Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

vid

Førskning

de mindre och

medelstora

högskolorna

SMB

1989:27

. . . . . . . H54.

Statens offentliga utredningar

W534 1989:27

w

Utbildningsdepartementet

vid de

Forskning

mindre och medelstora

högskolorna

Betänkande av om

tgredningen forskning vid de mindre

och medelstora högskolorna Stockholm 1989

och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU 47 STOCKHOLM. 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 Best. nr. 38-12078-X.

kan beställa» Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: O8fl63 23 20 Telefontid 8° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - l6°° (endast internt)

REGERINGSKANSLHETS

OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10312-5 Stockholm 1989 ISSN 037s-250x

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Regeringen beslöt 1988-07-28 att chefen för bemyndiga utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med att utreda uppdrag vissa frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Med stöd av förordnade regeringens bemyndigande dåvarande chefen för statsrådet utbildningsdepartementet, Bodström, riksdagsledamoten Lars Gustafsson till utredare.

Till sekreterare åt kommittén Göran

utsågs forskningsledaren

Graninger och till biträdande sekreterare avdelningsdirektören Bengt-Göran Martinsson. Kommitténs sekretariat har varit till förlagt universitetet i Linköping.

Utredningen, som började sitt egentliga arbete vid månadsskiftet september-oktober 1988, har arbetat under stor och tidspress genomförts på sex månader.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande vid de Forskning mindre och medelstora högskolorna.

Från universitet, och har inhämtats högskolor forskningsråd en rad uppgifter om verksamhet av intresse för utredningen.

Utredningen har besökt samtliga mindre och medelstora högskolor med undantag för högskolan i Halmstad och i Skövde. högskolan Företrädare för den förra högskolan emellertid vid ett deltog sammanträde förlagt till i och företrädare för högskolan Jönköping den senare vid ett sammanträde till i Borås. förlagt högskolan

Under utredningens gång har jag och sekreterare besökt utredningens samtliga universitet och haft med rektorsämbetena överläggningar och företrädare för olika fakultetsnämnder. Motsvarande överläggningar har ägt rum också med rektorsämbetena vid högskolan i Luleå, Högskolan för i Stockholm,

lärarutbildning

Chalmers tekniska högskola, Tekniska Kungliga Högskolan och Karolinska institutet.

universiteten och har jag fått Vid överläggningama på högskolorna den

information av väsentlig betydelse föreutredningen._Genom

med såväl ledning som i forskning direkta kontakten högskolornas under forskarutbildning har jag fått konkreta aktiva lärare och lärare av de som t ex är och ofta livfulla beskrivningar problem med att vara lärare vid en mindre högskola förknippade samtidigt Även med och doktorand vid ett universitet. överläggningarna har varit värdefulla och ökat mina universitetens företrädare t ex vilka insatser man realistiskt kan att kunna bedöma möjligheter när det verksamheten vid förvänta sig från en fakultetsnämnd, gäller

en mindre eller medelstor högskola.

i den av högskolan i Växjö 1 november 1988 deltog utredningen om Forskning vid de nya anordnade nordiska konferensen i samma månad med rektorerna for högskolorna och sammanträffade när dessa var samlade till en konferens. landstingens vårdhögskolor, Vid en studieresa till i 1989 besökte utredningen Høy-

Norge januari

sammanträffade med prorektor vid skolesenteret i Rogaland och Jens Erik Fenstad samt expeditionsuniversitetet i Oslo, professor chefen Thore Olsen vid Kultur- och vitenskapsdepartementet.

med 1987 års kommitté,

Utredningen har samrått regionalpolitiska

och och haft överläggningar med Universitets- högskoleämbetet förenade Studentkårer samt deltagit i ett av företrädare för Sveriges med Gudmund Hemes om den UHÄ anordnat seminarium professor och Med viten og vilje.

norska universitets- högskoleutredningen

Sekreteraren har i ett sammanträde med Vetenskapsdeltagit till har vid akademiens akademinämnd. Synpunkter utredningen

framförts av Landsorganisationens forsknings-

överläggningar särskilt tillkallad utredare inom kommitté (LoFo) samt Sven Moberg, och Hans-Erik Östlund, konsult åt Arbetsmarknadsdepartementet, i Jämtlands län och Västernorrlands län. länsstyrelserna

Med detta betänkande har jag slutfört mitt uppdrag.

Stockholm i mars 1989

Lars Gustafsson

/Göran Graninger

Innehåll

Högskolan och forskningsanknytningen x! 1977 års högskolereform Begreppet forskningsanknytning

Högre utbildning och forskning i Norge - och kvalitet 14 decentralisering

Högskolornas forskning och lärarnas vetenskapliga utbildning 23 Forskning och utveckling -innehåll, organisation och finansiering 23 FoU - innehåll och organisation 24 Högskolan i Borås 25 Högskolan i Eskilstuna/Västerås 26 Högskolan i Falun/Borlänge 26 Högskolan i Gävle/Sandviken 27 Högskolan i Halmstad 29 Högskolan i Jönköping 30 Högskolan i Kalmar 3 1 Högskolan i Karlstad 32 Högskolan i Kristianstad 34 Högskolan i Skövde 35 Högskolan i Sundsvall/l-Iämösand 35 Högskolan i Växjö 37 Högskolan i Örebro 39

Medlen för forskningsanknyming och högskolans kontaktorganisation 54

och regional resurs 58

4 Högskoloma som vetenskaplig

58 Lärarna 58 Lärarnas kompetens av lärare 63

Forskarutbildning högskolans

Högskoloma och vetenskapssamhället

forrnaliserade samarbete 72 och universitetens

Högskolomas

- det informella och universiteten

Högskoloma

75 samarbetet och sektorsorganen 77

Högskoloma, forskningsråden

Högskoloma och samhället

82 Slutsatser

- modeller 85

5 Framtid och utveckling några

85 Fyra universitetskulturer 88

Forskning på eget programansvar

91 Tilldelningen av resurser - 92

Fyra modeller för samverkan högskola vetenskapssamhälle

_ Re gionuniversitet

Fakultetsnänmd med nuvarande sammansättning 92

Fakultetsnänmd med från högskolorna 94

representation

Rektorsämbetena ansvarar för samarbetet 94

Högskolomas forskningsnämnd

kontrakt 97 Samarbete genom En formellt obunden 98

högskola

Högskolomas forskningsdelegation

104 Sammanfattning

6 107 Förslag

Utredarens direktiv lll Bilaga

1. Högskolan och

forskningsanknytningen

1977 års högskolereform

Min uppgift är att utreda vissa om vid frågor forskning de mindre och medelstora En i huvudsak högskoloma.1 allmänt accepterad uppfattning är att god utbildningskvalitet förutsätter nära anknytning mellan utbildning och I 1977 forskning. års riksdagsbeslut om högskolan betonades vikten av ett nära samband mellan och forskning utbildning och i den nya högskolelagen uttalades att all utbildning skall vila på vetenskaplig grund. Beslutet år 1977 innebar också att

högskolebegreppet vidgades och att en rad eftergymnasiala

utbildningar fördes till högskolan.

Samtidigt underströks att

sambandet mellan och utbildning forskning inte nödvändigtvis måste innebära att

grundutbildning, forskarutbildning och forskning äger

rum vid eller varje högskola inom ramen för en och samma institution.

En rad nya har högskolor inrättats sedan mitten av 1970-talet, samtliga utan egen

forskningsorganisation. Ingen av dessa nya

högskolor har tilldelats fasta resurser för

forskning.

Frågan om sambandet mellan och

forskning grundutbildning hade

aktualiserats redan tidigare, av 1963 års nämligen universitetsutredning, som att traditionell

föreslog universitetsutbildning inom de

filosofiska fakultetemas områden skulle till förläggas fyra nya orter:

Växjö, Linköping, Karlstad och Örebro. Genom att dessa

nya utbildningsinstitutioner gjordes till universitetsfilialer « löstes frågan och anknytning mellan och

forskning grundutbildning åstadkoms.

Universitetslektorema vid ñlialema blev ledamöter av fakultetema

1I fortsättningen används oftast högskoloma i stället för det fullständiga uttrycket de mindre och medelstora högskolorna. På motsvarande sätt används universiteten som sammanfattande begrepp för universitet och högskolor med fasta resurser för forskning och forskarutbildning.

vid moderuniversiteten, och de liksom universitetsadjunktema eniny - kom att och för universitetsñlialerna tillskapad lärarkategori tillhöra vid ämnesinstitution vid lärarkollegiet respektive moderuniversitetet. Därmed fick de, åtminstone i formellt avseende, samma som lärarna vid moderinstitutionerna, när det gällde ställning möjligheterna till forskningskontakt.

När universitetsñlialen i Linköping år 1970 uppgick i den nya högskoleenheten i bröts till universitetet i Linköping kopplingen Stockholm och därmed blev åter aktuell om hur utbildningen frågan skulle till Denna vid den nya ñlosoñska fakulteten knytas forskning. löstes i slutet av 1970-talet ett för unikt sätt. Vid på Sverige filosofiska fakulteten en särskild sektion med byggdes upp och sektionen för problemorienterad forskning forskarutbildning: temaorienterad Denna arbetar for närvarande med forskning (Tema). ett och fem teman, vilka tillsammans disponerar tjugotal professurer har 125 forskarstuderande heltid. Med Temas tillkomst omkring på etablerades och vetenskaplig miljö i en bred, forskningsorienterad Tema utbildningen tillfälle till Linköping. ger den grundläggande samverkan med och även om inte alla forskning forskarutbildning, lokala en ämnesbaserad forskningsöverbyggnad kunnat anspråk på tillfredsställas.

I samband med 1977 års kom frågan om högskolereform på nytt sambandet mellan och forskning i fokus för intresset.

grundutbildning

Universitetsñlialema att vara filialer och blev självständiga upphörde och diskussionen om hur lärarna där skulle högskolor ånyo uppstod beredas tillfälle att vidmakthålla sin vetenskapliga kompetens och hur sambandet mellan och skulle Men

forskning grundutbildning tryggas.

också i lika de nya högskolor som inte tidigare frågan gällde hög grad varit universitetsñlialer och lärarna inom de akademiska ämnena och

de traditionella universitetsutbildningama där.

om sambandet mellan forskning och Samtidigt vidgades frågan grundutbildning till att omfatta också de utbildningar som nu fördes in under och som inte haft någon direkt högskolan tidigare anknytning till vårdutbildningarna inom den forskning, exempelvis landstingskommunala och lärarutbildningarna inom den högskolan statliga högskolan. För dessa återstod att finna utbildningar anknytningspunkter till redan existerande forskning eller att organisera forskning inom nya områden, lämpade som forskningsöverbyggnad till dem. Denna senare är emellertid för de fråga giltig

nya högskoleutbildningarna, oavsett om de knutits till

något universitet eller till av de mindre och medelstora någon högskolorna. Frågan gäller således lika

mycket förskollärarutbildningen vid

universiteten som samma vid t ex

utbildning högskolan i Falun/Borlänge och hör därför endast indirekt samman med min

uppgift.

För att stärka sambandet mellan och

grundutbildning forskning

vidtogs en rad åtgärder i samband med 1977 års högskolereform. Landet indelades i sex med var högskoleregioner sitt universitet. Dessutom inrättades ett för

fakultetskollegium var och en av

fakulteterna i regionen. blev

Fakultetskollegiet gemensamt för

högskolorna inom regionen med som tjänster professor eller lärare med krav

på lägst doktorskompetens. Fakultetskollegiets uppgift är att

såsom samrådsorgan och dess kontakt

främja forskning med sam-

hällslivet samt sambandet mellan

forskning, forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning. Dessutom har kollegiet uppgiften

att utse ledamöter i fakultetsnämnd.

Inom varje högskoleregion inrättades vidare en regionstyrelse, som bl a fick att ansvara för uppgiften utbildningamas forskningsanknytning. Härför tilldelades särskilda regionstyrelsema medel.

1 början av 1980-talet den kritik som från tilltog början funnits mot regionstyrelserna som varande en och onödig byråkratisk instans mellan å ena sidan statsmakterna och å andra sidan universitet och högskolor. En rad skäl ledde till att år 1987 riksdagen beslöt att avskaffa regionstyrelserna. Därigenom utökades högskolornas och

högskolestyrelsemas eget ansvar för planering och genomförande av utbildning och forskning. Samtidigt framhöll statsmakterna vikten av

ett fortsatt nära samarbete mellan högskolans utbildning och dess vetenskapliga verksamhet. Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna fortsatte vara ledamöter i

fakultetskollegierna vid

universiteten; fakultetsnämnderna gavs ett visst ansvar för verksamheten vid de som saknar

högskolor egen fakultetsorganisation. I högskoleförordningens 14 kapitel kom detta till

uttryck i 20 §, 3 momentet: Fakultets- eller sektionsnämnden skall särskilt till högskolestyrelser och linjenämnder föra fram sådana och synpunkter förslag rörande den

grundläggande högskoleutbildningens innehåll

och organisation, som av den betingas vetenskapliga utvecklingen och

forskarutbildningens behov...

tillsköts vissa medel för att

I samband med 1977 års högskolereforrn

m fl forskning. Vid högskolor utan egen främja universitetslektorers medlen mellan de

fakultetsorganisation fördelade regionstyrelsen

över ansökningarna. I sökande sedan berörd fakultetsnämnd yttrat sig

trädde i kraft upphörde samband med att den s k LÄTU-reformen i den s k resursen - medel avsedda att detta anslag och uppgick rörliga

högskolelektorer och högskolebereda vetenskapligt kompetenta att bedriva forskning. Medel ur den rörliga adjunkter tillfälle av vid högskoleenhet med

resursen har fördelats högskolestyrelse

beslut har grundats på

fasta forskningsresurser. Högskolestyrelsemas

vid vilken den sökande är anställd

från den högskoleenhet

yttrande berörd fakultetsnämnd. Den 1 mars 1989 trädde en ny samt från med innebörden att medel för forskning ur den författning i kraft fördelas av berörd fakultetsnämnd eller rörliga resursen

motsvarande.

ansvar således inte till verksamheten Fakultetsnämndernas begränsas

Nämndema har också ett ansvar för att till vid den egna läroanstalten. - och högskolestyrelser - föra de närmast ansvariga linjenämnder

den utbildningens innehåll och

fram synpunkter på grundläggande

även vid de andra högskolorna i den egna organisation finns således i viss mening

högskoleregionen. Högskoleregionerna

kvar även om avskaffats.

regionstyrelsema

har också ett ansvar för att lärarna vid de Fakultetsnämnderna att utvecklas i sitt mindre och medelstora högskolorna ges tillfälle

Detta sker, som mina direktiv säger, fömämligast genom egen yrke; lika väl forskning vid de enheter som har egen fakultetsorganisation

som inte sådan. Nämndernas uppgift är

som vid de enheter harnâgon

att inlemma lärare vid högskolan i en fruktbar yrkesmässig samtliga

oavsett om högskoleenheten har egen fakultetsorgagemenskap,

nisation eller ej.

Begreppet forskningsanknytning

de har diskussionen om Inom medellånga vårdutbildningarna

varit särskilt omfattande. En relativt aktuell forskningsanknytningen av debatten finns i Samverkan för sammanfattning Maj Aldskogius,

till och forskarutbildning för kommunal anknytning forskning

högskoleutbildning inom vårdområdet. En sammanfattning av läget

1987 Beträffande lärarutbildningarnas och våren (1988, stencil).

ll

andra nya

högskoleutbildningars forskningsanknytning har

diskussionen varit mindre omfattande.

Sammanfattningarna av

debatten handlar främst om administrativa, organisatoriska och pedagogiska frågor medan mycket lite är sagt i den innehållsliga frågan. Den senare är relevant för mitt Vad uppdrag: är det som sker när stoff och synsätt från överflyttas forskning till grundutbildning?

Stefan Björklund har i Att föredraget bygga på vetenskaplig grund

analyserat begreppet forskningsanknytning och ett antal

gjort preciseringar av detta! har funnit hans Jag analys värdefull för mitt uppdrag. Den följande diskussionen om begreppet forskningsanknytning bygger i huvudsak på Björklunds

framställning.

Björklund erinrar om att stor forskning åtnjuter prestige i vårt samhälle. Men som samtidigt många utbildningar vill få

forskningsanknytning och åtskilliga lärare inom strävar

högskolan efter att bli erkända som forskare finns en underström av kritik av de värden som styr

forskningen. Forskningsanknytning har en positiv

värdeladdning. Mot detta står det laddade negativt ordet förvetenskapligandet.

Med begreppet

forskningsanknytning kan man för det första mena att

utbildningens innehåll skall stå i överensstämmelse med forskningens aktuella resultat och om innefatta möjligt forskningens senaste rön.

Forskningsanknytning i denna innebörd kräver, som

Björklund framhåller, tre saker: att lärarna är väl att läromedlen pålästa, hålls aktuella samt att det finns i till forskning anslutning utbildningen.

l diskussionen om de

medellånga vårdutbildningarna har möjlig-

heterna till inom

forskarutbildning medicinska och samhällsveten-

skapliga ämnen som en haft en framträdande påbyggnad plats. Men man har också skapat ett eget forskningsområde, omvårdnads-

forskning. För socionomutbildningarna har påliknande sätt skapats

ett eget område, socialt arbete. Detta kan den andra sägas vara preciseringen av begreppet

forskningsanknytning.

En tredje och av vanlig precisering är att i

forskningsanknytning

undervisningen foga in träning i metod. vetenskaplig Björklund påpekar, att den som skall göra en kurs i vetenskaplig metod för ett ämne som saknar

naturlig forskningsanknytning står inför

lFöredraget kommer att publiceras i festskrift till Martin Hzson Holmdahl.

inte en metod utan många och de svårigheter. Det finns vetenskaplig från till forskningsområde. Allvarligare skiljer sig forskningsområde i metod utan till problem i är emellertid att undervisning anknytning och i värsta fall leder till en form av bästa fall är bortkastad eller till att man låter metoden vara viktigare förvetenskapligande, än problemet.

hänvisar till den norske filosofen Jon Elster, som har fäst Björklund förekomsten av och sociala

uppmärksamheten på psykologiska

måste vara sidoeffekter. Sömn är ett effekter som genom sin natur in för att sova, somnar inte. slående exempel: Den som beslutsamt går relevant för frågan om Elsters iakttagelse är i högsta grad

utbildningens forskningsanknytning. Detta framgår av Roger Säljös

i boken Hur vi lär iakttagelser för vilka han redogör i en uppsats D Hounsell, N Entwistle). Inlärning är en (1986, red F Marton, i sin tur är en biprodukt av biprodukt av förståelse av en text, vilken Om däremot att lära in intresse för texten. läsningen styrs av avsikten missförstår läsaren textens vilket leder texten förbiser eller budskap, inte fastnar i minnet. pedagogiska lärdomar till att innehållet Viktiga

finns i detta resultat.

motivation drar slutsatsen att det krävs en bestämd inre Björklund till stånd. Det nyfikenhet - för att effektiv inläming skall komma går Men de yttre villkoren kan inte att instruera en elev att vara nyñken. så att stimuleras. Metodkurser eller undervisning ordnas nyfikenhet

om aktuella kan inte vara forskningsanknytningens

forskningsrön innebörd, allrahelst som det for stora undervisningsområden djupaste att redovisa och metoder knappast finns några forskningsrön

orelaterade till problem leder ingenstans.

är av rätt art kan den en viktig länk Om den inre motivationen utgöra av

mellan forskning och studier. Björklunds fjärde precisering

kan formuleras som ett krav att begreppet forskningsanknytning för en till Men den skapa förutsättningar attityd kunskapsstoffet. det ñnns inte något sätt attityden är av den sort, som Elster pekat på: att en sådan direkt i beslut som reglerar underinfoga attityd

visningen.

I UHA:s och förslag inför 1987 års forskningspolitiska

överväganden

diskuteras plats i proposition (UHA-rapport 1986:14) forskningens samhället. Först refereras till det faktum att man i hela den

industrialiserade världen vara överens om forskningens tycks

avgörande betydelse för den ekonomiska Denna utvecklingen. synpunkt brukar kompletteras med synpunkten att humanveten-

skaperna också är viktiga trots att de inte låter värderas i ekosig nomiska termer.

UHÄ tar inte avstånd från detta men framhåller resonemang, att det missar det som utgör fundamentet för i samhället: vetenskapens plats den kritiska av våra

omprövningen föreställningar och sökandet

efter ny kunskap om världen oss. Det är inte omkring nyttan eller njutningen utan nyfikenheten som får oss att utforska universums yttersta gränser, materiens minsta strukturer, livets hemliga koder, människans förflutna eller det i alla mänskliga skapandet dess uttrycksformer.

Björklund drar av detta slutsatsen att vi säkert har resonemang nytta av vår nyfikenhet, men bara som en bieffekt i Elsters mening, eller bara så länge vi söker för dess skull. kunskap egen Reducerar vi

kunskap till ett medel kommer vi inte att vårt

utvidga vetande. För frågan om

forskningsanknytning innebär detta att innehållet i en

utbildning inte helt och hållet kan underordnas krav på nytta. Omvänt leder det till slutsatsen, att vi, om vi inte har råd med en sådan inre kvalitet i en måste sluta yrkesutbildning, tala om forsknings-

anknyming.

Björklund avslutar sin diskussion om med

forskningsanknytningen

följande summering: Det väsentliga med är inte

forskningsanknytning

i första hand att de infoga senaste i

forskningsresultaten

undervisningen eller instruera de studerande i vetenskapliga metoder. Slutsatsen blir att det inte är så bekymmersamt, som man kan tro, om det inte finns

någon livlig forskningsfront i anslutning till

utbildningen. Uppgiften bör i stället formuleras:

Öppna det veten-

skapliga samtalet för den studerande, få honom eller henne att som sina egna skäl se de skäl för och emot ståndpunkter som konstituerar det vetenskapliga meningsutbytet.

Forskningsanknytningens betydelse, i den som

mening begreppet här har diskuterats, i att vidmakthålla ligger den institution där man tänker både fritt och rätt, där tro och tvivel balanseras, där varje argument är välkommet men dåliga rensas och där argument bort, var och en får sina teser men spika ingen undgår sin opponent.

i -

och forskning Norge 2. Högre utbildning

och kvalitet

decentralisering

Universiteten och distriktshögskolorna

överlämnades instillingen Med viten og vilje I september 1988

1988:28) av den s k Hemeskommittén (Norges offentlige utredninger Därmed startade en till Kultur- og vitenskapsdepartementet i Norge.

intensiv debatt om det norska högskolesystemet.

erinrar om att den högre utbildningen i Norge Hemeskommittén våldsamt under de senaste 20 åren. Antalet studieplatser expanderat från cirka 30 000 år 1965 till 95 000 år 1987. har tredubblats

har på ett sätt som tillfredsställt regionala

Ökningen genomförts

i Trondheim och intressen dels genom att nya universitet byggts upp

dels och främst att en ny typ av utbildnings- Tromsö, genom med bl a etablerats i regionerna. institutioner distriktshögskolor fått två delvis - ett Därmed har Norge parallella högskolesystem och ett baserat - som både nationellt och vetenskapsbaserat regionalt

varandra och ger utrymme för specialisering. komplettar

av den har lett till att Den högre utbildningen

geografiska spridningen

än nu studerar vid Kvinnorna flera grupper tidigare högskolorna.

t ex i en större andel av högskolestudentema än männen. utgör dag

om vid de mindre och medelstora För utredningen forskning är förhållandena vid de norska distriktshögskolorna av högskolorna Dessa tillkom som en av den s k stort intresse. högskolor följd

1970. Den frågan för denna Ottosenkomiteens förslag viktigaste

den dimensionering. Det kommitté gällde högre utbildningens

handlade om att tillfredsställa den stora efterfrågan på högre

när stora barnkullar vuxit utbildning som uppstod efterkrigstidens

Kommittén beräknade att skulle stiga till cirka upp. efterfrågan

90 000 vid mitten av 1980-talet.

platser Denna har stämt beräkning

väl.

Ottosenkommittén tog ett annat

viktigt grepp genom att föreslå en utbyggnad av regionala studiecentra: En slik utbygging av ny utdanningkapasitet på regional basis kan det å drive også gjøre mulig

fram talenter som ellers ikke ville fått

utfoldesesmuligheter. Et lite

land som vårt er i

saerlig grad avhengig av at begavelsereservene fullt

ut blir tatt i bruk. Studiecentras

uppgifter angavs tydligt: Komiteen

vil understreke att den

utdanning de nya studiesentra skall gi,

hovedsakelig vil bestå av varierte former for yrkesrettet

utdanning på

postgymnasialt nivå. Det dreier seg med andre ord først og fremst om alternativer til

universitets/høgskoleutdanningen. I et mindre

omfang kan det også komme på tale at de nye studiesentra direkte

avlaster

universiteter/høgskoler for elementatr undervisning.

Kommittén

föreslog att de nya postgymnasiala utbildningarna jämte

en rad äldre

högskoleutbildningar samlades i ett system av distriktshögskolor.

I Herneskommitténs betänkande tas

arbetsfördelningen mellan distriktshögskolorna och andra utbildningsinstitutioner till

upp

ingående diskussion. Debatten om arbets- och

ansvarsfördelningen

mellan

distriktshögskolor och universitet är principiellt intressant

också ur svensk

synpunkt.

Som en indirekt

följd av Ottosenkommitténs korn

förslag forskning

att efterhand

spridas till nya institutioner. Detta var främst av följden lokala initiativ och academic

drift, dvs den mycket

vanliga

ambitionen hos högskolorna att vidga sitt arbetsområde; först

agerade lärarna vid

distriktshögskoloma och sedan de lokala politikerna för

att öka

forskningsinslaget både som basis for undervisning og som

ledd i regional Avsikten utvikling. var ursprungligen inte att

distriktshögskolorna skulle bedriva forskning, men senare har

principen knäsatts att de skall ha denna möjlighet. Genom

Stortingsmelding 1975-76:35 slogs fast:

En vil understreke her at distrikshøgskolene må betraktes som en del av

forskningssystemet. De retningslinjer som er tnikket op i St. meld. nr 17 for 1974-75

en geografisk spredning av højere utdanning og forskning og at regionens

innebar

problemen kan bli tatt opp i undervisning og forskning.

l6

framhölls att kommunala och fylkeskom- Även i andra sammanhang

bör använda forskning för att lösa regionala problem munala organ stöd av kan utveckla och att lokalsamhället med forskning

har senare år lett till konkreta näringslivet. Denna inställning på

och utvecklings-

åtgärder i form av regionala forskningsstiftelser

forskningen har emellertid, säger

centra. Den näringslivsinriktade

varit relativt utbyggd; dock utgör Roga- Hemeskommittén, svagt

ett prominent undantag (se nedan). landsforskning

högskole- och forskningspolitik Ett kännetecknande drag för norsk vikt vid institutionernas ända från 1960-talet har varit att lägga

skulle på

ulike, men komplementasre opgaver. Distriktshögskoloma

ett alternativ till studier vid utbildningens område erbjuda verkligt universiteten och de vetenskapliga högskolorna - alltså att ge kortare

- medan deras forskning skulle

och direkt yrkesinriktad utbildning

behov och därmed vara och ta sikte på regionala tillämpad

komplettera universitetens grundforskning.

bör följas också

Hemeskommittén hävdar, att denna huvudprincip

bör finnas mellan under nästa En klar rollfördelning

tjugoårsperiod.

är det nödvändigt att utveckla institutionerna, men samtidigt

samarbetet mellan dem.

att skulle vidtas för att Redan Ottosenkommittén föreslog åtgärder lärare mellan universiteten och öka utbytet av studerande och att universiteten skulle Dessutom föreslogs distriktshögskoloma. för lärarna vid anordna återkommande samlingar och seminarier

man därvid skulle följa ett fast distriktshögskolorna och att också kunna ägna sig åt

Lärarna borde regelbundet

roteringssystem. med bibehållen lön.

forskning och därvid åtnjuta tjänstledighet

Universitetens lärare och forskare borde inom ramen för ett system

med gästföreläsare undervisa vid distriktshögskoloma.

Norgenätverket

föreslår att man skall bygga vidare på Ottosenkom-

Hemeskommittén

mitténs samt utvidga och konkretisera det. förslag

På av de institutionerna, de efterhand tillkomna grundval befintliga som inrättats i till flera distriktsforskningsstiftelsema, anslutning

och ett väl kommunikationsnät bör ett mera högskolor, utbyggt

utvecklat högskolesystem byggas. Man bör, säger Hemeskommittén,

överge idén att Norge skall ha två parallella med ett

högskolesystem mycket stort antal läroanstalter, som dels kiver med hverandre og som dels er seg selv nok. Målet bör vara att utveckla ett integrerat nätverk för högre utbildning och forskning.

Hemeskommittén-motiverar utförligt varför det är nödvändigt att

stärka nätverkets knutpunkter. Nationell styrka i ett land med så liten

befolkning som Norge bygger på regional specialisering. Därför är det önskvärt att både universiteten och och högskolorna specialiserar profilerar sig. Men det finns ingen självklar bästa modell för att organisera den högre utbildningen: ulik

Variasjon gjenom

utformning av laerestedene gir ogsåreksperimentell Ved erfaring. spesialisering kan hver institusjon spille en viktig rolle fordi den er komplementar til andres och kan utnytte hverandres sterkeste sider. Derfor bør en institusjons mål vzere å bli nasjonale tyngdepunkter på sine spesialfelt - lokalt utformet og farget.

Hemeskommittén anför också vad den kallar en rad skäl för negativa sin modell till Landets intressen utbyggnad av_Norgenätverket. betjänas inte av att alla försöker att göra samma sak och sträva efter att bli mer eller mindre vällyckade kopior av varandra. Landets resurser är inte heller så stora att alla kan etableras utbildningar överallt. tOm flera läroanstalter samma väljer huvudområden,

riskerar de alla att bli av andra Dessutom leder en sådan

rangen. utveckling lätt till att hela det nationella systemet försvagas.

Det nationella bör därför bestå av systemet knutpunkter med specialiserade, solida och stabila miljöer. En mellan arbetsfördelning knutpunkterna bör företas, som tillåter dem att utnyttja varandras fördelar. Hemeskommittén har en tendens att alla iakttagit fylken eftersträvar och kräver utbildning inom den alla högre utbildningens områden. Kommittén tar avstånd från en sådan utveckling.

Knutpunktema är viktiga, men lika viktiga är förbindelsema mellan dem. Den funktionella specialiseringen måste av en nationell följas integration. Ett vitalt nationellt system av samverkande institutioner måste skapas: Ett Norgenätverk.

Längs sarnbandslinjema bör olika strömmar gå. Studenterna bör i ökande utsträckning flytta mellan institutionerna och utnyttja institutionernas olika kompetens till att komponera lämpliga

och den

utbildningsgångar. Detta gäller både inom grundutbildningen

fortsatta utbildningen.

med hjälp av nätverket

Men till individuell utveckling

möjligheterna Aven lärare och forskare bör bör inte till studenterna. begränsas detta Nettverket mellom kunna de kontaktmöjligheter ger. utnyttja kan dermed motvirke isolasjon og lokale enheter bzerekraftige av friske intrykk intellektuell innavl ved formidling faglige impulser,

og inspirasjon.

mellan olika institutioner inom l om fördelningen av uppgifter fråga har Hemeskommittén i korthet följande den högre utbildningen ha bredd;

synpunkter. Universiteten skall tämligen god ämnesmässig

Amnena skall ha omfatta flera fakulteter och institutioner. de skall d v s både hovedfag och möjlighet att ge utbildning på djupet,

universiteten har uppgiften att meddela forskarutbildning. Eftersom

hålla internationell

måste deras grundforskning

forskarutbildning

kvalitet.

och flera har uttryckt Flera läroanstalter vill bli universitet fylken

Sådana önskemål förekommer inte önskemål om att få ett universitet. dem i denna text; de är uttryck för Vi har redan mött bara i Norge.

brukar betecknas academic drift, antingen tendenser som

läroanstalterna eller från lokala ambitionen kommer från själva

läroanstalter har försökt närma sig den akademiska politiker. Några

eftersträvar förslag om nya organisatoriska

status de genom

t ex regionuniversitet.

lösningar,

har en rad förslag om nya universitet, Herneskommittén granskat

för och emot av sådana.

argumenten grundandet

prövat både de som handlar om den nationala tillgången Resursargumenten, och medel och de som handlar om tillgången på personal på personal kvalitet i har varit

vägd mot kraven på grundforskningen,

slutsats: Det finns inte tillräckligt med utslagsgivande för kommitténs

fler universitet i Norge. Den viktigaste resurser för att etablera

inom och reformen för att höja kvaliteten den högre utbildningen

stånd en väl forskarär i stället att få till fungerande forskningen

utbildning vid universiteten.

är att fortsätta på en En som kan vara ägnad att öka kvaliteten åtgärd att slå samman redan existerande, väg som redan beträtts, nämligen

och distriktshögskolor till

närbelägna högskoleutbildningar

høyskolesentra. Så har redan skett i Stavanger: Høyskolesenteret i Rogaland, och i Bodö: Høyskolesenteret i Nordland. En sådan utveckling får emellertid inte leda till krav på att alla av typer

utbildningar skall finnas på varje høyskolesenter.

Norgenätverket bör kännetecknas av att mellan arbetsfördelningen institutionerna baseras på kvalitetskriterier. till sammanslagningen høyskolesentra bör åtföljas av en regional specialisering mellan sentrene, så att vart och ett av dem håller en mycket hög kvalitativ nivå. i .

Det organisatoriska problemet för i har högre utbildning Norge länge varit detta: Den politiska önskan om av spridning kompetensen kommer i konflikt med det önskemålet om sakligt betingade koncentration for att uppnå kvalitet. i Sprids kompetensen betydande utsträckning uppstår problem på nationell nivå eftersom utbildningens och forskningens kvalitet inte* kan bevaras och förbättras; koncentreras å andra sidan kompetensen så uppstår regionala problem eftersom de fysiska avstånden till institutioner för högre utbildning och forskning blir alltför stora, vilket medför att den allmänna regionala kompetensen sjunker.

Hemeskommitténs lösning på problemet är, som tidigare nämnts, att stärka det s k

Norgenätverket. Åtgärden blir att sammanföra forskare

och lärare med gemensamma så att deras samlade

forskningsintressen

kompetens kan brukas över hela landet; detta att betyder kompetensen består i kretsen som ingår i nätverket snarare än i personer verksamma vid institutioner en bestämd ort. Detta vetenskapliga på synsätt öppnar för forsknings- och mellan

utbildningssamarbete

lärosätena. Ett sådant samarbete är, särskilt enligt Hemeskommittén, viktigt på_ fyra områden:

Forskning, hovedfagsundervisning og doktorgradsprogrammer og utdanningsoverganger for studenter.

Kommittén starkt vikten

betonar av ett ökat forskningssamarbete

mellan lärare och forskare vid de och regionala högskolorna grundforskningen vid universiteten. Små med få medarbetare miljöer kan lätt bli avskuma från den snabba I ett

forskningsutvecklingen.

nationellt perspektiv skulle det vara om den som olyckligt potential ñnns vid de regionala högskolorna inte till fullo. Risken for utnyttjas underutnyttjande är uppenbar om inte samarbetet ökar.

Forskarutbildning

mera omdiskuterade förslag är att forskar- Ett av Herneskommitténs vid universiteten med att akademier skall inrättas uppgiften Utan att gå närmare organisera och genomföra forskarutbildningen. kan konstateras, att akademiema föreslås kunna in på detta förslag till samverkan inom forskarutbildningen för erbjuda möjlighet forskare och forskarstuderande både vid universitet. lärare, och motsvarande samt vetenskapliga institut, distriktshögskolor att hålla fast vid näringsliv. Det är därvid viktigt, säger kommittén, skillnaden mellan rätten att bedriva forskning och rätten att ge och

Den senare måste förhchållzts organisera forskarutbildning. universiteten.

som förutsätter att de Forskarutbildning är nämligen en process Därför bör utbildningen studerande ges kontinuerlig vägledning. av en av alla som skall avlägga omgärdas forskningsmiljö; har arbetat doktorsexamen bör krävas att de minst ett par terminer Detta för att de skall få vid en forskarakademi. är nödvändigt och för att de skall kunna etablera kontakter kvalificerad handledning med andra forskare och forskarstuderande.

att en del inom Kommittén förutsätter emellertid, forskningsuppgifter skall kunna vid de regionala forskarutbildningen genomföras under av lokala lärare, som forskarakahögskolorna handledning demien godkänt.

i är hovedfaget en viktig I den högre utbildningen Norge beståndsdel. är en kvalificerad del av den grundläggande Hovedfaget och motsvarar närmast en mastersutbildning pä hög utbildningen skall och aktuell kunskap genom att nivå. Hovedfaget ge fördjupning deltar i Hovedfaget kan därför den studerande löpande forskning. som den första och delen av karakteriseras grundläggande Det i hovedfaget är avhandforskarutbildningen. viktigaste inslaget eller ett akademiskt lärlingsprov. Herneslingen hovedfagsopgaven, att endast kan äga rum i

kommittén menar, hovedfagsundervisningen en stark och bred grundforskningsmiljö.

har det varit att ta hovedfag i

Vid vissa regionala högskolor möjligt

främst inom lärarutbildningen. Flera

några få ämnen, pedagogik

har önskat att få examinera i hovedfag. regionala högskolor Herneskommittén anser det vara direkt olämpligt att sprida

hovedfaget till institutioner utanför universiteten. Den föreslår, att hovedfaget skall omfatta cirka två års studier och att grader som forutsetter hovedfag tildeles :av universiteten og de vitenskapelige høyskoler. Men hovedfagsundervisning bör under speciella villkor kunna ges vid högskolor och då som en del i

regionala i Norge-

nätverket. ›

Ansvaret och för

examensrättighetema hovedfagsundervisning bör

således inte spridas utanför universiteten. Däremot kan i undervisning hovedfag förläggas till andra institutioner. Eftersom det föreligger stora skillnader mellan de regionala när det högskolorna gäller ämnesmässig kompetens är emellertid de lokala för förutsättningarna samarbete med universiteten om olika.

hovedfagsundervisning

Universitetet i Bergen har samarbetat med Agder Distriktshøyskole

om decentraliserad hovedfagsundervisning till Kristiansand.

förlagd Undervisningen har letts av anställda vid dels Distrikts- Agder høyskole, dels universitetet i Bergen. På av de erfarenheter grundval detta samarbete givit har universitetetvi slutit avtal om Bergen samarbete med en rad Vestlandet. avtalen

distriktshögskolor på Enligt

kan hovedfagsundervisningen decentraliseras men examinationsrätten fortsätter att ligga kvar vid universitetet i Man har vidare Bergen. avtalat om samarbete när det

gäller forskarutbildning av yngre lärare

vid distriktshögskoloma samt utväxling av lärare.

Høyskolesenteret vi Rogaland

Rogaland genom

Høyskolesenteret i (HSR) har bildats en sammanslagning av flera mindre högskolor, bl a i

distriktshøyskolan

Stavanger.

HSR bedriver och områden: utbildning forskning på fyra (l) humanistiske fag, (2) kultur- og ,samfunnsfag, (3) teknologi og naturvitenskap och (4) økonomi og administrasjon. Antalet studenter är cirka 2 000 på heltid och 700 deltid. Verksamheten omkring på leds av sju professorer, sju högskoledosenter och 100 amanuenser. De sistnämnda har en tjänst som närmast motsvarar högskolelektoremas, med den skillnaden att forskning ingår i tjänsten. De undervisar cirka 200 timmar/läsår.

Avdelning för humanistiske fag bedriver och undervisning forskning inom norska, engelska, franska, tyska och historia. HSR arbetar för

utökas till att gälla även i framtiden skall att undervisningen

mellomfag och hovedfag.

behandlar kulturpolitik, kulturhistoria, Kultur- og samfunnsfag HSR utbildning med ger

arbetsledning och organisationsutveckling.

personaladministration, miljöarbete,

inriktning på kulturförvaltning,

kultur- och mediaämnen samt journalistik.

bedriver undervisning och Avdelning for teknologi og naturvitenskap

områden samt ger inom tekniska och naturvetenskapliga forskning och elektronik

inom bygg- anläggningsteknik,

ingenjörsutbildning

maskinteknik och materialteknologi, och databehandling, och akvakultur. Inom flera av och miljöskydd

petroleumsteknologi

områden civ.ilingenjörsutbildning. Avdelningen

dessa ges också att få till stånd doktorsstudier inom några arbetar dessutom för

utan att for den skull driva egen forskarutbildning. områden,

administrative fag bedriver Avdelning for økonomisk og

ADB, marknadsföring, marknadsundervisning i revision, Skatterätt,

samt Inom dessa områden

analys, organisationsutveckling juridik.

man med både forskning och undervisning. sysslar

fast och professorerna

HSR har inte någon forskningsorganisation

kan betraktas som forskare med (utom de på den tekniska sidan)

de är således inte innehavare av några professurer. professors namn;

av bedrivs inom ramen för En stor del forskningen

vars lokaler ligger i

forskningsstiftelsen Rogalandsforskning,

Stiftelsen är emellertid helt fristående från HSR. anslutning till HSR.

bedriver forskning av Forskningsstiftelsen huvudsakligen

men ägnar sig också åt grundforskningoch uppbär uppdragskaraktär,

från Verksamheten är indelad i tre betydande anslag forskningsråden.

industri och näringsliv samt

sektorer: petroleumsteknologi,

samfunnsforskning. 1987 omsatte Rogalandsforskning knappt

i i norska kronor. miljoner

3.

Högskolornas forskning och lärarnas vetenskapliga utbildning

Forskning och -

utveckling innehåll, organisation och

finansiering

Min uppgift är att föreslå som åtgärder ger de mindre och medelstora högskolorna bättre att

förutsättningar bedriva forskning på eget

programansvar. I direktiven framhålls att vid utvecklingen högskolorna går i rätt riktning; vid

forskningen högskolorna har ökat

och projektverksamheten har fått en allt större omfattning. Samtidigt uttalas en viss oro. Skälet härtill är att balansen mellan uppdrag och vad som i direktiven kallas -forskning på eget programansvar - inte vad den borde vara. Flertalet vara projekt påstås utredningar och utvecklingsarbete, medan egentliga

forskningsprojekt, granskade och

stödda av forskningsråd och är statliga sektorsorgan, sällsynta. Ett av de följande avsnitten åt att redovisa hur ägnas mycket stöd forskningsråden och de lämnar statliga sektorsorganen till forskning vid högskolorna. I till denna tillägg redovisning av siffermaterialct har vid mina besök jag på högskolorna diskuterat relationen mellan dem och forskningsråden. Ett annat av de följande avsnitten behandlar, högskola för högskola, hur deras FoU är organiserad, vilka fait de koncentrerar samt hur de ser sig på på möjligheterna att få anslag från

forskningsråden.

Diskussionerna med högskolornas företrädare har förts med

utgångspunkt i det i direktiven använda

begreppet forskning på eget

programansvar: Forskning på eget programansvar innebär att

forskare ges hela ansvaret för hur ställs och problemen uppgifterna löses och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse både över och

högskolebudgeten över forskningsråden finansierad

forskning och sektoriellt och industriellt motiverad forskning som syftar till

långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ett visst område. Ett

nyckelord är eget, som kan syfta på den enskilde forskaren men också

på den enskilda högskolan. Med forskning på högskolans eget

ett medvetet av kan då åsyftas genomförande programansvar som valt.

inom något eller några proñlområden, högskolan

forskning

och medelstora högskolorna är för närvarande Lärarna vid de mindre

viss del av fakultetemas medel för forskning (den rörliga garanterade har inhämtat på hur fakultetsnämnderna resursen). Jag synpunkter

av den resursen och sökt få denna fråga handlagt fördelningen rörliga

lärarnas som högskolans. På

belyst såväl ur de enskilda perspektiv

som nämnts, frågan om högskolor har jag, tagit upp samtliga resursen skall kunna användas för att huruvida medel ur den rörliga

inom något eller några bygga upp högskolans forskningskompetens

”särskilt utvalda proñlområden.

att endast en I direktiven sägs, att tillgängliga uppgifter tyder på

och medelstora har mindre del av lärarna vid de mindre högskolorna

Detta förhållande har naturligtvis olika genomgått forskarutbildning.

bl a samman med de mindre och medelstora orsaker och hänger

En lämnas för lärarnas högskolornas ursprung. redovisning

och för vilka insatser som görs för att stödja vetenskapliga kompetens

deras har eftersträvat att inhämta synpunkter forskarutbildning. Jag

vilka hinder som lärarna möter när de vill genomgå

på

forskarutbildning.

FoU -innehåll och organisation

med den beskrivningen av högskolornas forsknings- Syftet följande är främst att förhållandet mellan och utvecklingsarbete (FoU) belysa

den vid högskolorna och forskningens vetenskapliga kompetensen

är i två delar:

omfattning och inriktning. Redovisningen uppdelad

Först beskrivs FoU-verksamheten. Beskrivningen bygger

verksamhetsberättelser för 1987/88 huvudsakligen på högskolornas

samt inhämtade vid mina besök på högskolorna. på synpunkter

Därefter en kvantitativt inriktad redovisning av ett sifferföljer

som vill beskriva hur FoU-verksamheten finansierats. material,

inte ett standardiserat följer

Eftersom verksamhetsberättelsema

monster och heller med en enhetlig uppsättning begrepp

inte arbetar

och termer ar en tolkning och föreliggande beskrivning

.sammanjämkning av en serie sinsemellan olikartade beskrivningar.

Högskolan i Borås

Högskolan i Borås kan för verksamhetsåret 1987/88 inte redovisa några externt finansierade i

forskningsuppdrag egentlig mening.

Högskolan uppger att rekryteringen av

forskarkompetent personal

utgör ett problem inom vissa konkurrensutsatta områden. De områden som nämns är data samt textil/konfektion. Inom det sistnämnda utlystes under våren två högskolelektorat. Ingen behörig person sökte. Man beklagar att ytterst små resurser står till förfogande för intern Inom

kompetensutveckling.

bibliotekshögskolan finns t ex ett femtontal lärare som saknar formell vetenskaplig kompetens. Av dessa genomgår åtta

forskarutbildning.

Man har dock små att dessa möjligheter stödja lärare i deras utbildning. Endast i vissa fall har man kunnat bidra med medel för resor m m i till i seminarier vid landets anslutning deltagande olika

I samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har högskolan i Borås bildat ett Centrum för biblioteksforskning. I avvaktan att anslår medel på riksdagen för permanent verksamhet har en utsetts. interimsstyrelse Forskningsrådsnämnden utreder f n frågan om hur i

biblioteksforskningen Sverige skall

organiseras.

Inrikmingen vid centrumorganisationen föreslås tills vidare vara 1 Skapande av en nationell för biblioteksforskare plattform

2 Starta och uppmuntra biblioteksforskning

3 Förbereda för framtida

forskarutbildning

Då jag besökte diskuterades bl a högskolan frågan om forskning på eget programansvar och möjligheten att den resursen utnyttja rörliga för att bygga upp högskolans Flera forskningsproñl. lärare uttryckte en oro för att högskolan skulle satsa de små forskningsresursema på

profilområdet biblioteksforskning och att lärare på andra utbildningslinjer skulle missgynnas.

Behovet av för bibliotekarier

forskarutbildning framhölls. Lärare vid bibliotekshögskolan som bedriver studier for doktorsexamen inom

traditionella akademiska ämnen möter stora De har svårt svårigheter. att få dels kompetent dels ekonomiskt handledning, stöd till resor, uppehållskostnader och nedsättning i för

undervisningsskyldigheten

studier. Flera belysande exempel att gavs på forskningskontaktema inte begränsades till universitet. Lärare Göteborgs bedriver doktorandstudier vid olika universitet i och har sin Sverige någon handledare vid ett universitet i Storbritannien.

i Eskilstuna/Västerås Högskolan

i sin att man är en av de

Högskolan konstaterar verksamhetsberättelse

och att i egentlig mindre högskoleenhetema några forskningsresurser under 1983/84 - 1987/88. _ mening inte funnits perioden

Vid utbildningsavdelning i Eskilstuna är fyra adjungerade

högskolans för inom sektorerna

professorer engagerade forskningsanknytning

för Verkstadsteknik, arbets- och miljöteknik, lasersystemlsvets-

Professorema har genomfört

metallurgi och svetsproduktionsteknik.

mindre och medelstora företag inom seminarier, understött

knutit ett flertal till högskolans Södermanlands län samt uppdrag

också undervisat inom de reguljära linjerna. verksamhet. De har finansieras helt av i som är deltidstjänster, högskolan Tjänsterna,

Eskilstuna/Västerås.

för år sedan externa bidrag till en extra tjänst Högskolan erhöll något

i Avsikten var att huvuddelen av»

som professor företagsekonomi.

skulle till och en mindre

tjänstgöring förläggas högskolan

professoms Mot den tänkta anordningen hade del till universitetet i Uppsala.

varför av

fakultetsnämnden invändningar, forskningsanknytningen

annat sätt men med utnyttjande av det ekonomutbildningen löstes på

externa anslaget.

redovisades en betydande uppdragsverk-

Vid mitt besök på högskolan

utöka dess omfattning

samhet; att vidga den till nya områden och

Aven när det FoU är

grundideologi. gäller

tycks utgöra högskolans

närmast totalberoende av uppdrag. högskolan

Högskolan i Falun/Borlänge

vuxit

I verksamhetsberättelsen konstateras att forskningsvolymen

Detta har varit möjligt genom att under den senaste femårsperioden. som erhållits från från centralt håll ökat samtidigt finansiering anslag Inom sektorn för utbildning sektorsorgan, kommuneroch näringsliv.

har koncentrerats till för undervisningsyrken forskningsinsatserna

informationsteknologiskt samhälle. Kunskap och bam i ett projektet för har närmat sig färdiga av de ansvariga projektet Några Utöver detta projekt kan man skönja ytterligare

doktorsavhandlingar.

samt med idrottsvetenskaplig

några med pedagogisk inriktning några

Inom sektorn för utbildning för administrativa, inriktning. har på turism ekonomiska och sociala yrken projekt med inriktning

har även avsedda att leda fram till dominerat. På sistone projekt

färdiga avhandlingar initierats inom företagsekonomi. Sektorn för utbildning för tekniska yrken bedriver större projekt rörande reglerteknik, bl a i samarbete med KTH. Vidare har tre centrumbildningar initierats avseende solenergiforskning, högteknologiska material och processelektronik.

Dalarnas forskningsråd, som är fristående från högskolan men arbetar i nära kontakt med denna, bedriver en omfattande verksamhet. Huvuddelen av forskningsrådets FoU är avsedd att tillgodose landstingets behov av forskning.

Vid mitt besök på högskolan diskuterades, liksom i högskolans verksamhetsberättelse, möjligheterna för lärare att forska och deltaga i forskarutbildning. Ett av de svåraste problemen är, anser man, att ordna vikarier för dem som är tjänstlediga for forskning. De medel som ställs till förfogande är otillräckliga. Tre förslag till åtgärder för att stimulera lärarna att forskarutbilda sig och situationen

förbättra

förs fram: För det första måste statsmakterna ge LATU-reformcn ett reellt innehåll. För det andra måste de anslag som givits for att stödja lärarnas forskarutbildning förlängas. För det tredje måste lönesättningen bli sådan att de som forskar premieras.

Lärarna vid högskolan deltar i forskarutbildning vid olika universitet i landet. Inom det tekniska området har kontakter etablerats med flera tekniska högskolor. Samarbetet i forskningsfrågor är således inte begränsat till Uppsala universitet med vilket man emellertid sade sig ha ett friktionsfritt och givande samarbete.

Högskolan i Gävle/Sandviken

Finansieringen av FoU-verksamheten vid högskolan i Gävle/Sandviken har erhållits över högskoleanslag, dels anslaget för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning (D 15), dels den rörliga resursen för högskolelektorers forskning.

De övergripande målen för arbetet med har

forskningsanknytning varit att (1) föra grundutbildning, utvecklingsarbete och forskning närmare varandra, (2) utveckla en problemorienterad grundutbildning samt (3) ge de studerande möjlighet att följa olika projekt. Mot denna bakgrund har forskningsanknytningen tagit sikte på projekt vars profil och vetenskapliga inriktning varit förankrade vid någon forskningsinstitution, i allmänhet tillhörande universiteten i Uppsala eller Stockholm. En del av medlen har anslagits till lärare för resor och deltagande i forskningsbefrämjande arrangemang.

i och

har avrapporterats högskolans skriftserie,

Några projekt

åtminstone ett har utvecklats (med kompletterande projekt

ända fram till doktorsavhandling. finansiering)

uttalade man vid mitt I om den rörliga resursens fördelning fråga lektorer i framtiden skall besök viss oro över att den egna högskolans

till dessa medel. Man har, förklarade man, utestängas från tillgång

lika villkor med _universitetets forskare,

svårt att konkurrera på

sin verksamhet vid institutioner eftersom de senare gynnas genom

som bedriver forskning.

att de medlen för FoU

I verksamhetsberättelsen betonas disponibla

som till 85-90 % saknar varit alltför små, särskilt för en lärarstab

medel av sådan

forskarutbildning. Endast i undantagsfall har

att det blivit möjligt för kunnat satsas på ett projekt, omfattning har utvecklats ur en lärare att delta i forskarutbildning. Högskolan

Detta förhållande har och ett förskoleseminarium. lärarhögskola att inom få gehör för till att det varit svårt högskolan bidragit och att utbildningen bör att forskning är värdefull ståndpunkten har stora ett svalt Dessutom lärarkategorier vetenskapsanknytas. lärarkåren är i allmänhet så uppbunden av intresse för forskning;

tid för forskning saknats även om undervisning att sammanhängande

intresse Det har dock visat sig att det trots ogynnsamma förelegat.

flera områden och» inom flera lärarkategorier

förutsättningar på hålla kontakt med

funnits intresse för att bedriva forskning och

diskussioner rådde enighet om att forskning. Vid. mina på högskolan

forskarutbildade lärare ökar. Detta måste se till att antalet högskolan

särskilt viktigt inom lärarutbildningen. är, sade man,

företrädare den stora Vid mitt besök framhöll högskolans

i Gävle vid de verken och statliga

forskningspotential som_ finns

för Det borde därför varamöjligt

Statens institut byggnadsforskning.

en intressant forskarutbildning, omhögsk0lan

att i Gävle organisera

för detta och resurseratt ta vara på den kompetens kan få tillstånd “ i

som finns runt högskolan.

till fakultetsnämnder och universitet

När det gäller relationerna

för lärarna hävdade åsikten redovisades olika åsikter. En företrädare

borde ha företrädare i att de mindre och medelstora högskolorna

att borde disponera medel,

fakultetsnämnderna samt nämnderna

och medelstora Andra öronmärkta för de mindre högskolorna.

bindas till att samarbeta med ett hävdade att högskolan inte skulle i i

universitet.

Högskolan i Halmstad

l av FoU i Halmstad uppbyggnaden Följer högskolan två linjer: dels ges stöd till Centrumbildningar, dels stöd till enskilda ges projektidéer. Visst stöd har, som högskolans företrädare framförde vid mina med kunnat ett tiotal överläggningar dem, ges till drygt lärares forskarutbildning: medel till resor, litteratur och av betalning avgifter. Högskolestyrelsen anser det vara mycket viktigt att högskolans lärare kan forska eller få tid till inom

forskarutbildning

ramen för tjänst. En liten som den i Halmstad måste vidta högskola åtgärder som förbättrar högskolans möjligheter att rekrytera goda lärare. Erbjudande om stöd till läramas är en sådan forskarutbildning åtgärd.

Tre finns: Centrum för och Centrumbildningar bildbehandling datorgrafik, Centrum för samt Centrum för datavetenskap arbetslivsutveckling. Under verksamhetsåret 1988/89 har ett centrum för ekonomistyrning i teknikbaserade bildats. Centra företag fungerar som till

forskningsöverbyggnad högskolans grundutbildning. De

personer som forskar vid centra är också verksamma i

undervisningen.

Centrumbildningarna är delvis externñnansierade och leds av

forskarbehöriga personer, fil dr eller motsvarande. Vid

varje centrum arbetar tre till fem forskare. anser

Högskolestyrelsen

centrumbildningama vara värdefulla inslag i högskolans verksamhet, och arbetet med att utveckla flera, främst inom och samhällsvetenskap humaniora, kommer därför att intensifieras.

Högskolestyrelsen anser därutöver att även fristående vid projekt sidan om centrumbildningama bör beredas l en del fall har utrymme. fristående projekt knutits samman med vid universitet. projekt något En strävan är att flertalet så skall projekt småningom prövas av forskningsråden i samband med att söks. anslag

Som ett komplement till har en högskolans forskning lokal forskningsstiftelse skapats. Denna skall stödja forskning med inriktning på livsmedelsteknik, energi och miljö. Högskolan samarbetar dessutom med Tylösands vilket står forskningscentrum, öppet för bl a

avknoppningsföretag/projekt från högskolans

utbildningar.

l verksamhetsberättelsen konstateras att det är att

nödvändigt högskolans FoU dels byggs upp efter skolans egna förutsättningar, dels prövas och bedöms av fakultetsnämnder, forskningsråd och olika

kritik mot forskningsråden och riktar en indirekt fonder. Högskolan av dessa organ inte enbart att några anser det bekymmersamt

kvalitet utan också gör bedömningar,

bedömer projektansökningars

av när man tar ställning

dessutom schablonartade, forskningsmiljöer

att en miljö förrän Det torde inte vara möjligt pröva till ansökningar. anser det vara försök att forska därz Högskolan man gjort av FoU-anslag. Lärarnas med en förstärkning högskolans nödvändigt det vidare, måste förbättras, sägs till forskarutbildning möjligheter och utarbetandet av FoU-ansökningar vilket skulle gynna

av försöksprojekt.

genomförandet

forskarutbildning och

har fortsatt eller påbörjat

Flera lärare stöd, men det stöd man kan högskolan försöker ge dessa ekonomiskt

litet. ge är allför

med flera universitet och har inte i Halmstad har kontakter Högskolan i Lund. bandet till universitetet känt hämmad av det formella sig mellan betonade vikten av goda kontakter företrädare Högskolans skall för att kvaliteten i undervisningen högskolan och universiteten är det förbättras. För att främja internationaliseringen kunna

får resurser att genomföra forskarutbyte att högskolan

betydelsefullt

med andra länder.

i Jönköping Högskolan

av verksamhetsberättelsen som beskriver I inledningen till det avsnitt

att de anslagen för FoU sägs, att det är angeläget statliga högskolans åtminstone i samma takt som de externa anslagen, FoU tillåts öka, bättre eftersom finansierad forskning ger högskolan statligt med FoU-inriktning. Den del av förutsättningar att inrätta tjänster

den resursen står för är ur högskolans FoU-medlen som rörliga

har i reella termer successivt minskat; alltför liten. Anslaget synpunkt för att finansiera en hel tjänst, för närvarande är det inte tillräckligt

ökat kraftigt och nu trots att antalet ledamöter i fakultetskollegiet

önskar att medel för den rörliga till 31 lärare. Högskolan uppgår och inte via universitetet i resursen anvisas direkt till högskolan

bör emellertid även i fortsättningen Fakultetsnämnden Linköping.

bedömningen av ansökningarna. svara för den vetenskapliga

kommer

Med anledning av lektorskårens höga genomsnittsålder

ett målinriktat arbete på att nyrekrytera att inleda högskolan

och uppdragsforskning forskarbehörig personal. Uppdragsutbildning

och till att högskolan kunnat knyta har en viktig roll bidragit spelat har vidare inlett ett utvecklingstill sig. Högskolan ny kompetens

arbete för att kunna lärarna till stödja aktivt deltagande i

forskarutbildning.

Vid mitt besök på högskolan framhölls särskilt det arbete som inletts

och som syftar till att ett antal avgränsa tvärvetenskapliga

Forskningsprofiler, vilka skall bilda utgångspunkt för

högskolans framtida forskning. anser ha

Högskolan sig goda förutsättningar för

att utveckla flera

tvärvetenskapliga forskargrupper. Dessa profiler

ligger inom områdena barn- och

ungdomsforskning, handikappsforskning, industriell marknadskommunikation och

arbetsveten-

skaplig forskning. Bankmedel har gjort det att utveckla möjligt

forskning som stöder i

undervisningen i AES-sektorn, främst

ekonomutbildningen.

Högskolan i Kalmar

Högskolan säger i sin verksamhetsberättelse att man redan från

tillkomsten prioriterat och att man forskning försöker ha en så hög

andel forskarutbildade lärare som möjligt.

Forskningen vid högskolan bedrivs både av enskilda lärare och av

forskargrupper. En grundfilosoñ är att koncentrera insatserna till

områden som i med ligger linje skolans För

profilutbildningar.

närvarande finns fyra aktiva --

forskargrupper: (1) Bioanalys

Bioteknik, (2) Kustekologi, (3) och

Datapedagogik (4) Turism. En

femte grupp Verkstadsteknik med dator-

inriktning på och robot-

teknik -- befinner sig i ett initialskede.

Gruppernas vetenskapliga

ledning utgörs av en eller annan

professor vetenskapligt välmeriterad

En person. betydelsefull följd av gruppernas verksamhet är att yngre

lärare ges möjlighet till i Kalmar.

forskarhandledning Huvuddelen av forskarutbildningen fullgörs vid högskolan i Kalmar, medan

examination sker vid en institution med fasta

forskningsresurser.

Bidrag till de forskarstuderande lärarnas resor har kunnat lämnats

med utnyttjande av medel för

forskningsanknytning. Dessa har dock

varit

otillräckliga.

Vid mitt besök vid högskolan framhölls, att en ökad av

tilldelning

medel för av

forskarutbildning högskolans lärare i kombination med

en väl organiserad och verksamhet systematiserad i

forskargrupper

bör kunna reducera med problemen lärarnas till

forskarutbildning

hanterlig storlek. Högskolan såg optimistiskt på möjligheterna att

rekrytera forskarutbildade lärare en till Kalmar genom

decentraliserad med

forskarutbildning lokala handledare. Om antalet

resor till universitetet för doktoranden begränsas och den dubbla

för ett antal av högskolans minimeras kan det bli möjligt bosättningen

att tid avlägga doktorsexamen. lärare på rimlig

debatt om behovet av Vid mitt besök fördes en ingående på högskolan universitet och Några lärare formella kontakter mellan högskola.

Kalmar inte har behov av

hävdade inledningsvis, att högskolanli med universitetet eller vetenskapssamhället.

formella kontakter några av för att med utnyttjande har tillräcklig egen kompetens Högskolan av forskare få kvalificerade vetenskapliga sitt informella nätverk hävdades, att högskolan i Gentemot detta synsätt bedömningar gjorda. medelstora bör vårda Kalmar liksom mindre och högskolor övriga väl och se till att detta får .

kontakterna med vetenskapssamhället

i utbildning och forskning. förtroende för kvaliteten högskolornas

vara för med att vinna förtroende bör högskolorna öppna dialog För kan i nämnvärd Endast därigenom högskolorna

vetenskapssamhället.

från forskningsråd och sektorsorgan. utsträckning få anslag

Högskolan i Karlstad

för forskning och

i Karlstad benämner sin organisation

Högskolan Karlstad-modellen. Grundstenama i denna utgörs forskarutbildning

vilka vuxit fram ur dels högskolans egen av ett antal forskargrupper,

dels och nationella forskningsbehov. verksamhet, regionala

är organiserade enligt följande: Grupperna

av eller

- Den ledningen består adjungerade professorer

vetenskapliga ha extra inrättad vid något »De senare kan antingen tjänst professorer. vara i Karlstad eller

universitet men med huvudsaklig tjänstgöring

varmed förstås att i Karlstad s k associerade professorer, högskolan

universiteten som del av sin till knutit vid förlägger sig professorer eller utanför sin tjänst av högskolan tjänstgöring till Karlstad

förordnats att där undervisning och forskarhandledning. genomföra

v eller teknisk med fasta till universitet högskola Anknytning

är etablerad. forskningsresurser

v forskare med en lokal l finns ett antal aktiva

Karlstad

som verksamhet. forskningsledare organiserar gruppens

- vid universitet eller - Doktorander antagna till forskarutbildning

- och viss annan teknisk erbjuds handledning

högskola

forskarutbildning i Karlstad.

v Ett regionalt, nationellt och internationellt kontaktnät är etablerat.

Fram till och med verksamhetsåret 1987/88 hade åtta

forskargrupper

inlett sin verksamhet, för teknisk nämligen: (l) Gruppen kemi, (2) Gruppen för naturresurser och energiekonomi, (3) Gruppen för produktionens teknik och ekonomi (4) för Gruppen

arbetslivsforskning, (5) Centrum för tjänsteforskning, (6) Gruppen

för regional

forskning, (7) Datapedagogiskt centrum och (8)

Gruppen för Under skolforskning. 1988/89 inrättas ytterligare en

forskargrupp, benämnd Humanistiskt

forskningscentrum.

Karlstadmodellen för har kunnat

forskningen byggas upp med visst

stöd av medel för kontaktverksamhet (D 28:3) men framför allt med

hjälp av ett omfattande stöd. regionalt Länsstyrelsen i Värmlands län,

landstinget och Sparbanken Alfa lämnar ett

betydande och obundet stöd, som högskolan kan över som förfoga basresurs för Karlstadmodellen. Högskolan har inrättat en rådgivande forskningsnämnd med för representanter forskare, forskarstuderande, studerande och allmänrepresentanter. Dessutom finns ett

professorskollegium i vilket de ledarna i de nämnda

vetenskapliga

forskargruppema ingår.

Finansieringen av lärarnas sker forskarutbildning dels med externa

medel, dels genom

doktorandtjänst/utbildningsbidrag (det

förekommer även extemñnansierade doktorandtjänster). Några av lärarna i Karlstad

uppbär utbildningsbidrag vid det universitet där

studierna bedrivs, t ex universiteten i och Uppsala Göteborg. För att inte lärare som deltar i skall

forskarutbildning drabbas av alltför stor

inkomstrninskning har högskolan i fall funnit

några det möjligt att

komplettera utbildningsbidraget med viss och

lärartjänst låtit

forskning ingå i tjänsten.

Vid mitt besök på högskolan framhölls, att det var synnerligen angeläget för högskolan att sin höja vetenskapliga kompetens genom att antalet forskarutbildade lärare ökar. Karlstadmodellen spelar här en mycket stor roll genom att handledning kan ges i Karlstad inom en kreativ Denna

forskningsmiljö. metod är, anser högskolan, den enda

som sikt kan säkra på lång tillgången till kompetenta lärare.

Ett allvarligt är beroendet

problem av extemñnansiering, eftersom

stödet oftast är och därmed kortsiktigt kan komma att stå i motsatsställning till en

långsiktig kunskapsuppbyggnad. Beroendet av projektñnansiering innebär bl a, vilket flera företrädare för forskar-

gruppema framhöll, att det är svårt att

erbjuda långsiktig finansiering av forskarutbildning såväl för nyrekryterade dok-

torander som för de lärare vid grundutbildningen, vilka inte avslutat

detta i att högskolan får utbildning. Lösningen på problem ligger resurser att inrätta ett antal doktorandtjänster.

har och tre licentiatavhandlingar Hittills fyra doktorsavhandlingar och 5 till 10 tillkommit inom Karlstadmodellen, ytterligare_ väntas bli klara inom de närmaste åren. avhandlingar

i Karlstad har ett inflytande över hur den Högskolan betydande skall fördelas mellan de sökande som rörliga resursen fakultetsnämnderna ñnner kompetenta. Men man har inte velat knyta av den resursen alltför hårt till Karlstadanvändningen rörliga olika anser att det måste finnas modellens forskargrupper. Högskolan också for enskilda, fristående forskare vid högskolan att en möjlighet söka medel från detta anslag.

företrädare framhöll att medel för den rörliga resursen Högskolans resurser som skall användas i bör ställas till högskolans förfogande; bör inte av Göteborgs universitet. Man ansåg det Karlstad disponeras att fakultetsnämnderna vid universitetet i Göteborg orimligt ansvarade för verksamheten i Karlstad. Relationema mellan Karlstad och måste ett ömsesidigt intresse av samverkan Göteborg bygga på och inte att universitetet ett formellt ansvar. Man pekade på åläggs också det nätverk och som innefattar på högskolan skapat en rad universitet i Sverige och Norge. stödjepunkter på

Högskolan i Kristianstad

bedriver en rad med karaktär av renodlade Högskolan projekt finansierade av bl a Allmänna arvsfonden, utvecklingsarbeten, och kommuner. Den lokala har givit

Skolöverstyrelsen Sparbanken

ett relativt stort som använts för att inrätta en högskolan anslag i företagsekonomi. Professom tjänstgör på adjungerad professur halvtid och sex doktorander är knutna till de projekt han leder. Genom att den också är knuten till universitet adjungerade professorn i Lund har det blivit möjligt att i Kristianstad ge dels handledning, dels vissa kurser i forskarutbildningen.

Medlen för används till projekt inom forskningsanknytning Medlen för åtgärder har grundläggande utbildning. kontaktskapande en kontaktsekreterare, som har till att

använts till att anställa uppgift

biträda lärare med att skriva ansökningar om forskningshögskolans och utvecklingspengar.

Man sade vara medveten om sig riskerna med en stor uppdragsverksamhet. Därför har högskolan fattat beslut om att ingen lärare får fullgöra mera än hälften av sin högst tjänst inom uppdragsverksamhet; i utbildningssektoremas får en tiondel budget vara uppdrag.

Högskolans företrädare framhöll att det kommer att bli mycket svårt att rekrytera lärare till kompetenta tekniksektom.

Högskolan i Kristianstad samarbetar flera områden på med institutioner vid universitetet i Lund.

Högskolan i Skövde

FoU-verksamheten vid högskolan har en liten

omfattning. Detta beror

dels på att tillhör högskolan de yngsta, dels på att den bedriver verksamhet inom konkurrensutsatta områden, vilket gör det svårt att rekrytera personal som har att både undervisa kompetens och forska. Högskolan har ingen forskarutbildad lärare.

Högskolans FoU-verksamhet har avsatt genomgående projekt i anslutning till

industriföretag, särskilt inom området elektronik och

datorteknik.

Forskning på eget programansvar förekommer ej.

Inom det

datavetenskapliga området pågår en långsiktig planering

med syfte att i samarbete med något universitet skapa en

vidareutbildning som innefattar dels möjligheter till

forskarutbildning

(med viss del av till utbildningen förlagd Skövde), dels någon form av

mastersutbildning.

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Högskolan i Sundsvall/Härnösand utvecklar kompetens inom följande områden:

Systemteknik/Elektronik, Kemi/Materialteknik, Drift- och

underhållsteknik/Produktionsteknik, Ekonomi och Systemvetenskap,

Kommunikation, Lärarutbildning, Social- och

beteendevetenskap

samt och

Kulturvetenskap humaniora. och Forskningsutvecklingsarbete bedrivs i projektform i de nämnda områdena.

Inom den tekniska sektorn var 10 deltidsforskare verksamma i åtta

forskningsprojekt 1987/88. Tre forskningsprojekt drevs aktivt under

samma verksamhetsår inom AES-sektorn. Inom det

kulturvetenskapliga området har pågått projekt av olika slag, bl a

uppbyggnad av en bebyggelsehistorisk databas. Vissa av projekten

vid med fasta bedrivs i samarbete med institutioner högskolor

bl a universiteten i Umeå och Lund. forskningsresurser,

utifrån en modell som innebär att Huvuddelen av FoU-arbetet bedrivs

finns en examinator eller

det för varje forskningsprojekt

till en eller ett universitet som är knuten högskola kontaktprofessor, finns en lokal handledare

med fasta forskningsresurser. Regionalt

och en eller flera doktorander. (ofta docentkompetent) från lärare, bland studenter Doktoranderna rekryteras högskolans

och bland personer från

från högskolans egen grundutbildning

är att doktoranderna efter En bakomliggande förhoppning yrkeslivet.

avslutad skall starma kvar vid högskolan. utbildning

hävdade vid mitt besök bl a företrädare Högskolans innebär en förstärkning av modellen för forskning att den använda

forskningsresurser totalt; högskolesystemets

att antalet forskare ökar; att det är angeläget motsvarande ca 200 000 kr per det krävs basresurser att_

år för att tid kunna genomföra

och på rimlig forskningsprojekt

forskarutbildning; att bredda även för bidrar till kompetensen att_ forskningsprojekten

högskolans grundutbildning.

och I om balansen mellan forskning på eget programansvar fråga framhölls att den senare är av liten omfattning.

uppdragsforskning

teknikområdet bedrivs vid en särskild inom

Uppdragsforskning

som har ett nära samarbete med högskolan. stiftelse,

inte i för att forskningsråden

Högskolan gav uttryck uppfattningen, beaktar de mindre och medelstora högskolornas

tillräcklig grad företrädare nämnde lärare

intressen. I diskussionen med högskolans

när de var verksamma vid

att de haft anslag från forskningsråd

när de sökt som universitet och tekniska högskolor, men fått avslag

verksamma i Sundsvall.

för resurs skall anvisas framförde åsikten att medel rörlig Högskolan för kvalitetskontroll är angelägen om att högskolan, som emellertid

i Sundsvall vill vara med samarbeta med fakultetsnämnder. Högskolan

till samarbete enbart med i ett större nätverk och inte hänvisas

på alla de universitetet i Umeå, eftersom detta inte äger kopmpetens

områden som högskolan bedriver FoU.

företrädare vittnade om det intresse och de förväntningar

Högskolans önskar en

möter från det omgivande samhället. Regionen högskolorna

mera kraftfull högskola, som har att bedriva en

kompetens högklassig forskning.

Högskolan i Växjöl

En stor del av FoU-arbete högskolans organiseras i nio programområden: (l)

Arbetsmarknadspolitik, (2) Datorbaserade inforrna-

tionssystem, (3) Didaktik, (4) och

Entreprenörskap företagsut-

veckling, (5) Kommunikation och språk, (6) Organisationsteori, (7) Regionalhistoria och regional utveckling, (8) Systemekonomi och (9) Transportekonomi med materialadministration. För

forsknings-

aktiviteterna inom vart och ett av dessa programområden ansvarar en

vetenskaplig ledare, som i regel är eller har motsvarande professor kompetens.

Enligt en vid högskolan enkät genomförd ägnar sig omkring hälften av lärargruppen åt eller forsknings- utvecklingsarbete i någon form. Fördelar man denna siffra lektors-

på resp adjunktsgruppen,

framkommer det att närmare 60 % av lektorerna är

forskningsaktiva,

medan endast 32 % av adjunktema är det. En viss skillnad mellan olika kan noteras: ämnesgrupper Forskningsaktiviteten (mätt i antalet

forskningsaktiva lärare) är större vid de

samhällsvetenskapliga,

ekonomiska och juridiska institutionerna, medan den är något eller ibland mycket vid lägre övriga institutioner (svenska och samhälls-

orientering, naturvetenskap m fl). Vid de förra institutionerna är i medeltal 75 % av lärarna forskningsaktiva. Motsvarande värde för de senare institutionerna är 27 %.

De flesta av

högskolans _doktorander är lärare eller forsknings-

assistenter vid Aven högskolan. ett antal yngre studerande har valt att ha högskolan i som bas Växjö för sina forskarstudier.

Forskarutbildningen har tillkommit i huvudsak individuella

genom initiativ och bedrivs i formell vid mening något universitet eller någon högskola med fasta forskningsresurser. Högskolan spelar emellertid, bl a som en roll

forskningsmiljö, viktig för studenterna i

deras

utbildning.

*Som underlag för beskrivningen av FoU vid högskolan i Växjö har i stället för verksamhetsberättelsen använts den av Göran Jense författade rapporten Den nya högskolan. En rapport om Högskolan i Växjö (1988). Rapporten redovisar detaljerat högskolans arbete. För redovisningen här står avsnittet om forsknings- och utvecklingsarbetet i centrum (s 39-50) samt den analys av FoU-arbetet som presenteras i avsnittet Framtiden (s 77-85). Information har även hämtats i broschyren Forskning i samverkan.

framhöll för mig vikten av att fasta anslag ges företrädare Högskolans for forskning. Att bedriva till de mindre och medelstora högskolorna

externa medel ansågs och utvecklingsarbete på högklassigt forskningssade man, vore att ordentligt öka

som problematiskt. En väg att gå,

högskolorna ett väsentligt

den rörliga resursen och därigenom ge i

fast stöd for FoU.

instans i Växjö tänker sig for egen del att en samordnande Högskolan skulle vara att (1) verka för bättre vars funktion främst inrättas, (2) verka för en

lokaler för forsknings- och utvecklingsändamål,

och av den rörliga ifråga om frdelningen användningen kraftsamling verka för inrättandet av doktorandresursen för forskning, (3)

(4) doktorandkurser lokaliserade till högskolan, organisera

tjänster,

kontakter nationellt och lokalt vid högskolan, (S) utveckla högskolans

enFoU-proñl för högskolan, (7) verka internationellt, (6) utveckla och för

för att medel för doktorandtjänster tjänstledigheter

beviljade

utnyttjas rätt. forskning

företrädare att varken Vid mitt besök framförde högskolans

är instanser att slå vakt om eller fakultetsnämnder fakultetskollegier del. Det meddelades att för de mindre och medelstora högskolornas

i fakultetsnämnder, men att

begärt att få representation

högskolan En orsak till att fakultetsnämnderna förslaget avvisats. bidragande

för frågor kan vara att högskolan visar så ringa intresse högskolans

verksamhet, medan universitetet syftar

syftar till mångvetenskaplig

till ämnesmaximering.

företrädare för arbetet med att bygga upp

Högskolans redogjorde

Detta arbete hade nu lett till att

forskningen om småföretagsamhet.

och universitetet i Lund beslutat om samhällsvetenskapliga fakulteten

som erhållit under en treårsperiod att med stöd av medel högskolan

som Professom forutsättes tjänstgöra inrätta en extra tjänst professor.

i (80%). Man bedömde det i Lund (20%) men huvudsakligen Växjö

antal skulle forskningen som sannolikt att med ett större professorer

Därmed skulle högskolan med öka väsentligt. på eget programansvar om medel från forskningsråden. Som en kunna konkurrera framgång ännu inte fått omfattande stöd från förklaring till att högskolan något

att saknar den status som forskningsråden angavs, högskolan

topptjänster ger.

vid en utan fasta Ett strukturellt problem högskola allvarligt att det är svårt att bevara en sades vara, forskningsresurser möda Medarbetare i forskningskompetens som med byggts upp.

över till institutioner med fasta forskningslockas att gå projekt

resuser och högskolan har små att över en förutsättningar brygga tillfällig svacka i tilldelade forskningsmedel.

Högskolans företrädare ansåg att medlen för resurs skall rörlig tilldelas högskolan, som också bör fördela medlen mellan lärarna. Man betonade emellertid att man var att fakultetsangelägen nämnderna medverkar i av de sökandes bedömningen kompetens.

Kontaktskapande medel har använts till att en vid knyta professor Arbetslivscentrum till som har till högskolan uppgift att bygga upp ett särskilt angeläget forskningsområde.

Högskolan i Örebro*

En stor del av den forskning som bedrivs vid i Örebro är högskolan organiserad i olika centrumbildningar. har haft Högskolan goda förutsättningar att bilda sådana eftersom enheten inte är alltför stor, något som anses underlätta kontakter över ämnesoch

institutionsgränser. I högskolans omnämns forskningspresentation

följande Centrumbildningar: (1) Centrum för forskning kring byggd miljö, social planering och kommunal politik, (2) Centrum för kvinno- och jämställdhetsstudier, (3) Centrum för hälsa i arbetslivet, (4) Centrum för lokalhistoria, (5) Centrum för forskning och metodutveckling i statistik, (6) Centrum för samhällsarbete, (7) Centrum för skol- och utbildningsadministration och (8) Centrum för hälso- och sjukvårdsadministration.

Inom samtliga bedrivs flera Centrumbildningar projekt av olika storlek och vilka

inriktning, förhållandevis ofta har extern finansiering från forskningsråd, Riksbankens eller

jubileumsfond sektorsorgan. En del av projekten har dessutom till det anknytning internationella forskarsamhället. vid . Forskningen högskolan omsätter ungefär 6 miljoner kronor, medan

uppdragsforskningens volym

uppgår till ca 4 kronor. miljoner

En av institutionemas

genomgång forskningprojekt visar att ett

femtiotal doktorander är knutna till dessa. Sju av doktoranderna

uppbär utbildningsbidrag.

Högskolan försöker på olika sätt sin

anknyta forskning till

. lokalsamhället. Inom projektet Örebro historia låter man t ex en

*Beskrivningen bygger på de uppgifter som lämnas i den av FoU-gruppen vid högskolan i Örebro utgivna rapporten Forskning vid Högskolan i Örebro samt olika

forskningspresentationer.

för kommun, landsting och referensgrupp med representanter

att förankra verksamheten hos de föreningar ingå för därigenom

Ett annat medel för att utveckla högskolans FoUtänkta avnämarna.

I denna

relation till samhället utgör Länsforskningskommittén.

för landsting, kommuner och ingår förutom representanter högskola,

också för löntagare och arbetsgivare, länsstyrelse, representanter

handelskarnmare samt utvecklingsfonden. Länsforskningskommittén

som i ställer resurser till är en ideell förening begränsad omfattning

av t ex i form av utarbetande av förfogande för initiering projekt,

om l övrigt försöker och ansökningar forskningsanslag. projektplaner säkerställa extern finansiering av angelägna forskningskommittén

och via myndigheter och forskningsfonder. utvecklingsprojekt

för närvarande ett samarbete med

Högskolan utvecklar

i Orebro vad och forskarutbildning. regionsjukhuset gäller forskning

för ett direkt forskningssamarbete är De områden som är föremål

allt social- och Dessutom driver högskolan framför yrkesmedicin.

tillsammans med ett halvt dussin forskningsprojekt. Vårdhögskolan

sätt utvecklar man forsknings- och forskarutbildnings-

På ett likartat

som till sin huvuddel är lokaliserad till Orebro. sarnarbete med SCB,

hör också Origo hemma. I detta sammanhang forskningsstiftelsen

Denna skall den tekniska utvecklingen inom länet, bl a genom främja som i anknytning till högskolan etablerandet av en företagsgrupp,

och Stiftelsen är bildad av skall arbeta med forskning utveckling.

kommunförbundet och högskolan. länsstyrelsen, landstinget,

av från allmänna strategi för utveckling forskning utgår Högskolans och den forskning som redan den existerande basämneskompetensen

i till denna. Detta får till följd att högskolan etablerats anslutning

undviker att adjungera professorer till för högskolan jungfruliga

initiera en ny verksamhet. I forskningsfält i hopp om att dessa skall

till sig kompetens utifrån. stället drar de etablerade forskargruppema

Ett denna utveckling är forskningen 1 kring exempel på från fått arbetsmiljöfrågor, som genom en satsning arbetsmiljöfonden

en knuten till sig. professor

menade att till fakulteterna är en Högskolans företrädare knytningen

innehåll. i Örebro vill ren skrivbordsprodukt utan reellt Högskolan

således från universitetet i Uppsala och önskar fullständigt frigöra sig

att få sina och resurser. Exempel gavs på själv disponera anslag

av den rörliga resursen fakultetsnärnndsbeslut angående fördelningen

mellan universitetet och som medfört att högskolornas högskolorna

lärare kan konkurrera om medel utöver den fastställda aldrig

miniminivån. Högskolan såg inte någon fördel i att den har

representation i fakultetsnämndema.

Högskolans företrädare gav flera exempel på samverkan med

forskargrupper vid andra universitet än och hur

Uppsala poängterade olyckligt det skulle vara med en stark till ett enda

bindning universitet. Forskningsmetodiska motsättningar kan t ex föreligga och omöjliggöra samarbete mellan institutioner vid en och dess

högskola moderuniversitet.

Högskolan i Östersund!

FoU-verksamheten vid högskolan domineras av

uppdragsforskning.

Denna är inriktad av

på projekt kring rening torv, äldreomsorg, kooperativ barnomsorg samt konsekvenser av företagsomstrukturering. Sektorsforskningen består av relativt små med

projekt, undantag för några forskares medverkan i det s k Stockholmsprojektet, som behandlar

arbetsmarknadsfrågor.

För att skapa en söker

forskningsmiljö högskolan att organisera FoU-

verksamheten i olika s k temaområden. tvärvetenskapliga Syftet är att öka stärka

samarbetsmöjlighetema, kompetensen och förbättra FoU-

miljön vid högskolan. De teman som för närvarande är aktuella är (1) Ekonomi och Livsstilar

fördelningsfrågor, (2) och livskvalitet samt

(3) Information och kommunikation.

Ytterligare några teman för

framtida utveckling kan och

urskiljas: (a) Näringsliv regional utveckling (inklusive turismfrågor), (b) Omsorgsforskning, (c) Expert-

system inom teknikområdet och (d) Praktisk ekologi.

En enkät som genomförts vid visar att 19 av de anställda högskolan som saknar deltar i

doktorskompetens forskarutbildning; ytterligare

17 är intresserade av att en

påbörja forskarutbildning. Man önskar

emellertid att form av någon åtgärder sätts in för att underlätta studiernas praktiska genomförande. Sker i dessa

inga förändringar

avseenden, sägs det vidare i den rapport i vilken enkäten redovisas, kommer flertalet

förmodligen av dessa potentiella forskarstudenter

aldrig att påbörja några forskarstudier. anser

Högskolan att om de rätta förutsättningarna kan av forskarstuderande

skapas gruppen däremot förväntas bli större.

*Redogörelsen utgår i huvudsak från den beskrivning av högskolans FoU som ges i rapporten Högskolan i Östersund. Utvecklingsiörslag september 1988.

framhöll vid mitt besök att det främst» är på företrädare

Högskolans man

bör sättas in. För det första pekade på två punkter som åtgärder utgör. Doktorandstudier, sade man, det stora hinder som ekonomin

som För det

kan inte med framgång_ bedrivas en fritidssysselsättning.

Enbart ekonomisk

andra har man uppmärksammat miljöns betydelse,

FoU-enheten bör” ha den viktiga stimulans är inte tillräcklig.

och doktorandkurserbidra till

seminarier att

uppgiften att genom * “

skapa en kreativ miljö.

intresse för doktorandstudier. Tre Inom flera ämnen föreligger

är tänkbara: en i företagsekonomi, .en i

framtida doktorandgrupper

Eventuellt kan det senare

socialt arbete och en i systemvetenskap. även bli aktuellt med en teknikgrupp.

visade en mot

företrädare betydande misstänksamhet

Högskolans ioch

som man ansåg företräda universitetens

forskningsråden, de

intressen. .Man pekade ocksåpå stora_ svårigheter

professorskårens

var, förenade med samarbetet med fakultetsoch kostnader som

Att i sammanträden med nämnder och fakultetskollegier. deltaga

drar för en kostnad om 100 fakultetskollegiema i Umeå högskolan

- . . - 000 kronor per år.

genom

ser

utöka

möjlighet

en att sin forskningsvolym

Högskolan

t med tekniska skola i inom regionen, ex Artnéns

samarbete -

och i Trondheim.

Os_tersund Tekniska högskolan

Sammanfattande synpunkter

om att de måste ta ansvar för sin Högskolorna är medvetna

om de skall klara ien situation, där sig

kompetensutveckling

De söker efter och tillgång till kvaliteten starkt betonas. förmåga

lärarnas bidrag lämnas till resurser underlätta forskarutbildning:

till ochttill täckandeiav kostnader resortill universiteten, bokinköp

har lyckats inrätta doktorandtjänster. för material, några högskolor

Ett* annat sätt att kvaliteten är att skapavforskningsmiljöer. höja

att inom olika teman,

Medlefblir då ofta organiseratFoU

vilkas inriktning bestäms

Centrumbildningar eller programområden,

olika och

företrädesvis av två ting: tillämpningsområden

2- -

grundutbildningens ämnesproñl.

är att som liknar en egen En mera vittgående åtgärd skapa något

och forskningen förläggs till forskarutbildning: en del av studierna

Härvid med en den egna högskolan. spelar forskargrupper

ledare från ett moderuniversitet” stor_ro1l. “Några vetenskaplig

högskolor har kommit så långt att de forskarstudenter från rekryterar den egna grundutbildningen.

så må så

så

25m

må

å å_ å _å_ å. å_ å_ å...

_ä_ _å_

n | n | |

I ä_

må

n |

nämns

a

å å å a:

-aåz

å n a

n | å

må_

a_ å å

s;

å å .å å å_

| a.

§5_

så

n å 1 å å å å å

å å å_ å_ _å

mwaø;

å

så

å å å_

så

| å å

å_ .å å å_ _å_ må Nå

A53

å n u 2

såå

u

_än_ as_

å

s_ å å. å. å_ så å_ å

måna_

1 n | å n

u | n m_ o_ 1 å å

_msa

å

.§2

å:

| å å

_ms

_oâmcnca

| å å

nå_

å_

gå_

å å_ å å_ å å å

å å å å å

å å å å å å å ma_ å

§8

å

å

må

å å å. å å

_E2_

å a_ å å å å. å å

mao_o__aamv__o›-øom

s.___.=s:_>wo .m.,ê______ma_.âm

á

øwáåásø_

Eåucv_

?§26 åâa _§25_

apso

so,_mw____

§8 _.23_ såå ax;

:oeå

_âêä

Forskningens finansiering

Utredningen har undersökt hur finansierar sin FoUhögskolorna verksamhet. ombads Högskolorna att uppge i vilken omfattning följande källor finansierat deras FoU under verksamhetsåret 1987/88. Det betonades särskilt att verksamheter som utredningsuppdrag, uppdragsutbildning och pedagogiskt skulle utvecklingsarbete utelämnas från undersökningen,

(1) Högskoleanslaget D 15:1, forskningsanknytning av

grundläggande utbildning;

(2) Högskoleanslaget D 28:3, högskolans kontaktorganisation m m; (3) Högskoleanslaget: den rörliga resursen;

(4) Forskningsråden; (5) Sektorsorgan; A (6) Statliga myndigheter, främst länsstyrelser; (7) Kommunala myndigheter och landsting; (8) Näringsliv;

(7) Övriga finansiärer, stiftelser, donationer, etc.

Undersökningens resultat sammanfattas i tabell 1 och 2.

Tabell 2. FoU-verksamhetens finansiärer, procentuell fördelning

47,9 5,6 Sundsvall/ Hämös. » 30,5 4,2 31,9 33,5 9,3

*Medel från statliga och kommunala myndigheter samt näringsliv och övriga finansiärer. FoU-verksamhetens andel av den totala medelsförbrukningen 1987/88.

Högskolomas FoU har olika omfattning och grundas i olika utsträckning på högskoleanslag respektive externa anslag. Medan Högskolan i Borås finansierar över 80 % av sin FoU över

högskoleanslaget, står detta anslag för endast 12 % av FoU vid

Högskolan i Eskilstuna/Västerås. När man slår samman samtliga

av denna bekostas FoU visar det sig att cirka 28 procent högskolors

med högskolans egna medel.

medel for FoU kommer endast 2 % från de Av samlade högskolornas De flesta mindre ochmedelstora nationella forskningsråden. Högskolan i har anslag från forskningsråden. högskolor inga som mottar störst anslag från Karlstad, som är den högskola

närmare 5 % av sin FoU med sådana finansierar forskningsråden, i medel.

finansierar 16 % av högskolornas Medel från sektorsorgan drygt

Tre av inte erhållit anslag

samlade FoU-verksamhet. högskolomahar

För i Orebro spelar sektorsfrån något sektorsorgan. Högskolan

33 % av högskolans FoU. medlen en stor roll och finansierar drygt

FoU finansieras externa medel 53 % av samlade genom högskolornas finansiärer. Den minsta andelen från myndigheter, företag och övriga

av det här har Högskolan i Borås med drygt extemfmansiering slaget

Västerås finansierar däremot mer än 85 8 %. i Eskilstuna/ Högskolan detta sätt. i Karlstad redovisar % av FoU-verksamheten på Högskolan

från finansiärer av detta slag. betydande belopp

2 FoU-verksamhetens andel av Av kolumn i tabell framgår höger Variationen är som synes högskolornas totala medelsförbrukning.

i Borås redovisar en FoU-andel om 2 %, medan stor. Högskolan vid i Halmstad gått närmare 16 % av medelsforbrukningen Högskolan

till FoU.

3k

FoU bedrivs med medel som En obetydlig del av högskolornas

hos de nationella forskningsråden. Av erhållits efter ansökningar

del av de mindre och medelstora detta följer att en mycket ringa

FoU och bedöms enligt inomvetenskapliga högskolornas granskas och innehåll av kriterier; i stället bestäms forskningens inriktning

avnämare utanför vetenskapssamhället.

(FRN, HSFR, NFR En genomgång av de nationella forskningsrådens

och verksam-

samt Riksbankens jubileumfond) projektkataloger

från de tre senaste verksamhetsåren visar att anslagen hetsberättelser

är utomordenligt få och till de mindre och medelstora högskolorna

liten del av de anslag som dessa forskningsråd givit. utgör en mycket som i med de resultat som Detta är en iakttagelse ligger linje

Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3). redovisas i rapporten

Högskolorna och lärarnas vetenskapliga kompetens

För att kunna ge en bild av de mindre och medelstora högskolorna som forskningsmiljöer genomfördes en undersökning av hur många av deras högskolelektorer och högskoleadjunkter som har doktorskompetens eller genomgår forskarutbildning.

Högskolelektorema redovisas i tre grupper: (1) lektorer som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande i kompetens (2) lektorer som ej avlagt doktorsexamen och som deltar i forskarutbildning (3) lektorer som ej avlagt doktorsexamen och som inte deltar i forskarutbildning

Lektorema i grupp (1) är förordnade jämlikt högskoleförordningens 19 kap 24 §, medan lektorer i grupperna (2) och (3) är förordnade jämlikt 19 kap 43 § moment 9. Detta innebär att de förra uppfyller behörighetskraven för befattningen som högskolelektor, medan de senare saknar föreskriven behörighet och därför förordnas för högst ett år i taget.

Högskoleadjunktema delas in i två grupper: de som deltar resp de som inte deltar i forskarutbildning.

Undersökningens resultat skall tolkas som en skattning av lärarnas vetenskapliga kompetens. Den operationalisering som här gjorts är en bland flera möjliga. Huvudsyftet har framförallt varit att beskriva forskartätheten vid högskolorna för att därigenom få en uppfattning om deras potential som forskningsmiljöer. Ingen särbehandling har gjorts av utbildningssektorer inom vilka forskarutbildning av tradition spelar en liten roll. Det bör emellertid omnämnas att adjunkter i ämnesmetodik (motsvarande) inte tagits med i undersökningen. Detta av den anledningen att deras meritering går via annan karriär än forskarensJ Med andra beräkningsgrunder skulle sålunda resultaten i vissa kunna förändras -detaljer huvuddragen skulle dock med största säkerhet bestå.

Undersökningens resultat presenteras i tabellerna 3 - 8.

Tabell 3. Antalet lektorer fördelat på behöriga resp ej behöriga. Ej

dem som deltar deltar i forskar-

behöriga uppdelade på resp ej

utbildning

Antal Etta_ ,Einhkil Högskola

Falun/ Borlänge 18 66,6 22,2 11,1 Gävle/ Sandviken Halmstad 17 58,8 29,4 11,7

27 51,8 44,4 3,7 Jönköping

Kristianstad 11 - 63,6 36,4 Skövde 43 58,1 25,6 16,3 Sundsvall/ Hämös. 66 75/8 16,6 7,5 Växjö Örebro 71 67,6 15,5 16,9

49 38,8 26,5 34,7 Östersund 502 58,6 24,3 17,1

58 % av lektorsbefattningarna är Av tabell 3 framgår det att drygt

besatta med lärare, om man ser till samtliga högskolor. behöriga är stor. i Skövde har Variationen mellan högskolorna Högskolan

i Eskilstuna/Västerås utgör de ingen behörig lektor. Vid högskolan

28 % av lektorskåren, medan de vid behöriga lektorerna knappt

högskolan i Växjö utgör över 75 %.

i finns det stora Även ifråga om deltagande forskarutbildning

mellan Vid i Jönköping deltar skillnader högskolorna. högskolan

endast cirka 7 % av de icke lektorerna i forskarutbildning. behöriga

siffra för i Karlstad är 72 %. Slår man Motsvarande Högskolan

samman deltar omkring 40 % av de icke behöriga samtliga högskolor i ett tal som kan beräknas med lektorerna forskarutbildning,

i tabell 3. Dock bör nämnas att utredningen ej utgångspunkt

vilken i forskarutbildningen dessa lektorer aktivitetsgrad

plndersökt ar.

Tabell 4. Antalet samt

adjunkter andelen som deltar i

forskarutbildning

adjunktema

utbildning. S_törst andel adjunkter i forskarutbildning uppvisar

högskolan i Östersund med 66 %. Av drygt högskolornas samtliga

adjunkter är 28 % engagerade i forskarutbildning.

När man skall bedöma en högskolas vetenskapliga kompetens är det viktigt att känna till hur stor del av högskolans lärare högskolelektorer och -

högskoleadjunkter som har genomgått forskarutbildning. l tabell 5 anges lektoremas och andel

adjunktemas av lärarkären samt de forskarutbildades andel av lärarna vid

högskolorna.

lektors- adjunktstjänster samt Tabell 5. Lärarna fördelade på resp andelen forskarutbildade lärare

Eskilstuna /Västerås 463 53,2 22D Falun/ Borlänge 39,1 50,9 26.1 Gävle/ Sandviken

Kalmar 60.4 30/3 Karlstad 39,6 47,0 53.0 26,1 Kristianstad 64,7 35.3 0,0 Skövde 47,8 _ 52,2 26,1 Sundsvall/ Härnös. 35,5 64,5 34,4 Växjö 40,3 59,3 40,7 Örebro 81,3 18,7 31,1 Östersund 50,4 49,6 29,5

att lärarkåren består av två

gäller för högskolorna

Sammantaget

ca 500 lektorer och 500 adjunkter. I

lika stora grupper:

ungefarligen

med hälften lektorer

förhållande till denna genomsnittliga fördelning

Ostersund som extrem ifråga om och hälften adjunkter framstår Denna övervikt står dock proportion till

övervikt för lektorer. inte__i

lärare vid i Ostersund, som

andelen forskarutbildade högskolan

var lärare har

relativt sett är låg: endast tredje forskarutbildning.

lärare har i Orebro, och den

Störst andel forskarutbildade högskolan

Skövde. Det bör anmärkas att den

minsta andelen (0 %) uppvisar

lärare i fall är mindre än

faktiska andelen forskarutbildade många

eftersom lärarna i ämnesmetodik vad som framkommer här,

inte ingår i (motsvarande) inom undervisningssektorn

undersökningen.

lärarnas kompetens i formellt

En annan sida av vetenskapliga

fördelar mellan olika ämnesgrupper. För att

hänseende är hur den sig denna de i undersökningen ingående undersöka kategoriserades

lärarna i sex (1) humaniora, (2) samhällsvetenskap, ämnesgrupper: (5) naturvetenskap och

(3) psykologi-pedagogik, (4) ekonomi-juridik

För de flesta ämnen att det inte är någon svårighet (6) teknik. gäller dessa de hör. Ett klargöranden är

att avgöra till vilken av grupper

Humaniora täcker de och historiska

dock på sin plats. språkliga

ämnena samt religionsvetenskap.

Tabell 6. Antalet lektorer inom olika ämnesgrupper fördelat på ej behöriga. behöriga uppdelade på dem som deltar behöriga resp Ej resp ej deltar i forskarutbildning

Psykologi-Pedagogik

Störst andel behöriga lektorer har humaniora; drygt 94 % av lektorerna av humanisterna har forskarutbildning. Den minsta andelen uppvisar teknikområdet med knappt 24 %. Inom humaniora och deltar samtliga icke behöriga lektorer i psykologi-pedagogik forskarutbildning. Motsvarande siffra för teknikgruppen är drygt ll %.

Tabell 7. Antalet adjunkter inom olika ämnesgrupper samt andelen adjunkter som deltar i forskarutbildning

Ämnesgrupp Antal Deltar i fo-utb adjunkter %

ekonomisk-juridiska omrâdet (44 %). Den minsta andelen uppvisar de naturvetenskapliga ämnena.

8. ,Andelen lektorer samt andelen

Tabell resp adjunkter

forskarutbildade lärare inom olika ämnesgrupper

l tabell 8 redogörs för andelen lektorsbefattningar resp och andelen forskarutbildade lärare inom de

adjunktsbefattningar

Störst andel lektorer har den ekonomiskolika ämnesgruppema. som samtidigt uppvisar den lägsta andelen juridiska ämnesgruppen,

Den minsta andelen lektorer återfinns i psykologi-

forskarutbildade. Den största andelen forskarutbildade lärare uppvisar

pedagogik.

naturvetenskapen, den minsta teknikgruppen.

3k

mellan när det gäller lärarnas vetenskapliga Skillnaderna högskolorna beror med viss sannolikhet på att de som utbildningskompetens historiska Några har tidigare institutioner har olika förutsättningar: andra har sitt ursprung i lärarseminarier. varit universitetsñlialer, olika att skapa en Deras olika bakgrund ger dem förutsättningar

vetenskapligt inriktad miljö.

och ålderssamman- Förhållanden på arbetsmarknaden lärargruppens som detta. Det stora antalet har betydelse i ett sammanhang sättning antalet forskarutbildade lärare inom lektorsbefattningar och det lilla kan sannolikt förklaras utifrån konkurrensen om komtekniksektorn Det stora antalet behöriga lektorer inom petent arbetskraft. av att kompetenta personer är god. humaniora förklaras tillgången på i humanistiska ämnen har

Till ledigförklarade lektorsbefattningar

flera sökande; högskolorna har inte hittills ofta funnits kompetenta för att kunna ge en behövt tillgripa lektorsbefattningen

konkurrenskraftig lön.

vad stöd till forskning vid högskolorna Framtida överväganden gäller måste således från att både och lärarnas forskarutbildning utgå i flera avseenden skiljer sig åt och har högskolor och ämnesgrupper

hunnit olika långt i sin utveckling.

Stöd till lärares forskning

Stödet till de mindre och medelstora högskolornas FoU och lärarnas

och tre olika anslag: den rörliga forskning fortbildning ges under resursen, vilken redovisas under fakultetsanslagen (D 16, D 19 och D

av grundläggande högskoleutbildning (D

23), Forskningsanknytning

15) samt Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 28).

l detta avsnitt redovisas dessa medel och hur de omfattningen på fordelats mellan högskolorna.

Den rörliga resursen

Den s k rörliga resursen tillkom i samband med att den nya arbetsoch tjänsteorganisationen för lärare i den statliga högskolan infördes. Med reformen ville man uppnå att fler högskolelärare skulle kunna medverka i forskning inom ramen för sin tjänst. Enligt regeringens proposition skulle medlen fördelas av högskolestyrelsen efter förslag från fakultetsnämnder vid högskoleenheter med fasta resurser för forskning. Anvisade medel var avsedda för samtliga högskoleenheter i regionen. Genom statsmaktemas beslut har de mindre och medelstora högskolorna under en försöksperiod tillförsälcrats en viss del av anslaget för rörlig resurs. Föredragande statsråd framhöll i budgetpropositionen 1985/86 att berörda lärarkategorier oavsett högskola bör kunna få någorlunda lika möjligheter att ägna sig åt s k kompetensuppehållande forskning. Medlen skall därför fördelas mellan de olika fakultetema och högskoleenhetema med beaktande av det totala antalet anställda i de berörda tjänstekategoriema.

Handhavandet av den rörliga resursen regleras genom förordningen om utnyttjande av medel för högskolelektorers och högskoleadjunkters forskning (SFS 1987:608). Sammanfattningsvis gäller att ansökningar från lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bedöms vid den högskola med fasta forskningsresurser till vilken deras högskola hör enligt bil 10 a i högskoleförordningen.

Vid tiden för tilldelningen inför budgetåret 1988/89 förelåg ännu inte några detaljerade för av l

anvisningar_ tillämpningen förordningen.

förordningen att UHA skall utforma sådana. I avvaktan stadgas på anvisningar har de berörda högskoleenhetema redan tidigare i några fall utarbetat anvisningar. En av hur den

egna undersökning rörliga

resursen hanterats publicerades av UHA i maj 1988 (Den rörliga

resursen för forskning, arbetsrapport från utredningssektionen 17).

Den rörliga resursen för kompetensuppehållande forskning är enligt En annan som dock inte

rapporten förhållandevis begränsad. aspekt,

utvecklas i UHÅrs rapport, är att fördelningen av den rörliga resursen är arbetskrävande ur forskningsadministrativ synpunkt. De faktiskt utdelade beloppen är små, om man ser till det arbete som på olika nivåer krävs för att fördela dem - särskilt gäller detta medlen till de mindre och medelstora högskolorna.

Läsåret 1988/89 fördelades till de mindre och medelstora högskolorna sammanlagt drygt 4,7 miljoner kronor.

Tabell 9. Fördelning av rörlig resurs Anslag Summa

Lunds Universitet. Halmstad 192 000 Kalmar 400 000 155 000 Kristianstad 633 000 l 390 000 vaxjo

Göteborgs Universitet Borås 111 899 Karlstad 754 608 - 866 S07 Skövde

Linköpings universitet 296 000 296 000 Jönköping

Uppsala Universitet Eskilstuna/Västerås 217 0()0 246 000 Falun/Borlänge Gävle/Sandviken 212 000 665 000 l 340 000 Örebro

Umeå Universitet Strndsvall/Häntttsartd 543 000 Östersund 286 000 829 0()0 4 721 507

för och

Medlen forskningsanknytning högskolans kontaktorganisation

D 15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleut- Anslagen samt konstnärligt utvecklingsarbete (anslagspost 1) och D 28 bildning för (anslagspost 3: Vissa särskilda utgifter forskningsändamål

att undersöka i

Högskolans kontaktorganisation m m) är intressanta

eftersom båda kan användas till att

sammanhanget, anslagen underlätta lärares forskarutbildning och till att utarbeta ansökningar

till forskningsråd.

Tabell 10. Fördelning av D 15:1 1988/89 till de mindre och medelstora högskolorna

beslut. Anslaget uppgår 1988/*89 till 15 486 000. De mindre och medelstora högskolorna tilldelades 5,5 . miljoner

Tabell ll. Fördelning av 28:3 1988/89

Falun/Borlänge

Gävle/Sandviken 550 000

Halmstad 550 000 50 000 550 000 50 000

Jönköping

Yäxjö

950 000 25 000

Qrebro

Ostersund 550 000

9 300 000 275 000 150 000 9 725 000 Summa

D 28:3 fördelas i motsats till D 15:1 efter ett ansöknings- Anslaget Vid av har enbart en noterats

förfarande. genomgång ansökningarna

direkt stöd till Bristen på adekvata

som gäller forskarutbildning.

kommenteras för i UHA:s skrivelse 1988-10-31: ansökningar övrigt tyvärr i allför få fall Årets ansökningar om medel. ur D 28:3 handlar är avsedda för. Flertalet har lagt om sådant som medlen högskolor i sina vilka mer eller mindre

tyngdpunkten ansökningar på projekt

har med den utbildningen att göra. Av regleringsdirekt reguljära

brevet att medlen skall användas för kontaktskapande framgår omvärlden eller med fast verksamhet riktad mot högskolor för kostnader vid av projekt, for

forskningsorganisation, planering

om for seminarier i utarbetandet av ansökningar forskningsanslag, samt för av lärare vid anslutning till projekt forskarutbildning

fast Mot denna bakgrund

högskolor _utan forskningsorganisation.

inte kunna dela ut hela anslaget utan anmodade ansåg UHA sig

att inkomma med nya ansökningar. Medel grundade på

högskolorna dessa ansökningar utdelades 1988-12-22. kompletterande

direktiven redovisa hur D 28:3 Utredningen skall enligt anslaget anmodats redovisa en för använts. Högskoloma har därför budget att medlen i tilldelade medel. Av högskolornas redovisning framgår

huvudsak till fasta för kontaktsekretariat går utgifter högskolornas av eller gällande teknik-

och utarbetandet projekt projektansökningar

och

kunskapsspridning. I något fall talas om stöd till

forskargrupper (vetenskaplig ledning och utarbetande av

fall forskningsprogram). I andra

har medlen använts för

deltagande i och resor till konferenser

samt anordnande av kurser.

Högskolan i Gävle/Sandviken avser

använda 150 000 kronor för stöd till

forskarutbildning av anställda

vid högskolan.

Genomgången indikerar således att endast en mindre

del av

används anslagen

som stöd till

forskarutbildning.

och regional 4. som vetenskaplig Högskolorna

resurs

för ett material, som belyser vissa I föregående kapitel redogjordes vid främst samt lärarnas verksamheter högskolorna, forskningen, i hänseende. Detta material jämte formella kompetens vetenskapligt som inhämtat vid besök högskolorna och synpunkter jag på till för den analysen. Syftet är att universiteten ligger grund följande av vid så att förslag kan

få en bild utvecklingspotentialen högskolorna

formuleras som stärker deras verksamhet och särskilt forskningen. det emellertid att få en om vilka de Därutöver gäller uppfattning och suukturella är som hindrar en kraftfull långsiktiga problem i kvalitativt hänseende vid högskolorna. utveckling

avsnitt diskuteras vilka som bör vidtas för l närmast följande åtgärder att den utvecklingen och att öka lärarnas möjlighet följa vetenskapliga tillfälle sin Avsnittet därefter handlar om ger dem höja kompetens. förhållande till universiteten, forskningsråden och högskolornas i Slutligen diskuteras högskolornas vetenskapssamhället övrigt. relation till samhället i övrigt: statliga organ, kommuner, landsting

och näringsliv.

Lärarna

Lärarnas kompetens

Vid de mindre och medelstora finns följande lärarhögskolorna som adjungerad professor, forskarassistent, högskoletjänster: tjänst och Det bör anmärkas, att sådan tjänst som adjunkt högskolelektor. som tillsätts med förordnande av rektorsämbetet endast får professor inrättas vid med fasta resurser för forskning. högskola

till arvodestjänst som Följande behörighetsregler gäller: Behörig är endast den som har sin huvudsakliga adjungerad professor

verksamhet förlagd utanför högskolan. För till

behörighet tjänst som högskoleadjunkt krävs grundläggande

högskoleutbildning, till tjänst

som högskolelektor doktorsexamen och till tjänst som forskarassistent

doktorsexamen.

Av materialet i 3 kapitel framgår att 17 % av högskolelektorema vid de mindre och medelstora högskolorna deltar i

forskarutbildning och

att drygt 40 % saknar föreskriven

kompetens. Stora skillnader finns

emellertid mellan olika högskolor och mellan olika

ämnesgrupper.

Andelen behöriga högskolelektorer är stor vid de tidigare universitetsñlialema Växjö, Karlstad och Örebro.

Flertalet lektorer i

humaniora, psykologi-pedagogik och naturveten-

skap är och de flesta

behöriga icke behöriga deltar i forskarutbildningen. Bland övriga samhällsvetare saknar närmare

hälften av lektorema behörighet. Ekonomer och tekniker uppvisar högst andel icke

behöriga lektorer. En relativt stor del av de icke

behöriga ekonomerna deltar i

forskarutbildning, medan få tekniker tycks vilja

skaffa sig formell

behörighet.

Frågan om kompetens bör ses i ett vidare perspektiv än ett rent formellt. För högskolans vetenskapliga i stort

kompetens är fördelningen mellan lektorat och adjunkturer

betydelsefull. Utbild-

ningssektorerna har olika traditioner. Inom

lärarutbildningen har

karriären till

lärartjänst gått via tjänst som lärare i skolan och inte via

forskarutbildning. Det är därför föga förvånansvärt att lärarut-

bildningen har en hög andel

adjunkter och att endast ett litet antal av

demavser att forskarutbilda Inom

sig. denna utbildningssektor finns

dessutom Företrädare en

för uppfattning, som står relativt främmande för universitetstraditionen med

dess av det stora värdet

betoning i

vetenskapligt arbete för undervisningens kvalitet

på högskolan. Jag återkommer senare till denna fråga.

Ekonomutbildningarna har expanderat

synnerligen snabbt, varför det är att

förklarligt många lektorat besatts med

ej behöriga lärare. Till detta kommer att forskarutbildade ekonomer i samhället.

efterfrågas

Därför torde det även i framtiden bli mycket svårt att inom denna sektor rekrytera lärare med

lektorskompetens. I en kritisk rapport

har

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) nyligen

föreslagit betydande förändringar i

ekonomutbildningama. IVA menar att

flertalet ekonomstuderande skall

hänvisas till en inriktad praktiskt

utbildning, som ej siktar till att vara forskningsorienterad eller

Denna skall, enligt lVA:s förslag,

forskningsförberedande. utbildning

till de mindre och medelstora högskolorna. Det synsätt som förläggas avviker från den uppfattning som framträder i rapporten kraftigt

finns uttalad i direktiven till min utredning.

åren har i teknik expanderat förhållandevis De senaste utbildningarna

vid de mindre och medelstora högskolorna. Regeringens prokraftigt 1989 1988/89:90) om en tvåårig position till vårriksdagen (prop medför att antalet utbildningsplatser inom

högskoleingenjörsexamen

ökat. Vid ett bifall till propositionen blir den tekniska sektorn kraftigt formellt lektorer markant. Reformen bristen på kompetenta antal lärare vid successivt

förutsätter att ett stort gymnasieskolan

för att där ta hand om den nya överflyttas till högskolan mina har Vid överläggningar på högskolorna

ingenjörsutbildningen.

att det blir en uppgift för ofta mött synpunkten, besvärlig jag att överföra till ledning högskolans syn på utbildning högskolornas

lärare i teknik med lång yrkesverksamhet inom ungdomsskolan.

direktiven till min framhålls, att all högskoleutbildning

I utredning och att verksamheten inom högskolan skall vila på vetenskaplig grund

vara av kvalitet oavsett var den är lokaliserad. måste likvärdig och medelstora bör hålla kontakt Lärarna vid de mindre högskolorna

och forska. Viktigare än lärarnas med aktiva forskningsmiljöer ofta endast beskriver förhållandet vid det formella kompetens, som ju är utan tvivel den reella kompetensen, som tillfälle en tjänst tillsätts,

vid högskolorna.

visas bl a genom forskningsaktiviteten

I 1 erinrade om hur kontakterna mellan grundutbildning

kapitel jag tillkom 1967. Lärarna och forskning löstes när universitetsfilialema

var då knutna till en institution vid modervid universitetsfilialema inom ämnesinstitutionernas ram bedrevs universitetet och medverkan av lärare från såväl universitet utvecklingsarbete under

Universitetsñlialemas lärare fick därigenom ofta en stark som filial. med sin Många hade dessutom

gemenskap forskningsinstitution.

varit lärare vid denna, vilket dem både studerat och gav

personkontakter och goda förutsättningar att följa forskningen genom

att bl a vara en aktiv diskussionspartner när forskningsprojekt

planerades.

tiden har förbindelserna blivit mindre täta mellan ämnesinstitu-

Med

vid universiteten och de vid de tidigare högskolorna,

tionerna

universitetsfilialema inräknade. Till detta har, som flera lärare

framhållit, en rad omständigheter bidragit. De personliga banden blir efterhand svagare och det blir inte lika naturligt att delta :i aktiviteterna vid den gamla moderinstitutionen. Lärarna vid högskolorna är inte alltid så välorienterade om vid forskningen moderinstitutionen att de utan vidare kan dra nytta av eller bidra till

diskussionen vid seminarier. Åtskilliga lärare har skaffat sin

sig utbildning vid den egna högskolan och har ringa kontakt med

verksamheten vid universitetet. De har följaktligen inga gamla

relationer att förlita sig till och har få eller inga personliga kontakter med forskare.

Även om den tidigare konstruktionen med universitetsfilialer bibehållits hade, har flera lärare framhållit, kontakterna mellan universitetsinstitution och ñlialinstitution med tiden tunnats troligen ut. De geografiska avstånden mellan och universiteten högskolorna på många håll alltför stora för att i längden kunna annat överbryggas än tillfalligtvis och då gynnsamma som t ex i omständigheter bidrar, de fall då konkreta samarbetsprojekt resurser till resor och ger uppehälle på universitetsorten.

Med 1977 års högskolereform bröts de formella banden mellan respektive ämnesinstitutioner vid universiteten och de nya högskolorna. I stället angavs att samverkan skulle ske på fakultetsnivå. Till frågan om hur detta samarbete skall fungerat jag senare återkomma. Redan nu kan emellertid att sägas varken

fakultetskollegier eller fakultetsnämnder tycks ha kunnat bidra till att skapa förutsättningar för högskolans lektorer att hålla kontakt med

forskning.

Det är naturligtvis svårt att med säkerhet uttala om lektoremas sig möjlighet att vidmakthålla sin en mindre eller kompetens på medelstor högskola. Värdefulla har lämnats

synpunkter till mig vid

mina besök på högskolorna och bör nämnas. Genomgående har sagts att den forskning som den rörliga resursen till inte kan ger upphov värderas högt nog. Alla som med stöd av resurs kunnat forska rörlig några terminer tycks anse att denna

forskningskontakt betyder. mycket

för undervisningens kvalitet. I flera fall, som bl a redovisades vid konferensen i Växjö om vid

forskning de nya högskolorna, har forskning med stöd av resurs resulterat

rörlig i nya kurser. Detta gäller t ex kurser i barnlitteratur vid högskolan i Kristianstad.

om cirka 400 timmar per

Lektoremas stora undervisningsskyldighet

för den mest ambitiöse att få tid läsår gör det svårt, sägs det, även den egna högskolan och ännu över att regelbundet delta i forskning på

med den i de flesta fall tidskrävande resan dit. svårare på universitetet resursen större Ett Detta förhållande ger den rörliga betydelse.

till den resursen skall öka och allmänt Önskemål är att medlen rörliga

Det framhållas att för anvisas direkt till högskolorna. förtjänar

har andra villkor. De har lärarna vid de norska distriktshögskoloma

som är hälften så stor som deras en undervisningsskyldighet ungefär tillmätas ha helt andra att svenska de får därför möjligheter kollegor; och inom tjänsten bedriva aktivt följa forskningens utveckling att Hemeskommittén ser lärarna vid forskning. Det bör tillfogas, underutnyttjad forskdistriktshögskoloma som en i forskarsamhället

Med om ett Norgenätverk vill kommittén

ningspotential. förslaget

till en bred, stimulerande och lärarna vid distriktshögskoloma knyta

krävande forskningsmiljö.

är på många sätt Huvudtankarna i Herneskommitténs förslag

tilltalande. Universitetsläramas förhållandevis lägre undervisnings-

emellertid att där är i Norge gör förutsättningarna skyldighet kan inte Hemeskommitténs förslag om annorlunda än hos oss. Därför återkommer senare ett nationellt nätverk utan vidare överflyttas. Jag

att ett nätverk också i Sverige. till tankarna på skapa

Den är också den Den lokala högskolan är studenternas studiemiljö.

lärare under år skall arbeta. Som jag miljö i vilken högskolans många

1 handlar av grundut-

framhöll i kapitel forskningsanknytning

om mentalitet, för att låna ett uttryck från till stora delar bildningen Det att öppna det vetenskapliga modern historieforskning: gäller

samtalet för studenten, att få honom eller henne att som sina egna skäl

som konstituerar det se de skäl för och emot ståndpunkter

vetenskapliga meningsutbytet.

för och

l detta är det en angelägen uppgift varje högskola perspektiv

särskilt för dess ledning, att målmedvetet bygga upp en intellektuell

som är för alla studenter och

och vetenskapsorienterad miljö öppen

kan det inte vara ett framskjutet mål att varje lärare. Därvid

utbildning och varje ämne skall ha sin egen forskningsöverbyggnad. Helheten har ett intresse av en rik och öppen forskningsorienterad

och detta måste sättas före de enskilda delarnas anspråk verksamhet

att få som passar just dem. något

Genom mina samtal har om att den på högskolorna jag övertygats vetenskapsorienterade kompetensen på de mindre och medelstora högskolorna inte kan bevaras genom att de forskarutbildade lärarna hänvisas till universiteten. har Högskolorna naturligtvis huvudansvaret för att deras bevaras också i en

utbildningskompetens forskningskontext. Detta kan bl a ske genom att högskolorna själva

skapar goda vetenskapsbaserade miljöer. Men också deras uppdragsgivare har ett ansvar for att de ges tillfälle och resurser att få sådana till stånd. Därvid är en genomtänkt användning av den rörliga resursen för högskolelektorers m fl ett instrument. forskning viktigt Med stöd av stimulerande har lärarna vetenskapliga miljöer goda möjligheter att bevara sin kompetens och utvecklas i sitt yrke.

Forskarutbildning av högskolans lärare

Till mitt hör att föreslå uppdrag åtgärder som ökar andelen forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora Som högskolorna.

framgått av i 3 saknar

redovisningen kapitel ungefär 40 % av

högskolelektorema forskarutbildning. Om alla skall ha behörighet

bör omkring 200 lektorer doktorsexamen.

avlägga Utbildnings-

behovet är således stort.

Av de lektorer som doktorsexamen ej avlagt deltar för närvarande ett sjuttiotal i varierande omfattning och med olika ambitioner i

medan cirka 130

forskarutbildning, ej deltar. Det kan antas, att

antalet ej forskarutbildade lektorer kommer att öka kraftigt när

förslaget om en medellång ingenjörsutbildning genomförs. Bedömningar, vilka redovisats vid samtal haft

jag på högskolor som bedriver försöksverksamhet med denna

ingenjörsutbildning, pekar på

att de lektorer som överförs från skolan till i samband med högskolan reformen inte i större någon utsträckning är benägna att påbörja

forskarutbildning.

Vid flertalet har högskolor jag kunnat lyssna till belysande redogörelser för de problem som möter den lärare som önskar

forskarutbilda sig. Redan att finna som tar

ersättare, över

undervisning och examination under perioder då läraren vill delta i

en

forskamtbildningskurs, kan vara mycket svårt. I de fall det lyckas

återstår

ofta ändå en hel del arbete, t ex planläggning för kommande

kurser och av uppföljning tidigare, som är svårt att undandra när sig,

Även den läraren i sitt ämne har blott en eller ett par kollegor.

kan som jag har fått flera exempel noggrannaste planering spolieras, med kort varsel en kurs i av att en universitetsinstitution flyttar på, från en veckodag till en annan utan att ta hänsyn forskarutbildningen till överenskommelse med tillresande. tidigare

att det är att deras lärare De flesta högskolor anser, viktigt och anvisar därför medel som täcker de direkta vidareutbildar sig resor och när lärarna deltar i kostnaderna för uppehälle forskarutbildning. Men högskolorna har inte resurser att ge lärarna

lön för den tid det tar att delta i med bibehållen tjänstledighet att forskarutbildningskurser, än mindre att ge sina lärare möjlighet

tid vistas vid universitetet. En ofta återkommande komunder någon mentar från lärare som deltar i forskarutbildning har varit, att det är

för en tillresande att komma in i institutionsmiljön svårt sporadiskt relationer till forskarhandledare och andra och få de personliga i Det har doktorander som är så betydelsefulla forskarutbildningen.

framhållits för att många lärare i högskolan nog är intresserade mig, de avskräcks att en så lång och av forskning, men att påbörja

krävande utbildning som forskarutbildningen

bl a i Östersund, har uttalat ett starkt Flera högskolor, högskolan for att decentraliseras. Problemet intresse forskarutbildningskurser med forskarutbildning av lärare vid högskolorna rör, har det sagts,

kan man skriva var man än befinner främst kursdelen; avhandlingen denna kan anföras att även avhandlings-

sig. Mot argumentation

kräver en Herneskommittén har författandet forskningsintensiv miljö. från kvalitativa ett övertygande sätt hävdat just utgångspunkter på

detta.

med av lärare kan därför Problemet forskarutbildning högskolans så enkelt att universiteten decentraliserar ett antal inte lösas - en De allra flesta högskolor utgör på forskarutbildningskurser. nivå - alldeles för små miljöer for att annat än undanämnesmässig kunna bära en hel Det sagda utesluter tagsvis forskarutbildning. att doktorander-lärare vid en högskola kan ha en naturligtvis inte, och i huvudsak vid ett

lokal handledare genomföra avhandlingsarbetet

. till den högskolan. Men ett sådant forskningsprojekt förlagt egna förutsätter att handledaren förordnas av en institution arrangemang med forskarutbildning på sitt program.

tar lång tid och är krävande. För att den skall Forskarutbildning kunna bedrivas med framgång krävs i de flesta fall att institutionen avsätter stora resurser till handledning och i övrigt ger doktoranden det bistånd han behöver. Det får därför inte bli de enskilda lärarnas sak att hand starta och organisera forskarutbildning och på egen samla doktorander Endast en institution som disponerar kring sig. medel - resurser och handledare - får anta studerande till nödvändiga Det föreligger en betydande, men ibland forskarutbildning. förbisedd, skillnad mellan rätten att bedriva forskning och rätten att forskarutbildning. Den senare bör förbehållas ge och organisera universiteten.

Forskarutbildning är en process som förutsätter att de studerande ges kontinuerlig vägledning. För en sådan kan endast en myndighet ta ansvar. Detta uttrycks i högskoleförordningen: Till forskarutbildning får endast antas det antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt.

Av kapitel 3 framgår att högskolan står inför en stor, besvärlig och resurskrävande uppgift om målet sätts så högt att samtliga högskolelektorer skall ha avlagt doktorsexamen. Den framstår som än större om också lektorema vid den nya ingenjörsutbildningen skall ha doktorsexamen.

Är det då nödvändigt att sätta målet så högt? Måste alla lektorer ha avlagt doktorsexamen? Måhända spelar det ingen större roll om en eller annan lektor vid stora universitetsinstitutioner saknar formell behörighet. Det allvarliga i den nuvarande situationen är emellertid, att det i många ämnen vid de mindre och medelstora högskolorna finns ytterst få lärare, kanske endast någon enstaka eller i värsta fall ingen lärare med forskarutbildning. Problemet kan belysas på följande sätt.

I åtskilliga ämnen vid de mindre och medelstora finns högskolorna tre lärare, en behörig och forskarutbildad lektor och två adjunkter utan forskarutbildning. Andelen forskarutbildade lärare är i detta. fall 33 %. Högskolan för i Stockholm framhöll vid lärarutbildning (HLS) mitt besök där att man har andel forskarutbildade lärare. Det låg redovisade materialet visade att cirka 50 av 350 lärare har avlagt doktorsexamen. Således har HLS en tämligen andel låg forskarutbildade lärare, cirka 15 %. Men andelen forskarutbildade lärare säger inte allt eller ens det viktigaste om situationen. HLS har

liksom universiteten och av de större högskolorna ett tämligen några

forskarutbildade lärare. Runt en sådan kärna kan en stort antal De mindre och

vetenskapsorienterad miljö byggas upp och utvecklas. främsta ur denna aspekt är att de medelstora högskolornas problem saknar en kärna av forskarutbildade och forskningsaktiva egentlig

lärare.

för situationen vid och särskilt inom

Belysande många högskolor är från högskolan i Luleå. lärarutbildningen följande beskrivning hör inte i formell mening till de mindre Denna högskola visserligen Det bör emellertid betonas att vid högskolan i Luleå

och medelstora. den tekniska som har en fast

är det endast högskolan

delar av kan därför sägas

forskningsorganisation. Övriga högskolan

de mindre och medelstora högskolornas och ha problem som liknar har därför besökt också denna högskola för att ta del av dess jag

Prorektor Gunilla Johansson skriver:

problem.

är det På den institution där jag är prefekt, institutionen för pedagogik och samhälle, endast en av tjugo lärare som har forskarutbildning. De flesta lärarna på institutionen är

mellan 40 och 45 år. Den situationen är i stort densamma för de övriga två institutionerna behov av fördjupad inom lärarutbildningama. På vår institution känner allalärare ett stort kunskap för att kunna verka och uppfylla de krav som ställs på lärare inom högskolan. Det innebär för dem Tre av lärarna har på egen bekostnad gått in i forskarutbildning. 30 mil från Luleå. forskarutbildning på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, Institutionen har försökt stödja dem med resebidrag, men resurserna är ytterst begränsade, Det stora varför endast en mindre del av resorna kunnat bekostas av institutionsmedel. Institutionen har p g a ekonomiska problemet för lärarna är undervisningsskyldigheten. begränsningar varit tvungen att ta ut 630 undervisningstimmar per läsår av adjunktema. därutöver får till följd att Det innebär naturligtvis att deltagande vid forskarutbildning ytterst få kan klara av att dels undervisa på heltid och dels genomföra en forskarutbildning i - även om den genomförs på halv eller kvarts-fart Jag anser att vi på institutionen här underlätta studierna Luleå och på Pedagogiska institutionen vid Universitetet i Umeå sökt i för forskarstuderande men att den samlade erfarenheten sedan de första gick in resurser måste sättas in för att minska forskarutbildning (för ca 10 år sedan) är att speciella De undervisningsskyldigheten för de adjunkter som blir antagna till forskarutbildning.

kostnader som resor och vistelse på universitetsorten innebär är också av betydelse.

vi anser att forskarutbildade lärare tillför högskolan en

Om

kvalitet och om vi menar att verksamheten inom högskolan nödvändig

vara av kvalitet oavsett var den är lokaliserad bör

skall likvärdig om av högskolans korttidsförordnade frågan forskarutbildning lektorer ägnas särskild uppmärksamhet.

Frågan om forskarutbildning begränsas emellertid inte till lektorema. Som framgår av kapitel 3 består lärarkåren vid de 14 mindre och medelstora högskolorna av cirka 500 lektorer och lika många adjunkter. Till dessa 1 000 lärare kommer ett antal lärare i ämnen, där av tradition haft

forskarbehörighet föga betydelse: t ex

musiklärare, lärare vid sjöbefälsskolan och den stora gruppen adjunkter i undervisningsmetodik vid Av lärarutbildningarna. materialet framgår vidare att har olika när det högskolorna principer gäller rekryteringen av lärare. Vid några högskolor lektorema utgör en stor andel av lärarkåren: 81 % av lärarna mycket vid högskolan i Östersund är lektorer, men av lärarkåren har endast 31 %

forskarutbildning; 63 % av lärarna vid högskolan i är

Jönköping lektorer, men endast var lärare har Andra tredje forskarutbildning. högskolor har en förhållandevis liten andel lektorer: Vid i högskolan Växjö är 35 % av lärarna lektorer och 34 % av lärarna (lektorer och adjunkter) har forskarutbildning.

Många av de cirka 500 adjunktema deltar f n i

forskarutbildning.

Men intresset for skiftar från en till

forskarutbildning högskola en

annan och från ett till ett annat. Inom utbildningsområde områdena

ekonomi-juridik och samhällsvetenskap deltar i det närmaste hälften

av adjunktema i medan få

forskarutbildningen, tekniker och

naturvetare gör det.

I debatten har ibland varnats för de faror som är förenade med att

förvetenskapliga utbildningar med rötter i en annan tradition än

den akademiska. Vård- och vissa

lärarutbildningarna skulle, enligt

bedömare, löpa särskilt stora risker att förlora sin särart om ett vetenskapligt synsätt får påverka dem.

Det hör inte till mina att behandla uppgifter vårdutbildningama eftersom

landstingen har ansvaretför dem. Jag har emellertid funnit

det vara av värde att ta del av vårdhögskolomas synpunkter på de

frågor som hör till mitt Vid min

uppdrag. överläggning med for landets

rektorema vårdhögskolor framhöll samtliga som yttrade

sig, att det var angeläget att öka antalet forskarutbildade lärare vid vårdhögskolorna. Av diskussionen att flera

framgick vårdhögskolor

har utvecklade

långt planer på att etablera fasta resurser för

forskning och att i samarbete med medicinska och samhälls-

vetenskapliga fakulteter starta i

forskarutbildning vårdutbildningamas

har

karaktärsämnen. Jag

också erfarit att Karolinska institutet,

landstinget i Stockholms län och vårdhögskolan i Stockholm har

bildat ett centrum för vårdvetenskaplig forskning och gemensamt resurser. Detta förefaller vara ett intressant alternativ till att tillskjutit skall utveckla sin egen forskningsorganisation. varje vårdhögskola

har varnat för de följderna av en Kritiska röster negativa av Det finns därför anledning att - i akademisering lärarutbildningen. nära till Stefan i kapitel l nämnda genomlysning anlutning Björklunds -

- av forskningsanknytningsbegreppet något beröra frågan om vilka

värden som bör få utrymme i högskolans utbildningar.

Vissa kräver en manuell utvecklad genom praktisk

yrken färdighet

Eftersom det resonerandet har en hög status i träning. vetenskapliga vissa risker för att moment trängs undan i kan det ñnnas praktiska Men faktisk finns mellan ett högskolans utbildning. ingen motsättning och manuell färdighet, och eventuella problem vetenskapligt synsätt kan lösas med en kursplanering. Andra och kanske

genomtänkt

kan vara av kulturell art. I många verkligare motsättningar är estetiska viktiga inslag; estetiska utbildningar bedömningar förekommer också jämsides med ett vetenskapligt bedömningar . i t ex arkitektur-, musiklärar- och bildlärarutbildförhållningssätt ningarna utan att det medför några allvarliga svårigheter.

kan också tänkas i som leder till yrken, Motsättningar utbildningar kontakten med människor är och det emotionella där viktig och till inlevelse är betydelsefull, i första förhållningssättet förmågan Är ett och förhåll-

hand lärar- och vårdyrken. analytiskt systematiskt

ett hot mot detta? Tar ett vetenskapligt förhållningssätt loven ningssätt moral och medkänsla, Ett jakande svar är

av frågar Björklund.

stöd för vanligt, men för egen del har han inte funnit något empiriskt att så skulle vara fallet.

använder ofta sin intuition. En rad kunskaper Skickliga yrkesmän vårt handlande, men är att artikulera; det är detta omger omöjliga . som brukar kallas Man kan med skäl fråga sig om tyst kunskap. mellan intuitiv, och den kunskap man får motsättningen tyst kunskap i vetenskapligt arbete är konstruerad. genom

har en rad av lärarutbildningarnas företrädare vid de Jag frågat mindre och medelstora högskolorna om de befarar några negativa följder av ett närmande till forskning. Ingen har sagt sig hysa någon oro. alla har det stora värdet av att till Tvärtom, poängterat kunna knyta flera lärare med vetenskaplig

gslärarutbildningarna

kompetens. Men man tycker att utvecklingen går för långsamt och att det är svårt att rekrytera lärare med forskningsbakgrund. För att påskynda processen med forskningsanknytning har några högskolor, t ex den i Falun/Borlänge, skurit ned studenternas underkraftigt visningstimmar för att göra det möjligt för några lärare att etablera en forskningskontakt. Det bör emellertid framhållas att diskussionen vid mitt besök vid Lunds universitet i viss kom att utsträckning handla om riskerna med att akademisera

lärarutbildningama.

Det hadevarit önskvärt att kunna redovisa lektorers och adjunkters aktivitetsgrad i forskarutbildningen, men det har inte varit möjligt med den korta tid utredningen haft Det är emellertid på sig. angeläget, att högskolorna stimulerar adjunktema att forskarutbilda sig och underlättar deras studier. Stöd till kan leda till att adjunktema vi får fler forskarutbildade lärare.

Många lärare har för mig redovisat i stort sett erfarenheter entydiga av att på samma vara lärare vid en gång högskola och forskarstuderande. Dessa har bekräftats av högskolornas ledning. När resursbehovet till högskolorna bedöms bör kunna hänsyn tas till de särskilda kostnader deltagande i

forskarutbildning drar med sig for

lärarna: Resor till universiteten, uppehälle på universitetsorten, också för längre sammanhängande tidsperioder, ersättning till vikarier under perioder av koncentrerade studier och forskning. Dessutom bör behoven av litteratur och datorstöd beaktas.

Närmare tre av fjärdedelar högskolornas lärare saknar forskarut-

bildning. Utbildningsbehovet är därför stort. Med härtill bör

hänsyn frågan disku-teras om alla har behov utbildningsområden av att deras lärare är forskarutbildade. Finns det skäl att begränsa stödet för

forskarutbildning till yngre lärare i Skall

högskolan? resurser ges till redan verksamma lektorer eller skall ansträngningarna främst inriktas på att forskarutbilda nästa generation av högskolelektorer?

Det är inte att ta möjligt ställning till de nämnda frågorna på grundval av det material som denna kunnat utredning lägga fram.

Stor-hänsyn måste tas till individers

bakgrund, intressen, engagemang och särskilda Det

förutsättningar. är de enskilda högskolornas

angelägenhet att ta ställning. Men varje högskola bör noga överväga på vilka områden de begränsade resurserna skall sättas in.

för nationell Det förefaller fömuftigt att *systemet resursfördelning på behov av stöd till forskarutbildning av nivå kan beakta högskolornas storlek bör för den enskilda kunna variera lärare. Stödets högskolan allteftersom behoven av och intresset för forskarutbildning över tiden

skiftar.

skall hålla en kvalitet, mätt med Högskolans utbildning god Den bästa för att så blir fallet är att internationella mått. garantin och Målet lärarkåren har en hög vetenskaplig pedagogisk kompetens. lärare har en på minst bör vara att flertalet vetenskaplig kompetens Ett annat mål är att enskild högskola och varje doktorsnivå. varje forskarutbildade lärare; en utbildningssektor skall ha en hög andel av välkvaliñcerade lärare medför tillräckligt stor kärna vetenskapligt kan utveckla

att även högskolor utan egen fast forskningsorganisation vilket höjer den grundläggande

forskning på eget programansvar, utbildningens kvalitet.

lärare i högskolan vetenskaplig kompetens I dag saknar alltför många har under en period vistats vid en och många aldrig sammanhängande institution. Även med stora resursinsatser kommer forskande mycket tid innan ens flertalet lärare vid de mindre och det därför att ta lång medelstora har avlagt doktorsexamen. högskolorna

Av Maud och Göran Alms Stress_ och blodtrycksunder-

Smeds

av undervisande vid universitetet i Linköping sökning personal förhållandevis stort antal lärare inte är (1987) framgår, att ett även om de skulle intresserade av att för .egen del delta i forskning, villkor. resultat indikerar att relativt erbjudas goda Undersökningens inom drar för att påbörja en så många lärare högskolan sig

omfattande utbildning som forskarutbildningen

situationen är sålunda oroande. Anledning finns att Den nuvarande som relativt snabbt höjer flertalet nu verksamma överväga åtgärder även om ambitionen för tillfället får lärares vetenskapliga kompetens, sättas än att alla skall ha fullständig forskarutbildning. lägre

För till krävs att ha avlagt högskoleexamen. behörighet adjunktstjänst har på C- eller

Man kan anta att flertalet adjunkter påbyggnadskurs

D-nivå i det ämne de undervisar. Ett rimligt antagande är att de ickehar minst samma formella Det är behöriga lektorema kompetens. att och de icke-behöriga lektorernas angeläget adjunkternas kompetens snabbt höjs.

7l

Mitt uppdrag är att föreslå som ökar andelen forskaråtgärder utbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna. Även om

kraftfulla åtgärder vidtas för att lärarna i ökad utsträckning skall kunna forskarutbilda kommer sig det att ta mycket lång tid innan ett

större antal genomgått en

fullständig forskarutbildning. Visserligen

faller det utanför mitt men uppdrag, anledning finns ändå att till

diskussion ta upp en annan som kort sikt skulle åtgärd på kunna öka ett större antal lärares vetenskapliga kompetens.

I finns

Sverige ingen motsvarighet till mastersutbildningama eller till

det norska En att relativt

hovedfag. möjlighet snabbt och till rimlig

kostnad åstadkomma en av lärarnas höjning vetenskapliga kompetens skulle vara att organisera mastersutbildningar for högskolans lärare.

Uppdrag skulle

i så fall ges till universitetens institutioner att utarbeta

ett-åriga mastersutbildningar i ämnen eller

tvärvetenskapliga studieprogram. Utbildningen borde innehålla en läskurs och en längre uppsats. Under som kunde utbildningen, lämpligen fördelas över två

år, borde läraren en arbeta vid en period universitetsinstitution som bedriver och

forskning forskarutbildning så att förutsättningar

skapades för ett framtida samarbete. Ansvaret för masters-

utbildningama borde ligga på fakultetsnämnderna, men delar av

undervisningen borde kunna förläggas till

högskolorna.

En av mastersutbildning högskolornas lärare skulle i sig medföra en

värdefull

kompetenshöjning. Men det skulle naturligtvis vara

betänkligt att nöja sig med denna kompetensnivå för

högskolans lärare. Målet måste fortfarande vara att flertalet av högskolans lärare har en

vetenskaplig kompetens som lägst motsvarar doktorsexamen.

Stora måste ansträngningar därför göras för att snabbt detta uppnå mål.

Förhoppningsvis skulle många under masterskursema komma

att upptäcka hur intressant och givande kunde vara och

forskning

därför gå vidare till en

fullständig forskarutbildning.

En nackdel med tanken om en många omfattande är mastersutbildning att den tar resurser i anspråk som annars skulle kunna till ges

forskarutbildning av högskolans lärare. Den avvägningsdiskussion

som omedelbart skulle anmäla bleve

sig därvid följande: Fullständig

forskarutbildning för ett begränsat antal av lärare eller

högskolans en

temporär mastersutbildning som omfattar flertalet nu verksamma och

e] forskarutbildade?

Högskolorna och vetenskapssamhället

och universitetens Högskolornas formaliserade samarbete

års var att all

En av i 1977 högskolereform grundprinciperna

grund. Stor vikt lades

högskoleutbildning skall bygga på vetenskaplig

vid sambandet mellan forskning och utbildning. Samtidigt således samband inte nödvändigtvis måste som det underströks, att detta att forskarutbildning och forskning på

innebära grundutbildning,

inom samma institution framhölls med stor hävdvunnet sätt etableras inom måste vara av likvärdig kraft, att verksamheten högskolan den är lokaliserad. Det innebär bl a att kvalitet oavsett var skall vara av samma standard oavsett om de

studenternas utbildning vid en institution som ansvarar för såväl grundutbildning

studerar eller vid en institution som som forskning och forskarutbildning Det innebär också att utbildningen

endast bedriver grundutbildning.

skall ha samma kvalitet som vid de stora vid de mindre högskolorna

universiteten.

för samhällsutvecklingen liksom I en tid då forskningens betydelse kvalitet framhålls starkare än kanske dess betydelse for utbildningens

kan de nämnda målen for högskolan synas svåra att bevara. någonsin vikten av en nära av utbildningen till forskning

Betonas knytning

för att som saknar fasta alltför starkt kan det finnas risker högskolor utan motiv anses ge utbildning av lägre forskningsresurser sakliga som måste Därför är det kvalitet. Detta är en situation undvikas.

att det finns god kontakt mellan vetenskaps-

synnerligen angeläget och medelstora så att samhället i stort och de mindre högskolorna

förtroende för högskolorna och den utbildning de ger. skapas

att i framtiden kommer att Vissa tecken tyder på forskarutbildningen studerande. Detta betyder att ha svårt att attrahera tillräckligt många sin De mindre och universiteten måste vidga rekryteringsbas. studenter bör i ökad omfattning stimuleras medelstora högskolornas till och universiteten bör ha ett intresse att söka sig forskarutbildning mellan dem och de mindre och medelstora av att kontakterna

högskolorna förbättras.

fick fakultetsnämnderna ett visst

Med 1977 års högskolereform

för kvalitet på alla statliga ansvar utbildningens vetenskapliga således även för på de mindre och medelstora högskolor, utbildningen

högskolorna. Fakultetskollegiema blev samrådsorgan för högskolans lärare i högskoleregionen med uppgiften att sambandet mellan främja forskning, forskarutbildning och grundläggande I utbildning. fakultetskollegiet ingår som ledamot den som i ämne som tillhör fakulteten vid högskolorna regionen innehar tjänst som professor eller innehar lärartjänst för vilken det krävs doktorsexamen. lägst Ledamotskap i fakultetskollegium ger läraren vid en vissa högskola rättigheter till vilka bl a hör att på lika villkor kunna konkurrera med universitetets lärare om rörliga resurser för och således forskning att ansöka även om sådana medel som inte statsmaktemas genom anvisningar är förutbestämda att tilldelas lärare vid Till högskolorna. mina uppgifter hör att pröva hur samarbetet mellan fakultetsnämnderna och högskolorna fungerat.

Vid mina besök på högskolor och universitet har efterhört hur jag man ser på samarbetet och inhämtat synpunkter i vilka former på det i fortsättningen bör äga rum.

Om de mindre och medelstora erfarenheter högskolornas går det att fatta sig kort; de är ensartade och Med entydiga. något enstaka undantag, som gällde initialproblem, har inte haft

högskolorna några

invändningar mot det sätt på vilket

fakultetsnämnderna handlagt

ärendena angående den resursen. Men detta är rörliga egentligen den enda fråga i vilken ett konkret samarbete utvecklats mellan fakultetsnämnderna och högskolorna.

Medel för den rörliga resursen för högskolelektorers forskning anvisas, även för lärare vid över högskolorna, fakultetemas anslag. Genom statsmaktemas beslut har högskolorna tillförsäkrats ett visst minsta belopp. Det kan noteras att fakultetsnämnderna med rätt eller orätt betraktat detta som både ett belopp golv och ett tak. Högskoloma har ej fått en större

tilldelning än som motiveras av

statsmaktemas beslut.

Samtliga högskolor har uttalat önskemålet att statsmakterna skall

anvisa medel för

högskolelektorernas forskning direkt “till

högskolorna. Den nuvarande bör ordningen således enligt högskolornas uppfattning upphöra. Högskoloma är vidare om eniga att fakultetsnämnderna eller annat något organ med vetenskaplig kompetens bör granska om medel ansökningarna ur den rörliga resursen och ange vilka lärare som kan resp ej bör tilldelas anslag.

Beslut om fördelning bör enligt högskolornas uppfattning göras av

högskolorna och ej av universiteten.

har varit om att fakultetsnämndema i övrigt ej bör Högskoloma eniga ansvar för verksamheten vid de mindre och medelstora ha något har framhållits att fakultetsnämnderna ej är högskolorna. Det arenor för samarbete eftersom de ärenden de normalt lämpliga inte alls berör verksamheten vid mindre och medelstora handlägger Samarbetet mellan universitet och högskolor främjas inte, högskolor. bestämmelser, som instans har det sagts, av formella utpekar någon

utanför som beslutande i frågor som rör dem. Samarbete

högskolorna däremot av att universitet och högskolor betraktas som främjas likställda företrädare har självständiga och parter. Högskolornas att det samarbetet sker i verksamhet - dvs också framhållit verkliga på institutionsnivå - och inte i organ med formella uppgifter.

mina samtal med företrädare har jag prövat olika Vid högskolornas att för ett bättre samarbete. En tänkbar uppslag skapa förutsättningar vara och medelstora högskolorna åtgärd skulle att ge de mindre i fakultetsnämnderna. Men högskolornas företrädare representation varit till detta förslag och hänvisat till har genomgående negativa som varit i erfarenheterna från högskolor representerade fakultetsnämnder. Fakultetsnärnndemas ärenden är sällan av intresse

och medelstora och nämnderna har visat för de mindre högskolorna för verksamheten vid Till saken hör att ringa intresse högskolorna. flera universitet, bl a de i och Uppsala, avskaffat fakultets- Linköping infört och Starka nämnderna och utbildnings- forskningsnämnder. i dessa nämnder, som skäl talar mot att ge högskolorna representation och har ansvaret för den utöver forskningen forskarutbildningen utbildningen vid universiteten. grundläggande

och fakultetsnämndemas företrädare har framfört i Universitetens stort sett likartade på frågan om fakultetsnämndernas synpunkter ansvar för verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna. enstaka har universiteten visat stor förståelse för Med något undantag

önskan att i alla avseenden vara självständiga.

högskolornas Fakultetsnämnderna intresserar nonnalt för andra av frågor sig typer än sådana som är för de mindre och medelstora högskolorna. viktiga Även universiteten anser att samarbete bör äga rum på

institutionsnivå. kan förbättras genom att lärarna Förutsättningarna och medelstora får tid och resurser att .på de mindre högskolorna

delta i samarbetsprojekt och forskarutbildning.

Universiteten har erfarenheter av att ärenden goda handlägga angående den rörliga resursen. En del smärre problem uppstod initialt till följd av att andel av enskilda

varje högskolas de fakultets-

anslagen är mycket liten. En strikt av bestämmelserna tillämpning skulle gjort systemet stelt och det att ta gjort omöjligt hänsyn till att varje högskola lämpligen betraktas som en enhet utan

fakultetsindelning. För högskolornas del finns behov av att över tiden

kunna ändra mellan

fördelningen humanister, samhällsvetare och

naturvetare. Det syns som om universiteten och nu högskolorna gemensamt kommit tillrätta med dessa problem.

Uppfattningama om fakultetskollegiema är de

samstämmiga; fyller inte sin funktion som för lärarna i samrådsorgan högskoleregionen.

Resekostnaderna är dessutom betydande; för t ex högskolan i

Östersund de till ett avsevärt uppgår belopp per sammanträde. Enligt högskolorna ger sammanträdena i fakultetskollegiema inte något, men tar värdefull tid från annan verksamhet. Samma har uppfattning företrädarna för universiteten framfört.

Högskolorna och universiteten

-Adet

informella samarbetet

Högskolorna är negativa till ett formaliserat och samarbete påtvingat på fakultetsnivå. Men en av vid genomgång forskningen högskolorna kan inte till förhållanden begränsas som regleras av

högskoleförordningens bestämmelser och det är inte särskilt

överraskande att har fått helt andra jag synpunkter då jag övergått till att diskutera högskolornas erfarenhet av och intresse för samarbete i

praktiskt forskningsarbete. Flertalet har redovisat

högskolor positiva erfarenheter av samarbete med enskilda forskare, forskargrupper eller

universitetsinstitutioner i gemensamma projekt.

Redogörelserna för högskolornas i

kontakter forsknings- och

forskarutbildningsfrågor visar hur dynamisk forskningen är;

Samarbetet koncentreras inte till ett universitet; flertalet högskolor tycks ha skapat nätverk som innefattar ett stort antal universitet i Skandinavien. En karta över högskolornas forskningsnätverk skulle uppta institutioner vid praktiskt taget samtliga universitet i Sverige samt därutöver flera i Norden. övriga

Högskolan i har t ex

Karlstad byggt upp ett omfattande nätverk och

har mer eller mindre formaliserade kontakter med institutioner på

Naturresurser och energibl a följande universitet: Forskargruppen

forskare och vid ekonomi har kontakter med forskargrupper

Chalmers tekniska och Lunds universitet; forskargruppen högskola

ekonomi samarbetar med forskare vid Produktionens teknik och

i Luleå; centrum

Uppsala universitet och högskolan Datapedagogiskt

i Teknisk kemi med med universitetet i Bergen; forskargruppen

samverkar med forskare vid Uppsala KTH; skolforskningsgruppen arbetslivsforskarna med universitet och Göteborgs universitet;

Centrum för har

forskare vid Göteborgs universitet; tjänsteforskning

vid universiteten i Göteborg och Umeå; kontakter med forskare

har kontakter med forskare vid gruppen för Regional forskning

Umeå universitet och Lantbruksuniversitetet.

har som inom ramen för sin s k i Karlstad synes Högskolan

Karlstadmodell for forskning systematiskt byggt upp ett omfattande

har inte kommit lika långt i utvecklandet kontaktnät. Andra högskolor

kontakter. Det emellertid att se en klar utveckling av systematiska går

Bort från ett formaliserat samarbete med ett enda även hos dem:

universitet i mot samarbete forskare-forskare på många riktning

universitet och högskolor.

mellan lärare vid och Det ökande samarbetet högskolor

universiteten överraskar inte. När forskare har vid forskargrupper vill de samarbeta. Det torde att erbjuda varandra gärna något att och författningar söka däremot vara fruktlöst genom regler

eller föreskriva former för ett sådant. åstadkomma samarbete

att öka samarbetet mellan Därmed kan också sägas, att det bästa sättet

vid och forskare vid universiteten är att stimulera lärare högskolorna

och deras lärare att kreativa forskningshögskolorna bygga upp

visar ha och idéer att Om högskolorna sig kunskaper miljöer. universitetens institutioner och forskare att bli erbjuda, kommer

samarbete. vill erinra om Hemesintresserade av ett vidgat Jag

kommitténs som refererade i kapitel 2, om att stärka förslag, jag

i syfte att

knutpunkterna (distriktshögskoloma) kompetensmässigt

for ett utökat forskningssamarbete. skapa förutsättningar

forskningsråden och

Högskolorna,

sektorsorganen

De mindre och medelstora får för närvarande endast högskolorna från forskningsråden. Under 1987/88 disponerade obetydliga anslag de tillsammans knappt 1,5 miljon kronor. Som fjorton högskolorna av i kapitel 3 hade endast högskolan i Karlstad framgår redovisningen under 1987/88 anslag överstigande en halv miljon kronor. i Örebro och Sundsvall hade vissa mindre anslag. Högskoloma Växjö, hade från forskningsråden, om man

Övriga högskolor inga anslag

bortser från mycket små till högskolorna i Halmstad och några Gävle/Sandviken.

I rapporten Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3) redogörs för fördelningen av medel från de s k sektorsorganen. Om anslagen till de mindre och medelstora högskolorna säger rapporten bl a följande: I det föregående har konstaterats att de sektorsforskningsresurser som beviljas de mindre och medelstora högskolorna är av marginell betydelse sett ur de ñnansierande organens perspektiv. Totalt sett; överförs drygt 1% av de medel som fördelas till universitet oc - -

högskolor till de mindre och medelstora högskolorna. :

Projektanslagen dominerar sektorsorganens stöd till högskolorna.

Endast högskolan i Örebro mottar basstöd och tjänsteñnansiering

ges endast till högskolan i Växjö. I rapporten sägs vidare att av fyra högskolorna fått huvuddelen av det under 1987/88 fördelade stödet: Högskolan i Karlstad som tilldelats relativt från betydande belopp Arbetsmiljöfonden och Styrelsen för teknisk utveckling. Högskolan i Falun/Borlänge tilldelades betydande anslag från energiverket och trañksäkerhetsverket. Postverket relativt stora anslag

gav till_

högskolan i Örebro. Högskolan i Växjö, slutligen, ñck också relativt betydande från under

anslag sektorsorganen. Sammanlagt anslogs “

1987/88 7,9 miljoner kronor av sektorsorganen till högskolorna.

Jag utifrån en enkät beräknat hur stora

har sektorsforskningsanslag

högskolorna förbrukat under 1987/88. Dessa kan hänföra belopp sig till anslag tilldelade under som men som budgetår föregått 1987/88, använts under 1987/88. Detta kan förklara varför detta högskolorna - 10,4 år tillsammans ett kronor -› disponerat högre belopp miljoner än samma år - kronor. sektorsorganen anslagit 7,9 miljoner

om att få har efterhört högskolornas uppfattning möjligheterna Jag - l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga anslag från forskningsråden

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),

forskningsrådet (HSFR),

(MFR), Forskningsrådsnämnden (FRN) Medicinska forskningsrådet

återkom ofta att

och Riksbankens jubileumsfond (RBJ). Synpunkten

det lönar sig inte att forskningsråden inte ger anslag till högskolorna;

söka.

som ovan refererat till framgår inte hur många Av det material jag lämnat till forskningsråden och lärare vid högskolorna ansökningar är emellertid - men det är viktigt att som avslagits. Mitt intryck

att det endast är ett intryck - att högskolornas lärare inte iir betona och att få lämnar in motiverade att söka anslag från forskningsråden

bero en rad förhållanden, t ex Detta kan naturligtvis på ansökningar. mest meriterade lärarna är hårt att de ur forskningssynpunkt

och därför inte får tid att formulera en -upptagna av undervisning

orsaker kan också förklara att ansökan. Samma konkurrenskraftig andel av anslag till har så liten sektorsorganens högskolorna från forskningsråd och sekuniversitet och högskolor. De få anslagen

till utgör emellertid ett memento. torsorgan högskolorna

och samhället Högskolorna

uttalas en viss oro för att balansen mellan l direktiv utredningens

och forskning på eget program-

högskolornas uppdragsforskning

vara. Flertalet förmodas vara ansvar inte är vad den borde projekt

av Utmärkande

utredningar och utvecklingsarbete uppdragskaraktär.

är att de bara undantagsvis redovisas i sådan form, för sådana projekt sätts in i sitt vetenatt och undersökningsresultat frågeställningar

skapliga sammanhang.

av det material som redovisas i Direktivens förmodande bekräftas

FoU en liten del av högskolornas verksamhet, kapitel 3. Dels utgör

externa: medel för uppdrag från dels är huvuddelen av FoU-medlen

och Om man därtill beaktar att kommuner näringsliv. statliga organ, och åtgärder har

medlen för forskningsanknytning kontaktskapande

sin huvuddel används för inräknats i FoU-budgeten och att dessa till

ändamål än forskning - t ex stöd till lärare som går på forskarandra

kurser för högskolans lärare, utbildningskurser, överbryggande

bilden än av kontaktsekreterare m m - blir tydligare: Merparten

och av uppdragsforsknings- utvecklingsarbete utgörs högskolornas

forskning och utvecklingsprojekt.

Men bilden är inte densamma vid alla Vid i högskolor. Högskolan Eskilstuna/Västerås utgörs nästan hela FoU-budgeten av externa medel för uppdrag. Högskolan i Örebo å sidan har

andra

förhållandevis mycket FoU-medel, men huvuddelen härrör från

högskoleanslag och anslag från forskningsråd och sektorsorgan.

1987 års regionalpolitiska kommitté har FoU vid utgivit rapporten regionala högskolor (SOU 1988:69). I denna redovisas ett

omfattande material rörande högskolornas FoU. Rapporten

framhåller att skillnaden i de externa FoU-medlens struktur

mellan

högskoleenheter med fasta forskningsresurser och enheter utan sådana främst är av tre slag. För det första är andelen externa FoU-medel mycket högre vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa är för sin FoU beroende av sådant externt stöd som är till sin kortfristigt karaktär. För det andra kommer de externa medlen vid de mindre och medelstora i större från högskolorna betydligt omfattning regionala och lokala organ än vad som är fallet vid universiteten. För det tredje saknar de mindre och medelstora nästan helt högskolorna den typav relativt långfristiga och obundna anslag somför universitetens del utgår från forskningsråden och i viss sektorsomfattning organen. Visserligen förekommer det att vissa länsstyrelser, landsting och banker ger mera och obundna till långfristiga bidrag högskolorna. Men dessa bidrag ges utan att den inomvetenskapliga kvaliteten i högskolans tilltänkta verksamhet prövas.

Länsstyrelserna kan, sägs det i den regionalpolitiska utredningens

rapport, med hjälp av sitt regionalpolitiska C4-anslag ge högskolorna ekonomiskt stöd i olika former. Ett är det stöd om 1 exempel miljon som

kronor

länsstyrelsen i Jämtlands län ger till i högskolan Ostersund. Även landstingen ekonomiskt stöd av ger långsiktig karaktär till I Värmland har ett högskolorna. landstinget givit obundet stöd till i Karlstad. Denna har for högskolan högskola övrigt mottagit långsiktigt och obundet stöd också från länsstyrelsen samt från en lokal i och sparbank. Högskolan Växjö högskolan i Kristianstad är exempel andra som mottar stöd från på högskolor banker i former som att kunnat finansiera gör högskolorna tidsbegränsade tjänster som professor och adjungerad professor.

Sju av de mindre och medelstora högskolorna harpå senare år byggt

upp sin forskningspotential med av externt finansierade

hjälp tjänster professor och adjungerad I flertalet

_som professor. fall är tjänsterna

inrättade vid universitet och tillsatta genom behörigt fakultetsorgan

moderuniversitet. Undantag från denna regel finns. vid högskolans i inrättat en adjungerad professur så har t ex universitetet Linköping i Eskilstuna/Västerås, som tillhör Uppsala vid högskolan i Kristianstad och Falun/Borlänge har

högskoleregion. Högskolorna

inrättat och tillsatt tjänster som adjungerad professor. själva

Den - Ett Gunnar Richardson har i uppsatsen frigjorda högskolan (Forskning om oberäkneligt inslag i den statliga forskningspolitiken undersökt förekomsten av extra tjänster som utbildning 1989:1) Hans undersökning handlar professor och adjungerad professor. främst om hur universiteten hanterat de möjligheter som öppnat sig

kunna inrätta På är för dem att själva professurer. några punkter och resultat intressanta också i det emellertid hans synpunkter

perspektiv som jag har att anlägga.

att som professor till Richardson konstaterar, tjänsterna adjungerad enbart för med fast en var en angelägenhet högskolor början - gällde ju explicit forskningsorganisation arbetsuppgiften och annat. om möjligheten att forskarutbildningen inget Frågan till en utan kom förlägga verksamheten högskola forskningsresurser i samband med 1984 emellertid, säger Richardson, upp till behandling Det konstaterades därvid av såväl års forskningspolitiska proposition. statsrådet som av att adjungerad föredragande utbildningsutskottet, har att efter beslut av de samverkande professor möjlighet verksamheten till en mindre högskola. högskolestyrelserna förlägga senare ändrats till att också kunna gälla Även om arbetsuppgifterna och forskarutbildning det är dock alltjämt forskning

grundutbildning

indirekt av kravet att från fakultetscentrala. Detta framgår yttrande skall inhämtas innan förordnande utfärdas. eller sektionsnämnd

fortsätter Richardson, att en högskola utan Det har gjorts gällande, fasta skulle ha rätt att själv förordna adjungerad forskningsresurser Detta är dock en Uttalandet av 1984 års professor. missuppfattning. och krav från riksdag är entydigt högskoleförordningens på yttrande eller sektionsnämnd f ö också stöd för den fakultets- ger eftersom sådant inte finns vid mindre uppfattningen, ju organ

högskolor.

har antalet inrättade under åren Richardson kartlagt professurer och kommenterar sätt. Det 1982-88 utvecklingen på följande

tveklöst så att universiteten tack vare den ökade friheten

förhåller sig externa medel i betydande grad kunnat och den växande tillgången på

8l

förstärka sina forskningsresurser och att därmed också påveka de som kommit till uttryck i statsmakternas prioriteringar långtidsprogram.

Antal-inrättade professurer 1982-19881

De mindre och medelstora högskolornas intresse för extra tjänster som professor och adjungerad professor bör sättas in i det av Richardson observerade sammanhanget. I rapporten från 1987 års

regionalpolitiska kommitté redovisas följande beträffande de mindre

och medelstora högskolorna:

Vid högskolorna inrättade professurer: adjungerade, extra och associerade? 1987/883

Eskilstuna 5 i Falun 2 Gävle 3 1 Kristianstad v Summa _29

Högskoloma har anpassat sig till utvecklingen och i likhet med universiteten börjat utnyttja till buds stående möjligheter och resurser för kunna hävda sig och motsvara de förväntningar som den omgivande regionen uttalar.

Det erbjuder stora svårigheter att mera exakt kunna uppskatta graden av forskning på eget programansvar samt omfattningen och innehållet i den FoU som bedrivs vid högskolorna. l till flera av anslutning

*Källaz Richardson, - Ett oberäkneligt inslag i den Den frigjorda högskolan statliga» *forskningspolitiken (Forskning om utbildning 1989:1).

ZTermen associerad professor används av högskolan i Karlstad för att

beteckna en professor vid universitet som genom särskilt avtal på deltid är knuten till högskolan i Karlstad. 3Källa: FoU vid regionala högskolor (sou 1988:69).

har bildats FoU-stiftelser och det är ibland högskolorna regionala om en verksamhet bedrivs av högskolan eller av svårt att avgöra denna stiftelse. Stiftelsema finansieras av länsstyrelser, landsting,

utvecklingsfonder och handelskammare. kommuner/kommunförbund, har som att vara basñnansiärer for den FoU Några stiftelser uppgift Så är fallet vid i som högskolan bedriver. högskolan Vid andra som t ex de i Kalmar och Sundsvall/Härnösand. högskolor, är stiftelserna nära knutna till högskolan, men deras Halmstad, verksamhet är skild från högskolans egen FoU.

En balans mellan forskningen på eget programansvar och upprimlig är önskvärd och nödvändig. Det är min dragsverksamheten att det kan skada både utveckling och uppfattning högskolans utbildningens kvalitet om forskningen begränsas till ett eller ett par

och är villiga att områden som banker, länsstyrelser företag finansiera för att stärka näringsliv. Även forskning inom regionens områden är av de nämnda skälen viktig och därför bör forskandra öka. ningen på eget programansvar

och kan också

En omfattande uppdragsverksamhet uppdragsforskning

lärarna blir så upptagna av denna att leda till att de välkvaliñcerade kvalitet inte kan Samma kan undervisningens upprätthållas. problem den som åt sikt drabba högskola ägnar sitt huvudintresse på längre

och försummar att utveckla grundutbildningen uppdragsverksamhet

Den enskilda högskolan och forskningen på eget programansvar. för att en balans mellan och måste ta ansvaret rimlig uppdrag upprätthålls. Ibland kan det därför forskning på eget programansvar att avvisa som inte uppvägs av en vara nödvändigt uppdrag,

tillräckligt omfattande forskning på eget programansvar.

Slutsatser

av vilka åtgärder som Min uppgift är att göra en samlad bedömning krävs för att i rimlig utsträckning forskning på eget programansvar skall kunna och utvecklas också vid de mindre och medelstora fortgå direktiven kan forskning på eget programansvar högskolorna. Enligt avse både över och över forskningsråden högskolebudgeten och sektoriellt och industriellt motiverad finansierad forskning till inom ett

forskning som syftar långsiktig kunskapsuppbyggnad

visst område.

Av det material och de synpunkter som jag har insamlat att framgår, fakultetsnämndema inte har spelat någon direkt roll för utvecklandet av samarbete mellan universitet och Kontakter och högskolor. skapas samarbete byggs upp mellan forskare och vid olika

forskargrupper

högskolor och universitet då finns. intressegemenskap

Mitt material visar också att är forskningen på eget programansvar svagt utvecklad vid de flesta högskolor, medan uppdragsforskningen växer. Kraven på högskolan från det samhället har också omgivande ökat relativt snabbt. Det är nu inte längre tal om att de mindre och medelstora högskolorna skall sina insatser till begränsa

grundutbildning. Det förväntas av dem att de genom FoU skall bidra

till regionens Risker finns att utveckling. verksamheten vid högskolorna kommer att vridas alltmera mot sådan som forskning kan finansieras med medel och att regionala forskningen därmed kommer att bedrivas i former som ställer utanför den högskolorna sedvanliga vetenskapliga kvalitetskontrollen. Det finns skäl att erinra om att forskningen vid alla universitet och bör bedömas högskolor efter en internationell måttstock. Den enda för att så blir garantin fallet är att en ansenlig del av vid utsätts forskningen varje högskola

för prövning av forskningsråd och i form.

publiceras gängse

Hemeskommittén har, som jag flera att ett gånger nämnt, föreslagit Norgenätverk, som knyter samman forskare och lärare vid distriktshögskolorna med grundforskningsinstitutionerna vid universiteten och de vetenskapliga högskolorna, Humanistiskbyggs upp. samhällsvetenskapliga forskningsrådets arbetsgrupp för komparativ kulturforskning tog för ett par år sedan upp en liknande tanke och föreslog att HSFR skall stödja av uppbyggandet tidsbegränsade forskarnätverk i komparativ kulturforskning.

Arbetsgruppen framhöll för det första att det är

synnerligen viktigt att i de existerande dagens läge prioritera universitetsinstitutionerna som forskningens basenheter. Institutionen eller

institutionsgruppen

som forskande enhet måste bevaras och stärkas för att kunna fungera som en vital del av det internationella kontaktnätet vetenskapliga för grundforskning. För det andra har det rent praktiskt visat svårt sig att på grund av och arbetsskäl familje- lösgöra forskare för längre vistelser vid ett För det forskningscentrum. tredje, menade gruppen, är tiden mogen för alternativa och mer flexibla som arbetsformer, bryter traditionellt revirtänkande och sammanför forskare från olika orter och ämnen

utan att nya institutioner skapas. Det bör vara

att den snabba inom dataområdet. Med möjligt utnyttja utvecklingen kan elektroniska kommunikationsganska blygsamma investeringar av i ett former upprättas genom sammankoppling persondatorer forskarnätverk.

bör en nätverksmodell utgå från olika grupper, Enligt arbetsgruppen som består av forskare från skilda orter och institutioner som arbetar

inom större gränsöverskridande projekt.

med gemensam problematik Dessa enskilda nätverk tilldelas ekonomiska basresurser, som korta men intensiva i form av möjliggör sammandragningar arbetsseminarier. sammansättningen av sådana grupper kan variera, om en viss blandning av men det vore en fördel, säger arbetsgruppen, och äldre forskare kunde etableras. yngre

till är intressant för mitt Arbetsgruppens förslag Organisationsform min finns att om uppdrag. Enligt mening anledning pröva av nätverk i vilka forskare från både univeruppbyggandet ingår sitetens och skulle kunna

grundforskningsinstitutioner högskolorna

vara ett sätt att öka andelen forskning på eget programansvar på arbetssätt och metodik bör kunna högskolorna. Forskningsrådens vid av nätverk. Högskoloma bör således tillämpas uppbyggandet stimuleras att tillsammans med forskargrupper vid andra universitet och söka medel för att kunna delta i grundforskningshögskolor inriktade nätverk.

- modeller

5. Framtid och utveckling några

De mindre och medelstora högskolorna har alla ambitioner att utvecklas vidare. Några har uttalade mål att bli universitet och därmed få fasta forskningsresurser.

Myndigheter, kommuner, organisationer, press och näringsliv på högskoleortema knyter stora förhoppningar till högskolorna och förutsätter att dessa skall bidra till regionens utveckling. Forskningen framställs som en dynamisk kraft som, om den tillåts expandera, ger regionen växtkraft. Åke E. Andersson har i flera böcker och senast i Universitet - framtid för en sådan Regioners (1988) givit uttryck uppfattning. Liknande tankegångar framförs i den tidigare nämnda rapporten från 1987 års regionalpolitiska kommitté: FoU vid regionala högskolor (SOU 1988:69):

En satsning på högre utbildning och forskning har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det visar inte minst den utveckling som skett i universitetsonerna under de senaste åren. Finns högskolor och forskningsverksamhet på en on drar det också till sig annan verksamhet som kräver högt utbildad personal. l den meningen har alla universitet och högskolor en regional betydelse. Detta faktum hindrar dock inte att både universitet och högskolor samtidigt bidrar till både den nationella och intemationella kompetensutvecklingen inom sina resp specialområden. Det är framförallt teknisk utveckling och forskning som hittills har ansetts viktiga för vissa typer av

näringslivslokaliseringar. Alltmer börjar man dock inse att det behövs en mer

differentierad verksamhet for den kvalificerade arbetskraften för att lättare kunna rekrytera personal. En viktig motor i en sådan differentierad arbetsmarknad är förekomsten av en forskningsorganisation eller av annan organiserad FoU-verksamhet.

Fyra universitetskulturer

På senare år har således starka krafter runt högskolorna börjat ställa kravet att de skall utveckla sin FoU-kapacitet. I viss utsträckning har

resurser till högskolorna för lokal och nivå frambringats på regional är i förhållande till de deras Dessa betydande

FoU-verksamhet, förfogar över för lärarnas forskning på eget

resurser högskolorna

denna finns anledning att ställa frågan: Mot bakgrund programansvar. och vad borde den vara? Svante Vad är en högskola för något

har ett tankeväckande sätt sökt bena ut problemet Beckman nyligen på (Vest - Tidskrift för veten-

universitetskulturer

i uppsatsen Fyra

framställningen ansluter nära till 1989:2). Den följande skapsstudier

Beckmans uppsats.

är svaret omstritt. En lång Vad är en högskola? På denna fråga då modeller. Samtidigt har tradition dagens uttolkare många erbjuder

senaste hundra åren blivit allt viktigare universiteten de

för och växlande krav samhällsinstitutioner, som utsätts långtgående

och nya samhällsbehov. Nya på att tjäna nya herrar, nya ideologier

står mot varandra. De säger Beckman, och modeller svajar, gamla universitetet och U68:s om drömmar om det fria Humboldtska

mellan

den moderna utbildningsmaskinen.

har röster höjts för att

l hägnet av ett antågande kunskapssamhälle

identitet och status. En offensiv är tydlig restaurera universitetens

och

mot 1970-talets förskolning, byråkratisering, regionalisering

och mot den intellektuella, sociala och amsiñering av universiteten

av dem. mellan vad som utspädningen Rågången

geografiska

är och inte är universitet markeras. rätteligen

betonas kvalitet i stället för kvantitet; grundl ökande utsträckning

i stället för myndighetsstyrd utrednings-

läggande vetenskap

teoretisk i stället för praktisk verksamhet; kvalificerad bildning

starkare band till det arbetsmarknadsstyrd funktionärsutbildning;

i stället för till lokala intressegrupper; globala vetenskapssamfundet akademiskt i stället för byråkratisk

professionellt självstyre

Slutligen ställs

och förvaltningsmässig Standardisering.

underordning

resurser till elitinstitutioner mot regionalbehovet av koncentrerade

politiskt motiverad spridning.

emellertid inte allenarådande eller ens Denna debattlinje är

söker återställa universitetens

dominerande. Medan nyklassicismen

i form av forskarbyar, brant autonomi och status knyter verkligheten

och

växande externfmansiering av forskningen, uppdragsutbildning

universiteten och högskolorna med marknadslönesättning samman

marknadens företag och organisationer på nya sätt. Denna utveckling är särskilt vid de mindre och medelstora tydlig högskolorna.

Universitetens, högskolornas och vetenskapens tillvunna som ställning det moderna samhällets strategiska produktionsfaktor, auktoritetskälla och karriärmaskin, har ställt högskolan mitt i alla tänkbara byn; ekonomiska, politiska och ideologiska intressenter sliter och drar i den och försöker styra den. Att förena som motor i ställningen utvecklingen med anspråken på egenart, distans, intellektuellt oberoende, kvalitet och självstyre är inte lätt. Beckman hävdar att universitet och högskolor därför måste ransonera sina gracer och se om sitt hus för att bibehålla sin och återställa den inre tjuskraft sammanhållning som hotas av deras framgångar under de senaste hundra åren.

Beckman urskiljer fyra universitetskulturer. Dessa är förenade med ett antal allmänna målsättningar, bildningsideal, auktoriseringsprinciper, värderingar och föreställningar om kunskapsbildningens villkor. Företrädarna för dessa olika kulturer är om vad oeniga universitet är och vad de borde vara. De är oense om vad universitet är bra för, om vilka verksamheter som är centrala och om de verksamhetsformer som tillkommer dem. Ofta har de rätteligen emellertid tron gemensamt att universitet är något viktigt, vilket nog kan förklaras av att de framlever sina liv i sådana. Med av ett hjälp enkelt klassificeringssystem Beckman av utpekar fyra huvudtyper universitetskulturer som fått de lagom karikerade beteckningama Templet, Fabriken, Oasen och Basaren.

I debatten intar mellan autonomi och heteronomi en motsättningen framträdande plats. Några betonar universitetens organisatoriska självständighet, andra deras organisatoriska avhängighet av omgivningen. Diskussionen kring autonomi-heteronomi handlar emellertid inte om huruvida universiteten skall vara värdefulla for sin omgivning eller inte; den handlar om vilken omgivning de skall vara värdefulla för och i vilka avseenden. Den också om gäller frågan universiteten for att kunna vara värdefulla för sin kräver omgivning en autonom eller heteronom organisatorisk till denna. bindning

Den andra huvudmotsättningen gäller distinktionen mellan och öppna slutna organisationspñnciper. Element av över- och är underordning naturligtvis självklara beståndsdelar i varje slags organisation, men det är ett gap mellan den öppna, kollegiala form av auktoritets-

råder mellan och novisen, eller mellan relationer som experten och de slutna, hierarkiska relationer som kunden och leverantören och den eller mellan herren och råder mellan chefen underlydande I denna dimension är den svenska universitetshans undersâte. efterkrigstiden. Fabriksmodellens

kulturens utveckling tvetydig under

har med förstärkt organisastarkt framflyttade positioner bidragit torisk samtidigt har Basarrnodellens stigande stjärna hierarkisering, under- den senaste tioärsperioden verkat öppnande.

de två får Beckman fram sina Genom att kombinera motsättningarna fyra huvudtyper av universitetskulturer.

heteronom

Basaren Fabriken

Marknad Byrákrati 4 á Swan

Dansa

Oasen Templet Anarki Teknokrati

Autommi

kalla annat. Fabriken skulle Man kunde naturligtvis typerna något modellen. kunde kallas den kunna kallas den byråkratiska Templet särskilt med och teknokratiska. Byråkrati har då inget formkrångel att utan med heteronom hög sammanträdesfrekvens göra, just hierarkiserad Det

(utifrånstyrd) (toppstyrd) organisation.

är en prototyp för en modern byråkratisk

»kapitalistiska företaget

har här särskilt med ingenjörer eller

organisation. Teknokrati inget

tekniker utan används i den gängse samhällsspecifika att göra av Basaren kan på ett

vetenskapliga,bemärkelsen expertstyre.

sätt kallas marknadsmodellen och

tämligen bokstavligt beskrivande

kallas den modellen.

Oasenkan anar/tiska

Forskning på eget programansvar

analys, som här endast har kunnat antydas, utgör enligt

Beckmans å

en värdefull när relationen diskuteras mellan min mening bakgrund,

ena sidan de. mindre och medelstora högskolorna och å andra sidan vetenskapssamhället i ston. innan jag går över till denna fråga och fram ett antal tänkbara modeller för hur högskolornas kontakt lägger med universiteten och vetenskapssamhället kan organiseras, skall jag kortfattat diskutera några viktiga utgångspunkter för detta arbete.

Med den ökande strömmen av kunskap, som kännetecknar vårt samhälle, är det befogat att fråga: Vilken kunskap är varaktig och därför särskilt viktig? Vad skall man välja ut ur det ökande myllret av forskningsresultat? För att svara på sådana frågor krävs, och det sägs allt oftare, vilket den norska Herneskommittén betonar, grundläggande kunskaper eller med andra ord grundforskningskompetens. Det är grundforskningen, som ger oss kunskaper att möta och lösa oväntade problem. Det är tillgången på goda grundforskningsmiljöer som avgör, om vi vid behov skall kunna ta upp målinriktad grundforskning inom ett givet fält och det är grundforskningeñ som ger den tillämpade forskningen näring.

För att de mindre och medelstora högskolorna skall kunna ha den pådrivande roll i den regionala utvecklingen, som många fordrar att de skall spela, krävs något mera än att de bedriver och forskningsutvecklingsarbete riktat mot regionens behov. Ett bedrivel ensidigt utvecklingsarbete förlorar sin kraft och kompetens om det inte står i ständig förbindelse med kvalitativt högtstående grundforskning. Detta innebär att högskolorna måste ägna kvalitetsfrågoma i utbildning och forskning största uppmärksamhet. Men det innebär också att de i samspel med universitetens forskningsinstitutioner måste få tillfälle att utveckla sin grundforskning eller, uttryckt i andra ord, forskningen på eget programansvar. Vid konstruktionen av modeller för samarbete mellan högskolorna och bör man vetenskapssamhället ta hänsyn till högskolornas väl dokumenterade intresse för att utveckla sin vetenskapliga kompetens. Det viktiga blir att stimulera till utveckling av samarbetsformer på utförandenivå. får Högskolorna inte bli renodlade basarer eller fabriker.

Jag vill här ta upp begreppet forskning på eget programansvar till diskussion. Vid mina samtal på högskolorna har märkt att flera jag högskolor vill använda den rörliga resursen till att bygga upp sin kompetens inom något eller några proñlområden. Innebörden av ordet eget har därvid förskjutits från den enskilde forskaren till den enskilda högskolan. Det är angeläget att varje högskola stimuleras att

och ta ansvar för högskolans forskning på eget bygga upp

programansvar.

sin väg, påverkad och styrd Om varje högskola går egen

av sin lokala omvärld, ñnns det stora risker för att vi

huvudsakligen få små till orter, med kommer att institutioner, spridda många samarbete sinsemellan. Alla högskolor kan inte göra bristfälligt Mer bör följas av samma sak. forskning på eget programansvar så att sina valda fält bedriver specialisering, varje högskola på verksamhet. För all forskning, även för den som bedrivs högklassig vid de mindre och medelstora högskolorna, gäller att den bedöms

efter en internationell måttstock. min mening är det därför Enligt - av

att högskolornas val av profilområden utformningen

nödvändigt - med högsta forskningen på eget programansvar görs i samverkan Vid valet av modell för samarbete möjliga vetenskapliga kompetens. mellan och vetenskapssamhället måste de nyss nämnda högskolorna synpunktema beaktas.

Flera har en tendens att täcka mycket stora områden. högskolor vilja visar att denna Några högskolor genom utpeka många forskningsfält ambition. Måhända har de överskattat de nationella resurser som kan

till deras och otillräckligt beaktat att ställas förfogande forskning förutsätter tillgång till en både bred och problemorienterad Utan att ta ställning till om deras djup vetenskaplig kompetens. ambitioner är rimliga med hänsyn till de nämnda omständigheterna,

vill det utvecklingsarbete gällande problemorienterad

jag peka på utförde den

forskning som universitetet i Linköping innan

startade. Det som om flera temaorienterade forskningen syns skulle haft av att ta del av detta väldokumenterade högskolor nytta som för har utvärderats av en grupp amerikanska och arbete, övrigt svenska forskare.

Lärarnas och är avgörande för högskolornas kunskaper förmåga att utvecklas. Därför bör modellerna för samverkan möjligheter mellan och vetenskapssamhället utformas så att de redan högskolorna lärarna att bevara och höja sin forskningskompetenta ges möjlighet att andelen forskarutbildade lärare ökar och att de icke kompetens, forskarutbildade lärares stärks, även om de vetenskapliga kompetens inte vill en forskarutbildning. Det finns nämligen påbörja fullständig till en av vetenskapliga standard. ingen genväg höjning högskolornas har ansvaret för att strategier utformas för hur Högskoloma själva lärarnas skall stärkas. Högskoloma måste vetenskapliga kompetens

9|

därvid uppmuntras att utforma och genomföra planer för en sådan höjning, som i första hand bör omfatta ett antal nyckelpersoner och nyckelgrupper.

Tilldelningen av resurser

Resurser till högskolorna för bl a forskning och av forskarutbildning deras lärare anvisas för närvarande via tre UHÄ fördelar anslag: medel från anslaget för och från

forskningsanknytning (D 15:1)

anslaget för kontaktskapande atgärder (D 28:3) och fakultetsnämnderna från anslaget för rörlig resurs på fakultetsanslagen. UHÄ:s fördelning av medel från för anslagen forskningsanknytning och kontaktskapande åtgärder sker efter varierande Den en principer. gång av regionstyrelserna gjorda fördelningen av forskningsanknytningsmedel syns emellertid ha övertagits av UHÄ och fortfarande vara e styrande.

Det är svårt att få ett grepp om vilka principer högskolorna tillämpat för den interna fördelningen av medel för och forskningsanknytning

kontaktskapande åtgärder. Högskoloma bör stärka sin och sina lärares

vetenskapliga kompetens och särskilt slå vakt om forskningen påeget programansvar.

Med hänsyn till de nämnda omständigheterna bör vetenskapliga bedömningsgrunder spela en större roll än hittills vid fördelningen av samtliga de medel statsmakterna ställer till högskolornas förfogande för deras utveckling och samt lärarnas

forskning forskarutbildning.

Samtidigt är det angeläget att de myndigheter eller nämnder som har att fördela medlen att ta ett samlat om ges möjlighet grepp på frågan varje högskolas utveckling. Enligt min mening är det därför motiverat att de resurser högskolorna får tilldelade för sig

forskningsanknytning (D 15:1) och för kontaktskapande åtgärder (D

28:3) sammanförs i ett anslag, som jag fortsättningsvis betecknar D 999, de mindre och medelstora högskolornas och anslag för forskning

forskarutbildning. Det är angeläget att detta nya anslag också tillförs

ett belopp som minst motsvarar den summa som de mindre och medelstora högskolorna för närvarande är tillförsäkrade ur den rörliga resursen för forskning.

Mitt förslag om införande av det nya D 999, de mindre och anslaget medelstora högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning,

att vissa kan införas i Förordning om utnyttjande medför ändringar

av medel för och högskoleadjunkters forskning

högskolelektorers Andra i 3:e kan utgå: Vid (SFS 1987:608). stycket paragrafen att för lärare vid sådan som urvalet skall dock tillses högskoleerhet, skall medel ur den saknar fasta forskningsresurser, årligen utgå resursen med minst det som i genomsnitt under de tre rörliga belopp åren har ur resursen för lärare vid enheten närmast föregående utgått

i fråga.

förutsätter emellertid att de mindre och medelstora högskolornas Jag kommer att vara ledamöter av lärare även i fortsättningen därav är att ansöka om fakultetskollegierna och i kraft berättigade ur fakulteternas för och att de på samma medel anslag forskning som universitetens lärare kan konkurrera om tillgängliga villkor

medel.

modeller för samverkan högskolor Fyra

vetenskapssamhälle

Närmast tecknas alternativa modeller för högskolornas några universiteten och Alla samverkan med vetenskapssamhället. från att de ovan nämnda resurserna samlas i ett modellerna utgår modell diskuteras hur medlen skall fördelas mellan anslag. För varje och olika ändamål inom respektive högskola. högskolorna på

ver sitet

Regi

1. onuni

1.1 Fakultetsnämnd med nuvarande sammansättning

och vid såväl

Sambandet mellan forskning grundutbildning

universiteten som kan ett formellt plan säkerställas högskolorna på och betonas starkare än för närvarande om fakultetsnämndcrnas

för förstärks. En sådan åtgärd innebär att

ansvar grundutbildningen

får en mindre medan universiteten högskolorna självständig ställning får rollen av* eller rättare fakultetsnämnderna

regionuniversitet,

rollen av med ett utsträckt ansvar för verksamheten regionfakulteter, universitetet. Detta skulle kunna ske genom att utanför det egna får och fördela regionens andel av fakultetsnämnderna disponera D de mindre och medelstora anslag för anslaget 999, högskolornas och Fakultetsnämnderna bör i så fall forskning forskarutbildning.

fördela anslagen såväl mellan högskolorna som mellan olika ändamål inom respektive högskola.

I någon mening innebär modellen med regionuniversitet en återgång till det system med universitetsñlialer, som vi hade under perioden 1967-77. Viktiga skillnader är emellertid att det då farms endast fyra universitetsfilialer och att deras verksamhet var begränsad till några av de filosofiska fakulteternas ämnen. var Undervisningen organiserad på det traditionella sättet i akademiska ämnen och i ett sådant system erbjuder indelningen i fakulteter få problem eftersom det går lätt att hänföra ämnen till fakulteter.

För närvarande finns inte mindre än 14 mindre och medelstora högskolor och ytterligare två tillkommer inom kort. För t ex Lunds universitet skulle denna modell innebära att fakultetsnämndema där finge ansvar för verksamheten vid det universitetet samt egna därutöver fem högskolor. kan ställas om fakultetsnämnder Frågan med så spridda ansvarsområden kan följa utvecklingen vid alla enheterna och på ett rimligt sätt sina fullgöra uppgifter.

Till detta kommer att högskolorna numera i betydande omfattning ger utbildning i teknik, varför även de tekniska måste högskolorna anknytas till regionuniversitetet. Detta förutsätter särskilda arrangemang i Göteborgs och Umeå Förhållandena högskoleregioner. kompliceras ytterligare av att inte är

högskoleutbildningen längre

organiserad i ämnen utan i vilka ofta

utbildningslinjer, är av

tvärvetenskaplig karaktär och sträcker över flera fakultets- och sig sektionsgränser. Universitetens traditionella kan

fakultetsindelning

därför inte utan vidare vara

sägas lämplig indelningsgrund för högskolornas verksamhet. Ett införande av en sådan skulle

indelning kunna hindra lovande och

utbildnings- forskningssamverkan vid

högskolorna över ärnnes- och En stark fakultetsgränser. bindning av varje högskola till ett bestämt universitet kan också hindra den att i samarbete med institutioner och

forskargrupper vid andra universitet

utveckla en egen profil.

En uppenbar fördel med denna modell är att högskolornas verksamhet kommer att prövas av vetenskapligt kompetenta organ. Under av att fakultetsnämnderna

förutsättning kan fylla sina uppgifter

ökas för att

förutsättningarna utbildningen vid högskolorna kommer

att vila på vetenskaplig grund. Med de medel som står till fakultetsnämndemas förfogande kan de vid behov anvisa resurser för

av lärare vid och i viss omfattning forskarutbildning högskolorna decentralisera forskarutbildningen.

Fakultetsnämndema bör också ha att i större omfattning än möjlighet för närvarande universitetets institutioner för lärarna vid öppna och forskarutbildningen för högskolornas studenter. högskolorna

inom universiteten talar emellertid mot denna modell. Utvecklingen För år sedan universiteten frihet att besluta några gav statsmakterna om sin inre och möjligheten öppnades för att ersätta organisation fakultetsnämnder och med utbildnings- och linjenämnder Flera universitet har tagit vara på denna forskningsnämnder. möjlighet.

1.2 Fakultetsnämnd med representation från högskolorna

högskolorna en självskriven represen- Högskoleförordningen ger inte tation i fakultetsnämndema. Nämnderna har, utöver representanter for de anställda och de studerande, sju ledamöter av vilka fyra skall vara två innehar tjänst där forskning ingår professorer, ytterligare som en arbetsuppgift samt en vara högskolelektor.

finns att högskolorna representation i fakultets- Möjlighet ge nämnderna. Om varje högskola skall vara representerad i varje fakultetsnämnd som verksamhet anknyter till kommer högskolans antalet ledamöter i vissa nämnder emellertid att bli orimligt stort. Nöjer man sig å andra sidan med att föreskriva att en representant för i regionen skall vara ledamot av fakultetsnämnd högskolorna kommer den enskilda inte att bli representerad särskilt högskolan ofta. Avståndet mellan fakultetsnämndema och verksamheten vid högskolorna kommer även fortsättningsvis att förbli stort.

Man bör inte bortse från riskerna for en ökad byråkratisering med en utökad fakultetsnämnd. En rad praktiska svårigheter brukar också uppträda när beslutande organ har många ledamöter.

1.3 Rektorsämbetena ansvarar för samarbetet

Högskoloma kärmetecknas av att deras verksamhet är avsevärt mindre än universitetens. De har därför behov av att organisera sig i inget fakulteter. Högskolomas styrka i fråga om forskning och utvecklligger, som tydligt framgår av den verksamhet de redan ingsarbete bedriver, i att de lättare än universiteten kan ta sig an uppgifter som

griper över ämnes- och Om fakultetsgränser. högskolorna skall anpassa sig till universitetens som de ovannämnda

fakultetsindelning,

modellerna förutsätter, kan de få svårt att specialisera sig på forskningsfält, där de kan bli nationellt ledande och en uppnå internationell standard. Det kan därför finnas skäl att etablera kontakten mellan och universitet högskolor på sådan nivå att nackdelarna med undviks.

fakultetsindelningen

Genom att tilldela universitetens rektorsämbeten det ansvar för

högskoiomas kontakt med universiteten som hittills åvilat fakultetsnämndema uppnås en rad fördelar. Universitetens rektorsämbeten har sin i motsvarighet högskolornas rektorsämbeten med vilka överläggningar kan äga rum i gemensamma På universiteten frågor. kommer ansvaret att central nivå. Denna har som ligga på regel resurser att de som genomföra åtgärder beñnns nödvändiga eller särskilt angelägna. Samarbetet mellan universitet och bör högskola enkelt och snabbt kunna till inom anpassas förändringar högskolorna, vilket inte är med den relativt stela

möjligt fakultetsorganisationen.

I alla

högskoleregioner utom Göteborgs och Umeå kan ansvaret för

högskolornas vetenskapliga kontakter åvila ett rektorsämbete regionens universitet. I de två nämnda berörs regionerna emellertid för de tekniska del Chalmers utbildningarnas tekniska högskola respektive högskolan i Luleå. Det bör bli en för angelägenhet rektorsämbetena vid dessa två och universitetens högskolor rektorsämbeten att tillsammans avgöra hur ansvaret skall fördelas.

Medlen ur D 999, de mindre och medelstora högskolornas anslag för forskning och bör anvisas

forskarutbildning, respektive universitet

för mellan berörda

fördelning högskolor, sedan högskolorna uppgjort

långsiktiga program för hur medlen skall användas.

För att få en kan rektorsämbetet smidig organisation delegera huvuddelen av det arbetet för kontakterna

praktiska med högskolorna till ett

organ som också kan innehålla representanter för Det är högskolorna. också möjligt for rektorsämbetet att hänföra vissa frågor, som t ex

bedömning av till

vetenskaplig kompetens, lämplig fakultetsnämnd. Men hur dessa

organisationsfrågor skall ordnas bör få bli en

angelägenhet för det enskilda universitetet i samråd med berörda högskolor.

1.4 Högskolomas forskningsnämnd

modellen med kan prövas,

Ytterligare en variant på regionuniversitet

att vid universitet inrätta en högskolornas forskningsnämligen varje bör få ansvaret för de mindre och medelstora nämnd. Denna och tilldelas samma ställning och uppgifter högskolornas forskning Nämnden bör över regionens andel som fakultetsnärnndema. förfoga de mindre och medelstora anslag för av D 999, högskolornas och och fritt kunna fördela anslaget forskning forskarutbildning, mellan högskolorna.

bör ha en sammansättning som motsvarar Forskningsnämnden och således utöver för de fakultetsnämndernas representanter

och de studerande ha ledamöter från professorskåren

anställda några universitetet samt ledamöter som är lärare vid de mindre vid några ledamöter bör och medelstora högskolorna. Forskningsnämndens

utses av universitetsstyrelsen.

Ik

alla kan en rad skäl anföras.

Mot regionuniversitetsmodellerna

är stor för att - med användning av Sannolikheten högskolorna Beckmans lekfulla terminologi - kommer att uppfatta sig tillhöriga

och av en långt bort från Fabriken, styrd byråkrati belägen eller - varvid lärarna blir tempeltjänare, som högskolan, Templet - och utan möjlighet att beakta krav styrs av universitetets prästerskap och önskemål från samhället som omger högskolan.

har för att de

Högskolomas företrädare givit uttryck uppfattningen

de resurser de tilldelas. Detta talar för att önskar disponera mellan och universitetet inom ett samarbetet högskolorna inte kommer att bli särskilt fruktbart.

regionuniversitet

tanken ett talar också att högskolorna binds

Mot på regionuniversitet

samverkan med ett universitet i sin FoU-verksamhet, fastän till erfarenheterna visar att är i färd med att bygga upp högskolorna kontaktnät bestående av forskare och forskargrupper vid många i Skandinavien. En fast till ett universitet kan _ universitet knytning en att i samverkan med institutioner vid andra hindra högskola universitet utveckla sin specialitet.

Från nationella har modellerna 1.3 och 1.4 av utgångspunkter en fördel. Det D 999, de

regionuniversitetet föreslagna anslaget

mindre och medelstora högskolornas anslag för och forskning forskarutbildning, behöver av centrala myndigheter endast fördelas mellan fem regionuniversitet, om den nuvarande regionindelningen bibehålls, eftersom Stockholmsregionen inte innehåller mindre några och medelstora högskolor. Det är naturligtvis möjligtäatt ändra på ansvarsfördelningen mellan universiteten för de mindre och medelstora högskolorna. Men det ligger utanför mitt att ta uppdrag upp denna fråga.

2. Samarbete genom kontrakt

Universitetet i Bergen har inlett samarbete i intressanta former med distriktshögskoloma på Vestlandet i Norge. Utgångspunkten var en till distriktshögskolan i Agder decentraliserad

hovedfagsundervisning

i norska. Undervisningen skedde lokalt i Kristiansand med lärare från Agder Distriktshøyskole och universitetet i men för Bergen, undervisning och examination svarade universitetet i Bergen.

På grundval av erfarenheterna av samarbetet med i distriktshögskolan Agder tog universitetet initiativ till ett formaliserat samarbete med samtliga distriktshögskolor på Vestlandet. Kontrakt om samarbete slöts mellan universitet och I distriktshögskolorna. kontrakten regleras formerna för samarbetet. För närvarande omfattar detta: decentralisering av i en rad ämnen,

hovedfagsundervisningen men

med den innebörden att universitetet i har examinationsrätten; Bergen samarbete om

forskarutbildning av yngre lärare vid distriktshög-

skoloma i sådana former att dessa stimuleras att delta i universitetets

forskarutbildning; utbyte av lärare mellan universitet och högskolor

och engagerande av kvalificerade lärare vid i

distriktshögskolorna

lärarstaben vid universitetet.

Ett utbyggt samarbete rörande borde också i forskning Sverige kunna ske inom ramen för ett kontrakt mellan högskola och universitet. I

författningstexten skulle kunna anges att har att

varje högskola upprätta ett kontrakt om samarbete med ett universitet i som frågor rör högskolans och

forskning utbildningens vetenskapliga anknytning.

Detaljerna i formerna för samverkan får det sedan ankomma på högskola och universitet att komma överens om.

Skall den enskilda ha högskolan möjlighet att fritt välja samverkande universitet? Högskoloma kan bindas vid ett bestämt som universitet,

fallet är i nuvarande Detta skulle innebära att den nuvarande system. mellan universiteten består, men att formerna ansvarsfördelningen beslutas av en högskola i förhandlingar för samverkan självständig i detta hänseende oberoende universitet. Resurser med ett likaledes och av högskolans lärare m m bör för forskning forskarutbildning men med att medlen får ges till respektive högskola, tillägget först sedan samverkande universitet godkänt ändamålet användas

med kontrakt har den fördelen att samarbetet sker mellan Systemet två där också högskolan kan ställa sina krav och vid jämställda parter, i avtalet. Genom kontraktsformen kan behov få förändringar gjorda inriktas områden som finner det samarbetet också på högskolan att särskilt t ex att bedriva forskarutbildning inom motiverat utveckla, ett område, där lider allvarlig brist på kompetens. högskolan

till att sluta avtal med ett bestämt Mot att binda högskolorna kan anföras att det faktiska samarbetet inte universitet återigen till en - ett universitet. Varje högskola har begränsar sig högskola med flera universitet. Detta skulle tala utvecklat forskningssamarbete för att en högskola skulle kunna välja att sluta avtal genom kontrakt

universitet. Vill man driva saken riktigt långt borde med helt valfritt kunna sluta avtal med flera universitet. Mot en sådan en högskola talar emellertid att av ansvaret för högskolorna valfrihet fördelningen

mellan universiteten blir synnerligen oöverskådlig.

med kontrakt skall ersätta den vetenskapliga granskning som Systemet fakultetsnämndema. Av denna anledning bör nu förutsätts ske genom vara enkelt i sin struktur och relativt enhetligt över landet. systemet att låta den enskilda högskolan fritt välja Därför är det inte lämpligt

sarnarbetsuniversitet.

3. En formellt obunden högskola

har en stark önskan att i alla avseenden vara Högskolorna enheter för utbildning. De vill i formellt

självständiga högre

hänseende med universiteten med den skillnaden att de ej »jämställas eller fasta Det

ger forskarutbildning disponerar forskningsresurser.

är att myndigheter och organisationer mycket uppenbart regionala stödjer strävanden.

kraftigt högskolornas

I detta finns det att skissera

perspektiv anledning ett förslag som

innebär att de mimdre och medelstora får högskolorna samma ställning som universiteten med undantaget att de får ej någon egen

fakultetsorganisatiom och följaktligen ej kan inrätta och tillsätta

tjänster som professor eller ge forskarutbildning. statsmakterna

förutsätts i denna rmodell direkt till de enskilda högskolorna fördela anslaget D 999, de mindre och medelstora högskolornas anslag för

forskning och forskarutbildning. För denna modell talar att den är

enkel i formell meniing.

Mot modellen kan emellertid anföras en rad skäl. En sådan är att den ställer stora krav ett från på gott underlag högskolorna till statsmakterna, som har att fördela resurser för m m till

forskning

minst 16 mindre medelstora och: högskolor. Det kan vara förenat med stora svårigheter att vid av resurser fördelningen både utgå från vad som är motiverat utifrån kraven på vetenskaplighet och sarnhällsrelevans oclh samtidigt ta hänsyn till

högskolornas förmåga

att samarbeta medl grundforskningsinstitutioner. Det är också uppenbart att fördelningen av medel kan få karaktären av fast tilldelning av resurser för forskning.

Verksamheten vid högskolan måste vara av kvalitet

likvärdig oavsett

var den är lokaliserad. Detta mål, som i ingår bakgrundsbeskrivningen till direktiven för min kan endast utredning, uppehållas om verksamheten vid

högskolorna håller en i vetenskapligt hänseende hög

nivå. Det är också att viktigt vetenskapssamhället allmänt anser att verksamheten vid högskolorna är av god kvalitet. Högskoloma måste därför ha en öppen attityd till samverkan med vetenskapssamhället och aktivt arbeta för att balans

rimlig råder mellan forskningen på

eget programansvar och uppdragsverksamheten.

Högskoloma måste ha kraft sin

nog att värna integritet, vilket kan

vara en svår uppgift när det samhället omgivande har många krav och dessutom ställer resurser till för förfogande uppdrag. Risken är uppenbar att högskolorna kommer att utvecklas till vad Svante Beckman i den nämnda betecknar som Basaren: tidigare uppsatsen

Basarens universitet är en marknadsplats för kunskaper och kompetenser. Dit söker sig hugade spekulanter på utbildning och utbildade, på status, nyttiga kunskaper eller intellektuell stimulans för att med egna eller andras pengar inhandla lämpliga varor i de många rikt försedda stånden. Där köper arbetsgivarna arbetskraft av olika kvalitet. Företagarna köper uppslag till innovationer. Staten köper ekonomisk-politiska recept,

och engelsklärare. Militären köper bombkännedam. Ideologerna köper präster Potantiella och vetenskaplig legitimitet för godtyckliga reformprojekt. producenter handelsmän flockas givetvis också och söker tränga sig fram tilletablerade köttgrytor eller och koka ihop något nytt som kan väcka kundernas intresse. Till skillnad från Fabrikens köar framför är Templets universitet där kunskapskundema ktnskapsproduecnterna, det producentema som ivrigt, tjänstvilligt och girigt köar franför kunderna, de må vara organ eller pisutdelande stiftelser. En studenter, företag, myndigheter, anslagsgivande numera rosad serviceanda råder och utöver denna skulle det vara översåtligt övermaga att Kunden har alltid hålla sig med någon programmatisk syn på universitet eller bilcning. rätt.

Beckman framhåller att basarens mönster har bäst fotfäste i sådana aktiviteter som avkastar direkt gtipbar nytta för en teknologisk

betalningsvillig omgivning. Diagonalmotsättningen Basaren-Templet

svarar därför direkt mot den återkommande notsättningen mellan

tillämpad forskning och grundforskning.

I en Basar får om vad som ä riktig universitetsutpräglad frågan verksamhet och merit ett mycket praktiskt mått i reda vetenskaplig Talet om värde i och

pengar. vetenskapligt anslagtframställningar

Beckman, ersättas ned en enkel titt på tjänsteutlåtanden kan, säger hur en verksamhet eller en peson drar in. Den mycket pengar

karakteriseras av Beckman som at fritt samhälles rika

idealaBasaren

centrum för innovativt i allminhetens tjänst. ,Den

entreprenörskap urartade Basaren däremot är den kortsiktiga vinningslystnadens där förstfödslorätt byts mot plutokratemas djungel, sanningens

grynvälling.

Beckmans karakteristik kan väl nen han pekar på att tyckas grov, en stor risk att ur kvalitetssyxpunkt utvecklas i en högskolorna löper beroerde av det ogynnsam riktning om de gör sig ensidigt omgivande samhället och därmed alltmer av Även den

uppdragsverksamhet.

formellt obundna har således behov av att fortlöpande få högskolan kvalitetskontrollerad av Men hur

sin verksamhet vetenskaassamhället.

denna skall lösas är i denna modell en för den fråga angelägenhet enskilda högskolan.

skall en av denna nodell antydas. Om _ Slutligen vidareutveckling kraven från den omgivande regionen på att högskolan skall få fasta resurser för blir mycket starka och (m regionen i ökande forskning är beredd att ställa resurser till förfogande är utsträckning högzkolans inte till en kommunaliserad Ansvaret för steget långt högskola.

kvaliteten i utbildning och forskning vid den enskilda högskolan då från den nationella nivån till den regionala eller Vid flyttas lokala. horisonten skymtar en situation med sex-sju nationella universitet, några likaledes nationella vetenskapliga fackhögskolor samt därutöver “

ett antal kommunala högskolor.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att frågan om de mindre och medelstora högskolornas anknytning till vetenskapssamhället kvarstår som ett uttalat problem även om ett par högskolor skulle bli universitet och få egna fasta forskningsresurser. Den fråga som här diskuteras kommer att ha aktualitet mycket länge.

forskningsdelegation

4. Högskolornas

De mindre och medelstora högskolorna har framfört bestämda krav på att i alla avseenden betraktas som som är självständiga enheter, ej underställda något universitet. Samtidigt har de uttalat att de i vissa frågor behöver ha bistånd från universiteten eller andra företrädare för vetenskapssamhället, eftersom de besitter ej tillräcklig vetenskaplig kompetens. Högskolomas företrädare har också förstått vikten av att vetenskapssamhället har att den möjlighet följa verksamhet de bedriver. till Därigenom läggs grunden ett förtroendefullt samarbete mellan högskolorna, universiteten och forskningsråden och undviks att vetenskapssamhället sviktar i sitt förtroende för kvaliteten i och FoU.

högskolornas utbildning Av de

nämnda skälen är det att resurser till angeläget högskolorna för

forskning på eget programansvar, forskarutbildning av högskolans

lärare och allokeras

forskningsanknytning genom en metod som utgår

från vetenskapliga kvalitetskrav. bör denna i

Samtidigt metod,

enlighet med vad jag tidigare uttalat, stimulera att högskolorna utveckla sig till starka och profilerade i den svenska knutpunkter

forskningsvärlden. Högskolomas forskning bör vara av internationell standard, vilket utgör förutsättningen För att de skall vara intressanta sarnarbetspartnerer för universitetens forskningsinstitutioner.

Det finns skäl att

goda anta, bristen på forskarutbildade lärare

bidragit till att högskolorna i alltför liten kunnat hävda utsträckning sig i konkurrensen om

forskningsrådsmedel. Enligt min mening är

det därför att

betydelsefullt högskolorna ges förutsättningar att

bedriva ett långsiktigt För dem att utvecklingsarbete: gäller bygga

sina och och att höja lärarnas upp utbildnings- forskningsprofiler Detta innebär att anslaget D 999, de mindre

vetenskapliga kompetens.

och medelstora för forskning och forskarhögskolornas anslag i huvudsak bör användas till de två nämnda ändamålen. utbildning,

En målmedveten av verksamheten vid högskolorna kvalitetshöjning förutsätter, att högskolorna tilldelas enligt de antydda riktlinjerna

resurser denna del av sin verksamhet efter en vetenskapligt

för av deras Denna prövning bör åtföljas av

grundad prövning forslag.

en, av förslagens samhällsrelevans. Forskningsrådens

prövning

metodik, som varit framgångsrik, bör användas. länge

bör således stimuleras att utarbeta långtidsplaner för sin Högskoloma Dessa bör innefatta till för utveckling. planer förslag profilområden forskning på högskolans eget prograrnansvar gärna med angivande vid universiteten av eller forskargrupper

samverkande institutioner

samt program för höjandet av lärarkårens vetenskapliga kompetens. Vid utarbetandet av bör naturligtvis utgå från planerna högskolorna den behov och från de

grundläggande högskoleutbildningens

i bör också ingå om

förutsättningar regionen övrigt ger. Uppgifter

för sådana lärare som avser att bedriva forskning på forskningsplaner utanför de valda profilområdena. Jag vill eget programansvar att de lärare som av olika skäl inte kan deltaga i något av

understryka,

inte får utestängas från möjligheter att få

högskolans profilområden

medel att inom bedriva forskning. Högskoloma bör också

for tjänsten

vidare med forskningsplanema och

redovisa hur man avser gå

hos forskningsråd och sektorsorgan.

utveckla

dem till ansökningar

kan av fakultetsnämnder eller Högskolornas förslag prövas Detta förutsätter emellertid att statsmakterna universitetsstyrelser. fordelarresursema mellan-universiteten, som i sin tur har att fördela dessa- mella Detta har emellertid sina _högskoloma_ förfaringssätt Till dessa kommer att fakultetsnämnder och begränsningar; normalt samhällsrelevans som universitetsstyrelser ej tillämpar kriterium vidvfördelning av medel.

En annan är att statsmakterna anvisar medlen för högmöjlighet m m under ett enda anslag och uppdrar åt ett skolomas-forskning nationell nivå att fördela medlen mellan högskolorna och organ på därvid ändamål i huvudsak skall användas.

angertillvilka anslaget

Med denna metodik nås flera fördelar: Statsmaktema kan anslå

medlen i en enda och behöver ej ta ställning till hur dessa

anslagspost

skall fördelas mellan sexton högskolor eller mellan sex universitet. Genom att förslagens samhällsrelevans och inomvetenskapliga betydelse skall prövas vid fördelningen av medlen och högskolorna konkurrerar med andra högskolor om dessa, stimuleras de att utveckla sin forskning på eget programansvar, vilket utgör en förutsättning för att de senare skall kunna konkurrera också om forskningsrådsmedel. Inom högskolorna premieras de lärare/forskare som har förmågan att arbeta långsiktigt och i nära samarbete med forskare/forskargrupper vid universiteten.

Högskolomas lärare bör även enligt denna modell tillhöra fakultetskollegium. En skillnad bör emellertid finnas gentemot nuvarande system, enligt vilket läraren är bunden till ett av moderuniversitetets kollegier. Den enskilde läraren bör enligt nätverksprincipen i stället kunna välja att registrera sig som medlem i fakultetskollegium vid universitet som han samarbetar med. Som medlem av ett sådant kollegium bör han ha rätt att där söka forskningsmedel. Om han övergår till att samarbeta med annat universitet bör han kunna flytta till fakultetskollegium vid detta.

Vilken myndighet bör fördela utvecklings- och forskningsmedlen mellan högskolorna? Jag har redan angivit att högskolornas förslag bör bedömas utifrån deras samhällsrelevans och vetenskapliga kvalitet. Därmed är också sagt, att man i första hand bör välja en

myndighet som har vanan att arbeta med metodik

forskningsrådens och gentemot universitet och högskolor har den integritet som torde krävas för att med framgång kunna handha denna uppgift.

Till UHÄ:s har traditionellt hört att fördela medel mellan uppgifter högskolor och universitet. I detta fall är det oundgängligen nödvändigt att medlen ej får karaktären av fast anslag och att de fördelas efter de kriterier som vetenskapliga forskningsråden tillämpar. UHÄ:s organisation där för närvarande föremål för prövning. Mot bakgrund härav och med till de ovannämnda hänsyn skälen syns det ej vara motiverat att föreslå att UHÄ nu ges ansvaret för av dessa

fördelningen medel.

För ändamålet bör ej någon

ny myndighet skapas. Det syns naturligt

att undersöka om en kan sökas inom den lösning befintliga

forskningsrådsorganisationen. En möjlighet vore att ge HSFR, NFR

och STU särskilda att fördela anslag mellan högskolorna. Men mot en sådan ordning kan invändas att ofta högskolornas verksamhet är

och över flera fakultetsområden och därmed tvärvetenskaplig griper

områden. Till detta kommer att det i också över flera forskningsråds

dettarfall inte främst att bedöma enskilda forskningsprojekt gäller

för och höjande av utan högskolornas planer långsiktig utveckling

En av detta anslag lärarnas vetenskapliga kompetens. uppsplittring

mellan flera bör därför undvikas. forskningsråd

de övriga forsknings-

Forskningsrådsnämnden (FRN) kompletterar

bl a behoven av stöd till mång- och råden och skall tillgodose

FRN har under en av år med stor tvärvetenskaplig forskning. följd

att stimulera till på fält. framgång arbetat med forskning nya

vid de att vitalisera forskningen på eget programansvar Uppgiften

har likheter med centrala mindre och medelstora högskolorna många

att fördela forskningsmedel m m för FRN. Uppdraget uppgifter

mindre och medelstora högskolor kan därför mellan landets

FRN. Vid FRN bör inrättas en särskild delegation lämpligen ges till

för denna uppgift.

bör följande erfarenheter Beträffande delegationens sammansättning

beaktas. Det arbetet med att bygga och omständigheter framgångsrika

har letts av ett temaråd med lika stor upp Tema i Linköping

från forskningsråden, representerande vetenskaps-

representation

vid Tema samt samhällsintressen. Flertalet samhället, forskarna

samtidigt som ledamöter har således hög vetenskaplig kompetens,

Mot denna bör övervägas att rådet har en extern majoritet. bakgrund

bestå av för tre grupper: låta delegationen representanter

de mindre och medelstora samt vetenskapssamhället, högskolorna

att och

samhällsintressen. Det bör förutsättas vetenskapssamhällets

har hög vetenskaplig kompetens. högskolornas representanter

Sammanfattning

är det av värde om den fortsatta diskussionen Enligt min mening

relationen mellan de mindre och medelstora högskolorna angående

kan föras från olika utgångspunkter. Av

och vetenskapssamhället

funnit det motiverat att framföra ett antal modeller detta skäl har jag g kan Vid valet av den modell som för hur samarbetet organiseras.

förordas bör skälen för och emot de olika modellerna vägas skall

samman. Därvid kan följande omständigheter åberopas.

Förslaget om att införa ett nytt anslag - D 999, de mindre och medelstora och högskolornas anslag för forskning forskarutbildning skulle ge nya och bättre förutsättningar för att

fakultetsnämnder

besluta om högskolornas utveckling. Universiteten har emellertid av regeringen givits relativt fria händer att besluta om sin egen organisation, vilket medfört att det vid några universitet inte längre finns några fakultetsnämnder. Dessa har ersatts av utbildnings- och forskningsnämnder, som ansvarar för såväl utbildnings- som forskningsfrågor vid universiteten. Enligt min mening är utbildningsoch forskningsnämndema inte lämpade att handlägga ärenden som rör de mindre och medelstora högskolornas forskning. Omständighetema har således medfört att det inte är meningsfullt föreslå att fakultetsnämnderna skall ges ett ansvar för vidgat verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna.

Av mina samtal med företrädare för har dessutom högskolorna framgått att de är negativt inställda till att fakultetsnämndema eller något annat organ vid universiteten får formellt inflytande på verksamheten vid högskolorna. Tanken ett är på regionuniversitet således främmande för högskolorna. Min är att inte heller bedömning universiteten med entusiasm skulle åta rollen att vara sig regionuniversitet. Därför förefaller det mig inte vara något gångbart alternativ att förorda införande av regionuniversitet. i Jag har inte funnit att starka skäl talar för ett införande av den några modell som kallat kontraktsmodellen. jag Dess svaghet är framför allt att den inte uppmuntrar till av sådana som uppbyggande nätverk, redan håller på att bildas mellan vid och forskargrupper högskolorna universiteten. Dessutom är modellen krävande ur administrativ synpunkt bl a när det gäller att fördela medel för m m till forskning högskolorna.

Modellen En formellt obunden förutsätter att högskola varje högskola tilldelas resurser för bland annat i forskning på eget programansvar former som påminner om av fasta resurser för tilldelning forskning. Detta strider mot direktiven för min och måste redan utredning jag av detta skäl avfärda modellen.

Modellen Högskolomas i vilken FRN

forskningsdelegation, föreslås

få ansvaret att fördela D 999, de mindre och anslaget medelstora högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning, löser högskolornas krav på att stå fria från fakultetsnämnder och

universitet samtidigt som deras kontakt med vetenskapssamhället bibehålls. En stor fördel med denna modell är att ansvaret för fördelning av forskningsresurserna ges till en myndighet som har stor förtrogenhet att arbeta både med samhälleliga och vetenskapliga kriterier som underlag för fördelningen samtidigt som man inte är låst till universitetens traditionella disciplin- och fakultetsorganisation. FRN har stor vana att bedöma sådana gränsöverskridande projekt som inte sällan karaktäriserar forskningsansatsema vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare stimulerar denna modell högskolorna själva att aktivt arbeta med att utforma sina forskningsprofiler, göra detta i samarbete med grundforskningsinstitutioner och därigenom bli knutpunkter i det svenska forskningsnätverket.

Jag förordar således modellen Högskolomas forskningsdelegation.

6. Förslag

Stöd till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna kan motiveras från två utgångspunkter. Den regionalpolitiska utredningen har nyligen i rapporten FoU vid regionala högskolor pekat på den betydelse en utbildning och forskning har för satsning på högre i en Regionalpolitiska motiv kan således tala för utvecklingen region. en ökad av forskningsmedel till en högskola i en utsatt tilldelning region. Med denna utgångspunkt är det naturligt att vid tilldelningen av forskningsresurser främst beakta behovet av sådan tillämpad forskning, som mer eller mindre direkt kan förstärka eller bidra till att förnya regionens näringsliv.

En utbyggnad av stödet till forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kan motiveras också utifrån den grundläggande utbildningens behov av forskningskontakt. Med denna utgångspunkt blir det naturligt att betona grundforskningens betydelse och skjuta behovet av stöd till den tillämpade forskningen i bakgrunden. Jag har sett det som min uppgift att utgå från denna senare aspekt.

Enligt mina direktiv skall jag göra en samlad bedömning av vilka åtgärder som krävs för att forskning på eget programansvar i rimlig utsträckning kan fortgå vid de mindre och medelstora högskolorna. Problemet bör, säger direktiven, angripas längs två huvudlinjer, den ena avsedd att öka andelen forskarutbildade lärare vid högskolorna, den andra avsedd att förbätna dessa lärares möjligheter att hävda sig i konkurrensen om medel från fakultetsnämnder, och forskningsråd sektorsorgan. Man bör kraftigt betona att det förstnämnda är en nödvändig förutsättning for det senare: kompetens är en förutsättning för frihet.

Huvudintrycket från mina besök vid de mindre och medelstora högskolorna är det stora och intresset för

positiva forskningsfrågor och

den ambition som finns att bristerna i genomgående avhjälpa vetenskaplig kompetens. Ambivalensen till vetenskapsamhället är

de flesta håll De som aktivt sysslar mec forskning samtidigt på tydlig: har visat en till samarbete med enskilda synnerligen positiv inställning forskare och vid universiteten, vilket är en inställning forskargrupper Men den till som det gäller att bygga vidare på. negativa inställningen formella fakultetsnämnder och vetenskapssamhällets organ, är lika de mindre och medelstora högskolorna forskningsråd, tydlig; har för att de är illa behandlade och givit uttryck uppfattningen missförstådda. min bör man ta vara på och stödja Enligt mening intresse för samverkan med enskilda forskare högskolornas positiva och och i mån undvika att behålla eller forskargrupper görligaste sådana formella band mellan högskolor och universitet som återskapa ingen vill ha.

Hemeskommittén har för Norges vidkommande föreslagit att man

skall ut ett nätverk som knyter lärarna vid distriktslñgskoloma bygga till i arbetet med gemensamma

grundforskningsinstitutionerna

Denna bör gälla äveni Sverige. forskningsuppgifter. målsättning Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna är en alltför resurs ur för att den skall SlÖSlS bort. De viktig forskningssynpunkt därför till att underlätta för högstoloma och följande förslagen syftar lärare att för forsknirg och att deras organisera knutpunkter dem till samarbete med universitetens forskare. Jag vill stimulera att har ett ansvar för att särskilt trycka på högskolornas ledning ut starka stödjepunkter för forskning på eget högskolorna bygger just och för högskolornas lärare programansvar därigenom gör det lättare att delta i med forskare vid universiteten. forskningssamarbete

Mitt innebär att fakultetsnämnderna befrias från ansvar för förslag verksamheten vid de mindre och medelstora högskolomt. Ansvaret vilar grund bör för att utbildningen på högskolorna på vetenskaplig åvila som också bör bära ansvaret för att en högskolestyrelserna, balans råder mellan uppdragsforskning och forskrjng på eget rimlig

programansvar.

föreslår vidare att tilldelas uppgiften att Jag högskolestyrelserna utarbeta och fram för högskolans utveckling och lägga treårsplaner särskilt för I dessa planer bör forskningen på eget programansvar. om vilka högskolan syftar tll att under

ingå uppgifter proñlområden

särskild samt med vilka perioden ägna uppmärksamhet utanför högskolan man avser att samverka. Uppgifter forskargrupper bör också om for sådana lärare scm avser att ingå forskningsplaner bedriva utanför de valda forskning på eget programansvar

vill att sådana lärare som av olika proñlområdena. Jag understryka skäl inte kan i av högskolans proñlområden inte får deltaga något från att få medel för att inom tjänsten bedriva utestängas möjligheter Det är att också redovisar hur man forskning. angeläget högskolorna

avser vidare med forskningsplanerna och utveckla dem till

gå hos forskningsråd och sektorsorgan. ansökningar Flertalet har en relativt liten andel forskarutbildade lärare. högskolor Det är att högskolorna kontinuerligt gör översyner av det angeläget framtida behovet av forskarutbildade lärare och vidtar åtgärder för att öka antalet lärare med forskarutbildning.

l treårsplaner bör ingå uppgifter om vilka lärargrupper högskolornas som bör ges resurser att genomgå forskarutbildning, var denna utbildning skall äga rum samt högskolans kostnader för utbildningen i form av vikarieersättning, resor m m.

Högskolomas lärare bör även i fortsättningen vara ledamöter av fakultetskollegium vid universiteten och i kraft därav vara berättigade att söka medel ur fakultetemas anslag för forskning och på samma villkor som universitetens lärare konkurrera om tillgängliga medel. Till skillnad från nuvarande system, enligt vilket läraren är bunden till ett av moderuniversitetets kollegier bör den enskilde läraren enligt nätverksprincipen kunna välja att registrera sig som medlem i fakultetskollegium vid universitet som han har forskningssamarbete med. Han bör ha rätt att söka forskningsmedel vid den fakultet, vars kollegium han är ledamot av.

Jag föreslår vidare att de resurser högskolorna får sig tilldelade för forskningsanknytning (D 15:1) och för kontaktskapande åtgärder (D 28:3) sammanförs i ett anslag, som jag betecknat D 999, de mindre och medelstora högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning. Detta nya anslag bör tillföras ett belopp som uppgår till minst den summa som de mindre och medelstora högskolorna för närvarande är tillförsäkrade ur den rörliga resursen for forskning. Anslaget D 999 bör tilldelas Forskningsrådsnämnden, som har att fördela anslaget mellan de mindre och medelstora högskolorna.

Ärendet bör inom forskningsrådsnämnden beredas av en särskild delegation. I delegationen bör ingå ledamöter representerande vetenskapssamhället, ledamöter representerande de mindre och

medelstora samt samhällsrepresentanter. Till grund för högskolorna till bör ansökningar från delegationensforslag fördelning ligga de nämnda treårsplanema för högskolorna grundade på tidigare och programansvar samt högskolornas utveckling forskning på eget för forskarutbildning av högskolans lärare.

Kommittédirektiv

om vissa rörande vid de

Utredning frågor forskning

mindre och medelstora högskolorna

Dir. 1988:47

Beslut vid regeringssammzmtrâde l988-U7-28. Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda vissa frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Bakgrund 1977 års högskolereform innebar att det nära och nödvändiga sambandet

mellan forskning och utbildning betonades. En av högskolereformens

var att all högskoleutbildning skulle bygga på vetenskaplig grundprinciper grund. Samtidigt underströks att detta samband inte nödvändigtvis måste innebära att grundutbildning. forskarutbildning och forskning på hävdvunnet sätt etablerades inom en och samma institution. I den nya. breddade och differentierade högskolan skulle det vara praktiskt omöjligt att över hela faltet basera kontakten mellan grundläggande utbildning, forskarutbildning

och forskning på en permanent institutionell gemenskap. Statlig högskoleutj kom reformen att finnas på över trettio orter i bildning genom permanent

landet. Fakultetsorganisation för forskarutbildning och forskning inom högskolan finns i dag vid elva högskoleenheter på sju orter. De senast tillkomna fakulteterna är de i Linköping och Luleå. Verksamheten inom högskolan måste vara av likvärdig kvalitet oavsett var den är lokaliserad. Det innebär bLa att också lärare vid högskolor utan bör hålla kontakt med aktiva och fasta forskningsresurser forskningsmiljöer kunna forskningsarbete. Det förhållandet att ägna sig åt eget självständigt fakultetsorganisation för forskarutbildning och vetenskaplig kvalitetsbe-

dömning bara finns vid vissa högskoleenheter innebär således inte att forsk-

k)

ning maste utföras enbart vid dessa. Fvärtom bör forskning bedrivas också vid de ntinclre och medelstora högskolorna. Vid dessa högskolor bygger dock verksamheten pä projektfinainsiering. Fakultetsnåimndernas ansvar gäller med andra ord inte bara de elva enheter. där sådana ingår i (irganisattionen. Skyldigheten bestiir också i att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna skall kunna utvecklas i sitt yrke. Detta sker förnämligaist genom egen forskning - vid de enheter som har egen fakultetsorganisaition lika väl som vid de enheter som inte har någon sådan. Nämndernas uppgift är att inlemma samtliga högskolelärare i en fruktbar yrkesmässig gemenskap. oavsett om högskoleenhcten har egen fakultetsorganisation eller ej. Strävan till en hög och likvärdig kvalitet är grundläggande. inte minst gäller detta. om vi ser till samhiillsutvecklingen i landet som helhet. Ju mer vi inom alla delar av Sverige och svenskt samhällsliv (inskar bli en del av världen i stort. desto viktigare blir det att ingen del av högskolan tillåts etablera egna kvalitetskriterier. Också av långsiktigt ekonomiska och regionalpolitiska skäl bör verksamheten vid samtliga enheter som rättesnöre ha den standard som gäller internationellt. l detta allmänna perspektiv synes utvecklingen vid de mindre och medelstora högskolorna gå ät rätt håll. Under de är som gått sedan högskolereformen har projektverksamheten vid dessa enheter fått en allt större omfattning. Samtidigt finns det skäl att hysa viss oro. Balansen mellan uppdrag och verksamhet på eget programansvar är inte vad den borde vara. Flertalet projekt vid de mindre och medelstora högskolorna avser utredningar och utvecklingsarbete av uppdragskaraktär. Utmärkande för sådana projekt är att

de bara undantagsvis redovisas i en sådan form. att frågeställningar och un-

dersökningsresultat sätts in i sitt vetenskapliga sammanhang. Projekt som är stödda av forskningsråd och statliga sektorsorgan förekommer ännu i förhållandevis ringa omfattning. För både utbildningen och uppdragsverksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna är det angeläget att den forskning. som bedrivs på den enskilda lärarens eget ansvar och vars uppläggning prövas vetenskapligt. vid dessa högskolor ökar. I annat fall är risken stor att det kommer att råda påtagliga skillnader i kvalitet mellan den grundläggande utbildning, de utbildningsuppdrag och de forskningsuppdrag som lärare utför vid de mindre och

medelstorahögskolorna å ena sidan och vid de enheter som har fakultetsor-

ganisation å den andra.

Uppdraget En särskild utredare bör nu tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka åtgärder som krävs för att forskning på eget programansvar i rimlig utsträckning kan fortgå också vid de mindre och medelstora högskolorna. innebär att forskare för

Forskning på eget programansvar ges hela ansvaret

hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse både över högskolebudgeten och över forskningsråden finansierad och sektoriellt och industriellt motiverad forskforskning kunskapsuppbyggnad inom ett visst område (jfr ning som syftar till långsiktig UbU 1986/8726, s. ll). Problemet bör angripas längs två huvudlinjer. den ena avsedd att öka andelen forskarutbildade lärare vid de_ mindre och medelstora högskolorna, den andra avsedd att förbättra dessa lärares möjligheter att hävda sig i konkurrensen om medel från fakultetsnämnden forskningsråd och sektorsorgan. En utgångspunkt för utredningsarbetet skall vara statsmakternas tidigare beslut om -lokaliseringen av fasta resurser för forskning. Utredningsarbetet skall inte avse antalet fakulteter eller storleken och inriktningen av de resurser som ställs till förfogande för högskolorna. Inte heller förutsätts någon förändring då det gäller sättet att bedöma vetenskaplig kvalitet. Vägledande skall konsekvent vara de kriterier som gäller internationellt. l flera olika sammanhang har uppgifter lämnats om omfattningen och inriktningen av forskning. utvecklings- och utredningsarbete vid de mindre och medelstora högskolorna. Det är angeläget att utredaren som bakgrund till sina förslag lämnar ett aktuellt och relativt omfattande faktamaterial om verksamheten. De medel som i form av framför allt fakultets- och forskningsrådsanslag ställs till förfogande för forskning på eget programansvar. fördelas efter ve-

tenskapliga kvalitetsbedömningar. Tillgängliga uppgifter tyder på att endast

en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarutbildning. Det ligger då i sakens natur att denna kategori av lärare som kollektiv betraktat har svårt att hävda sig i konkurrensen om detta slags forskningsresurser. Jag har i årets budgetproposition (prop 1987/88: 100 bil. 10 s. 332) föreslagit att vissa medel bör få användas för olika former av stöd till lärarnas forskarutbildning. Utredaren bör redovisa vilka insatser som nu görs i detta syfte

och_ göra en bedömning av vilka ytterligare åtgärder som erfordras.

Aven för de lärare vid de berörda högskolorna som har genomgått fors-

karutbildning kan särskilda åtgärder behövas för att forskningsmöjlighe-

terna skall kunna förbättras. En rad insatser görs redan för att på olika sätt underlätta för lärare vid mindre och medelstora högskolor att få tillgång till

resurser för forskningsprojekt. som avlagt doktorsexamen. har Högskolelektorer och högskoleadjunkter. möjlighet att få arbetstid för forskning finansierad med den röniga resurs som avsätts av fakultetsanslagen. Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna är för närvarande garanterade viss del av de rörliga resurserna. Särskilda medel har vidare ställts till de mindre och medelstora högskoloroch för att stimulera till ökat nas förfogande för kontaktskapande åtgärder arbete på eget programansvar. Till följd av förslag i 1987 års forskningsprohar medlen ökat Medlen skall bl.a. användas som stöd i position kraftigt. arbete med att utarbeta konkurrenskraftiga ansökningar till fakullärarnas tetsnämnder. forskningsråd och sektorsorgan genom att exempelvis anordna seminarier. konferenser och speciell handledning i anslutning till projekt. medlen till sammanlagt 8.6 milj.kr. Budgetåret 1987/88 uppgår de särskilda Under fram till och medbudgetåret 1989/90 kommer beloptreårsperioden fördepet att öka till ca ll milj.kr. per år. Universitets- och högskoleämbetet lar medlen mellan högskoleenhcterna. av hittills gjorda insatser och Utredaren bör göra en samlad redovisning lämna till de åtgärder som bedöms erforderliga i fortsättningen. förslag inom finrs fakultets- För forskarutbildningen och forskningen högskolan nämnder/sektionsnämnder. Nämndernas verksamhet skall enligt högskoleinte bara avse de universitet och högskolor.

lagen och högskoleförordningen

till vilka de är direkt knutna. Verksamheten skall också avse omgivande högfasta Utredaren bör redovisa hur skolor. som saknar forskningsresurser. har konkretiserats och lämna till hur samarbetet meldetta närmare förslag lan fakultets/sektionsnämnder och högskolor utan fasta forskningsresurser kan förbättras.

Ramar för utredarens arbete

samråda med berörda organisationer och Utredaren skall myndigheter, statliga kommittéer. För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtlzga kommittéer och särskilda utredare utredningens förslag och konsekvenangående ser. skall redovisas senast den 31 mars 1989. Uppdraget

Hemställan

till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndi-

Med hänvisning gar chefen för utbildningsdepartementet utredare - omfattad av

att tillkalla en särskild kommittéfirordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda vima frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. att besluta om sakkunniga. referensgrupper. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut i ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

Statens

offentliga utredningar 1989

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. 2. Beskattning av fámartsföretag. Fi. 3. integriteten vid statistikproduktion. C. 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. 5. Samordnad lånsförvaltning. Del l: Förslag. C. 6. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. 7. Vidgad etableringsfrihet lör nya medier. U. 8. UD:s prcsstjärtst UD. 9. Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. ll. Hushállssparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparnndersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. A. 15. Storstadstralik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. F6. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsätutingar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter påsvavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modemisering av biografförordningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapporter till ñnansieringsutredningen. l. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. Fi. 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Samordnad lånsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] Utrikesdepartementet

SÄPO - Säkerhetspolisens arlntsmeaoder. [18] UD:s presstjänst. [8] Bostadsdepartementet

Försvarsdepartementet Parkeringsköp. [23]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Miljö- och energidepartementet 55 VWO P3miljön - miliöavgiñer på svavel och klor. Kommunikationsdepartementet [21] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafrk 2 - Bakgmndsmaterial. [15]

Finansdepartementet

Beskattning av fåmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.t1. [9] Hushållsparandet - Huvudrapport frán Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen -en modernisering av biogramsrordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna [27]

Arbetsmarknadsdepartementet Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfragor. [14] Regionalpolitikerts förutsättningar. [19]

Industridepartementet Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [31 KUNGL_ B|BL

Samordnad länsförvalming. Del 1:Färs .(511

.9-89--05-44

STOCKHOLM

NSSI

XORTLEO

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNlNGARZALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-7399630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.