Samspel för balanserad utveckling i glesbygd en forskarrapport från Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Expertgruppen för om forskning regional utveckling (ERU) SEUJIUE

u SAMSPEI.

roa BALANSERAD

UTVEGKLINGI GI-ESBYGD i Enferskarrappori

Statens offentliga utredningar

PE] w 1980:47

Fä Industridepartementet

för balan-

Samspel

serad

utveckling

i

glesbygd

En från för forskarrapport expertgruppen forskning om regional utveckling (ERU) Stockholm 1980

Omslag Fredrik von Matérn Jernström Offsettryckeri AB ISBN 91-38-05847-2 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1980

Förord för

Expertgruppen forskning

om

skall

regional utveckling (ERU)

sina direktiv initiera och

enligt

samordna

forskning på

område samt

regionalpolitikens

se

till att blir kända

forskningsresultaten

och för

tillgängliga beslutsfattare,

och andra intressenter.

planerare

ERUs tredje forskningsetapp påbörjades 1975, En successiv avrapportering av forskningsresultat har skett. Hittills har följande rapporter publicerats: Att främja regional utveckling” till Norrbot- (SOU 1978:46, 47), ”Industri ten (SOU 1978:68), “Att forma framtid” regional (Publica, Liber förlag 1978). ”Regional arbetsfördelning inom industrin (SOU 1979:90) samt verksamhet ”Offentlig och regional välfärd” (SOU 1980:6). Avrapporteringen avslutas med ytterligare en rapport under det närmaste året. Rapporterna har utarbetats i arbetsgrupper som studerat olika ämnesområden inom ERU”s forskningsprogram. Föreliggande rapport har utarbetats av den arbetsgrupp som haft i uppdrag att studera regionala konsekvenser av tillbakagående näringar. I arbetsgruppen har ingått professor Erik Bylund (ordförande), geografiska institutionen vid Umeå universitet. t. f. professor Olof Bolin, professor Nils-Ivar Isaksson och professor Frank Petrini, institutionen för ekonomi och statistik vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala samt professor Göran von Malmborg, institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Sekreterare i gruppen har varit pol. mag. Ivar Lidström. Rapporten bygger på material från fyra delprojekt, vars resultat finns redovisade i särskilda Vid utarbetandet av rapporten bilagor. har projektens forskare medverkat som referensgrupp. ERU framför sitt varma tack till alla som medverkat.

Stockholm den 30 september 1980

Ingvar Ohlsson

/Ivar Lidström

Innehåü

l Inledning

1.l Forskningsprojektets bakgrund. organisation och syfte 1.2 Hur skall projektets resultat tolkas och användas? 11 2. ObU/(IHS i den regionala urveck/ingerz . . . . . . . . 15 2.1 Näringslivets strukturomvandling och den regionala och lokala sysselsattningsutvecklingen 15 2.2 Effekter på befolkningsutvecklingen 17 2.3 En enkel begreppsmodell 19 2.4 Rapportens fortsatta disposition 21

3 Samspel mellan näringøirnøz i en glesbygdsregion 23 3.1 Samspelet i den lokala ekonomin 23 3.2 Det lokala produktionssystemet 23 3.3 Spridningseffekter . . . . . 27 3.3.1 Effekter på produktionen . . . 27 3.3.2 Effekter på sysselsättningen . . . . . . . . 28 3.4 av modellen - . . . . . 30 Tillämpning några råikneexempel 3.5 Några synpunkter på input-outputmetodens användbarhet som analystnetod vid studier av mindre regioner . . . 32 3.6 Jordbrukets sysselsättningseffekter i Västerbottens län 34 3.6.1 Jordbrukets spridningseffekter år 1975 . . 35 3.6.2 Sysselséittningseffekternas geografiska fördelning i länet 36 3.6.3 Spridningseffekternas utveckling över tiden 37

4 Jord- och .Y/(()g.S[7Ill/( iglesbygd - den Izitrillsvarandt) utveckling-

4.1 Kontraktionsprocessens kännetecken 39 4.2 Exemplet Lycksele . . . . . . . . . . . 40 4.2.1 Avgång och nyrekrytering inom lantbruket 40 4.2.2 Avgång och nyrekrytering inom skogsbruket 43 4.2.3 Förändringar i bosättningsmönstret 44

5 Jordbrukssektorrz - nuvarande läge och alternativ för framtiden . . 47 5.1 Det nuvarande läget 47

10.23 Val av utvecklingsstrategi 123 10.3 Balanserad utveckling i glesbygd - diskussion löaserzici på en ntodellstudie . . 124 103.1 Sysselsättning . . . . . . . . 124 103.2 Balans i ett vidare perspektiv . . . 127 10.4 Tillämpning av projektets resultat och erfarenh eter i praktisk ;vlzmering 131

Inledning

1 Inledning

1.1 Forskningsprojektets bakgrund, organisation och syfte

För att under ERU:s tredje verksamhetsetapp närmare studera de tillbakagående näringarnas roll i regionala utvecklingsförlopp utarbetade ERU i samarbete med Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden inom jordbruksdepartementet ett forskningsprojekt. En utgångspunkt var att studera strukturomvandlingens sysselsättningseffekter i glesbygdsregioner. l första hand skulle studierna inriktas på de regioner där jord- och skogsbruket fortfarande svarar för en betydande andel av den totala sysselsättningen. För att genomföra forskningsprojektet bildades en speciell arbetsgrupp med ledamöter från geografiska institutionen vid Umeå universitet samt lantbruks- och skogshögskolorna (numera ingående i Sveriges lantbruksuniversitet). Projektets arbetsnamn har varit REKO-projektet, vilket är en förkortning av ”Regionala konsekvenser av tillbakagång inom vissa näringar”. Med tillbakagång avses här sysselsättningsminskning. Inom ramen för fyra delprojekt, finansierade genom anslag från Riksbankens Jubileumsfond, har en rad studier genomförts (se nedan). Projektets huvudsyfte har varit att analysera jord- och skogsbrukets utveckling samt att bedöma dessa näringars inverkan på sysselsättningsutvecklingen på lokal nivå samt den ömsesidiga påverkan som sektorerna i en lokal ekonomi har på varandra. Intresset har i första hand riktats mot de speciella utvecklingsproblem som kännetecknar främst de inre delarna av skogslänen. En utgångspunkt för gruppens arbete har varit att visa vilken roll jord- och skogsbruket skulle kunna spela i regional- och sysselsättningspolitisk planering. Olika utvecklingsalternativ för dessa näringar har analyserats liksom förutsättningarna att med skilda slag av åtgärder påverka utvecklingen. Resultaten från dessa sektorsstudier bildar. tillsammans med resultat från studier av arbetsmarknads- och serviceförhållanden, för en mera underlag generell diskussion av möjligheterna att nå olika mål för sysselsättningsut-

vecklingen på lokal nivå liksom kostnaderna härför. För detta ändamål har

en särskild beräkningsmodell utarbetats. En strävan har varit att visa hur de metoder som utvecklats och de resultat som framkommit skulle kunna utnyttjas i kommunal och regional planering. Studierna har bedrivits med Lycksele kommun som huvudsakligt under-

10 Inledning

sökningsotnråde. Valet grundar sig på att kommunen har stor yta. har en förhållandevis stor andel sysselsatta i jord- och skogsbruk (20 procent l97(), 16 procent 1975) samt att näringslivet i övrigt är tillräckligt diversifierat för att möjliggöra meningsfulla studier av samspelet mellan ttäringttrna i den lokala ekonomin. I flera av delstudierna har en indelning av kommunen i nio delområden gjorts. Dessa delområden kan ur service- och transportsynpunkt betraktas som lokala, funktionella enheter som i dagsläget har ett befolkningsunderlag tillräckligt för åtminstone en livsmedelsbutik och en låg- och mellanstadieskola. Följande sammanställning visar vilka institutioner och forskare som deltagit i REKO-projektet samt vilka rapporter som publicerats: Delprojekt I: Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Olof Bolin Nils-Ivar Isaksson Lars-Olof Persson

Rapporter: a) Persson, Lars-Olof: Lantbruk i glesbygdsregioner. Utvecklingsförloppet, konsekvenser för regionen, framtidsalternativ. Konsulentavdelningens stencilserie Anpassning 19. Lantbrukshögskolan, Uppsala 1976. b) Bolin, Olof- Persson, Lars Olof: Framtidsalternativ för lantbruket i glesbygdsregioner. En simuleringsmodell med inmatning av data genom konversationsprogram. Rapport nr 118 från inst. för ekonomi och statistik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 1977. c) Bolin, Olof- Persson, Lars-Olof: Lantbruk och glesbygd. Rapport nr 133 från inst. för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala 1978. d) Bolin, Olof- Persson, Lars-Olof: Lantbruk och regional balans. ALA nr 2, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1979. Delprojekt II: Institutionen för skogsekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå samt Lantbrukets utredningsinstitut (LUI), Stockholm Bert Grahn Göran von Malmborg Per-Arvid Thege

Rapport: - Grahn. Bert - von Malmborg, Göran Thege, Per-Arvid: Skogsbrukets betydelse för sysselsättning och ekonomi - en studie i Lycksele kommun. Rapport nr 32 från inst. för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå 1980. Delprojekt 111: Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Frank Petrini Ewa Rabinowicz

Inledning

Rapporter: a) Rabinowicz, Ewa: Samspel mellan näringar i en glesbygdsregion - en input-output studie av Lycksele kommun. Rapport nr 101 från inst. för ekonomi och statistik, Lantbrukshögskolan, Uppsala 1977. b) Rabinowicz, Ewa: Jordbrukets sysselsáittningseffekteri Västerbottens lån - historisk utveckling, nuläge och framtidsalternativ. Rapport nr J45 från inst. för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala 1979.

Delprojekt IV: Geografiska institutionen, Umeå universitet Erik Bylund Einar Holm Rolf Johnsson Johnny Lindqvist Gösta Weissglas Ulf Wiberg

Rapporter: a) Wiberg, Ulf (red.): Sektorer i samspel för glesbygdutveckling i balans. Konsekvensanalys av tendenser och planeringsinsatser på lokal och regional arbetsmarknad. Rapport Gerum B:4, Geografiska institutionen, Umeå universitet 1980. b) Holm, Einar: Lokal - med en sysselsättningsplanering experiment fördelningsmodell i Lycksele. Rapport Gerum B25. Geografiska institutionen, Umeå universitet 1980. S, Rolf - De areella och c) Johnsson, Lindqvist. Johnny: näringarna - och konsekvenser. glesbygden utvecklingsförlopp En studie i Lycksele kommun. Rapport Gerum B:6, Geografiska institutionen, Umeå universitet 1980. d) Ho1m,Einar-Weissglas, Gösta: Planning for Local Labour Markets. The Allocation of Employment in Time and Space. Economic Geography, Vol 53, No 2, Worcester, Massachusetts 1977.

1.2 Hur skall resultat tolkas och användas?

projektets

Projektets frågeställningar och underlagsmaterial har utarbetats i samarbete med lokala politiker och tjänstemän i Lycksele. Denna lokala förankring har varit mycket värdefull. Det bör framhållas att projektet hela tiden arbetat med målsättningen att resultatens relevans skulle sträcka sig utöver just den studerade kommunen och tidpunkten. Detta innebär bl. a. att de siffror som nu redovisas. i regel är av mindre intresse än de resonemang som förs i anslutning till tillämpningarna av olika metoder. I allmänhet blir en metod som utvecklas för att ge handlingsförslag mer komplicerad ju bättre den svarar mot sitt syfte. Den kan därmed bli svårhanterlig och det är alltså möjligt att metodeni praktiken, paradoxalt nog, blir sämre ju bättre den är”. Detta dilemma kan hanteras på olika sätt av forskaren, utredaren, planeraren, politikern och allmänheten. Forskaren kan hävda att den tekniska kvaliteten på metoden är det enda

Inledning

som faller inom hans speciella kompetens att utveckla. Andra får svara för eventuell kommunikation och tillämpning. Detta mer traditionella förhållningssätt leder nog oftast till att resultaten åtminstone inte får någon omedelbar tillämpning och ibland även till att frågeställningarna lämnar kontakten med aktuella samhällsproblem. Om forskaren å andra sidan är intresserad av att få gehör och en återkoppling från tillämpningen av resultaten finner han snart att det blir denna del av verksamheten som upptar den största delen av arbetstiden. Så småningom förlorar han kontakten med den inomvetenskapliga utvecklingen och blir i praktiken en utredare. För utredaren och i än högre grad för planeraren och politikern gäller ett kortare tidsperspektiv och en snävare ram för förhållandet mellan insamling av beslutsunderlag och beslut. Befintligt, snabbtillgängligt underlagsmaterial och enkla ad hoc-betonade metoder prioriteras. Med ett visst fog undviks metoder och underlag som man inte hinner sätta sig in i ordentligt. Ett resultat som man inte förstår hur det uppkommit och som man alltså varken kan motivera inför sig själv eller andra har små utsikter att bli handlingsgrundande. Kanske speciellt för politikern tillkommer rädslan för att förlora handlingsfrihet och i realiteten makt till experten/tjänstemannen, som ensam kan manipulera metoden efter egna värderingar utan att det syns. Ibland kan nog denna rädsla finnas kvar även om - och då just för att - metodens resultat är kommunicerbara inför en vidare krets. En sådan metod gör det nämligen svårare att fatta beslut på grundval av skäl som man inte vill redovisa. Då är det bättre med enkla statistiska sammanställningar där det ofta går att finna något “faktum” som är användbart för att motivera det beslut man redan bestämt sig för. Om planeraren och politikern har svårt för att sätta sig in i en metod och därför är misstänksamma och avvisande gäller detta i än högre grad för allmänhetens möjligheter att genomskåda resultatet från någon mystisk hokus-pokus-apparat som överheten leker med. Detta problem hänger samman med ett grundläggande demokratiskt dilemma. Planering med hjälp av formella metoder kan lätt bli en planering enbart för medborgarna som kan komma i motsatsförhållande till en planering som utgår från medborgarna. Inte för att resultatet i och för sig skulle vara dåligt eller medvetet manipulativt. Utan just för att det har ett så stort egenvärde att få vara delaktig i beslutet. En ”enklare” procedur som via ett vidgat deltagande i beslutsprocessen ger ett ”sämre” resultat är då ändå tolalt sett bättre än en procedur som förutsätter en aldrig så välmenande, sofistikerad men auktoritär beslutsfattare. Forskarens roll kan dock inte vara att låtsas som om denna enklare procedur baseras på en likvärdig verklighetsbeskrivning. Mekanismerna i ett komplicerat samhälle blir inte enklare att förstå och avbilda bara för att man önskar att det vore möjligt. De resultat, analyser och metoder som presenteras i denna rapport har arbetats fram av olika forskningsgrupper. Huvudsyftet för dessa har varit att åstadkomma en vederhäftig verklighetsbeskrivning. Även om ett andrahandssyfte har varit att presentera resultaten i en så lättillgänglig form som möjligt fordras antagligen en viss ansträngning för att förstå en del avsnitt. Det finns ingen hederlig genväg att föreslå den som vill förstå resultaten annat än att låta genomläsningen ta den tid den

Inledning

kräver. Däremot finns det anledning att undanröja en del eventuella missförstånd om resultatens räckvidd och betydelse. Det är inte alltid lämpligt och möjligt att tynga den löpande texten med reservationer som har med en eventuell användning att göra. Som exempel anvisar den metod som redovisas i kapitel 9 hur en tillkommande sysselsättning bör fördelas på delområden, år och sektor för att vissa sysselsättningsmål skall uppnås till lägsta kostnad. Detta under förutsättning att jobben kan åstadkommas med de kostnader som tillämpats. Det är ju t. ex. inte alls säkert att det över huvud taget går att finna någon företagare som vill etablera sig i ett visst område ett visst år även om han erbjuds tillgängligt stöd. Samtidigt kan en spontan expansion inom ett företag inträffa utan något som helst stöd och utan att det precis faller in i det av modellen föreslagna mönstret. Motsvarande principiella förutsättningar för tolkning och användning av resultat gäller även för de övriga metoder som tillämpats för analys av jordbruks-. skogsbruks- och servicesektorerna, se kapitel 5, 6 och 7.

sou 193047 Obalans i den regionala 15

utvecklingen

2 Obalans i den

regionala utvecklingen

Näringslivets strukturomvandling och den regionala

och lokala

sysselsättningsutvecklingen

Den svenska regionalpolitiken. så som den i dag är formulerad. växte fram under en period med mycket kraftiga regionala obalanser. Sådana obalanser kan mätas och beskrivas i termer av skillnader i tillgång till kapital. arbetskraft, råvaror eller andra resurser. De kan också vara för uttryck skillnader i sysselsättning. inkomst. och andra för välfärden utbildning väsentliga faktorer. Målen i regionalpolitiken har emellertid i första hand knutits till befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i skilda regioner. Den omfattande nettoutflyttningen från under slutet av 1950skogslänen talet. 1960-talet och början av 1970-talet det mest utgjorde påtagliga uttrycket för den regionala obalansen under denna Det nära period. sambandet mellan utflyttningen och den snabbt minskande sysselsättningen inom och skogsbruket jord- är uppenbart. Den minskade sysselsättningen eller kontraktionen inom och jordskogsbruket behövde i sig inte ha inneburit något egentligt obalansproblem. åtminstone inte vid en jämförelse av län eller grupper av län. Sysselsättningsminskningen hade vad gäller jordbruket redan pågått i flera decennieri övriga delar av landet utan att ge upphov till problem av denna typ. Det egentliga obalansproblemet var att tillväxten i övriga näringsgrenar i de s. k. skogslänen inte förmådde kompensera sysselsättningsminskningen i

primärnáiringzirnzi. Detta drabbade i första hand de nytillträdande på arbetsmarknaden. De måste söka sig till andra delar av landet för att få arbete. Utmärkande för slutet av 1960-talet är den entydiga utvecklingsbilden bland skogslänen. se figur 2: l. De areella näringarna svarade för minst hälften av sysselsättningsbortfallet i dessa län. Tillväxten i andra näringsgrenar kunde inte heller mer än halva det totala kompensera knappt sysselsättningsbortfallet. Under 1970-talet har jord- och roll i den skogsbrukets regionala sysselsättningsutvecklingen successivt minskat. I de strukturförändringar som sker inom industrin. slår branschsammansättningen i de skilda länen igenom och ger en, regionalt sett. mera splittrad bild. Tillväxten inom den offentliga sektorn har å andra sidan verkat stabiliserande lDVS KOP

på de flesta Väm_l“d5*

år e b t r k d na er parbergs. Gavleborgs.

Sv!” _ _ _ u _ _ _ Västernorrlands. Jämt-

Betraffande de areella har takten naringarna 1 sysselsattnmgsminskningen lands_ Västerbottens och avtagit och sysselsättningsandelen är dessutom nu så liten att vad som än Norrbottens län.

Obalans i den utvecklingen

16 regionala

.. ..

:_37

zatmz.

.mwicswwiomåm

:V

u??

rytzx:.E_..m..:..åaäwaâ,

E

_wmäm

:nä::«_..E:äm=wEzâuawam

:.::w§må

o om .

.mczxuoåz

N.

od dä_ SED

nmcmE

»O

.zmämevxa

tama

:oc

.Evcu

:E: 9:_

OC

dä; mi:

:s _

..§.Lom:m_§_..

od

EES

2:35. :u:

.omcm

mama

m«

5:255_ :EEAY/:ZH

En

..S.,w::.20.m.

3:52:

;uxcåun

28:..

;Z

:EE

?Simao

tama

.å

_________p________

_ W _ _ _ _

0G

_.

3:5

:nu

.EtMmS

mSToS_

I

.acäwmmcmc

453% 32

I QN :o

I m.:

I m; :av k.:

m0 “E3

nåxzcmmoi

l

:tyckt

:EEG:

o; mm

_wmwä

å &

405::

I .N E. _

I o X0

5.03_

.c

§3 .to

13.2;

I :u

::::u.._c_

I .En E.. mm

bistra.

Ecw

xmxaåâ.

| _

md

:mmê_Qbwmzwzzuämwwaø

I

.Tax

ä..

muoxañm

Eon

_2:m

I

.mmEcuuwmwmmmå

mszêaa:

md

ucouoea

I

men_

I

mvåååaxx ä=aasag«

...o

oxm

?Nämwa :uEWE:

I

22:3_ wEc

No BE

ll

:OO m

Jozmtxzun

.UgOñ _mvcm noe_

.cxoáaâm .cxmczbhzoøgw

mømä

o. own

.cxoømmäm .cxmc_E.m_mmmm

mw

NO

om

.mm Am Am Am

. o._m

om

m2 mr

mBTmKm_

m* .d

08 I_ om o..

l .I e..

_ammo_

v:

_

m: m..

o_ . ot

_

_ _

.mmEcSmm .mmEcSmm

Ao md

mäxañm Ao muøxånm Ao

oxm ucmooñ Ao ucmuoñ .mo

om??

oxø

Små

Mo Ao

zoo ›ø :oo m

.Eon Jmzmwfzvn .wwzmwton

_mvcm 18_ .Eoa _oocm roo.

Obalans i den regionala utvecklingen 17

händer i näringarna, påverkas inte den allmänna sysselsättningsutvecklingen. på t. ex. länsnivå, nämnvärt. Inom stora delar av skogslänen kommer emellertid betydande anpassningsproblem att kvarstå också under lång tid framöver. Detta gäller även om en fortsatt sysselsättningsminskning inom jord- och skogsbruket mer än väl kan balanseras av ökad sysselsättning i andra verksamheter, till och med Utvecklingen i de områden i glesbygdskommunerna som på kommunnivå. ligger utanför centralorterna kommer under överskådlig tid att vara avhängig utvecklingen inom jord- och skogsbruket. Av figur 2:2 framgår för Lycksele kommun att år 1974 var ca hälften av befolkningen utanför centralorten knuten till jord- eller skogsbruk*

2.2 Effekter på befolkningsutvecklingen

De förändringar på arbetsmarknaden som har skett återspeglas givetvis i förändringar i befolkningsutvecklingen. I första hand är det flyttningsbilden som påverkas. Nettoflyttningarna mellan länen är nu små och går delvis i _ _ l

motsatt riktning jämfört med slutet av 1960-talet. Även bruttoflyttningarnas Kästnebergs°mradet

utger en undantag omfattnin g har minskat Gruvdriften svarar här _ _ _ _ _ Trots den utjämning som har skett l befolkmngs- och sysselsättmngsut- för huvuddekn av sys_ veckling i olika delar av landet kvarstår emellertid betydande regionala selsättningen.

22 F°”°ä”gd*

300 500 1000 1500 personer \ s” Pig”

//J jord- och skogsbruksbe- \ folkmhg i delområde i Cirkelns yta motsvarar hela folkmängden i deloiniådet. Vit sektor= befolkning på brukningsenheter med mer än 2 ha åker (ej pensionärer) Lycksele kommun (utom Streckad sektor= skogsarbetarbefolkning centralorten) 1973.

18 Obalans

i den regionala utvecklingen

skillnader i flera avseenden. Andelen förvärvsarbetande är fortfarande avsevärt lägre i skogslänen än i övriga delar av landet. Skillnaderna är särskilt stora i den kvinnliga sysselsättningsgraden. Förutom de skillnader som ännu kvarstår mellan olika delar av landet råder också mora obakumerinonilän och konnnunen Sådana obmanser förekommer i alla delar av landet. I de till ytan stora och glest befolkade kommunerna i norra Sverige uppstår emellertid speciella och svårbemästrade problenm Den omfattande utflyttningen från skogslänen under 1960-talet. tillsammans med betydande inomregionala omflyttningar. har medfört en kraftig deformering av befolkningens ålderssammansättning i stora områden. Skihnaderna iåldersmrukturineüan å ena Qdan centnüorten och å andra omgivande glesbygd och mindre tätorter är för flertalet glesbygdskommuner inycketrnarkerade.hAedan cennalonerna uppvsar en.även ijänüörehe med hela landet, gynnsam åldersfördelning kännetecknas övriga kommundelar av mycket stora andelar i åldrarna över 50 år. Underskott på kvinnor i åldern 20-30 år är också utmärkande för dessa områden. Figur 2:3 respektive

2:4 visar dels befolkningsutvecklingen i Lycksele kommuns tätorter sedan

1960, dels âldersfördelningen i. respektive utanför. centralorten år 1975. l de flesta kommuner i inre stödområdet utgör befolkningen utanför centralorten ca 40-60 procent av kommunens totala befolkning. Av dessa bor givetvis en stor del inom pendlingsavstånd från centralorten. Befolkningens storlek, ålderssammansättning och förändring bildar viktiga förutsättningar för den kommunala och regionala Det gäller planeringen.

Index 1960=100 140

Lycksele 130-*

120*

110-

..Ioo °° * . . r

\ Kristineberg Rusksele s-G----O-»Ã-Hela kommunen \ 80-

Björksele

Figur 2:3 Befolkningsut- \ \_ vecklingen i Lycksele 70-

kommun och dess tätor- x_

ter 1960-1979. \\ \ Örträsk 50-. \ \ Glesbygd

Källa: FoB 1960-1975

samt SOS Folkmängd sol

, , , , 1960-1979. 1965 70 75 80 År

Obalans i den regionala utvecklingen 19

CENTRALORTEN KOMMUNEN UTOM CENTRALORTEN M Kv

4 3 2 1 0 1 2 3 4 4 procent Procent Figur 2:4 Befolkningens ålderssammansältning i Lycksele kommun år 1975. Källa: FoB -75.

oavsett om planeringsinsatserna avser sysselsättning. servicefunktioner av olika slag. kommunikationer etc. Även om befolkningsutvecklingen i de flesta glesbygdskommuner totalt sett kommer att bli betydligt mindre dramatisk under 1980-talet jämfört med utvecklingen under 1960-talet och början på 1970-talet, kommer stora förändringar att äga rum. I områdena utanför centralorterna kommer en kraftig folkminskning att ske. Den sneda åldersfördelningen gör att dödstalen kommer att öka. medan det motsatta är att förvänta beträffande födelsetalen. En fortsatt omflyttning inom kommunerna med tillväxt i centralorterna kan också förväntas, om än i minskad takt och omfattning.

2.3 En enkel begreppsmodell

Innehållet i begreppen regionalpolitik och regionalpolitisk planering har successivt utökats. Detta hänger delvis samman med att den regionala problembilden har vidgats, bl. a. på det sätt som beskrivits i det föregående. Delvis är det också ett uttryck för hur synsätten för samhällsutvecklingen generellt har utvecklats, vilket i sin tur har påverkat formuleringen av såväl målen som medlen för regionalpolitiken. Under senare år har behovet av en samordning mellan regionalpolitik och andra politikområden alltmer betonats. Regionalpolitiska aspekter måste vägas in i beslut som gäller industripolitik, jordbrukspolitik etc. Den offentliga sektorns roll i den regionala utvecklingen och möjligheterna att aktivt utnyttja denna i regionalpolitiskt syfte har alltmer kommit i förgrunden. Behovet av att göra såväl den regionalpolitiska planeringen som själva regionalpolitiken mera åtgärdsinriktad har också formulerats allt klarare. Inte minst när det gäller den del av regionalpolitiken som särskilt riktar sig till glesbygdsområdena har det nödvändiga i en samordning mellan

20 Obalans i den

regionala utvecklingen

olika statliga sektorinsatser men också mellan kommunal och regional planering framhållits För att en samordning mellan planering och åtgärder inom olika sektorer skall bli effektiv, krävs kunskap om de samband. ekonomiska och andra, som finns mellan sektorerna. Det är nödvändigt att känna till hur åtgärder i en enskild sektor påverkar utvecklingen inom andra sektorer. På så sätt kan man undvika icke önskvärda effekter av en sektorinriktad planering. men också lättare komplettera och förstärka de önskade effekterna av åtgärder i en viss sektor. Det blir också möjligt att väga insatser i en sektor mot insatser i en annan, vilket kan vara särskilt angeläget när de samlade resurserna är begränsade. REKO-projektets målsättning har varit att bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för planeringsinsatser på lokal och regional nivå. i första hand i glesbygdsregioner. En utgångspunkt har därvid varit att utveckla en metod för att bättre kunna analysera förutsättningarna för att nå en i något avseende balanserad utveckling i en kommun och dess olika delar. En sådan utveckling skulle t. ex. kännetecknas av att långvarig arbetslöshet, ofrivillig utflyttning och omfattande servicebortfall i största möjliga utsträckning undviks. Hur skall i en sådan situation effekterna av en sysselsättningsminskning i en näringslivssektor tidsmässigt och geografiskt avstämmas mot kompenserande expansion i andra sektorer? Kan rationaliseringstakt och sysselsättningsminskning i en sektor påverkas och vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser skulle sådana åtgärder medföra? För att åstadkomma någon form av ”processtyrande” krävs planering bl. a. kännedom om orsakssambanden i de pågående utvecklingsförloppen, men också kännedom om förutsättningar och möjligheter till åtgärder i de olika sektorerna. Inom projektet har en enkel använts för begreppsmodell att strukturera de olika sambanden och skapa en ram för de olika delprojekten, se figur 2:5. En förändring inom en näringslivssektor ger via de länkar eller samband 1Seprop. 1978/79:112. som råder spridningseffekter i andra sektorer. Sambanden är av olika

sektorsvisa Sektorsvisa orsak-verkan- °5akVek?' kedjor KEÖJO _ _ _ _ _ _ __| _____] Industri

l [äagbldkmj

:

I___

_“l _____

l Service l j-Skogsbruk u:

, ____ __.

Sektorsvisa Sektorsvisav orsak- verkan- orsak-verkankedjor kedjor Figur 2:5 REK O-projekters begreppsmodell. Pilama illustrerar samband mellan olika sektorer inom t. ex. en kommun. Slreckad linje markerar expanderande eller tillbakagâende sektor.

Obalans i den regionala utvecklingen 21

karaktär. Inom det lokala produktionssystemet sker köp och försäljningar av varor och tjänster. Via hushållens inkomster uppstår också penningströmmar inom och mellan de olika sektorerna. Flöden av arbetskraft sker ständigt mellan sektorerna etc. Begreppsmodellen så som den här har beskrivits ger självfallet en förenklad bild av de verkliga förhållandena. Inom REKO-projektet har huvudintresset riktats mot sambanden och förhållandena inom det lokala systemet (kommunen). Många flöden/samband knyter emellertid ihop detta med andra lokala, regionala, nationella eller t. o. m. globala system. Sambanden mellan sektorerna, t. ex. när det gäller flöden av arbetskraft mellan dem, är inte heller alltid så direkta som modellen antyder. Sådana flöden går ofta från utbildning och/eller via arbetslöshet, omskolning, beredskapsarbeten osv. Detta är generella förhållanden och samhället har byggt upp en “apparat” just i syfte att underlätta övergången mellan sektorer. l glesbygdsregioner av den typ som här har studerats utgör emellertid de som på detta sätt befinner sig mellan de egentliga näringslivssektorerna en betydande andel av arbetskraften. De bildar därmed närmast en egen sektor som via t. ex. samhällets stödinsatser i betydande omfattning påverkar den lokala ekonomins funktionsförmåga.

2.4 Rapportens fortsatta disposition

I kapitel 3 behandlas de kopplingar och det samspel som finns mellan olika verksamheteri en lokal ekonomi. Särskild tonvikt läggs vid sambanden inom det lokala produktionssystemet. Kontraktionsförloppen inom jord- och skogsbruket behandlas i kapitlen 4›6. Den hittillsvarande utvecklingen analyseras och bildar underlag för utformning och diskussion av olika framtida utvecklingsalternativ. I kapitel 7 behandlas servicesektorn. Servicefunktioner på delområdesnivå inom såväl den privata som den offentliga sektorn analyseras. Konsekvenser för dessa servicefunktioner vid sysselsättningsförändringar inom jord- och skogsbruket beräknas bl. a. Den lokala arbetsmarknaden beskrivs och analyseras i kapitel 8. Skillnaderi sysselsättningsstruktur mellan kommunens olika delar redovisas. Den del av arbetskraften som är arbetslös, befinner sig i arbetsmarknadsutbildning eller i beredskapsarbeten ägnas särskild uppmärksamhet. Med utgångspunkt i bl. a. de erfarenheter som framkommer i de tidigare nämnda kapitlen utvecklas i kapitel 9 en modell med vars hjälp mål och medel för den framtida befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i en kommun kan hanteras på ett samordnat sätt. Modellen ger t. ex. möjlighet att bedöma behovet av åtgärder i form av resursinsatser vid olika tidpunkter för att mål för utvecklingen i kommunen och dess delar skall uppfyllas. I kapitel 10 sammanfattas och diskuteras slutligen några av de viktigare resultaten.

mellan näringarna 23

Samspel

3 mellan i en

Samspel näringarna

glesbygdsregion

Detta kapitel bygger

huvudsakligen på Rabinowicz, Ewa: Samspel mellan näringar i en glesbygdsregion - en - av 3.1 i den lokala ekonomin input outputstudie

Samspelet

Lycksele kommun. Rapport nr 101 från - insti- Huvuddelen av all varu- och tjänsteproduktion kännetecknas i dag av långt tutionen för ekonomi

driven specialisering och arbetsdelning. Slutprodukten i en produktionsked- och statistik, Sveriges

i allmänhet som tagits fram av Lantbruksuniversitet, ja innehåller en mängd komponenter till den som levererar Dessa Uppsala 1977 och Rabiunderleverantörer varan till slutlig förbrukning. nowicz, Ewa: Jordbruunderleverantörer har i sin tur köpt råvaror och halvfabrikat från andra kets sysselsättningseffleverantörer etc. Sådana produktionskedjor eller verksamhetssystem kan i ekter i Västerbottens

vara mer eller mindre eller koncentrerade. län - historisk utveckgeografiskt perspektiv spridda ling, nuläge och fram- Det geografiska mönstrets utseende har betydelse bl. a. för hur effekterna av tidsalternativ. Rapport i ett verksamhetssystem fördelas inom och mellan regioner. De förändringar nr 145 från institutionen olika har såväl fördelar som nackdelar sett från för ekonomi och statislokaliseringsmönstren H . regionalpolitisk utgångspunkt. tik, Sverige lantbruksustöd ges ett företag som ingår i ett lokalt uppbyggt niversitet, Uppsala 1979. Om regionalpolitiskt verksamhetssystem. kommer eventuella spridningseffekter som uppstår

också att hamna i samma ort. Är verksamhetssystemet däremot utspritt på lSe a) SOU 1974:3 Proflera orter och regioner, kan större eller mindre delar av stödinsatsen läcka duktionskostnader och

ut” från stödorten via inköp från företag i andra orter. En del av den samlade regionala produktions-

effekten kan på så sätt hamna i områden som är överhettade och där system samt ERU:s underlagsmaterial nr U 21, insatserna snarare borde vara av restriktiv art. 1972 års leveransunder- Vid negativ utveckling i ett verksamhetssystem, t. ex. minskad efterfrågan sökning.

på den slutliga produkten, kommer på motsvarande sätt de negativa

effekterna att koncentreras till en ort eller region i fallet med det lokalt b) SOU 1978:68 Industri till Norrbotten samt uppbyggda verksamhetssystemet. l ett mera geografiskt uppdelat system Anderstig-Lundberg: fördelas effekterna på flera orter. Bilaga 4 till SOU 1978:68, Näringsliv och sysselsättning i Norrbot-

3.2 Det lokala produktionssystemet ten, Stockholm 1979.

En regional input-out-

har ett antal studier av putstudie. Inom ramen för ERU:s tidigare verksamhet

företagens leveransförhållanden genomförts med hjälp av den s. k. inputc) Forsberg-Hedberg: med dessa studier var att via information om av le-

outputmetoden. Syftet Undersökningar

förekomsten veransströmmarna inom av köp och försäljning av varor och tjänster skapa en förbättrad verkstadsindustrin, särom hur olika regioners näringsliv är kopplade till varandra i ett kunskap skilt försvarsindustrin, regionalt sammanhang men också i det nationella produktionssystemet. i Östergötlands län 1974 Sådan information gör det möjligt att dels beräkna en samlad effekt av t. ex. - en input-outputstudie,

de indirekta effekter som 1978. en regionalpolitisk insats, men också var Linköping

24 Samspel mellan näringarna

uppkommer via leveranssystemet kommer att hamna. Om en sådan satsning sker i en verksamhet, som är starkt lokalt eller regionalt integrerad blir den samlade effekten mera geografiskt koncentrerad än om satsningen sker i en verksamhet med sina leveranser riktade till och från andra delar av landet eller till och med utlandet. Med motsvarande metod har, inom en REKO-projektet, genomförts studie med syfte att belysa sambanden i ett lokalt produktionssystem. Med kännedom om omfattning och styrka i dessa samband är det möjligt att analysera t. ex. vilka totala sysselsättningseffekter som genereras när en viss sektor expanderar eller går tillbaka. Studien avser förhållandena i Lycksele kommun, men de framkomna resultaten bör i sina vara huvuddrag tillämpbara på flertalet inlandskommuner i skogslänen. En markant skillnad mellan ett lokalt produktionssystem av den typ som Lycksele representerar och det nationella produktionssystemet utgörs av skogsbrukets roll. Skogsbrukets betydelse mätt i produktionsvärde, är i Lycksele åtta till nio gånger större än i den svenska ekonomin totalt, se tabell 3.1. Skogsbrukets betydelse i Lyckseles lokalekonomi avspeglas också i industristrukturen. Trävaruindustrin, som är knuten till den lokala råvaran, är således den enda industribransch som redovisar större produktionsandel i Lycksele än i landet som helhet. De areella näringarnas samlade betydelse för Lycksele framgår ännu tydligare om de råvarubaserade industrierna, trävaruindustri och livsmedelsindustri, slås samman med dessa. Denna lokalt baserade sektor svarar i hela landet för ca 15 procent av den totala produktionen medan den i Lycksele svarar för över 35 procent. Tas dessutom hänsyn till kopplingarna till övriga delar av den lokala ekonomin, *Se anm. till tabell 3.1. ökar denna sektors samlade betydelse ytterligare.

n

Tabell 3.1 Olika näringsgrenars andel av den totala produktionen (uttryckt i förädlingsvärde) i Lycksele respektive Sverige år 1974. Procent

Anm.: Tabellen omfattar inte samtliga näringsgrenar. Förutom den offentliga sektorn är några mindre branscher inom den privata sektorn exkluderade. Uppgifterna i tabellen är således inte jämförbara med t. ex. andelar av BNP. Källa: Rabinowicz, E: Samspel mellan näringar i en glesbygdsregion - en input-output studie av Lycksele kommun., Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Rapport 101, Uppsala 1977 samt SM nr N 1975:98.

sou 193047 Samspel mellan näringama 25

Tabell 3.2 Försäljningen av varor och tjänster producerade i Lycksele (procent) 1974 Produce- Hus- Ofl- Invcs- Lager Export Sum

Transport 0 kom-

Källa: Se tabell 3.1.

I tabell 3.2 framgår hur försäljningen av varor och tjänster som producerats inom Lycksele fördelas inom respektive utom regionen. Av den samlade produktionen i Lycksele försäljs 60 procent till områden utanför kommunen. Minsta exportandelen svarar jordbruket för. Produktionen är där inriktad (huvudsakligen mjölk) på förädling och försäljning på den lokala marknaden. Den stora exportandelen för skogsbruket markerar en låg lokal förädlingsgrad. Skogsråvaran går i huvudsak till industrier utanför området. Samtliga enskilda industribranscher utom livsmedelsindustrin har stora exportandelar. Från verkstadsindustrin som är den största i området går ca 97 procent av produktionen till andra regioner. Denna bransch är därmed i extremt hög utsträckning länkad till geografiskt uppdelade verksamhetssystem. Den privata tjänstesektorns exportandel, dvs. en tredjedel av tjänsteproduktionen, kan förefalla stor. Anledningen till den förhållandevis stora andelen ”exporterade” tjänster är att Lycksele i flera avseenden fungerar som centrum för hela Västerbottens inland

*Förhållandet med den stora exportandelen i den privata tjänstesektorn har ett principiellt intresse. I olika sammanhang, t. ex. vid prognosticering av sysselsättningsutvecklingen i ett område, används ofta s. k. ekonomisk bas metoder. l sådana metoder betraktas oftast tjänsteproduktionen som sekundär i förhållande till primära näringar eller basnäringar som jord- och skogsbruk, industri, gruvbrytning etc. Om utvecklingen i basnäringarna kan fastställas, kan enligt ekonomisk bas metoden därmed utvecklingen i tjänstenäringarna enkelt härledas. Att sådana enkla relationer mellan primr- och tjänstenäringarna inte råder i ett område av Lyckseles karaktär är nkla ekonomisk uppenbart. bas metoder är således mindre lämpliga som analysinstrument i sådana områden.

26 Samspel mellan näringarna

Av den totala produktionen i Lycksele försäljs endast ca 12 procent inom det lokala produktionssystemet. Det lokala samspelet mellan näringarna är således generellt sett svagt. Försäljningens omfattning och fördelning inom och utom regionen ger en bild av samspelet mellan sektorerna i det lokala produktionssystemet. För att kunna beräkna de samlade effekter som uppstår när produktionen ökar eller minskar i en sektor är emellertid inköpens inriktning och omfattning av större intresse. l tabell 3.3 har summorna för varje sektors inköp från egen och övriga sektorer dividerats med respektive sektors produktion. De koefficienter som då erhålls visar hur inköpen fördelas när produktionen ökar med en enhet. De arealbaserade näringarna, dvs. jord- och skogsbruk samt livsmedelsoch trävaruindustri, köper för varje krona samlad produktion för 6,4 öre hos varandra, för 0,9 öre hos övrig industri samt för 11,4 öre hos tjänsteproducerande företag - sammanlagt för 18,7 öre i regionen. Återstoden, 81 ,3 öre, går till löner, avskrivningar. vinst samt import.

Övrig industri köper i regionen sammanlagt för 9,1 öre, medan de

tjänsteproducerande företagen köper för 5,8 öre per krona slutlig produktion. De arealbaserade näringarna är således mest bundna till den lokala marknaden på inköpssidan. Deras totala betydelse framgår ännu tydligare av att de år 1974 svarade för inköp för 23,5 milj. kr. av de totalt 37 milj. kr. som omsattes på den lokala marknaden. Av de enskilda branscherna svarar livsmedelsindustrin för de största lokala inköpen, nämligen 33,7 öre. Av detta är 26,8 öre ersättning för mjölk och 6,1 öre mjölktransporter. Trävaruindustrin köper för 24 öre, varav 17,4 öre går Även jord- och skogsbruket stora lokala till virkesinköp. gör förhållandevis inköp. Dessa branscher köper för 19,8 respektive 15,2 öre på den lokala marknaden. Av de branscher som redovisar små lokala inköp tillhör de flesta Verkstadsindustrin gör emellertid också påfallande liten tjänstesektorn. andel av sina inköp på den lokala marknaden. Mönstret är här således detsamma som det som gäller för branschens försäljning.

Tabell 3.3 lnköpens fördelning per krona i slutlig produktion. Lycksele 1974

Inköp Areella näringar Övrig Försäljning +förädling industri Tjänster

Areella näringar

Övriga inköp. löner. avskrivningar m. m. 0,813 0,908 0,942 Summa 1,000 1,000 1,000

Källa: Se tabell 3.1.

Samspel mellan näringarna 27

3.3 Spridningseffekter

3.3.1 Effekter på produktionen

De köp och försäljningar som redovisades i föregående avsnitt ger i sin tur upphov till en serie inköp från underleverantörer etc. När man summerar samtliga inköp som sker inom och mellan olika sektorer när en viss sektor producerar en enhet till slutlig förbrukning erhålls en typ av produktionsmultiplikatorer (produktionsmultiplikator I). En annan typ av spridningseffekt uppstår som en följd av kopplingen mellan hushållens inkomster och efterfrågan på lokalt producerade varor och tjänster. För små ekonomier med stor export ut från regionen består i själva verket merparten av kopplingarna mellan sektorerna just i dessa effekter (s. k. inducerade effekter). Hushållen erhåller således i egenskap av arbetskraft inkomster från olika sektorer, som sedan resulterar i efterfrågan på varor och tjänster från andra sektorer. När hänsyn tas även till de _ inducerade effekterna erhålls en annan typ av produktionsmultiplikatorer (produktionsmultiplikator II). I tabell 3.4 redovisas de båda produktionsmultiplikatorerna. Generellt sett är multiplikatorerna av typ I låga. En produktionsökning med 10 000 kr inom exempelvis verkstadsindustrin skulle endast generera en 5 lokal produktionsökning med ytterligare 400 kr. De enda egentliga lokala produktionsblocken bildas av dels livsmedelsindustrin och jordbruket dels l trävaruindustrin och skogsbruket. Till det senare kan även transportsektorn räknas. Det höga multiplikatorvärdet för livsmedelsindustrin är delvis missvisande. Eftersom input-outputmodellen är efterfrågestyrd, skulle en strikt tolkning av multiplikatorn innebära att en produktionsökning med en enhet

Tabell 3.4 ProduktionsmuItiplikatorer typ I och Il, Lycksele 1974 (se anm.)

Källa: Se tabell 3.1. Anm: De olika multiplikatorbegreppen definieras i texten.

28 Samspel mellan näringarna

inom livsmedelsindustri. dvs. i detta fall mejeri och slakteri, skulle generera en total produktionsökning på 1,4 enheter. Denna produktionsökning skulle till allra största delen ske inom jordbruket. I själva verket är förhållandet, i områden av den typ det här är fråga om, det motsatta, dvs. det år produktionsvolymen inom jordbruket som är avgörande för produktionen inom livsmedelsindustrin. Når effekterna via hushållens inkomster tas med i bilden, blir multiplikatorvärdena högre. De största ökningarna sker helt naturligt i vissa tjänstesektorer. framför allt i handeln. Dessa sektorer svarar ju normalt för mycket små inköp från övriga producerande sektorer inom den egna regionen.

3.3.2 Effekter på sysselsättningen

En huvudfrågeställningi REKO-projektet är. som redogjorts för i kapitel 2, hur sysselsättningsutvecklingen inom en sektor påverkar sysselsättningsmvecklingen i andra sektorer och därmed i hela regionen. Det kan gälla hur den minskande sysselsättningen i de areella näringarna ger upphov till minskad sysselsättning i andra näringar. Det kan också gälla frågan om i vilken utsträckning en sysselsättningsökning genom t. ex. expansion eller nylokalisering inom industrisektorn genererar ytterligare sysselsättning och därmed en högre totaleffekt. Med utgångspunkt från de tidigare redovisade uppgifterna om produktionsvolym inom varje sektor samt transaktionerna mellan sektorerna, är det möjligt att i modellen beräkna sysselsättningsmultiplikatorer. För detta

behövs också uppgifter om sysselsättningsvolymen inom varje sektor, vilket

gör det möjligt att beräkna arbetsproduktiviteten sektorvis. På samma sätt som för produktionseffekterna gäller beträffande sysselsättningseffekterna att de påverkas via hushållsinkomsterna. I tabell 3.5 redovisas dels uppgifter för produktion, sysselsättning och produktivitet sektorsvis dels sysselsättningsmultiplikatorer I och II. I multiplikator I ingår endast de direkta sysselsättningseffekterna. l multiplikator ll inräknas de spridningseffekter som genereras via hushållens inkomster. Dessutom redovisas hur stor andel av de totala spridningseffekterna som härrör från de rena produktionssambanden. Sysselsättningsmultiplikatorerna blir höga för de sektorer som är knutna till sektorer som har hög arbetskraftsåtgång, dvs. har låg produktion per sysselsatt, utan att själva vara arbetskraftsintensiva. Detta illustreras av det extremt höga värdet på multiplikatorn för livsmedelsindustri. Denna sektor som kännetecknas av den i särklass högsta produktionen per sysselsatt åstadkommer i modellen stora effekter inom jordbruket, alltså i den sektor där produktionen per sysselsatt är lägst. En ökningi livsmedelsindustrin med en årssysselsatt skulle således enligt modellen generera ytterligare 3,7 årssysselsatta, huvudsakligen inom jordbruket. Av de skäl som nämnts tidigare i samband med produktionsmultiplikatorerna är detta samband

l Detta beror på en mycket låg förädlingsgrad inom mejeriet. vilket är typiskt för denna industri i hela landet.

mellan 29

Samspel näringarna

Tabell 3.5 Arbetskraftens produktivitet samt sysselsättningsmultiplikatorer typ I och ll (se anm.)

Brutto- Syssel- Arbets- Multi- Multi- Spridningseff. I produk- sättn. kraftens plika- plika- i procent av tion i - antal genom- tor tor spridnings- 1000-tal årsan- snittliga typ l effekt II typ lI kr (1) ställda produkti-

(2) vitct = k0I.1

div. med

k0I.2

11,1 Hotell, restaurang

Källa: Se tabell 3.1. Anm: För definition av begreppen. se texten.

emellertid inte ett uttryck för de faktiska förhållandena sid. 27 o. (jfr 28)? Sysselsättningsmultiplikatorerna avviker i viss mån från produktionsmultiplikatorerna, vilket tydligast framgår vid en jämförelse mellan jord- och skogsbruket. För jordbruket är som synes sysselsättningsmultiplikatorn I lägre än motsvarande produktionsmultiplikator, medan det motsatta gäller för skogsbruket. Detta förklaras av att produktiviteten i jordbruket är avsevärt lägre än i skogsbruket. Vidare är skogsbruket starkt knutet till den relativt lågproduktiva transportnäringen. En jämförelse mellan multiplikatorer av typ I respektive typ II visar att de senare som väntat ligger högre. Skillnaderna är dock i de flesta fall måttliga och hänger samman med de relativt små lokala inköpen som hushållen gör från de flesta sektorer. Detta beror i sin tur delvis på regionens litenhet. I en region av Lyckseles storlek täcks huvuddelen av hushållens efterfrågan med import. Den sista kolumnen i tabell 3.5 visar hur stor andel av de totala 3 I Rabinowicz, E: op cit presenteras en alternativ metod för beräkning av jordbrukets spridningseffekter där livsmedelsindustrin ses som sekundär i förhållande till jordbruksproduktionen. Beräknad på detta sätt blir jordbrukets multiplikator = 1,18.

30 mellan

Samspel näringarna

spridningseffekterna som härrör från det egentliga produktionssystemet, dvs. via köp och försäljning mellan företag. Resten utgörs då av de inducerade effekterna via hushållsinkomsterna. Som synes är det tjänstesektorerna som påverkas mest av inkomsteffekterna. Inom handeln svarar dessa för ca 80-90 procent av den totala spridningseffekten.

3.4 av modellen -

Tillämpning några räkneexempel

Den information som redovisats i det föregående gör det möjligt att studera - eller koneffekterna av hypotetiska produktionsförändringar expansion traktion -i de enskilda sektorerna. De exempel som redovisas i det följande bygger på ett antagande om oförändrade relationer i systemet. Det innebär exempelvis att ett nytt företag inom verkstadsindustrin förutsätts ha samma och försäljningsmönster, produktivitet etc. som genomsnittet hos inköpsredan existerande företag i sektorn. Exempel I - lika produktionsförändring i alla sektorer. Ett sätt att åskådliggöra multiplikatorbegreppets innebörd är att studera effekterna av en likartad produktionsförändring i alla sektorer t. ex. ökning eller minskning med 100 000 kronor. Detta görs i tabell 3.6. Om man bortser från livsmedelsindustrin (jfr kommentar på föregående sida) skulle regionens samlade produktion påverkas kraftigast vid en produktionsförändring inom trävaruindustrin. Den största effekten på sysselsättningen åstadkommer en förändring i jordbrukssektorn. Detta beror på den stora direkta effekten i den egna sektorn, vilket i sin tur avspeglar dess låga produktivitet.

Tabell 3.6 Effekter på produktion och sysselsättning av en förändring i slutlig förbrukning med 100.000 kr. Lycksele 1974. ( 1.000-tal kr resp. årsverk)

Källa: Se tabell 3.1. ” Avser effekter via inköp inom och utom de olika sektorerna. b Avser effekter via hushållsinkomsterna.

Samspel mellan näringama 31

Tabell 3.7 Effekter på produktion och sysselsättning av en förändring i slutlig förbrukning med 10procent av sektorns produktion. (l.000-tal kr. resp. årsverk.) Lycksele 1974

Källa: Se tabell 3.1.

Exempel II - likformig produktionsförändring i alla sektorer. Den effekt som en sektor kan tänkas ha på den lokala ekonomin beror inte bara på spridningseffektens storlek utan även på sektorns omfattning. En ökning av produktionen med t. ex. 3 miljoner kronor innebär för jordbrukets del mer än en fördubbling av medan det för produktionsvolymen. verkstadsindustrin rör sig om en knappt l tabell 3.7 tioprocentlig ökning. visas därför hur produktion och sysselsättning i regionen påverkas om alla sektorer ökar sin produktion i samma proportion, i detta fall 10 procent av den ursprungliga produktionen. Den största effekten på den lokala ekonomin åstadkommer i detta fall Den totala blir ca skogsbruket. produktionsökningen 11 milj. kr. och sysselsättningsökningen ca 85 årsverken, varav drygt 20 utanför den egna sektorn. För att åstadkomma samma effekt skulle de flesta andra sektorer behöva flerdubbla sin produktion. En tioprocentig produktionsökning inom verkstadsindustrin svarar mot t. ex. en ny industri med drygt 30 heltidsanställda. En sådan förändring skulle medföra att ytterligare endast 3 arbetstillfällen skulle inom skapas regionen. Exempel III - effekter av en mejerinedläggning. En nedläggning avvmejeriet i Lycksele, vilket sysselsätter 19 årsanställda, 1Här kan nämnas att skulle i princip kunna ske utan att mjölkproduktionen i jordbruket behövde medelinvägningen per minska* Den sektor i regionen som i första hand skulle är mejeri i Västerbottens påverkas transportsektorn. En centralisering av mjölkhämtningen med t. ex. tankbilar län är avsevärt lägre än från den alternativa i hela landet. En ratio: mejeriorten, skulle innebära att samtliga transporttjänster försvinner. nalisering av mejeriverk- Å andra sidan är det också möjligt att transporterna ligger samheten i länet har kvar oförändrade hos företagi regionen. De kan t. o. m. tänkas öka om den också diskuterats under sammanlagda transportsträckan ökar. en längre tid.

32 Samspel mellan näringarna

Om alla transporter försvinner från regionen blir den sammanlagda effekten av en mejerinedläggning (inkl. den inducerade effekten av de mejerianställdas inkomstbortfall) ca 30 årsanställda. I det andra fallet l i stannar effekten på ca 20 årsanställda.

3.5 Några synpunkter på input-outputmetodens

användbarhet som analysmetod vid studier av mindre

regioner

Som redan påpekats i inledningen till detta kapitel var ett av syftena med den redovisade studien att pröva input-output-metodens tillämpbarhet för mindre regioner. Avsikten är här att sammanfatta några av de erfarenheter som de redovisade studierna givit. Dessa är av såväl principiell som praktisk karaktär. Den mest grundläggande frågan är självfallet om input-output-studier av små regioner är motiverade. Vilka användningsområden kan sådana studier ha? Frågan om input-outputmetodens relevans hänger samman dels med problemet med styrkan i sambanden mellan näringarna på lokal nivå, dels med frågan om input-outputmetoden är effektiv som mätmetod för dessa samband. Input-outputmetoden, så som den här har använts, är avsedd att studera relationer mellan näringar, påvisa förekomsten av lokala produktionsblock etc. Med sina restriktiva antaganden om linjära samband mellan inputoutput dvs. mellan inköp av olika slag och produktion till slutlig förbrukning, är metoden mest lämpad för analys av samspel mellan de egentliga producerande sektorerna. Redan den utvidgning av analysen till att omfatta hushållen som här gjordes leder till vissa problem. En överföring av den offentliga sektorn till de producerande sektorerna är ännu mer problematisk och har därför inte gjorts i den här redovisade studien. Anledningen till detta är att den övervägande delen av konsumtionen av offentlig service inte kan kartläggas via betalningsströmmar. Om samspelet mellan de egentliga sektorerna är av underordnad betydelse i förhållande till producerande inkomsteffekter och effekter på den offentliga sektorn, blir användandet av input-outputmetoden mindre motiverad. Detta är ett viktigt konstaterande mot bakgrund av den offentliga sektorns allt större betydelse inte minst ur sysselsättningssynpunkt. Om den offentliga sektorn förs över till de endogena sektorerna innebär detta att sektorns omfattning kommer att styras av de övriga sektorernas produktion. Givetvis beror antalet offentligt anställda till en del på sysselsättningen inom näringslivet. Frågan är dock om ens detta beroende låter sig analyseras inom ramen för en input-outputmodell. Om t. ex. regionens produktion minskar utan att folkmängden ändras, behöver detta inte leda till nedgång i den offentliga sektorns sysselsättning. Kommunen kompenseras i sådana fall med t. ex. skatteutjämningsbidrag och enskilda individer och hushåll med arbetsmarknadspolitiska insatser etc. Som framgått av den föregående resultatredovisningen domineras samspelet i den lokala ekonomin för Lyckseles del av de effekter som genereras

Samspel mellan näringarna 33

via hushållens inkomster. De strukturella länkningarna mellan de producerande nåringarna är i allmänhet mycket svaga om än ej försumbara. Den längsta lokala produktionskedjan utgörs av snickeri-sågverk-skogsbruktranspoirt-reparation. De sekundära sambanden mellan näringarna är dock svaga. Leveranser i första led svarar oftast för ca 90 procent av de totala spridnimgseffekterna I det nämnda fallet skulle således en produktionsökning i snickerinäringen ge vissa spridningseffekter bakåt till sågverk, skogsbruk etc. Leveranserna från sågverk till snickeri (samt eventuella andra leveranser direkt till snickeri) skulle emellertid svara för 80-90 procent av dessa effekter. Regionstorleken är av särskilt intresse vid studier av det slag som här diskuteiras. Ju mindre regionen är desto svagare bör i princip de interna sambanden bli. Det gäller oavsett om man mäter regionens storlek i geografiska eller ekonomiska mått. Möjligheten att i små regioner meningsfullt gru ppera arbetsställen i sektorer är begränsad. I sektorer med få enheter väger varje enhet tungt i sektoraggregatet. Resultaten blir följaktligen mycket känsliga för förändringar i företagsbeståndet. En aggregering av sektorer resulterar däremot i betydande fel om resultaten tillämpas på enskilda sektorer eller delkomponenter i sektoraggregatet. Om man sammanfattar de ovan berörda problemen och relaterar dessa till metodens användningsområde kan det konstateras att för regioner av den ekonomiska storlek, som här har använts, är metoden mindre effektiv när det att utvärdera av en given regionalekonomisk satsning - i gäller nyttan synnerhet sådana som inte förväntas leda till befolkningsförändringar. Satsningens sekundära effekter, dvs. effekter på leverantörernas leverantörer, är små. Det är alltså viktigast att mäta den direkta effekten saint de effekter som uppkommer i omedelbar anslutning till denna, exakt. Sekundära effekter kan man bortse från utan risk för större felaktigheter, samtidigt . . . .. 1Samma andel för effeksom man undviker aggregationsfelen och skattningsfelen genom att begransa . .. .. _ _ terna l forsta led erholls analysen till relationer mellan faktiskt berörda företag? även i den studie av Däremot kan det hävdas att även för mindre regioner ger metoden en god jordbruket som gjordes överblick över hela ekonomins funktionssätt. där detta är av hela Västerbottens

I sammanhang fiir

an huvudintresse kan den användas. Det är dock tveksamt hur pass meningsfullt detta är för ännu mindre regioner än Lycksele. 213g förenklad metod som för att mäta spridnings- Avslutningsvis tas här i punktform upp några av de praktiska problem effekter av jordbruket uppstår vid genomförandet av studier av detta slag. i en region som delvis ° ° . .. .. c .. .. f f h t -

1 Företagen i de flesta branscher ar alltfor fa och alltfor heterogena for att lägg,

Ijükâglálâüdieeår

en urvalsundersökning ska kunna ge ett tillförlitligt svar. I synnerhet blir ha, prövats vid Lantav lokala inköp och lokala försäljningar tvivelaktiga. Detta bruksuniversitetet. Meuppräkningar med en tode aV

är en praktisk konsekvens av det principiella problemet O?? resultatet?

av aktiviteterna. För de flesta branscherna är man

ñçnênfliälâlssfelâgf/;räâåg

meningsfull gruppering således hänvisad till en total undersökning. Vidare blir problemen med Jacobsson, C, Regional_ bortfall mycket mera besvärande. ekonomiska bedöm-

2 På grund av den dåliga tillgången till offentlig statistik på kommunnivå ningsgrutlfier inom jord-

krävs det omfattande av primärdata från företagen, vilket gör

?ååtksåâiltåkcfxâáâigáh

insamling enkäten besvärlig och försämrar svarsfrekvensen.

statistik, Sveriges Iam_

3 Ivissa fall kan lokala inköp härledas ur kostnadsstrukturen, men generellt bruksuniversitet_ upp- - och leverantörer är alltså sala 1977. sett är detta omöjligt frågan om kunder

34 Samspel mellan näringarna SOU 1980147

oundviklig i enkäten. Kännedom om produktionsteknologi är utan tvekan mycket värdefull (i synnerhet vid alla tolkningsproblem) men insamling av information om såväl kostnadsstrukturen som leveransstrukturen gör enkäten mycket omfattande. Leveransfrågor måste således prioriteras. Leveransenkäten är emellertid behäftad med en del problem. a) inte alla transaktioner uppfattas som leveranser b) vid en splittrad transaktionsstruktur är svaren osäkra c) leveransfrågor är oftast mycket besvärliga att besvara för uppgiftslämnarna.

3.6 Jordbrukets sysselsättningseffekter i Västerbottens län

Den analys av samspelseffekter mellan olika näringar som redovisats i det föregående avser ett lokalt produktionssystem, i detta fall en kommun. Analysen visar att samspelseffekterna på denna nivå är förhållandevis små. Flertalet sektorer är kopplade till verksamhetssystem som sträcker sig långt utanför den egna regionen. - - Den valda analysmetoden input-outputmetoden ger dessutom endast en ”ögonblicksbild” av samspelet mellan olika näringar i regionen. För att undersöka dels hur styrkan i samspelet kan tänkas variera med regionstorleken, dels hur samspelet mellan näringar förändras över en längre tidsperiod har en särskild studie genomförts. Studien har begränsats till att omfatta enbart jordbrukets spridningseffekter. Som undersökningsområde har Västerbottens län valts och spridningseffekterna, i första hand sysselsättningseffekter, jämförs för åren 1965 och 1975. I undersökningen har relationerna i form av köp och försäljning mellan å ena sidan jordbruksföretag och å andra sidan företag som levererar varor och tjänster till eller förädlar produkter från jordbruket studerats. Denna uppläggning av undersökningen utgår från ett synsätt där jordbruket ses som en primär näring och livsmedelsindustrin som en sekundär näring. Med utgångspunkt från de erhållna sambanden har beräknats de spridningseffekter mätt i bl. a. sysselsättningsvolym som jordbruket i Västerbotten genererar i andra sektorer. I resultatredovisningen nedan har de av jordbruket beroende företagen i olika sektorer indelats enligt följande:

Leverantörer D löpande förbrukning (varor och tjänster) E! reparationer och underhåll (maskiner och byggnader) D investering

Förädling

E1 förädling av jordbruksprodukter (mjölk, kött, ägg och potatis).

mellan 35

Samspel näringarna

3.6.1 Jordbrukets spridningseffekter år 1975

En sammanfattande bild av jordbrukets relationer till den övriga ekonomin i länet ges i figur 3.1. Av figuren framgår att jordbruket med drygt 4 000 årsverken genererar ytterligare ca 1 600 årsverken i andra sektorer i länet. De största indirekta effekterna uppstår på förädlingssidan, vilket förklaras av att praktiskt taget all vidareförädling av jordbrukets produkter sker inom det egna länet. Importen av förnödenheter till jordbruket, t. ex. handelsgödsel, utsäde etc., är däremot betydande. Av de totala indirekta effekterna svarar de som uppstår i första ledet, dvs. vid transaktioner mellan jordbruksföretag och andra företag, för ca 90 procent. På motsvarande sätt som gjorts i den tidigare refererade lyckselestudien, kan också de s. k. konsumtionseffekterna (inducerade effekter) via jordbrukshushållens inkomster beräknas. De har i detta fall beräknats till drygt 1000 årsverken i detaljhandel och andra kommersiella servicebranscher. Sammanlagt skulle jordbruket i Västerbottens län således generera en sysselsättningsvolym i andra sektorer i länet som motsvarar ca 2 600 lEn mindre del av skillhelârssysselsatta. Detta ger en sysselsättningsmultiplikator för jordbruket på naden i multiplikator- 1,65. Den i lyckseleundersökningen på motsvarande sätt framräknade värdena består i att efmultiplikatorn var 1,18 (jfr sid. 29). Skillnaden förklaras dels av den avsevärt fekterna av jordbrukets högre produktiviteten i hela länets jordbruksproduktion jämfört med investeringsverksamhet Lyckseles, dels av att den ökade regionstorleken innebär att en större del av beaktas i lyckselestudikommer med? en. förädlingsledet

Figur 3.1 Jordbrukets direkta, indirekta och inducerade sysselsättningseffekter i Västerbottens län år 1975. (Antal årsverken.)

Leveran tärer Föräd/ing

Löpande förbrukning 262

\ Slakteri, mejeri m.m. Jordbruket 987 Rep. o. underhåll 4014 148

Investering 181 Konsumtionseffekt 1027

Anm: De i figuren redovisade sysselsättningstalen är inte direkt jämförbara med t. ex. uppgifter i FoB. För jordbruket har sysselsättningstalet framräknats utifrån antalet arbetade timmar. Ett årsverk har satts till 1 840 timmar. För övriga sektorer har de relationer mellan produktions- och sysselsättningsvolym, som respektive företag/ bransch angivit tillämpats.

Källa: Rabinowicz, E: Jordbrukets sysselsättningseffekter i Västerbottens län, Inst. för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport nr 145, Uppsala 1979.

36 Samspel mellan näringarna

Tabell 3.8 Sysselsättning i jordbruket samt jordbruksgenererad sysselsättning i Västerbottens län fördelad på kommuner 1975 (procent)

Källa: Se figur 3.1 samt Folk- och Bostadsräkningen 1975.

3.6.2 Sysselsättningseffekternas geografiska i länet fördelning

Av särskilt intresse vid en bedömning av jordbrukets samlade för betydelse sysselsättningen är frågan om den geografiska fördelningen av spridningseffekterna. I tabell 3.8 redovisas hur de tidigare framräknade indirekta sysselsättningseffekterna fördelar sig på länets kommuner.: Som jämförelse redovisas även hur sysselsättningen inom jordbruket som sådant är fördelad på länets kommuner. Spridningseffekterna från jordbruket är i betydligt större omfattning koncentrerade till de allra största orterna i Västerbottens län jämfört med Z Av olika skäl har enhela landet (se tabell 3.9). Umeå och Skellefteå svarar tillsammans för ca 77 dast ca 82 procent av r de totala indirekta effek- procent av den jordbruksgenererade sysselsättningen i länet. Dessa båda terna kunnat fördelas kommuner svarar däremot för endast ca hälften av länets jordbruksproduk-

Källa: Se tabell 3.8.

Samspel mellan näringarna 37

Vilka faktorer förklarar det här beskrivna fördelningsmönstret? För Västerbottens län har en s. k. regressionsmodell tillämpats för att förklara variationen i jordbruksgenererad sysselsättning mellan kommuner. De förklaringsvariabler som prövas i modellen är följande:

jordbruksproduktionen i kommunen kommunens folkmängd

GDDDD

centralortens folkmängd antal industrisysselsatta ortstyp enligt ortsklassificeringen. Den variabel som ger det högsta förklaringsvärdet är centralortens folkmängd. Sambandet mellan jordbruksproduktionens omfattning och spridg ningseffekternas storlek är däremot avsevärt svagare. En förändring i länets jordbruksproduktion, ökning eller minskning, skulle således indirekt ge återverkningar i första hand i de större orterna i länet.

3.6.3 Spridningseffekternas utveckling över tiden

I det följande redovisas dels hur jordbrukets spridningseffekter i Västerbottens län har förändrats storleksmässigt under tioårsperioden 1965-1975, dels hur spriclningseffekternas geografiska fördelningsmönster har förändrats under safnma period. Redovisningen är inte av intresse enbart som en beskrivnhg av den faktiska utvecklingen utan är också av principiellt intresse. Som tidigare har nämnts i avsnitt 3.5 i anslutning till räkneexemplen för Lycksele förutsätter input-outputmetoden att relationerna i produktionssystemet är konstanta. När input-outputmetoden används i prognossammanhang blir frågan om relationernas stabilitet över tiden central. För hur lång tid framåt kan de vid en tidpunkt registrerade sambanden antas gälla eller åtminstone ge tillräcklig noggrannhet vid beräkningar av framtida förändringsförkpp? Det ärtre faktorer som bestämmer en viss sektors regionala spridningseffekter ittryckta i sysselsättningstermer, nämligen teknologi, köp- och försäljnirgsmönster samt produktivitetsförhållanden i olika sektorer. Spridningseffeçternas utveckling över tiden kommer följaktligen att påverkas av hur dessa faktorer utvecklas. De stuiier som genomförts visar att jordbrukets sysselsättningsmultiplikator (inkl. effekter via hushållsinkomsterna) ökat från 1,35 till 1,47.l Under denna period har sysselsättningen inom jordbruket minskat med mer än 40 ip_ g_ a_ arr de poster procent nedan den från jordbruket genererade sysselsättningen minskat vars värden ej kunnat avsevärt nindre. me

I stort sett har endast den sysselsättning som genererats via beslämmasøfö 1__965

konsumtion minskat, medan den sysselsättning som

fåätrtsçårâljlá: låfllfitêli_

jordbrukirfamiljernas skapats iiom produktionssystemet varit i huvudsak oförändrad. En omförkarom för 1975 än det delning :rån förädlingssidan till leverantörssidan har emellertid skett. som redovisades i avsnitt Jordbrul-ets har t. ex. ökat. 3.62. köp av tjänster Det hivudsakliga skälet till att jordbrukets sysselsättningsmultiplikator _ .. .. . . .. . . . . 2D aremot ligger fortfaokat ar :tt produktivitetsokningen inom den egna sektorn varit betydligt rande produktivitetsni_

snabbare än i de verksamheter som är relaterade till jordbruket? De

vån lägre r jordbruket teknologska förändringarna i jordbruket har vidare inneburit att många än i övriga näringar.

38 mellan näringama SOU 1980147

Samspel

arbetskrävande moment har överförts till andra sektorer. Den ökade användningen av maskiner har också inneburit en ökad sysselsättning i maskintillverkning och försäljning osv. När det gäller den geografiska fördelningen av jordbrukets spridningseffekter har stora förändringar skett. De hänger delvis samman med den tidigare nämnda omfördelningen från förädlings- till leverantörssidan. Samtidigt har såväl förädlingssidans som leverantörssidans arbetsställen koncentrerats till betydligt färre orter under den studerade perioden. Resultatet har blivit att såväl andelen som antalet sysselsättningstillfâllen som genererats från jordbruket har minskat i de mindre orterna och i inlandskommunerna medan en ökning har skett i de största orterna. Trots detta finns det skäl att tro att utvecklingen i detta avseende har varit ”skonsammare” i Västerbottens län än i landet i övrigt. Bl.a. har utglesningen av mejerier och slakterier varit mindre omfattande här än i landets södra delar.

Jord- och skogsbruk 39

-

4 Jord- och i den

skogsbruk glesbygd hittillsvarande utvecklingen

4.1 Kontraktionsprocessens kännetecken

Den kontraktionsprocess som kännetecknar jord- och skogsbruket kan mätas och beskrivas på flera sätt. Vanligtvis är det nedgången i antalet sysselsatta, eller sysselsättningsvolymen beräknad på något annat sätt. som avses. Denna nedgång kan. men behöver inte, vara kopplad till andra typer av kontraktionsfenomen. Ökade kapitalinsatser, förbättrad teknik etc., kan tvärtom medföra ökad produktion trots minskad insats av arbetskraft och eventuellt minskad insats av mark. I det följande knyts intresset i första hand till sysselsattningsminskningen inom de areella näringarna och de konsekvenser i olika avseenden som den medför. Flera inslag i dessa näringars kontraktionsförlopp är gemensamma med andra näringsgrenar. Teknisk utveckling ger även här färre och större minskad sysselsättning, stegrad produktivitet och per capita företag, inkomst. I andra avseenden skiljer sig emellertid framför allt jordbruket från andra näringar. Den hårt reglerade ekonomin liksom den utpräglade småföretagsstrukturen och ytspridningen är unika företeelser för jordbruket. Det innebär att förutsättningarna för offentlig påverkan pâ jordbruket är relativt goda samtidigt som effekterna av en sådan påverkan kan vara svåra att överblicka på grund av det stora antalet enskilda beslutsfattare som berörs. Den låsta resursbasen i jordbruket, dvs. den fysiska tillgången till mark, ger ytterligare ett särpräglat drag åt kontraktionsprocessen. Expansion vid ett företag (arealökning) förutsätter vanligtvis nedläggning av ett annat företag och dessutom att det upphörande företaget är beläget i omedelbar anslutning till det expansiva företaget. Jordbruket är med andra ord extremt Detta kapitel bygger hu-

bundet vid de lokala förhållandena, vilket väsentligt minskar flexibiliteten vudsakliâeâpå Elms-W

. S. Rolf- Lindqvist Johninom denna sektor. y De me!”

Till skillnad från vad som gäller för de flesta industribranscher ai “_g“"

zfvgccfjjâçss/ââêødlâz

i såväl jord- som skogsbruket starkt utspritt även och kontraktionsförloppet Effekterna blir därmed relativt odramatiska, åtminstone på kort konsekvenser. En studie tidsmässigt. sikt. Processens orsaker och effekter är vidare väl kända och förutsägelser

iaLYC/“eleckommgäá

om den framtida därmed relativt lätta att göra. Allmänt sett är

utvecklingen 0:1; Z ?åts kzrlfzütljtio_

således förutsättningarna för att planera jord- och skogsbrukets expansion en, Umeå univemüe, och kontraktion troligen gynnsammare än i andra näringar. 1980.

40 Jord- och

skogsbruk

Exemplet Lycksele

Jordbruketi Lycksele drivs i huvudsak tillsammans med skogsbruk, dvs. som en del av ett lantbruksföretag. Skogsbruket däremot, är till stor del fristående, framförallt i form av storskogsbruk, men också i form av småskogsbruk. Lantbruk betecknar således kombinationen av jord- och skogsbruk inom ett och samma företag. Eventuellt kan också annan verksamhet förekomma.

4.2.1 Avgång och inom lantbruket

nyrekrytering

Bruttoflödena av arbetskraft till och från lantbruket i Lycksele kommun under perioden 1968-1975 redovisas i figur 4.1. En halvering av antalet sysselsatta har skett under perioden. Ungefär hälften av avgången har skett i samband med pensionering eller dödsfall. Avgången kan således till stor del ses som en demografisk process och är därmed lätt att prognosticera.

Övergången från lantbruksverksamhet till annan sysselsättning sker som

regel i form av en långt utdragen process. Allt mera tid ägnas åt annan verksamhet medan lantbruket under kortare eller tid drivs som längre deltids- eller fritidssysselsättning. Av de f. d. lantbrukarna har hälften övergått till heltidssysselsättning inom storskogsbruket, 37 procent arbetar inom industrin medan endast 13 procent återfinns inom servicesektorn. Av de fortfarande aktiva lantbrukarna har ca en tredjedel någon form av sysselsättning utanför det egna jord- och skogsbruket. De flesta av dem arbetar inom storskogsbruket och servicesektorn. En mindre del av de aktiva brukarna är dessutom sysselsatta i beredskapsarbeten (ca 3 procent år 1975). Anmärkningsvärt är att endast knappt var tionde av dem som kombinerar lantbruket med annan sysselsättning gör det i form av industriarbete. En del av förklaringen ligger i de långa pendlingsavstånden till industrierna som i huvudsak finns i centralorten. Huvudsaken torde emellertid vara svårigheterna att kombinera aktiv lantbruksdrift med de krav på helårsanställning som industriarbete normalt ställer. Endast ett fåtal, eller knappt en av tio brukare som slutat, under den studerade perioden, har fått en efterträdare. I praktiskt taget samtliga fall har nyrekryteringen skett i form av att barn har övertagit föräldrarnas lantbruk. Nystartarfrekvensen (andel av de ledigblivna företagen som får en ny brukare) i Lycksele låg i mitten av 1970-talet något under värdet för hela Västerbottens län som i sin tur låg något under värdet för hela landet. Skillnaderna här torde till stor del bero på att andelen små brukningsenheter är avsevärt större i Lycksele jämfört med länet och i synnerhet jämfört med hela landet. Den stora andelen små lantbruk i kombination med brist på kompletteringsmark för köp eller arrende gör generationsväxlingarna särskilt svåra i ett område av Lyckseles typ. De potentiella unga lantbrukarna måste under en övergångstid, innan föräldrarna skaffa pensioneras, sig sysselsättning utanför gården, vilket oftast innebär flyttning. Väntetiden blir 1Med arbetskraft avses i de flesta fall för lång, i allmänhet minst 10-15 år, och intresset för och här antalet egenföreta- möjligheterna till att återuppta lantbrukaryrket avtar med åren. Att utnyttja gare, dvs. personer sys- fädernegården som bostad, vanligen fritidsbostad, och dess skog som enbart selsatta i eget lantbruks- inkomstkälla blir mer intressant än att återuppta aktiv lantbruksverksamföretag. het.

Jord- och skogsbruk 41

mm

:m:

omm

JEEOX

mUm._ow._xo._>2

mmm

ECC_

_

mbmtcâmu

S:

mvcmontmö_

Eoc_

mmm

mEEmm

mcouotøa

mtmzmmmå

E8 E

cmuotwa

v.

/Y

8 _

CwCJEEOx

m8 E3_ .musa .mcoäma

_mE

CWCDEEOJ

;oo

mm

wnmutøcEo

ECC_

E038

mnmöcoicom

:aren

.xånäm

|

E550

EDC_

.wmaximeox

:uvmzsmuñ

mcmuotøa

mrmrwmmå

:oaamm

oxomv

E :oo

:SEEQM

lv

.mcoema .csEEoz

CmCJEEOv_ mcämccm:

vw

z

o: m_

åunvtad

om

mnfEEmn

_

_mE

..

CwCDEEOx

.Ow@_

:oo El

xzuuä

250 CøCJEEOv_

_

mEEmm

mucoontmö_ mumizso

un_

...värsta

:neimøåxxcuxøx

_ozäuåcs

0:5;

mEEmm Eos_ :m:

:Eason

vtmämv:

cm_

moED

›

cöuxmm

OI Al CJ

50:..

.Hmävvci

.humcuåomcox

cmuotoa

:m:

,cucosåzmE

| w

muEEBmv

_

mcmm

:uwntaxubâsexøx

:oo

.mxammomoa

cmcaêEov_

Sve:

:om

CwCDErCOv_

zmobzmm

mUcmOntmM

mom

onmzåeo munter:

mvmåcoucmm

,cowmcson

mEEmm

mücaumouo

amotoywmczxooâ:

EDC_ :m:

Tv

S. m_ m

.c

gzmi _mzmv_

mm. f o..

m

42 Jord- och

skogsbruk

mmm

m..

CmCJEEOv_

wnm_mu._v_m._>z

Eos_

Eoaxom

_

mumztâmn

mmm

S;

Eoc_

mucoonäâ_ mEES

mcmnotøa

mämzowäm

cmuocwa

_u_

cöuxmm _

CuCJEEOx

E3. :än: .wcoäma

cocsEEox

mmm

.mac/x :oo

mUmZZwEO

mmm

Eoc_

om

Eouxwm

:ston

Eoc..

==E=S

82.25.. eo?

mömswmmå

U_ |v

.zuützq .ocowöa

CGCJEEOv_

mm m_ we ..

Eoc_

_.

_au:

03.522..

cmcaEEox

:oo B

CmCDEEOv_

:xcäwwåzgeøwoå

mvcmon._mv. mvmZCEO mvmbztb

mmm

mEEmm

mêEmmvtwämvvcø

Eos_ :m:

AI il. AI

E05

E053

:massa

cm.:

mUw._EO_mU

_

:munünüuåäumxf

-mvâmmmoozw

mcmm

cmczEEov_

CwCDEEOx

_ons_

Zmokzww

.3

mucwon._mv_ mumwäcEO

:a:

mumöztb

mumäcoñcmm

mEEmm

om

ECC_ cm.: mä

.Râuwoâ

mm_ x. m

:ai H25.

E: al al O.

Jord- och skogsbruk 43

Till detta kommer att nystartaren ofta står inför ett mycket stort nyinvesteringsbehov om ett rationellt lantbruk skall kunna bedrivas, beroende på att den äldre brukaren ofta successivt trappat ned sin verksamhet och gjort ytterst få åter- eller nyinvesteringar. Detta kan i det långa loppet definitivt förhindra upprätthållandet även av ett ekonomiskt givande lantbruk.

4.2.2 Avgång och nyrekrytering inom skogsbruket

I figur 4:2 redovisas bruttoströmmarna på storskogsbrukets arbetsmarknad i Lycksele kommun under perioden 1968-1975. Redovisningen omfattar heltidsanställd arbetskraft inom det s. k. storskogsbruket Under den studerade perioden slutade i genomsnitt varje år ca 5 procent av skogsarbetarna inom storskogsbruket sin anställning. Endast var femte skogsarbetare som slutade ersattes genom nyrekrytering. Den årliga sysselsättningsminskningen uppgick därmed till ca 4 procent räknat i antal helårsanställda, vilket ligger i nivå med minskningstakten i storskogsbruket i landet som helhet. En tendens till ökad nyrekrytering kan noteras under de allra senaste åren, en tendens som för övrigt gäller för hela storskogsbruket. Den vanligaste avgångsorsaken är pensionering, därnäst yrkesbyte, se fig. 4.3. Friställningar förekom knappast under den studerade perioden. I det närmaste två av tre skogsarbetare slutar sin anställning av ålders- eller hälsoskäl. Hälften av alla pensioneringar sker i form av förtidspensionering, 1 Redovisningen är bevilket är en uppseendeväckande stor andel jämfört med andra yrkesgrupgränsad till anställda i per. de tre största skogs- Av de skogsarbetare som byter yrke övergår de flesta till industrisektorn. bruksföretagen i kom- Som ett mått på den roll dessa yrkesbyten spelar på den lokala arbetsmark- munen, nämligen Domänverket, MoDo och naden, kan nämnas att de som övergick från skogsarbete till industriarbete SCA. Dessa tre företag under den studerade perioden motsvarar ungefär en tredjedel av den svarade år 1975 för 92 redovisade sysselsättningsökningen i de företag inom Lycksele som erhållit procent av storskogsbrulokaliseringsstöd under motsvarande period. kets sysselsättning.

Pensionering 58%

Figur 4.3 Avgångsørsaker från skogsbruket Yrkesbyte 38% under perioden 1968-1975 i Lycksele kommun.

Källa: Se figur 4.1.

44 Jord- och

skogsbruk

4.2.3 Förändringar i bosättningsmönstret

Av det föregående framgick att under sjuårsperioden mellan 1968 och

1974/75 halverades antalet registrerade sysselsatta inom lantbruket medan antalet helårssysselsatta inom skogsbruket minskade med en tredjedel. Vilka flyttningsströmmar och förändringar i bosättningsmönstret gav den sysselsättningsminskningen upphov till? De omedelbara konsekvenserna för befolkningsutvecklingen i kommunen betraktad som en helhet, är inte påfallande stora. Av dem som slutat med jordbruk eller skogsarbete innan pensionering bor 9 av 10 kvar i samma delområde av kommunen. Bland dem som övergått från jord- eller skogsbruk till annan verksamhet bor 8 av 10 f. d. jordbrukare och 6 av 1() f. d. skogsarbetare kvar på samma ort. Av det fåtal som flyttat i samband med avgângen har två tredjedelar flyttat inom kommunen, huvudsakligen till centralorten, medan resten flyttat från kommunen. De senare, tillsammans med medflyttande familjemedlemmar, motsvarar endast ca 2 procent av den totala nettoutflyttningen från kommunen under perioden. Flyttningsströmmarna från jord- och skogsbruket utgörs huvudsakligen av barn till lantbrukare och skogsarbetarc. De genomförda studierna visar att mer än tre fjärdedelar av samtliga barn över 15 år till föräldrar sysselsatta med jord- resp. skogsbruk har flyttat från hemorten. En stor del av dessa flyttningar har som tidigare nämnts skett redan under föräldrarnas aktiva period. Av de flyttade stannade knappt hälften kvar inom kommunen, medan resten flyttade ut från kommunen. Det kan vidare konstateras att flyttning från kommunen var betydligt vanligare bland de barn, som bodde utanför centralorten och dess pendlingsomland, än bland dem som var bosatta i eller i närheten av centralorten. Skillnaden i tillgång till arbete på den lokala arbetsmarknaden spelar här en avgörande roll. Av speciellt intresse är de förändringar som sker i de aktiva skogsarbetarnas val av bostadsort. Skogsbrukets arbetskraft har i alla tider bott mycket utspridd. Det nära sambandet med jordbruket var tidigare av största betydelse. I och med att kopplingen till stödjordbruk i det närmaste har upplösts, övergång till helårsanställning inom skogsbruket. förbättrade pendlingsmöjligheter etc., har även skogsbrukets arbetskraft omfattats av urbaniseringen. I slutet av 1960-talet fick frågorna beträffande skogsarbetarnas bostadsorter ökad uppmärksamhet från såväl myndigheter som skogsföretag. Betydande skogsarealer bedömdes på sikt komma att hamna utanför rimliga pendlingsavstånd från de orter dit inflyttning skedde. Behovet av stödjepunkteri skogslänens ortsstruktur ansågs angelägna. Dessa frågor fanns med i diskussionerna som föregick riksdagens beslut år 1972 om en plan för utvecklingen av den framtida ortsstrukturen Utöver de orter som härigenom utpekades har skogsföretagen i flera fall, dock som regel var för sig, gjort egna kompletteringar inom enskilda kommuner. Så har t. ex. de i Lycksele verksamma företagen, främst genom subvention av boendekostnaderna, stimulerat till bosättning i vissa orter även utanför centralorten. Minskningen av skogsarbetarnas antal har även under senare år berört samtliga delar av kommunen, bortsett från centralorten. Detta trots *Se bl. a. prop. 1970:75 och prop. 1972:111. skogsbolagens strävanden till en viss spridd bosättning bland skogsarbetarna

Jord- och 45

skogsbruk

även fortsättningsvis. Orsakerna är i huvudsak tre. För det första har avgångstakten varit högst i områdena utanför centralorten. I dessa områden är medelåldern bland skogsarbetarna högre än i centralorten. För det andra har den nyrekrytering som trots allt förekommit, i stor utsträckning skett i centralorten. För det tredje sker en inflyttning av aktiva skogsarbetare till centralorten från övriga delar av kommunen. Av dem som var anställda under hela undersökningsperioden, dvs. 1968-1975, bytte på detta sätt var tionde bostadsort utan att byta arbetsgivare. Framförallt var det yngre personer som flyttade. En följd av det ändrade bosättningsmönstret har blivit allt längre pendlingsavstând. Inflyttningtill centralorten betyderigenomsnitt en ökning av avstånden mellan bostad och arbetsplats med en mil. I dag reser en skogsarbetare bosatt i centralorten Lycksele i genomsnitt 36 km enkel väg för att nå sin arbetsplats. Skälen till att allt fler av de kvarvarande skogsarbetarna, trots de längre arbetsresorna, föredrar att bosätta sig i centralorten är givetvis flera. Klart är emellertid att hustrurnas förvärvsarbete, eller snarare bristande möjligheter till förvärvsarbete utanför centralorten, har haft en avgörande betydelse för dessa flyttningar. I centralorten förvärvsarbetade under 1975 70 procent av skogsarbetarnas hustrur, medan endast var fjärde i kommunens glesare delar hade tillgång till förvärvsarbete. Även ide fall där flyttning varit förenad med yrkesbyte för mannen, har bristen på arbete för hustrun ofta varit den faktor som utlöst flyttningen. Sammanfattningsvis kan noteras att de direkta konsekvenserna för befolkningsutvecklingen på kommunnivå av den minskade sysselsättningen i jord- och skogsbruket är mycket måttliga. De inomkommunala effekterna av ut- och omflyttningen är däremot av större betydelse. Lägger man härtill det faktum att hälften av enbart skosarbetarnas barn år 1975 var bosatta utanför kommunen och mer än hälften av de kvarvarande i centralorten blir de långsiktiga konsekvenserna av utvecklingsförloppet uppenbara. Eftersom det huvudsakligen är yngre personer som flyttar medan de äldre stannar kvar påverkas åldersstrukturen i kommunens olika delar i den polariserande riktning som diskuterats tidigare i avsnitten 2.2 och 2.3. De konsekvenser för bl. a. serviceförsörjningen i kommunens delområden, som dessa förändringari befolkningens storlek och sammansättning medför, behandlas i kapitlen 7 och 10.

J ordbrukssektorn 47

5 -

Jordbrukssektorn nuvarande och

läge

alternativ för framtiden

5.1 Det nuvarande läget

Den aktuella situationen inom jordbrukssektorn i Lycksele kan mycket

kortfattat sammanfattas enligt följande.

Jordbrukssektorns andel av den totala sysselsättningen i kommunen är

liten. Mätt i andel sysselsatta svarade sektorn år 1975 för 5 a 6 procent. Mätt i

andel av det totala antalet arbetstimmar var värdet ännu lägre medan

andelen jordbruksanknutna (dvs. brukare, hustrur och barn) av hela Detta kapitel bygger befolkningen var något större eller ca 8 procent. I vissa av kommunens huvudsakligen på följandelområden har emellertid jordbruket i kombination med privat skogsbruk de rapporter:

forfarande stor betydelse sysselsättnings, inkomst- och befolkningsmässigt Persson, L. O.: Lant- (se figur 2.3 sid. x). bruk i glesbygdsregioner.

bedrivs ofta Utvecklingsförloppet, Jordbruksproduktionen, huvudsakligen mjölkprodukter, konsekvenser för regiomed låg teknik på dåligt dränerade, föga gödslade små och spridda åkertegar. nen, framtidsalternativ.

Även beträffande skogsdelen år fastighetsstrukturen dålig. En förbättrad Kortsu/entavdelnirzgerzs fastighetsstruktur skulle i många fall kunna innebära företagsekonomiska srencilserie Anpassning 19. Lantbrukshögskolan, rationaliseringsvinster. Uppsala 1976. De omflyttningar och utglesningar i bosättningsmönstret som skett har inte Bolin, O. och Persson, påverkat jordbrukets produktionspotential på något påtagligt sätt. Större L. O.: Framtidsalternativ delen av den åkermark som tagits ur produktionen är av sämre kvalitet och för lantbruket i gles-

Den åkermark bygdsregioner. En simugav relativt låg avkastning. som är kvalitetsmåssigt bättre och/eller bättre leringsmodell med inbelägen har antingen sålts eller arrenderats ut till aktiva matning av data genom brukare. Dessa förhållanden gäller inte i samma utsträckning de skogsarealer konversationsprogram. som tillhör upphörda jordbruk. Utflyttningen av personer med jordbruks- Rapport nr 118 från inst. anknytning har fört med sig att allt större skogsarealer ägs av utbor, dvs. för ekonomi och statistik. Sveriges lantbruksunipersoner som inte är bosatta på den ägda fastigheten eller ens i kommunen. versitet, Uppsala 1977. Bolin, O. och Persson, Antalet bärkraftiga enheter som ger heltidssysselsättning åt minst en L. O.: Lantbruk och person är mycket få och saknas helt i vissa av kommunens delområden. I flera glesbygd. Rapport nr delområden finns endast enstaka företag med mer än 10 ha åker. 133 från inst. för ekono- Markutbudet mi och statistik. Sveriges för tillskottsköp, särskilt skog. är avsevärt lägre än efterfrågan lantbruksuniversitet, vilket bl. a. hämmar nyrekryteringen till sektorn. Uppsala 1978. Den andel av den sammanräknade inkomsten som härrör från lantbruket Bolin, O. och Persson, (inkomst av jordbruksfastighet) är för de flesta brukare liten och minskar L. O.: Lantbruk och

dessutom över tiden. I genomsnitt regional balans. ALA sjönk andelen från 37 procent till 25 mellan nr 2, Sveriges lantbruksprocent 1968 och 1973. Tillgången till extern sysselsättning. vilken universitet. Uppsala påverkar rekryteringen till och möjligheterna att upprätthålla deltidsjord- 1979.

_, [j

Jordbrukssektorn 48

bruk varierar emellertid mellan kommunens olika delar. Yngre brukare på mindre gårdar i närheten av centralorten arbetade i genomsnitt l 500 timmar utom gården år 1973 medan samma kategori i mera perifera områden endast arbetade i genomsnitt l 000 timmar utanför det egna företaget. Avslutningsvis kan konstateras att det är endast i delområden med större åkerkoncentration som det rena jordbruket fortfarande kan ge något

betydande bidrag till sysselsättningen

5.2 Framtidsalternativ för jordbruket

Inom REKO-projektet har en matematisk modell för simulering av framtidsalternativ inom jordbruket i glesbygdregioner utarbetats.: Syftet med modellen är att påvisa olika utvecklingsalternativ för antalet sysselsatta, antalet produktion och befolkning med anknytning till brukningsenheter, jordbruket. Grundtanken bakom modellen är att den ska kunna bidra till att teckna en helhetsbild inom jordbruket. Detta av troliga och möjliga utvecklingsförlopp sker genom att alternativen beskrivs i sådana termer som är av betydelse för hela regionens utveckling. Modellen syftar således inte till att ge en exakt prognos för den mest troliga framtida utvecklingen, inte heller till att ange Modellen bidrar i stället det - från någon synpunkt - optimala alternativet. med information i den sökprocess där det gäller att finna sådana kombinationer av utvecklingsvägar inom olika sektorer som bidrar till en i någon mening god utveckling för regionen som helhet, t. ex. enligt vad som anges i politiskt fastlagda mål för utvecklingen i en kommun. Inför utvecklingsarbetet med modellen ställdes vissa krav som den skulle uppfylla. Kraven var följande

E1 den skulle visa effekter av olika som påverkar jordbruket i åtgärder regionen E! den skulle utnyttja i huvudsak existerande statistiska data D den skulle kunna utvecklas och tillämpas vid praktisk planering på länslBeträffande jordbru- och kommunnivå. kets betydelse för servicesektorn, se avsnitt 7.5 Modellen tar sin utgångspunkt i två principer för att bestämma den framtida sid.79 och 80. i arbetskraften, resursutvecklingen i sektorn. Den första är att utvecklingen främst lantbrukarna för den övriga resursutvecklingen. 2 Modellens uppbyggnad, själva, är avgörande Detta är såväl arbetskraft som beslutsfattare. Den databehov etc., redovi- beror på att brukaren sas utförligt i Bolin, -andra är att resurserna i jordbruket är relativt trögrörliga sedan de införts i O-Persson, L.-O.: därför i sektorn. Den största rörligheten uppstår i generationsskiftena Framtidsalternativ för samband med en åldersbestämd avgång av äldre brukare. Antalet lantbrulantbruket i glesbygdskare bestäms då till en stor del av rent demografiska faktorer som åldrande regioner. En simuleoch till en annan del mera av ekonomiska faktorer. Dessa ekonomiska ringsmodell med inmatning av data genom kon- faktorer består av utkomstmöjligheter utom sektorn (sugfaktorer) och inom versationsprogram. Insti- i sektorn (tryckfaktorer), och har sin största betydelse för hur nystartare tutionen för ekonomi mellan fattar generationsskiften och även yrkesbytare generationsskiften och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, sina beslut. Ovan nämnda bildar en basmodell som kan betecknas som Uppsala, Rapport nr principer 118 1977. brukarmodellen. Till denna modell tre. andra modeller vilket kopplas

Jordbrukssektorn 49

sammanlagt beskriver hela systemet. De tre modellerna beskriver utvecklingen av

EJ åkermark D skogsmark (inom småskogsbruket) E! extern sysselsättning.

En förenklad översikt av hela modellen och dess externa styrning visas i figur 5: 1. Allt utanför cirkeln är yttre påverkan. Genom att variera denna reagerar jordbrukssektorn i regionen (innanför cirkeln) på olika sätt. Inom cirkeln sker sedan inre påverkan genom att de fyra delmodellerna påverkar varandra. Modellen utgår från nuvarande resursstruktur i regionen och beskriver sedan de årliga förändringarna under givna förutsättningar. Tre typer av uppgifter krävs för att kunna göra beräkningarna. Den första avser förhållanden vid starttidpunkten, dvs. den situation utifrån vilken framtiden skall simuleras. Sådana startvärden gäller t. ex. antal brukare i området och deras medelålder, åkerareal, skogsareal, antal kor, genomsnittlig arbetsåtgång och inkomst per ha åker osv. Den andra uppgiftsgruppen anger de ärsvisa flödenas storlek, uttryckt i procent av utgångsvärdena. För det tredje

Arbetsmark- Rationalisenadspolitik ringspolitik / \ \ Service

Teknisk utveckling \ \ Lantbr. anknuten modellen e_›_ter_n syssel- /_K° (inkl företags- sättning llmk struktur, ålders- n” struktur och sysselsättningsstruktur

t .___Attity-

| der I \ l l l |

Åker- _ _. Sko smarksmodellen mo ellen \ \Jordpolitik

Lönsamhet // inom, utom Lantbruket \ (sug- o. tryckfaktorer) \$k°g$. politik

Figur5:I Uppbyggnaden av en modell för att studera utvecklingsaltemativ inom

lantbrukssektom Källa: Bolin, O-Persson, L-O: Framtidsalternativ för lantbruketi glesbygdsregioner. En simuleringsmodell med inmatning av data genom konversationsprogram. Inst. för ekonomi och statistik. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Rapport nr 118, 1977.

50 Jordbrukssektorn

måste man förutsätta vissa framtida värden på de yttre faktorerna i figur 5.1. Takten i och riktningen av den framtida utvecklingen bestäms inledningsvis genom att ett antal parametrar fixeras. Dessa uttrycker då nuvarande förändringstakt avseende t. ex. nyrekrytering, expansion m. m. vid olika företagstyper. Ett sådant ”basalternativ ger således resultat av en fortsatt g trender. alternativ i

utveckling enligt nu observerade Övriga byggs upp kring

antagna avvikelser från nuvarande utvecklingsmiânster. Alternativ som är resultat av t. ex. en eller flera av följande förändringar kan studeras:

E! ändrad lönsamhet i jordbruket El ändrad takt i den tekniska utvecklingen (mekanisering. avkastning m. m.) ändrade attityder gentemot jordbruk ändrad lokal tillgång till externt arbete

DDDD

ändrad lokal tillgång till basservice ändrad strukturpolitik

Modellen har byggts som en s. k. konversationsmodell där uppgiftsgrupperna- ett och två enligt ovan anges i ett inledande skede och där den tredje uppgiftsgruppen lätt kan ändras i snabb konversation med datorn. Om användaren exempelvis i ett första experiment vill studera utvecklingen under förhållanden som präglas av lågkonjunktur, kan han snabbt se effekterna av alternativet högkonjunktur i en andra körning osv. Även uppgiftsgrupperna ett och två kan givetvis varieras mellan olika beräkningsalternativ. I det följande redovisas i sammandrag resultat från tre beräkningsalter- r nativ för Lycksele kommun som utförts med modellen. Resultaten avser ,i utvecklingen under perioden 1975-2000. De förutsättningar som gåiller för i respektive alternativ är följande:

Basalternati vet

Här förutsätts de huvudtendenser i lantbrukets strukturomvandling som observerats under senare år fortsätta på liknande sätt som hittills. Detta alternativ kan således ses som en sammanläggning av de trender som har observerats i de olika delsystemen.

Smâbruksaltemativet I detta alternativ har några väsentliga förändringar införts i jämförelse med basalternativet. Här undersöks ett arbetskraftsintensivt och småbrukarbetonat alternativ. Djurtätheten per arealenhet och därmed arbetskraftsåtgången är hög vid de små besättningarna. Mekaniseringen sker i fortsättningen ytterst långsamt. Jordpolitiken gynnar små brukningsenheter och en viss 1 andel av den privata skog som nu ägs av utbor förs varje år över till aktiva Beräkningarna startar - småbrukare. till småbruk redan år 1973/74 varför Attityderna och glesbygdsboende förutsätts vara alternativen avviker nå_ gynnsamma och efterfrågan på arbetskraft från andra näringar i andra got från varandra år regioner antas vara svagt. Servicenivån i glesbygden antas vara förhållande- 1975. vis hög.

Jordbrukssektorn 51

K oncentrationsalternati vet I detta alternativ favoriseras de medelstora och större lantbruken. Den tekniska utvecklingen förutsätts ske i snabbare takt än i basalternativet och jordbruket bedrivs med hög intensitet. Lönsamheten i mjölkproduktionen antas ligga på ungefär nuvarande nivå under hela perioden. Jordpolitiken gynnar framför allt de större heltidsföretagen och för att främja en snabb storleksrationalisering stimuleras avgången från brukarkåren. Småbruks- respektive koncentrationsalternativen, vilka kan betraktas som extremalternativ, kan sägas ange de möjliga ramar inom vilka den sannolika framtida utvecklingen kommer att röra sig. Var någonstans inom dessa ramar som den faktiska utvecklingen kommer att ligga beror till största delen på hur de faktorer som i modellen kallas yttre faktorer kommer att gestalta sig. Dessa faktorer är huvudsakligen uttryck för utformningen av politiken på skilda områden.

Simuleringsresultat

Huvudresultatet av de tre simuleringarna redovisa i en serie diagram. Till gruppen små företag räknas alla företag som beräknas kräva mindre än ett årsverk i det egna jord- och skogsbruket. Beräkning av arbetsåtgången har skett med normtal (vilka antas minska över tiden till följd av mekaniseringen). ”Stora” företag kräver på motsvarande sätt mer än ett årsverk. Indelningen i stora/små företag påverkas inte av brukarens faktiska sysselsättning på eller utanför företaget. Därför har företagarna även grupperats efter den faktiska sysselsättningen utanför företaget i deltidslantbrukare (mer än 200 timmar utom företaget per år) och heltidslantbrukare (mindre än 200 timmar utom företaget). Detta klassificeringssystem innebär att det kan finnas heltidslantbrukare på sådana små företag som egentligen inte kräver ett helt årsverk. Denna situation är för övrigt relativt vanlig bland äldre lantbrukare i Lycksele. Resultaten presenteras utan utförliga kommentarer. För en mera detaljerad diskussion av resultaten och deras innebörd hänvisas till Bolin-Persson (1977 och 1978). Det bör påpekas att resultaten endast bör ses som exempel på den information en simuleringsmodell av detta slag kan ge som underlag för planering. Resultaten kan sammanfattas enligt följande (se även diagrammen nedan). D Antalet brukningsenheter kommer att fortsätta att sjunka i relativt snabb takt oavsett om bas- eller koncentrationsalternativet väljs. III Om småbruksalternativet väljs kan minskningen dämpas väsentligt. Enligt småbruksalternativet skulle antalet kvarvarande enheter år 2000 vara ca 220 och enligt koncentrationsalternativet endast ca 60. D Kcncentrationsalternativet skulle enligt beräkningarna ge endast 16 heltidslantbrukare i kommunen år 2000. Det arbetskraftsintensiva småbruksalternativet ger å andra sidan drygt 100 heltidslantbrukare. Den årl:ga sysselsättningsminskningen skulle därmed ligga mellan 7 och 1

52 Jordbrukssektorn

Antal heltids- resp deltidslant- Antal brukningsenheter brukare

Antal brukn.enh. Antal brukare

1 000- 250 900-

800 _ \ \ 200-

\:\\\Deltidslantbrukare

700- \\\ \ 600- \\ ”s 150- \ \ \s 500- ”s

\ “s

a\ * *ss 49° 100- äs

300- ”B

200- S _ 50 K B B 100- K Heltidslantbrukare K l

1960 70 8b 90 2000 År 1975 s0 9b 2000

Årsyerk av lantbrukare i andra Figur 5:2 Exempel på renaringar sultat vid model/simule- Antal lantbruksanknutna personer Anta; årsverk ringar av utvecklingen inom lantbrukssektorn i Antal personer 800_

Lycksele kommun för perioden 1975-2000. Resul- 700-

taten kommenteras i texten. 600- B = basalternativ, S = småbruksalternativet, 500- K = koncentrationsalter- S S nativet. 400*

Källa: Bolin, O-Persson, 300* L-O: Lantbruk i glesbygd. B B 200- Rapport nr 133 från insti- K tutionen för ekonomi och K 100statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala l T I I I I 1978. 1975 80 90 2000 År 1975 80 90 2000 År

årsverken. Även om effekterna i den egna sektorn på lång sikt skiljer sig

avsevärt åt mellan de båda alternativen, blir skillnaderna inte särskilt

dramatiska jämfört med vad som sker på den totala arbetsmarknaden i

Lycksele. Antalet stora företag kommer enligt bas- och koncentrationsalternativen

att vara relativt konstant under den närmaste 20-årsperioden. Det s. k.

småbruksalternativet ger emellertid en ökning av antalet sysselsättnings-

mässigt stora men arealmässigt relativt små företag.

Sysselsättningsmässigt (antal årsverk) ligger bas- och koncentrationsal-

ternativen i stort sett på samma nivå. Det är endast genom en kraftig

bromsning av såväl mekanisering som strukturomvandling i småbruksal-

ternativet som sysselsättningen i lantbruket kan bibehållas på ungefär

nuvarande nivå.

E! Småbruksalternativet får således sysselsättningsfördelar. ökad bosättning

Jordbrukssektorn 53

Antal årsverk i jord- och skogsbruk Vld brukmngsenheter med mer än 2 ha åker Areal utnyttjad åker Antal årsverk Ha åker 300- 3000-

s á s 200- 2000- B K

100- B 1000- K

l T l I l I 1975 80 90 2000 År 1975 80 90 2000 År

Medelareal åker/företag sammanlagd miölkproduktion 5 Ha åker/b.e. MiIi- kg miölk

30-* e- K K 25* 5_ B 20- 4-

3 3- 15-

S 10- 2-

5 1-

*F I l I l I 1975 80 90 2000 År 1975 80 90 2000 År

i glesbygd och ett nästan fullständigt utnyttjande av den tillgängliga åkerarealen. liksom en väsentlig ökning av mjölkproduktionen i regionen. D De tre simuleringarna visar således att skillnaderna framför allt ligger mellan bas- och koncentrationsalternativen å ena sidan och småbruksalternativet å den andra. D Det finns känsliga och mindre känsliga delar av systemet. Exempel som vid små förändringar ger avsevärda utslag i på parametrar helhetslösningen är nyrekryteringsfrekvens och teknisk utveckling (uti arbetsåtgångstal). Modellen pekar också på tryckt som förändringstakt att det krävs relativt stora och samlade insatser för att på ett avgörande sätt ändra nuvarande utvecklingstendenser. och den lokala tillgången till C1 Samspelet mellan jordbrukets utveckling externt arbete är av centralt intresse, i denna regiontyp med många små deltidsföretag.

54 Jordbrukssektom

Tabell 5.1 Framtidalternativens slutläge år 2000 Utgångs- Alternativ läge 1975 Bas Småbruks Koncentrat tions Alla lantbruksföretag med mer än 2 ha åker:

Medelföretaget:

Källa: Bolin, O-Persson, L-O: Lantbruk och glesbygd. Rapport nr 133 från inst. för ekonomi och statistik. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 1978.

I tabellen ovan sammanfattas slutläger år 2000 enligt de tre simuleringarna. dels i aggregerad form, dvs. summerat för alla företag, och dels i form av en medelföretag.

5.3 Kostnadskonsekvenser

Kalkylmetoden

Den kostnadsberäkning som här skall redovisas kan karaktäriseras som en förenklad och partiell cost-benefit kalkyl. Dess syfte är att ge en grov uppfattning om var de största skillnaderna i samhällsekonomiska kostnader och intäkter föreligger mellan de tre simulerade alternativen. Nivån på beloppen blir därigenom av mindre intresse. Simuleringsresultaten har därför kompletterats med vissa antaganden om produktivitetsutveckling. pendlingsstruktur m. m. och prissatts. Värderingen har i princip skett till marknadspriser och endast kostnadsposter som rimligen kan mätas i monetära termer har inkluderats i kalkylen. Summering sker över hela ZS-årsperioden. Följande intäktsposter har beaktats: E1 Bruttovärdet av lantbruksproduktionen (vid brukningsenheter med mer än 2 ha åker). El Bruttovärdet av deltidslantbrukarnas externa produktion (antas helt bestå av industriprodukter). EI Bruttovärdet av produktion (i industri) av lantbrukare som byter yrke under perioden.

J ordbrukssektorn 55

D Vissa multiplikativa produktionseffekter (lokala spridningseffekter i leverantörsoch avnämarleden). De kostnadsposter som beaktats är följande: D Kapitalkostnad för nettoinvesteringar i lantbruk D Kapitalkostnad för erforderliga nyinvesteringar i industrin D Kapitalkostnad för nya lägenheter i tätorter åt inflyttad lantbruksanknuten befolkning (inkl. viss service) D Pendlingskostnader för deltidslantbrukare Cl Transportkostnader (lantbruk) D Stöd för tillskapande av nya industriarbeten åt friställd Iantbrukarbcfolkning (lokaliseringsstöd, sysselsättningsstöd, utbildningskostnader) D Jordbruksstöd (investeringsstöd, rådgivningskostnader, prisstöd) Dessutom beräknas alternativens samlade arbetsbehov i olika sektorer samt de under perioden nystartade lantbrukarnas arbetsinsatser och produktionsandelar. Som underlag för beräkningarna ligger alternativens samlade resultat för perioden 1975-2000 under förutsättning att D utvecklingen 1975-2000 sker linjärt D diskonteringsräntan är noll (vilket innebär att kostnader och intäkter antas väga lika tungt i kalkylen oavsett om de uppstår i början eller slutet av perioden) D utfallen av differenserna mellan alternativen kan förutsägas med säkerhet D all arbetskraft som inte kan sysselsättas i lantbruket flyttar in till regionens tätorter och erhåller industriarbete D befintliga brukares arbetsinsats i lantbruket antas inte kunna flyttas över till någon annan verksamhet D områdesresultaten ej påverkar den nationalekonomiska situationen. De priser och antaganden som använts i prisantagande A redovisas mer i detalj i Bolin, O.-Persson, L.O. (1978). Observera att schabloner använts i flera fall, t. ex. vid beräkning av pendlings-, transport-, och râdgivningskostnader. För att påvisa känsligheten i dessa antaganden används tre olika värderingssystem: D en från lantbrukssynpunkt gynnsam kalkylsituation, dvs. med en prissättning som genomgående ökar den kalkylerade nyttan och minskar kostnaderna vid jordbruksproduktion och glesbygdsboende i jämförelse med tätortsbaserad industriproduktion, prisantagande B D en från lantbrukssynpunkt ogynnsam kalkyl, prisantagande C D ett alternativ som utgår från att kapacitetsutnyttjandet är högt inom den lokala industrin, vilket i sin tur innebär höga kostnader för nya industriarbeten och nya bostäder i tätorter, prisantagande D. För att markera den stora osäkerhet som vidlåder kalkyler av detta slag har det ansetts motiverat att variera prisantagandena med hela i 50 procent mellan dessa tre värderingsalternativ. Observera att värderingssystemen (prisantagandena) endast påverkar kalkylresultaten, ej simuleringsresultaten. I tabell 5.2 visas att skillnader framför allt uppstår till följd av olika Om prissättningen av kostnader gör kalkylen förmånlig för prisantaganden. lantbruk och glesbygd (bl. a. med lägre transport- och investeringskostna-

56 Jordbrukssektorn

Tabell 5.2 Samhällsekonomiskt nettoresultat (intäkter minus kostnader) vid olika utvecklingalternativ inom jordbruket i Lycksele 1975-2000 (Basalternativets netto vid prisantagande A = index 100)

Prissättning av kostnader i Simuleringsalternativ samhällsekonomisk kalkyl Bas Småbruks Koncentra tions

Prisantagande A 100 91 105 Prissättning till fördel för lantbruk/ glesbygd; B 71 74 71 Prissättning till nackdel för lantbruk/ glesbygd; C 158 134 170 Prissättning till nackdel för industri/ tätort; D 89 85 92

Källa: Se tabell 5.1.

der) blir nettot lågt oavsett vilket simuleringsalternativ som väljs. Nästan oavsett prisantagande ger småbruksalternativet ett lägre netto än de övriga. framför allt i jämförelse med koncentrationsalternativet. Skillnaderna är dock inte så stora med hänsyn till osäkerheten i kalkylen. Den absoluta nivån på de kostnader och intäkter som de olika alternativen medför är givetvis mycket osäker. Till ledning för att utvärdera de olika alternativen kan man emellertid analysera vilka kostnadsposter som är stora. små respektive varierar starkt mellan olika alternativ. Gjorda beräkningar tyder på att kostnadsstrukturen kan sammanfattas som i nedanstående tablå:

Stora poster enligt Små poster enligt Poster som uppvisar flertalet altenativ flertalet alternativ stark variation

Förbrukningsvaror Kapitalkostnader för Produktionsvärdct Kapitalkostnader för nya koplatser Pendlingskostnztdcr nya industriarbeten Rådgivningskostnader Kapitalkostnader för Kapitalkostnader för Sysselsättningsstödet nya industriarbetsnya lägenheter till industrin platser Pendlingskostnader Utbildningskostnader Katalkostnader för Prisstöd till lant- i industrin lägenheter bruksprodukter Investeringsstöd till Prisstöd till lantlantbruket bruket Transportkostnader för Transportkostnaderna mjölk för mjölk Lokaliseringsstöd till industrin

Av intresse är även att analysera vilka krav på finansiellt samhällsstöd som de olika alternativen kan väntas kräva. Följande stödinsatser har statliga medtagits i kalkylen: pris- och investeringsstöd till lantbruket samt utbildnings-, sysselsättnings- och lokaliseringsstöd till industrin. Kalkylen har beräknats utifrån de stödregler som gällde 1/1 1978. Det sammanlagda stödbehovet i de olika alternativen framgår av tabell 5.3.

sou 19g0;47 Jardbrukssektom 57

Tabell5.3 Behov av statligt stöd vid olika utvecklingsalternativ för jordbruket i Lycksele under perioden 1975-2000 (milj. kr.)

Prissättning av kostnader i Simuleringsalternativ samhällsekonomisk kalkyl Bas Småbruks Koncentrations

Prisantagande A 56 72 68 Prissättning till fördel för lantbruk/ glesbygd; B 54 68 65 Prissättning till nackdel för lantbruk/ glesbygd: C 24 19 29 Prissättning till nackdel för industri/ tätort: D 76 82 92

Källa: Se tabell 5.1.

Samhällsstödet domineras av prisstödet på mjölk. Följaktligen kräver småbruksalternativet med dess höga mjölkproduktion det högsta stödet enligt prisantagande A. I koncentrationsalternativet med snabb strukturomvandling i kombination med högt kapacitetsutnyttjande inom industrin och i befintligt bostadsbestånd (prisantagande D) krävs också stora samhällsstöd. Differenserna mellan olika strukturalternativ inom ett och samma prisantagande (värderingssystem) är som högst 16 milj. kr. för 25 år. dvs. ca 650 000 kr. per år. En marginalkalkyl antyder att en övergång till koncentrationsalternativet lönar sig genomgående (marginalvinsten per insatt arbetstimme är positiv). En ökning av arbetsinsatsen i riktning mot småbruksalternativet skulle ge positiv vinst endast om lantbruksproduktionen värderas gynnsamt (B). Sammanfattningsvis bör framhållas att när de tre strukturalternativen värdesätts i delvis samhällsekonomiska termer, på ett och

förvisso_enkelt

grovt sätt och utan hänsyn till eventuella sociala kostnader, uppstår tämligen små differenser i samhällsekonomiskt utfall totalt sett. Skillnaden mellan olika prisantagzlnden blir i regel större än mellan strukturalternativen. l det utvecklingsstadium som lantbruket i det studerade området befinner sig i dag kan det således ur denna synpunkt vara ett underordnat samhällsekonomiskt problem om lantbruksbefolkningen avtar mycket snabbt eller mycket långsamt. Visserligen ger en snabb avgång (koncentrationsalternativet) i de flesta fall ett något högre samhällsekonomiskt netto.

mendetta ligger inom felmarginalen för denna typ av kalkyler Ett klart

utslag till koncentrationsalternativets fördel uppstår emellertid om lantbruksproduktionen värderas ogynnsamt, dvs. vid låga skogs- och mjölkpriser, låg produktivitetsutveckling i lantbruket. höga pendlingskostnader, höga investeringskostnader i lantbruket samt höga transportkostnader för lantbrukets produkter. Om, ä andra sidan. efterfrågan på jord- och Detta antyder i sin tur a effekter 50m “SSW skogsprodukter stiger, pendlingskostnaderna är låga samtidigt som möjligdenna ä

heterna till industriexpansion är begränsade och kostnaderna för tätortsut- “F39” kalk”

viktiga att

byggnad stiger. så kan alternativ med en jämförelsevis stor andel av beghalld

en mera fullstandig utbefolkningen anknuten till lantbruk. vara ett konkurrenskraftigt alternavärdering av respektive tiv. alternativ.

Skogsbrukssektorn 59

6 -

nuvarande och

Skogsbrukssektorn läge

alternativ för framtiden

6.1 Det nuvarande läget och allmänna för

förutsättningar

framtiden

Storskogsbruket svarade år 1975 för ca 7 procent av den totala sysselsätt-

ningen i Lycksele, vilket var något mer än jordbrukets sysselsättningsandel

Den nuvarande minskningstakten inom skogsbrukets sysselsättning är

dessutom avsevärt lägre än vad som gäller inom jordbruket. Småskogsbruket

i kommunen utgörs av ca 1300 företag av vilka en femtedel är s. k.

kombinerade jord- och skogsbruksföretztg. Självverksamheten i småskogs-

bruket beräknas till 50 procent av avverkningen och 75 procent i skogs-

vården. Resterande delar utförs av företag i storskogsbruket eller skogsägar-

föreningen. Den framtida sysselsáittningsutvecklingen inom skogsbruket beror på en Detta kapitel bygger

huvudsakligen på Grahn. rad i dag ovissa och svårbestämbara faktorer. av vilka följande kan nämnas Bert-von Malmborg. som de viktigaste: Göran - Thege. Per- Arvid: Skogsbrukcts D avvcrkningarnzis omfattning och inriktning samt intensitet i skogsvården betydelse för sysselsätt- D den tekniska utvecklingen inom stor- respektive småskogsbruket. samt självvcrkning och inkomst- en samhetsgraden inom småskogsbruket studie i Lycksele kommun. Rapport nr 32 från D skogsindustrins behov av och möjligheter att betala för skogsråvzirzin institutionen för skogs- D tillgången på manuell arbetskraft. heltid och deltid (av typ säsonganstållning) och ekonomi. Sveriges lantdess kostnadsrclzitioner till mer cllcr mindre avancerade avverknings- och bruksuniversitet. Umeå skogsvårdsmaskiner 1980. D samhällets önskemål och styrning av skogsbruket via lagstiftning. beskattning. bidrag m. m. Talet 7 procent avser

personer verksamma Utan som skogsarbetzire. l att närmare gå in på de mera detaljerade förhållandena. skall har Lycksele kommun finns endast konstateras att skogsindustrins efterfrågan på skogsråvara numera i dessutom ett i *jämförelse princip överstiger den rådande tillväxten. Till detta kommer att det i stora med andra kommuner delar av landet och framför allt i norra råder i Norrlands inland. för- Sverige en ogynnsam hållandevis stort antal ålderssamm:insättningi skogsbeståndet. vilken kan sammanfattas så att det personer ;inställda vid råder underskott på skog i åldern 20-60 år. Möjligheterna till ökad de olika skogsbolagens avverkning i ett långsiktigt uthålligt skogsbruk blir under dessa förhållanden förvaltningar m. m.

en huvudfrzigzt för den framtida skogspolitiken. Det är inom förhållandevis vida ramar ?Se t. ex. betänkande biologiskt möjligt att öka från 1973 års skogsutskogstillväxten med olika åtgärder i form av gödsling. av utdikning redning Skog för framsumpmark. odling av nya trädslag etc.: Sådana åtgärder skulle medge en tiden” (SOU 1978:6. 7).

60 Skogsbrukssektorn

omedelbar ökning av råvaruuttziget från skogen. Vilken produktionsvolym och vilka åtgärder som faktiskt kommer att väljas blir resultat av zivvägningzir gentemot bl. a. naturvårdsintressen. finansieringsmöjligheter m. m. I vissa delar av landet, fråimst i Norrlands inland. förutsåitts även de sysselsättningsmässiga konsekvenserna av olika utvecklingsalternzitiv få betydelse för politikens utformning. Från såväl sysselsåittningssynpunkt som råvaruförsör_jningssynpiinkt kan även ökade insatser för ett förbättrat tillvaratagande av virke spela en betydande roll i framtiden. Samma sak gäller beträffande ett ökat användande av skogsråvara för energiproduktion. I det följande redovisas med några räkneexempel hur skogsbrukets arbetskraftsbehov i Lycksele kommer att utvecklas fram till omkring 1995 under olika antaganden om val av avverkningsprogram och mekaniseringsutveckling. Syftet med beräkningarna är inte att i första hand prognosticera den mest sannolika utvecklingen utan snarare att ange de ramar inom vilka val av olika handlingsalternativ är möjliga. Resultaten av de olika alternativen ställs sedan mot beräkningar av den framtida tillgången ;vä arbetskraft. Vidare görs beräkningar av de företagsekonomiska kostnader som skulle uppstå vid övergång från ett alternativ till ett annat. Dessa kostnader kan ses som det subventionsbehov som skulle uppstå om t. ex. ett skogsbolag skulle välja ett annat alternativ än det företagsekonomiskt mest lönsamma? De kan därmed jämföras med kostnader för att öka sysselsättningen i andra näringsgrenar.

6.2 Framtidsalternativ för skogsbruket

6.2.1 Det framtida arbetskrafrsbehovet

Ett antal av sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket för beräkningar hela landet har genomförts under senare tid. I anslutning till 1978 års långtidsutredning (LU) har utförts dels en sekiorstudie av Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, dels modellberäkningar med LU:s egen modell. Resultaten från dessa beräkningar skiljer sig förhållandevis mycket åt. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten räknar med en årlig minskning av sysselsättningsvo- 1 Med avverkningspro- arbetade timmar) med mellan 3 och 4 procent fram till 1983. lymen (antal gram avses dels totalutmedan LU:s beräkningar ger en minskning med knappt l procent. LU:s taget per ha dels fördelvärde skulle innebära en avsevärt långsammare minskningstakt än hittills. ningen mellan slutavverkningsandel (kalhugg- Omräknati antal sysselsatta skulle sysselsättningen i skogsbruket i detta fall ning) och gallringsandel. bli i stort sett oförändrad fram till mitten av 1980-talet. Skälen till att man i de nämnda beräkningarna kommer fram till olika 2 Beräkningarna utgår resultat vad gäller sysselsättningsutvecklingen är att man gör olika bedömfrån den nuvarande lagav såväl produktions- som produktivitetsutvecklingen. LUzs beräkstiftningen på skogspo- ningar litikens område. Skogs- om en betydligt högre avverkningsvolym och ningar grundas på antaganden bolagens val av t. ex. en något långsammare produktivitetsutveckling jämfört med de antaganden avverkningsalternativ som görs i sektorstudien. kan självfallet också Inom har beräkningar av det framtida arbetskraftsbehopåverkas genom en fö- REKO-projektet rändrad lagstiftning. vet inom såväl storskogsbruket som småskogsbruket i Lycksele genomförts.

Skogsbrukssektorn 61

De förutsättningar som legat till grund för beräkningarna redovisas

översiktligt i det följande.

Med hjälp av riksskogstaxeringcns provytemarerial 1968-1972 för Lyck-

sele kommun och en modell för långsiktiga ztvverkningsberâikningar, som

utarbetats vid Skogshögskolan för skogsutredningen. har avverkningszilter-

nativ med olika totaluttag och gallringsandelar framtagits.

Figur 6:1 Dagsicrksbvlzovcl inom smr- och .småskogsbrzikcl i L_\(/(.S'('{L' kmmnmz vid olika _frunzlidzi (n\urk›1i›tg.\- och Icknikzllleritøiliit.

STORSKOGSBRUKETS AREAL

10000 Awerkningsa/ternat/v A B 100,0 Avverkningsaltemativ dV/a dV/a Årsawerkning: 1,7 m3 sk/ha Årsavverkning: 1,8 m3 sk/ha 80_ Gallringsandel: 13 % 80_ Gallringsandel: 28%

70- 70- \ 1976 års dagsverksbehov 1976 års dagsverksbehov 60- _ 60- v. \ .O 5 S_ § 50_ 50_ \

.c..\\ .0 \

.o ä §§

0_..

40- 40_

o.. *s§_. ä un. s\\

30- *å “ ..u. 30un.. s\. O... 20 ...0 20-o, a,... 10- 10-

|1lIIlllIll|IIlllll

1g76lllabllllslslllllllllásÅr 1976 80 85 90 95 År

.á--Teknikaln I -w---Teknikalt lll _zzTeknikalt l _cpu-Tekniken_ --onuu Teknikalt. II nsuouu Teknikalt. lll

SMÅSKOGSBRUKETS AREAL

1009 Avverkningsa/ternativ C 1000 Avverkningsalternativ D dv/ar . _ dv/å Å 3 rsayverkning. 1,5 m sk/ha Årsayverkning: 1,8 m3 sk/ha Gallringsandel: 10% Gallringsandel: 24% 50 50 §,

§.°1|:o:o1o1u1.1.

40 40 -°--_'°'-_i-ncuuou_oo 30 30

“ä 20 20 E-ç__ .I:_-_ 10 cnoaooogg,...áåi_

øaoICoIOTO:c7.::.:r

10 ..°Oo;ao

IIIIITIIIFIIIIIIIIFI I lll Illlllllllllllll 1976 80 8_5 90 95 År 1976 80 85 90 95 År -v-o- Teknikalt. IV ?Tekñlkalt l -n---Teknikaln |V -j-Teknikalt. I

_-__ Teknikalt. II NNDNW Teknikalt. lll c-_-_Teknika|t. ll unoouuTeknikalt. Ill

Teknika/ternativen är följande: I: 1976 års mekaniseringsgrad i storskogsbruk och skogsägareförening ll: Nuvarande mekaniseringstakt i storskogsbruk och skogsägareförening Ill: Snabb mekaniseringstakt i storskogsbruk och skogsägareförening lV: Den själwerksamme skogsägarens teknik

Källa: Grahn. Bert - von Malmborg. Göran - Thege. Per-Arvid: Skogsbrukets

betydelse för sysselsättning och inkomst- en studie i Lycksele kommun. Rapport nr 32 från institutionen för skogsekonomi. Sveriges Lantbruksuniversitet. Umeå 1980.

62 S

kogsbrukssektom

För att utifrån avverkningsberäkningarna erhålla arbetskraftsbehovet har olika alternativ för mekaniseringsutvecklingen inom skogsbruket under perioden 1976-1995 undersökts. Antaganden har gjorts om tidsätgångar, möjliga prestationsförbättringar och takten i mekaniseringen. Som exempel kan nämnas att inom storskogsbruket varierar âtgången av arbetskraft. de s. k. åtgångstalen från två tim/m sk för gallring med motormzinuell sortimentmetod idag till 0,1 tim/m* sk för slutavverkning med ett helmekaniserat och integrerat system om 20 år. Genom att kombinera avverknings- och mekaniseringsalternativen erhålls således skogsbrukets arbetskraftsbehov för de närmaste 15-20 åren under olika antaganden om avverkningspolitik och mekaniseringsutveckling. Resultaten av beräkningarna redovisas i figur 6.1 där också alternativens innebörd specificeras. Arbetskraftsbehovet inom storskogsbruket minskar enligt dessa beräkningar markant under perioden om nuvarande mekaniseringstakt består (teknikalternativ II) eller om mekaniseringstzikten ökar ytterligare (teknikalternativ III). Under förutsättning att inga betydande förändringar i skogspolitik, konjunkturfäârhållanden etc. inträffar, har den mest sannolika utvecklingen för storskogsbruket, i det följande kallat basalternativet, bedömts motsvara en kombination av avverkningsalternativ Avgångstakt och av- A och teknikalternativ II i figur 6.1. Den minskning av dagsverksbehovet gångsorsaker inom som denna utveckling skulle innebära motsvarar i stort den beräknade skogsarbetarkåren i naturliga avgången från den i storskogsbruket anställda arbetskraften under Lycksele kommun dis-

den studerade perioden

kuteras i Lindqvist, J: Storskogsbruket och Itabell 6.1 har en sammanställning gjorts av det relativa dagsverksbehovet glesbygden - utveck- på storskogsbrukets areal. Basalterantivet har där satts till 100. Detta Iingsförlopp och konse- alternativ motsvarar ett genomsnittligt arbetskraftsbehov av ca 40 000 kvenser. Praktikfallet dagsverken eller ca 200 årsarbetskrafter per år under beräkningsperioden. Lycksele. Geogr. inst., Umeå univ., Stencil Arbetskraftsbehovet minskar dock över perioden från ca 60 000 dagsverken 1977. år 1975 till ca 25 000 dagsverken år 1995 (se fig. 6.1).

Tabell 6.1 Relativt genomsnittligt dagsverksbehov på storskogsbrukets skogsinnehav under perioden 1976-1995 i Lycksele kommun

Källa: Se figur 6.1.

Skogsbrukssektorn

Förändringar i avverknings- och teknikalternativ ger t. ex. följande variationer i arbetskraftsbehovet: D en något större avverkning och ökad gallringsandel (avverkningsaltcrnativ B i stället för A) ökar dagsverksbehovet med 32 procent i D om mekaniseringen samtidigt bromsas (teknikaltcrnzttiv l i stället för ll) ökar 1 dagsverksbehovet ytterligare till totalt 72 procent större än i basalternativet l i D vid en oförändrad avverkning leder en ökning av mekaniseringstakten (teknikali 1 3 ternam Ill i stället för II) till att dagsverksbehovet minskar med 18 procent. i 1 av det framtida Bedömningar dagsverksbehovet i småskogsbruket är svårare genom bl. a. den mångskiftande ägarestrukturen. Under åren 1973-1976 låg avverkningarna i småskogsbruket högre jämfört med tidigare år, vilket var ett resultat av bl. a. de markant höjda vikespriserna. De senaste åren torde avverkningarna ha legat under den årliga tillväxten (= 1.8 m3 sk/år) och närmast ha motsvarats av avverkningsalternativ C i figur 6:1. Figuren redovisar dagsverksbehovet på småskogsbrukets areal, dels under antagan- i det att allt arbete utförs av självverksamma (teknikalternativ IV). dels under antagandet att allt arbete utförs av storskogsbruket eller skogsägareförening (teknikalternativ l-III). I tabell 6.2 redovisas det relativa dagsverksbehovet på småskogsbrukets i areal. Basalternativet har här förutsatts innebära

D avverkningsalternativ C enligt figur 6.1 D nuvarande självverksamhetsgrad (50 procent i avverkning och 75 procent i skogsvård) i D teknzkalternativ II i det skogsarbete som utförs av storskogsbruk eller skogsägarförening. Den antagna utvecklingen enligt basalternativet beräknas ge ett genomsnittligt arbetskraftsbehov av 24 000 dagsverken per år under tjugoårsperioden (självverksamma och övriga). Det framgår av tabellen att arbetskraftsbehovet och därmed sysselsättningsmöjligheterna varierar inom mycket vida gränserbch är starkt beroende av självverksamhetsgraden.

Tabell 6.2 Relativt genomsnittligt dagsverksbehov på småskogsbrukets skogsinnehav under perioden 1976-1995 i Lycksele kommun

Awerkringsalternativ C D

Avverkring, m3 sk/ha, år 1,5 1,8 Gallring, % 10 24

i Själwerksam» i hetsgrad (%) Teknik- Avverkning/ oo/ 50/ 100/ 00/ 50/ 100/ i alternativ skogsvård 00 75 100 00 75 100

I 82 111 142 107 146 183

n

54 100 142 79 132 183 45 96 142 66 12e 183 å

Källa: St figur 6.1.

i

64 Skogsbrukssektorn

Tabell 6.3 Sammanställning av årligt dagsverksbehov för löpande avverkning och i skogsvård, produktionshöjande åtgärder samt bättre tillvaratagande av virke under 1 ZO-årsperioden 1976-[995 i Lycksele kommun På storskogs- På småskogs- Summa brukets arealer brukets zirealcr

1 000 1 000 1 000 dv dv dv per år % per år Vr per år Ci

Löpande:

Eftersatta skogsvårdsåtgärder 1.0 2,5 2.0 8.2 3.0 4.6

Gödslingz 25 % av kommande slutavverkningsareal 0,2 0,5 0,2 0.8 0,4 0,6 50 % av kommande slutavverkningsareal 0,3 0.7 0.4 1.6 0,7 1.()

Dikning 0.3 0.7 0,1 0.4 0.4 0.6

Bättre tillvaratagande av virke: Stubbar och rötter 2.3 5,7 0,7 2.9 3.0 4,6 Hyggesrensningsoch röjningsvirke samt -b -b 2.5 10,3 2.5 3.9 avverkningsavfall

Summa max 3,9 9,6 5,7 23.4 9.6 14,7

“Gödsling antas ske första gången 1976. b Beräkningar ej gjorda. Källa: Se figur 6.1.

Det totala dagsverksbehovet på småskogsbrukets areal blir främst på grund av lägre mekaniseringsgrad 2-3 gånger större om allt arbete utförs av självverksamma jämfört med om motsvarande arbete skulle utföras av storskogsbruket eller skogsägareförening. Arbetskraftsbehovet i skogsbruket kan också ökas genom produktionshöjande åtgärder och bättre tillvaratagande av virke. I tabell 6.3 redovisas för sådana åtgärder, satta i relation till totalt dagsverksdagsverksbehovet behov enligt basalternativet. Det kan konstateras att de produktionshöjande åtgärderna och ett bättre tillvaratagande av virke skulle kunna öka dagsverksbehovet under 20årsperioden med ca 15 procent. Detta får nog utifrån dagens situation ses som en maximal ökning som kräver stora insatser. Det är mera troligt att ökningen blir mindre.

Skogsbrukssektom 65

Jämfört med vad förändringar i avverkningsinriktning, teknikutveckling och självverksamhetsgrad kan leda till är ovan redovisade ökningar av dagsverksbehovet relativt sett små och de flesta av åtgärderna kan bara

utföras under en begränsad del av året. Åtgärderna kan dock vara av intresse

för att klara akuta sysselsättningsproblem under ett antal år, då vissa av åtgärderna kan koncentrerats i tiden. av stubbar och avverkningsavfall utreds och diskuteras i Tillvaratagandet dag. Med uppgången av energipriserna de senaste åren har vidare ved- och fliseldning blivit synnerligen intressant för bl. a. självverksamma skogsägare som behöver kompletterande sysselsättning.

6.3 Kostnader för att öka i

sysselsättningen skogsbruket

Redovisade avverknings- och teknikalternativ leder till olika företagsekonomiska resultat. För att få ett begrepp om storleken av dessa har grova kalkyler gjorts av kostnader, intäkter och värdeförändringar av skogen vid olika alternativ på storskogsbrukets skogsinnehav under följande förutsättningar: EI Pris- och kostnadsnivån för värderingen motsvarar 1976 års priser och kostnader. D En värdering av avverkningsuttagen under perioden 1976-1995 samt av den kvarvarande skogens värde år 1995 har skett med hjälp av en modifierad tabellmetod som utvecklats vid Lantbrukets utredningsinstitut. D Avverkningsuttagens värde samt den kvarvarande skogens värde har diskonterats med 5 procents ränta till år 1976, varvid ett traditionellt avkastningsvärde erhålls.

Detta avkastningsvärde är mycket ungefärligt och tar exempelvis inte hänsyn till att storskogsbruket kan ha en annan intern prissättning på skogsråvaran på grund av egen förädlingskapacitet. Ett gallringsintensivt skogsbruk leder till mindre värde på avverkningsuttagen men ett högre värde på kvarvarande skog. I tabell 6.4 redovisas hur dagsverksbehov och företagsekonomiskt resultat i storskogsbruket förändras vid övergång från den antagna utvecklingen (avverkningsalternativ A/ teknikval II) till andra utvecklingsalternativ. Beräkningarna av förändringarna har gjorts på två sätt. I det ena fallet redovisas den totala förändringen i det företagsekonomiska resultatet under perioden diskonterat till 1976. I det andra fallet har förändringen i det företagsekonomiska resultatet först diskonterats till 1976, varefter det amorterats under tjugoårsperioden. En övergång från basalternativets avverkningsalternativ A till alternativ B skulle exempelvis innebära att sysselsättningen i genomsnitt ökar med 260 000 dagsverken under hela perioden 1976-1995. Detta skulle dock försämra det företagsekonomiska resultatet med drygt 36 milj. kr. Denna summa skulle då kunna tänkas utgöra en engångsersättning från samhället år . 1976 mot att storskogsbruket åtar sig att hålla sysselsättningen på en nivå enligt ovan. Kostnaden per tillskapat dagsverke skulle i detta exempel bli 140 kr. i 1976 års prisläge.

66 Skogsbrukssektorn sou 193047

Tabell 6.4 Skillnader i dagsverksbehov och företagsekonomiskt resultat på storskogsbrukets areal i Lycksele kommun vid olika utvecklingsalternativ för perioden 1976-1995

Teknik alter- Förändring nativ: i: AVVERKNINGSALTERNATIV

A B

Totalt för Totalt Totalt för Totalt perioden per år perioden per år 1 Dagsverksbehov . (l 000 dv) + 298 + 14,9 + 584 + 29,2 Företagsekonomiskt resultat, milj.kr. - 45,7 - 3,7 - 75.3 - 6,0 Kr/dv - 153 - 246 - 129 - 207

II Dagsverksbehov (1000dv) + 260 + 13,0 Företags- BASekonomiskt ALTERNATIV resultat, milj.kr. - 36.4 - 2,9 Kr/dv - 140 - 225

III Dagsverksbehov -144 - 7,2 + 84 + 4.2 (1000 dv) Företagsekonomiskt resultat, milj.kr. + 7,1 + 0,6 - 33,9 - 2,7 Kr/dv + 49 + 79 -404 -643

Källa: Se figur 6.1.

Förfaringssättet skulle kunna liknas vid ett investeringsstöd i samband med en industrietablering. I det fall ersättningen skulle utgå årligen under perioden blir den genomsnittliga kostnaden per tillskapat dagsverke i stället 225 kr. Detta skulle ifrån samhällets sida kunna ses som en direkt kostnad för att hålla sysselsättningen på en viss nivå i skogsbruket och kunna jämföras med andra direkta subventioner av sysselsättningen, t. ex. i form av beredskapsarbeten eller sysselsättningsstöd till industrin. Av beräkningarna i tabell 6.4 framgår vidare att en snabbare mekaniseringstakt (teknikalternativ III) vid avverkningsalternativ A skulle leda till en sänkning av sysselsättningen och till en resultatförbättring. Att detta alternativ inte bedömts som den mest sannolika utvecklingen kan bero på redan gjorda investeringar i maskiner, aktuell arbetskraftssituation, att man behöver personal för skogsvårdsarbeten samt eventuell inverkan av andra faktorer än de som tillämpats i de förenklade avkastningskalkyler som här har redovisats. De sifferresultat som redovisats i det ovanstående skall ses som grova räkneexempel, som ger en uppfattning om storleksordningen på de kostnader som kan uppstå. De kan främst användas för jämförelser mot

Skogsbrukssektom 67

överslagsmässiga kalkyler över kostnader för att öka sysselsättningen i andra näringsgrenar. Kostnaderna för att öka sysselsättningen genom produktionshöjande åtgärder diskuteras ofta. Ett problem i dessa sammanhang är att sådana åtgärder, med undantag för gödslingen, kan ses som investeringar som ger avkastning först på lång sikt, vilket gör att belastningen kan bli hård på företagsekonomin. Samhället har då gått in med bidrag till de åtgärder som samhällsekonomiskt kan vara lönsamma på sikt. Tillvaratagandet av stubbar är under utveckling och kan kanske bli lönsamt beroende på den tekniska utvecklingen och industrins betalningsförmåga på sikt. Detsamma gäller tillvaratagande av skogsråvara för vedeller fliseldning, där de ökade energipriserna samt vissa lättnader i beskattningen lett till ett ökat intresse från många håll. Här skulle stöd från samhällets sida till utvecklingen av dessa energisystem och till de investeringar som kan behövas, kunna ge indirekta effekter bl. a. i form av ökad sysselsättning i skogsbruket. Allmänt kan sägas att kostnaderna för att öka sysselsättningen torde bli lägre med produktionshöjande åtgärder, t. ex. i form av gödsling och bättre tillvaratagande av virket än genom bromsning av mekaniseringstakten och/eller ökning av avverkningsintensiteten.

Servicesektoms roll 69

7 Servicesektorns roll i en glesbygdsregion

7.1 Analysnivå

Perspektiven inom samhällsplaneringen är till stor del avhängiga den hierarkiska nivå där planeringen sker. I den kommunala planeringen är t. ex. - av förenklingsskäl hela kommunens yta av intresse. På högre nivåer måste en kommun ofta betraktas som en punkt. Planeraren och beslutsfattaren på den kommunala nivån har, inom ett klart definierat geografiskt område, ansvar för att vissa typer av samhällelig verksamhet skall fungera; i en del avseenden enligt generella normer formulerade på högre nivåer i samhället, i andra avseenden enbart grundat på den berörda befolkningens speciella krav och önskemål. Deras uppgift är att inom kommunen i största möjliga mån svara för att balansera utbud och efterfrågan inom olika ansvarsområden, som t. ex. kan avse bostäder, viktig samhällsservice och trafikservicestandard. Viss grundläggande service, t. ex. livsmedelsförsörjning är starkt kopplad till befolkningen på nära avstånd från varje utbudspunkt. Det innebär att varje befolkningsmässig förändring inom detta område direkt påverkar serviceutbudets funktionsmöjligheter. Omvänt gäller att en förändring hos utbudet påverkar servicestandarden för befolkningen i området. Detta ömsesidiga beroende motiverar att frågor som rör servicestandarden bör analyseras utifrån en indelning av den administrativa enheten i ytenheter som är relevanta från utbuds- och efterfrägesynpunkt, dvs. de bör vara funktionellt avgränsade delområden runt ett centrum. En annan huvudtanke med områdesindelning är att den skall vara vägledande för den långsiktiga planeringen. Utgångspunkten för en områdesindelning under kontraktiva förhållanden bör då dels vara servicestrukturen i utgångsläget, dels en analys av serviceutbudets egna möjligheter att Detta och nästföljande anpassa sig till underlagsminskningar. Vidare är det viktigt att hänsyn tas kapitel bygger huvudbåde till den fysiska översiktsplaneringen och till politiskt formulerade Saklige På Wibergs Ulf sektorer i

målsättningar beträffande sysselsättning och bosättning i en kommuns olika (Ked): Sam!”

for glesbygdsutveckling delar _ _ i balans. Konsekvens- En omradesindelning baserad pa sadana överväganden kan salunda anmys avtendenser och betraktas som ett planförslag över hur det inomkommunala ortssystemet på planeringsinsatser på lång sikt bör vara utformat, för att man på bästa sätt skall vara rustad att möta

?kal m: eåmäal “t

sannolika i sysselsättnings- och befolkningsfördelning.

áetisrârnrtlâ

förändringar

deoagçåågka

Den viktigaste kommersiella servicefunktionen är givetvis livsmedelsbuti- institutionen, Umeå ken, som ju har den i särklass högsta efterfrågefrekvensen. Dess lokala Universitet 1980.

70 Servicesektorns roll

betydelse understryks ytterligare av dess lämplighet att tjäna som bas för

både kommersiell och offentlig service av kompletterande karaktär

Inom den offentliga sektorn är skolutbudets geografiska fördelning av

motsvarande betydelse; dels är skolgången obligatorisk för alla barn, dels

utgör skolskjutssystemet ryggraden i glesbygdens trafikförsörjning.

Det är viktigt att en områdesindelning baseras både på de underlagskrav,

som dessa kontaktintensiva serviceutbud har och på konsumenternas

resmönster. Samtidigt förutsätter ett mer detaljerat avgränsningsförfarande

att man tar hänsyn till vägnätets uppbyggnad. Till detta kommer givetvis

också de avgränsningskriterier som hänger samman med de fysiska

planrestriktionerna, uttryckta i kommunöversikter eller i andra översiktliga

planformer. Även drivkrafterna bakom näringslivets strukturförändring bör beaktas

vid områdesindelningen. De resultat som redovisats i föregående kapitel

pekar entydigt på en utveckling, där möjligheten att radikalt kunna bromsa

och förändra förloppet måste betecknas som liten.

Figur 7.1 visar en på ovanstående grunder framtagen delområdesindel-

ningen i Lycksele kommun. Det bör framhållas att områdesindelningen i en

Figur 7.1 Delområdesindelning i Lycksele kommun som underlag . x Vindcigransele |42\\ för planering. L,SI\ Kristineberg 903\\ I xx I g L.s \ l Bibrksele 196 \ x | l nz x \ .L Vormtrask 5i\ 161 L . \ lll Nonbvbevg \ /0 Pausele 50 Vormsole 97 \ \ / x x I 5 HI \ x \/ 202 .L . LIS \ \ Russia auwkssjbn 30 Rusktrásk 63 Husksele 302 Falnask 56 / I L I L,S , “ Katrisavan 26 Husbonduøen 106 , r . L,s x Umgransale 201 \ x ?S I \ Vunhden sz Emm 14° \\ ins Lycksele 7783 1 m Ls Furuvik 629 I \ \ S. BergIunda-Nvdala- N \ Tuvtrask §9 soHálsingiors› Hedlunda \ Braiten154IL 22 , \ x L cS / \ “WW” 77 Vagsele 76 / \ x . L,S / \ Knaiien I93 l IH o \ Gadd! rask 51 l \ Vaniaurback 90 \

Ort med mindre an 50 inv. I Ort med 50v99 mv, IOri med över 99mv. Rusele 2022lolkmangd jan 975 L= Llvsmedelsbutlk 1975 S: Skolor! lå. 1975/76

0 10 20km

Källa: Wiberg, Ulf (red.): Sektorer i samspel för glesbygdsutveckling i balans.

Konsekvensanalys av tendenser och planeringsinsatser pâ lokal och regional arbetsmarknad. Rapport Gerum Bz4, Geografiska institutionen Umeå universitet 1980.

Servicesektorns roll 71

är en uppgift för beslutsfattarna. Det bör också verklig planeringssituation framhållas att eftersom delområdena i sin tur år uppbyggda av nyckelkodområden är det relativt enkelt att förändra delområdesavgränsningen efter ändrade förhållanden, bedömningar eller målsättningar. I detta kapitel kommer de nio delområdena att enbart tjäna som analyskomponenter. [följande kapitel däremot erhålles en test av realismen i den föreslagna långsiktiga områdesstrukturen.

7.2 Sysselsättningsfunktionen

Ungefär 90 procent av servicesysselsättningen i Lycksels kommun är lokaliserad till centralorten. Även om servicesysselsättningen utanför centralorten således är av förhållandesvis liten omfattning, är dessa vilka till övervägande del innehas av kvinnor, ett sysselsättningstillfällen, viktigt komplement till den starkt mansdominerade bassysselsättningen inom jord- och skogsbruket. En viktig effekt av sysselsattningsförändringar inom jord- och skogsbruket är deras påverkan på serviceutbudet i de mindre orterna. Genom att jordoch skogsbrukets karktär ställer krav på en spridd bosättning och ett decentraliserat serviceutbud har inom REKO-projektet framför allt studerats den service som har det tätaste utbudet, dvs. service som på grund av hög besöksfrekvens bör vara så lättåtkomlig som möjligt. Med denna princip som utgångspunkt för en serviceklassifikation finns det åtminstone i det valda undersökningsområdet, Lycksele kommun, inte anledning at-t dela in servicen i kommunen i flera än två nivåer; a) delområdesbaserad service och b) kommunal-regional service. Serviceutbu-

Tabell 7.1 Relationer mellan totalbefolkning och antalet omräknade heltidsarbeten inom service år 1975

Anm.: De små sysselsättningstalen för kommersiell och kommunal-regional service ger stora variationer i relationstalen. Källa: Se figur 7.1.

_

72 Servicesektorns roll

det på den första nivån utgörs av sådan service som kan betraktas som oumbärlig, dvs. som befolkningen behöver anlita mest frekvent och därför bör finnas inom nära räckhåll. Serviceutbud på den andra nivån utgörs av övrig mer eller mindre frekvent anlitad service som betjänar befolkningen i mer än ett delområde. Till den offentliga servicen på a-nivån hör skolor, dagbarnvårdare och hemsamariter och till den kommersiella servicen livsmedelsbutiker, post, bank, bensinhandel, kiosk och taxi. Exempel på offentlig service på b-nivån, som finns på de större orterna under centralorten är distriktssköterska och ålderdomshem. Kommersiell service på motsvarande nivå är t. ex. verkstad, elektriker, hantverkare samt olika slag av specialbutiken I tabell 7.1 redovisas totalbefolkningen i respektive delområde i förhållande till antalet omräknade heltidsarbeten inom servicesektorn. Tabellen visar att invånarantalet per sysselsatt inom den offentliga sektorn är lägre i områdena utanför centralorten, medan det omvända förhållandet råder för de båda andra servicekategorierna och då givetvis särskilt den kommunalregionala servicen. En analys av sambandet mellan de olika typerna av servicesysselsättning och befolkningstalet i respektive delområde (exkl. delområde 9 p. g. a. dess särställning) uppvisar relativt rätlinjiga samband, dvs. att servicesysselsättningen stiger proportionellt med ökad befolkning. I genomsnitt ökar servicesysselsättningen totalt sett med ca 5,5 sysselsatta per 100 invånare (varav omkring 3,5 sysselsatta inom offentlig delomrâdesbaserad service).

Tröskelproblemet

Tröskelteorins kan härledas till iakttagelser ursprung av expansiva förlopp och utvecklingsproblem i samband därmed.: Ett tillväxtförlopps ekonomiska konsekvenser innebär, enligt tröskelteorin, att man i olika skeden stöter på utvecklingströsklar. Dessa är överkomliga till priset av särskilda kostnadsinsatser. Även i ett kontraktivt förlopp uppkommer tröskelfenomen. Dessa är dock av en helt annan karaktär än vid expansiva förlopp. I ett expansivt förlopp är det motiverat att överbrygga en utvecklingströskel i de fall att konsekvenserna för den berörda befolkningen blir ”dyrare” i de dimensioner som tas hänsyn till i kalkylen än tröskelkostnaderna. I ett kontraktivt är det förlopp lJämför glesbygdsbemotiverat att sätta in åtgärder som innebär att man får en elastisk tröskelnivå folkningens önskemål om bättre servicetillgång i det fall alternativen för den berörda befolkningen blir ”dyrare”. till olika typer av service Skillnaden i innebörden i begreppet tröskelkostnader vid ett expansivt i Åström, T: En socio- ett kontraktivt respektive förlopp bör uppmärksammas. Vid ett expansivt logisk undersökning av fem glesbygdsområden. Glesbygdsforskningens rapport nr 10, Umeå ?Se vidare Kozlowski, J. and Hughes, J. T. with Brown. R.: Threshold Analysis a univ. 1969. samt Weiss- quantitative planning method. London 1972. Tröskelanalys indikerar en stegvis glas, G.-Wiberg, U.: process som syftar till att definiera trösklar och uppskatta kostnaderna som är Tillgänglighet till service. nödvändiga för att komma över dem. - Tröskelanalys underlättar beslutsfattande Glesbygdsforskningens genom indikering av hur och när trösklar kan överbryggas effektivast. Begreppet skall rapport nr 24, Umeå inte förväxlas med det inom kulturgeografin använda tröskelbegreppet som ingår som univ. 1973. ett grundbegrepp i centralortsteorin.

Servicesektorns roll 73

förlopp drabbar kostnaderna för ökat samhällsbyggande och service i allmänhet både dem som direkt berörs (inflyttare) och dem som sedan tidigare är bosatta i regionen. Vidare utgåri många fall statsbidrag till i första hand de offentliga investeringarna. De som direkt tar i anspråk de resurser som tillskapas genom tröskelkostnaderna står alltså själva bara för en del av kostnadstäckningen. Samtidigt är både den offentliga och privata investeringsviljan stor vid ett expansivt förlopp, varför en hög och jämn standard i princip tillskapas vid en språngvis befolkningsökning, även om eftersläpningar i tiden förekommer. Vid ett kontraktivt förlopp utgörs tröskelkostnaderna framförallt av ökade kostnader för individ och hushåll på grund av försämrad tillgänglighet. På samma sätt som vid expansiva förlopp är hastigheten i kontraktionsförloppet av stor betydelse* Både serviceverksamheterna och konsumenterna har större möjligheter att anpassa sig till förändringar i omgivningen ju långsammare ett förlopp går. Det skapas t. ex. tidsutrymme för en butiksägare att successivt bygga upp en kompletterande sysselsättning, eller att anpassa sig till en lägre förtjänstnivå. En drastisk underlagsförsämring kan däremot vara svår att klara av både företagsekonomiskt och psykiskt. En servicenedläggning innebär att kostnader övervältras på individerna, vars sammanlagda resuppoffringar för att kompensera servicebortfallet i många fall kan överstiga de kostnader som skulle erfordrats för att undvika en nedläggning av verksamheten. Genom åtgärder med tröskelelastisk verkan (exempelvis sektorsövergripande samordning av servicen och/eller samhällsstöd till nedläggningshotad service) kan dock olägenhets- och kostnadsbördan spridas på ungefär motsvarande sätt som vid expansiva

förlopp? l Framför allt lönekost-

naderna resp. räntekostnaderna för upplåningen

Den offentliga servicens elasticitet blir lägre vid en långsam

förändringstakt. Skälet Offentlig stationär service i mindre orter omfattar i huvudsak endast det till detta är att samhällsobligatoriska skolväsendet, varför diskussionen här inriktas på detta. systemets kapacitet och kan dock till stora delar betraktas elasticitet då kan tillva- Resonemanget som giltigt även för andra ratas bättre, man får typer av offentlig service i mindre orter. mindre trängseleffekter Bland viktiga målsättningar för den offentliga servicen hör således att beträffande kapital och skolutbudet på förskole- samt låg- (L) och mellanstadie- (M) nivå kan arbetskraft (Kozlowski upprätthållas. En koncentration av skolutbudet leder otvivelaktigt till op.cit). tillgänglighetsförsämringar, i första hand i form av ökade vänte- och restider för elever ?För en utförligare dissom bor i den indragna skolans upptagningsområde. Detta kussion av tröskelkosttillsammans med de samhälleliga kostnaderna för den utökade skolskjuts- nader och tröskelelastiverksamheten kan och bör ställas som motvikt till de inbesparingar som en citet. se Wiberg. Ulf nedläggning av en skolenhet ger. Vid denna jämförelse bör dock samtidigt (red.): Sektorer i samspel för glesbygdsutveckhänsyn tas till förändringar som kan ses som medel för att uppnå en önskad ling i balans. Konselångsiktig ortsstruktur. Ofta för en uppbyggnad av robusta centra med sig att kvensanalys av tendenser svaga enheter måste uppges för att underlaget för de enheter man prioriterat och planeringsinsatser skall kunna få erforderlig förstärkning. på lokal och regional Liksom beträffande arbetsmarknad. Rapport det övriga serviceutbudet kan man vid skolplanering Gerum Bz4. Geografiska urskilja tröskelnivåer, vid vilka indragningar aktualiseras. Några generella institutionen. Umeå unitröskeltal för LM-skola finns emellertid inte. En illustration till detta ges i versitet 1980.

vw

74 S ervicesektorns roll Tabell 7.2 Barnantal sista året vid nedlagda skolor i Lycksele kommun under perioden 1958-1975. (Antal skolor = 23)

Källa: Se figur 7.1

tabell 7.2, vilken visar antalet elever sista året vid de skolor i Lycksele kommun som lagts ned under perioden 1958-1975. Förklaringen till de tämligen stora skillnaderna i elevantal sista läsåret är i första hand möjligheterna till till olika former av s. k. B-skola. övergång Länsskolnämnderna här olika tröskeltal tillämpar ifråga om elevunderlag. Bidragande förklaringsfaktorer skulle kunna vara: D antalet barn i olika åldrar inom skolenhetens upptagningsområde året (åren) efter nedläggningen D barnens fördelning på byar - skolskjutsmöjligheter och kostnader EI lärar- och övrig personaltillgång - kostnadsaspekter E1 skolfastighetens standard - kvalitativa resp. driftkostnadsaspekter.

finns också att laborera med ändrade Möjlighet avgränsningar av upptagningsområdena för att erhålla tillräckligt elevantal vid den indragningshotade skolan. Av sociala och psykologiska skäl är det emellertid att så viktigt permanenta lösningar som möjligt eftersträvas, så att antalet skolbyten minimeras för eleverna Enligt nuvarande förskoleorganisation är kommunerna skyldiga att vid behov tillhandahålla platser för samtliga barn i förskoleåldrarna, men deltagandet från elevernas (föräldrarnas) sida är frivilligt. Förskoleverksamhetens lokalbehov kan här samordnas med LM-skolans, varvid resultatet kan bli en uppskjuten skolindragning. En indragning av en skola på en ort sker alltså inte utifrån någon generell normativ regel om minimiantal elever utan situation varje ny prövas förutsättningslöst. Genom sektorsövergripande samrådsförfarande och stöd av främst socialpolitisk karaktär söker man få till stånd olika av typer lösningar beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet.

Den kommersiella servicens elasticitet

Den kommersiella servicen i mindre orter omfattar i huvudsak endast livsmedelsbutiker med olika former av kompletterande servicetjänster som t. ex. bensinhandel och förmedlingsuppdrag. Eftersom livsmedelsbutikerna *Jämför t. ex. SOU 1974:53 Skolans inre är de mest frekventerade är det önskvärt med så korta avstånd som möjligt 12. för konsumenterna. av servicen i form arbetsmiljö. kapitel Basförsörjningen av försäljning av

Servicesektorns roll 75

livsmedel m. m. kan jämställas med offentlig service i det avseendet att samhället har målsättningen att upprätthålla viss serviceförsörjning. I det följande behandlas faktorer som, vid undersökningar av nedläggningsförlopp, visat sig väsentligt påverka beslutsfattandet*

I Olikheter i beslutsfattandet mellan privatägda och kooperativt

ägda butiker

Nedläggelser av kooperativa butiker är i allmänhet resultat av planering och beslut på högre nivåer än de direkt berörda konsumentföreningarnas medlemmar. Utrymme för andra överväganden än de rent företagsekonomiska torde vara litet. Nedläggelser av privatägda butiker beror huvudsakligen på butiksägarens beslut. Kooperativt ägda butiker läggs i genomsnitt ned vid högre omsättning än de privatägda.

2 Butiksägarens förväntningar om det framtida kundunderlaget

Den bedömning ägaren gör om den framtida befolknings- och näringslivsutvecklingen samt om konkurrerande butikers framtidsutsikter kan väsentligt påverka hans beslut. Kommunens GPF (Gemensamma PlaneringsFörutsättningar) utgör därvid ett viktigt bedömningsunderlag.

3 Investeringsbehov

Glesbygdsbutikerna har i många fall en bristfällig teknisk standard. Detta konstateras i ex. i en undersökning i Norrbottens län, där man ingående behandlat butikers tekniska standard. varvid även renoveringsmöjligheterna bedömts? Därvid menade man att en begränsad Ökning av renoveringsgraden väsentligt skulle kunna förlänga den tekniska livslängden. Samtidigt lDiskussionen år delvis konstaterade man dock att det i en del fall kunde visa sig att det erfordrades baserad på Ericsson, Crelativt och kostsamma E.: Livsmedelshandelns genomgripande ändringar om ”ändamålsenliga” butikslokaler utveckling i Jämtlands skulle kunna erhållas. l första hand hälsovårdsmyndigheternas län, 1950-63, Glesbygdsstandardkrav kan således spela en avgörande roll när ägaren skall fatta sitt forskningens rapport nr beslut. 11, Umeå univ. 1969.

3 Se Varuförsörjning i

4 Inkomstnivå på vilken butiksägczretz accepterar att leva glesbygd. BD-informa-

tion 1973, länsstyrelsen Lönsamhetsundersökningar visar att små butiker ofta uppvisar negativ vinst Norrbotten. om ett marknadspris sätts på ägarens arbetsinsats. Toleransen beträffande inkomstkravet är framför 3 allt avhängig ägarens ålder och bostadsort. En Undersökningar visar äldre butiksägare i en liten ort har betydligt färre möjligheter än en ung att arbetsplats- och yrkesrörligheten tenderar person att få arbete och har därför lättare att acceptera en inkomstförsämatt minska vid stigande ring. En avtagande försörjningsbörda och det faktum att en åldre person i ålder. Se exempelvis allmänhet är mer ortsbunden bidrar också till detta? Rundblad, B.: Yrkesliv och arbetsmarknad. Ingår i Svensk samhälls-

kompletterande

5 Möjligheter till sysselsättning struktur i sociologisk

l belysning. Red.: r Butiksägaren äri allmänhet bunden till den egna butikslokalen under tid som E. Dahlström, Stock-

l motsvarar mer än 40 tim/vecka.

På grund därav är i allmänhet endast holm (1965).

76 Servicesektorns roll sou 1980:47

biverksamheter som kan drivas i anslutning till butiksverksamheten möjliga för att erhålla en acceptabel totalinkomst. biverksamheter är Vanliga bensinförsäljning och förmedlingsverksamhet av olika slag (exempelvis post,

apoteksvaror, tips, fiskekort). Ett införande av mer okonventionella

kombinationslösningar (exempelvis genom att butiksägaren som biverksamhet svarar för viss social och kulturell kan ur både sociala service) kulturpolitisk och samhällsekonomisk synvinkel vara fördelaktigt.:

6 Ägarens ålder - successionströskeln

En av de viktigaste orsakerna till butiksnedläggningari glesbygdsområden är att ägarna når pensionsåldern. svårigheterna vid succession sammanhänger i första hand med de av övertagandet betingade, ökade kapitalkostnaderna. Detta, i kombination med prognoser över ett i framtiden minskande

befolkningsunderlag, kan innebära nästan oöverstigliga övertagandeproblem. detta Speciellt gäller om den tidigare verksamheten, tack vare jämförelsevis låga kapitalkostnader existerar strax ovanför lönsamhetströskeln (eller ägarens toleransnivå).

7 Emotionella

faktorer

Ett nedläggningsbeslut kan möjligen, när det berör perifert belägna byar,

uppskjutas någon tid p. g. a. att butiksägaren upplever sin verksamhet som betydelsefull ur social synvinkel. Ofta sammanhänger detta med en stark önskan att själv få bo kvar i området beroende på släkt- och vänskapsband.

8 Ägarens agerande vid varierande

kontraktionshastighet

Anpassningsmöjligheterna till annan eller kompletterande sysselsättning på orten eller i området synes vara större ju långsammare befolkningsminskningen sker. Jämför resultaten från Denna genomgång visar att de enskilda butikernas (ägarnas) förutsättde empiriska undersökningar som finns redo- ningar och förmåga att anpassa sig till en underlagsminskning kan variera visade i bilaga 3 i SOU högst väsentligt och att det därför ej går att ange en generell tröskelnivå. 1972:13.

ZI bl. a. Wiberg, U.:

7.4 Livsmedelsbutikernas

Service och trafikplane- geografiska fördelning

ring i glesbygd. Glesbygdsforskningens rap- Sedan år 1960 har antalet butiksorteri Lycksele kommun minskat med ca 20, port nr 27, Umeå univ. vilket är en decimering med drygt 50 procent. Till följd av nedläggningarna 1974, diskuteras möjlighar olika ersättningsalternativ (varubussar och hemsändning) utvecklats för heter att genom verkden kvarboende befolkningen. Man kan dock inte bortse ifrån att dessa samhetsintegration upprätthålla servicestandar- alternativ innebär en lägre servicestandard. De utesluter inte naturligtvis den i ett kontraktionsresor till butikerna, även om antalet resor kan reduceras något jämfört med område under en överom ingen form av service finns att tillgå på bostadsorten. För den kvarboende gångsperiod trots att befolkningen innebär successivt ökande tröskelnivån för separata kontraktionsprocessen transportserviceenheter under- problem och reskostnader. skrids. Det finns inget som tyder på att ett lägre befolkningsantal kompenseras av

Servicesektoms roll 77

en högre köptrohet. Ett studium av de enskilda butikernas utveckling under 1971-1975 visar också en märkbart perioden ökad köptrohet gentemot de större butikerna, medan köptroheten gentemot de minsta glesbygdsbutikerna har minskat Tabell 7.3 illustrerar de stora skillnaderna mellan delområdena vad gäller livsmedelsbutikernas omsättning per invånare.

Tabell 7.3 Livsmedelsbutikernas omsättning per invånare år 1975 i Lycksele kommun

Anm.: Centralortsområdet är uteslutet i analysen. Index används av sekretesskäl.

Lägsta värdet = 100. Källa: Se figur 7.1.

Av tabellen framgår bl. a. att det högsta värdet är mer än fyra gånger högre

än det lägsta värdet. 1 Motsvarande utveck-

Det kan finnas en rad skäl till den stora spännvidden i omsättning per lingsmönster finns även invånare mellan delområdena. Orsakerna i mer tätbebyggda delar kan ligga på både utbuds- och av landet, vilket bl. a. efterfrågesidan. Ett antal hypoteser rörande percapitaomsättningens variaframgår av ett aktuellt tioner har satts upp och testats med multipel regressionsanalys. I resultaten förslag till kartläggning

visar sig arbetspendlingen till centralorten och avståndet till centralorten av livsmedelsbutikers

vara mycket viktiga förklaringsfaktorer. En annan viktig förklaringsfaktor är lokalisering och befolkförekomsten av varubussverksamhet. ningsunderlag inom olika avståndszoner i det område som omfattas av

Sydvästra Skånes kom-

7.5 Marginaler ifråga om befolkningsunderlag - en munalförbund.

känslighetstest 3

Varuförsörjning i gles-

bygd. BD-information, Butikernas omsättning illustrerar i allmänhet den ekonomiska situationen Länsstyrelsen i Norrbotpå ett tydligt tens län 1973. sätt. I en rapport avseende glesbygdsbutikernas ekonomiska

villkor i Norrbottens län år 19713 redovisas kalkyler som tyder på att 3Baserat på diskussionen toleransutrymmet i stort sett är uttömt när årsomsättningen exkl. indirekta i SOU 1975:89 Långtidsskatter går ned under 400 000 kr. (1971 års prisnivå). vilketi 1975 års prisnivå utredningen 1975. Per-

motsvarar 550 000 kr. Butiker som kvarstår under denna omsättningsnivå sonalkostnadsandelen av samtliga kostnader gör det utifrån andra överväganden än de rent företagsekonomiska. Om exkl. varukostnaderna hänsyn också tas till en personalkostnadsökning på 2 procent/år i fasta priser uppgår i genomsnitt till under perioden* kan det kritiska beräknas till omsättningsvärdet lägst ca 80 % hos de stude- 585 000 kr. i 1975 års prisnivå. I Lycksele kommun hade hälften av de 18 rade butikerna.

78 Servicesektorns roll

butikerna utanför centralorten en årsomsättning under 585000 kr. detta år. Deras genomsnittliga omsättning (medianvärde) uppgick till 320000 kr. Motsvarande värde för butikerna med en omsättning över 585000 kr. uppgick till l 050 000 kr. År 1975 fanns det i de flesta delområdena mer än en butiksort. Beräkningar har gjorts för att belysa befolkningsunderlagsmarginalerna vid ett minimikrav på en stationär butik per delområde. Beräkningarna är baserade på antagandet att den köptrohet (omsättning per invånare) som gälleri utgångsläget också gäller - normativt - i den antagna situationen. För att testa känsligheten i de erhållna värdena har två omsättningskrav prövats. I det första fallet har omsättningskravet satts till 585000 kr. i 1975 års kostnadsläge. Detta omsättningsbelopp i fasta priser kan betraktas som en absolut miniminivå för en långsiktigt bestående enhet. I det andra fallet är beloppet kalkylerat utifrån att framförallt personalkostnaderna ökar i fasta priser i enlighet med den tidigare utvecklingen. Omsättningskravet år 1985 skulle då ligga på ca 690 000 kr. i 1975 års prisnivå. l tabell 7.4 redovisas resultaten samt en jämförelse med befolkningstalet år 1975. Beräkningarna visar att folkmängden i delområde 6 är otillräcklig för den existerande butiken enligt de normativa antagandena. men även i delområdena 3, 5 och 7 ligger befolkningstalen nära den kritiska tröskelnivån. Här skall dock noteras att underlagskravet för en stationär butik i delområde 6 ligger exceptionellt högt. Det beror bl. a. på att en omfattande varubussverksamhet bedrivs inom delomrâdet, vilken utgår från en butik inom delområde 4. Detta också i de låga underlagskrav avspeglas som gäller i delområde 4. Under perioden 1971-1975 ökade de aktuella butikernas omsättning per invånare med i genomsnitt 2,7 procent per år i fasta priser. En fortsatt årlig omsättningsökning på åtminstone 1,5 procent. räknat per invånare. skulle

Tabell 7.4 Krav på befolkningsunderlag (antal personer) vid givna minimiomsättningsnivåer med utgångspunkt från 1975 års köptrohet

Delområde Befolkningsunder- Faktisk Differcnscr lagskrav vid en befolkning omsättning på i slutet av år 1975 585 000 kr 690 000 kr

6 Vinliden-

Källa: Se figur 7.1. Anm.: 1975 års prisnivå.

Servicesektorns roll 79

Tabell 7.5 Beräknat underlagskrav för dagligvaruhandeln år 1985 i relation till prognoserad befolkning samma år

Delområde Befolkningsun- Prognoserad der lagskrav vid en befolkning år 1985 omsättning på 690 000 kr Enligt Enligt fördel- (1975 års basprognos ningszilt. 2 priser)

Källa: Se figur 7.1. ”Jämför kapitel 9, tabell 9.6 och 9.7.

innebära att omsättningsnivån i delområdena år 1985 kan klaras med samma krav på befolkningsunderlag som beräknats normativt för år 1975. De i tabell 7.4 angivna underlagskraven skall betraktas som en grov indikation på toleransförmågan hos de nuvarande butikerna. om ambitionen är att behålla en butik i varje delområde. Underlagstalen kan jämföras med de i kapitel 9 redovisade prognoserna över befolkningstalen i motsvarande delområden (se tabell 7.5). Av tabellen framgår att i hälften av delområdena utanför centralorten blir befolkningsunderlaget lägre än vad som krävs för rimlig lönsamhet i en butik.

7.6 Ekonomiska konsekvenser för livsmedelsbutikerna vid

minskad sysselsättning inom de areella näringarna

De sysselsättningsprognoser för de areella näringarna som utarbetats inom REKO-projektet pekar på sysselsättningsbortfall, som på kommunnivå kan verka marginella, men som på intet vis är försumbara på delområdesnivå. Inom projektets ram har effekterna på livsmedelsbutikerna av en fortsatt sysselsättningsnedgång inom de areella näringarna studerats. De beräkning- ,Wiberg Ulf, Konse_ ar som har gjorts och som redovisas närmare i en särskild rapport* har kvenser för dagjjgvaru_ baserats på följande bedömningsfaktorer. servicen vid sysselsättningsbortfall inom de 1 Antal jordbrukare som upphör med jordbruksdrift resp. skogsarbetare areella näringarna som slutar sin anställning. Praktikfâlle LYCkSCIC

2 Andel av dessa som försvinner eller dödsfall. kommufl RWPQ

antingen genom flyttning ?247

.. . . . . . Geografiska institutiob) Sysselsattningsmultiplikatorer vid kontraktion. _ _ . _ nen, Umeå universitet 4 Familjekoefficientens storlek. 1977_

80 S ervicesektorns roll

5 Konsumtionsbortfall för dagligvaruutbudet beroende på befolkningsminskning. 6 Butikernas bruttovinst och marginalkostnader. Vid beräkningarna av effekter av utebliven rekrytering har l och 2 ersatts med antal jordbruk som ej övertas av ny ägare resp. skogsarbetartjänster som ej återbesätts. Genom att sammankoppla dessa antaganden är det möjligt att uppskatta dels ”befolkningseffekten” av ett sysselsättningsbortfall, dels konsumtionsbortfallet och nettovinstförlusten för livsmedelsbutikerna. Sysselsättningsbortfallet är fördelat över en följd av år och ger följdeffekter under ytterligare ett antal år. Genom ett diskonteringsförfarande kan nuvärdet av konsumtionsbortfallets utsträckning i tiden beräknas. Beräkningarna, som utförts på delområdesnivå i Lycksele kommun, visar att den äldre generationens direkta avgång från de areella näringarna under perioden fram till år 1985 får små negativa följdverkningar för livsmedelsbutikerna (konsumtionsbortfall på några enstaka procent). Anledningen till detta är att man på basis av studier över flyttningsbeteenden kan anta att även åtskilliga av dem som i framtiden upphör med arbete inom jord- och skogsbruk antingen bor kvar som pensionärer eller pendlar till arbete på annat håll. Om man emellertid slår ihop de sannolika effekterna av både avgången och den uteblivna rekryteringen, blir de negativa konsekvenserna för servicen påtagliga. Nuvärdet av konsumtionsbortfallet, som skulle bli följden av beräknad sysselsättningsminskning inom de areella näringarna under perioden 1975-1985, motsvarari vissa delområden mellan 10-15 procent av butikernas omsättning år 1975. Detta gäller ett minimialternativ. Enligt ett maximialternativ kan man räkna med ett bortfall på mellan 20 och 30 procent. I båda alternativen skulle detta betyda att butikerna i hälften av delområdena så småningom kommer i en mycket allvarlig lönsamhetskris om de inte kan erhålla driftstöd.

7.7 Driftsstöd - vid olika antal

några räkneexempel

butiksorter

Från och med den 1 juli 1978 kan livsmedelsbutiker och försäljningsställen för drivmedel i glesbygd erhålla driftsstöd. Enligt riksdagsbeslut kan driftsstöd betalas ut till butiks- eller varubussverksamhet om ett sådant stöd utgör den mest ändamålsenliga stödformen för att under en övergångsperiod ochi avvaktan på andra åtgärder vidmakthålla tillfredsställande kommersiell service. I prop. 1977/78:8 betonades att stödet måste ges en restriktiv utformning bl. a. med motivet att stödet i annat fall kan betraktas som otillbörligt gynnande av visst företag framför annat. Stöd skall endast kunna utgå när det är fråga om tillfälliga lösningar under en begränsad övergångsperiod. Om antalet butiksorter minskar ger detta upphov till ökade transport- och tidkostnader för konsumenterna samt behov av utökad hemsändning och hemsamaritverksamhet. Subventioner borde därför kunna användas så länge de motverkar kostnadsökningar för konsumenterna som överstiger subven-

193047 Servicesektorns roll 81 sou

tionsinsatsen (se räkneexemplen nedan). Till bilden hör också att kärnproblemet i många fall är att finna personer som är villiga att ta på sig ett ansvar som butiksägare. Direkt lönesubvention till innehavare av strategiskt belägna glesbygdsbutiker med otillräcklig lönsamhet skulle kunna prövas som ett komplement och alternativ till investeringsstöd. En sådan subvention skulle kunna kopplas till krav på tillhandahållande av andra servicefunktioner såväl inom den offentliga som den kommersiella sektorn. Den i propositionen kan påtalade risken för negativa konkurrenseffekter bedömas vara kraftigt överbetonad, åtminstone vad gäller Norrlands glesbygdsregioner. De butiker som finns kvar där är i många fall de enda i orter som dessutom är på relativt stora avstånd från varandra. De

belägna

enskilda allvarligaste konkurrenter är butikerna i de glesbygdsbutikernas större tätorterna, vilka i allmänhet har betydligt större ekonomiska marginaler. I det följande presenteras några räkneexempel, där kostnaderna för ett driftsstöd jämförs med alternativa kostnadsökningar för konsumenterna. Beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet föreslog Distributionsutredningen att stödet skulle utgå efter en schablon av 2 procent av årsomsättningen. Förslaget avvisades och frågan hänsköts till Konsumentverket som fick i uppdrag att pröva alternativa metoder. I en PM (1978-04-21) från Konsumentverket redovisas en sammanställning över olika förslag till schablonmässiga beräkningsgrunder som framförts av olika organ. Det mest genomarbetade förslaget till beräkningsgrund är den driftsstödmall som utarbetats vid länsstyrelsen i Norrbotten i samband med modellplanering tillsammans med Socialstyrelsen] Eftersom mallen är inriktad på att särskilt beakta innehavarens möjligheter till en acceptabel och jämförbar. inkomstnivå med andra inkomsttagare är det lämpligt att utgå från denna vid den följande analysen. Som tidigare betonats bör de potentiella driftsstödkostnaderna för staten ställas mot inbesparade merkostnader för konsumenterna vid inköpsresor samt lägre hemsändningskostnader och minskat behov av hemsamarithjälp. Vidare skulle driftsstöd kunna kopplas ihop med krav på att butiksinnehavaren åtar sig att utföra eller tillhandahålla lämpliga varor eller tjänster som är av social karaktär. Följande kalkyler utgår ifrån att driftsstöd av den antagna typen garanterar butikernas drift. Detta inbegriper även ett åtagande om att de erhåller investeringsstöd vid upprustningar och ägarbyte. Beräkningsmallen består av två beräkningsled, omsättningsledet (omsledet) och bruttovinstledet (bv-ledet). Bidraget i omsledet beräknas utifrån differensen mellan ett basbelopp (genomsnittlig industriarbetarlön) och butikens omsättning dividerad med 10. Bidraget i bv-ledet är en produkt av ett belopp per bruttovinstprocent och bruttovinstens storlek. Formel: - = Oms del Basbelopp Omsättning Basbelopp 40 000:- ?- industriar- (genomsnittl. 10 betarlön år 1975) Bruttovinstprocent x l 000:- = bv-del Bruttovinstbelopp 1 000:per bv-%. Högsta bv-% = 16 % Lägsta bv-% = 10 % Mellan 10-12 % = 500:-

Servicesektorns roll l 82 i

Tabell 7.6 Täckningsgrader (andel av befolkningen som är bosatt i butiksorter). procent

Källa: Se figur 7.1.

Tre alternativa ambitionsnivåer har jämförts med avseende av på behov driftsstöd respektive förändringar i konsumentkostnader. Det första alternativet, som innebär en ”frysning”. av nuvarande antal butiksorter. kräver sannolikt driftsstöd till butikerna 17 butiksorterna på 8 av de sammanlagt utanför centralorten för att de skall kunna bestå Det andra på lång sikt. alternativet anger en något ambition, där främst från och lägre jordskogsbrukssynpunkt strategiska orter bör ha en butik. Alternativet förutsätter 13 butiksorter utanför centralorten. Bortfallet av butiker beräknas medföra i inköpsmönstret förändringar hos befolkningen i de orter som förlorar sin butik, så att det maximalt krävs driftsstöd till butikerna på 3 av orterna. Det tredje alternativet ett minimikrav anger en nivå som motsvarar på åtminstone en butik i varje delområde dvs. minst 8 butiksorter utöver centralorten. Som tidigare betonats är närhet till service viktigt ur konsumentsynpunkt. En klar standardgräns går mellan att ha service inom gång- eller cykelavstånd respektive att vara beroende av bil- eller kollektivtrafik för servicebesöken. Ett mått på detta är täckningsgraden, definierad som i befolkningen butiksorten (-erna) i förhållande till i delområdet. totalbefolkningen Täckningsgraden varierar betydligt mellan delområdena vid tre samtliga alternativ, se tabell 7.6. Delområde 1 har den högsta täckningsgraden. medan delområde 3 har den lägsta. Delområdena 6 och 7 har också vid alla tre alternativen mycket låga täckningsgrader. Vid beräkningarna av konsumentkostnaderna har reseavståndet till närmaste alternativa butiksort beräknats. Vidare har förutsatts att varje hushåll gör ett butiksbesök var femte dag. Transportkostnaden per person och mil har satts till 4,10 kr (i enlighet med avdragsnormer för bil vid arbetsresor år 1975). Tidskostnaden har beräknats utifrån 20 procent av den genomsnittliga timlönen för manlig industriarbetare år 1975, vilket innebär ett pris på ca 4,80 kr/tim.l har till 60 Färdhastigheten antagits uppgå km/tim. lAntagandet är baserat 1För en utförlig diskussion om problem förknippade med tidsvärdering samt motiv för på undersökningar av det valda värdet hänvisas till SOU 1975:85 (sid. l66ff) resp. SOU l975:86(sid. I8lff). faktiska besöksfrekven- På basis av en genomgång av inhemska och utländska studier kring tidsvärdering ser bland invånare i 0r- konstaterar man att flertalet undersökningar redovisar resultat som innebär en ter utan livsmedelsbuti- tidsvärdering för resor mellan bostad och arbetsplats på 20-25 procent av timlönen. ker i Vindelns kommun. För fritidsresor, där undersökningar i stort sett saknas. anges ett värde i storleksordningen 15-20 procent av timlönen.

Servicesektorns roll 83

_ ma_ NaN

.xwLCO

0 \ x

Z_ , x / / /

322554.

/ z

mzuxøamo.

oncmSGmS

_

mxvcmxmxø o .ötoâzän wbmxøcgmv

x x › x z

x x x › 1

x . .x

,W236

x __ \\

m._mmv.o._o

oøxmmêo

O \\/

mxonoczmtw;

__ / f /

zmaczom_

. z,

oimcmxâ

x, 0

Fzmm._.._<

/ O I

u_wmcm..m_ouc_.

x/ 0 / 0 .v0 A // 0 v

023.030..

040 \

/k

oucååmun:

x \ x . xx \/

mxonxâxxoz

23.05_

o H . _

_ /

\ /

.xmmäxxxuáoxxxerxa

/

mxucmxm .otomxzan oumxEoEu

äwwñ

x, , z z /

e

m:

,

4 m) 4C 1 .M25

xmmxuxo

\

00V_ \.

:xxEESx

z .. ,

mxonoczmtro

mm.:

O \\/ / _ / O

m_møE._o

/ /

/o_o$:o._m

x

23x93

x x C . /

:.zmm._.._<

.x /

mämcmxmöuc.

0 O

.E

23:a

xmxxcüxxxzm

Ev_

x

Ewa

x x o ON

mxmaxønxxwz

_ om

o NK \ p

ceäxsma ]|IIJ

\ \

o xxwxnx. H25_

84 Servicesektorns roll

Förändringar i konsumentkostnader och behov av driftsstödsinsatser mellan utgångsläget och de två alternativa butiksmönstren kan illustreras på följande sätt:

1. Skillnad i konsumentkostnader och mellan alternativ

driftsstöd

I (nuvarande antal butiksorter) och alternativ II En minskning av antalet butiksorter till alternativ Il innebär att konsumenterna får en sammanlagd årlig transportkostnadsökning på mellan 56 000 och 89 000 kr. ,l samt en ökad tidsförlustkostnad på mellan 11 000 och 17 000 kr. Förändringarna skulle beröra ca 10 procent av befolkningen utanför centralorten. Dessa kostnader skall ställas mot driftsstödinsatser som maximalt skulle kunna uppgå till mellan 53 000 och 85 000 kr. beroende på butikernas bruttovinstprocent.

2. Skillnad i konsumentkostnader och mellan alternativ

driftsstöd

I_ (nuvarande antal butiksorter) och alternativ III En ytterligare minskning av antalet butiksorter till alternativ III innebär att konsumenterna får en sammanlagd årlig transportkostnadsökning på mellan 336 000 och 369 000 kr., samt en ökad tidsförlustkostnad på mellan 60 000 och 67 000 kr. Förändringarna skulle beröra ca en fjärdedel av befolkningen utanför centralorten. Dessa kostnader skall ställas mot driftsstödsinsatser som maximalt skulle kunna uppgå till mellan 88 000 och 179 000 kr. beroende på butikernas bruttovinstprocent.

I den första jämförelsen skulle stödinsatsen kunna ge ett årlig: samhällsekonomiskt netto i storleksordningen från - 18 000 kr. till +53 000 kr. Iden andra jämförelsen skulle det samhällsekonomiska nettot kunna uppgå till mellan +217 000 kr. och +348 000 kr? Slutsatsen av räkneexemplen är således att driftsstöd till nedläggningshotade butiker kan motverka för konsumenterna som kostnadsökningar väsentligt överstiger stödbehovet redan vid den låga besöksfrekvens som beräkningarna här grundar sig på. lBeloppen varierar beroende på vilken av två jämförbara butiker i ett område som skulle komma att läggas ned. ?Det beräknade nettot innefattar inte alla faktorer som bör ingå i en fullständig samhällsekonomisk utvärdering. Här har exempelvis inte hänsyn tagits till kostnader för ökad varuhemsändning och hemsamaritverksamhet, ej heller till att besöksfrekvensen påverkas av tillgängligheten. Vidare kan den ökade tidsåtgången för inköpsresor, mot bakgrund av det svåra arbetsmarknadsläget, framförallt för kvinnor och ungdomar i kommunens mindre orter, antas ha ett lågt alternativvärde. Detta skulle innebära att de samhällsekonomiska kostnaderna för den ökade tidsåtgången är lägre än de framräknade kostnaderna. Å andra sidan kan motsvarande antagande om lågt alternativvärde göras beträffande butiksinnehavarnas arbetsinsats, varför de samhällsekonomiska kostnaderna för driftsstödinsatserna i realiteten är betydligt mindre än de angivna. Ett exempel på en samhällsekonomisk utvärdering av en tänkt butiksnedläggning i Vormsele i Lycksele kommun presenteras i Jonsson, E.: Lönar sig glesbygdsbutiker - en samhällsekonomisk utvärdering av en tänkt butiksnedläggning. Rapport 130, företagsekonomiska inst., Stockholms univ. 1979. Resultaten är samståmmiga med resultaten av ovanstående räkneexempel.

Den lokala arbetsmarknaden 85

8 Den lokala arbetsmarknaden

8.1 Inledning

Inom REKO»projektet har en detaljerad kartläggning och analys av

förhållandena lokala arbetsmarknad genomförts. Förutom att på Lyckseles kunna på kommundelsnivå har därigenom analysera arbetsmarknadsläget motivet varit att ta fram sådan basinformation som krävs för tillämpningar av

som behandlas i kapitel 9. Kravet på information om den fördelningsmodell. förhållanden i kommunens delområden har inneburit att officiell statistik

endast kunnat i mindre Det har således varit utnyttjas omfattning. särskilda av i första nödvändigt att inom projektet genomföra insamlingar De insamlade avser situationen hand sysselsättningsstatistik. uppgifterna hade det varit principiellt möjligt att hösten 1975. För just denna tidpunkt utnyttja uppgifter från FoB 1975 bearbetade med SCB:s särskilda tabellpro-

gram för nyckelkodsområden. Tidpunkten för publicering av FoB-materialet

gjorde emellertid att detta inte var praktiskt möjligt Den långa omlopps-

tiden för Folk- och Bostadsräkningarna gör att det material som insamlas vid

dessa tillfällen är ett bristfälligt hjälpmedel i en rullande planering på

kommunal nivå. Det sysselsättningsläge som kartlades hösten 1975 var

tillgängligt för kommunala planerare först i början av år 1978. Det material

som då redovisades ersätts först i början av år 1982 med nya uppgifter. För att kunna bedriva en kommunal sysselsättningsplanering t. ex. i de kommer ökade krav på 11 efterhand har en jäm-

former som prövades av sysselsättningsutredningenz

förelse mellan de inom redovisning av sysselsättningsstatistik med betydligt kortare intervall än för med projektet insamlade uppnärvarande att ställas. En kontinuerligt uppdaterad informationsbank gifterna och FoB 1975 vore i ett sådant befolknings- och sysselsättningsuppgifter på individnivå gjorts på kommunnivå. önskvärd. överensstämmelsen melsammanhang i Lycksele kommun har lan de båda materialen Vid insamlingen av sysselsättningsuppgifterna Det insamlade visade sig vara god vad företag och institutioner varit primära uppgiftslämnare. beträffar totalantalet i form till en företagskod har datamaterialet av personnummer kopplade sysselsatta, medan fördärefter med sekundära uppgifter. Genom en samkörning kompletterats delningen på sektorer nummerband har uppgifter om fastighetsnummer samt med länsstyrelsens skiljer sig en del beroför de icke förvärvsarbetande erhållits. Dessa uppgifter har ende på definitionsskillpersonnummer nader. sedan samkörts med SCB:s uppgifter över fastighetsnummer inom nyckel-

kodomrâden i Lycksele kommun. ?Se SOU 1979:24, Sys- Genom dessa samkörningar har sysselsättningsstatistik för varje i kommu- selsättningspolitik för arbete åt alla. nen bosatt person erhållits enligt följande:

86 Den lokala arbetsmarknaden

uppgift om sysselsättning i kommunen (hel- och deltid) kod för arbetsställe i kommunen

DUEIEI

bostadens fastighetsnummer områdestillhörighet enligt Lycksele kommuns nyckelkodindelning.

Sysselsättningsuppgifterna har aggregerats på delområden enligt den indelning som redovisats i kapitel 7. De aggregerade uppgifterna ger information om befolkningsstruktur, yrkesverksamhetsgrad, näringsgrensfördelning, inomkommunal dag- och nattbefolkning samt inomkommunal arbetspendling.

8.2 Skillnader i

sysselsåttningsstruktur mellan kommunens

olika delar

Sysselsättningsstrukturen varierar betydligt över kommunens yta, se tabell 8.1. De nio delområdena som kommunen har delats upp i, kan föras samman till tre områdestyper med distinkta skillnader i detta avseende. Centralortsområdet är utan jämförelse det område som är mest präglat av serviceverksamhet medan Kristinebergsområdet domineras av gruvverksamheten.

Övriga delområden är inbördes relativt lika ur och

näringssynpunkt kännetecknas framförallt av höga andelar areellt sysselsatta respektive servicesysselsatta. Även yrkesverksamhetsgraden varierar mellan kommunens delkraftigt vilket områden, framgår av tabell 8.2. Det av gruvverksamheten dominerade Kristinebergsområdet samt centralortsområdet har den högsta yrkesverksamhetsgraden totalt sett. I det senare området beror det främst på den höga yrkesverksamhetsgraden för kvinnor. Det område i kommunen som är mest

jordbruksbetonat, nämligen Örträskområdet, har den klart lägsta andelen

yrkesverksamma. Det gäller för såväl män som kvinnor.

Tabell 8.1 Sysselsättningsstruktur i olika delar av Lycksele kommun år 1975. Förvärvsarbetande nattbefolkning som har sin arbetsplats inom kommunen. (Procent.)

Kommundel

Andel Centralorts- Övr. kommun- Kristinebergssysselsatta i området området delar

Jord- och skog 7,8 10,4 40,1 Industri och

Källa: Se figur 7.1.

Den lokala arbetsmarknaden 87

och olika åldersgrupper varierar De sysselsattas fördelning på kön olika De höga åldrarna är mest väsentligt mellan näringslivssektorer. inom de areella näringarna. Notervärt år även den höga påtagligt företrädda andelen yngre personer sysselsatta i beredskapsarbete. En viktig sysselsätt-

funktion har den offentliga servicen på delområdesnivå. ningsskapande denna sektor, Framförallt har många kvinnor över 45 år sysselsättning inom

se tabell 8.3.

8.3 Den inomkommunala pendlingen

har avsett den förvärvsarbetande L De i det föregående redovisade uppgifterna Genom att såväl arbetsplatsen som bostadens läge har

i nattbefolkningen.

analyseras. Prakregistrerats, kan det inomkommunala pendlingsmönstret

i

sker till centralorten. I genomsnitt tiskt taget all pendling inom kommunen

l centralorten i

av de yrkesverksamma som bor utanför arbetar en fjärdedel

E I vissa delområden de som pendlar till centralorten

g centralorten. utgör från centralorten hälften av de yrkesverksamma, se figur 8.1. Pendlingen

E

är i det närmaste försumbar. eller mellan övriga delområden

E

Av dem som pendlar till centralorten är två tredjedelar sysselsatta inom r servicesektorn och resten huvudsakligen inom industri. f i Det är viktigt att notera att de här redovisade pendlingsströmmarna S enbart accepteras när det gäller givetvis speglar vad som för närvarande arbetsresornas längd. Den kontinuerliga omflyttningen, från övriga delom-

Tabell 8.2 Yrkesverksamhetsgrad i Lycksele kommun, Västerbottens län och riket år

1975 (andel sysselsatta i åldrarna 15-64 år)

Män Kvinnor Totalt Delområde

78 41 60 1. Kristineberg 68 30 50 2. Rusksele 60 42 52 3. Ruskträsk 67 30 49 4. Rusele 62 40 52 5. Umgransele 72 40 57 6. Vinliden-Brattfors 64 42 54 7. Knaften 57 29 43 8. Örträsk 60 57 59 9. Lycksele 63 50 57 Hela kommunen Västerbottens län 76 47 62

Riket 83 54 69

AnmzYrkesverksamhetsgraden i tabellen är för Lycksele kommun definierad som åldrar som andelen personer i åldrarna 15-64 år av hela befolkningen i motsvarande bor och arbetar inom kommunen. Om även hänsyn tas till utpendlingen från

kommunen höjs talen i totalkolumnen med i genomsnitt 3-4 procentenheter. För Västerbottens län respektive riket avser talen andel sysselsatta 20 timmar eller mer per

vecka.

Källa: Se figur 7.1.

88 Den lokala arbetsmarknaden

Tabell 8.3 Köns- och åldersfördelning bland sysselsatta i olika sektorer. (Antal

personer = 5347) Procent 1 i

10,8 Byggn. - oanläggningsverksamhet 57,7 35,8 5,6 0,9 100 Delområdesbaserad kommersiell service” 29.1 24,5 28,7 17.7 100 Delområdesbaserad offentlig service” 4,1 3,6 46,6 45,7 100 Kommunal- regional servicec 29,0 18,4 34,3 18.3 100 Beredskapsarbeten av olika slag 48,3 35,6 15,4 1,7 100

Totalt 33,1 27,3 24,4 15,2 100

“ Livsmedelsbutik, post, bank, bensinstation, kiosk, taxi.

bSkola, ° hemsamarit, dagbarnvårdare.

Ovrig service.

Källa: Se figur 7.1.

/“\\ / \ \

/ \

\

98\\ /x

l/

/ / \ \ \ \ \ \

Figur 8.1 Pendlings- \ O = Antal personer \ strömmarna mellan delsom bor QCh

områden i Lycksele kom- i delområdet arbetar\\

mun år 1975. = Antal pendlare 0 10 20 km \\ 159 Källa: Se figur 7.1. \

Den lokala arbetsmarknaden 89

råden till centralorten, kan tolkas som ett uttryck för att framför allt den yngre befolkningen väljer att flytta i stället för att pendla längre sträckor under lång tid. Möjligheterna för kvinnor att yrkesarbeta är dessutom klart större för dem som är bosatta i centralorten. Det gäller åtminstone så länge kvinnornas möjligheter att pendla in till centralorten begränsas av att mannen som regel är den som disponerar familjens bil. Med en fortsatt utveckling liknande den hittillsvarande är det därför sannolikt att arbetspendlingens omfattning minskar.

8.4 Olika befolkningsgruppers anspråk på sysselsättning

I den begreppsmodell för REKO-projektet som presenterades i kapitel 2 betraktas samhället som ett dynamiskt system. sammansatt av ett antal sektorer. Huvudintresset är här riktat mot sysselsättningen och dess förändringar i de skilda sektorerna. En förändring i en del av systemet leder , till återverkningar i andra delar. För att samhället skall fungera på ett

E tillfredsställande sätt krävs en viss elasticitet i systemet så att inte minskad

sysselsättning inom en näringslivssektor som inte omedelbart kan kompenseras inom någon annan, leder till alltför snabb utflyttning från ett område. Uppgiften att bevaka detta har hittills primärt legat på de arbetsmarknadsmyndigheterna. De åtgärder dessa myndigheter kan vidta är i första politiska hand arbetsförmedling samt beredande av olika former av beredskapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning. I sysselsättningsutredningens slutbetänkande skisseras ett system för en utbyggd och mera långtgående sysselsättningsplanering, där flera myndigheter samt inte minst kommunerna förutsätts medverka I det följande redovisas dels omfattningen av den registrerade arbetslösheten samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Lycksele, dels vilka erfarenheter och önskemål beträffande sysselsättning som olika grupper av arbetssökande har.

8.4.1 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Den registrerade arbetslösheten i Lycksele har under långa perioder varit betydligt högre än i Västerbottens län vars värden i sin tur legat avsevärt över genomsnittet för riket, se figur 8.2. Under 1970-talet har en påtaglig förändring ägt rum vad gäller arbetslöshetens fördelning på män respektive kvinnor. Kvinnornas andel har ökat kraftigt och har under vissa perioder t. o. m. varit större än männens, se figur 8.3. Den mycket markanta uppgången i antalet registrerade arbetslösa kvinnor under andra halvåret 1972 kan till stor del förklaras av de förhandsbesked om lokaliseringen av ALGOTS NORD till Lycksele, som då gavs. Detta kan också tjäna som exempel på den bristande överensstämmelse mellan registrerad och faktisk arbetslöshet som ofta föreligger. Många avstår från att registrera sig som arbetslös när utsikterna att erhålla ett arbete bedöms som ,se SOU 1979:24 Sys_ alltför Små- selsättningspolitik för förutom den registrerade arbetslösheten även arbete åt alla. I figur 8.4 redovisas

90 Den lokala arbetsmarknaden

omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna och lediga platser. Av figuren framgår klart ansträngningarna att via beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning hålla den direkta mätbara arbetslösheten nere. Tydligt framgår också de säsongmässiga variationerna med de kraftigaste insatserna under vinterhalvåret. Tillgången på nyanmälda lediga platser har inte någon gång under den redovisade perioden legat på en sådan nivå att antalet personer i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunnat minskas nämnvärt. Den relativt sett höga arbetslösheten, trots de omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna, kan såledesi första hand förklaras av en bristande efterfrågan på arbetskraft och inte av speciella matchningsproblem på arbetsmarknaden.

8.4.2 De arbetssökandes utbildning och Önskemål om arbete

De personer som vid en viss tidpunkt är registrerade vid arbetsförmedlingen kan indelas i följande fyra kategorier:

I Kvarstående arbetssökande vid undersökningsperiodens slut II Avaktualiserade personer under undersökningsperioden

Procent 4_

3..

2_

\ I 1_ Ny arbetsmarknadsstatistik I

I T I l I l l I l 1968 I 69 70 71 72 73 74 75 76 77 År Lycksele _ _ .. _ _ Västerbottens län

Figur 8:2 Arbetslösa i Lycksele kommun och Västerbottens län i procent av befolkningen i åldrarna 16-66 år. K vartalsgenomsnitt l 968 3:e kvartalet 1977. Källa. Bearbetning av material från länsarbetsnämnden i Västerbottens län.

Den lokala arbetsmarknaden 91

Antal personer 400-* .m Total arbetslöshet ooccooøaoonoArbetslöshet, män _-__. Arbetslöshet, kvinnor 350-

300*

250-

200-

150*

100-

50- A /\ / “ I v / \-/

xv/

I I T l I I I l l 69 70 71 72 73 74 75 76 77 År 1968

Figur 8.3 Arbetslöshet i Lycksele kommun. totalt samt fördelad på kvinnor och män. K vartalsvis J968-1977.

Källa: Se figur 8.2.

III Personer i beredskapsarbete eller arbetsvård IV Personer i arbetsmarknadsutbildning

1977 genomfördes inom en bearbetning av I september REKO-projektet för i dessa fyra grupper vid arbetsförmedlingen i registerkorten personer Lycksele. Vid denna tidpunkt var 751 personer registrerade i de fyra grupperna med fördelningen 43, 20, 25 respektive 12 procent. Tillsammans motsvarade dessa personer ca 12 procent av arbetskraften inom kommunen vid samma tidpunkt. Vid söktillfället hade 36 procent av de kvarvarande arbetssökande och de avaktualiserade tillfälligt eller fast arbete. I likhet med förhållandena i landet i övrigt är en påfallande stor andel av de sökande unga personer. Ca hälften av männen och närmare 60 procent av

92 Den lokala arbetsmarknaden

400-

Arbetslösa personer 350_ 0000000 Personer i beredskapsarbeten _-- Personer i arbetsmarknadsutbildning - up.-. Antal nyanmälda lediga platser

300-

250-

_ ”i

å ° g

200- g 3_

E \

- 5 E .- z .

i: \ : °: 3:”. 150- i: . . V 3- 7

° .\ 25 › . :

-_\I_: \: IA :s:

^ _: -. _ gv. C L \ Å o a i I \ g -, : \ \ . - z ..

u: _

g _- : j \ I ;\ o_ - \ \ 0 ._- :._..I\ a. 100- z: \ I t. -^

-- -: \ , \ z: hu;

\ I x -. :r x -z ? › \ - c\ ...§7 V

\v.^,

-.

_A_ !\_ \, ,v _l

50- \ .^-\,/\I \ \_ P\,° 5,/ ,.\[ . J

\_Jo1

I I I l I l T I l ti, 1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 År I l\ . .. Y . ä *V N Recession Hogkom: Recession Högkonj: Recession

Figur 8. 4 Genomsnittlig! antal personer i Lycksele kommun registrerade som arbetslösa, i beredskapsarbete eller t arbetsmarkttadstttbildning. K vartalsvis 1968-1977.

Källa: Se figur 8.2.

kvinnorna var vid undersökningstillfället under 25 år. På grund av den stora

andelen unga personer bland de sökande är den genomsnittliga utbildningsnivån förhållandevis hög. I kategorierna I och II enligt ovan hade 42 respektive 52 procent minst gymnasial utbildning.

Av dem som var placerade i beredskapsarbeten hade 16 procent av

männen och hela 40 procent av kvinnorna teoretisk genomgått utbildning på minst gymnasienivå. Beredskapsarbetena är emellertid för närvarande

huvudsakligen inriktade på personer med enbart som folkskoleutbildning teoretisk grund. Detta gäller i särskilt hög grad de manliga beredskapsarbetena, vilka dessutom utgör merparten av samtliga beredskapsarbeten. Bland AMU-eleverna hade närmare en tredjedel av såväl männen som kvinnorna

genomgått gymnasieutbildning. Sammankopplas de sökandes senaste sysselsättning med deras önskemål

beträffande ny sysselsättning fås en uppfattning om dels den sektoriella

Den lokala arbetsmarknaden 93

Jord- 3k°95 bruk bruk

lm?” Service stn

Vad som helst

E Utbildning Ej yrkesverksamma

100 50 25 10 1 Antal personer

Figur 8.5 Tidigare respektive sökt sysselsättning bland kvarstående arbetssökande i Lycksele kommun (september 1977). Källa: Bearbetning av material från arbetförmedlingen i Lycksele.

och omfattning när det gäller önskemål om stabiliteten, dels om riktningar rörlighet mellan sektorer. I figurerna 8.5 och 8.6 jämförs kategorierna kvarstående arbetssökande (I) och personer i beredskapsarbete (III) i dessa avseenden. Bland de kvarstående arbetslösa vill de allra flesta ha nytt arbete inom den sektor man har tidigare erfarenhet ifrån. De önskemål om sektorövergångar som finns från industri- till servicesektorn. Från dem gäller huvudsakligen som kommer direkt från utbildningsväsendet riktar sig önskemålen främst till service och industri. En förhållandevis stor andel av denna kategori säger sig emellertid vara beredda att ta vilket arbete som helst. Mycket få önskemål riktar sig till jordbruks- respektive skogsbrukssektovilket när det är helt naturligt eftersom rerna, gäller jordbrukssektorn sysselsättningen i jordbruk nästan uteslutande utgörs av arbete i eget företag. Bland de kvarstående arbetslösa har inte heller några önskemål om arbetsmarknadsutbildning eller beredskapsarbete uttryckts. De som vid undersökningstillfället hade beredskapsarbete personer uppvisar en något mer splittrad preferensbild än personerna i föregående är dock desamma. dvs. man vill fortsätta inom den kategori. Huvuddragen

94 Den lokala arbetsmarknaden sou 1930-47

Jordskogs. bruk bruk

Förtidspension

Indu. Service stri

Arbetsmarknadsutbildn. ”vad Bered_ som skapsheist arbete

Utbildning Ej yrkesverksamma

100 50 25 10 1 Antal personer

Figur 8.6 Tidigare respektive sök! sysselsättning bland personer i beredskapsarbete i Lycksele kommun (september 1977).

Källa: Se figur 8.5.

sektor, som man har tidigare erfarenhet från. En betydande andel av beredskapsarbetarna har tidigare arbetat i skogsbruket och söker även fortsättningsvis arbete i denna sektor. Det kan vara värt att notera att bland dem som är i beredskapsarbete finns ett fåtal som har fortsatt beredskapsarbete eller förtidspension som förstahandsönskemâl. För betydligt fler är det emellertid endast dessa två alternativ som i praktiken kan erbjudas. Under budgetåret 1976/77 sysselsattes totalt ca 400 personer i beredskapsarbeten i Lycksele. Av dessa var 80 procent män, som i genomsnitt arbetade i 3,8 månader. Kvinnorna arbetade i genomsnitt i 3,3 månader. Av männen var en tredjedel och av kvinnorna hela 80 procent under 25 är. Fördelningen på yrkesgrupper var starkt könsbunden. Kvinnorna sysselsattes till tre fjärdedelar i vård- och pedagogiskt arbete samt kontors- och administrativt arbete mot endast 5 procent av männen. I ”typiskt manliga” arbeten som byggnads- och anläggningsarbete samt skogsarbete fanns bara 6 procent av kvinnorna medan 60 procent av männen arbetade i dessa sektorer.

Den lokala arbetsmarknaden 95

8.4.3 De arbetssökandes förutsättningar att arbete på den få

lokala arbetsmarknaden [detta avsnitt diskuteras möjligheterna för de arbetsökande att erhålla sökt sysselsättning inom Lycksele kommun. Diskussionen begränsas till en analys av de arbetssökandes individuella förutsättningar att utnyttja lediga arbetssamt åtkomligheten till arbetsplatser. I diskussionen beaktas inte i platser vilken utsträckning de arbetssökande enligt dessa förutsättningar svarade mot den faktiska efterfrågan på arbetskraft som fanns vid undersökningstillfället. med analysen är istället att ge ett underlag för en fortsatt Syftet diskussion om hur en lokal sysselsättningsplanering kan utformas där ökad hänsyn tas till de arbetssökandes förutsättningar. l det exempel som redovisas i det följande och som avser samtliga vid arbetsförmedlingen registrerade personer i september 1977, har åtkomligheten till arbetstillfällen operationellt indelats i tre nivåer:

I boende inom en radie av två mil från centralorten II boende i tätorterna Kristineberg, Örträsk och Rusksele E lIl boende i övriga kommundelar (glesbygd) Datamaterialet möjliggör två olika mått på individuella kvalifikationer: teoretisk utbildning respektive senaste sysselsättning. Båda måtten har använts enligt följande graderingar: Alt. A Utbildning UTB I Lägst gymnasieutbildning UTB II Högst realskola, grundskola eller folkhögskola + AMU-kurs UTB III Högst folkskola + AMU-kurs

Alt. B Senaste sysselsättningserfarerzhet Syss I Yrke som kräver särskild yrkesutbildning Syss II Yrke som inte kräver särskild utbildning, skolgång/ /militärtjänst av de arbetssökande alternativen A och B framgår av Fördelningen enligt tabellerna 8.4 och 8.5.

Tabell 8.4 De arbetssökande i Lycksele kommun år 1977 fördelade efter utbildnings-

nivå och åtkomlighet till arbete. Procent. Totala antalet arbetssökande var 683

Centralorten Övriga Glesbygd med ett omland tätorter på 2 mil

Andel ar befolkningen 68,2 12,0 19,8 Källa: Se figur 7.1.

96 Den l lokala arbetsmarknaden

Tabell 8.5 De arbetssökande i Lycksele kommun år 1977 fördelade efter yrkeserfarenhet och åtkomlighet till arbete. Procent

Centralorten med Övriga Glesbygd ett omland på tätorter 2 mil

Andel av befolkningen 68,2 12,0 19,8

Källa: Se figur 7.1.

De båda tabellerna visar att i centralortsområdet bor större andel av de arbetssökande än dess andel av befolkningen. Det kan som tidigare nämnts bero på att framför allt kvinnorna i de mindre orterna och i glesbygden inte bryr sig om att registrera sig som arbetssökande eftersom möjligheterna att få ett arbete bedöms vara alltför små. Det framgår emellertid också att bland de arbetssökande är andelen med den högsta utbildningsnivån och i synnerhet de bästa yrkeserfarenheterna lägre bland dem som bor i glesbygd och mindre tätorter än bland dem som bor i centralorten. En viss samvariation mellan de båda faktorerna kan alltså konstateras. En jämförelse av hur de olika kategorierna av arbetssökande (dvs. kvarstående arbetssökande, avaktualiserade, personer i beredskapsarbete

samt personer i arbetsmarknadsutbildning) fördelas på olika delar av

kommunen när hänsyn tas till folkmängden av nedanstående framgår tablå:

Överrepresente- Underrepresenterade rade kategorier kategorier

Centralorten Samtliga - Övriga tätorter - Samtliga Övriga kommundelar Personer i be- Kvarstående arbets- (glesbygd) redskapsarbete sökande, avaktualiserade, personer i arbetsmarknadsutbildning

Uppgifterna i tablån och uppgifterna i tabellerna 8.4 och 8.5 ovan visar sammantagna t. ex. att personer i arbetsmarknadsutbildning är underrepresenterade i kommunens glesbygdsområden trots att utbildningsnivån där är lägre än i övriga delar av kommunen.

lokala arbetsmarknader 97

Sysselsättningsplanering på

9 på lokala

Sysselsättningsplanering

arbetsmarknader

9.1 Motiv och för att konstruera en modell

l betingelser

i l för

i sysselsättningsplanering

i l I l i Inom ramen för projektarbetet planerades på ett tidigt stadium en studie av i . E förutsättningarna för att med hjälp av en prognos- och fördelningsmodell 2 E inom ett glesbygdsområbidra med underlag för sysselsättningsplaneringen

de. Att använda den kunskap om utvecklingstendenser inom fr.a. de

tillbakagående näringarna, samt om aktuella utvecklingstendenser inom,

i området som erhållits inom och samspelet mellan, näringarna övriga

för arbetet. Andra har delprojekt var en utgångspunkt förutsättningar

erhållits från bl.a. långtidsutredningarna och Iänsplaneringens bedömning

för området.

Den fortgående utflyttningen från ur produktionssynvinkel mindre

utvecklade landsändar har så småningom föranlett allt mer omfattande

regionalpolitiska åtgärder. Ambitionen har varit att vända, bromsa eller att

åtminstone för de kvarvarande mildra konsekvenserna av utflyttningen.

Rekvisitan av åtgärder omfattar så olikartade medel som t.ex. skatteutjäm-

lokaliseringsstöd. utbildningsbidrag, beredskapsarbeten, utloningsbidrag, kalisering av offentlig verksamhet, service- och transportsubventioner,

utvidgad länsplanering etc. Dessa olika medel har ofta uppfattats som

selektiva, dvs. de har införts för och motiverats av specifika syften.

Exempelvis avses stöd för industrietableringar ge upphov till långsiktigt,

bestående ny sysselsättning som kan utgöra en bas för stabila eller t.o.m. Detta kapitel bygger

medan t.ex. ett beredskapsarbete endast huvudsakligen på Holm, expanderande samhällsbildningar, närmast Einar: Lokal sysselsättger tillfällig sysselsättning och en servicesubvention ges den ningsplanering experiatt förbättra situationen för de människor som socialpolitiska motiveringen ment med en fördelännu bor kvar. Ett medel får sällan bara den avsedda effekten. Den ningsmodell i Lycksele

effekten av de olika medlens bi-effekter” och av andra kommun, Rapport Gesammanlagda effekt kan bli lika rum Bz5, Geografiska åtgärder som inte alls avsetts ha någon regionalpolitisk institutionen Umeå unieller t.o.m. motsatt verkan. Detta dilemma kraftig men med en slumpartad versitet 1980 samt Holm, mellan sektorsplanering och är välkänt när det gäller (bristen på) samordning Einar-Weissglas, Gösta:

regionalpolitisk planering. Motsvarande samordningsproblem uppstår även Planning for Local Labour Markets. The Alloinom den lokala planeringen när en mängd olika mål och medel skall cation of Employment hanteras samtidigt. in Time and Space.

även vid I princip bör alltså alla mål” och medel ses i ett sammanhang Economic Geography,

lokal planering. Denna åsikt medför ett behov av metodik för att hantera Vol 53, No 2. Worces-

sådana med nödvändighet komplexa beslutssituationer. ter, Massachusetts 1977.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

SOU |980:47 l

I de flesta planförslag redovisas ofta ett eller ett fåtal alternatix för den 2 framtida resursfördelningen. Om förslagen är detaljerade måste de bygga på en kombination av ett urval ur en mängd olika i och för sig möjliga förutsättningar. Även om själva förutsägelserna är tekniskt riktigt genomförda faller ofta hela resultatet förändras. på att någon av förutsättningarna Om utredningstekniken är upplagd så att en stor del av arbetet måste göras om för varje förutsättning som ändras erhålles knappast amändbara beslutsunderlag. Mål, normer, prioriteringar, beteendeantagande och tillgängliga resurser kan och måste kunna ändras kontinuerligt i ett rationellt planarbete. Detta innebär bl.a. att prognoser, och målsättningsantaganden resursantaganden bör kunna urskiljas och varieras separat istället för att direkt vävas samman i ”färdiga planförslag. Dvs. i stället för prognoser behövs metoder som ger underlag för planbeslut där olika resultat kan erhållas omedelbart när prioriteringar och andra förutsättningar ändras. En sådan modell kan innehålla en mekanism som väljer ut en bästa lösning. En utveckling som kan påverkas kan ges alternativa utformningar av vilka en måste väljas. Jämfört med en traditionell prognosutredning som bara presenterar en lösning är en modell som levererar “alla” möjliga lösningar lika oanvändbar i en beslutssituation. För mycket information är lika illa som för lite. Modellen bör med ledning av på förhand givna (men fritt varierbara) prioriteringar mellan målkomponenter kunna välja ut de bästa lösningarna. Dessa reflektioner pekar på behovet av metoder snarare än direkta förslag även i konkreta planeringssituationer. De som ytterst anger förutsättningarna för vad som är den bästa lösningen bör vara kommunens invånare. Att avståndet mellan invånare och beslutsfattare ofta är stort år ett allmänt politiskt problem. Om en ny metod för att få fram beslutsunderlag är bättre eller sämre för den enskilde beror bland annat på om denne i större eller mindre omfattning kommer att få möjlighet att påverka förutsättningarna för beslutsunderlaget. Det kan förefalla som om ett tekniskt mer avancerat i allmänhet skulle underlag minska

kommunikationsmöjligheterna. En grundidé för de metoder som

presenteras är dock att dessa skall göra det lättare - både för enskilda personer och beslutsfattare - att genomskåda de samlade konsekvenserna av olika åtgärder. En modell som är uppbyggd utifrån en beskrivning av varje invånares erfarenheter och förutsättningar blir modelltekniskt (i en liten kommun) enklare och ger mer tillförlitliga och preciserade resultat än en modell som baseras på ”homogena” grupper av individer med (nästan) samma egenskaper. En liten kommun utgör totalt sett en mindre ”arbetsplats” än många storföretag. En miniminivå för kommunens borde sysselsättningsplanering vara att den motsvarar kvalitetsmässigt företagets personalplanering. Folkräkningarna ger ett underlag för kommunens sysselsättningsplanering som är både torftigt och föråldrat jämfört med företagets underlag i form av ett personalregister. Dessutom kan inte samhället- till skillnad från företaget - använda sitt sämre utan att försämra informationsunderlag det ytterligare genom aggregering på grund av sekretess- och integritetsskäl. Samhälleti form av en liten kommun kan alltså inte som företaget få ett motsvarande underlag för att organisera inom kommunen så att arbetsbyten

lokala arbetsmarknader 99

Sysselsättningsplanering på

t.ex. ”onödiga” flyttningar förhindras. Bland annat p.g.a. dessa integritetsoch sekretessrestriktioner samt bristfällligt dataunderlag måste i nuläget en modell för offentlig sysselsättningsplanering baseras på en beskrivning utifrån av individer, där enskilda individer inte kan särskiljas. grupper I detta sammanhang bör också nämnas de skillnader som finns mellan åtgärds- och beslutsområden. Den modell som presenteras här syftar till att för en inomkommunal sysselsättningsplanering och medlet är ge underlag dvs. arbetstillfällen som tillskapas genom olika regional- och stödjobb sysselsättningspolitiska åtgärder inom kommunens olika delar vid olika tidpunkter. Besluten om de medel som existerar för att skapa dessa stödjobb i huvudsak än kommunen själv. Olika ligger emellertid på andra nivåer och statliga verk anger de ekonomiska ramarna. Lokaliseringsdepartement stöd beslutas av länsstyrelsen, AMS och regeringen, beredskapsarbetenas och lokalisering beslutas av länsarbetsnämnden, butiksstöd utgår omfattning efter prövning hos länsstyrelsen osv. Detta är i och för sig ofrånkomligt eftersom det handlar om att erhålla statliga medel utöver de resurser som kommunen och de själv kan skapa. Det borde dock ligga i både kommunens olika intresse att man får så stor utdelning som statliga myndigheternas möjligt för den sammanlagda stödinsatsen. Även om besluten ligger på en annan nivå kan dock kommunen aktivt påverka processen. Underlag för framställningar från kommunen borde därför kunna tas fram snabbare och få en högre kvalitet och därmed vinna större gehör även hos sektorsmyndigheterna om de exempelvis baseras på den typ av modellförslag som diskuteras i det följande.

9.2 och frågeställningar Syfte

Kan en datorbaserad beräkningsmodell ge information som är användbar som ett av underlagen vid en lokal sysselsättningsplanering? Utvecklingen av modellen ”SATOR” (SysselsättningsAll0kering i Tid och Rum) syftar till att belysa denna fråga. De huvudproblem som modellen avser ge svar på är följande: Vilken omfattning och fördelning på näringsgren, delområde och år bör sysselsättningen i en kommun ha för att specificerade mål för utvecklingen måste tillföras med skall uppnås? Hur stor del av sysselsättningsvolymen av stöd? Vilken omfattning och fördelning av stödet hjälp av olika former över tiden och till olika kommundelar medför lägsta kostnad? Målen för utvecklingen kan preciseras på många olika sätt och skulle t.ex. kunna formuleras i termer av en lägsta tillåten yrkesverksamhetsgrad för män resp. kvinnor i hela/eller delar av kommunen vid olika tidpunkter. I den tillämpning på Lycksele kommun som presenteras i fortsättningen undersöks bl.a. följande delfrågeställningar:

D Vad betyder olika flyttningsantaganden för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i olika delar av kommunen? EI Vad betyder den osäkerhet som finns i bedömningen av hundratals olika

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

beteende- och strukturantaganden sammantaget för befollknings- och sysselsåttningsprognosen? D Vad betyder olika ambitionsnivåer rörande målen för andelen sysselsatta av olika kategorier boende i olika delområden för stödkostnad, stödfördelning, sysselsättnings- och

befolkningsutveckling?

9.3 Modellens och

utformning kalibrering

Programmet för modellen har utformats för användning via terminal. I princip är det självinstruerande så att en användare utan speciella förkunskaper vare sig i programmering eller i systemets detaljuppbyggnad skall kunna använda modellen och via frågor och svar dirigeras till önskad tillämpning.

Fördelningsmodellen innehåller både en formaliserad och en systembeskrivning Modellen har formulerats som en interdependent, dynamisk optimeringsalgoritm. differensekvationsmodell. Detta innebär att förändringen i en variabels värde mellan två tidpunkter uttrycks som en funktion av stock och förändring i samma och andra variabler vid samma och tidigare tidpunkter. Den felmarginal i de olika prognos- och fördelningsalternativen som kan bero på tillfälligheter har undersökts med hjälp av simuleringsexperiment, där utfallet av modellens beteende- och strukturantaganden får variera slumpmässigt. Programsystemet består av datafiler, parameterfiler, en modell av sysselsättningsoch befolkningssystemet, en optimeringsalgoritm samt subrutiner för att hantera data, parametrar, beräkningar och utskrift. Befolkning och tillgängliga arbetstillfällen år 1975 utgör de viktigaste baskomponenterna. Här har basdata tagits från Lycksele kommun, som delats in i 9 delområden enligt de principer som redovisats i kapitel 7. sysselsättningen redovisas fördelad på åtta sektorer, vardera uppdelade i fyra köns-ålders-grupper. Yrkesverksamhetsgraderna beräknas per område och år för dessa fyra grupper med och utan pendling. Befolkningen delas upp i kön och 5-årsklasser per område och år. I figur 9.1 skisseras huvuddragen av modellen. Beroende på hur befolkningen vid varje tidpunkt är fördelad i förhållande till de tillgängliga arbetena och vilka arbetsresor som accepteras uppstår skillnader i yrkesverksamhetsgrader. Detta kan i sin tur antas vara en av drivkrafterna bakom ett eventuellt flyttningsbeslut som när det realiseras återverkar på befolkningens sammansättning. Dessa fem komponenter (befolkning, arbeten, yrkesverksamhetsgrader, flyttningar och arbetsresor) och relationerna inom och mellan dem utgör en avbildning av den för sysselsättningsplaneringen relevanta delen av kommunen. Till detta kommer ett mål-medelsystem H och en allokeringsmekanism. I figur9.2 redovisas modellens huvudsakliga dynamiska struktur. Befolkningens och arbetenas fördelning över kommunen vid tidpunkterna T-l och T bestämmer tillsammans med pendlingsbeteendet hur stora andelar av i de olika nattbefolkningen delområdena som får arbete vid samma tidpunkter. Flyttningarna mellan tidpunkterna T och T+1 bestäms i huvudalternativet bl.a. av förändringen i andelen svsselsatta i. området en period tidigare (mellan T-l och T). Dessa flyttningar bestämmer tillsammans med en intern demografisk framskrivning av födda och döda befolkningens storlek och sammansättning år T+1. Arbetenas antal och fördelning på område och sektor år T beror förutom på interna interdepenser i produktionssystemet delvis på efterfrågan från den lokala befolkningen en period tidigare (T-l). Dessa flöden utgör

lokala arbetsmarknader 101

Sysselsättningsplanering på

stommen till modellens prognosdel. När modellen används för att fördela stödjobb jämförs sysselsättningsandelarna för olika grupper år T med målen för motsvarande grupper samma år. Om målen inte uppnås år T beräknas hur många och vilka ytterligare stödjobb som skulle ha behövt skapas under perioden mellan T-1 och T för arbeten så att nå målen på billigaste sätt. Modellen backar en period och tillför dessa av arbeten för år T erhålles. Detta ger en ny fördelning av att en ny fördelning för år T som i sin tur medför en ny (lägre) utflyttning under sysselsättningsandelar år T+1. Därefter perioden mellan T och T+1 och en ny befolkningssammansättning fortsätter beräkningarna analogt för nästa period.

I de fördelningsexempel som redovisas senare införs endast sysselsättningsatt införa även en mål i modellen. I och för sig är det tekniskt ingen svårighet i hela kommunen och i rad andra mål, t.ex. rörande befolkningsutvecklingen delområden. På detta stadium får dock beräkningarna i första hand olika metodikens och begränsningar. Det är syfta till att exemplifiera möjligheter då enklare att diskutera t.ex. sambandet mellan mål och medel, och effekten av olika målkombinationer om inte alltför många olika mål införs.

Mål:

Sysselsättningsmålen införs i form av restriktioner, dvs. som en lägsta tillåten

yrkesverksamhetsgrad (YV) för:

, Arbetsresor ?em/kmng hur långa? sektor

:per ogriiåde . åldeåd omr e,

tidpunkt Må, tidpunkt hela kommunen och delområden

lägsta yrkesvgrksamhetsgrad Yrkesverksam- fm

:mer

kön

k?? samtliga olika år

område område tidpunkt tidpunkt

l Medel a) nya arbeten: . sektor A b A/loker/ng område

Saltå? tid, omrâde och tidpunkt

område b) fördröjd

kön ?fiktm (13983: (subv) av-

ålder att °|5t|a ara m en) å? vecknng;

tidpunkt sektor område tidpunkt

Figur 9.1 Modellens struktur.

Källa: Holm, Einar: Lokal sysselsättningsplanering - experiment med en fördelnings- Umeå modell i Lycksele kommun. Rapport Gerum B25, Geografiska institutionen, Universitet 1980.

102 lokala i

Sysselsättningsplanering på arbetsmarknader

_ Q--á i

T 1 T-1 I T i T T+1 Pendling Bef T-1 T m* [j Q Mål

j T-1 T YV

T-1, T Alloke- . ring T-1 T, T-1 T Figur 9.2 Modellens Flyttning Arbeten huvudsakliga tidsstruktur.

Källa: Se figur 9.1.

1. Samtliga i arbetsför ålder (15-64 år) i hela kommunen år 1985 och 2000. 2. Samtliga i arbetsför ålder (15-64 år) i varje delområde år 1985 och 2000. 3. Kvinnor i arbetsför ålder i hela kommunen år 1985 och (15-64 år) 2000. 4. Kvinnor i arbetsför ålder (15-64 år) i varje delområde år 1985 och 2000.

För dessa restriktioner har följande tre alternativa av värden uppsättningar valts:

1. Yrkesverksamhetsgrader motsvarande länsstyrelsens senaste prognos för Lycksele. 2. Yrkesverksamhetsgraderna närmar sig successivt motsvarande andelar i hela Sverige fram till år 2000. 3. Yrkesverksamhetsgraderna ökar till Sveriges nivå redan 1985 och utvecklas därefter som i hela landet.

Yrkesverksamhetsgraderna för män, kvinnor och samtliga för hela kommun-

en har erhållits med hjälp av länsplaneringens prognosmodell för Lycksele. I alternativ 1 användes de andelar som länsplaneringens prognos resulterade i. I alternativ 2 och 3 användes som utgångspunkt en körning där rikets beräknade åldersspecifika förutsattes för yrkesverksamhetsgrader

lokala arbetsmarknader 103

Sysselsättningsplanering på

sedan mot alternativ 1 för att hela perioden i Lycksele. Dessa interpolerades för alternativ 2 och 3. svara mot de angivna förutsättningarna För delområdesrestriktionerna finns givetvis inget motsvarande underlag. Dessa har normativt genomgående äsatts ett värde som ligger 10 procenten-

heter lägre än kommungenomsnittet. Innebörden av dessa restriktioner i modellkörningarna blir att: För det inte första skall den totala sysselsåttningsandelen uppnås. För det andra får över områden och kön av bli vilken

fördelningen sysselsättningsandelarna

som helst inom denna ram. För att kvinno- och delområdessysselsättningen kan det inträffa att den totala sysselsättskall bli lägst enligt målsättningen ningsandelen måste få bli högre än enligt målet. I

Vilka variabler kan påverkas för att uppnå dessa sysselsättningsmål?

modellen har antagits att medlen består av tillförandet av olika typer av som existerar i stödjobb. Som utgångspunkt har tagits några av de stödformer samt vissa som (ännu) inte existerar. Dessa stödjobb åsätts ett ”pris. j över näringssektorer, områden och Modellen fördelar sedan stödjobb

l

så att den sammanlagda kostnaden för att nå sysselsättningsj tidsperioder målen - med dessa priser - blir så _låg som möjligt.

f K

Beroende varaktighet och fördelning på j på sektor varierar stödinsatsernas För industrin antas att det gäller nya bestående

j sysselsättningskategorier.

* arbetstillfällen som etableras med hjälp av lokaliseringsstöd, utbildningsbiantas att stödet riktas mot redan drag etc. För jord- och skogsbrukssektorn 1 sysselsatta i dessa sektorer och medför att de kan stanna i näringen ytterligare några år (sådant stöd finns ej nu i denna form). För övriga sektorer antas att i en form motsvarande beredskaps-

det gäller ett tillfälligt sysselsättningsstöd

arbeten. skall sinsemellan med hjälp av en Dessa olika stödjobb jämföras Denna måste alltså bl. a. ta hänsyn till de varierande gemensam prissättning. tidsperspektiven för stödresultatets varaktighet. Man kan ha åtminstone tre olika utgångspunkter för att prissätta de olika

stödjobben, nämligen:

1. Samhällsekonomisk bedömning 2. Statsfinansiell bedömning 3. Lokal (kommunal) ekonomisk bedömning

En statsfinansiell bedömning tar sikte på de omedelbara statliga utgifterna för de olika stödinsatserna. Detta är det enklaste sättet att registrera priserna fördel eftersom uppgifterna oftast förekommer just i denna form. En annan och i kommunen direkt kan “känna är att beslutsfattare i olika myndigheter dessa utgifter direkt motsvarar kostnader i den årliga igen sig” eftersom statliga budgeten. - med en samhällsekonomisk bedömning - är att Nackdelen jämfört vinster som minskad arbetslöshetsersättning inte hänsyn till sekundära inte heller sådant som dåligt utnyttjande av påverkar priset. Naturligtvis realkapital eller

existerande privat (byggnader) och offentligt (infrastruktur)

flyttningskostnader etc.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

De priser som används i modellen svarar närmast mot en sådan statsfinansiell bedömning. I vissa fall har dock utgiften periodiserats till en kostnad för att stödjobb med olika varaktighet skall bli jämförbara. Något försök att ta hänsyn till prisutvecklingen eller att via en internränta diskontera framtida stödkostnader till ett lägre nuvärde har inte gjorts. kostar lika mycket då som nu och priset uttrycks i ungefär Stödjobben 1975-80 års prisnivå. I tabell 9.1 presenteras de priser per stödjobb, sektor och år som används i de

fördelningsexempel som presenteras senare.

För jordbrukssektom finns i dagsläget inget stöd som direkt motsvarar det

som här föreslås och som utarbetats inom delprojekt I. Det föreslagna stödet är baserat på följande antaganden:

D stödet består av investerings- och prisstöd enligt de regler som gällde år 1975, varvid investeringsbidragets storlek bestämts utifrån genomsnittligt beviljat stöd (B-stöd) år 1975 D stödjobb innebär att en företagare vid ett medelstort företag med mjölkproduktion erhåller stöd för utbyggnad/ombyggnad av befintlig ladugård med ytterligare fem koplatser -företagaren beräknas därigenom uppnå full sysselsättning (mer än 20 tim/vecka) i jordbruket D investeringen antas ha en livslängd på max 10 år D i stödkostnaden är ej köttpristillågg och ev. rådgivningskostnad inräknad.

Kostnaden per stödjobb och år blir med dessa antaganden ca 10 000 kr. Detta är en billig kalkyl. Den kan därför sägas bygga på ytterligare ett par förutsättningar:

D Endast ett begränsat antal nya stödjobb kan erhållas eftersom endast ett fåtal befintliga ekonomibyggnader äri sådant skick att de lätt kan byggas om på antaget sätt D jordbrukaren utför en stor del av arbetet med byggnationen själv och med begränsat krav på arbetsersättning.

För att understryka att kalkylen är mycket grov och optimistisk och att stödet enbart riktar sig till befintliga brukare som tack vare stödet kan fortsätta i

Tabell 9.1 Uppskattade statsfinansiella utgifter för stödsysselsättning

Sektor Kostnad per år och stödjobb (kr)

Industri

avkastning x antal nya kor (20 500/10 + 0,31 x 4500x5 = 9025). Källa: Se figur 9.1.

lokala arbetsmarknader 105

Sysselsättningsplanering på

några år införs en antalsbegränsning i modellen: Varje näringen ytterligare får antalet stödmottagare inte överstiga minskningen av antalet period Om stödet skulle sysselsatta under fem år utan stöd (dvs. enligt prognosen). utnyttjas fullt ut förskjuts alltså den prognosticerade sysselsättningsminskningen i jordbruk (och jord + skog) fem år framåt i tiden. För skogsbrukssekrorn skulle nettokostnaden för ett beredskapsarbete i skogsbruk (60 000 kr.) kunna användas som pris. En kalkyl baserad på II (se kapitel 6) visar att det inom skogsbruket skulle studier inom delprojekt kunna stödjobb till ett lägre pris. Genom att bromsa skapas tillfälliga mekaniseringstakten i skogsbruket inom en ram motsvarande i genomsnitt högst ca 60 ytterligare sysselsatta varje år skulle kostnaderna per dag öka med 135 kr. Med 200 arbetsdagar per år motsvarar detta en subvention på utöver den rationella nivån. I 30 000 kr. per år och heltidssysselsatt modellen förutsätts att denna billigare (men nu ej existerande) stödform används. Dock med samma typ av antalsbegränsning som för jordbrukssektorn. För industrisektorn har de nya regler för lokaliseringsstöd i stödområdesklass 5 som Lycksele tillhör använts. Summeras bidrag och utbildningsstöd per ny sysselsatt under 5 år erhålles ett belopp på 172000 kr. per nytt industrijobb. Per år motsvarar detta ca 34 000 kr. Eftersom jobben i de flesta . fall varar längre är detta en överskattning av den ”egentliga” kostnaden per i år. Å andra sidan är det lämpligt att bibehålla en viss konsekvens i prissättningsmetodik. Den statsfinansiella utgiften för ett nytt stödjobb blir 172000 oavsett om effekten varar kr. just denna femårsperiod längre. Däremot tas i modellen hänsyn till att det i allmänhet föreligger en skillnad mellan uppgiven och faktiskt inträffad sysselsättningsökning. En överslagshar baserats data från några stödföretag vid beräkning på tillgängliga och Strömsunds industricentra samt från samtliga stödföretag från Lycksele och med år 1965 i Västernorrlands län. Dessa beräkningar har tolkats så att ”dödsrisken, för ett industristödjobb är 25 % per 5-årsperiod. I modellen reduceras alltså varje period summan av tidigare erhållna stödjobb i industri kvarstår alltså med 25 %. (75 %, 56 %, 42 % osv. av sysselsåttningseffekten ”gratis” efterföljande perioder av varje ny stödinsats för en viss period). För bygg- och anläggningsverksamhet samt för två av servicesektorerna ”nettokostbaseras prissättningen på länsarbetsnämndens genomsnittliga nad 1976/77 i Lycksele (Västerbotten) för ett beredskapsarbete i budgetår motsvarande sektor. Nettokostnaden är det belopp som AMS står för.

Resterande del av totalkostnaden betalar beställaren (Vägverket etc.) och

den får alltså anses motsvara värdet på ”marknaden” av den produkt som resulterar - subvenberedskapsarbetet i. Detta värde plus nettokostnaden tionen - ger då täckning för den totala kostnaden för produkten. För servicen har stödet maximerats till 20 000 den privata lokala kr./arbetstillfälle och år. Beloppet avser driftstöd till en butik som i i delområdet 400 sysselsätter 2 personer om befolkningen understiger invånare (jämför diskussionen i kapitel 7). I modellen som saknas beräknas för varje period hur många arbetstillfällen för olika köns- och ålderskategorier samt delområden för att nå målen. Detta

106 Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

jämförs med en maxlösning som erhålles genom att tilldela varje sektor och område ett maximalantal nya stödjobb som kan tänkas tillskapas.

Maxvärdena ges via parametrar, t. ex. max 125 nya stödjobb i industri per S-årsperiod. Om inte ens maxlösningen något år klarar alla restriktioner (=sysselsättningsmål) måste förutsättningarna ändras. Om maxlösningen klarar restriktionerna blir nästa steg att se om det går på något billigare sätt.

En reducerad maxlösning beräknas att medlen efter genom rangordnas kostnad och för varje område/sektor undersöks om ytterligare ett stödjobb i maxlösningen kan tas bort utan att restriktionerna faller ut.

Denna procedur ger oftast men inte alltid en optimal lösning eftersom alla kombinationer av stödsysselsättningar med olika priser som får olika effekter på målen inte genomsökts. Den reducerade maxlösningen får därför (när det behövs) bilda utgångspunkt för en systematisk variation av lösningen. Varje sektor/område får ett (eller flera) stödjobb till. För varje sådant alternativ undersöks om ett eller flera jobb kan tas bort i andra sektorer/områden under villkoret att kostnaden skall bli lägre och villkoren klaras. Processen startar på nytt så snart en sådan omfördelning fungerar. När en fullständig genomgång av alternativen inte ger något sådant alternativ antas att den bästa kombinationen erhållits.

9.4 resultat

Exempel på

Basprognos och fyra fördelningsaltemativ

Som basprognos och utgångspunkt för olika fördelningsalternativ har valts ett alternativ där nettoutflyttningen bestäms av dels de observerade flyttningarna under perioden 1970-1980 och dels av hur andelen sysselsatta i delområdet utvecklas i förhållande till motsvarande i hela utveckling landet. Basprognosen har kompletterats med den stödsysselsättning som erfordras för att uppnå olika ambitiösa sysselsättnings- (och befolknings-) mål. Fyra av dessa fördelningsalternativ, som ger påtagligt olika resultat, presenteras närmare.

1. Vad erfordras för att uppnå den totala yrkesverksamhetsgrad resten av seklet som förutsätts i länsplaneringen för Lycksele? tot YV,

(Enbart

LP-Lycksele) 2. Vad erfordras dessutom om man kräver att nattbefolkningens sysselsättningsmöjligheter skall vara någorlunda jämt fördelade över kommunens delområden samt att länsplaneringens antaganden om yrkesverksamhets-

grad för både män och kvinnor skall uppnås? (Tot YV + kvinnor,

delområden, LP-Lycksele) 3. Vad erfordras om dessa blygsamma sysselsättningsmål (10 procentenheter lägre än i hela landet) ersätts med det mer ambitiösa målet att andelen sysselsatta successivt skall närma sig den beräknade andelen i hela landet

år 2000? (Mot Sverige år 2000)

på lokala arbetsmarknader 107 Sysselsättningsplanering

Tabell 9.2 Exempel på utvecklingsalternativ i Lycksele kommun perioden 1975-2000. Befolkning, sysselsättning, stödbehov

Variabel Fördelningsalternativ

B85- (1) (2) (3) (4) Enbart Tot YV + Mot Mot prognos YV Sverige tot YV Kvinnor Sverige Sverige delområ- år 2000 år 1985 (utan stöd- LP-Lycksyssels.) sele den LP- Lycksele

Genomsnittligt stöd per 1 år 1975-2000 antal - 98 62 287 610 - 3,6 4,0 17,5 35,2 kostn (mkr) I Kostnad per invå-

i nare 0. år i kom-

kr 251 277 1206 2300 1 munen

i Kostnad per stöd-

tkr 37,2 65,1 61,1 57,8 jobb

E 1

1 varav utanför

;

- 10 61 64 73 i varav kvinnor andel stödjobb andel av stödkostnad - 22 65 63 72

Totalbefolkning 13156 14020 14169 14433 16105 år 2000 (index 1975 98 110 = 100) 89 95 96

Befolkning i 9623 10221 10459 10936 12314 centralorten år 2000

(index 1975 131 = 100) 102 109 111 116

Befolkning utanför centralorten 2354 2580 2501 2399 2612 + Kristineberg 1975=26 % 18 18 18 17 16 andel (%) index 1975 = 100 62 68 66 63 69

Totalsysselsätt- 5524 f 5797 5896 7104 7967 ning år 2000 (index 1975 ,i 122 137 = 100 %) 95 1 99 101

Varav utanför centralorten 1975= 15 % 11 11 11 10 10 + Kristineberg (%)

Andel sysselsatta tot år 2000 67 66 66 77 77 15-65 år %

108 lokala

Sysselsättningsplanering på arbetsmarknader

4. Vad erfordras för att det än mer extrema målet att uppnå andelen sysselsatta redan år 1985 skall komma upp till den beräknade andelen i hela landet detta år och sedan utvecklas som i riket resten av seklet? (Mot Sverige år 1985).

Itabell 9.2 redovisas några centrala uppgifter för basprognosen och de fyra fördelningsalternativen. År 1975 anordnades omkring 150 stödjobb i kommunen. Med de priser som använts i modellen skulle dessa ha kostat ca 11,4 mkr. i sammanlagd statlig subventionskostnad. Alternativ ett kräver att nästan 100 anordnas stödjobb varje år (1976-2000) till en kostnad av i genomsnitt 3,6 mkr./år. av Merparten stödjobben går till skogsbrukssektorn. Detta innebär också att över hälften av alla stödjobb förläggs utanför centralorten. Bara en tiondel av stödjobben ger kvinnor arbete. Med alternativ två, där hänsyn tas till sysselsättningsmöjligheterna i varje delområde och för kvinnor ökar stödkostnaden till något, i genomsnitt 4 mkr./år. En helt annorlunda och sektorer fördelning på områden erhålles. Stödet går framför allt till servicesektorn och industrisektorn i kommunens centralort. Av stödjobben går nu drygt 60 procent till kvinnor. Skillnaden mellan alternativ ett och två orsakas fr. a. av kravet på viss kvinnlig yrkesverksamhetsgrad i hela kommunen. Kravet på någorlunda jämn fördelning över delområden av sysselsättningen påve kar inte lösningeni någon större utsträckning. Detta beror på den snabba befolkningsminskningen (i alla alternativ) i alla delområden utanför centralorten i kombination med en inte lika snabb

sysselsättningsminskning samt en omfattande

pendling inom kommunen. I alternativ tre (mot Sverige år 2000) kostar stödjobben i genomsnitt 17,5 mkr./år. I alternativ fyra (mot Sverige 1985) stiger årskostnaden till 35 milj. kr. I tabell 9.3 redovisas årsgenomsnitten av antalet och nya stödjobb stödkostnad för varje femårsperiod enligt de fyra fördelningsalternativen.

Tabell 9.3 Stödbehovets årliga fördelning under varje femårsperiod enligt de olika fördelningsalternativen

Fördelningsalternativ 1975 1980 1985 1990 1995 2000

1. (Enbart tot YV, antal 149 159 171 98 57 3 LP-Lycksele) kostn. (mkr.) 11,4 5,9 8,2 2,7 1,3 0,2 2. (Tot YV+kvinnor, delområden antal 149 145 117 37 5 8 LP-Lycksele) kostn. (mkr.) 11,4 9,1 8,4 2,2 0,2 0,2 3. (Mot Sverige antal 149 153 96 163 283 739 år 2000) kostn. (mkr.) 11,4 9,6 7,2 10,8 17,7 42,5 4. (Mot Sverige antal 149 353 578 556 640 923 år 1985) kostn. (mkr.) 11,4 20,0 33,7 32,5 37,3 52,7

Källa: Se figur 9.1.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader 109

Tabell 9.4 Fördelning av stödsysselsättning över område, sektor och år så att sysselsättningsmålen uppnås till lägsta kostnad. Antal nya stödjobb per år varje S-årsperiod i hela kommunen

l

Källa: Se figur 9.1.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

I de två första alternativen erfordras ett betydligt större stöd under åttiotalet än under resten av seklet. I de tvâ senare alternativen stiger behov och kostnad hela perioden. [utgångsläget 1975 fanns 51 beredskapsarbeten i skogsbruk, 27 i bygg- och anläggningsverksamhet, samt 17 resp. 29 i offentlig lokal, resp. regional service. Dessutom anges att ca 25 nya stödjobb etablerats inom industrin (genomsnitt för åren 1970-75). I tabell 9.4 redovisas förändringarna över _ tiden enligt de olika fördelningsalternativen. Bygg- och anläggningssektorn tilldelas inte några stödjobb i något av de fyra fördelningsalternativen. Detta beror på att denna sektor har den i särklass högsta stödkostnaden per årsarbete samtidigt som den rekryterar få kvinnor. Bortfallet av stöd till bygg- och anläggningssektorn samt ökningen i (det billigare) stödet till skogsbruk (alt. 1) resp. service (i övriga alternativ) är den främsta anledningen till att kostnaden för ungefär samma antal stöd jobb blir så mycket lägre i de två första fördelningsalternativen jämfört med kostnaden i utgångsläget 1975. Att den i och för sig billiga subventionsform av marginalkostnadskaraktär som förutsatts för skogsbruket bara utnyttjasi alternativ ett beror bl. a. på att stödet förutsätts ge redan tidigare sysselsatta i sektorn förlängd sysselsättning. Bland dessa finns få kvinnor. Eftersom den hårdaste restriktionen för stödfördelningen är kvinnosysselsättningen blir detta medel i stort sett obrukbart när mål för denna införs. I tabell 9.5 redovisas stödsysselsättningens fördelning mellan centralortsområdet och övriga delområden sammantagna. I det första alternativet fördelas, speciellt efter mitten av 1980-talet, en stor andel av stödsysselsättningen utanför centralorten. I alternativ två varierar andelen påtagligt runt genomsnittet 37 procent. I det tredje alternativet sjunker andelen successivt, men ökar åter i mitten av 1990-talet. I det sista alternativet sjunker andelen av det ökande och mycket omfattande stödet från 40 procent till 19 procent år 2000. Genomgående är andelen av kostnaden lägre än andelen av stödjobben i områdena utanför centralorten. Detta beror på att möjligheterna för

Tabell 9.5 Procentuell fördelning av stödsysselsättning utanför centralortsområdet per år under varje S-årsperiod

. Genomsnitt

2. (Tot YV+kvinnor delområden LP- Andel jobb 40 36 27 59 - - 37 Lycksele) Andel av stödkostnad 35 16 13 17 - - 17 3. (Mot Sverige Andel jobb 40 32 32 15 31 13 20 år 2000) Andel av stödkostnad 35 14 14 5 25 10 13 4. (Mot Sverige Andel jobb 40_ 39 28 31 27 19 27 år 1985) Andel av stödkostnad 35 30 24 27 24 17 23

Källa: Se figur 9.1.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader 111 Tabell 9.6 Befolkningsutveckling enligt basprognos

Källa: Se figur 9.1.

billiga stödjobb i jord- och skogsbruk huvudsakligen finns utanför centralorten och att de ”dyra servicejobben huvudsakligen behövs i centralorten.

Befolkningsutveckling

Exempel I tabellerna 9.6 och 9.7 redovisas utvecklingen av totalbefolkningen per område och år enligt basprognosen och fördelningsalternativ två. I både basprognosen och fördelningsalternativ två minskar befolkningen i alla delområden utom Lycksele, även om minskningarna är påtagligt mindre i fördelningsalternativ två. Enligt basprognosen (alltså exklusive någon stödsysselsättning) minskar kommunens totalbefolkning till 89 procent av nivån år 1975 fram till

Tabell 9.7 Befolkningsutveckling enligt fördelningsalternativ 2

Källa: Se figur 9.1.

112 Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

sekelskiftet. Fördelningsalternativ ett till fyra ger en befolkningsutveckling som vid sekelskiftet motsvarar från 95 procent till 110 procent av 1975 års nivå. i centralorten Befolkningen blir enligt basprognosen ungefär oförändrad och ökar i fördelningsalternativ ett till fyra med 10-30 procent. Samtidigt minskar befolkningen utanför centralorten och Kristineberg med mellan 38 och 31 procent. Av kommunens nio delområden får bara centralortsområdet ett Lycksele flyttningsöverskott fram till sekelskiftet. Enligt alla beräkningsalternativ blir nettoutflyttningen omfattande från övriga områden; i vissa halveras befolkningsantalet fram till sekelskiftet. I såväl prognosalternativet som samtliga fördelningsalternativ minskar andelen barn under 15 år i hela kommunen från 21 procent till mellan 16 och 18 procent år 2000. Samtidigt ökar andelen pensionärer från 15 procent till mellan 20 och 21 procent. Antalet barn minskar under i hela perioden kommunen med 20-30 procent. Samtidigt ökat antalet pensionärer med ca 20 procent. Andelen barn av befolkningen utanför centralorten och Kristineberg minskar från 16 procent till mellan 13 och 14 procent, vilket innebär att antalet barn minskar med 43 till 51 procent under fram till perioden sekelskiftet. Hela ökningen av antalet pensionärer i kommunen inträffar i centralorten och Kristineberg. I centralorten ökar andelen pensionärer från 11 procent 1975 till mellan 16 och 18 procent år 2000, vilket motsvarar en ökning med över 50 procent av antalet. Utanför centralorten och Kristineberg ökar andelen pensionärer från 26 procent till mellan 31 och 33 procent. Samtidigt minskar antalet pensionärer 19-20 procent (även totalbefolkningen minskar).

Simuleringsexperiment tyder på att prognoserna för kommunens totalbcfolkning och totalsysselsättning år 2000 kan variera omkring] % p.g.a. tillfälligheter. Detta innebär att slumpfelet är betydligt lägre än de skillnader som uppstår p.g.a. olika prognosantaganden (och fördelningsalternativ). För mindre delgrupper/delområden blir slumpfelet ibland betydligt större, dock fortfarande oftast lägre än skillnaden mellan olika prognosalternativ.

S ysselsättningsurveckling

I tabell 9.8 resp. 9.9 redovisas sysselsättningens fördelning på område och år enligt basprognosen respektive fördelningsalternativ två. Skillnaden i totalsysselsättning år 2000 på 372 personer har alltså åstadkommits med hjälp av i genomsnitt 62 stödjobb per år. Av dessa har industrijobben ackumulerats. Resterande ökning utöver antalet stödjobb beror på indirekta spridningseffekter via den relativt sett större befolkningens högre efterfrågan. Antalet sysselsatta i kommunen minskar enligt basprognosen med 5 procent under resten av seklet. Enligt fördelningsalternativ ett och två blir totalsysselsättningen ungefär oförändrad, medan alternativ tre och fyra

på lokala arbetsmarknader 113 Sysselsättningsplanering

Tabell 9.8 Framskrivning av total sysselsättning enligt basprognos Delområde 1975 1980 1985 1990 1995 2000 739 769 760 748 728 718 Kristineberg

84 83 78 74 68 63 Um gransele

4219 4102 4112 4081 4139 4173 Lycksele

Summa 5827 5765 5691 5584 5559 5524

Källa: Se figur 9.1.

Tabell 2 9.9 Utveckling av total sysselsättning enligt fördelningsalternativ

1975 1980 1985 1990 1995 2000 Delområde

739 783 766 755 740 731 Kristineberg 154 121 108 93 86 78 Rusksele 53 56 53 48 41 39 Ruskträsk 164 170 153 140 122 112 Rusele 84 88 83 80 72 71 Umgransele 151 194 .177 168 152 137 Vinliden-Brattfors 102 123 111 103 93 85 Knaften 151 188 179 161 152 141 Örträsk 4219 4306 4534 4573 4536 4502 Lycksele

5827 6029 6164 6121 5994 5896 Summa

Källa: Se figur 9.1

minskar andelen medför (kräver) en ökning på 22 resp. 37 procent. Samtidigt och Kristineberg från 15 procent till 10-11 sysselsatta utanför centralorten

procent i alla alternativ. hur fördelning på sektorer I tabell 9.10 redovisas sysselsättningens

förändras mellan 1975 och år 2000 enligt alternativ två (inklusive stöd).

förändras kraftigt i kommunen fram till sekel- Sysselsättningsstrukturen skiftet. De traditionella o. skog) minskar sin andel av basnäringarna (jord från 1975 till ca 6 procent år 2000 samtidigt som sysselsättningen 15 procent

servicesektorerna ökar från 51 procent till 65 procent. Industrin ger ungefär

Utanför centralorten en fjärdedel av de sysselsatta jobb under hela perioden.

ökar servicesektorerna från 22 procent till 47 procent, och Kristineberg

som andelen i de areella näringarna minskar från 58 samtidigt sysselsatta

procent till 38 procent.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

Tabell 9.10 Sysselsättningens fördelning på sektorer enligt fördelningsalternativ 2, procent

Sektor Hela

korn- Centralorten Kristineberg Övriga delområden munen

1975 2000 1975 2000 1975 2000 1975 2000

739 731 869 663 Procent av hela kommunen 100 100 72 76 13 13 15 11

Källa: Se figur 9.1.

Yrkesverksamhetsgrader

Andelen av befolkningen mellan sysselsatta 15-64 år ökar från 62 procent till mellan 66 och 77 procent år 2000 i de olika prognos- och fördelningsalternativen. I följande tabeller redovisas yrkesverksamhetsgraden för nattbefolkningen mellan 15-64 år fördelad på område och år enligt basprognosen (tabell 9.11) och fördelningsalternativ två och tre (tabell 9.12).

Tabell 9.11 Framskrivning av yrkesverksamhetsgrader för män+kvinn0r 15-64 år inkl. pendling enligt basprognos

Källa: Se figur 9.1.

lokala arbetsmarknader 115

Sysselsättningsplanering på

och fördelningsalternativ 2 består fr.a. i Skillnaden mellan basprognosen

att den totala yrkesverksamhetsgraden 1980-1990 blir några procentenheter

Detta beror på att målvärdet (65 %) skall högre i fördelningsalternativet. år 1985 och fram till sekelskiftet i detta alternativ. gälla redan från

erfordras alltså dessa år och inte mot slutet av seklet då även Stödjobben når över målvärdet. Vid sekelskiftet blir

prognosens yrkesverksamhetsgrad

faktiskt något lägre än enligt prognosen p. g. a. att

yrkesverksamhetsgraden

stödjobben medför en lägre utflyttningstakt.

I fördelningsalternativ tre (mot riket år 2000) skall yrkesverksamhetsgra-

den successivt öka till minst 74 procent mot sekelskiftet. Av tabellen framgår

med tre procentenheter. Detta att nivån detta år överskrider målsättningen rekryteringens könsförberor, enligt modellantagandena (bl. a. beträffande

antal kvinnojobb inte kan skapas utan att delning), på att tillräckligt antalet män ökar för mycket”. samtidigt jobb som rekryterar Den stora skillnaden mellan alternativ två och tre ligger i utvecklingen

efter 1990. Skillnaden i yrkesverksamhetsgrad stiger från 2 till 11 procent-

över stödfördelningen framgick också att det enheter. Av redovisningen

stora behovet av stödsysselsättning enligt detta alternativ uppkommer just

efter 1990. för

I tabell 9.13 och 9.14 redovisas motsvarande yrkesverksamhetsgrader

kvinnor.

för män+kvinn0r 15-64 år inkl. Tabell 9.12 Utveckling av yrkesverksamhetsgrader pendling enligt fördelningsalternativ 2 resp. 3

Delområde Fördelningsalternativ 1975 1980 1985 1990 1995 2000

64 73 72 77 77 75 Kristineberg 2 57 57 56 55 57 58 Rusksele 53 63 65 64 68 64 Ruskträsk (Tot YV + 57 60 61 61 61 61 Rusele kvinnor, 53 60 59 62 59 61 Umgransele delområden, 53 61 62 65 62 62 VinL-Brattf. LP-Lycksele) 59 63 62 63 62 61 Knaften 50 59 63 68 67 68 Örträsk 65 64 65 65 65 66 Lycksele

62 64 65 66 65 66 Summa

3 64 72 75 80 86 93 Kristineberg 57 58 58 57 61 62 Rusksele (Mot Sverige 53 63 66 71 75 76 Ruskträsk år 2000) 57 60 62 63 63 65 Rusele 53 60 60 64 68 69 Umgransele 53 60 65 66 67 69 VinL-Brattf. 59 63 63 65 66 71 Knaften 50 60 63 72 77 85 Örträsk 65 64 65 68 71 77 Lycksele

62 64 65 68 71 77 Summa

Källa: Se figur 9.1.

Sysselsättningsplanering på lokala arbetsmarknader

Tabell 9.13 Framskrivning av yrkesverksamhetsgrader för kvinnor 15-64 år inkl. pendling enligt basprognos

Delområde 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Kristineberg 43 48 50 50 53 54

49 Vinliden-Brattfors 37 39 42 48 50 52

57 59 Källa: Se figur 9.1.

Tabell 9.14 Utveckling av yrkesverksamhetsgrader för kvinnor 15-64 år inkl. pendling enligt fördelningsalternativ 2 resp. 3

53 Umgransele delområden, 38 43 45 47 45 47 VinL-Brattf. LP-Lycksele) 37 42 45 50 53 52 Knaften 41 48 49 50 50 49

61 Knaften 41 50 50 53 54 57

69 Källa: Se figur 9.1.

lokala arbetsmarknader 117

Sysselsättningsplanering på

Även för kvinnornas sysselsättning överträffar prognosens yrkesverksammålvärdet mellan prognosen och hetsgrad (58 %) år 2000. Skillnaden två uppkommer dessförinnan p. g. a. att yrkesverkfördelningsalternativ samhetsgraden i fördelningsalternativet redan år 1985 skall uppgå till minst 55 procent. Skillnaden åren 1980 och 1985 på fyra procentenheter sjunker sedan successivt mot noll år 2000. Även för kvinnosysselsättningen är det för att klara alltså fr. a. under perioden 1980-1990 som stödjobb erfordras denna målsättning. för kvinnor succes- I fördelningsalternativ tre skall sysselsättningsandelen mål sivt öka från 55 procent år 1985 till 69 procent år 2000. För att klara detta erfordras som gör att målvärdet för den totala ett sysselsättningsstöd överskrides. Detta visar att med de sysselsättningen (både män och kvinnor) som är svårast att medel som antagits är det målet för kvinnosysselsättningen uppna.

9.5 Några slutsatser

för män D En låg ambitionsnivå, beträffande yrkesverksamhetsgraderna och kvinnor i olika delområden under resten av seklet, kan uppnås med kostnadsnivå, om stödåtgärder som ligger inom ramen för nuvarande stödet fördelas annorlunda mellan sektorer och områden. D En högre ambitionsnivå, som motsvarar att yrkesverksamhetsgraderna närmar sig dem i övriga Sverige kan uppnås med en stödinsats som är två till tre gånger så hög som för närvarande. Redan en sådan utveckling skulle alltså innebära ett markant trendbrott” jämfört med aktuella

planeringsambitioner. D Andra mål som ofta formuleras är t. ex. att valfriheten skall vara så stor att flertalet på arbetsmarknaden kan (återvända och) få ett mot utbildningen svarande arbete i nyutbildade hemkommunen, att alla de som friställs under den fortsatta strukturrationaliseringen skall kunna få ett annat arbete som de önskar sig inom kommunen, att människor bara i rena undantagsfall skall behöva flytta ofrivilligt, att alla kvarboende i skall ha tillgång till god bostad och butiksservice hemorten etc.

Att uppnå sådana mål med medel av den typ som använts i modellexemplen ovan, ligger uppenbarligen långt bortom vad som är möjligt.

Sammanfattande bedömningar 119

10 Sammanfattande bedömningar

Under senare år har behovet av en samordning mellan regionalpolitik och andra politikområden alltmer betonats. Regionalpolitiska krav måste vägas in i beslut som gäller industripolitik, jordbrukspolitik etc. Den offentliga sektorns roll i den regionala utvecklingen och möjligheterna att aktivt utnyttja denna i regionpolitiskt syfte har alltmer kommit i förgrunden. Behovet av att göra såväl den regionalpolitiska planeringen som själva mera åtgärdsinriktad har också formulerats allt klarare. regionalpolitiken Inte minst när det gäller den del av regionalpolitiken som särskilt riktar sig till glesbygdsområdena har det nödvändiga i en samordning mellan olika statliga sektorinsatser men också mellan kommunal och regional planering framhållits. För att en samordning mellan planering och åtgärder inom olika sektorer skall bli effektiv, krävs kunskap om de samband, ekonomiska och andra, som finns mellan sektorerna. Det är nödvändigt att känna till hur åtgärder i en enskild sektor utvecklingen inom andra sektorer. På så sätt kan påverkar man undvika icke önskvärda effekter av en sektorinriktad planering. Genom ett intensifierat samspel mellan sektorer kan också åtgärder i en viss sektor och de önskade effekterna därmed förstärkas. Det blir också kompletteras möjligt att väga insatser i en sektor mot insatser i en annan, vilket kan vara särskilt angeläget när de samlade resurserna är begränsade. har varit att bidra till att bredda och REKO-projektets målsättning fördjupa kunskapsunderlaget för planeringsinsatser på lokal och regional glesbygdsregioner. En utgångspunkt för arbetet har varit nivå, i första hand i att visa vilken roll jord- och skogsbruket skulle kunna spela i regional- och Olika utvecklingsalternativ för dessa sysselsättningspolitisk planering. har analyserats liksom förutsättningarna att med skilda slag av näringar åtgärder påverka utvecklingen. Resultaten från dessa sektorsstudier bildar, tillsammans med resultat från studier av arbetsmarknads- och serviceförhållanden, underlag för en mera generell diskussion av möjligheterna att nå olika mål för sysselsättningsuthärför. För detta ändamål har vecklingen på lokal nivå liksom kostnaderna utarbetats. Ett syfte med projektet har vidare en särskild beräkningsmodell varit att visa hur de metoder som utvecklats och de resultat som framkommit skulle kunna utnyttjas i kommunal och regional planering. Studierna inom har bedrivits med Lycksele kommun som projektet undersökningsområde. De framkomna resultaten ger emellerhuvudsakligt tid underlag för bedömningar och slutsatser som är av mera allmänt intresse.

120 Sammanfattande bedömningar

Förhållandena i en stor del av kommunerna i skogslänen äri flera avseenden jämförbara med dem i Lycksele. I detta avslutande kapitel sammanfattas och diskuteras några av de viktigare resultaten.

Glesbygdsregionens förutsättningar

Vilka de samlade effekterna av t.ex. en regionalpolitisk insats i ett område blir, liksom var effekterna beror i stor hur uppstår utsträckning på produktionssystemet i området är uppbyggt. Generellt sett är länkarna mellan de olika verksamheterna i en lokal ekonomi, t.ex. en kommun, svaga. I fallet endast Lycksele försäljs 12 procent av produktionen till andra verksamheter inom det lokala produktionssystemet. Vissa branscher, som t.ex. verkstadsindustrin, är i extremt länkade till andra hög utsträckning De lokala regioner. inköpen utgör i dessa branscher endast några få procent av de totala inköpen. från sådana verksamheter Spridningseffekterna ”läcker” således till största delen ut ur den egna regionen. Företagen påverkar också varandra, genom de inköp deras anställda gör för sina löneinkomster. Även här blir spridningseffekterna i produktionssystemet blygsamma beroende på att hushållen gör relativt små lokala inköp från de flesta sektorer. I en region av Lyckseles storlek täcks huvuddelen av hushållens efterfrågan med import”. Däremot uppstår självfallet betydande direkta sysselsättningseffekter i servicesektorerna. De areella näringarna och deras förädlingsindustri en större lokal uppvisar förankring än industrisektorn. Den längsta lokala produktionskedjan utgörs av snickeri- - - Skillnader sågverk skogsbruk -transport reparation. i graden av lokal förankring förekommer också mellan olika industribranscher. Byggnadsindustrin har ett välförgrenat lokalt underleverantörssystem vilket som nämnts knappast förekommer hos verkstadsindustrin. Sett i ett vidare regionalt perspektiv kan av tydliga förändringar relationerna mellan olika näringar noteras. Mellan 1965 och 1975 minskade sysselsättningen inom jordbruket i Västerbottens län med ca 40 procent, medan den sysselsättning som jordbruket genererar via köp och försäljning av varor och produkter var i stort sett oförändrad. När det den gäller geografiska fördelningen av jordbrukets spridningseffekter har emellertid stora förändringar skett. Såväl förädlings- som leverantörssidans arbetsställen har koncentrerats till färre orter. betydligt Teknologiska förändringar (stordriftsfördelar), förändringar på efterfrågesidan till följd av befolkningsomflyttningar samt hittills allt lägre transportkostnader har varit de pådrivande krafterna. Resultatet har blivit att såväl andelen som antalet sysselsättningstillfällen som genererats via jordbruket har minskat i de mindre orterna och i inlandskommunerna medan en ökning har skett i de största orterna. I en totalt sett relativt stabil situation har således länets glesbygdsregioner förlorat i förhållande till de största orterna. Den framtida sysselsättningsutvecklingen i jordbruket och därtill relaterade näringar har analyserats med hjälp av en enkel simuleringsmodell. De experiment som genomförts med modellen visar att takten i den tekniska utvecklingen inom jordbrukssektorn är av helt dominerande för betydelse sysselsättningsutvecklingen jämfört med andra faktorer.

Sammanfattande bedömningar

10.2 Jord- och i den kommunala och regionala skogsbruket

utvecklingen

10.2.1 Krympande sektorer

i lantbrukets arbetsvolym pågår alltjämt i många delar av landet, Nedgången men takten år. Utvecklingen, dess orsaker och har avtagit på senare - de mellan- och verkningar, är väl kända. Det är de negativa verkningarna inomregionala obalanserna - som särskilt studerats i REKO-projektet. En i allmänhet, och glesbygdsproblemen i stor del av de regionala problemen har sin rot i omvandlingen av produktionsstrukturen inom jordsynnerhet, Denna är dock till stora delar naturgiven. Särskilt i och skogsbruket. är topografi och klimat avgörande för lantbrukets glesbygdsområdena lokalisering och företagsstruktur. Den nuvarande lantbruksstrukturen i en region som Lycksele avspeglar

olika former av anpassning till såväl nya som gamla omvärldsförutsättningar. och ofta äldre brukare förekom- Små lantbruk med låg mekaniseringsgrad med ett fåtal relativt stora och modernt utrustade brukningsmer samtidigt enheter. De moderna är ofta vålbelägna i förhållande till service företagen och kommunikationer medan de små, orationella företagen ofta ligger mera Inom är dessa förhållanden än mera påtagliga. De avlägset. skogsbruket ä större bolagen och domänverket bedriver ett högmekaniserat skogsbruk, varierar kraftigt. medan småskogsägarnas brukningsmetoder Krympningen av lantbrukssektorn är delvis avsiktlig och ett resultat av den förda näringspolitiken. Kapitalintensiva men arbetskraftsbesparande prosubventioneras för att produktionskostnaderna skall hållas duktionsmetoder nere. Detta i kombination med allmänna specialiseringstendenser, stordriftsteknik har medfört en ökning av fördelar och ständigt nytillkommande i hela Sverige. Härigenom har behovet produktion per sysselsatt/arealenhet i områden med jämförelsevis ofördelaktiga naturav livsmedelsproduktion minskat. Inom skogsbruket har den tekniska givna odlingsbetingelser varit särskilt snabb. Detta som en följd av såväl strävanden att utvecklingen hålla kostnaderna nere som strävandena att höja skogsbrukets status genom anställningsförhållanden och förbättrad arbetsmiljö. tryggare

10.2.2 Glesbygdslantbrukets och -skogsbrukets förutsättningar

Resultaten från undersökningarna inom REKO-projektet pekar på uppenbara begränsningar i lantbrukets utvecklingsmöjligheter, men också på en

del outnyttjade möjligheter. När det gäller den interna produktionsstrukåkerarealen i de norrländska turen är det uppenbart att den tillgängliga är starkt Produktionsalternativen inom glesbygdsområdena begränsad. traditionellt lantbruk är få, åtminstone i jämförelse med slättbruket i södra och mellersta De dominerande företagstyperna är kombinerade Sverige. företag jord + skog, eventuellt med komplement i form av t.ex. tjänsteintill komster. Möjligheterna att skapa större bärkraftiga företag begränsas För närvarande stor del av det låga utbudet av såväl åker- som skogsmark. i stort sett lönsamma investeringsobjekt inom saknas av dessa skäl lantbruket. Ett bestående lantbruk i norra Sverige förutsätter därför någon

form av subventionering.

Sammanfattande bedömningar

Lantbruket är starkt integrerat med den ekonomiska och sociala omgivningen. Lantbruksföretagen i glesbygden kan inte existera utan rimliga pendlingsmöjligheter till kompletterande arbetstillfällen och till kvalificerad service i tätorter av rimlig storlek. Undersökningarna visar att utan tillgång till lokal basservice för företagarfamiljen och teknisk service åt företaget, är bestående lantbruk över huvud taget inte möjligt. Det ömsesidiga beroendet mellan lantbruket och dess omvärld markeras av de länkar som råder mellan produktionsmedelsleverantörer - lantbruksföretag- förädlingsindustri. På den lokala nivån, i en del av en kommun eller inom kommunen, är dessa länkar och åtföljande av multiplikatoreffekter lantbrukets primärproduktion relativt Detta svaga. gäller såvida inte centralorten är stor nog att rymma anläggningar för förädling av råvaror och/eller tillverkning av produktionsmedel. Jämfört med industrin är emellertid lantbruket starkare lokalt länkat till sina angränsande sektorer. Lantbrukets för betydelse sin miljö är vidare tydlig när det gäller landskapsbilden. Såväl för bofasta och för rekreationssökande från tätorterna innebär odlingslandskapet en tillgång, vars värde dock svårligen låter sig mätas. Av de outnyttjade möjligheter som uppenbarligen finns även i glesbygdslantbruket bör nämnas den höga soliditeten i många små lantbruksföretag. Förädling av råvaror sker för närvarande i mycket liten utsträckning. Alternativa produktionsgrenar till mjölk och skogsråvara har knappast prövats alls. De beräkningar som har gjorts visar att det inom i stort sett samma samhällsekonomiska ram finns utrymme för principiellt vitt skilda utvecklingsvägar för glesbygdslantbruket. Det visar sig emellertid också att antalet brukningsenheter kommer att fortsätta att sjunka, låt vara i varierande takt, oavsett om man väljer att främja en snabb storleksrationalisering, gynna heltidsföretag etc., eller att främja ett arbetskraftsintensivt, småbrukarbetonat alternativ. Endast genom en kraftig bromsning av mekanisering och

storleksrationalisering samt med i övrigt gynnsamma förutsättningar i form

av kompletterande sysselsättning etc., kan sysselsättningen i lantbruket bibehållas på ungefär nuvarande nivå. Även inom skogsbruket är en rad utvecklingsalternativ möjliga. Hur kommer

sysselsättningsutvecklingen att gestalta sig beror också här på vilken

grad av mekanisering man väljer, men också på avverkningarnas omfattning och inriktning, intensitet i skogsvården etc. De beräkningar som gjorts för storskogsbruket i Lycksele kommun visar t.ex. att med nuvarande mekaniseringstakt skulle dagsverksbehovet fram till sekelskiftet bli ca 1/3 större om avverkningarna ökar från genomsnittligt 1,7 till 1,8 m3 sk/ha och år och gallringsandelen från 13 till 28 procent. Det skulle dock endast innebära en långsammare av antalet i minskning sysselsatta sektorn. Det företagsekonomiska resultatet skulle i detta alternativ försämras med ca 36 miljoner kr. eller 140 kr. per dagsverke räknat som ett engångsbelopp i 1976 års penningvärde. Beloppet skulle i princip kunna utgöra en engångsersättning från samhället mot att storskogsbruket åtar sig att Öka sysselsättningen enligt ovan. Förfaringssättet skulle likna vad som sker när ett företag får investeringsstöd i samband med t.ex. en industrietablering.

Sammanfattande bedömningar

SOU 198047

På motsvarande sätt har även effekterna av och kostnaderna för att minska den nuvarande inom skogsbruket beräknats. Likaså mekaniseringstakten och bättre tillvarahar dagsverksbehovet för produktionshöjande åtgärder av virke beräknats. En allmän slutsats är att kostnaderna för att öka tagande torde bli lägre med produktionshöjande åtgärder än genom sysselsättningen bromsning av mekaniseringstakten och/eller ökning av avverkningsintensi-

teten.

10.2.3 Val av utvecklingsstrategi

Resultaten från studierna av glesbygdslantbrukets framtida förutsättningar visar att det även med förhållandevis omfattande subventioner till sektorn blir om en fortsatt minskad sysselsättning. Takten i sysselsättningsfråga bör däremot kunna För skogsbrukets del är minskningen påverkas. förhållandet delvis detsamma, även om de möjliga utvecklingsalternativen E här kan variera inom vidare ramar. i kontraktion där En strategi kunde då vara att söka uppnå en balanserad lantbrukets krympning och skogsbrukets eventuella sysselsättningsminski andra ning inte går fortare än att den kan kompenseras genom expansion sektorer. De främsta kriterierna på balans skulle då vara viss sysselsättningsoch befolkningsomflyttningen samt viss grad, viss takt i kapitalförslitningen servicenivå. En sådan förutsätter att jord- och skogsbruket innefattas i en strategi och i t.ex. en helhetssyn på sysselsättnings- befolkningsutvecklingen kommun. Den förutsätter vidare att omfördelning av samhällsstöd mellan sektorer än hittills. Den glesbygdspolitik som kan göras i större utstäckning sedan 1979 kan ses som ett steg i den riktningen. De modellberäkgäller diskuteras i avsnitt 10.3 ningar som redovisats i kapitel 9 och vars resultat nedan, visar vilken betydelse en sådan strategi kan ha för utvecklingen. En av men även skogsbruket, som utveckling glesbygdslantbruket, i det ovanstående skulle väsentligt skiljer sig från vad som har diskuterats kräva radikalt ändrade förutsättningar eller trendbrott på en rad områden. För lantbrukets del skulle det t.ex. förutsätta helt nya efterfrågesituationer och nationella marknaden, för jordbruksprodukter på den internationella etc. Sådana förändringar i trendbrott vad gäller den tekniska utvecklingen har inträffat sett i ett längre historiskt perspektiv, t.ex. i förutsättningarna med internationella krissituationer. Under sådana perioder har samband resurser tagits i ökad användning. Det har emellertid glesbygdsområdenas inom att behandla konsekvenserna av inte legat REKO-projektets syfte sådana eventuella förändringar i framtiden. För skogsbrukets del är som tidigare antytts den långsiktiga utvecklingen mera osäker. Flera krafter verkar här i olika riktningar. Den allmänna bristen blir fråga om en krympning av på virkesråvara gör att det knappast En fortsatt snabb mekanisering av lönsamhetsskäl, kan trots produktionen. det leda till minskad sysselsättning i sektorn. Utvecklingen på energiområdet också osäkerheter för framtid. Det gäller dels innebär skogsbrukets kostnadsbilden för den egna sektorn men också, och kanske i första hand, på i framtiden - eller vilket sätt skogsråvaran skall utnyttjas sågning, kokning Inte heller här har det fallit inom REKO-projektets syfte att eldning.

Sammanfattande bedömningar SOU l980z47

närmare behandla de sysselsättningsmässiga och andra konsekvenser sådana utvecklingsalternativ skulle kunna få för glesbygdsområden.

10.3 Balanserad i - diskussion

utveckling glesbygd baserad på en modellstudie*

En av de modellstudier som genomförts inom REKO-projektcts ram ger särskilt goda möjligheter att diskutera begreppet “balanserad utxeckling i glesbygd”. I den studien har nämligen begreppet “balans” operationaliserats på ett bestämt sätt. Diskussionen kan därför konkretiseras med en rad sifferexempel. Självfallet är det här, liksom i rapporten i övrigt, de principiella resonemangen som är av störst intresse. De prognoser, fördelningsalternativ och analyser i övrigt som presenterats i kapitel 9 motsvarar olika ambitionsnivåer för utvecklingen i Lycksele kommun framemot år 2000. Ger något eller några av dessa alternativ en utveckling som i någon mening kan kallas “balanserad“? Sviret blir naturligtvis beroende på vilken innebörd som ges begreppet ”balanserad utveckling och balanserad kontraktion. En utgångspunkt ges i den etablerade föreställningen att balans skall råda mellan utbud och efterfrågan på alla del(arbets)marknader. Detta betyder bl.a. att flyttningar skall vara frivilliga i den meningen att ingen flyttning orsakas av att arbete inte finns lokalt. Vidare bör befolkningsutvecklingen totalt och i olika åldersgrupper vara så pass lugn att realkapitalet kan utnyttjas och att partiella kapacitetsbrister inte uppstår.

10.3.1 Sysselsättning

Den privata delen av kommunens näringsliv består enligt vad som tidigare sagts av delar som i hög grad utvecklas oberoende av varanira. De automatiska spridningseffekterna inom kommunen av en förändrad sysselsättning i en sektor är små. sysselsättningen inom den (ffentliga sektorn är däremot till största delen baserad på efterfrågan inom kommunen och därmed starkt beroende av befolkningens utveckling och fördelning på åldrar och delområden. Genom är arbetsmarknaden - trots kommunens pendling stoa yta kraftigt integrerad. Ett arbete i centralorten är ofta ett realistiskt aternativ till ett arbete i hemorten. Sysselsättningen utanför centralorten och Kristineberg beräkna; sjunka från 15 procent till 10-11 procent av hela kommunens sysselsättningfram till sekelskiftet i alla prognos- och fördelningsalternativ. 1Detta avsnitt bygger och det förhållandet på Holm, Einar: Lokal Pendlingsmöjligheterna att befolkningsaidelen i dessa områden samtidigt minskar (från 26 procent till 16-18 procentjinnebär sysselsättningsplanering experiment med en att enbart den negativa utvecklingen av totalsysselsättningen inte behöver fördelningsmodell i leda till att glesbygdsbefolkningens tillgång på arbete blir mer ”obalznserad” Lycksele kommun. Rapresten av seklet. port Gerum B:5, Geografiska institutionen, Sysselsättningsstrukturen förändras kraftigt i hela kommunen *ram till Umeå universitet 1980. sekelskiftet. De traditionella basnäringarna i kommunen, dvs. jord- och

Sammanfattande bedömningar

skogslruk, minskar sin andel av sysselsättningen från 15 procent till ca 6 procent (under förutsättning att inga väsentligt förändrade förutsättningar ökar beträffande t.ex. energipolitiken inträffar, jfr. avsnitt 10.2). Samtidigt servicesektorerna från drygt 50 procent till ca 65 procent (alt. 2). Industrisysselsättningen svarar för ungefär en fjärdedel av sysselsättningen Utanför centralorten och Kristineberg ökar serviceunder hela perioden. i sektorerna från 27 procent till 47 procent samtidigt som andelen sysselsatta de areella näringarna minskar från 58 procent till 38 procent. De basnäringar som ursprungligen motiverade existensen av en bosättning arbetande i i dessa områden skulle därigenom ge nästan bara var tjugonde kommunen sysselsättning vid sekelskiftet. I glesbygdsområdena skulle dock fortfarande mer än vart tredje jobb finnas i dessa basnäringar. arbetar då minst två tredjedelar i verksamheter som inte på Samtidigt i kommunen än att något sätt är beroende av andra specifika förutsättningar det fortfarande bor människor där. En stor del av denna servicemåste finansieras via transfereringar utifrån. /tjänsteproduktion Hur kommer då ”balansen” att utvecklas under på arbetsmarknaden resten av seklet? Kan de arbetstillfällen som går förlorade under strukturav fr.a. ersättas av nya, lämpliga jobb i omvandlingen basnäringarna tillräcklig omfattning? För att besvara denna fråga krävs först en uppfattning utbudet om hur många det är som vill ha ett jobb. Storleken på det ”genuina” av arbetskraft är svår att mäta. Som bekant ökar t.ex. ofta den registrerade arbetslösheten när en ökning i efterfrågan annonseras. Utbudet måste bestämmas normativt utifrån jämförelser med områden med varierande

efterfrågenivåer. En minimiskattning av en sådan genuin utbudsnivå kan erhållas genom att innebär. Detta utgå från den utveckling som länsplaneringens prognos önskade utbud” ökar men hela förutsätter då att befolkningens visserligen under motsvarande utbud i hela tiden ligger ungefär 10 procentenheter landet.

Följande diskussion om sysselsättningsutvecklingen bygger på modellbe-

i kapitel 9. Där påvisades att en sysselsättningsnivå i enlighet räkningarna stödinsatmed länsplaneringens prognos skulle kunna uppnås med måttliga ser framöver. Detta förutsätter då bl.a. att vissa nu ej existerande stödformer Dessa för jord- och skogsbruk av marginalkostnadskaraktär tillämpas. subventioner avser att dämpa rationaliseringstakten och därmed uppskjuta till sysselsatta i avgången av redan sysselsatta och är alltså specialdestinerade för samma kostnad större dessa sektorer. Ett sådant stöd ger antagligen än motsvarande beredskapsarbeten. För övrigt förutsysselsättningseffekt sätts i detta alternativ att de friställda och nya arbetssökande kan ta de jobb som erbjuds. Dvs. hänsyn tas inte till att de nya (stöd)jobben skall passa mot och önskemål utan bara till att totalantalet blir de arbetssökandes utbildning tillräckligt stort. och menar att en . Om man höjer kravet något på balanserad” utveckling och för viss balans skall uppnås även för sysselsättningen i olika delområden olika delgrupper, som t.ex. män och kvinnor är detta fortfarande fullt möjligt ur statsfinansiell Detta modellalternativ till rimlzga kostnader synvinkel. innebär dock en fortsatt omläggning av stödets inriktning från stöd till byggutanför tätort och anlággningsarbete och annan bassysselsättning Lycksele

Sammanfattande bedömningar

till förmån för fr.a. stöd till servicesektorn och i viss utsträckning industrisektorni

Lycksele. Detta beroende på att kvinnosysselsättningen blir

den delarbetsmarknad som kräver mest stödinsatser för att bli balanserad. I detta alternativ tas alltså hänsyn till rekrytering och avgång på arbetsmarknaden uppdelad på män och kvinnor och på delområden. Däremot förutsätts fortfarande att t.ex. alla ”kvinnojobb” i ett delområde kan tas av alla kvinnliga arbetssökande som bor där eller som kan pendla dit, dvs. oberoende av utbildning och yrkesönskemål. Redan denna grova indelning i 18 delarbetsmarknader (9 delområden x

kön) visar dock bl.a. att av de två nya subventionsformer som föreslagits, nämligen det till jord- respektive skogsbruket, faller ”behovet” av sysselsättningsstöd till skogsbruket bort när hänsyn tas till att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. I det första alternativet fördelas ett stort antal stödjobb till skogsbrukssektorn medan dessa jobb i de övriga alternativen framför allt går till den lokala offentliga servicesektorn. Det förutsatta priset för ett stödjobb i skogen, antas visserligen vara betydligt lägre än priset för ett beredskapsarbete i den offentliga sektorn. Skogsbrukssektorn domineras dock av män och eftersom stödet förutsätts ramen gälla inom för tidigare sysselsättning i sektorn utan stöd kan inte heller rekryteringen till stödjobben förutsättas bestå av kvinnor. Detta medel blir alltså i stort sett obrukbart när målsättningar för

kvinnosysselsättningen införs. Enda sättet att ändra detta

vore om rekryteringen i framtiden på något sätt kunde fås att omfatta en hög andel kvinnor, vilka dock inte nu finns i sektorn och behöver stödjobb där. Flest kvinnojobb för given stödkostnad erhålls just i den lokala offentliga servicen där 95 procent av rekryteringen hittills bestått av kvinnor. Förutom uppdelningen på delområden har alltså en uppdelning i en mansoch en kvinnoarbetsmarknad genomförts som en första höjning av ambitionsnivån för

sysselsättningsplaneringen. Detta kan motiveras med att av

alla tänkbara uppdelningar av arbetsmarknaden i bara två hälfter är detta nog den som är mest särskiljande. En viktigare och ur ”balanssynvinkel” mer ödesdiger” motivering kan hämtas från en annan aktuell utvecklingstendens. Hittills har kvinnornas val att arbeta och val av yrke i stort sett underordnats mannens yrkes- och bostadsval i ett hushåll. Detta har gällt i speciellt hög grad i glesbygdsområden. Vad gäller yrkesvalet är tendenserna mot ett mer utjämnat val, där kvinnorna inte längre bara väljer mellan ett fåtal yrken med vård- och fortfarande

serviceinriktning, mycket svaga.

Däremot stiger andelen kvinnor som söker sig ut till något jobb över huvud taget på arbetsmarknaden snabbt och närmar sig så småningom männens andel Att inom pendlingsavstånd kunna ge både mannen och kvinnan i ett hushåll ett arbete som svarar mot de mer eller mindre specialiserade utbildnings- och

yrkesinriktningar som de tidigare skaffat sig oberoende av

varandra blir antagligen ett av de svårare “balansproblemen som glesbygdsplaneringen ställs inför i framtiden. Om det t.ex. finns en chans på två att mannen och kvinnan var för sig får ett passande jobb inom 3 månader blir

sannolikheten för att båda skall få ett passande jobb inom samma tid bara en på fyra. Det hittills vanliga är antagligen att endast mannens väntetid

Sammanfattande bedömningar

sou 193047

kanske 3 månaders söktid utan att flytta, räknats och att han accepterat Det behövs inte så stor attitydförändring för däremot kanske inte ett halvår. väntetid och då blir utflyttning ett att man i stället skall se till hela hushållets Mot denna bakgrund är det således troligare alternativ i exemplet. som inte tar hänsyn till

orealistiskt att genomföra en sysselsättningsplanering

i framtiden kommer att kräva arbete för att kunna att både män och kvinnor

stanna kvar. resultat från modellkörningarna i kapitel 9 kan noteras. Några ytterligare i utgångsläget tilldelades med 27 stödjobb Bygg- och anläggningssektorn t.ex. inte något stödjobb under någon period i något av de undersökta

Anledningen är att denna sektor har den i särklass fördelningsalternativen. samtidigt som den 115 000 kr. per år och jobb, högsta stödkostnaden, rekryterar få kvinnor. ytterligare så att balanskravet skall gälla Om man höjer ambitionsnivån man har alla delarbetsmarknader, dvs. att jobb skall skapas i de yrken insatser erfordras. Om kompetens för/vill ha, skulle antagligen ytterligare

man med balans menar att sysselsättningsnivån skall uppnå riksgenomsnittet

vid sekelskiftet krävs betydligt kraftigare insatser. Enligt beräkningarna så stora subventioner och helt erfordras nästan dubbelt per år som år 1975 fördelade Att omedelbart uppnå rikets nivå annorlunda på näringsgrenar. år 1975 resten skulle sannolikt kräva minst tre gånger så hög stödinsats som

av seklet. Dessa exempel pekar på några möjligheter att uppnå balans på arbets-

Det bör noteras att dessa marknaden för den kvarvarande befolkningen. flexibelt resultat förutsätter ett mer sektorsövergripande synsätt och ett mer än för närvarande för att kunna förverkligas. stödfördelningssystem som erfordras för att De exempel som redovisats visar vilken sysselsättning

sysselsättningsmål. Frågan om denna sysselsättningsstruktur

uppnå olika också är den mest ändamålsenliga för att uppnå en långsiktigt konkurrensstruktur ur har däremot inte

kraftig och välfungerande produktionssynvinkel

behandlats närmare.

10.3.2 Balans i ett vidare perspektiv

anfördes att balansbegreppet bör ges en vidare innebörd. Inledningsvis ske så snabbt och i sådan form Exempelvis bör inte befolkningsomflyttningen (1), att privat och offentligt realkapital att den för stora grupper blir ofrivillig i den yttre miljön för kvarvarande blir outnyttjat (2), att följdeffekter inte blir alltför befolkning blir negativa (3) och att åldersfördelningen

sned (4).

Flyttningar

kriteriet förutsätter att även bruttoflyttningarna begränsas. Det första Därvid bör man skilja på konsekvenserna för en yngre rörlig grupp och för

Empiriska undersökningar tyder den äldre mer lokalt bundna befolkningen. verksamhet har krav på sin kommande på att de yngre ofta (via utbildning) ens med det mest som inte kan tillfredsställas i den egna kommunen Att helt undvika ambitiösa av de undersökta sysselsättningsprogrammen.

Sammanfattande bedömningar

dessa omflyttningar ligger alltså utom räckhåll med de åtgärder som har diskuterats. För mer lokalt bundna, och generellt mindre utbildade, och äldre räcker, beroende på ambitionsnivå, ungdomar de ”nya” stödåtgärder som föreslagits för att eliminera större delen av de ofrivilliga flyttningarna. Ett balanskriterium som förefaller blir alltså: de uppnåeligt som hellre stannar kvar - även om de då får nöja sig med ett annat arbete/yrke än det de helst velat ha och skulle kunnat få om de flyttat- skall

slippa flytta. Balans med avseende och

på kapitalförstöring servicetillgång som

diskuteras nedan förutsätter bara att nettoförändringen av befolkningsantalet i olika områden sker långsamt.

Kapitalförstöring

Vilka finns möjligheter då att uppnå balans mellan förslitning och uppbyggnad av privat och offentligt realkapital? Iden ”rena” dvs. utanför centralorten glesbygden, Lycksele och gruvorten Kristineberg, minskar totalbefolkningen i alla undersökta prognos- och fördelningsalternativ med mellan 31 och 38 procent under perioden från 1975 till sekelskiftet. Detta motsvarar en

befolkningsminskning på mellan 1,5 och

1,9 procent per år. Inom detta genomsnitt dock ett delområde inryms vars befolkning reduceras med nästan 60 procent motsvarande 3,3 procent per år. Bortsett från förhållandet i detta extremområde torde större delen av det privata och offentliga realkapitalet, som bostäder, vägar, ledningsnät, etc., åldras i ännu snabbare takt. Någon större obalans i form av outnyttjat realkapital vid slut behöver inte uppstå såvida inga större nyinvesteringar sker periodens under perioden. Om en sådan balansbrist uppstår skulle den alltså ändå inte kunnat påverkas via de olika ambitiösa sysselsättningspolitiska åtgärder som diskuterats, eftersom dessa alternativ inte i någon utsträckning kan påverka

utflyttningshastigheten från dessa glesbygdsområden. En förutsättning för

att de kvarboende inte skall drabbas av dessa uteblivna nyinvesteringar är dock att den bästa delen av det återstående realkapitalet successivt överförs till de kvarboende. [praktiken är detta svårt att åstadkomma. Exempelvis är det vanligt att fullgoda bostäder får stå tomma på grund av att de ägs av sterbhus som inte kan komma överens om försäljningen eller att de bara

utnyttjas några veckor om året som fritidsbostad. Utan nyinvesteringar finns isåfall en stor risk att en del av de kvarboende får bo i bostäder som inte kan få en acceptabel standard utan omfattande renovering.

Servicetillgång

Det tredje av de uppräknade balanskriterierna kan exemplifieras med

tillgången på dagligvaruservice. Det är utomordentligt att åtminstone viktigt en fast servicepunkt finns kvar inom räckhåll även för den som inte har bil. En

befolkningsminskning i ett område som medför att den sista butiken får

för lågt underlag för att existera bör alltså uppfattas som ”obalanserad” om en stor del av den kvarvarande får alltför befolkningen härigenom lång väg till närmaste alternativ. Resultaten från analysen av förutsättningarna för

Sammanfattande bedömningar 129

fortsatt dagligvaruservice som redovisats i kapitel 7 kan jämföras med befolkningsutvecklingen fram mot sekelskiftet enligt de olika prognos- och fördelningsalternativen. Denna jämförelse visar - oavsett vilket alternativ som väljs - att i åtminstone fem av de åtta delområdena utanför centralorten blir befolkningsunderlaget betydligt lägre än vad som krävs för rimlig lönsamhet i en butik. Det bör i sammanhanget observeras att indelningen i delområden bl.a. baserats just på bedömningar av rimliga maximiavstånd till dagligvaruservice. Faller den sista butiken i ett delområde bort, finns alltså inget alternativ inom räckhåll för de kvarboende. Befolkningsutvecklingen är alltså ur denna obalanserad i 5 av de 9 delområdena i synvinkel kommunen. I dessa bor vid sekelskiftet fortfarande omkring l 500 människor. Som påpekats kan inte heller denna befolkningsutveckling påverkas i någon högre grad av de olika sysselsättningspolitiskt motiverade stödprogrammen som redovisats. Beräkningar har gjorts av subventionsbehovet för att trots det minskade underlaget ändå behålla en viss servicestandard. Eftersom subventionen, förutom att den ger den kvarvarande befolkningen en väsentligt bättre yttre miljö, ger ett behövligt och förhållandevis billigt sysselsättningstillskott bör den kunna ges mycket generöst. Kan man då med hjälp av denna subvention förhindra en ur miljösynpunkt obalanserad utarmning av butiksservicen i alla delområden i kommunen, dvs. för hela den kvarvarande befolkningen? Indelningen i bara nio delområden innebär i denna areellt stora kommun att hundratals personer som bor i delområdenas utkanter redan vid en minskning till en butik per område hamnar utanför rimliga avståndsgränser. För dessa är alltså utvecklingen obönhörligen obalanserad ur servicesynhar en butik kvar. Om den sista butiken i ett punkt även om alla delområden delområden försvinner drabbas dock mångdubbelt fler av obalansen”. Den subventionsnivå som bedömts tillräcklig för att förmå innehavarna att fortsätta sin verksamhet har beräknats utifrån förhållandena år 1975. Om befolkningsutvecklingen leder till en nivå som väsentligt understiger den nivå som år 1975 erfordrades för rimlig lönsamhet är det alltså tveksamt om subventionen räcker för att bibehålla butiken. För tre av de fem ”kritiska” delområdena blir underlaget vid sekelskiftet bara omkring hälften av vad som erfordras för lönsamhet. Utan ett mer utökat stöd än det som förutsattes kan alltså utvecklingen leda till en ”obalanserad” miljöförsämring för de ca 800 människor som vid sekelskiftet bor kvar i dessa områden.

Deformerad åldersstruktur

balanskriterierna har en innebörd som Den fjärde och sista av de uppräknade delvis sammanfaller med de föregående kriterierna. Om befolkningens åldersfördelning i ett delområde eller i hela kommunen avviker kraftigt från det normala ger detta upphov till ständiga påfrestningar- balansrubbningar i dimensioneringsbehovet vad gäller exempelvis utbildning, vård och arbetsliv. Behovet av dessa resurser är som bekant ofta mycket åldersspecifikt. Möjligheten att erbjuda en väldimensionerad skola och åldringsvård är givetvis betydligt större om efterfrågan är någorlunda likartad år från år än om den varierar kraftigt över tiden. Ett allvarligt långsiktigt balanspro-

130 Sammanfattande

bedömningar sou 1980:47

blem uppstår vidare när nettoflyttningen systematiskt är förskjuten mot de yngre åldersgrupperna. Förutom det omfattande extra vårdbehov som denna förgubbning medför försvinner så småningom basen för en fortsatt utveckling av arbetslivet när det inte längre finns några unga att rekrytera till nya arbetsuppgifter. I hela kommunen var 21 procent av befolkningen yngre än 15 år vid undersökningsperiodens början år 1975. Denna andel beräknas minska till ca 16 procent vid sekelskiftet. Utanför centralorten var andelen redan 1975 nere på denna nivå och fortsätter där att minska ytterligare fram till sekelskiftet. Vid denna tidpunkt är nästan var tredje kvarboende i dessa områden i pensionsåldern. Även i centralorten minskar andelen barn från 23 procent till ca 18 procent samtidigt som både andelen och antalet pensionärer ökar med omkring 50 procent. För glesbygdsområdena innebär detta bl.a. att underlaget för skolan minskar ännu snabbare än vad den negativa utvecklingen av totalbefolkningen indikerar. Denna är dock så snabb att den ökande andelen pensionärer inte motsvaras av ett ökat antal. I själva verket minskar antalet pensionärer i dessa områden med mellan 15 och 20 procent under resten av seklet. som andelen ökar minskar Samtidigt pensionärer alltså den sysselsättning som deras behov av vård ger upphov till. För centralorten ökar däremot behovet av sysselsättning för att vårda de äldre kraftigt samtidigt som det blir allt färre ungdomar kvar även där, som kan rekryteras till bl.a. dessa vårdjobb.

Balans En ”balanserad” krympning av befolkning, sysselsättning och miljöresurser kan alltså åstadkommas med insatser som ligger inom samma storleksordning som nuvarande stödinsatser. Detta förutsätter då, att man har mycket modesta krav på vad som skall anses vara en balanserad arbetsmarknad och miljö. Dessutom förutsätts att resurserna används på ett annat sätt än för närvarande. Skärper man kraven på balanserad utveckling något, t.ex. om man tänker sig att anspråken på sysselsättning närmar sig de som i genomsnitt kan tillgodoses i övriga Sverige stiger de statsfinansiella kostnaderna snabbt. Anser man dessutom att balans innefattar en valfrihet på arbetsmarknaden som är så stor att flertalet nyutbildade kan (återvända och) få ett mot utbildningen svarande arbete i hemkommunen, att alla de som friställs under den fortsatta s_trukturrationaliseringen skall kunna få ett annat arbete som de önskar sig inom kommunen, att människor bara i rena undantagsfall skall behöva flytta ofrivilligt, att alla kvarboende skall ha tillgång till god bostad och butiksservice i hemorten etc., ligger en balanserad utveckling långt bortom vad som över huvud taget går att åstadkomma med pengar i form av de diskuterade i huvudsak traditionella stödformerna. Det stora balansproblemet inom den mer modesta ramen är dock sysselsättningsutvecklingen i kommunen som helhet, framför allt kvinnosysselsättningen och den tilltagande ”förgubbningen av befolkningen. Jämfört med detta är de specifika problemen för kommunens glesbygdsområden av förhållandevis liten omfattning.

Sammanfattande bedömningar

10.4 av resultat och erfarenheter

Tillämpning projektets i planering praktisk

De olika delstudier som genomförts inom REKO-projektets ram har var för sig och tillsammans bidragit med information av intresse på flera planeringsnivåer. Studierna av enskilda näringslivssektorer - lantbruk, skogsbruk,

information om utvecklingsprocesserna t.0.m. i service - har givit detaljerad delar av kommuner. Sådan information kan bidra med förståelse om vad som är möjligt att påverka med den kommunala planeringen. Den kan också ge underlag för utformningen av sektorpolitiska medel med regional inriktning, och glesbygdsservice. Andra studier har t.ex. vad gäller glesbygdslantbruk om hur små regioners ekonomi Det samlade ökat kunskapen fungerar. utfallet av t.ex. olika stödåtgärder och deras spridningseffekter kan därmed

lättare beräknas. metoder/modeller för att Ett av projektets syften har varit att utveckla underlätta och hantering av förslag till alternativa lösningar i framtagande och beslutssituationer. Detta arbete har kanske hittills i olika planeringsförsta hand erfarenheter av inomvetenskaplig karaktär. Redan i givit nuvarande läge är emellertid t.ex. den modell som presenterats i kapitel 9 möjlig att praktiskt tillämpa i den kommun den är skräddarsydd för, dvs. kommun. För att modellen skall bli generellt tillämpbar krävs ett Lycksele fortsatt Dessutom erfordras en standardiserad och utvecklingsarbete. relativt av indata på kommundelsnivå. Även de lättillgänglig uppsättning resultat som tillämpningarna av modellen i Lycksele har givit, äger emellertid giltighet i andra liknande områden. Modellen skulle även kunna användas för att ta fram underlag för

diskussioner och beslut om sysselsättningsfördelning på andra regionala nivåer, t.ex. mellan kommuner i ett län. Givetvis skulle detta kräva en av delar av modellen. Indatatillgången skulle i detta fall omformulering snarast bli bättre eftersom avsevärt fler uppgifter insamlas på kommunnivå av indata till än på delområdesnivå. Det gäller t.ex. hela uppsättningen vid en sådan tillämpning är länsplaneringen. Ett strategiskt ställningstagande skall som i Lyckselestudien, eller om om prognosdelen göras separat, länsplaneringens prognosdel skall användas. I det senare fallet blir tillämp- Ett dilemma är dock att en mer ningen tekniskt ganska enkel att genomföra. ambitiös modell med fler yrken/delarbetsmarknader, kräver en helt annorlunda och än den som nu används i befolknings- flyttningsprognos En utvidgning i denna riktning underlättas emellertid av de länsplaneringen. nyligen utvecklade regionala yrkesprognoserna. Dessa innefattar prognoser för avgång och rekrytering m.m. till/från 63 yrken per län. Det har inte legat inom REKO-projektets syfte att ta upp frågan om hur relationerna mellan skilda beslutsnivåer - central-regional-lokal - vad gäller

ansvars- och kompetensfördelning bör vara utformade. Inte heller har syftet varit att formulera konkreta regional- eller förslag till nya eller förändrade instrument. Syftet har i stället varit att bidra till sysselsättningspolitiska för diskussioner på dessa områden. Vissa allmänna bedömningar underlaget kan emellertid dras utifrån de resultat som kommit göras och slutsatser fram. En sådan slutsats är att en mera flexibel användning av tillgängliga

132 Sammanfattande bedömningar

stödresurser över sektorsgränser skulle kunna innebära en förbättrad resurshushållning. Flera arbetstillfällen skulle därmed kunna tillskapas och en jämnare servicestandard mellan olika kommundelar vidmakthållas inom en oförändrad medelsram. Ytterligare förbättringar skulle vidare kunna nås genom att bättre anpassa medelsarsenalen till de förutsättningar som råder. Införande av nya medel av den typ som prövats i de ovan relaterade modellförsöken liksom utrangering eller minskad användning av medel som visat sig vara förhållandevis dyra kan vara steg i en sådan anpassning. Avslutningsvis redovisas i några punkter hur projektets synsätt och resultat skulle kunna omsättas i praktisk planering.

1. För att förbättra effekten av långsiktigt sysselsättningsstitnttlerande åtgärder, t.ex. lokaliseringsstöd till enstaka industriföretag borde samordning med satsningar i andra sektorer ske i ökad utsträckning. Därigenom kan den allmänna lokala miljön förbättras, vilket ofta är en förutsättning för att samverkan mellan lokala verksamheter skall komma till stånd. En sådan strategi skulle dessutom bättre svara mot hushållens krav på någorlunda samtidig tillgång till arbetstillfällen. Eftersom samordnade satsningar av detta slag rimligen kan ske i endast ett begränsat antal orter/områden i en kommun kan kravet på prioritering mellan olika delområden komma att öka. 2. Även när det gäller medel med syfte att bibehålla befintlig sysselsättning borde ett intensifierat mellan samspel mellan sektorer och en samordning stödformer kunna åstadkommas. I kommuner med en stor skogsbrukssektor skulle man t.ex. kunna pröva att få till stånd avtal med skogsbolagen om en reglerad rationaliseringstakt. Kostnaderna för en sådan åtgärd skulle kunna relateras till kostnaderna för att i alternativfallet tillskapa ett antal beredskapsarbeten eller motsvarande. - 3. Inom servicesektorn borde motsvarande möjligheter till samspel mellan olika verksamhetsgrenar kunna tas till vara med målet att bibehålla service. av servicefunktioner, befintlig Samordning såväl privata som offentliga, förekommer redan nu på frivillig basis men borde kunna utvecklas. Subventioner för att upprätthålla butiksservice borde även betraktas som ett sysselsättningsstöd och kopplas till krav på att tillhandahålla servicefunktioner inom såväl den kommersiella som den offentliga sektorn, ex.vis post, apoteksvaror och olika sociala tjänster. En sådan samordning av funktioner som sorterar under olika huvudmän kan i vissa fall förutsätta möjligheter till lokal anpassning i en större omfattning än vad som nu gäller.

Statens utredningar 1980 offentliga

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagars fängelse. Ju. , Skolforskning och skolutveckling. U. . Lärare i högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

979°NS7*9“5W“-

Förenklad skoladministration, U. Offentlig verksamhet och regional välfärd. I. Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. Privatlivets fred. Ju. Qvergång till fasta bränslen. l. . Okad kommunal självstyreise. Kn. . Vildsvin i Sverige. Jo. . Mineralpolitik. l. , Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. Kärnkraftens avfall. I. . Läromedlen i skolan. U. . Vissa lrågor rörande flerhandikappade. S. . Datateknik och industripolitik. I. . Att vara skolledare. U. . Fler kvinnor som skolledare. U. . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. . Hem och skola. U. . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. . Statligt kunnande till salu. B. , Bättre miliöinformation. Jo. . Studiestöd. U. . Mot bättre vetande. U. . Barn och vuxna. S. . Massmediekoncentration. Ju . Vilt och trafik. Jo. . Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. U. . Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. . Stödet till dagspressen. U. . Svensk läkemedelsindustri. l. . Handikappad-integrerad-normaIiserad-utvärderad. U. . Energi i utveckling. EFUD 81. l. . Arbetskooperation. l. . Ny järnvägslagstiftning ll. Ju. . Utbildning för uppdrag i u-Iand. UD. . Vattenplanering. Jo. . Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo. . Olja för kristid. H. . Arbetstagares uppfinningar. Ju. . Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Bo. . Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn. , Översyn av vallagen 2. Ju. . Högskolan i FoU-samverkan. U. . Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. I,

Statens

offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Energii utvecklingEFUD81, [35] Fjortondagarsfängelse.[1] Ab°5k°°pe'ati° [35] Kompensanonfö, rörvandnngsstraffet_ [7] Samspelför balanseradutvecklingi glesbygd.[47] v Privatlivetsfred. [8] g Massmediekoncentration, [28] Kommundepartementet I Offemligheispfinclpe 00hADB.[31] Ökad kommunal självstyrelse.[10] Nv iärnvägslagstiñningII. l37l Bidragtill kvinnoorganisationer.[44] arbetstagaresuppfinningar.[42] Oversynav vallagen2. [45]

Utrikesdepartementet Utbildningför uppdragi u›land.[38]

Socialdepartementet Lönardet sig att tillsättafluor i dricksvattnet?[13] Vissa frågor rörandeflerhandikappade.[16] Barnochvuxna.[27]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott.[4] Jämställdheti statsförvaltningen.[20] Statligtkunnandetill salu.[23]

Utbildningsdepartementet Skolforskningoch skolutveckling.[2] Lärarei högskolan.[3] Förenkladskoladministration.[5] Läromedleni skolan.[15] Utredningenom kvinnligaskolledare.1.Att varaskolledare.[18] 2. Flerkvinnorsom skolledare.[19] Hemoch skola.[21] Studiestöd.[25] Mot bättrevetande.[26] Densocialaselektionentill gymnasiestadiet.[30] Stödettill dagspressen.[32] Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. [34] Högskolani FoU-samverkan. (46)

Jordbruksdepartementet Jakt-och viltvårdsberedningen.1.Vildsvin i Sverige.[11] 2. Vilt ochtrafik. [29] Bättremiljöinformation.[24] Vattenplaneringsutredningen. 1.Vattenplanering.[39] 2. Vattenplanering.Exempeloch bilagor, [40]

Handelsdepartementet Oljaför kristid.[41]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnadav yrkesmedicinen.[22]

Bostadsdepartementet Programför energihushållningi befintlig bebyggelsr.L431

KUNGL. BIBL. Industridepartementet Ofientligverksamhetoch regionalvälfärd.[6] Övergångtill fastabränslen.[9] 12 1 8 Mineralpolitik.[12] Kärnkraftensavfall,[14] Datateknikoch industripolitik.[17] SvenskIäkemedelsindustri.[33]

Anm. Siffrornainom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

5 IK*

LlberFörlag ISBN 91-33-05547-2

Allmänna Förlaget ISSN 0375-25oX