Regional arbetsfördelning inom industrin : forskarrapport från Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Expertgruppen forskning för om regi0na| utveckling (ERU)

.\-

Statens offentliga utredningar

ww 1979:90

E? Industridepartementet

arbets-

Regional

inom

fördelning

industrin

Forskarrapport från

Exyertgruppen

för forskning om regional utveckling (ERU)

Stockholm 1979

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05211-3 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1979

Förord

Expertgruppen for forskning om regional utveckling (ERU), (tidigare expertgruppen for regional utredningsverksamhet) skall enligt sina direktiv initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område, samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga for beslutsfattare, planerare och andra intressenter. ERU avslutar för närvarande en tredje forskningsetapp som påbörjades 1975. Under etappen har tidigare publicerats tre rapporter ”Att främja regional framtid” (SOU 1978:46, 47) och ”Industri till Norrbotten (SOU 1978:68) samt ”Att forma regional framtid” (LiberFörlag 1978). Under 1979 och 1980 kommer ytterligare fyra rapporter att publiceras. Dessa har utarbetats i de arbetsgrupper som studerat olika ämnesområden inom ERU:s forskningsprogram. Föreliggande rapport har utformats inom arbetsgruppen om ”Den regionala arbetsfordelningen inom industrin”. Gruppen har vid utformningen av rapporten haft följande ledamöter, professor Ragnar Bentzel (ordförande), byrådirektör Roger Burström, professor Anders Edström, univ.lektor Björn Elsässer, depanementssekreterare Per-Ove Engelbrecht, docent Lennart Ohlsson, professor Gunnar Törnqvist. Sekreterare i gruppen har varit fiLkand. Bertil Lindberg, ERU. Författarna ansvarar for respektive uppsats i rapporten. ERU framför sitt varma tack till alla som medverkat.

Stockholm den 15 december 1979.

Ingvar Ohlsson Bertil Lindberg

Innehåll

Inledning

Regional arbetsfördelning isvensk industri 17 Bakgrund och syfte . . 17 Region- och branschindelningarna . . . . . . . 18

9159531*

Regionala sysselsättningstrender i S-, R- och K-sektorerna 21 Regional sysselsättningsutveckling i K-sektorer . . . 23 Regional sysselsättningsutveckling i K-sektorer med olika konkurrenskraftsutveckling . . . . . . . . . . . 26 Betydelsen av sektorsskillnader i teknologi och teknologisk utveckling för den regionala sysselsättningsutvecklingen 29 Regionala skillnader i arbetskraftsâtgångstalen och deras utveck- 33 OO Regionala skillnader i användning av högutbildad arbetskraft 34 Regionala utvecklingstendenser av antal anläggningar och deras storlek 38 10. Regionalpolitikens tänkbara påverkan på Företagslokalise-

11. Sammanfattning och slutsatser 46

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 51 Bakgrund och syfte . . . . . . . . 51 Specialiseringsanalyser av två omhuldade dogmer 52 54

MPPNZ_

”Skomakar-hypotesen” ”Gungbrädes-hypotesen . . . . . . . . . 55 Hypotesen om homogena komparativa fördelar För hela Sverige . . . . . . . . . . 58

1.2 Metod . . . . . 66 1.3 Uppläggning och avgränsning 67 2. Resultat . . . . . 68

2.1 Östergötlands forsvarsberoende . . . . . . 68

2.2 Enskilda kommuners och A-regioners försvarsberoende 70

2.3 Produktionssamband 71 2.4 Sysselsättningssamband 73 2.5 Leveransströmmarnas stabilitet 74 3. Slutsatser om metodens användbarhet 75

Inom- och mellanregiønala beroenden [det svenska produktionssystemet 1975 77

2. Teoretiska utgångspunkter och analyser . . . . . 78 2.1 Det regionala räkenskapssystemets uppbyggnad . . . . . 78 2.2 Skattning av de intersektoriella och interregionala beroendena 80 2.3 Konstruktion av den fullständiga fierregionala input-outputtabellen . . . . . . . 82 3. Beskrivning av skattningarnas resultat 83 3.1 Interregionala leveranser 83 3.2 Produktionsteknik . . . . . . . 85 3.3 Sammanfattande jämförelser av riksområden 86 4. Beräkningar med input-output-modellen . . 89 4.1 Skilda slags direkta och indirekta effekter . . . ; . . . 91 4.2 Direkta och indirekta effekter vid olika produktionstekniker 95

1. Inledning . . . . 101 1.1 Bakgrund och syfte 101 1.2 Kortfattad problemanalys 102 1.3 Metod 103 2. Resultat 105 2.1 Beställarna . . . . . . . . . . 105 2.1.1 Motiv för att anlita underleverantör 105

2.1.2 Underleveransernas omfattning 106

2.1.3 Antal underleverantörer . . . . 107 2.1.4 Underleverantörernas geografiska spridning 108 2.2 Underleverantörerna . . . . 109 2.2.1 Underleveransernas omfattning 110 2.2.2 Antal beställare . . . . 111 2.2.3 Beställarnas geografiska spridning 112 2.3 Arbetsfordelning . . . . . . . . 113 2.4 Formalisering och standardiserin . . . . . . . . . . 114 2.5 Underleverantörernas förmåga att förändra sina beroendeforhållanden 115 2.5.1 Underleveransernas andel av omsättningen . . . . 115 2.5.2 Spridning av underleveranserna till fler kundkategorier och geografiska marknader 116

4.1 lngångsvärden . . . . . . . . . 132 4.2 Antaganden om lokaliseringsiörändringar 133 4.3 Resultat . . . . . 134 5. Sammanfattning och slutsatser 137

Inledning

Efter en exceptionellt gynnsam utveckling under 1960-talets första hälft började vid decenniets mitt den ekonomiska tillväxten i vårt land att mista något av sin tidigare kraft. Följden blev en lägre tillväxttakt under återstoden av sextiotalet och en ytterligare sänkning under sjuttiotalets fem forsta år. Efter högkonjunkturåret 1974 förbyttes sedan den tidigare expansionen i en stagnation, som kom att pågå i nära fyra år. Sveriges näringsliv kom då i obalans i flera avseenden; stora underskott uppkom i bytesbalansen, industrins internationella konkurrenskraft försvagades, industriproduktionen minskade, arbetslösheten steg, särskilt bland ungdomen och inflationen accelererade. Den recession som började vid 1970-talets mitt blev djupare och mera långdragen än någon tidigare konjunktursvacka under tiden efter andra världskrigets slut. År 1978 började emellertid läget att långsamt förbättras och den förbättringen har sedan fortsatt under 1979. Alltjämt befinner sig dock den svenska ekonomin i en situation som kännetecknas av betydande balansbrister. Bytesbalansens underskott är alltjämt stort, industriinvesteringarna är otillräckliga för att medge en långsiktig tillväxt, arbetsmarknadsläget är otillfredsställande och stora delar av industrin hålls vid liv med massiva stödåtgärder. Bakom 1970-talets olyckliga utvecklingen låg orsaker av såväl kortsiktig, konjunkturell som långsiktig, strukturell natur. Viktigast bland de konjunk-

turella orsakerna var trögheten i den internationella konjunkturutvecklingen

samt, framför allt, uppkomsten av det s. k. kostnadsgapet mellan svensk och utländsk industri. Såsom strukturella orsaker kan räknas dels vissa långsiktiga förskjutningar i konkurrensbetingelser industriländerna emellan dels de inbrytningar i dessas marknader, som gjorts av “nya industriländer” såsom Brasilien, Hongkong och Sydkorea. Denna utveckling är inte någon helt ny företeelse, den har pågått under åtskilliga år. Att effekterna blev mycket starkare under de allra senaste åren än tidigare torde huvudsakligen vara en följd av att de accentuerats av oljekrisen 1973, den allmänna lågkonjunkturen i Västeuropa samt den olyckliga kostnadsutvecklingen under åren 1975 och 1976. De långsiktiga förändringarna i den internationella arbetsfördelningen har medfört att stora delar av tidigare konkurrenskraftig svensk industri kraftigt försämrat sin internationella konkurrenskraft. Detta gäller i all synnerhet gruvorna, stålverken och varven. De har under flera år nu haft utomordentliga svårigheter och gjort mycket stora förluster. Såvitt man idag kan se

SOU l979:9()

10 Inledning

kommer där att minska högst väsentligt under de närmaste sysselsättningen åren. Även inom andra verksamheter kan man vänta stora sysselsättnings- Tekoindustrin har sedan länge kämpat mot en övermäktig mlnskningar. importkonkurrens och den kampen torde fortsätta. Och inom skogsindustrin en omfattande strukturomvandling nödvändig med blir med all sannolikhet konsekvenser för sysselsättningen inom vissa områden. betydande len tillväxande ekonomi är det fullkomligt normalt att produktionsstrukturen successivt förändras och att byten framtvingas av såväl arbetsplats som I vårt land har vi en mera än hundraårig erfarenhet av sådana bostadsort. främst genom den av sysselsättningsminskningen inom jordförändringar, bruket framkallade “flykten från landsbygden. Även vår industrihistoria ger exempel på omfattande strukturomvandlingar. Sådana har i själva åtskilliga verket skett alltsedan industrialismens barndom. Mestadels har de dock gått och utan större dramatik. Stundom har de dock varit nog så långsamt kan nämnas 1880-talets svåra kris inom smärtsamma. Som exempel den stora järnbruksdöden vid 1920-talets början och alla de järnindustrin, av 1930-talets djupa depression. Om man omställningar som framtvingades framstår den väldiga kontraktionen inom tekoindustrin ser till efterkrigstiden som kanske mest remarkabel. Även om svensk industri flera gånger tidigare tvingats till omfattande strukturförändringar och därmed förknippade smärtsamma omställningsprocesser, torde man kunna säga, att industrin inte någon gång under de senaste hundra åren stått inför en så omfattande strukturomvandling, som nu under en ganska kort tid erfordras för att vårt land skall kunna behålla sin ställning som ett av världens rikaste och industriellt mest avancerade länder. Med all 1980-talets industriella utveckling att karakteriseras av sannolikhet kommer av sysselsättningen inom den råvarubaserade en betydande krympning industrin - och främst då de ovan nämnda branscherna. Förhoppningsvis till stånd inom andra delar av industrin, men kommer en kraftig utbyggnad det är utomordentligt osannolikt att den expansionen kommer till stånd på delen av industrin är just de orter, där den sysselsättningsminskande belägen. l sin nuvarande form är den svenska regionalpolitiken inte gammal. Den inriktats som har huvudsakligen på lösandet av de många och stora problem, uppkommit i glesbygden på grund av rationaliseringen inom jordbruket. Även om de problemen alltjämt är aktuella och kommer att ges hög prioritet vid regionalpolitikens framtida utformning, torde en viss tyngdpunktsförinsatsernas inriktning bli nödvändig. Den skjutning i de regionalpolitiska som nu står för dörren, kommer att ställa stora industriella omvandling, inför många och delvis nya problem. Det kommer att bli regionalpolitiken regionalpolitikens uppgift att med en viss framförhållning styra näringslivets strukturomvandlingen inte geografiska utveckling så, att den framtida kommer att få alltför olyckliga konsekvenser for befolkningen i de områden som kommer att hamna på omvandlingens negativa sida. Den uppgiften från regionalpolitikens mer traditionella uppgifter. skiljer sig högst väsentligt Skall den kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt fordras uppenbarligen ett intimt samarbete med industripolitiken och med arbetsmarknadspolitiintegrering av ken. Det måste rimligen bli fråga om en nära nog fullständig regionalpolitik, industripolitik och arbetsmarknadspolitik.

Inledning

En politik, som syftar till att förhindra uppkomsten av balansrubbningar i framtiden fordrar, för att bli framgångsrik,ett betydande mått av förutseende. Detta fordrar i sin tur stora kunskaper om den industriella omvandlingens drivkrafter och det sätt varpå dessa krafter påverkar den ekonomiska tillväxten samt dennas regionala fördelning. Frågan är emellertid, huruvida de kunskaper vi idag har på detta område är tillräckliga för att medge en rationell utformning av politiken. Under senare år har en omfattande forskningsverksamhet bedrivits i syfte att ge underlag för en rationell utformning av den svenska regionalpolitiken. Den forskningen har givit många värdefulla resultat och dessa har givit de ansvariga myndigheterna långt fastare mark att stå på vid regionalpolitikens utformning än vad man hade tidigare. Dock fattas alltjämt mycket kunskap. Man behöver veta mera om de samband som råder mellan olika delar i vår ekonomi och inte minst då sådana samband som är avgörande for den regionala utvecklingen av sysselsättning och produktion. Man behöver också veta mera om de samband, som råder mellan den svenska ekonomin och övriga länders ekonomier. Det är i syfte att i någon mån bidra till skapandet av ökade kunskaper av detta slag, som de i föreliggande volym ingående uppsatserna utarbetats. De uppsatser, som presenteras i det följande utgör resultaten av ett arbete, som inom ERU:s ram påbörjades för tre år sedan av en arbetsgrupp benämnd ”Den regionala arbetsfördelningen inom industrin”. I den gruppen har ingått 10 forskare. Dessa har arbetat på sex olika projekt, vilka alla inriktats på frågor av betydelse för möjligheterna till en rationell utformning av den svenska regionalpolitiken. De problem, som tagits upp till behandling är i främsta rummet sådana som aktualiserats av de allra senaste årens industriella utveckling. Projekten ifråga är disparata. Dock har de en gemensam nämnare; de handlar alla om industrins regionala interdependens. En för all regionalpolitik central fråga är huruvida möjligheter föreligger att kombinera en balanserad regional utveckling med en snabb ekonomisk tillväxt i landet som helhet. Det är många forskare som behandlat det problemet men något enkelt och entydigt svar har inte kunnat presteras, därtill fordras en mer specificerad problemställning. Rent allmänt kan dock sägas att hänsyntagandet till regionala mål vid den ekonomiska politikens utformning måste innebära en extra bindning av manöverutrymmet och därför utgöra en hämsko på tillväxtmöjligheterna. Hur stark den hämskon är, torde vara svårt att säga. Det beror givetvis på en mängd olika omständigheter. En viktig sådan omständighet måste rimligen vara omfattningen av den styrning av ekonomin, som erfordras för att de regionala målen skall uppfyllas. Ju mindre ekonomins spontana utveckling avviker från den önskade utvecklingen desto mindre blir den erforderliga styrningen och desto mindre hämsko kommer de regionalpolitiska målen att lägga på tillväxtmöjligheterna. En viktig fråga i sammanhanget blir då denna: Leder ekonomisk tillväxt normalt till ökade regionala obalanser eller är det tvärtom så, att tillväxten normalt leder till minskade sådana? För att få svar på den nu sist ställda frågan gäller det att försöka finna ut vilka samband som förekommer mellan den långsiktiga regionala utvecklingen och dennas orsaksfaktorer. Det ärjust vad Lennart Ohlsson gör i sin här presenterade studie Regional arbetsfördelning inom svensk industri. Han

Inledning

betraktar där fyra olika drivkrafter, nämligen 1)de olika industribranschernas totala marknadstillväxt, 2) förändringar i de olika industribranschernas internationella konkurrenskraft, 3) den teknologiska utvecklingen och 4) olika regionalpolitiska ingrepp. Sambanden mellan den regionala utvecklingen och de två förstnämnda av dessa fyra drivkrafter försöker han utröna genom att på grundval av statistiska data från perioden 1965-1975 pröva a) huruvida de regioner, vars industristrukturi utgångsläget hade ett stort inslag av snabbt expanderande branscher, uppvisade en högre tillväxt än de regioner som i utgångsläget hade ett ringa inslag av sådana branscher, samt b) huruvida de regioner som i utgångsläget hade ett stort inslag av branscher med ökande internationell konkurrenskraft uppvisade en högre tillväxttakt än de regioner, som i utgångsläget hade ett ringa inslag av sådana branscher. Den empiriska prövning av de nu ställda frågorna gav inte något positivt resultat. Flertalet av de regioner, som i utgångsläget hade en oförmånlig branschstruktur visade sig ha förmåga att kompensera detta handikapp genom att erövra marknadsandelar från andra regioner och flera av de branschstrukturen förlorade marknadsregioner som hade den förmånligaste andelar till andra regioner. Denna utveckling har lett till en utjämning regionerna emellan vad avser graden av branschspecialisering. Detta har i sin tur lett till en utjämning regionerna emellan ifråga om kapitalintensitet och teknikertäthet inom industrin. Sålunda ökade teknikernas andel av den totala sysselsättningen mera i de teknikerfattiga regionerna än i andra regioner. Särskilt stor ökning kom stödområdena till del. Denna utveckling har uppenbarligen bidragit till en ökad differentiering av arbetsmarknaden i dessa områden. Vad gäller den förda regionalpolitikens effekt blir slutsatsen, att de regionalpolitiska åtgärderna lett till ökad företagsetablering i stödområdena, men att detta påverkat sysselsättningen endast relativt litet. Det regionalpolitiska stödet till redan etablerade företag har som visats i tidigare undersökningar haft en långt större effekt. Konstaterandet att utvecklingen gått mot en regional utjämning av leder naturligt in på frågan huruvida den minskning i sysselsättningen sysselsättningen som framkommit i vissa regioner är en direkt följd av

ökningen inom stödområdena. Rent allmänt kan följande fråga ställas: Är det

möjligt att stödja industriutvecklingen i en region utan att detta får negativa verkningar i andra regioner? Föreställningen att svaret på den frågan är nekande och att regionalpolitiska satsningar i en region alltid får negativa verkningar någon annanstans kallar Ohlsson för “gungbrädehypotesen” och den försöker han pröva i sin andra uppsats Regioner i inbördes eller Lit/ändsk konkurrens. Om “gungbrädeshypotesen” vore realistisk skulle detta ha visat sig däri, att skulle ha gått i olika riktning i stödområdena och specialiseringsutvecklingen i de andra regionerna. Det statistiska materialet tyder emellertid inte på en sådan utveckling. Alla regioner uppvisar i själva verket ungefär samma förändringar i specialiseringsmönstret. Slutsatsen blir då den att “gungbräinte får något stöd av empiriska data och att den därför inte deshypotesen” kan accepteras. I samma uppsats prövas även en annan vanlig föreställning, nämligen den

Inledning 13

att regionalpolitiken bör inriktas på stöd åt sådan industri som regionen ifråga redan tidigare specialiserat sig på. Denna Föreställning, benämnd “Skomakare-bliv-vid-din-läsP-hypotesen, bygger naturligtvis på tanken att tillväxtpotentialen är störst inom sådan industri. lnte heller denna hypotes får något empiriskt stöd. Om den vore realistisk borde de olika regionernas branschspecialisering ha ökat under den här perioden. men så har inte varit fallet. En enda region, Boråsområdet, ökade sin specialisering, medan alla andra regioner minskade sin specialiseringsgrad. Vidare konstateras i uppsatsen att de enskilda regionerna under den här betraktade perioden Förändrade sin specialisering gentemot utlandet på ett likartat sätt. För flertalet regioner innebar den Förändringen en ökad inriktning på tidigare svagt Företrädda branscher. Anledningen till denna ömsning av specialiseringsmönster står att finna i Förändringar av den svenska industrins komparativa Fördelar.

På initiativ av länsstyrelsen i Östergötlands län startades För några år sedan

en undersökning om Försvarsberoendet inom länets näringsliv. Bakgrunden till det initiativet var den oro man kände ifråga om den framtida sysselsättningen pä grund av osäkerheten om den svenska flygindustrins framtid. Det fanns ju då en betydande politisk opinion För en avsevärd nedskärning av denna industris leveranser till det svenska Försvaret.

Undersökningen om Östergötlands Försvarsberoende utfördes såsom ett

samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen och den ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet. Det arbetet avslutades Förra året med avlämnandet av en forskningsrapport. Den här presenterade uppsatsen Leveransströmnzar

inom Östergötlands industri - särskilt_försvarsindustrin utgör en sammanfatt-

ning av denna rapport. Den har utarbetats av trion Björn Elsässer, Thomas Forsberg och Leif Hedberg. Analysen i östergötastudien baseras på input-output-metoden. Denna har utnyttjats För att få svar på frågan: Vad blir konsekvenserna ifråga om

sysselsättning och produktion inom Östergötlands näringsliv av Förändringar

i Försvarsindustrins leveranser till övriga delar av landet? Det svar man får på en sådan fråga kan uppdelas i en direkt och en indirekt effekt. Med den Förra menar man då den omedelbara effekten på försvarsindustrin, medan man med indirekta effekter menar de spridningseffekter, som uppkommer genom att försvarsindustrin förändrar sina inköp av råvaror och halvfabrikat från leverantörer inom länet och att sedan dessa leverantörer förändrar sina inköp etc.

Totalt sysselsätts i Östergötland 6 100 årsarbetare inom Försvarsindustrin.

Det innebär att en nedskärning av Försvarsleveranserna med exempelvis 10 procent kan väntas leda till en minskning av sysselsättningen inom den industrin med likaledes 10 procent. Det skulle vara den direkta effekten av leveransminskningen. Den är ganska självklar. Den intressanta frågan är i stället hur stora de indirekta effekterna inom länet blir. Därvidlag gav studien till resultat att dessa effekter var ganska små, mindre än 10 procent av de direkta effekterna. Förutom beräkningar av direkta och indirekta effekter görs i utredningen även vissa överslagsberäkningar av s. k. inducerade effekter. Därmed menas då de konsekvenser, som en sysselsättningsminskning inom försvarsindustrin skulle få via minskade inköp av konsumtionsvaror inom länet. För det

Inledning

fall att sysselsättningsminskningen leder till motsvarande utflyttning från länet blir de inducerade effekterna av naturliga skäl ganska stora. Enligt beräkningarna i uppsatsen blir de av ungefär samma storlek som de direkta effekterna. Detta leder författarna fram till följande slutsats: “Det idag mest sannolika anskaffningsalternativet for nästa attackflygplan bygger på en vidareutveckling av Viggen. Vid detta alternativ minskas den direkta

sysselsättningen i Östergötlands flygindustri med 1400 årsarbetare fram till

mitten av l980-taletjämfört med dagens nivå. Det totala sysselsättningsbortfallet blir ca 2800 årsarbetare, därav ca 80 indirekt och ca 1300 via inducerade effekter. Detta räknestycke bör dock tas med en nypa salt. Författarna framhåller, att kalkylen är ytterst osäker och närmast har karaktär av räkneexempel. Det må också observeras att den baseras på det foga sannolika antagandet att alla från flygindustrin friställda personer flyttar ut ifrån länet.

Östgötastudien pekar på resultat som är av allmänt metodologiskt intresse.

Man konstaterar att de indirekta effekterna är små inte enbart för försvarsindustrin utan även för det stora flertalet andra industribranscher. Av de undersökta 22 branscherna var det mera än hälften, som uppvisade mindre sådana effekter än 10 % av de direkta effekterna och endast 5 som uppvisade indirekta effekter på över 20 %. Stora spridningseffekter kunde konstateras endast för branscher vars tillverkning baseras på råvaror från länet, såsom livsmedelsindustrin, trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Med all sannolikhet är denna allmänna bild av de indirekta effekternas betydelse gällande även för andra län och regioner av motsvarande storlek. En slutsats, som därav kan dras, är att det knappast kan var mödan värt att for län eller mindre regioner utnyttja input-output-metoden för att försöka klarlägga de indirekta effekterna från olika branscher. Man kan nog klara sig med mindre kostnadskrävande metoder. Anledningen till att man vid regional input-outputanalys får små spridningseffekter är, givetvis, att merparten av sådana effekter “läcker ut” till andra delar av landet. Som östgötastudiens författare avslutningsvis framhåller skulle det därför kunna vara önskvärt att vidga de regionala studierna till att omfatta även leveransströmmarna mellan de olika regionerna. Det vore med andra 0rd önskvärt med en fullständig interregional inputoutput-modell. Att konstruera en sådan är emellertid extremt tids- och datakrävande och därför också mycket dyrt. Detta har aktualiserat frågan huruvida man genom att sänka anspråken på fullständighet kan förenkla kalkylerna så mycket att kostnaderna blir mera överkomliga. Den frågan har bevarats av Folke Snickars som i sin här presenterade uppsats Inom och me/Ianregionala produkrionsberoenden redovisar en förenklad version av en flerregional input-output-modell, konstruerad enligt en av honom utarbetad metod. Uppsatsen har huvudsakligen karaktär av metodstudie. Den består av två delar, i den ena redogörs för den använda metodiken for uppskattningar av de ilerregionala input-output-sambanden. Det är komplicerade kalkyler det blir fråga om och från metodologisk synpunkt sett framstår tekniken att skatta mellansektoriella och regionala leveranssamband utan detaljerade enkätdata såsom ett viktigt forskningsresultat. Tekniken synes vara väl lämpad för nerbrytningar av nationella produktionsprognoser - exempelvis sådana som

Inledning 15

brukar ges i långtidsutredningarna - till regional nivå. Den andra delen av uppsatsen består av en serie tillämpningar av den konstruerade modellen. Avsikten därmed är tvåfaldig. För det första att ge kvantitativt preciserade uppgifter om hur stora delar av de direkta och indirekta produktionseffekterna, som kan väntas bli uppfângade vid alterna-

tiva utformningar av regionala input-outputundersökningar. För det andra

att i möjligaste mån utröna hur känsligt produktionssystemet i olika regioner är for ändringar i slutlig efterfrågan på industriprodukter inom och utom landet. I Snickars uppsats visas att de indirekta effekterna av minskade leveranser till slutlig förbrukning blir väsentligt olika for de olika regionerna. Hur hårt den ena- och den andra regionen drabbas beror på vilken bransch det är som utsatts för den primära leveransminskningen. Enligt beräkningarna skulle mer än hälften av följdverkningarna drabba ett enda riksområde vid efterfrågeminskningen för vissa branscher. Andra branscher, däremot, har ett långt mer utspritt effektmönster. Att de möjligheter till kvantiñering av produktionsoch sysselsättningseffekter som denna modellkonstruktion medger, kan vara av stort värde för en bedömning av de regionalpolitiska stödinsatsernas förefalkonsekvenser, ler helt uppenbart. En helt annan typ av beroenden har behandlats i uppsatsen Underleverans samarbeten - en studie av beroendeförhâllanden, författad av Anders Edström, Bengt Högberg och Lars-Erik Norbäck, från Göteborgs universitet. Den undersökningen bygger på intervjuer med företrädare för 99 mindre och medelstora företag. Uppsatsen utgör huvudsakligen en kartläggning av karaktären i det underleveranssamarbete som dessa företag var involverade i vid 1970-talets mitt. Anledningen till att företag anlitar underleverantörer är vanligen en önskan om en ökning av den egna produktionskapaciteten. Normalt kontrollerar beställarföretaget de centrala momenten i underleverantörernas produktion. Underleveranserna motsvarar genomgående en ganska ringa del av beställarföretagets produktion. Benägenheten att anlita underleverantörer är större hos stora än hos små företag. Underleveransavtalen är vanligen långsiktiga och mera sällan formaliserade i kontrakt. Underleverantörerna är som regel starkt beroende av leveranserna till beställarföretagen, och de har hög koncentration med avseende på kunder och marknader. De har en jämförelsevis svag ställning gentemot beställarföretagen; underleverantörerna är mera oberoende av beställarna än dessa senare är av underleverantörerna. Helt entydig är dock inte denna asymmetri. I vissa fall är beställarföretagen ganska starkt beroende av underleverantören. Särskilt stark ställning har sådana underleverantörer, som har hög teknisk kompetens, och sådana som åtar sig underleveranser endast för-att marginellt öka sitt kapacitetsutnyttjande. Uppsatsen om underleverantörsystemet avslutas med några funderingar om den framtida utvecklingen. Författarna menar att förekomsten av internationella underleveranser tenderar att öka och de tänker sig att detta kommer att medföra ökad konkurrens för de svenska underleverantörerna. För dessa blir det då angeläget att möta den utmaningen med att själva rikta sig till utländska marknader. Givetvis kan en sådan utveckling tänkas ge

Inledning

regional- och industripolitiken nya uppgifter i form av försök att underlätta en ökad utlandssatsning. I sin uppsats Stordri/iens regionala konsekvenser redovisar Torbjörn Ek sina studier över tänkbara, framtida regionala leveransmönster. Kärnpunkten i analysen är en serie modellsimuleringar, gjorda i syfte att visa hur en utveckling mot ökad anläggningskoncentration kan komma att påverka leveransmönstren och produktionens regionala fördelning. Modellförsöken genomförs under antagandet att beslutsfattarna inom näringslivet på grund av höjda energipriser strävar efter att begränsa transportarbetet vid inköp av råvaror och halvfabrikat. Enligt de simuleringarna skulle det totala transportarbetet bli något mindre vid en utveckling mot en alltmer decentraliserad industristruktur än vid en utveckling i “gamla spår och ännu mindre vid en utveckling karakteriserad av kraftigt höjda energipriser och därav framkallade intensifterade strävanden att minska transportarbetet. Vidare görs gällande, att det från transportsynpunkt sett optimala alternativet karakteriseras av en kraftig förskjutning i den regionala produktionsstrukturer från Göteborgsoch Malmöregionerna samt Norra stödområdet till Stockholmsregionen och övriga Sverige.

Regional i svensk industri* arbetsfördelning

Av Lennart Ohlsson

1 Bakgrund och syfte

I Sverige liksom i andra industriländer har regionalpolitiken utgått från föreställningen att det är industrins lokalisering som i första hand måste påverkas för att de regionalpolitiska målen om sysselsättnings- och välfärdsfördelning skall kunna uppfyllas. Samtidigt har industrins utveckling tillmätts en avgörande betydelse i den allmänna ekonomiska politiken vad gäller möjligheterna att uppnå nationella mål om sysselsättning, välfärd m. m. Tidigare var industrins nyckelställning i dessa båda avseenden självklar genom sektorns relativa omfattning i ekonomin. Att industrin trots allt bibehållit sin betydelse beror främst på att den tillskrivs en avgörande roll för en effektiv resurshushållning i ekonomin och på att den långsammare tillväxten av produktiva resurser gör resurshushållningen allt viktigare för produktionens expansion. Mot denna bakgrund kan man fråga sig om kraven på industrins lokalisering i regionalpolitiken ståri konflikt med de nationella kraven på en effektivt fungerande industrisektor. Är det med andra ord möjligt att uppnå en regionalt balanserad sysselsättningsutveckling i industriarbeten som vid rådande världsmarknadspriser och effektiva (internationellt kända) produktionsmetoder förmår att ge både en tillräcklig sysselsättningsvolym i industrin och internationellt sett höga löner? En analys av långsiktiga förändringar i arbetsfördelningen inom landet samt mellan Sverige och utlandet kan bidraga till bättre underlag till en bedömning av denna fråga. Denna uppsats behandlar sådana förändringar för svensk tillverkningsindustri (SNI 3) för perioden 1965-1975. Analysen tar upp fyra slag av drivkrafter som alla kan betraktas som opåverkbara (exogent l Denna och nästföljande bestämda) för den enskilda regionen. Två av drivkrafterna ligger till grund för uppsats kunde inte ha (delar av) den kategoriindelning av tillverkningsindustrin som används i hela skrivits utan hjälp av uppsatsen. En av dessa är förändringar i Sveriges internationella specialise- Bertil Lindberg, ERU och Hans Hertling, Kulring, vilka förändringar betraktas som ett uttryck för förändrade komparativa turgeograñska institutiofördelar(konkurrenskraft). Den andra drivkraften till regionala och nationella nen, Stockholms univeromfördelningar i industrisammansättningen är att marknadstillväxttakten är sitet. De har svarat för olika hög. Genom att indela (en del av) tillverkningsindustrin med hjälp av uppbyggnad av databaser mått på dessa båda drivkrafter samt programmering av är det möjligt att studera i vad mån de varit alla de körningar som betydelsefulla för mellanregionala skillnader i industrins sysselsättningsutgjorts och som uppsatveckling. serna bara redovisar en En tredje drivkraft som undersöks är den teknologiska utvecklingen, här ringa del av.

18 Regional arbetsfördelning i svensk industri

studerad enbart med avseende på hur den påverkat den relativa användningen av vissa produktionsresurser olika i olika delar av industrin. Såsom ett i litet land svarar Sverige för en ringa del av utvecklingen av nya produktionsmetoder (och produkter). Landet kan därför analytiskt betraktas som teknologitagare. Hur resursanvändningen i en branschgrupp förändras relativt till andra grupper kan dock vara avhängigt av faktorer inom svensk ekonomi,då branschgruppen har en heterogen sammansättning av produkter och alltså består av anläggningar med relativt vitt skilda teknologier. Eftersom aggregeringen av detaljerade branscher gjorts med hjälp av deras och marknadstillväxttakter är det av i långsiktiga specialiseringsutveckling särskilt intresse att undersöka om det finns något samband mellan förändringarna av branschgruppernas resursanvändning och deras konkurrenskrafts- resp. marknadsutveckling. Från regional synpunkt är de allmänna dragen i den teknologiska utvecklingen av intresse därför att enskilda regioner av historiska skäl specialiserat sig på olika slags industri. Detta framgår av de påtagliga skillnader som byggts upp mellan regioner i den relativa användningen, totalt sett, av kapital och högutbildad arbetskraft. Regionerna som studeras har konstruerats på så sätt att de påtagligt skiljer sig från varandra med avseende på sådana faktorproportioner. Det kan därför vara av särskilt intresse att också studera om den långsiktiga utvecklingen inneburit en förstärkning eller försvagning av dessa historiska skillnader. En försvagning kan ske genom en minskad accentuering av tidigare regionala specialiseringsprofiler men också genom att tillverkningsgrenarnas teknologi blivit mera likartade. Vidare kan specialiseringen inom branscher och branschgrupper gå i en utjämnande c riktning. En regionalt utjämnande faktor, den fjärde studerade drivkraften, kan vara den regionalpolitiska stödverksamheten. I SOU 1978:47 påvisades att denna stödverksamhet fungerat i utjämnande riktning vad gäller sysselsättningen (se kapitlen 4, 6 och 8). Här kompletteras den där publicerade analysen med en mera ingående kartläggning av olika slag av nyetableringar. Som antyds av uppsatsens titel studeras dessa fyra drivkrafter med avseende på deras inverkan på den regionala arbetsfördelningen i tillverkningsindustrin. Med regional arbetsfördelning förstås därvid arbetstillfällenas regionala fördelning, totalt såväl som med avseende på yrken. Denna inriktning är skälet till att uppsatsen genomgående belyser den regionala omvandlingen i industrin utifrån sysselsättningen. Det har också den fördelen att analysen ej påverkas så mycket av de kraftiga, tillfälliga relativ-prisförändringar som inträffade i samband med 1973 års energikris och som ännu år 1975 - slutåret i den studerade perioden - delvis snedvred forädlingsvärden och saluvärden (i löpande priser).

2 Region- och branschindelningarna

Undersökningarna av den regionala arbetsfördelningen utgår från analytiska region- och branschindelningar. De har tidigare redovisats utförligt varför den följande redovisningen kan inskränkas till att gälla enbart principerna 18e not l nästa sida. bakom indelningama.

Regional arbetsfördelning i svensk industri 19

Figur l visar indelningen av Sverige i ll regioner. Huvudprincipen har varit att dela in landet i regioner, vars delar (=kommuner) hade en likartad relativ tillgång på sådana produktionsresurser som fysiskt kapital, kunskapskapital och lågutbildad arbetskraft. En kompletterande princip var att ta hänsyn till de skillnader i Företagens (nett0-)ersättning till sådana produktionsresurser som åstadkoms under perioden av den regionalpolitiska stödverksamheten. Slutligen togs också viss hänsyn till den absoluta Y storleken på och befolkningstätheten hos potentiella regioner samt avstånden mellan regionernas geografiskt avgränsade delar. Antalet regioner avsågs inte bli fler än omkring 10 för att inte industribasen skulle bli alltför liten i de minsta regionerna. Dessa principer ledde till att två av ll regioner blev de s. k. Inre och Yttre stödområdena (region 11 och 10 i figur l). Den förra använde intensivt lågutbildad arbetskraft men hade samtidigt genom stödpolitiken starkt subventionerade kapitalpriser for nyinvesteringar och under senare halvan av analysperioden dessutom kraftiga arbetskraftssubventioner.2 Bergslagsregionen är den andra mycket kapitalintensiva regionen. Den sammanfaller dessutom i betydande grad med gränserna för den s. k. Grå zonen, i vilken stödpolitiken erbjudit mjuka lån till investeringar i byggnader och maskiner. Den fjärde region som erhållit stöd under periodens senare del men med endast begränsad subventionering 9 är Boråsregionen. Denna relativt befolkningstäta men lilla region var i likhet med inre stödområdet intensiv i _ användningen av lågutbildad arbetskraft. En region med i sistnämnda avseende liknande, men ej lika utpräglade kännetecken är Sydöstra Sverigeregionen, som dock är betydligt mer heterogen till sin sammansättning. Detsamma gäller för övrigt även Sydvästra Sverigeregionen och Södra Vänernregionen. De återstående fyra regionerna är kunskapskapitalintensiva med låga kapitalintensiteter. Samtliga är stadsregioner även om en, Östra Mellan- Sverigeregionen domineras av många medelstora städer utspridda över en stor yta. De tre övriga är storstadsomrâdena kring Stockholm, Göteborg och i Malmö. Dessa fyra regioner har Sveriges bästa kapaciteter för kunskapsi kapitalbildning, väl utvecklade kredit- och kapitalmarknader samt utmärkta kommunikationer. I en ekonomi som alltmer övergår mot en kunskapsintensiv produktionsinriktning till följd av ändrade komparativa fördelar, borde dessa egenskaper ge goda förutsättningar för en tidig och snabb anpassning. Branschindelningen har grundats på en nivå som vid regionala bearbetningar inbegriper 110 branscher. Dessa har först klassificerats i tre sektorer: a)

*Branschindelningen har redovisats i Ohlsson, L: Regionernas specialisering och internationella beroende: Val av bransehindelning, ERUs underlagsmaterial U 19, Stockholm 1977 samt av samme författare Att utmönstra industrier med goda framtidsutsikter” publicerad i DsJ u 1979:2 Expertbilaga till Särskilda Näringspolitiska Delegationens betänkande Vägar till ökad välfird (DsJu 1979:1). Regionindelningen har redovisats i Ohlsson, L: Regionernas specialisering och internationella beroende: Val av regiønindelning, ERUs Underlagsmaterial U20, Stockholm 1977. j 2Se kapitlen l och 2 i SOU 1978:47 för en närmare genomgång av de regionalpolitiska stödmedlens utformning och styrka.

20 Regional arbetsfördelning i svensk industri sou 197990

Teckenförklaring

Region Benämning Malmöhus län Sydvästra Sverige reg. Sydöstra Sverige reg. Boråsregionen Göteborgsregionen

-JOCDODNOCD-ÅLJVO-I

Södra Vänernregionen Östra Mellansverige Stockholmsregionen Bergslagsregionen Yttre stödområdet

.ga Inre stödområdet

Figur I . Regioninde/ning

i svensk industri 21

Regional arbetsfördelning

den skyddade sektorn, b) den konkurrensutsatta råvarubaserade sektorn samt c) den konkurrensutsatta forädlingsindustrin. Redan namnen antyder principerna for indelningen. Branscherna som ingår i respektive sektor redovisas i ovan nämnda publikation från ERU. Den konkurrensutsatta forädlingsindustrin är ungefär dubbelt så stor som de båda andra sektorerna tillsammans mätt med sysselsättning eller produktion. Förädlingsindustrin har definierats så att den inbegriper branscher vars internationella konkurrenskraft i stort sett beror på konkurrenskraften i ”forädlingsvärdedelen” i branschen. Det beror på att branscherna inte bara möter internationell konkurrens på varumarknaderna utan även köper halvfabrikat vars prisbildning i hög grad bestäms utanför landet. Det innebär i sin tur att forädlingsindustrin bör vara känsligare for förändringar i komparativa fördelar än de båda andra sektorerna. I denna uppsats används två analytiska indelningar av konkurrensutsatta forädlingsindustrien Den ena grundar sig på den långsiktiga tillväxttakten 1960-1975 i den inhemska förbrukningen av branschernas varor. Med hjälp av denna marknadstillväxttakt indelas branscherna i fyra grupper med olika marknadsforutsättningar. Tanken är att vid given konkurrenskraft och teknisk utveckling bör sysselsättningen utvecklas gynnsammare nationellt och regionalt ju större landets respektive regionens ursprungliga andel var i branscher med snabb marknadstillväxt. Detta bör vara fallet därför att produkterna är geografiskt lättrörliga, vilket förhindrar uppkomsten av geografiskt avgränsade marknader for lokala producenter. Det antas därvid att den utländska marknadstillväxten på denna aggregerade nivå nära ansluter sig till den svenska. Den andra indelningsgrunden baseras på hur Sveriges internationella

specialisering förändrats 1960-1975, för branscherna. Återigen har bransch-

erna indelats i fyra grupper. sysselsättningen, antas det, borde nationellt och regionalt utvecklas bättre, allt annat lika, om sammansättningen i periodens initialskede kännetecknades av hög koncentration på industrier med stigande konkurrenskraft enligt specialiseringskriteriet.

3 Regionala sysselsättningstrender i S-, R- och K-sektorerna

Tabell 1 redovisar sysselsättningsfördelningen i landet som helhet på skyddad, råvarubaserad och konkurrensutsatt industri 1965 och 1975. Mellan dessa båda högkonjunkturår steg sysselsättningen totalt med endast 6 000. Kapacitetsutnyttjandet var dock lägre 1975 än 1965. Fördelningen av sysselsättningen mellan de tre sektorerna rubbades endast obetydligt: R-sektorn förlorade 1 procentenhet i sysselsättningsandel till K-sektom. Tabell 2 redovisar nämnda andelar for de ll Av regionerna. de fyra kunskapsintensiva stadsregionema kunde enbart Göteborgsregionen bibehålla sin sysselsättningsandel. Endast i den råvarubaserade sektorn sjönk andelen märkbart for denna region. Relativt kraftigast var andelsminskning- 1 se ovan refererade bila. arna for Stockholms- och Malmöregionerna. Stockholmsregionen kontrahe- ga till Särskilda Näringsrade mest i den sektor regionen var starkast den

specialiserad på, dvs. mllliska D°°_3ati°°5

skyddade men spe sektorn, även de två övriga sektorerna sjönk tillbaka. För

äáågåågdaeväifufg

Malmöregionens del låg taget hela tillbakagången i den konkur-

praktiskt branscher som ingåri

rensutsatta förädlingsindustrin. Ostra Mellansverige försvarade sin andel väl delgrupperna.

22 i svensk industri

Regional arbetsfördelning

Tabell 1 Den sektoriella sysselsättningsfördelningen i procent 1965 och 1975 i landet som helhet

Källa: Egna bearbetningar av opublicerad industristatistik.

Tabell 2 Regionernas sysselsättningsandelar i procent av rikets S-, R- och K-sektorer 1965 och 1975

Region Skyddad Råvarubase- Konkurrens- Totalt industri rad industri utsatt förädlingsindustri

1965 1975 1965 1975 1965 1975 1965 1975

Malmö 11,4 11,1 7,5 8,0 9,5 8,1 9,3 8,6 Sydvästra Sverige 5,6 7,2 5,6 7,3 5,0 4,9 5,2 5,7 Sydöstra Sverige 12,8 12,8 13,9 14,6 12,9 14,0 13,0 13,9

Östra Mellan-

Yttre Stödområdet 10,8 12,8 30,3 26,3 8,5 10,5 l 1,8 12,9 lnre Stödom rådet 2,6 3,7 3,6 4,6 0,9 1,8 1,6 2,5

Hela riket 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Källa: Se tabell l.

endast i råvarubaserad industri. Förutom i de fyra nämnda tillbakagående stadsregionerna minskade sysselsättningen i industrin märkbart också i Borås- och Bergslagsregionerna. Båda blev under 1970-talet utnämnda till stödområden. I själva verket var sysselsättningskontraktionen i Boråsregionen kraftigare än i någon annan del av landet. Det kan knappast förvåna att det var K-sektorn, inom vilken tekoindustrin ingår, som svarade för kontraktionen. De snabbast expanderande regionerna var de båda norra stödområdena. Särskilt kraftig var tillväxten i Inre stödområdet i vilket varje sektor bidrog till andelsökningen men främst den ursprungligen till omfattningen blygsamma K-sektorn. 1 Yttre stödområdet sjönk andelen i R-sektorn, den sektor på vilken stödområdet var mest specialiserad. Även Sydvästra och Sydöstra

i svensk industri 23

Regional arbetsfördelning

Sverigeregionen kunde expandera sina sysselsättningsandelar i tillverkningsindustrin. Sammanfattningsvis kan konstateras att de norra stödområdena kunde expandera sin sysselsättning. Enligt analyserna av regionalpolitikens sysselsättningseffekter torde stödverksamheten i hög grad ligga bakom denna expansion. (Se SOU 1978:47 kapitel 4). Sysselsättningsutvecklingen på denna aggregerade nivå antyder föga vilka orsakerna varit till variationen mellan och inom regioner i förändringen av sysselsättningsandelarna. I de följande två avsnitten behandlas två drivkrafter bakom K-sektorns divergerande utveckling: marknadstillväxttaktens och den internationella konkurrenskraftens olika utveckling för branscherna.

4 Regional sysselsättningsutveckling i K-sektorer med

olika marknadstillväxt

Som ovan nämnts har K-sektorn indelats i fyra undergrupper efter branschernas tillväxttakt i den inhemska förbrukningen 1960-1975. Denna marknadstillväxts tänkbara betydelse för sysselsättningens utveckling 1965-1975 i hela riket antyds av tabell 3. Enligt tabellen förändrades sysselsättningen mer positivt ju bättre marknadstillväxt delsektorn långsiktigt hade. Såvida ingen annan bakomliggande faktor förklarar detta blir slutsatsen att marknadstillväxttaktens branschvisa variationer torde kunna ha betydelse för regionernas sysselsättningsutveckling i K-sektorn. Som en utgångspunkt för analysen kan det antas att en region får en fördelaktigare sysselsättningstillväxt ju högre andel den hade år 1965 av de båda branschgrupperna med högre marknadstillväxt. En enskild regions specialisering på. K-sektorn avslöjas av en jämförelse mellan andelen (i procent) av total industrisysselsättning i denna sektor i regionen och motsvarande andel i hela riket. Är den förra större än den senare kan regionen sägas vara (i sysselsättningshänseende) specialiserad på Ksektorn. Kvoten mellan andelarna är i så fall större än 100 procent. Tabell 4 visar i första kolumnen de elva regionernas specialisering på K-sektorn 1965 och 1975. Borâsregionen hade båda åren den starkaste och det Inre Stödområdet den svagaste koncentrationen på denna sektor.

Tabell 3 Sysselsättningsfördelning 1965 och 1975 i hela riket i K-sektorer med olika marknadstillväxt i procent

Källa: Se tabell 1.

24 arbetsfördelning i svensk industri Regional

Tabell 4 presenterar också motsvarande specialiseringstal för de fyra delsektorer inom K-sektorn som konstruerats utifrån de enskilda branschernas marknadstillväxttakter. År 1965 var uppenbarligen det lnre Stödområdet inte specialiserat på någon annan delsektor än den med kraftig marknadstillväxt där specialiseringsindexet endast något översteg 100. Spegelbilden av dessa siffror är att området hade en synnerligen kraftig inriktning på S- och R-sektorerna(se tabell 2 ovan). Genom attjämföra värdena för 1965 och 1975 framgår huruvida en enskild region förmått att vrida sin produktionssammansättning över mot marknadsmässigt snabbväxande branscher eller ej. Enligt tabell 4 hade framför allt Sydöstra Sverige- och Stockholmsregionen en förmånlig industrisammansättning, men även Södra Vänernregionen och Inre Stödområdet. Den sämsta specialiseringen hade i detta avseende Boråsregionen genom den dominans tekoindustrin hade i regionen. Tekoin-

Tabell 4 Relativ sysselsättning 1965 och 1975 i K-sektorer med olika marknadstillväxttakt. 1ndex=l00 för hela rikets sysselsättning i resp. sektor 1965 och 1975

Region År Hela K- K-sektor med sektorn Kraftig mark- God mark- Viss mark- Stagnerande el. nadstillväxt nadstillväxt nadstillväxt tillbakagående marknad

Sydvästra Sverige 1975 87 118 63 59 138

1965 99 170 88 91 62 Sydöstra Sverige

Källa: Se tabell 1.

Regional arbetsfördelning i svensk industri 25

dustrins branscher ingår samtliga i delsektorerna med de sämsta marknadslörändringana. Boråsområdet kunde emellertid starkt öka sina sysselsättningsandelzr i varje delsektor och därigenom nästan kompensera För den ursprungliga ogynnsamma produktionsinriktningen. Tabellen antyder således att Borås tekoindustri fram till år 1975 drabbades mindre än övrig svensk tekoindustr. För regionen innebar dock detta enbart att problemen Fördröjdes några år, vilket visats av utvecklingen efter detta år. Fram till år 1975 hade inte heller 3oråsregionen uppnått en sådan kraftig strukturomvandling att tillväxten i andra delar av industrin på länge kan förväntas suga upp sysselsättnhgsnedgången i tekoindustrin. Enligt tabel 4 kunde också Inre och Yttre Stödområdet samt i begränsad mån också Bergsagsområdet uppnå ökade sysselsättningsandelar. Det betydde att både andelsutveckling och struktur (inom K-sektorn) samverkade till att ge dessa tre stödområden en bättre eller t. o. m. långt bättre sysselsättningsexpansion än ivriga riket. Sydvästra Sverigeregionen visade i båda avseendena den motsatta utvecklingen, dvs. den både tappade andelar och hade en initiellt dålg struktur. Tabell 5 sammanfattar för K-sektorn betydelsen av andelslörändringar och ursprungligsammansättning for den faktiska samlade Sysselsättningsföränd-

Tabell 5 Hyrotetisk betydelse F av andelsutveckling och andelssammansättning för regionernas sysselsättningsandel i K-sektorn

1Om

Silli betecknar regionen Rs sysselsättning i delsektorn i i procent av regionens totala

industrisysselsättning år t kan den använda formeln skrivas:

4 4 4

S75 S75

75 65 65 65 75 65

z (S,-S.)= Z ( -$.-$ ) + Z S -ÃS ( )

R1 R1 55 R1 Ri Ri 55 R1 i=l i=l S. i=l S. l 1

struktureffekt andeIselTekt

ll där =

St; Spiti. dvs. hela rikets sysselsättningsandel för delsektorn i.

26 Regional arbetsfördelning i svensk industri

ringen i regionerna. Tre regioner förlorade påtagligt i sysselsättningsandelar för K-sektorn nämligen Sydvästra Sverige, Sydöstra Sverige och Stockholmsregionerna. Av de tre stora vinnarna vad gäller dessa andelar var två regioner små (Borås och Inre Stödområdet) och två hade ursprungligen inte specialiserat sig på K-sektorn (Inre och Yttre Stödområdet). Följaktligen visar tabellen att en icke obetydlig tendens till utjämning av industrins regionala fördelning och sammansättning skett mellan 1965 och 1975.

5 Regional sysselsättningsutveckling i K-sektorer med

olika konkurrenskraftsutveckling

Branscherna inom K-sektorn har också grupperats efter hur Sveriges internationella specialisering förändras 1960-1975 mätt med förändringen av kvoten mellan export minus import och svensk förbrukning. Perioden kännetecknas överlag av stigande exportandelar i produktionen och sjunkande hemmamarknadsandelar, vilket var en följd främst av handelns snabba liberalisering under perioden. Emellertid var utvecklingen mellan branscherna ojämn i det avseendet att medan en del branscher mer än väl utomlands kompenserade sig för sjunkande svenska marknadsandelar var detta inte alls möjligt för andra. Denna skillnad i utrikeshandelns utveckling kan sägas avspegla olikheter i förändringen av branschernas internationella konkurrenskraft. En konsekvens är att sambandet mellan den svenska marknadstillväxtens branschvariation och den svenska produktionens tillväxt bryts. Klassificeringen av branscherna efter denna konkurrenskraftsutveckling bör kunna visa i vad mån skillnaderna i denna utveckling varit så kraftiga att de slâr igenom på branschgruppernas sysselsättning. Tabell 6 redovisar uppgifterna på sysselsättnlngens fördelning på sådana branschgrupper för riket som helhet. Tydligen har konkurrenskraftens utveckling en påtaglig betydelse for förändringarna i sysselsättningens fördelning. Den utvecklas betydligt gynnsammare ju gynnsammare gruppens konkurrenskraft förändrats. Tabell 7 redovisar motsvarande utveckling för de elva regionerna. Stockholmsregionen hade den bästa sammansättningen 1965 med avseende på konkurrenskraften. Att regionens sysselsättning trots detta sjönk berodde,

Tabell 6 Sysselsättningsfördelningen 1965 och 1975 i hela riket i K-sektorer med olika konkurrenskraftsutveckling i procent av totalt antal sysselsatta

Källa: Se tabell l.

Regional arbetsfördelning i svensk industri 27

som också framgår av tabell 8 på att regionen i varje branschgrupp minskade sin andel av rikets sysselsättning. 1 gruppen med starkt förbättrad konkurrenskraft steg emellertid sysselsättningen påtagligt. Även år 1975 var således Stockholmsområdets sysselsättningsprofil mycket gynnsam med avseende på branschernas konkurrensutveckling 1960-1975. 1 de båda övriga storstadsområdena var förhållandena klart sämre. Enligt tabell 7 hade dessa en olyckligt hög sysselsättningsandel 1965 i den branschgrupp som erhöll starkt försämrad internationell konkurrenskraft 1960-1975. För Göteborgs del berodde detta på skeppsvarven men också på kullagertillverkningen. Genom stigande sysselsättningsandelar i tre av branschgrupperna lyckades dock regionen bibehålla sin andel av K-sektorns samlade sysselsättning i riket. Det innebar å andra sidan att sysselsättningsfördelningen år 1975 var lika oförmånlig som 1965 att döma av den historiska

Tabell 7 Relativ sysselsättning 1965 och 1975 i K-sektorer med olika konkurrenskraftsutveckling. Index=l00 för landets sysselsättning i sektorn 1965 resp. 1975

Källa: Se tabell 1.

28 Regional arbetsfördelning i svensk industri

konkurrenskraftsutvecklingen. Regionens sysselsättningsproblem i industrin har ju också varit akuta under senare år. Trots att Malmöregionens sammansättning var bättre än Göteborgsregionens blev dess sysselsättningsutveckling sämre. Det sammanhängde enligt tabellerna 7 och 8 med förlorade sysselsättningsandelar i framför allt branschgruppen med starkt förbättrad konkurrenskraft (och sysselsättning). Ingen annan region hade en liknande ogynnsam relativ tillbakagång i denna branschgrupp. Ingen region hade år 1965 en sämre sammansättning än Borås enligt tabellerna 7 och 8. Med andra ord hade Borås industri en ofördelaktig inriktning med avseende på två av de viktigaste drivkrafterna bakom sysselsättningsutvecklingen, nämligen efterfrågetillväxt och konkurrenskraftsförändring. Att regionen ändå inte förlorade mer sysselsättning i K-sektorn berodde på dess kraftigt stigande andelar av rikets sysselsättning i tre av branschgrupperna. Tekoindustrins sysselsättningskris har emellertid med ökad kraft nått även Boråsområdet de senaste åren. Även de tre övriga regioner som erhållit regionalpolitiskt stöd förmådde påtagligt öka sina sysselsättningsandelar. Detta var särskilt fallet med det Inre stödområdet som också lyckades förbättra sin sammansättning under den betraktade perioden. Både Yttre stödområdet och Bergslagen hade kvar sin inriktning på K-sektorn med förbättrad konkurrenskraft på grund av en relativt kraftig dominans för stålindustrin. Under 1970-talets första hälft registrerade emellertid även denna bransch en sjunkande konkurrenskraft mätt med det här använda specialiseringsmåttet. Det var således inte längre möjligt att kompensera sjunkande svenska marknadsandelar med stigande De senaste årens kriser i stålindustrin tyder på att utvecklingen i export. början av 1970-talet inte var enbart konjunkturellt betingad.

Tabell 8 Hypotetisk betydelse” av andelsutveckling och andelssammansättning för regionernas totala sysselsättningsandel i rikets K-sektor

Göteborg

Bergslagen Yttre stödområdet 7,2 2,6 4.6 Inre Stödområdet 11,9 - 0,8 12,6

t Beräkningsförfarandet framgår av tabell 5.

i svensk industri

Regional arbetsfördelning 29

6 Betydelsen av sektorsskillnader

i teknologi och teknologisk för den utveckling regionala

sysselsättningsutvecklingen

De hittills studerade drivkrafterna bakom sektorsomfordelningar i industrisysselsättningen har varit drivkrafter som inte nödvändigtvis behöver påverka arbetskraftsanvändningen. Produktionsomvandlingen påverkas av skillnader i inhemska marknadstillväxttakter for såvitt inte förändringar i Sveriges internationella specialisering bryter sambandet mellan marknadsoch produktionsutveckling. Vidare påverkar båda drivkrafterna också sysselsättningen förutsatt att inte länken mellan produktion och arbetskraftsåtgång bryts av motverkande skillnader i teknologisk utveckling 1 detta avsnitt behandlas hur teknologi och teknologisk utveckling såsom de avspeglas i resursanvändningen på riksnivå kan ha inverkat på omfördelningen av sysselsättning mellan sektorer och regioner. De uppgifter som finns tillgängliga möjliggör analyser av (vissa) skillnader i teknologi mellan sektorer vid en given tidpunkt medan däremot den teknologiska utvecklingen är mera empiriskt svårfångad. Det är ett gott skäl till att hålla isär de båda analyserna. Till skillnad från fallet med ovan behandlade drivkrafter har inte branscherna i K-sektorn med grupperats avseende på teknologiska karakteristika. I stället undersöks de ovan givna

Tabell 9 Skillnader mellan sektorer 1965 i förädlingskvot, förädlingsvärde/ sysselsatt samt kapital/sysselsatt

Sektor Föräd- Föräd- Maskiner- Elförbruklings- lings- nas driv- ningen per kvot” värde per kraft per sysselsatt (i pro- syssel- syssel- (1000 Kwh) cent) satt satt (1000 kr) (1000 Kwh)

varav A. branscher med Här och i det följande 1. starkt förbättrad konkuranvänds begreppet tek-

renskraft 58 43 4,6 10,9 nologi för jämförelser 2. förbättrad konkurrensmellan branschaggregat

metoder_ dvs. samma 4. starkt försämrad konproduktionsfunktion. kurrenskraft 45 28 5,7 13,7 Teknologisk utveckling B. branscher med är motsvarande begrepp l. kraftig marknadstillväxt 46 34 6,3 20,8 över tiden förjämförelser 2. god marknadstillväxt 57 40 6,7 19,7 mellan teknologier. 3. viss marknadstillväxt 51 36 15,7 30,6 medan teknisk utveck-

4. stagnerande tillbakagå- ling är den term som

ende marknader 49 27 4,4 12,0 används förjämförelser

ü över tiden av en enstaka Förädlingskvot = förädlingsvärde/saluvärde sektorers (relativa) re-

Källa: Se tabell 1. sursanvändning.

i svensk industri

30 Regional arbetsfördelning

aggregaten med avseende på teknologiska skillnader. Skillnader i arbetskraftsåtgången per saluvärdeskrona erhålles från två tal som anges i tabell 9, nämligen genom att dividera förädlingsvärdet/saluvärde (här benämnt förädlingskvoten) med forädlingsvärdet/sysselsatt (dvs. arbetsproduktiviteten). föga mellan S-. R- och Som framgår av tabellen varierararbetsproduktiviteten K-sektorerna. I stället är det den höga förädlingskvoten i K-sektorn som arbetskraftsåtgång. Den obetydliga skillnad som håller uppe dess relativa likväl fanns motsvarades storleksmässigt inte år 1965 i arbetsproduktivitet större skillnaderna i kapitalintensiteten. Åtminstone för alls av de betydligt de båda konkurrensutsatta sektorerna bör detta innebära att K-sektorns av utbildad arbetskraft kompenserar för dess relativt till användning

R-sektorn låga fysiska kapitalintensitet vad gäller inverkan på förädlingsvär-

det/sysselsatt. Att R-sektorn ovan tappade sysselsättningsandelar kan mot denna enligt hänföras till en relativt övriga sektorer a) långsamt växande bakgrund marknad, b) sjunkande specialiseringsgrad, c) sjunkande förädlingskvot eller d) stigande arbetsproduktivitet genom snabbare ökande kapitalintensitet. Tecken på giltigheten av de två förstnämnda biförklaringarna har tidigare

påvisats* Övriga två tänkbara förklaringar undersöks nedan.

Skillnaderna i arbetsåtgång/saluvärdeskrona mellan delsektorer inom K-sektorn beror däremot i högre grad på skillnader i arbetsproduktivitet än på skillnader i förädlingskvot. Ju sämre branschgruppens konkurrenskraftsutveckling var desto lägre var både forädlingskvot och arbetsproduktivitet. Sammantaget betyder detta för arbetsåtgångstalet att det visserligen var lägre konkurrenskraften utvecklats men att skillnaderna var mindre än ju bättre motsvarande för arbetsproduktiviteten. Arbetsproduktiviteten varierar totalt sett inte positivt med kapitalintensisåledes att andra produktivitetspåverkande faktorer t. ex. teten. Det betyder kunskapskapitalet torde inverka på forädlingsvärdet/ sysselsatt i en gentemot delvis motverkande riktning. Indelningen av K-sektorn kapitalintensiteten efter delsektorer med olika marknadstillväxt ger inte samma tydliga skillnader. Det är därför inte möjligt att utifrån detta material bedöma hur marknadstillväxt och teknologi samverkar i omfördelningar av K-sektorns sysselsättning nationellt och regionalt. Sistnämnda bedömning kan däremot göras för K-sektorn indelad efter konkurrenskraftskriteriet. Följande slutsatser följer då av avsnitt 5 samt tabell 9: l. Förutsatt att de berörda skillnaderna i förädlingsgrad och arbetsproduktivitet ännu år 1975 torde förändringen av Sveriges internationella gällde specialisering ha slagit igenom hårdare på produktionens än på sysselsättningens sektorutveckling. Detta kan tyda på att konkurrenskraftsutveckär en viktigare faktor än den inhemska marknadstillväxten bakom *Se Ohlsson, L: ”Hur lingen kan en regional industri- strukturomvandlingen. politik utformas för att 2. Den av industrins sammansättning är vidare regionala utjämningen klara industrins struk- starkare än den mätt med sysselsättningen i mätt från produktionssidan turomvandling i ERUs avsnitt 5. Denna partiella inverkan på den regionala sysselsättningsfördelforskarrapport: Att forningen följer utan ytterligare antaganden än det i punkt 1 angivna. ma regional framtid, Publica, Stockholm 1978. 3. Dessa båda slutsatser kan vidare tydas så att det under perioden

Regional i svensk industri 31

arbetsfördelning

1965-1975 varit lättare att omfördela produktionen än sysselsättningen. Det kan i sin tur möjligen tänkas bero på att det tar väsentlig tid att lägga ner gamla anläggningar, etablera ersättningsanläggningar och expandera dessa till normal skala (se vidare avsnitt 9). En annan bidragande orsak kan vara att arbetsåtgången per producerad enhet ofta är betydligt högre i nya företag i förädlingsindustrin än i gamla. Giltigheten av dessa slutsatser bygger således på förutsättningen om stabila skillnader i arbetsåtgångstalen i K-sektorn 1965-1975. Tabell l0 ger underlag för en bedömning av denna förutsättning. Enligt denna tabell skulle perioden kännetecknas av en kraftig tendens till utjämning av skillnaderna i både förädlingskvot och arbetsproduktivitet. År 1975 var förädlingskvoten t. o. m. större i delsektorerna med försämrad konkurrenskraft än i dem med förbättrad sådan! Skillnaderna i arbetsproduktivitet hade vidare sjunkit till omkring en tredjedel av 1965 års skillnader. Dessa båda utjämningstendenser motverkade emellertid varandra i sin inverkan på arbetsåtgångstalet. Den relativa differensen mellan lägsta och högsta åtgångstal vidgades t. 0. m. något mellan 1965 och 1975. Eftersom saluvärdet inte kunnat omräknas till fasta priser torde dock denna förändring ligga inom ramen för förändringar i relativprisernas utveckling. Slutsatsen blir således att den teknologiska utvecklingens inverkan på relativ arbetsåtgång i delsektorer med olika konkurrenskraftsutveckling inte synes motverka de ovan noterade tendenserna till regional i utjämning K-sektorns sammansättning. Vidare gäller att arbetsåtgångstalen inte synes variera systematiskt med avseende på branschgruppernas marknadstillväxttal. Förändringarna i kapitalintensiteten synes inte heller enligt tabell lO variera med branschgruppernas förändrade konkurrenskraft respektive marknadstillväxttakt. Ovan antyddes att konkurrenskraftsutvecklingen i branschgrupperna kunde tänkas sammanhänga med mängden mänskligt kapital per sysselsatt eftersom arbetsproduktivitetens variationer inte avspeglade liknande variationer i den fysiska kapitalintensiteten. Tabell ll skillnaderna i anger andelarna tjänstemän, tekniker samt företagsledare + försäljare av totala antalet sysselsatta 1965 och 1975. Där framgår att det är teknikerandelens variationer som i stor utsträckning ligger bakom de sektoriella olikheterna i andelen förvaltningspersonal. Även på en så aggregerad nivå som den i tabell 11 är skillnaderna i teknikerintensiteten så stora som mellan 3 och 12 %. Teknikerintensiteten är högst i konkurrensutsatt sektor och varierar inom denna sektor positivt med konkurrenskraftsutvecklingen. Det betyder för Sverige som helhet att förändringarna i sektoriell sammansättning tenderat att driva upp efterfrågan på teknisk personal. Därtill kommer att även den ”tekniska utvecklingen, som höjt andelen tekniker i arbetskraften stimulerat denna efterfrågan. Slutligen kan det konstateras att den regionala utjämningstendensen i industrins sammansättning, allt annat lika, borde ha inneburit också en tendens till regional utjämning av arbetskraftens sammansättning. Sistnämnda slutsats förutsätter emellertid att den inomsektoriella specialiseringen i varje fall inte utvecklats så att regioner med god teknikertillgång 1965 ökat sin specialisering på enskilda branscher och aktiviteter med höga teknikerintensiteter.

i svensk industri

32 Regional arbetsfördelning

Tabell 10 Index för sektorernas förädlingsgrad. arbetsproduktivitet samt kapitalintensitet 1975. Index = 100 för motsvarande tal år 1965

Sektor Föräd- Föräd- Maskiner- Elförbruklings- lings- nas driv- ningen per kvot värde per kraft per sysselsatt syssel- sysselsatt satt

123 266 133 151 Skyddad Råvarubaserad 103 320 142 142 Konkurrensutsatt 89 251 105 139 varav A. branscher med 1. starkt förbättrad konkurrenskraft 78 220 104 162 2. förbättrad konkurrenskraft 88 245 108 134 3. svagt förbättrad el. försämrad konkurrenskraft 100 267 101 127 4. starkt försämrad konkurrenskraft 107 283 127 169 B. branscher med l. 104 263 104 116 kraftig marknadstillväxt 2. god marknadstillväxt 81 234 101 130 3. viss marknadstillväxt 86 234 102 130 4. stagnerande/tillbakagående marknad 102 276 128 239

Källa: Se tabell 1.

i procent för förvaltningspersonal. tekniker samt företagsledare + försäljnings- Tabell 11 Sysselsättningsandelar personal 1965 och 1975 i riket

1965 års andel 1975 års andel Sektor

Förvalt- Teknisk Företagsle- Förvalt- Teknisk Företagsleningsper- personal dare + försälj- ningsper- personal dare + försäljsonal ningspersonal sonal ningspersonal

25 3 4 27 4 5 Skyddad 18 3 2 21 5 3 Råvarubaserad 27 8 2 29 10 2 Konkurrensutsatt varav A. branscher med 1. starkt förbättrad konkur- 31 12 2 31 13 2 renskraft 2. förbättrad konkurrens- 29 9 2 31 10 3 kraft 3. svagt förbättrad el. för- 25 6 3 28 8 4 sämrad konkurrenskraft 4. starkt försämrad kon- 21 6 2 23 7 2 kurrenskraft B. branscher med 3 27 9 3 1. kraftig marknadstillväxt 26 30 11 2 31 12 2 2. god marknadstillväxt 27 8 2 29 10 2 3. viss marknadstillväxt 4. stagnerande/tillbakagå- 23 6 3 28 10 3 ende marknad

Källa: Se tabell 1.

Regional i svensk industri 33 arbetsfördelning

Tabell 11 ger inte vid handen att teknikerandelen skulle variera med K-sektorernas marknadstillväxttakt. På denna aggregerade nivå strider således resultatet mot en av de viktigaste förutsättningarna för att den s. k. produktcykelteorin skulle kunna generellt tillämpas i tvärsnittsanalyser av ett lands internationella konkurrenskraft Inte heller förefaller andelen företagsledare + försäljare vara så hög och variera på ett sådant sätt att den kan vara betydelsefull för konkurrenskraftens utveckling mellan branschaggregaten?

7 Regionala skillnader i

arbetskraftsåtgångstalen

och deras utveckling

De i kapitel 6 nämnda tre slutsatserna förutsatte att de regionala skillnadernai arbetsåtgångstalen för sektorerna inte är inbördes samt gentemot hela riket väsentligt olika. Det kan därför finnas skäl att något beröra om så verkligen är fallet. l tabell 12 presenteras de regionala åtgångstalen 1965 och 1975 för S-, Roch K-sektorerna. Som regel gäller att K-sektorn använder mer arbetskraft

Tabell 12 Regionernas arbetskraftsåtgång per mkr saluvärde 1965 och 1975

Region År 1965 År 1975

Skyddad Rå- Konkur- Skyddad Råvaru- Konkursektor varu- rens- sektor baserad rensbaserad utsatt sektor utsatt sektor sektor sektor

Malmö 9,7 7,6 14,6 4,3 3,0 5,0 Sydvästra Sverige 6,7 8,9 18,3 3,8 2,7 6,5 lEn grundligare pröv- Sydöstra

Yttre

ningsinstitut, 1976 gällde för verksta- Relativ dsindustrin att det är spridning 0,16 0.23 0,14 0,12 0,30 0,20 tekniker- och yrkesarbetarintensiteterna som t 0,23 om Göteborgsregionens värde ej inräknas. för svensk del är struk- Källa: Se tabell l. turellt betydelsefulla.

i svensk industri

34 Regional arbetsfördelning

per saluvärdeskrona än S-sektorn som i sin tur har högre relativ arbetsåtgång än R-sektorn. Mönstret för hela riket håller normalt således också på regional nivå och över en relativt lång tidsperiod. Tabellen redovisar också den relativa spridningen i arbetsåtgångstalen för varje sektor och år. Detta spridningsmått bör användas vid jämförelser av variationen i åtgångstal mellan sektorer eller mellan år med väsentligt olika genomsnittsvärden. Vad först gäller sektorskillnaderna kan det konstateras att den råvarubaserade sektorns åtgångstal varierar betydligt mer regionalt än de två övriga sektorernas. Det kan sannolikt hänföras till att R-sektorn har en starkare specialiseringsgrad, dvs. att vissa regioner har en liten och snävt specialiserad R-sektor. Mellan år 1965 och år 1975 sjönk de regionala olikheterna i åtgångstal i S-sektorn medan de steg i R-sektorn. Emellertid var den sistnämnda förändringen hänförlig till Göteborgsregionen, vars R-sektor är liten och udda vad avser arbetsåtgångstalets utveckling. Bortses från uppenbarligen denna region synes inte de regionala skillnaderna ha stigit i R-sektorn under perioden.

8 Regionala skillnader i användning av högutbildad

arbetskraft

ovan var en av grunderna till den regionindelning som används i Enligt variationen i tillgången arbetskraft. uppsatsen den geografiska på högutbildad samt i något mindre mån Göteborgs-, Malmö- och Östra Stockholmsregionen var välförsedda med sådan arbetskraft. Regioner Mellansverigeregionerna med särskilt sådan tillgång var t. ex. Boråsregionen samt Inre knapp Stödområdet. Dessa regionala skillnader framgår av tabell 12 som visar tillverkningsindustrins tjänstemannaandelar i regionerna. Det är två kategorier tjänstemän som främst förklarar hur andelen förvaltningspersonal varierar mellan regionerna: tekniker samt kontorister. Enbart den förstnämnda kategorin består av högutbildad arbetskraft. Det har också ovan visats att teknikerandelen var för konkurrenskraftsutvecklingens variationer inom Kviktig sektorn samt att den regionala utjämningen av industrins sammansättning, allt annat borde ha medfört en tendens till regional utjämning av lika, teknikertätheten. En sådan tendens till utjämning av teknikerintensiteten har också enligt i tabell 13 inträffat. Det är i själva verket den enda klara utjämningstendensen tabellen och den kan återföras ökning av teknikertätheten i tre på en påtaglig stödområden med ursprungligen låga tätheter: Boråsregionen samt Inre och Yttre Stödområdet. Både Stockholms- och Göeborgsregionerna hade nämliteknikerintensiteter under perioden. För Stockholmsgen kraftigt stigande del var det sannolikt sysselsättningskontraktionen i teknikerknapregionens pa industrier som förklarar den starka uppgången. att intresset i det följande främst kan Det är mot denna bakgrund uppenbart till teknikerintensitetens variationer i de olika sektorerna. K-sektorn knytas studeras därvid på branschgrupper med olika konkurrenskraftsutuppdelad

Regional arbetsfördelning i svensk industri 35

Tabell 13 Tillverkningsindustrins tjänstemannaandelar (i procent) i olika regioner 1965 och 1975

Region År 1965 År 1975

Förvalt- Företags- Teknisk Kontors-Förmän Förvalt- Företags- Teknisk Kontors-Förmän nings- ledare och personal personal nings- ledare och personal personal personaLforsälj- personalforsäljtotalt nings- totalt ningspersonal personal

Malmö 27 4 6 13 4 31 4 8 13 4 Sydvästra Sverige 20 3 4 9 4 22 4 5 10 4 Sydöstra

Södra Vänern 22 2 6 9 4 22 2 7 9 4 Östra

Yttre Stödområdet 20 2 4 8 5 22 2 6 9 5 Inre Stödområdet 18 4 2 7 4 19 4 3 7 Hela riket 25 3 7 ll 4 28 3 8 12

Relativ spridning 0,25 0,30 0,49 0,29 0,04 0,26 0,29 0,45 0,30 0,05 Källa: Se tabell l.

veckling, eftersom en indelning efter marknadstillväxttakt inte visat sig sammanhänga med den relativa arbetskraftsanvändningen. Vid jämforelserna är det viktigt att hålla i minnet att teknikerandelens regionala variationer kan återlöras på endra av två faktorer: a) olikheter i regionernas specialisering på teknikerintensiva branscher och b) olikheter i regionernas specialisering på teknikerintensiva aktiviteter inom branscherna. Tekniker används normalt med starkt varierande täthet inte bara i den ”egentliga” tillverkningen utan också i olika aktiviteter. En typisk teknikertät aktivitet i många branscher är forsknings- och utvecklingsarbete. Eftersom FoU-andelen i sin tur varierar påtagligt mellan branscher men också kanske framför allt mellan företag kan regioner med god branschsammansättning likväl ha en låg teknikertäthet. Tabell 14 redovisar förutom regionernas teknikerandel i sektorerna även den relativa spridningen i denna andel över regioner. En jämförelse mellan denna relativa regionala spridning och en på motsvarande sätt beräknad relativ spridning för de sex sektorerna (S-, R- och fyra K-sektorer) visar att den sistnämnda i regel är större. Detta är av två skäl anmärkningsvärt. Ett är att antalet sektorer är påtagligt mindre än antalet regioner och ett annat att enbart regionerna konstruerats for att så långt möjligt öka skillnaderna i tekniker-

36 Regional arbetsfördelning i svensk industri

täthet. Detta torde i sin tur kunna tolkas så att branschtypiska olikheter i teknikertätheten är mera utslagsgivande än sådana löretagsspeciñka skillnader som tenderar att vara känsliga för regionernas befolkningstäthet, läge 0. d. Följaktligen skulle en påtaglig regional utjämning av åtminstone teknikertätheten kunna åstadkommas genom en regional strukturomvandling som gjorde regionernas branschsammansättning alltmer likartad (främst inom K-sektorn). Enligt tabell 14 finns också inom sektorerna en tendens till regional utjämning av teknikerintensiteterna mellan 1965 och 1975 utom möjligen ide två sektorer som redan 1965 hade de minsta regionala olikheterna: S-sektorn och den K-sektor som erhöll förbättrad konkurrenskraft. Det finns av tabellen att döma en påtaglig tendens till att regionskillnaderna mätt med den relativa spridningen minskade merju större de var år 1965. Såväl tidigare studier som resultaten i avsnitt 5 och 6 ovan tyder på att förändringarna i Sveriges internationella specialisering och komparativa fördelar varit bättreju högre teknikerintensiteten varit. En sådan utveckling kan skapa regionala balansproblem om olika delar av landet hade en olika stark inriktning på tekniker- eller mera allmänt kunskapsintensiv produktion. Emellertid visar analysen ovan att en klar tendens till minskade regionala skillnader åstadkommits under en period med ökade komparativa fördelar på

Tabell 14 Regionala skillnader i sektorernas teknikerandelar 1965

Region Skyddad Råvaru. Konkur- Konkurrensutsatt sektor, branscher med: Sektor baserad rensutsatt sektor sektor Starkt lör- Förbättrad Svagt Forbät- Starkt lörbättrad kon- konkurrens- trad el. iör- sämrad konkurrenskraft kraft sämrad kon- kurrenskraft i kurrenskraft

Malmö 2,4 5,2 7,8 7,9 7,8 6,1 8,4 Sydvästra Sverige 2,4 2,9 4,3 4,0 6,7 3,7 1,7 Sydöstra

Östra

Yttre Stödområdet 2,1 2,7 6,1 7,0 7,3 3,8 1,6 Inre Stödområdet 1,5 1,3 2,8 4,0 6,7 1,0 1,2 Hela riket 2,7 3,3 8,4 12,2 8,9 5,7 5,6

Relativ spridning 1965 0,30 0,53 0,50 0,59 0,29 0,62 0,72 Relativ spridning 1975 0,29 0,49 0,48 0,51 0,29 0,56 0,57

Källa: Se tabell 1.

Regional arbetsfördelning i svensk industri 37

sådan produktion. 1 stället för att regionerna ökade sin specialisering på tillverkningsgrenar de ursprungligen var inriktade på, skedde i stället en

utveckling som åtminstone för en del regioner i motsatt gick riktning Regionerna skulle med andra ord ha fått mer likartade produktionsbetingelser - skillnaderna i de regionala komparativa fördelarna har tenderat att

minska under en tid då landets (internationella) fördelar komparativa förändrats och industrin blivit alltmer konkurrensutsatt.

Denna process till förmån för de eftersläpande hade inte varit regionerna En generell prövning möjlig utan en kraftig förstärkning av aV

teknikertillgången i landet; en denn? Omvandlings-

förstärkning som åstadkoms genom den utbyggda pmcess

ingenjörsutbildning? som T Ksfektor

från l en annat

1960-talets senare hälft skapade tendenser till överskottsutbud av g-enomfms

bidrag l denna bok av ingenjörer. Eftersom flera av de eftersläpande erhållit regionerna långvarigt samma författare_ regionalpolitiskt stöd, som åtminstone för de norra stödområdena påtagligt förbättrat industrisammansättningen3 torde stödpolitiken också ha varit en för

. ZE_diSk“§Si° f

utiamningsfaktor av betydelse. ändringar 1relativ arbets- Tabell 15 ger ytterligare inblick i karaktären krañssammansätlning på den regionala utjämningsprom_ m_ mms i Ohlsson, cessen. Tabellen visar tillsammans med tabell 14 en klar tendens att den L; Mezal/manufakiurinrelativa av teknikerandelen ökningen varit större i regioner och sektorer med

dusttrin kapitel 2: Influ-

lägre ursprunglig andel. Förutom en minskad regional olikhet skulle således

en minskad sektoriell olikhet ;ixlâhlåltâñrgáifsmsmuti

ha uppkommit. 1 en tidigare studie påvisades en sådan sektoriell utjämningstendens för 35e SOU 1973:47 kapn. teknikerintensitetens förändring 1959-68 i verkstadsindustrins 33 delbranlen 4, 6 och 8.

Tabell 15 Procentuell förändring av teknikerandelen 1965-1975 per region och sektor

Region Skyddad Råvaru- Konkur- Konkurrensutsatt sektor, branscher med: sektor baserad rensutsatt sektor sektor Starkt för- Förbättrad Svagt förbät- Starkt förbättrad kon- konkurrens- trad el. lör- sämrad konkurrenskraft kraft sämrad kon- kurrenskraft kurrenskraft

Malmö 63 54 29 30 29 67 19 Sydvästra Sverige 29 69 26 38 13 32 47 Sydöstra

Östra

Yttre

Stödområdet 38 52 26 23 14 63 63 Inre

Relativ spridning 0,52 0,49 0,50 0,77 1,02 0,93 0,64 Källa: Se tabell 1.

38 i svensk industri

Regional arbetsfördelning

scher. Två tänkbara tolkningar angavs där. Den ena, som byggde på att den iakttagna tendensen inte var specifikt svensk, var att det fanns en bias i den teknologiska utvecklingen som fungerade så att branscherna kom att spara på användningen av sin mest intensiva produktionsfaktor. En sådan, för Sverige

exogent given teknisk utveckling skulle minska de på teknikerandelen branschskillnaderna i komparativa fördelar. Utvecklingen skulle i grundade så fall också motverka den inverkan på landets specialisering, som de ökade fördelarna på kunskapsintensiv tillverkning gav stimulans komparativa till. Den andra tänkbara tolkning, som angavs var i stället att minskningen i teknikerandelens branschvariationer i sig var en följd av landets ändrade fördelar. Minskningen skulle i så fall kunna vara specifikt komparativa svensk. Den skulle i sin tur kunna återföras på det förhållandet att en ökad teknikertäthet i teknikerknappa branscher kan vara ett instrument för Med andra ord kan en mer än genomsnittligt ökad Företagens anpassning. teknikertäthet betyda att företagen söker anpassa teknik eller produktmix på

ett sätt som förbättrar konkurrenskraften. l avsnitt 6 ovan erhölls resultatet att branschgrupperna inom K-sektorn

ökade sin förädlingsgrad och arbetsproduktivitet mer ju sämre konkurrenskraften utvecklats 1960-1975. Vidare fanns inga tecken på att arbetsproduktivitetens förändring sammanhängde systematiskt med kapitalintensitetens Eftersom teknikerandelen däremot stiger mer i sådana allt mer förändring. konkurrenssvaga branscher kan de beskrivna tendenserna tyda på att dessa branscher främst sökt förbättra sin konkurrenskraft genom att förändra mot högre förädlade produkter och att denna anpassproduktblandningen förknippad med en ökad användning av tekniker. ning varit Denna borde vidare sammanhänga med en nedläggning av tolkning och företag, vilket i sin tur kan ske inom ramen för produktion, anläggningar svaga eller starka förändringar i den regionala fördelningen av tillverkningen.

I det följande avsnittet belyses hur den del av den regionala omvandlingen, som skett förändringar av antal anläggningar och dessas relativa genom storlek (mätt med sysselsättningen), tett sig.

*Se kapitel 6 i Ohlsson, av antal anläggningar

9 Regionala utvecklingstendenser

L: Svensk Verkstadsindustris internationella och deras storlek specialisering, Industrins Utredningsinstitut, sektoriella och regionala fördelning kan Utvecklingen av sysselsättningens Stockholm 1976. hänföras till förändringar av bestående företags (anläggningars) sysselsätt- ?En liknande uppdelning ning samt sysselsättningsförändringar som uppkommer genom nya företag av specialiseringsföränd- och nedläggningar. Olyckligtvis existerar inte någon statistik (anläggningar) ringar i svensk verk- vilken kan konstrueras? Endast nettoförändutifrån en sådan uppdelning stadsindustri har gjorts samt utvecklingen av genomsnittligt antal ringar av antal anläggningar i kapitel 7 av en komanställda kan här belysas för regioner och branschgrupper. mande engelsk upplaga per anläggning av Ohlsson (1976). Vida- dessa tal för hela riket i branschgrupperna för åren 1965 1tabell 16 redovisas re gjordes en partiell tabellen starkast i R-sektorn och och 1975. Enligt sjönk antalet anläggningar sådan uppdelning i kapi- antalet anställda per anläggning steg därnäst i S-sektorn. Det genomsnittliga tel 8 av SOU 1978:47

inte tillräckligt det sjunkande antalet

för nyetablerade och samtidigt kraftigt men kompenserade Enligt tabellen skulle sektorns mera gynnsamma utveckling nedlagda stödföretag. anläggningar.

Regional i svensk industri 39 arbetsfördelning Tabell 16 Antal anläggningar och deras storlek i olika branschgrupper 1965-1975

Konkurrensutsatt för- 6908 6383 - 8 88 97 10 ädlingsindustri varav A. i branscher med Starkt Förbättrad konkurrenskraft 1472 1803 22 110 124 13 Förbättrad konkurrenskraft 1811 1712 - 5 104 105 1 Svagt förbättrad eller försämrad konkurrenskraft 1698 1551 - 9 62 62 0 Starkt försämrad konkurrenskraft 1927 1317 -32 79 92 16 B. i branscher med Kraftig marknadstillväxt 1924 2158 12 63 74 17 God marknadstillväxt 2106 2076 - l 97 110 13 Viss marknadstillväxt 1100 1046 - 5 131 133 2 Stagnerande/ tillbakagående marknad 1778 1103 -38 78 87 12

Källa: Se tabell 1.

kunna hänföras till färre nedläggningar och/eller fler nyetableringar av små

anläggningar. Tabellen visar vidare hur nära konkurrenskraftsutveckling och marknadstillväxttakt i K-sektorn sammanhänger med särskilt förändringarna av antal anläggningar. Branschgrupper med fördelaktig klassning enligt de båda kriterierna hade således stigande eller endast svagt sjunkande antal anläggningar. Att inte sysselsättningen omfördelades i snabbare takt än vad som tidigare påvisats, har enligt tabellen sannolikt att göra med att det är de små anläggningarna som främst slagits ut i konkurrens- eller marknadutvecklingssvaga branscher. Konkurrenskraftens utveckling visade sig slutligen vara bättre i branschgrupper med stora anläggningar, medan samtidigt branschgrupper med snabb marknadstillväxt hade genomsnittligt små anläggningar. Nämnda klara skillnader i branschgruppernas utveckling av antal anläggningar och deras storlek i hela riket, kan tyda på att tidigare noterade regionala omfördelningar i sysselsättningen varit förknippade med regionala omfördelningar av anläggningar och anläggningsstorlekar. Tabell 17 ger en första indikation på om detta varit fallet. Tendensen till att

40 Regional arbetsfördelning i svensk industri

Tabell 17 Procentuell förändring av antal anläggningar och antal sysselsalla/

anläggningar 1965-1975 i regionernas S-. R- och K-sektorer

Region Procentuell förändring av antal Procentuell förändring av antal anläggningar i anläggningar i

Skyddad Råvaru- Konkur- Skyddad Råvaru- Konkurindustri baserad rensutsatt industri baserad rensutsatt industri forädlings- industri forädlingsindustri industri

Malmö - 18 -38 - 13 19 62 3 Sydvästra Sverige - 13 -30 - 4 50 73 5 Sydöstra - 22 - 25 - 5 30 30 17 Sverige

Östra

Yttre Stödområdet - 15 - 28 8 41 13 15 Inre Stödområdet - ll - 15 42 61 42 48 Hela riket - 18 - 27 - 8 23 27 10

Källa: Se tabell l.

den konkurrensutsatta förädlingsindustrin kunde upprätthålla antalet anläggningar bättre än andra sektorer förelåg uppenbarligen inte enbart på riksnivå; i praktiskt taget varje region gällde detta. Oftast steg också genomsnittsstorleken på anläggningarna mindre. Två tydliga regionala omfordelningar kan märkas i tabellresultaten. En är att de tre storstadsregionerna erhöll kraftigare nedgångar av antalet anläggningar än riket som helhet. Endast Göteborgsregionen kunde kompensera detta med procentuellt starkare ökningar av antal anställda per anläggning. Den andra regionala utjämningstendensen kom till stånd genom de båda nordliga stödområdenas synnerligen gynnsamma utveckling med avseende på både antal anläggningar och anläggningsstorlek. Särskilt förmånlig var Förändringarna för Inre stödområdet. Det är vidare från tabellen uppenbart att stödområdenas rörelse mot en utjämning av sektorfördelningen ar förknippad med det ökade antalet anläggningar i K-sektorn samt den kraftigt stigande anläggningsstorleken. Resultatet stöder därför slutsatserna i ERUs stödundersökning att den gynnsamma utvecklingen av stödområdenas sysselsättning i tillverkningsindustrin nära sammanhängde med deras gynnsamma foretagsbildning (se kapitlen 5, 6 och 8 i SOU 1978:47). Denna foretagsbildning kunde i sin tur på sannolika grunder tillskrivas stödpolitiken och främst då dess s. k. lokaliseringsstöd. Tabell 18 ger ytterligare belägg för och insikt om karaktären på den

Regional arbetsfördelning i svensk industri 41

Tabell 18 Procentuell förändring 1965-1975 av antal anläggningar och antal sysselsatta/ anläggningar i branschgrupper inom K-sektorn med olika konkurenskraftsutveckling

Region Procentuell Förändring av antal anläggningar i Procentuell förändring av antal syssels./anläggn. branscher med: i branscher med:

Starkt Förbätt- Svagt för- Starkt för- Starkt Förbätt- Svagt för- Starkt förförbätt- rad kon- bättrad el. sämrad förbätt- rad kon- bättrad el. sämrad rad kon- kurrens- försämrad konkur- rad kon- kurrens- försämrad konkurkurrens- kraft konkur- renskraft kurrens- kraft konkur- renskraft kraft renskraft kraft renskraft

Malmö 19 - 7 - 18 -41 -11 0 4 32 Sydvästra 21 - 5 1 -23 33 - 5 - 8 Sverige 2 Sydöstra

9 Östra

Yttre Stödområdet 44 7 8 -28 23 - 2 12 19 lnre Stödområdet 109 47 32 12 57 66 0 56 Hela riket 22 - 5 - 9 -32 13 1 O 16

Källa: Se tabell l.

regionala utjämningstendensen. l K-sektorns fyra branschgrupper med olika konkurrenskraftsutveckling var förändringen av antal anläggningar allmänt oförmånligare för storstadsområdena och allmänt förmånligare för stödområdena. Det var således inte enbart genom en kraftigare utslagning i konkurrenssvaga branscher som storstadsområdena avvek från riksgenomsnittet i K-sektorn. En sådan avvikelse hade varit historiskt naturlig i dynamiska storstadsregioner med långvariga tendenser till överhettade arbetsmarknader. Tabellen visar emellertid på en för hela landets industriutveckling allvarligare tendens: de tre regioner som borde ha de bäst fungerande kapitalmarknaderna (också för humankapitalbildningen) lyckades inte särskilt väl med företagsbildningen inom konkurrensstarka branscher. Det betyder således att antalet nedläggningar var klart större eller antalet nyetableringar klart mindre än för övriga regioner. Att just de fyra stödregionerna lyckades särskilt väl i dessa avseenden kan vidare peka på att ett viktigt hinder for en snabb i företagsbildning tillverkning med förstärkt konkurrenskraft varit tillgången på riskvilligt och långfristigt kapital. Det gemensamma för dessa områden var nämligen det statliga lokaliseringsstödet och den år 1965 utpräglat låga tillgången på högt utbildad arbetskraft. Däremot skilde de sig då påtagligt i specialisering på

42 Regional arbetsfördelning i svensk industri

(fysiskt) kapitalintensiv respektive arbetsintensiv industri. Det Förhållandet att detta antagna etableringshinder undanröjts i en del av landet skulle vidare kunna innebära att andra delars industriella expansion försvagats genom utflyttningen av industriproduktion till stödområdena. I det följande avsnittet tas frågan upp om det varit regionalpolitiken som gröpt ur förutsättningarna för en god sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och andra regioner som erhållit föga eller inget alls i stöd.

10 Regionalpolitikens tänkbara påverkan på

företagslokaliseringen

Regionalpolitiskt stöd kan överföra tillverkning till stödområdena på en rad olika sätt* Här skall dock inte göras något försök till utvärdering av stödpolitikens samlade inverkan på icke-stödområdens sysselsättningsutveckling. Analysen i föregående avsnitt pekade emellertid på att förändringar av antal anläggningar och deras storlek tycks ha varit betydelsefulla för regioners varierande sysselsättningsutveckling. Eftersom stödområdena vunnit anläggningar(och anläggningsstorlek) och Stockholmsregionen m. fl. förlorat skulle stöd som påverkat företagens lokalisering kunna vara en tänkbar förklaring bakom tendenserna till regional utjämning. Detta undersöks i det följande. Antalet anläggningar i en region år 1975 kan delas upp på följande komponenter: 1. Antal i bruk redan 1965 minus antal nedläggningar och anläggningar utflyttningar. 2. Antal nyetablerade anläggningar 1965-1975 minus antal nedläggningar och utflyttningar. Stödpolitiken torde principiellt ha påverkat dessa komponenter inte enbart via utflyttningar och inflyttningar utan även via nivån på (de rena) nyetableringarna och nedläggningarna. I ERUs stödundersökning 1978:47 8 redovisas ett material på företagsetableringar och filialutläggningar i kapitel stödområdena, vilka genomförts med regionalpolitiskt stöd. Det är från detta material omöjligt att fördela de självständiga (icke flyttade) nyetableringarna på ”ursprungsregion”. En del av dessa skulle sannolikt ha etablerats i andra delar av landet i frånvaro av Stödpolitiken. Däremot är det möjligt att för de stödföretagsetableringar som defmierats som filialutläggningar och flyttningsetableringar redovisa “ursprungsregion”. I fallet flyttningsetableringar är denna region klart definierad. När det gäller filialutläggningar är det inte lika självklart hur ”ursprungsregion” bör definieras. Här är denna liktydig med moderbolagets eller moderarbetsställets l Detta diskuteras i Ohls- I tabellerna särredovisas filialetableringarna på grund av olikheterna i son, L.: Regionalpoliti- region. kens sysselsättningsefT- begreppet “ursprungsregion“. ekter - Teoretiska ut- i stödområdena som erhållit stöd vid De flyttnings- och filialetableringar gångspunkter. mätmeto- var inte fler etableringstillfållet 1965-1975 och ännu år 1975 hade produktion der och databas, ERU:s än 106 stycken, eller knappt l % av det totala antalet anläggningar detta år. Underlagsmaterial U 27, Stockholm 1979. För hela riket svarade de inte heller i sysselsättningstermer för någon

Regional arbetsfördelning i svensk industri 43

betydande andel av industrisektorn. Endast en bråkdel av tillverkningsindustrins anläggningar var således “lokaliseringsbara” i den meningen att ett stöd förmådde åstadkomma omflyttningar av kraftigt regionalpolitiskt existerande eller tillkommande produktion. Eftersom sysselsättningen 1975 i helt självständiga, icke flyttade nyetableringar var ca 50 % av den i filial- och stödföretag torde inte bilden förändras påtagligt av att flyttningsetablerade dessa ej kunnat medtas. Slutsatsen blir således att de nyetablerade och nylokaliserade stödföretagen inte kunnat svara för någon betydande del av industrins regionala och strukturella omvandling annat än vid extremt sneda regionala och strukturella fördelningar. Stödrapporten (SOU 1978:47 kap. 4 och 8) visar att det förra Om vi antar att flertalet delvis gällde, dvs. att för stödområdena som mottagare av sådana företag, var anläggningar Iokaliserats sysselsättningstillskottet betydande Inte heller om dessa utesluts utgör dock till regionerna 9-11 skulde nyetablerade stödföretagen mer än drygt 1 % av resten av rikets le nästan var 20:e anindustrianläggningar och sysselsättning. läggning 1975 vara en Tabell 19 antyder vissa snedheter i stödda filial- och flyttningsetableringars stödanläggning som fi- Således var dessa dubbelt i lial- eller flyttningsetabranschfördelning. (eller mer) betydelsefulla blerats. 1 K-sektorn skul- K-sektorn än i övriga sektorer. Inom K-sektorn var det framför allt branscher le nästan var 14:e anmed starkt förbättrad resp. starkt försämrad konkurrenskraft som hade höga läggning vara av denna andelar. art.

Tabell 19 Antalet anläggningar (och deras sysselsättning) i hela riket 1975 vilka erhållit stöd i samband med flyttning eller filialutläggning till stödområdet under åren 1965-1975

Sektor Antal ”stödanläggningar” 1975 Antal sysselsatta i “stödanläggningar 1975

Flytt- Filialut- Totalt i pro- Flytt- Filialut- Totalt i pronings- lägg- mille av samt- nings- lägg- mille av hela etable- ningar liga anlägg- etable- ningar rikets syssel-

Konkurrensutsatt förädlingsindustri 49 30 12,4 3 245 3 004 10,1 varav A. i branscher med: Starkt förbättrad konkurrenskraft 19 7 14,4 1 004 1 073 9,3 Förbättrad konkurrenskraft 11 9 11,7 1 333 691 11,3 Svagt förbättrad el. försämrad konkurrenskraft 10 3 8,4 192 193 4,0 Starkt försämrad konkurrenskraft 9 11 15,2 716 1 047 14,5 B. i branscher med:

Stagnerande/tilIbakagående marknad 6 8 12,7 276 576 9,1 Industrin totalt 60 46 9,1 3 794 4 174 8,8 Källa: Se tabell 1.

44 Regional arbetsfördelning i svensk industri

Detta resultat antyder en större grad av rumslig rörlighet hos både kraftigt expansiva och kraftigt kontraktiva verksamheter. För expansiva verksamheter kan det vara bristen på riskvilligt kapital (ev. i förening med låga självñnansieringsgrader, som ofta kännetecknar tillväxtföretag) som skapar den högre graden av lokaliseringsbarhet. För produktion med starkt försämrad konkurrenskraft kan det vara en hög kostnadsnivå i produktionen som gör den flyttnings- eller nedläggningskänslig. Subventionsinslaget i det regionala stödet torde då bli attraktivt. Det är dock tveksamt om denna politik alltid åstadkommer en högre grad av rörlighet från den existerande anläggningen eller om den enbart påverkar vilken ort produktionen flyttar till. Tabell 19 ger sammanfattningsvis knappast intryck av en kraftig snedfördelning med avseende på branschgruppsammansättningen av stödda filialoch flyttningsetableringar. l tabell 20 redovisas motsvarande regionala sammansättning. En enda region svarade för omkring 40 procent av antalet ilyttnings- och ñlialetableringar med stöd 1965-1975: Stockholmsregionen. lnte någon annan region bidrog med mer än en tiondel. Malmö- och Sydvästra Sverigeregionerna var särskilt små bidragsgivare medan Sydöstra Sverige- och Boråsregionerna båda svarade för ca 10 procent mätt med sysselsättningen i anläggningarna 1975. Båda de sistnämnda regionerna bidrog främst med etableringar i branscher med starkt försämrad konkurrenskraft. Det kan betyda att stödet

Tabell 20 Stödda filial- och flyttningsetableringar 1965-1975 i produktion 1975 fördelade på ursprungsregion

Region Antal stödda Sysselsättn. 1975 Totalt, Totalt, anläggningar i stödda anlägg- Anlägg- Sysselningar ningar sättning i procent i procent Flytt- Filial- Flytt- Filial- av regio- av regionings- etable- nings- etable- nens nens etable- ringar etable- ringar ringar ringar Malmö - 2 - 36 2 0 Sydvästra - 1 - 48 1 1 Sverige Sydöstra

Östra

Yttre Stödområdet 5 4 89 162 9 3 Inre Stödområdet 3 3 101 357 6 6

Hela riket 60 46 3 794 4 174 100 100

Källa: Se tabell 1.

i svensk

Regional arbetsfördelning industri 45

främst på kort sikt bidragit till att påtagligt minska sysselsättningen i dessa regioner, medan den långsiktiga effekten är begränsad. Enligt analyserna i tidigare avsnitt förmådde Stockholmsregionen öka sin sysselsättning enbart i den branschgrupp av K-sektorn som hade en starkt

förbättrad konkurrenskraft. Ökningen var inte heller särskilt stor. Även

andra analyser tydde på att regionens strukturomvandling främst åstadkoms av en betydande kontraktion i övriga branschgrupper. Enligt tabell 21 var nästan alla ñlialutläggningar och ilyttningsetableringar från Stockholmsregionen anläggningar i konkurrensutsatt industri. Hela två tredjedelar av anläggningarna bestod av llyttningsetableringar och dessa i sin tur tillhörde till stor del branscher med gynnsam och markkonkurrenskraftsutveckling nadstillväxt. Sammanfattningsvis kan därför konstateras att stödet till tilialutläggningar och flyttningsetableringar för Stockholmsregionens del kan ha haft märkbara sysselsättningseffekter. Det är emellertid inte möjligt att avgöra om det varit möjligt att behålla dessa arbetsställen i Stockholmsregionen om inget regionalpolitiskt stöd utgått. Inte heller går det att bedöma vilken sysselsättningsnivå motsvarande produktion då haft.

Tabell 21 Flyttnings- och filialetableringar med Stockholmsregionen som ursprungsregion och som fått regionalpoliliskt stöd

Sektor Filial- Flytt- Totalt i Syssels. 1975 i Totalt i nings- etable- promille j??? promille av

Konkurrensutsatt förädlings-

industri 24 9 34,4 1 982 852 38.9 varav A. 1 branscher med:

l. starkt förbättrad konkur-

renskraft 9 4 42,8 688 257 21,5 2. förbättrad konkurrens-

kraft 6 - - 17,1 685 48,0 3. svagt förbättrad el. för-

sämrad konurrenskraft 5 2 49.3 147 188 41,4 4. starkt försämrad konkur-

renskraft 4 3 42,9 462 407 131,5 B. 1 branscher med:

37.9 4. stagnerande/tillbakagående marknad 2 l 22.6 70 338 90.1 Industrin totalt 27 13 23.7 2 353 l 095 32.9

Källa: Se tabell l.

i svensk industri

46 Regional arbetsfördelning

Mera säkert är emellertid att utllyttningarna inte främst gått ut över konkurrenssvaga, stagnerande branscher. Stockholmsregionen har tvärtom bidragit med ett icke obetydligt antal anläggningar med fördelaktiga produktionsbetingelser till stödområdena. Eftersom denna region 1965 hade en god industrisammansättning och en snabb expansion av tjänsteproduktionen torde dess arbetsmarknad ha tålt en sådan utflyttning. Det är mot denna bakgrund mera oroande att perioden 1965-1975 innebar en så dålig expansion inom konkurrenskraftiga, snabbväxande branschgrupper. Tre för regionalpolitiken viktiga konstateranden kan göras efter denna Det ena är att antalet nyetableringar som kan styras över mot analys. stödområdena inte ens på en 10-årsperiod blir större än att högst ett 100-tal orter Inte ens med en kan gynnas med kanske upp till ett 50-tal anställda. aktiv styrning av lokaliseringen torde det därför vara möjligt att på lång sikt upprätthålla landets glesa ortssystem om inte nivån på antalet nyetableringar var inte det totala antalet väsentligt kan höjas. När allt kommer omkring anställda i nyetablerade stödföretag större än motsvarande ett par stålverk eller pappers- och massakombinat. Det andra konstaterandet blir därför att en regionalt utjämnande stödpolitik med så stora delar av landet klassade som stödområden inte kan fungera med annat än att stöd till nyetableringar a) görs kraftigare för att öka antalet nyetableringar samt b) bedöms mera restriktivt vad avser lokaliseringen. kan formuleras som en fråga: Är det möjligt att i Det tredje konstaterandet den del av regionalpolitiken som bygger på omlokaliseringar i så hög grad som 1965-1975 bygga på någon enstaka region som bidragsgivare? Å andra sidan, finns det någon annan region som kan axla en del av Stockholmsregionens tidigare roll utan påtagliga men för dess samlade sysselsättning?

11 Sammanfattning och slutsatser

Analyserna i denna uppsats har avslöjat flera regionala utjämningstendenser balans i den industriella utvecklingen. En som arbetat för en bättre regional sådan tendens för den samlade industriella sysselsättningen. Storförelåg stadsområdenas industrisysselsättning sviktade medan den i framför allt de norra stödområdena kraftigt ökade. En annan utjämningstendens som sammanhängt med den förstnämnda var att de år 1965 strukturellt sämst lottade områdena erhållit en påtaglig

av sin industrisammansättning. Återigen framstod stödområdena

förbättring som särskilt framgångsrika. Genom att internationellt konkurrenskraftiga branscher haft genomsnittligt betydligt högre teknikerandelar av arbetskraften betydde den regionala utjämningstendensen i industrisammansätttningen också att eftersläpande regioner särskilt starkt ökade efterfrågan på åtminstone arbetskraft. Detta borde ha bidragit till en kategori högutbildad bättre differentierade arbetsmarknader i eftersläpande regioner, vilket i så fall skulle utgöra en tredje utjämningstendens. En fjärde sådan tendens var att skillnaderna mellan både branschgrupper och regioner minskade i den relativa användningen av kapital och tekniker. De skillnadernas minskning torde åtminstone delvis kunna regionala med att skillnaderna i regionala komparativa fördelari Sverige sammanhänga

i svensk industri 47

Regional arbetsfördelning

förändrats i nivellerande riktning. Denna förändring borde också ha främjat utvecklingen av mer differentierade arbetsmarknader i eftersläpande regioner. En nödvändig förutsättning för detta torde ha varit att den under 1950-talet och första halvan av 1960-talet accentuerade bristen på ingenjörsutbildad arbetskraft försvunnit och t. 0. m. vissa är förbytts i överskottsutbud. Det måste ha inneburit en påtaglig förbättring av möjligheterna för regioner utan egen utbildningskapacitet och för företag med begränsade karriärmöjligheter och kanske också osäkra framtidsutsikter att få tillgång till moderna kunskaper om den tekniska utvecklingen. Den branschmässiga tendensen till minskade faktorintensiteter torde åtminstone delvis kunna hänföras till att de förändringar som inträffat under perioden i Sveriges komparativa fördelar lagt olika konkurrenstryck på industrins olika delar. Teknikerintensiva och andra kunskapsintensiva produktionsgrenar erhöll allmänt förbättrade kostnadsbetingelser på bekostnad av kapitalintensiva men framför allt varken kunskaps- eller kapitalintensiva grenar. För den förstnämnda gruppen torde följden av den snabbare produktionstillväxten ha blivit en uttunning av teknikerandelen i arbetskraften - en uttunning som kanske kan vara temporär. l branscher med försämrad konkurrenskraft kan flera anpassningsrörelser ha samverkat till genomsnittligt mer än normalt ökande teknikerandelar. Sådana branscher torde mer än andra ha utmönstrat mindre lönsamma verksamheter vilket på flera sätt tenderar att öka de genomsnittliga kapitaloch teknikerintensiteterna i produktionen. Vidare torde den Ökade teknikertätheten kunna sammanhänga med en strävan att anpassa produktmixen mot mera sofistikerade produkter. en process i vilken tekniskt utbildad arbetskraft har en nyckelroll. Slutligen torde utmönstringen av produkter ha inneburit en ökad satsning på mera förädlade produkter, vilket kan förklara både teknikerintensitetens och förädlingsvärdekvotens (= kvoten mellan förädlingsvärde och saluvärde i branschen) utjämningstendenser. Det har också visats i uppsatsen hur dessa regionala utjämningstendenser hängt samman med regionala skillnader i ”företags”bildning och “företags”utveckling. Storstadsområdena kännetecknades således av kraftiga minskningar av antalet anläggningar medan särskilt stödområdena fick en i detta avseende gynnsam utveckling. Endast Göteborgsområdet kunde kompensera minskningen med ökad genomsnittsstorlek på överlevande anläggningar. Stockholmsregionen lyckades enbart i branschgruppen med industrier som starkt förbättrat sin internationella konkurrenskraft något öka antalet anläggningar. Stödområdena däremot hade en gynnsam utveckling praktiskt taget i samtliga branschgrupper och kunde dessutom påtagligt öka genomsnittsantalet anställda per anläggning. Det råder ingen tvekan om att det regionalpolitiska stödet (särskilt lokaliseringsstödet) verksamt bidragit till den mycket fördelaktiga industriella utvecklingen i de norra stödområdena. Den samtidigt svaga utvecklingen i andra delar av landet och särskilt storstadsområdenas sysselsättningsmässiga och/eller strukturella försvagning ger anledning till frågan om stödpolitiken samtidigt gröpt ur utvecklingsbetingelserna för andra regioner. En sådan urgröpning kan manifesteras på endera av följande tre sätt: a) stödområdenas redan existerande företag har stimulerats att expandera på bekostnad av existerande företag i övriga landet. b) stödet har stimulerat företag i andra

48 arbetsfördelning i svensk industri Regional

delar av landet till flyttningsetableringar och lilialutläggningar i stödområdena, c) stödet har åstadkommit en ökad andel för stödområdena av antalet självständiga nyetableringar på bekostnad av övriga landet. Att döma av SOU 1978:47 (särskilt kapitlen 4, 6 och 8) torde regionalpolitiken ha stimulerat redan etablerade företag i stödområdena till en betydande expansion. Huruvida denna skett på bekostnad av andra existerande företag i Sverige eller av utländska företag har ej undersökts. De största sysselsåttningseffekterna registrerades i branscher med förbättrad internationell konkurrenskraft och god marknadstillväxt men i viss mån också i industri med låg grad av konkurrensutsatthet. Det var också i de förstnämnda branschtyperna som nylokaliserade stödföretag spelade en betydande roll, bland dem llyttningsetableringar och filialutläggningar. l uppsatsen visades att endast en region svarade för någon betydande del av dessa llyttningsetableringar och filialutläggningar: Stockholmsregionen. För övriga delar av landet betydde alltså det andra slaget av urgröpning föga för industriutvecklingen. Stockholmsregionen svarade för många flyttningsetableringar och ñlialutläggningar och dessa härrörde i hög grad från konkurrensutsatt förädlingsindustri med gynnsam marknads- och konkurrenskraftsutveckling. Det var enbart i sådan industri regionen kunde expandera bl. a. genom en viss expansion av antalet En sin sysselsättning anläggningar. högre takt i utlokaliseringarna skulle ha inneburit försämrad påtagligt sammansättning av industrin också i Stockholmsområdet -den enda region i Sverige med synnerligen slagkraftig produktionsinriktning att döma av den långsiktiga utvecklingen av landets internationella specialisering. Det råder ingen tvekan om att stödområdena väsentligt ökat sin andel av landets självständiga nyetableringar. Inte heller kan det ifrågasättas att det regionalpolitiska stödet (främst lokaliseringsstödet ) varit en starkt bidragande orsak till detta. Däremot finns det inget underlag till en bedömning av om denna andelsökning varit en följd av ökade nyetableringar av norrländska företag eller av företag från södra Sverige som utan stöd skulle ha etablerat sig där (eller inte alls). I båda fallen tyder dock stödpolitiken på att ett väsentligt etableringshinder för nya företagare minskats eller eliminerats: bristen på l Se följande uppsatser riskkapital. av Författaren till förelig- Här skall inte göras något försök att använda resultaten till synpunkter på gande uppsats: “Hur kan en regional industri- en framgångsrikare regionalt balanserande industripolitik. Sådana synpunkpolitik utformas för att ter har lämnats på annat håll Flera viktiga konstateranden kan dock göras. klara industrins struk- För det första har den starka strukturomvandlingen inom industrin varit turomvandling?” publiförenlig med påtagliga regionala utjämningstendenser inom industrisektorn cerad i ERUs forskarrapport: ”Att forma regional som gynnat eftersläpande regioner. framtid”. Publica. Stock- För det andra skulle inte dessa regioners utveckling ha varit så förmånlig holm 1978; Att ut- industri konkurrensom inte expansionen kunnat ske ijust med gynnsam mönstra industrier med krafts- och marknadsutveckling. För det tredje torde regionalpolitikens goda framtidsutsikter” utformning vad gäller främst lokaliseringsstödet ha varit en viktig orsak till publicerad i Särskilda Näringspolitiska Delega- denna utveckling. tionens Expertbilaga i stödområdena hade För det fjärde visade sig detta i att företagsbildningen SOU 1979:2; samt - “Poen omfattning och inriktning som väsentligt och i gynnsam riktning avvek litik för en regionalt bafrån samtliga andra studerade landsdelars. För det femte och mot bakgrund lanserad industriell nydastencil från Indu- av senare års konjunktur- och strukturproblem kan det konstateras att ning, stridepartementet, 1979. landets strukturproblem sammanhängt med en utpräglad oförmåga till snabb

i svensk

Regional arbetsfördelning industri 49

expansion av bestående och nybildade i branscher företag med goda produktionsbetingelser att döma av marknadstillväxttakter och internationell konkurrenskraft. Det har inte varit det regionalpolitiska stödet till Norrland som försämrat villkoren för industrin i söder. Snarare har det varit så att den incitamentsuppsättning till strukturförändringar som förmedlats från världsmarknaden inte mötts av tillräckligt väl fungerande marknader för sådana produktionsresurser som är strategiska för industrins utveckling annat än möjligen i stödområdena. Till synes goda naturliga förutsättningari storstadsområdena, var och en med en så god resursförsörjning att den skall räcka även till andra landsdelar, med tät bosättning, med goda kommunikationer, med väl

fungerande informationssystem och god industrisammansättning redan i början av perioden, har inte räckt till för att stimulera fram någon omfattande expansion i konkurrenskraftig industri. Varför har då stödområdenas industriella förnyelse fungerat så mycket bättre? Enligt min uppfattning måste förklaringen sökas i kapitalmarknadens funktionssätt eftersom det varit i detta avseende som stödområdenas industri haft till synes långt bättre förutsättningar: Stödpolitiken och framför allt

lokaliseringsstödet har erbjudit större möjligheter för bestående och potentiella företag att ta större risker vid expansion genom subventionerna (och i 1 För företag som redoviss mån mjuka lån). För såvitt inte stödområdena visar vinst blir en icke förmått att frambringa ett obetydlig del av subvengentemot bl. a. storstadsregionerna oproportionerligt mycket större antal tionen temporär. Sublönsamma investeringsprojekt reser detta följande frågor: Varför fungerar ventionen reducerar inte kapitalmarknaden (i bred mening) ens i landets mest utvecklade nämligen företagets avområden för att skapa en på lång sikt tillräcklig grad av industriell förnyelse? skrivningsunderlag vilket Har de under 1970-talet tillkommande institutionerna innebär högre redovisade på kapitalmarknaden vinster och skatteutbeväsentligt förbättrat detta funktionssätt för industrin? talningar. Avslutningsvis är det viktigt att framhålla att analysens utformning begränsar tolkningsmöjligheterna till att gälla drivkrafterna till industrins 2Framtidsinriktade ana-

branschmässiga och regionala sammansättning lyser av detta slag har och förnyelse. Däremot är det genomförts av Bergman, inte möjligt att belysa frågor som berör industrins omfattning och de på sikt L & Ohlsson, L: Redegrundläggande bestämningsfaktorerna till denna? Det innebär bl. a. att de ployment and Changing frågor som rests om kapitalmarknadens funktionssätt inte berör frågan om Patterns of Comparative den samlade till industrin Advantage”, Stencll från kapitalförsörjningen under analysperioden varit begränsande för industrins storlek i svensk ekonomi. UNIDO, Wien 1979 Uppenbarligen kan en samt av samma förfatgiven kapitaltillgång ge påtagligt olika sysselsättningsvolymer och genomtare i en kommande stusnittslöner vid olika produktionsinriktningar. die, från IIASA, Wien.

Regioner i inbördes eller utländsk

konkurrens?

Av Lennart Ohlsson

l Bakgrund och syfte

Föregående uppsats behandlade fyra drivkrafter till den regionala industriomvandlingen. För den konkurrensutsatta förädlingsindustrin kan efterfrågetillväxt, internationell konkurrenskraftsutveckling samt teknisk utveckling i hög grad vara drivkrafter som var för sig tenderar att påverka alla regioner i samma riktning. Den fjärde drivkraften, regionalpolitiken, syftar till att påverka regionerna olika. Analyserna i föregående uppsats visade att de regionalpolitiska stödområdena haft en mycket fördelaktig strukturomvandling inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin. Det var delvis en följd av företagsetableringar, som delvis kom till stånd genom flyttningar och filialutläggningar från andra landsdelar. Möjligen med undantag för Stockholmsregionen svarade dock

dessa för en mycket liten del av industrin i varje enskild ursprungsregion.

Däremot är det möjligt att konkurrensen på varumarknaderna från subventionerade stödföretag mera påverkat utvecklingen i regioner utanför stödområdena. . Syftet med denna uppsats är att belysa i vad mån enskilda regioner kan ha hämmat varandra vad avser utvecklingen av industrispecialiseringen. Är det så att hela regioner konkurrerar med varandra när det gäller att uppnå en ur konkurrenskraftssynvinkel fördelaktigare branschsammansättning? Denna och sammanhängande frågeställningar berör vilka principer som är rimliga att använda för regionpolitikens uppbyggnad. För den period som analyseras, dvs. 1965-75 antogs att det var möjligt att förena målet om regional balans i (industrins) sysselsättningsutveckling med en nationell industrisammansättning som gav en effektiv resurshushållning (till rådande, internationella priser och produktionsmetoder). Analysen i denna uppsats fördjupar således strukturanalysen i föregående uppsats av den konkurrensutsatta forädlingsindustrin genom studier av bl. a. hur regionernas produktionsspecialisering förändrats gentemot varandra. Denna sektor inbegriper här 78 branscher vilkas produkter och insatsvaror båda är utsatta för utländsk konkurrens. En regions relativa inriktning på dessa branscher i sin industriproduktion visar dess (bransch-)specialisering. Förändringar av denna specialisering från 1965 till 1975 betecknas som regionens specialiseringstrend under perioden 1965-75. Det är denna trend som undersöks med avseende på sambanden med bl. a. andra regioners specialiseringstrender.

52 i inbördes eller utländsk konkurrens?

Regioner

Regionerna som undersöks är desamma som gjordes till föremål för analys i föregående uppsats. De är således så konstruerade att de i början av perioden torde ha en väsentligt olikartad industrisammansättning. Denna sammansättning kan även tänkas binda varje regions specialiseringstrend under en nästföljande period. Specialiseringsutvecklingen skulle i så fall kunna gå åt olika håll och således tendera att förstärka historiskt förvärvade regionala komparativa fördelar. Å andra sidan kan specialiseringen i varje region gå i samma riktning om regionerna i stället får mer lika komparativa fördelar gentemot utlandet, vilket skulle innebära att åtminstone vissa regioner tenderat att byta sin historiska specialisering.

2 Specialiseringsanalyser av två omhuldade dogmer

Den moderna regionalpolitiken grundades som ovan nämnts med föreställningen att det var möjligt att samtidigt stimulera fram en bättre geografisk balans på arbetsmarknaden och en god (sektoriell) resurshushållning och ekonomisk tillväxt. Så småningom försvagades emellertid den sistnämnda målsättningen till förmån för sysselsättningsmålet. Det skedde genom insatser för att ”rädda sysselsättningen” i existerande, ibland konkurrenssvaga företag. ERU°s stödundersökning visar hur efterfrågan på stöd från sådana företag under 1970-talet inte bara lett till en uppluckring av de ursprungliga stödformernas regler utan även frambringat nya stödformer som givit dominerande producenter frikostiga subventioner. Under den senaste lågkonjunkturen fick denna efterfrågan en osedvanlig grogrund särskilt i Norrbotten med dess djupgående kombinerade konjunktur- och strukturkris. Regionalpolitikens tyngdpunktsförskjutning från en anpassningspolitik till regional protektionism” innebar således populärt uttryckt en ökad tonvikt på politikens ”Skomakare bliv vid din läst”-d0ktrin. Den produktionsinriktning stödområdet historiskt kommit att förvärva är den politikinstrumenten bör utformas för att stödja. Områdets ”förvärvade komparativa fördelar” skulle med andra ord även framledes skapa goda betingelser för fortsatt god expansion och sysselsättningsutveckling. I brist på bättre uttryck benämns denna hypotes för olika regioners framtidsförutsättningar ”skomakarhypotesen”. Skomakar-hypotesen kan utsättas för systematisk prövning med hjälp av följande uttryck, som gäller för varje vara under ett år med små lagerförändringar. För konkurrensutsatt fiorädlingsindustri är nämligen marknaderna inte avgränsade till ett mer eller mindre utsträckt omland kring tillverkningsenheterna. En geografisk uppdelning av förbrukning, export och import för en vara är därför inte alltid meningsfull eller nödvändig.

= Svensk .. Övik-Ja Svensk ._ Svensk

Region Rss *Veüñka t +

Se kapitlen 1 och 2 i tillverkning förbrukning export import

çâgümâ:

SOU 1978:47.

i inbördes eller utländsk konkurrens? 53 Regioner

Region Rzs specialisering på varor kan beskrivas med hjälp av termen på vänster sida i detta uttryck. Emellertid har R-regionens tillverkning som mått på dess specialisering två möjliga svagheter för period- och regionjämförelser. Om man nämligen är intresserad av att studera drivkrafterna till specialiseringsförändringar vid given marknadsutveckling för de olika varorna måste måttet först normaliseras för marknadsstorleken. försvå- Regionjämförelser ras av att måttet är känsligt för skillnader i regionernas storlek. Denna senare svaghet elimineras i föreliggande uppsats genom den regressionsteknik som används Den förstnämnda svagheten kan enkelt åtgärdas att genom ovanstående uttryck divideras med storleken på svensk Förbrukning, varvid Följande uttryck erhålles

R-tillverkning Uvr. Sveriges tillverkning EXPOFY- WPOTY _ 1 _ Svensk Svensk förbrukning

Svensk _

förbrukning fcirbfuknlrlg

Vid jämförelser över branscher eller varor mäter termen till vänster om likhetstecknet regionen Rts specialisering gentemot hela omvärlden och termen längst till höger Sveriges internationella Formeln kan specialisering. enkelt utvecklas för att visa hur förändringen av R-regionens specialisering mellan två år är identiskt relaterad till nettot av förändringen av övriga Sveriges specialisering och förändringen i den internationella specialiseringen. Med hjälp av detta mått på en enskild regions kan den specialisering ovannämnda s. k. ”skomakar-hypotesen” undersökas att förändgenom ringen av måttet mellan 1965 och 1975 med regressionsteknik relateras till måttets värden år 1965. Om hypotesen gäller bör alltså samband positiva erhållas mellan i regionerna specialiseringstrenden och deras ursprungliga specialisering. Hypotesen undersöks i avsnitt 3 nedan. Kritik mot regional- och industripolitiken brukar ibland bygga på föreställningen att företagen konkurrerar om samma givna marknad och att stöd till vissa företag därför ger negativa konsekvenser i andra företag. Eftersom det inte görs någon förhandsbedömning av om dessa senare biverkningar är förenliga med målen för den förda politiken är det således osäkert om det samlade utfallet kan antas leda till en bättre måluppfyllelse än alternativet utan några som helst ingrepp. Det är givet att en sådan typ av konkurrens föreligger för tillverkningen inom den skyddade sektorn, dvs. för produktion med marginell export och import. Större delen av industrin är dock konkurrensutsatt. För den konkurrensutsatta förädlingsindustrin undersöks en mera generell form av konkurrens mellan regioner om produktionsutrymmet. I föregående visades uppsats nämligen att regionalpolitiskt stöd till flyttningar och filialutläggningar fått relativt stora effekter i stödområdena utan att sysselsättningsförlusterna i lstorleksskillnadema andra regioner tagna var för sig blivit märkbart omfattande. Det betyder att Påverkar enbart interregionalpolitikens biverkningar på andra regioner kan vara begränsade om de i

Cepfterme egfessimls

bara sprids ut över hela övriga Sverige främst därför att stödområdena under berakilmgama Vnke.

. _ term ar ointressant för perioden var av relativt ringa storlek. de pmmem som under- Enligt formeln ovan finns det en negativ relation mellan sökes. specialiserings-

54 i inbördes eller utländsk konkurrens? Regioner

kvoten för R-regionen for en enskild bransch och motsvarande kvot för övriga regioner tillsammantagna. Mellan 1965 och 1975 kan båda kvoterna stiga enbart om exporten stigit relativt till importen, dvs. om den specialisesom i formeln anger landets internationella specialisering ökat. ringskvot Bryter vi nu upp övriga Sverige i tio regioner gäller givetvis inte längre denna strikta relation mellan R-regionen och varje enskild annan region. Studeras samma relationer för ett stort antal varor eller branscher är det vidare möjligt att de negativa effekterna av en regions expansion i ett visst antal branscher fördelats över alla andra regioner och utlandet på ett sätt som begränsat dessa effekter for varje annan region. Få regioner har slutligen kunnat expandera i flertalet branscher varför de gynnsamma effekterna av deras kontraktion i övriga branscher till viss del kunnat tillgodogöras i andra regioner. Den variant av konkurrensen mellan regioner som här undersöks benämns gungbrädes-hypotesen” och går ut på att en regions specialiseringsutveckling tenderar att negativt påverka andra svenska regioners. Om så varit fallet under perioden kan detta ha inneburit att regionerna hämmat varandras möjligheter till fördelaktig anpassning till förändrade internationella konkurrensbetingelser. ”Gungbrädes-hypotesen” analyseras i avsnitt 4 nedan. Analyserna av dessa båda hypoteser leder fram till en tredje hypotes som for att inte föregripa resultaten dock utvecklas först i avsnitt 5.

3 ”Skomakar-hypotesen”

Som ovan nämnts undersöks ”skomakar-hypotesen” med hjälp av regressionsanalys av sambandet mellan specialiseringsforändringen 1965-75 i en region och regionens specialisering 1965. Två samband beräknas for varje region; det ena omfattar samtliga 78 förädlingsindustrier och det andra med endast det antal industrier inom vilka produktion ägde rum i regionen år 1965 eller år 1975. Då resultaten var påtagligt likartade redovisas i tabell 1 enbart resultaten från det förstnämnda industriurvalet. Endast for en region erhölls stöd för skomakar-hypotesen”, men stödet var som framgår av tabell l svagt (Bergslagsregionen). l fem fall erhölls istället statistiskt säkerställda negativa regressionskoefficienter. Malmö-, Göteborgoch Södra Vänernregionen samt Inre stödområdet hade alla starkt negativa samband. Det fanns med andra ord för dessa senare regioner en tendens till minskad var starkt specialiserad och till 1=?Endast linjära sam- specialisering på de industrier regionen tidigare band har beräknats med ökad ursprungligen svagt foreträdda industrierna. specialisering på de anledning av att motsva- Samma har tidigare rapporterats för slag av negativa specialiseringssamband rande specialiseringssam- Sverige i sin helhet? Tolkningen for Sverige var att landet under efterkrigsband för landet i sin tiden långsamt växlat produktionsinriktning for att exploatera nya kompahelhet alltid visat sig rativa fordelari industri och i stället minska koncentratiovara linjära (se t. ex. kunskapsintensiv Ohlsson, L.: Svensk nen på dels kapitalintensiv dels arbetsintensiv, föga kunskapsintensiv verkstadsindusrris intertillverkning. nationella specialisering , Om denna tolkning är generaliserbar betyder det troligen att regioner med Industrins Utrednings- Stockholm starka negativa specialiseringssamband varit regioner som under perioden institut, 1976, kapitlen 6 och 7 samt 9. snabbt växlat sin produktionsinriktning, t. ex. på grund av snabb anpass-

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 55

Tabell] Tecken på sambanden mellan ll regioners specialiseringsförändringar 1965-75 och ursprungliga specialisering 1965 på 78 förädlingsindustrier

Region Tecken på regressions- Förklaringsvärde koefficienter för 1965 i procent års specialisering

Göteborg Södra Vänern - - Östra Mellan- sverige Stockholm 0 Bergslagen +

AGNGNUJ

Yttre stödområdet O Inre stödområdet I _-

Teckenförklaring - - starkt negativt samband (= signifikans på 2,5 procentnivå. enkelsidig test) svagt negativt samband (= signifikans på 10 procentnivå, enkelsidig test) 0 koefficienten är ej signifikant skild från noll + svagt positivt samband (= signifikans på 10 procentnivå, enkelsidig test)

ningsförmåga eller dålig initiell industrisammansättning. Analogt gäller för övriga regioner att de haft antingen en dålig anpassningsförmåga eller en initiellt så god industrisammansättning att denna varit väl förenlig med Sveriges nya komparativa fördelar. Sammanfattningsvis kan således konstateras att en regionalpolitik som bygger på filosofin ”Skomakare bliv vid din läst” kan betyda att de regionala problemen konserveras. Så blir fallet om dessa problem är förknippade med sammansättningen inom industrisektorn. En annan konklusion av analysen är att antalet negativa specialiseringssamband och styrkan idessa (mätt med Förklaringsvärdena) inte tycks kunna helt förklara varför Sverige som helhet hade en tendens att byta specialiseringsprofil. Detta tyder i sin tur på att det skett förändringar i den regionala arbetsfördelningen. Att döma av resultaten i föregående uppsats har förändringar av industrisammansättningen i gynnsam riktning enligt konkurrenskraftskriteriet gått snabbare i regioner med en ursprungligen dålig sammansättning. Det innebär att sådana regioner måste ha vunnit i relativ betydelse till nackdel för regioner med en ursprungligen bättre produktionsinriktning. Att detta också varit fallet tydde resultat från föregående uppsats på.

4 ”Gungbrädeshypotesen”

Analysen av ”skomakar-hypotesen” visade att en regions ursprungliga specialisering ensamt inte förmådde förklara särskilt mycket av regionens

56 Regioner z inbördes eller utländsk konkurrens ?

E085 .EMS

Lmiäwn. :aims: .öñmâüä

_

NES.:

m_ x m_ m:

ou .E ä S. m mm o.. R 3

...z

-..E2

ncanEmm mmåcåam

u | u u

-_5003 »arna

c n u n u

.E mao: 1 | ++ + u r u o o I |

69m .oufEo

0.:: o o | o o o + o o x

öuEEo

1 u

a u

0.:; 69m +++ +++ +++ | o ++ o o u x

I

-Qom :omsm

I o o o o o o o o x I a

-xuozm EB; o o + o o o ++ x o o

E30 -ca=oå umtoä + o o o o + x ++ o o

960m :S53

o o o o +++ x + .b x .o

-...50 män

.m:_5_.ö=: .wE5_._o=:

o o o o x +++ o o o o

mzcmcocaxwacwü måcmsocwxwzzwuy, mzcmcozmxwzcäm wzcmcozuxäcmñ wzcmcozuxwzcwñ «_:m:o:axc_=w_m

än:_ä:m._Emu=_$m=a_uoam

|

I

35m o o +++ x o o o o o I o så:

:S:

.wo ä o\o mm mm om

|

owcoå

.uzumcün

Wu m

mama

| m Om

.ozumcün

.Pxm

o_ o_ | 1 x +++ o a o + c +++ r

an aa mn an ma ma

muiuzâmo_

.gm ska? 09.26

uocaämnz:

+ x o o ++ o o o o +++ o

uucåâmug:

zocemmmzmo_

_coüEooxmcoñmokmop Eoöwcøoxmcoñmmzmø. _coöåøoxmcoñmoåø_ Euümcuoxmcoñmäwø.. äoäEooxmcoñmämu. _cuöåøoxmcoümoüø_

u

:u=mE nEEE

| x ++ | ao o o ++ o + +++ o _ .

.öcoümokmox .u:o_mmo.mo.

_EaaEsm

unöuExE EmxcEwB

_ _

zäwo: âämoc 23mm: 58._ §25 Emoa

m..

Emoa cmmoc

.F .G

:oñä

omtgm

ow_._o›m:m=u2

:Stab asså

_oU«._EOU9m .cmxEcmi EmxcEwñ .caxcEmi

_uueeouâm

.cmxåcmñ EwxcEmü EaxcEmñ

_

säga?? Eopara

..c,_mwc_._om__a_ooam

E053

uêxêxxxkrmåå

u

EuxcEwñ EmxcEwñ

.mmctucm mzmmâxm »såå Esioañ :owsnaom

u

:aaah oss: 282m 28m .nanm .Emo

n 1

o§ 0.:: a a x o u I | + ++ +++

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 57

specialiseringstrend under en följande period. Den i avsnitt 2 diskuterade gungbrädes-hypotesen” hävdar att denna trend är negativt sammanhängande med motsvarande trend i andra, inhemska regioner. Därför kompletteras ansatsen i tabell 1 med att vid sidan av den studerade regionens specialiseringskvot år 1965 införa specialiseringstrenderna för övriga tio regioner. I likhet med tidigare har regressionsberäkningar genomförts för dels samtliga 78 branscher i K-sektorn dels de branscher inom vilka regionen hade produktion 1965 eller 1975. Då resultaten i de båda fallen var mycket likartade kommenteras enbart avvikelserna för det senare fallet i anslutning till tabell 2. Kompletteringen med ytterligare variabler medför enligt tabell 2 att förklaringsvärdena steg betydligt. En annan konsekvens är att koefiicienten för regionens specialiseringskvot 1965 i endast två regioner förblev icke signifikant att jämföra med fem i den enklare ansatsen. l hela sju regioner blev tecknet negativt, dvs. slutsatsen i föregående avsnitt att ”Skomakarhypotesen” kan förkastas får stärkt stöd. Bortses från koefiicienterna för 1965 års specialisering erhålls enligt tabell 2 25 signifikant positiva och 8 signifikant negativa koefficienter Enbart i ett fåtal fall har således två regioners specialisering förändrats i motsatt riktning. l den mån de regionala specialiseringstrenderna alls var relaterade till varandra var det således klart vanligare att regionerna förändrade sin industrisammansättning i samma riktning. Vore ”gungbrädes-hypotesen” sann, skulle man vänta sig att regionernas specialiseringsutvecklingar gick i motsatt riktning. Följaktligen kan även denna hypotes förkastas. Tabellen visar att industriutvecklingen gick i samma riktning inom Yttre stödområdet som i Malmö-, Sydvästra Sverige, Sydöstra samt Södra Sverige- Vänern-regionerna. Yttre stödområdets specialisering förändrades däremot i motsatt riktning mot Bergslagsregionen och Boråsregionen. Att döma av resultatet ERU:s stödundersökningz kan det antas att

från

likheterna i industrisammansättning mellan Yttre stödområdet och Grå Observera att dessa zonen, som nästan sammanfaller ”Sum” lme ä Varandm med Bergslagsregionen, kan ha medfört att Oberoende det långt mer omfattande stödet till Yttre stödområdet negativt kommit att Påverka Grå zonen (och I så fall är det ett

hBergslagsreugionenV tänkbart 2 se SOU 1978:47 kapit_

exempel på hur konstruktionen av stod till en del av landet kan medföra en .en 4 och 6_ flyttning av sysselsättningsproblemen till en annan landsdel, eftersom så småningom Grå zonens kommuner fått successivt högre prioritering i stöd- 3 Motsvarande Samband politiken. som i tabell 2 för Grå För Boråsregionen visar resultaten att regionens specialisering har en svag

tendens âåârâsüifaâigázângâgâátt

till ,att öka på produktionsgrenar på vilka regionen redan 1965 var starkt signmkant positivt starkt specialiserad. Det återspeglar att teko-krisen nådde samband med Grå zo- Boråsregionen senare än andra delar av landet (t. ex. Norrköping och Malmö). m3 Specialisermg 1965 Nedläggningar i andra delar av landet motsvarades inte alltid till 100 % av ökad negativt

ochdefkt. ?Faáki

import utan ibland också av ökat marknadsutrymme för kvarvarande

;npâciågâçjinzgåânçtzre

inhemska konkurrenter. Denna bakgrund förklarar varför stödområdet Boråsregionen (förklaringsre/arivr sen om än svagt ökade sin på VäTde1+20 Procent). specialisering konkurrenssvag üuverkning_ Dessa samband som var . .. .. .. . . de båda storstaderna påtagligt starkare än för Kring Goteborg och Malmo ligger uppenbarligen Bergslagenregionen ger regioner vars industrisammansättning förändrats i samma som riktning stöd åt ovanstående an. respektive storstad. Detta gäller inte i samma utsträckning för Stockholms- taganden.

58 Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens?

regionen, trots att ett visst positivt samband med Östra Mellansverigeregionen erhölls. Sistnämnda region inbegriperen rad större städer på relativt långa avstånd från Stockholm. Stockholmsregionens specialiseringsförändring är i själva verket föga sammanhängande med både dess ursprungliga specialisering och utvecklingen i andra regioner. Sammanfattningsvis ger inte tabell 2 underlag till starka farhågor om att industriomvandlingen i förädlingsindustrin i en region i någon större utsträckning hämmat möjligheterna för enstaka andra regioner. Flera regioner tycks i stället ha haft samma slag av specialiseringsförändringar. Enligt de enkla samband som påvisades i avsnitt 2 skulle detta tyda på att regionernas omvandling var mera styrd av förändringar som påverkade konkurrenskraften olika för olika regioner. l det följande avsnittet undersöks därför regionernas specialiseringstrender med avseende på sambanden med förändringar av Sveriges internationella specialisering.

5 Hypotesen om homogena komparativa fördelar

för hela Sverige

Att Sverige är en liten, öppen ekonomi behöver inte nödvändigtvis innebära att landets komparativa fördelar gentemot utlandet är enhetliga över hela landet. Ekonomin är nämligen spridd över en relativt stor yta och en del produktionsresurser är inte rörliga. Under Sveriges industrialiseringsperiod som till stor del byggde på exploatering av inhemska naturresurser och senare inhemska uppfinningar hade i själva verket Norrland så goda komparativa fördelar gentemot utlandet i just råvaruexploatering och råvarubaserad att en betydande ökning av folkmängden i Norrland kunde ske produktion också i förhållande till de mera befolkningstäta södra landsdelarna. Under efterkrigstiden urgröptes gradvis Sveriges komparativa fördelar i råvaru- och råvarubaserad produktion. Det var sysselsättningskrisen i primärnäringarna som åstadkom återflyttningen söderut under 1950- och 1960-talen eftersom norra Sverige till skillnad från södra ej förmådde skapa alternativ sysselsättning i industri- och servicesektorerna. Regionalpolitikens oförmåga att genom stöd till industrisektorn på femton år skapa balans i sysselsättningsutvecklingen kan som framgår av ERU:s stödundersökning tillskrivas kombinationen av en stark specialisering på råvarubaseradindustri 1965 och förlorad expansionskraft (i sysselsättningstermer) hos denna industri. Regionalpolitikens tidiga inriktning på att attrahera konkurrenskraftig alternativ tillverkning tycks ha varit för svagt dimensionerad för att kunna åstadkomma tillräckligt stor nytillkommande industrisysselsättning. att på sikt krympa stödområdets konkurrenssvaga indu- Möjligheterna strier kommer mot denna bakgrund att sannolikt bli avhängigt av om detta område i stort har tillräckligt goda förutsättningar for tillverkning på vilken Sverige fått allt bättre komparativa fördelar. Det är följaktligen av intresse att undersöka om stödområdet och andra delar av Sverige har samma utveckling av de komparativa fördelarna som landet som helhet. ERU:s tre indikationer detta för 1 Se kapitlen 4, 6 och 8 stödundersökning gav på att gällde i SOU 1978:47. stödområdena. För det första skedde en klar utjämning av lönegapen

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 59

gentemot övriga Sverige (se kapitel 5 i SOU 1978:47). Eftersom arbetskraftskostnaderna är en betydande del av förädlingsvärdet innebär detta att stödområdets förutsättningar för en mera arbetsintensiv produktionsinriktning och teknik klart minskade, ja t. 0. m. försvann i yttre stödområdet. För det andra visade stödundersökningen att tillväxttakten i industrier med internationellt förbättrad konkurrenskraft var bättre i stödområdena än i riket i sin helhet trots att utgångsläget var dåligt (se kapitlen 4 och 6). Resultaten gav vid handen att detta kunde tillskrivas lokaliseringsstödet bl. a. genom stödets atlraktionsvärde för nyetableringar. För det tredje visade stödundersökningen att även i stödområdet utmärktes industrierna med Förbättrad internationell konkurrenskraft av samma tänkbara faktorer bakom de komparativa fördelarna: dvs. högre andelar högutbildad arbetskraft (främst tekniker). Den följande analysen kompletterar dessa resultat genom att analysera i vad mån regionernas specialiseringstrender överensstämmer nära med hela landets utveckling av specialiseringen gentemot utlandet. Om en regional utjämning skett av produktionsbetingelserna bör nämligen regionernas industrisammansättning. rätt definierad, tendera att bli alltmer likartad. Visserligen var sammansättningen 1965 olika mellan regionerna men eftersom landet kraftigt förändrat sin internationella specialisering kan det antas att specialiseringstrenden för den enskilda regionen under en period av mera utjämnade regionala komparativa fördelar bör vara klart positivt korrelerad med den internationella specialiseringstrenden. Analysen sker genom att i ett första steg beräkna sambandet mellan regionens specialiseringstrend och dels hela rikets specialiseringstrend dels regionens specialisering 1965. Det är uppenbart att ju större industrisektor regionen har desto större är sannolikheten för en positiv korrelation mellan regionens och rikets specialiseringstrender. Emellertid svarar inte ens den största regionen for mer än högst 20 % av rikets totala konkurrensutsatta förädlingsindustri (Östra Mellansverigeregionen) och bara en annan svarar för mer än 10 % (Stockholmsregionen). Tabell 3 redovisar resultaten av specialiseringsanalyserna? Endast en region, Bergslagsregionen, hade en utveckling som inte alls sammanhängde

med rikets. Övriga regioners specialiseringstrender följde samma mönster

som hela rikets och med ett undantag var sambanden mycket starka. Undantaget är Inre stödområdet, för vilket sambandet troligen blev svagare, därför att de branscher stödområdet hade produktion inom år 1965 hade en sned fördelning med överrepresentation för branscher med dålig konkurrenskraftsutveckling. I övrigt finns inga tecken på att större regioners specialiseringstrend är mer likartad med rikets än mindre. Det kan därför konstateras

l Se även föregående uppsats i föreliggande bok. ?I dessa analyser inkluderas av statistiska skäl enbart de branscher som har någon produktion i regionen 1965 eller 1975. Testen av rumsligt homogen incitamentsstruktur med avseende på specialiseringsförändringarna kan nämligen betraktas som att ll stratifierade urval görs för populationen på totalt 78 observationerwranscher). De elva urvalen är stratifterade så att de initiella produktionsförutsättningarna for den konkurrensutsatta förädlingsindustrin skall vara påtagligt olika. På så sätt tillförsäkras goda möjligheter att ej acceptera antagandet om rumsligt homogena komparativa fördelar om detta antagande faktiskt är fel.

60 Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens?

Tabell 3 Tecken på samband mellan regionernas och rikets specialiseringstrender 1965-75 Specialiserings- Samband med Förklarings- Antal indust-

Sydvästra Sverige

Teckenförklaring - - - Signifikant negativ på 2,5 % signifikansnivå - - % signifikansnivå signifikant negativ på 5 - Signifikant negativ på 10 % signifikansnivå O Ej signifikant + signifikant positiv på 10 % signifikansnivå ++ signifikant positiv på 5 % signifikansnivå +++ signifikant positiv på 2,5 96 signifikansnivå

att antagandet om enhetliga komparativa Fördelar för hela landet erhållit ytterligare stöd. Tabell 4 kompletterar den bild som erhållits från den tidigare analysen genom att visa hur väl den enskilda regionens specialisering överensstämmer med hela rikets åren 1965 och 1975. Om vi antar att landets specialiseringskvot varje år är ett gott mått på landets komparativa fördelar har bland storstadsregionerna enbart Stockholmsregionen förmått förbättra sin industrisammansättning påtagligt. Både Göteborgs- och Malmöregionen hade en industristruktur som var förmånligare 1965 än Stockholmsregionens mätt med rikets dåtida specialisering. Denna tolkning stämmer väl överens med resultaten av föregående uppsats. Att Göteborgs- och Malmöregionerna erhållit en starkt försämrad sammansättning synes således bero på att dels tidigare i landet konkurrenskraftig industri tappat konkurrenskraft, dels regionerna ej förmått att tillräckligt expandera i verksamheter med stigande konkurrenskraft under l0-årsperi0den. För båda regionerna slår således bl. a. varvsproblemen igenom och för Göteborg även kontraktionen av kullagerindustrin. Det bör emellertid framhållas att dessa kontraktionsindustrier inte synes kunna förklara varför inte två så tätt befolkade regioner, med stora marknader för arbetskraft, kapital (riskvilligt och lånekapital) samt s. k. mänskligt kapital förmådde att anpassa sig till förändrade komparativa fördelar. Förutom Stockholmsregionen torde nämligen dessa tvâ regioner ha haft de bästa förutsättningarna för

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 61

effektivt fungerande faktormarknader och för information om riklig omvärldsförändringar. Boråsregionens specialisering framstår som sämre 1975 än 1965 därför att regionen inom landet ökat sin relativa andel av den industrisektor som mest försvagat sin konkurrenskraft. Ingen annan region hade år 1975 en tillnärmelsevis lika dålig specialisering. Sydöstra Sverige, som omfattar de tre Smålandslänen och Blekinge län förmådde liksom Östra Mellansverigeregionen och Yttre stödområdet bibehålla sina år 1965 relativt förmånliga specialiseringsmönster. l varje fall för den förstnämnda regionen berodde detta på en omställning av industriproduktionen att döma av tabellen. Förbättringar av liknande karaktär påtaglig men utifrån ett sämre läge år 1965 skedde också inom industrin i Södra Vänernregionen samt Inre stödområdet. Att Bergslagenregionen hade en förmånlig sammansättning båda åren torde bero på dess starka inriktning på stålindustri och på att denna ännu år 1975 hade en klart positiv nettoexportkvot. Som bekant har dock branschens snabbt under nettoexportkvot sjunkit 1970-talet, varför regionens numera snarare sammansättning är dålig än bra. Sammanfattningsvis ger analysen i detta avsnitt ytterligare stöd för antagandet att skillnaderna i allmänna mellan produktionsförutsättningar olika regioners industrier tämligen drastiskt minskat 1965-75. I en perioden rad regioner har vidare specialiseringstrenderna gått i en gemensam riktning

Tabell 4 Korrelationer mellan regionernas specialisering 1965 och 1975 och Sveriges internationella specialisering samma år. 78 observationer

62 i inbördes eller utländsk konkurrens? Regioner

som förefaller vara förenlig med påståendet att den viktigaste hämskon för en fördelaktigare utveckling av regionernas industrisammansättning nog inte konkurrens utan i deras gemensamma oförmåga till låg i deras inbördes omvandling gentemot utländsk industri.

6 Regional- och industripolitiska slutsatser

Analyserna i denna uppsats har i hög grad stött resultaten av den föregående i föreliggande bok. Den industriella omvandlingen 1965-75 har uppsatsen tagit sig former som på regional nivå varit balansskapande snarare än balansförstörande. En viktig bidragande orsak till detta har varit den regionalpolitiska stödverksamheten som förmått att väsentligt förbättra industrins produktionsvillkor i landets åtminstone tidigare industriellt mest eftersläpande delar. En annan, lika viktig anledning till den regionala utjämningstendensen var oförmågan till industriell omvandling i de (tidigare) industriellt ledande storstadsområdena. Göteborgs- och Malmöområdena har därvidlag kännetecknats av två svagheter. Den ena var att områdena ej var kapabla att i snabb takt kontrahera tillverkning med försämrad internationell konkurrenskraft. Den andra svagheten låg i att de inte heller förmådde åstadkomma en särskilt snabb expansion inom verksamheter, nya eller gamla, med stigande konkurrenskraft. Stockholmsregionens industriella omvandling framstod som klart mycket bättre än de båda andra storstadsområdenas därför att utslagningen av med konkurrenskraft i mycket snabb takt. tillverkning sjunkande gick i branscher med mycket kraftig förbättring av sysselsättningen steg endast konkurrenskraften. Denna expansion skedde vidare sannolikt i år 1965 redan befintliga, stora företag ty branschinriktningen var redan då ytterst gynnsam. Skillnaderna mellan storstadsområdena torde mot denna bakgrund främst kunna hänföras till att industrin i Stockholmsregionen inte förmådde konkurrera om arbetskraften med den snabbt expanderande tjänstesektorn. Ingenting synes tyda på att denna region fungerade bättre från synpunkten om industrins förnyelse vad gäller nytillkomst av konkurrenskraftig tillverkning. Det betyder i så fall att marknaderna för dels utveckling av nya produkter dels kapital för riskfyllda investeringar i produktion av sådana produkter fungerade i stort sett lika dåligt som i de båda andra storstadsområdena och att skillnaden främst låg i att Stockholmsområdet redan 1965 hade stora företag inom branscher med snabb produktförnyelse. Varför då de eftersläpande stödområdena strukturellt bättre fungerade under perioden. Nyckeln till ett svar på denna fråga ligger i hur stödpolitikens instrument fungerat för att avskaffa eller minska de barriärer för nya, riskfyllda investeringar i nya eller existerande företag som enligt svenska och utländska studier ofta föreligger. Inget av stödpolitikens huvudinstrument har varit inriktade på att öka tillförseln av nya produkter. Det mätt med sysselsättnings- och produktionstillväxten framgångsrikaste medlet var det s. k. lokaliseringsstödet som bestod av investeringssubventioner kombinerade med ”mjuka lån”. Subven-

Regioner i inbördes eller utländsk konkurrens? 63

tionseffekter i vinstgivande företag minskas efter hand genom att subventionerna reducerar avskrivningsunderlaget. Även i vissa andra avseenden fungerade lokaliseringsstödet som en tidsmässig omfördelning av företagens kapitalbehov. En annan egenskap hos lokaliseringsstödet var att det skulle tilldelas projekt/företag som kunde bedömas ha en långsiktig god konkurrenskraft (utan stöd), dvs. i princip samma bedömningsgrunder som bankväsendet har i sina låneärenden. Staten tog emellertid betydligt större risker med sitt lokaliseringsstöd. Lånen gavs mot toppinteckningari industrins fastigheter, dvs. ovanför bankernas inteckningslån. Subventionerna betalades ut i former som påminner om aktieägandets, dvs. det gav en kraftig omedelbar förstärkning av riskkapitalet. Men även i detta avseende tog staten delvis större risker än aktieägaren. Den del av subventionen som ej kom att återbetalas (via reducerat avskrivningsunderlag) låg ju i sin helhet kvar i verksamheten utan något som helst avkastningskrav! Om man tolkar regionalpolitiken i dessa termer framskymtar att kapitalmarknadens funktionssätt kom att kraftigt förbättras i stödområden för riskfyllda investeringar i nya verksamheter (i existerande eller nya företag). Det är mot denna bakgrund knappast förvånande att effekten på industrisammansättningen blivit så gynnsam. Inte nog med att stödområdenas egna tillskott av sådana verksamheteri högre grad än i övriga landet faktiskt kunde komma till stånd. Därutöver utövade stödområdena en god dragningskraft på liknande tillskott i andra delar av landet. En del av dessa senare torde inte heller ha realiserats utan stöd. Denna tolkning av analyserna i denna bok och tidigare publikationer pekar på två för regional- och industripolitikens utfall viktiga restriktioner. Den ena och av allt att döma viktigaste restriktionen, var den otillräckliga tillförseln på (olika former av) riskvilligt kapital till investeringar i ny tillverkning. Den andra, för regionalpolitiken tidigare mindre viktiga restriktionen var en möjligen för låg tillförsel av kommersiellt exploaterbara nya produkter. Det är emellertid fullt möjligt att det sistnämnda förhållandet mera har sin grund i en alltför hård prioritering av snabb lönsamhet hos företag och på kredit- och kapitalmarknaderna. Förslag till förändringar av regional- och industripolitiken ligger utanför syftet med dessa båda uppsatser Ett par allmänna reflektioner kan dock vara på sin plats. Förbättringar av en marknads funktionssätt kan ske antingen genom reformering av befintliga organs roller eller genom tillskapande av 1 Sådana förslag utformakompletterande organ. Sverige har liksom många andra industriländer sedan des av författaren i P0- 1960-talet valt den senare vägen. Nya statliga starkt specialiserade organ har /irikför en regionalt batillkommit och de har i regel förmedlat subventioner och lån från skatte- lanserad industriell nydamedel. ning, stencil från Indu- Det stridepartementet 1979. kan ifrågasättas om inte antalet starkt specialiserade och starkt Se också författarens centraliserade organ nått en nivå som i sig etablerar nya slag av hinder för en bidrag till ERU”s forskareffektiv kapitaltillförsel för företag som genom sin ringa storlek eller rapport “Att forma regiolokalisering har sämre överblick. l vad mån skulle bättre effekter ha kunnat nal framtid”, Publica, erhållas Stockholm 1978 samt genom en reformering av redan befintliga organ på (kredit- och) till Särskilda Näringspokapitalmarknaden? Skulle inte en mångfald starkt specialiserade, ofta centralt litiska Delegationens belägna organ kunna ersättas med en mångfald diversifierade, konkurrerande betänkande. DsJu och ofta mer geografiskt utspridda organ? 1979:2.

64 i inbördes eller utländsk konkurrens? Regioner

De organisatoriska Förutsättningar staten har valt att ge de nya organen på kredit- och kapitalmarknaden men också för att främja t. ex. utveckling av nya produkter och produktionsmetoder, export m. m. har inneburit att viktiga aktiviteter överllyttats inte bara från eventuellt existerande organ utan även från industriforetagen själva. Den senare typen av övertlyttning kan vara behäftad med problem ien liten, öppen marknadsekonomi eftersom den kan försvaga företagens planering for normalt, långsiktigt risktagande i en omgivning vars utveckling inte säkert kan förutses.

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i

Östergötlands län

Av Björn Elsässer, Thomas Forsberg, Leif Hedberg

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Östergötlands län har sedan länge haft stora inslag av försvarsanknuten

verksamhet med koncentration till Linköpings kommun. Enligt en uppskattning av länsstyrelsen var 1975 ca 5 % av samtliga anställda i länet sysselsatta i direkt försvarsberoende verksamhet. För Linköpings del utgjorde motsvarande siffra l6 %. Dessa siffror visar hur många som var sysselsatta på regementen, militära skolor, verkstäder och flygllottiljer samt hur många som var sysselsatta inom tillverkningsindustrin med produktion av försvarsmaterial. Större delen av dem som arbetade i direkt försvarsberoende verksamhet var verksamma inom tillverkningsindustrin. För hela länet rörde det sig enligt länsstyrelsens beräkningar om över 2/3 av de försvarssysselsatta, medan motsvarande siffra för Linköping utgjorde över 80 %. Inom tillverkningsindustrin var den försvarsanknutna verksamheten så gott som helt koncentrerad till verkstadsindustrin med en kraftig dominans för flygindustrin representerad av AB SAAB-SCANIA:s flygdivision i Linköping. Den svenska flygindustrins framtid har diskuterats intensivt sedan en tid tillbaka. En nedskärning av produktionen av militärflygplan skulle få

omfattande konsekvenser för industri och industrisysselsättning i Östergöt-

lands län. Effekterna skulle bli större än vad ovannämnda siffror antyder. Det beror på att en minskad produktion av militärflygplan kommer att medföra minskade beställningar till andra delar av länets näringsliv, vilket i sin tur får konsekvenser för produktion och sysselsättning inom de sektorer som berörs av de minskade beställningarna. För att studera produktionssambanden i länet genomfördes en undersökning vars primära syfte var att studera försvarsberoendet inom tillverknings-

industrin i Östergötlands län. Vilka effekter erhålles på produktion och

sysselsättning inom i första hand länets tillverkningsindustri om inriktningen av vårt försvar ändras? För att klara de omställningsproblem som en sådan förändring i försvarspolitiken kan framtvinga är det av stor betydelse att kunna identifiera de orter och branscher som berörs mest. Självfallet bör en sådan undersökning också omfatta de effekter som uppkommer inom icke direkt försvarsanknuten verksamhet t. ex. via minskade beställningar från 1Se not 1 nästa sida. den försvarsmaterielproducerande tillverkningsindustrin. 5

i län

66 Försvarsindustrin och leveransströmmarna Östergötlands

En andra avsikt med undersökningen var att se om det existerade mellan och inom olika branscher i produktionsblock, dvs. starka kopplingar skulle kunna planerarna ett länet? En sådan kunskap ge de regionala instrument for att identifiera för sysselsättningen strategiska branscher. Ett tredje syfte med studien som aktualiserades under arbetets gång var att om vilka metoder som var lämpliga att använda vid bidra till kunskapen studier av inomregionala leveransströmmar. Goda möjligheter ansågs här med andra då pågående eller nyligen avslutade föreligga till jämförelser liknande studier.

1.2 Metod

spridningseffekter användes en input- För att belysa försvarsleveransernas Denna metod förutsätter en empirisk kartläggning av de output-modell. leveransströmmarna mellan olika branscher for ett eller flera inomregionala de i år. Om dessa uppgifter Föreligger kan man utläsa vad var och en av undersökningen ingående branscherna levererar till sig själva och till övriga dvs. konsumtion, branscher samt hur mycket som går till slutlig efterfrågan, och export. Summan av leveranserna från en viss bransch utgör investeringar branschens totala output. Vidare kan man se vad varje bransch tar emot i form och övriga branscher samt hur av insatsvaror från den egna branschen och insats av kapital. Summan av mycket som åtgår av arbetskraft, import dessa insatser utgör branschens totala input. Man kan konstatera att mycket information kan utvinnas ur en input-output-tabell, vilket samtidigt innebär

att metoden är mycket datakrävande. Ett centralt antagande vid användandet av denna modell är att proportionalitet råder mellan en branschs totala output och olika slag av inputs. Det

innebär att om en branschs leveranser ökar med t. ex. 10 % krävs en 10 %-ig från alla de olika branscherna samt en lika stor ökning ökning av insatserna när det gäller insatserna av arbetskraft, import och kapital. Med utgångspunkt en matris ur vilken man kan utläsa från detta antagande kan man konstruera om hur stor ökning av inputs från olika sektorer som en viss bransch kräver i denna matris kallas i branschens output ökar med en krona. Beståndsdelarna fortsättningen for inputkoejficienter. Låt oss illustrera input-outputmodellens användbarhet med ett exempel. ökar sina totala leveranser till det svenska En viss bransch, flygindustrin,

lDetta kapitel utgör en sammanfattning av en rapport, undersökning av leveransströmmarna inom tillverkningsindustrin, särskilt försvarsindustrin i Östergötlands län Universi- -en input-outputstudie, utgiven av Länsstyrelsen i Östergötlands län samt tetet i Linköping(l978)och författad av Thomas Forsberg och Leif Hedberg. Rapponen och är ett resultat av ett samarbete mellan Ekonomiska institutionen vid universitetet länsstyrelsen. Undersökningen har finansierats via ett anslag till länsstyrelsen från (numera industridepartementets) RU-enhet. Arbetet arbetsmarknadsdepartementets i har följts av en referensgrupp bestående av representanter från Universitetet Linköping, länsstyrelsen, Linköpings kommun. Östergötlands och Södermanlands handelskammare, Östergötlands företagareförening och SAAB-SCANIA AB. (Avsnitt 2.5 samt större delen av avsnitt 2.1 har tillkommit efter färdigställandet av rapporten). 2 Se ERU: Produktionskostnader och regionala produktionssystem, SOU 1974:3.

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i

Östergötlands län 67

försvaret med l miljard kronor. Det innebär att flygindustrins leveranser for slutlig efterfrågan samt därmed också flygindustrins totala leveranser eller output har ökat med samma belopp. Denna summa utgör den direkta ejfekten av de ökade försvarsbeställningarna. Om flygindustrin skall öka sina leveranser till det svenska försvaret krävs i sin tur ökade inputs från olika underleverantörer till flygindustrin. Storleken av dessa ökade inputs kan beräknas genom att inputkoefftcienterna for de olika branscherna multipliceras med l miljard kronor. På motsvarande sätt kan de ökade insatser av t. ex. arbetskraft beräknas som behövs för att leveranserna till försvaret skall kunna öka. Vid sidan av de direkta effekter som beskrevs i föregående stycke uppkommer sålunda också indirekta effekter inom olika branscher. Dessa indirekta effekter gör sig gällande i flera led. När underleverantörerna ökar sina leveranser till flygindustrin krävs ökade inputs för att deras produktion skall kunna öka. Detta leder till produktionsökningar för de företag som levererar till flygindustrins underleverantörer osv. Den ursprungliga produktionsökningen i flygindustrin får sålunda effekter på övriga delar av ekonomin som sprider sig som ringar på vattnet. Den ursprungliga direkta effekten på produktion och sysselsättning i flygindustrin följs av indirekta effekter i många olika led. En stor fördel med inputoutput-modellen är att den i fullständigt skick fångar in alla dessa indirekta effekter. Den använda metoden gör det möjligt att beräkna produktions- och sysselsättningsmultiplikatorer för olika branscher, vilket innebär att de direkta + indirekta effekter och sysselsättning på produktion som uppkommer om leveranserna i en viss bransch för slutlig efterfrågan ökar med en krona kan erhållas. I det föregående har endast de indirekta effekter beskrivits som uppkommer via underleverantörerna. Det finns dock andra sådana effekter som bör framhållas. Flygindustrins ökade leveranser leder direkt och indirekt till ökade insatser av arbetskraft. Detta kan i sin tur medföra ökade inkomster för hushållen och for den offentliga sektorn och därmed ökad privat och offentlig konsumtion. Den ökade konsumtionen kommer sedan att ge upphov till ökade leveranser från de olika branscherna. Sådana inducerade effekter kan också beräknas med hjälp av en input-output-modell, även om metodproblemen här är något större än när det gäller övriga indirekta effekter. Om modellen skall kunna användas för slutsatser om t. ex. produktionsoch sysselsättningsmultiplikatorernas storlek för andra år än de for vilka data inhämtas måste inputkoefñcienterna uppvisa en viss stabilitet. En sådan stabilitet är dock inte alltid för handen. Problemen blir i detta avseende mer påtagliga på regional än på nationell nivå. Om flygindustrin flyttar beställningar av t. ex. elektronik från leverantörer i det egna länet till leverantörer i ett annat län kommer inputkoefficienterna att påverkas på ett sådant sätt att den regionala produktionsmultiplikatorn för flygindustrin minskar.

1.3 Uppläggning och avgränsning

Eftersom det primära syftet med undersökningen var att studera Försvarsbe-

roendet för Östergötlands län valde vi att konstruera en input-output-tabell

för denna begränsade region. De data som ligger till grund for uppgifterna i

68 Försvarsindustrin och leveransströmmama i Östergötlands län

tabellen gäller 1974. Eftersom det direkta försvarsberoendet till stor del finns inom tillverkningsindustrin koncentrerades undersökningen till denna sektors inköp. Denna avgränsning innebär att kunskapen om leveranssamband utanför tillverkningsindustrin saknas och att kartläggningen av tillverkningsindustrins spridningseffekter blir något ofullständig. Antag t. ex. att ett industriföretag köper en insatsvara från en grossist i länet och att denna grossist köper denna insatsvara från ett annat industriföretag i länet. Den valda uppläggningen får till resultat att spridningseffekten på industrin via grossisten inte beaktas. Samma sak gäller spridningsetfekter via företag i andra län. Inte heller har inducerade effekter studerats. Tillverkningsindustrin delades i undersökningen in i 22 olika branscher. Uppgifter begärdes in från alla arbetsställen inom länets tillverkningsindustrier med 5 anställda eller fler. Uppgifter om arbetsställenas största kunder och leverantörer samlades in via postenkäter och intervjuer. Totalt ingick 544 arbetsställen i undersökningen. Svarsfrekvensen var 37 % men de svarande arbetsställenas produktion motsvarade 60 % av den totala produktionen. På grund av dessa låga tal kompletterades materialet med framskrivna värden från en leveransundersökning som gjordes av ERU for år 1972. Därmed kom de erhållna leveransuppgifterna att omfatta arbetsställen som svarade för 82 % av produktionen.

2 Resultat

2.1 Östergötlands /örsvarsberoende

År 1974 sysselsattes direkt 5 771 årsarbetare inom tillverkningsindustrin med leveranser till det svenska försvaret. Indirekt sysselsattes 339 årsarbetare med

Tabell 1 Direkt och indirekt sysselsättning genererad av flygplansindustrins produktion för försvaret fördelat på branscher

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i

Östergötlands län 69

tillverkningsindustrins försvarsleveranser, vilket ger en total sysselsättning på 6 110 årsarbetare. Av dessa sysselsattes 5 963 årsarbetare, 5 636 direkt och 327 indirekt, med flygplansindustrins försvarsleveranser. Den av flygplansindustrin genererade sysselsättningen fördelade sig på branscher enligt tabell l. l ovanstående siffror ingår inte inducerade effekter eller de spridningseffekter som verkar via servicesektorn. Ett försök har emellertid gjorts att grovt

uppskatta de inducerade effekterna i Östergötlands län. Det bör observeras att

beräkningarna har byggts på ett mycket osäkert underlag, varfor de bör tolkas som räkneexempel? Om de inducerade effekterna inkluderas ökar den totala sysselsättning som genereras av flygplansindustrins forsvarsleveranser till ca 11 000 årsarbetare. Av dessa sysselsätts ca 5 600 direkt, ca 300 indirekt och ca 5 100 via inducerade effekter. Procentuellt svarar den direkta sysselsättningen for 50 % av totaleffekten medan indirekt och inducerad sysselsättning svarar for 3 % resp. 47 %. Ovanstående beräkningar kan ses som effekter på regionens sysselsättning om flygplansindustrins leveranser till det svenska försvaret helt försvinner samtidigt som någon ersättningsproduktion ej kommer till stånd. Detta alternativ är dock inte helt realistiskt. Det idag mest sannolika anskaffningsalternativet för nästa attackllygplan bygger på en vidareutveckling av Viggen. Vid detta alternativ minskas den direkta i

sysselsättningen Östergötlands

flygindustri med ca 1 400 årsarbetare fram till mitten av 80-talet jämfört med dagens nivå? Det totala sysselsättningsbortfallet blir ca 2 800 årsarbetare, därav ca 80 indirekt och ca 1 300 via inducerade effekter. En ökad civil produktion med eller utan statligt stöd gör att sysselsättningsminskningen reduceras ytterligare. Det är sannolikt att en del av dem som friställs från den militära llygplansproduktionen kommer att kunna beredas annan sysselsättning inom ilygplansindustrin. Om hälften av den friställda

1 Den del av industrins leveranser som gällerexport av försvarsmateriel till andra länder finns inte medtagen i studien. Exporten kan beräknas ge en direkt sysselsättning i tillverkningsindustrins forsvarsproduktion på 500 personer.

?Vid beräkningarna har den s. k. economic-basemetoden använts. Economic-baseansatsen innebär att alla ekonomiska aktiviteter i en region indelas i två grupper: de som producerar varor och tjänster for företag och hushåll inom regionen (lokalt bundna aktiviteter) och de som producerar för företag och hushåll utanför regionen (basaktiviteter). De lokalt bundna aktiviteterna antas stå i en viss given proportion till basaktiviteterna. Detta medför att en ökning eller minskning av basaktiviteterna får en multiplikativ effekt på den totala regionala aktiviteten. Economic-base-multiplikatorn har för Östergötlands del uppskattats till omkring två på basis av en branschklassiñcering, dvs. basaktiviteterna svarar lör hälften av sysselsättningen i länet. En nedskärning av direkt sysselsättning i en basaktivitet, ex.vis flygindustrin, ger då en total sysselsättningseffekt som är dubbelt så stor som den direkta.

3Beräkningarna har utförts med hjälp av uppgifter från: Ljung, B., Haag, M. och Jacobsson, T., Svensk flygindustri i ett samhällsekonomiskt perspektiv - resurser och alternativutnyttjande, FOA rapport C 10097-M3, Stockholm 1978 och Flygindustrikommitténs betänkande Del l, Ds Fö 1978:8, Stockholm 1978. (Beräkningarna bygger på A20-alternativet).

Försvarsindustrin och leveransströmmama i Östergötlands län

kan beredas alternativ sysselsättning skulle totaleffekten stanna personalen vid ett sysselsättningsbortfall på 1 400 årsarbetare, 700 direkt, 50 indirekt och 650 via inducerade effekter. Den civila produktionen har antagits ge upphov till samma indirekta effekter som den militära. Vid ovanstående beräkningar av inducerade effekter har antagits att de inkomster som de friställda tidigare haft helt bortfaller, vilket drabbar både konsumtionen. Detta antagande är realistiskt om den privata och offentliga alla som friställs flyttar ut från länet med familjer eller om motsvarande sker av inflyttningen. Om ingen utflyttning sker och om såväl minskning enskilda individer som kommuner fullt kompenseras uppstår inga inducerade effekter. I verkligheten bör resultatet ligga någonstans mellan dessa båda extrema alternativ. En viss utflyttning kommer förmodligen att ske samtidigt som inkomstnivån för de övriga sjunker något genom att kompensationsbetalningarna inte helt täcker inkomstbortfallet. Om vi antar att hälften av dem som inte erhåller alternativ sysselsättning i civil produktion f1yttar från regionen medan den andra hälften stannar kvar i regionen utan ersättningsmen med full täckning för inkomstbortfallet, kommer det totala jobb att stanna vid ca 1000 årsarbetare varav ca 700 sysselsättningsbortfallet direkt, ca 50 via indirekta effekter och ca 300 via inducerade effekter.

2.2 Enskilda kommuners och A-regionersförsvarsberoende

Den försvarssysselsättning som erhölls genom input-output-metoden är inte fördelad på kommuner i länet. En sådan fördelning gjordes i en kompletterande undersökning) där en enklare metod att beräkna försvarssysselsättningen användes. I de sistnämnda beräkningarna ingick endast direkt sysselsättning och indirekt sysselsättning i första underleverantörsledet. Beräkningarna gav en total sysselsättning på 6 056 årsarbetare jämfört med input-outputmetodens 6 110, dvs. skillnaden är i detta sammanhang försumbar. 1 tabell 2 visas totala försvarssysselsättningen 1974 fördelad på A-regioner och länets tre största kommuner, enligt den kompletterande studien.

Tabell 2 Direkt och indirekt sysselsättning med tillverkningsindustrins produktion för försvaret fördelat på A-regioner och vissa kommuner

A-region Årsarbetare heltid Kommun

berg: Undersökning av Mjölby/ Motala A-region 146 leveransströmmarna varav Motala kommun ICO inom tillverkningsindustrin i Östergötland. Del- Ofördelad indirekt sysselsättning 35 rapport. Stencil. Länsstyrelsen i Östergötlands Summa 6 056 län 1976.

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i län 71

Östergötlands

Tabell 3 sysselsatta med försvarsproduktion i procent av totalt antal sysselsatta

Tillverkningsindustri (SNI 3) % Verkstadsindustri (SNI 38) % Länet 11-12 Länet 18-20 Linköpings A-region ca 32 Linköpings A-region ca 43 Länet exkl. Linköpings Länet exkl. Linköpings A-region ca 1 A-region ca 2

Uppenbarligen är forsvarsberoendet främst ett Linköpingsproblem, vilket också framgår av andelen sysselsatta med försvarsleveranser inom tillverkningsindustrin i Linköping och övriga länet (se tabell 3).

2.3 Produktionssamband Som framgår av föregående avsnitt gav forsvarsmaterielproduktionen i

Östergötland mycket små indirekta effekter i länet. Detta var inte unikt för

just försvarsmaterielproduktion utan gällde för de flesta industrisektorer i länet. I allmänhet köptes en stor del av insatsvarorna från övriga Sverige och utlandet, varför de indirekta effekterna i huvudsak hamnade utanför länet. Produktionsmultiplikatorernas storlek framgår av tabell 4.

Tabell 4 Totaleffekt inom tillverkningsindustrin plus effekteri första underleverantörsled i näringsgrenar utanför tillverkningsindustrin

”Tek0-, jord 0. sten samt maskinindustri har delats upp beroende på skillnader i regionala inköpsmönster mellan delbranscherna inom resp. industri.

och leveransströmmarna i län

72 Försvarsindustrin Östergötlands

Tabell 5 Produktionsmultiplikator fördelad på effekter inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och övriga näringsgrenar Effekteri Produktionsforändring vid l kronas förändring av slutlig efterfrågan inom Skyddad livs- Trävaru- Massa- och

sektorerna är multiplikatorerna mindre än 1,10 dvs. spridningseffekten är mindre än 10 %. Stora spridningseffekter erhölls främst för branscher vars tillverkning baseras på råvaror från länet (skyddad livsmedelsindustri, trävaruindustri och massa- och pappersindustri). En nedbrytning av produktionsmultiplikatorerna för samtliga ovan nämnda râvarubaserade näringar visar att större delen av spridningseffekten hamnade i jord- och skogsbruk. (Se tabell 5.) För t. ex. skyddad livsmedelsindustri gäller att förutom den ursprungliga förändringen av slutlig efterfrågan på 1 krona förändrades produktionen med ytterligare 0,08 kronor i tillverkningsindustrin, med 0,40 kronor ijord- och skogsbruk och med 0,09 kronor i övriga näringsgrenar. Om intresset inriktas för branscher inom tillverkpå spridningseffekter ningsindustrin är det endast två branscher som gav en spridningseffekt överstigande 10 %, nämligen järn- och stålverk och maskinindustri 1. (Se tabell 6). I båda dessa branscher hamnade större delen av spridningsetfekterna i en sektor. Denna del av spridningseffekterna kan dessutom hänföras till en enda leverantör vilket gör att osäkerheten är stor när det gäller dessa produktionsmultiplikatorers stabilitet.

Tabell 6 Produktionsmultiplikator fördelad på sektorer inom tillverkningsindustri

Totalt

Övriga näringsgrenar 0,10 0,02 Totalt 1,25 1,14

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i

Östergötlands län 73

2.4 Sysselsättningssamband

Sysselsättningsmultiplikatorn uttrycker här den direkta och indirekta sysselsättningsförändring som uppkommer vid en direkt produktionsförändring motsvarande en årsarbetares produktion. Den bild av spridningseffekten som produktionsmultiplikatorn visar gäller även för sysselsättningen vilket framgår av tabell 7. Som framgår av tabell 7 uppvisade de råvarubaserade näringsgrenarna höga sysselsättningsmultiplikatorer. Ett högt värde på en sektors sysselsättningsmultiplikator innebär dock inte att arbetskraftsåtgången är hög i denna sektor. Arbetskraftsåtgången är i stället låg, vilket innebär att en förändring av efterfrågan motsvarande en årsarbetares produktion ger en stor outputförändring i sektorn och därmed relativt stora förändringar av andra inputs. 1den mån dessa inputs levereras av sektorer med hög arbetsintensitet erhålles ett högt värde på sysselsättningsmultiplikatorn. Som nämnts tidigare var ett av syftena med föreliggande undersökning att se i vilken utsträckning det existerade produktionsblock inom länet. Vi kan nu sammanfatta detta avsnitt med konstaterandet att kopplingarna mellan olika branscher i tillverkningsindustrin enligt våra resultat var mycket svaga. De block av nämnvärd styrka som kunde identifieras hänförde sig till kopplingar mellan råvarubaserad tillverkningsindustri och jord- och skogsbruk.

Tabell 7 Total Sysselsättningsförändring inom tillverkningsindustrin plus effekter i första underleverantörsled i näringsgrenar utanför tillverkningsindustrin

74 Försvarsindustrin och leveransströmmarna i [än

Östergötlands

2.5 Leveransströmmamas stabilitet

Input-outputmodellens användbarhet är inom här redovisade tillämpningsområden i hög grad beroende av hur stabila leveransströmmarna mellan olika branscher och regioner är över tiden. De input-koeflicienter som här har använts för att beräkna storleken på produktions- och sysselsättningsmultiplikatorer är baserade på uppgifter från 1974. Hur representativa är de samband som då var aktuella? För att få en uppfattning om stabiliteten har en jämförelse gjorts mellan leveransuppgifterna i föreliggande studie och uppgifter från ERU:s tidigare nämnda undersökning som avser år 1972. Jämförelsen omfattar de arbetsställen som lämnat leveransuppgifter vid båda undersökningstillfállena. Rent allmänt kan sägas att enkätmetoderna var något olika och att uppgifterna från den tidigare ERU-undersökningen torde vara av något lägre kvalitet än uppgifterna från 1974. 1 tabell 8 redovisas resultatet av stabilitetskontrollen för några branscher. Endast sådana branscher där uppgifter finns för minst fem arbetsställen för båda åren har medtagits. l tabellen redovisas den geografiska fördelningen av leveranserna, där leveranserna inom det egna länet tilldrar sig störst intresse. Av tabellen framgår att leveransströmmarna var relativt stabila mellan 1972 och 1974 avseende den geografiska fördelningen. Stabiliteten vad gäller inomlänsleveransernas fördelning på branscher mellan de båda åren har också undersökts. Resultatet visar att leveransmönstret var relativt stabilt i den meningen att leveranserna i allmänhet gick till samma branscher såväl 1972 som 1974. Storleken på leveransströmmarna varierar dock kraftigt mellan tidpunkterna. Det är svårt att dra några säkra slutsatser av detta resultat. Enkätformulären hade olika utformning vid de olika undersökningstillfállena varför antalet specificerade leveranser inom länet var större 1974 än 1972. Det hade naturligtvis varit önskvärt att jämföra leveransströmmarnas stabilitet över ett längre tidsintervall än vad som gjorts här. Tyvärr är dock åren 1972 och 1974 de enda år för vilka uppgifter om leveransströmmar

föreligger för Östergötlands län. En input-outputtabell i färdigt skick är i

Tabell 8 Geografisk fördelning av försäljningen för olika branscher -1972 och 1974 i procent

Försäljning till Konk. utsatt Trävaru- Möbel- Metallvaru- Maskin- Elektrolivsmedels- industri industri industri industri 2 industri industri

1972 1974 1972 1974 1972 1974 1972 1974 1972 1974 1972 1974

6 6 16 13 23 20 25 27 9 5 2 3 Egna länet därav egen kommun 2 2 6 3 5 3 2 4 l 0 l 1 Övriga riket 83 83 40 44 55 65 44 47 32 51 81 87 Utlandet 1l 11 44 43 22 15 31 25 60 44 16 10

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Försvarsindustrin och leveransströmmarna i Östergötlands län 75

allmänhet baserad på uppgifter som ligger minst två år tillbaka i tiden. Om input-output-tabellen ska vara användbar några år efter fardigställandet krävs med andra 0rd att leveransströmmarna är stabila under en längre period.

3 Slutsatser om metodens

användbarhet

Undersökningen visar, som tidigare konstaterats, att tillverkningsindustrin genererar relativt små indirekta effekter inom länet och att de indirekta effekterna är störst för råvarubaserade sektorer. Flera liknande studier har gjorts i Sverige och en kortfattad jämförelse av resultaten skall här göras. ERU har genomfört en leveransundersökning, gällande år 1972, som omfattar tillverkningsindustrin i samtliga län. Även denna undersökning visar att de indirekta effekter som tillverkningsindustrin ger upphov till inom länen är små, med undantag för råvarubaserade branscher som livsmedels-, trävaru- samt massa- och pappersindustri. En input-outputstudie har gjorts för Norrbottens län, avseende år 1975.2 Produktionsmultiplikatorerna varierar här mellan 1,11 och 1,58. Även här är multiplikatorerna störst för råvarubaserade näringar. Produktionsmultiplika-

torn för Verkstadsindustri är 1,42, betydligt större än i Östergötland. Detta

beror på att en stark koppling finns mellan Verkstadsindustri, järn- och stålverk samt gruvor i Norrbottens län. Leveransundersökningar har även gjorts för mindre regioner än län. En studie omfattande åtta A-regioner: Malmö/Lund/Trelleborg, Borås, Borlänge/Falun, Avesta/Hedemora, Ludvika, Mora, Skellefteå och Lycksele gällande år 1970 har utförts i ERU:s regi? Den lokala produktionsmultiplika- ERU:s underlagsmatetorn överstiger i denna studie 1,10 för 15 % av de undersökta industriförerial nr U 21. 1972 års tagen. Endast 5 % av företagen har en lokal produktionsmultiplikator leveransundersökning. överstigande 1,25. En utvärdering av insam- En studie avseende Lycksele kommun, gällande år 1974, visar samma lingsarbete, kvalitet och resultat. Stockholm 1977. mönster* Tillverkningsindustrins produktionsmultiplikatorer ligger mellan 1,04 och 1,40. De största multiplikatoreffekterna återfinns i råvarubaserade 2 Anderstig, C.-Lundbranscher som livsmedels- och trävaruindustri. berg, L., Näringsliv och Samtliga studier visar med andra ord att de lokala indirekta effekterna är sysselsättning i Norrbot-

små. Som framgår är, åtminstone för industrin i Östergötlands ten - En regional in-

län, de put-outputstudie, Stockindirekta effekterna så gott som helt koncentrerade till det första underleveholm 1978. rantörsledet. Detta talar för att det knappast är nödvändigt att genomföra regionala input-outputstudier för att mäta effekter av nedläggningar eller 3Produktionskostnader nyetableringar. Huvuddelen av de indirekta effekterna skulle fångas in även och regionala produkom kartläggningen begränsas till de direkta effekterna samt de indirekta tionssystem SOU 1974:3. effekterna i första ledet. Denna metod är inte lika datakrävande som 4 Rabinowicz, E., Samspel input-output, endast de direkt berörda företagens leveransströmmar behöver mellan näringar i en glesinsamlas. bygdsregion. En inav inducerade put-outputstudie av Beräkningar effekter har gjorts i Lyckselestudien (1974) och Norrbottenstudien ökar med ca 20 % Lycksele kommun. Rap- (1975). Produktionsmultiplikatorerna port nr 101, Institutionen om de inducerade effekterna inkluderas. Detta är något mindre än vad som för Ekonomi och statis-

erhållits vid de överslagsberäkningar som gjorts för Östergötlands län. 1 tik, Lantbrukshögskolan,

Norrbottenstudien ingår dock inte den offentliga sektorn i modellen och Uppsala 1977.

76 Försvarsindustrin och leveransströmmarna i Östergötlands län

Lycksele är en relativt liten region. De inducerade effekterna är sammanfattningsvis minst lika viktiga som de indirekta och bör ägnas mer uppmärksamhet vid eventuella framtida regionala input-outputstudier. Resultaten av samtliga svenska regionala input-outputstudier tyder på att de inomregionala leveranssambanden inte är särskilt starka. Med undantag för ERU:s leveransundersökning baseras studierna dock endast på uppgifter om lokala leveranser. Detta medför att spridningseffekter via andra regioner, s. k. feed-back-effekter, ej ingår i produktionsmultiplikatorerna. Det skulle därför vara önskvärt att vidga studierna till leveransströmmar mellan olika regioner. Fullständiga interregionala input-outputmodeller är emellertid extremt datakrävande. Det är därför viktigt att utveckla andra, mindre datakrävande och nödvändigtvis grövre metoder för att erhålla kunskap om de mellanregionala leveranssambanden. Ett exempel på en sådan metodutveckling är den flerregionala input-outputmodell som presenteras i denna rapport.

Inom- och beroenden i det

mellanregionala

svenska 1975

produktionssystemet

Av Folke Snickars

l Inledning

l denna uppsats behandlas beroenden mellan näringsgrenarnas utveckling i olika delar av Sverige vid 1970-talets mitt. Beroendena analyseras med hjälp av en flerregional input-outputmodell vilken uppställts genom kombination av data från en rad skilda statistiska källor. Analyserna omfattar endast den marknadsstyrda delen av ekonomin, dvs. den offentliga sektorn behandlas inte. Däremot studeras beroenden både inom och mellan de ömsesidiga primära, de sekundära och de tertiära sektorerna, då särskilt vad anser leveranser av råvaror och halvfabrikat. Uppsatsen, som har karaktären av metodstudie, har två syften. Ett av dessa består i att beskriva en generellt tillämpbar teknik for att uppskatta de regionala variationerna i produktionsteknik främst inom industrin samt de interregionala beroendenas storlek och inriktning. Det andra huvudsyftet är att analysera de uppskattade regionala beroendenas inverkan på utfallet av förskjutningar i den slutliga förbrukningen av varor och tjänster (investeringar, konsumtion, export, import) for produktionens regionala fördelning. Med hjälp av den använda metodiken kan beroendena kvantilieras, så att exempelvis de förväntade totala produktionsmässiga konsekvenserna i skilda delar av landet av en minskning av exporten av vissa näringsgrenars produkter kan härledas. I motsats till den vanliga uppläggningen vid studier av lokala produktionssystem anläggs här genomgående ett helhetsperspektiv. l stället for att rikta intresset mot enbart industrisektorernas köp av råvaror och halvfabrikat för sin produktion inom den lokala produktionssystemet behandlas här såväl industri- som servicesektorerna och deras totala med inköp registreras, angivande av både från vilken (an-nan) sektor och region produkterna levereras. På grund av inriktningen mot en helhetssyn på de sammanhängande produktionssystemen i landet medger analysen här i själva verket en konsistensprövning av resultaten av den nationella ekonomiska planeringen inte bara i sysselsättningstermer utan också vad gäller produktion och slutlig förbrukning (t. ex. investeringar). l detta sammanhang kommer dock inte konsistensprövningen att vara något huvudsakligt intresse. Snarare kommer att anges på vilket sätt den aktuella ansatsen kan modifieras för att utnyttjas vid regionala analyser av en prognoserad nationell utveckling.

och beroenden i det svenska . . .

78 Inom- mellanregionala

Det bör observeras att de beräkningsresultat som presenteras nedan bygger och interregionala samband. Till grund för dessa på skattade intersektoriella totalundersökningar (produktionsstatistik, förädligger till en del nationella osv.) eller nästan heltäckande statistik. Desslingsvärden, export, import regionalekonomisk statistik (ERU:s utom bygger skattningarna på partiell av industriföretagens kunder för större leveranser). Även om undersökning för dessa enkätdata garanterar konsistens med uppräkningsforfarandet publicerad produktionsstatistik kan urvalet av företag påverka de skattade sambandens representativitet. Av dessa skäl bör man tolka resultaten av analyserna med viss försiktighet. Avsikten är dock inte att presentera detaljresultat utan att översiktligt visa på och interregionala beroenden. Häristyrkan i skilda slags intersektoriella information man bör ta in genom kan man bl. a. dra slutsatser om vilken slags för att fånga in huvudparten av direkta och indirekta vid företagsenkäter beroenden i produktionssystemet.

2 Teoretiska utgångspunkter och analyser

uppställts. I I detta avsnitt anges först hur det regionala räkenskapssystemet den regionalekonomiska litteraturen förekommer flera varianter av regionalutvecklade för att kunna hantera olika detaljerade data. räkenskapssystem, nationalräkenskaperna som de ställs Här har principen varit att regionalisera Därefter beskrivs de utnyttjade enkätdata om upp av långtidsutredningen. leveranser och anges de ekonometriska modeller som uppställts företagens for att skatta leveransflöden. Slutligen redogörs för principerna bakom kombinationen av olika statistiska data till den fullständiga flerregionala input-outputtablån.

2.1 Det regionala räkenskapssystemets uppbyggnad

Skillnaderna mellan de sätt man brukar ställa upp ett regionalt räkenskapsbestår i huvudsak i behandlingen av export system inom regionalekonomin och import och då särskilt rörande kontakten med andra regioner inom landet än den egna. Om man tar hänsyn till s. k. begränsad information behandlas köp- och försäljningskontakter med övriga delar av landet på samma sätt som export och import. Man bortser från avsändarnas respektive mottagarnas identitet. Om man På detta sätt blir varje region som en nation i miniatyr. behandlar fallet med full information ges näringsgrenar och regioner inom landet en särställning i förhållande till utlandet. Då registreras både sändande sektor och region samt mottagande sektor och region för samtliga leveranser av råvaror och halvfabrikat. l den mest ambitiösa versionen registreras även sändar- och mottagarregion för varor som levereras till slutlig förbrukning. av ett räkenskapssystem illustreras, för fallet Den fullständiga uppställningen att två regioner och m näringsgrenar hanteras, i figur l. Enligt uppställningen i figur 1 kan den totala försäljningen av produkter från en näringsgren i en region delas upp i leveranser av s. kinsatsvaror, råvaror och halvfabrikat för direkt insats i löpande produktion, samt leveranser av varor för slutlig förbrukning och export. I den slutliga

Inom- och beroenden

mellanregionala i det svenska . . . 79

Region 1 Region 2 SektorLSektorm Sektor1..Sektorm Region 1 Region 2 Sekmr 1 _ inhemska . 5 leveranser av dito från dito från export ievemnse, mm för_ Region 1 g råvaror

och region 1 av siutför_ region 1 från Säüning

5 halvfabrikat ml till region bruknings_ region 1 , inom region 1 region 2 Varorinom region 2 1 Sektor m region 1 Sektor 1 : dt f å _ . . .

réåonr 2

_ dito inom från inom

dito dito dito

Region 2 ti” region 2 region 2 region 2 region 2 region : region 1 2 Sektor m

förädlingsvärden dito region 2 region 1

import till dito till region 1 region 2

total tillförsel dito region 2 Figur I Räkenskülmys region 1 rem med utnyttjande av full information.

inlemmas bl. a. leveranser av varor förbrukningen för privat och offentlig konsumtion samt Iageruppbyggnad. Dessutom ingår varor som utnyttjas för kapitaluppbyggnad, antingen för expansions- eller ersättningsinvesteringar. Den totala Försäljningen från en sektor i de olika är definitionsregionerna mässigt lika med den totala tillförseln. Detta betyder att importerade varor inte kan särskiljas från inhemska i insatsvaru- och slutförbrukningsvarufiödena. Den totala tillförseln till en sektor och region består till en del av import. Om värdet av denna frånräknas framkommer värdet av hemmaproduktionen. Förädlingsvärdet i en viss sektor i ett område av skillnaden utgörs mellan hemmaproduktionsvärdet och de totala insatserna. I insatsvarumatrisen i figur 1 anges både geografiska och sektoriella samband. Ur en kolumn i denna matris kan man utläsa hur exempelvis verkstadsindustrin i område 1 köper insatsvaror, dels från den egna och andra sektorer, dels från det egna och andra områden. De mellansektoriella kopplingarna representerar härvid produktionstekniska samband som eventuellt kan förväntas existera oberoende av inköpens geografiska utbredning. Det är denna teknikkomponent i leveransmönstren som man koncentrerar sig på i uppställningen av input-outputtablån enligt principen om begränsad information. I figur 2 anges den principiella uppställningen av räkenskapstablån i fallet med begränsad information. Man kunde sammanfattande kalla detta system och beräkningar utförda inom ramen för det regional input-output-analys i motsats till fallet med full information som kunde betecknas som interregional input-output-analys.

beroenden i det svenska . . .

80 Inom- och mellanregionala

1 flegion 2 Region Sektor 1.. Sektor m Sektor 1 .Sektor m Sektor 1 inrikes Tma|a

.- ;:V:.::is::. utrikes bruttoför-

Region 1 râzâüiüsâgåv , brukningsj . t l

?fâaor :âáäggf

halvfabrikat varoorninom 99

till region 1 region 1 Sektor m Sektor 1 inom inom i

dito till dito dito di!?

Region 2 region 2 region 2 region 2 region 2

Sektor rn

försäljningsvärden dito region 2 region 1

inrikes och utrikes dito till import till regionl region 2

Figur 2. Räkenskapssys- total bruttotill- dito i region 2 temei med utnyttjande försel i region 1 av begränsad information.

2 är en kopia av den nationella tablån för var Uppställningen enligt figur och en av de båda ingående regionerna. Skillnaden mellan de regionala tabellerna och den nationella är huvudsakligen att import- och exportvärdena i förhållande till i de förra. Uppdelningen i är större hemmaproduktionen leveranser till slutlig Förbrukning inom den egna regionen och till export från denna är i sig relativt krävande att göra även i uppställningen enligt figur 2. Skillnaderna mellan l och 2 är i huvudsak fyra. Dels består figur diagonalboxarna i figur 2 av summan av de under varandra placerade boxarna i figur 1, dels är import, export samt slutförbrukningsboxarna något

modifierade.

2.2 av de intersektoriella och interregionala beroendena

Skanning

över åtta s. k. Skattningarna har gällt 19 produktionssektorers fördelning riksområden i landet. Av dessa 19 sektorer är fyra s. k. servicesektorer och

dessutom ingår den primära sektorn. insamlades data rörande inköps- och I 1972 års leveransundersökningl osv. för ett antal industrisektorer. forsäljningsmönster, energianvändning 1Se Ohlsson, L och Stig- Den totala försäljningen till inhemska kunder och totala exportsiffror häll, C, 1972 års leve- insamlades. mellan försäljning av insatsvaror och Ingen uppdelning gjordes ransundersökning. En om övriga varor. Å andra sidan inhämtades uppgifter industriforetagens utvärdering av fältarbete, inköp av råvaror, halvfabrikat och övriga insatsvaror från alla näringslivets datakvalitet och resultat. sektorer. Vidare registrerades företagens totala import. Stockholm, 1976.

Inom- och beroenden i det svenska . . . 81

mellanregionala

En fullständig insamling av alla insatsvaruköp skulle på samma gång tjäna som uppgifter rörande den totala försäljningen av sådana varor. Leveranserna av konsumtions- och investeringsvaror kunde då isoleras genom att dra insatsvaruförsäljningsvärdena från de totala saluvärdena exklusive export. Emellertid ingick bara företag med mer än 50 anställda i leveransundersökningen. Dessa ombads ange inköpssummorna under ett år från sina 15 största leverantörer och försäljningen till de 10 största kunderna, förutom de totala insatsvaruköpen och totalförsäljningen. Detta innebär att leveransdata för försäljningen fångar in i genomsnitt 75 % av totalförsäljningen ide flesta län i landet och också i landet som helhet. För inköpen är motsvarande siffra 65 % för industrin som helhet. Täckningen varierar mellan 60 och 96 % på försäljningssidan och mellan 52 och 84 % för inköpen. Detta innebär att data inte är slumpmässiga samples och att deras representativitet, åtminstone vid detaljanalyser, kan ifrågasättas. Företagen har angett totalsiffrorna för inköp och försäljning oberoende av de mera detaljerade uppgifterna om leveransernas geografiska fördelning. I de detaljerade data ingår bara större kunder och levererade värden vilket innebär att små, ofta sannolikt lokala, leveranser inte finns med. Ytterligare ett faktum som måste beaktas när man bedömer datas tillförlitlighet är att leveranserna som registrerats inte avser de fysiska flödenas regionala fördelning utan snarare betalningsströmmarnas fördelning. Detta torde leda till en överskattning av storstadsområdenas betydelse i leveransmönstret på grund av lokaliseringen dit av huvudkontor i företag med arbetsställen på flera orter. Det bör särskilt noteras att leveransundersökningens data avser enbart industrisektorernas leveransmönster. De torde ge en någorlunda rättvisande bild av insatserna i industrisektorerna eftersom bl. a. även insatser från servicesektorerna registrerats. Den totala försäljningen från industrisektorerna har även fördelats på kunder inom servicesektorerna. Emellertid kan här ingå både insatsvaror och konsumtions- och investeringsvaror. Rörande de interna leveransförhållandena inom och mellan servicesektorerna ger leveransundersökningen ingen information. Det är primärt för att täcka dessa luckor i de enkätbaserade leveransdata som skattningar med ekonometrisk metodik av vissa interregionala input-outputmodeller företagits. Skattningarna har gjorts i två steg.

a) Estimation av en interregional input-outputmodell för att fylla hela tablån av insatsvaruleveranser (enligt uppställningen i figur l) med uppskattade nöden. b) Avstämning av den i a) uppskattade räkenskapstablån mot nationella input-outputdata och regional produktionsstatistik. Samtliga dessa externa data har anpassats så att en total regional aggregering ger räkenskapstablån för 19 sektorer som den anges av 1975 års långtidsutredning

SOU

I detta avsnitt ska vi ytterligare beröra moment a) medan moment b) tas upp 15° 1976542» “13”

tidsutredningens modellnärmare i nästa Sektion. , _ _ _ _ _ system. Ekonomidepar- Flera slags statistiska analyser har foretagits av regionalekonomiska tememet_ Stockholm modeller med hjälp av leveransundersökningens data. I en av dem har 1976.

beroenden i det svenska . . .

82 Inom- och mellanregionala

använts for att testa hypoteser om bl. a. leveranser av regressionsanalys insatsvaror. Frågan är där om dessa leveranser beror linjärt av produktionsskalan i sändande respektive mottagande sektor och region samt om de avstånden mellan A-regioncentra i olika riksområden har något geografiska signifikant forklaringsvärde för Ieveransernas geografiska spridning Man kan sammanfatta resultaten av dessa statistiska analyser av leveransmönstren i det svenska näringslivet under 1970-talets början i två punk-

ter,

El Det existerar klara skillnader i leveransernas avtagande med avståndet mellan sändande och mottagande region for olika sektorer. De är så stora att de inte kan forbises vid ett realistiskt försök att konstruera en

interregional input-outputtablå.

Bland sektorer med stor distanskänslighet i leveranserna av dess insatskan nämnas livsmedelsindustri samt grafisk industri. Leveranserprodukter na av insatsvaror till industrin är, enligt resultaten, inte mera distansberoende for vissa industrisektorer än de är for servicesektorerna.

u Det existerar avsevärda skillnader mellan sektorer i relationen mellan insatsvaruleveranserna och produktionsskalan i nivån på de interregionala sändande och mottagande sektor i respektive region. För de flesta sektorerna beror leveranserna linjärt av produktionsnivån men avvikelser

förekommer.

Sektorer där insatsvaruleveranserna växer långsammare än produktionsskalan är t. ex. trä-, massa- och pappersindustri samt grafisk industri. Sektorer där leveranserna av insatsvaror växer snabbare än produktionsskalan är bl. a. kemisk industri samt järn-, stål- och metallverk.

l För en teoretiskt hallen 2.3 Konstruktion av den _fullständiga _flerregionala inputredovisning av dessa output-tabellen analyser, se Snickars, F, Construction of interre- av den Som underlag for konstruktion fullständiga interregionala inputgional input-output tahar en mera generell multiplikator-ansats använts for att output-tabellen bles by efficient inforskatta de intersektoriella och interregionala flödena. mation adding. l Bartels, C och Kettellapper, R Enligt denna modell? antas levererade (värden av) halvfabrikatsmängder (red), Exploratory and

mellan sektorer och regioner kunna uppdelas i två oberoende förklaringsfak-

expanatory analysis of torer, en transporteffekt och en produktionsteknikeffekt. Transporteffekten spatial data. Nijhoff, innebär att det för varje sändande sektor och region antas finnas ett typiskt Leiden, 1979. interregionalt leveransmönster. Detta skulle då spegla att de av sektorn sålda 3 Se Chenery, HB, lnter- oberoende produkterna har typiska krav och egenheter vad gäller transporter, regional and internatio- att av i vilken sektor de skall användas som insats. Teknike/fekten innebär nal input-output anasektor och region har ett specifikt insatsmönster, som är lysis. I Barna, T (red), varje mottagande The structural interde- oberoende av från vilken region insatsen tas men inte av vilken sektor pendence of the econ- insatsen kommer ifrån. omy. New York, 1956

och Moses, LB, The sta- Låt Xkl representera halvfabrikatleveranser från sektor i, region k till sektor

bility of interregional modell av leveransflödena som j, region 1. Då är det helt enkelt följande trading patterns and testas, input-output analysis. American Economic kl_ kl l

Review, vol. 45, 1955. Xij-Ti Au

Inom- och beroenden i det svenska . . . 83

mellanregionala

Tlid

Koefficienterna och har estimerats med statistisk

Agj

metodik, s. k. kontingenstabellanalys, for varje sändande sektor. Poängen är här framför allt att utnyttja estimaten av transporteffekten, som helt enkelt består av 19 transformerade ”avståndsmatriser”, vardera av storleken 8x8, för att fylla hela den interregionala räkenskapstablån. Härvid är det som nämnts leveranserna till och mellan tjänstesektorerna som behöver behandlas speciellt. De härigenom erhållna estimaten av insatsvaruleveranserna summeras sedan i olika dimensioner, över regioner för att få fram de nationella intersektoriella leveranserna, över mottagande sektorer och regioner for att få fram skillnader mellan totalproduktion och slutlig, inhemsk och utländsk Förbrukning osv. Dessa aggregat jämförs sedan med säkrare nationella eller regionala data. Diskrepanserjusteras upprepade gånger tills dess fullständig konsistens med all existerande publicerad statistik har åstadkommits. Den då resulterande input-outputtabellen är estimationens slutresultat Steg tre i proceduren innebär att leveransvärdena normeras med produktionsvärdena i sändande sektorer och regioner varvid input-output-koeffcienter av följande principiella uppbyggnad blir resultatet

kl_ kl l kl_

an?

*i -l

aij°°ti

Här anger

ag

behovet av insatsvaror från sektor i, region k för att producera en enhet i sektorj, region l. Enligt formeln ovan kan denna insatsstruktur delas upp i totalbehovet, ar, av sektor izs produkter för att producera en enhet av sektor jzs produkter i region 1, och den andel,

tlid,

av denna insatsvara som tas från region k.

3 Beskrivning av skattningarnas resultat

l detta avsnitt kommer den framtagna input-outputmatrisen att analyseras ur två utgångspunkter. Dels skärskådas dess angivelser vad gäller interregionala beroenden, dels studeras de skillnader mellan riksområdenas produktionsteknik som den anger. Som inledning till - och sammanfattning av - effektberäkningarna i följande avsnitt kommer den sektoriellt aggregerade och regionalt disaggregerade input-outputmatrisen dessutom att redovisas. Det förtjänar att framhållas att de resultat som presenteras nedan inte är direkta återgivelser av enkätdata från leveransundersökningen utan bearbetningar av dessa så att konsistens med säkrare regionala och nationella [De teoretiska bevekel produktionsdata erhålls. segrundema för denna skattningsmetod anges bl. a. i Snickars, F och 3.1 interregionala leveranser Weibull, JW, A mini- Genom mum mfmmalm att ange hur stor del av leveranserna av insatsvaror från de olika Pm . . ciple-theory and practice. sektorerna som tas från det egna riksområdet och hur den varierar mellan Regional Science and riksområden och sektorer får man en grov bild av de interregionala Urban Economicswm_ leveransmönstren. l tabell 1 anges detta i form av procentandelar för var och 7, 1977.

84 Inom- och mellanregionala beroenden i det svenska . . .

en av de 19 sektorer som ingått i skattningarna. Av sista raden i tabell l framgår hur stor andel av den totala insatsen som tas från det egna riksområdet. Procentsiffrorna i raden är alltså vägda summor av uppgifterna i respektive riksomrádes kolumn. Det framgår att riksområdet Västsverige syns vara det mest inomregionalt orienterade av alla medan Stockholms län framstår som det mest interregionalt orienterade riksområdet. Trots att Stockholms läns näringsliv vid en ytlig betraktelse borde vara det mest kompletta med ett utvecklat nät av insatsvaruleveranser, är det ändå mest utåtriktat av alla riksområden. Att en så stor andel av insatserna i Västsverige tas från det egna riksområdet framstår som en fördel vid en expansion av näringslivet men en klar nackdel om vissa näringsgrenar sviktar. Gruvindustrin och näringsgrenen el-, gas- och vattenverk i Övre Norrland samt jord- och skogsbrukssektorn i Sydostsverige framstår som de mest lokalt orienterade insatsvarulevererande sektorerna. För vissa andra sektorer som petroleum- och kolindustrin samt varvsindustrin uppvisar vissa riksområden mycket låga lokala insatsvaruandelar. Detta är säkert en spegling av att produktionen i sektorerna bedrivs i ett fåtal stora anläggningar.

Tabell l Skattad andel av insatsvaror från olika sektorer som köps i det egna riksområdet. Procent

AB CDETU FGHI KLM NOPR SWX YX ACBD

1. Jord- och skogs-

5. Trä-, massa- och

9. Petroleum- och kolindustri 89 l 32 45 32 l l l 10. Jord- och stenindustri 22 78 25 43 33 22 31 57 11. Järn-, stál- och metallverk 4 35 l7 l2 8 30 10 34 12. Verkstadsindustri exkl. varv 36 25 26 34 46 20 26 34 13. Varv l5 6 8 46 92 l 3 1 14. Övrig tillverkningsindustri 12 36 46 79 l7 38 24 72 15. E1-, gas- och

19. Övriga privata tjänster 75 74 61 69 77 40 20 43 Totalt 41 47 43 53 61 46 44 56

Inom- och beroenden

mellanregionala i det svenska . . . 85

Överhuvudtaget tyder uppgifterna i tabell 1 på en relativt stor splittring

mellan sektorer och riksområden vad gäller de lokala insatsvaruandelarna. Så t. ex. varierar insatsvaruandelarna för sektorerna i Stockholms län mellan 4 % för gruvindustrin, som är en liten stockholmssektor, och 89 % för petroleum- och kolindustrin. Man kan även notera att insatsmönstret, karakteriserat på detta sätt, är relativt likartat mellan riksområden för verkstadsindustrin exklusive varven.

3.2 Produktionsteknik

Enligt utredningen i avsnitt 2.2 ovan kunde insatsbehovet ien viss sektor i ett riksområde delas upp i två multiplikativa faktorer. Distanseffekten har behandlats i föregående avsnitt. Här ska ges en sammanfattande bild av de intersektoriella kopplingarna för de olika sektorerna i riksområdena. Enligt produktionsteorin, där det i varje sektor antas finnas bara ett företag som producerar en homogen produkt i varje sektor, skulle en regional specifikation innebära att det i varje sektor fanns ett företag i varje enskild region. l det här aktuella fallet skulle det sålunda t. ex. finnas 8 (aggregerade) verkstadsindustriföretag, ett i varje riksområde. Skillnader i insatskoefficienter mellan riksområden skulle då spegla variationer i produktionsteknik mellan riksområdena. Man kunde då placera teknikmatriserna, som var och en innehåller lika många rader som kolumner, i fonn av en rektangulär matris enligt den principiella uppställningen i figur 3. Ur denna rektangulära teknikmatris kunde en kvadratisk delmatris plockas ut som representerade den ur nationell synvinkel mest effektiva produktionstekniken. I den kunde t. ex. anges att det mest gynnsamma för den nationella ekonomin var att verkstadsindustrin producerade varor och tjänster med tekniken i riksområdet CDETU, gruvindustrin med tekniken i ACBD osv. En analys av detta slag skulle ha ett teoretiskt intresse. Flera skäl gör att den studie som skisserats ovan är svår att genomföra med det aktuella datamaterialet. Det viktigaste är att antagandet att varje bransch består av ett företag som levererar en homogen produkt naturligtvis inte gäller i praktiken. Här har en indelning i 19 produktionssektorer använts. Dessa är aggregat av företag i en finare branschindelning. Avvikelser mellan insatskoefficienterna för en viss bransch i olika riksområden betingas därför både av skillnader i produktionsteknik för företag som producerar likartade

Till Från Sektorl Sektor2 3 - m oo v- w e- N oo oo tv a, u: cp a: o a: aa a)

as .a |_ a l_ :a :s s_ L. .a K r, L.. l- se a

|_ E E E E E E E E å v: 8 8 8 8 8 8 8 8 -á .-5 .-1 å -5 -5 .-5 å -E _; I n: t: t: u: n: a: u: cc Sektor 19 . . Fzgur 3. Alternativa pro- F v N r \ j, ma; duktionstekniker för olika Sektor 1 Sektor 2 Sektor 19 sektorer! landet.

Inom- och beroenden i det svenska . . .

86 mellanregionala

produkter och sammansättningen av branschaggregaten på olika företagstyper. individuella insatskoeffi- Bl. a. av detta skäl visar det sig att de skattade ofta avviker markant mellan olika riksområden. Förutom skillnacienterna och produktionsteknik kan dessa avvikelser den i detaljerad branschstruktur naturligtvis även bero på ofullständigheter i skattningstekniken. Ibland brukar man i regionalekonomiska sammanhang göra sammanfattande jämförelser mellan insatsstrukturen i olika regioner genom att beräkna hur stor samlad och sektorvis produktion som behövs i olika regioner for att för slutlig förbrukning. I andra producera en given mängd produkter sammanhang används istället ett marginellt synsätt och redovisas den totala som skulle resultera i olika riksområden om en marginell produktionsökning till slutlig förbrukning inträffade för skilda sektorer i ökning av leveranserna detta riksområde. En sådan marginell analys leder här till slutsatsen att produktionstekniken är likartad för servicesektorerna (och den interna branschsammansättningen) Detta kan delvis vara en effekt av ofullständigheter i i de olika riksområdena. men torde ändå spegla de verkliga förhållandena. skattningstekniken skillnaderna mellan den I vissa sektorer framstår, enligt beräkningarna, resulterande totala produktionsökningen i ett riksområde och en marginell som anmärkningsvärt stora. För petroleum- och kolinproduktionsökning överskatta de regionala skillnaderna i dustrin torde skattningstekniken teknik även om de sannolikt är stora. En analys av beräkningsresultaten rörande sektorernas marginella produktionseffekter i ett enskilt riksområde, t. ex. Stockholms län, ger vid handen att där skulle verkstadsindustrins teknik ge effekter över de riksgenomsnittliga for sektorn medan motsatsen skulle gälla för den träbaserade industrin. illustration till de skillnader i insatsstruktur mellan Som en ytterligare riksområden som konstaterats visas i tabell 2 insatstekniken i verkstadsindustrin i riksområdena Östra Mellansverige, Västsverige och Övre Norrland samt riksgenomsnittet. I tabell 2 består rikskolumnen av uppgifter som givits som förutsättning for av riksområdenas insatsstruktur. Utan att kommentera resulskattningarna taten i tabell 2 i detalj kan man konstatera att det föreligger avsevärda skillnader mellan ingående riksområden. Detta är en spegling av verkstadsindustrins olika sammansättning i olika delar av landet. I Östra Mellansverige torde elektroindustrin vara en betydande del av branschen. I Västsverige domineras den av transportmedelsindustrin. I Övre Norrland kan man notera den relativt stora insatskoefficienten från varvsindustrin. Ovan sagda pekar på en möjlighet att konstruera regionala inputpå en relativt aggregerad nivå utifrån nationella insatsleveoutput-matriser ransdata för detaljerade sektorindelningar via vägningsförfaranden.

3.3 Sammanfattande jämförelser av riksomrâden

Input-outputmatrisen som skattats kan aggregeras på skilda sätt. I nationella analyser summerar man de inhämtade leveransdata for företag över regioner och visar bara upp de intersektoriella beroendena på nationell nivå. En annan möjlighet är att summera leveransdata över alla branscher och bara visa upp

Inom- och beroenden i det svenska . . .

mellanregionala 87

Tabell 2 Jämförelse mellan tre riksområdens insalsstruktur i branschen verkstadsindustri exklusive varv samt branschens riksgenomsnitl (Koefñcienter mindre än 0.0005 är satta till noll, vilket är utmärkt med - i tabellen.)

de interregionala beroendena. Även om de interregionala insatskoeflicienterna inte skulle vara stabila över tiden ger de ändå en översiktlig bild av de totala leveransberoendena mellan landets riksområden vid en viss tidpunkt. Detta avsnitt ägnas därför åt en översiktlig beskrivning av vad den aggregerade interregionala input-outputmatrisen innehåller for information om direkta och indirekta, och totala, beroenden partiella i regionsystemet. Av tabell 3 framgår bl. a. att Stockholms län är det mest interregionalt

Tabell 3 Aggregerad interregional input-outputmatris för riksområden 1975

Till AB CDETU FGHI KLM NOPR SWX YZ ACBD Från

88 Inom- och beroenden i det svenska . . .

mellanregionala

Tabell 4 Direkta och indirekta effekter av ändrade leveranser till slutlig förbrukning Till AB CDETU FGHI KLM NOPR SWX YZ ACBD Från

orienterade riksområdet (det har lägsta direkta insatsbehovet av alla) medan Västsverige är mest inomregionalt orienterat (det har det högsta direkta insatsbehovet). De totala direkta och indirekta effekterna i detta regionalt uppdelade produktionssystem visas nedan i tabell 4. Av tabell 4 ser man att riksområdet Västsverige är mest känsligt av alla riksomrâden för minskningar av leveranser till slutlig förbrukning med hänsyn till även de totala direkta och indirekta effekterna i regionsystemet medan Stockholms län är minst känslig for sådana forskjutningar i slutefterfrågan. Av tabell 4 framgår även att en ökning av slutefterfrågan i Stockholms län ger relativt stora positiva effekter i Östra Mellansverige samt Syd- och Västsverige. Å andra sidan skulle enligt beräkningarna ökningar av slutleveranserna i Norra Mellansverige och Norrland ge relativt stora multiplikatoreffekter i Stockholms län. Omvänt skulle en vikande efterfrågeutveckling i norra Sverige tydligen leda till negativa effekter även for Stockholms län.

Tabell 5 Lokala contra totala indirekta effekter

Lokal Interregional multipli- (l)i procent (2)i procent multipli- kator av (3) aV (3) kator Exkl. externa Total och indirekta effekter

Inom- och beroenden i det svenska . . .

mellanregionala 89

l tabell 5 har tre slags produktionsmultiplikatorerjämförts i anslutning till den aggregerade interregionala input-outputmatrisen. Multiplikatorerna anger alla hur stor extra produktionsökning (t. ex. i miljoner kronor) som blir resultatet i varje enskilt riksområde om man ökar leveranserna till slutlig förbrukning därifrån med värdet l miljon kronor. Den Första kolumnen representerar den lokala effekten. I den andra kolumnen fångas även upp den direkta produktionshöjningseffekten av leveranser till andra riksområden. I kolumn tre inkluderas även de indirekta effekterna i övriga landet av beställning av insatsvaruleveranser utanför det egna riksområdet. Denna kolumn innehåller således den totala produktionseffekten av en ökning i slutförbrukningsleveranserna, dock endast mätt inom produktionssystemet. S. k. inducerade effekter på grund av produktionshöjningarnas inkomsteffekter behandlas inte. Denna aggregerade analys ger vid handen att minst 70 % av de totala produktionseffekterna fångas in av en inomregional analys. För riksområdena i Norrland är skillnaden mellan lokala och interregionala indirekta effekter relativt små. Dessa riksområden skulle alltså få liten multiplikatorhjälp från övriga landsändar for att öka effekten av gjorda i ökad investeringar produktionskapacitet. Slutsatserna ovan bygger på en mycket aggregerad analys. I nästa avsnitt kommer uttalandena om skilda effekters styrka att kvaliñceras via en mera disaggregerad studie.

4 Beräkningar med input-outputmodellen

En fullständig interregional input-outputmatris kan utnyttjas för en rad olika beräkningar. Ovan har redan beskrivits några varianter av beräkningar med en sektoriellt aggregerad version av matrisen. Här ska vi utnyttja den disaggregerade matrisen för tre slags kalkyler. Den första består i att beräkna direkta och indirekta effekter i industrin i olika riksområden på skilda sätt, som avviker från varandra vad gäller datakrav. Vid undersökningen av leveransforhållandena för industrin i olika regioner brukar man vanligen nöja sig med att registrera köp av insatsvaror från Företag i den aktuella regionen. I vissa fall begränsas urvalet till leveranser mellan industriföretag. Vid beräkningar av direkta och indirekta beroenden i dessa lokala produktionssystem nöjer man sig vanligen med att studera inomregionala kopplingar, ibland t. o. m. enbart inom industrin. Hur stora delar av de totala direkta och indirekta effekterna fångar man upp i dessa alternativa beräkningsslag? l figur 4 visas sex typer av effektberäkningar vilka representerar en i nummerordning växande ambition att täcka alla aktuella beroenden. I dessa kalkyler har uppställningen av input-outputmatrisen enligt principen om full information utnyttjats. I den andra typen av kalkyler används matrisen enligt uppställningen vid begränsad information, där s. k. tekniska insatskoeffcienter för varje sektor och riksområde finns uppställda. Dessa kalkyler avses belysa olikheter i insatsteknik i skilda riksområden, särskilt hur starka interna multiplikatorsamband som existerar inom industrin. Den tredje typen av kalkyler har till avsikt att visa hur input-outputmat-

. . . 90 Inom- och beroenden i det svenska

mellanregionala

G) /\

Riksområde r Riksområde r Fiiksområde r Industri industri Service

g/

® @

›/\

Riksområde r Riksområde r Riksområde r Industri och Industri Service service

\L/

® Övriga landet

Industri och Riksområde r service

Industri och service

GD

Riksområde r och övriga landet Övriga landet Industri Industri och och service service

Figur 4. Principiell beskrivning av beräkning av olika slags direkta och indirekta effekter. -› = Beaktade beroenden

risen kan användas for konsekvensberäkningar av regionalekonomiska ändrade både på nationell och regional nivå. slutlörbrukningsleveranser Härvid kommer att utnyttjas det faktum att i skattningarna även ingått av de regionala flödena av produkter avsedda för slutlig kvantiliering och konsumtion, investeringar. export och Förbrukning (privat offentlig import).

Inom- och mellanregionala beroenden i det svenska . . . 91

4.1 Skilda slags direkta och indirekta ejfekter l figur 4 har schematiskt angivits sex olika sätt att beräkna direkta och indirekta effekter inom industrin av Förändrade leveranser till slutlig förbrukning. l metod Vl beaktas samtliga beroenden inom produktionssystemet. Om t.ex. leveranserna till slutförbrukning av verkstadsindustrins produkter i riksområdet ACBD ökar marginellt uppstår en direkt produktionsökning inom verkstadsindustrin där. Denna leder till ökade köp av insatsvaror, dels från industriföretag inom det egna riksområdet, dels från övriga delar av landet. Produktionsökningen leder också till ökade insatser från serviceföretag, t. ex. inom transportsektorn, lokalt och i andra delar av landet. De företag i övriga delar av landet som får ökade beställningar på grund av produktionstillskottet i riksområdet ACBD behöver också insatsvaror och -tjänsten En del av dessa kan komma att köpa direkt från ACBD men sannolikare är eventuellt att företag i ytterligare någon annan del av landet blir inblandade. Multiplikatoreffekterna blir mindre och mindreju längre bort från den ursprungliga källan till produktionsökningen man kommer. Det torde vara praktiskt omöjligt att via enkäter eller andra informationskällor spåra de totala direkta och indirekta effekterna. Via enkäter kan man dock skaffa uppgifter om de direkta beroendena mellan företag inom och utanför det aktuella riksområdet. Sedan kan de indirekta beroendena uppskattas med matematisk metodik. Hur stor del av de totala multiplikatoreffekterna man fångar in beror på hur enkäterna formuleras. Med totala effekter på produktionen lokalt kan man här mena minst tre storheter. U resulterande total produktionsökning inom den bransch i det riksområde där den primära produktionsökningen började, Cl resulterande total produktionsökning i hela industrin i riksområdet, Cl resulterande total produktionsökning i hela riksområdet.

Här kommer vi främst att behandla den andra och tredje varianten. Härigenom fästs huvudintresset vid de individuella industribranschernas betydelse för industrin som helhet i riksområdena respektive för hela riksområdenas näringsliv. För att ytterligare illustrera de sex olika beräkningsmetodernas innebörd anges här vilken typ av information om leveransförhållanden som måste inhämtas för att respektive beräkning ska kunna utföras.

l Köp av insatsvaror mellan industriföretag inom riksområdet (plus totala produktionen). II Förutom uppgifterna i I inhämtas här också uppgifter om köp av insatsprodukter från lokala servicesektorer till industriföretagen plus deras försäljning av insatsvaror till serviceföretag i det egna riksområdet. IlI Här utsträcks kartläggningen under punkt II till att även omfatta köp och försäljning av insatsvaror till industrisektorerna även från företag i andra riksområden, både industri- och serviceföretag. IV Här inhämtas uppgifter om alla företags i det aktuella riksområdet köp av insatsvaror lokalt.

92 Inom- och mellanregionala beroenden i det svenska . . .

V Förutom uppgifterna under punkt IV samlas här in data rörande köp av insatsprodukter från hela landet till de aktuella industriföretagen plus deras försäljning av insatsvaror till hela landet. Vl Här tillfrågas alla företag i landet, oberoende av bransch om sin inköpsprofil vad gäller insatsvaror.

Eventuellt kan uppgifterna i punkt l-Vl insamlas bara för ett representativt urval av industri- och övriga företag. Detta påverkar dock inte strukturen i de data om inhämtas i samband med punkt l-Vl. Här har valts att jämföra beräkningsmetoderna med hjälp av multiplikatorer som representerar den indirekta produktionsökning inom industrin i varje riksområde som skulle bli resultatet av en marginell produktionsökning där i vissa större industribranscher. Resultaten visas översiktligt i figur 5. Där visar staplarnas höjd hur stora industrieffekterna blir när man tar hänsyn till olika antal intersektoriella och interregionala beroenden. Det bör noteras att kedjan l till Vl inte apriori medför att allt större multiplikatorvärden registreras. Det är inte självklart vilken av metod III och IV som ger de största registrerade multiplikatorerna. Om beräkning lll ger högre värden än IV innebär detta att de mellanregionala indirekta effekterna, bortsett från totala indirekta effekter i övriga landet är större än de totala lokala indirekta effekterna Av resultaten framgår att beräkning lll vanligen ger lägre multiplikatorvärden än IV. Avvikelser förekommer bl. a. för textil- och trä-, massa- och pappersindustrins leveranser till slutlig förbrukning i Övre Norrland och för den senare branschen i Sydsverige. Detta speglar en svag inomregional koppling för den trävarubaserade industrin i vissa delar av landet. Av resultaten framgår också att de indirekta effekterna är olika stora vid slutleveransökningar inom en viss industribransch i skilda riksområden. Verkstadsindustri exklusive varv syns vara den bransch som ger de mest likartade indirekta effekterna i olika delar av landet. Omvänt framträder skillnader inom ett visst riksområde vid slutleveransökningar i olika sektorer. Här är den kemiska industrins ringa betydelse för industrin som helhet i Mellersta Norrland ett anmärkningsvärt exempel. Av figur 5 framgår att skillnaden mellan de olika beräkningsmetodernas resultat i många fall är ganska liten. I andra fall kan skillnaderna vara mera betydande. Det bör noteras att skalan är angiven i absoluta termer - de relativa skillnaderna kan vara mera anmärkningsvärda. En styrka med dessa beräkningar är då bl. a. att de ger en övre ändpunkt på effektskalan när alla indirekta effekter inom produktionssystemet är beaktade. Som några exempel kan anges att för Verkstadsindustri exklusive varv i riksomrâde AB ger beräkning I två tredjedelar av totaleffekten medan beräkning IV ger tre fjärdedelar av den. I Västsverige fångar både beräkning I *Resultatet i detta hänoch IV upp drygt hälften av totaleffekten inom branschen järn-, stål- och seende beror självfallet starkt av vilken region- metallverk. Å andra sidan ger beräkning I 88 procent av totaleffekten i indelning som är aktuell. livsmedelsindustrin i Sydöstsverige och beräkning IV 92 procent. På länsnivån torde t. ex. Det är värt att notera att det överlag verkar löna sig att utöka beräkningarna de mellanregionala indiutöver de beroenden som beaktas i variant l, där bara lokala industriberoenrekta effekterna vara större än på riksområ- den ingår. Åtminstone borde ambitionen sättas så högt att data insamlades desnivån. lll vid lokala leveransstudier. Man kan dock för att möjliggöra beräkning

Inom- och

mellanregionala beroenden i det svenska . . . 93

Livsmedels- Textil- Trä-, massa Kemisk Järn-, stål- Verkstadsindustri industri och pappers- industri och metall- industri industri verk exkl. varv

:mT

As

:mT H

:rt-FH :rr-FFI :rm-fl

CDETUE nñ-FTICITTTT

llllli

FGHI

mN-JIIIIIIEFFTVIIIIIIIIIIII]

KLM

IW

[WW mm m

rrTTH l l

I mm

:rr-rm I I I

YZ

_4 rä [ I I I I I I I i l I I

I I 7 I T I I I l I I I I V I I I I I I I K I I I I I I I U I I I 7 T* I Il llllVVVl l Il IIIIVVVI l ll IIIIVVVI | Il IHIVVVI | || IHIVVVI Ill lllIVVVl

Figur 5. Jämförelse mel/an pmdi:kliansmzi/Iiplikarø/ei beräknade på sex skilt/a Säll/ör industrin i olika riksomrâden.

lfxrra ökning av produktionen vid en enhersökning av produktionen i angivna branscher.

i det svenska . . .

94 Inom- och mellanregionala beroenden

i beräkning VI och de övriga i notera att steget mellan multiplikatorerna

många fall är relativt stort.

kan man dra minst två slutsatser. Dels är det inte Av denna redovisning

att ge någon enhetlig rekommendation till val av beräkningsmetod möjligt torde fånga in en utöver den att enbart industrisektormultiplikatorer

otillräcklig del av de indirekta effekterna. Dels kan här gjorda kalkyler

hur stort påslag som i allmänhet bör eventuellt utnyttjas för att uppskatta

multiplikatorer för att erhålla de totala. göras på partiella olika sätt att beräkna totala indirekta effekter inom Hittills har jämförts av slutleveransökningar i vissa industrisektorer. Man kan ställa industrin effekterna på riksområdenas hela frågan hur stor del av de totala indirekta som kan förväntas hamna inom industrin respektive i övriga delar näringsliv

av näringslivet. och vissa industril tabell 6 har en jämförelse gjorts mellan riksområden

branscher (desamma som i figur 5). Där redovisas dels de totala indirekta

av slutförbrukningsökningar i sex effekterna på riksområdenas näringsliv

industribrancher, dels hur stora andelar av dessa som fångas upp vid en total

som andelar av de totala indirekta effekterna vid ökning av Tabell 6 Indirekta effekter i olika riksområden leveranserna till slutförbrukning för vissa branscher (procent av totaleffekten)

Kemisk Jäm-, stål- Verkstads- Livsmedels- Textil- Trä-, massaindustri och metall- industri industri industri och pappersverk exkl. varv industri

30 37 40 5 10 24 AB 1 75 62 74 2 83 85 64 100 0.424 100 0.338 100 0.405 100 3 0.444 100 0.539 100 0.234

0.421 100 0.499 100 0.360 100 3 0.494 100 0.395 100 0.541 100

100 0.290 100 0.345 100 0.259 100 3 0.518 100 0.404 100 0.508

45 19 51 27 20 13 KLM l 87 81 84 2 94 88 92

0.207 100 0.394 100 0.367 100 100 0.453 100 0.457 100 3 0.641

0.828 100 0.410 100 0.316 100 100 0.914 100 0.718 100 3 0.784

0.376 100 0.517 100 0.332 100 3 0.378 100 0.372 100 0.554 100

0.323 100 0.163 100 0.292 100 100 0.644 100 0.507 100 3 0.591

100 0.492 100 0.659 100 0.394 100 100 0.620 100 0.612 3 0.575

Bereckningar 1. inom industrin lokalt, 2. totalt lokalt, 3. totalt.

Inom- och mellanregionala beroenden i det svenska . . . 95

lokal analys. Som jämförelse har även hur stor del av de totala medtagits lokala indirekta effekterna som hamnar inom industrin. Av tabell 6 kan utläsas att slutleveransökningar inom livsmedelsindustrin i Sydsverige ger de största multiplikatoreffekterna i den na bransch. För textil-, trä-, massa- och pappersindustrin samt den kemiska industrin erhålls de största indirekta effekterna i Västsverige. Övre Norrlands näringsliv reagerar kraftigast för ändringar i mängden slutligt efterfrågade produkter från järn-, stål- och metallverk. För verkstadsindustrin (exklusive varv) gäller motsvarande förhållande för Stockholms län. [Stockholms län skulle skillnaden vara störst mellan totala lokala effekter på näringslivet och de totala interregionala. Det är värt att notera att riksområdena i norra Sverige inte syns ha så starka återkopplingar med övriga landet. Där är de totala lokala effekterna nästan för samtliga sektorer mer än 90 % av totaleffekten. Hur stor del av de totala lokala effekterna som hamnar inom industrin varierar ganska kraftigt mellan riksområden för en viss sektor och över sektorer för ett visst riksområde. Multiplikatorvärdena är överlag låga for Stockholms län. Detta beror dock delvis på att de totala lokala effekterna är små i förhållande till de interregionala. Det vanligaste förhållandet är att de lokala effekterna inom industrin är mindre än hälften av de totala effekterna på riksomrâdenas näringsliv vid ändringar i slutefterfrågan på de här medtagna industribranschernas produkter. Rena industrisektorberäkningar tenderar därför att kraftigt underskatta regionernas näringslivs känslighet for efterfrågeförändringar inom industrin. Även om multiplikatoreffekterna är små för enskilda sektorer blir de totala indirekta effekterna med hänsyn till och intersektoriella interregionala samband i många fall betydande.

4.2 Direkta och indirekta effekter vid olika produktionstekniker

I föregående avsnitt utnyttjades input-outputmatrisen med full infonnation för jämförelser mellan indirekta effekter i olika riksområden vid förskjutningar i slutleveranserna. Här ska vi i stället studera de s. k. teknikmatriserna för varje rixsområde för att jämföra riksområdenas produktionsteknik frikopplat från deras inbördes transportberoenden. Produktionsteknikjämforelserna görs i tabell 7. Där studeras hur stora de direkta och indirekta effekterna blir inom industrin i varje riksområde när slutefterfrågan på skilda slags industriprodukter växer. Dels redovisas multiplikatorerna när hänsyn tas till beroenden enbart inom industrin dels effekterna inom industrin när alla intersektoriella beroenden beaktas. Sektornumren i tabell 7 är de som finns angivna i tabell l i avsnitt 3.1. En fråga som skulle kunna belysas bl. a. med hjälp av tabell 7 är hur effektiv produktionsiekniken är i de olika riksområdena. Med hög effektivitet menas då att det direkta insatsbehovet per producerad enhet är lågt i industrisektorerna överlag. Emellertid finns inget självklart samband mellan hög effektivitet cch nivån på de direkta och indirekta effekterna. Den intuitiva uppfattningen att hög effektivitet, vilket motsvarar små input-outputelement, skulle leda till små direkta och indirekta effekter behöver inte nödvändigtvis hålla streck om näringslivet är starkt integrerat. Därför ska vi

beroenden i det svenska . . .

96 Inom- och mellanregionala

Tabell 7 Resulterande total produktionsökning (miljoner kronor) inom industrin vid 1 miljon kronors ökning i

Teknikeffektmatristerna specifika för varje riksområde, dels för enbart efterfrågan på industriprodukter. industrin (i), dels för alla sektorer (a)

Sektor

4 5 6 7 8 9 10 l 1 12 13 14 2 3

1.24 1.15 1.22 1.22 1.29 1.59 1.27 1.26 2.09 1.91 1.41 1.13 AB (i) 1.02 1.40 1.38 1.27 1.44 1.73 1.45 1.42 2.10 2.04 1.61 1.39 (a) 1.26 1.43

1.43 1.25 1.28 1.13 1.77 2.05 1.55 2.29 1.44 1.62 1.15 CDETU (i) 1.05 1.45 1.40 1.35 1.23 l.82 2.22 1.62 2.36 1.52 1.65 1.30 (a) 1.22 1.57 1.55

1.55 1.63 1.38 1.02 1.72 1.82 1.18 1.51 1.77 2.03 1.12 FGHI (i) 1.01 2.05 1.76 1.49 1.02 1.82 2.00 1.18 1.66 1.86 2.24 1.32 (a) 1.21 2.22 1.73

1.20 1.27 1.63 1.27 2.20 1.80 2.04 1.88 2.07 2.13 KLM (i) 1.70 1.28 1.30 1.34 1.68 1.30 2.27 1.84 2.09 1.95 2.12 2.22 (a) 1.80 1.47 1.46 1.30

1.63 1.40 2.06 2.11 2.61 1.49 1.86 1.55 1.93 1.33 NOPR (i) 1.82 1.33 1.79 1.81 1.51 2.20 2.25 2.82 1.61 2.00 1.62 2.01 1.50 (a) 2.08 1.59 1.94

1.46 1.34 1.33 1.60 2.44 2.72 2.25 1.75 1.77 1.23 SWX (i) 1.48 1.35 1.34 1.45 1.47 1.71 2.58 2.72 2.36 1.86 1.90 1.37 (a) 1.64 1.46 1.48 1.62

1.09 1.24 1.59 4.45 1.82 1.75 1.76 1.93 1.42 YZ (i) 3.46 1.55 1.52 1.67 1.18 1.40 1.63 4.45 1.90 1.82 1.85 2.02 1.59 (a) 3.48 1.70 1.68 1.80

1.60 1.37 1.54 2.26 2.02 1.89 1.61 1.69 2.18 ACBD (i) 1.26 1.48 1.35 1.68 1.84 1.70 1.41 1.55 2.27 2.06 1.97 1.72 1.79 2.27 (a) 1.27 1.66 1.60

1.54 1.71 1.54 1.53 2.02 1.69 1.95 1.41 Riket (i) 1.28 1.37 1.57 1.47 1.30 1.62 1.37 1.62 1.82 1.67 1.61 2.13 1.77 2.01 1.58 (a) 1.39 1.53 1.72

mellan riksområdena. här nöja oss med att göra relativt grova jämförelser för industrisektorerna i de olika Genom att jämföra multiplikatorprofilen får man bild av likheter och skillnader i riksområdena en översiktlig

insatsstruktur. Som jämförelse har rikets multiplikatorprofil även inkluderats

i tabell 7.

delar av de intersektoriella beroendena Av tabell 7 framgår att betydande

om man bara tar hänsyn till beroenden inom industrin. Mätt på det undantas avsnitt skulle på riksnivån mellan 70 och 90 % sätt som beskrevs i föregående vid behandling endast av indirekta effekter inom av totaleffekten registreras

industrin. av teknikskillnaden i förhållande till I tabell 8 görs en grov jämförelse att ange hur många multiplikatorer som är minst riksgenomsnittet genom lika stora som rikets mindre än rikets i de skilda riksområdena. respektive

Tabell 8 Riksområdenas industriproduktionsmultiplikatorer i förhållande till riksgenomsnittet

AB CDETU FGHI KLM NOPR SWX YZ ACBD Multiplikatorvärde relativt riket

1 5 8 10 7 8 6 Minst lika stor

12 8 5 6 3 6 5 7 Lägre

Inom- och beroenden

mellanregionala i det svenska . . . 97

Enligt tabell 8 framstår Stockholms län och Västsverige som varandras motpoler. l det förra riksområdet är alla multiplikatorer utom en för direkta och indirekta effekter på industrisektorn som helhet lägre än riksgenomsnittet. Detta resultat är i linje med vad som beskrevs i föregående avsnitt där inom industrieffekterna angavs vara speciellt små i Stockholms län. Sett från denna synvinkel skulle resultatet för Västsverige antyda att kopplingarna utåt från industrisektorn är svagast där.

4.3 Regionala konsekvenser av ñrändrad slutlig förbrukning Analyserna ovan har i huvudsak gällt regionala effekter av förändrad slutlig förbrukning. Det kan därför synas som en överloppsgärning att ta upp denna fråga till förnyad behandling. Emellertid har avsikten med de hittills redovisade kalkylerna inte varit att göra regionalekonomiska konsekvensberäkningar i stort utan att illustrera styrkan i olika interregionala och intersektoriella samband. l detta avsnitt ska vi bredda synsättet och ge ett exempel på hur den framtagna input-outputmatrisen skulle kunna utnyttjas i samband med

regional planering av den industriella utvecklingen.

Den fråga vi vill belysa är följande: Vilken effekt på den regionala näringslivsstrukturen kan förväntas om efterfrågan på vissa industribranschers produkter minskar på riksnivån? Kalkylerna skulle kunna gälla både förändrad import/export och förändrade inhemska investeringsmönster samt ändrad privat och offentlig konsumtion. Här har valts att simulera effekterna av det senare slaget av ändringar. Detta kan göras på två begreppsmässigt skilda sätt. Enligt det första studeras effekterna av att ändra slutleveranserna av en viss sektors produkter från ett riksområde. Enligt det andra studeras de interregionala effekterra av att efterfrågan på vissa investerings- och/eller konsumtionsvaror ändras i ett riksområde. För att kunna göra den andra typen av beräkningar med den analysteknik som använts här krävs information om hur slutförbrukringsprodukter transporteras mellan olika regioner. Det har ingått som ett moment i de utförda skattningarna att grovt beräkna även dessa leveransmönster. Härvid har både data från 1972 års leveransundersökning och uprgifter från 1975 års långtidsutredning använts. I tabell 9 visas hur stor den resulterande produktionsökningen skulle bli enligt den skattzde input-outputmatrisen år 1975 i vart och ett av landets riksområden omen ökning skedde av leveranserna till slutlig förbrukning av de olika branschernas produkter(för identifikation av sektornumren hänvisas till tabell 1). Samtidigt anges hur stor den totala direkta och indirekta effekten skulle bli i hela rket. I tabellen visas produktionsmultiplikatorerna. Eftersom de olika sektorena uppvisar olika stor arbetsproduktivitet, både på riksnivån och regionvis, kar man inte utan vidare tolka silferuppgifterna som giltiga för förväntade syssdsättningsförändringar. Genom sektorvis arbetsproduktivitetsskattningar lan den här aktuella kalkylen dock överföras till sysselsättningstenner. I tabell 9 och: för övrigt i alla tidigare redovisade tabeller över produktionsmultiplikatorer mges effekterna i termer av bruttoproduktionsvärden. Eftersom det i själva ansatsen - utnyttjande av en linjär input-outputmodell -

98 Inom- och beroenden i det svenska .

mellanregionala

mmd mmd amd

u=_.:_=.:_._m..

a_ 0md :d 3.0 00.0 m0d 00._

m_ mvd ...ä 2.0 vmd mmd Ed :d :d »»._

ä...?

:z »_ mvd m0d amd 0_d 0md 00.0 0md »md a..

_

mmd 0md _md wmd mvd mmd Ed 0_.m

aEomEEoS_

2 10

m

E mmd ad .d a_d mmd :d »0d Ed a:

›u

uEEE

z a... »vd »md med mvd _md m0d 2.0 »m.m

...o

›a 2 mmd mmd 5.0 0vd mad Ed 00.0 a0d mv.m

.S152

m_ .vd avd _md amd _vd mmd a0d 010 mm.m

E3

_

_ mmd v»d Ed _md mmd wvd 0md mmd må

=o_:.w..Eomx_._

0_ wmd amd 0md 2.0 mvd 9.0 Sd 2.0 00.m

m

a d_ a... 010 _md 0md 00.0 5.0 fd m3

8=... _

w ovd 0md 2,0 :ä vad Ed a0d »0d e?

» 0md m3 Ed vmd m».0 2.0 00.0 m_.0 a_.m

0 mvd »md Ed amd _md »_d ä... m0d 2._

.o=e_.=.5u=_=xmm:o=._=vo:_

m »

w 0md md »vd 0md »vd ä... a_.d .d “nu

vmd mmd amd

2:55_

v 0md 2._ m_d 00.0 m0d 00m

med 0m,m

:.52:

.58 m »md 0md .md 0md 3.0 00,0 »0d

_

m m_d vod 5.0 m0d m0d v0d _0d 2,_ 0v._

05:55:58._

va.:

3.:.. _ ...så _ amd mvd mmd mmd »md 2.0 m_d 0md 3._

2255.2_ .okzxum

a

DHmDU

aEEm

_85_

:Bah m HIGH_ 2.5_ mmoz xam mao

_ N

Inom- och mellanregionala beroenden i det svenska . . . 99

ligger att det antas finnas en fast relation mellan bruttoproduktion och förädlingsvärde kan effektuppgifterna även redovisas i termer av förädlingsvärdesförändringar. Av tabell 9 framgår att sektorn järn-, stål- och metallverk ger de största nationella direkta och indirekta effekterna och gruvindustrin de lägsta. Vid en ökning av slutefterfrâgan på den förra sektorns produkter med 100 miljoner kr skulle en total produktionsökning på knappt 270 miljoner kronor bli resultatet, dvs. indirekt skulle 170 miljoner kronors produktion genereras. För gruvindustrin skulle bara 40 miljoners produktion extra uppkomma. Man kan jämföra sektorerna efter graden av regional spridning av de direkta och indirekta effekterna med hjälp av tabell 9. Enligt beräkningarna skulle mer än hälften av produktionseffekterna hamna i ett riksområde vid tre av sektorernas slutleveransändringar, gruvindustrin, textilindustrin samt petroleum- och kolindustrin. Till detta resultat bidrar självfallet kraftigt den regionala fördelningen av produktionskapaciteten i dessa branscher. Fyra branscher har så utspritt regionalt mönster i produktionseffekterna att inget riksområde har större andel än 20 %. Detta gäller jord- och skogsbruk, trä-, massa- och pappersindustri, byggnadsverksamhet och varuhandel. Med den beskrivna metodiken kan man kvantifiera de regionala beroendena på ett sammanfattande och enhetligt sätt. Därmed är inte sagt att man ograverat kan ta de sifferuppgifter som framkommer i beräkningarna för att beräkna effekterna av påtänkta investeringsprojekt eller andra regionala industripolitiska insatser. Hur stor hjälp som denna metodik ger i detaljanalyser beror så azt säga på hur “lika” det genomsnittliga företaget i riksområdena som det aktuella lokaliseringsobjektet är.

5 Sammanfattning och slutsatser

I denna uppsats har redovisats en generellt tillämpbar metodik att skatta regionala forsörjningsbalanser med hänsyn till olika slags tillgänglig statistisk information. En ur försörjningsbalansema genererad input-outputmodell, anpassad till data för år 1975, har använts för att belysa skillnader i regionala leveransmönster mellan sektorer och regionala skillnader i branschernas insatsteknik. Skilda sätt att beräkna indirekta produktionseffekter via enkätdata har jämförts. Riksområdenas näringslivs känslighet för ändringar i slutlig efterfrågan på industriprodukter har kvantifierats. Avsikten mad dessa kalkyler har varit att på skilda sätt visa på inputoutputmetodets styrka och svagheter vid regionalekonomiska effektberäkningar. Det hävdas ibland att input-outputberäkningar i regionala sammanhang skulle vara av mindre värde dels därför att beräkningarna i sig skulle vara osäkra, dels däför att de ställer mycket stora krav på data. Dessa krav skulle fordra stora ekonomiska resurser att uppfylla, resurser som inte skulle betalas av ökad precision i de kalkyler som kan göras med metoden. Den här redovisade metodiken anger en medelväg ur dessa problem, med mindre datakrav, gemm sin anknytning till existerande produktionsstatistik. Genom använlning av denna skattningsteknik behöver leveransundersökningar inte uptrepas så ofta och inte heller omfatta mer än ett urval av företag

100 Inom- och beroenden i det svenska . . .

mellanregionala

- dock slumpmässigt utvalda. Däremot bör företag både inom industri- och servicenäringarna tillfrågas om sin insatsstruktur. Den angivna metodiken kan användas för att bryta ned nationella produktionskalkyler till regional nivå. Tidigare har nämnts att den nationella i 1975 års långtidsutredning använts som riktmärke vid forsörjningsbalansen skattningarna. Genom att i stället justera de regionala forsörjningsbalanserna så att de i Iångtidsutredningens modellsystem använda input-outputmatriserna for prognosåret uppfylls erhålls en regional input-output-tabell som är konsistent med den antagna nationella utvecklingen. Genom att anta alternativa regionala fördelningar av den slutliga förbrukningen, eller via den metod som beskrevs i avsnitt 4.3 kan den regionala produktionsutveckling härledas som framstår som mest sannolik om den historiskt observerade differentierade produktionstekniken och transportbeteendet biberegionalt hålls. Dessa regionala prognoser skulle då i ett steg bli både intersektoriellt och interregionalt avstämda. De kunde representera en av flera möjliga bilder av den framtida regionalt och sektoriellt fördelade arbetskraftsefterfrågan.

-

Underlevera.nssamarbeten

en studie av beroendeförhällanden

Av Anders Edsträim, Bengt Lars Erik Norbäck Högberg,

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Specialisering och arbetsfördelning inom industrin skapar beroenden mellan

olika Företags verksamheter. I en renodlad marknadsekonomi med fri

konkurrens hanteras dessa genom transaktioner på en marknad. Sådan

konkurrens bygger på att Företaget har många kunder, konkurrenter och *Föreliggande studie

leverantörer. När ett företags beroende av ett fåtal andra ökar skapas nya har finansierats av Riks-

mekanismer för att hantera beroendet och ,åstadkomma bankens Jubileumsfond en samordning, för vars stöd vi är exempelvis genom representant-, licens- och underleveransavtal, gemenmycket tacksamma. samma handlingsprogram och gemensamägda bolag. Hur svenska industri-

företag utnyttjar dessa former för samordning har varit föremål för ett större zEdström, A., Högberg,

forskningsprogram vid Göteborgs Universitet? l denna rapport redovisas B. och Norbäck, L.E.,

enbart de data om underleveranssamarbeten 1979 The Use of Coopesom insamlats inom forskningsrative Strategies by Sweprogrammets ram. Datainsamlingens omfattning, definitioner av studerade dish Manufacturing variabler samt datainsamlingsinstrumenten har inte bestämts utifrån syftet Firms. Stockholm

att studera regional eller internationell arbetsfördelning mellan företag. Trots School of Economics,

det kompletterar undersökningen för llB Report 79/2. övriga studier inom ERU:s arbetsgrupp ”Den regionala arbetsfördelningen inom industrin”. Dess värde ligger i att 3Fredriksson, C. och arbetsfördelningen studeras på mikronivå på basis av data ifrån enskilda Lindmark, L. 1976 Naföretag om specifika underleveranssamarbeten. tionella och lokala pro-

Underleverantörer Umeå är ofta starkt beroende av ett fåtal storföretag? Underduktionssystem. leverantörernas universitet. tillväxt och utveckling i övrigt är därför avhängiga storföre-

tagens utveckling. Kriser i storföretag kan spridas till underleverantörerna 4 Elsässer, B., Forsberg, om de senare inte har eller snabbt kan upparbeta alternativa kunder eller T. och Hedberg, L. 1979

sysselsättningar. Under de senaste åren har effekterna av ett starkt storföre- Undersökning av leve-

tagsberoende aktualiserats bl.a. av varvskrisen och svensk ransströmmarna inom flygindustris framtid. Elsässer tillverkningsindustrin, m. fl. analyserar exempelvis de direkta och indirekta särskilt försvarsindustrin

sysselsättnings- och produktionseffekterna för Östergötlands län av ett

i Östergötlands län - en bortfall av SAAB:s flygplanproduktionf* Kriser eller stagnation hos ett fåtal input-outputstudie.

storföretag anses således få mycket stora effekter hos dess underleverantörer. 5The Boston Consulting Likaså poängteras ofta att det är storföretagens tillväxt som är helt avgörande Group, 1978 En ram för för landets framtida sysselsättning.5 svensk industripolitik. Den ensidiga betoningen av storföretagens betydelse för landets sysselsätt- Stockholm. SOU 1978:78

ning bygger bland annat på en allfor förenklad bild av beroendet mellan Ekonomidepartementet.

beställare och underleverantörer. Långtidsutredningen För det forsta uppfattas beroendet som 1978.

lä

- en studie av

102 Underleveranssamarbeten beroendeförhållanden

dvs. underleverantören är beroende av beställaren medan beställa- i ensidigt, rens beroende av underleverantören är så begränsat att det inte omnämns. att det finns en avsevärd variation mellan olika Det är dock rimligt underleveranssamarbeten. I vissa fall kan underleverantören genom egen ha en stor betydelse inte enbart för kvaliteten på beställarens kompetens utan även på dennes produktutveckling och därigenom på dennes produkter och framtida tillväxt. I andra utgör underleverantören enbart en nuvarande kapacitetsbuffert för beställaren och har mycket ringa betydelse för dennes

utveckling. För det andra betraktas beroendet som givet och man bortser helt ifrån och omorientering. Även i detta underleverantörens förmåga till anpassning sig en avsevärd variation mella1 olika underleavseende kan man förvänta hur veranssamarbeten. För det tredje tenderar analysen att begränsa sig till i beställarens tillväxt. Därmed underleverantören påverkas av förändringar bortser man ifrån att företag beställer alltmer av sina delar och komponenter bland annat genom att de fysiska och kulturella avstånden utomlands, tenderar att minska i betydelse. Förmågan hos de svenska rnderleverantöen sådan konkurrens och kanske ocksi att utöka sin rerna att motstå beställare är säkert mycket varizrande. Genom omsättning på utländska kan man komma åt denna variation underleveransanalyser på företagsnivå om dessa är av betydelse dels för en mer initierad samarbeten. Kunskap av effekter av beroendet mellan underleverantörer och beställare bedömning dels för att utforma näringspolitiska åtgärder i syfte att stödja drabbade

underleverantörer. Denna rapport är ett bidrag till en sådan kunskapsutveck-

ling. Rapporten har tre huvudsyften:

a analysera variationer i beroende mellan underleveranssanarbeten konsekvenser av dessa variationer för n kortfattat diskutera några tänkbara underleverantörernas förmåga till anpassning och omoritntering i förekomst av underleveranssanarbeten mellan cr analysera variationer olika industrisektorer

1.2 Kortfattad problemanalys

Beroendet mellan beställare och underleverantör är allrig fullständigt Ett balanserat enkelriktat. Det föreligger alltid en viss grad av ömsesidighet. beroendeförhållande innebär att båda parter är beroende av vrrandra i ungefär lika stor omfattning. Båda företagen har då förmåga att notstå krav från att ställa motkrav. En underleterantör som är Samarbetspartnern genom medan den enare anlitar ett fullständigt -beroende av en enda beställare, flertal underleverantörer för att fylla sitt behov av samma prtdukt, är part i ett beroendeförhållande. Underleverantörens berömde av beställaobalanserat ren är inte enbart en funktion av hur stor andel av unlerleverantörens utan också om det finns gott om andra produktion den senare köper, beställare som efterfrågar samma produkt. En analog analyscan göras utifrån

beställarens perspektiv. tillmäter en underleverantör ökar om den Den vikt som en beställare som beställaren behöve; Om så är fallet senare besitter speciell kompetens

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 103

finns det definitioinsmässigt få om ens några andra potentiella underleverantörer. Är det vidlare en strategiskt viktig komponent som levereras ökar beställarens beroende av underleverantören ytterligare. Ofta kan en underleverantör vara ensam leverantör av en viss komponent till en viss beställare samtidigt som dett existerar andra potentiella leverantörer. Beställaren har då alternativ, men lbyter inte underleverantör utan vidare, eftersom det är förenat med kosttnader. En viktig orsak till ökade kostnader vid byte av underleverantör :är den erfarenhet som underleverantören skaffat sig om beställarens verksamhet och den ömsesidiga anpassning som skett. Erfarenheten ledertill Ökad effektivitet i transaktionerna mellan företagen. Det tar tid för en ny underleverantör att bli lika effektiv. Den ömsesidiga anpassningen kan t. ex. innebära en ny arbetsfördelning mellan parterna och att underleverantören anskaffat eller utvecklat specialmaskiner för den aktuella komponenten. I studien belyses olika aspekter på underleveransberoende: D Underleveransernas andel av omsättningen visar det volymmässiga beroendet; för underleverantörens del hur specialiserad man är på underleveranser. E) Antalet samarbetspartners - beställare respektive underleverantörer - och deras geografiska spridning är ett grovt mått på hur beroende man är av enskilda företag eller marknader, dvs. förekomsten av alternativ inom underleveransverksamheten. Det senare kan exempelvis gälla internationella underleveranser vars stabilitet kan hotas av stora och snabba valutakursförändringar eller av handelshinder. - Cl Arbetsfördelningen mellan parterna speciellt av strategiskt viktiga moment - är en annan dimension som visar hur beroende man är av enskilda företags kompetens. i:i Underleveransernas långsiktighet och formalisering indikerar en form av administrativ bundenhet till vissa samarbetspartners. Denna stabilitet kan skapa såväl ökad systemeffektivitet som tröghet mot att söka nya partners.

1.3 Metod Studien är baserad på ett stratifierat, självvägande urval av 99 svenska företag inom tillverkningsindustrin (SNI 3) med mellan 50 och 3 000 anställda. Data ifrån 98 företag har kunnat användas. Stratiñeringen är baserad på storlek och branschtillhörighet. Urvalet har gjorts av Statistiska Centralbyrå (SCB) ur det centrala företagsregistret i januari 1976. Data har insamlats genom intervjuer med personer i företagsledande ställning. I cirka 3/4 av fallen har personliga intervjuer genomförts. I övrigt, huvudsakligen för mindre företag där vi känt industrin väl, har telefonintervjuer använts. En särskild intervjuguide har styrt intervjuerna vilka genomfördes under första halvåret 1976. För varje företag i studien har underleveranssamarbetena kartlagts. Med underleverans ;avses här att ett företag lägger ut tillverkningsuppdrag enligt särskilda specifikationer hos ett annat företag. Vanligen arbetar underleverantören med iutgångspunkt från beställarens konstruktion, men det finns exempel på att den senare även låter underleverantören svara för konstruk-

104 Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden

tionsarbetet. Inköp av råvaror och standardiserade komponenter räknas således ej som underleveranser. Detta är en snäv definition. De variabler som mätts på företagsnivå är beställarens motiv för att anlita underleverantör, underleverantörens respektive beställarens beroende av enskilda partners, arbets- och ansvarsfördelning mellan parterna samt graden av långsiktighet och formalisering hos samarbetet. För att möjliggöra en koppling till analyser på branschnivå har varje företag klassificerats med avseende på om det tillhör:

n skyddad industri u konkurrensutsatt industri med uppdelning på råvarubaserad industri och förädlingsindustri Dessutom har mått på förändringar i industribranschernas konkurrenskraft utlandet och deras marknadstillväxt i Sverige utnyttjats i den gentemot efterföljande analysen. Beställarens motiv har erhållits genom en innehållsanalys av intervjusvaren. Underleverantörens beroende av underleveranser har mätts genom den andel av företagets omsättning som utgörs av underleveranser. Ju större andel av omsättningen som faller på underleveranser desto större beroende. Ju fler beställare en underleverantör har desto mindre är hans beroende av en enskild beställare. Om vidare dessa beställare är geografiskt spridda, t. ex. på olika länder, minskar underleverantörens beroende av situationen på en specifik marknad. Beställarens beroende av underleveranser har mätts på analogt sätt. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan parterna har ett direkt samband med företagens beroende. En underleverantör kan genom att successivt ta på sig mer uppgifter öka beställarens beroende av det egna företaget. Arbets- och ansvarsfördelning avser både vem som utför och vem som beslutar om följande moment:

U materialval och materialanskaffning n verktyg och formar D montage och installation El konstruktion och design

De undersöka företagen har haft fyra svarsalternativ för hur momenten fördelats mellan beställare och underleverantör, nämligen:

n momentet förekommer ej eller är ej relevant D beställaren El båda parter i samråd Cl underleverantören Företagen ombads att ange vilket av alternativen som var vanligast i underleveranssamarbetena. svarsalternativen går mot ett ökat underleveranl För definitioner se törsberoende hos beställaren. Graden av långsiktighet och formalisering Ohlsson, L., 1979 Regio- stabiliteten i parternas ömsesidiga beroende av samarbetet. Ju representerar nal arbetsfördelning i längre ett samarbete pågår, desto större kan man anta att den ömsesidiga svensk industri - drivanpassningen blir och därmed effektiviteten i parternas resursutbyte. Forkrafter och utvecklingstendenser. malisering kan dels utnyttjas för att effektivisera resursutbytet genom en klar

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 105

specifikation av arbetsfördelningen dels genom avtal begränsa parternas möjligheter att bryta samarbetet.

2 Resultat

Av de studerade företagen angav 40 st (41 %) att de tidvis eller kontinuerligt lägger ut produktion på underleverantörer. 27 företag (28 %) åtog sig tidvis eller kontinuerligt underleveransuppdrag. Ett och samma företag kan vara underleverantör i en relation, medan det är beställare i en annan. Hälften av underleverantörerna hade i sin tur egna underleverantörer. Totalt var 54 (55 %) av de studerade Företagen involverade i underleveranssamarbeten (som underleverantör och/eller beställare). Fler än hälften av svenska företag med mellan 50 och 3 000 anställda har således mer långtgående relationer till varandra än vanliga köpa/ sälja-relationer. Andelen kan synas låg, men beror dels på att studien täcker hela tillverkningsindustrin (SNI 3), och skillnaderna mellan branscher är betydande, dels på en snäv definition av underleveranser och därmed följande strikta krav på vad som klassificerats som underleveranser.

2.1 Beställama 2.1.1 Motiv för att anlita underleverantör Tabell l visar att det vanligaste motivet bland de studerade Företagen för att anlita underleverantörer är att man saknar det specifika produktionskunnandet för att själv tillverka den aktuella produkten/delen (18 företag). Det kan t. ex. vara produktion av en detalj i annat material än vad beställaren arbetar med, t. ex. plastdelar som skall infogas i en verkstadsprodukt. Det kan också gälla produktionsmoment som kräver specialkunskap, t. ex. vissa typer av ytbehandling. Det näst vanligaste motivet bland de intervjuade företagen var kostnadsfördelar; dvs. underleverantören kunde tillverka billigare än det egna företaget (14 företag). Vissa underleverantörer kan uppnå stordriftsför-

delar genom att specialisera sig på enstaka produktionsmoment. I de fall där

beställaren har ett volymmässigt begränsat behov av den speciella delen eller bearbetningstekniken och inte har den nödvändiga produktionsutrustningen, lönar det sig ofta inte att förvärva den. Även om beställaren har nödvändig produktionsutrustning kan det ändå vara lönsamt att avstå ifrån att tillverka själv.

Tabell l Motiv för att anlita underleverantör (Varje företag kunde ange flera motiv.) Motiv Antal företag

- en studie av

106 Underleveranssamarbeterz beroendeförhållanden

angavs av åtta av företagen som motiv for att anlita Kapacitetsbrist underleverantör. Det rör sig här uteslutande om kortsiktiga Förhållanden, t. ex. över en konjunkturtopp. När kapacitetsutnyttjandet återgår till det normala, slutar man att lägga ut tillverkningen. Underleverantören används således huvudsakligen for att utjämna konjunktur- och säsongmässiga svängningar. Fem företag angav att man ville expandera externt genom att på längre sikt lägga ut en del av tillverkningen på underleverantör. Man söker härigenom undvika att dra på sig stora fasta kostnader i form av maskiner, och anställda samt att minska risken av att få överkapacitet om utrustningar minskar. I drygt tjugo procent av fallen används således efterfrågan underleverantörer som en kapacitetsbuffert (kapacitetsbrist under högkonjunktur respektive expansion). Underleveranser som baseras på att beställaren saknar produktionskunskap eller lämplig produktionsutrustning kan betecknas som tekniskt samarbete När beställarens motiv är kapacitetsbrist eller kompletterande kostnadsfördelar har beställare och underleverantör ungefär samma kunskap och kan båda utföra produktionsmomentet. Har båda företagen lågt kapacitetsutnyttjande kan det uppstå konkurrens om den aktuella tillverkningen. Man kan anta att sådana potentiella konkurrenssituationer leder till mindre stabila relationer än när parterna tekniskt kompletterar varandra. Vårt material stöder ett sådant antagande; i samtliga fall där företagen angav teknisk kunskap som motiv var underleveranserna långsiktiga, medan de var kortsiktiga när kapacitetsbrist var huvudmotivet. motiv för att anlita underle- Mera generellt kan man utifrån beställarnas verantör av underleveranser, nämligen om spåra olika grad av beroende beställaren m saknar både kunskap och produktionsutrustning för egen tillverkning D har egen kunskap men saknar produktionsutrustning El har både kunskap och produktionsutrustning men väljer ändå att av ekonomiska skäl anlita underleverantör

Arbetsfordelningen mellan beställare och underleverantör skiljer sig i de olika fallen.

2.1.2 Underleveransernas omfattning mönstret är att beställningar hos underleverantörer, mätt Det genomgående som andel av beställarens omsättning, endast utgör en mindre andel. För nära

Tabell 2 Värdet av utlagda underleveranser i procent av beställarens omsättning

studie av mindre och medelstora företag. 40 Lund.

Underleveranssamarbeten - en studie av

beroendeförhållandert 107

Tabell 3 Korrelationsmatris - beställarnas underleverantörsandel. De enkla korrelationskoefficienterna redovisas på matrisens vänstra halva och de partiella på den högra

0 = 1 procents signifikansnivå.

90 % av beställarna utgjorde denna andel mindre än 20 % (tabell 2). Endast två av de 40 företagen lägger ut större delen av sin produktion på underleverantörer. Genomsnittligt lägger beställarna ut underleveranser motsvarande 10,5 % av sin omsättning. Tabell 2 visar att endast ett litet antal företag i den studerade storleksklassen har värdemässigt mycket omfattande underleveranser. För övriga är beställningar hos underleverantörer av begränsad omfattning men kan naturligtvis av andra skäl vara betydelsefulla. Korrelationsanalys har utnyttjats för att analysera vilka karakteristika hos beställama respektive deras miljö som är signifikant relaterade till underleveransernas andel av omsättningen. Tabell 3 visar korrelationsmatrisen för de viktigaste variablerna. Storlek, förekomst av en FoU-funktion samt andel av omsättningen på utlandet är samtliga positivt korrelerade såväl med underleveransernas andel av omsättningen som inbördes. Korrelationen mellan FoU och underleverantörsandel är i det närmaste lika stor som mellan storlek och underleverantörsandel. Det visar de partiella korrelationskoefficienterna. I en regressionsanalys kommer inte FoU med som signifikant variabel på grund av dess korrelation med storleksvariabeln. Endast 14 % av variansen i underleverantörsandel förklaras av storlek och andel av omsättningen Vi på utlandet. tolkar resultaten som en indikation på att det snarare är andra variabler såsom företagsledningens attityder, produktens och produktionsteknologins karakteristika som bestämmer utnyttjande av underleverantörer. Dessa karakteristika är endast indirekt relaterade till storlek, och omsättning på utlandet FoU.

2.1.3 Antal underleverantörer

Vanligen har beställarna relativt få underleverantörer. Cirka 3/4 av beställarna har färre än tio underleverantörer. Undersökningen visar emellertid inte om man har flera underleverantörer för en och samma del/detalj. Det totala antalet underleverantörer kan därför vara missvisande om man vill dra slutsatser om företagets beroende av underleveranser. Tabell 4 visar sambandet mellan beställarnas beroende av värdemässiga underleveranser och antalet underleverantörer. De två dimensionerna är starkt inbördes korrelerade Endast (r=0,77). ett fåtal företag är värdemässigt

- en studie av 977

108 Underleverarzssamarbeten beroendeförhållanden i

f l

Tabell 4 Underleveransernas andel av omsättningen och antal underleverantörer

Antal underleverantörer Andel av omsättningen som läggs ut på underleverantörer (i procent)

I För två av de 40 beställarna saknas data om antal underleverantörer.

starkt beroende av underleveranser. Deras produktion är av sammansättningskaraktär och deras styrka ligger i att de behärskar konstruktion och utveckling av den egna produkten. Produkten består av komponenter som kräver olika produktionsteknologi. Tabell 4 visar även att de två beställare som är starkast beroende av underleverantörer också anlitar det största antalet underleverantörer. Företagen är dock i övrigt högst olika:

Det ena företaget är relativt litet (ca 200 anställda). Man tillverkar en produkt inom energisektorn. Produkten är tekniskt avancerad och det är viktigt att företaget upprätthåller kontakter med användare och leverantörer för att anpassa den till förändrade tekniska förutsättningar. Man samarbetar t. ex. med flera av de stora oljebolagen. Själva produktionen anses inte vara den centrala funktionen för företaget. utan man använder sig i stor utsträckning av underleverantörer för att kunna koncentrera sig på den tekniska utvecklingen och de även ur omsättningssynvinkel viktiga samarbetskontakterna. Företaget har full kontroll över produktteknologin genom egna patent. Man köper också in olika standardkomponenter som utvecklats på annat håll. Det andra företaget är ett av storvarven. lnom varvsindustrin läggs traditionellt en stor del av produktionen ut på underleverantörer. Dessa underleverantörer har ofta en teknisk specialkunskap som varven saknar.

Våra intervjuer visar att det för vissa insatsvaror skett en stark koncentration bland underleverantörerna. Det gäller t. ex. gjuterier.

2.1.4 Underleverantörernas geografiska spridning Av figur l framgår hur många av beställarna som har underleverantörer i olika länderområden. Inte överraskande finner vi att antalet minskar med ökat geografiskt och kulturellt avstånd. Det finns flera skäl varför geografisk närhet är av betydelse. Framförallt underlättar det kontakterna mellan beställare och underleverantör. Personliga besök blir enklare att genomföra för att diskutera uppkomna problem eller önskemål. Snabba och billiga är en annan faktor som talar för geografisk närhet. Vidare utgör transporter språksvårigheter, skillnader i standards och gällande ursprungsregler hinder för internationella underleveranser. Av de 40 beställarna har 30 (24) inga

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 109

underleverantörer utanför Norden (Sverige). Internationaliseringen av underleveranser har emellertid ökat under senare år som en följd av förbättrade kommunikationer och administrativa resurser. Låga priser och avsaknad av inhemska företag som behärskar den är två andra viktiga skäl till varför man söker sig till nödvändiga teknologin underleverantörer på längre avstånd. Motiven härför varierar ofta med olika typer av underleveranser och länderområden. Ett exempel på beroendet av en specifik teknisk kunskap är ett stort svenskt företag som låter en schweizisk underleverantör gjuta vissa detaljer. Det schweiziska företaget är det enda i Europa som behärskar den gjutteknik som erfordras. Det svenska företaget upplever sig som helt beroende av sin underleverantör och kan inte byta trots att man är missnöjd med relationen. Möjligheternaatt utnyttja lägre produktionskostnader(löner) ger ofta flera alternativ och därmed minskat beroende av enskilda underleverantörer. Ett Teko-företag syr delar av sin kollektion på såväl Irland som i Portugal.

Endast tio av företagen har underleverantörer utanför Norden. Det gäller främst de större företagen. Med storlek följer ökade resurser att administrera omfattande internationella underleveranssystem. Några av de beställare som har underleverantörer utanför Norden är dock relativt små företag. Det ovannämnda Teko-företaget är ett av dem.

2.2 Under/everanrörerna

Av de 27 underleverantörerna angav tolv (45 %)att de var helt specialiserade på

underleveransuppdrag, tio (37 %) att en del av produktionen stadigvaran-

de utgjordes av underleveranser, bland annat för att bättre utnyttja existerande kapacitetpå lång sikt, och två (7 %) att man endast åtog sig uppdrag vid tillfällig överkepacitet. Data ifrån tre företag saknas.

Antal beställare

8 5

Figur] Antal beställare

Undeneve- Norden ?erfsâåâilrfjisk p 9

Västeum_ som har underleverantörer rantörer (exkl. pa (exkl. Övriga iO//kü /änf/Pfolnrâden ifrån Sverige Sverige) Norden) länder (11:40).

110 Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden Tabell 5 Underleveransuppdrag i procent av omsättningen

- 60-69 - 70-79 80-89 - 90-100 14

2.2.1 Underleveransernas omfattning

I hälften För mellan 90 och 100 % av av Företagen svarar underleveranserna Tabell 5 visar en Fördelning, dvs. antingen omsättningen. polariserad dominerar underleveranserna eller också svarar de endast För en liten del av

omsättningen. Medelvärdet är 59 % av omsättningen. i tre grupper. En Underleverantörerna kan med hjälp av tabell 5 indelas är att betrakta som marginella underleverantörer. För grupp om åtta företag mer än 15 °/n av omsättningen. inget av dessa Företag utgör underleveranser är blandade underleverantörer. För dem utgör En grupp om fem företag underleveranser mellan 25 och 40 % av omsättningen. Resten är försäljning Företag är renodlade underav egna produkter. Den tredje gruppen om fjorton

leverantörer. har använts för att studera vilka Korrelations- och regressionsanalys egenskaper hos underleverantörerna och deras miljö som är mest förknippade med underleveransuppdragens andel av omsättningen. En korrelationsmatvariablerna återfinns i tabell 6. ris med de viktigaste är starkast korrelerad med produkttyp, dvs. den Hög underleveransandel beställda delen ska ingå i en producentvara. Det gäller såväl den enkla som korrelationskoeflicienten. Hög underleveransandel är också förenad partiella med låg andel av Försäljningen på utlandet (se nedan i figur 2). Hög andel relativt sett, mindre administrativa resurser, För kollektivanställda indikerar, och produktutveckling. Likviditeten är negativt exempelvis exportsatsningar korrelerad med underleveransandelen. Företag med hög andel underleveran- De partiella korrelationskoefñcienterna för ser är vidare ofta familjeföretag. de två senare variablerna är dock inte signifikanta. Andelen kollektivanställda, produkttyp och andelen Försäljning på utlani underleveransandelen. Man bör dock inte det förklarar 36 % av variansen slutsatser om orsakssambanden. Härför krävs en mer dra för långtgående och regressionsanalyserna indikerar att hög djupgående analys. Korrelationsunderleveransandel ofta är förenad med bristande resurser för omorientering

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 111

Tabell 6 Korrelationsmatris - underleverantörernas underleveransandel. De enkla korrelationskovefflcienterna redovisas på matrisens vänstra halva, medan de partiella står på den högra

Ägar- Likvi- Andel Produkt- Försälj Under form ditet kollektiv- typ ning på leveransanställda utlandet andel

Ägarform l -O,l7” 0,27” 0,02 -0,04 0.10 Likviditet -0,23” l -0,23 -0,l5 0,09 -0,05 Andel kollektivanställda 0,341” -0,27” l -0,26 0,07 0.241* Produkttyp 0,05 -0,08 -O,19 l 0,291* 0,46” Försäljning på utlandet -0.19“ 0,18” -0,l4 0,14 l -0.3lb Underleveransandel 0.220 0,26 0,26 0,37” -0,32 l

f = 5 procents signifikansnivå. h =l procents signifikansnivå.

eller expansion. Denna aspekt diskuteras mera ingående nedan i avsnitt 2.5. De företag som är helt specialiserade på underleveranser befinner sig i ett utsatt läge såvida de inte har någon särpräglad kompetens eller ett differentierat nät av beställare. I tabell 2 angavs att 18 av beställarna anlitar underleveranser eftersom de inte behärskar Det behöver produktionsteknologin. inte innebära att den enskilda underleverantören har monopol på den specifika teknologin. Det finns i allmänhet flera företag som behärskar den. I nägra fall förekommer dock underleverantörer med speciell kompetens. Urvalet är för litet för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om deras andel av totalpopulationen.

Ett intressant fall avser ett företag som via en kombination av att utveckla en specifik bearbetningsteknik samt att köpa upp andra företag med samma kompetensområde, närmast skapat en monopolsituation. Beställarna var sällan varse det faktiska förhållandet, utan trodde att konkurrens förekom mellan underleverantörerna. Ägaren driver de olika underleverantörsföretagen under deras ursprungliga namn.

De 14 underleverantörer vars underleveranser mer än utgör 90 00 av omsättningen kan indelas i tre grupper. En första grupp på fyra företag har specialiserat sig på någon tillverkningsprocess med kunder inom olika industrier. En andra grupp, omfattande fem företag har specialiserat sig på en viss insatsvara för kunder inom en enstaka industri, t. ex. bilindustrin. Några av dessa underleverantörer har en relativt hög exportandel. En tredje grupp om fem företag är antingen helt koncentrerade på ett enda företag eller utför kortsiktigt underleveranser för företag inom ett geografiskt begränsat område i Sverige. Företagen iden tredje gruppen har inte någon speciell kompetens. De är också starkast beroende av beställarna bristen genom på alternativa beställare och möjligheten för beställarna att anlita andra underleverantörer.

2.2.2 Antal beställare

Underleverantörerna har vanligen relativt få beställare, vilket är konsistent l Fredriksson, C. och med Fredriksson och Lindmarks resultat Cirka hälften av underleverantö- Lindmark, L. 1976 aa.

- en studie av

112 Underleveranssamarbeten beroendeförhållanden

Tabell 7 Underleveransuppdrag i procent av omsättningen och antal beställare Antal beställare Underleveransuppdrag i procent av omsättningen 0-19 20-39 40-59 60-79 80-100” Antal Företag

a Samtliga avser Företag För vilka underleveranser svarar För mer än 90 procent av omsättningen.

rerna har Färre än tio beställare. Endast två Företag har Fler än 30. Det rör sig och ett stort gjuteri. Medelvärdet var 19 här om en ytbehandlingsspecialist beställare. Tabell 7 visar sambandet mellan värdeberoende och antal beställare. Huvuddelen av de underleverantörer som har hög andel underleveranser har fler än tio beställare. Antal beställare och andel underleveranser är positivt korrelerade (r=0,42).

2.2.3 Beställarnas geografiska spridning

2 visar att beställarna är koncentrerade till Sverige. Endast två Figur underleverantörer har beställare utanför Norden.

till bilindustrin. Det tillverkar komponenter som Ett av Företagen är leverantör Verksamhevippaxlar och bultar samt speciella delar anpassade till olika biltillverkare. ten består uteslutande av underleveranser och produktionen sker i långa serier. Antalet beställare är relativt litet (6 st.) och exporten utanför Norden är av begränsad omfattning. Det andra Företaget har Färre än 100 anställda. Man är helt specialiserad på underleveranser och tillverkar kundanpassade maskindelar. Dessa exporterades vid undersökningstillfállet till hela Europa. Företaget ansåg sig starkt styrt av sina kunder,

Antal underleverantörer

2 1

i I l Geografisk .

Figur 2 Antal Linder/ever- sp .d mg anrörer med beställare i Levererar Norden Västeuroolika /änderomrâden till bestäl- (exkl. pa (exkl lare i Sverige Sverige) Norden) Övriga (n =2 7).

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 113

men kunde delvis balansera detta genom sin tekniska kunskap på sitt specialområde. Man har med åren ökat standardiseringen och tillverkar alltmeri serier. Antalet kunder uppgick till ca 20 och exporten svarade för 90 % av omsättningen 1976.

För endast fem av underleverantörerna svarar utlandsförsäljningen för mer än 25 % av omsättningen. Häri inräknas också utlandsforsäljningen av egna produkter.

2.3 ArbeIs/örde/ning

Underleve ranssamarbete innebär att beställaren överlåter beslut och genomförande av funktioner (produktionsmoment) till underleverantören. Ceteris paribus, gäller attju fler funktioner som underleverantören utför desto större blir beställarens beroende. l studien har vi skiljt mellan konstruktion och design, materialanskaffning, framtagning av verktyg och formar samt montage och installation. Konstruktion och design är den mest kritiska funktionen eftersom den ger specifikationer för de övriga. Man kan därför anta att beställaren vill behålla kontrollen över konstruktionsfunktionen. Tabell 8 visar att konstruktionen i majoriteten av alla underleveranssamarbeten ligger hos beställaren. Även montage ligger i de allra flesta fall hos beställaren. Om beställaren köper in en specialdetalj till en produkt från en a underleverantör i är det naturligt, att den förre också i de flesta fall står för konstruktionen. l majoriteten av fall sköter underleverantören materialanskaffningen medan beställaren i 70 °/o av fallen har bestämt vilket material som skall utnyttjas. Legotillverkning är därför inte någon betydelsefull form av underleveranser bland de studerade företagen. Om man indelar underleveranserna i långsiktiga och kortsiktiga samarbeten finner man en tendens till att underleverantörerna i den första gruppen får ett större inflytande och att de utför fler funktioner. Underleverantörens roll och inflytande tycks därför öka ju längre samarbetet varar. Av tabell 8 framgår vidare att beställarna och underleverantörerna bedömer det egna inflytandet och den egna rollen som mer betydelsefull än vad motparten gör. Det beror främst på en naturlig tendens att övervärdera den egna rollen, men också på att man kan ha olika underleveranssamarbeten i åtanke när man svarar.

Tabell 8 Arbetsfördelningen i underleveranssamarbeten. Andel företag som angett att funktionen utförs av beställaren (B), underleverantören (U) respektive parterna gemensamt (G)

Funktion Beställarnas uppfattning Underleverantörernas uppn=4O fattning n=27

59 33 7

114 Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden

som i de flesta fall dominerar de Våra data visar att det är beställaren men att underlestrategiskt viktiga besluten och utför konstruktionsarbetet

verantörens inflytande kan öka med tiden.

2.4 Forma/isering och Standardisering

i samarbetet är att utnyttja skriftliga avtal och Ett sätt att skapa stabilitet Vi har funnit att de skriftliga avtalen varierat i standardiserade beslutsregler. ett ”letter of intent” till ett dokument om modus detaljrikedom alltifrån

som i detalj reglerar (1) respektive parts förpliktelser, prestationer operandi” händelser (exempelvis strejker och eller roller, (2) åtgärder vid oförutsedda (3) åtgärder vid bristfällig prestation från någondera parten devalveringar), samt (4) sanktionsmöjligheter vid bristfällig (exempelvis leveransforseningar)

prestation. beslutsregler varierar bland annat Möjligheten att utnyttja standardiserade Om underleveransen gäller relativt med typen av tillverkningsuppdrag. är det lättare att standardiserade detaljer eller bearbetningsoperationer

beskriva förpliktelser. Att under sådana betingelser utnyttja parternas eller verkar stabiliserande och standardiserade beslutsregler procedurer

minskar riskerna för konflikter. är stor på grund av t. ex. Om osäkerheten i utbytet mellan parterna

varierande krav prestation behövs gemensamt på underleverantörens

beslutsfattande om och när problemen uppkommer. beslutsfattande i samarbetet måste således Vid en hög grad av gemensamt eller önskvärt att på parterna lita på varandra eftersom det inte är möjligt

förhand specificera alla prestationer. Med tilltagande grad av problemlösning

förtroende. l den mån beställare och ökar därför behovet av ömsesidigt

underleverantör i växelverkan demonstrerar sin trovärdighet ökar möjlighe-

och långvarigt samarbete. terna till ett omfattande, framgångsrikt förtroende innebär det att man Om parterna uppnått ett stort ömsesidigt Om parterna har förtroende för accepterar att man är beroende av varandra. specialiseringsfördelar till fullo och på så varandra blir det möjligt att utnyttja sätt nå en högre systemeffektivitet. Förtroende tar lång tid att bygga upp. Det

som endast äger rum mellan individer. skapas genom socialt utbyte

Personliga relationer mellan parterna påverkar därför enskilda samarbetens

Socialt utbyte (ömsesidigt förtroende) kan således verka stabiliutveckling. lNorbäck, LE., 1978 använder kontrakt - även om man serande, utan att parterna skriftliga Relationer mellan sam- utanför samarbetsrelationen. objektivt sett har alternativ arbetande företag. Göte- samarbetet, Sammanfattningsvis finns det två olika sätt att stabilisera borg. BAS. avtal och formellt och informellt. Formalisering genom detaljerade skriftliga

2 Se t. ex. Goldberg, W., standardiserade beslutsregler och informell uppbindning genom att skapa

stabiliteten i 1964 Organisationers förtroende fungerar på i princip samma sätt. Båda ökar effektivitet. Fältstudier minskas och/eller samarbetet genom att parternas tillgång till alternativ 1:1-3. Göteborg; Fred- De bör dock inte ses som alternativ utan snarare så att förtroende riksson, C. och Lind- fördyras.

mark, L., 1976 a.a.; Hå- kan komplettera formalisering.

kansson, H. och Wootz, förhållanden dominerar både för beställarna och underleveran- Långsiktiga B.. 1975 Företags inköps- har även betonats i andra studier? Tabell 9 visar att törerna. Denna stabilitet beteende. Lund; Färn- avtal de beställare och underleverantörer som enbart arbetar med skriftliga ström. B.O. och Kedockså arbetar i långsiktiga förhållanden. ström, C. 1975 a.a.

Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden 115

Tabell 9 Formaliseringsgrad och långsiktighet. Antal företag (n=3l)

Långsiktiga relationer Skriftliga avtal

Nej Ja

Nej 13 0 V, Ja l 1 7

2.5 Underleverantörens_förmâga sina

arrförändra beroende/örhå//anden Underleverantören kan förändra sina beroendeförhållanden genom att El reducera underleveransernas andel av omsättningen D sprida underleveranserna till fler kundkategorier eller geografiska marknader El förändra arbetsfördelningen och därigenom det egna inflytandet i existerande underleveranssamarbeten.

Eftersom undersökningen inte explicit avsett förändringar i beroendeförhållanden utan karaktären på beroendet vid en viss tidpunkt kan den endast ge underlag för att formulera hypoteser om underleverantörens att förmåga förändra sina beroendeförhållanden.

2.5.1 Underleveransernas andel

av omsättningen Baserat på underleveransernas andel av omsättningen har vi skiljt mellan marginella, blandade och renodlade underleverantörer. Eftersom de arbetar under radikalt olika förutsättningar är det nödvändigt att analysera varje grupp för sig. För de marginella underleverantörerna utgör underleveranserna i de flesta fall mindre än tio procent. Behovet att reducera (det låga) beroendet är därför litet samtidigt som möjligheterna därtill är stora. Företagen har en utbyggd försäljningsfunktion för egna produkter, vilket skapar förutsättningar att reducera beroendet av underleveranser genom att öka avsättningen av egna produkter. Underleveranserna bland de marginella underleverantörer som ingått i undersökningen har ofta bibehållits av slentrian och historiska tillfälligheter. Vissa marginella underleverantörer åtar sig dock underleveranser för att utjämna variationer i beläggningen. Även de blandade underleverantörerna har en forsäljningsorganisation för vilken egna produkter, kan utgöra en grund för en förskjutning från underleveranser till egna produkter. Underleveranserna en utgör emellertid så stor andel av omsättningen att man inte kan avveckla dem annat än på lång sikt. Underleveranser är i många fall ett naturligt komplement till egna produkter. Bland sådana företag finns det de som i sitt produktsortiment har såväl standardkomponenter som specialdetaljer. Företagen har ofta samma kunder för de egna produkterna som för underleveransuppdragen. Exempel på blandade underleverantörer av denna kategori är vissa gjuterier och plastföretag.

116 Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhcillanden

De renodlade underleverantörerna har inga egna produiter. Att själv

utveckla eller på annat sätt skaffa sig egna kommersiellt gångiara produkter är ingen lätt uppgift, vilket t. ex. åtskilliga leverantörer av miltär utrustning,

varv och andra krisforetag fått uppleva* De renodlade undereverantörerna saknar vidare och administativa resurser för att forsäljningsorganisation bedriva en verksamhet som är baserad på egna produkter Att reducera beroendet av underleveranser innebär därför en avgörande omorientering for företaget. En sådan omorientering lan i allmänhet och stora investeringar än den endast ske på längre sikt och kräver en annan kunskap och iniktning företaget för närvarande besitter.

2.5.2 Spridning av underleveranserna till fler kundkattgorier

och geografiska marknader

Genom att bli underleverantör till fler kundkategorier på skiüa geografiska marknader erhålles en bättre riskspridning. När efterfrågan hos en kundkategori stagnerar kan det kompenseras av en ökad efterfrågar hos en annan i underleverantörms möjligheter kategori. Det finns dock flera begränsningar underleveranserna. De administrativa resursena har redan att sprida omnämnts. Fredriksson och Lindmark visar att underleveraitörer vanligen har ett större lokalt beroende än andra företag (med egna prodikter) i samma

storleksklass? Vidare är det rimligt att med större behov av iiformationsutbeslutsfattande, desto större blir svårigheerna att sprida byte och gemensamt

och kulturellavlägsna? Av

underleveranserna till kunder som är geografiskt de 14 renodlade underleverantörerna säljer sex på export, arav fyra har

produkter med mycket liten kundanpassning. for spridning av underleveraner, särskilt till En ytterligare begränsning utlandet är att företaget saknar speciell kompetens, som ll. a. reducerar i Sverige. Komprtensen kan ha nackdelen av ett ofta högre lönekostnadsläge av de levererade delaria, tillgång till sin grund i en egen konstruktion i en viss tillverkningswocess. Vanlispecialmaskiner och specialkunskaper av ovanstående. De renodlade undeieverantörerna gast är en kombination har härvidlag klassificerats med avseende på om de besitter iågon form av eller inte. Av de sex företag som har exporforsäljning har sådan kompetens

fyra någon form av speciell kompetens. Underleverantörer som besitter någon form av speciell lompetens kan till nya kundkategorier och marknadärför lättare sprida underleveranserna i der. Speciellt vid export torde det gälla sådan kompetens som gir att omsätta viss Standardisering. Därigenom reduceras det geografiska och kulturella avståndets eftersom behovet av gemensamt beslitsfattande och betydelse l Jämför Högberg, B., minskar. problemlösning 1977 Interfirm Coopera- Även de finansiella resurserna kan utgöra en begränsning for att sprida tion and Strategic Deveunderleveranserna. En kombinerad rangordning av de renodlide underlevelopment. Göteborg. BAS. rantörerna efter likviditet och soliditet visar att bland de sju ftretag med bäst 2 Fredriksson. C. och har sex någon form av speciell kompetens, medai sådan saknas rangordning Lindmark, L. 1976 a.a. De företag som besitter specell kompetens hos de sju sämst rangordnade. tenderar alltså att ha bättre ekonomiska förutsättningar at bearbeta nya 3Jämför Håkansson, H. och Wootz, B. 1975 a.a. kundkategorier och nya geografiska marknader.

Underleveranssamarbeten - en studie av 117 beroendeförhållarzden

2.5.3 Förändring av arbetsfördelningen

För att förändra arbetsfördelningen krävs att underleverantören utvecklar sitt kunnande för att därigenom öka sitt inflytande över de strategiskt viktiga funktionerna materialval och konstruktion. Att utveckla sin kompetens är således lika viktigt för underleverantören som för ett företag som säljer egna produkter. Skillnaden är att kompetensen för underleverantören är mer begränsad till tillverkning och utveckling, medan den inom ett företag som säljer egna produkter även kan omfatta områden som marknadsföring och finansiering.

2.6 Under/everanssanrarberen i ett branschperspekriv

Underleveranssamarbeten representerar en form av arbetsfördelning. Industrins specialisering och arbetsfördelning har inom ERU studerats både ur ett regionalt och internationellt perspektiv. Det är ur denna synvinkel intressant att studera underleveranssamarbetenas fördelning på olika branscher. I den efterföljande analysen har vi följt en indelning av den svenska industrin i tre sektorerl; skyddad industri, råvarubaserad konkurrensutsatt industri samt konkurrensutsatt förädlingsindustri, vilka använts i flera besläktade studier. l tabell 10 presenteras hur vårt urval av företag fördelas på skyddad, råvarubaserad respektive konkurrensutsatt forädlingsindustri.

Tabell 10 Underleveranssamarbeten inom skyddad, råvarubaserad respektive konkurrensutsatt lörädlingsindustri

Typ av företag Part i under- Ej part i Antal företag leverans- underlndustrisektor samarbete leveranssamarbete

Skyddad industri 8 (36 %) 14 (64 %) 22 Råvarubaserad konkurrensutsatt industri 4 (31 %) 9 (69 96) 13 Konkurrensutsattförädlingsindustri 42 (67%) 21 (33%) 63

Antal företag 54 (55%) 44 (45%) 98

Tabell 11 Underleveranssamarbeten inom konkurrensutsatt förädlingsindustri

Typ av företag Part i under- Ej part i Antal företag i leverans- under- Branschkarakteristika samarbete leveranssamarbete

Hög marknadstillväxt 33 (77 %) 10 (23 96) 43 Låg marknadstillväxt 9 (45 %) 11 (55 %) 20 Förbättrad konkurrenskraft 28 (78 %) 8 (22 %) 36 Försämrad konkurrenskraft 14 (52 %) 13 (48 %) 27 lOhlsson, L., 1979 a.a.

- en studie av

118 Underleveranssamarbeten beroendeförhållanden

Andelen eller flera underleveransföretag (enligt tabell 10) som är part i ett förädlingssamarbeten är signifikant högre (2,5 % -nivån) i konkurrensutsatt

industri än inom de övriga industrisektorerna. förädlingsindustri delats I tabell ll har företagen inom konkurrensutsatt och efter förändring i efter inhemsk marknadstillväxt upp i två grupper mot utlandet under perioden 1960-1975. konkurrenskraft Andelen är signifikant företag som är part i underleveranssamarbeten högre (2,5 %-nivån)i de branscher som haft en hög marknadstillväxtjämfort mer frekventa med de som haft en låg. Vidare är underleveranssamarbeten en förbättrad konkurrenskraft gentemot (5 % -nivån) i de branscher som haft Arbetsfördelning har således utlandetjämfört med de som haft en försämrad. med såväl hög marknadstillväxt som förbättrad ett positivt samband orsakssambanden kan vi konkurrenskraft. Karaktären på de bakomliggande

endast spekulera kring.

En förklaring kan vara att Företagen måste specialisera sig för att förbättra blir de mer beroende av att förvärva andra sin konkurrenskraft. Därigenom är att företags resurser. Ett viktigt sätt att hantera sådana resursberoenden av genom långsiktiga underleveransknyta upp de företag man är beroende att knappt hälften av samarbeten. Av tabell 1 (avsnitt 2.1.1) framgår underleverantörer med annorlunda kompetens. beställarna utnyttjade Underleveranser och teknologisk specialisering hänger således samman. Den

förbättrade konkurrenskraften, såsom den mätts på aggregerad nivå, skulle förklaras av en ökad specialisering och arbetsfördelning på således delvis

företagsnivån. Ungefär en tredjedel av beställarna angav, enligt tabell 1, att de utnyttjar Denna form av underleveunderleverantörer på grund av kostnadsfördelar. specialisering, men kan ändå ranser behöver inte baseras på teknologisk Kostnadsfördelar kan exempelvis erhållas genom främja konkurrenskraften. att utnyttja skalfördelar eller genom att hålla en väl balanserad produktions-

apparat utan ”flaskhalsar” och outnyttjad kapacitet. att en förbättrad kvalitet och anpassning av de Vidare är det möjligt levererade delarna kan leda till en totalt förbättrad eller förbilligad produkt.

som förekommer mellan beställare och under- De upprepade förhandlingar hotet för underleverantören att förlora kunden leverantör samt det potentiella som är starkare än om detaljen kan skapa incitament till förbättringar

producerats inom beställarens organisation. har denna delvis I branscher med en långsiktigt hög marknadstillväxt och/ eller mellan företagen.

baserats på nya produkter produktdifferentiering

kan det bli nödvändigt med underleveranssamarbeten, I sådana branscher både för att ta till vara kostnadsfördelar och teknologisk specialisering. måste ske Tillväxt kan även leda till ökat samarbete om kapacitetsökningar utnyttjar underleveransprångvis, varvid man mellan kapacitetstillskotten en femtedel av beställarna underleverantörer på ser. Enligt tabell 1 utnyttjade är dock huvudsakligen relaterat till Detta motiv grund av kapacitetsbrist.

konjunkturvariationer. eller stagnation kan det däremot på I branscher med låg marknadstillväxt (personellt och maskinellt), även i högkongrund av outnyttjad kapacitet vara svårt att lägga ut arbete på underleverantörer. Därigenom För definitioner se junktur, realiserar man inte de kostnadsfördelar som kan uppnås varvid man också Ohlsson. L., 1979 a.a.

Underleveranssamarbeterz - en studie av 119 beroendeförhållanden

ytterligare försämrar sin konkurrenskraft. Skillnaden i underleveransfrekvens mellan industrisektorer, enligt tabell 10, kan också ge vissa ledtrådar. Ohlsson har visat att konkurrensutsatt forädlingsindustri ökat sin andel av industritillverkningen (från 50 % 1960 till 61 % 1975) medan de övriga sektorerna minskat sina Den sektor som har störst andel underleveransparter har således haft en högre tillväxt även om den inte enbart skett på hemmamarknaden. Såväl exportandelen som importandelen för den konkurrensutsatta förädlingsindustrin har stigit och låg 1975 på knappt 50 %. Tillväxt och internationalisering, dvs. specialise-

ring, har således gått snabbare inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin. Till en del beror det på att råvarubaserad och skyddad industri är lokaliseringsmässigt begränsad, exempelvis närhet till råvaror, medan några sådana begränsningar inte finns for den konkurrensutsatta förädlingsindustrin. Det främjar naturligtvis möjligheterna till specialisering såväl mellan

företag som nationer. Vi finner således en ökad frekvens av underleveransparter i de branscher som haft en hög marknadstillväxt och en längre driven specialisering. Samvariationen är densamma inom den konkurrensutsatta förädlingsindustrin. som ju har den största andelen underleveransparter. Tillväxt och

specialisering skapar ökade beroendeförhållanden mellan vilka företag, kräver nya samordningsformer. En sådan är underleveranssamarbeten som Förmodligen i sin tur underlättar fortsatt specialisering och tillväxt.

3 Sammanfattning och slutsatser

Variationeri beroendeförhållanden mellan olika underleveranssamarbeten är betydande vilket klart framgått av de data som presenterats angående underleveransernas andel av underleverantörens omsättning, antalet beställare samt deras geografiska spridning, arbetsfordelningen mellan parterna och långsiktigheten och formaliseringen av samarbetet. Beroendeförhållandena kan analyseras på tre nivåer. Den första nivån är företagets beroende av underleveranser. Data indikerar tre grupper av underleverantörer som vi kallat marginella, blandade och renodlade underleverantörer. De renodlade underleverantörerna är helt koncentrerade på underleveranser medan endast ca 10 % av omsättningen utgörs av underleveranser hos de marginella underleverantörerna. att reducera Möjligheten beroendet av underleveranser borde ceteris vara minst hos de paribus renodlade och störst hos de marginella underleverantörerna. En hög andel underleveranser säger dock inte allt om en underleverantörs beroende. Den andra nivån i beroende kan vi benämna koncentrationen av beställare. En ytterlighet är när samtliga underleveranser går till en enda beställare.

Koncentrationen är lägre hos de underleverantörer som har en speciell kompetens än hos de som saknar sådan kompetens. Hög kompetens ger Ohlsson, L., 1978 Hur därför troligen underlevererantören en möjlighet att reducera sitt beroende kan en regional industri-

genom att öka antalet beställare. En hög grad av kundanpassning däremot politik utformas för att begränsar att öka antalet klara industrins strukföretagets möjligheter beställare. Kostnaden för turomvandling? I Att informationsutbyte och gemensamt beslutsfattande utgör här en begränsanforma regional framtid. de faktor. Stockholm. ERU.

120 Underleveranssamarbeten - en studie av beroendeförhållanden

På den tredje nivån kan vi analysera underleverantörens beroende av en specifik beställare. Beroendet kan här förändras genom en Förändrad arbetsfördelning mellan parterna och stabiliseras genom formalisering och/ eller förtroende. En Förändring av arbetsFördelningen till underleverantörens Fördel kan bland an nat bygga på kompetensutveckling hos underleverantören och ett ökat Förtroende mellan parterna. På branschnivå är Förekomsten av underleveranssamarbeten positivt korrelerad med hög marknadstillväxt och ökande konkurrenskraft gentemot utlandet. Vi kan endast spekulera i orsakerna bakom detta Förhållande. De Förtjänar dock vidare studier.

Stordriftens regionala konsekvenser

Av Torbjörn Ek

l Syfte och antaganden

Den utveckling mot arbetsdelning, specialisering och ökad anläggningskoncentration som sedan lång tid tillbaka pågått inom svensk industri har fått betydande regionala konsekvenser. De funktionella förändringarna har gett upphov till komplexa mellanregionala beroendeförhållanden och till ett kraftigt ökat behov av transporter. Medan man förr bedrev produktionsarbetet inom förhållandevis begränsade produktionssystem av lokal karaktär är merparten av dagens industriella verksamhet inlemmad i ett nationellt produktionssystem. lndustriföretagen i en del av landet är direkt eller indirekt beroende av den verksamhet som bedrivs på andra håll. Förändringar som i första hand endast berör ett fåtal företag i en viss region sprider sig snabbt genom systemet, ut över landet. Syftet med studierna i denna uppsats är att studera de regionala konsekvenserna av en fortsatt utveckling mot ökad anläggningskoncentration. Hur kommer de mellanregionala beroendeförhållandena att påverkas och hur kommer transportarbetet att förändras? Studierna bygger på antagandet att dagens lokaliseringsmönster är låst i ett befintligt anläggningsbestånd. I en situation där man på alla håll värnar om sysselsättningen vill det till utomordentligt starka skäl för att ett företag skall flytta sin tillverkning från en ort till en annan. I samband med att produktionsarbetet koncentreras till färre anläggningar kan emellertid lokaliseringsmönstret förändras. Inom ramen för den angivna utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration kan det utbildas mer eller mindre transponkrävande regionala lösningar De regionala konsekvenserna fastställs genom modellförsök. l en forsta försöksomgång tecknas ett utvecklingsförlopp där utvecklingen fortsätter i gamla spår. Produktionsarbetet koncentreras till färre anläggningar men lokaliseringsmönstret förblir oförändrat. l en andra omgång skildras ett förlopp där utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration framför allt drabbar industriföretag i landets storstadsregioner och industriella centralen tredje omgång redovisas en utveckling där det som en följd av återkommande störningar i oljetillförseln l Med en regional lösning utbildas mindre transportkrävande och mindre störningskänsliga lokaliseringsmönster. avses ett lokaliseringsmönster och de relatio- Samtliga utvecklingsförlopp är extrema och starkt renodlade. Eftersom det ner som råder mellan inte är möjligt att förutse vilka lokaliseringsförändringar som kan bli aktuella i de i mönstret ingående framtiden har det inte bedömts meningsfullt att teckna ett utvecklingsförlopp produktionsenheterna.

122 Stordriftens regionala konsekvenser

är endast att som skulle vara mer sannolikt än något annat. Avsikten i ett totalt utfallsrum. Det bör särskilt påpekas att fastställa gränserna som om de överhuvudtaget blir aktuella studierna berör strukturförändringar Medan de övriga forskarrapporterna nära uppträder först på lång sikt. anknyter till dagens akuta industriproblem gäller följande studier frågan hur det industriella produktionsarbetet kommer att organiseras i framtiden.

2 Beskrivningsmodellen

studierna har det varit nödvändigt att utveckla en För att kunna genomföra att på ett adekvat sätt beskrivningsmodell med vars hjälp det är möjligt Eftersom avsikten är beskriva ett modernt produktionssystems uppbyggnad. att studera organisatoriska förändringar vilka äger rum inom ramen för ett varit nödvändigt att finna en form för att sådant system har det dessutom beskriva den verksamhet som bedrivs i systemet. Därvid har projektbegreppet kommit till användning. Med ett projekt avses all den verksamhet som äger rum i samband med av en färdigvara. Arbetsmoment som utförs i samband med framställningen inkluderas likaväl som de arbetsmoment vilka bearbetningen av råvaror utförs i tillverkningsprocessens slutskede. Färdigvaran ifråga kan vara en avsedd att användas inom industrin men kan också utgöras investeringsvara av en förbrukningsvara. Kapitalvaror som bilar och kylskåp utgör utmärkta men även konsumtionsvaror som mat och kläder exempel på färdigvaror räknas till denna kategori. är det i princip möjligt att ställa Även om så sällan sker i verkligheten samman all verksamhet inom ett projekt i en projektplan. l denna plan anges

alla de enskilda arbetsmoment som måste utföras från och med att råvarorna införskaffas tills dess att färdigvaran är framställd. I projektplanen anges i vilken arbetsmomenten skall utföras. också den ordningsföljd krävs en prq/ekrorganisarion. De i För att genomföra en projektplan ingående arbetsmomenten måste fördelas på olika produkprojektplanen tionsenheter vilka sinsemellan upprättar samarbetsavtal. I praktiken byggs en

projektorganisation upp genom att den så kallade färdigvaruproducenten upprättar avtal med olika vilken befinner sig längst fram i tillverkningskedjan underleverantörer. Dessa underleverantörer upprättar i sin tur avtal med Valet av underleverantörer sker enligt olika andra underleverantörer. Pris och kvalitet en stor roll. Dessutom har utan kriterier. spelar i allmänhet annat hänga tvekan det fysiska avståndet en viss betydelse. Detta torde bland med de samordningsproblem som förekomsten av stora underlesamman och verantörssystem för med sig. Närhet ger ökade kontrollmöjligheter skapar förutsättningar för en effektiv leveransbevakning. uppbyggnad. Av l figur l, 2 och 3 åskådliggörs beskrivningsmodellens att beskriva ett mycket enkelt rittekniska skäl är det endast möjligt produktionssystem. l det aktuella fallet omfattar systemet endast tre projekt. a. Samma typ av I projekt 1 och 2 ägnar man sig åt att framställa en färdigvara i båda projekten. l det tredje projektplan ligger till grund för verksamheten framställs en färdigvara b. projektet l figur l återges de tre projektplanerna. Som framgår av arbetsmomentens

Stordrzftens regionala konsekvenser 123

PROJEKTPLANER

PROJEKT 1 Produktion av fárdigvara a.

Ravara

PROJEKT 2 Fårdigvara Produktion av fárdigvara a.

PROJEKTS Produktion av färdigvara b.

Ravara

Arbetsmoment Figur I Tre prqiekrplaner.

numrering är de två övre projektplanerna identiska. Även i den tredje projektplanen förekommer det emellertid arbetsmoment av samma slag som i de båda förstnämnda. l ñgur 2 framställs projektorganisationema. Överst återfinns färdigvaruproducenterna. Därefter Följer, produktionsled för produktionsled, de olika underleverantörerna. Trots att verksamheten i projekt l och 2 är av samma slag så skiljer sig projektorganisationerna från varandra. Arbetsmomenten har inte fördelats på samma sätt. Hur stora avvikelser som i praktiken är möjliga varierar naturligtvis mellan olika projekt. Avgörande är de produktionstekniska restriktionerna. Vissa arbetsmoment hör från teknisk synpunkt naturligt samman och bör eller måste utföras på en plats och i ett enda sammanhang. Som framgår av produktionsenheternas numrering ingår vissa produktionsenheteri mer än en projektorganisation. Verksamheten i ett projekt blir härigenom beroende av den verksamhet som bedrivs i andra projekt. Man får dela på produktionsenheternas tjänster. I ett produktionssystem där verksamheten i de olika projekten är likartad finns det stora förutsättningar att utnyttja gemensamma underleverantörer. Verksamheten kan drivas vidare även om produktionsarbetet koncentreras till mycket få anläggningar. l produktionssystem där projekten är mycket olikartade finns det inte samma Förutsättningar för integration. Projektorganisationerna måste med nödvän-

konsekvenser sou 1979:90

124 Stordriftens regionala

FUNKTIONELL ORGANISATION

PROJEKT 1 Färdigvara Produktion av fárdigvara a.

Ravara

PROJ EKT 2 Fárdigvara Produktion av fardigvara a.

PROJEKT 3 Produktion av tärdigvara b.

Ravara Figur 2 Tre pmjekrønqunisaliøner. © produktionsenhet

dighet fungera som förhållandevis slutna delsystem. Modellen är l figur 3 återges produktionsarbetets regionala organisation. här sammansatt av ett antal plan. Alla dessa plan svarar mot ett givet territorium eller landområde. Territoriet är i det aktuella fallet indelat i fem används för att beskriva det olika regioner. När beskrivningsmodellen svenska produktionssystemet utgörs territoriet av Sverige. Regionindel- Centralbyråns indelning av landet i ningen grundar sig på Statistiska A-regioner. I modellens övre del anläggs ett mikroperspektiv. Detta innebär att varje har en egen identitet liksom varje produktionssamband produktionsenhet På vart och ett av planen återges en mellan två produktionsenheter. med avseende på sin regionala struktur. De horisontella projektorganisation länkarna mellan inom respektive projekt visar hur produktionsenheterna lokalisering, ger upphov till verksamheten, allt efter produktionsenheternas mellanregionala beroendeförhållanden. De vertikala länkarna mellan planen visar hur man i olika projektorganisationer delar på vissa produktionsenheters tjänster. Som framgår av figuren innebär en hög grad av samutnyttjande inom de enskilda blir starkt beroende av den att verksamheten projekten

Stordriftens regionala konsekvenser 125

REGIONAL ORGANISATION

PROJEKT 1 Produktion av fardigvara a.

PROJEKT 2 Produktion av fárdigvara a.

MIKRO- BESKRIVNING PROJEKT 3 Produktion av färdigvara b.

MAKRO - BESKRIVNING

O Produktionsenhet

a Regionalt centra F(eur 3 En produktions-

sits/mn.

verksamhet som bedrivs i andra projekt. På det nedre planet redovisas produktionsarbetets regionala organisation i makrotermer. Produktionsenheterna har här ingen egen identitet utan har sammanforts till regionala aggregat. De regionala aggregaten förenas av aggregerade mellanregionala varuflöden. På det nedre planet är det möjligt att avläsa vilket transportarbete verksamheten i produktionssystemet ger upphov till. Genom att jämföra olika organisatoriska lösningar är det också möjligt att visa hurtransportarbetet och de genomsnittliga Ieveransavstånden påverkas av funktionella eller regionala förändringar. I anslutning till ñgur 3 finns det anledning att påpeka Följande förhållanden.

126 konsekvenser

Stordriftens regionala

där projektorganisationerna utgör förhållandevis I produktionssystem är fomtsättningarna for slutna delsystem med en låg grad av samutnyttjande kan bedrivas i regionala produksamlokalisering goda. Produktionsarbetet från övrig verksamhet i landet. tionsblock som i stort ett är isolerade kan hållas korta. Behovet av transporter är minimalt. Leveransavstånden innebär att samutnytt- En utveckling mot ökad anläggningskoncentration blir alltmer integrerad. De i de olika projekten jandet ökar. Verksamheten inlemmas i ett nationellt produktionssysenskilda projektorganisationerna Samlokalisering tem där det blir allt svårare att urskilja de olika delsystemen. om inte praktiskt taget all verksamhet förläggs i en enda punkt. är omöjligt av transporter ökar. De regionala Leveransavstånden förlängs och behovet blir alltmer komplexa. Kraven på en väl fungerande produktionssambanden transportapparat växer.

3 Empiri och metod

har det varit nödvändigt För att kunna genomföra de angivna modellförsöken vilka visar hur det industriella produkatt genomföra kartläggningsarbeten har det varit nödvändigt att tionsarbetet är organiserat idag. Dessutom

utveckla en metod som dels gör det möjligt att_ generera produktionssystem har sådana egenskaper att det av den typ som återgavs i figur 3 och som dels om Iokaliseringsförändringar är möjligt att visa hur under olika antaganden av en utveckling mot de mellanregionala beroendeförhållandena påverkas

ökad anläggningskoncentration.

3.1 Kart/äggningsarbetet

har genomförts. 1 det ena fallet är syftet att Två typer av kartläggningsarbeten få en bild av några projektorganisationers uppbyggnad. Kartläggningsarbetet är lokaliserade i har utgått från tre olika färdigvaruproducenter. Samtliga inom verkstadsindustrin. 1 ett första steg Malmö A-region och hör hemma underleverantörer kartlagts. Genom att utgå har färdigvaruproducenternas har det sedan varit möjligt att få en från ett urval av dessa underleverantörer i det tredje produktionsledet. Dessa bild av underleverantörssystemen har i sin tur utgjort utgångspunkter för den fortsatta underleverantörer har avbrutits när andelen råvarulevekartläggningen. Kartläggningsarbetet rantörer mer än hälften av alla underleverantörer. utgjort från 1970 använts för att 1 det andra fallet har ERU:s leveransundersökning få en bild av de aggregerade leveransmönstren. (Jämför det nedre planet i har insamlats tillställts samtliga figur 3.) Material genom en enkät vilken med mer än 10 anställda i Malmö A-region, Borås A-region, industriföretag och Skellefteå A-region. Bland annat har man Falun/Borlänge A-region lämnat om sina 15 största leverantörers lokalisering. uppgifter

3.1.1 Resultatredovisning

som produktionsenheterna i l tabell 1 redovisas det antal typer av kunder riktar Vid typindelningen har Statistiska olika produktionsled sig till.

Stordrzftens regionala konsekvenser 127

Tabell l Genomsnittligt antal typer av kunder i olika produktionsled

Produktionsled l 2 3 4

Antal typer av kunder 3 7 15 27

Tabell 2 Genomsnittligt antal underleverantörer i olika produktionsled

Produktionsled l 2 3 4

Antal underleverantörer 187 79 11 7

Centralbyråns näringsgrensindelning på tresiffernivå använts. Som framgår skiljer sig tabellvärdena från varandra i mycket hög grad. Produktionsenheter vilka medverkar i tidiga produktionsled levererar sina varor till betydligt fler typer av kunder än produktionsenheterna i tillverkningens slutskede. l tabell 2 anges det genomsnittliga antalet underleverantörer i olika produktionsled. Värdena grundas på uppgifter om det antal underleverantörer som svarar för 90 % av Företagens totala inköp. Som framgår av tabellen varierar antalet underleverantörer kraftigt. Färdigvaruproducenterna har i genomsnitt 25 gånger så många underleverantörer som de produktionsenheter vilka medverkar i tredje och fjärde produktionsledet. ltabell 3 redovisas projektorganisationernas regionala struktur. Med grannregioner” avses alla A-regioner vilka direkt gränsar till den A-regionen där de undersökta produktionsenheterna är lokaliserade. Färdigvaruproducenternas underleverantörer betecknas som underleverantörer av forsta graden. Underleverantörerna i det tredje produktionsledet betecknas som underleverantörer av andra graden osv. Eftersom de undersökta produktionsenheterna är lokaliserade på skilda håll svarar beteckningarna ”egen region” och ”grannregioner” inte mot samma A-regioner. Som framgår av tabellens värden varierar underleverantörernas regionala fördelning inte på något påtagligt sätt. l stort sett fördelar sig underleverantörerna på samma sätt och det är svårt att upptäcka några systematiska skillnader. Att det ändå finns skillnader av framgår tabell 4 där de genomsnittliga leveransavstånden redovisas. Leveransavstånden i det forsta produktionsledet är betydligt kortare än i det andra men klart längre än i det

Tabell3 Underleverantörernas regionala fördelning i olika produktionsled. Procent

Stockholms A-region 9,2

konsekvenser

128 Stordriftens regionala

Tabell 4 Leveransavstånd i olika produktionsled. Kilometer

l 2 3 4 Produktionsled

325 417 241 219 Leveransavstånd

kurvan förklaras helt av produktionsenhetredje och fjärde. Den märkliga är lokaliserade i en storstadsternas lokalisering. Färdigvaruproducenterna antal underleverantörer av skilda slag. l region och har nära tillgång till ett stort i är i flertalet fall lokaliserade utanför De övriga produktionsenheterna tvingas man storstadsregionerna. För att få till stånd produktionssamarbete underleverantörer. Om man ofta vända sig till relativt avlägset belägna lokalisering tyder värdena på att levebortser från produktionsenheternas man ransavstånden regelmässigt minskarju längre ner i tillverkningskedjan

kommer. I tabell 5 redovisas leveransundersökningens aggregerade fördelningsmön-

ster. Som framgår väger underleverantörerna i den egna regionen tungt.

är det att industriforetagen i Skellefteå A-region Särskilt anmärkningsvärt införskaffar så stor andel av underleveranserna i den egna regionen.

utnyttjar man det lokala utbudet i mycket hög grad. Eventuellt Uppenbart till den diskussion om integrerade kan tabellvärdena utgöra en illustration som fördes i anslutning till beskrivrespektive slutna produktionssystem har anpassat sig till ningsmodellen. Mycket tyder på att Skellefteåföretagen vilka fungerar det perifera läget genom att bilda lokala produktionssystem kan man konstatera att företagen i förhållandevis självständigt. 1 övrigt i den närmaste storstadsmycket hög grad vänder sig till underleverantörer är förhållandevis måttliregionen medan inköpen i övriga storstadsregioner

ga. l tabell 6 redovisas slutligen de leveransavstånd som döljer sig bakom

Betydelsen av en storstadslokalisering ovanstående fördelningsmönster.

Tabell 5 Underleverantörernas regionala fördelning. Procent

Malmö Borås Falun/Borlänge Skellefteå Regiongrupper A-region A-region A-region A-region

43,4 39,7 29.8 43,9 Egen region 7,5 7,2 13,7 8,8 Grannregioner 12,1 6,9 17,6 18,3 Stockholms A-region 7,4 23,3 5,9 3,2 Göteborgs A-region 29,6 23,0 33.0 25,8 Övriga Sverige

Tabell 6 Genomsnittliga leveransavstând. Kilometer

Malmö Borås Falun/Borlänge Skellefteå A-region A-region A-region A-region

126 217 420 Leveransavstånd 200

Stordrzftens regionala konsekvenser 129

klart. Trots framgår sitt perifera läge är Malmöföretagens leveransavstånd förhållandevis korta. Samtidigt kan man konstatera att industriföretagen i Skellefteå har mer än dubbelt så långa leveransavstånd trots att man i så hög grad utnyttjar de lokala underleverantörerna.

3.2 Metod

l den följande framställningen redovisas en metod för att bygga upp ett produktionssystem av den typ som återgavs i figur 3. Med hjälp av denna metod är det också möjligt att beskriva en utveckling mot ökad anläggningskoncentration vilken är kopplad till olika av typer lokaliseringsförändringar. Utgångspunkten är att ett visst hypotetiskt produktionsarbete skall genom föras. Detta produktionsarbete som beståri att framställa ett visst antal fardigvaror i angivna mängder, kan organiseras på alternativa sätt. Arbetsdelningen kan drivas mer eller mindre långt. Produktionsarbetet kan fördelas på ett större eller mindre antal produktionsanläggningar. I enlighet med den tidigare använda terminologin betecknas all verksamhet som i äger rum samband med framställningen av en fardigvara som ett projekt. De enskilda arbetsmomenten specificeras i en projektplan. För att kunna framställa den aktuella fárdigvaran måste arbetsmomenten fördelas på olika produktionsenheter vilka tillsammans bildar en projekrorganisarion. Metoden består av ett genereringsmomenr, ett kalibreringsmomenr och ett beräkningsmo/nenl. Genereringsmomentet baseras på ingångsvärden som dels anger vilka typer av arbetsmoment de olika projektplanerna består av dels visar hur arbetsmomenten fördelats på olika produktionsenheter. Projektorganisationerna utgör i detta skede helt slutna delsystem. Ingen produktionsenhet medverkar i mer än ett projekt. Projektorganisationernas uppbyggnad grundas på de uppgifter som redovisades i tabell 2. Antalet underleverantörer i olika produktionsled förhåller varandra som sig till underleverantörerna i de kartlagda projektorganisationerna. För att underlätta konstruktionsarbetet har projektplanerna och projektorganisationerna getts samma trädliknande struktur. Som illustreras i den vänstra delen av figur4 skiljer sig projektplanerna däremot från varandra med avseende på sitt innehåll av arbetsmoment. I vissa fall är skillnaden total. Man har inga gemensamma arbetsmoment. I andra fall är projektplanerna mer eller mindre besläktade med varandra. Som framgår av figur 4 skiljer sig alla från varandra projektplaner i tillverkningens slutfaser. Längre ner i tillverkningskedjorna kan man finna arbetsmoment som förekommer i flera projekt. I tillverkningens slutskede finns det projektplaner som i stort sett är identiska. Som illustreras iden högra delen av figur 4 bestäms produktionsenheternas kompetens en gång för alla av de arbetsmoment som man från början har tilldelats. Eftersom många projektplaner är besläktade i tillverkningsprocessernas initialskeden innebär detta att produktionsenheter vilka medverkar i tidiga produktionsled har kompetens att medverka i förhållandevis många typer av projekt. Produktionsenheter vilka medverkar i slutskedet har endast kompetens att medverka i en typ av projekt. Modellkonstruktionen bygger i detta avseende på uppgifterna i tabell l. Av det insamlade materialet att döma

130 regionala konsekvenser

Stordriftens

PROJEKTPLANER PROJEKTORGANISATlONER

PROJEKT 1 Produktion av fárdigvara a

PROJEKT 2 Produktion av tärdigvara b

PROJEKT 3 Produktion av tárdigvara c

PROJEKT 4 Produktion av tárdigvara d

[E Arbetsmoment 8 - Produktionsenhet nr 8 med kompetens att utföra arbetsmoment Figur 4 Prqjekrp/aner och av typ 6 proiekrorganisationer.

i de produktionsleden till riktar sig produktionsenheterna tidigare medan fárdigvaruproducenterna och förhållandevis många typer av kunder deras underleverantörer avyttrar sina produkter till en mycket snäv kund-

krets. fall l genereringsmomenrer konstrueras en regional lösning. I föreliggande används Sverige som modellområde. De olika planen i beskrivningsmodellen har (se figur 3) motsvaras i princip av en karta över Sverige. På denna karta vars A-regionindelningen applicerats. Med hjälp av en sannolikhetsvektor

för 69 av landets 70 A-regioner*

värden bygger på sysselsättningsuppgifter på motsvarande modellregiofördelas projektorganisationerna slumpmässigt av projekt och produktionsenheter kommer ner. Den regionala fördelningen med industrisysselsâttningens regionala på detta sätt att helt överensstämma *Gotland och Visby A- Eftersom projektorganisationerna utgör slutna delsystem uppfördelning. region ingår ej i modell- Produktionsarbetet området. ; kommer det inga mellanregionala produktionssamband.

Stordrzftens regionala konsekvenser 0131

bedrivs i fullständigt isolerade, regionala produktionsblock. Färdigvaruproducenterna distribuerar sina produkter över hela landet i proportion till A-regionernas faktiska befolkningstal. I de fall då det finns färdigvaruproducenter vilka framställer samma typ av färdigvara delar man upp produktionsarbetet mellan sig. Marknaderna överlappar varandra helt. l syfte att få till stånd en mer verklighetstrogen regional lösning följs genereringsmomentet av ett ka/ibreringsmoment. Kalibreringsmomentet innebär att produktionsenheter successivt plockas ut ur systemet. Detta sker så att antalet produktionsenheter procentuellt sett minskar lika mycket på alla kompetensområden. I de tidiga produktionsleden där det finns många produktionsenheter som utför samma arbetsmoment reduceras antalet förhållandevis kraftigt. Färdigvaruproducenterna vilka endast har kompetens att utföra arbetsmoment inom en enda typ av projekt reduceras i motsvarande mindre grad. Samtidigt som antalet produktionsenheter med given kompetens minskar ökas kapaciteten hos de kvarvarande enheterna så mycket att de tillsammans har kapacitet att ta över produktionsarbetet. Om tio produktionsenheter tas bort på ett kompetensområde där det sammanlagt finns 100 produktionsenheter kan var och en av de återstående 90 maximalt ta över en av de borttagna produktionsenheternas arbete. Om 70 produktionsenheter tas bort på samma kompetensområde kan de återstående 30 maximalt ta över tre av de borttagna produktionsenheternas arbete. Vilka produktionsenheter som skall slås ut bestäms med hjälp av samma sannolikhetsvektor som används i genereringsmomentet. Valet är fullständigt slumpmässigt vilket innebär att den regionala fördelningen av produktionsenheter förblir oförändrad. I och med att produktionsenheter försvinner ur systemet uppstår det luckor i projektorganisationerna. I de fall där fardigvaruproducenter försvinner förs produktionsarbetet över på andra färdigvaruproducenter med samma produktionsinriktning. I de fall där det försvunnit underleverantörer får företag som förlorat underleverantörer söka sig nya samarbetspartners. Nya samarbetsavtal kommer till stånd genom en teknik vilken bygger på ett antagande att företagen alitid föredrar att samarbeta med närbelägna underleverantörer. Av de underleverantörer som besitter rätt kompetens och som har kapacitet ledig väljer man alltid den mest närbelägna. Eftersom produktionsenheterna på ett givet kompetensområde har begränsad kapacitet innebär det angivna förfarandet att man inte alltid lyckas få till stånd ett avtal med den närmast belägna underleverantören. I allmänhet får man söka sig relativt långt bort innan man hittar någon med ledig kapacitet. Så länge det kvarvarande antalet produktionsenheter är stort finns det fortfarande goda chanser att finna kompetenta underleverantörer på nära håll. I takt med att produktionsarbetet koncentreras till färre anläggningar får man söka sig allt längre bort. Det mellanregionali produktionssamarbetet blir alltmer omfattande och komplext. Leveransavstånden blir successivt längre. Kalibreringsmomentet avbryts när leveransavstånden i modellsystemet överensstämmer med de värden som redovisades i tabell 4 och 6. Modell› systemet antas då utgöra en acceptabel modell av det svenska produktionssystemet. Procuktionsenheternas fördelning stämmer på modellregioner med industrisjsselsättningens fördelning i det faktiska A-regionsystemet. Det mellanregimala produktionssamarbetet överensstämmer så långt man

konsekvenser

132 Stordriftens regionala

beroendeförhållanden som faktiskt existekan se med de mellanregionala rar. l beräkningsmomenter får utvecklingen mot ökad anläggningskoncentra- Nu emellertid denna utveckling till olika typer av tion fortsätta. kopplas ut ur lokaliseringsförändringar. När ytterligare produktionsenheter plockas sker detta enligt kriterier vilka innebär att produktionsenheternas systemet Fördelning påverkas. På samma sätt som i kalibreringsmomentet regionala hos de kvarvarande produktionsenheterna så mycket att de höjs kapaciteten tillsammans kan ta över produktionsarbetet. Nya samarbetsavtal upprättas att produktionssamarbete med närbelägna underleverantörer enligt regeln När systemet åter är intakt utvärderas effekterna. Lokaliseringsprioriteras. de genomsnittliga leveransavstånden fastställs förändringarna registreras, liksom det transportarbete som krävs för att utföra det angivna produktions-

arbetet. modellen en starkt Förenklad och Av naturliga skäl ger den redovisade bild av ett faktiskt Valet av underleverschematiserad produktionssystem. antörer sker efter betydligt fler kriterier än fysiskt avstånd. Verklighetens har inte den formella och schematiska uppbyggnad ”projektorganisationer” som projektorganisationerna har i modellen. l praktiken är projektorganisationerna liksom mer omfattande än vad som är möjligt produktionssystemet Medan produktionsenheterna i modellen endast att återge i modellform. medverkar i ett ganska begränsat antal projekt är man i verkligheten inblandad Ändå finns det anledning att hävda att i många olika sammanhang. avseenden som är typiska i ett modellen i vissa väsentliga fångar egenskaper vilka med nödvändighet måste modernt produktionssystem, egenskaper beaktas om man skall kunna uttala sig om den regionala utvecklingen. Modellen är abstrakt såtillvida att de ingående projekten inte har någon men är realistisk i den meningen att den är motsvarighet i verkligheten produktionssystem. En utveckling uppbyggd på samma sätt som ett faktiskt mot ökad anläggningskoncentration skulle sannolikt skilja sig från modellatt förvänta slår i rätt förloppet men det finns anledning sig att modellutfallet

riktning.

4 Modellförsök

4.1 lngängsvärden

består det hypotetiska produktionsarbetet i Vid de aktuella modellförsöken att framställa 50 olika fárdigvaror i vardera 100 000 exemplar. Systemet För varje typ av färdigvara finns det tio omfattar i sin helhet 500 projekt. projektorganisationer där man producerar 10 000 exemplar. Alla projektorganisationer har samma uppbyggnad. Färdigvaruproducenterna har åtta underleverantörer. Var och en av dessa underleverantörer har i sin tur fyra underleverantörer. I det fjärde och sista produktionsledet på ytterligare två underleverantörer. lörgrenar sig projektorganisationerna 52 500 produktionsenheter. Projektplanernas inne- Totalt rymmer systemet är sådant att endast har håll av arbetsmoment färdigvaruproducenterna från andra fardigvaruproducenter av kompetens att ta över produktionsarbete

Stordriftens regionala konsekvenser 133

samma typ. l det andra produktionsledet har man kompetens att medverka i två olika typer av projekt. I det tredje och fjärde produktionsledet har man kompetens att medverka i fyra respektive åtta typer av projekt. Eftersom det finns 10 projektorganisationer av samma typ kan produktionsenheterna ersätta någon annan produktionsenhet i 10, 20, 40 respektive 80 projekt.

4.2 A nraganden om lokaliserings/örändringar Som tidigare påpekats är utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration kopplad till olika lokaliseringsförändringar. När successivt allt fler produktionsenheter Försvinner ur systemet i beräkningsmomentet sker detta enligt olika kriterier vilka i något avseende berör produktionsenheternas lokalisering. l en första försöksomgång används samma sannolikhetsvektor som i genererings- och kalibreringsmomentet. Valet av produktionsenheter är helt slumpmässigt och den regionala fördelningen av produktionsenheter förblir oförändrad. l en andra försöksomgång är det relativa läget avgörande. I valet mellan olika produktionsenheter med samma kompetens slås den eller de ut som är lokaliserade i det mest centrala läget. Hur pass centralt en produktionsenhet är belägen avgörs med hjälp av ett så kallat potentialmått. Detta mått erhålls genom att antalet industrisysselsatta i landets olika A-regioner multipliceras med avståndet till den A-region där produktionsenheten ifråga är lokaliserad. Produktionsenheter vilka är lokaliserade i en A-region där summan av de vägda sysselsättningsuppgifterna är hög anses vara mer centralt belägna än de produktionsenheter vilka är lokaliserade i en A-region med lågt potentialvärde. Det bör observeras att även den egna regionens sysselsättning ingår i potentialvärdet. Avståndet har då satts till 20 kilometer. l en tredje omgång prioriteras de mest transportekonomiska lösningarna. I ett stegvis förfarande testas alla alternativ. Den lösning som kräver minst transportarbete bibehålls. l valet mellan olika fárdigvaruproducenter av samma typ slås den eller de ut som orsakar det största transportarbetet. I valet mellan olika underleverantörer på samma kompetensområde bibehålls de enheter som tillsammans kan utföra det aktuella produktionsarbetet på det minst transportkrävande sättet. Den utveckling som simuleras i den första försöksomgången kan sägas avspegla en utveckling som fortsätter i gamla spår. Som en följd av vissa begränsade regionalpolitiska insatser lyckas man konservera dagens lokaliseringsmönster. Utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration slår lika hårt i hela landet. Det simulerade utvecklingsförloppet i den andra försöksomgången kan på motsvarande sätt sägas spegla en tänkbar framtida decentralisering. Genom kraftfulla regionalpolitiska insatser ges de perifert belägna företagen sådana förmåner att den hittillsvarande utvecklingen kan brytas. Det tredje utvecklingsförloppet skulle kunna bli verklighet om det som en följd av återkommande energiprisstegringar och kraftiga störningar i oljetill- l A-regionernas centra förseln blir nödvändigt eller önskvärt att utveckla mindre transportkrävande utgör referenspunkter och mindre störningskänsliga lokaliseringsmönster. vid avståndsberäkningen.

konsekvenser

134 Stordriftens regionala

4.3 Resultat

I följande avsnitt redovisas resultaten av de simulerade utvecklingsforloppen. När de regionala fördelningsmönstren presenteras har regionerna slagits samman har markerats med en asterisk. i regiongrupper. Varje regiongrupp Detta för att fästa läsarens uppmärksamhet på att det inte är fråga om faktiska utan om modellutfall. Det skall överhuvudtaget framhållas att förändringar är extrema och starkt renodlade. Det visar endast vilka utvecklingsforloppen konsekvenserna blir om en enda drivkraft tillåts styra utveckde regionala utgör gränsvärden vilka tillsammans markerar lingen. Utvecklingsförloppen gränserna i ett möjligt utfallsrum. har avbrutits när antalet produktionsenheter i den Kalibreringsmomentet genererade lösningen har reducerats med 60 % på alla kompeursprungligt tensområden. Leveransavstånden överensstämmer i detta så kallade nuläge bäst med de leveransavstånd som iakttogs i samband med kartläggnings- I det beräkningsmomentet har antalet kvarvarande arbetet. påföljande produktionsenheter successivt skurits ner med 25 % åt gången. De regionala konsekvenserna utvärderas då 25, 50 respektive 75 % av antalet anläggningar

i nuläget har tagits ur systemet. utfallet. i I tabell 7 redovisas det transportekonomiska Transportarbetet har åsatts indexvärdet 100. Som framgår av tabellen innebär en utgångsläget växer mycket utveckling i ”gamla spår” (Alternativ I) att transportarbetet kraftigt. Vid de tre mätpunkterna utgör transportarbetet 112, 148 respektive 179. Betydande besparingar kan uppnås om det inom ramen for utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration utbildas transportekonomiskt gynnsamma III). Transportarbetet förblir i stort sett oföränlösningar (Alternativ för att sedan minska till indexvärdet 87. drat vid de två första mätpunkterna Särskilt anmärkningsvärt är emellertid det tredje utvecklingsförloppet (Alternativ II). Vid en utveckling mot en mer decentraliserad näringslivsstniktur lika som när utvecklingen fortsätter i ökar inte transportarbetet mycket Trots att utvecklingen styrs av kriterier vilka innebär att de ur ”gamla spår”. sämst produktionsenheterna blir kvar i tillgänglighetssynpunkt belägna utbildas det lösningar som ur transportsynpunkt är helt acceptabla. systemet mot en decentraliserad näringslivsstruktur tycks vara fullt En utveckling med en mot ökad anläggningskoncentration under förenlig utveckling förutsättning att hela systemet samtidigt rör sig i samma riktning. Av tabell 8 framgår det hur den regionala fördelningen av produktionsenheutveckling. Värdena har ter påverkas vid en transportekonomiskt optimal beräknats så att fárdigvaruproducenterna väger lika tungt som produktions-

under loppet av en utveckling mot Tabel17 Transportarbetet vid fyra mättillfällen ökad anläggningskoncentration. Indexvärden

Alternativ l 11 100 113 143 165 Alternativ III 100 97 106 87 Alternativ

Stordrzftens regionala konsekvenser 135

Tabell 8 Produktionsarbetets regionala fördelning vid fyra mättillfällen under loppet av en utveckling mot ökad anläggningskoncentration. lndexvärden

t Norra stödområdet omfattar A-regionerna 34, 43, 42, 41, 44, 52, 55, 57, 58, 59, 60, 61 , 62. 63, 64, 65. 66. 67, 68, 69, 70. Se bifogad A-regionkarta (Bilaga l).

enheterna i det andra produktionsledet trots att de inte är lika många. Produktionsenheterna i det andra produktionsledet väger i sin tur lika tungt som produktionsenheterna i det tredje produktionsledet osv. Som framgår är utvecklingen inte helt entydig. Inledningsvis får Stockholmsregionen och Göteborgsregionen ökade andelar. l nästa skede minskar andelarna för att i det tredje skedet ånyo öka. Malmöregionens värde sjunker kontinuerligt. En likartad sker inom Norra stödomrädet. utveckling l övriga Sverige” ökar andelarna hela tiden. I påföljande tre tabeller detaljgranskas det transportekonomiskt optimala utvecklingsforloppet. (Alternativ lll). l tabellerna redovisas den regionala Fördelningen av produktionsenheter, produktionsled för produktionsled, när 75, 50 respektive 25 % av antalet anläggningar i nuläget är kvar. l Stockholms A-region ökar andelen fardigvaruproducenter än kraftigare andelarna produktionsenheter i övriga produktionsled. Samma sak gäller

inom gruppen ”Övriga Sverige”. Andelen fárdigvaruproducenter ökar mer än

andelen produktionsenheter i det andra produktionsledet. Andelen produktionsenheter i det andra produktionsledet ökar i sin tur mer än andelen produktionsenheter i det tredje produktionsledet. Samma förhållande gäller slutligen mellan andelarna produktionsenheter i det och tredje fjärde produktionsledet. l Göteborgsregionen, Malmöregionen och inom Norra

stödområdet är utvecklingen exakt den omvända. Skillnaden mellan andel-

Tabell 9 Produktionsarbetets regionala fördelning i olika produktionsled. Det kvarvarande antalet anläggningar utgör 75 % av antalet anläggningar i nuläget. Indexvärden

A-regiongrupper Nuläge Produktionsled

l 2 3 4

*Stockholms A-region 100 l 17 117 121 114

82 *Övriga Sverige 100 l 17 100 99 99

konsekvenser

136 Stordriftens regionala

Tabell10 Produktionsarbetets fördelning i olika produktionsled. Det regionala kvarvarande antalet anläggningar utgör 50 % av antalet anläggningar i nuläget.

Indexvärden

*Göteborgs A-region *Malmö 100 22 28 78 113 A-region stödområdet 100 14 54 68 102

*Norra

100 126 128 122 112 *Övriga Sverige

Tabellll Produktionsarbetets regionala fördelning i olika produktionsled. Det

kvarvarande antalet anläggningar utgör 25 % av antalet anläggningar i nuläget.

lndexvärden

*Göteborgs A-region *Malmö A-region 100 0 O 0 33 stödområdet 100 8 0 7 19

*Norra

100 142 139 132 124 *Övriga Sverige

arna i olika produktionsled blir alltmer markerad ju produktionsenheter fortskrider. Av beräkningarna att döma leder en längre utvecklingslörloppet utveckling mot transportekonomiskt gynnsamma lösningar till en regional där den högförädlande industrin förläggs i landets centrala differentiering delar medan producenter som bearbetar råvaror och lågt förädlade halvfab-

rikat får hålla till i periferin. 1 tabell 12 redovisas slutligen leveransavstånden i olika utvecklingsfaser. Leveransavstånden i utgångsläget har åsatts indexvärdet 100. Inledningsvis minskar leveransavstånd mycket kraftigt medan Norrlandsföretagens leveransavstånd förlängs. Detta förhållande består även i Malmöföretagens utvecklingsförloppets slutskede. l detta läge har dessutom Göteborgsforeta-

Tabell 12 leveransavstånd i olika utvecklingsfaser

*Övriga Sverige

Stordriftens regionala konsekvenser 137

gens leveransavstånd forlängts. Trots att en allt större andel av industrin förläggs i landets centrala delar förblir Malmö- och Göteborgsforetagen uppbundna i ett nationellt produktionssystem medan Norrlandsforetagen blir alltmer isolerade.

Sammanfattning och slutsatser

Syftet med studierna i denna rapport är att visa vilka regionala konsekvenser en fortsatt utveckling mot ökad anläggningskoncentration kan få. Tre alternativa utvecklingsförlopp har beskrivits där utvecklingen mot ökad anläggningskoncentration kopplats till olika De lokaliseringsförändringar. regionala konsekvenserna har utvärderats genom modellforsök. Det forsta utvecklingsförloppet kännetecknas av att lokaliseringsmönstren förblir oförändrade. Den regionala fortsätter utvecklingen i ”gamla spår”. Det andra utvecklingsforloppet speglar en utveckling där en regionalpolitisk målsättning om ett decentraliserat näringsliv är styrande. Ett tredje förlopp har sitt ursprung i en situation med kraftigt höjda energipriser och energibrist. Som en följd av energiforsörjningsproblemen utbildas det mer transportekonomiska och mindre störningskänsliga lösningar. Inte något av utvecklingsförloppen gör anspråk på att vara sannolikt. De utgör tvärtom i ett gränsvärden utfallsrum som visar vilka som utvecklingsförlopp överhuvudtaget är tänkbara. Det angivna utfallsrummet återges i figur 5. I figuren redovisas leveransavstånden vid fyra mätpunkter-i utgångsläget och när produktionsarbetet

Transportarbete (Indexvárden)

ll

200 -

80 - 158

l I I 100 75 50 25 . Anlággningskoncentration Flgw5 De totala ( l nd exvá rd en) ulfállsrummet.

138 regionala konsekvenser

Stordriftens

koncentrerats till 75, 50 respektive 25 % av antalet anläggningar i utgångs-

läget. Den övre gränsen svarar mot det först angivna utvecklingsförloppet. mot ökad anläggningskoncentration fortsätter men industrins Utvecklingen förblir oförändrad. Den undre gränsen står för utveckregionala fördelning l utfallsrummets övre del lingen mot mer transportekonomiska lösningar. återges de transportekonomiska konsekvenserna av decentraliseringsförlop- Mot all förmodan ökar inte transportarbetet lika mycket vid en pet. som om utvecklingen fortsätter i ”gamla spår”. Av modelldecentralisering att döma mot ett decentraliserat näringsliv fullt försöken är en utveckling förenlig med en utveckling mot ökad anläggningskoncentration. Transportmåste om men transportarbetet ökar inte på något apparaten läggas anmärkningsvärt sätt. Vilken bana den fortsatta regionala utvecklingen kommer att ta är omöjligt direkt

att säga. Sannolikt blir utvecklingen på energiförsörjningsområdet

Med tanke att åstadkomma en decentraliavgörande. på att möjligheterna talar mycket för att den fortsatta sering dessutom är ganska små i praktiken kommer att tilldra nedre hälft. Produkutvecklingen sig i utfallsrummets kommer i ökad utsträckning att förläggas till landets mellersta tionsarbetet kommer att bli alltmer komplext delar. Det regionala produktionssamarbetet i minskad inbegripa industriell verksamhet i norra men utsträckning Genom olika stödåtgärder kan en viss industriell verksamhet stödområdet. i Norrland. Denna verksamhet tenderar emellertid att isoleras upprätthållas som bedrivs i övriga landet. l den mån det från det produktionsarbete förekommer utbytesrelationer renodlas dessa. Råvarorna och lågt förädlade halvfabrikat levereras från periferin mot centrum. Som tidigare påtalats ger

sig emellertid en sådan utveckling till känna först på mycket lång sikt. Genom lokaliseringsmönstrens starka förankring i ett befintligt anläggningsbestånd kan man knappast förvänta sig några mer påtagliga förändringar på denna

sida år 2000.

Stordrzftens regionala konsekvenser 139

Avrupuvnu OISluxkhuhll/SUJAlllhx n: Nnnulp H3I nlupmg 04Lppuu 05Mnupmg 06KJlnnchulm U7 I xktlslun.: m:Mjulhg/Wumlq 09 Lmiuplng m Nunkupmg || Junkupmg IJ Iunux n IL\J0INn\;0/\cI|Jnnl4 m unum.. ISLgunghg lb Vana 17 \a\lvrv|k n; llullxlrcd/Unumcrh) 19 Otkuxhuuuun 20Kalmar/Nybro .1 mh, 22Kuhklnnu 2) Kulxmmn 34Klnlunxud 25Hunlchnllu :e Angclhnlm 27llrlvnglnsrg/lgndxkrun.: 28Malma/Lund/Tvulluborg: 29Yxlad/Slmnxinunn 30I un» 3! Ilalnulud 32 I .||k\nIu-1p/\ .uiwlg 13munen...,- 14 lvddrvulla .K Tmllhzl[Ju/Vunvrwhurg 36Bumx 17lAdkupmg/Slula 3xumupuug 39 Sluvdr 40Mumud »llKmluwhamn 42Kulxud -UMills/Aula! 44Anrik.: 45Unn-hm 4bkumuuu 41Lmdrxbrlg 48Vulcrax 49 Kuplng 50Iagvhl.: ?I Sal.: S2Hurlangv/I .Alun 53 Avnu/llx-dx-inura 4 ludvxk.: SS Mon 56(iuvlr/Sundnkcn S7Bullnux/Suxlcvhuluu 58Hu4|Il\V.J||/|.)uw|J| S9 Sundwall 60Ilunuunnl/Kiamlun 61Sullcln.: 62Ulmkuhlxwk 63Qslenund 64l mr.: 65Skrik-ma 66L)\|(\||\' 67 Pllru 65LuIca/Budg-n avi|Ap4und4/K4l|\ 70Klruna/(ullllvalr

Bilaga I

IndelningavSver/gei70A-regi0ner. Siffrorna anger regionnummer. Regionernas

namn kan zztläsasi vidstâende tabell. A -regiønøentra är markerade med _fjzl/dacirklar.

Statens utredningar 1979

offentliga

Kronologisk förteckning

S. 54. Hushállning med mark och vatten 2. Del l. Överväganden. . Utbyggt skydd mot höga várd- och läkemedelskostnader. . Naturmedel för injektion. S. Bo.

Jo. 55. Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskriv- . Regional laboratorieverksamhet. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. ning. Bo,

wsmweww-

56. Steg på väg... A. Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. 57. Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S.

58. Barnomsorg, Redovisning av särskilda undersökningar. S. Tandvården i början av 80-talet. S. 1. Löntagarfonder - bakgrund 59. l livets slutskede. S. . Löntagarna och kapitaltillväxten E. 60. Bidrag till folkrörelser. Kn. och problemanalys. 2. Den svenska 61. Förnyelse genom omprövning. B. w . Löntagarna och kapitaltillväxten förmögenhetsoch aktiemarknaden- 52. Kooperationen i Sverige. l. fördelningens utveckling. Löntagarfonder koncerner 63. Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. Ju. en introduktion. Internationella och Iöntagarfonder. 64. Ny utlänningslag A. E 65. Ny plan- och bygglag. Del l. Bo. . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska Vinstbegreppet. Den lokala 66. Ny plan- och bygglag. Del Il. Bo. industriföretag. 67. Svensk sjöfartspolitik. K lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E, 68. De allmänna advokatbyráerna. Ju. 4. Lantbrukskooperationen - 69. Nya vyer. Datorer och nya massmedier - hot eller löften. U. . Löntagarna och kapitaltillväxten E. 70. Tandvård i fred för värnpliktiga. Fö. ideologi och verklighet. 12, Svenska Band 4. Evangelieboken. Kn. 71. Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Ju. kyrkans gudstjänst. 72. Rationalisering och ADB i statsförvaltningen. B. 13, Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. 73. Krigets lagar. Fö. 74. Serviceföretagen-vägar till utveckling. H, 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. effekter i offentliga sektorn. 75. Polisen i totalförsvaret. Ju. 16. Ökad sysselsä tuiug. Finansiella 76. Ny hemförsäljningslag. Ju. A. - värd att vårda. U. 77. Hemslöjd-kulturarbete, produktion, sysselsättning. l. 17. Kulturhistorisk bebyggelse 78. Mål och medel för hälso- och sjukvården, S. 18. Museijärnvägar. U. 79. Produktansvar 2. Produktansvarslag. Ju. 19. Jaktvårdsomrâden. Jo. S. 80. Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan. U. 20. Anhöriga. 81. Fastighetstaxering -81. Industribyggnader. B. 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska 82. Personell assistans för handikappade. U. reaktioner. S. 83. Om vi avvecklar kärnkraften. l. 22, Barn och döden. S. B. 84. Lekmän i försvaret. Fö. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. för arbete åt alla. A. 85. Folkbildning för 80-talet. U. 24. Sysselsättningspolitik Ju. 86. Säker kärnkraft? l. 25, Nya namnregler. 87. chanser till utveckling. A. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. A. . Städbranschen. H. 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. S. 89. Kvinnors arbete. A 28, Barnolycksfall. 90. Regional arbetsfördelning inom industrin, l. 29. Lotterier och spel. H.

30. Lotterier och spel. Bilagor. H. 3l. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn.

32. Fastighetstaxering 81. B.

33. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B.

34. Bilarna och Iuftföroreningarna. Jo.

35. Rationellare girohantering. E.

36. Konsumenttjänstlag. Ju.

37. Aktivt boende. Bo.

38. Lagerstöd. A

39. Vattenkraft och miljö 4, Bo.

40. Malmer och metaller. I.

41, Barnen i framtiden. S.

42. Vår säkerhetspolitik. Fö.

43. Ren tur. Program för mi ”säkra sjötransporter. Jo.

44. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter, Bilagor 1-8.

Jo.

45. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9-13.

Jo.

46. Koncernbegreppet m. m. Ju.

47. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U.

48. Arbetstiderna inför 80-talet. A.

49, Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju.

50. Huvudmannaskapet för specialskolan. U.

51. Öst Ekonomiska Byrân. H.

52. Viltskador, Jo.

53. Nytt skördeskadeskydd. Jo.

Statens

offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan] Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] 1.Dokumentation och statistik om högskoleutbildning, [47] 1975 års polisutredning. 1.Polisen. [6] 2, Polisen i totalförsvaret. 2. Prognoser och arbetsmarknadsstatistik [75] för högskolan. [80] Konkurs lntegrationsutredningen. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan. och rätten att idka näring. [13] [50] 2. Personell assistans för handikappade. [82] Nya namnregler. [25] Nya vyer. Datorer och nya massmedier - hot eller löfte. [69] Konsumenttjänstlag. [36] Folkbildning för 80-talet. [85] Koncernbegreppet m. m. [46]

Grundlagsskyddad yttrandefrihet, [49] Jordbruksdepartementet Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. [63] De allmänna Regional laboratorieverksamhet. [3] advokatbyråerna. [68] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. [71] 2. Naturvård och täktverksamhet. Ny hemförsäljningslag. [76] Bilagor. [15] Produktansvar 2. Produktansvarslag, [79] Jakt- och viltvárdsberedningen. 1.Jaktvårdsomräden. l 19] 2. Viltskador. [52] Bilarna och Iuftföroreningarna. [34] Försvarsdepartementet Vår säkerhetspolitik [42] Miljörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. [43] 2. Ren tur. Program för miljösäkra Tandvård i fred för värnpliktiga, [70] sjötranspor- Krigets lagar. [73] ter. Bilagor 1-8.[44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9-13. [45] Lekmän i försvaret. [84] Nytt skördeskadeskydd. [53]

Socialdepartementet Handelsdepartementet Utbyggt skydd mot höga várd- och läkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Konsumentinflytande genom insyn? [5] Tandvården i början av 80-talet. [7] Lotteriutredningen. 1, Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel, Bilagor. [30] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1.Anhöriga. Öst Ekonomiska Byrán. [51] [20]2. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden. [22] Serviceföretagen-vägar till utveckling. [74] 4. l livets slutskede. [59] Städbranschen. [88] Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria, [26] Barnolycksfall. [28] Arbetsmarknadsdepartementet Barnen i framtiden. [41] Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella Planeringsgruppen för barnomsorg. 1.Barnomsorg - behov, efter- effekter i offentliga sektorn. [ 16]2.Svsselsättningspolitik för arbete frågan, planeringsunderlag. [57] 2. Barnomsorg. Redovisning av åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik särskilda för arbete åt alla. Bilagedel. undersökningar. [58] [27] Mål och medel för hälso- och sjukvården. [78] Lagerstöd. [38]

Arbetstiderna inför 80-talet. [48] Kommunikationsdepartementet Jämställdhetskommittén. 1. Steg på väg... [56] 2. Chanser till Svensk sjöfartspolitik [67] utveckling. [87] 3. Kvinnors arbete. [89]

Ny utlänningslag. [64] Ekonomidepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och Bostadsdepartementet kapitaltillvä xten l. Löntagarfonder-bakgrund och problemanalys,[8] Aktivt boende, 2. Löntagarna [37] och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens Vattenkraft och miljö 4. [39] utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Hushállning med mark och vatten 2. Del l. Överväganden. [54] Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i Hushållning med mark och vatten 2. Del Il. Bakgrundsbeskrivning. svenska [55] industriföretag. Vinstbegreppet, Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. [ 10] 4. Löntagarna och PBL-utredningen. 1.Ny plan- och bygglag. Del l. [65]2. Ny plan- och 4. Lantbrukskooperationen bygglag. Del ll, [66] kapltaltillväxten - ideologi och verklighet, [1 1] Rationellare girohantering. [35] Industridepartementet Malmer och metaller, [40] Budgetdepartementet Kooperationen i Sverige. [62] Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] Hemslöjd-kulturarbete, produktion, sysselsättning. [77] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. Om vi avvecklar kärnkraften. [83] 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering Säker kärnkraft? [86] 81. Bilagor. [33] 3, Fastighetstaxering -81, lndustribyggnader. [81] Regional arbetsfördelning inom industrin [90]

Förnyelse genom omprövning. [61] Rationaliseringar och ADB i statsförvaltningen. [72] Kommundepartementet

Svenska kyrkans gudstjänst, Band 4. Evangelieboken. Utbildningsdepartementet [12] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Bidrag till folkrörelser. [60]

Museijärnvägar. [18]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.