Arbetstid och välfärd betänkande. Bilagedel B

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SME

ARBETSTID

och

VÄLFÄRD

B Bilagedel till arbetstidskommitténs betänkande

‘$1: Statens offentliga utredningar

Ewy 1989:53

@ Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetstid och Välfärd

B

Bilagedel

Bilagedel B till arpetstidskommitténs betänkande

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till rernissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08763 23 20 Telefontid 81° 12°° externt och internt - 08763 10 05 12°° l6°° endast internt -

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10376-1 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

sou 1989:53 Bilaga 9 3

Innehåll

Bilagedel B:

Bilaga 9 Motala och arbetstidsförkortningar 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av Thomas Carlsson och Jan Lindvall

Bilaga 10 Göteborg och arbetstidsförkortningar 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . av Eric Clark, Tora Friberg och Bo Lenntorp

Bilaga 11 Robertsfors kommun och arbetstidsförkortningar 145 . . . . . . . . av Nils Eriksson och Roger Mörtvik

Bilaga 12 Kortare arbetstid för småbarnsföräldrar villkor och konsekvenser 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av Lena Johansson

Bilaga 13 Regionala konsekvenser arbetstidsförkortning. 229 av en . . . . av Anna-Lena Eriksson och Lennart Sundberg

Förteckning över av arbetstidskommittén publicerat material 275 . . . . . . . . .

4 Bilaga 9 SOU 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 9 5

Bilaga 9

Motala och arbetstidsforkortningar

av Thomas Carlsson och Jan Lindvall

6 Bilaga 9 SOU 1989:53

SU 1989:53 Bilaga 9 7

Förord Vilka konkreta konsekvenser har arbetstidstörkortningar för förhållandena i en msdelstor industristad Den frågan ställde arbetstidskommittén till några ekonrmer vid Universitetet i Linköping. Rapporten innehåller förutom konkreta iakttagelser från Motala även en teore:isk genomgång av den ekonomiska referensramen För arbetstider. Rapporten har legat till grund för kommitténs överväganden men för innehållet ansvarar Thomas Carlsson och Jan Lindvall. Författarna svarar gemensamt för rapporten. Lindvall har huvudansvaret för kapitel tre och fyra, Carlsson för öxriga kapitel. Som handledare har Hans Thapper fungerat.

Mona Sahlin ordf i arbetstidskommittén

8 Bilaga 9 sou 1989:53

10 Bilaga 9 sou 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 9 11

1 Motala kommun kort

-— en

beskrivning

Inledning

Motala ligger vid Vättern, i det nordvästra hörnet av Östergötland. Orten börja-

de växa i samband med byggandet av Göta Kanal. Motala är förhållandevis en ung stad. 1823 blev Motala köping och drygt 60 år senare, 1881, fick man sina stadsrättigheter. Ortens utveckling är nära förknippad med Motala Verkstad, som i början var en reparationsverkstad vid bygget Göta Kanal. Motala av Verkstad har i olika sammanhang kallats den svenska industrins vagga. Det har som mest varit över 2 000 anställda vid Motala Verkstad, idag är det drygt 300. Motala Verkstad var fram till 1947 kommun, vid sidan Motala. en egen av Idag består Motala kommun av tätorten Motala samt ett antal näraliggande tätorter. Kommunen har idag ca 42 000 invånare. Av dessa bor drygt 29 000 i tätorten Motala och 2 700 i Borensberg. Det är 20 300 ca invånare i Motala kommun som förvärvsarbetar. Det innebär att ca 50 % av alla invånare är förvärvsarbetande. 12 200 Motalabor arbetar inom den privata sektorn och 8 100 arbetar inom den offentliga sektorn. Ca 60 % av de anställda inom den offentliga sektorn är kvinnor, i den privata sektorn är 30 % kvinnor. Den kvinnliga dominansen är allra störst inom som den kommunala förvaltningen, 84 % totalt 3 700 anställda. av Motala har under 70- och 80-talet genomgått kraftig strukturomvandling. en Mellan 1975och 85 minskade antalet anställda inom tillverkningsindustrin med över 25 %, från 8 734 till 6 291. Under samma period har antalet anställda inom näringsgrenen Offentlig förvaltning och tjänster ökat från 4 600 till ca ca 7200. Motalas näringsliv domineras helt av den privata tillverkningsindustrin, trots den kraftiga nedgången av antalet sysselsatta. Det är 31 % alla förca av värvsarbetare i Motala som arbetar inom denna industri. Tillverkningsindustrins dominans i Motala understryks vid en jämförelse med hela landet. I hela riket är det ca 21 % arbetar inom tillverkningsindustrin. som Förvärvsfrekvensen i Motala är relativt hög för de flesta åldersgrupper. För kvinnorna är den dock 1,5 %-enhet lägre än riksgenomsnittet. Om kvinnorna i Motala arbetade i samma utsträckning som kvinnorna i övriga landet skulle

arbetskraften i Motala öka med ca 150 200

- personer. Befolkningen i Motala har i stort sett varit konstant under de senaste 20 åren, ca 41-42 000 personer. I samband med problemen på arbetsmarknaden har det periodvis varit en kraftig utflyttning. Kommunen har relativt mycket åldringar, drygt 19 % av invånarna är över 65 år.

Folk- ochBostadsräkningen1985.

12 Bilaga 9 sou 1989:53

Arbetsplatserna i kommunen är starkt koncentrerade till tätorten Motala, ca 000 har sin arbetsplats här. De stora arbetsplatserna är Electrolux personer med drygt 2 000 anställda, Luxor med drygt l 400 anställda samt Lasarettet i Motala ca 2 l00 anställda. Pendlingen till och från Motala har ökat under 70- och 80-talet. Mellan 1980 och 1985 ökade pendlingen från Motala med ca 50 %, till ca 2 800. Det är ca 2 000 pendlar till kommunen, vilket innebär att nettopendlingen personer som är 800 personer. Pendlarna är i stor utsträckning heltidsarbetande män. Den — största utpendlingen sker till Linköping som ligger 5 mil från tätorten Motala och 3 mil från Borensberg. Det finns flera orsaker till den kraftigt ökade pendlingen, dels är det problemen Motalas lokala arbetsmarknad och dels Linköpings kraftiga expansion. Pendlare bosatta i Borensberg har i regel frivilligt valt att pendla 3 mil till sitt arbete, medan pendlingen från tätorten Motala snarare beror på svårigheterna att finna ett lämpligt arbete hemorten.

1.2 for Motala fram till 2000-20l0

Prognos

De eventuella arbetstidsförkortningar, som ska bedöma effekterna av, är tänkta att genomföras fram till år 2000-20l0. Motala lokala arbetsmarknad kommer även utan generella arbetstidsförkortningar att genomgå stora föränd-

ringar under dessa âr. Länsstyrelsen i Östergötland har gjort prognoser för ut-

vecklingen av befolkning och arbetsmarknad i alla länets kommuner. Prognoär gjorda med hjälp den s k UMDAC-modellen. serna av Prognosen innehåller, for varje kommun, olika antaganden om hur sysselsättning, befolkning och förvärvsgrad kommer att utvecklas. I prognoserna är det sysselsättningsutvecklingen som är styrande for befolkningsutvecklingen. Saknas det arbetskraft i kommun leder detta, enligt prognosen, till att persoen flyttar till orten. I underlaget för prognosen tar man också hänsyn till antalet ner dödsfall och fodslar. Bedömningen över hur sysselsättningen kommer att utvecklas baseras gäller hela Sverige, i första hand den statliga prognoser som långtidsutredningen. Prognosen är fram till 1995 beräknad med hjälp av UMDAC-modellen. För åren 2000 och 20l0 är prognoserna enbart en extrapolering av värderna for 1995. Befolkningen i Motala har under de senaste 20 åren legat konstant mellan 41 000-42 000. Tabell l.l visar Länstyrelsens prognos for befolkningsutvecklingen fram till år 20l0.

Tabell l.l: Befolkningsutvecklingen i Motala 1985-2010, fördelade efter ålder.

Källa: Länsstyrelsens prognos för Motala

sou 1989:53 Bilaga 9 13

Tabellen visar att Motalas befolkning kommer att öka med 450 ca personer fram till år 2000, och med ca 750 personer fram till år 2010. Det är i åldersgruppen mellan 25-64 år som ökningen kommer att störst, 2 000 vara ca personer. Befolkningen under 25 år kommer att minska med l 700 ca personer. På kort sikt, de närmaste 20 åren, innebär befolkningsutvecklingen det att blir fler personer som kan tänkas arbeta. De krympande barnkullarna innebär samtidigt att behovet av kommunal barnomsorg och skolor kommer minska, att vilket kommer att minska de kommunala utgifterna. På lite längre sikt, efter vår tidshorisont, innebär siffror stora problem för Motala. Befolkprognosens ningen kommer att totalt sett att minska, eftersom andelen sjunker och unga andelen äldre växer. Enligt Länsstyrelsens prognos skulle antalet sysselsatta i Motala öka med 576 personer till år 2000, till totalt 20 091 År 2010 kommer det personer. att vara 20 410 personer som förvärvsarbetar i Motala. Alla förvärvsarbetande i Motala kommer inte att bosatta i kommunen, utan pendla från andra komvara muner. Sysselsättningen kommer att öka mest inom den offentliga sektorn, men även den privata tjänstesektorn förväntas öka. Ovanstående siffror gäller under förutsättning att den generella arbetstiden fortfarande är 40 timmarvecka. Utbudet av arbetskraft kommer att också att öka i Motala fram till år 2010. Orsakerna är enligt länsstyrelsens dels att befolkningen ökar och dels prognos att den kvinnliga forvärvsgraden ökar med 2,5 %-enhet, till över 80 %. ca

Tabell 1.2 Utvecklingen av arbetskraftsutbudet 1985-2010, fördelade efter ålder.

Källa: Länsstyrelsens prognos över Motala

Tabellen visar att arbetskraftsutbudet i Motala totalt ökar med l 674 personer fram till år 2000, för att sedan minska något. När det gäller olika åldersgrupper, kommer de yngsta åldersgrupperna, 20-39 år, att minska med drygt 900 personer fram till år 2010 samtidigt som de äldsta kommer öka grupperna att med 2 500 Åldersstrukturen ca personer. den lokala arbetsmarknaden kommer därmed att förändras väsentligt. Medelåldern bland de förvärvsarbetande kommer att stiga kraftigt. En högre genomsnittsålder på arbetskraften innebär att den blir mindre flexibel. Tabell 1.2 är beräknad utifrån att den generella veckoarbetstiden är 40 timmar vecka. En sänkning av den generella arbetstiden kan komma förändra att arbetskraftsutbudet, t ex genom att den kvinnliga förvärvsintensiteten ökar något.

14 Bilaga 9 sou 1989253

På kort sikt, de närmaste 20 åren, kommer företagen i Motala att det lättare att rekrytera folk, eftersom arbetskraftsutbudet ökar. Men lite längre sikt, efter år 2010, kommer det att bli problem när det gäller arbetskraften. Den åldersgrupp ökar mest i tabellen, 50-59-åringar, kommer mellan åren 2010 som -2020 att bli pensionärer. Antalet unga minskar samtidigt både i befolkningen och i arbetskraften. Den k ålderschocken vissa varnar för redan idag blir s som för Motala aktuell först under 2010-talet.

1.3 Arbetstider i Motala

Strukturen näringslivet, och därmed arbetsmarknaden, i en kommun avgör i första hand vilka konkreta arbetstider invånarna kommer att ha. Motala som har genomgått kraftig strukturomvandling under de senaste 20 åren, vilket en också följaktligen har påverkat arbetstiderna ett markant sätt. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin minskade med över 2 000 permellan 1975 och -85. De anställningar som har försvunnit var i regel helsoner tidsarbeten. De flesta inom tillverkningsindustrin är män. Under samma 10 års period har antalet anställda inom den offentliga sektorn i Motala ökat

med över 2 000 Ökningen består till stor del av kvinnor som deltids-

personer. arbetar. Den kvinnliga förvärvsgraden har också ökat under de senaste 20 åren, vilket också har påverkat arbetstiderna i kommunen. Arbetsmarknaden i Motaär starkt könssegregerad, det finns speciella mans- och kvinnoyrken. T ex 97 % alla undersköterskor och sjukvårdsbiträden i Motala är kvinnor, 91 % av alla städare och 90 % alla kommunens kontorister är kvinnor. av av Utvecklingen Motalas näringsliv och kvinnornas ökade insteg på arbetsav marknaden visar tydligt hur arbetstiderna i en kommun ständigt förändras. Strukturomvandlingen betyder troligtvis minst lika mycket för hur de konkreta arbetstiderna ut i Motala, som eventuella förkortningar av den generella arser betstiden gör. Lokaltrafiken i Motala genomförde under 1984 en enkät hos alla företag mars och förvaltningar inom tätorten Motala med fler än anställda. Undersökningen omfattade 8 700 Motalabor. I enkäten var man intresserad av vilka ca och stopptider fanns respektive arbetsplats och antalet personer start- som gällde för varje tid. Syftet med enkäten var att bättre anpassa lokaltrafiken som till arbetsmarknadens tider. Enkäten visar bl följande när det gäller olika a starttider: 260 st börjar arbeta morgonen innan 6.30. - 4 300 börjar arbeta mellan 6.30 och 7.30. - personer mellan 7.30 -8.3O börjar 2 870 Motalabor sitt arbete. efter 8.30 fram till 10 börjar 540 personer sitt arbete. närmare 700 hade andra starttider eller hade så oregelbundna - personer arbetstider att de var svåra att klassificera. stopptiderna visar större spridning, även om ett stort antal slutar - en mellan kl 16-17.

Det är vanligt, visar enkäten, att de har mindre daglig arbetstid än 8 timsom dvs arbetar deltid, ofta börjar vid tidpunkt som de heltidsarbetanmar, samma de. Det innebär följaktligen istället slutar tidigare dagen. Flextid föatt man

sou l989z53 Bilaga 9 15

rekommer, enligt enkäten, i större utsträckning en inom den offentliga sekt0rn,än inom den privata. Alla kontor inom den kommunala förvaltningen har

flextid. De vanligaste flextiderna är 7—9 eller delar av och 15-18 eller delar

av. De flesta flexsystem har också en begränsning på plus minus 10timmar på en månad. Flextid inom den privata sektorn förekommer endast för tjänstemännen de stora företagen. T ex tjänstemännen Elux och Luxor har dagflex. Skiftarbete förekommer i relativt liten omfattning i Motala. Enligt enkäten är det ca 500 personer varje vardagskväll slutar sitt arbete efter som 19. Det är bara ca 200 personer arbetar varje Många de har som natt. av som skift- och nattarbete arbetar deltid. Det är därför betydligt fler Motalabor som regelbundet arbetar skift eller natt. Skift- och nattarbete förekommer på de instora dustrierna. inom landstinget, inom kommunens äldreomsorg diverse samt serviceyrken.

16 Bilaga 9 sou 1939:53

2 Effekter av arbetstidsförkortningar

fallstudier

—

2.1 Den privata sektorn

Vi har, för kunna kartlägga och belysa effekterna eventuella arbetstidsföratt av kortningar, intervjuat representanter från åtta privata Motalaföretag. Urvalet av företagen gjordes med hjälp av SAF och kan inte statistiskt betraktas som representativt. Det är k strategiskt urval. Urvalet består av 8 företag av snarare ett s olika storlek och från olika branscher. Företagen själva har utsett sina represenförhoppningsvis är det med bra kännedom om sitt företags situtanter, personer ation och framtid. Vid flera intervjuerna deltog också Jan Edgren från SAF. av Vid vissa företagen har också intervjuat fackliga representanter. Alla perav soner har blivit intervjuade har också fått möjligheten att läsa ett tidigare som utkast till nedanstående fallstudier. Vi har uppmanat dem att komma med kom- I de bästa fallen har vi lyckats upprätta en dialog mellan oss och de mentarer. intervjuade. Lokalpressen, i huvudsak Motala Tidning, har också varit en viktig källa för vår kunskap olika privata företag i Motala. om Alla företagsrepresentanter har vid intervjuerna varit ytterst negativa till alla former arbetstidsförkortningar. Det får troligtvis en viss betydelse när de ska av bedöma konsekvenserna förkortning för det företaget. De har såleav en egna des visst egenintresse att Övervärdera de negativa effekterna. ett av vi har studerat är Motalas tvâ stora privata företag, Electrolux Företagen som och Luxor, två mellanstora verkstadsföretag Motala verkstad och Termoregulagrafiskt företag Inplastor, ett plastföretag Uddmo, livsmedelskedjan tor, ett Östensson Livs samt Stadshotellet i Motala. Fallstudierna har blivit olika längd och delvis olika innehåll. Det finns av av ingen medveten styrning bakom detta. Ett de alternativen, ska bedöma effekterna av i vår studie, är en av tre som arbetstidsförkortning innebär förlängning den nuvarande föräldralesom en av digheten. Vi har för detta alternativ valt att redogöra för konsekvenserna i ett speciellt avsnitt i rapporten 2,3 Föräldraalternativety Anledningen är att bedömer effekterna förslaget inte kommer att direkt specifikt för nåatt av vara got företag eller förvaltning.

2.1.1 Electrolux Electrolux har sin verksamhet i Motala uppdelat i tre separata företag. Totalt är det 2 000 anställda vid tre företagen. Den största enheten är Major sett ca med knappt l 600 anställda, huvudsakliga produktion är elspi- Appliances vars och absorberande kylskåp till husvagnar. Electrolux i Motala är ensamma sar

sou l989:53 Bilaga 9 17

om att producera elspisar i Sverige. Merparten av kylskåpen exporteras till USA. Produktionen under 1988 uppgick till 350 000 enheter, vilket är en ökning med 75 O00 under de senaste 5 åren. Det är förhållandevis tjänstemän vid Electrolux tre enheter i Motala, totalt endast 225 st. De senaste åren har det även varit en kraftig reducering den av administrativa personalen. Nedskärningarna skulle, enligt de ursprungliga planerna, ha varit kraftigare men har bromsats upp något den allmänna av av högkonjunkturen. Andelen kvinnor är också relativt låg, endast 27 %. Det är också ett fåtal av personalen som arbetar deltid, under 10 % av alla anställda. På Electrolux finns det en stor variation när det gäller arbetstider. Det finns t.ex över 200 olika tidskategorier. Varje tidskategori har sina speciella arbetstider; olika start- och stopptider samt olika tider för frukost och middagsraster. Tabellen visar de vanligaste huvudkategorierna när det gäller arbetstider vid

Electrolux tre enheter i Motala.

Tabell 2.1 Arbetstiderna vid Electrolux i Motala 1988, fördelade efter arbetstidsform, anställningsform och kön.

kollektivanställda tjänstemän män kvinnor män kvinnor

dagtid 854 321 144 23 1 342 2-skift 102 18 5 125 3-skift 240 43 283 deltid 44 98 4 29 175 övriga 28 10 2 18 58 Totalt 1268 470 155 70 1983

Källa: Egenbearbetning materialfrån Electroluxi Motala av

Tabellen visar bl a att det överväldigande flertalet av de anställda arbetar dagtid, trots det stora floran av olika arbetstider. Ur tabellen går det också att utläsa att 3-skift dessutom är vanligare än 2-skift på Elux. Tabellen visar också att det är förhållandevis få som arbetar deltid. De flesta som arbetar deltid är kollektivanställda kvinnor. Över 90 % av de kollektivanställda som arbetar dagtid har sin arbetstid förlagd till mellan 7.06 och 15.54 l 067 st. Den gruppen är i sin tur uppdelad i tvâ olika tidskategorier, beroende pâ att lunchrasten infaller vid olika tidpunkter. De som arbetar 3 skift arbetar i regel efter det s.k Motalaskiftet. D v s, de är uppdelade i tre olika skiftlag som arbetar 12- timmars-skift.

-

Tjänstemännen på Elux har dagflex. vilket innebär att de anställda själva väljer start- och sluttider för sin arbetsdag. Valet sker inom vissa gränser och den dagliga arbetstiden är fastställd till 8 timmar. Elux i Motala har återkommande haft rekryteringsproblem. De senaste två åren har det aldrig varit full bemanning. Företaget har tvingats lägga ut jobb utanför företaget, merparten till företag utanför Electroluxkoncernen. Enligt företagsledningen är det jobb motsvarande 100 arbetsplatser som har lämnats ut. Personalomsättningen är relativt hög bland företagets personal, 15 -18 % årligen. Det innebär att mellan 300-400 personer nyanställs varje år. Företaget försöker komma till rätta med problemet med den höga personalomsättningen främst genom ett stort investeringsprogram. Den lokala verkstadsklubben anser att den främsta orsaken till rekryteringsproblemen är den dåliga arbetsmiljön. Många av arbetsuppgifterna Elux kan anses vara s k okvalificerade, för att klara dessa uppgifter krävs det inga speciella förkunskaper. Det finns också ett stort antal jobb som kräver kvalificerad personal, t ex reparatörer, elektriker, ställare och provare. Det är också relativt lätt, enligt företagsledningen, att tag kvinnlig arbetskraft i Motala. De står nästan i kö för ett arbete på Electrolux.

Arbetstidsförkortning på Electrolux

En generell arbetstidsförkortning kommer troligen att innebära att rekryteringsproblemen ökar kraftigt för företaget. Det kommer att bli mycket svårt för Elux i Motala att upprätthålla den nuvarande produktionsvolymen. Företaget kommer att tvingas lägga ut mer arbeten utanför Motala. i En del av produktionsbortfallet kommer att vara möjligt att ersätta med stora investeringar som dessutom kommer innebära nya möjligheter till att göra effektiva rationaliseringar. Enligt företagsledningen kommer inte investeringarna tillnärmelsevis att kompensera bortfallet av arbetstimmar. För att investeringarna ska bli lönsamma kommer Electrolux att bli tvingade utöka sin dagliga driftstid. Varje ny maskin måste användas under ett större antal timmar. En väg att utöka de dagliga driftstiderna är att öka skiftarbetet, i första hand 2-skift. Ett annat alternativ som kan bli aktuellt för Electrolux är att utveckla

sou 1989:53 Bilaga 9 19

systemet med mer individuella arbetstider. De anställda kommer i en större utsträckning att själva välja sina egna arbetstider. Det medför att man får större spridning på arbetstiderna. Företaget måste sedan samordna denna mångfald av arbetstider till en effektiv produktionsapparat. Det skulle vara ett system som bygger vidare på det nuvarande med 200 olika arbetstider. Det kommer också att ställas starka krav på en kraftfull produktivitetsutveckling inom företaget för att undvika en minskning av produktionsvolymen. En minskad volym skulle innebära att kapitalkostnaden per enhet stiger. Företaget är, enligt företagsledningen, en volymindustri. Det är volymen som avgör lönsamheten, för att citera platschefen Lars Johansson. Ökade produktionskostnader för företaget leder antingen till prishöjningar eller minskade vinster. Möjligheterna att höja priserna beror på hur priskänslig marknaderna för Electrolux produkter är. Produkterna anses av företagsledningen vara ytterst priskänsliga. Ex minskade försäljningen av kylskåp till USA i samband med dollarns nedgång. En övergång till kortare arbetstid kommer troligtvis leda till att produktiviteten ökar. Deltidsarbetarna Elux har idag i genomsnitt en högre produktivitet än de heltidsanställda. Det syns a genom att de har en högre timförtjänst ackorden än de som arbetar heltid. Tjänstemännen på Elux kommer, med våra förslag att för första gången i modern tid genomföra någon form av generell arbetstidsförkortning. Det är betydligt svårare att införa skiftarbete på kontor jämfört med verkstadsgolvet, i första hand p g a att arbetsuppgifterna inte är så rutinartade. Arbetsstycket och den kunskap som finns är till stor personbunden. Det kan vara mycket svårt att överföra denna speciella information och kunskap från en person till en annan. Den förkortade arbetstiden och ev Skiftarbete bland tjänstemännen kommer tvinga fram att arbetsuppgifterna och arbetsomrâdena måste organiseras på ett nytt och annorlunda sätt. För många tjänstemanna-arbeten är det nödvändigt med den personliga närvaron pä arbetsplatsen, en förkortad arbetstid innebär automatiskt att det blir svårare att nå en speciell person. Personliga kontakter kan spela en nyckelroll t ex när det gäller kundkontakter. Vissa tjänstemän har också en mycket speciell kompetens, vilket gör dem till en knapp resurs för företaget redan idag. Denna grupp arbetar relativt mycket övertid, och kommer att fortsätta med det i en ökad utsträckning efter en arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningarna kommer också leda till att de fasta kostnaderna för personalen kommer att stiga. Det är personalkostnader som är oberoende av den anställdes arbetstid. Exempel på sådana kostnader är rekryteringskostnader, utbildningskostnader, kostnader för inkömingstid, personliga arbetsverktyg och kläder osv. Dagflexen for de kontorsanställda kommer troligtvis att övergå till någon form av månadsflex, vilket gör att den generella arbetstidsförkortningen kommer att tas ut i flexsystemet. Det totala antalet arbetstimmar kommer att reduceras med 5 alt 10 timmar per vecka. Hur den dagliga arbetstiden kommer att se ut exakt kommer den enskilde tjänstemannen själv att bestämma, vilket gör att spridningen av arbetstider mellan tjänstemännen kommer att öka. Flexsystemets regler kommer följaktligen att spela en viktig roll i förläggandet av de anställdas arbetstider.

20 Bilaga 9 sou 1989:53

På fredagar kommer det att vara möjligt att sluta redan klockan 12. Ett fåtal tjänstemän, med anknytning till själva produktionen, kan vara tvingade att börarbeta skift. Inom själva produktionen kommer arbetstidsforkortningen att innebära en ökad övergång till 2-skift med individuella arbetstider. På fredagar kommer på Elux att bara köra ett skift, ett förmiddagsskift, eftersom de anställda man har starka önskemål om att slippa arbeta på fredagskvällar. Z-skiftsarbetaren kommer därmed att varannan fredag helt fri. Den ökade skiftgângen kommer innebära att flera människor kommer att börja tidigare på morgonen och fler kommer att sluta senare dagen. Vanliga arbetstider vid Electrolux kommer vid en 35-timmars vecka att vara:

dagtid: mândag- torsdag 7.00 -l5.30 och fredag 700-1200 l timmes lunch

2-skift: 9 dagar 2 veckor 6——l4och 14-22.

Den stora skillnaden, när det gäller arbetstiden vid 35-timmars vecka jämfört med den nuvarande, är att fredagseftermiddagen kommer att vara arbetsfri för dagtidarna. Andra skillnader kommer att vara av mer marginell karaktär. Det kommer att krävas en större övergång till 2-skift vid 30-timmars vecka, för att kunna bibehålla sin driftstid i den nuvarande omfattningen. Olika typer av 3-skift kommer också att bli mer aktuella. Fler tjänstemän kommer att tvingas att jobba skift. Flera anställda vid Electrolux kommer också att arbeta 4-dagarsvecka, måndag torsdag. - De vanligaste arbetstiderna kommer vid en 30-timmarsvecka att vara:

dagtid: i produktionen måndag-fredag 7.00—l3.30 12 tim lunch, kontoren 7.30-14.00

2-skift: 9 dagar på 2 veckor 7-14 och 14-21.

För de som arbetar 4-dagarsvecka dagtid kommer de vanligaste arbetstiderna att bli mellan 7.00 och 15.30. D v s ungefär samma dagliga arbetstid som idag.

2.1.2 Luxor

Problemen Motalas arbetsmarknad under de senaste 10åren har till stor del varit beroende av utvecklingen vid Luxor. Idag har Luxor knappt l 100 kollektivanställda och 340 tjänstemän. Luxor hade 1977, innan de stora problemen började, drygt 3 000 anställda, medan exempelvis 1984 var antalet anställda nere i l 140 personer. Företaget har en relativt hög andel tjänstemän, jämfört med exempelvis Electrolux. Många av tjänstemännen är också högt kvalificerade, det finns t ex ett 40-tal civilingenjörer. Den stora produkten vid Luxor är färg-TV-apparater. Fabriken i Motala är idag ensam om att tillverka färg-TV i Sverige. Under 1988 tillverkade Luxor över 300 000 apparater. I den direkta tillverkningen av TV-apparater är ca 400

sou 1989:53 Bilaga 9 21

inblandade. Det finns också en bilelektronikavdelning på fabriken, samt en liten men starkt växande produktionsenhet som tillverkar satellitmottagare. Avdelningen som tillverkar satellitmottagare kommer under 1989 att fördubbla antalet anställda, från ca 50 personer till 100. För att klara den expansionen måste farg-TV-tillverkningen minska med ca 20 %. Luxor ingår sedan några år i den finska Nokia-koncernen. I koncernen tillverkas farg-tv också vid tvâ andra enheter i Europa, vid en fabrik i Finland och vid en fabrik i Västtyskland. Som ett koncernföretag är Luxor såväl utsatt av konkurrens från de andra företagen inom koncernen, som av företag utanför. Konkurrensen inom koncernen innebär att man strävar efter att hålla ner produktionskostnaderna. Högre kostnader än andra företag inom koncernen kan innebära att koncernledningen flyttar bort produktion från Motala. Under vintern 1989 har Nokia-koncernen utrett hur den framtida färg-TVtillverkningen ska organiseras. Ett alternativ som diskuteras är att tillverkningen i Motala ska utökas med 100 000 apparater. Enligt Krister Rapp, VD för Luxor, skulle en ökning av färg-TV-tillverkningen öka lönsamheten väsentligt. Luxor skulle, enligt Rapp, kunna öka sin produktion med 75 000 utan ytterligainvesteringar. Men det skulle krävas ytterligare personal, som redan idag kan re vara svår att rekrytera. Ett annat alternativ är att Luxor förlorar all sin TV-tillverkning, och istället får koncentrera sin produktion till satellitmottagare och bilhögtalare. Detta alternativ innebär antagligen att antalet anställda vid Luxor kraftigt kommer att minska. I den högkonjunktur som för närvarande råder, och med den arbetskraftsbrist som för närvarande finns i Motala, kommer de flesta erbjudas nya arbeten. En neddragning av antalet sysselsatta Luxor skulle också underlätta för andra Motalaföretag, när det gäller deras rekrytering av arbetskraft. Luxor har redan idag vissa svårigheter att rekrytera kvalificerade tjänstemän. Det är viktigt för Luxor att man kan upprätthålla sin utvecklingsavdelning, är det stor risk att olika utvecklingsprojekt försvinner till andra annars en delar koncernen. Utvecklingsavdelningar inom en koncern har alltid en straav tegisk nyckelroll. Den enhet som utvecklar en ny produkt har i regel också förtur till att starta tillverkningen. Ett försvinnande av Utvecklingsenheten skulle innebära en klar degradering av Luxors position inom koncernen.

Arbetstiderna på Luxor

Kollektivanställda: 929 st 6.54-16.12 arbetstid 8,2 tim 13 st 6.54-11.12 arbetstid 4,1 tim 20 st 6.54-12.18 arbetstid 5,2 tim 37 st 6.54-14.12 arbetstid 6,2 tim småbarnsföräldrar 11 st 7.54-15.12 arbetstid 6,2 tim småbarnsföräldrar 3 st 7.54-12.18 arbetstid 4,2 tim 3 st 7.54-16.12 arbetstid 7,2 tim

Det finns också något betecknas halvtid partnership,vi1ket innebär att man som arbetar mellan 6.54-16.12 varannan vecka .

22 Bilaga 9 sou 1989:53

Kvällsarbete:

30 st 16.30-22.36 arbetstid 6,1 tim 4 dagar i veckan 7 st 16.18-21.24 arbetstid 5,1 tim 4 dagar i veckan

Skiftarbete: 36 uppdelade i 3 skiftlag som arbetar timmar pass

1:a skiftet måndag 18.30 6.30 onsdag 6.30 18.30 torsdag 18.30 6.30 —

2:a skiftet måndag 6.30 18.30 tisdag 18.30 6.30 torsdag 6.30 18.30 -

3:e skiftet söndag 18.30 6.30 tisdag 6.30 18.30 onsdag 18.30 6.30 -

Varje skiftlag arbetar dessutom 6,5 timme en fredag varje månad. Tjänstemännen kontoren har dagflex. De flesta förlägger sin arbetstid 7.30-17.00 Det ovanstående visar att det överväldigande flertalet på Luxor arbetar dagtid och heltid. Behovet av Skiftarbete vid Luxor är begränsat eftersom maskinparken är relativt liten. Verksamheten kan istället betecknas som personalintensiv. . De 36 anställda som jobbar skift är operatörer vid de mest dyra maskinerna. Orsaken till skiftarbetet just för dessa dyra maskiner är naturligtvis att man vill få så låg kapitalkostnad som möjligt per producerad enhet. Kvällsarbetet på Luxor är av relativt nytt datum. De flesta som arbetar kvällsskift är kvinnor. Bakgrunden till införandet av kvällsskiften är den att företaget under de senaste åren har haft det svårt att rekrytera personal till dagtid. Då var företaget tvungna att hitta andra lösningar.

Luxor och arbetstidsförkortningen

Många av de problem och effekter som en förkortad arbetstid skulle medföra vid Electrolux kommer också att uppstå vid Luxor. Företagsledningens vid Luxor bedömning är den att företaget i samband en sänkning av generella arbetstiden till 35 timmar behöver nyanställa ca 175 personer. På lite längre sikt anser man sig ha större möjligheter att rationalisera driften. Företagets önskemål är att en eventuell förkortning genomförs under en relativ lång period. En sänkning till 30 timmar kommer att kräva stora investeringar samt ett stort antal nyanställda, enligt företagsledningen ca 350 personer. Verkstadsklubben på Luxor gör en något annorlunda bedömning. De tror att en förkortning ner till 35 timmar kan ske utan nyanställningar, eftersom Luxor är ett ytterst arbetstintensivt företag finns det också stora rationaliseringsmöjligheter.

SOU 1989:53 Bilaga 9 23

Produktiviteten vid en arbetsintensiv verksamhet styrs nästan helt av de anställdas arbetstakt. Under en arbetsdag är takten som högst under de första timmarna, för att sedan minska successivt. De sista timmarna är arbetstakten ytterst låg. Den genomsnittliga produktiviteten per arbetstimme skulle automatiskt höjas vid en arbetstidsförkortning. En arbetstimme mindredag skulle inte innebära att produktionen minskade i motsvarande grad. Vid en arbetstidsförkortning kommer företagsledningen ,att försöka sänka den dagliga arbetstiden, for att därigenom öka produktiviteten. Variationerna när det gäller de anställdas individuella arbetstider kommer också att utökas. För många avdelningar kommer det också att vara nödvändigt att införa Z-skift. Verkstadsklubben på Luxor anser att man bör lägga ut arbetstidsforkortningen på olika sätt för olika avdelningar. För arbeten vid banan, som är de mest kortcykliga och repetitiva, bör man förkorta den dagliga arbetstiden. Det är möjligt att genom en sänkning av den dagliga arbetstiden för dessa grupper motverka olika former av belastningsskador. Ett mindre antal arbetsskador bör leda till att sjukfrånvaron och personalomsättningen minskar, vilket bör vara produktivitetsbefrämjande. För anställda som inte arbetar på banorna, anser verkstadsklubben, bör förläggandet av arbetstid ske i samråd mellan de anställda och företaget. Det kommer troligtvis att leda till att variationerna när det gäller olika arbetstider kommer att öka. En arbetstidsförkortning plus att man nyanställer kommer också, enligt företagets siffror, att medföra en ökning av produktionenarbetstimme, vid 35timmarsveckan med ca 2 % och vid 30-timmarsveckan med 7 %. ca Företagsledningen kommer i samband med arbetstidsförkortningen att försöka genomföra en övergång till 2-skift. De anställda kommer i samband med en övergång inte vilja jobba på fredagseftermiddagen. Redan idag tar många anställda på Luxor ledigt på fredagseftermiddagen, speciellt gäller detta under sommarmånaderna. Kompledighet för tidigare arbetad övertid brukar också i stor utsträckning förläggas till fredagseftermiddagen. Den troligaste lösningen är att man kommer överens om ett Z-skift-system som innebär 9 arbetsdagar på 2 veckor. En sådan lösning kommer dock att minska den produktivitetsvinst som en förkortad arbetsdag medför. De flesta av Luxors anställda kommer dock att fortsätta arbeta dagtid vid 35-timmarsvecka. Det vanligaste sättet att ta ut den generella arbetstidförkortningen kommer att bli ledig fredagseftermiddag. Den dagliga arbetstiden, måndag torsdag, kommer därför att bli mellan 7.00-15.30, vilket endast är en marginell förändring dessa dagar. Vid 30-timmarsvecka kommer flertalet av de anställda att arbeta 2-skift, enligt företagsledningens bedömning ca 75 % av personalen. Det är endast vissa administrativa avdelningar som inte kommer att beröras. Det innebär att all personal i den direkta produktionen kommer att arbeta skift. Tjänstemännens nuvarande dagflexsystem kommer också att utvecklas till ett månadssystem. Den totala arbetstiden i månaden för tjänstemännen kommer att minska med 21 timmar alt 42 timmar. Det konkreta förläggandet av sin arbetstid bestämmer den enskilde tjänstemännen. Produktionen på Luxor är mycket säsongsbunden. Produktionen är som högst under hösten och som lägst under våren. En förkortning av. generella ar-

24 Bilaga 9 sou 1989:53

betstiden kommer troligtvis innebära att företaget försöker införa någon form av säsongsarbetstid. T ex under högsäsong 5-dagarsvecka och under lågsäsong 4-dagarsvecka.

2.1.3 Motala Verkstad Motala Verkstad, som fram till 60-talet hade över 2 000 anställda, har idag 215 kollektivanställda och 85 tjänstemän. Antalet anställda har varit konstant under de senaste 10-15 åren. Motala Verkstad har hittat sin storlek, både när det gäller produktionsvolym och antalet anställda. MV sysslar idag med allmän legotillverkning. Kunderna finns både inom den privata och offentliga sektorn. Några exempel på verksamhet är bl a tillverkning av landningsställ för flygplanet Viggen, reparationer av vagnar och 10k till SJ och SL Stockholms Lokaltrafik, reparationer av broar för Statens Vägverk osv. Arbetskraften Motala verkstad är mycket kvalificerad, de flesta är välutbildade yrkesarbetare med långvarig erfarenhet. De vanligaste yrkesgrupperna är svarvare, fräsare, arborrare och licenssvetsare. De flesta av arbetsuppgifterna är mycket självständiga. Enligt företaget är det idag svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Under de senaste åren har man bl a för att lösa arbetskraftsbristen, inrättat s k inskolningsplatser. Det innebär att företaget varje år har anställt 4-5 st unga arbetslösa Verkstadsmekaniker och ger dem en kompletterande utbildning. En inskolningsplats varar i sex månader och under den tiden får företaget 50 % av lönekostnaderna från staten. Svårigheterna att rekrytera utan statliga bidrag beror att företaget inte klarar av hela utbildningskostnaden själva. Risken för företaget att anställa fel person minskar också, eftersom inskolningsplatsen är tidsbegränsad och lärlingen inte fast anställd. Enligt bl a Metall i Motala finns det ett 100-tal tempoarbetare Electrolux som har verkstadsmekanisk utbildning. Verkstadsindustrin, exempelvis Mota- Verkstad, skulle kunna internutbilda dessa, för att därigenom lösa sina rekryteringsproblem. Under Motala Verkstads storhetstid hade man en intern verkstadsskola. Verkstadsklubben vid företaget vill att man åter startar en egen skola, för att säkra rekryteringen lång sikt. Företaget har också svårt att rekrytera kvalificerade produktionstekniker. Men även till rent okvaliñcerade arbeten, ex städare till verkstaden, är det svårt att hitta lämpliga arbetssökande i dagens Motala. -

sou 1989:53 Bilaga 9 25

Arbetstiderna på MV

Enskift: 160 kollektivanställda + arbetsledare40 timmar måndag-fredag 7.00 15.48 - Tvåskift: 50 kollektivanställda l veckan 40,3 timmar 2 veckan 33,3 timmar

-

Varje skiftarbetare måste också arbeta ett extra pass var tredje vecka.

tjänstemän: 75 st vintertid: 7.30 16.30 sommartid: 7.30 16.00 -

På Motala verkstad har varken tjänstemän eller kollektivanställda flextid. De flesta av arbetuppgifterna för de kollektivanställda är mycket självständiga och individuella. En övergång till flextid även för verkstadsarbetarna skulle vara fullt möjlig. Utvecklingen, när det gäller arbetstiderna vid Motala Verkstad, har under de senaste åren gått mot en större samordning mellan kontoret och verkstaden. Idag börjar tjänstemännen en halvtimme senare än dagtidarna.

Motala Verkstad och arbetstidsförkortningar

Förslagen till arbetstidsförkortningar kommer att leda till att företaget måste rekrytera fler anställda, för att kunna upprätthålla den nuvarande produktionsvolymen. Företagsledningen tror att varje timme som försvinner genom arbetstidsförkortningen måste ersättas med någon nyanställd. Det betyder att vid 35-timmarsveckan behöver det nyanställas ca 40 personer och vid 30-timmars vecka ca 100 personer. Den årliga produktivitetsutvecklingen, som finns vid företaget, måste, enligt ledningen, användas till andra ändamål konom kurrenskraften ska bibehållas. Företaget måste anställa både erfarna yrkesarbetare och kvalificerade produktionstekniker vid en arbetstidsförkortning. Idag är det brist på båda dessa yrkesgrupper i Motala och i övriga landet. Motala Verkstad kommer att tvingas anställa oerfarna verkstadsarbetare direkt från yrkesskolan och ge dem en internutbildning. Men det är svårt för företaget att ta emot ett större antal, som måste utbildas. Det finns en optimal mängd för företaget när det gäller internutbildning. Enligt företagsledningen kan man ta emot 7-8 årlica personer gen. Fler nyanställda kommer att kräva fler instruktörer, fler nybörjarmaskiner osv. Internutbildningen kommer att ta värdefulla resurser från produktionen.

26 Bilaga 9 sou l989z53

Motala verkstad måste utveckla samarbetet med yrkeskolan och AMU. Varje år avslutar ett 20-tal ungdomar sin verkstadsmekaniska utbildning vid yrkesskolan i Motala. Ett stort antal av dessa hamnar istället på okvalificerade arbeten. Exempelvis arbetar 9 st av 1988 års kull från yrkesskolan vid banorna på Elux. Motala Verkstad har följaktligen en stor grupp att rekrytera ifrån. Företagets hela existens är i stark fara om man inte lyckas att rekrytera tillräckligt med kvalificerade arbetare och tekniker i samband med eventuella arbetstidsförkortningar. Det blir mycket svårt för företaget att upprätthålla en tillräckligt stor volym, på ett färre antal arbetstimmar. Motala verkstad är relativt kapitalintensiv, dvs det finns en omfattande och dyr maskinpark. Det finns ex stora svarvar, arborrverk, NC-maskiner och dyl. Företaget måste för att hålla nere sina kapitalkostnader per producerad enhet försöka behålla den totala driftstiden. Fler verkstadsarbetare måste övergå till skiftarbete. Vid 35 timmars arbetsvecka kommer de verkstadsarbetare som arbetar dagtid och tjänstemännen att sluta klockan på fredagar. Den dagliga arbetstiden måndag -torsdag kommer att reduceras med en l2 timme varje dag. För skiftarbetarna kommer man i första hand att plocka bort de extra arbetspass, som idag finns var tredje fredag. Enligt det nuvarande schemat arbetar man en kväll i veckan till klockan ett, istället kommer man att sluta 23.30. Anställda som inte arbetar skift kommer vid 30-timmarsalternativet att måndag torsdag arbeta 6,25 timmar, för att på fredagar endast arbeta 5 timmar. - Skiftarbetarna kommer troligen att i första hand vilja förkorta de nuvarande långa skiften fredagseftermiddag och de extremt långa 12-timmarsskiften. Ett förslag som utgår från det nuvarande arbetstidsschemat kan se ut följande sätt:

-

Schemaförslaget visar att skiftarbetarna vid företaget kommer att 4-dagarsvecka, med antingen torsdag eller fredag ledigt. Flextid kommer troligtvis också att införas företaget inom de närmaste åren, i första hand för tjänstemän. Det kommer att vara svårt att rekrytera kvalificerade tjänstemän om man saknar flextid, när alla andra företag har det. Flextiden för tjänstemän kommer att medföra att arbetstiderna företaget kommer att variera i en större utsträckning. Företagsledningen ansåg också att arbetstidsförkortningen sträcks ut en så lång period som möjligt, så att man hinner att rekrytera personal och att produktivitetsutvecklingen hänger med.

2.1.4 Termoregulator

Termoregulator är ett ungt företag. Den nuvarande ägarens far startade företaget 1945. De första 10 åren drevs firman som ett hobbyföretag. Under 60-talet

sou 1939:53 Bilaga 9 27

var Termoregulator ett typiskt legoföretag, som fick material och verktyg från beställaren. Idag försöker företaget agera som en samarbetspartner. Målsättningen är att vara medleverantörer, istället för att vara underleverantörer. Affärsidén är att sälja hela mekaniska lösningar. Termoregulator tillverkar inte några egna produkter, istället har man produktsrättsavtal andra Företags produkter. Det innebär att Termoregulator, på kommission. tillverkar helt färdiga produkter som sedan levereras direkt till kunden. Beställaren sköter marknadsföring och andra åtaganden. Tanken är att Termoregulator ska endast göra det man är bra på, dvs producera. Marknadsföring och försäljning får sedan andra sköta om. Företaget reducerar också på detta sätt sina risker. Ett exempel på företagets affärsidé är att man tillverkar luckorna till Philips mikrovågsugnar. Det är Philips som står för hela investeringskostnaden. Termoregulator ställer upp med personal och lokal. Under de senaste åren har Termoregulator genomgått en stark utveckling.

Årsomsättningen IWS i löpande värde var 3-4 miljoner, 1988 var omsätt-

ningen ca 54 miljoner. Termoregulator har idag 80 anställda, av dessa är ca 13 kvinnor. kvinnor

arbetar deltid med hjälp av föräldraledighetslagen. Övriga anställda arbetar

heltid. Det är endast 6 st som arbetar 2 skift.

Arbetstiderna på Yêrmoregulator

För de som arbetar dagtid är normal arbetstid: måndag torsdag 6.30 15.50 — fredag 6.30 12.50 - Skiftens arbetstider är 6-14 och 14-22

Företaget har en form av fredagslösning när det gäller sina arbetstider. Den innebär att man arbetar fredagseftermiddagen under resten av veckan. Bland smâföretagen i Motala är det en relativt vanlig företeelse. Företaget har stora kapitalkostnader. För de största maskinerna är kapitalkostnaden, fördelad per arbetstimme, 560 kr. Kalkylen för dessa maskiner är beräknad på 1600 arbetstimmarår. Termoregulator får vid en en generell sänkning av arbetstiden, som också leder till en kraftig reducering driftstiden, av svårare att full kostnadstäckning för sina maskiner. För undvika en minskning av den nödvändiga driftstiden kommer fler anställda vara tvingade att arbeta skift. En övergång till Skiftarbete kommer kräva nyanställningar. Vid 35-timmarsvecka kommer det vara nödvändigt att nyanställa ca 5 personer och vid 30-timmarsalternativet ca 15.

Ägaren Tennoregulator, Ove Pettersson, har i olika sammanhang fört

av fram idén om att företaget skulle övergå till 6 timmars arbetsdag i två skift, samtidigt som de anställda får betalt för 7 timmar. Motivet är att kapitalkostnaderna per driftstimme skulle sjunka drastiskt.

28 Bilaga 9 sou 1939:53

Vi har gjort en enkel beräkning Ove Pettersons förslag:

Intäkterna av det som produceras vid en maskin hos Termoregulator under l timme kan beräknas till 450 kr. De rörliga kostnaderna för l timmes proca duktion beräknas till ca 90 kr. Intäkterna för de 4 utökade timmarna, från 8 timmar till tvâ gånger sex, skulle bli l 800 kr, Merkostnaden for dessa 4 timmar skulle bli de rörliga kostnader plus den extra betalningen för 2 timmar, totalt 540 kr. De fasta kostnaderna för företaget är redan täckta under de 8 första timmarna. Vinsten för Termoregulator kommer att stanna l 260 kr. Vi har inte beräknat någon ersättning för den obekväma arbetstidenBeräkningen förutsätter att det inte finns några andra kostnader förbundna med en kraftig produktionsökning, t ex lagringskostnader. Den förutsätter också att marknaden kommer att svälja en 50 % -ökning av produktionen samt att priserna kommer vara konstanta. Ovanstående mycket förenklade räkneexempel visar den kraft som finns i utökade driftstider. Det är idag svårt att rekrytera personal till de traditionella 2- skiften, vilket skälen till varför Termoregulator inte har övergått till 2-skift. är ett av

Têrmoregulator och arbetstidsförkortningar

Vid generell arbetstidsförkortning till 35 timmar kommer arbetstiderna troen ligtvis att bli:

dagtid: måndag torsdag 7.00 15.15 45 min rast - fredagar 7.00 12.30 30 min rast -

nuvarande arbetstiderna innebär det ovanstående Vid en jämförelse med de förslaget att arbetet startar halvtimme senare och slutar en halvtimme tidien Förslaget innebär att det är den dagliga arbetstiden som kommer att förgare. kortas. 2-skiften kommer att arbeta 9 på varje 2-veckorsperiod. F redagsefterpass middagarna kommer att vara helt lediga. Vid ytterligare arbetstidsförkortning till 30 timmar kommer arbetstideren na antagligen att bli:

dagtid: måndag torsdag 7.00 14.00 45 min rast

- fredagar 7.00 12.30 30 min rast -

Även i detta fall är det den dagliga arbetstiden kommer att reduceras, i som första hand på eftermiddagarna. 2-skiften kommer också vid 30-timmarsalternativet att arbeta 9 pass 2 veckor. Arbetstiderna kommer ligga 7.00-14.00 och l4.00——2l.O0.Skillnaderjämfört med idag, är att varannan fredag är helt ledig och att skiften på morna, börjar timme samt att skiften slutar en timme tidigare gonen en senare kvällen. Det absolut största problemet,enligt företagsledningen, vid Termoregulator i samband med generell arbetstidsforkortning kommer att bli rekryteringen en

sou 19:49:53 Bilaga 9 29

av ny personal. Hur detta problem kommer att lösas beror a på hur den lokaarbetsmarknaden kommer att utvecklas. Det kan inte vara något oöverstigligt problem att rekrytera 5 respektive personer till en produktion som inte kräver några större förkunskaper.

2.1.5 Inplastor

Inplastor är ett grafiskt företag. som trycker och bearbetar olika plastprodukter. Exempel företagets produkter är kalenderkort, dekaler, bruksanvisningar o dyl. Inplastors produkter är priskänsliga. enligt företagsledningen, även om de är relativt ensamma i sin bransch. Konkurrensen kommer från i första hand papperstryck, som i princip är en liknande produkt men som är betydligt billigare. Företaget har i Motala ca 85 anställda, därav 26 tjänstemän. En tredjedel av alla kollektivanställda arbetar 2-skift. Det är endast 2 de anställda st av som arbetar deltid. Tjänstemännen har tlextid, normaltiden är 7.30-16.12.

Följande arbetstider gäller for de kollektivanställda på Inplastor:

Dagtid: 44 st som arbetar måndag fredag 6.48 16.00 - — Skift: 12 st 1:a veckan måndag torsdag 5.48 13.10 - — fredag 5.48 17.00, - 2:a veckan måndag torsdag 12.50 21 .OO - och fredag ledig 8 st 1:a veckan måndag fredag 6.00 13.12 - - 2:a veckan måndag fredag 12.48 20.00 - -

Tryckarna Inplastor kräver specialutbildning. Det är nämligen betydande skillnader att trycka plast jämfört med att trycka på Även papper. vana offsettryckare behöver vara anställda på företaget 1 år innan de kunanses na behärska tekniken tillfredsställande. De interna utbildningskostnaderna är följaktligen relativt höga. Ungefär hälften de kollektivanställda, av 30 st, anses tillhöra gruppen högt kvalificerad arbetskraft. För att kunna upprätthålla den nuvarande produktionsvolymen vid en generell arbetstidsförkortning krävs det att Inplastor kan rekrytera grafiker, som sedan måste internutbildas. Det är idag en stor brist grañker i hela landet. I Motala är det nästan helt omöjligt att tag någon. Bristen arbetskraft kan för Inplastor bli ett oöverstigligt problem och kan därmed riskera hela företagets existens. En lösning lite längre sikt är att utbildningen till grafiker inom gymnasieskolan utökas. På Inplastor bedrivs det idag en utvecklad lärlingsutbildning. Inplastor flyttade från Stockholm till Motala för 25 år sedan. Anledningen var svårigheterna att tag grafiker och sedan behålla dessa. Företaget har gjort en genomgång avdelning för avdelning för hur att se mycket personal som skulle behöva rekryteras vid eventuella arbetstidsförkortningar.

30 Bilaga 9 sou 1989:53

Vid screenavdelningen som idag har 10 anställda behövs det vid 35-timmarsvecka ytterligare en tryckare och ett biträde, som dessutom kommer att jobba skift. Vid 30 timmars arbetvecka krävs det ytterligare l tryckare och l biträde, som också kommer att arbeta skift. Avdelningen behöver också omorganiseras vid övergång till 30-timmarsvecka. Det behövs eventuellt ytterligare en aren betsledare eller en första man, vilket kommer att medföra ökade lönekostnader. Vid offset-avdelningen som idag har anställda krävs det ytterligare en tryckare och ett biträde vid 35-timmarsvecka. Det kommer också behövas ytterligare tryckpress trycker två-färg. En anställd som idag arbetar dagtid en som måste också över till 2-skift för att sköta den nya pressen. Vid 30 timmar krävs det ytterligare en tryckare och ett biträde, som båda arbetar i 2-skift. Den allmänna avdelningen som idag har 24 st anställda behöver vid 35timmarsveckan ytterligare 2 personer och vid 30-timmarsalternativet behövs det 5 personer ytterligare. Baket är liten avdelning, som idag bara har 4 st anställda, är den som en verkligt trånga sektorn vid företaget. Idag kör för fullt under 2-skift. Den man grafiska fackföreningen är mycket kritisk till en övergång till 3-skift. Baket företagsledningen, ett de stora problemen i samband med en arses, av som av betstidsförkortning. Driftstiden vid Baket får absolut inte minska. Det skulle innebära mer eller mindre katastrof, enligt företagsledningen. Vid 35 timmar behövs det ytterligare person samtidigt som andra anställda också får hoppa en vid den här maskinen. Vid 30-timmar skulle den troliga arbetstiden bli 3-skift ä 6 timmar. Det innebär att ytterligare 2 personer måste anställas.

Inplastor och arbetstidsférkortningar

behöver Inplastor nyanställa sju stycken kol- Vid en arbetsvecka på 35 timmar lektivanställda, vilket innebär en ökning av antalet tryckare och biträden med %. Tre dessa måste vara kvalificerade tryckare. Om den generella arca av betstiden minskar till 30 timmar måste företaget nyanställa 13 stycken personer, vilket är 20 % av de kollektivanställda. Sju av de nyanställda måste vara kvaca lificerade grafiken Det kommer också dröja 1 till 1,5 år tills de nyanställda kommer ha kunnande som de redan anställda. För internutbildningen samma kommer det också att användas annars skulle ha använts i produkresurser som tionen. En övergång till 35 timmars arbetsvecka kommer att enligt ovanstående siffinnebära att den genomsnittliga produktiviteten för de kollektivanställda ror ökar med 2,5 % Vid 30-timmarsvecka kommer produktiviteten för de kollek- . tivanställda att öka med ca 10 %. De nya arbetstiderna för 2-skiften efter en arbetstidsförkortning kommer att på Inplastor innebära 9 arbetspass på 2 veckor samt varannan fredag ledig. De 12 redan idag har varannan fredag ledig kommer att förkorta den personer som dagliga arbetstiden, samt sluta tidigare den fredag som man arbetar. Den personal inte arbetar skift kommer också att förlägga sin förkortning till fredagssom eftermiddagarna. j andra före- Ett företag som Inplastor kommer att drabbas hårdare än många tag arbetstidsförkortning, eftersom de finns i en bransch som det redan av en

sou 19:49:53 Bilaga 9 31

idag har akut brist arbetskraft. Problemen förstärks också den långa interav na utbildningstiden. som dessutom är mycket kostsam för företaget. Företagsledningen Inplastor ansåg eventuell arbetstidsförkortning att en skulle ske under en relativt kort period, istället för att vara utsträckt över en längre period. Man vill att omställningsperioden blir så kort möjligt. Det som blir betydligt lättare att omorganisera företagets produktion vid rejäl arbetsen tidsförkortning än vid successiv minskning med exempelvis halvtimme en en i veckan under en 10-årsperiod.

2.1.6 Uddmo

Uddmo är ett företag tillverkar hushållsprodukter plast. Exempel som av på produkter är blomkrukor och vattenkannor. Företaget har idag 22 anställda som har en sammanlagd arbetstid motsvarande 20 heltidsarbetande. I den direkta produktionen arbetar st och samtliga arbetar 2-skift. Skiftens arbetstider är måndag torsdag 6.00-14.30 och 14.30-23.00. På fredagarna går ef- termiddagsskiftet hem redan klockan 18.00. 80 % av Uddmos produktion är produkter medan de resterande 20 egna procenten är legoproduktion för andra företag. 75 % produkterna säljs i Sveriav ge, de resterande går export till Västeuropa. När det gäller plastproduktion finns det stora fasta initialkostnader. Det kräver i sin tur mycket volymer stora för att produktionen ska den k nollpunkten passera s och bli lönsam. Vinsten kommer att sedan stiga snabbt, eftersom de fasta kostnaderna redan är täckta. De rörliga kostnaderna utgör endast en liten del av de totala kostnaderna. Uddmo har idag en utnyttjandegrad 84-85 % sin maskinpark, av som består av 8 maskiner. Det innebär att maskinerna går 84- 85 % av den teoretiska tiden, som är 3 200 timmar. Den teoretiska tiden är beräknad efter att maskinerna används under 2-skift, timmardag under 200 dagar. För Uddmo blir det ytterst svårt att höja den redan idag höga utnyttjandegraden för att kompensera generell arbetstidsförkortning. en

Uddmo och arbetstidsförkortningar

Det viktigaste för Uddmo vid en arbetstidsförkortning är att behålla sin nuvarande driftstid. En minskning den totala driftstiden leder till produktioav att nen minskar vid företaget, och därmed skulle också de fasta kostnaderna slås ut ett färre antal produkter. Företaget har i detta läge två alternativ välja, att antingen höja priserna eller acceptera en lägre lönsamhet. Ett högre pris kommer för Uddmos del medföra ett svårare konkurrensläge marknaden. Efterfrågan företagets produkter kommer att minska. Det blir komplicerat för ett litet företag med 10 anställda, dessutom som arbetar 2-skift, att kompensera en arbetstidsförkortning nyrekrytera genom att personal. Timmarna som försvinner kan inte på ett enkelt sätt sammanfogas till nya arbetspass. Storleken och omfattningen av företagets hela verksamhet har dessutom utgått från att arbetstiden är 40 timmarvecka. Uddmo har hittat sin naturliga storlek, och alltför stora avvikelser från den kan innebära svårigheter när det gäller företagets lönsamhet.

32 Bilaga 9 sou 1989:53

För att undvika minskning driftstiden kan företaget tvingas att ta till okonen av ventionella lösningar, exempelvis anställa Skolungdomar eller andra extraknäckare lördagar och söndagar. En alternativ lösning på Uddmos problem kan istället vara en utökning av driftstiden, att övergå till 3-skift. Den är betydligt lättare att genomföra genom vid 30-timmars arbetsvecka. Det kommer innebära tre st sextimmars-skift vardag. Marknaden måste också utökas för att kunna svälja produktionsökningen, den förlängda driftstiden innebär. Det sker varken automatiskt elsom ler gratis. En ökad driftstid kommer kräva nyrekrytering av personal. Idag har Uddmo inga större svårigheter att tag på personal. Det krävs ingen speciell utbildning för operatörerna. Redan efter 2 4 veckor har den nyanställde kommit upp i normal takt.

2.1.7 Ostensson Livs Östensson Livs har flera affärer i Motala, en av butikerna ligger i det centrala Motala. Den butiken hade under 1987 46,4 årsarbetare, men eftersom de flesta arbetar deltid är totala antalet anställda ca 70 personer. Östenssons personal kan delas i två kategorier. Första gruppen är den upp personal sitter i kassorna eller plockar upp varor hyllorna. Denna grupp som består till stor del kvinnor som i regel arbetar deltid, 5 eller 6 timmar per av dag. Främsta anledningen till att de endast vill ha deltid är önskemålen om att kunna kombinera förvärvsarbete med barn och hushåll. Den andra är till stor del manlig och arbetar i regel heltid. I den här gruppen hittar vi alla personer som har nyckelbefattningar i företaget, ex ansvagruppen riga för olika avdelningar. De vanligaste arbetstiderna för kvinnorna i den första kategorin är 8-13 ena veckan och 13-19 den andra veckan. Var tredje vecka arbetar man också helg. Östensson har öppet sju dagar i veckan, måndag-lördag 8.00-19.00 och söndagar 11.00-19.00. Det är aldrig svårt att personalen att arbeta helger, eftersom lönen för dessa timmar, genom Ob-tillägg, är betydligt högre.

Östenssonds Livs och arbetstidsförkortningar

En generell arbetstidsförkortning skulle inte nämnvärt påverka den första kategorin, eftersom denna redan idag arbetar mindre än 30 resp 35 timmar. grupp Det är istället nyckelpersonerna i den andra kategorin som kommer att beröras ställa till vissa problem för Östensav en arbetstidsförkortning. De kommer att eftersom det kommer att bli svårt att anställa kompetent personal för de son, timmar blir över. Företaget kommer därför att bli tvingat att omorgasom nisera arbetsuppgifterna för denna personalkategori. En del av deras uppgifter kan säkert delegeras till annan personal.

sou l989z53 Bilaga 9 33

2.1.8 Stadshotellet i Motala Stadshotellet i Motala har ca 60-70 anställda. Man bedriver både hotell- och restaurangverksamhet. Hotellets reception är naturligtvis öppen hela dygnet. Restaurangen öppnar tidigt morgonen med frukostservering och stänger sent på kvällen. De flesta anställda arbetar någon form av skift samt på obekväma tider. Det är också relativt stor andel som arbetar deltid. Vid vissa tillfällen är det också vanligt med extrapersonal, som endast anställs för en kväll. Stadshotellet har för vissa personalkategorier en hög genomströming. Många ser anställningen som en mellanstation väg till något annat. Serveringspersonal är i regel unga, en genomsnittsålder på 25 år. Kockar ska dessutom av tradition byta arbetsplats regelbundet.

Stadshotellet i Motala och arbetstidsförkortningar

En generell arbetstidsförkortning skulle kunna innebära att Stadshotellet måste anställa fler kockar, för att kunna ersätta bortfallet av timmar, vilket kan bli ytterst svårt. Redan idag är det svårt att tag kvalificerade kockar i Motalaområdet. En annan konsekvens av en generell arbetstidsförkortning i restaurangbranschen är att exempelvis Serveringspersonal tar anställning på flera restauranger samtidigt. För en stor del av personalen kommer inte en arbetstidsförkortning innebära några större förändringar, eftersom man redan idag arbetar under 30 timmar.

2.2 Den

offentliga sektorn

Den offentliga sektorn kan i Motala, ide flesta andra kommuner, delas som upp i tre undersektorer, beroende vem som är huvudman för verksamheten. Det finns en statlig, en kommunal och en landstingssektor. Det är ca 8 100 Motalabor som totalt arbetar inom den offentliga sektorn. I vår studie har tyvärr inte undersökt den statliga sektorn, i Motala arbetar ca l 700 personer inom den. Det är ingen medveten strategi som gör att vi har bortsett från den statliga sektorn, utan den främsta orsaken är att har saknat kontakter med någon central arbetsgivarorganisation. Fallstudien av landstingets verksamhet i Motala har skett i nära samarbete

med både Östergötlands landsting och Landstingsförbundet. Landstinget har,

till hjälp för vår studie, anordnat ett antal sammanträden vars syfte har varit att diskutera effekterna av eventuella arbetstidsförkortningar. Till dessa möten har landstinget kallat olika ansvariga, som vi i samråd har bedömt, kan ha intressanta synpunkter. Landstinget har dessutom for vår studie tagit fram speciell statistik. Studien över kommunens verksamhet har i huvudsak skett genom intervjuer med olika representanter. Motala Kommun har också tagit fram speciell statistik for vår räkning. Till skillnad från Svenska Arbetsgivareföreningen och Landstingsförbundet har vi av olika skäl haft kontakter med Kommunförbundet.

34 Bilaga 9 sou 1989:53

2.2.1 Landstinget

Landstinget är den näst största arbetsgivaren i Motala. Det är totalt, enligt landstingets egna beräkningar, ca 3 200 Motalabor som arbetar inom lands-

tinget Vid Lasarettet i Motala, dessutom är den största enskilda

som arbetsplatsen i hela kommunen, arbetar drygt 2 000 personer. Bland de landstingsanställda i Motala är det en kraftig kvinnlig dominans. Av alla anställda är 86 % kvinnor. Inom vissa yrkeskategorier är den kvinnliga dominansen t o m ännu större, t ex 97 % av alla undersköterskor och sjukvårdsbiträden är kvinnor. Inom landstinget anger man tjänstens storlek i en procentsats, som beräknas genom att man sätter antalet timmar i förhållande till vad en heltid skulle arbeta under samma period. Huvudregeln för heltidsarbete inom landstinget är att den ordinarie arbetstiden är 40 timmarvecka. För de även arbetar storhelsom ger, ex jul, midsommar och liknande, är veckoarbetstiden reducerad till 38 timmar och minuter. Denna förkortning av veckoarbetstiden motsvarar 8 ca arbetsdagarår. De som arbetar 40 timmarvecka är i regel lediga vid storhelgerna, vilket innebär att alla heltidare årsbasis arbetar lika många timmar. För undersköterskor, sjukvårdsbiträden och personal tillhör annan som SKAF, Svenska Kommunalarbetareförbundet, är arbetstiden 0 m 1 december 1988 37 timmar per vecka. En heltidstjänst innebär i genomsnitt 153 timmar månad utom för de SKAF-anslutna vilka arbetar 148 timmarmånad. En heltidare arbetar i genomsnitt 19-20 arbetspass i månaden. De flesta scheman är uppbyggda kring tjänstgöring helg, vilket innebär att 4 varannan av passen är förlagda till helgerna. Det innebär i regel också att det blir ledig en dag mitt i veckan. De som arbetar deltid arbetar vanligtvis ett färre antal pass. En deltidare som arbetar 75 % arbetar ca 115timmarmånad fördelade på ca arbetspass. 4 av arbetspassen ligger i regel på helgerna. De återstående passen fördelas ut på hela månaden. Det innebär att denna person arbetar hälften av alla vardagar och hälften av alla helger. D v s deltidaren är förhållandevis mycket ledig i veckorna. Deltidare med ännu lägre arbetstid arbetar också i regel varannan helg. Även deras reducering arbetstiden är förlagd till måndag-fredag. Det av innebär att den sjukvårdsanställde, oavsett storlek på tjänst, arbetar varannan helg. Ett undantag är de deltidare som endast arbetar natt, eftersom de har speciella arbetsscheman. Sysselsättningsgraden för alla landstingsanställda i Motala, beräknad i andel av en heltidstjänst, är i genomsnitt ca 80 %. Det innebär att den genomsnittliga veckoarbetstiden idag är 30,6 timmar. Sysselsättningsgraden är högst för läkare, vilka nästan alla arbetar heltid, och lägst för sjukvårdsbiträden. 40 % av alla som arbetar på Lasarettet i Motala har heltidstjänster, 20 % är timanställda. De resterande 40 % har någon form deltidstjänst och 34 av av dessa tjänster är 30 timmarvecka eller mindre. I denna uppräkning ingår inte de som har partiell tjänstledighet m h a föräldraförsäkringen. Räknar man även den gruppen kommer antalet deltidsarbetande att öka. De flesta kvinnor som har laglig rätt att sänka sin arbetstid utnyttjar även den rättigheten. Andelen deltidsarbetande har också ökat något under hela 80-talet.

2Enl landstinget.-

FOB 88 är det2 700 som är anställdainom

sou Bilaga 9 35

Arbetstiderna for de flesta inom landstinget är oregelbundna och ligger ofta s k obekväma tider. Det mesta av verksamheten vid lasarettet i Motala sker dock på dagtid. De flesta av arbetspassen, 80 %, börjar på ca morgonen 6.30-8. och de flesta, 70 %, har redan slutat sitt arbete klockan 17.00. Det ca är ca 150 personer som har ständiga nättjänster. Alla nattjänster är dessutom på deltid, 10 nätter a 10 timmar i månaden. ca För att undersöka de konkreta effekterna generell arbetstidsförkortning av en inom landstinget har vi intervjuat representanter från medicinkliniken och primärvârden.

Medicinkliniken Medicinkliniken i Motala, som består av tre avdelningar, har 94 anställda. Fördelningen i olika personalkategorier är: 22 sjuksköterskor, 52 undersköterskorsjukvårdsbiträden, nattpersonal och 2 expeditionsbiträden. Nattpersonalen, som ständigt arbetar natt, består av 9 sjuksköterskor och 9 undersköterskorsjukvârdsbiträden. Det är ungefär 50 % tjänsterna är heltid. av som Varje tjänst är i princip besatt av någon fast anställd. De timanställda, finns som inom landstinget, arbetar sedan som vikarier dessa tjänster när den ordinarie är frånvarande. På en av medicinklinikens avdelningar fanns det, i samband med intervjutillfället våren 88, 25 st olika varianter av arbetspass, som i sin tur kan reduceras till 5 st olika huvudvarianter.

-

75 % av all arbetstid ligger antingen förmiddagspass eller eftermiddagssom pass. Det är endast 6 personer, 2 på varje varje avdelning arbetar pass, som natt. Deltidarna har i regel minskat sin arbetstid att arbeta ett färre antal genom pass. De väljer följaktligen att förtäta sin arbetsvecka istället för att förkorta sin dagliga arbetstid. För landstinget är det också lättare, både rekryteringsmässigt och schematekniskt, att ersätta hela arbetspass med vikarier. En förkortning av arbetspassen för deltidarna innebär att man måste ersätta lösa timmar, vilket kan vara svårt.

Medicinkliniken och arbetstidsförkortningar

Enligt Bo Lundén, klinikförestândare på medicinkliniken, skulle 35en timmarsvecka vara möjlig att genomföra utan att behöva nyrekrytera personal. Detta skulle vara möjligt genom att den k överlappningen minskade eller s

t 0 m helt försvann. Överlappningen uppstår i samband med skiftbyten, när

två arbetslag arbetar samtidigt. Ett exempel på överlappning är den timme som förmiddagspasset och eftermiddagspasset arbetar samtidigt mellan 13.00 och

36 Bilaga 9 sou 1989:53

14.00. Överlappningen används vanligtvis för information och rapportering.

Det är den dagliga arbetstiden som kommer att förkortas, om överlappningen reduceras. arbetstidsförkortning till 30 timmar är det inte, enligt Bo Lundén, till- Vid en räckligt med en minskning av överlappningen. Det kommer också att behövas personal. Enligt Bo Lundén är det en ökning med ca 13- 14 heltidstjänster mer som behövs. Det betyder en personalökning med ca 20 % för hela medicinkliniken. Tjänsterna kan besättas genom nyrekrytering. Ett annat alternativ som kommer att bli aktuellt är att man försöker deltidarna att öka sin sysselsättningsgrad. Det ska, enligt Bo Lundén, vara relativt lätt att deltidare att öka sin arbetstid. Idag efterfrågar personer med kort deltid längre tjänster. Tjänster år lägre än 70 %, dvs under Z7 timmar, är idag svåra att besätta. som För de avdelningar, som har stor andel deltidare, kommer det vara betydligt lättare att genomföra arbetstidsförkortning. För det första är det ett färre anen tal personer som direkt berörs av förkortningen. För det andra finns det stora möjligheter att deltidarna att upp i arbetstid. Det blir också ett betydligt billigare alternativ for landstinget om deltidarna går upp i tid, än att nyanställa personal. Kostnaden för att nyanställa en person 36 000 kr. Deltidaren finns redan i organisationen och kräver därmed är ca a mindre introduktionsutbildning.

Primärvården Primärvården i Motala är uppbyggd kring 4 vårdcentraler, 3 av dessa ligger i tätorten och den fjärde ligger i Borensberg. Totalt sett inom primärvården i Motala finns det 140 heltidstjänster, som är fördelade på 200 anställda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är följaktligen 70 % och den genomsnittliga veckoarbetstiden i primärvården är 28 timmar. Arbetstiderna inom primärvården är i regel dagtid måndag fredag 7.30 - - 17.00. Ett undantag är den k sjukvårdsupplysningen som har öppet 16.30 s - 23.00 och helger. Personalen som arbetar på sjukvårdsupplysningen arbetar endast kvällstid. Arbetstiderna inom primärvården anses som mycket attraktiva speciellt jämfört med arbetstiderna inom den slutna vården. Det har därför aldrig varit svårt att rekrytera personal till primärvården. Personalen har i stor utsträckning hämtats från den slutna vården. Till vissa lediga tjänster inom primärvården har det varit över 100 sökande.

Primärvården och arbetstidsförkortningar

En arbetstidsförkortning till 30 timmar skulle, enligt Thomas Ekman, kräva 20-25 tjänster inom primärvården. Det innebär en ökning med ca % nya det totala antalet tjänster. Det kan lösas nyrekrytering elleroch att av genom deltidarna går upp i arbetstid. Nyrekryteringen kommer till stor del ske från den slutna vården. Den eventuella personalbrist som kan uppstå inom den slutna vården av arbetstidsförkortningen kan komma att förvärras genom primärvårdens rekrytering.

sou 1989:53 Bilaga 9 37

Arbetstidsförkortningen kan också komma innebära vissa förändringar av primärvårdens öppettider. Belastningen på vårdcentralerna är olika över veckans dagar, den är högst på måndagar. Förmiddagar är dessutom mer belastade än eftermiddagar. Väljer landstinget att möta förkortningen med lägre personaltäthet kan det innebära att väntetiderna ökar för patienterna. Läkarna kan komma att bli de stora problemen i samband med arbetstidsñirkortningen. De utgör en knapp resurs, både i Motala och resten av landet. Av de överordnade läkartjänsterna medicinkliniken är 2 av 8 tjänster vakanta. Inom primärvården i Motala är av 16 tjänster besatta. En generell förkortning av läkarnas arbetstider kommer troligtvis att förvärra situationen. Läkarna jobbar idag, enligt egen uppgift, 45 -50 timmar i veckan. En viktig beståndsdel i läkarens arbete är kontinuiteten i förhållande till sina

patienter. Den kan bli svår att upprätthålla vid en förkortning av arbetstiden.

Patienterna kommer att komma i kontakt med flera läkare, vilket också kan upplevas som en allvarlig kvalitetsförsämring. Klinikerna bedriver också utbildning för blivande läkare. På medicinkliniken finns det exempelvis 4 st medicinkandidater från Hälsouniversitetet i Linköping. Arbetstidsförkortningen kan komma att försvåra utbildningsverksamheten, eftersom det kommer att finnas mindre tid att tillgå. Den nödvändiga vidareutbildningen för läkarna kommer också försvåras vid kortare arbetstid. Läkarna är en yrkesgrupp som alltid har haft en relativt oreglerad arbetstid, en generell arbetstidsförkortning till 35 eller 30 timmar kommer troligtvis inte att förändra detta förhållande. Det är därför mycket svårt att spekulera i vilka konsekvenser som arbetstidsförkortningar kommer att ha för läkargruppen. En generell förkortning av läkarnas arbetstider kan leda till att antalet fritidspraktiker ökar.

landstinget och arbetstidsförkortningar

Vi har gjort vissa bedömningar och beräkningar för att en bild av hur hela landstingssektom kommer att påverkas av de föreslagna arbetstidsförkortningarna. De generella arbetstidsforkortningarna kommer i första hand, som vi har sett medicinkliniken, att tas ut genom att man arbetar ett färre antal pass, samt att försöker förkorta den s k överlappningen. Den dagliga arbetstiden, dvs man varje arbetspass, kommer, enligt våra bedömningar, att reduceras med i genomsnitt en halvtimme. 35-timmarsvecka innebär för de landstingsanställda inom vården att de arbetar i genomsnitt 33,5 timmar, om man tar hänsyn till helgarbetet. Under en månad kommer heltidaren att arbeta ca 133 timmar fördelade 17-18 arbetspass. Antalet arbetspass reduceras med 2-3 per månad samtidigt som den dagliga arbetstiden blir förkortad med en halv timme. En deltidsanställd som för närvarande har en 70-% tjänst arbetar i genomsnitt 26,8 timmar. Vid en förkortning till 35-timmarsvecka kommer tjänsten ca att bli 80 % om personen fortsätter att arbeta samma timantal som tidigare. Eftersom den dagliga arbetstiden kommer att reduceras med en halvtimme måste den här personen dessutom arbeta ytterligare ett pass i månaden. 30 timmars arbetsvecka innebär för de landstingsanställda en veckoarbetstid

38 Bilaga 9 sou 1989:53

ca 28,7 timmar. Antalet arbetspass i månaden kommer därmed att reduceras till ca st samtidigt som arbetstidenpass kommer att minskas med halven timme. Det kommer att bli mycket svårt att reducera antalet arbetspass lördagar och söndagar, vilket innebär att ra av månadens arbetspass kommer att förläggas till helgerna. Det kommer innebära att det är i första hand arbetstiden under veckorna, måndag fredag, som kommer att förkortas. Arbetstiden för — en landstingsanställd vid 30-timmarsvecka kommer innebära tre arbetspass i veckorna plus varannan helg, i genomsnitt fyradagarsvecka. Den som idag arbetar 70 % och behåller antalet timmar kommer efter en arbetstidsförkortning till 30 timmar att arbeta ca 93 % heltjänst. av en Det är idag bland de landstingsanställda ett stort önskemål tjänstgöring om var tredje helg. För att kunna tillfredsställa önskemålet krävs det att både det totala antalet anställda och de som arbetar deltid ökar. En generell arbetstidsförkortning kommer inte att underlätta övergången till glesare helgarbete. Under förutsättning att de deltidsarbetande inte minskar sin arbetstid kommer förslagen till arbetstidsforkortning innebära ett totalt bortfall ungefär 1 600 arbetspass i månaden vid 35 timmar och 5 000 arbetspass vid 30 timmar. För ersätta detta bortfall av arbetstimmar krävs det nyrekrytering av ca 90 respektive ca 350 heltidare. Ovanstående siffror reduceras ytterligare av att alla som har deltidstjänster under 75 % måste arbeta ytterligare l arbetspass i månaden, for att kompensera den dagliga forkortningen. Det tillkommer genom detta ca 600 arbetspass. Det innebär att nyrekryteringsbehovet istället blir 55 310 heltidstjänster. ca resp Om landstinget dessutom kunde alla sina deltidare, under 75 %, att upp i arbetstid i samband med att de generella arbetstidsförkortningarna genomförs reduceras nyrekryteringsbehovet ytterligare. T ex, skulle man alla deltidare att arbeta ett pass ytterligare i månaden, kommer behovet att nyanställa att minska till ca 25 personer vid 35 timmars vecka och ca 275 personer vid 30timmarsvecka. Den genomsnittliga arbetstiden inom landstinget i Motala vid generell en arbetsvecka på 35 timmar kommer att bli ca 30 timmar. Den innebär att den genomsnittliga faktiska arbetstiden bara minskar med 0,6 timmar, när den generella arbetstiden minskar med 5 timmar. Orsaken ärnaturligtvis att antar att de deltidsanställda ökar sin arbetstid. Den genomsnittliga faktiska tiden vid 30-timmarsvecka kommer att bli ca 27,6 timmar. En sänkning av den generella arbetstiden med timmar leder till en minskning av den genomsnittliga faktiska arbetstiden med 3 timmar.

2.2.2 Kommunen I Motala är kommunen den största enskilda arbetsgivaren. Hösten 1988 det var

totalt ca 3 700 pers0ner3 som var anställda inom de olika kommunala förvalt-

ningarna. De flesta anställda inom kommunen arbetar deltid eller är timanställda. Det är endast drygt l 000 personer som arbetar heltid. Ca l 300 personer har del-

3Våra egna beräkningarbaserade materialfrån tre olika källor. StämmermedFOB85.

sou 1989:53 Bilaga 9 39

tidstjänster av varierande längd. Den genomsnittliga arbetstiden för deltidsen anställd inom kommunen är ca 26 timmarvecka. De resterande l 400 ca personerna är timanställda, varav ca 1 000 personer arbetar mindre än timmar i veckan. Den största enskilda förvaltningen inom kommunen är socialsektorn, inom den arbetar drygt 50 % av alla kommunalanställda. Vad som i första hand skiljer kommunen från den övriga lokala arbetsmarknaden är den kraftiga kvinnliga dominansen. Ca 84 % alla kommunalanav ställda i Motala är kvinnor. De drygt 500 kommunalanställda männen arbetar nästan alla heltid. De män som arbetar deltid inom kommunen är i regel deltids- eller förtidspensionärer. För kvinnorna är bilden helt annorlunda. Inom de kommunala förvaltningarna i Motala är det dubbelt så många kvinnor arbetar deltid heltid. som som För de flesta timanställda är kommunen den enda arbetsgivaren. Det är svårt attkombinera en timanställning inom kommunen med något annat arbete eftersom arbetstiderna för det mesta är oregelbundna. Många de timanställda är av dessutom kvinnor med småbarn. Timanställning är också de vanligaste en av vägarna för att så småningom en fast anställning. Kommunen bedriver en mycket skiftande verksamhet, allt från barn- och äldreomsorg till sophantering Verksamheten är dessutom decentralisem m. rad ut till olika förvaltningar samt utförs i regel små arbetslag. Det gör att av antalet arbetsplatser inom de kommunala förvaltningarna är mycket stort. Den kommunala verksamheten består i huvudsak av olika tjänster för kommunens invånare. Kännetecknande för tjänster är a att de inte är lagringsbara. De måste följaktligen konsumeras i ögonblick de produceras. samma som De kommunala tjänsterna dimensioneras därför i regel för kunna täcka efterfrågan, när den är som störst. Det innebär också automatiskt den kommunaatt verksamheten har en kraftig överkapacitet under långa perioder. Ett belysande exempel för detta är att lokaltrañken under högtrañk använder alla sina bussar, men däremot under lågtrafik står flera fordon kvar i garagen. En utjämning över tiden av efterfrågan for de kommunala tjänsterna skulle innebära att resurserna används på ett effektivare sätt. Den maximala kapaciteten skulle dessutom kunna sänkas, t ex färre antal bussar. Den mångskiftande och den decentraliserade verksamheten gör att det är mycket svårt att överblicka vilka konsekvenser eventuella arbetstidsförsom kortningar kommer att för den kommunala verksamheten. Idag varierar naturligtvis arbetstiderna mellan olika förvaltningar beroende av verksamhetens karaktär. De flesta har sin arbetstid förlagd 7.00-17.00 måndag-fredag. Många inom kommunen arbetar dock k obekväma tider, s kvällar och helger. Det gäller bl a personalen inom hemtjänsten och äldannan reomsorg, kollektivtrafiken och brandförsvaret. Tjänstemännen inom kommunen har flexarbetstid.

Kommunen och arbetstidsförkortningar

Vilka effekter som en generell arbetstidsförkortning kommer att på de kommunala förvaltningarna beror i stor utsträckning hur de deltidsanställda kommer att reagera.

40 Bilaga 9 sou 1989:53

En generell arbetstidsförkortning kommer i första hand att påverka de som arbetar heltid. Den gruppen kommer naturligtvis att minska sin arbetstid. Under förutsättning att kommunen vill kompensera hela eller delar av bortfallet i arbetstimmar har man två alternativ, dels genom att nyanställa eller dels genom att de deltids- och timanställda att öka sin arbetstid. Det är inte sannolikt att deltidarna minskar sin faktiska arbetstid i samma utsträckning som heltidarna vid en generell arbetstidsförkortning till 35 alt 30 timmar. Förvaltningar och avdelningar som har en stor andel deltidsanställda kommer därmed påverkas i en mindre grad, än förvaltningar som domineras av heltidare. Kommunen kan dessutom medvetet arbeta för att sina deltidsanställda att upp i arbetstid. Exempelvis genom att slå ihop vissa deltidstjänster till större tjänster eller att erbjuda de timanställda fast anställning. Förvaltningar med hög andel deltidare är, följaktligen, i en betydligt gynnsammare situation vid generella arbetstidsförkortningar. För det första är det ett betydligt mindre antal arbetstimmar som försvinner. För det andra har dessa förvaltningar betydligt lättare att ersätta bortfallet i arbetstimmar. Det är också billigare för kommunen att kompensera bortfallet i timmar med deltidsanställda som ökar sin arbetstid, än att behöva nyanställa. Det kostar ungefär 40 000 kr för kommunen att nyanställa en person. För en deltidsanställd som ökar sin arbetstid slipper kommunen denna kostnad. De förvaltningar tjänsteställen inom Motala Kommun som har hög andel deltid är Mark Bostäder; Fritid; Kultur; Utbildning och Social. Det gemensamma för dessa förvaltningar är dessutom att de också har en hög andel kvinnor. Förvaltningar tjänsteställen med hög andel av heltidsarbetande är Kommunadministrationen, Arbete och näringsliv, Gator och vägar, Kommunikationer, Parker; Energi och Brandsförsvar. Inom dessa förvaltningar är också andelen män relativt hög. Effekterna av en generell arbetstidsförkortning kommer att bli betydligt mindre för den första gruppen av förvaltningar. För den andra gruppen av förvaltningar kommer problemen vid ev förkortningar att vara betydligt större. Det kommer att krävas en kraftig nyrekrytering till dessa förvaltningar för att kunna upprätthålla den nuvarande kapaciteten. För att kunna upprätthålla den nuvarande omfattningen av den kommunala verksamheten efter en generell arbetstidsförkortning, till 35 timmar alt 30 timmar krävs det nyrekryteringar. Enligt våra beräkningar kommer det vid en

35-timmarsvecka att behöva nyanställas ca 100 personer4 till. Alternativet med

30-timmarsvecka kräver, enligt våra beräkningar, att kommunen nyanställer ca 250 personer till. Det innebär att för endast nyrekrytering, i samband med ge-

nerella arbetstidsförkortningar 5 och 10timmar, kommer kommunen öka-

de utgifter med 4 miljoner respektive 10 miljoner. Antalet och de ökade utgifterna, i våra beräkningar, gäller under förutsättning att man lyckas de deltidsoch timanställda att öka sin arbetstid med 2 timvecka. Om inte de deltids- och timanställda ökar sin arbetstid i den utsträckningen innebär detta att kommunen måste nyanställa ytterligare personer.

4En genomgång alla förvaltningar. Viktigavariablari varbedömning andelenheltid

av är resp deltid, kön, ålderochverksamhet.

sou I989:53 Bilaga 9 41

Kommunen kan också välja att minska omfattningen av den kommunala verksamheten. vilket Följaktligen innebär att rekryteringsbehovet minskar. De styrande i kommunen har också stora möjligheter att genom olika politiska beslut påverka och motverka eventuella effekter av arbetstidsförkortningarna. Barnomsorgen är ett illustrativt exempel. Kommunen kan med sitt taxeoch regelsystem påverka efterfrågan barnomsorg. Om efterfrågan barnomsorg skulle öka kan kommunen dämpa den genom att höja taxorna. Det finns en rad viktiga faktorer att ta hänsyn till när man ska analysera vilka olika effekter som en generell arbetstidsförkortning har olika kommunala verksamheter. En del av de kommunala tjänsterna är starkt beroende av vilka arbetstider som finns i kommunen. Det gäller i första hand barnomsorg och kollektivtrafik. Utnyttjandet av dessa tjänster är nära knutet till kommuninvånarnas arbetstider. Stora förändringar av arbetstider kommer ställa andra krav på dessa tjänster ex förändrade öppettider på daghemmen. Möjligheterna att rationalisera verksamheten och göra den effektivare är också olika för olika förvaltningar. En generell arbetstidsförkortning kommer att ställa ökade krav på effektivitet, eftersom den kommer att orsaka stor personalbrist. Personalens ålderssammansättning, utbildning och specialisering är andra faktorer som kommer att ha betydelse för vilka konsekvenser arbetstidssom förkortningen kommer att medföra. För att kunna ge en konkretare bild av konsekvenserna vid en generell arbetstidsförkortning har vi gjort intervjuer och fört samtal med personer från tre verksamhetsområden i Motala. De tre områdena är gatukontoret, lokaltrañken och barnomsorgen. Det är ett begränsat urval personer som har diskuterat med, men förhoppningsvis är det personer som har grundlig kunskap om sina respektive förvaltningar.

Gatukontoret Gatukontoret har idag l80 anställda, dessa är 55 tjänstemän. De kollektivav anställda består av 62 st traditionella kommunalarbetare, 23 st parkarbetare, 30 st renhållningsarbetare och l0 st VA-maskinister. Varje år anställs också ett 25-tal skolungdom som parkarbetare över sommaren. De flesta inom gatukontoret arbetar heltid. Det finns några kvinnor med partiell tjänstledighet för vård av barn och några deltidspensionärer. Det innebär att gatukontoret kommer att vara en av de förvaltningar som kommer att pâverkas mest av en generell arbetstidsförkortning. De kollektivanställda har en arbetstid mellan 7 och 16.00. Renhållningsarbetarna som sysslar med sophämtning har lite annorlunda arbetstider, eftersom de har betingsarbete. - Tjänstemännen kontoret arbetar enligt ett månadsflexsystem. Gatukontorets verksamhet är till stora delar säsongsbunden. Det gäller i forsta hand parkarbetarna,men det gäller även för andra delar av verksamheten. Det är naturligtvis vintern som är lågsäsong. Arbetsuppgifterna under vintern består till stor del av upprätthållande verksamhet, exempelvis underhåll av maskiner. Snöröjning är också en vanlig arbetsuppgift. Det sker också en del

42 Bilaga 9 sou 1989:53

vidareutbildning under vintersäsongen. Konsekvenserna för gatukontoret av en arbetstidsförkortning kommer följaktligen vara olika för och för sommaren vintern. Under vintern kommer man inom Gatukontoret att klara sina av arbetsuppgifter med den nuvarande arbetsstyrkan. Problemen kommer istället att uppstå under sommarsäsongen, då det krävs att man nyanställer flera.

Gatukontoret och arbetstidsförkortningar

Lennart Alm, som var kamrer på Gatukontoret vid intervjutillfallet, bedömde att en generell arbetstidsförkortning till 35 timmar inte skulle kräva någon nyrekrytering av personal. Det fanns stora möjligheter att rationalisera verksamheten för att kompensera bortfallet av arbetstimmar. En arbetstidsförkortning till 30 timmar skulle däremot, ansåg Lennart Alm, bli betydligt svårare att genomföra utan att nyanställa. En kraftig arbetstidsförkortning skulle kräva en betydande omorganisering av verksamheten. Det skuleventuellt vara nödvändigt att införa någon form av Skiftarbete, för att effektivare kunna använda både den egna och den inhyrda maskinparken.

lokaltrafik

Lokaltraflken har idag ca 100 anställda. Av dessa är 60 heltids- och 25 deltidsanställda chaufförer. De övriga arbetar med service, reparationer och administration. För att vara en kommunal förvaltning är det en stor andel heltidsarbetande, ca 75 % arbetar heltid. Till skillnad från de övriga förvaltningarna är det också en stor andel män, ca 85 %. De som arbetar deltid som chaufförer har i regel ett annat ordinarie arbete. Enligt Norbert Lövgren, vid Lokaltraflken, är det inte heller meningen att man ska kunna leva en deltidsanställning. Det har aldrig varit några svårigheter for Lokaltafiken att rekrytera deltidsanställda. Busschaufför anses vara ett populärt extraknäck. Arbetstiderna för chaufförerna är från ca 5.00 till 24.00, såväl vardag som lördag och söndag. Det finns inga natturer i Motala, frånsett vissa extraturer helgerna. I chaufförernas arbetstidsscheman är det ofta håltimmar, ända upp till 4 timmar. Det innebär att en chaufförs arbetsdag kan se ut så här: 5.00-10.00 arbete, 10.00-14.00 ledig och 14.00-17.30 arbete. Förekomsten av dessa håltimmar är naturligtvis inte populära hos chaufförerna. En generell arbetstidsforkortning skulle troligtvis underlätta schemaläggandet och därmed göra det möjligt att minska frekvensen av dessa håltimmar. Thomas Franzén och Norbert Lövgren, vid Lokaltrafiken, ansåg att förläggningen av arbetstidsförkortningen vid olika företag och institutioner i Motala kommer att ha större betydelse för lokaltrafiken än själva storleken förkortningen. I Motala tätort är det vanligt att man har sin bostad nära sin arbetsplats. De flesta går, cyklar eller använder bil för att komma till arbetet. Det är i första hand kvinnorna och gymnasieelever som använder lokaltrafiken. Kvinnor anställda Lasarettet i Motala är de som använder kollektivtrafik i störst utsträckning.

sou l989:53 Bilaga 9 43

Det är industrins och skolans tider. dvs de resandes start- och sluttider är som styrande för volymen av lokaltrafiken. Det är i första hand eleverna i gymnasieskolan och dess tider som dimensionerar antalet bussar. Det absolut sämsta, ur lokaltrafikens perspektiv är om eventuella arbetstidsförkortningar leder till att industri och skola får samma tider.

Lokatrafiken och arbeIstiasf0rk0rmingar

En arbetstidsförkortning som leder till en ökad spridning arbetstiderna skulav för Motala tätort kunna innebära tätare turer, därmed förbättring lokalen av trafiken. För Motalas glesbygd skulle en spridning av arbetstiderna kunna upphov ge till en sämre beläggning av bussarna. Ett minskat resande busstur kan komper ma innebära att vissa turer dras in. Det skulle i sin tur kunna medföra längre vänteperioder för de resande. Idag är det en relativt dålig anpassning mellan glesbygdstrafiken och industrins starttider. T ex Luxoranställda som är bosatta i Godegård, mindre en tätort i Kommunen, kommer till fabriken redan 6.15 medan arbetstiden börjar 6.54 ev. 7.00. Det innebär att dessa anställda väntar i 45 min börca att arbeta. Eventuella arbetstidsförkortningar kommer att öka kraven på ett bättre samarbete mellan lokaltraftken och industrin.

Barnomsorgen

Den kommunala barnomsorgen i Motala består i huvudsak av tre olika delar: Daghemsverksamhet omfattar barn mellan l och 7 år, föräldrar arbesom vars tar eller studerar; fritidshemsverksamhet för barn mellan 7 och år, under den tid på dagen som barnen är lediga från skolan och föräldrarna arbetar eller studerar samt familjedaghemsverksamhet omfattar barn mellan l och år som som anställda dagbarnvårdare tar emot i sitt eget hem. På dag- och fritidshemmen inom kommunen arbetar 400 De ca personer. viktigaste personalkategorierna är förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Endast 5-10 % personalen dag- och fritidshemmen är män. Den av genomsnittliga arbetstiden för dessa personalkategorier är 32-33 timmar ca per vecka. I kommunen finns det ca 160 dagbarnvårdare anställda, alla är kvinnor. som Dagbarnvârdarna får betalt efter antal barn och närvarotid. Det krävs visst ett antal per timme for att det ska räknas hel arbetad timme. Det förekomsom en mer ofta att dagbarnvårdarna har hand ett färre antal, vilket gör de inte om att får betalt för hela arbetstimmen. Den genomsnittliga betalda arbetstiden för den här gruppen är ca 32 timmarvecka. Den verkliga arbetstiden ligger snarare på 40—45 timmar i veckan: Personalens arbetstider daghemmen styrs helt barnens närvarotider. av Daghemmen i Motala är öppna mellan 6.30 och 17.30. Det finns inga kvällseller nattöppna daghem i kommunen. Barnens närvaro är högst på förmiddagarna, med en absolut topp i samband med lunchen. Personalen brukar fördela öppning och stängning av daghemmen.

44 Bilaga 9 sou 1989:53

Alla inrättade tjänster vid dag- och fritidshemmen i Motala är heltidstjänster, dvs 100 %. Utifrån dessa tjänster, som är någon form av grundtjänster, söker sedan personalen partiell tjänstledighet, för vård av barn enligt lagen om föräldraledighet. Nästan alla, inom barnomsorgen i Motala, som har rätt till denna ledighet, utnyttjar den också. De partiella vakanser som uppstår ersätts sedan tidsbegränsade vikariat. För att kunna ett vikariat 75 % måste av ersätta tre personer som är partiellt tjänstlediga, vilket kan vara svårt att man göra ett dagis. Nästan det enda sättet att kvalificera sig för en tillsvidaretjänst inom barni Motala är att delta i denna s k vikariatskarusell. Personal som är omsorgen fast anställda kommunen tycker naturligtvis att det är ett tryggt och säkert av Den k flykten från barnomsorgen finns troligtvis i första hand bland system. s de saknar fast anställning. Det är idag svårt att en fast anställning inom som barnomsorgen i Motala. Det är idag l 000 barn som finns i någon form av kommunal barnomsorg. ca Det är knappt 400 barn står i aktiv kö för att en plats. Det totala antalet ca som barn i Motala i åldern O—7 år är idag 3400, och i åldern 7-12 år ca 3 300. ca Målsättningen för barnomsorgen i Motala,som i övriga landet, är att det ska vara fullbehovstäckning 1991. I Motala hänvisas barn behöver omsorg heltid i regel till daghem, som medan barn bara behöver deltidsplats hänvisas i första hand till familjesom en daghem. Personaltätheten vid daghem och fritidshem i Motala är för barn 0-3 år 0,3 personalbarn; 3-6 år 0,14 personalbarn och 10 år 0,10 personalbarn.

Barnomsorgen och arbetstidsférkortningar

Vid diskussion med ett antal föreståndare från olika daghem i Motala framen kom det bl att själva förläggandet av arbetstiderna vid olika arbetsplatser spea lar större roll för barnomsorgen än själva längden på arbetstidsförkorten ningen. Enligt föreståndarna är också barnets ålder av stor betydelse för hur föräldkommer i samband med en förkortning. För riktigt små barn komrarna agera föräldrarna försöka undvika den kommunala barnomsorgen, genom att mer sina arbetstider inbördes. anpassa En verksamhet i stor utsträckning kommer att påverkas av en arbetstidssom förkortning är fritidshemmen. Målsättningen är den att de ska vara öppna när barnen är lediga från skolan och föräldrarna arbetar. En minskad arbetstid för föräldrarna kommer att automatiskt minska utrymmet och efterfrågan för dentyp verksamhet. Det kommer istället att uppstå problem i samband med na av lovdagar i skolan, ex sommarlov. I diskussionen med daghemsföreståndarna framkom också vilken stor betyoch regler för barnomsorgen har. I Motala exempelvis är delse som dagistaxor det taxa oavsett barnet finns inom barnomsorgen l timmevecka elsamma om ler 40 timmar. I Motala förlorar också sin plats i samband med att syskon man föds. Hur barnomsorgen i Motala ser ut efter eventuella arbetstidsförkortningar är mycket svårt att spekulera Idag har man vissa rekryteringsproblem som om. kan komma att förstärkas vid en förkortning av arbetstiden.

sou 1989:53 Bilaga 9 45

2.3 Föräldraalternativet

Ett av de tre alternativen som ska bedöma konsekvenserna i vår Motalaav studie är en arbetstidsforkortning som endast riktar sig till småbarnsföräldrar. Förslaget innebär i princip en förlängning av den nuvarande föräldraledigheten enligt följande: månaders hel ledighet i samband med barns födelse, samt 6 timmars arbetsdag under tre år för varje barn och vardera föräldern i en tvåförsörjarfamilj, eller under 6 år för ensamsförsörjare. Till skillnad från de övriga alternativen är detta förslag mer detaljerat, ex fastställs den dagliga arbetstiden till 6 timmar. l Motala fanns det 1987 ca 3 500 barn mellan 0 och 6 år. Det är 2 750 husca håll som har barn i förskoleâldern, vilket innebär ca % av alla hushåll i Motala. Knappt vart tionde hushåll, med barn mellan 0 och 6 år, består bara av en vuxen. De föräldrar ovanstående förslag till arbetstidsförkortning j | som direkt kommer att beröra utgör ca 5 300 personer dvs endast fjärde förvar person som värvsarbetar i kommunen. De flesta kvinnor inom denna arbetar dessgrupp utom redan idag deltid. En rimlig bedömning är att det kommer mellan vara l 500-2 000 personer som årligen kommer att minska sin arbetstid med hjälp av den föreslagna reformen. Det kan komma att innebära ett bortfall årligen 700 000-900 000 arbetstimmar i Motala. Under period arbetssamma som tidsförkortningen genomförs kommer också antalet förvärvsarbetande i Motala att Öka med l 600 personer. Det krävs att produktiviteten i Motala totalt Ökar med drygt 3 %, för att produktionsvolymen ska kunna hållas konstant vid en arbetstidsförkortning enligt det skissade förslaget, om man inte tar hänsyn till att antalet förvärvsarbetande samtidigt ökar. Utifrån ovanstående siffror kan lätt konstatera att föräldraalternativet inte kommer att ställa till några större rekryteringsproblem i Motala. Vi har valt att göra en samlad presentation de synpunkter, företrädare av som för olika företag och institutioner har haft angående alternativet om förlängd föräldraledighet, i ett eget kapitel. De konsekvenser kan uppstå förslasom av get har inte varit speciella för något företag eller förvaltning, utan gäller i princip alla.- Vid de stora arbetsplatserna i Motala har personalen redan idag olika arbetstider. Det gäller både längden på arbetstiden och dess förläggande. De privata företagen och den offentliga sektorn har blivit van att hantera olika arbetstider bland personalen. De stora problemen kommer istället att uppstå vid små arbetsplatser och för olika specialistfunktioner som kan vara svåra att ersätta. Det kan bl a gälla kvalificerade produktionstekniker, yrkesarbetare, telefonister. Problemen kommer att bli större mindre enheten är och större specialiseringen är. Det kan vissa arbetsplatser finnas stor risk att det uppstår ett stört en grupptryck mot småbarnsföräldrar, i första hand mot männen, för att inte utnyttja möjligheterna att förkorta sin arbetstid. Det gäller naturligtvis i första hand arbetsplatser där det kan uppstå problem genom förkortningen. För de flesta kvinnor med småbarn kommer inte förslaget om förlängning av föräldraledighetet att ha någon större betydelse, eftersom de redan idag arbetar deltid. Det finns kvinnor idag, med barn till 8 år, och det gäller speciellt upp

46 Bilaga 9 sou 1989:53

inom den offentliga sektorn, som inte utnyttjar lagen om föräldraledighet till att förkorta sin arbetstid. Det blir därför i första hand männens arbetstid som kommer att påverkas av förslaget. Småbarnsfamil jer är en utsatt grupp både när det gäller brist på tid och rent ekonomiskt. En sänkt arbetstid för dem kan innebära att man försöker förbättra sin ekonomi genom någon form av extraknäck. Vid en förlängning av föräldraledigheten kommer många småbarnsföräldrar att förbättra sin ekonomi genom att ta hand om barnomsorgen själva. För att detta ska fungera måste föräldrarna ha olika arbetstider inbördes. Det kan komma att innebära en ökning av utbudet av arbetskraft s k obekväma tider. dvs kvällar och nätter. Traditionellt sett är det i första hand kvinnorna som jobbar dessa tider. För personal som arbetar mindre tid än andra är det också svårare att utvecklas i sitt yrke. Det blir ex svårare att delta i internutbildning eller i fackligt arbete. Arbetstiden blir mer pressad, vilket ger mindre utrymme till kontakter med arbetskamraterna. Det är lätt att hamna utanför den sociala gemenskapen arbetsplatsen, vilket både har en negativ betydelse for trivseln och produktiviteten. Redan idag är det svårare för kvinnor med små barn att anställning, eftersom arbetsgivarna vet att frånvaron kommer att bli högre än för andra anställda. En förlängning av föräldraledigheten, kan komma att försvåra situationen på arbetsmarknaden för småbarnsföräldrar, speciellt kvinnorna. Arbetsgivarna kommer i en större utsträckning att föredra kvinnor som har sin fertila tid bakom sig.

sou 1989:53 Bilaga 9 47

3 Hushållens

beteenden vid arbets-

tidsförkortningar -

en ekonomisk referensram

3.1 En ekonomisk modell för

tidsanvändning

En förkortning av arbetstiden kommer givetvis påverka situationen att arbetsmarknaden mängd olika sätt. De fallstudier en som presenterades i fibregående avsnitt avsåg att ge underlag för belysning de direkta effekter kan av som uppkomma olika arbetsplatser. Men sådana effekter kommer givetvis i sin

tur att påverka de sysselsattas situation även utanför förvärvsarbetslivet och hushållen kan förväntas förändra sitt beteende på olika sätt för att anpassa sig

till dessa förändringar.

Detta ger i sin tur upphov till ytterligare förändringar, genom att nya efterfrågemönster från hushållens sida ändrar produktionens sammansättning, både inom privat och offentlig sektor och därmed uppkommer även sekundära effek-

ter arbetsmarknaden. För att kunna analysera sådana indirekta effekter av en arbetstidsreform krävs teori för hushållens beteenden i detta en sammanhang. I traditionell neoklassisk konsumtionsteori hushållen enbart konsuses som menter. De maximerar sin nytta att fördela given inkomst genom en på inköp av olika varor ett optimalt sätt. Inkomsten och priserna de olika varorna är givna restriktioner som hushållet måste följa. Utifrån denna traditionella

modell kan t ex efterfrågan för olika härledas funktioner varor som av samtliga varupriser och inkomsten.

Denna modell kan utvidgas något, genom att arbetstiden införs variasom en bel. Inkomsten blir då arbetad tid multiplicerad med lön tidsenhet. Ofta per låter man i denna typ av modeller arbetstiden ingå som ett argument i nyttofunktionen, men med negativt värde. Hushållets verksamhet består enbart av förvärvsarbete och konsumtion. Förvärvsarbetets enda funktion är att skapa in-

komst och inkomstens enda användning är till inköp sedan konsuav varor, som meras. Tiden fördelas på förvärvsarbete och fritid. Något samband mellan fri-

tid och övrig konsumtion antas inte föreligga.

Under sextiotalet utvecklades modellen framför allt Gary Becker 1965 av genom att hushållens tidsåtgång för konsumtion och hushållsproduktion inför-

des. Det som ger hushållen nytta är inte direkt de köper, varor man utan de nyttigheter commodities blir resultatet inköpen som av att kombineras med tidsinsatser. Becker exemplifierar detta med bl ett teaterbesök förutom a som, inköp av biljett vilket kan köper de tjänster ses som att man skådespelare, lokal etc erbjuder även kräver viss tidsinsats från åskådarens sida. en Ett annat exempel kan vara en måltid, förutom inköp livsmedel som av även kräver tillagningstid och viss tid för själva ätandet, för att kunna tillgodogöras individerav na i hushållet. -

48 Bilaga 9 sou 1989:53

Nyttan för hushållet kan därför funktion nyttigheter eller en indises som en av rekt funktion av varor och tid

där U är nytta, står för mängden nyttighet i och Xi, är de varor respekti-

av

tidsinsatser används för att möjliggöra konsumtion av Zi.

ve som Nyttofunktionen maximeras med hänsyn till budget- och en tidsrestriktion en bestäms priserna och lönen tidsenhet respektive till som av varorna per till tid. Budgetrestriktionen gäller de monetära utgifterna för varuinköp och en inte får högre än inkomsten. Tidsrestriktionen innebär, innebär att dessa vara den tid hushållet ägnar åt förvärvsarbete och annat hushållsprodukatt som tion, konsumtion inte kan överstiga den totalt tillgängliga tiden.

En ytterligare restriktion är det tekniska samband gäller mellan varje som

och insatsen respektive Ti, dvs de nödvändiga varu- och tidsinsatser

av

krävs för åstadkomma viss nyttighet i en viss mängd. Denna restrik-

som att en produktionsfunktion, där Z‘ är output och respektive tion kan ses som en är inputs. Varuinsatsen kan bestå av en mängd olika varor t ex ingredienserna

i måltid och på sätt kan tidsinsatsen utgöras av olika deltider, en samma exempelvis vid olika tidpunkter dygnet eller från olika hushållsmedlemmar.

Men budget- och tidsrestriktionen hänger ihop; man kan öka utrymmet för

varuinköp att förvärvsarbeta mera och därmed höja inkomsten eller omgenom vänt öka för hushållsproduktion, till priset av lägre inkomst. Becker utrymmet konstruerar därför restriktion, baserad på en hypotetisk totalinkomst en ny är den inkomst hushållet skulle ha om all tid ägnades förvärvsarbete. som Om denna totalinkomst betecknas det inkomstbortfall som uppstår genom att

stället för lönearbete kallas L och faktisk inkomst kallas får tid satsas Z i

v1:

2 LZi,...,ZmS-IZi,...,Zm

Om varje enhet nyttighet i innehåller en bestämd mängd varor kommer av stå i konstant proportion till Zi. Om denna proportion kallas och beatt en tecknar varupriser, kan 2 omformuleras till

3 ZPibiZi +LZv. ,ZmS

. .

3 hänsyn till den restriktion den monetära budgeten innebär, eftersom tar som förutsätts lika med den faktiska inkomsten Även den begräns-

ZPibiZi vara

produktionsfunktionerna innebär, dvs de fysiska sambanden mellan ning som respektive Xi, ingår i 3. Det är produktionsfunktiooch insatsen av bestämmer hur stort inkomstbortfallet L blir för olika värden Zi. nerna som Den beskrivning hushållens valsituation modell som Beckers innebär, av en kan illustreras grafiskt vi tänker att endast två nyttigheter, och Z2, om oss existerar. Det nyttomaximerande hushållets val omfattar två dimensioner; dels

välja den kombination olika nyttigheter högsta nyttan med hänatt av som ger till konsumtionsvärdet, dels att välja den kombination mellan hushållsprosyn duktion och inköp gör respektive nyttighet tillgänglig för konsumtion till som lägsta möjliga kostnad. De restriktioner budget, tillgång till tid och som ges av

sou 1989-.53 Bilaga 9 49

produktionsfunktionerna och som kan formuleras 3 innebär att som ovan, hushållets valmängd begränsas. Detta illustreras med linjen QQ i figur 3.1 nedan, som beskriver de förutsättningar för produktion gäller for det aktuella som hushållet. Med de resurser hushållet förfogar över kan man välja någon av de kombinationer av och Z2 som ligger på eller innanför QQ. Vilken kombination man väljer bestäms hushållets preferenser. Detta ilav lustreras av de båda indifferenskurvorna och I. Dessa visar olika kombinati-

oner av och Zz som ger hushållet samma nyttonivå, en viss nivå för och

en högre nyttonivå för I. Hushållet skall välja den punkt på QQ där nyttonivån blir högst, vilket i figuren är liktydigt med den indifferenskurva ligger som längst från origo. Detta gäller punkt A, där I tangerar QQ

Figur 3.1

Z2

Zl

Det nyttomaximerande hushållet gör alltså två slags val; dels ett produktionsval, som innebär att de nyttigheter man skall konsumera framställs på effektivast möjliga sätt, dels ett konsumtionsval som innebär att man framställer och konsumerar de nyttigheter som i förhållande till framställningskostnaden ger högst nyttoutbyte jfr Deaton Muellbauer 1980, s 245 ff, Lancaster, 1966. Dessa val måste göras simultant, samtidigt och med hänsyn till varandra, om nyttan skall maximeras. Det fysiska sambandet mellan den konsumerade mängden viss nyttigav en het och insatsen av varor respektive tid, kan uttryckas produktionsfunksom en tion se t ex Michael Becker, 1973:

ZiXi,Ti,E

50 Bilaga 9 sou 1989:53

där är mängden av nyttighet är varuinsats, tidsinsats och E betecknar övriga faktorer. De tre argumenten är snarast att betrakta vektorer, dvs som och står för en uppsättning respektive tidsinsatser olika slag och varu- av E betecknar de förutsättningar gäller för hushållsproduktionen, i form som t ex av hushållets fysiska förutsättningar, kvalifikationer och tillgång till redskap och maskiner. Dessa faktorer kallas i fortsättningen för produktionstekniska förutsättningar. Med givna produktionstekniska förutsättningar, dvs ett givet värde på anger produktionsfunktionen vilka insatser tid och är nödvändiga av varor som för att åstadkomma viss kvantitet den aktuella nyttigheten. Det finns en av emellertid inget som hindrar att kvantitet kan åstadkommas med olika samma kombinationer av varor och tid. Genom att öka tidsinsatsen har hushållen således möjlighet att minska den monetära insatsen och därmed dra ned på förvärvsarbetet, eller omvänt satsa for att tid. — pengar spara I Beckers modell finns endast två kategorier av tidsanvändning förvärvsar- bete och hushållsproduktion. Som påpekats av ex t Gronau 1977 är uppdelen ning av tiden i endast arbete och hushållsproduktion i många sammanhang alltför grov. Visserligen kan Beckers och andras försvaras med all resonemang att tid hushållen har till sitt förfogande används till att ett eller annat sätt åstadkomma nytta, men Gronau hävdar ändå åtskillnad bör göras mellan att en egentlig hushållsproduktion och fritidkonsumtionstid. Argumenten för en sådan uppdelning är att vissa variabler kan tänkas påverka de olika kategorierna tidsanvändning på olika sätt. Åtskillnaden mellan hushållsproduktion av och konsumtion kan göras utifrån det s k tredjepersonkriteriet, enligt vilket aktien vitet är att beteckna produktion den i princip skulle kunna utföras som om av någon annan än den som använder resultatet Reid 1934. I teorin antas hushållen kunna variera fördelningen tid på dessa aktiviteter av helt fritt. I verkligheten förekommer emellertid olika restriktioner eller låsningar som gör tidsanvändningsmönstret mindre flexibelt. Vissa sådana låsningar har respektive hushåll självt försatt sig i genom attt ex skaffa barn, bosätta sig en viss plats och förvärvsarbeta på och skaffa en annan genom att sig ett antal varaktiga kräver viss minimitid för underhåll. Även varor som en åtaganden t ex i föreningsliv dyl och när det gäller förvärvsarbete kan o ses som tidsmässiga läsningar, åtminstone kort sikt. På lång sikt har däremot respektive hushåll möjlighet att förändra dessa faktorer i viss utsträckning. Andra läsningar är gemensamma för samtliga hushåll och bildar för ramar hushållens beslut. Dessa ramar kallar jag fortsättningsvis för generella faktorer. Exempel på sådana är pris- och löneforhållanden, bestäms marknasom der utanför det enskilda hushållets kontroll. Andra exempel är det fysiska utbudet av varor och tjänster på marknaden; råvaror, halvfabrikat och konsumtionsfärdiga varor samt hjälpmedel för hushållsproduktion i form maskiner av och redskap, men även mjukvara såsom instruktionsböcker, kurser och information i olika former. De generella faktorerna är inte möjliga att påverka för det enskilda hushållet, men kan förändras över tiden. Bakom sådana förändringar kan ligga ändrade relativpriser eller reallöner, nya varor eller tekniska hjälpmedel Det är alltetc. så i hög utsträckning förhållanden på marknaderna inom den formella sektorn som formar de generella faktorerna. Men vid sidan om förhållanden på varuoch arbetsmarknad ges ramar för hushållsproduktionen även lagar och av reg-

sou 1989:53 Bilaga 9 51

ler i olika former. Detta kan t ex gälla krav behörighet eller andra begränsningar när det gäller viss produktion i hemmet, skattelagstiftning och bestämmelser gällande arbetstider. Ytterligare en generell faktor, i och för sig som kanske kan hänföras till varuutbudet, är den offentliga sektorns utbud tjänsav ter och dess investeringar i infrastrukturen. Förekomsten kommunal barnav tillsyn påverkar således barnfamiljernas valsituation i hög utsträckning och vägnät och kollektivtrafik påverkar hushållens val när det gäller transporter. En viktig institutionell faktor är givetvis de bestämmelser som råder gällande arbetstiden. För de flesta är möjligheterna att variera såväl arbetstid insom komstutgifter i realiteten begränsad på kort sikt. De flesta torde hänvisade vara till vad som gäller som normal arbetstid eller delar av denna enligt det kontrakt man uppgjort vid anställningen. Möjligheterna att höja arbetstiden ytterligare är beroende av efterfrågeförhållandena på arbetsmarknaden liksom av den enskildes utbildning, kontaktnät etc, och kan knappast förutsättas vara obegränsade, generellt sett. Liknande restriktioner gäller möjligheterna att sänka arbetstiden under den normala eller den del av full arbetstid man anställts för. En förkortning av arbetstiden med oförändrad totalinkomst kan därför ses som en löneökning där den enskilde tvingas att endast sig anpassa enligt inkomsteffekten även om vissa givetvis kan ha möjlighet att även ta hänsyn till substitutionseffekten. Med en oförändrad inkomst kommer således hushållen att disponera tid mer till hushållsproduktion ocheller konsumtion. Detta kan givetvis förväntas pâverka mönstren för dessa aktiviteter, vilka i sin tur ger upphov till effekter på hushållens inköpsmönster när det gäller varor och tjänster. Innan vi diskuterar dessa förändringar ytterligare finns det emellertid skäl att granska innebörden av tiden som ekonomisk faktor något närmare.

3.2 Arbetstid,

hushållsproduktion och konsumtion

Innebörden av föregående avsnitt var, att hushållen för att maximera nyttan måste fördela sin tid optimalt mellan tre olika slags verksamheter: förvärvsarbete som ger en inkomst att finansiera de monetära utgifterna med; hushållsproduktion som kan krävas som ett komplement till inköpen och tjänsav varor ter eller som kan ersätta dessa inköp; samt tid för konsumtion av de färdiga nyttigheterna. En optimal tidsanvändning innebär att avkastningen av den aktivitet som tiden används till är högre än avkastningen av varje alternativ tidsanvändning, dvs högre än tidens alternativkostnad. Förvärvsarbetets avkastning är nettoinkomsten. Denna inkomst är dock endast nyttoskapande i indirekt mening. Om hushållets mål är att maximera nyttan, bör den verkliga avkastningen vara nyttan av den konsumtion inkomsten skulle möjliggjort. Med en högre lön per tidsenhet bör dock även denna indirekta nyttoeffekt öka, vilket innebär att alternativkostnaden för tiden i hushållsproduktion också blir hög. Det är en relativt vanlig utgångspunkt i ekonomiska modeller, att nettolönen utgör alternativkostnaden för annan verksamhet än förvärvsarbete. Denna ansats leder också fram till vissa hypoteser och slutsatser, även när det gäller hushållsproduktionens och konsumtionens omfattning i olika hushåll. Ghez

52 Bilaga 9 SOU 1989:53

Becker 1975 menar att en högre lön ger upphov till en strävan efter högre nyttoavkastning per tidsenhet och därmed en mer varuintensiv konsumtion. Han finner också visst empiriskt stöd för denna tanke. Ett liknande är resonemang utgångspunkten för Burenstam Linder 1970, även om han mer ser till den allmänna inkomstutvecklingen över tiden. Ytligt sett kan det förefalla som om ett sådant resonemang leder till ett entydigt positivt samband mellan mängden förvärvsarbete, dvs arbetsutbudet, och lönen per tidsenhet. Här finns dock en motverkande faktor, som kan innebära att arbetsutbudet faktiskt minskar om lönen stiger. Den högre inkomstnivån kommer att medföra en ökad konsumtionsnivå. Den höga konsumtionsnivån kan, p g a avtagande marginalnytta, medföra att nyttan av en potentiell konsumtionsökning inte upplevs som särskilt hög och därmed inte heller kostnaden för att satsa tiden hushållsproduktion i stället för förvärvsarbete. En ökad reallön kommer t ex enligt Gronau att medföra att hushållsproduktionen blir mindre lönsam relativt lönearbete och den tid som ägnas den förra verksamheten skulle därmed minska. Däremot kan den ökade lönen leda till mer konsumtionstid genom att hushållen faktiskt får råd till detta, den s k inkomsteffekten. Konsumtionstidens avkastning är nyttoupplevelsen per tidsenhet. Med hög inkomst och hög konsumtionsnivå är denna avkastning sannolikt också hög, beroende större valmängd och varuintensitet. Alternativkostnaden för tid i hushållsproduktionen skulle alltså generellt sett vara högre högre inkomst hushållet har, vare sig det är konsumtionstid eller lönearbete som utgör alternativet till hushållsproduktionen. De tre huvudkategorier av tidsanvändning som nämnts, förvärsarbete, hushållsproduktion och konsumtion, innebär givetvis en relativt grov indelning, där samtidigt gränserna kan vara tämligen flytande. Vissa verksamheter har t ex både karaktär av hushållsproduktion och konsumtion, t ex vård av barn jfr Flood, 1985. Om värdet av den tid som satsas på en verksamhet bestäms av vilken alternativ användning tiden har kommer givetvis tidsvärderingen att variera mellan olika hushåll, men även inom ett hushåll mellan olika slags tidsinsat-

ser och mellan olika tidpunkter. För en given aktivitet tidskostnaden för ett

hushåll således skilja sig mellan olika tillfällen, genom att de alternativa tidsanvändningar som är tänkbara kan variera från en tidpunkt till en annan. Hushållens tillgång till tid kan därför inte behandlas samma sätt som t ex deras inkomster. När det gäller inkomsten är varje krona den andra lik, dvs de olika inkomstenheterna är homogena. Detta gäller inte tiden, där i stället varje enhet, t ex minut, i princip är helt unik. Så är fallet inte bara över tiden, t ex de olika minuterna på ett dygn, utan även över de olika individerna i ett hushåll jmfr Winston, 1982. Den tid som individ A har till sitt förfogande kan av naturliga skäl inte omdisponeras till individ annat än indirekt genom en arbetsomfördelning mellan individerna. Det är betydligt enklare att omfördela inkomst eller varor inom hushållet. På samma sätt är det inte möjligt att utan vidare omfördela en ledig timme klockan 21.30 till en ledig timme klockan 7.00, till sorg för alla morgontrötta människor. När det gäller hushållens inköp brukar man skilja mellan dagligvaror och sällanköps- eller varaktiga varor. På samma sätt kan skilja mellan olika man verksamheter när det gäller hushållsproduktionen. Vissa uppgifter kan betrak-

sou 1989:53 Bilaga 9 53

tas som löpande och utförs dagligen. Hit hör t ex det arbete som är förknippat med mathållningen. Andra uppgifter återkommer regelbundet men mera sällan, vilket t ex kan gälla löpande underhåll av bil villa etc. Ytterligare uppgifter , är av engångskaraktär och behovet av dessa uppkommer oregelbundet, vilket kan gälla t ex vissa reparationer. De senare uppgifterna kan dessutom vara svåra att planera i förväg; en trasig bil eller ett läckande vattenledningssystem måste åtgärdas då behovet uppkommer, inte när det råkar passa det drabbade hushållet rent tidsmässigt. Löpande verksamhet kräver en viss tid dagligen. Tiden inkräktar på den dagliga fritiden, på annan löpande verksamhet etc. Ett hushåll kan sikt anpassa sin tidsplanering så att en viss tid avsätts för detta, vilket bör medföra att alternativkostnaden för tiden minimeras. Detta sorts arbete bör å andra sidan pâverka hushållets totalplanering utformningen av en normalvecka i familjen Svenssons liv i hög grad. Omfattningen av löpande verksamhet skulle t ex kunna avgöra om man förvärvsarbetar hel- eller deltid eller inte alls. Regelbundna, men sällan återkommande verksamheter är också möjliga att planera så att de faller in på ett bra sätt i hushållets övriga verksamhet. Tidsutrymme kan skapas genom tillfällig ledighet från förvärvsarbete semester, uttagen övertid, tjänstledighet etc. Vilket som är lämpligast varierar förstås från hushåll till hushåll, men även beroende på verksamhetens frekvens och omfattning. Oregelbundna uppgifter kan definitionsmässigt inte planeras i detalj. Den tid som ägnas åt dem kan därför ha en hög alternativkostnad, men hushållet kan förstås också ha tur, så att behovet uppkommer vid en lämplig tidpunkt. En viktig faktor är givetvis om behovet är akut eller om det är möjligt att skjuta på åtgärdandet. Den enda möjligheten hushållen har är här att skapa en viss reserv för oplanerad verksamhet genom att ha ett visst slack i sin normala tidsbudget. Detta skulle kunna vara aktuellt för hushåll som på ett eller annat sätt löper stor risk av att ett behov av oplanerad verksamhet skall uppkomma, t ex bor i en äldre villa. Denna kategorisering har närmast gällt frekvens och planeringsmöjlighet för olika typer av hushållsproduktion. Tidens alternativa användning och därmed dess kostnad är även beroende av vid vilken tidpunkt arbetet skall utföras. Vissa typer av produktion kan förläggas till vilken tidpunkt som helst, medan andra är bundna till en del av dygnet eller en del av âret. Graden av bundenhet och de tidpunkter som är aktuella kan givetvis påverka alternativkostnaden för tiden. En ytterligare faktor av betydelse är tidsinsatsens delbarhet. Vissa uppgifter måste utföras i en sammanhängande sekvens, andra kan delas upp i mindre de1tider. En ökad delbarhet bör underlätta för hushållet att förlägga en verksamhet till tidpunkter då störningen på andra verksamheter minimeras, dvs alternativkostnaden blir så låg som möjligt. På liknande sätt kan också delbarheten mellan hushållsmedlemmarna variera. Vissa uppgifter kan utföras av vem som helst t ex städning, andra måste utföras av en bestämd individ vilket kan bero att speciella färdigheter krävs t ex bilreparationer. Ytterligare annan verksamhet kan kräva insatser från flera individer samtidigt. Även i detta avseende bör ökad delbarhet innebära lägre altemativkosten nad, den person som för tillfället har lägst alternativkostnad för sin tid kan utföra arbetet.

54 Bilaga 9 sou 1989:53

Även här kan det ha betydelse om den verksamhet som studeras är löpande eller inte. Vid löpande verksamhet tränas man hela tiden och förvärvar kunskap fardighet pä detta sätt. Planerade verksamheter förekommer sällan, går att som förbereda sig för ett systematiskt sätt, både vad gäller human- och realkapital. Oplanerade verksamheter kan man inte förbereda annat än genom att skapa en allmän beredskap såväl kunskaps- som utrustningsmässigt jfr ovan att skapa ett visst utrymme i tidsplaneringen.

3.3 Olika

slag av arbetstidsförkortning

En arbetstidsförkortning med oförändrad totalinkomst kan i princip jämställas med en löneökning per timme motsv. Men som redan påpekats gör den begränsade valfriheten när det gäller faktisk arbetstid, att en sådan förändring kan ses som att hushållen tvingas att anpassa sig endast till inkomsteffekten av ökad lön, dvs vid oförändrad inkomst disponeras mera tid för hushållsproduktion ocheller konsumtion. Hushållsproduktionens avkastning är generellt den konsumtion sett nyttan av som görs möjlig direkt produktionsresultatet eller indirekt via de pengar som sparas. Denna avkastning skall ställas mot den nytta hushållet upplever att av i stället satsa tiden konsumtionfritid. En viktig faktor i detta sammanhang är vilken slags tid det är som blir disponibel. Detta gäller inte bara den rent kvantitativa tidsmängden, utan även vid vilka tillfällen denna tid står till förfogande och graden av uppdelning. En minskning av arbetstiden till 30 eller 35 timmar per vecka kommer således att olika effekter på hushållens beteenden beroende på den tas ut om som en förkortning av varje arbetsdag eller sammanhållet att t förkorta genom ex arbetstiden fredagar. Vilken variant gäller är sannolikt viktigare än som om förkortningen uppgår till lO eller 5 timmar per vecka. En kortare arbetsdag innebär, att hushållen disponerar mer tid för löpande daglig verksamhet, både vad gäller hushållsproduktion och konsumtion. Exempel på sådana aktiviteter är olika typer av hushållsarbete, vård barn, inav köp etc. Däremot disponerar givetvis inte tid för sammanhållna aktiman mer viteter som t ex längre resor, större projekt inom hushållsproduktionen etc. En längre helgledighet ger givetvis det omvända förhållandet. För att närmare kunna bedöma vilka förändringar i hushâllsbeteendet som

den förkortade arbetstiden medför är det alltså nödvändigt att precisera den typ

av arbetstidsförkortning som gäller. Utifrån en klassificering olika typer av av hushållsaktiviteter, både inom produktion och konsumtion, kan det sedan vara möjligt att göra en bedömning av vilka förändringar kan förväntas och de som indirekta effekter detta i sin tur ger upphov till på de olika varu- och tjänstemarknaderna.

sou l989:53 Bilaga 9 55

4 studier hushållens

Empiriska av tidsanvändning

Ekonomiska studier av hushållens tidsanvändning har huvudsakligen varit inriktade på individernas utbud av arbetskraft ibland relaterat till efterfrågan på varor och tjänster. Exempelvis Abbot Ashenfelter 1976 utgår från en modell där arbetstid och efterfrågan på ett antal varugrupper relateras till löner, totala utgifter och arbetstid. När man utifrån en sådan modell beräknar utbudselasticiteter för arbete, finner man vissa belägg för den bakåtlutande utbudskurvan, dvs att en ökad lön skulle ge upphov till minskat utbud av arbetskraft. Med liknande utgångspunkter finner Barnett 1981 att arbetsutbudet är relativt okänsligt för förändringar i såväl inkomst som löner, men att tendensen ändå blir en negativt lutande utbudskurva då inkomsteffekt och substitutionseffekt vägs samman. I dessa och liknande modeller betraktas all tid som inte satsas förvärvsarbete som likvärdig dvs fritid. Wales Woodland 197 7 visar dock att skatt- ningar av elasticiteter varierar avsevärt beroende om tid som satsas på hemarbete betraktas som en del av fritiden, eller inte. En näraliggande förklaring till detta är att ren fritid och hemarbetstid i sig värderas olika och att den tid som läggs ned respektive område kan förväntas ha olika förklaringar jmfr Gronau, 1977. Detta talar för att en förklaring av hushållens tidsanvändning måste utgå från, åtminstone, tre slags tidsanvändning: betalt arbete, hemarbete och fritid konsumtionstid. I själva verket kan det vara befogat att arbeta en än mer disaggregerad nivå, med tanke att såväl fritid som hushållsproduktion består av en mängd helt olikartade aktiviteter. Flood 1985 skiljer mellan sex olika aktiviteter och prövar ett antal modeller på amerikanska tidsanvändningsdata, for att finna förklaringar till de observerade mönstren. Resultaten visar att den faktor som påverkar tidsanvändningen mest, är om barn under fem år ingår i hushållet. Detta påverkar hushållsproduktionen positivt och förvärvsarbete negativt för båda könen även om effekten för kvinnan är starkare än för mannen. Utbildning påverkar hushållsarbete positivt och, något överraskande, tycks männens förvärvsarbete tendera att sjunka med stigande utbildningsgrad. När det gäller lönens betydelse kan Flood konstatera ett positivt samband mellan mannens lön och kvinnans hemarbete, medan mannens lön inte förefaller ha någon signifikant effekt mannens tidsanvändning. Kvinnans lön däremot, har en klar positiv effekt på kvinnans förvärvsarbete och en negativ på hennes hemarbete. Detta antyder att kvinnans tidsanvändning är mer flexibel, både när det gäller förvärvsarbete och hushållsproduktion, medan mannen som regel förvärvsarbetar heltid eller inte alls pga pensionering eller arbetslöshet och deltar i ganska ringa grad i hushållsproduktionen.

56 Bilaga 9 sou 1989:53

Ett sådant traditionellt könsrollsmönster for amerikanska hushåll visas även av Hill 1985, vilket framgår av tabell 4.1 nedan. Det kan noteras att könsmönstren gäller även för ensamstående män respektive kvinnor.

Tabell 4.1 Timmar per vecka i olika aktiviteter för olika kategorier, USA, 1975-76.

Källa: Hill 1985. p 148

Detta mönster gäller även för Sverige, vilket framgick studie gjord av en Konsumentverkets 1984 initiativ. Några resultat från denna studie visas i tabell 4.2 nedan.

Tabell 4.2 Timmar per vecka i olika aktiviteter för olika kategorier sammanboende med mannen heltidsarbetande, Sverige, 1982-83.

Underh.arbeteb 6.7 2.8 11.4 2.9 7.0 1.3 5.6 0.2

Passiv fritidd 15.7 9.9 8.7

8.4 10.9 8.7 8.5 6.5

Kommentarer: En del a: av hushållsarbetet utgörs av barntillsynoch inköp. b: Underhåll av bostad,trädgård,bil, båtochcykel. c: Idrott och friluftsliv. Titta påvideooch TV.‘ Källa: Konsumentverket,1984.

sou 1989:53 Bilaga 9 57

När det gäller hushållsarbetet svarar alltså kvinnan för merparten i samtliga grupper. En heltidsarbetande kvinna med barn förvärvsarbetar exempelvis drygt timmar mer i veckan än sin deltidsarbetande syster, men minskar trots detta endast hushållsarbetet med något mer än en timme, vilket leder till en total-arbetsvecka väl över sjuttio timmar. Till viss del kompenseras denna en svällande arbetstid av minskade fritidsaktiviteter, men detta räcker inte, utan resterande tid måste tas ut i form av minskad tid för personliga behov, t ex sömn. Den extra insats i hushålls- och underhållsarbete som den heltidsarbetande kvinnans man svarar för, inskränker sig till en knapp timme. Däremot ägnar genomgående mannen mer tid till sitt förvärvsarbete som för samtliga grupper formellt sett är heltid om kvinnan arbetar heltid än om hon är deltidsarbetande. Skillnaden är markant, men svår att förklara utifrån de tabeller som publicerats av konsumentverket. En farskare undersökning utförd av SCB 1988 visar inte riktigt samma ut-

präglade mönster. I hushåll med barn under 12år och där båda makarna arbetar

heltid, är den sammanlagda tiden för förvärvs- och hemarbete ungefär densamma för båda makar och även samma för deltidsarbetande kvinnor med barn. Kvinnor med deltidsarbete och utan barn har ca tio timmars kortare totalarbetstid. Dessa siffror påverkas dock av det faktum att individernas förvärvsarbete klassificerats efter om den tjänst man har är på hel- eller deltid. Således har i genomsnitt endast ca 60% av de heltidsarbetande kvinnorna faktiskt ägnat sig förvärvsarbete en godtycklig vardag. Eftersom motsvarande siffra för kvinnor utan barn är 90 % förklaras alltså en stor del av det låga förvärvsarbetet för mödrar av barnledighet. Innebörden av detta skulle alltså vara att en relativt stor del av de kvinnor som i arbetsmarknadsstatistiken registreras som förvärvsarbetande, i själva verket är hemarbetande. För att avgöra hur olika individer och hushåll skulle ändra sitt beteende i händelse kortare arbetstid högre lön är det vikt att undersöka hurâde för närav av varande upplever sin situation. Dow Juster 1985 presenterar en undersökning baserad på amerikanska data, där respondenterna ombads rangordna olika aktiviteter i en skala mellan O och l0, efter sina preferenser för aktiviteterna i sig. Poängsättningen och den genomsnittliga tid som ägnades respektive aktivitet framgår av tabell 4.3 nästa sida. Genom att multiplicera värderingen av varje aktivitet med tidsåtgång får man ett index som kan tolkas som ett mått på i vilken utsträckning olika individer är nöjda med sin tidsanvändning, dvs använder tiden till de aktiviteter som man värderar högst. Man fann då i denna undersökning att bl a kvinnor, samboende och föräldrar var grupper med lägre värden, dvs grupper som av olika skäl tvingas använda tiden till andra aktiviteter än de man värderar högst. En trolig orsak till att nämnda grupper hade lägre index är, att de har fler restriktioner för sitt beteende. Föräldrar har t lägre index än barnlösa, trots ex att just vård av barn är den aktivitet som i sig gav den högsta poängen. Men barnfamiljer tvingas att i hög utsträckning lägga relativt mycket tid på hushållsarbete städning, matlagning, dvs aktiviteter som i sig ger ett lågt utbyte. Den tid man hinner ägna barnen blir därmed alltför liten för att påverka indexet positivt. Något förvånande visade sig inkomst inte påverka totalindex. En rimlig hy-

58 Bilaga 9 sou 1989:53

Tabell 4.3 Genomsnittlig rangordning och tidsåtgång timmar per vecka for olika aktiviteter, USA 1975-76.

Källa: Dow Juster1985, p 404

potes skulle annars kunna vara att hushåll med höga inkomster skulle ha större möjligheter att prioritera aktiviteter tyckte att utföra, attt man om genom ex kunna välja fritidsaktiviteter oberoende kostnad eller att kunna satsa av genom pengar tidsbesparande hushållsmaskiner etc. Eventuellt kan liknande efen fekt som för barnfamiljerna göra sig gällande här: höginkomsttagare har större bostad, mer åtaganden i organisationer, fler kapitalvaror att etc; vilreparera ket gör att de tvingas att till stor del sysselsätta sig med lågvärderade aktiviteter. Ytterligare en intressant observation i denna undersökning är den höga värderingen av förvärvsarbete, som alltså i genomsnitt åsätts högre poäng än samtliga fritidsaktiviteter, förutom socialt umgänge. Den i ekonomisk teori vanliga utgångspunkten att förvärvsarbetets enda funktion för den enskilde individen är att ge underlag för inkomster, blir mot denna bakgrund än mer dubiös. Innan man från detta drar några långtgående slutsatser beträffande värdet av arbetstidsförkortningar, bör man dock betänka att de värderingar som gjorts i denna undersökning sannolikt gäller hela aktiviteten medan en ar- , betstidsförkortning innebär en marginell minskning i aktivitetens omfattning jmfr Juster, 1985. SCB 1988 har i sin tidsanvändningsstudie ställt frågor om huruvida respondenterna upplevt tidsbrist och vilka aktiviteter man i första hand ville ägna mer tid åt. Ca 60% av samtliga svarande upplevde sådan tidsbrist, medan en andelen bland giftasammanboende föräldrar var 70-75 % och allra högst för småbarnsföräldrar. Den upplevda tidsbristen tenderar också att minska med ålder. I första hand ville man ägna mer tid ät fritidsaktiviteter, i andra hand hemarbete där tid för barnen var det viktigaste inslaget för barnfamiljerna. - Utifrån de ovanstående undersökningarna kan man alltså dra den föga —oväntade slutsatsen att barnfamiljer, särskilt kvinnor i dessa, upplever den största tidsbristen. En speciell kategori är givetvis här de ensamstående föräldrarna, men detta är så uppenbart att det knappast behöver nämnas. Enligt amerikanska undersökningar tvingas dessa kvinnor in i ett tidsanvändningsmönster som stämmer dåligt med deras preferenser för olika aktiviteter. Det

sou 1939:53 Bilaga 9 59

bör dock noteras att denna tendens är starkare för kvinnor utan arbete än för de förvärvsarbetande, varför fenomenet inte enbart kan förklaras kombinatioav nen könsrollsmönster och tidsbrist. SCB:s undersökning är ur vissa aspekter mer intressant: dels gäller den Sverige. dels gäller den användningen av en marginell ökning av den disponibla tiden. Majoriteten av de svarande skulle ägna extra tid åt fritidsaktiviteter. ev Föräldrar, särskilt ensamstående, önskade också ägna viss extra tid hushållsarbete. i första hand sådant som var förknippat med barnen. Mycket önskade att ägna mer tid sitt förvärvsarbete. Man bör dock observera att detta gäller vid givna löner och skatter: en höjd timlön ocheller sänkt marginalskatt skulle eventuellt öka andelen som genom att ägna mer tid åt arbetet vill höja sin materiella standard. Generellt uttryckt kan den extra tid som en sänkning av arbetstiden ställer till förfogande utnyttjas tre sätt: till arbetstid, till hushällsproduktion ocheller till fritidsaktiviteter. Vilka slutsatser kan vi, utifrån ovanstående, dra när det gäller det faktiska utnyttjandet Som redan påpekat är förläggningen arbetstidsförkortningen förmodliav gen av avgörande betydelse. En extra tid på X minuter varje arbetsdag kan utnyttjas till vissa aktiviteter, en extra tid på Y timmar en dag i veckan till helt annan verksamhet. I det fortsatta resonemanget kommer i huvudsak att utgå från dessa båda alternativ. X kan vara 60 eller 120 minuter, Y kan uppgå till 5 timmar eller hela fredagen.

Förvärvsarbete Den höga värdering av förvärvsarbetet som en aktivitet i sig redovisas som iden ovannämnda amerikanska undersökningen bör förmodligen tolkas som en värdering av att över huvud taget ha arbetet i fråga, inte värdering som en av en marginell förändring av arbetstiden. Det förefaller rimligt att anta att det stora flertalet av de förvärvsarbetande skulle uppleva förkortning arbetstiden en av och därmed en förlängning av den fria tiden som en förbättring i sig. Samtidigt innebär en förkortad arbetstid med bibehållen månadslön, som redan påpekat, en faktisk höjning av timlönen. Innebörden detta är alltså att av en heltidsarbetande person får Ökad fritid med oförändrad inkomst. Samtidigt innebär den höjda timlönen att fritiden blir dyrare, dvs den inkomst man avstår från för en timmes fritid kommer att stiga. Det är relativt lätt visa att att under förutsättning att personer handlar ekonomiskt rationellt måste detta leda till ett ökat utbud av arbetskraft utifrån den förkortade, arbetstiden. Under nya, förutsättning att detta ökade utbud också får avsättning kan förvänta oss att faktisk arbetstid hos heltidsarbetande kommer att ligga över den nya stipulerade definitionen av heltidsarbete. Annorlunda uttryckt kommer utbudet av extraknäckare att stiga. Samtidigt kan man göra den bedömningen att efterfrågan denna kategori ökar vissa arbetsställen jmfr nedan om småföretag. Möjligen kan de problem med att fylla ut småluckor i arbetskraftsbehovet uppstår på mindre arbetssom ställen lösas automatiskt detta sätt. En sådan lösning kommer dock att innebära ökade lönekostnader jämfört med nuläget.

60 Bilaga 9 sou 1989:53

Hushållsproduktion

Hushållsproduktion kan användas av hushållen som ett sätt, att minska sina utgifter genom att satsa sin egen tid. Hushållen har dock varierande förutsättningar att tillvarata denna potentiella möjlighet. Dessa förutsättningar är dels materiella och dels mer personliga. Materiella förutsättningar för hushållsproduktion gäller tillgång till utrustning såsom maskiner, redskap etc. För många typer av produktion krävs också tillgång till utrymme, lokaler och för livsmedelsproduktion är tillgång till mark för odling och jakt nödvändiga förutsättningar. Uppenbarligen är inte dessa materiella tillgångar jämnt fördelade mellan hushållen utan snarare kopplade till just inkomstförhållanden. Vissa grupper som i dag är låginkomsttagare, framför allt hushåll i glesbygd, har goda materiella förutsättningar genom tillgång till mark, vatten och kanske

även rymliga lokaler, men detta medger endast standardhöjningar inom be-

gränsade konsumtionsområden, a livsmedel. Ett samhälle anpassat för en högre grad av självförsörjning bör dock vara gynnsamt för dessa, även om de troligen tillvaratar de potentiella fördelarna av hushållsproduktion redan i dag. Nuvarande låginkomsttagare som bor i storstadsområden, torde vara de som har sämst tillgångar till nämnda materiella förutsättningar och de har också små möjligheter att investera i sådana tillgångar. För många hushåll är det inte heller möjligt att utnyttja möjligheterna till hushållsproduktion fullt ut, eftersom vissa områden för sådan produktion helt enkelt inte är aktuella. En stor del av dagens hushållsproduktion, utöver traditionellt hushållsarbete, gäller underhåll och reparationer av kapitalutrustning, t ex bilar, hushållsmaskiner och egna hem. De hushåll som saknar sådant fysiskt kapital har givetvis inte någon möjlighet att göra vinster genom att själva reparera dem. Ytterligare en fysisk förutsättning för hushållsproduktion är tillgången till tid. Ett samhälle med kortare arbetstider kan sägas vara bättre anpassat för självhushållning genom hushållsproduktion. De hushåll som kommer i sämst läge i ett sådant fall blir de, där dels den totala tillgången till tid är låg och dels mycket tid måste ägnas shadow work i form av ex resor t till och från arbe-

tet, barnpassning etc. Återigen är det hushåll i storstadsområden ligger illa

som

till, speciellt med bara en vuxen ocheller små barn som kräver en viss tidsin-

sats men som inte själva kan förväntas bidra till familjens produktion. Produktionen ställer också vissa krav på individernas kompetens. Hår kan det tänkas uppstå en viss omfördelningseffekt genom att de specialistkunskaper som värderas högst på arbetsmarknaden ofta inte är de som ger högst kompe-

tens för hushållsproduktion. Snarare är det mer vardagsrelaterade och praktis-

ka kunskaper som bidrar till en effektiv hushållsproduktion.

Arbetstidsförkortning och arbetsfördelning i hushållet

En viktig fördelningsaspekt när det gäller hushållsproduktion är hur de olika arbetsuppgifterna fördelas inom hushållet. Ur snäv effektivitetssynpunkt förefaller det troligt att de båda vuxna i en familj med samboende skulle specialisera sig, den ena på hushållsproduktion och den andra på förvärvsarbete. Uppenbarligen finns det här en potential for en återgång till det traditionella könsrollsmönster inom familjen som i någon mån var väg att brytas upp i och med

sou 1989:53 Bilaga 9 61

kvinnornas ökande förvärvsfrekvens. Denna tendens förstärks samhället om inrättas på så sätt att tillgången till offentliga tjänster såsom barnpassning och vårduppgifter begränsas och överlåts till hushållen själva. Naturligtvis är det inte a priori givet att kvinnan skall ta hand dessa uppgifter, med tanke om men att hon fått göra detta tidigare, när det dessutom varit normalt och okontroversiellt att båda makarna Forvärvsarbetat, förefaller det inte särskilt troligt att man nu skulle ett ändrat mönster när det gäller arbetsfördelningen inom familjen. En daglig förkortning av arbetstiden, omfattande X minuter torde medföra att den ökade hushållsproduktion som blir aktuell främst gäller det dagliga hushållsarbetet. Mathållningen är då ett område ligger relativt nära till hands som och där de potentiella möjligheterna till utgiftsbesparingar är relativt uppenbara. Det finns också vissa tecken på att denna möjlighet faktiskt utnyttjas i högre grad av hushåll med mer fritid än andra, särskilt samtidigt har låga inom man komster Lindvall, 1989. Om arbetstidsförkortningen koncentreras till fredagar kommer den tillgängliga tiden under de övriga vardagarna att vara oförändrad, vilket innebär att utrymmet för dagliga aktiviteter inom hushållsproduktionen i stort sett kommer att vara oförändrade, medan den tillgängliga tiden för insatser kan konsom centreras till en viss tid i veckan, kommer att öka. Exempel sådana aktiviteter är inköp, städning och tvätt samt vissa former matlagning bakning, av storkok. De hushåll som prioriterat sådana aktiviteter högt har dock haft utrymme för dem redan tidigare, under lördagar och söndagar. Det förefaller inte troligt att folk börjar städa och baka mer bara för att fått kortare arbetsman en tid på fredagen, däremot verkar det rimligt att stökar undan den man typen av verksamheter inför helgen, så att den renodlat kan ägnas fritidsaktimer viteter. En trolig märkbar effekt av kortare arbetstid under fredagen är dock ändrade

inköpsbeteenden. Folk får tid att både handla och planerainköpen, vilket

mer samtidigt bör innebära att kraven öppethållande under lördagar minskar. Slutsatser när det gäller hushållsproduktionen är således att de vinster denna kan ge upphov till är begränsade, särskilt för de hushåll redan i som utgångsläget har det, i någon mening sämst ställt. Sett till individer inom hushållen kan man dessutom närmast vänta sig ökad uppdelning hushållsarbctsen av uppgifter mellan könen när den heltidsarbetande kvinnan får tid för husmer morsarbete.

Fritidsaktiviteter

I likhet med t ex hushållsproduktion utgör fritidsaktiviteter heterogen en samling aktiviteter av olika varaktighet och intensitet. Vissa aktiviteter är mycket tidskrävande, iden meningen att de tar lång sammanhållen tid, eller genom att de måste förläggas till bestämda tidpunkter som inte kan väljas fritt. Andra aktiviteter, tidsextensiva, kan delas tidsmässigt ocheller förläggas upp till vilka tidpunkter som helst. På liknande sätt är en del fritidsverksamhet kapitalkrävande, dvs den kräver en viss kostnadskrävande utrustning för att kunna utövas, medan annan är i stort sett gratis.

62 Bilaga 9 sou 1989:53

En schematisk kategorisering av några vanliga fritidsaktiviteter enligt ovanstående resonemang framgår av tabell 4.4 nedan.

Tabell 4.4 Kategorisering av fritidsaktiviteter

Kostnadsintensiv Kostnadsextensiv Semes- Fritidsbåt Cykelsemester ter, Charterresa helg Tidskrävande - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - —— Dag- Åskådaraktiviteter Cirkelverksamhet lig t ex bandy Motion Museer etc

Semes- Fritidshus Utflykt i skog och mark ter, Kortare resor m Semester i stan helg övernattning Fiske Husvagn Tidsextensiv - - - - - - - - - - - - - - - ——- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Dag- Restaurangbesök TV lig Hobbies dyra Hobbies billiga Läsning

Det är givetvis svårt att finna en invändningsfri indelning utifrån ovanstående kriterier. En poäng som framgår är emellertid att de flesta s k aktiva fritidsaktiviterna är relativt kostsamma och eller tidskrävande. Rent generellt blir aktiviteter som inte utövas i hemmet relativt dyrbara både monetärt och tidsmässigt. De totalt sett minst resurskrävande aktiviteterna är t ex TV-tittande om vi utgår från TV finns tillgänglig, läsning och vissa hobbies. Åskådaratt en evenemang, restaurangbesök, besök på museum etc kräver inträdesavgifter eller andra monetära kostnader, en förflyttning till platsen i fråga samt anpassning till öppet- eller föreställningstider och i en del fall föreställningens längd. Det är också svårt finna exempel på billiga aktiviteter för längre att en sammanhängande ledighet. Resor kan givetvis vara mer eller mindre dyra, en campingresa kan eventuellt betraktas som billig. En del verksamheter kräver tillgång till vissa fritidshus, fritidsbåt, jakt- och fiskeutrusttyper av varor ning etc. Givet att dessa tillgångar existerar kan utnyttjandet av dem vara billigt, men grundinvesteringen är samtidigt mycket hög. Ytterligare aktiviteter kräver för de allra flesta tillgång till en bil för bli aktuella. Svenska folkets fritidsaktiviteter har kartlagts av a SCB 1987, som ett led i undersökningen av levnadsförhållanden Här framgår t ex vissa skillnader i fritidsvanor mellan olika åldersgrupper, mellan kön, utbildningskategorier och sociala grupper. Bl a konstateras att högutbildade och tjänstemän har en mer aktiv fritid än lågutbildade respektive arbetare. Med tanke på att aktiv fritid oftast innebär dyr fritid är detta konstaterande inte särskilt förvânande.

sou 1989:53 Bilaga 9 63

Enligt SCB 1987 hade ca 50% befolkningen tillgång till fritidsbostad, 20% av tillgång till fritidsbåt och 80% disponerar en bil. Det kan samtidigt noteras att

27% av pensionärerna, 25 % ensamstående småbarnsföräldrar 18% av samt av övriga ensamstående Föräldrar saknar tillgång till såväl fritidsbostad som bil

och båt medan motsvarande siffra för hela befolkningen är 11%. För de delar av befolkningen som saknar detta slag, och samtidigt har låga inresurser av som komster per familjemedlem torde möjligheten fylla sin fritid att med meningsfulla aktiviteter vara tämligen begränsad. En smula paradoxalt kan då fmman na fog för misstanken att de kanske i första hand tycks ha behov kortasom ett av re arbetstid, de ensamstående föräldrarna, samtidigt är de har minst som möjlighet att tillvarata denna ökade fritid medan 16.3% av samboende småbarnsföräldrar saknade kontantmarginal var motsvarande siffra för ensamstående småbarnsföräldrar 38.7%, SCB 1987, 121. s En förändrad arbetstid kan givetvis tänkas innebära relativt genomgripande

förändringar i mönstren när det gäller fritidsaktiviteter. En jämförelse mellan hel- och deltidsarbetande kvinnor i SCB 1987 dock inga helt klara indikager tioner. Deltidsarbetande ägnar sig mer trädgårdsarbete, läsning Veckotidav ningar samt sömnad och Stickning alltså —— knappast särskilt tidskrävande aktiviteter. Heltidsarbetande kvinnor ägnar sig idrott och motion, åskådarmer aktiviteter, läsning av böcker och tidskrifter, restaurangbesök del samt en ytterligare aktiviteter. Dessa skillnader kan knappast förklaras skillnader i av arbetstider, utan beror faktorer ålder, familjeförhållanden som t ex och utbildning, som samvarierar med arbetstiden.

64 Bilaga 9 sou |9s9;53

5 Effekter av en arbetsförkortning i

Motala

De eventuella arbetstidsförkortningarna som diskuterar skulle i stort sett komma att genomföras fram till år 2000. Befolkningen i Motala kommer fram till sekelskiftet att öka med ca 450 personer, enligt länsstyrelsens prognoser. Detta, tillsammans med en förväntad stigande Förvärvsintensitet, skulle innebära att utbudet av arbetskraft i Motala ökar med drygt l 600 personer. För närvarande förvärvsarbetar ca 20 000 Motalabor, varav enligt våra beräkningar 000 arbetar dagtid måndag-fredag. Ungefär 800 personer arbeca tar skift, antingen 2- eller 3-skift. Drygt 3 000 personer arbetar efter olika schevilket i första hand gäller personal inom landstinget och primärkommuman,

Helt oregelbundna tider har 2 000 Motalabor. Övriga 3 000 förvärvs-

nen. ca arbetande har regelbundna men helt andra arbetstider. Ca 000 Motalabor arbetar heltid. Andelen deltidsarbetande är störst bland de som arbetar efter schema eller har helt oregelbundna arbetstider. Det överväldigande flertalet deltidarna är kvinnor som arbetar inom den offentliav ga sektorn. Merparten arbetstiden ligger även för de som inte har regelbundna arbetsav tider eller arbetar efter scheman koncentrerad till vardagar mellan 6.00 -l8.00. Det är relativt Motalabor som arbetar nätter och helger. En vanlig vardagsnatt är det exempelvis endast ca 200 personer som arbetar i Motala. Idag, när det generella arbetstidsmåttet är 40 timmar vecka, utförs det i Motala under ett âr 30 miljoner arbetstimmar. Det innebär att varje förvärvsarca betande Motalabo arbetar i genomsnitt ca l 500 timmaråret. En sänkning det generella arbetstidsmåttet ger upphov till ett antal följdav effekter påverkar arbetsmarknaden. I fortsättningen skiljer mellan prisom mära direkta effekter och sekundära effekter följdverkningar där de senare uppstår att beteendet anpassas till den förändrade situationen. genom En förändring arbetstiden till 35 timmar per vecka skulle primärt leda till av följande förändringar när gäller det totala antalet arbetstimmar som utförs i Motala under l år:

000 heltidsarbetande minskar sin arbetstid med 5 timmar i veckan: 3,5 miljoner timmar -

deltidsarbetande minskar arbetstiden i genomsnitt med 2,5 veckotimmar: 0,6 miljoner timmar -

Totalt skulle detta innebära minskning med drygt 4 miljoner arbetstimmar en år, motsvarande 3000 genomsnittliga Motalaanställda. Vid en per ca

sou 1989:53 Bilaga 9 65

30-timmarsvecka bör denna siffra fördubblas till 8 miljoner arbetstimmar, vilket skulle motsvara ca 7 000 anställda. Vilka kompenserande effekter kan förväntas Enligt resonemanget i föregående avsnitt är det rimligt att räkna med att flera personer försöker höja sin inkomst genom att, utifrån den nya förkortade arbetstiden, ‘Ska antalet arbetade timmar. Detta kan ske flera sätt: ökat övertidsarbete eller extraknäck för heltidsarbetande, samt för deltidare även en övergång mot heltidsarbete eller t ex en ökning från 50% till 75% av heltid. Om man i genomsnitt lägger sig en nivå mitt emellan den tidigare arbetstiden och den som nu stipuleras som heltid eller X % därav för deltidare innebär detta, att hälften av den primära minskningen i total arbetstid kompenseras. Skulle å andra sidan extraknäck etc begränsa sig till exempelvis en timme per vecka och person begränsas denna kompensation till en knapp miljon årstimmar.

Arbetstidens förläggning vid 35-timmarsvecka

Vid en sänkning av den generella arbetstiden kommer en del personer, som för närvarande arbetar dagtid att bli tvingade att övergå till Skiftarbete, i första hand 2-skift. Vi bedömer att 35-timmarsveckan kan medföra en fördubbling av antalet skiftarbetare. Det innebär i siffror att mellan 500 och l 000 personer som idag arbetar dagtid kommer att övergå till Skiftarbete. Över 90 % av de som för närvarande har dagtidsarbete måndag-fredag, kommer även i fortsättningen arbeta dagtid. Arbetstidsförkortningen med 5 timmarvecka för denna grupp kommer sannolikt i första hand att tas ut fredagseftermiddagarna. Denna förläggning innebär också troligtvis det lägsta produktionsbortfallet på många arbetsställen. På många arbetsplatser i Motala är man redan idag ledig fredagseftermiddagen. Den inarbetas genom att man förlänger arbetstiden övriga dagar i veckan. Det är inarbetningen som, i första hand, kommer att försvinna vid dessa arbetsplatser. Det är den dagliga arbetstiden, måndag-torsdag, som därmed kommer att förkortas. Det är idag vanligt att anställda regelbundet tar tjänstledigt fredagseftermiddagarna, i synnerhet under sommarhalvåret. Även k kompledighet för s övertid förläggs i stor utsträckning till fredagseftermiddagarna. Produktiviteten för de som arbetar full vecka, är också av olika skäl lägst i slutet av veckan. På många arbetsplatser förekommer det en spontan och informell nedtrappning av arbetstakten infor helgen. En intressant fråga i sammanhanget är om den spontana nedtrappningen av produktiviteten kommer att inledas tidigare, ex redan fredagsmorgonen eller torsdagkvällen. En annan fråga är om frånvaron fredagsförmiddagarna kommer att öka. Den vanligaste arbetstiden för en heltidare, som arbetar dagtid, kommer vid en 35-timmarsvecka troligtvis att bli

måndag-torsdag 6.30-8.00 15.00-16.30 -7 normaltid 7.00—l5.—30

66 Bilaga 9 sou 1989:53

fredagar 6.30-8.00 11.00-13.00 normaltid 7.00-12.00

De Motalabor som arbetar 2-skift kommer troligtvis att arbeta 9 skift på 2 veckor, vilket innebär att varannan fredag blir helt ledig. De troliga skifttiderna kommer även i fortsättningen att bli 6.00-14.00 och 14.00-22.00. Den stora skillnaden när det gäller arbetstiden för en 2-skifsarbetare kommer jämfört med idag att bli den lediga fredagen. I Flera företag har redan idag ledig fredagseftermiddag for 2-skiftsarbetarna. Det kommer även vid dessa företag att vara den s k inarbetningen som kommer att reduceras i första hand. Den dagliga arbetstiden blir därmed ca l timme kortare jämfört med idag. För närvarande är arbetstiden vid dessa arbetsplatser ca 9 timmardag. En övergång till Skiftarbete på 35 timmarvecka från dagtid 40 timmarvecka innebär enligt gällande avtal ökad månadslön. Det utgår nämen ligen ersättning för s k obekväma arbetstider, före 6.30 och efter 16.30. De flesta anställda inom landstinget och många inom kommunen arbetar efter scheman. För de sjukvårdsanställda kommer man att försöka minska den s k överlappningstiden, vilket kan förkorta arbetstiden med ca en halvtimme per arbetspass, resterande förkortning tas ut genom ytterligare 2-3 lediga dagar i månaden. De nya lediga dagarna kommer att förläggas till vardagar eftersom det är svårt att personal till helgerna. De deltidsanställda, som huvudsakligen finns inom den offentliga sektorn, kommer primärt att förkorta sin arbetstid med ca 2 timmar i veckan. Den deltidsanställde inom sjukvården kommer i genomsnitt att arbeta 2 pass mer i månaden, samtidigt som längden varje arbetspass kommer att förkortas med 12 timme. För att upprätthålla antalet arbetstimmar i den offentliga sektorn efter en sänkning av den generella arbetstiden till 35 timmarvecka kommer kommunen att behöva nyanställa ca 100 personer och landstinget 40 Detta förca personer. utsätter dock att behovet av offentlig service inte påverkas arbetstidsförkortav ningen. Detta kan vara rimligt när det gäller landstinget, men knappast den primärkommunala servicen, jmfr nedan.

Strukturförändringar som följd av 35-timmarsvecka

En arbetstidsförkortning kommer naturligtvis att påverka den strukturomvandling, som ständigt pågår i ekonomin. Det är några väsentliga faktorer avgör som om företagen kan allvarliga problem vid en förkortning. För det första gäller det priskänsligheten hos företagets produkter, dvs vilket sätt företagets kunder reagerar prishöjningar. En andra faktor gäller hur kapital- respektive arbetsintensiv företagets produktion är. Möjligheterna att förlänga driftstiden och genomföra andra typer av rationaliseringar bör öka med stigande kapitalintensitet. Den tredje faktorn har att göra med svårigheten att rekrytera personal. En stor andel specialister kan bli betydligt svårare att ersätta med ny personal eller med extraknäckare. Den fjärde faktorn, som kanske är den viktigaste, handlar om företagets lönsamhet. En bra lönsamhet ökar alltid företagets beredskap och handlingsutrymme inför stora förändringar.

sou 1989:53 Bilaga 9 67

För enskilda företag i Motala kan det bli vissa problem att omorganisera sin verksamhet till 35 timmars vecka. Många företag har funnit sin rätta storlek både när det gäller personal och marknader. Speciellt gäller detta mindre företag. Alltför stora avvikelser från den storleken kan leda till stora förluster. Vissa företag kommer att övergå till 2-skift för hela eller delar sin produktion. Den av ökade driftstiden ska leda till en högre produktion, till fasta kostmen samma nad. Syftet är att minska den fasta kostnaden per enhet och därmed öka vinsten för företaget. Denna möjlighet finns dock inte för mindre, arbetsintensiva arbetsställen. Dessutom är förläggandet av arbetstider i sig ett viktigt konkurrensmedel när det gäller arbetskraft. Det innebär att företag och förvaltningar på samma lokaarbetsmarknad inte kan avvika från varandra i någon större utsträckning. Ett illustrativt exempel är att nästan alla småföretag i Motala har en speciell arbetstid för fredagar. Även detta innebär möjligheten till Övergången till skiftarbeatt te begränsas. Den stora förändringen, när det gäller Motalas allmänna tidsmässiga organisation, vid en sänkning av den generella arbetstiden till 35 timmarvecka, blir den att fredagarna kommer att förändra karaktär. De flesta kommuninvånare

kommer att vara lediga på fredagseftermiddagarna. Övriga dagar kommer

endast att påverkas marginellt. Fredagseftermiddagarna kommer i huvudsak att ägnas åt verksamhet som man även tidigare gjort på sin lediga tid. Det kommer for de flesta innebära en viss omdisponering den lediga tiden. En stor del av av fredagseftermiddagarna kommer att användas till nödvändigt hushållsarbete, som utförs någon gång i veckan ex Veckostädning, tvätt, stora inköp osv. Under sommarhalvåret kommer också den förkortade arbetstiden att innebära att Motalabor med fritidshus får möjlighet att åka iväg tidigare till dessa. Möjligen kan efterfrågan fritidsbostäder öka, med stigande priser som följd. Efterfrågan på personal till kommunal barntillsyn bör i viss mån autovara matiskt kopplad till befolkningens i övrigt arbetstider. Dessutom kan man misstänka att familjer där båda förvärvsarbetar kommer att försöka sina anpassa arbetstider för att minimera avgifterna för kommunal barntillsyn. Sådana försök till anpassning görs redan i dag, speciellt när det gäller skolbarn, och med kortare arbetstider bör denna möjlighet öka. Familjer med sådana saxade arbetstider anlitar i allmänhet kommunal barnomsorg i mindre utsträckning än andra barnfamiljer. Av de personer som kommer att övergå till Skiftarbete från dagtid kommer ca 150 200 vara småbarnsföräldrar och ev ha behov av barn- på speciella tider. Även efterfrågan när det gäller tid för barntillsyn omsorg om skulle tendera att minska vid en arbetstidsförkortning till 35 timmar, bör man samtidigt komma ihåg att köerna till barnomsorg i dag är långa i Motala. Villkoren för de personer som går över från dagtid till 2-skift kommer naturligtvis att förändras avgörande punkter. Dessa har tidigare organiserat sina liv efter dagtidsarbete. För de som har familj kommer arbetstiderna inbördes att vara mera skilda och den lediga tid som familjerna har gemensamt att minska. Samtidigt kan dock handlingsutrymmet för familjerna öka; det totala tidsblock som ett heltidsarbete tar i anspråk blir mindre, vilket bör öka samordningsmöjlighetema. Troligen blir arbetstidens förläggande en viktigare faktor vid valet av arbetsplats.

Bilaga 9 sou 1989:53

En övergång till skiftarbete kommer dock att försvåra deltagande i föreningsaktiviteter, studier och annan verksamhet som förläggs till tidpunkter anpassade till normal arbetstid. Oftast innebär en sådan anpassning att aktiviteterna sker på kvällstid. De är dessutom ofta regelbundna, t ex varje måndagkväll. Även övriga s k sociala kontakter, exempelvis sällskapsliv, kommer att försvåras. Fritidsaktiviteter som är av mer ensamkaraktär kommer istället att underlättas. Exempel är joggning, frimärksamlande osv. Kollektivtrafiken i Motala kommer inte påverkas i någon större utsträckning. Eventuellt uppstår ett behov några nya turer i samband med skiftbyten vid de stora industrierna. Det kommer eventuellt också att krävas en speciell tidtabell för fredagar. Andra former av service, t ex arbetsförmedling och försäkringskassa, kommer troligtvis att stänga tidigare på fredagar.

30-timmarsvecka Den stora skillnaden när det gäller en övergång till 30-timmarsvecka, jämfört med 35-timmarsvecka, är att betydligt fler kommer att bli tvingade att övergå till Skiftarbete. Det gäller i första hand personer som arbetar i den direkta produktionen, medan tjänstemän endast i ringa utsträckning övergår till skiftarbete. Enligt våra bedömningar kan det bli ca 3 000 personer som vid 30timmarsvecka övergår till skift, i första hand 2-skift. Det primära resultatet av en generell arbetstidsförkortning till 30 timmarvecka är ett årligt bortfall av ca 8 miljoner arbetstimmar. För att den offentliga sektorn ska kunna upprätthålla sitt timantal efter en arbetstidsförkortning krävs det att kommunen nyanställer ca 250 personer och landstinget ca 300 personer.

Arbetstidens förläggning vid 30-timmarsvecka

De flesta av de personer som idag arbetar dagtid, måndag fredag, kommer att fortsätta med det även efter en arbetstidsforkortning till 30 timmarvecka. Arbetstidsförkortningen kommer i huvudsak att förläggas 2 sätt for de som arbetar dagtid. Det första alternativet, som troligtvis kommer att vara det vanligaste, innebär att man minskar den dagliga arbetstiden med 2 timmar, till 6-timmarsdag. En variant av detta alternativ kommer vara att man fredagar arbetar bara 5 timmar och övriga dagar en kvart längre. Den vanligaste arbetstiden för de som arbetar efter detta alternativ kommar att bli mellan 7.00—13.30. Den andra alternativet är man att genomför en 4;dagarsvecka, med fredagen

helt ledig. I detta alternativ kommer den dagliga arbetstiden måndag torsdag

att bli 7,5 timmar per dag, samt förläggas 7.00-15.30 för kollektivanställda och 7.30-16.00 for tjänstemän. Det innebär att for måndagar-torsdagar kommer arbetstiden endast marginellt att förändras. Konsekvenserna för Motala allmänna tidsorganisering kommer vara helt skilda beroende vilket alternativ som kommer att bli det mest dominerande. En del verksamhet kan också tänkas att pågå 3 dagar a 10 timmar, eller två skiftlag som arbetar 10 timmardag men bara .varannan dag från måndaglördag. Variationerna när det gäller olika typer av dagtid kommer att öka, jäm-

sou 1989:53 Bilaga 9 69

fört med hur det ut idag. Även förläggningen arbetstiden på dagen komser av mer att variera, med olika starttider. För de 4 000 Motalabor som förväntas arbeta 2-skift vid 30-timmarsvecka kommer det också att finnas en mängd olika alternativ. Ett alternativ är 9 dagar2 veckor och 6,5 timme per dag, ett annat alternativ är 8 dagar2 veckor och 7,5 timmedag, men ytterligare varianter är givetvis tänkbara. På de stora företagen kommer det att finnas flera olika 2-skiftsalternativ jämsides. Inom landstinget där de flesta arbetar efter schema kommer arbetidsförkortningen att tas uti första hand genom ett färre antal arbetspass samt genom att den dagliga arbetstiden reduceras med en halvtimme. Den som arbetar heltid inom landstinget kommer vid 30-timmarsvecka att arbeta ca pass i månaden. Fyra av dessa pass kommer att förläggas till helgerna. Det innebär också att den landstingsanställde får många lediga dagar i veckorna. Behovet av barnomsorg för dessa personer minskar under veckorna, när daghemmen har öppet, med ca 30% jämfört med idag.

Strukturförändringar som följd av 30-timmarsvecka

Det totala behovet av barnomsorg kommer också troligtvis att minska i samband med en generell arbetstidsförkortning till 30 timmar. Den stora övergången till 2-skift inom den privata sektorn och därmed mer saxade arbetstider inom familjerna gör att fler löser barnomsorgen själva.

Den stora variationen när det gäller arbetstider kommer att leda till att efter-

frågan på service och andra tjänster utjämnas över tiden. Allt fler Motalabor lär exempelvis möjlighet att besöka sin frisör eller biblioteket på andra tider än idag. Behovet av kvällsöppet, som finns idag för vissa verksamheter, kommer att minska. I hushållen kommer också arbetstiden i allt större utsträckning variera inbördes, vilket naturligtvis också orsakar problem. Inköp dyra föreav mål, exempelvis möbler och bilar, vill ofta hushållen göra gemensamt. För den sortens handel kommer det ställas fortsatta krav på Söndagsöppet, eftersom det är då familjen är ledig samtidigt. Kollektivtrafiken inom tätorten Motala kan komma att förbättras, tätare turer, eftersom resandet är mer utspritt över dagen. För Motalas glesbygd är risken stor istället att kollektivtrafiken försämras, det blir för resande per busstur. Antalet bussar måste behållas, eftersom det styrs huvudsakligen av resandet till och från gymnasieskolorna. Kommunen skulle kunna minska sitt bussinnehav, om de olika gymnasieskolorna kunde ha olika starttider.

Förlängd föräldraledighet

Ett av de tre alternativen som vi ska bedöma konsekvenserna av i vår Motalastudie är en arbetstidsförkortning som endast riktar sig till småbarnsföräldrar. Förslaget innebär i princip en förlängning av den nuvarande föräldraledigheten enligt följande: månaders hel ledighet i samband med barns födelse, samt 6-timmars arbetsdag under tre år för varje barn och vardera föräldern i en tvåförsörjarfamil j eller under 6 år för ensamsförsörjare. Till skillnad från de övri- , ga alternativen är detta förslag mer detaljerat, ex fastställs den dagliga arbetstiden till 6 timmar.

70 Bilaga 9 sou 1989:53

I Motala fanns det 1987 ca 3500 barn mellan 0-6 år. Det är ca 2750 hushåll som har barn i förskoleåldern, vilket innebär ca % av alla hushåll i Motala. Knappt var tionde hushåll, med barn mellan 0-6 år, består av bara en vuxen. De föräldrar som ovanstående förslag till arbetstidsförkortning direkt kommer att beröra utgör ca 5300 personer dvs endast var fjärde person som förvärvsarbetar i kommunen. De flesta kvinnor inom denna grupp arbetar dessutom redan idag deltid. En rimlig bedömning är att det kommer att vara mellan 1500-2000 personer som årligen kommer att minska sin arbetstid med hjälp av den föreslagna reformen. Det kan komma att innebära ett bortfall årligen mellan 700 000-900 000 arbetstimmar i Motala. Produktiviteten i Motala måste totalt öka med drygt 3 %, för att produktionsvolymen ska kunna hållas konstant vid en arbetstidsförkortning enligt föräldraalternativet, under förutsättning att antalet förvärvsarbetande inte ökar. Enligt länsstyrelsens prognoser kommer dessutom antalet förvärvsarbetande i Motala att öka. En arbetstidsförkortning endast för småbarnsföräldrar kommer därmed inte att orsaka några större problem när det gäller rekrytering av arbetskraft. Problemen kommer istället att uppstå små arbetsplatser eller vid olika specialistfunktioner, där det kan vara svårt att omorganisera arbetet.

sou 1989:53 Bilaga 9 71

Referenser

Abbot, M Ashenfelter, O 1976: Labour Supply, Commodity Demand and the Allocation of Time, Review of Economic Studies, vol XLIII. Anxo, D, 1987: Sysselsiittningseflekter av en allmän arbetstidsförkortning, diss, Nationalekonomiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Barnett, W A 1981: Consumer Demand and Labor Supply, Amsterdam. Becker G 1965: A Theory of the Allocation of Time, Economic Journal, vol 75. Burenstam Linder 1970: The Harried Leisure Class, New York.

,Deaton A Muelbauer 1980: Economics and Consumer Behavior, Cambridge.

Flood L, 1985: On the Application Time-useand Expenditures Allocation Models, diss., Nationalekonomiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Ghez G R Becker G 1975: TheAllocation of Time and Goods over the Life Cycle, New York. Gronau R, 1977: Leisure, Home Production, andWork the Theory of the Allocation of Time Revisited, Journal of Political Economy. Juster, F T 1985: Preferencesfor Work and Leisure, i Juster Stafford eds: Time, Goods and Well-being. Juster, F T Stafford, F P 1985: Time, Goods and Well-being, Ann Arbor. Lancaster K 1966: A New Approach to Consumer Theory, Journal ofPolitical Economy, v0174. Lindvall, 1989: Busy money and expensive time, stencil, Tema- Teknik och social förändring, Linköpings Universitet. Michael R T Becker G 1973: On the New Theory of Consumer Behavior, The Swedish Journal Economics, vol 75, no 4. Reid M 1934: Economics of Household Production, New York. SCB 1987: Fritid, Levnadsförhållanden, Rapport nr 56, SOS. SCB 1988: Så använder tiden, Levnadsförhållanden, Rapport nr 59, SOS. Winston G C, 1982: The Timing Economic Activities, Cambridge. Wales T J Woodland A D 1977: Estimation of the Allocation of Time for Work, Leisure and Housework, Econometrica, Vol 45 :1.

72 Bilaga 10 sou 1989:53

sou wx9;53 Bilaga 10 73

Bilaga 10

Göteborg och arbetstidsförkortningar

av Eric Clark, Tora Friberg och Bo Lenntorp

74 Bilaga 10 sou |989;53

sou I9X9:SJ Bilaga 10 75

Förord

Vilka konsekvenser lår olika arbetstidstörkortningar för en storstad Den frågan ställde arbetstidskommittén till några kulturgeografer vid Lunds Universitet. l rapporten finns en teoretisk genomgång av grunderna för den kulturgeografiska ansatsen vad galler tid och rum. förutom iakttagelser från Göteborg. Arbetstidskommittén har använt rapporten i sina överväganden för innemen hållet i densamma ansvarar författarna. Författarna gemensamt för svarar rapporten. Clark har haft huvudansvaret För arbetsplatsstudien och Friberg för hushållsundcrsökningen. Arbetsmiljöfonden har medverkat till finansieringen projektet. av

Mona Sahlin ordf i urbersricIsoiinIitréu

76 Bilaga 10 sou 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 10 79

Göteborg

år 2011 två scenarier

-

Göteborg, den 2 december 2011

Det sena 1980-talets högkonjunktur tycks inte ha lämnat några bestående spår av vare sig stabilitet, optimism eller välordnat välstånd i denna kaotiska storstad. Det som 80-talet annars är mest känt för är parollerna, utredningarna och de politiska löftena som enligt en numera nästan enig expertkår orsakat dagens krissituation: arbetstidsförkortningar. Föräldraförsäkringen byggdes 1995, ut 35-timmars normal arbetsvecka infördes 2000, och 30-timmars arbetsvecka genomfördes år 2010. Det är efterdyningar av denna chock uthärdas som nu, framför allt i storstadsregionerna. Grundidén, förväntningarna och visionerna är en sak, det reellt existerande utfallet en annan. Sjukfrånvarons förväntade minskning uteblev. Hela arbetstidsbortfallet måste täckas genom en kombination nyrekrytering och produktivitetshöjande åtav gärder. Det förra har visat sig vara mindre problematiskt än väntat, då mycket arbetskraft frigjorts i samband med företagsnedläggningar. Många företag har helt enkelt inte klarat av strukturomvandlingen. Den produktivitetsökning som kan noteras förslår inte långt för att uppväga produktionsbortfallet: BNP:n har sjunkit, liksom reallönerna. Ett fenomen som fått stor spridning har löst och framkallats

av såväl företa-

gens rekryteringsproblem som hushållens reallöneproblem: dubbelarbete. Att arbeta 30 timmar i veckan måndag till torsdag på ena företaget och 30 timmar fredag, lördag, söndag ett annat företag, eller att arbeta två sextimmars skift fem dagar i veckan, har blivit norm för många arbetstagare. Grogrunden för informella försörj tycks sämre i storstäder Göteborg än vara som i landsorten, där dubbelarbete förekommer i betydligt mindre omfattning. Göteborg har således splittrats i två dominerande Å sidan grupper. ena som lever 30 timmars lön och har svårt att utnyttja växande fritid något en meningsfullt sätt den låga reallönen. Å andra sidan de har p g a som det bra ställt ekonomiskt genom att arbeta sextio timmar i veckan, frimen vars största tidsproblem är att inte ha någon fritid. Hushållen i båda utsätts för grupperna hårda påfrestningar, de förra genom att ställas utanför stora delar samhällets av rikedomar, de senare genom att ställas inför oerhört stringent vardagsorgaen nisation med starkt beskurna handlingsutrymmen. Stora delar av den senare gruppen har slutat åka kollektivt och kör istället bil till sina arbeten, då fritiden blivit knapp och allt mera värdefull medan bilens kostnader blivit mindre betungande. Det sviktande reseunderlaget har orsakat kris i kollektivtrafiken, med linjeindragningar och utglesning turtätheten av som följd. Detta innebär att den förra gruppen, vars löner inte räcker till biltransport, får ägna en växande del av sin överflödiga och allt mindre värdefulla fritid till transporter. Ett halvt sekels framsteg beträffande jämställdhet har omintetgjorts genom att många män arbetar 60 timmar i veckan medan kvinnor arbetar 30 timmar i veckan på arbetsmarknaden och svarar för så gott som allt hushållsarbete. Situationen nu är avsevärt sämre detta avseende i än den på 1980-talet, då var man trodde att arbetstidsförkortning skulle innebära ökad jämställdhet mellan könen.

80 Bilaga 10 sou 1989253

Efterfrågan och tjänster håller fortfarande på att dala, eftersom den varor har tid inte råd till konsumtion och den andra gruppen har råd ena gruppen men inte tid. Fortsätter denna trend kommer det inom en snar framtid att uppstå men nedläggningarnas kölvatten: de arbetslösa. En ödets ironi med en tredje grupp i tanke 1970-och 80-talens visioner, som numera torde kunna kallas vid deras rätta namn: Illusioner. Den populariteten både och vpk åtnjöt under 90-talet p g a sienorma som s löften om arbetstidsförkortningar höll för trycket efter problemen i samband na med reformen år 2000. Efter förra årets arbetstidsförkortning till 30 timmars arbetsvecka är dock de flesta politiska bedömare ense om att valet nästa år komatt innebära slutet av en trettioårig s-epok. De borgerliga partierna har mer enats kring en plattform för återgång till den klassiska och hållbara 40-timmars arbetsveckan och enligt flera oberoende undersökningar har plattformen ett

massivt väljarstöd.

Göteborg, den 2 december 2011

Det är snart tvåårsdagen för den reform som mer än något annat svenskt fenohittills under det ugoförsta århundradet fångat omvärldens uppmärksammen het: den allmänna arbetstidsförkortningen till 30 timmars arbetsvecka. Alla tecken tyder på att reformen lyckats över förväntan och att den för närvarande förebild för övriga världens välfärdsstater. Speciellt lyckad har reforutgör en varit i storstadsregionerna där förbättringar en rad samhällsområden men kan noteras i samband med arbetstidsförkortningen. En påtaglig minskning i sjukfrånvaro gör att bortfallet i faktiskt arbetade timblev mindre än väntat. Behovet av arbetskraft har tillgodosetts genom en mar kombination ökad kvinnlig förvärvsintensitet, minskad arbetslöshet, arav betskraft frigjord företag inte klarade av strukturomvandlingen, och av som ökad mottagning av flyktingar. Mest överraskande är det kraftiga språnget i produktivitetens utveckling som följt reformen. Avancerad teknologi har införts i snabb takt och Sverige framstår föregångsland beträffande såväl utvecklandet av ny teknologi som dess som effektiva spridning. Trycket forskningen tycks ha pressat fram innovationer. I slutändan visar siffrorna att landets BNP håller jämna steg med övriga världen, att reallönema hållits och att efterfrågan varor och tjänster därför uppe, inte påverkats negativt. Kollektivtrafiken tycks ha arbetstidsförkortningen. Dels har den gynnats av totala efterfrågan ökat det gäller båda fritidsresor och arbetsresor. Dels har efterfrågan utjämnats tidsmässigt. Turtätheten har kunnat ökas på samtliga linjer under flera dygnets timmar, driftsäkerheten har kunnat förbättras, och av konkurrensförhållanden gentemot privatbilism har därmed gynnats. Göteborhar fått behagligare innerstad med renare luft och mindre plåtträngsel garna en på gatorna. Det är fortfarande för tidigt att dra slutsatser om långsiktiga effekter social, psykisk och fysisk hälsa, siffrorna under de två år som gått pekar i en men bestämd riktning. Ungdomsbrottsligheten är vägneråt. Minskat behov av psykologisk och psykiatrisk vård har redan kunnat noteras, speciellt bland barn

sou 1989253 Bilaga 10 81

och ungdomar. Utvecklingen inom dessa områden visar ett tydligt samband med föräldrars ökade fritid. Vidare har frekvensen yrkesskador dalat ordentligt. Här förväntas positiva effekter i form av färre förslitningsskador under lång tid framöver. Det uppsving i föreningsliv, kulturaktiviteter och vuxenutbildning som initierats efter reformerna 1995 och 2000 visar inga tecken på avmattning. Vad detta betyder för livskvalitet är inte lika lätt att mäta BNP, obsersom men som vatör slås man av denna storstads sjudande kreativitet som ständigt visar sig i alla möjliga former, ute i bostadskvarteren och inne i city. Kvinnorörelsen i andra länder hänvisar till det svenska exemplet i sina diskussioner och ansträngningar att åstadkomma jämställdhet mellan könen. SCB:s senaste hushållsundersökningar visar nämligen att den svenska mannen utför hushållsarbete och tar hand om barn som aldrig förr. Den kvinnliga förvärvsintensiteten närmar sig mannens, och den manliga arbetsinsatsen i hushållet närmar sig kvinnans. Det finns visserligen en liten grupp människor som tagit två arbeten, men tack vare en positiv reallöneutveckling har incitamenten for sådant agerande varit små. De flesta återgår till ett arbete efter en kort tids dubbelarbete. För närvarande är enigheten i Göteborg nästan fullständig: livet är bättre nu än det för tjugo år sedan, tack kortare arbetstid. Ännu har ingen polivar vare tisk kraft öppet börjat diskutera 25 timmars arbetsvecka. 30-timmarsreformen har slagit mycket väl ut, och nu riktas intresse mot andra mera angelägna politiska frågor. Men, när man begrundar det faktum att det bara för hundra år sedan var normalt med en veckoarbetstid på ca femtiosju timmar, och att så gott som alla arbetstidsförkortningar hittills medfört huvudsakligen positiva effekter, är det kanske en fullt rimlig tanke att vi snart står inför en 25 timmars arbetsvecka.

82 Bilaga 10 sou 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 10 83

1 Inledning

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka tänkbara effekter olika av arbetstidsförkortningar på arbetsplatser och i hushåll i en svensk storstad Göte- —— borg. Undersökningen ingår således i den mikro-orienterade delen av Arbetstidskommitténs verksamhet. Liksom flera andra studier i detta sammanhang är de arbetstidsförkortningar som undersöks följande:

l 35 timmars normal arbetsvecka 2 30 timmars normal arbetsvecka 3 Utbyggd föräldraförsäkring: månaders föräldraförsäkring plus 6 timmars arbetsdag under tre år för vardera föräldern sex år för ensamstående föräldrar

Om framtiden är svårförutsägbar på makronivå, där man har de stora talens lag och probabilistiska modeller på sin sida, är den minst lika svår att förutsäga på mikronivå, där man har en konkret situation att utgå från. Rapporten bör därför betraktas som ett diskussionsunderlag snarare än en hypotesprövande avhandling, även om de bedömningar som undersökningen bygger naturligtvis bottnar i uppfattningar om väsentliga samband mellan arbetslivets tidsmässiga organisation och andra företeelser. Vi anlägger ett tidsgeografiskt perspektiv på arbetstid och att beskrivmenar ningssättet erbjuder en väg till ökad insikt i kopplingar mellan verksamheter och individer, och i restriktioner som begränsar individers handlingsutrymme kapitel 2. Ett samhälles organisation är naturligtvis alltför invecklad och sammanflätad för att kunna fångas i sin helhet. Men som allmän föreställningsram tillåter ansatsen djupdykningar i konkreta situationer vid arbetsplatser och i hushåll, utan att sammanhangen på makronivå mellan verksamhetssystem och befolkning förloras ur sikte. Som allmän bakgrund ges en mycket kortfattad beskrivning av Göteborgs arbetsliv och befolkning kapitel 3. Arbetslivets organisation präglar hela samhällets tidsorganisation. Samhällsekonomin är beroende av företagens och den offentliga sektorns framgångar. De ekonomiska och produktionsmässiga aspekterna av arbetstidsförkortningar är utan tvivel mycket viktiga och ägnas följaktligen mycket uppmärksamhet i arbetstidsstudier. Även i detta arbete undersöker tänkbara följder av arbetstidsförkortningar företag och offentliga arbetsplatser kapitel 4. Särskilt uppmärksammas frågor beträffande samband mellan arbetstidsförkortningar å ena sidan och sjukfrånvaro, produktivitet, personalomsättning, rekrytering, efterfrågestrukturen och arbetstidens förläggning å andra sidan. På grund av det ovannämnda beroendeforhållandet ter det sig helt naturligt att arbetslivets krav på tidsmässig organisering går före hushållens och individens. Hushållen måste vanligen anpassa sig och utforma ett vardagsliv som in i det omgivande arbetslivets tidsramar. Även arbetsplatserna visar passar om en viss grad av flexibilitet i förhållande till hushållens behov och Önskemål, så är det huvudsakligen hushållen som måste vara flexibla och anpassbara gentemot produktionens krav på tidsmässig organisering. Vi har därför valt att ägna

84 Bilaga 10 SOU 1989:53

I en stor del av undersökningen åt hushåll, främst hushåll med barn kapitel 5. Bland annat behandlas frågan om flexibilitet i det sätt pâ vilket man tar ut en arbetstidsförkortning. Det inledande panoramat över ett samhälle efter genomförda arbetstidsreformer ger två motbilder av framtiden: en skräckversion och en idyllversion. Dessa bygger på sätt och viss på undersökningsmaterialet, men kan inte betraktas som slutsatser. Motbilderna antyder hur genomgripande konsekvenser en arbetstidsförkorming kan få. Den mångfald av frågor som hopar sig kring en enda huvudfrâga vilka är de sannolika effekterna av arbetstidsförkortningar går knappast att besvara entydigt. Däremot är det lättare att antyda gränserna inom vilka det verkliga utfallet hamnar. Om allting går snett kan kanske uppleva den skräckversion som ges en i Göteborgstidning, den 2 december, år 2011. Om allting slår väl ut kan vi istället vara med om den idyll som målas upp i samma tidning. Med mycket stor säkerhet kommer det faktiska utfallet av de studerade arbetstidsforkortningama att hamna betydligt närmare mittpunkten mellan dessa tvâ ytterligheter.

SOU 1989253 Bilaga 10 85

2 Arbetstid i

tidsgeografisk belysning

A major problem the very short step between what self-evident and extremely complicated. Torsten Hägerstrand, 1985, s 195

Tidsgeografi är ett systematiskt angreppssätt for beskrivning och analys av händelser och förlopp. Det tidsgeograñska betraktelsesättet utvecklades under 70-talet av Torsten Hägerstrand och hans forskargrupp i Kulturgeografisk process- och Systemanalys i Lund och har under 80-talet vidareutvecklats och tillämpats såväl i Sverige som utomlands. Ansatsen utgör i sig ingen teori, utan en beskrivningsmodell som bygger på grundläggande ontologiska villkor. Utan anspråk på fullständighet kan dessa villkor sammanfattas på följande sätt. Individer är odelbara och kan därför inte finnas på två platser samtidigt. Är individen upptagen med en viss verksamhet är den inte tillgänglig för andra verksamheter. Det uppstår således samtidighetskonflikter. De flesta verksamheter är mycket ordnade pâ så sätt att de med given teknologisk och kunskapsnivå kräver bestämda sekvenser av deluppgifter. Projekt av olika dimensioner ger alltså upphov till pockets of local order som kan beskrivas i tid och rum. Alla individer har begränsade tidsresurser och kan inom en begränsad tid endast nå ett begränsat rum p g a olika typer av restriktioner. Individers handlingsutrymme är därför i mycket konkreta termer avhängig deras omgivningsstruktur. Hägerstrand 1970, 1972a, 1972b, 1974, 1985 Inom ett avgränsat område en ort t ex kan man skilja mellan ortens be- - folkningssystem och ortens verksamhetssystem. Vidare kan man skilja mellan systemens mikro- och makronivâer, Den tidsgeografiska ansatsen strävar efter en avbildning av befolkningssystem och verksamhetssystem som visar i kon-

kreta termer hur de fogas ihop, samtidigt som den medger möjlighet att röra

sig fram och tillbaka mellan mikro- och makronivâer utan att förlora sambandet mellan dem Hägerstrand 1974, s 88.

Befolkningssystemet

En orts befolkning har en sammanlagd tidsinkomst under ett dygn som är lika med tjugofyra timmar gånger antalet invånare. I figur 2.1 I visas en befolknings samlade tidsinkomst där individerna har kategoriserats efter ålder. I arbetsmarknadssammanhang kan det vara lämpligt att istället gruppera indivi-

dernas tidsinkomster efter huvudsaklig sysselsättning, t ex förskolebarn, skol-

86 Bilaga 10 SOU 1989:53

bam, studerande vuxna, deltidsarbetande, heltidsarbetande, icke förvärvsar-

betande och pensionärer. Befolkningens totala tidsinkomst utgör den ram inom

vilken alla sysslor måste pusslas ihop.

Figur 2.1: Hoppassning av befolkning och verksamheter i dygnsperspektivet Hägerstrand 1972a. Kommenteras i texten.

LBEFOLKNINGEN II.VER.K5AMHETERNA KI Hushåll Antaltim. 24 -20 S o n m 1 la Kun delegeras 2-45 12- :] hind 3 Förflynningar lo 4 :

6- 5 j56 5

:. eegen Förvärvsarbete 7 G0 o I6 66 w Ålder 2 Personvård. mâl- 4Mallagning.hem- IifAnlu| individer tider arbeteärenden 5 V:rd av barn 6 Skolgêng g ochgamla 5 3°}k || ra n Tv 24 5 Oppflhifl å Z F6rv6rvsarbels-

2 ide å ä | — I

3 n m 13 g I x å

o 0 7 ‘I6 66 w Ålder :5 Am‘ jobb lIl.EX. PA FASTA TIDER IV. VERKSAMHETSFÖRDELNING

sou 1989:53 Bilaga 10 87

Figur 2.1 I representerar individernas dygnslinjer i rena tidsbudgettermer på makronivâ. Linjerna är raka och till synes oberoende varandra. Men hushåll av består för det mesta av individer i olika kategorier. På mikronivå är det lättare att se att individernas dygnslinjer inte är oberoende varandra. Vi binder av oss i skilda sammanhang och i varierande grad till varandra i ett nätverk av primäroch sekundärgrupper Mårtensson 1974. Dessa bindningar är av stor betydelse for hur vardagen ter sig. Figur 2.2 visar individbanor under ett dygn for individer i ett hushåll, där rummet har reducerats till en dimension. Den ena individens måltid är t ex inte oberoende av den andra individens inköps- och matlagningsaktiviteter.

Verksamhetssystemet

För att uppfylla behov och önskningar utför vi, ensamt eller tillsammans, en mängd aktiviteter. Många aktiviteter gör utan något ordnat förhållande till andras tidsanvändning. Andra aktiviteter kräver samordning i tid och rum med andra individer. I figur 2.1 II har verksamheterna kvantifierats i genomsnittlig individtid, utan hänsyn till hur de faktiskt fördelar sig mellan individerna.

Figur 2.2: Individbanor i ett hushåll under ett dygn.

KI 24 I

22 i

20 l

E

18 L , . | Z I-l P1 5 I6 ‘-1

,. , ä i Ha . å å I 12 D . | ä s å - | 10 å X : I a . .. .. . . .. . . . ngnl: j j i j j j j j j j ; : :- j e å ä l I :

:gesä- SKOLOR åfsáÃâsmme- Basta: ;:I2R§ANLAGG~ --—--KVINNA MAN

88 Bilaga 10 SOU 1989:53

Verksamheter kan kategoriseras efter delegerbarhet. Många verksamheter är individanknutna och kan inte delegeras, även om en del individer behöver hjälp med att utföra dem. Det gäller främst verksamheter som tillgodoser grundläggande fysiologiska behov, men även personliga behov och önskningar som är socialt präglade, liksom av samhället bestämda plikter, t ex skolplikt. Andra verksamheter är delegerbara och kan alltså överlåtas mellan individer. Arbetsmarknaden är härvidlag en mycket betydelsefull fördelningsmekanism när det gäller avlönade aktiviteter. Oavlönat arbete fördelas mellan hushållsmedlemmar genom andra fördelningsmekanismer, t ex sociala normer och förhandlingar explicita eller implicita mellan hushållsmedlemmar, men påverkas också av arbetsmarknadens fördelning av avlönat arbete. Verksamhetssystemet kan vidare delas upp i mer eller mindre sammanhängande och ordnade projekt. Det kan vara fråga om att framföra ett stycke musik, eller att producera bilar. Projekt ställer krav på samordning av underordnade aktiviteter för att kunna nå målsättningen. Det som för ett större projekt utgör en underordnad aktivitet kan för de involverade ses som ett projekt i sig, eftersom verksamhetssystemet är hierarkiskt uppbyggt. Produktion av bildelar kan vara ett projekt for bildelsproducenterna, men en underordnad aktivitet för projektet bilproduktion. Ett sammanträde kan i det dagliga perspektivet te sig som ett avslutat projekt vid dagens slut, men sett mera långsiktigt utgör det en liten del av ett större projekt. Ur denna synvinkel kan man se att det är genom projekt som en kamp förs om makten över existensers och händelsers tillträde till rummet och tiden Hägerstrand 1986, s 43.

Arbetsplatsers organisation

Verksamheter äger oftast rum på speciellt avsedda platser eller stationen. Sömn äger rum i sovrummet, matlagning i köket, sammanträden i sammanträdesrum, förflyttningar i transportnät, osv. Förvärvsarbete äger vanligen rum arbetsplatser som i hög grad är strukturerade i tids- och rumshänseenden. Olika deluppgifter vid görs av speciellt utsedda personer olika stationer med bestämda kopplingar till varandra genom att material- eller informationstlöden har särskilda banor genom systemet. Processindustrier präglas av starka kopplingar mellan stationer och arbetsmoment: störningar vid en station kan innebära produktionsstopp vid stationer senare i processen. De flesta arbetsplatser präglas av en större grad av flexibilitet i detta avseende, men det finns inte arbetsplatser utan ordnade sekvenser av arbetsmoment som ger verksamheten dess struktur. Det är uppenbart att den teknologiska utvecklingen i hög utsträckning påverkar organisationens tids- och rumsmässiga struktur på arbetsplatserna. Samtidigt kan befintliga strukturer verka hämmande för spridning av teknologiska innovationer. Ellegård och Lenntorp 1980 har t ex belyst detta dubbelsidiga förhållande genom historiska rnikrostudier av mejerihantering. Se vidare Ellegård 1983. Också arbetsplatsens omgivningsstruktur påverkar dess organisation. Vissa verksamheter är känsliga för andra verksamheters förläggning i tiden och rummet. Handeln t ex får toppar i verksamheten på tider utanför de vanligaste ar-

sou 1989:53 Bilaga 10 89

betstiderna. Transportverksamhetens rumsliga och tidsmässiga efterfrågestruktur bestäms i högsta grad av omgivande verksamheters tider och lokalisering.

Figur 2.3: Handlingsutrymmet i tid och rum for en individ med bestämda arbetstider och sömnbehov, och givet tillgång till vissa transportmedel.

TID

m O O u: r-U’ n 00 0 nn O. 001 I

2.4 Hushållens

organisation

Vardagens rum domineras av bostad och arbetsplats, och dess rytm domineras av arbets-, sömn- och måltider. I figur 2.2 visades hur ett hushåll hade ordnat sina verksamheter i tid och rum. För de flesta individer innebär förvärvsarbetet väsentliga tidsrumsbindningar under huvuddelen det livet, kring vilav vuxna ka övriga verksamheter passas in. Andra tider vikt för hopfogning verkav av samheter i ett hushålls vardag är öppettider, mottagningstider, tidtabellsbestämda restider, skoltider, m m.

90 Bilaga 10 sou 1989:53

Handlingsutrymmet för en individ kan avbildas tidsgeograñskt i form av prismor. Individen har stora delar av dagen intecknad genom kontrakt, överenskommelser, eller p g a sociala eller fysiologiska behov. Figur 2.3 visar handlingsutrymmet för en individ i tid och rum, givet bestämda arbetstider och sömnbehov, och givet tillgång till vissa transportmedel. Se Lenntorp 1976.

Figur 2.4: Handlingsutrymmet i dygnsperspektivet för en vanlig arbetare år 1900, 1940, 1980och 2020. Prismornas växande storlek avspeglar växande handlingsutrymme, huvudsakligen till följd av förkortad arbetstid och förbättrade transportmöjligheter.

K1 i å 5 l , \

l, I

x

. I 1

l

f

l ‘

z

l

i

.1 g

: - s

: i å

i i ä

1 I 2 l / 1 , 5

l 1900 1940

K1

1 930 2020

sou 1989:53 Bilaga 10 91

Figur 2.5: Sveriges befolkningspyramider, 1910och 1980. Det rastrerade området symboliserar den förvärvsarbetande delen av befolkningen Ellegård 1987.

An ÄLDER

°Z.°.°...2 1980 vo°¢’o’o’o’o°o°9°o‘o I’9o°o’o°o’o‘o°o°¢’o’9’o‘o’o%‘ . . v v -oooooooooooor ‘ ‘ooo°o’o’o’o’o’o?o?o2

5°° KVINNOR

in IiU lill m m 1910 Hi 17 an au 20 29 . no 19 0 9 5°° KVINNOR

Att visa handlingsutrymmet för flera individer i ett hushåll detta sätt inger vecklade och svårfattliga figurer, men det är lätt att hur individer i ett hushåll se påverkar varandras handlingsutrymmen. Hade individen i figur 2.3 behövt t ex lämna och hämta ett barn daghem vägen till och från arbetet skulle såväl morgon- som kvällsprismat bli mindre. I hushåll med två förvärvsarbetande vuxna och flera barn är behovet av samordning stort, eftersom den inbördes påverkan av individuella tidsrumsbindningar är stor. Människans sömnbehov är tämligen konstant, även det varierar något om mellan individer och över individens livstid. Det som lång sikt har påverkat handlingsutrymmet i människors vardag är förkortade arbetstider och förbättrade transportmöjligheter. Figur 2.4 visar hur handlingsutrymmet för vanlig en arbetare har ändrats under 1900-talet. Den ordinarie arbetsdagens längd har ändrats endast marginellt sedan 20-talet, däremot har den ordinarie men veckoarbetstiden förkortats genom lediga lördagar och ârsarbetstiden genom semesterförlängningar. Handlingsutrymmet arbetsdagar har vuxit till stor del genom ökade transporthastigheter. Denna tillväxt i handlingsutrymme har dock dämpats genom att man tagit ut en del av den i möjligheten att ha större avstånd mellan bostad och arbete.

2.5 Arbetstidens

utveckling

Årsarbetstid anställd har minskat under per avsevärt detta sekel, från ca Z740 timmar 1900 till ca 1490 timmar 1986. Samtidigt har den förvärvsarbetande andelen av befolkningen ökat, trots tidigareläggning av pensionsåldern och förlängd utbildningstid för stora delar av åldersgruppen 16-24 år. Figur 2.5 visar tydligt att det är kvinnor mellan 25 och 65 år som svarar för den ökning som mer än kompenserar bortfallet bland befolkningens och äldre strata. yngre

92 Bilaga 10 sou 1989:53

Figur 2.6: Ett dygn sett ur hushållsperspektiv t v och ur arbetsplatsperspektiv t h, förr, nu och i framtiden Lenntorp l977.

Tunn F

f

: i FUTURE

Timo Lit

A

NOW

FAST

Utvecklingen åskådliggörs mikronivå i figur 2.6. Tidsrumsdiagrammen till vänster visar ett dygn i hushållets perspektiv, förr, nu och i framtiden, medan diagrammen till höger visar samma dygn arbetsplatsen där en i hushållet arbetar. Figuren visar schematiskt hur produktionsprocessens tidsrumsliga organisation har ändrats, liksom hushållets. Arbetstiden minskar, vilket ger ökat handlingsutrymme för aktiviteter utanför arbetstiden. Det torde vara klart att försök till fullständigare tidsgeograñska diagram över komplicerade förlopp snart blir ohanterliga. Syftet är inte att åstadkomma fullständiga diagram utan att använda tidsgeografins begreppsapparat for en djupare analytisk insikt i skilda händelseförlopps konkreta sammanhang.

sou 1989:53 Bilaga 10 93

3 Göteborg

en översikt

-

Med sina ca 430 000 människor och 26 000 arbetsställen präglas Göteborg ca av storstadsmässig variation inom befolknings- och verksamhetssystemen. Omkring var tjugonde invånare i Sverige bor i Göteborg, tolfte i Storvar Göteborg. Mellan 1970, då befolkningen nådde över 450 000, och 1984 minskade Göteborgs befolkning med ca 25 000, men den har stigit sedan dess och beräknas vara uppe på 1970års nivå vid sekelskiftet. Stor-Göteborg har däremot haft en kontinuerlig befolkningstillväxt och pekar på 760 000 inprognosen ca vånare år 2000. Förvärvsintensiteten i åldrarna 20-64 har stigit från 69 % 1970till 79 % 1985. Hela ökningen svarar kvinnorna för, från 55% till 77%, medan männens förvärvsintensitet förblivit oförändrad 81%. Samtidigt steg andelen ñárvärvsarbetande som arbetar deltid från 10% 1970 till 25% 1980 från 33% till 42% bland kvinnor; från 3 % till 10% bland män. Dessa två tendenser, allt fler förvärvsarbetande kvinnor och allt större inslag deltidsarbete är naturligtvis av starkt sammanflätade med en annan viktig tendens: ökningen den offentliga av förvaltningens andel i arbetsmarknaden från 25% 1970 till 37% 1985. Denna ökning har huvudsakligen skett bekostnad tillverkning, byggnadsverkav samhet och handel. Dessa utvecklingsdrag inom arbetsmarknaden återspeglas i påtagliga förändringar i hushållens vardagsmönster. Pendlingen över kommungränsen Ökade avsevärt under perioden 1970-85. Bruttopendlingen nästan fördubblades från drygt 50 000 till knappt 100 000, vilket tyder ökade avstånd mellan bostad och arbete. 1970svarade inpendlare för 18% av Göteborgs förvärvsarbetande dagbefolkning, 1985 för 28%. Under 90-talet förväntas en fortsatt förskjutning i arbetsmarknaden från tillverkning till tjänster, främst privata tjänster. Kommunens gällande prognos Stor-Göteborg framgår i tabell Den totala efterfrågan arbetskraft förväntas stiga med ca 6% fram till 1995. Industrisysselsättning antas minska under perioden med 10%, medan sysselsättning inom privata tjänster förmodas stiga med 25 %. På utbudsidan förväntas fortsatt befolkningstillväxt inom åldrarna 20-64 en år. Prognosen tyder på en årlig ökning på ca 2 600 eller 0,6% mellan 1987 ca och 1995, dvs samma storleksordning som tillväxten hittills under 80-talet. Under 90-talets senare hälft sjunker ökningstakten till 0,45 % ca 2 000 i absoca luta tal. Kvinnornas förvärvsintensitetförväntas öka ytterligare, och räkman nar med en fortsatt nettoinflyttning.

94 Bilaga 10 sou 1989:53 Tabell 3.1: Sysselsättningsutvecklingen i Stor-Göteborg fram till år 1995.

Källa: Prognoser. Underlagför 1988års planering,Göteborgskommun. Tabell 3.2: Älderschocken i Sverige, Stor-Göteborg och Göteborg.

Källor: Ohlsson Broomé1988;Prognoser, Underlag för 1988års planering,Göteborgs kommun.

Framtida problem på arbetsmarknaden i form av brist på ungdomsarbetskraft och överskott arbetskraft i övre medelåldern har rönt mycket uppmärksamav het senare tid Ohlsson 1988; Ohlsson Broomé 1988. Det tycks dock fmmarkanta regionala skillnader beträffande ålderschocken, vilket framnas går i tabell 3.2. Problemen i Göteborg och i Stor-Göteborg behöver inte bli så svåra, även om konkurrensen om yngre arbetskraft säkerligen kommer att öka. Minskningen gruppen 20-24 år i Stor-Göteborg mellan 1987 och av 2000 beräknas bli ca 9 000. Som jämförelse kan nämnas att gruppen minskade med 9 000 fem år mellan 1970 och 1975. Utan anspråk på exakthet visar figur 3.1 ungefär hur verksamheten förvärvsarbete fördelades på befolkningen en vanlig arbetsdag 1950 och 1985, och hur den eventuellt kan komma att fördelas i en inte så avlägsen framtid.

sou 1989:53 Bilaga 10 95 Figur 3.1: Förvärvsarbetets ungefärliga fördelning på Göteborgs befolkning i dygnsperspektivet, 1950, 1985och 2020. 24

1950 Förvärvsarbete 0 354 000 24

K

Förvärvsarbete 0 425 000 24

Förvärvsarbete 0 . 460 000

96 Bilaga 10 sou 1989:53

4 Arbetsplatsperspektivet: effekter på arbetsplatsen

4.1 Urval och tillvägagångssätt

Med hjälp Göteborgs stadskansli och SAF: s regionala kontor gjordes ett urav offentliga sektorn och sju inom den privata val av sex arbetsplatser inom den sektorn. Urvalet är alltså att betrakta strategiskt. inte representativt i statissom tisk bemärkelse. I urvalet ingår således olika typer av arbetsplatser med skilda arbetstider. De offentliga arbetsplatserna är en förvaltning, ett trafikföretag, en intensivvårdsavdelning, ett daghem, en hemvårdsenhet och ett sjukhem. De privata företagen är ett FoU-företag, livsmedelsproducent, en processinen dustri, plastvarutillverkningsindustri och tre verkstadsföretag. en Enkäter skickades i maj 1988 till kontaktpersoner på arbetsplatserna ansvariför personalfrågor. Enkätfrågorna berör arbetsplatsens verksamhet, persoga nalen, arbetstider och allmänt om konsekvenser av arbetstidsförkortningar. Enkätundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning i augusti. Fråställdes till samma kontaktpersoner som besvarade enkätfrågorna, och gorna handlade effekter de tre hypotetiska arbetstidsförkortningarna som arom av betstidskommittén valt att arbeta med. I samband med intervjutillfället samlades på frågor rörande arbetsplatsvar arbetstider, skickades till kontaktpersonerna några veckor tidigare. sens som Syftet med denna del undersökningen att fram mer detaljerade uppgifav var arbetsplatsens nuvarande arbetstider, och bedömningar kvalificerater om av de, insatta hur arbetstiderna kan se ut efter genomförande av de tre personer om olika reformerna. Enkät- och intervjudelarna undersökningen har, givet begränsningen till av tretton arbetsplatser, fungerat väl. Den sista delen, på många sätt den viktigaste, fungerade mindre bra. Detta undersökningsmoment var tydligen att begära För tvâ offentliga arbetsplatser finns det deför mycket av kontaktpersonerna. taljerade förslag till arbetsscheman i enlighet med 35-timmars arbetsvecka, 30-timmars arbetsvecka och utbyggd föräldraförsäkring. Skriftliga svar med generella bedömningar rekryteringsbehovet och nya arbetstider efter reforav finns för arbetsplatser. Anledningen till att denna del av undersökmerna sex ningen lades på så skulle hämtas i samband med intervjutillupp sätt att svaren fället just för att kunna fylla ut intervjufrågorna de arbetsplatser där var skriftliga frågorna saknades. Detaljerade uppgifter gick inte att inom svar för intervjuerna, väl generella bedömningar av hur arbetstider kunramen men de tänkas påverkas reformerna. På så sätt har vi kunnat en viss bild av alla av tretton arbetsplatser som ingår i studien, och en del genomtänkta funderingar kring möjliga effekter arbetstidsförkortningar sedda från företagens perav spektiv.

sou 1989:53 Bilaga 10 97

Resultatbeskrivning

Enkät- och intervjusvaren varierar mycket i detaljeringsgrad mellan arbetsplatserna. Svar alla enkät- och intervjufrågor har dock erhållits från samtliga arbetsplatser. Svaren har sammanställts och presenteras nedan i komprimerad form.

Den offentliga sektorn

Förvaltning

Förvaltningen har 437 anställda och en omslutning på ca 130 Mkr. Bara 3 % av de anställda är SKAF-anslutna. De flesta är män 57 % och över hälften av de anställda är över 45 år. Ca 30% har akademisk examen och ca 25 % har examen från tekniskt gymnasium. Personalomsättningen är relativt låg 5% under - 1987, varav hälften pensionsavgångar. Lägre personalkategorier är något överrepresenterade i omsättningen. Rekrytering av personal till tjänster som kräver högre utbildning är problematisk. Däremot är det lätt att rekrytera lägre kameral personal. Alla på kontoret arbetar enbart dagtid. 20% är deltidsanställda, varav ca 80% är kvinnor. Flextid tillämpas. Normaltiden är 8.00-16.30, fast tid 9.00-15.00 och flextid 7.00-9.00 resp 16.30-18.00. För några arbetar som med ADB tillämpas förskjuten arbetstid. Övertidsarbete är mycket begränsat mindre än 1%. sjukfrånvaron inkl långtidssjuka är 5,5 % eller 10,5 sjuk- - ca dagar per anställd. Kvinnornas frånvaro är ca 7,5% l3,5 dagar, männens ca

4,5 % 8,5 dagar. Frånvaro pga vård av barn är 2 % varav huvuddelen

ca avser kvinnor. Generella arbetstidsförkortningar skulle förmodligen inte påverka efterfrågan kontorets tjänster. De tre reformerna skulle inte ha någon större effekt på personalomsättning och frånvaro. En arbetstidsminskning skulle säkert medföra ökad produktivitet, men det växlar mellan olika kategorier anställda. Uppskattningsvis kan ca 25% av arbetstidsbortfallet kompenseras med ökad produktivitet resten måste nyrek- rytering svara för. En arbetstidsförkortning leder också till viss omfördelning av arbetsuppgifter. De alternativ som studien arbetar med skulle inte påverka den formella arbetsorganisationen. Så skulle t ex antalet chefer vara oförändrat, vilket i sin tur medför omfördelning av arbetsuppgifter. För personal som har mycket kontakt med kunderna fasta besöks- och telefontider, skulle produktivitetsökningen bli mindre och därmed nyanställningsbehovet större. Vid 35-timmarsvecka bör den fasta arbetstiden inte minskas utan fortfarande vara 9.00—15.00. Något fler anställda, t ex expeditionspersonal, får mer låst arbetstid om servicegraden skall bibehâllas. För den mindre delen av verksamheten som är kapitalintensiv ADB skulle den förskjutna arbetstiden öka och fler skulle bli berörda. Det sammanlagda behovet av nyanställning bedöms bli ca 9,5 % . Vid 30-timmarsvecka är det svårare att bedöma arbetstidens förläggning. Om flexibel arbetstid skall bibehållas måste den fasta arbetstiden minska. Men i så fall ökar den andel av de anställda som måste arbeta utanför den fasta tiden om inte servicenivån skall minska kraftigt. Behovet av interna kontakter är stort

98 Bilaga 10 sou 1989:53

inom verksamheten. Detta talar också för att den fasta arbetstiden bör minska så lite som möjligt. Kortare arbetstid medför därför mindre valfrihet än idag när det gäller arbetstidens förläggning om produktiviteten skall öka och servicenivån bibehållas. Det sammanlagda behovet av nyanställning bedöms bli ca 19%. 9 % av de anställda berörs av en förändrad föräldraförsäkring. Förlängningen till 18månader medför ett rekryteringsbehov på 3-4 årsarbeten för hela kontoret. Arbetstidsförkortningen motsvarar 2-3 årsarbeten eftersom de flesta berörda redan arbetar deltid. Sammanlagt skulle rekryteringsbehovet bli ca 1,5%. Personalkostnadsökningama blir drygt 2%. Personalchcfen på förvaltningen tror att rekryteringsproblemen i samband med 35- och 30-timmarsalternativen skulle bli oöverstigliga. Rekryteringssituationen är svår redan idag.

Kollektivtrafik, Trafikdriftavdelning

Med l 836 anställda och en budgetomslutning på ca 270 Mkr producerar avdelningen ca 32 miljoner vagnkilometer under 1988. Ca 94% av de anställda är SKAF-anslutna. 36 % är kvinnor. Personalomsättningen 1987bland SKAF- anslutna var ca 18%. Arbetstiderna utgör den dominerande orsaken till att man slutar som förare i kollektivtrafiken. De skiftande arbetstiderna ger efterhand svårigheter att upprätthålla önskvärda relationer med familj och vänner, varför i allmänhet efter 2-3 år överger yrket till förmån för arbeten under man - normal dagtid. Se kapitel 5. Rekryteringen är nästan helt inriktad att anskaffa förare. Sedan 1985 har det årliga behovet varit ca 300 förare. Rekryteringsmålet har inte kunnat nås sedan 1986, vilket innebär att verksamheten tvingas fungera med ett konstant personalunderskott. Kraven stora övertidsinsatser stiger, vilket leder till ökad frånvaro, och ännu större behov av övertidsinsatser, osv i en ond cirkel. A11 trafikpersonal samt arbetsledare arbetar i skift. Det tidigaste förarskiftet påbörjas omkring kl 04.00, det senaste avslutas omkring 02.00. Arbetsledare arbetar i tre skift dygnet om. Endast 2% av personalen arbetar enbart dagtid, och dessa är tjänstamannasidan. Bland SKAF-anslutna arbetar % deltid, bland tjänstemännen är motsvarande siffra 3 %. Mellan maj 1987och maj 1988 svarade övertid för ca 4% av den totala arbetstiden. Frånvaro på grund av sjukdom uppgick under samma period till % Verksamheten präglas av påtagliga . säsongvariationer och är indelad i tre tidtabellsperioder: A 218--96; B 106 306 och 317-20 och C 17-307. Dessa variationer påverkar personal- behovet vilket i sin tur utgör grunden för uppläggning av personalens semestrar. Generella arbetstidsförkortningar kommer antagligen att innebära en ökning av efterfrågan totalt sett, med en viss utjämning tidsmässigt. Arbetstidsförkortningar kan mycket väl tänkas påverka personalomsättning och frånvaro i positiv riktning. Grundprincipen en man ett fordon ger inget utrymme för betydande ratio- —— naliseringar. Så gott som hela arbetstidsbortfallet i samband med arbetstidsförkortningar måste täckas genom nyanställning.

SOU 1989:53 Bilaga 10 99

Vid såväl 35- som 30-timmarsvecka skulle arbetstidens förläggning förmodligen bli så att tiderna for arbetspassen förblir de är idag, och att arbetstidssom förkortningen tas ut i form fler fridagar. Eventuellt skulle speciella tjänster av skapas for tjänstgöring under lördagar och söndagar. Rekryteringsbehovet vid 35-timmarsalternativet stiger med 200 förare. För närvarande klarar inte man av det årliga behovet av 300 förare. Alternativet med utbyggd föräldraförsäkring innebär en ökning med ca 50 förare. Rekrytering sker mest inom gruppen 20-25 år, och denna grupp kommer att minska under 90-talet. Detta gör att arbetstidsforkortningar kommer att innebära väldigt stora rekryteringsproblem.

Intensivvårdsavdelning

Avdelningen har en relativt hög personaltäthet på grund behovet hög beav av redskap dygnet runt. Hela 116 av de 122 anställda är kvinnor. Ca 30 % är tjänstemän med högskoleutbildning medan 70% är SKAF-anslutna med tvåårig utbildning på vårdskolan. Personalomsättningen är hög. Sjuksköterskor söker ofta arbete i Norge, FN, Saudi-Arabien eller privat sjukvård. SKAF-personalen är ofta ung och läser vidare. De flesta i båda kategorier är kvinnor i fertila åldrar. Föräldraledighet är mycket vanlig. Intensivvårdsutbildade sjuksköterskor är det brist på i hela Sverige och rekryteringssituationen är ytterligt besvärlig. Situationen vad gäller undersköterskor är inte fullt så besvärlig. De flesta, ca 57%, arbetar deltid. Endast 3 anställda arbetar enbart dagtid. Driftstiden är som sagt dygnet runt. Skiftstiderna är 6.45-15.30, 13.00-21.30 och 21.00-7.00. Nattpersonalen arbetar enbart natt, medan dagpersonalen roterar mellan tidiga och sena skift och lediga dagar i sexveckors scheman. Övertid förekommer ofta, dels på grund av vakanser och dels på grund verksamav hetens oförutsägbarhet. Varken efterfrågan på avdelningens tjänster eller dess kontinuerliga drift skulle påverkas av arbetstidsrefonner. Däremot skulle såväl personalomsättning som frånvaro påverkas i positiv riktning. Rörligheten till Norge, FN, m m skulle minska liksom frånvaron till följd av trötthet och överbelastning. Avdelningens karaktär ställer krav på hög beredskap och därmed hög personaltäthet: rationalisering kan inte svara för någon större del arbetstidsbortav fallet. Beträffande nattskiftet måste bortfallet täckas helt med nyanställningar. Visst utrymme finns dock till minskad överlappning mellan dagskiften. Och, eftersom de flesta arbetar deltid kommer behovet nyanställning inte att stå i av proportion till arbetstidsforkortningen. Vid 35-timmarsvecka får personalen på nattskift bibehållen arbetstidsfor-

läggning men fler fridagar som motsvarar förkortningen. Dagpersonalen kom-

mer förmodligen att förkortad arbetsdag minskad överlappning: genom 6.45-14.30 och 14.00-21.30. Behovet nyanställning blir mindre på så sätt av än med bibehållna skiftstider och fler fridagar. Vid 30-timmarsvecka går det inte att ytterligare minska på överlappning mellan skiften. Att införa fyra skift skulle innebära ökad överlappningstid och därmed en rationaliseringsförlust. Istället blir lösningen förmodligen kombinaen tion av minskad överlappning och fler fridagar. Nattpersonalen fär ännu fler fridagar, men bibehållen skiftstid, 21.00-7.00. Dagpersonalen får skiftstider 6.45-14.30 och l4.00-21.30 kombinerad med fler fridagar.

100 Bilaga 10 sou 1939:53

Utbyggd föräldraförsäkring skulle förmodligen inte innebära några större förändringar för avdelningen. En marginell ökning av tjänstledighet. men avdelningen har redan väldigt många vikarier på grund av långvariga tjänstledigheter. Personalen uppgår totalt till ca 200. på 122 tjänster. Och eftersom de allra flesta kvinnor med småbarn redan har nedsatt tjänstgöring så skulle reformen inte innebära något större behov av nyanställning. I övrigt anser man att något måste göras att förbättra villkoren för arbetskraften. Trots enorma rekryteringsproblem får inte arbetssökande hjälp av kommunen med förtur till bostad eller dagis. Daghemmens öppettider stämmer illa med de sjukvårdsanställdas behov. Minskade arbetstider skulle hjälpa mycket förutsatt att rekrytering kan säkras. Selektiva arbetstidsförkortningar inom sjukvården skulle underlätta rekryteringen avsevärt. men det får inte påverka lönen det är i första hand pengar som avgör rekrytering av arbetskraft. Sjuk- vårdsanställda får redan för lite: ob-tillägget är t ex lägre än för metallarbetare.

Daghem

Daghemmet har fyra förskollärare och fyra barnskötare på två avdelningar. Därutöver finns det en föreståndare. ett ckonomibiträde och en kokerska. Samtliga är kvinnor; nio är under 30 år. Personalomsättningen inom barnomligger kring 7—8%. Under senare delen av 80-talet har det blivit svårt sorgen att rekrytera utbildad personal till barnomsorgen. Intensiva rekryteringskampanjer har dock gjort att man kunnat hålla verksamheten i gång. Ekonomibiträdet arbetar halvtid, två förskollärare och kokerskan har tjänstgöringsgrader 0.75 resp. 0.79, och de övriga arbetar heltid. Fyra personal arbetar enligt treskiftsschema tidig mellan sen tidig mellan sen - — - - — etc.. Fyra personal arbetar enligt annan treskiftsmodell vecka tidig, sen, tidig, tidig; vecka sen, tidig, sen, tidig. sen; vecka tre: mellan varje sen, dag. Övertid förekommer i ytterst liten omfattning. Frånvaro utgör inget större problem daghem, förmodligen på grund av mindre arbetsgrupper med ge- Är borta är det vänner får detjobbigt, mensamt ansvar. man ens som man stannar inte hemma i onödan. Beträffande säsongvariationer har många barn ledigt och personal semester under sommaren. Efterfrågan barnomsorgen kommer med all säkerhet att påverkas av arbetstidsforkortningar. Reformernas effekter på öppethållande och efterfrågans tidsmässiga Fördelning år dock mycket svåra att förutsäga. Effekterna kommer att variera mycket från daghem till daghem beroende på familjernas Önskemål och arbetstider. Hur en arbetstidsreform påverkar föräldrarnas arbetstider blir avgörande for hur efterfrågan daghemmets tjänster påverkas. Vidare kompersonalomsåttning och frånvaro sannolikt att minska något till följd av en mer arbetstidsforkortning. Då en stor del av de anställda inom barnomsorgen redan arbetar deltid kommer inte behovet av rekrytering i samband med arbetstidsforkortningar att direkt motsvara förkortningen. Men det arbetstidsbortfall som reformerna ändå innebär måste täckas genom rekrytering, såvida man inte rationaliserar. I princip finns det möjligheter att rationalisera barnomsorgen genom minskad personaltäthet. I praktiken år det dock en kommunalpolitisk fråga, inte en personalteknisk fråga.

sou 1989:53 Bilaga 10 101

Utfallet av arbetstidsforkortningar för daghemmets verksamhet är i hög grad beroende föräldrarnas arbetstider. Generellt kan dock sägas att om föräldrar som arbetar i sjukvård, affär, omsorgsverksamhet dyl har sina barn på daghemmet måste dagens öppethållandetider bibehållas. För 35-timmarsvecka medför detta ett behov av personalökning med 0.5 barnskötare och 0.25 förskollärare. Föreståndartjänsten är svår att dela på. Här kan arbetstidsförkortningen klaras av genom en omdisponering arbetsuppgifter. Kokerskan och av ekonomibiträdet får bibehållna arbetstider, men med ökning i tjänstgöen ringsgrad till 90 resp 57%. Med samma resonemang kan man säga att 30-timmarsalternativet medför ett rekryteringsbehov på 1.0 barnskötare och 0.5 förskollärare. Ekonomibiträdet får en tjänstgöringsgrad på 67%, medan kokerskan går upp till 100%. Eftersom barnomsorgens arbetskraft till största delen består av kvinnor i fertil ålder skulle en utbyggd föräldraförsäkring ha nästan effekt på dagsamma hemmens arbetstider som 30-timmarsalternativet. Det finns detaljerade förslag till scheman vid 35 och 30 timmars arbetsvecka for en av daghemmets tvâ avdelningar.

Hemvårdsenhet Enheten har 15 anställda, en hemtjänstassistent och 14 SKAF-anslutna vårdbiträden. Samtliga är kvinnor; drygt hälften är under 30 år. Vårdbiträdesyrket hade under 1987 en personalomsättning 14,3 % I det aktuella arbetslaget har . dock ingen slutat mellan januari och augusti 1988. Det är mycket svårt att rekrytera vårdbiträden till hemtjänsten, speciellt med adekvat utbildning. Inom den aktuella arbetsgruppen tillämpas individuella arbetstider, vilket innebär att personalen fastställer sina scheman utifrån verksamhetens behov och egna önskningar veckovis. Det enda kravet är att varje anställd skall fullgöra sin avtalade sysselsättningsgrad inom en ö-veckors period. Idag arbetar hemtjänstassistenten och ett vårdbiträde heltid, vårdbiträden arbetar 35 tim-

mar i veckan varav 8 har tjänstgöringsgrad 3538,25, ett arbetar 30 timmar

och ett arbetar 25 timmar i veckan. Övertid förekommer endast i undantagsfall, någon enstaka helg. Sjukfrånvaron är besvärande hög. Efterfrågan på hemvård skulle inte påverkas av arbetstidsförkortningar. Däremot skulle personalomsättning antagligen minska, liksom frånvaro. Liksom fallet med daghem är frågan om rationaliseringsmöjligheter till syvende och sist en politisk fråga. Arbetstidsbortfallet till följd av arbetstidsförkortningar måste, om samma vårdstandard skall bibehållas, täckas genom nyanställningar. Rekryteringssituationen kommer att bli mycket besvärlig i och med generella arbetstidsförkortningar, men tack vare så många deltidsanställda kommer problemen inte att bli oöverstigliga. Situationen skulle bli betydligt gynnsammare om arbetstidsreformer genomfördes selektivt inom vårdsektorn. En minskning av arbetsveckan till 35 timmar skulle for denna enhet innebära ett arbetstidsbortfall och därmed rekryteringsbehov på ca 22 timmar i veckan, eller 0,63 årsarbete med 35-timmarsvecka som måttstock. Motsvarande siffror för 30-timmarsvecka skulle hamna kring 75 timmar i veckan, eller 2,5 årsarbeten. Arbetstidens förläggning kommer kanske, som idag, att bestämmas i hög grad av vårdbiträdena själva.

102 Bilaga 10 sou 1989:53

Utbyggd föräldraförsäkring skulle inte betyda så mycket denna enhet kort sikt. Endast ett vårdbiträde har barn i den ålder att en 6-timmars arbetsdag kan bli aktuell. Att ersätta dessa timmar blir inget problem eftersom annan deltidsanställd personal gärna ökar sin sysselsättningsgrad. I övrigt bör noteras att här pågår en försöksverksamhet Individuella ar- —— betstider i hemtjänsten som eventuellt kommer att permanentas och spridning till andra distrikt i Göteborg och i övriga landet. Bland syftena med projektet nämns att öka närvaro, minska personalomsättning och förbättra rekryteringsmöjligheter.

Sjukhem

Sjukhemmet, med sex vårdavdelningar, har 229 anställda. Tjänstemän utgör 19% av staben; samtliga har formell utbildning. Bland de 81% som är SKAFanslutna saknar 63 % formell kompetens mentalskötarexamen. 93 % av personalen är kvinnor. Personalomsättningen är hög. Vid en nyligen gjord enkätundersökning hade 70% en anställningstid på mindre är 2 år. Det är mycket svårt att rekrytera sjuksköterskorke skötare, trots bra arbetstidsschema med a tjänstgöring 4:e helg. Även mentalskötare är svârrekryterade. Det är därevar mot relativt lätt att rekrytera skötare utan utbildning. De flesta 56% arbetar deltid. Vid val av deltidstjänstgöring spelar arbetstyngden samt den sociala situationen störst roll. Avdelningsföreståndarna arbetar heltid, 6.45 15.45, mån fre. Arbetspassen för uksköterskor1:e sköta- -— re 3,0 per avdelning är vanligen 6.45-16.00 och 12.15-21.30. Heltidstjänstgöring omfattar pass under 4 veckor, varav 8 är kvällspass och 2 är lör sön. Vanliga tider för heltidsarbetande mentalskötare 13,0 per avdelning är 7.00-16.50 och 11.10-21.10, med 17 pass under 4 veckor varav 5 kvällspass och 4 på lör sön. Nattpersonalen 3 X 0,64 sjuksköterskor och 27 0,64 mental- skötare för hela sjukhemmet har pass mellan 21.00 7.00. Samtliga sjukskö- terskor har mycket Övertid. Korttidsfrånvaro är hög. Efterfrågan sjukhemmets tjänster kommer inte att påverkas av arbetstidsförkortningar. Däremot kommer såväl personalomsättning som korttidsfrånvaro att minska betydligt. Rationaliseringsutrymme finns i möjligheten att minska överlappningstider mellan arbetspassen. Här, som i andra vårdområden, är det en politisk fråga, eftersom vårdstandarden påverkas. Med hänsyn till rekryteringsproblem är det dock troligt att en stor del av arbetstidsbortfallet till följd av arbetstidsförkortningar täcks genom minskad överlappningstid. Vid 35 timmar i veckan är det troligt att arbetspassen förkortas vid skarven mellan dag- och kvällspassen. Antalet pass förblir på så sätt oförändrat, och inga nyanställningar behöver goras. Denna lösning klarar dock inte av arbetstidsbortfallet vid en 30-timmars arbetsvecka. Förmodligen blir lösningen en kombination av förkortade pass, fär-

re pass, och nyanställningar ca 3 per avdelning.

Alternativet med utbyggd föräldraförsäkring skulle förmodligen inte innebära behov av nyanställningar, då sextimmars arbetsdag för en begränsad del av personalen kan rymmas inom den nuvarande arbetsorganisationen.

sou 1989:53 Bilaga 10 103

Inom ramen för ett särskilt projekt håller just på införa arbetstiman nu att nya der: kortare men fler arbetspass. Det mycket svårt förankra idén hos var att personalen grund av ovilja att ändra nuvarande tider, trots åratal klagomål av om hur tungt arbetet är och hur jobbigt det är med långa pass.

Den privata sektorn

F0 U-företag

Företaget svarar för forskning och utveckling inom koncern. De produkter en

som utvecklas av företaget säljs huvudsakligen på export ca 90%. Personalen

består till 98% av tjänstemän, de flesta med hög utbildning. 60% är kvinnor. Ca en sjättedel har disputerat. Omsättningen förra året 6.6 % Arbetsmarkvar . naden är hyfsad, även om forskarespecialister kan svåra att tag likvara som akademiker i övrigt med erfarenhet inom branschen. Alla 596 anställda arbetar enbart dagtid. 18% arbetar deltid, och dessa är nästan uteslutande kvinnor. Normal arbetstid är 39 tv: 8.00-16.50. Flextid tillämpas med två timmar på morgonen 7.00-9.00, tvâ timmar vid lunch, och tre timmar på eftermiddagen 15.00-18.00. En avdelning arbetar enligt förett skjutet tidsschema vilket innebär tjänstgöring vissa helger. Övertidstimmar i relation till under året arbetad tid uppgår till ca 1.5 % kompledighet frândragen. Frånvaron i % av arbetad tid 1987 sjukdom 3.5%, 9.6%, var: semester vård av barn 3.9% tjänstledighet 2.4%. , Arbetstidsförkortningar skulle förmodligen inte påverka efterfrågan på företagets produkter. Personalomsättning och frånvaro skulle inte heller påverkas. Det finns ett visst utrymme för rationalisering ökad insats under ordigenom narie arbetstid. Utrymmet är dock mycket litet på grund av kunskapsproduktionens karaktär. Nyrekrytering är ingen bra lösning eftersom det inte går dela att kunskapsjobb på samma sätt som enklare uppgifter. En arbetstidsförkortning till 35 timmar vecka skulle inte medföra några per dramatiska konsekvenser. Arbetsbördan skulle densamma och förmodligen lösas med ökad insats under ordinarie arbetstid samt ökad övertid. Förläggningen av arbetstidsförkortningen skulle bestämmas individen det finns av en tendens till fridagar i stället för kortare dagar bland de som nu arbetar deltid. Alternativet 30-timmarsvecka skulle däremot bli mycket kännbart för företaget. Företaget skulle behöva en 15% förstärkning personal. Rekrytering av av forskare och specialister är besvärlig redan idag. Företaget har mycken dyrbar utrustning vars utnyttjandegrad skulle sjunka med 25 % likaså utnyttjandet av , lokaler. Uppförandet av ett nytt hus med laboratorium skulle bli nödvänm m digt. Arbetstidsförkortningen skulle alltså innebära rejäl ökning såväl en av löne- som kapitalkostnader. En förläggning arbetstiden är knappast annan av aktuell här. Att forska i skift är inte fruktbart. Verksamheten drivs i projektform där individerna är beroende varandra. Flextidens omfattning skulle därför av minska något, även om den finns kvar i någon fonn. Föräldraforsäkringsalternativet är delvis lättare att planera för. Ledigheten på 18månader är lättare att hantera än arbetstidsbortfallet till följd 6 timmar av per dag. Däremot är det inte alltid lätt att tag i tillräckligt kvalificerade personer för vikariat. Vi har dessutom en lag som ger företrädesrätt efter 12 månader,

104 Bilaga 10 sou 1989:53

vilket kan försvåra ställningstaganden där man inte är säker på att vikarien är rätt person sikt. Att avbryta ett vikariat inom ett år för att söka någon ny till resterande 6-7 månader är i det närmaste en omöjlighet bl a därför att upplärningstiden är för lång. I samtliga alternativ skulle övertiden öka.

Li vsmedelsproducent

Företaget har en omsättning ca 234 milj kr varav export svarar för mindre än 1%. Av de 192 anställda är ca 20% tjänstemän och 80% arbetare. 6% av arbetarna är yrkesarbetare; i övrigt handlar det om okvalificerat arbete. Personalomsättning uppgick 1987 till 15,7%, och har under 80-talet varierat mellan 10 och 20%. Några problem med rekrytering till de okvalificerade arbetena finns för närvarande inte då företagets placering i regionen ger ett bra rekryteringsunderlag. Yrkesarbetare är dock svårare att rekrytera grund av stor efterfrågan i regionen. Så gott som alla anställda arbetar heltid 3,6% deltidsarbetande. Arbetstiderna inom produktionen är fasta treskift enligt Följande: förmiddag, 06.24-15.00 mån-fre; eftermiddag, 14.54-00.18 mån-tors, 14.54-19.48 fre; natt, 21.54-06.30 mån-fre, 23.54-06.30 sön-mån.

För närvarande utnyttjas inte nattskift. Men, på grund av kampanjer och säsongsvariationer måste viss anpassning ske varvid nattarbete måste tillgripas. Då företaget inte stänger för semester måste ca 40 skolungdomar ferieanställas för att täcka upp den ordinarie personalens semesterfrånvaro under ca 8-9 veckor. Övertid förekommer i betydande omfattning. Frånvaro är också omfattande. Under jan-maj 1988 uppgick sjukfrånvaron till 20 % 5 % 5 dagar, ca max 15 % 6 dagar eller mer. Efterfrågan företagets produkter har varit konstant i många år och kommer antagligen inte att påverkas av arbetstidsförkortningar. Dessutom tror ledningen att personalomsättning och frånvaro inte kommer att påverkas av minskad arbetstid. Arbetets innehåll är viktigare än tiden. Det finns vissa rationaliseringsmöjligheter inom packning och pallning, men arbetstidsbortfallet fâr kompenseras huvudsakligen genom nyrekrytering. Produktionen är redan i hög grad mekaniserad. En arbetstidsforkortning till 35- eller 30-timmarsvecka skulle förmodligen innebära ett behov av ny personal som motsvarar arbetstidsbortfallet. Hur arbetstiderna kommer att se ut är däremot mycket svårt att bedöma. Eventuellt behåller man nuvarande tider men inför rullande scheman med fridagar som motsvarar förkortningen. Andra alternativ är att utnyttja nattskiftet i högre utsträckning, eller anställa ny personal till långa lördags- och söndagsskift. Rekrytering kommer sannolikt inte att utgöra något större problem. Effekterna av utbyggd föräldraförsäkring är ännu svårare att bedöma på grund av bristande kunskap om antalet anställda med barn. Det fåtal som nu arbetar deltid har nedsatt tjänstgöring p g a barn under åtta år. Det finns nog betydligt fler med barn i den åldern som inte begär nedsatt tjänstgöring. Reformen kommer att medföra problem, eftersom det är problematiskt när någon slutar

sou 1989:53 Bilaga 10 105

efter sex timmar i en produktionsprocess ställer krav att alla platser besom mannas hela tiden. Hur stora problemen blir år däremot svårt att säga. Till bilden hör att 60-65 % av arbetskraften är invandrare från länder där det är vanligt med många barn i familjen.

Processindustri Företaget har 850 anställda. Den årliga omsättningen är ca 640 Mkr, och exportandelen är ca 50%. 82% av personalen är arbetare, 18% tjänstemän. 16%

av arbetarna och 27 % av tjänstemännen är kvinnor. Personalomsättningen är

ca ll% totalt, 2% bland tjänstemän. Arbetet är kvalificerat och kräver 2-3 års specialutbildning. Konkurrensen om utbildade pappersarbetare och -tekniker är mycket hård. Ett av konkurrensmedlen är att erbjuda bättre arbetstider än konkurrenterna. Drygt hälften 54 % arbetar enbart dagtid. 42 % arbetar kontinuerligt treskift och 4% arbetar kontinuerligt tvâskift. Hela 98 % arbetar heltid. Övertid för 4% årsarbetstiden. Korttidsfrånvaron 12%. svarar ca av är ca Nuvarande arbetstider är följande: dagtid, fabriken: 7.00-15.30; dagtid, kontor: 7.45-16.30; treskift: 6.00-14.00, 14.00-22.00, 22.00-6.00; under dagar har man tre tidiga, tre sena och tre nattskift, och sex lediga dagar; tvåskift: som treskift, men arbetar inte natt.

Efterfrågan på företagets produkter kan stiga i samband med arbetstidsförev kortningar, men det beror på hur hushållen använder sin fritid. Personalnya omsättning kommer inte att påverkas, men frånvaron borde rimligen minska i omfattning. Rationalisering har redan gått så långt att vidare utveckling endast kan vara marginell. Det finns geografiska hinder att plocka bort befattningar maski- nerna är jättestora. Hastigheten kan eventuellt ökas. Men produktionstekniken kräver kontinuerlig drift och det betyder att alla befattningar måste bemannas dygnet runt ändå: arbetstidsbortfallet i samband med arbetstidsförkortningar måste täckas med nyanställning. Personalen i den kontinuerliga driften arbetar redan idag 36 timmar per vecka. Om ytterligare arbetstidsförkortningar genomförs kommer de dagliga arbetstiderna förmodligen att bibehållas och förkortningen att tas ut i form av fler lediga dagar. Vid en förkortning på tio timmar kommer antalet treskiftslag att utökas från fem till sju befintlig personal fördelas mellan sju lag och nyanställda tas upp i varje lag, och antalet tvåskiftslag att utökas från tre till fyra. De som nu arbetar enbart dagtid i fabriken går över till tvâskift. Totalt skulle man behöva nyanställa ca 300 personer, vilket blir oerhört svårt. Utbyggd föräldraförsäkring blir mycket problematisk. Produktionen bygger lagarbete, och det blir svårt att ersätta de som slutar sitt skift efter sex timmar. De får byta till andra uppgifter.

106 Bilaga 10 sou 1989:53

Plastvarutillverkningsindustri

Företaget har 297 anställda och en omsättning på ca 550 Mkr. Exportandelen är ca 45 %. 45 % av personalen är tjänstemän, 55 % yrkes- och fabriksarbetare. Personalomsättningen bland de förra är ca 3 %, bland de senare ca 20% per år. Rekryteringssituationen är oproblematisk vad gäller tjänstemän. Man bedömer att även i framtiden kommer rekrytering av tjänstemän inte att utgöra något problem. Däremot är situationen beträffande yrkes- och fabriksarbetare betydligt sämre. Det är mycket svårt att klara rekryteringsbehovet idag, och situationen kommer sannolikt att förvärras på 90-talet. Arbetstiderna varierar mycket mellan avdelningar och personalgrupper. Produktionen bedrivs måndag till fredag i två skift, 6.00-14.00 och 13.30-21.30 l8.30 på fredagar. Vissa delar av produktionspersonalen har dock dagtider, 7.00 15.30. Tjänstemännens arbetar dagtid och har flextid mellan 30-8. 30 och 16.00—17.00. 13% arbetar deltid. Övertidsbehov föreligger ständigt för att kompensera korttidsfrånvaron. Övertid för % den totala arbetstisvarar ca av den. Korttidsfrånvaron bland tjänstemän är ca 2 % men inom arbetarkåren är , den ca 20%. Man ser en viss risk i att efterfrågan på företagets produkter kan minska i samband med generella arbetstidsförkortningar. Huruvida arbetstidsförkortningar kommer att påverka personalomsättning och frånvaro vill man inte spekulera utan konstaterar bara att dagens situation är problematisk på dessa punkter. Det finns ett visst utrymme för rationaliseringar inom produktionen, men sannolikt kommer arbetstidsreformer att bemötas med minskad förädling. Vissa förädlingsmoment försvinner och man köper mer förädlade råvaror arbete förflyttas på så sätt utomlands. En annan möjlighet ligger i att öka driftsäkerheten och därmed producera lika mycket på kortare tid. Arbetstiderna inom produktionen kommer sannolikt att bibehållas i samband med införandet av 35 eller 30 timmars arbetsvecka. Förkortningen tas alltså ut i form av färre arbetspass. Utbyggd föräldraförsäkring vållar inga större problem på tjänstemannasidan, men inom produktionen är det svårt att se hur det skall fungera när en del lämnar arbetslaget efter sex timmar. I övrigt anser företagsledningen att även om arbetstider är viktiga, eventuellt viktigare än löner, är det ändå arbetsinnehållet som är viktigast. Det gäller att försöka göra arbetet meningsfullt. Det måste märkas att man gör ett bra jobb. Vidare anser man att arbetstidens förläggning är lika viktig som dess längd. Därför gäller det att utveckla ett rikligare utbud av arbetstider: arbetstidsbuketter. Kreativiteten inom näringslivet kommer att klara av olika lösningar. Ett problem med 30-timmarsaltemativet är att dubbelarbete kommer att bli ett vanligt fenomen.

Verkstadsindustri I Företaget har ca 14 100 anställda och en omsättning ca 27 miljarder kronor. 80% av produktionsvärdet går till export. 31% av de anställda är tjänstemän, 22% är kvinnor. Drygt 5% har civilingenjörsutbildning. Av arbetarna har ca 48 % gymnasieutbildning. För tjänstemän är motsvarande tal ca 59 % Av tjäns- .

sou 1939:53 Bilaga 10 107

temännen har ca 24% akademisk utbildning. Personalomsättningen är 3% ca bland tjänstemän. 14% bland arbetare. Svårast att rekrytera är erfarna verkstadsarbetare. Drygt hälften 54 % arbetar enbart dagtid. Resten 46 % har skiftgång. 92 % arbetar heltid, 8% deltid. På en enhet t där det arbetar 1 571 har ex personer några l,4% följande arbetstider: 7.00-15.54, mån fre. Resten arbetar tvåskift: 5.48-14.36 eller 14.36-23.42, mån tors; och 5.48-16.12 - varannan fredag. l genomsnitt arbetar man ca 30 timmar övertid per år. Arbetarnas sjukfrånvaro år ca 15%. deras totalfrånvaro 25 %. Tjänstemännens sjukfrånvaro ca är ca 3% deras totalfrånvaro ca 8%. . Efterfrågan företagets produkter skulle pâverkas negativt arbetstidsförav kortningar, Produktionskostnadsökningar tvingar priset, och 80% upp av produktionen går till export, där det inte går att kombinera relativt kraftiga prisökningar med bibehållna marknadsandelar. Också inom landet kan förvänta man en minskning i efterfrågan. Personalomsättningen skulle inte påverkas eftersom inbördes konkurrensförhållanden inte förskjuts. Tidigare erfarenheter talar för att frånvaron skulle minska något. En viss rationaliseringsvinst på tjänstemannaarbete skulle troligen inträffa genom att prestationsminskningen förmodligen blir mindre än arbetstidsminskningen. Om nattarbetsforbudet upphävdes skulle större rationaliseen ringsvinst även kunna göras i produktionen. Hur arbetstidens förläggning skulle påverkas av 35 eller 30 timmars arbetsvecka kan inte preciseras med säkerhet. Sannolikt kommer driftstiden att utökas och treskift och nattarbete att införas på en del enheter för att försöka kompensera förlusterna på produktionskostnadssidan som arbetstidsförkortning innebär med ökning produktionsvolymen. Exempel på arbetstider vid en av 35-timmarsvecka är 5.30-13.00, 13.00-20.30, 22.00-5.30; och vid 30timmarsvecka, 5.00-11.30, 11.30-18.00, 18.00-00.30. Utbyggd föräldraförsäkring skulle inte innebära lika stora omställningsproblem för företaget.

Verkstadsindustri II

Industrin har l 097 anställda och ett årligt produktionsvärde 600 Mkr. ca Tjänstemän utgör 16% av personalen, arbetare 84%. 15% är kvinnor. Hälften är under 30 år. 2% har akademisk examen, ca 30% har högre gymnasial utbildning, och ca 30% har lägre gymnasial utbildning. Personalomsättningen är bara 3% bland tjänstemän, men 28% bland verkstadspersonalen. Rekryteringssituationen är besvärlig då det råder stor brist på verkstadspersonal med erfarenhet och yrkesutbildning. Arbetstiderna varierar mycket från avdelning till avdelning. Totalt arbesett tar ca hälften enbart dagtid. Endast 2 % är deltidsanställda. På t ex en avdelning arbetar ca en tredjedel 700-1542, mån fre; en tredjedel arbetar 6.00 - - 14.42, mån tors, 6.00-l2.42 på fredag; och tredjedel arbetar 14.36- - en 23.24, mån tors, 12.36-18.54 på fredag. Övertid uppgick 1987 till 3,7%. - ca Sjukfrånvaron uppgick till ca 13,3% för verkstadsanställda och 4,8% for tjänstemän. Efterfrågan på företagets produkter skulle troligtvis minska till följd av ar-

108 Bilaga 10 sou 1989:53

betstidsförkortningar om dessa innebär reallönesänkningar. Personalomsättningen skulle inte påverkas eftersom de relativa konkurrensförhållandena förblir oförändrade. Frånvaron skulle inte heller påverkas rådande lagstiftning beträffande karenstid är en betydligt viktigare bestämningsfaktor än arbetstider. Effekter arbetstidsförkortningar produktivitetsutvecklingen år ytterst av svårbedömbara. Klart är dock att de delar av verksamheten som inte är helt nödvändiga kommer att skäras ner eller bort. Det gäller framförallt en del servicefunktioner. Huvuddelen av arbetstidsbortfallet måste täckas med nyanställningar. Införandet 35 timmars arbetsvecka kommer enligt ledningens uppskattav ningar att innebära en ca 15% personalökning den avdelning som används exempel. Förkortningen tas ut genom att dra fredagspass och arbetstidssom bortfallet ersätts genom att nyanställa deltidare fredag lördag. - 30-timmarsvecka kommer sannolikt att kräva en ca 23% personalökning. Treskift kommer att införas i utökad omfattning. Det stora problemet blir rekrytering av arbetskraft. Utbyggd föräldraförsäkring skulle betyda en ca 4% personalökning och ett större inslag av treskift utformad för deltidare. I övrigt att arbetstidsuttaget är redan för lågt i Sverige, att det inte anser man finns utrymme för sänkt arbetstid, och att vi egentligen behöver arbeta mer.

Verkstadsindustri III Företaget har 46 anställda och omsättning ca 20 Mkr, varav ca % går en

till export. Personalen består 9 tjänstemän varav 2 kvinnor och 36 arbetare

av alla män. Personalomsättningen är stor bland yngre och bland de med tempoarbeten. I övrigt är den liten. Det är svårt att rekrytera erfaren arbetskraft. Samtlig personal är heltidsanställd. 75 % arbetar enbart dagtid. 25 % arbetar i tvåskift: 6.00-14.00 mån fre, och 14.00-23.00 mån tors. Övertid fore- - kommer i ytterst liten omfattning. Frånvaron är inte speciellt stor, men mindre än 10% personalen svarar för över 80% av frånvaron. av Ledningens uppfattning är att efterfrågan företagets produkter inte skulle arbetstidstörkortningar. Personalomsättningen skulle inte heller påverkas av påverkas. Däremot skulle frånvaron förmodligen minska något.

sou 1939:53 Bilaga 10 109

Tabell 4.1: Arbetsplatsegenskaper. Urvalet i den offentliga sektorn.

Antal Andel Andel Andel Arbetstider Personai-Siuk- overtid anstallda tiansteman kvinnor deltid utmattning lránvaro

Forvalining 437 971 121 zoi dagtid. Si bl H lextid Kollektivtrafik 1.816 b| 36 SKAF lJ| kontinuerlig iB| l8 l lj.rn, 3| skilt, lurlnsta

intensivvård 122 30 S1 sn kontinuerlig hog t mycket 3-skin

Dagheu 11 4st iO0| 3st dagtid, lre- 7k låg lite skiltsschema Hundra 15 7 l00 BH individuella NI hog lite arbetstider Smiths 22 i9| 93| 55| kontinuerlig 35| img mycket 3-skilt

Tabell 4.2: Arbetsplatsegenskaper. Urvalet i den privata sektorn.

Antal Andel Andel Andel Arbetstider Personal-Sjuk Övertid anställdatjlnstemlnkvinnor deltid avmattning frånvaro

FaUibretag 596 98| b0| IBI dagtid. 7| H 2| iiextid Livszzdels- I92 ZOI 72 4| tváskiit l6| ZOI mycket producent

ProcessindustriB50 lB| HI 2| kontinuerlig HI iZ| H xreskitt Piastvaru Z97 ISI ZSI 1 tvåskilt t.m. 3| l].m. 1| 15| tillverkare arb. 20| arb. 2D| Verkstads- H.100 JH ZZ| 3| SHdagtid ti.m.3| t.m. 3| 2| industriI 4b|lvaskill arb. HI arb.15| V:rksuds- 1.097 lb| l5| Zl ca 50Idagtid. ti.m. 3| ti.m. 5| | industriII sottvaskin arb. zu arb.13| Verkstads- 46 ZD| ll 0| ca 7§|dagtid, hagbland Hg lite industriIH Z5|lvåskilt tertpoarbetare

110 Bilaga 10 sou 1989:53

Det finns inget utrymme för vidare rationaliseringar i produktionen. Arbetstidsbortfallet i samband med arbetstidsreformerna måste ersättas helt och hället genom rekrytering. 35-timmarsalternativet skulle förmodligen lösas genom bibehållna dagliga

arbetstider, och uttag arbetstidsminskningen lediga dagar. Övergång

av genom till treskift kan bli aktuell vid en 30 timmars arbetsvecka. Företagsledningen tror inte på utbyggd föräldraförsäkring. Då är vårdnadsbidrag betydligt bättre det är det folk vill ha. I övrigt anser man att arbets- — tidsforkortningar är möjliga, men innebär nödvändigtvis standardsänkningar och är därför orealistiska. Vidare anser man att semestrar borde kunna större tidsmässig spridning så att produktionen kunde hållas i gång under juli månad För att underlätta jämförelser mellan arbetsplatser presenteras avslutningsvis en del arbetsplatsegenskaper i tabellerna 4.1 och 4.2.

4.3 Effekter

av arbetstidsförkortningar

Beskrivningarna av arbetstidsförkortningars förväntade effekter arbetsplatserna i föregående avsnitt bygger helt bedömningar av personaladministratörer vid arbetsplatserna. Enkät- och intervjusvaren kan naturligtvis inte betraktas som sanna förutsägelser. Det finns anledning att fråga sig hur mycket bedömningarna grundar sig ett arbetsgivarperspektiv, med en viss tendens till överskattning av problematiska effekter vid arbetstidsförkortningar. Samtidigt besitter de som svarat enkät- och intervjufrågorna detaljkunskaper om arbetsplatsen och har också i varierande grad tagit hänsyn till olika bedömningsgrunder och vägt in dessa i sina svar. Detta gör att bedömningarna överlag är tämligen nyanserade. Men även bortsett från eventuella intressebindningar finns det samhällsområden där effekter av införda ändringar kan förutsägas med speciellt stor säkerhet. Vi menar alltså att svaren inte ensidigt representerar arbetsgivarintressen, men vill också understryka behovet av att de inhämtade effektbilderna problematiseras genom jämförelser med forskningsresultat om effekter av arbetstidsforkortningar. Följande avsnitt utgör försök till en sådan problematisering, samtidigt som det gäller att tolka de mönster som kan skönjas i materialet. Med ett empiriskt material som är begränsat till ett tiotal arbetsplatser måste man vara försiktig i tolkning av de mönster som träder fram. Någon statistisk bearbetning är det inte fråga om i denna studie. Men, samma sätt som man kan lära sig mycket om växter genom att studera ett enda exemplar kan man finna samband i ett fåtal fallstudier, även om generaliseringar beträffande sambandens styrka inte låter sig göras. Vi redogör for effekterna av generella arbetstidsförkortningar 35 och 30 timmars arbetsvecka i de närmaste fem avsnitten. Den selektiva förkortningen i samband med utbyggd föräldraförsäkring behandlas i ett särskilt avsnitt.

sou l989:53 Bilaga 10 lll

Sjukfrånvaro

De tretton intervjusvaren beträffande arbetstidsförkortningars eventuella effek-

ter på sjukfrånvaro fördelar sig enligt följande. På fyra arbetsplatser tror man inte att någon effekt skulle märkas, på åtta arbetsplatser förväntar sig man en minskning, en arbetsplats betydande minskning. På arbetsplats ville en en man inte spekulera i frågan.

Ett mönster börjar skönjas då man betraktar vilka arbetsplatser som ser ett samband mellan veckoarbetstiden och sjukfrånvaro, och vilka arbetsplatser där

ingen effekt sjukfrånvaro väntas arbetstidsförkortning. Det på förav en är valtningen, FoU-företaget, livsmedelsföretaget och Verkstadsindustri som ingen minskning av sjukfrånvaro förväntas ske till följd arbetstidsförkortav ning. På sjukhemmet tror man en betydande minskning. Jämför dessa man observationer med uppgifter i tabellerna 4.1 och 4.2 träder ett visst mönster fram som, utan att vara alldeles entydigt, anledning ställa följande ger att upp hypoteser:

l Generellt sett innebär en arbetstidsförkortning minskning sjukfrånen av varon. 2 Ju lägre nuvarande sjukfrånvaro, desto mindre effekt har arbetstidsfören kortning sjukfrånvaron.

3 Ju mer flexibilitet i nuvarande arbetstider, desto mindre effekt har arbetsen tidsförkortning på sjukfrånvaron. 4 Ju tyngre, fysiskt ocheller psykiskt, ett arbete, desto större effekt har en arbetstidsförkortning på sjukfrånvaron.

Hypoteserna är inte oberoende varandra eftersom nuvarande sjukfrånvaro, av flexibilitet i nuvarande arbetstider och arbetets fysiska och psykiska krav kan

tänkas samvariera på bestämda sätt.

Beträffande den första hypotesen finns det en hel del studier påvisar ett som sådant samband. Ohlin 1924 refererar till ett antal studier utomlands visom sar på nedgång i sjukfrånvaro vid arbetstidsförkortningar och uppgång i sjuk-

frånvaro vid arbetstidsförlängningar. Också Lindahl 1924 bygger sin argumentation för sambandets giltighet på tidigare studier. På sextiotalet kom rap-

porter från Danmark, Norge och Sverige Åberg 1964. Den danska studien

fann inget samband mellan arbetstidsförkortning och frånvaro, medan de norska och svenska studierna stödjer hypotesen. En följdhypotes som antyds i litte-

raturen är att kortare arbetstid i utgångsläget, desto mindre effekt har en arbetstidsförkortning sjukfrånvaron. Med utgångspunkt i elvatimmars en arbetsdag kan en minskning av arbetsdagen med timme innebära avsevärd en en minskning av sjukfrånvaron, betydligt än minskning arbetsdamer samma av gen med utgångspunkt i en åttatimmars arbetsdag. En störning i det till synes enkla sambandet i hypotes l är samband ett annat som ger motsatt resultat. Det kan nämligen finnas ett samband mellan arbetstidens förläggning och sjukfrånvaro. En del studier tyder skiftarbetande att har större korttidssjukfrånvaro än dagtidsarbetande. Andra studier tyder att det inte finns något sådant samband. Se Magnusson och Nilsson 1979. Men,

om sambandet finns, och om en arbetstidsförkortning leder till införande av skift på en del arbetsplatser, då minskar arbetstidsförkortningens nettoeffekt på den aggregerade sjukfrånvaron. På enskilda arbetsplatser kan arbetstidsför-

kortningen innebära ökad sjukfrånvaro.

112 Bilaga 10 sou 1989:53

Hypoteserna 2-4 betyder, i den mån de äger giltighet, att effekterna av en arbetstidsförkortning på sjukfrånvaro kommer att variera mellan arbetsplatser, beroende deras egenskaper. Effekterna kommer alltså att vara olika inom skilda sektorer och yrkeskategorier, beroende styrkan i de samband hypoteserna ovan gör gällande.

Produktivitet Frågan arbetstidens inverkan på produktivitet dvs produktion per arbetsom timme är stor betydelse för bedömning av en arbetstidsförkortnings samav hällsekonomiska effekter. Det är ytterst svårt att bedöma effekter av en arbetstidsförkortning produktivitetens utveckling eftersom effektstyrkan påverkas flera mellanliggande faktorer, den teknologiska utvecklingen, konjunkav a turutvecklingen, skattesystemet och normalarbetstiden i utgångsläget. Intervjupersonernas initierade förväntningar måste därför tolkas med stor försiktighet.

På tio arbetsplatser såg man utrymme för produktivitetsökningar och förvän-

tade sig viss ökning till följd arbetstidsförkortning. På två arbetsplatser en av trañkföretaget och Verkstadsindustri III såg inget utrymme framöver för man produktivitetsökningar. En intervjuperson på Verkstadsindustri II avstod från därför att frågan är så svår att bedöma. att svara I stödjer intervjupersonernas bedömningar hypotesen att arbetstidsstort sett förkortning inverkar positivt produktivitetsutveckling. Beträffande industrin har sambandet bekant bekräftats bland andra Ohlin 1924 och som av

Åberg 1964, 1976. Dess betydelse på lång sikt har däremot ifrågasatts av Du

Rietz 1980 och med utgångspunkt i dagens situation av bland andra Calmfors 1988 och Anxo 1988. Motsättningarna beror till stor del på att man betonar

olika fenomen. Åbergs och Calmfors analyser t ex bör ses mer som komplementära än oförenliga. Åberg fokuserar produktivitet produktion per ar-

betstimme. Den viktigaste komponenten i sambandet mellan förkortad arbetstid och produktivitetsökning under åren 1966-73 visade sig vara kapitalets, dvs anpassningar införande av teknologiskt mer avancerat och arbetsbespagenom rande kapital. Calmfors fokuserar på produktionsnivå. I den mån produkmer

tivitet berörs är det arbetets komponent en komponent enligt Åbergs be-

som räkningar är mycket begränsad, med tonvikt på sambandet mellan arbetstidsförkortning och ökning i andelen improduktiv arbetstid. Teknologins betydelse i sammanhanget berörs inte och produktionsminskningar betonas. Rent logiskt föreligger det dock ingen motsägelse i ökad produktivitet produktion i förhållande till arbetstid och minskad produktion i absoluta termer. till de individuella arbetsplatserna är det uppenbart att förutsätt- Ser man ningarna för ett sådant sambands genomslagskraft är vitt skilda. Inom området informationsbehandling och kommunikation upplever man idag en mycket snabb teknologisk utveclding. Det tryck arbetstidsförkortningar utgör till som förmån för produktivitetshöjande åtgärder får större genomslagskraft arbetsplatser där den informationsteknologin relativt lätt kan införas i pronya duktivitetshöjande syfte. I undersökningen hör förvaltningen och i varierande grad de större industrierna till denna grupp. Situationen för trafikföretaget är annan. Behovet av en förare per fordon en

sou 1989:53 Bilaga 10 113

gör att möjligheterna till produktivitetsökningar är begränsade till den administrativa delen av verksamheten eller alternativt får ske på bekostnad av servicenivå, genom utglesning av turtätheten och indragning lågproduktiva linav jer. Företaget producerar personkilometer, och produktivitet kan definieras som personkilometer per arbetstimme. Detta betyder att produktiviteten också är beroende av användarnas resvanor. Då arbetstidsförkortningar antas påverka efterfrågan positivt, med en viss utjämning tidsmässigt, är det mycket möjligt att produktiviteten ökar marginellt, också inom driftssektionen. Effekterna inom vârdsektorn är kanske de svåraste att förutse, eftersom det handlar mindre om rent tekniskt genomförbara rationaliseringar och mera om politiskt bestämda kvalitetsnivåer. Hur de senare utvecklas beror på mycket annat än arbetstider. Vidare är själva produktivitetsbegreppet vida komplicemer rat inom vârdsektorn. Produceras t ex mera barnavård med åtta barn per barnskötare och timme än med fyra barn barnskötare och timme Vad mäter per man, övervakning, passning eller vård Mätning av produktivitet förutsätter ett antagande om att det är samma produkt man mäter: endast mängden per arbetstimme varierar. Men om själva produkten inte är den samma vid olika nivåer av arbetsinsatser är det ytterst svårt att mäta produktivitet. Kvalitetens betydelse i frågan om produktivitet gör sig naturligtvis gällande också inom varuproduktionen, men inte lika tydligt. Det finns en mängd rationaliseringar som skulle kunna genomföras inom vârdsektorn redan idag, t ex minskad överlappningstid. I samband med en arbetstidsförkortning kommer sådana åtgärder förmodligen att tas större allvar se Spri rapport 220. Gemensamt för alla arbetsplatser idag är att normalarbetstiden är kortare än den var då tidigare studier visade samband mellan arbetstidsförkortning och produktivitetsutveckling. Som i fallet med sjukfrånvaro kan därför förvänta oss betydligt lägre effekter överlag. Teknologins och konjunkturens roll som formedlingslänk mellan arbetstidsförkortning och produktivitetsutveckling ger också anledning till att ifrågasätta tidigare studiers giltighet för dagens situation. Dessa faktorer ger dock inte skäl att ifrågasätta sambandets riktning kortare arbetstid högre produktivitet, utan endast dess styrka. -

Personalomsättning och rekrytering

Personalomsättning utgör ett ständigt problem en del arbetsplatser. Rekrytering till tjänster med hög omsättning blir följaktligen också ett permanent problem. Frågan är om förkortad arbetstid inverkar sådana problem. Intervjupersonerna har resonerat två sätt i frågan. På de fyra arbetsplatserna inom den offentliga vârdsektorn och trafikforetaget förväntar sig man mindre personalomsättning i samband med arbetstidsförkortning grund av att arbetet blir mindre slitsamt. Med kortare arbetstid står man ut längre i ett fysiskt eller psykiskt tungt arbete. Att arbetstid förkortas också andra arbetsplatser spelar en underordnad roll. Resonemanget bygger på antagandet att det nuvarande problemet med personalomsättning till stor del orsakas arbeav tets egenskaper, inte av lönen. Svagheten i resonemanget ligger i huruvida det är lönen som ligger bakom personalomsättningens nivå. Undantaget inom den offentliga sektorn är förvaltningen, där personalomsättningen redan är mycket låg.

114 Bilaga 10 sou 1989:53

På sex av de sju arbetsplatserna inom den privata sektorn förväntade man ingen förändring i personalomsättning till följd av arbetstidsförkortning. På en arbetsplats ville man inte spekulera i frågan. Eftersom arbetstidsförkortningen gäller samtliga arbetsplatser så förblir arbetsplatsernas relativa konkurrensförhållanden oförändrade, resonerade man. En svaghet i resonemanget är antagandet att en arbetstidsförkortning betyder lika mycket oavsett arbetets karaktär, eller med andra ord, att veckans sista arbetstimme innebär en lika stor uppoffring är lika slitsam oavsett arbetets art. Om antagandet inte håller, då kan det ske förskjutningar i relativa konkurrensförhållanden även vid generella arbetstidsförkortningar som i absoluta termer innebär samma förkortning på samtliga arbetsplatser. Materialet ger anledning att ställa upp hypoteser parallella till hypoteserna l-4 i avsnittet om sjukfrånvaro, men där sjukfrånvaro ersätts med personalomsättning. Sambandet mellan arbetstidsförkortning och personalomsättning bör dock ses mot bakgrund av andra faktorer som inverkar personalomsättning och som kan vara mycket viktigare, t ex löneskillnader och organiserade karriärhierarkier. Synen på eventuella samband mellan arbetstidsförkortning och personalomsättning tycks ha påverkat hur man ser på rekryteringsproblem vid arbetstidsförkortning. På sjukhemmet t ex har man svåra rekryteringsproblem. Men eftersom man väntar sig en avsevärd minskning i personalomsättning till följd av arbetstidsförkortning ser man optimistiskt rekryteringsbilden. Rekryteringsproblemens omfattning påverkas dessutom av produktivitetsutvecklingen. Behovet av nyanställningar vid arbetstidsförkortning givet oförändrad efterfrågan och produktionsnivâ kan så att säga delvis täckas genom ökad produktivitet. En aspekt som berörts av några intervjupersoner är att rekryteringsbehovet i samband med arbetstidsförkortning kan tillgodoses genom omfördelning av arbetsuppgifter. En sådan omorganisering, som utgör en form av dold internrekrytering genom nedfiltrering av arbetsuppgifter, möjliggör externrekrytering underifrån i stället för tvärs genom organisationsstrukturen. Pâ förvaltningen t ex förväntar man sig ingen ändring i antalet chefsposter till följd av arbetstidsförkortning. Här ligger också möjligheter till produktivitetsökningar genom att den ineffektiva tiden inte filtreras nedåt i organisationen utan sugs upp av arbetstidsförkortningen. Klart är att utrymmet för sådana rationaliseringar varierar mycket mellan olika arbetsplatser, och att det torde finnas goda förutsättningar inom stora delar av tjänstesektorn. En annan väsentlig aspekt av rekryteringsproblemet gäller andelen deltidsanställda arbetsplatser. I undersökningen är det främst kvinnodominerade arbetsplatser inom den offentliga vården som har stora andelar deltidsan-

ställda se tabell 4.1. För många anställda kan den faktiska arbetstiden bli

oförändrad efter en arbetstidsförkortning, genom att tjänstgöringsgraden höjs. Rekryteringsproblemens fördelning kommer därför att bli mycket skev, till nackdel för arbetsplatser med en låg andel deltidsanställda.

sou |989:53 Bilaga 10 115

Efterfrågan varor och tjänster

Arbetstidsförkortningars inverkan på efterfrågan och tjänster beror varor dels att hushållens vardagliga tidsmönster kommer att ändras, med förändringar i konsumtionsmönster som följd, och dels på att ökade lönekostnader kommer att pressa upp priser. Förenklat kan man säga att det förra förhållandet kommer att inverka mest på arbetsplatser som producerar varor och tjänster vars konsumtion påverkas av förhållandet fritidarbetstid, medan det senare förhållandet kommer att inverka mest på arbetsplatser med betydande andel en export. Om efterfrågan på de varor eller tjänster som produceras vid en arbetsplats ökar i samband med arbetstidsförkortning, kommer anpassningen att markant skilja sig från anpassning vid minskad efterfrågan. I det förra fallet t ex kommer det sannolikt att finnas större behov av rekrytering, större ekonomiskt utrymme för produktivitetshöjande investeringar, starkare tryck att vidga driftstiden och utöka antalet skift ocheller större utrymme för prishöjningar för att kompensera de ökade lönekostnaderna. I det senare fallet gäller motsatsen, med företagsnedläggelser och friställd arbetskraft följd något som - som underlättar for andra företag att klara av rekryteringsproblem i samband med arbetstidsförkortning. Det bör dock noteras att förutsägelser beträffande efterfrågan enskilda företags produkter är oerhört vanskliga. Iden strukturomvandling följer i som arbetstidsforkortningens kölvatten kommer nämligen del företag inte att klara en av alla krävande omställningar. Därför kommer det att finnas, även inom branscher som totalt sett upplever sviktande efterfrågan, del företag får ökad en som efterfrågan, på bekostnad av andra företags nedläggningar. Intervju- och enkätsvaren kan beträffande denna fråga delas i fyra kateupp gorier: 1 ökad efterfrågan, 2 minskad efterfrågan, 3 ingen ändring, och 4 stora lokala variationer. Till den första gruppen hör processindustrin, som tillverkar a emballage, och trafikforetaget. På båda arbetsplatserna motiverades svaren med hur ökad fritid kan upphov till ökad efterfråresonemang om ge gan på företagets produkter. Sannolikt kommer ökad fritid att innebära att man gör det själv i högre utsträckning, t ex att oftare lagar mat hemma. Efman tersom detaljhandeln brukar ställa högre krav portionsförpackningar än grossisthandeln med t ex restauranger som kundunderlag är det rimligt att förvänta sig en ökad efterfrågan emballage i samband med arbetstidsforen kortning. Mera fritid kommer sannolikt också att innebära allt fler resor under fritiden resor som mer än uppväger eventuella minskningar i arbetsresor. - Eventuellt stiger även antalet arbetsresor, om den ökade efterfrågan arbetskraft innebär ökad förvärvsintensitet. Till den andra gruppen hör plastvarutillverkaren och verkstadsindustrierna I och II, alla med hög exportandel. Helt bortsett från hur reallöner utvecklas inom Sverige kommer företag med höga exportandelar att drabbas av försämrade konkurrensvillkor relativt andra företag i utlandet i samband med arbetstidsforkortning på grund av ökade lönekostnader. Man tvingas höja priser, och högre priser innebär minskad efterfrågan. Styrkan i denna effekt är avhängig i vilken mån stigande lönekostnader kan motverkas genom produktivitetshöjande investeringar. Pâ sju av de tretton arbetsplatserna trodde man att en arbetstidsförkortning

116 Bilaga 10 sou 1989:53

inte skulle ha någon märkbar effekt på efterfrågan, givet antaganden om att förkortningen inte innebär reallöneminskningar. Dessa har överlag låga exportandelar och producerar varor och tjänster vars efterfrågan har föga samband med förhållandet fritidarbetstid. Daghemmet utgör ett undantag i undersökningen som motiverar den särskilda kategorin fyra. Lokalt kan arbetstidsförkortning innebära ökad eller minskad efterfrågan, beroende hur föräldrarnas arbetstider ter sig efter förkortningen. Man bör skilja mellan tre aspekter i efterfrågebilden: l efterfrågan på daghemsplatser, 2 efterfrågan vårdtid av de som har daghemsplats, och 3 efterfrågan vårdtidens förläggning. Även den första minskar, vilket skulom manifesteras genom kortare köer till daghemsplatser, och den andra minskar, så kan den tredje öka beroende på förändringar lokala arbetsplatser beträf-

fande arbetstidens förläggning. Övergång till tvåskift t ex, om den når större

omfattning lokalt, kan innebära press daghemmen att avsevärt utöka öppethállandetiderna. Hur den aggregerade efterfrågan mätt i vårdtimmar kan påverkas arbetstidsförkortningar är oerhört svårt att tydlig bild av, men förav en modligen är den viktigaste faktorn i sammanhanget huruvida rekryteringsbehovet i samband med förkortningen kommer att innebära en Ökning av förvärvsintensiteten bland kvinnor.

Arbetstider Till skillnad från de förändringar som hittills berörts är förändringar i arbetstider i samband med arbetstidsförkortning någonting som den enskilda arbetsplatsen i hög grad kan planera för och besluta om. En arbetstidsförkortnings effekter t sjukfrånvaro eller efterfrågan på varor och tjänster är förhållandeex vis ’kausala’ i jämförelse med dess effekter på arbetstidens förläggning. De seframstår mer som resultat av medvetna förhandlingar och rationella nare beslut. Det finns mängd olika tillvägagångssätt att ändra de anställdas aren betsscheman i enlighet med given arbetstidsförkortning. Man skulle kunna en förledas tro att det är ännu svårare att förutsäga sådana förändringar, då det ser ut att handla specifika beslut än om statistiska samband. Men materiamer om let här tyder att just därför att besluten kan antas vara rationella tycks man kunna uppnå större säkerhet i förutsägelser än när det gäller komplicerade samband med flera av varandra beroende variabler. Frågan hur arbetstidsförkortning kommer att påverka arbetstider syom en ett bra exempel hur förutsättningar i en given historisk situation nes vara strukturerar förändringars utfall och därmed situationen vid en senare tidpunkt. Det är nämligen så att även om det finns en mängd lösningar, så styrs rationella beslut hur arbetstiden skall förläggas i samband med en arbetsom tidsförkortning av situationen vid utgångsläget. Hur kapitalintensiv är verksamheten Hur förläggs arbetstiden nu Hur vanligt är deltidsanställning Har flextid Finns det överlappningstid mellan arbetspass Intervjusvaren man denna fråga visar ett tydligare mönster än på någon annan fråga.

sou 1989:53 Bilaga 10 117

Sex lösningar till förändring i arbetstidens förläggning vid arbetstidsförkortning förekommer i undersökningsmaterialet: l minskad flextidsram, bibehållen fast tid; 2 ökad tjänstgöringsgrad, oförändrad veckoarbetstid och oförändrad daglig arbetstid; 3 färre arbetspass, fler lediga dagar, oförändrad daglig arbetstid; 4 alternativ med lediga fredagar och speciellt inrättade tjänster för veckoslutsanställda; 5 minskad överlappning mellan arbetspass, förändrad daglig arbetstid; och 6 övergång till treskift för att öka driftstiden, förändrad daglig arbetstid.

Alternativ l nämndes av intervjupersonerna förvaltningen och FoUföretaget. Dessa har flextid i utgångsläget. Genom att den fasta tiden förblir oförändrad minskar andelen valfri tid inom ramen för flextid. På arbetsplatser med stor andel deltidsanställda kommer arbetstiden för många anställda att förbli oförändrad. Istället skrivs deras tjänstgöringsgrad upp till 100%. Detta alternativ, som är förbehållet arbetsplatser med stort inslag av deltidsarbete, utgör stommen i hemvärdsenhetens och daghemmets strategi för att bemöta arbetstidsförkortning. Alternativ 3 innebär att arbetstidsförkortningen tas ut i form lediga dagar. av Arbetspassens förläggning i tiden ändras inte, utan varje anställd arbetar färre pass. Alternativet ses som det sannolika utfallet arbetstidsförkortning av en följande arbetsplatser: processindustrin, plastvarutillverkaren, verkstadsindustri III vid 35-timmars arbetsvecka och sjukhemmet och intensivvårdsavdelningen endast nattpersonal. Minskning av driftstiden på dessa arbetsplatser ses som uteslutet, och övergång till flera skift innebär effektivitetsförluster. Situationen strukturerar lösningen. En speciell variant på alternativ 3 är att de lediga dagarna förläggs till bestämda veckodagar, då arbetet görs av ett särskilt lag som arbetar endast på dessa dagar t ex fredag-lördag eller lördag-söndag. Livsmedelsproducenten, Verkstadsindustri vid 35-timmars arbetsvecka, och trafikföretaget anger detta alternativ 4 som företagets sannolika strategi. För företag måste besom hålla samma omfattning på driftstiden i samband med arbetstidsförkortning ligger alternativet nära till hands. Pâ sjukhemmet och intensivvårdsavdelningen har ordentlig överlappman en ning av arbetstid mellan dagpass och kvällspass. Den utnyttjas till del ändaen mål som kräver högre personaltäthet, men är inte nödvändig för verksamhetens löpande uppgifter. Vid 35-timmars arbetsvecka är det därför troligt att de anställda får arbeta lika många pass som nu, men med daglig förkortning vid en slutet av dagpasset och början av kvällspasset alternativ 5. Vid 30 timmars arbetsvecka räcker inte överlappningen till, utan den sannolika lösningen blir en kombination av alternativ 5 och Ett alternativ till lösning 4 för kapitalintensiva företag med tvåskift och behov av utökad driftstid vid arbetstidsförkortning är övergång till treskift alternativ 6. Denna möjlighet ses som en trolig utveckling vid alla tre Verkstadsindustrierna endast i samband med 30 timmars arbetsvecka vid och III. Undersökningens begränsade omfattning gör att en del lösningar komsom mer att göra sig gällande på andra typer arbetsplatser inte har berörts. Överav

118 Bilaga 10 sou 1989:53

gång till tvåskift hart ex inte förekommit i intervjusvaren, men torde vara en sannolik strategi för relativt kapitalintensiva företag som upplever ökad efterfrågan i samband med arbetstidsförkortning.

Selektiv arbetstidsförkortning

Alternativet utbyggd föräldraförsäkring behandlas här separatleftersom det till skillnad från allmänna förkortningar av den normala veckoarbetstiden utgör en selektiv arbetstidsförkortning. Förslaget innebär månaders föräldraförsäkring plus 6 timmars arbetsdag under tre år för vardera föräldern sex år för ensamstående föräldrar. Det finns i dag selektiva arbetstidsförkortningar inom vissa yrken som har drivits fram genom avtalsförhandlingar, t ex gällande underjordsarbeten. Inom vårdsektorn finns det krafter och ett stort intresse för selektiv arbetstidsförkortning. Vpk menart ex att vägen till allmänna arbetstidsförkortningar bör via en selektiv förkortning inom vården. En motsatt uppfattning inom fackliga kretsar är att selektiva åtgärder på basis av yrkestillhörighet bör undvikas; endast sådana som gäller mer neutrala demografiska kategorier bör övervägas. Effekterna blir förstås mycket olika beroende vilka kategorier en selektiv åtgärd riktar sig till. Alternativet som studeras i denna undersökning är av den yrkesneutrala typen. Generellt sett intervjupersonernas svar intryck av att denna arbetstidsförger kortning innebär mindre anpassningsproblem än den allmänna 35-timmars arbetsveckan. Effekterna sjukfrånvaro, produktivitet, personalomsättning och rekrytering, och efterfrågan varor och tjänster torde ha samma tendenser som identifierades i de tidigare avsnitten, med den skillnaden att totaleffekten blir mindre. Men, eftersom den är selektiv kommer reformens effekter att slå olika beroende på den demografiska sammansättningen skilda arbetsplatser, och beroende hur arbetet är oganiserat arbetsplatserna. På arbetsplatser där det är mycket vanligt att småbarnsföräldrar utnyttjar sin rätt till nedsatt tjänstgöringsgrad kommer denna reform inte att innebära mer än marginella anpassningsproblem. Med utgångspunkt i det rimliga antagandet att det är mest kvinnor som i dag utnyttjar denna rättighet kan man dra slutsatatt det är främst kvinnodominerade arbetsplatser som får ringa verkningar sen av reformen. Ett undantag i undersökningen härvidlag är daghemmet. Andelen med nedsatt tjänstgöringsgrad är lägre än de andra kvinnodominerade arbetsplatserna inom den offentliga sektorn. Intervjupersonen förklarade att många jobbar heltid trots möjlighet till nedsatt tjänstgöring, helt enkelt för att klara sig ekonomiskt. Eftersom de allra flesta som arbetar på daghem är kvini fertil ålder kommer effekterna av denna arbetstidsförkortning att skilja sig nor endast marginellt från den generella förkortningen till 30 timmarsarbetsvecka. Utgångsläget är annorlunda på mansdominerade arbetsplatser, och en del kvinnodominerade arbetsplatser inom den privata sektorn där utnyttjar sin rätt till nedsatt arbetstid t livsmedelsproducenten. Arbetstidsbortfallet till ex följd reformen kommer att vara mycket mer omfattande sådana arbetsav platser, eftersom frekvensen nedsatt tjänstgöring bland småbarnsföräldrar och deltidsarbete Överhuvudtaget är mycket lägre i utgångsläget.

På vissa arbetsplatser innebär det stora problem att anpassa arbetsorganisa-

sou 1989:53 Bilaga 10 119

tionen till att en del av arbetskraften arbetar sex timmar dagen medan resten om arbetar åtta timmar. Tidsgeograñskt kräver produktionsprocessen samtidig närvaro vid samtliga moment för att materialflödena inte skall täppas till. Lösningar som diskuterades av intervjupersonerna dessa arbetsplatser är bl att a de berörda personerna får gå över till andra flexibla arbetsuppgifter; att mer om principen sextimmars arbetsdag kan frångås skulle anpassningen kunna ske smidigare genom lediga dagar för särskilda arbetslag med nedsatt arbetstid; och att särskilda lag som går treskift är möjlighet. en annan

120 Bilaga 10 sou 1989:53

5 Hushållsperspektivet: effekter på vardagslivet

Arbetstidens omfattning och förläggning och då också en arbetstidsforskning beror ett mycket påtagligt sätt vardagslivets organisation. Sett i ett tidsgeografiskt perspektiv cirklar vardagen runt arbetspassen och bostaden, två viktipoler i ett rumsligt aktivitetsfalt. Om vardagen betraktas utifrån de två diga mensionerna tid och rum och vardagens alla aktiviteter, handlingar och samhandlingar sätts i förhållande till dem, kan väsentliga drag i vardagen fångas. Vardagen får då en struktur, som gör det lättare att utläsa effekterna av ex en t arbetstidsförkortning. Vardagens organisation är omfattande och invecklad. Den bygger många hänsynstaganden. Den är individuellt utformad och varje individ och hushåll har sitt mönster och sina vanor, vilket inte motsäger att många individer och hushåll har likartade vanor. Vardagen är styrd av vissa hållpunkter. Arbetstiden är en av de hållpunkter som har stort genomslag och hög i grad styr när och var andra aktiviteter kan förekomma. Arbetstiden tar först sin del av det tidrum som vardagen består av. Vardagens monster är inte en gång för alla given. Inom hushållets ram pågår ständiga förhandlingar mellan hushållsmedlemmarna som lägger grunden för vardagsrutinerna. Det uppstår ideligen nya konflikter och olösta problem måste hanteras. Motsättningar måste överbryggas. Vardagen är ett förhandlingssystem med ständig problemlösning. Björnberg Bäck-Wiklund 1987. För att nå en djupare förståelse för varför vardagen ser ut som den gör, och bakgrunden till vissa kritiska situationer som uppstår i den, och hur de eventuellt kan lösas samt varför vissa individer föredrar en viss typ av arbetstidsförkortning är den här studien uppbyggd efter en modell, där enstaka typfall är utgångspunkt för en analys. Dessa typfall består av hushåll med olika karaktäristika. Intresset fokuseras barnfamiljerna. Enskilda individer de företag, som redovisats i föregående kapitel, har intervjuats tillsammans med sina familjer. Urvalskriteriet har främst varit att exemplifiera olika arbetstider, men också att tydligt lyfta fram skillnader mellan kvinnors och mäns villkor, eftersom frågan om arbetstidsförkortning har en kvinnopolitisk laddning. Intervjupersonen och hennes eller hans familj har dels fått föra tidsdagböcker dels intervjuats i en intervjuform, som kan benämnas tematiskt strukturerade intervjuer. Det innebär att de i långa samtal har re- dogjort för inställningen till sitt arbete, hur de organiserar sin vardag, vilka problem som finns iden, hur de försöker lösa dem och vilken typ av arbetstidsförkortning de skulle föredra. , De typhushåll som redovisas har följande arbetstider: kontorstid med flextid, kontorstid med personlig flextid, turlistetid, fast dagtid samt Skiftarbete.

sou 1989:53 Bilaga 10 121

Hushållen har rubricerats efter intervjupersonernas arbetstider. För det första hushållet görs en utförlig beskrivning av hur vardagen gestaltar sig. De följande hushållen behandlas mer summariskt med betoning vardagens organi-

sation och hur man löser kritiska situationer i vardagen

5.1 Hushåll Heltidsarbetande tjänsteman

kontorstid

och hans familj

Mannen: Ekonom Kvinnan: Postmästare Barn: år. 10 år

Familjen Svenssons hushåll består av fyra personer. Mannen i familjen Per, arbetar som utredare på ett av kommunens förvaltningskontor i Göteborg. Han arbetar heltid och har en relativt stor flexibilitet i sina arbetstider. Den fasta tiden för kontorets personal är 900-1100 och 1300-1500. Flexramen ligger mellan 700-900 morgonen och 1500-1800 på eftermiddagen. Kvinnan i familjen, Gunilla, är postmästare och förestår ett postkontor. Hon har fasta arbetstider mellan 730 och 1600. Hon har ingen stämpelklocka kan inmen formellt göra vissa förskjutningar i arbetstiden. Gunilla arbetar också heltid. De har två barn Jenny och Johan som är tretton resp tio år. De går alltså i skolan och brukar ge sig av hemifrån 730 på och kommer hem ca morgonen ca 1530 eftermiddagen. Både Per och Gunilla har en gedigen utbildning bakom sig. Han har tekniskt gymnasium och universitetsutbildning. Hon har flickskola och internutbildning inom Postverket till postkassörska och därutöver administrativa påbyggnadskurser. De blev båda två aktivt uppmuntrade sina föräldrar att skaffa sig av en utbildning och ett yrke. Båda är mycket engagerade i sina arbeten och menar att de befattningar de nu innehar skulle de inte ha fått om de arbetat deltid, och de skulle heller inte klara av sina arbetsuppgifter med en deltidsinsats så som arbetet nu är organiserat. Familjen bor i ett villasamhälle ca en och en halv mil utanför Kungsbacka. Där äger de ett eget hus och har bott där i tio år. Han arbetar inne i Göteborg. Hon arbetar ca tio minuters cykelväg från bostaden där också barnens skolor finns.

Tidsanvändningen några vanliga dagar.

Så här såg ett par dagar i september ut för familjen Svensson. Redovisningen bygger på en tidsdagbok familjen fort. Förutom den verbala beskrivningen finns den första dagen illustrerad i ett tid-rumsdiagram figur 5.1 .

Förutom dessaintervjuerstödjersigdiskussioni slutet avsnittet intervjueri projektet.Tora av Friberg Den tudeladearbetsmarknaden och den fysiska omgivningenRamarfor kvinnorsvardag. [detta pågående projektharintervjuergenomförtsmedkvinnor om inställningentill föra värvsarbeteoch hemarbete samt vardagens organisation.

122 Bilaga 10 sou 1989:53

Figur 5.1: Pers och Gunillas tidsanvändning en måndag i september

GUNILLA 00+-

PER

- G G 3 -5--— u H MM MVM SKIW

som s vina n- nwcs- m A xêáugâ - MSW M mm.-

W ~m mm aonos mm M15 Moral øosmpsw www. ______F___’ AKBETS PLATS EN

sou 1989:53 Bilaga 10 123

På måndagsmorgonen stiger Gunilla 630 och kvart lagar hon upp en senare frukostoch sätter sig och äter 700. De 30 minuterna närmaste tillbringar hon vid frukostbordet, varefter hon cyklar iväg till sitt arbete, cykeltur på tio mien nuter. och börjar sitt arbete 730. Per stiger upp något senare 650 och 0 m 715 och halv timme framen över äter han frukost, läser tidningen och tar hand om katten som varit ute under natten och vill ha mat och kel morgonen. Under tiden lyssnar han radion. Så väcker han Jenny. Hon börjar inte skolan förrän 1000. Kl 745 tar han bilen och kör Johan till skolan och fortsätter sedan till Kungsbacka. Han kör in till en verkstad och betalar en räkning och fortsätter sedan till SJs parkering vid statio nen. Där parkerar han bilen över dagen. Tågresan till Göteborg blirjobbig, eftersom det inte finns någon ledig sittplats. Kl 900 är Per sin arbetsplats. Under förmiddagen ägnar han sig åt utredningsarbete. Han bryter av med en kaffepaus tio minuter. Kl 1130 äter han lunch ute stan; en arbetslunch tillsammans med kollegor. Efter timme är en han tillbaka och förbereder ett sammanträde, tar emot ett telefonsamtal och går till sammanträdet, som äger rum i samma hus. Sammanträdet är för stabspersonalen och håller på till 1415.På väg därifrån träffar han arbetskamrater och hamnar i ett kort samtal om en kontorsfest och tar i följd kvarts kaffepaus. en en Den följande kvarten ägnar han åt ett telefonsamtal. Kl 1500 och timme en framöver diskuterar han bostadsbyggnadsprogrammet med en kollega och fortsätter direkt med ett l5-minuters samtal med en annan arbetskamrat ett om annat projekt. Därefter för han en diskussion med arbetskamrater hur konom torsmeddelandet bör utformas. Följande halvtimme diskuterar han upphandling med en kollega. Kl 1700 till kl 1800 kan han i lugn och ro ägna sig utredningsarbete på sitt arbetsrum. Per beger sig så till järnvägsstationen. Tåget är en kvart försenat. På tåget träffar han en bekant från badmintonklubben och blir påmind att han skall om delta i ett styrelsemöte i just badmintonklubben kväll. Vid ankomsten samma till Kungsbacka köper han därför en yoghurt i affären som han äter i klubblokalen. Han ringer hem och meddelar att han kommer hem och deltar så i senare styrelsemötet. Kl 2230 avslutas detta möte och han tar bilen och kör hem. Han är hemma runt 2245. Han samtalar med sin frun och äter lite under timca en mes tid och avslutar så dagen med en kvarts kassörsarbete innan han går och lägger sig kl 2400. Sedan de skiljdes morgonen har Gunilla varit sitt arbete postkontoreLHon börjar dagen med att runt bland personalen och tala med dem, för att kolla så allt är OK. Kl 745-840 ägnar hon sig skrivbordsarbete och talar i telefon två gånger. Därefter ger hon aktuell information till brevbärarna. Informationsträffen varar i 20 minuter. Den närmaste halvtimmen har hon kundbesök och därefter en halvtimmes skrivbordsarbete. Under tiden har hon två telefonsamtal. Så byter hon av i kassan mellan 1000-1115 och tar rast i minuter. Tiden mellan kl 1130-1315 sitter hon vid sitt skrivbord och under tiden har hon åtta telefonsamtal. Hon tar så rast i minuter och fortsätter med skrivbordsarbetet fram till 1600 och samtalar i telefon fyra gånger. Egentligen slutar hon 1600 men p g a förberedelser infor valet jobbar hon ytterligare 25 minuter.

124 Bilaga 10 sou 1989:53

På väg hem från arbetet handlar Gunilla och är hemma 1645. Tiden fram till kl 1730 använder hon till att diska, bädda, småplocka och tvätta. Så hjälper hon Jenny med läxorna under en halvtimme och lägger sig sedan en stund på soffan för att vila. Under tiden lyssnar hon nyheterna i radion. Efter sin 25minuters vilopaus gör hon i ordning mat och 1900 äter Gunilla tillsammans med barnen. Så hjälper hon Jenny med läxorna en stund, varefter hon placerar strykbrädan framför TVn och stryker samtidigt som hon lyssnar och tittar en valdebatt. Kl 2035 är hon klar med strykningen och övergår till att under 25 minuter hjälpa Johan med hans läxor. Därefter förbereder hon under 20 minuter mat som Johan skall ha att äta när han kommer hem från skolan dagen därpå. Så tar hon ett bad tillsammans med sonen och lägger sig därefter jämte dottern och pratar under 25 minuter. Så skriver hon ett brev, läser tidningen och lyssnar samtidigt valdebatt i radion. Kl 2245 kommer Per hem och han och Gunilla äter lite och samtalar, vilket redan .framgått av texten ovan. Hon går till sängs 2345. Barnens dagsprogram har framgått indirekt. De är bundna av skolan från strax före 800 resp 1000 till 1530. De tillbringar resten av dagen hemma, tar själv mellanmål, plockar i ordning efter sig, läser läxor, äter tillsammans med Gunilla och gör sig i ordning för kvällen. Nästa dag, tisdag, är det Per som stiger upp först, kl 610. Han äter frukost, läser tidningen, pratar med sonen och lyssnar radion. Kl 700 tar han en direktbuss till Göteborg, som avgår inte långt ifrån bostaden och använder restiden i bussen till att lyssna nyheterna i radion. Denna dag börjar han sitt arbete 800. Dagen förflyter med utredningsarbete, budgetmöte, sammanträde om ett projekt och en timmes avslutande läsning innan han lämnar arbetsplatsen kl 1800. Så tar han tåget till Kungsbacka, gör inköp i butiken och sammanstrålar med resten av familjen kl 1850 i sporthallen. Medan barnen tränar badminton klär han och Gunilla om och springer en motionsrunda tillsammans. Innan Gunilla och barnen kommer till sporthallen har Gunillas dag förflutit så att hon stiger upp kl 640, äter frukost och kör bil till sitt arbete och skjutsar I samtidigt Jenny till skolan. Hon kommer till arbetsplatsen kl 755 och ägnar början av arbetsdagen administrativt arbete och åker vid lunchtid till Kungsbacka. Där äter hon lunch ute med två arbetskamrater och de åker sedan tillbil till Mölndal för att delta i ett sammanträde om budgetberedning. sammans Kl 1600 avslutas sammanträdet och Gunilla kör till Kungsbacka, där hon dels handlar mat och dels gör inköp Systembolaget. På väg hem gör hon ett kort besök sin arbetsplats för att ta med sig en del papper, som hon skall arbeta med hemma. Kl 1740 är hon hemma och under ca en timme bäddar hon, diskar och torkar samt förbereder kvällsmaten. Så packar hon ihop motionskläderna och tar av bilen och kör tillsammans med barnen till sporthallen där de träffar Per 1850. Motionsrundan inklusive omklädning med dusch är avklarad 2015 och sedan dröjer sig Gunilla och Per kvar ytterligare en halvtimme inbegripna i en diskussion med folk från badmintonklubben. Hela familjen är så klara med kvällens sportaktiviteter och de åker hem och kommer till bostaden strax innan kl 2100, då Gunilla gör i ordning den mat hon förberett tidigare på dagen. Familjen äter tillsammans och avslutar måltiden kl 2140 då Per sätter sig framför TVn och

sou 1989:53 Bilaga 10 125

lyssnartittar en ekonomisk debatt. Barnen Förbereder sig för gå till att sängs. Per ser TV fram till kl 2230, därefter läser han skönlitteratur fram till 2300 då han går och lägger sig. Gunilla ägnar först en halvtimme att duka av i köket och åt att lägga tvätt i tvättmaskinen. Därefter hon också den ser ekonomiska debatten på TV. Mellan 2230 och 2320 arbetar hon med de budgetpapper hon har tagit med sig hem från jobbet, därefter hänger hon upp tvätt och kan så till sängs 2340.

Vardagens organisation

Den här noggranna redogörelsen ett familjen Svenssons vardagar inav par av bjuder till många analytiska infallsvinklar. Låt oss börja med några kommentarer om hur de konkret löser en del organisatoriska uppgifter, också berör som arbetsdelningen mellan familjemedlemmarna. Både Gunilla och Per arbetar heltid. De är båda mycket engagerade i sina arbeten och den ordinarie arbetstiden räcker inte alltid till. Periodvis, framför allt i budgettider, tar Gunilla med sig arbetet hem där hon ostörd ringande telefoav ner kan göra klart sina arbetsuppgifter. Övertiden hon i kompensationsletar ut dighet i samband med barnens skollov. Per har under de senaste två åren haft mycket övertidsarbete och han är också den har långa arbetsresor, som sammanlagt två timmar varje dag, vilket har till följd att han ofta kommer hem sent på kvällarna. Han åker buss eller biltåg till sitt arbete. På lyssnar morgonen han gärna på radion på väg till arbetet upplever ändå den är men att resan stressig i förhållande till hemresan, tid för omställning och avslappning. som ger Gunilla kan komma till sitt arbete på tio minuter och detta är en anledning till varför de tycker att det hittills har fungerat mycket bra med att bo i den villa de nu innehar. Gunilla och barnen har nära hem. Barnen kan dessutom söka upp Gunilla hennes arbetsplats de vill. När barnen tillbringade de om var yngre dagarna ett daghem gata de bor. samma som Gunilla och Per turas ofta om att gå tidigt respektive sent på De morgonen. vill helst att någon av dem skall kunna hemma tills det är dags för barnen vara att gå till skolan. Pers flextid och Gunillas lite mer informella möjligheter till förskjutning av arbetstiden gör detta möjligt. Gunilla sällan någon längre tar lunchrast utan nöjer sig med en kortare rast för att kunna gå hem 1600. Hon vill försöka komma hem så tidigt som möjligt för att barnen inte skall behöva vara ensamma så länge hemma. Barnen får själva ta mellanmål. Ibland har Gunilla förberett mat till dem. Eftersom Gunilla regelmässigt kommer hem betydligt tidigare än Per är det hon som utför det dagliga hushållsarbetet med matlagning, städning och tvätt. De försöker alltid samla familjen till en gemensam måltid vid l9-tiden på kvällen. Arbetsdelningen dem emellan har viss tradien tionell karaktär menar de. Hon för städning, tvätt och Han bakar ansvarar mat. dock bröd och kan laga mat, men problemet är att han kommer hem så sent på kvällarna. Han diskar också den disk inte kan placeras i diskmaskinen då som Gunilla har ömtålig hud på händerna. Hon har kanske något högre ambitionsnivå vad gäller städning. Framför allt tycker hon om nyputsade fönster och putsar dem också ofta. Inköp av kläder till barnen är det regel Gunilla gör som som utom just skor som blivit Pers avdelning. Inköp dagligvarukaraktär gör de av mer gemensamt fredagarna i en stormarknad. Då möter Gunilla Per vid tåget i

126 Bilaga 10 sou 1989:53

Kungsbacka och så gör de ett veckoinköp det som behövs i hushållet. De beav stämmer vad de ska handla medan de är i butiken. Ansvaret for ekonomi har de gemensamt. De for kassabok och stämmer av den varje månad. reparationsarbetet i huset och det är alltid han eller eventuellt Per svarar for sköter trädgården där den viktigaste uppgiften är att klippa gräset. sonen som Per vill inte gärna ägna tid bilen och är tacksam for att de kan att reparera nu klara sig med bil. Framför allt tycker han att det är en tidsmässig konflikt en alltså hur mycket han kan hinna göra själv i huset eller med bilen. Gunilla

tycker det är skönt att hon slipper lära sig denna typ av sysslor. Barnen behöver inte hjälpa till särskilt mycket under terminerna. Skolarbetet är så betungande. Barnen är också aktiva badmintonspelare. Det som direkt krävs dem är de skall visa sitt nystädat rum en gång i månaden. av att upp var Föräldrarna upplever att barnen kräver relativt mycket tid av dem på kvällarna, barnen behöver dem. T vill de gärna hjälpa sina barn med läxläsning. Ofatt ex ta är det Per gör det, är han inte hemma så ställer Gunilla upp. som men På sin fritid när både det avlönade arbetet, arbetsresorna och det nödvändiga arbetet med hemmet och barnen tagit sin tid tycker Per och Gunilla om att vara i att promenader och att göra utflykter. Nu när barnen är så stora ute naturen, kan de under helgen några timmar alldeles för sig själva. De har köpt en motorcykel de använder i de sammanhangen. Hela familjen är sportintressesom rade och barnen har uppmuntrats i sitt badmintonspel. De har inget stort umgänge och de säger de medvetet skurit det, då de tycker sig ha alltför lite att ner tid. De uppskattar tillsammans enbart med familjen och känner inte for att vara pliktumgänge där är tvungen att bjuda i en viss ordning. De uppfattar sina man arbetskamrater vänner även de inte umgås speciellt ofta utanför arbetssom om tiden. Per spelar dock tennis söndagarna med sina arbetskamrater. Gunilla har väninnor, f d arbetskamrater, hon träffar en och annan gång. en grupp som Per och Gunilla gär sällan bio de gör regelbundna teaterbesök. Då brumen kvar i Göteborg efter arbetsdagens slut och Gunilla åker dit lakar Per stanna helger och längre sammanhängande ledigheter gom till teatern börjar. Vissa tillbringar de ofta ö i Bohuslän, där Pers föräldrar har ett hus och en norra där hans släkt har sina rötter. För år sedan köpte de ett eget hus, de ett par som håller att rusta Det är Per då står for det praktiska reparationsarnu upp. som betet och Gunilla står för inne-arbetet. Den traditionella arbetsfördelningsom mellan dem förstärks. en

Lösningar på kritiska situationer i vardagen

Att tiden räcka till är ett överordnat problem i denna familj med två helatt tidsarbetande och två barn. De anser själva att de arbetar mycket och att vuxna deras arbetsinsatser till viss del står emot deras intressen att vara tillsammans med barnen. För att det vardagliga livet att fungera tillfredsställande ur olika synvinklar har de valt och prövat olika lösningar. De har prioriterat vad de vill använda sin tid till. Båda är mycket engagerade i sina arbeten och för att kunna fungera bra i de positioner de har krävs ett heltidsengagemang. De vill därenu inte arbetet skall tid än det gör. De har alltså inte en karriärinmot att ta mer nu riktning går fore allt annat. Umgänge och del sysselsättningar fritisom en den har de fått avstå ifrån. Gunilla har i ett korta perioder arbetat deltid. par

sou 1989:53 Bilaga 10 127

Hennes arbetstidsförkortning blev förlagd så att hon arbetade veckor och tre var fri den fjärde veckan. Det var ingen bra lösning i förhållande till barnens daghemsvistelse. Under den lediga veckan hamnade barnen alltför mycket utanför barngruppen och dess rutiner. Så långt det är möjligt för dem vill de vara hemma hos sina barn. För dem är Pers flextid en utomordentligt bra möjlighet att arbetstiden efter baranpassa nens skolgång. Barnens lovdagar har varit ett problem, men sedan barnen börjat skolan växlar Per och Gunilla om att ta ut sina semesterdagar och eventuell kompensationsledighet så att barnen alltid har någon förälder hemma under loven. De har dock en gemensam semestervecka vintern och eller två en semesterveckor på sommaren. När barnen var i förskoleâldern upplevde Per och Gunilla bundenheten med att hämta och lämna barnen på daghemmet mycket starkt. De löste det så att en av dem lämnade och den andre hämtade barnen. Till småbarnsproblematiken hör också sjukdomar hos barnen. De har emellertid aldrig behövt vara hemma särskilt ofta hos barnen och detta beror på att de har haft farmor på kort som varsel har kunnat komma och vara hos barnen. Hon har gjort dem ovärderliga tjänster. Nu är barnen mycket sällan sjuka och de utnyttjar de sextio ytterst av dagar de har till förfogande för vård av sjukt barn. Men de upplever den möjligheten som en mycket stor trygghet det skulle behövas. om Per har långa arbetsresor, men i gengäld har Gunilla mycket korta, vilket totalt sett är en bra lösning för familjen. Hennes arbetsplats och barnens skola ligger i närheten av varandra och också nära hemmet. När barnen små vistades var de daghemmet som låg på gata bostaden. Det samma som var en bidragande orsak till varför de bestämde sig för att köpa sitt hus. Nu rör sig barnen inom

ett större revir och de har fått kamrater och fritidsaktiviteter i Kungsbacka. Det innebär att föräldrarna fär skjutsa sina barn. Det går bussar, men framför allt på kvällen behöver de bli hämtade. Därför har Gunilla och Per funderat på om de skulle köpa ett annat hus inne i Kungsbacka. I längre perspektiv, ett när barnen flyttat hemifrån, skulle de kunna tänka sig att ha en lägenhet i Göteborg och tillbringa merparten sin lediga tid i det fritidshuset. av egna Tiden är knapp och det gäller för Per och Gunilla att utnyttja den effektivt. Förvärvsarbetet och barnen tar sin tid och arbetet i hemmet måste anpassas till detta. Den som är hemma får göra hushållsarbetet och det blir i relativt stor omfattning Gunilla. Städningen får efter vad anpassas man hinner med och sysslorna prioriteras. T sätter Gunilla stort värde ha ex att nyputsade fönster och det får komma fore annat. Hon har också för göra flera saker vana att samtidigt t ex stryka när hon ser TV och lyssnar ofta på intressanta program radions kanal l samtidigt som hon lagar mat och plockar undan.

Inställning till förkortad arbetstid

På en direkt fråga om de skulle vilja ha förkortad arbetsdag en och hur de i så fall skulle vilja att den förkortningen förläggs tidsmässigt Per svarar att han vill ha hela lediga dagar. För honom fungerar det inte att komma till arbetet och därifrån t ex vid tre-tiden andra är kvar. Det är så många om personer och så mycket uppgifter som drar i honom. Det enda är att inte finnas där alls. Den le-

128 Bilaga 10 sou 1989:53

diga dagen skulle Per vilja hemma i lugn och ro. Kanske läsa skönlitteravara Kanske komma ut i naturen. Kanske tid att handla kläder till sig själv som tur. det är svårt att tid till Han tycker också det skulle vara skönt att kunna vara nu. hemma och ta emot barnen, när de kommer hem från skolan. Gunilla skulle också vilja eventuell arbetstidsforkortning placerad en hela dagar. Gärna dag Per. Hon tycker det vore bäst om den dagen samma som till helg alltså fredag eller måndag. Även Gunillas arbetsblev i anslutning en uppgifter är den karaktär att det är svårt att förena med korta arbetsdagar. av Gunilla skulle använda del ledig tid till att städa. Hon tycker en av en nyvunnen det är svårt hinna med lite grundligare städning som deras situation är nu. att Hon skulle också uppskatta att tid till läsning och att kunna ta emot barmer när de kommer från skolan och ha mellanmål förberett till dem. nen

5.2 Hushåll 2. Heltidsarbetande sektionschef kontors-

tid och hennes familj

Kvinnan : Sektionschef Mannen: Systemerare Barn: 3 år

Familjen Månssons hushåll består Kvinnan i familjen, Siv, är av tre personer. docent i zoofysiologi och arbetar sektionschef på ett läkemedelsföretag. som Hon arbetar för närvarande heltid. Företaget hon arbetar i tillämpar flextid. Flexramen är från 7 00 till 1800 och den fasta tiden är 900 till 1115 och från 1300 till 1500. Lunchen är på 50 min och man måste minst ta ut 30 min lunch. Siv har personlig lösning pâ sina arbetstider for att kunna hinna hämen sin dotter daghemmet senast kl 1700 då det stänger. Eftersom hon brukar ta komma till sitt arbete kl 815 varje dag och måste 1630 får hon minustid ca varje månad, hon kompenserar dels med att arbeta över en dag i veckan som dels med med sig arbete hem dag i veckan. I Sivs arbete räknas inte att ta en övertid, utan hon har generellt en extra semestervecka som skall kompensera

allt extraarbete. Mannen i familjen, Erik, är systemerare och har vanlig kontorstid med motsvarande flexmöjligheter och har dessutom mycket generös tidsbank. Varje en månad kan han föra över antingen plus 80 timmar eller minus 80 timmar från föregående månad. De anställda får lov att ta ut vecka som kompensationsleen dighet varje år. Eftersom Erik regelmässigt kommer tidigast kl 830 till sitt arbepå och följd därav arbetar mindre än åtta timmar per dag,te morgnarna som en arbetar han in denna tid dels när han tionde vecka har morgonjour och börvar jar kl 530 dels sjunde vecka när han har beredskapstjänst under helgen. var Periodvis har han arbetat mycket övertid.

Vardagens organisation

Siv och Erik har ett barn, drygt tre år gammalt, som tillbringar dagarna ett föräldrakooperativt daghem har öppet mellan 800 och 1700varje dag. som Daghemmet ligger på vägen till Eriks arbetsplats, och därför är det han som

sou 1989:53 Bilaga 10 129

lämnar dottern varje morgon. Sedan ett par år tillbaka bor de i villa i relaen ett tivt centralt beläget villaområde. Deras respektive arbetsplatser är i Mölndal och Lundbyområdet. Det innebär att de båda två har 7-8 km väg till sina arbetsplaster. De kollektiva tvärforbindelsema är dåliga i Göteborg i synnerhet som de är tvungna att anpassa sina resor till daghemmets lokalisering på Långedrag. För att klara av lämna och hämta proceduren har de sin bil och - - var kör alltid bil till och från arbetet. Siv och Erik är välutbildade. Siv har karriär inom universitet bakom sig, en innan hon som docent övergick till det privata näringslivet och först blev gruppchef och sedan sektionschef inom en forskningsavdelning. Siv trivs bra med sitt arbete. Hon känner att hon bemöts med respekt. Mycket hennes arbetstid av upptas av att planera och leda forskningsprojekt, att handleda, instruktioatt ge ner till laboratorieassistenter och att delta i projektgrupper hon själv inte som leder. Genom att chefen for hela avdelningen är renodlad administratör och har resursansvaret kan hon koncentrera sin insats på den vetenskapliga ledningen. Dock kvarstår att hon får använda mycket tid till samordningsmöten. Hon har därför svårt att hinna med att läsa så mycket facklitteratur hon skulle önska. Eftersom det hela tiden tillkommer nya engagemang tvingas hon kontinuerligt prioritera mellan olika uppgifter. Hon gör del i tjänsten, sammanlagt en resor motsvarande sex veckor per år, därav ca fyra veckor utomlands. Hon upplever att hennes arbete är stimulerande och ger henne goda utvecklingsmöjligheter. Erik är systemerare och har arbetat i flera år med stordatasystem inom ett privat storföretag. För att serva produktionsavdelningen måste han ingå i det joursystem pâ morgnarna och helgerna omnämnts Även Eriks jobb är som ovan. karriärbetonat i den meningen att det hänger på den enskilde att hålla personen sig framme och skapa sig ett utrymme. Att arbeta deltid minskar den möjligheten, även om Erik menar att det skulle kunna att arbeta deltid for jobbets skull. Utveckligen går snabbt inom detta område och blir specialiserad inman om ett delområde. Det är svårt att hinna hänga med. Helst bör man läsa facklitteratur på fritiden. Siv och Erik hjälps åt med hemarbetet. Det innebär inte att de gör exakt lika. Sedan de flyttat i sin villa för ett och ett halvt år sedan har arbetsdelningen dem emellan forstärkts. Villan behöver underhållas och Erik är händig och gör det mesta av den typen av arbetsuppgifter. De reparerar inte bilarna själva utan lämnar dem till en verkstad. Erik har dessutom tjänstebil. Sortera tvätt, tvätta och mangla gör Siv. Strykningen delar de på. städningen gör Siv det mesta av lördagsformiddagarna och under tiden gör Erik veckoinköpen. De har en relativt stor trädgård och trädgårdsarbetet tillhör Sivs favoritsysselsättningar på fritiden. De har både grönsaksland och fruktträd. De har också ett par sommartorp som de vistas i på delar av semestern och på helgerna. De tycker mycket om att vara ute i skog och mark och t ex plocka svamp. Siv säger att hon är uppväxt på landet och har med sig hemifrån att baka bröd, sylta, safta och frysa in bär. Hon tycker ibland att det är onödigt arbete men samtidigt att det är roligt och säger att allt går i hushållet.

130 Bilaga 10 sou 1989:53

Lösningar på kritiska situationer i vardagen.

Siv och Erik har haft problem med att kraven från jobben att ihop sig med de krav småbarnsperioden alstrar. De har, efter att dottern föddes, försökt som flera varianter av deltidsarbete men har haft svårt att det att fungera, då deras arbete har sådan karaktär att det förväntas dem att de skall arbeta heltid. en av Först arbetade både Siv och Erik 90 % och var lediga varannan fredag, eftersom dagmamman ville vara fri på fredagarna. När de fick daghemsplats fortsatte Siv med att arbeta 90% och förkortade arbetsdagen tre dagar i veckan, men hon upplevde att hon då fick göra samma arbetsinsats som när hon arbetade heltid. Eftersom Siv och Erik levt många års vuxenliv utan små barn Erik har stora barn i ett tidigare äktenskap, de tvungna att ställa om sig en hel del när de var fick barn. De hart ex nu mycket svårt att hinna arbeta övertid. De har tvingats söka sig fram till ett system för att anpassa arbetstiderna mot daghemstiderna. När Siv gör sina tjänsteresor måste emellertid Erik ensam klara av denna procedur. De har inte någon som kan hjälpa dem med detta, heller någon som kan rycka in när dottern blir sjuk, så de brukar dela på att vara hemma när det behövs. Däremot har de möjlighet att barnvakt ibland kvällarna. Eriks stora barn kan ställa upp likaså Sivs syster, en f d granne och en väninna till Siv. De har också ändrat sina på fritiden. Innan de fick barn gick de ofta vanor teater, bio, visaftnar samt läste skönlitteratur och facklitteratur. Sådant får stå tillbaka några år framöver. Sina vänner träffar de helgerna och de känner inget behov av att utöka sin vänkrets. De träffar många människor genom sitt arbete. På helgerna passar de också på att ta igen den sömnbrist som lätt uppstår under veckorna. Vad Siv framför allt skulle vilja göra mer är att resa. Familjen vecka i Skottland i somras och de tyckte då att det gick utmärkt att resa var en med ett litet barn. För att förena de motstridiga krav som uppstår i vardagen skulle de framför allt vilja ha städhjälp, vilket de nu söker efter. Siv menar att hon är rädd om sin fritid och vill egentligen inte avsätta flera timmar på lördagen för att städa. Pâ vardagarna gör de bara det absolut nödvändigaste som plocka undan, tvätta etc. En period lyckades de en gymnasist som kom och städade dem och det var en ovärderlig hjälp. Siv som själv ligger nära till för att tjänstebil säger att hon skulle föredra städhjälp framför tjänstebil, något som hon också framfört på sin arbetsplats.

Inställning till förkortad arbetstid

Siv skulle vilja arbeta kortare tid än hon gör nu. Både för dotterns och sin egen skull tycker hon att det vore idealiskt att arbeta mellan 830 och kl 1500. Men hon är inte beredd att ner i arbetstid och lägre lön och i realiteten ha kvar sin gamla arbetsbörda. En förkortning av arbetstiden skulle hon helst vilja plaut varje dag. Hon menar att hennes barn egentligen behöver en kortare arcera betsdag. Nu är dottern ofta trött när hon hämtas på daghemmet kl 1700, och det händer att hon i bilen hemvägen. Oavsett om en arbetstidsförkortsomnar ning skulle innebära 30-timmarsvecka eller 35-timmarsvecka anser hon att den gör mest nytta varje dag. Hon menar att det märks en stor skillnad om man arbetar timme mindre per dag. En förlängd föräldraledighet är hon mindre inen tresserad av. Att kunna vara hemma ett år menar hon är bra, men därefter är det

sou 1989:53 Bilaga 10 131

kortare arbetsdagar som behövs. För hennes del är det problematiskt egen att vara borta från arbetet under längre perioder, eftersom utvecklingen går snabbt inom hennes forskningsområde och hon blir efter mycket bara genom att vara borta några månader. Siv tror att det borde kunna fungera bra att förkorta arbetsdagen generellt i hennes typ av arbete, men säger samtidigt att det förutsätter majoriteten att av de anställda företaget är inställda på dessa förkortade arbetsdagar. Inga sammankomster får t ex bokas efter 1500. Trots detta hon, det ändå menar att finns anledning att prioritera småbarnsföräldrarna när det gäller arbetstidsen förkortning och att båda föräldrarna bör förkorta sin arbetsdag. Får bara en av föräldrarna vara hemma är hon rädd för att kvinnorna drabbas negativt i sina möjligheter arbetsmarknaden, eftersom det är troligt att det just blir mammorna som kommer att utnyttja denna rättighet, och då blir de inte lika efterfrågad arbetskraft. Hon befarar att ingenting kommer hända inväntar att om man en arbetstidsforkortning som skall omfatta alla. Erik har samma motiv till varför han föredrar förkortning arbetsdagen en av varje dag. Han kan tänka sig att det skulle vara möjligt för föräldrarna att sicksacka sina tider om de fick kortare arbetsdagar för ännu bättre kunna att anpassa arbetet till barnens behov av kortare bortavaro. Men han att det är menar ytterst vanskligt med specialregler för småbarnsföräldrar. Han tror också att det är orimligt att tro att det gär att genomföra sex-timmarsdagen på gång. Det en får ske stegvis. Jämfört med att införa en sjätte semestervecka föredrar han en förkortning varje dag.

5.3 Hushåll Deltidsarbetande

sjuksköterska turliste-

tid och hennes familj

Kvinnan : Sjuksköterska Mannen : Forskningsassistent Barn: 5 år och 3 år

Familjen Johanssons hushåll består av fyra personer. Kvinnan i familjen, Karin, är sjuksköterska en intensivvårdsavdelning. Hon arbetar deltid, 75 %, efter ett turlistesystem. Hon har 50 %-ig tjänst i botten, vilket innebär hon en att varje vecka arbetar två dagar och en kväll. Förmiddagspassen slutar hon kl 1545 men hon går redan kl 1445. På det viset slipper hon hamna i långa bilköer. Istället arbetar hon en extra dag var sjätte vecka. Detta har avdelningssköterskan ordnat. Karin arbetar var tredje helg. Var sjätte vecka omfattar denna helgtjänstgöring fyra dagar med början fredag kl 1300-2130, fortsätter lördag kl 645-1515, söndag kl 1300-2130 samt slutar på måndag kl 645-1445. Det är ett drygt pass. Var sjätte helg är helgtjänstgöringen kortare och omfattar lördag kl 1300-2130 och söndag kl 645-1515. Därutöver arbetar Karin något mer varvecka antingen en kväll, en förmiddag eller natt för att komma i en upp 75%-tjänstgöring. Detta tillägg bestäms månad för månad. Hon har själv valt denna lösning för att så mycket möjligt sin tjänstgöring placerad på som av dagtid. Sett ur familjens synvinkel skulle hon helst arbeta enbart dagtid på vardagar.

132 Bilaga 10 sou 1989:53

Karins Peter är forskarstuderande och innehar en tjänst som forskningsasman sistent universitetet. Hans arbetstid är flexibel, alltså utan bestämda arbetstider. Peters arbetsdagar är dock regelbundna. Han brukar lämna barnen daghemmet kl 745 och komma till sitt arbete 800 och sluta 1700. Han arbetar i princip så mycket han har möjlighet till med hänsyn tagen till sin familj.

Vardagens organisation

Karin är Specialistutbildad för intensivvård och hon vill arbeta direkt med patienter inte sitta bakom ett skrivbord. Hon tycker inte att det är intressant med administrativt arbete hon, det ger en möjlighet att arbeta dagtid, vilmen, menar ket framför allt småbarnsmammor vill. På sin avdelning ansvarar Karin för ca två patienter åt gången och de är ständigt övervakade. Hon arbetar alltid tillmed undersköterska. Dessutom rådgör de kontinuerligt med läkasammans en re. Hon tycker att detta team-arbete är en mycket stor fördel, liksom att det alltid finns ytterligare ett sjuksköterskor avdelningen att diskutera med unpar der varje arbetspass. Det kan emellertid kännas psykiskt påfrestande att arbeta med så sjuka patienter. I detta ligger också att tala med anhöriga som kan vara upprörda och chockade och att det finns etiska frågor som transplantationer, den enskilda sjuksköterskan måste förhålla sig till. Karin tycker att hon har som ett mycket intressant yrke och kan egentligen inte förstå att inte fler vill utbilda sig till sjuksköterska. På hennes sjukhus råder ständig personalbrist, och när hon är ledig får hon ofta telefonsamtal från sjukhuset med förfrågningar om hon inte skulle kunna tänka sig att arbeta extra. Arbetet skulle bli mer attraktivt med högre lön framför allt en rejäl höjning av ob-tillägget, tror Karin. Peters arbete är det slag att det kan bli helt absorberande. Innan han gifte av sig kunde han jobba fram till klockan elva kvällarna, men nu har han en mer regelbunden rytm med arbetsdagar kontorstid. Periodvis måste han emellertid för att hinna bli klar med något, t ex ett dyrbart experiment arbeta mycket intensivt och då måste han arbeta både kvällar och helger. Det kan kollidera med Karins arbetstider och då behöver de hjälp utifrån för att ta hand om bar- Å andra sidan kan Peter också ta sig ledigt för att uträtta ärenden mitt nen. dagen. Karin och Peter säger att de delar arbetsuppgifterna hemma. En viss arbetsdelning har de emellertid. Karin städar badrummet, dammar, ordnar med barnens kläder, stryker och fixar småsaker när hon är ledig vardagarna. Hon gârt till barnavårdscentralen, köper presenter och går till biblioteket. Peter ex är den oftast handlar, dammsuger och reparerar bilarna samt sköter ekonosom min. Men de kan om det behövs in varandras områden. Tvätta och laga mat gör de båda två, dock är det Peter som bakar bröd och Karin som bakar kakor.

Lösningar på kritiska situationer i vardagen

Ett de största problemen för familjen är Karins arbetstider. De går inte ihop av sig med familjens krav. Själv trivs hon mycket bra med att arbeta nätter, tidiga morgnar eller kvällar. Hon tycker att då är det lugnt, inte så mycket folk och

de flesta rutinuppgifterna är överstökade. Hon njuter av att stiga upp tidigt, före

sou 1989:53 Bilaga 10 133

de andra i familjen, ta god tid sig och t ex köra iväg till arbetet söndagsen morgon när det är mycket lite trafik. Hon har arbetat på period liksom natten en många andra småbarnsmammor inom sjukvården. Hennes arbete omfattade tolv nätter i månaden, och då sov hon på dagen, när hon kom hem och barnen var på daghemmet. Hennes man tyckte det var arbetssamt att hemma själv vara med barnen dessa kvällar och nätter. Karin fick en annan rytm än familjen. Därför anstränger hon sig nu för att så mycket arbete möjligt på dagtid som t ex skall hon börja undervisa dagtid några gånger per termin. Hon vill emellertid inte övergå till ett sjuksköterskejobb på vårdcentral eller ett admien nistrativt arbete inom vården. Dem finner hon tråkiga. Hon skulle kunna tänka sig att arbeta 50%, om det inte hade varit så att det krävs att hon arbetar 75% för att hon skall få behålla barnens daghemsplatser och för att deras ekonomi kanske inte skulle tåla att hon arbetar kortare tid. De har köpt ett radhus för drygt ett år sedan. Ett svårhanterligt problem är lokaliseringen av bostad arbetsplats dag- - — hem parkeringsplats. Karin och Peter bor alltså i ett radhus och deras tidsbe- — sparing för en resa när de kör bil jämfört med kollektivtrafik är timme ca en vardera. De har också två bilar. Karin måste parkera bilen på ca minuters gångavstånd från sjukhuset, eftersom hon inte får parkeringstillstånd på sjukhusområdet. Varken hon eller många andra kvinnor vill parkera sina bilar i parkeringshuset p g a rädslan för överfall. Den här otryggheten känner hon också när hon skall i kulverten kvällen. Detsamma gäller när hon skall ta sig från arbetet till parkeringsplatsen på kvällen, vilket hon löst med att åka buss trots att det tar längre tid än att gå. Karin och Peter tycker att de har för lite tid tillsammans hela familjen. Ett problem är t ex att yngsta dottern är mycket bunden vid Karin, vilket Karin själv tror hänger ihop med att hon blev sjuk när dottern föddes och inte kunde ta hand om henne då. Nu måste hon kompensera detta och ägna dottern särskilt mycket uppmärksamhet när de är tillsammans. Barnen och Peter behöver och vill alltså att hon skall vara hemma hos dem fler kvällar än hon faktiskt är. Som det ser ut nu arbetar Karin en kväll i veckan, går gymnastik en kväll och en kväll, när hon arbetat sent, är hon så trött att den lilla tid blir över bara flysom ter iväg för henne. Därför planerar hon t ex att flytta gymnastiken till söndagarna. Arbetslivets villkor och smâbamsperiodens krav på familjen har tvingat Karin och Peter till olika typer av anpassning. Bl har de ändrat umgängesvanor a så att de går ihop sig med deras liv i övrigt. Helst vill de inte bort utan att ta barnen med sig. De har god grannkontakt och umgås en del med några grannar och med andra vänner hemma hos varandra. Däremot går de inte ut på restaurang, bio eller teater tillsammans. Karin går ut med sina väninnor några gånger

per år. Peter träffar sina vänner vid andra tillfällen. En typ av umgänge är också

hans arbetsluncher med kollegor. Att Karins föräldrar bor i stan underlättar för dem. Karins ställer allmamma tid upp och tar hand om barnen när de är sjuka. När Karin börjar arbetet på eftermiddagen, lämnar hon barnen på daghemmet förmiddagen och åker sedan till sin mamma och dricker kaffe med färska rundstycken och lägger sig sedan att vila innan hon kör till jobbet. Hon har sedan ett par år tillbaka hjärtbesvär, vilket innebär att hon inte får stressa. Hon har därför lagt sin om

134 Bilaga 10 sou 1989:53

livsstil till ett lugnare tempo. Det innebär a att vila mycket och att försöka ha god kondition. Hennes lediga vardag blir mycket viktig i det här sammanhanget.

Inställning till förkortad arbetstid

Karin har redan förkortat sin arbetstid frivilligt och har aldrig tänkt sig att hon skulle arbeta heltid. Ur hennes egen synvinkel skulle hennes ideala arbetsscheut så, att hon arbetade en vecka på förmiddagarna och en vecka på kvälma se larna, hon skulle garanterat vilja vara fri en kväll i veckan för attt ex kunna men följa kurser. Dessutom har hon aldrig kunnat acceptera att schemana inte är upplagda så att personalen garanteras en nattvila åtta timmar. Hon pekar på sitt helgschema där hon slutar 2130 och börjar nästa dag kl 645, vilket gör det omöjligt att hinna en tillräckligt lång nattsömn. Sett sin situation småbarnsmamma anser Karin att en förkortning av ur som arbetstiden bör konstrueras så att den dagliga arbetstiden förkortas till sex timmar. Peter är av samma principiella uppfattning. Det är att föredra framför t ex förkortad fredagseftermiddag. Han menar att en förkortad arbetsdag skulle förhöja livskvalitén, särskilt om familjen kunde ha samma arbetstider, vilket skulfamiljemedlemmarna möjlighet till en gemensam fritid. De skulle kunna ge äta frukost och middag tillsammans ja, kanske också samåka till och från arbetet och slippa ha två bilar.

5.4 Hushåll 4. Heltidsarbetande laboratorieassistent

dagtid och hennes familj

Kvinnan: laboratorieassistent Barn:l3 år

Familjen Ekström består av tvâ personer, Anita och hennes son Johan. Anita är sedan några år tillbaka skild. Hon är laboratorieassistent och arbetar på centrallaboratoriet på ett sjukhus. Arbetet på sjukhuset är schemalagt och själv har Anita fast dagtid, vilket innebär att hon måste vara på sjukhuset kl 645, eftersom de första patienterna kommer kl 700. Hon kan alltid avsluta arbetsdagen punktligt kl 1600. Hon har 45 minuters lunch och i arbetslaget växlar de om att ta lunch, så att det alltid finns någon som kan ta emot de patienter som kommer för provtagning.

Vardagens organisation

Anita stiger upp kl 530 på morgonen. Innan hon går hemifrån 630 väcker hon sonen Johan och gör i ordning gröt till honom. Hon brukar ringa honom från jobbet ca kl 730 för att höra efter att allt är som det skall vara. Anita cyklar för det mesta till sin arbetsplats, vilket tar ca minuter. Ibland på vintern går hon och då räknar hon med att det tar ca en halvtimme. Hon har aldrig prövat att åka buss, eftersom hon då först måste åka en buss in till centrum och sedan byta där och buss till sjukhuset. Är vädret mycket dåligt kör hon bil till ta en annan jobbet.

sou 1989:53 Bilaga 10 135

Avdelningen, där Anita arbetar, är indelad i olika sektioner. För varje sektion finns en sektionsledare och Anita är en av dem. För närvarande består Anitas arbetsuppgifter av ventagning. Hon kan inte planera arbetet själv. Det helt styrs av patienttillströmningen. Erfarenhetsmässigt vet personalen ungefär hur många som kommer. Måndagar och tisdagar kommer det flest patienter. Onsdagar och torsdagar kommer det färre och lägst antal på fredagar. Personalantalet är också avpassat efter denna patienttillströmning. Det måste alltid finns personal till hands för att ta emot patienter, vilket innebär att personalen får avlösa varandra vid kafferaster och middagsraster. Det innebär också att personalen aldrig kan samlas och diskutera gemensamma angelägenheter på arbetstid, vilket är ett problem för dem. Personalen upplever sig mycket beroende varandra av inom en sektion och känner sig också styrda utifrån de inte själva kan genom att reglera arbetsmängden. Varje år grupperas personalen mellan de olika sekom tionerna, vilket motverkar att arbetsuppgifterna kan kännas enahanda. Anita har nu arbetat många år laboratorieassistent. Hon började 1asom som boratoriebiträde men gick sedan speciell utbildning till laboratorieassistent. en Hon har också utbildat sig till vårdlärare och fick under dessa tre terminer utbildningsbidrag. Ännu har hon inte fått någon lärartjänst inom detta område. Hon blev erbjuden sektionsledartjänsten när sonen var fyra år, och tjänsten innebar att hon var tvungen att arbeta heltid. Innan dess arbetade hon halvtid. Hennes halvtidstjänst var upplagd så att hon arbetade heltid vecka. varannan Det fungerade inte bra varken för henne eller för hennes son. På jobbet tyckte Anita att hon inte upprätthöll sin rutin tillräckligt bra. Hon tyckte det svårt var att hänga med och det att fungera riktigt flytande. Hon tyckte också att det blev enformigt hemma att vara fri en hel vecka. På daghemmet, vissom sonen tades fungerade det heller inte bra. Han hamnade lite utanför och fick omställningsproblem mellan veckorna. Det blev bättre när han där kontinuvar erligt. När hon började arbeta heltid fick hon lägga om rutinerna hemma. Städningen fick t ex skötas på lördagarna. Då var hon fortfarande gift och hon och hennes man hjälptes med sysslorna. Ändock det så de hade tydlig var att en arbetsdelning sinsemellan. Detta berodde att de köpt ett äldre hus och hennes man, som var snickare, rustade upp huset och hon skötte under tiden marktjänsten. Anita är emellertid medveten om att det hon bestämde var som hur det skulle se ut, och han som genomförde idéerna. När de skilde sig fick hon behålla huset och hon vill bo kvar där även fortsättningsvis. Huset ligger relativt centralt beläget och hon har nära till affären. Därför går hon också och handlar när det behövs och har inget system med veckoinköp eller stormarknader. I princip gör Anita allt hemma Sonen är upptagen sin nu. av skola och sitt intresse simning. Dock får han själv laga sitt mellanmål, när av han kommer hem på eftermiddagen. Han brukar också hjälpa till med att klippa gräsmattan under sommarsäsongen. Hon har god kontakt med grannarna, hon har föräldrarna i närheten och hon har flera vänninor och även sin f d man som kan hjälpa henne när det kör ihop sig.

136 Bilaga 10 sou 1989:53

Lösningar på kritiska situationer i vardagen

Just hennes välutvecklade sociala nätverk är god hjälp för henne i de kritiska en uppstår i hennes vardag. Hon tycker det är svårt att fixa saker situationer som behöver åtgärdas i huset. Hennes och hennes f d man är dem hon som pappa vänder sig till i sådana situationer. Hennes föräldrar och grannarna hjälper henatt titta till huset när hon åker bort t ex vattna blommorna och tömma brevlåne dan. Hon är emellertid också medveten att hon som enda barn kommer att om för sina föräldrar när de blir sä gamla att de får krämpor och ställa upp problem. När hon skilde sig ändrades hennes umgängesvanor. I det parvisa umgänget har hon inte längre någon plats. De enda av sina gamla vänner hon träffar är ett kräftskivegäng. Hon har emellertid skaffat sig vänner, framför allt träffar nya hon tre andra ensamstående kvinnor som också arbetar sjukhuset. De gör cykelturer tillsammans, går ut och dansar, går hem och äter hos varandra, t ex hjälper varandra med praktiska sysslor som att kratta löv och sy gardiner. De träffas mest i helgerna, Anita berättar att hon talar mycket i telefon med simen na väninnor. Sonen Johan har i flera år ägnat sig att simma. Nu tävlingssimmar han och det innebär träning dagar i veckan. När han var yngre fick Anita och hennes sex med under tiden framför allt vid tävlingar, men nu klarar han det själv. man vara Däremot är det fortfarande mycket körande för att lämna och hämta honom vid simhallen. En pojke som bor i närheten simmar också och föräldrarna annan brukar hjälpas med skjutsandet. När det gäller sonen är hon alltid bekymrad, när han blir sjuk. Han är för stor för att hon skall vara hemma for sjukt barn, hon tycker inte att han alltid kan lämnas ensam. Hon kan ibland be sonens men farmor, är pensionerad, komma och vara hos honom. som Trots hon har god hjälp utifrån kan hon känna sig pressad av allt som skall att organiseras hemma. Hon känner sig om ansvaret. Därför tycker hon ensam också att det borde lättare att ledigt från jobbet, när man behöver uträtta vara ärenden för att ordna upp sitt privatliv.

Inställning till förkortad arbetstid

Om Anita fick välja skulle hon arbeta 75 procent och helst skulle hon vilja ha den tiden fördelad fyra dagar. Hon vill alltså ha vardag ledig och den vill en hon använda för att kunna fixa mängd saker. Hon skulle vilja kunna och en handla kläder i lugn och Den lediga vardagen skulle lämpa sig bra till att måro. garaget, fönstren eller göra i ordning i källaren. Hon tror att hon skulle vara och motionera hennes arbetstid forkortades. Det skulle bli lite lättaute mer om hon ville åka bort helg, eftersom all städning skulle kunna skötas den re om en här lediga dagen. Det skulle bli tid över till att umgås med vänner och att mer göra sådant hon är intresserad t ex att cykla. Hon betonar att detta är vad hon av hon skulle använda tiden till. Under en månads tid tjänstgjorde hon nu tror att lärare och då hon ledig måndagar, vilket hon tyckte var ett utmärkt som var system. Hon har alltså prövat att arbeta i ett system med en arbetsfri vardag

och hennes erfarenheter av det är goda.

sou 1989:53 Bilaga 10 137

5.5 Hushåll Heltidsarbetande industriarbetare

förmiddagsskift och hans familj

Mannen: Industriarbetare Kvinnan: lndustriarbetare

Familjen Pérez hushåll består av två personer, Carlos och hans hustru Maria. Båda är industriarbetare och arbetar samma företag. Företaget tillämpar treskift och just nu arbetar både Carlos och Maria förmiddagsskift dvs det första skiftet dagen som börjar 630 och slutar 1500. Eftermiddagsskiftet börjar 1456 och slutar 2415. vilket innefattar timmes inarbetning varje dag, en så att arbetsdagen kan sluta 2000 på fredagarna. Nattskiftet påbörjas 2200 och avslutas 600. Carlos arbetar på råvarulagret och där arbetar alla enbart förmiddagsskift. Maria arbetar förpackningsavdelningen och där förekommer alla tre skiften. I hennes anställningskontrakt står att hon skall arbeta eftermiddagen, men hon föredrar att arbeta på förmiddagen och har sedan tid en tillbaka fått möjlighet att göra det. Arbetstiden är mycket strikt och börjar och slutar exakt de angivna tiderna, vilka registreras stämpelklockan. Rasterav na är lika exakt inrutade i dagsprogrammet. Från 815 till 830 är det frukostrast och mellan 1045 och 1115 är det lunchrast. Ytterligare en rast är inlagd mellan kl 1315och kl 1330. Familjen är bosatt i ett flerbostadshus i ett de stora bostadsområdena i av nordöstra Göteborg. Arbetsplatsen är lokaliserad ca två kilometer därifrån och Carlos brukar promenera dit drygt tio minuter. Då går han emellertid fort. Maria föredrar att åka spårvagn en hållplats för att komma till arbetsplatsen.

Vardagens organisation

Carlos arbetsuppgifter råvarulagret innebär att han tar emot alla råvaror som är beställda till företaget. Han lossar varorna med disel- eller eltruck från de lastbilar som utfört transporterna. Han placerar i lagret. l denna varorna uppgift ingår också att kontrollera att leveransen stämmer och att notera detta orderpapper. I de fall varorna inte godkänns returnerar han dem och rapporterar felaktigheterna. Han måste därför ha kontakter med både inköpschefen och andra på kontoret. Carlos har också ansvar för att spilloljan transporteras bort och ringer och avtalar med oljeleverantören när detta skall ske. Detsamma gäller borttransportering av returpapper och sopor. Han tar också emot paket och större postförsändelser och sorterar och distribuerar dem mellan företagets olika avdelningar. Carlos arbetsuppgifter är mycket självständiga och han handhar dem ensam. Om det uppstår situationer med intensiv arbetsbelastning är det möjligt för honom att hjälp, dock är det avhängigt om det finns några personer att tillgå, vilket kan vara svårt särskilt i slutet veckan. av Carlos har arbetat i företaget i många år och trivs bra framför allt beroende på den självständighet han uppnått. Han har inga planer att byta jobb, då han tror att han skulle förlora penningmässigt det. Trots att han arbetar ensam har han alltid mycket folk omkring sig, och det upplever han som något positivt och anser sig ha många bra arbetskamrater. Maria har sitt arbete förlagt till förpackningsavdelningen, där hon tillsammans med andra kvinnor förpackar den tillverkade produkten. Det är så gott

138 Bilaga 10 sou l989:S3

som enbart invandrarkvinnor som sysslar med förpackningsarbete. De senaste åren har det kommit många kvinnor från Asien. Arbetet i sig är enformigt, men kvinnorna sitter mitt emot varandra och kan prata medan de arbetar. De män som finns på avdelningen sköter transporter och reparationer av maskinerna. Denna avdelning är förhållandevis tyst men de avdelningar som är bullriga har de anställda hörselskydd i form av hörlurar, så att de kan lyssna på radio medan de arbetar. Även Maria uppfattar sitt arbete enahanda och föga om som utvecklande har hon inga planer att byta jobb. Hon trivs, vilket till stor del beror på goda kontakter med arbetskamraterna. Hon träffar dem också en del på fritiden. Arbetsdagen slutar för makarna Pérez 1500 och hemvägen brukar Carlos förbi posten och hämta de brev och försändelser som kommit till den invandrarförening han är sekreterare Sekreteraruppgiften innebär mycket arbete och tar upp till 90 procent av Carlos fritid. Carlos är också idrottsintresserad och har tex sprungit Maratonlopp flera gånger. Han tränar regelbundet löpning i skogen och utnyttjar också företagets sporthall. Maria som inte varit så lång tid i Sverige har svenskundervisning en kväll i veckan och däremellan har hon läxor att läsa. De har ingen principiell fast uppdelning av sysslorna i hemmet. Den som kommer hem först lagar maten. Eftersom Carlos varit betydligt längre i Sverige och känner till Göteborg och affärerna bättre än Maria är det oftast han som handlar. När de i framtiden får barn skulle de egentligen önska att en av föräldrarna, troligtvis Maria, skulle kunna vara hemma med barnen. Dock bedömer de inte detta vara ett realistiskt alternativ, eftersom de menar att det inte går att försörja en familj en inkomst.

Lösningar på kritiska situationer i vardagen

Carlos och Maria befinner sig i en övergångsfas i sina liv. Carlos har bott i Sverige i många år. Maria flyttade till Sverige i samband med att de gifte sig för drygt ett år sedan. För henne är det en stor omställning att komma till ett nytt land med en annan kultur och ett annat språk. För honom är det en omställning att etablera sig i en ny roll med ansvar för en familj, vilket ställer andra krav honom än ungkarlsperioden. Hittills har hans engagemang i föreningslivet uppfyllt det mesta av hans fritid, men det börjar han nu uppleva som en alltför tung uppgift. Carlos känner att han måste mer tid tillsammans med Maria. Att under flera år inneha ett förtroendeuppdrag i en förening innebär också att bygga upp en viss maktposition som är både gott och ont. Man blir uppskattad men också ifrågasatt och blir indragen i motsättningar som är slitsamma. Därför tycker Carlos att det är dags för honom att trappa ner sina insatser. Föreningens verksamhet är mycket betydelsefull för Carlos, Maria och deras landsmän. Iden gemensamma lokalen som kommunen ställt till förfogande kan de träffas på helgerna. Då lagar de mat tillsammans, äter, umgås, spelar bordtennis och inte minst talar sitt eget språk. Samhörigheten är viktig och föreningen fyller en ovärderlig social funktion. Den är en trygghet. Om någon skulbehöva hjälp kan man ringa till ordföranden och förklara sin belägenhet och denne ser till så att föreningen och dess medlemmar kommer till undsättning. Om man t ex behöver hjälp att flytta kan tio till tjugo personer ställa upp därför att det ingår i deras skyldigheter som föreningsmedlemmar.

sou l989:53 Bilaga 10 139

Carlos har också tre syskon som bor så att de kan träffas på helgerna. Två av syskonen bor i andra orter i Sverige och en bor i Norge. Grannarna har familjen också haft fin kontakt med de har nyligen flyttat till en ny lägenhet. De har ofta pratat med varandra när de mötts i trappan. Tillsammans bildar syskon, landsmän. arbetskamrater och grannar ett socialt nätverk som är rikt men som ändå inte fyller Maria och Carlos behov av samvaro med andra människor. De upplever en instängdhet i sättet att leva i Sverige som de har svårt att acceptera. De saknar spontaniteten i umgängesvanorna. Folk låser dörrarna om sig och blir sittande i sina lägenheter. Det går inte för sig att hälsa på varandra helt apropå utan att först avtala tid. Vill man träffa någon utanför hemmet kostar det alltid

pengar tex på puben eller någon restaurang. Överhuvudtaget de

menar att det svenska samhället är penningñxerat. Folk kämpar för att bil, båt, sommarstuga etc och blir slitna av det. Själva vill de leva enkelt och de har heller ingen bil. De skulle kunna tänka sig att köpa ett hus ett sätt att som spara pengar, men villapriserna i Göteborg är alltför höga. Sparandet är ett led i den återvändningsstrategi de har. Förr eller skall de åka tillbaka till sitt födelseland. senare I Sverige tror de aldrig att de kommer att bli helt accepterade. De kommer aldrig att känna sig riktigt hemma. Vänder konjunkturen och det uppstår stor arbetslöshet är de övertygade att det är invandrarna inte blir önskvärda. om som De kan heller inte föreställa sig att bli gamla i Sverige. Hur skall de kunna känna sig säkra på att bli Omhändertagna

Inställning till förkortad arbetstid

De upplever en reform om förkortning av arbetstiden något mycket eftersom längtat. Att arbeta i åtta timmar om dagen, två personer i en familj de anser vara en mycket lång arbetstid. Särskilt pressande blir det om man och hustru arbetar olika skift. Det blir för lite tid över till annat och livet blir stressigt. Två timmar fritid ytterligare per dag skulle förhöja livskvalitén. Då menar de att folk skulle orka med det samhällsarbete som det är önskvärt att de också sig engagerar Carlos betraktar sitt sekreterarskap i invandrarföreningen samhällsarbete. som Bäst vore om den förkortade arbetstiden förlades på eftermiddagen varje dag, vilket i deras fall skulle innebära att arbetsdagen skulle sluta l300. Det skulle passa bra med tanke affärernas öppethållande och familjens behov av samvaro. De hoppas att de ansvariga i samhället vill genomföra denna reform och skulle vilja rikta en uppmaning till dem att inte bara tänka produktionen utan också att det egna folket måste orka.

Summering

De här redovisade intervjuerna inbjuder till del reflektioner det been som p g a gränsade materialet inte får uppfattas som några sanningar. Det mest påtagliga är att dessa familjer genomgående upplever att tiden inte räcker till. Framför allt är det två faktorer som har betydelse i detta sammanhang. För det första är det individernas förhållningssätt till sitt förvärvsarbete. För det andra är det föräldraskap till småbarn.

140 Bilaga 10 sou 1989:53

Den är mycket engagerad i sitt förvärvsarbete har just förvärvsarbetet som som ett de viktigaste målen i livet. Det är arbetsplatsen han eller hon får av genom bekräftelse på sin duglighet. Det ger en personlig tillfredsställelse om man lyckas lösa sina uppgifter väl, och det driver en person vidare i nya uppgifter och ansvarstaganden. Den typen av arbetsuppgifter har inte någon tydlig början eller slut utan utvecklas och bjuder hela tiden nya utmaningar. De fordar ett heltidsengagemang kanske mer än så. Privatlivet utanför förav en person, värvsarbetet inrättas i mycket hög grad för att backa upp de krävande arbetsuppgifterna. För att fungera perfekt bör den ena av makarna helt ta ansvar för hem och barn och göra det på ett sådant sätt att det gynnar den andres karriärinriktade arbete. Traditionellt sett brukar den uppbackande rollen vara kvinnlig. Hela familjens vardag präglas av om en eller båda makarna har detta förhållningssätt till förvärvsarbetet. Detta typisk karriärbunden 1ivsform. Denna känneär en tecknas att förvärvsarbetet utgör målet i livet och fritiden medlet. Höjrup av 1983, Rahbek Christensen 1987, Björnberg Bäck-Wiklund 1987 Andra arbetsuppgifter har annan karaktär. -De kan kräva kunskap och en skicklighet utövaren, men de kan samtidigt avgränsas och delas upp och kräav inte den arbetandes totala engagemang. Det går att sätta en gräns där arbetet ver börjar och slutar. Arbetsuppgifterna i sig tar man inte med sig hem efter dagens slut. Den övertid uppstår beror på brist på personal, inte på en enskild indisom vids eller krav på att utvecklas och hela tiden göra bättre ifrån sig. engagemang Den här typen arbetsuppgifter ställer inte samma krav på privatlivets uppav backning. Snarare uppstår det omvända förhållandet nämligen att förvärvsarbetet blir medlet och fritiden blir målet. Det är fritiden som bjuder på de berikande inslagen i livet. Det är för att pengar för att förverkliga sig i den som förvärvsarbetar. Detta sätter sina spår i och präglar vardagen. Detta är en man typisk lönearbetarlivsform. Höjrup 1983, Rahbek Christensen 1987, Björnberg Bäck Wiklund 1987 - I de redovisade hushållen kan mer eller mindre renodlade drag från båda livsformerna iakttas. De gäller för både männen och kvinnorna. Framför allt uppstår problem tidskaraktär i de familjer, där både mannen och kvinnan är bäav den karriärbundna livsformen. Båda behöver och vill ha mycket tid till rare av sitt förvärvsarbete och detta står i motsatsställning till de krav som har sitt upphov i barn, familj och hem. Under småbarnsperioden ställs detta sin spets. I familjer, där kvinnan har lönearbetarlivsform eller drag av den, ligger det en närmast till hands att hon arbetar deltid. Det gör också ett mycket stort antal småbarnsmammor. För dem som har ett krävande yrke fungerar denna lösning emellertid inte riktigt tillfredsställande. De prövar kanske på deltidsarbete periodvis går så tillbaka till heltidsarbete. De försöker finna andra lösningar men och dessa måste nödvändigtvis innebära tidsbesparingar i privatlivet fritiden. I intervjuerna finns exempel sådana lösningar t ex att prioritera och skilja ut de uppgifter i hemmet man anser vara viktiga, eller att förändra och inskränka sitt umgängesliv och sina fritidsaktiviteter. Eventuellt kan man köpa sig fri t ex att anlita städhjälp, att alltid äta huvudmåltiden på någon matservering genom eller restaurang eller att skaffa ytterligare en bil för att transporterna att funsmidigt. Lyckligt lottade har farmor eller mormor som ställer upp när det gera kör ihop sig t för att sjuka barn, så att föräldrarna inte behöver vara ex passa

borta från sitt arbete. Överhuvudtaget kan mor- och farföräldrar fungera som

sou |989:53 Bilaga 10 141

ovärderliga stöttepelare i arbetstyngda barnfamiljer. Den här karriärinriktade gruppen män och kvinnor vill ett sätt inte ha kortare arbetstid överhuvudtaget framför allt inte för egen del. Utifrån framförallt de små barnens behov finner de den däremot befogad för att kortare dagar daghemmet eller hos dagmamman. Därför är en förkortning arbetstiden av vardag en lösning under smâbarnsperioden. De kan hysa betänkligheter inför att arbetstidsförkortningen bara skulle för småbarnsföräldrar, eftersom det vara kan missgynna denna kategori på arbetsmarknaden. Kvinnorna är också mer observanta på att det i så fall borde ske en kvotering mellan föräldrarna, för att inte kvinnor skall komma till korta. När barnen blir äldre blir alternativet hela, lediga dagar mer attraktivt. Deras val detta alternativ grundar sig på de av att finner det mycket besvärligt och otillfredsställande att gå ifrån sin arbetsplats för tidigt varje dag. Alltid rycker någon i dem. Alltid finns det något ofullbordat. Däremot förefaller det vara lättare att överhuvudtaget inte infinna sig arbetsplatsen. Det är alltså utifrån förvärvsarbetets synvinkel de diskuterar arbetstidsförkortningen. Arbetstidsförkortningen är ett sätt att temporärt hantera det motsättningsfyllda i att både vilja ha ett spännande och krävande arbete och att vilja ha barn och familj utan att kunna lasta över för barnen och ansvaret hemmets skötsel på någon annan. Detta kan kontrasteras mot dem som diskuterar arbetstidsförkortningen utifrån privatlivets synvinkel. Det är familjer och individer har lönearbesom en tarlivsform och alltså har fritiden som det livet sin mening. Då är det som ger också självklart att mer fri tid är något positivt. Frågan är har råd med om man det, eftersom det hittills inneburit lägre lön. Förvärvsarbetet tecken på som delaktighet i samhället är emellertid betydelsefullt även för den personliga tillfredsställelsen, för att försörja sig själv och för att gemenskap med arbetskamrater. Men framför allt för kvinnorna får förvärvsarbetet inte allt ta utrymme tidsmässigt eller mentalt och spoliera den självbekräftelse som omsorgen om familj och hem kan ge. l-lur den fria tiden används växlar. Det finns familjer som lägger mycket tid och energi egenarbete olika slag. Han kanske av reparerar huset och bilen själv, vilket kan ta mycket tid i anspråk. Hon kanske lägger stor vikt vid att göra billiga inköp och kläder och på sig av mat tar marktjänsten, när han är upptagen reparationsarbeten. l andra familjer är det av sport eller föreningsintressen som dominerar. Många kvinnor i denna kategori har oregelbunden arbetstid i någon variant och detta upplever de sällan för egen del som något negativt. Däremot kan deras arbetstider skapa problem i relation till de övriga familjemedlemmarna. Den lediga tiden infaller ofta vardagarna och den tiden använder de till att fixa en mängd saker som hör till hemarbetet. Dessa lediga vardagar är något de sätter stort värde på och bäst kan de användas om resten av familjen inte är hemma. Det är bakgrunden till varför många kvinnor gärna arbetstidsförkortning ser en förlagd till hela vardagar vilket alltså inte behöver vara en fredag, något som i andra sammanhang kan skymta fram som det mest önskvärda. Småbarnsföräldrarna upplever sin situation speciellt och det har ofta utsatt samband med barnomsorgen. För det första kan det vara problem med att en plats i kommunal eller privat barnomsorg. Det kan finnas sådana inskränkningar i barnomsorgen att den inte går ihop med föräldrarnas arbetstider. En dagmamma kan vilja ha fria fredagar. Vissa daghem stänger 1600 eller

142 Bilaga 10 sou 1989:53

1700, vilket upphov till sinnrika system bland föräldrarna för att klara av ger lämna-hämta-proceduren. Föräldrar med oregelbundna arbetstider kan upple-

de ställs utanför den kommunala barnomsorgen. Överhuvudtaget upplevs

va att tidsbundenheten vid lämning och hämtning av barnen som ett tungt inslag i vardagens organisation. I det sammanhanget uppfattas möjligheterna till flextid något mycket positivt som kan anpassningen mellan föräldrarnas arbetssom tider och barnomsorgens öppethållande att fungera smidigare. Bland småbarnsföräldrarna utnyttjas flextiden just för detta ändamål. Samtidigt är det så att den barnomsorg fungerar bäst utifrån barnens perspektiv verkar vara som den där barnen får en regelbundenhet i sina vardagliga vanor. Deltid förlagd så att man arbetar heltid en vecka och är fri den andra veckan synes inte vara det bästa alternativet för barnen. Barnens behov av regelbundenhet och förmåga att orka med hel dag i ett barnomsorgssystem gör att småbarnsföräldrarna är en benägna att vilja ha förkortad daglig arbetstid. Däremot känner de sig friamer i valet förkortning när barnen blir större. Den fria hela dagen blir då re av attraktiv av ovan nämnda skäl. Den ensamstående föräldern har en särskilt utsatt position. För henne det är oftast hon är det både upplevelsen av ansvaret och alla praktiska ting hon en skall utföra kan kännas tunga. Behovet av att arbetslivet utvecklar en större som flexibilitet gentemot de anställda blir ännu mer markerat för denna grupp. Exempel på detta från ovanstående intervjuer är önskemålet att lätt ledigt för att ordna del privata angelägenheter eller att lov att vara hemma om upp en trettonåring är mycket uk. Tillgång till telefon arbetsplatsen för att kunens ringa barnen på morgonen eller eftermiddagen och så att barnen kan göra na sammaledes är fortfarande inte självklarhet. Bland de ensamstående blir det en också ännu uppenbart hur avgörande det kan vara med goda sociala nätmer verk inte minst närheten till egna föräldrar. Till sist, i samtalen med enskilda individer och hushåll har det visat sig att en förkortning arbetsdagen röner större intresse än en förlängd semester eller av förlängd föräldraledighet. De uppfattar emellertid inte detta som storheter en kan välja emellan. Detsamma gäller också obenägenheten att välja mellan man 30 eller 35 timmars vecka. Man uttalar sig för principen om att förkorta arbetstiden varje dag mot en principiell förkortning att förläggas något annat sätt. Det visade sig också i samtalen att den enskilde har svårt att föreställa sig att alla andra också kommer att förkortad arbetstid. Svaren är oftast utformade utifrån att det bara är de själva som kommer att förkortad arbetsdag. Den slutkan föras fram för vidare prövning utifrån de här typfallen är att familsats som jerna önskar generellt förkortad arbetsvecka inte en förkortning fördelad en längre period. Hushållen och de enskilda individerna har sedan var och en en sina lösningar hur det skall ske. En del föredrar en förkortning av varje arbetsdag med eller två timmar. Andra villa ha ett par lediga för- eller efteren middagar. Ytterligare andra önskar en hel ledig vardag. En del passar det bäst att den i anslutning till helgen. Mot bakgrund av vardagens tidspussel finns det från de enskilda hushållens och individernas synvinkel rationella skäl till

dessa olika val.

sou 1989:53 Bilaga 10 143

Litteratur

Anxo. D. 1988 Sysselsättningseffekter allmän arbetstidsforkortning, av en Ekonomisk Debatt 16:358-367. Björnberg, U. Bäck-Wiklund, M. 1987 Vardagslivets organisering i familj och närsamhälle, Daidalos. Calmfors, L. 1988 Ska vi ha kortare arbetstidT, Ekonomisk Debatt, 16:525-535. Du Rietz, G. 1980 Påverkas produktiviteten av en arbetstidsforkortning Ekonomisk Debatt, 8:55-57. Ellegärd, K. 1983 Människa Produktion: Tidsbilder ett produktionssys- — av tem, Meddelanden från Göteborgs Universitets Geografiska Institutioner, Serie Nr 72, Göteborg. Ellegård, K. 1987 Vardagsdygnets arbetstid och livets, i Om arbetstider: - En essäsamling, Stockholm, Arbetsmiljöfonden. Ellegård, K. och Lenntorp, B. 1980 Teknisk förändring och produktionsstruktur: En ansats till analys med exempel från mejerihanteringen, Svensk Geografisk Årsbok, 56:75—88. Hägerstrand, T. 1970 Tidsanvändning och omgivningsstruktur, Bilaga 4 i Urbaniseringen i Sverige, Statens Offentliga Utredningar 1970:14, Stockholm. Hägerstrand, T. 1972a Tätortsgrupper som regionsamhällen tillgången till förvärvsarbete och tjänster utanför de större städerna i Regioner att leva Stockholm, Allmänna förlaget. Hägerstrand, T. 1972b Om en konsistent individorienterad samhällsbeskrivning för framtidsbruk, Ds Ju 1912:25, Stockholm, Justitiedepartementet. Hägerstrand, T. 1974 Tidsgeografisk beskrivning syfte och postulat, — Svensk Geografisk Årsbok, 50:86-94. Hägerstrand, T. 1985 Time geography: focus the corporeality of on man, society, and environment, The Science and Praxis of Complexity. The United Nations University, 193-216. Hägerstrand, T. 1986 Den geografiska traditionens kärnområde, Svensk Geografisk Årsbok, 62:38——43. Hägred, U. 1986 Obekväm arbetstid obekväm fritid, Fil. lic. avhandling, - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet. Hojrup, 1983 Det glemte folk, Institut for europaeisk folkelivsforskning, Statens Byggeforskningsinstitut. Lenntorp, B. 1976 Paths Space-time Environments: A Time-geographic Study of Movement Possibilities of Individuals, Lund Studies Geography, Ser. 44. Lenntorp, B. 1977 ‘A time-geographic approach into dividuals daily movements, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet, Rapporter och notiser, 33. Lindahl, E. 1924 Arbetsdagens förkortning: några nationalekonomiska synpunkter, Malmö.

144 Bilaga 10 sou I989:53

Magnusson, M. och Nilsson, C. 1979 Att arbeta obekväm arbetstid, Stockholm, Prisma. Mårtensson, 1974 ’Priméirgrupp, sekundärgrupp och förbrukningen av persontid, Svensk Geografisk Årsbok, 502126-135.

Ohlin, B. 1924 Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar, Ekonomisk

Tidskrift, 262193-218. Ohlsson, R. 1988 Demografiska aspekter 1990-talets arbetsmarknad, i 90-talets Arbetsmarknad, Stockholm, Publica. Ohlsson, R. och Broome, 1988 Ålderschocken, Stockholm, SNS. Rahbek Christensen, L. 1987 Hver vore veje, Etnologisk Forum. 220 1987 Men först 7-timmarsdag Förkortad arbetstid på vård- Spri rapport problem och möjligheter, Stockholm, Sjukvårdens och avdelningar socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Åberg, Y. 1964 Arbetstidsförkortningens verkningar, Statens Offentliga Ut-

redningar 1964:9, Stockholm, Socialdepartementet.

Åberg, Y. 1976 Effekten av arbetstidsforkortningen från 45 till 40 timmar per

vecka produktiviteten i industrin, Bilaga 1 i Arbetstidsförkortning

när hur, Statens Offentliga Utredningar 1976:34, Stockholm, Arbetsmarknadsdepartementet.

sou 1989:53 Bilaga 11 145 Bilaga

Robertsfors kommun och arbetstids-

förkortningar

av Nils Eriksson och Roger Mörtvik

146 Bilaga sou 1989:53

SOU 1989:53 Bilaga 11 147

Förord A Vilka konsekvenser får arbetstidsförkortningar för en glesbygdskommun Den frågan ställde arbetstidskommittén till några sociologer vid Umeå Universitet. Förutom en genomgång av vilka effekter olika arbetstidsreformer skulle ha for Robertsfors kommun innehåller rapporten också genomgång socioloen av gers teoretiska ansatser med relevans för arbetstider. Rapporten har legat till grund för arbetstidskommitténs slutsatser för inmen nehållet ansvarar författarna Nils Eriksson och Roger Mörtvik. Som handledare har Bengt Furâker fungerat. Arbetsmiljöfonden har medverkat till finansieringen projektet. av

Mona Sahlin ordf i arbetstidskømmittén

148 Bilaga SOU 1989:53

150 Bilaga sou 1989:53

SOU 1989:53 Bilaga 11 151

1 Inledning

.

1.1 Studiens

bakgrund och syfte

Denna studie utgör en av tre ortstudier genomförs för den statliga som . arbetstidskommitten. Av kommitténs direktiv framgår att man skall studera tänkbara konsekvenser av olika varianter arbetstidstörkortningar. Föreligav gande studie inbegriper en kartläggning av den aktuella situationen vad gäller arbetstider i en kommun. Med detta som grund gör vi ett scenario över vad som kan tänkas inträffa vid olika former av arbetstidsförkortningar. De alternativ som studeras är för det första en generell förkortning arbetstiden till 30 timav mars normalarbetsvecka, för det andra en generell förkortning till 35 timmars normalarbetsvecka samt för det tredje en selektiv förkortning i form utav en byggd föräldraförsäkring i form av 18 månaders ledighet i samband med barns födelse och sex timmars arbetsdag under tre år för varje barn och vardera föräldern i en tvåförsörjarfamilj, eller under sex år för ensamiörsörjare. Människans arbete är en av de viktigaste konstruktionerna i det sociala och samhälleliga livet, genom att individernas situation i arbetslivet är grundläggande för deras övriga levnadsförhållanden. Arbetets karaktär och dess organisation skapar en social skiktning, vilket medför både olikheter och ojämlikheter i hela det samhälleliga livet. Arbete har utförts i olika former under historiens gång, men i och med det framväxande industrisamhället uppstår det i en ny form, det organiserade lönearbetet. Av de i dag förvärvsarbetar är de allra flesta lönearbetarez Karlssom son 1983. Man kan alltså med fog beteckna vårt samhälle som ett lönearbetssamhälle. Denna bild av lönearbetets och den sociala skiktningens roll i vårt samhälle är inte odiskutabel. Offe 1985 tillhör dem som driver tesen att arbetets betydelse för människa och samhälle har minskat. Mycket kortfattat skulle man kunna beskriva hans syn som att allt fler arbeten utarmats och att allt fler människor upplever arbetslöshet, vilket resulterar i att allt fler tar avstånd från arbetssamhället för att i stället söka mening i tillvaron utanför lönearbetet. Naturligtvis finns också motsatta ståndpunkten, att arbetets betydelse har ökat. Christensen 1983 menar att lönearbetets roll i samhället har förstärkts oavsett vad som hänt med arbetets innehåll och våra attityder. Lönearbetet utgör den dominerande produktionsformen, det fungerar fördelningsnyckel som av samhällets gemensamma resurser, som form för social ordning och som överordnad ideologi. Ahrne 1987 betonar arbetets institutionella betydelse. Även arbetets betydelse för materiell överlevnad har minskat, så har dess om betydelse för sociala relationer ökat. Det viktiga med ett arbete är att ha ett arbete att gå till, att vara anställd någonstans för att därigenom någon i relavara tion till andra. Därtill kan ett arbete ge möjligheter till utveckling och självför-

152 Bilaga sou 1939:53

verkligande, förutsatt att det upplevs som stimulerande av individen. Oavsett vilken tar ställning för. kan man konstatera att frågor om zirbete. t ex syn man arbetstid, central betydelse för både individ och samhälle. är av Vad man gör i sitt arbete kan variera kraftigt vilket givetvis påverkar synen på arbete. Den som har ett intressant arbete uppfattar det troligtvis som betydelsefullt oeh har kanske ingenting emot långa arbetsdagar. Den som står vid ett löpande band har kanske däremot svårt att se någon mening i sin sysselsättning. vilket kan leda till en instrumentell attityd samt en önskan om att begränsa sin arbetstid så långt detta är möjligt. Man kan tala goda respektive onda arbeten. Det förstnämnda kan inom känsla av att vara efterfrågad. att ha stimulerande arbetsuppgifter rymma en och möjligheter till utveckling och kamratskap, dvs att tillfredsställa många av människans grundläggande behov. Arbeten av den onda karaktären saknar däremot flera dessa positiva egenskaper. vilket följaktligen ofta resulterar i av vantrivsel och psykisk ohälsa. I dessa fall blir arbetet en börda som tar kraft och

tid från möjligheterna tillfredsställa de basala mänskliga behoven Åberg

att 1984. Onda arbeten vill människan vanligtvis helst slippa ifrån. även om den lutherska arbetsmoralen gör att många ser arbetet som en plikt. Det enda positiva med arbeten av denna typ är att människan får pengar vilket kan ge henne möjligheter till förverkligande på fritiden Ahrne l987. Frånvaro arbete kan vara en anledning till ofrihet. maktlöshet. och orättviav levnadsvillkor. Detta är en av orsakerna till kvinnornas kamp for att större sa

arbetsmarknaden Åberg 1984. Det är även lönearbetet

utrymme genom kvalificerar sig till socialförsäkringssystemet. paradoxalt nog med som man tanke att man är hänvisad till socialförsäkringssystemet när man inte kan försörja sig genom lönearbete Christensen 1983. Arbetslivets normer har länge varit könsbundna. Kvinnorna har aldrig fått den starka förankring i arbetslivet som har varit given för männen. För kvinnor var länge hemmafru det enda alternativet. Detta kan exemplifieras av att man under 30-talets stora arbetslöshet, i fackföreningar och i riksdagen, diskuterade förbud för gifta kvinnor att konkurrera med männen arbetsmarknaden Björkman och Sandberg 1988. Dessa idéer försvann dock för att under efterkrigstidens långvariga högkonjunktur med en ständigt växande offentlig sektor, ersättas av ett stort behov av kvinnor arbetsmarknaden. Först under 70-talet befann sig emellertid majoritet av kvinnorna i en situation där egen ställning en i arbetslivet var vanligare än ställningen som maka, syster eller dotter] Therborn 1981. Några uttalade krav att kvinnans plats är i hemmet har inte formulerats på tid. vilket åtminstone delvis beror på att detta skulle vara en senare ekonomisk omöjlighet för många hushåll. Däremot har hemarbetets ställning kommit att försvaras, t Hemarbetandes riksorganisation HARO. ex av Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna i Sverige är i dag den högsta i Västeurooch det är framförallt mödrar som svarar för den ökade forvärvsintensitepa, ten. Idag är det mycket kvinnor som lämnar arbetsmarknaden eller som gör längre avbrott när de får barn Nilsson och Paulsson 1983. Den höga förvärvsfrekvensen bland kvinnorna döljer det faktum att det i arbetslivet råder stora ojämlikheter mellan könen. Kvinnorna finns företrädesvis inom den offentliga sektorn i arbeten med låg lön. Koncentrationen av kvinnor till dessa kvinnoyrken har dessutom skärpts under det decenniet. En senaste

sou l989:53 Bilaga 11 153

viktig förklaring till detta är att det främst är dessa yrken erbjuder arbetssom tidsvillkor som möjliggör dubbelarbete. Eftersom kvinnorna sköter 70-80 procent av det obetalda hemarbetet, är detta en förklaring till att så många kvinnor och så män arbetar deltid Björkman och Sandberg 1988. Det är vanligt att kvinnor betraktar arbetets innehåll som mindre viktigt än att arbetet kan kombineras med hemarbete. Många kvinnor känner sig kluvna mellan en traditionell syn på könsroller och föreställningar om större jämlikhet mellan man och kvinna vad gäller både yrkesarbete och hemarbete. Detta innebär också att man är medveten om att man borde agera ett visst sätt, att traditioner men och normer hindrar en Davies och Essevald 1988. Man måste i studier av arbetslivet ta hänsyn till ett påtagligt könsmaktsystem vilket påverkar människors villkor och möjligheter. Könsmaktsystemets styrka varierar mellan olika typer av arbete, samt beroende på i vilken fas i livscykeln individen befinner sig. Småbarnsmödrar och kvinnor med låg eller ingen yrkesutbildning underordnar sig könsmaktsystemets i större utsträckning normer än kvinnor med yrkesutbildning eller kvinnor utan familjeansvar Lindgren 1985. Ojämlikheten mellan könen innebär också att det är betydligt svårare för kvinnor att göra karriär i arbetslivet. Man kan anta att arbetsgivare ibland undviker att anställa eller att satsa på kvinnor, eftersom det finns risk att de komen mer att prioritera barn, familjeliv och hemarbete på bekostnad yrkesarbetet. av

1.2 Rapportens

uppläggning

Med utgångspunkt i vad som skisserats ovan har vi kastat oss i ett försök att studera tänkbara konsekvenser av olika arbetstidsförkortningar. Den övergripande frågan blir; Vad kan tänkas hända inför förändring i A om man en en social situation, i detta fall en förändring av arbetstiden De tre föreslagna alternativen kommer att utgöra en bas för en diskussion om tänkbara konsekvenser, snarare än som tre renodlade alternativ. Arbetet har lagts upp på följande sätt; i kapitel två redogör för teoretiska grunder av relevans för studien. Vi diskuterar de intressemotsättningar a som är ofrånkomliga vid en förändring arbetstiderna, samt hur detta inverav kar på möjligheterna att forma arbetslivet så att det inte bara tillåter utan även befrämjar utveckling och förnyelse samt en god arbetsmiljö. I kapitel tre redogör kortfattat för Robertsfors kommun, dess historik och samhällsstruktur, för att ge läsaren uppfattning kommunen. en om I kapitel fyra ger en bild av hur arbetstiderna ut för de stora löntagarser grupperna i kommunen. Totalt privata företag samt kommunens och landstingets verksamheter valdes ut och korn därigenom att utgöra stommen i studien. Vi samlade in uppgifter om samtliga anställda vad gäller kön, ålder, civilstånd, befattning samt uppgifter ordinarie och faktiska arbetstider4. m m om Skälet till att studien inte inbegriper företagare är att dessa inte omfattas av arbetstidslagar och -avtal i samma utsträckning anställda. Med tanke som det stora antalet jordbrukare i kommunen, vilka förvisso är egna företagare, genomförde vi dock ett antal intervjuer med jordbrukarfamiljer i syfte att spegla deras arbetstider samt deras attityder till dessa. Härigenom fick också en

154 Bilaga 11 sou 1989:53

kontrast till diskussionen om löntagarnas arbetstider. Dessa intervjuer redovisas också i kapitel fyra. Med det underlag kapitel fyra gav, genomförde vi intervjuer med föresom trädare för arbetsgivare och anställda på respektive arbetsplats. Syftet med detta att bild vilka konsekvenser olika former av arbetstidsförkortvar en av ningar skulle kunna få. I kapitel fem för vi en diskussion kring tänkbara konsekvenser. För att uppfattning tidsanvändning och attityder till arbetstider och en om arbetstidsförkortningar, genomförde en enkätundersökning bland de anställda på två arbetsplatserna. Därtill genomförde vi kompletterande intervjuer av med de småbarnsföräldrar fanns med bland dessa. Resultatet av detta redosom visas i kapitel sex. I det avslutande kapitlet försöker att knyta ihop påsen med den röda tråd löper från kapitel ett till Vi för här en diskussion kring tänkbara konsom sex. arbetstidsförkortningar kan tänkas medföra. sekvenser som

De övrigatvâ ortsstudierna genomförs av Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet, studerar Motalakommun och Institutionen för kulturgeografioch ekonomisk geografivid som Lunds universitet, som studerarGöteborgs kommun. 2. Med lönearbetare den personsom arbetar mot lön. Detta begrepp motsvaras i arbetsmarkavses nadsstatistiska källor, tex folk- och bostadsräkningarna, FoB, av anställda.

Andel av kvinnornai åldern 15-64 år som arbetar minst halvtid.

4. Med ordinarie arbetstid avses den tid som undersökningspersonernas anställning omfattar. Den faktiska arbetstiden den är ordinarie minusalla former av frånvaroplus övertid.

sou 1989:53 Bilaga I1 155

2 Om

arbete, tid och tidsgeografi

2.1 Arbetets organisation, arbetstid och dess påverkan på tiden utanför arbetet

Det finns idag i huvudsak två faktorer pekar mot arbetstidsmönster. som nya För det första en tendens till förlängda drifts- och öppethållandetider och för det andra förändrade yrkesroller orsakade den tekniska utvecklingen vilket av i sin tur påverkar arbetsinnehållet och arbetstiderna. Enligt Liljeström 1985 kan de utvidgade driftstiderna betecknas som en kolonisering natten. Mänav niskan börjar att förändras från att ha varit dagvarelse till är verksam en en som dygnet runt. Stora dyra investeringar inom industrin kräver effektivare ett utnyttjande av maskinparken vilket resulterar i önskemål från arbetsgivarna att utöka driftstiderna. Vissa verksamheter inom tjänstesektorn, framförallt vårdoch omsorgsarbete, kräver också kvälls-, helg- och nattjänstgöring. Arvedsson 1984 påpekar att vissa arbeten kan utföras när helst medan andra arbeten som faktiskt måste utföras under de tider då andra är lediga. Detta beror till del stor att tjänsteproduktionen växer fort. De producerar tjänsterna och de som som konsumerar dem kan ofta inte arbeta samtidigt. Arvedsson konstaterar vidare arbetsgivarens behov arbetskraft kan i att av variera alltefter verksamhetens rytm. Arbetsgivaren vill ha arbetstagarna tillgängliga när behovet av arbetskraft är som störst, något inte alls behöver som stämma överens med arbetstagarnas önskemål. Vi finner alltså en intressemotsättning där olika önskemål om arbetstidens förläggning kolliderar med varandra. Denna utveckling innebär också att går mot en mångfald arbetstiav der. Dessa nya arbetstidsmönster karaktäriseras ökad oregelbundenhct av cn vilket brukar sammanfattas under det mer positivt klingande namnet flexibilitet Magnusson 1987. Om man skall tillmötesgå både den enskilde individens krav och önskemål och produktionens, så måste det till handlingsberedskap och medveten en en policy hos berörda företag och förvaltningar. Det måste finnas en framförhållning i form av en arbetstidsorganisatorisk flexibilitet, utvecklad arbetsorgaen nisation med ett stort inslag av självbestämmande och för arbetets ansvar genomförande och planering Magnusson 1987. Meidner 1987 menar att flexibilitetsbegreppet många gånger hanteras onyanserat. Han påpekar att det inte bara finns en utan flera sorters flexibilitet. En typ av flexibilitet gäller arbetstidens förläggning. Även industrisamhälom lets stela arbetstidsregler tycks i upplösning, så betyder inte det det vara att stora flertalet lönearbetare frigörs från vad han kallar lönearbetets tyranni a a, s. 49. Arbetstidens förläggning blir för olika intressen. Å sidan har en arena ena vi arbetsgivarna och kundernakonsumenterna gärna driftstiden som ser att förlängs och att tillgängligheten ökar. Å andra sidan har vi lönearbetarna som

156 Bilaga sou 1989:53

vanligtvis inte vill arbeta alltför obekvämt och oregelbundet. I denna intresse-

motsättning är det stor risk löntagarkollektiv kommer i kläm. Det är att svaga arbetsgivarna är offensiva och pådrivande i denna fråga. De fackliga orgasom nisationernas roll, att skydda sina medlemmar och att bevaka deras intres-

blir problematisk i detta sammanhang. Strategierna är kollektiva samtidigt sen, medlemmarnas behov och önskemål varierar beroende personliga presom ferenser, typ arbete och var man befinner sig i livscykeln Hammarström av 1987. Hammarström beskriver flextidsproblemets kärna att: Arbetsgisom krav flexibilitet riktar sig mot alla anställda, vare sig de tål det eller varens ej. Fackföreningens skyddssystem riktar sig mot alla, vare sig de behöver det

eller ej. 41. a a, s. En typ flexibilitet handlar om flexibla arbetsinsatser Linder livscyannan av keln. Även här har industrisamhället varit normerande. Den första delen av vårt

liv utbildning, den andra och längsta förvärvsarbete och den tredje ägnas delen innebär pensionering. Meidner 1987 menar att en mjukare övergång

mellan dessa olika faser i livscykeln måste till. Utbildning och arbete måste var-

i betydligt större utsträckning än i dag. Därtill måste vi en mer rörlig penvas inte orkar eller vill arbeta tills de nått pensionsåldern måste sionsâlder. De som chansen sluta tidigare, samtidigt som möjligheter att arbeta längre måste ges att finnas för den som så vill. Man kan rikta kritik mot att endast mycket liten del av vår produktivien tetsökning tagits i form kortare arbetstider, trots att alla undersökningar ut av arbetstid framför högre kin‘. Även här tyder att de flesta föredrar kortare konkurrerar olika intressen. Den grundläggande motsättningen gäller om en

arbetstidsförkortning skall generell eller om den skall vara selektiv. vara Åsikter huruvida arbetstidsförkortningar leder till ett ökat personalbehov om eller går isär. Erfarenheterna från genomdrivna arbetstidsförkortningar

utomlands visar att stor del av förlusten i arbetstimmar kan kompenseras en med rationaliseringar NOU 1987. Samtidigt visar andra studier att ungefär

hälften den nedkortade tiden ger utslag i form av ökat personalbehov. De av rationaliseringsvinster uppnåtts kan bero att man tidigarelagt investesom ringar ändå skulle genomföras och att effekten dessa klingar av efter som av några år då återgår till normal investeringstakt Ingelstam 1986. man I de fall där arbetstidsförkortningar inte klart leder till fler jobb påpekar Ing-

elstam detta kan till fördel för fackföreningsrörelsen då en av förutsättatt vara ningarna för stark fackföreningsrörelse är knapp tillgång på arbetskraft. en en lett samhällssystem där tillgång och efterfrågan fäller avgörandet ger då en kor-

arbetstid facket ett starkare förhandlingsläge då personalen blir en allt mer tare efterfrågad och dyrbar Den svenska fackföreningsrörelsens, med interresurs. nationella mått mätt, kallsinnighet mot arbetstidsförkortningar kan främst för-

klaras menat att arbetstidsförkortning inte leder till fler jobb av att man en Björkman och Sandberg 1988. Att lönearbete sker under organiserade former är för de flesta en självklar-

het. Men vad innebär arbetets organisering Stenbeck 1983 poängterar att ar-

betets organisation karaktäriseras att individer i organisationen kontrollerar av andra samtidigt de själva blir kontrollerade av andra. Centrala frågor rör som dominans, kontroll och underordning. Arbetsgivaren strävar efter att vinna

kontroll över arbetstagarnas tid och vilket resulterar i att arbetsdelning rum,

sou 1989:53 Bilaga 11 157

blivit den princip som arbetets organisation byggts upp kringz.

l bondesamhället, när människan arbetade för det direkta hushållsbehovet, följde hon dygnets och årstidernas växlingar. Detta innebar att arbetstid nåvar got som inte mättes i timmar och minuter. Man hade cyklisk tidsuppfatten ning Frykman 1979. Tiden kort eller lång beroende arbetets och invar art tensitet. Industrialiseringen medförde övergång till linjär tidsuppfatten en ning som etablerades i och med stordriftens och massproduktionens krav på ökad effektivitet, koordination och kontroll den arbetade tiden och det av mänskliga arbetet. Arbetsgivaren ställde krav på att betald arbetstid också skulvara .fläckfri och felfri tid, en tid god kvalitet, under vilken människo- . av kroppen oupphörligen är i arbete. a 30. Industrialiseringen medförde a, s. . därigenom en övergång från ett uppgiftsorienterat arbete till tidsorienett mer terat arbete. Under det linjära lönearbetets era har alltså klockan blivit det huvudsakliga kriteriet för dirigering och värdering arbete. Det första kollektivavtal av som slöts i Sverige 1905 handlade just om arbetstidens längd Stenbeck 1983. Den främsta gemensamma nämnaren mellan olika arbeten är också just arbetstid. De allra flesta lönearbetande säljer sin tid till en arbetsköpare, och inte resultatet av sitt arbete, vilket betyder att lön vanligtvis utbetalas i förhållande till arbetstid och närvaro i stället för till resultat. De arbetstidsregleringar som genomförts sedan dess har från arbetsgiman varhåll kompenserat genom att öka arbetsintensiteten, vilket har krävt öken ning av kontrollen. Den första metod använde sig ackordslönesysman av var tem. Tanken var att ackordet skulle utgöra en morot skulle arbetaren som att av egen fri vilja arbeta snabbt och effektivt. Emellertid fick stora konman trollproblem när man skulle sätta ackorden vilket manade fram strategier. nya Tidsstudier och stämpelur blev den nya melodin. Härigenom avsåg man att studera arbetsprocessen i dess minsta beståndsdelar för att därefter detaljreglera A hur arbetet skulle utföras, inte bara vad avser tid utan även var och hur arbetet skulle bedrivas Björkman och Sandberg 1988. Dessa idéer brukar kallas för tay1orism efter dess upphovsman Frederick W. Taylor. Taylorismens principer om arbetsdelning dominerade arbetsmarknaden fram till 6O-talet3 Un- . der 70-talet tvingade utvecklingen inom industrin fram strategier. Arbetsnya givarna ville skapa nya fabriker i form av produktverkstäder där avslutad en delprodukt framställs under eget resultat-ansvar Ehn och Sandberg 1979. Socioteknik, grupptillverkning, uppgiftsdelegering och Organisationsutveckling blev nya recept på effektiv organisation. En central tanke är den dagen att liga organiseringen av arbetet överlåts till själva arbetsgruppen. Härigenom tillmötesgår man också i viss mån fackliga krav på decentralisering. Under 80-talet har detta omsatts i praktiken i större skala Björkman och Sandberg 1988. Frågor om arbetstid har alltså en central roll för organiseringen arbetet. av Arbetstiden är nära kopplad till möjligheterna att organisation en att generera vinst. En möjlighet att öka vinsten är följaktligen att förlänga arbetsdagen med oförändrad lön. Detta är något som idag är orealistiskt. Vi har stark en fackföreningsrörelse som motsätter sig sådana tankegångar och så vi vet att arbetsförmâgan mattas längre arbetsdagen är. Ett annat sätt är öka arbetsinatt tensiteten, öka tempot eller minska på antalet Ett tredje sätt är ratiopauser. att

158 Bilaga sou 1989:53

ökad mekanisering och automation. Den tekniska utvecklinnalisera genom en kan härigenom öka den enskilde lönearbetarens produktivitet Ehn och gen Sandberg 1979. Med fritid vanligtvis den obundna tid har när själva kan välja vilka avses aktiviteter vill utföra, utan hinder i form förvärvsarbete och hushållsarbeav Fritiden har också kvalitativ sida som rör vilka möjligheter vi har att fylla te. en den med vettigt innehåll tillfredställelse Vogel l987b. Arbete och som ger oss andra plikter hänger med fritiden på så sätt att de sammantaget bessamman tämmer vårt allmänna välbefinnande, dvs hur trivs med vår tillvaro. Att arbetstiden har minskat, sett ett längre perspektiv, samtidigt som vår ur materiella standard har ökat, har inneburit att de yttre ramarna för vår fritidsanvändning har förbättrats över tid. Trots detta kvarstår stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. En del dessa kan man beteckna som olikheter, av kan förklaras att människor har olika intressen. Emellertid finns det som av även skillnader visar omfattande ojämlikhet mellan olika samsom en hällsskikt. Dessa kan till viss del förklaras skillnader i ekonomiska resurser, av det är uppenbart att även arbetets innehåll avspeglar sig i fritidsanvändmen ningen Tåhlin 1985. Exempelvis så nyttjar människor i högre socioekonokommunala idrotts-, fritids-, och kulturaktiviteter i större utmiska grupper sträckning än människor i lägre socioekonomiska grupper Lundén-Jacoby och Näsman 1989. Dåliga villkor i arbetslivet påverkar fritidsanvändningen så sätt individen passiviseras Gardell 1980. De som har obekväma och att oregelbundna arbetstider, Skiftarbetare, riskerar att ställas utanför gement ex aktiviteter både i och utanför arbetet. Skiftarbete ökar både individens samma hälsomässiga och dennes sociala besvär Magnusson och Nilsson 1979. Arbetstidens omfattning och förläggning strukturerar familjelivet hårt och många barnfamiljer tvingas till ett enormt pusslande för att vardagen att funtillfredställande. Vanligtvis är situationen bättre för tjänstemän än för argera betare i och med att de ofta har flexibla arbetstider Lundén-Jacoby och Näs- 1989. Skiftarbetare är kategori många gånger får problem med man en som kontakten med barnen. Oregelbunden arbetstid leder till oregelbunden fritid vilket avspeglar sig i barnens minskade möjligheter till vuxenkontakter. a Familjer med oregelbunden och obekväm arbetstid upplever också större pro-

blem med barnomsorg.

2.2 Arbete och arbetstid i tidsgeografisk belysning

Den tidsgeografiska Ellegârd 1986 förespråkar bygger en ansatsen som beskrivning såväl enskilda människors hela befolkningars tidsanvändav som ning och rumsliga förflyttningar. Tidsgeografm kan sammanfattas i fyra

punkter: Människans tid kan inte eller överlåtas till någon annan människa. 1 sparas 2 Många aktiviteter kan däremot delegeras, vilket gör människan ut-

bytbar. 3 Vissa aktiviteter går inte att delegera, exempelvis sömn. 4 Varje människa är odelbar och kan därför endast vara på ett ställe

gången.

sou 1989:53 Bilaga 11 159

Med tidsgeografms hjälp kan sålunda visa på individens relationer man till exempelvis maskiner. andra människor. material eller till den omgivande mil-

jön. Enligt Ellegård skulle detta innebära att tidsgeografin därigenom är läm-

pad för studier av förhållandet mellan arbete och människa.

Liknande ansatser har också utförts Giddens 1984, dock är kritisk av som till vissa delar i ansatsen. t ex att tidsgeografm utgår från naiv och bristfällig en bild av människan som handlande varelse. Det finns tendens individeren att se na som skapade oberoende av vardagslivets sociala En följd detta blir ramar. av att man inte ser det som skapar möjligheter respektive hinder. Tidsgeografins

svagheter beror mycket att den inte inkluderar någon utvecklad teori om makt. Studier av människans begränsningar och möjligheter förutsätatt agera ter att man tar hänsyn till frågor om makt, exempelvis intressekonflikter och

andra motsättningar.

Att studera rörelser och möjligheter i tiden och i rummet aktualiserar den konflikt som finns. inte bara mellan olika intressen utan också mellan olika syn tiden och möjligheten att utnyttja densamma. Ordstäv tid är pengar som exemplifierar enligt Hernes 1987 detta. I arbetslivet godtar alla parter att tid och pengar likställs och är med varandra direkt utbytbara. Tid knapp ses som en resurs och rationaliserandet av denna blir grundläggande for vår kultur. resurs Möjligheter att själv kunna påverka arbetstiden varierar starkt mellan könen, olika yrkesgrupper och mellan olika sektorer arbetsmarknaden mellan samt olika faser i livet. Även Hernes i likhet med Frykman diskuterar begreppen cyklisk respekti-

ve linjär tid. I den cykliska tiden är planerbarheten låg. Tiden periostyrs av diska sociala processer såväl som av naturen, omgivning och kulturella rytmer. Den linjära tiden är framtidsinriktad, målinriktad och lättare kartlägga och att rutinisera. Den linjära, kronometriska tiden från det offentliga arbetslivet ten derar att sprida sig till vardagen, trots att vissa såsom barnafödande, processer sjukdom, vård och åldrande inte kan linjär klocktid. styras av Här uppstår en konflikt som enligt Hernes är orsakerna till kvinnorna väljer deltidsaren av att beten för att klara synkroniseringen de olika tidsstrukturerna. av av Hernes hävdar att det råder stora skillnader mellan männens och kvinnornas

syn på hur välfardsökningar bör tas ut. Män år tätare kopplade till penninglöne-

ekonomin medan kvinnor oftare är sysselsatta med verksamheter som inte lika

lätt går att mäta ekonomiska i termer, vilket gör att kvinnor ofta uppskattar kor-

tare arbetstid istället för högre lön och männen tvärtom.

Män jobbar ofta heltid samtidigt som männens arbetstider i väldigt stor utsträckning styr kvinnans val arbetstider. Män är karriårinriktade av medan kvinnorna anpassar sitt arbete till familjens och hushållets behov och inrättar sin tidsstruktur därefter. Män tenderar att inrätta skarp gräns mellan arbete en och fritid samtidigt som kvinnorna tar sig större delen hushållsarbete och av

beredskap i hemmet även under fritiden Liljeström 1985. Åberg

1984 betonar att en arbetstidsförkortning också upplevs som mest intressant för de grupper som har mycket att ombesörja vid sidan lönearbetet, kvinnor av t ex och småbarnsföräldrar.

Kunskap om arbetstidsutbudets struktur, hur människan skall kunna påverka omfattning och förläggning sin arbetstid är dåligt av egen utredd. När frågan handlar om att kombinera produktionstekniska behov med mänskliga behov av

160 Bilaga sou 1989:53

arbetstidsomfattning och förläggning blir det av stor vikt att ha kunskap om

organisations- och maktstrukturer Arvedsson 1987.

För att förstå vilka fenomen som kan tänkas uppträda vid olika former av ar-

betstidsförkortningar krävs det att har en bild av de strukturer och intresseman formar individens, familjens, organisationers och hela sammotsättningar som

hällens agerande. Vi har försökt bild hur viktigt det är att studera proge en av blemet utifrån detta perspektiv. Förhoppningsvis har vi lyckats visa att området

inte på något några lätta, för alla inblandade parter, lika acceptabla lössätt ger

ningar.

Detta gällerde decenniernas tillväxt. Sett i ett historiskt perspektivsåhar arbetarrörelsen senaste arbetstid, vilket innebär den samlade årsarbetstiden har halvedrivit en hårdkamp förenkortare sedan sekelskiftet.Man bördock noteraatt arbetsgivarna har kunnat kompensera arbetstidsförrats l konningar intensiñering arbetet, något som oftaskett med arbetstagarorganisationerl genomen av l nas goda minne Björkman ochSandberg 1988:209. l I 2. Med arbetsdelning här systematisk uppspaltning arbeten av i begränsade operationer, avses en något är utmärkande fördet kapitalistiska samhället.Dettaär alltså något annat än den samhälsom leliga arbetsdelningen, dvs människor utför olika arbeten ochhar olika yrkeskunskaper. Något att existerar i alla kända samhällenBraverman 1977:70. som

Den arbetsdelning taylorismen förespråkade medfördeenligt a Braverman 1977270 en som arbeten. Den bakomliggande orsakentill denna utveckling var arbetsgivarnas utarmningav många och företagsledningamas strävan efter att kontrollera arbetarna och arbetsprocessen, i syfte att säk-

ra vinsten.

sou 1989:53 Bilaga 11 161

3 Om

Robertsfors kommun

Robertsfors kommun bildades 1974 genom en sammanslagning Bygdeå och av Nysätra kommuner. Kommunen, framförallt dess del, utgör Väsnorra en av terbottens viktigaste och mest traditionsrika jordbruksbygder. Det gamla bruksjordbruket var under tid ett Norrlands största. En industriell utvecken av ling fick tidigt fäste i området kring nuvarande centralorten genom en utvecklad järnhantering. Denna avvecklades under slutet 1800-talet varefter av en period dominerad av trävaru- och pappersmassetillverkning följde. Sulfitfabriken var i drift fram till 1940-talet. Redan ett decennium tidigare hade robertsforssâgen lagts ned, en utveckling som visade sig samtidigt de flesta bruksorter i Norrland. Vid sidan om bruket kom ett flertal småföretag, företrädesvis inom samfärdsel och Verkstadsindustri, att växa fram under l930-l940-talen. Den offentliga sektorn bestod fram till 1930-talet främst av ett begränsat skolväsende, sjukvård i liten skala samt viss post- och telegrafverksamhet. Först 1950- 1960-talen kom en kraftig expansion av den offentliga verksamheten att ske, främst genom en utbyggnad sjukvård och skolor. av I tätorterna Robertsfors, Bygdeå och Ånäset har den privata sidan, förutom den industriella verksamhet som främst präglar Robertsfors, utgjorts framav förallt handel och annan service. Utanför tätorterna har den privata verksamheten främst bestått av jord- och skogsbruk. Denna bild gäller än i dag, även om omfattningen av jord- och skogsbruk successivt har minskat. Nedläggningen av sågen och sulfitfabriken kom att ställa krav sysselny sättning. När ASEA etablerade sig i Robertsfors 1948, med tillverkning av isoleringsmaterial, senare glasfiber och verktyg, skapades de möjligheter till sysselsättning som bygden så väl behövde. Lönearbetet bruksorter som Robertsfors var av tradition starkt manliga företeelser. Kvinnorna var under 1900-talets början främst sysselsatta inom jordbruk och med husligt arbete. Antalet kvinnor inom kontors- och industrisektorn ökade dock, framförallt under efterkrigstiden i samband med att efterfrågan arbetskraft inom dessa sektorer ökade. Den största efterfrågan kom emellertid den kraftigt expanderande offentliga sektorn att ha. De kvinnor som i störst utsträckning kom att förvärvsarbeta var de gifta kvinnorna utan småbarn, eftersom möjligheten att ta ett förvärvsarbete främst begränsades tillav gången till barnomsorg Andersson 1983

Fortfarande utgör stora delar av Robertsfors kommun glesbygdl. Sysselsätt-

ningen är koncentrerad till jord- och skogsbruk, tillverkningsindustri ofsamt fentlig tjänst, näringar där efterfrågan på arbetskraft mattats eller minskat under senare tid. Emellertid befinner oss i dag i situation där behovet en av arbetskraft är mycket stort. Detta gäller även Roberstfors kommun, där inom man

162 Bilaga

sou 1989:53

de flesta näringar upplever personalbrist. Centralorten Robertsfors är präglad av en brukstradition med en dominerande industriutveckling av bruket, sågen, sulfitfabriken och den mekaniska verkstadenz. Liknande utveckling har på många orter i landet lett till stora strukturella problem, något som däremot inte gäller Robertsfors. En smidig övergång från bruksnäringar till en högteknologisk industriproduktion i några centrala företag, är en av förklaringarna. Inte heller tycks jordbrukets strukturomvandling ha medfört några större omställningsproblem.

Tabell 3.1 De forvärvsarbetandes fördelning på olika näringsgrenar i Robertsfors kommun. Procent.

Källa: FOB 75, 80, 85

Många företag i Robertsfors är små, vilket i sig inte är något problem. Andelen sysselsatta i småföretag växer i hela landet och småskalig företagsamhet är och förblir viktig för kommuner av Robertsfors typ. Jord- och skogsbruk är fortfarande betydande näringar inom kommunen. Även sysselsättningen minskat så finns än i dag mycket stor andel de om en av förvärvsarbetande inom denna näring, vilket visar att jord- och skogsbruk fortfarande har en mycket stor betydelse i kommunen. Den centrala roll som jordbruket länge haft har dock minskat, exempelvis har samtliga mejerier i kommunen lagts ner3 Inom skogsbruket sker ständiga mekaniseringar vilket .

successivt har minskat sysselsättningen. Dessutom innebär den begränsade

förädlingen av skogsråvaran inom kommunen att man kan förutspå en fortsatt minskning av sysselsättningen inom branschen. Tillverkningsindustrin har en mycket stark stark ställning. Ett flertal företag befinner sig i en högteknologisk sfär med stora utvecklingsmöjligheter. Många av kommunens viktigare företag är dock kontrollerade från andra orter, vilket kan vara en osäkerhetsfaktor vid t ex branschkriser eftersom man kan anta att det kan innebära ett svagare ansvar för den bygd där företaget är lokaliserat. Den privata tjänstesektorn är expanderande i landet som helhet, men utvecklingen är koncentrerad till städer. Robertsfors kommun har en liten andel sysselsattt inom denna näringsgren. Denna begränsning beror på en låg efterfrå-

sou 1989:53 Bilaga 11 163

gan i kommunen, samt närheten till Umeå och Skellefteå. Den offentliga sektorn är en betydande arbetsgivare i kommunen. Lokalisering av verksamheter av någon större omfattning sker dock till kommuner av Robertsfors typ. Befolkningen har under den senaste 20-årsperioden ökat något. Länsstyrel-

sens prognos tabell 3.2 tyder en långsam befolkningsminskning trots att tillväxten för närvarande ter sig mycket god. Det finns många människor, unga framförallt i gruppen under sju år i kommunen. Prognosen visar också en stabil utveckling av ungdomskullarna och minskning andelen åldringar en av över 65 år, något som inte är speciellt vanligt i kommuner Robertsfors av karaktär.

Tabell 3.2 Befolkning i Robertsfors kommun 1980-2000. Prognos fr o m 1990.

1980 1985 1987 1990 1995 2000

-06 677 779 772 775 761 727 07-15 931 923 938 980 1016 998

Totalt 7737 7713 7716 7724 7609 7443 Källa: FOB80, 85 samt Länsstyrelsen

Fler människor pendlar ut till arbetstillfällen i andra kommuner, framförallt till Umeå och Skellefteå kommuner, än de som utifrån pendlar till arbetstillfällen i Robertsfors kommun Tabell 3.3. De pendlar inom kommunen som har korta restider eftersom man snabbt kan transportera sig till och från arbetet, delvis beroende på att de allra flesta färdas privat eftersom kollektiva transportmedel praktiskt taget saknas. Även de pendlar över kommunsom gränserna har relativt korta restider eftersom även dessa kan transportera sig snabbt trots att avstånden kan vara långa, räknat i kilometer och mil.

Tabell 3.3 Pendling till och från Robertsfors kommun.

164 Bilaga sou 1989:53

Med tanke Robertsfors är mindre kommun i övre Norrland, är det anatt en märkningsvärt arbetslösheten är de lägsta i Sverige Tabell 3.4. Månatt en av företag upplever de har svårigheter att rekrytera personal i den utsträckga att ning de skulle vilja. Den lokala arbetsmarknaden är otillräcklig for att täcka det

arbetskraftsbehov som finns.

3.4 Öppet arbetslösa i Robertsfors kommun. Relaterat till länet AC, Tabell referensområden och riket. Procent

Källa: Länsarbetsnämnden

Utbildningsutbudet i kommunen är klart begränsat, i likhet med andra kom-

storlek. Viss gymnasial utbildning finns att tillgå i centralormuner i samma På grund den tillväxt för närvarande sker i kommunen finns det ten. av som önskemål från både kommunledning och näringsliv utlokalisering av efom en tergymnasiala alternativ anpassade till kommunens arbetsmarknad och nä-

ringsliv. I kommuner denna karaktär är vanligtvis utbudet av de kultur- och fritidsav aktiviteter finns i städer begränsade, så även i Robertsfors. Fritiden insom i stället många andra aktiviteter, t jakten som är av central betydelrymmer ex för många, framförallt bland männen. se

Enligt Wiberg, U, och Persson, L-0, 1988, kan en kommun av Roberstfors typ definieras urbaniserad glesbygd. Denna definition avser mindre centralorter eller andratätorter som 5000inv med bilpendlingsomland 30km och som ligger relativtlångt 50 km frånstörre Ett förhållande möjliggör daglig basservice, en fungerande om än begränsadlönearorter. som betsmarknad, samtidigt försättningamaär för kvalificerad service till företag och som svaga hushåll.

Brukssamhällen brukar också kännetecknas den speciella socio-ekonomiska strukturdär förav måner och naturalön karakteriserar relationen mellanden anställde, bruksledningen ocharbetar-

familjen Andersson 1983:5.

Änäsets mejeri, det sistai drift, lades 1979 försvanninte bara många arbetstill- När som var ner fällen utan även enav jordbrukets viktigaste livsnerver eliminerades.

4 Med referensområde kommuner i liknande situation ochi liknandeområden enligtlänsaravses betsnämndens definitioner.

sou 1989:53 Bilaga 11 165

4 Arbetstider i Robertsfors

kommun 1988

Vi kommer i detta kapitel att redogöra för de arbetstider vid undersöksom ningstillfallet var aktuella. I anslutning till detta kommer vi kortfattat att presentera berörda arbetsplatser. Vi kommer först totalbild rådande siatt ge en av tuation för hela kommunen. Därefter redogör vi ingående för situationen mer i de olika näringsgrenarna. Där så är möjligt kommer vi att göra jämförelser med andra källor.

4.1 Arbetstider bland förvärvsarbetande i Robertsfors kommun

Studien omfattar totalt I 413 personer, vilket motsvarar 45 procent av samtliga förvärvsarbetande i kommunen enligt FoB 85. Av dessa är 43 procent män och 57 procent kvinnor. Samtliga näringsgrenar finns representerade i studien förutom privat byggnadsverksamhet, samfiirdsel, post— och telekommunikationer och bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet. Förutom landstingets samtliga 203 anställda och kommunens samtliga 534 anställda, så omfattade studien även privata arbetsgivare inom skog, handel och industri med tillsammans 676 anställda. Om man delar in undersökningsgruppen i socioekonomiska finner grupper, man att de fördelar sig enligt tabell 4.1. Arbetarna 63 % är överrepresenterade i vårt urval jämfört med riket som helhet, där knappt hälften av de förvärvsarbetande är arbetare. Andelen tjänstemän stämmer däremot väl överens med rikssiffrorna. Endast en procent av vårt urval är företagare, jämfört med egna procent i hela riket Vogel 1987. De egna företagarnas arbetstider kommer ändå att diskuteras, om än avgränsat till gruppen jordbrukare Avsnitt 4.2. Andelen arbetare är större bland kvinnorna än bland männen. I kategorin facklärda arbetare finner vi mer än hälften av kvinnorna, vilket är betydligt mer än i riket som helhet jmf Vogel 1987. För männen överensstämmer våra siffror bättre med rikssiffrorna. 91 procent var tillsvidareanställda. Andelen något var högre för männen än for kvinnorna. 67 procent hade sin arbetsplats i centralorten, vilket speglar det faktum att det flesta arbetstillfállena finns där.

166 Bilaga sou 1989:53

socioekonomiska SEI och könl. Tabell 4.1 Arbetskraftens fördelning i grupper Uttryckt i procent.

Män Kvinnor Totalt Socioekonomisk grupp

facklärd arbetare 35 53 45 Facklärd arbetare 25 14 18 Lägre tjänstemän 15 13 14 Tjänstemän på mellannivâ 15 16 l6 Högre tjänstemän 8 5 6 Företagare l 0 0

Totalt 99 101 99 n 609 804 I413

Undersökningsgruppens arbetstider

Hela 95 procent männen hade en ordinarie arbetstid som motsvarade heltid, av dvs minst 35 timmar per vecka. Motsvarande siffra bland kvinnorna var endast 42 procent. De flesta deltidsarbetande arbetade långa deltider. Siffrorna för männen stämmer väl överens med siffror för hela riket. Deltidsarbete är dock vanligt bland kvinnorna i vårt urval än i hela riket jmf Pettersson 1989. mer

Tabell 4.2 Individernas ordinarie och faktiska veckoarbetstid. Fördelat på arbetstidskategorier och kön. Uttryckt i procent. Den första siffran i respektive kolumn står för ordinarie arbetstid. Den andra for den faktiska.

Den faktiska arbetstiden bland förvärvsarbetande i landet har tidigare minskat under en lång rad av år, främst p g a lagstadgad och avtalsreglerad arbetstidsförkortning, även genom förbättrade möjligheter till studieledighet, förmen äldraledighet och semester. Emellertid har den faktiska arbetstiden Ökat under 80-talet. Orsaken till detta torde vara att hushållen försöker att kompensera sina sjunkande reallöner, t ex genom att kvinnorna går upp i arbetstid. Vissa t småbarnsföräldrar, arbetar dock deltid i allt större utsträckning grupper, ex Vogel fl 1987. Om jämför småbarnsföräldrar med övriga förvärvsarm man betande i vårt material, finner man att den enda skillnaden är att småbarns-

sou 1989:53 Bilaga 11 167

mammornas faktiska arbetstid understiger övriga kvinnors arbetstid med ca tre timmar per vecka. Studerar man hur den ordinarie respektive den faktiska arbetstiden ser uti olika socioekonomiska finner skillnaderna bland grupper, man att männen är relativt små, medan arbetstiden bland kvinnorna blir längre med ökad utbildnings- och kvalifikationsnivå.

Tabell 4.3 Arbetskraftens ordinarie och faktiska arbetstid i medeltal. Fördelat på kön och socioekonomiska grupper. Den första siffran i respektive kolumn står för den ordinarie arbetstiden. Den andra står for den faktiska.

30,3 Tjänstemän på mellannivå 39,3 36,5 34,1 26,2 36,3 30,6

Våra siffror understiger genomgående rikssiffrorna för faktisk arbetstid, med

mellan fem och åtta timmar jmf Vogel fl 1987, Pettersson 19892. Skillna-

m derna torde kunna förklaras av att i andra studier grundar sig på man uppgifter direkt från intervjuade personer. Våra siffror baseras däremot på uppgifter från arbetsgivaren, vilket skulle kunna betyda människor har att en tendens att överskatta sin arbetade tid eller så registreras inte all tid som arbetas. En annan faktor som kan spela in är säsongen då mätningarna utfördes, vilket skulle kunna inverka på semester- och kompensationsledighet.

Den ordinarie arbetstiden i olika åldersgrupper varierar enbart genom att de

allra yngsta, 16-19 år, har betydligt kortare arbetstid en än övriga. Detta är en mycket liten grupp 12 eller knappt procent och flera personer en av dem har en anställning de sköter vid sidan sin ordinarie som om sysselsättning, vanligtvis studier. Det finns även en tendens till att arbetstiden minskar bland dem

över 55 år, vilket tyder på att en del väljer att ’ ’trappa ’ ’ i slutet sitt yrkesn av liv, men även att det finns de tvingas utslitning dyl. som p g a o Den faktiska arbetstiden är kortare än den ordinarie i samtliga åldersgrup-

per, förutom i den yngsta gruppen 16-19 år där den i medeltal fem timvar mar längre. Den minsta skillnaden, tre timmar, finner vi i åldersgruppen

50-54 år, och den största, sju-åtta timmar, finner vi i åldersintervallet 25-39 år.

Vilka orsaker finns då till skillnaderna mellan den ordinarie och den faktiska

arbetstiden Som vi tabell 4.4, finns det främst ser av tre orsaker. För det första har vi en kategori med kortare faktisk arbetstid ’ ’bamledighet 3 p g a i åldersgruppen 25-39 år. De flesta med kortare arbetstid är kvinnor, vilket motsvarar den bild gäller för hela landet4. Kortare faktisk som ordinarie arbetstid p g a barn mest vanligt .bland tjänstemän på mellan- och högre var ni-

168 Bilaga sou 1989:53

vå. Småbarnsmammorna i vårt material är barnlediga i betydligt större utsträckning än småbarnspapporna, 26 procent mot sex procent.

För det andra har vi sjukskrivna. Även här dominerar kvinnornas

en grupp . Andelen sjukskrivna i vårt material ökar med ålder. Största andelen sjukskrivfinner vi i åldersgruppen 55-59 år, där 18 procent var sjukskrivna i någon na omfattning under mätperioden. Arbetarna var sjukskrivna i betydligt större utsträckning än tjänstemännen, 12 procent mot tjänstemännens 7 procent. ca Småbarnsföräldrarna visade sig sjukskrivna i mindre omfattning än övrivara Av småbarnspapporna var fem procent sjukskrivna mot tio procent bland ga. övriga män. Sex procent av småbarnsmammorna var sjukskrivna, vilket kan jämföras med 14 procent bland övriga kvinnor. En tredje stor hade en längre faktisk än ordinarie arbetstid, dvs de argrupp betade övertid eller mertid. Enligt Pettersson 1989, som baserar sina siffror på AKU dec 87 och jan 88, arbetade 15 procent av männen och 10 procent av

kvinnorna övertid. Övertidsuttaget i värt urval stämmer överens med detta, för-

utom att kvinnorna inte arbetade övertid i samma utsträckning som rikssnitteté. Övertidsarbetet i vårt urval är mest omfattande bland lägre tjänstemän där 38 procent arbetade övertid. småbarnsföräldrar visade sig vara en grupp arbetade mer övertid än övriga. Av småbarnspapporna arbetade 25 prosom cent övertid, jämfört med tio procent av övriga män. 12 procent av småbarnsarbetade Övertid medan fem procent av övriga kvinnor arbetade mammorna övertid.

Tabell 4.4 Orsak till skillnad mellan ordinarie och faktisk arbetstid, fördelat på kön. Uttryckt i procent.

Orsak Män Kvinnor Totalt

Studier 1 1 1 Barnledighet 3 10 7 Semester 0 2 2 Sjukdom 8 l l 10 Annan tjänst 2 2 Övertid 15 7 10 Annat 10 7 8

Totalt 37 40 40 n 609 804 14 3 l

81 6% arbetade schema eller skift, vilket resulterar i att de har en personer arbetstid som varierar från vecka till vecka.

Arbetstidens förläggning

Dagtidsarbete kallas normalt sådant som påbörjas tidigast 06.45 på morgonen och avslutas senast 17.45 på kvällen. I tabell.4.5 inbegriper dagtid även som de har vad klassificeras regelbunden förskjuten arbetstid, dvs som som som

sou I989:53 Bilaga 11 169

dagtidsarbetare vars arbetsdag börjar före 06.45 eller slutar morgonen som sin arbetsdag efter 17.45 kvällen. I vårt material består denna ett tågrupp av tal sysselsatta inom industrin, samt en grupp handelsanställda slutar sin som arbetsdag mellan 18.00 och 19.00 kvällen. Oregelbunden arbetstid har de som inte arbetar samma tid varje arbetsdag. Oregelbunden arbetstid innebär ofta obekväm arbetstid, dvs arbetstid utanför dagtidsarbete. Vi har delat den oregelbundna och obekväma arbetstiden enbart nattarbete. tvåskift. intermittent treskift och schemalagd arbetstid. Det stora flertalet bland de utvalda arbetade dagtid, både bland männen och bland kvinnorna. Skiftgång var mer vanligt bland männen medan schema var mer vanligt bland kvinnorna. Orsaken till denna skillnad är könssegregeringen på arbetsmarknaden, vilket medför att tillverkningsindustrin, där skiftgáng förekommer, är en näringsgren som domineras av manlig arbetskraft, medan kvinnorna dominerar inom offentlig tjänsteproduktion, vården, där schet ex ma är mycket vanligt. 45 procent började sitt arbete mellan 06.30 och 07.29 på morgonen. Endast en procent började normalt arbetet tidigare morgonen. Ca 25 procent börjar sitt arbete mellan 07.30 och 08.29. 2 procent börjar sin arbetsdag efter 08.29.

För övriga ca 27% varierar arbetsdagens oregelbunden arbetstid.

start p g a Några säkra jämförelser med andra undersökningar är svåra att göra eftersom undersökningsmetoderna skiljer sig åt. En tendens finns dock till att starttiderna är tidigare i vårt material vilket skulle kunna bero på det stora antalet industriarbetare. Som en konsekvens av detta blir också stopptiderna något tidigare.

Tabell 4.5 Arbetstidens förläggning under dygnet, bland de förvärvsarbetande i undersökningsgruppen. Fördelat på kön. Uttryckt i procent.

Arbetstidens förläggning Män Kvinnor Totalt

Dagtid 73 65 68 Nattid O 4 2

De allra flesta män 97% och en stor grupp bland kvinnorna 67% hade sin arbetstid förlagd under veckan, måndag till fredag. En del av kvinnorna 30 % arbetade veckans alla dagar. Vad som skiljer vid jämförelse med rikssiffror är att andelen män som arbetar veckans alla dagar är betydligt större än i vår grupp Jmf Pettersson 1989.

170 Bilaga sou l989z53

Restider Det genomsnittliga reseavståndet for hela urvalsgruppen var knappt 20 kilometer tur och retur. Mellan- och högre tjänstemän hade ett betydligt längre genomsnittligt reseavstånd än övriga. Den största yrkesgruppen av dessa är lärarna av vilka många pendlar från Umeå till kommunen. Dessa drar upp medeltalet vilket betyder att det finns en stor grupp med ett mycket kort reseavstånd. De flesta av dessa bor och arbetar i centralorten, där de stora arbetsplatserna finns. Omräknat i tid betyder detta att denna stora grupp har en restid på ca 10 minuter, beroende på om de går, cyklar eller kör bil. De som pendlar från Umeå har en restid mellan en till två timmar per dag, beroende på var i kommunen de arbetar. Det normala färdsättet för dessa är bil p g a de bristfälliga kollektiva transportmedlen. Jämfört med rikssiffror finner man att de flesta i Robertsfors kommun har relativt kort restid.

4.2 Jord- och skogsbruk

Näringsgrenen sysselsatte totalt 649 personer, eller 21 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i kommunen enligt FoB 85. De flesta, 544 personer, var sysselsatta inom jordbruk. Närmare hälften av dessa bedriver eget jordbruk i mycket liten skala. Många av dem är i huvudsak pensionärer, men har fortfarande ett jordbruksforetag registrerat. De 21 avbytare som är boende i kommunen ingår också här. Resterande knappa 270 personer har eget jordbruk som huvudsysselsättning. Eftersom det i dagsläget finns ungefär 250 aktiva jordbruksföretag i kommunen, betyder det att de flesta jordbrukare arbetar ensamma i

sitt företag7.

Att vara jordbrukare innebär att man är bunden till sitt företag, gården, dygnet runt veckans alla dagar SCB 1983. Jordbrukarna har också mycket långa arbetstider. Den svenske bondens bruttoarbetstid uppgår i genomsnitt till 78 timmar vecka och nettoarbetstiden till 62 timmars. per Krav någon form av avlastning har med tiden kommit att formuleras, vilket resulterade i att Lantbrukets avbytartjänst AB startades, for Västerbottens del 19759. Avsikten med verksamheten är dels lantbrukare möjlighet till att ge ledighet, dels att ge en trygghet vid oförutsedda situationer, exempelvis sjukdom. Lantbrukarna har möjlighet att abonnera en avbytare upp till 65 dagar per år. Fyra till åtta gårdar utgör en krets som tillsammans betjänas av en avbytare. För närvarande är knappt hälften av mjölkleverantörerna i kommunen anslutna till avbytarverksamheten, vilket är en högre siffra än genomsnittstalet for hela riket. Orsaken torde vara att lantbrukarnas medelålder är relativt låg i Robertsfors kommun. Det finns idag 21 ordinarie avbytare i kommunen, vilka i genomsnitt arbetar 75 procent av en heltid. Dessutom finns det ett tjugotal reservavbytare knutna till verksamheten. Dessa sysselsätts när behov av extrapersonal föreligger. De skäl som kan finnas till att inte fler använder sig av avbytare torde vara att man får hjälp av familjemedlemmar, eller så tycker man att ledigheten blir för dyr. Enligt företrädare för avbytartjänst kan man inte heller utesluta att det hos vissa äldre, manliga lantbrukare kan finnas en viss skepsis mot avbytare, vilka ofta är unga kvinnor.

SOU 1989:53 Bilaga 11 171

Ett annat sätt att minska arbetsbördan är sambete, vilket innebär några att lantbrukare under sommaren för ihop sina mjölkkor i ladugård en gemensam eller mjölkstall. Genom att anställa utför all mjölkning kan en person som man reducera den dagliga arbetsmängden, något som kan vara nödvändigt under den intensiva sommarperioden. Dessutom innebär detta ökad flexibilitet, eftersom det dagliga arbetet i mycket styrs av kornas mjölkningstider. Så kallade skördedagis är ett tredje sätt att, indirekt, ordna arbetsavlastning. Eftersom lantbruket är som mest arbetsintensivt under själva skördearbetet är det nödvändigt att både man och hustru arbetar. Detta innebär kan att man problem med barntillsynen, vilket har föranlett önskemål barnomsorg just om under denna intensiva period Vi intervjuade fyra jordbrukarfamiljer, samtliga barnfamiljer. Den huvudsakliga verksamheten utgjordes av mjölkproduktion hos samtliga. Djurbesättningen varierade mellan 18till 35 mjölkkor. Därutöver hade man ett varierande antal ungdjur samt annan verksamhet, t grönsaksodling, i begränsad ex mer omfattning. I tre av familjerna arbetade både och kvinnan heltid i företaget. I den mannen fjärde arbetade mannen heltid, medan kvinnan hade ett lönearbete omfattande 60 procent, vilket innebar att hon arbetade heltid i jordbruket under sommarmånaderna. Denna familj hade kommunal barntillsyn året runt. I de familjer där bägge arbetade i jordbruket, använde man sig av barnomsorg endast två månader under timmar dag, i form skördedagis. Det betyder sommaren, sex per av att man turas om att vara med barnen under dagen vid de tillfällen inte man .kan ha med sig dom i lagârn. . Arbetsdagen påbörjades mellan 05.15 och 06.30. När arbetsdagen slutade berodde på arbetsbelastning och säsong. Under vinterhalvåret, vilket utgör lågsäsong, avslutade man arbetsdagen 19.00-19.30, dvs efter kvällsmjölkningen, om inget speciellt behövde göras därefter. Under sommarhalvåret, när det är högsäsong i jordbruket, arbetade man även kvällarna. Under slâttern, när kulmen på högsäsongen näs, kunde det betyda att man arbetade långt natten. Under arbetsdagen tog rast från och halv till timmar. Man hade man en en tre möjlighet att ta upp till sex timmars sammanhängande ledighet dag. Detta per sker emellertid sällan i praktiken, kanske gång vecka under lågsäsong en per och en gång i månaden under högsäsong. Man försöker arbeta undan så att mycket som möjligt under veckan för att möjlighet till umgänge med familjen och fritidsaktiviteter under helgen. Bruttoarbetstiden for de intervjuade familjerna uppgick i genomsnitt till drygt 90 timmar per vecka, vilket är 12 timmar än de beräkningar mer som gjordes utifrån ULF-82 SCB 1983. Nettoarbetstiderna stämmer överens med rikssiffrorna, ca 60-65 timmar vecka. Dessa tider gäller emellertid per under lågsäsong. Under högsäsong tillkommer ca 10-20 timmar per vecka. Sammantaget innebär detta att de intervjuade jordbrukarna hade mycket långa arbetstider, något mer än rikssnittet och betydligt längre än löntagare. Samtliga intervjuade familjer anslutna till avbytartjänst. Man abonneravar de på 24, 30, 50 respektive 65 dagar per år. Det innebär att reducerar man antalet årsarbetsdagar till mellan 300 och 341, vilket fortfarande kan betraktas som mycket, åtminstone om man jämför med löntagare normala antal årsarvars

172 Bilaga sou 1989253

betsdagar uppgår till 220-230. Man försökte att ta ut en eller två sammanca hängande ledigheter vecka och sprida övriga dagar jämnt över året. om en var I akuta lägen, t man blir sjuk, är det svårt att hjälp. Reservavbytare ex om skall finnas att tillgå, rekryteringsproblem finns inte alltid avbytare men p g a att tillgå i dessa lägen. Det betyder att man ofta arbetar trots att man är sjuk, om inte har någon avlastning att tillgå, t ex pensionerade föräldrar. man nu annan Endast jordbrukarfamiljerna använde sig av sambete, något som de var en av mycket nöjda med. I deras fall har den dagliga arbetstiden minskat med ca fem

timmar under de tvâ mest arbetsintensiva sommarmånaderna. Samtliga betonade att det just under högsäsongen som man önskade förvar korta arbetstiden. Skördedagis såg därför en bra lösning. Att anställa man som någon eller att rationalisera verksamheten genom exempelvis datautfordring,

ansåg man vara alltför kostsamt. Även jordbrukare företagare, är det intressant att diskutera deras om är egna arbetstidsmönster, inte minst för att de utgör en så stor grupp av de förvärvsarbetande i kommunen. Jordbrukarna kommer, liksom andra småföretagare, knappast att beröras direkt allmän arbetstidsförkortning på samma sätt av en lönearbetare. Om vill förkorta sin arbetstid, så måste man rationalisesom man verksamheten ocheller anställa någon. De intervjuade jordbrukarna såg ra bägge dessa alternativ som alltför kostsamma i dagsläget. En allmän arbetstidsförkortning i samhället kan tänkas medföra att jordbrukarnas krav på utbyggd och fungerande avbytartjänst ökar. En allmän arbetsen tidsförkortning skulle i sig inte medföra något ökat personalbehov. Däremot skulle det medföra högre kostnader, vilket måste finansieras genom högre avgifter eller att avsätter i de årliga jordbruksförhandgenom man mer pengar lingarna. En konsekvens detta kan bli högre livsmedelspriser. av Det minst kostsamma alternativet, och samtidigt kanske det enklaste att genomföra, kan erbjuda barnomsorg är anpassad till de önskemål vara att en som jordbrukarna har. Det innebär inför vårdnadsbidrag for den som som att man det önskar och erbjuder kommunal barntillsyn i form Skördedagis att man av för andra. Det kan kompletteras med daghem en dag i veckan eller ett senare timmar dagen under övriga året, ett önskemål som en av familjerna utpar om tryckte.

4.3 Tillverkningsindustrin

Vi studerade åtta företag inom tillverkningsindustrin. Följande genomgång inkluderar även ett företag inom skogsbruk, eftersom vi inte ansåg det vara motiverat med separat redogörelse för just detta företag. en Tillverkningsföretagen hade vid undersökningstillfzillet tillsammans 603 anställda, vilket innebär att urvalet exklusive skogsföretaget, omfattar 73 procent det totala antalet sysselsatta inom näringsgrenen FoB 85. Efterav personer vi inkluderar skogstöretaget i följande redovisning, kommer de att omfatta som 635 anställda vid nio företag. Det minsta av dessa hade 14 personer personer anställda och det största 235.

sou 1989:53 Bilaga 11 173

Näringsgrenen likaså skogsföretaget är kraftigt mansdominerad 73 % män. Bägge könen fanns representerade i samtliga företag men bara ett företag hade fler kvinnor anställda än män. En stor andel av kvinnorna kan klassificeras icke facklärda varuprodusom cerande arbetare. Andelen facklärda varuproducerande arbetare är däremot större bland männen. Ungefär en fjärdedel tjänstemän. Kvinnorna fanns fövar reträdesvis i de lägre befattningarna, medan männen dominerade i de högre befattningarna.

Tabell 4.6 De industrisysselsattas ordinarie och faktiska veckoarbetstid. Fördelat på arbetstidskategorier och kön. Uttryckt i procent. Den första siffran i respektive kolumn står för ordinarie arbetstid. Den andra för den faktiska.

-

Den ordinarie arbetstiden uppgick i medeltal till drygt 38 timmar i veckan. He- 87 procent hade en anställning motsvarande heltid, de allra flesta 40 timmar per vecka. Likheterna är stora, jämför de olika företagen eller olika om man personalkategorier. Den enda skillnaden finner är att männens ordinarie man arbetstid var drygt 39 timmar per vecka i medeltal, medan kvinnornas uppgick till drygt 34 timmar.

Tabell 4.7 De industrisysselsattas ordinarie och faktiska arbetstid i medeltal. Fördelat på kön och socioekonomiska grupper. Den första siffran i respektive kolumn står för den ordinarie arbetstiden. Den andra står för den faktiska.

Tjänstemän pâ mellannivå 39,9 38,8 40,0 40,0 39,9 38,9 Högre tjänstemän 37,8 32,4 40,0 41,2 38,0 33,2

Totalt 39,4 35,3 34,5 26,2 38,1 32,7 n 464 171 635

174 Bilaga sou 1989:53

Knappt hälften individerna hade faktisk arbetstid som avvek från deras av en ordinarie. Anmärkningsvärt är att närmare hälften av dessa arbetade mer än sin ordinarie arbetstid. Ett övertidsuttag som t 0 m var vanligare bland kvinnorna än bland männen.

Tabell 4.8 Orsaker till skillnader mellan ordinarie och faktisk arbetstid. Fördela på kön. Uttryckt i procent.

Orsak Män Kvinnor Totalt

Studier 1 2 l Barnledig 2 10 4 Semester 0 1 l

Det stora flertalet arbetade dagtid, måndag till fredag. Pâ fem av företagen arbetade samtliga dagtid. På de övriga företagen hade skiftgång i varierande man omfattning. Skiftgång var betydligt vanligare bland männen. ekonomi och administration hade sin arbetstid Samtliga som arbetade med förlagd enbart till dagtid. Inom den direkta produktionen hade 35 procent skiftgång, de flesta tvåskift. I stort sett samtliga arbetade måndag till fredag. Vi finner alltså, icke oförväntat, att industrin även i Robertsfors kommun är mansdominerad bransch. En stor andel visade sig arbeta heltid, medan delen tidsarbetet hade liten utbredning. Någon större variation mellan olika aren betstagarkategorier förelåg inte. Övertidsarbete åtminstone vid undersökvar kvinnor arbetade övertid. Även ningstillfállet mycket vanligt. Fler än män barnledigheter och sjukskrivningar var vanligare hos kvinnorna.

4.4 Handeln

Detta avsnitt omfattar liten grupp sysselsatta, 41 personer, fördelade på fyen företag. Två dessa är huvudsakligen livsmedelsbutiker, en detaljhandel ra av företag kombinerar bensinstation, bil- och gummiverkstad, biltilloch ett behörs- och livsmedelsförsäljning. Handeln är kvinnodominerad bransch. Av de 41 personerna i vårt urval en 28 68 % kvinnor. Medelåldern för hela gruppen var 39 år. Kvinnorna havar de en högre medelålder än männen. Merparten 73% arbetade som försäljare eller affärsbiträden. I stort sett samtliga kvinnor arbetade affärsbiträden, och kan sålunda klassificeras som icke facklärda arbetare. Männen fördelar sig däremot även på andra katesom gorier. De flesta 85% hade tillsvidareanställning.

sou 1989:53 Bilaga 11 175

Tabell 4.9 Individernas ordinarie och faktiska veckoarbetstid. Fördelat på arbetstidskategorier och kön. Uttryckt i procent. Den första siffran i respektive kolumn står for ordinarie arbetstid. Den andra for den faktiska.

De flesta av männen arbetade heltid, medan deltidsarbete är det vanligaste bland kvinnorna. Deltidsarbete mycket vanligt var bland affärsbiträdena, medan samtliga övriga arbetade heltid. Av tabell 10 ser också att det är de övriga som står för den långa faktiska arbetstiden.

Tabell 4. 10De handelsanställdas ordinarie och faktiska veckoarbetstid i medeltal. Fördelat på socioekonomiska och kön. Den forsta siffran grupper i respektive kolumn står for den ordinarie arbetstiden. Den andra står for den faktiska.

Merparten 76% arbetade dagtid, vilket även inkluderar förskjuten dagtid eftersom man ibland arbetade till 19.00 eller till 20.00. Som tidigast började arbetsdagen 8.00. De flesta arbetade oregelbundet inom dessa ramar, ofta i en form av tvåskiftsystem. En arbetade person enbart kvällstid.

4.5 Kommunen

Vid undersökningstillfället hade Robertsfors kommun totalt 534 personer anställda. Av dessa var 79 procent kvinnor. Kvinnorna hade också lägre medelålder. De flesta 65% arbetade i Robertsfors tätort. Den kommunala verksamheten domineras av socialförvaltningens och skolkontorets verksamheter. Dessa verksamheter sysselsatte tillsammans 81 procent av kommunens anställda. Den största yrkesgruppen bland männen utgjordes av lärarna 41%. Bland kvinnorna vårdbiträdena var och hemvårdarna

176 Bilaga sou 1989:53

yrkesgruppen 28%. Andra stora yrkesgrupper bland kvinnorna den största lärarna 16% och barnskötaredagbarnvårdare 15%. var in kommunens anställda enligt socioekonomisk indelning, finner Delar man skillnader mellan könen. 60 kvinnorna kan klassificeras man stora procent av arbetare, de flesta icke facklärda, medan hela 85 procent av männen som som Sammantaget innebär detta att hälften de kommunanställda är tjänstemän. av

är arbetare och hälften tjänstemän. tillsvidareanställning. De allra flesta med tidsbegränsad 93% hade en ankvinnor. Dessa arbetade lärare, barnskötaredagbarnvårdare ställning var som

och vårdbiträdenhemvårdare.

kommunanställdas ordinarie och faktiska arbetstider. Fördela på Tabell 4.11 De arbetstidskategorier och kön. Uttryckt i procent. Den forsta siffran i respektive ko-

lumn står for ordinarie arbetstid. Den andra för den faktiska.

vecka Män Kvinnor Totalt Timmar per

0 9 0 16 0 15 0 19 0 4 6 10 5 8 l- 1 4 20 18 16 15 20-24 25-29 2 5 19 15 16 13

1 12 12 12 10 12 30-34 96 66 43 29 54 37 35-

100 100 100 100 101 100 Totalt 112 422 534 n

kommunanställdas ordinarie och faktiska veckoarbetstid i medel- Tabell 4.12 De Fördelat på kön och socioekonomiska grupper. Den första siffran i respektive tal. kolumn står for ordinarie arbetstid. Den andra for den faktiska.

Män Kvinnor Totalt Socioekonomisk grupp

facklärda arbetare 36,7 34,0 28,1 21,9 28,3 22,1

arbetare 40,0 31,5 31,8 25,4 34,1 27,1 Facklärda tjänstemän 39,3 28,1 27,7 23,6 31,6 25,1 Lägre på mellannivå 39,1 33,4 36,1 28,5 37,1 30,1 Tjänstemän tjänstemän 39,8 37,5 37,5 31,1 38,6 34,1 Högre

39,4 32,9 31,0 24,6 32,6 26,3 Totalt 1 12 422 534 n

sou 1989:53 Bilaga 11 177 Tabell 4.13 Orsaker till skillnader mellan ordinarie och faktisk arbetstid, fördelat på kön. Uttryckt i procent.

Övertid

26% arbetade oregelbundet p g a schema. Samtliga, förutom en person, är kvinnor. Det stora flertalet dessa arbetar vårdbiträden av som inom äldreomsorgen. En majoritet 72 % arbetar enbart dagtid måndag till fredag. Bland männen är det enbart en som har annan arbetstid än dagtid. Samtliga män och 72 pro-

cent av kvinnorna arbetade måndag till fredag. Övriga kvinnor 28 % arbetade

under veckans samtliga dagar. Även här utgjordes den största kategorin av vårdbiträden inom äldreomsorgen. Det genomsnittliga reseavståndet uppgick till 23 kilometer och tur retur. Detta varierade kraftigt mellan olika yrkesgrupper. Det är framförallt bland lärarna som reseavtánden är långa. Orsaken till detta är att det bland dessa finns en stor pendlar från Umeå. De arbetar grupp som som som vårdbiträden inom hemtjänsten, 72 personer, ingår inte här eftersom dei sitt arbete utgår från hemmet. Även i den kommunala verksamheten dominerar kvinnorna, och även här

finns mönstret att männen arbetar heltid medan kvinnorna i utsträckning stor arbetar deltid. Heltidsarbetande kvinnor återfinns i de högre socioekonomiska grupperna. Bland de kommunanställda fanns det relativt många sjukskrivna, och andelen var större bland männen än bland kvinnorna. Även det om var vanligare bland kvinnorna att vara barnledig, så det jämförelsevis var en hög andel av männen som hade en kortare faktisk arbetstid denna anledning. av

Landstinget

Landstingets verksamhet inom Robertsfors kommun kan delas in i områtre

den; primärvård med vårdcentral och sjukhem i Robertsfors och i Ånäset,

dag-

center med gruppboende i Robertsfors samt folktandvård i Robertsfors och i

Anäset. Landstinget hade sammanlagt 203 anställda inom Robertsfors personer kommun vid undersökningstillfället. Av dessa var 183 kvinnor. De flesta 146 personer arbetade i centralorten.

178 Bilaga sou 1989:53

Pâ vårdcentralen, folktandvården och dagcenter löper arbetstiden från måndag till fredag, Sjukhemmens verksamhet löper dygnet runt under veckans alla dagar

Tabell 4.14 De landstingsanställdas ordinarie och faktiska veckoarbetstid. Fördelat på arbetstidskategori och kön. Uttryckt i procent. Den forsta siffran i respektive kolumn står for ordinarie arbetstid. den andra for den faktiska.

vecka Man Kvinnor Totalt Timmar per

Tjänstemännen arbetade än arbetarna, och männen arbetade mer än kvinmer Observera dock att manliga högre tjänstemän arbetar relativt kort tid. norna. Detta förklaras dessa utgörs läkare och tandläkare. vilka ofta kombiav att av sitt arbete i kommunen med någon annan syssla i Umeå. Tabell 4.15 nerar

Tabell 4.15 De landstingsanställdas ordinarie och faktiska veckoarbetstid. Fördelat på socioekonomiska grupper och kön. Den första siffran i respektive kolumn står för den ordinarie arbetstiden. Den andra står för den faktiska.

Män Kvinnor Totalt Socioekonomisk grupp

facklärd arbetare 25,5 18,3 25.5 18.3 Facklärd arbetare 33,3 25,5 28,3 21,2 28,6 21.4 Lägre tjänstemän 34,3 34,4 30,7 26,5 31,1 27,5 Tjänstemän mcllannivå 33,2 40.0 28.9 19,6 29.3 21,6 Högre tjänstemän 31.9 21.8 35.0 20,0 32,4 21.5

Totalt 32.7 26.9 27.6 20.8 28.2 21.4 n 20 183 203

Tabell 4.16 Orsak till skillnad mellan ordinarie och faktisk arbetstid. Fördelat på kön. Uttryck i procent.

Orsak Män Kvinnor Totalt

Studier 5 1 2 Barnledig 13 11 Semester 7 5 Sjukdom 5 10 9 Annan tjänst 3 3 3 3

sou 1989:53 Bilaga 11 179

41 procent av de anställda har sin huvudsakliga arbetstid förlagd till dagtid. av de 20 männen 75 % arbetar dagtid, jämfört med endast 38 kvinprocent av norna. Tio procent, de flesta kvinnor, arbetar enbart natt. schemalagd arbetstid är betydligt vanligare bland kvinnorna 53% än bland männen 10% 2 personer. En stor del av de landstingsanställda 63 % arbetar veckans samtliga dagar. De flesta av dessa är kvinnor. Förutom två arbetar enbart lördag personer som och söndag, arbetar övriga måndag till fredag. Inom denna kvinnodominerade sektor arbetade stor del kvinnorna delen av tid. Även många män arbetade deltid, men detta kan förklaras av att flertalet bland dessa gjorde AT-tjänst eller kombinerade arbetet med någon annan syssla i Umeå. En relativt stor del av kvinnorna var barnlediga i någon omfattning, eller sjukskrivna. En stor andel kvinnorna arbetade oregelbundet över av veckans alla dagar. De landstingsanställda hade ganska långa restider i medeltal. Detta beror delvis på att det finns pendlar till kommunen från en grupp som Umeå.

4.7 Sammanfattande

kommentar

Kartläggningen arbetstiderna i kommunen nödvändigt fundament av ger ett och en mycket bra utgångspunkt för funderingar och spekulationer kring vilka konsekvenser en arbetstidsförkortning skulle kunna få. Den bild man får visar för det första att männen genomgående arbetar heltid, medan kvinnorna arbetar deltid i stor utsträckning. Omfattningen kvinnorav nas arbete varierar dock mellan olika branscher. Inom industrin arbetar stor en del av kvinnorna heltid. Inom den kommunala verksamheten, inom handeln och framförallt inom landstinget arbetar majoritet deltid. en Den skillnad som finns mellan ordinarie och faktisk arbetstid förklaras av framförallt tre faktorer. Barnledighet är Detta är något småbarnsen. som mammorna utnyttjar i betydligt större utsträckning än männen. De kommunanställda männen visade sig ta ut föräldraledighet samt utnyttja rätten till nedsatt tjänst i större utsträckning än övriga småbarnspappor. sjukskrivning är den andra faktorn. Kvinnor, äldre och arbetare visade sig sjukskrivna än vara mer övriga. Inom den kommunala verksamheten var dock männen sjukskrivna i större utsträckning än kvinnorna. Den tredje faktorn, och den enda drar som upp den faktiska arbetstiden, är övertidsarbete. Det visade sig att övertidsarbete var något som mest förekom på den privata sidan, och att det lika vanligt var bland män som bland kvinnor.

180 Bilaga sou 1989:53

I samhällsvetenskapliga undersökningar används vanligtvis Socioekonomisk indelning SEI. Befolkningen delas in i olika socioekonomiska grupper. Förvärvsarbetande klassificeras utifrånsin ställning arbetsmarknaden. Icke förvärvsarbetande delasin i andra kategorier. Syftetmed en klassificering detta slag är utgångspunkt för att analysera hur människors levnadsförhålav att en landen gestaltar sig.

2. Petterssons 1989 siffror bygger AKU-mätningarna dec 1987ochjan 1988.Blandde pmatt de arbetade än 40timmar var flertalet 75 % män. Denna arbetstidinklucent som uppgav mer deraräven bisysslor, vilket våra uppgifterintegör.

Barnledighet inkluderar; havandeskapspenning, somges till gravidakvinnor som till följd av intekan fullfölja sina ordinarie arbetsuppgifteri graviditetens slutskede. föräldraledigarbetetsart het nedsatt tjänst att har hemmavarande barn under åttaårs ålder.Vi kommer längre samt p g a man fram att särskiljadessa ochdiskutera hur utnyttjandet ser ut.

4. Av det totala antalet ersätta dagar med föräldrapenning 1985. stod mammorna för drygt 98 pro- Siffran för den särskilda föräldrapenningen var 9l procent RFV 1987:21. cent.

Kvinnor har högre sjuktal än män. Kontidsfránvaronär högre ochde har fler sjukskrivningsett dagar i medeltal RFV 1987:18.

Övertidsuttaget kan kanske förklaras den rådande högkonjunkturen med arbetskraftsbrist som av leder till Övertidsarbete än normalt. Åberg 1984 menar dock att överföljd, vilket i sin tur mer tidsarbetet inte varierar i någonstörre utsträckningmed konjunktursvängningarna. Detär snarare stabiltöver tid och det i mycket liten utsträckning av efterfrågan arbete. Det är istället familstyrs jesituationoch typ arbete som styr omfattningen av övertidsarbete. av jordbruksföretag ochderas huvudsakliga produktionbaseras uppgifter Uppgiftenom antal från lantbrukarnas riksförbund, LRF, i Umeå. Osäkerheten i siffrornaberor helt enkelt att någon

exakt statistik inte existerar.

uppgifterbaseras ULF-intervjuer genomfördes under feb-dec 1982.Det finns visa Dessa som svårigheternär det gäller att skatta jordbrukarnas arbetstider, vilket man menar leder till en viss sa överskattning,ca tvåtimmar i veckan.

Lantbrukarnas riksförbundär huvudman, medan arbetsledningen och administrationen handhas Hushållningssällskapet. Avbytartjänsten finansieras av jordbruksnäringen. Vid de årliga jordav bruksförhandlingarna avgörs anslagets storlek, l25 miljoner per år. Omsättningenär ca 250milca joner vilket innebär l25 miljoner kommer avgifter frånanvändarna. avgiften for den attca genom enskilde lantbrukaren varierar beroende antal djur och sort.

l0. Lantbrukarnas riksförbundhar gått med en framställan till Socialdepartementet, där man krävárdnadsersättning till barnfamiljer eftersom man menar att lantbrukarfamiljerharsvånatt ver del den kommunalabarnomsorgen LRF 1988. av

Il. Anställningens omfattning fördessa, berorpä antalet hembesök per dag. [dagslägetbetalar man reseersättning for de degör mellanolika hembesök,dvs att det faller utanför anställninresorsom Med utgångspunkt i de reseräkningar skrivs,finner man att reseavstándet mellanhem och gen. som olika patienter varierar kraftigt mellan olika anställda.l genomsnitt reser manca 17 kilometer per

dag.

sou 1989:53 Bilaga 11 181

5 Tänkbara

konsekvenser av en

arbetstidsförkortning

Att förkorta arbetstiden på en arbetsplats, påverkar inte bara arbetsgivaren, de anställda och arbetets organisation. Även intressenter utanför organisationen påverkas, t ex kunder, leverantörer och klienter. Vi kommer i detta kapitel att i första hand rikta fokus på de enskilda arbetsplatserna, och diskutera vilka konsekvenser en arbetstidsförkortning kan för arbetets organisering. Den diskussion som följer baseras på intervjuer med företrädare för arbetsgivare respektive anställda på de arbetsplatser som ingick i studien. När vi redovisar åsikter utan att specificera det är arbetsgivar- eller arbetstagarföreträdares om uppfattningar, betyder det att på det lokala planet överens i frågan. En man var förutsättning som gäller genomgående, är att den vid intervjutillñllet aktuella produktionsvolymen alternativt servicenivån skulle kunna bibehållas.

5.1 Förändrade drifts- och arbetstidsformer

Driftstidens längd och arbetstidens förläggning skiljer sig mellan de olika arbetsplatserna, från dagtidsarbete måndag till fredag till intermittent skiftgång, men även mellan olika enheter och avdelningar på en och samma arbetsplats. I dagsläget pågår diskussioner om förändrade arbetstidsformer några inav dustriföretagen, t ex natt- och helgarbete. Orsakerna till detta är dyr maskinen park vilket föranleder krav på ökad nyttjandegrad, samt utveckling ökad en mot kundanpassning med små orderstockar vilket för med sig en önskan om att mer flexibelt kunna styra förläggningen arbetstider. av

Industrin

Intervjuerna med företrädarna för industrin tyder på vid generell att man en förkortning av arbetstiden till 30 timmar vecka, skulle tvingas till skiftper nya system, förutsatt att det blir en daglig förkortning. Många de arbeten av som idag utförs under dagtid skulle omorganiseras till tvåskift, vissa tvåskift till treskift och vissa treskift till fyrskift, menade man. Skälen till detta är, nämnsom des ovan, att det gäller att utnyttja maskinparken maximalt samt små orderstockar, vilket kräver en ökad flexibilitet. Dessutom skulle industrin beröras i mycket stor utsträckning av en arbetstidsförkonning eftersom har så man stor andel heltidsarbetande. Vad som skulle hända vid generell förkortning till 35 en timmar per vecka hade svårare att sia En så begränsad förkortman om. pass ning skulle inte medföra någon utbredning av Skiftarbete i omfattning samma som 30-timmarsalternativet.

182 Bilaga 11 sou 1989:53

Förändringar denna typ i produktionen går inte administrationen spårlöst av forbi. Om driftstiderna förändras på golvet, medför det att även kontoret i viss utsträckning, i första hand de uppgifter som är direkt kopplade till produktionen, tvingas till utvidgade driftstider. Samtidigt styrs andra delar av administrationen de krav kunder och leverantörer ställer. Detta innebär av som förmodligen att dominerande företag inom respektive bransch, i stor utsträckning kommer bestämma arbetstidens förläggning för övriga företag. Om att branschens dominant bestämmer sig för att exempelvis stänga vissa delar administrationen fredag eftermiddag, så kommer andra företag som kanske av är beroende av storföretaget att göra detsammma. För några företagen varierade personalbehovet under säsongen. Man hade av exempelvis behov maximal produktion under sommarmånaderna, dvs unav der den period då personalen har semester. Samtidigt var behovet av personal betydligt mindre någon period under vinterhalvåret, då personalen inte tar se- För dessa företag det följaktligen en fördel om personalens arbetsmester. vore tider kunde variera under året, vilket skulle mildra konsekvenserna av en arbetstidsförkortning. Man kan dock förvänta sig att de anställda och deras organisationer, knappast kommer att acceptera utveckling mot mer arbete under en sommaren och mindre under vintern.

Handeln Utvecklingen mot utökade öppettider inom handeln har även nått Robertsfors kommun. I första hand är det dagligvaruhandeln utökat sina öppettider. Sisom tuationen i dag innebär att många anställda inom handeln har sin arbetstid delvis förlagd till helger och till kvällar, dock sällan än 20.00. En arbetstidssenare förkortning inom handeln, skulle kanske kunna påskynda den tendens mot två arbetslag finns redan idag. Ett bestående av enbart ordinarie personal, som som arbetar under veckan mån-fre och ett bestående framförallt extrapersonal, av arbetar under helgerna fre-sön. som Handelns öppettider, och därigenom personalens arbetstider, kan komma att allmän arbetstidsförkortning eftersom det kan medföra förändpåverkas av en rade krav och önskemål från konsumenterna. En allmän arbetstidsförkortning kan mycket väl medföra ökad spridning arbetstidens förläggning i andra en av organisationer, vilket torde resultera i att kundbelastningen kommer att fördela sig jämnare än i dag. Fler konsumenter kommer att möjligheter att göra inköp vid tider där i dag har låg beläggning. Personaltillgången inom hanman deln kan därigenom komma att bättre matcha efterfrågan och kundtillströmning. Detta kan resultera i att behovet kvälls- och Söndagsöppet minskar, nåav stämmer överens med de krav som Handelsanställdas förbund har när got som det gäller öppet- och arbetstider. Om arbetsgivarens krav på personalens arbetstidsförläggning kan tillgodoses inom ramarna för ett öppethållande som in- Ökar minskar, betyder det att en arbetstidsförkortning knappast te utan snarare skulle några större konsekvenser för handeln. En starkt bidragande orsak till detta är det utbredda deltidsarbetet inom handeln.

sou 1989:53 Bilaga 11 183

Kommun och landsting

Inom kommun och landsting bedrivs vård- och omsorgsarbete i mycket stor utsträckning. Detta personalintensiva arbete kräver ofta personal dygnet runt. I övrigt är det i mycket invånarnas krav på tillgänglighet och god service styr som verksamheterna och därigenom arbetstidens förläggning. En konsekvens av detta är att personal inom vissa verksamheter måste jobba på obekväm arbetstid. På landstingets sjukhem och inom kommunens äldreomsorg arbetar i dag

en överväldigande majoritet deltid. Man att det finns allmänt menar en utbredd önskan om att arbeta ca 75 % dvs 30 timmar vecka. Det betyder per att dessa , verksamheter inte skulle påverkas i någon större utsträckning av en arbetstidsförkortning, organisatoriskt sett, förutsatt nuvarande arbetstidsförläggning att bibehålls och att inte personalen då skulle gå ännu i tid. Inom de verkner mer samheter där heltidsarbete är vanligast, blir konsekvenserna större, vilket också beror på att många av dessa är enmansbefattningar. Arbetstidens förläggning inom den offentliga tjänsteproduktionen påverkas också av andra myndigheters och företags arbetstider. Exempelvis servar inte de anställda på kommunkontoret kommuninvånama direkt i någon större utsträckning utan via kommunens verksamheter. Förändringar arbetstiden av ute i verksamheterna, kommer därigenom arbetstiderna att styra på kommunkontoret. Vi fâr s k ringar på vattnet effekter.

Sammanfattning

Sammantaget betyder detta att en generell arbetstidsforkortning till 35 timmar per vecka knappast skulle påverka driftstiderna i någon större utsträckning. En Förkortning till 30 timmar per vecka skulle däremot med sannolikhet medstor föra förändrade driftstider, åtminstone inom vissa brancher. En daglig arbetstidsförkortning skulle med all sannolikhet innebära ökning en av andelen skiftarbetande inom industrin, i varje fall 30-timmarsalternativet, beroende på att de flesta inom industrin arbetar heltid. En utveckling som inte bara skulle beröra golvet utan förmodligen även vissa delar kontoret. Om av en arbetstidsförkortning skulle tas ut annorlunda, t ex genom lediga dagar, skulle det knappast påverka förekomsten av skiftarbete. Från vissa arbetsgivare finns det önskemål om att variera arbetstiderna under året, för bättre matcha att produktionscykeln, något som knappast kommer arbetstagarna att accepteras av och .deras organisationer utan att medbestämmandet kring dessa frågor utvecklas. Arbetstidsförläggningen inom tjänsteproduktion kan i utsträckning stor komma att styras de förändrade krav och önskemål av som en allmän arbetstidsförkortning kan tänkas medföra. De verksamheter där de flesta i dag arbetar deltid, kommer givetvis att påverkas i betydligt mindre utsträckning än verksamheter med stor andel heltidsarbetande. Vilka konsekvenserna blir, beror också på hur förkortningen kommer att ske. Om arbetsgivarna får lägga ut arbetsscheman som de vill blir troligtvis konsekvenserna avsevärt mindre rent organisatoriskt, fin om man inför sex eller sju timmars arbetsdag konsekvent, vilket nog skulle innebära minst förändring för den anställde. Även här blir det en intressant fråga att i vilken utsträckning de anställdas krav se som och önskemål stämmer överens med arbetsgivamas. En selektiv förkortning i form av en ut-

184 Bilaga sou wx9:53

byggd föräldraförsäkring enligt föreslagen modell. kommer knappast att påverka drifts- eller arbetstider.

5.2 Personalbehov och -rekrytering

Det samband som föreligger mellan arbetstidens längd och antalet anställda innebär att förkortning av arbetstiden leder till behov av ny personal. I dagens en högkonjunktur kan detta te sig som en omöjlighet. Bristen arbetskraft är redan mycket svår flera arbetsplatserna. Problemet gäller inte bara vissa nu av k nyckelbefattningar. utan innefattar även personalkategoricr som det tidigare s inte var några problem att rekrytera till. Rekryteringsbehovets omfattning beror typ av verksamhet, rationaliseringsmöjligheter och personalens nuvarande arbetstider. Inom vissa personalkrävande verksamheter kan det vara svårt att rationalisera bort behovet av personal. I andra verksamheter kan det snarast vara en kostnadsfråga. Personalbehovet vid en arbetstidsförkortning kommer också att vara avhängigt omfattningen hel- respektive deltidsarbete arbetsplatsen. Det betyder att en i av verksamhet där samtliga i dag arbetar heltid dagtid. om man beslutar sig för att övergå till tvåskift, kräver en fördubbling av personalstyrkan. Samtidigt kan den verksamhet, där samtliga i dag arbetar deltid. beröras endast marginellt. Om man rent hypotetiskt antar att de arbetstimmar som försvinner vid en arbetstidsförkortning, måste kompenseras genom att rekrytera ny personal i samomfattning, kommer stora skillnader i dagen. Vid en förkortning till 35 timma mars arbetsvecka, skulle industrins personalbehov öka med ca procent. handelns med åtta procent, kommunens med ca sex procent medan landstinget ca endast skulle behöva öka med drygt två procent. Den inbördes ordningen kvarstår vid en reducering till 30 timmars arbetsvecka. Industrin skulle behöva öka med hela 28 procent, handeln och kommunen med 17 procent och landstinget med procent. En utbyggd föräldraförsäkring skulle medföra ett mindre bortfall av timmar. Om samtliga småbarnsföräldrar i vår undersökning skulle minska sin arbetstid till 30 timmar i veckan. skulle det behöva kompenseras med en ökning åtta procent. Det finns ingen anledning att fästa alltför stort intresca vid dessa siffror, eftersom de egentligen bara visar att omfattningen av delse tidsarbete varierar kraftigt mellan olika branscher. hur skulle kunna lösa eventuella rekryteringsproblem varie- Idéerna om man För de kvinnodominerade offentliga arbetsplatserna. där deltidsarbete dorar. minerar, kan ett sätt vara att förmå de som i dag arbetar enbart halvtid att upp i arbetstid till 30 respektive 35 timmar per vecka. Om så vore möjligt, skulle kunna reducera nyrekryteringsbehovet markant. Men rimligtvis kan man man inte helt undvika rekrytering. Ett annat sätt är att höja arbetsplatsens attraktionsgrad genom att öka möjligheterna för de anställda att själva välja arbetstidens förläggning och längd, dvs att erbjuda arbetstidsbuketter. Ett annat sätt som man nämnde ett par av arbetsplatserna, var att försöka att ändra arbetsinnehållet för att göra arbetet mer lockande jämfört med andra arbetsgivare. Hos de intervjuade företagen fanns en uttalad medvetenhet om att man måste konkurrera med andra arbetsgivare om arbetskraften framöver.

sou 1989:53 Bilaga 11 185

5.3 Ny teknik,

rationaliseringar och förändrade

kompetenskrav

Arbetstidsförkortningar kan i många fall leda till att verksamheter rationaliseras. Rationalisering kan ske genom att produktiviteten hos personalen ökar, genom att omfördela personal från mindre produktiva till mer produktiva sysselsättningar, eller genom investeringar i teknik. På några arbetsplatserna ny av menade man att en förkortning av arbetstiden i sig skulle öka produktiviteten, genom att de anställda skulle arbeta mer effektivt samtidigt frånvaron försom modligen skulle minska. Även i detta avseende föreligger det stora skillnader mellan varu- och tjänsteproduktion. Karaktären många arbeten inom vård och omsorg är sådan att det är svårt att mäta effektivitet på sätt samma som man kan göra inom varuproduktionen. Effektivitet och produktivitet inom tjänstenäringar är dessutom i mindre grad beroende teknikfaktorer av men mer av engagemang och arbetsglädje. Rationaliseringar verksamheter bedrivs i av som offentlig regi styrs dessutom i stor utsträckning politiska beslut, antal av t ex barn och personal per barnstuga inom barnomsorgen eller antal sjuka och äldre per rum inom äldreomsorgen. Rationaliseringar den typen går ofta över av ut barnet eller patienten, vilket betyder att servicenivån försämras. På några av de varuproducerande företagen menade att arbetstidsförman en kortning kan utgöra ett incitament till investeringar i teknik. En modern ny maskinpark är ofta väldigt kapitalkrävande, vilket innebär att arbetsgivaren vill utnyttja den maximalt, vilket i sin tur leder till krav på förlängda driftstider. Vi får alltså en ömsesidig påverkan vilket förmodligen kommer resultera i ökad att skiftgâng. Samtidigt menade några av företagen att redan använde sig man av den modernaste teknik, vilket betyder att man har begränsade möjligheter att rationalisera detta sätt vid en arbetstidsförkortning. Pâ de arbetsplatser där man hade möjlighet att rationalisera teknik, menade det i genom ny man att första hand skulle medföra att monotona och tråkiga arbetsuppgifter skulle försvinna. Personalens produktivitet är alltså inte bara kopplad till arbetsförmåga utan är också starkt kopplad till grad teknikstöd, organisation och av typ av verksamhet. Rationaliseringar genom ny teknik och arbetstidsförkortningar går hand i hand när det gäller krav på de anställdas kunskaper och färdigheter. En sådan utveckling leder förmodligen till krav på allroundkunskaper bekostnad mer av specialistkompetens. Om driftstiderna förlängs betyder det att flera personer måste behärska det arbete som kanske en specialist kan i dag. Detta krav på allroundkunskap eller generalistkompetens kan gälla helt arbete eller delar ett av ett arbete. Man kan exemplifiera detta med kommunens socialförvaltning. Om arbetet organiserades annorlunda vid arbetstidsförkortning till 30 timmar en per vecka, så skulle 25 procent av socialchefens arbetsuppgifter kunna delegeras till 1:e socialsekreterare. Denne i sin tur behåller 50 sina gamla procent av arbetsuppgifter och delegerar övriga 50 procent tll socialsekreterarna, i dagsläget tre till antalet. Detta skulle kräva nyrekrytering av tvâ socialsekreterare, nya exempelvis en på heltid 30 timmarvecka och på deltid 20 timmarvecka. en Formellt finns inget hinder för ett sådant förslag då utbildningskraven är de samma för socialchef och socialsekretare.

186 Bilaga sou 1989:53

En utveckling, som skisserad ovan, är realistisk for en mängd arbeten inom olika branscher. Problem kan dock uppstå där man i dag har enmansbefattningar med unik kompetens och där det saknas personer att delegera till. Inom offentlig förvaltning finns det befattningar som regleras av lagar och förordningar vilket komplicerar bilden. Exempelvis så kan inte det arbete som en hälso- och miljövårdsinspektör utför delegeras till någon utan formell behörighet. I detta avseende har privata företag ofta friare händer, eftersom de inte styrs av formelkrav i samma utsträckning. Även inom handeln skulle kortare arbetstid, med bibehållna öppettider, en kunna innebära att kravet allroundkunskaper ökar. Detta blir nödvändigt för att kunna delegera arbetsuppgifter och for att kunna verksamheten att fungera smärtfritt under de dagar då man har många extraanställda. Man börjar också närma sig den nivå då det blir svårt att rationalisera verksamheten så mycket Fullgod service kräver att ett visst antal människor finns anställda. mer.

5.4 Vissa arbetsplatsspecifika problem och möjligheter

Vissa de fenomen kan förväntas uppträda vid arbetstidsförkortningar av som tycks bransch- och företagsspecifika. Vi kommer här att försöka ge en bild vara hur dessa kan gestalta sig. Vi kommer inte att ta upp samtliga arbetsplatser, av utan enbart de där det finns något direkt intressant värt att lyfta fram. Det första exemplet är sågverket, där samtliga för närvarande arbetar dagtid måndag till fredag. Behovet arbetskraft styrs i stor utsträckning av produkav tionscykeln under säsongen. Den personalstyrka som är anställd i dag är tillräcklig för att täcka den period som sträcker sig från förvintern fram till semestern i juli. Att ha semester i juli passar verksamheteten bra eftersom man då har torkningsarbete som kräver lite personal. Det minskade personalbehovet kvarstår sedan fram till senhösten. En förkortning arbetstiden med 5-10 timmar per vecka skulle med all av sannolikhet innebära att tvingades införa någon form av tvåskift kombineman rat med satsning att förnya maskinparken. Den teknik man känner till i en dag, skulle emellertid inte reducera det ökade personalbehov som ett tvåskiftssystem skulle medföra. Följaktligen skulle nyrekrytering av personal bli nödvändig, omfattande minst åtta personer dvs en ökning av personalstyrkan med 50 procent. Eftersom behovet av personal varierar över säsongen, skulle detta kunna medföra övertalighet under lågsäsongen. Den utökade driftstiden och en den tekniken skulle medföra att potentialen för en ökad produktion skulle nya öka markant. Med tanke svårigheterna att skaffa råvara, skulle denna kapacitet knappast gå nyttja fullt Härigenom skulle svårt att klara kostatt ut. man naderna för personal och nya maskiner. ny På det kvinnodominerade industriföretaget, menade man att föräldraförsäkringsalternativet kanske skulle leda till ökad restriktivitet mot att anställa kvini fertil ålder, med tanke att kvinnor vanligtvis tar ut den största delen av nor föräldraförsäkringen. Strategin att i stället anställa män eller äldre kvinnor i större utsträckning ter sig emellertid inte som något realistiskt alternativ i dagsrådande brist arbetskraft. Både 35-timmars- och 30-timmarsläget p g a alternativet skulle kräva omfattande övergång från dagtidsarbete till tvåskift. en

sou 1989:53 Bilaga 11 187

Vissa mindre kvalificerade arbetsuppgifter skulle i det läget ersätta med man maskiner. Sömmerskorna går däremot inte att ersätta på detta sätt vilket skulle leda till stora rekryteringsproblem, eftersom denna yrkesgrupp redan i dag utgör en bristvara. På de fyra företagen inom verkstadsindustrin menade genomgående att man konsekvenserna skulle bli mer omfattande i den direkta produktionen, än för administrationen, om än inte mer svårlösta. De problem kan uppstå på som kontoret utgörs av svårigheter man kan när det gäller enmansbefattningar. Vissa arbetsuppgifter kan vara mycket svåra att delegera till någon Är annan. frånvaron temporär, som vid en utbyggnad av föräldraförsäkringen, blir det än mer svårhanterligt. Detta innebär att allroundkunskaper blir allt viktigare, for att minska sårbarheten, menade man. Man var eniga om att administrationens driftstider kommer att styras av kunder, leverantörer och de eventuella diav rektiv som kommer att gälla inom koncernen. Man ansåg daglig förkortatt en ning knappast skulle bli aktuell. Det ligger närmare till hands med någon form av sammanhängande ledighet, menade man. Produktionsinriktade tjänstemän kommer däremot med stor sannolikhet att i första hand rätta sig efter den arbetstidsförläggning som blir aktuell inom produktionen. När det gäller den direkta produktionen och 35 timmars arbetsvecka, hade man svårt att förutsäga utvecklingen. Vissa arbetsuppgifter som i dag utförs under dagtid skulle förmodligen övergå till tvåskift. I övrigt skulle man nog försöka rationalisera genom införande av ny teknik och effektivare arbetsmetoder. En minskning av arbetstiden till 30 timmar per vecka skulle däremot med all sannolikhet medföra krav på ökad skiftgång inom den direkta produktionen. Många dagtidsarbeten skulle övergå till tvåskift, tvåskift till treskift och treskift till fyrskift. Exakt i vilken omfattning detta skulle ske, hade man emellertid svårt att fastställa. En konsekvens av ökad skiftgång blir omfattande krav på personal, ny vilket man i dagsläget ser som ett oöverstigligt problem. För kunna konkuratt rera om bristvaran arbetskraft menar man att redan i dag måste göra jobman ben mer attraktiva. Detta kan ske två sätt. Man måste kunna menar man erbjuda både arbetstider och ett arbetsinnehåll som tilltalar den arbetssökande. På företaget inom skogsavverkning menade företagsledningen arbetsatt en tidsforkortning inte skulle medföra några problem inom den administrativa delen av verksamheten. Enmansbefattningar saknas, vilket medger goda möjligheter att delegera arbetsuppgifter. Därtill skulle vissa uppgifter och moment kunna rationaliseras. Sammantaget skulle detta förmodligen kompensera bortfallet av arbetstimmar. När det däremot gäller skogsavverkningen skulle det bli svårare, tror man. Arbetet kräver att verksamheten är igång under de ljusa delarna av året och dagen vilket betyder att arbetsdagens längd varierar under året, från 6,5 timmar under den mörkaste perioden till 8 timmar under den ljusaste. Ett sätt skulle kunna vara att låta arbetstiderna variera ännu under sämer songen. Detta är dock något som skogsarbetarna och Skogsarbetarförbundet ställer sig kallsinniga mi Eftersom man inom skogsbruket fortfarande har stor rationaliseringspoen tential skulle en arbetstidsförkortning kunna fungera incitament for som ett ytterligare mekanisering. Följden av detta skulle kunna bli personalminskningar i stället för nyrekrytering. En annan möjlig utveckling är att i större utsträckning anlita entreprenörer. Från Skogsarbetarförbundet är övertygad man om

188 Bilaga sou 1989:53

att en arbetstidsförkortning skulle påskynda en sådan utveckling. Man menar att om skogsbolagen får mekanisera i den utsträckning man vill redan i dag så skulle enbart ca 5 procent av allt avverkningsarbete utföras av skogsarbetare med motorsåg. En selektiv arbetstidsforkortning för skogsarbetarna, skulle bli svårhanterlig om den skall tas ut dagligen. För att arbetet skall fungera smidigt, bör de befinna sig på avverkningsplatsen samtidigt. Man har dessutom avtalat om att alla skogsarbetare har rätt till transport ut till avverkningsplatsen. Följaktligen skulle det fungera smidigare om den togs ut som hela dagar. Tillverkningen vid tegelbruket kräver en torkperiod mitt i processen, vilket i praktiken betyder att man har ett begränsat personalbehov mitt i veckan. Arbetsgivaren såg gärna att en eventuell arbetstidsförkortning innebar fyradagarsvecka, med ledig onsdag. Förmodligen skulle man klara nuvarande produktionsvolym under dessa förutsättningar. En daglig förkortning skulle däremot vålla en del problem eftersom den inte passar produktionsprocessen. Personalbehovet varierar även under säsongen. Eftersom råvaran tas direkt ur marken är sommararbete mer lämpat än vinterarbete. Följaktligen skulle semester i januari vara att föredra, menade arbetsgivaren. Förläggningen av semester går emellertid knappast att ändra eftersom personalen vill ha semester under sommaren och inte under vintern. Inget av företagen inom handeln uppgav att en selektiv arbetstidsförkortning i form av en utbyggd föräldraförsäkring skulle medföra några direkta konsekvenser för verksamheten. En generell förkortning av arbetstiden till 35 timmar per vecka skulle inte heller vålla några problem for arbetsgivaren förutsatt det tillåts visst pusslande med de anställdas arbetstider. Även 30 timmars att ett arbetsvecka skulle kunna fungera under samma förutsättningar. Eftersom en allmän arbetstidsförkortning kan tänkas medföra att man får en jämnare belastning så kan följden bli ett minskat behov av öppethållande på kvällar och helger. Detta är en utveckling som skulle tilltala de anställda och Handelsanställdas förbund, som vill till stånd en affärstidslag som begränsar öppethâllandet till 20.00 på vardagskvällarna och stängt på söndagama. Ett intressant område inom den offentliga sektorn är skolan. Nu förutsätter att elevernas undervisning inte kommer att reduceras. En minskad undervisningsskyldighet för lärarna leder givetvis till konsekvenser för undervisningen. Det bortfall av undervisning som en arbetstidsförkortning skulle medföra skulle till viss del kunna bemötas av att lärare som arbetar halvtid går upp i tjänst. En oförändrad skoldag för eleverna kommer att innebära att de får fler lärare. Om ansvariga lärare skall finnas tillgängliga under skoldagen i samma utsträckning som i dagsläget, blir en daglig förkortning av arbetstiden inte möjlig, utan man förordar lediga dagar. Rent schematekniskt skulle det inte vålla några större problem pâ högstadiet, förutsatt att det finns lärare att tillgå. På lâg- och mellanstadiet blir det däremot svårare beroende på att undervisningen i stort sett utförs lärare i varje klass. Man menar dock att den nya skolformen som av en succesivt kommer att genomföras under 90-talet kan göra det lättare. En arbetstidsförkortning skulle medföra ett stort behov av nya lärare, vilket man ser som det största problemet. Redan i dag har man svårt att rekrytera i önskvärd omfattning.

sou 1989:53 Bilaga 11 189

Inom den kommunala barnomsorgen har man många dagbarnvårdare som arbetar heltid. Om denna personal skall ta ut en arbetstidsförkortning till 30 timmar per vecka i form av sex timmars arbetsdag betyder det att de inte kan ta emot barn som stannar längre dagligen. Det kan medföra att barnens föräldrar måste ta ut förkortningen på samma sätt. På vårdcentralen och distriktssköterskemottagningarna skulle eventuman ellt tvingas införa någon form av skiftsystem för att kunna bibehålla nuvarande servicenivå. Man menar att det kan bli aktuellt med ett förlängt öppethållande vissa dagar, för att anpassa sig till övriga arbetstidsförändringar i samhället. I dag har man en hög belastning måndag till torsdag, medan den är betydligt lägre på fredag. En tänkbar förändring som man målar upp är att förlänga öppethållandet under måndag till torsdag, exempelvis 07.00 till 19.00, för att sedan stänga tidigare fredagen. Det bortfall av arbetstimmar som skulle bli följden utbyggd föräldraförav en säkring eller en generell förkortning till 35 timmar vecka på dessa arbetsper platser samt sjukhemmen, skulle man förmodligen kunna kompensera genom att korta deltider gick upp i tjänst, eftersom det bland dessa finns önskemål om att arbeta mer. En förkortning till 30 timmar per vecka skulle däremot man inte kunna bemöta samma sätt. Eftersom verksamheten är mycket personalintensiv skulle detta kräva en viss nyrekrytering. Man att detta skulle bli menar svårt eftersom man redan i dag har svårt att rekrytera personal. Även på folktandvården menade man att behovet av nyrekrytering skulle bli

det största problemet. Behovet av tandsköterskor skulle nog delvis kunna tillgodoses genom att deltider gick upp i tjänst. Att rekrytera tandläkare skulle en nog vara lättare vid en arbetstidsförkortning till 30 timmar i veckan än vid 35timmarsalternativet beroende på att man då skulle kunna erbjuda heltidsen tjänst. Personalgruppen var överens om att det skulle vara bättre att ledig vara en eller en halv dag veckan i än att ha en kortare daglig arbetstid även om man hävdade att man förmodligen skulle arbeta effektivt vid daglig förmer en kortning.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis innebär detta att man vid generell förkortning en av arbetstiden till 35 timmar per vecka kan räkna med ytterst små förändringar vad gäller driftstider. Någon dramatisk förändring arbetstidens förläggning är av inte heller att räkna med. Emellertid är det svårt att utifrån intervjuerna slå fast hur denna arbetstidsförkortning skulle komma att tas ut. Behovet av personal kommer att öka, men knappast i den utsträckning man kan förledas att tro tar fasta på bortfallet arbetstimmar. Eftersom om man av man kan anta att en arbetstidsförkortning inte kommer att ske över natt, utan en successivt, är det troligt att behovet av ny personal inte blir så stort som man först tror. Ett rimligt antagande är att en så begränsad arbetstidsförkortpass ning i stor utsträckning kommer att bemötas rationaliseringar, framförallt av genom införande av ny teknik och organisationsöversyn. Inom verksamheter där deltidsarbete är vanligt, t ex vård och blir omsorg, behovet givetvis mindre än inom verksamheter där de flesta arbetar heltid, t ex industrin. Samtidigt är möjligheterna att rationalisera vanligtvis större inom

190 Bilaga sou 1989:53

det senare. Detta betyder att en förkortning av arbetstiden till 35 timmar per vecka förmodligen skulle ställa större krav industrin än stora delar av tjänstesektorn. En förkortning till 30 timmar per vecka skulle helt klart medföra större konsekvenser. För att inte driftstiderna skall begränsas alltför mycket kommer troligtvis olika former skiftarbete att bli vanligare. Detta medför antagligen att av driftstiderna förlängs jämfört med i dag. I enlighet med resonemanget ovan betyder detta att konsekvenserna blir störst inom de verksamheter där heltidsarbete är det vanligaste, dvs industrin och vissa delar av andra verksamheter. lnden direkta produktionen kommer vi att se ett mer utbrett Skiftarbete vilom ket också kan inkludera produktionsinriktade tjänstemän. Det är svårare att säga någonting säkert om tjänsteproduktionen. Här kommer förändrade krav från intressenter att styra arbetstidsförläggningen. Samtidigt som förutsättningarna för produktivitetsökningar skiljer sig från de varuproducerande näringarna. En övergång till 30 timmars arbetsvecka ställer givetvis krav på rekrytering personal. Behovet personal kommer, att bli störst inom industrin, av ny av ny medan det inom landstinget blir klart begränsat. Även förkortning till 30 timmars arbetsvecka, i likhet med om en 35-timmarsalternativet, kommer att utgöra ett incitament till rationaliseringar så kan detta knappast motsvara förlusten av arbetstimmar. En såpass radikal arbetstidsförkortning kommer troligtvis att ställa större krav allroundkompetens hos personalen. Fler måste kunna fler arbetsuppgifter. Vi kan en decentralisering arbetsuppgifter och ansvar vilket kan innebära en uppgradering av av mångas arbeten och en ökad kompetensnivå. samtidigt kan detta vålla problem för nyckelbefattningar inom organisationen. Vissa av de konsekvenser som kan förväntas uppkomma vid en generell arbetstidsförkortning, gäller också en selektiv förkortning av det slag som alternativet med utbyggd föräldraförsäkring innebär. Drifts- och arbetstider komknappast att påverkas däremot kan man räkna med att ett visst behov av mer personal kommer att uppstå. Föräldraförsäkringen medför ett behov av vikarivilket också den partiella tjänstledigheten kan göra, förutom att den kan iner, nebära vissa krav på omorganisering av arbetet på en arbetsplats. Omfattningen beror i första hand på arbetsplatsens köns- och âldersstruktur. På de arbetsplatdär har stor andel personal i fertil ålder kan man förvänta sig större ser man en konsekvenser än i de verksamheter där man har företrädesvis äldre personal. Med tanke det nuvarande mönstret vad gäller uttag av föräldraledighet kan förvänta sig att konsekvenserna blir betydligt större på kvinnodominerade man arbetsplatser. Rätten till partiell tjänstledighet kan däremot lindrigare konsekvenser dessa arbetsplatser eftersom de redan i dag vanligvis är organiserade kring att merparten arbetar deltid.

Storlekenpå denförlorade arbetstiden för skiftarbetareberorpå vilkenderas arbetstidkommer att bli vid arbetstidsförkonning.nuläget I är 38timmar per vecka heltid för de som arbetar interen mittenttvå- eller treskift. Ungefär60procent av förbundetsmedlemmarutgörs av motormanuell personal, dvsskogsarbetare medmotorsåg.Dessa har en arbetstid som varierar detta sätt. Från förbundets sidavill inte att den skallöka ytterligare. Övriga 40 procent utgörs av maskinpersonal, dvsde som man kör avverkningsmaskiner, och berörsinte av detta arbetstidsavtal, utan arbetaråtta timmar per dag åretrunt.

sou 1939:53 Bilaga ll 191

6 Attityder till arbetstider

En väsentlig aspekt arbetstidsfrågan handlar människors attityder, framom förallt de förvärvsarbetandes. I samhällsdebatten och på den politiska arenan gör sig talesmän för olika intressen hörda. Krav och önskemål skiljer sig ofta åt. Detta kapitel avser att spegla hur anställda vid två arbetsplatser i Robertsfors kommun, kommunkontoret och ett varuproducerande företag, på frågor ser som rör arbetstider. Där så är möjligt kommer att göra jämförelser med en

likartad enkätundersökning som Arbetstidskommittén tidigare genomfört

Urvalsgruppen

Enkätundersökningen omfattade 139 personer. Åldersspridningen bland män-

nen var jämn, medan det bland kvinnorna fanns överrepresentation ålen av dersgruppen 40-49 år. På företaget var åldersspridningenjämn, medan det kommunkontoret fanns en ansamling i åldersintervallet 30-49 år. Männens ordinarie arbetstid var i medeltal ca 40 timmar vecka och kvinper nornas ca 32 timmar per vecka, något som gällde för bägge arbetsplatserna. Detta betyder att 41 procent av kvinnorna arbetade deltid, vilket endast en man gjorde. Samtliga anställda kommunkontoret arbetade dagtid. På företaget arbeta-

de endast fjärdedel dagtid. Övriga arbetade skift, de flesta tvåskift. Sett till

en kön innebär detta att merparten 64% av männen arbetade skift, medan de flesta kvinnor 86% arbetade dagtid.

6.2 Attityder till arbetstider

63 procent ansåg att en förkortning arbetstiden föredra före löneav vore att en ökning. Resterande, förutom några som svarade vet ej, gjorde omvänd en prioritering. Bland de heltidsarbetande var det än större andel föredrog en som kortare arbetstid, medan en majoritet av de deltidsarbetande däremot föredrog högre lön före kortare arbetstid. I åldersgruppen 30-39 år det större var en andel som föredrog en förkortning arbetstiden jämfört med övriga åldersav grupper. När det gäller arbetstidsförkortning, har olika alternativ diskuterats. Vi frågade därför vilket alternativ man ansåg att samhället borde satsa på. Respondenterna fick ange vad man ansåg vara det viktigaste och det näst viktigaste alternativet, samt de alternativ man inte ville se genomförda. Resultatet visade att åsikterna går i sär. Tre alternativ tycks intressanta än övriga. En daglig vara mer

192 Bilaga sou 1989:53

förkortning hade det starkaste stödet. De två andra alternativen vilka har i stort , sett lika starkt stöd är en förkortning av arbetsveckan respektive längre semesterz. Tabell 6.1, 6.2

Tabell 6.1 Attityder till olika former av arbetstidsförkortningar. Uppfattning om vilket alternativ man anser ska prioriteras. Jämförelse mellan män och kvinnor, samt mellan anställda på de två arbetsplatserna. Uttryckt i procent.

Män Kvinnor Kommun Företag Totalt

Tabell 6.2 Attityder till olika former av arbetstidsförkortningar. Uppfattning om vilket alternativ man anser ska prioriteras. Uttryckt i procent.

Deltids- Heltids- Dagtids- Skift- Totalt arb. arb. arb. arb.

Jämför olika åldersgrupper med varandra, finner man att stödet för en man daglig förkortning är starkast bland 30- och 40-áringarna, dvs bland barnfamiljerna. Intervjuerna med småbarnsföräldrarna visade dock att många som var för en daglig förkortning önskade det enbart så länge som barnen var små. När barnen blivit större önskade man andra former. Samtidigt fanns det småbarnsföräldrar menade att en daglig förkortning var att föredra oavsett som barnens ålder, respektive de menade lediga dagar var bästa formen även som när har småbarn. I den yngsta åldersgruppen, upp t o m 29 år var stödet man för en daglig förkortning mycket svagt. Längre semester var det alternativ som

sou 1989:53 Bilaga 11 193

tilltalade de yngre mest. Sänkt pensionsålder något i stort sett bara havar som de stöd bland de över 50 år. Det är tydligt att önskemålen hänger med samman livscykeln. De yngre tilltalas mest av längre semester, småbarnsföräldrarna av en daglig förkortning medan de äldre gärna ser att pensionsåldern sänks. Anmärkningsvärt är det svaga stödet för utbyggd föräldraförsäkring. Enen dast två personer menade att man i första hand borde satsa på nyblivna föräldrar. Detta kan man tolka som att man antingen är emot selektiva insatser, eller så anser man det helt enkelt inte vara nödvändigt att bygga ut föräldraförsäkringen. Inte heller fanns det något stöd för en friperiod mitt i livet, en idé som framförts från a fackligt håll. På frågan vad man personligen skulle föredra, utföll svarsmönstret närapâ identiskt med ovanstående fråga, vilket innebär att det man själv önskar sammanfaller med vad man vill att samhället skall satsa på. Intressant att notera är att det finns en relativt stor grupp 20% inte vill som se en daglig förkortning genomförd, det alternativ samtidigt visade sig ha som det största stödet. Andra alternativ som man inte vill se genomförda var friperiod mitt i livet 29%, lediga dagar 16% och sänkt pensionsålder 15 %. Det var framförallt bland de som inte har småbarn daglig förkortning som en av arbetstiden saknar stöd. Bland småbarnsföräldrarna var det en större spridning på de olika alternativen. De attityder till arbetstidsförkortning som redovisats ovan, pekar att det inte finns någon enighet bland förvärvsarbetande. Personliga önskemål, fas i livscykeln, typ av arbete, arbetstidsomfattning och -förläggning är faktorer som styr individens önskemål. På frågan vilken nivå man ansåg att det skulle avgöras hur allmän arbetsen tidsförkortning skulle tas ut, svarade 63 procent att det skulle avgöras central nivå, via lagar eller avtal. 20 procent menade att detta skulle avgöras logenom kala avtal varje arbetsplats och 18 procent svarade att detta något var som skulle göras upp mellan den enskilde anställde och hans arbetsgivare. Svarsmönstret var likartat både bland män och kvinnor, samt bland anställda respektive arbetsplats. Vårt resultat skiljer sig markant från den tidigare genomförda attitydstudien, där endast 19 procent ansåg det fråga vara en som skulle avgöras central nivå. En logisk följd av en arbetstidsförkortning blir att den arbetsfria tiden ökar. Pâ frågan vilka aktiviteter man skulle prioritera om arbetstiden förkortades med fem-tio timmar per vecka visade det sig att de flesta skulle prioritera um-

gänge med barn och familj.3. Tabell 6.3

För kvinnorna är ett ökat umgänge med barn och familj viktigare än för männen. 65 procent av kvinnorna svarade att de i första hand skulle använda en ökad fritid på detta sätt. Motsvarande siffra för männen 46 procent. Familjeliv var är viktigast för åldersgruppen 30-49 år, dvs där har barnfamiljerna. Småbarnsföräldrarna var de som i störst utsträckning prioriterade familjeliv. Idrott, friluftsliv och hobbies är något framförallt tilltalar männen4. 24 som procent uppgav att de i första hand skulle prioritera detta. Jämfört med endast åtta procent av kvinnorna. Det är framförallt den yngsta åldersgruppen, de under 30 år, som skulle änvända en ökad fritid på detta sätt.

194 Bilaga sou 1989:53

Tabell 6.3 Rangordning av de aktiviteter som man helst skulle vilja använda en ökad fritid till. Uttryckt i procent.

Första hand Andra hand Tredje hand

Umgänge med barnfamilj 53 12 6 Arbete med hemhushåll 13 24 12 Utbildning 1 5 12 Övertid eller extraknäck 1 1 3 Egen verksamhet 6 6 8 Idrott, friluftsliv, hobbies 19 24 18 Föreningsliv 4 7 9

Arbete med hem och hushåll var något som en mindre del skulle prioritera i första hand se not 3. Detta är något som många hellre vill ägna sig i andra eller i tredje hand. Män visade sig prioritera detta i något större utsträckning än kvinnorna. Endast en av småbarnsföräldrarna 3 % uppgav att hon i första hand skulle ägna sig detta. Bland övriga var det 15 procent som önskade använda en ökad fritid till arbete med hem och hushåll. Den starka önskan att få umgås med barn och familj kan man tolka som att många i dag upplever att ens arbetstider inverkar menligt familjelivet. Följaktligen skulle det i detta avseende vara mycket positivt med en arbetstidsförkortning. Vi ser också att fas i livscykeln har stor betydelse liksom könsrollerna. Mycket tyder på att en arbetstidsförkortning skulle kunna medföra föränd-

ringar av arbetstidens förläggning se kapitel 5. Respondenterna ställde sig

emellertid kallsinniga till andra arbetstidsförläggningar än dagtid måndagfredag, vilket var den arbetstidsförläggning som de flesta föredrog. Den positiva inställningen till dagtidsarbete var starkast bland dem som i dagsläget arbetade dagtid. Tabell 6.4 Bland dessa var det endast tre personer som var missnöjda med sin arbetstidsform, medan en tredjedel av de som arbetade skift uppgav att man inte skulkunna tänka sig att arbeta dagtid måndag till fredag. Det betyder att det bland de som i dag arbetar oregelbundet, finns de som är nöjda med sin arbetstidsförläggning. Småbarnsföräldrarna var en grupp som i större utsträckning än övriga vill arbeta dagtid måndag till fredag. Att arbeta lördag och söndag, storhelger och nätter visade sig vara mycket impopulärt. Inte heller väckte tanken på kvällsarbete några positiva tankar, även om det var rätt många som svarade att de kanske skulle vilja arbeta kvällstid. De som redan arbetade skift företaget var inte fullt så negativt inställda till arbetstidsformerna ovan som de dagtidsarbetande. Bland skiftarbetarna fanns det en grupp som ville arbeta oregelbundet, vilket kan förklara att de är nöjda med sin arbetstidsform. Mer än hälften av de skiftarbetande är missnöjda med sin nuvarande arbetstidsform, vilket kan jämföras med de dag-

sou 1989:53 Bilaga 11 195

Tabell 6.4 Attityder till olika arbetstidsförläggningar. Andel skulle personer som vilja respektive inte vilja arbeta enligt nedanstående alternativ. Uttryckt i procent.

Arbetstid Ja Kanske Nej Totalt

Dagtid måndag till fredag 78 11 11 100 133 Lördagar och söndagar 2 16 82 100 121 Storhelger 1 7 92 100 l 18 Kvällar 7 28 65 100 118 Nätter 6 15 79 100 117 oregelbunden arbetstid 18 29 53 100 119

tidsarbetande där de allra flesta vill fortsätta med sin nuvarande arbetstidsform. Bland smâbarnsföräldrarna var det ytterst få ville arbeta oregelsom bundet. En ökad utbredning av oregelbundna och obekväma arbetstider, vilket vi diskuterade i kapitel skulle alltså stâ i bjärt kontrast med flertalet löntagares önskemål. Att kunna påverka arbetsdagens början och slut uppgav i stort sett samtliga vara viktigt. Det tycks emellertid viktigare för kvinnorna, vilka 72 vara av procent menade att detta var mycket viktigt, jämfört med 56 procent bland männen. Det är framförallt bland de skiftarbetande männen på företaget som många svarat att detta är ganska viktigt. Kvinnorna ansåg det även vara viktigare att kunna påverka semestems flirläggning. Att ha möjlighet att arbeta in tid för att kunna ta ut den senare som ledighet var något som både männen och kvinnorna ansåg viktigt. Bland vara de skiftarbetande var det fler som menade att detta viktigt, än bland dagvar tidsarbetande. Att kvinnorna genomgående det viktigare kunna anser vara att påverka arbetstidens förläggning torde kunna förklaras av att de ofta har ansvaret för barn och hem. Jämför man med Arbetstidskomrnitténs tidigare attitydstudie finner man att respondenterna i vårt urval ansåg det vara viktigare att både kunna påverka arbetsdagens början och slut och att kunna arbeta in tid för att senare kunna ta ut den som ledighet. Ett antal frågor riktade sig till dem gifta eller sarnmanboende. Ensom var dast 14 procent av dessa hade en arbetstid som sammanföll med makensmakans arbetstid. 25 procent svarade att detta varierade eftersom makenmakan arbetade oregelbundet. En annan stor grupp 21% svarade att varken man börjar eller slutar samtidigt. 16 procent uppgav att man börjar samtidigt men att den ene slutar senare än den andra.

196 Bilaga sou 1989: 53

Vilka orsaker kan då finnas till att det ser ut på detta sättet Drygt hälften svarade att de inte kan påverka sina arbetstider. procent uppgav att de valt sin arbetstid för att det passade dem själva bra. 20 procent, bland dem många deltidsarbetande, svarade att man hade valt den aktuella arbetstiden för att det var bäst för barnen. Några personer, samtliga skiftarbetande, uppgav att de tvingats till sin nuvarande arbetstid för att kunna klara barntillsynen. Det var betydligt vanligare bland de dagtidsarbetande att man självhade valt sin arbetstid för att den passade dem själva bra eller för att det var bra för barnen. När det gäller eventuellt utbyggd föräldraförsäkring till månader, tyder en våra intervjuer med småbarnsföräldrar på att den kommer att fördelas traditionellt. Bara person hävdade att en utbyggd föräldraförsäkring vid ett evenen tuell barnafödande skulle delas lika. De flesta menar att modern skulle ta ut heeller den största delen. Mönstret detsamma när det gäller rätten att gå ner till 30 timmars arbetsvar vecka med bibehållen lön. Hälften menade att bägge skulle utnyttja en sådan möjlighet. Av övriga var det många som menade att det var något som bara kvinnan skulle utnyttja.

Sammanfattning

Vi finner alltså ett utbrett stöd för att en eventuell arbetstidsförkortning bör tas ut generellt. När det gäller hur, går åsikterna däremot isär. Det största stödet har daglig förkortning, något som samtidigt många vänder sig emot. Förkoren tad arbetsvecka respektive längre semester är andra alternativ som tilltalar. Däremot fann vi ett mycket svagt stöd för en utbyggd föräldraförsäkring respektive möjlighet till friperiod mitt i livet. Ett flertal faktorer förklarar dessa motsatta intressen; personliga intressen, fas i livscykeln, typ av arbete, arbetstidsomfattning och -förläggning är sådant som påverkar den enskildes önskemål. En ökad fritid skulle de flesta använda till umgänge med barn och familj. Könsrollerna lyser igenom så sätt att kvinnorna i större utsträckning prioriterar familjen. Bland männen däremot var det vanligare att vilja prioritera egna hobbies, idrott och friluftsliv. arbetstidsförkortning skulle medföra önskemål från arbetsgivarhåll Om en att öka andelen oregelbundet arbete på obekväma arbetstider, så innebär det en konflikt med de lönearbetandes intressen. Dagtidsarbete, måndag-fredag visade sig nämligen vara det som tilltalade de flesta. För barnomsorgen skulle arbetstidsförkortning kunna medföra att baren vistelsetider kortas. Tyvärr är det svårt att gissa hur beläggningen under nens dagen och veckan skulle påverkas. Men de flesta verkar vilja behålla sin nuvarande omsorgsform. Resultatet våra intervjuer med småbarnsföräldrar tyder att en utbyggd av föräldraförsäkring knappast skulle ha några stora effekter jämställdheten. Förmodligen skulle utnyttjandet av föräldraförsäkringen fördelas traditionellt, d v s att mamman tar ut hela eller merparten av ledigheten. Samma sak gäller möjligheterna att i tjänst. För många var detta liksom självklart, varför ner inte angav några skäl. De som i intervjuerna angav motiv för detta, menade man främst att mannen inte hade möjlighet p g a sitt arbete. Ett annat skål var att det skulle betyda ett ekonomiskt avbräck som man inte var villiga att ta.

SOU 1989:53 Bilaga II 197

Undersökningenutfördes av SCBochomfattade representativturval ett av densvenskabefolkningen16-64 år Johansson1989.

2.I Arbetstidskommitténs enkät fick man svaret att kortarearbetsvecka respektivelängre semester var det man helstville ha. Endaståtta procent uppgav att en daglig förkortning bordeprioriteras. Detta kanförklaras av att man hadepreciseratbortfallet av arbetade timmar till fem procent. Det innebär att dendagligaförkortningenblev24minuter,vilket kanske upplevdes meningslös somen förkortning av många.För att undvikadettapreciserade vi intestorleken respektivealternativ, vilket förmodligenförklarar de stora skillnadernamellandedetvåundersökningarna.

Arbetstidskommitténhadei sinenkät ett alternativ,där manav någonoutgrundliganledningfört samman familj, barnochhushållsarbete.Eftersomvi anser att umgängemedbarnfamilj ochhushållsarbete tvåheltolika är typer av aktiviteter, valdevi att skilja pådem.Vi kandärför integöra några jämförelser mellande två materialen.

4. Arbetstidskommittén ansågdetdäremot vara viktigt att skilja sport, idrott, friluftsliv eller liknandeå ena sidanochhobbiesåden andra. Eftersom dessatvåalternativinrymmeraktiviteter som kan vara svåra att hänföratill enderaalternativet,valde att slåihop demtill ett alternativ.Tyvärr medfördetta att det blir svårt att jämföra.

198 Bilaga SOU 1989:53

7 scenario för

Slutligen:

ett

Robertsfors kommun

Som läsaren kanske har förstått, så är det svårt att med någon större säkerhet fastställa exakt vilka konsekvenser de olika formerna av arbetstidsförkortning kan tänkas i Robertsfors kommun. Trots detta vill vi hävda att de konsekvenser som redogör för, troligen kommer att inträffa i någon omfattning vid så stora arbetstidsförkortningar som vi i denna rapport diskuterar. Vi kommer att börja med en redogörelse for tänkbara konsekvenser på organisationsnivå. Därefter diskuterar vi vad som kan hända på hushållsnivå för att avsluta med en diskussion samhällsnivâ.

7.1 Tänkbara konsekvenser på organisationsnivå

Drifts- och arbetstidsformer Man kan anta att konsekvenserna av en arbetstidsförkortning kommer att olikartade konsekvenser, beroende på verksamhetens karaktär och aktuellt arbetstidsmönster. Inom industrin kommer en begränsad arbetstidsförkortning förmodligen att medföra en rationalisering av produktionen genom införande teknik. En mer långtgående förkortning kommer däremot med all sannoav ny likhet att medföra krav från arbetsgivaren om mer Skiftarbete, för att inte driftstiderna skall minska. Var gränsen mellan begränsad och långtgående går är svårt att säga exakt. Mycket tyder dock på att större förkortningar av arbetstiden också kommer att tvinga fram en satsning ny teknik. Detta innebär också att man vid en förkortning av arbetstiden till 35 timmar per vecka, från arbetsgivarhåll inte gärna ser en daglig förkortning, utan att den tas ut genom exempelvis lediga dagar. Vid 30 timmars arbetsvecka, och mer omfattande skiftgång, blir en daglig förkortning däremot aktuell. Administrationens arbetstider kommer att förändras genom att de produktionsinriktade tjänstemännens arbetstider förmodligen anpassas till förändringar inom produktionen. Den övriga personalens arbetstider kommer däremot att förläggas i enlighet med de krav som olika intressenter, t ex kunder och leverantörer, formulerar. Det betyder att de företag som dominerar inom respektive bransch i stor utsträckning kommer att styra arbetstidens förläggning för den administrativa personalen. Handelns öppettider kan påverkas av en arbetstidsförkortning i samhället, eftersom det kan leda till förändrade krav och önskemål hos konsumenterna. I Robertsfors kommun är det i dag enbart dagligvaruhandeln som har öppet på

sou 1989:53 Bilaga 11 199

kvällstid och på söndagar i viss utsträckning. Tänkbart är att detaljhandeln kommer att öka sitt öppethållande på samma sätt det finns behov det. om nu av En förkortning av arbetstiden samt en ökad spridning arbetstidens förläggav ning kan dock medföra att kundbelastningen kommer att fördela sig jämnare än i dag, vilket skulle kunna minska behovet av förlängt öppethållande. En förkortning av arbetstiden bland de handelsanställda skulle knappast förändra driftstiderna, dvs öppethållandet. en förkortning till 35 timmars arbetsvecka skulle knappast förändra arbetstiderna. Många inom handeln arbetar redan deltid i dag. En förkortning till 30 timmar skulle däremot kunna påskynda en tendens mot två arbetslag, ett bestående mestadels ordinarie personal under av veckan och ett bestående av framförallt extrapersonal under helgerna. Inom stora delar av den kommunala verksamheten kan driftstiderna knappast påverkas. Det gäller vård- och omsorgsarbete samt grund- och gymnasieskolan. Inom det kvinnodominerade vård- och omsorgsarbetet har vi redan i dag ett omfattande deltidsarbete, vilket innebär att konsekvenserna där blir betydligt mindre än inom de verksamheter där merparten arbetar heltid. En annan orsak är att arbetet inom barn- och äldreomsorgen knappast kan bedrivas på andra tider än dag. Möjligtvis i kan barnomsorgens tider vidgas något, bara men i begränsad utsträckning. Man kan visserligen tänka sig att en ökning nattarav bete inom t ex industrin kan medföra krav på barnomsorg nattetid. I Övrigt är detta verksamheter som i stor utsträckning styrs politiska beslut, antal av t ex barn per personal och barnstuga. I kommunens övriga verksamhet finns det större andelar heltidsarbetande. På kommunkontoret skulle stor del personalen beröras arbetstidsen av av en förkortning. Flera av de heltidsarbetande har enmansbefattningar vilket kan vara ett problem vi återkommer till detta längre fram. Deras arbetstider styrs i stor utsträckning av de krav på service och tillgänglighet andra verksamhesom ter inom kommunen, företag och kommuninnevånarna ställer. Det betyder att det är svårt att säga hur arbetstiderna skulle förändras. Inom vissa verksamheter har man låg belastning under fredag eftermiddag, vilket skulle kunna utgöra ett incitament för att bibehålla nuvarande arbetstider förutom på fredagar när man skulle kunna sluta vid lunch vid en arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka. En förkortning till 30 timmar per vecka skulle däremot med stor sannolikhet medföra oregelbunden arbetstid för många, om än inte skiftgång, för att kunna bibehålla servicenivån. Bland de landstingsanställda i kommunen arbetar merparten deltid i dag, vilket betyder att en arbetstidsförkortning skulle relativt begränsade följder. De driftstider man har på sjukhemmen går knappast att förändra. Däremot kan vårdcentralens och distriktssköterskemottagningamas öppettider påverkas, dels genom förändrade krav från allmänheten som en följd arbetstidsförav en kortning och dels som en följd av förändrade arbetstider för personalen. Även här kan man anta att det så fall kommer i att ske i mycket begränsad utsträcken ning, såväl vid 35- som vid 30-timmarsalternativet.

Personalbehov

En radikal förkortning av arbetstiden till exempelvis 30 timmar vecka skulper givetsvis medföra ett mycket ston behov arbetskraft för många organisaav

200 Bilaga 11 sou 1989:53

tioner. Men detta behöver inte alls betyda att personalbehovet kommer att bli så stort som man först kan förledas att tro. Mycket tyder i stället att man kommer att försöka bemöta förlusten av arbetstimmar genom rationaliseringar så långt detta går. Verksamheten skulle i många fall påverkas i liten utsträckning om man tog ut arbetstidsförkortningen i form av lediga dagar enligt någon form av rullande schema. 30 timmars arbetsvecka skulle förmodligen leda till ett mer omfattande skiftarbete och en daglig förkortning skulle då bli aktuell. Tidigare dagtidsarbeten skulle exempelvis kunna bedrivas i tvåskift, och tidigare tvåskiftsarbeten skulle kunna bli treskift samt att tidigare treskift skulle kunna bli fyrskift med ett nattpass mellan 24.00 och 06.00. Ett sådant skiftschema kan möjligtvis behöva kombineras med lediga dagar eftersom skiftarbetande kompenseras för sitt skiftarbete. En ökning av andelen skiftarbetande kommer givetvis att medföra ett behov av ny personal. Exempelvis skulle en övergång från dagtid till tvåskift inom en verksamhet kunna kräva en fördubbling av arbetskraften, förutsatt att samma bemanning behövs under den nya driftstiden. Att försöka fastställa ett exakt behov, dvs antal människor per företag, anser vi inte vara meningsfullt, dels beroende på den osäkerhet som vi stötte på vid intervjuerna, dels p g a osäkerheten med att prognosticera exakt i vilken utsträckning rationaliseringar påverkar personalbehovet. En ökad arbetskraftsbrist kommer förmodligen att tvinga fram en ökad rationaliseringstakt. På tjänstemannasidan kommer nyrekryteringsbehovet att bestämmas av framförallt två faktorer. Den första gäller hur många som kan anses vara produktionsinriktade respektive administrativa tjänstemän. Den andra faktorn gäller i vilken utsträckning den första kategorins arbetstider kommer att styras av förändrade arbetstider i produktionen. Vi kommer förmodligen att en andel produktionsinriktade tjänstemän som arbetar skift. De övriga tjänstemännens arbetstider kommer däremot att styras av de krav som olika intressenter ställer. Tjänstemannajobb som övergår från dagtid till tvåskift kan alltså innebära ett fördubblat personalbehov. De som fortsättningsvis kommer att bedrivas enbart på dagtid kan bli problematiska i de fall det handlar om s k enmansbefattningar. Ett rimligt antagande när det gäller industrin, är följaktligen att en förkortning till 35 timmar per vecka i första hand kommer att leda till en omfördelning av arbetsuppgifter och följaktligen ett begränsat behov av ny personal. En förkortning till 30 timmar per vecka innebär givetvis en mer dramatisk förändring, vilket med all sannolikhet kommer att medföra ett omfattande behov av arbetskraft. Inom handeln skulle inget av alternativen medföra något självklart behov av nyrekrytering, förutsatt att arbetsgivaren tillåts att pussla med de anställdas arbetstider. Detta styrs i stor utsträckning av affärernas öppettider, vilket i sin tur påverkas av konsumenternas krav. Inom stora delar av den kommunala verksamheten och den verksamhet som landstinget bedriver, framförallt vård- och omsorgsarbete, kommer inte behovet av ny personal att bli lika stort som inom industrin trots att rationaliseringsmöjligheterna är små. Orsaken till detta är det utbredda deltidsarbetet. Grovt räknat skulle 35-timmarsalternativet knappast medföra något behov av ny per-

sou 1989:53 Bilaga 11 201

sonal inom landstinget, förutom till vissa befattningar. 30-timmarsalternativet skulle medföra ett, jämfört med övriga näringar, begränsat behov. Inom kommunen skulle, vid en förkortning till 35 timmar vecka, ett behov viss per av personal uppstå. Eftersom många av dessa är enmansbefattningar medför detta att en arbetstidsförkortning måste föregås omfördelning arbetsuppgifter av en av och befogenheter. M inskas arbetstiden till 30 timmar per vecka betyder det att man kan tvingas till en genomgripande omorganisation vilket kan resultera i ett stort personalbehov.

Ny teknik, rationaliseringar och förändrade kompetenskrav

En arbetstidsförkortning kommer, oavsett storlek, att leda till rationaliseringar av verksamheter, förutsatt att man vill bibehålla produktionsvolym eller servicenivå. Detta kan ske dels genom att produktiviteten hos personalen ökar, dels genom att ny teknik utnyttjas eller genom att mindre produktiva delar av verksamheten försvinner. På några av arbetsplatserna betonade att kortare arbetstid i sig komman en mer att medföra att de anställda arbetar effektivare. Även här finner man stora skillnader mellan och tjänsteproduktion. Inom det förstnämnda det varu- är många gånger lättare att öka eller minska arbetstempot, medan det är svårt att i den bemärkelsen effektivisera stora delar tjänsteproduktionen, främst av vård- och omsorgsarbete. Man kan därför anta att dessa effektivitetsvinster blir mest märkbara inom varuproduktion samt inom tjänsteproduktionen exklusive vård- och omsorgsarbete. Det andra sättet att rationalisera är införande teknik, något främst av ny som berör varuproduktionen. Pâ några de intervjuade industriföretagen menade av man att en arbetstidsförkortning skulle kunna utgöra ett incitament till ökade investeringar i ny teknik. De kostnader detta medför kommer troligtvis som att ställa krav på bibehållna eller helst ökade driftstider, vilket kan innebära ökat skiftarbete. Intervjuerna svaret att det produktionsbortfall gav som en minskning av arbetstiden till 35 timmar i veckan kan medföra, i utsträckning stor kommer att bemötas med rationaliseringar teknik. I de fall genom ny ny teknik saknas eller när man anser den bli alltför kostsam ligger det närmast till hands att fortsätta driften som i dagsläget och ta ut förkortningen i form lediga av dagar. Ny teknik och kortare arbetstider kommer med all sannolikhet att påverka kvalifikationskraven i många arbeten. Man kan skönja utveckling behov en mot av allroundkompetens före specialistkompetens. Orsaken till detta är att förlängda driftstider förmodligen medför att de anställda måste behärska fler arbetsuppgifter. Detta kan resultera i att vi får decentralisering arbetsuppen av gifter som kan innebära uppgradering arbeten. Samtidigt kan inte en av man blunda för att det kan finnas arbeten kräver arbetar som att man en viss tid för att kunna bibehålla sin kompetens. I dessa fall skulle därför arbetstidsfören kortning kunna medföra en risk att man inte kan bibehålla sina kvalifikationer. En rimlig slutsats är dock att det förstnämnda torde bli vanligare utveckling. en I vilken omfattning det skulle kunna ske är det emellertid omöjligt att förutspå. En konsekvens av en arbetstidsförkortning kan verksamheten vara att utökas eller reduceras. Ny teknik och förlängda driftstider skulle kunna resultera i att

202 Bilaga sou 1989:53

möjligheterna att expandera ökar. Det kan kanske t 0 m krävas att man expanderar p g a ökade driftskostnader. En motsatt utveckling är också möjlig. Man kanske föredrar att dra ner på verksamheten i samma omfattning som arbetstiden förkortas istället för att investera i ny och förhoppningsvis mer produktiv teknik.

7.2 Tänkbara konsekvenser på hushållsnivå

På hushållsnivâ kommer en del konflikter i dagen, dels mellan krav som arbetet respektive familjen ställer, dels de konsekvenser för jämställdheten genom arbetstidsförkortning kan medföra. Arbetstiderna mellan könen som en styr fritiden, då individen skall umgås med familj och vänner samt ägna sig åt rekreation. Tillgängliga data visar att arbetstidsförkortningar har lett till att männens anhushållsarbetet har ökat NU 1987:4 129. Även vår studie tyder på att del i s. en arbetstidsförkortning skulle medföra att männen skulle avsätta en stor del av den ökade fritiden till hem och framförallt familj, särskilt bland barnfamiljer- Männen skulle emellertid i större utsträckning än kvinnorna prioritera egna na. intressen, ofta jakt och fiske, vilket kan reducera tiden i hemmet. En generell arbetstidsförkortning skulle kunna leda till att skillnaden i ordinarie arbetstid mellan könen minskar. Därigenom skulle en arbetstidsförkortökad jämställdhet vad gäller arbetstid. Detta skulle kunna ning leda mot en positiv effekt på männens deltagande i hemarbetet. Intervjuerna med småen barnsföräldrarna visade att en utbyggd föräldraförsäkring och rätten till nedsatt tjänst kommer att tas ut traditionellt, vilket betyder att den knappast kommer att befrämja jämställdheten i någon större utsträckning. Normer, förväntningar och invant beteende låter sig inte påverkas så lätt. Mäns och kvinnors ojämlika ställning i arbetslivet har också en stor betydelse. Flera av de intervjuade småbarnsföräldrarna menade att det lättare för mamman att vara borta från jobvar bet än för Dessutom det för många ett större ekonomiskt avbräck pappan. var ha hemma än vilket kan ha avgörande betydelse efteratt pappan mamman, en många befinner sig i en livsfas med stora utgifter. som Ett centralt motiv för en arbetstidsförkortning är att den ökade fritiden skall möjlighet till vila och rekreation från tunga arbeten. Det visade sig ge mer också att ytterst skulle prioritera extraknäck eller övertidsarbete vid en arbetstidsförkortning. När det gäller fritidsvanor finner vi att kommunens prägel sätter sina spår. och kulturaktiviteter är begränsat. Jakt är däremot Utbudet av offentliga fritidsutbredd fritidssysselsättning. Många har dessutom en koppling till något en jordbruk, skogshemman eller liknande, vilket många avsätter mycket fritid till. Bland de som inte hade familj eller delade dessa intressen var det annat som prioriterades. En generell arbetstidsförkortning, åtminstone 30-timmarsalternativet, komförmodligen att medföra en ökning av arbete på obekväma och oregelbundmer tider. En sådan utveckling skulle upplevas som negativ for de flesta löntagana Attitydundersökningen visade också att de flesta föredrog att arbeta dagtid re. måndag till fredag. Att upprätthålla sociala kontakter liksom umgänge med

SOU l989:S3 Bilaga 11 203

familjen försvåras av oregelbundna arbetstider. De skiftarbetande småbarns-

föräldrarna påpekade dessa faktorer men de menade också att det fanns förde-

lar med skiftarbete. Man hade möjligheter att handla och göra ärenden under

tider när man slapp köer och man kunde ringa viktiga telefonsamtal bl I de a. fall man hade barnen hos dagmamma eller daghem kunde begränsa timan derna vilket också innebar att barnen kunde mycket tid tillsammans med för-

äldrarna, visserligen bara en gången.

De restider som de förvärvsarbetande i kommunen har kommer knappast att påverkas av en arbetstidsförkortning eftersom de allra flesta åker privat till arbetet. En selektiv arbetstidsförkortning som föräldraförsäkringsalternativet

skulle dock kunna medföra problem eftersom många samáker till och från ar-

betet. Problemet skulle ändå bli begränsat eftersom relativt skulle beröras.

7.3 Tänkbara konsekvenser samhällsnivå

på

Vår studie tyder på att en kortare arbetstid kommer att påverka behovet av personal. Det behöver inte nödvändigtvis leda till ett ökat personalbehov, vilket

man lätt kan förledas att tro. Även så vanligtvis fallet om är så kan, beroende på i vilken situation organisationen befinner sig och vilken verksamhet typ av man bedriver, en kortare arbetstid också resultera i minskat behov ett av arbetskraft. På de flesta arbetsplatser undersökt menade sig ha vissa möjman ligheter att rationalisera bort den arbetstidsförlust skulle bli följden som av en arbetstidsförkortning. Å ena sidan har vi branscher där det finns goda möjligheter att införa teknik och på så sätt reducera personalbehovet. ny Detta förutsätter dock att lönsamheten är tillräcklig. Å andra sidan har vi verksamheter

där möjligheterna att rationalisera genom ny teknik är små. Det kan bero dels att man besitter modernast tänkbara teknik, dels på verksamheten i vissa att branscher till sin natur gör det svårt att ersätta människor med maskiner.

Hur arbetskraftsbehovet inom varuproduktionen kommer att förändras vid en arbetstidsförkortning beror på ett flertal faktorer: produktion, typ av nuvarande drifts- och arbetstider, lönsamhet och rationaliseringspotential. Det be-

tyder att arbetskraftsbehovet kan komma att variera betydligt mellan olika arbetsplatser.

Behovet av arbetskraft inom tjänsteproduktion torde generellt öka, men utbredningen av deltidsarbete kommer att reducera detta behov. Dessutom styrs den stora delen av tjänsteproduktionen bedrivs i offentlig regi politiska som av beslut, något som vi saknar underlag för att diskutera vidare Även detta om. om indikerar en förflyttning av arbetskraft från varuproduktion till tjänsteproduk-

tion, så tyder vår studie på en motsatt utveckling, åtminstone i Robertsfors kom-

mun. Orsaken till detta är alltså det utbredda deltidsarbetet inom tjänstepro-

duktionen, vilket kommer att reducera behovet arbetskraft vid arbetstidsav en förkortning förutsatt att de deltidsarbetande inte vill gå ännu i tid. Den ner mer höga andelen heltidsarbetande inom industrin innebär att varje form arbetsav tidsförkortning medför ett stort bortfall arbetstimmar. av En annan konsekvens generell och långtgående arbetstidsförkortning av en torde bli att förekomsten oregelbundna av och obekväma arbetstider ökar. Fler människor kommer att arbeta på kvällar, nätter och helger. Hur omfattande det-

204 Bilaga 11 sou 1989:53

blir beror på hur arbetsgivarnas och arbetstagarnas krav och önskemål kan ta De intervjuer vi genomfört med företrädare för arbetsgivarna jämkas samman. tyder kommer att vilja utöka arbetet på oregelbundna och obekväma att man tider. Samtidigt visade attitydundersökningen att de flesta föredrar att arbeta dagtid måndag till fredag. Vi finner här en konkret motsättning mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen och önskemål. Företag på den konkurrensutsatta sektorn, som i dag har dålig lönsamhet och små möjligheter att rationalisera, kan riskera att konkurreras ut. Detta kan leda till arbetskraft frigörs och därmed blir möjlig rekryteringsbas för organiatt en sationer får behov nyrekrytering. På detta sätt skulle en omfattande arsom av betstidsförkortning kunna medföra samma konsekvenser som den solidariska lönepolitiken gång gjorde, dvs att påskynda strukturrationaliseringen. en De regionala konsekvenserna av detta skulle kunna bli att mindre lönsamma företag i perifera regioner tvingas till nedläggning eller åtminstone att dra ner på verksamheten. Detta skulle kunna påskynda avfolkningen i glesbygder och befolkningsökningar i större tätorter och städer. Denna utveckling påverkas också Anxo 1987 redogör för, att arbetskraftsbehovet inom industrin, av, som ofta utgör del periferområdenas näringsliv, inte kommer att öka som en stor av vid arbetstidsförkortning. Denna utveckling kan man dock kan ställa sig en tveksam till. Åtminstone i Robertsfors kommun tycks det som om arbetskraftsbehovet inom industrin blir större än inom den offentliga tjänstesektorn och

handeln. Slutligen kan konstatera att arbetstidsförkortningar inte på något revoluman tionerande sätt skulle komma att förändra samhällslivet i kommunen. De störskonsekvenserna tycks bli på arbetsplatserna. Organisatoriska förändringar ta kan komma att ske, större förkortning desto kraftigare förändring. Om vi att arbetstidsförkortning kommer att ske etappvis, vilket verantar en kar mest realistiskt, vår studie bilden av tämligen goda möjligheter att lösa ger de eventuella problem kan uppstå. Själva förändringen verkar leda till att som organisationen över och anpassas till nya förhållanden. Problem och kostses nader blir höga i olika skeden för olika branscher, men förnyelsen gör också att problemen i många fall kan antas vara av övergående natur.

sou 1989:53 Bilaga 11 205

Referenser

Ahrne, G, 1987 Att ha ett arbete- kritik arbetets minskade betydelse. en av tesen om Ur Björnberg, U, och Hellberg, 1red Sociologer ser på arbetet. Arbetslivscentrum, Stockholm. Andersson, L, 1983 Kvinnor bruksmiljo’, i Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, Umeå. Anxo, D, 1987 Sysselsdttningseflekter allmän arbetstidsförkortning. Nationalav en ekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg. Arvedsson, L, 1984 Arbetstid och driftstid. Delfa nr Stockholm. Arvedsson, L, 1987 Kunskapsutveckling för arbetstidspolitik. Ur Om arbetstider, Arbetsmiljöfonden, Stockholm. Asplund, 1983 Tia’, individ och kollektiv. Liber, Stockholm. rum, Björkman, och Sandberg, 1988, länearbetets villkor-teknik och organisering i arbetslivet. Ur Himmelstrand, U, och Svensson, G, red Sverige-vardag och struktur. Norstedts, Södertälje. Braverman Harry, 1987 Arbete och monopolkapital. Raben Sjögren, Stockholm 0 Christensen, A, 1983 Lönearbetet som samhällsform och ideologi. Ur Sociala värderingsförändringar. sekretariatet för framtidsstudier, Stockholm. Colbjörnsen, Hernes, G, och Knudsen, K, 1982 Klassestruktur klasseskiller. ag Universitetsforlaget, Bergen. Davies, K, och Esseveld, J 1988 Att hoppa hage den i svenska arbetsmarknaden. Raben 0 Sjögren, Simrishamn. Ehn, och Sandberg, Å 1979 Löntagarmakt och företagsstyrning, Prisma förlag, Stockholm Ellegård, K 1986 idsgeografi som sociologi. Ur sociologisk forskning 3-1986 nr Evans, A, 1975 Hours of work in industrialised countries, ILO, Geneve Frykman, och Löfgren, O, 1979 Den kultiverade människan. Liber förlag, Lund. Gardell, B 1980 Arbetsinneháll och livskvalite. Prisma förlag, Stockholm Giddens, A, 1984 The constitution society. Polity London. press, Hammarström, O 1987 Arbetstidsfrdgan ett fackligt dilemma. Ur Om arbetstider. Arbetsmiljöfonden, Stockholm. Hernes, M 1987 Arbeidstidspolitikk och livslöpspolitikk. Ur NOU 1987:9b Ingelstam, L 1986 Arbetets värde och tidens bruk. Liber forlag, Stockholm. Johansson, L 1989 Attityder till arbetstider. SOU 1989:53, bilaga 2. Stockholm

206 Bilaga 11 SOU 1989:53

Lindgren Gerd 1985 Kamrater, kollegor och kvinnor, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Lindén-Jakoby, A, och Näsman, E, 1989 Mamma, pappa, jobb. Arbetslivscentrum, Stockholm. Liljeström, R, 1985 Arbetstid, drifistid och socialt liv. Ur DELFA nr 14 1985 M 1987 Arbetstider, familj och arbetsridsorganisation. Ur Om arbetsti- Magnusson, der. Arbetsmiljöfonden, Stockhholm. Magnusson, M, och Nilsson, C, 1979 Att arbeta på obekväm arbetstid. Prisma, Stockholm. Meidner, R, 1987 Vi behöver arbetstidspolitik. Ur Om arbetstider Arbetsmilen ny jöfonden, Stockholm. A, och Paulsson, 1983 Arbetsmarknadens utveckling Sverige. i Ur Karls- Nilsson, J Ch, red Om lönearbete. Norstedts, Falköping. son, Nordisk yrkesklasszficering, Svensk grundstandard. AMS 1983 NOU 1987:9Norska arbetstidskommittens slutbetänkande NU 1987:4En nordisk arbetstidspolitik. Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 1987. Offe, C, 1985 Disorganised capitalism. Polity press, London. L-O, och Wiberg, U, 1988 Politik för den urbaniserade glesbygden. Nordrefo Persson, 1988:2. Pettersson, L-O, 1989 Hushållens arbetstider. SOU 1989:53, bilaga 1. Stockholm. RFV 1987:18, Riksförsäkringsverket, Stockholm. Stenbeck, M 1983 lönearbetets organisation. Ur Karlsson, J Ch, Om lönearbete. Norstedts, Falköping. SCB Rapport 1983:46, Den svenske bonden. Therborn, G, 1981 Klasstrukturen i Sverige 1930-80. Zenit förlag, Lund. Tahlin, M, 1985 Fritid i välfärden. RFSH, Stockholm Vogel, l98’7a Det svenska klassamhället. SCB rapport nr 50, Stockholm Vogel, l987b Ojämlikheten i Sverige. SCB rapport nr 51, Stockholm Wiberg, U, 1983 Service i glesbygd. Umeå universitet, Umeå Åberg, R, 1984 Sysselsättning och arbetstid. Ur Välfärd i förändring. Berlings, Arlöv

sou I989:53 Bilaga 12 207

Bilaga 12

Kortare arbetstid for småbarnsföräldrar

-

villkor och konsekvenser

av Lena Johansson

208 Bilaga 12 sou 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 12 209

Förord

En av de arbetstidsreformer som arbetstidskommittén fick i uppdrag att analysera var sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. För att konkretisera innebörden av detta uppdrogs Lena Johansson inom kommitténs sekretariat att utarbeta några olika modeller för genomförandet av reformen. Rapporten har legat till grund för kommitténs överväganden dess innemen håll ansvarar författaren för. Vi vill samtidigt tacka för den hjälp vi lätt av en arbetsgrupp inom RFV och särskilt Eva Pramsten som hjälpte till med statistik och beräkningar vid utarbetandet av de olika modellerna.

Mona Sahlin ordf i arbetstidskommittén

210 Bilaga 12 SOU 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 12 211

Innehåll

Inledning 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ersättningsregler inom föräldraförsäkringen 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Föräldraförsäkringens egenskaper och eflekter 216 . . . . . . . . . . . . . . . .

Sannolika eflekter förlängning föräldraförsäkringen. 217 av en av . . . . 4.1 Mer tid för barnen och bättre ekonomi för småbarns-

föräldrar 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Planerat föräldraskap 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Effekter på arbetskraftsutbud och statsfinanser 217 . . . . . . . . . . . 4.4 Jämställdhet 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Kvoteringsfrågan 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Kvinnors och mäns utnyttjande föräldraförsäkringen. 220 av . . . 5.2 Föräldraförsäkringsutredningen 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Principkvotering och information 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar möjliga modeller. 223 - . . . 6.1 Syfte 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.2 18 månaders föräldraförsäkring 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Utbyggnad av föräldraförsäkringen till 30 månader barn per med behållande av nuvarande regelsystem 224 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 18 månaders föräldraförsäkring barn enligt nuvarande per regelsystem plus fyra år med sex timmars arbetsdag per barn med förvärvsarbetande föräldrar 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 18 månaders föräldraförsäkring i stort sett enligt nuvarande

system plus rätt till ersättning upp till 25 procent den period

de deltidsarbetar för alla familjer med bam under viss en ålder 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.6 Sammanfattning 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 228 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

212 Bilaga 12 SOU 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 12 213

l Inledning

Debatten om arbetstidsförkortning har i mycket stor utsträckning utgått från småbarnsfamiljernas situation. Man kan säga att de har att väl mellan att leva under stor tidspress med båda föräldrarna heltidsarbetande eller under ekonomiskt pressade förhållanden med bara en heltidsinkomst. De som förespråkar en selektiv arbetstidsforkortning kortare arbetstid for —— småbarnsföräldrar menar att småbamsforäldrarnas behov kortare arbets- - av tid är det angelägnaste. Invändningen mot detta år att deras särskilt kvinnor- nas arbetsmarknadsläge skulle komma att försämras, varför arbetstids- — en förkortning bör vara generell. Somliga hävdar att småbarnsföräldrarnas arbetsdag bör förkortas först, som ett första steg på vägen mot en generell arbetstidsförkortning. Andra att menar småbarnsföräldrar också i en framtid där generella förkortningar genomförts behöver kortare arbetstid än andra, med ekonomisk kompensation. I kommitténs direktiv står under rubriken Utökad föräldraledighet och sextimmarsdag för småbarnsföräldrar: Kraven förbättrade villkor i föräldraförsäkringen gäller främst en förlängning av tiden under vilken ersättning kan utgå samt en utbyggnad så att ersättning utges efter inkomstbortfallsprincipen. Hit hör också frågan om betald sextimmarsdag for småbarnsföräldrar. Kommittén bör belysa kostnader och andra effekter av åtgärder som syftar till att prioritera smâbarnsföräldrarnas behov i arbetstidshänseende. Sedan direktiven skrevs har riksdagen fattat beslut om en utbyggnad förav äldraförsäkringen som innebär att föräldrapenning med anledning ett barns av födelse skall utges under 18 månader sammanlagt för föräldrarna med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Utbyggnaden sker i tre etapper och avses vara helt genomförd den 1 juli 1991. Huvudtanken med utbyggnaden är att ge förvärvsarbetande föräldrar bättre möjligheter till samvaro med sina barn. Senast år 1991 skall också enligt riksdagens beslut barnomsorgen vara utbyggd så att alla barn över ett och ett halvt års ålder vilkas föräldrar studerar eller förvärvsarbetar kan beredas omsorg under den tid behov föreligger. Kommittén har tolkat direktiven så att betald sextimmarsdag för småbamsföräldrar skulle innebära en mer långtgående reform än den nu utfästa utbyggnaden av föräldraförsäkringen till 18månader. I samarbete med en arbetsgrupp riksförsäkringsverkets analysenhet har olika modeller för betald sextimmarsdag för småbarnsföräldrar konstruerats. På riksförsäkringsverket har man utarbetat ett underlag med kostnadskalkyler som ligger till grund för denna rapport.

214 Bilaga 12 sou 1989:53

2 inom föräldra-

Ersättningsregler försäkringen

Från och med l juli 1989 gäller dessa ersättningsregler: Föräldrapenning med anledning barns födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för förav äldrarna. Modem kan föräldrapenning tidigast 60 dagar före den beräknade födseln. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet har vardera föräldern rätt till föräldrapenning under minst 90 dagar. En förälder har dock rätt att avstå från att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. En förälder ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära försom äldrapenningen hela tiden kan avstå rätten till den andra föräldern. men Föräldrarna kan valfritt ta ut dagarna som hel, halv eller fjärdedels ersättning i förhållande till hur mycket de avstår från normalarbetstid. En förälder som uppbär föräldrapenning förutsätts ha barnet i sin vård. Föräldrarna får inte ta ut ersättning för samma dag och barn om de inte avlöser varandra i vården och får ersättning för del av dag. För 360 de 450 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp motsvaranav de förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kronor per dag, den s.k. garantinivân. Under de återstående 90 dagarna får för närvarande alla föräldrapenning garantinivån. l juli 1990 kommer samtliga dagar att ersättas på sjukpenningnivån för alla har barn födda från och med 1 oktober 1989 utom för dem ca som åtta procent inte är berättigade till högre ersättning än enligt garan- - som tinivån. En förutsättning för att man skall föräldrapenning med sjukpenningbeloppet under de första 180 dagarna är att man varit försäkrad för en sjukpenning högre än garantibeloppet i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse. Vid föräldraledighet har man rätt att behålla sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Regelsystemet är utformat så att den sjukpenningnivå den blivande föräldern hade sex månader före den beräknade nedkomsten kan behållas och justeras efter löneutvecklingen inom yrket till dess att barnet fyller upp ett år. Tills barnet fyller två år utges föräldrapenning till skillnad från sjukpenning enligt en särskild beräkningsgrund vilken är den högsta sjukpenningnivå den försäkrade haft sedan barnet föddes. Om föräldrarna åter väntar barn inom månader beräknas även fortsättningsvis ersättningen efter den särskilda besex räkningsgrunden. Om barnet fyllt två år och ett nytt barn inte väntas, beräknas föräldrapenningen enligt den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten. På inom sjukförsäkringen utbetalas inte ersättning för den samma sätt som del inkomsten som överstiger 7,5 x basbeloppet, 1989 516 kronor per dag. av Medelersättningen för dagar som ersätts över garantinivån är i dagsläget ca 245 kronor för kvinnor och 345 kronor för män.

sou 1989:53 Bilaga 12 215

Föräldrapenningen är beskattad och ATP—grundande. Utöver tid ersätts som genom föräldraförsäkringen får man tillgodoräkna sig vârdår för ATP för vård av barn under tre år. Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller åtta âr eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret. Tillfällig föräldrapenning utges till förälder måste avstå från förvärvsen som arbete för att vårda ett sjukt barn under tolv år, i vissa fall 16 år, och under en del andra omständigheter för en tid av högst 90 dagar per barn och år. Dessutom har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning i ti0 dagar i samband med barns födelse eller adoption. Såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan i form hel, utges av halv eller fjärdedels föräldrapenning.

216 Bilaga 12 sou 1989:53

3 Föräldraförsäkringens egenskaper

och effekter

Föräldraförsäkringen infördes 1974 forslag av famiijepolitiska kommittén. Avskaffandet sambeskattningen, den kommunala barnomsorgens utbyggav nad, föräldraledighetslagen och foräldraförsäkringen kan alla ses dels som följder dels förutsättningar för de förändringar i mönstret i fråga om flirav, som sörjaransvar för familjen och omvårdnadsansvar för barnen som inträffat under de senaste decennierna. De effektiva preventivmedlen och abortlagen har också haft betydelse. Föräldraförsäkringen i kombination med föräldraledighetslagen har underlättat för kvinnorna att behålla en förankring på arbetsmarknaden under den period familjerna har småbarn. Föräldraförsäkringen är konstruerad enligt inkomstbortfallsprincipen. Den ansluter därmed till socialförsäkringssystemet som helhet och förutsätter som det normala att man har en inkomst när man tår barn. Föräldraforsäkringens utformning utgör ett incitament till att man försöker en hygglig sjukpenninggrundande inkomst innan man får barn. Regelsystemet är så konstruerat att den sjukpenninggrundande inkomst man har när man väntar det första barnet kan ha mycket stor ekonomisk betydelse for familjen under lång tid. Att incitamentsstrukturen är konstruerad på detta sätt är positivt urjämställdhetssynpunkt. Kvinnorna väntar allt oftare tills de avslutat sina studier och etablerat sig ordentligt i arbetslivet innan de bildar familj. Moderns ålder vid första barnets födelse stiger och är internationellt sett hög. Att barnafodandet ökat de senaste åren kan möjligen också sättas i samband med föräldraförsäkringens utbyggnad.

sou 1989:53 Bilaga 12 217

4 Sannolika effekter

av en förläng-

ning av föräldraförsäkringen

4.1 Mer tid för barnen och bättre ekonomi för småbarns-

familjer

Syftet med att bygga ut föräldraförsäkringen är främst att ge föräldrarna tid mer för barnen. Småbarnsfamil jer där båda föräldrarna heltidsarbetar har mycken et pressad tidssituation. I ännu högre grad gäller det för ensamstående mödrar. När föräldraförsäkringen byggs ut, kommer antagligen både barnens och föräldrarnas situation i sådana familjer att bli mindre ansträngd. Nu har emellertid redan ca 60 procent småbarnsmödrarna deltidsanställav ning, varför en utbyggd föräldraförsäkring för dessa familjer främst kommer att fungera som en inkomstförstärkning och förbättra kvinnornas pensionsrättigheter. När föräldraförsäkringen byggs ut, blir valet mellan ansträngd tidssituation och ansträngd ekonomi mindre påtagligt.

4.2 Planerat

föräldraskap

Ju mer föräldraförsäkringen byggs ut, desto mer ekonomiskt betydelsefullt blir det hur man planerar sitt föräldraskap, och desto finns vinna ha mer att att en bra sjukpenninggrundande inkomst vid första barnets födelse. Det kan innebära att första barnets födelse skjuts ytterligare. upp Ca åtta procent av mödrarna är inte berättigade till ersättning över garantinivån. När föräldraförsäkringen infördes det 37 procent, och 1980 det var var 17 procent. Garantinivån har urholkats inflationen och är mindre värd än av nu när den infördes. Spännvidden mellan ersättning garantinivån och högsta sjukpenningnivå är l8. De särskilda förmånerna för föräldrar i studiemedelssystemet har avskaffats med motiveringen att det inte gällde en studieñnansieringsfrâga utan något som

borde lösas inom ramen för det allmänna socialförsäkringssystemet.

En följd av föräldraförsäkringens utbyggnad blir att skillnaden i villkor mellan dem som får ersättning på sjukpenningnivå och garantinivå förstärks.

4.3 Effekter på arbetsutbud och statsfinanser

Enligt de beräkningar som statistiska centralbyrån utfört kommittén skulle en förlängning av föräldraförsäkringen till månader enligt det sannolikaste alternativet medföra ett bortfall arbetade timmar det av ca en procent om

218 Bilaga 12 sou 1989:53

föds 100 000 barn året. Detta kan jämföras med veckors semester för om att sex alla beräknas ett bortfall arbetade timmar på l,5—2 procent. En förlängge av ning till 30 månader i de två första alternativen nedan skulle med- - som av —— föra ett bortfall arbetade timmar ca 2,5 procent. Detta är fortfarande ett av mycket blygsamt bortfall jämfört med vad en generell förkortning till 35 timarbetsvecka beräknas medföra, nära 9 procent. Att prioritera småbarnsmars föräldrarnas behov i arbetstidshänseende innebär alltså att arbetsutbudet påverkas i betydligt mindre grad än vid någorlunda stor generell arbetstidsförkorten ning. Idet avseendet år det en billig reform. Men föräldraförsäkringen finansieras genom socialförsäkringsavgifter och över statsbudgeten. Eftersom den påverkar det snäva utrymmet för transfereringar och frestar på skattekvoten, är en utbyggnad av föräldraförsäkringen ur statsfinansiell synpunkt relativt dyr. I större utsträckning den skulle komutnyttjas männen och därmed bidra till jämställdheten, desto dyrare ma att av blir den statsfinansiellt sett. Om för barnen skulle komma att fördelas jämnare mellan föräldraransvaret och kvinnorna följaktligen större och mer kvalificerad arbetslivserfarenna het, kan detta i det långa loppet medverka till en utjämning mellan mäns och kvinnors löner. På lång sikt skulle det då bli ungefär lika belastande för statsfiantingen det män eller kvinnor som utnyttjade föräldraförsäknanserna var

ringen.

4.4 Jämställdhet

Familjepolitiska kommittén betänkande Familjestöd SOU 1972:34 låg vars till grund för föräldraförsäkringen anförde att ersättningstidens längd bl.a. borde avvägas med hänsyn till att den inte fick inverka negativt på kvinnornas ställning arbetsmarknaden och föreslog åtta månader. Vid den nu aktuella utbyggnaden har dock några sådana farhågor knappast framförts, utan det är föräldrarnas möjlighet att ägna mer tid barnen som betonats. Det är kvinnorna hittills har tagit ut den helt övervägande delen som - 94-95 procent föräldrapenningdagarna. Möjligheten att ta ut ersättning - av för del dag har utnyttj ats i liten utsträckning. 1986 togs fyra procent av dagarav deltid. Omkring 13 procent av mödrarna och procent av de fäder na ut som överhuvud ut något använde möjligheten att ersättning för del av dag. som tog Det är inte lätt försöka förutsäga vad förlängning kommer att innebära att en i jämställdhetsavseende. Det är möjligt att männen kommer att utnyttja försäkringen och att möjligheten att förkorta sin arbetstid i stället för att vara mer hemma med barnet på heltid kommer att användas oftare. Förutom familjernas önskemål kommer utbyggnaden barnomsorgen att ha betydelse. 1991 egna av skall inte bara föräldraförsäkringen utbyggd till 18 månader utan avsikten vara är också att alla barn behöver det skall rätt till kommunal barnomsorg som från och halvt års ålder. Det mest sannolika är att dessa reformer kommer ett ett haka i varandra så att det vanliga mönstret blir att någon av föräldrarna är att hemma på heltid med föräldrapenning till dess att barnet vid ett och ett halvt års ålder får plats i den kommunala barnomsorgen. Det är möjligt att fäderna i störutsträckning väl jer hemma med barnen heltid under någon period re att vara eller båda föräldrarna väljer att arbeta deltid och ta ut föräldrapenning för att del dag i större utsträckning än för närvarande. av

sou 1989:53 Bilaga 12 219

Om det blir det normala att kvinnorna tar ut hela föräldraledigheten, kan det bli svårare för kvinnor i fertil ålder att anställning, internutbildning eller befordran. Om det blir vanligare att männen tar ledigt, kan också män i sådana åldrar där de får barn komma att bli betraktade som något riskgrupp arbetsgivarav en av na. Det skulle vara positivt urjämställdhetssynpunkt. Med ett minskande inflöde av unga på arbetsmarknaden skulle arbetsgivarna bli tvungna att satsa även sådana anställda som är eller kan förväntas bli föräldralediga. De skulle också bli pressade att ge utbildning och utvecklingsmöjligheter i större utsträckning till sådana anställda som har den mest ansträngande foräldratiden bakom sig men som nu ofta betraktas som för gamla att satsa på.

220 Bilaga 12 sou 1989:53

5 Kvoteringsfrågan

föräldraförsäk-

5.1 Kvinnors och mäns utnyttj ande av

ringen

Den principiellt sett viktigaste nyheten med föräldraförsäkringen var möjligheför föräldrarna själva avgöra dem skulle stanna hemma hos ten att vem av som barnet och därmed uppbära föräldrapenningen. Denna förändring hade stor beviktigt bidrag till ökad jämställdhet mellan kvinnor och tydelse och blev ett en män. Det uttalade syftet att båda föräldrarna pålika villkor skulle ges möjvar lighet på tillfredsställande sätt kombinera förvärvsarbete och en god omatt ett vårdnad barnen. Men det är mest kvinnorna har utnyttjat föräldraförom som säkringen och då i huvudsak hel ledighet som tagits ut i ett sammanhang som efter barnets födelse. Fädernas fristående rätt till ersättning i högst tio dagar i samband med barns födelse utnyttjas i stor utsträckning. 1985 81 procent av fäderna lediga nåvar dag, och 56 procent förbrukade samtliga ersättningsdagar. Den genomgon snittliga ersättningstiden nio dagar. Att dessa dagar utnyttjas i så stor utvar stäckning tyder att de allra flesta män betraktar ett barns ankomst i familjen betydelsefull händelse och finner det naturligt att då ägna någon tid åt som en familjen. Att dagarna inte kan överlåtas på kvinnan utan fryser inne om inte

tar ut dem har säkert också betydelse. pappan Den tillfälliga föräldrapenningen för vård sjukt barn m.m. utnyttjas i stor av utsträckning också männen. 1985 uppbar 34 procent de gifta fäderna och av av 45 mödrarna ersättning. Fädernas andel av det totala antalet ersatta procent av dagar var 38 procent. När kvinnan har återgått i förvärvsarbete och det gäller vem som skall ta hand barnen när de blir sjuka ställer alltså männen upp i nästan lika stor utsträckom ning kvinnorna. Här är det antagligen vem av föräldrarna som kan vara som borta någon enstaka dag från arbetsplatsen utan att det uppstår alltför stora svå-

spelar den största rollen. righeter där som Men när det gäller den dagliga omvårdnaden barnet medan det är litet om i någon större utsträckning. År 1974 andelen fädeltar däremot inte männen var der föräldrapenning tre procent. Att fäderna inte i större utsträcksom tog ut ca ning delade på för barnet när föräldrapenning utgick endast under sex ansvaret månader är inte förvånande grund att kvinnan nog ansåg sig behöva denna av tid för amning och återhämtning. 1978utökades föräldraförsäkringen från sju till nio månader, varav en månad med garantibelopp. Det året ökade andelen män som utnyttjade föräldraförsäkringen kraftigt. När föräldraförsäkringen 1980 byggdes ut från nio till tolv månader blev det däremot ingen större ökning. Två av de tre nya månaderna ersatmed garantibelopp. Utbyggnaden 1980 medförde främst att mödrarna förtes

sou 1989:53 Bilaga 12 221

längde sitt uttag med i genomsnitt månad. Statistiken släpar efter, det en men verkar som om några större förändringar sedan 1980 inte har inträffat, utan andelen män som utnyttjat försäkringen under barnets två första levnadsår har legat på ungefär 29 procent ända sedan 1978. För barn födda 1981 var genomsnittet för samtliga gifta fäder nåsom tog ut gon ledighet en och en halv månad. Beräknat på samtliga fader, även de insom te tog ut några föräldrapenningdagar, den genomsnittliga ersättningstiden var dagar. jämfört med nästan tio månader för gifta förvärvsarbetande mödrar. För närvarande utnyttjar kvinnorna ungefär 94 procent av föräldrapenningda-

garna. I många sammanhang har framhävts att framstegen i jämställdhetsavseende är för långsamma. Många har sett en kvotering föräldraledigheten av som ett kraftfullare sätt att påverka männen och deras arbetsgivare att ta större ansvar för och hänsyn till barnen än genom upplysning och propaganda. Att 90 ersättningsdagar är förbehållna den föräldern och skrifligen måste överlåtas ene på den andra är ett slags kvotering i princip.

Föräldraförsäkringsutredningen

Föräldraförsäkringsutredningen undersökte i sitt betänkande Enklare föräldraförsäkring SOU 1982:36 möjligheterna att konstruera ett systern för obligatorisk uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna. Man fann fördelatt en ning mellan barnets biologiska föräldrar skulle vara förenad med mycket stora principiella och praktiska svårigheter. Däremot fann utredningen att en uppdelning ersättningstiden mellan barav nets rättsliga vårdnadshavare är möjlig. Om barnets föräldrar är gifta, är de båda barnets rättsliga vårdnadshavare. Också efter en skilsmässa kan föräldrar som är ense om detta ha gemensam vårdnad barnet. Även föräldrar inte av som är eller har varit gifta med varandra kan vårdnad sina barn, gemensam om om de är ense om detta. Om barnet har tvâ rättsliga vårdnadshavare skulle överlåtelse av dagar inte ske. Ersättningsdagar som inte använts den vårdnadshavaren skulle såleav ene des inte den andre. tas ut av I de fall barnet endast har en rättslig vårdnadshavare skulle hon själv ha rätt att ta ut alla ersättningsdagarna också möjlighet överlåta dagarna till men att den andra biologiska föräldern eller en Styvförälder. Dessa skulle dock inte ha någon självständig rätt till ersättningsdagar. Dessa överlåtelser skulle göras ge-

nom en skriftlig anmälan till försäkringskassan. Från bestämmelsen

att överlåtelse av dagar inte skulle ske barnet har två rättsliga om vårdnadshavare skuldet vara nödvändigt med dispenser i vissa fall, den t.ex. om ene vårdnadshavaren är långvarigt sjuk, handikappad eller fullgör värnplikt. Syftet med en obligatorisk uppdelning skulle förfuskas alltför om många dispenser skulle medges. Dispenssituationerna antogs medföra informations- och tillämpningsproblem. Utredningen menade att obligatorisk uppdelning en av ersättningsdagarna antagligen vore det snabbaste sättet att öka fädernas deltagande i vården av barnen. Den ansåg sig dock inte kunna förorda en obligatorisk uppdelning, efter-

222 Bilaga 12 sou 1989:53

det skulle kunna innebära svårigheter för föräldrarna att använda försäksom krånglig administration. Utredningen förordade i stället en valringen samt en fri uppdelning hela ersättningstiden mellan föräldrarna, som skulle ge de av möjligheterna utnyttja försäkringen och lättast att administrera. största att vara Riksdagen följde inte utredningens förslag utan beslöt att 90 dagar skulle förbehållas den föräldern båda föräldrarna har vårdnaden av barnet, men ene om rätten till föräldrapenning kunde avstås till den andra föräldern genom att skriftlig överlåtelse.

5.3 Principkvotering och information

kan fråga sig denna kvotering i princip har någon betydelse eller ba- Man om administrativ belastning för försäkringskassorna. Gifta fäder med ra utgör en självständig rätt till föräldrapenning och ogifta fäder som i regel måste dagar överlåtelse från modern tar ut föräldrapenning i ungefär lika stor omfattgenom ning. När det gäller den tillfälliga föräldrapenningen är dagarna inte uppdelade mellan föräldrarna, och där fáderna ut ersättning i nästan lika stor utsträcktar ning som mödrarna. I regeringens proposition 198889:69 utbyggnad av föräldraförsäkringen om kvoteringsfrågan sägs att i första hand bör göra ytterligare inberörs men man formationsansträngningar för att till stånd de attitydförändringar som behövs öka insatser i vården sina barn. Särskilda medel avsätts för för att pappornas av sådan information framför allt skall syfta till att öka pappornas uttag av försom äldrapenning.

sou 1989:53 Bilaga 12 223

6 Kortare

arbetsdag

för småbarnsför-

äldrar

- möjliga modeller

6.1 Syfte

Innan någon utbyggnad av föräldraförsäkringen utöver de beslutade nu månaderna kan bli aktuell, kommer man givetvis att vilja hur den beslutaveta nu de förlängningen har fungerat. Det är viktigt undersöka reformers att utfall innan man beslutar om förändringar. Då kommer ha man att ett bättre underlag för sina antaganden än vad haft här. De nedan presenterade modellerna har utarbetats i samarbete med en arbetsgrupp på riksförsäkringsverkets analysenhet. Det förtjänar understrykas att det är fråga om skisser, modeller, inte färdigutarbetade förslag. De två mest utarbetade modellerna anknyter nära till den nuvarande föräldraförsäkringen. Om det gällt att utarbeta ett verkligt förslag hade mer ingående försäkringstekniska m.fl. överväganden behövt göras. Antaganden om utnyttjande har m.m. karaktären av någorlunda informerade gissningar. Syftet har varit att skapa ett underlag för diskussioner om hur ett system med kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar skulle kunna konstrueras, vilka konsekvenser i skilda avseenden olika konstruktioner kan tänkas och vilka de ungefärliga kostnaderna skulle bli. Kostnadsberäkningarna innefattar inte tillfällig föräldrapenning, som man får för att vårda sjukt barn Alla modellerna m.m. för med sig en minskning av kostnaderna för tillfällig föräldrapenning.

6.2 18 månaders

föräldraförsäkring

I botten för alla modellerna ligger den utbyggnad föräldraförsäkringen av till 18månader 540 dagar med ersättning hela tiden enligt sjukpenningnivån som riksdagen nu fastställt tidsplan för. Utgiften för 18 månaders föräldraförsäkring har beräknats till ca 128 000 kronor per barn, vilket utgift miljarder kronor ger en per år om man antar att det föds 100 000 barn året. om Då har antagits att i stort sett alla de 540 dagarna kommer utnyttjas, och att att i familjer utan hemmamake i genomsnitt 510 dagar ersätts till kvinnor och 30 till män, ungefär samma proportion för närvarande. Antar i stället som man att männen i genomsnitt tar ut 100 dagar, blir utgiften barn per ca 134 000 kronor se bilaga.

224 Bilaga 12 sou 1989:53

till 30 månader

6.3 Utbyggnad av föräldraförsäkringen

barn med behållande av nuvarande regelsystem

per

modell i huvudsak regelsystem gälla som för närvarande. [denna antas samma förändring är den särskilda beräkningsgrunden för för- Den enda som antas att tillämpas år längre, tills barnet fyller tre âr. Det blir en naturlig äldrapenning ett föräldraförsäkringen förlängs ytterligare. Syftet med den särkonsekvens om beräkningsgrunden är skall kunna behålla sin ersättningsnivå skilda att man tid vårdar barnet hel- eller deltid. Denna förändring medför under den man fler försäkrade kommer ha sin föräldrapenningnivå kvar när nästa barn att att fler kvinnor kommer att kvalificera sig till ersättning över gaföds och att något rantinivån än tidigare. till dess barnet är åtta år eller avslutat sitt första skolår. Ersättning får tas ut valfritt dagarna hel, halv eller fjärdedels ersättning. .Föräldrarna kan ta ut som får inte ersättning för dag och barn om det inte gäller del av dag. De ta ut samma enligt den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten eller Alla dagarna ersätts särskilda beräkningsgrunden för föräldrapenning, om denna är högenligt den lägst enligt garantinivån. Även icke förvärvsarbetande uppre. Dagarna ersätts bär ersättning. Försäkringen skulle till exempel kunna utnyttjas på något av följande sätt: Modern är hemma på heltid till dess att barnet är ett halvt år. Fram till barnets arbetar båda föräldrarna halvtid och avlöser varandra i vården av barettårsdag Därefter arbetar båda föräldrarna timmar om dagen till dess att barnet net. sex Eller: Någon föräldrarna är hemma heltid med barnet tills fyller fyra år. av halvt år. Därefter kan den föräldern arbeta sex timmar om det är ett och ett ena tills barnet är fyra och halvt år. Eller också kan den ena föräldern vara dagen ett hemma med barnet på heltid tills det är två och ett halvt år. modell familjerna valfrihet. Den saknar moment som styr i Denna ger stor riktning den skall användas för att förkorta arbetstiden i stället för att utav att Jämfört med de följande modellerna är den fördelaktig nyttjas som hel ledighet. för kvinnor har svårt att arbete, t.ex. i glesbygden. som jämställdhetssynpunkt är den tvivelaktig. Ett stort antal kvinnor skulle Ur förmodligen komma alla dagarna i följd. Föds sedan fler barn klaras att ta ut en tids barntillsyn med föräldraförsäkringen, och med flera barn ytterligare en av kvinnan inte återgå i arbete mellan barnens födelse. Med tre barn skulle hinner hemma heltid i sju och ett halvt år. Detta skulle försvaga hon t.ex. kunna vara kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. nuvarande efterfrågan på arbetskraft består och principbeslutet Om den stora daghem eller familjedaghem 1991 för alla barn över 18 månaom rätt till plats i förvärvsarbetande föräldrar fullföljs, är det dock inte så säkert att moder till Om arbete och barnomsorg finns, kanske dellen skulle fungera på det sättet. utnyttja de tillkommande tolv månaderna till att förkorta sin armånga skulle betstid. Eftersom modellen bara innebär att bygger ett redan existerande sysman varken lättare eller svårare att administrera eller förstå sig för tem, blir den de berörda än det nuvarande systemet. i förhållande till månaders föräldraförsäkring skulle Kostnadsökningen 000 kronor barn eller 9 miljarder år om man antar att det bli drygt 90 per per 000 barn året. Då har antagits att i familjer utan hemmamake ca föds 100 om

sou 1989:53 Bilaga 12 225

90 procent de tillkommande 360 dagarna utnyttjas kvinnor av av och 10 procent av män. Antar man i stället att männen i genomsnitt tredjedel tar ut en av de tillkommande dagarna närmar sig kostnadsökningen 10 miljarder året. om

6.4 18 månaders

föräldraförsäkring per barn enligt nu-

varande regelsystem

plus fyra år med sex timmars

arbetsdag per barn med förvärvsarbetande föräldrar

Denna modell är vad som närmast skulle motsvara direktivens betald sextimmarsdag för småbarnsföräldrar. För de första månaderna antas regelsystem gälla i föregående samma som modell. Det vill säga att den enda förändrigen i förhållande till det nuvarande regelsystemet är att man får behålla beräkningsgmnden för sin föräldrapenning tills barnet fyller tre år. Garantinivån bibehålls lägsta ersättningsnivå. som Som i den förra modellen är den sammanlagda ersättningstiden på sjukpenningnivån 30 månader, men de tolv sista månaderna får endast fjärtas ut som dedelsdagar och får endast tas ut om föräldern förvärvsarbetar den daersätta gen, dock till högst 75 procent av normalarbetstid. Ersättning utges enligt den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten, det särskilda beräkningssättet för föräldrapenning gäller inte här. Sedan de första månaderna tagits ut, finns ingen lägsta garantinivå. Förmånen måste utnyttjas innan barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår. Enligt detta system kan t.ex. modern hemma med barnet på heltid i vara månader och fadern i tre. Sedan är de 18månaderna slut. Därefter kan båda föräldrarna arbeta till 75 procent i två år eller den till 75 procent i fyra år. Utena nyttjar man inte alla 18 månaderna i följd, finns ytterligare ledighet en att ta ut som del av dag. Tanken bakom denna modell är att den inte skulle låsa kvinnorna till att ta hand om barnen i hemmet på heltid under så lång tid i föregående modell, som utan i stället möjliggöra betald kortare arbetstid för småbarnsföräldrar. Det sannolikaste är att fjärdedelsdagarna främst skulle kvinnorna för betas ut av att kosta den deltid de ofta redan har i dag. En något egendomlig konsekvens av den här modellen blir familjer att om med hemmamake alls skall kunna utnyttja fjärdedelsdagarna, så måste mannen ta ut dem. Man kan ställa sig tvivlande till i vilken utsträckning de verkligen skulle vårda barnen. Men man kan tänka sig att det underlättar för hemmamaken att försöka komma ut på arbetsmarknaden, ifall kan del mannen ta en av ansvaret för barnen. I kostnadskalkylerna har antagits att männen med hemmamake skulle ta ut i genomsnitt 90 dagar. Att genomföra den här modellen skulle kosta ungefär lika mycket som den föregående, med likartade antaganden männens andel. Ifall den här modelom len skulle leda till att en större andel män utnyttjade försäkringen, skulle den bli dyrare. En bestämmelse om kvotering av kvartsdagarna skulle kunna införas, innebärande att när föräldrarna gemensamt har vårdnaden barnet måste kvartsom dagarna delas lika mellan föräldrarna. Det skulle ändå inte betyda att hälften av

226 Bilaga 12 SOU 1989:53

dagarna skulle komma att utnyttjas av män. En förälder som ensam har vårdnaden av barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen hela tiden. Ca tio procent av mödrarna är reellt ensamstående. För dem skulle inte heller någon

överlåtelse av dagar vara aktuell. I kostnadskalkylen se bilaga har antagits att

alla dagarna skulle komma att utnytjas även vid kvotering. Ett mer realistiskt antagande är kanske att en del av de dagar som förbehållits männen skulle frysa inne. Då skulle kostnaden bli mindre men också jämställdhetseffekten. Eftersom modellen styr mot deltid, skulle den större konsekvenser för arbetets organisation än den föregående. Om deltiden i huvudsak skulle utnyttjas av kvinnor, skulle inte effekterna för arbetsplatserna bli så stora, eftersom så många kvinnor redan arbetar deltid. Om männen med eller utan kvotering i större utsträckning skulle utnyttja möjligheten att arbeta deltid, skulle det medföra svårigheter en hel del mansdominerade arbetsplatser. Men sådana arbetsplatser finns ofta redan deltidspensionärer som kunnat infogas i organisationen, så problemet borde inte vara oöverstigligt. Den här modellen kan antas vara svårare att administrera och förstå sig på än den föregående.

6.5 18 månaders

föräldraförsäkring i stort sett enligt nuvarande system plus rätt till ersättning upp till 25 procent den period de deltidsarbetar för alla familjer

med barn under en viss ålder

Den här modellen avviker kraftigare från det nuvarande systemet än de föregående. Den är också mer skissartat utformad. Rätten till ledighet är inte knuten till ett visst barn, och båda föräldrarna kan samtidigt arbeta deltid med utfyllnad för inkomstbortfallet. För varje barn får man 18 månader med föräldrapenning samma sätt som i de tidigare modellerna men dagarna får endast tas ut som hel eller halv dag. Icke förvärvsarbetande har endast rätt till dessa 18 månader garantinivå. Alla föräldrar som arbetar deltid och stadigvarande lever samman med ett barn under en viss ålder får rätt till fjärdedels föräldrapenningdag eller mindre beroende deltidsomfattningen. Försäkringskassan behöver inte hålla räkning dagarna. Föräldrarna kan inte ta ut av de månaderna för samma dag och barn om någon tar ut hel dag. Fjärdedels dag eller mindre är däremot inte knutet till ett visst barn utan det kan båda föräldrarna alltid ta ut om något barn är under en viss ålder och de arbetar deltid. Båda föräldrarna kan ta ut tjärdedelsdagar eller mindre samtidigt. Genom att det inte är någon avräkning på fjärdedelsdagarna kan de inte betraktas som något man kan spara eller som kan frysa inne. Föräldern anmäler deltid angivet i procent för en viss period intygat av arbetsgivaren och får då ersättning från försäkringskassan för motsvarande procent, dock högst 25, för det sökta antalet dagar. Hur föräldern förlägger sin deltid inom den ansökta perioden är en överenskommelse mellan föräldern och arbetsgivaren inom ramarna för töräldraledighetslagen. Den här modellen är generös och flexibel. Den gynnar särskilt tvåförälderfa-

sou 1989:53 Bilaga 12 227

miljer med ett barn eller med långt avstånd mellan barnen. Den missgynnar ensamstående mödrar för att bli likvärdig för dem borde de rätt att ta ut halva i stället för kvartsdagar. Kostnaden för denna modell blir beroende dels av den högsta ålder barnet där den kan utnyttjas, dels av vad man antar om utnyttjandegraden. Någon kalkyl redovisas inte. Om man sätter åldersgränsen över fem är och antar någoren lunda hög utnyttjandegrad, blir den dock dyrare än de övriga modellerna.

Sammanfattning

Tre olika sätt att öka barnfamiljernas möjlighet att arbeta deltid utan någon större ekonomisk förlust har redovisats, nämligen

a 30 månader per barn att valfritt disponera

b månader per barn att valfritt disponera samt tolv månader enbart som får tas ut som kvartsdagar i kombination med sex timmars arbetsdag c månader per barn att valfritt disponera som hel eller halv dag samt rätt till alla föräldrar att ta ut upp till 14 Föräldrapenning per dag för deltidsarbete om de har ett barn under en viss ålder.

Alternativ a lärrmar stor valfrihet föräldrarna hur de skall ta ut dagarna bästa sätt, men det är inte säkert att det blir i form av deltid. Det är även tveksamt om andelen fäder som deltar i vården av barnen ökar. Alternativ b styr de tolv sista månaderna till deltid. Enbart förvärvsarbetande har rätt till de sista tolv månaderna. Även här är det tveksamt andelen om män som utnyttjar försäkringen skulle öka speciellt mycket utan särskilda âtgärder. En variant med kvotering har redovisats. Alternativ e styr också mot deltid men begränsar inte deltiden till ett visst antal dagar utan enbart till yngsta barnets ålder. På så sätt behöver man inte hälräkningen på fjärdedelsdagar för att veta hur många som är kvar. Eftersom både pappan och mamman kan arbeta deltid med ersättning utan att inskränka den andras ledighet, kan männen antas delta i större utsträckning. Detta alternativ är det dyraste av de tre.

228 Bilaga 12 sou 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 13 229 Bilaga 13 Regionala konsekvenser av en arbetstidsförkortning av Anna-Lena Ericsson och Lennart Sundberg

230 Bilaga 13 sou 1989:53

SOU 1989:53 Bilaga 13 231

Förord

För att göra beräkningar av arbetstidsforhållanden i olika regioner och vilka konsekvenser arbetstidsreformer skulle ha på den regionala strukturen uppdrog arbetstidskommittén åt Anna-Lena Ericsson och Lennart Sundberg, båda knutna till expertgruppen för forskning om regional utveckling ERU, att utföra sådana beräkningar. Kommittén har använt sig av rapporten i sina överväganden men författarna ansvarar för innehållet.

Mona Sahlin ordf i arbetstidskommittén

232 Bilaga 13 sou 1989:53

234 Bilaga 13 SOU 1989:53

sou 1989:53 Bilaga 13 235

1 Introduktion

Den nationellt inriktade politiken leder alltid till någon form av regionalt utfall. Det uppkommer via de processer och mekanismer som ger de direkta och indirekta konsekvenserna av en politikåtgärd. Sådana processer och mekanismer kan vara generella och lika i alla delar av landet eller vara regionalt bundna. Oberoende härav medför geografiska skillnader i befolkningsfördelning och sammansättning, ekonomisk aktivitet och inriktning, offentlig Verksamhetsinriktning, och annat, att utfallet av en politikåtgärd varierar mellan geografiska områden. Det finns därför anledning att i varje politiksammanhang analysera dess regionala konsekvenser. I diskussionen kring förkortad arbetstid framhålls ofta sysselsättningspolitiska skäl. Så också i ett regionalpolitiskt perspektiv. De grundläggande motiven för en arbetstidsförkortning är dock främst välfardsorienterade. Genom en administrativ åtgärd i form av en sänkning av den lagstadgade veckoarbetsti- den, förlängning av semestertiden, eller på annat sätt skall den generella ar- —— betstiden för den enskilde individen sänkas. Därmed förutsätts en välfärdsökning komma till stånd. Genom att en sådan åtgärd direkt berör enskilda personers yrkesverksamhet, uppstår självfallet skillnader i utfallet mellan olika delar av landet. Det beror på att de lokala och regionala arbetsmarknadernas omfattning och inriktning varierar starkt mellan regionerna. Att fastställa sådana direkta effekter av en arbetstidsförkortning är naturligtvis ett viktigt inslag i politikförberedelserna. Men det räcker inte. Än betydelsefullt är att kartmer lägga de indirekta effekterna. De gäller de verkningar som uppkommer via företagens, hushållens och enskilda individers ekonomiska föl jdbeteende. Det är ur dessa effekter kan analysera konsekvenserna för den framtida utvecklingen i landets olika regioner. Syftet med föreliggande studie är dubbelt. För det första vill statistiskt beskriva och kartlägga hur arbetstiderna idag faktiskt varierar mellan olika regioner och ortsstorlekar. Därvid är variationsmönstren i sig intressanta att belysa. Men än mer betydelsefullt är det att söka orsakerna till de geografiska variationerna. Häri ligger de mekanismer som kommer att vara avgörande för det regionala utfallet av en lagstadgad arbetstidsförkortning. För det andra vill klarlägga de regionala effekterna av en arbetstidsförkortning och konsekvenserna för framtida utveckling i olika delar av landet. Den analysen begränsas till att i huvudsak behandla förändringar på arbetsmarknaderna. Analysen tar sin utgångspunkt i en kvantitativ kalkyl av de framtida regionala konsekvenserna av en reduktion av den lagstadgade veckoarbetstiden till 35 timmar. Våra beräkningar hämtar huvuddelen av förutsättningarna från resultaten av de kvantitativa kalkyler av en arbetstidsförkortning som utförts med hjälp av den så kallade TORMOD-modellen. Dess resultat landet helhet. I föreligavser som gande rapport redovisas en regionalisering av de nationella beräkningarna.

236 Bilaga 13 sou 1989:53

I denna regionala studie tillämpas ett tudelat rumsligt perspektiv ett som gäl- — ler den geografiska fördelningen och ett som gäller tätortsstorlek. För att redovisa geografiska fordelningar tillämpas en gruppering av länen i åtta riksområden. Diskussionen av ortsstorlek och urbanisering sker utifrån en indelning av landets kommuner i sju grupper. Kommungrupper och riksområden framgår nedan.

Tabell 1.1: Geografiska indelningar

Riksområden län Kommungrupper

Stockholmsregionen AB Stor-Stockholm Östra Mellansverige CDETU Stor-Göteborg Småland med öarna FGHI Stor-Malmö Sydsverige KLM Mellanstäder Västsverige NOPR Kranskommuner Norra Mellansverige SW Glesbygdskommuner Mellersta Norrland XYZ Övriga kommuner Övre Norrland ACBD

Anm: De regionalaindelningarna redovisasutförligt i appendix. I kommungrupperingen har kommunerna sammanförts efter befolkningens och den lokala arbetsmarknadens storlek. De tre storstäderna redovisas var för sig. Avgränsningen av storstäderna överensstämmer med statistiska centralbyråns avgränsningar av Stor-Stockholm, Stor-Göteborg respektive Stor- Malmö. Gruppen mellanstäder består av kommuner som har mer än 50 000 invånare eller som är största kommun i en lokal arbetsmarknad med minst 60 000 förvärvsarbetande. I gruppen kranskommuner ingår kommuner som gränsar till något av storstadsområdena eller någon mellanstor stad och som ingår i den större ortens lokala arbetsmarknad. Glesbygdskommunerna omfattar stora kommuner med gles bebyggelse, där kommuncentrum har mindre än 10 000 invånare. Långa pendlingsavstånd till större orter med differentierad sysselsättning och service är ett annat kännetecken.

Övriga kommuner har sedan fått bilda en grupp. Till stor del består den av

små och medelstora industrikommuner med en begränsad differentiering på den lokala arbetsmarknaden och liten arbetspendling till någon större ort. Analysen av förskjutningar i näringslivssammansättningen bygger på en grov indelning av näringslivet i tre sektorer konkurrensutsatt sektor, skyd- dad sektor och offentlig sektor. Sektorindelningen är densamma som i de nationella kalkylerna och redovisas i appendix. Den följande framställningen är disponerad i tre delar. I nästa kapitel studeras regionala variationer i arbetstiderna för olika demografiska grupper. Denna analys bildar grunden för en kvantitativ kalkyl av urbaniserings- och regionala omfördelningseffekter som kan komma att uppstå av en arbetstidsforkortning. Beräkningama, som presenteras i kapitel ger underlag för att analysera konsekvenserna för den regionala utvecklingen. I det avslutande fjärde kapitlet sammanfattas studiens huvudresultat.

sou 1989:53 Bilaga 13 237

2 Arbetstider i olika

regioner

Inom de ramar som ges av lagar och avtal på arbetsmarknaden är det individenhushâllet som gör avvägningar mellan hur tidsanvändningen skall fördelas mellan arbetsliv och privatliv barn, familj, fritidsaktiviteter, utbildning, — medverkan i organisationer osv. De faktorer som vägs får olika tyngd beroende på vilken hushâllssituation man lever i och var i livscykeln man befinner sig. Den föreställningsram som arbetar utifrân, baseras antagandet att människors reella möjligheter att välja arbetstid är olika på olika platser i landet. Geografiskt bundna faktorer som den lokala arbetsmarknadens storlek, tradition, samhällsservicens utbyggnad, restider till och från jobbet 0.s.v. inverkar också på människors val av arbetstid. Arbetstid och skillnader i arbetstid mellan olika regioner är något som hittills inte uppmärksammats i den regionalpolitiska debatten. I de analyser av utbudet av arbetskraft som görs som underlag för regionalpolitiska överväganden fokuseras intresset pâ antalet förvärvsarbetande. Som förvärvsarbetande räknas alla personer som arbetar en timme eller mer i veckan. Kunskapen om hur deltidsarbetet varierar mellan olika regioner och vad som kan ligga bakom dessa variationer är därför liten. I genomsnitt arbetar vi drygt 29,5 timmar per vecka och sysselsatt. Skillnaden mellan det län som har den längsta och det län som har den kortaste arbetstiden är drygt tvâ och en halv timme. I södra Sverige, smâlandslänen, Västergötland och Göteborg- och Bohuslän är arbetstiden per sysselsatt längre än i riket. I nâgra av skogslänen samt i storstadsnära län i södra Sverige är den kortare. För att komma åt vad som kan ligga bakom de iakttagna skillnaderna i arbetstid mellan förvärvsarbetande i olika delar av landet har kommunvisa uppgifter om hel- och deltidsarbetets omfattning fördelat kvinnor och män, olika åldersklasser, om man har barn eller samt inom olika näringsgrenar analyserats. Arbetstiden redovisas på tre arbetstidsklasser: 1-19 timmar vecka, per s.k.kort deltid, 19-34 timmar per vecka, s.k. lång deltid och 35 timmar eller mer vilket räknas som heltidsarbete. Pâ kommunnivå finns bara uppgifter om arbetad tid uppdelad på dessa tre arbetstidsklasser. Det innebär att den som idag har t ex sju timmars arbetsdag i vår analys betraktas heltidsarbetande. som

De redovisade uppgifternaz år 1985. Dessvärre medger det statistiska

avser materialet inte heller någon jämförelse över tiden. Vår redovisning får därför formen av en ögonblicksbild av situationen under 1985.

238 Bilaga 13 sou 1989:53

Figur 2.1: Deltidslandskapet. Deltidsarbetande i riket totalt 25%.

DELTIDSLANDSKAPET Andel deltidsorbetonde Riket 25%

Andel deltid

I 19 23 - 2 23 27 - EI 27 38 -

Andelen deltidsarbetande i landets kommuner varierar mellan 19 och 38 procent. I den fortsatta framställningen benämns alla som arbetar mindre än 35 timmar deltidsarbetande. De kommuner som är svarta kartan ovan är kommuner med deltidsarbetande. De vita är kommuner där andelen deltidsarbetande är hög. I de gráskrafferade kommunerna har deltidsarbetet ungefär samma omfattning som i riket totalt.

sou 1989:53 Bilaga 13 239

Som framgår av kartbilden är det inte i många kommuner andelen heltidssom arbetande är väsentligt högre än i riket totalt. Den enda sammanhängande regionen består av kommuner i Stor-Stockholmsområdet. Därutöver är det industrikommuner som Olofström, Trollhättan, Stenungsund, Oxelösund, Laxå, Perstorp och Burlöv. I mer än hälften av landets kommuner ligger andelen heltidsarbetande väsentligt under riksgenomsnittet. Det största sammanhängande området sträcker sig från östra Norrbotten i norr till västra Värmland i söder. I skogslänen är det i stort sett bara i norrlandsstáderna och i malmfälten som deltidsarbetet har ungefär omfattning i riket i genomsnitt. Även i södra Sverige är det samma som många kommuner med låg andel heltidsarbetande. De fem kommuner där andelen deltidsarbetande är högst är Öckerö, Grästorp, Tjörn, Rättvik och Höör. Det är framför allt kvinnor som arbetar deltid och deltidsarbetet är utmer brett i äldre åldersgrupper än i yngre. Eftersom kvinnor och män i så stor utsträckning arbetar inom olika yrken blir arbetstidsfordelningen inom olika näringsgrena en spegling av könsuppdelningen på arbetsmarknaden. I det följande skall vi försöka tydliggöra den geografiska dimensionen att hålla genom köns-, ålders- respektive näringsgrensvariabeln konstant.

Ålder och arbetstid

Regionala variationer i yrkesverksamhet och arbetstid bland kvinnor och unga unga män illustreras i figurerna 2.2 och 2.3. Ungefär 60 procent av unga både kvinnor och män förvärvsarbetar. Skillnaderna mellan olika kommungrupper är relativt små. Yrkesverksamhetsgraden är högst i Stor-Stockholm, 64 procent. Lägst är den i ett annat storstadsområde Malmöregionen. Göteborgsregionen skiljer sig från övriga kommungrup- per i så måtto att skillnaderna i yrkesverksamhet mellan könen följer det traditionella mönstret dvs att yrkesverksamheten är högre for män än för unga unga kvinnor.

Figur 2.2:Arbetstid och förvärvsfrekvens hos unga kvinnor i åldern 16-24 år.

KVINIW I ÅLDEIN 16-24 IR

stor-stockholm stor-Göteborgstorllalnb nellanstiderKrunskouuumer Elesbyøds-övriusd kammar kommer I1-19tim m20-34tim heltid UYV-grad

240 Bilaga 3 sou 1989:53

Figur 2.3: Arbetstid och förvärvsfrekvens hos unga män i åldern 16-24 år.

III l ÅLDERN Ål 16-24

Stor-Stockholm StowcbteborgStorütalnuö Nellanslbder Kranskonlvurer Glesbygds‘ Ovrignsné kommmer kolumner I 1—19tim 20—34tim Heltid D Yv-grad

När det gäller arbetad tid är skillnaderna mellan könen större. Nio av tio av forvärvsarbetande män i den yngsta åldersklassen har ett heltidsarbete. Av flickorna är det sex ä sju. Flertalet av de unga kvinnor som inte arbetar heltid har s.k. lång deltid. Hos de yngre männen är lång och kort deltid ungefär lika vanlig och ligger mellan fem och åtta procent. För de yngre männens del är det mycket små skillnader i arbetstid mellan kommungrupper. Skillnaderna är också små for de yngre kvinnorna. I Stor-Stockholm där andelen heltidsarbetande är störst har 68 procent av de unga kvinnorna ett heltidsarbete. På de minsta arbetsmarknaderna är andelen heltidsarbetande fem procentenheter lägre.

Figur 2.4:Arbetstid och förvärvsfrekvens hos kvinnor i åldern 25-54 år.

KVINNOR l ÅLDERN 25-54 ÅR

Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-MalmöMellunstäder Krnnskonmmer G|esbygds- Övriga små kommuner karmuner I1-19tim lI12o—34tim Heltid DYv—grad

sou 1989:53 Bilaga 13 241

I åldersgruppen 25-54 år forvärvsarbetar ca 90 procent av männen och ca 85 procent av kvinnorna. I Stockholmsregionen är det nästan ingen skillnad alls mellan könen. Förvärvsfrekvensen for kvinnor är den högsta i landet samtidigt som männens är den lägsta. För Övriga kommungrupper ligger skillnaderna i yrkesverksamhet mellan könen på mellan fem och sju procentenheter.

Figur 2.5: Arbetstid och fdrviirvsfrekvens hos män i åldern 25-54 år.

Ill 25-54 IR

o

Stor-stockholm stor-GöteborgSror-Iulnö IlellnmtfldorKranckuunerGlubyodr Övriga uni kommer ko—n0r I 1-19tim E 20-34tim mHeltid D Yv-grad

Ser man till arbetstidens längd tycks den for männens del inte alls påverkas av var i landet man bor. Män i åldersgrupperna 25 till 54 år avsätter lika mycket tid till förvärvsarbete oavsett om man bor i Stockholm eller på glesbygden. För kvinnornas del är situationen något annorlunda. Även det skett snabb utom en jämning i forvärvsfrekvens mellan kvinnor och män så kvarstår i de här åldersgrupperna stora skillnader i arbetstidens omfattning. Nästa hälften av kvinnorna arbetar deltid. Men också för kvinnorna är det små variationer mellan de olika kommungrupperna. Undantaget är återigen Stockholmsregionen där jämförelsevis många kvinnor arbetar heltid. I den äldsta åldersgruppen 55-64 år är andelen yrkesverksamma betydligt lägre än i gruppen 25-54 år. Det gäller både for kvinnor och män men det är mer uttalat for kvinnorna.

242 Bilaga 13 sou 1989:53

Figur 2.6: Arbetstid och forvärvsfrekvens hos kvinnor i åldern 55-64 år. KVINNOR l 55-64 LR

Star-Stockholn stor-Göteborgstor-NnlunisHellunstiderKronskaunnerGlesbygdr lfvriuud I 1-19tim lll 20-34tim Heltid ClYv-grad

Skillnaderna mellan könen är minst i Stor-Stockholm och störst i glesbygdskommuner och små industrikommuner. För de äldre männen skiljer det sex procentenheter mellan Stockholmsregionen, som har den högsta yrkesverksamhetsgraden och gruppen glesbygdskommuner som har den lägsta. Motsvarande värde för de äldre kvinnorna är sexton procentenheter. För flertalet kommungrupper är skillnaderna i yrkesverksamhetsgrad mellan äldre kvinnor inte

heller stor. Återigen avviker Stor-Stockholm från landet i övrigt. Hos de äldre

kvinnorna finns det emellertid en tendens till att yrkesverksamheten minskar med storleken på arbetsmarknaden. Figur 2.7: Arbetstid och förvärvsfrekvens hos män i åldern 55-64 år.

Ill l ÅLDERH ÅR 55-66

stor-stockholm stor-Göteborgstor-Rami lellamtider Itrumkounur Glnbysdr Övriga ud I 1-l9tim 20-34tim Heltid Yv-grad

I åldersgruppen 55-64 år är andelen heltidsarbetande något lägre än för åldersgruppen under 55 år. Det gäller både for kvinnor och män. Skillnaden uppgår till mellan sex och åtta procentenheter. Mellan 85 och 90 procent av män-

SOU 1989:53 Bilaga 13 243

nen i den älsta åldersklassen arbetar heltid. Det är bara i gruppen glesbygdskommuner som andelen heltidsarbetande understiger 85 procent. För kvinnornas del är variationen i arbetstid mellan kommungrupperna betydligt större. I Stor-Stockholmsregionen arbetar närmare 60 procent av de äldre kvinnorna heltid. I glesbygdskommunerna är motsvarande värde drygt 40 procent. Det är också jämförelsevis många äldre kvinnor på de små arbetsmarknaderna som arbetar kort deltid. I glesbygdskommunerna är andelen så hög som 10 procent. I Stor-Stockholm är motsvarande andel 5 procent. Analysen av arbetstidens fördelning på hel- och deltid har också genomförts på riksområden. Resultaten är i stort sett desamma som för kommungrupperna. Tar man hänsyn till åldersfaktorn är skillnaderna mellan olika regioner små både när det gäller yrkesverksamhetsgrad och de förvärvsarbetandes fördelningen på arbetad tid. Den enda region som avviker är Stockholmsområdet där arbetsdeltagandet bland kvinnor genomgående är högre än i andra regioner. Analysen av hur deltagandet i arbetslivet varierar med ålder, kön och region visar att skillnaderna både mellan olika landsdelar och mellan arbetsmarknader av olika storlek är förvånansvärt små. En stor del de regionala skillnaderav na i arbetstid som kartan över deltidslandskapet illustrerar förklaras skillnaav der i ålders- och könssammansättning mellan olika kommuner och kommungrupper. Det är bara Stor-Stockholmsregionen som skiljer ut sig. Här är arbetsdeltagandet mätt både som arbetad tid och förvärvsfrekvens högre än i andra regioner både för kvinnor och för män i flertalet åldersgrupper. Enda undantaget är män i åldrarna 25-54 år. Män i dessa åldersgrupper i Stor-Stockholmsregionen har lägre arbetsdeltagande än män i åldrar i övriga delar samma av landet.

Barn och arbetstid. I dag förvärvsarbetar kvinnor med förskolebarn i nästan lika stor utsträckning som övriga kvinnor. Hur barnen påverkar fädernas arbetstider är svårare att en uppfattning om eftersom statistiken endast redovisar ensamstående läder med barn och det är en väldigt liten grupp av alla fäder.

Figur 2.8: Arbetstid och fdrvärvsfrekvens hos kvinnor med barn i förskoleåldern.

NIX IE MRII FNSKGEILDERII

nor-Stockholm star-GfltdanrgStor-lulu Kollannldor Kruulutlnr Glnbyudr

l

I1-min llzo-um Heltid UYv-urnd

244 Bilaga 13 sou 1989:53

Yrkesverksamhetsgraden för kvinnor med barn i förskoleåldern är något lägre än för hela gruppen kvinnor i åldern 25-54 år. I Stor-Stockholm har 82 procent av mammor till förskolebarn förvärvsarbete. I grupperna kranskommuner och glesbygdskommuner är motsvarande värde 77 procent. Ser man till skillnaderna i arbetad tid ger det större utslag. Av hela gruppen kvinnor med små barn arbetar mindre än hälften heltid. Det är bara i Stockholmsregionen som andelen når över 50 procent. Andelen heltidsarbetande sjunker sedan med arbetsmarknadens storlek och uppgår i glesbygdskommunerna till 40 procent. De kvinnor som inte arbetar heltid har s.k. lång deltid. Den korta deltiden påverkas i mindre utsträckning.

Arbetstider inom delarbetsmarknader I analysen har näringsgrenarna grupperats i ra delarbetsmarknader. Dessa är de areella näringarna med jordbruk, skogsbruk och fiske, industrisektorn till vilken förts gruvor, tillverknings- och byggnadsindustri, privata tjänster som också inkluderar handel och samfardsel samt offentliga tjänster. Ungefär tre av fyra sysselsatta inom jord och skogsbruket arbetar heltid. Skillnaden mellan den kommun där deltidsarbetet är mest utbrett och den kommun där det är minst utbrett uppgår till 23 procentenheter. l ungefär hälften av landets kommuner ligger andelen heltidsarbetande nära riksgenomsnittet. Deltidsarbete förekommer oftast inom jordbruket medan de som arbetar i skogen vanligen har heltidsarbete. Det är en av förklaringarna till att flertalet av de kommuner som har deltidsarbetande ligger i skogslänen. Ser man till hur arbetstidens fördelning på hel- och deltid varierar mellan olika kommungrupper så är skillnaderna mycket små. Det skiljer två procentenheter mellan Stor-Stockholm där andelen heltidsarbetande är högst och glesbygdskommunerna där den är lägst. Industrisektorn är den delsektor som har minst deltidsarbetande. Närmare nio av tio inom industrin arbetar heltid. Andelen heltidsarbetande är lägst i Sjuhäradsbygden och delar av Småland en region med en omfattande småin- dustri. Högst är den i malmfälten. I flertalet kommuner i landet är arbetstidens fördelning hel- och deltid bland arbetstagarna inom industrisektorn i stort sett densamma som i riket totalt. Inom industrin liksom inom de areella näringarna är det kommuner som avviker. Skillnaderna i arbetstidens fördelning på heltid och deltid är mer beroende av var i landet industrin ligger än av arbetsmarknadens storlek men det finns samtidigt en antydan till att andelen deltidsarbetande minskar större arbetsmarknaden är.

sou 1939:53 Bilaga 13 245

Figur 2.9: Andel heltidsarbetande inom jord- och skogsbruk. Riket 76%.

JORD OCH SKOG Andel heltidsorbetonde

L Riket 76%

1 Andel heltid

E] 69 74 - 74 78 - I 78-92

sou 1989:53 Bilaga 13 247

Andelen heltidsarbetande inom den privata tjänstesektorn ligger på ungefär samma nivå som för de areella näringarna men spridningen mellan kommunerna är en helt annan. I drygt 200 av landets 284 kommuner är andelen heltidsarbetande väsentligt lägre än i riket totalt. Det är bara i ett tjugotal kommuner som andelen heltidsarbetande överstiger riksgenomsnittet. Flertalet av dessa ligger i Stor-Stockholmsregionen. Privata tjänstesektorn är den delsektor arbetsmarknaden som har den största spännvidden mellan den kommun som har lägst andel deltidsarbetande och den som har högst. Skillnaden är 28 procentenheter. Eftersom en överväldigande majoritet av landets kommuner har många deltidsarbetande inom denna sektor blir ändå variationerna i arbetstid mellan olika delar av landet små. Indelningen i kommungrupper efter arbetsmarknadens storlek ger en annan bild. I Stor-Stockholm uppgår andelen heltidsarbetande till över 80 procent. I gruppen glesbygdskommuner är motsvarande andel 71 procent. Mönstret är tydligt. Andelen heltidsarbetande sjunker med arbetsmarknadens storlek. Delvis är det en avspegling av den privata tjänstesektorns sammansättning. Tjänstertill näringslivet har en koncentration till de större orterna medan inslaget av hushållstjänster och turism, där deltidsarbetet är mer utbrett, är stort i de mindre kommunerna. Arbetstidens fördelning hel- och deltid inom den offentliga sektorn har stora likheter med den inom den privata tjänstesektorn. Spännvidden mellan den kommun som har högst resp. lägst andel heltidsarbetande är något lägre 26 procentenheter. Totalt sett är också deltidsarbetet mer utbrett i den offentliga sektorn än inom den privata tjänstesektorn. Andelen heltidsarbetande inom den offentliga sektorn är 63 procent jämfört med 77 procent för privata tjänster. En bidragande orsak till att Stockholmsregionen återigen skiljer ut sig är att den statliga sektorn, som i relation till den kommunala sektorn har deltidsanställda, alltjämt är koncentrerad till Stockholm. Ser man till vilka andra kommuner som har deltidsanställda inom den offentliga sektorn så är det residensstäderna i de fyra nordligaste länen och kommuner som Boden. Arvids-

jaur, Karlsborg och Ängelholm alla kommuner med stor försvarssektor.

—— En slutsats som kan dras av analysen är att kön och ålder är de viktigaste variablerna för att förklara regionala variationer i arbetstid. Den geografiska dimensionen betyder mindre. Det enda undantaget är Stor-Stockholmsregionen. En annan slutsats är att skillnaderna i arbetstidens fördelning hel- och deltid är större mellan olika branschernäringsgrenar än mellan kommuner. Könsuppdelningen arbetsmarknaden avspeglas i arbetstidens fördelning på heloch deltid inom olika näringsgrenar. När det gäller tjänstesektorerna, såväl den privata som offentliga, finns det också samvariation mellan arbetsmarknaen dens storlek och deltidsarbetets omfattning andelen heltidsarbetande mins- kar med arbetsmarknadens storlek.

246 Bilaga 13 sou 1989:53

Figur 2.10: Andel heltidsarbetande inom industri och byggnadsverksamhet Riket 88%.

INDUSTRI

Andel heltidsorbetonde

Riket 88%

Andel heltid

1:1 76 86 - 86 90 - I 90-95

248 Bilaga 13 SOU 1989:53

Figur 2.11: Andel heltidsarbetande inom privata tjänster. Riket 77%.

PRIVATA TJÄNSTER

Andel heltidsorbetande

Riket 77%

Andel heltid

:i 59 75 - 75 79 ‘ - 79 87 -

sou 1989253 Bilaga 13 249

Figur 2.12: Andel heltidsarbetandc inom offentliga tjänster. Riket 63%.

OFFENTLIG TJÄNSTER

Andel heltidsorbetonde ‘

Riket 63%

Ande heltid

i: 49-61 61-65 z : 65-75

250 Bilaga 13 sou 1989:53

3 för-

Regionala konsekvenser av

kortad arbetstid

Utgångspunkter

Analysen av de regionala konsekvenserna av en reducerad lagstadgad arbetstid sker utifrån en kvantitativ kalkyl. Avsikten är att i denna fånga väsentliga direkta och indirekta effekter som uppstår till år 2010 av en förkortning av veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar. Beräkningsresultaten jämförs med ett alternativt utvecklingsförlopp utan arbetstidsförkortning. Kalkylen kan därmed tjäna som underlag for analys av konsekvenserna för den framtida regionala utvecklingen. De beräknade effekterna innefattar sådana företeelser och samband som är ekonomiskt mätbara. De utgör en del av alla de komplexa beroendeförhållanden som bestämmer utbud och efterfrågan arbetskraft. Kalkyler av detta slag innehåller alltid en rad metod- och kunskapsbrister. De ersätts till viss del med antaganden av olika slag. För att studera effekterna av en arbetstidsförkortning krävs idealt kunskap om dynamiken i samspelet mellan utbud och efterfrågan på lokala arbetsmarknader. I fokus står då dels hur arbetsgivarens efterfrågebeteende påverkas av ekonomiska och andra effekter av arbetstidsförkortningen, dels hur arbetstidsförkortningen påverkar enskilda individers och hushålls värdering av arbete och därmed deras arbetskraftsutbudsbeteende, dels också olikheter i företagens, hushållens och individernas agerande med hänsyn till regionalt bundna skillnader. Dessvärre saknas till stor del kunskaper om dessa beteenden. Vi känner ofta vilka processerna är, men inte hur de fungerar, i synnerhet inte i ett rumsligt perspektiv. Vi vill i första hand bestämma hur efterfrågan på arbetskraft kommer att påverkas av en arbetstidsförkortning. Genomförandet av förkortningen förutsätter vi ske utan lönekompensation till arbetstagarna. Det betyder att kostnadsef-

fekterna för företagen3 sammanhänger med kostnader är kopplade till in-

som dividen men inte till individens arbetstidsinsats. Kostnadseffekten skiljer sig sannolikt mellan olika verksamhetsinriktningar. Det är också sannolikt att det varierar mellan olika regioner, då förutsättningarna för en viss typ av verksamhet skiljer sig mellan olika delar av landet. Den kombinerade effekten härav kan förstärka eller utjämna regionala skillnader. Frågan är nu om företagens värdering av varje arbetstimme är likartad oberoende av personen. Två skäl talar emot; dels att en arbetstimme utförd av en person inte nödvändigtvis kan ersättas med en arbetstimme från en annan person, dels att det föreligger skillnader mellan olika personalgruppers relativa betydelse för verksamheten. Det första fallet hänger samman med den ökade segmenteringen av arbetsmarknaden. I takt med att kraven utbildning ökat, har brist på arbetskraft blivit detsamma som brist på arbetskraft med viss kompe-

sou 1989:53 Bilaga 13 251

tens. Arbetsmarknaden har segmenterats. Enskilda individer kan då bara konkurrera inom avgränsade segment arbetsmarknaden. Resultatet har blivit att lokala och regionala arbetsmarknader kommit att präglas samtidig arbetsav kraftsbrist och arbetskraftsöverskott. Ökad kvinnlig förvärvsfrekvens tillsammans med arbetsmarknadens segmentering har bidragit till en ökad koncentration av bosättningsmönstret. Möjligheterna att finna arbete för två makar med speciell kompetens ökar naturligtvis med den lokala arbetsmarknadens storlek. Små och lokala arbetsmarknader blir då allt mindre attraktiva. Rörligheten mellan dessa segment är begränsad på grund av sociala, ekonomiska eller teknologiska barriärer4. Ökade krav på kompetensförsörjning i företagen innebär i regel ökad specialisering, vilket förstärker barriärerna ytterligare. Det andra fallet sammanhänger med företagens möjligheter att externalisera hela eller delar vissa verksamhetsfunktionerfç Detta kan ske i del fall av en men inte alls i andra. Genom att införskaffa tjänster externt kan då företaget frikoppla sig från sådana personalkategorier som inte är nyckelgrupper. Därmed kan företagen till en del kostnadskompensera sig för arbetstidsförkortningens effekter. I båda dessa fall varierar förutsättningarna mellan regioner. Sannolikt skiljer sig alltså företagens värdering arbetstidsinsatsen mellan personalav kategorier, mellan produktionsinriktningar och mellan regioner. Därmed blir kostnadseffekterna för företagen av en arbetstidsförkortning beroende dessa av förhållanden. De kostnadseffekter som uppstår för företagen kan också förväntas berovara ende av den konjunkturella och strukturella fas företagen befinner sig Rent allmänt kan konjunkturuppgångar och -toppar förväntas medföra större kostnadsökningar än annars vid en arbetstidsförkortning. Det beror trängsel-, flaskhals och bristproblem som leder till efterfrågeöverskott tenderar att som pressa upp priser och löner. Detta sammanhänger också med längden på den övergångsperiod som tillåts innan arbetstidsförkortningen skall fullstänvara digt genomförd. Ett företag i en strukturell nedgångsfas, kännetecknat av mogna produkter krympande marknader, torde vara mer kostnadskänsligt än andra företag. Hög sådan känslighet innebär ökade nedläggningsrisker. Kostnadsökningar vid en arbetstidsförkortning skapar i dessa fall förvärrade lönsamhetsproblem. Vidare innebär den strukturella omdaningen näringslivet av en ökad tjänstefiering av många produktionsinriktningar. Därmed ställs arbetskraftens kompetens mer i fokus med ökad rigiditet följd. Detta minssom kar sannolikt på sikt möjligheterna till anpassning för att reducera negativa lönsamhetseffekter av en arbetstidsförkortning. Den andra komponenten avser utbudet av arbetskraft. Där gäller frågan hur enskilda individer och hushåll ändrar sitt utbudsbeteende vid arbetstidsfören kortning. Genom att inte förutsätta någon lönekompensation blir effekten att av minska sin arbetstid i enlighet med arbetstidsförkortningen, en lägre inkomst. En viktig fråga är då om det är möjligt att ändra sitt konsumtionsmönster ocheller minska sin totala konsumtion. Individ eller hushåll måste i så fall värdera minskad arbetstid mer eller lika mycket uteblivna konsumtionsmöjsom ligheter. En enskild individ ställs inför dilemmat att öka sin fritid och minska sina konsumtionsutgifter. Vardagliga observationer ger vanligtvis vid handen att konsumtionsutgifterna ökar vid ökad fritid. Inom ett hushåll kan viss en omfördelning tänkas äga rum mellan makar, bestående vanligtvis ökad förav en

252 Bilaga 13 sou l989:53

värvsgrad for kvinnan. I grunden gäller det här sociala och ekonomiska motiv för arbetaö. Man kan goda grunder motivens och styrka att anta att art samvarierar med inkomstnivå, utbildning och familjeförhållanden. Dessa tre a varierar också regionalt varför även motiven för att arbeta kan förväntas skilja sig mellan olika regionala miljöer. I detta fall spelar sannolikt även det lokala, offentliga serviceutbudet en viss roll, t ex vad gäller tillgången barnomsorg. Vår kalkyl utgår från att kvinnor ökar sin förvärvsgrad upp till en nivå i paritet med männens. Om en heltidsarbetande man minskar arbetstiden i enlighet med arbetstidsförkortningen medan kvinnan ökar sin förvärvsgrad sannolikt till längre veckoarbetstid kan hushållets totala arbetstid komma att bli i stort en oförändrad åtminstone sett över ett helt år. Dessa förhållanden kan i viss mån — kompensera för inkomstbortfall som uppstår av arbetstidsförkortningen. Det är också möjligt att individer och hushåll söker att ytterligare kompensera sig för potentiella inkomstbortfall andra sätt. Individers och hushålls reaktioner förkortad arbetstid bestäms slutligen av den basala arbetsmotivationen, som ingalunda endast är en inkomstfråga. Reaktionsmönstret uppvisar sannolikt betydande regionala variationer. De sammanhänger med kulturella och andra traditionsbundna förhållanden. Varken efterfrågan eller utbud av arbetskraft bestäms partiellt utan som ett samspel mellan utbud och efterfrågan arbetsmarknaden. Individens arbetstidsbeteende blir därmed beroende inte enbart av den nuvarande arbetsgivarens agerande till följd av arbetstidsförkortningen utan också av alla andra potentielarbetsgivare inom rimligt restidsavstånd, i konkurrens med andra arbetstaga- Detta gäller ett kortsiktigt perspektiv. Pâ längre sikt kan naturligtvis även re. möjligheten till flyttning inkluderas som ytterligare utvidgar problematiken. På motsvarande sätt är företagens rekryteringsbeteende vid arbetstidsförkortning avhängigt den nuvarande personalens beteende i konkurrens med andra företags arbetstidsbeteende inom det lokala rekryteringsområdet. Rekryteringssvârigheter leder till effektivitets- och lönsamhetsproblem, kan försom anleda omlokalisering av verksamheten till annan ort med bättre förutsättningar. Ett vidgat perspektiv på det individuella arbetskraftsutbudet kan erhållas vid ett betraktande av pågående förändringar i livsform. Framväxten under detta århundrade av sysselsättningen inom industri och tjänstenäringarna på bekostnad sysselsatta inom primärnäringarna återspeglar en övergång från en livsav form till annan.7 livsformer kan urskiljas: självständighetslivsen Tre typer av form, lönearbetslivsform och karriärlivsform. Figur 3.1 återger en principiell bild av växlingarna av livsform över tiden. Jordbrukare har traditionellt levt i en självständighetslivsform präglad av en stark strävan efter oberoende och självständighet. Verksamheten den egna gården är mer än arbete den är själva livet. Arbetstiden är inte avgränsad från fritiden. Även driver hantverksverksamhet finns inslag bland personer som med denna livsform. Självständighetslivsformen har minskat kraftigt. Två hufaktorer har orsakat denna reduktion. För det första har de ekonovudtyper av miska förutsättningarna för dessa verksamheter drastiskt ändrats. Antalet familjejordbruk har minskat och hantverkstillverkning har ersatts av industriell produktion. För det andra har den ekonomiska utvecklingen förändrat människors preferenser. I jordbrukarsamhället var alternativet till självständighets-

268 Biugu 3 sou 19:39:53

Figur 3.1: Andel at arbetskraften som lever i olika livsformer i Sverige 1850-2000 principiell skiss.

Procent m p

Ä ‘‘‘‘ "" 75 x -L .

SD — M, —-Karr1ar— : 1 1vs fo rm 25 I - . dighets

: ------ Lonearbets O 11vs{orm

1850 18‘75T 1900 ISlZá 19%Ol ‘1975 éObU

livsformen att tjäna en annan. Det innebar låg materiell levnadsstandard och stort beroende av arbetsgivarens godtycke. Med ekonomisk utveckling följde ökat utbud av varor och tjänster. Kontantlönens storlek blev då allt viktigare för den enskilde. När arbetsmarknaden successivt institutionaliserades och arbetsförhållandena reglerades i lagar och avtal, förändrades beroendet av arbetsgivaren. En allt större del av de arbetande kom att prioritera kontantlön och att

kunna disponera sin fritid och därmed leva i en annan Iivsform. Övergången

— från självständighetslivsformen skedde parallellt med landsbygdens avfolkning. Istället kom en expansion av lönearbetarlivsformen. Den kännetecknas av att arbete och fritid är helt separerade. Arbetet utförs under lagstadgad arbetstid och fritiden disponeras helt av den enskilde. Arbete är ett medel att förvärva tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna realisera sina önskningar om ekonomisk standard. Lönearbete är något man lever inte för. Lönearav men betslivsformens utbredning sammanhänger först med den industriella expansionen och sedan med den växande privata och offentliga tjänsteproduktionen. Idag dominerar denna livsform bland de yrkesverksamma. Dess ökade omfattningen har medfört att tillgången arbetstillfällen blivit en allt viktigare orsak till befolkningsomflyttningar från regioner med underskott arbetstillfäl- len till regioner med brist arbetskraft. Men bilden är mer sammansatt än så. Genom arbetsmarknadens segmentering präglas lokala och regionala arbetsmarknader ofta av samtidig arbetskraftsbrist och arbetskraftsöverskott. Större arbetsmarknader kan lättare klara omställningar och får därför ökad betydelse.

254 Bilaga 13 sou 1989:53

Den fortgående utbredningen av lönearbetslivsformen har skett parallellt med att ett ökat antal personer lever i en karriärbunden livsform. Karriärlivsformen präglas av att arbetet betraktas som ett medel för självförverkligande. Arbetet är något man engagerar sig i och lever för. Det tillåts därför breda ut sig fritidens bekostnad. Strävan efter framgång är ett centralt moment i denna livsform. Framgång i arbetet medför befordran, social prestige och ökade ekonomiska resurser. Karriärlivsformen återfinns inom många områden inom nä- ringslivet, inom de fria yrkena, inom forskningen, inom politiken, m.m. Livsformens tillväxt sammanhänger i hög grad med utvecklingen inom näringslivet. För det första har den snabba expansionen av kunskapsföretag da- — takonsulter, programvaruhus, managementkonsulter, finansföretag, reklambyråer starkt bidragit till att kraven arbetskraften förändrats. Kunskapsföre- — tagen bygger sin verksamhet på att kunna rekrytera personal med hög kompetens och erbjuda möjligheter som gör att personalen intensivt engagerar sig i arbetet. Dessa företags framgång avgörs av hur väl de kan engagera personalen och den att identifiera sig med företagets affärsidé. För det andra har företagens organisatoriska förändringar understött karriärlivsformens utbredning. Stora företag har divisionaliserats och bolagiserats för att uppnå ökad ekonomisk decentralisering. Antalet personer med självständiga och kvalificerade uppgifter har Ökat och medfört större utrymme att forma sina arbetsuppgifter. Sådan självständighet inbjuder till karriärbunden livsform. Ökat inen slag av karriärlivsformen påverkar det regionala utvecklingsmönstret påtagligt. Merparten av kunskapsföretagen liksom landets massmediala, politiska och kulturella centrum återfinns i Stockholmsregionen. Tillväxten av karriärlivsformen bidrar till att förstärka koncentrationstendenserna i bosättningsmönstret.

Övergången mellan livsformer har haft stor betydelse för den hittillsvarande

regionala utvecklingen. Drivkrafterna utgör en kombination av enskilda individers ändrade sociala värderingar samspel med de förändringar som sker i efterfrågan arbetskraft. Det finns ingen anledning tro att de förändringstendenser konstaterats för de tre livsformerna ändrar karaktär framöver, vilsom ket illustreras i figur 3.1. Utfallet i olika regioner av en ökad omfattning av karriärlivsformen beror på orters och regioners kulturella och ekonomiska förutsättningar för att delta i förändringsprocesserna. Det är uppenbart att lönearbetslivsformens tillbakagång samtidigt med karriärlivsformens frammarsch, har betydelse för vilka effekter som kan förväntas uppstå av en arbetstidsförkortning. När den lagstadgade arbetstiden får relativt sett mindre betydelse, medför en arbetstidsförkortning allt mindre effekter. De ekonomiska och sociala processer med tillhörande beslutsmekanismer som kortfattat berörts ovan, är endast fragmentariskt empiriskt belagda. Det saknas tillräcklig kunskap för att modellera dessa individ-, hushålls- och företagsbeteenden ett tillfredsställande sätt till en regional kalkylmodell. Det har därför varit nödvändigt att dels göra analysen en mer aggregerad nivå,

dels tillgripa förenklande antaganden baserade på ekonomisk teori som i sig

grundas ofta mycket starka antaganden. Våra kalkyler är därför behäftade med brister, har ändå bedömts ha tillräcklig trovärdighet för att tjäna som men räkneexempel de regionala konsekvenserna av en arbetstidsförkortning. Våra kalkyler är starkt sammankopplade med de nationella effektkalkyler

sou 1989:53 Bilaga 13 255

med hjälp av den s k TORMOD-modellen, utförts åt kommittén. Resultasom ten bör betraktas som en regionalisering de nationella kalkylerna. Antaganav den och förutsättningar i de nationella kalkylerna återfinns således även i de regionala beräkningarna. Våra kalkyler består två steg. av Det första steget gäller att kvantitativt beskriva näringsgeografiska förskjutningar, som kan beräknas uppstå till följd den strukturella omdaningen av av den svenska ekonomin fram till år 2010. Härvid förutsätts att inga administrativt initierade arbetstidsförkortningar genomförs. Beräkningarna baserar sig på

den regionala analysen i anslutning till 1987 års långtidsutrednings, vilka förts

fram till år 2010 med hjälp av TORMODs referenskalkyl som också baserar si-

na grunddrag på 1987 års långtidsutredning. Detta utvecklingsförlopp tjänar som regional referenskalkyl. I det andra steget kvantifieras de regionala effekterna förkortning av en av veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar utan lönekompensation till arbets-

tagarnag. Regionaliseringen sin utgångspunkt i den

tar omstrukturering av ekonomin som arbetstidsförkortningen medför. Den innebär den totala att arbetstidsätgången minskar samtidigt som kraftiga förskjutningar uppstår mellan produktionssektorerna. TORMOD-kalkylen resulterar i sysselsättningen att inom de konkurrensutsatta och skyddade sektorerna minskar ökar inom men den offentliga sektorn. Det totala antalet sysselsatta förutsätts vara detsamma i både referens- och förkortningskalkylen. Den regionala förkortningskalkylen fångar dels förskjutningarna mellan produktionssektorerna i olika regioner, dels hur ändrade medelarbetstider för olika arbetstidskategorier inom respektive produktionssektor påverkar sysselsättningen i skilda regioner. Genom att jämföra referenskalkylen med förkortningskalkylen, kan precisera de regionala effekterna arbetstidsförkortningen. av I det följande redovisas först hur framtida näringsgeografiska förskjutningar utan arbetstidsförkortning leder till regionala omfördelningar syssel- —— - av sättningen fram till år 2010. Därefter diskuteras det regionala utfallet av arbetstidsförkortningen. Slutligen förs diskussion vilka konsekvenser en av som en arbetstidsförkortning kan komma att medföra för utvecklingen i olika regioner.

Framtida näringsgeograjiska förskjutningar

Urbanisering inflyttning till tätorter och ökat tätortsberoende - är en myck- —— et gammal företeelse. I samband med industrialismens genombrott accentuerades urbaniseringen kraftigt, främst till följd industrianläggningarnas beroav ende av större befolkningsunderlag för sin arbetskraftsrekrytering. Den har därefter fortsatt i oförminskad takt. Urbaniseringen har inneburit snabb tillen växt av befolkningen i tätorter över huvud taget. Men större städer, storstadsregionerna och framför allt Stockholmsregionen har vuxit snabbare. Tätortsberoendet är idag avgörande för nästan all ekonomisk aktivitet. Det gäller även i

de regioner vi vanligtvis glesbygdsområdenlo.

betraktar som

256 Bilaga I3 sou |989:53

Figur 3.2: Utvecklingen för Stockholms och Värmlands läns andelar av rikets befolkning 1805-1985.

Procent

T ...n I I I 15

ID J

—-Varmlands

x riksandel

Sthlms län ---rlksandel 0 . . . . . . . . . . r . . . . . . . . . . . . . . .7 1805 1835 1865 1895 1925 1955 1985

regionala befolkningsfördelningen i Sve- Betydelsen av urbaniseringen för den rige framgår figur 3.2. I figuren exemplifieras med Värmlands och Stockav holms län. Stockholmstillväxten tog fart under andra hälften av 1800-talet. Värmlands läns andel rikets befolkning har sjunkit kontinuerligt parallellt. av Liknande utvecklingsmönster kan iakttas för många andra län. Samtidigt med omfördelningen landets befolkning mellan regioner pågår också en omforav delning inom regionerna, tar sig uttryck i en koncentration till regionens som centralort. Bakgrunden till urbaniseringen står att finna i successivt förändrad näringsstruktur. Från jordbruk till industri, från industri till tjänster, är den utveckling urbaniseringen är direkt följd av. Den regionala analysen i anslutning som en till 1987 års långtidsutredning pekar starka tendenser till fortsatt urbanisering och i synnerhet snabb tillväxt av Stockholmsregionen. Det är inte långtidsutredningens som sådana som ger detta resultat, utan det är den prognoser näringsstrukturella omdaningen som följer av ett starkt utlandsberoende —— som är bärare av koncentrations- och urbaniseringstendenserna. De ekonomiska omställningar som förväntas framöver innefattar främst ökat kvinnligt förvärvsdeltagande, förskjutningar i efterfrågan varor och tjänster, omprioriteringar den offentliga verksamhetens storlek och innehåll samt efav fektiviseringar i resursanvändningen. De förutsätter att dynamiken i ekonomin fungerar tillfredsställande. Lângtidsutredningen har tagit utgångspunkt i dessa slag generella problemställningar och fångar genom ekonomiska och andra av samband därmed väsentliga framtidsförhållanden. Den regionala utvecklingen såsom den analyserats i anslutning till långtidsutredningen blir följaktligen bäde viktigaste regionala utvecklingsdragen. Den beskrivning som här ges rare av

sou 1989:53 Bilaga 13 257

avser en utveckling fram till 2010 medan långtidsutredningen endast har kvantitativt preciserat utvecklingen fram till 1995. Vi utgår dock från att huvudragen i den näringsstrukturella utvecklingen kommer att fortsätta även efter 1995. Vad som då sätts i fokus är strukturella förändringar som påverkar den regionala fördelningen av verksamheter och sysselsättning, och därmed de regionala arbetsmarknaderna. En sådan utveckling innefattar tillväxt av främst den kunskapsintensiva industrin och företagsorienterade tjänster samtidigt som den offentliga tillväxten blir långsammare och omfördelas till vård och omsorg. Enbart förskjutningar i sysselsättningens branschsammansättning resulterar direkt i en regional omtördelning av de sysselsatta. sysselsättningen i storstadslänen växer andra läns bekostnad. Denna regionala omfördelning uppkommer genom att verksamheter som växer snabbt är överrepresenterade i storstadsomrâden i syn- — nerhet i Stockholmsregionen, samtidigt som långsamt växande eller tillbakagående verksamheter återfinns mer spridda över landet. Tas dessutom hänsyn till olikheter mellan regionerna när det gäller förutsättningarna för lönsam produktion inom industrin, avsättningsmarknader för produktion av tjänster till hushåll och företag samt befolkningsunderlag för offentlig service, förstärks urbaniserings- och koncentrationstendenserna ytterligare. Sysselsättningsmässigt kan den konkurrensutsatta sektorn förväntas minska medan däremot både den skyddade och den offentliga sektorn kan väntas expandera. För detta finns två motiv: Det ena gäller den konkurrensutsatta sektorn, som till stora delar producerar priskonkurrerande produkter. Det finns då incitament för fortsatt rationaliserande och arbetskraftsersättande teknikutveckling för att bibehålla och förstärka konkurrenskraften. Därmed strävas efter produktivitetsstegringar som resulterar i mindre arbetskrävande produktion. Det andra beror övergången till allt större andel tjänsteproduktion i ekonomin. Som ett exempel kan nämnas att långtidsutredningen 1987 räknar med att drygt 70 000 arbetsplatser skall tas bort inom varuproduktion medan ungefär 300 000 skapas inom tjänsteproduktionen. I figur 3.3 redovisas utveckling av sysselsättningen för de tre sektorerna nationell nivå. Figuren visar tydligt den fortsatta stagnationen av sysselsättningen inom den konkurrensutsatta sektorn. Härigenom präglas utvecklingen av en fortsatt industriell produktionstillväxt och samtididg successiv effektivisering resulterande i en minskning av antalet sysselsatta. Den konkurrensutsatta sektorns utveckling rymmer också en betydande omstrukturering mot en allt större andel kunskapsintensiv produktion. Den skyddade sektorns expansion av sysselsättningen är ett uttryck för tillväxt av den privata tjänsteproduktionen. Offentliga sektorn rymmer två huvuddrag dels expansion av sysselsättning- en inom vård- och omsorgsverksamhet, dels stagnation eller kontraktion av sysselsättningen inom övriga offentliga verksamheter. De skyddade och offentliga sektorerna expanderar mer än väl för att sysselsättningsmässigt kompensera nedgången i den konkurrensutsatta sektorn.

258 Bilaga 13 SOU 1989:53

Figur 3.3: Strukturfdrändringar av den nationella sysselsättningen 1970-1984 och 1984-1995 enligt 1987år långtidsutredning. Källa: Bearbetning av underlag till SOU 1987:3, Långtidsutredningen 1987, Bilaga 24: Regionala analys.

:CCS-tal sgsseisatia

l

3000 I fl

I

I C000 Uümüfêentlig sektor 1000 mmmSkgddad sektor Z Kon ku rens r utsatt

1970 1975 1950 1984 1995

Figur 3.4: Riktningar for den regionala omfördelningen av sysselsättningen inom olika produktionssektorer under en tioårsperiod. Procentuell förändring länsav gruppernas sysselsättning efter avdrag för den riksgenomsnittliga förändringen.

Of {em 119 sektor Skgddad sektor I Kon ku r rens -10 utsatt HB CDETU KLM NOPQ QCBD FGHI SUXYZ

sou 1989:53 Bilaga 13 259

Frågan är nu vad sektorsforändringarna medför den regionala nivån. Tre rumsligt påverkande krafter kan då urskiljas. Den ena kraften gäller den konkurrensutsatta sektorn. Dess sysselsättning är förhållandevis spridd över landet. Nedgången i sysselsättningen innebär följaktligen ett indirekt bidrag till urbanisering och regional koncentration. Den andra kraften härstammar från den skyddade sektorn. Huvuddelen där avser tjänster som är beroende av befolkningstäthet for både produktion och avsättning. Expansionen av sysselsättningen inom denna sektor verkar för urbanisering och regional koncentration. Den tredje kraften, slutligen, gäller den offentliga sysselsättningens omstruk-

turering. Övergången till alltmer vård- och omsorgssysselsatta innebär en allt

starkare bindning av verksamheten till bosättningsmönstret. Den regionala spridningseffekten som normalt tillräknas offentlig sysselsättning blir då forsvagad genom att befolkningen urbaniseras och koncentreras regionalt. På så sätt kommer den offentliga sysselsättningen att mindre motverka regional koncentration. De sammanlagda effekterna illustreras i figurerna 3.4-3.7. Avsikten med dessa fyra figurer är inte att visa någon exakt bild över hur det skall bli i framtiden. Istället ska de uppfattas som en beskrivning av riktningarna i dels den regionala omfordelningen, dels urbaniseringen. Vi gör alltså en åtskillnad mellan geografiskt område där grupper av län används som indelning och - ortsstorlek där gruppering av kommuner efter befolkningsstorlek utgör in- delning. I figurerna återges vad som händer under en ungefärlig tioårsperiod i framtiden.

Figur 3.5: Riktningar för urbaniseringen av sysselsättningen inom olika produktionssektorer under en tioårsperiod. Procentuell förändring av kommungruppernas sysselsättning efter avdrag för den riksgenomsnittliga förändringen.

Pr ocent 10

U

-5E Offentlig

3 sektor I Eskgddad 10 sektor Z iKonkurrens - utsatt 15 STORSTOCKH. MELLHNST STäDER öVR KOMMUNER öVR STORSTäDER GLESBYGD

260 Bilaga 13 sou 1989:53

Figur 3.6: Den totala sysselsättningens regionala omfdrdelning under en tioårsperiod. Procentuell förändring av länsgruppernas sysselsättning efter avdrag för den riksgenomsnittliga förändringen.

Procent 10

-10 HB CDETU FGHI KLM NOPR’ SUXYZ RCBIJ

Den regionala omfördelningen karakteriseras av två förhållanden. För det forsta ökar Stockholmsregionen sin andel av sysselsättningen i landet medan övriga delar minskar sina andelar. För det andra minskar östra mellansverige samt Malmö- och Göteborgsområdena sina sysselsättningsandelar långsammare än andra delar av Sverige. Den regionala omfördelningen präglas sålunda av koncentration till de redan befolkningstunga delarna av landet. Urbaniseringen uppvisar också två typdrag. Det ena gäller att de stora tätorterna växer snabbare än de mindre. Storstäder i synnerhet Stockholmsområdet och mellanstora - städer innefattar en allt större andel av sysselsättningen medan mindre kommuner och glesbygdens andelar minskar. Det kan också noteras att urbaniseringen kvantitativt är något större än den regionala omfordelningen. Den regionala omfördelningen och urbaniseringen som här utmålats beskriver en långsiktig utveckling. Självfallet kan de i framtiden komma att ta andra vägar och former men i huvudsak endast temporärt. Vidare kan det utvecklingsförlopp som skisserats bli annorlunda om regionalpolitiska eller andra åtgärder drastiskt förändras. Sådant kan inte av naturliga skäl inkluderas i en analys av detta slag. Det är väsentligt att konstatera att här inte anger några nya inslag i den regionala utvecklingen. Den näringsgeografiska omdaningen innebär en fortsättning av en mycket långsiktig historisk utveckling. Den utgör en underliggande kraft i den regionala utvecklingen. Dess verkningar påverkar förutsättningarna for en arbetstidsförkortning och därmed dess regionala effekter.

sou 1989:53 Bilaga 13 261

Figur 3.7: Den totala sysselsättningens urbanisering under en tioårsperiod. Procentuell förändring av kommungruppernas sysselsättning efter avdrag för den riksgenomsnittliga förändringen.

Procent 10

10 - STOR STOCKHO LM ME LRNSTURF1STADER L DVR KUMMUNER - OVR STORSTÄDER GLESBYGD

Arbetstidsfdrkorming i regionalt perspektiv

I kalkylerna arbetstidsforkortning till 35 veckoarbetstimmar är det den toav en tala arbetstiminsatsen som minskar genom de samhällsekonomiska effekter uppstår medan den totala sysselsättningen förutsätts kunna bibehâllas. som Dessa har räknats fram i samband med de så kallade TORMOD-kalkylerna och införts som förutsättning i beräkningarna av de regionala konsekvenserna. Det betyder att det är den genomsnittliga medelarbetstiden i ekonomin som sjunker med 8.7 procent. Vidare antas att den kvinnliga förvärvsgraden kommer att öka till männens nivå. Män arbetar mer heltid än deltid. Kvinnor arbetar mer lång deltid än heltid. Den sammanlagda effekten av arbetstidsforkortningen beräkbetyda kortare medelarbetstid för de som arbetar heltid medan de som arbenas tar lång deltid får ökad medelarbetstid. Däremot förutsätts inte medelarbetstiden for dem med kort deltid att påverkas. Kortare medelarbetstid innebär att det går åt fler för att upprätthålla samma arbetstidsinsats i produktionen. personer Emellertid TORMOD-kalkylerna att de ekonomiska effekterna av kortaanger arbetstid leder till relativt starka omfördelande effekter mellan de tre prore duktionssektorema. Den sammanlagda effekten sysselsättningen i landet som helhet framgår av figur 3.8.

262 Bilaga 13 sou |989:53

Figur 3.8: Arbetstidsfdrkortningens sysselsiittningseffekter för olika arbetstidskategorier i olka produktionssektorer. Procentuell förändring i förhållande till referensalternativet.

Procent 15

s

U - C @Kort deltid : Lång deltid

m:

g @He1tid

153 v sammga

Konkurrensutsatt Offentlig sektor Skyddad sektor Fllla sektorer

Genom de sektoriella förskjutningarna uppstår både regionalt omfördelande och urbaniserande effekter. De är av samma karaktär som den långsiktiga näringsgeografiska omfördelningen. I så måtto förstärker arbetstidsforkorten ning sysselsättningens koncentrations- och urbaniseringstendenser. l Förstärkningen är dock mycket måttlig. Hela arbetstidsforkortningens effekt rör sig omkring en tiondel av storleken den underliggande omfördelnings- och urbaniseringskraften under en tioârsperiod. Detta framgår figurerna 3.9 och av 3.10. De avvikelser som figur 3.9 visar i förhållande till de föregående figurerna, hänger till stor del samman med den offentliga sektorns relativa storlek i de olika regionerna. Det gäller främst de två nordligaste länen. Där utgör den offentliga sektorns sysselsättning en betydande del av arbetsmarknaden. Genom att arbetstidsförkortningen förutsätts leda till tillväxt offentligt sysselsatta av uppstår en tillväxtkraft i de områden där denna sektor är omfattning. Den av stor nedgång i sysselsättningen inom konkurrensutsatt och skyddad sektor som uppstår kompenseras mer än väl sysselsättningsökningen i offentlig sektor. av Den främsta effekten består av ökad urbanisering. Det är de mycket stora och de mellanstora tätorterna som ökar takten i sin tillväxt vid arbetstidsforkorten ning. Det framgår av figur 3.10. Glesbygden och icke tätortsdominerade kommuner minskar däremot sin andel sysselsättningen. Även i detta fall är effekav terna små men av större betydelse. Det ärjust de glesbefolkade delarna lanav det tillsammans med de små, ofta svagt växande kommunerna huvuddelen som av de regionalpolitiska insatserna skett under lång tid. En arbetstidsförkortning på det sätt som här studerats motverkar sålunda de regionalpolitiska strävandena.

sou 1989:53 Bilaga 13 263

Figur 3.9: Arbetstidsförkortningens regionala omfördelningseffekter mätt som sysselsättning. Procentuell förändring för länsgrupper i förhållande till referensalternativet.

Procent 1.0

-0.0 | I I I -0.5 I I I I I -1.0 RB CDETU FGHI KLM NOPR SUXYZ RCBD

Figur 3.10: Arbetstidsförkortningens urbaniseringseffekter mätt som sysselsättning. Procentuell förändring för kommungrupper i förhållande till referensalternativet.

Procent 1.0

-0.0

-0.5

-1.0 STURSTOCKHOLM MELLHNSTORR STáDER öVR KOMMUNER öVR STDRSTäDER GLESBYGD

264 Bilaga 13 sou 1989:53

Konsekvenser för regional utveckling

De kvantitativa kalkylerna beskriver endast en del av de regionala konsekvenserna av en arbetstidsförkortning. Det beror på att de bakomliggande modellerna - både den nationella och den regionala inte tillräckligt fullständigt fån- —— gar verklighetens komplexitet. Det är i första hand inom två områden de som modellbaserade analyserna är otillräckliga for att mer fullständigt beskriva de regionala konsekvenserna arbetstidsforkortning. De gäller dels bruttoav en strömmar, yrkesrörlighet och arbetsmarknadens tilltagande segmentering. dels utrikeshandelns impulser till förnyelse och utveckling. Förekomsten av regionala variationer i utbudet sysselsättningstillfällen inav om de tre produktionssektorerna leder till betydelsefulla effekter de lokala och regionala arbetsmarknaderna vid arbetstidsforkortning. De nationella en kalkylerna visar på de mycket stora behov omställning finns mellan av som branscherna för att anpassa ekonomin till det nya läget. En sådan omställning ställer naturligtvis krav på att sysselsatta omflyttas från verksamhet till en en annan. Dessa bruttoströmmar arbetsmarknaderna blir redan på stora en mycket hög aggregeringsnivå. Det framgår av figur 3.11. Det just synes som om mellanstora städer har sammansättnings- och storleksegenskaper som gör att där blir omställningseffekten i absoluta tal störst. Men huvuddelen dessa av sysselsättningsomställningar ligger dolda på denna nivå. Det är nämligen grova bruttoströmmarna mellan yrkesgrupper kan väntas bli mycket En som stora. minskad sysselsättning inom konkurrensutsatt och skyddad verksamhet frigör stora mängder sysselsatta inom yrkesgrupper som inte har sina motsvarigheter inom offentlig verksamhet.

Figur 3.11: Bruttoströmmar av sysselsattamellan produktionssektorer i olika kommungrupper vid en arbetstidsförkortning. Antalsjämförelse i förhållande till referensalternativet.

Hntal sgsselsatza 40000

O 7 //‘ omemng

; se k tor

10000 mskgddad - 3 se k tor 20000 E I Kon ku r rens Utsätt

STORSTOCKHOLM GLESBYGD MELLRNSTORH STäDER

Kommung rupper

Bilaga 13 265 sou 1989:53

Omställningar mellan sektorerna innebär således också stora övergångar mellan yrken. Det finns härvid anledning att uppmärksamma den tilltagande yrkesmässiga segmenteringen arbetsmarknaden. Barriärerna mellan olika arav betsmarknadssegment ofta baserade yrkesgruppstillhörighet är stora. - - Emellertid kan vi inte basis av föreliggande analys uppskatta dessa strömmar därtill har analysen skett i alltför grova termer. Arbetstidsförkortning utlöser sektorsomställningar stora diskrepanser mellan efterfrågan arbetsgenom kraft inom olika yrkesgrupper och arbetskraftsutbudet inom olika yrken, regionala arbetsmarknader. Anpassningsproblem som då uppstår har i princip två lösningar. Den gäller att den enskilde kan vidareutbilda sig för att klara ena övergång till ett annat yrke. Det kan då förväntas ske den ort man bor. Sådana åtgärder tar självfallet tid och sträcker då ut anpassningsförloppet vid en arbetstidsförkortning. Det blir fråga hur lång tid som accepteras innan förkorten om ningen skall fullständigt genomförd. Den andra lösningen har en geogravara fisk innebörd. Man kan flytta till ort där man kan arbete inom sitt en annan nuvarande yrke. Sker sådan omflyttning i tillräckligt stor omfattning kan den bristande anpassningen mellan utbud och efterfrågan inom respektive arbetsmarknadssegment minskas. Arbetstidsförkortningen leder därmed till Ökad geografisk rörlighet. Eftersom arbetskraftsefterfrågan växer snabbare de större arbetsmarknaderna, bidrar sannolikt yrkesanpassningen genom omflyttning till urbanisering och regional koncentration. Förutsättningarna för ekonomisk utveckling i de regionalpolitiskt prioriterade områdena torde försämden Ökade geografiska rörligheten. Den tilltagande segmenteringen av ras av arbetsmarknaden förändringar i företag, myndigheter och organibärs upp av sationer i samband med den strukturella omvandlingen i ekonomin. Strukturomvandling av privat och offentligt näringsliv innefattar förändringar av sektobranscher och företag för att skapa ökad effektivitet och konkurrenskraft. rer, I strävan efter konkurrenskraft kan ett allmänt plan fyra typer av an- - — passningar hos företagen urskiljas. Först kommer ett skede av att söka öka marknaderna för sina produkter. När detta inte räcker för att bibehålla eller växa i produktion, måste produktionsprocessen rationaliseras. Detta andra skede tar sikte pä att förbättra den interna produktionstekniken. Det leder till högre produktivitet som gör att det åtgår a mindre arbetskraft för att produstörre mängd produkter. Sedan marknadstillväxt och intern rationalisecera en ring drivits så långt som möjligt, riktas i det tredje skedet intresset mot före- —— tagets samspel med kunder och leverantörer. Det gäller då logistiken i det produktionssystem som företaget är en del av. Logistisk rationalisering innebär att ta tillvara all poten-tiell leverans-, transport-, och lagringseffektivitet. Därmed gäller det aktiviteter utanför det egna företaget. Slutligen ökas i det fjärde skedet effektiviteten i samspelet marknaden genom kundanpassning av — produkterna. Därmed knyts kund och leverantör närmare varandra. fyra skedena får främst två betydande konsekvenser för Processen genom de företagets uppbyggnad och organisation. För det första, i strävan efter att ta tillintern rationaliseringspotential utöver förbättringar av själva produktionsvara tekniken, vidtas ofta åtgärder i företagen för att öka den ekonomiska medvetenheten i organisationens olika delar. Det sker i regel i form av att det befintliga divisionalisering eller bolagisering. Under 1980företaget delas upp genom talet har dessa strukturförändringar ökat starkt i takt med tilltagande interna-

266 Bilaga 13 sou 1989:53

tionellt konkurrenstryck. En del den tidigare företagsorganisationen av blir därmed fristående serviceföretag till huvudaffärsomrâdet. För det andra, när

kundanpassning och samspelet med kunder och leverantörer ökar vidgas och

fördjupas organisationens kunskaps-- och kompetensbehov. Det leder till Ökad

efterfrågan personal med hög kompetens och stora kunskaper. Decentralisering, ökad kunskapsintensitet leder till två typer regionalt betydelsefulla av effekter.

För det första ökar antalet personer med självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter. Härigenom för ges utrymme att forma sina egna arbetsuppgifter. Samtidigt krävs ett ökat engagemang från den enskilde i arbetet. Självständig-

heten inbjuder till en karriärbunden livsform. En arbetstidsförkortning skulle

genom ökade krav kostnadsmedvetenhet och effektivitet i näringslivet således förstärka utbredningen karriärlivsformen. Därmed minskar av betydelsen av den lagstadgade arbetstiden och följaktligen effekten arbetstidsförkortav en ning. En Ökad utbredning karrärlivsformen innebär sannolikt också av en ytterligare förstärkning urbaniseringen. av För det andra skapar tidigare stora företags uppdelning, mindre och nya självständiga företagsenheter, är geografiskt lättrörliga. som mer De utbrutna företagsenheterna gäller påfallande ofta stödfunktioner inom marknadsföring,

dataförsörjning, forskningsverksamhet, o dyl. Sådana verksamheter tenderar att lokaliseras till de mycket befolkningstäta delarna landet. Det är dock inte av själva urbaniseringstendensen som utgör problemet, utan de regiosnarare att ner som tidigare har haft funktioner av detta slag inkapslade i större företag,

riskerar att förlora dem. Därmed kan diversifieringen av arbetsmarknaden komma att minska i de delar som bäst behöver den. Potentialen för regional utveckling minskar.

En betydelsefull drivkraft för utvecklingen såväl regionalt nationellt —— som utgörs av den ekonomiska mekanism kallar konkurrens. Det kan gälla konkurrens mellan från olika producenter, mellan företag varor om arbetskraft, mellan privat och offentligt om finansiella mellan kommuner resurser, om näringsliv, eller annat. Vid konkurrens initieras och stimuleras till förändring och förnyelse. Influenserna från konkurrens vid internationell handel är av

särskilt stor betydelse. Det är under dessa konkurrensförhållanden som importsubstitution kan utvecklas. Den är fundamental en kraft för regional utveckling. 2 Stimulanser till importsubstitution erhålls från importkonkurrens på hemmamarknaden. Introduktion teknik sker till del av ny stor genom teknikimport. Härur utvecklas ofta importsubstitution. Nya produkter och ny teknik utvecklas och ersätter gamla som tidigare tillverkats. Näringslivet förnyas

först och främst i de regioner som är utsatta för stark importpåverkan. Samti-

digt skapas förutsättningar för spridning den tekniken till andra regioner. av nya Förnyelse och teknikspridning stimulerar till mångfacetterad utveckling i olika

regioner.

Impulserna till strukturella förändringar förs till företagen och arbetsmarknaden genom det internationella konkurrenstrycket. Arbetstidsförkort-

ningen leder till en kraftig begränsning utrikeshandeln enligt TORMODav kalkylerna. Därmed minskar impulserna till förändring och förnyelse. Den kanske viktigaste drivkraften för ekonomisk tillväxt och regional utveckling

begränsas således kraftigt vid en arbetstidsförkortning.

sou I989:53 Bilaga 13 267

De förändringsprocesserna tilltagande segmentering av arbetsmarknatre den. organisatorisk uppdelning till mindre företagsenheter samt importsubstitution utlandskonkurrens skapar och en och tillsammans förändgenom - var ring, förnyelse och utveckling i alla landets regioner. Emellertid uppstår vid en arbetstidsförkortning sådana effekter att viktiga ekonomiska mekanismer sätts spel enligt de resultat TORMOD-kalkylerna givit vid handen. Därmed ur som uppstår betydande svårigheter att väga samman de olika effekterna av en arbetstidsförkortning som diskuterats ovan. Det kan dock konstateras att de samlade regionala konsekvenserna arbetstidsförkortning inte medför förbättringav en utvecklingstörutsättningarna i de regionalpolitiskt prioriterade omrâdear av Det kan också konstateras att arbetstidsförkortningens effekter medför en na. förstärkning av de drivkrafter som leder till urbanisering och regional koncentration av befolkning och sysselsättning. Slutligen vill understryka att kunskapsbristerna är stora när det gäller att formulera empiriskt grundade analyssamband och modeller om regionala arbetsmarknader. För att verkligen kunna penetrera effekter av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd krävs fördjupad forskning baserad moderna datorbaserade metoder. Vi tror att den k mikrosimuleringstekniken är särskilt lämplig s

att pröva i detta sammanhang

.

268 Bilaga 13 sou I989:53

4 Sammanfattning och slutsatser

En analys av de nuvarande arbetstidernas i olika regioner leder till följande konstateranden: att det i stort inte är några skillnader i männens fördelning arbetstiden helav och deltid, att de regionala variationerna i kvinnors arbetstid är något fortfaranstörre men de förvånansvärt liten, att ålder och barn i förskoleâldern har större betydelse för kvinnors val av arbetstid än vilken region man bor att ungdomar generellt har lägre yrkesverksamhetsgrad, färre heltidsarbetande och mindre skillnader mellan könen än övriga åldersgrupper, att kvinnor i åldersgruppen 45 år och däröver har lägre yrkesverksamhetsgrad än kvinnor under 45 år men att arbetstidens fördelning hel- och deltid ungefär är densamma i båda åldersgrupperna, att Stockholmsområdet för kvinnornas del och alla variabler ålder, kön, barn i ñjrskoleåldern ger ett högre arbetsdeltagande än i övriga regioner, att arbetstidens fördelning på hel- och deltid inom delsektorer arbetsmarknaden uppvisar små regionala variationer, att privata tjänstesektorn bryter mot mönstret. Inom privata tjänstesektorn ökar andelen heltidsarbetande med arbetsmarknadens storlek, att den offentliga sektorn i Stockholmsregionen har hög andel heltidsarbetande. I övrigt är de regionala variationerna små. att det är inte läget utan storleken arbetsmarknaden förefaller som vara av störst intresse när det gäller effekter arbetstidsförkortning. av en

Den strukturella omdaningen den svenska ekonomin sammanhänger av som med vår roll i världsekonomin och övergången mot ett alltmer tjänstedominerat samhälle leder till betydande regional omfördelning samt fortsatt urbanisering av sysselsättningen. Det är framför allt storstadsområden, större tätorter och mellanstora städer som växer snabbare. I det perspektivet framstår de omfördelande effekterna arbetstidsförkortning i förstone relativt små. av en som I framtiden ligger huvudförändringen i sysselsättningsförskjutningar mellan produktionssektorer. Det gäller både nationellt och regionalt. I viss utsträckning kompenserar ökningar i offentlig sysselsättning nedgången i konkurrensutsatt och skyddad sysselsättning. Genom att arbetstidsförkortningen tillåts ge verkningar företrädesvis i offentliga sektorn enligt de TORMOD- kalkyler som framlagts sker en regional utjämning på grund den offentliga sek- - av torns sysselsättnings relativt jämna utbredning över landet. Men arbetstidsförkortningen initierar stora bruttoströmmar mellan sektorerna. De verkligt stora bruttoströmmarna som uppstår regionala arbetsmarknader till följd av arbetstidsförkortningen är dock dolda i den aggregering tillämpas. Gegrova som

sou 1989:53 Bilaga 13 269

sektorsförskjutningarna ställs stora krav omfördelning mellan olika yrnom kesgrupper. Arbetsmarknadens successivt tilltagande segmentering försvårar sådan omställning. Segmenteringen är också ett regionalt fenomen. en Dessa indirekta effekter påverkar möjligheterna att arbete med samma kompetenskrav tidigare, liksom att rekrytera personal med rätt inriktning, som i den ort eller region som man befinner sig Problemens styrka sammanhänger med den lokala regionala arbetsmarknadens storlek. Ju större arbetsmarknaden desto lättare kommer omställningarna kunna äga Även är att rum. omvänt gäller. Det här betyder att de redan nu regionalpolitiskt utsatta områdekan vänta ytterligare svårigheter vid en administrativt initierad arbetstidsförna kortning. Som en sekundär effekt leder omställningsproblemen till omflyttning och ökad urbanisering. En arbetstidsforkortning det sätt som här studerats motverkar sålunda de regionalpolitiska strävandena. Kostnadseffekterna för företagen leder till minskad internationell konkurrenskraft. Därmed minskar handelsutbytet med andra länder. Detta innebär i sig betydande effekter de regionala utvecklingsmöjligheterna. En av de starkaste drivkrafterna för omdaning och förnyelse utgörs nämligen av importsubstitution. Incitament till importsubstitution erhålls från importkonkurrens de inhemska marknaderna. Näringslivet förnyas först och främst i de regioner är utsatta för stark importpåverkan. Samtidigt skapas förutsättningar för som spridning förnyelsen till andra regioner. Minskad importsubstitution och av fjärmar de väsentligaste drivkrafterna för att skapa ett konkurrenskraftigt en av näringsliv både i olika regioner och i landets ekonomi som helhet. TOR- - MOD-kalkylen visar att en arbetstidstörkortning leder till att väsentliga ekonomiska mekanismer kan komma att sättas ur spel i stor omfattning som närmast är att likna vid ett systemskifte. Det minskar möjligheterna till djuplodande analys. Emellertid är det vår uppfattning att våra kvantitativa kalkyler tillsammans med kvalitativa analyser fångat de huvudsakliga regionala konsekvenserna av en arbetstidsforkortning.

270 Bilaga 13 sou l989:53

I Sevidare Anxo. D.: Samhällsekonomiska följder av kortarezirbctstid.StockholmI989. 2 Analysenbyggerpåuppgifterfrån SCB:sårligasysselsättningsstatistik ÅRSSYS. Statistiken hartagitsfram genom samkörningarochbearbetningar olika register.De viktigastekällorna av iir kontrolluppgifterfrånarbetsgivare ochregisterövertotalbefolkningen RTB. SCBharsedan.skattat veckoarbetstiden medhjälp av information om arbetstidensfördelningi arbetskraftsundersökningarna. 3 Vi använderfortsättningsvisbegreppetföretag synonymt för organisation.ntyndighet. etc. och kanalltså avse såvälprivat som offentlig verksamhet. 4 Se t ex Gordon.D.M.. Edwards.R.C. andReich.M. eds: Labor Market Segmenlaion. 1975. 5 För en vidarediskussion dennaproblematik. av se ex t Elsässer.B.: lndustribegreppetsföriind ring. i SvenskIndustri.Sverigeslndustriförbund.Stockholml985: 6 Frågorkring arbetstagares värderingarochmotivationdiskuterasi Maccoby.M.: Arbeta varför det. SvenskaDagbladetsFörlag.Stockholm1989. 7 För en utförligdiskussion. SOU 1989:12:Denregionalaproblembilden.Stockholm se [989 samt Höjrup. T.: Det glemtefolk Livsformerochcentraldirigering,Köpenhamnl983. - 8 SOU 1987:3,Lángtidsutredningen 1987.Bilaga24: Regionalanal-ys. 9Valet av dettaförkonningsalternativharsketti samrådmedarbetskommitténssekretariat.Opera tionaliseringen kalkylenföljer TORMOD-kalkylensalternativV35d.Sevidare av Anxo. D.: Samhällsekonomiskaföljder av kortarearbetstid.Stockholm1989. Johannisson.B.. Persson.L.O. och Wiberg,U.: Urbaniseradglesbygd.Ds 1989:22.Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm1989. Dessaslutsatserstämmeröverensmedhuvuddragenideslutsatser som dragitsi en likartadstudie; Anxo. D.: Regionalasysselsättningseffekter allmänarbetstidsförkonning.Memorandum aven nr 93. Nationalekonomiskainstitutionen.GöteborgsUniversitet.Göteborgl986. Jacobs,J.: CitiesandtheWealthof Nations PrinciplesofEconomicLife. RandomHouse.New - York 1984. Vissaförsökhargjortsmedhjälp av såkalladmikrosimulering.För en genomgång metoden av ochapplikationer, setex Clarke,M. andHolm,E.: Micro-Simulation Methods SpatialAnalysis and Planning,ArbetsrapportfrånCerum 1987:7. UmeåUniversitet.Umeå 1987.

sou 1989:53 Bilaga 13 271

Referenser

Anxo. D.: Regionala sysselsättningseffekter av en allmän arbetstidsförkortning. Memorandum nr 93. Nationalekonomiska Institutionen. Göteborgs Universitet, Göteborg 1986. Anxo. D.: Samhällsckonomiska följder av kortare arbetstid. Stockholm 1989. Clarke. M. and Holm. E.: Micro-Simulation Methods i Spatial Analysis and Planning. Arbetsrapport från Cerum 1987:7. Umeå Universitet, Umeå 1987. Elsässer. B.: lndustribegreppets förändring. i Svensk Industri. Sveriges Industriförbund. Stockholm 1985: Gordon. D.M.. Edwards. R.C. and Reich. M.eds: Labor Market Segmentation, 1975. Höjrup. T.: Det glemte folk Livsformer och centraldirigering, Köpenhamn l983. —- Jacobs. J.: Cities and the Wealth of Nations Principles of Economic Life, Random - House. New York. 1984. Johannisson. B.. Persson. L.O. och Wiberg. U.: Urbaniserad glesbygd. Ds 1989:22. Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm l989. Maccoby, M.: Arbeta varför det‘. Svenska Dagbladets Förlag, Stockholm l989. - SIND 1987:1: Lånad tillväxt i tjiinstesektorni’, StatensIndustriverk, Stockholm l985. Stevrin. P.: Kompetensutveckling. Studentlitteratur. Lund 1986 SOU 1989:12:Den regionala problembilden, Underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté. Stockholm l989. SOU 1987:3. Långtidsutredningen 1987.Stockholm 1987. SOU 1987:3. Bilaga 24: Regional analys. Stockholm 1987.

272 Bilaga L sot MW 5.1

Appendix

Bransehaggregeringar

KONK SEKTOR Gruvindustri. massa- och pappersinçlustri. kemisk industri. jord- och stenvaruindilstrhiåirn- och stålindustri. verkstadsindustri skogsbruk. konkurrensutsatt Iivsmedelsindustri. textilindustri. tråivzirtiindustri. gummi och plastvaruindustri.

SKYDDAD SEKTOR Jordbruk. skyddad livsmedelsindustri. grafisk industri. el: värme och gasa vattenverk. byggnadsindustri. varuhandel. hotell och restauranger. samtardsel. privata tjänsteverksztmheter.

OFFENTLIG SEKTOR Offentliga tjänsteverksamheter

Riksomráden län

StoekholmsregionemAB Stockholms län Östra Mellansverige CDETU Uppsala. Södermanlands.

Östergötlands. Örebro och

Västmanlands län Småland med öarna FGHI Jönköpings. Kronobergs. Kalmar och Gotlands län Sydsverige KLM Blekinge. Kristianstads och Malmöhus län Västsverige NOPR Hallands. Göteborgs och

Bohus, Älvsborgs och

Skaraborgs län Norra Mellansverige SWX Värmlands och Kopparbergs och Gävleborgs län. Mellersta Norrland YZ Västernorrlands och Jämtlands län Övre Norrland ACBD Västerbottens och Norrbottens län

sou 1989:53 Bilaga 13 273

Kommungrupper

STORSYUCKHOLM

S TOR-GÖTEBORG 1401 1402 1407 1415 1419 1480 1481 1482 1521 1524

S7ZH%A4ALA4Ö 1230 1231 1233 1261 1262 1263 1280 1281 1287 1384

A4ELLAAG7ZN©4STÄDER

KH%4f%SK17A4A4LUVZü

GLESBYCHD

274 Bilaga 3 SOU 1989:53 ÖVRIGA KOMMUNER

1 137 1160 1 165 1166 1286 1382 1383

SOU 1989:53 Bilaga 13 275

arbetstidskommittén

Förteckning

över av

publicerat material

Arbetstidskommitténs betänkande Arbetstid och välfärd SOU 1989:53:

Del I Inledning Del Framväxten av dagens arbetstider Del III Analys olika arbetstidsreformers konsekvenser av Del IV Strategi för en arbetstidspolitik

Arbetstid och välfärd, bilagedel A SOU 1989:53:

Bilaga I Hushållens arbetstider Ger en analys av arbetstidens längd och förläggning för olika grupper och hushållstyper. Den innehåller också uppgifter om barnomsorg och restider.

Bilaga 2 Attityder till arbetstider Ger frågor hur angeläget individerna anser att arbetssvar om tidsförkortningar är. Den ger också svar på frågor om vilken typ av arbetstidsförkortning som är mest angelägen.

Bilaga 3 Faktiska, möjliga och önskade arbetstider Redovisar resultat från tidsanvändningsstudie om möjligheterna en att själv påverka sina arbetstider, liksom olika frihetsgrader vad gäller arbetstiden.

Bilaga 4 Förkortning arbetstiden konsekvenser för hälsa och sociala av förhållanden Går igenom vilken betydelse arbetstidens längd och förläggning har för hälsa och möjligheter till att t.ex. umgås med familjen.

Bilaga 5 Välfärdssystemet och arbetstiderna Beskriver hur välfärdssystemet påverkas av arbetstidsförkortnin- Påverkan offentlig verksamhet och transfereringar beskrivs gar. utan kvantifieringar.

Bilaga 6 Arbetstider i tolv länder Redogör för normalarbetstider och faktiska arbetstider i tio europeiska länder samt USA och Japan. En jämförelse av sysselsättning och arbetslöshet görs.

276 Bilaga 13 SOU l989:53

Bilaga 7 Vad betyder kortare arbetsvecka, längre och längre f‘‘rsemester äldraledighet för utbudet av arbetskraft Analyserar framtida arbetsutbud med utgångspunkt från 1989 års befolkningsprognos. Huvudintresset ägnas ât effekter olika av arbetstidsförkortningar.

Bilaga 8 Samhällsekonomiska följder kortare arbetstid av Innehåller beräkningar av följderna för tillväxt, investeringar, konsumtion och arbetslöshet av olika arbetstidsförkortningar. Beräkningarna görs med hjälp av en modell utarbetad inom den norska arbetstidsutredningen.

Arbetstid och välfärd, bilagedel B SOU 1989:53:

Bilaga 9 Motala och arbetstidsförkortningar Innehåller en analys av olika arbetstidsförkortningars effekter för en mellansvensk industristad.

Bilaga 10 Göteborg och arbetstidsförkortningar Innehåller en analys av olika arbetstidsförkortningars effekter för en storstad.

Bilaga 11 Robertsfors kommun och arbetstidsfärkortningar Innehåller en analys av olika arbetstidsförkortningars effekter för en glesbygdskommun.

Bilaga 12 Kortare arbetstid för småbarnsföräldrar villkor och konse- kvenser Redovisar tre olika modeller för förlängning av föräldraförsäkringen. Modellerna uppfyller i princip önskemålet timmars om sex arbetsdag för småbarnsföräldrar med heltidslön..

Bilaga 13 Regionala konsekvenser av en arbetstidqförkortning Innehåller en genomgång av hur det regionala arbetstidsmönstret ser ut i dag och vilka regionala konsekvenser som en förkortning av arbetstiden får.

KUNGL. BlBL.

1990 3 O

- -

STOCKHOLM

. ...n V,

1989 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

den särskilde utredaren för granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. Rapportav hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- Motiv. Del av minister Olof Palme. C. Lagtext och bilagor. Del Fi. - Fi. 36. Inflationskorrigetad inkomstbeskattning. Fi. Beskattningav fåmansföretag. . förvärv Svenskaföretag studie Integriteten vid statistikproduktion.C. 37.Utländska av - en av . Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. . skatteförslaget- sammanfattning skatin- Samordnad länsförvalming.Del Förslag. C. 38. Det nya av . betänkanden. Fi. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. utredningamas . utveckling kartlägg- Vidgad etableringsfrihetför nya medier.U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens - . och bedömning.S. UD:s presstjänst.UD. ning . tullrutinema slutrapport. Fi. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 40. Datorisering av - . 10. Två treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting.Ju. nya fran Spardelega- 42. Det civila försvaret. Del ILI-lushállssparandet- Huvudrapport tionens sparundersökning.Fi. Det civila försvaret. Del Författningstext. Fö.

12.Den regionala problembilden. A. 43. Storstadstrañk 3 Bilavgifter. K. - 13. Mångfald enfald. Del A. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. mot 14. Mångfald mot enfald. Del Lagstiftning och 45. Standardiseringens roll i EFTAEG samarbetet. rättsfrâgor. A. 46.Arméns utvecklingochförsvarets planeringssystem.

15. Storstadstrañk 2 Bakgrundsmaterial.K. Fö. - 16. Kostnadsutvecklingoch konkurrens i banksektorn. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling Bilagor. - Fi. 48. Energiforskning för framtiden. ME.

17. Risker och skyddför befolkningen.F6. 49. Energiforskningför framtiden. Bilagor. ME.

18. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 50. Stiftelserför samverkan.U. l9.Regionalpolitikens förutsättningar.A. 51.Den gravidakvinnan och fostret två individer. Om - 20. Tullregisterlag Fi. fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. m.m. . 21.Sättvärde på miljön miljöavgifter på svavel och 52.Det statliga energiforskningsprogrammet aktörer - klor. ME. inom energisektorn. ME.

22.Censurlagen en modernisering av biografförord- 53. Arbetstidoch välfärd. ningen. U. i Arbetstid och välfärd. BilagedelA.

23.Parkeringsköp.Bo. Arbetstid och välfärd. BilagedelB. A.

24. Statligt finansiellt stöd

25.Rapporter till ñnansieringsutredningen.

26. Kustbevakningens roll i den framtidasjööver-

vakningen. Fi.

27.Forslmingvid de mindre och medelstora högskolor-

na. U.

28. Utbildningar för framtidens tandvård.U.

29.Samarbete kring klinisk utbildning och forskning

inför 90-talet. U.

30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid

tillsättningav professorstjänster.U.

31. Statens mät- och provstyrelse.

32.Miljöprojekt Göteborg för ett renare Hisingen.ME. - 33. Reformerad inkomstbeskattning

Skattereformens huvudlinjer. Del - Inkomstav kapital. Del - Inkomstav tjänst,lagtext och kommentarer. Del - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. - 34. Reformerad företagsbeskattning

Motiv och lagförslag.Del - Expertrapponer. Del Fi. -

offentliga

Statens

utredningar 1989

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet - Lagtextochbilagor. Del [35] Samerättoch sameting.[41] Inflationskorrigerad inkomstbeskattning.[36] Översyn vapcnlagstiftningen. Det skatteförslagetav [44] nya sammanfattning av skatte- Dengravidakvinnan och fostret två individer. Om utredningamas betänkanden. [38] fosterdiagnostik.Om sena aborter. [51] Datorisering av tullrutinema slutrapport.[40] -

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

UD:spresstjänst. [8] Vidgad etableringsfrihetför nya medier. [7] Två nya treårigalinjer. [10] Censurlagen en modernisering biografförordningen. Försvarsdepartementet - av [22] Riskeroch skyddför befolkningen.[17] Forskningvid de mindreoch medelstorahögskolorna. Det civila försvaret.Del [42] [27] Det civila försvaret.Del Förfatmingstext. [42] Utbildningar för framtidenstandvård.[28] Arménsutveckling och försvarets planeringssystem. Samarbetekring klinisk utbildning ochforskninginför [46] 90-talet.[29]

Professorstillsättning.En översyn procedurenvid av Socialdepartementet tillsättning av professorstjånst[30] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling kartläggning Stiftelserför samverkan.[50] ochbedömning.[39]

Hjälpmedelsverksamhetens Arbetsmarknadsdepartementet

utveckling Bilagor. [47] - Den regionalaproblembilden.[12]

Kommunikationsdepartementet Mångfald mot enfald.Del [13]

Mångfald mot enfald.Del 2. Lagstiftning och Fasta Öresundsförbindelser. [4] rättsfrågor.[14] Storstadstrafik2 Bakgrundsmaterial.[15] - Regionalpolitikens förutsättningar.[19]

Storstadstrafik3 Bilavgifter. [43] - Arbetstidoch välfärd.

Arbetstid och välfärd. BilagedelA. Finansdepartementet Arbetstidoch välfärd.BilagedelB. [53]

Beskattning av fåmansföretag.[2] Industridepartementet Särskildinkomstskatt för utländskaartisterm.f1.[9] Hushållsparandct Huvudrapportfrån Spardelega- Statligt finansiellt stöd.[24] tionenssparundersökning. [11] Rapportertill ñnansieringsutredningen. [25] Kostnadsutveckling och konkurrensi banksektorn.[16] Statens mät- och provstyrelse.[31] Tullregisterlag m.m. [20] Utländskaförvärv av svenskaföretag en studie - av Kustbevakningens roll i den framtidasjöövervakning- utvecklingen.[37] en. [26] Standardiseringens roll i EFTAEG samarbetet.[45] - Reformeradinkomstbeskattning - Skattereformenshuvudlinjer. Del [33] Civildepartementet Inkomst av kapital. Del [33] - Inkomst Rapport av densärskilde utredaren för granskning - av tjänst lagtextoch kommentarer Del av [33] hotbilden mot ochsåkerhetsskyddet kring statsminister Bilagor, Olof Palme.[1] - expertrapporter. Del 4. [33] Reformeradföretagsbeskattning integritetenvid statistikproduktion.[3] Motiv och lagförslag.Del [34] Samordnadlänsförvaltning.Del Förslag [5] - Expertrapporter.Del [34] Samordnadlänsförvaltning.Del 2: Bilagor. [6] - SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder.[18] Reformeradmervärdeskatt m.m. - Motiv. Del [35] stadsdepartementet Miljö- och energidepartementet Parkeringskop.[23] Sättvärdepå miljön miljöavgifter på - svaveloch klor. [21] Miljöprojekt Göteborg för ett renare Hisingen.[32] - Energiforskningför framtiden. [48] Energiforskningför framtiden.Bilagor. [49] Det statligaenergiforskningsprogrammetaktörerinom energisektorn.[52]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNAFÖRLAGET. KUNDTJÄNST, 10647 STCKH01..I. Tm: 08-739 96 30. Fax: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN. MALMTORGSGATAN 5 vn Bnunxnsexcswuc. STOCKHOLM.