Sänkt pensionsålder m. m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens

S n

ä

i offent|iga

°

utredningar

pensnonsalder

L

1974:15

Social- m u m u

departementet

:3

O

CJ)

Betänkande av pensionsålderskommittén

Stockholm 1974

Statens offentliga utredningar 1 974: l 5 Socialdepartementet

Sänkt

pensionsålder

m. m.

Betänkande av pensionsålderskommittén

Stockholm 1974

ISBN 91-38-01814-4 á Göteborgs ONseurvcker| AE,Stockhom: 74.4574S

Till Herr Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Majzt chefen för Genom beslut den 27 maj 1970 bemyndigade Kungl. statsrådet Sven Aspling, att tillkalla högst sju Socialdepartementet, för att utreda frågan om pensionsåldern m. m. Med stöd av sakkunniga tillkallades såsom utredningsmän presidenten i detta bemyndigande försäkringsdomstolen Liss Granqvist, tillika ordförande, numera generaldirektören i arbetarskyddsstyrelsen Gunnar Danielson samt riksdagsledamöterna Alvar Andersson, Göran Karlsson, Ingemar Mundebo, Yngve

Persson och Carl Göran Regnéll.

Utredningen har antagit benämningen pensionsålderskommittén.

Såsom har departementschefen tillkallat biträdande direkexperter tören Karl-Erik Nilsson, sekretei Tjänstemännens Centralorganisation raren i Landsorganisationen i Sverige Gustav Persson, numera kammar- Carl Axel Petri, numera försäkringsdomaren Sten Erik rättslagmannen Strandberg och direktörsassistenten i Svenska Arbetsgivareföreningen åt utredningen har förordnats rådmannen Inge Svensson. Till sekreterare och hovrättsassessorn Kenneth Bratthall. Börje Wilhelmsson i riksförsäkringsverket Åke Kjellström har biträtt F. d. byråchefen För innehållet ibilaga l svarar kommittén med erforderliga beräkningar. kanslisekreteraren i finansdepartementet Allan Nordin. Majzt till kommittén över- Under utredningsarbetets gång har Kungl. lämnat vissa riksdagsskrivelser, motioner och framställningar. Kommittén har under resor till Västtyskland och Norge studerat allmän pensionering

i dessa länder. delbetänkande redovisar kommittén förslag till en I föreliggande sänkning av pensionsåldern inom den allmänna pensionelagstadgad av standardgarantin för folkpensionärerna samt en ringen, en förstärkning särskild förbättring av pensionsförmånerna till personer som invalidiserats har av kommittén ansetts kunna behandlas i unga år. Dessa frågor fristående och inte böra uppehållas av kommitténs övriga uppgifter. Kommittén har från riksförsäkringsverket inhämtat, att verket sammed kommitténs betänkande framlägger förslag i anledning av ett tidigt avseende invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och utredningsuppdrag Vårdbidrag. Kommittén avser att i ett kommande betänkande redovisa sina överbeträffande de återstående frågorna. Hit hör större flexibilitet i väganden fråga om tidpunkten för pensioneringen, standardsäkring av pensions-

systemet och ändrade regler för avgiftsfinansieringen av pensionssystemen. Ledamöterna Andersson, Mundebo och Regnéll har avgivit reservationer. Ledamoten Yngve Persson och experten Svensson har avgivit särskilda yttranden.

Stockholm i februari 1974

Liss Granqvist

Alvar Andersson Gunnar Danielson Göran Karlsson Mundebo Ingemar Yngve Persson Carl Göran Regnéll

/Börje Wilhelmsson, Kenneth Bratthall

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Huvuddragen igällande bestämmelser om allmän pension Kapitel samt kostnaderna för den allmänna pensioneringen . . . . . . . . . . 45 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 1.2 Folkpension och tilläggsförmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 1.3 Försäkringen för tilläggspension (ATP) . . . . . . . . . . . . . 51 1.4 Kostnad er . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Huvuddragen av älders; sjuk- och förtidspensionsreg- Kapitel lerna inom andra pensionssystem än den svenska allmänna pensioneringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Svensk tjänstepension 2.1.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Statlig tjänstepension 2.1.2 Kommunal tjänstepension . . . . . . . . . . . . . . . . 58 2.1.3 Privat tjänstepensionering . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 2.1.3.1 Industrins tilläggspension för tjänstemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 (ITP) 2.1.3.2 Särskild tilläggspension (STP) och avtals- (AGS) för arbetare .. 60 gruppsjukförsäkring 2.2 Allmän i vissa länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 pension 2.2.1 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

E

2.2.2 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

l

2.2.3 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 2.2.4 Island . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 2.2.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Västtyskland

kommitténs arbete . . . . . . . . . . . 70 Kapitel 3 Utgångspunkter för l l 76

l

Kapitel 4 Allmän pensionsålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. 1 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

l 4.2 Tidigare behandling

l 4.3 Statistiska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4.4 Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 synpunkter 4. 5 Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Förtida och uppskjutet uttag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.6.1 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.6.2 Statistiska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.6.3 Förtida och uppskjutet uttag efter pensionsåldersreformen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 4.6.4 Det nuvarande beståndet av i förtid och uttagna uppskjutna pensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.7 Tilläggsförmåner m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 4.7.1 Pensionstillskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 4.7.2 Kommunalt . . . . . . . . . . . . . . . . 90 bostadstillägg 4.7.3 Hustrutillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 4.7.4 Barntillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 4.7.5 92 Invaliditetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Pensionspoäng för det sextiofjärde och sextiofemte levnadsåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 4.8.1 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 4.8.2 Kommitténs synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 4.9 Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern . . . . 96 4.9.1 Allmän försäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 4.9.2 Annan pensionering än den allmänna . . . . . . . . . 97 4.9.3 Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 4.10 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Kapitel 5 Folkpensionernas standardutveckling och avvägningen av folkpensionsbeloppen för gift och ogift pensionär . . . . . . . . . . . 100 5.1 Gällande bestämmelser och förmånernas nuvarande storlek 100 5.2 Utvecklingen beträffande folkpensionernas belopp . . . . . 102 5.3 Tidigare behandling av frågan om avvägningen av folkpensionsbeloppen för gift och ogift pensionär . . . . . . . . . . . 105 5.4 Kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Kapitel 6 Särskild förmån till förtidspensionärer . . . . . . . . . . . . 115 6.1 »Tidigare behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 6.2 Kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

Kapitel 7 Finansiering av de föreslagna reformerna . . . . . . . . . . 123 7.1 Folkpensioneringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 7.2 Tilläggspensioneringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 7.3 De kommunala bostadstilläggen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Kapitel 8 Specialmotivering till författningsförslagen . . . . . . . . . 123

Reservation av ledamöterna Andersson och Mundebo . . . . . . . . . 141 Reservation av ledamoten Regnéll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Särskilt yttrande av ledamoten Ynge Persson . . . . . . . . . . . . . . 145 Särskilt yttrande av experten Svensson . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

Bilaga l Några tänkbara samhällsekonomiska konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Pensionsålderskommittén behandlar i betänkandet en rad viktiga frågor om den allmänna utformning. Kommittén föreslår att pensioneringens den allmänna pensionsåldern den l januari 1976 sänks till 65 år. Denna stora reform bör enligt kommitténs uppfattning förenas med som även medför påtagliga förbättringar för dem som pensionsreformer redan är pensionärer. På grund härav framlägger kommittén förslag om förbättringar inom folkpensioneringen. Enligt kommitténs väsentliga mening bör dessa pensionsförbättringar utformas som en allmän höjning för alla folkpensionärer kompletterad av folkpensionens grundbelopp med särskilda för dem som inte kunnat förvärva ATP pensionshöjningar eller har ATP-belopp. Därutöver föreslår kommittén särskilda låga förbättringar av förtidspensionerna med särskild inriktning på dem som invalidiserats i unga år. Vid avvägningen av pensionsförbättringarna har kommittén till önskemålet att utjämna relationen mellan tagit hänsyn giftas och ogiftas folkpensionsförmåner. Från dessa framlägger kommittén förslag om att utgångspunkter folkpensioneringens grundförmåner den l januari 1975 höjs från 90 % till för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av 95 % av basbeloppet för pensionärspar. Beträffande pensionstillskotten för dem basbeloppet som saknar ATP eller har låga ATP-belopp föreslås att tillskottens årliga fr. o. m. den l juli 1976 blir 4% av basbeloppet för ensam höjning och för var och en av två makar i stället för som nu 3 %. Den pensionär garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs successivt från 30 % till De sålunda höjda pensionstillskotten fördubblas för 45 % av basbeloppet. vilket får särskild betydelse för dem som invalidiseförtidspensionärerna, rats i unga år. Pensionstillskottens garantinivå för förtidspensionärer stiger successivt till 90 % av basbeloppet. Pensionstillskotten skall enligt detta mönster stiga under tiden fram t. o. m. den l juli 1981. Kommitténs innebär att folkpensionens grundbelopp för förslag som f. n. är 90 % resp. 140 % av basbeloppet, fr. o. m. den ålderspension, l januari 1975 för år räknat ökar från 7 290 kr. till 7 695 kr. för ensam och från l 1 340 kr. till 12 555 kr. för pensionärspar. För dem pensionär som saknar ATP eller har låga ATP-belopp tillkommer pensionstillskotten som den 1 juli i år uppgår till ca l 450 kr. och den 1 juli 1975 skall ca l 700 kr, för ensam pensionär och för var och en av två makar. utgöra Kommitténs förslag innebär att dessa pensionstillskott den l juli 1976

8 Sammanfattning

stiger ytterligare till 2 025 kr. och för förtidspensionärer till 4 050 kr. för att därefter fortsätta att stiga under en femårsperiod. är Samtliga belopp indexreglerade och här beräknade efter nuvarande 8 100 kr. basbelopp Till de nämnda pensionsbeloppen kommer kommunala inkomstprövade bostadstillägg, som från den l januari 1976 skall utgå redan från 65 års ålder vid ålderspension. I fråga om bostadstilläggen uttalar sig kommittén för en mildring av inkomstprövningsreglerna. Samtidigt med kommitténs betänkande redovisar riksförsäkringsverket ett om utredningsuppdrag särskilda förbättringar av invaliditetsersättningar m. m. inom folkpensioneringen fr. 0. m. den l juli 1975. l följande tabell redovisas omfattningen av de pensionsreformer kommittén föreslår, räknat på nuvarande basbelopp.

Reformförslag lkraft- Kostnad i milj. kr. jämträdande fört med föregående år 1975 1976 1977 1978 1. F olkpensionens grundbelopp höjs från 90 % till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av basbeloppet för pensionärspar 1/1-75 700 . Pensionsåldern sänks till 65 år l/1-76 1540 60 70

UJKU . Pensionstillskottens årliga höjning ökas

från 3 % till 4 % av basbeloppet. Garantinivån höjs successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet 1/7-76 65 135 145 4. De ökade pensionstillskotten fördubblas för förtidspensionärer med en successiv höjning av garantinivån till 90 % av basbeloppet 1/7-76 120 140 35

Den sammanlagda reformkostnaden för kommitténs förslag uppgår således till omkring 3 000 milj. kr., fördelad med ungefär lika belopp på pensionsåldersreformen och de övriga folkpensionsreformerna. Av de angivna beloppen avser 2 140 milj. kr. statens folkpensionskostnader, 100 milj. kr. kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg och 770 milj. kr. ATP. Av det under punkt l. i tabellen nämnda beloppet 700 milj. kr. motsvarar 350 milj. kr. kostnaden för uppföljning av det särskilda pensionstillägg för år 1974 som beslutats i avvaktan på kommitténs förslag. Av beloppet under punkt 2. för år 1976 avser 800 milj. kr. folkpensioneringen, 100 milj. kr. kommunala bostadstillägg och 640 milj. kr. ATP. Beloppen under punkt 2. för åren 1977 och 1978 avser ATP. De under punkterna 3. och 4. redovisade beloppen avser helt statens kostnader för folkpensioneringen. För att finansiera de föreslagna folkpensionsreformerna föreslår kommittén en höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Merkostnaderna för ATP till följd av den sänkta pensionsåldern föreslås finansierade genom en höjning av ATP-avgiften. Kommittén har med hänsyn till reformkostnademas storlek eftersträvat att fördela kostnadsökningen över några år. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen föreslås höjd från 3,3 % till 3,6 %

Sammanfattning 9

år 1975 och till 4,5 % år 1976. ATP-avgiften föreslås höjd med 0,75 % till 1976-1979. Beträffande finansieringen föreligger 11,75 % för perioden vissa reservationer. Kommittén kommer i ett senare betänkande att redovisa sina överväganden om bl. a. en flexibel pensioneringstidpunkt för ålderspenav tilläggspensioneringen och möjligheterna att sion, standardsäkring införa beräkning inom socialförenhetliga regler för avgiftsunderlagens säkringarna.

F örfatrningsförslag

Författningsförslag

l Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 §, 6 kap. l och 2 §§, 7 kap. 1 och 4 §§. 8 kap. 1 och 4 §§, 9 kap. 1 och 3 §§, 11 kap. 6 §, 12 kap. l och 2 §§, 13 kap. l, 20ch 3 §§, l5 kap. l §, 16 kap. 5 §samt 19

om allmän försäkring skall ha nedan

kap. 2 och 4 a §§ lagen (1962:381) angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3 § Försäkrad, som åtnjuter hel 3 § Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag förtidspension enligt denna lag elnärmast före ler under månaden närmast före eller under månaden sextio- han uppnått sextioden, varunder han uppnått den, varunder sådan pen- fem års ålder, åtnjutit sådan pensju års ålder, åtnjutit sion, har ej rätt till sjukpenning. sion, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den må- För tid efter ingången av den måförsäkrad sex- nad, varunder försäkrad fyllt sexnad, varunder fyllt år eller dessförinnan börjat tiofem år eller dessförinnan börjat tiosju åtnjuta ålderspension enligt denna åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar. etthundraåttio dagar. av Ej må försäkrad på grund av Ej må försäkrad på grund vad i l§ andra stycket stadgas vad i l§ andra stycket stadgas för tid efter uppbära sjukpenning för tid efter uppbära sjukpenning den varunder han fyller den månad, varunder han fyller månad, år. sextiofem år. sextiosju

4 kap.

För tid efter av 3§ För tid efter ingången av 3§ ingången den varunder försäkrad den månad, varunder försäkrad månad, år eller dessförinnan fyllt sextiofem år eller dessförfyllt sextiosju börjat åtnjuta ålderspension enligt innan börjat åtnjuta ålderspension

1 Lagen omtryckt SFS 1973:908.

12 F örfartningsfdrslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse denna lag, må ersättning för sjuk- enligt denna lag, må ersättning för husvård utgå för högst trehundra- sjukhusvård för treutgå högst sextiofem dagar. Vad nu sagts äger hundrasextiofem Vad nu dagar. motsvarande tillämpning för tid, sagts äger motsvarande tillämpvarunder den försäkrade åtnjuter ning för tid, varunder den försäkhel förtidspension och skall med rade åtnjuter hel förtidspension, sådan tid jämställas efterföljande och skall med sådan tid jämställas tid, därest förtidspensionen upp- efterföljande tid, därest förtidshört att utgå med månaden näst pensionen upphört att utgå med före den, varunder den försäkrade månaden näst före den, varunder fyller sextiasju år. den försäkrade fyller .rextiofem år.

6 kap. l § Rätt till folkpension i l § Rätt till folkpension i form form av ålderspension av tillålderspension tillkommer försäkrad från och kommer försäkrad från och med med den månad, varunder han fyl- den månad, varunder han fyller ler sextiosju år. sextiofem år. På särskild framställning av för- På särskild av förframställning säkrad utgår ålderspension för tid säkrad för tid utgår ålderspension före den månad, varunder han fyl- före den månad, varunder han fyller sextiøsju år, dock tidigast från ler sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han upp- och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension når sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åt- försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt njutande av tilläggspension enligt 12 kap. 1 § andra stycket, med 12 kap. l § andra stycket, med mindre han tillika gör framställ- mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum. ning enligt nämnda lagrum. Framställning på grund varav Framställning på grund varav ålderspension utgår för tid före ålderspension utgår för tid före den månad varunder den försäk- den månad varunder den försäkrade fyller sextios/u år må återkal- rade fyller sextiofem år må återlas med verkan från nästa månads- kallas med verkan från nästa måskifte. Sådan återkallelse gäller ej nadsskifte. Sådan återkallelse gälför försäkrad, som åtnjuter till- ler ej för försäkrad, som åtnjuter låggspension enligt 12 kap. l § tilläggspension enligt 12 kap. l § andra stycket, med mindre han andra stycket, med mindre han tillika gör återkallelse enligt l2 tillika gör återkallelse 12 enligt kap. l § tredje stycket. l-lar för- kap. l § tredje stycket. Har lörsäkrad sedan återkallelse skett säkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt gjort förnyad framställning en.igt andra stycket må denna framställ- andra stycket må denna framställning icke återkallas. ning icke återkallas.

F örfattnings/örs/ag 13

[Yu varande lydelse Färeslagen lydelse

2§ Ålderspension utgör, där 2 § Ålderspension utgör, där ej av vad i andra och annat följer av vad i andra och ej annat följer tredje styckena sägs, för år räknat tredje styckena sägs, för år räknat nittio eller, för gift för- nittiofem procent eller, för gift procent försäkrad vars make åtnjuter folksäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller pension i form av ålderspension eller äger rätt till eller förtidspension eller äger rätt förtidspension pension enligt l § första stycket, till pension enligt l § första stycsjuttio procent av basbeloppet. ket, sjuttios/u och en halv procent maken enligt 7 kap. 2 § av basbeloppet. Åtnjuter maken Åtnjuter andra eller tredje stycket två tred- enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje jedelar av hel förtidspension eller stycket två tredjedelar av hel förhalv förtidspension, utgår dock tidspension eller halv förtidspeni förra fallet med sion, utgår dock ålderspension i ålderspension och två tredjedels och förra fallet med åttiotre och en sjuttiosex i senare fallet med åttio tredjedels och i senare fallet med procent av basbeloppet. ättiosex och en ,f/ärdedels procent av basbeloppet. Börjar ålderspension utgå tidi- Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, gare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen, där sextios/u år, skall pensionen, där ej annat följer av vad i tredje ej annat följer av vad i tredje minskas med sex stycket sägs, minskas med sex stycket sägs, tiondels procent för varje månad, tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå åter- som då pensionen börjar utgå återav den månad står till ingången av den månad står till ingången den försäkrade varunder den försäkrade fyller varunder fyller sextiofem år. Om pensionen börsextiosju år. Om pensionen börjar jar utgå senare än från och med utgå senare än från och med sistökas sistnämnda månad, ökas pensionämnda månad, pensionen nen med sex tiondels procent för med sex tiondels procent för varje varje månad, som då pensionen månad, som då pensionen börjar börjar utgå förflutit från ingången utgå förflutit från ingången av den av den månad varunder den förmånad varunder den försäkrade härvid säkrade uppnådde nämnda ålder; uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till må hänsyn dock ej tagas till tid efter av den månad, un- tid efter ingången av den månad, ingången den försäkrade under vilken den försäkrade fyllt der vilken fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då sjuttio år, och ej heller till tid, då försäkrade den försäkrade åtnjutit tilläggsden åtnjutit tilläggsi form pension i form av ålderspension pension av ålderspension eller icke varit berättigad till folkeller icke varit berättigad till folkpension. pension. Om ålderspension upphört efter Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt l § tredje styc- återkallelse enligt l § tredje styc-

14 F örfartningsförslag

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse ket, skall senare utgående ålders- ket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels pension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ål- procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tion- derspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som dels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar ut- då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den gå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. Börjar pensio- fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och nen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skall pen- med sistnämnda månad, skall pensionen minskas med sex tiondels sionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under procent för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått. vilken pensionen tidigare utgått.

7 kap. 1 § Rätt till folkpension i l § Rätt till folkpension iform form av förtidspension av förtidspension tilltillkommer försäkrad, som fyllt kommer försäkrad, som fyllt sexsexton år och som ej åtnjuter ål- ton år och som ej åtnjuter åldersderspension enligt denna lag, för pension enligt denna lag, för tid tid före den månad, då han fyller före den månad, då han fyller sextios/u år, därest hans arbetsför- sextiofem år, därest hans arbetsmåga på grund av sjukdom eller förmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. nedsättningen kan anses varaktig. Rätt till- - - till stöd. Rätt till- « - till stöd. Kan nedsättning - - - beträf- Kan nedsättning - - - beträffande sj ukbidrag. fande sjukbidrag. 4§ Hel förtidspension utgör, 4§ Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra där ej annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat nittio stycket sägs, för år räknat nittioeller, för gift försäkrad vars make fem eller, för gift försäkrad vars åtnjuter folkpension i form av ål- make åtnjuter folkpension i form derspension eller förtidspension av ålderspension eller förtidspeneller äger rätt till pension enligt 6 sion eller äger rätt till pension kap. l § första stycket, sjuttio enligt 6 kap. 1§ första stycket procent av basbeloppet. Åtnjuta s/uttios/u och en halv procent av båda makarna förtidspension och basbeloppet. Åtnjuta båda makarär pensionen för endera eller båda na förtidspension och är pensiosådan som i 2 § andra eller tredje nen för endera eller båda sådan stycket sägs, skall dock vid beräk- som i 2§ andra eller tredje stycning av pension hel förtidspension ket sägs, skall dock vid beräkning

SOU 1974: l 5 F örfartningsjörslag 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse utgöra, om två tredjedelar av hel av pension hel förtidspension utförtidspension utgår till andra göra, om två tredjedelar av hel maken, sjuttiosex och två tredje- förtidspension utgår till andra madels och, om halv förtidspension ken, åttiotre och en tredjedels utgår till denne, åttio procent av och, om halv förtidspension utgår basbeloppet. till denne, åttiosex och en _fjärdedels procent av basbeloppet. --- Om - - - ål- Om förtidspension ål- förtidspension derspensionen utgått. derspensionen utgått.

8 kap. l § Rätt till folkpension i l § Rätt till folkpension i form form av änkepension till- av änkepension tillkomkommer änka, som ej åtnjuter mer änka, som ej åtnjuter folkpeni form av ålderspen- sion i form av ålderspension, för folkpension sion, för tid före den månad då tid före den månad då hon fyller hon fyller sextiosju år, därest hon sextiofem år, därest hon a) har vårdnaden om och stadig- a) har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn un- varande sammanbor med barn der sexton år, som vid makens under sexton år, som vid makens död stadigvarande vistades i ma- död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller karnas hem eller hos änkan; eller b) vid makens död fyllt trettio- b) vid makens död fyllt trettiosex år och varit gift med honom sex år och varit gift med honom minst fem år. minst fem år. Upphör rätt - - - nämnda tid- Upphör rätt - - - nämnda tidpunkt. punkt. 4§ Änkepension utgör, där ej 4§ Änkepension utgör, där ej annat följer av vad nedan sägs, för annat följer av vad nedan sägs, för år räknat nittio procent av basbe- år räknat nittiøfem procent av loppet. basbeloppet. - - - un- - - - un- Utgår änkepension Utgår änkepension derstiger femtio. derstiger femtio. Om änkepension - - - ålders- Om änkepension - - - ålderspensionen utgått. pensionen utgått.

9 kap. 1 § Till ålderspension eller för- l § Till ålderspension eller förtidspension utgår b a r nt ill- tidspension utgår b a r n t i l 1läg g för varje barn under l ä g g för varje barn under sexton sexton år till försäkrad eller för- år till försäkrad eller försäkrads säkrads hustru, därest den försäk- hustru, därest den försäkrade har rade har vårdnaden om eller sta- vårdnaden om eller stadigvarande digvarande sammanbor med bar- sammanbor med barnet. Barn-

16 F öxfartnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse net. Barntillägg enligt vad nu sagts tillägg enligt vad nu sagts utgives utgives ej till ålderspension, som ej till ålderspension, som den förden försäkrade åtnjuter för tid säkrade åtnjuter för tid före den före den månad varunder han fyl- månad varunder han fyller sextioler sextiosju år, eller till pension, fem år, eller till pension, som tillsom tillkommer gift kvinna. kommer gift kvinna. till - - - hel för- till - - - hel för- Barntillägg Barntillägg tidspension. tidspension. Åtnjuter den - - m halva bas- Åtnjuter den » - - halva basbeloppet. beloppet. 3 § Åtnjuter försäkrad som 3 § Åtnjuter försäkrad som avavses i 2 § första stycket andra ses i 2 § första stycket andra punkten eller andra stycket icke punkten eller andra stycket icke pension enligt denna lag, äger han, pension enligt denna lag, äger han, därest han fyllt sexton år, rätt till därest han fyllt sexton år, rätt till invaliditetsersättning invaliditetsersättning för tid före den månad då han för tid före den månad då han fyller sextiosiu år. fyller sextiofem år. Invaliditetsersättning må - - - Invaliditetsersättning må - - viss tid. viss tid. lnvaliditetsersättning till - - - Invaliditetsersättning till - - av basbeloppet. av basbeloppet.

1 1 kap. 6§ För varje år, för vilket 6 § För varje år, för vilket penpensionsgrundande inkomst fast- sionsgrundande inkomst fastställts ställts för försäkrad, skall pen- för försäkrad, skall p e n s i o n ss i o n s p o ä n g tillgodoräknas p 0 ä n g tillgodoräknas honom. l honom. I den mån pensionsgrun- den mån pensionsgrundande indande inkomst härrör från in- komst härrör från inkomst av ankomst av annat förvärvsarbete må nat förvärvsarbete må dock pendock pensionspoäng tillgodoräk- sionspoäng tillgodoräknas den förnas den försäkrade endast såvida säkrade endast såvida tilläggspentilläggspensionsavgift enligt 19 sionsavgift enligt 19 kap. 3§ för kap. 3 § för året till fullo erlagts året till fullo erlagts inom föreskriinom föreskriven tid. Utan hinder ven tid. Utan hinder av att sådan av att sådan avgiftsbetalning icke avgiftsbetalning icke skett skall skett skall pensionspoäng tillgodo- pensionspoäng tillgodoräknas den räknas den försäkrade för det år försäkrade för de år varunder han varunder han fyllt sextiøfem år fyllt sextiotre, sextiofyra och sexeller, där den försäkrade eller ef- tiofem år eller, där den försäkrade terlevande till honom ansöker om eller efterlevande till honom ansöpension enligt denna lag för tid ker om pension enligt denna lag före det år varunder den försäk- för tid före det år varunder den rade skulle uppnå sextios/u års försäkrade skulle uppnå sextiøfem

F örfattningsförs/ag 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ålder, för de båda år som närmast års ålder, för de båda år som föregått det då pension vid bifall närmast föregått det då pension till ansökningen skulle börja utgå. vid bifall till ansökningen skulle Pensionspoäng skall vidare alltid börja utgå. Pensionspoäng skall tillgodoräknas för pensionsgrun- vidare alltid tillgodoräknas för dande inkomst härrörande från in- pensionsgrundande inkomst härkomst som avses i 3 § första styc- rörande från inkomst som avsesi ket d). 3 § första stycket d). som - - - två som - w - två Pensionspoäng Pensionspoäng decimaler. decimaler. För år,- - 4 samma år. För år, - - - samma år.

12 kap. 1 § Rätt till tilläggspension i l§ Rätt till tilläggspension i form av ålderspension form av ålderspension tillkommer försäkrad från och tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyl- med den månad, varunder han fyller sextiosfu år, under förutsätt- ler sextiofem år, under förutsättning att pensionspoäng tillgodo- ning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år. räknats honom för minst tre år. På särskild framställning av för- På särskild framställning av försäkrad utgår under förutsättning säkrad utgår, under förutsättning som i första stycket sägs, ålders- som i första stycket sägs, ålderspension för tid före den månad, pension för tid före den månad, varunder han fyller sextiosiu år, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folk- äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap. l § andra pension enligt 6 kap. 1§ andra stycket, med mindre han tillika stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda gör framställning enligt nämnda lagrum. lagrum. Framställning om ålderspension Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiosfu år den försäkrade fyller sextiofem år må återkallas med verkan från må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan åter- nästa månadsskifte. Sådan återkalllelse gäller ej för försäkrad, kallelse gåller ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension enligt 6 som åtnjuter folkpension enligt 6 kap. l § andra stycket, med mind- kap. 1 § andra stycket, med mindre han tillika gör återkallelse enligt re han tillika gör återkallelse enligt 6 kap. l§ tredje stycket. Har 6 kap. l§ tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett försäkrad sedan återkallelse skett

18 F örfattningwrslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse gjort förnyad framställning enligt gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställ- andra stycket må denna framställning icke återkallas. ning icke återkallas. - w - - - - 2 § Ålderspension utgör, 2 § Ålderspension utgör, talet trettio. talet trettio. - - - den - - - Har undantagande Har undantagande den försäkrade. försäkrade. Börjar ålderspension utgå tidi- Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, gare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller varunder den försäkrade fyller sexsextiosju år, skall pensionen, där tiofem år, skall pensionen, där ej ej annat följer av fjärde stycket, annat följer av fjärde stycket, minskas med sex tiondels procent minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensio- för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingång- nen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den en av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. Om försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad var- från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde under den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke va- åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspensioni rit berättigad till tilläggspensioni form av ålderspension. form av ålderspension. Om ålderspension upphört efter Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt 12 kap. l § återkallelse enligt 12 kap. l § tredje stycket, skall senare utgå- tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med ende ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till in- åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder gången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå efter Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder ingången av den månad varunder den försäkrade fyllt sextiosju år den försäkrade fyllt sextiofem år

F örfattningsfdrslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skall pensionen minskas med sex skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad tiondels procent för varje månad under vilken pensionen tidigare under vilken pensionen tidigare utgått. utgått.

13 kap. l§ Rätt till tilläggspension i l§ Rätt till tilläggspension i form av förtidspension form av förtidspension tillkommer enligt vad nedan sägs tillkommer enligt vad nedan sägs försäkrad, som ej åtnjuter ålders- försäkrad, som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag, för tid pension enligt denna lag, för tid före den månad, då han fyller före den månad, då han fyller sextiosiu år, därest hans arbetsför- sextiofem år, därest hans arbetsmåga på grund av sjukdom eller förmåga på grund av sjukdom eller

annan nedsättning av den fysiska annan nedsättning av den fysiska

eller psykiska prestationsförmågan eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodo- samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid räkna sig pensionspoäng för tid före det år, varunder pensions- före det år, varunder pensionsfallet inträffat. Även om nedsätt- fallet inträffat. Även om nedsättning av arbetsförmågan som nyss ning av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger, skall äldre sagts icke föreligger, skall äldre försäkrad under de närmare förut- försäkrad under de närmare förutsättningar som angivas i 7 kap. l § sättningar som angivas i 7 kap. l § andra stycket äga rätt till förtids- andra stycket äga rätt till förtidspension, därest han är varaktigt pension, därest han är varaktigt arbetslös. arbetslös.

Kan nedsättning - - - beträf- Kan nedsättning - - - beträffande sjukbidrag. fande sjukbidrag. Vad i - - - detta kapitel. Vad i - - - detta kapital. 2 § Uppgår den - - - för fast- 2 § Uppgår den - - - för fastställandet. ställandet. Hel förtidspension motsvarar Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ål- den tilläggspension i form av ålderspension, som skulle tillkomma derspension, som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pen- den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från och sion skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyl- med den månad varunder han fyller sextiosju år. Härvid skall ål- ler sextiofem år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under an- derspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för var- tagande att den försäkrade för varje år från och med det då förtids- je år från och med det då förtids-

20 F ärfartningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse pensionen börjar utgå till och med pensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofem års det då han uppnår sextiofem års ålder tillgodoräknats pensions- ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av poäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka till- de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra godoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, pensionen därigenom blir större, under samtliga år från och med under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräk- vilka pensionspoäng ej tillgodonats den försäkrade eller för vilka räknats den försäkrade eller för poängtalet är lägst. vilka poängtalet är lägst. Pension enligt denna paragraf Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande en- må ej utgå, om undantagande enligt ll kap. 7 § ägde giltighet för ligt ll kap. 7 § ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet inträffade samt undantagandet tillika föranlett, att den försäk- tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmast rade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå, om pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiosju års den försäkrade vid sextiofem års ålder icke kan komma i åtnju- ålder icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 tande av ålderspension enligt 12 kap. kap. 3§ Äger den försäkrade icke 3§ Äger den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspen- komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2§ stadgas men sion enligt vad i 2§ stadgas men skulle han hava varit berättigad till skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av ålders- tilläggspension i form av ålderspension, därest han uppnått sex- pension, därest han uppnått sextiosju års ålder det år då pensions- tiofem års ålder det år då penfallet inträffar, skall hel förtids- sionsfallet inträffar, skall hel förpension utgå med belopp motsva- tidspension utgå med belopp motrande vad den försäkrade i sådant svarande vad den försäkrade i såfall skulle hava erhållit i ålderspen- dant fall skulle hava erhållit i ålsion, beräknad enligt 12 kap. 2 § derspension, beräknad enligt 12 första och andra styckena. kap. 2§ första och andra styckena.

F örfartningWrs/ag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap. - - - - - - 1 § Är försäkrad äga 1 § Är försäkrad, äga tillämpning. tillämpning. Om försäkrad - - - en poäng. Om försäkrad - - - en poäng. För försäkrad, som är svensk medborgare och född under något av åren 1911-1924, skall vid tillldmpning av 11 kap. 1 § andra stycket beräknas pensionsgrundande inkomst för det år varunder han fyllt sextiofem år även för det fall han under detta år åtnjutit ålderspension enligt 6 kap. 1 § första stycket eller 12 kap. 1 § första stycket.

l 6 kap. 5 § Ålderspension utgår från 5 § Ålderspension utgår från och med den månad varunder den och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år eller, försäkrade fyller sextiøfem år elom han önskar att pensionen skall ler, om han önskar att pensionen börja utgå tidigare eller senare, skall börja utgå tidigare eller senafrån och med den månad som re, från och med den månad som angives i pensionsansökningen. angives i pensionsansökningen. - - - Förtidspension, barntillägg, Förtidspension, barntillägg - - meddelats. - meddelats. pension pension - - - - - - Familjepension utgår Familjepension utgår dödsfallet inträffat. dödsfallet inträffat. Pension må - - - före ansök- Pension må - - - före ansökningsmånaden. ningsmånaden. - - - eller 7 Vid - - - eller 7 Vid utbetalning utbetalning kap. 4 §. kap. 4 §.

19 kap. 2 § Försäkrad, som vid ut- 2 § Försäkrad, som vid utgångav visst år är inskriven hos en av visst år är inskriven hos gången allmän försäkringskassa och ej allmän försäkringskassa och ej fyllt sextios/u år och ej heller för fyllt sextiofem år och ej heller för december månad samma år åtnju- december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspen- tit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för sion enligt denna lag, skall för nämnda år till kassan erlägga nämnda år till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift sjukförsäkringsavgift under förutsättning att till statlig under förutsättning att till statlig

22 F örfattningsjijrslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse inkomstskatt beskattningsbar in- inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för honom vid komst beräknats för honom vid taxering året närmast efter det år taxering året närmast efter det år avgiften avser. avgiften avser. 4a§ Avgift till folkpensione- 4a§ Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå ringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med tre och tre tiondels procent medfyra och fem tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sådan skall beräknas. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i arbetstagare hos redare som avses i 1§ första stycket förordningen 1 § första stycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt be- (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den läg- räknas dock avgiften efter den lägre procentsats som Konungen fast- re procentsats som Konungen fastställer med motsvarande tillämp- ställer med motsvarande tillämpning av 4§ andra stycket. Avgif- ning av 4§ andra stycket. Avgifterna tillföras staten. terna tillföras staten.

l. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 6 kap. 2 § första stycket, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 § och 19 kap. 4 a § samt i övrigt den l januari 1976. 2. För försäkrad, som fyllt 65 år under år 1974 eller 1975 och som icke vid sistnämnda års utgång åtnjutit ålderspension eller hel förtidspension, räknas de i 3 kap. 3§ första stycket och 4 kap. 3§ angivna högsta antalen dagar från och med den 1 januari 1976. 3. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket om tillgodoräknande av pensionspoäng för år, för vilka tilläggspensionsavgift icke till fullo erlagts inom föreskriven tid, tillämpas för försäkrad som efter den 31 december 1975 uppnår 65 års ålder även för år före 1976. 4. Har försäkrad vid 1975 års utgång åtnjutit pension med minskat belopp på grund av att för honom utgått ålderspension för tid före den månad varunder han fyllt 67 år, skall pension som avses i 6 kap. 2§ andra eller tredje stycket, 7 kap. 4§ andra stycket, 8 kap. 4§ tredje stycket, 12 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket eller 13 kap. 4 § minskasi enlighet med dessa lagrums lydelse före den 1 januari 1976. För den som är född under något av åren 1909-1912 skall dock minskning icke ske med högre belopp än som motsvarar det antal månader varunder pension utgått före den 1 januari 1976 jämte varje månad som därefter må återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller återkallar sin framställning om ålderspension. 5. Vid beräkning av ökning av ålderspension enligt 6 kap. 2 § andra stycket eller 12 kap. 2 § tredje stycket gäller följande. För försäkrad som den 1 januari 1976 ej fyllt 67 år och för vilken ålderspension börjar utgå senare än från och med den månad varunder han fyller 65 år tages vid ökningens beräkning ej hänsyn till tid före den 1 januari 1976. För

F örfattnings/örslag 23

SOU 1974: 15

försäkrad som före den l januari 1976 fyllt 67 år och som ej tidigare beräknas ökningen med tillämpning av lagrummen åtnjutit ålderspension i deras äldre lydelse. 6. I fråga om sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § som avser tid före den l januari 1976 gäller nämnda paragraf i sin äldre lydelse. 7. Avgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. l eller 3 § skall utgå för år 1975 med tre och sex tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om avgift som avser tid före den 1 januari 1975 gäller 19 kap. 4 a § isin äldre lydelse.

24 F öIjfartnings/örs/ag

SOU 11974115

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas dels att 2 och 3 §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Pensionstillskott utgör trettio Pensionstillskott till ålderspenprocent av basbeloppet, om ej an- sion eller änkepension utgör fyrnat följer av bestämmelserna ne- tiøfem procent av basbeloppet, dan i denna paragraf. om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf. Under nedannämnda tider skall Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet utgöra pensionstillskottet till ålderspenden 1 juli 1969-den 30 juni sion eller änkepension utgöra 1970 tre, den 1 juli 1970-den 30 juni 1971 sex, den 1 juli 1971-den 30 juni 1972 nio, den 1 juli 1972-den 30 juni 1973 tolv, den 1 juli 1973-den 30 juni 1974 femton, den 1 juli 1974-den 30 juni 1975 aderton, den 1 juli 1975-den 30 juni 1976 tfugoen, den l juli 1976-den 30 juni den l juli 1976-den 30 juni 1977 tjugofyra, 1977 tjugofem, 1 Senaste lydelse SFS 1970:187.

F örfattningsförs/ag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse den l juli 1977-den 30 juni den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 tjugosju procent av basbe- 1978 tjugonio, den 1 juli 1978-den 30 juni loppet. 1979 trettiotre, den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 trettiosju, den 1 juli I980-den 30 juni 1981 fyrtioen procent av basbeloppet. Pensionstillskott till ålderspen- Pensionstillskott till ålderspenutgå tidigare eller sion, som börjat utgå tidigare eller sion, som börjat senare än från och med den må- senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller nad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, utgör det belopp sextiosju år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller som framkommer om de i första andra stycket angivna procent- eller andra stycket angivna protalen minskas eller ökas i motsva- centtalen minskas eller ökas i motrande mån som pensionen skall svarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen 2 § andra eller tredje stycket lagen om den 25 maj 1962 (nr 381) om den 25 maj 1962 (nr 381) allmän försäkring. allmän försäkring. Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått. Pensionstillskott till änkepen- Pensionstillskott till änkepension, - - - motsvarande mån. sion, - - - motsvarande mån.

2 a § Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna para-

26 F örfattnings/örslag SOU 1974: l 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse graf. Under nedannäm nda tider skall pertsionstillskott till förtidspension utgöra den 1 juli 1976»den 30 juni 1977 femtio, den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 femtioåtta, den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 sextiosex, den 1 iuli l979øden 30 juni 1980 sjuttiofyra, den 1 juli 1980-den 30 juni 1981 åttiotvå procent av basbeloppet. Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

3§2

Pensionstillskott utgår ej i den Pensionstillskott utgår ej i den mån det tillsammans med vad den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av ålders- tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och änke- pension och änkepension överpension överstiger vid stiger vid ålderspension, som börjat utgå ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, den försäkrade fyller sextiofem år, trettio procent av basbeloppet, under tiden

2 Senaste lydelse Sl-S 1971:276.

F örfattningsförs/ag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra, den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 trettioåtta, den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå samt från och med den 1 juli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet; ålderspension, som börjat utgå ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och tidigare eller senare än från och med den månad varunder den för- med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, det be- säkrade fyller sextiofem år, det lopp som framkommer om trettio belopp som framkommer om ovan procent av basbeloppet minskas nämnda procenttal minskas eller eller ökas i motsvarande mån som ökas i motsvarande mån som penpensionen minskas eller ökas en- sionen minskas eller ökas enligt 6 ligt 6 kap. 2§ andra eller tredje kap. 2 § andra eller tredje stycket stycket lagen om allmän försäk- lagen om allmän försäkring; ring, änkepension ovan för olika förtidspension trettio procent tider angivna procenttal eller, om av basbeloppet eller, om den en- den enligt 8 kap. 4§ andra eller ligt 7 kap. 2§ andra eller tredje tredje stycket lagen om allmän stycket lagen om allmän försäk- försäkring utgår med minskat beeller ring utgår med två tredjedelar lopp, det belopp som framkomhälften av hel förtidspension eller mer om nämnda minsprocenttal enligt 7 kap. 4§ andra stycket kas i motsvarande mån. samma lag eljest utgår med mins- Har försäkrad rätt att uppbära kat belopp, det belopp som fram- tilläggspension i form av förtidskommer om trettio procent av i pension utgår ej pensionstillskott basbeloppet minskas i motsvaran- den mån det tillsammans med tillde mån, Iäggspensionen överstiger under änkepension trettio procent av tiden basbeloppet eller, om den enligt 8 den 1 juli 1976-den 30 juni kap. 4 § andra eller tredje stycket 1 9 77 sextioåtta, lagen om allmän försäkring utgår den 1 juli 1977-den 30 juni med minskat belopp, det belopp 1978 sjuttiosex, som framkommer om trettio pro- den I juli 1978-den 30 juni cent av minskas i basbeloppet 1979 åttiofyra motsvarande mån. samt från och med den 1 juli 1979 nittio procent av basbeloppet eller om förtidspensionen enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller

28 F örfartningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse enligt 7 kap. 4§ andra stycket samma lag eljest utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande mån.

l. Denna lag träderi kraft den 1 juli 1976. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet. 3. Har pension minskats eller ökats med tillämpning av punkten4 eller 5 övergångsbestämmelserna till lagen ( ) om i lagen ändring (1962:381) om allmän försäkring skall pensionstillskott till pensionen minskas eller ökas i motsvarande mån.

., .

F örfartningsförs/ag 29

3 Förslag till om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt Lag bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas att 1 och 3 §§ lagen (1962:392) om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Hustrutillägg tillkom- Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, då mer för tid före den månad, då hustrun fyller sextios/u år, hustru hustrun fyller sextiofem år, hustru till den, som åtnjuter folkpensioni till den, som åtnjuter folkpensioni form av ålderspension eller förtids- form av ålderspension eller förtidsdärest hustrun fyllt sextio pension, därest hustrun fyllt sextio pension, år och själv ej åtnjuter folkpension år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro därtill, må år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna ej fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år. varit gifta kortare tid än fem år. Hustrutillägg skall, där ej annat Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4§ stadgas, för år följer av vad i 4§ stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet å ena sidan sammanlagda beloppet i form av ålders- av folkpension i form av åldersav folkpension pension till två makar jämte två pension till två makar jämte två enligt lagen om pensionstillskott till ålderspension pensionstillskott pensionstillskott samt å andra enligt lagen om pensionstillskott sidan i form av ålders- samt å andra sidan folkpension i folkpension pension till ogift jämte ett sådant form av ålderspension till ogift pensionstillskott, ålderspensio- jämte ett sådant pensionstillskott,

l SFS 1973:909. Lagen omtryckt

30 F örfartningWrs/ag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse nerna och pensionstillskotten be- ålderspensionerna och pensionsräknade för år och under förut- tillskotten beräknade för år och sättning att de börjat utgå från under förutsättning att de börjat och med den månad varunder den utgå från och med den månad pensionsberättigade fyllt sextiosju varunder den pensionsberättigade o 31. fyllt sextiøfem år.

Hustrutillägg eller kommunalt Hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg må ej utgå till ål- bostadstillägg må ej utgå till ålderspension, som den till sådan derspension, som den till sådan pension berättigade åtnjuter för pension berättigade åtnjuter för tid före den månad varunder han tid före den månad varunder han fyller sextios/u år. fyller sextiofem år.

Denna lag träder i kraft den l januari 1976.

F örfarmingsfdrslag 31

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas att 16 och 20 §§ lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l6§1

Har olycksfall eller inverkan, Har olycksfall eller inverkan, som avses i 6 §, efter upphörande som avses i 6 §, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom med- av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid fört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsför- bestående förlust av arbetsföreller nedsättning av den- mågan eller nedsättning av denmågan samma med minst en tiondel, utgi- samma med minst en tiondel, utgives under tiden liv r ä n t a till ves under tiden liv r ä n t a till den skadade. Medför samma den skadade. Medför samma eller inverkan ånyo olycksfall eller inverkan ånyo olycksfall sjukdom, på grund varav sjukpen- sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade ning skall utgå, äger den skadade under dock icke uppbära livräntan under dock icke uppbära livräntan Livräntan beräk- sjukdomstiden. Livräntan beräksjukdomstiden. nas på grundval av den skadades nas på grundval av den skadades arbetsförtjänst, i förekom- årliga arbetsförtjänst, i förekomårliga mande fall nedsatt efter vad i mande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (e r s ä t t- tredje stycket sägs, (e r s ä t tsamt ningsunderlaget) samt ningsunderlaget) utgår för tid till och med månaden utgår för tid till och med månaden närmast före den, under vilken närmast före den, under vilken han fyller sextiosfu år, med be- han fyller sextiofem år, med bemotsvarar lopp som för år räknat motsvarar lopp som för år räknat a) vid förlust av arbetsförmå- a) vid förlust av arbetsförmå-

1 Senaste lydelse SFS 1967:916.

32 F ärfartningsfdrslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse gan: elva tolftedelar av ersättnings- gan: elva tolftedelar av ersättningsunderlaget, underlaget, b) vid nedsättning av arbetsför- b) vid nedsättning av arbetsförmågan med minst tre tiondelar: en mågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen sva- mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderlaget, rande del av ersättningsunderlaget, minskad med en tolftedel av det- minskad med en tolftedel av detta, och ta, och c) vid nedsättning av arbetsför- c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än tre tion- mågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av delar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen. mot graden av nedsättningen. För tid från och med den må- För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sex- nad, under vilken skadad fyllt sextiosju år, utgör livräntan tre fjär- tiofem år, utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill liv- dedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas jämlikt förs- räntan skall beräknas jämlikt första stycket. ta stycket. Vid fastställande - - - till - - - Vid fastställande till hälften. hälften. På ansökan - - - av Konung- På ansökan - - - av Konungen. en.

20 §2

Änka efter den avlidne äger Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon le- uppbära livränta, så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall ver ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden när- för tid till och med månaden närmast före den, under vilken änkan mast före den, under vilken änkan fyller sextiosju år, motsvara en fyller sextiøfem år, motsvara en tredjedel och för tid därefter en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åt- arbetsförtjänst. Levde makarna ätskilda efter vunnen hemskillnad, skilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till än- skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon enligt dom kan med mindre hon enligt dom eller avtal var berättigad _till under- eller avtal var berättigad till underhåll av den avlidne. håll av den avlidne. Var den - - - varit trolovad. Var den - - - varit trolovad. Rätten till - - - med annan. Rätten till - - - med annan. Efterlämnar den som avlidit Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt dödsfallet att sakna erforderligt 7 Senaste lydelse SFS 1967:916.

F örfattnings/örslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse underhåll, skall livränta tiller- underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med kännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prö- hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå vas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den, under månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiosju år, mot- vilken han fyller sextiofem år, svara högst en tredjedel och för motsvara högst en tredjedel och tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel den avlidnas årliga arbetsförtjänst. av den avlidnas årliga arbetsförtjänst. Var den som avlidit pliktig att Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad un- till fullgörande av lagstadgad unå särskilda tider derhållsskyldighet å särskilda tider derhållsskyldighet till förutvarande ma- utgiva bidrag till förutvarande mautgiva bidrag ke, äger denne, så länge bidraget ke, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta med skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget. belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och Livräntan må dock för tid till och med månaden närmast före den, med månaden närmast före den, under vilken den berättigade fyller under vilken den berättigade fyller sextiosju år, motsvara högst en sextiofem år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnes högst en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. årliga arbetsförtjänst. Finnas flera - - - årliga arbets- Finnas flera - - - årliga arbetsförtjänsten. förtjänsten. Skall livränta, - - - i 23 §. Skall livränta, - - - i 23 §.

Denna lag träder i kraft den l januari 1976. Äldre bestämmelser fortfarande för försäkrad för vilken frågan om livränta prövats i gäller beslut som meddelats före ikraftträdandet.

34 F örfartningwrslag

5 Förslag till Förordning om ändring i militärersättningsförordningen (19 50:26 l )

Härigenom förordnas att 6 § 3 mom. och 7 § 2 mom. militärersättningsförordningen (1950:261) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 m 0 m. Har olycksfallet efter 3 m o m. Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre el- sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av ler kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av arbetsförmågan eller nedsättning denna med minst en tiondel, utgi- av denna med minst en tiondel, ves, där ej annat följer av 5 mom., utgives, där ej annat följer av 5 livränta under tiden till den ska- mom., livränta under tiden till den dade. Medför samma olycksfall skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjukdom, på grund varav ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära livrän- skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livrän- tan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den tan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst, i skadades årliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (ersätt- vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderlaget) samt utgår för ningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller före den, under vilken han fyller sextios/u år, med belopp som för sextiofem år, med belopp som för år räknat motsvarar år räknat motsvarar a) vid förlust av arbetsför- a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersätt- mågan: elva tolftedelar av ersättningsunderlaget, ningsunderlaget,

1 Senaste lydelse SFS 1967:918.

F örfatmingsförslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse b) vid nedsättning av arbetsför- b) vid nedsättning av arbetsfören mågan med minst tre tiondelar: en mågan med minst tre tiondelar: sva- mot graden av nedsättningen svamot graden av nedsättningen rande del av ersättningsunderlaget, rande del av ersättningsunderlaget, minskad med en tolftedel av det- minskad med en tolftedel av detta, och ta, och av arbetsför- c) vid nedsättning av arbetsförc) vid nedsättning med mindre än tre tion- mågan med mindre än tre tionmågan delar: den del av två tredjedelar av delar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen. mot graden av nedsättningen. För tid från och med den må- För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sex- nad, Linder vilken skadad fyllt sextiosju år, utgör livräntan tre fjär- tiofem år, utgör livräntan tre fjärdedelar vartill liv- dedelar av det belopp, vartill livav det belopp, räntan skall beräknas jämlikt räntan skall beräknas jämlikt första stycket. första stycket. - - - fastställande - - - till Vid fastställande till Vid hälften. hälften. På ansökan - - - av Konung- På ansökan - - - av Konungen. en.

2 m 0 m7 Änka efter den av- 2 rn 0 m. Änka efter den avlidne livränta, så lidne äger uppbära livränta, så äger uppbära lever ogift. Livräntans länge hon lever ogift. Livräntans länge hon belopp skall för tid till och med belopp skall för tid till och med månaden närmast före den, under månaden närmast före den, under vilken änkan fyller sextiosju år, vilken änkan fyller sextiofem år, motsvara en tredjedel och för tid motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlid- därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde nes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej hemskillnad, skall livränta dock ej till änkan med mindre hon utgå till änkan med mindre hon utgå dom eller avtal var berätti- enligt dom eller avtal var berättienligt underhåll av den avlidne. gad till underhåll av den avlidne. gad till Var den - - - varit trolovad. Var den - - - varit trolovad. - - - med annan. Rätten till - - - med annan. Rätten till Efterlämnar den som avlidit Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt dödsfallet att sakna erforderligt underhåll, skall livränta tillerkän- underhåll, skall livränta tillerkän-

7 Senaste lydelse SFS 1967:918

36 F örfatmingsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse nas honom efter vad som med nas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prö- hänsyn tillomständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå vas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den, under månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiosju år, mot- vilken han fyller sextiofem år, svara högst en tredjedel och för motsvara högst en tredjedel och tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel den avlidnas årliga arbetsförtjänst. av den avlidnas årliga arbetsförtjänst. Var den som avlidit pliktig att Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad un- till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider derhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till förutvarande utgiva bidrag till förutvarande make, äger denne, så länge bidra- make, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta get skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidra- med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till get. Livräntan må dock för tid till och med månaden närmast före och med månaden närmast före den, under vilken den berättigade den, under vilken den berättigade fyller sextiosiu år, motsvara högst fyller sextiofem år, motsvara en tredjedel och för tid därefter högst en tredjedel och för tid därhögst en fjärdedel av den avlidnes efter högst en fjärdedel av den avårliga arbetsförtjänst. lidnes årliga arbetsförtjånst. Finnas flera - - - ar- Finnas flera - - - arårliga årliga betsförtjänsten. , betsförtjänsten. Skall livränta, - - - här nedan. Skall livränta, - - - här nedan.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för försäkrad för vilken frågan om livränta prövats i beslut som meddelats före ikraftträdandet.

F örfartningsjörslag 37

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningari anledning av yrkesskada m. m.

förordnas att 2 § lagen (1962:303) om förhöjning av vissa Härigenom ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. skall ha nedan angivna lydelse. Nu varande lydelse F öreslagen lydelse

Livränta, som tillkommer skadad Livränta, som tillkommer skavars arbetsförmåga är nedsatt med dad vars arbetsförmåga är nedsatt minst två tiondelar eller, för tid med minst två tiondelar eller, för efter av den månad un- tid efter utgången av den månad utgången der vilken skadad fyller sextiosju under vilken skadad fyller sextioår, med minst tre tiondelar, skall fem år, med minst tre tiondelar, förhöjas med trettio procent, om skall förhöjas med trettio procent, skadan inträffat år 1955 eller ti- om skadan inträffat år 1955 eller därest med tj ugu procent, därest digare, med tjugu procent, tidigare, skadan inträffat av åren skadan inträffat något av åren något 1956 eller 1957, och med tio pro- 1956 eller 1957, och med tio procent, om skadan inträffat något av cent, om skadan inträffat något av åren 1958 eller 1959. åren 1958 eller 1959. som tillkommer efter- Livränta, som tillkommer efter- Livränta, levande make eller annan i 20 § la- levande make eller annan i 20 § laav- gen om yrkesskadeförsäkring avgen om yrkesskadeförsäkring sedd efterlevande för tid till och sedd efterlevande för tid till och med den månad, under vilken den med den månad, under vilken den fyller sex- ersättningsberättigade fyller sexersättningsberättigade tiosju år, eller barn, fader, moder tiofem år, eller barn, fader, moder eller skall för- eller adoptant, skall jämväl föradoptant, jämväl enligt vad i första stycket höjas enligt vad i första stycket höjas sägs. sägs. - - - Har livränta - - - Har livränta sagda lag. sagda lag. Förhöjning må - - - femton- Förhöjning må - - - femtontusen kronor. tusen kronor.

38 författningsförslag

Denna lag träder i kraft den l januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för försäkrad för vilken frågan om livränta i beslut prövats som meddelats före ikraftträdandet.

F örfattningsförslag 39

SOU l974: 15

7 Förslag till av vissa ersätt- Lag om ändring i lagen (1955:469) angående omreglering om försäkring för olycksfall i arbete m. m. ningar enligt lagen (1916:235)

Härigenom förordnas att 4 och 6 §§ lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid förlust av arbetsförmågan Vid förlust av arbetsförmågan eller av densamma eller nedsättning av densamma nedsättning med minst tre tiondelar skall liv- med minst tre tiondelar skall livränta till den skadade ränta till den skadade för tid till och med den månad, för tid till och med den månad, under vilken han fyller sextiosju under vilken han fyller sextiofem av hans år, beräknas på grundval av hans år, beräknas på grundval enligt 2 § förhöjda arbetsförtjänst enligt 2 § förhöjda arbetsförtjänst och med tillämpning av de grun- och med tillämpning av de grunder, som angivas i 16 § första styc- der, som angivas i 16 § första stycket a) eller b) och tredje stycket ket a) eller b) och tredje stycket lagen om yrkesskadeförsäkring, lagen om yrkesskadeförsäkring, samt samt för tid efter utgången av nämn- för tid efter utgången av nämnda månad hälften av det da månad utgöra hälften av det utgöra som följer av vad nyss belopp som följer av vad nyss belopp sagts. sagts. Är arbetsförmågan nedsatt med Är arbetsförmågan nedsatt med mindre än tre tiondelar men minst mindre än tre tiondelar men minst skall livränta till den två tiondelar, skall livränta till den två tiondelar, skadade för tid till och med den skadade för tid till och med den månad, under vilken han fyller månad, under vilken han fyller hälften av det sextiofem år, utgöra hälften av det sextiosju år, utgöra belopp, vartill livräntan uppgår, belopp, vartill livräntan uppgår, om den beräknas av om den beräknas på grundval av på grundval

40 F örfarmings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse hans enligt 2 § förhöjda arbetsför- hans enligt 2 § förhöjda arbetsförtjänst och med tillämpning av de i tjänst och med tillämpning av de i l6 § första stycket c) samt tredje 16 § första stycket c) samt tredje stycket lagen om yrkesskadeför- stycket lagen om yrkesskadeförsäkring stadgade grunderna. säkring stadgade grunderna. Har livränta - - - till- - - jämte Har livränta jämte tilllägg. lägg.

Livränta till efterlevande make Livränta till efterlevande make för tid till och med den månad, för tid till och med den månad, under vilken maken fyller sextio- under vilken maken sextiofyller sju år, samt till barn eller adoptiv- fem år, samt till barn eller adopbarn skall beräknas på grundval av tivbarn skall beräknas på grundval den avlidnes enligt 2§ förhöjda av den avlidnes enligt 2 § förhöjda arbetsförtjänst och med tillämp- arbetsförtjänst och med tillämpning av, såvitt angår make, 20 och ning av, såvitt angår make, 20 och 23 §§ lagen om yrkesskadeförsäk- 23 §§ lagen om yrkesskadeförsäkring och, beträffande barn eller ring och, beträffande barn eller adoptivbarn, 21 och 23 §§ samma adoptivbarn, 21 och 23 §§ samma lag. lag. Livränta till efterlevande make Livränta till efterlevande make för tid efter utgången av den må- för tid efter utgången av den månad, under vilken maken fyllt sex- nad, under vilken maken fyllt sextiosju år, samt till fader, moder tiofem år, samt till fader, moder eller adoptant skall förhöjas med eller adoptant skall förhöjas med tjugu procent av livräntans be- tjugu procent av livräntans belopp, dock endast såframt skadan lopp, dock endast såframt skadan inträffat före den l januari 1941. inträffat före den 1 januari 1941.

Denna lag träder i kraft den l januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för försäkrad för vilken frågan om livränta prövats i beslut som meddelats före ikraftträdandet.

F örfczrtningsförs/ag 41

8 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1950:262) angående omreglering av vissa ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under militär-

tjänstgöring

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1950:262) angående omreglering av vissa ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring dels att i den i 4 § intagna tabellen skall 67 år utbytas mot ”65 år”, dels att 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förerlagen lydelse

7 §1

- - - omför- Därest ersättning \ - omför- Därest ersättning mälda tillägg. mälda tilläggden skadade på grund Åtnjuter den skadade på grund Åtnjuter av vad i första stycket sägs vid ut- av vad i första stycket sägs vid ut- ;_av juni månad 1953 ersätt- gången av juni månad 1953 ersättgången äldre grunder, skall er- ning enligt äldre grunder, skall erning enligt för tid un- sättning för efterföljande tid unsättning efterföljande der vilken är der vilken hans arbetsförmåga är hans arbetsförmåga nedsatt med minst 30 procent, nedsatt med minst 30 procent, ^ intill av den dock intill utgången av den dock längst utgången längst månad under vilken han fyller .vex- månad under vilken han fyller sex- 120 procent av tiofem år, utgöra 120 procent av tiosju år, utgöra de äldre be- ersättningens enligt de äldre beersättningens enligt stämmelserna beräknade belopp, stämmelserna beräknade belopp, skall där ej högre ersättning skall utgå där ej högre ersättning utgå på grund av vad eljest i denna för- på grund av vad eljest i denna för- 5 : ordning stadgas. ordning stadgas. må - - -juni 1927. Ersättning må - - -juni 1927. Ersättning

1 Senaste lydelse SFS 1953:257.

42 F örfartnings/örs/ag

SOU 1974: l 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

s§2

Livränta, som tillkommer den Livränta, som tillkommer den skadades änka, skall intill ut- skadades skall intill utänka, gången av den månad, varunder gången av den månad, varunder hon fyller sextiosju år, utgöra två- hon fyller sextiafem år, utgöra hundrasextio kronor samt därefter tvåhundrasextio kronor samt däretthundrafemtio kronor för må- efter etthundrafemtio kronor för nad räknat och livränta till varje månad räknat och livränta till vardärtill berättigat barn eller adop- je därtill barn eller berättigat tivbarn etthundratrettio kronor etthundratrettio kroadoptivbarn för månad räknat. Livräntornas nor för månad räknat. Livräntorsammanlagda belopp för varje må- nas sammanlagda belopp för varje nad må dock icke sexöverstiga månad må dock icke överstiga sexhundrafemtio kronor. Erforderliga hundrafemtio kronor. Erforderliga nedsättningar skola ske i förhål- skola ske i förhålnedsättningar lande till vad på varje livräntetaga- lande till vad på varje livräntetagare belöper. re belöper. - - - sexton - - Livränta enligt Livränta enligt - sexton år. år. Livränta till - - - - - gällande Livränta till gällande beräkningsgrunder. beräkningsgrunder. Till änka - - - - - sjutusentvå- Till änka sjutusentvåhundra kronor. hundra kronor.

\ .. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Aldre bestämmelser gäller fortfarande för försäkrad för vilken frågan om livränta prövats i beslut som meddelats före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse SFS 1962:305.

F örfartnings/örslag 43

9 Förslag till i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift Lag om ändring under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vi Gustaf Adolf, med Guds Härigenom förordnas, med ändnåde, Sveriges, Götes och Vendes ring av vad som föreskrivits i lagen Konung göra veterligtsatt Vi, med (1 5173:477/ om procentsatsen för riksdagen, funnit gott förordna, uttag av avgift under åren 1975att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 1979 till försäkringen för tilläggs- 381) om allmän försäkring nämn- pension, att den i 19 kap. 5 § lada procentsatsen för uttag av av- gen (19622381) om allmän försäkgift till försäkringen för tilläggs- ring nämnda procentsatsen för utskall för år 1975 utgöra tag av avgift till försäkringen för pension tio och tre ñärdedels procent och tilläggspension skall för vart och för vart och ett av åren 1976- ett av åren 1976-1979 utgöra 1979 elva procent. elva och tre fjärdedels procent.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1976.

SOU 1974: 15 Bestämmelser om allmän pension 45

l i bestämmelser om

Huvuddragen gällande

allmän samt kostnaderna för den

pension

allmänna

pensioneringen

l.l Inledning

Den allmänna försäkringen omfattar folkpension och tilläggspension Inom båda dessa utgår pension i form av (ATP). pensioneringar och familjepension (änkepension och barnålderspension, förtidspension pension). Dessutom förekommer inom folkpensioneringen vissa tilläggs-

förmåner. Pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen och flertalet av är angivna i procent av basbeloppet, vilket utgör 4 000 tilläggsförmånerna kr. i 1957 års penningvärde (8 100 kr. den l januari 1974). Basbeloppet, som fastställs för varje månad, följer på grundval av konsumentprisindex skiftningar i prisläget. Till följd härav anpassas pensionsförmånernas storlek efter penningvärdeutvecklingen.

1.2 Folkpension och tilläggsförmäner

tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i Folkpension Sverige eller som varit mantalsskriven här för det år under vilket han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Bestämmelserna i övrigt för de olika förmånerna inom folkpensioneringen framgår av den följande

framställningen. utgår fr. 0. m. den månad varunder den försäkrade Ålderspension fyller 67 år. På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare, dock tidigast fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Försäkrad, som tilläggspension, har inte rätt till som äger rätt till såväl folkpension sådant förtida med mindre framställningen avser båda pensionsuttag pensionsdelarna. Pensionsuttaget kan också uppskjutas (6 kap. AFL). Tas ålderspensionen ut i förtid, minskas pensionen med 0,6 % för varje månad då börjat utgå, återstår till ingången av som, pensionen den månad då den försäkrade fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på motsvarande sätt, dock att hänsyn härvid inte tas till tid efter den månad, under vilken den försäkrade fyller 70 år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller inte varit berättigad till folkpension. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan återkallas. vid 67 år utgör för en ensam pensionär 90 Ålderspension uttagen

46 Bestämmelser om allmän pension

% av basbeloppet dvs. 7 290 kr. med nuvarande basbelopp om 8 100 kr. För vardera av två makar utgör ålderspensionen 70 % av basbeloppet, dvs. f. n. 5 670 kr. (6 kap. 2 § AFL). Vid tillämpningen av folkpensioneringens bestämmelser om ålderspension och förtidspension skall gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin make, likställas med ogift om pensionsberättigad, inte särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställs å andra sidan pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken den pensionsberättigade varit eller har eller gift har haft barn. Förtidspension utgår till försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till i form av folkpension sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till viss tid men i övrigt gäller vad som är stadgat om förtidspension även sjukbidrag (7 kap. AFL). Rätt till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad, som fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet från erkänd uppburit ersättning arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar. Såsom ytterligare förutsättning för rätt till förtidspension i dessa fall gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst sådant arbete genom som han tidigare utfört eller genom annat arbete är tillgängligt lämpligt nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig. Förtidspensionens storlek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete så, att vars försäkrad, förmåga eller möjlighet är nedsatt isådan grad att intet eller endast ringa del därav återstår, erhåller hel förtidspension. Är eller förmågan möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, utgår två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension. Vid bedömande av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att vid den av nedsättning prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans och utbildning tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre personer skall bedömningen främst avse deras förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som de tidigare utfört eller genom annat för dem tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet (7 kap. 3 § AFL). Om förmågan eller möjligheten att bereda arbete sig inkomst genom väsentligt förbättrats för en försäkrad som åtnjuter förtidspension, skall pensionen indras eller minskas med hänsyn till förbättringen. Det är emellertid endast en väsentlig förbättring som medför denna effekt.

Bestämmelser om allmän pension 47

Hel förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension, som tas ut vid 67 års ålder. Ålders- och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg, invaliditetstillägg och pensionstillskott. De tre förstnämnda tilläggen kan dock inte utgå till ålderspension, som tagits ut före 67 års ålder, förrän denna ålder uppnåtts. Familjepension utgår i form av änkepension och barnpension. En änka har rätt till änkepension (8 kap. AFL) under förutsättning att hon inte åtnjuter ålderspension samt antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid Upphör bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt. Änkepension utgör för änka, vars rätt till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid pensionen mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år. Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepension utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den l juli 1960, däremot Om dödsfallet inträffat under är pensionen inkomstprövad. tiden den l juni l958-den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den l juli 1959, l9S9-den 30 juni två tredjedelar av det belopp som skulle ha 1960, utgått utan inkomstprövning (16 § lagen om införande av AFL). Änkepension dras in, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år. Samma gäller om änkan stadigvarande börjar sammanbo med man med vilken hon har eller ha ft barn eller förut varit gift. 1 förekommande fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bostadsti1.lägg och pensionstillskott. en änka förutsättningarna för rätt till två eller flera av Uppfyller förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, ut går endast en av dessa pensioner, varvid hon äger välja vilken av dem hcm önskar. Fr.o. m. den månad då änkan fyller 67 år utbyts - imotsats inom - mot til.l vad som är fallet tilläggspensioneringen änkepension ålderspension. Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvrinna eller som stadigvarande sammanbodde med ogift eller änka, frånskild man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har elller har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inte rätt till

48 Bestämmelser om allmän pension

änkepension efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn. Barnpension utgår till barn under 18 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock om inte, barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder till barn utom äktenskap enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en gång för alla, föreligger rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som köpts eller kunnat inköpas åt barnet för engångsbeloppet (8 kap. 5 § AFL). Barnpensionen utgör 25 % av basbeloppet. Barnpension utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen, i förening med barnet tillkommande ATP i form av barnpension, utgör 60 % av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, 30 % av basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott samt 40 % av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som utgår till kvinna som är barnets mor eller som varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med honom, under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen. Tilläggsförmånerna inom folkpensioneringen utgörs av barntillägg, invaliditetstillägg, pensionstillskott, hustrutillägg och kommunalt bo- Härtill kommer stadstillägg. invaliditetsersättning och Vårdbidrag, som visserligen inte utgör tillägg till någon utgående folkpensionsförmån men som i lagen redovisas bland tilläggsförmånerna. Till ålders- eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under 16 år till försäkrad eller försäkrads hustru, om den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Till ålderspension, som den försäkrade uppbär för tid före 67 år, eller till pension, som tillkommer gift kvinna, utgår inte barntillägg. Gift kvinna, som stadigvarande lever åtskild från sin make, kan dock erhålla barntillägg för barn, som hon stadigvarande sammanbor med eller har vårdnaden om (9 kap. l §jämfört med 10 kap. l § AFL). Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet. Om barnet är berättigat till barnpension utgör det 10 % av basbeloppet. Utgår förtidspension med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, nedsättes barntillägget på motsvarande sätt. Åtnjuter den försäkrade ATP minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspension i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet. [nvaliditetstillägg är en förmån, som i vissa fall kompletterar ålderseller förtidspension. Sådant tillägg utgår om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen äri behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 år. Tillägget utgår vidare, om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade uppnått 63 års ålder.

Bestämmelser om allmän pension 49

lnvaliditetstillägg utgår slutligen till försäkrad, som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade utför förvärvsarbete men på grund av nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöhöggradig pande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med försäkrad som har förvärvsarbete jämställs försäkrad som studerar om han är berättigad till studiehjälp eller studiemedel eller bara på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån (9 kap. 2 § AFL). utgår inte till försäkrade, som stadigvarande vårdas Invaliditetstillägg på vissa anstalter. lnvaliditetstillägg utgör 30 % av basbeloppet. Invaliditetsersättning utgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är om blindheten inträtt innan han fyllde 63 år, dels försäkrad som blind, utför förvärvsarbete om han av höggradig nedsättning i på grund funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan kroppsorgans eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller person andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete. Invaliditetsersättning till blind utgör 60 % av basbeloppet. Annan invaliditetsersättning utgör 60 eller 30 % av basbeloppet allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek (9 kap. 3 § AFL). Försäkrad förälder äger för vård av barn som inte fyllt 16 år rätt till Vårdbidrag, om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård (9 kap. 4 § AFL). med belopp motsvarande hel förtidspension till Vårdbidrag utgår ensamstående jämte pensionstillskott. Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott till pensionärer som inte har ATP eller har låga ATP-belopp. Pensionstillskottet utgör f. n. 15 % av basbeloppet och stiger den l juli varje år med 3 % av basbeloppet fram t. o. m. år 1978, då det uppnår 30 % av basbeloppet. Regler om vissa inkomstprövade förmåner, som utgår som tillägg till folkpensionen, återfinns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i Hustrutillägg form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv ej åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun ej fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år. Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan av folkpension i form av ålderspension till två sammanlagda årsbeloppet makar samt å andra sidan sådan pension till jämte två pensionstillskott ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skall man utgå från de ålderspensionsbelopp som gäller vid uttag fr. o. m. 67-årsmånaden. En kommun kan fatta beslut om att kommunalt bostadstillägg skall

50 Bestämmelser om allmän pension

utges i kommunen. Sådant tillägg har numera införts i alla kommuner. Tillägget utgår till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg. Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen själv bestämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock inte göras och inte heller får kommunen uppställa villkor om viss tids bosättning i kommunen eller liknande. För pensionärer som är bosatta i ålderdomshem eller därmed likställt hem Kungl. Majzt

äger

maximera det kommunala bostadstillägget. Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna för det kommunala bostadstillägget enligt något av följande tre alternativ. Ett alternativ innebär att ett generellt tillägg utgår till alla pensionsberättigade inom kommunen, oberoende av pensionstagarens bostadskostnad, ett annat att tillägget i sin helhet anknyts till bostadskostnaden. Det tredje alternativet utgör en kombination av de båda första på så sätt att en del av tillägget utgår till alla, oberoende av bostadskostnaden, och en annan del är anknuten till denna. Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg får inte utgå till ålderspension, som åtnjuts för tid före den månad då den pensionsberättigade fyller 67 år. Hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Reglerna härom innebär att förmånen minskas med pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen, således bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension. överstiger sidoinkomsten 2 000 kr. för ensamstående, sker minskning med hälften av inkomst därutöver. För man och hustru är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 3 000 kr. Beträffande de ovan nämnda änkepensionerna sker dock avdrag med en tredjedel i alla inkomstlägen över 2 000 kr. Årsinkomster under 2 000 kr. för ensamstående och 3 000 kr. för makar medför inte Med något avdrag. årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som kan antas någon komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomster av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning av fastighet. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension till den del den föranlett minskning av pensionstillskott eller av barntillägg, livränta enligt yrkesskadeförsäkringslagen i vad den avdragits från pension, eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag är föranledd att utge. Till inkomst räknas ej heller socialunderstöd eller bostadstillägg enligt den särskilda lagstiftningen om barntillägg till barnfamiljer m. fl. Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med l0 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 40 000 kr. (för makar tillhopa 80 000 kr.) och för annan 50 000 kr. För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmögenhet. Samtliga de angivna folkpensionsförmånerna med undantag av kom-

SOU 1974: 15 Bestämmelser om allmän pension 51

munalt bostadstillägg finansieras genom statliga medel. Bidrag till finansieringen erhåller staten genom socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen. De kommunala bostadstilläggen finansieras helt av vederbörande kommun. Riksdagen beslöt år 1973 att ett särskilt pensionstillägg skulle utgå för år 1974. I propositionen 1973:144 underströks angående detta pensionstillägg att åtgärden att införa tillägget vidtogs i avvaktan på kommitténs rörande en förstärkning av standardgarantin för folkpensioförslag närerna. Helt pensionstillägg utgick till alla, som vid ingången av år 1974 var berättigade till folkpension, med 3 % av basbeloppet. För försäkrade som blev eller blir berättigade till folkpension senare under år 1974 utgår det särskilda pensionstillägget i förhållande till det antal månader som återstår av året. l propositionen 1974:25 har som en konjunkturstimulerande åtgärd ett extra pensionstillägg av engångskaraktär motsvarande 3 % föreslagits av basbeloppet. Tillägget föreslås utgå i april 1974 som en fristående förmån till samtliga folkpensionärer.

1.3 Försäkringen för tilläggspension (ATP)

ATP avser att bereda ålderspension, förtidspension och familjepension utöver Rätten till ATP grundas på inkomsten av det folkpensionen. som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och förvärvsarbete, pensionen är awägd i förhållande till denna inkomst (11-15 kap. AFL). Den inkomst, som blir pensionsgrundande inom ATP, är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinlagen om allmän komsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och Vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. M.aximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av amnat förvärvsarbete (ll kap. 5 § AFL). För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets utgör

52 Bestämmelser om allmän pension

ingång. I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen - trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant år (11 kap. 6 § AFL). Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år eller, om han är född år 1896, två år (12 kap. AFL). Ålderspension utgår fr. 0. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler som inom folkpensioneringen. Förtida pensionsuttag skall, om rätt till både folkpension och tilläggspension föreligger, avse båda pensionsslagen. Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 % av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen skall utges, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade, eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats honom för mindre än 30 år, skall dock nämnda produkt minskas med 1/30 för varje år, som antalet poängår understiger 30 (30-årsregeln). I pensioneringens inledningsskede har 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för dem som är födda åren 1896-1914. För dem som är födda under något av åren 1915-1923 fordras i stället för 30 år 21 år för dem som är födda år 1915, 22 år för dem som är födda år 1916 osv. Övergångsreglerna innebär, att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva full pension, medan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan få så många 20-delar av full pension som antalet år fr. o. m. år 1960 t. o. m. det då vederbörande fyller 65 år. Förtidspension utgår till försäkrad för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär uppnår 67 års ålder, utbyts förtidspensionen mot ålderspension (13 kap. AFL). De grundläggande förutsättningarna för rätt till förtidspension är desamma som inom folkpensioneringen. Den försäkrades arbetsförmåga skall alltså på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan vara nedsatt med minst hälften och nedsättningen skall anses vara varaktig. Är nedsättningen av arbetsförmågan inte att anse såsom varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag, som är begränsat till viss tid men för vilket i övrigt gäller samma regler som beträffande förtidspension. Även om nedsättning av arbetsförmågan inte föreligger, äger försäkrad som fyllt 60 år och som är varaktigt arbetslös under de förutsättningar som angivits beträffande förtidspension från folkpensioneringen rått till förtidspension även från tilläggspensioneringen. lnvaliditetsgraderingen

Bestämmelser om allmän pension 53

som inom Förtidspensionen kan är densamma folkpensioneringen. eller halv beroende på graden av således vara hel, två tredjedels pension,

arbetsförmågans nedsättning. för rätt till förtidspension från tilläggs- En ytterligare förutsättning pensioneringen är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng före det inträffat. Pensionsfallet anses ha för tid år, då pensionsfallet vid den då arbetsförmågan blivit nedsatt med minst inträffat tidpunkt, kan betraktas som varaktig eller hälften och nedsättningen därjämte väntas bli bestående avsevärd tid. Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension, som den försäkrade skulle bli berättigad till, om han började åtnjuta fr. o. m. den månad då han uppnår 67 års ålder. sådan pension Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år fr. o. m. det år inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder då pensionsfallet För att pensionstillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). med skall få äga rum fordras att den försäkberäkning antagandepoäng rade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet haft en sjukpenningr som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete lika grundande inkomst,

i med det vid årets ingång gällande basbeloppet, eller också äger tillgodo-

för tre av de fyra åren närmast före året för räkna sig pensionspoäng

pensionsfallet. skall beräknas enligt den av två alternativa metoder Antagandepoäng för den försäkrade resultatet. Den ena som ger det gynnsammaste innebär beräknas motsvara medeltalet av metoden att antagandepoängen de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval under år t. o. m. året närmast före av poängförvärven samtliga skall därvid motsvara medeltalet för pensionsfallet. Antagandepoängen antalet i fråga, varvid hänsyn i första halva av de år, som sålunda kommer hand tas till åren med de högsta poängtalen (13 kap. 2 § AFL). om antagandepoäng förutsätter att den Förtidspension enligt reglerna försäkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension. t. o. m. det sextiofemte levnadsåret skall alltså, inkl. Antalet poängår åren med antagandepoäng, l regel vara minst tre. inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få Om förutsättningar med tillgodoräknande av antagandepoäng, fordras för rätt förtidspension att den försäkrade pensionspoäng för till förtidspension, tillgodoräknats minst tre år före det under vilket pensionsfallet inträffade. år, beräknas då på grundval av föreliggande faktiska Förtidspensionen samma metod som ålderspension, vilken utgår pensionspoäng enligt fr. o. m. den månad då 67 års ålder uppnås (13 kap. 3 § AFL). änka och barn har rätt till familjepension efter honom, En försäkrads under förutsättning att han vid sin död var berättigad till förtidspension från eller skulle ha varit eller ålderspension tilläggspensioneringen till om hans arbetsförmåga vid tiden för berättigad förtidspension, varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension. Efter dödsfallet kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension (14 kap. AFL).

54 Bestämmelser om allmän pension SOU 1974: l 5

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade 60 fyllde år. Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till är änkan, änkan, oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I motsats till vad som gäller för rätt till från änkepension folkpensioneringen krävs för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen alltid att legalt äktenskap förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen ånyo börja utgå. Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller som till ålderspension, utgick den avlidne, eller om sådan inte - den som han pension utgick förtidspension, skulle ha erhållit, om rätt till hel sådan pension inträtt vid för tidpunkten dödsfallet. Om den avlidne åtnjöt partiell förtidspension beräknas änkepensionen ändå med utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid uttag från 67 års ålder (14 kap. 3 § AFL). Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade jämte änkan efterlämnar barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyss berörda egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 % av samma pension. Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar. Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts

genom ett engångsbelopp, föreligger motsvarande regel som beträffande

barnpension inom folkpensioneringen (14 kap. 4 § AFL). Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna procenttalen med tio för varje barn utöver det första, och det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Dessa regler gynnar bl. a. änklingars barn. Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av - t. ex. efter dels dels moder eller familjepension barnpension fader, och - endast den största av dem. änkepension barnpension utges sålunda En kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen. Änkepension från folkpensioneringen kan däremot, såsom förut framhållits, aldrig utgå samtidigt med folkpension i form av barn-, förtids- eller ålderspension eller hustrutillägg. En änka kan sålunda samtidigt uppbära folkpension i form av ålderspension och tillåggspension i form av änkepension efter sin avlidne make. En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla

Bestämmelser om allmän pension 55

individuellt från försäkringen för tilläggspension såvitt undantagande avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller fr. o.m. året näst efter det då anmälan därom gjorts. Anmälan om kan återkallas av den försäkrade med verkan från undantagande nästföljande årsskifte, dock tidigast från det som inträffar sedan i fem år. Den som har återkallat anmälan om undantagandet ägt giltighet får sedan inte ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undantagande undantagande liksom återkallelse skall göras hos allmän försäkringskassa. Har anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av inkomst för den försäkrade för tiden efter det pensionsgrundande trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat undantagandet förvärvsarbete än anställning (11 kap. 7§ AFL). Undantagande kan (enligt 12 kap. 2 § andra stycket AFL) också ha en viss reducerande effekt framtida pension som grundas på inkomst av anställning. på sistnämnda regel har tillkommit för att förhindra spekulation. Tilläggspensioneringen finansieras helt genom avgifter. För den som är anställd betalar arbetsgivaren avgift. Den som haft annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning skall, om undantagande inte äger för själv erlägga tilläggspensionsavgift. Avgifterna för giltighet honom, utgår enligt en procentsats som bestäms av Kungl. tilläggspensioneringen Maj :t och riksdagen.

g

1.4 Kostnader

av tabell 1. Kostnadsutvecklingen för folkpensioneringen framgår

i

Tabell l. Folkpensionskostnaderna i milj. kr. å År Ålders- Förtids- Änkepension, Övrigt Summa Kommunalt pension pension barnpension bostadstillägg I r

3 Omfattar ej det särskilda tillägg som utgick ijanuari 1972 (ca 290 milj. kr.). l b Beräknade värden, varvid för tid fr. o. m. januari 1974 basbeloppet 8 100 kr. l tillämpats och endast redan beslutade förmånsförbättringar beaktats.

l en följd av den ändrade

i

Kostnadsutvecklingen är delvis befolkningsl strukturen med ett ökat antal åldringar. Den kraftiga kostnadsökningen i beror dock främst av pensionerna och en anpassl på standardhöjningar l i penningvärdet. ning av pensionerna till förändringar Folkpensionsbelopl pet för ensamstående ålderspensionär har från januari år 1965 tilljanuari år 1974 ökat med 121 %, varav 62 % är kompensation för prishöjningar och 59 % standardhöjningar. Den 1 juli 1974 genomförs den sjätte etappen av det år 1969 beslutade

56 Bestämmelser om allmän pension

programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 243 kr. resp. 486 kr. för makar. De nämnda beloppen är beräknade på grundval av nuvarande 8 100 kr. Härtill kommer basbelopp de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under loppet av år 1974 öka med närmare 570 kr. för en ensam pensionär och med drygt l 000 kr. för ett pensionärspar. l dessa belopp har inte inräknats det särskilda pensionstillägget för januari 1974. Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. F. n. får ca 700 000 personer pension från ATP. Såväl antalet pensionärer som utgående genomsnittliga pensionsbelopp ökar kraftigt för varje år. Kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av tabell 2. Beräkningarna för åren 1974-1980 utgår från nuvarande och lagstiftning nuvarande basbelopp 8 100 kr.

Tabell 2. Tilläggspensionskostnaderna i milj. kr.

År Ålders- Förtids- Summa Änkepension Barnpension pension pension

3 Beräknade värden, varvid för tid fr. o. m. januari 1974 tillämpats basbeloppet 8 100 kr.

Pensionsreglerna inom andra pensionssystem 57

sjuk- och

Huvuddragen av ålders-,

inom andra

förtidspensionsreglerna

än den svenska allmänna

pensionssystem

pensioneringen

2.1 Svensk tjänstepension

2.1 .l Statlig tjänstepension Bestämmelserna om de statsanställdas pensioner finns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) med följdförfattningar. Administrationen handhas av Statens Personalpensionsverk (SPV). Enligt reglementets bestämmelser är de statliga pensionsförmånerna samordnade med pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen på så sätt att pensionären garanteras en viss bruttopension. Denna bruttosamordning innebär, att den enskilde är tillförsäkrad minst de förmåner, som SPR berättigar till. Skulle socialförsäkringsförmånerna vid något utbetalningstillfälle överstiga tjänstepensionens belopp, skall det högre utbetalas. Samordningen är således individuell och den enskilde beloppet tjänstemannen är tillförsäkrad de förmåner, som är fördelaktigast. SPR omfattar statsanställda i allmänhet oavsett anställningsform. omfattar lönegradsplacerade tjänstemän (ordinarie, extra Reglementet ordinarie, aspiranter och extra). Det omfattar även sådana arvodister, som har månadsarvode lika med lönegradsplacerad tjänsteman. Statsanställda arbetare omfattas av reglementet då avlöningen är bestämd enligt kollektivavtal. Även vissa icke statsanställda, huvudsakligen personal som har avlöning enligt statliga avlöningsbestämmelser, omfattas av reglemeni tet. SPR gäller för den som fyllt 20 år och innehar anställning med minst halvtidstjänstgöring. l vissa fall krävs därjämte viss kvalifikationstid. + Förmånerna kan utges i form av ålderspension, sjukpension, förtidspension, egenlivränta, familjepension samt familjelivränta. Två huvudfaktorer bestämmer pensionens storlek, nämligen antalet tjänsteår och pensionsunderlaget. För hel pension erfordras i regel 30 tjänsteår. För vissa anställningar är dock kravet lägre. För den som har bristande antal tjänsteår reduceras pensionen i proportion till felande tjänstetid. l princip utgörs pensionsunderlaget av anställningshavarens varmed förstås den lön som gäller för högsta löneklassen i den slutlön, lönegrad denne innehade närmast före pensionsavgången. Pensionsunderlaget är dock maximerat till högst den genomsnittliga lönen för de sista fem åren före pensionsavgången, varvid de olika årens löner räknas upp till det värde de skulle ha haft vid pensionsavgången.

58 Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem

Huvudregeln i SPR i fråga om pensionsålder är baserad på systemet med pensioneringsperioder. Dessa är tre, nämligen I 60-63 år, ll 63-65 år samt III 65-66 år. Kungl: Maj :t fastställer vilken av pensioneringsperioderna som skall tillämpas för viss anställning. Beträffande särskilda anställningar kan pensioneringsperioder med andra åldersgränser tillämpas. Ålderspension utges tidigast vid pensioneringsperiodens nedre gräns. Vid pensioneringstillfället utgör hel ålderspension 65 % av pensionsunderlaget. sjukpension, som utgår om anställningshavaren entledigas på grund av sjukdom eller annan särskild orsak, beräknas på samma sätt som ålderspensionen. Eftersom tiden från pensionsfallet till pensioneringsperiodens övre gräns får tillgodoräknas som tjänsteår, blir sjukpensionen lika stor som ålderspensionen skulle ha blivit om anställningshavaren kvarstått i tjänst till pensioneringsperiodens övre gräns. Förtidspension kan utges om anställningshavaren vid avgång från anställningen äger tillgodoräkna sig minst 20 tjänsteår eller under minst 20 år varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt om det vid avgången återstår högst fem år till pensioneringsperiodens nedre gräns. l de fall förtidspensionen börjar utgå före pensioneringsperiodens nedre gräns av annan anledning än att den pensionsberättigade äger uppbära folkpension, minskas förtidspensionen med l/2OO för varje fullt eller påbörjat kvartal som vid den tidpunkt, då pensionen börjar utgå, återstår till nämnda gräns. Utgående pensioner höjs vid vissa tillfällen efter överenskommelser vid centrala förhandlingar.

2.1.2 Kommunal tjänstepension Kommunernas pensionsförpliktelser gentemot sina anställda regleras i ett normalpensionsreglemente för arbetstagare hos kommuner, förkortat KPR för primärkommunernas del och LKPR för sekundärkommunernas del. Skillnaderna mellan KPR och LKPR hänför sig uteslutande till vissa detaljer. Pensioneringen är utformad enligt bruttopensionssystemet och överensstämmer till sin uppbyggnad i allt väsentligt med den statliga tjänstepensioneringen. Sålunda uppgår bruttopensionen till 65 % av pensionsunderlaget (slutlönen). Den kommunala pensioneringen handhas till övervägande del av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA). Till denna anstalt var vid 1972 års utgång l 434 huvudmän (kommuner, församlingar, landsting och kommunalförbund m. fl.) anslutna. Fr. o. m. den l juli 1968 sker gemensam utbetalning från KPA av såväl tjänstepension som förmåner enligt den allmänna försäkringen. Pensionsförmånerna intjänas från och med den månad arbetstagaren fyller 20 år. Pensionsåldern är med vissa angivna undantag 65 år. För hel pension erfordras 30 tjänsteår. Pensionsunderlaget beräknas i princip på samma sätt som enligt de statliga tjänstepensionsbestämmelserna. Förtida och uppskjutet uttag är möjligt enligt i huvudsak samma regler

Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem 59

som gäller inom den allmänna pensioneringen, dvs. med 0,6 % minskning resp. ökning per månad av pensionens normalbelopp. Åldersgränsen för förtida uttag är 62 år. Uppskjutet uttag efter 67 år medför ej ökning av pensionen. sjukpension beräknas på i princip samma sätt som ålderspensionen. äger vid beräkning av sjukpension såsom tjänstetid Arbetstagaren tillgodoräkna sig - förutom uppnådd tjänstetid - tiden från avgången till pensionsåldern (återstående tjänstetid). De utgående pensionerna höjs vid vissa tillfällen efter överenskommelser vid centrala förhandlingar.

2.1.3 Privat tjánstepensionering 2.1.3.1 Industrins tilläggspension för tjänstemän (ITP)

Tjänstepensioneringen för tjänstemän inom den privata sektorn omdanades i samband med ATP:s tillkomst till kompletterings- och påbyggnadsförmåner till ATP och folkpensioneringen. Det första ITP-avtalet tillkom år 1960 efter förhandlingar mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) å ena sidan samt Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) och Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) å andra sidan. Det nuvarande avtalet träffades år 1969 och har prolongerats med en månads uppsägningstid genom beslut i december 1973. Det gäller som kollektivavtal mellan förbund anslutna till SAF samt SIF, SALF och Handelstjänstemannaförbundet (HTF). Avtalet tillämpas även för tjänstemän inom har tjänat som förebild för Sveriges Civilingenjörsförbund. ITP-planen pensionsplaner inom bl. a. bank- och försäkringsväsendet samt kooperationen. omfattar ålders-, sjuk- och invalid- samt familjepension samt ITP-planen särskild lnträdesåldern är 28 år för ålderspension och änkepension. familjepension samt 21 år för sjuk- och invalidpension och särskild änkepension. Till grund för beräkningen av pensionsförmånerna ligger som är begränsad till 15 gånger det den pensionsmedförande lönen, basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid ifrågavarande kalenderårs ingång. För full pension krävs en tjänstetid om minst 360 månader. Vid kortare reduceras pensionen med så många 360-delar som det saknas tjänstetid månader för full tjänstetid. Pensionsåldern är normalt 65 år. Ålderspensionens storlek före 67 år är: för lön eller lönedel intill 10 basbelopp 65 % av i princip slutlönen och för lönedel mellan 10 och 15 basbelopp 32,5 %. Efter 67 år är pensionens storlek för lön eller lönedel intill 7,5 basbelopp 10 %, för lönedel mellan 7,5 och 10 basbelopp 65 % och för lönedel mellan 10 och 15 basbelopp 32,5 %. Efter 67 års ålder sjunker således pensionen för lön upp till 7,5 basbelopp från 65 till 10 %. Orsaken till att ITP-planen har utformats på detta sätt är att man har sökt uppnå en totalnivå på omkring 65 % även efter 67 år. Folkpension och ATP, som normalt börjar utges vid denna

60 Pensionsreglerna inom andra pensionssystem

ålder, har därvid tillsammans beräknats ge 55 % av slutlönen. Sjuk- och invalidpension utges vid fullständig arbetsoförmåga med belopp motsvarande ålderspension före 67 år. Vid partiell arbetsoförmåga utges pension med belopp motsvarande graden av arbetsoförmåga. Sjukoch invalidpension reduceras med de belopp som tjänstemannen åtnjuter från den allmänna försäkringen. Någon garanti för höjning av utgående pensioner finns inte. Såsom kompensation för levnadskostnadsstegringar lämnas emellertid regelmässigt återbäring i form av tillägg till utgående pensioner. Dessa tillägg finansieras genom tillgängliga överskottsmedel. ITP bekostas av arbetsgivarna och finansieras genom ett premiereservsystem. Ålderspensionerna kan säkras på två sätt, antingen genom försäkring i Svenska Personal-Pensionskassan (SPP) eller genom avsättning i bokslut av tillräckliga pensionsmedel enligt det s. k. FPG/PRIsystemet - (Försäkringsbolaget Pensionsgaranti Pensionsregistreringsinstitutet). Familjepension samt de s. k. riskdelarna (bl. a. sjuk- och invalidpension samt särskild änkepension) försäkras alltid i SPP. FPG/PRI-systemet innebär, att arbetsgivaren i balansräkningen under posten ”Avsatt till pensioner” redovisar kapitalvärdet av intjänad pensionsrätt. De skuldförda beloppen kreditförsäkras hos FPG. Förvaltningen av pensioneringen handhas av PR1, som isin tur förvaltas av SPP.

2.1.3.2 Särskild tilläggspension (STP) och avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare Den särskilda tilläggspensionen (STP) för arbetare har tillkommit efter överenskommelser åren 1971 och 1972 mellan SAF och LO. STP, somi likhet med ITP är avsedd att komplettera ålderspensionen från den allmänna pensioneringen, utges dels såsom en temporär (STP 1) pension vanligen från 65 till 67 år - dels såsom en livsvarig pension (STP 2) efter 67 år. De första STP-pensionerna utbetalades ijuli 1973. STP gäller för arbetstagare som arbetar inom de sakliga tillämpningsområdena för kollektivavtalen inom SAF-LO-området samt därjämte för sådana arbetstagare som arbetar inom området för kollektivavtal som följer avtalen mellan SAF och LO. Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal om STP, kan i vissa fall frivilligt ansluta sig och sin i företaget verksamma make till STP. STP administreras av ett särskilt försäkringsbolag, Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsförsäkringsaktiebolag (AMF-pensionsförsäkring), vilket bildats av SAF och LO. Försäkringsavtalen sluts mellan arbetsgivarna och detta bolag. AMF-pensionsförsäkring har träffat avtal med SPP om förvaltning av STP. Pensionsåldern är 65 år för dem som är födda i december 1909 eller senare. I inledningsskedet är pensionsåldern 66 år 7 månader för dem som är födda i november 1906, 66 år 6 månader för dem som är födda i december 1906 och januari 1907, 66 år 5 månader för dem som är födda i februari och mars 1907 osv. till dess pensionsåldern successivt sänkts till 65 år, vilket sker i december 1974 med utbetalning fr. o. m. den 1 januari

Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem 61

1975. Uppskjutet uttag av pensionen är möjligt, varvid pensionen höjs med 0,6 % för varje månad. Förtida uttag är däremot inte möjligt. Särskilda möjligheter till kvarstående i tjänst och uppskjutande av pensionsuttag har tillskapats för försäkrade födda åren 1906-1911. Såsom förutsättning för rätt att erhålla STP gäller - utöver uppnådd - att den anställde har förvärvat pensionsgrundande pensionsålder tjänstetid i form av minst 12 s. k. pensionstidsenheter (en pensionstidsenhet motsvarar närmast pensionsgrundande tjänstetid för ett kvartal). Dessutom skall den anställde kunna tillgodoräkna sig ”pensionsbevarande anställningstid” genom att antingen a) ha intjänat minst 12 pensionstidsenheter under tiden fr. o. m. det kalenderår under vilket han fyller 59 år t. 0. m. kalenderåret före det under vilket pension tidigast kan utbetalas eller b) ha intjänat minst en pensionstidsenhet för vart och ett av de två kalenderåren närmast före tidigaste möjliga pensionsutbetalning. Pensionsgrundande tjänstetid kan tillgodoräknas tidigast fr. o. m. det kalenderår, under vilket den anställde fyller 28 år, och längst t. o. m. kalenderåret före det då pension tidigast kan utbetalas. Tjänstetid räknas tidigast från den tidpunkt då den anställde omfattas av försäkringen. För personer som kommit med i försäkringen före april 1974 gäller särskilda regler beträffande retroaktiv beräkning. STP:s storlek beräknas med utgångspunkt i den anställdes inkomster under de kalenderår under vilka han fyllt 59-63 år. De tre bästa åren under denna femårsperiod används för beräkning av s. k. pensionslön. Hel STP l utgör 65 % av pensionslönen. För försäkrade födda år 1913 och tidigare beräknas pensionsnivån enligt särskilda regler. Övergångsbestämmelserna för STP l (men inte för STP 2) är utformade så att alla arbetare födda i november 1906 eller senare kan få hel STP l. Hel STP 2 utgör 10 % av pensionslönen och utgår först i fullfunktionsstadiet, vilket med hänsyn till kravet på 120 pensionstidsenheter uppnås tidigast år 2000. STP finansieras av arbetsgivarna enligt en s. k. kapitaltäckningsmetod. Premien för pensioneringen debiteras inom STP-kollektivet som en viss procent av den redovisade ATP-lönesumman. Avgifterna har preliminärt beräknats utgöra 2,05 % för år 1974 och 3,20 % för tiden 1975-1979. För medelstora och större företag finns möjlighet att fullgöra viss del av avgiftsbetalningen genom kreditförsäkrade reverser. Om överskott uppstår inom AMF-pensionsförsäkring, skall detta i första hand användas för att ge kompensation till pensionärer för inträffad penningvärdeförsämring, dock med högst 4 % per år.

.Den avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare som tillkom genom överenskommelser mellan SAF och LO åren 1971 och 1972 är avsedd att vara ett komplement till sjukpenning och förtidspension (sjukbidrag) från den allmänna försäkringen. AGS administreras av ett särskilt försäkringsbolag, AMF-sjukförsäkbildat av SAF och LO. AMF-sjukförsäkring har träffat avtal med ring, Folksam om förvaltningen av AGS.

Pensionsreglerna inom andra pensionssystem SOU 1974: l 5

För att en anställd skall omfattas av AGS krävs: att han fyllt 18 men inte 67 år samt att han är anställd hos en arbetsgivare som är ansluten till AGS-systemet för den kategori av arbetstagare som han tillhör och att han fortlöpande arbetar minst 208 timmar per kalenderkvartal. Anställd som sålunda kvalificerat ”vid sig för AGS håller försäkringen liv så länge han arbetar minst 208 timmar per kalenderkvartal. Härvid räknas även viss frånvaro som arbetad tid. Efterskydd efter det att anställningen upphört gäller två kalenderkvartal, vid arbetslöshet upp till fyra kvartal. För att få ersättning från AGS krävs att man blivit arbetsoförmögen på grund av sjukdom, olycksfall eller yrkesskada, samt att man får ersättning från den allmänna försäkringen i form av sjukpenning eller förtidspension (sjukbidrag). Ersättning utges så länge sjukdomen varar, dock längst till 67 års ålder. Karenstiden för AGS är 30 dagar. Varar sjukdomen mer än 30 dagar ges ersättning fr. o. m. åttonde dagen. Under sjukpenningtid utges AGS-ersättning med 3 kr. per dag vid fullständig arbetsoförmåga och med halva detta belopp vid partiell arbetsoförmåga av minst 50 %. Under förtidspensionstid varierar ersättningen med hänsyn till den anställdes sjukpenninggrundande inkomst och med hänsyn till graden av arbetsoförmåga. l AGS finns inbyggd en värdesäkring som innebär att ersättningen höjs en gång om året för den som blir långvarigt sjuk (höjningen börjar efter två års ersättningstid). Höjningen följer basbeloppet men är begränsad till högst 4 % per år räknat från ersättningstidens början. AGS trädde i kraft den l september 1972 och gäller endast sjukdomsfall som börjat denna dag eller senare. AGS finansieras av arbetsgivarna. AGS-premien är 1,1 % av arbetarlönesumman.

2.2 Allmän pension i vissa länder

Kommittén har studerat de ålders- och förtidspensionsregler som gälleri vissa främmande länder och har då konstaterat, att reglerna i Norge och Västtyskland är av särskilt intresse. En kortare redogörelse för pensionsreglerna i vissa länder lämnas i detta avsnitt. Beträffande Norge och Västtyskland har redogörelsen gjorts något fylligare.

2.2.1 Norge Den norska folketrygden omfattar i stort sett samma grenar som den svenska socialförsäkringen. Pensionsförmånerna består av grundpensioner och tilläggspensioner. Grundpensionerna fastställs utan till hänsyn tidigare inkomster, men storleken av förmånerna är däremot beroende av hur länge den försäkrade har omfattats av folketrygden (trygdetid). Tilläggspensionerna intjänas efter ett system med pensionspoäng.

Pensionsreglerna inom andra pensionssystem 63

Folketrygden omfattar i princip alla som är bosatta i Norge. Ersättningssystemet är i likhet med det svenska uppbyggt med användning av ett grundbelopp som har samma funktion som basbeloppet i Sverige. Till skillnad från det system som tillämpas i Sverige följer grundbeloppet emellertid inte ett index. Grundbeloppet regleras i stället genom särskilda beslut i stortinget under hösten varje år med hänsyn till ändringar i levnadskostnaderna och den allmänna välståndsökningen. Höjningarna sker därefter per den 1 januari de två efterföljande åren. Vid vissa tillfällen har stortinget beslutat om ytterligare höjningar. [januari 1974 utgjorde grundbeloppet 9 200 Nkr. I likhet med vad som gäller inom den svenska tilläggspensioneringen bestäms den försäkrades pensionsgrundande inkomst med ledning av hans självdeklaration för varje år. Pensionsgrundande inkomst beräknas för den försäkrade från det år han fyller l7 år t. 0. m. det år han fyller 69 år i den mån årsinkomsten överstiger grundbeloppet för samma år. Före år 1971 var den pensionsgrundande inkomsten begränsad till åtta gånger grundbeloppet. Fr. 0. m. år 1971 är gränsen tolv gånger grundbeloppet, varvid dock den del av inkomsten som överstiger åtta gånger grundbeloppet medräknas med endast en tredjedel. Pensionspoängen fastställs på grundval av den pensionsgrundande inkomsten. Poängen erhålls genom att den pensionsgrundande inkomsten minskad med grundbeloppet delas med grundbeloppet. som används då tilläggspensionen skall beräknas, är Slutpoängtalet, genomsnittet av poängtalen för de 20 bästa inkomståren. T. 0. m. år 1972 var pensionsåldern i Norge 70 år. Enligt en provisorisk lagstiftning kunde emellertid en försäkrad som fyllt 67 år få reducerad i förtid, om han på grund av nedsatt arbetsförmåga fått ålderspension arbetsinkomsten minskad till minst hälften men inte var berättigad till invalidpension eller arbetslöshetsersättning. Den l januari 1973 sänktes pensionsåldern till 67 år. Grundpension utges till den som har en trygdetid av minst tre år efter 16 år och före fyllda 67 år. För att få hel grundpension krävs minst fyllda 40 års trygdetid. Vid kortare trygdetid reduceras pensionen. Hel grundpension i form av ålderspension till ensamstående eller gift med maka som inte åtnjuter pension motsvarar grundbeloppet. En som försörjer maka, som inte uppbär pension, får ett pensionär om 50 % av grundpensionen. Till gift pensionär med maka maketillägg som åtnjuter pension utgör pensionen 75% av grundbeloppet. Till ålderspensionen kan vidare utgå barntillägg om 25 % av grundbeloppet. Tilläggspension i form av ålderspension utgår till försäkrad som har minst tre poängår. Pensionens storlek varierar med hänsyn till pensionspoäng och antal poängår. Den som har minst 40 poängår får hel tilläggspension, som utgör 45% av det belopp som erhålls när det aktuella grundbeloppet multipliceras med genomsnittet av de 20 bästa pensionspoängen. Om två makar har rätt till tilläggspension gäller särskilda regler för beräkning av poängtalen. För försäkrade som är födda under något av åren 1898-1936 gäller vissa Övergångsbestämmelser. Ålderspension som utgår till personer i åldern 67-69 år är

64 Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem

inkomstprövad enligt följande regler. Den som har förvärvsinkomst efter fyllda 67 år har endast en begränsad rätt till ålderspension. Ålderspensionen jämte eventuellt maketillägg samt förvärvsinkomsten får nämligen tillsammans inte utgöra mer än 80 % av tidigare förvärvsinkomst (SO-procentregeln). Den försäkrades faktiska årsinkomst läggs till grund för beräkningen. Han kan fritt välja att reducera sin inkomst för att kunna ta ut pension. Vid beräkning av den försäkrades tidigare förvärvsinkomst räknas genomsnittet av de inkomster den försäkrade haft i åldern 61-65 år eller åren 63-65 om genomsnittet då var högre. Ålderspensionen kan i enlighet med den försäkrades önskan och med beaktande av nu nämnda regler utgå som hel, 3/4, l/2 eller 1/4 pension. För försäkrade i åldern 67-69 år med låg förvärvsinkomst gäller vidare att pension kan utges till den som har en årlig inkomst som är lägre än: a) 50 % av grundbeloppet såsom hel pension, b) 100 % av grundbeloppet såsom 3/4 pension, c) 150 % av grundbeloppet såsom l/2 pension, d) 200 % av grundbeloppet såsom l/3 pension. Om 80-procentregeln i sådant fall ger rätt till högre pension skall denna regel tillämpas. Den som inte tar ut hel ålderspension från fyllda 67 år intjänar ett väntetillägg för den del av pensionen som inte tas ut. Väntetillägget är 3/4 % per månad (= 9 % per år). Sådant väntetillägg intjänas också av den som på grund av beräknad förvärvsinkomst inte har rätt att ta ut hel pension. Väntetillägget utgår som livsvarigt tillägg från den tidpunkt den försäkrade tar ut hel pension, dock senast från 70 års ålder. Det utges inte väntetillägg till den del av pensionen som grundas på poäng intjänade av den försäkrade efter fyllda 67 år. För försäkrad som tar ut ålderspension före fyllda 70 år beräknas pensionen på grundval av den rätt till pension som intjänats vid fyllda 67 år. Då den försäkrade fyllt 70 år omräknas pensionen med beaktande av de eventuella poäng som intjänats efter det kalenderår han fyllt 66 år. I likhet med vad som gäller i Sverige utgår ett s. k. särtillägg (motsvarande pensionstillskott) till försäkrade som inte åtnjuter tilläggspension eller som har låg tilläggspension. För de pensionärer som före den l januari 1973 hade tagit ut reducerad förtidspension enligt den tidigare nämnda provisoriska lagstiftningen omräknades pensionen till vanlig ålderspension. Avdraget på grund av det förtida uttaget borttogs därvid. Invalidpension (uförepension”) utgår till den som fyllt 18 men inte 67 år och som har sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst 50 % på grund av sjukdom, skada eller lyte. Därjämte krävs att den försäkrade vid ansökan om pension antingen varit försäkrad minst tre år eller varit försäkrad ett år och under denna tid varit arbetsför. Hel invalidpension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle ha fått om han inte blivit arbetsoförmögen utan fortsatt att arbeta

Pensionsreglerna inom andra pensionssystem 65

till pensionsåldern. Make- och barntillägg kan utgå till invalidpension enligt i huvudsak samma regler som gäller inom ålderspensioneringen. Folketrygden finansieras genom avgifter från de försäkrade, arbetsgivaravgifter, statsbidrag och kommunbidrag. Belopp som inte behövs för de löpande utbetalningarna reserveras i folketrygdsfonden.

2.2.2 Danmark De grundläggande bestämmelserna om pensioner återfinns i fyra lagar: folkpensionslagen, invalidpensionslagen, änkepensionslagen och lagen om arbetsmarknadens tilläggspension (ATP). Av dessa omfattar endast de tre förstnämnda hela befolkningen. ATP omfattar i princip endast löntagare. För rätt till ålderspension enligt folkpensionslagen samt invalidpension fordras i regel att pensionären har danskt medborgarskap, är bosatt i Danmark och att han har varit bosatt där i minst ett år efter fyllda 15 år. Kravet om medborgarskap kan efterges i överensstämmelse med de konventioner som Danmark ingått med andra stater. Efter Danmarks inträde i de europeiska gemenskaperna (EG) kan arbetstagare som är medborgare i andra EG-stater, kräva likabehandling med medborgarna i Danmark. Detta betyder att dessa arbetstagare - och i viss utsträckning deras familjer är berättigade till dansk pension påi övrigt samma villkor som de danska medborgarna. Pensionsåldern inom folkpensioneringen är normalt 67 år. Ensamstående kvinnor med låga inkomster är dock berättigade till ålderspension från 62 års ålder. Detsamma gäller kvinnor, vars män åtnjuter invalid- eller folkpension. Efter särskild prövning (dispensation) kan personer i åldern 60-67 år få ålderspension när sviktande hälsa eller andra särskilda omständigheter talar härför. För den som har rätt till ålderspension före 67 år sker således inkomstprövning. Efter 67 år åtnjuter pensionärer ålderspensionens grundbelopp utan inkomstprövning. Utöver grundbeloppet utges vissa inkomstprövade tillägg. Uppskjutet uttag av ålderspension är i princip möjligt under fem år, varvid pensionen höjs. Det högsta väntetillägget utgör f. n. 996 Dkr. per år. invalidpension utges till personer i ålder 15-67 år om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt med minst hälften. Pensionen är uppdelad i en inkomstprövad del, grundbeloppet, och två icke inkomstprövade delar, invaliditetsbeloppet och arbetsoförmågebeloppet. Vid fullständig invaliditet utgår helt grundbelopp, helt invaliditetsbelopp samt helt arbetsoförmågebelopp. Om invaliditeten uppgår till minst två tredjedelar, utges helt grundbelopp och helt invaliditetsbelopp. Är invaliditeten mindre än två tredjedelar men minst halv, har pensionären rätt till halvt grundbelopp och halvt invaliditetsbelopp. Utöver de nu nämnda förmånerna kan personligt biståndstillägg och vårdtillägg, vilka inte är inkomstprövade, samt inkomstprövat pensionstillägg och maketillägg utgå. I regel utges hel folk- eller invalidpension endast till personer som varit bosatta i Danmark i minst 40 år mellan 15 och 67 års ålder. Vid kortare 5

66 Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem

tids bosättning reduceras pensionen med motsvarande antal 40-delar. Från denna regel finns vissa undantag, av vilka det viktigaste innebär att hel pension kan utgå även i sådana fall där den försäkrade varit bosatt i Danmark minst tio år mellan 15 och 67 års ålder samt minst fem av dessa tio år omedelbart före fyllda 67 år. För äldre personer gäller dessutom särskilda övergångsregler ifråga om bosättningskravet. Folk- och invalidpensionen samt flertalet tillägg regleras automatiskt två gånger årligen efter det för januari resp. juli gällande s. k. reguleringspristallet, vilket grundas på levnadskostnadsindex. Dessutom sker vissa höjningar i överensstämmelse med överenskommelser på arbetsmarknaden. Folk- och invalidpensionerna finansieras dels av allmänna medel, dels av en folkpensionsavgift. Den danska ATP tillkom år 1964 och omfattar alla i Danmark arbetande löntagare i åldern 18-66 år vilka arbetar minst 15 timmar per vecka hos en arbetsgivare. Pensionsåldern är 67 år. Full pension erhålles efter 40 års intjänandetid. För övergångsgenerationen tillämpas förmånligare intjänanderegler. Uppskjutet uttag av ålderspension är möjligt varvid pensionen höjs med 5 % för varje halvt år som pensioneringen uppskjuts, dock högst med 30%, motsvarande uppskjutet uttag till 70 år. ATP finansieras genom fasta avgifter, av vilka arbetsgivaren betalar två tredjedelar och arbetstagaren en tredjedel. Det sker inte någon automatisk indexreglering av ATP. överskott används emellertid helt eller delvis för att höja pensionerna. Fr. o. m. år 1971 erläggs avgifter till en social pensionsfond. Från denna fond skall pensioner utbetalas fr. o. m. år 1976. Avsikten är att man år 1975 skall besluta om pensionernas storlek och om den närmare utformningen i övrigt. Det bör även nämnas att en utredning angående pensionsreformer tillsatts i februari 1973.

2.2.3 Finland I Finland finns lagstadgade grundpensioner och tilläggspensioner. Grundpension i form av ålderspension och invalidpension utgår enligt folkpensionslagen. Tilläggspensioneringen regleras i huvudsak i arbetspensionslagen (APL) och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL). Företagarnas pensionsskydd regleras i särskilda lagar, nämligen lagen om pension för lantbruksföretagare (LFÖPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Pensionsåldern inom grundpensioneringen år 65 år. Ålderspensionen består av en grunddel och en inkomstprövad understödsdel vartill kommer vissa tillägg. Invalidpension från grundpensioneringen utbetalas till person under 65 år, som är arbetsoförmögen och inte åtnjuter ersättning från sjukförsäkringen. Invalidpensionens storlek bestäms enligt samma regler som gäller för ålderspensionen. Grundpensionerna är bundna vid levnadskostnadsindex. De finansieras genom avgifter från de försäkrade samt arbetsgivaravgifter.

Pensionsreglema inom andra pensionssysrem 67

APL omfattar arbetstagare i privat tjänst som varit anställda minst en månad om månadsinkomsten inte understiger minimibeloppet (Fmk 313) eller om arbetstiden är minst 20 timmar per vecka. Förmånerna omfattar bl. a. ålders- och invalidpension. Pensionsåldern inom APL är i regel 65 år. Pensionsrätt intjänas mellan 23 och 65 års ålder, dvs. under högst 42 år. Pensionen beräknas med hänsyn till antalet tjänstgöringsår, slutlön i varje särskilt arbetsförhållande samt den s. k. tillväxtfaktorn. Denna är l % per år fr. 0. m. den l juli 1962. För tjänstgöringstid före denna dag är faktorn 0,5 % per år. För äldre arbetstagare gäller särskilda regler. Invalidpension från APL utges till arbetstagare under 65 år vid varaktig arbetsoförmåga. Såsom tjänstgöringstid räknas vid invalidpension även tiden från arbetsoförmågans början till pensionsåldern. APL-pensionerna är bundna vid löneindex och finansieras genom arbetsgivaravgifter.

2.2.4 Island I Island regleras ålders- och invalidpensionerna i lagen om folkförsäkring. Det finns inte någon allmän tilläggspensionering i Island. Pensionsåldern är 67 år. Ålderspension utgår till försäkrad som kan tillgodoräkna sig minst tre års försäkringstid i landet. För hel pension krävs minst 40 års försäkringstid, vilket innebär att pensionären skall ha varit bosatt i landet minst 40 år från 16 till 67 års ålder. Vid kortare bosättningstid reduceras pensionen. Uppskjutet uttag av ålderspensionen är möjligt under högst fem år, varvid väntetillägg utgår. Detta utgör maximalt 67 % av det ordinarie beloppet. Utöver ålderspensionen, som inte är inkomstprövad, kan utgå inkomstprövade och behovsprövade tillägg. Hel invalidpension kan utgå till försäkrad i åldern 16-66 år under förutsättning att arbetsförmågan är nedsatt med minst tre fjärdedelar. Tre fjärdedels invalidpension utgår till den vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften. Såsom komplettering till folkpensionerna har flertalet löntagare tecknat medlemskap i pensionskassor. Från dessa kassor utges såväl ålders- som invalidpensioner. Pensionsåldern ligger därvid som regel ; mellan 65 och 70 år. I allmänhet krävs 30 års intjäningstid för hel

g

g pension.

i

r l 2.2.5 Västtyskland l l Västtyskland finns tre lagstadgade pensionsanordningar för arbetstagare, nämligen tjänstemannapensioneringen, arbetarpensioneringen och pensionsordningen för arbetstagare inom gruvindustrin. Dessa omfattar bl. a. ålders- och invalidpensioner. Högre statstjänstemän omfattas inte av försäkringarna. Någon motsvarighet till den svenska folkpensioneringen finns inte i

68 Pensionsreglerna inom andra pensionssystem

Västtyskland. Den lagstadgade pensioneringen står emellertid öppen för grupper som inte är arbetstagare, t. ex. egna företagare, utövare av fria yrken och hemmafruar. Dessa kan efter ansökan komma med i pensioneringen. Det finns även viss möjlighet till retroaktiv inbetalning av avgifter för intjänande av pensionsrätt. Beträffande tjänstemanna- och arbetarpensioneringarna gäller i huvudsak följande regler. Pensioneringen omfattar i princip arbetstagare i Västtyskland inom det enskilda näringslivet, oavsett nationalitet. Den försäkrade har möjlighet att komplettera de lagstadgade förmånerna genom frivillig påbyggnad. Pensionsåldern är 65 år. Kvinnor kan emellertid erhålla pension redan från 60 år om de under minst lO av de senaste 20 åren haft förvärvsarbete och varit obligatoriskt försäkrade. Försäkrad, som varit arbetslös i minst ett år, kan också få ålderspension från 60 års ålder. Den l januari 1973 “infördes en rörlig pensionsålder för dem som omfattats av den lagstadgade pensioneringen under minst 35 år. Dessa personer kan få åtnjuta ålderspension redan från 63 år under förutsättning att deras förvärvsinkomst vid sidan av pensionen inte överstiger 30% av högsta avgiftsgrundande månadsinkomst, år 1974 2 500 =) 750 DM per månad. Obegränsad inkomst är emellertid (% tillåten, om denna härrör sig från arbete under maximalt tre månader eller 75 dagar under ett år. Uppskjutet uttag av ålderspensionen är möjligt, varvid pensionen höjs med 0,6 % för varje månad, räknat från 65 till 67 års ålder. Den försäkrade gottskrivs för varje försäkringsår en ålderspension som uppgår till 1,5 % av den pensionsgrundande lönen. - Den som åtnjuter ålderspension före 65 år går - livsvarigt miste om denna LS-procentiga påbyggnad för tiden mellan pensionsfallet och 65 år, men minskningen är avsevärt mindre än vad som skulle bli fallet enligt försäkringsmässiga grunder. Försäkrade som har omfattats av den lagstadgade pensioneringen under minst 25 år och som tjänat mindre än 75 % av genomsnittsinkomsten för alla förvärvsarbetande har fr. o. m. januari 1973 erhållit en höjning av sina pensioner. Vid ansökningen har man utgått från att den inkomst som ligger till grund för pensionen utgör 75 % av genomsnittsinkomsten för de aktiva. Förbättringarna har till stor del kommit kvinnorna till del. Invalidpension utgår till försäkrad som under överskådlig tid inte kan utföra förvärvsarbete eller inte kan uppnå mer än obetydliga inkomster genom arbete. Förutsättning för rätt till invalidpension är vidare att avgifter till försäkringen erlagts under fem år. Invalidpensionen är lika stor som den intjänade ålderspensionen. Vid invaliditet före 55 år medräknas emellertid en antagen årsinkomst till nämnda ålder. Pensionernas storlek beräknas med hänsyn till den försäkrades inkomster under hans aktiva tid, antalet försäkringsår, inbetalda avgifter samt det s. k. allgemeine Bemessungsgrundlage. Den sistnämnda faktorn motsvarar i princip det svenska basbeloppet. Såsom grund för beräkningen används genomsnittsinkomsten hos tjänstemän och arbetare

Pensionsreglerna inom andra pensionssysrem 69

de sist förflutna tre åren. Värdet av intjänad pensionsrätt uppräknas med något års eftersläpning. Utgående pensioner regleras varje år. Pensioneringen finansieras genom avgifter från de försäkrade, arbetsgivaravgifter samt statsbidrag. från en försäkringsform till en annan är möjlig, varvid en Övergång clearing sker mellan försäkringsgrenarna. Pensionsåldern för gruvarbetare är 55 år. Gruvarbetarnas pensioner, som är genomsnittligt högre än övriga arbetstagares, beräknas efter gjorda avgiftsbetalningar och i övrigt enligt i huvudsak samma regler som gäller för övriga arbetstagare.

70 Utgångspunkten/ör kommitténs arbete

3 Utgångspunkter för kommitténs arbete

I kommitténs direktiv framhålls inledningsvis att den allmänna pensioneringen under det senaste decenniet genomgått en utomordentligt kraftig utveckling vad gäller såväl de årliga utbetalningarna som antalet personer vilka åtnjuter förmåner från pensioneringen. Det framhålls vidare att genom tillkomsten av ATP-systemet, vilket alltjämt är under uppbyggnad, har tillskapats pensioner med målsättningen att ge ett pensionsskydd som ansluter till den standard som den försäkrade levt på som aktiv förvärvsarbetande. I direktiven påpekas att ett stort antal reformer har genomförts efter ikraftträdandet av 1962 års lag om allmän försäkring. Bland dessa reformer nämns särskilt 1969 års beslut om införande av pensionstillskott som innebär årliga höjningar av folkpensionerna under en tioårsperiod samt 1970 års beslut rörande en vidgad förtidspensionering som innebär bl. a. betydande förbättringar i pensionshänseende för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete. Det anförs att de reformer som genomförts på den allmänna pensioneringens område under 1960-talet har inneburit en ökad trygghet för alla medborgare men att de försäkrades krav ökar i takt med att systemet förbättras. Det är därför naturligt att frågorna om en översyn av pensionssystemet i vissa hänseenden blivit mer aktuella. Denna översyn anförtros kommittén. De frågor som anförtros kommittén gäller sänkning av den nuvarande 67-årsgränsen inom ålderspensioneringen, uppföljning av den år 1970 beslutade vidgningen av rätten till förtidspension samt standardsäkring inom den allmänna pensioneringen. l samband med förslag rörande nu nämnda frågor skall kommittén även kunna överväga ändringar av de nuvarande finansieringsreglerna för den allmänna pensioneringen. I fråga om 67-årsgränsen anförs i direktiven huvudsakligen följande. Kommittén bör undersöka hur nuvarande regler för ålderspension inom såväl folk- som tilläggspensioneringen svarar mot de behov och önskemål som finns hos skilda grupper. När det gäller tanken på en allmän sänkning av pensionsåldern måste ingående övervägas om en sådan reform ger den från social synpunkt bäst motiverade användningen av de resurser som kan sättas in. Det är möjligt att andra lösningar kan ge utrymme för större förbättringar åt dem som har de största behoven. Olika vägar står här till buds. Den nyligen beslutade vidgningen av

kommitténs arbete 71

SOU 1974: l 5 Utgângspunkterför

för dem förtidspensioneringen är en väg att ge bättre pensionsmöjligheter som bäst behöver komma i åtnjutande av bland den äldre arbetskraften än från 67 års ålder. Genom en sådan individuell pension tidigare som det där är fråga om kan man inom en given kostnadsram gå prövning längre ner i åldrarna än vid en generell sänkning av pensionsåldern. Konsekvenserna i olika hänseenden av en sänkt pensionsålder bör noga

med särskild vikt följderna både för övervägas lagd vid de ekonomiska och för samhället i övrigt. Det bör därvid beaktas att en pensionssystemet inte bara ställer krav på resurser för utgående sänkt pensionsålder av förmåner utan också innebär ett produktionsbortfall. Angelägenheten

en sänkning av pensionsåldern bör vidare vägas mot andra reformönske-

Fördelar och nackdelar från såväl den enskildes som samhällets mål. stannar för att förorda en allmän synpunkt bör belysas. Om kommittén bör av och takten för sänkning av pensionsåldern omfattningen

genomförandet av reformen också prövas. beträffande pensionsåldern bör innefatta en översyn Utredningsarbetet av hela det som gäller för uttag av ålderspension. regelsystem förtida - liksom ökningen vid Reduktionen av pensionen vid uttag

- är livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska uppskjutet uttag är att värdet av de sammanlagda beräkningsgrunder. Principen som den försäkrade i sin livstid skall bli pensionsbelopp uppbär - Problemet är detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension. att ta ut pensionen före 67 år inte ter sig dock för många att alternativet eftersom reduceras med hänsyn till som en godtagbar lösning pensionen och eftersom kommunalt bostadstillägg eller det förtida uttaget bör ägna särskild uppmärksamhet åt hustrutillägg inte utgår. Kommittén står att vinna i ändrade regler för dessa frågan i vad mån lösningar Kommittén bör även i övrigt pröva olika möjligheter att tilläggsförmåner. om en rörlig som redan är vidareutveckla de regler pensionsålder

inbyggda i pensionssystemet. kan motivera att reglerna för Ändringar angående pensionsuttaget av ses över i vissa avseenden. F. n. kan intjänande ATP-pension t. o. m. det år den försäkrade fyller 65 år. En pensionspoäng intjänas är också att pensionspoäng inte huvudregel inom tilläggspensioneringen Med bibehållande av denna beräknas för år varunder pension utgår. som leder till så gynnsamt resultat som huvudregel bör sökas lösningar för den försäkrade. Av särskild betydelse är detta spörsmål för de möjligt äldre åldersgrupper som inte kan nå upp till fulla antalet pensionsgrun- Kommittén bör undersöka i vad dande år inom tilläggspensioneringen. mån det låter ramen för nuvarande system öppna sig göra att inom efter 65 års ålder. En sådan ordning möjlighet att tjäna in ATP-poäng för dem som skulle i många fall kunna verka som en extra stimulans i stället för att ta ut pension. För väljer att fortsätta sitt förvärvsarbete inom ATP dem - särskilt sådana som tillhör övergångsgenerationen antal år än vad som fordras för som har ett mindre pensionsgrundande varje fortsatt år i förvärvslivet kunna bli av full pension skulle härigenom för den försäkrade än nu. än större värde för den framtida pensionsnivån nu särskilt nämnts bör kommittén överväga de Vid sidan av vad som kan motiveras av de förslag i fråga om ytterligare lagändringar kommittén kan komma att framlägga. pensionsåldern

den år 1970 beslutade av rätten till Vad angår vidgningen

skall kommittén av reformen och förtidspension följa upp verkningarna

för - i den mån ytterligare lösningar skulle stå att vinna inom ramen

förtidspensioneringen - ha frihet att lägga fram förslag härom.

Sedan kommitténs direktiv meddelats har riksdagen på grundval av

72 Utgångspunkten/ör kommitténs arbete

propositionen 1972:55 beslutat ytterligare vidgning av rätten till förtidspension med innebörd att äldre försäkrad, som är arbetslös och som i egenskap av medlem i erkänd arbetslöshetskassa uppburit ersättning från sådan kassa under den längsta tid ersättning kan utgå eller som under 2l månader uppburit omställningsbidrag enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen äger rätt till förtidspension. Såsom förutsättning för sådan rätt gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften samt att nedsättningen kan anses varaktig. Nu berörda regler har trätt i kraft den l juli 1972. Riksdagen har vidare år 1973 efter i förslag propositionen 1973:46 beslutat dels att åldersgränsen 60 år skall införas i bestämmelserna om förtidspension på de grunder som här berörts, dels att - till följd av bl. a. att omställningsbidraget ersatts av ett kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd - antalet dagar under vilka stöd skall ha utgått skall sättas till 450. Dessa bestämmelser har trätt i kraft den l januari 1974. Vad beträffar frågan om inom den allmänna standardsäkring pensioneringen anförs i direktiven följande.

Det nuvarande indexsystemet för och ATP folkpensioner ger full kompensation för förändringar i det allmänna prisläget. Genom särskilda standardtillägg och genom de år 1969 införda pensionstillskotten har folkpensionärerna därjämte tillförsäkrats pensionsförbättringar utöver vad som motiveras av prisförändringarna. En viss standardgaranti är inbyggd i ATP-systemet genom att pensionen beräknas på medeltalet av de 15 bästa åren. Vid en fortgående reallöneökning blir därmed åren närmast före pensioneringen utslagsgivande för t. ex. ålderspensionsnivån. Detsamma gäller i ännu högre grad i fråga om förtids- och familjepension, eftersom antagandepoäng där kan beräknas på grundval av de två bästa av de fyra åren närmast före pensionsfallet. Om någon blir invalid i unga år kommer dock hans pension inte att följa den standardutveckling som hans lön skulle ha undergått om han kunnat fortsätta sitt förvärvsarbete. Mot bakgrunden av vad nu och i det föregående anförts bör kommittén undersöka behovet av och möjligheterna att med hänsyn till inkomstutvecklingen och omfattningen av de resurser som kan ställas till förfogande förstärka de garantier rörande pensionsnivån som följer av nu gällande bestämmelser. Därvid bör kommittén även pröva om nuvarande övre gräns för beräkning av pensionsgrundande inkomst fortfarande är riktigt avvägd eller om den bör höjas med hänsyn till utvecklingen sedan tilläggspensioneringens tillkomst. Vidare bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de problem som uppstår för dem som pensioneras i unga år.

Det understryks i direktiven att redan beslutade pensionsreformer och det starkt ökade antalet innebär pensionärer att konsumtionsutrymmet för pensionärerna kommer att tillväxa betydligt snabbare än för den övriga befolkningen. Ytterligare reformer måste därför förutsätta en lägre takt i den i övrigt möjliga för den aktiva konsumtionshöjningen befolkningen. Kommitténs överväganden måste ske mot bakgrunden av en befolkningsutveckling under 1970-talet som innebär att befolkningen i aktiv ålder kommer att vara oförändrad medan antalet åldringar kommer att öka väsentligt. Det måste också göras en avstämning mot andra

sou 1974:15 utgångspunkter/ör kommitténs arbete 73

angelägna samhällsuppgifter. Resultaten av kommitténs arbete bör enligt direktiven redovisas i ett sammanhang. I redovisningen bör ingå kostnadskalkyler och anvisningar rörande formerna för täckning av de ökade kostnader som följer av de förslag kommittén kan komma att framlägga. I samband därmed skall kommittén även kunna överväga ändringar av de nuvarande finansieringsreglerna för den allmänna pensioneringen. Det är slutligen enligt direktiven kommittén obetaget att utreda och framlägga förslag i frågor som inte särskilt nämnts men som anknyter till de utredningsuppgifter som angetts i det föregående. Utöver de uppdrag, som kommittén erhållit genom direktiv, har Kungl. Maj :t - med överlämnande av riksdagens skrivelse 1973:45 och socialförsäkringsutskottets betänkande 1973:8 - den 23 mars 1973 uppdragit åt kommittén att verkställa en allsidig utredning av frågan om lika pensionsförmâner för gifta och ogifta samt att redovisa resultatet därav i samband med redovisningen av kommitténs uppdrag i övrigt. I propositionen 1973:144 har understrukits att förslaget om ett särskilt pensionstillägg för år 1974 skall ses mot bakgrund av riksdagens uttalande (SfU 1973:2) om en så snabb standardförbättring som möjligt för dagens folkpensionärer samt att åtgärden att införa pensionstillägget bör vidtas i avvaktan på de förslag som väntas från kommittén beträffande bl. a. en förstärkning av standardgarantin för folkpensionärerna. Det påpekas vidare i propositionen att det blir anledning att återkomma till frågan om socialförsäkringsavgiftens framtida utformning sedan kommittén lagt fram sitt betänkande beträffande olika pensionsre- 1 former. I de följande kapitlen redovisar kommittén sina förslag i de olika frågorna. På skäl som närmare redovisas i kapitel 4 har kommittén t kommit till den uppfattningen att den allmänna pensionsåldern den l januari 1976 bör sänkas till 65 år. Detta är en betydelsefull reform till fromma för alla dem som blir ålderspensionärer i framtiden. Enligt kommitténs uppfattning bör en så genomgripande reform förenas med pensionsförbättringar som kommer även den generation som redan är pensionärer till godo. Kommittén framlägger därför i kapitel 5 och 6 förslag om väsentliga förbättringar i pensionernas belopp. Enligt kommitténs mening bör dessa förbättringar avvägas på det sättet, att en viss del kommer alla pensionärer till godo. En del av det disponibla beloppet bör 3 förbehållas sådana pensionärer som har störst behov av förbättringar. n Slutligen bör särskilda förbättringar ske för dem som invalidiserats i så unga år att de inte fått tillfälle att intjäna ATP-poäng. Vid avvägningen av pensionsförbättringarna bör önskemålet om att utjämna relationen mellan giftas och ogiftas förmåner beaktas. Utifrån dessa utgångspunkter har kommittén kommit fram till förslag om förbättringar av pensionernas av pensionstillskotten och en fördubbling av grundbelopp, uppräkning pensionstillskotten för förtidspensionäremas del. sänkningen av den allmänna pensionsåldern och höjningarna av pensionsbeloppen är angelägna förbättringar på pensionsfältet och bör enligt kommitténs uppfattning ses som en samlad reform till pensionärer-

74 Utgângspunkterjör kommitténs arbete

Tabell 3 Reformförslag lkraft- Kostnad i milj. kr. jämfört trädande med föregående år 1975 1976 1977 1978

1. Folkpensionens grundbelopp höjs från 90 % till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av basbe loppet för pensionärspar 1/7-75 700 2. Pensionsåldern sänks till 65 år 1/l-76 1 540 60 70 3. Pensionstillskottens årliga höjning ökas från 3 % till 4 % av basbeloppet. Garantinivån höjs successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet 1/7-76 65 135 145 4. De ökade pensionstillskotten fördubblas för förtidpspensionärer med en successiv höjning av garantinivån till 90 % av basbeloppet 1/7-76 120 140 35

nas fromma. Kostnaderna för reformen är mycket stora. Därför måste enligt kommitténs bedömning ikraftträdandet av de olika reformerna fördelas så att kostnadsökningen inte helt inträffar under samma budgetår. Den avvägning som kommittén stannat för i detta avseende framgår av tabell 3. Beloppen i tabellen är beräknade i nuvarande penningvärde (februari 1974, basbelopp 8100 kr.) Av de angivna beloppen, tillhopa 3010 milj. kr., avser 2 140 milj. kr. statens folkpensionskostnader, 100 milj. kr. kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg och 770 milj. kr. ATP. Av det under punkt l. i tabellen nämnda beloppet 700 milj. kr. motsvarar 350 milj. kr. kostnaden för uppföljning av det särskilda pensionstillägg för år 1974 som beslutats i avvaktan på kommitténs förslag. Av beloppet under punkt 2. för år 1976 avser 800 milj. kr. folkpensioneringen, 100 milj. kr. kommunala bostadstillägg och 640 milj. kr. ATP. Beloppen under punkt 2. för åren 1977 och 1978 avser ATP. De under punkterna 3. och 4. redovisade beloppen avser helt statens kostnader för folkpensioneringen. Kommittén har ansett de ovannämnda reformerna så angelägna, att de inte bör uppehållas av de övriga uppgifter, som åvilar kommittén. Därför framlägger kommittén förslag till de nämnda reformerna i ett delbetänkande. I ett senare betänkande kommer kommittén att redovisa sina ställningstaganden rörande bl. a. flexibilitet såvitt avser pensioneringstidpunkten inom ålderspensioneringen, standardsäkring av tilläggspensioneringen och justering av reglerna för beräkningen av avgiftsunderlagen inom socialförsäkringarna. Även en uppföljning av utfallet av reglerna angående den vidgade förtidspensioneringen kommer att redovisas i detta sammanhang.

Utgângspunkrerför kommitténs arbete 75

Under sitt arbete med avvägningen av folkpensionsbeloppen har kommittén vid flera tillfällen stött på de problem som inkomstprövningen beträffande hustrutillägg och kommunala bostadstillägg medför. lnkomstprövningsreglerna får i förening med skatteprogressionen till följd att i många fall mycket höga marginaleffekter uppstår. Ur kommitténs synvinkel skulle det vara önskvärt om dessa marginaleffekter kunde lindras. Härvid måste uppmärksamheten framför allt riktas mot den s. k. reduktionsfaktorn, dvs. den andel av inkomsterna som avräknas på ifrågavarande pensionsförmån. En översyn av inkomstprövningsreglerna ligger emellertid inom det uppdrag som 1972 års skatteutredning erhållit. Pensionsålderskommittén får därför i detta sammanhang begränsa sig till att framhålla vikten av att denna fråga upptas till prövning av nämnda utredning.

76 Allmän pensionsålder SOU l974zl5

4 Allmän

pensionsålder

4.1 Gällande bestämmelser Ålderspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen utgår, som framgår av redogörelsen i kapitel l, i princip fr. 0. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år. Pensionsåldern 67 år inom folkpensioneringen har gällt sedan år 1914. Efter framställning från den försäkrade kan ålderspension tas ut före 67 års ålder, dock tidigast fr. 0. m. den månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ålderspension tas ut i förtid, minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Pensionsuttag kan också uppskjutas. l sådana fall ökas pensionen på motsvarande sätt med 0,6 % per månad, dock att hänsyn inte tas till tid efter det att den försäkrade fyllt 70 år. En samordning är föreskriven mellan uttag av folkpension och tilläggspension. Förtida uttag måste enligt uttrycklig föreskrift avse båda pensionsdelarna. Sådan uttrycklig föreskrift saknas beträffande uppskjutet uttag, men reglerna har sådan konstruktion att den försäkrade inte har något att vinna på att ta ut tilläggspension men vänta med uttag av folkpension eller tvärtom. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag liksom vid ökningen uppskjutet uttag är livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatematiska beräkningsgrunder. Principen är att värdet av de sammanlagda pensionsbelopp, som den försäkrade uppbäri sin livstid, skall bli detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension. Det uppställs inga särskilda krav för rätt till förtida uttag av pension, t. ex. att den försäkrade skall sluta sitt förvärvsarbete. Däremot kan barntillägg, kommunalt bostadstillägg eller hustrutillägg inte utgå till ålderspension förrän pensionären uppnått 67 års ålder. Pension före 67 års ålder kan också utgå i form av förtidspension. Rätt till sådan pension har den som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Vid bedömande ivad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan varom är fråga bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter. l fråga om äldre försäkrad skall bedömningen

SOU 1974215 Allmän pensionsålder 77

främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete. Rätt till förtidspension föreligger vidare för försäkrad, som fyllt 60 år och som till av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd följd arbetslöshetskassa under den längsta tid ersättning kan utgå eller som under 450 dagar uppburit kontant arbetsmarknadsstöd. Därjämte krävs att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att denna tillgängligt nedsättning kan anses varaktig.

4.2 Tidigare behandling

Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har alltsedan infördes genom 1913 års lag om allmän folkpensioneringen 67 år. Denna ålder hade efter hand kommit att pensionsförsäkring utgjort framstå som en Enligt uttalanden i den lämplig pensionsålder. som låg till grund för lagen, hade vissa internationella proposition, jämförelser skett såvitt angår pensionsåldern. Några entydiga slutsatser kunde emellertid inte dras ur dessa. En statistisk undersökning angående antalet icke arbetsföra i olika åldersklasser presenterades också. Ett förslag att sätta åldersgränsen vid 70 år avvisades under motivering bl. a. att tillbörlig måste tas till den hos de breda lagren djupt rotade hänsyn önskan, att kunna blicka mot en bestämd, icke alltför fjärran tidpunkt, då pensionsrätt skulle inträda. Under de följande decennierna har den allmänna pensioneringen en utomordentligt snabb utveckling. En betydelsefull genomgått milstolpe i denna utveckling var genomförandet av tilläggspensioneringen. Genom denna kommer pensionen i framtiden för alla som tjänat in med pensionerna från ATP-poäng att ligga vid en nivå som är jämförbar den som utgjort förebild för den statliga personalpensioneringen, allmänna tilläggspensioneringen. om en sänkning av pensionsåldern inom den allmänna Frågan har varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen pensioneringen under senare år. Motioner med krav på en sänkning av pensionsåldern har behandlats av riksdagen årligen sedan år 1962. Ett återkommande argument har varit, att stora grupper anställda tillförsäkrats en lägre pensionsålder genom pensionsordningar utanför den allmänna försäkringen. År 1969 uttalade riksdagen (2LU 1969:20) att den inte stod främmande för att utvecklingen skulle gå mot ett pensionssystem där alla försäkrade skulle få möjlighet till full ålderspension tidigare än vid uppnådda 67 år. En lagstiftning som innebar att pensionsåldern inom folk- och sattes vid 65 år, vilket förordades i de då aktutilläggspensioneringen

ella motionerna, skulle emellertid medföra betydande kostnads-

fick man räkna med kostnadsökningar inom ökningar. Samtidigt måste också tas till minskade skattetilläggspensioneringen. Hänsyn

78 Allmän pensionsålder

intäkter för stat och kommun och till det förhållandet att två årsklasser drogs från produktionen. önskemålet om en sänkt pensionsålder måste alltjämt vägas mot andra önskemål om förbättringar för pensionärerna. Vidgade möjligheter till förtidspension för dem som av särskilda skäl inte kunde fortsätta sitt arbete till 67 år måste därvid framhöll andra lagutskottet prioriteras. Vid 1970 års riksdag beslöts ändringar i lagen om allmän försäkring. Syftet med de nya bestämmelserna var att skapa bättre möjligheter för äldre förvärvsarbetande att få full pension från den allmänna försäkringen före 67 års ålder. Bestämmelserna innebar att personer med tungt eller pressande arbete, vilka på grund av bristande krafter hade svårt att fullgöra sina arbetsuppgifter och därför önskade gå i pension, efter individuell prövning skulle erhålla förtidspension. Särskild hänsyn skulle därvid tas till svårigheterna för dem som friställts på arbetsmarknaden att få annat lämpligt arbete. I samband med behandlingen av denna fråga prövade andra lagutskottet också frågan om en sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år. Utskottet (2LU 1970:34) instämde därvid i stort i de synpunkter som låg bakom kraven på en allmän sänkning av pensionsåldern. I maj 1970 tillsattes pensionsålderskommittén. Dess direktiv, som redovisats ikapitel 3, ger kommittén iuppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av den allmänna pensionsåldern. Såväl en ökad grad av flexibilitet som en ovillkorlig sänkning bör övervägas. Vidare skall enligt direktiven pensionsåldersfrågan och frågan om standardsäkring av pensionssystemet behandlas parallellt. När frågan återkom vid 1971 års riksdag hänvisade socialförsäkringsutskottet (SfU 1971:4) till pensionsålderskommittén. Utskottet framhöll att frågan om sänkt pensionsålder måste analyseras mot bakgrund av de önskemål och behov som fanns i fråga om såväl en generell som en individuell tidigareläggning av pensionsinträdet. Man måste också studera kostnadssidan och passa in pensionsåldersreformen bland andra reformönskemäl på socialförsäkringsområdet och andra reformområden. Utskottet ansåg det mindre lämpligt att direktiven för kommittén i förväg band utredningsförslaget till en bestämd typ av pensionsåldersreform. En sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år borde enligt utskottets mening ingå som ett bland flera alternativ för en reform på området. Det fanns dock grundad anledning anta att detta alternativ med hänsyn till att det förts fram i riksdagen och i andra sammanhang - särskilt skulle komma att prövas av kommittén. För detta talade också att 65 år redan var tillämplig pensionsålder för stora grupper arbetstagare. Utskottet var inte heller berett medverka till att pensionsålderskommittén skulle förtursbehandla frågan om en sänkning av pensionsåldern. Pensionsåldersreformen måste utskottets enligt mening awägas mot andra angelägna reformkrav, bl. a. frågan om standardsäkring av pensionerna. Utskottet anslöt sig till den av chefen för Socialdepartementet i direktiven för pensionsålderskommittén uttalade uppfattningen att pensionsåldersfrågan och frågan om standardsäkring av

Allmän pensionsålder 79

SOU 1974: 15

pensionerna borde behandlas parallellt. Vid 1973 års riksdag aktualiserades frågan ånyo motionsvägen, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr Socialförsäkringsutskottet, 2 redogjorde för den pågående fortlöpande utbyggnaden av samhällets åt pensionärerna, avslutade olika åtgärder för att skapa social trygghet sitt utlåtande på följande sätt.

Utskottet finner det lämpligt att riksdagen gör ett principuttalande beträffande för att därmed markera det behov av pensionsfrågorna reformer som föreligger. Hit hör i första hand den angelägna ytterligare om en så snabb förbättring som möjligt i olika avseenden för frågan En annan angelägen fråga gäller förbättrade dagens folkpensionärer. pensionsvillkor för dem som invalidiserats i unga år, en fråga som är föremål för i Till de reformfrågor

prövning pensionsålderskommittén.

som bör omfattas av ett uttalande av riksdagen hör enligt utskottets också den i motionerna 1973:23, 1973:75, 1973:282 och mening 1973:1134 behandlade frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern och ökade till en rörlig pensionsålder. Enligt vad utskottet möjligheter inhämtat bedriver pensionsålderskommittén sitt arbete med sikte på att den allmänna pensionsåldern bör vara 65 år. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda gör ett principuttalande till förmån för en lösning av de här nämnda pensionsfrå- Eftersom dessa frågor är av stor ekonomisk räckvidd bör gorna. samtliga ett till tidpunkten för genomförandet av dessa och ställningstagande andra reformer ske med hänsynstagande till de ekonomiska konsekvenserna och möjligheterna att lösa finansieringsfrågan. Utskottet vill i detta hänseende erinra om att regeringens utredningsdirektiv till pensionsålderskommittén innehåller ett uppdrag åt kommittén att i ett sammanalternativa finansieringsförslag beträffande de reformer hang framlägga som kommittén kan komma att föreslå.

Vid utskottets betänkande var fogade vissa reservationer, i vilka hemställdes bl. a. om principbeslut beträffande sänkning av pensions-

åldern.

4.3 Statistiska uppgifter

Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensionerna framgår av tabellerna 4 och 5. Beräkningarna för åren 1974 och 1975

utgår från nu gällande lagstiftning. Den stora ökningen av kostnaderna beror främst på standardhöjningar av pensionerna och den anpassning av pensionsbeloppen till förändringar som följer av anknytningen till basbeloppet. Kostnadsöki penningvärdet beror också på det ökande antalet åldringar. Antalet personer med ningen har också ökat kraftigt under de senaste åren. Denna förtidspension ökning beror till stor del på de förbättrade möjligheter att erhålla sådan som den l juli 1970 infördes för äldre förvärvsarbetande med pension eller arbete. Möjligheterna att få förtidspension har tungt pressande ytterligare utökats fr. o. m. den l juli 1972 för äldre förvärvsarbetande som blivit varaktigt arbetslösa. växer för varje åri betydelse. F. n. får ca 700 000 ATP-pensioneringen

80 Allmän pensionsålder Tabell 4 Antalet folkpensionärer

Genomsnittlig årlig ökning

a Beräknat Tabell 5 Folkpensionskostnader i milj. kr.

a Beräknat b Inkl. särskilt pensionstillägg ijanuari 1972 och januari 1974

Tabell 6 ATPzs utveckling Antal pensionärer i Ålders- Förtids- Änke- Barn- Summa

Genomsnittlig årlig ökning 1965-1969 34 650 10 550 9 700 3 450 58 350 1970-1974 39 050 19 950 12 400 2 000 73 400

Pensionskostnader milj. kL/år

197 5 (beräknat)

Allmän pensionsålder 81

personer pension från ATP, varav ca 380 000 är ålderspensionärer. Som framgår av tabell 6 ökar både antalet ATP-pensionärer och de genomsnittliga pensionsbeloppen kraftigt för varje år. Beräkningarna i tabellen för åren 1974 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning och basbeloppet 8 100 kr.

4.4 Allmänna synpunkter

l kommitténs direktiv erinras inledningsvis om att frågan om en sänkning av 67-årsgränsen inom ålderspensioneringen ofta berörts i den allmänna debatten. Direktiven ålägger kommittén att undersöka hur nuvarande inom såväl folk- som tilläggspensioneringen svarar regler för ålderspension mot de behov och önskemål som finns hos skilda grupper. När det gäller tanken på en allmän sänkning av pensionsåldern måste enligt vad som framhålls i direktiven ingående övervägas om en sådan reform ger den från social synpunkt bäst motiverade användningen av de resurser som kan sättas in. Kommitténs direktiv innebär som framgår av redogörelsen i kapitel 3 ett att helt förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av uppdrag pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen. Såväl de frågor som sammanhänger med en sådan sänkning som de problem som är förenade med en ökad grad av valfrihet och flexibilitet beträffande tidpunkten för pensioneringen innefattas i uppdraget. Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen - 67 år - har gällt sedan år 1914. När pensionsåldern fastställdes till 67 år hade vissa internationella jämförelser skett. Även en statistisk undersökning angående antalet arbetsföra i de aktuella åldersklasserna presenterades. Några slutsatser kunde emellertid inte dras ur detta material, och entydiga 67-årsålden blev bestämd utan att det redovisade materialet direkt ledde fram till just denna åldersgräns. l kapitel 2 har kommittén redogjort för ålderspensionsreglerna i vissa främmande länder. Det visar sig, att pensionsåldern varierar inom ganska vida gränser olika länder emellan. Så låg pensionsålder som 60 år finns på vissa håll. Fram till den l januari 1973 var pensionsåldern i Norge 70 år. Den är numera sänkt till 67 år. l de nordiska länderna är den lägsta åldersgränsen 65 år (Finland) och den högsta åldersgränsen 67 år (Danmark, Norge, Island, Sverige). Det bör kraftigt understrykas att enbart jämförelser mellan vad som sålunda betecknas som pensionsåldern inte är rättvisande. Innebörden av ordet pensionsålder varierar starkt olika länder emellan. På många håll, i synnerhet där pensionsåldern är anmärkningsvärt låg, inträder inteen ovillkorlig rätt till oreducerad Ofta är rätten till pension beroende av inkomstprövning. I andra pension. , fall blir pensionen mindre på grund av att den tas ut tidigt. När så är fallet är det mera rättvisande att jämföra det främmande landets i pensionsålder med vår nedre gräns för rätt att i förtid ta ut ålderspension, dlvs. 63 år. Allmänt torde kunna konstateras att det internationellt sett föreligger en viss tendens till sänkning av pensionsåldern. Även om begreppet pensionsålder således i internationella samman-

82 Allmän pensionsålder

hang inte har en entydig innebörd kan emellertid inte förnekas, att den allmänna pensionsåldern åtminstone hos oss blivit mer än ett tekniskt begrepp. Den har också fått en psykologisk betydelse. Till denna ålder knyts ofta rent faktiskt avgången från tjänsten och det blir för många människor vanligt att lägga om sin livsföring vid denna ålder. Uppnåendet av 67-årsåldern har på detta sätt för många människor inneburit en mycket betydelsefull förändring i levnadsförhållandena. För yrkesarbetande kvinnor och stora andra grupper har emellertid lägre pensionsålder än 67 år blivit Stora regel. grupper stats- och kommunalanställda, tjänstemän i privat tjänst och med fullständigt ikraftträdande 1975 i stort sett alla kollektivavtalsanställda arbetare har i annan ordning tillförsäkrats lägre pensionsålder, i regel 65 år. Samtidigt har en tendens till höjning av pensionsåldern för dem som haft särskilt låga pensionsåldrar kunnat konstaterats. Utvecklingen kan sålunda sägas ha gått mot mera enhetliga regler i detta avseende. Pensionsåldern 67 år gäller allmänt sett endast för dem som inte omfattas av pensionsordningar vid sidan av den allmänna pensioneringen. Bland dem som fortfarande har pension först från 67 år torde hemmafruar och enskilda företagare, däribland lantbrukare, vara de största grupperna. Frågan om sänkning av pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har på grund härav, särskilt av de grupper som inte på annat sätt fått en lägre pensionsålder, kommit att uppfattas som en rättvisefråga. Innan här närmare diskuteras vilka pensionsåldersregler som numera kan anses svara mot behoven bör något övervägas frågan om vilken roll den allmänna pensionsåldern spelar eller snarare vilket behov av en allmän pensionsålder som kan finnas. Det har ibland gjorts gällande, att det traditionella systemet med en bestämd pensionsålder medför så stora nackdelar, att det borde vara angeläget att slopa hela begreppet pensionsålder och i stället införa en valfrihet inom vida gränser för den enskilde att avgöra när han vill pensionera sig. Möjligheter till successiv nedtrappning av förvärvsarbetet har också ansetts önskvärda. Inte minst från medicinsk synpunkt har ett system som i stor utsträckning bereder sådana möjligheter ansetts ha betydande fördelar. Det nuvarande systemet med en fast pensionsålder bygger ju på tanken att den försäkrade iprincip förvärvsarbetar i full utsträckning fram till pensionsdagen och därefter skall kunna avstå från förvärvsarbete och leva på pensionen. Inte minst med hänsyn till att hälsotillstånd och andra faktorer av betydelse för arbetsförmågan givetvis i dessa åldrar varierar hos olika personer har flexibiliteten och möjligheten till gradvis nedtrappning av förvärvsarbetet framhållits som önskvärda. För att få de medicinska frågor belysta, som är av intresse i samband med en diskussion angående de ovannämnda problemen, har kommittén anordnat ett symposium med deltagande av professorn Sven Forssman, industriläkaren Sten Granath och docenten Alvar Svanborg. Vid symposiet gavs en allmän redogörelse för de medicinska Synpunkterna på frågorna om sänkning av pensionsåldern och önskvärdheten av valfrihet beträffande pensionsinträdet. Vidare belyste de närvarande läkarna en

SOU 1974: l 5 Allmän pensionsålder 83

rad särskilda frågeställningar beträffande åldrandet och dess betydelse för valet av pensionstidpunkt. Som en allmän sammanfattning av vad som framkom vid läkarsymposiet kan sägas, att vad ovan sagts om önskvärdheten av individuell valfrihet beträffande pensioneringstidpunkt underströks. Även möjlighet till gradvis nedtrappning av förvärvsverksamheten framhölls som önskvärd. Något som entydigt skulle tala för ett behov av en generell sänkning av pensionsåldern förekom däremot inte. Det framhölls att hälsotillståndet och andra faktorer av betydelse för arbetsförmågan varierar starkt i de aktuella åldrarna. Enbart tillhörighet till visst yrke ansågs inte vara någon lämplig avgränsning för en särskild pensionsålder. Både inom privat och offentlig tjänstepensionering finns i princip pensionsåldrar fastställda. På den privata sektorn utgör de som tidigare nämnts i allmänhet 65 år. Inom offentlig pensionering arbetar man med s. k. pensioneringsperioder, under vilka den enskilde kan bestämma när han skall gå i pension. Pensioneringsperiodens övre gräns betraktas ofta som ”pensionsåldern”. För många statstjänstemän utgör denna övre gräns 65 år. Det kan naturligtvis diskuteras att helt överge begreppet pensionsålder. Man skulle då helt knyta pensioneringen till nedtrappningen av arbetsinsatsen. Allteftersom man drog sig tillbaka från arbetet skulle arbetsinkomsten successivt ersättas av pension. Dock måste konstateras att inte ens i ett system av nu nämnd art begreppet allmän pensionsålder torde kunna helt utmönstras. Hemmamakar och egenföretagare utgör exempel på kategorier för vilka ett sådant system knappast skulle vara praktikabelt. En allmän riktpunkt för rätten till ålderspension får nog anses vara önskvärd också för andra kategorier. Begreppet allmän pensionsålder får i ett system med än flexiblare åldersgränser än det nuvarande den innebörden att det utgör den gräns vid vilken ”full” pension bör utgå utan någon prövning ifråga om inkomster eller arbetsförhållanden. l dagens samhälle måste man enligt kommitténs uppfattning betrakta begreppet allmän pensionsålder som en realitet som man inte utan vidare kan överge. I själva verket utgör begreppet pensionsålder en del av det allmänna pensionssystemet. Med allmän pensionsålder förstås då den ålder då oreducerad pension utgår utan annan prövning än att pensionsåldern uppnåtts. Av många människor upplevs det sannolikt som en fördel att det finns en bestämd åldersgräns, då de har rätt att få oreducerad pension. Vid vilken ålder skall då en ovillkorlig rätt till oreducerad ålderspension inträda? Som inledningsvis nämnts har den nuvarande pensionsåldern 67 år gällt sedan år 1914. Frågan om en sänkning av denna ålder har varit aktuell vid flera tillfällen under årens lopp. Riksdagen har sedan år 1962 årligen behandlat motioner med krav om en sådan sänkning. Stora grupper, statsoclh kommunalanställda, tjänstemän i privat tjänst och - med fullt ikraftträdande den l januari 1975 - arbetare inom SAF/LO-området har genom pensionsordningar vid sidan av den allmänna pensioneringen tillförsäkrats lägre pensionsålder än 67 år. Pensionsåldern 67 år gäller

84 Allmän pensionsålder SOU 1974: 15

alltså i huvudsak endast för dem som inte omfattas av de nämnda pensionsordningarna, bl. a. hemmamakar och egna företagare såsom lantbrukare. Dagens pensionärer har främst genom tillkomsten av ATP tillförsäkrats en ekonomisk trygghet, som - även om den inte innebär lika stora inkomster som under den aktiva tiden - dock ger en levnadsstandard som för de flesta inte ligger väsentligt lägre än standarden före pensioneringen. Härigenom har många, särskilt de för vilka arbetet upplevs som tungt, enformigt eller ointressant, kommit att uppfatta pensioneringen som något eftersträvansvärt. Man ser genom denna fram mot en fritid, som man vill hinna utnyttja innan krafterna definitivt avtagit. Välståndsutvecklingen i samhället har kommit samhällsmedlemmarna till godo inte bara direkt i form av höjda inkomster utan också indirekt genom lagstiftningsvis genomförda sociala reformer och avtalsvis mellan arbetsmarknadsparterna överenskomna förmåner utöver den kontanta lönen. Vid sidan av det egentliga socialförsåkringsområdet har sålunda för att tillgodose löntagarnas behov av vila och rekreation tillkommit lagstiftningar om förkortad arbetstid och lagstadgad semester. Löntagarnas krav på ökad fritid har härigenom accepterats som befogade och angelägna. Kommittén har funnit att motsvarande synpunkter kan läggas på önskemålen om en sänkt pensionsålder. Den allmänna uppfattningen hos befolkningen i aktiv ålder torde numera vara att det bör finnas möjlighet för den som så önskar att med oreducerad ålderspension dra sig tillbaka från arbetet vid en tidigare tidpunkt än den nuvarande pensionsåldern 67 år. För löntagarna i allmänhet är detta önskemål redan tillgodosett genom de särskilda tjänstepensioneringar som successivt tillkommit. Kommittén finner det naturligt och önskvärt att den allmänna pensioneringen anpassar sig efter den utveckling som ägt rum inom arbetslivet, där pensionsåldern 67 år numera saknar förankring. En sänkning av pensions-

åldern skulle också innebära rättvisa gentemot dem som inte i samma

mån som andra fått del av senare tiders välståndsutveckling i samhället. En sänkning av pensionsåldern är emellertid också ihög grad en fråga om resurser. I en vid betänkandet fogad bilaga redogörs för tänkbara samhällsekonomiska verkningar av en sänkning till 65 år av pensionsåldern. Intresset koncentreras till verkningarna beträffande produktionen och till den förändring i konsumtion och sparande som kan antas bli en följd av pensionsålderssänkningen. Beräkningarna angående antalet personer som på grund av annan pensionering än den allmänna har lägre pensionsålder än 67 år visar - i synnerhet sedan STP den l januari 1975 fått full verkan - stor del av befolkningen har lägre att en mycket pensionsålder. Detta förhållande förklarar att en pensionsålderssänkning av antytt slag enligt vad som sägs i bilagan kan antas medföra ett förhållandevis litet produktionsbortfall. Det ovan anförda föranleder kommittén att föreslå att den allmänna pensionsåldern sänks till 65 år. Med detta förslag avser kommittén självfallet inte att begränsa den valfrihet beträffande pensioneringstidpunkt, som det nuvarande pensionssystemet innehåller. Förslaget ger

Allmän pensionsålder 85

flexibilitet i detta avseende. också möjligheter till en ytterligare utbyggd emellertid kommitténs arbete. Beträffande denna viktiga fråga fortsätter av pensionsåldern har bedömts vara så ange- Den generella sänkningen av det ytterligare utredningsarbete som lägen att den inte bör uppehållas av valfriheten erfordras såvitt angår frågan om ytterligare utbyggnad och möjligheterna till successiv beträffande pensioneringstidpunkten övergång från förvärvsarbete till ålderspensionering. kommitténs bör sänkningen av den allmänna Enligt uppfattning ske så snart som möjligt. Kommittén föreslår att reformen pensionsåldern skall träda i kraft den l januari 1976. De överväganden som ligger till i detta hänseende redovisas i närmast följande avsnitt. grund för förslaget för för vilka redogörs i avsnitt 4.10, är Kostnaderna reformen, stora. Kommittén vill därför redan här nämna, att kostnadsfrågan mycket för valet av tidpunkt för ikraftträdandet. haft väsentlig betydelse

4.5 Ikraftträdande

av det närmast avsnittet innebär kommitténs Som framgår föregående om att en ovillkorlig rätt till full förslag i fråga pensionsåldern, skall fr. o. m. det den försäkrade fyllt 65 år. ålderspension föreligga innebär en betydelsefull och kostsam reform. Beträffande Förslaget kostnaderna hänvisas till avsnitt 4.10. lnte minst med hänsyn till de betydande kostnaderna är det väsentligt om när och på vilket sätt reformen skall träda i kraft. att ställa frågan i hela sin omfattning trädde i Den enklaste regeln skulle vara att reformen att under detta år kraft vid ingången av ett visst år. Det skulle innebära, tre åldersklasser skulle bli ålderspensionärer. Den l januari skulle 66- och år 67-åringar få pension, och successivt under året skulle de som fyller 65 Det kan diskuteras om det är lämpligt eller ens möjligt bli pensionärer. samma år låta tre åldersklasser gå i pension (två av att under åldersklasserna skulle ju dessutom pensioneras samma dag). Fördelen med en sådan regel är främst att den är enkel och klar och som ”rättvis” 65 år skulle skulle uppfattas på så sätt att ingen som fyllt trätt i kraft. behöva vänta på sin pension sedan väl reformen ett sådant omedelbart genomförande av Vissa svårigheter skulle medföra. träder naturligtvis i reformen emellertid Kostnadsaspekten Om reformen träder i kraft i hela sin omfattning på en gång förgrunden. för omedelbart med de belopp, som stiger kostnaderna försäkringen 4.10. Ett stegvis ikraftträdande å andra sidan skulle anges i avsnitt medföra en mera successiv upptrappning av kostnaderna. För administrationen måste det innebära en stor temporär extrabelastning att samtidigt

pensionera 3 årsklasser. En annan utväg vore, att ålderssänkningen trädde i kraft successivt på

så sätt att under ett år åldersklassen 66 år fick pension och att årsklassen för ett 65 år blev berättigad till pension ett eller några år senare. Förebild sådant ikraftträdande står att finna i ikraftträdandet av bestämmelserna Här skedde ikraftträdandet åldersklassom förtida uttag av ålderspension. vis.

86 Allmän pensionsålder

Kommittén har vid bedömningen av dessa båda alternativ kommit till den uppfattningen att ålderssänkningen bör ske iett steg. Avgörande för kommitténs ställningstagande har varit, att man härigenom får en enkel och klar regel, som genast vid ikraftträdandet ger alla i de båda aktuella åldersklasserna rätt till pension. Genom att 65-årsåldern i stort sett redan har genomförts på arbetsmarknaden genom avtal kommer en sänkning på en gång inte heller att mera allvarligt rubba tillgången på arbetskraft. I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av reformen gör sig olika synpunkter gällande. För administrationen är det nödvändigt med en viss förberedelsetid. Än viktigare är att de på kollektivavtal grundade personalpensionsordningarna - ITP och STP - hinner anpassas till den

nya situationen. Arbetsmarknadens parter måste ges skälig tid för en sådan anpassning. För en sådan fordras först förhandlingar och sedan tid för att förhandlingsresultatet skall kunna föras ut i tillämpning. Ikraftträdandet borde mot denna ske först bakgrund avsevärd tid efter det förslaget och beslutet framlagts om pensionsålderssänkningen fattats. Å andra sidan talar de skäl som till legat grund för förslaget om pensionsålderssänkningen, dvs. sammanfattningsvis att de grupper som nu har högre pensionsålder bör få sin pensionsålder sänkt till 65 år så snart som möjligt, för att tiden för ikraftträdandet ej skjuts allt för långt fram. Kommittén föreslår mot bakgrund av det sagda att pensionsälderssänkningen skall träda i kraft den l januari 1976.

4.6 Förtlda och uppskjutet

uttag

4.6.1 Gällande bestämmelser

Efter från den försäkrade framställning kan ålderspension tas ut före 67 års ålder, dock tidigast fr. o. m. den månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ålderspension tas ut i förtid, minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Pensionsuttag kan också uppskjutas. l sådana fall ökas pensionen på motsvarande sätt med 0,6 % per månad, dock att hänsyn inte tas till tid efter det att den försäkrade fyllt 70 år. En samordning är föreskriven mellan uttag av folkpension och tilläggspension. Förtida uttag måste enligt uttrycklig föreskrift avse båda pensionsdelarna. Sådan uttrycklig föreskrift saknas beträffande uppskjutet uttag, men reglerna har sådan konstruktion att den försäkrade inte har något att vinna på att ta ut tilläggspension men vänta med uttag av folkpension eller tvärtom. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag - liksom ökningen vid uppskjutet uttag - är livsvarig och bygger i huvudsak på

försäkringsmatematiska beräkningsgrunder. är att värdet av de Principen sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade i sin livstid uppbär skall bli detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension under förutsättning att han har en för befolkningen genomsnittlig livslängd. Det uppställs inga särskilda krav för rätt till förtida uttag av pension, t. ex. att den försäkrade skall sluta sitt förvärvsarbete. Däremot kan kommunalt

Allmän pensionsålder 87

ijanuari 1972 med förtida uttag av ålderspension Tabell 7 Antal folkpensionärer efter kön, födelscår och ålder vid pensionsuttaget.

vid en ålder av Ålderspension Födelseår Antal pensionärer med ålderspension uttagen årsbelopp kr. n 65 år-65 år 66 år-66 år Summa 63 ar-63 år 64 år-64 år

1909 33 356 176 502 247 Summa

Kvinnor 1207 314 193 1896 5 119 269 854 1897 5 134 233 865

1966 1901 11799 976 2188

20 085 108 202 031 Summa 5 338

Omkring 2 300 pensionärer uppbär f. n. pension, som uttagits efter 67 års ålder.

88 Allmän pensionsålder

bostadstillägg eller hustrutillägg inte till utgå ålderspension förrän pensionären uppnått 67 års ålder.

4.6.2 Statistiska uppgifter

F. n. uppbär i runt tal 62 000 pensionärer ålderspension från folkpensioneringen som uttagits före 67 års ålder. Motsvarande siffra för tilläggspensioneringens del utgör ca 37 000. Tabell 7 visar antalet folkpensionärer ijanuari 1972 med förtida uttag av ålderspension efter kön, födelseår och ålder vid pensionsuttaget.

4.6.3 Förtida och uppskjutet

uttag efter pensionsâldersreformen

I avsnitt 4.4 har kommittén redovisat sitt förslag om en generell sänkning av pensionsåldern till 65 år. Kommittén har där också gett till känna, att den i ett kommande betänkande kommer att redovisa sina synpunkter på frågan om flexibilitet i avseende på pensionsåldern. En av de anordningar till främjande av individuell valfrihet beträffande för inträdet tidpunkten i pensionsåldern, som har stor betydelse, är möjligheten till förtida och

uppskjutet uttag. Av det sagda framgår, att kommittén har den uppfattningen, att det i den nu aktuella reformetappen inte är påkallat med några större förändringar i de nämnda reglerna och att alltså möjligheten till förtida och uppskjutet uttag bör bibehållas även sedan den normala pensionsåldern sänkts till 65 år. Den möjlighet att tillgodose individuella önskemål beträffande pensioneringstidpunkten, som de nämnda anordningarna erbjuder, är enligt kommitténs mening så värdefull att det inte kan komma ifråga att ta bort den. De förändringar beträffande det förtida och uppskjutna uttaget, som kan finnas påkallade till främjande av ytterligare flexibilitet i fråga om pensionsåldern, kommer kommittén som nämnts att ta ställning till i ett kommande betänkande. Den föreslagna sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år ger

enligt kommitténs uppfattning inte i och för sig anledning till ändringar i det förtida resp. uppskjutna uttagets principiella konstruktion. sänkningen av åldern för det normala pensionsinträdet innebär i detta avseende endast att pensionsförmånens normalnivå uppnås vid 65 års ålder istället för vid 67 års ålder. Pension skall således kunna tas ut i förtid före 65 års ålder och uppskjutas till efter 65 års ålder. En fråga som i denna situation kan diskuteras är om den generella pensionsålderssänkningen bör föranleda ändrade tidsgränser för rätt att i förtid ta ut pensionen resp. uppskjuta pensionsuttaget. Som ovan nämnts gäller enligt nuvarande ordning 63 resp. 70 års ålder. Dessa tidsgränser har gällt alltsedan reglerna om förtida och uppskjutet uttag infördes. Om ”normalnivån” sätts till 65 år och reglerna i övrigt lämnas orörda innebär det att pension, som uttas vid 63 års ålder reduceras med (24.0,6) 14,4 % i förhållande till ”normalnivån” istället som f. n. (48 - 0,6) 28,8 % i förhållande till samma nivå. Beträffande uppskjutet uttag innebär sänkningen av åldern för ”normalnivån” att pensionen vid 70 års ålder blir högre än f. n. - (60 - 0,6) 36 % av nämnda nivå istället som f. n.

Allmän pensionsålder 89

(36 - 0,6) 21,6 %. I samband med att kommittén i ett kommande betänkande redovisar

som bör rekomsina synpunkter på vilka flexibilitetsfrämjande åtgärder menderas återkommer kommittén till denna fråga. Enligt kommitténs

finns inte tillräckliga skäl att i avvaktan på den fortsatta uppfattning nu föreslå i de berörda reglerna. Kommittén utredningen ändringar beräknas slutföra sitt arbete under år 1974, varför nämnda spörsmål kan

bli föremål för statsmakternas prövning under år 1975 och eventuellt nya som sänkningen av den regler börja gälla fr. 0. m. år 1976, dvs. samtidigt allmänna pensionsåldern träder i kraft. Kommitténs förslag i dessa delar innebär alltså, att pension skall kunna från 63 att skall kunna tas ut i förtid års ålder, pensionsuttaget till 70 års ålder samt att avdrags- resp. påslagsfaktorn skall uppskjutas utgöra 0,6 % per månad.

Det nuvarande beståndet av i förtid uttagna och uppskjutna 4.6.4

pensioner redovisats f. n. ålderspension, som Enligt de siffror som tidigare utgår i runt tal 62 000 pensionärer. Motsvarande tagits ut före 67 års ålder, till 2 300. siffra för pensioner som uttagits efter 67 års ålder utgör är hur man skall förfara med En fråga, som påkallar uppmärksamhet, som vid ikraftträdandet av sänkningen av den allmänna de pensioner, på grund av förtida resp. uppskjutet uttag är reducerade pensionsåldern kan komma att resp. förhöjda. Den pensionär som gjort förtida uttag, finna reduktionen orättvis när en generell sänkning av pensionsåldern sker. Den som uppskjutit sitt pensionsuttag kan komma att anse påslaget

för litet i motsvarande situation. Man måste komma ihåg, att reduktionen

resp. påslaget är livsvariga. ifrån de nämnda svårigheterna skulle vara att i Ett sätt att komma föreskriva att avdraget skall samband med pensionsålderssänkningen reduceras resp. påslaget uppräknas med det belopp som ålderssänkningen motsvarar (0,6 % - 24 månader).

Hela resonemanget om att de pensioner, som reducerats på grund av av rättviseskäl bör uppräknas bygger på tanken att dessa förtida uttag, i förhållande till situationen efter det en pensioner bör nollställas sänkning av pensionsåldern har skett. Härvid får man dock tänka generell vid på hela den pensionärskader, som enligt tidigare regler pensionerats rättviseskäl kan anföras för en kompensation åt 67 års ålder. Samma pensionärerna får dessa pensionärer på grund av att de nytillkommande redan vid 65 års ålder. Om man räknar om alla oreducerad pension och sätter dem i relation till de nya förtida och uppskjutna uttag kan detta sägas vara en ”orättvisa” mot dem som enligt bestämmelserna de gamla bestämmelserna uttagit sin pension vid 67 års ålder. Dessa får som de som uttagit pensionen i förtid eller inte tvi år ”till skänks uppskjntit sitt uttag. Av cet anförda framgår att rättviseskäl lika gärna kan åberopas mot en

90 Allmän pensionsålder

uppräkning som för en sådan. Kommittén har kommit till den uppfattningen, att omräkning av det bestånd av i förtid uttagna och uppskjutna pensioner, som finns vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen, inte bör ske. Ett sådant betraktelsesätt ligger helt i linje med grundsatsen att pensionsålderssänkningen är avsedd att komma blivande pensionärer till del. Kommittén i kapitel framlägger 5 förslag till väsentliga förbättringar av folkpensionerna. Dessa förbättringar kommer dem som är pensionärer vid ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen till godo. För personer födda under åren 1909-1912 fordras speciella övergångsregler. Dessa regler kommenteras i specialmotiveringen till de föreslagna ändringarna i lagen om allmän försäkring.

4.7 Tilläggsförmåner m. m.

4.7.1 Pensionstillskott

Kommitténs förslag i fråga om pensionsåldern innebär som tidigare nämnts att en ovillkorlig rätt till ålderspension skall föreligga fr. o. m. det den försäkrade fyllt 65 år. Till i form folkpension av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår pensionstillskott enligt nu gällande regler till som inte har ATP eller pensionärer har låga ATP-belopp. Pensionstillskottet utgör f. n. 15 % av basbeloppet och stiger årligen den l juli med 3 % av basbeloppet fram t. o. m. år 1978, då det blir 30 % av basbeloppet. Om grundförmånen är reducerad eller förhöjd på grund av förtida uttag resp. uppskjutet uttag reduceras resp. uppräknas pensionstillskottet i motsvarande mån. I samband med den generella sänkningen av pensionsåldern till 65 år, som kommittén föreslår, måste göras ett ställningstagande till frågan om pensionstillskott från 65 års ålder skall utgå med det belopp som nu utgår från 67 års ålder eller om nu gällande reduktion skall bibehållas. Enligt kommitténs uppfattning bör det förstnämnda väljas. Detta ligger helt i linje med innebörden i förslaget om ålderssänkning. Meningen är ju att pensionen för dem som pensioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års ålder som nu utges från 67 års ålder. Kommitténs förslag i denna del innebär alltså, att pensionstillskott skall utgå med fullt belopp till pension som uttas vid den i framtiden gällande pensionsåldern 65 år. Nuvarande konstruktion med reduktion resp. avräkning bibehålls på så sätt att pensionstillskott till pension uttagen efter 63 men före 65 års ålder reduceras och att pensionstillskott till efter 65 men före pension uttagen 70 års ålder uppräknas. Av kommitténs uttalanden i avsnitt 4.6.3 framgår att denna reduktion resp. uppräkning även för framtiden föreslås vara 0,6 % per månad. I kapitel 5 föreslår kommittén en allmän höjning av pensionstillskotten med verkan fr. o. m. den l juli 1976.

4.7.2 Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg utgår numera i alla rikets kommuner. Tillägget utgår till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension,

Allmän pensionsålder 91

eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen förtidspension eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg. de grunder kommunen själv bestämmer. Avvikel- Tillägget utgår enligt se från de fastställda för vilka i lagen inkomstprövningsreglerna, kan redogjorts i kapitel l, får dock inte göras. Kommunalt bostadstilläg enligt gällande regler inte utgå till ålderspension, som uppbärs för tid före den månad, då den pensionsberättigade fyller 67 år. Det kommunala bostadstillägget utgör en viktig del i det trygghetssystem, som skapats genom pensioneringen. Genom inkomstprövningsförbehållet de pensionärer, som har det reglernas uppbyggnad är tillägget Särskilt som inte har ATP-pension eller har sämst ställt. de pensionärer, en låg sådan pension, träder här i blickfältet. För dessa kategorier utgör tillägget en omistlig del av pensionen. Som nämnts i den mera ingående redogörelsen för reglerna i kapitel l uppgår tillägget i många fall till lika faktiska Det kan konstatestort belopp som pensionärens hyreskostnad. ras, att för stora pensionärskategorier tillägget är av avgörande betydelse för möjligheten att klara sig på pensionen. Det anförda leder fram till slutsatsen, att reglerna för det kommunala bostadstillägget i samband med den generella pensionsålderssänkningen bör ändras på sådant sätt att tillägget kan utgå från 65 års ålder. Ett vidhållande av 67-årsäldern i detta hänseende skulle beträffande vissa pensionärer kunna medföra att dessa tvingades uppskjuta pensionsuttaget. Kommittén föreslår alltså att kommunalt bostadstillägg skall kunna utgå till ålderspension som uttas från 65 års ålder.

4.7.3 Hustrutillägg tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form Hustrutillägg av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv ej åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun ej fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år. Hustrutilläggets maximibelopp skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av utgör folkpension i form av ålderspension till två makarjämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skall man utgå från de ålderspensionsbelopp Hustrutillägget är inkomstsom gäller vid uttag fr. o. m. 67-årsmånaden. ikapitel l. Hustrutillägg kan enligt prövat enligt regler, för vilka redogjorts ej utgå till ålderspension som åtnjuts för tid före den gällande regler månad då den pensionsberättigade fyller 67 år. Det ligger enligt kommitténs i sakens natur, att denna åldersgräns bör sänkas uppfattning till 65 år. till 65 år i samband med en generell sänkning av pensionsåldern Till stöd för denna ståndpunkt kan åberopas skäl av i stort sett samma slag som anförts i närmast föregående avsnitt i fråga om de kommunala bostadstilläggen.

92 Allmän pensionsålder

4.7.4 Barntillágg

Enligt gällande regler utgår till ålders- eller förtidspension barntillägg för varje barn under 16 år till försäkrad eller försäkrads om den hustru,

försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet.

Till ålderspension, som den försäkrade uppbär för tid före 67 år, eller till pension, som tillkommer gift kvinna, utgår inte barntillägg. Gift kvinna, som stadigvarande lever ätskild från sin make, kan dock erhålla barntillägg för barn, som hon stadigvarande sammanbor med eller har vårdnaden om. Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet. Om barnet är berättigat till barnpension utgör det lO % av basbeloppet. den Åtnjuter försäkrade ATP minskas honom tillkommande med hälften av barntillägg tilläggspensionen i den mån denna för år räknat halva överstiger basbeloppet. Kommitténs förslag om en sänkning av pensionsåldern till 65 år aktualiserar frågan om barntillägg skall kunna från denna utgå redan ålder. Även i fråga om barntilläggen bör enligt kommitténs uppfattning anläggas det synsättet, att tillägget utgör en del av den sammanlagda pensionsförmån, som bör tillkomma den försäkrade vid den generella pensionsåldern. Kommittén föreslår alltså, att barntillägg till ålderspension skall kunna utgå till pension som uttas vid 65 års ålder.

4.7.5 lnvaliditetsersättning

lnvaliditetsersättning utgår enligt nu gällande regler till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte Sådan åtnjuter pension. ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind, om blindheten inträtt innan han fyllde 63 är, dels försäkrad som utför förvärvsarbete om han på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Studier jämställs med förvärvsarbete. till blind lnvaliditetsersättning utgör 60 % av basbeloppet. Annan invaliditetsersättning utgör 60 eller 30 % av basbeloppet allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek. Som framgår av det sagda utgår invaliditetsersättning under tid då vederbörande inte uppbär pension. En sänkning av pensionsåldern till 65 år medför att rätten till kommer invaliditetsersättning att upphöra vid denna ålder. Någon invändning häremot kan enligt kommitténs uppfattning inte resas. Den försäkrade får ju enligt förslaget fr. o. m. denna tidpunkt dels pension och dels - i den mån förutsättningarna härför är uppfyllda invaliditetstillägg.

Allmän pensionsålder 93

4.8 för det sextiofjärde och sextiofemte

Pensionspoäng levnadsåret

4.8.1 Gällande bestämmelser

Reglerna om fastställande av pensionspoäng finns i l 1 kap. AFL. av den inkomsten delad Pensionspoäng utgörs pensionsgrundande med det vid årets basbeloppet. Pensionspoäng beräknas ingång gällande med två decimaler. Beräkningen för fastställande av den pensionsgrunför visst år sker på grundval av den försäkrades inkomst dande inkomsten under är att hänföra till inkomst av anställning året, i den mån inkomsten inkomst av annat förvärvsarbete. I detta sammanhang kan nämnas eller för de båda i vissa hänseenden olika regler. att inkomstslagen gäller Sålunda är undantagande från försäkringen möjligt när det gäller inkomst av annat förvärvsarbete medan undantagande däremot inte är möjligt

beträffande inkomst av anställning. för inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs- Gemensamt arbete är emellertid att inkomstberäkningen grundas på den försäkrades till inkomstskatt. I princip kan alltså endast inkomster, taxering statlig vilka pensionsrätt. För det år då för skattskyldighet föreligger, grunda avlidit skall inkomst inte den försäkrade någon pensionsgrundande för honom. härom har motiverats av att den beräknas Stadgandet inkomst under dödsåret saknar betydelse för bedömande av försäkrades hans efterlevandes rätt till familjepension och storleken av sådan pension. att inkomst inte beräknas för år Med hänsyn till pensionsgrundande före det varunder den försäkrade fyller l6 år och ej heller för år efter det år blir alltså den maximala tid för vilken varunder han fyller 65 inkomst kan beräknas 50 år. pensionsgrundande Det är av administrativa skäl en fördel att inkomst för det år, som närmast föregår det, varunder den försäkrade fyller 67 år och ålderspensåledes normalt utgå, inte påverkar pensionens storlek. sionen börjar inkomsten för ett år inte kan fastställas Eftersom den pensionsgrundande förrän ett gott stycke in på följande år, skulle uppgift om pensionspoäng för det sextiosjätte året i många fall inte föreligga, då ålderspensionen

skulle börja utgå. Full ålderspension utgår om den försäkrade tillgodoräknas pensionsför 30 år. Pensionen beräknas därvid efter medeltalet av de 15 poäng årens I åtskilliga fall, då den försäkrade inte redan före bästa poängtal. år eller för det sextiosjätte året har 30 poänggivande pensionspoängtalet det året skulle bland de 15 bästa årens poäng, skulle sextiosjätte ingå att inkomst inte beräknas för tid därför, om regeln pensionsgrundande efter det år den försäkrade fyllt 65 år inte funnes, pensionen inte kunna bestämmas slutligt vid det tillfälle pensionen skulle börja utgå. att inkomst inte beräknas för tid efter det Regeln pensionsgrundande 65 år torde grad inverka på frågan om år den försäkrade fyllt iobetydlig över huvud skall eller ej. Endast i det fall då den ålderspension utgå försäkrade t. o. m. sitt sextiofemte år förvärvat endast två års pensionskan bestämmelserna få avgörande betydelse på grund av det i AFL poäng, som villkor för över uppställda kravet på tre års poäng pensionsrätt

94 Allmän pensionsålder

huvud taget. Om den försäkrade förtida gör uttag av ålderspension, tas vid pensionsberäkningen hänsyn även till pensionspoäng, som kan föreligga för det år som närmast föregår det varunder pensionen börjar utgå. Tas pensionen således ut under det år, varunder den försäkrade fyller 66 år, eller tidigare, blir det alltså fråga om att först bestämma pensionen provisoriskt och därefter omräkna den sedan man fått kännedom om den pensionsgrundande inkomsten och därmed poängtalet. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas t. 0. m. det sextiofemte levnadsåret under förutsättning att den försäkrade inte redan åtnjuter ålderspension eller förtidspension enligt AFL. Vid lagens tillkomst ansågs det ligga i sakens natur att den, som redan tagit ut sin ålderspension, inte skulle få fortsätta att tjäna in pensionsrätt. Det stadgades därför, att beräkning av pensionsgrundande inkomst inte skulle göras för år, under vilket den försäkrade åtnjöt ålderspension. Att den försäkrade åtnjuter under visst år innebär pension att pensionen skall belöpa på ifrågavarande år eller del därav. Pensionen behöver alltså inte ha börjat utbetalas under året. Bestämmelsen att beräkning av pensionsgrundande inkomst inte heller skall ske för år, varunder den försäkrade åtnjutit förtidspension, sammanhänger med hur beräkningen av pensionspoäng sker för försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension. I sådant fall skall - under vissa nämligen förutsättningar förtidspension beräknas efter en metod, som utgår från att pensionspoäng antas ha tillgodoräknats den försäkrade för tiden från

försäkringsfallet fram t. o. m. det år då den försäkrade 65 år. fyller Pensionen beräknas därefter på samma sätt som en ålderspension. För att den ålderspension som utgår vid 67 års ålder skall bli lika stor som förtidspensionen vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan måste pensionspoäng föreligga i en utsträckning som motsvarar de poängantaganden, som legat till grund för beräkningen av förtidspensionen. Skulle förtidspensionen ha upphört att utgå, måste sätt på motsvarande pensionspoäng finnas för de år då förtidspensionen om inte en utgått, sådan försäkrad i fråga om sin rätt till ålderspension skall komma i sämre läge än den som uppburit förtidspension ända fram till 67 års ålder. På grund härav har i AFL stadgats, att pensionspoäng skall tillgodoräknas den försäkrade för varje år varunder han åtnjutit förtidspension trots att pensionsgrundande inkomst inte beräknats för honom.

4.8.2 Kommitténs synpunkter

Som framgår av redogörelsen i närmast föregående avsnitt tillgodoförs

enligt gällande regler den försäkrade pensionspoäng t. o. m. det år då han fyller 65 år. En sänkning av pensionsåldern till 65 år skulle omöjliggöra att - med bibehållande av nuvarande poängregistreringsmetodik - vid pensioneringstillfället beakta faktiskt intjänade för det pensionspoäng sextiofjärde och sextiofemte levnadsåret. Nuvarande regler ger möjlighet till poängförvärv under maximalt 50 år (från det sextonde t. o. m. det sextiofemte Den s. k. 30-årslevnadsåret.)

Allmän pensionsålder 95

regeln innebär att poängår utöver 30 saknar betydelse för pensionsberäkkan det möjligen ifrågasättas om det ningen. Från dessa utgångspunkter finns anledning att vid en sänkning av pensionsåldern behålla möjligheten under det sextiofjärde och sextiofemte levnadsatt intjäna pensionspoäng året. Även om man undantar dessa år bli ju tidsmarginalen så stor som 18 år. I normalfallet, dvs. då en person i unga år år går ut på arbetsmarknaden och stannar där fram till pensionsåldern skulle det inte ha någon om man tog bort möjligheten att intjäna poäng för det sextiobetydelse levnadsåret. Det ges utrymme för frånvaro från fjärde och sextiofemte arbetsmarknaden under så många år att utbildning, militärtjänst och jämavbrott i förvärvsarbetet väl ryms inom marginalen. Även barnsförbara börd och omvårdnad om minderåriga barn bör normalt sett rymmas inom den angivna tidsmarginalen. skulle emellertid ett borttagande av möjligheten att För vissa grupper åren få betydelse. För alla som av en eller intjäna poäng under de aktuella kommer ut i förvärvslivet så sent att det sextiofjärde och annan anledning sextiofemte levnadsåret behövs” för att få 30 poängår skulle ett bortatt intjäna poäng under dessa år få betydelse. Trotagande av möjligheten ligen utgör hemmafruar, som vårdat barn och sökt sig ut i förvärvslivet först sedan barnen blivit vuxna, här en betydelsefull grupp. l detta sammanhang kräver övergångsgenerationen speciell uppmärksamhet. För dem som är födda under åren 1896-1914 har 30-årsregeln ersatts med en För dem som är födda under tiden 20-årsregel. 1915-1923 behövs i stället för 30 år följande antal poängår för full

pension:

- hit räknas årsklasser- Som synes har man för övergångsgenerationen i slutet av 1980-talet - att räkna na fram t. o. m. dem som pensioneras med betydligt smalare tidsmarginal. För dessa åldersklasser har i regel Om möjligheten till poängförvärv för de båda varje poängår betydelse. sista åren togs bort skulle detta alltså medföra en lägre pensionsnivå. Det bör i detta sammanhang också framhållas, att en pensionsåldersmed två år för vissa pensionärer med all sannolikhet kommer att sänkning medföra, att den pensionsgrundande inkomsten under det sextiofemte levnadsåret kommer att bli lägre än som varit fallet före ålderssänkningen. Man kan alltså konstatera att även om rätten till poäng under detta år kvarstår man kommer att förlora på reformen. Hur stor denna förlust i det enskilda fallet blir är beroende av - förutom storleken av den bortfall-

96 Allmän pensionsålder

na pensionsgrundande inkomsten - utfallet av såväl 30-års- som 1 S-årsreglerna. Å andra sidan uppvägs denna s. k. förlust av att rätt till full ålderspension kommer att föreligga två år tidigare än enligt nuvarande regler. Enligt kommitténs uppfattning kan utan större olägenhet möjligheten till poängförvärv under det sextiofemte levnadsåret tas bort försäk-

sedan

ringen kommit i full funktion. För övergångsgenerationen kan det med hänsyn till den betydelse det sista poängåret har för ett stort antal försäkrade inte komma i fråga att ta bort möjligheten till poängförvärv under detta år. Kommittén är väl medveten om att ett bibehållande av poängåret sedan pensionsåldern sänkts till 65 år kommer att medföra dels den konsekvensen att försäkrad kommer att kunna tjäna in pensionsrätt på inkomster han förskaffar sig efter det han börjat uppbära ålderspension, dels en administrativ att merbelastning på så sätt en provisorisk poängberäkning får ske i avvaktan på att den slutliga kan poängen fastställas. Kommittén föreslår på grund av det sagda att möjlighet till poängförvärv under det sextiofemte levnadsåret bibehålls för dem som är födda tidigare än år 1925. För de yngre åldersklasserna däremot föreslår kornmittén att i normala fall poäng ej skall tillgodoräknas för det sextiofemte levnadsåret. Ej heller föreligger sådant behov för personer födda tidigare än år 191 l. Dessa frågor behandlas i specialmotiveringen till 15 kap. l § AF L.

4.9 Vissa konsekvenser av en

sänkning av pensionsåldern

4.9.1 Allmän försäkring

Den föreslagna sänkningen av den allmänna pensionsåldern får vissa konsekvenser för den allmänna försäkringens övriga grenar. Inom får åldersgränsen sfukfärsäkringen för hemmamakeförsäkringen sänkas från 67 till 65 år (AFL 3 kap. 3 § andra stycket). l 3 kap. 3 § första stycket och 4 kap. 3 § AFL ges regler som begränsar tiden för ersättning för sjukhusvård och sjukpenningtid efter uppnådda 67 år. Även dessa åldersgränser får sänkas till 65 år. För den frivilliga sjukpenningförsäkringen får en sänkning av pensionsåldern konsekvenser på så sätt att möjligheten att teckna sådan försäkring kommer att upphöra tidigare. Den som ej är berättigad att uppbära sjukpenning kan nämligen inte teckna frivillig sjukpenningförsäkring. . Beträffande konsekvenserna för yrkesskadeförsäkringens del kan i korthet nämnas följande. Yrkesskadelivränta fastställs enligt regler i 16 och 20 §§ YFL att utgå med visst belopp fram till dess livräntetagaren fyller 67 år och med reducerat belopp för tiden därefter. Denna åldersgräns bör sänkas till 65 år i samband med en sänkning av den allmänna pensionsåldern. Genom en sådan åtgärd uppnås att man såvitt gäller framtida yrkesskadefall får regler som ger i princip samma resultat som de nuvarande. Betydligt besvärligare är frågan om hur man skall förfara med äldre yrkesskadefall,

Allmän pensionsålder 97

dvs. sådana yrkesskadade som vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen enligt lagakraftägande beslut har rätt till oreducerad livränta fram till 67-årsåldern. Frågan får lösas inom ramen för nuvarande samordningsbesom anger ett tak för de sammanlagda förmånerna från den stämmelser, allmänna försäkringen. Det bör nämnas, att motsvarande samordningsproblem uppkommer såvitt gäller militärersättningar. Ändringar i militärersättningsförordningen och förordningen om omreglering av militärersättningar blir erforderliga. Även i annan lagstiftning - t. ex. arbetslöshetsförsäkringen och lagen - förekommer med anknytning till om anställningsskydd åldersgränser allmänna Kommittén återkommer i sitt senare den pensionsåldern. betänkande till dessa frågor i samband med behandlingen av spörsmålet om en utbyggd flexibilitet beträffande pensioneringstidpunkten.

4.9.2 Annan pensionering än den allmänna

Stora grupper är som bekant enligt särskilda personalpensionsordningar tillförsäkrade lägre pensionsålder - i regel 65 år - än vad som gäller inom den allmänna försäkringen. Här bör nämnas den statliga och kommunala personalpensioneringen, de privatanställda tjänstemännens ITP-pension för alla arbetare inom SAF/LO-området, som samt STP-pensioneringen kommer att vara i full funktion år 1975. Gemensamt för dessa pensionsordningar är att de bygger på avtal mellan arbetsgivare- och arbetstagarorganisationerna. I princip ger de ”hel pension,under åren 65-67 och ger för tiden därefter en påbyggnad på förmånerna från den allmänna försäkmellan dessa pensionsordningar och den allmänna ringen. Samordningen pensioneringen bygger såvitt gäller de statliga och kommunala pensionerna på en bruttosamordningsprincip, dvs. pensionären garanteras en på visst sätt beräknad pensionsnivå, som uppnås genom att personalpensiout intill denna nivå oavsett vilken storlek förmånerna från neringen fyller den allmänna pensioneringen har. ITP- och STP-pensioneringen har i fråga om pension efter 67 års ålder en nettosamordningsprincip, dvs. personalpensionen utgör ett fast belopp utan hänsyn till hur stora förmånerna från den allmänna försäkringen är. En utförligare redogörelse för personalpensionssystemen har lämnats i kapitel 2. Som nämnts har personalpensionsordningarna sin grund i avtal på arbetsmarknaden. Ändringar i dessa ordningar kan därför inte ske genom lagstiftningsåtgärder, och det kan alltså inte ankomma på pensionsålderskommittén att föreslå de ändringar i samordningsreglema med den allmänna som blir erforderliga vid en sänkning av den pensioneringen, allmänna Det synes emellertid uppenbart, att de avtalspensionsåldern. slutande kommer att få anledning att parterna på arbetsmarknaden förhandla om och ta ställning till de betydande förändringar i personalsom den föreslagna sänkningen av den allmänna pensionsordningarna, pensionsåldern måste medföra.

98 Allmän pensionsålder sou 1974:15

4.9.3 Övrigt

Utöver de följder av en sänkning av den allmänna som pensionsåldern, ovan nämnts och som tar sikte på den allmänna försäkringen och nära angränsande fält, kan följande nämnas. För personer i åldrarna 65-66 år kommer med all sannolikhet behovet av .vocialhjälp att minska. En viss kostnadsbesparing för det allmänna, som emellertid är svår att beräkna, kommer härigenom att uppstå. Livräntor, som grundar sig på skadeståndsrättsliga förhållanden (trafiklivräntorna är den utan jämförelse mest betydelsefulla gruppen), fastställs ofta till ett högre belopp för tiden fram till 67-årsåldern och till ett lägre belopp för tiden därefter. Från trafikförsäkringsanstalternas nämnd har inhämtats följande synpunkter på denna fråga. Vid bestämmandet av trafiklivräntorna tar man principiellt hänsyn till att arbetsförmågan avtar vid stigande ålder. en av nämnden Enligt tillämpad schablon sänks livräntan till hälften vid 67 års ålder. Grunden härtill är inte pensionsåldern som sådan utan antagandet att arbetsförmågan avtar. Man har t. ex. använt 67-års-schablonen beträffande lokförare, vars pensionsålder är 60 år. Grunden härtill är helt enkelt det förhållandet att personer med låg pensionsålder ofta arbetar efter denna och erhåller en betydande inkomst av arbete. Avsteg från schablonen sker ibland. Så har någon gång livräntan för lantbrukare sänkts först vid 70 års ålder. Dessa arbetar ju också regelmässigt längre. En sänkning av den allmänna pensionsåldern medför alltså inte någon ändring för nu utgående livräntor. Det är väl tänkbart att man vid ändrad pensionsålder också kommer att ändra den nuvarande schablonen. Privata och pensionsförsäkringar kapital- är när det gäller tidpunkten då förmånerna skall börja utgå ofta individuellt och därför anpassade skiftande till sin konstruktion. Trots detta kan man inte bortse ifrån att den allmänna pensionsåldern har stor för av betydelse utformningen sådana försäkringar. Därför medför en sänkning av pensionsåldern behov av att försäkringsvillkoren ändras i många fall.

4. l 0 Kostnader

De i detta reformerna kapitel föreslagna en generell sänkning av pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen till 65 år med de i - kommer att medföra kapitlet angivna följdreformerna avsevärda kostnader. Kostnadsökningarna, som beräknats i nuvarande penningvärde (februari 1974, basbelopp 8 100 kr.), utgör för år 1976 följande belopp i milj. kr.:

Summa l 540

Allmän pensionsålder 99

Kostnaderna för folkpension och hustrutillägg belöper på statsbudgeten, för de kommunala bostadstilläggen på kommunerna och för tilläggspensionen på ATP-avgifterna/AP-fonden. Kommittén behandlar finansieringsfrågorna i kapitel 7. För tilläggspensioneringens vidkommande kommer kostnaden att stiga avsevärt under de följande åren. Detta beror på att såväl antalet pensionärer som uppbär tilläggspension som pensionernas belopp ökar kraftigt. Kostnadsökningen under de närmaste åren framgår av tabell 8. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde (basbelopp 8 100 kr.).

Tabell 8

l00 Folkpensionernas sIandardurveck/ing

5 F

olkpensionernas standardutveckling

och

avvägningen av folkpensionsbeloppen

för och

gift ogift pensionär

5.1 Gällande bestämmelser och förmânernas nuvarande storlek

Ålderspensian inom folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om maken åtnjuter två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår ålderspensionen i förra fallet med 76 2/3 och i senare fallet med 80 % av basbeloppet (6 kap. 2 § AFL). Hel förtidspension inom folkpensioneringen utgör likaledes 90 % av basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om båda makarna åtnjuter förtidspension och endera eller båda erhåller partiell förtidspension, skall vid beräkningen av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra maken, 76 2/3 och, om halv förtidspension utgår till denne, 80 % av basbeloppet (7 kap. 4 § AFL). Änkepension utgör för änka, vars rätt till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med l/l5 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år ihemmet understeg 50 år (8 kap. 4 § AFL). Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepension utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den l juli 1960, är pensionen däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den l juli 1958 - den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den l juli 1958 - den 30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den l juli 1959 - den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning ( 16 § lagen om införande av AFL). Hustrutillägg är en inkomstprövad tilläggsförmån till folkpension. Sådant tillägg kan i princip tillkomma hustru till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst

Folkpensionernas srandardzuveCk/ing 101

maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena fem år. Hustrutilläggets av folkpension i form av ålderspension sidan sammanlagda årsbeloppet om till två makar jämte två pensionstillskott enligt lagen (1969:205) samt å andra sidan sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott om hustrutillägg och kommunalt pensionstillskott (1 § lagen 1962:392 bostadstillägg till folkpension). Hustrutillägg kan utgå även om mannen har endast partiell förtidspension. Hustrutillägget är då inte graderat som mannens Det har ansetts att den för rätten till hustrutillägg pension. föreskrivna inkomstprövningen fyller motsvarande funktion. av folkpensioneringens nu redovisade bestämmelser Vid tillämpningen som stadigvarande lever åtskild från sin skall gift pensionsberättigad, med om inte särskilda skäl make, likställas ogift pensionsberättigad till annat. Med gift pensionsberättigad likställs å andra sidan föranleder som sammanbor med någon, med pensionsberättigad, stadigvarande vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn (10 och kommunalt bostadskap. l § AFL och 9 § lagen om hustrutillägg

tillägg till folkpension.) Den inom folkpensioneringen gällande principen att gift försäkrad tillerkänns till uttryck såvitt gäller lägre pension än ogift har inte kommit

Tabell 9

Pensionären har Ogift pensionär Gift pensionär vars make samt gift vars make _ __ u har 1/2 för- har 2/3 for- fyllt 67 ar eller dessej har ålders_ elle, förinnan har ålderstidspension tidspension förtidspension och hel för-

ej heller fym 67 å, pension eller

tidspension

Per år Per månad Per år Per månad Per år Per månad Per år Per månad kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.

1/2 förtidspension 3 645

Summa

102 Folkpensionernas

srandardurveck/ing

tilläggsförmånen pensionstillskott. Enligt lagen om pensionstillskott utgår således pensionstillskott med samma belopp till gift och ogift. Tillskotten f. n. till uppgår 15 % av basbeloppet. De ökar med 3 % av basbeloppet årligen den l juli till dess att de den l juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet. Folkpensionsförmånernas nuvarande årsbelopp (basbelopp 8 100 kr.) framgår av tabell 9. Ogift ålderspensionär med helt pensionstillskott uppbär som framgår av tabellen för år 8 505 kr. Motsvarande siffra för gift pensionär är 6 885 kr.

5.2 Utvecklingen beträffande folkpensionernas belopp

Genom lag den 30 juni 1913, som trädde i kraft den 1 januari 1914, infördes en allmän pensionsförsäkring. Försäkringen var obligatorisk och omfattade i princip hela befolkningen. var sammansatt av å Försäkringen ena sidan en på årliga avgifter uppbyggd livränteförsäkring med efter i princip försäkringstekniska grunder individuellt beräknade pensioner samt å andra sidan en av allmänna medel bekostad understödsverksamhet, grundad på behovsprincipen. Genom erläggandet av avgifter förvärvades rätt till avgiftspension att från inträdet utgå av varaktig oförmåga till arbete (invaliditet) och senast från fyllda 67 år även om invaliditet då icke var för handen. Ännu i början av 1930-talet var medelvärdet av nybeviljade endast 31 á 32 kr. om året avgiftspensioner för män och ll á 12 kr. om året för kvinnor. Utöver avgiftspensionen utgick av allmänna medel pensionstillägg till pensionstagare vars ärsinkomst understeg visst belopp. Pensionstilläggens maximibelopp utgjorde ursprungligen för man 150 och för kvinna 140 kr. om året. 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring ersattes av 1935 års lag om folkpensionering. Den lagstiftning, som genomfördes år 1935, innebar en principiell förändring av folkpensioneringens uppbyggnad. Den tidigare pensionsordningen, som var byggd på premiereservsystemet, övergavs och i dess ställe infördes ett system med begränsad fondering av de pensionsavgifter som även enligt den nya lagen skulle utgå. Avsikten med denna fortsatta men begränsade fondbildning var närmast att man därigenom ville erhålla ett stöd för de grundpensioner, som skulle träda i stället för de äldre avgiftspensionerna och liksom dessa utgå utan behovsprövning. Grundpensionernas storlek blev emellertid nu inte längre försäkringstekniskt beroende av de erlagda avgifterna. Den fortsatta fonderingen avbröts år 1939 och har sedan ej återupptagits. I huvudsaklig överensstämmelse med den äldre lagstiftningen kombinerades i 1935 års lagstiftning om folkpensionering rätten till grundpension med efter behovsprövning utgående tilläggspensioner. Pension utgick vid varaktig oförmåga till arbete och senast vid 67 år. Tilläggspensionens maximibelopp fastställdes i 1935 års lag om folkpensionering till 250 kr. om året. Enligt en förordning om invalidunderstöd kunde under vissa förutsättningar sådant understöd utgå till invalid, som ej var berättigad till grundpension, efter samma regler som tilläggspension.

standardurveckling 103 Folkpensionemas

av tillåggspensionerna. I sam- År 1937 genomfördes dyrortsgradering lagstiftning om kommunala band med denna lagändring genomfördes fattigvårdssamhälle berättigades att till penpensionstillskott, varigenom vara i behov av fattigvård utbetala understöd sionstagare som befanns

som ej hade fattigvårdskaraktär. utökades till följd av levnadskostnadsstegringen folk- Under krigsåren avsevärt. Sålunda utgick dyrtidstillägg å tilläggspenpensionsförmånerna År 1944 lagstiftning om sionen m. m. från år 1941. genomfördes l anslutning därtill provisoriska förstärkningar av tilläggspensionerna. infördes utjämningspensioner för vissa pensionstagare. regler om särskilda Kostnaderna för folkpensioneringen var enligt 1935 års lagstiftning Grundpensionerna utgick helt fördelade mellan staten och kommunerna. av statsmedel, medan i övrigt kommunerna bidrog till pensionskostna-

derna. område skedde i och med Nästa stora reform på folkpensioneringens Denna lag innebar den antagandet av 1946 års lag om folkpensionering. att ålderspensionen, som bestämdes till 1 000 kr. om väsentliga nyheten, en av två pensionsåret för ogift och till 800 kr. om året för var och makar, inte till någon del blev inkomstprövad. Invalidpensioberättigade fortfarande dels i form av en icke inkomstprövad grundnen utgick Tillsampension och dels i form av en inkomstprövad tilläggspension. mans utgick grund- och tilläggspensionen med samma belopp som åldersinvalidiserad men vars invalipensionen. Till den, som inte var varaktigt ditetstillstånd kunde antas vara avsevärd tid, kunde tidsbegränsat sjuk-

bidrag utgå efter i huvudsak samma regler som gällde för invalidpensionen. I sin helhet inkomstprövade änkepensioner, som högst kunde uppgå

till 600 kr. om året, infördes också genom 1946 års reform. kunde i vissa fall förhöjas med tillägg, vilka De angivna förmånerna också de skulle anses som folkpension. Sådana tillägg var bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg och blindtillägg. Dessa tillägg var - alla inkomstprövade. Bostadstillägget, med undantag för blindtillägget till en indelning av kommunerna i bostadskostnadssom var anknutet var avsett att täcka merkostnaderna för bostad och bränsle inom grupper Det särskilda bostadstillägget var en de dyrare bostadskostnadsgrupperna. förmån, om vilken varje kommun själv kunde besluta. Fr. o. m. år 1954 avskaffades indelningen i bostadskostnadsgrupper de dittillsvarande bostadstilläggen och särskilda och ersattes samtidigt vilka skulle utgå med bostadstilläggen av kommunala bostadstillägg, kunde belopp och efter grunder som varje kommun själv i huvudsak

bestämma. Under de år som följde efter 1946 års reform höjdes folkpensionsbesuccessivt. År 1957 utgjorde sålunda pensionsbeloppen för ogift loppen 2 200 kr. och för två gifta 3 600 kr. 1958 års riksdag fattade mycket viktiga beslut rörande folkpensione- Man fastslog sålunda att ålderspensionen successivt skulle höjas så ringen. till 5 400 kr. för två pensionsberättigade makar att den år 1968 uppgick allt räknat i 1957 års penningvärde. Man och 3 600 kr. för ensamstående, också att fr. o. m. den l juli 1960 införa icke inkomstprövade beslöt

l04 Folkpensionernas

standardutveckling

änkepensioner för äldre änkor och änkor med barn. År 1959 fattades beslut om införande av den allmänna tilläggspensioneringen. Denna grundades helt på avgiftsfinansiering och byggde på en fördelningsprincip, som dock var förenad med en betydande fondbildning. Tilläggspensioneringen fick därvid isina huvuddrag den utformning som den fortfarande har. Pensionsrätt började fr. o. m. år intjänas 1960. Den första tilläggspensionen skulle utbetalas år 1963. börja Bestämmelserna om tilläggspension intogs i lagen om försäkring för allmän tilläggspension. Sedan ett omfattande utredningsarbete genomförts antogs vid 1962 års riksdag lagen om allmän försäkring (AFL) som trädde i kraft den l januari 1963. Den innebar en samordning mellan sjuk- och moderskapsförsäkringen samt folk- och tilläggspensioneringen. Ålderspensionen liksom övriga folkpensionsförmåner uttrycks i lagen om allmän försäkring i procent av basbeloppet, vilket 4 000 kr. i utgör 1957 års penningvärde (8 100 kr. i dagens penningvärde, februari 1974). Eftersom basbeloppet följer skiftningarna i prisläget anpassas pensionsförmånernas storlek efter prisutvecklingen. Ålderspension vid 67 år uttagen anges exempelvis för en ensam pensionär till 90 % av basbeloppet dvs. 3 600 kr. om man utgår från ett basbelopp av 4 000 kr. (7 290 kr. med nuvarande basbelopp 8 100 kr.). Den på detta sätt utformade indexregleringen av folkpensionsförmånerna trädde i kraft den l juli 1967. Under tiden fram till dess gällde regler med indexreglering via ett särskilt pensionspristal (se nedan). Reglerna om folkpensionens storlek under övergångstiden återfanns i lagen angående införande av lagen om allmän försäkring. Pensionsbeloppen förhöjdes med indextillägg. Ifråga om indextilläggen gällde, att statistiska centralbyrån skulle verkställa av förhålberäkning landet mellan det allmänna under prisläget varje månad och prisläget i december 1951. På grundval härav fastställde Kungl. Maj :t senast den 5 i andra månaden efter den, som beräkningen avsåg, det procenttal (pensionpristalet) som utmärkte angivna förhållande. Sålunda fastställt pensionspristal skulle gälla under tredje månaden efter den som beräkningen avsåg. För varje mångfald av tre, varmed pensionspristalet översteg 100, skulle pensionen förhöjas med ett indextillägg. Varje sådant tillägg, som utfallit före den l juli 1962, utgjorde för gift pensionsberättigad, vars make åtnjöt folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension eller ägde rätt till ålderspension, 40 kr. och för annan pensionsberättigad 50 kr. För indextillägg, som tillkom senare, var motsvarande belopp 60 kr. och 75 kr. För tiden efterjuli månad 1965 utgjorde indextilläggen 65 resp. 85 kr. Fram till år 1968 uppräknades folkpensionens belopp med jämna mellanrum genom standardtillägg, som riksdagen beslutade om. Standardtilläggen innebar ett fullföljande av 1958 års principbeslut om folkpensionernas utveckling under den följande tioårsperioden. Efter förslag av pensionsförsäkringskommittén ersattes standardtilläggen fr. o. m. budgetåret 1969/70 av pensionstillskotten. Dessa utgår till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension till

Folkpensiønernas sIandardurveck/ing 105

pensionärer, som inte har ATP-pension eller har låga ATP-belopp. Pensionstillskotten utgör f. n. 15% av basbeloppet och skall enligt gällande regler stiga enligt följande: 1/7-74 18% 1/7-75 21% 1/7-76 24% 1/7-77 27% l/7-78 30% Pensionstillskotten är så uppbyggda, att vid tioårsperiodens slut alla pensionärer är garanterade att utöver folkpensionens grundbelopp uppbära ett belopp motsvarande minst 30 % av basbeloppet. ATP-pensioner understigande detta procenttal förstärks under tioårsperioden genom pensionstillskott i årliga 3 %-steg upp till garantinivån. Över denna nivå utgår inte pensionstillskott. En pensionär, vars grundförmån utgör 90 % av kommer med dessa regler att den l juli 1978 uppbära 120 % basbeloppet, av basbeloppet. Pensionstillskotten är inkomstprövade mot ATP-pension men inte mot andra inkomster. ATP-avräkningen är så konstruerad, att den som uppbär 30 % av basbeloppet (med dagens penningvärde 2 430 kr.) eller mera i ATP-pension inte erhåller något pensionstillskott. Den som uppbär ATP-pension med lägre belopp än 30 % av basbeloppet får utfyllnad i form av pensionstillskott i årliga 3 %-steg till dess 30 %-nivån är nådd. Över 30 %-nivån utgår inte pensionstillskott. Denna konstruktion av medför, att 30 %-nivån nås vid olika tidpunkt för avräkningsreglerna olika pensionärer beroende på hur stor ATP-pensionen är. Den som motsvarande 27 % av basbeloppet erhöll t. ex. uppbär en ATP-pension den l juli 1969 3 % av basbeloppet i pensionstillskott. Ytterligare pensionstillskott har han inte fått och kommer inte heller att få med nu gällande regler. En mera detaljerad redogörelse för pensionstillskottskonstruktion finns i pensionsförsäkringskommitténs betänsystemets kande Pensionstillskott m. m. (SOU 1968:21 s. 61-66). Som framgår av det sagda är pensionstillskotten inkomstprövade mot ATP-pension men inte mot andra inkomster. Även beträffande motiveringen för denna ordning kan hänvisas till pensionsförsäkringskommitténs ovannämnda betänkande (s. 56-61 ). Enligt särskilda bestämmelser utgår för kalenderåret 1974 ett särskilt pensionstillägg om 3 % av basbeloppet. Tillägget, som utgår med samma belopp till alla folkpensionärer, utbetalades med pensionen för januari. För den som börjar uppbära pension senare under året utbetalas tillägget med första pensionsutbetalningen. Därvid reduceras tillägget med belopp motsvarande det antal månader vederbörande inte uppburit pension.

5.3 Tidigare behandling av frågan om avvägningen av folkpen-

sionsbeloppen för gift och ogift pensionär

Före ikraftträdandet av 1946 års lag om folkpensionering utgick folkpensionerna med lika stora belopp för gifta och ogifta. Med det genom 1946

106 Folkpensionernas

srandardutveck/ing

års folkpensioneringslag införda systemet med pensioner differentierade efter civilstånd fick en ensamstående pensionär större pension än envar av två pensionsberättigade makar. Två sammanboende ogifta pensionärer erhöll därigenom avsevärt större sammanlagda än två pensionsförmåner pensionsberättigade makar. Till grund för nämnda lag låg socialvårdskommitténs år 1945 avlämnade betänkande (SOU 1945:46) med förslag till lag om folkpensionering, i vilket kommittén uttalade bl. a. följande.

Vår svenska folkpensionering är ordnad individuellt eller med andra 0rd så att pensionsförmånerna i princip beräknas oberoende av vederbörandes civilstånd. Ett avsteg från denna princip har gjorts vid utformningen av de provisoriska pensionsförstärkningarna, vilka i regel utgå med högre belopp till ogifta personer än till gifta. Praktiskt taget överallt i utlandet är folkpensioneringen ordnad som en familjeförsäkring, dvs. så att de ogifta erhålla större pensioner relativt sett än de gifta. Det är en allmän erfarenhet från den svenska folkpensioneringen, att två makar, som båda har folkpension, i regel ha avsevärt lättare att reda sig på sina pensioner än vad en ensamstående pensionär har. Vid en reformering av folkpensioneringen ligger det därför nära till hands att överväga större förbättringar för de ensamstående än för övriga folkpensionärer. Den av kommittén verkställda statistiska utredningen angående folkpensionärernas bostadsförhållanden m. m. utvisar att de ensamstående pensionärernas hyres- och bränslekostnader äro i det närmaste lika stora som för äkta makar. Även den utredning angående folkpensionärernas levnadskostnader, som av socialstyrelsen verkställts i slutet av år 1943, utvisar att de gifta pensionärernas levnadskostnader äro icke obetydligt lägre än de ogiftas per individ räknat. Med hänsyn till sättet för sistnämnda undersöknings bedrivande och det ringa antalet undersökta fall kan dock sagda undersökning icke tjäna till större ledning vid bedömandet av de i olika fall erforderliga pensionsbeloppens storlek. De vid kommitténs undersökning framkomna siffrorna rörande förekomsten av hemunderstöd från fattigvården och av kommunala pensionstillskott tyda också på, att gifta i stort sett ha lättare pensionärer att reda sig på sina pensioner än de ogifta. Det är för kommittén sålunda klart att välgrundade skäl tala för att pensionerna böra vara relativt sett högre för ensamstående pensionärer än för samboende.

Socialvårdskommittén föreslog att folkpensionen borde bestämmas till för ogift person l 000 kr. om året och för äkta makar tillsammans l 600 kr. om året. l propositionen nr 220 år 1946 med förslag till lag om folkpensionering m. m. anförde föredragande departementschefen i denna fråga bl. a. följande.

Vår nuvarande folkpensionering kan sägas vara individuellt ordnad såtillvida, att pensionsförmånernas storlek i huvudsak är oberoende av om den pensionsberättigade är gift eller icke. Två äkta makar, vilka båda äro pensionsberättigade, erhålla sålunda i stort sett dubbelt så stor pension som en ogift. Socialvårdskommittén har däremot föreslagit, att en ensamstående pensionär skall erhålla större pension än envar av äkta makar, vilka båda äro pensionsberättigade. Det torde vara en allmän erfarenhet att levnadskostnaderna för två makar merendels icke uppgå till dubbla beloppet av

Folkpensionernas standardutveckling 107

levnadskostnaderna för en ogift. De av kommittén verkställda undersökningarna angående folkpensionärernas levnadsförhållanden bestyrka detta. I de över kommitténs betänkande avgivna yttrandena ha icke heller mot förslaget i denna del; i vissa yttranden har rests några invändningar uttalats livlig tillfredsställelse över den ståndpunkt kommittén intagit. Jag ansluter mig också till denna. Den princip det här gäller har för övrigt redan i viss mån vunnit beaktande. De nuvarande provisoriska förbättringarna av tilläggspensionerna utgå sålunda i det väsentliga regelmässigt med högre belopp till ogifta personer än till gifta.

i enlighet med socialvårdskommitténs bel propositionen föreslogs tänkande att folkpensionen skulle fastställas till 1000 kr. för ogift och 1600 kr. för två äkta makar tillsammans. Riksdagen pensionär gjorde inte ändring i dessa belopp. Pensionen för ett pensionärspar fastställdes alltså till 160 % av pensionen till ensam pensionär. Allmänna pensionsberedningen uttalade i betänkandet (SOU 1957:7) Förbättrad pensionering, att vid bestämmande av pensionsnivån frågan om civilståndets inverkan på pensionens storlek. Beredningen uppkom erinrade omvatt två makar, som båda var pensionsberättigade, då hade 60 % mer än en ensam pensionstagare. Bibehölls den dåvarande relationen skulle - om den ensamme erhöll en till 3 600 kr. förhöjd pension - två makar tillerkännas 5 760 kr. tillhopa, 2 160 kr. mer pensionsberättigade än en ensam. Avvägningen av pensionsnivån mellan en ensamstående och två gifta pensionärer var en bedömningsfråga. Med de pensionär relativt låga belopp som dittills utgått hade det ansetts motiverat att ge tillsammans 60 % mera än vad som tillkom en de gifta pensionärerna ensam pensionär. Den kraftiga höjning av pensionsbeloppen som beredförordat för en ensamstående pensionstagare gjorde att man ningen kunde överväga att sänka relationen något utan att de giftas standard kunde antas bli lägre än den ogiftes. Enligt beredningens mening kunde det vara tillfyllest, att två pensionsberättigade makar erhöll 50 % mer än en ensam pensionstagare. Makarna skulle alltså sammanlagt erhålla 5 400 kr. år 1968. Denna kunde lämpligen börja tillämpas den 1 proportion då den väsentliga skulle ske. Vid 1958 års juli 1960, pensionshöjningen borde den dåvarande relationen mellan ensamstående och makar höjning bibehållas. Den begränsade höjningen borde enligt beredningen utformas på samma sätt som tidigare genomförda standardhöjningar. förordade sålunda, att ålderspensionen höjdes till de Beredningen belopp, som framgår av tabell 10. När i beredningens betänkande redogjordes för förslaget om författningsreglerad tilläggspensionering diskuterades ytterligare frågan om civilståndets inverkan på bottenpensionen. Därvid anfördes bl. a. följande.

Otvivelaktigt skulle det innebära vissa fördelar, om nivån för bottenpensionen kunde göras oberoende av civilståndet så att gift och ogift finge lika stor pension. Det sammanlagda beloppet av bottenpension och tilläggspension kommer nämligen att uppfattas såsom en tjänstepension, och det kunde te sig naturligast att denna vore lika stor oavsett om make också har pension. Proportionen mellan summan av pensionärens till två makar, av vilka endast den ene haft lönearbete, och pensionerna summan av pensionerna till två personer, som båda haft sådant arbete,

108 Folkpensionemas standarduIveck/ing Tabell 10

skulle också bli något mera tillfredsställande, om man kunde ge alla pensionärer lika stor bottenpension. Då det gäller egenpensioner skulle man helt slippa ifrån den synnerligen grannlaga prövningen huruvida makar skall betraktas såsom ogifta eller huruvida ogifta personer skall betraktas såsom gifta. Trots de nu anförda skälen för en omläggning av bottenpensioneringen, torde en sådan omläggning inte böra företagas i samband med den nu ifrågavarande pensionsreformen. Det är nämligen tydligt att de ensamstående pensionärer, som inte blir berättigade till tilläggspension eller till endast en obetydlig sådan, skulle få en alltför låg pension, om de erhölle endast hälften av den för två makar beräknade pensionen. Det torde inte heller vara tillrådligt att i detta hänseende införa olika för olika regler inkomstlägen. Däremot bör man betrakta det merbelopp, som en ensam pensionär erhåller, inte som en beståndsdel av pensionen utan som en förhöjning av densamma, vilken förhöjning faller bort när den andre maken får pension.

Enligt 6 kap. 2 § lagen om allmän försäkring (AFL) skulle ålderspensionen utgöra 90 % av basbeloppet för ogift pensionär och 67,5 % av basbeloppet för gift pensionär. Pensionen för två pensionsberättigade makar skulle alltså utgöra 150 % av pensionen för en ensam pensionär. Denna pensionsberäkning skulle träda i kraft den l juli 1968 (ll § lagen angående införande av AFL). Pensionsförsäkringskommittén, som utredde bl. a. frågor i samband med framtida standardhöjningar av folkpensionerna, behandlade i ett delförslag (stencil) frågan om ändring i AFL för att möjliggöra standardhöjning av folkpensionerna för pensionsberättigade makar den l juli 1968. Kommitténs överväganden ledde fram till att relationen mellan ensamstående pensionärs och två gifta pensionärers förmåner i avvaktan på slutligt ställningstagande i ämnet borde vara i stort sett oförändrad i jämförelse med vad som gällde. Detta resultat nåddes om pensionen för vardera av två makar bestämdes till 70 % av basbeloppet. Kommittén föreslog sådan ändringi AFL. I propositionen nr 60 år 1968 (s. 25) förelades riksdagen förslag angående folkpensionsförmånernas storlek i överensstämmelse med pensionsförsäkringskommitténs nämnda förslag. Förslaget antogs av riksdagen (2LU 1968:41).

Folkpensionernas srandardurveck/ing 109

om pensionstillskott tillkom efter förslag av pensionsförsäk- Reglerna (SOU 1968:21). Kommittén framhöll att enligt dittills ringskommittén hade fått mindre årlig pensionsökning än tillämpad ordning gift pensionär en ogift, något som främst motiverats av att två makar genom samboen-

levnadskostnader än ogifta. Kommittén det ansetts ha något lägre om man borde fortsätta efter samma linje. Med hänsyn till ifrågasatte av konsumtionsvanorna och till den ändrade synen i det utvecklingen för ökande ekonomisk självständighet för moderna samhället till förmån makar i förhållande till varandra ansåg kommittén starka skäl tala för att

Den i framtiden lika stora pensionshöjningar gavs till gift och till ogift. skillnad mellan i pensionshänseende som redan existerade gift och ogift finnas kvar men minska i betydelse eftersom de nya skulle visserligen kom att motsvara en ökande andel av den samlade pensionshöjningarna Kommitténs resonemang godtogs av regering och riksdag pensionen. (prop. 1969:38, 2LU 1969:41). Frågan om lika pensionsförmåner för gift och ogift inom folkpensione-

i motioner även vid 1970, 1971 och 1972 års ringen har aktualiserats betänkande 1971:24 framhöll riksdagar. I sitt av riksdagen godkända

socialförsäkringsutskottet bl. a. följande.

aktualiserade betydelse. En Den i motionerna frågan är av stor principiell i linje med motionärernas önskemål medför också betydande lösning faktiska konsekvenser i fråga om förmånerna för ett stort antal folkpenkan i princip ansluta sig till de sionärer. Socialförsäkringsutskottet som framförts i motionerna. Den ändrade synen i det synpunkter för ökad ekonomisk självständighet för moderna samhället till förmån makar i förhållande till varandra talar för en justering såväl av skatte- och som av bestämmelser om utgående förmåner. Hit bör då avgiftsregler räknas inte endast förmåner inom folkpensioneringen utan också för-

måner området, inom arbetsmarknadsutbildningen, på det studiesociala olika. familjestödet m. m. där gifta och ogifta ivissa avseenden behandlas När det gäller folkpensioneringen har man redan tagit ett steg i riktning förmåner i och med att pensionstillskotten, som införmot individuella av civilstånd. Den skillnad mellan gifta och des 1969, gjorts oberoende som finns i grundförmånen består, men ogifta i pensionshänseende allt eftersom kommer skillnaden minskar i betydelse pensionstillskotten

att motsvara en större andel av den samlade pensionen. kom- Utskottet utgår från att man vid framtida pensionsförbättringar Familjelagssakkunnigas översyn av mer att gå vidare efter samma princip. med sikte på ett samhälle där varje den familjerättsliga lagstiftningen vuxen individ kan ta ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt och där jämlikhet mellan män och kvinnor är en beroende av anhöriga realitet kan också komma att ytterligare understryka en utvecklingi

denna riktning.

1972:7 vidhöll socialförsäkringsutskottet den stånd- I betänkandet år 1971. Utskottet vidare, att punkt som kommit till uttryck påpekade sociala invändningar knappast kunde riktas mot även om några avgörande att två makars sammanlagda pensionsförmåner beloppsmässigt understeg

till två ensamstående, skäl med betydande vad som utgick principiella mot att förmånerna differentierades med hänsyn till den styrka talade

civilstånd. Utskottet hänvisade därvid till att riksdagenni

försäkrades att makar borde betraktas som i andra sammanhang godtagit principen

110 Folkpensionemas

srandardutveckling

förhållande till varandra ekonomiskt självständiga och fortsatte: subjekt 1969 års riksdagsbeslut om pensionstillskott innebär att dessa utgår med samma belopp till gifta och ogifta. År 1970 genomfördes en skattereform, vars kanske betydelsefullaste inslag var att inkomst av förvärvsarbete skall anses ha samma skattekraft - och alltså beskattas enligt samma skatteskala - vare sig inkomsttagaren är gift eller ogift och att grundavdrag - motsvarigheten till de tidigare ortsavdragen - liksom avdrag på den slutliga skatten (s. k. skattereduktion) i princip skall göras med samma belopp, oavsett den skattskyldiges civilstånd. Utskottet kan i princip ansluta med motionerna. sig till syftet Genomförandet av jämställdhet mellan är emellertid en gift och ogift utomordentlig kostnadskrävande reform. Enbart en uppräkning av ålderspensionen från 70 till 90 % av basbeloppet kan på grundval av riksförsäkringsverkets statistiska material från januari månad 1970 beräknas medföra en merkostnad för statsverket på mellan 460 och 465 milj. kr., vartill kommer kostnadsökningar för förtidspensioner, kommunala bostadstillägg m. m. F. n. pågår inom pensionsålderskommittén utredningsarbete gällande dels en sänkning av den allmänna pensionsåldern, dels en standardsäkring av utgående pensioner. Båda dessa av riksdagen prioriterade förbättringar av pensionerna kan, om de realiseras, väntas medföra högst betydande kostnadsökningar för staten. Den i och för sig väl motiverade reform på pensionsområdet som aktualiserats i de förevarande motionerna måste därför enligt utskottets under alla förhållanden mening ske etappvis och under lång tid. Utskottet förutsätter att Kungl. Majzt i enlighet med tidigare riksdagsuttalanden med uppmärksamhet följer frågan och i möjlig mån anpassar kommande reformförslag på pensionsområdet efter principen om lika förmåner för gifta och ogifta.

Under hänvisning till det anförda avstyrkte utskottet bifall till motionerna. Riksdagen godkände utskottets betänkande. Under våren 1973 väcktes motioner 1973:644 och 1973: (l973:l03, 1151) i riksdagen som alla syftade till att pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen skulle utgå med lika stora oavsett den belopp försäkrades civilstånd. Socialförsäkringsutskottet anförde (SfU 1973:8) med anledning av motionerna följande.

Den i motionerna aktualiserade frågan prövades av socialförsäkringsutskottet vid förra årets riksdag. Utskottet framhöll därvid i ett av riksdagen godkänt betänkande (SfU 1972:7) bl. a. att principiella skäl med betydande styrka talade mot att förmånerna differentierades med hänsyn till den försäkrades civilstånd och att ett steg i riktning mot individuella förmåner tagits i och med de år 1969 införda pensionstillskotten. Utskottet, som därför i princip anslöt sig till syftet med de då aktuella motionerna, påpekade emellertid att ett av genomförande jämställdhet inom den allmänna skulle innebära en utomförsäkringen ordentligt kostnadskrävande reform. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att även resultatet av pensionsålderskommitténs arbete bedömdes komma att medföra högst betydande kostnadsökningar för staten, ansåg utskottet att den i och för sig väl motiverade reform som hade aktualiserats genom motionerna under alla förhållanden måste ske etappvis och under lång tid. Utskottet vidhåller sin principiella inställning från förra året, samtidigt som utskottet måste konstatera att en reform av angivet slag under alla förhållanden blir synnerligen kostnadskrävande. Med till att hänsyn bestämmelserna i sin nuvarande utformning leder till resultat som från

Folkpensionemas standardutveckling lll

är otillfredsställande anser utskottet sig emellertid böra rättvisesynpunkt förorda att spörsmålet om lika pensionsförmåner för gifta och ogifta nu föremål för en närmare Utskottet föreslår därför att blir prövning. hos Kungl. Maj :t begär att en allsidig utredning av frågan i hela riksdagen kommer till stånd och att de synpunkter som framförts i dess omfattning motionerna därvid beaktas.

Betänkandet avslutades med en hemställan att riksdagen hos Kungl. av frågan om lika pensionsförmåner för Maj:t måtte begära utredning l skrivelse nr 45 anmälde riksdagen med överlämnande gifta och ogifta. av utskottets betänkande att riksdagen bifallit vad utskottet hemställt. - med Såsom framgår av redogörelsen i kapitel 3 har Kungl. Majzt och utskottsbetänkandet - den 23 överlämnande av riksdagsskrivelsen mars 1973 uppdragit åt kommittén att utreda frågan om lika folkpensamt att redovisa resultatet därav i sionsförmåner för gifta och ogifta samband med redovisningen av kommitténs uppdrag i övrigt.

5.4 Kommitténs förslag

Som av redogörelsen i föregående avsnitt utgör ålderspenframgår sion och hel förtidspension inom folkpensioneringen 90 % av basbevars make i form av loppet. För gift försäkrad, åtnjuter folkpension eller hel förtidspension, utgör sådan förmån 70 % av basålderspension I nuvarande penningvärde (februari 1974, basbelopp 8 100 kr.) beloppet. 7 290 resp. 5 670 kr. Pensionstillskott, som utgår till alla utgör pensionen som inte uppbär ATP-pension eller har en mindre sådan penpensionärer Pensionstillskottet ökar med 3 % av sion, utgör f. n. 15 % av basbeloppet. basbeloppet årligen den l juli till dess det den l juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet. Tillskottet utgår med samma belopp till gift och De olika förmånernas belopp ikronor räknat framgår av ogift pensionär. tabellen i avsnitt 5.1. Av denna framgår, att det lägsta belopp som utgår till inte en ogift person med hel pension f. n. utgör 8 505 kr. Om vederbörande har inkomster eller har låga inkomster vid sidan om pensionen kommer därtill kommunalt bostadstillägg. För år 1974 utgår enligt särskilda bestämmelser ett särskilt om 3 % av basbeloppet till alla pensionstillägg

folkpensionärer. förslag om en sänkning av den l kapitel 4 har kommittén framlagt allmänna till 65 år. Detta blir en betydelsefull reform för pensionsåldern stora blivande Enligt kommitténs uppfattning bör grupper pensionärer. en så genomgripande förbättring av pensionerna för blivande pensionärer kombineras med åtgärder, som förbättrar pensionerna för dem som redan är En generell av pensionernas belopp bör pensionärer. uppräkning således enligt kommitténs uppfattning ske i anslutning till pensionsålders-

reformen. företas bör I samband med att en uppräkning av pensionsbeloppen man så långt möjligt försöka efterkomma det av riksdagen givetvis önskemålet om att minska skillnaderna i pensionsförmånerna till uttalade gift och till ogift. Det är självfallet inte möjligt att på en gång företa en

112 Folkpensionernas slandardutvecklirzg

fullständig utjämning - en sådan skulle enligt verkställda beräkningar medföra årliga kostnadsökningar med i runt tal en miljard kr. - men ett steg i utjämnande riktning framstår som i hög grad önskvärt. Det råder nämligen ingen tvekan om att nuvarande skillnader av många upplevs som orättvisa och att de står i mindre med nu rådande god överensstämmelse värderingar i samhället. Vid en uppräkning av pensionsbeloppen bör man alltså fördela resurser tillgängliga så att en något högre andel av dem reserveras för de gifta än för de ogifta. Utöver den omfördelning mellan gifta och ogifta som kommittén mot bakgrund härav förordar bör nuvarande relationer inom pensionssystemet ej ändras. Den som har reducerad förtids- eller änkepension bör alltså få del av pensionsförbättringarna i relation till den huvudförmån han uppbär. Höjningen bör alltså tekniskt komma till uttryck genom att dei 6*8 kap. lagen om allmän försäkring angivna procenttalen räknas upp. Kommittén har också i sitt arbete att utgå från att nuvarande samordningsregler mellan allmän pension och andra en försäkrad tillkommande rättigheter såsom ersättningar på grund av sjuk- eller yrkesskadeförsäkring eller pensioner från offentliga eller privata tjänstepensioneringar även i fortsättningen skall gälla. Det särskilda pensionstillägget för kalenderåret utgår 1974. Enligt kommitténs uppfattning ter det sig naturligt att anknyta till utgången av det år, för vilket det särskilda tillägget utgår, och att då vidta förbättringar i avseende på pensionsbeloppen. De generella höjningarna av pensionsbeloppen bör alltså vidtas fr. o. m. den l januari 1975. Från samma tidpunkt bör också vidtas den justering av relationen mellan gifts och som ovan nämnts. Genom denna justering nås ej ogifts pensionsförmåner det slutliga målet för strävandena till utjämning mellan gifts och ogifts förmåner. Enligt kommitténs får detta uppfattning mål nås i etapper, och frågan måste beaktas vid framtida höjningar av folkpensionerna. Det reformprogram, varom kommittén framlägger förslag, bör emellertid utöver vad som ovan nämnts innehålla pensionsförbättringar förbehållna dem som har störst behov därav. Under senare år har förbättringar med detta syfte ägt rum genom pensionstillskotten. Det torde finnas all anledning att fortsätta på den inslagna Pensionstillskotten vägen. bör därför räknas upp inom ramen för tillgängliga resurser. Bibehåller man konstruktionen att pensionstillskotten utgår med samma belopp till gift och ogift, vinner man därmed en viss utjämning till de giftas favör. I detta sammanhang bör också reglerna om avräkning mot tilläggspension anpassas till pensionstillskottens högre nivå. Denna höjning bör kunna vidtas något senare än den generella_ höjningen och ske den l juli 1976. 1968 års reform med införande av pensionstillskott innebar att i lagen fastslogs en successiv utbyggnad av pensionstillskotten under en tioårsperiod. Enligt nu gällande regler skall sista höjningen ske den l juli 1978. Då reglerna antogs utgick man från att det ien framtid skulle prövas i vad mån en fortsatt utbyggnad skulle ske efter nämnda tidpunkt. Kommittén anser att tiden nu är mogen att ta ställning härtill. Ett beslut om en vidare utbyggnad bör fattas i god tid bl. a. av det skälet att reglerna om pensionstillskotten är av stor betydelse när det gäller den

Folkpensionernas standardutveck/ing 113

långsiktiga planeringen av pensionssystemet. Bestämmelserna om pensionstillskott är också av grundläggande betydelse för vilken miniminivå den enskilde skall garanteras inom pensioneringen. De blir därför av väsentlig betydelse för många vid bedömningen av vilken trygghet de skall vara tillförsäkrade under de följande åren. Kommittén har vid sina överväganden kommit fram till att beslut om en fortsatt utbyggnad av pensionstillskotten nu bör fattas för ytterligare en lagfäst upptrappning av tillskotten fram er. treärsperiod. Detta innebär t. o. m. den l juli 1981. Vid en samlad bedömning av de önskemål som här anmäler sig har kommittén stannat för att föreslå följande reformprogram för folkpensionernas standarduppräkning. Med verkan från den l januari 1975 höjs från folkpensioneringen till 95% av basbeloppet för grundförmånen och 155 % av basbeloppet för två makar tillsammans. Häriogift av sina förmåner genom får alla pensionärer en avsevärd förbättring så snart som det över huvud taget är möjligt. l överensstämmelse med kommitténs principiella inställning att den giftes förmåner bör höjas snabbare än den ogiftes tas också ett så stort steg i denna riktning som kommittén med hänsyn till tillgängliga resurser nu ansett möjligt. Pensionsålderssänkningen föreslås träda i kraft den l januari 1976. Den l juli 1976 höjs pensionstillskotten till 4 % av basbeloppet och garantinivån successivt till 45 % av basbeloppet. Samtidigt föreslås den tid, under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga, förlängd till den l juli 1981, då pensionärer utan ATP-pension får ett pensionstillskott om 45 % med låg ATP-pension en utfyllnad till av basbeloppet och pensionärer 45% av basbeloppet. Genom dessa åtgärder tas ytterligare ett steg i standardförbättrande riktning, och den giftes förmåner närmare sig den ogiftes, eftersom pensionstillskotten utgår med ytterligare något samma oavsett civilstånd. Beträffande konstruktionen av reforbelopp men i denna del hänvisas till redogörelsen i avsnitt 5.2 för pensionstilltekniska Kommitténs förslag innebär att skottssystemets uppbyggnad. uppbyggnad bibehålls, dock med den pensionstillskottens principiella skillnaden att den nya garantinivån, 45 % av basbeloppet, nås successivt.

Tabell ll Åtgärd lkraft- Kostnad i milj. kr. i förhållanträdande de till föregående år 1975 1976 1977 1978

Grundförmånen höjs till 95 % av basbeloppet för ogift och till 155 % av basbeloppet för två gifta tillsammans Pensionstillskottens årliga höjning ökas från 3 % till 4 % av basbeloppet. Trappan förlängs till 1981/82. Garantinivån höjs successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet

1 14 Folkpensionernas standardutveckling SOU 1974: 15

Kommitténs reformförslag och kostnaderna för dessa sammanfattas i tabell l l. Kostnaderna anges efter basbeloppet 8 100 kr. I anslutning till tabellen bör anmärkas, att av beloppet 700 milj. kr. 350 milj. kr. utgör en uppföljning av det för år 1974 i avvaktan på kommitténs förslag utgående särskilda pensionstillägget. Kommitténs förslag innebär, att folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den l januari 1975 för år räknat ökar från 7 290 kr. till 7 695 kr. för ensam pensionär och från ll 340 kr. till 12 555 kr. för pensionärspar. För dem som saknar ATP-pension eller har låga ATP-belopp tillkommer pensionstillskott, som enligt kommitténs förslag den l juli 1976 stiger till 2 025 kr. för ensam pensionär och för var och en av två makar. Pensionstillskotten fortsätter därefter att årligen stiga under en femårsperiod. Samtliga nämnda belopp är beräknade efter nuvarande basbelopp 8 100 kr. Kostnaderna för reformerna är som framgår av tabellen uppdelade på flera år. En uppdelning av detta slag har motiverats av att den i kapitel 4 föreslagna pensionsålderssänkningen är avsedd att träda i kraft den l januari 1976. Nämnda reform medför också för folkpensioneringens del kostnader i storleksordningen en miljard kr. Hela pensionsförbättringsprogrammet bör enligt kommitténs synsätt betraktas som en helhet där kostnadsökningen fördelas på flera budgetår. Det bör också erinras om att kommittén i följande kapitel framlägger förslag om förbättringar i förtidspensionärernas förmåner. Kostnaderna för dessa förbättringar uppgår under tiden fram t. o. m. år 1978 till i det närmaste 300 milj. kr.

SOU 1974115 Särskildjörmän tillförridspensionärer 115

6 Särskild förmån till förtidspensionärer

6.1 Tidigare behandling

Beträffande reglerna för förtidspension inom den allmänna pensioneringen hänvisas till kapitel 1. av Frågan om minimipension vid invaliditet i yngre åldrar berördes i dess första betänkande (SOU 1950:33). Följande pensionsutredningen som till att förbättra invalidpensionerna för anordning, syftade av invaliditet i unga år diskuterades av utredningen. dem, som drabbades Om invaliditetsfall inträffade under de första åren av premiebetalningstiden och invalidpensionens storlek, beräknad enligt de av utredningen skulle komma att understiga ett visst garantiföreslagna reglerna, skulle detta sistnämnda i stället utgå. Ett villkor för att belopp”, belopp skulle komma till utbetalning var dock att minst en garantibeloppet till försäkringen. Blev invalidpensionen, beräknad enligt premie erlagts de i övrigt av utredningen föreslagna reglerna, större än garantibeloppet, skulle det större beloppet utgå. Utredningen lämnade följande exempel på storleken av garantibeloppen, därvid utredningen med medelpensionen ett visst år menade den ålderspension, som utgår under året till en sådan som under hela sin aktiva tid haft en pensionsgivande inkomst pensionär, lika med medelinkomsten.

116 Särskildförmân till _förtidspensionärer

Pensionsutredningen ansåg sig emellertid inte böra föreslå, att man inom ramen för pensionsförsäkringen införde en anordning med vissa garanterade minimibelopp. Man skulle nämligen enligt utredningens mening skapa en diskontinuitet i systemet, som inte var tilltalande. För tillhörigheten till försäkringen krävdes en erlagd premie, den må vara hur liten som helst. Om två 20-åringar blev invalider, och den ene haft tillfälle att erlägga en obetydlig premie till försäkringen, under det att den andre inte erlagt någon premie, skulle den förstnämnde få en invalidpension motsvarande medelpensionen under det att den andre inte erhöll någon invalidpension. Enligt utredningens mening skulle man därmed göra sig skyldig till ett avsteg från principen att individuell motsvarighet skall råda mellan prestationer och förmåner i försäkringen. I sitt slutbetänkande (SOU 1955:32) vidhöll pensionsutredningen samma principiella ståndpunkt. Man förordade visserligen ett stadgande, enligt vilket invalidpension efter diskretionär prövning kunde grundas på högre pensionspoäng än de som verkligen intjänats men man underströk att vid skälighetsprövningen borde tas endast till den hänsyn försäkrades inkomstförhållanden före invaliditetsfallet och ej till antaganden om hans inkomster i framtiden, därest invaliditetsfallet ej inträffat. Allmänna pensionsberedningen framhöll i sitt betänkande (SOU 1957:7) att särskild hänsyn vid pensionspoängens då beräkning kunde, fråga är om personer, som blir invalider i ung ålder, behöva tas till den inkomst de haft att påräkna om de kvarblivit i yrket. Beredningen ansåg motsvarande bestämmelser inom yrkesskadeförsäkringen i detta avseende kunna tjäna till viss ledning. De regler om invalidpensionernas beräknande, som föreslagits av pensionsutredningen, kunde enligt beredningens mening inte i oförändrat skick godtagas för den förordade tilläggspensioneringen. l propositionen nr 55 till 1958 års riksdag, vilken proposition ej vann riksdagens bifall, uttalade föredragande departementschefen att man borde observera angelägenheten av att en gynnsam pensionsberäkning tillämpades för dem, som blir invalidiserade i unga år. De som blir invalidiserade som unga torde nämligen ofta inte ha haft tillfälle att grundlägga någon rätt till mera betydande tilläggspension, men de blir samtidigt särskilt hårt drabbade invaliditeten. genom En viss ledning ansåg departementschefen kunna erhållas från reglerna inom yrkesskadeförsäkringen om arbetsförtjänstens beräkning för yngre personer. Även i propositionen nr 100 till 1959 års riksdag med förslag till lag om tilläggspensionering, vilken proposition godkändes av riksdagen, uttalade föredragande att vid av departementschefen, utbyggnaden förtidspensioneringen särskild uppmärksamhet borde ägnas åt frågan om en gynnsam pensionsberäkning åt dem som blivit invalidiserade i unga år. Frågan om utbyggnaden av förtidspensioneringen behandlades av 1958 års socialförsäkringskommitté i dess betänkande om förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU 1961:29). När det gäller dem som bedriver studier eller fullgör värnpliktstjänstgöring föreslog kommittén en anordning med ”gratispoäng av följande innehåll.

Särskild till 117

_förmân _förlidspensionärer

av studier eller annan utbildning För år då den försäkrade på grund eller mer än en av dessa anledningar under eller fullgörande av värnplikt att bereda sig inkomst av hela eller större delen av året varit förhindrad

förvärvsarbete, skulle han likväl tillgodoräknas viss poäng. _Denna hade

Skulle nämligen någon under den återkaraktären av minimipoäng.

stående delen av året kunna tjäna så mycket, att han enligt vanliga regler

om beräknande av pensionspoäng fick en större poäng, skulle naturligtvis

denna gälla. ansåg inte tillräcklig anledning föreligga Socialförsäkringskommittén under studier och värnpliktstjänstgöring vid högre att ge gratispoäng de vanliga reglerna - 30- och 15-årsreglerna ålder. 1-lär ansåg kommittén samt bestämmelserna om antagandepoäng - tillfyllest. Enligt kommit-

var det främst de som drabbas av invaliditet i ungdomen, téns mening med en särskild bestämmelse. Eftersom den som som behövde tillgodoses direkt efter skolpliktens slut går ut i förvärvsarbete i regel inte har intjä-

nat någon pensionspoäng under det sextonde levnadsåret, syntes gratis-

beräknas först fr. 0. m. det sjuttonde levnadsåret. Gratispoäng böra böra kunna komma ifråga högst t. o. m. det tjugopoäng syntes vidare

åttonde levnadsåret.

Kommittén fortsatte:

storlek anser kommittén det skäligt, att den Vad angår gratispoängens om året. Detta motsvarar vid försäkrade tillgodoräknas en pensionspoäng inkomst av det basbelopp, som gäller under år 1961, en genomsnittlig förvärvsarbete å 8 600 kr. Det synes rimligt att antaga att den som blir

invalid då han efter 16 års ålder bedriver studier eller fullgör värnplikt,

minst nämnda arbetsinkomst om invaliditeten ej skulle ha kunnat uppnå

inträffat. inte få helt oberoende av när Gratispoäng bör tillgodoräknas De bör sålunda inte få tillgodoräknas, om pensionsfallet inträffar. efter det att pensionsfallet inträffar vid högre ålder. Har den försäkrade, varit i förvärvsarbete ett bortfallsanledningen upphörde, fortlöpande Skulle han under större antal år, har han intet behov av gratispoängen. ej alls ha varit i förvärvsarbete, finnes ingen hela den långa mellantiden vilkas anledning att gynna honom med gratispoäng på grund av studier, Skulle den försäkrade åter resultat inte kommit till nytta i förvärvslivet. under mellantiden ha pensionspoäng på grund av förvärvsarbete några år

men sakna poäng för andra år på grund av exempelvis havandeskap, om småbarn eller arbetslöshet eller barnsbörd och vård sjukdom, kunde vara motiverat att - utöver den verksamhet utomlands, möjligen av vad ovan föreslagits - låta vederbörande få förbättring som följer för studietiden i ungdomen. Detta kan dock tillgodoräkna gratispoäng förordas främst av administrativa skäl. Ett system, som medgav inte även om inträffar i tillgodoräknande av gratispoängen pensionsfallet innebära en mycket betydande administrativ högre ålder, skulle nämligen skulle kräva att man varje år i åtskilligt mer än merbelastning. Det 100000 fall huruvida gratispoäng borde tillgodoräknas. Uppprövade måste införas. Lämnade uppgifter måste ofta komplettegiftsskyldighet ras med utredning. Många svårbedömda fall måste avgöras. Registrering måste ske. Men resultatet av allt detta arbete skulle av gratispoäng komma till användning endast i ett fåtal fall.

En väsentlig begränsning är sålunda påkallad. En lämplig lösning synes

vara att kräva att pensionsfallet inträffat medan bortfallsanledningen

118 Särski/d/örmân till_lörridspensionärer

förelåg eller i nära anslutning härtill. Med bl. a. till hänsyn den ovannämnda fyraårsregeln för beräkning av antagandepoängens storlek synes böra krävas att pensionsfallet inträffat senast under tredje året efter det år, för vilket ifrågavarande bortfallsanledning senast förelåg. Vid denna lösning behöver prövning av frågan om tillgodoräknande av gratispoäng årligen ske blott beträffande ett fåtal av dem, som drabbas av invaliditet i yngre år. För det stora flertalet försäkrade, som ej drabbas av invaliditet eller som drabbas av invaliditet vid sådan tidpunkt att 30- och IS-årsreglerna ävensom reglerna om helt eliminerar antagandepoäng betydelsen av poängbortfallet på grund av studier och värnpliktstjänstgöring, slipper man att pröva frågan om gratispoäng.

Kommittén föreslog vidare, att den som fick pension med tillgodoräknande av gratispoäng även borde ha möjlighet att få antagandepoäng. Detta skulle enligt kommitténs förslag gälla den som på grund av studier

och/eller värnpliktstjänstgöring ännu inte hunnit bli sjukpenningförsäkrad eller hunnit få tre poängår under de närmast föregående åren.

Kommittén upptog slutligen frågan om finansieringen av gratispoängen och framhöll, att pensioneringens merutgifter på grund av gratispoängen motsvarade en så ytterst ringa del av pensioneringens att totalutgifter, man i det närmaste kunde bortse från dem, ivart fall under de närmaste

åren. Med hänsyn till det som är knutet samhällsintresse, till de ifrågavarande verksamheterna - studier och värnpliktstjänstgöring ansåg kommittén att staten borde svara för de merkostnader som

uppkommer för försäkringen genom att gratispoäng får tillgodoräknas.

Under remissbehandlingen blev kommitténs nu nämnda förslag utsatt för kritik.

Socialförsäkringskommitténs förslag upptogs inte i propositionen (1962:90) förslag till Som skäl härtill

med lag om allmän försäkring.

anförde föredragande departementschefen:

Försäkringen för tilläggspension är avsedd att ge ett efter inkomsternas storlek graderat skydd mot bortfall av förvärvsinkomster. Försäkringen finansieras helt med avgifter som i princip är knutna till dessa inkomster. Socialförsäkringskommitténs förslag om pensionspoäng i anledning av utbildning och värnpliktstjänstgöring innebär ett avsteg från principen om förvärvsinkomst som förutsättning för pension. Kommittén har dragit konsekvensen härav genom att frångå också tilläggspensioneringens finansieringsmetod när det gäller dessa särskilda förmåner. Det inger emellertid allvarliga betänkligheter att förändra tilläggspensioneringen från en avgiftsfinansierad försäkring mot bortfall av förvärvsinkomster till ett system med blandad avgiftsfinansiering och skattefinansiering, i vilket olika omständigheter utöver inkomstbortfall skall kunna till ge upphov pensionsrätt. Jag är för egen del inte beredd att förorda ett sådant blandat system, vars konsekvenser inte är utredda. Som framgår av vad jag yttrade redan vid förberedandet av tilläggspensioneringen ärjag på det klara med att pensionsfrågorna för dem som blir invalidiserade iunga år rymmer särskilda problem. Dessa torde emellertid böra bli föremål för ytterligare utredning och därvid angripas från andra och mer generella utgångspunkter än socialförsäkringskommittén gjort. Vad gäller försäkringsskyddet under tid för utbildning och värnpliktstjänstgöring vill jag peka på att de som undergår yrkesutbildning enligt särskilda bestämmelser omfattas av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och att motsvarande skydd enligt lämnas militärersättningsförordningen under

Särskild till jörtidspensionärer 119

förmån

värnpliktstjänstgöring.

om och Med hänsyn till betydelsen av frågan försäkringsskydd under tid för yrkesutbildning m. m. tillgodoräknande av pensionspoäng vikten av att den underströk lagrådet i sitt yttrande över propositionen som departementschefen ställt i utsikt, fortsatta utredning härom,

företogs snarast möjligt. uttalades i motionerna 1:657 och lI:785 Under riksdagsbehandlingen om till värnpliktiga och en positiv syn på förslaget gratispoäng ytterligare borde överses och studerande. Man ansåg dock att förslaget - hemställan e att fortsatt föreslog med instämmande i lagrådets

utredning snarast företogs. av motionerna anförde andra lagutskottet i sitt sedermera l anledning av riksdagen godkända utlåtande (1962127):

Utskottet vill för sin del uttala sin anslutning till departementschefens i förevarande om att det ställningstagande fråga. Det bör bl. a. erinras nu för vissa av ifrågavarande kategorier finns de speciella redan som yrkesskadeförsäkringslagen och militärersättningstrygghetssystem innebär. Emellertid i möjligaste mån böra förordningen synes en lösning Utskottet ske efter generella linjer och inte begränsas till vissa grupper. inte förorda att frågan skall bli föremål för fortsatta kan följaktligen förslag. I överväganden på grundval av socialförsäkringskommitténs ske från mera generella utgångspunkter, varvid stället bör överväganden de resultat som framkommer av yrkesskadeutredningens nu pågående område kan bli av stor betydelse. Med arbete på yrkesskadeförsäkringens från hänsyn härtill och då frågan redan är föremål för uppmärksamhet framställning i ämnet departementschefens sida synes någon riksdagens

inte påkallad.

Inom diskuterades ingående olika vägar

pensionsförsäkringskommittén

för den som invalidiserats i unga att lösa frågan om pensionsförbättringar sedan år. De grupper som här främst avsågs var sådana som är invalider

barndomen, studerande, värnpliktiga, sådana som undergår yrkesutbild-

som vårdar barn i hemmet. Olika tekniska lösningar ning samt kvinnor av den berättigade gruppen samt såvitt gäller förmånens nivå, avgränsning av förmånen var föremål för överväganden. Någon lösning avtrappning framkom emellertid inte. som ansågs godtagbar slutbetänkande (SOU 1971:19) hän-

l pensionsförsäkringskommitténs

visades till att frågan om pensionsförbättringar för de unga invaliderna

direktiv skulle övervägas av denna

enligt pensionsålderskommitténs

sistnämnda kommitté. överväganden i

Det bör framhållas, att pensionsförsäkringskommitténs

ikraftträdande. dessa frågor låg i tiden före pensionstillskottssystemets Pensionstillskotten kommer ju även dem som invalidiserats i unga år till

godo.

6.2 Kommitténs förslag

för Kommittén har enligt sina direktiv att överväga pensionsförbättringar sätts i direktiven i dem som invalidiserats i unga år. Detta uppdrag

120 Särskild/firma?! tillförtidspensionärer

samband med uppgiften att utreda frågan om standardsäkring av hela den allmänna pensioneringen. Sina fortsatta beträffande överväganden standardsäkringsfrågan kommer kommittén att redovisa i ett senare betänkande. Frågan om särskilda för dem som pensionsförbättringar invalidiserats i unga år är enligt kommitténs uppfattning så angelägen att den inte bör uppehållas av den vidare behandlingen av standardsäkringsfrågan. Därför tar kommittén redan nu ställning i fråga om en särskild pensionsförmån till berörda grupper invalidiserade. Av redogörelsen i närmast föregående avsnitt framgår, att de unga invalidernas pensionsfråga varit föremål för uppmärksamhet under avsevärd tid. Socialförsäkringskommittén föreslog på sin tid en särlösning för vissa speciella Studerande och grupper. värnpliktiga skulle få gratispoäng inom tilläggspensioneringen fram till det år vederbörande fyllde 28 år. Huvudskälet till att förslaget ej vann statsmakternas bifall var att man inte ville införa inom gratispoäng den uteslutande avgiftsfinansierade tilläggspensioneringen. Vidare ansågs såväl avgränsningen av de berättigade kategorierna som den bestämda i åldersgränsen många fall ge alltför resultat. godtyckliga De förslag till lösningar av problemet som diskuterades inom pensionsförsäkringskommittén tog inte i samma grad sikte på speciella kategorier, men de avgränsningar i fråga om åldern för invaliditetens inträde som uppställdes gav inte tillfredsställande resultat. I den förda diskussionen har ofta framhållits som särskilt otillfredsställande att vissa grupper, som inte haft möjlighet att intjäna pensionspoäng men som invalidiseras i unga år, endast får det skydd som folkpensioneringen ger. Man har bl. a. pekat på dem som utbildar sig eller som fullgör värnpliktstjänstgöring. Det kan emellertid knappast göras gällande att dessa kategorier bör tillförsäkras ett bättre skydd än t. ex. dem som varit invalider redan från barndomen eller mödrar som stannat hemma för att vårda späda barn. När det gäller dem som saknar har pensionspoäng kommittén kommit till den övertygelsen att inom förtidspensioneringen alla, som drabbas av invaliditet i unga år, bör behandlas på samma sätt. Kommittén har övervägt att begränsa sina förslag om pensionsförbätt-

ringar till dem som invalidiserats i unga år. En gränsdragning vid 30 år har sålunda diskuterats. Om pensionsfallet inträffat före det den försäkrade uppnått denna ålder skulle han få del av förbättringarna. inträffade pensionsfallet senare skulle inga förmåner utöver de nuvarande utgå. En fördel med ett sådant system skulle vara att man koncentrerade förbättringarna till just den som invalidiserats i unga år. Nackdelarna skulle hänföra sig till att socialt sett liknande situationer skulle komma att behandlas olika inom folkpensioneringens ram. Ett exempel, i vilket förutsätts åldersgränsen vara 30 år, kan närmare belysa detta. En person drabbas av invaliditet vid 29 års ålder och får därför förhöjd pension. När han är 31 år drabbas hansjämnåriga och socialt sett jämställda kamrat av invaliditet och får lägre pension under hela den tid förtidspension utgår. För den sistnämnde kommer detta att framstå som mindre rättvist.

Gränsdragningar av det slag som diskuterats ovan bör om möjligt undvikas. Kommittén har därför funnit att alla förtidspensionärer som

Särskild förmån till _förtidspensionärer 121

av en viss storlek bör få inte har sin pension beräknad på pensionspoäng förmånema. Detta blir visserligen avsevärt mycket mer del av de förhöjda kostnadskrävande än om man skulle koncentrera sig enbart på de unga invaliderna men de förbättringar som ges åt de äldre är som förut av rättviseskäl. Vidare måste understrykas att en framhållits motiverade som har det sämst från social satsning på alla de förtidspensionärer synpunkt framstår som i hög grad befogad. en allmän höjning av pensionsnivån för När det gäller att åstadkomma de sämst ställda är det naturligt att anknyta till förtidspensionärerna Detta är konstruerat för att åstadkomma pensionstillskottssystemet. tekniska uppbyggnad framsådana effekter. Pensionstillskottssystemets går av avsnitt 5.2. När förtidspensionären uppnår den ålder då förtidspensionen övergår till frågan om han skall få behålla förhöjålderspension uppkommer eller om han enbart skall få de förmåner, till vilka han är ningen bestämmelserna om ålderspension. Enligt hittills berättigad enligt har det varit vanligt att förtids- och ålderspensionen gällande principer efter Det kan emellertid starkt ifrågasättas om utgått samma grunder. förhöjningarna. Man kan denna regel skall gälla även de nu ifrågavarande ett av syftena med förhöjningen är att den ifrågavarande säga att invaliden skall få samma relativa inkomstutveckling som hans jämnåriga Inkomsten skall alltså vara högre under den tid då friska kamrat. familjebiidning sker och då livsaktiviteterna är högre än på äldre dagar. Skulle de föreslagna förhöjningarna ”slå igenom” också på ålderspensionerna skulle detta kunna som orättvist av de invalider som utan upplevas att ha uppburit förtidspension börjar få ålderspension vid den allmänna

pensionsåldern och som sålunda ej skulle få del av förhöjningen. Utöver de skäl som ovan nämnts för att inte låta förhöjningen utgå på kommer den rent ekonomiska aspekten. Redan en ålderspension givetvis för förtidspensionärerna är en höjning av den lägsta pensionsnivån kostsam reform. Om man därutöver skulle låta de föreslagna mycket avse även ålderspensionerna skulle detta på sikt medföra förhöjningarna av en helt annan storleksordning än vad som f. n. är kostnadsökningar möjliga. och då kommittén i avsnitt 5 föreslår en På grund av det anförda för anser sig allmän höjning av pensionsnivån ålderspensionärerna kunna om att de förhöjningar, som kommittén inte framlägga förslag förordas i nu förevarande sammanhang, skall utgå jämväl på ålderspensio-

nen. av höjningarna till bör När det gäller storleken förtidspensionärerna erinras om att kommittén i kapitel 5 föreslagit en uppräkning av pensionstillskottens årliga höjning från 3 till 4 % av basbeloppet. Denna höjsom är berättigade till ning är avsedd att komma alla sådana pensionärer eller änkepensionstillskott till del, oavsett om det gäller ålders-, förtids- Vad som här diskuteras är en ytterligare höjning för förtidspension. del. Hur stor denna ytterligare höjning bör vara är en pensionärernas av tillgängliga resurser. Kommittén anser emellertid fråga om avvägning att man för detta ändamål bör göra en väl tilltagen satsning. Kommittén

122 Särski/d/örmân til/förtidspensionärer

föreslår mot bakgrund härav att pensionstillskotten för förtidspensionärerna skall fördubblas i förhållande till vad som utgår i pensionstillskott till andra pensionärer. I samband härmed bör den högsta nivå, till vilken ATP-pension och pensionstillskott tillhopa får uppgå utan att avräkning på pensionstillskottet skall ske, successivt höjas till 90% av En närmare basbeloppet. motivering av dessa regler lämnas i specialmotiveringen till författningsförslagen. Beträffande för ikrafttidpunkten trädandet av reformen för förtidspensionärerna ligger det nära till hands att anknyta till tidpunkten för pensionstillskottens förhöjning i övrigt, dvs. den 1 juli 1976. Kommitténs förslag innebär alltså, att pensionstillskotten för förtidspensionärernas del fr. o. m. den 1 juli 1976 skall utgå med dubbelt så stort belopp som utgår till ålders- och änkepension. Pensionstillskott till förtidspension kommer härav på grund att utgå med de belopp som framgår av tabell 12. Beloppen är angivna i nuvarande penningvärde (februari 1974, basbelopp 8100 kr.). Kostnaden för fördubblingen av pensionstillskotten för förtidspensionärerna har beräknats till 120 milj. kr. för år 1976, 140 milj. kr. för år 1977 och 35 milj. kr. för år 1978, allt i nuvarande penningvärde (basbelopp 8 100 kr.). I detta sammanhang vill kommittén erinra om att riksförsäkringsverket samtidigt med kommitténs betänkande kommer att redovisa resultatet av ett utredningsuppdrag beträffande förmånligare regler för invaliditetsersättningar m. m. inom folkpensioneringen. Enligt vad kommittén erfarit kommer verket bl. a. att föreslå att Vårdbidragen skall graderas på så sätt att de kan utgå förutom med helt även med halvt belopp. Vårdbidragen är, som framgår av redogörelsen i kapitel l, så avvägda att de motsvarar hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Kommitténs om förslag fördubbling av pensionstillskotten till förtidspension medför alltså väsentliga förbättringar av vårdbidragen. Kommittén har övervägt frågan om fördubblat skall pensionstillskott utgå även till sådana förtidspensionärer som vårdas på anstalt och har därvid kommit till det resultatet, att det inte finns skäl att föreslå andra regler för det fördubblade pensionstillskottet än som gäller för pensionsförmånerna i övrigt. Förhöjt pensionstillskott föreslås alltså utgå även i de nämnda fallen.

Tabell l2

av deföreslagna reformerna 123

Finansiering

7 av de föreslagna reformerna Finansiering

reformer inom den allmänna pensioneringen, som De betydelsefulla kommittén i de föregående kapitlen, medför stora kostnadsföreslagit för det allmänna. Dessa kostnadsökningar belastar dels statsökningar av folkpensionerna frånsett de kommunala budgeten (förbättringarna bostadstilläggen), dels AP-fonderna (förbättringarna av tilläggspensioner- (förbättringar rörande de kommunala bostadsna) och dels kommunerna tilläggen). Samtliga förbättringar måste givetvis på ett eller annat sätt l det skall närmare diskuteras de metoder som finansieras. följande härvidlag står till buds. I kommitténs direktiv framhålls, att kommittén bör redovisa kostnadsrörande formerna för täckning av de ökade kalkyler och anvisningar kommittén framlägger. l samband kostnader som följer av de förslag härmed skall kommittén även kunna överväga ändringar av de nuvarande

finansieringsreglerna för den allmänna pensioneringen. Som framhållits i kapitel 3 avser kommittén att i ett senare betänkande redovisa synpunkter och förslag beträffande justering av reglerna för inom socialförsäkringarna. Mera tekniska avgiftsunderlagens beräkning kommer att diskuteras i synpunkter på avgiftssystemets uppbyggnad nämnda sammanhang. Nu är frågan om att inom ramen för nuvarande täcka kostnaderna för de föreslagna reformerna finansieringssystem aktuell.

7.1 Folkpensioneringen

av de kostnader som föranleds av I tabell 13 ges en sammanfattning rörande Kostnaderna har beräknats kommitténs förslag folkpensionerna. i nuvarande (februari 1974, basbelopp 8 100 kr.). penningvärde De sammanlagda kostnadsökningarna utgör, som framgår av tabell 13, för år 1977 1610 och för år 1978 för år 1975 350, för år 1976 1335, l 790 milj. kr. l anslutning till tabellen bör framhållas att årskostnaden för höjningen av grundförmånen under l. beräknats till 700 milj. kr. Härav utgör 350 en uppföljning av det under innevarande år i avvaktan på milj. kr. förslag utgående särskilda pensionstilläggel pensionsålderkommitténs 1.2). Till reformen i denna motsvarande 3 % av basbeloppet (se avsnitt

124 Finansiering av defdres/agna reformerna

Tabell 13

Åtgärd lkraft- Kostnadsökning i milj. kr. i förhållande trädande till föregående år 1975 1976 1977 1978

1. Grundförmånen höjs till 95 % av basbeloppet för ogift och till 155 % av basbeloppet för två gifta tillsammans 1/1-75 350 2. Pensionsåldern sänks till 65 år 1/1-76 800 3. Pensionstillskotten höjs till 4 % av basbeloppet. Trappan förlängs till 1981/82. Garantinivån höjs successivt till 45 % av basbeloppet 1/7-76 65 135 145 4. De sålunda höjda pensionstillskotten fördubblas för förtidspensionärerna. Garantinivån höjs successivt till 90 % av basbeloppet 1/7-76 120 140 35 Summa 350 985 275 180 Sammanlagd kostnadsökning 350 1 335 1 610 1 790

del har statsmakterna redan tagit varvid ställning finansieringsmässigt, uttalats att skall beloppet tas upp på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1973/74. Återstående kostnadsökning om 350 milj. kr. fördelar sig lika mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76, eftersom ikraftträdandet föreslås till den 1 januari 1975. Kostnaden för sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år beräknas för folkpensioneringens del till 900 milj. kr. Av detta belopp avser 100 milj. kr. de kommunala bostadstilläggen, och beloppet faller på kommunerna. Till denna del av kostnadsökningen återkommer kommittén under 7.3. Återstoden av kostnadsökningen fördelar sig lika mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77. De kostnader som upptagits i ovanstående tabell skall alla finansieras över statsbudgeten. När kommittén i enlighet med direktiven skall anvisa vägar att förstärka budgeten med må det först erforderliga belopp konstateras att väsentligen tre olika vägar står till buds. Det är höjning av de direkta mervärdeskatten skatterna, eller socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen. Utformningen av de direkta skatterna är f. n. föremål för överväganden inom 1972 års Av direktiv och skatteutredning. tilläggsdirektiv för denna utredning framgår, att arbetet inriktas på en minskning av skatteuttaget i de vanliga inkomstlägena. Enligt vad kommittén inhämtat befinner sig skatteutredningen i slutfasen av sitt arbete med skatteskalorna för den direkta skatten avseende inkomståret 1975 och kommer inom kort att i ett delbetänkande redovisa sina överväganden i denna fråga. Att i en sådan situation föreslå att belopp av den storleks-

av deföreslagna reformerna 125

Finansiering

ordning det här är fråga om skall finansieras genom höjt uttag av direkta

skatter får anses uteslutet. f. n. med 15% av avgiftsunderlaget, vilket Mervärdeskatten utgår av skatten med en beräknas på företagens omsättning. En höjning

skulle tillföra statskassan ytterligare ca 900 milj. kr. Om procentenhet skulle väljas torde det bli nödvändigt att höja denna finansieringsform med 2 procentenheter för att täckade kostnadsökningmervärdeskatten kommitténs förslag leder såvitt avser folkpensioneringen. ar, vartill en sådan finansiering över mervärdeskatten inte vara Kommittén finner

realistisk. till folkpensioneringen må först När det gäller socialförsäkringsavgiften före år 1974 täcktes av konstateras att en del av folkpensionskostnaderna erlades såväl av löntagare som av folkpensionsavgiften. Sådan avgift för egen inkomst. Avgiften utgjorde 5 % av den till statlig företagare inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock högst 1 500 kr. Undan-

i form av ålderstagna från avgiftsplikt var de som uppbar folkpension

samt de som vid ingången av inkomståret fyllt 65 år. eller förtidspension slopats och ersatts Fr. o. m. inkomståret 1974 har folkpensionsavgiften till folkpensioneringen som debiteras med en socialförsäkringsavgift för socialförsäkringsarbetsgivare och egenföretagare. Avgiftsunderlaget till för den som har inkomst av anställning avgiften folkpensioneringen beräknas efter samma principer som gäller i fråga om andra socialförsäk-

enligt AFL. Inkomst som inte uppgår till 500 kr. för år ringsavgifter bortses från den del av inkomsten som för år beaktas inte, och vidare räknat sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande överstiger för den som har inkomst av annat basbeloppet. Avgiftsunderlaget beräknas erläggs av förvärvsarbete än anställning på samma sätt. Avgift försäkrade som fyllt 16 år och har inkomst av annat förvärvssamtliga förutsatt att de inte uppbär ålders- eller förtidsarbete än anställning, av inkomståret fyllt 65 år. pension enligt AFL eller vid ingången med vad som sagts i det föregående står till Av de vägar som i enlighet av de kostnadsökningar som enligt kommitténs buds för finansiering av socialförsäkringsavgiften den förslag belastar budgeten är en höjning Kommittén förordar att denna finansiesom ligger närmast till hands.

utgör för år 1974 3,3 % av avgiftsunderlaget. ringsmetod väljs. Avgiften som beräknats till 116 miljarder kr., Räknat på 1974 års avgiftsunderlag, skulle det föreligga behov av avgiftshöjning för år 1975 med 0,3 %, för år

år 1978 med 0,1 %. Med 1976 med 0,9 %, för år 1977 med 0,3 % och för att överblicka utvecklingen av avgiftsunderlaget hänsyn till svårigheterna under begränsar kommittén sitt förslag såvitt gäller längre tid framöver

Tabell 14

Är Höjning av procenttalet Avgiftens för avgiftsuttaget storlek i %

0,3 0,9

126 Finansiering av deföreslagna reformerna

avgiftshöjningar till de närmaste åren och finner de procenttal som anges i tabell 14 utgöra en lämplig avvägning i fråga om socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen. Kommittén föreslår alltså, att kostnaderna såvitt angår nu ifrågavarande del av reformen finansieras genom uppräkning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen till de tal som framgår av tabell 14.

7.2 Tilläggspensioneringen

Kommitténs förslag såvitt avser tilläggspensioneringen hänför sig till sänkningen av pensionsåldern. Detta medför kostnadsökningar som för de närmaste åren kan beräknas till de belopp som framgår av tabell 15. Tilläggspensioneringen finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Avgift för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp, motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare den del av lönen som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Denna minskning föranleds av att en arbetstagares årslön är pensionsgrundande endast till den del som ligger mellan de två belopp, som motsvarar basbeloppet vid årets början resp. sju och en halv gånger detta basbelopp. Från den totala lönesumman görs även vissa andra avdrag. För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning betalar de försäkrade själva en tilläggspensionsavgift, som beräknas på den del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete. Arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift utgår med samma procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj :t med riksdagen och skall vara så awägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter som åvilar försäkringen samt erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden. Riksdagen har år 1973 fastställt ATP-avgiften för åren 1975-1979. Avgiften utgör 10,75 % för år 1975 och ll % för åren 1976-1979. l den proposition (l973:48), som låg till grund för riksdagens beslut, framhölls att den föreslagna och sedermera av riksdagen antagna nivån för avgiftsuttaget borde gälla på grundval av gällande lagstiftning i fråga om pensionsförmånerna. Däremot hade enligt vad som framhållits i propositionen

Tabell 15

Finansiering av de/öreslagna reformerna 127

inte beaktats de lagändringar som kunde bli följden av pensionsålders-

kommitténs förslag. Kommitténs förslag om en sänkning av den allmänna pensionsåldern såsom framgår av tabell 15 för tilläggspensioneringens del till 65 år medför under det första året en kostnadsökning om i runt tal 650 milj. kr., som därefter fram till år 1979 stiger ytterligare till närmare 850 milj. kr. per år. kostnad motsvarar under åren 1976-1979 ett Denna genomsnittligt om 0,75 %. Kostnadsökningen uppkommer vid pensionsavgiftsuttag ikraftträdande, som enligt kommitténs förslag bör ske ålderssänkningens 1976. Avgiften bör därför, mot bakgrund av statsmakternas den l januari år 1973 till avgiftsuttaget under löpande ovannämnda ställningstagande med 0,75 % fr. o. m. år 1976. Kommittén finansieringsperiod, höjas fastställs till 11,75 % för vartdera av åren föreslår alltså att ATP-avgiften

1976, 1977, 1978 och 1979.

7.3 De kommunala bostadstilläggen

Kommunerna finansierar de kommunala bostadstilläggen, vilka i enlighet kommer att utgå till ålderspension redan med kommitténs förslag fr. o. m. den månad den försäkrade fyller 65 år. Den årliga kostnadssom blir en följd av sänkningen av den allmänna pensionsåldern ökning till f. n. ca 100 milj. kr. Självfallet måste nuvarande kan beräknas finansieringsmetod användas även i fortsättningen. Det ligger inte inom ramen för kommitténs direktiv att diskutera i vad mån kommunerna på sätt än vad som f. n. sker skall kompenseras för dessa kostnader. annat till kommunerna för denna kostnadsökning bör Frågan om kompensation sedan även förslag från 1972 års skattetas upp till närmare prövning

utredning föreligger. 1972 års skatteutredning viss Som nämnts i kapitel 3 övervägs inom såvitt gäller de kommunala bostadsändring av inkomstprövningsreglerna kan medföra kostnadsökningar. Vad som tilläggen. Även denna ändring som blir en följd av ovan sagts om finansieringen av de höjningar av dessa kostnadspensionsålderssänkningen gäller också finansieringen

ökningar.

Specia/morivering till_förfartnings/örs/agen

8 till

Specialmotivering författningsförslagen

l Förslaget till ändring i lagen om allmän försäkring

3 kap.

3 §.

I förevarande paragraf stadgas f. n. att den som åtnjuter hel förtidspension inte har rätt till sjukpenning. En försäkrad, som åtnjutit hel förtidspension under månaden närmast före den under vilken han uppnått 67 års ålder, har inte heller som ålderspensionär rätt till sjukpenning. Vidare upphör den s. k. hemmamakeförsäkringen senast fr. o. m. månaden efter den då 67-årsåldern uppnås. I andra fall än då ålderspensionärer i omedelbar anslutning till 67-årsmånaden åtnjutit hel har de förtidspension om de vid sidan av ålderspensionen har inkomst av förvärvsarbete - rätt till sjukpenning. De förvärvsarbetande ålderspensionärerna har emellertid inte samma ställning inom sjukförsäkringen som övriga förvärvsarbetande. Enligt denna paragraf kan de således inte erhålla sjukpenning för mer än 180 dagar efter ingången av den månad under vilken de fyllt 67 år eller fr. o. m. vilken de dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension. Den allmänna pensionsåldern föreslås i 6 kap. l § och 12 kap. l § sänkt till 65 år. Som en följd härav föreslås i förevarande paragraf att utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka sjukpenning kan utgå ändras till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år. För försäkrade som - utan att ha gjort förtida uttag av ålderspension eller åtnjutit hel förtidspension - 65 år under fyllt något av de båda åren närmast före pensionsålderssänkningen och som uppburit sjukpenning under sjukperiod som infallit under tiden från det de fyllt 65 år fram till den ljanuari 1976, skulle emellertid en ovillkorlig sänkning av åldersgränsen i förevarande paragraf få ogynnsamma effekter. På grund härav föreslår kommittén i övergångsbestämmelserna (punkten 2) att det antal dagar under vilka sjukpenning i sådana fall högst kan

utgå börjar räknas tidigast fr. o. m. den l januari 1976.

Specialmotivering till_förfatmingslörslagen 129

4 kap. 3 § Reglerna i förevarande paragraf innebär f. n. att en försäkrad efter ingången av den månad under vilken han fyllt 67 år eller fr. 0. m. vilken han dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension kan få ersättning för sjukhusvård i sammanlagt högst 365 dagar. Detta antal dagar gäller i ett för allt, antingen det är fråga om en sammanhängande vårdperiod eller dagarna är uppdelade på flera sådana perioder. I analogi med vad som uttalats i specialmotiveringen till 3 kap. 3 § föreslås i förevarande paragraf att utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka ersättning för sjukhusvård kan utgå ändras till ingången av den månad, varunder den försäkrade fyllt 65 år. För sådana försäkrade som - utan att ha gjort förtida uttag eller åtnjutit - 65 års ålder under av åren l974 eller förtidspension uppnått något 1975 och som åtnjutit ersättning för sjukhusvård under tiden från det de fyllt 65 år fram till den 1 januari 1976, skulle, på samma sätt som vad gäller 3 kap. 3 §, en ovillkorlig sänkning av åldersgränsen få ogynnsamma effekter. På grund härav föreslår kommittén i övergångsbestämmelserna (punkten 2) att det högsta antalet dagar i sådana fall räknas tidigast fr. 0. m. den ljanuari 1976.

6 kap. 1 § I paragrafens första stycke fastslås nu att den allmänna pensionsåldern när det gäller folkpensionen är 67 år. Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om uttag av ålderspension före 67-årsåldern, s.k. förtida uttag av ålderspension. Bestämmelserna i tredje stycket tillkom i efter förslag i propositionen 1970:66 i samband med införandet av nya regler rörande förtidspension. Bestämmelserna innebär att en försäkrad som gjort förtida uttag har möjlighet att återkalla sådant uttag med

i verkan från nästa månadsskifte. Såsom förutsättning härför gäller emel-

lertid att den försäkrade om han åtnjuter tilläggspension samtidigt gör återkallelse av det förtida uttaget av tilläggspension. Den som efter återkallelse gjort nytt förtida uttag får emellertid inte återkalla detta. Kommittén föreslår i förevarande paragraf att den allmänna pensionsåldern sänks till 65 år. Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen och innebär att två årsklasser den l januari 1976 blir berättigade till ålderspension. Kommittén anser att 16 kap. l§ vid ikraftträdandet bör gälla oförändrad, vilket innebär att den som önskar komma i åtnjutande av ålderspensionen skall göra ansökan hos den allmänna försäkringskassan. Sådan ansökan bör självfallet av nämnda årsklasser inges igod tid före den l januari 1976. Kommitténs förslag i paragrafens andra stycke innebär att förtida uttag kan göras fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller 63 år t. o. m. månaden före den, varunder han fyller 65 år. Som framgår av den 9

130 Specialmorivering ril/_förfartnings/örslagen

allmänna motiveringen kommer kommittén att i ett senare betänkande behandla flexibiliteten inom pensioneringssystemet. l awaktan härpå har kommittén inte funnit lämpligt att nu föreslå andra ändringar än sådana som ansetts oundgängligen nödvändiga för att pensionsålderssänkningen skall kunna genomföras. (Jämför Övergångsbestämmelserna punkten S.)

2§ Paragrafen innehåller bestämmelser om ålderspensionens storlek. Som framgår av den allmänna motiveringen innebär kommitténs förslag att i grundförmånen inom folkpensioneringen höjs från 90 till 95 % av basbeloppet för ensam försäkrad samt från 70 till 77,5 % av basbeloppet för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till ålderspension enligt 6 kap. l § första stycket. Såsom en följd av kommitténs förslag om uppräkning av a grundförmånerna har de förmåner som reduceras enligt första stycket andra punkten med hänsyn till makes pension omräknats. Omräkningen har skett under hänsynstagande till de nu gällande relationerna. Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om reduktion vid förtida uttag av ålderspension och tillägg vid uppskjutet uttag av sådan pension. Reduktionen resp. tillägget, vilka i huvudsak grundar sig på försäkringsmatematiska beräkningar, är f. n. 0,6% för varje månad. Kommittén avser att återkomma till frågan om reduktions- och tilläggsfaktorerna i ett senare betänkande.

7 kap. l § Förevarande paragraf innehåller de grundläggande bestämmelserna rörande förtidspension från folkpensioneringen. Enligt nu gällande regler kan förtidspension utgå till försäkrad som fyllt 16 år och som inte gjort förtida uttag av ålderspension för tid före den månad då han fyller 67 år. Kommitténs förslag innebär att förtidspension upphör att utgå månaden före den då den försäkrade fyller 65 år. Den kommer då att utan ansökan ersättas av ålderspension.

4§ Bestämmelserna i denna paragraf ansluter till motsvarande regler för ålderspensionen i 6 kap. 2 § första stycket. Hel förtidspension överensstämmer till storleken med ålderspension som börjar utgå vid 67 års ålder. Kommitténs förslag i denna paragraf ansluter till förslaget beträffande 6 kap. 2 § första stycket. Grundförmånen för ensam försäkrad har således räknats upp från 90 till 95 % och för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till ålderspension enligt 6 kap. 1 § första stycket, från 70 till 77,5% av

Specialmolivering ti/lförfattningWrs/agen 131

andra punkten) då basbeloppet. Förmånernas storlek (första stycket båda makarna åtnjuter förtidspension har justerats med hänsynstagande till nuvarande relationer.

8 kap.

l och 4 §§

Rätt till i form av änkepension upphör enligt nu gällande folkpension av månaden före den då änkan fyller 67 år. Full regler med utgången f. n. med samma belopp som oreducerad ålderspenänkepension utgår sion, dvs. med 90 % av basbeloppet. - l enlighet med kommitténs förslag föreslås i dessa paragrafer att angående sänkningen av pensionsåldern i form av änkepension med utgången av rätten till folkpension upphör månaden före den då änkan fyller 65 år samt att hel änkepension fr. o. m. den 1 januari 1976 skall utgöra 95 % av basbeloppet.

9 kap.

1 §

Enligt bestämmelserna i denna paragraf kan barntillägg till ålderspension 67 år. Kommitténs förslag rörande f. n. utgå först då pensionären fyller föranleder motsvarande justering idenna sänkningen av pensionsåldern skall således kunna utgå fr. o. m. den månad då paragraf. Barntillägg pensionären fyller 65 år.

3§ som denna paragraf, är inte en Invaliditetsersättning, utgår enligt utan en särskild förmån, som utgår till försäkrad, som inte tilläggsförmån enligt AFL. Invaliditetsersättning kan under vissa eljest åtnjuter pension utgå till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad förutsättningar 67 år. Sistnämnda föreslås som en följd av då han fyller åldersgräns pensionsålderssånkningen ändrad till 65 år.

ll kap.

6§

Mot rätten till tilläggspension svarar i. princip avgiftsskyldighet. Utgångsvar därför att i punkten vid konstruktionen av pensionspoängsystemet inte fullgjordes någon pensionspoäng inte den mån avgiftsskyldigheten borde tillgodoräknas den försäkrade. Då det gällde pensionspoäng på inte möjligt att grundval av inkomst av anställning ansågs det emellertid villkor eftersom avgiften skulle uppställa om fullgjord avgiftsbetalning, betalas av arbetsgivaren och ha en kollektiv karaktär. Av dessa skäl ansågs det orimligt, att en arbetstagare skulle kunna gå miste om en pensionsrätt på grund av försummelse från arbetsgivarens sida att erlägga avgift. av annat förvärvsarbete I de fall då pensionsrätten grundas på inkomst

132 Specialmotivering till _lörfartningsförslagen SOU 1974: I 5

åligger det emellertid den försäkrade att själv erlägga avgiften. Om den försäkrade försummar skall detta, någon pensionspoäng i princip inte tillgodoräknas honom. I första stycket av denna paragraf har därför föreskrivits, att pensionspoäng inte tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst till den del den härrör från inkomst av annat förvärvsarbete om avgift inte erlagts tillfullo inom föreskriven tid. Bestämmelserna om den tidsfrist som den försäkrade har till sitt förfogande för avgiftsbetalningen innebär i normala fall att avgiften skall ha erlagts före den l oktober näst efter taxeringsåret. Med hänsyn härtill kan det inträffa att frågan, huruvida inom avgiftsskyldighet fullgjorts föreskriven tid, inte är avgjord förrän under andra året efter inkomståret. Det kan därför bli fråga om att pension skall bestämmas och börja utgå före denna tidpunkt. åren närmast Pensionspoängtalen före det år, då försäkringsfallet inträffade, kan - särskilt beträffande förtidspension och familjepension - vara av största betydelse för rätten till pension och för pensionens storlek. Enligt nu gällande regler kan frågan om pensionspoäng föreligger för två år närmast före pensionsfallet vara oavgjord ännu vid den tidpunkt då ansökan om pension prövas. Vid lagens tillkomst ansåg man det dessutom obilligt att utkräva avgifter efter det att ansökan gjorts men innan pension beviljats. För att ge möjlighet att tillgodoräkna pensionsrätt för dessa år föreskrivs därför iförsta stycket av förevarande paragraf att pensionspoäng utan hinder av att avgiftsbetalning inte skett skall tillgodoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått det år då pensionen vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Detta blir av betydelse då den försäkrade tar ut tilläggspension före 67 år. Beträffande ålderspension, som börjar utgå vid den normala pensionsåldern 67 år eller senare, blir vad nu sagts tillämpligt endast i fråga om det år då den försäkrade fyllt 65 år. Pensionsgrundande inkomst skall enligt nuvarande regler inte beräknas för senare år. Kommittén har med utgångspunkt i nu refererade motiv funnit att pensionspoäng utan hinder av att avgiftsbetalning inte skett bör tillgodoräknas den försäkrade för de år varunder han fyllt 63, 64 och 65 år. För det fall den försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension för tid före det år varunder den försäkrade skulle uppnå 65 års ålder skall som hittills motsvarande regel gälla för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. - Kommitténs förslag innebär inte någon ändring i den nuvarande ordningen enligt vilken avgiften för de ifrågavarande åren inte efterskänks.

12 kap.

l och 2 §§

Dessa paragrafer innehåller de grundläggande bestämmelserna angående rätt till ålderspension från tilläggspensioneringen, där den allmänna pensionsåldern f. n. anges till 67 år. Vidare innehåller bestämparagraferna melser om förtida uttag. Den nedre åldersgränsen är liksom inom folkpensioneringen 63 år. Kommitténs förslag innebär att den generella pensionsåldern sätts vid

ril/_föt/attnings/örslagen 133

Specialmotivering

65 år samt att det förtida uttaget därigenom begränsas till tiden fr. o. m. 63 års ålder t. o. m. månaden före den månad då den försäkrade uppnår 65 år. Kommittén föreslår inte någon ändring den då han fyller beträffande kravet på visst minimiantal poängår för tilläggspension.

13 kap.

1§ för rätt till I paragrafens första stycke anges grundförutsättningarna Bestämmelserna ansluter till förtidspension från tilläggspensioneringen. och invaliditetsbegreppet är vad som gäller beträffande folkpension detsamma. Kommitténs förslag innebär endast att den övre åldersgränsen för rätt till förtidspension ändras från 67 till 65 år.

2§ andra stycke innebär att Reglerna om pensionsberäkning i paragrafens beräknas med utgångspunkt i att den försäkrade antas ha för pension varje år, fr. o. m. det då pensionen börjar utgå t. o. m. det då han uppnår Pensionspoängen skall beräk- 65 års ålder, tillgodoräknats pensionspoäng. nas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade

gynnsammaste resultatet. av den allmänna motiveringen föreslår kommittén inte Som framgår ändring beträffande möjligheterna att tjäna in pensionspoäng. någon Kommittén anser att huvudregeln alltjämt bör vara att pensionspoäng Från denna inte kan intjänas det år då pension utgår till den försäkrade. emellertid kommittén i 15 kap. l § undantag såvitt huvudregel föreslår övergångsgenerationerna, för vilka intjänande av poäng för det gäller sextiofemte året under lång tid framåt kommer att ha stor betydelse. från att antagandepoäng allt- Kommitténs förevarande förslag utgår skall beräknas under antagande att den försäkrade varje år fr. o. m. jämt 65 års det då förtidspensionen börjar utgå t. o. m. det då han uppnår ålder tillgodoräknas pensionspoäng enligt nu gällande regler. På grund av från ovan nämnda huvudregel som föreslås i 15 kap. l § det undantag att börja tillämpas i full utsträckning först sedan kommer huvudregeln övergångsgenerationerna getts möjlighet att intjäna för full ålderspension antal - Kommitténs förslag beträffande poängbeerforderligt poängår. innebär således ingen förändring beträffande räkning vid förtidspension till vad som nu gäller. Kommittén avser huvudregeln i förhållande att återkomma till denna fråga i sitt fortsatta arbete. emellertid

3§

avser de fall där den försäkrade vid pensionsfallet varken haft Paragrafen sjukpenninggrundande inkomst enligt vad i 2§ sägs eller kan tillgodoför minst tre av de fyra år som närmast föregått året räkna pensionspoäng för pensionsfallet. I förevarande paragraf stadgas f. n. att den försäkrade

134 Special/motivering till _ förfarInings/örs/agen SOU 1974: 15

har rätt till förtidspension motsvarande vad han skulle erhållit i ålderspension, om han uppnått 67 års ålder och ålderspension därjämte börjat utgå vid den tidpunkt då pensionsfallet inträffade. Detta medför att bestämmelserna i 12 kap. tillämpas, varvid den försäkrade antas ha fyllt 67 år vid den tidpunkt då pensionsfallet inträffade. - Kommitténs förslag innebär att den försäkrade i stället skall antas ha fyllt 65 år vid den tidpunkt då pensionsfallet inträffar.

15 kap.

l §

Paragrafen innehåller f. n. särskilda bestämmelser om tilläggspension så» vitt avser övergångsgenerationerna. Enligt ll kap. l § kan pensionsgrundande inkomst inte beräknas för en försäkrad under år då han åtnjutit AFL. Vid pension enligt en sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år skulle därför - vid oförändrade regler rörande - de försäkrade poängberäkningen gå miste om möjligheten att tjäna in pensionspoäng för det sextiofemte året. Detta skulle vara särskilt kännbart för de generationer försäkrade, som inte har möjlighet att tjäna in fullt antal poängår. För att tillgodose intresset hos övergångsgenerationerna att erhålla största möjliga antal poängår föreslår kommittén därför att särskilda bestämmelser införs i förevarande paragraf för svenska medborgare, som är födda under något av åren 1911-1924. För personer i dessa åldersgrupper bör det således enligt kommitténs mening vara möjligt att tjäna in pensionspoäng under det sextiofemte året, även om ålderspension fr. 0. m. den börjar åtnjutas månad då den försäkrade 65 års ålder. Skulle uppnår den försäkrade däremot göra förtida uttag av ålderspension under det sextiofemte året anser kommittén att möjlighet till poängberäkning för samma år inte bör föreligga. Kommittén är medveten om att inkomsten under det sextiofemte levnadsåret ibland blir så låg att någon poäng inte kan tillgodoräknas den försäkrade. För många försäkrade kan emellertid ett fortsatt förvärvsarbete under sextiofemte året vara till stor fördel om inkomsten därigenom kommer att överstiga basbeloppet. De erhåller då både pensionspoäng för detta år och kan även genom ett kortvarigt uppskjutet uttag få en uppräkning av ålderspensionen. Kommitténs förslag innebär ett avsteg från huvudregeln att poäng inte får tillgodoräknas för det år den försäkrade åtnjuter pension. Detta har ansetts motiverat med hänsyn till angelägenheten att främja möjligheten för övergångsgenerationerna att tjäna in poängår.

16 kap.

5§

Kommitténs förslag innebär endast att åldersgränsen 67 år ändras till 65 år. Kommittén har i specialmotiveringen till 6 kap. l § berört frågan om möjlighet att före ikraftträdandet göra ansökan om pension.

till _förfarmingsförslagen 135 SOU 1974: 15 Specialmotivering

19 kap.

2§

av visst år är inskriven hos allmän försäk- Försäkrad som vid utgången för nämnda ringskassa och inte fyllt 67 år skall f. n. enligt denna paragraf under fömtsättning att beskattningsbar år erlägga sjukförsäkringsavgift vid taxering året närmast efter det år inkomst beräknats för honom avser. En försäkrad som för december månad under inkomståret avgiften är emellertid befriad från åtnjutit ålders- eller förtidspension enligt AFL

sjukförsäkringsavgift. Kommittén föreslår att åldersgränsen här sänks från 67 till 65 år.

4a§

I förevarande som infördes genom SFS 1973:908, regleras paragraf, socialförsäkringsavgift till folkpensionearbetsgivares och egenföretagares avgiften skall ringen. Avgiften utgör f. n. 3,3 % av det belopp, på vilket beräknas. Kommittén har i kap. 7 redogjort för förslagen till finansiering som kommittén föreslår i detta betänkande. Den i 4 a § av de reformer i kraft den 1 januari 1976. l föreslagna procentsatsen, 4,5 %, träder 7 har angivits att för år 1975 avgiften övergångsbestämmelserna punkt skall beräknas. Som utgår med 3,6 % av det belopp, på vilket avgiften framgår av nämnda Övergångsbestämmelse gäller 19 kap. 4 a § isin äldre tid före den 1 januari 1975. lydelse i fråga om avgift som avser

övergångsbestämmelserna

innebär att reformerna träder i kraft successivt 1. Kommitténs förslag under åren 1975 och 1976. Den 1 januari 1975 höjs således grundförmånerna, den l januari 1976 sänks pensionsåldern och den 1 juli 1976

förändras reglerna beträffande pensionstillskott. . Denna Övergångsbestämmelse har kommenterats i specialmotiveringen . till 3 kap. 3 § och 4 kap. 3 §. i ll kap. 6 § har försäkrad fr. o. m. . Genom de föreslagna ändringarna att tillgodoräkna pensionspoäng för de år den l januari 1976 möjlighet icke varunder han fyllt 63, 64 och 65 år även om tilläggspensionsavgift tillfullo erlagts inom föreskriven tid. l förevarande övergångsbestämmelse har medgivits rätt för försäkrad som uppnår 65 års ålder först år 1976 att få tillgodoräkna sådan pensionspoäng även för år under före 1976. . Som tidigare framhållits har kommittén med hänsyn till att flexibiliteskall diskuteras i ett kommande betänkanten inom pensionssystemet betänkande övergångsbestämmelserna till de i förevarande begränsat sådana som kommittén funnit nödvändiga för pensionsålderssänkl förevarande Övergångsbestämmelse har komningens genomförande. mittén föreslagit att för försäkrad som gjort förtida uttag av ålderspenvid beräkning av reduktion skall vara att reduktionen sion huvudregeln

Specialmorivering tilljörfarlningsförslagen

beräknas på grundval av ifrågavarande lagrums bestämmelser före den l januari 1976. Kommittén föreslår emellertid undantag för personer som är födda under av åren 1909-1912. något För dessa personer, som inte uppnår 67 års ålder före den l januari 1976, föreslår kommittén att minskningen inte bör ske med högre belopp än som motsvarar det antal månader varunder före pensionen utgått sistnämnda dag, till vilket antal skall läggas de månader med förtida uttag som därefter eventuellt återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år. 5. Förevarande övergångsbestämmelse innehåller kommitténs förslag rörande viss beräkning vid uppskjutet innebär uttag. Förslaget att för den som vid pensionsålderssänkningens ikraftträdande inte fyllt 67 år och som börjar åtnjuta ålderspension först senare än fr. o. m. den månad varunder han fyller 65 år tas vid ökningens beräkning inte hänsyn till tiden före den 1 januari 1976. För att en person som före reformens ikraftträdande uppskjutit sitt uttag av ålderspension inte skall gå miste om den intjänade rätten till högre ålderspension har i andra punkten förevarande övergångsbestämmelse föreslagits att ökningen av ålderspensionen i sådant fall - under förutsättning att den försäkrade fyllt 67 år före den ljanuari 1976 - skall beräknas med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse. 6. De föreslagna ändrade reglerna i 19 kap. 2 § avses inte få retroaktiv

tillämpning. 7. Förevarande övergångsbestämmelse har kommenterats i specialmotiveringen till 19 kap. 4 a §.

2 Förslaget till i ändring lagen om pensionstillskott

Enligt gällande regler utgår pensionstillskott till folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension. Tillskottet har med början år 1969 årligen ökat med 3 % av basbeloppet. Tillskottet utgår med

samma belopp oavsett om den försäkrade är gift eller ogift. Pensionstillskottet minskas eller ökas vid förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension i samma proportion som huvudförmånen. Detsamma gäller beträffande partiell förtidspension och då sådan pension minskas med hänsyn till tidigare förtida uttag samt beträffande änkepension. Pensionstillskott utgår inte i den mån det tillsammans med den försäkrades tilläggspension (ålders-, förtids- eller änkepension) överstiger den s. k. garantinivån, i normalfallet 30% av basbeloppet. Pensionstillskott utgår fr. 0. m. år 1974 även till vårdbidrag. Kommitténs förslag såvitt gäller pensionstillskotten innebär att tillskotten till ålders- och änkepension fr. o. m. den l juli 1976 skall stiga med 4 % om året i stället för som nu 3 % om året, dvs. den l juli 1976 utgöra 25 % av basbeloppet och den 1 juli 1981 uppgå till 45 % av basbeloppet, att tillskotten till förtidspension fördubblas, dvs. den 1 juli 1976 skall utgöra 50 % av basbeloppet och att de därefter skall stiga med 8 % av basbeloppet per år så att de den ljuli 1981 uppgår till 90 %

till _förfarmingsförslagen 137

Special/motivering

av basbeloppet, att den högsta nivå pensionstillskott och tilläggspension tillsammans får utgöra för att pensionstillskott skall utgå successivt höjs i fråga om ålders- och änkepension och till 90 % till 45 % av basbeloppet av basbeloppet i fråga om förtidspension. av formella skäl Dessutom föreslås 2§ i lagen om pensionstillskott En ny paragraf, betecknad 2 a §, har i samband härmed omredigerad. tillkommit.

2§.

innehåller om pensionstillskottens storlek såvitt Denna paragraf regler Motsvarande regler beträffande pensionsgäller ålders- och änkepension. tillskott till förtidspension återfinns i 2 a §. Som ovan nämnts innebär till ålderspension eller änkekommitténs förslag att pensionstillskotten höjs från 3 till 4 % per år fr. o. m. den 1 juli 1976 och att den nu pension till den 1 juli 1981. Detta medför att gällande tioårsperioden förlängs till nämnda förmåner vid slutet av perioden kommer pensionstillskotten Pensionstillskottets minskning vid förtida att utgöra 45 % av basbeloppet. med kommitténs förslag resp. ökning vid uppskjutet uttag skall i enlighet beräknas med utgångspunkt i 65-årsåldern. rörande huvudförmånerna i kraft den 1 juli 1976 och det har i punkten 2 i Lagen föreslås träda att pensionstillskott för övergångsbestämmelserna uttryckligen angivits beräknas med av tiden fram till den l juli 1976 skall tillämpning äldre Kommittén anser med hänsyn till lagrummen i deras lydelse. för ikraftträdandet att den del av andra stycket i 2 § som tidpunkten behandlar tidsperioden den l juli 1969 - den 30 juni 1976 kan utgå ur

l avsikt att full överensstämmelse skall ernås mellan huvudparagrafen. har kommittén i punkten 3 förmånernas och tillskottens beräkning att om huvudförmånen minskats med övergångsbestämmelserna föreslagit till ändringarna i tillämpning av punkten 4 i övergångsbestämmelserna minskas i motsvarande mån. AFL skall pensionstillskottet

2a§.

innehåller regler om pensionstillskottens storlek Förevarande paragraf såvitt förtidspension. Förslaget innebär att tillskottet den 1 juli gäller 1976 skall utgöra 50 % av basbeloppet och sedan årligen stiga med 8 % av tills den föreslagna högsta nivån, 90 % av basbeloppet, basbeloppet l98l. Motsvarande gäller beträffande Vårdbidrag, vilket uppnås den ljuli framgår av 9 kap. 4 § AFL.

3§

Denna paragraf innehåller liksom i nu gällande lydelse regler om avräki normalfallet att ning mot tilläggspension. Nu gällande regler innebär tillsammans pensionstillskott inte utgår i den mån pensionstillskottet med tilläggspension i form av ålders-, förtids- eller änkepension överstiger

30 % av basbeloppet.

l 38 Specialmotivering till .förfarmingsförslagen

Den föreslagna paragrafen innehåller avräkningsregler av i princip samma slag. Skillnaden i förhållande till nu gällande regler är att avräkningsgränsen höjts och avtrappats. Höjningen är motiverad av att pensionstillskotten enligt vad som framgår av 2§ och 2 a§ har höjts. Avtrappningen har tillkommit för att man skall få en jämnare ökning av sammanlagda beloppet av tilläggspension och pensionstillskott än som skulle blivit fallet om avräkningsgränsen genast vid ikraftträdandet hade satts till 45 resp. 90% av basbeloppet. I överensstämmelse med att pensionstillskotten till förtidspension föreslås bli dubbelt så stora som tillskotten till ålders- och änkepension föreslås avräkningsgränsen i fråga om pensionstillskott till förtidspension bli dubbelt så hög som samma gräns för tillskott till ålders- eller änkepension.

Som exempel på de nämnda reglernas innebörd kan nämnas, att en

förtidspensionär under året närmast efter den 30 juni 1976 kan uppbära upp till 18% av basbeloppet (1458 kr. vid basbeloppet 8 100 kr.) i tilläggspension utan att pensionstillskottet minskas. Pensionstillskottet utgör beträffande förtidspension vid denna tidpunkt 50% av basbeloppet, och avräkningsgränsen går vid 68 % av basbeloppet. En ålderspensionär kan vid samma tidpunkt uppbära 9 % (729 kr.) av basbeloppet i tilläggspension utan att minskning av pensionstillskottet sker. För hans del utgör pensionstillskottet 25 % av basbeloppet. Avräkningsgränsen går vid 34 % av basbeloppet. En mera allmän belysning av de nya reglerna om tillskottens storlek och avräkningsgränserna återfinns i tabell 16. I denna har pensionstillskotten och avräkningsgränserna vid varje tidpunkt under den period som reformen omfattar i procent av basbeloppet. angetts Som jämförelse anges i tabellen även verkningarna av de nu gällande reglerna.

Övergångsbestämmelserna har kommenterats i specialmotiveringen till 2 och 3 §§.

3 Förslaget till ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

loch3 §§ Kommittén har i den allmänna motiveringen utvecklat skälen för att gränsen för de kommunala bostadstilläggen och hustrutilläggen sänks från 67 till 65 års ålder samtidigt som den allmänna pensionsålderssänkningen träder i kraft. Ändringarna i förevarande paragrafer innebär endast att åldersgränsen 67 år sänks till 65 år.

4 Förslaget till ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring

l6 §. Enligt lagen om yrkesskadeförsäkring kan - efter s. k. samordningstidens slut - och invalidlivränta. utgå bl. a. sjukpenning lnvalidlivräntan kan

till _förfartningsförslagen 139

Specialmorivering

Ibell 16

Gällande regler Föreslagna regler ldpunkt Ålders- och änkepension F örtidspension Ålders-, änke- och förtidspension

Pensions- Garantinivå Pensions- Garantinivå Pensions- Garantinivå tillskott (avräkningsgräns) tillskott (avräkningsgräns) tillskott (avräkningsgräns)

utgå under förutsättning att det efter sjukdomstillståndets upphörande invaliditet som nedsätter den försäkrades arbetsförmåga med föreligger minst 10 %. lnwlidlivräntan kan fastställas för viss tid eller utan tidsbe- Livräntan beräknas på grundval av ett s. k. ersättningsunderlag, gränsning. beräknas i den försäkrades vilket enligt särskilda regler med utgångspunkt Livräntan sänks med 1/4 då den försäkrade fyller 67 år. arbetsförtjänst. föreslår som en följd av förslaget om sänkning av den Kommittén allmänna att nedsättningen av livräntan till 3/4 skall ske pensionsåldern för tid fr. o. m. den månad, under vilken den försäkrade fyllt 65 år.

20§ De av kommittén ändringarna i förevarande paragraf är en föreslagna om sänkt samt förslaget till ändrad följd av förslaget pensionsålder lydelse av 16 §.

övergå ngsbes tä mm elserna

Beträffande äldre yrkesskadefall, varmed här förstås sådana yrkesskadade som den l januari 1976 har rätt till eller efterlevande till yrkesskadade, oreducerad livränta fram till 67-årsåldern, anser kommittén att någon beträffande förmånernas storlek inte bör företas. Avgörande för ändring vilken beräkningsgrund som bör användas anser kommittén vara tidpunkten för beslut i första instans rörande livränta.

5 Förslaget till ändring i militärersättningsförordningen

6§3mom.

l likhet med vad som gäller enligt lagen om yrkesskadeförsäkring livränta militärersättningsförordningen på grundval av ett beräknas enligt efter särskilda bestämmelser fastställt ersättningsunderlag. För tiden fr. 0. m. den månad, under vilken skadad fyllt 67 år, utgör livräntan 3/4 av det belopp, vartill livräntan beräknas för tid dessförinnan.

Specia/morivering till_föMattnings/örs/agen

Kommittén föreslår i likhet med vad som föreslagits beträffande lagen om yrkesskadeförsäkring att nämnda åldersgräns sänks från 67 till 65 år vid tidpunkten för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen. l fall där beslut angående livränta meddelats före ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen anser kommittén att livränteberäkning skall ske enligt äldre bestämmelser. En särskild föreskrift härom har upptagits i punkten 2 övergångsbestämmelserna. Avgörande för om nya eller äldre .bestämmelser skall tillämpas bör vara tidpunkten för beslut i första instans rörande livränta.

6-8 Här föreslagna författningsändringar utgör endast en följd av kommitténs förslag om sänkning av pensionsåldern.

9 Beträffande motiveringen till lagförslaget under punkt 9 hänvisas till kapitel 7.

Reservationer 141 SOU 1974: 15

Reservation

av ledamöterna Andersson och Mundebo

av den allmänna som kommittén föreslår De förbättringar pensioneringen i detta delbetänkande gäller en sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år, en förstärkning av standardgarantin inom folkpensioneringen samt en särskild förbättring inom folkpensioneringen för dem som invalidiserats i unga år. reformer. De innebär en ökad trygghet och större Det är betydelsefulla rättvisa för många männsikor. De medför för folkpensioneringens del avsevärt högre kostnader. Vi vill dock framhålla att reformerna också kan innebära på andra fält inom socialpolitiken, t. ex. arbetslägre kostnader och socialhjälpen. Detta måste beaktas då man löshetsförsäkringen bedömer de totala kostnaderna för reformerna. Vi har emellertid funnit det att höja socialförsäkringsavgiften för att genomföra nödvändigt nämnda förbättringar inom folkpensioneringen och biträder kommittémajoritetens förslag att socialförsäkringsavgiften skall vara 3,6 % för år 1975 och 4,5 % för år 1976. Av de föreslagna reformerna är det endast en som berör tilläggspensiosänkningen av den allmänna pensionsåldern. Denna neringen, nämligen medför att kostnaderna för tilläggspensioneringen stiger, men inte i samma omfattning som inom folkpensoneringen. Vi delar därför inte kommittémajoritetens uppfattning att ATP-avgiften behöver höjas för de närmaste åren. AP-fonderna är redan nu betydande, likaså fondernas inkomster. Detta framgår av följande tabell.

1970 1971 1972 1973

Fondökning (=inkomsterutgifter) 7 074,6 8 307,4 9 584,7 10 025,6 10ndkapital31.12 38 417,8 46 725,2 56 309,9 66 335,5

142 Reservationer SOU 1974: 15

Som framgår av tabellen uppgår alltså AP-fondernas inkomster under år 1973 till närmare nio miljarder kr. för avgifter och drygt fyra miljarder kr. för räntor. ATP-utbetalningarna för år 1974 beräknas till 3,8 miljarder kr. ATP-utbetalningarna har hittills kunnat finansieras genom fondernas ränteavkastning, medan avgiftsinkomsterna i sin helhet kunnat användas för fondökning. Vi är medvetna om AP-fondernas betydelse inte bara för pensionssystemet utan även samhällsekonomiskt. Vi menar, att de bör ha god styrka. AP-fonderna bör självfallet vara så stora att försäkringen kan fullgöra sina förpliktelser. De ger emellertid med nuvarande avgift en synnerligen god trygghet för pensionssystemet. De kommer att göra det också för de närmaste åren även om pensionsåldern kommer att sänkas med två år. Vi anser därför, att ATP-avgiften - i enlighet med tidigare beslut - bör vara l 1,0 % under perioden 1976-1979.

I i 1 l å i 1 1 z

Reservationer 143 SOU 1974: 15

Reservation

av ledmoten Regnéll

sättet att finansiera de förbättringar i När utredningen har övervägt som den föreslår, har samtliga ledamöter anslutit sig pensionsförmånerna, till att de direkta skatterna är så höga att förändringar uppfattningen inte har också uppnåtts om att inte måste ske nedåt, uppåt. Enighet rekommendera finansiering genom höjd mervärdesskatt. Någon närmare men insikten att motivering lämnas inte till detta ståndpunktstagande, den allmänna ekonomiska aktiviteten i hög mervärdesskatt dämpar samhället torde ligga bakom. som mot hög mervärdesskatt kan anföras mot Samma betänkligheter av kostnadsökningarna genom höjning av socialförsäkringsavfinansiering I likhet med hög mervärdesskatt innebär hög socialförsäkringsavgiften. prisläget pressas uppåt och att företagen belastas på gift att det allmänna konkurrenskraft och ett sätt, som i sista hand drabbar vår internationella i landet. därmed möjligheterna att uppehålla sysselsättningen är i högsta grad aktuell redan med nuvarande höjd Denna problematik av socialförsäkringsavgiften. Effekter i form av höjda priser och störblir utan tvekan ännu mera påtagliga om ningar i samhällsekonomin

socialförsäkringsavgiften höjs. förordar finansiering av de förbättrade folk- Utredningens majoritet genom höjningar av socialförsäkringsavgiften.

pensioneringsförmånerna

Under hänvisning till svårigheterna att överblicka utvecklingen av avgiftsinskränker man sig till beräkningar för en tvåårig utbyggnadsunderlaget period, vilket begränsar ökningen i avgiftens storlek till 1,2 enheter (från

3,3 till 4,5 %). som sänkt pensionsålder innebär för tilläggspensio- De utgiftsökningar, neringen, föreslår utredningens majoritet att täcka genom att ATP-avgif-

terna uttas med 0,75 % mera än vad som annars varit erforderligt. Den som jag tillhör, har redan tidigare politiska meningsriktning, hänvisat till ATP-avgiften som finansieringskälla för pensionstillskotten. Vi menar att ett betydande överuttag f. n. sker av avgifter till AP-fonder-

na. Siffror har redovisats bl. a. i reservation till socialförsäkringsutskottets nr 22 år 1973. I överensstämmelse med denna uppfattning har betänkande av avgiftsuttaget. Yrkandet har vi från vårt håll påyrkat sänkning avslagits, och överuttagen har alltså fortsatt. Under utbyggnadsperioden bör finansieringen av de föreslagna peni sin helhet kunna finansieras inom det utrymme, sionsförbättringarna

144 Reservationer

som finns i AP-systemet, dvs. utan någon höjning av socialförsäkringsavgiften. Majoritetens konstaterande, att det är svårt att överblicka betingelserna för efter finansiering en treårig utbyggnadsperiod, gör det enligt min mening mindre lämpligt att nu ta ställning till hur fördelbör vara mellan medel, hämtade ur ATP-avgifter, ningen därefter och en eventuellt höjd socialförsäkringsavgift.

Särskilda yttranden 145

sou 1974:15

Särskilt yttrande

av ledamoten Yngve Persson

förutsätter att förslagen lämnas i ett sammanhang Utredningsdirektiven Detta har också varit utredningens avsikt. När nu för hela uppdraget. tvingat utredningen att avge delbetänkanläget ifråga om pensionsåldern inte bort läggas fram i frågor som kunnat de, anser jag att förslag som anstå till slutbetänkandet. En dylik fråga är pensionstillskotten,

föreslår betydande utbyggnad av, men vars behandling utredningen till slutbetänkandet utan men för pensionärerna jag anser kan vänta i sin helhet. men till fördel för pensionsfrågorna deras funktion i Jag anser nämligen att pensionstillskottens storlek, - kort sagt deras roll i förhållande till ATP och deras varaktighet - med överväganden pensionssystemet bör prövas ingående samtidigt allmänna dels om de dels om den totala nivån på den pensionen,

nivåmässiga relationerna mellan de tre komponenterna grundpension,

och tilläggspension och dels om standardsäkringemvilket pensionstillskott allt har ett mycket påtagligt samband. I sammanhanget bör uppmärk-

i nuvarande och av utredningen sammas bl. a. att pensionstillskotten verkar endast mellan dem som har föreslagen utformning utjämnande från enbart folkpension och dem som har både sådan och tilläggspension Likaså att tillskotten, särskilt i fullfunktionsstadiet, inte oväsentligt ATP. som sådan, varigenom tilläggspensionen inte reducerar värdet av ATP rollen. Det är inte heller, anser jag, längre spelar den en gång avsedda är den bästa metoden att alldeles givet att systemet med pensionstillskott i övergångsgenerationerna som förbättra situationen för de löneanställda från ATP. Detta problem kan lösas också inom får låg tilläggspension

ATP. i övrigt därom att reglerna för Jag är givetvis enig med utredningen är av stor betydelse när det gäller den långsiktiga pensionstillskotten av pensionssystemet, men just därför är det angeläget att de planeringen Eljest riskerar man att binda sig får bedömas i det vidare sammanhanget. för en totallösning som i det fortsatta arbetet kan visa sig otillfredsstäl-

lande och svårtillrättalagd inom överskådlig tid. För övrigt kan statsmak-

väl invänta slutbetänkandet och ändå hinna med beslut om terna mycket från den tidpunkt utredningen förreformering av pensionstillskotten beräknas nämligen föreordar, alltså den l juli 1976. Slutbetänkandet

ligga i slutet av år 1974.

146 Särskilda yttranden sou 1974:15

Särskilt

yttrande

av experten Svensson

Jag anser det naturligt att pensionsåldern inom och folkpensioneringen ATP så småningom sänks från nuvarande 67 år till 65 år, men jag kan inte finna att en sådan sänkning f. n. framstår som någon angelägen social reform. Den omständigheten att stora grupper på arbetsmarknaden förhandlingsvägen valt att disponera en del av kostnadsutrymmet iform av bl. a. lägre pensionsålder än vad den allmänna försäkringen ger kan inte utgöra tillräckligt skäl för en allmän sänkning. l den mån behov av

tidigare pensionering föreligger för yrkesverksamma som inte personer omfattas av pensionsordningar av typ ITP och STP torde dessa behov kunna lösas genom kollektiva anordningar i privat regi. l-lärtill kommer att möjligheterna till tidigare pensionering på ett markant sätt förbättrats

genom reformeringen av förtidspensionsreglerna. Den vidgade förtidspensioneringen, som omfattar alla försäkrade, att tillgör det möjligt godose särskilt beaktansvärda individuella _fall redan från omkring 60 år. Det är knappast möjligt att ännu slutgiltigt utvärdera effekterna av denna reform i fråga om förtidspensioneringen. Genom möjligheterna till förtida av ålderspension uttag redan från 63 år utan någon som helst prövning kan det med visst fog hävdas att pensionsåldern i Sverige är 63 år. All vetenskaplig expertis, såväl medicinsk som psykologisk, framhåller önskvärdheten av flexibilitet inom snarare än en pensionssystemen generell sänkning av pensionsåldern. Jag vill ifrågasätta lämpligheten av att beslut fattas om en generell sänkning av pensionsåldern innan kommittén redovisat sina överväganden i fråga om flexibiliteten inom den allmänna pensioneringen. Kommittén föreslår att sänkningen av den allmänna pensionsåldern skall genomföras i ett steg den l januari 1976. Jag har inom kommittén framhållit att det rådrum för anpassning av bestående pensionsordningar av typ ITP och STP som detta tidsschema innebär är otillräckligt. Erfarenheten visar nämligen att sådana anpassningar är komplicerade och tidskrävande. Detta sammanhänger med att olika individer och årsklasser förvärvat pensionsrätt i varierande grad under de olika pensionssystemens utbyggnadsskede. - För näringslivet uppkommer i detta sammanhang den utomordentligt betydelsefulla frågan hur den del av finansieringen av företagen som pensionsmedlen svarar för skall kunna i tillgodoses framtiden. Denna fråga rymmer även ideologiska aspekter. Bl a. sammanhänger den med huruvida företagens finansiering bör ske i centraliserade

Särskilda yttranden 147

SOU 1974115

former. För en senareläggning av ikraftträdandet av eller decentraliserade någon tid talar också att de mycket betydande pensionsålderssänkningen kostnaderna för förslagen skall kunna fördelas över en längre tidsperiod föreslår. oacceptabelt att än vad kommittén Jag anser det nämligen och den fr. o. m. i år införda socialförsäkringsavgiften som ATP-avgiften av arbetsgivare och egenföretagare höjs i den av kommittén erläggs föreslagna takten.

148 Bilaga 1 SOU 1974: l5

Bilaga l Några tänkbara samhällsekonomiska

konsekvenser av en sänkning av

pensionsåldern

1 Inledning

I pensionsålderskommitténs direktiv framhålls att redan beslutade pensionsreformer och det starkt ökade antalet pensionärer innebär att konsumtionsutrymmet för pensionärer kommer att tillväxa betydligt snabbare än för den övriga befolkningen. Ytterligare reformer måste därför förutsätta en lägre takt i den i övrigt möjliga konsumtionshöjningen för den aktiva befolkningen”. Med hänsyn till detta betonas starkt vikten av att noga överväga de ekonomiska konsekvenserna av en sänkt pensionsålder både för pensionssystemet och för samhället i övrigt. I direktiven påpekas att det i samband därmed bör beaktas att en sänkning av pensionsåldern ”inte bara ställer krav på resurser för utgående förmåner utan också innebär ett produktionsbortfall. I detta kapitel redovisas dels en överslagsmässig kalkyl över detta produktionsbortfall, dels en diskussion av vissa tänkbara effekter på de totala resursanspråken i samhället i samband med en sänkning av pensionsåldern.

2 Beräkning av produktionsbortfallet

l följande tabell redovisas resultaten av tre över totala kalkyler produktionen i Sverige år 1976. Två av dessa kalkyler avser produktionen i landet vid en pensionsålder generellt sänkt till 65 år. Den ena av dessa två kalkyler visar resultatet vid en relativt effekt av en måttlig pensionsålderssänkning på benägenheten att förvärvsarbeta (det höga alternativet) medan den andra kalkylen visar produktionen vid en förhållandevis kraftig effekt på denna benägenhet (det låga alternativet). Det beräkningstekniska förfarandet och gjorda antaganden bakom dessa alternativ redovisas i ett appendix till detta kapitel. l tabellen presenteras förutom de två ovan nämnda kalkylerna även en beräkning baserad på material från avstämningen och framskrivningen av 1970 års långtidsutredning (SOU 1973:21 Svensk ekonomi fram till 1977, fortsättningsvis benämnd avstämningen /av LU 70/). De i tabellen redovisade kalkylerna för år 1976 avser ett läge med normalkonjunktur.

Bilaga 1 149 sou 1974:15

Tabell Kalkyler över produktionen år 1976 Kalkyl baserad Pensionsålder 65 år på avstämningen av LU 70 högt lågt alternativ alternativ (a) (b) (c)

8 283,3 8 283,3 8 283,3 Befolkning (1 OOO-tal)

Antal personer i arbetskraften 4 025,7 4 020,4 4 012,3 (1 OOO-tal) därav 65-69 år (1 OOO-tal) 69,2 63,9 55,8

3 686,3 3 681,5 3 674,0 Antal personer i arbete (1 OOO-tal) (tim.) 36,9 36,9 36,9 Medelarbetstid/vecka/person

Timmar per vecka, samtliga personer 135,94 135,76 135,49 (milj. tim.) 44,50 44,50 44,50 Antal arbetsveckor/år 6 049,33 6 042,46 6 029,50 Antal arbetstimmar/år (milj. tim.)

Produktion per arbetstimme (kr.) 27,97 27,97 27,97 (1968 års priser)

Total produktion (milj. kr.) 169 179 168 987 168 624 (1968 års priser)

Produktionsbortfall i % av pro- 0,1 0,3 duktionen enligt kolumn (a)

som redovisas i tabellen baseras på en prognos De produktionskalkyler över arbetskraftsutbudet mätt i timmar och ett antagande om produktivi-

I avstämningen av LU 70 har en ekonometrisk modell tetsutvecklingen. tas till förväntad utveckling även använts. Därigenom har hänsyn kunnat för andra variabler såsom investeringar, lagerförändringar och offentlig

konsumtion. I de här gjorda överslagsmässiga beräkningarna över produk-

har samma produktivitetstal som i tionen vid en sänkt pensionsålder använts för totala ekonomin. Därmed har bl. a. det avstämningen på den offentliga konsumtioimplicita antagandet gjorts att de effekter nen och på produktionens branschmässiga fördelning som en pensionsål-

tänkas få inte skulle produktiviteten för derssänkning kan påverka

ekonomin som helhet. Inte heller skulle sådana produktivitetsskillnader mellan olika åldersgrupper att en ändring av arbetskraftens föreligga det sammanvägda produktivitetstalet. Föråldersstruktur skulle påverka utom dessa har en rad andra antaganden och förenklingar måst göras i de

tentativa Sålunda har för de olika åldersgrupperna inga kalkylerna. arbetslöshet, frånvaro och veckoseparata antaganden gjorts beträffande arbetstid. Däremot har skilda antaganden gjorts för män och kvinnor

I beräkningarna har vidare förutsatts att de angående dessa variabler. beröras skulle ha personer som skulle av en pensionsålderssänkning Beträffande flera arbetat lika många veckor per år som övriga sysselsatta.

150 Bilaga 1

av ovan nämnda variabler torde vissa skillnader mellan åldersföreligga grupperna. Effekterna av de redovisade förenklingarna på beräkningsresultaten torde dock vara endast marginella. Till grund för beräkningarna av arbetskraftsutbudet i de tre kalkyler som redovisas i tabellen ligger en befolkningsprognos. Enligt den framskrivning av Sveriges befolkning som använts i avstämningen av LU 70 beräknas totala befolkningen komma att öka med närmare 200 000 från år 1970 till år 1975 och med ytterligare 80 000 från år 1975 till år 1977. Bland de antaganden som gjorts i denna befolkningsprognos märks en förutsättning om en årlig nettoimmigration till Sverige på l5 000 åren 1973-1977. Då nettoimmigrationen antas komma att bestå huvudsakligen av personer i de s. k. aktiva åldrarna, dvs. 16-74 år, och då den

inom denna grupp väntas få en väsentligt annan åldersfördelning än den

naturliga befolkningsökningen har ovannämnda antagande relativt stor betydelse för arbetskraftsprognosen. Av nedanstående tablå framgår den beräknade befolkningsförändringen åren 1970-1977 totalt och fördelad på åldersgrupper. Som tablån visar väntas antalet personer i de äldsta åldersgrupperna öka i betydligt snabbare takt än befolkningen som helhet. Därigenom beräknas andelen personer i åldern 65 år och däröver i procent av totala befolkningen stiga påtagligt, nämligen från 13,7 % år 1970 till 15,3 % år 1977. Av väsentlig betydelse för arbetskraftskalkylerna är, förutom befolkningsprognosen, även de förväntade relativa arbetskraftstalen. Dessa tal anger hur stor andel av en befolkningsgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande antingen som sysselsatta eller som arbetslösa. l avstämningen av LU 70 förutses fortsatt nedgång i männens relativa arbetskraftstal. Denna antas dock l En utförlig redovisning nedgång komma att hänföra sig helt till 55-74 av denna befolkningsprog- åldersgruppen år, medan de relativa arbetskraftstalen för mäni nos liksom övriga steg i åldern 16-54 år väntas komma att under prognosperioden ligga kvar på den i avstämningen an- 1972 års nivå. Bland kvinnor vända arbetskraftskallcy- med barn under sju år beräknas de relativa len ges i följande publika- arbetskraftstalen fortsätta att stiga, men i något takt. avtagande tioner från statistiska cen- Beträffande övriga kvinnor väntas bli olika utvecklingen för skilda tralbyrån: Information i åldersgrupper. Sålunda antas de relativa arbetskraftstalen för dessa prognosfrågor nr 1973:7 samt Promemorior från kvinnor åren 1972-1977 förbli oförändrade för åldersgruppen 16-24 år, SCB nr 1973:4. medan en ökning av dessa tal förutses för åldersgruppen 25-64 år och en

0,5

Bilaga 1 l5l

Avstämningen Pensionsålder 65 år av LU 70 Högt Lågt alternativ alternativ

Relativt arbetskraftstal 65 -69 år 14,5 12,7 Antal personer i arbetskraften 65469 år 63 900 55 800 Skillnad gentemot avstäm- -5 300 -13 400 ningen av LU 70

väntas för kvinnorna över 64 år. Bakom prognosen om de minskning relativa arbetskraftstalen för de äldre åldersgrupperna bland sjunkande beträffande effekterna av både män och kvinnor ligger bl. a. beräkningar det LO-SAF-avtal vilket pensionsåldern för kollektivanställd enligt fram till år 1975 successivt sänks till 65 år. För åldersgruppen personal 55-64 år inkluderas i kalkylen en viss neddragande inverkan på de

relativa arbetskraftstalen av de liberaliserade reglerna för förtidspensione-

ring. l de övriga kalkylerna som redovisas i tabellen på sid. 149 har samma som i avstämningen gjorts beträffande de relativa arbetsantaganden kraftstalen för hela den aktiva befolkningen utom åldersklasserna 65 och

66 år. (I appendixet till denna bilaga redovisas de relativa arbetskraftstal som för dessa åldersklasser. Nedan anges emellertid endast antagits relativa arbetskraftstalet för åldersgruppen 65-69 år.) det sammanvägda Av följande tablå liksom av tabellen framgår det relativa arbetskraftstalet för och antalet personer i arbetskraften i nämnda 65-69-åringar år 1976 avstämningen resp. de alternativa beräkåldersgrupp enligt

ningarna. innebär således beräkningarna att en Det höga alternativet enligt skulle reducera arbetskraften år 1976 med allmän pensionsålderssänkning 5 000 personer. Motsvarande reduktion enligt det låga alternatiomkring 13 000 personer. Omräknat till arbetstimmar per år vet uppgår till drygt skulle minskningen år 1976 enligt de båda alternativen bli knappt sju nära 20 milj. timmar. Dessa minskningar av totala tillgängliga resp. av samma storlek som de reduktioner som timvoly men är enligt kalkylen veckoarbetstiden sänktes med omkring skulle uppstå om genomsnittliga tvâ minuter resp. med drygt sju minuter eller om semestern förlängdes beräknade totala med l/4 á knappt en dag. Om den utifrån avstämningen med de resultat som framkommer ur de produktionen år 1976 jämförs överslagsmässiga kalkylerna kan en grov bild erhållas av produktionsborttill följd Uttryckt i 1968 års priser fallet av en pensionsålderssänkning. skulle detta bortfall år 1976 komma att uppgå till 192 milj. kr. enligt det Mätt i höga alternativet och 555 milj. kr. enligt det låga alternativet. som framräknats utifrån avstämning skulle procent av den produktion de två alternativen komma att uppgå till bortfallet år 1976 enligt tillväxtomkring 0,1 resp. 0,3 %. Effekten på bruttonationalproduktens takt är helt beroende på i vilken takt pensionsålderssänkningen genom-

152 Bilaga 1

förs. När sänkningen av pensionsåldern sedan fullständigt genomförts synes någon effekt på bruttonationalproduktens tillväxttakt inte komma att kvarstå men väl en effekt på dess nivå.

3 Diskussion av vissa effekter

på resursanvändningen

Enligt beräkningar i avstämningen av LU 70 väntas kapacitetstillväxteni ekonomin komma att uppgå till i genomsnitt 3,4 % per år 1970-1975 och 4,4% per år 1972-1977. (Mätt från användningssidan bedöms komma bruttonationalprodukten att stiga med 3,1 resp. 4,2 % per år under de två perioderna.) Den privata konsumtionen har beräknats öka åren 1970-1975 och åren 1972-1977 med 2,6 resp. 4,4% per år och den offentliga konsumtionens tillväxt har uppskattats till 3,8 resp. 4,0 % per år. En sänkning av pensionsåldern kan medföra förskjutningar inte endast vad gäller privata konsumtionens fördelning på varuslag utan även beträffande mellan fördelningen privat och offentlig konsumtion. Dessutom torde i någon mån även investeringarna kunna komma att påverkas av en pensionsålderssänkning. En sänkning av pensionsåldern kan bekostas på olika sätt, exempelvis genom skatter eller arbetsgivaravgifter. Valet av finansieringsform torde på kort sikt ha förhållandevis stor för betydelse fördelningen av kostnaderna mellan hushålls- och företagssektorn. I ett något längre perspektiv tenderar emellertid de olika att få finansieringsalternativen relativt likartade effekter såtillvida att de båda verkar reducerande på hushållens reala disponibla inkomster.

Disponibel inkomst Hushållsföreståndarens ålder Samtliga hushåll -29 år 30-39 år 40-49 år 50-64 år 65 år-

-19 000 155 143 139 125 110 20 000-29 000 117 117 112 104 108 30 000-39 000 97 109 103 97 109 67 40 000- . . 86 93 85 . .

Anm. Procenttalcn i tablån har beräknats på uppgifter över konsumtion och disponibel inkomst uttryckta i tusental kr. Disponibel inkomst har i 1969 års hushållsbudgetundersökning dcfinierats som Sammanräknad nettoinkomst + vissa icke beskattningsbara inkomster (barnbidrag, sjukpenning etc.) - under året betalda skatter. Uppgifterna om den på detta vis definierade disponibla inkomsten har visat sig vara behäftade med vissa brister vad gäller användbarheten som mått på hushållens konsumtionsutrymme. Sålunda har vissa kostnader (t. ex. utgifter för räntor på lån i egnahem) som i undersökningen registrerats som konsumtion, avdragits i enlighet med skattereglerna från den sammanräknade nettoinkomsten vid bcräknandet av disponibel inkomst. Osäkerheten i undersökningsresultaten sammanhänger till en del även med att några yrkesgrupper, framför allt jordbrukare och övriga företagare, enligt skattereglerna har möjlighet att förskjuta vissa i den sammanräknade nettoinkomsten ingående inkomster mellan åren. Vidare har vid en närmare analys av materialet framkommit att visst inkomstslag bl. a. socialhjälp och arbetslöshetsersättning kraftigt underskattats i undersökningen.

Bilaga I 153

Om kostnaderna för en pensionsålderssänkning täcks genom skatte-

av inkomsterna till pensionärer från finansiering sker en omfördelning

Även om de sammanräknade disponibla inkomsterna övriga hushåll. konsumtionen sannolikt därvid inte skulle påverkas skulle totala privata nämligen vid minska. Äldre personers konsumtionsbenägenhet synes

konsumgiven disponibel inkomst vara lägre än övriga åldersgruppers

års hushållsbudgetundersökningz redovisas tionsbcnägenhet I 1969

med fördelning och bl. a. konsumtion per hushåll på inkomstklasser

ålder. Följande tablå visar konsumtionen i procent hushällsföreståndarens i varje inkomst- och åldersklass. av genomsnittliga disponibelinkomsten ännu preliminära resultat är behäftade Hushållsbudgetundersökningens brister och måste därför tolkas med stor försiktighet. med betydande

tablå, som bygger på material Detta gäller i hög grad även ovanstående De tal för den genomsnittliga konfrån hushållsbudgetundersökningen. överskattsumtionsbenägenheten som anges i tablån innebär förmodligen

för flertalet Den bild som tablån ger av förhållandet ningar grupper. konsumtionsbenägenhet överensmellan olika gruppers genomsnittliga

emellertid relativt väl med de antaganden som vanligtvis görs stämmer samt med resultat från liknande beträffande konsumtionsefterfrågan Diskussioner om effekterna av undersökningar i andra sammanhang.

inkomstomfördelningar bör egentligen baseras på data om den marginella

dvs. hur konsumtionen förändras vid en given konsumtionsbenägenheten, eller inkomstminskning. Materialet i hushållsbudgetunderinkomstökning osäkert för att kunna användas för sökningen synes dock vara alltför

mellan de sådana beräkningar. Vi har här fått utgå från att förhållandet

konsumtionsbenägenhet liknar förhålolika åldersgruppernas marginella konsumtionsbenägenhet. Ovanlandet mellan gruppernas genomsnittliga för en diskussion om stående tablå har därför använts som utgångspunkt

av en omfördelning av inkomsterna mellan olika åldersgrupeffekterna

Denna omfördelning förutsätts innebära att pensionärsgruppens per. medan den totala disponibla insammanlagda inkomster skulle öka,

skulle reduceras vid komsten för övriga hushåll (genom skattehöjningar) För enskilda av personer i åldern en grupper

pensionsålderssänkning.

och vissa anställda, skulle 65-66 år, såsom t. ex. egna företagare minska om sänktes. inkomsten emellertid sannolikt pensionsåldern skulle dock säkerligen uppvägas - om hela nytillskottet Denna minskning - av den inkomstökning som hemmafruarna av pensionärer betraktas som redan enligt nu skulle erhålla. För de grupper av inkomsttagare

som pensioneringsålder år 1976, * = gällande regler har 65 år (eller därunder) Disponibel inkomst stats- och kommunalanställda, tjänstemän i privat Inkomst - direkta skatter dvs. huvudsakligen en + transfereringar. Genom-

samt kollektivanställd personal, skulle pensionsålderssänkning

tjänst snittlig konsumtionsbenäinnebära oförändrade eller något höjda pensionsbelopp. = förmodligen genhet - en Enligt tablån på sid. 152 skulle - under här gjorda antaganden Konsumtion

från under 65 år till omfördelning av inkomsterna åldersgrupperna Disponibel inkomst innebära att en ökad andel av totala 2 SCB:s Statistiska Medgrupperna över denna ålder kunna delanden P 1971:9. Hushållsinkomsten skulle andel skulle åtgå till konsum- år sparas och en minskad budgetundersökningcn

tion. Om omfördelningen emellertid skedde enbart på de högre inkomst- 1969. Preliminära resul-

av andelen konsumtionsutgifter tat. bekostnad skulle en ökning tagarnas

154 Bilaga 1

kunna ske då överflyttningen i så fall skedde från grupper med förhållandevis låg till grupper med något högre genomsnittlig konsum-

tionsbenägenhet. En ökad beskattning av endast de högre inkomsttagarna

skulle dock knappast ge tillräckliga skatteintäkter för en fullständig finansiering av en pensionsålderssänkning. Denna reform skulle således

nödvändiggöra skattehöjningen även för stora med grupper högre genomsnittlig konsumtionsbenägenhet än de äldre åldersgrupperna. Sammantaget skulle alltså totala genomsnittliga konsumtionsbenägenheten i

samhället sannolikt komma att sjunka något vid en onifördelning av ovan nämnda slag.

Hushållsbudgetundersökningens resultat visar, förutom hur stor del av

inkomsterna som används för konsumtion, även konsumtionens samman-

sättning för skilda inkomstoch åldersgrupper. Av detta material framgår

exempelvis att personer i åldern 67 år och däröver, såväl bland ensamstående utan barn som bland gifta och sammanboende utan barn,

har en större andel utgifter för livsmedel i sin totala konsumtion än yngre

personer i motsvarande kategorier] Jämfört med vissa typer av barnfamiljer och s. k. övriga hushåll har dock de äldre utan barn en lägre andel

utgifter för livsmedel. Av betydelse i detta sammanhang är emellertid förutom familjestorleken även den disponibla inkomstens storlek. Med en

låg disponibel inkomst följer vanligen en hög andel utgifter för livsmedel i totala konsumtionen. Även beträffande skillnader i innehav av hushållsoch konsumentkapitalvaror torde inkomsten vara en synnerligen betydelsefull förklarande faktor. Huruvida inkomsten förklarar hela den skillnad som noterats innehav angående av bl. a. bil, frysbox och tvättmaskin är dock ovisst. Den redovisning av

hushållsbudgetundersökningens resultat

som föreligger på yrkesgrupper visar nämligen betydligt lägre andel innehavare av dessa kapitalvaror bland pensionärer än bland andra grupper.

Några bestämda slutsatser beträffande en pensionsålderssänknings eventuella effekter på varusammansättningen i totala konsumtionen kan inte dras av ovanstående. Detta beror dels på att pensionsålderssänkningens inkomstomfördelande verkan ej klart kunnat preciseras, dels på att viktiga samband mellan konsumtionsoch inkomstförändringar för skilda

grupper ej kunnat klarläggas tillfredsställande. En möjlig effekt är emellertid att en pensionsålderssänkning skulle kunna medföra någon

dämpning av köpen av vissa kapitalvaror.

Som nämndes i detta inledningsvis avsnitt skulle den här aktuella reformen kunna bekostas genom 1 höjda arbetsgivaravgifter. En sådan Kjellegård: Hushållsbud- 1969. utgiftshöjning för företagen kan verka reducerande på företagsvinsterna getundersökningen Undersökningsplan och och/eller övervältras på hushållen. En studiez över effekterna av

preliminära resultat. arbetsgivaravgifternas ökning från slutet av 1950-talet till början av Statistisk tidskrift nr. 4 1970-talet visar att omkring hälften 1971. av dessa avgiftsökningar drabbat 2 SOU 1973:21 Svensk företagsvinsterna och således en ungefär lika stor del fått bäras av

ekonomi fram till 1977, hushållen. Kostnadsövervältringen på hushållen har huvudsakligen skett bilaga 6: Finansiella aspekvia prishöjningar men torde i någon mån ha skett även i form av ter på den ekonomiska utreducerade vecklingen 1970-1977, löneökningar. I den mån kostnadsökningarna träffat företags-

sid. 416 ff. vinsterna har detta för företagen inneburit sänkt självfinansieringsgrad

Bilaga 1 155

En fortsatt förskjutning i och ökat beroende av extern finansiering.

förutses i avstämningen av LU 70.1 Denna tendens torde

denna riktning om den här aktuella reformen skulle komma att accentueras ytterligare

bekostas genom arbetsgivaravgifter. En finansiering av pensionsreformen genom höjda arbetsgivaravgifter få till att en betydande del av skulle enligt ovanstående kunna följd via prisförändringar. Då kostnadsökningen övervältrades på hushållen i takt med prisstegringarna skulle pensionärernas pensionerna uppräknas inkomst Övriga reala disponibla inte påverkas av kostnadsövervältringen. att få bära den del av kostnaderna som hushåll skulle således komma

överfördes på hushållssektorn. skulle påverka den offentliga konl vad mån en pensionsålderssänkning sumtionen och de offentliga investeringarna är svårt att förutse. Någon

behovet av sjukvård skulle rimligen inte ske om förändring av exempelvis sänktes. Sannolikt skulle inte heller behovet av åldringspensionsåldern En viss minskning av socialhjälp och vård eller hemhjälp påverkas.

arbetslöshetsersättning skulle däremot troligen ske, även om de för äldre för förtidspension förmodligen redan arbetskraft liberaliserade reglerna verkat neddragande på dessa utbetalningar. En utgiftspost som, främst

öka vid en pensionsålderssänkning avser för kommunerna, skulle kunna De aktiviteter som sålunda eventuellt skulle behöva fritidsverksamheten. studiecirklar och motionsverkbyggas ut är t. ex. biblioteksverksamhet, I kommuner som f. n. bedriver endast begränsad eller ingen samhet. leda till en verksamhet av detta slag kan det ökade antalet pensionärer av aktiviteterna resp. aktualisera ett behov som redan ökning av volymen av denna funnits men inte blivit tillfredsställt. Den utbyggnad tidigare kan bli nödvändig skulle alltså antingen sektor som i vissa kommuner enbart ökade driftkostnader eller också såväl ökade kunna leda till driftkostnader som ökade investeringar. En annan post, som vid en penutgifter för sionsålderssänkning torde komma att stiga, är kommunernas

bostadstillägg till pensionärer.

3 Sammanfattning

i avsnitten 2 och 3 visar att de betydelsefullaste Diskussionerna torde sammanhänga med förändeffekterna av en pensionsålderssänkning av inkomstfördelningen. Effekten på produktionen synes därringarna och samhällsekonomiskt sett balanseras av emot vara tämligen begränsad som uppstår genom det skatte- eller den minskning av konsumtionen som krävs för finansieringen av reformen. Det är emellertid avgiftsuttag, skulle komma att dämpas ytterligare av den troligt att konsumtionen till pensionärerna som en pensionsålderssänkning inkomstöverföring nettoeffekten blir av alla dessa förändringar blir skulle innebära. Vilken

bl. a. beroende av skatteskalornas uppbyggnad resp. graden av kostnads- Vid en skattehöjning eller prisstegring kan övervältring på hushållen. hushållen i vissa inkomstklasser komma att snarare minska sitt emellertid 1 A.a. sid. 423. än reducera sin konsumtion. sparande

156 Bilaga 1

SOU 1974: l 5

Vilken skulle då effekten bli om produktionsbortfallet helt uteblev? En oförminskad produktion skulle kunna åstadkommas troligen genom en reducerad arbetslöshet och/eller en ökad

nettoinvandring Inte heller

under en sådan förutsättning är det emellertid troligt att en pensionsålderssänkning skulle kunna genomföras utan skatte- eller avgiftshöjningar. Avgörande i detta sammanhang är storleken av det efterfrågetillskott som skulle uppstå i samband med en ökning av sysselsättningen.

1 I kalkylen har normalarbetslöshet förutsatts, varför någon betydande reduktion av arbetslösheten knappast skulle vara möjlig.

Bilaga I 157 sou 1974:15

APPENDIX

av effekterna på de relativa

Uppskattning arbetskraftstalen av en pensionsålderssänkning

l Inledning

från 67 till 65 år kan tänkas få effekter på En sänkning av pensionsåldern inte endast för 65- och 66-åringar utan även de relativa arbetskraftstalen för ålderklasserna närmast över resp. under dessa åldrar. Detta skulle då bero på att förtida uttag vid given ålder och med given avdragsfaktor ett med nuvarande förhållanden något skulle innebära i jämförelse ekonomiskt bortfall för den enskilde i form av livsvarigt mindre reducerad pension. Samtidigt skulle uppskjutet uttag under motsvarande te sig gynnsammare än nu. I vad mån dessa förhållanden förutsättningar är dock svårt att bedöma. l de skulle påverka de relativa arbetskraftstalen kommer därför helt att bortses från dessa följande beräkningarna kommer emellertid inte att omfatta eventuella effekter. Kalkylerna 67-69 år för att enbart åldersklasserna 65 och 66 år, utan även åldrarna i SCB :s arbetskraftskalkyl till överensstämmelse med åldersgrupperingen Dessutom används data för avstämningen av LU 70 skall åstadkommas. av skillnaden i relativa denna sistnämnda åldersgrupp vid uppskattningen mellan 65- och 66-åringar och mellan 66- och 67-åringar. arbetskraftstal

2 SCB:s arbetskraftskalkyl

Bakom SCB:s över det relativa arbetskraftstalet för åldersgrupprognos år ligger beräkningar för åldersklasserna 65, 66, 67 år och pen 65-69 68-69 år. I det historiska materialet (arbetskraftsunderåldersgruppen förekommer ingen redovisning av data för 68sökningarna 1964-1972) har inte heller resp. 69-åringar var för sig och någon sådan fördelning

gjorts i SCB:s prognos. SCB:s framskrivning av det relativa arbetskraftstalet för ålders- Vid 65-69 inte endast till den trendmässiga gruppen år har hänsyn tagits av det relativa arbetskraftstalet enligt den historiska serien, förändringen effekter av att pensionsåldern för kollektivanställd utan även till tänkbara ett LO-SAF-avtal kommer att vara sänkt till 65 år vid personal enligt av år 1975. relativa arbetskraftstal för de aktuella början Följande åldrarna hari SCB:s prognos antagits för år 1976.

l 58 Bilaga I

65 år 66 år 67 år 68-69 år 65-69 år

Män 32,4 27,4 22,4 15,5 23,1 Kvinnor 14,8 11,8 6,8 5,3 9,0

3 Relativa arbetskraftstal vid sänkt pensionsålder

3.1 Högt alternativ

För den fortsatta skall här utifrån beräkningen SCB:s prognos en bedömning göras av de relativa arbetskraftstalen år 1976 för åldersklasserna 68 och 69 år var för sig. Därvid antas att skillnaden mellan det relativa arbetskraftstalet för 67-åringar och motsvarande tal för 68-åringar är lika stor som skillnaden mellan dessa tal för 68- resp. 69-åringar. Med användande av de båda åldersklassernas resp. befolkningsmässiga vikter kan denna skillnad beräknas och därmed uppskattade relativa arbetskraftstal erhållas (Skillnaden blir för män 4,7 %-enheter och för kvinnor 1,0 %-enheter.) Om vidare antas att en pensionsålderssänkning skulle medföra att en lika stor skillnad i relativa arbetskraftstal som den ovan beräknade skulle uppstå mellan åldersklasserna 65 och 66 år resp. 66 och 67 år skulle följande relativa arbetskraftstal erhållas.

65 år 66 år 67 år 68 år 69 år 65-69 år

Män 31,8 27,1 22,4 17,7 13,0 22,9 Kvinnor 8,8 7,8 6,8 5,8 4,8 6,9

Ovan angivna tal ger för åldersgruppen 65-69 år och båda könen tillsammantagna ett relativt arbetskraftstal Detta på 14,5. alternativ benämns i föregående ”det kapitel höga alternativet”.

3.2 Lågt alternativ

Det låga alternativet avser att visa resultatet av en pensionsålderssänkning om minskningen av de relativa arbetskraftstalen för 65- och 66-åringar skulle bli förhållandevis stor. Här har vi valt att göra en beräkning under antagandet att benägenheten att arbeta efter en pensionsålderssänkning skulle bli densamma i åldersklasserna 65, 66 och 67 år. Samma relativa arbetskraftstal år 1976 har således lagts in för alla tre åldersklasserna, varvid följande värden erhållits.

1 Följande befolkningsmässiga vikter har använts för år 1976.

65 år 66 år 67 år 68 år 69 år 65-69 år 65-69 år

- 100,00

Bilaga! 159 sou 1974:15

66 år 67 år 68 år 69 år 65-69 år 65 år

65-69 år och båda könen Det låga alternativet ger för åldersgruppen sammanvägda ett relativt arbetskraftstal på 12,7.

4 Sammanfattning

i de relativa arbetskraftstalen till följd av en pensionsålders- Nedgången bli olika storleksordning enligt de två sänkning skulle av tämligen 65 och 66 år skulle sålunda bland alternativen. För åldersklasserna bli 0,3 %-enheter enligt det höga männen minskningen 0,6 resp. alternativet och 10,0 resp. 5,0-%-enheter enligt det låga alternativet.

reduktion bland kvinnorna skulle för 65- och 66-åringar Motsvarande Minskningen av de uppgå till 6,0 resp. 4,0 och 8,0 resp. 5,0 %-enheter. det alternativet kan förefalla relativa arbetskraftstalen enligt höga hållas i minnet att de grupper som orealistiskt små. Det bör emellertid inte redan nu tillförsäkrats en pensionsålder år 1976 på 65 år är relativt främst av företagare, personer anställda i vissa begränsade. De utgörs Ovan redovisade skillnader i de relativa mindre företag samt hemmafruar. mellan här gjorda kalkyler och den av SCB utförda arbetskraftstalen visar den tänkbara effekten av en inom de två arbetskraftsprognosen minskad benägenhet att arbeta om pensionsålförstnämnda grupperna Då arbete i det egna hemmet i arbetskraftsunderdern sänktes generellt. inte registreras som förvärvsarbete skulle sänkt pensionsålder sökningarna för hemmafruar denna definition inte åstadkomma någon förändenligt i arbetskraften och därmed inte heller av den ring av antalet personer relativa arbetskraftstalet för kvinnor. kan sägas att någon bedömning svårligen kan göras Sammanfattningsvis alternativen som skulle vara det mest av vilket av de ovan redovisade om skillnaden mellan alternativen för de enskilda sannolika. Även är relativt betydande blir emellertid skillnaden på totalåldersklasserna Antalet i arbetskraften i åldern nivå synnerligen begränsad. personer 16-74 år blir sålunda enligt det höga alternativet endast 0,2 % högre än

detta antal enligt det låga alternativet.

160 Bilaga l SOLJl97415

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A. . Ortsbundna levnadsvillkor. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A.

W°P““

. Ortsbundna produktionskostnader. A. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänk ande. U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

WWF?

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. . Data och näringspolitik. I. . Svensk industri. Delrappon 1. l. . Svensk industri. Delrapport 2. I. . Svensk industri. Delrapport 3. I. Svensk industri. Delrapport 4. l. Sänkt pensionsålder m. m. S.

Bilaga 1 161 SOU 1974: 15

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förenklad konkurs m. m. [6]

Socialdepartementet Barn- och ungdomsvård. [7 Sänkt pensionsålder m. m. 15]

Utbildningsdepartementet Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. l5l av Samhälle och trossamfund. Sammanställning remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. [9]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [3] 4. Ortsbundna produktionskostnader. [4] Rättegången i arbetstvister. [8]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [10] Industristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14]

Anm. siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen

KUNGL. BIBL. g/ âT-TCåáriOLfsd