Långtidsutredningen 1975. Bil. 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Wurst

°

Sve

es

expo

1975 1930

-

Statens offentliga utredningar

?få E17 1976:22

@ Finansdepartementet

Sveriges export

1975-1980

1975 Långtidsutredningen

x

Bilaga 2

Rapport av Konjunkturinstitutet

Stockholm 1976

Omslag Håkan Lindström lSBN 91-38-02806-9 ISSN 0375-25OX Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1976

Förord

har till 1975 års långtidsutredning utfört en studie av Konjunkturinstitutet har sammanställts av Lennart Lind- Sveriges export 1975-1980. Rapporten ström och Hans Olsson. Framställningen i kapitel 4 samt avsnitten 5.2-5.5, 5.7 och appendix har utarbetats av Hans Olsson. För övriga delar svarar Lindström. Göran Lundbäck har medverkat vid bedömningen av Lennart har Zinita Englund, Brita Leif, Märta Leif skogssektorns export. Härutöver samt Edward Metal deltagit i arbetet.

Stockholm i mars 1976

Lars Lindberger

Innehåll

l Inledning

2 Allmänna exportbedämningen . ll förutsättningar/ör ll 2.1 Efterfrågan på avsättningsmarknaderna 2.2 . 13 Handelspolitik 2.3 Världshandeln . 14

1975-1980 . 17 3 Sveriges export och dess avsärmingsunymme 3.1 i omvärlden och Sveriges andelar l7 lmportefterfrâgan 3.2 Sammanfattning av varugruppsprognoserna . 20

25 4 Exporren av färdigvaror

4.2 Sammanfattande bedömning . . . . . . . . . . . 26 4.3 till de industrialiserade marknadsekonomiema . 30 importen 4.4 av importen till de industrialiserade mark- Sveriges andelar nadsekonomierna . . . 42 4.5 till övriga länder 48 Exporten

. . Sl 5 Exporten av olika varugrupper 5.1 Jordbruksprodukter och livsmedel 51 5.2 Järnmalm 52 5.3Trävaror 54 5.4 . . . . . . . . .“. 59 Papper och pappersmassa 5.5 Järn och stål 65 5.6 Kemiska produkter . 73 5.7 Textilvaror . . 76 5.8 . 80 Verkstadsprodukter 5.8.1 Allmän bakgrund 80 5.8.2 Prognosansatsen 83 5.8.3 lnvesteringsvaror . 83 5.8.4 lnsatsvaror . . 88 5.8.5 Konsumtionsvaror . . . . . . . . . . . 94 5.8.6 Verkstadsprodukter totalt och sammanfattning 96 5.9 Personbilar 99 5.10 . 100 Fartyg

Appendix 1 -4 105

Tabeller 2:1 Bruttonationalprodukten i olika länder 1960-1980 12 2 Privat konsumtion och maskininvesteringar i olika länder 1960-1980 13 3 Olika länders import och svensk export 1960-1980 15 3:1 Världshandelstillväxt, svensk marknadstillväxt samt tillväxten i Sveriges totala export 1960-1980 . . . 17 2 Sveriges export fördelad på varugrupper 1960-1980 21 4:1 Sveriges export av färdigvaror till olika länderområden 1960-1980 26 2 Import av fárdigvaror till olika länderområden och den svenska exportens marknadsandelar 1960-1980. . . . . . 28 3 Färdigvaruimportens andel av BNP och BNP i olika länderområden 1960-1980 . . . . . . . . . 29 4 Importpriser for fárdigvaror relativt BNP-deflatorn i olika länderområden 1960-1980 . . . . . . 32 5 Genomsnittliga tullar lör fardigvaror 1960-1980 . . 34 6 Förändring i relativa importpriser for fardigvaror för olika länder, räknat som avvikelser från Förändringen i OECD-områdets genomsnittliga relativa importpriser 1960-1980 . 39 7 Skattningar av “övriga integrationseffekter” m. m. 1960-1980 40 8 Marknadsandelar, relativa priser och relativa tullar för Sveriges export av fárdigvaror till EFTA och EG 1960-1980 44 5:1 Sveriges export av jordbruks- och Iivsmedelsprodukter 1960-1980 51 2 Sveriges export av järnmalm och götstålsproduktionen i Väst-

3 Sveriges export av trävaror samt de större avnämarländernas

4 Förbrukning och produktion av trävaror i de fem viktigaste importländerna 1960-1980 . . . . . . . . 56 5 Förbrukning, produktion samt exportöverskott av trävaror for Nordamerika 1960-1980 . . . . . . . . . . 58 6 Förbrukning, produktion samt exportöverskott av trävaror för Finland, Österrike. Rumänien, Polen och Tjeckoslovakien 1960-1980 58 7 Partiell forsörjningsbalans for den internationella handeln med trävaror 1975 och 1980 . . . . . . 59 8 Sveriges export av papper och massa 1960-1980 60 9 Synlig papperskonsumtion 1955-1980 62 10 Produktion av papper l955-1980. . . . . . . 63 ll Den internationella marknaden for papper 1970, 1975 och 1980 63 12 Utbud och efterfrågan på massa 1979 . 64 13 Synligstålkonsumtion1955-1980 . . . . . . 66 14 lmportens andel av den synliga stâlforbrukningen 1955-1980 68 15 lmportefterfrågan på stål 1955-1980

. . . . . 70 16 Produktion av götstå11955-1980. 17 För götstål lör Västeuropa exkl. Sverige, Försörjningsbalans Nordamerika och Japan 1975 och 1980 . . . . . . 70 18 lör götstål 1975 och 1980 . 72 Sveriges forsörjningsbalans 19 Sveriges export av järn och stål 1960-1980 73 20 av kemiska produkter 1960-1973 73 Export 21 Import av kemiska produkter 1955-1980 74 22 “Enkel importelasticitet lör importen av kemiska produkter med avseende på BNP 1955-1980 . . . . . . 74 23 Sveriges andelar av olika länders import av kemiska produkter 1960-1980 . . . . . . . . . . . 75 24 av kemiska produkter 1960-1980 76 Sveriges export 25 import av textilvaror 1963 Sveriges andelar i avnämarländernas och 1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 26 av textilvaror till olika länder 1955-1980 77 Importen 27 Sveriges export av textilvaror och dess marknadsandelar 1960-1980 . . . . . . 79 28 Världshandeln: totalt, med iärdigvaror samt med verkstads- 1956-1970 . . . . . 81 produkter

29 Världshandeln med verkstadsprodukter19.55, 1963 ochnl970. 81

30 Exportandelar av produktionen samt importandelar av den synkonsumtionen av verkstadsprodukter 1958-1960 och liga 1967-1969 . . . . . 82 31 Estimerade importelasticiteter För importen av verkstadsprodukter. investeringsvaror med avseende på maskininvesteringarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 32 andel av maskininvesteringarna 1955-1980 . 85 Importens 33 1955-1980 . 86 Import av verkstadsprodukter, investeringsvaror 34 Sveriges andelar av olika länders import av verkstadsprodukter, investeringsvaror1955-1980 . . . . . . 86 35 Sveriges export av verkstadsprodukter, investeringsvaror 1960-1980 . . . . . . 88 36 Tillväxtelasticiteter för importen av verkstadsprodukter, insatsvaror med avseende på produktion i verkstadsindustrin 1955-1980 89 37 Tillväxtelasticiteter För verkstadsindustrins produktion med avseende på BNP 1948-1980 . . . . 89 38 Produktion inom verkstadsindustrin 1955-1980 90 39 av verkstadsprodukter, insatsvaror 1955-1980 . 90 Import 40 Sveriges andelar av olika länders import av verkstadsprodukter, insatsvaror 1955-1980 . . . . . . 91 41 insatsvaror 1960-1980 94 Sveriges export av verkstadsprodukter, Tillväxtelasticiteter for importen av verkstadsprodukter, kon- 42 sumtionsvaror med avseende på privat konsumtion 1955-1980 95 43 Import av verkstadsprodukter. konsumtionsvaror 1955-1980 95 44 Sveriges andelar av olika länders import av verkstadsprodukter. konsumtionsvaror 1955-1980 . . . . . . 96 45 Sveriges export av verkstadsprodukter, konsumtionsvaror 1960-1980 96

46 Sveriges export av verkstadsprodukter fördelad 1960-1980, på länder och länderområden . . . . . . . . . . 97 47 Olika ländergruppers import samt Sveriges export av verkstadsprodukter 1975-1980 . . . . 98 48 Sveriges export av personbilar 1960-1980 99 49 Orderläget vid världens varv den 1 januari 1975 101 50 Sveriges export av fartyg 1960-1980 102

Diagram

4:1 Färdigvaruimportens andel av BNP 1960 och estimerade ckoefficienter för olika länder . . . . . . . . . 36 2 Kvoter mellan tillväxttakt for fárdigvaruimport och tillväxttakt förBNP1960-1980. 41 3 Marknadsandelar för den svenska exporten av fárdigvaror och relativa tullar på de ursprungliga EFTA- och EG-marknaderna 1960-1980 47 5:1 Sveriges export av järnmalm 1959-1980 . . . . 52 Sveriges export av sågade och hyvlade trävaror som andelar i viktigare avnämarländers import 1959-1980 . 54 3 Sveriges export av papper och massa 1959-1980 61 4 Den synliga papperskonsumtionens tillväxtelasticitet med avseende på BNP 1955-1980 . . . . . . . . 62 5 Den synliga stålkonsumtionens tillväxtelasticitet med avseende påBNPl955-1980 67 6 Samlad nettoexport från Västeuropa exkl. Sverige, Nordamerika och Japan 1955-1980 . . . . . . . . . 68 7 Effektiv råstålskapacitet i Västeuropa exkl. Sverige jämte kapacitetsutnyttjandet 1955-1980 . . . . . . . 69 8 Förändring i importandelen av stålkonsumtionen och tillväxten i stålproduktionen 1955-1975 . . . . . . . . 71 9 Sveriges andelar i olika länders import av verkstadsprodukter, insatsvaror och Sveriges relativa exportpris på verkstadsprodukter 1955-1971 . . . 91 10 Sveriges export av fartyg 1959-1980 102

1 Inledning

har speciella exportstudier med I samband med tidigare långtidsutredningar i bedömningar av den utländska efterfrågan utförts vilka utgångspunkt

utmynnat i prognoser över Sveriges export under den närmast framförlig-

Samma utgångspunkt har gällt vid utarbetandet av gande femårsperioden. exportprognos. även om den vad beträffar metoder i vissa avföreliggande seenden skiljer sig från sina föregångare. Studien avser endast varuexporten. vilken har delats upp i ett flertal varugrupper. Uppdelningen har gjorts med hänsyn till efterfrågan, dvs. varor vars har antagits bli genererad på likartat sätt har sammanförts till efterfrågan en och samma varugrupp. Avnämarländernas andel i den svenska exporten har i de flesta fall varit avgörande vid valet av länder i vilka efterfrågan för respektive varugrupp skall bestämmas. Härigenom har antalet studerade länder inte blivit detsamma för alla varugrupper. Vid efterfrågebedömningen har analysen principiellt skett i två steg. Först

har en bedömning gjorts av de olika ländernas totala importefterfrågan av re-

spektive varugrupp. l det andra steget har Sveriges andelarav denna import bestämts. På lång sikt. då produktionsfaktorerna är rörliga, torde en med en dylik ansats utförd efterfrågebedömning av exporten också utgöra en En period på fem år, dvs. den tidsrymd som rimlig prognos av densamma. är aktuell for långtidsutredningen, är dock for vissa sektorer med stora produktionsanläggningar och stort kapitalbehov för kort för att en renodlad skall ge en tillförlitlig exportprognos. l andra sektorer är efterfrågeansats exportformâgan bestämd av “institutionella” faktorer (tekniska, geografiska, politiska). Av dessa skäl har en renodlad “marknadsansats” av ovan antytt slag inte enbart fått ligga till grund for exportprognoserna på alla varuområden. För några varugrupper har det potentiella avsättningsutrymmet bedömts komma att överstiga det möjliga exportutbudet. Exportprognoserna för dessa varugrupper har då gjorts utifrån beräkningar av exportutbudet. I kapitel 2 behandlas den internationella bakgrunden. Tillväxtforutsättpå avsättningsmarknaderna diskuteras. Prognoser över bruttonaningarna tionalprodukten och vissa av dess komponenter för de från svensk exportsynpunkt viktigaste länderna liksom prognoser över världshandeln presenteras. Förhållandet mellan utvecklingen av världshandeln och den totala svenska exporten tas upp i kapitel 3. Där ges en översikt över hur Sveriges

Inledning

andel av världshandeln kan tänkas utveckla sig under perioden 1975-1980. Vidare sammanfattas exportbedömningarna för de olika varugrupperna. Vid en mer aggregerad analys av den svenska exportefterfrågan faller sig en uppdelning i råvaror och färdigvaror naturlig, då exporten av dessa varugrupper uppvisar klart skilda bestämningsfaktorer. En särskild studie av Sveriges export av fårdigvaror, vilka utgör den dominerande delen av den svenska exporten, har genomförts. Denna redovisas i kapitel 4. Exportutvecklingen varugrupp för varugrupp beskrivs i kapitel 5. Här ges en detaljerad presentation av prognosen för exporten på disaggregerad nivå. Långtidsutredningens uppgift är att ge en bild av den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Konjunkturvariationerna lämnas därför utanför analysen i denna exportstudie. De årliga tillväxttal som anges avser därför. såvitt inte annat anges, Irendmässiga utvecklingstakter under såväl historiska perioder som under prognosperioden 1975-1980. Tillväxttalen har sålunda inte framkommit genom en direkt jämförelse av begynnelse- och slutår i tidsperioden. De metoder som använts vid beräkningen av dessa trendmässiga tillväxttakter behandlas i Appendix l och 2. l Appendix 3 och 4 definieras de varugrupper för vilka utarbetats. exportprognoser Det redovisade siffermaterialet om den svenska exporten avser genomgående dess utveckling i fasta priser, dess volymutveckling. Vid fastprisberäkningen har som deflator använts det s. k. enhetsvärdeindex, vilket av statistiska centralbyrån beräknas med hjälp av tullstatistikens uppgifter om exportens värde och kvantitet för vart och ett av de statistiska numren i tulltaxan. Denna metodik har vissa svagheter, främst den att kvalitetsförändringar hos produkterna tenderar att registreras som prisförändringar i stället för som volymförändringar. l nationalräkenskaperna infördes på hösten l975 ett nytt deflateringssystem for utrikeshandeln i vilket man utnyttjar supplementär information om priserna, insamlad i företagsledet. Avsikten är bl. a. att härigenom eliminera den nämnda olägenheten med enhetsvärdeindex och att skapa bättre konsistens mellan utrikeshandelsberäkningarna och t. ex. BNP-beräkningarna från produktionssidan. Att enhetsvärdeindex likväl används som deflator i det här föreliggande materialet har sin grund bl.a. i att det historiska

tidsserieunderlag som

prognosen bygger på är framräknat med denna metodik. Vidare är det önskvärt att få jämförbarhet med tillgängliga data över den internationella handeln, och dessa är genomgående framräknade med hjälp av motsvarande typer av enhetsvärden (unit values” eller “average values“). Det bör påpekas att i långtidsutredningens huvudrapport används nationalräkenskapernas nya deflateringsmetodik för exporten. De uppgifter som där redovisas är därför inte helt jämförbara med dem i föreliggande rapport.

for

2 Allmänna förutsättningar export-

bedömningen

Vid en bedömning av avsättningsutrymmet för svensk varuexport 1975-1980 är det naturligt att i första hand rikta intresset mot de utvecklade marknadsekonomierna då dessa tillsammans för närvarande tar emot över 80 % av den svenska varuexporten. Andelen för utvecklingsländerna som helhet var 1974 ca 12 %. medan de centralplanerade ekonomiernas andel staterna inom OPEC mottog 1974 ca 2 % var ca 5 %. De oljeproducerande av den svenska exporten. globalt sett av den ekonomiska tillväxten. utrikeshandeln, Utvecklingen handelspolitiken samt priserna under 1960- och 1970-talen behandlas uthuvudbetänkande (kap. 2) samt i “Den införligt i långtidsutredningens ternationella bakgrunden”. vilken publiceras som bilaga l till 1975 års långtidsutredning. Därför skall här endast ges en kortfattad presentation av de bedömningar av den ekonomiska utvecklingen på avsättningsmarknaderna som legat till grund för exportprognoserna.

2.1 Efterfrågan på avsättningsmarknaderna

den ekonomiska utvecklingen i världen Att göra kvantitativa bedömningarav 1975-1980 framstår av flera skäl som utomordentligt vanskligt. Bland de faktorer av den ekonomiska tillväxten i som komplicerar bedömningen OECD-länderna 1975-1980 kan främst nämnas de i utgångsläget i flertalet de kraftiga underskotten i de länder exceptionellt höga arbetslöshetstalen. externa balanserna samt de höga inflationstakterna. Utformningen av den ekonomiska politiken i respektive land blir därför av central betydelse för den internationella ekonomiska utvecklingen under prognosperioden. Vissa i mån nya politiska målsättningar. såsom ökad vikt för andra krav än BNPi mer kvalitativ - livstillväxt, dvs. utveckling betydelse begreppet “ökad kvalitet” används ofta i detta sammanhang - och ökande andelar för tjänsteproduktion med i allmänhet lägre produktivitet än varuproduktion, Dessa faktorer torde kunna få åtger ytterligare bidrag till osäkerheten. minstone en viss uppbromsande effekt på produktionskapacitetens utveckling under de kommande fem åren. Någon aktuell konsistent bedömning från någon internationell organisation av OECD-ländernas tillväxt för perioden 1975-1980 föreligger för

12 . .

Allmänna,förutsäzmingar.

närvarande inte. Visst preliminärt material från ECEzs “overall economic perspective har emellertid varit tillgängligt. lövrigt bygger nedanstående bedömningar av de från svensk exportsynpunkt OECDviktigaste ländernas tillväxt 1975-1980 på vissa inom enskilda länder utarbetade prognoser över den medellångsiktiga utvecklingen. Under perioden 1960-1975 har den genomsnittliga tillväxten i OECDområdets potentiella BNP uppskattats till 4 1/2 á 5 % per år. Den faktiska BNP beräknas under samma period ha ökat med 4 á 4 1/2 % per år. Tillväxten var dock större under 1960-talet än under 1970-talets forsta hälft. Under åren 1970-1975 har bedömts att BNP-gapet, dvs. skillnaden mellan den faktiska och den potentiella BNP, varit större än under 1960-talet for OECD-området som helhet. För perioden 1975-1980 har den årliga potentiella BNP-tillväxten i OECDområdet beräknats stanna vid 31/2 á 4 %. Den faktiska BNP-ökningen 1975-1980 torde emellertid komma att överstiga den potentiella främst på grund av att utgångsläget 1975 kännetecknas av ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande. För vissa länder. bl. a. Förenta staterna, understiger den faktiska BNP den potentiella med närmare 10 %. Det genomsnittliga BNP-gapeti OECD-länderna från 1960 till 1973 uppgick till ca 2 96. Ett något större BNPgap haremellertid forutsatts föreligga fram till 1980. Antaganden om BNP:s utveckling inom OECD-omrâdet 1975-1980 framgårav tabell 2:1. l tabell 2:2 anges prognoser över de BNP-komponenter som i vissa fall har använts som forklaringsvariabler vid exportberäkningarna.

Tabell 2:1 Bruttonationalprodukten i olika länder 1960-1980 Volymförändringar. procent per år

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

4.5 3,1 4,5

Anm. Ökningstakterna avser en utveckling som utjämnats konjunkturmässigt på det sätt som beskrivs i appendix l. Economic Commission Prognos för 1975-1980 utarbetad inom konjunkturinstitutet och ñnansdepartementets for Europe. ekonomiska avdelning.

Allmänna/örutsättningar. . . 13

Tabell 2:2 Privat konsumtion och maskininvesteringar i olika länder 1960-1980 Volymförändringar, procent per år Privat konsumtion Investeringar i maskiner och apparater 1960- 1965- 1970- 1975- 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 1965 1970 1975 1980

2.2 Handelspolitik

Under efterkrigstidens första decennium koncentrerades det handelspolitiska intresset i första hand till frågorna om eliminering av de från kriget kvarstående importrestriktionerna samt till problemen angående valutornas konvertibilitet. Avsevärda framsteg nåddes också på dessa områden och under 1960-talet kom tullavvecklingen att dominera det handelspolitiska samarbetet. En rad regionala handelssammanslutningar bildades i olika delar av världen. l Europa ledde bildandet av EEC och EFTA? till att tullarna på industrivaror inom respektive block successivit eliminerades under 1960- 1 Belgien, Frankrike, Itatalet. De var helt avskaffade 1967 inom EFTA och 1968 inom EEC. lien, Luxemburg, Neder- Inom GATTJ nåddes under 1960-talet flera överenskommelser om tull- länderna och Västtyskav dessa var den s. k. Ken- land. reduktioner på mer global nivå. Den viktigaste nedyronden. Resultatet av denna innebar bl. a. en sänkning av de fyra största 2 Danmark. Norge, Pordeltagarnas4 tullar på industriprodukter med ca 35 % under perioden tugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, 1968-1972. Fortsatta förhandlingar inom GATT:s ram pågår för närvarande Österrike samt (sedan (1975). Förutom ytterligare tullavvecklingar är bl. a. de icke-tariffára han- 1970) lsland. Finland är delsstörningarna samt råvarufrågor föremål för förhandlingarna. l början associerad medlem sedan av 1970-talet förändrades den ekonomiska blockbildningen i Europa avsevärt 1961. i och med att två EFTA-länder (Danmark och Storbritannien) erhöll med- 3General Agreement on

lemskap i de europeiska gemenskaperna (EG).5 Övriga EFTA-länder slöt Tariffs and Trade. Avtal

bilaterala frihandelsavtal med EEC respektive CECA. Samtliga dessa avtal mellan 90 stater, ingått 1974. trädde i kraft 1973. Efter det att tullavvecklingarna enligt dessa avtal har genomförts kommer 4 Förenta staterna, EEC, tullfrihet att råda på industrivaruområdet mellan Sverige och hela Västeuropa Japan och Storbritannien. utom Grekland, Turkiet och Spanien. De associations- eller preferens- 5 EEC, CECA och avtal som EEC slutit med nämnda medelhavsländer jämte ett antal afri- EURATOM.

14 Allmännaförutsärmingar. . .

kanska stater gäller inte i förhållande till Sverige. Tullavvecklingen skali för de flesta industrivarorna enligt det svenska avtalet vara avslutad vid mitten av 1977. För vissa s. k. känsliga varor gäller dock en längre övergångsperiod. För specialstål, vissa metaller m. m. är sålunda övergångstiden utsträckt till 1980; för papper. papp och pappersprodukter skall enligt avtalet tullarna vara avskaffade först 1984. Dessutom kan tullnedsättningen för dessa produkter begränsas till vissa kvantiteter. s. k. plafonder. Liknande undantag från huvudreglerna för tullavtrappningen finns i avtalen mellan EEC och de andra EFTA-länder som inte är medlemmar i EG. Dessa bestämmelser hari begränsad utsträckning kommit till användning vid slutet av l975 men har dessförinnan överhuvudtaget inte tillämpats. Tullfriheten mellan Sverige och de forna EFTA-länder som numera är medlemmar av EG påverkas, med några undantag. inte av den anpassning till EG:s yttre tullmur som EEG-medlemskapet innebär. Undantagen gäller vissa livsmedelsindustriprodukter som var tullfria inom EFTA men som inte omfattas av EG-avtalen. Vidare gäller även här att tullfriheten för papper och pappersprodukter kan begränsas till vissa fastställda kvantiteter.

2.3 Världshandeln

Från 1960 till 1974 steg världshandelsvolymen med drygt 7,5 % (7,7*) per år. Utvecklingen är dock avsevärt olika för olika grupper av varor, för skilda länderområden samt även mellan olika tidsperioder. Sålunda har handeln med färdigvaror stigit med ungefär ett par procentenheter mer än den genomsnittliga handeln. Genom att de utvecklade marknadsekonomiernas handel - såväl import som export - till överväldigande del består av färdigvaror har dessa länder under 1960-talet markant ökat sin andel av Världshandeln. År 1974 uppgick de utvecklade marknadsekonomiernas andel i Världshandeln till ca 65 %. Utvecklingsländernas andel av världsexporten har under 1960-talet och i början av 1970-talet uppvisat en sjunkande trend. medan de centralplanerade ekonomiernas andel under samma period varit ungefär oförändrad. Den sjunkande andelen för de underutvecklade länderna hör samman med dessas starka inriktning på export av råvaror, vilkas andelar av Världshandeln varit avtagande. Härigenom har även importlörmågan blivit begränsad. En ökning av världshandelns tillväxttakt ägde rum från första till andra hälften av 1960-talet. Detta torde delvis kunna förklaras av tullavveckling och övrig ekonomisk integration världen över under denna period. Framför allt bidrog en kraftig expansion i den nordamerikanska utrikeshandeln till den accelererade världshandelstillväxten. Under l970-talets första hälft har tillväxten i Världshandeln stannat något under 1960-1965 års nivå. Även för perioden 1975-1980 kan Världshandeln förutses öka långsammare än under 1960-talet. En kvantifiering av utvecklingen är dock i hög l Varuimport enligt FN. grad vansklig. OECD-områdets bytesbalansunderskott gentemot OPECZ- De centralplanerade länderna kan knappast väntas vara återställt före 1980, detta med hänsyn ekonomierna undantagna. till att OPEC-ländernas att utnyttja oljeintäkterna möjligheter till varuimport 2 i viss mån är begränsade. OECD-ländernas underskott torde komma att Oljeproducerande u-länders exportorganisation. i viss utsträckning verka dämpande på dessa länders importefterfrågan under

Allmännaförutsärtningar. . . 15

resten av 1970-talet. Underskotten kan dock till en del väntas bli täckta genom lån från OPEC-länderna. OECD-underskottets hämmande effekt på ländernas importefterfrågan borde härigenom begränsas. Effekten på världshandeln av ekonomisk integration, handelsavtal etc. torde emellertid bli mindre markant under perioden 1975-1980 än under den närmast föregående För flera västeuropeiska länder pågår kontrakterade tull- 10-15-årsperioden. avvecklingsprogram inom eller gentemot EG fram till 1977. Tullarna på en stor del av industrivarorna, vilka redan i utgångsläget i allmänhet var låga, är då helt avskaffade i handeln inom Västeuropa samt i Västeuropas handel gentemot vissa utomeuropeiska stater. För närvarande pågår eller inom GATT, UNCTAD samt direkt mellan i- och planeras förhandlingar u-länder. Oavsett utgången av dessa förhandlingar kan de knappast väntas effekt på den internationella handelns utveckling fram ge någon avgörande till 1980. För de icke-oljeproducerande u-länderna har den s. k. oljekrisen lett till Dessa länders importutveckling tormycket svårartade bytesbalansproblem. de huvudsakligen bestämmas av förändringar i i-ländernas efterfrågan på u-ländernas produkter, u-ländernas import- och exportpriser samt av förändringar i biståndsanslag 0. d. Importefterfrågan i de icke-oljeproducerande u-länderna har av Världsbanken beräknats öka med ca 5 % per år 1975-1980. Det skulle innebära en viss nedgång i importvolymtillväxten i dessa länder under den kommande femårsperioden jämfört med perioden 1960-1975.

Tabell 2:3 Olika länders import och svensk export 1960-1980 Volymförändringar, procent per år, räknat mellan de faktiska talen för begynnelseoch slutår i resp. tidsperiod

1960-1965 1965-1970 1970-1974 1975-1980”

lmport Svensk Import Svensk Import Svensk Import Svensk

Förenta staterna 6,8 6,3 9,6 8,3 6,2 3,6 8,0

a Trendmässig utvecklingstakt.

16 Allmännaförutsärmingar. . .

De oljeproducerande staterna inom OPEC torde med stor sannolikhet komma att öka sin andel av världens import under den kommande femårsperioden. Dessa länder är dock bl. a. med avseende på importförmåga tämligen heterogena. Importefterfrågan från dessa länder på längre sikt hänger förutom med oljeinkomsternas storlek samman med ländernas vilja och förmåga att utjämna inkomstfordelningen och bygga ut en produktionsstruktur, vilken i sin tur kan generera efterfrågan från omvärlden. Prognoser från olika internationella och nationella organisationer pekar på en ökning av importvolymen 1975-1980 från OPEC-området som helhet uppgående till 15 á 16% per år. Prognoserna över importen till olika länder och länderområden 1975-1980 framgår av tabell 2:3. Den jämfört med importtillväxten 1960-1970 troligen lägre importtillväxten från OECD-området 1975-1980 kan återforas dels på en väntad nedgång i den faktiska BNP-tillväxten, dels på en väntad nedgång i importelasticiteten med avseende på BNP. Storleken av den förra effekten är något under och effekten av den senare något över 1 procentenhet; med l960-talets importelasticitet for OECD-området (ca 1,9) applicerad på BNP-tillväxten 1975-1980 (4,5 % per år) skulle den årliga importtillväxten 1975-1980 uppgå till ca 8,5 96. Den beräknade världshandelstillväxten 1975-1980. ca 7 % i volym per år, är likafullt större än den skattade tillväxten 1970-1975.

3 och dess avsättnings-

Sveriges export

1975-1980 utrymme

3.1 i omvärlden och Sveriges andelar

Importefterfrågan

Den totala världshandelstillväxt som diskuterades i kapitel 2 (tabell 2:3) kan inte omedelbart läggas till grund för en bedömning av efterfrågan på svensk export bl. a. eftersom den kalkylerade tillväxten inte är beräknad så att den tar hänsyn till respektive lands betydelse som avnämare av Sveriges export. för För att erhålla ett mått på vad man kan kalla “marknadstillväxten” svensk export har importprognoserna for de olika länderna i tabell 2:3 vägts samman med ländernas andelar i den svenska exporten. Härvid erhålles med världshandelstillväxten 1975-1980 for perioden 1975-1980 en jämfört något lägre ökningstakt, vilket alltså skulle innebära att den totala importen skulle öka relativt mindre i länder där Sverige i utgångsläget (1975) har stora andelar (tabell 3:1). Även marknadstillväxten“ såsom den här beräknats är emellertid ett tämfor den svenska exligen grovt mått på det egentliga avsättningsutrymmet Utvecklingen av totalimporten till respektive land porten under perioden. kan givetvis innehålla strukturförändringar avseende varueller ländergrupp och/eller Iänderfördelningen som man inte kommer åt vid en aggregerad kan innebära “autonoma” förändringari imanalys. Strukturforändringarna

Tabell 3:1 Världshandelstillviixt, svensk marknadstillvåxt samt tillväxten i Sveriges totala export 1960-1980 Volymförändringar. procent per år 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

a Importen till olika länder och länderområden, sammanvägd med ländernas andelar i svensk export. bse fotnot l sid. 18.

18 Sveriges export. . .

portefterfrågan av olika varor och/eller förändringar i konkurrensforhållanden av olika slag, dvs. olika utveckling av priser och andra marknadsföringsåtgärder, växelkursforändringar samt förändringar i tullsatserna. Till de av dessa faktorer som är kända“ idag hör t. ex. de skilda tullavvecklingsprogrammen för olika varor inom ramen för Sveriges EG-avtal. Mot denna bakgrund vore det sålunda önskvärt att prognoser över efterfrågan på svensk export “byggdes upp utifrån disaggregerade varugruppsbedömningar i respektive land. De i kapitel 4 och 5 redovisade prognoserna över Sveriges export av olika varugrupper 1975-1980 är for de flesta varugrupper gjorda utifrån bedömningar av importtillväxten av respektive varugrupp i de för svensk export viktigaste avnämarländerna. Eftersom bedömningarna av importen inte täcker alla varor och än mindre alla avnämarländers import kan emellertid en totalbild av världshandeln inte erhållas ur de varu- och ländervisa prognoserna. En jämförelse av de i tabell 3:1 angivna importtillväxterna 1975-1980 mot den prognostiserade totala svenska exporten under samma period innebär således mot denna bakgrund endast en approximation av exportens relation till dess marknadsutrymme. Sveriges varuexport har under den senaste 20-årsperioden utvecklats i ungefär samma takt som världshandeln som helhet. Statistiken är härvidlag för svag för att tillåta någon detaljerad analys. Slutsatserna angående Sveriges andelar i världshandeln blir t. o. m. olika beroende på vilken källa for världshandelns utveckling som används. Den svenska exporten av varor beräknas 1975-1980 årligen öka med 7,6 % i vol ym. Det skulle innebära att den svenska exporten under åren 1975-1980 kommer att tillväxa något långsammare än under 1960-talet, men något snabbare än under perioden 1970-1975. Denna prognos för tillväxten av svensk varuexport 1975-1980 överstiger, som synes, något den exogent“ utarbetade prognosen över marknadstillväxten enligt tabell 3:1. Detta skulle alltså kalkylmässigt innebära något ökade andelar för svensk export i avnämarländernas under åren import 1975-1980. Utförliga analyser av avnämarländernas import och Sveriges export av olika varugrupper presenteras i samband med de varugruppsvisa prognoserna i kapitel 4 och 5. Som tidigare beröns tillåter inte den ansats som använts vid utarbetandet av prognoserna en fullständig analys av den totala svenska exportens andelar i världshandeln under prognosperioden. Utvecklingen av de svenska andelarna i världens import kan allmänt sägas bli bestämd av Sveriges relativa konkurrenskraft. Denna bestäms av faktorer som utvecklingen i Sveriges exportpriser i relation till konkurrentländernas, den svenska

l Det bör betonas att exportvolymen i denna undersökning genomgående framräknats med s. k. enhetsvärdeindex. l långtidsutredningens huvudbetänkande har nationalräkenskapernas deflateringssystem använts. vilket resulterar i en årlig volymökning av den totala exponen som överstiger den här angivna med ca en halv procentenhet (se vidare fotnot l sidan 98). Vidare bör framhållas att denna tillväxt avser den trendmässiga utvecklingstakten. För att uppnå den kalkylerade exportnivån 1980 krävs en ökning av exportvolymen från den beräknade faktiska nivån 1975 som överstiger den ovan angivna med ca 2 procentenheter per år.

Sveriges export. . . 19

till andra valutor och förändringar i de relativa tullkronans förhållande satserna. Enskilda Företags exportsatsningar och övriga marknadsföringsockså en inte oväsentlig roll för marknadsandeåtgärder spelar sannolikt larnas utveckling. Att kvantifiera alla dessa faktorer har inte varit möjligt. kan väntas stiga i långsammare takt under perioden Världsexportpriserna 1975-1980 än under 1970-talets första hälft bl. a. på grund av en sannolikt mer stabil utveckling av råvarupriserna och ett väntat lägre resursutnyttjande i industriländerna under prognosperioden. Dessutom torde satsningar inom

industriländerna komma att göras for att reducera bytesbalansunderskotten kapacitet. Härigenom torde konkurrensen genom att öka exportindustrins vilket i sin tur kan väntas komma att verka dämöka på världsmarknaden, av de svenska exportpriserna relativt pande på exportpriserna. Utvecklingen 1975-1980 är emellertid mycket svår att proomvärldens under perioden En från 1975 till 1980 ungefär oförändrad utveckling av relagnostisera. för den totala svenska exporten torde vara en rimlig förutsättning. tivpriset vars förändringar åtminstone delvis Till de s. k. konkurrensparametrar är kända hör tullsatserna. Sveriges frihandelsavtal med EG som trädde i kraft 1973 innebär att tullarna på de flesta industrivarorna i handelsutbytet mellan Sverige och medlemsländerna i EG successivt skall avtrappas fram till 1 juli 1977. För vissa varor - främst vissa järn- och stålprodukter samt papper och pappersprodukter gäller en längre avtrappningsperiod. Andelarna för den svenska exporten i de ursprungliga EEC-ländernas tendens under 1960-talet, medan andelarna import uppvisade en sjunkande Effekterna av samarbetet inom EG och EFTA torde steg i EFTA-länderna. på hani hög grad förklara dessa tendenser. Försök att uppskatta effekterna deln av EFTA- och EEC-samarbetet har givit vid handen att den ekoi Europa under 1960-talet sannolikt medförde en nomiska blockbildningen starkare ökning av handeln mellan EFTA-länderna än mellan EEC-länderna. handelsutbytet ökat starkt. En förklaring till Speciellt har det intranordiska de starkare effekterna på handeln av EFTA-avtalet än av EEC-samarbetet torde vara att handelsutbytet före avtalens ingående var större inom EECområdet än inom EFTA-blocket. De inom ramen för GATT tullavtrappningarna under 1960genomförda talet och i början av 1970-talet medförde också att de i början av 1970-talet avtalade tullavtrappningarna i allmänhet startade från en lägre nivå än den som rådde vid EFTA- och EEC-avtalens ingående i slutet av 1950-talet. kan rimligen förväntas att de handelsavtal som Med detta utgångsläge sannolikt komi början av 1970-talet slöts mellan EFTA- och EEC-länderna mer att få ,mindre effekter på handelsutbytet totalt sett än de som kom under 1960-talet. till stånd till följd av EFTA- och EEC-överenskommelserna med EG komma att medföra För Sveriges del torde frihandelsavtalet som helhet i de ursprungliga sex ökade andelar för den svenska exporten EG-ländernas import. 1 samband med de forna EFTA-ländernas avtrappning av industrivarutullarna gentemot de ursprungliga EG-länderna höjs de relativa tullarna EFTA-blocket på den inbördes handeln inom det ursprungliga eftersom tullarna redan avvecklats inom detta block. Det torde för Sveriges del bidra till ett upphörande under 1970-talet av den från 1960-talet kraftigt l Se “The trade effects of i dessa länder genom att de ursprungliga EFTA- EFTA and the EEC ökande andelsutvecklingen 1959-67. EFTA, 1972. medlemmarna torde komma att rikta en större andel av sin importefterfrågan

20 Sveriges export. . .

mot de ursprungliga EG-medlemmarna. Denna effekt skulle möjligen kunna tänkas bli starkare för de forna EFTA-medlemmar som numera är medlemmar i EG än för de EFTA-länder som har en lösare anknytning till EG. Nettoeffekten av dessa väntade andelsförskjutningar för Sveriges andelar inom hela EG-EFTA-blocket är givetvis mycket svår att förutsäga. Verkstadsprodukter, särskilt investeringsvaror. metaller samt papper synes ha varit de svenska produkter som i exporthänseende gynnats mest av EFTA-samarbetet Efterfrågan på dessa produkter torde under perioden 1975-1980 komma att uppvisa en hög utvecklingstakt. Den ”traditionellt” starka inriktningen på dessa produkter i svensk export torde sålunda även framdeles verka i hög grad gynnsamt på utvecklingen av den svenska exporten. Den ekonomiska integrationen mellan de fyra största nordiska länderna har, som berörts ovan, varit i hög grad markant under 1960-talet och i början av 1970-talet. En avsevärd - och sannoliktjämfört med övriga EFTAländer större - del av det ökade handelsutbytet mellan dessa länder torde kunna förklaras av andra integrationseffekter än de rena tullförändringarna. Hit hör faktorer som samarrangemang av olika slag mellan företag i de olika länderna, etablering av dotterbolag utomlands etc. Man kan därför ha skäl att förmoda att handelsutbytet mellan dessa länder är mindre känsligt för förändringar i de relativa tullama länderna emellan. Mot denna bakgrund förefaller det inte uteslutet att anta att de väntade andelsvinsterna för den svenska exporten 1975-1980 i de ursprungliga EGländernas import inte helt skulle reduceras av en för Sveriges export mindre gynnsam utveckling av andelarna i de forna EFTA-ländernas import. Ett sådant resultat skulle kunna bidra till uppkomsten av den mindre andelsvinst för exporten totalt sett som kalkylerats i tabell 3:1. Utvecklingen av de svenska andelarna av importen till länder utanför Europa har under den senaste 15-20-årsperioden uppvisat en i stort sett stabil utveckling. Trendmässiga förändringar i den svenska importandelen kan inte spåras annat än i några enskilda. från svensk exportsynpunkt mindre viktiga länder. Några särskilda skäl att for perioden 1975-1980 anta några större förändringar för de svenska andelarna i dessa “övriga länders” import synes inte föreligga, varför andelarna i dessa länder kan väntas utvecklas i enlighet med en historisk trend.

3.2 Sammanfattning av

varugruppsprognoserna

Prognoserna för Sveriges export fördelad på varugrupper framgår av tabell 3:2. En detaljerad framställning av utvecklingen för de större exportvarugrupperna ges i kapitel 5. Färdigvaruexporten som helhet analyseras i kapitel 4. Någon undersökning av råvarorna på aggregerad nivå har inte gjons. För de flesta fárdigvaruundergrupperna har bedömningen av exportutvecklingen 1975-1980 gjorts uteslutande med en “marknadsansats. dvs. utifrån prognoser över efterfrågan i omvärlden. Detta gäller även den agl “The trade effects of EFTA and the EEC gregerade fardigvaruanalysen i kapitel 4. Bedömningen av fardigvaruun- 1959-1967, EFTA 1972. dergruppenjäm och stål utgör dock i viss mån ett undantag härvidlag. Här s. 31-32. har speciella omständigheter - främst den planerade utbyggnaden vid NJA.

Sveriges export. . . 21

Tabell 3:2 Sveriges export fördelad på varugrupper 1960-1980 Milj. kr. Trendmässiga volymförändringar, 1974 års priser procent per år Faktiska Beräknade 1960- 1965- 1970- 1975värden trendvärden 1965 1970 1975 1980 1974 1980 Jordbruks- och livs-

l__ersonbilar

“Se fotnot l sid. 18.

Stålverk 80 - motiverat en huvudsakligen utbudsbetingad exportprognos Speciella omständigheter har även motiverat att utbudskalkyler, parallellt med efterfrågebedömningar, använts som hjälpmedel vid bedömningen av flertalet råvarugrupper. Sålunda påverkas även exporten av järnmalm av det planerade byggandet av Stålverk 80, vilket förutsätts använda huvudsakligen inhemsk järnmalm. Exponandelen av den svenska järnmalmspro- 1 Eftersom analysen av duktionen torde därmed komma att fardigvaruexporten som minska från 1975 till 1980. helhet i kapitel 4 gjorts Exporten av jordbruksprodukter och livsmedel bestäms främst av tillfälliga uteslutande utifrån efterproduktionsöverskott genom att produktionen i första hand avsätts på den frågan i omvärlden blir inhemska marknaden. Den beräknade nolltillväxten i exportvolymen den prognos som där 1975-1980 är därmed en avspegling av en förutsedd oförändrad balans mellan presenteras därför inte helt överensstämmande

utbud och efterfrågan inom landet.

med summan av färdig- Efterfrågan på papper torde globalt sett komma att överstiga den möjliga varuundergrupperna i taproduktionen i världen 1980. Enligt föreliggande produktionsplaner synes bell 3.2. l huvudsak kan dessutom inte den planerade utbyggnaden av produktionskapaciteten för diskrepansen - drygt en massa bli tillräcklig för att den planerade pappersproduktionsökningen skall procentenhet tillväxt per år - ses som ett utslag av kunna realiseras. Utbudskapaciteten kan härigenom väntas bli den begränden höga tillväxt som sande faktorn för Sveriges export av såväl massa som papper 1980. Exförutses förjust stålexportprognoserna för dessa produkter är därför baserade på planmaterial för porten.

22 Sveriges export. . .

den svenska massa- och pappersindustrin. Den svaga ökningen av massaexportvolymen kan ses som ett uttryck för den fortgående integreringen mellan massa- och pappersindustrierna. Exporten av trävaror beräknas uppvisa en relativt måttlig trendmässig ökning från 1975 till 1980 och exportvolymen 1980 kan knappast väntas nå

upp till 1973 års rekordhöga nivå. Ökningen av den svenska trävaruex-

portvolymen 1975-1980 torde dock komma att något överstiga förbrukningen och importen av trävaror i Västeuropa, där större delen av Sveriges trävaruexport avsätts. Detta innebär då en från 1960-talet fortsatt ökning av de svenska andelarna i avnämarländernas import 1975-1980. Prognosen för exporten av bränslen 1975-1980 bygger huvudsakligen på bedömningar i de svenska raflinaderierna. Exportprognosen är uppgiord med utgångspunkt i vid slutet av 1975 befintlig raflinaderikapacitet i landet. Mer än hälften av den svenska förbrukningen av bränslen härstammar för närvarande från import. Ett fortsatt starkt, om än något minskat, importberoende har förutsatts för prognosperioden. Exporten utgör en relativt liten del av produktionen och bestäms huvudsakligen av överskott uppkomna genom i allmänhet tillfälliga avsättningssvårigheter på den inhemska marknaden. Stor osäkerhet vidlåder därför beräkningarna. Exporten av icke/ärnmetal/er, vilken främst utgörs av koppar och aluminium, samt exporten av övriga råvaror, där koppar-, bly- och zinkmalmer utgör de större posterna, har framskrivits till 1980 i enlighet med den historiska trenden. På samma sätt har exporten av rundvirke - den minsta av råvarugrupperna - framskrivits till 1980. Bland iärdigvarorna utgör irerkstadsprodukrerna den största exportvaruundergruppen. Exporten har uppdelats i tre undergrupper i enlighet med produkternas huvudsakliga användningsområde. Investeringsvarorna utgör ca 60 % av hela verkstadsvarugruppen och ca 25 % av den totala svenska varuexporten. Dessa varor upptar därmed en betydligt större andel i den svenska exporten än i avnämarländernas import. Avnämarländernas importefterfrågan har vid skattningarna uppvisat låg priskänslighet. något som delvis torde kunna förklaras av varornas karaktär av ”specialprodukter”. För undergrupperna insatsvaror samt konsumtionsvaror förutses exportökningar över genomsnittet för den totala verkstadsvaruexporten. Speciellt starka ökningar har förutsetts för exporten till Norge, Nordamerika och vissa av de ursprungliga EG-länderna. Exporten av personbilar har bedömts separat med hänsyn till att speciella faktorer här kan väntas påverka efterfrågan. De kemiska produkterna var under 1960-talet en av de mest expansiva exportvarugrupperna. Liksom för ñertalet exportvaror föll exportens tillväxttakt tillbaka under första hälften av 1970-talet. Under perioden 1975-1980 är dock årliga exportökningar i närheten av 1960-talets höga tillväxttal att vänta. Utsikterna för exporten av iexti/varoi- 1975-1980 är tämligen ovissa. Importefterfrågan på textilvaror i de viktigare avnämarländerna har beräknats stiga med omkring 8 % per år 1975-1980. Det är clock inte säkert att Sveriges textilvaruexport kan växa i samma takt. Frågan är om de världsmarknadspriser, som den svenska textilvaruexporten har att anpassa sig till. kan ge en acceptabel lönsamhet inom den svenska textilindustrin.

Sveriges export. . . 23

Övriga _tärdigvaror består av produkter av bl. a. trä, glas och plast. Den

svenska produktionen av ifrågavarande produkter avsätts huvudsakligen inom landet. Exporten av dessa varor har dock varit starkt växande under den senaste 15-årsperioden. Till skillnad från många andra varugrupper har en trendmässigt sett oforminskad ökningstakt från exportvolymen uppvisat andra hälften av 1960-talet till 1970-talets första hälft. Exportprognosen innebär ungefär samma volymökningstakt 1975-1980 som under 1960-talet som helhet. På grund av den stora osäkerhet som råder beträffande råoljeprisernas utveckling och den därav betingade efterfrågan på tankfrakter och tankfartyg En minskhar prognosen överfartygsexporren gjorts i form av ett intervall. ning av tankfartygsexporten volymmässigt sett torde under alla omständigheter bli ofrånkomlig från 1975 till 1980; tecken på ett kommande globalt överskott på tankfartyg kunde skönjas redan fore den s. k. oljekrisen 1973-1974. i tankfartygsexporten torde dessutom komma att Tidsprofilen bli ojämn. Successivt sjunkande tankfartygsleveranser kan förutses under Exporten av andra fartyg än tankfartyg torde endast i liten prognosperioden. utsträckning påverkas av den nya situationen på energiområdet. För exporten av dessa fartyg har kalkylerats med en årlig ökningstakt på 5 á 10 % i volym 1975-1980. Volymökningstakten för hela fartygsexporten har skattats ligga inom intervallet plus tre á minus tre procent i genomsnitt per är 1975-1980. Exporten av flygplan och vapen har varierat kraftigt under den senaste femtonårsperioden. Exporten som 1975 utgjorde mindre än en procent av den totala exporten har framskrivits till 1980 i enlighet med en historisk trend. Som framgår av tabell 3:2 har färdigvaruexporten som helhet beräknats öka i en avsevärt högre takt än den totala råvaruexporten 1975-1980. Detta skulle betyda en fortsättning på den utveckling från 1960-talet och forsta hälften av 1970-talet som har inneburit att råvarornas andel av den totala successivt har sjunkit. Denna omstrukturering av utförselns vaexporten rusammansättning har gått hand i hand med en tendens till ökad integrering inom näringslivet och en ökad vidareforädling av de svenska råvarorna inom landet. Markanta utslag av denna tendens i Sveriges råvaruexport 1975-1980 utgör den beräknat svaga tillväxten i järnmalms- och massaexporten. Den svenska råvaruexportens svaga tillväxt i förhållande till fardigvaruexporten under 1960-talet och början av 1970-talet har for övrigt haft en motsvarighet i världshandeln där ungefär samma proportion har varit rådande och kan väntas bestå även under perioden 1975-1980. Denna jämförelse är å andra sidan inte särskilt meningsfull då varusammansättningen i världshandeln med råvaror är mycket olik den svenska råvaruexportens produktinnehåll.

4 Exporten av fardigvaror

4.1 Inledning

l detta kapitel görs en analys och bedömning av övergripande utvecklingstendenser för de två tredjedelar av den svenska varuexporten som består exkl. ett komplement till den av fárdigvaror fartyg. Framställningen utgör av de enskilda varugruppernas särskilda förhållanden som återredovisning finns i kapitel 5. Begreppet fárdigvaror har låtits innefatta bl. a. verkstads-

stål, textilvaror och kemiska produkten Anledningen till att

produkter. av råvaror - produkter (inkl. papper), malm samt exporten skogsindustrins - från diskussionen på detta livsmedel och jordbruksprodukter undantagits och bestämningsfaktorer väsentligt avviker plan är att dess beteendestruktur från den övriga exportens. l själva verket väntas i stort sett hela råvaruår 1980 komma Den bedömexporten att begränsas av utbudskapaciteten. som nedan presenteras tar däremot helt sin utning av färdigvaruexporten i utvecklingen av efterfrågan och konkurrensmöjlighetema. gångspunkt har en synnerligen heterogen sam- Den aggregerade färdigvaruexporten med ett ofantligt stort antal varuslag och varutyper. Emellertid mansättning uppvisar den från prognosmetodologisk synpunkt vid en efterfrågestudie ett antal homogena drag vilka motiverat en framställning på aggregerad nivå och vilka mot råvaruexponen. Färdigvarorna karakutgör skiljelinjer täriseras av en jämförelsevis hög lönekostnadsandel i saluvärdet. Produktionens lokalisering är i anslutning härtill relativt oberoende geografiska av naturtillgångarnas fördelning mellan länder, vilket i sin tur möjliggör att de flesta huvudtyper av färdigvaror produceras i praktiskt taget alla industriländer. Däremot sker på detaljnivå en internationell specialisering och mellan länderna. Alla länder har sålunda betydelsefull såväl ett varuutbyte som import av t. ex. verkstadsprodukter. Detta medför bl. a. att det export

l definition enligt SlTC-nomenklaturen är 5-8 exkl. 64. 68. 734 Färdigvaruexportens och 735. Termen färdigvaror är något inadvertent; en rätt betydande andel av exporten utgör insatsvaror i avnämarländernas egen industri. Något bättre och samtidigt enkelt torde dock inte finnas. Begreppet industriprodukter har sålunda i allmänhet uttryck en vidare betydelse än vad som här avses och omfattar även t. ex. trävaror. massa och livsmedel. Den engelska termen manufactured products är mer rättvisande. En och antyder att det är fråga om varor med relativt hög manufaktureringsinsats. möjlig alternativ svensk term vore måhända bearbetade varor.

26 Exporten av/ärdigvaror

för bedömningen av avnämarländernas importefterfrågan är tämligen meningslöst att som prognosinstrument försöka utnyttja försörjningsbalanser såsom ofta är lämpligt för råvaror; export och import kan i en sådan balans varieras parallellt inom vida gränser. istället används modeller där importen relaterats till mycket allmänna indikatorer på ekonomisk tillväxt, t. ex. BNPutvecklingen. Vidare är produktionskapaciteten för fárdigvaror - delvis till skillnad från för flera råvaruslag - i allmänhet ganska flexibel på medellång sikt, vilket också medverkar till att forsörjningsbalansteknik vid efterfrågebedömningarna blir olämplig att använda. En rent praktisk synpunkt slutligen - som ger ett särskilt motiv för en aggregerad bedömning av fardigvaruexporten - är att det ofta är ytterst svårt att för specificerade delvarugrupper finna tillförlitliga historiska data för den internationella handelns volym- och prisutveckling.

4.2 Sammanfattande

bedömning

Utvecklingen 1 960-1 975

Sveriges export av färdigvaror har under de senaste 15 åren stigit i en takt av i genomsnitt drygt 9 “43 per år. Uppdelas perioden 1960-1975 i femårsperioder finner man att trendtillväxten tenderat att avta: medan sålunda ökningstakten 1960-1965 uppgick till ca ll “41 perår kan tillväxten 1970-1975 uppskattas till 7 å 8 % per år (se tabell 4:1). Under 1960-talet expanderade främst färdigvaruexporten till EFTA-länderna kraftigt medan tillväxttakten i exporten till de dåvarande EG-länderna var lägre än for den totala färdigvaruexporten. Vad beträffar länderna utanför Västeuropa gällde att exporten till det utomeuropeiska OECD-området, dvs. Nordamerika och Japan, tillväxte relativt snabbt medan exporten till Östeuropa och till u-länderna steg i klart långsammare takt än färdigvaruexporten i genomsnitt. 1970-talets första hälft har burit med sig ganska påtagligt förändrade ut-

Tabell 4:1 Sveriges export av färdigvaror till olika länderomrâden 1960-1980

Miljar- Volymförändring, procent per år der kr. 1970 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 Ursprungliga EFTA (Danmark, Finland, Norge. Schweiz, Storbritannien och Österrike) 9.5 13.5 11,2 6,2 5,8 Ursprungliga EG (Belgien-Luxemburg, Frankrike, Västtyskland, Italien och Nederländerna) 4,4 10,0 71 6.4 12,7 Canada, Förenta staterna och Japan 2,7 12,4 10,9 4,2 7,2 Statshandelsländer i Östeuropa och

Experten avjärdigvaror 27

till de olika marknaderna. Östvecklingstendenser för fardigvaruexporten statsmarknaden har blivit den avgjort mest expansiva och exporten dit har fördubblat sin tillväxttakt enligt preliminära uppskattningar. Även exporten till u-länderna har uppvisat en högre tillväxt än under l960-talet. Denna är till viss men ingalunda dominerande del hänförbar till den kraftiga stegring i exporten till OPEC-länderna som ägt rum särskilt fr. o. m. 1973. Tillväxten till de industrialiserade marknadsekonomierna har däri fardigvaruexporten emot blivit lägre 1970-1975 jämfört med l960-talet. I synnerhet gäller detta det förutvarande EFTA-området samt Nordamerika/ Japan. Relativt sett har i exporten till de ursprungliga EG-länderna mattats i mindre grad; ökningen det kan noteras att ökningstakten 1970-1975 beräknas ha varit ungefär dentill de förutvarande EFTA-länderna mot att samma som den for exporten ha legat ca 4 procentenheter under denna. på 1960-talet nära till hands att tänka sig att den nyss antydda ut- Det ligger och EG-områdena stått i samband med vecklingen av exporten till EFTAde båda handelsblockens tillkomst i slutet av 1950-talet och konsolidering under 1960-talet, den integration mellan blocken som begynte respektive rekvisita för ett mer ingående studium av sådana 1973.* Som nödvändig handelspolitiska effekter framstår dock en analys av det slag som presenteras i tabell 4:2. Den svenska exporttillväxten på olika marknader uppdelas där för respektive länderområde (där imi två komponenter: importtillväxten porten av färdigvaror till varje land vägts samman med andelarna i Sveriges fárdigvaruexport) och förändringen i marknadsandelar för Sveriges färdigvaruexport? Inte oväntat i det ursprungliga EFTA-området steg marknadsandelarna kraftigt under 1960-talet. i synnerhet under dess första hälft, då också huvuddelen inom området till av tullavvecklingen ägde rum. För exporten det dåvarande EG gjorde sig motsatt tendens gällande: marknadsandelarna minskade kraftigt i samband med tullavvecklingarna och den övriga inmellan gemenskapens medlemsländer. Anmärkningsvärt är att tegrationen andelsförlusterna tycks ha varit större under den andra hälften av 1960-talet än under den första, trots att tullavvecklingen inom EG - liksom inom EFTA - till större delen ägde rum under den första hälften. Uppskattningarna för 1970-1975 tyder på att andelsökningen på den förutvarande EFTA-marknaden upphört. Åtminstone delvis kan detta ha samband med Storbritanniens och Danmarks medlemskap i EG och de övriga EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG och de härav föranledda tullsänk- 1973. Sveriges relativa konkurrensfördel av tullfriningar som påbörjades heten på de forna EFTA-marknaderna har i och med detta naggats i kanten.

För en resumé av de handelspolitiska förändringarna i Västeuropa sedan l960-talets början hänvisas till kapitel 2. ?Förändringen i marknadsandelar, pa 96 per år. beräknas som

l + p\/lOO

_4_ -1\100 z

pl: p\-Pm

d 1 +

pm/lOO

sätt där px är Sveriges exporttillväxt till länderområdet och pm är den på angivet vägda importtillväxten till länderområdet. båda i 96 per år. Den approximativa be- - resultat vid låga procentförändringstal. sämre vid räkningsformeln px pm ger goda höga.

28 Exporren av/ärdigvaror

Tabell 4:2 Import av färdigvaror till olika Iänderområden och den svenska expertens marknadsandelar 1960-1980 Volymförändringar, procent per år

Import (marknadstillväxt) Sveriges andelar

1960- 1965- 1970- 1975- 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 .1965 1970 1975 1980

Ursprungliga EFTA 9,9 8,9 6,8 7,4 3,5 2,1 -O.5 -1,5 Ursprungliga EG 13,8 13,4 6,5 8,9 -3.1 -5.5 -0,2 3.5 Nordamerika/Japan 11,3 13,8 6,2 8,8 1,0 -2,7 -1,8 -1,5 Statshandelsländer” 12,7 6,9 14,3 9,0 -4,6 2,3 2.7 2,5 U-länderb 4,5 6,8 8,5 8,4 3,5 -0,3 2,1 1,5 Totalta b 9,7 9,9 7,4 8,2 1,4 -0,5 0,1 0,2 47 lmportuppgifterna for statshandelsländerna ersatta av de utvecklade marknadsekonomiernas totala export till området; andelsuppgifterna avser den svenska färdigvaruexportens andel häri. b lmportuppgifterna for u-länderna avser total import; andelsuppgifterna avser den svenska färdigvaruexportens andel häri.

Kennedyrondens tullsänkningar under perioden 1968-1973 kan ha utgjort en effekt i samma riktning. Vad tullformånerna beträffar kulminerade Sveriges konkurrensstyrka i EFT A-länderna egentligen redan 1967. Tendenserna till andelsforluster i de ursprungliga EG-ländernas import synes å den sidan ha hejdats 1970-1975. Även här torde de nämnda handelspolitiska åtgärderna ha inverkat, fastän med effekter i motsatt riktning: Kennedyronden och Sveriges frihandelsavtal med EG har förbättrat Sveriges position i konkurrensen om andelarna i de ursprungliga EG-ländernas import. För Sveriges totala export av färdigvaror, således inbegripet även exporten till områden utom Västeuropa, förefaller marknadsandelarna ha varit tämligen konstanta sett över den senaste tioårsperioden: andelsvinster och -forluster på olika marknader har i stort sett balanserat varandra. Detta till skillnad mot forsta hälften av 1960-talet då en nettoökning i marknadsandelarna ägde rum, främst därigenom att ökningen på EFTA-marknaden mer än väl uppvägde förlusterna på EG-marknaden. Även om således marknadsandelarnas förändring haft sin givna betydelse for utvecklingen av färdigvaruexporten till olika Iänderområden står det ändå klart att det är den allmänna expansionen i utlandets importefterfrågan som förklarat större delen av den totala svenska färdigvaruexportens tillväxt. Av tabell 4:2 framgår att den totala marknadstillväxten för färdigvaror under 1960-talet till närmare uppgick 10 % per år, men att den under perioden 1970-1975 beräknas ha minskat till 7 å 8 o per år. Särskilt påtaglig har dämpningen varit för det ursprungliga EG-området samt Nordamerika/Japan där marknadstillväxten under forsta hälften av l970-talet gått ned l Med begreppet mark- till omkring hälften av vad som gällde under 1960-talet. Däremot har imnadstillväxt för ett porten till statshandelsländerna och u-länderna vuxit i en ijämforelse med länderomrâde avses här 1960-talet hög takt och i någon mån bidragit till att hålla den totala markoch i det följande den nadstillväxten uppe. med andelar i Sveriges export sammanvägda till- Den jämförelsevis svaga ökningstakten i de västliga industriländernas växten i ländernas im- fárdigvaruimport 1970-1975 kan troligen åtminstone delvis återforas på en port. lägre allmän ekonomisk tillväxt än under 1960-talet. En viktig fråga är emel-

Exporren avfärdigvaror 29

lenid huruvida inte även andra faktorer kan ha bidragit till den lägre importtillväxten (och kanske indirekt i sin tur verkat återhållande på den allmänna ekonomiska tillväxten). Strävandena till liberalisering av handeln i Västeuropa under 1960-talet hade sannolikt starkare stimulerande effekter på handelsutbytet än de reformer på handelspolitikens område som genomförts under forsta hälften av 1970-talet. Perioden av friare växelkurser som kan sägas ha inletts 1971, med tidvis mycket starka och svårförutsebara kursfluktuationer, betingade delvis av spekulativa inslag utan sammanhang med de mera normala marknadskrafterna, har måhända burit med sig en osäkerhetsfaktor som kan ha hämmat handeln. Vidare steg utrikeshandelspriserna på fárdigvaror under 1960-talet mycket långsamt - med knappt ett par procent per år i genomsnitt - vilket betydde att importpriserna relativt den allmänna prisnivån sjönk och sannolikt stimulerade impontillväxten. Under 1970-talets forsta hälft har denna tendens till sjunkande relativa importpriser varit mindre utpräglad - förutom det att bilden varit betydligt mer splittrad med höjda relativa importpriser i somliga länder(t. ex. Förenta staterna och Storbritannien), fortsatt sjunkande i andra (t. ex. Japan och Västtyskland). Slutligen kan det ifrågasättas om inte i många länder den ekonomiska politiken, efter de kraftiga oljeprishöjningarna i slutet av 1973 och de bytesbalansproblem som bl. a. dessa medförde, kommit att i högre grad än tidigare ges en medvetet importsnål inriktning. Dessvärre är det mycket svårt att med empiriska studier påvisa (eller avvisa) effekterna av alla de ovannämnda företeelserna och att beräkna deras eventuella storlek. Minst lika svårt är det givetvis att, även med givna antaganden om de olika faktorernas framtida utveckling, inbegripa deras effekter i en kvantitativt preciserad prognos för importtillväxten. Försök har dock gjorts att för några av faktorerna göra uppskattningar och bedömningar, se avsnitt 4.3 nedan. l Det bör observeras att jämförelsen dock inte avser priserna på imponerade varor och hemmaproducerade varor av exakt jämförbara slag. Data för en sådan jämförelse har inte varit tillgängliga. Det relativpris som här kommit till användning skulle närmast vara relevant för efterfrågans fördelning mellan importerade färdigvaror och all övrig produktion. Detta kan sägas sammanfatta två steg i en valhandlingskedja: först valet mellan fárdigvaror av de slag som eventuellt kan imponeras å ena sidan och övrig produktion å den andra; därefter valet mellan importerade och inhemskt producerade fárdigvaror (av jämförbara slag).

Tabell 4:3 Färdigvaruimportens andel av BNP och BNP i olika länderområden 1960-1980 Volymförändringar. procent per år. Sammanvägningar med enskilda länders andelar i Sveriges färdigvaruexport

Färdigvaruimport/BNP BNP

1960- 1965- 1970- 1975- 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 1965 1970 1975 1980

Ursprungliga EFTA 5.1 4.5 3.3 3,0 4.7 4.2 3.3 4.2 Ursprungliga EG 8,4 7.9 3.1 4.6 5.3 5,1 3.3 4.1 Nordamerika/Japan 5.5 8.9 2.9 4.1 5.7 4.7 3.1 4.5 Summa ovanstående 6.1 6.1 3.2 3.6 5.0 4,5 3,3 4.2

30 Exporren av/ärdigvaror

Utvecklingen 1975-1 980 För perioden 1975-1980 har här den totala svenska färdigvaruexporten beräknats komma att stiga med i genomsnitt ca 8,5 % per år. Detta skulle betyda att tillväxttakten ökar något jämfört med första hälften av 1970-talet men att den blir lägre än vad som kunde noteras under 1960-talet. Den beräknade exporttillväxten överstiger endast marginellt den totala marknadstillväxt for färdigvaror som förutses äga rum 1975-1980. Marknadstillväxten i OECD-länderna bedöms under återstoden av 1970talet bli något högre än under perioden 1970-1975. Detta kan framförallt återforas på två faktorer: dels att den ekonomiska tillväxten forutsatts bli högre, dels att den tendens till relativ fordyring av importerade färdigvaror som enligt ovan synes ha förelegat 1970-1975 väntas upphöra. Däremot har effekterna av tullavvecklingar och övrig ekonomisk integration inte antagits bli mer expansivt verkande 1975-1980 än 1970-1975. Statshandelsländernas import från de industrialiserade marknadsekonomierna har bedömts komma att stiga i långsammare tempo 1975-1980 efter den mycket snabba tillväxten under 1970-talets forsta del. U-ländernas import beräknas komma att växa i ungefär samma takt under andra halvan av 1970-talet som under den första. OPEC-ländernas import väntas härvid fortsätta att växa i mycket hög takt, även om ökningen procentuellt sett blir lägre än vad som registrerades t. ex. under åren 1973-1975. Marknadsandelarna för Sveriges färdigvaruexport har totalt sett beräknats bli ungefär oförändrade 1975-1980. Det svenska frihandelsavtalet med EG medför troligen en uppgång i marknadsandelarna för exporten till de ursprungliga EG-länderna, en uppgång som uttryckt i procentuell andelstillväxt kan bli tämligen betydande. Å andra sidan innebär de förutvarande EFTAländernas medlemskap i eller frihandelsavtal med EG att den svenska exportens konkurrenskraft på den ursprungliga EFTA-marknaden försämras gentemot de ursprungliga EG-ländernas exportindustri. En viss andelsminskning på den forna EFTA-marknaden har därför bedömts vara sannolik. Nettoeffekten av andelsförskjutningarna i Västeuropa, så som dessa kalkylerats, blir en obetydlig uppgång i marknadsandelarna under återstoden av 1970-talet. För avsättningsmarknaderna utanför Västeuropa har marknadsandelarna framskrivits i huvudsak i enlighet med historiska trender. l de efterföljande avsnitten presenteras mer detaljerade genomgångar av först importutvecklingen for de industrialiserade marknadsekonomierna, därefter de svenska marknadsandelarna därstädes och slutligen utvecklingen av exporten till statshandelsländerna och u-länderna.

4.3 Importen till de industrialiserade marknadsekonomierna

Utvecklingstendenserna för olika länderområdens totala import av färdigvaror 1960-1980 har i grova drag kommenterats i avsnitten 4.1 och 4.2 ovan, delvis i anslutning till de data över marknadstillväxten som redovisas i tabell 4:2. I detta avsnitt redovisas en närmare analys av färdigvaruimporten till de industrialiserade marknadsekonomierna och dess bestämningsfaktorer.

Exporten avfärdigvaror 31

Importens bestämningsfaktorer Enligt vedertagen teori förutsätts att ett lands importefterfrågan står i samband med inkomsten (produktionen) i landet. Allt annat lika är sålunda en ökad ekonomisk tillväxt förenad med en ökad tillväxt i importen. Utöver inkomsten antas att importen kan påverkas av ett antal andra faktorer. Som den viktigaste brukar traditionellt anges importpriserna (eventuellt inkl. tullar) relativt priserna på inhemskt producerade varor. Andra kan vara kvaliteten i olika avseenden på importvarorna i Förhållande till de inhemska varorna, icke-tariffára handelshinder, graden av ekonomisk integration mellan länder, det internationella betalningssystemets utformning (inbegripet växelkurssystem), m. m. Vid konjunkturanalys brukar dessutom antas att kapacitetsutnyttjandet i ekonomin påverkar importefterfrågan; detta är dock en aspekt av mindre vikt vid den medelsiktiga analys varom det här är fråga. För flera av de nämnda faktorerna gäller att deras partiella effekter på importen är ytterst svåra att empiriskt beräkna, inte minst eftersom faktorerna i sig själva ofta inte är kvantifierbara. Om det således kan anses odiskutabelt att importen är en funktion av inkomsten och en mer eller mindre väl specificerad uppsättning andra faktorer, är det däremot långt ifrån klart vilken matematiska form som bäst approximerar sambandet utifrån teoretiska och empiriska synpunkter. Den fortsatta diskussionen nödvändiggör ett ställningstagande i denna fråga, även om avsikten inte är att ge en framställning av någon matematisk och ekonometrisk komplexitet. Utgångspunkt har tagits i den i ekonometrisk analys, och även i mer kvalitativ analys, ofta använda konstantelastiska funktionsformen.

Fa?

aoYal

M =

där M betecknar import, Y betecknar inkomst (BNP) och F symboliskt sammanfattar övriga importpåverkande faktorer. är ekvaao, a] och (12 tionens konstanter; konstanta elasticiteterna al och 0:2 är närmare bestämt de för M med avseende på Y och F. Med användande av procentuella forändringar i variablerna motsvaras ekvationen approximativt av

M=a1Y+a2l5

där pricken över respektive symbol anger procentuell förändring. Den valda modellen kan likvärdigt formuleras som en ekvation för importandelen av BNP:

g aoYal

=

Bland de faktorer som symbolen F omfattar kan man tänka sig en trendmässig tillväxt i importkvoten symboliserande en allmän tendens till “internationalisering” av världsekonomin. Denna står i sin tur i samband med en mängd faktorer bland vilka kan nämnas utvecklingen av transport- och kom munikationsmöjligheterna, uppväxandet av multinationella företag, den internationella marknadsforingens utveckling, t. ex. i form av handelssekreterarkontor och liknande, samt den ökande internationella kreditgivning-

32 Exporter: av/Zirdigvarør sou 1976:22

en. Man kan formellt isolera denna trendfaktor på Följande sätt, med nya beteckningar för konstanterna:

Haze”

sova*

M = v

där dessutom e är basen i det naturliga logaritsystemet och t är tiden. Uttryckt i procentuella förändringar motsvaras detta approximativt av:

[$]=B1Y+B2F+B3

vilket är en ekvation för imponkvotens procentuella tillväxt; denna är lika med en konstant samt effekter av Förändringar i de olika import-

(63)

påverkande faktorerna. I tabell 4:3 redovisas beräkningar av procentuella tillväxttakter i kvoten

mellan färdigvaruimpon och BNP. således [Ml/Y ], över olika femårsperioder

och för olika Iänderområden. Det framgår att den lägre tillväxttakt i importen som enligt tabell 4:2 präglat första hälften av 1970-talet ijämförelse med 1960-talet kan ”förklaras” av dels en lägre BNP-tillväxt. men dels också en lägre tillväxt i importkvoten, M/Y. En väsentlig fråga är i vad mån

denna lägre tillväxt i importkvoten kan återföras på den lägre tillväxten

i BNP själv, således via tenrten 131 Y i ekvationen ovan om B, O, och i vad mån det beror på andra faktorer, symboliserade av termen BZF. En viktig sådan faktor torde vara de relativa importpriserna. Världshandelspriserna på färdigvaror steg under 1960-talet mycket långsamt - genomsnittligt sett med mindre än 2 96 per år. Detta innebar att relationen mellan priserna på importerade fárdigvaror och den allmänna prisnivån (se tabell 4:4) sjönk ganska påtagligt i nästan alla västliga industriländer. Orsaken kan ha varit lägre kostnadsökningar per producerad enhet i exportinriktade näringsgrenar och företag - i så fall till följd av en snabbare produktivitetstillväxt - men dessutom är det tänkbart att prisdiskriminering förekommit så att kostnadsöknmgarna i första hand tagits ut på hemmamarknaderna. Det sistnämnda följer dock inte direkt av den gjorda jämförelsen mellan världsmarknadspriserna och den allmänna prisnivån eftersom dessa båda prisserier inte mäter priserna på samma sortiment

Tabell 4:4 lmportpriser för färdigvaror relativt BNP-deflatorn i olika länderområden 1960-1980 Förändringar i procent per år. Sammanvägningar med enskilda länders andelar i Sveriges färdigexport. Korrigeringar gjorda för förändringar i indirekta skatter

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

dzo. men vägt med världsimporten -2,l -l.6 1.1 -l,0

Exporten avjärdigvaror 33

av varor och tjänster - detta problem har redan tidigare påtalats. Under första hälften av 1970-talet har tendensen till sänkta relativa importpriser generellt sett upphört. Samtidigt har dock bilden blivit väsentligt mer splittrad vid en jämförelse mellan olika länder, till stor del beroende på de starka förskjutningar i valutakursema som ägt rum sedan 1971. Sålunda har de relativa importpriserna för bl. a. Förenta staterna och Storbritannien stigit kraftigt medan de för t. ex. Västtyskland och Japan har fortsatt att sjunka påtagligt. Man kan givetvis spekulera i olika hypoteser om varför importsett slutat öka långsammare än den priserna under senare år genomsnittligt allmänna prisnivån. Till en del kan förklaringen kanske sökas i de kraftiga oljeprishöjningar som OPEC-länderna genomförde i slutet av 1973, i den mån exportinriktade näringsgrenar har ett genomsnittligt högre energiinnehåll än den övriga samhälleliga produktionen. Vidare har tanken framförts verkat i att de rörligare växelkurserna uppdragande på inflationstakten världsekonomin just via världshandelspriserna. Denna effekt skulle uppstå till följd av ett tänkt asymmetriskt exportprissättningsbeteende: för deprecierande länder skapas ett extra utrymme för exportprishöjningar, vilket samtidigt som exponprishöjningarna i apprecierande länder- t. ex. utnyttjas, Västtyskland och Japan vilka dessutom kan anses vara prisledarnationer“ - inte i motsvarande grad hålls tillbaka. Den ovanligt markerade samtidigheten i konjunkturförloppet i världsekonomin kan också - under en liknande hypotes om att priserna är trögrörliga nedåt - ha verkat uppdrivande på världsmarknadspriserna i relation till hemmamarknadspriserna. Det framstår sålunda som tänkbart att tillväxten i fárdigvaruimporten under 1970-talets första del bromsats på grund av utvecklingen av de relativa l den ovan förda diskussionen har dock en komponent i importpriserna. importpriset utelämnats, nämligen tullarna. Alltsedan 1960 har betydande tullreduktioner genomförts inom ramen för olika avtal och överenskommelser. Avvecklingen av tullarna inom EFTA och EG under perioden fram 1968 och den avvecklingsprocedur som inleddes 1973 till 1967 respektive mellan de ursprungliga EFTA- och EG-blocken medförde (och medför) inte minst en omfördelande effekt på handeln, men därtill torde den sänkta genomsnittliga tullnivån ha fått en positiv nettoeffekt även på den totala importens tillväxt. Även vid sidan av de ovannämnda tullavvecklingsprogrammen har sänkningar av de genomsnittliga tullarna skett, främst som resultat av förhandlingar inom GATT. De mest betydelsefulla tullsänkningarna kom till stånd under perioden 1968-1973, genom den s. k. Kennedyronden. l tabell 4:5 redovisas gjorda uppskattningar av förändringarna av den tullnivån, uttryckta som effekter på de genomsnittliga imgenomsnittliga portpriserna. Tullnivån för färdigvaror var i utgångsläget för beräkningarna, 1959/60, ganska varierande mellan olika länder. Sålunda uppskattas tullarna för bl. a. Storbritannien, Finland, Frankrike och Italien ha legat kring i medeltal 20 %, medan tullnivån för t. ex. Danmark, Belgien, Nederländerna och Västtyskland torde ha varit omkring 10 % eller lägre. l en mellanställning återfanns bl. a. Norge och Förenta staterna. År 1972, innan tullavvecklingarna mellan EFTA- och EG-blocken påbörjades, var den genomsnittliga tullnivån väsentligt lägre. De lägsta tullarna för genomsnittsimporten av fárdigvaror, några få procent, hade då antagligen de ursprungliga

34 Exporren av/ärdigvaror

Tabell 4:5 Genomsnittligt: tullar för färdigvaror 1960-1980 Förändringar uttryckta i effekter på importpriserna, procent per år. Sammanvâigningar med enskilda länders andelar i Sveriges färdigvaruexport

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Ursprungliga EFTA -O,6 -0,9 -O.6 -O.2 Ursprungliga EG -0,7 -0,7 -0.4 -O.1 Nordamerika/Japan -0.3 -0.7 -O.5 0.0 Summa ovanstående -0.6 -O.8 -0,5 -0.1

EG-länderna, mycket till följd av att största delen av importen består av tullfri intrahandel. De ursprungliga EFTA-ländernas import har lägre motsvarande andel intrahandel. Detta sistnämnda faktum medförde för övrigt också att effekten på de genomsnittliga importpriserna av Kennedyrondens tullsänkningar 1968-1973 blev större för EFTA-länderna än för EG-länderna. Genom att addera tullförändringarnas priseffekter tabell 4:5 till förenligt ändringarna i relativa importpriser tabell 4:4 erhålles ett “totalt” reenligt lativt importpris, vars utveckling kan antas påverka importefterfrågan. Vad beträffar marknadsbildningarna i Västeuropa har dessutom insannolikt tegrationseffekter alldeles vid sidan av tullavvecklingarna gjort sig gällande. l likhet med tullavvecklingama har dessa övriga integrationseffekter, förutom en omfördelande inverkan på handeln i riktning mot ökad andel för intrahandel inom respektive block, troligen haft en positiv effekt även på fárdigvaruimportens tillväxt, totalt sett.

Å n modell

l syfte att försöka kvantitativt uppskatta effekterna på fardigvaruimportens tillväxt av BNP-tillväxten, i relativa förändringar importpriser och genomsnittstullar samt även de övriga“ effekterna av ekonomisk integration har en regressionsekvation av följande form estimerats:

[MA-lt

Y =b1Yit+ b2(l5it+lit)+ci+djt+a

l

där_

[M/Ylit = förändring. % per år. i importkvot för land i, tidsperiod

t.

_YOit = förändring. % per år. i BNP för land i. tidsperiod t.

Fit = förändring, % per år, i relativa importpriser för land i,

_ tidsperiod t,

Th = förändring i genomsnittliga tullar uttryckt som effekt på

importpriset. % per år. för land i, tidsperiod t.

b] och b2 är koefftcienter, gemensamma för alla länder och tids-

perioder, ci är en uppsättning koefficienter, en för varje land (i), d är en uppsättning koefficienter, en för varje ekonomiskt

Exporren avfärdigvaror 35

block (j) vid varje tidsperiod (t),

är en gemensam konstant, representerande trendfaktorn.

Ekvationen är således anpassad för estimation med data från flera tids-

och flera länder (tidsserie- och tvärsnittsdata). Dataperioder samtidigt materialet har hämtats från 14 OECD-länder (vilka framgår av den efter-

under tre tidsperioder (1960-1965, 1965-1970 och följande redovisningen) således 42 observationer för varje variabel. De ekonomiska 1970-1975): EG samt ett ”block” bestående blocken är ursprungliga EFTA, ursprungliga

av Förenta staterna, Kanada och Japan. Vart och ett av de 14 länderna

är hänforligt till något block.

Principiellt motsvarar ekvationen den inledningsvis diskuterade, tämligen

traditionella En kritisk punkt är naturligtvis den att koimportmodellen.

efficienterna bl och b2 för inkomstens respektive prisernas procentuella

för de olika länderna. Skillnader mellan Förändring antas vara gemensamma förutsätts cländer i importbeteende fångas upp av de länderindividuella

koefficienterna Tullsatsförändringarnas priseffekt ingår i prisvariabeln (Ph

+ De övriga integrationseffekterna antas visa sig i d-koefficienterna: l Det bör observeras

Th).

i modellen en importtillväxtkomponent som är be- att för det första

varje land tilldelas (d-t)

ekonomiskt block landet tillhör, dels vilken av de importens nivå i förhålroende av dels vilket lande till BNP är helt

tre femårsperioderna det gäller?

fri för varje land efter- En reservation kan kanske vara på sin plats här, vad beträffar prisvariabelns som ekvationen endast

Det förutsätts i modellen att priseffekten på importen av en innehåller förändringstal; konstruktion. är lika stor som en motsvarande förändring i det övri- för det andra att vid gitullförändring ven BNP-tillväxt olika Det kan finnas vissa skäl att tro att utvecklingen ga relativpriset. länder kan ha olika sedan 1960 på det tullpolitiska området haft effekter på importtillväxten importtillväxt beroende som är starkare än effekter av andra importprisförändringar. En sänkning på de länderindividuella som en mer konkret och beständig koefficienterna. av importtullarna upplevs rimligtvis

förändring av affarsvillkoren än en av andra orsaker inträffad förskjutning 21 den mån det finns im-

mellan och inhemska varor. Information om portpåverkande faktorer i prisrelationen importerade också större förutsättningar att nå fram till som ej medtagits i ekvatullförändringen har troligen tionen, och dessa har

beslutsfattarna på ett snabbt och effektivt sätt.3_ Dessa ”extra” priseffekter

,fdrändrars finns en risk kan delvis vid estimation antas komma att ingå i ekvationens d-koefficienter. att även dessa effekter att från teoretisk rubricera dem Huruvida det också är lämpligt synpunkt fångas upp i d-koefficien-

är måhända mer diskutabelt. terna. Dock är denna risk som “övriga integrationseffekter koefficienter att estimera med hjälp av de påtaglig endast om ifrå- Modellen har 19 oberoende gavarande faktorer för- 42 observationerna. c-koefficienterna och d-koefficienterna har normerats ändrats i samma riktning så att deras medeltal är noll. Resultatet blev (standardavvikelser inom pa- för alla länderna i ett gi-

vet block. rentes):

. 3 Till detta kommer en . .

M

[Ylt

_ =_o_61 y. _0.81 p. r. ›+ -.+d. +6,4 effekt av mer teknisk na- “+

(0.22)(

*t *l LJ ll (0.52) tur, nämligen den att tullförändringarna är re-

levanta för valet mellan De länderindividuella c-koefficienterna är, för: importerade och inhems- Danmark - 2.86 Belgien 0,45 Canada - 0,12 ka varor av exakt mot-

Finland - 1,58 Frankrike 3,65 Förenta svarande slag, medan

Norge - 1,30 Västtyskland 0,37 staterna 3,12 detta inte är fallet för det

Schweiz - 2,86 Italien 0,45 Japan 1,24 övriga relativpriset, så Storbritannien 2,06 Nederländerna - 1,75 som det mätts -jfr fot-

Österrike - 0,94 not l på sid. 29.

36 Exporren avfärdigvaror

d-koefñcienterna är, lör:

Ursprungliga EFTA Ursprungliga EG Nordamerika/Japan

1960-1965 0.29 1960-1965 1,39 1960-1965 - 1.27 1965-1970 0,66 1965-1970 0,74 1965-1970 1.23 1970-1975 - 0,94 1970-1975 - 2.13 1970-1975 0,04

Vad först beträffar länderkoefñcienterna är det uppenbart att de ursprungliga EG-länderna i genomsnitt ligger högre än de förutvarande EFTA-länderna. Frågan kan ställas huruvida EG som institution betraktat stimulerat fram en allmänt högre importtillväxt än EFTAÅ Detta synes vara tveksamt vid en närmare analys. l allmänhet är det nämligen så att länderna med

höga c-koefficienter är de som har den lägsta andelen fardigvaruimport i sin BNP, och omvänt. Se diagram 4:1. En del av betydande skillnaderna i c-koefñcienterna kan “förklaras” av storleken på importkvoten av BNP. Den senare synes i sin tur vara omvänt korrelerad med ländernas

storlek, mätt med nivån på BNP. EFTA-länderna, med undantag av Storbritannien, har höga importkvoter och låga c-koeflicienter, medan de tre största ursprungliga EG-länderna har små importkvoter och höga c-koelTceinter. Frapperande är dock Belgiens och i viss mån Nederländernas situation, med höga importkvoter och också jämförelsevis höga c-koefñcienter. Möjligt är att integrationseffekterna på importtillväxten varit speciellt stora lör dessa båda länder. 1 De skattade d-koefñ- Koefñcienterna som avser att mäta de övriga integrationseffekterna m. m.. cienterna kan inte ge svar på detta; de anger d-koeflicienterna, uppvisar i stor utsträckning ett väntat mönster. Koeffendast integrationselTek- cienterna skall tolkas så att t. ex. de ursprungliga EFTA-ländernas importternas/örändring i tiden. tillväxt 1960-1965 till följd av övriga effekter blev 0.29 procentenheter per

c-koefficient

4_ .FR

3- US

2- \\\ ou| \ -JA 1 \\\\ x |T0 o .BR \\ 0- ,\\ CA \\ -1- ÖS-\\ NO FI \{ .._ 2- N E \\\ .CH o DA _3_ \\

-4

0 å Ä

å å 1o 15 14 1e 1s 2o 22 ^d°8V3N°:

procent Diagram 4:I Färdigvartrimporlens andel av BNP âr Anm. DA = Danmark, Fl = Finland, NO = Norge, CH = Schweiz, UK = Storbritannien, ÖS = Österrike, BE = Belgien, FR = Frankrike, BR = 1960 och esrimerade c-kø- Västtyskland, lT = Italien, NE = Nederländerna CA = Canada US = ej/iøienrerjör olika länder. Förenta staterna och JA = Japan.

Exporten av/ärdigvaror 37

år snabbare än den årliga tillväxt som rått under hela perioden 1960-1975. För Västeuropa som helhet framgår att integrationseffekternas expansiva effekt på importtillväxten var större under 1960-talet än under forsta hälften av 1970-talet; skillnaden skulle motsvara ca 1.5 procentenheter per år för EFTA-länderna och ca 3 procentenheter per år för EG-länderna. Man kan att den expansiva effekten på 1960-talet för vidare göra den iakttagelsen EFTA-ländernas del var något större under årtiondets andra hälft, medan för EG-länderna den var större under första hälften. För Nordamerika och Japan går det inte att på riktigt samma sätt som för Västeuropa tolka de skattade d-koefficienterna som indikatorer på föri institutionella De kan delvis kanske ses ändringar integrationseffekter. som uttryck för vad som tidigare antytts: att de generella tullsänkningar har haft en starkare expansiv effekt än försom genomförts på importen i det övriga relativa importpriset. Eftersom de tre skattade skjutningarna d-koefficienterna korrelerar exakt med tullförändringarna för motsvarande men naturligtvis kan tidsperioder (jfr tabell 4:5) motsägs inte hypotesen, denna vackra samvariation av tre observationspar ha kommit till av en slump. Koefficienten -0.6l för BNP-tillväxten inrymmer ett visst tolkningsproblem. Under förutsättningen att allt annat är oförändrat skulle en ökning av BNP-tillväxten med l procentenhet per år medföra en nedgång i tillväxttakten för importkvoten av BNP med 0.6 procentenheter, dvs. en ökning med 0.4 procentenheter. Detta kan dock inte tolkas i importens tillväxttakt så att 0.4 skulle vara importens inkomstelasticitet mätt på konventionellt sätt, dvs. att en BNP-tillväxt på 1 96 skulle motsvaras av en importtillväxt på 0.4 %. Skälet härtill är förekomsten i ekvationen av konstant term samt c-koefficienterna. Dessa bildar “autonoma” komponenter i importtillväxten, utöver och oberoende av alla förändringar i inkomst- och prisvariablerna samt d-koeflicienterna. Trots detta kan man kanske anse att om BNP-tillväxten ökar med l procentenhet borde den direkta effekten härav bli en importtillväxt som ökar med åtminstone l procentenhet, inte endast 0.4.* Man har sålunda anledning anta, t. ex. i samband med förandet av konjunkturpolitik, att det marginella importinnehållet i BNP är större än det genomsnittliga importinnehållet och att sålunda en ökning av BNP-tillväxten med l procentenhet motsvaras av en ökning i importtillväxten som t. o. m. är större än l procentenhet. Motsättningen mellan dessa resultat är dock i betydande mån skenbar. i BNP-tillväxten, dvs. Det gäller att skilja mellan å ena sidan lluktuationer avvikelser från den långsiktiga eller medelsiktiga trendtillväxten, och å andra sidan den lång- eller medelsiktiga trendtillväxten själv. Ekonomisk tillväxt kan generellt antas medföra en ökad diversiñering av efterfrågans struktur vilket mot en ökad importandel i i sig som regel torde verka i riktning Tillväxten har emellertid på längre sikt också effekter i nationalutgiften. motsatt riktning. En högre ekonomisk tillväxt medför sålunda en snabbare modernisering av näringslivets produktionsapparat och möjliggör en effekl Det skall påpekas att tivare anpassning till strukturella förskjutningar i efterfrågans inriktning; koeliicienten inte skatvidare innebär den högre ekonomiska tillväxten att företagens inhemska tats med någon hög premarknad växer snabbare. något som via bättre utnyttjande av stordrifts- cision; se den uppställda fördelar kan leda till en mer diversifierad i landet. Den ekvationen. produktionsstruktur

38 Exporren avg/ärdigvarør

inhemska industrin får alltså genom den högre tillväxten större möjligheter att konkurrera med de krafter som verkar i riktning mot en snabbare importtillväxt. Dessa senare krafter är delvis oberoende av det egna landets ekonomiska tillväxt: att importtillväxten sett över en längre tidsperiod för nästan alla industriländer varit snabbare än BNP-tillväxten har i stor utsträckning att göra med ett globalt sett ökat utnyttjande av fördelar med internationell specialisering och arbetsfördelning, av handeln, liberalisering allt bättre transport- och kommunikationsväsende etc. ifrågavarande faktorers utveckling är inte på ett direkt sätt bunden till variationer i den långsiktiga ekonomiska tillväxttakten inom och emellan enskilda länder. När man således beräknar kvoten mellan importens och BNP:s tillväxttakter över ett längre tidsperspektiv och t. ex. får resultatet 1.5 å 2, är det viktigt att se detta som ett deskriptivt mått som inte nödvändigtvis beskriver det direkta orsakslogiska sambandet mellan variationer i BNP-tillväxt och importtillväxt på lång sikt. På kort sikt är förhållandet annorlunda, när av konjunkturella orsaker efterfrågans tillväxt ändras inför en relativt fast produktionsapparat och produktionsstruktur. Effekten på importen brukar då bli förhållandevis starkare än förändringen i den totala efterfrågan. Koefficienten -O.80 för förändringen i det relativa importpriset inkl. tull kan, analogt med koefñcienten för BNP-tillväxten, tolkas som en elasticitet i den speciella meningen att om prisvariabeln ökar 1 procentenhet snabbare så blir importtillväxten 0.8 procentenheter långsammare.

Utvecklingen 1 975-] 980 I de tidigare givna tabellerna har, parallellt med historiska data, projektioner och antaganden för utvecklingen 1975-1980 redovisats utan kommentarer. Förutsättningarna om BNP-tillväxten i de olika industrialiserade marknadsekonomierna överensstämmer med vad som presenterats och kommenterats i kapitel 2. De gjorda projektionerna innebär att tillväxten 1975-1980 nästan undantagslöst blir högre än vad som uppskattats för 1970-1975, däremot i allmänhet 1960-talet. lägre än under Ser man till de sammanvägningar med Sveriges fárdigvaruexport av de olika ländernas BNP-tillväxt som återfinns i tabell 4:3 finner man att OECD-områdets tillväxt skulle uppgå till något mer än 4 96 per år 1975-1980, mot en beräknad trendmässig tillväxt av 3,3 % per år 1970-1975. För de förutvarande EFTA-länderna betvder

Lat det exempelvis för ett land gälla att

-0.6 v + e

[MF v

vilket ungefär motsvarar den ovan skattade ekvationen för ett land där ci = 0 och djt=0 och där priser och tullar är oförändrade. Detta betyder approximativt att

M=O.4Y.+6 Om t. ex. BNP stiger i en takt av 5 % per år. stiger importen med 8 % per år. Om t. ex. BNP stiger med 3 96 per år, stiger importen med ca 7 96 per år. l exemplen är den långsiktiga importökningstakten endast till en del tänkt att kunna förklaras av ökningen i BNP; 6 procentenheter utgörs av de olika nämnda trendfaktorernas effekter.

Exportenav/ärdigvaror 39

de gjorda bedömningarna att BNP-tillväxten 1975-1980, sammanvägt på nämnda upp i 1960-talets genomsnittliga tillsätt, nära nog skulle komma växttakt. För de ursprungliga EG-länderna beräknas däremot tillväxttakten 1975-1980 komma att bli någon procentenhet per år långsammare än under 1960-talet. Att den förutvarande EFTA-marknaden således, på detta sätt betraktat, bedöms mer positivt från tillväxtsynpunkt kan nästan helt återföras på att den i kalkylen tungt vägande norska ekonomin under återstoden av 1970-talet väntas tillväxa i en klan högre takt än under 1960-talet. av de relativa importpriserna exkl. tullforändringar(se tabell Utvecklingen 4:4) har framskrivits för 1975-1980 under visst hänsynstagande till historiska trender. För OECD-området totalt, med länderna sammanvägda i enlighet med deras importstorlek, har utvecklingen av imponprisema for lärdigvaror antagits återgå till något av den tendens som präglade 1960-talet, att nämligen stiga något långsammare än den allmänna prisnivån. Med andra 0rd törutsätts att den mindre i relativa importpriser som beräknas ha uppgång delvis har varit av exceptionell art och bl. a. beroende ägt rum 1970-1975 på oljeprisnivåns radikala höjning i slutet av 1973, så som närmare diskuterats Underlag saknas för en bedömning av eventuella effekter på pristidigare. relationerna av faktorer som prisdiskriminering mellan hemma- och utlandsmarknader och övergången till mer rörliga växelkurser. Antagandet om de relativa sänkning med 1 % per år 1975-1980 för importprisernas de industrialiserade marknadsekonominerna totalt kan ses som en extraav förändringstalens utveckling under loppet av 1960-talet, med polation bortseende från den antaget extrema forändringstakten under perioden 1970-1975. Den sålunda erhållna relativprissänkningen har lördelats på de enskilda länderna, i huvudsak med ledning av deras historiska benägenhet att ha relativa importpriser vars förändring avviker i ena eller andra riktningen från genomsnittet. Detta revosias i tabell 4:6.

Tabell 4:6 Förändring i relativa importpriser för färdigvaror för olika länder, räknat som avvikelser från förändringen i OECD-områdets genomsnittliga relativa importpriser” 1960-1980 Differenser mellan Förändringar i procent per år

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

“Sammanvägt med ländernas andelar i världshandeln.

40 Exporter: av/ärdigvaror

Bland de effekter på importpriserna för färdigvaror som härutöver forändringar i genomsnittliga tullar väntas få (se tabell 4:5) har medräknats endast den tullavvecklingsprocedur som i princip skall vara slutförd för handeln mellan det ursprungliga EG och det ursprungliga EFTA år 1977. Effekterna härav blir som framgår tämligen obetydliga 1975-1980 i jämförelse med 1960-talets tullavvecklingseffekter och även ijämförelse med vad som uträttats under första hälften av 1970-talet. Detta beror för det första på att tullarna mellan de båda förutvarande blocken redan år 1975 är mycket små och för det andra på att en betydande del av ländernas handel, nämligen intrahandeln inom respektive förutvarande EG och EFTA, redan är tullfri. Någon ytterligare inom tullavvecklingsöverenskommelse GATT:s ram antas inte komma att hinna påbörjas fore 1980; därav den forutsedda effekten 0.0 % för Nordamerika och Japan. Av central betydelse slutligen för importberäkningarna och projektionen av marknadstillväxten 1975-1980 är också att bedöma i vad mån de s. k. övriga integrationseffekterna - eller upphörandet av sådana effekter - kommer att inverka på importtillväxten. Vad som avses här är alltså de tidsberoende d-koeflicienterna, vilkas estimerade värden för olika femårsperioder 1960-1975 redovisats tidigare i framställningen. l tabell 4:7 upprepas dessa koefliciemer i avrundat skick, tillsammans med en redovisning av gjorda antaganden om deras storlek 1975-1980. För såväl det ursprungliga EFTA som det ursprungliga EG har ifrågavarande effekter förutsatts bli ungefär lika stora 1975-1980 som 1970-1975. Avvecklingen av tullarna mellan de två ursprungliga handelsblocken förändrar den genomsnittliga tullnivån ungefär lika mycket under båda de nämnda femårsperioderna. Till följd av Kennedyrondens tullreduktioner blev emellertid den totala tullförändringen större 1970-1975 än vad som kan väntas 19754980. Givet den tidigare framförda hypotesen att förändringar i genomsnittliga tullar kan ha en starkare effekt på importen än den som tas hänsyn till genom elasticiteten för det totala importpriset, skulle detta kunna föranleda att koefficienten för de övriga integrationseffekterna på importtillväxten åsattes ett lägre tal 1975-1980 än 1970-1975. Att koeflicienterna ändå förutsätts bli lika stora under 1970-talets båda hälfter motiveras av att integrationen mellan ursprungliga EFTA och EG antas få vissa effekter helt vid sidan av den formella tullavvecklingen och att dessa effekter i så fall sannolikt får något större betydelse under den senare hälften av årtiondet. Några handelspolitiska förändringar av betydelse for importen till blocket Nordamerika och Japan väntas inte äga rum 1975-1980. Perioden

Tabell 4:7 Skattningar av övriga integrationseffekter m. m. 1960-1980 Bidrag till importtillväxten. procent per år. För 1960-1975 redovisas ekvationsestimat. Effekterna normerade så att medeltalet för 1960-1975 = 0

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Ursprungliga EFTA 0,3 0,6 -0,9 -l ,O Ursprungliga EG 1,4 0,7 -2.l -2,0 Nordamerika/Japan -l.3 1,2 0,1 -l.5

avg/ärdigvaror 41 Exporter:

lik 1960-1965, då endast smärre tullreduktioner skedde. Detta blir såtillvida att bidraget till importtillväxten 1975-1980 har lätt motivera antagandet

från faktorn “övriga integrationseffekter” blir 1,5 procentenheter lägre än

1970-1975 och av ungefär samma storlek som 1960-1965.

i de förutsättningar som redovisats ovan, inbegripet Med utgångspunkt estimationsresultaten for den teoretiska importmodellen. har projektioner

i de olika ländernas färdigvaruimport 1975-1980. gjorts for tillväxttakten sammanfattas i de föregående tabellerna 4:2 och 4:3, i den Beräkningarna som tillväxten i fárdigvaruimportens andel av BNP. Tillsenare uttryckta

växttalen har sammanvägts till ländergrupper i enlighet med ländernas an-

Resultaten utgör således vad som delar i Sveriges export av färdigvaror.

kan kallas marknadstillväxten för fárdigvaror och anger därmed de tillväxttal

for den svenska exporten till respektive område om som skulle erhållas bibehölls. För alla de tre i detta avsnitt behandlade marknadsandelarna

länderområdena innebär kalkylen en importtillväxt som med en eller annan

tillväxten 1970-1975 men som tämligen påprocentenhet per år överstiger l960-talets. Det kan vara av intresse att se vilka tilltagligt understiger

växtkvoter mellan färdigvaruimport och BNP som de gjorda projektionerna

ofta används implicerar. eftersom sådana kvoter, eller “tillväxtelasticiteter,

mått på sambandet mellan import och BNP. Sådana besom deskriptiva

räkningar redovisas i diagram 4:2.

Ursprungliga EG Nordamerika/Japan Uüprungnga EFTA 3- 3- 3-

l 2 | 2 _.. 1 2- __.. 1 : : l

l

u I l |

l 1- 1- 1- I I | I I I l | I I I I l | 4 0 4 J 0 0 §51 E Zâ Q §2 E 1.5_ E ä E ä Q 65 70 75 60 65 70 75 60 65 70 75 60

Diagram 4:2 Kvorer mellan IilIväxIIakr/ör järdigvaruimporr och IiI/växnakr för BNP

I 96()-l980. K vø/er mellanjörändringar i procent per är enl/gr tabell 4:2 och 4.3.

42 Exporren av/ärdigvaror

4.4 Sveriges andelar av till importen de industrialiserade marknadsekonomierna

I ett historiskt perspektiv är det ingen tvekan om att vad som varit av avgörande betydelse för den totala svenska färdigvaruexportens tillväxttakt är marknadstillväxten i avsättningsländerna. i marknads- Förändringar andelar har däremot, totalt sett, lämnat jämförelsevis små bidrag till exporttillväxten. Detta framgår av tabell 4:2 och kommentarerna i anslutning till denna (se avsnitt 4:1). Förskjutningarna i marknadsandelar lör exporten till enskilda länderområden har dock varit ganska stora, även om de på totalnivåi allmänhet således tenderatjäm na ut varandra. Syftet med detta avsnitt är att i någon detalj studera de inträffade andelsförskjutningarna och deras bestämningsfaktorer samt att försöka motivera de antaganden som gjorts beträffande deras utveckling under återstoden av 1970-talet. Framställningen begränsas här till marknadsandelarna i de industrialiserade marknadsekonomierna och främst då till Västeuropa.

Marknadsande/arnas besrämningsfakrorer Rent allmänt kan sägas att de faktorer som i föregående avsnitt visades eller antogs ha betydelse för ett lands val mellan importerade och inhemska varor på ett likartat sätt kan förutsättas påverka importens fördelning på olika leverantörländer. Från teoretiska synpunkter är det sålunda rimligt att anta att förändringar i den svenska exportens andelar i utlandets import är beroende av utvecklingen av Sveriges relativa exportpriser. Den prisrelation som här åsyftas är prisindex för den svenska exporten till marknaden i fråga i förhållande till prisindex för övrig export till den marknaden. Det senare priset kan i allmänhet låta sig approximeras med marknadens importprisindex, under förutsättning att den svenska andelen av importen är måttligt stor och med bortseende från skiljaktigheter i registreringsprinciper. För att erhålla ett relativpris som är relevant måste täljare och nämnare uttryckas i samma valuta - likgiltigt däremot vilken. Som en komponent i relativpriset kan man betrakta tullsatserna på import från Sverige relativt tullsatserna på importen från andra håll, i den mån dessa inte överensstämmer. Tullarnas förändringar har troligen betytt en hel del för utvecklingen på de västeuropeiska marknaderna under de senaste 15 åren, till följd av de interna tullavvecklingarna inom EFTA och EG under 1960-talet och sedermera den tullavveckling mellan de båda blocken som påbörjades 1973. Även de allmänna inom GATT:s tullsänkningarna ram har för övrigt påverkat de relativa“ tullarna. l föregående avsnitt förutsattes att samarbetet inom EFTA respektive EG kunde åstadkomma effekter på handeln utöver och oberoende av tullarnas avveckling. Om nu sådana s. k. “övriga integrationseffekter varit av betydelse för ett lands totala importtillväxt, gäller detta rimligen i än högre grad utvecklingen av importens fördelning mellan leverantörländer inom och respektive utom handelsblocket; sålunda kan de “övriga integrationseffekterna” i stor utsträckning påverka Sveriges marknadsandelar. Möjligt är att dessa effekter varit väl så viktiga för andelsförskjutningarna som tullarnas och de relativa exportprisernas förändring.

Exporren avfärdigvaror 43

och något kommentera det da- Det finns skäl att här göra en utvikning tamaterial som är tillgängligt för analys och bedömning av marknadsan-

delarna. Statistik över prisutvecklingen (och för den delen volymutveck-

lingen) existerar nämligen inte för Sveriges export fördelat på länder eller Detta innebär att det egentligen inte är möjligt att på ett ländergrupper. som inledningsvis nämndes tillförlitligt sätt beräkna det relativa exportpris för marknadsandelarna, i den mån man vara en viktig bestämningsfaktor vill studera dessa för ett enskilt land eller en särskild ländergrupp. En ap-

proximation (av tämligen okänd godhet) kan åstadkommas genom att ersätta med det prisindex som finns för den totala det erforderliga exportpriset Detta förfarande mer tillförlitliga resultat färdigvaruexporten. ger antagligen vill beräkna priset på exporten till ju större aggregat av länder som man för. Särskilt under första hälften av 1970-talet är dock risken stor att felen kraftiga prisökningarna och vablir betydande, beroende på att de mycket lutakursernas starka lluktuationer sannolikt medverkat till att prisutveck-

mindre enhetlig än tidigare. Bristen lingen för exporten till olika länder blivit prisinformation har också till konsekvens att det inte går att beräkna på länderfördelad exportvolymutveckling, och i själva verket en helt tillförlitlig av de volymmässiga marknadsandelarna. De alltså inte heller utvecklingen data som presenteras i tabell 4:1 och 4:2 har framkommit genom det apförfarandet att dellatera med prisindex för den totala färdigproximativa De måste därför tas med viss reservation.

varuexporten?

Begreppet “relativa tullar. vars innebörd antytts ovan, kan behöva föroch utvecklas relativa tull, tydligas något. Ett lands (eller länderomrâdes)

Gm, för import från Sverige kan beräknas som

S

ers 9

för import av svenska varor och 6 där (-95 är tullsatsen i % av värdet tullsatsen För att göra förändden genomsnittliga på den totala importen. i relativa tullar jämförbara med förändringar i det övriga relativa ringar är det lämpligt att göra beräkningarna i form av vad som skulle exportpriset kunna kallas relativt på följande sätt:

tullprisindex”, Trs.

l Ett alternativt förfaran-

de vore att beräkna En förändring i detta index på l 96 är ekvivalent med en förändring på marknadsandelarna på

1 °/o i det övriga relativa exportpriset. Om tullarna är lika stora för svenska grundval av data i löpande priser. Detta skulle ge som för alla andra länders produkter blir relativa tullprisindex produkter resultat som motsvara- = 100. Det totala relativa exportprisindex (inkl. tullar) kan beräknas som de volymmässiga markrelativt exkl. tull, multiplicerat med relativt tullprisindex. nadsandelar om Sveriges exportprisindex respektive EG exportpriser utvecklades Under perioden 1960-1967 (1968). då tullarna inom EFTA relativa tullar för svenska varor medan på samma sätt som avnäavvecklades, sjönk EFTA-ländernas marmarknadens totala EG-ländernas under Kennedyronden 1968-1973 steg. Tullreduktionerna importpriser. vilket dock medförde att EG:s relativa tullar mot Sverige sjönk och att EFTA:s relativa knappast heller är en särtullar mot Sverige steg. De nu pågående avvecklingsproceduren för tullarna skilt realistisk förutsätt-

mellan de ursprungliga EFTA- och EG-blocken innebär en fortsatt nedgång ning.

44 Exporter: avfärdigvarør

Tabell 4:8 Marknadsandelar, relativa priser och relativa tullar för Sveriges export av färdigvaror till EFTA och EG 1960-1980

Förändringar, procent per år. Sammanvâgningar med enskilda länders andelar i Sveriges fárdigvaruexport

Ursprungliga EFTA Ursprungliga EG

1960- 1965- 1970- 1975- 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 1965 1970 1975 1980

Marknadsandelar 3,5 2,1 -0,5 -l 5 -3,l -5.5 -0.2 3.5 Relativa exportpriser exkl. tullar 1.1 1,8 0,4 1.1 1,5 2.2 0,5 1.4 Relativa tullar -l.l 0,0 0,7 0,2 0,8 0,0 -1,0 . Totalt relativpris 0.0 1,8 1,1 1,3 2,3 2,2 -0,5 1.1 Antagen priseffekt på marknadsandelarna 1.6 -0,8 0,1 -0,l -l ,4 -l ,3 2,2 0,1 Antagen övrig effekt på marknadsandelarna 1,9 2,9 -O,6 -1,4 -l ,7 -4,2 -2,4 3,4

i det senare blockets relativa tullar mot och en fortsatt Sverige uppgång i det ursprungliga EFTA-blockets.

Någon formell modell har inte utnyttjats för bedömningen av marknadsandelarnas samband med relativa tullar exportpriser, och övriga effekter. Sannolikt är de svårkvantilierade ”övriga integrationseffekterna på andelsutvecklingen så pass dominerande att inflytandet av de på litet längre sikt

jämförelsevis rätt små relativprisforskjutningarna inte kan estimeras med

någon precision. Ett embryo till formaliserad i tabell analys ges dock 4:8 - de därstädes angivna antagandena beträffande utvecklingen 1975-1980

kommenteras senare. Storleken av de övriga integrationseffekterna har där

uppskattats genom ett schematiskt förfarande. Det har antagits att mark-

nadsandelarnas elasticitet med avseende inkl. på relativpriset tullar är 1,3, ett tal som innebär att marknadsandelarna även i löpande priser skulle sjunka

något när den svenska exportens relativpris stiger. Nu har Sveriges relativa exportpriser exkl. tullar uppvisat en ganska stadig trendmässig tillväxt under

hela perioden 1960-1975; detta i båda de europeiska blocken. Genomsnittligt uppgår ökningen till 1,2 % per år. Möjligt är att detta är ett utslag av något systematiskt mätfel. Det kan t. ex. tänkas att kvalitetsforbättringarna på fárdigvarorna (vilka i prisindexarna i regel registreras som prishöjningar) varit större för den svenska exporten än for avnämarländernas genomsnittliga fardigvaruimport. Det vore då oriktigt att i kalkylen anta att en relativprisökning av den genomsnittliga trendökningens storlek inverkar negativt på marknadsandelarna. De övriga effekterna på marknadsandelens förändring kan då residualt beräknas som

marknadsandelsändring - 1,3 x -

l Det hela är ekvivalent (relativprisändring 1,2)

med en ekvation med Resultatet av denna grova kalkyl överensstämmer åtminstone delvis med konstant term. där markvad man kan hypotetiskt anse vara troligt. På 1960-talet nadsandelsforändringen var de övriga effekterna på EFTA-marknaden ges av: stora och positiva, däremot negativa på EG- 1.56 - 1.3 (relativprisänd- marknaden. Beräkningarna antyder också att effekterna, på båda marknaring) + övrig integraderna, var större under den senare delen av årtiondet än under den förra. tionsetfekt. Måhända kan detta tolkas som ett uttryck for att konsolideringsprocessen

Exporten av/ärdigvaror 45

inom blocken var mest intensiv under den andra hälften av 1960-talet. oavsett att merparten av tullavvecklingen ägde rum under den första hälften. Under perioden 1970-1975 skulle enligt kalkylen de övriga effekterna ge ett obetydligt negativt bidrag till marknadsandelsförändringen på den förutvarande EFTA-marknaden och ett fortsatt negativt bidrag från övriga integrationseffekter på den ursprungliga EG-marknaden. Ovanstående resultat måste tas med allra största reservation för de stora osäkerhetsfaktorerna i kalkylerna. Detta gäller så som ovan påpekats både de beräknade förändringarna i marknadsandelar och i relativa exportpriser. Den relativt schablonmässigt valda priselasticiteten på 1.3 representerar givetvis också ett osäkerhetsmoment. Dock kan detta tal varieras inom ganska vida utan att slutsatserna om de övriga effekternas utveckling pågränser verkas nämnvärt. Det är mycket vanskligt att uttrycka någon kvantitativt preciserad uppom utvecklingen av marknadsandelarna under återstoden av 1970fattning talet. Rent allmänt framstår det som troligt att den svenska fárdigvaruskulle vinna marknadsandelar i de ursprungliga EG-länderna och exporten förlora i de EFTA-länderna. Detta är en sannolik effekt ursprungliga av de tullavvecklingar och övrigt samarbete på det ekonomiska området som avtalen mellan EG och de förutvarande EFTA-länderna innebär fr. o. m. 1973. Sveriges och de övriga förutvarande EFTA-ländernas fårdigvaruexport får förbättrad konkurrenskraft på den ursprungliga EG-marknaden, dels gentemot intrahandeln där, dels också gentemot exporten från de länder som 1973 inte blev medlemmar i eller slöt frihandelsavtal med EG. Till den sistnämnda gruppen hör sålunda t. ex. Förenta staterna och Japan. På den förutvarande EFTA-marknaden försämras intrahandelns (däribland således Sveriges exports) konkurrenskraft i förhållande till de urländer blir konkurrenskraften sprungliga EG-länderna. Gentemot övriga vad avser handelspolitiska överenskommelser - oförändrad. 1 nedanstående tablå visas olika länderområdens ungefärliga andelar i färdigvaruimporten till ursprungliga EFTA- respektive EG-området:

Importen till

Ursprungliga EFTA Ursprungliga EG

Marknadsandel för exporten från:

Av världsexporten till den ursprungliga EFTA-marknaden får alltså 60 % (däribland Sveriges) försämrad konkurrenskraft gentemot 40 96; till den ursprungliga EG-marknaden får 85 % försämrad konkurrenskraft gentemot 15 96 (däribland Sveriges). Detta betyder. på den ursprungliga EG-marknaden, att redan en ganska liten tillbakagång i marknadsandelar för de säm-

46 Exporren avfärdigvaror

re lottade 85 % medför en rätt hög relativ tillväxt i marknadsandelar för de återstående 15 96. Detta borde då även komma Sveriges export till del. Storbritanniens och Danmarks fastare anknytning till EG kan dock medföra att dessa båda länder kan ta hand om något större del av andelstillväxten. På den ursprungliga EFTA-marknaden åter, skulle en tillväxt i EG-ländernas 40-procentiga andel medföra en relativt sett mindre tillbakagång för de övriga ländernas export, däribland Sveriges. Ovanstående resonemang säger naturligtvis inte särskilt mycket om vad som faktiskt kan komma att hända, men de redovisade fakta om marknadsstrukturen utvisar ända att utgångsläget såtillvida är gott för att den relativa tillväxten i marknadsandelar EG-marknaden på den ursprungliga för Sveriges fárdigvaruexpon kan bli större än den relativa tillbakagången på den ursprungliga EFTA-marknaden. Tänkbart är dock att den fastare (och forsättningsvis fördjupade?) ekonomiska integrationen på EG-marknaden än på EFTA-marknaden innebär bättre möjligheter för det ursprungliga EG:s intrahandel att bibehålla sin marknadsandel än för det ursprungliga EFTAzs intrahandel. Sannolikt blir det exempelvis svårt för Sverige att undvika ett fall i dess andelar av den nyblivna EG-medlemmen Storbritanniens fárdigvaruimport.

Överväganden av ovannämnda slag har lett fram till i den efterföljande

tablån redovisade antaganden om den procentuella årliga tillväxten i marknadsandelar för olika exportörgrupper och för Sverige på den ursprungliga EFTA- respektive EG-marknaden under perioden 1975-1980:

Importen till

Ursprungliga EFTA Ursprungliga EG

Förändring i marknadsandel. 96 per år, för exporten från:

Den sålunda antagna nedgången i marknadsandelar lör Sveriges export till den förutvarande EFTA-marknaden (motsvarande 1,5 % per år) och uppgången för den ursprungliga EG-marknaden (3,5 % per är) skulle tillsammans, vägt med områdenas andelar i fárdigvaruexporten, ge ungefär oförändrade genomsnittliga marknadsandelar i Västeuropa. Utvecklingen av de svenska marknadsandelarna på de två ländergrupperna och deras relation till tullavvecklingsprocesserna illustreras i diagram 4:3. Där framgår vad som redan tidigare påtalats, att marknadsandelarna i de forna EFTA-länderna fortsatte att öka och i de ursprungliga EG-länderna fortsatte att minska även efter det att själva tullavvecklingsprocesserna avslutades inom respektive block 1967 och 1968. Först från 1972 har en bromsning och omriktning av de tidigare trenderna för marknadsandelarna kunnat skönjas. Det är en fortsättning och förstärkning av denna nya, ännu knappt

Exporren avfärdigvaror 47

UFSPVUHQHQG EFTA Ursprungliga EG 61 o 62 _ Marknads- g 150 150 andelar

21:52:30.5

63 140- 140- 600 o

64 130 - 130- 065 066 120- 120-

80 6,7

° 110- 110- 68

70 701 7.3 70 9

O 100 Diagram 4:3 Marknads- 100* 074 .59

69. 702

7.4 710 amlela/j/ör den svenska ex-

67. 64 80 73 ° porten av _lärdigvaror och - 90 _ 90 -

egg; . , . 7,2 re/aliva rullar på de ur-

65 63 sprungliga EF TA - och EG- _ 80- 52 30- marknaderna 1960-/ 980. 61 60 Index/ör marknadsandelar 70 . 70 T 1970 = 100. Relativ! rull- I l I I r- r 1 l l 90 92 94 96 98 100 86 98 100 102 104 106 prisindex beräknat enligt Rel, tullar Rel. tullar texten.

urskiljbara, utvecklingsbild som de gjorda antagandena för 1975-1980 innebär. För att komplettera framställningen av den svenska fárdigvaruexportens marknadsandelar i de industrialiserade marknadsekonomierna återstår slutligen en diskussion av andelsutvecklingen i Nordamerika och Japan. För den jämförelsevis lilla exporten till denna grupp av länder är det antagligen i betydligt högre grad än för exporten till Västeuropa förenat med stora felrisker att dellatera med prisindex för den totala fárdigvaruexporten. i avsaknad av länderfördelad prisindex. Den successiva nedgång som enligt tabell 4:2 har ägt rum i marknadsandelarna under de senaste tio åren kan därför helt eller delvis utgöra mätfel. Måhända har priserna för exporten till Förenta staterna - den helt dominerande avnämaren i ländergruppen stigit långsammare än för exporten till övriga länder. En sådan diskriminatorisk exponprisutveckling görs trolig av att den allmänna inflationstakten i Förenta staterna varit lägre än i Västeuropa, av att dollarn sedan 1971 kraftigt deprecierats samt att den växande konkurrensen från den japanska industrin (t. ex. vad gäller små/medelstora personbilar) troligen varit mer påtaglig än i Västeuropa. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som således råder redan beträffande den historiska andelsutvecklingen har någon mer djupgående analys av de framtida utvecklingsmöjligheterna inte gjorts. 1 den mån dellateringsfelet är av den ovan antagna riktningen är det möjligt att. om dollarkursen inte förändras lika kraftigt 1975-1980 som 1970-1975, felet framgent blir mindre och därför den registrerade andelsminskningen kanske också mindre. Denna särdeles hypotetiska tankegång har dock inte ansetts kunna tas till utgångspunkt för en prognos. Det i tabell 4:2 insatta talet för andelsminskningen. 1,5 % årligen. överensstämmer relativt väl med genomsnittet för 1960-1975 och också med genomsnittet för 1970-1975.

48 Exporren avfärdigvaror

4.5 Exporten till övriga länder

Exporten till länder utom de industrialiserade länderna i väst dvs. i första

hand statshandelsländerna i Östeuropa och u-länderna. har som nämnts

inledningsvis varit av stor betydelse för att hålla tillväxttakten i Sveriges färdigvaruexport rätt väl uppe 1970-1975. Underlaget för bedömningen av exporten till dessa länderområden är betydligt mer knapphändigt än för OECD-området. Detta gäller historiska data över import och ekonomisk tillväxt, såväl som framtidsbedömningar. Redan här skall också den reservationen göras att de data över exportens volymutveckling som ges i tabell 4:1 och 4:2 och i detta avsnitt, liksom för andra ländergrupper. framkommit genom deflatering med prisindex för den totala fardigvaruexporten. 1 den mån prisutvecklingen skilt sig åt för exporten till olika marknader erhålls således ett motsvarande fel i beräkningarna för exportutvecklingen och marknadsandelarnas utveckling.

S ratshandeIs/änderna i Östeuropa och Asien

Historiska data liksom prognosdata för statshandelsländernas import av fardigvaror enligt den i denna studie använda definitionen saknas. I stället har beräkningar av den totala varuhandeln utnyttjats. Merparten av statshandelsländernas import utgörs av intrahandel inom den östeuropeiska ekonomiska gemenskapen, SEV. lmporten från de industrialiserade marknadsekonomierna har dock upptagit en växande andel, om man ser till beräkningari löpande priser. 1960 var denna andel ca 18 96. växte till ca 22 % 1966 och låg kvar på denna nivå till och med 1971. Därefter har andelen ånyo vuxit, den beräknas ha varit närmare 27 % 1973. 1 vad utsträckning denna senare utveckling är resultat av en prisuppgång relativt sett på västvärldens exportvaror är svårt att bedöma. Klart står dock att de västliga industriländernas export till statshandelsländerna i volym räknat har stigit högst remarkabelt under början av 1970-talet, enligt tabell 4:2 med uppskattningsvis 14 ä 15 % per år. Till stor del kan detta förklaras av den i jämförelse med 1960-talet ovanligt höga och jämna ekonomiska

tillväxten i Östeuropa. År 1975 synes dock den snabba utvecklingen av im-

porten från västländerna åtminstone tillfálligtvis ha brutits. sannolikt delvis

beroende på att även i Östeuropa många länder fått vidkännas

betydande importkostnadsökningar för olja med åtföljande brist på lämpliga betalningsmedel. För perioden 1975-1980 har räknats med en visserligen tämligen hög. men ijämförelse med 1970-1975 klart försvagad tillväxt i statshandelsländernas import från marknadsekonomierna, 9 % per år. Denna projektion har helt utgått från externt västerländskt källmaterial. Planerna för SEVländernas ekonomi under perioden 1975-1980 har inte varit tillgängliga vid bedömningstillfället. Den svenska fárdigvaruexporten till statshandelsländerna synes under den senaste tioårsperioden i volym ha vuxit i genomsnitt 2 á 3 procentenheter per år snabbare än de industrialiserade marknadsekonomiernas totala export till området, dock med mycket stora variationer under enskilda år. Något avgörande skäl att tro att det trendmässiga mönstret skall brytas under

av/Zirdigvaror 49 Exporten

av 1970-talet har inte ansetts föreligga. Konkurrenskraften gentåterstoden länder i väst står sannolikt i samband med emot övriga industrialiserade att lämna goda kreditvillkor; det förutsätts att Sveriges relativa förmågan att utvecklas i en i jämförelse med position i detta avseende inte kommer 1965-1975 avvikande riktning. Den svenska exporten 1975-1980 perioden i genomsnitt nära skulle med dessa antaganden stiga i en takt motsvarande 12 % per år.

U -Iänderna

har statistisk belysning av utvecklingen av färdigva- Även för u-länderna från u-länderna har under ruimporten saknats. Den totala importefterfrågan av 1970-talet vuxit i en takt klart överstigande 1960-talets första hälften - se tabell 4:2. Detta sammanhängde framför allt med att den internationella högkonjunkturen 1972-1973 medförde en osedvanligt kraftig prisuppgång på råvaror. något som kom u-länderna till godo i form av stigande exoch därmed förbättrade möjligheter att öka sin importefterportinkomster frågan. 1 säreget hög grad, och delvis till följd av de välkända extraordinära åtgärder som vidtogs kring årsskiftet 1973/ 1974, gällde detta de oljepro- OPEC-Iänderna. De senares importtillväxt 1970-1975 ducerande u-länderna, kan uppskattas till nästan 25 % per år. torde vid ingången till 1970-talets senare hälft OPEC-ländernas import ha nått en kulmen i fråga om tillväxttakt efter att under ett par år ha noterats för Från finansiell synpunkt finns sannolikt möj- 40-procentiga årsökningar. i samma takt under återstoden av 1970ligheter till en fortsatt importökning tillväxt bromsats och att talet, men det faktum att oljeinkomsternas talar emot OPEC-länderna valt att placera sina tillgångar alltmer långfristigt, Dessutom saknar många OPEC-länder ännu den teken sådan utveckling. infrastruktur och den inkomstfordelning som vore niska och ekonomiska för att tillgodogöra sig en importtillväxt i denna takt. Här förutsättningar har inkalkylerats en uppgång av storleksordningen 15 % per år 1975-1980. För de icke-oljeproducerande u-ländernas del synes den kraftiga import-

expansionen mycket tvärt ha hejdats 1975 i samband med att dessa länders att växa till följd av den allmänna internationella inkomster dels upphört kommit att absorberas av höjda kostnader för depressionen, dels alltmer väntas deras importtillväxt bli gansoljeim porten. Under resten av 1970-talet ka begränsad och uppgå till 5 a 6 % per år. För u-länderna totalt skulle detta betyda en importtillväxt på 8 å 9 % Sveriges fárdigvaruexport till u-länderna har uppvisat en per år 1975-1980. tendens att växa en eller annan procentenhet snabbare än deras trendmässig Detta har förutsatts kunna gälla även perioden totala importtillväxt. 1975-1980, exporttillväxten skulle uppgå till ca 10 % per år. varigenom

5 av olika varugrupper

Exporten

5.1 Jordbruksprodukter och livsmedel

och livsmedel räknas här såväl egentliga jordbruks- Till jordbruksprodukter är spannmål och pälsskinn - som livsvaror - där de största exportvarorna

medelsvaror, med kött, mejeriprodukter och mjöl som viktigare exportvaror.

av denna varugrupp som helhet ökade trendmässigt Sveriges exportvolym av 1970-talet innebar med drygt 5 % per år under 1960-talet. Första hälften (se tabell 5:1). Nedgången i öken uppbromsning i exportökningstakten balans mellan utbud ningstakten kan tolkas som en effekt av en jämnare vad beträffar de jordbruks- och livsoch efterfrågan i Sverige åtminstone är att betrakta som medelsprodukter som är reglerade for vilka exporten for ca 3/4 av exporten i residual. Dessa produkter svarar för närvarande

denna varugrupp. Bedömningen av exporten från jordbruket och den skyddade livsmedels-

samindustrin har baserats på prognoser utförda inom Iantbruksekonomiska har därvid för de viktigare produkterna härletts arbetsnämnden. Exporten För övriga produkter har ur forsörjningsbalanser för sex varuundergrupper.

1968-1972 främst lagts till grund for framtidsbedömningen. utvecklingen över skördeutfall avser ett s. k. normalår. Prognoserna innebär volymmässigt sett vissa minskningar i exporten av Prognoserna kött samt mejeriprodukter från 1975 till 1980, medan exbl. a. spannmål, av bl.a. ñsk och spannmålsprodukter förutses öka något. porten livsmedelsprodukterna har fram- Exporten för en del av de icke-reglerade

skrivits trendmässigt till 1980. För vissa av dessa varor har exportprognoserna

Detta gäller bl. a. tobaksvaror gjorts i samråd med företrädare for branscherna. vilka varor under 1970-talets första och maltdrycker för exporten Expansionen var i huvudsak ett resultat år uppvisade kraftiga ökningstakter.

1960-1980 Tabell 5:1 Sveriges export av jordbruks- och livsmedelsprodukter

Milj. kr. Volymforändring, procent per år

1974 1965-1970 1970-1975 1975-1980 1960-1965

6.1 2,9 0,0 2 104 4,6

52 Exporten av olika varugrupper

av speciella marknadskampanjer, for tobaksvarorna framför allt på den nordamerikanska marknaden. För varugruppen som helhet innebär bedömningarna en oförändrad exportvolym från 1975 till 1980.

5.2 Järnmalm

Den svenska har under järnmalmsexporten de senaste 10-15 åren vuxit i en avgjort lägre takt än den totala varuexporten. Detta gäller såväl i volym - trots att mycket kraftiga prisökningar som i löpande priser kunnat tas ut 1974 och 1975. Sålunda utgjorde järnmalmsexporten 1974 i löpande priser knappt 3 % av exportvärdet mot närmare 6 % tio år tidigare. Till stor del kan järnmalmsexportens volymutveckling ses som en återspegling av en allmän tendens för den internationella handeln med råvaror att växa långsammare än handeln med färdigvaror. Dessutom har emellertid den svenska malmexporten - som till ca 70 % (1974) avsätts i Västtyskland, Belgien- Luxemburg och Storbritannien - i viss mån förlorat marknadsandelar till förmån för s. k. transoceana producentländer, t. ex. Liberia, Australien, Venezuela och Brasilien. Dessa producerar malm av ofta mycket hög kvalitet och till jämförelsevis låga produktionskostnader. Konkurrensen har mötts från de svenska jämmalmsexportörernas rätt sida, troligen framgångsrikt, med ett ökat inslag av högförädlad malm (s. k. kulsinter) i exportutbudet. lcke desto mindre har den mer långsiktiga trendtillväxten i järnmalmsexporten synbarligen (i diagram 5:1) varit under långsammare 1970-talets första hälft än under 1960-talet. Det är dock sannolikt förhastat att betrakta den avtagande trendtillväxten 1970-1975 enbart som ett utslag av förlorade marknadsandelar. För det forsta har tillväxten i Västeuropas stålproduktion varit långsammare än un-

Milj. ton 40faktiska värden

- O - trendvärden

Diagram 5:1 Sveriges export av järnmalm 1959-1980. Mi/j. zon.

Experten av olika varugrupper 53

der 1960-talet - se tabell 5:2. För det andra har den ökade förädlingen av malmen medfört att utbytet i form av stål per ton järnmalm stigit. En annan sida av samma sak är att exporten räknat i fasta priser, dvs. med kvantiteterna av olika malmsorter sammanvägda i enlighet med deras pris. stigit snabbare än exporten räknat i ton (det senare är vad som visas i diagrammet; jfr tabell 5:2). För det tredje slutligen begränsades malmexporten under 1974 av hamnkapaciteten i Narvik; möjligt är att därigenom någon del av den från avsättningssynpunkt möjliga exporten under perioden 1970-1975 gått förlorad. Bedömningen av järnmalmsexporten år 1980 har gjorts med bistånd från företrädare för branschen. Både beträffande exponutbudets storlek och möj- Iigheterna att avyttra detsamma representerar det planerade byggandet av Stålverk 80 vid Norrbottens Järnverk ett osäkerhetsmoment. Exportutbudet har beräknats till 33 a 34 milj. ton 1980, dvs. ungefär lika mycket som exporten under toppåret 1974. Denna kalkyl bygger på antagandet att den första av Stålverk 80:5 planerade två masugnar tas i bruk år 1980 och att malm dit kommer att levereras från LKAB i planerad omfattning. Att avsätta detta sålunda begränsade exportutbud torde under normala marknadsförhållanden inte utgöra något problem; stålproduktionen i Västeuropa väntas

komma att växa under återstoden av 1970›ta1et och i en takt något över-

stigande den under 1970-1975. Ett par mementon för bedömningen av försäljningsmöjligheterna skall dock nämnas. För det första skall enligt i slutet av 1975 redovisade planer den andra masugnen vid Stålverk 80 tas i bruk 1982, med åtföljande höjning av malmleveranserna från LKAB. Eftersom den internationella malmmarknaden karaktäriseras av mycket långsiktiga avtal mellan säljare och köpare kan det komma att visa sig besvärligt att finna kunder till 1980 års hela exportutbud i den mån dessa känner osäkerhet om möjligheterna att köpa svensk malm efter år 1980. För det andra är det inte helt klan vilka malmsorter som kommer att erfordras vid Stålverk 80 och därmed också oklart vilket sortiment av malmkvaliteter som kommer att erbjudas de utländska köparna. Om utvecklingen mot en ökad andel högförädlade produkter måste brytas, eller enbart om osäkerhet råder inför detta, kan möjligen konkurrensförhållandet gentemot den “transoceana” malmen försämras. Den senare malmens transportkostnadsnackdel i Västeuropa blir dessutom måhända mindre betydelsefull under resten av 1970talet eftersom sjöfraktmarknaden väntas bli genomgående svag och följaktligen fraktsatserna låga.

Tabell 5:2 Sveriges export av järnmalm och götstålsproduktionen i Västeuropa 1960-1980 Förändringar. procent per år

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Stålproduktion i Västeuropa, ton götstålsekvivalenter 4,3 4.1 3.0 3.6 Sveriges järnmalmsexport, ton 5.5 4,4 1.1 1.8 fasta priser 6.0 5,2 2,7 1,8

54 Exporten av olika varugrupper

Med beaktande av ovannämnda riskfaktorer har det ändå ansetts troligt att det i en tänkt “normalkonjunktur” går att avsätta de nämnda 33 á 34 milj. ton, vilket skulle innebära en trendmässig exportillväxt 1975-1980 på inte fullt 2 % per år. För exporten i fasta priser har utvecklingstakten antagits bli densamma; detta kan anses betyda att andelarna for olika malmkvaliteter forutsatts bli oförändrade.

5.3 Trävaror

Den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror avsätts nästan uteslutande i Västeuropa. Fem länder Storbritannien, Nederländerna, Väst- Danmark och Frankrike - ett tyskland, köper ca 80 % av trävaruexporten,

mönster som har varit tämligen oförändrat alltsedangslutet av l950-talet.

Efter att ha uppvisat en låg genomsnittlig ökningstakt under senare delen av 1950-talet och forsta hälften av 1960-talet - ca 1,5 % per år under tioårsperioden 1955-1965 - inträdde en period av mycket god tillväxt i trävaruexporten som relativt obrutet fortgick fram till 1973, då en rekordhög utförselvolym kunde inregistreras (närmare 9,5 milj. m3). Det därpå följande fallet blev emellertid också av sällan skådad storleksordning: exporten 1975 beräknas ha varit endast drygt hälften så stor som 1973; se diagram 5:2. Anledningen till det dramatiska fallet står att söka i den ovanligt påtagliga 1I hela avsnittet avses internationella konjunkturförsvagningen 1974 och 1975, framför allt på det trävaror av barrträ. sätt denna tagit sig uttryck i aktiviteten inom byggnadsverksamheten. Bo-

Andel % Mil). m 10- faktiska värden

_ Q _ trendvärden

Total export

u -30 Andel av de 5 storsta avnämnarländernas import

Diagram 5:2 Sveriges ex- 1 20 port av sågade oøh hyvlade trävaror sam! ande/ar i vikligare avnämarländers import l 959-1980. 60 65 70 75 80

Exporten av olika varugrupper 55

Tabell 5:3 Sveriges export av trävaror samt de större avnämarländernas import 1960-1980

Milj. m3 Förändring, procent per år 1970 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Sveriges export till Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland,

sjönk extremt kraftigt från den mycket höga nivån 1972 stadsbyggandet och 1973 och detta har påverkat trävaruefterfrågan markant. Nedgången i trävaruexporten accentueras dessutom av kral iga lagerminskningar i avnämarländerna. Ser man ånyo till det längre tidsperspektivet, framstår det som klart att större delen av den kraftiga exporttillväxt som kom till stånd under den senare hälften av 1960-talet och de första åren på 1970-talet kan återforas på ökade andelar i de fem största köparländernas import (se åter diagram 5:2 samt tabell 5:3). Den samlade trävaruimporten till dessa avnämarländer med bortseende av de konjunkturella svängningarna, haft en har däremot, tendens att sjunka sedan 1965. Andelsuppgången bröts 1972 och därefter har marknadsandelarna i viss utsträckning minskat. Vad som i grund och botten orsakat dessa långsiktiga förskjutningar i marknadsandelarna är inte så lätt att säga. Några iakttagelser kan dock göras. Exporten från Nordamerika, dvs. främst Canada, till Europa steg kraftigt , i början av 1960-talet for att kulminera 1964 och 1965 och därefter sjunka till mindre än hälften omkring 1970. Huruvida den senare utvecklingen främst var en konsekvens av den svenska exportens frammarsch eller det tvärtom var så att den svenska andelsökningen hade som förutsättning att det kanadensiska utbudet i Västeuropa minskade, är delvis osäkert. För den sistnämnda teorin, att det kanadensiska utbudet hölls tillbaka, kan dock tala att behovet av importerade trävaror i både Förenta staterna och Japan växte kraftigare under den senare delen av 1960-talet och början av 1970-talet än under den forsta hälften av 1960-taIet. Resonemanget bygger på dels den troligen rätt realistiska förutsättningen att Canada helst säljer sina trävaror till de for konkurrens mindre utsatta nordamerikanska och japanska dels den måhända mindre väl underbyggda hypotesen att marknaderna, den kanadensiska sågverksindustrin inte ville eller kunde öka produktionen Vidare kan man konstatera att exporten från de flesta mer än den gjorde. europeiska exportländer från mitten av 1960-talet till början av 1970-talet eller på sin höjd steg ganska obetydligt, detta i kontrast låg stilla. sjönk till den svenska Detta kan tolkas på två sätt, vilka inte trävaruexporten. utesluter varandra. För det forsta kan de svenska trävarorna, från produkoch i andra avseenden, ha haft fördelar framför de tionskostnadssynpunkt

56 Exporter: av olika varugrupper

övriga ländernas. För det andra kan produktionen i konkurrentländerna ha begränsats av tillgången på skogsråvara. Det senare har sannolikt gällt Finland och Rumänien, kanske Österrike. I prognosmetodologiskt avseende representerar trävaruexporten en av de mest problematiska bland de större exportvarugrupperna. Det gäller för det första att få en bild av trävaruförbrukningens och importens utveckling i avnämarländerna. För det andra är det viktigt att utreda förutsättningarna för exportutbudets tillväxt i konkurrentländerna och i Sverige, detta för att fä någon uppfattning om marknadsandelarnas sannolika utveckling. Båda dessa bedömningsmoment kräver förutsättningar om trävaruproduktionens tillväxt i såväl import- som exportländerna. Till skillnad från den övriga skogsindustrin (massa- och pappersindustrin) finns emellertid inget planmaterial tillgängligt om produktionskapacitetens framtida i Sveutveckling rige och i omvärlden. Kapaciteten för trävaruproduktion är också betydligt mer flexibel än vad som gäller massa- och pappersindustrin på den sikt det här är fråga om. Inte minst är bedömningen av virkesuttagens storlek i olika länder, vilket till stor del är politiska svår. frågor, mycket Bedömningen av trävarukonsumtionens utveckling är relativt sett kanske det minst vanskliga prognosmomentet. Konsumtionen av trävaror i de viktigaste fem avnämarländerna växte endast långsamt under den senare hälften av 1960-talet För att under perioden 1970-1975 antagligen ha sjunkit trendmässigt betraktat, se tabell 5:4. Det senare kan, såsom inledningsvis päpekats, sättas i samband med att bostadsinvesteringarna 1970-1975 stagnerat eller sjunkit i alla de fem länderna med undantag av Frankrike. I de antaganden om trävaruförbrukningens tillväxt som gjorts för 1975-1980 har förutsätts att byggandet återupptas i mera normal omfattning och att bostadsinvesteringarna sålunda uppvisar en trendmässig tillväxt sett över perioden 1975-1980. Sedan länge har antagligen trävaruintensiteten“ i byggandet och i annan verksamhet varit stadd i sjunkande: trävaruförbrukningen har stigit långsammare än såväl bostadsinvesteringztr som andra makroekonomiska aggregat. Trävaror har ersatts med andra material t. ex. plast, lättmetall och stål, dels i själva husbyggandet och dels också i den kompletterande produktionen av heminredningsdetaljer, möbler, leksaker etc. Även inom t. ex. emballageindustrin har användandet av trä minskat. Utvecklingen har dels betingats av kostnadshänsyn, dels kanske också av för-

Tabell5z4 Förbrukning och produktion av trävaror i de fem viktigaste importländerna” 1960-1980

Milj. m3 Förändring, procent per år 1970 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

a Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland, Danmark, Frankrike. b Potentiell.

Exporren av olika varugrupper 57

i konsumenternas smak. Vad kostnadssidan beträffar har det nog ändringar inte varit materialens relativa priser i sig som varit mest betydelsefulla utan snarare detattanvändandet av t. ex. plastmaterial möjliggjortenklare och billi- Det sistnämnda förhållandet lär inte komma att avsegare produktionsteknik. värt ändras under den aktuella prognosperioden, varför eventuella förskjutningari relativpriserna mellan de konkurrerande materialen kan antas spela en underordnad roll från produktionsekonomisk synpunkt. Konsutämligen mentsmaken kan i högre grad tänkas vara benägen att förändras; möjligt är att det för närvarande att Föreligger en tendens för trä och andra naturmaterial öka i popularitet påbekostnad av plast m. m. Den projektion av trävaruförbrukningen som gjorts, en årlig genomsnittlig ökning med drygt 1 % per år 1975-1980 för de viktigaste avnämarländerna, torde dock generellt implicera inom trävarornas viktigaste annågon fortsatt nedgång i “trävaruintensiteten” vändningsområde, bostadsproduktionen. Det gjorda antagandet innebär att år 1980 skulle komma upp i ungefär 1970 års trendmässiga nivå. förbrukningen Bland de fem stora avnämarländerna har två länder, Västtyskland och Frankrike, en betydande egen trävaruproduktion. l Västtyskland beräknas denna produktion ha vuxit något 1970-1975 samtidigt som förbrukningen av trävaror sjunkit. 1 Frankrike har såväl produktionen som förbrukningen av trävaror uppvisat en trendmässig tillväxt 1970-1975, och i någorlunda likartad takt. För 1975-1980 har antagits att produktionen i de fem länderna totalt kommer att växa i takt med förbrukningen. Detta skulle betyda att importbehovet likaledes växer i takt med förbrukningen. Vad denna bedömning kan ha för implikation för efterfrågan på svenska trävaror beror i hög grad på vad man tror om konkurrensländernas exportutbud på den västeuropeiska marknaden. Världens efter Sovjetunionen största trävaruproducent är Förenta staterna, som dessutom är världens utan jämförelse största importör. Importen kommer uteslutande från Canada. Japan, förvånansvärt nog på tredje plats bland världens trävaruproducenter, har också en betydande import som till ungefär lika delar kommer från Förenta staterna och Canada. Denna marknadsstruktur innebär att de båda nordamerikanska staterna tillsammans kan anses ha ett exportutbud till Europa som bestäms av produktion minus förbrukning

i Nordamerika, efter avdrag också av Japans importefterfråganÅ Det antas,

som ovan nämnts, att Japans efterfrågan tillfredsställs innan man börjar från Nordamerika som kommer exportera till Europa. De trävarukvantiteter och japanska till Europa är mycket små i relation till den nordamerikanska marknadens storlek, men ofta betydelsefulla mätt med västeuropeiska mått. Om det sålunda är viktigt för den västeuropeiska marknadsbilden att göra en av utvecklingen av det nordamerikanska exportutbudet till Västbedömning nästan omöjlig att åstadkomma, eftereuropa 1975-1980, ärdenna bedömning som redan mycket små variationer i antagandena om tillväxten i förbrukning storlek. Vad och produktion ger stora utslag i det resulterande exportutbudets som i tabell 5:5 redovisas som projektioner av det nordamerikanska exportutbudet till Västeuropa 1975-1980 kan därför endast betraktas som ett räkneexempel. 1 Nordamerikas export till

Övriga konkurrenter till Sverige på den västeuropeiska trävarumarknaden länder utom Europa och

är Sovjetunionen, Finland och Österrike, samt i någon mån Rumänien, Japan är normalt obetyd- Polen och Tjeckoslovakien. Sovjetunionens export kan i storlek mäta sig lig.

58 Experten av olika varugrupper

Tabell 5:5 Förbrukning, produktion samt exportöverskott av trävaror för Nordamerika 1960-1980

Milj. m3 Förändring, procent per år 1970 __?________;. 1960- 1965- l970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Synlig förbrukning 83,8 1,0 1,5 0,0 1,2 Produktion 90_0 |_6 1,3 .0,1 ;_00 EXP0rtöverskott 6,2 14,4 -3,8 -2,0 16,3 därav: Japans import 2,7 23,1 11.4 6,7 19,1 Export till Västeuropa 3,5 12,8 -9,5 40,6 10,717

a Potentiell. b Residualt exportutbud.

med Sveriges. Uppemot hälften av exporten brukar gå till Västeuropa. De övriga ländernas export hamnar till klart övervägande del i Västeuropa. Sovjetunionens export, som är en bråkdel av dess totala trävaruproduktion, har alltsedan mitten av 1960-talet konstant legat på en rätt nivå, vid 8 milj. m3, och antas ligga kvar där under återstoden av 1970-talet. För de övriga konkurrentländerna har en schematisk kalkyl över exportutbudets utveckling gjorts såsom visas i tabell 5:6. Produktionen i dessa länder har under de senaste tio åren stigit mycket långsamt, delvis antagligen beroende på vissa svårigheter med råvaruförsörjningen. Även För perioden 1975-1980 räknas med en svag produktionstillväxt, vilken med det gjorda antagandet om den inhemska förbrukningens ökning skulle betyda ett fortsatt trendmässigt fall i exporten. I tabell 5:7 redovisas en hypotetisk för den internaförsörjningsbalans tionella trävaruhandeln år 1980. Den har konstruerats med av de ledning i det föregående redovisade uppskattningarna av förbrukning och produktion av trävaror. Resultatet bliratt det förSveriges del i ett tänkt konjunkturnormalt år 1980 skulle finnas avsättning För ett exportöverskott av storleken 7,6 milj. m3, vilket vid ett antagande om en import av ca 0,1 milj. m3 betyder export av 7,7 milj. m3. Detta skulle i sin tur innebära en trendmässig exporttillväxt på 2,4 % per år 1975-1980. Exporten 7,7 milj. m3 kan också jämföras med 1973 års faktiska rekordexport på 9,4 milj. m3 eller den beräknade faktiska

ljabell 5:6 Förbrukning, produktion samt exportöverskott av trävaror för Finland. Osterrike. Rumänien, Polen och Tjeckoslovakien 1960-1980

Milj. m3 Förändring, procent per år 1970 1960- 1965- l970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Synlig Förbrukning 13.5 -2,3 1.2 1,3 1,5 Produktion 23,9 -l ,2 0,5 0,5 0.7” Exportöverskott 10,4 0.6 -0.4 -l ,0 -O,8b

a Potentiell. b Residualt exportutbud.

av olika varugrupper 59 Exporten

för den internationella handeln med trävaror Tabell 5:7 Partiell försörjningsbalans

1975 och 1980 Milj. m3. Trendmässiga tal

1975 1980

Efterfrågan från Storbritannien. Nederländerna, lmportöverskott och Frankrike 14,9 15,8 Västtyskland, Danmark Övriga importöverskott exkl. Förenta staternas och 10,5 11,1 Japans

25.4 26,9 Summa

Utbud från Nordamerika och Japan 1,5 2,5 Exportöverskott 8.0 8,0 Exportöverskott från Sovjetunionen från Finland. Osterrike, Rumänien, Exportöverskott 9,2 8.8 Polen och Tjeckoslovakien 6.7 7,69 Exportöverskott från Sverige

25,4 26.9 Summa

a Efterfrågeutrymme.

exportkvantiteten forexporten 1975 på endast 5,1 milj. m3. Den beräknade

utsätts falla inom ramen för det planerade virkesuttaget i Sverige fram till

va- 1980. Avslutningsvis bör återigen påpekas att man med redan rätt små om förbrukning och produktion av trävaror riationer i förutsättningarna kan erhålla stora förändringar i det beräknade exi olika delar av världen

for svenska trävaror år 1980. portutrymmet

5.4 Papper och pappersmassa

för ca 15 % av Sveriges export av papper och massa svarar tillsammans Sedan länge har det funnits en tendens den totala svenska varuexporten. av papper att växa snabbare än exporten av massa, något som for exporten av en strävan från sida att till stor del torde förklaras producenternas

en högre förädlingsgrad på exporten. En allt större del av papåstadkomma massa- och pappersanläggningar, dvs. persproduktionen sker i integrerade direkt till mellanliggande torkning och massan vidareförädlas papper utan

uppblötning. avsätts i Västeuropa med Större delen av pappers- och massaexporten

Frankrike och Danmark som dominerande Storbritannien, Västtyskland, länderfördelning än avnämarländer. Pappersexporten har en något vidare

papper till u-länderna medan massaexporten. Sålunda säljs ganska mycket

massaexporten dit är obetydlig.

år 1973 ingångna frihandelsavtal med EG innehåller specialbe- Sveriges som kan sägas innebära att EG-länderna stämmelser för pappersexporten mot en alltför snabb marknadsinvelat skydda sin egen pappersindustri Tullavvecklingsperioden har sålunda utbrytning for det svenska papperet.

60 Exporren av olika varugrupper

sträckts ända till 1984, mot 1977 för huvuddelen av industriprodukterna. Vidare innehåller avtalet bestämmelser som under avvecklingsperioden möjliggör återgång till de tullsatser som gäller papper från tredje länder för sådana svenska exportkvantiteter som överstiger vissa s. k. indikativa tak (plafonder). Dessutom har de nyblivna EG-medlemmarna, i första hand Storbritannien och Danmark, dit Sveriges pappersexport tidigare var tullfri, fått möjlighet att återinföra tullar under perioden fram till 1984. Under den tid som avtalet hittills varit i kraft har dessa speciella möjligheter dock inte kommit till användning förrän vid slutet av 1975 - då pappersmarknaden konjunkturellt var mycket svag. Frihandelsavtalet ger sålunda uttryck för en strävan från EG:s sida att söka begränsa pappersimporten till förmån för en expansion av den egna papperstillverkningen, vilket i sin tur torde förutsätta att tillväxten i massaimporten hålls uppe. Detta synes kunna stå i viss motsättning till föreliggande planer för pappers- och massaindustrins i kapacitetsutbyggnad de viktiga producentländerna inklusive Sverige. 1 den industrialiserade västvärlden och särskilt i Europa väntas nämligen kapaciteten för papperstillverkning stiga snabbare än kapaciteten för massatillverkning vilket bör betyda att kapaciteten för produktion av avsalumassa blir otillräcklig för den planerade pappersproduktionen. 1 det följande demonstreras med hjälp av bl. a. enkätmaterial från FAO hur ett betydande globalt efterfrågeöverskott på papper kan komma att uppstå framemot den senare delen av 1970-talet; kapacitetstillväxten hos pappersproducenterna väntas understiga efterfrågans tillväxt. för mas- Kapaciteten satillverkning beräknas som nämnts i sin tur sannolikt vara otillräcklig för att ens åstadkomma den sålunda otillräckliga Det är pappersproduktionen. inte klart i vad mån eventuella restriktioner i form av begränsad virkestillgång i producentländerna tillåtits påverka enkätuppgifterna om massakapaciteten. Möjligt är därför att massabristen 1980 blir större än vad kapacitetsberäkningarna ger anledning att tro. En ökad användning av rekan å andra sidan få motsatt inverkan; i FAO:s beräkningar har turpapper antagits att en oförändrad andel av fiberbehovet täcks av returpapper. Slutsatsen skulle bli att det marknadsmässiga utrymmet för ökad svensk såväl pappers- som massaexport blir mycket stort fram till 1980. Exportprognosen för 1980 utgörs därför av det exportutbud som kunnat beräknas med hjälp av tillgängliga planer på kapacitetsutbyggnad i den svenska industrin och antaganden om hemmamarknadstillförseln. Utvecklingen av pappers- och massaexporten redovisas i tabell 5:8 och diagram 5:3. Produktionskapaciteten för avsalumassa beräknas växa mycket svagt och den

Tabell 5:8 Sveriges export av papper och massa 1960-1980

Milj. Förändring, procent per år ton 1970 1960- 1965- 1970- 1975- Food and agricullure 0r- 1965 1970 1975 1980 ganizalion. Förenta nationernas organ för livs- Papper 2.9 9,7 7,7 6.0 medels- och jordbruks- 10.0 Massa 3.8 5.6 -0,3 4.0 1,4 frågor.

Experten av olika van/grupper 61

Milj. ton

P

6% l faktiska värden I - trendvärden

ll

O -

Diagram 5:3 Sveriges ex- I I I 1 I porr av papper och massa 60 65 70 75 80 1959-1980. Milj. ton.

gjorda bedömningen innebär en massaexport som ligger ett gott stycke under t. ex. den rekordhöga nivån 1973 och 1974 som till en betydande del möjliggjordes genom leveranser från lager. Däremot blir tillväxten i pappersexporten enligt kalkylen avsevärd. De gjorda bedömningarna ges med reservation lör att beslut om begränsningar av skogsuttaget i Sverige kan komma att framtvinga en lägre exporttillväxt. Nedan presenteras i detalj de marknadsbedömningar och övriga antaganden som bildat underlag För exportberäkningarna.

Papper Förbrukningen av papper i OECD-länderna har under de senaste 15-20 åren vuxit i en successivt avtagande takt - se tabell 5:9. Till någon del kan detta förklaras av variationer i den allmänna ekonomiska tillväxten, men vid sidan härav synes en viss nedgång i pappersintensiteten ha ägt rum. Detta åskådliggörs i diagram 5:4 där kvoten mellan tillväxttaktema i papperskonsumtionen och BNP uppritats. l synnerhet för länderna i Västeuropa finns en klar tendens till nedgång i dessa tillväxtkvoter. Till någon del kan detta kanske återföras på lörskjutningar i BNP:s sammansättning av olika efterfrågekomponenter. Sannolikt har dock dessutom under den

62 Exporren av olika varugrupper

Tabell 5:9 Synlig papperskonsumtion 1955-1980

Milj. Förändring. procent per år ton 1970 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

Större importländer i Västeuropa” 27,8 7.5 6.1 4.9 3.3 4.1 Nordamerika 53,4 3.3 4.8 3.5 2.6 4.2 Summa 81,2 4.5 5.2 4.0 2.8 4.2

a Området omfattar Belgien, Frankrike, Västtyskland. ltalien. Nederländerna. Schweiz. Storbritannien och Danmark.

redovisade tidsperioden en tendens förelegat att ersätta papper med t. ex. plast, inte minst på forpackningsområdet. För de båda nordamerikanska staterna. där tendensen till avtagande pappersintensitet varit mindre utpräglad, är det möjligt att denna substitutionsprocess i huvudsak ägde rum tidigare än i Västeuropa. l bedömningen av utvecklingen 1975-1980 har i viss mån tagits fasta på denna inträdda stabiliserade benägenhet för papperslörbrukningen i Nordamerika att växa ganska exakt i takt med BNP. 1 Västeuropa har denna situation i allmänhet uppnåtts under perioden 1965-1970 eller 1970-1975, låt vara med vissa variationer mellan länderna, efter det att papperskonsumtionen tidigare uppvisat ökningstakter som överstigit BNP-tillväxten. För 1975-1980 har generellt antagits att pappersförbrukningen inte kommer att växa långsammare än BNP, även om ett mekaniskt utdragande av de sjunkande trenderna i tillväxtkvoterna i flera fall skulle ge ett sådant resultat.

Canada Förenta Belgien Frankrike Västtyskland Staterna 2_

__ F* -r 1 -i -. 1 I

I -i i

I i I l l o l l i J g

ltalien Nederländerna Schweiz Storbritannien Danmark

2.. “l 1 i _ -1 -i _ I | i 1 | l l l i l 0 l I l L l 60 65 70 75 80 60 65 70 75 80 60 65770 75 80 60 65 70 75 80 60 65 70 75 80 55 60 65 70 75 55 60 65 70 75 55 60 65 70 75 55 60 65 70 75 55 60 65 70 75

Diagram 5:4 Den synliga papperskonsumtionens Iil/växle/asticitel med avseende pâ BNP 1955-1980.

Exporten av olika varugrupper 63

1 konsekvens med den svaga trendmässiga forbrukningstillväxten 1970-1975 har även pappersproduktionen i de viktigaste producentländema vuxit (tabell 5:10). Produktionsutvecklingen för tämligen långsamt 1975-1980 har bedömts med ledning av FAO:s enkäter om produktions-

kapaciteten for papper. Materialet tyder för de i tabellen redovisade län-

l FAO-stencil, 1975. Endernas pappersproduktion på en tillväxt i storleksordningen 3,5 % per år käten ger information under perioden 1975-1980. Detta kan jämföras med den forutsedda for- endast fram t. o. m. 1979. i de viktigaste konsumentländerna på något över 4 96 En trendframskrivning brukningstillväxten kan har gjorts till 1980. per år (se tabell 5:9). Det är således möjligt att ett efterfrågeöverskott komma att utbildas fram till 1980. 1 tabell 5:11 visas vad de gjorda an- 2Med hjälp av tillgänglii miljoner ton papper på världsmarknaden. Där ga enkätdata för den tagandena innebär, uttryckt år 1980 insatts resultatet av svenska pappersprodukhar vid rubriken “nettoexport från Sverige” tionens tillväxt, jämte ett

en gjord kalkyl av exportutbudet? Även med denna mycket kraftiga svenska

antagande om en trendexponökning skulle ett efterfrågeöverskott av storleksordningen drygt 5 milj. i den mässigtillväxt ton kvarstå år 1980. Det kan nämnas att detta ganska precis motsvarar svenska pappersforbrukden totala svenska pappersproduktionen år 1973 och närmare 5 % av de ningen på 4 % per år.

Tabell 5:10 Produktion av papper 1955-1980

Milj. Förändring, procent per år ton 1970 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

Större importländer i Västeuropaa 21,5 5,9 5,1 4,3 2,9 3,9

a Se not a till tabell 5:9.

Tabell 5:11 Den internationella marknaden för papper 1970, 1975 och 1980 Milj. ton. Trendmässiga tal 1970 1975 1980 Nettoexport (+) eller nettoimport (-) for

Efterfrågan på nettoexport från ovanstående 3,5 4.3 5.812 Efterfrågeöverskott 5,2

“Se not a till tabell 5:9. blnnebärande en tillväxt 1975-1980 på 6.2 per år.

64 Exporter: av olika varugrupper

i tabell 5:10 redovisade ländernas beräknade totala produktion år 1980. Det finns dock anledning framhålla att denna gapkalkyl är osäker, eftersom resultatet framkommer som skillnaden mellan två vida större bruttostorheter, produktion och förbrukning i världsekonomin. Skulle exempelvis forbrukningen av papper i industriländerna stiga bara någon procentenhet långsammare än vad som antagits, elimineras underskottet 1980. Å andra sidan har FAO:s kapacitetsenkäter erfarenhetsmässigt visat en tendens att överskatta produktionskapaciteten i slutet av prognosperioden. Härtill kommer att pappersproduktionens tillväxt kan komma att ytterligare begränsas till följd av att produktionskapaciteten for massa enligt FAO:s enkäter väntas öka långsammare än produktionskapaciteten for papper. Det senare gäller hela den industrialiserade västvärlden och Västeuropa i synnerhet.

Massa I den tidigare omnämnda FAO-enkäten beräknas för de utvecklade marknadsekonomierna totalt att produktionskapaciteten for massa under den senare delen av 1970-talet växer 1/2 procentenhet långsammare än produk-

tionskapaciteten for pappen För Västeuropa är skillnaden mellan tillväxt-

takterna ännu större, närmare 1 procentenhet. Endast för utvecklingsländerna anges att massakapacitetens ökning överstiger papperskapaciteten, främst hänförbart till Latinamerika. Räknar man enbart i teoretisk kapacitet skulle överskottet av massakapacitet i u-länderna år 1980 räcka för att på global nivå uppväga underskottet i de utvecklade länderna. Emellertid är det i praktiken så att fullt kapacitetsutnyttjande erfarenhetsmässigt innebär en lägre utnyttjandegrad i u-länderna än i de industrialiserade länderna. Därför räknar FAO i sin bedömning av de faktiska produktionsmöjligheterna år 1980 med att massaproduktionen inte blir tillräckligt stor för att åstadkomma den produktion av papper som eljest vore möjlig inom ramen för den enligt enkäten tillgängliga papperskapaciteten. Denna kalkyl återges i tabell 5:12. Det kan observeras att FAO i sitt huvudalternativ antar en oförändrad andel returpapper i pappersproduktionen; en ökad sådan andel skulle medföra att massaunderskottet helt eller delvis eliminerades. Eftersom dessutom den beräknade pappersproduktionen år 1980 såsom tidigare nämnts i sin tur understiger den projicerade efterfrågan på papper, har det förutsatts att det rätt begränsade svenska exportutbudet 1980 av

Tabell 5:12 Utbud och efterfrågan på massa 1979 Milj. ton Utvecklade Utvecklings- Marknadseko-

1 Uppgifterna avser 1974-1979. Källa: FAO, 1975.

av olika varugrupper 65 Exporter:

avsalumass.a utan svårighet skall kunna avsättas. Gränsen mellan vad som är massa för avsalu och massa för integrerad produktion är inte knivskarp. med bättre avsättningsmöjligheter för massa l speciella konjunkturlägen massa från integrerade bruk utbjudas än för papper kan en del kvantiteter som avsalumassa. En sådan situation antas dock inte komma att föreligga 1980: som framgår av det föregående väntas hela det tillgängliga pappers-

utbudet kunna avsättas på världsmarknaden.

5.5 Järn och stål

Prognosen för Sveriges export av järn och stål 1980 har i huvudsak utgått av det tillgängliga Det förutsätts att Norrfrån en beräkning exportutbudet. bottens .lärnverk byggs ut i enlighet med de under hösten 1975 reviderade 80 och att det härigenom kraftigt ökade exportutbudet planerna för Stålverk För exportprognosen har en viss också kan avsättas på världsmarknaden. nedjustering av utbudsberäkningens grundresultat visserligen gjorts, men denna är snarast betingad av redovisade planer på utvidgad inhemsk i från 1981. En del av Stålverk 80:5 teoretiska utbud av valsverkskapacitet stålämnen på den internationella marknaden år 1980 blir till följd av detta av tillfällig natur och det kan ifrågasättas om det är möjligt att finna köpare

för hela detta engångsutbud just år 1980. till bedömningen av stålexporten har ut- Som kompletterande bakgrund studie av den internationella stålmarknadens utveckling förts en översiktlig fram till 1980, innefattande bl. a. projektioner av omvärldens stålefterfrågan Beräkningarna antyder möjligheten av att baoch produktionsmöjligheter. lans mellan kan komma att föreligga 1980 efter det utbud och efterfrågan som rått kring mitten av 1970-talet. Det måste dock svaga avsättningsläge påpekas att resultat av kalkylen, på samma sätt som gäller motsvarande för variationer beräkningar för t. ex. papper och massa, är ytterst känsligt om efterfrågetillväxt och produktionstillväxt. Det synes i förutsättningarna under alla omständigheter stå klan att den från utbudssidan utgående exportprognosen nödvändiggör en ökning av Sveriges andel i den interna-

tionella stålhandeln. I nämnda beräkningar av svenskt utbud och internationell efterfrågan och innefattar inte tråd, rör har begreppet ”stål” givits en snäv definition m. m. För den senare kategorin stål, som i kvantitet räknat är tämligen liten men värdemässigt ändå betydelsefull, har en separat projektion gjorts. Även och ferrolegeringar faller utanför huvudgruppen, exporten tackjärn härav är dock av mindre betydelse. Sammanfattningsvis beräknas exporten av järn och stål i fasta priser under 1975-1980 en trendtillväxt motsvarande l3 ä 14 96 per perioden uppvisa år. Räknar man i ton handelsfärdigt stål blir ökningen avsevärt större, vilket förskjuts i riktning mot en högre beror på att exportens sammansättning med lågt förädlingsvärde i och med att Stålverk 80 påbörjar andel piroduktslag sin export av stålämnen.

66 Exporren av olika varugrupper SOU l976z22

Den internationella stå/marknaden

Förbrukningen av stål i de industrialiserade marknadsekonomierna (tabell 5:13) beräknas 1970-1975 ha uppvisat en trendtillväxt på ca 3 % per år, vilket är klart lägre än under 1960-talet. Stålkonsumtionen brukar vid mer långsiktiga studier vanligtvis på ett eller annat sätt relateras till BNP. Dels kan man återföra en del av variationerna mellan olika länder i stålkonsumtion per capita på storleken av BNP per capita, dels kan man vänta sig ñnna ett någorlunda stabilt samband (för ett givet land) mellan tillväxttakterna i stålkonsumtionen och BNP. [diagram 5:5 visas kvoter mellan sådana tillväxttakter (tillväxtelasticiteter) i olika femårsperioder för olika länder. För några länder, exempelvis Förenta staterna och Storbritannien är elasticiteterna instabila över tiden. påtagligt Flertalet länder uppvisar dock elasticiteter som är tämligen stabila, eller har en mer eller mindre stabil (och i så fall nedåtgående) trend under den redovisade perioden 1955-1970. Uppgifter om stålförbrukningen under första hälften av 1970-talet föreligger ännu mycket För de flesta ofullständigt. länder synes dock gälla att elasticiteterna sänkts ytterligare något 1970-1975 jämfört med 1965-1970. Man har framfört hypotesen att ju högre inkomst ett land per capita har, desto lägre är stålförbrukningens inkomstelasticitet. Denna hypotes bestyrks endast i begränsad utsträckning av diagram 5:5, såväl vid jämförelser mellan länder som över tiden. Stålförbrukningen kan utan tvivel också påverkas av en rad andra faktorer, såsom näringslivsstruktur och förändringar i denna, vidare prisutvecklingen på stål relativt till tänkbara ersättningsmaterial (t. ex. plast). I diagram 5:5 har också inritats projektioner för elasticiteterna 1975-1980, vilka sedan använts för att skriva fram konsumtionsutvecklingen. Viss hänsyn har tagits till eventuella historiska trender i elasticiteterna, dock utan att dessa framskrivits

Lgmfmsmghef* ?fkfelti

på ett helt onyanserat sätt. Den sänkning av pris-

utâffåânâ;

relationen mellan stål och plast som synes ha inträffat

aârpráktfxas

vid 1970-talets mitt kan komma hänsyn och framgår av att hejda eller bromsa den för vissa länder lågsiktiga tendensen tabell 5:13. till sänkta inkomstelasticiteter för stålkonsumtionen.

Tabell5:l3 Synlig stålkonsumtion 1955-1980 Götstålsvikt

Milj. Förändring, procent per år ton 1970 1955- 1960- 1965- l970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

Västeuropa exkl. Sverige 142,2 4.5 5.7 4,1 2.1 3,8 Nordamerika 138,5 0,0 7,3 l ,5 2.4 3,4 Japan 69,9 20,1 10,1 l2,5 6.3 7,7 Summa 350,6 3,2 6,9 4,1 3.0 4,5

a Området omfattar Österrike, Belgien-Luxemburg, Frankrike, Västtyskland, Italien, Nederländerna, Spanien, Schweiz, Storbritannien, Danmark, Finland och Norge.

av olika varugrupper 67 Exporien

Förenta Japan Österrike Belgien Canada Staterna 2-

i_ -1 F I r--i 1 - I l i- 1 , | i ____ l l l I I l i i i l

I

i L.) L__l l_i LJ l__l 0

italien Nedefländefna Schweiz Frankrike Västtyskland

2_

-7

1- Ir-l ,

II F1 ll r l l l i I l l | l__i i_i L__.1 L_1 o l__l

Storbritannien Danmark Finland Norge

2-

l i

1- l l I

l

1 i--i i i I

|_J LJ l_i.

0 L]

60 65 70 75 80 Qämlâü Qämäfj 55 60 65 70 75 55 60 65 70 7 55 60 es 70 75 55 GO 65 70 75 ümümm

Diagram 5:5 Den synliga slálkonsumiionens IiIIväxIe/aslicirer med avseende pa BNP

1955-1980.

Ett drag hos de västeuropeiska länderna är att de både genomgående och exporterar stål i betydande utsträckning, dvs. det förekomimporterar länderna emellan. Denna mer specialisering och utbyte av stålprodukter

i det ömsesida handelsutbytet i Västeuropa, motiverad bl. a. av intensitet

de inhemska marknadernas relativa litenhet i förhållande till den ekono-

storleken samt underlättad av de små miska på produktionsanläggningarna

saknar motsvarighet for Förenta staterna och Japan. transportavstånden, Förenta staterna har sålunda en obetydlig export i Förhållande till produk-

har ingen import men en tionen, men ett betydande importbehov; Japan

avsevärd export. 1 Med export och import

intensiteten i den västeuropeiska handeln har också ökat successivt under av stål avses här egent-

kan delvis vara en konsekvens av att ligt” stål i enlighet med de senaste två decennierna. Detta den definition som tillstorleken Även om det kan finnas den optimala på anläggningarna stigit. lämpas av OECD. Tråd,

en övre gräns for importens andel av stålkonsumtionen synes det inte fö- rör m. m. ingår inte. ej

skäl att under perioden fram till 1980 förutse något brott i import- heller tackjärn. ferrolegereligga således att möjligheter ringar o. d. Antaganden andelens stigande trend (jfr tabell 5:14). Det förutsätts for om den svenska exportill ytterligare vinster genom specialisering och handelsutbyte föreligger ten av de sistnämnda

stålindustrin. produktslagen införs i

Även for Nordamerikas del gäller att importens andel av stålkonsumtionen den avslutande tabellen

under de senaste 20 åren. Däremot har exportens ökningstakt 5:19. stigit kraftigt

68 Exporten av olika varugrupper Tabell 5:14 Importens andel av den synliga stålförbrukningen 1955-1980 Beräkningar i götstålsvikt. Trendmässiga tal 1955 1960 1965 1970 1975 1980

0.00 0,00

a Se not a till tabell 5:13.

varit tämligen låg, jämfört med Den Västeuropa. nordamerikanska ställndustrin synes ha minskat sina andelar såväl på den egna inhemska stålmarknaden som på världsmarknaden. Den importandel for 1980 som anges i tabell 5:14 för Nordamerika har framkommit via en kalkyl av importbehovet, utgående från antaganden om konsumtionens (tabell 5:13) och produktionens (tabell 5:16) tillväxt, samt en förutsättning om oförändrad export. l diagram 5:6 åskådliggörs tillväxttakten i de industrialiserade marknadsekonomiemas nettoexport av stål till den övriga världen. Den mycket höga tillväxten 1970-1975 stod i samband

med en snabb expansion av Östeuropas,

OPEC-ländemas och en del andra råvaruproducerande u-länders stålefterfrågan. Den antagna tillväxten för stålexporten till ifrågavarande länder 1975-1980 ligger något högre än den tillväxt som förutses för deras totala importefterfrågan. l tabell 5:15 sammanfattas resultaten av ovannämnda av imberäkningar portefterfrågan, vilkas summa utgör den totala som riktas mot efterfrågan de industrialiserade marknadsekonomiemas stålexport. Totalt sett pekar kalkylen på att tillväxten i importefterfrågan 1975-1980 blir något högre än 1970-1975 och obetydligt lägre än under 1960-talet.

Underlag i form av kapacitetsprognoser för en någorlunda tillförlitlig be-

dömning av stålproduktionen i världen fram till 1980 saknas i stort sett.

Diagram 5:6 Sam/ad neltoexport frán Västeuropa exkl. Sverige , Nordamerika øch Japan I 955-] 980. GöIsIâ/svikt. Förändringar, procent per är.

60 g_ E 7_5 80 Se not a till tabell 5:13. 55 60 65 70 75

Exporter: av olika vart/grupper 69

Tabell 5:15 lmportefterfrågan på stål 1955-1980 Götstålsvikt

Milj. Förändring, procent per år ton 1970 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

lmpon till

Nettoexport från Västeuropa exkl. Sverige”, Nordamerika och Japan 18,5 3.0 0,2 9,3 11.0 8,5 Total efterfrågan på import från Västeuropa exkl. Sverige”, N0rdamerika och Japan 76.0 6.8 7.9 9.2 5.7 7.1

a Se not a till tabell 5:13.

Vad som här presenteras måste närmast anses som illustrativa räkneexempel. För de västeuropeiska OECD-länderna finns visserligen kapacitetsprognoser, men endast fram till 1977, beräknade inom OECD på basis av enkätinformation. 1 diagram 5:7 visas dels årliga Förändringar i produktionskapaciteten i Västeuropa (utom Sverige), dels kapacitetsutnyttjandet under en

Kapacitets Kapacitetsuttillväxt, % nyttjande, %

Kapacitetsutnyttjande -90

-80

10 Kapacitetstillväxt

Diagram 5:7 Effektiv raprognos stâlskapaciteti Västeuropa / exkl. Sverige jämte kapacitetsutnytyandet 1955-] 980. 1 Se not a till tabell 5:13.

70 Exporten av olika varugrupper _

längre tidsperiod. Kapacitetstillväxten sker som synes inte särskilt jämnt och man har också ett intryck av att efter år av lågt kapacitetsutnyttjztnrle följer i allmänhet ett eller ett par år av låg kapacitetstillväxt, och omvänt att höga utnyttjandetal följs av höga tillväxttal för kapaciteten. Exempelvis följdes det svaga stålåret 1971 av nästan obefintliga ökningar i produktionskapaciteten 1972 och 1973. Den goda stålkonjunktur som präglade 1972, 1973 och i viss mån 1974 har resulterat i stora kapacitetstillskott under 1974, 1975 och sannolikt 1976. Med utgångspunkt i den sålunda belysta tidsförskjutna effekten har en tänkbar utveckling av stålkapaciteten fram till 1980 mycket grovt skisserats, såsom framgår av diagrammet. Det förutsätts att det mycket låga kapacitetsutnyttjande som rått 1975 och sannolikt råder även 1976 medför en mycket svag kapacitetsöknirtg 1977 och 1978. Under 1977 och 1978 kan en klar förbättring av stålkonjunkturen bedömas som sannolik, vilket kan väntas medföra en större kapacitetstillväxt 1979 och 1980. Med detta som utgångspunkt har den produktionsprognos för Västeuropa som redovisas i tabell 5:16 kalkylerats. Därjämte har gjorts antaganden för stålproduktionen i Nordamerika och Japan. En hypotetisk internationell försörjningsbalans för stål kan nu upprättas (tabell 5:17). Enligt denna föreligger 1980 ett obetydligt efterfrågeöverskott

Tabell 5:16 Produktion av götstål 1955-1980

Milj. Förändring, procent per år ton 1970 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

a Se not a till tabell 5:13.

Tabell 5:17 Försörjningsbalans för götstâl för Västeuropa exkl. Sverige”, Nordamerika och Japan l975 och 1980 Milj. ton. Trendmässiga tal

a Se not a till tabell 5:13.

Exporten av olika varugrupper 71

av storleksordningen 4 á 5 milj. ton götstål eller knappt l % av den beräknade produktionen samma år. En kalkyl av detta slag är emellertid extremt osäker. större tillväxt i exempelvis än den En tämligen obetydligt produktionen här antagna medför att efterfrågeöverskottet forbyts i ett rätt stort utbudsöverskott.

Den svenska exporten

Med hjälp av tillgängliga uppgifter om den svenska stålindustrins kapacitetsutbyggnad fram till 1980 beräknas, vid ett historiskt sett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande, götstålsproduktionen 1980 uppgå till ca 10 milj. ton antas varav 1,7 milj. ton vid Stålverk 80. Sveriges synliga stålkonsumtion växa med i genomsnitt 3,5 96 per år 1975-1980. Detta kan jämföras med drygt 4 % per år under 1960-talet och uppskattningsvis 2 % per år 1970-1975. andel av den svenska stålkonsumtionen sjönk 1955-1960 och lmportens 1960-1965. men steg därefter 1965-1970 och 1970-1975. Tänkbart är att Ett större internationellt förändringar i importandelen står i samband med produktionstillväxtens material, omfattande tre storlek, sett över en femårsperiod: en snabb inhemsk produktionstillväxt femársperioder för vardeatt konkurrera med importen, medan en långsam ra 12 västeuropeiska läninnebär goda möjligheter andel av konsumtionen. der (36 observationer) har produktionstillväxt verkar höjande på importens dock studerats. Bland 11 Hypotesen motsägs inte av de svenska erfarenheterna (diagram 5:8), men fall med en produktionsobservationsantalet är givetvis alltför litet for att några säkra empiriska slut- tillväxt överstigande 8 96 satser skall kunna dras Håller man ändå fast vid tankegången skall den per år sjönk importens 1975-1980 motivera andel av stålkonsumtioemotsedda mycket höga svenska produktionstillväxten nen i 9 fall. Bland l7 fall en sänkning av stålkonsumtionens importandel i prognosen for 1980. Det med produktionstillväxt är å andra sidan inte troligt att produktionen av stålämnen vid Stålverk understigande 6 96 per år 80 får särskilt stor bromsande inverkan på importen eftersom den svenska steg importandelen i 16 torde komma att fall. inhemska efterfrågan i mycket begränsad utsträckning

lmportandelens förändring 0.10-

0,08- 1970-75

0,061

0,04« 1965-70

0,02-

Produktionstillväxt, % 0,00 2 4 6 8 10 Diagram .v18 Förändring i -0,02- importandelen av slå/kon- 1960-65 1955-60 sumtionen och til/växten i stå/produktionen I 955-/ 975. -0,04-

72 Exporten av olika varugrupper Tabell 5:18 Sveriges försörjningsbalans för götstål 1975 och 1980 1000 ton. Trendmässiga tal

vara inriktad på ifrågavarande typ av produkter. Ett antagande om oförändrad importandel i stålkonsumtionen har därför gjorts. Det teoretiska exportutbudet 1980 uppgår enligt försörjningsbalansen i tabell 5:18 till 5,7 milj. ton. Efter 1980 är avsikten emellertid att större delen av Stålverk 80:5 produktion av stålämnen skall vidareförädlas med hjälp av utökad inhemsk valsverkskapacitet. Detta innebär att en del av exportutbudet av ämnen 1980 blir en tillfällighet för just detta år. Det kan komma att visa sig svårt att tillfälligt under 1980 finna avsättning för en så pass stor kvantitet av ämnen, även om efterfrågeklimatet i övrigt skulle vara gynnsamt. 1 prognosen för 1980 har därför exporten - i och för sig godtyckligt - reducerats med ca hälften av denna tillfälliga utbudskvantitet. Exporten 1980 beräknas därmed till 5,2 milj. ton, uttryckt i götstålsvikt. Den svenska stålexportens andel av de industrialiserade marknadsekonomiernas stålexport har *alltsedan 1965 legat vid eller strax under 2 “o Den exportprognos som gjorts för 1980 beräknas komma att förutsätta en kraftig höjning av andelen, till stor del hänförbar till den ökade exporten av stålämnen. 1 den mån ett efterfrågeöverskott eller åtminstone balans föreligger på världsmarknaden 1980 borde denna andelsökning inte vara omöjlig att åstadkomma. Världsmarknadspriserna torde härigenom ha möjlighet att utveckla sig på ett sätt som gör det svenska utbudstrycket konkurrenskraftigt. Osäkerheten beträffande den globala balansen mellan utbud och efterfrågan är emellertid som nämnts mycket stor. 1 den föregående framställningen har begreppet ”stål” i utrikeshandeln delinierats snävt och exkluderar dels tackjärn och ferrolegeringar, dels tråd och rör m. m. Den sistnämnda gruppen är kvantitetsmässigt relativt liten i den svenska stålexporten men värdemässigt av betydelse till följd av dess högre pris. Exporten av tackjärn och ferrolegeringar är obetydlig såväl i kvantitet som i värde. Exporten av tråd och rör m. m. har 1975-1980 beräknats öka i något snabbare takt än stålkonsumtionen i de industrialiserade marknadsekonomierna, eller med 5 “n per år. Exporten av tackjärn och ferrolegeringar har i prognosen for den totala exporten av järn och stål åsatts en kvantitet 1980 av samma storlek som den uppskattade trendmässiga exporten år 1975. 1 tabell 5: l9sammanfattas de olika beräkningarna av den svenska exporten av järn och stål.

Exporter: av olika varugrupper 73

Tabell 5:19 Sveriges export av järn och stål 1960-1980 1000 Förändring, procent per år ton 1970 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980 Egentligt stål

Total expon, milj. kr.. 1968 års priser2447 11,3 7_7 53 13,7

5.6 Kemiska produkter

Exporten av kemiska produkter utgjorde 1974 ca 5 % av Sveriges tofala

varuexport. Under 1960-talet har utförseln av denna varugrupp expanderat mycket starkt - den volymmässiga ökningstakten var ca 14 % per år. Motsvarande ökning för världshandeln med kemiska produkter var ca 12.5 % (tabell 5:20). För att prognosera Sveriges export 1975-1980 har i princip samma ansats använts som i det följande för bl. a. textilvaruprodukter och verkstadsprodukter, dvs. utifrån bedömningar av den utländska importefterfrågan och de svenska marknadsandelarna. Sådana marknadsstudier har företagits for de fem största avnämarländerna, dvs. Norge, Västtyskland. Finland, Danmark och Storbritannien. vilka tillsammans emottar ca 60 % av Sveriges export av kemiska produkter. Här skall först importen och utvecklingen av Sveriges andelar med avseende på dessa fem länder behandlas.

Importen till avnämarländerna dels av insatsvaror De kemiska produkterna utgörs dels av konsu mtionsvaror. Jämte ett - inkl. tulli de flesta sektorer i ekonomin. relativpris och växelkursförändringar - har därför BNP använts som forklaringsvariabel för importen vid ekvationsestimeringar. En tidstrend, som kan antas fånga upp andra importgenererande faktorer, medtogs vid sidan av BNP och relativpris, som förklaringsvariabel. Denna blev signifikant skild från noll en-

Tabell 5:20 Export av kemiska produkter 1960-1973 Volymförändringar. procent per år 1960- 1965- 1970- 1965 1970 1973

Världsexporten 13.0 12.3 15.0 Sveriges export 14.7 13,4 1 1.8

74 Exporten av olika varugrupper

dast För Danmark och Norge. De estimerade elasticiteterna med avseende på BNP och pris framgår av nedanstående tablå (standardavvikelser anges inom parentes):

lmportelasticitet med avseende på

BNP Prisa

Norge 1,39 (0.42) -1,33 (0.58) Danmark 1,80 (O, 1 0) -0,46 (0,20) Finland 1,34 (0,43) -1.06 (0.75) Storbritannien 4,16 (O,21) Västtyskland 3,01 (0,44) -0,76 (0.44)

a Relativpris = världsmarknadspris på kemiska produkter inkl. genomsnittstull i lörhållande till inhemskt partipris för kemiska produkter, mätt i samma valuta.

För att prognosera importen har de relativa priserna framskrivits i stort sett i enlighet med den långsiktiga trenden. Härutöver har gjorda prognoser för BNP (se kapitel 2) använts för att prognosera importen. Resultaten framgår av tabell 5:21. Genom att relatera förändringen i importen till förändringen i BNP erhålls importens “enkla” tillväxtelasticitet* med avseende på BNP. Utvecklingen av detta mått under femårsperioder sedan 1955 framgår av tabell 5:22, där också de av ovannämnda importprognoser implicita elasticiteterna anges.

Tabell 5:21 Import av kemiska produkter 1955-1980 Volymförändringar, procent per år

1955- 1960- 1965- 1970- l975- 1960 1965 1970 1975 1980

AM M 1 D”

ABIÅJP/BNP

Tabell 5:22 Enkel importelasticitet för importen av kemiska produkter med avsedär M är importen och ende på BNP 1955-1980

symbolen A anger för-

ändring. Det bör påpekas 1955- 1960- 1965- 1970- 1975att eftersom uppenbarli- 1960 1965 1970 1975 1980 gen andra variabler än

BNP påverkar importen Danmark 2,80 2,35 1,93 2,0 2 ,O (se ovan) är detta inte en Finland 2,43 2,56 1.98 2,0 2.1 elasticitet i strikt mening Norge 3,79 3,25 2,54 2,7 3,0 utan ett allmänt mått Storbritannien 3,50 4.25 4,63 4,5 4,5

på relationen mellan im- Västtyskland 3,15 3.29 4,07 3.8 4,0 porten och BNP.

av olika varugrupper 75 Exporten

Sveriges marknadsandelar

har det beräknade svenska relativa ex- Under de senaste två decennierna alla fem undersökta länder. Ändå har Sveriges portpriset stigit gentemot andelar under samma tid stigit trendmässigt i Danmark, Norge och Finland. har varit i stort sett oförändrad, medan den har Andelen i Storbritannien i Västtyskland. För de nordiska länderna synes tenderat att sjunka något - konkurrensmedel - än de som har direkt alltså andra integrationseffekter samband med relativpriset ha gjort sig starkare gällande.

Vid uppvisade zindelarna i Danmark och Västtyskregressionsestintering samband med För Danmark fick även koeffiland ett klart relattivturiset. tidsvariabeln ett klart värde. För prognosen av cienten framför signifikant andelarna i dessa lander har förutsatts en - bortsett från tullde svenska förändringar - oförändrad relativprisutveckling. I Västtyskland avses den

i mitten av 1977. I Danmark har tullarna sista tullsänkningen äga rum produkter traditionellt varit mycket låga. på kemiska Finland och Storbritannien har framskrivits mer re- Andelarna i Norge. 1och med att effekterna av EFTA-integrationen numera sonemangsmässigt. ut torde andelarna i Norge och Finland inte komma att torde ha ebbat samma under 1970-talet som under l960-talet. uppvisa höga ökningstakt har dock forutsatts för perioden 1975-1980. Andelen Smärre andelsökningar förbli i stort oförändrad från 1960-talet. Ani Storbritannien har forutsatts samt framgår av tabell 5:23. delarnas historiska utveckling prognoserna

Sveriges export

till olika länder framgår av tabell 5:24. Utvecklingen av Sveriges export Tillväxttalen 1975-1980 för de fem största länderna anger den för perioden utifrån ovanstående bedömningar resulterande utvecklingen för Sveriges exav kemiska produkter till andra länder än port till dessa länder. Exporten har framskrivits mer schematiskt utan användande av de ovan nämnda Med i beräkningar utförda av exovan relaterade modell. utgångspunkt institutionerz från och Sveriges export till de terna antas importefterfrågan u-länderna För icke-oljeproducerande stiga med ca 6 % per år 1975-1980. OPEC-staterna beräknas motsvarande ökningstakt uppgå till ca 15 %. Ex-

till öststaterna och övriga OECD har framskrivits trendmässigt. porten l Dvs. Sveriges exportpris

i förhållande till respektive lands genomsnittliga importpris på kemiska produkter, mätt i gemen- Tabell 5:23 Sveriges andelar av olika länders import av kemiska produkter sam valuta samt justerat 1960-1980 med hänsyn till tullförändringar. 1960 1965 1970 1975 1980 3 Världsbanken och Mor-

10,5 11,0 gan Guarantee Trust.

Västtyskland lingen (se kap. 2).

76 Exporten av olika varugrupper

Tabell 5:24 Sveriges export av kemiska produkter [960-1980 Volymförändringar, procent per år

1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

Övriga ursprungliga EFTA 19,6 14,2 12.4 12,3

11,3 12.6

5.7 Textilvaror

Sveriges export av textilvaror är koncentrerad till ett relativt litet antal avnämarländer. Sålunda mottog de övriga nordiska länderna och Storbritannien år 1963 drygt 60 % av exporten och tio är senare drygt 70 96; koncentrationen i länderfordelningen har alltså ökat. Anmärkningsvärt är vidare att Finlands andel av exporten mer än fordubblades under de tio åren medan Västtysklands andel halverades. Över hälften av exporten består av varor för insats i köparländernas egen

textilindustri: garn, vävnader, läder m. m. Återstoden,

de fardiga beklädnadsvarorna, går direkt till privat konsumtion. Andelen insatsvaror har uppvisat en sjunkande tendens, medan särskilt skoexportens andel, som i början av 1960-talet var obetydlig, stigit påfallande. lnsatsvarornas andelar av avnämarländernas totala textilvaruimport har sjunkit tämligen kraftigt under de senaste tio åren, kraftigare än vad som gäller för den svenska exporten. Utlandets import har således i ökad utsträckning bestått av färdiga beklädnadsvaror medan den svenska exportens tendens i samma riktning är betydligt mindre markerad. Detta återspeglas i tabellen över Sveriges marknadsandelarüabell 5:25). l fyra av sex redovisade länders import av kläder sjönk Sveriges andelar eller var oförändrade mellan 1963 och 1973, medan for garn och vävnader marknadsandelarna steg i alla länder utom Växttyskland. Extremt stora andelsökningar har ägt rum i Finlands Finland import. är också det enda land där mellan 1963 och 1973 den svenska exporten av kläder uppvisade en mer gynnsam andelsutveckling än exporten av insatsvaror. Den del av avnämarländernas textilvaruimport som är konsumtionsvaror kan i forsta hand antas bestämd av de enskilda konsumenternas efter-

vara

frågan, medan importen av insatsvaror

är direkt relaterad till produktionen inom beklädnadsindustrin. Önskvärt kunde därför vara att studera de två användningsgrupperna åtskilda. Data for en sådan analys har dock inte fram-

Exporren av olika varugrupper 77

Tabell 5:25 Sveriges andelar i avnämarländernas import av textilvaror 1963 och 1973 Löpande priser, procent Textilvaror, totalt Garn och vävnader Kläder 1963 1973 förändr. 1963 1973 förändr. 1963 1973 förändr.

tagits. Den totala textilvaruimportens slutliga efterfrågan härrör förutom från den inhemska konsumtionen från exporten av vidare bearbetade varor. Den inhemska konsumtionen torde dock i allmänhet vara den helt dominerande slutliga efterfrågefaktorn. Textilvaruimportens tillväxttakt under olika femårsperioder framgår av tabell 5:26 för de viktigaste avnämarländerna. Fastprisberäkningen av importen har representerat ett problem då den prisinformation som kunnat inhämtas är dålig och fragmentarisk. De volymtillväxttal för textilvaruimporten som redovisas har framkommit genom att ländernas import i löpande priser dellaterats med prisindex för Sveriges textilvaruimport, uttryckt i respektive lands valuta. Detta forfarande bygger på antagandet att utvecklingen av Sveriges importpriser kan anses representativ även för andra länders importpriser på textilvaror. Tillväxttakterna i textilvaruimporten, sedda i relation till tillväxten i respektive länders privata konsumtion, är genomgående att betrakta som höga, i synnerhet under 1960-talet. Variationerna är dock betydande, både mellan länderna och mellan de olika tidsperioderna. En del av Variationerna kan antas sammanhänga med variationer i andra variabler, främst kanske importprisernas utveckling. Dessa beräknas ha sjunkit 1955-1960 och därefter ha varit praktiskt taget oförändrade under 1960-talet. Bakom denna utveckling låg säkert delvis en ökad rationalisering av produktionsprocesserna, men också det faktum att importen av billigare varor

Tabell 5:26 Importen av textllvaror till olika länder 1955-1980 Volymförändringar, procent per år

1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

a Sammanvägt med andelar i Sveriges textilvaruexport.

78 Exporten av olika varugrupper

från u-länderna upptagit allt större andelar i såväl Sveriges som andra länders import. Under första delen av 1970-talet har visserligen importpriserna stigit kraftigt men i regel ändå inte fullt nått upp till de allmänna konsumtionsprisernas ökningstakt. Textilvaruimportens relativpris, räknat med avseende på konsumtionsprisindex, skulle därmed ha sjunkit även 1970-1975, om än i mindre grad än under l960-talet. De relativa importpriserna har i ytterligare mån reducerats därigenom att tullarna mellan länderna i stor utsträckning avskaffats sedan slutet av 1950-talet, i samband med tullavvecklingsprogrammen inom EG och EFTA, Kennedyronden och de olika uppgörelserna mellan EFTA-länderna och EG på l970-talet. Tullsatserna och deras utveckling har endast grovt kunnat uppskattas men effekterna på de genomsnittliga importpriserna har antagligen varit rätt betydande med tanke på att tullnivån på textilvaror i slutet av 1960-talet var väsentligt högre än på industriprodukter i allmänhet. Det framstår sålunda som troligt att de höga tillväxttal som noterats för textilvaruimporten åtminstone till en del kan förklaras av dess relativt sett

sjunkande priser, och kanske inte minst av de effekter som sänkningen

av den genomsnittliga tullnivån har haft. I fråga om den finska textilvaruimporten är att märka att den till betydligt större del än för de övriga länderna utgörs av varor för insats i den egna beklädnadsindustrin. Finland har också en betydande export av beklädnadsvaror. Därför är det antagligen så attden finska textilvaruimportens utveckling i väl så hög grad beror av beklädnadsvaruexportens som den privata konsumtionens utveckling. l de bedömningar av importtillväxten 1975-1980 som anges i tabell 5:25 har tagits fasta på att den privata konsumtionen väntas tillväxa i en något högre takt än vad som gällt genomsnittligt under den första hälften av 1970-talet (se tabell 2:2 i kapitel 2); det mer väsentliga undantaget härifrån utgörs av Storbritannien. Den uppbromsning i nedgångstakten i importprisernas relation till konsumentpriserna som allmänt karaktäriserade perioden 1970-1975 kan återföras på en kraftig höjning 1973-1974, som delvis kan vara av speciell karaktär, med hänsyn till de genomgripande förändringarna av energipriser m. m. Antagandena för 1975-1980 innebär en återgång till en något högre nedgångstakt. Tullavvecklingen mellan de ursprungliga EFTA- och EGblocken får dock en jämförelsevis liten effekt på ländernas genomsnittliga importpriser under perioden 1975-1980. Tullnivån är redan i utgångsläget 1975 tämligen låg och dessutom är en stor del av textilvaruhandeln, nämligen intrahandeln inom respektive block, redan tullfri. Sammanfattningsvis skulle de gjorda importbedömningarna innebära en importtillväxt 1975-1980 som något överstiger den under 1970-1975, om man väger samman de fem ländernas import med deras andelar i Sveriges export; nedre raden i tabell 5:26. Frågan är nu huruvida den svenska exporten av textilvaror kan antas växa i takt med den sålunda beräknade marknadstillväxten. l tabell 5:27 anges utvecklingen av Sveriges textilvaruexport med fördelning på viktigare avnämarländer. Exporten till varje land har på ett grovt sätt fastprisberäknats genom deflatering med prisindex för den totala textilvaruexporten. Skillnaden mellan total importtillväxt till respektive land (enligt tabell 5:26) och

Exporten av olika varugrupper 79 SOU |976:22

Tabell 5:27 Sveriges export av textilvaror och dess marknadsandelar 1960-1980 Volymförändringar, procent per år

Norge

Förenta staterna

f Skillnad mellan exporttillväxten och den i tabell 5:26 beräknade importtillväxten. b De totala andelarna har beräknats som om andelarna i Förenta staterna och gruppen Ovriga länder vore oförändrade.

tillväxten i Sveriges export till landet utgör ett mått på den fastprisberäknade marknadsandelens utveckling. Den totala marknadsandelens förändring har framkommit mellan den totala exportens tillväxt och den genom jämförelse totala “marknadstillväxten“. Den sistnämnda har härvid beräknats som ett med ländernas andelar i Sveriges export vägt medeltal av ländernas importtillväxt. Betydande marknadsandelsvinster ägde totalt sett rum under 1960-talet, särskilt under dess första hälft. Vinsterna framkom som ett netto av mycket stora andelsökningar i EFTA-länderna och avsevärda Förluster i EG-landet Västtyskland. Utvecklingen har synbarligen ett starkt samband med tulloch integrationssträvandena inom de två ekonomiska blocken avvecklingen under l960-talet. Under den första hälften av 1970-talet har andelsvinsterna uppskattningar upphört. Särskilt markant är omenligt preliminära i andelsutvecklingen för exporten till Finland och Storsvängningen britannien. Utvecklingen på det tullpolitiska området kan delvis ha haft för de något nya tendenserna för marknadsandelarna. Vad gäller betydelse de förutvarande EFTA-länderna har Sveriges konkurrensfördel minskat i och med att Kennedyronden 1968-1973 medförde att dessa länder sänkte tullarna mot tredje länder och i och med att deras tullar gentemot EGländerna 1973 började avvecklas, i samband med de frihandelsavtal som ingåtts. Betecknande kan möjligen också vara att bland de ursprungliga EFTA-länderna marknadsandelarna hävdats sämst i de nyblivna EG-länderna, Danmark och Storbritannien. En jämförelse mellan utvecklingen av Sveriges export- och importprisindex för textilvaror ger inget intryck av att den svenska konkurrenskraften rent prismässigt skulle ha försämrats i början av l970-talet. Tvärtom synes relationen importprisindex ha tenderat att växa långsammare än un-

export/

der 1960-talet även om man också tar hänsyn till priseffekterna av de olika tullsatsförändringarna. Detta kan kanske ses som ett uttryck för den teori som bl. a. framförts i kapitel 4, att tullförändringar har en starkare effekt

80 Exporren av olika varugrupper

än andra relativprisändringar. Vad som emellertid, vid sidan av det tullpolitiska, kan ha bidragit till den svagare utvecklingen av marknadsandelarna är prisernas effekt på det svenska exportutbudet: vid de priser som har kunnat tas ut har det blivit allt mindre lönsamt för företagen att sälja på ° exportmarknaden. Det sistnämnda problemet kan visa sig komma att bli avgörande for möjligheterna att utnyttja det avsättningsutrymme som beräknats stå till buds for textilvaruexporten 1975-1980. En analys av kostnadsutvecklingen och lönsamheten för svensk textilindustri faller dock utanför ramen för denna studie. Den utveckling av marknadsandelarna 1975-1980 som anges i tabell 5:27 är att betrakta som en uttolkning av sannolika tendenser för andelarna, under den Förutsättningen att det finns ett tillräckligt utbud vid en relativ prisutveckling som inte avviker från den under 1970-talets första hälft. Andelarna i Norge och Finland bedöms bli oförändrade 1975-1980. Dessa länders frihandelsavtal med EG skulle visserligen kunna motivera ett antagande om en viss sänkning i marknadsandelarna men den allmänt starka integrationen mellan de nordiska länderna, den i hög grad gemensamma konsumentsmaken samt, vad beträffar Finland, den speciellt starka integrationen av textilvaruproduktionen, har ansetts kunna motverka detta. För exporten till Danmark och Storbritannien, med deras fastare anknytning till EG, har en viss nedgång i marknadsandelarna antagits komma att äga rum. Det svenska frihandelsavtalet med EG har slutligen fått motivera att andelsminskningarna i den västtyska importen förutsetts upphöra. Tillsammans med extrapolerade tal for exporten till övriga länder skulle den totala svenska textilvaruexporten kunna växa med ca 7,5 % 1975-1980. vilket kalkylmässigt innebär en mindre förlust av marknadsandelar, totalt sett. Huruvida detta resultat kan åstadkommas inom ramen för tillfredsställande lönsamhet i textilindustrin är som nämnts osäkert, och det går inte att för närvarande utesluta möjligheten av att exporttillväxten blir väsentligt lägre. Det förtjänar dock i sammanhanget framhållas att textilföretagen i långtidsutredningens industrienkät räknat med en högre exporttillväxt än den här angivna.

5.8 Verkstadsprodukter

5.8.1 Allmän bakgrund Från 1956 till 1970 ökade den totala världshandelsvolymen med i genomsnitt ca 7,5 % per år. Världshandeln med färdigvaror steg under motsvarande period med något mindre än 9 % årligen. För verkstadsprodukterna var motsvarande ökning 9,5 96, dvs. den totala export- och importvolymen var ca 3,5 gånger så stor 1970 som 1956 (tabell 5:28). Ett flertal faktorer har medverkat till denna kraftiga ökning av handeln med verkstadsprodukter. Tabell 5:29 belyser en viktig forklaringsfaktor nämligen specialiseringen inom verkstadsindustrin. Denna har inneburit att de ledande exportörerna av verkstadsprodukter även har svarat för kraftiga importökningar. Ett undantag i detta avseende utgör dock Japan där produktdiversifieringen har lett till importsubstitution (se tabell 5:30).

Exporren av olika varugrupper 81

Tabell 5:28 Världshandeln: totalt. med fârdlgvaror samt med verkstadsprodukter 1956-1970

År Värde, milj. US $ Volymindex, Prisindex (enhetsvärde) 1963:100 1963=l00

Alla Färdigvaror Alla Färdigvaror Alla Färdigvaror *_44 varor ?_4- varor i? varor Totalt Verkstads- Totalt Verkstads- Totalt Verkstads-

Källa: ECE.

Tabell5:29 Världshandeln med verkstadsprodukter 1955, 1963 och 1970 Milj. US $

till lndustriländer, Central- Utvecklings- Världen Export marknadsekonomier planerade länder ?- ekonomier Export från Totalt Västeuropa

lndustriländer, marknadsekonomier

Västeuropa

Centralplanerade

Utvecklingsländer*

a Förenta staterna,Canada, Japan, Västeuropa, Australien. Nya Zeeland och Sydafrika. bÖsteuropa inkl. Sovjetunionen. F Världen minus ovanstående länder. Källa: ECE.

82 Exporten av olika varugrupper

Tabell 5:30 Exportandelar av produktionen samt importandelar av den synliga konsumtionen av verkstadsprodukter 1958-1960 och 1967-1969 Procent

Exportandelar i pro- Importandelar i synduktionen av verk- lig konsumtion av

Källa: ECE.

Specialiseringen i verkstadsproduktionen under de senaste två decennierna har utvecklats bl.a. genom den kraftiga efterfrågan i industriländerna på arbetskraftsbesparande maskiner, vilka i många länder utgör en mycket stor andel av utrikeshandeln med verkstadsprodukter. Världshandeln med verkstadsprodukter har sannolikt i betydande grad stimulerats av reduktioner i tullar och andra handelshinder under de senaste årtiondena. Tullreduktionerna har varit i hög grad signifikanta för varugruppen verkstadsprodukter jämfört med andra stora varugrupper. Bland de icke-tariffára handelshindren torde speciellt de s. k. tekniska handelshindren ha stor relevans i samband med handeln med verkstadsprodukter. Effekterna av dessa är dock mycket svåra att bedöma och avvecklingen av de icke-tariffára handelshindren har i allmänhet gått långsammare än tullavvecklingen. Teknologiska innovationer är vidare i hög grad kännetecknande för verkstadsindustrin. Kontinuerligt ökade insatser på forskning och utveckling resulterar ständigt i en rad nya produkter och produktionsprocesser, vilket medför att produkter snabbt foråldras och ersätts med nya. Andra faktorer bakom den snabba världshandelsexpansionen är den ökade omfattningen av multinationella företag, etablering av dotterbolag utomlands och samarrangemang av olika slag mellan företag i olika länder avseende produktion, marknadsföring etc. Sveriges export av verkstadsprodukter ökade från 1960 till 1975 volymmässigt med drygt 8 % per år (se tabell 5:46). De viktigaste avnämarna av Sveriges export av verkstadsprodukter framgår också av tabell 5:46. 1974 utgjorde denna varugrupp ca 34 % av den totala svenska exporten. Personbilar och fartyg räknas här inte in bland verkstadsprodukterna. För dessa produktgrupper har gjorts separata exportbedömningar vilka redovisas i avsnitt 5.9 resp. 5.10.

Exporren av olika varugrupper 83

5.8.2 Prognosansarsen Utgångspunkt för utformningen av föreliggande långsiktiga exportprognos för svenska verkstadsprodukter är - liksom för de flesta övriga varugrupper - bedömningar över efterfrågeutvecklingen utomlands. Verkstadsproduk-

terna är till sin sammansättning en mycket heterogen varugrupp och om-

vitt skilda ändamål. Från efterfrågesynpunkt kan fattar varor för mycket tre större användningsgrupper urskiljas:

(i) lnvesteringsvaror (ii) lnsatsvaror (iii) Konsumtionsvaror (För definition av dessa grupper i SITC-termer, se appendix 4.) Dessa varugrupper behandlas var för sig beträffande de 14 från Sveriges synpunkt viktigaste OECD-länderna. Analysgången har delats upp i två steg. Det av avnämarländernas totala import första steget har bestått i en bestämning av resp. varugrupp. l det andra steget har Sveriges andel av denna import skattats. av importefterfrågan har sådana marknadsstudier fö- Vid bestämningen de 14 OECD-länderna. För övriga exportmarknader har retagits beträffande bedömningar företagits enbart av den totala verkstadsexporten (se avsnitt 5.8.6). Alla de inledningsvis berörda faktorerna bakom världshandelstillväxten har inte varit möjliga att kvantifiera. Förutom en av verkstadsprodukter relevant efterfrågevariabel - investering, konsumtion, industriproduktion eller i vissa fall hela BNP - har vid de ekvationsestimationer som utförts relativa och tidstrender använts som förklaringsvariabler för priser, tullar importen till olika länder. För bestämning av Sveriges marknadsandelar har också relativa priser, tullar, tidstrender och i vissa fall även övrig “speciell” information använts. Trendvariablerna används för att söka fånga vissa av de inledningsvis nämnda “övriga” på längre sikt upp åtminstone importpåverkande faktorerna. På lång sikt (eller som i denna undersökning rörlighet, utbudsmedellång sikt) torde, på grund av produktionsfaktorernas i olika länder vara av förhållandevis unkapaciteten för verkstadsindustrin derordnad betydelse för bestämningen av import- och exportströmmarna. i fastprisberäknad form har erhållits genom att deflatera de Importdata olika ländernas import med världsexportprisindex för verkstadsprodukter. Som deflator för Sveriges export av verkstadsprodukter har använts Sveriges exportprisindex för verkstadsprodukter.

5.8.3 In vesreringsvaror Importen till avnämarländema Den del av verkstadsprodukterna som kan klassificeras som investeringsvarorutörc g 60% See ng s rt ver s ktd dkt. u er

av

a. “av .v expo aispro inom snoseküon

En ansats for bestammng av de olika landernas import av verkstads- återfinns i de större in_ har bestått i estimering av den tämligen tra- dustriländema ca 1 mn. produkter, investeringsvaror ditionella importmodellen: jon olika produkter.

84 Experten av olika varugrupper

52 I Z

U

där: MJ- = import av verkstadsprodukter, investeringsvarori resp. land j. = investeringar i maskiner och apparater i resp. land j. [j

Pv

- = relativpris, där p. J PV = världsexportpris for verkstadsprodukter korrigerat for genomsnittliga tullar i resp. land. PJ- = hemmamarknadspris i resp. land på verkstadsprodukter, investeringsvaror. För de flesta länder erhölls - inte oväntat - ett resultat som tyder på ett starkt samband mellan import av verkstadsindustrins investeringsvaror, Mj, och investeringari maskiner och apparater i resp. land, I-. Koeflicienten Bg, dvs. priselasticiteten, var signifikant skild från noll endast beträffande USA. (För vissa länder erhölls t. 0. m. positiva priskoefficienter.) lmportelasticiteten, 51 (se tabell 5:31), i ovan relaterade modell kan tolkas som ett genomsnittligt mått på förhållandet mellan de årliga förändringarna i importen av investeringsvaror och maskininvesteringarna under estimationsperioden 1955-1973, givet konstanta relativpriser. Koefficienten 51 kan sägas innehålla flera importpåverkande faktorer vilkas inflytande på importen torde ha förändrats mer eller mindre starkt under de senaste två decennierna. Dänned reduceras givetvis denna modells lämplighet som prognosinstrument. Idealt borde dessa “övriga” faktorer ingå som förklaringsvariabler i modellen. Som tidigare påpekats utgör dock kvantilieringen ett härvidlag mycket stort problem. För att prognosera importen av verkstadsindustrins investeringsvaror 1975-1980 har en modell tillämpats där importkvoten (den genomsnittliga importbenägenheten) för investeringar i maskiner och apparater, an-

Mvj,

Tabell 5:31 Estlmerade lmportelasticiteter för importen av verkstadsprodukter, investeringsvaror med avseende på maskininvesteringarna

Exporten av olika varugrupper 85.

vänts som beroende variabel. För de flesta länder uppvisade denna modell en något bättre anpassning till data än den ovan diskuterade. Utvecklingen av importkvoten i olika länder framgår av tabell 5:32, där också prognoser for denna variabel 1975 och 1980 anges. Som förklaringsvariabler har dels de relativa

priserna, E3-, dels en tidstrend, t, prövats, varvid t antas fånga upp åtminstone

vissa ”övnjga“, icke konjunkturella, importpåverkande faktorer. De relativa

priserna erhöll signifikanta koeflicienterendast for data avseende USA och Belgien. För dessa länder har alltså den genomsnittliga importbenägenheten prognoserats med hjälp av ekvationen:

+ Q3 t.

färg:

.31 + 132 Relativpriserna - utom tullarna - har beräknats uppvisa en oförändrad trendmässig utveckling fram till 1980. Den svaga priskänsligheten, dvs. de svaga samband mellan import- och relativprisforändringar som framkommit vid estimeringarna torde delvis kunna förklaras av att åtskilliga produkter inom denna varugrupp är tekniskt avancerade i hög grad och avsedda for mycket speciella ändamål. Prisöverväganden torde därför spela en underordnad roll vid valet av produkterna. Den svaga statistiken över importpriserna måste vidare starkt betonas i detta sammanhang. _ För de övriga viktigare OECD-länderna har prognoserats med ut-

gångspunkt från en trendmässig utveckling. Prognoser for importen av va-

rugruppen (tabell 5:33) har därefter erhållits genom att multiplicerade pro-

gnoserade genomsnittliga importbenägenheterna med prognosdata för utvecklingen av maskininvesteringarna i de olika länderna. Dessa prognoser redovisas i kapitel 2, där också den prognoserade utvecklingen av maskininvesteringarna 1975-1980 anges, (tabell 2:2). En osäkerhetsfaktor i samband med efterfrågan på investeringsvaror utgör det i utgångsläget historiskt sett mycket kraftiga underutnyttjandet av tillgängliga resurser inom OECD-

Tabell 5:32 lmportens andel av maskininvesteringarna 1955-1980 1963 års priser, procent

1955 1960 1965 1970 1975 1980

86 Exporter: av olika varugrupper

Tabell 5:33 Import av verkstadsprodukter, investeringsvaror 1955-1980 Volymförändringar, procent per år 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

området. Detta torde åtminstone under de Första åren av prognosperioden få en hämmande inverkan på investeringsvaruefterfrågan. Å andra sidan kan de i vissa OECD-länder stora bytesbalansunderskotten komma att kräva stora satsningar på investeringar, i synnerhet inom exportindustrin.

Sveriges marknadsandelar Sveriges andel i olika länders import av verkstadsprodukter, investeringsvaror framgår av tabell 5:34. De största importandelarna finns som synes i Finland och Norge och det är också i dessa två länder som de största andelsvinsterna har gjorts under de två senaste decennierna.

Tabell 5:34 Sveriges andelar av ollka länders import av verkstadsprodukter, investeringsvaror 1955-1980 1963 års priser, procent

1955 1960 1965 1970 1975 1980

- - - - 2,0 2,1 2,0 2,0 Belgien

Exporter: av olika varugrupper 87

Effekten av integrationen inom EFTA och EG torde ha varit betydande för utvecklingen av Sveriges andelar på något längre sikt. Sålunda har Sveriges andelar uppvisat en trendmässig ökning i EFTA-länderna sedan början av 1960-talet. härvidlag utgör dock Storbritannien, där andelen Undantag trendmässigt har sjunkit något. De svenska andelarna i EG-ländernas import av denna varugrupp har, som synes, varit ungefär oförändrade eller - i vissa fall - sjunkit något under 1960-talet, dvs. då tullavvecklingsöverenskommelserna inom EFTA och EG genomfördes. De relativa priserna, dvs. förhållandet mellan Sveriges export- och resp. lands importpris (världsmarknadspriset) på verkstadsprodukter har, korrigerade for tull- och växelkursförândringar, prövats som forklaringsvariabler i 14 OECD-länder. mellan den för importandelarna Något klart samband svenska importandelens förändring och förändringar i relativa priser, tullar och växelkurser har inte kunnat påvisas. Prognoserna för andelarna har därför gjorts resonemangsmässigt utan användning av någon modell. l de flesta länder synes dock ett - negativt - samband råda mellan förändringar i resp. lands relativa tullar på verkstadsvaror mot Sverige (dvs. förhållandet mellan tullen mot Sverige och genomsnittlig tull mot övriga länder) och de svenska andelarnas utvecklingsmönster. Detta samband synes vara starkast for andelsutvecklingen i EFTA-länderna Norge, Danmark och Finland samt EG-staterna Västtyskland och Italien. Förutom tullarna torde orsakerna till andelsforändringarnai EFTA- och EG-länderna i viss mån även stå att finna ide ”övriga integrationseffekterna”. Såsom tidigare påpekats torde en stor del till den vid skattningarna förvaav förklaringen påvisade låga priskänsligheten rugruppen stå att finna i varornas karaktär av specialprodukter. Genom EFTA-ländernas olika avtal med EG samt genom Kennedy-rondens tullavvecklingar har de relativa tullama på svenska verkstadsprodukter stigit i de forna EFTA-länderna och sjunkit i de ursprungliga EG-länderna under forsta hälften av 1970-talet. Denna tendens kommer att fortsätta fram till l978 då tullarna på verkstadsprodukter enligt planerna kommer att vara avskaffade mellan de ursprungliga EFTA- och EG-staterna. trenden for det ursprungliga EG- En uppbromsning av den sjunkande blockets svenska importandel av investeringsvarorna torde mot denna bakgrund vara att vänta under andra hälften av 1970-talet. Samtidigt torde en avmattning av den trendmässigt stigande andelsutvecklingen i de flesta av de ursprungliga EFTA-länderna äga rum. För Sveriges andel av Norges och Finlands import av denna varugrupp förutses dock en viss ökning. En sådan utveckling torde kunna motiveras med hänsyn till den starka integrationen mellan dessa länder-ett inarbetat kontaktnät mellan ländernas industrier, kulturella och klimatiska likheter etc. Det kan vidare vara rimligt att anta att de svenska importandelarna får en for Sverige mer gynnsam i de ursprungliga EFTA-länder som icke har medlemskap i EG utveckling än i de f. d. EFTA-stater (Storbritannien och Danmark) som numera är EG-medlemmar. Tabell 5:35 ger de “resulterande” prognoserna for Sveriges export av investeringsvaror 1975-1980.

88 Exporten av olika varugrupper

Tabell 5:35 Sveriges export av verkstadsprodukter, investeringsvaror 1960-1980 Volymförändringar, procent per år 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

5.8.4 Insatsvaror Importen till avnämar/änderna Den undergrupp av verkstadsprodukterna som benämnes insatsvaror utgjorde 1973 drygt en tredjedel av den svenska utförseln av verkstadsprodukter såsom dessa har definierats här. En helt dominerande del av de i denna varugrupp ingående produkterna används som insatsvaror i verkstadsindustrin för produktion av investeringsvaror, konsumtionsvaror och andra insatsvaror. Produktionen i verkstadsindustrin har därför använts som förklaringsfaktor för importen av varugruppen till de 14 från Sveriges synpunkt viktigaste länderna. Då lämpliga data över inhemska priser på denna varugrupp ej stått till buds harde relativa priserna ej kunnat användas som förklaringsfaktorer för importen till de svenska avsättningsmarknaderna. Utvecklingen av insatsvaruimporten till de olika länderna 1975-1980 har prognoserats utifrån den historiska utvecklingen av insatsvaruimportens elasticitet“ med avseende på produktionen inom verkstadsindustrin (se tabell 5:36). Denna elasticitet beräknas har som Förhållandet mellan importförändringen och produktionsförändringen under en tidsperiod, dvs. §2- där M här betecknar importen av verkstadsprodukter, in-

ATM/

satsvaror och Q står for produktionen inom verkstadsindustrin inom resp. land. Elasticiteten blir så definierad ett allmänt uttryck för förändringarna i det internationella beroendet - den internationella specialiseringen - i produktionen av verkstadsprodukter och ett sammantaget mått på effekterna av importpåverkande faktorer, inklusive således relativa priser, handelshinder etc. Som framgår av tabell 5:36 har elasticiteterna for de europeiska länderna sjunkit från forsta till andra hälften av 1960-talet. En del av förklaringen hättill torde stå att finna i EFTA- och EG-samarbetet. Effekterna av resp. handelsavtal har for dessa varor uppenbarligen gjort sig gällande relativt snabbt och med tonvikten på första hälften av 1960-talet. Under perioden

Expo/ren av olika varugrupper 89

Tabell 5:36 Tillväxtelasticiteter för importen av verkstadsprodukter, insatsvaror med avseende på produktion i verkstadsindustrin 1955-1980 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

a Import med avseende på BNP. b av produktionen i verkstadsindustrin. Negativ förändring

Tabell 5:37 Tillväxtelasticiteter för verkstadsindustrins produktion med avseende på BNP 1948-1980 1948-1959 el. 1962- 1970- 1949-19609 1972 1980

“Kä//az LU 65. Skattning.

1970-1975 har elasticiteterna För de flesta länder sjunkit ytterligare. Genom tullavvecklingsprogrammens fullibljande kan för perioden 1975-1980 den sjunkande trenden för elasticitetsutvecklingen beträffande insatsvaruimporten i vissa EFTA- och EG-stater väntas fortsätta om än inte lika kraftigt som under 1960-talet. Skattningar av produktionen inom verkstadsindustrin För prognosperioden

90 Exporren av olika varugrupper

Tabell 5:38 Produktion inom verkstadsindustrin 1955-1980 Volymlörändringar, procent per år 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980 - -

Tabell 5:39 Import av verkstadsprodukter. insatsvaror 1955-1980 Volymförändringar, procent per år

1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

Schweiz . . . . 8,5 5,1 5,5

har för de flesta länder gjorts med utgångspunkt i s. k. tillväxtelasticiteter. Dessa har erhållits genom att relatera årliga procentuella förändringar i produktionen inom verkstadsindustrin till motsvarande Förändringar i BNP i de olika länderna. Skattningar över produktionen inom verkstadsindustrin (tabell 5:38) har erhållits genom att prognoserade tillväxtelasticiteter (tabell 5:37) multiplicerats med prognoserade BNP-förändringar (se tabell 2:1). Prognoser över importen av insatsvaror till de olika länderna (tabell 5:39) har sedan erhållits genom att multiplicera de prognoserade importelasticiteterna (tabell 5:36) med de prognoserade Förändringarna i verkstadsindustriproduktionen.

av olika varugrupper 91 Exporren

insats- Tabell 5:40 Sveriges andelar av olika länders import av verkstadsprodukter, varor 1955-1980 1963 års priser, procent

1955 1960 1965 1970 1975 1980

Danmark 14,8 22,5 18,0 18,3 16,5 16,0 Finland 18,3 22,2 18,9 22,3 22,0 22,0 25,3 30,2 22,0 20,8 21,0 21,0 Norge 3,5 3,2 2,5 2,6 2,8 2,8 Belgien Frankrike 4,0 2,1 1,6 1,3 1,5 1.7 7,2 6,8 3,7 2,2 2,4 2,5 Västtyskland

1,2 1,6 4,1 1,8 1,6 1,5 Japan

Sveriges marknadsandelar andelarna av importen av insatsvaror har i såväl EFTA- som De svenska tendens under den un- EG-blocket uppvisat en trendmässigt sjunkande dersökta perioden från 1955 till 1972 (tabell 5:40). För de större ursprungliga

Andel % 5 Frankrike 4

*v* r I t I PS/PV 80 90 100 110 120 (1963=100)

Diagram 5:9 Sveriges andelar i olika länders import 1 av verksladsprodukier. insaisvaror och Sveriges rela-

92 Exporren av olika varugrupper

Ps/Pv (1963 = 100)

Andel % 10- 9_ Västtyskland

Ps/Pv (1963 = 100)

Andel % 4

§0 USA

57 3 2 1 Diagram 5:9 . Ps/Pv _,g,,.,$_ 80 (1963 -_- 100)

Experten av olika varugrupper 93

Andel % 32-4 Norge 31- 30- 60

29a

27* 570.59

26* 55. .51 25- ° 58 56. 24-

23-

22* 21_ 70 71

20- Ps/Pv

W

T (1963 = 100)

Andel % 25+ 56 Danmark

23- 62 600 22-

21- 59,

58 20-

19-

181 0 C 17_ 67 ° 16

14 - Diagram 5:9 Ps/Pv .

i*

fam (1963:100)

80 90 160 11|O 120

94 Exporren av olika varugrupper

Tabell 5:41 Sveriges export av verkstadsprodukter. insatsvaror 1960-1980 Volymlörändringar. procent per år 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

negativa kunnat påvisas mellan den andel av totalimporten av insatsvaror som härstammar från Sverige och Sveriges relativa exportpris på verkstadsprodukter. inklusive tull- och växelkursförändringar. (Se diagram 5:9). På grund av att genomarbetade prognoser för den relativa prisutvecklingen ej stått till buds har andelarna i EG-länderna prognoserats utan direkt användning av modellen. Som en följd av Sveriges EG-samarbete torde den trendmässigt sjunkande andelsutvecklingen komma att bromsas upp under andra hälften av 1970-talet. Sveriges andelar i de forna EFTA-ländernas och de övriga undersökta ländernas import av insatsvaror uppvisar svagare samband med de svenska relativpriserna, varför de svenska andelarna av dessa länders import är framskrivna ”schematiskt” utifrån liknande motiveringar som för investeringsvarorna i föregående avsnitt. De prognoserade andelarna framgår av tabell 5:40. Prognoserna över Sveriges export av verkstadsprodukter. insatsvaror fram till 1980 framgår av tabell 5:41.

5.8.5 K onsumlionsvaror Konsumtionsvarorna utgör den från exportsynpunkt minsta undergruppen av verkstadsprodukterna och svarar för mindre än 10 96 av den totala svenska exporten av verkstadsprodukter. Den privata konsumtionen har använts som forklaringsvariabel för importen av denna varugrupp till de olika länderna. Liksom för insatsvarorna har en “elasticitetsansats” använts för att prognosera de olika ländernas import av dessa produkter från 1975 till 1980. Härvid har förändringar i importen relaterats till Förändringarna i den privata konsumtionen. Dessa elasticiteter - beräknade ârsvis - framgår av tabell 5:42, där även prognoser för elasticiteterna anges. Jämfört med 1960-talet torde EFTA-EG-ländernas importelasticiteter

Exporren av olika varugrupper 95

Tabell 5:42 Tillvâxtelastlciteter för importen av verkstadsprodukter, konsumtionsvaror med avseende på privat konsumtion 1955-1980 1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

Japan

komma att sjunka något for flertalet länder under 1970-talets andra hälft bl. a. genom att effekterna av tullavvecklingen inom och mellan de europeiska handelsblocken kan väntas komma att ebba ut. För övriga länder antas elasticiteterna under 1970-talet komma att ligga något över 1960-talets nivåer. den privata konsumtionen i omvärlden behandlas i kapitel 2, Prognoseröver (tabell 2:2). Genom att applicera dei tabell 5:42 prognoserade elasticiteterna på de i tabell 2:2 angivna prognoserna överden privata konsumtionen i omvärlden erhålls de i tabell 5:43 angivna im porttillväxttalen. av de olika ländernas import av verkstadsprodukter, kon- Sveriges andelar sumtionsvaror är generellt sett mindre än andelarna for investerings- och

Tabell 5:43 Import av verkstadsprodukter, konsumtionsvaror 1955-1980 Volymforändringar, procent per år

1955- 1960- 1965- 1970- 1975- 1960 1965 1970 1975 1980

$t0rbritannien

96 Exporren av olika varugrupper

Tabell 5:44 Sveriges andelar av ollka länders import av verkstadsprodukter, konsumtionsvaror 1955-1980 1963 års priser, procent

Tabell 5:45 Sveriges export av verkstadsprodukter, konsumtionsvaror 1960-1980 Volymlörändringar, procent per år

1970- 1975- 1975 1980

insatsvarorna (se tabell 5:44). Någon formaliserad modell for andelarnas bestämning har inte prövats. Andelamas utveckling har schematiskt framskrivits till 1980 (tabell 5:44). Resulterande prognoser För svensk export av varugruppen framgår av tabell 5:45.

5.8.6 Verkstadsprodukter rota/t och sammanfattning

Beräkningarna for Sveriges totala export av verkstadsprodukter framgår av tabell 5:46. Den svenska exporten till de 14 viktigare OECD-marknaderna, som behandlades i tidigare avsnitt, utgjorde 1973 närmare 75 96 av den

Exporren av olika varugrupper 97

Tabell 5:46 Sveriges export av verkstadsprodukter 1960-1980. fördelad på länder och länderomráden

Milj. Volymforändring, procent per år kr. 1974 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

totala svenska verkstadsexporten. Bedömningen av den svenska verkstadsvaruexporten till övriga ländergrupper fram till 1980 har delvis gjorts utifrân utvecklingen av Sveriges export till resp. ländergrupp från 1959 till 1973. U-ländernas importefterfrågan under prognosperioden torde i huvudsak komma att bestämmas av följande faktorer: a) Förändringar i i-ländernas importefterfrågan och exportpriser b) Förändringar i oljepriser c) Förändringar i andra råvarupriser d) Förändringar i biståndsanslag o. d. Att erhålla kvantitativa skattningar av dessa faktorer fram till 1980 har inte varit möjligt. Världsbanken har bedömt en återgång av råvaruprisernas tillväxttztkter till 1960-talets nivå som realistisk. Samtidigt antas något dämpade ökningstakter av i-Iändernas exportpriser från första till andra hälften av 1970-talet. För Sveriges export av verkstadsprodukter till u-länderna utom OPECstaterna kan mot denna bakgrund ungefär oförändrade tillväxttakter antas under 1970-talet jämfört med l960-talet. Verkstadsvztruexporten utgjorde 1973 drygt 5 n av den totala svenska exporten till dessa länder. Bedömningen av den svenska verkstadsvaruexporten till OPEC-länderna har gjorts utifrån internationella organisationersl skattningar av OPEC-ländernas imponefterfrågan 1975-1980. ivärldsbanken. Morgan Sveriges export till öststaterna samt till andra OECD-länder än de i fö- Guammee Trust & First regående avsnitt beaktade har framskrivits trendmlissigt. National City Bank.

98 Exporzen av olika varugrupper

Tillsammantageti resulterar exportbedömningama för de olika varuunder-

grupperna och länderna i en ökning av den totala cxportvolymen för verkstadsprodukter uppgående till 8,5 96 per år 1975-1980 (tabell 5:46). I tabell 5_:47 framgår den beräknade tillväxten av importen av verkstadsprodukter i omvärlden. Den skattade totala marknadstillväxten, dvs. importtillväxten till olika länder med hänsyn tagen till ländernas betydelse som avnämare av svensk export, understiger som synes avsevärt den beräknade ökningen av världshandeln med verkstadsprodukter (kolumn l i tabell 5:47). Innebörden härav är att importtillväxten kan, generellt sett. väntas bli större i länder vilka har relativt små andelar i Sveriges export. Detta gäller framför allt USA och OPEC-länderna vilkas importtillväxt väntas klart överstiga den genomsnittliga. De svenska andelarna förväntas bli i stort sett oförändrade i dessa länder. Den norska importefterfrågan på verkstadsprodukter väntas likaledes överstiga den genomsnittliga i världen. Här har en mindre andelsökning beräknats äga rum under prognosperioden. Den Förväntade utvecklingen i Norge synes således komma att innebära synnerligen positiva konsekvenser för efterfrågan på svenska verkstadsprodukter. Som framgår av tabell 5:47 överstiger den beräknade årliga ökningstakten den skattade marknadstillväxten 1975-1980 med en halv procentenhet. Des-

I Det bör här tilläggas att för att erhålla exportvolymerna har import- resp. exportdata i löpande priser genomgående deflaterats med s. k. enhetsvärdeindex. Genom att denna index mäter pris per viktenhet blir ofta prisförändringstakterna på i synnerhet verkstadsprodukter överskattade. Detta medför då underskattningar i volymförändringstakterna. Överskattningen av prisförändringarna uppkommer vanligen genom att kvalitetsförbättringar på produkterna felaktigt blir registrerade som prisförändringar. Kvalitetsförändringar borde rimligtvis hänföras till volymförändringar. För Sveriges export av verkstadsprodukter 1968-1974 har en sådan kvalitetskomponent uppskattats till knappt 1 % per år, dvs. om hänsyn tas till denna kvalitetskomponent blir under denna period volymökningen för den svenska verkstadsvaruexporten ca en procentenhet högre per år än vad som angivits i detta avsnitt.

Tabell 5:47 Olika lindergruppers import samt Sveriges export av verkstadsprodukter 1975-1980 Volymförändringar, procent per år

a Importen till olika länder sammanvägt med ländernas andelar i Sveriges export 1975. b För definition av ländergruppen se t. ex. tabell 5:31.

av olika varugrupper 99 Exporten

sa andelsvinster torde främst komma att återfinnas på vissa av de ursprung- Andclarna i de ursprungliga icke-nordiska EFTAliga EG-marknaderna. ländernas samt USA:s totala verkstadsvziruimport kan väntas komma att uppvisa en för Sverige mindre gynnsam utveckling.

5.9 Personbilar

mycket kraftigt under 1960-talet. Sveriges export av personbilar expanderade Sålunda mer än fyrdubblades exportvolymen från 1960 till 1970 trendmässigt sett, vilket innebar att denna varugrupp hörde till de mest expansiva under denna period. 1970-talets första hälft innebar dock en avsevärd uppbromsning i den volymmässiga exportökningstakten (tabell 5:48). Den stora exportökningen under 1960-talet innebar också avsevärda importandelsvinster i EFTA-ländernas och Förenta staternas personbilsimport. Under större delen av 1960-talet och början av 1970-talet kan Sveriges sägas ha bestämts huvudsakligen från utbudssidan. export av personbilar Den kraftiga efterfrågan medförde efterfrågegap, vilka på flera marknader blev bestående under en relativt lång period, bl. a. beroende på att de svenska bilexportörerna föredrog att sprida exportleveranserna till många marknader. Under första hälften av 1970-talet har en jämnare balans mellan utbud och kommit till stånd. En bidragande orsak härtill torde ha varit efterfrågan den s. k. oljekrisen, vilken torde ha verkat dämpande på personbilsefteri efterfrågan från större till mindre bilstorlekar frågan. En viss förskjutning synes också ha ägt rum. Även om säkra slutsatser ej kan dras torde den svenska personbilsexporten ha gynnats härav åtminstone på den nordamerikanska marknaden. För perioden 1975-1980 förefaller det rimligt att anta att efterfrågan i omvärlden blir av dominerande betydelse för den svenska Utbudsrestriktioner torde sålunda inte kompersonbilsexportutvecklingen. ma att påverka exporten i någon större utsträckning. Effekterna från oljekrisen på personbilsefterfrågan världen över kan till stor del förmodas vara tämligen kortsiktiga, och under förutsättning om ett realt sett ungefär oförändrat råoljepris har en återgång till det före ol-

Tabell 5:48 Sveriges export av personbilar 1960-1980

Milj. Volymförändring, procent per år kr. 1974 1960- 1965- 1970- 1975- 1965 1970 1975 1980

878 19,2 15.6 4,8 7.0 Ursprungliga EFTA-länder 136 21,4 15,7 -5,7a 4.0 Ursprungliga EG-länder 969 l l .2 16,7 7,8 10,0 fförenta staterna 533 14,6 15.7 4,5 15,0 Ovriga länder Totalt 2 516 15,5 16.0 5,1 10.0

a Exportförändringen påverkad av förflyttning av produktion från Sverige till EG-området.

100 Exporren av oli/ca varugrupper

jekrisen rådande konsumtionsmönstret för personbilar bedömts vara ett rimligt antagande för perioden 1975-1980. Föreliggande prognos för den svenska personbilsexporten bygger på bedömningar av exportutsikterna 1975-1980 gjorda inom de två svenska bilexportföretagen Saab och Volvo. Den årliga trendmässiga exportvolymen 1975-1980 har beräknats öka med ca 10 %, dvs. en ökning jämfört med utvecklingen 1970-1975 men en viss nedgångjämfort med l960-tzi1ets mycket starka ökningstakt. En stor del av den svenska personbilsexporten avsätts på de transoceana marknaderna. Sålunda går närmare 60 % av exporten till länder utanför Europa. Denna andel torde komma att öka fram till 1980 genom att exporttillväxten till dessa länder kan väntas bli klart högre än ökningen till de europeiska länderna. Ca 35 % av den svenska personbilsexporten avsätts for närvarande inom de forna EFTA-länderna medan de ursprungliga EG-länderna tar emot endast 6 9/0. Den blygsamma andelen i EG-länderna förklaras emellertid delvis av att en viss del av efterfrågan på svenska personbilar inom dessa länder tillfredsställs genom produktion inom EG-blocket. Som framgår av tabell 5:48 kan en från 1960-talet och början av 1970-talet fortsatt trendmässig tillväxttakt under genomsnittet för den totala personbilsexporten vara att vänta för dessa länder från 1975 till 1980.

5.10 Fartyg

Ca två tredjedelar av produktionen inom den svenska varvsindustrin avsätts för närvarande på utländska marknader. Av denna export utgörs närmare 60 % av tankfartyg. Redan före den s. k. oljekrisen framträdde tecken på en kommande obalans på marknaden för tankfartyg såtillvida att leveranserna enligt den föreliggande orderstocken för flera år framåt syntes bli större än vad fraktbehovet motiverade. Som en följd av händelserna på oljemarknaden 1973 och 1974 har en betydande osäkerhet uppstått beträffande utvecklingen på längre sikt av världshandeln med olja och konsekvenserna härav för oljefraktmarknaden. Enligt bedömningar inom OECD, redovisade i början av 1975, kan konsumtionen av olja 1980 väntas bli 25 % lägre än den oljekonsumtion som förväntades före oljekrisen 1973. Denna beräkning bygger på förutsättningen om ett i förhållande till den allmänna prisnivån på världsmarknaden oförändrat pris på råolja från 1975 till 1980. (Vid en sänkning av oljepriset realt sett med 30 % har motsvarande siffra uppskattats till 16 11/0.) Nedgången i oljebehovet - i förhållande till tidigare förväntningar - kan väntas ske dels på grund av en lägre ökningstakt i energiförbrukningen, dels genom en övergång till andra energislag främst naturgas och kärnkraft. Behovet av import av råolja till OECD-området (vilket svarar för den helt övervägande delen av råoljeimport) kan förutom av dessa skäl förmodas

oceanbefrakta_d

bli ytterligare dämpad genom en ökad produktion av råolja inom vissa OECD-länder. Mot denna bakgrund kan man räkna med en stagnerande eller enbart svagt ökande nettooljeimport till OECD-blocket under perioden 1975-1980. Härmed påverkas givetvis också behovet av oljefrakter och tanktonnage.

Exporren av olika trarugrupper 101

Jämfört med kalkyler före oljekrisen har tankfartygsbehovet 1980 beräknats minska med ca 100 miljoner dödviktston. Det skulle motsvara knappt 2 årsproduktioner vid världens varv med 1975 års produktionskapacitet. Situationen 1975 kännetecknades av ett kraftigt överskott på tankertonnage. Detta har resulterat i låga oljefraktsatser och en betydande uppläggning av tankers. Inneliggande order i början av 1975 innebär i stort sett fullt kapacitetsutnyttjande av världens varv fram till 1978 (tabell 5:49). Vissa avbeställningar har emellertid ägt rum under loppet av 1975 (ej medtagna i tabellen). Denna ordervolym torde ändå täcka de fartygsbehov som t. 0. m. fore oljekrisen kunde förväntas uppstå till 1980. Fram till 1980 torde den nya situationen på energimarknaden få endast mindre inverkan på behovet av andra fartygstyper än tankfartyg. 1960-talet innebar en kraftig expansion framför allt för bulkfartygen. Dessa svarar idag för ca en sjättedel av de sjöburna transporterna. Ett fortsatt ökat behov av bulkfartyg och övriga icke-tankfartyg är att vänta under perioden 1975-1980. Efterfrågan kan dock inte väntas “fylla ut” det utrymme som frigörs på tankfartygssidan. Möjligheten att i ökad utsträckning använda den kombinerade fartygsf10ttan (olja/bulk, olja/malm) till bulk- och malmtransporter torde dessutom utgöra en hämmande faktor på nybeställningar av dessa fartygstyper. Vid årsskiftet 1974-1975 var ca 50 % av det befintliga kombinationstonnaget engagerat i tankf10ttan. Av den totala fartygsfiottan utgör de kombinerade fartygen för närvarande ungefär en tiondel. Det kan vidare tänkas att introduktionsstadiet for bulkfartyg nu är över och att en viss nedgång i efterfrågetillväxten för denna fartygstyp är att vänta under de närmaste åren. Ordersituationen vid de svenska varven är - vid slutet av 1975 - i stort sett identisk med den i världen för övrigt. Ordervolymen täcker ungefär två årsproduktioner vid de svenska varven. Med ovan givna förutsättningar om konsumtion och produktion av olja etc. mäste utrymmet för nya order, resulterande i nya tankfartygsleveranser fore 1980, anses som mycket litet. Genom den starka inriktningen på tankfartyg är det uppenbart att den svenska varvsindustrin står inför omställningsproblem av tämligen stor omfattning, och ett avbrott i den från 1960-talet och början av 1970-talet trendmässigt sett tämligen starka exportökningen synes ofrånkomligt Med hänsyn till den stora osäkerhet som råder beträffande framför allt oljetransportbehovet och det därmed sammanhängande fartygsbehovet i världen redovisas här prognoser för Sveriges fartygsexport 1975-1980 i form av ett

Tabell 5:49 Orderläget vid världens varv 1 januari 1975 Planerade fartygsleveranser 1975-1978. Milj. dwt.

1975 1976 1977 1978

Tankfartyg 49 52 52 18 10 8 4 1,5 1.3_ulkfartyg Ovriga 6 4 l 0,5 Ökningstakten har dock Totalt 65 64 57 20 avtagit successivt under 1960-talet och början av 1970-talet (se tabell 5:50). Källa: Fearnly & Eger.

102 Exporter: av olika varugrupper

Tabell 5:50 Sveriges export av fartyg 1960-1980 Volymförändringar, procent per år 1960-1965 1965-1970 1970-1975 1975-1980 Alt. l Alt. 2

8.3 5.8 4,2 3,0 -3,2

intervall (tabell 5:50 och diagram 5:10). Fartygsexporten hari prognosarbetet delats upp i tankfartyg och “övriga fartyg”. De två alternativen i tabell 5:50 är ytterlighetsprognoser i den meningen att en lägre respektive högre tillväxttakt for de båda fartygsgrupperna är kombinerade i samma alternativ. Det lägre alternativet bygger på förutsättningen att inte ytterligare tankfartyg än de som var beställda vid slutet av 1975 levereras fore 1980. En sådan utveckling synes trolig om man antar ett realt sett ungefär oförändrat råoljepris. Det skulle sannolikt innebära en ungefär oförändrad nettoimport av råolja till OECD-länderna 1975-1980. Under dessa omständigheter torde ett överskott på tankfartyg globalt sett bli ofrånkomligt under hela prognosperioden. Mätt i fasta priser skulle då - i det lägre alternativet - värdet av Sveriges tankfartygsexport minska med i genomsnitt ca 14 % per år 1975-1980. Som nämnts ovan motsvarar orderstocken vid slutet av 1975 ca två årsproduktioner vid de svenska varven, och större delen av leveranserna är avsedda att äga rum före 1978. Även om vissa av dessa leveranser kan tänkas bli senarelagda - sannolikt i många fall ett ömsesidigt intresse hos beställare och leverantörer-ärdock en successiv avsaktning av leveranstakten under femårsperioden sannolikt. I det högre alternativet har räknats med en volymminskning i exporten av tankfartyg med i genomsnitt ca 4,5 S6 per år 1975-1980. Även i detta fall måste man emellertid räkna med en ojämn profil i leveranstakten under perioden. Detta alternativ kan tänkas höra samman med ett scenario in-

2600 -

Alt. 1 __ 2 200- o --.._ h

Faktisk - Alt 2 utveckhng

ø o \Trendmässig utveckling 1 I l l 1 l I l l I | l l I l Vi 1960 1965 1970 1975 1980

Diagram 5:10 Sveriges export av/Zzrryg 1959-/ 980. Milj. kr. 1968 års priser.

Exporten av olika varugrupper 103

nebärande sänkta relativa råoljepriser möjligen i kombination med en kraftigare BNP-tillväxt i OECD-länderna än den som förutsatts (se kapitel 2). inom OECD-länderna torde med en Nedskärningen i energiförbrukningen sådan utveckling få mindre omfattning än i ett alternativ med högre råoljepriser etc. Det lägre oljeprisalternativet kunde vidare väntas medföra att lönsamheten för oljeutvinningen inom vissa OECD-länder naggades i kanten. Vid ett lägre oljepris skulle det sannolikt också bli mindre ekonomiskt motiverat för industriländerna att investera i andra energikällor.

Övergången till användning av andra energislag än olja kunde då tänkas

takt. En ytterligare för en utveckling i ske i långsammare förutsättning enlighet med detta alternativ är en stark förmåga hos de svenska varven att hävda sig i den ytterst hårda konkurrens om beställningsintresserade kunder som är att vänta under flera år framöver. Även för “övriga fartyg” har kalkylerats med två alternativ för export- 19754980. En osäkerhetsfaktor härvidlag härstammar från utvecklingen de ovan berörda substitutionsmöjligheterna mellan oljetransporter och vissa övriga frakter inom den kombinerade fartygsflottan. I det högre alternativet har kalkylerats med en värdeökning i fasta priser av exporten av “övriga fartyg” med ca 10 % per år 1975-1980. Det motsvarar ungefär den trendfrån 1959. I det lägre alternativet är motsvarande mässiga ökningstakten ökning ca 6 %. Sammanförs dessa prognoser för de två fartygsgrupperna erhålls i det ”lägre” alternativet en exportvolymminskning för den totala fartygsexponen blir motsvarande resultat med drygt 3 96 1975-1980. l det andra alternativet en ökning med ca 3 % (se tabell 5:50). Dessa två alternativa utvecklingstakter kan tolkas som “ytterpunkter” i ett intervall med olika tänkbara alternativ. framför allt den På grund av den stora osäkerhet som råder beträffande framtida av råoljepriserna kan emellertid forändringstakter för utvecklingen den svenska fartygsexporten nedanför detta intervall inte uteslutas.

1 Appendix

Beräkning av tillväxttakter

Långtidsutredningens prognosperspektiv är “medelsiktigt” och sträcker sig över 5 år, i det nu aktuella fallet 1975-1980. 1 långtidsutredningens exportstudie skall göras bedömningar av tillväxten för ett relativt stort antal tidsserievariabler under denna period. Avsikten är inte att vid beräkningarna av 1980 års variabelvärden ta hänsyn till det mer kortsiktigt betonade konjunkturläge som då kan komma att råda, utan endast att för perioden 1975-1980 försöka ange tillväxttakten i seriernas “medelsiktiga trend. Det är givetvis önskvärt att kunna jämföra en sådan prognos med motsvarande tillväxttakter under tidigare 5-ârsperioder: 1955-1960, 1960-1965, 1965-1970 och 1970-1975. Kännedom om dessa är också av betydelse för själva prognosberäkningarna och analyserna av eventuella samband mellan olika variabler. Tolkningen av variablernas historiska värden innefattar ett speciellt problem, sammanhängande med att värdena påverkats av det kortsiktiga konjunkturläget under de olika observationsåren. Beräknar man på enklaste sätt tillväxttakten under en 5-ârsperiod genom att jämföra första och sista observationen i tidsavsnittet, löper man risk att jämförbarheten med andra S-årsperioder, från synpunkten av medelsiktig analys. fördärvas därigenom att de använda mätvärdena kan ha alstrats i skilda konjunkturfaser. Likaså kan jämförelser av olika variablers utveckling i samma S-årsperiod störas genom att deras konjunkturvariation är i olika hög grad utpräglad. Problemen blir särskilt påträngande därför att den valda perioden är så pass kort att konjunkturvariationerna ofta får stor, och ibland dominerande, betydelse för beräkningsresultaten. Det föreligger således ett behov av att på något sätt kunna “rensa” mätpunkternas observationsvärden från de effekter som det vid tillfället rådande konjunkturläget kan ha haft. Någon generellt användbar och invändningsfri metod att åstadkomma detta existerar knappast. Ett antal olika tillvägagångssätt kan komma ifråga och det är svårt att finna kriterier för att välja mellan dem. kan man för resp. 5-årsperiod es- Med hjälp av minstakvadratmetoden timera en exponem/e/I trend (eller eventuellt en linjär). På detta sätt kan man eliminera en del av den snedvridning som beror på att första och sista observationen i S-årsperioden innehåller olikartade “konjunkturkomponen-

106 Appendix] sou 1976:22

ter”. Den erhållna trendekvationen ger estimerade värden for de nämnda observationerna och mellan dessa kan periodens tillväxttakt uträknas. Snedvridningsproblemet blir dock inte fullständigt löst på detta sätt eftersom minstakvadratmetoden har den egenskapen att dess skattningar tar oproportionerligt stor hänsyn till ytterobservationernas värden. En annan nackdel med trendekvationerna i detta speciella fall är att det mellan de olika 5årsperiodernas trendlinjer uppstår nivåsprång, såsom visas i figuren nedan. Det är sålunda fullt möjligt att en series tillväxttakt for både 1960-1965 och 1965-1970 beräknas till 2 % per år, samtidigt som en motsvarande trend for hela perioden 1960-1970 skulle ha givit en tillväxttakt på 4 % per år. Det främsta alternativet till ovannämnda typ av trendberäkningar är att utnyttja någon form av glidande medeltal. Trendvärden för tex 1955. 1960, 1965 och 1970 kan beräknas och därefter också den trendmässiga tillväxttakten under de olika S-årsperioderna. En fördel med att använda glidande medeltal är att slutvärdet i en 5-årsperiod är identiskt med startvärdet i nästa. Vid preciseringen av det glidande medeltalets längd är det av viss vikt att beakta längden på seriens eventuella konjunkturcykel. Om cykeln exempelvis har längden 5 år skulle ett 3-leds glidande medeltal ha kvar ett visst mått av konjunkturvariation. Istället skulle då ett 5-leds medeltal vara att föredra. Ett 4-leds medeltal vore kanske i många fall lämpligt men har olägenheten att inte vara centrerat till ett helår. Denna svårighet kan klaras om man har tillgång till halvårsdata (8-ledsmedeltal av sådana). annars genom interpolering av successiva 4-ledsmedeltal. En nackdel med alla glidande medeltal är att de kräver tidsserier som är längre än den period man vill belysa, vilket ställer till fortret särskilt i slutet av observationsserien,

log skala

I | | |tiden 10

Appendix I 107

desto mer ju längre glidande medeltal man använder. i att lör En speciell variant av glidande medeltal har prövats och består medelvärdet av de båda kringliggande observationerna. resp år beräkna Trendvärdet för tex 1965 beräknas således som medelvärdet av 1964 och 1966 års värden. Detta glidande medeltal är särskilt lämpligt om tidsserien har en 4-årscykel. 1 sådant fall har det samma “balans” som ett 4-leds till förfarandet att interpolera två medeltal och kan ses som ett alternativ En fördel med det Z-leds brutna glidande medeltalet 4-leds medeltal. är att endast en observation förloras i tidsseriens slut (och början). Dessutom är det enkelt att beräkna. Som ett åskådningsexempel har tre trendberäkningsmetoder, nämligen och 2-leds brutet glidande meexponentiell trend, 5-leds glidande medeltal under tre olika deltal, tillämpats på Sveriges totala export i 1968 års priser 1955-1960, 1960-1965 och 1965-1970. 1 tablån nedan anges tidsperioder, lör periodgränsernas år den faktiska exportens avvikelse i procent av trend- . värdet. enligt de tre beräkningssätten:

1955 1960 1965 1970

Exponentiell trend -1,3 +1,1 +2,4 a a) begynnelseår a +2,8 -0,8 +2,1 b) slutår 5-leds glidande medeltal -1,8 +1,6 +0,2 +2,2 2-leds brutet medeltal -1,9 +2,7 -0,8 +1,8

a = ej beräknat.

Tablån tydliggör den tidigare påvisade olägenheten med att använda extrend i de skilda tidsperioderna. “Sprången” mellan trendlinjerna ponentiell motsvarar närmare 2 % av exporten år 1960 och drygt 3 % år 1965. Slutligen visas i nedanstående tablå den tillväxttakt (procent per år) som Sveriges export uppvisat under de givna 5-årsperioderna enligt de olika be-

räkningsmetoderna:

1955-1960 1960-1965 1965-1970

Faktiska data 7,3 7,7 8,3 trend 6,4 8,1 8,4 Exponentiell 5-leds glidande medeltal 6,6 8,0 7,9 2-leds brutet medeltal 6,3 8,4 7.8

redovisas i denna När förändringstal i procent per år över 5-årsperioder rapport avses trendtillväxten beräknad enligt den metod som ovan kallats 2-leds brutet medeltal, detta såvida inte annat anges. När däremot tidsseriers nivåer vid enskilda år redovisas, tex i miljoner kronor eller ton, avses de faktiska talen såvida inte annat anges. För 1980 avses dock alltid ett tänkt trendtal, detta dock utan att någon explicit ställning tagits till tidsseriernas värden 1979 och 1981. 1 Appendix 2 utvecklas ytterligare tankegången bakom och motiveringen för den trendberäkningsmetod som använts.

109 SOU l976:22

2 Appendix

av tidsserier för medellångsiktig analys

Konjunkturrensning

1 Problemet

När man i pedagogiskt syfte vill förklara t ex ett säsongrensningsforfarande är det brukligt att man spjälkar upp ett enskilt observationsvärde (X1). taget vid punkten t, i fyra komponenter:

Xt=Tt+Ct+St+Ut,

där Tt betecknar (det lángsiktiga“) trendvärdet, Cl konjunkturkomponenten, St säsongkomponenten och ut en slumpmässig, stokastisk, komponent,

t. Komponenterna kan allt taget vid tidpunkten (eller under tidsperioden) som i formeln ovan. eller multiplikativa, varvid formeln kan vara additiva, läsas som logaritmer. Säsongrensningsproblemet består i princip i att eli-

minera St och att sålunda skatta

Zt=Tt+C[+Ut.

Huruvida man i praktiska tillämpningar verkligen är ute efter tidsserien

Zt och inte

=

ZR Tt + Ct,

är nog tvivelaktigt. Under där slumpkomponenten ut också eliminerats, alla omständigheter torde dock gälla att alla kända säsongrensningsforfa-

randen resulterar i en rensad serie som utgör en blandning av Zt och Zt.

När man studerar variabelsamband och gör projektioner på medellång eller lång sikt kan det ibland vara önskvärt att kunna rensa bort även konjunkturkomponenten, for att enbart arbeta med trendkomponenten, T1 (och hellre den än summan Tl+ ut). trendkomponent är givetvis högeligen abstrakt och det finns Begreppet skäl att försöka klargöra for sig vad man egentligen tänker på. Antag, endast som ett forslag till konkretisering. att man vill beräkna den “trendmässiga“ storleken på BNP varje år i tidsavsnittet 1950-1970. givet de existerande

110 A ppendix2

nationalräkenskaperna. Det har påpekats att, vad gäller delperioden 1960-1965, avmattningsåren 1962-1963 blev ovanligt litet markerade, medan vi under delperioden 1965-1970 åter upplevde rejäla recessionsår. Frågan är: skall man anse att perioden 1960-1965 karaktäriserades av jämförelsevis små negativa konjunkturkomponenter (och måhända också stora positiva) och att trendkomponenterna således inte uppvisade någon ökad tillväxttakt, eller skall det uttryckas så att den trendmässiga tillväxten blev snabbare, men att konjunkturkomponenterna förblev normala (konstanta)? Det sistnämnda betraktelsesättet torde vara det mest lämpliga vid analyser på medellång sikt (säg 5 år) då man ju vill kunna påvisa skillnader i trendmässiga tillväxttakter vid jämförelse av olika S-årsperioder. På lång sikt (säg 10 år och däröver) kan däremot det förstnämnda synsättet tänkas ha förespråkare. Formellt skulle man kunna dela upp trendkomponenten i en medelsiktig trendkomponent (Mt) och en långsiktig trendkomponent (Lt):

T1: Lt + M1.

Således är

Xt=Lt+M1+C1+St+up

Vad man på medellång sikt är ute efter skulle således vara T; = Lt + M1.

2 Metoder Det är inte möjligt att direkt överföra de vanliga metoder som utvecklats för säsongrensning till att klara även konjunkturrensningsproblemet. Härtill skulle krävas att konjunkturcykelns längd är känd, att denna längd exakt uppgår till en heltalsmultipel av ett år(om helârsdata används) och att cykelns längd inte varierar över tiden. Dessutom omfattar i praktiken tidsserien alltför få, kanske endast tre, cykler. De möjligheter som anges nedan är alla varianter av glidande medeltalsberäkningar och är som sådana inte särskilt sofistikerade. Avsikten är närmast att experimentellt visa hur några olika typer av glidande medeltal fungerar under skilda antaganden om trendens och cykelns utseende. Två olika trender simuleras: den ena är likformigt stigande. den andra olikformigt stigande med mindre tillskott i seriens början och slut och med större tillskott i mitten. Den första trenden ingår i Serie l och 2 i de bifogade tabellerna, den andra trenden ingår i Serie 3 och 4. Likaledes simuleras två olika cykler, båda med samma amplitud, den ena med längden 4 år, den andra med längden 5 år. Dessa ingår i Serie 1 och 3, respektive Serie 2 och 4. På de fyra olika tidsserierna prövas tre olika typer av glidande medeltal som avser att skatta trenden T1: Exempelvis skattas således trendvärdet år 4 Metodl. S-leds glidande medeltal (centrerat) genom att ta medeltalet av observationerna år 3 Met0d2. 3-leds glidande medeltal (centrerat) och år 5. Metod 3. Medeltalet av de två kringliggande observationernal.

Appendix 2 111

5-ledsmedeltalet är naturligt nog mycket bra om cykeln omfattar just 5 år; i synnerhet om trenden växer likformigt (se bifogade tabeller och texttabellen nedan), Om cykeln har en annan längd - 4 år i räkneexemplen - blir däremot 5-ledsmedeltalen nu alltför långa och ”biased”. detta dock i mindre grad än S-ledsmedeltalet, som är för kort. För 5-årscykeln blir 3-ledsmedeltalet givetvis mycket för kort och ger grovt felaktiga resultat.

Genomsnittliga numeriska fel vid de tre skattningsmetoderna Serie Metod l Metod 2 Metod 3 (5-leds- (3-leds- (Medeltal av medel- medel- de kringligtal) tal) gande obs)

l. Likformigt stigande trend + 4 års cykel 2,0 3,4 0,0 2. Likformigt stigande trend + 5 års cykel 0,0 6,5 4,0 3. Olikformigt stigande trend + 4 års cykel 3,0 3,6 0.9 4. Olikformigt stigande trend + 5 års cykel 1,6 6,6 4.0

Metod 3, lika med 3-ledsmedeltalet exklusive mittobservationen, ger mycket bra resultat för 4-årscykeln, sämre for 5-årscykeln. Det är värt att notera att när man övergår från likformigt till olikformigt stigande trend försämras resultaten av S-medelstalsberäkningarna i påfallande grad. något som inte är fallet för de båda kortare medeltalen. Man kan kanske uttrycka detta så att när 5-ledsmedeltalet används, löper man risk att rensa bort för mycket av seriens variation (givetvis dock beroende på syftet med beräkningarna). 3-ledsmedeltalet ger å andra sidan en ganska dålig skattning av den medelsiktiga trenden, försåvitt inte konjunkturcykeln är så pass kort som 3 år. Metod 3. medeltalet av de två kringliggande värdena, kan kanske representera ett slags kompromiss mellan nâgra av kraven på konjunkturrensning för medellångsiktig analys om man förutsätter en konjunkturcykel vars längd åtminstone inte överstiger 5 år, och en medelsiktig trend som kan uppvisa förändringar i tillväxttakten under loppet av ett tidsavsnitt om, säg, 5-10 år. Metoden har fördelen att vara lättanvänd och okomplicerad. Behovet av forskning inom detta omrâde känns angeläget; såväl vad gäller statistiska metodfrågor som möjligheterna att på ett ur ekonomisk-teoretisk synvinkel insiktsfullt sätt angripa konjunkturrensningsproblemet.

112 AppendiXZ

sou 1976:22

Serie l: Likformigt stigande trend + 4 års cykel

t Tt Cl T1 +Cl Metod 1 Metod 2 Metod 3

Tt Tl-Tt T1 Tl-Tt Tt

Tt“Tl

l 100 20 120 2 110 0 110 110 0 110 0

226,7 -6_7 14 230 0 230 Genomsnitt av numeriska

värdet på felen Tt-Tl 2,0 3.4 0,0

Serie 2: Likformigt stigande trend + 5 års cykel t Tl Cl Metod 1 Metod 2 Metod 3 T, + Cl

T1 TV7: T1 Tt-Tt Tt TFT!

1 100 20 120

5 140 5 145 140 0 143,3 - 3,3 142,5 -2,5

14 230 -15 215

Genomsnitt av

numeriska

värdet på felen Tl-Tt 0,0 6,5 4,0

A ppendix2 1 13

Serie 3: Olikformigt stigande trend + 4 års cykel

Metod 1 Metod 2 Metod 3 1 T, C, TK+CI

Tl-Tt T1 Tt-Tl T, Tl-Tt TI

1 100 20 120 107 O 107 O 2 107 0 107 114 -20 94 119 -5 107,7 6,3 114,5 -O,5 3 122,7 -0,7 123 -1 4 122 0 122 123,8 -1,8 130 2 139,3 -7,3 133 -l 5 132 20 152 146 -2 144,7 -0,7 145 -l 6 144 0 144 152 6 159 -1 7 158 -20 138 163,2 -5,2 172,8 1,2 173,3 0,7 173 1 8 174 0 174 194 -6 187 1 9 188 20 208 181,6 6,4 200 197,2 2,8 198,7 1,3 198 2 10 200 0 21 l -3 201,3 6,7 208 0 1 1 208 -20 188 216 215,4 0,6 215,7 0,3 215,5 0,5 12 216 0 243 229,7 -6,7 223 0 13 223 20

14 230 0 230

Genomsnitt av numeriska 3.0 3,6 0,9

värdet på felen Tl-Tt

Serie 4: Olikformigt stigande trend + 5 års cykel

Metod l Metod 2 Metod 3 t T, C1 Tt + C1

T, n-: r, TFT, T, mi,

1 100 20 120 5 112 110,3 - 3,3 109,5 -2,5 2 107 -15 99 115 -1 106 8 109,5 4,5 3 114 114,3 7,7 118 4 4 122 -15 107 183,8 -1,8 5 137 134 -2 136 - 4 135.5 -3,5 5 132 146 -2 154,7 -10,7 150 -6 6 144 20 164 5 163 159,2 -1,2 162 -4 161,5 -3,5 7 158 172,8 1,2 165 9 168 6 8 174 -15 159 179 9 182 6 9 188 -15 173 185,6 2,4 5 205 197,2 2,8 202 - 2 200,5 -0,5 10 200 207 1 218 -10 213 -5 ll 208 20 228 221 215,4 0,6 219 - 3 218 -2 12 216 5 208 214,7 8 3 218 5 13 223 -15

14 230 -15 215

Genomsnitt av numeriska 1,6 6,6 4.0

värdet på felen Tl-Tl

3 Appendix

Definition av exportvarugrupper

Andel av totala SlTC definition Benämning exporten 1974, u Trävaror; sågade och hyvlade

9,9 Papper (inkl. träñberplattor) Järnmalm 2,8

Livsmedel; livsmedel och jord-

bruksprodukter

Övriga metaller; icke-järnmetaller Bränslen 24 exkl. 242 o 243.2 Övriga råvaror 27 28 exkl. 281, 29

68 Råvaror totalt 5,0 Kemiska produkter Järn och stål 8,3

3,6 Personbilar Verkstadsprodukter exkl. personbilar, 34,3 llygplan, fanyg o vapen Textilvaror; textil- o beklädnads- 3,0 61, 65, 84, 85 varor, skor o lädervaror Andra varor; övriga industri- 62, 63, 66, 8 exkl. 81, 84,

5,3 85, 861, 864 produkter 59,5 5-8 exkl. 64, 68, 734, 735 Färdigvaror 94,4 0-9 exkl. 734, 735, 95 Råvaror och fárdigvaror 0,5 734, 95 Flyg och vapen 5 ,O 735 Fartyg 100.0 0-9 Total export

sou 1976:22 117

4 Appendix

Verkstadsprodukter i SITC-termer fördelade på användnings-

områden Procent av resp. SITC-nr SITC Konsum- In- lnveste- S1TC Konsum- 1n- Investe-

719.4 100 719.5. 51 49 719.6 100 i xo k: ... 8

Statens offentliga 1976 utredningar

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A Rapport i psykosociala frågor. A. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A

Looosigiuiapp-

. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanställdas villkor. Ju. . Deltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K Sexuella övergrepp. Ju. Skolans ekonomi. U. . Bostadsbeskattning ll. Fi. . Företagens uppgiftslämnade. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatorium? U. . Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan. U. . Skador i arbetet. A Lokala trafikföreskrifter m. m. K . Den militära underrättelsetjänsten. Fö. Kultur åt alla. S. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. Fi.

k.”

i”

;to

Statens 1976

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhetmellanmänochkvinnor.1.Deltidsanställdasvillkor.[6] 2. Deltidsarbete1974. [7] Sexuellaövergrepp.[9]

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar.[5] Utbildningi förvaltninginom försvaret.Del 3. [15] Den militäraunderrättelsetiänsten. [19]

Socialdepartementet Kulturåt alla.[20]

Kommunikationsdepartementet Regionalatrafikplaner- Iänsvisasammanfattningar. [8] Lokalatrafikföreskrifter.[18] Trafikbuller,Del 3. Bullerfrån fritidsbåtar.[21]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning II. [11] Företagensuppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbvggnaderoch anläggningar.[13] Sverigesexport 1975-1980. Bilaga2 till 1975 års långtidsutradnlng.[22]

Utbildningsdepartementet Skolansekonomi.l10] Károbligatorium? [14] Folkhögskolan. [16]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen. 1.Arbetsmiljölag.[1] 2. Bakgrundtill förslagom arbetsmiljölag. [2] 3. Rapporti psykosociala frågor.[3] 4. Internationellakonventionerinom arbetarskyddet. [41 Skadori arbetet.[17]

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiske naturgasudredninger . Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern . Adult Education

_uçnwAum-u

. Nordisk samarbeide om energisparing i byggsektoren , Norden och fackpressen ILO og kvinnor i arbeidslivet Aikuiskasvatus Pohjoismaissa

› x

i ;ii :,,_x. . ny ;l

A,k i. u) u- *- r.

,..,. s,4; *F-Yi

u» ,,,. i .za7.1- v rv l“*'..*'.x'u-.'*-f 1» v wars-fån

. 7r.-^!'i'* _..›,.s..._.,.,uv. namn. Fl

r - ,w .,...*.Tx:'f::* f Pøäfs -av.13.t? wav?varv-suv wa rls_riqgrv

Lpv-;nø 13-5- : så :än 4-! Su -v- ..f så. ägg-Ät! . ,H1 .q un, c . ._.,.