FoU vid regionala högskolor : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

FoU vid REGIONALA HÖGSKOLOR

Underlagsmatcrial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Statens offentliga utredningar

389% 1988:69 Eg

Industridepartementet

FoU

vid

regionala högskolor

Underlagsmaterial från års regionalpolitiska

1_987

kommitté Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM lx-l; 03/739 96 30 lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som ontfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar- eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-fönådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8” - l2°° (externt och internt) * 08/763 10 05 12°° - 16°” (endast internt)

REGERINGSKANSLlETS ISBN 91-38-10267-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

FÖRORD

och utvecklingsarbete (FoU) har bedömts som Forskningsbetydelsefullt för en regions utveckling. mycket Förekomsten av statliga FoU-resurser kan stimulera till etablerandet av företag och andra organisationer med kunskapsintensiv verksamhet.

Som för eventuella ställningstaganden har 1987 års grund kommitté låtit en kartläggning av det regionalpolitiska göra och som bedrivs vid de 14 forsknings- utvecklingsarbete Denna kartläggning är ett av flera regionala högskolorna. som är viktigt för bedömningen av de underlagsmaterial frågor som kommittén behandlar.

Kommittén vill framföra sitt tack till högskolorna för deras medverkan till denna rapport. Kartlaggningen har utförts inom utredningens sekretariat av Agneta Bladh.

Stockholm i december 1988 Bertil Zachrisson ordförande

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

1. Inledning 2. Bakgrund

3. Omfattningen av FoU vid de regionala

högskolorna Högskolan och dess omvärld 25

Regionala FoU-organ

97???

Inriktning av FoU-verksamheten 33

Organiserandet av FoU-verksamheten 37

i förändring? 41

Forskningsstruktur

Litteratur 49

Bilaga

1. lNLEDNlNG

Inom den regionalpolitiska kommittén (REK -87) har en

kartläggning och analys gjorts av det forsknings- och utvecklingsarbete. som bedrivs vid de 14 regionala hög-

skolorna, vilken härmed redovisas.(1)

Från regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att betona den

betydelse som forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) har

för ett differentierat näringsliv i tillväxt. Inför 90-talet håller det på att växa fram en ny syn på regional utveckling och

på regionalpolitik, som delvis har sin förankring i 80-talet och de paketsatsningar som då gjorts. Regionalpolitik år

inte längre en understödspolitik till utsatta regioner. utan en politik för att alla regioner skall bidra till ekonomisk

utveckling och expansion och därmed viktig för den nationella utvecklingen.

Olika resultat visar att universiteten utgör .en viktig faktor som direkt. och framför allt indirekt. stimulerar utvecklingen

i sin region. De regioner i Sverige. där universitet har

etablerats. tillhör landets tillvåxtcentra. De fasta

forskningsresurserna synes således ha betydelse både för möjligheten att utöka forskningsresurserna och för att dra

till sig likartad verksamhet inom företag och andra organisationer. l t ex Stockholmsregionen finns 20% av

universitetssektorns FoU-resurser och 40% av före-

(1) Termen regionala högskolor anvlnds har för att markera att det Inte lr alla små och medelstora högskolor i landet som studeras (dvs inte vårdhögskolorna och andra kommunala högskolor och inte de konstnlrliga högskolorna). Termen regional innehar i detta sammanhang ingen värdering, som t ex att utbildning och FoU vid dessa högskolor e] skulle hålla en nationell/internationell kvalitet.

FoU-resurser.(2) Ett mer spritt forsknings-

tagssektorns och borde emellertid inte endast vara utvecklingsrbete för en mer balanserad tillväxt i hela landet, utan det positivt

kan också vara av värde ur ett nationellt tillväxtperspektiv

och för en vidare utveckling av landets samlade FoU-

resurser.

Eftersom FoU i sammanhang i första hand

regionalpolitiska

har med teknisk FoU samt vad man inom

sammankopplats

den sektorn kan för att underlätta villkoren offentliga göra för denna FoU. har studien i första hand inriktats på den där teknisk utbildning och FoU finns.

statliga högskolan, Den har inte inbegripits i Iandstingskommunala högskolan denna studie. annat än i undantagsfall. Någon avgränsning enbart till teknisk FoU har dock inte varit meningsfull. utan statliga gäller hela den FoUfokuseringen på den högskolan

verksamhet som bedrivs vid de 14 Utifrån ett

högskolorna.

vidare är forsknings- och

regionalpolitiskt perspektiv

inom alla områden och kan

utvecklingsarbete betydelsefullt

således inte begränsas enbart till teknisk FoU.

Vissa inre förhållanden vid de högskolorna. som

regionala

har för en vidareutveckling av forsknings- och

betydelse som t ex högskolelärarnas egen utvecklingsarbetet.

och förekomsten av forskning huvud forskarutbildning över i karaktärsämnen berörs inte i denna

taget utbildningarnas

studie. En särskild utredning frågor av denna art penetrerar

Denna utrednings huvuduppgift är att göra

(Dir 1988:47).

en samlad av vilka som krävs för att

bedömning åtgärder

i rimlig utsträckning kan forskning på eget programansvar

vid de mindre och medelstora högskolorna.

fortgå skall inte avse antalet fakulteter eller

Utredningsarbetet

storleken och av de resurser som ställs till

inriktningen

för Vidare är frågan om stiftelser i

förfogande högskolorna.

(2) SCB har annu inga data över omfattningen av företags-FoU llnavls, men kommer senare att publicera sådana data för 1987. Den regionala spridningen av den totala FoU-resursen i landet kan således Innu el presenteras.

anslutning till FoU vid högskolan föremål för en särskild

utredning (Dir 1988:10). Frågan om vissa särskilda FoU-

organ vid sidan av de regionala högskolorna kommer bl a att

beröras i uppföljningen av teknikspridningsuppdraget.

FoU-verksamheten vid de 14 högskolorna samt vid särskilda

FoU-organ i anslutning till dessa har tidigare beskrivits och analyserats i ett antal rapporter. l SIND-rapporten 1986:7

Små och medelstora högskolor regionala kompetenscentra?. vilken var en del av genomförandet av tekniksprid-

ningsuppdraget. har bl a den omfattning och som inriktning forsknings- och utredningsarbete hade 1985/86 dokumenterats. Ett av FoU-organen. lnnovations- och forsk-

ningsinformationscentrum i Y-län (IFY) har utvärderats av

Göran Reitberger 1986. Reitberger har också skrivit en

sammanfattning av en seminarieserie. anordnad av

lngenjörsvetenskapsakademin 1987. om samspelet

- Beckman har näringsliv högskola. Björn genomfört en analys av hur ett antal av de har

befintliga FoU-organen tillkommit. Att bilda FoU-organ mm (ERU-rapport 51.

1987). Tillsammans med tidigare hållna konferenser

på

detta tema utgör den befintliga dokumentationen ett tecken

på att FoU i anslutning till de regionala högskolorna

ingalunda år ett helt oskrivet blad. En samlad bild av de

regionala högskolornas huvudsakliga verksamhet finns i

UHÅ-rapport 1985:5. s 30ff samt i UHÅ-rapport 1987:13.

2. BAKGRUND

Svensk högskolepolitik kännetecknas av att samma kvalitetskrav formellt ställs på all högskoleutbildning. Till skillnad från t ex skolutbildning och sjukvård, där alla medborgare har rätt till likvärdig standard oavsett var man bor. är det i högskolepolitiken utbildningen som fokuseras och dess likvärdiga kvalitet. Ett annat mål inom högskolepolitiken är att göra högskoleutbildningen geografiskt så lättillgänglig som möjligt. Kvalitetskravet regleras främst genom att likartade längre utbildningar har samma målformulering samt bestämmelsen om att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund. den skall alltsa vara forskningsanknuten.

Vid högskolereformens genomförande skiftade förutsättningarna för forskningsanknytning mycket mellan olika högskoleutbildningar. Förenklat bestod skillnaderna dels i att vissa enheter hade fasta forskningsresurser. medan andra inte hade detta. dels i att vissa utbildningar. oberoende av vilken enhet de tillhörde. hade en anknytande forskningsorganisation inom landet. medan andra utbildningar saknade en sådan. En utbildning som kort efter högskolereformen fick en sådan anknytande forskningsorganisation var socialt arbete. Sedermera har omvärdnadsforskning börjat byggas upp på ett likartat sätt. Fasta forskningsresurser skall enligt nuvarande statsmaktsbeslut dock inte finnas överallt där grundutbildning finns. utan basresurser för forskning är koncentrerade till sju orter. Detta gäller även dessa nya forskningsområden.

För att påbörja ett arbete mot mer likartade villkor i forskningsanknytningshänseende för alla högskoleutbildningar, inrättades samtidigt med högskolereformen ett

särskilt anslag för forskningsanknytning. Några preciserade anvisningar för hur anslaget skulle användas gavs ej. Anslaget har emellertid varit relativt marginellt i förhållande till anslagen för de berörda utbildningarna; medelvärdet var

9 promille vid hela den statliga högskolan 1984/85. (UHÅrapport 1986:15, s 61) Situationen var dock extra besvärlig. eftersom forskningsanknytningsproblematiken bestod av

flera komponenter. Uppdelningen mellan enheter med respektive utan fasta forskningsresurser innebar att lärare i praktiken hade olika möjligheter att hålla sig ajour med pågående forskning. Aktuella forskningsresultats möjligheter att genomsyra utbildningen blev därmed i praktiken olika. Andra utbildningar hade över huvud taget inte någon anknytande forskningsorganisation i landet, oavsett om de fanns vid en enhet där forskning bedrevs eller inte. Dessa

utbildningar utgjorde 1984/85 40 procent av den grundläg-

gande utbildningen inom den statliga högskolan. (UHÅ-rapport 1986:15, s 58) Resurser för forskningsanknytning blev

under de första åren koncentrerade på insatser för att avhjälpa brister av det senare slaget. insatserna var avv mycket olika karaktär och olika FoU-projekt utgjorde ca en

tredjedel av anslaget 1984/85.

Genom den nya arbets- och tjänsteorganisation som trädde

i kraft 1986 (LÄTU-reformen) blev det alla högskolelärares både rätt och skyldighet att både undervisa och forska.

Reformen kunde därmed bidra till att mildra skillnaden

mellan enheter med respektive utan fasta forskningsresurser. Dessförinnan fanns det särskilda lektorat

för undervisning vid sidan av särskilda forskar-tjänster. LÅTU-reformen innebar dock inte att de särskilda

forskartjänsterna försvann. Fakultetsanslagen. som endast

finns vid enheter med fasta forskningsresurser. används

fortfarande till forskarassistenttjänster (som är tidsbegränsade) och till att utlysa särskilda högskolelektorat

med forskning som huvudsaklig arbetsuppgift.

Fakultetsanslagen innehåller dock också möjligheter för

högskolelärare både vid universiteten och högskolorna att söka särskilda medel under en begränsad tidsperiod för att kunna upprätthålla och utveckla sin forskningskompetens.

Liksom alla andra forskningsmedel är dessa starkt

konkurrensutsatta. Långt ifrån alla högskolelärare kan därför räkna med att kunna komma ifråga för dessa medel. Statsmaktema har försökt underlätta möjligheterna att konkurrera genom att medlen för kontaktsekretariat mm vid högskoleenheterna numera kan användas bl a som ekonomiskt stöd till författandet av forskningsansökan.

Även om vissa möjligheter nu har skapats för en mer likvärdig anknytning till forskning för grundutbildningen vid enheter utan fasta forskningsresurser jämfört med de som har sådana, är det i praktiken fortfarande en skillnad.

Högskoleenhetemas utbildningsåtagande har inte förändrats till följd av lÅTüureformen. En högskoleenhet med en rela-

tivt liten utbildningsvolym har därför i praktiken ett litet

svängrum för att medge forskning inom ramen för lärarnas tjänstgöring. Också om lärare erhåller medel för kompetensforskning. vilket är tidsbegränsat. kan det vara

uppehållande

svårt att få tag på en vikarie på så kort tid som kan xla den ordinarie lärarens tjänstgöring och ansvar. Litenheten sätter alltså gränser för möjligheten att nå upp till den planerade effekten.

Enligt högskole- och forskningspolitiken skall således både högskoleutbildningen och de enskilda lärarna ha samma

möjligheter att hålla sig åjour med aktuella forskningsre-

sultat oavsett typ av högskoleenhet. l ett regionalpolitiskt

sammanhang är det emellertid inte tillfyllest att enbart se till kvalitet som skäl för FoU. även om

grundutbildningens också detta är viktigt ur regionalpolitisk synvinkel.

Forsknings- och utvecklingsarbete har i flera sammanhang

bedömts som mycket betydelsefullt för utvecklingen av ett

kunskapsintensivt näringsliv. Frågan om statliga FoU-

resurser utanför universitetsorterna blir därför också en om statens vilja och önskan att förse även andra orter fråga och i landet med bättre förutsättningar för att regioner

kunna dra till sig och utifrån regionens egen kompetens utveckla kunskapsintensiv företagsamhet. Enligt den beslu-

tade skall fasta forskningsresurser. och

forskningspolitiken

därmed den bas som erfordras även för mer omfattande med externa resurser. vara koncen-

forskningsverksamhet

trerad till universitetsorterna samt Luleå.

Samtidigt har regeringen i flera propositioner i anslutning till bildandet av

regionalpolitiska överväganden uppmuntrat

av olika slag. med syfte att öka utbytet mellan FoU-organ högskola och näringsliv. Uppmuntran att inrätta sådana or-

har skett i allmänna ordalag. dock med det tillägget att

gan vissa befintliga medel kan användas för detta ändamål. Frågan om hur ett eventuellt FoU-organ närmare skall utformas har överlåtits till de lokala aktörerna. Högskolans roll i sammanhanget har emellertid betonats. En mängd studieresor har företagits av berörda aktörer till olika utländska FoU-centra. som på olika sätt har varit förebilder

för bildandet av FoU-centra i Sverige. Högskolornas benägenhet att delta i en regional FoU-satsning har i regel varit

stor och måste bedömas utifrån den situation dessa högskolor befann sig i för ett antal år sedan. då nedläggning av som en möjlig åtgärd för att komma till-

högskolor ansågs rätta med den dåvarande krissituation inom högskole-

väsendet. s

(Se t ex UHÄ-rapport 1984:15. 99)

Denna form av indirekt styrning. som statsmakterna på detta sätt har utövat, har enligt Björn Beckman haft stor Beckman har också utförligt redovisat de

genomslagskraft. styrsignaler som i denna fråga kommit från regeringen och (se sid 48-52 i Att bilda FoU-organ mm. regeringskansliet ERU-rapport 51).

Samtidigt som beslutet om koncentration av de fasta forskningsresurserna står fast, förekommer således en uppmuntran till näringsliv, myndigheter och högskolor utanför

universitetsortema att själva ta initiativ till utvecklandet av

en FoU-verksamhet. Vad har detta fått för betydelse för FoU vid de regionala högskolorna?

3. OMFATTNINGEN AV FOU VID DE REGIONALA HÖGSKOLORNA

Större delen av den forskning som bedrivs i Sverige är företagsförlagd. Enligt SCB (SM 8701. senaste data år från

1985) utförs nästan 70% av all FoU vid företag, medan universitets- och högskolesektorn svarar för ca 28 procent.

Resterande procent utförs inom andra delar av den offentliga sektorn. Finansieringen av FoU sker till 62% av företagen. till 17% av basanslag till universitet och högskolor samt till 20% via andra offentliga organ. som mm. Även andra finan-

forskningsråd. sektorsorgan

sieringskâllor finns. men de är marginella. Totala FoU-ut-

gifter i Sverige år 1985 var enligt SCB ca 25 miljarder kro-

nor. men SCB understryker samtidigt svårigheterna att beräkna de totala FoU-insatserna och att uppgifterna san-

nolikt därför överstiger de uppgifter SCB lämnat.

Företagen finansierar 90% av den forskning de utför. medan universitet och högskolor via sina basanslag finansierar 63%

av den utförda forskningen. Av de externa finansieringskäl-

Iorna till universitet och högskolor dominerar den offentliga

sektorn som bidragsgivare (26%), medan företag och pri-

vata fonder står för 8%.

En bild som SCB-rapporten ger är således dels att universitet och högskolor utför en mindre del av forsknings-

och i vårt land och att mer än en tre-

utvecklingsarbetet

av den forskning som utförs vid universiteten sker djedel med hjälp av andra anslag än fasta forskningsresurser.

l SlND-rapport 1986:7 har omfattningen av FoU vid de re-

gionala högskolorna redovisats för 1985/86. I rapporten en med år 1980/81 och man kunde kongjordes jämförelse

att den externt finansierade verksamheten vid de 14 statera vuxit från 8.8 milj kr till 29.5 milj kr. Totalt

högskolorna utgjorde FoU-resursen (inklusive forskningsanknytnings-

37 milj kr. 1985/86 varierade de medel) 1985/86 drygt totala FoU-resurserna mellan 190 tkr (högskolan i Skövde)

till 8095 tkr (högskolan i Växjö). Enligt opublicerade siffror. insamlade för UHÅ:s verksamhetsberättelse, utgjorde FoUresursen vid de 14 högskolorna 49.1 milj kr 1984/85 samt

69.9 kr Siffrorna pekar på att det ej varit

milj 1986/87.

vad som inbegripits i redovisningen i de olika entydigt

För 1987/88. som redovisas nedan. har

sammanhangen. anmodats att enbart inbegripa FoU-resurser, ej

högskolorna

och rent utredningsarbete. Redovis-

uppdragsutbildning har lämnats av de berörda högskolorna direkt till

ningen

regionalpolitiska kommittén.

Enligt denna redovisning har de totala FoU-resurserna vid

dessa 14 1987/88 stigit till drygt 78 miljkronor. högskolor

Denna resurs ungefär 10 procent av högskolornas toutgör tala finansiering. l nedanstående tabell visas fördelningen Som jämförelse anges samtidigt de siffror för per högskola. som fanns i SIND-rapport 1986:7.

1985/86

Tabell 1, FoU-resurser vid regionala högskolor 1987/88

Jönköping

GåvIe/Sandv

insatser för forsknings- och utvecklingsarbete har alltså blivit lltmer omfattande vid de regionala högskolorna. Vid nästan samtliga enheter har FoU-verksamheten ökat i om- Dels beror detta att högskolorna får vissa fattning. på resurser främst för att initiera projekt. men det statliga beror framför allt pá att högskolorn i allt större utstråckning far externa medel till FoU-projekt.

) Enligt uppgift f rån högskolan i Eskilstuna/Västerås var denna summa 1370 tkr

Även vid enheter med fasta forskningsresurser har anslagen till forskning ökat under senare år. Ökningen gäller alla typer av anslag. Anslagen från forskningsråden har ökat minst och från övriga statliga och svenska finansiärer anslagen har ökat mest. (UHÅ:s verksamhetsberättelse 1986/87. s 32)

De externa FoU-medlen utgör en betydligt större andel av de totala FoU-medlen vid de regionala högskolorna (78%) än vid universiteten (37%). Detta är naturligtvis ett resultat av nuvarande forskningspolitik, som förordar fasta forskvid sju orter och i övrigt hänvisar till projektningsresurser finansierad forskning.

Innebär de externa medlen vid de regionala högskolorna en av samma slag som vi kan finna vid projektfinansiering universiteten? De externa medlen vid universiteten fördelade till 19 från forskningsråd. 50 procent sig 1986/87 procent från statliga finansiärer, 28 procent från övriga övriga svenska finansiärer samt 3 procent från utländska finansiärer. (UHÅ:s verksamhetsberättelse för 1986/87. bilagan)

Det finns flera faktorer som talar för att det skulle råda en skillnad mellan högskoleenheter med respektive utan fasta forskningsresurser härvidlag. Utgångspunkten för en sådan skillnad är. som den tidigare redovisningen pekat på, att statsmakterna indirekt har uppmuntrat både högskolorna och regionala omvärld att på egen hand satsa högskolornas FoU-verksamhet. Man kan därför anta att den FoUpå resurs som de externa medlen utgör vid de regionala är beskaffad på ett annat sätt än de externa högskolorna medel som ges till enheter med fasta forskningsresurser. Vilken typ av externa FoU-medlen har då de regionala och vilka villkor medför de eventuella regionala högskolorna FoU-stöden för de regionala högskolorna?

Den indirekta uppmaningen från statsmakterna till re-

gionerna att stödja uppbyggnaden av högskolornas FoU-

verksamhet borde medföra att de externa FoU-medlen i

mindre utsträckning är nationella än regionala/lokala vid de

regionala högskolorna än vid universiteten. Andelen regio-

nala/lokala finansiärer av universitetens externa forsk-

ningsmedel finns ej särredovisade i UHÄ:s verksamhetsberättelse, utan är en mindre del av posten övriga statliga finansiärer samt sannolikt en något högre andel av posten övriga svenska finansiärer. De primärkommunala och landstingskommunala FoU-medlen utgör för universitet och fackhögskolor ca 5 procent av posten övriga svenska finan-

siärer. För de regionala högskolorna utgör de regionala/

lokala finansiärema 55 procent av de externa FoU-medlen

1987/88. Fördelningen skiftar markant mellan olika regio-

nala högskolor, vilket framgår av följande tabell.

Tabell 2. Fördelning av externa FoU-medel 1987/88 mellan nationella och regionala/lokala finansiärer. Procent.

Sett till högskolor är fördelningen mellan nationella samtliga finansiärer relativt jämn. Varia-

respektive regionala/lokala

tionen är emellertid stor mellan de olika högskolorna. För

fem (Örebro, Karlstad. Falun/Borlänge. högskolor

och dominerar de nationella finan-

Gävle/Sandviken Borås)

siärerna och femtedelar eller mer av de externa utgör fyra

medlen. l framför allt Falun/Borlänge, men också tillfaller de regionala/lokala resurserna ej

Gävle/Sandviken

utan de FoU-råden. Såväl Karlstad

högskolan. regionala

som Örebro har en sådan volym FoU-verksamhet. att på sin

det stödet ej så stort genomslag i regionala/lokala ger

siffrorna.

För regionala/lokala finansiärer ett

övriga högskolor utgör

i det externa FoU-stödet, vilket innebär att

väsentligt inslag mer än en av de externa medlen kommer från retredjedel finansiärer. l t ex Sundsvall kommer endast

gionala/Iokala

av de externa medlen från nationella finansiärer. en tredjedel l den tidigare nämnda SIND-rapporten angavs fördelningen

av nationellt FoU-stöd för Sundsvall 1985/86 till drygt

50%. har, enligt SIND-rapporten. 75% nationella Växjö

uppdragsgivare 1985/86. medan de 1987/88 är drygt 50%.

En annan dimension är om finansiären är statlig. kommunal eller privat. vilket framgår av följande tabell.

Tabell 3. Fördelning av externa FoU-medel 1987/88 mellan

statliga. Iandstings- och primärkommunala samt privata finansiärer. Procent.

Falun/ Borlänge Sandviken 100 - - Gävle/

De statliga finansiårerna år på nationell nivå olika sektorsforskningsorgan. inklusive departement, delegationer och åmbetsverk. Finansiärer på regional statlig nivå år framför allt länsstyrelser. men också Iänsarbetsnämnder. Forskningsråden har med något enstaka undantag ej finansierat forskning vid de regionala högskolorna 1987/88. vilket år en klar skillnad jämfört med de externa medlen vid universiteten. Inför 1988/89 finns ansökningar till forskningsråden från forskare vid flera regionala högskolor. Det är framför allt olika sektorsforskningsorgan som finansierar FoU-projekt vid de regionala högskolorna. Den huvudsakliga källan för ökningen av externa FoU-medel kan därför sågas

vara likartad vid universiteten och de regionala högskolorna. Den Iångsiktighet som i senaste forskningspolitiska

anmodades sektorsforskningsorganen. bl a

propositionen

tillsättning av fleråriga forskartjänster inom genom högskolan, har inte kommit de regionala högskolorna till del. Finansieringen är knuten till enskilda projekt.

Kommunala medel kommer antingen från enstaka och rör då närmast finansieringen av en-

primärkommuner,

skilda, oftast mindre projekt, eller från Iandstingskommuner och kan då vara mer långfristiga och obundna firesurser kan kanaliseras via

nansieringsstöd. landstingens

stiftelser. men också direkt i form av obundna klumpsummor som för högskolorna i Karlstad och Östersund.

Den privata finansieringen sker dels av banker. dels av företag och är regional till sin karaktär. Bankerna finansierar ofta men kan också. eller alterna-

adjungerade professurer. tivt till professurer. finansiera mer långsiktiga pro-

Företagens insatser kommer först när

jektsatsningar.

har utbildning inom den tekniska sektorn. l

högskolan Karlstad har t ex det lokala externa stödet till uppbyggnaden av en forskningsorganisation framför allt varit

landstinget, sparbanken och kommunen.

länsstyrelsen, Under senare år. när tekniska utbildningar börjat byggas upp. har näringslivet visat ett större intresse.

4. HÖGSKOLAN OCH DESS OMVÅRLD

De externa medlen från regional och lokal nivå emanerar således från såväl statliga som kommunala som privata linansiärer och utgör en väsentlig grund för FoU-verksamheten vid flera av de regionala högskolorna. Denna finansiering innebär dels stöd till specifika projekt. dels ett till projekt obundet och mer långsiktigt stöd för att utveckla FoU-verksamheten. Långt ifrån alla högskolor får dock det mer obundna och långsiktiga stödet och en del har inte heller någon större efterfrågan på sin FoU-kompetens för enskilda projekt.

Skillnaderna mellan högskolorna härvidlag beror både på faktorer inom högskolan och faktorer inom regionen. Några högskolor har valt att avvisa sådana projektförslag som inte ligger inom ramen för deras verksamhet. ämnesmässigt eller

kvalitetsmässigt. Andra högskolor har helt enkelt för liten

kapacitet eller otillräcklig kompetens för att kunna frigöra personal för externa FoU-uppdrag. Uppdragen är oftast så kortsiktiga att de ej motiverar en nyrekrytering.

Inställningen i den omgivande regionen varierar också. Be-

hov att anlita högskolans kompetens kanske inte finns. Eller

är den regionala kunskapen om kompetensen i högskolan liten. Högskolans kompetens kanske inte heller passar det

behov som föreligger. Bedömningarna om de egna möj-

ligheterna att satsa på sin högskola varierar också mellan regionerna. Ett finansiellt stöd som t ex för en länsstyrelse

år en satsning helt inom ramen för dess verksamhet.

bedöms av en annan länsstyrelse ligga helt utanför denna

ram. Det verkar emellertid som om regionerna blir allt mer medvetna om högskolan som en väsentlig resurs för regio-

nen. Den indirekta styrning. som statsmakterna har utövat.

till propositioner, har efter fr a i anslutning regionalpolitiska

allt fler aktörer. En tänkbar utveckling är hand påverkat att fler kommer att agera till förmån för därför regioner

sin för att bygga upp en starkare FoU-bas i re-

högskola gionen.

Det till obundna och mer långsiktiga regionala

projekt

stödet kan således en mer omfattande bas av FoUge

resurser än enbart de statliga högskoleanslagm. och kan därmed underlätta att få ytterligare externa möjligheten medel från såväl nationella som regionala/lokala anslagsgi-

vare. Ett till obundet FoU-stöd kan också

specifika projekt

ha för den berörda högskolans möjigheter att betydelse kvalitativt hävda sig i en nationell och internationell jämförelse. är myndigheter som med hjälp av Länsstyrelserna

sitt C 4-anslag kan ge högskolorna regionalpolitiska ekonomiskt stöd i olika former. Ett exempel på ett obundet

stöd från är ett stöd om 1 milj kr från

länsstyrelsen i Jämtlands län direkt till högskolan i

länsstyrelsen Östersund, vilket ingår som en delfinansiering för

av en FoU-enhet samt en del i garanti på ett uppbyggnaden femårigt stöd till högskolan i Östersund. Andra myndigheter

i likhet med länsstyrelserna, kan ge varierande som, ekonomiskt stöd till högskolornas FoU-verksamhet är l Karlstad har landstinget varit en kontinuerlig landstingen. med ett stöd som inte har varit direkt

bidragsgivare

utan har varit en för högskolan obunden

projektbundet,

FoU-resurs som kunnat förfoga över.

högskolan själv

och framför allt har orter

Bankerna, sparbankerna. på flera varit finansiärer av mer långsiktiga satsningar. Adjungerade

bekostas ofta av banker, ibland också av före-

professurer

l de nämnda exemplen har stödet gått direkt till tag. utan mellanhänder via stiftelser eller andra orhögskolan, gan.

Såväl länsstyrelser som landsting år oftast delfinansiårer i

de regionala FoU-stiftelser som bildats. Andra vanliga finansiärer i dessa stiftelser år kommuner/kommunförbund, utvecklingsfonder och handelskammare. Dessa stiftelser kan

ha som uppgift att vara basfinansiårer för den FoU-verk-

samhet som bedrivs vid högskolan. som t ex i

Sundsvall/Härnösand, men stiftelserna kan också driva

verksamhet som är nåra knuten till högskolan. men ändå klart artskild från den FoU-verksamhet som sker inom

högskolans ram. Ett exempel på det senare är Cefu. Cen-

trum för forskning och utveckling i Kalmar län samt Nfo, Stiftelsen för forsknings- och utvecklingssamverkan i Hallands lån.

Som tidigare påpekats har statsmakterna uppmuntrat bildandet av olika typer av FoU-organ i anslutning till de re-

gionala högskolorna. Ett regionalt engagemang. i form av

stiftelser eller andra lösningar. finns också i anslutning till 9 av de 14 högskolorna. De högskolor som saknar ett sådant

stöd år Växjö. Kristianstad, Jönköping, Borås och Skövde.

Detta utesluter dock inte att det vid dessa fem högskoleorter finns olika former av resurscentra, också i form av stiftelser. men denna verksamhet är mer perifer i förhållande

till högskolans FoU-verksamhet ån verksamheten i anslutning till de övriga högskolorna. Denna typ av centra eller

stiftelser. med en verksamhet som år mer perifer till

högskolans verksamhet. ofta med företagsanknuten

teknikutveckling och teknikspridning som huvuduppgift. finns för övrigt på en mängd orter. Dessa centra berörs ej i detta sammanhang. STU har i en rapport visat på den breda

flora av resurscentra som finns och redovisar 1987 142 olika typer av resurscentra i lån utanför universitetsortema. Dessa 142 resurscentra utgör knappt 40% av de resurscen-

tra som redovisas i STU-rapporten. l skriften Utvecklingscentra inom Örebro län lämnas en redogörelse över

befintliga centra i länet 1988.

l flera studier har förekomsten av resurscentra, teknikcentra och FoU-organ behandlats. Ett försök har gjorts att göra en

så heltäckande beskrivning som möjligt (Lidéns STU-rapport). Andra rapporter. som Beckmans. Johnstads och Reitbergers (se litteraturförteckningen). penetrerar vissa typer

av centra mer i detalj. En del av orgarisationerna är tillkomna för att utveckla samarbetet mellan näringsliv och - men ifrån alla. Även dessa organisationer högskola långt kan ha olika målsättning för sin verksamhet, där ett stöd till FoU-verksamhet endast är ett av flera mål för dessa organisationer. Organisationerna tycks emellertid vara relativt renodlade på det sättet att de som främst sysslar med rådgivning och stöd för att nystarta företag oftast inte samtidigt är ett FoU-stödjande organ. Däremot kan sam-

Iokalisering förekomma av flera olika typer av organisa-

tioner. inkluderat högskolan.

De högskolor som har ett kontinuerligt regionalt ekonomiskt stöd till sin FoU-verksamhet kan grovt delas in i två grup-

per. Den ena gruppen är högskolor där det externa stödet

kanaliseras direkt till högskolan. eventuellt också via stiftelser. men där användningen av resursen beslutas inom högskolans ram och på högskolans villkor. Exempel är Östersund. Örebro och Karlstad. Den andra gruppen är

högskolor där det externa stödet kanaliseras till stiftelser

och användningen beslutas av stiftelsen. men högskolan är den huvudsakliga mottagaren av stödet. Exempel är

Sundsvall/ Härnösand och Halmstad.

Utöver dessa grupper finns också FoU-organ som bedriver sin verksamhet mer självständigt i förhållande till

högskolans egen verksamhet. Exempel är Falun/Borlänge.

Gävle/Sandviken och Kalmar. Dessa FoU-organ har här ej

uppfattats som ett direkt stöd till högskolans egen FoU-

verksamhet.

Sammanfattningsvis kan högskolorna, i förhållande till kontinuerliga, regionala bidragsgivare delas in i fyra grupper:

de som får stöd och själva beslutar om medlens 1) användning

de som får stöd, men där besluten om medlens 2) användning formellt sker utanför högskolan

3) de som ej får sådant stöd

4) en regional ekonomisk satsning till en FoUverksamhet vid sidan av högskolan.

Det är naturligtvis vanskligt att göra denna uppdelning, eftersom det i realiteten inte finns tillräckligt klara gränser mellan grupperna. Om det t ex finns ett starkt personsamband mellan anställda i stiftelser och anställda på högskolan är av att det formella beslutet om medlens anbetydelsen vändning sker utanför högskolan mycket liten. Skiljelinjen mellan 1 och 2 kan således vara mycket liten. grupp grupp En alternativ hade varit att låta de högskolor där uppdelning medlen ej kanaliseras via stiftelser. oberoende av det egna beslutsansvaret för medlens användning. bilda en grupp. Det väsentliga för ett kvalitativt ansvarstagande för FoUverksamheten torde emellertid vara att högskolorna själva driver och utvecklar sin FoU-verksamhet efter den kompetens som finns och den som planeras samt efter rekrytering eventuella planer för en fortsatt utbyggnad.

Skillnaden i de externa FoU-medlens struktur vid med fasta forskningsresurser och enheter högskoleenheter utan sådana år således främst av tre slag. fö: det första är andelen externa FoU-medel mycket högre vid de regionala i De regionala högskolorna är för övervägande högskolorna. delen av sin FoU-verksamhet beroende av externt stöd. som framför allt år kortfristigt till sin karaktär.

kommer de externa medlen i betydligt större omfattning från regionala och lokala organ vid dessa högskolor än vid

universiteten. Den regionala/lokala finansieringen av FoU år för det tredje av delvis annan art vid de regionala

högskolorna: vissa högskolor får ett till projekt obundet och mer långsiktigt stöd. Vissa länsstyrelser. landsting. banker och företag ger mer långfristiga bidrag. Sådana mer obundna satsningar sker för universitetens del framför allt av forskningsråden och till viss del också från en del sektorsforskningsorgan.

En hög andel regionala/lokala bidrag behöver emellertid inte

innebära att en eller flera myndigheter i regionen ger ett större obundet ekonomiskt bidrag till högskolans FoUverksamhet. Högskolan i Växjö har en relativt hög andel re-

gionala/lokala uppdragsgivare. men har inget obundet FoU-

stöd från regionen. Här är det snarare fråga om enskilda

kommuner. företag och regionala och lokala myndigheter

som utnyttjar högskolans kompetens. Oberoende av andelen

av regionalt/lokalt stöd agerar framför allt de f d univer-

sitetsfilialerna i första hand på den nationella FoU-scenen.

De mycket små egna resurserna för FoU-verksamhet medför

att högskolorna ofta inte har särskilt stark förhandlingssi-

tuation om större FoU-satsningar skulle diskuteras. Den finansiering som sker via sektorforskningsorgan år oftast mer

betydelsefull för de berörda högskolorna än den regio-

nala/lokala finansieringen. Bristen på Iångsiktighet från sektorsforskningsorganen år emellertid påfallande. Den

eventuella förekomsten av långsiktighet hos sektorsforskningsorganen. t ex inrättandet av treåriga forskartjånster. tillfaller universiteten. ej de regionala högskolorna. Kortsiktigheten i de externa FoU-medlen innebär naturligtvis tydliga svårigheter för högskolornas möjligheter att vidga rekryteringen av lärare och därmed skapa en mer stabil bas

för såväl grundutbildningen som FoU-verksamheten.

5. REGIONALA FOU-ORGAN

Allt ller regionala FoU-organ har utvecklats. En del är nära knutna till högskolan. andra är knutna till högskolan på något sätt, men har ändå helt artskild verksamhet. Ytterligare andra bedriver en från högskolan helt separat verksamhet.

För högskolans skull är det. som framhållits tidigare. viktigt att högskolans villkor respekteras. Ett samarbete med

avnämare. t ex företag och kommuner. får ej innebära ett

beroende där högskolans integritet och kvalitetskrav åsidosätts. Samtidigt är det viktigt att ett samspel mellan

näringsliv och högskola utvecklas. På några orter. som i Kalmar och Halmstad, har man valt ett forum för detta samspel som är klart åtskild FoU-verksamheten i högskolan. Vid sidan av detta har dock högskolans egen FoU-verksamhet tillåtits att utvecklas. En till högskolan

knuten FoU-verksamhet är nödvändig för att högskolan skall bli den viktiga bakgrundsfaktor som behövs för att det

separata FoU-organet eller teknikcentrat skall kunna spela

sin roll.

En koncentration av FoU-resurser inom högskolans ram är betydelsefull. Detta ersätter emellertid inte särskilda organ

som står för det närmare samarbetet med t ex näringslivet.

För regionens utveckling behövs således både en utvecklad

och mer långsiktig forskningsverksamhet knuten till högskolan och särskilda resurscentra för teknikspridning. överförande av kunskap m m. där en god kännedom om

kompetensen inom den regionala högskolan finns.

Om man ser till utvecklingen i Norge. finns det där. liksom Förekomsten av sådana

här. regionala forskningsstiftelser. stiftelser år dock mer systematiserad i Norge. De tycks

en roll i förhållande till distrikts-

spela självständig

men finansieras i stort sett på samma sätt högskolorna,

som våra hogskolors FoU. Ett parallellsystem på regionala

nivå har således etablerats i Norge.(3) l Sverige

regional

finns ånnu så klart utkristalliserat system. Hår inget förenklat tre av resurscentra med förekommer uttryckt typer närmare samband till E; sådana organ som

ett högskolan.

de norska och således

liknar regionala forskningsstiftelserna bedriver ett eget forsknings- och utvecklingsarbete. typ

som enbart år

Dalarnas forskningsråd. i organ

till den FoU-verksamhet som bedrivs inom

finansieringsstöd

ram. också till lokaliserade. eller

högskolans D315 högskolan annat sätt relativt löst knutna organisationer, som

på en i förhållande till FoU artskild

bedriver högskolans verksamhet med till det omgivande kunskapsöverföring näringslivet som huvuduppgift.

v m2c=ww.mvme›.mu-øuw.».

(3) Se Hansteen m fl: Evaluering av regionala forskningstiftelser. Gruppen for resursstudler.

- ..

6. lNRIKTNING AV FOU-VERKSAMHETEN

FoU-verksamhet bedrivs således vid samtliga regionala högskolor. Den år framför allt projektbunden. I stor ut-

sträckning handlar det om utredningsuppdrag och

utvecklingsarbete i anslutning till högskola, kommun eller företag. Men det förekommer också forskning i strikt mening. framför allt vid de f d universitetsfilialerna. Vid dessa enheter finns också en mer uttalad ambition till kvalitetsmässig prövning via tidskrifter. internationella seminarier och symposier och liknande. Även vid några andra högskolor finns FoU-verksamhet som kan betraktas som forskning i strikt mening.

En bidragande orsak till detta är antingen att man rekryterat

kompetenta och forskningsintresserade lärare till enheten och/eller att man har en eller flera adjungerade eller associerade professorer knutna till högskolan. Hälften av

högskolorna har emellertid inga adjungerade professurer.

antingen för att man annu anser sig ha för liten FoUverksamhet för detta eller som resultat av en medveten

policy. En av de högskolor som har en mer omfattande

FoU-verksamhet. men som samtidigt valt att inte tillsätta

adjungerade professorer år högskolan i Örebro. Högskolan i

Sundsvall/Härnösand arbetar med en modell som innebär

att den Iokale forskningsledaren och eventuella doktorander

knyts till en professor vid någon av högskoleenheterna med

fasta forskningsresurser. Det är mellan 15 och 20

professorer. som engageras på detta sått. Antalet adjungerade och associerade professorer framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4. Antal professorer vid de adjungerade/associerade regionala högskolorna 1987/88

Högskola ja antal nej

Örebro X Karlstad X Växjö X

:anwa:

Sundsvall/ Härnösand X Eskilstuna/Västerås X Jönköping

Kalmar ><

Falun/ Borlänge

Gåvle/ Sandviken >< con

Borås

Östersund ><

Kristianstad X 1 Halmstad

Skövde ><

Totalt 7 29 7

Av de högskolor som ej har adjungerade/associerade 1987/88 har högskolorna i Kalmr. Östersund professorer och Halmstad planer på att knyta sådana till sig. Den grupp av som har adjungerade professorer domineras av högskolor i Karlstad. som har 13 adjungerade och högskolan associerade l den s k Karlstadmodellen ingår att professorer. knyta en eller flera professorer till varje forskningsområde som etableras vid högskolan.

anser inte att det år tillfyllest med ad- Några högskolor eftersom dessas tjänstgöring år jungerade professorer. mycket begränsad (mellan 5 och 20%). l stället börjar man, tillsammans med någon fakultet. tillsätta extra professurer med såväl vid ett universitet som tjänstgöringsskyldighet vid berörd Den berörda högskolan iklåder sig alla högskola.

kostnader för dessa professurer. Hittills har en tjänst som extra professor i pedagogik inrättats vid Göteborgs universitet för tjänstgöring större delen vid högskolan i Karlstad samt en professur i omvårdnadsforskning vid Lunds universitet för tjänstgöring större delen vid Vårdhögskolan i Kristianstad.

FoU-verksamheten vid de regionala högskolorna omfattar en mängd olika områden och anknyter till forskning som bedrivs vid ett flertal fakulteter. En förteckning över förekommande forskningsområden återfinns enhetsvis i bilaga. Forsknings- och utvecklingsarbete n1ed anknytning

till tekniskt-naturvetenekaplige emgden finns vid 9 högskolor, högskolorna i Karlstad. Växjö. Sundsvall/

Härnösand. Eskilstuna/Västerås, Kalmar, Falun/Borlänge. Gävle/Sandviken, Kristianstad samt Halmstad. Inom det

tekniska området finns flera av de adjungerade professorerna, tex i materialvetenskap, mineralteknik. cellulosateknik och teknisk energiteknik. Exempel på

forskningsområden vid högskolan i Sundsvall/Härnösand är plasmafysik. massspektrometri och elektronikkonstruktion. I Falun/Borlänge pågår FoU-projekt bl a inom industriella

processer. materialteknologi och solenergi. l Karlstad pågår

forsknings- och utvecklingsarbete bl a i teknisk kemi. i Eskilstuna/Västerås bla svetsforskning och produktions-

autonomi, i Halmstad bl a mekatronik.

Fo -verksamhet med ankn tnin till ekonomiska stemvetenskapliga eller andra §amhållsvetenskapliga fråge-

stållninga , finns vid 8 högskolor. högskolorna i Örebro,

Karlstad. Växjö, Sundsvall/ Härnösand, Eskilstuna/ Västerås. Jönköping, Östersund och Kristianstad. Vid sidan

av det tekniska området står det ekonomiska området för det största antalet adjungerade professorer. Adjungerade eller associerade professurer finns också i andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Exempel på förekommande forskning år arbetsmarknadspolitik och småföretag i Växjö.

arbetslivsforskning. tjånsteforskning och regionalpolitisk

i Karlstad och forskning om Iivsstilar och forskning livskvalitet i Östersund.

Eftersom flera av de 14 högskolorna har lärarutbildning

även Fo - rks m förekommer

uggervisningssektgm (Örebro. Karlstad. Växjö. Sunds-

vall/Hårnösand. Jönköping. Kalmar. Falun/Borlänge, Kristianstad och Halmstad). Två av de Gävle/Sandviken.

adjungerade professurerna hör till detta område. Exempel på är Läromedelsbilden av icke kristna religioner i projekt

Karlstad, mellanstadiet i Falun/ Logoprogrammering på

Borlänge och Kvinnor i idrotten i Halmstad.

Forskning i anslutning till utbildning som endast finns vid regionala framför allt turism. Inom detta

högskolor gäller

område måste högskolorna söka sig till andra länder för

och kvalitativ bedömning. Grundutbildning och idéutbyte

FoU-verksamhet i turism finns vid högskolorna i

Falun/Borlänge. Kalmar och Östersund.

för flera av högskolorna har betonat att

Representanter år ett nationellt och som sådan en fri högskolan organ resurs och nyttighet. Samtidigt betonas att den forskning

som bedrivs vid de högskolorna måste ha beregionala för den regionens utveckling. Det är generella tydelse egna

som skall behandlas. men tillämpningen kan vara

problem

måste alltså kvalitetsmässigt prövas i

regional. Forskningen ett nationellt och internationellt perspektiv. En hög kvalitativ standard har på sikt en stor betydelse också för

den regionens utveckling. Flera av de forskande lärarna egna vid de försöker medvetet att

regionala högskolorna åmnesmåssigt finna en egen forskningsnisch, där man ej går

in på samma forskningsfält som de befintliga forsknings-

institutionerna.

7. ORGANISERANDET AV FOU-VERKSAMHETEN

Under de år som FoU-verksamhet har bedrivits vid de regionala högskolorna. har llera mer eller mindre tydliga strategier utkristalliserats. Strategiema innebär att

högskolorna systematiskt försöker att organisera sin FoU-

verksamhet och därmed tar ett ansvar för FoU-verk-

samhetens fortsatta utbyggnad och kvalitet. Den mest

kända av dessa strategier är sannolikt Karlstadmodellen.

Karlstadmodellen karakteriseras av ett starkt regionalt ekonomiskt stöd i form av en obunden resurs för FoU.

Större bidrag kommer från Sparbanken Alfa. länsstyrelsen i

Värmlands län samt Värmlands läns landsting. Modellen karakteriseras vidare av att högskolan är det givna centrat för forsknings- och utvecklingsarbete, med en bas i en

grundutbildning som har viss bredd. Forskningen

organiseras inom ett antal programområden. för närvarande åtta stycken. Ytterligare två programområden håller på att

utvecklas. Högskolan ger de olika programområdena ett

ekonomiskt grundstöd med hjälp av den ekonomiska bas.

som byggts upp av vissa medel för kontaktorganisation och

forskningsanknytning samt det refererade långsiktiga regionala stödet. Varje programområde kan därutöver själva söka externa medel. Till varje programområde knyts en eller flera adjungerade eller associerade professurer samt lärare/ forskare och forskningsassistenter. Högskolan i Karlstad har också doktorandtjänster knutna till högskolan, antingen via

en fakultet vid någon av universiteten eller direkt vid

Karlstadmodellen mycket tydligt ut på att högskolan. går initiativet och styrningen av forskningen sker på högskolans villkor och att kvalitetsmässig prövning eftersträvas i

nationella och internationella sammanhang.

Den modell som tillämpas vid högskolan i har stora likheter med Karlstad- Sundsvall/Härnösand modellen. Det är på samma sätt olika programområden som etablerats och man har också en ekonomisk bas. bl a med hjälp av externa, regionala medel, som utgör en för de olika Liksom i grundfinansiering programområdena. Karlstad är de olika programområdena beroende av andra externa medel för att kunna upprätthålla den planerade verksamheten. Till skillnad från Karlstad arbetar med en nätverksmodell. där FoU- Sundsvall/Hämösand verksamheten vid de olika alltid skall programområdena samman. ekonomiskt. utbildningsmässigt samt kopplas med forskning och forskarutbildning vid enheter personellt. med fasta forskningsresurser.

l finns bland lärarpersonalen såväl Sundsvall/Härnösand forskarutbildade som sådana som nu deltar i forskarut- Man försöker att ta ett ekonomiskt ansvar för bildningen. sina doktorander, trots att de är registrerade vid något av universiteten. Högskolan försöker skräddarsy så vettiga betingelser som möjligt för doktoranderna i ett nätverk bestående av lokala forskningsledare och forskare vid doktorandens moderuniversitet. Genom att utnyttja avancerad laboratorieutrustning vid större företag i och doktoranderna - och Sundsvall ges de egna forskarna därmed universiteten - ett indirekt resurstillskott.

Arbetssättet är likartat vid flera av högskolorna. Som tididet emellertid i frågan om den gare påpekats skiljer sig ekonomiska basen för FoU-verksamheten. Högskolan i som har en organisation i centrumbildningar liknande Växjö. den i i Karlstad, har inte så omfattande programområden ekonomisk bas för sin FoU-verksamhet. eftersom ett kontinuerligt regionalt stöd saknas.

Flera arbetar med en FoU-organisation som inte högskolor organisation. Det finns där således följer grundutbildningens

inte institutioner som både har ansvar för grundutbildning och forskning som vid universiteten. l stället satsar man på olika former av Centrumbildningar eller program. Det tvärvetenskapliga och flervetenskapliga angreppssättet i forskningsprojekten betonas därför mycket. En nära

anknytning av FoU-verksamheten till grundutbildningen

åstadkommes oftast genom att lärarna förutsätts undervisa, även om man har externa forskningsmedel. Någon högskola har också tagit som principbeslut i sin styrelse att lärare skall undervisa till minst 50%. Några högskoleenheter har emellertid. liksom universiteten, som princip att institutionen skall vara hemvisten och organisationen till vilken såväl undervisning som FoU-verksamhet är knuten.

Den organisatoriska utformningen av FoU-verksamheten är ofta utformad på ett sådant sätt att den förutsätter tvärvetenskapliga angreppssätt. Detta innebär dock inte att enheterna enbart har anammat tvärvetenskaplig forskning. Vid ett par enheter betonar man att eventuella framtida forskartjänster bör hämtas och tillsättas i de etablerade ämnena. medan verksamheten för forskarna skall bedrivas i en centrumbildning med en flervetenskaplig miljö. Detta gäller fra enheter som har en relativt stor

samhällsvetenskaplig FoU-verksamhet. Vid högskolan i

Örebro uttrycks det på följande sätt: basämnena skall vara den källa som man öser ur. medan

centrumbildningarna

skall vara den skopa man öser med. Exempel på

centrumbildningar är Centrum för tjänsteforskning i

Karlstad, Byggd miljö. social planering och kommunal

politik i Örebro. Centrum för Bildbehandling och datateknik i Halmstad samt Centrum för småföretagsutveckling och Centrum för transportekonomisk forskning i Växjö.

Ett grundläggande drag i FoU-verksamhetens utformning

vid de regionala högskolorna synes vara en inställning att samverkan bör ske: mellan olika ämnen i ett program.

mellan den egna forskargruppen och andra forskargrupper

vid t ex universiteten. mellan den egna forskargruppen och de fackliga organisationerna etc. Frågan är om samma inställning till samarbete finns vid de högskoleenheter som har fasta forskningsresurser?

8. FORSKNINGSSTRUKTUR l FÖRÅNDRING?

Ett verksamt medel på längre sikt för ekonomisk utveckling är utbildning och forskning. De sammanlagda FoUutgifterna i Sverige var 1987 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med 130 procent för den senaste tioársperioden. De statliga FoU-utgiftemas andel av dessa sammanlagda FoU-utgifter har emellertid minskat. Det är den företagsförlagda och företagsfinansierade forskningen som ökat mer i omfattning än de statliga FoU-utgifterna. De statliga FoU-utgifterna har också ökat. men denna ökning har varit långsammare än de totala FoU-satsningarna. (UHÅ-rapport 1988:9. s 28)

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i Sverige till allra största delen inom näringslivet. Denna FoU är även lokaliserad utanför universitetsorterna. men det är i dagsläget inte känt vilken omfattning den har i olika delar av landet. 60% av den företagsförlagda FoU-verksamheten finns dock utanför stockholmsregionen. Forskning bedrivs också vid olika forskningsinstitut. som helt eller delvis är statligt finansierade. Dessa forskningsinstitut år företrädesvis förlagda till universitetsortema, framför allt till Stockholm. (Forskning i Stockholms län. Rapport 1988:1) Den statligt bedrivna och finansierade FoU-verksamheten utanför universitetsorterna finns främst vid de regionala (ett undantag år institutet för rymdfysik i högskolorna Kiruna) och är inte särskilt omfattande, uppskattningsvis mindre än 1 procent av de totala offentliga FoU-resurserna.

En satsning på högre utbildning och forskning har en stor för nåringslivsutvecklingen. Det visar inte minst betydelse den utveckling som skett i universitetsorterna under de

senaste aren. Finns högskolor och forskningsverksamhet på

en ort drar det också till sig annan verksamhet som kräver högt utbildad personal. I den meningen har alla universitet

och en regional betydelse. Detta faktum hindrar högskolor dock inte att både universitet och högskolor samtidigt

bidrar till bade den nationella och internationella

kompetensutvecklingen inom sina respektive specialomrá-

den. Det är framför allt teknisk utbildning och forskning som hittills har ansetts viktiga för vissa typer av näringslivslokaliseringar. Alltmer börjar man dock inse att det behövs en mer differentierad verksamhet för den kvalificerade

arbetskraften för att lättare kunna rekrytera personal. En

motor i en sådan differentierad arbetsmarknad är

viktig

förekomsten av en eller av annan or-

forskningsorganisation

ganiserad FoU-verksamhet.

Man kan förvänta sig att näringslivsstrukturen i Sverige kommer att förändras. bl a pá det sättet att den kommer

att kräva fler forskarutbildade. Detta talar för en utbyggnad

av antalet forskarutbildade. Samtidigt talar utvecklingen i andra länder för att även det statliga FoU-systemet i övrigt bör ut. Även ett utbyggt FoU-system behöver fler byggas forskarutbildade De ca 30 000 studerande som nu personer.

finns vid de regionala högskolorna rekryteras i mycket liten utsträckning till forskarutbildning. En uppskattning har att 3 av studerande från de regionala gjorts promille

till forskarutbildning. medan det är 3

högskolorna rekryteras

vid de stora enheterna. De studerande vid de procent

högskolorna således en outnyttjad reserv för regionala utgör

en vidgning av FoU-systemet.

Den har visat att forsknings- och

föregående genomgången

i allt större utsträckning förekommer vid

utvecklingsarbete och i anslutning till de regionala högskolorna. Verksamheten

vid dessa har sedan de etablerades 1977 haft en

högskolor allt större växtkraft. Deras utbildningsvolym utgjorde 1982/

83 ca 15 av den utbildningsvolymen i procent sammanlagda

landet. räknat i årsstudieplatser. (UHÅ-rapport 1984:15.

s Även om den totala medelsförbrukningen inom hög-

35) skolan har förändrats obetydligt mellan 1982/83-1986/87.

har medelsförbrukningen vid de regionala högskolorna ökat

med drygt 20 procent under samma tid. Ökningen hänför sig främst från -externa medel. (UHÅ-rapport 1988:9. s 10)

Högskolorna har successivt omstrukturerat sitt utbildnings-

utbud till allt fler ekonomiska, systemvetenskapliga och tekniska utbildningar. Kortare ingenjörsutbildningar har se-

dan flera år utvecklats som lokala alternativ vid några av

dessa högskolor. Det förslag om mellaningenjörsutbildning

som nu kommer mycket markant

(DsU 1988:20) föreligger

att utvidga den tekniska utbildningskapaciteten vid dessa

högskolor.

Det kan under de närmaste åren finnas anledning att en ökning av de statliga FoU-utgifterna. Skulle överväga statsmakterna satsa på en mer omfattande sådan ökning, återstår frågan om vilka forskningsområden som skall samt var dessa satsningar skall lokaliseras. För prioriteras närvarande tycks det, bl a inom forskarsamhället. finnas två uppfattningar i denna fråga som står mot varandra. Enligt den ena är det väsentligt för Sveriges uppfattningen att hävda sig internationellt att de statliga FoUförmåga insatserna koncentreras till de orter i landet som nu har

fasta forskningsresurser. Enligt den andra uppfattningen ger

en FoU-satsning på ett antal nya och medelstora en större utdelning av insatta resurser än

högskoleenheter en utbyggnad av befintliga forskningsenheter. eftersom nya

forskningsmiljöer i större utsträckning stimulerar till nya

tankar och angreppssätt. En viss nyetablering av kvalitativt

FoU-verksamhet blir med ett sådant synsätt

högtstående såväl från synpunkt som från ett viktig regionalpolitisk internationellt konkurrensperspektiv.

skulle ur synpunkt vara Vilken strategi regionalpolitisk vid en utvidgning av forskningsresurserna?

lämpligast

som hittills förts inom den regio- Av de resonemang kommittén ärdet främst tre regioner i Sverige

nalpolitiska

är i särskilt behov av olika stödåtgärder: Norrlands som samt Sydöstra Sverige. l Norrlands inland inland. Bergslagen i Östersund. l Bergslagen finns ingen

finns högskolan

men är omgiven av ett flertal

högskola. Bergslagen högskolorna i Karlstad. Örebro. Falun/Borlänge, högskolor. och Gävle/Sandviken. Inom projektet Eskilstuna/Västerås

tekniska berörs alla dessa högskolor i Bergslagens högskola.

en form av där även universitetet i Uppsala nätverksprojekt, l finns högskolorna i Växjö och

ingår. sydöstra Sverige

Kalmar samt det snart etablerade Karlskrona/ Ronneby.

och förvandlas från

Först när forsknings- utvecklingsarbetet

med små och kortsiktiga satsningar till

att vara dagsländor

en mer verksamhet får det en mer varaktig

långsiktig

för den utvecklingen. Det är därför ur

betydelse regionala

viktigt att en

regionalpolitisk synvinkel synnerligen

av sker i sådana

utbyggnad forskningsverksamheten

som behöver stimulans för att bli bärkraftiga reregioner gioner.

är att förutsätta att de externa medlen kommer En strategi att öka och att verksamheten därför kan att fortsätta

under samma villkor som hittills. svårigheterna att

fortsätta och därmed att nå erforderlig

rekrytera kompetent personal i FoU-verksamheten är emellertid uppenbara med en

kvalitet sådan av FoU-verksamheten saknar vidgning systemet.

fortfarande stadga och långsiktighet. De regionalpolitiska

vinsterna kan därmed beräknas bli mycket marginella.

Det behövs en stadga för den fortsatta FoU-verksamheten de inte minst för att värna om

vid regionala högskolorna,

..,. i

och kvaliteten. En sådan stadga förutsätter integriteten

och för sig inte en utökning av FoU-resurserna vid samtliga regionala högskolor, utan kan åstadkommas pä andra sätt. Ett sätt skulle kunna vara att under vissa villkor ställa

någon typ av riskkapital till högskolornas av en förfogande.

omfattning motsvarande de externa FoU-medlen. Ett sådant riskkapital skulle kunna användas om externa medel ej kom högskolan till del i samma utsträckning ett följande är. Syftet med riskkapitalet skulle vara att garantera en viss nivå pä FoU-verksamheten samt att en större

möjliggöra

längsiktighet i personalrekryteringen. Denna typ av medel innebär inte i sig en utbyggnad av fasta forskningsresurser

med tillhörande forskartjänster och forskarutbildning.

En annan strategi är att inrätta ytterligare nägra fakulteter vid en eller flera av de regionala högskolorna. för att pä detta sätt vid nagra av enheterna etablera den stadga i systemet som fasta forskningsresurser ger. De enheter vars

FoU-verksamhet redan idag är av den arten att steget till

en fakultetsorganisation inte skulle vara alltför stort, är högskolorna i Karlstad. Växjö och Örebro. Högskolan i

Sundsvall/Härnösand har inom den tekniska sektorn en

relativt omfattande FoU-verksamhet och är inom detta

område väl sä förberedda för en fakultetsorganisation som

de nämnda högskolorna.

En utbyggnad av fasta forskningsresurser behöver emellertid

inte ske enligt den traditionella fakultetsorganisationen.

Temaorganisationen vid Linköpings universitet är tvärvetenskaplig och har organisatoriskt inordnats i en enda

fakultet. den filosofiska. Verksamheten vid de skilda Temata

har fatt goda kvalitativa omdömen. Den i organisation centrumbildningar och forskning över ämnesgränserna som redan påbörjats vid flera högskolor är ett första steg i en sädan utveckling. En av de utvecklingslinjer som kan övervägas vid sidan av den etablerade fakultetsindelningen

är säledes en flervetenskaplig och/eller en tvärvetenskaplig

forskningsorganisation. Det är främst de fd universitets-

filialerna som har en sådan bredd i sitt utbildningsutbud att de kan med universiteten. oavsett om det gäller jämföras av en traditionell fakultet eller en ansats uppbyggandet

liknande den vid Linköpings universitet. Övriga regionala

har en mer profilerad verksamhet. högskolor

En annan utvecklingslinje för en utbyggd forskningsverksamhet vid de regionala högskolorna är att bygga någon eller några av de forskningsorganisationen på inriktningar som högskolorna nu har eller håller på speciella att skaffa sig. dvs en profilering. Från regionalpolitisk sannolikt en kombination av teknik och synpunkt ger ekonomi i ett inledande skede störst spridningseffekter för i regionen. De högskolor som redan näringslivsutvecklingen nu har viss FoU-verksamhet inom såväl teknik som ekonomi är i Karlstad, Växjö, Sundshögskolorna och Kristianstad. Av vall/Härnösand. Eskilstuna/Västerås dessa har Karlstad och Växjö en FoU-volym som högskolor är mer omfattande än de övriga högskolornas. En betydligt annan som endast finns vid

specialitet/forskningsinriktning.

några av högskolorna är turism (Kalmar, Falun/Borlänge

och Östersund).

Andra kan erhållas att bygga vidare på specialiteter genom sådana i verksamhet som har samband inslag högskolans med Detta skulle t ex kunna regionens näringslivsinriktning. leda till en i Sundsvall/Härnösand och en ingenjörshögskola bostadshögskola i Gävle/Sandviken.

i resurser, bl a beroende på ett pågående behov

Knapphet att en stor del av utrustningen inom högskolan. talar förnya för att en allmän av forskningsresurser inte är utspridning ett lämpligt tillvägagångssätt. Om några forskningsområden skall till en annan högskoleenhet än den nuvarande. flyttas bör i första hand andra medel användas än omfördelning. Skall resurser omfördelas bör det ske utifrån kvalitativa Ett sätt skulle kunna vara att. med goda aspekter.

resursmässiga och yttre betingelser på en bestämd högskoleort som bas. efterfråga kompetens inom vissa specialiserade områden. t ex sådana som angivits ovan. Ett delvis liknande angreppssätt är STU:s inbjudan till svenska

forskargrupper på det materialtekniska och materialvetenskapliga området att lämna förslag till konsortiebildningar. I detta fall gäller det inte någon fast förlägg-

ning av forskningen. utan ett samarbete mellan befintliga

forskargrupper för att skapa stora och slagkraftiga

tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.

Ett alternativ kan vara att bara ställa krav på att angreppssättet skall bidra till en vetenskaplig förnyelse. medan forskningsområdet hålls öppet. Det finns naturligtvis flera varianter på samma tema, men utgångspunkten är att på en bestämd högskoleort skapa bättre materiella och

vetenskapliga betingelser än de nuvarande i utbyte mot en del av de befintliga forskningsresurserna.

Svensk forskningspolitik har som att huvudprincip forskning

huvudsakligen skall bedrivas inom högskolans ram. och inte

i särskilda forskningsinstitut. Trots detta bedrivs en stor del

av forskningen i sådana institut. Den finansierade statligt

institutsforskningen är huvudsakliga lokaliserad till

Stockholm. Ett annat sätt att förse de regionala

högskolorna med forskningsresurser vore att utnyttja den institutsforskning som redan finns. En del av denna

forskning skulle kunna lokaliseras till några av de orter där

de regionala högskolorna finns. En uppskattning har gjorts

att mellan 600 och 700 forskartjänster finns i stockholmsområdet tillhörande sådana institut. De största är arbetsmiljöinstitutet, arbetslivscentrum, brotts-

förebyggande rådet. försvarets forskningsanstalt och

eventuellt delar av naturvårdsverket. Utöver dessa institut

finns kollektivforskningsinstitut. där staten och intressent-

föreningar av industrier tillsammans finansierar verksamheten. Även dessa forskningsinstitut är främst

till Stockholm. Flera av dessa kollektivlokaliserade är små till sin personella omforskningsinstitut mycket tiotal och har ofta ett mycket starkt fattning (ett anställda)

med en institution vid någon av de tekniska

personsamband företrädesvis KTH. Några av instituten är högskolorna. såväl till sin omslutning som personellt. Det mycket stora forskningsinstitut. har ca största institutet. Skogsindustrins anställda. i Stockholms län. Rapport 1988:1. 300 (Forskning s Staten 1984/85 via STU med 127 miljoner 44) bidrog till de kollektiva som finns i kronor forskningsinstitut

Stockholms län.

En eventuell av forskningsresurser kan sannolikt utbyggnad endast till eller några av de regionala förläggas någon En av forskningsresurser vid några högskolorna. utbyggnad av de lokaliserade till eller i närheten regionala högskolorna. tre områdena Norrlands inland. Bergslagen och av de skulle innebära en kraftig förbättring av Sydöstra Sverige, för dessa l det föregående har rambetingelserna regioner. för detta skisserats. Eftersom det i olika utvecklingslinjer och finns flera högskolor. bör Bergslagen Sydöstra Sverige till samarbete i form undersökas. Vid möjligheten någon i Kalmar och Växjö bedrivs FoU inom t ex högskolorna områden. Ett forsknings- och utveckkompletterande inriktat mot vissa naturvetenskapliga områden lingsarbete turism finns i Kalmar, men saknas i Växjö. De samt som inte kan få del av en utbyggnad av landets högskolor skulle kunna någon form av forskningsresurser garanteras för att en större och kvalitet i kapital skapa Iångsiktighet FoU-verksamheten. Därmed skulle den projektbudna och också få en större forsknings- utvecklingsarbetet betydelse för regionens utveckling.

Litteratur

Andersson. Ake: Universitet. Regioners framtid. I samverkan med Björn Hársman och Jan Linzie. Regionplanekontoret. 1988.

Beckman. Björn: Att bilda FoU-organ mm. ERU-rapport

51/1987

De nya högskolorna - en utbyggnadsplan. UHÅ:s re-

dovisning av regeringens strukturuppdrag. UHÅ-rapport

1987:13

Den regionala obalansen och forskningen. Vilken modell väger tyngst i framtiden? Referat av en konferens i Falun 1988-05-19

Eriksson. Arne: De regionala högskolornas roll i en regional

innovationspolitik - principiella synpunkter. PM.

Eriksson. Olof: Högskolor. forskning och regional utveckling.

PM 1988-06-02

Forskning i Stockholms län. Teknisk och naturvetenskaplig

forskning och utveckling inom företagssektorn. Stockholms

läns landsting, Regionplanekontoret.

Hansteen. Kjell m fl: Evaluering av regionala forsknings-

stiftelser. Rapport GRS 727/1988 Gruppen för resursstudier,

Oslo

Jense, Göran: Den nya högskolan. En rapport om Högskolan i Växjö. 1988.

Johnstad, Tom: Teknologisentre i Norden. Industri-

ekonomiskt institut, Bergen. Rapport nr 92/1987

Lidén, Per: Resurscentra i Sverige. STU-information 623- 1987.

i Örebro: Utvecklingscentra inom

Länsforskningskommittén

Örebro län. Juni 1988.

Regionala teknikspridningsprogram - en sammanställning.

SIND.STU.UHÅ.SÖ 1987.

Teknikspridningsuppdraget

Reitberger. Göran: Utvärdering av IFY - Innovations- och forskningscentrum i Y-län. Konsultrapport till FRN 1986.

- PM 8: 1987.

Samspel näringsliv högskola. Ingenjörs-

vetenskapsakademin

Små och medelstora -

högskolor regionala kompetens-

centra? SlND PM 1986:7

Statistiska meddelanden U16 SM 8701 FoU-verksamheten i

Sverige 1985-1987. Översikt

Året som gick. Verksamhetsberättelse för högskolan

1984/85, UHÄ-rapport 1986:15

Aret som gick. Verksamhetsberättelse för högskolan

1986/87. UHÅ-rapport 1988:9

Bilaga

FOU-OMRÅDEN PER HÖGSKOLEENHET

Qrebro

Byggd miljö, social planering och kommunal politik

Kvinno- och jämställdhetsstudier

Hälsa i arbetslivet Lokalhistoria Forskning och metodutveckling i statistik Samhallsarbete

Skol- och utbildningsadministration

Hälso- och sjukvárdsadministration

(Vid Örebro läns landsting finns särskilda grupper för

omvârdnadsforskning. primärforskning. social forskning,

klinisk medicinsk forskning och beteendemedicin)

Karlstad

Teknisk kemi

Produktionsteknik och produktionsekonomi Naturresurser och energiekonomi

Datapedagogik

Skolforskning Arbetslivsforskning

Regionalpolitisk forskning

Tjänsteforskning

ygxiö

Arbetsmarknadsforskning

Ekonomisk forskning med inriktning pá bl a småföretag

Materialadministration, logistik Historisk forskning Invandrarforskning Kommunikationsforskning Omvårdnadsforskning Pedagogisk forskning

§undsvalIZHämösand

Systemteknik

Kemi/ materialteknik

Drift- och underhållsteknik

Ekonomi- och systemvetenskap

Kommunikation

Språkvetenskap

Lärarutbildning Kulturvetenskap

Eskilstuna [Västerås

Svetsforskning Produktionsautonomi Elektronik Ekonomi

,Ignköping

Barn- och ungdom Didaktik Handikapp Marknadsföring Industriell ergonomi

Kalmar

Turism Livsmedelsteknik Naturresursplanering

Solenergi Idrottsvetenskap Undervisningssektom Turism Medicinsk teknik Industriella processer Materialteknologi

åvle i n

Materialteknik Undervisningsområdet

BOYÅS

Bibioteksforskning (knutet till Göteborgs universitet)

Textil (datastyrda tillverkningsprocesser)

Qstersund

Livsstilar och livskvalitet

Ekonomi och fördelningsfrågor

Information och kommunikation

Omsorgsforskning Näringsliv och regional utveckling

Expertsystem inom teknikområdet

Praktisk ekologi

lggistiangtgd

Polymerer Ekonomi Undervisningssektom

Omvårdnadsforskning (Vardhögskolan)

Halmstad

Mekatronik Bildbehandling och datateknik Arbetstidsutveckling

Idrottspedagogik

Barnomsorg

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Översyn av utlänningslagsstifmingen. A. 39. Mal och resultat - nya principer m: det statliga Kortare väntanA. stödet till föreningslivet. C.

§99:-

Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A Föräldrar som förmyndare. m.m. Ju. Kunskapsoverföring genom foretagsutveckling. Tidig och samordnad rehabilitering - samverkans- UD. metoder och rehabiliteringsinriktad ersättning Utgått. m.m. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. Statens roll vid ñnansiering av export. UD. Frihet frân ansvar. Ju. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C.

swwsøw

En ny skyddslag. FO. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Sverigeinformation och kultursamarbete. UD. Vissa internationella skattefrågor. Fi. Rätt adress. Fi. Tillfällig handel. Fi. .- t... öppenhet och minne. U. Kommunalt stod till de politiska partierna. C. Civil personal i försvaret. F6. Reforrnetat presstöd. U. Handel med optioner och terminer. Fi. Arbetsmarknadsstriden lll. A.

G255

Översyn av bostadsrättslagen. Bo. Arbetsmarknadsstriden IV. A. Medborgarkommissionerts rapport om svensk Ut med musiken. U. vapenexport. SB. Att följa medieutvecklingen. U. 3 SÄPO-Säkerhetspolisens och organisa- S3. Domarbanan - Utbildning ochmeritvärdering. Ju. tion. Ju. Om semesta. A. Reklamskatten. Fi. Hushållens skuldsättning. Fi.

;S Rapport av den parlamentariskt: kommissionen 56. Export av farliga varor. FL

med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. 57. Pensionssystemets stabilitet. S. Uslands- och biståndsinformation. UD. 58. Utrikeslörvalmingens inriktning och organisation.

85 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på UD.

skolområdet U. LII 3° Riksgäldskontoret - frän riksdagens verk till rege- B Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. ringens myndighet. Fi. Fi Iänkekonomiskt-betalaskattenitidJ-“L

Ny Del 2.

taxeringslag - Reformerad skatteprooess. Miljömärkning av produkter. Fi. Fi. Storstadstrañk 1 - tillfälligt förbud mot biltrafik SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering vid särskilt svära luftföroreningar. K. av miljöriktig teknik. UD. Kommission och dylikt. Ju. Lotten i radio och TV. U.

S33

lntegritetsskyddet i informationssatnhället 5. Ju. Förnyelse och utveckling. C. Pertsionärema - inflytande och Inedbestämntande. Frikommurtförsöket. C. S. Lönegarantin och fönnänsrättsordningen - om Köp av byggnad på ofri grund. m.m. Ju. lönegarantins betydelse för det ökade antalet Kommunalt stod till ungdomsorganisationema. C.

företagskonkurser. A. SSS De botaniska trädgårdarnas verksamhet och ñ-

Videováld II - förslag till atgärder. U. nansiering. U. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. $ FoU vid regionala högskolor. l. Arbetsdomstolen. A. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Delbetänkande 4. Ju. Läge för vindkraft. Bo. Släpp kopioma fria. Fi. Dalälven - en miljösatsning. ME. Offentlig lönt-statistik. Behov och produktionsformer. Fi. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. Statens ansvar för spridning och visning av värdefull ñlm. U. Ägande och inflytandei svenskt näringsliv. l.

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

a

Statsrådsberednlngen Förnyelse av kreditrnarknaden. [29]

Medborgarkontmissionens rapport om svensk vapen- slapp kopionra fria. [33] export. [15] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsforrner. [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36]

Justitiedepartementet

Vissa internationella skattefrågor. [45] Utgått. [5] Tillfällig handel. [46] Frihet från ansvar. [7] Hushållens skuldsattning. [55] SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Export av farliga varor. [56] [16] , Riksgaldskontoret - från riksdagens verk till regeringens Rapport av den parlamentarisk: kommissionen med myndighet. [59] anledning av mordet på Olof Palme. [18] Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid [60] Översyn av upphovsrattslagstiftningen. Delbetänkartde 4. Miljömärkning av produkter. [61] [31l Föräldrar som fonnyrtdare. m.m. [40] Domarbanan - Utbildning och meritvârdering. [53] Utbildningsdepartementet kommission och dylikt. [63] öppenhet och minne. [l l] lntegritetsskyddet i informationssamhallet 5. [64] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolom- Köp av byggnad på ofri grund. m.m. [66] rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24] Utrikesdepartementet Videovald ll - forslag till åtgärder. [28] e Statens ansvar för spridning och visning av värdefull Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] [9] ñlm. [37] Sverigeinformation och kultursamarhete. U-lands- och bistandsinfonnarion. [19] Reformerat presstbd. [48] SlIESTA - Ett internationellt institut för värdering av Ut med musiken. [51] miljöriktig teknik. [23] Att följa medieutvedrlingen. [52] Statens roll vid finansiering av export. [42] De botaniska trlldgñrdarnas verksamhet och finansiering. Utrikesförvaltrtingerts inrikuring och organisation. [58] [68]

Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet En ny skyddslag. [8] Översyn av utlanningslagstifmingen. [l] Civil personal i försvaret. [12] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - “olycka” eller arbetsmiljöbrotüü] Lönegarantin och förrnånsrattsordningen - om löne- Socialdepartementet Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- garantins betydelse för det ökade antalet företagskatatodcr och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] kurser. [27] Arbetsdomstolen. [30] Pensionssystemets stabilitet. [57] Pensionllrema - inflytande och medbestämmande. [65] Arbetsmarknadsstriden Ill. [49] Arbetsmarknadssuidett lV. [50] Om semester. [54] Kommunikationsdepartementet Storstadstrafrk 1 - tillfälligt förbud mot biltrafik vid särskilt svåra luftföroreningar. [62] Bostadsdepartementet Översyn av bomadsrltttslagen m.m. [14] Finansdepartementet Läge få vindkraft. [32] Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Indtrstridepartementet Reklamskatten. [17] Provning och kontroll i internationell samverkan. [6] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del l. [21] Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. [38] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] FoU vid regionala högskolor. [69]

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26] Mål och resultat- nya principer för statens stöd till föreningslivet. [39] Folk- och bostadsräkningar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska partierna. [47] Kommunalt stöd till ungdomsorganisationema. [67]

Miljö- och Energidepartementet

Dalälven - en miljösatsning. [34] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44]

KUNGL. BlBL.

1989 -Ol-18

STOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET 91-38-10267-6 W ;spy