 Statens utgifter
Som av tabell l 1.16 växte statens utgifter under perioden framgår 1970-1979 realt med 5,7 96 per år. Särskilt snabbt ökade subventioner, räntor och transfereringar. Subventionernas utveckling anges i tabell 11.17 och transfereringarnas i tabell 11.18. Räntebetalningamas höga reala tillväxttakt är en konsekvens av den snabba statsskuldökningen som orsakats av de stora budgetunderskotten efter 1976. För perioden 1979-1985 förutses i alternativ l en kraftig uppbromsning av de statliga utgifternas ökningstakt till 0,5 per år realt. Bland orsakerna till denna kan nämnas en real nedgång av subventionema med av transfereringarnas tillväxttakt till 8,2 96 per år, och en uppbromsning däremot växer t. o. m. snabbare under prognos- 0,7 96 per år. Räntorna perioden än under 1970-talet eller med 15,9 96 per år realt. I alternativ 2 blir uppbromsningen av statens utgifter mindre markant dels som växer snabbare i detta alternativ, då
följd av att ränteutgiftema budgetunderskottet ökar sin andel av BNP, dels som följd av att transfe-
reringarna till hushållen och socialförsäkringssektorn ökar snabbare. Dessutom antas staten täcka det underskott i arbetslöshetskassorna, som orsakas av den högre arbetslösheten.
450 Den finansiella utvecklingen SOU 1980152
Tabell 11.16 Statens utgifter 1979-l985
Milj. kr, löpande priser Årlig procenzuell tillväxt, 1975 års priser”
1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
subventioner 18 363 17 836 18 629 19,0 -8,2 -9,2 Transfereringar 86 009 144 675 198 497 6,3 0,7 4,1 Konsumtion och
investeringar” 45 398 68 305 81 074 1,7 -0,6 -0,2
Räntor . 10 315 40 431 54 277 10,9 15,9 19,4 Summa exkl. utlåning 160 085 271 247 352 477 6,2 0,8 3,3
Utlåning och övriga finansiella transaktioner 1 1 120 14 504 14 529 0,8 -3,5 -5,3 Summa utgifter 171 205 285 751 367 006 5,7 0,5 2,8
Deflatering med prisindex för privat konsumtion. b Deflaterade med prisindex för statlig konsumtion resp. statlig investering. c Enligt nationalräkenskapsdefinition.
Vad beträffar subventionerna förklaras den mycket kraftiga upp-
bromsningen av deras ökningstakt dels av sparpaketets effekter på
framför allt ränte- och livsmedelssubventioner, dels av ett antagande om en kraftig neddragning av de industripolitiskt motiverade subventionerna.
Uppbromsningen av transfereringama till hushållen i alternativ 1 orsakas dels av att inga reformer, jämförbara med de som genomfördes
under 1970-talet, planeras under perioden 1979-l985, dels av sparpaketets effekter på pensionerna? Således antas om inte
bidragsbeloppen, hänsyn tas till sparpaketets effekter, vara realt oförändrade under peri-
oden och eventuella volymförändringar beror på demografiska faktorer eller ökat av förmåner. effekter
utnyttjande Sparpaketets svarar för ung-
efär 1,5 % av uppbromsningen av transfereringarnas reala tillväxttakt. I alternativ 2 antas samma reformstopp som i alternativ l. Den högre vo-
Tabell 11.17 Statliga subventioner 1979-l985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 3 1975 års priser I
Bismütâari Stats-R
1985 1979-1985 ver s e en m. m. e- ; gerjngens proposition Alt. 1 Alt. 2 A11. 1 All. 2 1980/8110 Industripolitiska 2 Pensionemas basbe- subventioner 6 900 2 308 2 308 -23,1 -24,6 lopp beräknas på basis Räntesubventioner 3 610 7 300 7 300 3,8 1,8 av ett prisindex som an» Livsmedelssubventioner 3 570 3 750 3 750 -6,9 -8,7 tar punkt- subventioner
oförändrade Övriga 4 283 4 478 5 271 -7,0 -6,3
°°h
üfå:§“5°
Totala subventioner 18 363 17 836 18 629 -s,2 _9,2
Den 451
finansiella utvecklingen
lymtillväxten orsakas dels av att sparpaketets förslag angående pensioökar nerna ej antas bli genomfört, dels av att den högre arbetslösheten statens bidrag till arbetsmarknadsutbildning och kontant arbetslöshetsunderstöd. Invcsteringsbidragen till kommunerna antas realt oförändrade medan invcsteringsbidragen till företagen antas bli neddragna till noll. Driftsbi-
dragen till kommunerna följer i stort sett den kommunala konsumtions-
utvecklingen i alternativet 1. Därmed ökar driftsbidragsandelen från ca
32 96 1979 till ca 33 % 1985. Driftsbidragen i alternativ 2 antas följa
1970-talets trend, vilket innebär att dessa utgör en växande andel av kommunernas totala utgifter. Driftsbidragsandelen ökar därmed till ca 36 % 1985. Den statliga konsumtionen minskar realt i alternativ l med 0,5 % per är under prognosperioden medan den är oförändrad i alternativ 2. Detta är en kraftig uppbromsning i förhållande till perioden 1970-1979 då ökningen var 1,7 % per år. Även de statliga investeringarnas tillväxttakt minskas markant i båda alternativen. Under perioden 1979-1985 beräk-
nas de statliga investeringarna minska 2 % per år, vilket kan jämföras
med tillväxten 1970-1979 som uppgick till 1,2 % per år. Prisutvecklingen för den statliga konsumtionen beräknas till 8,6 96 per år i alternativ l och till ca 1 1,3 % per år i alternativ 2.
Utgiftsräntorna växer från 10,3 miljarder kr 1979 till 40,4 miljarder kr
1985 i alternativ 1. I denna kalkyl har antagits en nyupplåningsränta på
10 % samt att statens budgetsaldo till och med 1980 följer den prognos
som ges i den reviderade nationalbudgeten. Samma antaganden leder i
alternativ 2 till att statens utgiftsräntor växer till 54,3 miljarder kr 1985.
Statens utlåning och andra finansiella transaktioner av samma karaktär antas den prognos som angavs i lángtidsbudgeten 1980.
följa
Tabell 11.18 Statens transfereringar 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Till hushåll 44 099 67 815 88 959 5,6 -O,8 1,8 Till företag investerings- 1 134 - - - - bidrag netto
| Till kommuner | 32 916 59 153 85 674 6,1 1,8 6,2 | |
| - | 2 715 4 393 4 929 | |
| investeringsbidrag | -2,4 0,0 0,0 | |
| - | netto 30 201 54 760 80 745 | |
| driftsbidrag | 7,4 1,9 6,7 |
Till socialför-
| säkringssektorn | 3 803 9 541 14 721 6,4 7,7 13,4 |
| Till utlandet m. m. | 4057 8 166 9 143 13,3 3,7 3,7 |
| Summa | 86 009 144 675 198 497 6,3 0,7 4,1 |
Driftbidrag som andel av kommunal konsumtion 32,3 33,2 36,4
452 Den finansiella utvecklingen
l 1.4.3 Statens budgetunderskott
De budgetunderskott som dessa kalkyler resulterar i anges i tabell 11.19. I alternativ 1 uppnås i stort sett den målsättning som formuleratsi samband med besparingspropositionen, nämligen att fr. 0. m. 1980 nedbringa budgetunderskottet som andel av BNP med ca l % per år. 1 alternativet 2 växer emellertid budgetunderskottets andel av BNP fram till 1985. Statsskuldräntornas andel av BNP växer kraftigt i bägge alternativen. En stor del av budgetunderskottet kan 1985 hänföras till räntorna. I alternativ 1 uppgår budgetunderskottet exkl. räntor endast till ca 1,3 % av BNP. I den senaste långtidsbudgeten beräknades ett budgetunderskott
1984/85 på ca 75 miljarder kr. I alternativ 1 beräknas budgetunder-
skottet år 1985 uppgå till ca 55 kr. Skälen till differensen kan i
miljarder
stort förklaras med
följande poster.
Miljarder kr 1985 Effekt av indirekta skattehöjningar + 15 Effekt av sparpaketet + 10 + 5 3 Lägre räntor p. g. a. bättre budgetsaldo - 10 Direktskattesänkning 20
För det första räknar inte långtidsbudgeten (LB) med de moms- och
punktskattehöjningar som beslutats under 1980. För det andra tar inte
LB hänsyn till sparpaketet, som förbättrar budgetsaldot 1985 med ca 10
miljarder kr. För det tredje innebär LU:s kalkyler, med mindre budgetunderskott, att räntebelastningen blir ca 5 miljarder kr lägre. Slutligen sänks den direkta statliga skatten i LU:s kalkyler med 10 miljarder kr. Ovanstående jämförelse är svår att göra mer exakt. LB bygger på en
budgetanknuten redovisning, medan LU:s kalkyler baseras på de reviderade nationalräkenskaperna. Dessutom sig LB:s antaganden be-
skiljer
träffande lönesummans och prisemas utveckling från dem som ligger till grund för LU-kalkylerna. Slutligen utgår LB i sina beräkningar från en á ofullständig priskompensation av vissa punktskatter och transfereringar. 1 1. 1 Tabell 11.19 Budgetunderskottet 1979-1985 Milj. kr, löpande priser
1979 19s0= 1985 1
Alt 1 Alt. 2 ; 45 490 55 000 55 139 108 144
Budgetunderskottb
| Procentuell andel av BNP | 10,0 | 10,6 | 6,7 | 11,8 | i |
| Budgetunderskott exkl. räntor 35 175 38 660 14 708 53 867 | «_ | ||||
| Procentuell andel av BNP | 7,7 | 7,5 | 1,8 | 5.9 | |
| Statsskuld” | 175 000 220 000 506 000 639 0()0 | ||||
| Procentuell andel av BNP | 38,4 | 42,5 | 61,9 | 69,9 | |
| BNP | 456000 518000 817000 914000 |
” Prognos. För 1985 antages schalonmässigt att under-
”Enligt nationalbudgetdefinitioner.
skottet enligt nationalbudgetdefinitioner överstiger nationalräkenskapemas bud-
Långtidsbudgeten getunderskott med 7 000 milj. kr. 1980. Bilaga till prop 1979/ 80: 150 CVid slutet av året.
Den 453
finansiella utvecklingen
11.5 Kommunernas inkomster och utgifter
Den kommunala sektorn innefattar kommunala myndigheter och affärsverk. I kommunala myndigheter inkluderas både primärkommuner och landsting.
l 1.5. l Kommunernas inkomster
Kommunernas inkomstutveckling anges i tabellen 11.20. Som framgår ökade kommunernas direkta skatter realt med 6,7 % per år under perioden 1970-1979. Detta är en konsekvens av ett snabbt ökande skatteunderlag och en ökning av den kommunala medelutdebiteringen från 21: 00kr till 29:09 kr. l kalkylerna bestäms kommunalskatten 1985 residualt, när övriga utgifter och inkomster är bestämda, så att kommunernas finansiella sparande blir noll. Detta leder i alternativ 1 till en oförändrad medelutdebitering, vilket motsvarar en real ökning av kommunalskatteintäkterna med 0,9 96 per år. I alternativ 2 däremot krävs en
skattehöjning med ca 2 kr till 31:30 kr och en real ökning av kommuner-
nas direkta skatter med 3,1 96 per år. De statliga transfereringarna till kommunerna uppdelas i driftsbidrag och investeringsbidrag. Investeringsbidragen antas realt oförändrade mellan 1979 och 1985 i de bägge alternativen. Vad beträffar driftsbidragen består de dels av allmänna, dels av speciella bidrag. De allmänna statsbidragen har realt antagits utveckla sig enligt den prognos som anges i långtidsbudgeten 1980. De speciella statsbidragens reala utveckling beror, vid gällande regler på volymutvecklingen inom de områden bidragen avser att Vid beräkningen av de speciella statsbidragens reala
stödja.
utveckling i alternativ 1 har den kommunala konsumtionsutvecklingen lagts till grund. I detta alternativ har omräkningen av driftsbidragen till löpande priser skett med prisindex för kommunal konsumtion, som under planeringsperioden beräknas öka med 8,8 % per år. I alternativ 2 utgår kalkylerna från att driftsbidragens andel av kommunernas totala utgifter kommer att öka i samma takt som under 1970-talet. Prisindex för kommunal konsumtion beräknas i detta alternativ växa med 1 1,9 96 per år.
Tabell 11.20 Kommunernas totala inkomster 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Reala tillväxttakter Procent per år 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Direkta skatter 68 942 1 18 040 150 208 6,7 0,9 3,1 Statliga driftoch investerings- 32 916 59 153 85 674 6,1 1,8 6,2
bidrag
Övriga inkomster 19 552 37 751 44 388 4,8 3,0 3,8 Summa 121 410 214 944 280 270 6,2 1,5 4,1 Övriga inkomster/ totala inkomster, 96 16 17 16 ” Deflaterade med prisindex för privat konsumtion.
454 Den finansiella
utvecklingen
Kommunernas övriga inkomster antas öka realt med 3,0 % per år i alternativ l och med 3,8 % per år i alternativ 2. Under perioden 1970- 1979 var den reala tillväxten 4,8 % per år. Kommunernas totala inkomster ökade 1970-1979 realt med 6,2 % per är. l alternativ 1 krävs en real ökning av inkomsterna med 1,5 % per år samt i alternativ 2 med 4,1 % per år för att utgifter och inkomster skall balansera 1985 i resp. alternativ.
1 1.5.2 Kommunernas
utgifter
Kommunernas totala utgifter var 1979 ca 118 fram-
miljarder kr, vilket
går av tabell 11.21. Utav dessa utgifter 77 % kommunal kon-
utgjorde
sumtion och 12 96 kommunala Till skillnad från vad som investeringar. gäller för staten och socialförsäkringssektorn ställer alltså kommunernas till stor del direkta utgifter krav på reala resurser. Av de övriga utgifterna var 1979 58 % transfereringar till hushållen och 21 % subventioner
huvudsakligen till Resten lokaltrafikföretag. utgjordes av kapital- och
f öretagarinkomster och övriga transfereringar.
Kommunernas konsumtion har uppvisat en mycket hög volymtillväxt under perioden 1970-1979, eller 4,1 % per år i genomsnitt. Den kommui
nala konsumtionsökningen i alternativ 1 till
dämpas mycket kraftigt
i
1,5 % per år i genomsnitt 1979-1985. I alternativ 2 fortsätter kommunernas konsumtionstillväxt i ungefär samma takt som under 1970-talet eller
g
med 3,8 % per år. Den antagna prisutvecklingen för den kommunala
konsumtionen överensstämmer i stort med och är
löneutvecklingen
8,8 % per år i alternativ 1 och 11,9 % per år i alternativ 2. Kommunala myndigheters och affärsverks investeringar uppvisar en
volymminskning
på 2,9 % per år 1970-1979. Denna trend bryts såväl i alternativ 1 som 2 med volymtillväxter på 1,0 96 resp. 3,0 96 per år för perioden 1979-1985. Posten övriga utgifter, som inkluderar subventioner, kapital- och företill hushållen tagarinkomster, transfereringar och övriga transfereringar netto, ökade realt med 7,0 96 per år 1970-1979. l alternativen 1 och 2 minskar tillväxttakten till ca 2,0 % per år 1979-1985.
i
Sammanfattningsvis leder den inkomst- och som utgiftsutveckling
förutses i de bägge alternativen till att kommunernas finansiella sparande försämras från ca 3,1 kr 1979 till 0 år 1985.
miljarder t,
Tabell 11.21 Kommunernas totala utgifter 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Reala tillväxttakten g Procent per år
1979 1985 1970- 1979-1985 _ 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 i Konsumtion 90 622 164 656 222 003 4,1 1,5 3,8 Investeringar 13 945 24 766 30 176 -2,9 1,0 3,0 Ovriga utgifter 13 658 25 520 28 090 7,0 2,4 2,1 Totalt 1 18 225 214 942 280 269 4,9 2,0 4,5 ” Övriga utgifter och totalt deflaterad med prisindex för privat konsumtion. Konsumtion och investeringar deflaterade med respektive pnsindex.
Den 455
finansiella utvecklingen
Tabell 11.22 Bostadssektoms finansiella konto 1970-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell tillväxt, 1975 års priser 1970 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
Fakrørirzkonzster 12 382 35 908 62 970 69 830 3,1 1,4 1,2 3 998 12 293 21 557 23 906 3,7 1,4 1,2 Kapitalförslitning Nettodriftöverskott 8 384 23 615 41 413 45 924 2,7 1,4 1,2
lnkomsrondärdelning - 8 384 -23 615 -41 413 -45 924 2,7 1,4 1,2 - 8 384 -23 615 -41 413 -45 924 2,7 1,4 1,2 Kapital- och företagsinkomster Disponibelt 3 998 12 293 21 557 23 906 3,7 1,4 1,2
Slutlig efterfrågan” 10 488 25 429 40 953 41 207 -0,3 1,0 -0,3 10 488 25 429 40 953 41 207 -0,3 1,0 -0,3 Bruttoinvestering” Finansiellt - 6 490 -13 136 -19 396 -17 301 -1,0 -1,5 -5,2 sparande “ Deflaterad med prisindex för bostadsinvesteringar.
11.6 Bostadssektorns finansiella utveckling
Bostadssektorn är en statistisk konstruktion i vilken kapitalförslitning,
driftsöverskott och investeringar, som hänförs till permanenta bostäder och fritidshus, samlats under en rubrik. Sektorns nettodriftsöverskott
slussas i sin helhet i form av kapital- och företagarinkomster över till de
institutionella sektorer som äger bostäderna, i första hand hushåll, före- Det finansiella i bostadssektom blir därtag och kommuner. sparandet med lika med nettoinvesteringarna i permanenta bostäder och fritidshus. Kontots utveckling under perioden 1979-1985 anges för bägge al-
ternativen i tabell 11.22. Det finansiella sparandet bestäms i stor ut-
sträckning av bruttoinvesteringamas utveckling. Skillnaden i kapitalstockutveckling mellan alternativen påverkar i begränsad utsträckning det finansiella sparandet i bostadssektorn.
11.7 inkomster, utgifter och Socialförsäkringssektoms
sparande
Till socialförsäkringssektorn förs sådana socialförsäkringar i den offent-
som bygger på fonderade system där självständiga finansiel-
liga sektorn beträffande av fonderade medel la beslut kan fattas t. ex. placering
(ATP, sjukförsäkring och arbetslöshetskassorna).
finansiella konto redovisas i tabell 11.23. Socialförsäkringssektoms Av tabellen att sektorns finansiella minskar med ca
framgår sparande
1 % per år i alternativ 1 medan det försämras med ca 5 % per år i alter-
nativ 2 till följd av de högre pensions- och arbetslöshetsbetalningama.
Under 1970-talet har det finansiella sparandet varit realt oförändrat.
456 Den finansiella SOU
utvecklingen 1980:52
Tabell 11.23 Socialförsäkringssektorns finansiella konto 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979 1985 1970- 1979-1985 1979
| Alt. l | Alt. 2 | Alt. l Alt. 2 | ||||
| l Faklormkorøzsler | 18 | 34 | 37 | 5,6 | 2,6 | 2,1 |
| Kapitalförslitning | 18 | 34 | 37 | 5,6 | 2,6 | 2,6 |
| Driftöverskott | - | - | - | - | - | - |
Löner inkl kollektiva
| avgifter | - | - | - | - | - | - | |||
| 2 Inkmnstorwölzielning | 17 755 | 28 226 | 26 465 | 0,7 -0,3 | -3,2 | ||||
| Indirekta skatter | - | - | - | - | - | - | |||
| subventioner | - 3 548 - 9 624 -l l 122 | 9,8 | 9,0 | 9,5 | |||||
| Direkta skatter | - | - | - | - | - | - | |||
| Transfereringar. netto | 9 582 | 14 648 | 15 040 - 3,3 | -0,9 | -2.4 |
Kapital- och före-
| tagarinkomster. netto | l 1 721 | 23 202 | 22 546 | 9,8 -0,1 | 1,0 | |
| 3 Disponibel! (l + 2) | 17 773 | 28 260 | 26 502 | 0,8 -O,l | -3,2 | |
| 4 Slutlig efterfrågan | l 997 | 4 422 | 5 289 | 10,9 | 5,4 | 6,5 |
| Konsumtion | 1 961 | 4 374 | 5 237 | 11,1 | 5,5 | 6,6 |
| Investering | 36 | 48 | 52 | 4,5 -3,2 | -3,7 | |
| Lagerinvestering | - | - | - | - | - | - |
5 Nettoköp av mark och fastigheter - - - - - -
6 Finansiellt sparande 15 776 23 838 21 213 › 0,0 -1,1 -4,9
Förutsättningar för att denna utveckling skall realiseras är dels att ATP-avgiften höjs från 1 1,75 till 13,0 %, vilket redan är beslutat. dels att sjukförsäkringsavgiften höjs från 10,6 % till 12,0 %. Därmed finansieras sjukförsäkringen av avgifter samt av statens 15-procentiga bidrag. Vida-
re förutsätts i alternativ l men inte i alternativ 2 att sparplanens förslag om av indexregleringen
justering för ATP-pensioner genomförs.
AP-fondens inkomster. utgifter och sparande redovisas i översiktligt tabell l 1.24. Av tabellen framgår att det finansiella i AP-fonsparandet den minskar med ca 1 % per år i alternativ 1 medan försämras med ,m... drygt 5 70 per år i alternativ 2. Under perioden 1970-1979 var det finansiella sparandet realt oförändrat. För enskilda beposter föreligger tydande skillnader mellan utveckligen 1970-1979 och 1979-1985. Både ränteoch utdelningsinkomster och utbetalade pensioner får en avsevärt lägre ökningstakt under perioden 1979-1985 än under perioden 1970-1979. Den långsammare tillväxten för AP-fonden leder naturligt nog också till en lägre ökningstakt för räntorna. När det gäller pensionsmedlen är den lägre ökningstakten till stor del en konsekvens av att antalet pensioärer med ATP inte växer så snabbt. eflängre Sparplanens fekt på indexering bidrar också till att sänka 1970-1979 ökningstakten med ca 2 % per år i alternativ l. I alternativ 2 ökar pensionsutbetalningarna snabbare då sparplanens om en
förslag justering av indexreglering-
en av ATP inte antas bli genomförd.
Den 457
finansiella utvecklingen
Tabell 11.24 AP-fondens inkomster och utgifter 1979-1985
Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser
1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1
Inkonzster 19 342 36 814 43 145 4,1 2,4 3,5 ATP-avgifter Procentuellt 11,75 13,00 13,00 uttag ll 472 22 877 21 893 9,9 3,6 0,8 Räntor och utdelningar, netto
Utgifter 15 077 35 240 44 425 21,7 6,3 8,4 Pensionsmedel 512 610 4,2 5,0 6,1 Administration m m 236 15 501 23 939 20 003 - 0,1 -0,8 -5,5 Finansiellt sparande 148 255 286 295 257 018 6,4 3,0 -0,8 AP-fondens storlek
Vid slutet av âret. Källa: AP-fondens årsredovisning 1979.
l AP-fondens storlek ökar i reala termer med ca 3 % per år i alternativ och minskar med ca 1 % per år i alternativ 2. AP-fondens styrka, dvs. som fonden kan finansiera utan av-
det antal år pensionsutbetalningar
l och till
sjunker från 9,8 1979 till 8,1 1985 i alternativ giftspåfyllning
5.8 i alternativ 2.
11.8 och skatteuttagets utveckling
Sparbalansens
I tabell 1 1.25 och l 1.26 har den ovan beräknade sektorvisa utvecklingen i en för år 1985. Sekto-
i alternativ 1 resp. 2 sammanfattats sparbalans
sektorkolumner överensstämmer med dem som presenterats rernas har de enskilda posterna summerats
ovan. och i tabellens högermarginal
av faktorinkomsterna uttrycker BNP mätt över alla sektorer. Summan Aoderas härtill summan av i tabellen angivna indirekta till faktorpris. skatter och subventioner erhålles definitionsmässigt BNP mätt till mark-
användningssida kan nadspris. Även posterna på försörjningsbalansens identifieras i tabellens summakolumn. Summan av försörjningsbalan-
konsumtion är sålunda identisk med den i tasens privata och offentliga bellen totala konsumtionen. Motsvarande identitet gäller beangivna
träffande bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar.
sektorernas finansiella skall defini-
Summan av de enskilda sparande
överensstämma med saldo i de båda alter-
tionsmässigt bytesbalansens
om 16 kr i alternativ l
nativen. Det totala sparunderskottet miljarder samt 59 kr i alternativ 2 uppfyller detta konsistenskrav. miljarder
Det totala skatteuttagets utveckling i de båda alternativen belyses i ta- 1979 till 50,1 % av BNP. Motsvarande bell 11.27. Skatteuttaget uppgick l och skatteuttag beräknas år 1985 utgöra 50,9 96 av BNP i alternativ 2. Mätt som andel av BNP beräknas sålunda de totala 53,4 % i alternativ öka med 0,8 i alter-
skatterna under perioden 1979-1985 procentenheter
nativ 1 samt med 2,3 alternativ 2.
procentenheteri
458 Den finansiella
utvecklingen m U W, 8 %
1 u
mmm mm_ m: mmm m0m mmo mm0 mom mom omo mvm vmm
_ ä_ ;m mmm
355m
mm m o
mm mm m_
m: m: mm_ mmm mom
.m 0_
_m0 m0_
I | 1 I
| u I |
moo
mm
mmm mmv
azoüqmød
_ mm0 mvo mom _mm En mmm ;m mmm omm
mazzâ
m m m v
mm cv mm
QMOH mm
mmn
0v mm
mm: i | _vz
| u | 1 -
âumøødømm
.om mv0 mvv mm_ mom 0mm Em mmm v0m v0m mvm m0_
wüøkå
m v _ _ _ _
om _ mm 0v
| | I vv
m I m I | | | n - I
omm mmm mmm mmm mmm
.ovmuom
:. _v m_v 0mm
m0 .m _v a ov ov
:1 :1 2-
I a -
mvm omm mmo mmm mom
I
mm_ mvv mmm 0vm 000 vmm mvm mm0 mm0
_Enwzm
m _ m m
mv m mm
_0m vmv oov
_m o_v
02- 007 I
suâäøaøülâcâäâä
1 1 | |
vm vm u z
mom
mv
-..ohâoow
0mm vm0 mv0 o0m mmv vmm mmm
-mwqüåm 803.8
mm v_ v v m: mm mm mm
_
âaeøå
møuoøsññøv_
I -
m0m m0m mmm mmv mmm mmm ovo mvm m0v mmv mmv 0m0 00m .m
m v _mn
m_ m 0
0m_ m0 .T vm
c m: mm_ mm_ v0_
.maa
.
m | ›
uâinilliasaaålaøssiaävnii
omm mmv mom
åâaa
mm_
_ .m 0mm mv_ mm_ m0m om0 mom mmo 0om vom mmm
m 0
938m
mm m_ mv om vm
mm_ m0 m0 mm
1 mo_| r 1
502.2.:
:S
.Sååå
.oaaoäåmazco.
G419
§åw...ä§ä
u=_..:_._use._=.
ozon
...ia
Am
230.73_
+
.§83 »Sååå
...måste
C
.Säga
»väns
zoo
wnaazeâazmøx
få:
zoâaøsømccø .äwaueamsmm aoasaaom wacoaäaøzem møcoäâiowaq
:oo
ma.:
.oaâøeââ
.S
52e... åâgønøoq ssazuxc_
á_
gummi mäuhø -azâm »Sån SEZ
:så
& &
.E2 _ m m v m
Den 459
finansiella utvecklingen
mmm OS wom :b mmm 5 vmm vmm Eb sm ovo
238 Små:
w
om mw
ovm
NEEDM
mo :w
k: än o: _mm w: _
I I
m3. mom :m 80 vow mom vwm En mmm ovo Em
åøiqøcc
a_
9282 .B91
w o w w
me mv m_ mm E. E
83 mm| .. S: I
wmm wmv mwm ma
åomwømim
m5 m8 Em Bm 23
83 wmv_
m_mmw
_
.W322
v _
ow m_ vv a.
i I I
omm 00m vmo vmø vmm 00m SN BN sm
Bømüom
.s mm wv mm z. _v
a.: wvI E|
o: om... vm_ wom vwm 90 mmm m8 mi. com mmm _o_ mo_
mmm:
m m v
_agâm
om o_
mow mmv
hv
www än E.
me: m3.. I
| r hm R
-såsom -mwøiäm M88.:
u
NEoGSEEOVm
5 a
mmm So mom o: o: e:
§Eå
at. 80 om: m: m5 S.. 8a
m w m h _
3 ow mm om
hmm _ mwm mwm mmm
I |
.maa
»oscar
523m
...ouâau
.se
.öåwå
Awlvimv
äüåoxøiøwøaøacm
u.._=_.__._aae_=.
0:0:
&
...ia
a
wnxo=ox
wwåüuâ.
+
.Essä
:ammäxhzxm
c
mzusmwvsøxêånåexå
3:81,
:oo Vis.:
02.25.
xågexztåxøk waaaeozsmaâ. auoxâoâmciü .ämøcouummqweh mniuäoämozam mnioüokøøtømwq
:oo
.öøoccuâsm aocênmøov_
.S
åaseaøau åkaáuiwm
å.:
sååå.: .W285 -Fånga match
.E
gonna SSZ
:så .52
460 Den finansiella
utvecklingen
Tabell 11.27 Skatteuttagets utveclding 1979-1985 Milj. kr, löpande priser, andel av BNP till marknadspris
| 1979 | 1985 Alt. l | Alt. 2 | |
| 1 Direkt skatt | 104 577 167 183 200 910 | ||
| statlig | 35 635 49 143 50 702 | ||
| kommunal | 68 942 l 18 040 150 208 | ||
| andel av BNP (1/4) | 22,9 | 20,5 | 22,0 |
| 2 Löneskatt | 68 588 125 939 147 544 | ||
| andel av BNP (2/4) | 15,0 | 15,4 | 16,1 |
| 3 Indirekt skatt | 55 823 122 514 139 617 | ||
| moms | 30 950 | 64 332 | 76 159 |
| övr. indirekta skatter | 24 873 58 182 63 458 | ||
| andel av BNP (3/4) | 12,2 | 15,0 | 15,3 |
| 4 BNP | 456 007 816 600 | 914 284 | |
| 5 Total skattekvot (1 + 2 + 3/4) | 50,1 | 50,9 | 53,4 |
| I ett historiskt | innebär perspektiv detta en kraftig uppbromsning av |
skattetryckets utveckling. Under perioden 1965-1979 har den totala
skattekvoten växt med i genomsnitt 1,3 procentenheter
aomuammmmnmuyamaamssrammmna.
per år. Som framgår av tabellen sänks de direkta skatternas andel av BNP under pe-
rioden medan de indirekta skatternas samt löneskatternas andel av BNP
ökar. För statens del täcks skattebehovet av den automatiska intäktsök-
ning som följer vid oförändrade skatteregler. Det blir i båda alternativen möjligt att sänka statsskatten. För kommunernas del krävs en höjning
av i alternativ 2 medan
skatteuttaget kommunalskattesatsen kan bibe-
hållas oförändrad i alternativ 1. l båda alternativen
höjs löneskatten
som av av ATP- och
följd höjningen sjukförsäkringsavgifterna. Snabbast
ökar de indirekta skatternas andel av BNP då kalkylerna tar hänsyn till
x_v.4..›m.».muemmu.nam
den samt de
momshöjning punktskattehöjningar som genomförts 1980.
Vidare förutsätter kalkylerna att de nominella punktskatterna hålls realt
oförändrade.
Likviditetsutvecklingen samt finansieringen av
statens
budgetunderskott
l 1.9.1 .
Penningmängden och likviditetsnivån i ekonomin
7154.51»
(w
Penningmängden definieras som summan av allmänhetens w.:
(hushållens, företagens och
kommunernas) banktillgodohavanden och innehav av
.
sedlar och mynt. Sedan början av 1960-talet har penningmängden ökat
med ca 10 98 per år eller med ca 200 miljarder kr till 258 miljarder kr Mm_ _
. 1979. av faktorer
Penningmängden påverkas på både utbuds- och efter-
_rIV\:›§-,v_4
frågesidan.
tm...
Penningutbudet
De faktorer som ligger bakom
utbudsökningen av pengar är huvudsakli-
mamsmumwmww-.
gen finansieringen av statens budgetunderskott och bankernas kreditgivning. Budgetunderskottets finansiering i riksbanken och utlandet kan
,ensam
Den 461
finansiella utvecklingen
Tabell 11.28 Statens upplåning i riksbanken och utlandet 1970-1979 Årsmedeltal
1970-1976 1977-1979
kr: 2 ll Miljarder 29 36 i 96 av budgetunderskottet: 15 45 i 96av penningmängdens ökning:
den främsta till den trendmässiga ökningen av sägas vara förklaringen medan av likviditets- och kassakrav, utpenningutbudet, verkningarna och liknande kreditpolitik närmast förklarar svängningarna låningstak kring trenden. Under åren 1970-1976 finansierade staten ca 70 % av budgetunder- 7 kreditmarknaden. Resterande 30 % lånades upp i skottet på den svenska i riksbanken och utlandet, vilket medförde ett årligt tillskott av likvida
i ca 2 kr i genomsnitt. Under medel banksystemet på miljarder
riksbanks- och utlandslån till i medeltal 36 % 1977-1979 steg andelen som ökade till en femdubbelt högre nivå.
samtidigt budgetunderskottet
i ekonomin från statens sida
Effekten blev en årlig likviditetsinjektion på ca 1 l miljarder kr (tabell 11.28).
Efterfrågan på pengar
Om man ställer i relation till BNP får man ett mått på
penningmängden
den reala likviditetsnivån i ekonomin. Likviditeten uppvisar en långsik-
tigt fallande trend (se diagram 11.6). tolkas i förhål-
Diagrammet kan så att efterfrågan på pengar sjunker
BNP. Efter hand som bl. a. med elektronilande till rationaliseringar, kens införs i betalningsrutinerna och innovationer av typen betal-
hjälp,
och kreditkort vinner marknad behöver allmänheten hålla en relativt
sett allt mindre del av sina tillgångar i form av sedlar och banktillgodo-
havanden.
Procent Procent
-60 60-
Jämviktskvot Faktisk kvot
55 -55
Trenden = 63,7 - 0,42 T1g50= g 11.6 Real lik-
50- F50 Diagram
viditetskvot 1965-1985. ? Penningmängden i pro- I I I
85 cent av BNP.
462 Den finansiella
utvecklingen
sammansättningen av BNP spelar sannolikt också stor roll för
pen-
ningefterfrågan. När ökar relativt tjänstesektorn varuproduktionen sker
en relativ av
minskning kapitalbindning i lager och investeringsvaror
och i de genomsnittliga transaktionsvärdena.
Penningmängdsnormen fram till 1985
För att undvika riskerna för
inflation, bytesbalansförsämring och valu-
tautflöde med en
överlikvidisering av ekonomin, har den erforderliga
ökningen av penningutbudet beräknats med utgångspunkt i efterfrågan
på pengar på längre sikt. Det värdet trendmässiga för efterfrågan på real likviditet 1985 är 53,3 % enligt diagram 11.6. Med till den osähänsyn kerhet som ligger i har samma kvot fått för båda
beräkningen gälla hu-
vudalternativen. Normen för den långsiktiga skulle då bli att öka utpenningpolitiken budet av pengar i den takt som behövs för att tillgodose den långsiktiga
efterfrågan på real likviditet. Det innebär en ökning av penningmängden med i genomsnitt 9 resp. 11 96 per år i de båda alternativen (tabell 1 1.29).
l 1.9.2 av statens
Finansieringen budgetunderskott
Statens budgetunderskott har beräknats till 55 och 108 kr 1985
miljarder
för alternativ 1 resp. 2. för att täcka underskottet kan dels
Upplåningen
ske i kreditinstituten och hos allmänheten. av den to-
Någon förändring
tala sker inte med denna form
penningmängden av finansiering. Dels
sker statens i riksbanken och i utlandet. När staten upplåning betalar ut medlen ökar att allmänheten sätter penningmängden genom in pengarna i bankerna. Bankernas utlåning av medlen skapar sedan i sin tur en ut- och inlåningsexpansion i ekonomin som medför en fortsatt ökning av penningmängden.
Tabell 11.29 Penningmängdsnonn 1979-1985
Faktisk Planerad Genomsnittlig 1979 1985 ökning i % per år 1979-1985
Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 1 Penningmängd, årsmedeltal, miljarder kr. 258 435 487 9 11
2 Ökning från föregående år,
miljarder kr. 33 36 49 3 Real likviditetskvot, % (1/4) 56,6 53,3 53,3
Minnespøster 4 BNP i löpande marknadspris miljarder kr. 456 817 914 10,0 l 1,7 5 Inflation (BNP-deflatom) 7,2 0 3 6 BNP:s volymökning
Den 463
finansiella utvecklingen
Tabell 11.30 Tillskottet av likvida medel i banksystemet 1985 Miljarder kr
Statens upplåning i riksbanken/ utlandet Valutautflöde ur privata sektorn Kvarstående likviditetstillskott 12 l 6
i riksbanken och utlandet
Upplåningen
Det är således av budgetunderskottet i riksbanken finansieringen och/ eller i utlandet som medför likviditetsökningar i ekonomin. Med beräknade normen för ökningen i hänsyn till den i föregående avsnitt blir den del av budgetunderskottet som får finansieras penningmängden i riksbanken och utlandet given. Penningmängden påverkas emellertid också av den privata sektorns utlandstransaktioner. Ett valutautflöde ur den privata sektorn medför som minskar basen för bankernas ut- och inen likviditetsavtappning, låning. I alternativ l beräknas utflödet 1985
p. g. a. bytesbalansunderskottet till 16 miljarder kr. Företagen antas dock bidra till finansieringen genom
egen utlandsupplåning som begränsar valutautflödet ur den privata sek-
torn till lO miljarder kr netto. Nettoflödet måste kompenseras genom att
staten lånar motsvarande belopp i utlandet, dels för att penningåtstramningen inte skall bli hårdare än planerat, dels för att hålla valutareserven intakt. har i alternativ l beräknats till Den statliga utlandsupplåningen
15 kr. Det medger också en uppbyggnad av valutareserven miljarder med 5 kri takt med importökningen. miljarder
I alternativ till 59 kr. Fö-
2 uppgår bytesbalansunderskottet miljarder har här schablonmässigt antagits bidra med en nettoupplåning
retagen kr till bytesbalansens finansiering. Kravet på staten att på lO miljarder
låna utomlands blir med denna kalkyl 55 miljarder kr - en betydande
i fast med 1980.
ökning penningvärde jämfört
mellan i riksbanken och utlandet å ena Skillnaden statens upplåning sidan och det beräknade valutautflödet ur den privata sektorn å den andra sidan utgör således nettotillskottet av likvida medel i banksystemet. Detta visas i tabell 11.30.
Statens upplåning i bankerna
Bankernas av statens budgetunderskott beror i bidrag till finansieringen Vid givet tillskott av likvida medel i bankhög grad på kreditpolitiken. och utlandstransaktionerna kommer kreditsystemet från statsbudgeten att avgöra kreditexpansionen och därmed bankernas placepolitiken Riksbankens likviditetskrav på bankerna innebär att en ringsförmåga. bestämd del av deras inlåning och övriga kapital placeras i stats- och bostadsobligationer. En likviditetskvot på nuvarande nivå (ca 40 %) antas bli gällande under perioden fram till 1985.
464 Den
finansiella utvecklingen SOU 1980352
Tabell 11.31 Bankernas köp av statspapper 1985 Miljarder kr
| Alt. l | Alt. 2 | |
| Bankernas inlåningsökning 1985 | 32 | 43 |
| Bankernas statspapperköp | 8 | ll |
| Statspapperköp i 96av inlåningsökningen | 25 | 26 |
Av intresse i detta sammanhang är hur stor andel av kvoten som kom-
mer att fyllas med statspapper resp. bostadsobligationer. De senare ut-
gör nu ca 35 % av totala obligationsinnehavet i bankerna. Andelen bedöms snarast komma att minska med hänsyn till att bostadsbyggandets nivå sänks i förhållande till den historiska Detta utvecklingen. betyder att minst 65 % av köpen skulle bestå av statspapper l l.3 l). (se tabell
Upplåningen i kapitalmarknadsinstituten
AP-fondens kapitaltillväxt är lika med dess finansiella som sparande, tillsammans med de övriga mindre betydande delarna av socialförsäkringssektorn, beräknas bli 24 resp. 20 kri alternativ
miljarder l resp. 2. Försäkringsbolagens tillväxt har legat i nivå med kreditmarknadens
totala dvs. inemot ökning, 20 96 per år i löpande priser. I överensstämmelse med antagandena om en lägre total kredittillväxt antas även försäkringsbolagen öka något långsammare än under 1970-talet. I kalkylerna har tillväxten satts till 15 96. Detta innebär en ökning av det för pla-
ceringar tillgängliga kapitalet med 28 kr 1985. miljarder
AP-fondens och
försäkringbolagens placeringar i statsobligationer
och bestäms
bostadsobligationer av kapitaltillväxten i instituten och
riksbankens föreskrifter om placeringarna. Under de senaste åren har
placeringskraven höjts, innebärande att ca 35 96 av tillväxten avsätts för
placeringar i statspapper. i Under planperioden antas liksom hittills v att kapitalmarknadsinstitutens val mellan stats- och inom
bostadsobligationer det givna kravet be-
stäms i årliga överenskommelser med riksbanken. visar LU-kalkylerna att bostadssektorns faller tillbaka relativt anspråk på lånemarknaden sett. I alternativ l kommer därför den
tillgängliga placeringskapaciteten
i kapitalmarknadsinstituten att vara större än tidigare i förhållande till i placeringskraven. I alternativ 2 däremot behövs fortsatt höga bidrag från i kapitalmarknadsinstituten till budgetunderskottets
finansiering. Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet 1985 framgår av tabell
11.32.
Tabell 11.32 Kapitalmarknadsinstitutens [985 placeringskapacitet Miljarder kr
| Alt l | Alt. 2 | |
| AP-fonden | 24 | 20 |
| Försäkringsbolagen | 28 | 28 |
| Sza placeringskapacitet | 52 | 48 |
| Statens krav i miljarder kr. | 15 | 17 |
Statens krav i % i av placeiingskapaciteten
Den 465
finansiella utvecklingen
Tabell 11.33 Statens upplåning hos allmänheten (hushållen) * Miljarder kr
Alt. l
Hushållens totala finansiella placeringar 48 10 l5 Statens upplåning i % 21 28 Statens upplåning
Upplåningen hos allmänheten
Statens upplåning hos allmänheten redovisas i tabell 11.33. I praktiken är det endast hushållen som hittills statspapper och då i form av köpt I alternativ l har 10
premieobligationer och sparobligationer. miljarder
kr eller 20 % av statens lånebehov beräknats kunna bli tillgodoknappt hos allmänheten. Andelen är ungefär lika stor som sett genom upplåning för hela 1970-talet. Det torde därför inte vålla några större genomsnittet att verkställa avsedd hos allmänheten enligt alternaproblem upplåning tiv l. l alternativ 2 behövs en i absoluta tal 50 % större upplåning hos allmänheten. hos allmänheten skulle därför öka
Statspappersinnehavet
snabbt i relation till inkomsterna och övriga tillgångar. Risken mycket
härmed är att ett stort och växande statspappersinnehav hos allmänhe-
ten kan utlösa svårbedömda effekter på räntan, konsumtionsefterfrågan
etc.
Sammanfattningsvis underlättas finansieringen av budgetunderskottet
i alternativ l av att underskottet realt sett. Med av en
sjunker hjälp
stram kan statens utlandsupplåning minskas och upppenningpolitik marknaden i viss mån skiftas från kredilåningskrav på den inhemska
Tabell 11.34 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 Miljarder kr
| Statens nettoupplåningi | Alt. l | Alt. 2 |
| Riksbanken | 7 | 10 |
| Utlandet | 15 | 55 |
| Bankerna | 8 | l 1 |
| Kapitalmarknadsinstituten | 15 | 17 |
| Allmänheten | 10 | l5 |
| Summa budgetunderskott | 55 | 108 |
Minnesposter 32 43 Bankinlåning 4 6 Ökning sedelmängd 36 49 Ökning penningmängd
| Penningmängd | 435 | 487. |
| Bytesbalansen | -16 | -59 |
| Privata sektorns nettoupplåning i utlandet | 6 | 10 |
| Summa valutaflöde netto ur privata sektorn -lO | -49 | |
| BNP löpande marknadspris | 817 5 | 914 6 |
Ökning av valutareserven
Den
466 finansiella utvecklingen SOU 1980152
tinstituten till allmänheten. I alternativ 2 uppkommer däremot betydande problem - sannolikt efter bara en kort tid in på planperioden. Det gäller först och främst statens som fortsätter att öka
utlandsupplåning
från den nuvarande mycket höga nivån men även den starka ökningen av upplåningen hos allmänheten som blir nödvändig i detta alternativ, kan möta svårigheter att få till stånd utan negativa sidoeffekter. Villko-
ren på statens upplåning hos allmänheten måste vara marknadsmässigt
anpassade till skatteförhållandena. Det innebär att marknaden för finansiella
placeringar med god avkastning breddas. Sparviljan främjas
men risken är samtidigt att kapital som annars skulle användas för reala
investeringar, på olika vägar dras över till denna finansiella marknad,
om
investeringsavkastningen inte medges stiga tillräckligt. Budgetunderskottets finansiering sammanfattas i tabell ll.34. En ut-
förlig analys av kreditmarknadens utveckling ges i en särskild bilaga till
Långtidsutredningen.
SOU I980:52
12 sikt
Utvecklingen på längre
12.1 Inledning
De svenska långtidsutredningarna behandlar främst den ekonomiska utvecklingen i ett perspektiv som sträcker sig 5 å 6 år framåt i tiden. Den-
na tidsperiod är tillräckligt lång för att täcka en konjunkturcykel, vilket
en diskussion av resursfördelningsproblemen relativt oberoen-
möjliggör
de av konjunkturella faktorer. En analys av utvecklingstendenser i ett perspektiv som sträcker sig bortom långtidsutredningamas traditionella femårsperspektiv tilldrar sig samtidigt ett allt större intresse bl. a mot bakgrund av energiplaneringens och den regionala planeringens långsiktiga karaktär. I det läge som svensk ekonomi för närvarande befinner sig krävs dessutom en analys av de mera långsiktiga utvecklingstendenserna mot bakgrund av att bytesbalansproblemen är så stora att det torde krävas minst en tioårsperiod för att återskapa balansen. Detaljerade kalkyler för utvecklingen på längre sikt publicerades första gången i l975 års långtidsutredning. Sedan dess har den ekonometriska modell som ligger bakom beräkningarna (LEMMA) successivt för-
bättrats och ambitionen i fråga om den numeriska precisionen höjts.
Det modellutvecklingsarbete som skett kommer att presenteras i en särskild bilaga till LU 80. för utvecklingen sikt har endast ge-
Detaljerade kalkyler på längre
nomförts för alternativ 1. Det har inte ansetts meningsfullt att för alternativ 2 utarbeta någon disaggregerad utvecklingsbild gällande perioden efter 1985. Anledningen härtill är att den instabilitet som ligger i detta utvecklingsförlopp inte gör det meningsfullt att i dess förlängning genomföra sektoranalyser för 1980-talets andra hälft. Likväl
detaljerade
har det befunnits belysande att på en mer aggregerad nivå analysera vilka krav som skulle ställas 1985-1990 om alternativ 2 på utvecklingen
verkligen fullföljdes fram till 1985 och man därefter ändå försöker upp-
nå balans fram till 1990. Den utvecklingsbild för 1985-1990 som därvid
framkommer presenteras i avsnitt 12.3. Där jämförs den också med den aggregerade utvecklingsbild för 1985-1990 som erhålls vid ett fullföljan-
de av alternativ l. Dessförinnan presenteras nedan den disaggregerade långsiktiga utveeklingsbilden för alternativ l.
468 sikt
Utveckling på längre
12.2 fram till 1990 i alternativ l
Utvecklingen
12.2.1 Bakgrund och förutsättningar
Alternativ l skall inte i första hand betraktas som en prognos för den mest sannolika utvecklingen för svensk ekonomi under 1980-talet utan snarare som ett exempel på ett program för att i viktiga avseenden återskapa balansen i ekonomin. Sannolikheten för att denna utvecklingsbild skall komma att förverkligas blir bl. a. beroende av den internationella utvecklingen samt av den ekonomiska politikens inriktning. Alternativet kännetecknas bl. a. av att de löpande utlandstransaktionerna bringas i jämvikt fram till 1990 samtidigt som investeringskvoten återställs till den nivå på ca 20 96 av det samlade produktionsresultatet som rådde vid 1970-talets mitt. Lärdomarna från
konjunkturuppgången
1978/ 1979 tyder på att en investeringsökning inom näringslivet är en
förutsättning för att svenskt näringsliv skall kunna möta den växande
exportefterfrågan som krävs för att återställa den yttre balansen. Den internationella till LU:s .- bakgrunden bedömningar för utvecklingen under 1980-talets första hälft har utförligt behandlats i kapitel 2
Gl.A-L:›øuAtJ2;›.t§A
ovan. Den internationella utveckling som faktiskt kommer att förverkligas under denna period kommer att få konsekvenser även på längre -
sikt. Vid en snar återgång till fullt kapacitetsutnyttjande och balanserad
tillväxt i världsekonomin kommer den långsiktiga resurstillväxten att bli bestämmande för den fortsatta tillväxten. Vid en långsammare anpassning till balanserad tillväxt kommer efterfrågeutvecklingen snarare än resurstillväxten att bli avgörande för världsekonomins tillväxt även under senare delen av 1980-talet. En samlad bedömning av de internationella utvecklingstendenserna på längre sikt är naturligtvis mycket svår att göra. I kalkylen har vi utgått från att marknadstillväxten för svensk export i genomsnitt kommer att ligga något under 5 96 per år under 1980-talets senare hälft. Mycket talar nämligen för en viss uppbromsning av världshandelstillväxten, åtminstone vad gäller industriländerna. Enligt diskussionen ovan kan grovt sett två fall inträffa. Antingen återvänder världsekonomin till en balanserad tillväxt, bestämd av resurstillväxten, eller så fortsätter stagnationen bortom 1985. I det senare fallet kan tilltagande protektionistiska tendenser komma att dämpa världshandelns tillväxt. Också i det förra fallet finns tecken som tyder på en försvagning. Tillgängliga internationella studier pekar på att också den trendmässiga tillväxten i industriländema håller på att bromsas upp genom minskad tillgång på arbetskraft efter 1985. Denna tendens till långsammare tillväxt under 1980-talets senare hälft förstärks dessutom i många länder av den låga investeringsaktiviteten under senare delen av 1970-talet. Sedan 1970-talets mitt har och ut-
inflationsutvecklingen oljeprisemas
veckling spelat en avgörande roll för industriländernas ekonomiska utveckling. De genomsnittliga svenska importprisema förutsätts under perioden 1979-1990 öka med ca 7 96 per år. De nominella an-
oljeprisema
tas öka med 12,5 96 per år under samma period. Detta betyder en real-
prisstegring på oljeprodukter på ca 2 % per år under perioden
1980-1990. Ett annat viktigt antagande gäller räntan på den utländska
sikt 469
Utvecklingpå längre
Tabell 12.1 Bruttonationalproduktens tillväxt 1970-1990. Bidrag från olika komponenter Årlig procentuell förändring l 970- l 979- 1979 1990
| Kapitalintensitet | 1,4 0,8 |
| Utnytt j andegrad | -0,2 0,1 |
| Teknikf ak tor | 1,6 l ,6 |
| Produktivitet | 2,8 2,5 |
| Sysselsättning | -0,8 -0,2 |
| BNP | 2,0 2,3 |
upplåningen. Vi har förutsatt en 10-procentig nominalränta på nyupplå- Genom utomningen. en lägre avkastning på de svenska fordringarna lands mäste emellertid räntan på nettoskuldstocken sättas högre. Den
har satts till 14 %, vilket är samma värde som har beräknats gälla för pe-
rioden 1979-1985. för den svenska tillväxt
Förutsättningarna produktionskapacitetens
i kapitel 3. I tabell 12.1 sammanfattas denna har utförligt diskuterats diskussion. En bakom kalkylen i alternativ
grundläggande förutsättning
1 är att teknikfaktorn fortsatt bidrag under 1980-talet som ger samma hittills under l970-ta1et. Detta innebär bl. a. krav på fortsatt strukturtill föromvandling och anpassning av näringsstrukturen fortgående i den internationella arbetsfördelningen. Under l970-talet ägändringar de en snabb rum av kapitalinsatsen per arbetstimme, den s. k. ökning Till både den snabba investekapitalintensiteten. denna ökning bidrog under senare delen av 1960-talet och l970-talets fortringstillväxten
Det låga kapacitetsutnyttjandet inom in-
gående arbetstidsförkortning. dustrin under l970-talets senare del gav emellertid samtidigt ett negativt
tillskott till För hela ekonomin uppgick proproduktivitetstillväxten.
1970-1979 Genom duktivitetstillväxten till 2,8 % per år under perioden att sysselsättningen i timmar minskade med i genomsnitt 0,8 % per år under samma tillväxt att stanna period kom bruttonationalproduktens vid i genomsnitt 2 % per år 1970-1979.
Under 1980-talet beräknas produktivitetstillväxten genomsnittligt lig-
l970-talet. Denna nedgång förga 3/ 10 procentenheter lägre än under
klaras helt av ett minskat bidrag från kapitalbildningen. Medan kapitalbildningen inklusive utnyttjandeeffekter bidrog med 1,2 % per år under
1970-1979 beräknas motsvarande bidrag stanna vid 0,9 % per perioden år under 1979-1990. Förklaringen till denna nedgång är dels perioden under senare delen av l970-talet, dels den låga investeringsaktiviteten i timmar som förutsätts i
den dämpning i sysselsättningsminskningen kalkylen. Båda dessa faktorer bidrar till att kapitalutrustningen per ar-
betstimme beräknas under 1980-talet än under 1970öka långsammare
talet. Dämpningen av sysselsättningsminskningen från 0,8 % per år un-
innebär emellertid samder 1970-talet till 0,2 96 per år under 1980-talet BNP-tillväxten beräknas kunna uppgå till 2,3 % tidigt att den potentiella 1979-1980. per år under perioden
470 sikt
Utvecklingpå längre
12.2.2 Den makroekonomiska
utvecklingen
För att balansen i den svenska ekonomin skall kunna återställas måste merparten av BNP-tillväxten under l980-talet i vid megå till sparande
ning. Investeringarna måste öka något snabbare än BNP som
samtidigt bytcsbalansen för varor och tjänster måste förbättras för
kontinuerligt
att betala för bl. a. u-landsbistånd, ökande reala
kostnader för oljeim-
porten samt växande räntebetalningar på utlandsskulden. l tabell 12.2 redovisas den
volymmässiga resurstillväxten och resur-
sanvändningen under perioden 1960-1990. Om vi betraktar perioden 1960-1979 kan vi konstatera att BNP och den totala konsumtionen ökade i ungefär samma takt, nämligen med 3,3 96 per år i genomsnitt. De
totala växte
investeringarna något långsammare, men samtidigt ökade
den volymmässiga snabbare än den exporten volymmässiga importen. Räknat i fasta priser var i ekonomin således konstant sparkvoten sett över perioden 1960-1979 som helhet.
Förklaringen till att de ekonomiska obalanserna ändå uppkommit lig-
ger i prisutvecklingen på export- och importvaror. Obalansen i våra ut-
rikcsaffärer förklaras i huvudsak av, att ända sedan mitten av 1970-talet
priset på vår oljeimport har ökat avsevärt snabbare
än priset på våra exportvaror. För att betala mellanskillnaden har vi lånat utomlands och
sänkt Därmed har vi
investeringskvoten. skjutit anpassningen på fram-
tiden.
De krav som ställs på anpassning under 1980-talet för att återställa balansen innebär för det första att vi genom räntor på utlandslånen måste betala för redan inträffade
realprisstegringar på Till detta olja.
kommer kostnaderna för en beräknad fortsatt
realprisstegring på oljeprodukter om 2 % per år. En anpassning vid full sysselsättning kan en-
dast ske genom en kombination av ökade exportansträngningar och en substitution av import med inhemsk I båda fallen krävs en produktion. ökad inhemsk Denna ställer
produktionskapacitet. krav på en investe-
ringstillväxt inom näringslivet av ungefär samma som storleksordning under 1960-talet. Genom att från
investeringskraven bostadssektorn och
den offentliga sektorn hålls nere ställs dock betydligt mindre anspråk på
de totala tillväxt.
investeringarnas Enligt kalkylerna måste de totala in-
vesteringarna öka med 2,9 % per år under dvs. perioden 1979-1990, 6/ 10 procent snabbare än BNP.
Trots en snabbare BNP-tillväxt under l980-talet än under 1970-talet . är den endast
volymmässiga importtillväxten obetydligt snabbare än un- g
der 1970-talet. krävs att i Samtidigt exporten volymmässigt ökar något snabbare än den tillväxt som förutsatts. För
marknadsmässiga att åstad-
komma denna förbättring av utrikeshandelns varu- och
tjänstebalans
krävs att den svenska mätt i utländsk valuta ökar prisnivån långsammare än Detta leder
världsmarknadspriserna. emellertid samtidigt till en försämring av vårt bytesförhållande som adderas till den
försämring som orsakas av realprisstegringen på Detta accentuerar i
oljeprodukter.
sin tur kravet på den i varu-
volymmässiga anpassningen och tjänsteba-
lansen. usa-a.
._
Modellkalkylen pekar mot en årlig genomsnittlig försämring av bytes-
Utveckling på längre sikt 471
Tabell 12.2 Försörjningsbalans 1960-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1 960- 1979 1970 1979 l 990
| BNP | 3,3 | 4,5 | 2,0 2,3 |
| Privat konsumtion | 2,8 | 3,6 | 2,0 0,8 |
| Offentlig konsumtion | 4,6 | 5,7 | 3,3 0,9 |
| Total konsumtion | 3,3 4,2 | 2,4 0,9 | |
| Näringslivsinvesteringar | 3 ,l | 4,3 | 1,7 4,2 |
| Bostadsinvesteringar | 2,4 4,9 -0,4 | 1,0 | |
| Offentliga investeringar | 3,8 | 8,8 -l ,8 0,5 | |
| Totala investeringar | 3,0 5,2 | 0,5 2,9 | |
| Export | 6,1 7,6 | 4,4 5,4 | |
| Import | 5,4 7,3 | 3,2 3,3 | |
| förhållandet | 1979-1990. Ungefär hälften |
på l % per år under perioden
av detta är en följd av de förutsätta realprisstegringarna på oljeimpor-
ten. Resten är den kostnadsanpassning som krävs för att öka svenskt nä-
ringslivs marknadsandelar på hemmaplan och på exportmarknadema.
Den totala exporten beräknas i kalkylen öka med i genomsnitt 5,4 % per år och den totala importen med 3,3 % per år under perioden 1979-1990. Sedan realkapitalbildningen och externbalansen intecknat den andel av resurstillväxten som krävs för att återskapa balansen i ekonomin återstår för att öka konsumtionsstandarden. Totalt sett ett utrymme uppgår detta utrymme i modellberäkningen till 0,9 96 per år. I beräk-
har valts att fördela utrymmet ungefär jämnt mellan privat och
ningarna offentlig konsumtionsökning. Om balansen i den svenska ekonomin skall återställas fram till 1990 måste sålunda såväl privat som offentlig konsumtionsökning begränsas till något mindre än l % per år. För den privata konsumtionen betyder som är mindre än hälften av ökningstakten i de todetta en ökningstakt tala inkomsterna i samhället (BNP). Som ovan påpekats utvecklades dessa storheter i det närmaste under perioden 1960-1979. Det
parallellt
av konsumtionsutrymmets tillväxt av är uppenbart att en begränsning den omfattning som kalkylresultaten för 1980-talet här anger kommer att ställa den ekonomiska politiken inför betydande problem. Stora i samhället måste räkna med oförändrad eller sänkt real stangrupper dard. Samtidigt måste arbetskraftens rörlighet ligga på en hög nivå, vilket framgår av de sektorresultat som presenteras i nästa avsnitt. (Jfr. tabell 12.3)
l2.2.3 Utvecklingen inom enskilda sektorer
Långtidsutredningens kalkyler på lång och medellång sikt har många gemensamma element. Sektorindelningen är med få undantag densamma. Avvikelserna samt gäller främst en aggregering av livsmedelsindustrin LU-sektorerna och utländska Dessutom
privata tjänster turisttjänster.
472 Utveckling sikt på längre
särskiljscn speciell energisektor i de långsiktiga kalkylerna l båda kalkylerna utnyttjas samma statistiska bas.
Den mest betydande skillnaden mellan kalkylerna ligger i stället i till-
gången på detaljerad information om framtiden.
På medellång sikt finns en mängd information på sektornivå om investeringsbehov, produktivi-
tetsutveckling etc. Kalkylerna i det medelsiktiga perspektivet tjänar där-
för bl. a. syftet att konsistenspröva befintliga sektorplaner och att från dessa bygga upp en samlad bild av den makroekonomiska utvecklingen. I det längre perspektivet saknas i de flesta fall sådan informa-
detaljerad
tion på scktornivå. Syftet med den långsiktiga analysen blir därför snarast att skapa sådan information och ställa den i relation till en konsistent helhetsbild. Osäkerheten ökar emellertid
nrä tidsperspektivet förlängs. Varje lång-
siktskalkyl måste därför betraktas samtidigt som ett räkneexempel. Dess största
förtjänst är att de olika delarna av kalkylen hänger samman.
Jordbruk
Bruttoproduktioncns tillväxt inom beräknas
jordbruket dämpas från ca
2 % per år under 1970-talet till ca 1 % per år under 1980-talet. Denna dämpning förklaras främst av den långsammare konsumtionsprivata tillväxten under l980-talet. Bidragande faktorer är också en ökad importtillväxt och en viss minskning av exportvolymen i förhållande till
1979 års höga nivå. sysselsättningen under 1980-talet inom jordbruket
beräknas - mätt i timmar - minska i ungefär samma takt som under 1970-talet. dvs. med ca 4 96 per år. Jordbrukets andel av ekonomins tota-
la investeringar beräknas minska till andelen 1979.
något i förhållande Andelen 1990 beräknas ligga någonstans mellan 1970 och 1979 års värden.
Skogsbruk
Bruttoproduktionen inom skogsbruket minskade under 1970-talet med ca 2 % per år. För 1980-talet beräknas en motsvarande ökning kunna ske. Avverkningsnivån 1990 beräknas därigenom komma upp i ungefär samma nivå som i av 1970-talet. Under 1970-talet skedde en
början
kraftig minskning av exporten av skogsråvara, och importen ökade snabbt. Under 1980-talet förutsätts handelsutbytet av skogsråvara stabi- I nuvarande version liseras. Exporten minskar som endast betydligt långsammare samtidigt utgör långsiktsmodelen begränsad ökning sker av importen. lens energisektor en agg- Under 1970-talet minskade sysselsättningen inom skogsbruket (mätt i regering av EMMA-sektorerna 12 och 18, dvs. timmar) med 5 96 per år i genomsnitt. Under 1980-talet beräknas minskolje- och elsektorema. ningstakten dämpas till ca 1 96 per år. Skogsbrukets andel av ekonomins Till denna energisektor totala investeringar beräknas fortsätta att öka. förs också hela importen i av energiråvaror. Iden medelfristiga modellen Gruvor förs importen av råolja till sektor 3 (Extraktiv Den svenska gruvindustrin är starkt exportberoende. Ungefär hälften av industri). malmen exporteras, och återstoden används som insats
huvudsakligen
längre sikt 473 Utvecklingpå
Jämmalmsgruvoma svarar för nära 2/3 av inom järn- och stålindustrin.
branschens totala produktion och sysselsättning. Under 1970-talet minskade inom gruvindustrin bruttoproduktionen
som en konsekvens av en förlust
med i genomsnitt 1,5 % per år, främst
av marknadsandelar både hemma och utomlands. Till nedgången bidrog minskade roll
även stagnationen inom järn- och stålindustrin. Sveriges
till större delen av långsiktiga förändsom förklaras
järnmalmsexportör
natur. Under 1980-talet blir framför allt konkurrenringar av bestående i Brasilien och Afrika betydande.
sen från nya gruvprojekt
har under 1970-talet haft en bättre utveck-
Icke-järnmalmsgruvoma
för dessa förefal-
ling än jämmalmsgruvorna. Utvecklingsbetingelsema
vara än för Detta beror dels på
ler även i framtiden ljusare järnmalmen.
mera gynnsam marknadsutveckling, dels på ett stort inslag en långsiktigt
av guld och silver i flera av dessa malmer. beräknas inom gruvsektom
Under 1980-talet bruttoproduktionen
Förutom ett ökande inslag
kunna öka med ca 0,5 % per år i genomsnitt.
förklaras detta av en beräknad expansion in-
av icke järnmalmsbrytning
Gruvsektoms exporttillväxt förutsätts om den inhemska stâlindustrin. ökar snabbt. Gruvseksom importen att ytterligare dämpas samtidigt torns andel av de totala investeringarna antas öka något under 1980-ta- - mätt i timmar - accele-
let samtidigt som sysselsättningsminskningen
till ca 3,5 96 per år i genomsnitt
reras från 2,8 % per år under 1970-talet under 1980-talet.
Tillverkningsindwtri
domineras av
Den svenska tillverkningsindustrin produktionsmässigt verkstadsindustrin (32,7 %), livsmedelsindustrin (19,5 96), skogsindustrin
och stålindustrin industri (6,8 %). Till-
(18,6 96), järn- (7,2 96) och kemisk
Tabell 12.3 Bruttoproduktion och sysselsättning 1970-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser
Bruttoproduktion Sysselsättning
1970- 1979- 1970- 1979- 1979 1990 1979 1990
2,0 0,9 -4,1 -4,0 Jordbruk -2,3 2,1 -5,0 -l ,0 Skogsbruk Gruvor -l,5 0,6 -2,8 -3,6 1,3 2,9 -2,3 -0,7 Tillverkningsindustri - Livsmedelsindustri 1,0 1,1 -2,9 -2,3 - 1,7 2,9 -2,1 -1,2 Skogsindustri
| - Jäm- och stálindustri | -0,l 3,3 -2,6 -2,1 | |
| - Verkstadsindustri | 2,5 4,4 -1,2 | 1,0 |
| - Kemisk industri | 4,0 4,8 -0,6 | 1,9 |
0,2 1 ,8 -3,3 -1 ,4 Byggnadsverksamhet 2,4 2,6 -0,7 -0,2 Handel, samfärdsel och privata tjänster 3,0 0,5 0 Energiproduktion 5,3 2,8 1,8 0,5 0 Bostadsförvaltning 3,4 0,9 3,6 1,3 Offentliga tjänster Hela ekonomin 2,0 2,4 -0,7 -0,2
Utveckling på längre sikt
sammans svarade dessa branscher för ca 85 % av den totala tillverk-
ningsindustrins bruttoproduktion 1979. Samtliga med undantag av livsmedelsindustrin arbetar under stark utländsk konkurrens.
Utvecklingen inom Iivsmedelsindustrin beräknas under l980-talet fort-
gå ungefär som under 1970-talet. Bruttoproduktionen beräknas öka med
ca l 96 per år, sysselsättningen i timmar beräknas minska
med ca 2,5 96 per år, och sektorns andel av ekonomins totala fortsätter
investeringar enligt modellkalkylen att minska fram till 1990.
Bruttoproduktionen inom skogsindustrin ökade under 1970-ta1et med
1,7 % per år i genomsnitt. Under 1980-talet förutsätts ökningstakten ligga runt 3 96 per år. Denna acceleration av produktionstillväxten är
främst avhängig av exportens tillväxt, som antas öka från ca 3 % per år under l970-talet till ca 4 % per år under 1980-talet. Importens tillväxt
dämpas samtidigt från i genomsnitt 6,8 % per år under 1970-ta1et till
5,4 % under l980-talet. En
förutsättning för att denna utveckling skall
komma till stånd är en allmän relativ
kostnadsförbättring för svensk in-
dustri.
Det viktigaste hindret för skogsindustrins expansion på längre sikt är
emellertid inte marknadstillväxten utan
tillgången på skogsråvara. Modellkalkylen bygger på förutsättningen av en ökad som förädlingsgrad
på marginalen minskar skogsindustrins En sådan utveckråvaruåtgång. ling kräver en fortsatt ökning av
integrationsgraden inom pappers- och
massaindustrin. Dessutom krävs en ökad övergång till den råvarusnålare s. k. termomekaniska metoden för
massaframställning.
För att den förutsätta utvecklingen inom skogsindustrin skall komma till stånd krävs därför
en betydande strukturomvandling inom bran-
schen. En konsekvens härav är att inom
investeringsandelen sektorn i
det närmaste beräknas fördubblas mellan åren 1979 och 1990.
Samtidigt
beräknas takten i
sysselsättningsminskningen - mätt i timmar - gå ner
från 2,1 % per år under l970-talet till 1,2 98 under l980-talet.
Inom järn- och stå/industrin är bruttoproduktionsvärdet lika
ungefär stort som värdet av
hemmamarknadsförbrukningen. Denna domineras
av varven och av verkstadsindustrin. Ungefär hälften av branschens produktion omsätts emellertid samtidigt i internationell handel. Specialiseringsgraden är med andra 0rd hög. Tendensen går mot en växande andel
specialstål i den svenska produktionen, medan handelsstålet i ökad ut-
sträckning importeras. Under 1970-talet stagnerade bruttoproduktionen inom och stå-
järn-
lindustrin. Delvis berodde
detta på en konjunkturbetingad av nedgång investeringsverksamheten i både Sverige och utlandet. Av mera struktu-
rellt betingade faktorer är industriländernas minskade varvsproduktion den främsta orsaken. Under 1980-talet
beräknas järn- och stålindustrin
kunna öka sin produktion med något över 3 96 per år i genomsnitt. Främst är detta en av en beräknad
följd expansion inom verkstads-
industrin. inom
Specialiseringen branschen förutsätts fortsätta med
ökad importkonkurrens på handelsstålsidan. Såväl importen som exporten inom sektorn beräknas öka med något mindre än 4 % per år. Kravet
på strukturrationalisering inom branschen är stort. Investeringsandelen
inom järn- och stâlindustrin beräknas därför behöva öka kraftigt fram
längre sikt 475 Utvecklingpå
till 1990. Samtidigt visar kalkylerna på en sysselsättningsminskning
(mätt i timmar) under 1980-talet med ca 2 % per år. Detta är något långsammare än under l970-talet. Verkstadsindustrin utgör den största branschen inom tillverkningsindustrin. Under 1970-talet ökade bruttoproduktionen med 2,5 % per år. Detta med 1960-talets senare hälft då
var en kraftig nedgång jämfört
verkstadsindustrin ökade sin produktion med ca 6 % per år. Huvuddelen förklaras av den ned-
av nedgången torde kunna konjunkturbetingade
Bilden gången i industrins investeringar både i Sverige och utomlands. innehåller emellertid också strukturella drag av mera långsiktig karakfaktor är den internationellt vikande personbilstär. En sådan viktig marknaden.
Under l980-talet anger modellkalkylen en bruttoproduktionstillväxt
för verkstadsindustrin i förhållande till på 4,4 % per år. Accelerationen 1970-talet förklaras delvis av den ökade investeringsaktivitet som förutsätts i den svenska ekonomin. Till detta kommer ett antagande om en ökning av exporttillväxten inom sektorn från 5,6 % per år under 1970- För att åstadkomma denna ökatalet till ca 7 % per år under l980-talet. de exporttillväxt krävs inte bara en förmånlig svensk kostnadsutveckling utan också en omställning mot nya produkter och nya marknader. och en l kalkylen räknas med betydande investeringsansträngningar ökad inom verkstadsindustrin under l980-talet. Sysselsysselsättning
i timmar beräknas öka med ca l % per år jämfört med en
sättningen under 1970-talet, då också sektorns andel av ungefär lika stor minskning ekonomins minskade. Under l980-talet beräknas i stället investeringar
en fördubbling av verkstadsindustrins investeringsandel.
Den kemiska som också inkluderar var
industrin, plastvaruindustrin,
tillverkunder 1970-talet den i särklass mest expansiva grenen inom Medan för inom till-
ningsindustrin. ökningstakten bruttoproduktionen
verkningsindustrin som helhet uppgick till ca 1,5 % per år under periinom den kemiska industrin oden 1970-I979 ökade bruttoproduktionen med 4 % per år. Den kemiska industrin är relativt importberoende. Direktimporten till sektorn till ca l/ 3 av den totala tillförseln. Utrikeshandelsbeuppgår roendet Av den totala tillförseln till på exportsidan år något mindre. sektorn går ca 3/4 till hemmamarknaden och ca l/4 till export. Under l980-talet räknar vi i alternativ l med en mer än dubbelt så snabb tillväxt inom svensk industri totalt sett som under l970-talet. inom hela industrin beräknas öka med ca Bruttoproduktionstillväxten För den kemiska industrin leder detta till att 3 % per år i genomsnitt. takten i tillförseln måste öka i förhållande till l970-talet. Den relativa som förutsätts i alternativet leder samtidigt till att kostnadsförbättring importtillväxten hålls tillbaka och exporten stimuleras. Importtillväxten beräknas dämpas från 5 96 per år under 1970-talet till 3 96 per år under l980-talet, och exportens tillväxt beräknas öka från ca 7 % per år till 8 %
per år. innebär dessa effekter att bruttoproduktionen inom Sammantagna den kemiska industrin beräknas öka med något mindre än 5 96 per år
under l980-talet med 4% under l970-talet. sysselsättningen jämfört
Utveckling på längre sikt
(mätt i timmar) inom branschen antas behöva öka med i genomsnitt 2 % per år samtidigt som sektorns andel av de totala fortinvesteringarna sätter att växa. Inom den kemiska industrin
accentueras investerings-
kraven av de som måste ställas vid en fortsatt
miljökrav snabb expan-
sion. Bland de industribranscher vars utveckling inte explicit anges i tabellerna 12.3-12.5 kommenteras några nedan. 1970-ta1ets utveckling inom innebar byggnadsverksamheten en pro-
duktionsmässig kontraktion inom jord- och stenindustrin.
Bruttoproduktionen inom denna sektor minskade med ca 2 96 per år och sysselsättmed 5,5 %. Den mera positiva utvecklingen ningen i timmar av byggandet under 1980-talet (se nedan) innebär en mera positiv utveckling inom jord- och stenindustrin. Bruttoproduktionen under l980-talet beräknas
öka med ca 2 % per år. sysselsättningen i sektorn, räknat i timmar, be-
räknas minska med ca 4 % per är. Jord- och stenindustrins andel av ekonomins totala beräknas
investeringar ligga kvar på samma nivå som
1979. Branscher med minskande under 1980-talet produktion beräknas fortsatt bli tekoindustrin, gummivaruindustri och varvsindustri. Tillsammans svarar dessa branscher för ca 10 96 av den totala
industrisysselsättningen
i timmar. Vid l980-talets slut beräknas denna andel ha minskat till lite mer än 5 %. Kontraktionen inom de ovan nämnda branscherna är en
fortsättning
av en anpassningsprocess till förändrade villkor för den internationella
arbetsfördelningen, som inleddes redan under 1970-talet. Denna
anpassningsprocess har enligt kalkylresultaten mognat ut i varierande grad inom de tre branscherna. Inom tekoindustrin sker en viss
uppbromsning
under l980-talet
av takten i produktions- och sysselsättningsnedgângen.
Produktionens minskningstakt inom tekoindustrin gå ner från ca 3,5 % per år under 1970-talet till ca 2 % per år uner 1980-talet som samtidigt
sysselsättningsminskningen dämpas från närmare 8 % per är till 5,5 %
per år. Inom gunzmivaruindustrin och varvsindwtrin beräknas
sysselsättningsminskningen däremot bli snabbare under l980-talet än under 1970-talet. Inom varvsnäringen beräknas sysselsättningen minska med ca 6 % per år
i genomsnitt under l980-talet och inom gummivaruindustrin med ca 7 96
per är (mätt i timmar).
Byggnadsverksamhet v
øugøø _ Under 1970-talet inom svenskt stagnerade produktionen byggande och
sysselsättningen i timmar minskade
med i genomsnitt ca 3,5 % per år.
mins investeringar.
.,-.,_...-
En av de grundläggande förutsättningarna bakom alternativ 1 är en
relativt snabb i den svenska ekonomin
investeringstillväxt under 1980-
;gg_,g_yv;,^,n./W;F݀
talet. För byggnadsverksamheten innebär detta att bruttoproduktionen beräknas öka med 1,8 96 per år och att sysselsättningen i timmar beräk-
sikt 477
Utveckling på längre
Tabell 12.4 Export och import 1970-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser
Export Import 1970- 1979- 1970- 1979- 1979 1990 1979 l 990
Jordbruk 8,4 -0,3 -0,3 1,7 -14,3 -1,3 17,6 5,3 Skogsbruk Gruvor 2,3 1,4 . . 6,4 4,4 5,6 4,1 4,3 Tillverkningsindustri - Livsmedelsindustri 3,8 2,2 1,7 4,5 6,8 5,4 - Skogsindustri 2,9 3,9
| - Järn- och stâlindustri | 5,0 3,8 0,6 3,7 |
| - Verkstadsindustri | 5,6 6,9 4,8 4,9 |
| - Kemisk industri | 7,1 8,0 5,0 3,0 5,2 5,7 3,7 1,8 |
Handel, samfärdsel och privata tjänster 11,2 9,5 . . -1,5 Energiproduktion Hela ekonomin 4,4 5,4 3,2 3,3
Sektoms andel av
nas minska med knappt 1,5 % per år i genomsnitt.
ekonomins totala beräknas vara i stort sett oförändrad investeringar mellan 1979 och 1990.
Tjänsteproduktionen
varuhandel, och privata tjänster sva-
De tre tjänstesektorerna samfärdsel
för ca 1/3 av den totala och för ca
rar för närvarande sysselsättningen
l/ 4 av den totala och de totala investeringarna. I fråga om
produktionen
och är andelen lägre. Andelen för bå-
den totala export- importvolymen
da dessa variabler ligger för närvarande något över 10 %. Under 1970-talet ökade betydligt snabbare än genom-
tjänsteexporten snittet för industrin samtidigt som tjänsteimportens ökningstakt låg
bidrag till
ungefär i nivå med industrigenomsnittet. Tjänstesektorernas
förbättrades således under 1970-talet. Fram-
varu- och tjänstebalansen för allt gällde detta sektorn privata tjänster, där exportens årliga volym-
till ca
tillväxt låg på ca ll % samtidigt som importtillväxten begränsades 3,5 %. Ett förbättrat turistnetto och en expansiv svensk entreprenad-
verksamhet utomlands dessa siffror. Denna utveckling på ligger bakom beräknas i alternativ 1 fortsätta under 1980-talet, under-
tjänstesidan
stödd av ett förbättrat relativt kostnadsläge. av privata tjänster beräknas öka med 9,5 % per år under Exporten som beräknas minska från i ge-
l980-talet samtidigt importtillväxten
nomsnitt 3,4 per år under 1970-talet till ca 2,5 % per år under 1980-talet. Trots en minskad takt i den inhemska efterfrågan beräknas bruttoproduktionstillväxten öka från 2,8 % per år under 1970-talet till något över
Detta beräknas kräva att sysselsättningen
3 % per år under 1980-ta1et.
Investeringsandelen, däremot,
ökar med ca 0,5 % per år (mätt i timmar). minskar med 1979.
något fram till 1990 jämfört
beräknas accelerera un-
Även inom varuhandeln produktionstillväxten Inom samfärdselder 1980-talet, och nedgången i sysselsättning dämpas.
Utveckling på längre sikt
sektorn, däremot, dämpas
produktionstillväxten, och nedgången i syssel-
sättning ökar. En bidragande orsak till denna inom samfärd-
utveckling
seln är att kombinationen av ökade energipriser och ett minskat ut-
rymme för privat konsumtionsökning verkar
dämpande på den privata konsumtionen av
samfärdseltjänster. Enligt kalkylerna beräknas denna
konsumtion minska med 0,8 96 per år under l980-talet.
Energiproduktionen
Det bör understrykas att den använda analysmodellen inte är en energimodell, även om en utvecklingsbild för en aggregerad energisektor fram-
kommer som ett
beräkningstekniskt resultat. Liksom
tidigare har på denna punkt ett samarbete ägt rum med statens industriverks energibyrå. Med utgångspunkt i preliminära siffror i har
långsiktskalkylen
energibehoven räknats fram sektor för sektor uppdelade på olika energi-
slag. Dessa resultat redovisas på annat håll
För den aggregerade energisektorn i LEMMA-modellen pekar kalky-
lerna på en bruttoproduktionstillväxt under l980-talet
som är långsammare än under 1970-talet. Bl. a. innebär de
höjda relativprisema på
energi att den privata konsumtionen inom sektorn och
(uppvärmning drivmedel) minskar. I kombination med en god tillgång på elektrisk
energi innebär detta att den
volymmässiga importen av oljeprodukter
beräknas kunna minska med något mer än 10 96 sett över 1980-talet som
helhet. De totala
investeringarna i energiproduktion beräknas behålla
sin andel av ekonomins totala
investeringar.
Tabell 12.5 Investeringsutvecklingen 1970-1990
Procentuella andelar, 1975 års priser
l 970 l 979 1990
Jordbruk 2,3 4,1 3,1 Skogsbruk 1.1 1,2 1,9 Gruvor 0,8 0,6 0,3 Tillverkningsindustri 18,6 l 5,4 26,1 - Livsmedelsindustri 2,1 1,9 1,7 - Skogsindustri 4,2 3,3 5,1 - Järn- och stålindustri 2,4 1,2 3,1 - Verkstadsindustri 5,5 4,8 9,5 - Kemisk industri 1,6 1,9 3,2
| Byggnadsverksamhet | 2,3 | 2,0 2,0 | |
| Handel, samfärdsel och privata tjänster | 18,7 26,6 24,9 | ||
| Energiproduktion | 9,0 | 8,1 | 7,8 |
| Bostadsförvaltning | 25,8 24,6 | 20,0 | |
| Offentliga tjänster | 21,4 |
17,4 13,4 Hela ekonomin SIND:s energiprognos. 100 100 100
Utvecklingpå längre sikt 479
12.3 Två makroekonorniska perspektiv för utvecklingen
l 985- l 990
l2.3.l Bakgrund och förutsättningar
Alternativ 1 för utvecklingen fram till år 1990 innebär en väg som, via en återhållsam kostnadsutveckling och en begränsad konsumtionstillväxt, återför Sveriges ekonomi till balans mot 1980-talets slut. Om emel-
lertid utvecklingen fram till 1985 kommer att följa alternativ 2 förhind-
ras i praktiken att nå balans under 1980-talet. I detta av-
möjligheterna
snitt redovisas konsekvenserna för utvecklingen under perioden 1985-1990 av en utveckling under 1980-talets första hälft i enlighet med alternativ l respektive alternativ 2. I alternativ 1 har utvecklingen för perioden 1985-1990 erhållits genom en avräkning av den medelfristiga kalkylen. Ett sådant förfaringssätt kan anses tillåtet mot bakgrund av den kontinuitet i anpassningen som för hela 1980-talet ligger i detta alternativ* I alternativ 2 har en annan metod måst Med utgångspunkt i det beräknade läget år 1985
väljas. enligt alternativ 2 har en makrokalkyl genomförts med hjälp av en agg-
regerad version av LEMMA-modellen. Förutsättningarna beträffande importpriser och räntan på utlandsskulden är desamma i båda alternativen sett över 1980-talet som helhet. Det måste understrykas att kalkylen för alternativ 2 under perioden 1985-1990 är ett i hög grad konstruerat räkneexempel. Avsikten med denna räkenövning är att ge en grov uppskattning av den samhällseko-
nomiska kostnaden av att anpassningen mot jämvikt inte påbörjas ome-
delbart utan ytterligare ca 5 år.
skjuts upp Produktivitets- och produktionskalkylen i båda alternativen har ut-
förligt behandlats i kapitel 3 ovan. I alternativ l förutsätts produktivitctstillväxten vara oförändrad mellan 1980-talets båda delar. Genom variationer i tillgången på arbetskraft minskar dock den genomsnittliga BNP-tillväxten i alternativ l från 2,5 96 per år under perioden 1979-1985 till 2 % per år mellan 1985 och 1990. I alternativ 2 antas produktivitetsoch produktionstillväxten under perioden 1979-1985 begränsas av ett tilltagande av produktionsresurserna. Under 1980-ta-
underutnyttjande
lets första hälft beräknas härigenom BNP endast öka med 1,3 96 per år. Större delen av dessa lediga resurser antas kunna aktiveras under 1980talets senare hälft. Härigenom beräknas BNP-tillväxten i alternativ 2 kunna uppgå till 2,5 % per år mellan 1985 och 1990.
l2.3.2 Försöyningsbalansens utveckling 1985-1990
Alternativ 1
Trots att bruttonationaproduktens tillväxt bromsas upp under 1980-talets senare hälft kan konsumtionen i alternativ 1 tillåtas öka snabbare _ I De förtlänal påpekas under perioden 1985-1990 än under den första delen av l980-talet. Detta framgår av siffrorna i tabell 12.6 nedan. Investeringstillväxten
:itrâzfånânsâçââvâáfnde
planar
ut och följer produktionstillväxten. Samtidigt planar exportens tillväxt sektor Visa, en kontinu_
ut mot marknadstillväxten under 1980-talets senare hälft. Någon ytterli- erlig bild.
480 sikt
Utveckling på längre
Tabell 12.6 Försörjningsbalansens alternativ 1 och 2 utvecklingi Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979-1990 1979-1985 1985-1990 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2
| BNP | 2,3 1,8 2,5 1,3 2,0 2,5 | |
| Privat konsumtion | 0,8 -0,4 0,6 | 1,5 1,2 -2,5 |
| Offentlig konsumtion | 0,9 0,9 0,9 | 2,7 1,0 -l ,2 |
| Total konsumtion | 0,9 0,1 0,7 | 1,9 1,1 -2,0 |
| Näringslivsinvesteringar | 4,2 4,2 5,5 1,8 2,6 7,2 | |
| Bostadsinvesteringar | 1,0 1,0 1,5 -0,3 0,9 2,6 | |
| Offentliga investeringar | 0,5 0,5 0,1 1,5 1,0 -0,8 | |
| Totala investeringar | 2,9 2,9 3,6 1,2 2,0 4,9 | |
| Export | 5,4 4,7 6,0 2,2 4,7 7,8 | |
| Import | 3,3 2,1 3,3 3,8 3,3 0,1 |
gare svensk kostnadsanpassning förutsätts inte efter år 1985. Tillsam-
mans med en snabbare privat konsumtionstillväxt under senare delen av 1980-talet leder detta till att importtillväxten, trots den långsammare BNP-tillväxten, fortgår i ungefär samma takt under perioden 1985-1990 som under 1980-talets första del.
Alternativ 2
Den utvecklingsbild som presenteras för alternativ 2 under senare delen av 1980-talet visar hur svårt det blir att återskapa balansen i den svenska ekonomin om marschen mot inte inleds under 1980-talets första
jämvikt
år. - Även i alternativ 2 förutsätts
kalkylmässigt att bytesbalansen når jäm-
vikt fram till 1990. För att åstadkomma en anpassning från den obalans som i detta alternativ beräknas råda vid 1980-talets mitt krävs en volymmässig ökning av exporten med 7,8 96 per år fram till 1990 samtidigt som importen måste förbli i stort sett oförändrad. För att uppnå denna utveckling krävs en kraftig anpassning av den svenska exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella konkurrenternas. Det är svårt att se hur en sådan anpassning skulle kunna ske utan
växelkursjusteringar.
De totala förutsätts i alternativ investeringarna 2 öka med ca 5 % per år mellan 1985 och 1990. samma Härigenom uppnås investeringsnivå 1990 som i alternativ l. De två alternativen har därmed
gjorts likvärdiga
med avseende på De ökade
realkapitalbildningen. anpassningskostna-
derna i alternativ 2 kan på så sätt uppskattas mellan genom skillnaderna alternativen i fråga om konsumtionens och utlandsskuldens utveckling fram till 1990.
För att ytterligare öka jämförbarheten mellan alternativen har även den offentliga konsumtionsnivån vid 1980-talets slut likställts i de båda
alternativen. Detta innebär att den offentliga konsumtionen måste minska med 1,2 96 per år under 1980-talets senare hälft. Denna kon-
sikt 481
Utveckling på längre
SOU 1980: 52
är emellertid inte tillräcklig för att skapa utrymme sumtionsminskning av som krävs. Även den privata
för den förbättring sparandebalansen
konsumtionen måste minska. Mellan åren 1985 och 1990 uppgår den ge-
i den privata konsumtionen till 2,5 % per nomsnittliga minskningstakten
år. 1979-1990 som helhet är det totala konsumtions-
Sett över perioden
i alternativ 2. Detta skall med en
i stort sett konstant jämföras
utrymmet 1. Vid slutet av 1980-
årlig genomsnittlig tillväxt på ca l 96 i alternativ
ca 4 % lägre i alternativ 2 än i talet är den privata konsumtionsvolymen
l. Detta för den uppskjutna anpass-
alternativ utgör en del av kostnaden i alternativ 2. En annan del utgörs av en ökad utländsk upplåningen
ning.
l2.3.3 Utlandsskuld och räntebetalningar
i båda alternativen balansen i de löpande
Såsom framhällits förutsätts 1990. Som framgår av tabell 12.7 utlandstransaktionema vara återställd
nettoskulsig emellertid alternativen åt i fråga om den utländska
skiljer
ocksä när det de ränteutgifter som
dens storlek och därigenom gäller
kommer att belasta 1990-talet.
Alternativ 1
nettoskuldsättningen från beräknade I alternativ 1 ökar den utländska mitt till ca 200 kr 1990.
ca 150 kr vid 1980-talets miljarder miljarder
i de reala resurserna minskar emellertid skuldbör- Mätt som inteckning senare hälft. År 1985 beräknas nettoskuldstocken dan under 1980-talets värde och 50 % av År 1990 be-
motsvara 17,9 96 av BNP:s exportvärdet. räknas motsvarande andelar var 16,3 96 respektive 40,7 %. Räntenettots
värde är samtidigt oförändrat
inteckning i bruttonationalproduktens
2,3 % under hela senare delen av 1980-talet.
1979-1990 Tabell 12.7 Bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalrüngar
Miljarder kronor, löpande priser
1979 1985 1990
Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2
-l 1,2 -l6,2 -59,0 0 0 Bytesbalans, miljarder kr 0 -2,0 -6,5 0 % av BNP -2,5 -22,2 0 0 -8,l -5,5 % av exporten
26,1 146,0 253,0 193,0 420,0 Nettoskuld, miljarder kr 5,7 17,9 27,7 16,3 37,0 %av BNP 19,0 50,0 95,0 40,7 90,3 % av exporten
-3,4 -l8,9 -26,8 -27,0 -58,8 Räntenetto, miljarder kr -2,9 -2,3 -5 2 % av BNP -0,7 -2,3
-2,5 45,5 -10,1 -5,7 42:6
%av exporten
Utveckling på längre sikt
Alternativ 2
I alternativ 2 beräknas de utländska nettofordringama på Sverige uppgå till 420 kr vid slutet av 1980-talet.
miljarder Mellan åren 1985 och 1990
beräknas skuldbördans i
inteckning bruttonationalproduktens värde öka
från ca 27 % till 37 %. Vid 1980-talets slut beräknas räntorna på utlandsskulden ha ökat från mindre än 1 % av BNP:s värde 1979 till över 5 96 1990. En
utveckling i enlighet med alternativ 2 innebär således dels att den
privata konsumtionen under 1980-talet måste med ca 4 96
begränsas
jämfört med en utveckling enligt alternativ l, dels att 1990-talets utveckling belastas med räntekostnader som är mer än dubbelt så stora som i alternativ l.
Avslutning
Problemen i den svenska ekonomin år så
allvarliga att vi även i en rela-
tivt optimistisk kalkyl måste räkna med att hela 1980-talet har löpt till ända innan balansen kan återställas.
Omkring 1990 kan vi i bästa fall
räkna
med att ha nått balans i de löpande utrikesbetalningarna. Efterdyningar av kriser kommer emellertid även under gynnsamma omstän-
digheter att märkas under 1990-talet i form av räntor och amorteringar på utlandsskulden. Vägen till balans är svår och kräver
uppoffringar av alla grupper i samhället. Som kalkylema i avsnitt 12.3 visar blir emellertid
anpass-
ningen svårare ju längre den skjuts upp. Dessutom förutsätt-
undergrävs
ningarna för en gynnsam ekonomisk utveckling under 1990-talet av att den nödvändiga framåt anpassningen skjuts i tiden. Man torde till och
med kunna
påstå att om anpassningen inte kommer till stånd tämligen skyndsamt så blir det i praktiken omöjligt att återskapa balansen fram
till 1990. En
utveckling i enlighet med alternativ l är svår att genomföra, men
svårigheterna är inte oöverstigliga. En första svårighet gäller att begränsa konsumtionens tillväxt till mindre än l % per år utan att detta utlöser
fördelningspolitiska spänningar som driver upp inflationstakten. En
andra svårighet är att skapa incitament för växande
investeringar och
förnyelse av En
kapitalutrustningen. tredje svårighet, slutligen, är att ka-
nalisera merparten av
produktionsökningen till exporten och samtidigt
begränsa importens tillväxt. De nämnda kraven samman. Om inte
hänger förväntningarna om standardförbättringar när det gäller både privat och offentlig konsum-
tion anpassas till den ram som ges av resurstillväxten, blir resultatet en
inflationistisk utveckling med en relativ som kostnadsförsämring följd.
Denna håller tillbaka och accelererar
exporttillväxten importökningen.
Detta leder i sin tur till en
fortgående försämring av bytesbalanssituatio-
nen. I ett sådant klimat blir det svårt att få investe-
igång näringslivets ringar. Produktivitetstillväxten dämpas och den relativa kostnadsför-
längre sikt 483 Utvecklingpå
En startar som för utvecklingen i
sämringen accentueras. kedjereaktion
alternativ 2:5 riktning. första hälft, blir de Om politiken sålunda misslyckas under 1980-talets
anpassningsproblem som faller på perioden efter 1985 så svåra att det år
tveksamt om de över huvud taget går att hantera. Det är svårt att före-
1 ställa sig hur svensk ekonomi under en femårsperiod skall kunna uppnå
en BNP-tillväxt som konsumtionsstandarden på 2,5 % per år samtidigt minskar skall kunna klaras krävs med 2 % per år. För att externbalansen en nedåt i den svenska kronans värde.
dessutom förmodligen justering
ökar sålunda både från efterfråge- och kostnadssidan Inflationstrycket hot mot att förverkliga en
och utgör ett grundläggande möjligheterna
2. Inflationstendenserna i detta alanpassning fram till 1990 i alternativ förstärks dessutom snabba tillväxten av den ternativ genom den relativt under 1979-1985. in-
offentliga konsumtionen perioden Kvardröjande
för att finan-
flationsspänningar torde uppstå oavsett om skatterna höjs
siera denna konsumtionsökning eller om finansieringen sker genom
I det senare fallet sker en inför
ökad upplåning. likviditetsuppladdning
att hålla tillbaka
senare delen av 1980-talet som kan göra det omöjligt
efter 1985. den privata konsumtionstillväxten
1 LU 78 och den faktiska
Appendix utvecklingen
officiella av den svenska ekono- Den senast föregående bedömningen
sikt i 1978 års långtidsutredning mins utveckling på medellång gjordes
1977-1983. Publiceringen av LU 80 (LU 78) och omfattade perioden av denna Definitiv statistik för att be-
sker således i mitten kalkylperiod.
finns emellertid endast för de två första lysa den faktiska utvecklingen
åren 1978 och 1979. Avseende utvecklingen under 1980 har i den följani viss utsträckning använts de preliminära bedömning-
de avstämningen
med framläggandet av rear som gjorts under hösten detta år i samband
geringens s. k. besparingsproposition?
av LU:s är förknippad med stora problem av En avstämning kalkyler skall teoretisk och statistisk art. Speciellt gäller detta när avstämningen endast en del av Orsaken till detta är att LU:s
omfatta kalkylperioden.
sikt utan kalkyler avser den trendmässiga utvecklingen på medellång till variationer. Härtill kommer i fråga om
hänsyn konjunkturmässiga
har den nu aktuella avstämningen att nationalräkenskaperna nyligen
undergått avsevärda revideringar. Dessa beror dels på att ny primärin-
formation har erhållits, dels på att vissa definitions- och klassificerings-
ändringar genomförts. vars ni- De viktigaste revideringarna avser den privata konsumtionen, vå med 12 kr som av resultaten av 1978 års hus-
höjts miljarder följd
samt förändrade beräkningar vad avser egna-
hållsbudgetundersökning
i bostadskonsumtionen. Vidare har med anledning av behemsposten av revide-
talningsbalansdelegationens undersökningar exporten tjänster
4 kr och transfereringsnettot med drygt
rats upp med närmare miljarder
innebär de nya beräkningarna att BNP, be-
4 miljarder kr. Sammantaget räknad miljarder kr högre
från användningssidan, anges 1979 ligga ca 20
än vad som tidigare redovisats. har för 1970-talet. Enligt de äldre natio-
Revideringarna genomförts
nalräkenskapema skulle BNP, mätt i fasta priser, ha vuxit med 1,6 96 i
genomsnitt per år under perioden 1970-1979. De nya beräkningarna ty-
om ca 2 96 per år. För enskilda år är revideringama der på en tillväxt
större. Också BNP beräknad från inkomstsidan har reviderats, bl. a. genom
av den s. k. finansstatistiken. Vidare har vissa metodom-
utnyttjandet
bl. a. hushållens sparkvot har sänkts kraf-
läggningar gjorts, varigenom i löpande priser anges hushållssparandet nu ha stigit från 3 Langtidsutredningen
tigt. Mätt 1973173-
kr 1979, 24 miljarder kr som de sug. 19785011 miljarder kr 1970 till 9,5 miljarder ej
7 Prop. 1980/8120. re nationalräkenskaperna angav.
486 Appendix I
Som framgått är dessa revideringar av sådan omfattning att en jämförelse av kalkylerna i LU 78, vilka baserats på gammal statistik, med utfallet enligt de reviderade inte är helt rättvisannationalräkenskaperna de. Den följande avstämningen begränsas till en kortfattad kvalitativ redogörelse för vissa huvuddrag i utvecklingen fram till 1980. Vidare visas i tabellform utvecklingen för de viktigaste posterna i försörjningsbalansen samt för förädlingsvärdet inom olika näringsgrenar. Utgångsåret för analysen i LU 78 präglades av ett betydande kapacitetsgap i näringslivet, obalans i utrikeshandeln och ett sedan 1975 successivt försvagat internationellt huvudkonkurrensläge. Utredningens alternativ i vilket angav en utvecklingsväg det prismässiga konkurrensläget återställdes, den externa balansen förbättrades och fullt kapacitetsutnyttjande i näringslivet kunde uppnås fram till 1983. Förbättringen i den externa balansen förutsattes ske genom en kraftig uppgång i exporten, medan importökningar skulle hållas tillbaka. Detta krävde att de svenska relativprisema skulle sänkas. Som en avgörande förutsättning härför angavs dels en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling, dels den relativt kraftiga produktivitetsstegring som kunde realiseras om utgångslägets outnyttjade produktionskapacitet togs i fullt anspråk. Bedömningen av den baserades möjliga produktivitetsstegringen
l
på det dubbelriktade samband mellan och efterfrågan produktionsvolym som förelåg på grund av den stora produktivitetsreserven i det svenska näringslivet. Sänkta relativpriser skulle ge ökad som i försäljningsvolym sin tur skulle möjliggöra stigande produktion och, på grund av befintliga kapacitetsreserver, ökad produktivitet. Produktivitetsökningen skulle ge ytterligare sänkta relativa priser. Efter hand som slöts kapacitetsgapet skulle lönsamheten förbättras och åter komma investeringsaktiviteten igång. Ett sådant händelseförlopp byggde på förutsättningen att om väl produktivitetsökningen kom igång skulle i ekonomin inbyggda faktorer leda till att den fortsatte. Det var emellertid uppenbart att det krävdes en kraftig inledande förändring av de svenska relativa företagens priser för att processen skulle starta. Devalveringarna under 1977 förutsattes utgöra en sådan startpunkt. Utvecklingen närmast efter 1977 låg i långa stycken i med LU linje 78:5 huvudaltemativ. Inte minst tack vare det måttfulla tvåårsavtalet för 1978 och 1979 fick devalveringen den åsyftade effekten. De svenska företagens konkurrensförmåga återhämtades påtagligt under loppet av 1978, och i takt med den internationella vände konjunkturförbättringen utvecklingen. Industriproduktionen ökade ånyo. Såsom väntat ökade produktiviteten snabbt i takt med att kapacitetsgapet slöts, vilket ytterligare förstärkte konkurrenskraften. Under loppet av 1978 och fram till händelserna unpå oljemarknaden der sommaren l979 sålunda den faktiska följde utvecklingen tämligen väl den i LU utstakade vägen. Bl. a. på grund av utgångslägets stora kapacitetsreserv fortsatte emellertid investeringarna att även 1978. sjunka Ett annat undantag utgjordes av att den offentliga konsumtionstillväxten - främst den kommunala - fortsatte att ligga för i förhållande högt
Appendix]
och därmed inkräktade på utrymmet för den till den givna resursramen konsumtionstillväxten. Dessutom visade utvecklingen på arbetsprivata marknaden att den i LU 78 förutsatta flexibiliteten inte förelåg. Flask-
i ett relativt tidigt stadium av den ekonomiska
halsproblem uppträdde
uppgången. kunde således inte komma till stånd i
Återhämtningen i ekonomin den utsträckning som förutsattes i LU 78. Det visade sig bl. a. inte möj-
återvinna förlorade marknadsandeligt att via de sänkta relativprisema som förutsatts. Härtill kom att balansbristen i lar i den utsträckning förvärrades ol-
Sveriges utrikesbetalningar ytterligare genom de kraftiga
1979 och 1980.
jeprisstegringama
för kalkylema i LU 78 förutsattes
I enlighet med utgångspunktema
förbättras från 13 kr 1977 till 5
underskottet i bytesbalansen miljarder kr 1983 (i löpande priser). En kraftig förbättring ägde också miljarder
rum under beräknas under-
1978, men efter den senaste oljeprischocken
skottet nu uppgå till 21 kr 1980. Det är i första hand i fråga
miljarder
om denna balansbrist som den faktiska utvecklingen awikit från kalky-
lerna i LU 78. I tabell utveckling 1977-1980. Som
A 1 anges försöijningsbalansens
har den totala tillväxttakt varit långsammare
framgår produktionens
i LU 78 för 1977-1983 i me-
1977-1980 än vad som förutsattes perioden
resurstillväxt har i första hand resulterat i deltal. Denna långsammare
uteblivit. Särskilt orogivande är att den förutsatta investeringsökningen
del. Dessa minskade 1978 denna utveckling för industriinvesteringarnas
och ut- Tabell A 1 Försörjningsbalansens utveckling 1977-1980. Kalkyler i LU 78 fall 1975 års priser
1977 Årlig procentuell Milj. kr volymförändring
1977-1983 1977-1980
enligt LU 78 prel. utfall
Privat konsumtion 160 200 1,8 0,9 77 500 2,2 3,4 Offentlig konsumtion 25 500 0,9 1,7 Statlig konsumtion
| Kommunal konsumtion | 52 000 2,8 | 4,2 |
| Summa konsumtion | 237 700 2,0 | 1,8 |
| Privata bruttoinvesteringa: | 40 500 2,9 ll 900 4,7 | -1,6 -2,0 |
Industriinvesteringar 10 300 1,1 2,0 Offentliga bruttoinvesteringar 10 800 4,1 4,5 Bostadsinvesteringar
Summa bruttoinvesteringar 61 600 2,8 0,1
-2 400 . . Lagerförändring 89 500 7,9 7,9“ Export av varor och tjänster
90 000 4,0 3,6 Import av varor och tj ånster BNP 296 400 3,7 . 2,7
“Avser utvecklingen 1977-1979.
488 Appendix 1
med 22 %, vilket inte uppvägts av den beräknade uppgången 1980 på 16 %. Den totala konsumtionen har, trots det snävare utrymmet, utvecklats i stort sett enligt LU:s kalkyler. Den avsevärt starkare ökningen för framför allt kommunal konsumtion har dock inskränkt på den privata konsumtionens tillväxt.
Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar anges i tabell A 2.
Som framgår har produktionen under de två första åren av LU:s kalkylperiod ökat väsentligt långsammare i de varu- och kraftproducerande sektorerna än vad som förutsattes av LU 78. I
tjänsteproduktionen har
förhållandet varit det motsatta.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den faktiska
utvecklingen hittills - trots
många positiva inslag under periodens början - i många
avseenden har awikit från den bana som utstakades i LU 78 och som på längre sikt skulle
leda till en lösning av Sveriges balansproblem. Den förstärkning av industrisektorn som var en viktig förutsättning härför
har inte kommit till stånd. Den offentliga sektorn har fortsatt att expandera och tagit ett i förhållande till resurstillväxten alltför stort utrymme.
Utvecklingen har vidare lett till en ytterligare försämring av bytesbalan-
sen. Härtill har i avgörande
utsträckning de kraftiga oljeprisstegringarna 1979-1980 bidragit. Dessa inte i LU 78. förutsågs
Tabell A 2 Förädlingsvärdets utveckling 19774979. Kalkyler i LU 78 och utfall Årlig procentuell volymförändring
1977- l 983 1977- l 979 enl. LU 78 prel. utfall
Jordbruk och fiske Skogsbruk Industri E1-, gas-, värme- och vattenverk Byggnadsverksamhet Summa Varuhandel Samfärdsel Bostadsförvaltning Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Totalt
källor för 1980 års
2 Viktigare
Appendix långtidsutredning
utgångspunkt i nationalräkenska-
LU:s beräkningar tar i hög grad sin har den version som publicerats i SM N pema. För perioden 1963-1970
använts och för perioden 1970-1979 l979:7.4 jämte underlagsmaterial
SM N 1980:44. Utredningen bygger i övrigt på en stor mängd material från och enskil-
och informationer myndigheter, företag, organisationer
källor som direkt åberopas i da personer. Här redovisas endast viktigare material som redovisas nedan finns som regel betänkandet. Ej publicerat
tillgängligt på ekonomidepartementet.
Avsnitt i del II Källor
. Publikationer och underlagsmaterial från
Den internationella främst ECB, Världsbanken och utvecklingen OECD, IMF för riket 1980-2025. Produktionskapacite- . Befolkningsprognos Information i IPF 1980:
tens utveckling prognosfrågor.
6, SCB .Arbetskraftsresurserna 1979-2000. In-
formation i prognosfrågor, SCB
. Svensk och import av varor och ut- export
Bytesbalans
rikeshandel 1979-1985. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Lennart Lindström, KI
. Tjänste- och transfereringsbalansen
1979-1985. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Alek Markowski, Riksbanken . för privat konsumtion.
Utvecklingen av pri- Prognosmodell
och till LU 80. Utarbetad av Anders vat konsumtion Bilaga Klevmarken, Göteborgs universitet andra välfärdsaspekter . Inkomst- och välfärdsfördelning. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Staffan Wahl-
ström, SCB . 1979-1985. Under-
Miljövårdskostnader
till LU 80. Ds Jo 1980: 12
lagsmaterial
sek- . för perioden 1980/81
Den offentliga Långtidsbudget
torns resursförbruk- -l984/ 85. Prop. 1979/80: 150 bilaga 2.1
. Kommunal ekonomisk långtidsplanering ning och produktion
1979-1983 79-83), enkät utförd (KELP av bostadsstyrelsen och SCB
490 Appendix 2
. 1980-1984
Landstingens planer (LKELP 80). Landstingsförbundet och socialsty-
relsen 7 Industrin . Statens industriverks 1979
höstrapport
och 1980, SIND 1979:11 och 1980:12 . och tillväxt i svensk
Strukturomvandling
industri under
efterkrigstiden. Bilaga till
LU 80. Utarbetad av Pehr Wissén. Ds E 1980:5 8.2 Jordbruk, trädgårds- . Jordbruk, och fiske
trädgårdsodling (Ds
odling och fiske Jo 1980:3). Expertstudie utförd inom ramen för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet
sektorgrupps
8.3 Skogbruk . Skogsbruket. Bilaga till LU 80. Ds E
1980:4. Utarbetad av och
Skogsstyrelsen Forskningsstiftelsen Skogsarbeten
8.4 Byggnadsverksamhet . Byggnads- och Bi-
anläggningsindustrin.
laga till LU 80. Utförd av Svenska bygg-
nadsentreprenörföreningen
8.5 Varuhandel . Varuhandeln. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Handelns och
Forskningsinstitut
AB Handelns
Utredningsinstitut
8.6 Samfärdsel . Planer för vissa delsektorer insamlade i samarbete med
kommunikationsdepar-
tementet (stenciler) . Promemoria utarbetad inom kommuni-
kationsdepartementet för LU 80 (stencil)
8.7 Bostäder . SCB:s
kapitalstocksberäkningar för bo-
städer . PM utarbetad inom för
bostadsstyrelsen
LU 80.
(Sammanfattning i bilaga 8 till styrelsens anslagsframställning för 1981/82)
8.8 Privata . Den
tjänster privata tjänstesektom. PM utförd
av Jens Albrâten 8.9
Energiförsörjningen . Energi på SO-talet. SIND 1980: 17
9. 1 Arbetsmarknadens . till
Tilläggsfrågor arbetskraftsundersök-
funktionssätt ningarna (AKU) i februari, löpande år.
Sammanställning i AMS Meddelande
från 1979:25
utredningsenheten
. i
Arbetsmarknadspolitik förändring. Be-
tänkande avgivet av expertgruppen för
utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA). SOU 1978:60.
9.3 Den regionala syssel- 1. Regional nedbrytning av LU 80 samt
sättningsutvecklingen jämförelser med länsplanering 1980. PM
utarbetad av tekn. dr Folke Snickars 10 Pris-, löne- och vinst- .
Besparingar i statsverksamheten m. m. utveckling Regeringens proposition 1980/ 81 :20
2 491
Appendix
. Skatter och inflation. PM utarbetad av fil. dr Göran Normann, IUI ut- . 1980/81-1984/ 85.
11 Den finansiella Långtidsbudgeten
vecklingen Prop. 1979/80: 150, bilaga 2.1 i statsverksamheten m. m. . Besparingar 1980/ 81 :20.
Regeringens proposition
till hushållen, prognos i . Transfereringar fast 1979-1985. PM ut-
penningvärde
arbetad av Tor Eriksen, Riksförsäkringsverket. . Företagens finansiella utveckling. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Hans Olsson, SIND . Kredit- och utveck-
kapitalmarknadens
till LU 80. Utarbetad av ling. Bilaga Bengt Wahlstedt, ekonomidepartementet . utveckling och be-
Hushållssparandets
stämningsfaktorer. Bilaga till Lönspar-
delegationen. Utarbetad av Arne Björhn,
ekonomidepartementet. sikt. Bilaga till 1. Utvecklingen på längre 12 Utvecklingen på läng- LU 80 utarbetad av Ekon. dr Tomas re sikt Restad
Del III i tabellform Sammanfattning
i 495
Sammanfattning tabellform
Tabell l Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen
| Sektor | SNI | SNR |
| Jordbruk och fiske | 11, 13 12 | 1100,1300 1200 |
Skogsbruk Extraktiv industri 2 2000 31 l 1/2,31 16/ 8 31 l 1 Skyddad livsmedclsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3113/5,3119,3121/2 3112 och tobaksindustri 313/ 4 3120 Dryckesvaru-
| Textil- och beklädnadsindustri | 3200 | |
| Trä-, massa- och pappersindustri | 3410,3420 | |
| Grafisk industri | 3430 | |
| Gummivaruindustri | 3510 | |
| Kemisk industri | 3520 | |
| Petroleum- och kolindustri | 3530 | |
| Jord- och stenindustri | 3600 | |
| 121m-, stál- och metallverk | 3700 | |
| Verkstadsindustri exkl. varv | 38./ .3841 | 3800./ .3843 |
| Varv | 3841 39 | 3843 3900 |
Övrig tillverkningsindustri 4 4000 El-, gas-, värme- och vattenverk 5 5000 Byggnadsverksamhet
| Varuhandel | 61/2 | 6100 |
| Samfärdsel | 7 83 101 | 7000 8300 |
Bostadsförvaltning 6300,8100,
| Privata tjänster 63,81,82 | |
| 83102,83103, | 8200,8400,8500, |
| 832/ 3,9 | 9000 |
| - | - |
Utländska turisttjänster “ Standard för svensk näringsgrensindelning. b Kod för svenska nationalräkenskapemas ADB-system.
496 i
Sammanfattning tabellform
Tabell 2 Bruttonationalproduktens i OECD-området utveckling 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985
Land/ Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymförändring
ålffgåffåp
1965- 1973- 1979- Därav 1973 1979 1985
| “Y | W792 19-80_ 1980 1985 | ||
| Förenta staterna | 34,6 | 3,7 2,4 2,2 -l,0 2,8 | |
| Japan | 15,0 | 10,7 4,1 5,0 5,5 4,9 |
Förbundsrepubliken
| Tyskland | l 1,2 | 4,3 2,4 | 2,0 3,0 |
| Frankrike | 8,4 | 5,4 3,0 | 2,0 3,3 |
| Storbritannien | 5,8 | 3,1 1,1 | -2,3 2,0 |
| Italien | 4,7 | 5,2 2,6 | 3,5 3,3 |
| Canada | 3,3 | 5,5 3,3 | 0,3 3,2 |
| De sju stora länderna 83,0 | 4,8 | ||
| Danmark | 1,0 | 4,3 | |
| Finland | 0,6 | 5,2 | |
| Norge | 0,7 | 4,6 | |
| Sverige | 1,5 | 3,2 | |
| Norden | 3,8 | 3,9 | |
| Belgien | 1,6 | 5,1 | |
| Nederländerna | 2,2 | 5, 1 | |
| Schweiz | 1,4 | 3,9 | |
| Österrike | 1,0 | 5,4 | |
| Övriga OECD-länder | 7,0 | 5,5 | |
| OECD Europa | 44,9 | 4,7 | |
| OECD totalt | 100,0 | 4,9 |
“ 1979 års priser och växelkurser. b BNP-tillväxt för Sverige enligt alternativ 1. Källa: National Accounts of OECD Countries, OECD. Paris 1979. Prognoser enligt ekonomidepartementet.
i 497
Sammanfattning tabellform
Tabell 3 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1985
Milj. kr, Milj. kr, Årlig procentuell volymförändring löpande 1975 ars 1979-1985 1965- 1970- 1974priser priser 1970 1974 1979 1979 1979 Alt. l Alt. 2
239 041 163 055 2,5 1,6 0,6 1,5 Privat konsumtion 132 482 82 977 2,6 3,9 0,9 2,7 Offentlig konsumtion 41 860 26 430 1,2 2,1 - 0,5 0,0 Statlig 90 622 56 547 3,4 4,7 1,5 Kommunal
Total konsumtion 371 523 246 032 2,5 0,7 (1 + 2)
Bruttoinvestering, totalt 89 012 59 391 1,7 3,6
22 748 12 867 -2,6 1,5 Bostäder 15 102 10 334 -5,2 Offentlig”
| Stat | 4 639 | 3 257 | 1,1 |
| Kommun | 10 463 | 7 077 | -7,5 |
| Privat | 51 162 36 190 | 5,6 | |
| Industri | 14 076 1 856 | 9 633 -541 (1 237) (-2 215) | , 6,3 |
Lagerförändringb
Inhemsk resursför- 304 882 3,8 2,0 brukning (3 + 4+ 5) 462 391 Summa kapitalbild- 84 484 66 480 3,5 3,5 ning (4+ 5 + 8-9) Export av varor 137 665 104 250 7,6 7,4 2,0 och tjänster Import av varor 144 049 96 621 7,6 5,0 1,7 och tjänster BNP” 456 007 312 512 3,8 2,7 1,4
“ Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar affärsverk och aktiebolag ingår i privata investeringar gjorda av offentliga b Förändring i my. kr. ° Till mottagarpris.
498 i
Sammanfattning tabellform sou 1980:52
Tabell 4 Resursemas fördelning 1965-1985 Procent av BNP
1965 1970
1975 års priser Privat konsumtion 54,0 Offentlig konsumtion 21,6 Total konsumtion ( 1+ 2) 75,6 Bruttoinvestering, totalt 21,9
| Bostäder | 5,8 |
| Offentlig | 3,7 |
| Privat | 12,4 |
| Lagerförändring | 3,0 |
Bytesbalansens saldo” -0,5 Summa kapitalbildning
(4 + 5 + 6) 24,4 BNP* 100 100
Löpande priser
Privat konsumtion 56,3 52,4 Offentlig konsumtion 29,1 Total konsumtion
( l + 2) 73,9 8 1,5 Bruttoinvestering, totalt 19,5 Bostäder 5,0 Offentlig” 4,1 3,3 Privat 11,2 5 Lagerförändring 0,4 6 Bytesbalansens saldo” -1,4 7 Summa kapitalbildning
(4 + 5 + 6) 26,1 24,9 23,1 18,5 22,6 15,1 8 BNP 100 100 100 100 100 100
” Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar.
Investeringar affärsverk gjorda av offentliga och aktiebolag ingår i privata investex-ingar. b Skillnaden mellan export och import av varor och tjänster. ” Till mottagarpris.
i 499
Sammanfattning label/form
Tabell 5 Konsumtion och investering inom privat och offentlig sektor 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring l 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 l 974 1979 A1t.1 _Alt.2
| Privat sektor | 199 245 | 3,0 3,0 1,1 1,5 1,5 |
| Konsumtion | 163 055 | 3,0 2,5 1,6 0,6 1,5 |
| Bruttoinvestering | 36 190 29 687 | 3,3 5,6 -1,3 5,2 1,6 1,4 1,2 2 2 -0,6 -0,2 |
Statlig sektor
| Konsumtion | 26 430 | 1,6 1,2 2,1 -0,5 0,0 |
| Bruttoinvestering” | 3 257 -O,l l,l 1,3 -2,0 -2,0 | |
| Kommunal sektor | 63 624 | 9,2 1,6 4,3 1,4 3,7 |
| Konsumtion | 56 547 | 8,9 3,4 4,7 1,5 3,8 |
7 077 11,0 -7,5 1,0 1,0 3,0 Bruttoinvestering”
| I Total offentlig sektor 93 31 1 | 6,2 1,4 3,5 0,8 2,6 | |
| Konsumtion | 82 977 10 334 | 5,9 2,6 3,9 0,9 2,7 7,8 -5,2 1,1 0,1 1,6 |
Bruttoinvestering 12 867 1,3 -2,6 1,3 1,5 -0,2 Bostadsbyggande Offentlig sektor + 106 178 5,3 0,9 3,2 0,9 2,2 bostadsbyggande “ Exkl. bostadsbyggande.
Tabell 6 Privat konsumtion inom olika huvudvarugrupper 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring [979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979
w
Livsmedel 0,5 1,6 0,5 Drycker och tobak 1,7 -0,2 0,1 Beklädnadsartiklar 3,9 Kulturella varor och tjänster 3,6 Hygien och sjukvård 0,0 2,7 Bostadstjänster Transporter 1,2 Fritidsartiklar 2,3 Möbler och heminredningsartiklar 0,2 Övriga varor och -0,4 tjänster Totalt 1,6
500 i
Sammanfattning tabellform
Tabell 7 Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
Jordbruk och fiske -1,7 12,1 3,8 2,3 2,3 Skogsbruk 2,7 4,4 -1,0 6,3 2,9 Industri 3,9 6,3 -7,3 8,0 -1,8 El-, gas-, värme- och vattenverk 4,7 3,1 -3,9 2,6 2,6 Byggnadsverksamhet 0,4 -l ,5 -0,4 0,2
Summa varu- och
| kraftproduktion | 3,3 5,4 -4,7 5,5 | ||
| Varuhandel | 0,2 | 1, l | 8,0 |
| Samfärdsel | 2,6 | 8,2 | 3,4 |
| Bostadsförvaltning | 1,3 | 1,0 | |
| Privata tjänster | 9,5 4,5 | 5,9 | |
| Offentliga tjänster | 7,8 -5,2 | 0,1 |
Summa tjänsteproduktion 3,8 -0,4 2,7 Totalt 3,6 1,7 3,6
Tabell 8 Bruttoinvesteringamas fördelning 1965-1985 Procent av totala bruttoinvesteringar, 1975 års priser l 965 1 970 l 974
| Jordbruk och fiske | 3,2 2,3 3,4 |
| Skogsbruk | 1,2 1,1 1,2 |
| Industri | 19,2 19,4 |
23,2 El-, gas-, värme- och vattenverk 8,5 8,9 9,5 Byggnadsverksamhet 3,0 2,3 2,0
Summa varu- och
kraftproduktion 39,3
Varuhandel 4,6 Samfärdsel 1 1,2
| Bostadsförvaltning | 22,8 |
| Privata tjänster | 5,9 |
| Offentliga tjänster | 16,2 |
Summa tjänsteproduktion 60,7 Totalt 100 100 100
i 501
Sammanfattning tabellform
inom olika näringsgrenar 1965-1985 Tabell 9 Byggnadsinvesteringar
1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985
1970 1974 1979 Ah. l Ah 2
4,4 13,0 5,6 0,5 0,5 Jordbruk och fiske 1,3 -3,6 2,0 6,8 - 2,4 Skogsbruk - 4,8 4,9 -10,3 7,8 1,8 Industri
El-, gas-, värme- och vattenverk 4,1 2,1 - 4,7 0,4 0,4
0,2 11,1 -9,8 -1 1,3 Byggnadsverksamhet -7,9
Summa vam- och 3,8 3,7 - 5,7 3,0 - 0,8 kraftproduktion - 1,6 2,2 0,0 Varuhandel -1,8 -6,6 0,0 - 0,2 5,5 3,7 Samfärdsel 1,3 -1,5 1,1 1,1 - 0,3 Bostadsförvaltning 11,7 0,5 2,6 0,6 - 0,4 Privata tjänster 7,4 0,3 0,1 1,6 Offentliga tjänster
Summa tjänste- 3,2 -2,8 0,8 1,1 0,6 produktion
Totalt 3,3 -1,4 - 0,7 1,5 0,3
m. m. inom olika näringsgrenar 1965-1985 Tabell 10 Maskininvesteringar
1975 års priser
Årlig procentuell förändring Milj. kr 1979 1974- 1979-1985 1965- 1970-
1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
1 760 -2,9 11,9 3,1 2,9 2,9 Jordbruk och fiske 624 4,8 5,7 -1,4 6,2 3,6 Skogsbruk 7 417 3,5 6,8 -6,3 8,0 -1,7 Industri
E21-, gas-, värme- och 1 419 6,9 6,0 -1,8 7,0 7,0 vattenverk 918 1,8 -1,7 -2,6 2,3 0,6 Byggnadsverksamhet
Summa varu- och 12 138 6,4 -4,2 0,7 kraftproduktion
3 262 6,4 11,8 7,9 Varuhandel 4 537 12,0 -2,l -0,4 Samfärdsel 41 7,5 15,4 0,0 Bostadsförvaltning 3 260 10,1 13,8 6,4 Privata tjänster 2 121 -3,2 4,7 1,6 Offentliga tjänster
Summa tjänste- 13 221 7,4 5,1 3,9 produktion
25 359 4,2 6,8 0,0 6,2 2,4 Totalt
i såväl avelsdjur som Anm.: I jordbrukets maskininvesteringar ingår investeringar ingar investeringar i skogsvårdandc dikning. I skogsbrukets maskininvesteringar
åtgärder.
Sammanfattning i tabellform SOU 1980152
Tabell ll Export från olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
Jordbruk och fiske 1 263 -5,8 12,0 5,6 -0,6 -0,6 Skogsbruk 139 13,0 -15,1 -13,7 -2,3 -2,3 Industri 88 974 7,9 7,2 1,9 6,1 2,3 E1-, gas-, värme- och vattenverk 183 -3,8 10,6 4,8 0,0 19,8 Byggnadsverksamhet - - - - -
Summa varu- och
| kraftproduktion | 90 559 7,7 | 2,3 |
| Varuhandel | 1 265 | |
| Samfårdsel | 4,0 |
7 377 -4,0
Bostadsförvaltning - - - -
* Privata tjänster 2 919 9,7 Utländska turisttjänster 2 130 3,7 6,2 Summa tjänsteproduktion 13 691 6,6 9,1 6,5
Totalt 104 250 7,6 7,4 6,0
Tabell 12 Importen av varor och tjänster fördelad efter produktionssektorer 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979
| Jordbruk och fiske | 2 673 | 0,7 |
| Skogsbruk | 470 | 23,6 |
| Industri | 80 993 |
, 5,5 E1-, gas-, vänne- och vattenverk 2 I 9 1 1 ,8 Byggnadsverksamhet - - -
Summa varu- och
kraftproduktion 84 355 5,3
| Vamhandel | 1 217 |
| Samfärdsel | 3 172 |
| Bostadsförvaltning | - |
| Privata tjänster | 2 767 |
Utländska turisttjänster 5 111 Summa tjänsteproduktion 12 266
Totalt 96 621
i tabellform 503
Sammanfattning
Tabell 13 Förädlingsvärde (till faktorpris) inom olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
| Jordbruk och fiske | 6 382 -1,0 4,1 -0,7 -0,2 -0,7 |
| Skogsbruk | 5 585 -0,5 0,4 -4,9 3,7 0,6 |
| Industri | 74 162 5,1 3,5 -l,0 4,5 1,2 |
E1-, gas-, värme- och vattenverk 7 032 3,7 6,2 5,0 5,4 4,3 Byggnadsverksamhet 19 770 2,9 -0,6 1,1 2,0 0,6 Summa varu- och
| kraftproduktion | 112 931 | 3,9 2,7 -0,5 3,8 1,2 |
| Varuhandel | 29 772 | 4,2 2,8 1,1 2,7 |
| Samfärdsel | 20 547 | 2,1 5,7 0,8 1,2 -2,1 |
| Bostadsförvaltning | 23 648 | 2,6 3,3 2,1 1,0 0,7 |
| Privata tjänster | 32 365 | 2,4 2,4 2,5 3,6 2,2 |
| Offentliga tjänster | 58 488 | 6,1 3,7 1,0 2,9 |
Summa tjänsteproduktion 164 820 3,9 3,4 2,4 1,8 1,7 Totalt 277 751 3,9 3,1 1,1 2,7 1,5
Tabell 1965-1985 14 Näringsgrenamas andelar av den totala produktionen Procent av BNP till faktorpris, 1975 års priser 1965 1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2
| Jordbruk och fiske | 3,1 2,4 2,5 2,3 1,9 2,0 |
| Skogsbruk | 3,7 3,0 2,7 2,0 2,1 1,9 |
| Industri | 28,9 29,2 29,7 29,7 26,2 |
E1-, gas-, värme- och vattenverk 1,9 2,1 2,5 3,0 3,0 8,3 7,1 7,1 6,8 6,7 Byggnadsverksamhet Summa varu- och kraftproduktion 44,8 44,1 43,5
Varuhandel
| Samfärdsel | 7,5 |
| Bostadsförvaltning | 8,1 |
| Privata tjänster | 10,9 |
Offentliga tjänster Summa tjänsteproduktion
Totalt
504 i
Sammanfattning tabellform
Tabell 15 Antal arbetstimmar inom olika näringsgrenar 1965-1985
Milj. tim. Andeli Årlig procentuell förändring 1979
?âââcnt
1965- 1971» 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Alu A1”
Jordbruk och fiske 251,97 4,2 -7,9 -4,4 -3,9 -4,5 -5,0 Skogsbruk 79,13 1,3 -7,8 -6,5 -3,9 1,1 -1,0 Industri 1 487,96 -1,8 -1,8 -2,8 0,2 -1,7 E1-, gas-, värme- och vattenverk 57,3 l -0,6 0,3 0,4 -O,9 -2,1 Byggnadsverksamhet 470,72 -0,5 -4,5 -2,3 -0,9 Summa varu- och
| kraftproduktion | 2 347,10 | -2,6 -2,8 -2,8 -0,4 | |
| Varuhandel | 8 18,43 | 0,1 -0,4 -0,7 -0,2 | |
| Samfärdsel | 458,82 | 0,3 -0,8 0,0 -1,8 | |
| Bostadsförvaltning | 43,5 l | 0,7 0,0 0,9 | -0,2 |
| Privata tjänster | 765,42 | -0,1 -1,7 | -0,3 0,5 |
| Offentliga tjänster” 1 535,79 | 6,1 3,5 | 1,2 |
Summa tjänsteproduktion 3 621,98 1,9 0,6 1,2 0,4
Totalt 5 969,08 -1,0 -0,5 0,1
Exkl. värnpliktiga.
Tabell 16 Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 1965-1985
1 OOO-tal Årlig procentuell
förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
Jordbruk och fiske 182,6 -6,5 -3,9 -2,7 -3,7 -4,2 Skogsbruk 55,9 -5,0 -6,5 -2,3 1,8 0,0 Industri 968,1 -0,6 -0,4 -1,4 1,0 -0,9 El-, gas-, värme- och vattenverk 3 l ,9 0,1 1 1,4 -0,4 -1,3 Byggnadsverksamhet 298,7 0,6 -2,7 -2,1 -0,1 -0,7 Summa varu- och
| kraftproduktion | 1 537,2 | -1,7 | -1,2 |
| Varuhandel | 525,7 | 0,5 | -0,3 |
| Samfärdsel | 290,8 | 0,8 | -3 ,8 |
| Bostadsförvaltning | 34,5 | 0,8 | 0,5 |
| Privata tjänster | 535,4 | 0,6 | 0,3 |
| Offentliga tjänster” 1 208,3 | 5,0 | 3,8 |
Summa tjänste-
| produktion | 2 594,7 | 2,5 | 1,5 |
| Totalt | 4 131,9 | 0,8 | 0,6 |
“ Exkl. värnpliktiga.
i tabellførm 505 Sammanfattning
Tabell 17 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1965-1985
Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring
1965- 1970- 1974- 1979-1985
1970 1974 1979 Ah. l Ah_ 2
7,5 8,8 3 3 4,5 4,5 Jordbruk och fiske 7,9 7,3 -1,1 2,6 1,5 Skogsbruk 7,0 5,3 1,8 4,2 3,0 Industri
E1-, gas-, värme- och 4,3 5,9 4,6 6,4 6,5 vattenverk 3,4 4,1 3,5 2,9 2,2 Byggnadsverksamhet
Summa varu- och 5,6 2,3 3,2 kraftproduktion
Varuhandel 3 ,2 1 ,8 2,8
6,6 0,8 1 2,6 Samfärdsel 3,3 1,2 1,0 Bostadsförvaltning 4,2 2,8 3 2,6 Privata tjänster -0,1 0,0 -0,3 Offentliga tjänster 2,8 1,1 1 1,1
Summa tjänsteproduktion
4,1 1,6 1,9 Totalt
inom olika industribranscher 1965-1985 Tabell 18 Bruttoinvesteringar
1975 års priser
lviilj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1979-1985 1965- 1970- 1974-
1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
6,1 - 7,8 -2,3 Extraktiv industri -1,0 4,9 3,0 Skyddad livsmedelsindustri livsmedelsindustri -4,6 - 0,7 -1,1 Konkurrensutsatt -2,8 - 7,6 -1,0 Dryckesvam- och tobaksindustri 3,2 - 6,8 -4,0 Textil- och beklädnadsindustri 11,0 -11,6 -1,8 Trä-, massa- och pappersindustri -6,8 3,3 0,5 Grafisk industri -7,9 -15,3 -1,2 Gummivaruindustri -0,6 5,3 -3,9 Kemisk industri 79,5 -28,2 13,0 Petroleum- och kolindustri 3,2 - 0,8 -3,7 Jord- och stenindustri -2,6 - 9,6 111m-, stál- och metallverk exkl. varv 5,4 - 5,9 -3,0 Verkstadsindustri 78,5 -37,9 11,2 Varv 11,1 -14,2
Övrig tillverkningsindustri
6,3 - 7,3 Totalt
Sammanfattning i tabellform
Tabell 19 Export från olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring
1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2 Extraktiv industri 3 053 2,9 7,1 -1,4 2,7 1,5 Skyddad livsmedelsindustri 806 3,0 -1,8 2,4 1,7 1,7 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 0,8 _ Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 2,3 0,0 Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Järn-, stál- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varv
Övrig tillverkningsindustri
Totalt
i 507
Sammanfattning tabellform
1965-1985 Tabell 20 Förädlingsvärde (till faktorpris) inom olika industribrancher 1975 års priser
Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Alt. 2
Extraktiv industri 4,7 4,9 -7,7 1,7 -1,6 1,0 -0,9 0,8 1,2 1,3 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 6,0 1,8 -0,6 1,8 1,7 Dryckcsvaru- och tobaksindustri 949 6,8 -0,8 Textil- och beklädnadsindustri 2 795 -0,8 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 13 652 | 3,9 |
| Grafisk industri | 4 436 | -0,6 |
| Gummivaruindustri | 820 | 2,0 |
| Kemisk industri | 5 410 | 8,0 |
| Petroleum- och kolindustri | 334 | -3,4 |
| Jord- och stenindustri | 2 313 | -0,7 |
| Järn-, stål- och metallverk 3 824 | 4,0 |
Verkstadsindustri exkl.
| varv | 29 190 | 5,1 |
| Varv | 1 400 517 | 6,2 2,8 |
Övrig tillverkningsindustri Totalt 74 162 3,5
1965-1985 Tabell 21 Antal arbetstimmar inom olika industñbranscher
Milj. tim. Årlig procentuell förändring 1979 1979-1985 1965- 1970- 1974- 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2
Extraktiv industri 23,97 -4,0 -1,4 -3,9 -1,8 -2,6 83,61 -2,5 -4,6 -1,9 -0,4 -0,4 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 32,82 -l,2 -2,5 -0,6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 11,24 -4,4 -6,5 Textil- och beklädnadsindustri 74,37 -6,9 -6,9 Trä-, massa- och pappers-
| industri | 235,36 -2,l |
| Grafisk industri | 93,78 |
| Gummivaruindustri | 17,40 -0,1 |
| Kemisk industri | 82,82 2,9 |
Petroleum- och kolindustri 5,49 -8 2 Jord- och stenindustri 46,40 Järn-, stál- och metallverk 98,66 Verkstadsindustri exkl.
| varv | 622,63 |
| Varv | 47,62 |
| Övrig tillverkningsindustri | l 1,80 |
| Totalt | 1 487,96 |
508 i
Sammanfattning tabellform sou 1980:52
Tabell 22 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985
l 000-tal Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah_ 1 Ah_ 2
Extraktiv industri 16,3 -2,9 -1,2 -l ,6 -l,6 Skyddad livsmedelsindustri 53,0 -0,3 -2,9 -O,2 0,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 21,8 -0,5 1,0 Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,8 -2,5 Textil- och beklädnadsindustri 50,9 -6,8 Trä-, massa och pappers-
| industri | 156,6 | -0,2 0,3 -0,8 |
| Grafisk industri | 59,7 | -0,7 -1,4 -0,5 |
| Gummivaruindustri | 12,1 1,8 -l ,2 | -5,1 |
| Kemisk industri | 54,5 |
3,1 1,4 0,2 Petroleum- och kolindustri 3,4 -6,0 -1,0 7,2 Jord- och stenindustri 30,1 -3,3 -4,l -3,7 Järn-, stål- och metallverk 64,8 -1,5 0,9 -l ,6 Verkstadsindustri exkl. varv 401,4 0,9 1,4 -0,8 Varv 29,2 -2,6 5,2 -4,6 Övrig tillverkningsindustri 7,5 -1,5 -2,0 -4,2 Totalt 968,1 -0,6 -0,4 -1,4
Tabell 23 Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985
Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring
1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 2
| Extraktiv industri | 9,1 | -3,9 | 1,0 |
| Skyddad livsmedelsindustri | 3,6 | 2,7 | 1,7 |
| Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 7,3 | 0,0 | 4,9 | |
| Dryckesvaru- och tobaksindustri | 11,7 | 2,9 | 4,0 |
| Textil- och beklädnadsindustri | 8,2 | 3,0 | 3,0 |
| Trä-, massa- och pappersindustri | 1,2 | 3,7 |
Grafisk industri 3,8 1,7 Gummivaruindustri 4,2 Kemisk industri 2,3 Petroleum- och kolindustri -6,5 Jord- och stenindustri 2,1 Järn-, stâl- och metallverk 0,1 Verkstadsindustri exkl. varv 2,1 Varv -2,8 Övrig tillverkningsindustri . 6,6
Totalt 1,8
lit;
“5.?3{2ie$.a›.'@brw2f:§www «-›:;
i 509
Sammanfattning tabellform
mmm
om
mmo mmm mmm omm _: mmm own mmm 8_ å_ am mmm m5
_
a. om mm s m- T om
oom vml m2.
o_v .mv :m
| m
-amma
r | 1
mmm mmm m5 m3 om_ mom m: vvm mvo .m omm omm. v:
»§88
m
sann
mm vn mm o.. om m:
vmn
m.. .m :u
oxå mm-
u | I m 1 u
mmm Em omo Fo mmm ...om
.Euüqmavm
m8 E. of... mm.. m: .ou _ _
wåuaâ
v m_ m_
mm o_
m.. m-
| u u
ms mom om.. omv om,
.oøämom
m_ mm mm
mm: mT
| |
m_m mmm mm... ...mm m8 vov omv mmo ma. m5 :ö v? om_ ...mm vvm
_Rnmzi
v v m m v 2
mmm omm
mm
omm oom s.- oo: mmm
a u I | u
om
mmm sm
-ucäamoow
m_ m_
mmm wvm .mm
-mwnäm
_mm m:
E028
o _ _ 2 ml : 2
u u om
sm Em oâ mmm ooo www mvo mmm :o mmm sm mmm mvo
»SEEOM
h v m _ m_
oo
uEuø
m.. mm mm T
8_ S_ å_
E.:
539m
0.522:
...massa
.öåwâ
...S
G472
_swaoäämazamm
0:a: .mäwmäm
Am
gamba
»värva
m=_=_.=emse_=_
230.6;
+ å..
5:87
:ammmøsxv
c
bznxm
:oo få:
møeieøzøaauz m=co_3=_o.::m wzcoüoâiuwaq
utmana.
.aaaåztozmam :oxâuâzmtø ,kawacøêwâä
:oo
öaoaaoâmøw aouaaøoz
ä
siøbvnm ?max äâaaøå spazsmi
vm
msübø Maia 2:2
5_
:E3 .
:så
. . . . .
.52
510 i
Sammanfattning tabellform
I
mmm ä_ m: mmm Sw Po ä» mom En âo m: ä_
.å ;m
5 2 o
m: m: :m mm_ m? m-
En NE m8 So S_
-annu
| I | |
m8 En ma. Ro En
mmm
ä_ m3
5 o.” ;m mmm En
annu många
mm o
oxå
8 mm m- o
mml
3 8 8 vi
ä- :W
I | u | I
.övmømom
2.. 5 m8 mä »om
a 8 o..
:T
2:
o |
aa
I
o: S.. mmm 8a m: m3. mmm o:
w 000 .å m3 www
nä.:
s. m m
Gm :n m| wm
om:
o; 8..
02..
å..
_
I
åEEoM
må m8 än ma. mmm mmm So a; Sv m? nä. 08 02. 5
›ua=..o=
aEuq
h v m
m_ o| s
o: m: T a: m: v0_ vm
_m8_
538m
35.5%
5015::
._00
uuâwâ
uøäâoxøtøwüøuøu
0:2. .$um.mm.§ä\
.ömma
».._.._.§§=oä.
.E5234
a
ana
®i§u=.zaaa=3.äa=..m
+
3:8...
åmäbsx»
c
kozuaø
noe
ovana_
wsøâeøåzaøx
*GE
êäåzrøszx
.äwøcohaâøhh møtuänäøwoanåm wqüøäoâiøwuq
noe
:oåhäcata uoøouaøåsm øouñåøov_
mm .G
wiøhvå .Easâwn
5_
aåøhø .växa
.ännu mâå SEZ
:så .på
. . . . . .
i tabellførm 51 l Sammanfattning
|
:N wwN oNw BN :b NNw :N oc» SN ...wN vwN :b Sw 03
m
8 _w om m:
Sw S_ Sw _ om- NN: _ww o: m: w:
-annu
a | .. u
a_ wo» www Sw 80 än woN www EN www evo :w :o
m
wawokâ
w 2 E m-
uzøñ
N... w.. w_ m! wN
oxå mm- ä- NT
- | | - 1
mzoaååm
o: ms NS EN Sw www å. w; ww.. ww.. m8 Sw
wâøwå
_ _
m- T om _| i 3. Nm a.
| I u I
.å 00a SN SN SN
Hoømwwom
mm S S
a.. :u
I I I
www wNw Nww _o_
vw_ ut. än NZ o: o? SN .å 05 ...å
w w v Z NN 2
wow Nww
s.
m8 än E..
NE- ma:
N
n l a
www o: Sw o.: msn coo wcN ws NE N: m8 e: a:
åEEoM
S..
åasaz...
n
aEon
w w om
z hl 8 T
SN om_ NwN NwN NNN
.82
528m
Sååå
52%..:
..8
.såå
äwaøäâwsøsw
G179
ååwwaøx
ozon
sea
äaäâsoä_
_sågas_
»wâäâ
^N+
Nozwxw
:awwzbmåm
wozwxw
C
.to få.
waøâeøwasaøm wøuuaozxozåm møtoüoâucøwøq
»våga
.eäowgreäwm :owaozwaco .awesawwâå
.se
uoøoøøyønøm .wwwsonøaN :oasaøoz
ä
“E365 -umeå swmêasø.
wN
aåøbø wâsm ...az
5_
:.25
:Bas
. . . . .
.E2
.
Statens
offentliga utredningar 1980
Kronologisk förteckning
1 . Fjorton dagarsfängelse. Ju. 2 . Skolforskning och skolutveckling. U. 3 . Lärare i högskolan. U. 4 . Preskriptionshinder vid skattebrott. B. 5 . Förenklad skoladministration. U. 6 . Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. 7 . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. 8 . Privatlivets fred. Ju. 9 . Övergång till fasta bränslen. l. 10 . Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11 . Vildsvin i Sverige. Jo. 12 . Mineralpolitik. I. 13 . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. 14 Kärnkraftens avfall. l. 15 . Läromedlen i skolan. U. 16 . Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17 . Datateknik och industripolitik. l. 18 . Att vara skolledare. U. 19 . Fler kvinnor som skolledare. U. 20 . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. 21 . Hem och skola. U. 22 . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23 . Statligt kunnande till salu. B. 24 . Bättre miliöinformation. Jo. 25 . Studiestöd. U. 26 . Mot bättre vetande. U. 27 . Barn och vuxna. S. 28 . Massmediekoncentration. Ju 29 . Vilt och trafik. Jo. 30 . Den selektionun till gymnasiestadiet. U. . Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. . Stödet till dagspressen. U. . Svensk läkemedelsindustri. l. . Handikappad-intagrerad-norrnalisarad-utvârderad. U. . Energi i utveckling. EFUD81. l.
ñâäâåâlääfååää
. Arbstskooperation. I. . Nyjärnvägslagstihning ll. Ju. . Utbildning för uppdrag i u-land. UD. . Vattenplanering. Jo. . Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo. . Olja för kristid. H. . Arbetstagares uppfinningar. Ju. . Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Bo. . Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn. . Översyn av vallagen 2. Ju. . Högskolan i FoU-samverkan. U. . Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. l. . I livets slutskede. Transplantationskirurgiska frågor. S. . Tomträtt. Ju. . Personal-utveckling-värd-planering. U. . Valutareglering och ekonomisk politik. E. . Långtidsutredningen 1980.Huvudrapport. E.
Statens 1980
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Bostadsdepartementet Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43] Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstreffet. [7] Privatlivets fred. [8] Industrldepartementet Massmediekoncentration. [28] Offentlig verkaemhet och regional välfärd. [6] Offentlighetsprincipen och ADB. [31] Övergång tIll fasta bränslen. [9] Ny jârnvägslagstiftning ll. [37] Mlneralpolltlk. [12] Arbetstagares uppfinningar. [42] Kärnkraftens avfall. [14] Översyn av vallagen 2. [45] Datateknik och lndustripolitik. [17] Tomträtt. [49] Svensk Ilkemedelslndustri. [33] Energi l utveckling EFUD81. [35] Utrikesdepartementet Arbetakooperatlon. [36] Utbildning för uppdrag i u-land. [38] Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. [47]
Socialdepartementet Kommundepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Ökad kommunal slalvstyrelse. [10] [16] Bidrag tIll kvlnnoorganisationer. [44] Vissa frågor rörande flerhandikappada. Barn och vuxna. [27] I livets slutskede. Transplantationskirurgislra frågor. [48]
Ekonomidepartementet Valutareglering och ekonomisk politik. [51] Långtidsutradningen 1980. Huvudrapport. [52]
Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]
Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Förenklad skoledministration. [5] Lâromedlen i skolan. [15] Un dningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd. [25] Mot bättre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30] Stödet till dagspressen. [32] Handikappad-integrerad-normaliserad-utvârderad. [34] Högskolan i FoU-samverkan. (46) Personal-utveckling-vårdplanering. (50)
Jordbruksdepartementet Jakt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin l Sverige. [11] 2. Vilt och trafik. [29] Bättre miljöinformation. [24] Vattenplaneringsutredningen. 1.Vettenplanering. [39] 2. Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]
Handelsdepartementet Olja för kristid. [41]
Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]
num l den kronologleka förteckningen. Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas
:*› a hyiükøu. LnLu-.a 1981-31- u tm-z me C,F\_|L SIM! u. 0.5* ..*..,.,å
|saNg1-33;-o59s1-.4.
%
LiberFörIag
Allmänna Förlaget ussu oaws-:zsox