Industri till Norrbotten : en studie kring effekterna av Stålverk 80 och utvecklingen i Luleåregionen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

for

pen

EX

pertgrá UP reglonciláutredn i9$V°k$°me* ERU

...v.58

/

/A Statens offentliga utredningar

få w 1978:68

E7 i Industridepartementet \

Industri till

Norrbotten

En studie effekterna

kring av

Stålverk 80 och

utvecklingen

i

Luleåregionen

för Qpertgruppen regional utredningsverksamhet (ERU) Stockholm 1978

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsenryck AB

ISBN 91-38-04401-3 ISSN 0375-250X Gotab. Stockholm 1978

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Expertgruppen for regional utredningsverksamhet (ERU) som har till uppgift att samordna och initiera forskning inom regionalpolitikens område fick i oktober 1975 i uppdrag av regeringen att genomföra studier av de samhällsekonomiska konsekvenserna av Stålverk 80. ERU tillsatte en särskild arbetsgrupp för att initiera forskning kring dessa frågor och utvärdera resultaten. har utarbetat Arbetsgruppen rapporten - En studie kring effekterna av Stålverk 80 och Industri till Norrbotten utvecklingen i Luleåregionen. som härmed överlämnas. Under hösten 1978 kommer rapporter från de enskilda forskningsprojekten att publiceras. De ändrade förutsättningarna for ståltillverkningen i Luleå har inneburit, att studierna koncentrerats till frågor om arbetsmarknadens och näringslivets utvecklingsbetingelser i Norrbotten och Luleáregionen. Materialet har presenterats vid informationsdagar och successivt ställts till regionala och lokala myndigheters förfogande. Det bör kunna utgöra ett av underlagen för Norrbottendelegationens och andra organs analyser och ställningstaganden rörande näringsliv och arbetsmarknad i länet. Ordförande i arbetsgruppen har varit byråchef Östen Johansson, Statens lndustriverk. Fil kand Bo Erixon, ERU, har varit sekreterare.

Stockholm den 18 oktober 1978

Ingvar Ohlsson

/ Gösta Gute/and

Innehåll

Förord

Sammanfattning l Bakgrund 13 1.1 Motiven bakom planerna på Stålverk 80 13 1.2 Huvudlinjer i utredningsuppdraget 16 1.3 Arbetsgruppens avgränsning av uppdraget 16 1.4 Rapportens disposition 17

Näringslivets utveckling i Norrbottens län 19 2.1 Länets näringsliv och sysselsättning 19 2.2 Närmare om industrins . . . . . . . 23 utveckling 2.2.1 Industrisysselsättningens . . . . 23 branschlördelning 2.2.2 Utvecklingen inom skyddade, råvarubaserade och konkurrensutsattaindustribranscher . . . . 23 2.2.3 Utvecklingen inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin 25 2.2.4 Den regionalpolitiska stödverksamheten inom industrin 27

Leveransmönster och spridningsejfekter i Norrbottens 31 näringsliv 3.1 Spridningseffekter i regionala utvecklingslörlopp . 31 3.2 Leveransmönster och integration inom Norrbottens 34 näringsliv 3.2.1 Det regionala inköps- och försäljningsmönstret inom industrin . . . . . . . . 34 3.2.2 Järn- och stålsektorns inköpsmönster 36 3.2.3 Inköpsmönster För trähusfabriker i Norrbotten 39 3.2.4 Export- och importberoende i Norrbottens ekonomi 40 3.3 Beräkningar av spridningseffekter i Norrbottens vid näringsliv oförändrat leveransmönster . . . . . . . . . . 42 3.4 Basindustrins - och spridningseffekter principiella problem praktiska erfarenheter 50

Utvecklingen pâ arbetsmarknaden i Norrbotten 55 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 55 4.2 Beskrivning av arbetskraftens utveckling i Norrbottens län under 1960- och 1970-talen . . . . . . . . . . . . 56 4.3 Beskrivning av den ej sysselsatta delen av befolkningen i Norrbottens län under 1960- och 1970-talen 59

6 lnnehâlll

av pa Norrbottens arbets-

5 Analys några speciella problem 65 marknad karaktär i Norrbottens län 65 5.1 Arbetslöshetens . . . . . . . . . . . . 70 5.2 Flyttningsrörelserna mellan arbetsmarknader 71 5.2.1 Flyttningar regionala lokala arbetsmarknader inom länet 72 5.2.2 Flyttningar mellan 73 5.2.3 Flyttningsbenägenheten . . . . . . . . 76

5.2.4 Återflyttningen

. . . . . . . . . 78 5.3 Arbete och/eller fortidspensionerin Lönenivå och på den norrbottniska arbetsmark- 5.4 lönebildning 84

. . . . . 87 5.5 Nytillkommande grupper på arbetsmarknaden 5.5.1 Behovet av information om de lokala arbetsmarkna- 87 derna . . . . 90 5.5.2 Den potentiella arbetskrafteniFyrkanten 5.5.3 Effekter på arbetsmarknaden vid alternativa satsningar län 93 på industri i Norrbottens

97 6 Samhällsplanering vid stora industriprojekt 97

inom Norrbottens Järnverk AB 98 6.2 Den interna planeringen 98 6.2.1 Viktigare tidpunkter och ställningstaganden 101 6.2.2 Projektets organisation . 102 6.3 PlaneringeniLuleåregionen . . . 102 6.3.1 Planeringens organisation 103 6.3.2 Bostadsforsörjningen i Luleåregione . . . . . . 106 6.3.3 Kajbyggnationer och farleder - 6.3.4 Samarbetet mellan företag och kommun principdiskus- 107 sion 108 6.4 De statliga länsmyndigheternas planering 108 6.4.1 Sysselsättningsplanering . . . . . . . . . 109 6.4.2 Mark och vattenfrågor stora industrisatsningar i Norden 112 6.5 Erfarenheter från andra 112 6.5.1Bakgrund Erfarenheter 112 6.5.2 från flera etableringsprojekt

och slutsatser 115

7 Sammanfattande bedömningar

. . . . 115 7.1 Sammanfattande bedömningar i Luleå och Norrbotten 116 7.1.1 Näringslivet i Luleå och Norrbotten 118 7.1.2 Arbetsmarknaden 119 7.1.3 Planeringen i Luleåregionen slutsatser 120 7.2 Arbetsgruppens . . . . . . . . . . . . 120 7.2.1 Allmänna slutsatser 7.2.2 Slutsatser rörande utvecklingen i Norrbotten och Luleå- 121 regionen

125 Särskilt yttrande

Förord

Arbetsgruppen för studier av effekterna kring Stålverk 80 och expansionen i Luleåregionen överlämnar härmed rapporten “Industri till Norrbotten - En studie kring effekterna av Stålverk 80 och utvecklingen i Luleåregionen”. När arbetsgruppen tillsattes i oktober 1975 innebar regeringsuppdraget att en vetenskaplig studie skulle genomföras vars huvudinriktning skulle vara att bedöma de samhällsekonomiska effekterna av Stålverk 80, särskilt inom norrbottensregionen främst effekterna på bland annat sysselsättnings- och inkomstutveckling. Det stod samtidigt klart att studien skulle utföras i etapper där den forsta etappen skulle omfatta investeringsperioden för verket. I samband med att planerna på Stålverk 80 ändrades beslöts att de forskningsprojekt som påbörjats i den första etappen till vissa delar skulle

fullföljas. Sålunda beslöts att gruppens arbete skulle inriktas på att analysera

vissa förhållanden i Norrbottens näringsliv och arbetsmarknad. Som ledamöter i arbetsgruppen utsågs direktör Ture Asplund, LKAB, professor Erik Bylund, Umeå universitet, fil kand Bo Erixon (sekreterare), ERU. lil lic Gösta Guteland, ERU, departementssekreterare Sören Häggroth, bostadsdepartementet, professor Gunnar lnghe, Karolinska institutet, socialmedicinska institutet i Luleå, byráchef Östen Johansson (ordförande) Statens industriverk, samhällsplanerare Gunnar Larsson, Luleå kommun, departementssekreterare Torsten Löfgren, industridepartementet, professor Tönu Puu, Umeå universitet, professor Dick Ramström, Uppsala universitet (numera statskonsult AB), direktör Nils Rubin, NJA, departementsråd Bengt Thufvesson, industridepartementet, ek0n.dr Lars Wohlin, Industrins utredningsinstitut (IUI) (numera ekonomidepartementet) och planeringsdirektör

Kjell Öström, länsstyrelsen i Norrbottens län. Undertecknade har deltagit i

utarbetandet av rapporten. Bo Erixon (ERU) har varit sekreterare. Lars Lundberg och Christer Anderstig har svarat för kapitel tre. Barbro Medin- Levén vid länsstyrelsen i Norrbottens län har biträtt gruppen vid insamlingen av material om näringslivet. Ett särskilt yttrande har lämnats av Kjell Öström

Östen Johansson

Ture Asplund Erik Bylund Gösta Guteland Gunnar Larsson Torsten Löfgren Dick Ramström Nils Rubin Kjell Öström

/Bo Erixon

Sammanfattning

Rapporten består av fyra delar. En första gäller näringslivets utveckling (kapitel 2 och 3), en andra arbetsmarknadsförhållandena (kapitel 4 och 5) och en tredje planeringsprocessen (kapitel 6). l en avslutande del redovisas bedömningar och slutsatser. l avsnitten om näringslivet konstateras att länets näringsliv är extremt exportinriktat och i mycket hög grad uppbyggt kring den råvarubaserade industrin. Detta har också uppmärksammats i den allmänna debatten. Mindre uppmärksammat är att det i Norrbotten också finns en förädlingsindustri inom branscher med god marknadstillväxt och växande konkurrenskraft. En sysselsättningsexpansion bör också fortsättningsvis kunna äga rum inom dessa verksamheter. l våra studier har vi analyserat vissa spridningsefTekter av en sådan expansion jämfört med effekterna av expansion inom andra branscher. Effekterna av satsningar på gruv-, stål-, verkstad- och skogsindustri har sålunda jämförts under förutsättning att varubytet mellan företagen är oförändrat. Den största sysselsättningseffekten på norrbottensindustrin uppkommer, med givna antaganden och restriktioner, vid en utbyggnad av verkstadsindustrin. Skogsindustrin ger störst spridningseffekt, medan stälframställning och gruvbrytning ger betydligt lägre effekt. l arbetsmarknadsavsnittet visas att den dominerande formen av arbetslöshet i Norrbotten har varit konjunkturarbetslösheten. Detta kan synas strida mot den vanliga uppfattningen att det närmast är strukturomvandlingen som skapat arbetslöshet, men förklaras av att det i Norrbotten finns en så stor andel exportinriktad basindustri. Speciell uppmärksamhet har ägnats åt de lokala arbetsmarknaderna i Luleåregionen. Resultaten av studierna tyder på att det bildats en rad delarbetsmarknader i Norrbotten, där vissa gällt högavlönade arbeten med krav på lång yrkeserfarenhet och hög utbildning, medan andra har ställt lägre krav men i gengäld legat på stora avstånd från de arbetssökandes bostadsorter. Dessa förhållanden har givit upphov till inflations- och överhettningsproblem. Jämförelser mellan lönenivån i Norrbotten och övriga Sverige visar, att timlönen i länet överstiger riksgenomsnittet för många branscher. Lönestegringstakten har också varit snabb framför allt från år 1973 då de stora investeringarna inom NJA genomfördes. l avsnittet om planeringen i Norrbotten och Luleåregionen konstateras att sysselsättningsutvecklingen för invånarna i Luleåregionen avvikit från de

10 Sammanfattning

som gjorts i läns- och kommunplaneringen. Betydligt fler bedömningar än vad man utgick från i kvinnor har sökt sig ut på arbetsmarknaden planeringen i början av 1970-talet. Detta har minskat behovet av inflyttning av bostadsbyggandet i Luleå lades av arbetskraft. Till grund för planeringen tex som byggde på en stor inflyttning till en sysselsättningsprognos, kommunen. I efterhand kan konstateras att ökningen av sysselsättningskraftigt underskattades, vilket graden for dem som redan bodde i regionen resulterade i ett överdimensionerat bostadsbyggande. Resultaten från flytthar också visat att återflyttningen av “utvandrande” norrningsstudierna bottningar knappast påverkats av satsningarna i Luleåregionen under 1970-

talet. l det avslutande avsnittet gör vi sammanfattande bedömningar och drar vissa slutsatser utifrån den genomförda studien. samtidigt att man vid framtida stora Som en första allmän slutsats vill vi framhålla analyser av arbetsmarknad och satsningar bör göra betydligt mer omfattande i den berörda än vad som hittills varit vanligt innan näringsliv regionen slutgiltigt beslut om projekten fattas. Analysen av planeringsprocessen i Luleåregionen har visat att samarbetet mellan olika organ fungerat väl under de planeringsomgångar som genomförts under 1970-talet. Vi har dock kunnat konstatera att kommunens vållat vissa svårigheter. Ett statligt stöd till den begränsade planeringsresurser kommunala i samband med stora investeringsprojekt bedöms planeringen vara motiverat. Vi föreslår att särskilda statliga planeringsresurser ställs till därför, kommunernas förfogande inför etablering av stora anläggningar. rörande slutsatser om utvecklingen i Norrbotten konstateras l avsnittet inom överskådlig framtid kommer att domineras av de också att industrin stora NJA, ASSI och LKAB. Även om verkstadsindustrin företagen kommer den också i framtiden att förbli relativt sett liten jämfört expanderar med i landet i övrigt. En mycket aktiv regionalpolitik krävs för att man i länet åt alla”. Att en sådan aktiv regionalpolitik kan få skall uppnå målet Arbete negativa effekter på enskilda branscher i övriga delar av landet torde vara

oundvikligt. En långsiktig förändring av näringslivet i länet kräver kraftfulla åtgärder. Det är därmed viktigt att inte enbart förstärka de nuvarande stödformerna med ytterligare resurser utan samtidigt pröva nya former för lokaliseringsanser att lokaliseringspolitiken bör effektiviseras politiken. Arbetsgruppen och mer inriktas marknadsföring, tillvaratagande av på produktutveckling, kompetens inom redan befintliga större företag etc. Sådana åtgärder kan med kunnande från Tekniska högskolan i Luleå. också kompletteras fasen i Luleåregionens utveckling under Studierna av den expansiva mitten av 1970-talet visar, att regionens arbetsmarknad är inllationskänslig. slutsats från studierna är att arbetsmarknadsutbildningen Arbetsgruppens bör utökas. En utökad arbetsmarknadsutbildning skulle inte enbart ta de som utgångspunkt. Det borde också vara möjligt att nuvarande bristyrkena introducera mer brett upplagda kurser för dem som önskar gå in på arbetsmarknaden. Vi konstaterar också att utbildningen i större utsträckning ökar chansen till borde gälla redan anställda. Om dessa blir mer kvalificerade att de anställs i regionens expansiva företag.

Sammanfattning ll

Beträffande inriktningen på regional- och näringspolitiken kan man från arbetsgruppens material inte dra nâgra bestämda slutsatser om att en satsning på antingen råvarubaserad eller annan konkurrensutsatt industri är att föredra. En fördel med den senare industrin är att den generellt sett är mindre konjunkturkänslig och att den innehåller delar som drabbats mindre av den nuvarande industrikrisen. De presenterade studierna tyder på att sysselsättningseffekterna av varje stödkrona blir mindre inom gruvindustrin och annan råvarubaserad industri än inom vissa delar av övrig konkurrensutsatt forädlingsindustri.

Avgörande för stödets effekter är emellertid i första hand i vad mån det ger

upphov till nya företag eller expansion inom äldre företag, som blir konkurrenskraftiga på sina marknader och på sikt kan nå lönsamhet och egen expansionskraft. Först härigenom kan en bättre tillväxtpotential åstadkommas for Norrbottens ekonomi. Lokaliseringsstödet bör inte specialinriktas till någon eller några utvalda branscher. Med hänsyn till de stora problem som karakteriserar Norrbottens ekonomi är ett visst initialstöd till varje ekonomisk satsning (inom eller utom industrin), som kan bedömas ha goda möjligheter till en självständig positiv utveckling i framtiden, motiverad. Detta gäller också i större eller mindre utsträckning även andra sysselsättningssvaga regioner.

1 Bakgrund

cr I samband med besluten om Stålverk 80 i Luleå lick ERU i uppdrag att analysera etableringens effekter på näringsliv och sysselsättning. cr En arbetsgrupp med forskare och planerare har fått i uppdrag att initiera forskning om Norrbotten och utvärdera forskningens resultat. cr De förändrade planerna för Stålverk 80 innebar att forskningen kom att gälla Norrbottens näringsliv och arbetsmarknad.

1.1 Motiven bakom planerna på Stålverk 80

Under ett tiotal år fram till 1974 kännetecknades den svenska handelsstålindustrin av en sjunkande investeringsnivå, minskad sysselsättning och pressad lönsamhet. Om man bortser från Norrbottens Järnverk AB (NJA) motsvarade investeringsvolymen knappt reinvesteringsbehovet under perioden (se figur 1:1). Denna utveckling har inneburit en väsentligt nedsatt konkurrensförmåga för den svenska stålindustrin. Samtidigt har en snabb expansion av stålindustrin i en rad framväxande industriländer inneburit förändrade konkurrensförutsättningar för redan befintliga stålföretag. Omkring år 1973 beslöt riksdagen vidta åtgärder ägnade att förbättra den svenska stålindustrins internationella Detta motivekonkurrensförmåga. rades främst av långsiktiga industripolitiska skäl. Motiven hänförde sig bl. a. till det nära sambandet mellan stålindustrins expansion och den samlade industriutvecklingen och då speciellt utvecklingen inom verkstadsindustrin. Sett i ett internationellt perspektiv hade Sverige i början av 1970-talet en större Verkstadsindustri i förhållande till den totala industrin än något annat land. Den svenska verkstadsindustrin hade vidare utvecklat en betydande konkurrenskraft. Branschen stod för mer än hälften av landets totala varuexport. År 1973 svarade den dessutom för fem sjättedelar av den inhemska stålförbrukningen. Framtidsbedömningarna pekade på att verkstadsindustrin skulle fortsätta att dominera industrisektorn. En inhemsk stålindustri skulle trygga den svenska verkstadsindustrins av försörjning stål. Vad gäller de regionalpolitiska skälen anfördes speciellt stålindustrins l l Luleå svarade NJA dominans inom flera regioner. Branschen svarade för mer än två tredjedelar år 1973 för 64 procent av den totala industrisysselsättningen på flera lokala arbetsmarknader i av den totala sysselsätt- Kopparbergs, Gävleborgs- och Norrbottens län. ningen i Norrbottens län.

14 Bakgrund

Miljoner kronor 11

700-

0 400- o_ .o -4 o

Figur 1:1 Investeringar inom stålindustrin 1965-1975 (SNI 37101) O r I I I I 1968 års priser. l I I I I 1965 67 69 71 73 75 Källa: Handelsstålindustrin inför 1980-talet. j Totalt SOU 1977:15. 0000000000 ExkL NJA

De planer på ett nytt stort stålverk i anslutning till NJA i Luleå, Stålverk 80, som tog form, byggde på att en stor del av stålet skulle exporteras. En sådan inriktning skulle öka möjligheterna för övriga svenska Stålverk att avsätta en större del av produktionen till landets verkstadsindustri. Man förväntade sig vid denna tidpunkt att det skulle uppstå råvarubrist inom ståldistrikten på den europeiska kontinenten. Eftersom de prognoser som gjordes pekade på en framtida efterfrågan på obearbetade stålämnen, inriktades planerna för Kommunerna Stålverk 80 främst på ämnesproduktion. (Se vidare avsnittet 6.2.1.) Luleå. Piteå, Boden och Alvs- De sysselsättningspolitiska motiven för en utbyggnad av stålindustrin i byn. Norrbotten finns också klart uttalade i proposition 1975/761207. Där fram-

hölls att sysselsättningssituationen skiljde sig markant i Norrbotten från läget ?Huvudorter för näringsliv och kvalificerad ser- i södra och mellersta Sverige. Arbetslösheten var såväl under slutet av 1960vice. Enligt prop. talet som under den inledande delen av 1970-talet högre och sysselsättnings- 1972:1 ll bör huvuddelen än i övriga riket. Det ansågs mot den bakgrunden graden lägre i Norrbotten av de offentliga investeviktigt att säkerställa Fyrkanten som primärt centrumz och att på sikt även ringarna och de lokaliseförbättra betingelserna för ökad industriell verksamhet i angränsande ringspolitiska insatserna koncentreras till dessa kommuner. En positiv utveckling i Luleå sågs som en förutsättning för en orter. balanserad utveckling i länet i övrigt. Det projekt som började planeras gavs en betydande dimension. Investe- 3Faktorprisindex för maj i fasta anläggningar angavs till ca 2,7 miljarder kronori 1973 års ringsbeloppet 1973 och maj 1978 (exkl.

och löne- priser, vilket motsvarar 4,85 miljarder kronor i 1978 års priser? Detta innebar

mervärdesskatt glidning). att Stålverk 80 skulle bli det största industriprojektet någonsin i landet.

15 Bakgrund

Investeringen skulle motsvara närmare 30 procent av industriinvesteringarna i landet år 1973 eller ca sex procent av investeringarna över en femårsperiod. Den planerade produktionen på fyra miljoner ton ämnen motsvarade två tredjedelar av den totala svenska förbrukningen av stål av alla kvaliteter år 1973. De spridningseffekter på bl. a. sysselsättning och produktion som kunde genereras av utbyggnaden av jâirit- och stålindustrin ansågs vara viktiga. Erfarenheter från tidigare satsningar i Boliden-Rönnskär. Oxelösund m. fl. hade visat på sådana spridningseffekter av större industriprojekt. Mot denna bakgrund genomförde Norrbottens Järnverk AB (NJA) tillsammans med företagareföreningen i Norrbottens län en kartläggning av behovet av de underleveranser som skulle uppkomma vid en expansion av metallurgin i Luleå. En ökad industriell utveckling i Luleåregionen bedömdes således medföra en förbättrad sysselsättningssituation i övre Norrlands inlandskommuner. l samband med en industriell utveckling i Norrbottens län ansågs det också viktigt att förena utbyggnaden med en ökad satsning på utbildningssektorn.

Modifiering av Stå/verk 80-pr0jektet Den faktiska händelseutvecklingen inom svensk stålindustri och de nya prognoser som utarbetades motiverade efter hand en omläggning i inriktningen på planerna om Stålverk 80. De nya planerna kom att innebära att verket i större utsträckning skulle tillgodose den svenska stålindustrins behov av metallurgisk kapacitet. De samlade långsiktiga industripolitiska insatserna skulle samtidigt fördelas över hela den svenska stålindustrin. Inriktningen för det metallurgiska centrat i Luleå skulle därvid bli att i större utsträckning förse den inhemska stålindustrin med råmaterial för vidareförädling. En statlig satsning på den kapitalkrävande ämnestillverkningen skulle också minska det finansiella trycket på den privata stålindustrin i Mellansverige och därmed öka möjligheterna för denna att genomföra nödvändiga investeringar inom senare och mindre kapitalkrävande förädlingsled. Härigenom skulle möjligheterna för en rationellare strukturutveckling åstadkommas inom den svenska stålindustrin. Branschen skulle därmed anpassas till de nya konkurrensförutsättningarna på ett sätt som skulle ge trygghet i sysselsättningen för de anställda.

Det slutliga ställningstagandet till Stålverk 80-pr0jektet Nya beräkningar av investerings- och produktionskostnaderna pekade, i kombination med förändrade marknadsförutsättningar, på att planeringen av projektet Stålverk 80 inte borde fortsätta. Utvecklingen inom stålindustrin på - med uppbyggnad av integrerade kustlokaliserade kontinenten stålverk tydde också på. att förväntningarna om en stark expansion av den internationella stâlämnesmarknaden knappast skulle komma att infrias inom överskådlig tid. Nya beräkningar indikerade också att investeringen i Luleå skulle resultera i stora förluster för det nya stålverket och samtidigt medföra en forcerad utslagning av existerande verk. Bland annat med hänvisning till dessa förhållanden beslöts i slutet av 1976 att projekteringen av Stålverk 80

16 Bakgrund

tillsvidare skulle upphöra. Ett förslag till slutlig reglering av medelsfördelningen redovisas i proposition 1977/78:87.

1.2 Huvudlinjer i utredningsuppdraget

I oktober månad år 1975 erhöll expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) ett uppdrag från regeringen att genomföra en studie om effekterna av stålverksetableringen. Av en till beslutet fogad promemoria framgår, att studiens huvudinriktning skulle vara att bedöma de samhällsekonomiska effekterna av Stålverk 80 särskilt inom Norrbottenregionen, främst effekterna på bl. a. sysselsättnings- och inkomstutveckling. l promemorian betonas intresset for en analys av hur en etablering av stål- och valsverk i Luleå skulle påverka förutsättningarna för näringslivets utveckling och sammansättning. Tonvikten i studien borde enligt direktiven ligga på den i Norrbottens län. Dessutom framhölls behovet av att regionala utvecklingen studera verkningarna av Stålverk 80 på den industriella expansionen i övriga landet, på bytesbalansen samt på den totala sysselsättningen.

1.3 Arbetsgruppens avgränsning av uppdraget

ERU tillsatte en särskild arbetsgrupp för att genomföra studierna. Den kom att bestå av representanter för näringsliv, forskning och förvaltning. Det stod tidigt klart att studien skulle utföras i etapper. En första etapp var avsedd att fånga upp effekterna under den forsta delen av investeringsperioden. Avrapportering skulle ske under år 1978. När planerna på Stålverk 80 ändrades beslöts att de forskningsprojekt som påbörjats i den forsta etappen till vissa delar skulle fullföljas. Sålunda beslöts att gruppens arbete skulle inriktas på att analysera vissa förhållanden i Norrbottens näringsliv och arbetsmarknad. I utvärderingen av forskningen och i den kompletterande utredningsverksamheten har arbetet inriktats på analyser av lokala och regionala effekter av stora anläggningars lokalisering. insatserna har mot den bakgrunden koncentrerats till att analysera sådana samband inom näringsliv och sysselsättning som påverkar effekterna av alternativa utbyggnader av industrin. Den rapport som nu presenteras bör kunna användas av bl.a. olika regionala instanser såsom t. ex. Norrbottendelegationen, länsmyndigheterna och kommunerna i samband med överväganden rörande näringsliv och arbetsmarknad i Norrbotten. Rapporten skall också kunna användas för framtida planering av större projekt med betydande regionala effekter. Inom ramen för denna nya inriktning har arbetsgruppen finansierat och nära samarbetat med följande forskningsprojekt: - vid institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet Axelsson R.-Löfgren K-G. Arbetsmarknaden i Norrbotten - En studie av en regional arbetsmarknad Jacobsson R.-Enqvist G. Fyrkantens arbetsmarknad

17 Bakgrund

Westerlund 0. Löner och löneutveckling i Norrbotten

Anderstig C-Lundberg L. Näringsliv och sysselsättning i Norrbotten - En regional input-outputstudie - vid institutionen för företagsekonomi vid Umeå universitet Johansson M-B. NJA”s leverantörssystem

Sundin E. Inköpsmönstret vid tre norrbottensföretag - en praktikfallstudie vid geografiska institutionen vid Umeå universitet Hedqvist F. Stålverk 80 - Planeringsprocessen - Analogier Sundberg N. Stålverk 80 - Flyttningar

Rapporter från de skilda delprojekten inom forskningen har utgjon grunden i Föreliggande utvärdering. Dessa rapporter har kompletterats med material från pågående utredningar vid länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, företagareforeningen m. fl. samt med information som tagits fram inom ERU”s arbetsgrupp främst kring arbetsmarknad och näringsliv. Syftet med att ta fram ett kompletterande utredningsmaterial har i första hand varit att sätta in forskningsresultaten i ett bredare arbetsmarknads- och näringspolitiskt sammanhang.

1.4 Rapportens disposition

Detta betänkande innehåller resultat, och slutsatser från den bedömningar forsknings- och utredningsverksamhet som bedrivits inom ramen för ERU°s arbetsgrupp om effekterna av planerna på Stålverk 80. Presentationen av arbetet kan sägas ske i fyra delar. För det första redovisas material om näringslivet i länet (kapitel 2 och 3). I det första av dessa två kapitel (kapitel 2) görs bland annat en analys av olika sektorer inom tillverkningsindustrin fördelat på skyddade, råvarubaserade och konkurrensutsatta branscher. Därvid läggs stor vikt vid dels den råvarubaserade industrins traditionella dominans och dels vid den konkurrensutsatta förädlingsindustrins utvecklingspotential. I kapitlet presenteras också den regionalpolitiska stödverksamheten inom industrin. I kapitel 3 diskuteras effekterna av några alternativa utvecklingsvägar för det norrbottniska näringslivet. De fyra alternativ som diskuteras gäller en expansion inom gruv-, verkstad-, stål- eller skogsindustrin. För det andra behandlas i kapitlen 4 och 5 arbetsmarknaden i länet. I kapitel 4 görs en beskrivning av utvecklingen på arbetsmarknaden under 1960- och 1970-talen. Några speciella arbetsmarknadsproblem har i det därpå följande kapitlet mer ingående analyserats. Centralt i detta sammanhang är arbetslösheten, flyttningarna, rörligheten och lönebildningen. Dessutom har speciell uppmärksamhet ägnats åt de lokala arbetsmarknaderna. En kartlägg-

18 Bakgrund

arbetskraftens sammansättning, yrkesutbildning och ning av den potentiella arbetslivserfarenhet har genomförts. Man har därvid också kunnat visa på arbetsmarknadseffekterna av en utbyggnad av industrin inom någon av de ovan nämnda branscherna i länet. För det tredje diskuteras samhällsplaneringen vid stora industriprojekt 6). Det har här varit väsentligt att få ett begrepp om såväl (kapitel planeringsprocessen hos olika myndigheter som Företagens interna planering och fortsatta utbyggnad. Kapitlet innehåller information om viktigare tidpunkter och ställningstaganden för projektet Stålverk 80 och dess organisation. Vidare behandlas olika moment i den kommunala planeringen och de engagemang. Kapitlet avslutas med en diskussion statliga myndigheternas om erfarenheterna från liknande industrisatsningar i Norden. Betänkandet avslutas med bedömningar och slutsatser (kapitel 7). Kapitlet inleds med ett koncentrat av resultaten från de ovan presenterade tre delarna. Dessa ligger sedan till grund för de ställningstaganden och slutsatser som har mer formen av övergripande rekomarbetsgruppen avger. Slutsatserna mendationer än direkta förslag. Såväl allmänna slutsatser rörande utredningar som bör genomföras vid planering av större anläggningars lokalisering slutsatser avseende i Norrbottens län och som specifika utvecklingen Luleåregionen, presenteras.

2 i Norrbotten

Näringslivets utveckling

u 1 kapitlet redovisas bakgrundsfakta om Norrbottens näringsliv. t: Den råvarubaserade industrin svarar för 60 procent av industrisysselsättningen i Norrbotten, vilket kan jämföras med 14 procent för Sverige som helhet. Andelen har sjunkit måttligt sedan 1965. u Det regionalpolitiska stödet har främst gått till den råvarubearbetande industrin. Det har därvid bidragit till att konservera industristrukturen i länet.

2.1 Länets näringsliv och sysselsättning

Den totala sysselsättningen i Norrbotten uppgår för närvarande till omkring 121 000 personer; vilket motsvarar tre procent av sysselsättningen i riket

Huvuddelen av sysselsättningen finns inom de tjänsteproducerande

näringarna. Dess andel i länet är högre än motsvarande andel i såväl skogslänen som hela riket (tabell 2.1). Däremot är sysselsättningen inom tillverkningsindustrin avsevärt lägre än i andra delar av landet. Under hela 1960-talet sjönk den totala sysselsättningen i länet medan sysselsättningen i riket ökade. Minskningen innebar att omkring 11000 arbetstillfällen försvann inom Norrbottens Denna näringsliv. negativa utveckling av sysselsättningen motsvarades av en långsam tillväxt inom det

Tabell 2.1 Andelen sysselsatta i olika näringsgrenar år 1977.” Procent

AKU-årsmedeltal 1977, sysselsatta en timma och mer per vecka.

”Västmanlandsa Kopparbergs, Gävleborgs-, Västernorrlands, Jämtlands-, Väster- lAKU-årsmedeltal 1977, bottens- och Norrbottens län. sysselsatta en timma Källa: AKU-ársmedeltal. och mer per vecka.

20 Näringslivets utveckling i Norrbottens län Tabell 2.2 Förändring av antalet förvärvsarbetande i Norrbottens län och riket. Procentuell förändring under femårsperioden

Källa: Folk- och bostadsräkningarna 1965-1975. Sysselsatta mer än 20 timmar per vecka.

norrbottniska näringslivet. Under den inledande delen av 1970-talet förbyttes denna utveckling (tabell 2.2) i en sysselsättningsexpansion, som var betydligt starkare än i övriga riket. Denna expansion innebar inte enbart en återhämtning av l960-talets förluster utan gav även en sysselsättningsnivå som översteg den år 1960 med 4,9 procent. Den kvinnliga sysselsättningen ökade mest. Av en sysselsättningsökning på 13 000 personer var 9 000 kvinnor. Under de senaste två åren har emellertid sysselsättningen i länet åter minskat. Enligt arbetskraftsundersökningarna minskade den med cirka l 000 personer fram till första kvartalet 1978. Bidraget till den totala sysselsättningsförändringen i Norrbotten kom

framför allt från två olika näringsgrenar (tabell 2.3). Den kraftiga minsk-

ningen inom jord- och skogsbruk 1965-1970 kan noteras, liksom ökningen under hela perioden 1965-1975 för den offentliga sektorn. Trendbrottet i sysselsättningsutvecklingen i början av 1970-talet hänger samman med att avgången från sektorerna jord- och skogsbruk minskade i omfattning samtidigt som industrisektorn expanderade. Även inom andra sektorer ökade sysselsättningen, främst inom byggnadsverksamheten. l mitten av 1960-talet var industrialiseringen (inom tillverkningsindustrin) alltjämt låg i Norrbottens län både i förhållande till skogslänen och hela riket. Såväl Norrbottens län som övriga skogslän var också starkt beroende av de areella näringarna (tabell 2.4). Även sysselsättningsandelen inom byggnadsverksamhet och samfárdsel var hög i Norrbotten liksom i övriga skogslän.

Tabell 2.3 Bidrag till den totala sysselsättningsförändringen i Norrbotten från olika Förändring i procentenheter av den totala sysselsättningen vid näringsgrenar. periodens början 1965-70 1970-75 Näringsgren

- 5,7 - 2.0 Jord- och skogsbruk

näringsgren under perioden i procent av den totala sysselsättningen Totalt - 3,8 10.3

i länet i periodens början. Källa: Jacobsson (1978) Bearbetning av Folk- och bostadsräkningarna.

Näringslivets utveckling i Norrbottens län 21 Tabell 2.4 Andelen sysselsatta i olika näringsgrenar år 1965.” Procent

“AKU-årsmedeltal, sysselsatta en timma och mer per vecka. Källa: AKU-årsmedeltal.

Den norrbottniska näringsstrukturens har emellertid särprägel haft en tendens att minska framför allt under den inledande delen av 1970-talet.

Sysselsättningsfördelningen närmar sig rikets. För alla näringsgrenar utom byggnadsverksamheten, privata och offentliga tjänster gäller att de närmar sig motsvarande sysselsättningsandel för riket. Utvecklingen i förhållande till skogslänen totalt visar att sysselsättningen inom jord- och skogsbruket har minskat snabbare inom länet än för skogslänen i gemen. Likaså har industrialiseringen och utbyggnaden av den offentliga sektorn i Norrbotten gått något raskare. Omvandlingen inom i länet har inneburit näringslivet att den inomregionala utvecklingen av sysselsättningen har varit mycket ojämn under slutet av 1960-talet och under 1970-talet. För att studera inom olika utvecklingen områden i länet har en indelning gjorts i fyra kommungrupper: Fyrkanten,

Malmfalten, Östra Norrbotten och Södra inlandet sysselsättningen ökade under båda perioderna endast i Fyrkanten. Under 1970-talet har dock tillväxten varit stor även i Kiruna och Gällivare. I Södra inlandet och Östra Norrbotten minskade markant sysselsättningen under slutet av l960-talet. ln på 1970-talet har emellertid läget förbättrats även för dessa kommuner. Den inomregionala sysselsättningsutvecklingen under hela perioden kan till stora delar hänföras till i de olika näringslivsstrukturen områdena. De areella näringarna har stor andel av sysselsättningen i Östra Norrbotten och Södra inlandet medan Malmfálten och Fyrkanten är mer industrialiserade, se figur 2.1.

l Fyrkanten =

Luleå,

Tabell 2.5 Procentuell förändring av antalet förvärvsarbetande Piteå, Boden och Alvsfördelat på kommungrupper i Norrbottens län 1965-1975 byn Malmfálten = Gällivare . _ . Penod __ och Kiruna Fyrkanten Malmfalten

gstrâm _Soldrad

Östra ___ Pa_

län SOU l9778:68 22 Näringslivets utveckling i Norrbottens

Östra Södra Procent Fyrkanten Malmfälten Norrbotten inlandet 100*

Figur 2:1 Sysselsalta fördelar pa näringsgrenar och kommungrupper är 1975.

Källa: Folkräkningen 1975. Tjänster Bygg

:J i:l

Anm: Sysselsatta 20 Gruv/tillv. Samfärdsel timmar och mer per vecka. Handel jord/skog

[IDE

industrialiserade kommunerna i Fyrkanten och För de år 1965 redan inom jord- och skogsbruket i Malmfaltet har nedgången av sysselsättningen av industrisysselsättningen. Det är viss mån kompenserats av en ökning i dessa kommuner som den olTentliga sektorn vuxit. Jord- och också främst i Östra Norrbotten och Södra inlandet har däremot skogsbrukskommunerna sätt genom att andra näringar växt. inte på motsvarande kompenserats till den mindre sysselsättningsutvecklingen i dessa Orsaken gynnsamma fördelats ojämnt i kommuner är alltså att tillväxten ide expansiva näringarna kan också med mera ingående studier konstatera en länet (tabell 2.6). Man av sysselsättningen av övriga näringar främst byggnadsviss omfördelning verksamheten till Fyrkanten.

av antalet sysselsatta i olika näringsgrenar för kommun- Tabell 2.6 Förändringar 1965-75. genomsnittlig årlig förändring. Procent och absoluta grupper i Norrbotten tal

Malmlälten Östra Södra Näringsgren Fyrkanten Norrbotten inlandet

-4,5 -S,1 -5,2 -4.8 Jord- och skogsbruk Gruv- och tillverk- 0,7 0,4 0,5 -2,4 ningsindustri 4.9 4,1 2,2 0,4 Övriga tjänster Årlig förändring i abso- 488 130 -174 -140 luta tal

Källa: Bearbetning av folkräkningarna 1965 och 1975. Anm.: Sysselsatta 20 timmar och mer per vecka.

i Norrbottens Näringslivets utveckling län 23

Tabell 2.7 Fördelning av industrisysselsättningen på branscheri Norrbottens län och riket 1965, 1970 och 1975. Procent

Källa: lndustristatistiken 1965, 1970 och 1975.

2.2 Närmare om industrins utveckling

2.2.1 Industrisysselsättningens branschfirdelning

lndustristrukturen i Norrbotten skiljer sig markant från rikets (tabell 2.7). Industrin i länet är starkt koncentrerad till gruvbrytning och stålframställning, vars andelar av industriproduktion och sysselsättning är betydligt högre än i riket. Produktionsspecialiseringen i det norrbottniska har näringslivet snarast lörstärkts under de senaste tio åren. Detta samman med att hänger andelen sysselsatta inom gruvindustrin är oförändrat hög, medan stålindustrins andel ökat något. Tabellen 2.7 visar också verkstadsindustrins jämförelsevis låga andelar av sysselsättningen i Norrbotten. En annan stor sektor inom Norrbottens industri är skogsindustrin, dvs. träindustri samt massa-, pappers- och pappersvaruindustri. Denna sektors relativa betydelse har emellertid minskat under tioårsperioden 1965-1975.

2.2.2 Utvecklingen inom skyddade, rdvarubaserade och konkurrensutsatta industribranscher

Industrin i Norrbotten är starkt knuten till länets råvaror. Detta förhållande har gällt under hela efterkrigstiden. De regionalpolitiska satsningarna har endast marginellt förändrat relationerna mellan näringsgrenarna i länet. Det är framför allt företag som ASSI, LKAB och NJA som dominerar sysselsättning och produktion i länet. Detta förhållande återspeglas väl i tabell 2.8. För att mer i detalj belysa industrins sammansättning har en speciell

i Norrbottens län 24 Näringslivets utveckling

Tabell 2.8 Antalet anställda inom NJA, LKAB och ASSl under perioden 1960-1977 samt de tre företagens totala andel av sysselsättningen inom gruv- och tillverkningsindustrin i länet respektive år

1960 1965 1970 1975 19770

l procent av gruv- och tillverkningsindustrin i länet 48 54 52 56 61

“Trendframskrivning av sysselsättningen inom gruv- och tillverkningsindustrin gjord med utgångspunkt från utvecklingen av relationen FOB/AKU 1965-1977. Källa: Företagens egen sysselsättningsstatistik, folkräkningarna 1960-1975 samt AKU 1965, 1970. 1975 och 1977.

modell l modellen har tillverkningsindustrins branscher indelats i utnyttjats. som genom handelshinder, transportkostnader eller tre grupper: 1) branscher annat är långsiktigt skyddade från utländsk konkurrens, s. k. skyddad baserade på inhemska eller utländska råvaror, s. k. industri, 2) branscher konkurrensutsatt, råvarubaserad industri samt 3) branscher som är konkurrensutsatta och ej direkt råvarubaserade, s. k. konkurrensutsatt förädlingsindustri. l modellen ingår inte vissa delar av den råvarubaserade industrin, främst gruvindustrin.

Varje bransch har klassificerats efter sin avsättningsmarknad och produktionsinriktsom här används har utvecklats inom ERUs forskning om ning. Den indelning regionernas specialisering En liknande indelning, där skyddad industri särskiljdes från konkurrensutsatt, har tidigare använts i den av arbetsmarknadsparterna använda s. k. EPC-modellen? Den skyddade industrin, som under hela 1960-talet hade synnerligen låga exportoch importandelar. omfattar dels lörädlingsindustri och dels industri som bearbetar inhemska råvaror (t.ex. mejeri-, bageri- och kvarnindustri, grafisk-, cement- och kalkindustri samt industri for metallkonstruktioner m. 11.). Den konkurrensutsatta råvarubaserade industrin omfattar enbart den del av den totala råvarubaserade industrin som var utsatt För internationell konkurrens på sina varumarknader och vars bedömts vara tekniskt eller av transportekonomiska skäl nära beroende av tillverkning inhemska eller utländska råvaror. Den omfattar således delar av livsmedelsindustrin. träindustrin och pappers- och massaindustrin. Handelsstålindustrin, for Norrbottens 1Se L. Ohlsson: Regiodel främst NJA, har i sin helhet forts till den råvarubaserade konkurrensutsatta nernas specialisering och beroende: industrin, medan specialstålverken förts till den konkurrensutsatta Forädlingsinduinternationella Val av branschindel- strin. Gjuterier har förts till den skyddade industrin, då de under perioden 1960-1970 ning. ERU:s underlags- till skillnad från fallet under senare år, varit praktiskt taget helt skyddad från import och material nr U 19. Stock- utan export. holm 1977 for en redoav sysselsättning och forädlingsvärde 1965 och 1975 i Norrbotvisning av kriterierna Fördelningen och den faktiska tens län och landet i sin helhet, enligt den här valda indelningsgrunden, branschklassiliceringen. av tabell 2.9. Sammanställningen visar att den konkurrensutsatta framgår råvarubaserade industrin dominerar industrin i länet. Nästan 70 procent av 2Samhällsekonomi och och ca 75 procent av forädlingsvärdet inom industrin lönebildning den s. k. sysselsättningen EFO-rapporten 1970. återfanns i denna branschgrupp år 1965. Endast 8 procent av sysselsättningen

Näringslivets utveckling i Norrbottens län 25 Tabell 2.9 Sysselsâttningens och tillverkningsvärdets sektorsfördelning 1965 och 1975 i Norrbottens län och hela riket för tillverkningsindustrin (SNI 3). Procent

Källa: Bearbetning av industristatistik 1965 och 1975. Anm.: Den sektoriella fördelningen har beräknats utifrån hela tillverkningsindustrin (exkl. ej klassificerbara branscher). Den sektoriella fördelningen av forsäljningsvärdet för år 1965 har uppskattats med hjälp av vissa industristatistiska uppgifter.

tillhörde branscher inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin jämfört med 65 procent för hela riket. Under den senaste tioårsperioden har den konkurrensutsatta förädlingsindustrin vuxit snabbt i Norrbottens län. Den befintliga utvecklingspotentialen är emellertid begränsad och antalet nyetableringar få. Den konkurrensutsatta råvarubaserade tillverkningsindustrin dominerar således såväl industrin som hela näringslivet i länet.

2.2.3 Utvecklingen inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin

En av de ovan beskrivna sektorerna är mer lokaliseringsbar än de andra två. Detta gäller den konkurrensutsatta förädlingsindustrin som varken baseras på nationellt skyddade marknader eller bygger på geografiskt bundna produktionsfaktorer av typ råvaror. Det är därför intressant att studera hur industrier av denna typ kunnat tillväxa i ett län som så kraftigt traditionellt dominerats av råvarubaserad verksamhet. Den konkurrensutsatta forädlingsindustrin kan indelas efter många grunder. l den analysmodell som här valts har förädlingsindustrin delats upp i 80 branschen* Norrbottens län jämförs med hela riket under perioden 1965-1975. De konkurrensutsatta branschernas konkurrenskraft och marknadstillväxt undersöks.: Branscherna delas upp i fyra lika stora delar.

Analysmodellen har utarbetats inom ERU”s forskning om regionernas specialisering. 3 Konkurrenskraften har definierats som förändringen av kvoten export minus import i förhållande till svensk förbrukning och marknadstillväxten som tillväxten i löpande priser av inhemsk förbrukning. En ingående beskrivning av det första måttet och andra specialiseringsmått finns i kapitel 1 i L. Ohlsson: ”Svensk verkstadsindustris internationella specialisering” (industrins utredningsinstitut, Stockholm 1976.) Till skillnad från branschurvalet i nämnda studie ingår här enbart branscher som under hela perioden var mätbart och påtaglig konkurrensutsatta. Detta gör att måttet A[(X-M)/C] kan användas i stället för den nettoexportkvot i utrikeshandeln mätt med A[(X-M)/(X+M)] som brukades i den citerade studien.

26 utveckling i Norrbottens län Näringslivets

Tabell 2.10 Konkurrensutsatt förädlingsindustri. Sysselsättningens fördelning 1965 och 1975 på fyra branschgrupper med olika konkurrensutveckling. l procent av den totala industrisysselsättningen. (SNI 3)

Region År 80 branscher Varav 20 branscher med --- konkurrenskraft med konkurrensutsatt föräd Starkt för- Förbättrad Svagt for- Starkt lingsindustn bättrad bättrad försämrad eller försämrad

Källa: Bearbetning av industristatistik 1965 och 1975. Anm.: De 14 procenten år 1975 utgör totalt ca 2 400 sysselsatta.

Resultaten redovisas i tabellerna 2.10 och 2.11. Den forsta tabellen redovisar på de fyra branschgrupperna med olika konkurrensutvecksysselsättningen att den konkurrensutsatta forädlingsindustrin i Norrbottens ling. Där framgår län representerar en mycket liten del av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i länet. De åtta procenten i denna branschgrupp utgjorde enbart en åttondel av motsvarande sysselsättningsandel for branschgruppen i hela riket. Konkurrenskraften i branschen fördelade sig tämligen jämnt mellan de fyra kriterierna, möjligen med en något större andel sysselsatta i branscher med starkt förbättrad och starkt försämrad konkurrenskraft. Under tioårsperioden 1965-1975 tillväxte emellertid den konkurrensutsatta förädlingsindustrin i länet med ca l 600 sysselsatta. Tillväxten skedde i första hand i branscher med starkt förbättrad konkurrenskraft. Således fanns 9,2 procent av industrisysselsättningen år 1975 i den konkurrensutsatta med starkt förbättrad och förbättrad konkurrenskraft. forädlingsindustrin Resultaten från de senaste tio åren visar således att huvuddelen av de nya skapats inom sådana branscher som haft en sysselsättningstillfallena förbättrad konkurrenskraft. Det bör emellertid noteras att de flesta nya arbetstillfällena tillkommit enbart i Fyrkanten. En fortsatt utveckling i den skulle på sikt leda till en ännu starkare geografisk koncentration av riktningen sysselsättning och produktion i länet. Förutom förändringen av konkurrenskraften varierar produktionsbetingelserna också därigenom att marknadstillväxten är olika. En fördelning av sysselsättningen inom konkurrensutsatt förädlingsindustri på fyra branschgrupper med olika marknadstillväxt år 1965 visar att varje branschgrupp i det närmaste hade lika andel sysselsatta i länet (tabell 2.11).

Utvecklingen de senaste åren har också inneburit att sysselsättningsökningen

tillfallit branscher med god marknadstillväxt. Man bör komma enbart avser perioden fram till ihåg att undersökningen och med 1975. Utvecklingen inom industrin, främst sysselsättningsforändinom basindustrin t. ex. hos NJA och ASSI de senaste två åren, har ringarna således inte närmare behandlats i detta sammanhang. Som visas i tabell 2.8

Näringslivets utveckling i Norrbottens län 27

Tabell 2.11 Konkurrensutsalt förädlingsindustrl. Sysselsättningens fördelning 1965 och 1975 på fyra hranschgrupper med olika marknadstillväxtlakt. l procent av den totala indttstrisysselsättningen (SNI 3)

Källa: Bearbetning av industristatistiken.

har dock de större företagens dominans forstärkts. Totalt sett kan således konstateras att den konkurrensutsatta forädlingsindustrin under den senaste tioårsperioden trots allt expanderat igod takt och att andelen sysselsatta inom branscher med starkt förbättrad konkurrenskraft och god eller kraftig marknadstillväxt har stigit. Denna strukturförändring skulle kunna innebära ett mera gynnsamt utgångsläge för industrin i Norrbotten infor framtiden än under föregående period. Detta bygger på att branschmönstret med avseende på tillväxt i den svenska industrin blir bestående. Vi vill ändå av detta dra slutsatsen att den konkurrensutsatta forädlingsindustrin i länet är relativt sett liten, men tycks utvecklas i positiv Detta visar att även industrier riktning. med geografiskt obundna produktionsfaktorer kan tillväxa i länet. Man bör samtidigt notera att den positiva strukturutvecklingen i mycket hög grad tillfallit kustkommunerna och även i viss mån Malmfálten.

2.2.4 Den regionalpolitiska stödverksamheten inom industrin l föregående avsnitt konstaterades att vissa delar av industrin i Norrbotten haft en relativt sett gynnsam utveckling 1965-1975. Den inriktning på råvarubaserad industri som fanns i början av 1960-talet kvarstår fortfarande som den dominerande sektorn i Norrbottens näringsliv. För industrin i hela landet har däremot över tiden en allt större del av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin tillfallit den konkurrensutsatta förädlingsindustrin. Sett i ett mera långsiktigt perspektiv har detta inneburit att omvandlingen inom industrin i Norrbotten kommit igång relativt sett sent, men att den under senare år omvandlats något snabbare än i landet som helhet. Vad har då den regionalpolitiska stödverksamheten haft for effekter på industristrukturen i länet? Resultaten från ERUs arbetsgrupps bearbetningar av industristatistik och lokaliseringsstödsregister (tabell 2.12) visar att 67 procent av lokaliseringsstödet (lån plus bidrag) i Norrbottens län gått till konkurrensutsatt råvarubaserad industri och konkurrensutsatt forädlingsindustri. En mindre del har således tillfallit de skyddade branscherna. Skillnaden mellan stödgivningen i länet och det yttre stödområdet är främst att en större andel av medlen tillfallit den konkurrensutsatta

28 Näringslivets utveckling i Norrbottens län

förädlingsindustrin i stödområdet än i länet. Hur har då medlen fördelat sig inomregionalt i länet och hur har detta påverkat industristrukturen? Huvuddelen eller 61 procent av det totala lokaliseringsstödet (lån plus bidrag) har gått till Fyrkanten, medan både Södra inlandet och Malmfalten en relativt sett liten del av den totala verksamheten i länet tagit (figur 2:2). l Fyrkanten har lokaliseringsstödet framför allt tillfallit branscher med skyddad industri och råvarubaserad konkurrensutsatt industri, medan stödmedlen i Östra Norrbotten och Södra inlandet i huvudsak tillfallit den råvarubaserade konkurrensutsatta industrin. Således har stödgivningen i länet i betydligt högre grad än i övriga delar av landet tillfallit den råvarubaserade industrin. Eftersom denna typ av industri, enligt ERU”s stödundersökning] i hög grad är kapitalkrävande, har sysselsättningseffekten per stödkrona förmodligen blivit lägre i länet än i övriga delar av stödområdet. En slutsats av detta blir att de lokaliseringspolitiska medlen gått till de industrier som sedan länge dominerat de olika kommungrupperna. Detta har medfört att industristrukturen inom många kommuner kanske främst i Östra Norrbotten och Södra inlandet inte nämnvärt breddats genom stödgivningen. Den kraftiga koncentrationen till råvarubaserad industri har därmed snarare konserverats än mjukats upp. Arbetsmarknadsläget i många kommuner är därför ytterst beroende av konjunktursvängningarna inom de för kommunerna dominerande branscherna. När det gäller utbildnings- och transportstödet har tendenserna varit densamma. Stödet har i mycket stor utsträckning gått till råvarubaserad industri främst i Luleåregionen. 1 Att främja regional Transportstödets sektorsfordelning framgår utveckling, SOU 1978:46. av tabell 2.13.

Miljoner 1 Fyrkanten kronor 2 Malmfälten 150 3 Östra Norrbotten 4 Södra inlandet

konkurrensutsatt förädlingsindustri 100 råvarubaserad konkurrensutsatt industri Figur 2:2 Lokalisering.:stödels sektors/ärde/ning skyddad industri inom olika kammungrtipper i Norrboitens län 1965-i 975.

Källa: Bearbetning av material som tagits fram av ERU; “Att främja regional utveckling SOU 1978:46.

Näringslivets i Norrbottens utveckling län 29

Tabell 2.12 Lokaliseringsstödets (lån plus bidrag) sektorsfördelning i Norrbottens län, yttre och inre stödomrádet 1965-1975. Procent

Norrbottens Yttre stöd- lnre stödlän området området

Skyddad industri 23 24 17 Konkurrensutsatt råvarubaserad industri 67 20 45 Konkurrensutsatt förädlingsindustri 10 56 38

Totalt 100 100 100

Källa: Bearbetning av material som tagits fram av ERU; ”Att främja regional utveckling SOU 1978:46.

Tabell 2.13 Transportstödets sektorsfördelning inom olika kommungrupper i Norrbotten 1975. Procent

Fyr- Malm- Östra Södra Totalt kanten fälten Norrbot- inlandet ten -

Skyddad industri 6 52 12 18 9 Konkurrensutsatt råvarubaserad industri 82 19 66 Konkurrensutsatt förädlingsindustri 12 29 22 24 14

Totalt 100 100 100 100 100 Totalt belopp 100-tal kronor 13 673 419 2 178 852 17 122

Källa: Bearbetning av fraktbidragsnämndens material.

Utbildningsstödet har stigit kraftigt de senaste åren i samband med 25kronans genomförande. Av de 77 miljoner som utbetalats i länet i utbildningsstöd efter 1974 har 85 procent utbetalats efter den 1januari 1977. Därvid har 8 900 personer direkt berörts av stödet.

3 Leveransmönster och

spridningseffekter

i Norrbottens

näringsliv

El Ett argument i debatten kring Stålverk 80 var att basindustrin skulle fungera som en ”tillväxtmotor”. Stålverket skulle generera utveckling även i andra näringsgrenar i Norrbotten. Studier av Spridningseffekter bedömdes som angelägna även efter det att planerna på Stålverk 80 reviderats. En central uppgift blev att kartlägga näringslivets integration och inköpsmönster. D lnom ramen för dessa studier är de kalkylerade effekterna av produktionsförändringar inom följande branscher av speciellt intresse: - Gruvindustri - Stâlindustri - Verkstadsindustri - Skogsindustri EJ Som ett resultat av dessa kalkyler framgår att den största effekten på sysselsättningen i Norrbotten uppkommer vid en produktionsförändring inom verkstadsindustrin. De största spridningseffekterna erhåller man vid förändringar av skogsindustrins produktion. D Några enskilda företags inköp och försäljning av varor har specialstuderats. Av dessa studier framgår att den lokala andelen av inköpen bl. a. påverkas av företagsledningens förankring i resp. ort, och kunskaper om länets näringsliv. För att öka företagsledarnas kunskaper om länets näringsliv är det naturligt att bedriva en aktiv informationsverksamhet.

3.1 Spridningseffekter i regionala

utvecklingsförlopp

Det ursprungliga utredningsuppdraget omfattade en analys av effekterna av en etablering av Stålverk 80 på näringsliv, sysselsättning och inkomster i Norrbotten. I uppdraget betonades vikten av att studera i vad mån detta kunde påverka förutsättningarna för länets näringsliv i övrigt. En del av den forskning som igångsattes inom ramen för utredningsuppdraget kom därför att inriktas på att bedöma olika former av sekundära effekter på sysselsättning och produktion, här benämnda Spridningseffekter, som skulle kunna uppkomma till följd av etableringen. ERU”s arbetsgrupp kom därför att finansiera och nära samarbeta med forskningsprojekt vid institutionen för företags- och nationalekonomi vid Umeå universitet. Det är framför allt tre studier som utgjort underlag för följande framställning. Vid företagsekonomiska institutionen har NJA”s

32 Leveransmönster och spridningsefekrer i Norrbottens näringsliv

leverantörssystem (bilaga 6) och inköpsmönstret hos tre träföretag i Norrbotten närmare studerats (bilaga 5). Vid nationalekonomiska institutionen har en kartläggning produktionssystemet. Detta gjorts av det norrbottniska material har senare använts som underlag till en regional input-outputmodell för det norrbottniska näringslivet (bilaga 4). Motiven för att närmare studera spridningseffekter var flera. Ett argument i debatten Stålverk 80 var att basindustrin skulle verka som en kring “tillväxtmotor” vars expansion skulle generera utveckling även i andra näringsgrenar inom regionen. En spridning av sysselsättningseffekterna, såväl geografiskt till andra delar av länet, som branschmässigt till andra näringsgrenar, betraktades som önskvärd, mot bakgrunden av den mycket näringslivsutvecklingen och den ensidighet i länets ojämna inomregionala som belysts i kapitel 2. Den primära etableringen skulleju snarast näringsliv komma att förstärka både produktionsspecialiseringen inom råvarubearbetande industri och koncentration till kustregionen av länets näringsliv. av spridningseffekter kom att kvarstå i det Denna inriktning på studier fortsatta arbetet. Frågeställningarna utvidgades emellertid till att gälla även av andra hypotetiska händelseförlopp eller alternativa spridningseffekter regionalpolitiska ingrepp. Exempel på sådana impulser är företagsetableringar eller produktionsökningar i befintliga företag, liksom negativa förändoch sysselsättning inom en bransch i samband med ringar av produktion eller strukturkriser. Syftet har varit att resultaten skall kunna konjunkturbidra till faktaunderlaget för en framtida regionalpolitik i Norrbotten. definieras som Förändringar av den ekonomiska aktivi- Spridningseffekter teten i andra näringsgrenar och/ eller i andra delar av regionen än den där den primära expansionen sker. Sådana effekter kan uppkomma på olika vägar. Spridningseffekter uppstår inom produktionssystemet, i den mån produktionen inom olika företag eller näringsgrenar i regionen kännetecknas av En inbördes beroende. En typ av beroende går via varuströmmarna. av produktionen i en bransch för avsättning utanför regionen kan expansion väntas och halvfabrikat, liksom av leda till ökad efterfrågan på råvaror transporter, underhåll och reparationer samt övriga tjänster. l den mån denna riktas mot underleverantörer inom regionen, kommer produkefterfrågan tion, sysselsättning och inkomster i länet att öka utöver den primära

expansionen. Spridningseffekterna kan riktas såväl bakåt, vilket var fallet i föregående som framåt. En framåtriktad expansion erhålles om den initiella exempel, i företag som vidareförädlar det expansionen ger upphov till ökad produktion första företagets produkter. Förutom de mera påtagliga länkarna via varuströmmar kan en genom etablering påverka villkoren för annan ekonomisk aktivitet genom att ge Exempel på sådana effekter är om upphov till olika slag av hopningseffekter. en etablering av ett företag på en ort ger upphov till lokal tillgång på utbildad arbetskraft med speciella kvalifikationer, eller till olika former av industriell service och/eller investeringar i infrastruktur, såsom vägar, hamnar m m, som är tillgängliga även för andra företag. I den mån dessa förändringar påverkar produktionsbetingelserna för andra företag tillräckligt mycket för att göra produktion lönsam kan sådana nya företag komma att uppstå. Sådana effekter torde främst verka lokalt.

Leveransmönster och

spridningseffekrer i Norrbottens näringsliv 33

Vad gäller spridningseffekterna av expansion i en näring kan man skilja på tillfälliga eller kortsiktiga, och permanenta (långsiktiga)effekter på sysselsättning och produktion. De förra hänför sig till den nya anläggningens uppbyggnadsskede, och kan främst väntas innebära en expansion under en begränsad tidsperiod av den lokala byggnadsverksamheten, och i någon mån av produktion av maskiner i regionen. De senare avser det skede då driften igångsätts vid den nya och högre produktionsnivån. Till detta slag av spridningselTekter, som uppkommer via länkarna mellan delar av regionens näringsliv, kommer andra effekter. slag av indirekta Expansionen av produktion och efterfrågan på arbetskraft ger ökade inkomster till de lokala hushållen. Därvid ökar efterfrågan på varor och tjänster för privat konsumtion. Iden mån denna riktas mot lokal produktion uppkommer ytterligare produktions- och sysselsättningsökningar i regionen. Om den ökade arbetskraftsefterfrågan leder till inflyttning (eller minskad utflyttning) erhåller man också en tendens till ökad efterfrågan på offentliga tjänster. vilket leder till ökad sysselsättning i den offentliga sektorn. På kort sikt erhålles ökade investeringar i samhällskapital av olika ökat slag jämte bostadsbyggande. En motsvarande analys kan göras av ett kontraktionsforlopp. En nedläggning inom en näringsgren kan påverka övrig aktivitet i regionen på i princip samma vägar via varuströmmar, dvs minskad hos underleveranproduktion törer, och via effekter på privat och offentlig konsumtion. Det ligger kanske nära till hands att tänka sig att spridningseffekterna av en expansion på sysselsättning i andra näringar och delar av regionen alltid är positiva. Detta behöver emellertid inte alltid vara fallet. Det är möjligt att en expansion i en del av en region kan leda till minskad sysselsättning i andra delar. Sådana farhågor framkom i debatten om Stålverk 80. Frågan hur man skall kunna förutsäga storleken av spridningseffekterna av en given investering i en region kan angripas på i princip två sätt. Den ena möjligheten år att utgå ifrån att sådana effekter i huvudsak kommer att spridas via redan existerande länkar mellan de olika delarna av regionens näringsliv. Det blir då nödvändigt att så noga som möjligt klarlägga omfattningen av varuströmmar jämte andra ekonomiska mellan bindningar sektorerna i utgångsläget. Spridningseffekternas storlek kommer främst att bero på i vad mån den expanderande branschen är integrerad i regionens övriga näringsliv, i andra hand på styrkan av det ömsesidiga beroendet mellan övriga näringsgrenar. Generellt kan man därvid vänta sig mindre spridningseffekter i små regioner med ensidigt näringsliv än i stora med regioner differentierad produktion. En investering i en bransch kommer att ge upphov till spridningselfekter på produktion och sysselsättning i regionen endast i den mån den ökade efterfrågan på insatsvaror och tjänster riktar sig mot leverantörer i regionen. Ju större importandelen av branschens desto större del av inköp är, spridningseffekten läcker ut till omgivande regioner. Små regioner tenderar erfarenhetsmässigt att uppvisa ett starkt externt beroende, i form av höga importandelar. Den andra utgångspunkten beaktar möjligheten att från en impulser investering kan spridas genom att nya kanaler skapas, till exempel i form av varuleveranser mellan företag i regionen. För att kunna göra en bedömning

i Norrbottens näringsliv

34 Leveransmönsrer och spridningseñekter

av sådana möjligheter måste man noga kartlägga såväl den potentiella efterfrågan på olika varor och tjänster som uppkommer i den expanderande branschen, som produktionsförutsättningarna för de potentiella leverantörer som redan finns eller som kan tänkas etableras i regionen. Det är också nödvändigt att bedöma i vad mån dessa nya kanaler kan väntas uppkomma spontant, eller hur i annat fall ett aktivt skapande av nya länkar skall gå till. Vissa studier av möjligheterna att styra en ökad del av NlAzs underleveranser till producenter inom Norrbotten har gjorts av Norrbottens FöretagareföreningÅ [samband med planeringen av Stålverk 80 gjordes också studier i olika kommuner i Norrbotten, dvs möjligheten att av mottagarkapaciteten Huvuddelen av analyserna av

tillgodogöra sig positiva spridningsimpulser?

av en expansion inom stålsektorn, och beräkningarna spridningseffekterna av andra produktionsförändringar i andra sektorer i dess av verkningarna att spridningseffekterna kan väntas helhet, bygger emellenid på antagandet följa de befintliga kopplingarna i Norrbottens näringsliv. Utredningsarbetet har koncentrerats till att bedöma bakåtriktade spridningseffekter via leveransströmmar, dvs. effekterna via leverantörer. l detta syfte har leveransströmmarna dels till NJA, dels till övriga delar av länets industri kan-

lagts.

3.2 Leveransmönster och integration inom

Norrbottens näringsliv

och inom industrin

3.2.1 Det regionala inköps- _försäljningsmönsrret

Den geografiska fördelningen av inköpen till, och försäljningen från, näringslivet i en region är ett mått på integrationsgraden av det regionala aktivitet i omvärlden. Ju näringslivet samt på dess beroende av ekonomisk mindre den lokala andelen av inköpen är, desto svagare är sambanden mellan de olika i regionen, och desto större blir det externa närlngsgrenarna beroendet. Den norrbottniska industrin är extremt exportinriktad. Exportens andel av från länets gruv- och tillverkningsindustri år 1975 var 61 total försäljning procent, medan motsvarande siffra för riket, enligt tabell 3.1, är 31 procent. Exklusive gruvor blir exportandelen 47 respektive 30 procent. De branscher som är starkast exportorienterade är gruvor, stålindustri samt skogsindustri (figur 3:1). För dessa gäller att exportkvoten i länet är högre än för samma i riket. Det är också dessa branscher som svarar for den branscher helt dominerande delen av länets totalexport. Man kan säga att värdemässigt l Norrbottens Företaga- den norrbottniska industrin domineras av råvaruutvinning och råvarubearreförening (stencil) 1976. med relativt för avsättning på världsmarknaden. betning låg forädlingsgrad Men detta betyder också att länets näringsliv i extremt hög grad blir beroende ZSundin, E., En praktikav utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i världsekonomin. Känsligfallsstudie av mottagarkapaciteten i några kom- heten för strukturella och konjunkturella störningar från världsmarknaden muner i Norrbottens blir därmed hög. län. Tillväxtens sprid- För

Övriga branscher är i huvudsak inriktade på hemmamarknaden.

ningseffekter - fallet BD. Etapp lI. Rapport industrins sammanlagda försäljning utgör den lokala och den nationella 2:2 (stencil) Umeå 1975. marknaden, dvs. Norrbotten och övriga Sverige, ungefär lika betydande

SNI 2 Gruv Utlandet

31 Livsmedel o dryckes

32 TEKO Figur 3:] Regional fördel-

h, _ 1975. (Fördelning pä/ör- 35 Kemi. De- Qummlr 01351 3Ve9e U

§0 säljningsregion.) BD till

Norrbotten, S till övriga 36 Jord o sten Sverige, U ri/l utlandet.

_. Källa: Anderstig, C. och 37 Jam_ ° Ståhle* Unmdet Lundberg, L: Näringsliv och sysselsättning i 38 Verkstad Sverige U Norrbotten - En regional input-output-studie (bilaga 4). 2-3 Gruv- och tillverkningsindustri Verige Uganda Anm: SN] = Svensk näringsgrensindelning.

delar. Livsmedels- och dryckesvaruindustrin samt jord- och stenindustri är av transportkostnadsskäl starkt inriktade på en lokal marknad. Härvid torde den norrbottniska industrin knappast skilja sig från riket. Intressant är emellertid att notera den starka inriktningen på lokal och nationell marknad inom länets Verkstadsindustri. Denna skiljer sig markant från Verkstadsindustrin i riket, som är en av våra mest exportorienterade branscher och till helt övervägande del arbetar under internationell konkurrens på export- och hemmamarknad.

Tabell 3.1 Regional fördelning av industrins försäljning, Norrbotten 1975

Trä, massa,

Gruv- o. tillverknind. 2+3 869 1020 3 004 4 893 18 21 61 31

Källa: Norrbotten: Anderstig. C. och Lundberg, L.: Näringsliv och sysselsättning i Norrbotten - En regional inputoutputstudie (bilaga 4). Riket: SOU 1976:42.

36 Leveransmönsrer och spridningseffekrer i Norrbottens näringsliv

Den starka exportinriktningen av Norrbottens industri motsvaras inte av ett lika starkt utlandsberoende på inköpssidan. lmportandelen av den norrbottniska industrins inköp av råvaror och halvfabrikat år 1975 var endast 16 procent. Här ingår dock bara direktimport från utländska företag, men inte köp av importvaror via grossister. lnte heller ingår importen av investeringsvaror, dvs. maskiner. Det bör noteras att leveransuppgifterna, som dessa siffror bygger på, endast upptar inköp av råvaror och halvfabrikat, men inte och tjänster. Siffran utgör därför en underskattning av köp av investeringar länets totala impottberoende. Här kan dock framhållas att gjorda beräkningar i avsnitt 3.3 däremot överskattar länets beroende av omvärlden då alla köp via grossister har förutsätts avse varor tillverkade i andra regioner. Den lokala andelen av industrins inköp är större än av försäljningen. Det kan noteras att en del av dessa inköp gäller leveranser från grosshandelsfövaror inte behöver vara producerade inom retag i länet, och att motsvarande det norrbottniska näringslivet. Den i särklass högsta andelen lokala inköp Detta kan naturligtvis förklaras med uppvisas enligt figur 3:2 av träindustrin. att träindustrin av transporttekniska skäl lokaliseras till skogsråvaran. Höga inköpsandelar från länet - mer än 50 procent- har även verkstadsindustrin, massa- och pappersindustrin, livsmedelsindustrin och gruvorna. För kemi-, gummi- och plastindustri samt för jäm- och stålindustrin är däremot kopplingarna till lokala underleverantörer jämförelsevis svagare.

3.2.2 Järn- och stå/sektorns inköpsmönster

För och stålsektorn har gjorts en detaljerad studie av inköpens järnoch bransch och Av den totala

fördelning på varu- tjänsteslag. region

inköpssumman till Norrbottens Järnverk AB (NJA) för år 1974, inklusive investeringar och tjänster, belöper sig 38 procent på leveranser från näringslivet i Norrbotten. NJA framstår därmed som ganska starkt integrerat i länets Andelen norrbottniska företag av totala antalet leverantörer till näringsliv. NJA är 20 procent. Importen utgör 27 och leveranser från övriga Sverige 35

procent. Skillnaden mellan dessa siffror och motsvarande i tabell 3.2 förklaras främst av att de senare inte inkluderar investeringar, vilket minskar de leveransernas Dessutom har i NJ A-studien transinomregionala betydelse. företag (SJ m. fl.) förts till lokala leveranser. porter som köpts från nationella Om köpen av transporter och malm exkluderas faller den lokala inköpsandelen till 20 procent. - Figur 3:3 visar för NJA hur inköpssummorna för olika slag av insatsvaror råvaror, halvfabrikat, investeringar, bränsle - samt tjänster av olika slag fördelar från Norrbotten, övriga Sverige och utlandet år sig på leverantörer 1974. Importberoendet är störst ifråga om inköpen av bränsle och investeär maskiner som importeras. Lokala leverantörer är ringar, där det främst Det lokala i investebetydande i synnerhet vad gäller underhåll. inslaget är också stort och torde varaännu högre för enbart ringsleveranserna Även för råvaror, bränsle, konsulttjänster och transbyggnadsinvesteringar.

porttjänster är inköpen från det norrbottniska näringslivet betydande. Övriga

1Johansson, M.: NJAs Sverige dominerar som leverantör av råvaror, fardigvaror, konsulttjänster leverantörssystem (bilaga 6). och reklam.

Leveransmönster och

spridningsejfekter i Norrbottens 37

näringsliv

SNl 2 Gruv

31 Livsmedel o dryckes

32 TEKO

33 Trä

34 Massa, papper, graf Figur 3:2 Regional _förde/ning av inköp av råvaror 35 och halvfabrikat till indu- Kemi, petr., gummi, plast strin i Norrbotten är 1975.

(Fördelning pa inköpsre- 36 Jord o sten gion). BDfrän Norrbotten, S frän övriga Sverige. 37 U frân utlandet. Järn o stål

Källa: Anderstig, C. och 38 Verkstad Lundberg, L.: Näringsliv och sysselsättning i 39 Övrig Norrbotten - En regional input-outputstudie (bilaga 4). 2+3 Gruv och tillverkningsindustri Anm.: SNI = Svensk näringsgrensindelning.

Tabell 3.2 Regional fördelning av industrins inköp, Norrbotten 1975

Gruv- 0. tillverknjnd. 2+3 1 309 1 471 520 3 300 40 44 16

Anm.: indelningen i branscher är den samma som i senare års lángtidsutredningar. Källa: Anderstig, C. och Lundberg, L.: Närin gsliv och sysselsättning i Norrbotten - En regional input-outputstudie (bilaga 4).

i Norrbottens näringsliv

38 Leveransmönster och spridningseffekter

Råvaror Sverige

Halvfabrikat Sverige

Bränsle Utlandet

Anläggningstillg. Utlandet Sverige

Underhåll m. m. Sverige Figur 3:3 Regional fördelning av olika slag av inköp lill NJA är 1974. (Norrbotten, övriga Sverige och Konsulttjänster Sverige utlandet, Procent.)

Källa: Johansson, M.: NJAs leverantörssystem Reklam m. m. Sverige (bilaga 6).

inom Norrbotten fördelar sig på branscher. Figur 3:4 visar hur NJ Azs inköp Bland levererande branscher i länet dominerar transportsektorn, rren även och handel är betydande leverantörer mineralbrytning, byggnadsverksamhet till NJA. delen av NJ A:s totala inköp från sektorerna Den helt övervägande samfardsel och mineralbrytning utgörs av leveranser byggnadsverksamhet, från Norrbotten. Inköpen från den norrbottniska tillverkningsindustrin är, som framgår av figuren, ganska små. Den av NJA”s inköp från näringslivet i inomregionala Fördelningen 75 procent av de norrbottniska Norrbotten är mycket ojämn. Omkring

19 Malmbrytning

Tillverkningsind.

El

Byggnadsverksamhet

Handel

Figur 3:4 Bransch/ördel- Transport ning av NJA s inköp i Norrbotten. Tjänster Källa: Johansson, M.: NJAs leverantörssystem Offentlig förvaltn. m. m. (bilaga 6).

SOU l978:68 Leveransmönster och spridningsetfekter i Norrbottens näringsliv 39

leveranserna härrör från Luleå och cirka 20 procent från Kiruna kommun. lnköpen från övriga norrbottenskommuner är följaktligen mycket små. Detta hindrar inte att de ändå kan vara betydelsefulla för många mindre företag i glesbygdskommunerna.

3.2.3 lnköpsmönsretç/ör trähus/fabriker i Norrbotten

En liknande studie av inköpsmönster finns för tre trähusföretag i Norrbotten Andelen leveranser från det norrbottniska näringslivet ligger för dessa företag mellan 60 och 70 procent och är därmed betydligt högre än för NJA. Andelen från den egna kommunen är för alla tre företagen betydligt lägre. Detta sammanhänger med att samtliga är belägna på mindre orter i länet. Figur 3:5 som gäller ett av företagen, visar att länets andelar av leveranserna är betydande framför allt vad gäller trä och transporter. För övrigt material, entreprenader och leveranser från grosshandelsföretag uppvisas höga andelar från övriga Sverige. Den lokala dominansen för transporter och vissa andra tjänster gäller, som förut visats, även för NJA. De inomregionala inköpen domineras helt av leveranser från Fyrkanten. Denna studie ger också möjlighet att följa inköpsmönstrets utveckling över tiden. Ett av företagen har under den studerande perioden expanderat mycket kraftigt och även bytt lokaliseringsort inom länet. Det visar sig att inköpen, som i starten så gott som uteslutande skedde inom den allra närmaste lokala omgivningen, alltmer utsträckts till hela landet. Vid flyttningen kan man konstatera en radikal förändring av leveransmönstret inom länet, genom att närleverantörerna lSundin, E.: inköpsmönutbyttes från den gamla till den nya lokaliseringsorten. Allt ster hos tre Norrbottenseftersom företaget växte har såväl de lokala inköpen (inom kommunen) som företag - En praktikfallsde regionala (inom länet) minskat i relativ betydelse. Denna tendens till studie (bilaga 5).

Transportföretag r__ Sågverk o snickerifabriker

ÖVVlQ 15 Grossister/ verkande detaljister industri Entreprenörer Figur 3:5 Andelen inköp frân Norrbotten gjorda av ett av länets trähus/ö- 80 51 45 55 retag. Färde/ning pä olika slag av leverantörer. Pro- Övriga cent.

94 1 1 Källa: Sundin, E.: Inköpsmönster hos tre Norrbottensföretag - En praktikfallsstudie (bilaga 5).

40 Leveransmönster och spridningsefjfekter i Norrbottens näringsliv

andelsminskning gäller även för de båda övriga företagen. Kanske kan detta förklaras med att företaget kapacitetsmässigt växt ifrån de lokala leverantörerna. Man kan också konstatera att förändringar i inköpsmönstret har sammanhängt med förändringar av produktionens inriktning och geografiska förändringar av avsättningsmarknaden. Studien ger möjlighet att dra vissa generella slutsatser om vilka faktorer som styr de lokala leverantörernas andel av ett företags inköp. Ju större lokal ankytning företagsledningen har, och ju mera självständig ledningen är i sina inköpsbeslut, desto större kan den lokala andelen väntas bli. En utvidgad avsättningsmarknad medför en tendens till att även inköpsmönstret vidgas geografiskt- i synnerhet gäller detta köp från entreprenadföretag. En annan viktig faktor är förekomsten av service på lokaliseringsorten.

3.2.4 Export- och importberoende i Norrbottens ekonomi

l-lur den norrbottniska industrins köp och försäljning fördelar sig regionalt framgår av figur 3.1 och 3.2. I tabell 3.3 visas hur ekonomin i länet är förbunden med omvärlden genom import och export. För detta ändamål har en regionalräkenskapstabell ställts upp för Norrbottens län. Den visar, för olika varugrupper, hur tillgång och användning fördelats på lokal produktion och import från övriga regioner. Användningen består av tre delar: förbrukning i näringslivet, slutlig förbrukning inom länet samt export. Iden slutliga förbrukningen ingår privat och offentlig konsumtion samt privata och offentliga investeringar, dock ej lagerinvesteringar. ”Experten” avser här såväl utlandet som övriga regioner i Sverige. Den angivna sektorindelningen har frångåtts i några fall. Samtliga arbetsställen inom LKAB har förts till gruvor, bland annat viss verkstadsindustri, och alla arbetsställen inom NJA har förts till järn- och stålverk, bl. a. viss kemisk industri. Detta innebär att produktionsvärdena för berörda sektorer ej är direkt jämförbara med annan statistik. Som framhölls i avsnitt 3.2 är Norrbottens industri starkt exportinriktad. Det gäller även länets näringsliv som helhet. Leveranser till övriga Sverige och utlandet uppgår till 31 procent* av näringslivets totala produktionsvärde, varav utlandsexporten utgör omkring 20 procentenheter. Att den starka exportinriktningen ej motsvaras av ett lika starkt importberoende sammanhänger med att råvaruutvinnande och råvarubearbetande industrier dominerar. Det ijämförelse med försäljningen låga omvärldsberoende för industrins inköp beror alltså på låga andelar insatsvaror totalt och ej på höga lokala andelar. För näringslivet som helhet är integrationsgraden låg. Av näringslivets inköp av insatsvaror och -tjänster utgörs 55 procent av lokal produktion. Andelen lokal produktion av slutlig förbrukning är 44 procent. 1 Om den del av skogs- Bland näringslivets importberoende av enskilda industrisektorer kan man _brukets och kraftverkens produktion som ej för- speciellt notera importen av verkstadsprodukter. Av näringslivets insatsvaror brukas inom produk- av verkstadsprodukter utgör den lokala produktionen endast 16 procent. tionssystemet och ej av verkstadsprodukter är av stor betydelse främst Näringslivets import heller utgör lokal slutlig genom att verkstadsindustrins produkter är bland de viktigaste insatsvarorna efterfrågan förutsätts för näringslivet totalt. Både byggnadsverksamheten och verkstadsindustrins vara export, erhålles siffran 42 procent. leveranser till näringslivet uppgår till drygt 700 mkr. Men medan byggnads-

Leveransmönster och spridningseffekter i Norrbottens näringsliv 41

Tabell 3.3 Regionalräkenskaper för Norrbotten 1975. Mkr

Tillgång Användning

Från lmpon Näringslivet Slutlig forbrukn. Export lokal från till

produk- övriga Från lmport Från lmport övriga tion reg. lokal från lokal från reg. produk- övriga produk- övriga

Trä, massa, papper 1713 445 200 312 51 133 1461

856 Verkstad 343 2 048 115 594 0 1 453 227

Övrig industri 13 88 3 2 0 85 9 El o. vatten l 579 2 284 2 - 112 1 182

Byggnads 1 813 833 426 281 1 386 - 552 Handel 916 - 642 - - - - Samfärdsel 1 073 - 595 - - - 247

3 498 4 471 6 229

ü Inklusive lager.

Anm: Alla poster i tabellen är värderade till mottagarpris, mkr. Det innebär att transport- och handelsmarginaler inkluderas, dvs. de transportkostnader och handelspâlägg som utgör ersättning för de tjänster som åtgår lör att distribuera varan från tillverkare till forbrukare. Det har förutsatts att endast delar av handelsmarginalerna på de lokalt producerade varorna tillfaller Norrbotten medan handelsmarginalerna på importerade fardigvaror helt tillfaller Norrbotten. Transportmarginalerna har behandlats på samma sätt som handelsmarginalerna. Beräkningarna bakom den upprättade tabellen bygger både på data från leveransenkäten och bearbetningar av offentlig statistik. (För en närmare presentation av metoder och databearbetning se C. och Lundberg, L.: Näringsliv och sysselsättning i Norrbotten - En regional input- Anderstig, outputstudie (bilaga 4).

verksamheten svarar för 9 procent av näringslivets totala import av insatsvaror och -tjänster är motsvarande siffra for verkstadsindustrin 19 procent. Det indirekta importinnehållet i byggnadsverksamhetens lokala är dock stort, främst beroende just på en hög förbrukning av produktion importerade verkstadsprodukter. Bland övriga industrisektorer finns även några for vilka importandelen av de totala insatsvaruleveranserna är högre än för verkstadsindustrin. Av dessa är den kemiska industrin av störst betydelse. Dess leveranser till näringslivet består nästan uteslutande av import. Här ingår även import av produkter från petroleum- och kolindustrin.

42 Leveransmönster och i Norrbottens näringsliv SOU l978:68

spridningseffekter

Näringslivets förbrukning av verkstadsprodukter och produkter från kemisk industri består i stor utsträckning av import samtidigt som exportandelen av dessa sektorers lokala produktion är hög; 66 procent av verkstadsindustrins och 95 procent av den kemiska industrins produktionsvärde exporteras. Detta beror på att produktionen i länet är specialiserad inom respektive bransch. Exempel på denna specialisering är inom verkstadsindustrin SAAB-Scanias Luleåverkstad och ASEA-Isolation i Piteå inom kemisk och plastindustri. Specialiseringen inom dessa båda branscher illustreras även av deras mycket låga andelar av den lokala slutliga förbrukningen.

3.3 Beräkningar av spridningseffekter i Norrbottens näringsliv

vid oförändrat leveransmönster

Enligt de ursprungliga planerna skulle Stålverk 80 i fullt utbyggt skick, dvs. efter år 1980, ha producerat 2 milj. ton stål per år och sysselsatt 2 300 personer. Dessa siffror anger den direkta effekten på länets sysselsättning av projektet. Därtill kommer indirekta effekter i form av produktions- och sysselsättningsökningar i andra delar av det norrbottniska näringslivet. Frågan är hur dessa spridningseffekter skall beräknas. De bedömningar som närmast presenteras bygger på antagandet att de bakåtriktade spridningseffekterna kan beräknas med utgångspunkt från det existerande mönstret av leveranser mellan NJA och övriga delar av Norrbottens näringsliv. Framåtriktade effekter, liksom tillkomsten av nya leverantörslänkar, har till att börja med försummats. Kalkylerna bygger på en modell av det norrbottniska produktionssystemet, en s. k. input-outputmodell. Denna modell har beräknats med utgångspunkt från en kartläggning av Ieveransströmmarna inom Norrbottens industri år 1975, från vilken vissa resultat redovisats i föregående avsnitt. Modellen bygger på förutsättningen att proportionerna mellan produktionen i en näringsgren och inköpen av råvaror, halvfabrikat och tjänster av olika slag är konstanta. Därtill antas att även fördelningen av underleveranserna mellan lokala tillverkare, övriga Sverige och utlandet är konstant Det bör påpekas att de siffror som presenteras endast gäller strikt om förutsättningen om konstant proportionalitet är exakt uppfylld. Eftersom det är osannolikt att en region växer med exakt oförändrat leveransmönster kan siffrorna inte tas som en preciserad prognos av vad som i verkligheten skulle hända vid en expansion, utan snarare som en utgångspunkt för en fördjupad diskussion av spridningseffekter. Modellen kan användas för att bedöma den verkliga betydelsen för produktion, inkomster och sysselsättning i en region av en basindustri. Härmed avses en näring som i huvudsak är inriktad på leveranser utanför regionen. I den norrbottniska järn- och stålindustrin krävs en direkt 1 För en närmare presen- sysselsättning på 3,8 personer per miljon kr. produktionsvärde (värderat till tation se Anderstig, C. mottagarpris i 1975 års priser). Men denna siffra undervärderar betydelsen av och Lundberg, L.: Nä- av basindustrins leveranser i en förändring på inkomster och sysselsättning ringsliv och sysselsätt» länet. Härtill kommer den sysselsättning som krävs för att producera de ning i Norrbotten - En regional input-output- underleveranser av varor och tjänster från regionens näringsliv som åtgår per studie (bilaga 4). mkr. produktionsvärde i basindustrin. Till detta bör läggas den sysselsättning

Leveransmönsrer och Spridningseffekter i Norrbottens näringsliv 43

inom produktionen av varor och tjänster för privat och offentlig konsumtion som är beroende av inkomster och efterfrågan som härrör från dem som är sysselsatta inom basindustrin. l beräkningarna bortses emellertid från de sistnämnda konsumtionseffekterna, och de spridningseffekter som redovisas avser endast indirekta verkningar inom produktionssystemet. För en leverans av stål från Norrbotten till ett värde av l mkr. krävs en produktion i hela det norrbottniska näringslivet på 1.33 mkr. Här ingår utöver produktionen i NJA, inte bara produktionen hos de direkta underleverantörerna till NJA, utan även hos underleverantörer i andra, tredje etc. led. Storleken av denna indirekta produktion bestäms dels av andelen insatsvaror och tjänster i branschens produktionsvärde. dels av den regionala fördelningen av inköpen. På motsvarande sätt kan man beräkna den totala direkta - som krävs för att leverera stål till ett plus indirekta sysselsättning värde av 1 mkr. Enligt tillgängliga data blir denna totala sysselsättning 5.5 personer. Om modellens förutsättningar accepteras kommer dessa siffror att ange spridningseffekterna vid en expansion eller kontraktion i en basindustri i regionen. Vid en ökning av stålleveranserna med l mkr. skulle således den totala produktionen i Norrbotten komma att öka med 1.33 mkr., och sysselsättningen i länets näringsliv med 5.5 personer. Differensen mellan de direkta och de totala effekterna på produktion och sysselsättning, nämligen 0.33 mkr. respektive 1.7 personer, anger spridningseffekterna av en expansion i länets stålindustri. En sådan kalkyl pekar på att Stålverk 80 skulle ha medfört en sysselsättningsökning i Norrbotten med 3 330 personer, alltså en ökning med cirka 1 000 personer utöver den direkta effekten Frågan är nu om Stålverk 80, ijämförelse med andra tänkbara investeringar i länets näringsliv, skulle ha kunnat ge speciellt stora spridningseffekter. För att få en grov jämförelsenorm för en bedömning av denna fråga kan man utnyttja en input-outputmodell för att göra liknande beräkningar för samtliga sektorer av det norrbottniska näringslivet. Spridningseffekter har. kanske något oegentligt, beräknats inte bara för basindustrier utan också för sekundära aktiviteter med i huvudsak lokal avsättning. För varje sektor har, vid en antagen ökning av leveranser till ett värde av l mkr., den totala sysselsättnings- och produktionsökningen i länets näringsliv beräknats. Liksom tidigare ingår inte några konsumtionseffekter. Det bör understrykas att kalkylerna inte bygger på någon undersökning av de ekonomiska förutsättningarna för expansion eller kontraktion i olika branscher i länet. De skall varken tolkas som prognoser för näringslivets utveckling eller som förslag till åtgärder. l tabell 3.4 visar den första kolumnen produktionseffekterna. Storleken av denna effekt beror på hur väl integrerad en sektor är i länets näringsliv. Produktionseffekten blir större ju större underleveranser tillverkningen lpel bör noteras au kräver, och ju högre de lokala leverantörernas andel av dessa är. Tabellen detta avse; den jångsik. visar att livsmedels-. verkstads- och skogsindustrierna samt jordbruk och tiga Spridningseffeklen: samfärdsel alla har mycket starka kopplingar till regionens näringsliv. Som 5Y5$°5ä“i“855m=kleT

förut visats (tabell 3.2) tillhör livsmedels-, verkstads- och träindustrierna Finder Plbyggnadâskedet

__ __ _ ar utelämnade. Ej heller också de branscher dar leverantörer från Norrbotten står for stora delar av ingår effekter via ökad inköpen. För handel, privata tjänster samt skogsbruk, stålindustri och privat och offentlig konbyggnadsverksamhet är spridningseffekterna medelmåttiga. Gruvbrytning, Sumlion-

44 Leveransmönster och spridningseffekter i Norrbottens näringsliv

Tabell 3.4 Total ökning av produktion och sysselsättning i Norrbottens näringsliv vid en ökning av leveranser från olika branscher med l mkr (1975 års priser)

Total Total Därav Sysselsätt- -e-á-å ningsmultiproduk- sysseltions- sättnings- Direkt Sprid- plikator ökning, ökning, syssel- nings- (kol 2) BD mkr BD antal sättnings- effekt (km 3)

Trä, massa,

Övriga privata tjänster 1.40 17.9 14.0 3.9 1.28

jord- och stenindustri samt elproduktion har de svagaste länkarna till övriga sektorer i länet. För gruvornas del gäller detta trots att den lokala inköpsandelen är relativt hög (jfr. tabell 3.3). Förklaringen till detta är att de totala inköpens andel av produktionsvärdet i denna bransch är lågt.. Den andra kolumnen i tabellen visar den totala sysselsättningsökning i länet som enligt beräkningarna skulle erhållas vid en ökning av leveranser till - eller lokal konsumtion - av 1 mkr. i olika slutlig förbrukning export sektorer. Siffrorna anger den direkta sysselsättningsökningen i sektorn plus den indirekta ökningen av sysselsatta i övriga branscher på grund av ökade insatsleveranser. Sysselsättningseffekten av en given produktionsexpansion skiljer sig markant mellan sektorerna. Den största expansionen av sysselsättningen erhåller man För produktionsökningar inom jordbruket, inom livsmedelsoch tekoindustri samt inom tjänstesektorn, nämligen inom samfardsel, handel och övriga privata tjänster. Låga sysselsättningseffekter erhåller man inom gruvbrytning och skogsindustri samt inom kemi-, jord och sten- samt järn- och stålindustrierna och i synnerhet inom kraftproduktionen. Skillnaden i sysselsättningseffekter mellan branscherna avspeglar i vad mån branscherna är regionalt integrerade. Framför allt beror olikheterna dock på skillnader i kapitalintensitet i den sektor där den initiella produktionsökningen sker. Det är klart att sysselsättningseffekterna för en given produktionsökning i kapitalintensiva branscher som kraftproduktion, stålindustri

Leveransmönsrer och spridningsejfekter i Norrbottens näringsliv 45

Antal sysselsatta

Livsmedelsindustri

tjänster

industri

TEKO-industri

Jordbruk Privata Samfärdsel

Övrig

industri

Verkstadsindustri

Grafisk Skogsbruk

stålverk stenind

o o

Järn- Jord-

Figur 3:6 Eøekter pa sysselsättningen i Norrbotten av expansion i olika sektorer med en direkt effekt spridningseffekt |:] miljon kronor.

och kemisk industri kommer att bli låga. Detta hindrar inte att man ändå kan ha betydande relativa spridningseffekter av sådana produktionsökningar. För att studera och jämföra storleken av enbart spridningseffekterna mellan olika sektorer har den femte kolumnen i tabell 3.4 beräknats. Den anger kvoten mellan den totala (direkta plus y indirekta) och den direkta syssesättningsökningen. Den visar alltså den g relativa betydelsen av spridningseffekterna i jämförelse med den direkta elTekten För den totala sysselsättningsökningen. Dessa kvoter kallas sysselsättningsmultiplikatorer. Tabellen visar att de sektorer som har de största sysselsättningsmultiplikatorerna är livsmedels- och skogsindustrierna samt kraftproduktionen. Jordbruk, gruvor samt tek0-, kemi-,jord- och stenindustrierna, liksom övrig industri. ger, jämte byggnadsverksamhet och handel, ganska blygsamma sysselsättningstillskott i länet genom spridningseffekter. Siffroma i tabell 3.4 kan kanske ge en översiktlig bild av i vad mån olika

46 Leveransmönster och i Norrbottens näringsliv SOU 197868

spridningseffekter

sektorer i det norrbottniska Som prognoser av är integrerade näringslivet. spridningselfekterna vid en tänkt expansion i olika näringar är de emellertid behäftade med flera brister. Frågan är om det är meningsfullt att göra kalkyler av spridningseffekter för sekundära sektorer, vars efterfrågan i huvudsak är lokalt bestämd, eftersom det då är svårt att tänka sig hur en exogent gixen efterfrågeökning skulle komma till stånd. För att kunna bedöma verkningarna av ett givet investeringsprojekt på förutsättningarna för regionens näringsliv i övrigt är det vidare av intresse att kunna beräkna inte bara de totala produktions- och sysselsättningseffekterna, utan också hur dessa effekter fördelar sig på branscher och yrkesgrupper. Detta är viktigt för att kunna klarlägga verkningarna på näringsstruktur och arbetsmarknad. En branschfördelning av produktionseffekterna är önskvärd av ännu ett skäl. Man kan nämligen ifrågasätta om det är meningsfullt att räkna med att en expansion i en basindustri leder till produktionsökningar i en annan basindustri, som levererar dels till den förra branschen och dels till export. De kalkyler som gjorts i tabell 3.4 bygger bl. a. på antagandet att en ökad produktion i stålindustrin leder till ökad gruvbrytning i motsvarande grad. Alternativt skulle man kunna tänka sig att den ökade lokala efterfrågan på insatsvaror skulle leda till en lika stor exportminskning vid oförändrad produktion. Det är därför befogat att särbehandla de eventuella produktionseffekter som skulle tillkomma övrig basindustri. I det har sektorer utvalts för ett närmare studium av följande fyra spridningseffekter. Urvalet har gjorts bland sådana sektorer som kan räknas som basindustrier, i meningen att de har en avsevärd del av avsättningen utanför regionen, och dessutom är av betydande storlek. Någon företagsekonomisk eller samhällsekonomisk utredning av förutsättningarna för de etableringar som studeras har inte gjorts här. Valet av kalkylalternativ innebär därför inte något ställningstagande till den ekonomiska realismen i alternativen. Analysens syfte är endast att bedöma spridningseffekternas storlek, givet att en viss investering görs. de spridningseffekter som erhålls och l det följande jämförs på produktion sysselsättning i Norrbotten av en lika stor expansion i gruvbrytning, stålindustri, Verkstadsindustri samt skogsindustri, den sistnämnda bestående av trä- samt massa- och pappersindustri. Jämförelsen gäller en lika stor ökning (l mkr.) av leveranser utanför regionen for de fyra branscherna. Kalkylerna bygger på den förut nämnda input-outputmodellen. Enligt modellens kommer effekterna av en expansion i en sektor att förutsättningar som av en lika stor kontraktion. En bli precis desamma, med omvänt tecken, särskild analys av kontraktionsförlopp ger därför inga nya kunskaper. I en mera realistisk måste man ta hänsyn till att kontraktions- och analys skiljer sig, dels med avseende på tidsprofilen men också expansionsförlopp av investeringar i näringsliv och samhällskapital. De vad gäller behovet siffror som framkommer här kan egentligen bara ses som ett grovt mått på den verkliga betydelsen på lång sikt av olika branscher i länets näringsliv, inberäknat den indirekta sysselsättning som de orsakar. Liksom beräknas endast de bakåtriktade spridningseffekter som tidigare skulle erhållas under förutsättning att det existerande leveransmönstret, med

Leveransmönster och spridningseffekrer i Norrbottens näringsliv 47

Tabell 3.5 Fördelning på branscher av effekter på produktionen av initiell leveransförändring inom fyra branscher på l miljon kronor Leveransök ning från

Någon hänsyn konsumtionseffekter har inte heller tagits. 1 denna mening kan kalkylerna därför sägas innebära en underskattning. Det bör kanske att påpekas jämförelsen inte gäller effekten av en lika stor investering i olika branscher. lnvesteringsbeloppen kommer nämligen att bli olika, i den mån den marginella kapitalkvoten skiljer sig mellan branscherna. Slutligen bör poängteras att en rangordning av alternativen efter storleken av spridningseffekter inte nödvändigtvis sammanfaller med en rangordning efter företagsekonomisk eller samhällsekonomisk lönsamhet. Tabell 3.5 visar att den största effekten på produktionsvärdet i länet uppkommer vid en utbyggnad av endera Verkstadsindustri eller skogsindustri. Som de här defmierats är spridningseffekterna störst i dessa branscher. å Produktionsforändringen totalt i länets näringsliv blir i bägge fallen drygt 40

l

procent större än den primära leveransforändringen. För stålframställning l blir motsvarande siffra 33 procent, medan gruvbrytningens spridningseffekter är minst, eller omkring 15 procent. Tabellen visar också till vilka näringar spridningseffekterna går. I figur 3:7 har branscherna grupperats till fyra sektorer, nämligen råvaruutvinning (jordoch skogsbruk, gruvor), råvaruforädling (iord- och sten-, stål- och skogsindustri), övrig (icke råvarubaserad) industri samt elproduktion. byggnadsverksamhet och tjänsteproduktion, inklusive samfárdsel och handel, övriga privata tjänster. Tabellen visar att produktionseffekterna, som man också kunnat vänta, domineras av expansionen i den bransch där den primära impulsen sker. Spridningseffekterna är inte tillräckligt stora för att förändra

Leveransmönster och i Norrbottens näringsliv

48 spridningseüekter

Verkstadsindustri Skogsindustri Stålindustri R F R Gruvindustri

F R l F

inom olika näringsgrupper

-l-TTII

râvaruförädling (jord- och sten, stäl- och skogsindustri) vid expansion i yra bran- övrig (icke rävarubaserad) industri scher. elprod., byggnadsverks., tjänster

mönstret. Detta innebär att en expansion av gruvbrytning respektive kommer att stålproduktion, trots att hänsyn tagits till spridningseffekterna, förstärka inriktningen av länets näringsstruktur på råvaruutvinnande respekråvaruförädlande verksamhet. Spridningseffekterna från gruvorna, tive till övrig(icke råvarubaserad) industri är som stâlindustrin och skogsindustrin av figuren utomordentligt små. framgår På liknande sätt är det också möjligt att fördela spridningseffekterna på

och yrkesgrupper. Ökningen av antal syssel-

sysselsättningen på branscher i Norrbotten vid en ökning av leveranserna från satta inom olika yrkesgrupper var och en av de fyra sektorerna med 1 mkr. framgår av tabell 3.6 och figur 3:8. erhåller man vid en expansion av Den största totala sysselsättningseffekten verkstadsindustrin och den minsta vid förändringar av gruvbrytningen. mellan de fyra sektorerna med Skillnaderna beror huvudsakligen på olikheter avseende iden expanderande sektorn, dvs. fast kapital på kapitalintensiteten per sysselsatt. till gruppen industril samtliga fall gården största sysselsättningsökningen Även för denna är ökningen störst för och byggnadsarbetare. grupp och minst för gruvbrytning. sysselsättningen för transport- Verkstadsindustri arbetare och servicepersonal berörs i ungefär samma omfattning i samtliga y

Leveransmänsrer och spridningsefekter i Norrbottens

näringsliv 49

Tabell 3.6 Fördelning på yrkesgrupper av sprldningseffekter av alternativa leverans- Antal sysselsatta per mkr leveransvärde, (1975 års priser) förändringar.

0.323 8-9. Tillverkningsarb.

Verkstadsindustri

T

F

Stálindustri _ Skogsindustri T T

F F Gruvindustri T L

l G l

S S S S 5.542 4.010 8.584 5.577 m m.

g ltåmriesrâtlt-Oâghnlfcgläyâfgâllfgügeâgbete

Figur 3:8 Fördelning L lant- och skogsarbete av. SJiSSP/SäUH/SSG/fekteP0 i G gruvarbete l l industri- olika yrkesomráden av och byggnadsarbete lS transport- och servicearbete expansion i bra bran- “hen

i Norrbottens näringsliv

50 Leveransmönster och spridningseffekter

för gruppen tjänstemän - tekniskt fall. Den största sysselsättningsökningen arbete m .m. - erhåller man vid expansion i Verkstadsinoch administrativt dustrin. Det bör noteras att indirekta effekter på efterfrågan på offentliga i denna sektor inte har medtagits i tjänster och därmed på sysselsättning

kalkylen. visar hur spridningseffekterna av alternativa etable- Föregående kalkyler i Norrbottens basindustri fördelas på näringsgrenar och yrkesgrupper. ringar också av intresse att bedöma den inomregionala fördel- Det är emellertid Det har inte varit möjligt att beräkna de ningen av dessa effekter. Detta skulle kräva en flerinomregionala spridningseffekternas vägar i detalj. modell. Man kan emellertid ändå dra vissa slutsatser. regional av en För det första kan man säga att den totala sysselsättningseffekten i samtliga fall helt domineras av den direkta sysselsättleveransförändring Detta betyder att den övervägande delen av sysselsättningsningseffekten. kommer att ske i den del av regionen där den primära förändringen Även i verkstadsindustrin, som ger den största expansionen förläggs. är denna endast en tredjedel av totaleffekten. Av kapitel 2 spridningseffekten, ur sysselsättningssynpunkt kommit att bli länets har framgått att Fyrkanten att en etablering av en basindustri, som tyngdpunkt. Det är därför uppenbart kommer att accentuera den ojämna fördelförläggs i Fyrkanten, ytterligare tänkbara spridningseffekter inom ningen av länets sysselsättning. Inga leveransmönster kan förändra detta faktum. ramen för existerande av de förväntade spridningseffekterna av basindustrins Fördelningen expansion beror på vilka antaganden man gör om effekterna på råvaruutvin-

Om det antas att råvaruproduktionen samvarierar med produktionen ningen. att i råvaruförädlingsledet kommer en betydande del av spridningseffekterna fördelas ut till Norrbottens inland - till malmfálten i fråga om stålindustrin

Som tidigare visats och till övriga inlandet i fråga om skogsindustrin. del av om dessa effekter inte försvinner en stor spridningseffekterna medräknas. Eftersom en betydande del av länets övriga, icke råvaruberoende

till kan en motsvarande del av återstående industri är förlagd Fyrkanten, är NJA. där så spridningseffekter väntas hamna i denna region. Ett exempel från Norrbotten härrör från två kommuner, gott som alla insatsleveranser nämligen Luleå och Kiruna De sekundära effekterna på offentlig konsumtion och privata tjänster torde

dessa koncentrationstendenser. En expansion av lokalt komma att förstärka bundna offentliga och privata, kommer att förläggas till de orter där tjänster, expansion är störst, dvs. främst till den plats där basindustrin näringslivets Andra lokaliseras till länets ekonomiska och administrativa anlagts. tjänster centrum, dvs. Fyrkanten.

- och

3.4 Basindustrins spridningseffekter principiella problem

praktiska erfarenheter

har bakåtriktade inom näringslivet av I föregående avsnitt spridningseffekter inom basindustrin i Norrbotten kartalternativa produktionsförändringar lJohansson, M.: NJAs leveransunder att effekterna följer det redan befintliga lagts, antagande leverantörssystem Detta innebär dels att inköpen av insatsvaror och (bilaga 6). mönstret. antagande

Leveransmönster och

spridningsejfekter i Norrbottens näringsliv 51

tjänster är proportionella mot produktionen i olika sektorer, dels att leverantörernas regionala fördelning är oförändrad. Slutsatserna av dessa beräkningar blir att spridningseffekterna på total produktion och sysselsättning i vissa fall kan bli betydande. En stor del tillfaller emellertid de råvaruproducerande näringarna. De spridningseffekter som tillfaller den icke råvarubundna industrin vid en expansion inom länets basindustrier blir ganska blygsamma. Detta gäller vid utbyggnad av stålverk, och gruvor skogsindustri. Verkstadsindustrin utgör emellertid ett undantag. Vid etablering av ett nytt företag i en region är det givetvis ytterst svårt att förutsäga hur dess inköpsmönster kommer att se ut. Ett befintligt företags val av leverantörer kan ses som resultat av en sökprocess, som upphör när ett acceptabelt alternativ hittats. Sökande efter nya alternativ är kostnadskrävande, vilket kan förklara det i tiden stabila leverantörsmönster som man funnit i empiriska studien Detta ger ett visst berättigande för att använda existerande Ieveransmönster som utgångspunkt för effektkalkvler. Om efterfrågan på en viss sektors produkter ökar genom t. ex. ökad export, kan det tänkas att denna sektors insatsvaruleveranser i ökad utsträckning måste importeras på grund av kapacitetsbegränsningar för de lokala leverantörerna, eller oförmåga hos dessa att priskonkurrera vid stora beställningar. Resultat från undersökningen av inköpsmönster i norrbottniska träföretag pekar på förekomst av ett sådant samband? l sådant fall skulle spridningseffekterna understiga de ovan kalkylerade. Men det är också möjligt att en expansion kan leda till att nya underleverantörer etableras i regionen, och att import av insatsvaror ersätts med lokal produktion. En viktig fråga vid bedömningen av spridningseffekterna är i vad mån man kan vänta sig att en expansion i en sektor leder till sådana förändringar av inköpsmönstret. Det är emellertid utomordentligt svårt att mera konkret förutsäga detta. En utgångspunkt är att studera vad som hänt med det lokala näringslivet vid andra, liknande utbyggnader av basindustrier i jämförbara regioner. Man kan också jämföra med spridningseffekter som utbyggnaden av den norrbottniska basindustrin tidigare givit. Vad gäller större nordiska etableringar inom metallsektom finns en studie av spridningseffekterna av anläggningen av järnverket i Rana och aluminiumverket i Årdal.3 l det senare fallet blev de sekundära verkningarna obetydliga, främst beroende på att lokaliseringsorten var mycket liten och isolerad och inte utgjorde underlag för lokal service. l det förra fallet gav l järnverket positiva effekter Fredriksson, C. och främst på transportföretag samt byggnads- och Lindmark, L.: Nationella anläggningsverksamhet, medan verkningarna på övriga näringar blev små. och lokala produktions- De norska erfarenheterna tyder på att spridningseffekterna inom en region system - En struktursamvarierar med lokaliseringsortens studie av svenskt nästorlek. Om man önskar att en stor del av spridningseffekten skall stanna inom en region, bör därför nya anlägg- ringsliv, Umeå 1976. ningar lokaliseras till regionens ekonomiska centrum. Å andra sidan skärps ? Sundin, E.: inköpsmöndärvid de inomregionala ojämnheterna i fråga om ekonomisk utveckling. ster hos tre Norrbottens- Uppbyggnaden av den norrbottniska basindustrin, som här definieras som företag (bilaga 5). gruvor samt stål- och skogsindustri, har av allt att döma haft betydande 3 sekundära effekter Berg, P.-O.: Ringvirki fomt av expansion främst inom transport- och byggninger av ny storindustri. nadssektorerna i länet. Detta styrks av inköpsuppgifterna från LKAB och Distriktenes utbyggings- NJA, vars köp av transporter och byggnadstjänster från lokala företag uppgår fond. Publikasjon nr l, till betydande belopp. Även inom tillverkningsindustrin Oslo 1965. kan vissa sprid-

Leveransmönster och spridningsefekter i Norrbottens näringsliv SOU 197868

konstateras. för Norrbottens län var år ningseffekter Enligt företagsregistret 1974 ett antal verkstadsföretag i länet, med en sammanlagd sysselsättning på med produktion, mest av träbearbet- 160 man, helt eller delvis verksamma ningsmaskiner, för trä-, massa- och pappersindustrin. har givit spridningseffekter irom Även den norrbottniska gruvindustrin verkstadsindustrin. Enligt samma källa var norrbottniska verkstadsföretag med tillsammans 230 man sysselsatta med bl. a. produktion för gruvir.du-

främst av metallkonstruktioner. Med utgångspunkt från LKAB”s strin, etablerats i malmfalten med behov av leveranser har mindre verkstadsföretag produktion av reservdelar till gruvmaskiner, i vissa fall på sikt för en nationell

marknad. hittillsvarande inom den norrbott- Ett mått på NJAs spridningseffekter niska verkstadsindustrin kan man få genom att ange andelen leveranser till NJA i procent av branschens saluvärde. Denna andel var endast 4 procent år

av verkstadsindustrins leveranser inom Norrbotten var 12 1975. Andelen Dessa siffror tyder procent. Den största andelen noteras för Luleå-företagen. för den norrbottniska verkstadsindustrin är på att järnverkets betydelse utanför Luleå. ganska liten, i synnerhet kan man kanske säga att den norrbottniska basin- Som helhetsomdöme hittills ändå varit dustrins spridningseffekter på övrig tillverkningsindustri

till detta kan man peka på den centrala

ganska begränsade. Som en kontrast roll som gruvdriften och metallverket i Rönnskär spelat for den industriella Behovet av maskiner, reservdelar och utvecklingen i Skellefteåregionen. och metallverket till att starta reparationer från gruvorna gav impulsen tillverkning inom ett flertal områden, bland vilka märks gruvhissar, lyftan-

ordningar och gummiprodukter. Vissa av dessa företag har växt till en sådan basindustrin som storlek att de inte längre är beroende av den västerbottniska avnämare, utan etablerade som exportörer på världsmarknaden. mellan Norrbotten och Skellefteå- När man söker orsaker till skillnaderna är det viktigt att regionen vad gäller basindustrins spridningseffekter, kan ges en dynamisk dimension utöver den klargöra att spridningseffekter Ett företag kan stanas som legotillverkare, eller statiska som här behandlats. som leverantör av standardiserade och/ eller lågt förädlade varor, till en lokal basindustri. Efter hand kan emellertid leverantören utveckla ett industriellt

som kan kunnande som gör det möjligt att utveckla specialiserade produkter. - nationell och så småningom internationell - marknad. säljas på en vidare Detta kan sägas ha skett för många företag i Skellefteåregionen. Det är uppenbart att en sådan utveckling kan kräva mycket lång tid. l Stighäll, C.: Stålverk Gruvdriften och smältverket i Västerbotten tillkom på 1920-talet, medan de 80 - regionalpolitik eller - Ekono- nämnda nådde sin ställning på världsmarknaden under industripolitik? verkstadsföretagen misk debatt 1974:4. till NJA”sjämförelsevis låga spridningseffekter kan 1960-talet. En förklaring

därför vara den senare etableringstidpunktenl

2 Ramström, D., Lund- från basindustrin i Norrbotten Vad gäller bakåtriktade spridningseffekter gren, E. och Sundin, E.: är det sannolikt så att nya underleverantörer inte kan väntas uppstå spontant Projektet Tillväxtens spridningseffekter » fallet vid en expansion, i varje fall på kort sikt? Upprättande av sådana kanaler

BD. Etapp 11. Rapport kräver informationsspridning, från köparen i form av specifikationskrav 2:1 (stencil) Umeå 1975. från säljaren angående kapacitet m. m. rörande leveransernas egenskaper, Sannolikt krävs aktiva insatser från förmedlingsorgan for att skapa sådana 3 Norrbottens företaga-

reförening (stencil) 1976. kopplingar?

Leveransmönsrer och i

spridningseffekter Norrbottens näringsliv 53

Det är möjligt att de spridningseffekter via varuströmmar som är mest

intressanta i samband med en expansion av en råvaruförädlande basindustri

inte går bakåt utan framåt. Sådana verkningar uppkommer om etableringen

påverkar förutsättningarna för vidareförädlande industri genom att sänka produktionskostnader eller genom att erbjuda en ur transportsynpunkt

fördelaktig lokalisering. Exempel på en sådan framåtriktad effekt är produktionen av byggmanufaktur inom NJA (Plannja). Det är främst denna typ av kopplingar som ansetts vara intressant i litteraturen om ekonomisk utveck-

ling.

Plannjas tillkomst sammanhänger med strävanden inom NJA mot vidareförädling i form av utökad manufakturering. Syftet var att ta upp

produktion av tunnplåt, inom vilken byggplåt utgjorde ett produktområde.

Tillverkningsprocessen innebar kallvalsning, förzinkning, beläggning med plast eller folie och bockning. Denna länk till det egna länets råvaror kom emellertid senare att brytas och Plannja köper numera sin insatsvara - tunnplåt på världsmarknaden.

Företaget producerar byggplåt, i huvudsak till industribyggnader för den svenska marknaden, där man är störst, men även på export, främst till Norden. Tekniskt har Företaget tillhört de internationellt ledande. Jämfört med stålframställningen gäller för Plannjas produktionsprocess att såväl

kapitalintensitet som stordriftsfördelar är betydligt lägre. Marknadssituationen kännetecknas av konkurrens med ett antal små företag främst ifråga om företagets tidigare och tekniskt mera standardbetonade produktkvaliteter. Företagets framtida expansionsmöjligheter synes ligga i ökad satsning på export, på kvalitet och teknisk utveckling inom

produktområdet och/ eller på ett bredare användningsområde inom byggsektorn. Plannja har i sin tur givit upphov till spridningseffekter. Tillbehör köps i

stor utsträckning från lokala företag.

De studier som gjorts av NJA”s leveransströmmar och av företagets

i länets näringsliv] samt av integration och inköpsmönster förankring inom det norrbottniska näringslivetz leder till slutsatsen att spridningseffekterna av Stålverk 80 på produktion och sysselsättning i Norrbotten skulle ha blivit ganska begränsade. Dessa bedömningar bygger på att spridningseffekterna följer det existerande leveransmönstret. Det norrbottniska näringslivets andel av NJA”s totala inköp är visserligen ganska hög, men den domineras av

inköp från grossister samt av leveranser av energi och råvaror, som ger små

spridningseffekter på sysselsättningen Det kan ifrågasättas om det är rimligt att räkna med några spridningseffekter alls inom råvaruproduktionen.

En jämförelse av möjliga spridningseffekter av en tänkt expansion eller NJA*

mhansfmv M15

nedskärning inom den norrbottniska basindustrin tyder på att de största

spridningseffekterna, såväl på produktion åâivlârgânâçrssystem

som på sysselsättning, erhålles vid

produktionsförändringar inom verkstadsindustrin och skogsindustrin. 2

Sprid- Anderstig, C. och ningseffekterna av förändringar av gruvbrytningen är jämförelsevis mindre. Lundberg, LI Näringsliv De kategorier av arbetskraft som främst påverkas är industri- och . byggnads- °°h Sysselsättmhg i .. . . . , . arbetare, for verkstadsprodukterna aven teknisk och administrativ Norrbotten - En regional personal- mpumutputstudie (bilaga 4).

4 Arbetsmarknaden i Norrbotten

El I kapitlet diskuteras vad som skiljer Norrbottens arbetsmarknad från andra läns. El Det mest framträdande är att arbetslösheten är högre och sysselsättningsgraden lägre i länet i jämföelse med riket. El Studierna visar att det utöver den vanliga arbetslösheten också finns en stor dold arbetslöshet i Luleåregionen. E1 Utöver brist på arbete utgör transportproblemen och svårigheter med barnpassning vanliga förvärvshinder.

4.1 Inledning

Analysema i de föregående kapitlen om näringslivet i Norrbotten visar att strukturomvandlingen inom de areella näringarna inte kompenserats genom att ett tillräckligt antal nya sysselsättningstillfállen skapats inom andra näringar. Länets gruv- och tillverkningsindustri har emellertid sysselsättningsmässigt vuxit något snabbare än motsvarande branscher för riket i sin helhet. Mer ingående studier av industrin i Norrbottens län som genomförts inom ramen för ERUs arbetgrupp visar också att länets industri inte följt trenderna för den långsiktiga industriomvandlingen i riket. Anknytningen till den råvarubaserade industrin har snarare förstärkts de senaste decenniet, främst genom investeringsprogrammen inom NJA och andra större basindustriföretag i länet. Kapitlet om näringslivets utveckling i länet visar också att den förda lokaliseringspolitiken delvis bidragit till att konservera industristrukturen i Norrbotten. Den långsiktiga har industriutvecklingen dessutom lett till att nâgra av de större industriföretagen fått en allt mer dominerande ställning. Många små företag avsätter en allt för stor del av sin produktion till dessa företag och blir därigenom känsliga för förändringar inom basindustrin. Vad har då detta fått for effekter på den norrbottniska arbetsmarknaden? 1 rapporter från länsstyrelsen och länsarbetsnämden i Norrbotten har man bl. a. pekat på att länets industristruktur i kombination med en stark befolkningstillväxt biragit till att upprätthålla en hög arbetslöshetsnivå under hela 1960- och l970-talen. Av de 25 kommuner som under perioden 1971-1973 hade den högsta arbetslösheten i landet låg 10 i Norrbotten 1 länsprogram 1974 betonar länsstyrelsen också ”att inget annat län i Sverige länsprogram 1974 för har en undersysselsättning av samma omfattning som Norrbottens län och i Norrbottens län s. 14.

56 Utvecklingen arbetsmarknaden i Norrbotten

på

ingen annan region av landet riskerar levnadsvillkoren att försämras i en sådan utsträckning som i Norrbottens mer perifera glesbygdsdelafi* Såväl länsarbetsnämnden som länsstyrelsen i Norrbottens län bearbetar och utvärderar rutinmässigt statistik om arbetsmarknaden i länet. Många av problemen på länets arbetsmarknad har därvid kommit fram och diskuterats i samhällsdebatten. ERU”s arbetsgrupp har velat gå vidare och fördjupa kunskaperna kring några speciella problem. Det har därvid varit naturligt att närmare studera sambanden mellan utvecklingen inom industrin, rörligheten på arbetsmarknaden och lönebildningen i länet. Resultaten från dessa analyser presenteras i kapitel 5. Som bakgrund för analyserna redovisas först i detta kapitel en beskrivning av utvecklingen på arbetsmarknaden i länet under stora delar av 1960-talet och under de år som hittills förflutit på 1970talet.

4.2 av arbetskraftens utveckling i Norrbottens län Beskrivning

under 1960- och 1970-talen Länsprogram 1974 för Norrbottens län sid. 31. I början av 1960-talet (1963) fanns det på arbetsmarknaden i Norrbotten ?Befolkningen i åldern omkring 157 000 personer i yrkesverksam ålder? Bland dessa sysselsattes i 16-64 år enligt Folk- runda tal 118 000 medan cirka 4 500 personer var arbetslösa? Således fanns mängden (SCB) i novem- det i arbetskraften 122 500 personer? ber 1963. Perioden 1963-1977 inleddes med en för länet mycket ogynnsam utveck- 3 AKU-årsmedeltal ling av arbetskraften. På fyra år fram till och med 1967 minskade den med år 1963 15 000 personer främst som ett resultat av en avtagande sysselsättningsgrad för männen. 4Arbetskraften består i arbetskraften År 1967 började utvecklingen vända och antalet personer dels av sysselsatta perhar sedan dess ökat successivt fram till 1976. Mellan 1967 och 1975 var soner med mer än en 19 000 varav 63 procent kan hänföras till en ökad timma per vecka och ökningen personer dels av arbetslösa. sysselsättning för kvinnor.

1000-tal l

100-

s_ø\\_,ø_§\§__/,-n_

Figur 4:1 Arberskrafrens utveckling fördelar på °°v..v-..-°°"°-...-°'"" män och kvinnor i Norrbottens län I 963-] 977. 25-

Källa: Statistiska Cen- 7 l i l l l l i i l l l l l tralbyråns arbetskrafts- 1963 1967 1970 1973 1977 År undersökningar (AKU) - årsmedeltal 1963-1977. iTotah 3 _un_ coooaoouKvinnor

Utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten 57

Tabell 4.1 Utvecklingen av det relativa arbetskraftstalet för män och kvinnor i Norrbottens län, skogslänen och riket 1963-1977 1963 1966 1970 1973 1976 1977 Män

Kvinnor

Källa: AKU-årsmedeltal. Anm.: Det statistiska urvalet i arbetskraftsundersökningarna är förhållandevis lågt framför allt i periodens början. Detta innebär att siffrorna år behäftade med viss osäkerhet och bör därför endast tolkas i form av långsiktiga trender. Varje procentenhets skillnad i Ak-talen för Norrbottens län motsvarar cirka 900 personer.

Under de senaste två åren har antalet personer i arbetskraften emellertid stangerat vid omkring 125000 personer. Hur har då arbetskraften i länet utvecklats i förhållande till arbetskraften i skogslänen och riket? Ett mått som ofta används for sådana jämförelser brukar benämnas det relativa arbetskraftstalet (Ak-talet). Det publiceras regelbundet av statistiska centralbyrån (SCB) i arbetskraftsundersökningama(AKU) och beskriver andelen personer i arbetskraften Ett högt Ak-tal betyder att en stor andel av befolkningen i yrkesverksam ålder är sysselsatt eller aktivt söker arbete, dvs. är arbetslösa. Däremot innebär inte med nödvändighet ett lågt Ak-tal en hög arbetslöshet, utan endast att en låg andel av befolkningen i yrkesverksam ålder tillhör arbetskraften. l Norrbottens län har Ak-talet i genomsnitt legat 2-4 procentenheter lägre än riket under så gott som hela perioden 1963-1977. Utvecklingen av Ak-talet för männen (tabell 4.1) visar på en kraftig framför allt under 1960nedgång talet i såväl Norrbottens län som och riket. skogslänen Utvecklingen kännetecknades av stora strukturella förändringar inom Rationäringslivet. naliseringen inom jordbruket medförde stora såväl inomomflyttningar regionalt som mellan länet och övriga riket. En stor för främst avgång männen i de högre åldrarna genom kunde också förtidspensionering registreras.

l Det relativa arbetkrafttalet uttrycker antalet sysselsatta plus arbetslösa i förhållande till befolkningen 16-74 år, En mycket liten andel av befolkningen arbetar emellenid i åldern 64-74 år. Det vore därför önskvärt att enbart relatera arbetskraften till personer i åldern 16-64 år. Arbetskraftsundersökningam medger emellertid inte detta på länsnivå. Eftersom analyserna görs i förhållande till skogslänen och riket kan vissa felskattningar av Ak-talen förekomma om andelen förvärvsarbetande är åldringar större i någon av regionerna (Norrbottens län. skogslänen eller riket).

arbetsmarknaden i Norrbotten

58 Utvecklingen på

AK-talens ökning För männen under 1970-talet, speciellt åren 1975-1976, samband med de industriella satsningarna i länet. har ett uppenbart i Norrbotten är främst ett resultat av en målmed- Sysselsättningseffekterna i form av investeringsprogram 70 och Koksverk 75 veten satsning på NJA samt utbyggnaden av gruvhanteringen inom LKAB. Den senaste uppgången också till en del härledas till företagens och individernas kan förmodligen i samband med planerna på Stålverk 80 i Luleå. Utbyggnaden Förväntningar av den offentliga sektorn har också haft betydelse. Arbetskraftstalet for kvinnorna (tabell 4.l)i Norrbottens län Följer liksom i stora För skogslänen och riket. För För männen drag utvecklingen del beror av arbetskraftstalet För kvinnorna under Norrbottens ökningen 1970-talet inom tjänstesektorn främst då Förmodligen på expansionen tillväxten av landstingets och kommunernas verksamheter. Av kapitlet om näringslivets utveckling i Norrbotten (kapitel 2) framgick inom såväl tillverkningsindustrin som den bl. a. att sysselsättningsökningen sektorn i huvudsak skett i Fyrkanten och Malmfálten. Denna offentliga ojämna geografiska fördelning av arbetstillfällena har skapat stora inomresåväl under 1960- som 1970-talen. De inomregionala gionala problem variationerna kan emellertid inte kartläggas lika enkelt som de regionala. kan endast användas För studier av inomre- Arbetskraftsundersökningarna Förhållanden Uppgifter För 1960-talet saknas For sådana gionala på 1970-talet. Statistiken medger endast studier av arbetskraften på A-regioner analyser. under 1970-talet. Detta är inte en helt tillfredsställande tids- och regionin- Därför har beskrivningen av de inomregionala differenserna delning. med material från folkräkningarna. En särskild lokal arbetskompletterats kraftsstudie har också genomförts i vissa områden. De geografiska delarbetsmarknaderna har här liksom i tidigare avsnitt defmierats som Fyrkanten, Malmfälten, Östra Norrbotten och Södra inlandet Mellan åren 1960 och 1970 minskade enligt folkräkningarna antalet drastiskt i Östra Norrbotten (tabell 4.2). Däremot visar Förvärvsarbetande och arbetskraftsundersökningama (Haparanda/ Kalixbåde folkräkningarna en viss av under 1970-talet i Östra A-region) ökning sysselsättningen Norrbotten. Även Fyrkanten och Malmfälten hade en nedgång av Förvärvsfrekvenserna under 1960-talet. Arbetskraftsundesökningarna visar också att

Tabell 4.2 Totala antalet förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen i yrkesverksam ålder (16-64 år)

1 Fyrkanten = Luleå. 1960 1965 1970 1975 Piteå, Boden och Alvsbyn- 59 62 60 68 _ _ Fyrkanten = Kiruna Malmfälten 62 58 57 63

Malmfêlten

lix. Övertorneå och Pajala. Södra inlandet :Arvids- Källa: Folkräkningarna 1960-1975. Anm.: Förvärvsarbetande har här defmierats enligt folkräkningarna dvs., sysselsatta jaur, Arjeplog och Jokkmokk. 20 timmar och mer per vecka.

arbetsmarknaden i Norrbotten 59

Utvecklingen på

denna nedgång i sysselsättningen fortsatte ett stycke in på 1970-talet åtminstone för Luleå/Bodens A-region. De senaste åren har emellertid utvecklingen för männen vänt. Arbetskraftstalet har ökat kraftigt i Luleå/Bodens A-region. Däremot minskar fortfarande arbetskraftstalet for kvinnor i denna A-region. Folkräkningarna visar också att forvärvsfrekvenserna stigit fram till år 1975 i hela Fyrkanten samt i Malmfálten. Dessa sysselsättningsökningar kan troligen härledas till satsningarna på basindustrin i länet framför allt NJA och LKAB.

4.3 Beskrivning av den ej sysselsatta delen av i

befolkningen

Norrbottens län under 1960- och 1970-talen

1 inledningen av föregående avsnitt konstaterades att antalet arbetslösa i Norrbotten år 1963 var omkring 4 500 personer. Detta motsvarar 2,9 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder eller 3,7 procent av arbetskraften i länet. Det senare procenttalet brukar benämnas det relativa arbetslöshetstalet och publiceras precis som Ak-talet i statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Det medger jämförelser mellan olika geografiska områden från år 1963 och framåt. För Norrbottens del har arbetslösheten legat betydligt högre än for såväl skogslänen som riket under hela den studerade perioden (tabell 4.3). Det relativa arbetslöshetstalet har varit mellan två och tre gånger så stort i länet som i riket. Det konjunkturkänsliga näringslivet i Norrbotten (avsnitt 2.2) har på ett markant sätt slagit igenom på arbetslösheten. Konjunkturberoendet i länet markeras väl genom att skillnaden i den relativa arbetslösheten varit större mellan länet och riket under lågkonjunkturen. Den höga arbetslösheten är utbredd i länets nästan samtliga kommuner. År 1975 var den relativa arbetslösheten genomgående högre bland kvinnorna än

Tabell 4.3 Utvecklingen av det relativa arbetslöshetstalet för män och kvinnor i Norrbottens län, skogslänen och riket 1963-1977

1963 1967 1970 1973 1976 1977

Män

Kvinnor

Källa: AKU-årsmedeltal. Anm.: Det statistiska urvalet i arbetskraftsundersökningarna är förhållandevis lågt framför allt i periodens början, Detta innebär att siffrorna är behäftade med viss och bör därför tolkas med försiktighet. (Se även anmärkningen till tabell Befolkningen i åldern

:säkerhet - - 16-64 år.

60 Utvecklingen pâ arbetsmarknaden i Norrbotten

Tabell 4.4 Den relativa arbetslösheten i Norrbotten fördelat på män och kvinnor. oktober 1975

Källa: Bearbetning av 1975 års folkräkning och arbetssökandestatistiken oktober 1975. Anm.: Den relativa arbetslösheten har beräknats genom att ställa antalet kvarstående arbetssökande i relation till arbetskraften. Beräkningssättet överskattar något nivån på arbetslösheten främst därför att länsarbetsnämndens material om kvarstående arbetssökande inkluderar t. ex. ombytessökande och är därför inte direkt jämförbar med andra arbetlöshetsbegrepp.

bland männen inom hela länet (tabell 4.4). Störst var skillnaden i Gällivare och Kiruna samt i de södra delarna av länet. De genomgående höga arbetslöshetstalen för kvinnorna tyder på att näringslivets sammansättning inte är fordelaktig for den kvinnliga arbetskraften i länet, utom möjligen till viss del i Fyrkanten. I Malmfalten ärdet framför allt en låg andel kvinnor som arbetar inom den skyddade industrin och gmvhanteringen. Huvuddelen av den skyddade industrin i dessa kommuner gör metallkonstruktioner for försäljning inom landet. Denna typ av branscher har relativt sett få arbeten som kan utföras av kvinnor. En motsvarande situation gäller för den råvarubaserade och den skyddade industrin i Östra Norrbotten och Södra inlandet. Få kvinnor är sysselsatta inom de helt dominerande industribranscherna (sågverk, hyvleri, trähus och byggnadssnickeri). 1 För samtliga kommuner gäller emellertid att det inom den konkurrensutsatta ej råvarubaserade industrin finns en relativt sett hög andel kvinnor sysselsatta. ERU:s arbetsgrupp har ägnat de lokala arbetsmarknaderna i Luleåregionen speciell uppmärksamhet. Det har därvid varit naturligt att närmare kunskaperna om kommunmedborgarnas förhållande till fördjupa arbetsmarknaden. Ny information har tagits fram om arbetkraftsstatus, arbetslöshet, nytillkommande grupper och förvärvshinder i Fyrkanten. Informationen har erhållits via en enkät som distribuerats till ett på förhand bestämt antal utvalda personer. Undersökningen, som avsåg förhållandena i oktober 1976, har genomförts i samarbete med sysselsättningsutredningen, SCB och berörda kommuner. För sysselsättningsutredningens del har syftet med enkäterna varit att förbättra underlaget för den kommunala planeringen i vissa utvalda försökskommuner. Resultaten från arbetskraftsstudierna visar att 60 procent av Fyrkantens totalt 3 200 arbetslösa var kvinnor. Huvuddelen (i absoluta tal),av dessa kvinnor var under 24 år och bosatta i Luleå kommun. Det relativa arbetslöshetstalet uppvisar dock stora skillnader mellan kommunerna i Fyrkanten. Tabell 4.5 visar att arbetslösheten relativt sett är störst i Detta för såväl män som kvinnor och oavsett

Älvsbyn. gäller

arbetsmarknaden i Norrbotten 61

Utvecklingen pa°

Tabell 4.5 Den relativa arbetslösheten i Luelå. Piteå, Boden och Älvsbyn i oktober 1976

Anm.: Urvalet intervjupersoner bland männeni Boden har varit för men för att en redovisning av resultaten skall kunna ske.

åldersgrupp. Arbetslösheten bland kvinnorna i Boden är också stor trots arbetsmarknadens sammansättning med en dominerande offentlig sektor. Detta kan till en del förklaras av Fler kvinnor arbetsmarknadsläget. sysselsätts i Boden än i någon annan i undersökningen ingående kommun. Detta torde ha resulterat i att allt fler kvinnor tror sig kunna få ett arbete och därför visat större aktivitet (sökt arbete på arbetförmedlingarna). I arbetskraftsstudien ställdes frågan “Vilket är ditt yrke”. Bland de personer som dokumenterat sitt intresse för förvärvsarbete hade huvuddelen av de äldre männen yrkesutbildning som försäljare, Svetsare, träarbetare eller murare, medan yngre män hade en mer spridd yrkesbild eller helt saknade arbetslivserfarenhet inom något yrkesområde. De vanligaste förekommande yrkena bland kvinnor var kontorist samt affärs- och sjukvårsbiträde. Samma månad 1976 efterfrågades inom näringslivet främst arbetskraft inom tjänstesektorn t. ex. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och En

sjukgymnasten

slutsats blir således att bristen arbetare på lämpliga med lämplig utbildning och erfarenhet bidrar till de höga arbetslöshetstalen troligen i Luleåregionen. Analyserna av arbetskraftsstudien har också visat att det framför allt är kvinnorna som utgör den största arbetskraftsreserven i regionen. Den lokala arbetsmarknaden för dem ligger ofta inom en radie av 3 km från bostadsorten. Transportproblem och svårigheter med barnpassning kan här vara av avgörande betydelse. I länsarbetsnämndens material från veckan 1-5 december 1975 finns mot denna bakgrund uppgifter som tillgången till bil i samband med benägenhet till arbete på annan ort. Av 302 arbetssökande i Fyrkanten som dokumenterat sitt önskemål om förvärvsarbete, om ett lämpligt arbete erbjuds, anger 226 personer (74,6 procent) att de ej har tillgång till egen bil (tabell 4.6). Bland de

Tabell 4.6 Andelen personer som har tillgång till bil och som anger att de kan och önskar ta ett förvärvsarbete i någon annan kommun i Fyrkanten än den egna om ett lämpligt arbete erbjuds

25,4

l Arbetsfönnedlingssta- Källa: Bearbetning av Iänsarbetsnämndens material. tistiken 1976.

62 pa arbetsmarknaden i Norrbotten

Utvecklingen

män som angivit att de kan och önskar ta ett Förvärvsarbete om de erbjuds ett

lämpligt arbete på annan ort, har de allra flesta tillgång till bil. Av undersökningen kan man dra slutsatsen att problemen är störst bland

kvinnorna i Älvsbyn och Luleå.

Vid sidan av den öppna arbetslösheten som redovisats ovan, finns det

andra grupper bland befolkningen i yrkesverksam ålder som av olika skäl

befinner vad som kan kallas marknadsanpassad sysselsättning i sig utan/ör länet Detta gäller t. ex. latent och partiellt arbetslösa.: Till gruppen utanför

marknaden brukar vidare räknas personer som är sysselsatta på öppna

föremål för arbetmarknadspolitiska åtgärderà Den ”totala” arbetslösheten

dvs. såväl den öppna som den dolda arbetslösheten visar för både länet och

hela riket ett klart konjunkturberoende. l länet har konjunkturberoendet

varit under hela den studerande tidsperioden. På 1970något mer markerat talet har emellertid den dolda arbetslösheten tenderat att minska i länet.

Detta är ett faktum åtminstone fram t. o. m. år 1976. Utvecklingen av den

dolda arbetslösheten torde främst bero på dels en nedgång i de arbetsmark-

och dels på en avtagande partiell och latent nadspolitiska åtgärdema arbetslöshet. Hur har då speciellt den latenta arbetslösheten utvecklats i

länet? Tidigare genomförda studier har pekat på samvariationen för hela riket l Sysselsatta personer mellan latent arbetslöshet och konjunkturläge* En sådan samvariation skulle mer än en timme per vecka exkl. personer innebära att det är färre som säger att de skulle sökt arbete på bostadsorten när

som sysselsätts med försämras och allt fler när konjunkturen förbättras. Samvariakonjunkturen hjälp av arbetsmarknads- tionen var i dessa undersökningar kraftigast för män och ej gifta kvinnor i politiska medel. län åldern 16-24 år. Motsvarande analyser som genomförts för Norrbottens

inom ERU:s arbetsgrupp har visat på ett motsatt förhållande (figur 4:2). zLatent arbetslös är den person som svarat ja på Således samvarierar i stället den öppna och den latenta arbetslösheten i länet

frågan: Skulle Ni sökt under 1963-1972. En tänkbar orsak till detta kan vara att ett perioden arbete förra veckan om försämrat konjunkturläge ger upphov till en ökad aktivitet främst beroende Ni ansett att Ni kunnat på att även kvinnorna inom ett hushåll söker aktivera sig på arbetsmarknafå kämpligt arbete på Er ort? den. Efter år 1972 har samvariationen inte varit lika tydlig. Den öppna

Parlie/II arbetslös är den arbetslösheten har under 1970-talet varit tämligen konstant medan den

person som arbetar latenta arbetslösheten minskat. En av orsakerna till en minskad stadigt mindre än heltid (35 tim samvariation och en nedgång i den latenta arbetslösheten torde vara det eller mer) och som under förbättrade arbetsmarknadsläget i Norrbotten under 1970-talet. en viss vecka (mätveckan) kunnat och velat ta När det gäller den partiella arbetslösheten i riket flukturerar den under

mer arbete. 1964-1977 Motsvarande tal för Norrbottens perioden kring enprocentsnivån. län är i genomsnitt nästan dubbelt så högt och varierar något kraftigare än 3Till de arbetsmarknadsför länen. För Norrbottens del har den partiella arbetslösheten politiska åtgärderna rä- genomsnittet knas t. ex. arbetsmark- haft motsvarande utveckling som den latenta arbetslösheten. Den trendmäs-

nadsutbildning, berd- siga ökningen av de arbetsmarknadsutbildades andel av arbetskraftsutbudet

skapsarbete och olika den fortlöpande utbyggnaden av de arbetsmarknadspolitiska återspeglar former av arbetsvårdanmedlen i länet. Norrbotten har en klart högre andel av befolkningen de åtgärder (arkivarbete. sysselsatta i verksamheter som är undantagna från de lönsamhetskriterier skyddad och halvskyddad verksamhet etc.). som tillämpas på den öppna marknaden, än riksgenomsnittet. Även andelen

sysselsatta i beredskapsarbete är högt under den studerade perioden. l Arbetskraftens struktur Norrbottens andel av det totala antalet som är sysselsatta i beredskapsarbete och dimensioner. Bilaga har dock minskat kraftigt. År 1964 hade Norrbottens län 22,5 procent av 3 till KSA -utredningens landets beredskapsarbetare medan andelen hade sjunkit till 14,3 procent år betänkande, SOU 1971:43 s. 76. 1976. Andelen beredskapsarbetare är också direkt konjunkturberoende. Av

Utvecklingen arbetsmarknaden i Norrbotten 63

pd

Procent av bef. 16-74 år

i

7_

6._

5-4

4..

3 _.

1_ Figur 4:2 Latent och öppen arbetslöshet i Norrbottens län 1963-1975. I I I I r T I T I l 7 , , , 1 Källa: AKU-årsmedeltal. 1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 Anm: Efter år 1975 har __ definitionen på latent __.__: Öppen arbetslöshet _- .u- _- Latent arbetsloshet arbetslöshet ändrats.

figuren 4:3 framgår att andelen sjönk mycket snabbt under den senaste högkonjunkturen med ett undantag nämligen for Tornedalskommunerna. Detta tyder på att många kommuner i Norrbotten har fått särskilt uttalade problem som ett resultat av strukturomvandlingen som lett till en permanent

lågkonjunktur.

Index

150- °

Figur 4:3 Det faktiska beredskapsarbetet 1972 oktober-1977 december Iwartalsgenomsnitt. Index I - 1972:100. i i I i r i i i i l I i i i I I l i i l l 1973 1974 1975 1976 1977 År Källa: Bearbetning av 0000000000 ivialmfälten _man_ Östra Norrbotten länsarbetsnämndens 333-- Fyrkanten 5 Södra inlandet material

5 Analys av

några speciella problem

på Norrbottens arbetsmarknad

D l detta kapitel diskuteras bland annat varför Norrbotten fick en stor inflyttning under 1970-talets början trots kvarstående arbetslöshet. Vidare diskuteras effekterna på lönebildningen. CJ Studierna av dem som står utanför arbetskraften visar att det är stora svårigheter att få utbud och efterfrågan på arbetskraft att gå ihop i Norrbotten. u Expansionsfasen under 1970-talet innebar att många tidigare utflyttade norrbottningar kunde flytta tillbaka. En förutsättning var dock att de inte bott mer än tre år utanför Norrbotten efter utflyttningen. El Förtidspensioneringen är mycket omfattande i Norrbotten. Ett tecken på att pensioneringen sker av arbetsmarknadsskäl är att omkring 200 förtidspensionärer i Luleåregionen önskar gå in på arbetsmarknaden omedelbart. Cl Studier av den expansiva fasen i Luleåregionens utveckling under mitten av 1970-talet visar att regionens arbetsmarknad är inflationskänslig. Då efterfrågan på viss arbetskraft var stor uppstod en lönestegring och en kraftig inflyttning. El En utbyggnad av antingen verkstads- eller skogsindustrin skulle få störst effekt på arbetsmarknaden. Många arbetslösa, hemarbetande kvinnor och förtidspensionärer skulle kunna sugas upp. De har i många fall en lämplig yrkesutbildning.

5.1 Arbetslöshetens karaktär i Norrbottens län

ERU”s arbetsgrupp har finansierat ett projekt vid institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet om arbetslösheten. I rapporten ”Arbetsmarknaden i Norrbotten” (bilaga l) redovisas resultat från studierna. Den här benämnda arbetsmarknadsstudien har utgjort ett viktigt underlag till följande framställning. Arbetslöshetens utveckling i länet hartidigare beskrivits i avsnittet 4.3 med hjälp av det relativa arbetslöshetstalet. Där konstateras bl. a. att arbetslöshetstalet varit mellan två och tre gånger så stort i Norrbotten som i hela riket. Vidare pekade beskrivningen på en markerad samvariation mellan konjunkturläge och arbetslöshet i länet. En mera ingående analys av arbetslöshetstalet och dess utveckling fordrar en genomgång av såväl definitionen av begreppet som av begreppets

66 av . . .

Analys några speciella problem

Det relativa arbetslöshetstalet deñnieras som antalet delkomponenter. förmedlingsregistrerade arbetslösa i procent av arbetskraften (sysselsatta plus Detta innebär således att den registrerade arbetslösheten noteras arbetslösa). och relateras till arbetskraften. Sett över en längre vid en given tidpunkt dvs. mellan två eller flera registreringstillfällen beror den faktiska tidsperiod arbetslöshetens utveckling på variationer i tillströmningen av nya arbetslösa

Nivån på den faktiska i den tid de arbetslösa i genomsnitt är arbetslösa. Således kan och förändringar arbetslöshetstidens längd i länet bero på antingen en större tillströmning av det höga arbetslöshetstalet har Förmodligen undereller på längre genomsnittliga arbetslöshetstider än genomskattats något därför att nya arbetslösa i arbetsmarknadsstudien visar beräkningarna genom- snittet för riket. Beräkningar som genomförts

förts för den Förmed- att arbetslöshetstiderna i länet är något längre än i hela landet för hela den lingsregistrerade arbets- utom För de två sista åren? Skillnaderna är studerade perioden l963-l973, lösheten. Felet bör emel- större avvikelser under emellertid relativt sett små, men med något lertid vara av samma av detta blir således att omfattning i såväl länet högkonjunkturerna (figur 5:1). Den logiska slutsatsen som riket. det högre relativa arbetslöshetstalet i länet i första hand tycks bero på en högre

Antal veckor Ål

8-

7-1

3-.

Figur 5:1 Arbetslöshetstider _för registrerad arbetslöshet i Norrbottens län och i riket 1963-1973.

Källa: Axelsson-Löfgren “Arbetsmarknaden i Ä

Oløâ)

I l v I I I r I t I l _ Norrbotten Umeå l977. 1963-64 -65 -66 -67 -68 -69 -7O -71 -72 -73 Ar l 4x en . å Anm: p g a omläggning- .

Lätt re- Högkon- Recession Högkon- Recession

en av AMS-statistiken cession junktur junktur har perioden begränsats till 1963-1973. 2-- ------ Sverige Norrbotten

Analys av nâgra speciella problem . . . 67

Procent av arbetskraften ll

0,8-

0,7-

0,6*

0,5-

0,4-

0,3- a l O

I

0,2- j

II\\\\

s.. .J ,I an9 I

0,1-

Figilr 5:2 Tillsrrömning av arbetslösa per vecka 0,0__/\, 1 l , , , , , , , , , , › i Norrbottens län och 1963 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71 -72 -73 År rika_

Lätt re- Högkon- Recession Högkon- Recession

Käna; Axelsson-Löfgren cession junktur junktur Arbetsmarknaden i 13:-.: Norrbotten -n---ø- NOITÖOIICH Umeå 1977. Sverige

tillströmning av nya arbetslösa i länet än i riket. Studier av tillströmningen av nya arbetslösa per vecka i procent av arbetskraften (figur 5:2) visar också att antalet nya arbetslösa varit fler under hela betydligt perioden i länet, dessutom tycks skillnaden ha tilltagit in på 1970-talet. Utvecklingen mot en ökad aktivitet hos de ej sysselsatta norrbottningarna torde sannolikt hänga samman med det relativt sett förbättrade arbetsmarknadsläget i länet under l970-taIets första hälft. [arbetsmarknadsstudien har också vissa beräkningar gjorts av arbetslösa år IDen ökade aktiviteten 1973 fördelade efter antalet arbetslöshetsperioder i länet och riket. Resultaten ha, mäns som registre. från detta arbete har visat att det sannolikt är så att de personer som väl blivit dvs. ringsbenägenheten arbetslösa i länet, blir det for fler arbetslöshetsperioder än en. antalet arbetslösa enligt

Hur påverkar då konjunkturen arbetslösheten i länet? Av beskrivningen i 5937.5 arbetskraftsynger

I

Föregående kapitel framgick klart och tydligt sambandet mellan konjunktur- soknmgar-(AKU) En_

hållande till den registreläge och graden av arbetslöshet. Resultaten tyder på att huvuddelen av länets rade arbeisiösheten vid arbetslöshet således skulle vara konjunkturbetingad. arbetsförmedlingarna.

68 av . . .

Analys nägra speciella problem

Tabell 5.1 Antalet konjunktur, struktur- och friktionsarbetslösa i procent av arbetskraften i Stockholm, Norrbotten och riket 1970-1976 Konjunkturarbetslöshet i Friktions- plus struktur-

Källa: Axelsson-Löfgren, Arbetsmarknaden i Norrbotten Umeå 1977. Anm.: Förmodligen förekommer i kalkylerna en viss överskattning av konjunkturarbetslösheten på grund av att det vakansmått som använts endast omfattar de lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna.

1 arbetsmarknadsstudien har man analyserat arbetslösheten utifrån dess karaktär for att fördjupa kunskapen om arbetslösheten i länet. Man har därvid indelat arbetslösheten i konjunktur-, stmktur- och friktionskomponenter. Analyser av komponenterna har gjorts för perioden 1969-1973 på 145 delarbetsmarknaderz i Norrbottens län. Resultaten visar att den helt dominerande formen av arbetslöshet är konjunkturarbetslöshet (tabell 5.1). Således beräknas drygt 80 procent av alla arbetslösa i länet vara konjunkturarbetslösa, medan varannan arbetslös i riket och var i Stockholms län är arbetslösa av samma orsak. Varken fjärde friktions- eller strukturarbetslöshet förekommer således i någon större utsträckning i länet. Analysema från näringslivskapitlen (kapitel 2 och 3) län specifika anknytningen till råvarubaserad pekar på att den för Norrbotens produktion inte varit fördelaktig ur långsiktig sysselsättningspolitisk synpunkt. lnom t. ex. den råvarubaserade industrin i länet skapas relativt sett där dessutom kraven och få nya arbetstillfällen, på arbetslivserfarenhet yrkesvana är stor. Hur har då utvecklingen av antalet nya arbetstillfällen (vakanser) varit i länet? Vakanserna registreras rutinmässigt på arbetsförmedlingarna. Dess utveckling beror på variationer i tillströmningen av nya arbetstillfällen och på förändringar i deras genomsnittliga varaktighet. Jämförelsen med riket visar att antalet lediga arbetstillfällen i förhållande till arbetskraften avtagit trendmässigt i riket till skillnad från motsvarande utveckling i länet (figur 5:3). Skillnaden i utveckling mellan länet och riket kan förklaras av att tillströmningen av nya arbetstillfällen avtagit långsammare i länet samt att tiden för att tillsätta ett nytt arbetstillfálle ökat något

l Axelsson-Löfgren har i Arbetsmarknaden i Norrbotten, Umeå 1977, använt följande definitioner: Konjunkturarberslösheten = skillnaden mellan totalantalet arbetslösa och antalet lediga arbetstillfällen. Srrukiurarbers/äsheten = när efterfrågan och utbud på arbetskraft inte passar ihop t. ex. vad gäller utbildning och yrkesfardighet. _. ° Friktionsarbetslöshe/en = när det finns arbetslösa som är kvalificerade att fylla ett ledigt arbetstillfälle. 2 Med delarbetsmarknad avses här en indelning av länet efter yrken enligt Nordisk yrkesklassificeiing.

Analys av nâgra speciella problem . . . 69

Procent av arbetskraften l

1,5-

1,0*

0,5 -

Figur 5:3 Anta/el lediga platser i _förhâllande till arbetskraften i Norrbottens län och riket 1964-1976. V l l I l I l l l l l 1964 1970 Källa: Bearbetning av 1975 Axelsson-Löfgren Ar- -nu-:un: . betsmarknaden Relativa an.. g-j-:á Relativa 8h- i Norr- ,, talet Vakan_ talet Vaken_ 1977

botten .Umeå

ser Sverige se, Non_ Anm. Siffrorna anger botten AKU-årsmedeltal.

snabbare i länet än i riket. För såväl länet som riket gäller således att det idag tar i genomsnitt längre tid att tillsätta en ledig plats än år 1964. Utvecklingen

pekar på den ökade missanpassningen som finns

på arbetsmarknaden. Slutsatsen blir att trögheterna är större på den norrbottniska arbetsmarknaden än på arbetsmarknaden i hela landet. Tidigare analyser har ju visat att arbetslöshetstidens längd under 1970-talet har varit ungefär lika i länet och riket. Dessutom visar figur 5:4 att tillströmningen av nya arbetstillfällen är lika stor i länet och riket. Detta betyder att det är tillströmningen av arbetslösa som förklarar trögheterna på arbetsmarknaden. Tidigare analyser har också visat att registreringsbenägenheten är stor och att antalet arbetslöshetsperioder per registrerad arbetlös är fier i länet än i riket. En försiktig slutsats av detta kan vara att det i Norrbotten finns relativt sett flera personer som är svårsysselsatta på den öppna arbetsmarknaden än i riket i övrigt. Detta torde i

. . .

70 Analys av några speciella problem

Procent av arbetskraften

ll

1,0-

0,8-

0,6-

- O,4

Figur 5:4 Tillströmningen av arbetslösa (IA) och av nya arbetstillfällen (IN) 0,2ijbrhâllande till arberskraften i Norrbottens län och Riket.

“\ltirirrtiiiiui_*

Källa: Bearbetning av 1970 1975 Ar 1965 Axelsson-Löfgren Are- IA Norrbotten -›-- -- IA Sverige betsmarknaden i NorrlN Sverige www-w»- IN Norrbotten botten” Umeå 1977.

med näringslivets sammansättning. En konsekvens sin tur hänga samman efter att ha varit föremål för härav är att många fortidspensioneras arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid ett flertal tillfällen.

5.2 Flyttningsrörelserna

avsnitt avser att i länet som en av Detta belysa befolkningsrörelserna konsekvenserna bakom de stora arbetsmarknadsproblemen i länet under 4). Tillgången på arbetstillfällen och 1960 och 1970-talen (se vidare kapitel har varit den huvudsakliga orsaken till flyttderas geografiska fördelning har bristen i ningens stora omfattning. Sålunda på sysselsättningsmöjligheter inlandet omfördelningen av befolkningen i Norrbotten. påskyndat i länet och därmed öka . För att närmare studera befolkningsrörelserna har ERU”s finansierat Ä kunskapen om olika flyttningssamband arbetsgrupp inom institutio- . och nära samarbetat med forskningsprojekt dels geografiska och dels med institutionen för nationalekonomi vid 4 nen vid Umeå universitet och Ä samma universitet. Det förstnämnda projektet är benämnt flyttstudien det andra som till vissa delar tidigare redovisats benämns arbetsmarknads- -_, som legat till grund for arbetet kan studien. Några av de frågeställningar Varifrån kommer människor som flyttar till kommuner inom ; sammanfattas: I

Norrbottens län och vart går utflyttningsströmmama? Hur stor del av dem

in till Norrbotten stannar kvar där? Hur stor är återflyttningen till som flyttar länet och hur har inkomsten förändrats för inflyttare till länet?

Analys av . . .

nägra speciella problem 71

Den traditionella uppfattningen om befolkningsrörelsernas riktning är att skillnader i utkomstmöjligheterna är av stor betydelse. Flyttningen har ofta uppfattats som en företeelse som skulle kunna utjämna skillnader i olika regioners ekonomiska och demografiska förhållanden. Det finns många studier som försöker förklara det mellanregionala flyttningsmönstret utifrån dessa utgångspunkter. En vanlig modell som kommer till användning försöker förklara flyttningarna från en region till en annan region med hjälp av skillnaderna i inkomst, arbetslöshet och antalet lediga platser. En annan typ av förklaringsmodeller utgår från vad som brukar kallas gravitationsmodellen. Denna modell bygger på att en attraherande kraft mellan två regioner uppkommer som ett resultat av befolkningens storlek i de skilda regionerna och att dennna “attraherande kraft” av den försvagas “friktion” som avståndet mellan de två regionerna utgör. I några studier har också båda ansatserna vävts samman så att befolkningsoch avståndsfaktorer kombinerats med mera renodlade ekonomiska faktorer. Vid de analyser av flyttningsrörelserna på den norrbottniska arbetsmarknaden som gjorts vid de två ovan nämnda institutionerna har några av modellerna utnyttjats. Den flyttning som därvid redovisas berör i huvudsak flyttningen över läns- och kommungräns.

5.2.1 Flyttningar mellan arbetsmarknader

regionala Flyttningarna över gränsen till Norrbottens län karaktäriseras under hela 1960-talet och det två forsta åren på 1970-talet av en omfattande nettoinflyttning. l det geografiska projektet har man studerat flyttningsnettots utveckling under perioden 1968-1975. Materialet har senare inom ramen for ERU”s arbetsgrupp uppdaterats for att även belysa de två senaste årens flyttningsmönster. Redovisningen av flyttningsnetttot visar (figur 5:5) att utflyttningen dominerade flyttningarna fram till vändpunkten år 1972. Länet har senare under 1970-talet haft ett positivt flyttningsnetto fram till och med år 1976. Utvecklingen av flyttningsnettot återspeglar således arbetsmarkna-

Antal flyttningar

+ 5 OOO-

+ 1 000- O_ - 1 000-

- Figur 5:5 flyttningsnetto _ för Norrbottens län under _ 5 000_ perioden 1968-1977. År I l I , I l , I T; Källa: SOS, Befolknings- 1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 förändringar.

72 Analys av nâgra speciella problem . . .

Antal in och utflyttare för Fyrkanten Antal in och utflyttare för Fyrkanten mot mot övriga län 1967-77 övriga kommuner i Norrbottens län 1967-77

|\ 6 000- 5 6004 5 200- 4 800- 4 400 - 4 000 - 3 600- 3 200- 2 800- 2 400- 2 000- I l l T i vmii Fi ll I I I l I II 6768697071727374 75767778 67 68 69 70 71 72 73 74 75 7( 77 78 __- Till Fyrkanten från Iyttningsvinst ç-_Till Fyrkznten från Flyttningsvinst andra konmuner i övriga län Flyttningsförlust “°b°“s m °V“93 b --c- Från Fyrlanten till andra konmuner i Norrbotttns län Figur 5:6 A nlal in och ur/lyirare för Fyrkanten l 967-7 7 . dens och näringslivets utveckling under den studerade perioden :se även Källa: SOS. Befolkningskapitel 4). Hur har då llyttningarna över länets gränser fördelat sig ge›grafiskt förändringar 1967-1977. mellan olika regionala arbetsmarknader? Under perioden 1968-1973 gjordes 96 323 flyttningar från länets kommuner. Av dessa gick 56 328 tll övriga Sverige, och då främst till Stockholms- och Uppsala län, samt till utlandet medan 39 995 var flyttningar internt i länet. Det var i forsta hand glesbygdskommunerna som förlorade stora delar av sin folkmängd. Unde samma 88 492 flyttningar till länets kommuner (inkl. de interna period gjordes flyttningarna inom länet). Bland dessa var 48 497 flyttningar från övriga Sverige och utlandet, främst från Finland.

5.2.2 mellan lokala arbetsmarknader inom länet

Flyttningar

Av de inomregionala flyttningsrörelserna är flyttningarna mellan Fyrkanten centrala. Dessa flyttningar sammanfaller, vac beträffar och övriga Norrbotten inflyttningen till Fyrkanten, med konjunkturutvecklingen under perioden j 1968-1977 (figur 5:6). Arbetsmarknadsläget i Fyrkanten är således av stor i betydelse för inlandsbefolkningen i samband med flyttningsbesluten. Många från Norrbottens inland till Luleåregionen fortsätter oclså vidare inflyttare till södra Sverige. I ERU”s stödundersökning konstateras att inflyttning till 1 stödföretagen i samband med nyrekrytering är vanligare i Luleå än i någon annan av undersökningsorterna. Detta är också förväntat med tanke på › l Att främja regional Luleås funktion som for stora arbetskraftsströmmar. l utveckling, SOU 1978:46. uppsamlingsort

Analys av nâgra speciella problem . . . 73 Tabell 5.2 Nettoflyttning i procent av medelfolkmängden under respektive period

Källa: SOS, Befolkningsförändringar 1968-1976.

undersökningen konstateras också att

långdistansflyttningarna dominerar

över närflyittarna (se vidare avsnitt 5.2.3). Flyttningen till och från Fyrkanten från övriga län domineras under slutet av 1960-talet av stora

flyttningsförlusterüigur 5:6). År 1971 förbyttes dessa till

en nettoflyttning som sedan bestått fram till år 1977. En stor del av Förklaringen till denna förändring kan härledas till arbetsmarknadsläget i Fyrkanten. Expansionen för jäm- och stålindustrin ledde således till en förändring av flyttningsnettot i Fyrkanten i förhållande till övriga riket.

Bland de övriga kommunerna i länet hade de allra flesta ett negativt flyttningsnetto under periodens och Överkalix inledning. Pajala, Övertorneå hade under perioden 1968-1974 det största flyttningsunderskottet i länet. 1 Pajala varierade t. ex. nettoutflyttningen mellan 6,6 och 10,3 procent av medelfolkmängden per år. Det synes därför uppenbart att det negativa flyttningsnettot i inlandskommunerna beror på att industrisektorn expanderat relativt sett långsamt och därmed inte förmått suga upp avgången inom jord- och skogsbruket.

Under de senaste åren fram till 1976 har emellertid läget förbättrats något på

nästan samtliga lokala arbetsmarknader i länet.

5.2.3 F lyttningsbenägenheren

Det finns faktorer många som är avgörande för viljan och möjligheterna att flytta vid förändringar i arbetsmarknadsläget. Data för flyttningar över

kommungränsi hela riket visar att flyttningsbenägenheten

är högst i åldrarna 20-30 år samt för de allra yngsta. (figur 5:7)

l arbetsmarknadsstyrelsens rapport om den geografiska rörligheten pekar man på att det ofta är ogifta och relativt nybildade familjer, utan barn eller med barn under skolåldern, som flyttar. När barnen når skolåldern sjunker flyttningsintensiteten mycket snabbt för både män och kvinnor, mest för kvinnorna. Flyttningsintensiteten når sitt maximum tidigare för kvinnorna än för männen. Denna skillnad mellan könen torde bl. a. bero på sådana faktorer som skillnader i utbildningens längd, männens

militärtjänstgöring samt att kvinnorna oftast är ett par år yngre än männen vid giftermålet. Flyttningsintensiteten för kvinnor är störst vid ca 22 års ålder medan flyttningsintensiteten för männen är störst vid ca 24 års ålder.”

Det är således vanligare att personer flyttar i åldern 20-30 år än i andra åldrar. I

flyttningsstudien har man undersökt åâhâåbâäâiuånfåâiâim

om det finns s. k. vaneflyttare dvs. om sannolikheten är större heten och nytmingsbi_ att en person flyttar om denne tidigare flyttat. dragen, Stockholm 1976.

74 av problem . . . SOU 1978:268

Analys nâgra speciella

Antal flyttningar

l 50-

125*

100%

75-

Figur 5:7 Flyt/ningar över 50kommungräns i Sverige åren 1968-1973. Fördelning efter kön och ålder 25* per l 000 av medel/oikmängden i resp. ålder. Källa: AMS, utredningen i l 1 1 _17 om den geografiska rör- 60 70AIder ligheten och flyttnings- -c- --- Kvinnor bidragen.

Resultaten från dessa studier visar att var femte flyttare flyttat mer än en gång samt att antalet flyttare med fler än fyra flyttningar kan forsummasmgur 5:8). De 96 000 utflyttningarna under perioden 1968-1975 utfördes av omkring

77 000 perosner, vilket ger värdet 1,25 flyttningar per utflyttare (individ) med ett riksgenomsnitt på 1,51. En försiktig slutsats blir att jämfört benägenheten att flytta flera gånger är lägre i Norrbottens län än i riket. har en förskjutning skett mot kortare Hela In på 1970-talet flyttningar. i antalet flyttningar inom riket mellan 1971-73 bestod av uppgången kortdistanta mindre än 25 km. Utflyttningen från storstäderna till flyttningar, kommuner är exempel på sådana flyttningar. Dessa flyttningar är närliggande ofta betingade av bostadsbyte. Vad betyder då de geografiska avstånden for l arbetsmarknadsstudien har man studerat hur avståndet flyttningsbesluten?

till flyttningsbenägenheten. Man har

möjliga utflyttningsorter påverkar också relationerna mellan arbetslöshetens omfattning, antalet analyserat och flyttningsbenägenheten. Av resultaten framgår att lediga arbetstillfällen flyttningens omfattning mellan kommunerna i länet, till en del kan förklaras av avståndet mellan orterna och orternas storlek. Materialet visar att for avstånden mellan orter i länet är omvänt proportionell mot känsligheten Således är man t. ex. i Luleå mindre känslig för avstånden . kommunstorleken. i samband med flyttning än i alla andra kommuner i länet. Detta visar att den Analyserna har begrän- strukturen har ett stort forklaringsvärde for flyttningens omfatt- :g rumsliga sats till att enbart avse ning. Det är närliggande att förklara resultaten från arbetsmarknadsstudien avståndskänsligheten om glesbygdsbornas trögrörlighet. Man for flyttning mellan med hjälp av den gamla “fordomen” kommuner i länet. bör emellertid komma bygger på bearbetningar där man ihåg att resultaten

Analys av nâgra speciella problem . . . 75

Andel utflyttare ll

100-

75 -

50-

25*

Figur 5:8 Flyrmingsfrekvens bland ur/Iyrrama i Norrbottens län 1968-75.

Källa: Stålverk 80 - flytt-

O f I l_1 r--1 rj-i ningar. Sundberg Nils,

1 2 3 4 5 Umeå, geografiska insti- 6 Antal flyttningar tutionen GERUM A215 per individ 1978.

inte tagit hänsyn till ålderssammansättningen och de individuella

preferenserna. (t. ex. bostadsförhållanden, nämiiljö, service, kultur etc) Tillgänglig information om flyttningsbenägenheten och

álderssammansättningen tyder

också på att sambandet mellan avståndskänsligheten och ortsstorleken fömiodligen skulle reduceras om man till tagit hänsyn den specifika

ålderssammansättningen i resp. kommun.

l arbetsmarknadsstudien har man också försökt mäta betydelsen av, för flyttningsbesluten, arbetslöshetens storlek i inflyttningskommunerna. Dessa resultat pekar på att flyttama från de små kommunerna är mer känsliga för hög arbetslöshet i den potentiella 1 Stora kommuner = inflyttningskommunen än flyttarna från stora kommunerl. Luleå, Boden, Piteå och Kiruna. En annan faktor som också påverkar flyttningsbenägenheten är inkomsten Medelstora kommuner och dess förändring vid flyttning. I ERU”s flyttningsstudie har man bl. a. = Älvsbyn, Haparanda studerat inkomstförändringar vid flyttningen för olika grupper av personer Kalix och Gällivare. med skiftande Små kommuner = Aryrke och utbildningÅ Inkomstförändringen har bl. a. tagits vidsjaur, Arjeplog, Pajafram för män (ogifta plus gifta) i olika åldersgrupper som flyttat år 1971, där la, Jokkmokk, Overtorinkomsten sedan registrerats åren 1970 och 1973 (förändringen är således neå och Överkalix. registrerad för perioden 1970-1973). Materialet visar ?Flyttning har i denna att inkomstförändringarna är störst för inflyttare till studie definierats som Fyrkanten, främst för flyttare från övriga stödområdet (tabell 5.3). Samtliga flyttningar längre än 50 inflyttare till Fyrkanten har också haft en bättre löneutveckling än ickeflyt- km.

76 av speciella problem . . .

Analys nâgra

Tabell 5.3 lnkomstförândringar mellan åren 1971 och 1973 i kronor för manliga

flyttare och ickeflyttare i åldern 30-39 âr

Till Fyrkanten Övriga Norrbotten

Från

- +8.200 Fyrkanten + 8.600 +5.000 Qvriga Norrbotten +l5.50O +9.800 Ovriga stödområdet +l0.40O +5.l00

Storstad

+10.800 +3.800 Ovriga landet

lnkomstförändringar + 8.100 +8.0()0 for ickeflyttare

Källa: Bearbetning av ERUs flyttningsstudie. Anm.: Storstad har definierats som Stockholm, Göteborg och Malmö kommuner.

att notera att många som flyttat in till tare i Fyrkanten. Det är också intressant Norrbotten haft en sämre inkomstutveckling än inlandsborna själva.

Övriga

är en påverkande faktor vid En slutsats av detta bör vara att om inkomsten vara större att flytta till Fyrkanten än flyttningsbesluten bör benägenheten Materialet visar också att långdistansflyttarna haft en övriga Norrbotten. Detta stämmer väl med de resultat som fördelaktigare inkomstutveckling. kommit fram i ERUs stödundersökning Att främja regional utveckling i en inflyttning av SOU 1978:46. Där pekar man på att detta kan ha sin grund från Mellansverige i samband med de stora näringslivssatsningtjänstemän

arna.

5.2.4 Återflytmingen

till och från Norrbotten har det I den allmänna debatten om flyttningarna i regionen skulle ibland hävdats att en ökad aktivitet på arbetsmarknaden av “utvandrade” norrbottningar. Satsningen på generera en återflyttning i Luleåregionen skulle därför ha kunnat bli NJA och planerna på en expansion en faktor som naturligen startat denna återflyttning.

från detta har tre grupper utflyttare studerats, nämligen Med utgångspunkt från länet åren 1968, 1970 och 1972. Dessa grupper har sedan de som flyttade i tiden och återinflyttningarna har i förekommande fall vardera följts framåt noterats. Av den använda metoden följer att samma person kan förekomma tillfällen under sarrma år. som utflyttare alla tre åren samt vid upprepade under samma år torde dock vara Förhållandet med flera återflyttningar

försumbart med rådande mantalskrivningsrutiner. visar att för 1968 och 1970 års flyttare förefaller Analyser av återflyttningen « inom en kortare tidsrymd sker :ill den det vara vanligast att återinflyttning Ju längre tid som förflyter från utflyttningen tidigare utflyttningskommunen. utbildar att återflyttningen även dras mot desto tydligare sig dock en tendens

Luleå.

av den ursprungliga populationen rör sig om ca 22 f

Andelen återinflyttare år fördelar sig flyttarna enligt tabell 5.4. procent efter 3 år. För enskilda

Anabøs av nâgra speciella problem . . . 77 Tabell 5.4 Andelen återflyttare till Norrbottens län (kumulativa värden)

Källa: Geografiska institutionen, Gerum Azl5. Umeå 1978.

För 1968 har en längre tidsserie for återinflyttningen kunnat erhållas. Det har i det fallet konstaterats att âterinflyttningen är intensivast under de första 3-4 åren med en topp året efter utflyttningen för att därefter minska till att årligen omfatta 150-175 personer. 5:9 illustrerar Figur återinflyttningens utveckling över tiden för de tre populationerna. Det framgår därvid att mönstret för återinflyttningen i tillämpliga delar även gäller dem som flyttat ut åren 1970 och 1972. En jämförelse mellan återinflyttningen och den totala inflyttningen visar att det råder en överensstämmelse mellan dessa utom för enstaka kommuner. För Kiruna kommun har viljan att återinflytta varit betydligt svagare än för inflyttningen som helhet. Mer generellt kan konstateras att återinflyttningen ebbar ut efter 3-4 år när Se vidare projektet omkring 20 procent äterinflyttat. Detta förhållande “Migrationen Fingäller för såväl Norrbot-

tens län som för övriga delar av landetl. Återflyttningen förefaller också vara land-Sverige efter andra

mindre beroende av förändrade världskriget “Geografiska arbetsmarknadsförhållanden än vad som institutionen, Gerum tidigare förmodats. Crll Umeå 1977.

Antal pers l

700-

600 -

500-

Figur 5:9 Anta/er återin-

150g

/Iynare till Norrbottens I I I I 7 län för ur/lylmingspøptz- I I I l 1968 69 70 71 72 73 la/ionen 1968, l 970 och 74 75 År I 972. m utflyttare - --n- - - utflyttare197O Källa: Geografiska instit- 0000000000 utionen. Gerum A215, utflyttare1972 Umeå 1978.

78 Analys av nâgra speciella problem . . .

5.3 Arbete och/eller iörtidspensionering

Förtidspensioneringen har under de senaste två decennierna ökat mycket kraftigt. På tio år fram till år 1976 ökade antalet med hela 85 procent i nket. Under 1970-talet har antalet förtidspensionärer ökat i snabbare takt än tidigare. Det är främst i anslutning till reformåren 1972/73, då bl. a. förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl infördes, som antalet förtidspensionärer ökat mest. I tidigare avsnitt konstaterades också att det finns stora grupper av personer som är svårsysselsatta på den öppna arbetsmarknaden i Norrbottens län. En konsekvens av detta torde vara att många förtidspensioneras av bl. a. arbetsmarknadsskäl. För att ytterligare belysa detta har ERUs arbetsgrupp insamlat och analyserat material från riksförsäkringsverket och de lokala forsäkringskassorna i länet. Materialet visar att Norrbottens län har en större andel förtidspensionärer än genomsnittet för hela riket framför allt bland den äldre delen av befolkningen (tabell 5.5). Detta kan till viss del förklaras av att den äldre arbetskraften, som har en svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden, i större utsträckning förtidspensioneras i Norrbottens län än i övriga riket. Att normerna tolkas friare och att reformerna utnyttjas flitigare i regioner med sviktande arbetsmarknad är i sig inget nytt. Detta förhållande har även visat sig gälla för vissa arbetsmarkåtgärder t. ex. beredskapsarbete, såväl i Norrbottens län som i nadspolitiska andra norrlandslän. En liknande utveckling kan således iakttas även i andra regioner med en likartad arbetsmarknad- och näringslivssammansättning. Detta visar Berglinds (1977) studier av regionala variationer av förtidspensionering och arbete. Förhållandet gäller företrädesvis kommuner och regioner inom inre stödområdet. Kommunerna i Östra Norrbotten och Norrbottens södra delar är liksom t. ex. Ragunda kommun exempel på detta. l tabellen 5.6 redovisas förtidspensioneringen i skilda delar av Norrbotten. Under 1970-talet har också utvecklingen av fortidspensioneringen i stor utsträckning samvarierat med konjunktursituationen. Det kärvare läget på arbetsmarknaden 1972 och 1973 tycks i kombination med liberaliseringen i lagstiftningen ha medfört en högre andel beviljade lörtidspensioner. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge kan på motsvarande sätt spåras år 1975. Den lägre minskningstakten år 1976 beror till stor del på den sänkta pensionsåldern, som infördes vid budgetårsskiftet 1976/ 77.

Tabell 5.5 Andelen förtidspensionärer (inkl. sjukbidrag) i procent av befolkningen i åldern 55-64 år

Källa: Bearbetning av riksförsäkringsverkets material.

Analys av problem . . . 79

nägra speciella

Tabell 5.6 Antalet lörtidspensionerade (inkl. sjukbidrag) i procent av befolkningen i åldern 55-64 år

ü Riksförsäkringsverkets materiaLjuni 1976 Källa: Bearbetning av riksförsäkringsverkets material.

Historiskt sett har, som tidigare noterats, antalet förtidspensionärer ökat mycket snabbt till stor del beroende av arbetsmarknadssituationen för de äldre. Strukturforändringar inom näringslivet samt förändringen inom företagen medförde problem med sysselsättningen. För männens del har

sysselsättningen enligt figur 5: 10 för de äldre över 55 år minskat med omkring 12 procent sedan 1968 i riket. Motsvarande minskning för Övre Norrland är l Uppgifter om sysselhela 20 procent. sättningen lör enbart För åldersgruppen 64-74 år har sysselsättningen för såväl män som kvinnor Norrbottens län över i stort sett halverats. Detta gäller för hela den studerande perioden, vilket tiden finns ej att få i innebär att 65 år redan Före de nya reformerna olTentlig statistik. Därför 1976 var en naturlig gräns där redovisas här Övre Norrde allra flesta slutade förvärvsarbeta. Hur är då sysselsättningsläget för äldre land dvs. Norrbottenspersoner i Fyrkanten? Hur många är för närvarande ej sysselsatta och vad gör och Västerbottens län dessa personer? tillsammans.

Procent av bef. i åld. 55-64 âr l 80-

60-

40-*

tuá-.pooolooiOoooooooooooooooao...,

20_

u0°...

Figur 5:10 Anta/er personer iförvärvsarbere i aldern 55-74 är iförhál- V* v lande till befolkningen i l l l l I 1968 1970 1972 1974 motsvarande ålder. 1976 Källa: AKU-årsmedeltal. 3-- Män-riket -o---v Kvinnor-riket Anm.: Sysselsatta en

Norrland Norrland vecka.

80 Analys av nâgra speciella problem . . . sou 1973:63

Tabell 5.7 Arbetskraftsstatus bland befolkningen i åldern 60-64 år okt. 1976 i Fyrkanten. Procent av befolkningen i samma åldersgrupp Arbetskrafts- Män Kvinnor status

Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976 och AKU - fjärde kvartalet 1976.

ERU”s undersökning av den lokala arbetsmarknaden i arbetsgrupps visar att andelen sysselsatta bland personer i åldern 60-64 år är Fyrkanten än riksgenomsnittet för både män och kvinnor. Tabell 5.7 visar lägre arbetskraftsstatusen bland de äldre. Den låga sysselsättningsnivån för dessa gäller i stort sett generellt för samtliga norrlandskommuner med ensidig En jämförelse mellan grupper av kommuner med näringslivsstruktur. likartad struktur visar att den kvinnliga sysselsättning i åldersgruppen 60-64

år i både Ragunda och Älvsbyn ligger l5-20 procentenheter under riksgenomsnittet, vilket för Älvsbyns del motsvarar cirka 50 sysselsatta kvinnor.

Även för större orter som t. ex. Luleå och Borlänge gäller att den kvinnliga bland äldre är lägre än riksgenomsnittet. En höjning av sysselsättningen sysselsättningen till riksnivån skulle för Luleås del medföra att ytterligare cirka 100 arbetstillfällen skulle behöva skapas för kvinnor i åldern 60-64 år. bland de äldre gör det speciellt intressant att Den låga sysselsättningsnivån närmare studera de ej sysselsattas sammansättning (tabell 5.8). Av de cirka 3 900 ej sysselsatta i åldern 60-64 år i Fyrkanten har bara omkring 180 dokumenterat sitt önskemål om arbete. Dessa utgör omkring 6 personer av arbetskraften i motsvarande ålder vilket ändock i jämförelse med procent riket är ovanligt högt. _ En hög arbetslöshet i kombination med den låga sysselsättningen visar på är svag. Kunskapen om den att arbetsmarknadssituationen för åldersgruppen allt kärvare arbetsmarknaden medför också att förväntningarna på arbetstill-

Tabell 5.8 Status bland ej sysselsatta personer i åldern 60-64 år i Fyrkanten okt. 1976. Procent

Fönidspensionerade - 25,7 Arbete i eget hushåll Annat 1.1 ?sl

Summa ej sysselsatta 45,7 67.5

4 Arbetslösa i förhållande till befolkningen 60-64 år. Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976.

Analys av nâgra speciella problem . . . 81

fallen successivt avtar. Resultatet blir att allt fler personer bland de äldre kan komma att återfinnas i gruppen ej sysselsatta. Detta kommer i praktiken att resultera i att allt större andel av de äldre blir förtidspensionerade. Många inlandskommuner har redan genomgått denna utveckling t. ex. kommunerna i Östra Norrbotten. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning förtidspensionering är vanligare i vissa delar av Norrbotten än i övriga länet och riket kan jämförelser göras med förtidspensioneringen i riket. En sådan jämförelse kan också ge en uppfattning om hur många personer som skulle kunna ta ett Förvärvsarbete med hjälp av ökade samhällsinsatser. Tabell 5.9 är ett räkneexempel där andelen förtidspensionärer i Malmfálten, Fyrkanten, Östra Norrbotten och Södra inlandet jämförts med pensionsfrekvensen i Norrbottens län och riket. Beräkningarna bygger på jämförelser av antalet förtidspensionärer i förhållande till befolkningen i åldern 55-64 år. De geografiska skillnaderna inom Norrbottens län är påtagliga. Förtidspensioneringen är klart vanligast i Östra Norrbotten, men även Malmfálten har höga värden. Genom de nedskärningar som sker inom ramen for LKAB, där den äldre personalen erbjuds förtidspension. kommer andelen förtidspensionärer ytterligare att stiga de närmaste åren. I tabell 5.9 redovisas också resultaten från beräkningar som gjorts för att nå en regional utjämning. För Norrbottens del skulle detta innebära att ytterligare l 450 nya arbetstillfällen skulle behöva skapas för att bereda den äldre befolkningen sysselsättning. Det är främst i Fyrkanten och Östra Norrbotten som nya arbetstillfällen för de äldre skulle behöva skapas. För Fyrkantens del är detta intressant mot bakgrund av planerna på Stålverk 80. Den nu uteblivna satsningen på järnoch stålindustrin i Luleå i kombination med bildandet av AB Svenskt handelsstål (SSAB) har medfört att NJA kommer att minska sin personalstyrka. Förändringen för NJ A“s del innebär främst en nedskäming av valsverkspersonal och tjänstemannasidan med totalt cirka 1 000 personer. Konsekvensen av nedskärningarna är svåra att beräkna, främst effekterna på underleverantörssystemet. Det kan emellertid konstateras att den svåra arbetsmarknaden för ungdom och äldre inte kommer att lätta om inte alternativa satsningar görs inom regionen. I kapitel 3 presenterades kalkyler på sysselsättningseffekterna kring alternativa satsningar på industri i Norrbotten. Nedskärningarna inom NJA kommer troligen att påverka främst Fyrkantsregionen, men även andra kommuner inom pendlingsavstånd. Bland de äldre

Tabell 5.9 Beräkningar som bygger på att olika delar av Norrbotten skall ha samma antal pensionärer som Norrbottens län och riket 1975

82 av problem . . .

Analys nâgra speciella

i likhet med finns anledning att anta en viss ökning av förtidspensioneringen den utveckling som skett t. ex. i Östra Norrbotten. En fråga blir i detta

sammanhang hur de ej sysselsatta skaffar sig en utkomst.

Berglind har i sin rapport till sysselsättningsutredningen närmare studerat alternativa utkomstmöjligheter. Han pekar på de tre formella stödformer utöver förtidspension, för personer som ej arbetar, nämligen arbetslöshetsunderstöd, socialhjälp och sjukpenningl. De yngre förtidspensionerade är också intressanta därför att den potentiella arbetskraftstillgång de representerar är mycket stor mätt i antal år. Samhällets kostnader för förtidspension är betydande. Det bör emellertid samtidigt understrykas inte skall att det finns andra än ekonomiska skäl som talar för att förtidspensioneringen användas annat än när det absolut nödvändigt. Man vet att många av de personer som överhuvudtaget kan förvärvsarbeta också skulle vilja göra det i en eller annan form. visar att Arbetet ärju inte enbart en källa till försörjning. Flera mindre undersökningar en stor grupp av förtidspensionärerna hade velat fortsätta arbeta om det funnits som innehåller direkta frågor till lämpligt arbete. Även de lokala arbetskraftsstudierna, de förtidspensionerade, ger en viss uppfattning om deras vilja att ta förvärvsarbete. Studierna ger också viss information om de äldre personernas tillgångar i form av arbetslivserfarenhet, yrkesutbildning. motivation etc.

för bedömningen av effekterna av de För att ytterligare ge underlag förändrade i Luleåregionen kan de förtidspensioplanerna för metallurgin i de enskilda kommunerna i området studeras. Bland de nerades situation yngre männen (16-24 år) i Fyrkanten, (se tabell 5.10) är förtidspensionering kommun har den lägsta andelen i vanligast i Boden, medan Älvsbyns

regionen. Älvsbyn kan som tidigare framhållits jämföras med t. ex. Ragunda.

En sådan jämförelse visar att pensionsnivån bland de yngre männen är tre

Älvsbyn. Detta kan till stor del förklaras av att

gånger så hög i Ragunda som i Fyrkanten är en sammanhängande region, som bildar en i många sammankan hang gemensam arbetsmarknad. Den yngre delen av befolkningen Detta leder stanna på orten, vilket inte i lika hög grad är möjligt i Ragunda. med låga medelinkomster. Ett också till en ogynnsam befolkningsstruktur liknande förhållande gäller även för kommuner som Pajala och Överkalix

m. fl. bland den Både Luleå och Borlänge har en låg andel förtidspensionärer allt yngre befolkningen. I Luleå blir det bland de äldre (50-64 år) männen Andelen är i Luleåregionen redan år 1974 vanligare att bli förtidspensionerad. högre än i Fyrkanten i genomsnitt och också högre än de flesta norrbotten-

män i olika åldrar i förhållande till den ç Tabell 5.10 Antalet förtidspensionerade manliga befolkningen i respektive åldersgrupp 1974. Procent

Boden

1 2.9 19,2 Berglind, Hans: Förtids- Alvsbyn 0,6

pensionering eller arbete? SOU 1977:88. Källa: Riksförsäkringsverkets material.

Analys av nâgra speciella problem . . . 83

nerna med undantag för de rena glesbygdskommunerna. Regionen har också värden högre än t. ex. Borlänge, Lessebo, Trelleborg m. ll. En av Förklaringarna till detta är de matchningsproblem på arbetsmarknaden, som diskuterades i tidigare kapitel. För glesbygdskommunerna i Norrbotten är detta den

avgörande förklaringsvariabeln, till den höga pensionsgraden, arbetslöshet och låg utbildning (yrkesutbildning). För att motverka en allt högre grad av

förtidspensionering krävs kraftfulla åtgärder i alla delar av länet. En

Förbättrad arbetsmarknadssituation i Luleåregionen skulle generellt sett kunna ge en större del av befolkningen arbete och således minskat matchningsproblemen, förutsatt att befolkningen i regionen är konkurrenskraftig gentemot potentiella inllyttare. och Arbetsmarknadsutbildning bortröjandet av vissa

forvärvshinder(transportproblem m. m.) skulle under-

lätta matchningen. För kvinnorna är det enligt Berglind i huvudsak fem förklaringsvariabler som dominerar: den totala arbetslösheten, folkmängdsförändringen, andelen lågutbildade. andelen ogifta kvinnor samt genomsnittet antal sjukdagar. För de äldre kvinnorna konstaterar Berglind att det finns ett samband mellan andel socialhjälpstagare och andel ogifta. För de yngre kvinnorna finns ett negativt samband med tätortsgrad. Detta kan sammanhänga med att tätorterna har en bredare arbetsmarknad för kvinnor främst inom tjänstesektorn. Bodens kommun är ett exempel på vad en stor och bred tjänstesektor inneburit för sysselsättningen föri första hand kvinnor men även för de äldre männen. Andelen förtidspensionerade kvinnor i respektive åldersgrupp redovisas nedan i tabell 5.11. Allmänt sett är mindre

förtidspensionering vanlig bland kvinnor främst

beroende av de kriterier som är förenade med pensioneringen. Dessa är i huvudsak utformade för att ge ekonomisk trygghet till de personer som utträder från arbetsmarknaden. mellan Kopplingen sysselsättningsnivån och

förekomsten av förtidspensionering innebär mer konkret att färre kvinnor

fortidspensioneras än män. Det svenska samhällets väl utvecklade social-

hjälpssystem är helt anpassat till förvärvsbegreppet och omfattar således inte

verksamheteri form av hemarbete. l kommuner som Pajala och Jokkmokk har utformningen av socialhjälpssystemet i kombination med sysselsättningsförhållandena inneburit att andelen varit kvinnliga förtidspensionärer betydligt lägre än för de flesta av Norrbottens tätorter. Av riksforsäkringsverkets material framgår av cirka 4 700 personer i Fyrkanten har förtidspension eller sjukbidrag den 31 dec. 1976. Enligt tabell 5. l 2 hade 600 av dessa sjukbidrag dvs. cirka 8.5 procent. Bland de resterande

Talaell.5.ll Antalet förtidspensionerade kvinnor i olika åldrar i förhållande till den

delen av befolkningen i resp. åldersgrupp 1974 kvinnliga

16-24 25-49 50-64

i Luleå 0,7 2,1

14_8 . Piteå

14,8

84 av . . .

Analys nâgra speciella problem

Tabell 5.12 Antalet personer i Fyrkanten med förtidspension eller Sjukbidrag den 31 dec. 1976

Förtidspension Sjukbidrag Totalt

339 37 376 Älvsbyn Luleå l 754 283 2 037 Piteå l 092 140 l 232 Boden 915 99 l 014

Källa: Försäkringskassan i Norrbottens län.

4 100 förtidspensionärerna av 90 procent helt förtidspensionerade och således

oförmögna att arbeta enligt de normer som var riktgivande vid pensionstill-

fállet. Många förtidspensionärer är dock enbart periodiskt upptagna. Arbets-

kraftsenkäterna visar att dessa uppgår till cirka 500 personer och motsvarar nästan exakt undersysselsättningen bland förtidspensionärer i Fyrkanten.

5.4 Lönenivå och lönebildning på den norrbottniska

arbetsmarknaden

Analyser i tidigare avsnitt har visat på de regionala sysselsättningsproblemen lC-lön för industrian- i Norrbotten. Utifrån ekonomisk teoretiska utgångspunkter skulle detta

ställda under perioden kunna innebära att timlönen inom t. ex. industrin i Norrbotten skulle vara 1963/64-74/75. Traditionell ekonomisk teori säger ju att lägre än för landet i sin helhet. arbetslöshet verkar samt att en högre lön i en region 1 Westerlund, Olle: Sam- lönenedpressande

manfattning av erhållna medför att folk från andra regioner med ett lägre löneläge flyttar in i regionen resultat Löner och löoch pressar ned lönen. neutveckling i Norrbot- Ett av de problem som Författarna till arbetsmarknadsstudien ägnat ett ten institutionen för intresse är lönebildning och löneglidning på arbetsmarknaden i nationalekonomi. Umeå speciellt universitet, stencil 1977. länet. Intresset har främst ägnats sådana branscher som haft en högre

lönestegringstakt i länet ijämförelse med riket. 3Verkstadsavtalet är 75 mellan lönenivå och En jämförelse har gjorts för perioden 1963/64-74/ uppdelat på två lönerelöneglidning för Sverige och Norrbottens län inom näringsgrenen gruv- och gioner, A och B. l lö- 5:11). Jämförelsen visar att timlönen för män i neregion A ingår nästan tillverkningsindustri (figur samtliga kommuner i länet överstiger timlönen i riket som helhet under hela den studerade

Stockholms län, Göte- böneskillnadema skulle kunna förklaras med den stora tidsperioden. borg och Bohus län, har för sysselsättningen i betydelse det relativt högavlönade gruvarbetet inlandskommunerna i Norrbotten. Materialet visar emellertid att timförtjänstema i Norrbotten Jämtlands- och Västerbottens län samt Norr- för såväl män som kvinnor i var och en av de båda överstiger riksgenomsnittet botten. Timlönen i lö- sektorerna Den största skillnaden finns inom gruv- och tillverkningsindustri. neregion A gav 92 öre där löneökningen efter 1974 till en viss del kan förklaras av gruvindustrin mer än löneregion B år vissa förändringar i lönebildningen (nytt skiftsystem). 1976. av de enskilda branscherna inom tillverkningsindustrin är Byggnadsavtalet innebär För majoriteten ett speciellt kallortstillägg också timlönen genomsnittligen högre i länet som helhet? En del av

för Gällivare, Arjeplog, Iöneskillnaderna inom några branscher kan förklaras av vissa avtalstekniska Jokkmokk, Pajala och konstruktioner som gynnar de norrbottniska industriarbetarna3. Kirunas kommuner. År Löneskillnaderna för 1975 uppgick detta till gäller i stort sett för samtliga branscher med undantag och tobaksindustri. För denna bransch är timlönen i 71 öre/tim. livsmedels-, dryckes-

Analys av nâgra speciella problem . . . 85

Timlön

r kronor Figur 5:l 1 Genomsnittlig

tim/ön och relativ löne-

stegring för män inom gruv- och tillverkningsindustrin i Norrbotten och riket.

Källa: Westerlund, O. Löner och löneutveckling i Norrbotten (bilaga 3).

Lönestegringstakt

-15

-10

I I §03 -5 2 LO co :x oo cn o - N co co (D co 00 1 -0 \ to co :x rx r\ I\ I\ f\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ m v LO to \ vx oo m o - N M 7 9 9 9 9 9 9 9 T l l I l T T T T l l l l l I I 1963 -64 -65 -66 -67 -68 -59 -70 -71 -72 -73 -74 -75

:az-n-Timujn 3D -_---Timlön riket IUZCZO Lönestegnuooooøooo-Lönestegringstakt ringstakt BD riket

Norrbotten lägre än riksgenomsnittet men skillnaden inskränker sig till 49 öre per timme år 1974/75. För järn-, stål- och metallverk har måttliga

beräkningar för enbart Norrbotten ej kunnat göras. För hela Övre norrland (dvs. Norrbottens och Västerbottens län tillsammans) gälller dock att lönerna är lägre än genomsnittet för landet i sin helhet.

I arbetsmarknadsstudien har man också behandlat lönestegringstakten och därvid gjort motsvarande jämförelser med landet i sin helhet. I figuren 5:11 inns lönestegringstakten inlagd för män inom näringsgrenen gruv- och .illverkningsindustri Resultaten visar att lönestegringstakten varit större i

. . .

86 Analys av nâgra speciella problem

arbetsmarknaden under i stort sett hela riket totalt än på den norrbottniska varit snabbare i länet bortsett från 1960-talet. På 1970-talet har lönestegringen

med 1972/73. Bilden blir inte ett par år i samband lågkonjunkturen ersätts med löneglidningen, eftersom de annorlunda om lönestegringstakten i stort sett är desamma i Norrbotten och i hela avtalsmässiga lönehöjningarna har sålunda löneglidning än Norrbottens län under landet. Riket högre medan förhållandet är det omvända under 1970perioden 1963/64-1968/69,

talet, utom för 1972/73.

är de inomregionala skillnaderna betydan- Inom tillverkningsindustrin

de. att Luleå/Boden A-region är den region i länet där Tabellen 5.13 visar

varit sämst under 1970-73. Den relativt långlöneutvecklingen perioden vänder emellertid i samband med samma löneutvecklingen for A-regionen

70 och Koksverk 75 börjar påverka arbetsmarknaatt investeringsprogram är for Luleå/Boden A-region högre än riksgenomden. Löneutvecklingen regioner under perioden snittet men lägre än både Piteå och Kiruna/Gällivare

1973-76. i Piteå de senaste åren kan delvis förklaras Den kraftiga löneutvecklingen i Luleå, bland annat genom en intensiñerad som effekter av expansionen

orsak till den snabba löneökningen i Piteå är också pendling. En bidragande

inom massa och pappersindustrin (SNI 34) nära på att löneutvecklingen

fördubblats de senaste tre fyra åren. 5. 1) visar bl. a. på trögheterna i länet. Analyserna av arbetslösheten (avsnitt

av arbetskraft från andra arbetsmarknader än den Många platser tillsätts

Sådana effekter leder ofta till att personer med goda kvalifinorrbottniska. in till med krav på relativt sett kationer och lång yrkesvana flyttar regioner får således en lönehöjande effekt. En höga löner. Bristen på viss arbetskraft strider till viss del mot tidigare uppfattningar om att en hög p sådan slutsats

verkar Förklaringen till dessa skillnaderl

arbetslöshet lönenedpressande. i att lönenivån är högre och att ligger emellertid som tidigare antytts varit större for vissa yrken på några lokala arbetsmarknader i | löneglidningen

länet. varit inom olika i länet ijämforelse med Hur har då löneglidningen yrken

landet i sin helhet?

för arbetare inom gruv- och tillverkningsindustrin (SNI Tabell 5.13 Löneutveckling = 100 2+3) män Index 1970 = 100 och 1973

1973 (1970:100) 1976 (l973=l00)

130 152 Luleå/ Boden 139 158 Piteå 132 150 Haparanda/Kalix 132 157 Kiruna/Gällivare

133 148 Riket

Olle: Sammanfattning av erhålln Källa: Bearbetning av material från Westerlund, i Norrbotten Institutionen för nationalekonomi resultat ”Löner och löneutveckling

Umeå universitet, stencil 1977.

f

Analys av nâgra speciella . . .

problem 87

Tabell 5.14 Löneutveckling för några enskilda yrken i Norrbotten och riket i sin helhet 1971-1976. Index för riket är samtliga år = 100

Yrkesgrupp Timlön 1976 Norrbotten Norrbotten Norrbotten i riket kr 1971 1973 1976

107,7

Källa: Metalls utredningsavdelning och SCB löner.

Analyser av enskilda yrkesgrupper visar att det framför allt är yrken inom gruvindustri, jord- och stenindustri samt trävaruindustri som ligger över riksgenomsnittet i timlön. Lönerna är framför allt höga inom gruvindustrin där gruvarbetare traditionellt varit relativt välbetalda i länet. Även murare och betongarbetare har högre genomsnittslön i Norrbotten än i riket totalt. Anmärkningsvärt är emellertid att flera verkstadsindustriyrken inte ligger högre lönemässigt i länet (tabell 5.14) än i riket. inom Satsningarna NJA på 1970-talet har således inte nämnvärt påverkat lönebildningen inom verkstadsindustrin i länet.

5.5 Nytillkommande

grupper på arbetsmarknaden

5.5.1 Behovet av information om de lokala arbersmarknadema

Arbetsmarknadspolitikens primära uppgift är att genom stöd och service i olika former ge den enskilde möjlighet till meningsfull sysselsättning i ett så fritt valt yrke som möjligt. Ambitionerna att förverkliga detta mål har vuxit

under de senaste decennierna. Målsättningen begränsas inte längre till att garantera den enskildes försörjning under arbetslöshetsperioder. Den har vidgats till att genom utbildning eller på annat sätt ge individen en säkrare

ställning på arbetsmarknaden och därmed minska riskerna for arbetslöshet i framtiden. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken fått allt större betydelse som ett led i den ekonomiska såväl på kort som lång sikt. En viktig politiken uppgift är att aktivera och ta till vara de ej fullt ianspråktagna arbetskraftsresurserna. Detta är en naturlig konsekvens av målet om “Arbete åt alla”.

För att nå det dubbla syftet att stödja den enskilde och samtidigt befordra

den ekonomiska tillväxten samt balansen på arbetsmarknaden lokalt och regionalt måste såväl arbetsmarknads- som regionalpolitiken vara i hög grad differentierad. De arbetsmarknadspolitiska medlen spänner idag över tämligen vida fält från förmedlings- och informationsinsatser över rörlighets-

underlättande åtgärder, geografiskt men framför allt yrkesmässigt, till genomgripande rehabiliteringsinsatser för personer med arbetshinder.

88 av . . .

Analys nâgra speciella problem

Som ett underlag för arbetsmarknads- och regionalpolitik är det naturligt att närmare precisera vilka grupper som önskar förvärvsarbeta, vilka krav de ställer på förvärvsarbetet och vilka arbetsinsatser de har att erbjuda. på lokal nivå bör ha tillgång till information om Sysselsättningsplaneringen dessa grupper av individer. Den statistik som idag publiceras med jämna mellanrum om den svenska arbetsmarknaden gäller större regioner. Den medger inte några sådana möjligheter att beskriva och analysera befolkningen i yrkesverksam ålder på olika lokala arbetsmarknader. Varken folkräkningarna eller arbetsundersökningarna kan sägas ge ett bra underlag för en aktivt lokal sysselsättningsplanering. Kommunerna måste för sin planering ha en bredare, men framför allt tätare, information om den lokala arbetsmarknaden och dess förändringar. För att erhålla ett jämnare planeringsunderlag för näringslivet och inom kommunerna har som tidigare framhållits en särskild sysselsättningen undersökning av arbetsmarknaderna i de fyra kommunerna Piteå, Boden, Luleå och Älvsbyn genomförts. Utbyggnaden av Stålverk 80 beräknades enligt vissa kalkyler ge ett direkt sysselsättningstillskott på 2 700 personer. I många fall gjordes också kalkyler på de indirekta sysselsättningseffekterna, som pekade på ett tillskott på cirka 5 000 arbetstillfällen. En central fråga vid planeringen av stålverket var i vilken utsträckning personalen skulle kunna rekryteras från den lokala och regionala arbetsmarknaden. Vad skulle då inträffa på arbetsmarknaden i Luleåregionen om en större kom att genomföras? Följande frågor har bildat underlag för de satsning lokala arbetskraftsstudierna som genomförts i Luleåregionen.

- arbetskraften dvs. den del av den yrkesverk- Hur stor är den potentiella samma år) som f. n. ej har något förvärvsarbete men befolkningen (16-64 som vill och önskar ta ett arbete omgående? - vilka villkor arbetskraften beredda att Under är personer i den potentiella ta ett förvärvsarbete (yrkesönskemål, arbetstidsönskemål etc.)? - Vilka är ifrågavarande personers förvärvshinder? - Vilken är den potentiella arbetskraftens sammansättning med avseende på förutsättningarna att utföra olika arbetsuppgifter?

De lokala arbetskraftsenkäterna som genomfördes i okt. 1976 har gett en bredare om kommuninvånarnas förhållande till arbetsmarknaden. kunskap Den information som kommer fram genom undersökningen gäller bl. a.

- arbetslöshetens storlek och sammansättning - vad avser utbildning, arbetslivserfarenhet etc. f de ej sysselsattas tillgångar i samt deras nuvarande aktivitet på arbetsmarknaden - förvärvshinder primära - och pendlingsavstånd pendlingsformer Materialet i undersökningen kan användas dels för att kartlägga sammanav den potentiella arbetskraften och dels för att analysera i vilken sättningen utsträckning dessa kan sysselsattas om någon av de i kapitel 3 presenterade alternativen skulle bli realitet.

. __

c\i;ç;.:z:

Analys av nâgra speciella problem . . . 89

Ett första syfte med arbetskraftsstudierna var att kartlägga storleken på den potentiella arbetskraften i regionen. l motsats till fiera andra arbetsmarknadsbegrepp som används i den allmänna debatten av typ “arbetslöshet” etc. så saknar “potentiell arbetskraft” någon vedertagen definition. En sådan definition kan t. ex. innebära att begreppet är förankrat i administrativa rutiner av typ periodiska arbetskraftsundersökningar. Man kan också mena att det finns en vetenskaplig tradition av undersökningar kring problemet, som på något relativt enhetligt sätt definierat och utvecklat begreppets innebörd. Att en sådan definition ej åstadkommits beror till stor del på att de valda problemformuleringarna varierar väsentligt. lbland är utgångspunkten att för skapa kunskap kommunal planering om arbetskraftsutbudets storlek och sammansättning på lång sikt. Särskild information krävs i sådana fall om den del av den yrkesverksamma befolkningen som under vissa betingelser är mobiliserbar. Som underlag för planering av arbetskraftskrävande verksamheter på lång sikt, där långsam befolkningsökning antages och möjligheterna till ny invandring ses som sannolikt, är sådan information om den mobiliserbara delen av befolkningen av stor vikt. Utifrån andra perspektiv har man valt att betrakta den potentiella arbetskraften som ett mått på samhällets behov av arbetstillfällen, t. ex. utifrån något antagande om fullt kapacitetsutnyttjande” eller “rätt till arbete för alla som önskar”. Begreppet skulle här kunna användas till att beskriva omfattningen av vissa problem på arbetsmarknaden. Inom ramen för arbetsgruppens verksamhet har en kompletterande analysmodell tagits fram i samband med de genomförda arbetskraftsstudierna. l denna analysmodell har arbetskraftsundersökningarnas begreppsapparat omstrukturerats en del. Man erhåller därmed större möjligheter att föra en diskussion kring vilka delgrupper som skall tillhöra den potentiella arbetskraften. Den ansats som valts är en uppdelning av befolkningen i sysselsatta resp. ej sysselsatta (figur 5:12). Den sysselsatta befolkningen kan delas upp i heltidsoch deltidssysselsatta. De heltidssysselsatta kan vidare delas upp i s. k.

Befolkningen 16-64 år

Sysselsatta Ej sysselsatta

Heltid Deltid Arbetslösa* Figur 5:12 Personer i Ej arbetslösa yrkesverksam ålder (16-64 är) fördelar på sysselsätt- Marknadsan- ningsstatus. Reglerad* upptagna

L

upptagna* passad sysselsätt- Källa: Bergenstråhle, S. sysselsättning ning

w

.g och Erixon B. Appendix * 1 SOU 1978:42 kommu- Periodiskt Permanent › * = potentiell arbetskraft nernas medverkan i sysupptagna* upptagna selsättningsplanering.

90 av . . .

Analys nâgra speciella problem

marknadsanpassad och s. k. reglerad sysselsättning. Den reglerade sysselsätti huvudsak av personer i beredskapsarbeten, skydcad och ningen utgörs halvskyddad verksamhet samt viss del av arbetsmarknadsutbildningen (25kronan). Den reglerade sysselsättningen ingår i den potentiella arbetskraften. De delridssysselsarra kan delas upp i upptagna och ej upptagna av annan verksamhet under den tid de ej forvärvsarbetar eller ej. Verksamheten kan vara av skiftande slag och bundenhet. Vissa verksamheter är “periodiska” medan andra kan sägas vara ”permanenta”. har i modellen indelats i arbetslösa Den ej sysselsatta delen av befolkningen Begreppet arbetslösa åsyftar här persoter som resp. ej arbetslösa personer. aktivt har manifesterat sin vilja att söka arbete. Den mest komplexa delen av den ej sysselsatta delen av befolkningen utgörs av de som inte är arbetslösa. Många personer som tillhör denna grupp att ta ett erbjudet arbete. De kan vara upptagna av annan har svårigheter verksamhet - eller permanent. De “periodiskf” upptagna är “periodiskt” under en kortare eller längre tidsrymd verksamma med antingen en obligatorisk eller frivillig sysselsättning. Personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning, gör värnpliktstjänstgöring tillhör den grupp som är “upptagna” av obligatoriska verksamheter. Dessa tillhör den potentiella arbetskraften under den ej upptagna perioden eller efter det att den obligatoriska verksamheten upphört. Den andra gruppen - de frivilligt periodiskt upptagna - består till stora delar av studerande och personer i oavlör.at arbete mindre än 15 timmar/vecka. Även dessa personer har ansetts tillhöra den arbetskraften. Mer permanent upptagna personer, som i potentiella praktiken är arbetslösa, har valt att genomföra alternativa verksamheter istället for att söka arbete. Dessa räknas ej till den potentiella arbetskraften. liksom inte heller deltidssysselsatta som har deltidspension.

5.5.2 Den potentiella arbetskraften i Fyrkanten

Materialet från arbetskraftsstudierna i okt. 1976 visar att hela 9 200 personer i Fyrkanten omgående skulle ha kunnat sysselsatts på den öppna arbetsmarknaden. Huvuddelen av den tillgängliga arbetskraftsreserven finns i Luleå. En stor del av dessa sysselsätts för närvarande med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller söker aktivt arbete. Den största gruppen på 3 700 emellertid inte någonstans som potentiell arbetskraft. personer registreras Såväl bland de hemarbetande som bland förtidspensionerade och studerande finns grupper av personer som önskar förvärvsarbeta. mål att höja sysselsättningsnivån i Det är också ett av regionalpolitikens Den redan befintliga arbetskraftspotentialen borde i . Fyrkantskommunerna. Jämför även denna Olika : större utsträckning kunna beredas arbete i närheten av bostadsorten. analysmodell med Ante åtgärder kan komma till användning för att slussa ut Farms diskussioner i arbetsmarknadspolitiska sysselsättning via den v* kapitel 3 och 5 i “Jäm- ej sysselsatta personer till en mer marknadsanpassad förande studie av arbetsreglerade arbetsmarknaden. marknadsstatistik i Nor- Inom Fyrkanten finns som framgår av tabell 5.15 ungefär 6 800 personer den utgiven av Nordissom kan och önskar arbeta omgående. Dessa utgör cirka 9 procent avi ka rådet och Nordiska ministerrådet (NU 8 befolkningen i arbetsför ålder. Bland dessa personer har omkring 1/3 eller 4,2_ 1977:38). procent av arbetskraften redan tidigare dokumenterat sin vilja och förmåga-

Analys av nâgra speciella problem . . . 91

Tabell 5.15 Den potentiella arbetskraften i Fyrkanten fördelad på arbetsk raftsstatus oktober 1976

Luleå Piteå Boden Älvsbyn Fyrkanten

Reglerad sysselsättning l 017 592 387 247 2 243 Arbetslösa (aktivt arbetssökande 1 575 679 591 355 3 200 Periodiskt upptagna (ej sysselsatta, ej aktivt arbetssökande) l 600 900 700 400 3 600 Ej upptagna (ej sysselsatta, - 50 - 50 100 ej aktivt arbetssökande)

Totalt 4 200 2 200 l 700 1 050 9 150

Källa: Länsarbetsnämnden i Norrbottens län samt arbetskraftsstudien okt. 1976.

till arbete genom att aktivt söka arbeta och därmed ställt sig till arbetsmarknadens förfogande. Skillnaden mellan olika delarbetsmarknaderi Fyrkanten är påtaglig. lnom

Älvsbyns kommun visar undersökningen att hela 15 procent av befolkningen

önskar ett Förvärvsarbete nu. Motsvarande tal for övriga Fyrkanten ligger på omkring 7-8 procent. Större arbetsmarknader med en bredare näringslivssammansättning har också en högre sysselsättning och en relativt sett lägre andel “potentiell arbetskraft.

Enjämförelse mellan Luleå, Älvsbyn samt Borlänge, Ragunda, som ingått

i sysselsättningsutredningens försök med kommunal sysselsättningsplanering, visar att de båda första arbetsmarknaderna har en ledig kapacitet motsvarande 5-7 procent av befolkningen medan de två mindre Ragunda och

Älvsbyn ligger betydligt högre med uppåt 15-20 procent av befolkningen.

Bortsett från de aktivt arbetssökande utgör hemarbetande kvinnor den största arbetskraftspotentialen. Av tabell 5.16 framgår att av de hemarbetande kvinnor i Fyrkanten önskar 29 procent ta ett arbete omgående.

Benägenheten är större än genomsnittet för Älvsbyn. medan den är betydligt

mindre i Piteå. Bland förtidspensionärerna kan och önskar endast 4 procent ta ett arbete omgående. Den främsta orsaken till den låga andelen är att de allra flesta, cirka 90 procent, har hel förtidspension och är permanent förhindrade att ta ett arbete. En annan av orsakerna bakom den låga siffran kan ligga i de

Tabell 5.16 Den lediga kapaciteten som kan och önskar ta ett arbete fördelat på olika grupper okt. 1976

Arbets- Förtids- Studeran- Hushålls- Vpl Annat lösa pensione- de arbetande rade

Fyrkanten 3 200 150 730 2 650 40 60 Andel av bef. i resp. grupp 100 4 12 29 9 14

Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976.

92 Analys av nâgra speciella problem . . .

enskilda individernas, samhällets och myndigheternas karaktäristik av arbetsförmåga. Detta beror på att arbetsförmågan i första hand relateras till tidigare arbete och yrkesutbildning. Av de övriga grupperna, de s. k. periodiskt upptagna, anger omkring 10 procent att de kan och önskar ta ett arbete omgående. Den låga siffran är naturlig mot bakgrund av att de är periodiskt upptagna och således huvudsakligen verksamma med andra aktiviteter än förvärvsarbete. Både studier och värnpliktstjänstgöring ger också i de allra flesta fall ett tillräckligt inkomsttillskott för att någon efterfrågan på arbete skall förekomma. Vilka är då de vanligaste förvärvshindren? Analysen av arbetskraftsenkåten visar att det nästan är uteslutande kvinnor som angett några förvärvshinder. Att männen inte angivit något direkt forvärvshinder beror sannolikt på den höga sysselsättningsgraden bland dessa i Fyrkanten. Av den potentiella arbetskraften är det framför allt de yngre männen som angivit direkt forvärvshinder, i form av studier. Den övriga gruppen ledig arbetskraft utgörs till stor del av fönidspensionerade och dokumenterat arbetslösa. Huvuddelen av den potentiella arbetskraften är således kvinnor. Bland dessa utgör de hemarbetande kvinnorna den största gruppen. De vanligaste förvärvshindren framgår av tabell 5.17. De flesta kvinnorna har angivit arbete i eget hushåll som primärt hinder för att gå ut på arbetsmarknaden. Även barntillsyn har uppgetts som ett stort problem i samband med arbete. Gränsen mellan eget hushållsarbete och barntillsynsproblem är också svår att dra. Man bör därför se båda dessa delgrupper som en stor grupp, vars problem till en del kan förklaras av bristen på barnomsorg i samhället. I övrigt är det främst bristen på lämpliga arbeten som gör att många kvinnor inte arbetar. Yrkeslivserfarenheten är också en väsentlig faktor i samband med matchningen på arbetsmarknaden. Av den lediga arbetskapaciteten i Fyrkanten saknar en femtedel helt erfarenhet inom sitt yrkesområde. Huvuddelen av dessa har en utbildning som servicearbetare (t. ex. bevaknings-, serveringsoch fotograferingsarbete, hygien och skönhetsvård m. m.). Denna yrkesutbildning dominerar också för de personer som inte arbetat under de senaste tre åren och således till viss del kommit ifrån yrkesarbete. I tabell 5.18 bör man notera att en stor del av den potentiella arbetskraften även har utbildning inom tillverkningsarbeten.

Tabell 5.17 Primära Förvärvshinder för kvinnor i Fyrkanten. Procent

Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976.

av . . .

Analys nägra speciella problem 93

Tabell 5.18 Den potentiella arbetskraftens yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet. Procent

Har aldrig Har arbetat till Har arbetat arbetat for en kortare för länge tid sedan sedan

Tekniskt, naturvet. samhällsvet. humanistiskt konstnärligt arbete 9,6 27,7 18,0 Administrativt arbete - - 0.8 Kameralt och kontorstekniskt

1,5 Transport- o, kommunikationsarbete 4,0 2,5 2,3 Tillverknings- o. maskinskötsel

100,0

Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976.

5.5.3 Eüfekter på arbetsmarknaden av alternativa

satsningar pa industri

i Norrbottens län

I kapitel 3 presenterades en analys av spridningseffekternas storlek vid en given investering i fyra sektorer. Jämförelsen gällde en lika stor ökning (1 mkr) av leveranser utanför regionen. Spridningseffekterna mättes på produktion och sysselsättning i Norrbotten vid en lika stor expansion i gruvbrytning, stålindustri, Verkstadsindustri samt skogsindustri, den sistnämnda bestående av trä- samt massa- och pappersindustri. Effekterna på sysselsättningen fördelades på branscher och yrkesgrupper. Någon geografisk fördelning av effekterna på sysselsättningen har emellertid inte varit möjligt att beräkna. Detta skulle kräva en fler-regional modell. Analyserna visade att den totala syselsättningseffekten av en leveransförändring i samtliga fall helt domineras av den direkta sysselsättningseffekten. Detta betyder att den övervägande delen av sysselsättningsförändringarna I kommer att ske i den del av regionen där den primära expansionen förläggs. Även inom verkstadsindustrin, som ger den största spridningseffekten, är spridningseffekten endast en tredjedel av den totala effekten. En etablering av en basindustri, som förläggs till Fyrkanten kommer således att ytterligare accentuera den ojämna fördelningen av länets sysselsättning. Analyserna av materialet visar att oavsett vilket av de fyra alternativen som skulle bli en realitet, så kommer i efterfrågan på yrkeskunnig personal inom industri- och byggnadsarbete att öka. är emellertid

Ökningen störst for

»Verkstadsindustri och minst for gruvbrytning. Efterfrågan på arbetskraft i inom transport och kommunikationsarbete blir av naturliga skäl störst vid en

av problem . . .

94 Analys några speciella

utbyggnad av gruvindustrin liksom efterfrågan på servicearbetare blir något större med en utbyggnad av verkstadsindustrin i länet. Vidare i Luleåregionen effekter på yrkesgrupper med ger. en etablering teknisk, naturvetenskaplig inriktning. De fyra alternativen blir också mindre och mera jämnt fördelad inom yrken med administrativ inriktning (tabell 5.19). Tidigare avsnitt i rapporten har pekat på matchningsproblemet på den norrbottniska arbetsmarknaden under hela 1960- och 1970-talen. lnformation från arbetskraftsenkäten ger i detta sammanhang vissa möjligheter att studera vid en eventuell framtida industrisatsning i matchningsproblemen presenterade fyra alternativen. Man kan därvid visa på någon av de ovan behovet av intensifierad selektivt inriktade åtgärder, som kan bli aktuella i samband med att någon av alternativen blir realitet i Fyrkanten. I materialet från arbetskraftsundersökningen från oktober 1976 framgår att har en utbildning som servicearbetare. Majoriteten bland dessa har många aldrig förvärvsarbetat sammanhängande i tre månader eller arbetat antingen för många år sedan (se även tabell 5.18). Till den senare gruppen hör främst de hemarbetande kvinnorna i länet. Flera har också utbildning inom tekniskt-, vetenskapligt-, kameralt- och kontorstekniskt samt tillverknings- och byggnadsarbete. Bland dessa finns även grupper av personer som skaffat sig en yrkeserfarenhet under en tidigare period i livet. Matchningen i tabell 5.19 ger därför vid handen att en satsning på antingen verkstads- eller skulle få bäst effekt på arbetsmarknaden i skogsindustri och Norrbotten. En eventuell utbyggnad av stâlindustrin eller Luleåregionen skulle däremot ge mindre effekt och kräva större arbetsmarkgruvbrytning nadspolitiska insatser. Samtidigt kan man konstatera att en satsning på industri i länet skulle få stora positiva effekter på arbetsmarknaden. Dels skulle som redan har en yrkesutbildning, kunna sysselsätmånga personer, tas. Sådana arbetsinsatser skulle inte bara kunna göras av dem som för närvarande är arbetslösa utan även av hemarbetande kvinnor, förtidspensio-

och utbud av arbetskraft fördelat på yrkesgrupper i Norr- Tabell 5.19 Efterfrågan botten 1976. Procent

Efterfrågan på arbetskraft Utbud av Yrkesgrupper arbetskraft Stål Gruv Verkstad Skog

Tekniskt, naturvet. samhällsvet. 16,5 16,2 11,2 9,3 21,4 humanistiskt konstnärligt arbete

” Transport o. kommunikationsarbete 5,2 10,1 2.9 5,8 2,8 Tillverknings- o. maskinskötsel m. m. 62,1 35,2 55,6 44,8 10,2 Servicearbete 4,0 3,7 14,1 6,7 39,4

Källa: Arbetskraftsstudien okt. 1976 och bearbetning av leveransundersökningen 1976.

Analys av

nâgra speciella problem . . . 95

närer m. fl. Dels skulle många genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunna bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Fler skulle kunna aktiveras på de lokala arbetsmarknaderna. En positiv utveckling av forvärvsfrekvenserna for olika grupper i länet skulle kunna erhållas. En annan viktig aspekt berör främst sysselsättnings- och kostnadsplaneringen. Erfarenheterna från planeringen i Luleåregionen under 1970-talet (se kapitel 6) visar att kunskapen om arbetsmarknadens sammansättning är central. Ett bättre tillvaratagande av de lokala arbetskraftsresurserna skulle i detta sammanhang underlätta planeringen främst på lokal nivå. l Luleå gav till exempel erfarenheterna vid handen att en bättre kännedom om arbetsmarknaden skulle inneburit en väsentligt lägre utbyggnadstakt for olika bostadsområden. Investeringar i såväl bostäder som infrastruktur skulle därvid kunnat hållas nere. Effekterna av förändrade planeringsförutsättningar skulle dessutom bli mindre om expansionen kunde spridas mer geografiskt i regionen.

6 vid

Samhällsplanering stora industriprojekt

l] I detta kapitel lämnas en redogörelse För hur planerna på Stålverk 80 successivt växte fram och förändrades. Vidare beskrivs kommunens och de statliga myndigheternas planering under projektets olika faser. El Kommunerna informerades på ett relativt sett sent stadium om planerna För Stålverk 80. Från början var man inte medveten om att det skulle bli så stor tidspress i planeringen. 1:1 Planeringsapparaten i kommuner och länsorgan klarade sig förvånansvärt bra. Svårare var det För de statliga sektorsorganen. Den svenska centrala planeringsapparaten är tämligen dåligt anpassad till stora Förändringar inom begränsade regioner. El l kapitlet framhålls att det krävs mer samarbete mellan Företagets och samhällets planerande organ. Detta behöver inte innebära, att den kommunala planeringen enbart skall anpassas efter företaget utan att det bör grundas på analyser och kritisk granskning av företagets planer För att utifrån dessa Finna lämpliga lösningar ur samhällssynpunkt.

6.1 Inledning

l det Följande görs ett Försök att identifiera de planeringsproblem som uppkommit i samband med utbyggnaden av NJA och planeringen För Stålverk 80. I kapitlet diskuteras också i vad mån olika myndigheter, Företag och organisationer haft en god planeringsberedskap och hur samarbetet har organiserats och fungerat i Förhållande till olika myndigheter i samhället. För att närmare studera planeringsberedskapen och de åtgärder som successivt vidtogs då planerna på Stålverk 80 blev kända hos Luleåregionens kommuner, Företag och statliga myndigheter har ERU°s arbetsgrupp finansierat och nära samarbetat med ett Forskningsprojekt vid geografiska institutionen vid Umeå universitet. (Bilaga 7 del la).1 Det har därvid varit väsentligt att få ett begrepp om såväl planeringsprocessen hos myndigheterna som Företagets, Norrbottens Jämverk AB (NJA), interna planering och fortsatta utbyggnad. I Första hand har bostadsFörsörjning, sysselsättningsplanering och markstuderats. 1 Stålverk 80 - planerdisposition I detta sammanhang har informationens betydelse För ingsprocessen - analoplaneringen inom olika organ i samhället uppmärksammats. gier, Hedkvist, Fred, Kapitlet inleds med en sammanfattande redovisning av hur planerna För Umeå, GERUM A114, Stålverk 80 successivt växte fram och Förändrades. Här redovisas dels de 1978.

vid stora industriprojekt SOU l978:68 98 Samhällsplanering

viktigare tidpunkterna för olika händelser och dels beskrivs den interna i samband med projektet Stålverk 80. l det inledande företagsplaneringen avsnittet redovisas även de organisationer som byggdes upp inom NJ A for att underlätta samarbetet med myndigheter utanför företaget. l det därpå avsnittet följer en sammanfattande beskrivning av de delar av den följande kommunala planeringen som var föremål för samarbete med företaget. av planeringsproblemen utgår därvid från information om den Beskrivningen interna företagsplaneringen. Ett avsnitt ägnas också åt de statliga myndigheternas planeringsinsatser. Kapitlet avslutas med en diskussion om erfarenheterna från liknande industrisatsningar i Norden.

Den interna inom Norrbottens Järnverk AB

6.2 planeringen

6.2.1 Viktigare tidpunkter och ställningstaganden

Pâ våren 1973 påbörjades ett visst utredningsarbete som avsåg att undersöka att i Luleå i stor skala vidarelörädla järnmalmen i Norrbotten möjligheterna bedrevs med små resurser inom NJA. till stålämnen. Utredningsarbetet Stålverk 80 skulle vara väl integrerat med Ursprungsidén var att projektet från NJA. Under 1973 kom en mindre grupp av personer att mer fristående NJA utarbeta planerna för Stålverk 80. Detta ledde senare till en omorgani- 80 kom att bilda en egen division. Stålverk 80 sation av NJA där Stålverk därmed som en fristående enhet. för tillverkning och export av planerades ämnen, som ur investeringssynpunkt inte skulle ha någon direkt samhörighet med NJ A”s verksamhet. Under utredningsarbetets gång kom denna särbehandling av projektet att framstå som mindre lämplig och i slutfasen på allt mer att utvecklingen vid NJA inte kunde ses våren 1976 betonades fristående från utvecklingen inom hela den svenska järn- och stålindu-

strin. Huvudparten av det material som senare kom att ligga till grund för den i Luleå under mitten av 70-talet- men som fortsatta kommunala planeringen också kom att påverka planeringen i bl. a. de övriga Fyrkantskommunema som presenterades i var de utredningar som ingick i det underlagsmaterial 1974) av riksdagen som januari 1974 och som senare (maj godkändes riktlinjer för projektet. I de ursprungliga tidsplanerna var det utsagt att projektet skulle uppföras i två delvis sammanfallande etapper, vardera omfattande en produktionskapacitet på 2 miljoner ton. För genomförandet av första etappen hade man beräknat totalt 5 år. Färdigställandet av etapp 2 skulle göras parallellt så att skulle bli klart 6 år efter det att man fick klartecken för hela projektet projektstart (se figur 6:1). Från den tids- och resursplanering som var gjord i början av 1974 framgick på 2 miljoner ton att en planerad start för den första produktionsetappen 1978. färdiga ämnen skulle kunna ske hösten Den effekt som etableringen av Stålverk 80 skulle få på sysselsättningen lKungl. Majzts proposi- Under berördes i korthet i grundutredningen. byggnadsskedet uppskattade tion angående finansieman att l 000 man under 3 år skulle sysselsättas samt att man i drift skulle ring av ett nytt stålverk av sysselsättningen basei Luleå. Prop. 1974:64. sysselsätta cirka 2 300 man. Denna uppskattning

Samhällsplanering vid stora industriprøjekt 99

1. Förprojektering . . . och l12mån i projektorganisering ,j 2. Upphandling av större 5 my, enheter 3. Detaljkonstruktion före : byggstart i 4. Byggnation före montage-start z 5. Maskinmontering och färdigställande av byggnader 6. lntrimning. Etapp l ; Figur 6.1 Slå/verk 80 l projektet fördelat pa hu- 7. Färdigställande av I 72 mån vudgrupper. byggnadsetapp ll j Källa: Svenskt Stål AB 1974 1979 (SSAB).

rade sig i huvudsak på de erfarenheter, som man fått från tidigare stora investeringar i NJA, främst Investeringsprogram 70 och Koksverk 75. Fördelningen mellan byggnadsarbetare och montagearbetare beräknades bli 40:60. Det resursbehov som man beräknade för att kunna genomför projektet innebar att personalbehovet successivt skulle stiga fram till 1977. När sedan personalbehovet för genomförandet av anläggningsverksamheten skulle minska under 1978 skulle en successiv ökning av personalen, för att klara de olika anläggningarnas drift, uppstå. Beträffande huvudansvaret för projekteringen av flertalet av de stora investeringsprojekt som inrymdes i Stålverk 80 - masugnar, koksverk, sinterverk, stålugnar och stränggjutningsanläggning lades dessa ut på utländska företag. Anledningen till detta sammanhänger till stor del med att det tekniska kunnande som krävs för ett genomförande av liknande projekt ofta finns inbyggt i de maskiner som köps från större utländska företag. Erfarenheter från tidigare industriuppbyggnaderi Sverige har emellertid visat att även om uppdragen formellt ges åt utländska leverantörer så brukar dessa leverantörer i stor utsträckning anlita svenska företag som underleverantörer. Fördelningen av det totala investeringsbeloppet på norrländska, övriga svenska och utländska företag uppskattades till ungefär en tredjedel till vardera kategorin. Följdaktligen torde cirka 60-70 procent av investeringsmedlen kunna användas för upphandling i Sverige. Under 1974 pågick diskussioner mellan NJA och Fried Krupp Hütterwerke AG som medförde att de båda parterna i början av 1975 träffade överenskommelse att gemensamt utreda förutsättningarna för ett balkvalsverk i Luleå. Avsikten var att detta valsverk till övervägande del skulle försörjas med ämnesmaterial från Stålverk 80 samt att produkterna från valsverket skulle marknadsföras såväl i Skandinavien som på exportmarknader i och utanför Västeuropa. Kort tid därefter träffades därutöver en överenskommelse mellan NJA och ; Stora Kopparbergs Bergslags AB angående en utredning avseende förutsätt-

100 Samhällsplanering vid stora industriprojekt

ningarna för anläggandet av ett varmbandvalsverk för breda stålband i Gävle. Genom att som planeringsförutsättning införa de två valsverksprojekten erhölls helt Förändrade marknadsförutsättningar för Stålverk 80, eftersom cirka halva ämnesproduktionen skulle försörja dessa valsverk. Detta innebar bl. a. att tidigare skisserade transportlösningar inte längre var aktuella, vilket i sin tur ledde till förändrade lönsamhetsförutsättningar för verket. Trots att vare sig balkvalsverket eller varmbandvalsverket var beslutade fann projektledningen det nödvändigt att bedriva det fonsatta projekteringsarbetet avseende Stålverk 80 utifrån förutsättningarna att de båda valsverken skulle genomföras i enlighet med de utredningsplaner som angivits. Tidsplanen för projektets genomförande anpassades därvid till genomförande av det totala projektet Stålverk 80 inklusive balkvalsverk i Luleå och varmbandvalsverk i Gävle. I och med detta förutsattes att genomförandeperioden skulle kunna utsträckas till att omfatta tiden 1975-1984. En första etapp av Stålverk 80 planerades gå i drift i början av 1979 och etapp två under ” 1982. För Stålverk 80-projektet innebar den i oktober 1975 presenterade investeringskalkylen mer än en Fördubbling av anläggningskostnaderna jämfört med den ursprungliga kalkylen 1974. Samtidigt innebar den fortsatta detaljprojekteringen att väsentligt större krav måste ställas på miljöåtgärder avseende såväl omgivningsmiljö som arbetsmiljö liksom på infrastrukturen kring produktionssystemet. Under tiden november I975-februari 1976 gjordes en överarbezning av tidplaner, investeringskostnader och lönsamheten av projektet Stålverk 80. månad a°r I 976 redovisade - De underfebruari förutsättningarna väsentligt förändrade - för Stålverk 80 medförde att NJ A”s styrelse under mars månad 1976 beslöt att förorda en omorientering av projektet Stålverk 80. Utgångspunkt för omorienteringen var ett uttalat önskemål att ett metallurgiskt centrum för svensk handelsstålindustri skulle uppföras i Luleå samt att den härigenom erhållna ökningen av sysselsättningen inom NJA skulle nå en omfattning motsvarande 2 300 personer. Efter det att Statsföretags styrelse ställt sig bakom NJAs hemställan framlades i april regeringens proposition ( 1975/ 762207) beträffande förslag till riktlinjer för fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad (modifierad version) i Luleå. Vid sin behandling av frågan ijuni 1976 beslutade riksdagen i huvudsak enligt den framlagda propositionen. Med utgångspunkt från de nya riktlinjerna (mars 1976) och riksdagens beslut (juni 1976) planlades inom division Stålverk 80 det utrednings- och projekteringsarbete som syftade till att under början av 1977 ge ett tekniskt och ekonomiskt underlag till beslutsfattarna avseende ett program för NJ A”s utveckling under 80-talet. En redovisning av de förändrade marknadsförutsättningarna och projektarbetet för Stålverk 80 lämnades vid NJA”s styrelsemöte i oktober 1976. Därvid konstaterades att en omedelbar utbyggnad av den metallurgiska skulle komma att försätta NJA i en ännu ofördelaktigare kapaciteten ekonomisk situation än den nuvarande. Genomförandet av den delen av

vid stora

Samhällsplanering industriprojekr 101

utbyggnaden (Stålverk 80) kom därför att skjutas på framtiden. Ett förslag till slutlig reglering av medelsfördelningen redovisades senare i proposition 1977/7887.

6.2. 2 Projektets organisation

Den samhällspåverkan som Stålverk 80-projektet skulle till ge upphov behandlades till stor del i generalplanen för verkets utbyggnad. Under den inledande delen av projekteringen arbetade man främst med transport- och hamnfrågorna, markdisposition samt bostadsförsörjningen för personal under etableringsfasen. Allt eftersom framskred fler projekteringen togs aspekter mer noggrant upp ur samhällssynpunkt. Flera av frågorna som behandlades i generalplanen var också direkt med sammankopplade samhällsutbyggnaden i Luleåregionen. Många frågor hade redan under den inledande delen av 1970-talet varit Föremål för diskussioner med olika Samarbetet skedde vid samhällsorgan. den tidpunkten inte efter några organiserade former utan hade mera formen av informella träffar mellan företaget och olika För att myndigheter. underlätta samarbetet med organisationer och myndigheter utanför företaget bildades år 1974 ett s. k. projektråd. Projektrådet bestod av en grupp specialister från NJA, representanter från fackliga organisationer, länsstyrelsen, arbetsmarknadsmyndigheterna samt representanter från Luleå kommun. När Stålverk 80-projektet kom in i bilden blev det ett mer uttalat behov från berörda myndigheter och intressenter om att få igång ett mer formellt utbyte av information och beslut. Dessa behov ledde till att man under våren 1975 bildade den s. k. ”Etableringsgruppen för Stålverk 80”. I denna grupp ingick till att börja med representanter för länsarbetsnämnden, Luleå kommun, deltagare från NJA- Stålverk 80, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Norrbottens Byggmästarförening och huvudentreprenörer. 1 ett senare skede tillkom även en representant från landstinget för att man skulle få den sociala och medicinska sidan bevakad. med Målsättningen bildandet av denna grupp var främst att den skulle fungera som referensgrupp i frågor som rörde byggarbetskraft och boende i samband med anläggandet av Stålverk 80. Primärt handlade det alltså om sysselsättnings- och bostadsfrågorna och därmed sammanhängande problem som skulle bli aktuella i och med att Stålverk 80 började byggas. Parallellt med denna grupp fanns sedan en tid tillbaka även två mindre arbetsgrupper - bestående dels av representanter från länsarbetsnämnden i 1 och Stålverk 80 för behandling Regeringens proposition av arbetskraftsfrågor (LAN-SV 80) dels av i l975/76:207 om finanrepresentanter från Luleå kommun och Stålverk 80 (LK-SV 80) för behandsiering av stålverk i Luling av bostadsfrågor. leå.

102 Samhällsplanering vid stora industriprojekt

6.3 Planeringen i Luleåregionen

6.3.1 Planeringens organisation

att En kort tid efter att det blivit känt, att man från statens sida hade planer på i Luleå, startades en diskussion om göra en större satsning på stålindustri att klara av den befolkningsexpansion som skulle kommunens förmåga komma. Redan innan debatten om Stålverk 80 tagit fart hade en ganska ägt rum i Luleå dels genom NJ As IP 70 dels genom betydande expansion tillkomst och andra betydande händelser. högskolans månad 1973 tog man från kommunalt håll initiativet till I november kontakter med NJA om planerna på Stålverk 80. Att man inte tidigare erhållit information från företaget kan diskuteras. Dels kan det ha sammanhängt befann sig i förplanering av vad som med att man från företagets sida alltjämt dels kan det sammanhänga med att skulle inrymmas i Stålverk 80-projektet, sida inte trodde att det skulle vara en sådan man från kommunens

tidsknapphet. Den information som kommunen begärde var följande:

1. Verkets årsproduktion och antalet sysselsatta. beskaffenhet. 2. Var någonstans skall industrin lokaliseras, utfyllnadsområdenas höjder på slänter och kajer. 3. lndustribebyggelsens huvudkaraktär, byggnademas huvudlägen och mått, höjder m. m. på masugnar, skorstenar, malmupplag, cisterner, gastorn och mängder. Lägen 4. Miljöpåverkan i form av stoft och gasutsläpp i atmosfären. slag och mängder av in- och utsläpp av process- och kylvatten. Temperaturökningar mellan in- och utsläpp samt föroreningsutsläpp i vattenslag och mängd. 5. Trafrkförhållanden - tillfarter av landsvägar och järnväg, terminaler, trafrkmängin och ut på bil och der. prognoser på lastbils- och personbilstrafrk. Godsmängder och maximal fartygsstorlek tåg. Skeppade godsmängder med fartyg, genomsnittlig samt antal fartyg per dag. Utrymmeskrav för fartyg i olika delar av hamnområdet

innanför Likskäret. från och med juli 6. sysselsättningen i uppbyggnadsfasen. Engagerad byggarbetskraft redovisade halvårsvis på huvudgrupperna grovar- 1974 t. o. m. produktionsstan, betare, snickare, specialarbetare etc. 7. sysselsättningen i stålverket åren 1980, 1985 och 1990.

Punkterna ovan visar att kommunen i inledningsfasen år 1973 var ytterst

bristfälligt informerad om den planering som pågick inom NJA. Erfarenheterna från de stora investeringarna i början av 70-talet hade dock resulterat i

att kommunledningen förbättrat och förstärkt sin planeringsorganisation

sedan år 1971. Bland annat sammanförde man översiktlig successivt ekonomi och markanvändning under kommunstyverksamhetsplanering, relsen. Planeringskontorets uppgifter blev därvid i första hand att möta de ställde på planeringsinitiativ av olika krav som den pågående expansionen förvaltningar förstärktes efter hand. slag. Även andra kommunala Organisatoriskt hade kommunen lagt upp arbetet så att en “projektgrupp” av medlemmar från kommunens tekniska förvaltningar och de -sammansatt - fick bilda den verkställande gruppen, vars kommunala bostadsstiftelserna drevs efter d ansvar var att se till att arbetet med de olika “planinitiativen” beslutat. För samordningen av denn tidsplaner som kommunstyrelsen

Samhällsplanering vid stora indusrriprojekr 103

“projekteringsgrupps” arbete samt ledningen av densamma svarade planeringskontoret vid kommunen. Förutom denna projekteringsgrupp hade man upprättat en referensgrupp

bestående av medlemmar från övriga kommunala förvaltningar, utomkom-

munala myndigheter, politiska och fackliga organisationer, föreningar och andra grupper med intressen i bostadsplaneringsfrågor. Sedan 1974 styrs kommunens planering av årligen upprättade gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) som fastställs av kommunens fullmäktige. Planeringsförutsättningarna sammanfattar status och riktlinjer for den ekonomiska verksamhetsinriktade och fysiska planeringen inom kommunen. Framväxten av Stålverk 80-projektet återspeglas i GPF för åren från 1974. l GPF behandlas således frågor rörande näringsliv, befolkning, bostadsbyggande, ekonomi, trafik- och fysisk planering. Inom flera av dessa områden som behandlas i GPF har Luleå kommun bedrivit samarbete dels med NJA och dels med de andra kommunerna i Fyrkanten. Samarbetet med de övriga kommunerna fonnaliserades redan omkring 1971-1972 då samarbetsorganisationen for Fyrkanten bildades. Den viktigaste orsaken till att organisationen bildades var att man i regeringens propositioner 1970:75 och 1972:111 tog ställning till landets ortsstruktur. Bland annat fastställdes att de fyra kommunerna Luleå, Boden, Piteå och

Älvsbyn skulle bilda ett primärt centrum. Det var därvid naturligt att starta

ett samarbete mellan dessa kommuner. Organisationen utrustades med ett utredningskansli, vars resurser under den inledande expansionsperioden successivt byggdes ut. Resurserna till Fyrkantens kansli förstärktes också ytterligare i samband med planerna på Stålverk 80. Arbetsområdet breddades successivt och såväl näringslivs- som bostads- och tralikfrågorna blev centrala i arbetet. Under senaste åren har samarbetet avtagit och planeringsresurserna vid kansliet har minskat som ett resultat av den uteblivna expansionen i Luleåregionen.

6.3.2 Bostadsfdrsörjningen i Luleâregionen

När den tidigare nämnda etableringsgruppen sammanträdde var det ett ständigt återkommande krav från kommunens sida att företaget - NJA skulle presentera en bostadsbehovsprognos som redovisade efterfrågan kvartalsvis. På grund av ständigt förändrade planeringsförutsättningar inom företaget hade man dock svån att komma med sådana preciseringar. Detta innebar att det underlag som kommunen baserade sina planer på var de prognoser av byggnads- och montagepersonal som presenterades under år 1974 samt den tidsplan som ingick som underlag for riksdagens beslut år 1974. Etableringsgruppen hölls dock infonnerad om de förväntade förändringarna i planeringsforutsättningarna. På uppdrag av Luleå kommuns planeringskontor utredde en konsult frågan om bostadslörsörjningen for Stålverk 80. Kommunens mål och ambitioner var att inrymma NJAs planerade behov av arbetskraft i nya bostadsområden. Liknande hade redan *Hmm* Per: Kan ma tankegångar långtidsplanera ett indufunnits då planerna för bostadsbyggandet i Oxelösund offentliggjordes strisamhälles utveckling, 19571. Plan 1975 nr 6.

104 Samhällsplanering vid stora indusrriprojekr

Den av konsulten upprättade bostadsförsörjningsplanen visade att det fanns utrymme för ca 26 000 invånare fram till och med 1980. Sammanräknat pekade befolkningsökningen, bostadskön och avgången under femårsperioden 1975-80 på ett behov av nya bostäder for ca 22 400 invånare. Balansen mellan utbud och efterfrågan skulle alltså ge ett överskott på 3 600 invånare. Detta överskott räknade man från kommunens sida med skulle sugas upp dels av den högre utrymmesstandard som man räknade med skulle ske under femårsperioden, dels av att en viss del behövdes för den NJA-personal som skulle finnas på plats under uppbyggandet av stålverket. Från företagets sida framfördes också önskemål om ett differentierat utbud av bostäder. De alternativa utbuden skulle innebära olika standard och därmed olika kostnadslägen vad gäller hyra, dvs. det skulle finnas möjligheter att bo i såväl flerfamiljshus som småhus men även i temporära anläggningar. När man i detta sammanhang talade om temporära anläggningar utgick man ifrån att bostadsproduktionen inte skulle räcka till i kommunen. Den tid som man ansåg skulle kunna vara aktuell att lösa bostadsproblemen med temporära anläggningar i Luleå, för att ge NJA alternativa bostadsformer, var främst i början av uppbyggnadsperioden åren 1976 och 1977. i Luleå - de som var Från fastighetskontoret och planeringskontoret ansvariga för lösandet av bostadsfrågan - hade man dock inte rekommenderat denna lösning eftersom man ansåg att det skulle komma att innebära sociala och ekonomiska problem samtidigt som det skulle vara mycket svårt att lösa frågan om markanskaffning. Orsaken till att frågan om temporära anläggningar kom på tal för kan närmast hänföras till de jämförelser som lösningarna av bostadsfrågan gjorts med andra stora externa industrianläggningar och kraftverk typ Väröbruk, Scanraff i Broijorden och Ringhals. Ett annat alternativ som diskuterades från kommunalt håll var en s. k. utbyggnad av varje nytt bostadsområde. En sådan utbyggnad skulle etappvis innebära att man planerade och genomförde en första etapp enbart i den utsträckning som krävdes för att ett lämpligt befolkningsunderlag för servicefunktionerna skulle uppnås. Därefter skulle man med lämpliga tidsintervall komplettera bostadsbeståndet så att en relativt jämn invånarkurva och åldersfördelning kunde uppnås. Tänkbara resultat skulle därvid kunna bli - att vissa nya bostäder skulle fyllas med utifrån kommande människor som dänned kunde ge området tillskott av unga familjer - att man erhöll ett relativt jämnt underlag för områdets serviceutbud även på lång sikt, så att investerat kapital i olika servicefunktioner skulle utnyttjas kontinuerligt. - att man fick ett väl integrerat bostadsområde med förutsättningar för kontakter mellan generationer och därmed ett rikare socialt liv. l Marby, N.: Långtidsplanering, Plan 1972 Tidigare erfarenheter hade pekat på att man genom att tidsmässigt sprida nr 2. av ett bostadsområde mer än vad som hittills nonnalt skett utbyggnaden Bosaeus, B: Kommunal skulle vissa fördelar kunna Genom en sådan uppnås. utbyggnadsmodell planering inför 1980-talet kunde också Luleåkommunen och dess beslutande organ ges möjligheter att (stencil) Uppsala komplanera för framtiden utan att binda sig för absoluta och oföränderliga mun, Planeringskontoret.

Samhällsplanering vid stora indusrriprojek! 105

lösningar. Dessa förslag kom senare inte att genomföras. I det förslag som senare upprättades våren l975 arbetade man med tre olika alternativ, som alla utgick från att täcka det behov som NJA antogs få under uppbyggnadsfasen. Skillnaden mellan alternativen gällde frågan om när bostadskön i Luleå förväntades vara slut samt NJ A-arbetskraftens inplacering i bostadsproduktionen. I det alternativ som slutligen valdes, och som ansågs som den bästa lösningen för alla inblandade parter, hade produktionssvackan fyllts ut under år 1976. Detta skulle skapa en jämnare bostadsproduktion samtidigt som en jämnare inflyttning av såväl NJA-arbetskraft som Luleåbor skulle kunna ske. En del av köproblemen skulle kunna lösas genom att vissa gränsområden till Luleå kommun togs i anspråk för bostadsproduktion. En sådan utbyggnad skulle också kunna komma till stånd som ett resultat av samarbetet inom Fyrkanten. Länsstyrelsen var redan under 1974 och 1975 observant på detta och framförde bl. a. följande i december 1975:*

Den bostadsbrist som redan nu kan märkasi Luleå och som lett till ökad efterfrågan på bostäder i grannkommunema kan antas accentueras de närmaste åren. Ett ökat bostadsbyggande i framför allt Boden och Piteå skulle innebära att pressproblemen i Luleå i hög grad kunde dämpas. Länsstyrelsen ser det därför som utomordentligt angeläget att Bodens planer på ett nytt bostadsområde i Sävast realiseras liksom Piteås planerade satsningar i framför allt Rosvik och Norrfjärden. På något längre sikt kan antas att bostadsproduktionen i Luleå bättre kan svara mot efterfrågan på bostäder, varför ett stort bostadsbyggande i grannkommunema är särskilt angeläget de allra närmaste åren. Senare kom, som ett resultat av fyrkantssamarbetet, bl. a. bostadsbyggnadsprogrammen för en utbyggnad av småhus i Rosvik och Sävast att förverkligas tidigare än planerat. En bidragande orsak till att en sådan fördelning mellan kommunerna kunde komma till stånd berodde också på att man i Luleå kommuns GPF fastslagit utbyggnaden av ett begränsat antal småhus och samtidigt lagt fast en kvot mellan dessa och flerfamiljshusen lör den framtida kommunala utbyggnaden. I mars 1976 hade man i Luleå inte fattat några avgörande beslut för att ändra planema utan man utgick från tidigare förutsättningar vad gällde bostadsplaneringen. Under de kommande månaderna - - skedde april-juni dock en omdisposition av den tidsplan som upprättats för bostadsbyggandet. För att samordna bostadsförsörjningen i kommunen med de sysselsättningsplaner som upprättades inom NJA, arbetade man med olika modeller för administration av bostäderna. I korthet innebar alla de föreslagna administrationsmodellerna, att Stålverk 80 presenterade prognoser över antalet anställda per delentreprenad. Informationen från företaget delgavs länsarbetsnämnden som sammanställde en prognos över bostadsbehovet, vilket delgavs bostadsförmedlingen som den myndighet som skulle förmedla lägenheterna antingen direkt till entreprenörerna eller till en inom Stålverk 80-pr0jektet upprättad förmedling, vilken skulle fungera till dess att en nedtrappning av projektet medgav att bostäderna återfördes till den kommu- I Länsstyrelsen Regio_ nala bostadsförmedlingen.

nakâkonomiskauânhelen

Kommunens tidigare planerade bostadsproduktion hade legat på drygt PM 19751229_

vid stora 106 Samhällsplanering industriprqjekr

2 000 lgh/år, men i och med det senaste beslutet hade produktionen skurits ned till ca l 700 lgh/år. Ytterligare inskränkningar gjordes under sommaren 1976 och man hade nu börjat tala om minimiprogram vad gällde bostadsproduktionen. Under år 1975 hade man färdigställt 1 800 lgh, under år 1976 ca l 000 lgh fram t. o. m. juni med ytterligare möjlighet att få 600 lgh färdiga till årets slut. Det minimiprogram som man från kommunens sida antog omfattade ca l 200 lgh/år med möjlighet att snabbt kunna starta upp nya byggen om så skulle behövas. Den metod som man använde sig av från kommunens sida innebar att man planerade ett bostadsbyggande exklusive den byggnads- och anläggningspersonal som man tidigare alltid räknat med i sina planer. Det stora eventuella överskott av lägenheter som man skulle få i kommunen räknade man med att högskolan och Statens geologiska undersökningar (SGU) delvis skulle ta hand om.

6.3.3 Kajbyggnarioner och _farleder Luleå kommun ansåg från principiella utgångspunkter att det var dess uppgift att bygga kajanläggningar för de behov som fanns i regionen. Industrin kunde sedan få hyra kajanläggningen på långtidskontrakt - varierande mellan 20-60 år - mot en avgift som motsvarade självkostnaden för anläggningen. Driftsformen för ett sådant alternativ skulle då bli: El NJA svarade för drift och underhåll för all verksamhet på kajanläggningen. D Luleå kommun svarade för all drift och underhåll av sjöfartsleder i hamnanläggningar och farleder. G Förutsättningen för avtal enligt ovan var att industrin förband sig att driva “handelsverksamhet” inom sina hamnområden. För att hamnanläggningen för Stålverk 80 skulle stå fárdig när produktionen började var det nödvändigt att anläggningen planerades i god tid. Projekteoch byggnadstiden för en hamnanläggning uppfyllande Stålverk 80”s ringsbehov beräknades ta ca 3 år i anspråk. Trots att kommunen ansåg byggandet av hamnanläggningar som en principfråga, motsatte man sig dock inte att NJA själva skulle svara för uppbyggandet av stålverkskajen. Vad beträffar arbeten med farleder låg ansvaret för projekteringen och byggnationen på Luleå kommun. På liknande sätt resonerade man vad gällde hamnbassänger fram till kajlinjen och driftsmässigt korn dessa att betraktas som “farledsangelägenheter” och kom följaktligen att skötas av Luleå kommun. För de arbetsuppgifter som föll under rubriken muddrings- och utfyllnadsskede i arbeten för Stålverk 80 och Luleå hamn beslöt man redan på ett tidigt att detta skulle drivas som ett projekt, vilket betydde att resurs- och tidsplanering samt beslut om tipplatser för muddermassor planerades gemensamt.

och kommun - 6.3.4 Samarbetet mellan _lörerag principdiskussion Den kommunala planeringen i Luleå grundade sig, som framgått av tidigare nästan uteslutande på den information som kom från företaget, avsnitt,

Samhällsplanering vid stora 107 industriprøjekr

framför allt i planeringen av sysselsättning, bostadsproduktion, transporter m. m. Från företagets sida var delgivningen av planerna känsliga ur konkurrenssynpunkt. Det torde också ha varit så att företaget bedrev en långsiktig planering där flera alternativ diskuterades. Detta kan ofta vara anledningen till att fullständig information inte delges kommuner och andra myndigheter omgående. En central fråga är därför, när det är lämpligt för företaget att informera samhällsorganen. Det är emellertid enligt arbetsgruppens uppfattning uppenbart att det krävs mer samarbete mellan företagens och samhällets planerande organ. Detta behöver inte innebära att den kommunala planeringen enbart skall anpassas efter företaget utan att de bör grundas på analyser och kritisk granskning av företagets planer för att utifrân dessa finna lämpliga lösningar ur samhällssynpunkt. Samtidigt skall man vara medveten om att de problem som en lokaliseringskommun får vid en stor industrietablering ofta är så stora, i jämförelse med det ordinarie planeringsarbetet, att det inte kan förväntas att man från kommunalt håll skulle kunna ta sig an alla problem samtidigt. De förslag till principer för ett ändrat prövningsiörfarande som lagts fram i UMI°s rapport (utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden) är ett steg i riktning mot att få förbättrade planeringsförutsättningar i kommunen Den kritik som kan riktas mot förslaget gäller främst de tidsoch kostnadsaspekter som man kalkylerar med. De analyser som gjorts av Kommunförbundet visar att kostnaderna för planeringen i Luleå kommun var väsentligt högre än vad man kalkylerat med i UMPs rapport. En slutsats av studien blir dock att planeringsapparaten i kommuner och länsorgan klarade sig förvånansvärt bra. Däremot har medvetenheten om vad en stor industriinvestering innebär för samhället varit ganska dålig när det gäller de statliga sektorsorganen t. ex. vägverket. Den svenska centrala planeringsapparaten är tämligen illa anpassad till stora förändringar inom begränsade regioner. En annan slutsats är att samarbetet mellan kommunen och NJA har fungerat bra. Ett stort problem har dock varit, att målsättningen för Stålverk 80 varit svävande under praktiskt taget hela perioden. Man finner emellertid att den kommunala planeringsorganisationen samt beslutsprocessen i Luleå i stort sett anpassades ganska lätt till de ovana situationerna, som undan för undan uppstod.

6.4 De statliga länsmyndigheternas

planering

6.4.1 Sysse/särrningsplaneringen

l samband med att länsplanering 1974 avslutades gjordes beräkningar av hur stora sysselsättningseffekterna av Stålverk 80 skulle kunna bli för länet. De 1 SOU 1975:44. Delbesom gjordes pekade mot

antaganden om forvarvsfrekvensernas.utveckling tänkande av utredningen

en inflyttning till lanet på ca 3 000 förvärvsarbetande per år under resten av rörande miljöproblem 1970-talet. Kommunerna i Fyrkanten började planera för en kraftig expan- m. m. i vissa industriomsion där antalet nya arbetstillfällen under motsvarande period i Luleå råden (UMI) Sid 127.

108 Samhällsplanering vid stora industriprojekr

kommun uppskattades av länsstyrelsen till ca 12400. Detta behov av arbetskraft beräknades tillgodoses på följande sätt: - och Naturlig folkökning ökade förvärvsfrekvenser 2 900 förvärvsarbetande. - 7 000 förvärvsarbetande. Nettoinflyttning - Ökad inpendling 2 500 förvärvsarbetande.

Effekten av de flyttningsrörelser som i dessa sammanhang skulle uppkomma mellan olika lokala arbetsmarknader och som i samband med stålverksplanerna förmodades öka främst i Luleåregionen har livligt debatterats. En del av de frågeställningar som diskuterats har gällt återinflyttningen till länet och Luleåregionen samt konsekvenserna för inlandet. (Se avsnitt 5.2.4). Prognoserna pekade på en tämligen begränad tillväxt av förvärvsfrekvenserna i Luleåregionen. Tidigare erfarenheter från expansionen under 1970talets första år tolkades också så att inflyttning var den mest naturliga formen för att klara den sysselsättningsökning som förväntades. Möjligheterna att mobilisera de dolda arbetskraftsresurserna i länet och således motverka en inflyttning med åtföljande bostadsbrist uppmärksammades inte i så stor utsträckning. Från länsarbetsnämndens sida hade man i en PM 1976.02.02 presenterat en utredning av “Samhällsekonomiska effekter i anledning av Stålverk 80”. Där konstaterade man bl. a. att de arbetskraftsbehov som föranleds av Stålverk 80:5 tillkomst i huvudsak skulle kunna klaras med “de arbetskraftstillgångar som finns inom länet i form av direkta arbetssökande på arbetsförmedlingarna och den potentiella arbetskraftstillgång som en höjning av förvärvsgraden till riksnivå skulle utgöra.” Samtidigt hade länsarbetsnämnden påbörjat brett upplagda rekryteringsplaner för personal direkt och indirekt engagerade i utbyggnaden av stålverket. Enbart inom Fyrkantsområdet fanns enligt länsarbetsnämndens beräkningar i ovan nämnda PM outnyttjade arbetskraftstillgångar som översteg det totala personalbehovet som Stålverk 80 skulle föranleda. För den öppna arbetsmarknaden disponibla arbetskraftstillgångar i december 1975 i Fyrkanten och länet sammanfattades enligt följande:

Fyrkanten Länet

Genom höjning av förvärvsfrekvensen till riksgenomsnittet 4 250 13 500 Av den öppna arbetsmarknaden ej ianspråktagen arbetskraft

Sammantaget fanns således 10 400 personer enbart inom Fyrkanten och 1 Länsstyrelsen, Regionalekonomiska enheten 28 600 i länet som inte var ianspråktagna på den öppna arbetsmarknaden år PM l975.l2.29. 1975. Därutöver beräknades den årliga tillströmningen av nyutexaminerade

Samhällsplanering vid stora indusrriprojekr 109

från gymnasieskolan till 3 000. Från NJA”s sida ansåg man att rekryteringen till företaget i första hand rörde sig om en utbildningsfråga för den dolda arbetskraften i länet. Ett samarbete hade redan tidigare i december 1973 inletts mellan länsarbetsnämnden (LAN) och Norrbottens Järnverk AB (NJA). Detta skedde ungefär samtidigt med att arbetet med riktlinjerna för Koksverk 75 startade. 1975 tillsattes en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna ljuni att bygga ett utbildningscenter i anslutning till NJAs verksamhetsområde. Den tidsplan man arbetade efter hade inriktats på ett successivt idrifttagande av lokalerna med början tredje kvartalet 1978. Kursändringen av projektet Stålverk 80 under sommaren 1976 innebar dock att länsarbetsnämnden avbröt det arbete som påbörjats och inställde samtidigt de rekryteringsåtgärder som hade planlagts.

6.4.2 Mark och

vanenfrâgør

I november månad 1973 uppskattade man tiden för anskaffningen av erforderlig mark för industriutbyggnaden i Börstskärsområdet till ca 8 månader. Förutsättningen för att man på denna extremt korta tid skulle få tillgång till marken - som till stor del bestod av fritidsbebyggelse - var att man omgående ansökte om tillstånd att få expropriera aktuellt markområde. Enda möjligheten att göra en expropriation var dock att man gick ut med information till allmänheten och offentligt talade om vad markområdet skulle användas till. l sak torde inte frågan om marklösen ha varit några problem för kommunen bl. a. beroende på att man vid denna tidpunkt höll på med att köpa in fritidstomter som berördes av den planerade utvidgningen av hamnen och av kolupplag, det s. k. Uddebomålet, något som man erhållit upprättandet Vattendomstolens tillstånd att utföra redan år 1972. Marklösenfrågan som den kom att aktualiseras av Stålverk 80 gjorde bara att man utvidgade och förlängde det område som skulle beröras av en expropriering. I handlingsplanen antog man att ett beslut från Vattendomstolen skulle kunna föreligga ijuli månad 1974. För att ett sådant beslut skulle kunna föreligga så snabbt måste planerna för Stålverk 80 och kommunens anläggningar i anslutande områden som krävde byggnation i vatten vara redovisade tilljanuari månad 1974. Handläggningen av Vattendomstolen ansågs ta ca 6 månader i anspråk. För att kunna få en snabb handläggningstid var det också nödvändigt att andra myndigheter blev informerade. Förutom Vattendomstolen blev därför såväl LKAB som följande myndigheter informerade:

A. Länsstyrelsen B. Naturvårdsverket C. Sjöfartsverket D. Fiskeriintendenten E. Kammarkollegiet

Tidpunkten för denna

informationsdelgivning blev ide flesta fall januari-fe-

bruari månad 1974. Vad gäller informationen till planverket om kommunens totala planering i samband med Stålverk 80 ansåg man att detta först kunde ske när ett beslut om uppförande av stålverket erhållits. Erforderliga ritningar

110 vid stora industriprojekr Samhällsplanering

för industriområdet skulle företaget upprätta och kommunen skulle svara för Sedan skulle underrättas genom att en totalsammanställning. planverket ritningar på området översändes tillsammans med en beskrivning på aktuella aktiviteter och anläggningar. Komplettering av handlingarna skulle ske enligt från planverket efter dess granskning av översänt material. anvisningar informerades av Luleå kommun forsta veckan i februari Länsstyrelsen 1974 medan information till sakägare i vattenmålet och allmänheten gavs drygt en vecka senare. Vid denna information presenterades Förutsättningar och motiv för Stålverk 80, tids- och arbetsplan för arbeten i vatten samt handläggningen av ärenden i samband med vattenmål. För informationen svarade förutom deltagare från Luleå kommun - alla tre kommunalråden, statsarkitekter, byggnadschefen, fastighetschefen samt planarkitekter, kanslichefen- deltagare från Luleå hamn - hamnchefen och hamningenjören samt 2 konsulenteri vattenmålet och personer från Norrbottens Järnverk AB, där bl. a. den samordnande utredningsledaren, utredningsledaren för markfrågor och generalplan, utredningsledaren för miljöfrågor samt företagets jurist deltog. för mark- och vattenfrågor visar att En genomgång av planeringsprocessen som när man väl tagit ett beslut, så informerades genast de myndigheter direkt skulle beröras av beslutet. Detta innebär att naturvårdsenheten på länsstyrelsen var väl informerad. Enheten hade aktivt engagerat sig i de uppkomna problemen allt sedan Uddemomålet 1972. Frågorna kring Stålverk 80 var således enbart en fortsättning av ett arbete som redan tidigare påbörjats inom länsstyrelsen. och allmänheten så kan det som När det gäller sakägare i vattenmål om Stålverk 80 exempel nämnas att när man delgav dessa information (tidpunkt 11.2.1974 och 14.2. 1974) så hade man så sent som veckan innan fått arbets- och organisationsplanen för Stålverk 80 fastställd för NJA”s del. Under den kommande veckan upprättade NJA, Luleå kommun och Luleå hamn var for sig en aktivitetsforteckning på de arbeten som måste göras i samband med Stålverk 80 och den 14.2.1974 sammanställde man de olika aktivitetsförteckningarna till en gemensam handlings- och beslutsplan.

6.5 Erfarenheterna från andra stora industrisatsningar

i Norden

6.5.1 Bakgrund

om planeringen i Luleåregionen har i huvudsak l de föregående avsnitten följande områden studerats mer eller mindre omfattande:

Cl Fysiska planeringen, markförsörjningen El infrastrukturen, kommunikationer, teknisk försörjning El Bostäder, service n Sysselsättningsfrågorna.

är centrala vid planeringen av större investerings- Många av dessa områden som genomförts vid geografiska institutionen vid projekt. I de analogistudier för ett Umeå universitet (bilaga 7 del la) har dessa frågor närmare studerats

u r m 7. N J A m u h

rouem, n m w m f .M m. ø .r S

m mmk oo o.

K

umvcsmorzåm

H mm L .m a .m m m m .

\

PSO

o g \

wmncsmccgv

Sum:

O.\\| Q

_

cmoxüoucmm

-

\ x

.\ \ 0

\\»h

coaEmåw

\---,,$G6$\v_ö$_ov_

e \

:cci

.

200:

m

«\COO

\ . Um c ..

»Basam

:mcacomzm:

\

l s

ccucmn*

. o .\ \ \ .. -

\ -

covcmm

\

.Mu

...cci O \

_mcgåzmc

x | . -

btmâw.

r

695m.

. ;

cmêoczmv.

. .

få:

X0

Ensam

00._ e +

uuuuuu--

N

,cci

Samhällsplanering vid stora industriprojekt 112

i Norden. Vid studiet av etableringarna har antal industrietableringar intresset främst koncentrerats till planeringens betydelse under olika utvecksom därvid gjorts bygger på en uppdelning av

lingsfasen Den avgränsning

Plan etableringsutvecklingen i tre olika faser (jfr P. Holms Oxelösundsstudie. 1975 nr 6).

l. lnitialfas 2. Produktionsfas (etableringens anläggningsperiod) 3. Avslutningsfas

initialfasen avser den period som i tiden ligger före det direkta utbyggnadsarbetet. Detta innebär att till initialfasen även kan föras den bostads- eller infrastrukturuppbyggnad som direkt orsakas av det planerade etableringsprojektet. Till produkrionsfasen räknas den period under vilken etableringsprojektet byggs upp och fardigställs. Avslutningsfasen avser sedan den period som

infaller efter det att anläggningen tagits i drift och när den körs med normal kapacitet. i Luleåregionen omfattar emellertid enbart vissa delar av Utvecklingen initialfasen. Detta förhållande gör det speciellt svårt att jämföra utvecklingen i Luleå med utbyggnaden av andra stora investeringsprojekt. Arbetsgruppen vill dock peka på några mer generella slutsatser som kan dras från planeringen under den inledande delen av initialfasen.

6.5.2 Eljfarenherer _ frân flera etableringsprøjektz

planeringsarbete såväl inom Under initialfasen pågår hela tiden ett intensivt som inom olika samhällsorgan. Samhällsplaneringen styrs emelföretaget lertid uteslutande av den information och den planering som bedrivs internt presenteras kontinuerligt i på företaget. Ny kunskap och nya förutsättningar samband med att företagets , mer revideras. Viss information från företaget som borde tillhöra initialfasen kan ibland presenteras så sent som under Således kan konstateras att faserna ofta överlappar produktionsfasen. varandra. Resultatet av detta kan bli fördyrade omkostnader inom samhälls- Såväl de kommunala som de regionala myndigheterna kommer planeringen. för sent in i utvecklingen. l några fall har dessutom de regionala myndigheterna inte engagerat sig förrän utvecklingen inom regionen vänt (t. ex. vid Forsmarketableringen och i Stavanger). Det är mot denna bakgrund viktigt att initialfasen inte blir för kort eller att felaktig (gammal) information läggs En forplanering som redan under till grund för samhällsplaneringen. l Den indelning av olika initialfasen inte fungerar kan heller inte ligga till grund för den fortsatta utvecklingsfaser som verksamheten under senare utvecklingsfaser. Erfarenheterna har visat att här valts är en modifiering av den indelning som snabbt kan anpassas svårigheten ligger i att skapa en samhällsplanering som Reimo Birko foretill förändrade förutsättningar. slår i sina studier av i Slutsatsema ovan bygger på jämförelser mellan flera industrietableringar llyttbara bostäder vid storarbetsplatser. Norden. Majoriteten av etableringarna har genomgått samtliga utvecklingsfaser. Vad speciellt Luleå beträffar kan enbart vissa jämförelser göras under ?l analogistudierna dis- Man kan konstatera att trots svårigheter med en begränsad del av initialfasen. kuteras etableringar i i Luleåregionen under informationsöverföring har planeringen gått hyggligt Forsmark, Värö, Oxelötill detta torde vara sund, Stavanger. Sogn perioden för planerna på Stålverk 80. En av anledningarna kunnat med hjälp och Hordaland. att planeringskontoret bygga upp en planeringsberedskap

Samhällsplanering vid stora indusrriprojekr 113

av erfarenheterna från tidigare satsningar vid NJA (1P-70, Koksverk 75). Den kommunala planeringen i Luleå har dock liksom i andra kommuner etableringsi alltför stor utsträckning varit styrd av löretagsekonomiska

kalkyler och den interna

företagsplaneringen. Många experter har hävdat och

hävdar fortfarande att de Företagsekonomiska kalkylerna skall ligga till grund för utbyggnaden av större

investeringsprojekt med regionala effekter Detta

innebär att många problem i

samhällsplaneringen även framledes skulle bli Ruist, E m. n.: Stålverk

svårlösta. Genom att lägga större vikt vid de samhällsekonomiska bedöm- 80. Ekonomi & Politik, ningarna skulle emellertid den kommunala Stockholm 1975 och planeringen få ett ökat inflytande och därmed skulle också de sociala Bohm, P.: [samhällets värderingarna komma med i bedömningarna av projektets värde. intresse? SNS Stockholm

1978.

7 Sammanfattande bedömningar

och slutsatser

D I detta kapitel görs sammanfattande bedömningar och samtidigt dras vissa slutsatser utifrån den genomförda studien. u Vid framtida stora

industrisatsningar bör man göra betydligt mer omfat-

tande analyser av arbetsmarknad och näringsliv i den berörda regionen än vad man hittills gjort.

D Särskilda statliga resurser bör ställas till kommunernas förfogande inför

etablering av stora anläggningar. l] Även i framtiden kommer näringslivet i Norrbotten att domineras av den râvarubearbetande industrin. D En mycket aktiv regionalpolitik krävs i Norrbotten. bör Regionalpolitiken emellertid effektiviseras och mer inriktas på produktutveckling, marknadsföring och tillvaratagande av kompetens inom redan befintliga större företag. D Norrbottens arbetsmarknad präglas av stor arbetslöshet och inflations- För att få en bättre anpassning av utbud och känslighet. efterfrågan på arbetskraft krävs en kraftigt utökad

arbetsmarknadsutbildning.

7.1 Sammanfattande

bedömningar

Arbetsgruppens har varit att initiera forskning kring utvecklingen i uppgift Norrbotten och Luleâregionen. Enligt de ursprungliga planerna skulle en forsta fas ha gällt uppbyggnaden av Stålverk 80 och en senare fas det nya stålverket i drift. De ändrade planerna för utbyggnaden av “metallurgin” i Luleå har medfört att forskningen givits en något annan inriktning än den

ursprungligen planerade. I enlighet med de preliminära planerna har en kartläggning av Norrbottens

arbetsmarknad och näringsliv genomförts. lnfonnation från bl. a. länsplaneringen, länsarbetsnämnden m. fl. har sålunda kompletterats med kunskaper som utvecklats inom forskningen. Kartläggningama har utformats så, att de bör kunna användas som information om konsekvenserna av eventuellt

kommande alternativa av industrin utbyggnader i Norrbotten och Luleåregionen.

Resultaten från forsknings- och utredningsverksamheten bör enligt grup-

pens bedömning ha två användningsområden. Det ena är vid beslut om lokalisering av större anläggningar till skilda orter i Sverige. De analyser som genomförts inom ramen for arbetsgruppens forsknings- och utredningsverk-

och slutsatser

116 Sammanfattande bedömningar

delar kunna utnyttjas för att bedöma såväl de lokala samhet bör i tillämpliga konsekvenserna av större invesoch regionala som de samhällsekonomiska är vid beslut om fortsatta teringsprojekt. Det andra användningsområdet

insatser i Norrbotten. vid informationsdagar och successivt ställts till Materialet har presenterats De bör kunna utgöra ett av lokala och regionala myndigheters förfogande. och andra organs analyser och underlagen för Norrbottendelegationens och arbetsmarknad i länet. ställningstaganden rörande näringsliv

7.1.1 Näringslivet i Luleå och Norrbotten

i Norrbotten bekräftar att dess sammansättning 1. Studierna av näringslivet i andra delar av landet. på ett markant sätt skiljer sig från näringslivet

hade vid 1960-talets inledning en betydligt lägre andel Tillverkningsindustrin än i riket som helhet. Även om av den totala sysselsättningen i Norrbotten

denna andel alltjämt är lägre, har en markant utjämning ägt rum. Den största

och skogsbruk där andelen av den totala sysselsättförändringen gällerjordsom helhet. ningen i Norrbotten år 1965 var 17 procent mot 11 procent i landet i Norrbotten och 6 procent i riket. År 1977 var andelen 7 procent Jämverk AB i början av 1970-talet har 2. Satsningarna på Norrbottens av länets råvarutillgångar. Den successiva inneburit en vidareförädling

av skogsindustrin kan ses som ett annat exempel på en sådan utbyggnaden har medfört att Norrbotten fått utveckling. Förädlingen av råvarutillgångarna

sett mycket stor råvarubaserad industri. en relativt studierna har den råvarubaserade I de av arbetsgruppen genomförda

industrin ut från annan industri, som i sin tur delats upp i skyddad skiljts industri som inte är råvarubaserad (se industri och sådan konkurrensutsatt

vidare kap. 2). industrin svarade för 60 procent av industrisysselsätt- Den råvarubaserade med 14 procent av industrisysselningen i länet år 1975. Det kan jämföras i framtiden kan man räkna med att den sättningen i hela landet. Också industrin kommer att vara mycket omfatråvarubaserade konkurrensutsatta och malm är en tande i Norrbotten. De stora naturtillgångarna på skog

för den råvarubaserade industrin. självklar lokaliseringsfaktor inom den råvarubaserade industrin och dess internationella Lönsamheten för den ekonomiska utvecklingen i konkurrenskraft är av central betydelse marknaderna som Norrbotten. De utvecklingstendenser på de internationella industrin under den kan skönjas, tyder dock på att den råvarubearbetande

närmaste framtiden kan komma att minska sin sysselsättning.

om industrin i Norrbotten pekar på att Det material som här presenteras bättre för en tillväxt inom delar av den förutsättningarna är betydligt En bör

konkurrensutsatta förädlingsindustrin. sysselsättningsexpansion

dessa verksamheter. Detta torde dock kunna komma till stånd inom för att stimulera industri som ligger förutsätta en kraftfull regionalpolitik Omfattningen av den konkurrensutsatta förädlingsutanför basindustrierna. helt för att kompensera för industrin är dock för närvarande otillräcklig

inom den råvarubaserade industrin.

sysselsattningsminskningen

är att den förhållandevis lilla 3. Ett viktigt konstaterande i utredningen som man har i länet finns inom konkurrensutsatta förädlingsindustri

Sammanfattande bedömningar och slutsatser 117

branscher som i hela riket förbättrat sin konkurrenskraft under senare år. Dessa branscher har också en god marknadstillväxt. 4. Det norrbottniska näringslivet är också extremt exportinriktat. Gruvoch tillverkningsindustrin exporterade över 60 procent av sin produktion till

utlandet, vilket kan jämföras med 30 för drygt procent motsvarande branscher i hela landet. Om malmexporten räknas bort blir skillnaden inte fullt så stor, men fortfarande är exportandelen i norrbottensindustrin väsentligt högre än i riket. 5. Ett viktigt inslag i studierna av Norrbottens näringsliv är att detaljerade undersökningar av näringslivets inköp och leveranser har genomförts. Syftet med dessa studier är att visa hur en industrisatsning kan ge spridningseffekter. Samtidigt belyser materialet också hur beroende ett läns näringsliv är av utvecklingen i andra regioner och i utlandet. l ett av arbetsgruppens forskningsprojekt har NJA”s inköps- och försäljningsstatistik intensivstuderats. Det är en allmän att uppfattning NJA bortsett från malmen köper relativt sett lite från Norrbotten. Ett resultat av undersökningen är emellertid att en stor del av NJA”s regionala inköp görs från länets småföretag. Av NJA”s leverantörer finns således över 500 stycken i Norrbotten, vilket utgör cirka 20 procent av NJ A”s totala antal leverantörer. Fler än hälften av leverantörerna i Norrbotten utgörs av företag som har färre än 10 anställda. I det nämnda forskningsprojektet belyses också frågan på vilket sätt spridningen av NJAs verksamhet kan öka. Framför allt menar man att reservdelar i större borde kunna utsträckning köpas av tillverkare i Norrbotten. lett annat projekt har några enskilda trähusföretag studerats för att visa hur de under en längre tid har förändrat inköp och försäljning av varor och En viktig slutsats är här att de företag, vars företagsledning har bott tjänster. en längre tid på orten har det mest omfattande varuutbytet med sin närmaste

omgivning. Detta förhållande torde vara speciellt framträdande när företaget

ligger i mindre orter. En slutsats är att informationsverksamheten om länets

näringsliv bör intensifieras. I det här sammanhanget kan också påminnas om de invente-

ringar av företagsbeståndet som företagareföreningen gjort. Dessa invente-

ringar har syftat till att öka kunskaperna om det egna näringslivet. Enskilda företagare har fått information om förutsättningarna att etablera samverkan med andra företag för underleveranser, utbyte av produkter etc. 6. Studierna av näringslivets inköp och leveranser ligger till grund för diskussioner av effekterna av några alternativa utvecklingsvägar för det norrbottniska näringslivet. De fyra alternativ som diskuteras gäller en expansion inom

n gruvindustrin El stålindustrin n verkstadsindustrin

skogsindustrin.

iskussionen bygger på vissa mycket restriktiva förutsättningar, bl. a. att det eograiiska mönstret för leveranserna av företagets produkter såväl som för eras inköp blir oförändrat under expansionen och att produkterna kan örsäljas till lönsamma priser. Den största effekten på norrbottenssysselsätt-

och slutsatser

118 Sammanfattande bedömningar

dessa vid en utbyggnad av uppkommer under förutsättningar ningen

verkstadsindustrin. medan stålframställning och Skogsindustrin ger störst spridningseffekt,

Det är bara en satsning på verkstadsgruvbrytning ger betydligt lägre effekt. effekt inom övrig industri i industrin som ger någon egentlig positiv

landet. att man främst bör Detta resonemang kan inte ligga till grund for slutsatsen

Däremot är resultaten av värde vid en bedömning satsa på verkstadsindustri. effekter av planerade investeringsprojekt i de fyra branscher som av tänkbara

diskuterats.

7.1.2 Arbetsmarknaden i Luleå och Norrbotten

i Luleå och Norrbotten har man ställt 7. I studierna av arbetsmarknaden varit under perioder då varför arbetslösheten i området hög även frågan varit i varit inne i en stark expansionsfas. Det har uppenbarligen näringslivet i Norrbotten än på svårare att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft

många andra håll i landet. i 8. Speciell uppmärksamhet har ägnats åt de lokala arbetsmarknaderna har varit: Hur har arbetskraften i Luleåregionen. De centrala frågorna vid Norrbottens Järnverk AB påverkats av de stora satsningarna regionen står alltjämt utanför arbetsmarkunder 1970-talets första hälft? Vilka grupper vid mitten av l970-talet. med stor naden där? Hade trycket på området

kunnat minskas om en större del av arbetskraftsefterinflyttning som följd, Inom arbetsgruppens ram har tillgodosetts genom lokal rekrytering? frågan en särskild arbetskraftsstudie genomförts for att belysa dessa frågor.

arbetssökanden och arbetstillfällen är Problemen med att passa ihop

avstånden är ett skäl. Ett speciellt stora i Norrbotten. De stora geografiska

i Norrbotten på 1960annat är att strukturomvandlingen gick långsammare 1 bl. a. länsplaneringens rapporter har och l970-talen än i övriga Sverige. kom senare i visats att for jordbrukssektorn

sysselsättningsnedgången

Den långsiktiga industriom- Norrbotten än på de flesta andra håll i landet. i länet än i riket, till en del beroende på att vandlingen har gått långsammare traditionellt varit sysselsatta inom några stora en stor del av arbetsstyrkan

råvarubaserade industrier.

orsak till obalansproblemen har med all säkerhet också varit En bidragande var högre i Norrbotten än i andra att nativiteten fram till 1970-talets början

in på arbetsmarknaden under län. Relativt sett stora ungdomskullar gick

för ungdom var speciellt stort. 1960-talet. Behovet av arbetstillfällen har visat att det bildats en rad 9. Studier av de lokala arbetsmarknaderna arbeten med delarbetsmarknader i Norrbotten, där vissa gällt högavlönade

och hög utbildning. Andra delarbetsmarknade krav på lång yrkeserfarenhet d har ställt lägre krav, men har kanske i gengäld legat på stora avstånd från

arbetssökandes bostadsorter. trot Det är förklaringar av ovanstående slag som kan ges till att Norrbotten

haft klara inflations- och överhettnings_ arbetslösheten också i vissa skeden

problem. att arbetsmarknaden i Norrbottens län har ha _ 10. I studierna konstateras

Samvariationen mellan konjunkturlägy ett markant konjunkturberoende.

Sammanfattande bedömningar och slutsatser 119

och arbetslöshet har traditionellt varit stor. Speciellt kraftig blir den om öppet och latent arbetslösa slås samman till en grupp. Till de latent arbetslösa räknas då personer som önskar gå ut på arbetsmarknaden, men som inte anmält sig till arbetsförmedlingen. Under 1970-talets första hälft ändrades emellertid förhållandena i Norrbotten. De stora investeringsprogrammen vid bl. a. NJA medförde att samvariationerna med konjunkturen minskade. ll. Jämförelser mellan lönenivån i Norrbotten och övriga Sverige illustrerar en viktig dimension i

arbetsmarknadsutvecklingen i länet. Timlönen

har sedan lång tid överstigit nksgenomsnittet. Detta gäller både för gruvindustri och tillverkningsindustri. Endast inom den skyddade livsmedelsindustrin och dryckesvaruindustrin är timlönen i Norrbotten lägre än rikssiffran. Lönestegringstakten har också varit snabbare i Norrbotten. Speciellt snabb lönestegring har man haft från år 1973, då de stora investeringarna genomfördes. 12. l studien av de lokala arbetsmarknaderna dras slutsatsen att om matchningen (samspelet mellan utbud och efterfrågan bli på arbetskraft)skall bättre krävs betydligt större satsningar på selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder än vad som hittills genomförts. Ökade insatser skulle också öka förutsättningarna för de kvinnor som idag vill gå in på arbetsmarknaden. En särskild studie har ägnats främst personer som står utanför arbetskraften. Den visar vilka förvärvshinder som den potentiella arbetskraften och då främst hemarbetande kvinnor som starkast. upplever Det visas bl. a. att bland de kvinnor som önskar gå in på arbetsmarknaden saknar var fjärde helt erfarenhet från arbetslivet. Varannan av dessa är i åldern

16-19 år. Större satsningar på arbetsmarknadsutbildning skulle här

kunna vara ett medel för att underlätta lokal rekrytering.

7.1.3 Planeringen i Luleâregionen

13. Under år 1973 ägde en vändning i flyttningsströmmarna till och från Norrbotten rum. Från 1973 och fram till 1976 hade Norrbotten ett inflyttningsöverskott. Sambandet med industrisatsningarna i början av 1970-talet är uppenbart. Inom ramen för de forskningsprojekt som arbetsgruppen finansierat har man uppmärksammat om i vilken frågan mån de ändrade flyttningsströmmarna är ett uttryck för att tidigare utflyttade norrbottningar nu sökt sig tillbaka. Tre grupper av utflyttare har mot denna bakgrund valts ut, nämligen de som flyttade åren 1968, 1970 och 1972. Man har sedan följt dessa gruppers flyttningar. Allmänt kan konstateras att för dem som flyttade ut 1968 och 1970 var återflyttning vanligast inom tre år efter Relativt få i dessa utflyttningen. grupper har därför berörts av expansionen i Luleåregionen vid mitten av 1970-talet. För dem som flyttade ut år 1972 var läget något annorlunda vid utflyttningen. Expansionen hade just startat. Gruppen är därför inte så stor

*som de två tidigare. Återflyttningsmönstret är emellertid detsamma. Också

linom glesbygdsforskningen och i studierna om finländarnas till

återflyttning

:hemlandet har man fått resultat som tyder på att återfiyttningen ligger på en

motsvarande den som konstaterats

?nivå för Norrbotten under 1970-talet.

120 och slutsatser

Sammanfattande bedömningar

kan således konstateras att återllyttningen ebbar ut efter 3-4 år, när Generellt omkring 20 procent återflyttat. är viktig för ställningstaganden till 14. Analysen av flyttningsströmmarna den samhällsplanering som genomfördes under tiden efter det att planerna på 80 blev kända. Från Luleå kommuns sida tillsattes en särskild Stålverk för att utföra Arbetet i gruppen kom att projektgrupp planeringsarbetet. skulle utformas. domineras av frågan om hur bostadsbyggandet Till för bostadsbyggnadsprogrammen lades en sysselsättningsgrund en nettoinflyttning till kommunen på 7 000 förvärvsprognos som förutsatte under 1970-talet. Den naturliga befolkningsökningen och arbetande av sysselsättningsgraden skulle dessutom ge 2 900 förvärvsarbeökningen 2 500. I efterhand kan konstateras att tande och ökad inpendling ytterligare av kraftigt underskattades. Bostadsbygökningen sysselsättningsgraden blev dänned överdimensionerat. Detta förstärkte de kommunala gandet då planerna för Stålverk 80 ändrades. planeringsproblemen som uppstod visar att en lokalisering av en stor anläggning i klass med 15. Studierna Stålverk 80 ställer mycket stora krav på den kommunala planeringsapparaten. kommunala resurser hinna med att förbereda Det är svårt att med normala beslut som måste tas under ett projekts planerings- och alla de snabba

investeringsskede. Studierna visar också på den stora osäkerhet som präglar företagens

Allt detta gör det motiverat att diskutera hur man med statliga planering. insatser skulle kunna hjälpa kommuner med vissa delar av planeringsarbe-

tet.

7.2 slutsatser

Arbetsgruppens

haft till att utarbeta konkreta förslag till Arbetsgruppen har inte uppgift Vid sidan av de lösning av de norrbottniska sysselsättningsproblemen. har bl. a. Norrbottendelegationen denna permanenta statliga länsorganen har,efter de ändrade planerna för Stålverk 80. i stället uppgift. Arbetsgruppen att belysa vissa samband i det norrbottniska näringslivet sett som sin uppgift av effekterna av olika insatser. som kan vara av värde vid en bedömning drar i föreliggande avsnitt slutsatser av de genomförda Arbetsgruppen studierna. i inledningen till detta kapitel, Två typer av slutsatser är, som framhålls slutsatser rörande utredningar som aktuella. Den första gäller mer allmänna vid av större anläggningars lokalisering med bör genomföras planering effekter. Den andra gäller mer specifika slutsatser hänsyn till deras regionala som avser utvecklingen i Norrbotten och Luleåregionen.

7.2.1 Allmänna slutsatser

vill som en första allmän slutsats framhålla att man vidä 1. Arbetsgruppen mer omfattande analyser av: framtida stora satsningar bör göra betydligt i den berörda än vad som hittills varit arbetsmarknad och näringsliv regionen innan slutgiltigt beslut om projekten fattas. vanligt inom ramen för arbetsgruppens verksamhet De projekt som genomförts

Sammanfattande bedömningar och slutsatser 121

bör lkunna ses som exempel på analyser som bör genomföras. Även om analyserna inte leder till en omprövning av planerna kan de med föra att möjligheten till spridningseffekter tas till vara och att en större del

av den lokalt bundna arbetskraften får arbete.

2. Även om samarbetet mellan Luleå kommun och NJA respektive de regionala myndigheterna fungerade relativt bra under de planeringsomgångar som genomförts under 1970-talet, kan konstateras att kommunens

varit begränsade och att ett statligt stöd i planeringen kan planeringsresurser vara motiverat. mellan Samordningen de statliga myndigheterna har varit bristfällig i vissa skeden. Detta har försvårat kommunens

planering.

föreslår därför att särskilda statliga planeringsresurser Arbetsgruppen ställs till kommunernas inför förfogande etablering av stora anläggningar. Detta bör lämpligen ske genom att en tillfällig arbetsgrupp eller delegation tillsätts. Dess huvudsakliga syfte bör vara dels att medverka till organisationen av ett regionalt samarbete där den regionala kompetensen utnyttjas i

samband med den kommande planeringen, dels att svara för att statliga planeringsresurser i erforderlig omfattning ställs till de lokala och regionala

organens förfogande för att förstärka deras egna resurser.

7.2.2 Slutsatser rörande i Norrbotten

utvecklingen och Luleåregionen

3. Arbetsgruppen konstaterar att industrin i Norrbotten inom överskådlig framtid kommer att domineras av de stora företagen NJA, ASSI och LKAB. Även om verkstadsindustrin expanderar kommer den att förbli relativt sett liten. En mycket aktiv krävs regionalpolitik för att man i Norrbotten skall uppnå målet “Arbete åt alla”. En sådan aktiv regionalpolitik måste tillåtas få vissa negativa effekter i övriga delar av landet. Regionalpolitikens främsta instrument utgörs av det lokaliseringsstöd som ges till företag som lokaliseras till de sysselsättningssvaga regionerna. Om politiken skall kunna nå sitt syfte att påverka fördelningen av den ekonomiska verksamheten, kan det ofta inte

undvikas att lokaliseringsstöd till vissa företag påverkar konkurrensförhållandena i respektive bransch så att företag i andra delar av landet får försämrade avsättningsmöjligheter. Detta kan undvikas endast om stödföretagens försäljning är koncentrerad till sådana exportmarknader där dessa effekter är så små i förhållande till marknadens storlek att de kan försttmmas. En begränsning till sådana fall skulle emellertid lämna så litet utrymme för lokaliseringspolitiken att den blev i det närmaste verkningslös. Att kan lokaliseringspolitiken få negativa effekter för olika branscher utanför stödområdena innebär emellertid inte att den totalt skulle få negativa effekter på den ekonomiska verksamheten där. I den mån lokaliseringspolitiken leder till en ekonomisk expansion i stödområdena, kan detta genom spridningseffekter även stimulera näringslivet i övriga delar av landet. De ingrepp i konkurrensförhållandena, som lokaliseringsstödet innebär, medför

emellertid en förstärkning av behovet av strukturella förändringar i näringslivet utanför stödområdena.

4. Oberoende av vilken strategi som väljs mäste man räkna med att det tar

lång tid att lösa problemen. Norrbotten har alltjämt en oförmånlig näringsstruktur.

Även en långsiktig förändring av näringslivet i länet kräver kraftfulla

122 och slutsatser

Sammanfattande bedömningar

Det är därmed viktigt att inte enbart förstärka de nuvarande åtgärder. resurser utan samtidigt pröva nya former för stödformerna med ytterligare anser att lokaliseringspolitiken bör lokaliseringspolitiken. Arbetsgruppen effektiviseras och mer inriktas på produktutveckling, marknadsföring, av kompetens inom redan befintliga större företag etc. Sådana tillvaratagande med kunnande från Tekniska högskolan i åtgärder kan också kompletteras Luleå. fasen i Luleåregionens utveckling under 5. Studierna av den expansiva mitten av 1970-talet visar att regionens arbetsmarknad är inflationskänslig. slutsats från studierna är att arbetsmarknadsutbildningen Arbetsgruppens vara möjligt att rekrytera en större bör utökas. Det borde i en expansionsfas del av arbetskraften från de lokala arbetsmarknaderna än vad som skedde vid mitten av l970-talet. En utökad lokal rekrytering skulle i sin tur leda till mindre från andra delar av landet och ett mindre bostadsbygginflyttning nadsbehov. En mer balanserad utveckling skulle kunna uppnås. 6. En utökad arbetsmarknadsutbildning skulle inte enbart ta de nuvarande som utgångspunkt. Det borde också vara möjligt att introducera bristyrkena mer brett upplagda kurser för dem som önskar gå in på arbetsmarknaden. slutsats från ERUs studier av det regionalpolitiska stödets 7. En viktig nytt arbetstillfálle utlöser en mycket effekter (se SOU 1978:46) är att varje omfattande En övervägande del av de nyanställda rekryteringsprocess. kommer från anställningar vid andra företag. De nytillträdande på arbetsmarknaden kan få arbete i ett företag som fått en vakans i den kedjereaktion

som uppstått då ett företag nyrekryterat. Dessa förhållanden gäller också för i Norrbotten. Företagen där rekryterar emellertid i stor utsträckning företagen den nämnda avbryts för Norri södra Sverige, varigenom kedjereaktionen bottens del trots att det finns arbetslösa i regionen. kan vara att arbetsmarknadsutbildningen i En slutsats från dessa studier större utsträckning borde gälla redan anställda. Om dessa blir mer kvalificerade ökar chansen till att de anställs i regionens expansiva företag. Vakanserna skulle därmed uppstå i regionens egna företag. 8. Beträffande på regional- och näringspolitiken kan man från inriktningen arbetsgruppens material inte dra några bestämda slutsatser om att en satsning råvarubaserad eller annan konkurrensutsatt industri är att på antingen föredra. En fördel med den senare industrin är att den generellt sett är mindre och att den innehåller delar som drabbats mindre av den konjunkturkänslig industrikrisen. De presenterade studierna visar att sysselsättnuvarande blir mindre inom gruvindustrin och ningseffekterna av varje stödkrona råvarubaserad industri än inom vissa delar av övrig konkurrensutsatt

förädlingsindustri. för stödets effekter är emellertid i första hand i vad mån det ger l Avgörande 1 eller inom äldre företag, som blir upphov till nya företag expansion konkurrenskraftiga på sina marknader och på sikt kan nå lönsamhet och egen kan en bättre tillväxtpotential åstad- i expansionskraft. Först härigenom 4 kommas för Norrbottens ekonomi. Lokaliseringsstödet bör inte specialinriktas till eller utvalda branscher. Med hänsyn till de stora j någon några som karakteriserar Norrbottens ekonomi är ett visst initialstöd till problem eller utom industrin), som kan bedömas ha varje ekonomisk satsning (inom i framtiden. motive- « goda möjligheter till en självständig positiv utveckling

SOU l978:68 Sammanfattande bedömningar och slutsatser 123

rad. Detta gäller också i större eller mindre utsträckning även andra sysselsättningssvaga regioner. Av vikt är emellertid att utvecklingen i regionen kontinuerligt följs och analyseras och att den Företagsekonomiska bedömningen, särskilt av större satsningar, kompletteras med samhällsekonomiska bedömningar av sannolika effekter såväl i regionen som i övriga delar av landet. Det har ovan sagts att lokaliseringspolitiken måste tillåtas få vissa negativa effekter i andra delar av landet. Utgångspunkten är då naturligtvis att de uppkomna problemen är lättare att lösa eller mildra där än i stödregionerna. För att öka dessa möjligheter krävs emellenid att ett beslut om lokaliseringsstöd föregås av en bedömning, så långt det är möjligt, inte endast av det sökande Företagets utsikter att hävda sig på sin marknad, utan även av den planerade investeringens sannolika effekter för befintliga företag i samma bransch och i vilka regioner eventuella negativa effekter kan förväntas uppkomma. Härigenom kan förutsättningar skapas för en framförhållning och en förutseende planering så att arbetsmarknadspolitiska och andra åtgärder kan förberedas och sättas in snabbt vid uppkommande problem. Sådana bedömningar av tänkbara konsekvenser av ett lokaliseringsstöd kan naturligtvis också ge till resultat att de negativa effekterna är av en sådan storlek och karaktär att stödet inte bör ges. En för att förutsättning meningsfulla bedömningar av denna typ skall kunna göras är vidare att utvecklingen i olika branscher noggrant följs och analyseras, så att bedömningarna kan grundas på aktuell information om utvecklingstendenser och problem i andra företag i de aktuella branscherna. 9. Vad gäller lokaliseringsstödets utformning talar teoretiska överväganden för att det i första hand bör innebära en subventionering av lönekostnaderna eftersom tillgången på arbetskraft i stödregionen relativt övriga delar av landet är rikligare än tillgången på kapital. Efersom det är sysselsättningen som skall stimuleras är det naturligt att subventionera dess kostnader. Vissa praktiska skäl kan emellertid tala för att i stället subventionera kapitalkostnaderna. Ett kapitalstöd är en engångsåtgärd, även om det får effekter på företagets kostnader under investeringens hela avskrivningstid, och kan därförivara administrativt enklare än ett sysselsättningsstöd. Enligt arbetsgruppens mening bör emellenid även ett sådant stöd kunna utformas så att denna fördel uppnås. Det har ibland hävdats att företagen är hänvisade till att utnyttja en teknik som utvecklats internationellt. De köper maskiner med inbyggd teknik. Ett sysselsättningsstöd skulle då inte ge några speciella effekter på valet av produktionsteknik. Enligt arbetsgruppens uppfattning föreligger dock ofta möjlighet att välja mellan flera alternativa tekniker med olika relativ faktoråtgång. Valet av teknik blir då beroende av de relativa faktorpriserna (efter eventuella subventioner). Möjligen skulle de olika typerna av lokaliseringsstöd kunna kombineras så att storleken av en kapitalsubvention gjordes beroende av vilken typ av teknik som valdes (med större subvention för mer arbetsintensiv teknik). Detta ställer emellertid mycket stora krav på ingående och detaljerad kännedom hos myndigheterna om olika typer av produktionsteknik och deras ekonomiska förutsättningar. Dessa krav torde vara svåra att uppfylla. Eftersom sysselsättningsutredningen nyligen lagt fram förslag till föränd-

och slutsatser

124 Sammanfattande bedömningar

ringar av lokaliseringsstödets utformning, avstår arbetsgruppen från att närmare analysera och ta ställning till denna fråga. 10. Flera forskningsprojekt har visat var de starka och svaga länkarna mellan Företagen i länet finns. En slutsats är att samarbetet mellan företag i regionen skulle kunna utökas och att ett av skälen till att samarbetet idag är begränsat är att man ofta saknar information om möjligheterna till lokala underleveranser. l samband med att regionalpolitiskt stöd beviljas skulle krav kunna ställas på att företagen redovisar en utredning om sina planerade inköp av insatsvaror och tjänster och dessa inköps tänkbara geografiska fördelning. Många av de förslag som under de senaste åren utarbetats inom länet skulle också kunna aktiveras i samband med att statligt stöd utgår till näringslivet. Här kan nämnas forslag om bättre samverkan med Tekniska högskolan, utveckling av offertsystem för spridning av projekt som kommer fram inom NJA-invest osv.

sou 1978:68 125

Särskilt yttrande

Av Kjell Ösrröm

Riksdagen beslutade år 1975 att Stålverk SO-projektet skulle genomföras och regeringen gav i oktober samma år i uppdrag åt ERU att belysa effekterna främst på sysselsättning och inkomster ur hela regionens perspektiv. Precis ett år senare skrinlades utbyggnadsplanerna och forskningsprojekten har i hast lagts ner- i stället för att utökade medel satts in för att belysa Norrbottens utvecklingsbetingelser. Norrbotten var kanske intressant som studieobjekt men inte värt offensiv forskning för att lösa de grundläggande balansproblemen. Utredningsarbetet har självklart ryckts sönder därför att studieobjektet inte materialiserades. Detta kan vara en förklaring till att faktaredovisning och analyser är ofullständiga. Men varför t. ex. undvika att diskutera de uppenbara åsiktsskillnaderna mel/an människor som fanns om Stålverk 80; inom företaget och inom regeringen och riksdagen, mellan företaget och moderföretagets ledning, motstridiga intressen hos konkurrentföretag i södra Sverige etc. Samhällets “utveckling” är inte någonting abstrakt utan beror av människors beslut och agerande. Inom samhällsvetenskaperna finns metoder och teknik för sådan analys. Ansatsen kommer nu av informerade läsare att upplevas som vara baserad på antingen okunnighet eller naivitet. Åtminstone i Norrbotten finns en väl grundad kunskap hos allmänhet, anställda och också forskare om spelet kring Stålverk 80. Men det är kanske for ERU:s signifikativt arbetssätt och uppfattning om forskningens roll att vår egen tekniska högskola i Luleå inte skulle delta i utredningen? Det finns två sätt att beskriva Norrbottens situation. Vanligen hänvisas till “utvecklingstendenser”, strukturella drag hos näringslivet eller kärleken till många barn som orsak till arbetslöshet, utflyttning och social eftersläpning. Utredningen bygger på denna vetenskapstradition. Det andra - och riktiga sättet bygger på en historisk analys av naturliga förutsättningar, människors uppfattningar och institutioners faktiska beslut i nyckelfrågor. Norrbotten är utifrån alla viktiga bedömningsgrunder en satellitekonomi, en periferi till ekonomiska och politiska maktcentra som ligger längre söderut. Perifera regioner har i många länder i Europa utvecklingsproblem: det gäller både i väst och ost. Men även i Sverige förtränger vi i den politiska och den vetenskapliga debatten detta uppenbara faktum. Utredningen konstaterar t. ex. att Norrbottens är extremt näringsliv exportinriktat: industrin exporterar 60 % av produktionen eller dubbelt mot riksgenomsnittet och hela 60 % av industrin är råvarubaserad mot bara 14 %

126 Särskilt yttrande

för riket. Detta behöver inte vara något negativt eller en defekt i regionens utan visar i stället på hur enormt värdefull ekonomiska förutsättningar Norrbotten är för riket: Norrbottens malmexport bidrog 1974 lika mycket till som Volvo! Andra typiska sattelitdrag är stor expon av Sveriges nettoexpon och arbetskraft, import av mat och andra nödvändighetsvaror, energi och annan verksamhet m. m. outvecklade länkar mellan råvaruutvinning Allt detta framträder tydligt i fallet Norrbotten. Men det uppfattas tydligen

även i vetenskapliga sammanhang (fastän detta bara borde gälla i politiska

sammanhang) som genant att notera. Bristen i utredningens verklighetsanknytning leder analys och slutsatser förs fram - vilket är bra fel. Förslag om bättre arbetsmarknadsutbildning arbetslösa inte litar på att man men knyts inte ihop med det faktum att många Turerna klart får arbete i hemmaregionen. kring Stålverk 80 är om något ett som nu sker till sydsvenska bevis för en sådan befogad skepsis, rekryteringen andra. Att matcha jobb-arbetslösa anses svån i byggprojekt och vårdsektom som får ett Norrbotten men få tänker på att en arbetslös från övre Tornedalen varvsarbetare som lämnar jobb i Piteå flyttar lika långt som en överbliven för ASEA i Västerås. Vilket anses oacceptabelt på de latituderna Göteborg i Norrbotten i förvånande utsträckning, trots att men faktiskt accepteras beaktas att en flyttare llyttaren även byter språkområde! Och då ska det ändå inland lämnar en trakt som kan liknas vid Nangijala, från Norrbottens Lindgrens himmel, med oförstörd natur och klan vatten samhällskritikern

från fjällbäckar. Norrbot- Utredningen tar avslutningsvis upp förslag som skulle förbättra Slutsatsen att stöd till Norrbotten behövs är riktig men grundas tens situation. I en kapitalistisk ekonomi av Sveriges typ, och få på helt felaktiga premisser. samhällsvetenskapliga forskare torde nu bestrida detta, är en perifer del med resurser av arbetskraft och av naturresurser för export bara delvis utnyttjade del av systemet. Reserver att och rekreation en naturlig och integrerad nå kapacitetstaket. Även aktuell utnyttjas när metropolekonomin börjar

ERU-forskning visar detta. förhållande måste Ska man alls ta itu med ett sådant orättfárdigt regionalt utseende beaktas. Sverige är extremt till att börja med landets geografiska Men om ett absolut krav är att bibehålla landet långt och befolkningsfattigt. som en kulturell, social, ekonomisk och politisk enhet måste slutsatsen bli att och konsumtion) inte ska livet i periferin (främst då i termer av produktion ett land med befolkningstyngdpunkten nära belastas av att man tillhör måste sänkas Europas folkrika centrala delar. Kommunikationskostnaderna anser emellertid att man ska radikalt for trafik i längsled. Utredningen till företagen. Detta leder subventionera sysselsättningen genom bidrag befásts -dvs. en starkare differentiering av landet troligen till att satellitrollen och en subventionerad del - vilket är oacceptabelt. i en produktiv till utredningens okritiska slutsats att en Avslutningsvis en kommentar

satsning på Stålverk 80 knappast skulle ha gett några spridningseffekter.

Detta är en riktig förmodan om man accepterar att de stora basindustrierna även i fortsättningen ska få bedriva sin verksamhet utifrån företagsegoistiska ses som ett medel för människor att mål i stället för att deras verksamhet är över-kunna leva väl i åtminstone till dess att den Flandriska interglacialen Generellt giltiga forskningsresultat pekar på dessa en gammal kulturbygd.

Särskilt yttrande 127

mekanismer. Och självklart skapas spridningsmojligheter även om man inte automatiskt får spridningsefekter. En slutsats av forskningsprojektet borde vara att målen lör åtminstone de statliga Företagen måste omformuleras, underordnas riksdagens regionalpolitiska målsättning från december 1976 som anger kraftig befolkningstillväxt för Norrbottens län. Utredningen borde ha tagit upp dessa frågor liksom de redan nu uppenbara illavarslande sociala konsekvenserna av att Stålverk 80 modilierades och slutligen har uppskjutits. Forskningsresultat finns redan. Likaså saknas en analys av om det i sig är bra och en rimlig differentiering av en regions näringsliv om man i stället lör export av malm gör metall (kritiker av Stålverk 80 tyckte att länet skulle bli for ensidigt och ha lör låg lörädlingsgrad, “hellre annan industri“) eller om det är lörnuftigt av ett avancerat industriland att sakna en modern stålframställningsanläggning av rimlig storlek. En annan erfarenhet av Stålverk 80-projektet är att regionalpolitiken förblir en papperstiger så länge landet saknar en industripolitik, särskilt om man saknar regionalpolitiska styrmedel. I utredningen saknas också en analys av de politiska agerandet kring projektet, en nog så intressant aspekt inför 1980-talets diskussion av tidigare regionalpolitiska insatser och uteblivna insatser.

soru 1978:68 129

Direktiv

Uppdrag åt expertgruppen för regional utredningsverksamhet att genomföra en studie rörande utvecklingsprøblematiken kring Stå/verk 80 Regeringen uppdrar åt expertgruppen för regional utredningsverksamhet att genomföra en studie av de samhällsekonomiska effekterna av en utbyggnad av Stålverk 80. Arbetet bör bedrivas enligt de riktlinjer som anges i en härvid fogad, inom industridepartementet upprättad promemoria. En första rapport bör redovisas till regeringen under loppet av år 1978.

PM angående utredning om de samhällsekonomiska effekterna kring en utbyggnad av Stå/verk 80 Stålverk 80 innebär den största koncentrerade industrisatsningen hittills i Sverige och kan beräknas ge betydande effekter på såväl lokal- som regionaloch riksplanet. l motionen 1975:620 föreslogs att problemen kring utbyggnaden av Norrbottens järnverk borde bli föremål för ett samordnat forsknings- och utredningsarbete. l betänkande med anledning av bl a denna motion anförde näringsutskottet bl a (NU 1975:18) att det delade motionärernas uppfattning att en vetenskaplig studie av utvecklingsproblematiken kring Stålverk 80 är angelägen. Lämpligen borde expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) få i uppdrag att initiera och genomföra detta forskningsprojekt. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om forskning rörande utvecklingsproblematiken kring Stålverk 80. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1975:148). Med anledning av riksdagens beslut bör ERU få i uppdrag att genomföra en studie med inriktningen att belysa effekterna lokalt, regionalt och på riksplanet av utbyggnaden av Stålverk 80. Ett viktigt motiv för beslutet om Stålverk 80 har varit önskemålet att lå till stånd en expansion av näringslivet i Norrbotten och därmed söka uppnå varaktiga förbättringar av livsbetingel- ; serna för de boende i denna landsdel. Studiens huvudinriktning bör därför vara att bedöma de samhällsekonomiska effekterna av Stålverk 80, främst x effekter på bl a sysselsättnings- och inkomstutvecklingen samt påverkan på * miljön som sker genom Stålverk 80. Av särskilt intresse är en analys av hur etableringen av stål- och valsverk i Luleå påverkar utvecklingsbetingelser och näringslivsstruktur i regionen. En investering av den storlek som sker genom stålverk 80 ställer betydande krav på olika typer av offentliga investeringar och därmed även krav på

130 Direktiv

och finansiella resurser. Studien bör behandla dessa planeringsresurser frågeställningar utifrån såväl lokal- som regionalplanet. Tonvikten i studien bör ligga på den regionala utvecklingen i Norrbottens län. Verkningarna på den industriella expansionen i landet i övrigt, på bytesbalansen samt på den totala sysselsättningen som helhet i landet bör emellertid också belysas. På grundval av slutsatserna avseende verkningarna planet bör sådana generella erfarenheter anges vilka kan på det regionala beaktas vid eventuella kommande stora punktvisa investeringsinsatser. Projekt som Stålverk 80 kan grovt delas upp i två faser, investeringsperioden och driftsperioden. Flera av de utredningsuppgifter som berörts ovan avser i huvudsak efter den första stora investeringsperioden. Av perioden intresse är emellertid även att fånga upp effekterna under en första del av investeringsperioden. Erfarenheter från denna första etapp bör kunna ge ett visst underlag för en bedömning av den fortsatta utvecklingen. ERU bör därför under loppet av år 1978 avge en Forsta rapport med preliminära bedömningar av den första investeringsperiodens effekter. För att detta skall bli möjligt bör ERU i ett tidigt skede utarbeta metoder att kontinuerligt följa utvecklingen i regionen. Som underlag För den rapport som fárdigställs under år 1978 kan information från i huvudsak tre håll användas. För det Forsta bör ERU utnyttja den information som finns tillgänglig hos de olika forskningsgrupper som redan har bildats kring Stålverk 80. För det andra bör ERU utnyttja material från övriga pågående utredningar som från andra utgångspunkter kan belysa utvecklingsskedet i Norrbotten och den näringspolitiska problematiken . tex vid länsstyrelser, länsarbetsnämnder. företagareforeningar m. m. För det tredje bör ERU komplettera denna information med egen datainsamling. Arbetet bör genomföras i nära kontakt med berörda myndigheter och företag samt industrins branschorganisationer och de anställdas fackliga organisationer.

KUNGL. BlBL 1978 -lü- 2 7 STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

1. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyr- G1 Bislåwets orgamsaüon ud kan Kn. 62. Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. A. 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn. 63 3k5d°9°5 insv i stamga förmag L 3. Stat-kyrka. Bilaga 242. Utredningar i delfrágor. Kn. 64 ovewy av Vanage 1 Ju 4 Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedöm- 65* sk°|an^ E ämjmd ansvwsförddnmg U nmgsunderlag u 66. Andelsbolagslagc Ju. 67. Nya bolagsregler 5 Föräldrautbildning. S4 m. m. Ju. 5A Ny skogspomikA Ja 68. Industri till Norrbotten. l. 7. Skog för framtid. Jo. 8 Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. 9. Ny konkurrensbegränsningslagc H, lO. Barnets ratt. l. Om förbud mot aga. Ju. 1 1. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E, 12. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. 13. Kapitalmarknaden I svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. 14. Arbete át handikappade. A. 15. Praktikfrâgor-átgärder i ett kort perspektiv. U. 16. Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. 17. Energi. l, 18, Öresundsforbindelser. K. 19. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K. 20. Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K. 21. Bemanning av fartyg. K. 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning, A, 23. Växtförädling. Jo. 24. Ny renhállningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri, Bo. 26. Hälso- och sjukvârdspersonalen. S. 27. Fortsatt körkortsreform. K. 28. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. Bo. 31. Trafikpolitikkostnadsansvar och avgifter. K 32. Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och församlingar. Kn. 33. Ordningsvakter. Ju, 34. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. 35, Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Kn. 36. Arrenderätt l, Ju. 37. Hotell- och restaurangbranschen. H. 38. Jämställdhet i arbetslivet. A. 39. Föräldraförsäkring. S. 40. Tvistlösning på konsumentområdet. H. 41. Statlig personalutbildning. B. 42. Kommunernas medverkan I sysselsättningsplanering. A. 43. Miljökostnader. Jo. 44. Kommunalt hälsoskydd. S. “ 45. Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. 46, Att främja regional utveckling. I. 47. Att främya regional utveckling. Bilagedel. l. 48. Konkurrens på lika villkor. B. 49. Energi, Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l. 50. Ny vårdutbildning. U, 51. Svensk trädgårdsnäring, Jo. 52, Lägg besluten närmare människorna! Kn. 53, Förbud mot investeringar i Sydafrika. H. 54, Personregister-Datorer-lntegritet. Ju. 55. Att sambo och gifta sig. Ju. 56. Kultur och information över gränserna. Ud. 57. Resor till arbetet. A. 58. Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen, Kn. 59. JK-ämbetetc Ju. 60. Arbetsmarknadspolitik i förändring. A.

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Hotell- och restaurangbranschen. [37] Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Tvistlösning på konsumentomrádet. [40] Barnets rätt. 1.Om förbud mot aga. [10] Förbud mot investeringar l Sydafrika. [53] Ordningsvakter. [33] Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34] Arbetsmarknadsdepartementet Arrenderätt 1.[36] 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Sysselsättningsutredningen. Personregister-Datorer-lntegritet. [54] och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Energi, strukturomvandling Att sambo och gifta sig. [55] förvärvsarbete och förvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medver- JK-ämbetet. [59] kan i sysselsättningsplanering. [42] 5. Resor till arbetet. [57] 6. Översyn av vallagen 1.[84] stödformer och styrmedel. [62] Regionalpolitiska 1974års bolagskommitté. 1.Andelsbolagslag, [66] Arbete i jordbruk ochträdgård. [29] 2, Nya bolagsregler m. m. [67] Jämställdhet i arbetslivet. [38] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Utrikesdepartementet Arbetsmarknadspolitik I förändring. [60] Kultur och information över gränserna. [56] Bistándets organisation. [61] Bostadsdepartementet Etablering av miljöstörande industri. [25] Socialdepartementet Brand inomhus. [30]. Föräldrautbildning. [5] Hälso- och sjukvárdspersonalen. [26] lndustridepartementet Föräldraförsäkring. [39] Energikommissionen, 1. Energi. [17] 2. Energi. Hälso-miljö- och Kommunalt hälsoskydd. [44] säkerhetsrisker. [49] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja Kommunikationsdepartementet regional utveckling. [46] 2.Att främja regional utveckling. Bilagedel. 1975ars danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- [47] 3. Industri till Norrbotten. [68] förbindelser. [18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] Riksdagens insyni statliga företag [63] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. [20] Kommundepartementet Bemanning av fartyg. [21] Ändrade relationer Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Fortsatt körkortsreform. [27] mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31] Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. [3] Ekonomidepartementet Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner ochförsam- Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk eko- lingar. [32] nomi.[1 l] 2. Kapitalmarknaden i svenskekonomi. Bilaga 1.[12] 3. Regional utvecklingsplanering, Iänsplanering, vidgad länsdemokrati. Kapitalmarknaden i svenskekonomi. Bilaga 2-4. [13]. [35] Lägg besluten närmare människorna! [52] Budgetdepartementet Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna. [58] Statlig personalutbildning. [41]. Konkurrens på lika villkor. [48]

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek, Faktaredovisning och bedömningsunderlag, [4] Utredningen om vissa várdutbildningar inomhögskolan. l. Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny vårdutbildning, [50] Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. [65]

Jordbruksdepartementet 1973års skogsutredning, 1,Ny skogspolitik. [6] 2. Skogför framtid. [7] Växtförädling, [23] Ny renhállningslagstiftning. [24] Miljökostnader. [43] Svenskträdgârdsnäring. [5 l]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet [16]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen.

KUNGL. BlBl.

1978 -lU- 27