Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

WW

ling

Statens offentliga utredningar

WW 1994:38

w Utrikesdepartementet

Kvinnor, barn och

arbete i Sverige

1 850- 1 993

Betänkande av Svenska Nationalkommittén for FN:s

konferens om Befolkning och utveckling

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets lörvalmingskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagsbilden: Bamba Aripana Detta är ett ntycket spritt flätmänster symboliskt framställer kosmos bambusom som en

dunge, bild hur fruktsamheten ochfamiljens liv växer upp

en av kring förfäderna bambuklump kring det första skottet. som en

Ur The art Mithila. Ceremonial paintings from an ancient

kingdom Yves Véquaud. Thames and Hudson 1977. av

Författare: Ann-Sofie Ohlander

Framsida: Anna Sofia Quensel

Original och layout: UD-redaktionen Bildredaktör: Helena Friman Tryck: Regeringskansliets olTsetcentral Materialet Får återges med uppgift om källan. R appo rt en u tryc in å ilnu Jovanigt u papper ar p m . ISBN 9138436034 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Förord

Jorden upplever befolkningsökning snabbare och

en mer

omfattande än någon gång tidigare i historien. Detta sker i tid när också nuvarande produktions- och kon-

en

sumtionsmönster tär kraftigt på jordens resurser. Samtidigt

ökar klyftorna drastiskt mellan de rikaste och de fattigaste

skikten jordens befolkning.

av

Inför detta perspektiv ordnar FN internationell

en

konferens 1 994 Befolkning och utveckling. Den svenska

om regeringen har tillsatt särskild Nationalkommitté för att en

förbereda det svenska deltagandet i konferensen. Denna

skrift är dem kommittén beställde ett led i sitt en av som som

arbete. Syftet med skrifterna är att belysa Sveriges erfaren-

heter på några områden kanske även kan ha ett visst

som internationellt intresse. Vi är medvetna att varje land har om

sina historiska och kulturella betingelser. Det går

egna som

i ett land och vid bestämd tid i dess utveckling är sällan

en

något det är möjligt någon

som att upprepa annanstans. Ändå vi att det finns ett visst värde i att presentera tror studier fall från skilda delar världen. Vi vill dessa av av se

skrifter ett bidrag till sådan internationell debatt

som en om

vad utgör och främjar mänsklig utveckling och livskva-

som litet.

Nationalkommittén ställer sig uppdragsgivare

som

bakom författarnas redovisningar i stort, ansvaret för

men

skrifterna sakuppgifter, värderingar, uttryckssätt, disposi-

-

tion och innehåll ligger helt hos författarna.

-

Jag hoppas skrifterna ska till nytta och nöje; de

att vara

är tänkta lättlästa och kännas angelägna. Kommittén

att vara riktar tack till författarna för det och ett varmt engagemang

arbete de har ägnat åt sitt uppdrag.

Alf T Samuelsson

Statssekreterare, ordförande i Nationalkommittén

för konferens Befolkning och utveckling

FN :s om

För synpunkter och upplysningar tackar jag varmt den svenska nationalkommitténs medlemmar samt Louise Drangel, Socialdepartementet, Birgitta Hedman, Statistiska Centralbyrån, Mikael Hammarskjöld, Sociologiska institutionen, Lunds universitet och Agneta Emanuelsson, Thomas Nilsson och John Rogers vid Historiska institutionen, Uppsala universitet.

Ann-Sofie Ohlander

Inledning

Arbete, barn och politiskt inflytande

Svenska kvinnor har den högsta förvärvsfrekvensen i Eu- Samtidigt föder de fler barn än kvinnorna i flera andra ropa. europeiska industriländer. De svenska kvinnorna har god hälsa och når hög ålder. Deras medellivslängd är vid födelsen 81 år. Svenska kvinnor har också påtaglig del i den polien tiska makten. En tredjedel den svenska riksdagens ledaav möter är för närvarande kvinnor, och kvinnor är också väl representerade i regeringen, som utrikes-, finans- och a justitieministrar. Också de svenska barnen har det bra. De är till allt övervägande del planerade och efterlängtade sina föräldav rar. Rådgivning om familjeplanering och preventivteknik är lättillgängliga i Sverige och aborterna är fria. Barnen får god omvårdnad. Spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen.

Ett i-landsperspektiv

För svenska kvinnor och män idag är tydligen barn och föräldraskap mycket viktiga. Kanske har de svenska kvinockså i ovanligt hög grad trygghet och frihet att de norna barn de önskar Sverige är ett rikt land. Men det finns i Europa och världen rikare länder, där nativiteten är avsevärt lägre än i Sverige, så låg att det ett problem. Också i Sverige ses som för ett decennier sedan nativiteten relativt låg. Det var par tycks därmed inte finnas något självklart samband mellan ett lands rikedom och dess nativitetsnivå. Detta skulle kunna bero på barn inte uppskattas lika högt överallt. Men att man

kan också ställa frågan ett lands rikedom automatiskt om leder till förhållanden där det är lätt för dess invånare att och ha barn. Sverige uppvisar hög förvärvsfrekvens för kvinnor och samtidigt hög nativitet för europeiska förhållanden. Men borde inte låg förvärvsfrekvens och därmed hög andel obetalt arbete i hemmet för kvinnor högre nativitet ge Så tycks inte vara fallet. I västra delen av Tyskland, i Holland, Italien och Spanien är kvinnors förvärvsfrekvens låg jämfört med Sverige. De tyska, italienska, spanska och holländska kvinnorna föder betydligt färre barn än de svenska. Detta upphov till frågan det finns ett samband ger om mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras barnantal överhuvudtaget.

Ett utvecklingsperspektiv

Jämför däremot den svenska nativiteten idag med man många världens utvecklingsländer framstår den av som mycket låg. Det förefaller knappast troligt att det höga barnantalet i många utvecklingsländer idag genomgående skulle motkvinnornas önskemål barn. Farliga förlossningar svara om och hög spädbarns- och barnadödlighet talar ett motsatt en språk. När kvinnor i utvecklingsländerna med risk för sin egen och barnens hälsa föder långt fler barn än det finns en framtida försörjning för måste först ställa frågan man om deras makt över sitt föräldraskap. Har de överhuvudtaget möjlighet att välja Hur skulle de välja om möjligheten fanns

Summerad fruktsamhet 1890-1992

Antal bam per kvinna som en generation kvinnor föder

Barn per kvinna

455--

1992: 2.1 barn W r kvinna 2-

1983: 1 1.6 bam per kvinna o I I I I I T I I T 1890 1910 1930 1950 1970 1992

Källa: Statistiska centralbyrån. På tal Kvinnor och Män. om Lathund jämställdhet 1993 om

Sverige historiskt exempel

som

Hög nativitet i u-länder och mycket låg nativitet i i-länder

kan alltså båda problem. Men det verkar inte självklart

vara

ett lands fattigdom eller rikedom bestämmer hur

vara som

många barn föds.

som

Hur problemet ut från svensk horisont Sverige har

ser

under de senaste 150 åren genomgått en genomgripande

förvandling. Utvecklingen kan sägas ha gått från u-lands-

en

till i-landssituation. Från ett fattigt jordbruksland har

en

Sverige förvandlats till rik industristat med hög levnads-

en

standard. Från ett gammaldags hierarkiskt ståndssamhälle

har det övergått till modern parlamentarisk demokrati.

en

Samtidigt har under denna tid kvinnornas ställning radikalt förbättrats från maktlöshet och beroende till själv-

ständighet och inflytande juridiskt, ekonomiskt och poli-

-

tiskt. För svenska barn har förbättringen varit ändå mycket

större, alltifrån radikal Ökning i möjligheten att överhu-

en

vudtaget överleva till stor fysisk och psykisk trygghet. I Sverige skedde dramatisk nedgång i nativiteten

en från 1800-talets mitt och fram till 1930-talet. För kvinnor födda år 1850 det summerade fruktsamhetstalet i var ge-

nomsnitt 5 barn kvinna, medan det för dem föddes

per som 1890 bara två barn kvinna. Under återstoden var per av

1900-talet har födelsetalen varierat över tiden, det

även om

finns betydande långsiktig konstans i antalet beräknade

en barn kvinna. per För 150 år sedan inte bara den svenska nativiteten var

hög. Också spädbarns- och barnadödligheten var höga, även de sjunkit något sedan början 1800-talet. Sedan dess

om av

har också spädbarns- ochbarnadödligheten sjunkit till mycket låg nivå.

Tre grundläggande frågor

En analys den svenska utvecklingen från u-land till i-land

av

kan kanske hållpunkter för förståelse kvinnors och

ge en av

barns ställning i nutiden. Det gäller både rika och fattiga

delar världen. av

Tre frågor framstår som särskilt betydelsefulla:

D Hur och när fick svenska kvinnor makt över sitt föräldra-

skap

D När och pa vilket sätt tillförsäkrades barnen grundläggande trygghet

D Hur ser mannens föräldraansvar ut och hur har det föränd-

rats

Frågeställningarna kan i drag också sägas spegla

grova

tre faser i den svenska utvecklingen. Under den första fasen från l 800-talets mitt till omkring år 1930 får kvinnorna ökad makt översina liv. I samband med detta sjunker födelsetalen.

Under den andra fasen får barnen bättre livsvillkor och

ökad trygghet. Detta sker att det svenska samhället

genom

börjar ta ett ansvar för reproduktion och barn. Det är framför allt kvinnliga politiker driver frågor barn

som om

och föräldraskap. Kvinnornas inträde i det politiska livet blir

därmed betydelsefull faktor.

en

I den tredje fasen från 1950-talet och framåt sker

en

utvidgning av mannens föräldraroll. Svenska fäder börjar ta

allt större del i omvårdnaden och ansvaret för sina små en av

barn. Denna utvidgning föräldraskap kodifieras

av mannens

och stöds i lagstiftning och socialpolitik.

Svenska kvinnors liv

och arbete på 1800-talet

Arbetet i produktionen

År l 8 50 bodde och halv tre en miljoner människori Sverige. Nästan alla, nittio procent, bodde på landsbygden. Landet fattigt, och många hade svårt att var en tillräcklig bärgning. Det var nästan enbart av ekonomiska skäl så många 1,2 miljoner svenskar utvandrade mellan som åren 1850 och 1924, de flesta till Amerika. I förhållande till befolkningen var det den tredje största utvandringen från Europa. 450.000 de svenska utvandrarna kvinnor. De av var hoppades på bättre förhållanden i Amerika och många fick också det. Förbättringen tycks ha varit större för de kvinnliga än för de manliga emigranterna.

Storlek svensk på bruttonationalprodukt per capita, 1820-1989 31985US-kuts

1913 1173 år

Källa A. Maddison, Phases of Capitalist Development Oxford University Press Oxford 1982

På den svenska landsbygden arbetade nästan alla kvini jordbruket, sig de hustrur till bönder, torpare nor vare var eller lantarbetare. De ogifta kvinnorna arbetade pigor. som Arbetet uppdelat. Kvinnorna stod för mjölkvar noga hushållningen. De skötte ladugården och fäkreaturen. De mjölkade, kärnade smör och ystade ost. Nationalekonomiskt mj ölkhushållningen mycket var av stor betydelse. Smör var länge en av Sveriges viktigaste exportvaror. Från mitten 1800-talet började mejeav riproduktionen industrialiseras. Också då var det så gott som enbart ett arbete för kvinnor. Vid 1800-talets slut var mejeriprodukter en av Sveriges viktigaste exportvaror. Kvinnorna arbetade också i andra delar jordbruket. av De räfsade vid höslåttern och band nekarna vid sädesskörden. De gallrade betor och de satte och plockade potatis. rovor, också kvinnorna Det var som stod för tillverkningen av tyg och kläder, alltifrån skötseln fåren till det färdiga garn, av tyget och kläderna. Varje flicka måste lära sig att spinna. Också linproduktionen och linnevävningen till stora var delar kvinnoarbete. Textilindustrin byggde i stor utsträckning på kvinnors och barns arbete både hemindustri och som i fabriksproduktion. När tyg och kläder slitits ut och blivit lump såldes de till pappersbruken, där lump länge den var viktigaste råvaran. Också i pappersbruken arbetade kvin-

nor. Kvinnorna hante-

arbetade tidigt i andra industriella

ringar järn- och glasbruk. De arbetade också vid sågverk som och tändsticksindustri, de rullade cigarrer i tobaksindustrin, och drej ade och glaserade i porslinsindustrin. Kvinnorna hade också ansvaret för maten, både den så besvärliga lagringen och tillagningen alla led. nog genom Tvätt och byk, rengöring och husets skötsel vilade på dem. En piga berättade i intervju vid början 1900-talet en av hur hon ständigt fick arbeta. Först hon med i skörden ute var på åkrarna. Sedan fick hon hjälpa till med matlagning och disk och ta hand djuren i ladugården och om om middagsmjölkningen. Männen kunde vila middag och slapp

innesysslorna på kvällen. Kvinnorna aldrig lediga enligt

var hennes berättelse. Till allt detta arbete hade kvinnorna ansvaret ensamma

för barnen. De födde många barn. Att barn riska-

vara var

Foto: Borg Mesch, 1913, Kiruna kommuns ñlm- och bildarkiv

Rast under arbetet på åkern i Vittangi i Lappland. Kvinnan ett barn i tvåårsäldern. Kvinnor kände till att amning ammar ger ett visst skydd mot ny graviditet.

belt. År 1850 dog femton de svenska barnen

procent av

under första levnadsåret. Dödligheten också hög till

var upp

fem års ålder. Medellivslängden vid födelsen låg, 45 år

var

för kvinnor 0ch41 år för män under perioden 1851 till 1855. Barnens otrygghet stor också på andra sätt. Det

var var

vanligt, att ett barn miste en eller båda föräldrarna före

ålder. vuxen

Män Kvinnor Män Kvinnor

o gm 100 o 100 Döda 1876-85 Döda 1976-85 1 OOO-tal 1 OOO-tal

Döda efier åldersgrupper, 1876-85 och 1976-85.

Källa: Sveriges nationalatlas. Befoüeningen. Sveriges Nationalatlas förlag 1991.

Den höga dödligheten bland de gjorde att

vuxna

omgiftesfrekvensen var hög. Låg medellivslängd och sena

äktenskap gjorde det ovanligt att barn fick någon kontakt med, omvårdnad eller uppfostran från eller farföräld-

morrar.

Också på andra sätt barndomen i det äldre svenska

var

samhället hård. Barnen fick börja arbeta mycket tidigt, oftast i jordbruket, också i andra arbeten. Bruket

men av aga

mot barn inte bara tillåtet utan också rekommenderat i

var

gällande lagstiftning.

Barnen för sin överlevnad främst beroende sina

var av

mödrar. Fäderna deltog knappast alls i vården de små

av barnen. Mödrarnas för barnen blev särskilt ensamansvar

tungt eftersom de i sin tur hade begränsad makt över sina liv. I den konflikt mellan arbetet i produktionen och

egna

vården barnen utspelades i kvinnornas liv riskerade

av som barnen att dra det kortaste strået. Kvinnornas förvärvsfrekvens med andra 0rd minst var

lika hög vid mitten 1800-talet i våra dagar. Men deras

av som

makt över sitt arbete och de inkomster det mycket

gav var

begränsad, åtminstone i formellt hänseende. Maktlösheten gällde uppenbarligen också reproduktionen och möjligheten

att begränsa barnantalet. Måste kvinnorna först ökat

inflytande och handlingsutrymme på allmänt plan

ett mer

för att kunna driva igenom önskan begränsning

en om en av

barnantalet

Maktlöshet

Så länge kvinnorna inte hade makt över elementära villkor i sina liv, också barnens ställning oskyddad och utsatt.

egna var

Svenska kvinnor var omyndiga. Kvinnorna på landsbygden hade bara halva arvsrätten jämfört med sina bröder. Skråtvånget utestängde dem från de flesta försörj ningar. Alla utbildningar och tjänsteställningar var förbehållna män. De

fick inte råda över sin ekonomi, varken över sina inkomster

eller sin egendom. Deras ställning i äktenskapet också

var

Hustrun skulle underordna Fram till år

svag. sig mannen. 1858 det t tillåtet för att sin hustru. När var o m en man aga

kvinnorna inte rådde över sin kropp talar det också för att de

inte kunde bestämma sin sexualitet. om

Mycket tyder på att gradvis försämring kvinnor-

en av

ställning sedan 1600-talet och fram till 1800-

nas ägt rum

talets början. Men vände utvecklingen i positiv riktning.

nu

Förbättringar: Ogifta kvinnor

Lika arvsrätt för kvinnor och män genomfördes år 1845. Året därpå avskaffades skråtvånget och år 1864 genomfördes liberal näringsfrihetslagstiftning. Då hade också en ogifta kvinnor blivit myndiga vid 25 års ålder år 1858. Utvecklingen gynnade främst de ogifta kvinnorna. Deras situation också viktig orsak bakom var en förbättringarna. Andelen ogifta kvinnor i befolkningen hade ökat så starkt att de blivit ett försörjningsproblem för sina manliga släktingar. Samtidigt framträdde kvinnosakskvinnor Fredrika Bremer med krav på medborgerliga rättigheter som åt kvinnor. Den näringsfriheten kvinnorna möjlighet att nya gav starta egna småföretag, t ex butiker eller syateljéer. En del etablerade sig i större skala. Den svenska industrialiseringen på allvar korn i gång på 1870-talet många kvinnor som gav försörjning, även lönerna i regel lägre än männens. om var Samtidigt hade möjligheterna till utbildning förbätt- Nytillkomna yrken öppnades också för kvinnor. År rats. 1842 beslöts att folkskolor skulle inrättas i hela landet. I dem skulle alla barn gå, både pojkar och flickor. Ganska snart efter folkskolans tillkomst tilläts kvinnor bli små- och folkskollärarinnor. År 1859 inrättades det

första folkskollärarseminariet för kvinnor. Fram emot sekelskiftet nästan hälften alla folkskollärare kvinnor. var av Då hade kvinnor också fått tillträde till högre utbildningar, dels i ett nyinrättat högre lärarinneseminarium, dels att universiteten öppnades för kvinnor år 1873. genom Anställning i högre statliga befattningar kunde de däremot inte förrän år 1923. Eftersom kvinnor inte fick tillträde till statliga läroverk förrän år 1927 det bara ett fåtal kunde dra nytta var som av de möjligheterna. Många dem fått studera blev nya av som lärarinnor vid privata skolor eller läkare med praktik. egen Det förekom också att de startade både skolor och egna kliniker.

En fjärdedel dekvinnor av som föddes under1870-talet förblevvaraktigt ogifta.

Men också andra tjänster öppnades för kvinnor. De kunde bli postkassörer, telefonister och telegrafister. De kunde också anställas vid banker och kontorister. som Barnmorskans yrke sedan gammalt förbehållet var kvinnor. Nu blev många också sjuksköterskor. Sjukvårdsbiträdena var också kvinnor, länge utan någon utbildning. Kvinnor med högre utbildning och högre befattningar mycket få. Men de betydelsefull var var en grupp som bildade kvinnosaksföreningar och krävde politiskt inflytande och andra förbättringar för kvinnor. De allra flesta medelklassens yrkeskvinnor ogifta. av var Att gifta sig innebar utom för folkskollärarinnor, distriktssköterskor, barnmorskor och läkare med prakegen tik långt fram i tiden att också lämna yrkeslivet. Många valde medvetet bort äktenskapet för att möjlighet att utöva ett yrke. År 1938 kom lag förbjöd arbetsgivare en som att avskeda gifta kvinnor väntade barn. som De ogifta kvinnorna blev på många sätt likställda med män, även de i regel fick lägre befattningar och lägre om löner än dessa. För de gifta kvinnorna dröjde den formella jämlikheten längre. Men alla kvinnor fick del den arvslagstiftningen. av nya De fick också i alla samhällsklasser del den skolunderav nya visningen. Samlevnad utan äktenskap förekom mot slutet av 1800-talet bland arbetarbefolkningen i Stockholm. Dessa så kallade Stockholmsäktenskap kan åtminstone delvis ha sin förklaring i att kvinnorna när de gifte sig blev omyndiga och förlorade bestämmanderätten över sin inkomst och sina barn. Förbättringarna i den ogifta kvinnans ställning gjorde de gifta kvinnornas relativa rättslöshet synlig. År 1874 fick de gifta kvinnorna rätt att bestämma över sin inkomst, 10 år också över sin egendom. Full myndighet fick de år senare 1920.

Gifta kvinnors arbete utanför hemmet

Men långt innan dess hade många gifta kvinnor börjat en synlighet och ett erkännande i samhället som de inte haft tidigare. de gifta kvinnornas arbete utanför hemmet Det var som synliggjordes. Medel- och överklasskvinnor arbetade i allmänhet inte utanför hemmet sedan de ingått äktenskap. Men det gjorde arbetarkvinnorna. Deras arbete i fabrikerna var en nödvändig del av familjens ekonomi. De var också ofta ensamförsörjare.

Foto: Fr G Klemming 1901, Stockhoms stadsmuseum Skäljkällaren på Münchenbryggeriet i Stockholm.

De gifta arbeterskorna hade en synlig arbetsplats utanför hemmet och de hade kolumner i lönelängderna. På egna det sättet blev deras arbete i produktionen påtaglig en realitet, gjorde att de också togs medi den nyupprättade som arbetsstatistiken. Där skilde de sig från till exempel bondhustrurna, som trots sitt nationalekonomiskt omistliga arbete i produktionen inte togs med i svensk arbetsstatistik förrän år 1965. De ogifta kvinnorna, särskilt de ogifta medelklasskvinnorna, blev först alla samhälleligt synliga och av erkända. Därefter kom de gifta kvinnor, arbetsplats inte vars

Fot: 1890-talet. Stockholms stadsmuseum Mursmäckor, kvinnliga byggnadsarbeterskor vid Operabygget i Stockkholvn. De bar murbruket upp till murama på den växande byggnaden. Delta var ett av de grövsta och tyngsta arbetena för en kvinna i sekelskifiens Stockholm.

låg i eller i nära anslutning till hemmet. Just åtskillnaden mellan hem och arbetsplats ledde fram till att den samhälleliga konflikten mellan arbetet i produktionen och arbetet med barnen blev synlig. Någon barnpassning fanns i stort sett inte. Barnen fick ofta klara sig själva, de större barnen fick de mindre passa eller också Fick de följa med sina mödrar till fabrikerna. Fäderna deltog inte i barnens vård och inte heller i hemsysslorna. Konflikten mellan reproduktion ochproduktion måste lösas mödrarna av ensamma. En undersökning från en textilfabrik i västra Sverige vid sekelskiftet visar, att kvinnorna ofta tvingades te med sig barnen till fabriken. Arbetsmiljön både ohälsosam och var farlig. Maskinerna kunde lätt orsaka olycksfall, och lokalerna så fyllda buller, hetta och damm, att vistelsen var av där ofta nära outhärdlig. Därtill kom den farliga tbcvar nog smittan, delvis spreds arbetsrutinerna. som genom Orimligheten i barnens förhållanden blev på detta sätt uppenbar. Till slut blev på det sättet också kvinnornas

arbete med barnen medvetandegjort ett arbete som av samhällelig betydelse.

Familjeplanering

Detta skedde ungefär vid sekelskiftet. Men redan dessförinnan hade allt att döma kvinnornas förbättrade ställning av börjat ge ett annat viktigt resultat. Från 1870-talet och framåt blev familjeplanering allt vanligare i Sverige. En familjetyp växte fram. Tidigare regeln att ny var kvinnan födde barn under hela sin fertila period i äktenskapet, även intervallerna mellan de barnen om senare var längre än mellan de första. Men från omkring år 1870 börjar ett annat mönster bli synligt. Barnen föds tidigt i äktenska-

Statarhustru.

Foto: Gunnar Lundh 1930talet, Nordiska museet.

pet. Därefter upphör barnafödandet trots att kvinnan har en lång fertil period kvar i äktenskapet. Det är ett klart mönster barnbegränsning påminner det råder i av som om som moderna familjer. Men familj eplaneringen slog igenom vid olika tidpunkter i olika delar landet. I Sverige dröjde genombrotav norra tet till fram på 1930-talet. Det fanns också skillnader mellan olika sociala skikt. Tidigast korn barnbegränsningen i medelklassfamiljer och i familjer som tillhörde uppåtsträvande skikt i arbetarklassen. Fattiga familjer med lågbetalt arbete inom lantbruk och textilindustri har däremot ofta stora familjer långt fram i tiden. Det finns många samtida vittnesbörd att det är om barnens välbefinnande och den omsorgen om om egna hälsan ligger bakom kvinnornas önskan att begränsa som barnantalet. Men kvinnans makt över sitt eget liv måste uppenbarligen bli tillräckligt stor för att hon skall kunna hävda sitt intresse att färre barn. av Riksdagen beslöt år 1910 förbud mot upplysning om och försäljning preventivmedel. Förbudet gällde fram om av till år 1939. Men familjeplaneringen fortsatte ändå att slå igenom. Trots förbudet ägde ett aktivt upplysningsarbete rum av modiga pionjärer på området.

Varför började svenskarna familjeplanera

Det kan däremot tveksamt, det går att peka ut vara om någon faktor eller någon gräns avgörande för att kvinsom skall kunna driva igenom sina önskningar barnbenorna om gränsning. Gemensam för alla kvinnor blev tillgången till en elementär utbildning i folkskolan. I och med den kunde de tillgodogöra sig den hastigt växande floran tidningar, av tidskrifter och litteratur. Litteratur familj eplaneannan om ring kunde däremot svår att tag Att läsa vara om sexualiteten opassande. Länge hade kyrka och lagstiftvar

ning haft sträng kontroll framför allt den en av utomäktenskapliga sexualiteten, som bestraffades. På l 860talet mildrades kyrkans och lagstiftningens kontroll av sexualiteten och bestraffningarna utomäktenskapliga förbinav delser upphörde. Men att rekommendera barnbegränsning ännu inte var accepterat. Ekonomen och nymalthusianen Knut Wicksell höll år 1881 ett offentligt föredrag i Uppsala där han hävdade att barnbegränsning bästa botemedlet mot var fattigdom. Ungefär samtidigt gav han och en läkare ut en skrift med råd familjeplanering i äktenskapet. Både om föredraget och skriften väckte skandal och läkaren blev avsatt från sin tjänst. Längre fram spreds kunskap familjeplanering om av eldsjälar som Elise Ottesen-Jensen. Hon reste runt i landet, föreläste och spred preventivmedel. Själv hade hon växt om upp i en mycket stor familj, och det var erfarenheterna därifrån tände hennes intresse för att hjälpa andra. som Preventivmedel fanns inte att tillgå i någon betydande omfattning. Förbudet mot preventivmedel kom inte förrän såg deras spridning reell risk. Det förefaller man som en rimligt att anta att man hade tillräckliga kunskaper om sexualiteten för att tillämpa avbrutet samlag, eller också avstod helt enkelt från sexuellt umgänge. man När ogifta kvinnor blev myndiga år 1858 fick de därmed också rätten att självständigt ingå äktenskap utan inflytande från föräldrar eller förmyndare. Att de gifta kvinnorna fick större makt över den ekonomin bör egna också ha spelat roll. en Att till exempel bestämma över inkomst, sin egen den låg, elementär trygghet de gifta även om var gav en åt kvinnorna. Barnens trygghet växte i sin tur med varje förbättring i moderns situation. Förbudet för att hustrun från år 1858 kan mannen aga ha haft både praktisk och symbolisk betydelse tecken en som på rätt för kvinnorna att hävda den kroppens en egna integritet. Detta är också det första tecknet i lagstiftningen

i FotozlÅnnalRiw948, Arbetarrorelsens Arkiv V. Bibliotek

Jag drömmer den dag då alla barn föds välkomna alla om män och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för

på att patriarkal struktur i familjerättslagstiftningen

en

börjar brytas upp. Denna försvagas undan för undan när gifta kvinnor först får rätt att bestämma över sin egendom för myndighet och politisk röst- och

att senare

representationsrätt. Den gifta kvinnan blir på det sättet alltmer ekonomiskt och juridiskt jämställd med sin make. I och med sitt inträde i politiken får kvinnorna också möjligheter att hävda mödrars och barns intressen. Att detta

kunde ske stick i stäv mot de makarna visar omröstegna

förbud försäljning alkohol år 1922. Året

ningen om mot av

innan hade kvinnorna fått politisk rösträtt. Då föreställ-

var ningen utbredd att kvinnorna skulle rösta sina män. som

Men 60 procent kvinnorna röstade för ett förbud mot av endast 40 procent männen. När kvinnorna röstade tvärs av

emot de männen i förbudsfrågan är det lätt att

egna ana en

familjen, kanske framför allt barnen bakom

omsorg om

deras ställningstagande.

En känsla maktlöshet tillsammans med traditionella av

könsroller i äktenskapet har i moderna studier framförts

som

förklaringar till mycket stora familjer. Samma sak möter långt fram i tiden också i Sverige bland fattiga familj bland

dem statare och textilarbetare. Att bli far till många barn

kunde också ett tecken på manlighet, på att

ses som man var

riktig karl.

en

Maktlösheten ett kort tidsperspektiv där planering

ger

verkar meningslös. Det kan gälla både och kvinna.

man Traditionella könsroller med dominans för gör det mannen dessutom svårt för kvinnan att driva igenom önskemål om

familj eplanering. Men om en familj fick det ekonomiskt bättre och

därmed tryggare framtid räckte detta i sig inte till för att en

upphov till familjeplanering. För att detta skulle ske

ge var

förbättrad ställning för kvinnan uppenbarligen nöd-

en en

vändighet.

Dygghet för barnen

Barnen kommer i fokus

Det svenska samhället tog i det förflutna mycket litet

ansvar

för barnen. Om föräldrarna dog eller inte kunde försörja familjen skulle kommunernas fattigvård för dem.

svara Föräldralösa barn kunde lämnas till barnhus eller bli foster-

barn. På barnhusen förhållandena ofta mycket dåliga och

var

dödligheten bland de minsta barnen mycket hög. Fosterbarnens förhållande till fosterföräldrarna reglerades enligt legostadgan de drängar eller pigor.

som om vore

Fosterföräldrarnas rättigheter gick före bar-

omsorgen om nen.

oto: Oscar Heimer 1907, Stckholnrzs stadsmuseum

Stigbergsgatan i Stockholm i september 1907. En kvinna sköljer tvätt vid vattenposten på gatan.

Men mot sekelskiftet blev barnen föremål för ett allt större intresse. Detta intresse hade minst två olika källor.

Den befolkningspolitisk och hade sin bakgrund i ett

ena var

skärpt utrikespolitiskt läge, där nationalism, industriell konkurrens och kapprustning dominerade den europeiska sce- Emigration och barnadödlighet ansågs beröva Sverige

nen.

livsviktig arbetskraft och blivande soldater. Dessutom sågs en låg befolkningstillväxt som ett tecken på nationell svaghet. Förbudet mot upplysning om och försäljning av preventivmedel var ett resultat av denna oro. Man diskuterade också åtgärder för att stoppa emigrationen till Amerika.

H Foto omkring 1915, Stockholms stadsmuseum I stora skaror lekte barnen på gator och bakgårdar. De flesta växte upp utan tillsyn. Det ofia storasysters sak att vuxen var till småsyskonen. se

Men samtidigt fanns en social oro, som tog fasta på de svåra förhållanden barn levde under. De sociala reformvännerna krävde lagstiftning skyddade fosteren som barn och barn födda utom äktenskapet. På privat initiativ startades k Mj ölkdroppeföreningar tillhandahöll mjölk s som av god kvalitet till fattiga mödrars barn, men som också försökte förmana och lära mödrarna bättre hygien och att sina barn. amma Amningen tillmättes speciell vikt för att ned spädbarnsdödligheten. Här blev åtskillnaden mellan hem och arbetsplats för fabriksarbetande kvinnor ett praktiskt problem. De orimliga förhållanden för små barn och deras mödrar blev uppenbara.

Kvinnliga politiker och moderskapspolitik

Det denna orimlighet ledde fram till ett första var som samhälleligt ingripande moderskapspolitisk karaktär. av I en arbetarskyddslag utfärdades år 1900 förbjöds kvinny som med arbete i industriellt yrke att arbeta under de fyra nor första veckorna efter barnsbörd. Lagparagrafen tillen var kommen med hänsyn till kvinnans behov vila och särskilt av för att modern skulle kunna barnet. amma Men någon ekonomisk ersättning skulle inte utgå under den tvångsmässiga ledigheten, i stället blev ett slag som mot kvinnans och barnets försörjning. Detta påpekade Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström vid en kongress för fattigvård och folkförsäkring:

Har månne den människa, som jag berövar brödet, gagn de föreskrifter jag till hennes hälsas bevarande utav ger

Lagen förutsatte existensen familjeförsörjande av en Men i praktiken försörjde många kvinnor man. ensamma sina familjer. När både och hustru arbetade kvinman var nans inkomst oftast oumbärlig för familjens nödtorftiga uppehälle. Karolina Widerström inte bara läkare utan också var politiker. Hon med att grunda Landsföreningen för var om kvinnans politiska rösträtt år 1903 och tid också dess var en ordförande. Som de första kvinnorna invaldes hon i en av Stockholms stadsfullmäktige så snart kvinnorna fått kommunal representationsrätt. Där intresserade hon sig särskilt för barns förhållanden, framför allt för förbättrad hälsovård, friluftsliv och gymnastik för skolbarnen. I sin verksamhet gynekolog mötte hon stora brister som i kvinnornas kunskap sina kroppar, inte minst om om egna sexualiteten. För att råda bot på detta skrev hon bok med en titeln Kvinnohygien, lästes mycket och trycktes i inte som mindre än sju upplagor. Hon reste också runt och föreläste kvinnors sexualitet och barnafödande. Samma sak gjorde om

flera hennes kolleger bland de kvinnliga läkarna och de av uttalade också programmatiskt att sexualupplysning för kvinnor deras viktigaste uppgifter. De engagerade var en av sig också mot prostitutionen och Karolina Widerström formulerade motioner i frågan åt politiker, som satt i riksda- För sina insatser blev hon medicine hedersdokgen. senare tor. Karolina Widerström är ett utmärkt exempel på den roll kvinnosakskvinna och politiker kunde spela redan en innan kvinnor fått politisk rösträtt. De frågor hon är tog upp också typiska. De första kvinnliga politikerna engagerade sig för kvinnor och barn, kanske framför allt för moderskapsfrågor. Det deras särskilda erfarenhets- och var ansvarsområde och de tillförde därmed politiken något helt nytt. Man kan också uttrycka det så, att frågor gällde som barn och moderskap varit flagrant åsidosatta i politiken just därför att kvinnorna saknade politiskt inflytande. I Finland fick kvinnorna politisk rösträtt redan 1906. Så snart kvinnor blivit ledamöter den finländska lantdagen lade de fram av förslag om just moderskapsförsäkring.

Kvinnor får politiska rättigheter

Kvinnors parlamentariska representation tycks med andra ord spela en avgörande roll redan för att frågor som gäller barn och moderskap skall till behandling. tas upp År 1921 fick alla svenska kvinnor politisk röst- och representationsrätt. Två år tidigare hade samtliga fått kommunal rösträtt. Men politiskt inflytande hade de gradvis fått och tagit sig redan tidigare. Från år 1862 hade i princip förmögna, ogifta kvinnor kommunal rösträtt och därmed också indirekt rösträtt till den svenska riksdagens första kammare. Få dem utnyttav jade sin rösträtt före sekelskiftet. Men då bildades den svenska kvinnliga rösträttsrörelsen och kvinnornas deltagande i kommunalvalen steg kraftigt. Av betydelse det var

Riksdagens sammansättning 1921-1991

Procent 100

mwv.

121 1 1

1950 1960 1970 1980 1991

Källa: Statistiska centralbyrån: På tal om Kvinnor och Män. Lathund jämställdhet 1993 om också att kvinnor från år 1889 kunde bli ledamöter av och skolstyrelser. År hade kvinnor blivit fattigvårds- 1907 valbara till kommunal- och stadsfullmäktige. Men både gifta och ogifta kvinnor hade börjat arbeta med politiska frågor redan före sekelskiftet. Längre tillbaka i tiden stod medel- och överklasskvinnor för välgörenhetsoch barnavårdsföreningar. I de väckelse- och nya nykterhetsrörelserna också arbetarkvinnor väl var representerade. Där kunde de till och med uppträda predikanter som och politiska talare. De lärde sig också det politiska livets villkor och arbetssätt. De moderna politiska partierna formerades i Sverige vid tiden omkring sekelskiftet. Tidigt bildades inom dem kvinnoföreningar och kvinnogrupper. Dessa engagerade sig från början i frågor som gäller barn och moderskap. Denna nya politik får också benämningen moderskapspolitik. Modern ses i praktiken som ensam ansvarig för barnets vård. I teorin fadern försörj ses som are,

första förslag moderskapsförsäkring lades men när ett om en fram i riksdagen skulle den finansieras via staten, arbetsgi-

tredjedel från de kvinnliga arbetarnas löner. varna och till en Männen skulle däremot inte bidra till finansieringen. I

praktisk politik sågs alltså inte männen ekonomiskt som ansvariga för barn.

Samhället och kvinnors föräldraskap

Mödrarna anklagades ofta vid 1900-talets början för att

okunnighet, försummelser och slarv medskyldiga genom vara till den höga spädbarnsdödligheten. Men bortsåg ofta man från de ibland närmast oövervinneliga svårigheter många

mödrar hade att försörja och efter sina barn. se Kvinnorna sågs på gång ansvariga och berosom en ende. De ställdes till för sina barns välbefinnande, ansvar samtidigt så ekonomiskt och rättsligt beroende och men var missgynnade, det svårt för dem att axla just detta att var

ansvar. De utsattes därmed för en samhällelig, djupt motsägel-

sefull definition: de tvangs att i sina liv härbärgera och på

något sätt lösa i grunden samhällelig konflikt. Denna en konflikt härrör ytterst från ett förnekande föräldraskap, av omvårdnad och uppfostran som samhälleligt existerande,

ett förnekande reproduktionen eller med andra ord själva av grundvalen för samhällets fortbestånd.

Mannens föräldraansvar

Männen tycks inte ha drabbats denna konflikt. I familjen av hade de den ekonomiska och rättsliga makten, däremot men deras för barnen i praktiken litet. Det framgick var ansvar också förhållandena för utom äktenskapet födda barn. av underhåll från fadern måste den ogifta modern För att till domstol, domstolsförfarandet sådant att mänmen var

nen mycket lätt kunde svära sig fria. Men under 1920-talet inrättades tjänster som barnavårdsmän skulle bevaka den ogifta moderns och som hennes barns rättigheter, också gentemot fadern. Det i var princip förstärkning på faderns föräldraansvar. en av synen De tidiga barnavårdsmännen använde en stor del av sin tid till ofta fruktlösa ansträngningar att fäderna att betala. Senare gick staten in och gav s k bidragsförskott till de mödrarna för att inte de och barnen skulle drabensamma bas, när fäderna inte fullgjorde sina ekonomiska skyldigheter.

Ett samhälleligt för barn ansvar

Det också det offentliga först kom att stå för ökad var som en trygghet åt barnen. När de första fem kvinnorna kom in i riksdagen år 1921 ägnade de genast ett betydande intresse åt moderskapspolitiken. Kerstin Hesselgren var den första kvinnliga ledamoten i riksdagens första kammare. Hon höll sitt jungfrutal i riksdagen om barnmorskornas löner, och krävde att de skulle höjas. Kerstin Hesselgren satt en lång följd av år som ledamot i riksdagen. Hon hade velat bli läkare, men hennes familj ville inte kosta på läkarutbildning åt kvinna. Då hon en gav sig in i socialt arbete och i den kvinnliga senare rösträttsrörelsen och politiken. Under 1920-talet återkom de kvinnliga riksdagsledamöterna gång på gång till moderskapspolitiken. Till slut ñck de symboliskt viktig framgång år 193 1 då riksdagen beslöt en om en moderskapsförsäkring för yrkesarbetande mödrar under den tid de inte fick arbeta efter förlossningen.

Befolkningspolitik

Något verkligt gehör för sådana krav kom dock först i och med 1930-talets befolkningspolitiska Under 1930-talet oro. sjönk den svenska nativiteten ytterligare. I den ekonomiska depressionen valde kvinnorna att antingen vänta med att barn eller trygga situationen för de barn de hade att genom avstå från ytterligare barn. När det inte fanns något större samhälleligt utrymme för barn förefaller detta ett som rationellt val. Samtidens politiska konjunkturer bidrog till att skapa stark befolkningsoro i Europa, kom till uttryck också en som i Sverige. Den låga nativiteten togs till intäkt för politik, en där lång rad olika motiv blandades arbetskraftstillgång, en försvar, hot nationens utdöende, nationalekonomi och om socialpolitik. I argumenteringen fanns starka inslag instrumenav en tell människosyn, människan objekt. Enligt detta som synsätt barnen medel fylla samhälleliga definierade var att som behov. Fler barn behövdes för landets bästa, och landet behövde också bättre kvalitet på sin befolkning. Det ett var synsätt ledde till förslag manipulativa åtgärder för som om att öka nativiteten och också till förslag om tvångsåtgärder för att hindra olämpliga definierade att som personer barn. Men på människan subjekt fanns också en syn som med. Där framhävdes barnets egenskap individ med av egna rättigheter. Detta synsätt ledde fram till förslag sociala om reformer för att förbättra förhållanden för mödrar och barn.

Man genomförde också en steriliseringspolitik riktad mot

olämpliga barn. Även den personer som ansågs att om just måste betraktas djupt diskutabel etisk och demokrasom ur tisk synpunkt, verkar i det stora hela det socialpolitiska synsättet ha övervägt.

Reformer för mödrar och barn

I slutet 1930-talet beslöts moderskapspenning åt alla av om mödrar. En särskild statligt finansierad mödrahjälp inrättades för nyblivna mödrar i uppenbart behov hjälp Staten av . också bidrag till kommuner, byggde bättre bostäder gav som åt familjer med många barn. Den förebyggande hälsovården för mödrarna förbättrades och särskilda barnavårdscentraler inrättades. Behoven uppenbarligen mycket större än politivar kerna insett. Mödrahjälpen fick till exempel omfattning en från början sprängde alla budgetramar. I början som av 1940-talet kom den att omfatta än hälften alla mer av nyblivna mödrar i Sverige. I norra Sverige var det uppemot 80 procent alla nyblivna mödrar fick mödrahjälp. av som Undersökningar av hur hjälpen använts vittnade om att kvinnorna tidigare ofta inte haft möjligheter att skaffa sänglinne och kläder åt sina barn. Detta hängde inte bara med fattigdom utan också med att kvinnorna ofta samman inte var delaktiga i makten över familjens ekonomi. I utformningen av den aktuella lagstiftningen spelade kvinnliga politikers förslag viktig roll. Det förefaller också en deras inflytande gjorde att moderskapspenning, vara som mödrahjälp och senare barnbidrag utbetalades till kvinnorna-mödrarna. Detta motiverades med att bidragen inte på sätt skulle kunna kännas ett bidrag annars samma som just till barnens försörjning. Detta innebär också att tog konsekvenserna att man av det fortfarande modern i realiteten var som var ensam om det praktiska ansvaret för barnen, kände till deras behov av kläder, mat och annat och kunde tillgodose dem. I synnerhet för de kvinnor inte fick någon som egen inkomst sitt arbete bör det också ha inneburit viktig av en ekonomisk emancipation. På den svenska landsbygden var det något okänt att gifta kvinnor skulle ha att egna pengar ha hand kommenterade delegat vid konferens om, en en med mödrahjälpsnämnderna. Pengar hade alltid tidigare

varit männens sade Men det fanns också pengar, en annan. områden, till exempel Dalarna, där det sedan gammalt var vanligt kvinnor hade hand hushållsekonomin. att om

Familjepolitik

I jämförande undersökning västtysk och svensk en av moderskapspolitik 1945-1970 har den tyska historiken Wiebke Kolbe påpekat, att de svenska mödra- och barnbidragen kunde sägas ha karaktär direkt betalning av en till mödrarna från samhället för insatsen att vårda små barn. Här vill Kolbe skillnad mot moderskapsse en senare och föräldrapolitik. År 1955 kommer den första obligatoriska moderskapsförsäkringen tre månaders ledigsom ger het för modern i samband med förlossning. Men denna är knuten till inrättandet av den obligatoriska ukförsäkringen år, och ingår del denna. samma som en av I såväl mödrahjälp och barnbidrag som moderskapsoch föräldraförsäkring ligger ett samhälleligt erkännande av att barn finns, och att de kräver både ett ekonomiskt och socialt Konflikten mellan reproduktion och utrymme. produktion blir på så sätt tydlig och får också samhällelig en lösning.

samhälleliga för barn rum

Detsamma gäller den utbyggnaden daghem och stora av fritidshem. Under 1970-talet tillkom sammanlagt nära 120.000 platser och under 1980-talet ytterligare 15.000 platser. Här ges verkligen barn och ungdom ett påtagligt, socialt också i rent fysisk bemärkelse. rum De villkor under vilka barn förr i tiden fick passning och vård var ur våra dagars synvinkel mycket bristfälliga. Barnkrubbor och arbetsstugor var tidiga motsvarigheter till våra dagars barnomsorg, lämnade i allmänhet mycket men

Qi t

. Foto: Göran H Fredriksson 1977, Stockholms stadsmuseum På 1 970-talet växte kraven på att samhället skulle bygga ut barnomsorgen. En LO-enkät 1975 visade att 37 000 barn mellan noll och elva år var utan tillsyn någon del av dygnet. Vi kräver bra dagis står det på plakatet fördes i nu, som en stor daghemsdemonstration 1977 i Stockholm.

övrigt att önska. Under 1930-talet kom frågan om daghem

och kindergarten någon större utbyggnad skedde

upp, men

inte. Vid 1960-talets slut utgjorde de offentligt finansierade daghemsplatserna i Sverige fortfarande bara omkring 10.000. Hembiträden och barnflickor fanns tidigare i familjer med god ekonomi, hembiträdena försvann närmast

men

kategori vid mitten l 940-talet. Detta skedde ungefär

som av

samtidigt som de som sista arbetstagarkategori fick reglerad

arbetstid och arbetsförhållanden.

Var mammorna hemma

1950-talet betraktas gärna epok då hemmafruar

som en

dominerade. Men här har arbetsstatistiken visat sig tämligen otillförlitlig. Medhj älpande hustrur i företag, däribland alla

lantbrukarhustrur räknades inte arbetande i statistiken

som

förrän år 1965. Inte heller deltidsarbete under viss nivå

en

redovisades. Till detta kommer det kvinnoarbete i form

av

städning, barnpassning etc. som aldrig redovisats. I praktiken innebär detta en bra mycket högre

förvärvsnivå också under denna tid än den statistiskt redovi-

sade. Trots de materiella förbättringarna måste i praktiken otryggheten för många barn ha varit stor och de provisoriska och otillräckliga lösningarna många.

Till detta korn hemmafruarnas relativt otrygga ekono-

miska situation. De kunde knappast alltid ha inflytande över

Förvärvsarbetande gina kvinnor 75 F

m inkl

1880 1900 1920 1940 1960 IQO

Förvärvsarbetande gifta kvinnor jordbrukarhustrur om räknas som förvärvsarbetande respektive inte förvärvsarbetande 1 8 80-1 980.

Återgivet efter Nyberg, Anita, Tekniken kvinnornas befriare

- Hushällsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushâllsarbetstid och fárvärvsdeltagande 1930-talet 1980 talet. Linköping - Studies in Arts and Science No 45. Linköping 1989.

Foto: Martin Nauclér, SIGMA, 1990

På sextiotalet gick kvinnorna ut i arbetslivet i en annan omfattning än tidigare. Den största ökningen av

kvinnoarbetskraft svarade småbarnsmödrarna för. Idag

yrkesarbetar över 74 procent dem. av

hur stor del inkomst skulle till dem älva

av mannens som eller barnen. Var hemmafrun änka eller frånskild delade barnen hennes utsatthet. Hemmavarande kvinnor och barn

på det sättet utsatta för fattigdomsrisk

var en gemensam

för att använda formulering från den tyska historikern

en Gisela Bock.

Kvinnornas utträde på arbetsmarknaden under 1960-

talet hade därmed knappast de omvälvande proportioner

det ibland Däremot blev innebörden i kvinnornas arbete ges.

annorlunda, när det ordnades in i ett ordinarie lönesystem med åtföljande trygghet i form till exempel socialförsäk-

av

ring och pension. Kvinnornas k utträde på arbetsmarkna-

s

den under 1960-talet bör därmed i stället återspegla ett samhälleligt erkännande av kvinnors arbete. Detta erkännande borde rimligtvis också, åtminstone i någon utsträck-

ning ha medfört att kvinnor fick större makt över sin

ekonomi och därmed också större självständighet. Eftersom kvinnan i den offentliga politiken fortfarande på 1950-talet sågs i praktiken ansvarig för

som ensam barnens vård måste detta erkännande också ha inneburit en

reell förbättring för barnen. Den stora utbyggnaden

av

barnomsorgen kan rimligtvis ses som en konsekvens av

detta.

Förbudet mot aga

Också på andra sätt förbättrades barnens ställning. Ett de

av

påtagliga tecknen på detta är, att det undan för undan blev förbjudet att barn och ungdomar. År 1920 förbjöds

aga

husbonde sina anställda; dittills hade han ostraffat

att aga

kunnat göra detta med drängar under 18 och pigor under 16 år. År 1928 förbjöds i läroverken det samtidigt

agan - var

flickor för första gången fick tillträde till statliga läro-

som

verk År 1958 alla skolbarn. År

i Sverige. förbjöds aga av 1979, slutligen, förbjöds föräldrar att aga sina barn. I 1983

års föräldrabalk heter det:

Foto: Gunnar Lundh 1930-talet, Nordiska museet Indianer och cowboys.

. Barn skall behandlas med aktning för och

sin person ..

och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller

egenart

kränkande behandling.

annan

Men det fanns också en annan omständighet av kanske ändå större betydelse för barnen. Någon gång vid mitten

av

1900-talet börjar den svenske föräldraroll att

mannens radikalt förändras.

Mannens föräldraroll utvidgas

En påtaglig ökning av kvinnornas självständighet följs i svensk historia av ett lika påtagligt synliggörande av barnet. Det är i detta sammanhang bör sätta in tillkomsten man av ett samhälleligt ekonomiskt och socialt för barnet rum under l900-talet. Men i samband med att detta skedde, inträdde ytterligare en viktig historisk förändring. Mannen började bli far i bemärkelse kvinnan alltid tidigare varit samma som mor. Under 1940- och 1950-talen blev det allt vanligare att se svenska män dra barnvagnar. De började också i allt större utsträckning ta del i den elementära vården sina små om barn. Från 1960-talet och framåt blev det normala att männen närvarande vid sina hustrurs förlossningar. Idag var går dessutom regel både den blivande och som mamman pappan på föräldrautbildning innan de får barn. Faderns ökade föräldraansvar historiskt sett något var alldeles nytt. Det hade allt att döma att göra med att av barnet blivit alltmer synligt som individ med egna rättigheter. Barnets synliggörande bör i sin tur ha berott på att deras mödrar fått större rättigheter. När kvinnorna fick ökad självständighet i såväl samhälle familj, blev också obalansen mellan kvinnors och som mäns ansvarstagande i samhället synlig ord. Kvinnan hade århundradena alltid gjort bådadera arbetat i genom - produktionen och tagit hand om barnen. Men när hon fått politisk, juridisk och ekonomisk självständighet blev detta rimligtvis allt svårare att bortse från. Kvinnans dubbla ansvarstagande stod mot mannens enkla. Kan detta vara en förklaringarna till att män alltmer började delta i vården av sina barn av -Ett barn under fem år miste sin förr i som mamma tiden löpte älv stor risk att dö. I mannens-faderns sociala en

roll ingick inte att ta hand barn. Fanns ingen om annan kvinna att tillgå upplöstes familjen, särskilt den om var fattig, vid moderns död. Om mannen dog eller försvann klarade däremot den ekonomiskt och rättsligt sämre rustade modern att båda ta hand barnen och försörja dem. om Ett svenskt barn mister sin idag riskerar som mamma drastiskt uttryckt inte förr att dö eller lämnas bort, - som därför att dess far inte klarar att ta hand det. I det av om historiska perspektiv j här dragit fram är detta utomorag en dentligt stor förändring.

1974 års föräldraförsäkring

I slutet 1950-talet börj ade kvinnliga politiker diskuav unga tera den bristande jämställdheten mellan könen i det svenska samhället. En kvinnorörelse uppstod med förankring både utanför och inom de svenska politiska partierna. Avgörande betydelse fick en debattartikel av Eva Moberg, en ung kvinnlig liberal politiker. Artikeln hette Kvinnans villkorliga frigivning och i den krävde hon inte bara kvinnans utan också frigörelse. Man och hustru borde dela på mannens arbetsbördan i hemmet och ansvarstagandet för barnen. Också fadern borde dra nytta ledigheten i samband med av att han fick barn. Också han skulle kunna vårda sitt lilla barn. På detta sätt skulle jämställdhet mellan könen kunna uppnås och familj esammanhållningen räddas. Konsekvensen dessa krav blev så småningom efter av lång politisk debatt 1974 års föräldraförsäkring. Moderskapsförsäkringen från 1955 hade undan för undan byggts ut. Men den gällde fortfarande enbart modern. År 1974 döptes försäkringen om till föräldraförsäkring och fadern fick rätt att hemma och ta hand sitt samma vara om lilla barn modern. som Hittills har fäderna i mindre utsträckning än mödrarna tagit ut föräldraledigheten. Nästan hälften alla till av pappor barn födda år 1989 tog ut föräldraledighet. Men 92 procent

Tyngdlyfiaren Haa- Hoa Dahlgren som barnledig pappa.

Affisch från en

uppmärksammad kampanj 1 978 för att

förmå fler män att

utnyttja sin rätt till pappaledighet.

Foto: Reijo Rüster, 1978, Försäkringskasseförbundet, Stockholm

den totala tiden togs ut och alltså bara 8 av av mammorna procent Det finns också stora skillnader mellan av papporna.

olika Papporna tar ut föräldraledighet de

grupper. mera om

har lägre utbildning än Detsamma gäller, när

mammorna.

båda föräldrarna har hög utbildning. Män arbetar på

som

arbetsplatser där kvinnor är i flertal tar ut mera föräldraledighet än genomsnittet. Främst ligger manliga förskollärare, fritidspedagoger, sjukgymnaster och bibliotekarier. Pappor i mansdominerade yrken tar ut minst föräldraledighet. Lantbrukare och skogsbrukare är de grupper som tar ut minst föräldraledighet av alla. Men också i starkt mansdominerade yrken byggnadsarbetarens,

som murarens

och målarens tar än hälften ut åtminstone någon del

mer av

föräldraledigheten. Skillnaderna kan förklaras på olika sätt. Trots de ganska stora variationerna verkar det uppenbart, att löneskillnader

spelar stor roll. Tjänar än blir det

en mamman mer pappan

också han i stor utsträckning tar ut föräldraledigheten

som

F Martin Nauclér, 1989, SIGMA Sysläjd i klass 3b i Eriksdalsskolan i Stockholm.

och tvärtom. Här slår i så fall bristen på jämställdhet mellan

könen på arbetsmarknaden igenom också i hemmet och

ger

dubbelt oförmånlig situation för kvinnan.

en

Men också arbetskamraters och framför allt arbetsgivares hållning spelar roll. Män är förmodligen än kvinnor

en mer utsatta för missnöje från omgivningen, när de tar ut föräld-

raledighet. Detta gäller kanske framför allt mansdominerade yrken, där det kan vara svårt att avvika från normen.

Utsätts då inte kvinnor för ett motsvarande missnöje

Här skulle det möjligen värt att diskutera inte

vara om

sanktioner mot mäns respektive kvinnors föräldraledighet

tar sig olika uttryck. Kanske är det så, att kvinnor överhu-

vudtaget inte anställs arbetsgivare, är fientliga till

av som

föräldraledighet. I varje fall förekommer det, att kvinnor tillfrågas eller får avge löften om att de inte skall barn inom framtid, när de söker arbete. Detta sker trots att det

en snar

finns lag förbjuder diskriminering kvinnor för att

en som av de väntar barn. För män kommer i så fall sanktionerna efter

anställningen. Den i ett mansdominerat yrke vill ta

man som

ut föräldraledighet kan riskera både arbetsgivarens och

arbetskamraternas ogillande.

Kvinnor betalar alltjämt ett mycket högre pris för att barn än män gör. De riskerar att inte ett bra arbete, eller inget arbete alls efter flera års hemmavaro. De riskerar inte bara lägre lön under sitt aktiva arbetsliv, också väsentutan ligt lägre pension än männen. Männen å sin sida riskerar kanske skilsmässa på hustruns begäran. I minst 70 procent av fallen är det för närvarande kvinnan, begär skilsmässa. Som viktig som en orsak till detta framstår den alltjämt existerande obalansen mellan makarna i ansvarstagandet för hemmet och barnen. Vid skilsmässa är regeln sedan 1980-talet gemensam vårdnad för föräldrarna. Detta innebär i praktiken att medan det äktenskapet upplöses kvarstår det gemensamma gemenföräldraansvaret. Det är viktig förändring. Tidisamma en gare gick i regel vårdnaden av barnen till modern ensam. För barnen är det rimligtvis mycket stor vinst att ha en två föräldrar med liknande Men trots allt kvarstår ansvar. obalansen mellan kvinnans och ansvarstagande för mannen sina barn, manifesterad i att låg andel män tar ut sin del en av föräldraförsäkringen. På detta problem anvisar den historiska utvecklingen i princip två lösningar. Den är ett ökat samhälleligt ena ekonomiskt och socialt utrymme för barnen. En annan lösning, som inte innebär någon ekonomisk belastning på samhället, skulle jämn fördelning mellan kvinnor vara en och män i både ansvarstagandet för barnen och de sociala kostnaderna för det. Förslag kvotering föräldraom en av försäkringen har också framförts flera gånger från 1970-talet och framåt har hittills inte genomförts. En sådan men kvotering skulle rimligtvis bidra till att stärka mannens föräldraansvar också utöver den period föräldraledigheten omfattar. Problemet skärps på ett närmast paradoxalt sätt av utvecklingen av den svenska familj erättslagstiftningen. Från situation, där hustrun formellt maktlös i förhållande en var till har utvecklingen gått mot individualisering mannen en av familjerätten.

Antal bam per kvinna

e

x

V

,Periodfruktsamheten 1753-1989 och kohortfruktsamheten för kvinnor födda 1735-1980

Källa: Sveriges Nationalatlas. Befolkningen. Sveriges Nationalatlas förlag 1991.

Den principiella utgångspunkten är att kvinnor och män skall ha individuella rättigheter och skyldighe-

samma

ter oavsett de är giftasamboende eller inte. En följd av

om

detta blev att sambeskattningen äkta makar avskaffades

av

år 1971 och ersattes med individuell beskattning. Fram

en

till dess hade makarnas inkomster beskattats gemensamt,

vilket ledde till högre skatteuttag båda

ett om förvärvsarbetade.

Men i den utsträckning kvinnan i praktiken utkrävs

större skyldigheter samhället i form till exempel

av av

föräldraansvar än mannen kan en individualisering av familjerätten tveksamma konsekvenser. I Sverige avskaffades nyligen änkepensionerna. Men så länge männen inte föräldraansvar kvinnorna slår denna åtgärd

tar samma som

kvinnans ekonomiska trygghet. Det räcker alltså inte

mot

med samma samhälleliga rättigheter så länge män och

kvinnor i praktiken inte har samhälleliga skyldighe-

samma ter.

Svenskar vill ha barn

Den svenska nativiteten har visat relativt stor variation en

till olika perioder l900-talet. Nedgången

om man ser av

under 1930-talet följdes kraftig uppgång under 1940-

av en

talet. Också under 1960-talet föddes många barn, medan

en

nedgång skedde under 1970-talet. Variationen i talen visar relativt stor samstämmighet med konjunkturerna, till det kommer effekten att

men av en

till numerären stor generation naturligtvis får sammanlagt

flera barn liten. än en Under 1980-talet har nativiteten stigit och är alltså för

närvarande relativt hög. däremot till det antal barn

Ser man

föds kvinna i varje ålderskohort blir talen

som per mer

konstanta. Under dåliga tider väntar med att barn,

man

SIGA Foto: Martin Nauclér, 1989,

Halvklassundertrisning i klass 3b iEriksdalsskolan i Stockholm

det totala barnantalet kvinna varierar inte så men per

mycket över tiden.

Lågkonjunktur medför i regel nedgång i nativiteten,

en

medan högkonjunktur regelmässigt brukar förenad

vara

med uppgång. Men detta tycks från 1980-talet inte längre gälla för den svenska nativiteten, gått trots relativt

som upp

dåliga ekonomiska tider. När svenska föräldrar idag får fler barn än kvinnor i västra Tyskland, Holland eller Italien

norra

kan detta inte ses som en konjunktureffekt eller som en

effekt bättre ekonomisk situation i Sverige.

av en

Det summerade fruktsamhetstalet, som upplyser om

hur många barn kvinna beräknas under hela sin en

för År 1989

reproduktionstid, var Sverige 2,1 år 1992. var

det 2,0. Jämfört med EG-länderna uppvisar endast Irland år

1989 ett högre tal 2, l Lägst låg Italien ,3], Västtyskland

l

1 ,4 och Spanien 1,4. Underlaget är tvärsnittsdata för ett

bestämt år. Det för 1992 summerade fruktsamhetstalet

visar alltså hur många barn kvinna skulle föda hon

en om

under hela sin fruktsamma period hade fruktsamhet

samma

den genomsnittliga för olika åldrar år 1992.

som

Situationen då det gäller familjeplanering är dessutom förmodligen optimal Sverige. Antalet oönskade

nära nog i

eller oplanerade barn föds bör litet. När svenskar

som vara

får relativt många barn idag bör det alltså uttryck för

vara

deras vilja att ha fler barn. Uppgången i nativiteten i början 1980-talet föregås

av

den stora daghemsutbyggnaden under 1970-talet. Då

av

tillkom också föräldraförsäkringen. Barnomsorg och föräld-

raförsäkring uppenbarligen den tillräckliga trygghet för

ger

barnen, krävs för att fler barn skall födas.

som

Den förändrade fadersrollen är också stor betydelse.

av

Kan det så, svenska föräldrar idag får flera barn än

vara att

omvärlden, därför att de på ett fundamentalt sätt verkligen

är två vårdnaden och ansvaret om

Referenser

Artaeus, Iréne, Kvinnorna som blev över. Ensamstående stadskvinnor under 1800-talets första hälft fallet Västerås. Studia Historica - Upsaliensia 170. Uppsala 1992. Askham, Janet, Fertility and Deprivation. A Study of Differential

Fertility Amongst Working-Class Farnilies in Aberdeen. Cambridge

Papers in Sociology. Cambridge University Press1975. Blom, Ida, Bamebegrensning synd eller fornuft. - sunn Universitetsforlaget, Bergen 1980. Bock, Gisela, Womens Right and Womens Welfare. Matemity and Visions of Gender in Social Policies and Social Movements. European University Insitute, Florens 1986. Carlsson, Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie svensk av socialdemokrati 1880-1910. Arkiv avhandlingsserie 25. Carlsson, Sten, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Kvinnor i det svenska ståndssamhället. Studia Historica Upsaliensia 90. Uppsala 1977. Carlsson, Sten, Svensk historia II. Tiden efter 1 718. Svenska bokförlaget, Stockholm 1961. Cederström-Friman, Helena, m Barn i stan från sekelskifte till sjuttiotal. Stockholms stadsmuseum. Stockholm 1979, s. 46-66. Drangel, Louise, Folkpartiet och jämställdhetsfrågan. I Liberal ideologi och politik 1934-1984. Stockholm 1984. Emanuelsson, Agneta, Pionjärer i vitt. Professionella och fackliga strategier bland svenska sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, 1951-1939. SHSTF Forskning och utveckling 1990. Emigrationsutredningen. VII. Utvandrames uppgifter, Stockholm egna 1908. Eriksson, Ingrid Rogers, John, Rural Labor and Population Change. Social and Demographic Developments in East-Central Sweden during the Nineteenth Century Studia Historica Upsaliensia 100. Uppsala 1978 . Florin, Christina, Kampen katedern. Feminiserings- och om professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1 860- 1906. Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 82. Umeå: Umeå Universitet 1987. Göransson, Anita, Från familj till fabrik. Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877. Arkiv avhandlingsserie 28, Lund 1988. Göransson, Anita, Från hushåll och släkt till marknad och stat, i Furuhagen, Birgitta red, Äventyret Sverige. En ekonomisk och social m historia. Utbildningsradion och Bra Böcker 1993. Hatje, Ann-Katrin, Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten familom jepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Stockholm 1974. Hesselgren, Kerstin. Svenskt biografiskt lexikon.

Hofsten, Erland Lundström, Hans, Swedish Population History. Main Trends from 1750 to 1970. Urval. Skriftserie utgiven av Statistiska centralbyrån, nr Stockholm 1976. Hoem, Jan M, Att gifta sig utifall att...Änkepensionen och giftermålen i december 1989. Stockholm University. Section of Demography 1990. Hoem, Jan M, Remarkable Fertility Developments in Sweden. An Interpretation. Stockholm University, Section of Demography 1990. Högberg, Ulf, Matemal Mortality in Sweden 1750-1950. Umeå 1986. Jalmert, Lars, Den svenske Tidens förlag, Stockholm 1984. mannen. Jonsson, Inger, Kvinnor och män i Hälsinglands linhantering under 1800-talet. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 16, 1988. Kolbe, Wiebke, Mödrarna och välfärdsstaten. Svensk och västtysk moderskapspolitik under 1950-talet: jämförelse. Historisk tidskrift en 1 99214. Kono, Shigemi, Relationship Between Womens Economic Activity and Fertility and Child Care in Low-Fertility Countries. International Conference Population and Development 1 994: Expert Group Meeting on Population and Women on Kyle, Gunhild, Gästarbeterska i manssamhället. Studier om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige. LiberFörlag 1979. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Malthus and Neo-Malthusianism in Sweden. Statistisk tidskrift 1980:6. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, More Children of Better Quality Aspects of Swedish Population Policy in the 19305. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 115. Uppsala 1980. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Reaktionen mot utvandringen. Emigraüonsfrågan i svensk debatt och politik l 901 904. Studia Historica Upsaliensia 41. Uppsala 1972. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Swedish Ernigration Policy in an International Perspective, 1840-1925 I I From Sweden to America. A History of the Migration. Uppsala 1976. Eds. H. Runblom H. Norman. Kälvemark, Ohlander, Ann-Sofie, Utvandring och självständighet. Några synpunkter på den kvinnliga emigrationen från Sverige. Historisk tidskrift 1983:2. Leiulfsrud, Håkon, Det familj ära klassamhället. En teoretisk och empirisk studie blandklassfamilj Arkiv avhandlingsserie 38. Lund 1991 av er. . Lithell, Ulla-Britt, Breast-feeding and Reproduction. Studies in Marital Fertility and Infant Mortality in 19th Century Finland and Sweden. Studia Historica Upsaliensia 120. Uppsala 1981.

Ljungqvist, Åsa, Agan och lagen, 1966-1983, och Ris och rotting. En

studie i straffmentalitet. Opublicerade uppsatser, Historiska institutio- Uppsala universitet 1989, 1990. nen, Lockridge, Kenneth A, The Fertility Transition in Sweden: A Prelirninary Look at Smaller Geographic Units. Umeå 1984. Losman, Beata, Kvinnoliv på landet, i Kyle, Gunhild, red, Handboki

svensk kvinnohistoria. Carlssons förlag, Stockholm 1987. Low, Bobbi S m Family Patterns in Nineteenth Century Sweden: Variations in Time and Space. Umeå 1991. Lundgren, Britta, Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket. Carlssons förlag, Stockholm 1990. Löfgren, Orvar, Kvinnofolksgöra om arbetsdelning i bondesamhället. - Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1982. nr Löfgren, Pernilla, Adoptionslagen 1917. Opublicerad uppsats, Historiska institutionen, Uppsala universitet 1992. Matovic, Margareta, Stockholmsäktenskap. Familj ebildning och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm 1984. Moberg, Eva, Kvinnans villkorliga frigivning. I Hederberg, Hans, red., Unga liberaler. Nio inlägg i idédebatten. Bonniers, Stockholm 1961. Moberg, Kerstin, Från tjänstehjon till hembiträde. En kvinnlig låglönegrupp i den fackliga kampen 1903-1946. Studia Historica Upsaliensia 101. Uppsala l978. Mosk, Carl, Patriarchy and Fertility: Japan and Sweden. New York 1983. Nicklasson, Stina, Högerns kvinnor. Problem och för allmänna resurs valmansförbundet perioden 190-193637. Studia Historica Upsaliensia 167. Uppsala 1992. Nyberg, Anita, Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1 930-talet 1 980- talet. Linköping Studies in Arts and Science No. 45. Linköping 1989. Näsman, Elisabet, Föräldraskap och arbetsliv i Agell, Anders m Modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet Stockholm 1 993. Ohlander, Ann-Sofie, Den historiska konflikten mellan produktion och reproduktion, i Agell, Anders red, Modernt familjeliv och m familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm 1993. Ohlander, Ann-Sofie, Det osynliga barnet den socialde- Kampen om mokratiska familjepolitiken. I Misgeld, Klaus red, Socialdemokram tins samhälle 1889-1989. Tidens förlag, Stockholm 1989. Ohlander, Ann-Sofie, Detbortträngdabamet. psykoanalys Uppsatser om och historia, Opuscula Historica Upsaliensia 10, Uppsala 1993. Ohlander, Ann-Sofie, Karolina Widerström och de första kvinnliga läkarna i Sverige. I Karolina Widerströms fotspår. 100 år med kvinnliga läkare i Sverige. Sveriges Kvinnliga Läkares Förening 1988. Olsson, Lars, Då barn var lönsamma. Om arbetsdelning, barnarbete och teknologiska förändringar i några svenska industrier under 1800- och början av 1900-talet. Tidens förlag 1980. Qvist, Gunnar, Ett perspektiv på den k kvinno-emancipationen i s Sverige, Historisk tidskrift 1978. Rainwater, Lee, And the PoorGetChildren. Sex,Contraception and Family Planning in the Working Class. Quadrangle Paperbacks, Chicago 1960.

Sandin, Bengt, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850. Arkiv avhandlingsserie 22. Lund 1986. Sjöberg, Marja Taussi, Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige. Författarförlaget 1986. Sogner, Sölvi Fra stua full till tobarnskull. Om nedgangen ibarnetall m , i norske familier i de siste ZOOår, med saerlig vekt på perioden 1890-1930. Universitetsforlaget Oslo 1984. , Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Arkiv förlag, Lund 1992. Statistiska Centralbyrån: Historisk statistik för Sverige. Del Befolkning. 1720-1967. Stockholm 1969. Statistiska Centralbyrån: Om kvinnor och män i Sverige och EG. Fakta om jämställdheten 1992, Statistiska centralbyrån, På tal kvinnor och män. Lathund om om jämställdhet 1993. Sundkvist, Maria, Sämre lottade. De vanartade barnens historiai Norrköping 1903 1925. Hjelms förlag 1993. - Sundström, Marianne, Föräldraledighetens utnyttjande och effekter vid Televerket i Agell, Anders Modernt familjeliv och m familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm 1993. Svensk Författningssamling . Sveriges nationalatlas. Befolkningen. Temavärd: SCB. Temaredaktörer: Öberg, Sture och Springfeldt, Peter. Sveriges Nationalatlas Förlag 1991. Wahlström, Lydia, Den svenska kvinnorörelsen. Historisk översikt. Norstedts, Stockholm 1933. Weiner, Gena, De olydiga mödrarna. Konflikter spädbamsvård på om Mjölkdroppe. Historisk tidskrift 1992:4. en Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas rätt till ämbete. Gleerups, Lund 1969. Wikander, Ulla, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980. Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid porslinsfabrik. Lund en l 988. Vilka kom hem En rapport uttaget föräldrapenningen pappor om av 1989 och 1990 för barn födda 1989. Riksförsäkringsverket informerar: Statistisk rapport R 1993:3. - Winberg, Christer, Fabriksfolket. Textilindustrin i Mark och arbetarrörelsens genombrott. Institutet för lokalhistorisk forskning, skriftserie nr De sju häradernas kulturhistoriska förening. Göteborg 1989.

Åberg, Ingrid, Revivalism, Philanthropy and Emancipation. Womens

Liberation and Organization in the Early Nineteenth Century. Scand. Journal of History. Åström, Lissie, Fäder och söner bland svenska män i generationer. tre Carlssons förlag 1990.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelning förden statliga 35.Vår andes ochandras. summa-

statistiken. Fi. Kulturpolitikoch intemationalisering. Ku.

2. Konrmunerm, landstingen Europa och 36. Miljö ochfysiskplanering. M.

+ Bilagedel. C. 37. Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder

Mäns föreställningar kvinnorochchefskap. om S. 1900-talet i Sverige. UD.

4. Vapenlagen och EG.Ju. 38. Kvinnor,barnocharbeteiSverige 1850-1993. UD. - 5. Kriminalvård och psykiatri. Ju.

SverigeochEuropa.En sanrhållsekonomisk

konsekvensanalys. Fi.

H EU,EES ochmiljon.M.

Historiskt vägval- Foljdema förSverige i utrikes- . och sakerhetspolitiskt hänseende bli, av att

respektive intebli medlem i Europeiska unionen. UD.

Förnyelse ochkontinuitet - om konst ochkultur

i ñ-amtiden. Ku.

10. Anslutning till Förslag till övergripande EU-

lagstiftning. UD.

l l Om krigetkommit...Förberedelser m: mottagande . av militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. SB.

l2. Suverinitet ochdem

+ bilagedel med expertuppsatser. UD.

HJC-metoden, Fi. m.m. . Konsumentpolitik i enny tid.C. . På vag. K. . Skoterköming påjordbruks- ochskogsmark.

. Kartläggning ochåtgardsförslag. M.

3 Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. . Del ochlI. Ju. I

; Kvaliteti kommunal verksamhet nationell . uppföljning ochutvärdering. C.

3 Rena roller biståndetstyrning ocharbetsfördelning . i en effektivbiståndstörvalming. UD.

Reformerat pensionssystem. . Reformerat pensionssyaern. Bilaga A. . Kostnader ochindividetfekter.

5 Reformerat pensionssystern. B. Bilaga . KvinnorsATPoch avtalspensioner.

Förvalta bostäder. Ju. . Svensk alkoholpolitik - en strategiförframtiden. S. . Svensk alkoholpolitikbakgrund ochnullge. . - Att förebygga alkoholproblem . Vård av alkoholmissbnrkare. S. . Kvinnorochalkohol. . . Barn- FöräldrarAlkohol. -

Vallagen. Ju. . Vissa mervlrdeskattefrågor Kultur III m.m. Fi. . - Mycket Under Samma Tak. C. . Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. . Ku.

K Tekniskt utrymme förytterligare TV-sandningar. Ku. .

Statens

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsheredningen Kulturdepartementet Om krigetkommit... Förberedelser för mottagande av Förnyelse och kontinuitet om konst och kultur militärtbistånd1949-1969 + Bilagedel. [11] i ñamtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsârenden,[33] m.m. Justitiedepartementet Teknisktutrymme förytterligare TV-sandningar. [34] Vapenlagen ochEG[41 Vår andes stämma - ochandras. Kriminalvård och psykiatri.[s] Kulturpolitik och internationalisering. [35] Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv. 13:11och Ju. 11. [17] Civildepartementet Förvalta bostäder. [23] Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Vallagen. [30] + Bilagedel. [2] konsumentpolitikenny i tid.[14] Utrikesdepartementet Kvaliteti kommunal verksamhet nationell utrikes-och uppföljning utvärdering. och Historisktvägval- Följderna m: Sverige i sakerhetspolitiskt hänseende bli,respektive att intebli Mycket Under Samma Tak.[32] av medlem i Europeiska unionen. [8] Anslutning Förslag till dvergripande Miljö- och naturresursdepartementet till EUlagstiñning. [10] EU, EES ochmiljon.[7] Suveränitet och demokrati Skoterköming påjordbruks- och skogsmark. + bilagedel medexpertuppsatser. [12] Kartläggning och åtgardsiörslag. [16] Rena rolleri biståndet styrning ocharbetsfördelning Miljöoch fysiskplanering. [36] i en effektiv lriståndstbrvalming. [19] Sexualupplysuing och reproduktiv hälsaunder1900-talet i Sverige. [37] Kvinnor,barn ocharbetei Sverige 1850-1993. [38]

Socialdepartementet Mans föreställningar om kvinnorochchefsskap. [31 Reformerat peusionssystem. [20] Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeifdcter. [21] Refonnerat pensionssystern. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtnlspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik en strategi förframtiden. [24] - Svensk alkoholpolitik - bakgrund ochnulage.[25] Att förebygga alkoholpohlem. [26] Vårdav alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol. [28] Barn Föräldrar Alkohol.[29] - -

Kommunikationsdepartementet Påvag. [15]

Finansdepartementet Ändrad ansvarsfördelning förden statliga statistiken. [1] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] llK-metoden, m.m. [13] Vissamervlrdeskattefrágor III - Kultur m.m. [31]

Ann-Sofie Ohlander är född

1941. Docent i historia vid Uppsala universitet. Har bl a publicerat Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1901-

1904 1972: More Children of

Better Quality Aspects Sweon dish Population Policy in the 19303 1980; Kärlek, död och frihet. Historiska uppsatser om människovärde och livsvillkor i Sverige 1986 och Det bortträngda barnet. Uppsatser psykoanalys och historia om 1993. Ordförande i Kvinnohistoriska seminariet, Uppsala universitet; projektledare vid Institutet för framtidsstudier.

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-205021, TELEFON 6909090 ISBN 91 -38-13603-1 ISSN 0375-25OX