Patienten i sjukvården - kontakt och information : rapport från en expertgrupp inom Medicinalansvarskommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Patienten i

sjukvården

kontakt och information Rapport från en inom medicinalansvarskommittér expertgrupp

1977:66

SME

Statens offentliga utredningar

E§H% 1977:66

i% Socialdepartementet

Patienten i

-

sjukvården

kontakt och information

Rapport från en expertgrupp inom

medicinalansvarskommittén Stockholm 1977

Omslag Johan Hillbom Jernströms Offsetlryck AB ISBN 91-38-03542-1 ISSN 0375-250X GOTAB Stockholm 1977

Till Fru Statsrådet Troedsson

Den 18 januari 1974 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga for att se över bestämmelserna angående tillsyn över personal inom hälso- och sjukvården, m. m. samt att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunniga. Med stöd av bemyndigandet tillkallade departementschefen den 21 januari 1974 såsom sakkunniga regeringsrådet Ingmar Lidbeck, tillika ordförande, verkställande direktören i Sveriges läkarförbund Bo Hjem, landstingsrådet Gunnar Hjerne, riksdagsledamöterna Göran Karlsson och Erik Larsson samt landstingsmannen Sven Wilander. Att såsom experter biträda de sakkunniga förordnades den 21 januari 1974 dåvarande överläkaren Birger Herner, hovrättsassessorn Lars Hultstrand, byråchefen i socialstyrelsen Börje Langton, medicinalrådet Kurt Roos, direktören i landstingsförbundet Sverre Royen och informationssekreteraren Birgitta Wistrand, den ll februari 1974 dåvarande förste förbundssekreteraren i Svensk sjuksköterskeforening Gunni Kullberg, den 26 februari 1974 forsta skötaren Lilly Lundqvist, den 19 april 1974 förbundsdirektören i Sveriges tandläkarförbund Jan Erik Ahlberg, den 19 november 1975 - med entledigande av Ahlberg -tandläkaren Jan Malmqvist samt den 26 februari 1976 dåvarande utredningschefen Uncas Serner. De sakkunniga har antagit namnet medicinalansvarskommittén (MAK). Som sekreterare i kommittén har tjänstgjort fr. 0. m. den 1 februari 1974 hovrättsassessorn Peter Prom, fr. o. m. den l maj 1974 - med samtidigt entledigande såsom expert - Birgitta Wistrand och fr. o. m. den 1 januari 1977 hovrättsassessorn Gertrud Holmquist. l december 1976 överlämnade utredningen delbetänkandet Legitimation av psykolog (Ds S 1976:9). I direktiven för medicinalansvarskommittén erinras om betydelsen av att patienten under sjukhusvistelse får tillräckligt med information från den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och den behandling som pågår eller planeras. Vidare erinras om olika åtgärder som vidtagits for att förbättra informationen. l anslutning till dessa uttalanden uppdras åt kommittén att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas for att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna. Därvid bör, framhålls det, lösningar sökas som kan genomföras genom vederbörande sjukvårdshuvudmans försorg. Efter det att medicinalansvarskommittén tillkallats har olika kommittéer tillsatts for att behandla frågor som har betydelse for lösningen av informa-

SOU l977:66

tionsproblematiken inom hälso- och sjukvården. Särskilt må framhållas hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) och den nyligen tillkallade utredningen angående sjukvårdens inre organisation (S 1977:02). Efter tillsättandet av den förstnämnda kommittén framfördes från departementet att det inom medicinalansvarskommittén framtagna utredningsmaterialet rörande informationsfrågorna lämpligen borde överlämnas till departementet för att ställas till den nya kommitténs förfogande för dess fortsatta arbete. Med anledning härav har medicinalansvarskommittén uppdragit åt en arbetsgrupp bestående av experterna Hultstrand, Royen och Semer att utarbeta en rapport i ämnet. Kommittén får härmed överlämna rapporten. Kommittén delar det allmänna synsätt på informationsfrågorna som kommer till uttryck i rapporten och ansluter sig i allt väsentligt till de rekommendationer och synpunkter som läggs fram i densamma. Rapporten bör enligt kommitténs mening kunna vara av värde inte endast för de kommittéer som arbetar med hithörande frågor utan även för sjukvårdshuvudmännen och andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Kommittén avser att i sitt huvudbetänkande återkomma till informationsfrågor som mera direkt hänger samman med ansvarsfrågor för personal inom hälso- och sjukvården och med övriga frågor som kommittén har att behandla.

Stockholm ijuni 1977.

Ingmar Lidbeck Bo Hjem Gunnar H/erne Göran Karlsson Erik Larsson Sven Wi/ander /Peter Prom Birgitta Wistrand Gertrud Holmquist

Innehåll

SamInan/állrzing 1 Inledning . . . . 13 1.1 Utredningsuppdraget 13 1.2 Aktuell utredningsverksamhet 13 1.2.1 Hälso- och sjukvårdsutredningen . . . . . . 14 1.2.2 Utredningen angående sjukvårdens inre organisation 14 1.2.3 Utredningen om kontinuitet i öppen vård mellan patient ochläkare 14 1.2.4 Utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan 14 1.2.5 Utredningen om sjukvård i livets slutskede . 15 1.2.6 Utredningen rörande den andliga vården vid sjukhusen och kriminalvårdens anstalter . 15 1.2.7 Utredningen om läkemedelsinformation 15 1.2.8 Primärvård - - Samverkan 15

Äldreomsorger

1.3 Rapportens uppläggning och syfte 16

Bakgrund och utgångspunkter . . . . . . . 19 Definitioner, begrepp och informationsstruktur 19 2.1.1 Information och kommunikation 19 2.1.2 Målgrupper . . . . . . 21 2.1.3 Informationsllödet kring patienten 21 2.1.3.1 Informationen om patienten 22 2.1.3.2 Informationen till patienten 26 2.1.3.3 Informationen från patienten 29 2.1.4 Informationen och personalen 29 2.1.5 Bestämmelser, anvisningar o. dyl. 30 2.1.6 Vissa förutsättningar for rapporten 32 2.2 Allmänna utgångspunkter 33 2.2.1 lnformationsutredningen 33 2.2.2 Konsumentpolitiska åtgärder 33 2.2.3 Socialutredningen 34 2.2.4 lnvandrarutredningen 34 2.2.5 Länsberedningen . . . . . . . . 35 2.2.6 Utredningen om den kommunala demokratin 35 2.2.7 Riksdagens revisorer om information . . . . 36 2.2.8 Kraven på inflytande från personal och patienter 36 2.2.9 Några utvecklingsdrag i hälso- och sjukvården ..38

6 Sammanfattning

2.2.10 lntressebalans - och samhälle patient, personal 40

Debatten - och tendenser huvuddrag 4 3 3.1 Informationsfrågorna i riksdagen 43 3.2 Landstingen 47 3.3 Massmediadebatten 43 3.4 Patientlöreningar 43 3.5 Annan debatt 49

Den internationella situationen 5 3 4.1 Inledande synpunkter . . . . . . . . 53 4.2 Redovisning av förhållandena i några länder 54

Sjulntârdshuvudmännens insatser/ör kontakt och in/ortnation 59

Aktuell diskussion om organisatoriska_ förändringar av betydelse_ för kontakt och information 65 6.1 Inledning . . . 65 6.2 Rondsystemet . . . . . . . 65 6.3 Dagordning, arbetsordning m. m. 66 6.4 Individorienterad planering 67 6.5 Aktivering av patienten 67 6.6 Kontinuitetsfrågor 68 6.7 - Gruppvård lagarbete 68 6.8 Vårdprogram . . . . . . . . . . 68 6.9 Kurator, patientvärdinna, sjukhusvärdinna 69

U tredn ingsprojekt och försöksverksamhet 7 1 7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 71 7.2 Patientvårdsuppgifternas omfattning och fördelning 71 7.3 Allmänt om kontakt- och informationsfrågor i sjukvården 72 7.4 Attitydundersökningar . . . . 82 7.5 Relationerna mellan patienter och personal 88 7.6 Arbetsorganisation 89

Brister i nuvarandeförhållanden och motivför ökade insatser 93 8.1 Principiella utgångspunkter . . 93 8.2 Expertgruppens synpunkter . . . . . . . . . . . . 94 8.2.1 Informationsfrågorna i organisations- och planeringsarbetet . . . . . 94 8.2.2 Organisationen av vårdarbetet 95 8.2.3 Patientens situation 96 8.2.4 Andra utredningars arbete 97 8.2.5 Sjukvårdshuvudmännens ansvar 98

Bilaga! Sjukdomsinriktade patientbroschyrer . . . . . 99 Bilaga2 Patientinriktade lTV-program ur landstingstörbundets pro- . . . . . 03 grambank inom tandvården 105 Bilaga 3 Filmer

Sammanfattning

Bilaga 4 Intervjuguide Danderyds sjukhus 107 Bilaga5 Källförteckning . 111 Bilaga 6 Övriga litteraturanvisningar 115

SOU l977:66

Sammanfattning

De medicinska och tekniska framstegen samt den tilltagande funktionsspecialiseringen av olika vårduppgifter har gjort en hög behandlingsstandard möjlig inom hälso- och sjukvården. Emellertid har specialiseringen negativt påverkat möjligheterna att tillgodose patienternas behov av information. kontakt, förståelse och medkänsla. Rondsystem har utvecklats för en rad funktioner i den slutna vården. Detta har medfört att patienten möter många olika personer under sjukhusvistelsen. Arbetstidsförkortningarna och det under senare år ökade antalet deltidsanställningar bidrar till att ytterligare öka antalet personer som medverkar i vården av patienten. l samband med Förändringar i sjukvårdens organisation och villkor och i samhället i övrigt under senare år har förts en omfattande debatt. Utrednings-, forsknings- och försöksverksamhet har igångsatts för att från olika utgångspunkter angripa de olika problem, som är förenade med patientens situation i sjukvården. Dessa insatser är i stor utsträckning riktade mot rent vårdorganisatoriska förhållanden. Vi bedömer dem vara av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen när det gäller att tillgodose patientens krav på kontakt och information. I rapporten har detta utvecklingsarbete ägnats stor uppmärksamhet. Redovisningen utgör emellertid bara ett urval. Svårigheterna att på ett begränsat utrymme göra ett urval som någorlunda nyanserat och täckande speglar insatserna skall inte underskattas. De exempel vi tagit fram och de orsakssammanhang vi sökt identifiera belyser dock i stora drag kontakt- och informationsproblemens omfattning och behovet av att binda samman dessa frågor med övrig utvecklingsverksamhet. Vi har konstaterat att sistnämnda synsätt kommer till uttryck också i annat pågående statligt och centralt utredningsarbete. Genom olika reformer på det arbetsrättsliga området har skapats och håller på att skapas former för personalens medbestämmande och medinflytande. Personalens intresse av ökat medinflytande på arbetsmiljön och patienternas behov av att förbättra sin vårdmiljö har i många hänseenden beröringspunkter. Vi utgår från att förutsättningar föreligger för en förbättring av patienternas vårdmiljö även på denna grund under kommande år. Vi har påvisat de negativa effekter för sjukvårdens kommunikationsförhållanden som kan hänföras till den i vissa fall även inom hälso- och sjukvården ännu förekommande skiktningen av personalen, som baseras på ett auktoritärt-hierarkiskt system. Detta problem torde komma att minska i betydelse mot bakgrund av den pågående utvecklingen att mer och mer anpassa sjukvårdsorganisationen till de förhållanden som råder i samhället i

lO Sammanfattning SOU l977:66

övrigt. Eftersom arbetet inom hälso- och sjukvården mer än for många andra områden utmärks av att olika personalgrupper arbetar i nära kontakt med varandra sker successivt Förändringar av relationerna mellan personalgrupperna. Den nuvarande medicinska ansvarsregleringen förutsätter dock i viss utsträckning en auktoritär beslutsordning. Vi bedömer förutsättningarna för förändringar som relativt gynnsamma till följd av det nya synsätt på arbetsledning, arbetsfördelning, medinflytande 0. dyl. som börjar göra sig gällande. Vi anser det dock angeläget att i det pågående eller kommande utredningsarbetet en särskild studie ägnas sjukhuset i dess helhet som socialt system. På så sätt skulle kunna klarläggas personalens roller i detta system, patientrollen och dess relationer till personalen samt den organisation inom vars ram verksamheten pågår. Kommunikationsproblemen inom hälso- och sjukvården bör enligt vår mening på ett helt annat sätt än som nu är fallet vägas in som en integrerad del i planerings- och organisationsövervägandena hos sjukvårdshuvudmännen. Behovet av kommunikation måste belysas utifrån en bred och ingående analyserad bild av den totala situationen. Dessa problem berör alltså inte bara förhållandet patienten/hälso- och sjukvården utan är också ett kommunikationsproblem mellan olika personalgrupper inom hälso- och sjukvården. Dessa båda problemområden har som vi understrukit ett starkt inbördes samband. När det gäller patienten anser vi att denne inte får uppfattas som ett passivt objekt, som bara bör matas med all möjlig information. Man bör ha som utgångspunkt att patienten är en aktiv och kritiskt tänkande människa, som strävar efter att göra det bästa av sin situation. Därför bör också ställas krav på patientens egen aktivitet och åtgärder vidtas för att öka hans medvetande och stimulera honom att efterfråga information. Det bör dock observeras att patienten i en del fall inte är fysiskt eller psykiskt i stånd att ta emot eller använda information. Vi är medvetna om de svårigheter som föreligger att i dag överblicka ett totalt sjukvårdsinformationssystem med dess invecklade kommunikationskedjor och informationslagringssystem. lnformationsbildningen kring patienten är en fråga om trygghet for patienten, bättre individuell vårdplanering och större säkerhet i utredning och behandling. Av väsentlig betydelse ärjournalens uppbyggnad och utformning samt metoder för registrering och återvinning av journalinformationen. Journalerna betraktas som de viktigaste informationsdokumenten men får enligt vår mening sin verkliga betydelse först då resp. journaldata från olika vårdformer och vårdtillfállen kanjämföras och sammankopplas. Vi har också pekat på vissa problem som patienten upplever när det gäller hanteringen av journaler. MAK torde komma att närmare behandla dessa frågor, särskilt från rättssäkerhets- och integritetssynpunkter, i ett kommande betänkande. Vi anser det angeläget understryka behovet av utbildningsinsatser för all personal inom hälso- och sjukvården i syfte att lägga grunden för en för omvårdnadsarbetet gemensam referensram, som utgår från individens behov och upplevelser av sin situation. De problem som vi redovisar i rapporten har vi i huvudsak hämtat från sjukhus. Det bör betonas att liknande frågeställningar är aktuella även för andra delar av sjukvårdsorganisationen såsom öppen vård utanför sjukhus.

Sammanfattning ll

vårdhem etc. Vi anser att den ökade efterfrågan på kontakt och information i hälso- och sjukvården både till sin karaktär och omfattning hänger nära samman med mer grundläggande drag i samhällsutvecklingen. Samma är förhållandet med personalens krav på öppnare attityder och ändrade arbetsformer. Därför har under den senaste tiden den inställningen börjat göra sig gällande att förbättrade informationsförhållanden är av grundläggande betydelse för att kunna förbättra inte bara patientens situation utan också för personalens möjligheter att känna trivsel och arbetstillfredsställelse. Vi har också visat att behovet av åtgärder alltmer börjat erkännas. Påtagliga uttryck för dessa strävanden redovisas i rapporten. Även där materialet inte omedelbart ger några slutliga svar ger det dock utgångspunkter för fortsatta överväganden. Det är angeläget att dessa och andra liknande insatser fullföljs. Möjligheterna att förbättra kontakt- och informationsförhållanden för patienten beror först och sist på ett positivt intresse hos sjukvårdshuvudmännen och personalen. Av avgörande betydelse är självfallet också de resultat som kan komma ut av pågående utrednings- och forskningsinsatser med sikte på att förändra arbets- och vårdmiljön. Vi har också framhållit behovet av ett samarbets- och samrådsorgan, där personalen, patienterna och företrädare för huvudmannen kan komma till tals. Tankegångar och förslag om detta torde framläggas av MAK i ett kommande betänkande.

SOU l977:66

l Inledning

1.1 Utredningsuppdraget

Medicinalansvarskommittén (MAK) har enligt beslut av regeringen den 18 januari 1974 i uppdrag att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården. Av direktiven framgår bl. a. att kommittén närmare skall överväga_ lortnerna_ för in/ortnatiotz och kommunikation pâ Iiä/so- och s/ztltyârdsomrâdet samt rättssäkerhets- och integritetsfrågor, som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen for utredningen. I direktiven erinras om genomförda eller planerade reformer. som har betydelse for patientens rättssäkerhet och integritet, nämligen förvaltningslagen, rättshjälpslagen och skadeståndslagen samt det då pågående utredningsarbetet angående ansvar för produktskador (produktansvarskommittén) och frågor om handlingssekretess inom bl. a. sjukvårdens område (offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén). Vidare erinras om det då pågående arbetet inom landstingsförbundet i syfte att åstadkomma ett forsäkringsskydd for patient vid behandlingsskada. [direktiven understryks vikten av att patienterna känner till sina rättigheter för att de nämnda reformerna skall få full effekt. Vidare framhålls att det för patienternas möjligheter att bevara sin integritet under sjukhusvistelse är av stor betydelse att de får tillräcklig in/brinatiøtt/iziri den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och den behandling som pågår eller planeras. Vikten av att personalen kan ge patienten och hans anhöriga personligt och emotionellt stöd under sjukdomstiden är en annan utgångspunkt. Enligt direktiven bör kommittén överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna mel/an de .för vården ansvariga och patienterna. Sådana lösningar bör eftersträvas som kan genomföras genom vederbörande sjukvårdshuvudmans försorg och som är så utformade att de mänskliga kontakterna mellan patienten och (le/ör vården ansvarigra ttnderlättas och att kontinuitetetz mellan patient och läkare upprätthålls.

1.2 Aktuell utredningsverksamhet

Centralt pågår f. n. ett antal utredningar, som i större eller mindre utsträckning behandlar frågor som har anknytning till de sakområden MAK fått i uppdrag att utreda. Med dessa utredningar har MAK ett fortlöpande samråd.

14 Inledning

Vi ger här en översikt över de uppdrag dessa utredningar har i den mån de berör frågor som avhandlas i denna rapport.

1.2.1 Hälso- och sjukvårdsutredningen (HSU) (S 1975:04)

Den övergripande uppgiften for kommittén är att utarbeta förslag till en ny sammanhållen lagstiftning fdr hälso- och sjukvården. En grundläggande utgångspunkt för arbetet skall vara att alla som bor i landet skall ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor. Kommittén skall beakta bl. a. behovet av samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården. Andra viktiga utgångspunkter har angetts vara att undanröja detaljreglering i lagstiftningen samt att ta till vara möjligheterna till decentralisering av verksamhetsformerna och underlätta en förstärkning av den kommunala demokratin.

1.2.2 Utredningen angående sjukvårdens inre organisation (S10)

(S 1977:02) Kommittén skall utgå från patienternas behov av vård och behandling i vidsträckt bemärkelse. Patienternas möjligheter till eget engagemang i vården skall belysas liksom frågan om hur största :nä/liga personliga omvårdnad och peisonalkontinuitet skall kunna erhållas. Möjligheterna att använda färre personalkategorier med bredare kunskaper skall prövas liksom organisation av gruppvårds- eller lagarbete. Förutsättningarna for att genom ökat patient- och persona/in/lytande åstadkomma en bättre och mänskligare vård skall uppmärksammas ävensom behovet av normaliseriiigföi patienterna. Vidare skall undersökas om särskilda åtgärder krävs for att underlätta den praktiska tillämpningen inom sjukvården av de nya lagarna på arbets/ivets område/ör met/bestämmande och medin/lytande.

1.2.3 Utredningen om kontinuitet i öppen vård mel/an patient och läkare (S 1977:08) Utredaren skall samla upp och analysera den erfarenhet man på olika håll har av försöken med bättre läkarkontinuitet i den öppna sjukvården. Med dessa erfarenheter som bas bör sedan olika modeller prövas med syfte att nå största möjliga kontinuitet och valfrihet i vården.

1.2.4 Utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan

(U 1977:06) Huvuduppgiften for kommittén är att utifrån en vårdpolitisk grundsyn lägga fram förslag om principerna for studieorganisationen för i första hand sjuksköterskeutbildningen och de specialkurser inom vårdområdet som nu finns i gymnasieskolan och som den 1 juli 1977 fördes till högskolan. Syftet är att lämna underlag for de utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer som det ankommer på universitets- och högskoleämbetet och skolöverstyrelsen att fastställa i samråd.

Inledning

1.2.5 Utredningen om sjukvård i livets slutskede (S 1974:09) Kommittén, som tillkallats efter hemställan härom av riksdagen, har inte förelagts särskilda direktiv. 1 samband med hemställan om utredning gjorde dock riksdagen vissa uttalanden. Utredningsarbetet torde komma att gälla frågor om roll/örde/ningeiz bland personalen i samarbete kring patienten och vilken personaltäthet och personalstrnktui som är lämplig. Personalens utbildning. bearbetning av egna problem i relation till död och sjukdom och personalens förmåga att föra en dialog med de sjuka människorna är andra väsentliga inslag.

1.2.6 Utred/ringer: rörande den andliga vården vid sjukhuset: och kriminalvårdens anstalter (U l 974:/ 0) Kommittén har tillsatts bl. a. mot bakgrunden av att behovet av sjukhuspräster inte kan tillgodoses i förutsatt utsträckning. Vikten av att man söker tillgodose behovet av andlig omvårdnad vid s/nkhitsen betonas särskilt. Vidare förutsätts att den andliga omvårdnaden skall ske genom samarbete mellan olika kyrkor och samfund och alltså vara ekumeniskt präglad. Som utgångspunkt anges bl. a. att patienterna i största möjliga utsträckning skall åtnjuta samma religiösa och kulturella Förmåner som erbjuds utanför sjukhusen. Samtidigt betonas att den andliga vården måste vara beroende av patienternas frivilliga deltagande och att den största vikten bör läggas vid den enskilda själavården.

1.2.7 Utredningen om läkemede/sin/ormatiort (S 1977:11) Kommittén skall se över läkemedelsinformationen till läkarna och sjukvården i övrigt samt till allmänheten. Kommittén skall föreslå åtgärder som syftar bl. a. till en rationell arbetsfördelning mellan dem som svarar för informationen. Kommittén skall också undersöka hur apoteken på lämpligt sätt skall engageras i läkemedelsinformationen.

-

1.2.8 Primärvård Äldreomsorgen - Samverkan

De vårdpolitiska ambitionerna är i hög grad koncentrerade till primärvården. där en intensiv utveckling och utbyggnad i form av pågår och planeras vårdcentraler, lokala sjukhem, hemsjukvård, serviceboende och resurser for social åldringsvård. insikten om de starka sambanden mellan medicinska och sociala förhållanden har ökat under de senaste åren. Socialvården och sjukvården måste arbeta från utgångspunkten att en människas psykiska. fvsiska och sociala behov skall bedömas och tillgodoses i ett santmanhane. Med denna utgångspunkt har under år 1977 kommunförbundet, landstingsförbundet, socialstyrelsen och Spri genomfört tre förstudier, som redovisats i en publikation med rubricerade benämning. l publikationen har organisationerna utvecklat en gemensam grundsyn inom de aktuella områdena. Denna grundsyn präglas bl. a. av en strävan att inrikta serviee- och värda/betet på den enskilde inr/iviz/eii. Det skall vara så

16 SOU l977:66 Inledning

utformat att det underlättar och stimulerar en ttktii met/iterkan av honom Samhällsorganen skall samverka för att åstadsjälv och hans närstående. komma bästa möjliga vård, men det får inte bli fråga om att diskutera och besluta om åtgärder över huvudet på den vårdsökande. Samarbetet skall ske under hans kontroll och på hans villkor. handikappade och äldre skall ha samma rätt som andra till Sjuka, självbestätntnattde, medin/Iytatttlc. Integritet och trygg/tet. Arbetet fortsätter nu genom olika delprojekt. I detta sammanhang torde närmast vara av intresse det delprojekt som berör arbetsuppgifter och kompetens i primärvården.

1.3 Rapportens uppläggning och syfte

Enligt direktiven skall MAK överväga olika åtgärder för att stärka patientens främst med hänsyn till hans behov av in/brmation om sina allmänna ställning

rättigheter och fÖrInåIlPI i hälso- och sjukvården och hans behov av

och kontakt med personalen i vårdsituationen. Kommittén skall information söka finna lösningar som kan bidra till att køntinttitotetz mellan patient och läkare upprätthålls. Det angränsande utredningsarbete som redovisats i det föregående påverkar på ett avgörande sätt lösningen av kontakt- och informationsproblemen. På flera håll äger vidare rum ett omfattande utvecklingsarbete som behandlar informationsfrågor av skilda slag och från skilda utgångspunkter. De centrala utredningarna och det övriga utvecklingsarbetet tar sikte på ambitionsnivåerna i hälso- och sjukvårdsutbudet, organisationen och författningsregleringen. Vi anser att informationen bör vara en helt integrerad del av arbetet i hälso- och sjukvården. Förutsättningarna för information och måste därför formuleras i förslagen om hur man skall förbättra informationen samband med planeringen av organisationen i sin helhet. MAK har därför att lägga fram egna förslag om hur kontakt- och begränsade möjligheter informationsproblemen inom sjukvården konkret och i detalj bör lösas. Det material kommittén samlat bör vidareutvecklas av dessa utredningar. Materialet bör kunna ha sitt värde även för det arbete som huvudmännen bedriver på detta område. MAK har därför valt att genom en rapport söka beskriva och diskutera nuläget och det pågående och planerade utvecklingsarbetet samt identifiera vissa problem. Härvid har vi ofta inte gjort skillnad mellan sluten och öppen vård. har det varit ändamålsenligt att ge exempel från Några gånger sjukhusvistelse eftersom patientens situation då är särskilt tydlig. Enligt vår de flesta informationsproblemen gemensamma för hela mening är emellertid hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis har vi byggt upp rapporten så att vi efter en redovisning av nuvarande informationsvägar söker ge en bild av informasom de återspeglas i utredningen om den kommunala tionsproblemen demokratin och andra utredningar, debatten i riksdag, landsting och massmedia. Vi lämnar en relativt utförlig redovisning av vissa utredningar och försök på området som kan tjäna som allmän vägledning. Vi avslutar rapporten med att redovisa vad vi anser bör särskilt uppmärksammas eller bör

Inledning 17

utredas vidare för att Föra utvecklingen framåt. Vi behandlar ej frågor om hälsoupplysningen som informationskomponent. Ej heller tar vi upp rättssäkerhets- och integritetsfrågorna ur andra aspekter än när de direkt angår informationsproblemen. Under MAK:s arbete har företrädare för kommittén haft kontakt med representanter För olika patientföreningar.

SOU [977266 r9

2 och

Bakgrund utgångspunkter

I detta kapitel ger vi en övergripande bakgrundsbeskrivning och försöker placera in information och kommunikation i sitt sammanhang inom hälsooch sjukvården. inledningsvis ger vi ett visst teoretiskt underlag. Därefter försöker vi ge en sammanfattande bild av nuvarande förhållanden och utvecklingstendenser av betydelse.

2.1 Definitioner, begrepp och informationsstruktur

2.1.1 Information och kommunikation

[nom kommunikationsläran har under det senaste årtiondet lagts fram många intressanta arbeten med teoretiska och praktiska aspekter på kontakten mellan myndigheter och medborgare samt beträffande kontakterna inom en organisation. Man kan bl. a. konstatera att det råder viss oenighet i fråga om begrepp och termer och förutsättningarna för och effekten av olika handlingsmönster. Kommunikationsläran är sålunda i vissa hänseenden ofullständig och befinner sig i utveckling. Den kan dock i nuvarande läge ge värdefulla idéer för kommunikationsanalys och metoder for kvalitetskontroll av informationsåtgärder. Vi anser det emellertid inte nödvändigt att i denna rapport närmare utveckla och värdera de alternativa teorier och modeller som diskuteras for olika situationer. Vi bygger vår redovisning och diskussion i denna rapport på en enkel informations- och kommunikationsmodell, som schematiskt kan beskrivas med följande exempel.

SANDARE MED- SIGNAL KANAL MOT- Social_ _ DELANDE V _ Tex! Ä V _ TAGARE d_ a

styrelsen Läke- Masáme Allmän-

medels- OVFIQB heten info media Sjukvårds- 1 Cirkulär personal Apotek

ÅTERFÖRlNG

20 Bakgrund och utgångspunkter

Ialla informationssituationer och för varje praktisk kontaktåtgärd kan man alltså urskilja dessa fem komponenter: sändare, meddelande, signal, kanal och mottagare. lnformationsprocessen kan beskrivas utförligare och mer nyanserat med modeller som tar hänsyn till ett flertal faktorer med avgörande betydelse for förloppet i kommunikationen mellan sändare och mottagare. För rapportens syfte anser vi den här beskrivna modellen tillfyllest. Man bör hålla isär information i betydelsen av ett meddelandeinnehåll och i betydelsen av ett förlopp eller en kommunikationsprocess. l dagligt tal används information i båda bemärkelserna. Man säger t. ex. att informationen fungerar dåligt och syftar både på innehåll och process. l kommunikationsläran är allmänt accepterat att information syftar på de innehållsmässiga eller semantiska aspekterna i ett meddelande, medan kommunikation är förloppet då information förmedlas mellan olika parter. Kommunikationen kan vara s. k. envägskommztnikation, dvs. när information förmedlas i en riktning från sändare till mottagare. Den kan också äga rum mellan två parter, som växlar i rollerna som sändare och mottagare (återföring). och benämns då tvâvägskommunikation. Den kommunikation som här berörts är alltså ett medel för att uppnå vissa syften och betecknas då instrumentell. En annan form av kommunikation. som också har intresse för denna rapport är den expressiva kommunikationen. Det gäller de fall då t. ex. en person uttrycker känslor utan avsikt att överföra någon speciell information eller mening till en annan person. Man brukar vanligen skilja mellan intern och extern kommunikation. Ett sätt att definiera intern kommunikation är att låta den omfatta all kommunikation inom en organisation, t. ex. ett sjukhus. Den riktar sig företrädesvis till inom organisationen/sjukhuset verksamma grupper, under det att den externa kommunikationen riktar sig till utomstående grupper. Inom kommunikationsläran betonas betydelsen av att man ägnar särskild uppmärksamhet åt informationens tillgänglighet och relevans. Man brukar tala om fysisk och psykisk tillgänglighet. Om mottagaren måste söka upp informationen har den dålig fysisk tillgänglighet. Om informationen, trots att mottagaren har den mitt framför sig, inte förstås har den dålig psykisk tillgänglighet. Med informationens relevans menar man den betydelse ett visst informationsinnehåll har for en person eller en organisation. Det behöver kanske inte särskilt påpekas att samma information kan skilja sig i uppfattad relevans mellan sändare och mottagare. Att enbart beskriva informationens relevans utifrån sändarens eller mottagarens subjektiva kriterier är inte tillräckligt. Relevansen måste också diskuteras utifrån normativa kriterier, dvs. informationen skall innehålla åsikter om hur någonting verkligen bör vara. När det gäller att definiera begreppet in/ormationsbehov föreligger vissa svårigheter och man kan tänka sig skilda betydelser. Vi har för vår del stannat för två olika principiella synsätt på behovsfrågan. Det första synsättet innebär att vi med behov menar människans subjektiva behov, dvs. de behov som hon uppger vid förfrågan eller som direkt knyter an till hennes situation eller som tar sig uttryck i hennes praktiska handlande. Den andra infallsvinkeln är normativa behov, som utgår från värderingar

Bakgrund och utgångspunkter 21

om vilka tillstånd som är önskvärda hos individen, gruppen och samhället eller med andra 0rd behov som andra menar att mottagaren har. En patient kan t. ex. i vissa fall tycka sig välinformerad även om någon mera insatt kan anse att patienten i själva verket skulle behöva grundligare kunskaper.

2. l .2 Målgrupper Vi har i det föregående delat upp kommunikation i intern och extern. Med den definition vi därmed givit kan man i grova drag urskilja två huvudgrupper informationsmottagare inom hälso- och sjukvården. dels de individer som är verksamma eller föremål för verksamhet inom hälso- och sjukvårdssystemet. dels de individer som står utan/ör detta system. Med denna fördelningsgrund kommer den första huvudgruppen att omfatta patienter och personal. Begreppet patient i förevarande sammanhang innefattar i förekommande fall även föräldrar i förhållande till barnpatienter, övriga anhöriga, vårdnadshavare och andra personer med relationer till den sjuke i patientsituationen. Går man närmare in på patientgruppens sammansättning finner man stora skillnader mellan olika patienter. Det beror bl. a. på åldern, sjukdomens art. vårdformen m. m. om man behöver fästa större eller mindre vikt vid olika patienters förutsättningar att ta emot och använda information. Den som tagit kontakt med hälso- och sjukvårdsorganisationen och därvid registrerats som vårdsökande utan att ännu ha blivit föremål för undersökning och behandling räknas också som patient i denna mening. Det bör redan här understrykas att ett effektivt patientkommunikationssystem förutsätter att det interna kommunikationssystemet som helhet fungerar. Det råder ett starkt inre samband mellan de kommunikationsprocesser, som existerar mellan exempelvis sjukhusorganisationens olika delar och personalen samt personalen sinsemellan å ena och patientkommunikationen å andra sidan både när det gäller informationsbehov, målinriktning och struktur. Brister i det förstnämnda ledet återspeglas erfarenhetsmässigt i det andra. Den andra huvudgruppen - föremål för extern kommunikation - utgörs av allmänheten, organisationer, myndigheter osv. som kan anses tillhöra hälsooch sjukvårdens yttre intressentkrets. Den form av kommunikation som blir aktuell är såväl masskommunikation i en envägsprocess som individuell information i endera envågs- eller tvåvägsprocess.

2.1.3 Informationsñödet kring patienten Hälso- och sjukvården har under de senaste decennierna genomgått en mycket omfattande utveckling och utbyggnad. Detta har i sin tur medfört ständigt ökade krav på information inom hälso- och sjukvårdssystemet både när det gäller den medicinska och administrativa verksamheten. Under individens liv sker i dag en omfattande registrering av uppgifter. Även om tyngdpunkten i denna rapport skall läggas vid informationen till och från patienten vill vi för helhetens skull också kort redovisa den information om patienten som registreras inom öppen och sluten hälso- och sjukvård.

22 Bakgrund och utgångspunkter SOU l977:66

2.1.3.1 Informationen om patienten

Första gångerna information om individen registreras är inom informationssystemen för mödrahälsovård, forlossningsvård och barnhälsovård. Informationen sammanställs i ett särskilt utformat s. k. medicinskt_/ödeIsemedde/ande och utgör en sammanställning av data och en sammanfattande bedömning av vad som inträffat under graviditet, födelse och nyfoddhetsperiod med komplettering av relevanta genetiska och sociala faktorer och med riskvärdering av inträffad skada och framtida funktionsstörning. Det medicinska födelsemeddelandet utgör sålunda en viktig kommunikation mellan förlossningsavdelningar och mödravårds- och barnavårdscentraler. För barnen i förskoleålder upprättas barnavârdsjournaler inom barnavårdscentralen. När barnet kommer in i skolåldern överlämnas uppgifter från dessa journaler till Skolhälsovården. För Skolhälsovården upprättas sko/hälsokort. För studerande på högskolenivå förs hälsojournaler inom den s. k. studerandehälsovárden. Under värnpIiktst/änstgöringen utförs en grundlig hälsoundersökning, vars resultat jämte de övriga hälsoobservationer som görs under militärtjänstgöringen införs i en särskild journal. En hälsoregistrering som blir alltmer omfattande under den pågående utbyggnaden av denna verksamhet är den som sker inomforetagshälsovârden. Information om patienters sjukdom och hälsa registreras också ijournaler hos de ca 2 000 läkare. som utövar privatläkarvârd. Det avgjort mest omfattande beståndet av patientjournaler finns inom den samhälleliga öppna och slutna hälso- och sjukvården.

Underlaget_/örjournalföringen kan i princip uppdelas i tre grupper, anamnes,

status och medicinskt-teknisk utredning. Individen eller dennes anhöriga kan beskriva hälso- och sjukdomstillståm det, som redovisas i den del av journalen som kallas anamnes (sjukhistoria). Denna innehåller uppgifter av såväl medicinsk som social natur. Anamnesen bör innehålla uppgifter om aktuellt sjukdomstillstånd men även uppgifter om tidigare sjukdomar. tidigare symptom och tidigare sociala problem. Den medicinskt-tekniska utredningen, som nästan regelmässigt sker, utgör ett ytterligare underlag. Exempel härpä är kemiska analyser av blod och urin, röntgenundersökningar av olika organ, fysiologiska mätningar av olika kroppsfunktioner, bakteriologiska odlingsresultat, patologiska vävnadsanalyser. De uppgifter som registreras vid direkt observation av läkare eller annan medicinsk personal är liksom anamnesen av övervägande subjektiv natur och beskrivs i form av ett s. k. status, innehållande såväl en psykisk som en enkel fysisk bedömning av patienten. Väsentliga data i anamnes och status ligger till grund för planering av utredning av patientens hälso- och sjukdomstillstånd. Medicinska data om patienterna registreras antingen i de s. k. klinik/ourna/erna, som upprättas över intagna patienter, eller i de s. k. öppenvârdsjournalerna, som förs av distriktsläkare eller sjukhusläkare i sjukhusansluten öppen vård. Journalerna, som skall ge en helhetsbild av patienten, baserar sitt innehåll

Bakgrund och utgångspunkter 23

på i princip två slags källor, dels den ansvarige läkarens egna anteckningar grundade på uppgifter från patienten och/eller hans anhöriga beträffande anamnes och status, dels remissutlåtanden från olika serviceavdelningar och andra enheter eller personer. Som exempel på utlåtanden kan nämnas sådana från kentiska, bakterio/øgiska och patologiska laboratorier, rönrgenavdelningar och konsulter. Journalinformationen kompletteras i förekommande fall med utlåtanden från sjukhuskuratør, sjukgymnast och psykolog. l regel har sjukhuskuratom egna patientkort med anteckningar om patienternas sociala förhållanden. Vid vissa kliniker utför kuratorerna ett mer omfattande arbete. Vid psykiatriska kliniker kan de i samarbete med läkaren utreda patientens personliga förhållanden och sociala bakgrund som ett led i anamnesupptagandet och föreslå åtgärder för och delta i behandlingen. S/ukgvmnasterna för i regel behandlingskort för varje patient och uppgifter av vikt överförs i klinikjournalen. Psykølogema har arbetsuppgifter av utredande karaktär, som utgörs av mer eller mindre individuella undersökningar. Dessa undersökningar är i huvudsak ägnade att läggas till grund för den psykiatriska diagnostiken. Psykologerna bidrar som rådgivare i det terapeutiska arbetet. Anteckningar från psykologernas arbete förs in i sjukjournalen. Journalkort förs också av distriktssköterska framför allt rörande patient som står under fortlöpande vård eller tillsyn. Sammanfattningsvis utgör journalen ett mycket omfattande informationsdokument som förutom persondata och uppgift om diagnos innehåller anamnes. status, daganteckningar om den fortlöpande behandlingen och sjukdomsbildens förändringar under vårdtillfállet, laboratorieutlåtanden och utlåtanden om specialistundersökningar av olika slag samt vid utskrivningen en epikris (sammanfattande utlåtande) där alla för vårdtillfállet relevanta fakta presenteras i kortfattad form. Dessutom kan anteckningar från återbesök och eftervård införas i journalen. Även om problemet som sådant inte faller inom ramen för denna rapport vill vi ändock fästa uppmärksamheten på att detjournalsystem som tillämpas inom hälso- och sjukvården på senare år utsatts for en del kritik. Det hävdas bl. a. att dagensjournalsystem huvudsakligen är uppbyggt för ett vårdtillfälle och inte för samordning av patientinformation från tidigare läkarbesök, sjukhusvistelser och kontakter över huvud taget såväl inom den samhälleliga vårdsektorns olika delar som mellan denna och andra vårdgivare, på vilka här ovan getts exempel. Dessa brister kan försvåra vårdplaneringen och bidra till att utredningar och åtgärder som skall vidtas med patienten blir mindre effektiva. Det måste betraktas som en trygghetsfråga av stor betydelse för patienten att journalen utgör en samlad information, som också speglar kommunikationen mellan olika vårdansvariga vid olika vårdtillfállen. Mot ett system med s. k. totaljournal talar å andra sidan sekretess- och integritetsskäl samt risken för att man förlorar i överskådlighet. I bilden bör också tas in de krav på relevant och fullständig information som blir aktuella vid utredningar av bl. a. ansvars- och patientförsäkringsärenden. Det har också gjorts gällande att journalerna ofta är utformade på sådant sätt och med ett sådant språk att patienter och anhöriga har svårigheter att ta del av deras innehåll. Det har även från integritetsmässiga utgångspunkter

, : .. im..

24 Bakgrund och utgångspunkter

riktats kritik mot sättet att notera vissa observanda om patienters personlighet och ifrågasätts nödvändigheten av sådana som underlag i en journal. Avvägningen av patientens rätt till integritet och vårdorganisationens behov av information för att kunna hjälpa patienten är ett stort och komplicerat problem, som inte tas upp här. Individuell medicinsk patientinformation registreras centralt hos socialstyrelsen i dets. k. cancerregistret och det s. k. missbi/dningsregistret för nyfödda. Dessa register har upprättats för att ge socialstyrelsen möjlighet att mera direkt följa utvecklingen inom dessa områden och i förekommande fall sätta in åtgärder. Registren fyller också en uppgift för forskningsändamål. Den medicinska vården måste ibland kompletteras med social utredning och service. I den mån denna service lämnas inom hälso- och sjukvårdens ram registreras förekommande social information som ovan nämnts i patientjou malen , i övri ga fall i den primärkommunala socialförvaltningsakten. l dessa akter kan också noteringar om medicinskt status förekomma. som antingen grundar sig på bedömningar av medicinsk sakkunskap direkt knuten till socialvården eller på information från andra läkare. l det praktiska arbetet på en vårdavdelning, på en vårdcentral osv. utväxlas dagligen och stundligen en mängd information om patienten mellan den som personal är engagerad i patientens vård. Denna kommunikation skriftlig eller muntlig -inom exempelvis en vårdavdelning sker dels efter mer eller mindre fastlagda rutiner, dels efter de behov som dessemellan aktualiseras i den enskilda patientens situation. De rutiner som tillämpas är i stort beroende av vilken typ av arbetsorganisation som gäller för avdelningen. dvs. personalstruktur. fördelning av arbetsuppgifter, dagordning, vårdplan osv. l nuvarande system sker rapportering och genomgång av inneliggande patienter till stor del i anslutning till arbetets början och slut samt i samband med läkarronden. Vidare är kommunikationen vid skiftbyte givetvis mycket väsentlig och formerna för denna har också varit föremål för en hel del diskussion om hur man på bästa sätt skall svara mot de krav på trygghet, som måste uppställas. Inom företrädesvis den psykiatriska sjukvården har sedan länge tillämpats ett system med avdelnings- och klinikkonferenser for utbyte av information om patienter. Ett motsvarande system torde alltmer vinna insteg på kroppssjukvårdens område som en följd av införandet av lagarbets-/ vårdgruppsmodeller i arbetsorganisationen. Vi har visat på olika kommunikationsvägar för information om patienten inom sjukhusorganisationen. Arbetet inom den öppna hälso- och sjukvården förutsätter också en intensiv samverkan och kommunikation av liknande slag såväl inom vårdenheterna som mellan den slutna och öppna vården. För den öppna vården är kommunikationen med den slutna vården direkt grundläggande vid exempelvis övertagandet av vård och ansvar för en från sjukhuset utskriven patient. Den öppna vården erhåller då från sjukhuset information om patienten beträffande bl.a. diagnos. terapi, direktiv för eftervård m. m. Omvänt lämnas från den öppna vården information till sjukhuset om öppenvårdspatient som skall läggas in. Vi vill gärna framhålla att kommunikationen i båda riktningarna mellan öppen och sluten vård i realiteten anses fungera mindre väl. På vissa håll har man velat beteckna den som bristfällig med klart negativa effekter för

Bakgrund och utgångspunkter 25

både patienter och personal. Detta är ett av de stora problemen i dagens sjukvård även om det fungerar väl på sina ställen. Kring patienterna finns vid sidan av det medicinska och sociala informationsflödet ett vittutgrenat system för administrativ patientin/brmation mellan de olika funktionsenheterna inom ett sjukhus. Mellan patientkontor, vårdavdelningar och serviceavdelningar sker sålunda ett omfattande informationsutbyte om patienten. Patientkort läggs upp för in- och utskrivning m. m., meddelanden utgår i och för registrering till avdelningsexpedition, kök/ dietist, apotek, telefonväxel, vaktmästarkontor osv. Vid sidan av den registrering beträffande patienter som sker i sjukvårdshuvudmannens öppna och slutna vård samt hos andra vårdgivare (privatpraktiserande läkare, sjukgymnaster m. fl.) noteras och arkiveras en hel del

i individuell information inom ramen för socialförsäkringen. Informationen

i förmedlas på olika sätt t. ex. genom sjukpenningintyg, pensionsintyg samt i andra mellanhavanden

E försäkringskassan/vårdgivare/vårdtagare. En bety-

dande del av denna information administreras med hjälp av datorer, som tagit

g

i över de registeruppgifter över befolkningen, vilka är av betydelse for

i allmänhetens krav på individuell service i socialförsäkringsärenden.

Inom tandvården om patienten av tandläkare, tand-

i registreras uppgifter

hygienister samt i viss mån av tandsköterskor, vilka erhållit särskild L s utbildning i förebyggande åtgärder. Tandläkare förjournaler for varje patient k med uppgifter om anamnes. status, diagnostik och terapi. De uppgifter som i förs av tandhygienister och särskilt utbildade tandsköterskor är huvudsak-

i till patientens

ligen begränsade munhygieniska situation. Folktandvårdens 5 något fler än 3 000 distriktstandläkare använder en standardjournal, medan i specialisttandläkarna har for specialiteten anpassade journaler. De närmare 5 4 000 privatpraktiserande tandläkarnas journaler varierar till såväl form som › innehåll. Röntgenbilder förvaras inom såväl offentlig som privat sektor, som regel i anslutning till journalen. Remisser till specialister verksamma inom folktandvård eller privat tandvård med uppgifter om patienten utfärdas av folktandvårdens och privattandvårdens tandläkare. Specialisttandläkarna lämnar, sedan patienten omhändertagits. remissvar. Beställning av tandtekniska arbeten från tandläkare till tandtekniskt laboratorium innehåller utöver identiñkationsuppgifter vanligen endast anvisningar avseende det tandtekniska arbete som skall utföras. lnom ramen för tandvårdsforsäkringen lämnas uppgifter av tandläkare till forsäkringskassa om patienten. På s. k. tandvårdsräkning, vilken ges in till försäkringskassa, noteras utöver identifikationsdata uppgifter om behandlingsåtgärder samt kostnaderna för dessa. Tandvårdsräkning upprättas endast av privattandläkare. lnom folktandvården tillämpas andra system innebärande bl. a. att motsvarande uppgifter lämnas till försäkringskassa endast för patienter födda den 10 och 20 i varje månad. Dessa uppgifter ligger till grund for bl. a. databearbetningar avsedda att belysa utvecklingen inom E tandvården. I huvudsak för patienter vars tandvårdskostnader överstiger 3 000 kr. görs s. k. förhandsprövningar. Detta innebär att uppgifter om patientens anamnes, status, diagnoser och planerad behandling registreras på särskild förhandsi prövningsblankett. Denna ges in till försäkringskassa, som har att ta ställning ?i l a.

E

26 Bakgrund och utgångspunkter

till om föreslagen behandling kan ersättas enligt försäkringens regler. Granskningen av förhandsprövningen görs av särskilda förtroendetandläkare.

2.1.3.2 Informationen till patienten

Vår beskrivning av informationen til/patienten har vi valt att i princip dela upp efter de episoder, som i vidsträckt bemärkelse bildar de olika faserna i en vårdkedja. Vi utgår från förhållandena kring en sjukhuspatient och gör då en indelning i följande huvudavsnitt före intagningen vid intagningen under sjukhusvistelsen vid utskrivningen. l öppen vård motsvaras de ungefär av före det första besöket under pågående behandling/utredning efter det sista besöket. Före intagningen på ett sjukhus har den vårdsökande i de flesta Fall haft kontakt med någon person inom hälso- och sjukvården. Det kan vara läkaren på vårdcentralen, distriktssköterskan osv. Vårdsökanden har också andra möjligheter att skaffa sig viss förhandsinformation t. ex. genom telefonkatalog, läkarförteckning landstingskatalog och socialkatalog. l social/katalogen lämnas en allmän information om sociala rättigheter och förmåner. Den ges ut i en upplaga för varje län med för länet aktuella uppgifter om vilka myndigheter och kommunala organ som svarar för olika ärenden. Landstingskatalogen presenterar de olika former av tjänster och service som landstinget och dess organ ger allmänheten med hänvisning till adresser, telefonnummer etc. Den som inte får tillräcklig information genom socialkatalog eller landstingskatalog har i vissa landsting möjlighet att anlita en särskild telefontjänst, ofta under benämningen siukvårdsuppljzsningen. Det är en allmänt utbredd uppfattning att vårdsökande före intagningen som regel är dåligt informerade om omfattningen och innebörden av den planerade sjukhusvistelsen. Detta försvårar givetvis den vårdsökandes möjligheter att förbereda sig för patientrollen och anpassningen till den nya miljön. Det minskar också möjligheterna att vidta åtgärder för hem och arbetsplats under sjukfrånvaron. Arten och graden av förhandsinformation hänger givetvis samman med om och i vilken utsträckning man tillämpar systematisk individuell förplanering (inplanering). På vissa sjukhus/kliniker har man infört så pass förfmade vårdplaneringssystem att man före intagningen kan ge den vårdsökande viss information om bl. a. väntetid, förundersökningar, utredning, behandling och beräknad vårdtid m. m. l en del fall har man också satt i system att lämna viss medicinsk basinformation om den aktuella sjukdomen. Möjligheterna att kunna ge dessa former av förhandsinformation står självfallet i relation till sjukdomens art och av eventuell läkarremiss samt i vissa fall till tillgången av utformningen information om tidigare sjukhusvistelser och kontakter med vårdsektorn.

Bakgrund och utgångspunkter 27

Ofta har den vårdsökandejöre intagningen otillräcklig information om de sociala förhållanden, som gäller under sjukhusvistelsen. Vissa sådana upplysningar, som i regel ges först vid intagningstilllället t. ex. i form av en s. k. patientbroschyr, borde kunna vara kända av den vårdsökande innan han blir patient. Han borde exempelvis veta vad som får eller bör medtas av egna personliga tillhörigheter. Det gäller kläder, tofflor. hygieniska artiklar ävensom försäkringsbesked. ordinerade mediciner, tekniska hjälpmedel osv. Av betydelse är också att t. ex. besökstider, avdelningsföreståndarens namn och telefonnummer är kända i förväg. V g Vid intagningen möter patienten en for honom ofta helt främmande miljö. Redan vid sjukhusentrén känner han sig kanske handfallen och desorienterad. För att hjälpa vårdsökande till rätta införs emellertid successivt efter i central rekommendation enhetliga, för allmänheten mer begripliga termer i och vägvisningsanordningar vid sjukhusen.

i Rutinerna vid intagning av patient är väl inte helt ensartade sjukhusen

i emellan. l huvudsak kan själva intagningslörfarandet

delas upp i tre moment,

l

inskrivningen, intagningsundersökningen och introduktionen på avdelningen. Under dessa kommer patienten i kontakt med olika personer, t. ex.

E

avdelningsforeståndaren. baderskan, avdelningsläkaren. laboratoriepersona-

i

t len. sjukhusvärdinnan m. fl. och erhåller information i varierande omfatti ning. Det primära ansvaret vid patientens intagning ligger på avdelningslöreståndaren. Hon ställs infor en rad överväganden och krav på åtgärder, inte minst av informationskaraktär. En del grundläggande information förmedlas av den nämnda patientbroschyren, som centralt rekommenderats i form av en normalinformation till patienter och som allmänt används. Patientbroschyren överlämnas som regel vid intagningen. Den ger allmänna upplysningar om sjukhuset som organisation och de rutiner som gäller men kan inte ersätta den muntliga informationen. l broschyren finns också allmänt hållen information om patientens rättigheter. l många fall erhålls kompletterande klinik/avdel- E bl. a. klinikens ningsinformation genom en särskild broschyr som innehåller dagordning, vårdgruppsorganisationen samt råd till patienter i speciella sjukdomssituationer. Patienten får på sina håll vid intagningen också en broschyr med villkoren för ersättning genom parient/örsäkringen vid s. k. behand/ingsskada. På andra ställen ges sådan information i annan form. För den medicinska informationen till patienten under sjukhusvisrelsen finns inga regler uppställda och inte heller någon fast praxis. Det finns många olika uppfattningar bland såväl läkare som övrig sjukvårdspersonal om när och hur en patient skall informeras infor eller under en behandling eller undersökning. Vissa anser att man över huvud taget inte skall upplysa patienterna på annat sätt än genom att svara på deras direkta frågor. Andra anser att det är varje patients självklara rätt att få saklig medicinsk information utan att behöva be om den. Vad slags medicinsk information som ges patienten och i vilken utsträckning detta sker beror av olika faktorer. Vi har pekat på olika grundinställning hos ansvarig personal. En annan faktor som spelar in är personaltillgången. lbland tillåter inte den att den tid avsätts, som behöver tas i anspråk for att for patienten åskådliggöra ett medicinskt förlopp, som kanske endast en

28 Bakgrund och utgångspunkter

specialist behärskar. Patientens förmåga att uppfatta informationen i sak är beroende bl. a. av hans kunskapsnivå och hans Förståelse för ”språket”. (Vi diskuterar detta i kap. 8. Jfr även vissa redovisningar i kap. 7.) Enligt en utredning är patienterna mest intresserade av information om diagnos och planerade behandlingsåtgärder men däremot sällan om prognos och komplikationsrisker. Andra faktorer av betydelse är klinikens/avdelningens karaktär med avseende såväl på patientklientelet som på den arbetsorganisatoriska strukturen. Vanligen är behoven av medicinsk information olika uttalade hos t. ex. en akutvårdspatient och en långvårdspatient samt inom en medicinsk klinik och en psykiatrisk klinik. De organisatoriska faktorer som vid sidan av personaltillgången har betydelse är t. ex. systemen för ronder, avdelningsoch klinikkonferenser, lagarbete, vårdplanens uppföljning. - Bland den personal som - utan att vara direkt knuten till vårdavdelningen också deltar i såväl utrednings- som behandlingsarbete kan nämnas sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer. Även de kommer i direkt kontakt med inneliggande patienter och får en roll i patientinformationen. Förutom medicinska och “hotellmässiga omsorger har många patienter i särskilt hög grad inom den somatiska och psykiatriska långtidsvården behov av fortlöpande samhällskonlakr och olika inslag av andlig och kulturell verksamhet, som i varierande omfattning tillgodoses som ett led i sjukhusens totala verksamhet. Dessa informationsbehov har på senare år rönt särskild uppmärksamhet och anses ha betydelse som en del av det totala vårdarbetet. Insatser i dessa hänseenden anses medverka till att anpassningen till sjukhusmiljön och vårdsituationen underlättas och intresset för omvärlden hålls uppe. Informationen till patienten vid tttskrivningen från sjukhuset gäller en hel del olika åtgärder som vidtas för att återföra patienten till hans normala miljö och/eller ge en samordnad fortsatt vård inom andra delar av sjukvårdssystemet. Utplaneringen av patienten kan sålunda ta sikte på en annan vårdform, t.ex. konvalescenthem, sjukhem, hemsjukvård, rehabilitering eller distriktsvård. Det är då av väsentlig betydelse att kommunikationen mellan hälso- och sjukvårds- och socialvårdssystemen är väl utvecklad för att eftervården i den nya vårdformen skall ge önskat resultat. Vid utskrivningssamtalet med läkaren och avdelningsföreståndaren får patienten (eller borde få) instruktioner och råd om hur han skall leva, t. ex. att han skall vara observant på tänkbara symtom. att han bör undvika vissa födoämnen i samband med sin medicinering osv., allt inom ramen för den s. k. egenvården, dvs. den vård patienten själv eller hans anhöriga ger. Vissa kliniker har utformat den medicinska informationen till utskrivna patienter i särskilda broschyrer. Till vissa patienter ges vid utskrivningen social information som ett komplement till den medicinska ofta i samband med av kurator planerade sociala stödåtgärder. En annan form av information till patienter som på senare år kommit i blickfánget är den som ges i undervisande syfte. Fler och Her anser att sjukhusvistelsen också borde användas för en systematisk handledning av patienter. s. k. patienturbildning, som ger grundkunskaper om de egna

Bakgrund och

utgångspunkter

sjukdomarna och deras orsakssammanhang. Därmed skulle attityder och beteenden kunna påverkas vilket i sin tur skulle kunna väcka intresse för och leda till en mer aktiv medverkan från patienternas sida i vården. Patienternas frågor och reaktioner visar nämligen att de i allmänhet vet mycket litet om sin kropp och dess funktioner. Patientutbildning har inom tandvården förekommit sedan lång tid tillbaka i form av information om tandsjukdomarnas orsaker och instruktion i munhygieniska åtgärder. En rad undersökningar visar att det endast med hjälp av Förebyggande åtgärder är möjligt att bemästra tandsjukdomarna. Därför har sedan början av 1960-talet allt större resurser inom tandvården avsatts för att förbättra patienternas kunskaper och attityder samt förmåga att medverka genom egna förebyggande vårdinsatser.

2.1.3.3 Informationenjrân patienten Vi har i det föregående genom att ange olika exempel och situationer sökt spegla informationsflödet om och till patienten. När det gäller informationen _frân patienten torde det vara en allmän uppfattning att vid sidan av den information, som patienten ges tillfälle lämna vid undersökningar, ronder och andra kontakter med personalen. förekommer information från patienten i ringa utsträckning. Alltför ofta gäller att kommunikationerna mellan patienten och vårdpersonalen. inkl. läkarna. bara går i en riktning. Man ger information och föreskrifter, men tar sig inte alltid tid att lyssna till vad patienten har att säga när han själv tar initiativet och känner behov att ta upp en fråga, som kan vara av betydelse för hans medicinska eller sociala status.

2.1.4 Informationen och personalen

Vi har ovan framhållit att det råder ett direkt samband inom en sjukhusorganisation mellan patientkommunikationssystemet och övrig intern kommunikation. En förutsättning för att det interna kommunikationssystemet som helhet skall fungera är att relevant information snabbt förmedlas mellan de olika leden och alla samverkande individer i sjukhusorganisationen - personal och patienter. Under senare år har kraven på personaladministrationen ökat väsentligt. Det hänger till en del samman med ett allt större intresse för frågor som rör personalutveckling och arbetsförhållanden i vid bemärkelse. Den information som berör de olika personaladministrativa aktiviteterna utgör en stor del av den interna kommunikationen. Denna ingår emellertid inte i vårt uppdrag. Av intresse från patientsynpunkt är den befattningsorienterade informationen. Därmed menar vi den information som en befattningshavare lämnar eller mottar för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Denna kommunikation kan följa linjerna i sjukhusets hierarkiska uppdelning eller ske mellan befattningshavare på samma nivå inom sjukhuset. Inom sjukhusen och vårdorganisationen för övrigt utbyts stora mängder information. Detta är en tung börda för många befattningshavarej synnerhet för dem som har en arbetsledande funktion. Såvitt vi har oss bekant har någon

30 Bakgrund och utgångspunkter SOU l977:66

i organisatorisk granskning inte gjorts av det interna kommunikationssystemet i syfte att t.ex. undersöka möjligheterna att differentiera informationsflödet så att inte alla behöver ta del av all information.

2.1.5 Bestämmelser, anvisningar 0. dyl. I anslutning till det omfattande informationsflödet kring patienten aktualiseras en del frågeställningar som har samband med hans rättssäkerhet och integritet. Som framgår av vår beskrivning har man inom hälso- och sjukvården tillgång till en mycket omfattande information som rör patientens personliga förhållanden. En del av denna information dokumenteras i journaler. remisser, läkarintyg osv. En del information bygger på iakttagelser eller samtal i förtroende mellan patient och personal och blir inte föremål för skriftlig registrering. Debatten kring patientfrågorna gäller ofta frågor om t. ex. tystnadsplikt, utlämning av journaler, journalernas innehåll, datateknisk journalregistrering m. m. Med hänsyn till att detta frågekomplex nära knyter an till frågorna om patientinformationen och hanteringen av denna information anser vi det vara på sin plats att göra en sammanfattning av bestämmelser, anvisningar m. m. samt praxis beträffande tystnadsplikt och handlingssekretess m. m. såvitt avser hälso- och sjukvården. Det är inte vår uppgift att nu söka närmare analysera innebörden av bestämmelserna på området, ej heller att överväga om de olika frågorna har en från rättssäkerhetssynpunkt tillfredsställande reglering. Enligt lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för personal inom hälsooch sjukvård m. fl. får den som utövar eller har utövat verksamhet inom hälso- och sjukvård och för vilken regeringen och socialstyrelsen meddelat föreskrifter om åligganden, inte yppa något som har meddelats honom i förtroende i verksamheten eller obehörigen uppenbara vad han däri har erfarit förhållanden om enskilds hälsotillstånd eller personliga i övrigt. Socialstyrelsen hari kungörelsen (MF 1975:158) med föreskrifter om åligganden m. m. för personal inom hälso- och sjukvården m. fl. dels meddelat allmänna föreskrifter för vissa personalgrupper (i huvudsak medicinalpersonalen och annan personal verksam inom den allmänna hälso- och sjukvården), dels givit anvisningar om hur tjrstnadspliktsreglerna skall förstås och tillämpas i praktiken. Handlingssekretessen ochjoumalhanteringen inom sjukvården rymmer ett komplex av frågor, som i olika former rönt uppmärksamhet under senare år. l riksdagen har väckts motioner som gått ut på att förstärka sekretesskyddet för journaler och aktualisera andra med journalhanteringen sammanhängande frågor. Regeringsrätten, JO och andra har gjort uttalanden för att bringa klarhet i rättsläget. Utredningar har gjorts om den tekniska hanteringen av journaler. Fortfarande råder dock tveksamhet och ovisshet i många hänseenden. Enligt allmänna läkar- och tandläkarinstruktionerna (l963:341 och 1963:666) är varje läkare och tandläkare, vare sig han är i allmän tjänst eller enskilt utövar yrket.skyldig att i öppen vård förajournal iden omfattning och på det sätt i övrigt som socialstyrelsen föreskrivit. Motsvarande regler för sluten vård återfinns i sjukvårdskungörelsen (1972:676), kungörelsen om

Bakgrund och 31

utgångspunkter

tillämpning av lagen om sluten psykiatrisk vård och stadgan om enskilda vårdhem m. m. l anslutning härtill har socialstyrelsen utfärdat vissa föreskrifter. lett cirkulär(MF 1973:90) har socialstyrelsen också givit anvisningar som tar sikte på att skydda patienten mot att journaler, läkarintyg och andra utlåtanden ges sådan avfattning eller sådant innehåll, som kan anses kränkande för patienten. En fråga som vållar problem är frågan om utlämning avjournaler. Enjournal g inom den offentliga hälso- och sjukvården är allmän handling (tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2 §). Att en handling är allmän betyder att medborgarna skall äga fri tillgång till den om inte i lag stadgats inskränkning i denna rätt. De inskränkningar som gjorts återfinns i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Enligt l4§ första stycket i lagen får handlingar i ärenden rörande hälsovård och sjukvård i vad de angår enskilds personliga förhållanden inte utlämnas till annan än den handlingen rör utan den berörda personens samtycke tidigare än 70 år efter handlingens datum. Utan sådant samtycke skall dock handling utlämnas . . om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga.“--- Möjlighet finns också enligt l4§ andra stycket lagen att vägra lämna ut journalhandling till patient. Denna bestämmelse har följande lydelse: - - -“Angår handling. som i första stycket avses (t. ex. handling upprättad av läkare i vissa ärenden) någons intagning, vård eller behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av läkare annorstädes än å anstalt. och finnes grundad g anledning antaga att genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller i behandlingen skulle motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara. må utlämnande vägras.ändock att enligt bestämmelserna i första stycket utlämnande bort i ske.- - -

Särskilda regler om s. k.partssekretess finns i 39 § sekretesslagen. F l en PM (Ds Ju 1977:1 l) som upprättats inom justitiedepartementet läggs fram forslag till en ny sekretesslag som reglerar såväl handlingssekretess som tystnadsplikt. De journaler som upprättas av privatläkare m. fl. är inte allmänna handlingar och följaktligen inte heller underkastade sekretesslagens regler. Journalen är läkarens egendom och patienten har inte någon rätt att ta del av den. När det gäller patientens skydd mot att obehöriga får ta del av privatpraktiserande läkares journal finns f. n. endast bestämmelser om läkares tystnadsplikt med det innehåll som beskrivits 0van.Det ingår iMAK:s uppdrag att överväga även denna fråga. Kommittén kommer att behandla frågan i annat sammanhang. En annan fråga som tilldragit sig uppmärksamhet är hanteringen av patientjournalerna med hjälp av s. k. ADB-teknik. Många - både läkare och patienter - känner oro inför de olika systemlösningar, den i många fall enorma datamängden och den stora kretsen av ADB-tjänstemän, som journaldataregistren ofta medför med stora risker att sekretessen åsidosätts som följd.

32 Bakgrund och utgångspunkter

När det gäller/förvaring och urgaI/ring avjourna/er har socialstyrelsen gett ut vissa anvisningar genom särskilda cirkulär. Dessutom har riksarkivet regeringens uppdrag att på grundval av betänkandet (SOU 1968:53) Arkiv inom hälso- och sjukvård, utarbeta råd och anvisningar för sjukvården om gallring av bI.a. patientjournaler. Riksarkivet har vänt sig till regeringen för att få besked om myndigheten kan utfärda vissa föreslagna råd och anvisningar. Ärendet bereds f. n. i Socialdepartementet. Ett fall angåendeA/örstöring av viss del av sjukjournal har nyligen avgjorts av regeringsrätten. En begäran i detta syfte framställdes av en f. d. patient till ett landsting hösten 1976, men avslogs av landstingets förvaltningsutskott. Som för besvären i regeringsrätten anfördes att journalen innehöll krängrund kande personliga omdömen vilka inte hade någon framtida funktion att fylla. lämnade besvären utan bifall, under hänvisning till att Regeringsrätten besvären inte var av beskaffenhet att enligt 78§ landstingslagen kunna föranleda upphävande av det klandrade beslutet. Enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen skall kopia av allmän handling som ej skall hållas hemlig tillhandahållas den som så önskar. Landstingsförbundet har den 25 november 1976 rekommenderat landstingen vissa anvisningar i fråga om tillhandahållande av kopior av patientjournaler. Anvisningarna. som förutsätts bli anslagna på förekommande mottagningar (motsv.), berör patientens rätt att ta del av journal. att på begäran få en kopia och vilka avgifter som bör tillämpas. Beträffande avgift för kopia rekommenderas en motsvarande tillämpning av den statliga expeditionskungörelsen med ett avgiftstak vid 15 kopierade sidor á 3 kr. per sida. lnnehållerjournalen mer än 15 sidor uttas ingen avgift för de sidor som överstiger 15. Vid skall läkarvårdsbesök i huvudsakligt syfte att läkare och patient gemensamt gå igenom innehållet i patientjournal rekommenderas att patientavgift enligt sjukförsäkringen inte tas ut.

2. l .6 Vissa förutsättningar/ör rapporten

Vi har med vår beskrivning pekat på vissa problem utan att närmare analysera orsakssammanhangen. Vi har sålunda främst velat påvisa hur ett mycket omfattande informationsflöde strömmar genom och samlas upp inom sjukvårdsorganisationens olika delar. Redovisningen gör inte anspråk på att vara fullständig men torde illustrera att hälso» och sjukvården för att kunna måste förfoga över ett utbyggt kommunikationsnät och att fungera kommunikationerna intar en central plats bland sjukvårdens mekanismer. i detta kapitel ligger på att i beskrivande form redovisa Tyngdpunkten informations- och kommunikationsfunktionen inom sjukvården. Längre fram i rapporten utvecklas och värderas samma eller liknande frågeställnärmare, i direkt anslutning till den lämnade redovisningen. Vi ningar vår redovisning i detta avsnitt med vissa inte närmare kompletterar eller hypoteser. Vårt urval kan kanske förefalla preciserade antaganden godtyckligt och osystematiskt. Vi har emellertid för detta ändamål inte ställt krav på att vara uttömmande eller hypotesprövande. Vi har endast syftat till att genom några exemplifieringar ge en uppfattning om informationsfråkomplexitet samt samband och beroenden inom sjukvårdssystegornas met.

Bakgrund och 33

utgångspunkter

1 avvaktan på ett mera samlat grepp på frågorna har vi velat fästa uppmärksamheten på de alternativa möjligheter som finns för åtgärder eller försök hos intresserade sjukvårdshuvudmän. Vi förutsätter att det ytterst bör ankomma på huvudmännen att göra lämpliga avvägningar och genomföra förändringar med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Detta sätt att föra ut frågorna torde också kunna utgöra bidrag till debatt bland patienter och personal.

2.2 Allmänna utgångspunkter

2.2. l lnformationsutredningen

1967 års informationsutredning har i betänkandet (SOU 1969:48) Vidgad samhällsinformation inledningsvis framhållit vikten av att alla medborgare erhåller information om vilka förmåner samhället kan erbjuda och vilka anspråk som kan ställas på den enskilda medborgaren. Informationens betydelse för att medborgarna skall kunna hävda sina idéer och intressen understryks särskilt. Myndigheternas information bör bl. a. visa hur samhället fungerar. Enligt utredningen är det däremot inte en samhällsuppgift att svara för politisk åsiktsbildning och utformning av förslag till lösningar av olika samhällsfrågor. Dessa skall de politiska partierna, organisationerna och massmedia ansvara for. Utredningen betonar att informationen bör ses som ett naturligt inslag i myndigheternas verksamhet. Riksdagen anslöt sig i huvudsak till utredningens förslag. Bl. a. inrättades Nämnden for samhällsinformation (NSI) med uppgift att vara rådgivande och planerande organ for statliga myndigheters information.

2.2.2 Konsumentpolitiska åtgärder

Under senare år har samhällets intresse för medborgarna som konsumenter kommit a.ltmer i blickpunkten. Intresset för konsumenternas situation har aktualiserat ett mera samlat grepp på konsumentfrågorna. 1972 års riksdag antog en proposition (l972:33) med förslag till riktlinjer for samhällets konsumentpolitik och vid 1975 års riksdag antogs en proposition (1975:40)om kommunal konsumentpolitisk verksamhet. Målet för konsumentpolitiken är att stärka konsumenternas ställning och stödja dem vid köp och tillhandahållande av varor och t/änstergenom information och annan vägledning. Vid sidan av den statliga verksamheten på området har primärkommunerna åtagit sig ett lokalt V. ansvar för att föra ut de konsumentpolitiska intentionerna genom inrättandet g av konsumentnämnder. konsumentkommittéer och liknande samt i många fall avdelat särskilda tjänster för konsumentsekreterare m. ll. Konsumentpolitiken har till föremål de problem som sammanhänger med konsumenternas köp och användning av varor och tjänster, som bjuds ut på den privata marknaden eller på marknader som arbetar enligt likartade principer, t. ex. statliga och kommunala organ som idkar näringsverksamhet, oberoende av om detta sker i privaträttslig eller i offentligrättslig form. l propositionen 1972:33 uttalas att en sådan avgränsning inte hindrar att man kan lägga konsumentpolitiska aspekter på många andra samhällsproblem.

34 och

Bakgrund utgångspunkter

men dessa aspekter bör bedömas inom resp. sektor av den offentliga verksamheten. Medborgarnas problem som konsumenter av hälso- och for i sjukvård och socialvård faller sålunda i princip inte inom ramen samhällets konsumentpolitiska verksamhet.

2.2.3 Socialutredningen som har till uppgift att göra en samlad översyn av Socialutredningen, socialvårdens mål, organisation och arbetssätt, har lagt fram ett principbetänkande (SOU 1974:39) Socialvården, mål och medel. Utredningen söker i betänkandet konsekvent tillämpa en helhetssyn på den enskilda människan. hennes situation och relationer. Detta innebär att varje enskilt fall skall bearbetas i alla sina aspekter och med insats av alla slags resurser som socialvården förfogar över och med samordning av insatser från andra samhällsorgan. t. ex. hälso- och sjukvården. Skisser på olika samverkanslinjer mellan hälso- och sjukvård och socialvård redovisas i betänkandet. l betänkandet ägnas vidare en hel del uppmärksamhet åt informations/ra”om ökat inflytande åt klienterna. Bl. a. understryks att gorna och frågorna informationen inte kan inskränkas till enbart en individuell och kurativt inriktad service och socialvårdsinformation. Denna mer begränsade information måste sättas in i ett större socialpolitiskt perspektiv och ge en helhetsbild av socialpolitiken och socialvårdens roll inom denna. Man framhåller också att informationen måste vara “kommunikation i båda riktningarna”, dvs. att den skall fungera som en erfarenhetsåterföring från medborgarna till myndigheterna. som härigenom skall kunna tillgodogöra sig allmänhetens särskilt klienternas -erfarenheter i den fortsatta planeringen. Det poängteras också att information om medborgarnas rättigheter och skyldigheter samt om socialvårdens resurser och förutsättningar är av grundläggande betydelse för dessas möjligheter att nå insyn och inflytande. i debatten om demokratin inom socialvården En väsentlig utgångspunkt har gällt klienternas ställning och roll under begreppet klientdemokratf. hävdar att klientdemokratin måste utvidgas till att gälla Utredningen människors och olika gruppers faktiska förutsättningar att utöva medinllytande och göra sina krav och anspråk gällande inte minst i frågor som direkt berör deras egna förhållanden. Ett viktigt element i demokratin är enligt utredningen att klienten får aktivt delta ibes/utsprocesser som har betydelse för om honom hans egen situation och om möjligt har/lill insyn iden information som socialvården inhämtar och registrerar och på vilka socialvården grundar sina ställningstaganden.

2.2.4 lnvandrarutredningen lnvandrarutredningen tog i sitt huvudbetänkande (SOU 1974:69) bl. a. upp informationen i samband med invandrarnas situation i det svenska samhället. Det var enligt utredningen ett väsentligt principiellt krav att invandrarna i samhällsfrågor fick information som var likvärdig med den svensktalande befolkningens. Utredningen betonade också andra instansers ansvar och betydelse för den informationen till invandrare. Det gällde bl. a. statliga och fortlöpande

Bakgrund och utgångspunkter

kommunala myndigheter, fackliga organisationer, företag och arbetsgivarorganisationer.

2.2. 5 Länsberednittgen l länsberedningens betänkande (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan, bilaga 2, utvecklas vissa synpunkter på medborgarin/Iytandet över hälsooch s/ttkvârden. Det framförs bl. a. att allmänheten har liten kunskap om landstingen och deras uppgifter men att det administrativa systemet som sådant möjliggör ett starkt medborgarinllytande på landstinget och dess olika verksamheter. Delvis hänger emellertid möjligheterna till ett starkt medborgarinflytande samman med avståndet mellan beslutsfattarna och dem som berörs av besluten. Vidare tas upp en del frågeställningar beträffande behov av samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård,speciellt ur perspektivet helhetssyn pâ människors vårdbehov.

2.2.6 Utredningen om den kommunala demokratin Inom ramen för sin översyn av formerna for medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten tog utredningen om den kommunala demokratin i sitt huvudbetänkande (SOU 1975:41) Kommunal demokrati bl. a. upp vissa speciella frågor, som har intresse i detta sammanhang. Utredningens forslag vann allmänt sett en bred anslutning hos remissinstanserna. Propositionen l975/76:l87 bygger i huvudsak på de framlagda förslagen. Ökade insatser behövs för att göra den kommunala förvaltningen mer öppen och lättillgänglig for medborgarna. Propositionen överensstämmer här med utredningens forslag och rekommendationer. Som exempel på åtgärder som föreslagits av utredningen kan nämnas serviCekaIa/og som talar om vilka tjänster som erbjuds, kontaktpersoner vid kommunala förvaltningar, språklig förenkling av kommunala handlingar samt uppsökande verksamhet till informations- och resurssvaga grupper. Propositionen överensstämmer även med utredningens syn på det ansvar som kommuner och landsting har för att underlätta partiernas, övriga folkrörelsers och massmedias idéförankrade information. ln/brmationsverksamheten bör enligt propositionen få en starkare förankring i förtroendevalda organ. Ett utskott under kommunstyrelsen/ forvaltningsutskottet eller en särskild nämnd bör få ansvaret för informationsverksamheten. l propositionen skisseras också väsentliga uppgifter for informationsorganet. Planerings/râgor bör få en stor del av uppmärksamheten när ökade insatser görs for information och medverkan. Flera åtgärder diskuteras för att göra planmaterialet mera lättillgängligt. Förutom med partier och andra intresseorganisationer bör kontakter i planeringsarbetet tas med exempelvis vårdtagare, personal och andra för vilka planbedömningarna har betydelse för deras vardagliga situation.

36 Bakgrund och utgångspunkter SOU l977:66

2.2.7 Riksdagens revisorer om information

Riksdagens revisorer har på senare år ägnat viss uppmärksamhet åt medborgarnas kontakt- och informationsproblem i Förhållande till myndigheterna. Sålunda aktualiserade revisorerna år 1972 frågan om utförligare information om myndigheteri te/e/onkata/ogen och uttalade bl. a. följande: “Då telefonkatalogen är en grundläggande informationskälla för den som vill komma i kontakt med myndigheterna föreslås i promemorian att uppgifter om myndighets arbets- och expeditionstid samt om dess organisation och om ärendefördelningen inom myndigheten alltid anges i katalogen” (granskningspromemoria nr 5/1972). Nämnden för samhällsinformation fick den 31 1974 Kungl. Majzts uppdrag att i samråd med televerket se över maj myndigheternas kataloguppgifter och utforma förslag till alternativa modeller för denna form av informationsgivning. l granskningspromemoria nr 1/1976 tog revisorerna upp de problem som är med information till de medborgare som av olika anledningar är förknippade att tillgodogöra sig samhällsinformationen. Mot bakgrund av svagt motiverade de studier som företagits av försök på olika håll lade revisorerna fram några förslag. Ett sådant förslag gäller lokala in/brmations- och servicecentraler. Centralernas uppgift skulle vara att dels ge medborgarna information och i enklare dels hänvisa dem till det statliga eller hjälp angelägenheter. kommunala fackorgan som kan lämna en mer fullständig information. Genom en lokalt anknuten informationstjänst skulle kommunens medborgare kunna få hjälp även vid personliga besök. Andra att nå fler medborgare med samhällsinformation. som vägar revisorerna anvisar, är den zippsökande verksamheten. De traditionella informationsvägarna förutsätter att medborgarna är aktiva. att de läser den informationen som görs tillgänglig eller att de tar kontakt med skriftliga förtroendevalda och tjänstemän. Många medborgargrupper saknar ofta av olika att tillgodogöra sig samhällsinformationen. Bl. a. anledningar förmåga invandrare, pensionärer och handikappade har behov av särskilda informationsinsatser t. ex. i form av personliga besök.

2.2.8 Kraven pâ in/lytandefrân personal och patienter

Under de senaste årtiondena har det i vårt land pågått en intensiv demokratidebatt. Demokratifrågorna har framför allt sedan slutet av 1960talet kommit alltmer i blickpunkten och krav har resis på ökat medinflytande inom olika delar av samhällslivet. Debatten har i stor utsträckning gällt hur människan skall kunna påverka och utveckla de miljöer i vilka hon vistas och vilka hon är beroende av. Krav i denna riktning har också förts fram beträffande hälso- och sjukvården från personal och patienter. Personalens intresse av ökat medinflytande for att kunna påverka arbetsmiljön och patienternas för att förbättra sin vårdmiljö har i många hänseenden beröringspunkter. Som vi tidigare påpekat bör man se personal och patienter som samspelande komponenter i ett socialt system -sjukhuset Vad som från personalens synpunkt är en arbetsmiljöfråga är sålunda från patientens synpunkt ett problem som gäller vårdmiljö och vårdkvalitet. Lagarna om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och om Ollenilig anställ-

och

Bakgrund utgångspunkter

nittg (LOA), som trädde i kraft den l januari 1977, utgör tillsammans den formella grunden för ett vidgat arbetstagarinflytande över arbetslivets villkor, såväl när det gäller individernas egen arbetssituation och personaladministrationen som verksamheten i övrigt. MBL är en ramlag och reglerar inte alla frågor som kan bli aktuella eller på vilket sätt medbestämmandet skall utformas. Den emellertid öppnar möjlighet för arbetsmarknadsparterna att träffa avtal om sådana frågor. Omfattningen inskränks av att det i annan lagstiftning kan anges hur och av vem beslut skall fattas i viss verksamhet, t. ex. sjukvårdslagstiftningen och i anslutning därtill utgivna författningar. LOA har ansetts nödvändig för att markera att den offentliga sektorn inte reservationslöst kan ansluta sig till det som skall gälla inom det fria näringslivet. Lagen drar upp vissa gränser för medinflytandet och medbestämmandet. Detta för att förhindra att de offentliganställda genom kollektivavtal får ett annat inflytande än medborgarna i övrigt över beslut om myndighets verksamhet i fråga om mål. inriktning. omfattning och kvalitet. Patienterna har på senare år i högre grad än tidigare visat intresse för hälsooch sjukvårdens utveckling och drift. Olika slags patient/öreningar, vissa med begränsat medlemsantaLandra med anknytning till särskilda sjukdomar och ofta med mycket stor och representativ anslutning, har bildats som centrala eller lokala organisationer. De centrala föreningarna har i en del fall inriktat sig på att tillvarata patienternasjuridiska intressen (grundläggande rättighetsfrågor, ansvars- och skadeståndsärenden). [andra fall har de tagit till uppgift att företräda patienterna i medicinska och vårdmässiga frågor. Patientforeningarna på lokalplanet är i regel knutna till ett visst sjukhus, företrädesvis sjukhus med patienter med lång vårdtid, t. ex. patienteri reumatologisk eller psykiatrisk vård. Bland lokalföreningarnas uppgifter ingår att öva inflytande på olika frågor som rör sjukhusens hotellmässiga miljö- och kostförhållanden. kulturaktiviteter, trivselfrågor i allmänhet. Vid vissa sjukhus finns i samförstånd med vederbörande sjukhusdirektion upprättade i samrådsorgan form av patientråd och liknande. Den mest uttalade formen av patientinflytande är patientmedverkan i avdelningskonferenser och gruppmöten med möjlighet att påverka arbetsorganisationen och samarbetsformerna. Inom ett antal landsting har i kretsen av förtroendevalda utsetts kontaktpersoner med uppgift att svara for kontakter mellan patienterna och sjukvårdshuvudmannen. Dessa personer benämns i allmänhet kontaktømbud eller kontaktmän och står till patienternas for att ta emot förfogande synpunkter och forslag från patienterna med avseende på såväl patienternas egen vårdsituation som förhållanden av mera generell art. l några fall har på försök hos sjukvårdshuvudmannen inrättats s. k. patient- eller vårt/ombudsmannabefättningar, där dessa uppgifter sköts av för ändamålet särskilt avdelade tjänstemän. Lokala partiorganisationer har också i viss utsträckning börjat åta sig att stödja patienterna i inllytandefrågor. De allt starkare kraven från personal och patienter på medintlytande i riktning mot en fördjupad sjukhusdemokrati leder till nya och ökade behov av informationsinsatser i olika former.

38 och

Bakgrund utgångspunkter

2.2.9 Några utveck/ingsdrag i nälso- och sjukvârrlen

av den under senare år livliga debatten i hâilso- och Vår redovisning beskriva de sjukvårdsfrågor söker vi begränsa till att i sina huvuddrag reformer och utvecklingslinjer, som vi bedömer vara av väsentlig betydelse

som bakgrund för denna rapport. Vi vill i första hand söka påvisa att det finns ett samband och sker en ömsesidig påverkan mellan hälso- och sjukvårdens strukturfrågor och kontakt- och informationsproblemen. har under de senaste decennierna genomgått en Hälso- och sjukvården omfattande Bakom denna utveckling står ökade vetenskapliga, utbyggnad. i samhällsstrukturen som tekniska och personella resurser samt omdaningar i delvis nya krav på hälso- och sjukvård. l planeringen har tagit sig uttryck 1980-talets yttre vårdstruktur. Förändman främst inriktat sig på att forma ringarna planeras under de närmaste åren främst ske genom satsningar på den hälso- och långtidsvården i form av bl. a. fler öppna och sjukvården vårdcentraler och ökade möjligheter till närhetsservice och hemsjukvård

Åtgärder har också vidtagits för en aktivare

samt fler långvårdsplatser. vård. Behovet av strukturella förändringar som möjliggör en ökad psykiatrisk mellan medicinska och sociala samverkan och organisatorisk samordning har också varit föremål för uppmärksamhet t. ex. i försök att funktioner samordna den geografiska distriktsindelningen. Det rör sig också delvis om ett nytänkande. där traditionella vårdformer ifrågasätts. hälsopolitik, som tar Debatten har också präglats av krav på en offensiv sikte på att kartlägga och tillgodose behoven av insatser av förebyggande

karaktär. framtida yttre struktur får t. v. i sina Frågorna om hälso- och sjukvårdens grunddrag betraktas som avgjorda och de olika sjukvårdshuvudmännens l den mån delade utbyggnad följer i stort ett och samma handlingsmönster. meningar funnits har dessa gällt takten i utbyggnaden och förändringen. i hälso- och sjukvårdsdebatten förskjutits och Numera har perspektiven och vârdmiljän. tyngdpunkten ligger på frågor om sjukvårdens inre organisation inom arbetslivet med ökat personalinflytande över Demokratiseringen förbättringar av arbetsmiljön och vårdmiljön osv. sjukvårdsverksamheten, leder till krav på arbetsorganisatoriska förändringar. Nya och förändrade vårdbehov hos medborgarna har också starkt samt den höjda anspråksnivån Även inom vårdsektorn har det bidragit till att ge debatten denna inriktning. blivit allt vanligare att ta hänsyn till serviceaspekter på verksamhetens - en syn på patienten/klienten som konsument av utformning och inriktning samhällsservice. inre arbete och När det gäller den nu aktuella debatten om sjukvårdens förekommer många olika tankegångar, termer och uttryckssätt organisation för att definiera de nya mål man siktar mot för att förbättra patienternas Vi har sökt att sammanfatta huvudpunkterna på följande sätt. situation.

En bedömning av patientens hela situation och inte bara Helhetssyn en symtominriktad medicinsk behandling bör eftersträvas. Bedömningen ställer krav på samverkan och kommunikation mellan sjukhusets olika enheter och i

många fall med organ utanför sjukvårdsorganisationens ram. t. ex. socialvård. arbetsplats.

SOU l977:66 Bakgrund och utgångspunkter 39

Kontinuitet Önskemålen om kontinuitet i kontakterna patient/ personal gäller framförallt vid samma vårdsituation men även vid nya vårdkontakter med andra eller samma problem. Kravet på kontinuitet förutsätter också att delar av det vardagliga vårdarbetet uppfattas som en helhet, som inte får sönderstyckas onödigt genom i och för sig nödvändig specialisering. Kontinuitet bidrar till att minska patientens känsla av främlingskap och gör det lättare för honom att kommunicera. Normalisering Vårdmiljön och det dagliga livets innehåll på sjukhuset med avseende på t. ex. kost, kläder och kulturutbud böri möjligaste mån överensstämma med normalt vardagligt liv och miljö utanför sjukhuset. självbestämmande Möjligheten att själv få fatta beslut i olika valsituationer innebär stärkt självförtroende och ger känslan att behandlas som ett subjekt och inte som ett objekt. Medinflytande Möjligheter att framföra synpunkter och förslag på olika delar av verksamheten i stort. Dessutom möjlighet att påverka sin egen vård och behandling. Integritet Har starkt samband med möjligheterna till självbestämg mande och medinflytande och rör kravet på att bli bemött med hänsyn, aktning och respekt. Man bör stimulera till att själv ta initiativ och

i Aktivering patienten

utföra vissa saker inom ramen för sitt vårdprogram och sin dagliga livsföring. Patienten måste komma bort från passivitet, maktlöshet och “övervård“.

Alla dessa mål har en gemensam nämnare. En grundläggande förutsättning för att målen skall kunna förverkligas är nämligen enligt vår mening att kommunikationsprøblemen görs tilljöremâl/ör särskild uppmärksamhet och att man då särskilt beaktar att patienten ocksa utgör en del av arbetslaget och därmed är en part i informationsproressen. En dialog i vilken patienten aktivt deltar bidrar till att undanröja mycket av den oro och otrygghet som många patienter starkt upplever, stärker hans initiativlust och påverkar på det hela taget hans förmåga och möjligheter att själv kunna vara med om att utforma handlingsalternativ. En intensiv utvecklingsverksamhet beträffande sjukvårdens inre struktur och vårdmiljö bedrivs sedan några år såväl centralt. företrädesvis hos Spri , som hos sjukvårdshuvudmännen själva. En stor del av denna verksamhet -i form av utredningar. förslag och försök - tar sikte på vårdorganisatoriska problem sedda från patientens utgångspunkt och går ut på utvidgning och förstärkning av olika åtgärder för att förbättra patientens situation. Ett flertal har direkta relationer till patienternas informationsbehov. Frågeställningar av denna art gäller bl. a. vårdplanering, vårdprogram, lagarbete, väntetids- och köproblel matik, rondsystem, och den tekniska jourorganisation vårdmiljön. Längre fram i rapporten knyter vi an särskilt till dessa organisationssträvanden med projektbeskrivningar och redovisning av hittills vunna erfarenheter. Under samma avsnitt tar vi upp några andra områden som är föremål för intresse och vissa överväganden t. ex. sjukvårdens språk. sjukhusens kulturutbud.

40 Bakgrund och utgångspunkter

På landstings/örbztndets kongresser de tre Senaste åren har funnits en klar

l

strävan att skjuta patientfrågorna i lörgrunden och att i ökad utsträckning l i koppla dessa närmare till frågorna om sjukvårdens inre struktur samt reformerad vårdutbildning. l ämnet väckta motioner och kongressdebatterna har i hög grad understrukit behovet av snara åtgärder på området. Utvecklingen av sjukvårdens inre struktur torde för de närmaste åren i stor utsträckning betingas av de överväganden och förslag som kommer att redovisas av de pågående statliga turer/ningar som vi redovisat under avsnitt 1.2.

2.2. l0 lntressebalans - och samhälle patient. personal Inom sjukvården och dess institutioner möts en rad intressen. Dessa är åtminstone delvis motstridiga. Kortsiktiga och långsiktiga intressen står ibland emot varandra. Sjukvården skall sålunda inte bara tillgodose patienternas olika krav utan också personalens och samhällets anspråk. Dessa omständigheter skapar vissa risker/ör kon/likt mellan intressenterna. Vi avser inte att här ta upp detta stora frågekomplex för genomlysning utan endast genom några exempel peka på eventuella svårigheter och därmed ställa frågan under debatt. Patienten som intressent i hälso- och sjukvården har som regel två roller. Som skattebetalare har han intresse av hushållningen med allmänna medel. Som patient har han i den rollen intresse av att få bästa behandling och omvårdnad helst på sina egna villkor samt att få utöva ett medinflytande på sin situation. Personalen har intresse av arbetsvillkor, medbestämmande och goda medinflytande och kan komma i en konlliktsituation på grund av sin lojalitet mot samhället/arbetsgivaren å ena och solidaritet med patienten å andra sidan när det gäller innehåll och kvalitet i de vårdresurser som sätts in. Begreppet medbestämmande inom hälso- och sjukvården är nu nytt och ges i regel olika innebörd av olika parter. Risk Föreligger för intressekonflikter. vilka kommer att bli särskilt märkbara under de forsta åren när den nya medbestämmandelagstiftningen skall tillämpas. Allmänhetens krav på ökad service t. ex. mottagningstider och jour kan strida mot personalens krav på bekväma arbetstider. Personalen kan komma i motsatsställning till patienter som de kan tycka ha för stora och orealistiska krav på uppmärksamhet och omvårdnad, något som resurserna inte alltid räcker till för. Samhället/huvudmannen har ansvar för att så många patienter som möjligt bereds vård inom ramen för knappa resurser och att verksamheten bedrivs effektivt samtidigt som landstingsskatten hålls på rimlig nivå. Samhället/staten ställer krav på att vissa övergripande sjukvårdspolitiska mål uppfylls. Samhället/socialstyrelsen kräver att vård och behandling följer uppställda medicinska normer. Man kommer i framtiden att möta många invecklade avvägningsproblem. Följande exempel tycker vi belyser vilka intressemotsättningar som kan uppstå. Den medicinska och medicinskt-tekniska utvecklingen ställer krav på specialisering. Specialiseringen medför en alltmera komplicerad fördelning av

SOU I977:66 Bakgrund och 41

utgångspunkter

personal och patienter till olika discipliner och skapar svårbemästrade samarbetsproblem inom sjukhuset som helhet och i vården av patienten. Häri ligger enligt vår mening en stor risk for intressekonflikt då vi ser kraven på omvårdnad svåra att förena med en fortgående specialisering. Omvårdnaden i sig ställer särskilda krav på information, kontakt och trygghet, som måste bli svåra att upprätthålla om personkretsen kring patienten ständigt skiftar. Det är därför angeläget att man skaffar sig perspektiv pa balansen mellan den tekniska utvecklingen och specialiseringen samt omvârdnadsarbetet. Vi utgår från den allmänt omfattade åsikten att omvårdnaden av patienten skall utgöra en av de mera centrala uppgifterna på vårdavdelningen. Vi utgår vidare från att ett väl _lizngerande informationssystem: mäste ingå som en väsen/lig grund/imkriøn i detta arbete. Detta förutsätter att informationsbehoven ingår som konkret underlag i verksamhets- och resursplaneringen och i prioriteringen på ett naturligt sätt sammanlänkas med andra behov beträffande omvårdnadsarbetet. Eller med andra ord: man måste på ett helt annat och mera markant sätt än tidigare väga in omvårdnadsarbetet kring patienten som komponent i sjukvårdsplaneringens alla nivåer.

SOU l977:66

-

3 Debatten och tendenser

huvuddrag

3.1 lnformationsfrågorna i riksdagen

Frågorna om information och kontakt inom hälso- och sjukvården har sedan flera år regelbundet debatterats i riksdagen. Här skall endast redovisas de mera väsentliga delarna av de senaste årens behandling av frågorna. Vid 1973 a°rs riksdag begärdes i motion 1973:78 bl. a. skyndsam utredning av frågan om inrättande av en patientombudsmannainstitution. l motionen framfördes att patienternas behov av personliga omsorger. såsom samtal och upplysningar av olika slag kring sjukdomstillståndet. inte kunnat tillmötesgås i önskvärd utsträckning. Det framhölls att det skulle vara synnerligen värdefullt. inte minst från rehabiliteringssynpunkt om patienterna hade tillgång till en patiemombttdsman med vilken de hade personlig kontakt och av vilken de kunde få råd och hjälp i frågor som rör förhållandet mellan dem och sjukvårdens huvudman. personalen etc. men också frågor som kan vara av ekonomisk och personlig natur. I motion l973zll96 togs upp frågan om tillsättande av regionala värdombudsmän för att öka patienternas medinflytande och rättssäkerhet. Ombudsmannen skulle bistå patienterna med information samt råd och hjälp i sjukvårdsangelägenheter av juridisk art. Socialutskottet anförde (SoU 1973:10)

att frågor om patientens ställning framför allt inom den slutna vården har kommit att röna ett allt större intresse. Ett sjukdomsfall. som kräver sjukhusvård, innebär i och for sig alltid oro och ängslan lör den sjuke och hans anhöriga, Härtill kommer att patienten blir underkastad undersökningar och behandlingar av oftast komplicerad natur, vilkas innebörd och verkan kan vara svåra att förstå. En ytterligare anledning till osäkerhetskänsla hos patienten är att sjukhusmiljön vanligtvis är främmande för honom. att en rad organ - bla. socialstyrelsen. länsläkarorganisationen och riksdagens ombudsmän - ålagts uppgifter som är av betydelse för att tillvarata intressena for dem som vårdas på sjukhus. Vidare är att märka att så gott som all sluten sjukvård drivs av samhällsorg-an med av medborgarna valda fortroendemän såsom de yttersta ansvariga för verksamheten. Betydelsefyllt är även att på sjukhusen finns kuratorer som har till uppgift att ge patienterna råd och bistånd i personliga och andra angelägenheter. Genom lagstiftningen har vidare skapats garantier for att patienternas rättssäkerhet och rätt till personlig integritet inte åsidosätts. . . . Vid tidigare behandling av motionsforslag om inrättande av patient- och vårdombudsmän och om andra åtgärder for att stärka patientens ställning inom sjukvården har Socialutskottet framhållit bla. att. även om det genom vårdens organisation och lagstiftningen skapats garantier för patientens integritet och for insyn och kontroll i

44 Debatten - och tendenser huvuddrag

vårdverksamheten. patienten likväl kan uppleva brister inom sjukvården. Många gånger torde patientens oro kunna återföras till att han är dåligt informerad om sina rättigheter. om sin sjukdom och om de behandlingar han får for denna. Om patienten vore mera medveten om sina rättigheter som patient och bättre informerad om den behandling han skall genomgå fanns det enligt utskottets mening anledning räkna med att han skulle känna sig mindre utlämnad och mindre orolig. Socialutskottet har ansett att mot den angivna bakgrunden bl. a. frågor om rätt för patienten att 1a del av sjukjournaler och om inrättande av en vårdoittbudsmaitnaittstitution i väsentlig mån bör ses som en fråga om behovet av ökad information till sjukhuspatienten. Utskottet har därför betonat vikten av ökad information och kontakt inom sjukvården och ansett åtgärder för att öka information om bl. a. patientens rättigheter bättre ägnade att konkret stärka patientens ställning än inrättande av en vårdombudsmannainstilution.“ . . , En förbättring av informationen inom sjukvårdens område och tillskapande av nya kontaktvägar mellan vårdpersonal och övriga för vården ansvariga. å ena sidan. och patienter, å andra sidan, är inte blott ett verksamt medel att stáirka patientens ställning utan också av betydelse för medicinalväsendets ansvarsnämnds verksamhet. . . Utebliven eller bristfällig information om syftet med eller verkan av viss behandling kan ha till följd att patienten bibringas uppfattningen att han felbehandlats och därigenom föranleda en i och för sig onödig anmälan till nämnden. Om kontakten mellan främst läkare och patient förbättrades skulle en káilla till irritation och missnöje från patientens sida försvinna och utrymme skapas för en reformering av nämndens verksamhet. Det bör nämligen erinras om att även en anmälan till nämnden som sedermera visar sig vara sakligt sett obefogad ofta kan föranleda en omfattande utredning, som kan belasta nämndens resurser.”

Utskottet hade inhämtat att socialministern avsåg att tillsätta en utredning för en allsidig översyn av bl. a. reglerna om medicinalväsendets ansvarsnämnds sammansättning och verksamhet. Utskottet anförde bl. a. att utredningen borde få i uppdrag att närmare överväga frågorna om formerna för information och kommunikation på sjukvårdsområdet. Bland de spörsmål som det i sammanhanget kunde finnas anledning att belysa var frågan om vilka intresse- och lojalitetskontlikter som kan uppstå vid olika lösningar beträffande huvudmannaskapet för den typ av institutioner som vård- och patientombudsmän utgör. Utredningens ställningstaganden borde vara av principiell natur. Hänsyn borde tas till skiftande lokala förhållanden och de erfarenheter och önskemål som linns hos sjukvårdshuvudmannen. Riksdagen biföll utskottets hemställan och gav Kungl. Majzt tillkänna vad utskottet anfört beträffande rättssäkerhets- och informationsfrågorna. Medicinalansvarskommittén tillkallades den 21 januari 1974. Vid 1974 års riksdag väcktes bl. a. motionen 1974:1011 med yrkande att riksdagen hos Kungl. Majzt skulle begära att frågan om/örbättrad demokrati pâ vârdomrâdet gjordes till föremål for utredning. l motionen betonades bl. a. angelägenheten av att patienterna får en fullständig och adekvat information om sin situation och om regler av olika slag inom resp. vårdanstalt. l motionen framfördes krav på en patient- eller vårdombudsman och underströks vikten av att vården utformas så att patienternas integritet så långt möjligt skyddas. 1 motionen framhölls vidare bl. a. att ett närmare samarbete inom det dagliga vårdarbetet borde komma till stånd genom att olika personalkategorier bildar vårdlag. Ett sådant rutinsamarbete skulle leda till dels bättre samordnade vårdåtgärder. dels en förbättrad information till

Debatten - och tendenser huvuddrag 45

patienterna bl. a. genom att det antal personer som patienterna kommer i daglig kontakt med minskar. Den sistnämnda aspekten angavs vara särskilt betydelsefull i de vårdformer där patientens hälsotillstånd omöjliggör ett regelbundet deltagande i samrådsgrupp. l motionen 1974:1342 anfördes att i takt med vårdsamhällets expansion uppkommer allt större behov av organ dit patienterna kan vända sig med synpunkter pâ och eventuella klagomål över vården. Ett sådant organ skulle även vara till fördel från den synpunkten att där skulle samlas information om sjukhusens service från patienternas synpunkt. Utskottet (SOU 1974:15) underströk med anledning av motionen l0ll det angelägna i att former för ökat personal- och patientinflytande utvecklades inom vårdområdet. Då landstingen och primärkommunerna är huvudmän för större delen av vårdområdet måste enligt utskottets mening utvecklingen mot ökat personal- och patientinflytande främst bygga på initiativ av dessa huvudmän. Utvecklingen mot ökat personalinflytande förutsatte också aktivitet av personalen och dess organisationer. Problem när det gäller patientinflytande inom sjukvården var den utveckling mot korta vårdtider som skett och det förhållandet att många patienter på grund av sin sjukdom kan vara förhindrade att göra en aktiv insats. Detta måste beaktas när det gäller att finna lämpliga former för patientinflytande. Beträffande motionen 1342 hänvisade utskottet till medicinalansvarskommittens direktiv. Enligt utskottets mening ankom det på sjukvårdshuvudmannen att ta initiativ när det gällde att utvidga kontaktvägarna på sjukvårdsområdet. Vissa frågor beträffande en vårdombudsmannainstitution kunde förutsättas bli belysta av medicinalansvarskommittén. Utskottet ansåg att motionerna med dessa skäl inte borde föranleda någon åtgärd av riksdagen. Riksdagen följde utskottets förslag. Vid 1975 års riksdag väcktes bl. a. följande motioner. Motionen 1975:259 i vilken förordades bl. a. att i allmänna läkarinstruktionen (1963:341) införs en _föreskri/i om slxjv/dighetá/ör läkare att informera sina patienter och /eller deras anhöriga om riskerna för biverkningar av medicin. operationsrisker och liknande. Medicinalansvarskommittén borde få i uppdrag att pröva förslaget. l motionen 1975:778 om inredning rörande en patienträtts/ag och om i _förstärkt närdemokrati inom vârdomrâdet framhölls att åtgärder måste vidtas för att skydda patienternas rättigheter och att en forsta förutsättning härför var att patienterna fick fullständig och adekvat information om sin situation och om regler av olika slag inom resp. vårdanstalt. Motionärerna anförde bl.a. att sådana rutiner borde införas vid vårdanstalterna att patienterna normalt fick all den information de behöver för att kunna ta till vara sina rättigheter och att de fick denna information på ett begripligt sätt. l motionen krävdes vidare en patientombudsman eller vårdombudsman med en från sjukvårdshuvudmannen fristående ställning för att bl. a. underlätta kontakterna mellan patienter och personal. Motionärerna upprepade också det redan år 1974 framförda förslaget i fråga om vårdlag bestående av olika personalkategorier. Utskottet (SOU 1975:10) anförde att det bästa sättet för en patient att lå information om sin sjukdom, om risker vid vissa behandlingar och om andra liknande frågor i allmänhet är att patienten tar kontakt med den för vården

ma_

- S()U 1977:66

i

46 Debatten huvuddrag och tendenser

läkaren eller annan Information genom tillgång till ansvarige vårdpersonal. och andra handlingar (motioner förelåg även härom) måste patientjournaler

betraktas som ett substitut för direktinformation från läkare och andra. l

räknade med att medicinalansvarskommitten skulle ta upp till t Utskottet behandling de frågor som aktualiserats i motionerna. Utskottet föreslog därför att motionerna skulle avslås. Riksdagen biföll utskottets förslag. Vid 1975/76 ârs riksdag förelåg bl. a. följande motioner. l motionen 1975/7621281 framfördes bl. a. att patienten skulle utförligt informeras om sin sjukdom och de behandlingsmöjligheter som fanns. så att han kunde medel och metoder för att bli frisk. l motionen själv välja framfördes vidare samma förslag om läkemedelsinformation m. m. från läkare som i motionen 1975:259. Motionärerna yrkade att medicinalansvarskommittén skulle fåi uppdrag att utarbeta förslag till patienträttslag i enlighet med vad som anfördes. l motionen 1975/7611284 framfördes bl.a. att många sjukdomar och behandlingsformer var kringgärdade av ett hemligt och obegripligt språk för den som inte är medicinskt utbildad. vilket gjorde att den som genomgick ofta blev onödigt oroad inför det i sjukdomen eller behandbehandlingen som för honom eller henne verkade obegripligt. Enligt motionärerna lingen var en mellan den som vistas på institutionen och fortlöpande dialog för att individen skulle bli motiverad för institutionspersonalen nödvändig och att i dessa samtal skall ingå information om bl. a. behandlingen apparatur och läkemedel. Motionärerna sjukdomen, behandlingsformer, anhöll om utredning av formerna för en förbättrad information till patienter inom och socialvårdens institutioner enligt vad som anförsjukvårdens des. Enligt utskottet (SoU 1975/76:33) var yrkandena i motionen 1284 tillgodosedda genom direktiven for medlcinalansvarskommittén. Med hänsyn till kommitténs borde inte heller motionen 1975/7621281 föranleda uppdrag åtgärd av riksdagen. Riksdagen biföll utskottets förslag. någon Vid 1976/77 års riksdag behandlades motionen 1975/76:269 om utbyggd arbetsdemokrati inom sjukvården. l motionen an fördes bl. a. med sikte framför allt till att bygga in påverkan och medbestämmande i själva arbetsordningen “att målet måste vara att skapa väl fungerande vårdenheter som själva kan och om sina arbetsrutiner och som också kan besluta om sin arbetsmiljö i ett levande med patienterna. Därför bör det vara mindre av fungera samspel detaljreglering från administratörernas sida och mera att säga till om för den

som arbetar och för patienterna. Hälso- och sjukvårdsutred-

på avdelningen ningen borde få i uppdrag att lägga fram forslag till ökad arbetsdemokrati genom att kliniker och avdelningar ges mer självstyrelse.” Utskottet (SoU 1976/77:16) utgick från att utredningen om en ny för hälso- och skulle komma att överväga hur lagstiftning sjukvården strävandena inom mot ökat inflytande for de anställda och för sjukvården skulle i den nya lagstiftningen, varför motionen inte patienterna tillgodoses riksdagens åtgärd i den aktuella delen. Utskottet föreslog påkallade någon därför att motionen skulle avslås. Riksdagen biföll utskottets förslag. har senare överlämnat riksdagsskrivelsen till den nytillsatta Regeringen utredningen om sjukvårdens inre organisation. l motionen l976/77:729 yrkades utredning om sjukvården .för invandrare

Debatten - och tendenser huvuddrag

med syfte bl. a. att hjälpa invandrarna inom vården. Socialutskottet (SoU 1976/77:25 s. 29) hänvisade till att hälso- och sjukvårdsutredningen skall föra en målsättningsdiskussion med utgångspunkt i att alla som bor i vårt land skall ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört i övrigt påkallade motionen inte något initiativ av riksdagen. Riksdagen följde utskottet. I motionen 1976/77:99 framhölls bl.a. att någon laglig skyldighet för behandlande läkare att informera om innehållet ijournaler inte föreligger. Även om många läkare gör det och också skulle vilja göra det i större

utsträckning än vad som sker saknas ofta tid för detta. Övrig sjukvårdsper-

sonal som skulle kunna ge denna information har en mycket pressad arbetssituation och kan inte heller i önskad utsträckning stå till tjänst. Det är nödvändigt att skapa sådana resurser att information kan ges av kunnig personal. Motionärerna påpekade att journalerna ofta är skrivna på ett för patienten obegripligt språk och framhöll att de patienter som vill få del av sin journal skall ha möjlighet att förstå innehållet. l motionen yrkades att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av Iättbegriplig information till patienterna om deras sjukdomsbild. l motionen l976/77:722 framfördes i huvudsak samma synpunkter som i motionen 1975/76:l28l. Socialutskottet (SoU 1976/77:38) anförde beträffande motionen 1976/ 77:99 att ett utredningsarbete pågår inom socialstyrelsen som syftar till att åstadkomma ett mer enhetligt medicinskt språkbruk och att detta arbete kan få stor betydelse när det gäller patientinformationen. Med hänsyn härtill ansåg utskottet motionens syfte tillgodosett och att motionen därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd (jfr SoU 1976/77:25 s. 27 och 28). Beträffande motionen l976/77:722 hänvisade utskottet till de nyssnämnda uttalandena. Utskottet påpekade vidare att frågor om läkemedelsinformation kommer att tas upp av utskottet under hösten 1977 på grund av motionsyrkanden. Utskottet avstyrkte därför motionen. Riksdagen följde utskottets förslag. I motionen 1976/77:1 l 13 yrkades att riksdagen beslutar om införandet av varningsmärkning av förpackningar innehållande läkemedel som nedsätter förmågan att föra motorfordon. Behandlingen av sistnämnda motion har av riksdagen uppskjutits till 1977/78 års riksdag.

3.2 Landstingen

De senaste sju åren har vid så gott som alla /andstingsmöten genom motioner och interpellationer väckts debatt rörande kontakt- och informationsproblem. Debatten har under inflytande av den allmänna demokratiseringsprocessen i samhället med åren blivit mera livlig. inläggen tyderi många fall på

att debattörerna tagit intryck av riksdagsdebatterna i motsvarande frågor.

Frågorna har i princip gällt förbättring av de externa och interna kontakt- och informationsvägarna för patienterna. Ett flertal motioner har gällt inrättande av patient-/vårdombudsmannabefattningar men dessa har i de flesta fall avvisats. Vissa har dock lett till att förtroendemän fått i uppdrag att fungera

Las

48 Debatten - och tendenser huvuddrag

som kontaktmän/kontaktombud. Debatterna har alltmera kommit att gälla hur patienten genom olika former av _lörstärkta kontakter och frågan medin/Iytande skall kunna påverka sin vårdmiljö. Det har rått en tämligen stor enighet om att patientens situation bör förbättras i ett vidsträckt perspektiv. Patientfrågorna har i olika sammanhang också kommit i blickpunkten på landstings/örbttndets kongresser. Med anledning av en i ämnet väckt motion beslöt 1974 års kongress att förbundet med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen av den sittkdomsinriktade patientintormationen och samordna och stödja produktionen av sådant informationsmaterial. Vid samma kongress ställdes en interpellation angående åtgärder för en mänskligare s/tzkvâra främst genom åtgärder för att öka den kulturella och andliga stimulansen. En motion om mänskligare sjukvård väcktes också vid 1975 års kongress och syftade till ökad medverkan/rån utomstâendefrivi//igorganisationer för att skapa förbättrade förhållanden. Kongressen biträdde förbundsstyrelsens yttrande. vilket innebar en principiellt positiv syn på kontaktverksamhet från folkrörelser och andra frivilligorganisationer. Vidare uttalades att frivilliginsatser av detta slag inte kan och skall ersätta erforderliga patientåtgärder från sjukvårdspersonal. sjukhuskuratorer och primärkommunala socialvårdsorgan. Vårdhuvudmännens ansvar påverkas bör ses som en komplettering inom vården i ej av kontaktverksamhetemsom form av fördjupade personliga relationer till patienter som önskar sådana. framhölls det vidare i styrelsens yttrande. Vid 1976 års kongress uppmärksammades också patientfrågorna bl. a. i samband med frågor om personalförsörjning och utbildning av sjukvårdspersonal.

3.3 Massmediadebatten

-

På senare år har massmedia press-radio-TV - ägnat synnerligen stort

intresse och utrymme för patienten i sjukvården. Ofta återkommande inlägg - redaktionella och icke redaktionella - visar på förhållanden inom sjukvården som betraktas som bristfälliga från patientens synpunkt. l många fall varit insiktsfulla och informativa. Från sjukvårdens sida har har reportagen man dock inte alltid fått möjlighet att tillrättalägga felaktig information. Massmediadebatten har bl. a. haft den positiva effekten att kunskaperna om och om patientens rättigheter har ökat väsentligt. Samtidigt har sjukvården också kunskaperna hos sjukvårdens företrädare om allmänhetens inställning till de olika Även om radio/TV i ökande utsträckning tar frågorna vidgats. får väl debatten sägas i huvudsak ha varit koncentrerad upp patientproblem till En påtaglig tendens är det alltmer ökande intresset hos dagspressen. medicinsk fackpress och fackförbundsorgan att kritiskt granska patientfrågorna.

3.4 Patientföreningar

är som tidigare nämnts (2.2.8) inte entydigt. Under Begreppet patientförening denna benämning inräknas både de lokala föreningarna och riksföreningarna

Debatten - och tendenser 49 huvuddrag

och de har som regel inte samma mål för sin verksamhet. Riksföreningarna. både de som är orienterade mot en viss sjukdom eller handikapp och kanske mest de som anser sig allmänt företräda patientintressen, fungerar också som påtryckare i debatten om patientfrågor. Flera av föreningarna har ställt sig bakom bl. a. kravet på patientombudsman. Andra frågor som tilldragit sig deras intresse är exempelvis rättssäkerhetsfrågor, journalfrågor, frågor om läkemedelsinformation och frågor om tandtekniska material.

3.5 Annan debatt

Vid sidan av den livliga debatt i patientinriktade sjukvårdsfrågor som förekommit i dags- och fackpress har debatten berikats med ett antal debattböcker, som lämnat en hel del intressanta och tankeväckande synpunkter i liknande frågor. Vi har ansett lämpligt att här erinra om nâgra av dessa böcker och huvuddragen av den kritik. de idéer och krav, som framförts och blivit mest uppmärksammade. Man kan säga att debatten om de olika patientfrâgorna inleddes år 1962 med Joachim Israels bok Hur upplever patienten sjukhuset?” , som egentligen var ett vetenskapligt arbete inom medicinsk sociologi och inte en debattbok i vanlig mening. Israel delar upp sjukhuspersonalen i tre statusgrupper läkare, sjuksköterskor och undersköterskor-biträden och hävdar att det råder stora statusskillnader mellan dessa. Han anför bl.a. att den märkbara sociala distansen mellan grupperna medför kommunikationssvårigheter dem emellan. Vidare understryks att den psykologiska miljön (relationerna mellan människor på sjukhuset) är en viktigare del av patientens sjukhusupplevelse än sjukhusets yttre fysiska miljö. Upplevelsen av den sistnämnda är starkare i början. men patienten vänjer sig dock rätt snart vid den nya omgivningen. Israel citerar några amerikanska undersökningar som visar att kommunikationssvårigheterna kan få allvarliga konsekvenser såsom att personalgrupper utför order även om de inte förstår den närmare innebörden och syftet med ordern, vilket kan leda till felaktig behandling. Bristen på kommunikation påverkar vidare personalens intresse för arbetet och kan uppfattas som brist på uppskattning. Vidare kan den ha till följd att de olika statusgrupperna lätt isolerar sig och blir isolerade från varandra och så uppstår autonoma statusgrupper i sjukhuset. År 1965 kom Lena Larsson ut med boken Som patient, förmodligen den första debattbok som grundat sig på en författares egna upplevelser som patient. Hon tecknar en inträngande bild av sin egen men även medpatien-

ternas situation. Ängslan, oro, brist på information och engagemang från

personalens sida är ett genomgående drag i beskrivningarna. Hon ironiserar också över arbetsrutinerna och den fysiska miljön. I Stockholm avhölls år 1966 en konferens Sjukvårdens informationsprob/em med representanter för sjukvårdshuvudmännen och kommunalarbetareförbundet. läkarförbundet och sjuksköterskeföreningen. Konferensen var uppdelad i tre avsnitt “personalen och informationen, ”patienten och informationen och “den externa informationen. l blickpunkten framfördes

50 Debatten - och tendenser huvuddrag

bl. a. svårigheterna för informationen att tränga igenom de olika personalnivåerna, informationens betydelse som en patientsäkerhetsfråga och informationen som en avgörande faktor för att aktivera samarbetet personal/ patient. Konferensen var mycket uppmärksammad. Inläggen vid konferensen har sammanställts i en bok av konferensens initiativtagare Bengt Janzon. Konferensen och boken bidrog i hög grad till att ge liv åt en fortsatt debatt. Inläggen gav inte bara en belysning av de grundläggande behoven och problemen utan väckte många uppslag i de olika frågeställningarna som i sin tur ledde till åtgärder av olika slag. Svensk sjuksköterskeförening har i många år varit klar över betydelsen av att förbättra kontakt- och kommunikationsförhållandena inom sjukvården och då kanske främst med tonvikt på relationerna till omvårdnadsarbetet. l boken Vi sjuksköterskor anser (1968). som behandlar ett antal hälso- och sjukvårdsproblem sedda ur sjuksköterskornas synvinkel. tas i flera sammanhang upp till kritisk granskning patientens situation och de brister, som sjuksköterskorna upplever i fråga om patientkontakter, patientinformation och kommunikationerna mellan personal och olika sjukvårdsenheter. Boken som är synnerligen synpunktsrik lämnar många värdefulla förslag. Ett annat bidrag från sjuksköterskeföreningen som dokumenterats i bokform har rubriken Parientvârden i brännpunkten (1968). Boken är en sammanställning av referat från ett av föreningen i oktober 1968 anordnat symposium under samma benämning med ca 1 500 deltagare. Många av de problem som avhandlas i “Vi sjuksköterskor anser” ställdes under debatt vid symposiet. inte minst informationsproblematiken. En studie av ett medelstort svenskt sjukhus som letts av företagsforskaren Eric Rhenman redovisas i boken C entrallasaretret. Systemanalys av ett svenskt sjukhus (1969). Vården och behandlingen av patienterna beskrivs ingående. Sjukhusets administration studeras och jämförs med de krav dess organisation, arbetsmetoder och miljö ställer. Boken avslutas med ett debattinlägg. i vilket föreslås vissa åtgärder som kan stärka patienternas ställning. Dessa utmynnar bl. a. i att en centralinstans för patientinformation och patientservice bör inrättas eventuellt i anslutning till kuratorsorganisationen. Vidare anses att patienterna bör ges ökade möjligheter att klaga ovanför överläkarnivån, t. ex. genom att en särskild från sjukhuset fristående läkare anställs som patientombudsman med uppgift att utreda klagomål och avlämna rapport till direktionen för sjukhuset. l ett avsnitt om “patienternas makt faststlås att patientens viktigaste metod att hävda inte tillgodosedda krav är att klaga och att klagomålsproceduren kan uppdelas i två sådana, dels en inom kliniken där överläkaren är högsta instans. dels en utanför kliniken där olika förgreningar linns beroende på vad klagomålen avser. Tankar och åsikter om sjukhusdemokrati framförs i en bok med samma namn (1970). Mot bakgrunden av erfarenheter från planeringsarbetet för Huddinge sjukhus i Stockholms län vill författarna Sune B/örk/öfl Ruth Kärnek och Hans Qvar/anderfå till stånd en diskussion om de olika frågor som inryms under begreppet sjukhusdemokrati. Författarna vill ur diskussionen definitivt föra bort begreppet patientdemokrati och rekommenderar att man i stället använder uttrycket patientinflytande. Sjukhusdemokrati bör beteckna både demokrati för personalen vid sjukhuset och patientens möjligheter till

Debatten huvuddrag och tendenser

inflytande på verksamheten. Patienternas inflytande bör enligt författarna inte ta sig uttryck i att man “ger makt åt patienten genom att formalisera patientrepresentation i olika beslutsorgan osv. För att säkerställa det medinflytande man vill ge patienterna föreslås, att man ökar den allmänna medborgarinformationen om sjukhuset, att man inom sjukhuset förstärker patientservicen och informationen (möjligen genom koppling till kuratorsverksamheten), att man ger de patienter som så önskar möjlighet att delta i vårdavdelningsarbetet och avdelningsmötena samt att man i sjukhusets medicinskt administrativa apparat bygger in en organisation som skall ha till uppgift att genom enkäter och intervjuer ta till vara patienternas synpunkter. Patienten och läkaren (1971) är ett annat bidrag till debatten. l boken redovisar en rad läkare med olika arbetsinriktning sin syn på patient/ läkarrelationen. Boken visar att det finns många olika uppfattningar och tolkningar av de två rollerna och deras samspel.

År 1972 kom Malin Lindblom ut med boken Öppet brev till en medpatient.

som blev mycket uppmärksammad. Boken handlar om hur en Iångtidssjuk patient upplever sin situation och innehåller mycket allvarlig kritik av dagens sjukvård med bl. a. påståendet att dagens patienter som vårdkonsumenter ofta upplever förnedring. Författarinnan talar mot bakgrunden av egna upplevelser om vad avstånd till läkare och vårdresurser betyder för den hemsjuke i glesbygd. Av intresse närmast för vårt sakomräde är beskrivningarna av svårigheterna att på sjukhuset bevara sin integritet och vad psykiskt lidande det innebär för den sjuke att det brister i medmänsklighet. Hon redovisar också ett visst slags motsatsförhållande mellan personal och patienter. Närjag var sjuk är titeln på en bok av författarinnan Tora Dahl (1973). Hon skildrarsina vedermödor på några svenska sjukhus,0m svårigheter att få information om sin egen belägenhet, om hur hon indigneras över känslokylan och likgiltigheten. l den här liksom i Malin Lindbloms bok framhävs hur personalens reaktioner på patienternas krav kan skapa motsatsställning mellan patient och personal. Boken understryker starkt behovet av psykologiskt omhändertagande av patienterna och vilka uppenbara brister som Föreligger i dag.

En av de senast utkomna debattböckerna är “Arg pa sjukhus av Inger Skote

(1976). Boken är en partsinlaga full med detaljerade anklagelser mot personal på ett stockholmssjukhus. Av intresse är att notera hur många av de påtalade bristerna som hänförs till bristande information. Vidare pläderar Inger Skote för idélådor på sjukhusen, i vilka förslag från patienterna kan lämnas. Hon anser också att patientbroschyren kan göras fylligare t. ex. mer om patientens olika rättigheter, upplysning om vad olika befattningshavare utanför vårdavdelningen har för uppgifter, bl. a. kurator. För den som särskilt vill ta del av hur två läkare upplever att vara patient kan hänvisas till dels en rapport av DavidH. Ingvar, Patient 69 sinnesintryck från ett modernt sjukhus (Läkartidningen l969/20), dels en dag-för-dag beskrivning, Patientdagboken i nr 7/1974 av tidskriften “Kompressen“, Stockholms läns landsting, av läkaren Jane Silbersky.

SOU I977:66

4 Den internationella situationen

4.1 Inledande synpunkter

Vi har tidigare redovisat den ökande uppmärksamhet som riktas mot frågorna om information och annat som har att göra med patientens ställning inom hälso- och sjukvården och patientens upplevelse av sin egen situation. Förhållandena i Sverige är inte på något sätt unika i vad gäller graden av uppmärksamhet. Tvärtom tycks man kunna redovisa motsvarande intryck från andra länder. Vi har inte kunnat göra en fullständig genomgång av förhållandena utanför Sverige, vare sig vad gäller urval av länder eller beskrivningen av förhållandena i de länder som omnämns. Ett begränsat material har vi emellertid samlat in. Innan vi lämnar denna redovisning tycker vi att det är viktigt att peka på vissa förutsättningar som man bör hålla i minnet när man jämför Sverige och övriga Norden med andra länder. Vissa grundläggande drag utmärker nämligen vården i Sverige och övriga nordiska länder. Här är sjukhusen, praktiskt taget undantagslöst, och i övrigt den allra största delen av sjukvårdsinrättningarna samhällsägda under direkt ledning av lekmannastyrelser bestående av direktvalda (politiska) representanter för medborgarna. Läkarna och den övriga sjukvårdspersonalen är till den helt övervägande delen anställda tjänstemän, som tjänstgör på heltid mot lön. l flertalet andra industriländer i väst (dock ej i t. ex. Storbritannien) är organisationen i grunden helt annorlunda uppbyggd. Strukturen har där från början varit uppbyggd på ett förhållande mellan individen/patienten som efterfrågar vissa tjänster och läkaren (m. fl.) som i egenskap av specialiserad yrkesman tillhandahåller tjänsterna mot betalning för varje särskilt fall. l de fall tjänsten har krävt särskilda resurser av sjukhuskaraktär har läkaren ofta utifrån särskilda avtal kunnat förmedla ett, fortfarande kommersiellt, förhållande mellan patienten och tillhandahållaren av sjukhustjänsterna. Den senare erbjuder vissa tjänster som komplement till den vård som läkaren erbjuder. På de flesta håll drivs sjukhusen numera inte som vinstdrivande institutioner utan med olika slag av konfessionella eller icke-konfessionella ideella organisationer som huvudmän. De drivs på välgörenhetsbasis eller utan sådan inriktning med subventioner från det offentliga. Det är dock normalt att patienten betalar större delen av kostnaderna för erbjudna tjänster. Som regel har patienten skyddat sig mot sådana kostnader genom

Den internationella situationen

försäkring. för den behandlande verksamheten är alltså ett kommer- Utgångspunkten siellt förhållande. Mot den bakgrunden är det lätt att inse att många av kraven på information och insyn som man möter i andra länder har med affarsforär förslaget om områdesstyrelser, ett av hållandesidan att göra. Ett exempel de viktigaste avsnitten i den nya federala lagstiftningen i USA (National Health and Resources Development Act of 1977, PL 93-641), som Planning vad vi alltid haft, nämligen lekmannainflytande via bara delvis uppnår sjukvårdsstyrelser, direktioner osv. Vidare tjänsteerbjudarna, dvs. läkarna, när det gäller att de professionella av kvaliteten och annan disciplinär reglering normalt avser övervakningar övervakas endast av helt eller till övervägande del kårinterna organ, dvs. instanser sammansatta av läkare och tillsatta av läkare. inter-kollegiala Enstaka finns t. ex. Central Medisch Tuchtcollege i Holland, där undantag alla (4) ledamöter är läkare, ordförande och sekreterare ärjurister, visserligen men där alla är statligt tillsatta. Det vanligaste systemet på kontinenten ger en offentligrättslig genom av det allmänna den kollegiala styrningen grund utfärdade regler för läkarsammanslutningarna som t. ex. Ordre des Médécins i Frankrike, vilken har en ställning som liknar det svenska advokatsamfunkåren sina egna dets. På grundval av de offentligrättsliga reglerna väljer samt bedömer och dömer utifrån sina egna materiella representanter regler.

4.2 av förhållandena i några länder Redovisning

Även i de övriga nordiska länderna har frågorna om information och kontakt inom hälso- och sjukvården rönt uppmärksamhet. I ett medlemsförslag den 13 mars 1973 från vissa svenska och finländska i Nordiska rådet väcktes förslag om att likartade regler skulle representanter utarbetas för inrättande av en patientotnbudsmannainstitution i vart och ett av de nordiska länderna. [förslaget framhölls bl. a. att avståndet mellan de sjuka och vårdpersonalen hade ökat, att patienternas behov av personliga omsorger och samtal inte tillgodosetts i såsom upplysningar kring sjukdomstillståndet önskvärd utsträckning samt att det inte var ovanligt att personer som fått läkarvård trodde sig ha blivit felbehandlade. menade att det skulle vara synnerligen värdefullt om Förslagsställarna patienterna hade tillgång till en patientombudsman, med vilken patienterna hade personlig kontakt. De kunde då få hjälp och råd i frågor som rörde förhållandet mellan dem och sjukvårdens huvudman, personalen etc. men också av ekonomisk och natur. lnrättandet av en i frågor personlig skulle innebära en demokratisering av vården och en patientombudsman förstärkning av patientens rättssäkerhet och trygghet. remitterades för yttrande till ett 40-tal myndigheter och Medlemsförslaget institutioner i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Flertalet av remisstill de grundläggande tankarna om svaren gav uttryck för ett positivt synsätt vilka som är aktuella men endast ett fåtal - de fyra ländernas olika problem - reservationslöst. Många starkt patientorganisationer tillstyrkte förslaget kritiska synpunkter framkom mot institutionen som sådan och alternativa

Den internationella situationen 55

lösningar diskuterades. Sammanfattningsvis präglades yttrandena av en avvaktande Det bör i sammanhanget hållning. också bemärkas att av de fyra nordiska länderna endast Sverige hade ett offentligt organ för handläggning av medicinska ansvarsfrågor. Nordiska rådet biföll det förslag som rådets socialpolitiska utskott framlade nämligen att rekommendera Nordiska ministerrådet att låta utvärdera er/aren/zelernafrån de utrednirtgar och denförsöksverksamhet som pågår i de nordiska länderna i syfte att/inna /änzp/igajbrmerjöi att trygga patienternas rättssäkerhet och behov av in/brmatiort. Av den redovisning av uppdraget som lämnades av ministerrådet i december 1976 framgår bl. a. följande: I Danmark har nyligen tillsatts en kommitté för att utreda frågor rörande handläggning av patienters klagomål över försumligheter från medicinalpersonals sida. Kommittén skall även utarbeta till förfarande vid förslag handläggning av här avsedda klagomål. Kommittén väntas avlämna sitt slutbetänkande under år 1977. I Fin/and har den 14 maj 1976 avlåtits ett förslag till lag om ändring av sinnessjuklagen. l förslaget föreslås att patientens rättssäkerhet inom den psykiatriska sjukvården förbättras. Detta skall ske genom bl. a. en noggrannare prövning av skälen till intagning av en patient i sluten vård samt av förutsättningarna att hålla en patient i sådan vård mot dennes vilja. Avsikten är vidare att i samband med sjukvårdsförvaltningens helhetsreform bedöma behovet av en ny lagstiftning om den psykiatriska sjukvården vilken även skulle beröra frågan om patienters rättssäkerhet. I Norge har frågan om inrättande av en patientombudsmannaordning prövats av Lege- og tannlegekommittén som avlämnade slutbetänkande till sosialdepartementet i juni 1975. Kommittén har inte föreslagit inrättande av en ombudsmannaordning med hänvisning till att de hänsyn som skulle tillvaratas genom en dylik ordning blir på ett betryggande sätt uppmärksammade genom andra förslag till åtgärder. Betänkandet är för tillfället föremål för remissbehandling hos berörda myndigheter. Ett annat medlemsförslag till Nordiska rådet som väcktes den l4juni 1976 gällde_lörenltetli_gazl medicinsk nomenklatzir. Förslagsställarna framhöll att det medicinska språket är svårtillgängligt för gemene man. En och samma term. kan ha flera betydelser. Normer saknas i stor utsträckning. Speciellt inom nya medicinska områden är språkbruket skiftande. Riskerna för missförstånd blir därmed betydande. Vidare påpekades vilka följder den terminologiska oklarheten har för kommunikationerna mellan institutioner och personer. Det hävdades också att den medicinska fackterminologin är ett hinder i kontakten mellan sjukvårdspersonal och allmänheten i dess egenskap av patienter och anhöriga. En ingående redovisning lämnades därefter om samarbetet på det internationella planet inom det medicinska nomenklaturområdet. Internationellt arbete på området behöver dock ej hindra att insatser görs även på nationell eller nordisk nivå hävdar förslagsställarna. som anvisar olika tänkbara vägar. Avslutningsvis underströks att det ökade och berättigade kravet från patienter, journalister, politiker på korrekt och för lekmän begriplig medi-

F

56 Den internationella situationen

cinsk information aktualiserar behovet av ett medicinskt allmänspråk. Förslaget utmynnade i en hemställan att åtgärder vidtas för att forenhetliga den medicinska nomenklaturen och främja ett för allmänheten begripligt medicinskt språkbruk. Rådet ansåg dock att varje land borde granska dessa frågor i sina resp. språknämnder eller, i andra hand, att frågan skulle tas upp i ett allmänt nordiskt samarbete på språkområdet. Vissa internationella överenskommelser finns om människans rättigheter på hälso- och sjukvårdsområdet. FNJS deklaration ont (le tniittskligct rättigheterna anger i artikel 25 att alla har rätt till en levnadsstandard som inbegriper bl. a. rätt till sjukvård. Rätten till hälsa, som slås fast av FN-deklarationen, i Världs/tä/sootganisationens deklaration om vad hälsa . . . ges ett innehåll ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande . . Den europeiska konventionen om ekonomiska, sociala ()(ll kulturella rättiylteler år 1966, och den europeiska sociala .stazlgan år l96l (anslutning resp. ratilicering av Sverige har skett) fastslår också rätten till god hälsa lör alla. Ingen av de nu nämnda källorna tar dock särskilt upp informationen. parlamentariska (rådgivande) församling har formulerat en Europarådets rekommendation 799 (1976) angående sjukas och döendes rättigheter. Där krävs bl. a. att rätten till information, värdighet och integritet skall garanteras envar. Ministerrådet har dock nyligen beslutat att dessa frågor skall utredas ytterligare vid ett senare tillfälle med hänsyn till de mycket olika uppfattningarna medlemsländerna emellan. Också i Världshälsoorganisationen och andra internationella instanser har informationsfrågorna inom hälso- och sjukvården tagits upp t. ex. i den inom Världsläkarorganisationen formulerade Helsingforsdeklarationen om klinisk forskning. På det nationella planet utanför Norden finns lagfästa bestämmelser beträffande informationsfrågor på flera håll. I Frankrike år 1974 en lag om rättigheter och skyldigheter for antogs I denna sägs bl. a. (artikel 38) att personal, som har till uppgift att patienter. introducera och behandla patienter och deras anhöriga. skall ha särskild utbildning for denna uppgift. Lagen omfattar fyra rättigheter. - Rätten och behandlad att bli mottagen - Rätten till integritet och värdighet. Patienten har rätt att bli behandlad och undersökt i sådana lokaler och under sådana omständigheter att hans integritet bibehålls. Patienten har rätt att kräva att ingen information avslöjas beträffande hans person. Han kan vägra att ta emot besök. - Rätten till information. Patienten har rätt till information om sjukhuset. dess personal och om sitt eget fall - sanningsenlig information. Det är att en broschyr lämnas vid inskrivningstillfallet till alla obligatoriskt patienter. Patienten har rätt att få veta vem som behandlar honom och på vilket sätt han kommer att behandlas. Det är forst när han blivit ordentligt informerad som det finns möjlighet for honom att avgöra om han skall avstå eller ge samtycke till vård och behandling. - Rätten till adekvat vård. l Storbritannien har man sedan år 1973 en “ombudsman” på hälso- och

Den internationella situationen 57

sjukvårdsområdet, Health Service Commissioner. Till skillnad från den svenska ansvarsnämnden kan han emellertid inte pröva frågor om det , medicinska innehållet i vården, vilket är uttryckligen undantaget från hans i kompetens. Exempel på klagomål över informationsbrister finns i hans årsberättelser. i l USA beslutade kongressen år 1976 att under tre års tid ställa 21 miljoner i dollar till förfogande för flera olika slag av information. Det gäller bl. a. i om metoder forskning för hälsoupplysning och om faktorer i den fysiska och psykiska miljön och yrkeslivet som påverkar hälsan samt för utvärdering av 5 i olika insatser på hälso- och sjukvårdsområdet. Här inbegrips också en analys av möjligheten att styra insatser genom återbäring eller annan form av

E

finansiering. En särskild återkommande studie skall pröva den amerikanska allmänhetens behov, intresse, attityder, kunskaper och beteende när det gäller hälsan och dess vård. Särskild tyngd har lagts vid lokal verksamhet som rör demonstrations- och träningsprogram, inriktade på mätbara effekter på sjukdomar och skador som förefaller möjliga att påverka genom individuella kunskaper och åtgärder. Bland områden som förmodas lämpliga för vad som kallas “Självhjälp” individuellt eller i grupp nämns fetma, högt blodtryck och diabetes. De områden som utpekas som möjliga mottagare av federala bidrag till information via broschyrer och liknande avsedda att stödja individens förmåga att skydda och förbättra sin hälsa är flera och skiftande: mödra-/ barnhälsovård, luftvägsinfcktioner, hjärt/kärlsjukdomar. cancer, tandvård, motion, kost, olycksfallsförebyggande, alkoholism och annat drogmissbruk, mental hälsa, veneriska sjukdomar. allmän miljöpåverkan. Vidare omfattar USA:s konsumentlag även vårdfrâgor. American Hospital Association (en Centralorganisation som företräder flertalet sjukhusägare) har formulerat en rättighetsförklaring för patienter (Patients” Bill of Rights, 1972), som tar upp bl. a. följande. - Rätt till human vård - , Rätt till information om sjukdomen. Patienten har rätt att fortlöpande få fullständig information från läkare om sin diagnos, behandling och prognos på ett sådant sätt som han skäligen kan väntas begripa. När det i inte kan anses medicinskt tillrådligt att lämna sådan information till patienten skall den göras tillgänglig för lämplig person på patientens vägnar. Han har rätt att få veta namnet på den läkare som är ansvarig för att samordna hans vård. - Rätt att fatta beslut. Patienten har rätt att få erforderlig information från läkaren för att kunna ta ställning till medgivande före påbörjandet av behandling eller åtgärd. Utom vid olycksfall skall sådan information t inkludera, men inte nödvändigtvis begränsas till den speciella åtgärden

i och/eller behandlingen, de medicinskt betydelsefulla risker som finns

samt den sannolika Då medicinskt alternativ

i sjukskrivningstiden. viktiga

i till vård eller behandling föreligger, eller då patienten begär information s om medicinska alternativ, har patienten rätt att få sådan information. Patienten har även rätt att få veta namnet på den person som är ansvarig å för en viss åtgärd eller behandling. Patienten äger rätt att avvisa t i den mån detta överensstämmer behandling med gällande lag samt att

i

58 Den internationella situationen

informeras om de medicinska konsekvenserna av detta sitt beslut. - Rätt till konfidentiell behandling - Rätt till service - Rätt till information om och sjukhusets undervisning forskning. Patienten har rätt att få information angående sjukhusets Förhållande till andra sjukvårds- och utbildningsinstitutioner i den mån hans vård berörs av detta. Patienten har rätt att bli informerad om sjukhuset har för avsikt att åta sig experiment som påverkar hans behandling eller vård. Patienten har rätt att avvisa deltagande i sådana forskningsprojekt. - Rätt till kontinuitet - Rätt till kostnadsinformation. Patienten har rätt att ta del av information angående kostnaderna for vården, oavsett på vilket sätt vården betalas. - Information om regler. Patienten har rätt till information angående de regler och bestämmelser som gäller for honom som patient.

När det gäller andra former av verksamhet som rör information inom hälso- och sjukvården, bl. a. utbildning i kommunikation, s. k. nursing care, förberedelse infor döden och kring olika former av ingrepp och dessas följder ligger man på flera håll, framför allt i USA, långt före Sverige i utvecklingen. Under år 1976 redovisades en del sådana erfarenheter vid en internationell konferens om patientrådgivning i Amsterdam. Redovisning och kommentarer från konferensen har lämnats i Läkartidningen nr 30-31/1976, Tidskrift for Sveriges sjuksköterskor nr 10/1976 och Tandläkartidningen nr 11/1976.

5 insatser för

Sjukvårdshuvudmännens

kontakt och information

Förutom de informationsåtgärder som vi redovisar särskilt i kapitlen 6 och 7 använder sjukvårdshuvudmännen bl. a. tryckt informationsmaterial som riktar sig till medborgarna i allmänhet eller patienter. Det hålls-oberoende av om det producerats av huvudmännen själva eller andra -i regel tillgängligt på sjukvårdshuvudmännens inrättningar eller genom deras försorg. Dessutom ges information i annan form. Samtliga landsting med ett undantag utger centralt informationstidningar. som distribueras till personal. förtroendemän, kommuner, skolor. institutioner. organisationer och massmedia. Fyra landsting tillställer dessutom samtliga hushåll informationstidningen. Avsikten med dessa tidningar är att ge viss information om nyheter i landstingens verksamhet, om fattade beslut och deras bakgrund samt att allmänt sprida kunskap om nya eller förändrade mål för landstingets servicefunktioner. Ungefär hälften av landstingen ger ut bIO$(/1yI'PI' för allmän spridning eller till vissa målgrupper med information i speciella servicefrågor. Vid sidan av den obligatoriska kungörelseannonseringen sker någon gångi månaden eller någon gång om året annonsering i dagspresseri. Innehållet i dagspressannonserna rör i allmänhet landstingens service inom hälso- och sjukvården samt social och kulturell verksamhet. insatserna för att underlätta pressens och radions arbete har ökat på senare år och upprätthålls genom regelbundna pressmeddelandet: och presskorz/ereriser, ofta i anslutning till sammanträden då viktigare beslut fattats om verksamhetsförändringar, nya satsningar eller då någon särskild händelse inträffat på någon institution. Utställningar. in/brmatiorisrnöten och Iramparz/er förekommer i vissa sammanhang (rekryteringskampanjer för sjukvårdspersonal, information om 7-kronorsreformen etc.). Utställningsverksamhet kan förekomma för information om större planerade förändringar, exempelvis nya planer för vården inom ett speciellt upptagningsområde med kanske ny förläggning av vårdinstitutioner etc. l några fall förekommer att allmänheten bjuds in till “sjukhusets dag” och får möjlighet att närmare studera ett sjukhus i drift. /IIVa/l(//aIiI1/ÖI'NIaIi()II sker i huvudsak genom kommunernas försorg, men landstingsmedverkan aktualiseras bl. a. i samband med tolkservice på värdinstitutioner.

l

60 Sjukvârdshuvudmännens insatserjör kontakt och information

l

l

Människan

hakom

landstinget

Edit Pettersson

-siukvårdsbitrüde

Mitt i hennes várdarbete träffar vi Edit på sjukhemmet i Laxå. Hon helst - mellan tjänstgör på natten 21.00 och 07.00. Tycker det är lugnare så. Då ger hon patienterna något att dricka och vänder vissa patienter, ända upp till tre gånger per natt. Edit har då förstås en medarbetare. Dessutom har hon en del städarbete. Som ett extraintresse i tjänsten har hon det där med att hon är facklig förtroendeman.

Vårddagkostnaden för en patient på

i Laxå sjukhemmet ungefär densamma över hela länet - är cirka 230 kronor, brutto.

Någonstans måste kostnaden tas. Var tionde krona av din beskattnings-

bara inkomst hamnar i landstingets skattkammare, där den fördelas på olika resursbehov. För att förvandlas till trygghet för dig och dina medmänniskor. I denna trygghet finns framför allt

landstingets många medarbetare.

välutbildade människor i olika be- Denna annons ingar i en serie, som

fattningar som ständigt finns be- ska/l öppna portarna ti// landstingets

redda. Vi tycker att de är vår finaste skattkammare och visa vad mänresurs! niskan betyder för din trygghet!

-

Människan vår

hiärteangelägenhet

!

T LJ ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Sjukvârdshuvudmännens kontakt och 61

insatser/ör information

Lanzlsrirrqskara/ogon finns numera i flertalet landsting och tillställs samtliga hushåll. Katalogen har en uppgift som Vägvisare för landstingets invånare till hjälp för dem som skall söka vård vid någon av landstingets institutioner. 1 katalogen lämnas upplysningar om de olika former av tjänster och service som erbjuds. Sjukvârø/supp/“vsningen är benämningen på en alltmer förekommande upplysningstjänst i frågor rörande hälso- och sjukvården inom ett helt i landstingsområde. Den är bemannad dygnet runt och har dessutom en viktig i uppgift att förmedla kontakt mellan allmänheten och jourhavande läkare. 1 samband med att denna blir mer och mer känd hos

i

upplysningstjänst l allmänheten har formärkts en påtaglig ökning i informations- och rådgivl ningsverksamheten.

t

Sjukvårdsupplysningen i Stockholms läns landsting. Redovisning av informalionsinsatser

1974 1975 Förändring

Information och råd i olika sjukvårdsfrågor 471000 570000 +l00000 i Förmedling av jourhavande läkare

i Patienter hänvisas till

l Särskild information till patienter på sjukhus ges i form av parientbrosc/zjzr. _ som lämnas till patienten antingen före eller vid inskrivningen på sjukhuset. I broschyren lämnas i regel dels de allmänna upplysningar som anses nödvändiga för patienten i sjukhusmiljön, dels viss särskild information om hans

i rättigheter som individ.

Efter införandet av det allmänna palient/örsäkrirzgssjistemat den l januari 5 1975 får samtliga patienter genom en broschyr eller på annat sätt veta hur i man skall gå till väga för att erhålla ersättning för förment behandlingsskada. Kraven på ökad information mellan patienten och den medicinska personalen har vuxit sig allt starkare. Detta har bl. a. medfört att man inom många i sjukhus ägnat uppmärksamhet åt den direkt sjukdomsinriktade informationen och i allmänhet klinikvis utarbetat särskilda medicinska broschyrer för att hjälpa patienten att förstå sitt aktuella sjukdomsproblem och orsakssammanhangen. En sådan broschyr har också sin stora betydelse för att väcka patientens intresse att aktivt medverka till ett gott behandlingsresultat. En undersökning som landstingsförbundet gjorde år 1975 om produktionen av sjukdomsinriktade patientbroschyrer hos 17 sjukvårdshuvudmän visar ett totalmaterial av 404 broschyrer producerade av egen personal inom hälso- och sjukvården. Broschyrerna vänder sig uteslutande till patienter och är huvudsakligen skrivna av läkare. Innehållet behandlar genomgående en eller flera bestämda sjukdomar eller preciserade åtgärderi samband med mera i t t

62 insatser/ör kontakt och information SOU l977:66 .Sjukvârdshuvudmännens

komplicerade undersökningar eller behandlingar. Som exempel kan nämnas: Information före röntgenundersökning av gallvägarna; Information före magsårsoperation; Råd till patienter med magsår; Råd till patienter med diabetes; Råd till allergiker. I bilaga i redovisas i en sammanställning resultatet av den ovannämnda enkätundersökningen. Vid sidan av egna internt producerade broschyrer använder sig sjukvårdshuvudmännen i större eller mindre utsträckning även av externt hälso- och sjukdomsupplysande informationsmaterial exempelvis följande Apoteksbo/agot ger genom apoteken råd och information om bl. a. vissa enkla åkommor i sin serie ”Apoteken informerar. . Föreningar och/örbttnd. t. ex. Diabetesförbundet och Riksföreningen mot cancer ger ut egna trycksaker som i stor utsträckning används på avdelningarna. Många otganisationor. t. ex. Röda Korset och Rädda Barnen har också en omfattande trycksaksproduktion. De två nämnda organisationerna arbetar främst med barns och ungdomars sjukdomar och problem. Läkemedø/sjörctagen är stora leverantörer av olika slags trycksaker från enkla instruktioner inför en gallröntgen tili levnadsregler för personer med högt blodtryck eller gallbesvär. Barnmats- och blå/tillverkare och en del banker siktar in sig på de första barnaåren och finns rikt representerade på barnavårdscentraler och mödravårdscentraler med broschyrer. F örsäkringsbo/agett slutligen producerar oftast allmänt informativa skrifter om olika hälsotillstånd. Ett exempel utgör Skandias skriftserie Vår Hälsa. Härutöver bör nämnas det patientinformationsmaterial i form av broschyrer och handböcker, som framställs av läkare inom olika specialiteter, tandläkare, psykologer m. fl. i allmändistribution och som i regel på ett instruktivt sätt ger patienten grundkunskaper om en viss sjukdom. hur den behandlas i sjukvården osv. Inom några sjukhus har man vidare kompletterat den muntliga och skriftliga patientinformationen med särskilda undervisrtingsprztgram med bilder och ljudband. l sådana program lämnas en översiktlig information om en viss sjukdom, om de mediciner som vanligen används och om hur patienten bör sköta sig efter utskrivningen. Sedan några år pågår i samverkan mellan landstingsförbundet och ett antal landsting en s. k. ITV-verksamhet, dvs. information med hjälp av intern television. Utgångspunkten for denna verksamhet var att man skulle utnyttja sjukhusvistelsen eller tiden i väntrummet till att ge patienten baskunskaper om hans sjukdom eller allmän hälsoupplysning via någon form av förproducerat material. ITV-verksamheten på sjukhusen har numera en betydande omfattning och har i viss utsträckning vidgats även till annan patientinformation. ITV används i mycket stor utsträckning även för information och utbildning av personal. I bilaga 2 ges exempel på olika patientinriktade program. l syfte att göra sjukvårdspersonalen mer medveten om betydelsen av att tillgodose patienternas behov av kontakt och information har flera landsting bedrivit grupputbildning för en bättre vårdmiljö. Denna utbildning som utarbetat grundar sig på ett centralt utbildningspaket impuls lllblil/iiiitüfiit

Sjukvârdshuvudmännens kontakt och

insatserföi information 63

bär/re irârdmi/jö från landstingsförbundet ger inga Fördjupade kunskaper i psykologi eller medicinska frågor utan avser att stimulera all sjukvårdspersonal att uppmärksamma problem och brister i vårdmiljön när det gäller patientkontakten och diskutera hur denna kan förbättras. Denna utbildning har genomgâtts av ca ll 000 personer. I anslutning till utbildningspaketet Impuls har utgivits ett kompletterande material Problem kring döden. ett häfte med tillhörande studieanvisningar. Studiematerialet vänder sig till all personal, som i sitt dagliga arbete kan komma i kontakt med döden. och avhandlar många av de medicinska, religiösa och allmänmänskliga frågor som har samband med döden. Som tidigare nämnts har på senare år frågorna om vidgade möjligheter for kontakt mellan patienten och sjukvårdshuvudmannen för att ge patienten tillfälle att framföra synpunkter på vården och sin egen situation kommit alltmer i förgrunden. Några landsting har bedrivit/örsöksverksamhet med patientombudsman för att informera, stödja och hjälpa patienterna inför de problem som kan uppstå och som inte klaras av på annat sätt. Erfarenheterna av sådan verksamhet är ännu så länge rätt begränsade och i de fall man prövat institutionen i fråga har man inte följt någon enhetlig organisationsmodell.

Endast en sjukvårdshuvudman har en på heltid anställd patientombuds-

man. nämligen Uppsala läns landsting. Vid patientombudsmannens sida finns en referensgrupp bestående av förtroendemän. Till referensgruppen kan vidare adjungeras landstingets informationschef, länsläkaren och professorn i socialmedicin. Göteborgs och Bohus läns landsting har for södra länsdelen en deltidsanställd patientombudsman placerad på landstingets kansli. Göteborgs kommuns sjukvårdsforvaltning kanaliserar patientärenden till förvaltningens tre jurister. som uppskattar arbetstiden för detta slag av ärenden till sammanlagt ett halvt manår. Vid kärnsjukhuset i Skövde finns ett deltidsanställt s. k. patientombud. Tolv sjukvårdshuvudmän har valt att inrätta funktionen kontakrman/ komakrombua som forbindelselänk mellan patienter/deras anhöriga och sjukvården. l samtliga fall uppehålls funktionen av förtroendemän i regel från sjukhusdirektioner och sjukvårdsstyrelser. Kontaktmännen har samtliga fasta mottagningstider på olika institutioner. kan Sammanfattningsvis konstateras att antalet kontakter på praktiskt taget alla håll är relativt lågt. Detta kan möjligen bero på att informationen om patientkontaktmännen ännu inte trängt igenom ordentligt. Personalens intresse för kontaktmännens verksamhet är genomgående positivt och samarbetet mellan dessa och personalen är i allmänhet mycket gott. På några håll bedrivs försök med patientråd eller samrådsgrupper mellan huvudmannen och lokala patientföreningar. Inom några landsting har man sökt skapa sig en bild av hur olika informationsinsatser upplevs av mottagarna. Detta har bl. a. skett genom s. k. elfêkrrnälningar. . _Alla landsting har numera inrättat tjänster i någon form for informationspersonal. Dessa tjänstemän har att svara för uppbyggnad, samordning och effektivisering av information av flera olika slag och med olika mottagare. Tjänsterna år i regel direkt understållda landstingens förvaltningsutskott. Några större sjukvårdsforvaltningar har egen informationspersonal.

kontakt och information SOU l977:66

64 Sjukvârdshuvudmännens insatserföt

På IandVâIY/GIIS område har betydande insatser kommit till stånd. En Förebyggande tandvård har organiserats vid barnavårdscentralerna, där Föräldrar till små barn erhåller råd och anvisningar för skötsel av barnens tänder. Vid folktandvårdens kliniker finns vanligen anläggningar för visning av stillfilmer. Också filmvisning Förekommer i samband med gruppinformation vid kliniker eller vid föredrag i Hem och Skola föreningar, vid klassmöten och liknande. (Se bilaga 3). Klinikerna är ofta väl försedda med AVmaterial. Vid klinikerna lämnas som stöd för muntlig eller audiovisuell information broschyrer till patienterna med information inom en rad delområden av tandvården. Broschyrerna ställs till klinikernas förfogande genom landstingens försorg. Inom de flesta landsting har särskilda tjänster inrättats för att leda av landstingets och klinikernas förebyggande insatser inom genomförandet tandvården.

SOU l977:66

6 Aktuell diskussion om organisatoriska

förändringar av betydelse för kontakt och

information

6.1 Inledning

Vi har i kapitel 5 påvisat vissa särskilda insatser för kontakt och information, som sjukvårdshuvudmännen vidtagit eller understött. Dessa insatser fyller utan tvekan ett stort behov och måste hälsas med tillfredsställelse. Man bör emellertid ha klart för sig att de sålunda insatta åtgärderna inte på långt när kan anses motsvara de krav som idag riktas mot hälso- och sjukvården. De vidtagna förbättringarna kan i dagens läge endast ses som tämligen enkla och närmast oundvikliga i förhållande till utvecklingen av den kommunala demokratin och de förändringskrav som följer av en utvecklad sjukhusdemokrati med större inflytande, mer kontakt och information för patienter och personal. Men det räcker inte med bara direkt patient- och personalrelaterade aspekter på kommunikationsutvecklingen. I mycket högre grad än tidigare måste insatserna anpassas till de nya situationer och de nya målsättningar som numera kännetecknar hälso- och sjukvården. Detta resonemang belyser också klart nödvändigheten av att kommunikations- och informationstekniska aspekter aktualiseras på ett tidigt stadium i det löpande reformarbetet inom sjukvården och att informationsförmedlingen betraktas som en central funktion. som ständigt måste sammanvägas med de organisatoriska förändringarna. I det följande återger vi några exempel på arbetsorganisatoriska förändringar som ofta diskuterats och som anses kunna ge positiva effekter för kontakt- och informationsutvecklingen. En del står måhända i kontrast mot traditionella och djupt rotade föreställningar hos personalen. Vissa av de här angivna frågorna lämnar vi en utförligare redogörelse för i kapitel 7.

6.2 Rondsystemet

i l i Det finns olika rondsyslem: gångsjukrond, sittrond, överläkarrond, avdell i ningsläkarrond, sjuksköterskerond. Personalsammansättningen i ”rondl l gruppen” varierar också. i l Ett mycket Omdiskuterat. patientrelaterat när det gäller arbetet i problem l f inom vårdavdelningen är läkarronden, som kort uttryckt går ut på att 5. I. 3 aktualisera personalens kunskap om patientens tillstånd. Den vanliga f läkarronden har utsatts för mycken kritik men också forsvarats som en ii informationsmetod. Kritiken blir betydelsefull går bl. a. ut på att patienten

66 Aktuell diskussion om organisatoriska. . .

utanför kretsen och inte får tillfälle till frågor och kontakt. Vidare hävdas ibland att det är stötande för den personliga integriteten att en grupp människor för en diskussion över huvudet på patienten, ofta i närvaro av andra patienter. Mycket av kritiken kan, tror vi, förklaras av att patienten antar att rondinformationen är avsedd i första hand för honom. Han blir därför ledsen och besviken över att inte få sina krav på upplysning och omhändertagande tillfredsställda. När ronden diskuteras av andra än sjukvårdens personal utgår diskussionen nästan alltid från denna felaktiga utgångspunkt. Värdet av ronden ifrågasätts emellertid också av många läkare, som anser att det finns bättre former för att göra sig underrättad om patientens tillstånd. Härvid anförs t. ex. att i varje fall de underordnade läkarna borde i långt större utsträckning än som nu är fallet vistas på vårdavdelningen och ägna individuell uppmärksamhet åt patienterna. Genom deras närvaro på avdelningen skulle möjligheterna öka att tillfredsställa patienternas nu så eftersatta krav på kontakt och kommunikation. Det kan anläggas många synpunkter på den här problematiken och det finns alternativa former som med framgång prövats på olika sjukhus,bl. a. för att stärka samspelet mellan läkare, övrig vårdpersonal och patient. Problemet synes böra angripas helt förutsättningslöst.

6.3 Dagordning, arbetsordning m. m.

Livet på en vårdavdelning har sin bestämda rutin, som är mer eller mindre reglerad i dagordningen, i vilken man anger tiderna för olika aktiviteter, som man lagt fast, väckning och sänggående, morgontoalett. provtagning, bäddning, medicinering, frukost, lunch, middag, kvällskaffe, ronder och besök. Det är uppenbart att rutinerna inom en vårdavdelning måste ses i relation till andra enheter. Uppläggningen av vårdavdelningens olika aktiviteter över dagen och över veckan är i mångt och mycket avhängig av vilken tidsplanering övriga enheter har. Dagordningen utgör den yttre ramen för arbetet på vårdavdelningen. På de flesta sjukhus förekommer fast arbetsfördelning genom arbelsordningar. som föreskriver vad varje befattningshavare eller grupp har att göra. I många fall är de t. o. m. försedda med tidsangivelser och mycket detaljerade i fråga om olika arbetsmoment. Detta medför att befattningshavarna blir mer eller mindre fixerade till bestämda uppgifter. Denna relativt hårda bundenhet till personal och aktivitet minskar möjligheterna för personalen till kontakt och information. Patienternas behov härav gårju sällan att förutse. Skall man tillfredsställa kraven på en mer individuell patientvård och på en mänskligare och mer patient- och personalvänlig vårdmiljö aktualiseras frågan om inte såväl dagordning som arbetsordning bär göras mer/lexibel. Bl. a. torde en gruppvårdsorganisation kräva en mera rörlig arbetsfördelning. Det kan måhända anföras att det är orealistiskt att föra en diskussion om ändring av avdelningsrutiner, som är fast rotade och integrerade i rådande system. Det finns emellertid åtgärder som kan diskuteras och genomföras utan att grundvalarna för nuvarande organisation behöver rubbas.

Aktuell diskussion om organisatoriska. . . 67

6.4 Individorienterad planering

De vårdplaneringssystem som på senare år vunnit tillämpning i mer eller mindre uttalad form har haft ett inte obetydligt inflytande på sjukvårdens effektivitet. Tillämpningen erbjuder från planeringssynpunkt klan tekniska och administrativa Fördelar från väntelistan till utskrivningen. Individens vårdkedja kan indelas i tre delar, nämligen inplanering, vård i vid bemärkelse och utplanering. Kritik riktas inte sällan mot de möjligheter individen har att nå kontakt med systemeLdvs. mot inplaneringen. Det ökade antalet besök på akutmottagningar till vilka allt fler individer med allt mindre problem söker sig är sannolikt ett tecken härpå. Patienter med remiss från t. ex. primärvården upplever inte sällan samma bekymmer. när remissen enbart föranleder individens uppsättning på väntelista. Det förekommer att patienten står på mer än en väntelista till olika kliniker, läkare, specialister etc. Utredning och vård är tyvärr inte alltid förberedd och information om patientens tidigare sjukhusvistelser eller kontakter med vårdsystemet saknas ofta. Detta kan medföra att utredningar och åtgärder som skall vidtas med patienten blir mindre effektiva såväl från patientens som från huvudmannens synpunkt. UIp/aneringen avser åtgärder som igångsätts eller borde påbörjas för att återföra individen till hans hemmiljö. Om man bortser från rent terapeutiska åtgärder innebär utplaneringen t. ex. att planera för annan vårdform, t. ex. konvalescenthem, hemsjukvård m. m. Utplaneringen förenklas avsevärt om kommunikationerna mellan t. ex. sluten och öppen vård förbättras. Det bör också vara angeläget att ge individen en förbättrad upplysning och eventuellt utbildning angående hans hälsotillstånd i samband med utplaneringen. En sådan systematiserad upplysning borde även bidra till att minska trycket på hälso- och sjukvårdssystemet.

6.5 Aktivering av patienten

Rationell sjukvård betyder bl.a. också att man aktiverar patienten och tillförsäkrar sig dennes och i vissa fall hans anhörigas förståelse för målsättningen för vården och riktlinjerna för hur den meddelas. Detta förutsätter att patienten (och i vissa hänseenden hans anhöriga) får en grundinformarion om vilka åtgärder som skall vidtas - huvudmomenten i planerad undersökning och behandling, eventuella normala och onormala reaktioner i samband härmed, smärta eller ej. vem som skall kontaktas om problem uppstår etc. För vissa vanliga diagnoser kan en muntlig information kompletteras med en broschyr med basinformation. Det är också av vikt att patienten får klart för sig rätten att säga nej till planerad behandling. l en eventuell skadeståndsprocess torde det vara av betydelse att kunna visa att patienten upplysts om den avsedda åtgärden, att patienten förstått vad åtgärden avsåg och att patienten gett tillåtelse till den. En annan form av aktivering som mycket diskuteras och i viss utsträckning prövats är att låta patienten utföra vissa arbetsuppgifter i vården. Vid sidan av den bok- och tidskriftsservice som sjukhusbiblioteken

68 Aktuell diskussion om organisatoriska . . .

- inte minst inom erbjuder bör åtgärder vidtas för att ge patienterna långtidsvården - större möjligheter till kontakt med kultur._fblkbildnings- och /ac/ç/öreningsverksamhet genom möten, studieverksamhet och uppsökande allmänkulturella aktiviteter.

6.6 Kontinuitetsfrågor

En mycket uppmärksammad fråga är kravet på vårdkontinuitet. Kontinuitet i vården med bättre samordning mellan olika vårdformer anknyter till kravet på helhetssyn på patientens situation och effektiv in- och utplanering. Kontinuitet innebär emellertid inte bara kontinuitet inom olika vårdformer utan också en kontinuitet mellan dessa. Den ökade specialiseringen och differentieringen har lett fram till att individen ofta saknar en organisation med ansvarig läkare eller en ansvarig vârdgrupp (jfr 6.7). De försök som hittills gjorts med vårdgruppsorganisation i öppen och sluten vård har givit erfarenheter och bl. a. medfört aktivare patienter. Patienten måste positiva anses ha rätt till skälig kontinuitet i vården.

6.7 Gruppvård-lagarbete

Utredningar. diskussioner och försöksverksamhet med gruppvård har pågått i snart ett tiotal år. Gruppvård förekommer i England och i USA men sjukvårdssystemet och personalsituationen i dessa länder skiljer sig så pass mycket från svenska förhållanden att deras gruppvårdssystem inte utan vidare går att tillämpa hos oss. l Danmark, Norge och Finland har man haft en mer utbredd gruppvård sedan flera år tillbaka med goda resultat. Numera har försöken med gruppvård i mer eller mindre modifierad form på svenska sjukvårdsinrättningar börjat lå en viss omfattning. En viss form av gruppvård har emellertid långt tidigare praktiserats inom den svenska mentalsjukvården. är en strävan att komma ifrån specialiseringens avigsidor. l Gruppvård princip skall alla som ingår i den s. k. vårdgruppen göra allt dagligt arbete for och kring sin patientgrupp. Fördelarna med gruppvården anges vara bl. a. att den ger bättre omvårdnad för patienterna - bättre kontakter och därmed trygghet- och större arbetstillfredsställelse för personalen - bättre kommunikation stärker den demokratiska andan. Tandvården utvecklas också mot en större samverkan mellan de olika kring patienten. Främst är det genomförandet av inforpersonalgrupperna mation och instruktion i munhygieniska åtgärder som delegeras till den assisterande personalen. Dessa förväntas lå en allt större roll i framtida Iagbetonat tandvårdsarbete.

6.8 Vårdprogram

Enligt en av socialstyrelsen och Spri gemensamt upprättad promemoria av den 6 oktober 1975 förutsätts ett lokalt utformat vårdprogram för en sjukdom

Aktuell diskussion om organisatoriska . . . 69

eller symtom kunna ge uttryck för en gemensam syn på vårdens innehåll och utformning. Med vårdprogram avses sålunda en systematisk sammanställning av handlingslinjer för den medicinska verksamheten, vilka skall kunna vara vägledande for all berörd personal i den öppna och slutna vården. Vårdprogrammet kan också ses som ett uttryck for en kontinuitet och helhetssyn på individen och dennes vårdbehov. Centralt skall man enligt planerna utarbeta underlag for lokala vårdprogram samt samla dokumentation om sådana lokala program. Det övergripande syftet med vårdprogram är att tjäna som stöd för sjukvårdspersonalen i det löpande arbetet, åstadkomma ökad medicinsk säkerhet samt undvika dubbelarbete genom att programmen kan förenkla kommunikationerna. Härutöver kan ur vårdprogrammen hämtas uppgifter som efter viss redigering kan utgöra ett underlag_ lör ökad och mer initierad patientinformation i skriftlig form. lnom tandvården har lokala vårdprogram inom tandhälsovården utarbetats. Ett centralt basprogram avseende förebyggande vård for barn och ungdomar blir klart inom den närmaste framtiden.

6.9 Kurator, patientvärdinna, sjukhusvärdinna

l kommitténs direktiv antyds kuratorns roll när det gäller stödet åt och kontakterna med patienten. Antalet kuratorer vid sjukhusen har mer än tredubblats på de senaste femton åren. Sjukhuskuratorns uppgifter har vidare varit föremål for mycken diskussion under senare år. Utbyggnaden av kuratorsverksamheten inom sjukvården har inte skett enligt någon bestämd plan. Detta har gjort att den sociala verksamheten inom sjukvården är splittrad på olika organisationsformer. Tyngdpunkten i hälsooch kuratorsarbetet låg tidigare inom den slutna vården. men en förskjutning har sedermera ägt rum mot de öppna mottagningarna vid sjukhusen, där problemen lättare kan fångas upp i tid. Arbetsuppgifterna spänner över ett mycket vitt fält. Som exempel på vad som kan inrymmas kan nämnas kontakt med sociala myndigheter, försäkringskassmarbetsvård, bostadsförmedling. Ett viktigt arbetsområde är sociala utredningar som en hjälp vid diagnos och behandling samt stödjande samtal och gruppterapi i krissituationer. Med sjukhusvärd/nnor/patienrvärdinnor avses personer som hjälper patienter och anhöriga med uppgifter som inte är direkt sjukvårdande. Dessa personer fyller en uppgift, i första hand komplementär, när det gäller emotionellt stöd, kontakt och information åt patienterna. Verksamheten äger rum på mottagnings- och vårdavdelningar och i sjukhusens entréhallar. Värdinnorna fungerar i vissa fall inom ramen för Röda Korsets kontaktverksamhet, i andra som anställd personal. Röda Korsvärdinnorna är till antalet drygt l 000. Det finns en tendens hos landstingen att i allt större utsträckning anställa egen personal for sjukhusvärdinneuppgifterna.

SOU l977:66

7 och försöksverksamhet

Utredningsprojekt

7.1 Inledning

Den pågående utvecklingen inom hälso- och sjukvården kännetecknas av en ökad samordning av organisation och insatser. Som vi tidigare framhållit är utgångspunkten för detta arbete att insatserna bör grundas på en helhetssyn på den enskilda människans hälso-, sjukdoms- och sociala problem. lndividens krav och önskemål i vårdmiljön blir då en betydelsefull att uppgift

analysera. beskriva och tillgodose från delvis nya idémässiga förutsättningar.

Från denna utgångspunkt har under senare år pågått ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete, som uppvisar många intressanta drag. Vi har sökt att inventera denna verksamhet och lämnar i detta kapitel en redovisning av de som vi anser mera betydelsefulla utredningar som har intresse för frågorna om hur kontakterna och informationen mellan patienter och vårdansvariga skall kunna förbättras och därmed patienternas intressen tillgodoses. Vi räknar sålunda med att genom att ge exempel på vissa genomförda, pågående och planerade utredningsprojekt och försök kunna spegla den verksamhet som pågår på sjukhusen, hos sjukvårdshuvudmännen. olika forskningsinstitutioner. Spri m. fl. Vissa projekt berör strängt specificerade frågeställningar, andra berör frågeställningar av mera allmän art. som vi bedömer har intresse. Vår gränsdragning har vi gjort ganska vid. Samtidigt har en relativt sträng sovring av projekten varit nödvändig . Det finns självfallet utrymme för skiftande meningar i fråga om urvalet. En del av de projekt som medtagits har inte avslutats vid tiden för rapportens färdigställande. Vi söker hålla samman våra beskrivningar i skilda sakavsnitt som informations- och kommunikationsfrågor i allmänhet, relationerna mellan patienter och personal samt arbetsorganisatoriska utredningar och förslag. Dispositionen försvåras emellertid av att många projekt spänner över flera områden.

7.2 Patientvårdsuppgifternas och omfattning fördelning

Det bör inledningsvis framhållas att man redan för många år sedan ställde sig frågan huruvida fördelningen mellan de s. k. patientvårdande arbetsuppgifterna och övriga arbetsuppgifter på en vårdavdelning var tillfredsställande.

72 Utredningsprojek! och _försöksverksamhet

Med de patlentvårdande arbetsuppgifterna menas då i allmänhet de arbetsuppgifter som helt eller delvis fullgörs vid patientsängen. Detta arbete har en särskild betydelse på så sätt, att det är under den tiden som patienten i princip har möjlighet att komma i kontakt med vårdpersonalen. Ett flertal utredningar såväl centralt som lokalt har gett belägg för att den relativa andelen patientvårdsarbete i denna bemärkelse helt naturligt varierar från klinik till klinik och efter specialitet. Den tid som står till förfogande for patientkontakt har dock allmänt bedömts vara alltför liten. Bland de utredningar som under årens lopp ägnat särskild uppmärksamhet åt denna problematik och påtalat brister kan nämnas statens sjukhusutredning av år 1943 (SOU 1951:17, 1955:12), Thapperutredningen (SOU 1962:4). 1961 års samarbetsgrupp för främjande av rationaliseringsåtgärder inom sjukvården, Mentalsjukvårdens personaldelegation (SOU 1963:24, 1965:50), 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen (SOU 1964:45, 46) samt “Vårdarbetets struktur” (Landstingsförbundet 1965:7). Det senaste större utredningsprojektet har genomförts av Spri och redovisats i rapport 19/ 72 Persona/struktur inom hälso- och sjukvård. Spris utredningsarbete syftade till att ta fram underlag som kan användas för i första hand ställningstaganden beträffande arbetsuppgifternas fördelning på yrkesgrupper med olika kompetens och i andra hand for ställningstaganden beträffande utformningen av yrkesutbildning för nämnda yrkesgrupper. Av rapporten kan utläsas bl. a. patientvârdens omfattning fördelad på ett antal delmoment samt på olika typer av sjukhus, kliniker och öppenvårdsenheter. Resultatet av en frekvensstudie, som gjordes under två veckor år 1971 på en avdelning vid Beckomberga sjukhus för kvinnliga patienter i olika åldrar och med olika diagnoser, redovisas i delrapport 2 från Spri projekt 70 25,

Översyn av várdavdelningsorganisalionen vid de psykiatriska sjukhusen.

Rapporten gav bl. a. incitament för ytterligare lokala studier för att lå underlag för att mer flexibelt tillvarata personalens insatser. Vi återger nedan några frekvenstal hämtade från rapporten. Under studien hänförde sig 24,3 % av observationerna för den direkt sjukvårdande personalen till psykologisk sjukvård, 17,2 % till informationsutbyte och 11,5 % till övervakning och omvårdnad. Städning etc., måltider och transporter upptog 27,8 % av observationerna, instrumentell vård 11,9 % och expeditionsarbete 7,3 96. Bearbetningen av arbetsfördelningen inom olika personalkategorier visar att 58,4 % av observationerna för sjuksköterskorna upptogs av informationsutbyte och expeditionsarbete. För mentalskötare upptog psykologisk sjukvård 27,0 % och for ekonomibiträden städning 44,6 %. Under förmiddagstimmarna dominerade informationsutbyte, städning och omvårdnad och under resten av dagen psykologisk sjukvård.

7.3 Allmänt om kontakt- och informationsfrågor

i sjukvården

Sjukhusets kommunikarionsproblem har upptagits i betänkandet (SOU 1963:24) Men Ialsjukhusens personalorganisarion .

SOU l977:66 Ulredningsprojekt och .försöksverksamhet 73

Metoder att utveckla riktlinjer _för en _lörbättrad patientinformation och patientomvârdnad är rubriken på ett nyligen påbörjat Spri-projekt. Mot bakgrund av påståendet att patienternas misstro till hälso- och sjukvården bottnar i bristen på information och personlig omvårdnad skall undersökas i hur stor omfattning kritiken är berättigad. Effekten av patientinformation skall värderas. Informationsmaterial for olika faser i ett sjukdomsforlopp skall tas fram. samarbetskommittén for långsiktsmotiverad forskning, som är ett samarbetsorgan mellan forskningsråden m. fl. forskningsstödjande organ, initierar och stöder långsiktsmotiverad forskning av grundläggande karaktär. Verksamheten syftar till att belysa framtida samhällsproblem och bidra med kunskap som kan användas för att skapa önskade samhällsförhållanden. Resultaten av kommitténs projektarbete avses att få sådan form att de blir tillgängliga och läsvärda for en större krets intresserade lekmän och forskare. Ett av kommitténs projekt Människan i informarions- och kommunikationssamhället bör nämnas. Syftet med denna studie är att ett brett problemområde skall diskuteras ur ett snävt perspektiv. Språket som förmedlare av information är en viktig del i översikten. Den omfattar även masskommunikation och tekniska kommunikationssystem. Innehållet skall ta sin utgångspunkt i den underprivilegierade människans situation med syfte att ge ett underlag att förändra den. På lång sikt syftar kunskapsöversikten till att - förbättra enskilda människors att tillvarata sina intressen med möjligheter hjälp av språket eller andra kommunikationsmedel, - skydda enskilda människor mot auktoritärt och hierarkiskt uppbyggda informationssystem. På kort sikt syftar den till att - debatt människans situation skapa kring i dagens och morgondagens kommunikationssamhälle, ge underlag för prioritering av forskningsresurser till kunskapsområden som är väsentliga för det långsiktiga syftet.

Med anledning av riksdagens socialutskotts betänkande 1975/76:9 gav riksdagen regeringen till känna vad utskottet anfört om vården av det medicinska språket. Enligt utskottet bör insatserna i första rummet syfta dels till en större enhetlighet på området. dels till att främja ett medicinskt allmänspråk. Frågan om hur den medicinska språkvården bör vara organiserad bör utredas närmare liksom frågan om hur det praktiska språkvårdsarbetet inom området skall utövas. Som följd härav pågår på regeringens uppdrag inom socialstyrelsen en utredning om lämplig organisation av den medicinska språkvården. Utredningsarbetet sker i samråd med bl. a. representanter för läkarorganisationerna. sjukvårdshuvudmännen och Svenska språknämnden. Ett särskilt problem erbjuder sprâkkommzinikationer med invandrare. Bl. a. visar en undersökning som gjorts på centrallasarettet i Västerås att t. ex. en missuppfattad anamnes kan leda till en fördröjd eller felaktig behandling av en patient. Inom sjukhus och andra sjukvårdsanläggningar är den for vägskyltning

74 Utredningsprojekt och försöksverksamhet

och vägvisning använda terminologin inte sällan oenhetlig. Samma begrepp har olika namn vid olika sjukhus och ibland även inom ett och samma sjukhus. För patienter, personal och besökare kan detta många gånger innebära svårigheter, i synnerhet när de möter en for dem helt främmande terminologi. Från många synpunkter är det önskvärt med en enhetlig sjukhusterminologi med en för varje valt 0rd klar betydelse. Mot denna bakgrund har Spri utgivit Spri råd 1.2 om vägv/sning inom sjukhus och andra sjukvârdsan/äggningar med termer/ör vägvisningssky/tar. Rekommendationen innehåller benämningar på enheter inom sjukhus och tar sikte på såväl kliniker, avdelningar och andra liknande enheter som funktioner och utrymmen inom dessa enheter. En tanke är att terminologin skall slå igenom även inom andra informationsmedia på trycksaker, blanketter, i dagligt tal osv. Det kan vidare noteras att de latinska benämningarna på kliniker/ avdelningar ersatts med svenska benämningar, exempelvis har dermatologisk klinik nu ersatts med klinik för hudsjukdomar. Den del av patientinformationen som betecknas patienrurbi/dning (patientundervisning) har de senaste fem-sex åren väckt ett påfallande stort intresse hos många läkare. l vidsträckt bemärkelse ligger i detta begrepp allmänna hälsoupplysande och sjukdomsforebygga nde informationsaktiviteter riktade mot alla medborgare, den skriftliga medicinska informationen som sjukvården ger till patienterna i form av broschyrer t. ex. före eller vid intagningen på sjukhuset samt den i undervisningsform med t. ex. gruppsamtal och AVhjälpmedel organiserade medicinska informationen under själva sjukhusvistelsen/behandlingen. Vid reumatologiska kliniken, Lunds lasarett. genomfördes år 1970 inför en omorganisation av klinikens slutna vård en studie med vissa försök med avseende på klinikens medicinska funktion och hotellfunktion. Försöket genomfördes som ett externt Spriprojekt nr 70 48. Både patienter och personal utfrågades om sin bedömning av olika organisationsalternativ genom intervjuare som inte tillhörde sjukhuset. Den utveckling av patientundervisning som successivt växte fram under arbetet betraktades som en av de viktigaste innovationer försöket avsatte. En redogörelse för försöket lämnas i nr 30/1972 av Läkartidningen, varifrån vi hämtar följande.

Undervisningens utformning beskrivs utförligt i en bilaga till Spri-rapporten (Rapport 3). Här skall endast ges en summarisk beskrivning. Sjuksköterskan informerade patienten fore intagningen (per telefon) och vid intagningen dels om vad som planerats, dels om principer och rutiner inom vården. Vidare undervisade hon individuellt och för grupper av patienter om aktuella mediciners verkningar och biverkningar. om sjukdomens natur och förlopp och om innebörden av aktuell anestesi vid operation. Denna undervisning byggde på inläsning av utdelat skriftligt material och muntlig diskussionsvis genomgång av detta. Sjuksköterskan använde genomsnitt 6,3 timmar per vecka for informationsverksamhet. l klinikens sjukgymnastiska verksamhet ingår omfattande moment av patientundervisning. Under studien utvecklade sjukgymnasten en gruppverksamhet som avsåg att dels lära patienten ett gymnastikprogram for hemmabruk. dels att lära in ledskyddande rörelsemönster för det dagliga livet. Effektiv kunskapskontroll erhölls genom att patienten själv fick leda gruppen - härigenom uppstod även ofta en för alla parter givande diskussion. För denna gruppverksamhet anslogs 30 minuter dagligen måndag-torsdag.

Utredningsprojekt och _försäksverksamhet 75

Arbetsterapeuten genomförde relativt sett det största utvecklingsarbetet inom patientundervisningen. l fem gruppseansergenomgicks allmänt anatomi och fysiologi i handens leder, arten av olika felinställningar i dessa leder och vilka möjligheter som finns att minska risker för uppkomst av dessa. Skriftligt material, bilderbok och anatomisk handmodell utnyttjades. Tekniska hjälpmedel demonstrerades och prövades. Arbetsterapeutens tidsinsats för denna undervisning var i genomsnitt 3.6 timmar per vecka. Underläkaren bedrev ingen organiserad undervisning utöver vad som gavs vid de enskilda samtalen minst en gång per vecka.

l redogörelsen betonas vidare att vid sidan av en systematisk vårdplanering grupparbetsformen och en optimering av personaltätheten leder en förbättrad informationsbehandling till Förkortning av vårdtiden, kvalitetsförbättring av vården och större personlig tillfredsställelse med arbetssituationen. Från redogörelsen citeras vidare. Ett helt oväntat resultat var patienternas markerat positiva upplevelse av hotelltillvaron, Förenklingen i service - mindre uppassning och assistans - gav patienterna ett större ansvar och samtidigt större frihet och oberoende av personalen. Möjligen hade man härigenom lättare att bevara sin identitet. Man var inte i samma grad som på konventionell vårdavdelning ett nummer i kategorin patienter. Det förefoll av olika utsagor sannolikt att patienternas positiva attityd till vårdsituationen i icke ringa mån hade samband med patientundervisningen. Om våra erfarenheter har en något så när generell giltighet är det sannerligen tid att man mera allmänt inom sjukvården börjar analysera mål och utveckla metoder för patientundervisning. Otrygghet. oförmåga att kommunicera med medicinsk personal. försvarslöshet mot ovederhäftig information och underlägsenhetskänsla i sjukvårdssituationen är sten på börda för den sjuke. Patienten kan med rätta ställa krav på att befrias från detta ofördelaktiga psykologiska läge. Det behöver inte bli en dyrbar investering för sjukvården. I Nordisk Medicin april 1974 pekar Stephan Rössner på en metod för patientundervisning som prövats på karolinska sjukhusets hjärtinfarktavdelning. En studie hade visat att fakta som förklaras för patienten under en rond är bortglömda följande morgon. Ett undervisningsprogram körs därför med hjälp av en serie stillbilder med tillhörande ljudband. I programmet berättas översiktligt om den behandling en hjärtinfarktpatient får. om de mediciner som vanligen används samt om hur patienten bör sköta sig efter utskrivningen. Erfarenheterna beskrivs som goda och undervisningsformen rekommenderas av Rössner till användning inom andra sjukvårdsenheter. Det finns enligt experterna nästan inget annat varu- eller tjänsteområde. som tillhandahåller tjänster direkt till konsumenten, där konsumenterna har en så låg informationsnivå som inom sjukvården framhöll Gösta Tibblin i sin installationsföreläsning år 1975 för professuren i socialmedicin i Umeå. Bristen på kunskap gör det svårt för vårdkonsumenten att avgöra vårdens kvalitet och att välja mellan olika alternativ. Tibblin understryker behovet av patientinformation och patientutbildning för att patienten aktivt skall kunna medverka i sin behandling och kunna leva med sin sjukdom. Patienten måste få förklaring till hur sjukdomen har uppkommit och måste få veta något om sjukdomsförloppet och de åtgärder som skall vidtas. Tibblin har dokumenterat sitt eget arbete med patientutbildning. Informationen till sjukvårdspersonal om läkemedel har de senaste åren varit

76 Utredningsprojekt och _försöksverksamhet

föremål för viss utrednings- och försöksverksamhet. Samarbetsformerna mellan socialstyrelsen, sjukvården, apoteksbolaget och läkemedelsindustrin när det gäller att åstadkomma ett acceptabelt informationssystem på alla nivåer diskuteras. Flertalet sjukhus har i dag läkemedelskommittéer som utarbetar s. k. läkemedelslistor och svarar för informationen inom sjukhuset. Vidare har socialstyrelsen utarbetat olika bestämmelser och anvisningar. som styr sjukhusens läkemedelshantering. Spri har utvecklat ett patientrapportsystem med rutiner. som skall bidra till att bl. a. skapa större säkerhet och administrativ effektivitet på området (Spri råd 4.5). Däremot anses informationen till patienten om de läkemedel han fär i allmänhet som bristfällig, vilket bekräftas av olika undersökningar. Frågan om förbättrad patientinformation om läkemedel övervägs f. n. Bl. a. undersöks möjligheten att få tillverkare och importörer av läkemedel att i s. k. bipacksedlar ge patienterna erforderlig information om läkemedlens verkningar och biverkningar. Frågan om bipacksedlar har också utretts av en särskild arbetsgrupp med representanter för Apoteksbolaget, Läkarförbundet och läkemedelsindustrin. Arbetsgruppen framlade vissa forslag. som gjorts till föremål för försöksverksamhet och utvärdering. Under utredningsarbetet har det framkommit att kostnaderna för en systematiskt genomförd patientinformation är av en helt annan storleksordning än man från början hade kunnat förutse. Kostnaderna för Apoteksbolaget och läkemedelsindustrin har beräknats uppgå till flera tiotal miljoner kronor per år. Vid reumatologiska kliniken, Lunds lasarett, startades hösten 1970 ett försök - ett administrativt som till med ett klinikkollegium organ rådgivande klinikchefen. Strax därefter bildades en parient/örening. Föreningens viktigaste uppgift och ett av skälen till dess tillkomst var frågan om patienterna skulle kunna och vilja vara representerade vid klinikkollegiet. Föreningens representant i klinikkollegiet gavs också uppgiften att fungera som patientombudsman på kliniken. I hans uppdrag skulle ingå att en gång i veckan besöka kliniken och efterhöra patienternas problem. Erfarenheter från denna verksamhet redovisas i Läkartidningen nr 31/72. Bl. a. kan utläsas att patienterna ansåg att detta lett till bättre kontakt. vilket lett till större förståelse för varandras ömsesidig patientens och personalens - problem. lnformationsutbytet, som tidigare upplevdes som mer enkelriktat från personal till patient, fungerade på ett helt annat sätt och i båda riktningarna. l Göteborgs och Bohus läns landsting bedrivs sedan år 1972 försöksverksamhet med patientornbudsrnan, anställd av landstinget. Försöksverksamheten bedrevs från början vid Mölndals Iasarett med 600 vårdplatser. Ärendena under ett års verksamhet. sammanlagt 95, gällde i huvudsak tre områden nämligen vården, personalen och administrativa frågor. Synpunkter och frågor om vården från patienter gällde i första hand den öppna vården vid distriktsläkarmottagning.jourcentral och mottagningar på lasarett. Personer inlagda på sjukhuset hade haft färre frågor. Ärenden som behandlats har bl. a. berört patienter som upplevt att de inte blir väl undersökta.att läkaren inte tagit tillräckligt många provyatt patienten inte fått behövlig information efter operation. Några patienter ansåg att de inte fått tillräcklig medicinering eller tillräcklig behandling. Den största delen av observationerna (47) gällde administrativa frågor om

Utredningspro/ekt och _lörsöksverksamhet 77

väntetider, remisser, sjukvårdens organisation och resursfrågor. En mer ingående beskrivning lämnas i patientombudsmannens redogörelse for försöksverksamheten åren 1972-1973 till landstinget (27.4.l973) samt i artiklar av Birgitta Wistrand: Patientombudsman vid Mölndals lasarett (Sjukhuset 12/72)resp. Patientombudsman-ettårs erfarenhet(Landstingens tidskrift 11/73). En annan form av kontaktverksamhet som också ägt rum vid Mölndals \ lasarett, till en början som försök, är informationsträff/ar med anhöriga till patienten. Som regel har inbjudits två anhöriga per patient, vilka fått träffa l representanter för personalen vid olika avdelningar. Information har lämnats om sjukvårdens målsättning och olika specifika vårdproblem. Verksamheten betecknas som ett värdefullt instrument för att förbättra kontakterna mellan anhöriga och vårdpersonal. (Redogörelse lämnas i Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor 7/72.) På Danderyds sjukhus har utvecklats en försöksverksamhet beträffande

i

l personalens attityder mot patienterna och om kraven på omvårdnad. Man har l ägnat intresse åt frågor om hur personalen skulle kunna aktivera patientkon-

l

l takterna, förstå patienten som individ. förstå sjukdomsprocessens eventuella l inverkan på patienten och förstå patientens reaktion på sjukhusmiljön. Man har for ändamålet dels haft särskild utbildningsverksamhet på avdelningsnivå, dels genomfört vissa intervjuundersökningar med patienterna via bandupptagningar. Patientintervjuerna har gällt mottagande på avdelningen, informationen om avdelningens rutiner och lokaler, kontakten med och bemötandet av avdelningens olika personalgrupper, informationen om sjukdomen och dess behandling.störningsmoment i miljön t. ex. buller. ljud, lukter samt behovet av sysselsättning under sjukhusvistelsen. Man har tillämpat en särskilt upprättad intervjuguide. (Se bilaga 4.) Man bedömer de hittills vunna resultaten av försöken som positiva och de har också lett till en hel del förändringar i organisation och rutiner. Bl. a. har förutom allmänna förbättringar i vårdmiljön, patientintroduktionen, kontakt- och informationsvägarna personal-patient och aktiveringen av patienterna förbättrats. Det betonas att forsöksverksamheten, som kan betecknas som en metod for att förverkliga patientinllytande, relativt sett varit foga kostnadskrävande. En utförligare redogörelse för forsöksverksamheten lämnas i Björk/öl: Kärnek. Qvarlander, Sjukhusdemokrati (sid. 95-100). En utredning om patient/öreningar och patientombttdsmän utfördes år 1973 inom Malmöhus läns landsting. De olika patientforeningarnas verksamhet, ekonomi och förhållande till sjukvårdshuvudmannen undersöktes särskilt. Det konstaterades bl. a. att utvecklingen på fiera håll gått långt och att det förelåg en påtaglig brist på överensstämmelse i status de olika föreningarna emellan. Förslag till normalstadgar för patientforeningar utarbetades ävensom vissa allmänna riktlinjer for deras arbete. Inom Göteborgs universitet, psykologiska institutionen, framlades år 1971 en licentiatavhandling Patientens och personalens attitydmässiga upplevelse av sjulntârdsmil/ött samtjörslagt till åtgärder av persona/administrativ karaktär. Undersökningen omfattar en kartläggning av patienternas och vårdpersonalens upplevelse av vården på somatiska vuxenkliniker vid ett centrallasarett, främst den psykologiska miljön och patienternas upplevda behov av kontakt

78 Utredningsprojekr och _fdrsöksverksamher

och information. Ett delmål var att utarbeta förslag till Förbättringar av administration och behandling. Detta föranledde interna diskussioner om Förändrade rutiner för att inom ramen for tillgängliga resurser få en mer positiv inställning hos patienter och vårdpersonal. Två läkare, Bertil Blomsredr och Bo Brismar genomförde âr 1971 en intervjuundersökning för att belysa informations/äger vid en kirurgisk poliklinik. Undersökningen finns refererad i Läkartidningen 6/1971. Författarna framhåller att for förhållandet mellan patient och sjukvårdssystem är helt naturligt av stor betydelse den information som patienten erhåller om sin sjukdom och åtgärder till följd av denna. informationens art och av ett flertal faktorer, dels av individuell art såsom omfattning påverkas läkarens attityd och patientens intresse för information, dels av specialitetens egenart och sjukvårdens lokala utformning. I undersökningen har kartlagts vem som ger information, informationens omfattning och patientens inställning till informationen. Patientinformationen i följande frågor undersöktes: diagnos, prognos, komplikationsrisker. beräknad vårdtid och beräknad sjukskrivningstid. Undersökningen omfattade 50 patienter och författarna reserverar sig för att materialets storlek inte medger några säkra slutsatser om resultatets giltighet. Vissa tendenser kan dock utläsas. Av följande tabell framgår det statistiska resultatet. inte vill oroas av Bl. a. påpekas att man fick ett intryck av att patienterna information om prognos och komplikationsrisker utan önskar överlämna hela ansvaret för bedömning och behandling till läkaren. Enligt författarnas mening tyder undersökningen på att det föreligger en avsevärd brist på adekvat information till patienterna, En försöksverksamhet med iriformationscentra/_för ör0n-. näs- och ha/ssjuka startade i Göteborg år 1969 under ledning av en läkare, A//Axe/sson, och två utredare från sjukvårdsförvaltningen, Per Olof Ranman och Bengr-Eric Nilsson. En utförlig beskrivning av verksamheten finns att läsa i “Sjukhuset 7-8/1971. Bakgrunden till försöket var den besvärliga kösituationen för den öppna öron-, näs- och halssjukvården i Göteborg. Man syftade till att ge de sjuka riktiga informationer genom direktkontakt med sjukvårdsorganisationen efter hänvisning från en informationscentral. Härigenom skulle det också vara möjligt att utjämna det varierande kötrycket på olika polikliniker.

Fördelning av patienter som ansett sig informerade med avseende på olika delar av utredning och behandling

5. Beräknad sjukskrivningstid 12 24

Utredningsprojekt och _försöksverksamher 79

Erfarenheterna från verksamheten har visat att det finns flera fördelar med en sådan informationscentral. Bl. a. innebär det för de sjuka en betydelsefull trygghetsfaktor att veta vart man skall vända sig för att få rådgivning om sin sjukdom, om kösituationen osv. Axelsson och Ranman framlägger i Läkartidningen 25/1971 också synpunkter på /äkarsekreleramas roll som kundmorragare och stöder sig på den undersökning som visar att kundmottagarna efter utbildning och med vissa hjälpmedel kan fördela de vårdsökande med avseende på vårdorsak och vårdbehov. Patienten känner sig väl omhändertagen redan vid den första kontakten med sjukvården genom att han får vederhäftig information om hur hans fall planeras in. Känslan av att vara väl omhändertagen är. hävdar författarna. för den vårdsökande sannolikt mer betydelsefull än ett aldrig så soñstikerat tekniskt beteende som dessutom ligger utanför patientens möjlighet att bedöma. Åren 1972-1973 utfördes på barnmedicinska kliniken. akademiska sjukhuset, under ledning av barnhälsovårdsöverläkare Claes Sandelin en undersökning med vars hjälp man ville belysa olika problem med anknytning till den öppna barnsjukvården. Från denna undersökning noteras vissa iakttagelser om _firäldrarnas upplevelser av kontakterna med vården. l undersökningen studerades bl. a. om negativa upplevelser av sjukbesöket visade något samband med egenskaper hos föräldrarna som civilstånd, ålder. antal barn. utbildning och socialgrupp. Det visade sig inte vara fallet. Negativa vårdupplevelser tycktes i stället vanligen bero på tydliga störningari kommunikationen med läkaren och annan vårdpersonal. Undersökningen bekräftade att ett sätt att allvarligt försämra kontakten med patienten är att använda ett svårbegripligt fackspråk. Ett annat sätt på vilket kommunikationen kan brytas är om patienterna upplever att vårdpersonalen inte vill ha någon personlig kontakt. Mest negativ var man till väntetidens längd (på sjukhuset). Hälften av föräldrarna. som omfattades av undersökningen. fick vänta mer än 100 minuter innan man träffade läkaren. Beträffande informationen om sjukdomen och dess behandling var 4 % av föräldrarna starkt negativa och 10 % svagt negativa. (Undersökningen refereras i Ronden 3/75.) Svensk sjuksköterskeförening tog år 1973 initiativ till en enkätundersökning för att klarlägga de problem, som finns för sjuksköterskor när det gäller handledning av elever. l undersökningen deltog 147 sjuksköterskor. därav 19 från öppen vård. Enkätformuläret innehöll vissa frågor som gällde problem kring palientkonrakr och informarion. 41 % tyckte att den egna utbildningen i patientpsykologi var tillräcklig för att de skulle kunna ge eleverna en god handledning. lnte mindre än 94 % av samtliga ansåg dock att en särskild utbildning i patientpsykologi för vårdpersonalen skulle vara värdefull. 64 % ansåg att den skulle vara mycket värdefull. En fråga gällde vilken eller vilka yrkeskategorier som var mest lämpade att handleda eleverna i patientpsykologiska frågor. Majoriteten (87 %)ansåg att handledningen i dessa frågor bör skötas av handledarna själva men i samverkan med experter. Man ser handledaren som företrädare för praktiken och experten som företrädare för teorin. 93 % instämde i att sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete i allmänhet

80 och

Utredningsprojekt _försöksverksamhet

som människor i ett socialt borde lägga ner mer tid och krafter på patienterna sammanhang med psykologiska problem. 63 % ansåg att läkarnas inställning har betydelse för hur patientpsykologisk problematik behandlas på avdel-

ningen. 56 % ställde sig tveksamma till om eleverna fick tillräcklig träning i att ge patienterna en adekvat och lättförståelig information inför provtagningar och ett par frågor gav belägg för att träningen i undersökningar. Ytterligare patientinformation t. ex. efter ronden är otillräcklig. Biträdande rektor Henny Olsson vid landstingets vårdskola, Örebro, har för ca ett år sedan företagit en enkätundersökning om attityder till sjulnwirdsarbete Svar från 200 befattningshavare inom sjukvården och och s/ztkvârdsstitdien lika sjukvårdsstuderande har bearbetats. Nära 90 % av de 400 många anser att de har alltför tid för patientkontakter. Ca tillfrågade begränsad hälften av respondenterna upplever brister när det gäller att ge äldre patienter omvårdnad. inte kan tillräcklig Drygt hälften anser att de av olika anledningar utföra sitt arbete tillfredsställande. Var fjärde uppger att de nästan aldrig gör i som de blivit lärda därför att de inte hinner med att tillämpa sina kunskaper det praktiska arbetet. Ca 80 96 upplever brister i sina färdigheter vad gäller att trösta och förklara för patienterna. Samma svårigheter upplevs i informera, kontakterna med anhöriga. Drygt var fjärde anser att patienten får dålig information om sin egen situation. En studie i patientinformation vid centra/lasarettet i Norrköping är rubriken på institutionen, universitetet i ett arbete som redovisats vid pedagogiska år 1975 av Kerstin Bjärkstedt. Elisabet Cedersand och Leif Häll. Linköping fungerade för Undersökningen syftade till att visa hur patientinformationen och tre särskilda patientgrupper och belysa vilka önskemål resp. patientgrupp dess informationsgivare hade beträffande patientinformationen. som omfattar ett begränsat material, genomfördes vid Undersökningen, centrallasarettet i Norrköping. De tre patientgrupperna utgjordes av patienter från kirurgiska kliniken. från opererade för gallsten hjärtinfarktpatienter kliniken med kronisk urinrörskatarr (uretrit) från medicinska och patienter kvinnokliniken. Sammanlagt 40 patienter intervjuades och 38 befattningshavare på de berörda klinikerna lämnade svar på enkäten. Den största delen av de patienter som tillfrågades svarade att de fått information om den egna sjukdomen. Även personalen ansåg till största delen att de ger information till patienterna om sjukdomen. av samtliga ansåg att informationen var Något mer än hälften patienter tillräcklig, medan en knapp fjärdedel av personalen ansåg att de gav med information. En fjärdedel av patienterna svarade att infortillräckligt mationen inte varit tillräcklig, medan nästan hälften av personalen uppgav att de inte ger tillräckligt med information. Dessa skillnader mellan patienternas får kontakt med och personalens uppfattningar antogs bero på att patienten som ur informationssynpunkt kompletterar varandflera befattningshavare, ra. En annan förklaring kunde vara att patienter och personal har olika uppfattningar om hur mycket information som bör ges. För personalen torde med information till patienten ha dock känslan av att inte ge tillräckligt upplevts som en påfrestning i yrkesutövandet. delen av patienterna önskade få information om den Den övervägande egna sjukdomen vilket förmodades sammanhänga med att berörda patient-

Ulredningsprojekr och _försöksverksamhet 81

grupper hade sjukdomar där informationen är av särskild betydelse. Resultaten av såväl patientintervjuerna som personalenkäten var att läkare tillsammans med sjuksköterska eller enbart läkare f. n. är den som ger informationen. Även när patienterna fick önska vilken eller vilka de ville ha som informationsgivare valde många av dem läkare eller läkare tillsammans med sjuksköterska. En stor del av personalen ansåg också att det är dessa personer som skall ge patientinformation. Samtliga patientgrupper informerades till stor del muntligt. Hjärtinfarktpatienter fick dock oftast även skriftlig information i form av en broschyr. Något mindre än hälften av de patienter, som önskade bli informerade, ville få denna information enbart muntligt, medan ungefär en tredjedel önskade både muntlig och skriftlig information. Utifrån de kommentarer patienterna gav i anslutning till intervjun önskade många patienter någon att tala med angående den egna sjukdomen. Detta antogs vara en av orsakerna till att patienterna i så stor utsträckning önskade muntlig information, enbart eller i kombination med andra informationssätt. Hälften av de befattningshavare, som besvarat enkäten,önskade informera både muntligt och skriftligt. Endast några få ville ge information enbart muntligt. Eftersom många av de tillfrågade informerats endast muntligt, visade denna undersökning ett inte tillgodosett behov av skriftligt informationsmaterial till patienterna. När patienterna fick uppskatta hur mycket de visste om den egna sjukdomen, behandlingen eller eftervården innan de sökte på sjukhus för sin sjukdom, angav en stor del av patienterna att de visste ganska litet eller inget alls. Gallstenspatienterna hade dock i större utsträckning än övriga patientgrupper angivit att de visste mycket eller ganska mycket. Denna skillnad antogs bero på att gallsten är en vanligare sjukdom än både hjärtinfarkt och kronisk urinrörskatarr och att många gallstenspatienter dessutom kunde ha fått information om sin sjukdom av någon i sin nära omgivning, som också haft gallstensbesvär. Vid patienternas uppskattning av den egna kunskapen beträffande hur man skall sköta sig resp. vid vilka sjukdomstecken man skall söka läkare på nytt, var det många som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Gallstenspatienternas resultat på kunskapsprovet visadeenjämn spridning av de individuella poängsummorna utan några ytterlighetsvärden. Ingen av patienterna visste alltså extremt litet och ingen visste heller allt. Resultaten av hjärtinfarktpatienternas kunskapsprov visade en spridning från extremt låga poäng till tämligen höga. Detta antogs tyda på att kunskaperna om den egna sjukdomen hos denna patientgrupp varierar högst betydligt mellan olika patienter. Större delen av hjärtinfarktpatienterna hade dock något över hälften av antalet möjliga poäng. Behovet av hälso- och sjukvârdsforskning har på senare år påtalats av olika intressenter i hälso- och sjukvården. Detta har uppmärksammats av bl. a. universitetet i Linköping, som planerar att genomföra ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt under temat Hälso- och sjukvården i samhället”. Inom ramen for detta projekt kommer att tas upp individens informations- och kontaktproblem. Infor projektplaneringen har understrukits vikten av att man studerar samspelet mellan personal-patienter-anhöriga med tonvikten

82 och

Utredningsprqjekt _försöksverksamhet

om alternativa vårdorganisationers möjlighet att lagd på undersökningar behov av trygghet och integritet. med beaktande av tillgodose patienternas personalens krav på god arbetsmiljö och drägliga arbetsförhållanden.

7.4 Attitydundersökningar

Man skiljer på i princip tre typer av attitydundersökningar och problem förknippade med dessa. Det huvudsakliga syftet med en attitydundersökning av opinionsundersökningskaraktär är att klarlägga individens uppfattning analyser utan beskriver enbart vad just då. Man gör oftast inga djupare individerna Vid en attitydundersökning av vetentycker vid detta tillfälle. karaktär är syftet att analysera olika individers uppfattning under skaplig olika betingelser, dvs. attitydens olika delar bör belysas. Den tredje typen. även den av vetenskaplig karaktär. karaktäriseras främst av att resultaten återförs till deltagarna for analys. Skillnaden mellan denna typ och den andra i stället for forskarna föreslå typen kan sägas vara den att man låter deltagarna lösningarna. Attitydundersökningar har på senare år börjat vinna insteg i sjukvården och vi skall nedan redovisa ett antal fall där sådana genomförts. Vi vill emellertid först erinra om några utredningar som gjorts for att pröva tillämpbarheten av attitydundersökningsformen inom sjukvården. 1970 framlade vid Handelshögskolan i Vårterminen ett par studerande Stockholm (Bengt Andersson, Per Göthberg) ett arbete Artitydmämingar på sjukhus - en provundersökning. Syftet var att finna ett bra sätt att fråga och vissa företeelser i sjukhuspatienter hur de upplever sjukhusvistelsen De sjukhusmiljön. En provundersökning genomfördes på Nacka sjukhus. metoder som prövades var enkät på sjukhuset, enkät i hemmet efter standardiserad intervju på sjukhuset. ostrukturerad sjukhusvistelsen. gav det bästa resultatet. Av enkätintervju på sjukhuset. lntervjumetoden metoderna var den hemsända varianten den som lyckades bäst. En annan uppsats från samma skola år 1971 S/ukhuspatientens upplevelse av sin situation utgörs av en studie av den ostrukturerade intervjumetoden (Annika Bergenheim). Författaren. som också hade patienter på Nacka sjukhus som undersökningsobjekt. anser att den ostrukturerade intervjumetoden ger en mycket innehållsrik bild av hur patienten upplever sjukhuset. Undersökning av patientattityder år 1974 är namnet på en uppsats av Birgit Johansson och Mona-Britt Moback, Stockholms universitet. Ett försök genomfördes på en läkarstation for att utröna möjligheterna att genom patientintervjuer få patientens syn på de insatta sjukvårdande åtgärderna och för att få klarlagt om patienten på så sätt kan tillföra sjukvården något väsentligt. Spri har givit ut råd 1.1 Attitydundersökningar som medel/ör organisations- (1972). En modell beskrivs för att genomföra och utveckling inom sjukvården följa upp attitydundersökningar för personal och patienter. Undersökningar som visar vilka problem och önskemål personal och patienter har. löser i och men är ett led i organisationsutvecklingen. Först då for sig inga problem resultaten återförs till deltagarna, som på denna grundval diskuterar och

och .försöksverksamhet 83

Urredningsprojekt

försöker komma fram till lösningar på problemen, får attitydundersökningen betydelse heter det i publikationen. Avsikten är att sjukvårdshuvudmännen skall kunna använda publikationen som en handbok. l samarbete med psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet genomfördes åren 1967-1969 en arrirydundersökning vid Uddevalla lasarett. Som primära intressenter i sjukvården utgick man från patienter och personal. Det framstod som önskvärt att klarlägga hur patienten upplever sin situation på lasarettet, speciellt beträffande allmän service och information. Eftersom denna attitydundersökning var den första i sitt slag med en så bred målsättning lämnas här, för att möjliggöra jämförelser, en relativt sett mera utförlig redogörelse hämtad från tidskriften Sjukhuset 7-8/1970. Mot bakgrund dels av ett ökat företagsdemokratiskt tänkande. delvis utvecklat i det av Iandstingsförbundet utarbetade personalpolitiska programmet. dels av en beräknad krissituation, vid rekrytering av vissa personalgrupper. framstod också behovet av en kartläggning av personalens attityder som både önskvärd och nödvändig. Det huvudsakliga syftet med undersökningen skulle vara att klargöra inom vilka områden patienter och personal intar negativa attityder. Därefter skulle en analys av dessa bristområden företas och förslag till förbättringar initieras och genomföras.

För att få en fackmässig undersökning inleddes samarbete med psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet där en forskningsgrupp bestående av 3betygsstuderande under ledning av laborator Sigvard Rubenowitz tillsattes.

Forskargruppens målsättning för projektet uttrycktes: Undersökningen syftar till att klarlägga i vilken utsträckning man genom förändrade personaladministrativa rutiner skall kunna öka patienternas trivsel och upplevelse av att de får rationell vård. Förändringarnas effekt på personalkategorier som elever. biträden. undersköterskor. sjuksköterskor och läkare skall samtidigt studeras.”

Huvudsakligen följande negativa attityder från patienternas sida konstaterades. - det finns för få möjligheter att samtala med läkaren i enrum -det är obehagligt att få sitt tillstånd diskuterat av läkarna då andra patienter hör på - man får veta för litet om den medicinska behandlingen och om behandlingstider och dylikt. Dessutom ansåg patienterna (speciellt korttidspatienter) i viss grad att allmän information och personalens tid för personlig patientvård var otillräcklig. Personalen hade i stor omfattning samma ovanstående negativa attityder vad avser patientens kontakt- och informationsbehov. l övrigt framkom huvudsakligen att -arbetstidsförkortningen medför att patienterna får sämre vård -vårdarbetet skulle väsentligen underlättas om läkaren informerade all personal på avdelningen om patienternas tillstånd -man får för lite information om vad som händer på sjukhuset utanför den egna avdelningen. För bearbetning av resultaten lät sjukhusledningen tillsätta fyra olika arbetsgrupper.

84 Utredningsprojekr och

_försöksverksamhet

l grupperna deltog företrädare Förolika personalkategorier vilka utsetts i samråd med fackForeningarna sarnt representanter För forskningsgrupp och administration. Målsättningen För grupperna var att på grundval av attitydundersökningen få fram Förslag till Förändringar och Förbättra rutiner av administrativ och behandlingsmassig karaktär.

De Förslag som sålunda framfördes sammanfattas som Följer.

Pa rienrin/brmarion -översyn av informationsbroschyr och inFörande av systematisk utdelningsrutin - inForande av “checklista För avdelningssköterskornas information till patienter -inforande av informationsbroschyr till patienter angående röntgenundersökningar och narkosbehandling samt utdelningsrutin för dessa -översyn av informationsrutiner För operationsprogram mellan Centraloperation och de olika avdelningarna.

Pariemkonrakr - införande av läkarexpeditioner på vårdavdelningarna För att möjliggöra en utökad kontakt mellan läkare och patient - Försöksverksamhet med sittrond For att undvika medicinska diskussioner m. m. vid patientbädden - utökad rapportgivning från läkare och avdelningssköterska till övrig vårdpersonal For att underlätta vårdarbetet. systematisering av rapportgivningen.

Persona/information -inForande av ett allmänt informationssystem med olika informationspunkter För spridning av information från sjukhusledning. Foretagsnämnd m. m. ledningskonferens överläkarkonferens (sjukhusdirektör-överläkare) underläkarkonferens (sjukhusdirektör-underläkare) Foreståndarkonferens (Foreståndaravdelning-sjukhusdirektör) klinikkonferens (Föreslåndaravdelning-avdelningssköterskor) avdelningskonferens (avdelningssköterskor-»samtlig personal) utbildningskonferens (Föreståndaravdelning-sjuksköterskeskola m. ll.) -allmänna avdelningskonferenser För all personal under ledning av avdelningssköterska (informell form minst en gång per månad i anknytning till klinikkonferens) - utarbetande av ny informationsbroschyr för nyanställd personal - utökning av information i den interna personaltidningen - utarbetande av informationsblad från serviceavdelningarna -information i utställningsform från centralFörrådet m. fl.

Personal-arbetsledning - medicinska avdelningskonferenser under medverkan av läkare För information om behandlingsrutiner. patientinformation m. m., informella diskussioner isamband med kaffepaus -framarbetande av “metodbok i samråd mellan sjukhus och utbildningsinstanser -genomgång av befintliga anvisningar på avdelningar, t. ex. från sjukhusledning. personalavdelning. röntgenavdelning och dylikt - inForande av introduktionsverksamhet i organiserad form med prioritering av extra personal

Urredningsprojekr och _lörsöksverksamhet 85

- tillsättande av AV-grupp för utredning av möjligheterna att utnyttja ljudband. film, lTV m. m. i informations- och utbildningssyfte för vissa grupper -försöksverksamhet med så kallad team nursing for Förbättring av patientkontakt och utbildning m. m.”

l viss utsträckning får en undersökning av denna typ betraktas som ett komplement till ett otillräckligt informationssystem. Undersökningsresultaten visar också klart på det otillfredsställda behov av allmän och medicinsk information som upplevs av såväl patienter som personal. l samarbete mellan Spri och landstinget genomfördes år 1970 en attitydundersökning på Västerås lasarett. vilken resulterade i en rapport Vad rycker patienter och personal om Västerås centra/lasarett. Rapporten är en sammanställning av svar på ett antal frågor som ställts till 1 854 anställda och 152 patienter. Omkring 70 % av patienterna ansåg att de själva kunde påverka behandlingsresultatet. l de kommentarer intervjuarna fick antyds dock att många menar att denna medverkan i första hand innebär att lyda läkarens råd och anvisningar. Denna passiva attityd avspeglades också i att nästan hälften av patienterna kände sig som om de besvärade personalen när de kallade på någon. Svårigheten att få kontakt med personalen var också påtaglig av intervjusvaren att döma. Enligt personalintervjuerna var det bl. a. utmärkande for sjukhuset att så många andras arbete griper in i de egna arbetsuppgifterna att man har små möjligheter att påverka sin egen arbetssituation. Patienternas och personalens uppfattning om hur informationen fungerade var klart negativ. Synpunkter från patienter och personal redovisas i rapporten Lângridsvården i Värmlands län, som utförts av Lars Fällman, Sven Ove Johansson och Kjell Mal/steril. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet (1973). Det övergripande syftet med undersökningen var att få patienternas och personalens synpunkter på utformningen av långtidsvården inom kliniker och sjukhem som underlag for planering och utformning av denna vårdgren i framtiden. Rapporten som är mycket omfattande bygger på intervjuer med sikte på de fysiska, medicinska, sociala, organisatoriska och psykologiska miljöerna med relativt fördjupade analyser och utvärderingar. Här skall endast några av frågeställningarna redovisas.

“Informationen till patienterna vid inskrivningen vid sjukhemmen tycks inte fungera tillfredsställzinde. Endast ll procent av de intervjuade säger sig ha fått någon information över huvud taget. Ytterligare 21 procent tycker att de borde fått information och helst av allt tycker man informationen borde bestått i en genomgång av regler. rutiner och sjukhemmets lokaler. Vid intervjutillfzillet säger sig dock 71 procent av de tillfrågade ha god reda på vad som händer på sjukhemmet. medan 19 procent inte tycker att de har det. Om sin sjukdom säger sig 73 procent känna till tillräckligt. medan l7 procent inte tycker att de gör det. Hälften av de senare säger att de blir oroliga av att inte känna till nog mycket om sin sjukdom, men även vissa av de som känner till sin sjukdom säger att de blir oroliga. eftersom de tycker att de vet for mycket.”

Vidare fann man i personalintervjuerna att informationen till personalen om patienterna var mycket bristfällig.

86 och

Utredningsprøjekt _försöksverksamhet

Utredningen ställde också vissa frågor om sjukhusdemokrati och patientförening. Endast ca 50 96 av patienterna redovisade någon uppfattning härom. 26 % var positiva till en patientförening medan lika många inte var det. En enkätundersökning, Vår sjukvård, om allmänhetens inställning till hälso- och sjukvården i Stockholms län utfördes år 1974 och omfattade l 174 individer. kunskaperna om Frågorna gällde bl. a. sjukvårdsinformationen, landstinget och om landstingskatalogen, vart de vänder sig och vart de skulle vilja vända sig om de blir sjuka och vad de tycker är bra eller dåligt i sjukvården. Förvånansvärt många, 86 % . visste att de fått en landstingskatalog. Nästan hälften av de tillfrågade hade också använt katalogen. Sjukvårdsupplysvar däremot okänt för 3 av 4 landstingsbor. Ändå ningens telefonnummer än att slå i tyckte många att det skulle vara lättare att ringa efter en upplysning en katalog (som är lätt att hitta i, enligt dem som använt katalogen). Artiklar och annonser om sjukvård lästes ofta av de intervjuade. Men det stod inte Man ville veta mer om upptagningsområden, dvs. vilket tillräckligt mycket. som är “mitt om hur sjukvården skall se ut i framtiden. hur man sjukhus, undviker att bli sjuk och vad ord som anamnes, somatisk vård, recidiv osv. hem i brevlådan, i andra hand betyder. Allra helst ville man få informationen genom att ringa en upplysning och slutligen genom annonsering i pressen. Enkätundersökningen hade delats upp i två delar; en informationsdel och [den senare frågades efter den intervjuades inställning till olika en attityddel. slag av sjukvårdsservice. 1 valet mellan att gå till en privat eller till en allmän mottagning föredrog de flesta den privata därför att väntetiderna är kortare, kontakten mer personlig och man är mindre än på den allmänna mottagningen. Det var anonym samma skäl som gjorde att flertalet valde en distriktsläkarmottagning framför en sjukhusmottagning. Men här var skillnaderna inte så stora som mellan allmän och privat läkarmottagning. På frågan om man kände till någon landstingspolitiker från den egna kommunen var det bara 13 % som svarat. Allra sist ombads de intervjuade att skriva fritt om vad de tyckte var bra eller dåligt inom sjukvården. Mer än hälften passade på att prisa eller kritisera sjukvården allt efter erfarenhet. l mer än en tredjedel av svaren påpekades de 1 många svar efterlyste man mer långa köerna och de långa väntetiderna. personal, bättre kontakt mellan personal och patient samt mer tid för samtal. läkare Några hade skrivit om hur besvärligt det kan vara att inte träffa samma vid återbesök. att inte bli informerad om sjukdomen eller behandlingen. Även i Skaraborgs län har man genom två intervjuundersökningar sökt skaffa om allmänhetens åsikter om sjukvården. År 1972 sig kunskaper sålunda en undersökning bland länets invånare i åldern 18-70 genomfördes med 579 personer. Resultatet redovisades i en år genom telefonintervjuer rapport Kunskaper och åsikter om sjukvården. Den andra undersökningen år 1975 och hade till syfte att klarlägga hur informerade länets genomfördes skall invånare är och på vilket sätt de önskar att den fortsatta informationen meddelas. 582 personer deltog. I Uppsala län har också utförts en liknande undersökning Säg vad du vill,

SOU l977:66 Utredningsprojekr och _försöksverksamher 87

som omfattar l 085 svar. l serien Socialstyrelsen redovisar har i början på detta år utgivits Attityder till sjukvården (197721). Skriften som har författats av undersökningsledaren Göran Ej/errsson lägger fram resultaten av en enkätundersökning om vad befolkningen i Dalby läkardistrikt anser i olika sjukvårdsfrågor. Enkäten besvarades av 767 personer. Författaren gör en slutkommentar och framhåller bl. a. att ”den mest entydiga slutsats man kan dra av denna studie är att krafttag nu måste tas för att förbättra kontinuiteten i läkarkontakten och då framför allt inom primärvården. Han understryker vidare de skillnader som förekommer mellan olika åldersgruppers inställning till flera företeelser inom sjukvården och pekar på att de yngsta åldersgrupperna är betydligt mer kritiska än övriga åldersgrupper. Ett särskilt avsnitt i boken behandlar hur befolkningen nås av den information om sjukvården som ges genom olika kanaler och hur man tillgodogjort sig denna. l stora drag ger undersökningen vid handen att fyra av tio personer är nöjda med informationen medan lika många anser den vara otillräcklig. Inom Spri har nyligen påbörjats ett projekt 3049 Trygghet och mänskligheti värden - en studie om patienters och personalens behov. krav och upplevelser. Projektet skall ge underlag för förslag om genomförande av praktiska åtgärder avseende patientens förhållanden relaterade till personalens behov, krav och upplevelser i sin arbetssituation. Bl.a. ställs fråga om inte mänskligare sjukvård går att åstadkomma utan att ökade personalresurser sätts injust för att bereda patienterna mer kontakt med personalen. Studien inleds med en bred probleminventering i ett landsting för att sedan följas av en intensivstudie där projektet läggs upp som ett program för att stödja och sprida patientorienterad organisationsutveckling på kliniknivå, dvs. praktisk utveckling av omvårdnaden med särskild hänsyn till patientens kontaktbehov, trygghet och integritet. En översyn pågår mot en bättre samordning av myndigheternas informationsgivning till medborgarna. Socialkatalogen som ges ut av socialdepartementet för att ge medborgarna hjälp att söka information inom det sociala området är föremål för diskussion om den framtida utformningen. Bl. a. diskuteras möjligheten att utvidga innehållet att gälla andra serviceområden än det sociala. Bland företrädare hos landstingen har länge funnits ett önskemål att anpassa informationen i katalogen till lokala behov. Försöksverksamhet med samordnade lokala servicekataloger pågår inom några län,

bl. a. Östergötlands och Malmöhus lnom ramen för ett av Nämnden för

samhällsinformation (NSI) finansierat projekt kallat Social samverkan i Linköpings kommun har landstinget, primärkommunen samt olika statliga myndigheter givit ut en gemensam katalog kallad Bra att vera om samhällsservice iLinköping. Sedermera har motsvarande katalog utgivits för övriga elva kommuner i länet som ersättning för Socialkatalogen, landstingskatalogen och resp. kommuners informationsskrifter. Försöket utvärderas av NSl. I Malmöhus län siktar försöket mot en liknande samordning med dessutom försäkringskassan som arbetspartner.

88 Urredningsprojekr och .försöksverksamhet SOU l977:66

7.5 Relationerna mellan patienter och personal

Vi har tidigare framhållit att många forskare vid studium av sjukhusets använder betraktelsesätt och ser

organisationsstruktur sig av ett sociologiskt

sjukhuset som ett socialt system. Det innebär att det mellan de individer som befinner sig på sjukhuset- såväl patienter som personal- existerar ett nät av sociala relationer. Man kan även uttrycka det så, att individerna i sjukhuset tilldelas bestämda roller. De sociala relationerna mellan individerna bestäms av olika faktorer. De viktigaste relationerna är de som berör auktoritetsforhållanden. dvs. den ordning som gäller för beslutsfattandet. och de därmed förknippade kommunikationsförhållandena. Inom sjukhusen har relationerna mellan personal av olika kategorier och mellan dessa och patienterna, framför allt tidigare, utmärkts av en auktoritär-hierarkisk struktur. Detta har ofta fått som konsekvens social distans, bristande samarbete, svårigheter för gruppsamverkan och kommunikationssvårigheter. Ett flertal in- och utländska utredningar inom det sjukhussociologiska området bekräftar vad här ovan sagts. I synnerhet när det gäller uppfattningen att de markerade statusskillnaderna verkar kommunikationshämmande och kan ha negativa konsekvenser för patienterna är samstämmigheten så gott som hundraprocentig. Som ett exempel på sådana resonemang som avses citerar vi ett avsnitt ur Därmed visar vi också att dessa Menralsjukhztsens personalørganisarion. problem, som tilldrar sig ett så stort aktuellt intresse, inte varit helt obeaktade tidigare. Denna utredning publicerades nämligen redan år 1963 (SOU 1963:24). “När man behandlar kommunikationen mellan olika positioner och de individer som innehar positionerna så kan man skilja mellan tre olika aspekter: a) mängden av kommunikation. dvs. hur ofta och hur mycket det förekommer kommunikation mellan befattningshavarna; b) kommunikationens riktning, dvs. om kommunikationen endast går i en riktning. uppifrån och ned ien hierarki i form av ordergivning,eller om den aven går nerifrån och upp. Härtill kommer den kommunikation som går sidledes: c) kommunikationens innehåll. vad är det som förmedlas?” l samma betänkande tas även upp kommunikationen mellan läkare och övrig och det hävdas bl.a. att bristande kommunikation kan bli vårdpersonal normbildande och få den effekten, att kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienterna får samma utformning. Därmed minskar läkaren sina egna möjligheter att påverka patienterna. Bristen på kommunikation mellan läkare och den övriga personalen kan få en hel serie följder, framhålls det i betänkandet. Betänkandet tar sikte på förhållandena inom ett mentalsjukhus, men slutsatserna torde i många hänseenden ha relevans också för andra typer av sjukhus.

“l. Personalen diskuterar ej tillräckligt patienterna och deras beteende med läkaren, som därför ej i tillräcklig grad kan delge dem sina intentioner. För personalen åir det då enklast att bete sig så, att det skapas så få problem som möjligt. Detta kan uppnås genom att man minskar kontakten med patienterna och koncentrerar sig på uppgifter. som ger mera påtagliga resultat for en själv och i den övriga personalens ögon. t. ex, städning.

Urredningsprojekt och _försöksverksamhet 89

2. Bristen på kommunikation kan även leda till uppkomsten av missförstånd. Dessa missförstånd i sin tur kan skapa irritation. Som konsekvens minskar då ofta kommunikationerna ännu mera. 3. Personalen håller sig strängt till regler och bestämmelser. följer t. ex. arbetsschema utan att fråga sig, varför dessa regler finns. och om de främjar behandlingen av patienterna. En sådan byråkratisk attityd är även ett hinder mot att man varierar beteendet gentemot olika patienter och behandlar dem på ett individuellt sätt. 4. Personalen utför läkarens order. även om den ej helt förstår dem och inte omedelbart kan sätta dem i förbindelse med patienternas beteende. 5. Bristen på kommunikation kan påverka personalens motivation för arbetet. Detta innebär att i stáillet för att man engagerar sig i arbetet, så kan det uppstå bristande intresse. likgiltighet. frånvaro från arbetet osv. Brist på kommunikation kan leda till besvikelse. och denna i sin tur till aggressivitet mot såväl medarbetare som patienter.”

7.6 Arbetsorganisation

Under detta avsnitt avser vi att i korta drag redovisa vissa utredningar och försök av arbetsorganisatorisk karaktär som i förlängningen kan bedömas ge bieffekter av betydelse för strävandena mot bättre kontakt- och informationsforhållanden for patienterna. Att inte lå träffa samma läkare som vid tidigare besök, att inte få träffa sin “egen” läkare eller att inte ha någon egen läkare att vända sig till är olika uttryck for missförhållanden som särskilt de senaste två åren diskuterats i sjukvårdsdebatten som frågor om palienI-Iäkarkorztirztlilel. Sveriges läkarförbund framlade hösten 1975 resultatet av en inom förbundet gjord översiktlig studie av denna problematik. len promemoria har förbundet sammanfattat flertalet orsaker till den bristande kontinuiteten och anvisat olika vägar att nå förbättringar. För ett antal olika organisationsmodeller,som tillämpas på olika håll i landet och som alla synes ha bidragit till en förbättrad patient/läkarkontinuitet. lämnas en beskrivning i promemorian. Förbundet förordar inte någon allmänt användbar modell utan understryker att lösningar måste lokalt prövas och arbetas fram med beaktande av de lokala förutsättningarna. Förbundet föreslog att man lokalt utser s. k. kontinuitetsgrupper i samråd med läkarförbundets lokalföreningar och resp. huvudman. Dessa forslag har hörsammats i påfallande stor utsträckning över landet. lnom Spri läggs också ner ett omfattande utrednings- och forskararbete på området inom ramen for ett utredningsprojekt angående utveckling av vårdplaneringen. Socialstyrelsens forskningsavdelning vid vårdcentralen i Dalby, som genomfört en attitydundersökning beträffande hälso- och sjukvården i Dalby läkardistrikt, påvisar att kontinuiteten i läkarkontakten är det som värderas högst hos befolkningen. Gruppvärd är ett alternativ till den funktionella specialiseringen och har på olika håll och i olika former prövats sedan 1970-talets början. Denna form av arbetsorganisation innebär i princip en decentralisering av arbetsuppgifter och ledarskap. Medlemmarna i en grupp svarar tillsammans för vården av vissa patienter och för det arbete som är relaterat hartill. På detta område har många sjukhus och sjukvårdshuvudmän ävensom Spri kommit ganska långt med försök och gruppvården är också på sina håll väl etablerad. Den ger också

90 Utredningsprojekt och försöksverksamhet

en bra grund för mera demokratiska arbetsformer. Från patientsynpunkt har erfarenheterna hittills varit mycket positiva och bl. a. givit vid handen att vården blir mer individualiserad med rikligare och sakligare information till patienten om sjukdomen och faktorer som påverkar den. Forskargruppen for kommunikationspsykologi vid Umeå universitet har lagt upp planer för ett projekt inriktat på studier avgrupporienterac/ vård. Detta har föregåtts av en förstudie som bl. a. visat att gruppvård kan medföra en förbättrad kontakt och kommunikation för både patienter och personal. En grundligare studie av dessa effekter ingår i planerna. Ett motsvarande arbete utförs inom Spri i samarbete med flera huvudmän. Vi har under kapitel 6.8 redovisat innebörden av begreppet vårdprogram och angivit att vårdprogrammen efter viss överarbetning möjligen kan användas som medicinskt informationsmaterial för patienter. Utvecklingen av vårdprogram genom utredningar och försöksverksamhet pågår inom Spri i samverkan med flera huvudmän. l takt med denna utveckling förväntas framställningen av den skriftliga patientinformationen öka, dvs. den information som skall underlätta för patienten att förstå innebörden av den aktuella sjukdomen och förbereda sig för olika provtagningar och behandlingsåtgärder. Försöksverksamhet med parienrvärdinnor/ -värdar inleddes i Västernorrlands läns landsting år 1974 med 24 för ändamålet inrättade tjänster. Till grund för verksamheten låg en promemoria med förslag beträffande rekrytering, arbetsuppgifter och utbildning för denna nya personalgrupp. Efter ca ett års försök lämnades en rapport över en uppföljning av verksamheten. Denna rapport grundade sig delvis på en enkätundersökning som gjorts bland patienter. patientvärdinnor och vårdavdelningspersonal. Rapporten utvisade att denna personalgrupp fyllde många för patienterna tidigare eftersatta behov och var också allmänt accepterad av vårdavdelningspersonalen. Även Stockholms läns landsting har efter en ingående utredning inrättat sjukhusvärdinnetjänster med delvis andra arbetsuppgifter än som gäller för värdinnorna i Västernorrland. Under påverkan av utvecklingen i de båda ovannämnda landstingen har ytterligare några landsting påbörjat eller planerat motsvarande verksamhet. lnom Spri och i samverkan mellan Spri och olika sjukvårdshuvudmän bedrivs ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete beträffande olika medicinska och administrativa irz/brmarions- och rapporteringsrtzriner som berör patienterna. Denna verksamhet har pågått nâgra år och avsatt förslag, som prövas hos olika huvudmän. Som exempel kan nämnas en Spri-rapport 18/69 Medde/anderurinez- läkare - disrriktssköterskor som redovisar förslag till rutiner för att förbättra kommunikationerna mellan öppen och sluten vård, främst mellan läkare och distriktssköterska. Förslagen grundas delvis på enkäter. vilka visade att meddelande från läkare till distriktssköterska lämnades i mindre än 40 % av de fall, där patienten besökt distriktssköterska på anmodan av läkare. Frågorna hade aktualiserats av Svensk sjuksköterskeforening som efterlyste effektivare kommunikationsvägar i båda riktningarna mellan läkare, främst sjukhusläkare. och distriktssköterska bl. a. med hänsyn till betydelsen av kontinuitet i vården när patienten överfördes från sjukhusvård till

Utredningsprojekt och ,försöksverksamhet 91

hemsjukvård. De förslag till meddelanderutiner som rapporten omfattar avser kommunikationen i båda riktningarna, alltså även den information som distriktssköterska har om den patient som skall läggas in på sjukhus. De flesta förändringar som vidtas beträffande vårdpersonalens arbetsmiljö får också konsekvenser för patienterna. Vi har tidigare understrukit detta samband. I dagens läge riktas på olika sätt uppmärksamhet på sjukhuspersonalens arbetsmiljö och en omfattande utredningsverksamhet pågår på olika håll. Sedan drygt ett år tillbaka pågår vid psykologiska institutionen. Stockholms universitet, ett forskningsprojekt om sjukhusets psykosociala arbetsmiljö. l detta projekt räknar man med att bl. a. kunna påvisa de fördelar, som en annorlunda vårdorganisation grundad på mer demokratiska arbetsformer förväntas få för patientens vårdsituation. bl. a. när det gäller kontaktfrågor och patientaktivering. Projektet utförs i nära samarbete med läkarforbundet, kommunalarbetareförbundet, sjuksköterskeföreningen. socialstyrelsen och landstingsförbundet. Ett annat projekt med arbetsmiljöinriktning redovisas i publikationen Att utveckla arbetslag - ett försök med nya arbetsformer vid Skene lasarett. Rapporten syftar till att redovisa några erfarenheter hur man i samarbete med samtliga personalkategorier inom ett sjukhus kan ändra vårdorganisationen. Erfarenheter har vunnits om nya arbets- och samarbetsformer när hela arbetslaget uppnår en bättre arbets- och vårdmiljö. I en rapport 4015 Funktionskrav beträffande teletekniska kommunikationer inom vårdavdelning har Spri särskilt studerat kraven på sådana kommunikationer ur patientens synvinkel. Det kan noteras att man bl. a. varnar för att de personliga kontakterna mellan patienter och personal kan minska om man infor alltför avancerade system.

8 Brister i nuvarande förhållanden och

motiv för ökade insatser

8.1 Principiella utgångspunkter

Vi anser att informationsproblemen inom hälso- och sjukvården som regel inte är speciella för detta område utan speglar problem som man kan möta på många håll i samhället. De har under senare år kallats för olika saker som rotlöshenalienation och liknande och antas bero på bl. a. att vi numera lever i större, mera sammansatta kollektiv som är mindre inriktade på den enskilda människans känslor och villkor än tidigare. Många förklaringar till utvecklingen och förslag till förbättringar har förts fram i den allmänna debatten. l den mån de inte direkt berör hälso- och sjukvården har vi inte gått närmare in på dem. Vi vill ändå påminna om dem eftersom lösningen på många av problemen inom hälso- och sjukvården torde få sökas i den allmänna samhällsutvecklingen. Det gäller frågor av typen hur man bygger ett demokratiskt samhälle. hur man fostrar för gemenskap och gemensamt ansvar för varandra. mål och innehåll för skolan och annan utbildning osv. De tekniska Förutsättningarna för informationen. val av media och budskapets utformning bör prövas i särskild ordning av specialister. Vi har därför inte gått närmare in på dessa frågor. Det är patienten själv som avgör om han skall underkasta sig viss vård eller behandling. Självklart bör han också ta del i de diskussioner som måste föras om vilken typ av vård eller behandling som bör ges. För att kunna göra detta måste patienten vara upplyst om förutsättningarna för vården, planerade och vidtagna åtgärder m. m. l vårdarbetet måste information till och från patienten ingå som en integrerad del. Informationen är på samma sätt som vårdpersonalens insatser av avgörande betydelse för utredningen och behandlingen. Saknas information eller ges den bristfälligt är risken stor att vårdinsatsen blir bristfällig, t. ex. genom att felaktig behandling sätts in. Det är uppenbart att detta principiella och delvis teoretiska resonemang inte kan leda till den praktiska slutsatsen att någon behandling inte får sättas in förrän patienten är lika insatt som läkaren i de medicinska problem som rör patienten. Men resonemanget gäller i princip ändå. Situationen skiljer sig inte från många liknande i livets olika skeden och på samhällets olika områden utanför sjukvården. Vi får ofta experthjälp men fattar själva beslut om våra angelägenheter. Den inställning vars principiella förutsättningar vi nu redovisat råder inte

alltid inom hälso- och sjukvården.

Många skulle nog snarare säga att det ofta

94 Brister i . .

nuvarande/örhällanden.

förefaller vara tvärtom. Patienten tas om hand, får överlämna sig till läkaren och de andra vårdarbetarna och tror sig inte kunna göra eller gör i vart fall inte är bör detta anspråk på att bli insatt i vad som pågår. Oavsett hur vanligt det ändras - både hos patienterna och hos vårdpersonalen. För att synsätt åstadkomma krävs arbete på många håll, i formuleringen av förändringen vårdens mål och uppbyggnaden av dess organisation, i den allmänna undervisningen ,i utbildningen av vårdpersonalen osv. Särskilt betydelsefullt blir arbetet inom den lokala organisationen med den personal och de patienter det gäller. Att patienterna får delta i beslut, liksom i det arbete som föregår och som av beslut, bör medföra effekter på patientens och blir följden positiva personalens engagemang och självkänsla. uppfattning av den egna rollen och och mänskliga för medverkan och de yrkesmässiga förutsättningarna inflytande. Vi utgår ifrån att detta i sin tur ökar kraven på att få, viljan att ge och förmågan att ta emot upplysningar. Detta gäller både patienter och vårdpersonal. Det kan inte uteslutas att den utveckling vi skisserat med bättre informerade leder till att personal och andra resurser kommer att patienter kunna utnyttjas bättre än f. n. Man bör vidare kunna räkna med att vården av en välinformerad patient får mera varaktig effekt. Den kommer säkerligen också - och det är inte minst viktigt - att av den enskilda människan upplevas som en bättre vård.

8.2 Expertgruppens

synpunkter

8.2.1 Informations/frågorna i organisarions- och planeringsarbelel

Relationerna mellan hälso- och sjukvården och allmänheten, dvs. samhället utanför utmärks delvis av att själva sjukvårdsorganisationen är vården, obekant för många. Det är nödvändigt att insatserna ökas för att tämligen förbättra kontakten mellan hälso-och och den befolkning den är sjukvården satt att tjäna. Olika vägar härför anvisas av bl. a. kommunaldemokratiutredningen. Mellan de olika enheterna inom ett sjukhus och mellan sjukhuset och sjukvårdsenheterna i den öppna vården utanför sjukhuset fungerar kommunikationen inte alltid. För patienten är det bl. a. en säkerhetsfråga av med hälso- och sjukvården tas i stor betydelse att data från tidigare kontakter beaktande vid senare besök. Här anmäler sig problemet hur man skall kunna säkerställa att relevanta uppgifter från t. ex. Skolhälsovård, studerandehälsovård. företagshälsovård, militärhälsovård och från privatläkarvärd samordnas med patientuppgifterna hos den allmänna hälso- och sjukvården. av den dokumenterade i När det gäller hanteringen patientinformationen, första hand patientjournalerna, vill vi allmänt framhålla att den sett från inte är helt tillfredsställande, varken tekniskt eller integritetssynpunkt formellt. Säkerheten i vård- och behandlingsarbetet och den personliga både för patienter och personal aktualiserar särskilda insatser. tryggheten Hittills har informationsinsatser i allmänhet behandlats som separata

Brister i nuvarande/örhâl/anden. . .

åtgärder i förhållande till hälso- och sjukvården i övrigt. Först sedan ett informationsbehov påtalats har man övervägt hur man skall genomföra informationsinsatserna. Man bör emellertid inte bara diskutera speciella informationsåtgärder just när behovet uppstår. Hela vårdverksamheten måste kunna tas i betraktande och informationen planeras som en integrerad del av denna utifrån de övergripande mål vi uttryckt i inledningen till kapitlet. Vid vårdorganisatoriska överväganden och i planeringen tar huvudmännen i dag i ingen eller mycket ringa utsträckning hänsyn till de krav, som ett väl fungerande informations- och kommunikationssystem ställer. För framtiden torde det bli nödvändigt att på ett helt annat sätt uppmärksamma dessa krav och från början sammanväga dem med kraven på vården i övrigt. Möjligheterna för patienten till insyn och medinflytande i vårdarbetet och sin egen vårdsituation är enligt mångas mening f. n. begränsade. Arbetslivets demokratisering och utvecklingen av den kommunala demokratin aktualiserar patienternas krav. Det bör måhända övervägas om inte ett organ måste skapas där patienterna ges möjlighet att tillsammans med de vårdansvariga få diskutera och samråda. ge och erhålla information i för dem väsentliga frågor. utjämna motsättningar och undanröja missförstånd. Vi tror emellertid inte att den omdebatterade institutionen med en patientombudsman är någon lösning när det gäller att förstärka patientens ställning inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Enligt vår mening måste man hysa stor tveksamhet mot att införa en institution som kan skapa en klyfta mellan patienten och sjukvården/personalen med ett markerat partsförhållande som följd. MAK torde komma att i sitt huvudbetänkande diskutera dessa frågor närmare och lägga fram förslag till inrättande av sådana organ som vi ovan efterlyst.

8.2.2 Organisationen av vårdarbetet De arbetsfördelningssystem som råder inom sjukvården är inte direkt anpassade till kraven på kontakt och information. Utvecklingen av omvårdnadsarbetet har som vi framhållit lett till att omvårdnadsarbetet uppdelats på strikt begränsade funktionsområden, med den följden att arbetsuppgifterna med och kring patienten lagts på många olika personer. vilka var och en har begränsad information om patientens sjukdomstillstånd. Även om en viss specialisering är nödvändig torde det likaväl finnas anledning att mer ingående pröva organisatoriska förändringar som tar sikte på andra arbetsformer, t.ex. lagarbete. ändrade former för ronder, flexiblare dag- och arbetsordningar etc. Erfarenheter av olika försök med ändrade organisationsformer ger en anvisning om att det finns möjligheter att ge personal och patienter en mera positiv såväl arbets- som vårdmiljö. Ett genomgående drag synes nämligen vara att förbättringar i arbetsmiljön också leder till förbättringar i patientens vårdmiljö. Det är viktigt att sådana rön och erfarenheter förs ut och tas till vara av sjukvårdshuvudmännen. Vi har funnit att förbättrade kontakt- och informationsförhållanden ingår i de mål av grundläggande betydelse, som uppställts för att förbättra den

96 Brister i . .

nuvarandeförhâllanden.

vårdsökandes och patientens situation såsom helhetssyn, kontinuitet. normalisering, medinflytande och aktivering. Ett speciellt och ofta uppmärksammat problem är patientens reaktion på en sjukhusvistelse. Här är s. k. regression kanske det vanligaste. Är själva dessutom auktoritär så att patienterna behandlas som sjukhusatmosfären oansvariga och osjälvständiga, som skall lyda utan att veta varför och som man t.ex. under ronden talar över huvudet på, förstärks tendensen till regression. För att motverka detta behövs en aktivering av patienten, vilket i sin tur starkt ökar behoven av kommunikation. Detta förutsätter åtgärder för att öka informationen inte bara mellan läkare och annan vårdpersonal utan också mellan denna personal och patienten. Ett sjukhus är ett socialt system med ett nät av relationer mellan de olika individerna där personal och patienter har bestämda roller. Det är främst tre typer av sociala relationer som är aktuella, nämligen mellan personalen och mellan patienterna inbördes och mellan personalen inbördes. patienterna, dessa relationer är betydelsefulla i detta sammanhang eftersom de Samtliga påverkar patientens totala situation. Ju större statusskillnaderna är mellan individerna desto mer formella blir relationerna mellan dem. Detta innebär minskad kommunikation, att informationen stoppas eller förändras på vägen. För att förändra det sociala mönstret fordras bl. a. utbildning t. ex. i patientpsykologi och sjukhussociologi. av kommunikationsförhållandena i För att kunna genomföra förändringar vidare bemärkelse krävs ändringar, som rör den sociala och arbetsorganisatoriska strukturen. av arbetslivet har redan medfört att Den pågående demokratiseringen personalen fått en mera fördomsfri inställning till förändringar av organisationen och av sina roller i hälso- och sjukvården. Denna utveckling bör på längre sikt leda till att den begränsning av kommunikationen som hänger i statusgrupper så småningom försvinner. Därmed samman med skiktningen torde utgångspunkter skapas för en bedömning av hur ett kommunikationsskall kunna utnyttjas på ett konstruktivt sätt för att aktivera system minska känslan av kontaktlöshet och öka det psykiska välbepatienterna, finnandet. Resultatet torde bli att vården förbättras.

8.2.3 Patientens situation

Som inledningsvis framhållits bör man inte utgå från en statisk människosyn där patienten uppfattas som ett passivt objekt, som matas med information efter givna mallar. En avvägning måste göras mellan åtgärder som gör informationen mer allsidig och tillgänglig och åtgärder som stimulerar att aktivt söka information, att kritiskt ta del av densamma och patienten anknyta den till hans egen situation. bör miljön och de dagliga aktiviteterna i För sjukhus/sjukhemspatienter möjligaste mån överensstämma med normalt vardagligt liv och miljö utanför sjukhuset. Här anmäler sig ett informationsbehov av något annan karaktär, som enligt vår mening inte får underskattas och som idag inte är särskilt väl tillgodosett. Vi avser då det informationsbehov hos patienterna som riktar sig mot världen utanför sjukhuset och som avser kontakt med kulturliv,

Brister i nuvarande/örhâllanden. . . 97

folkbildnings- och annan föreningsverksamhet osv. Här har sjukhusbiblioteken en viktig uppgift i det totala vårdarbetet. Insatser på detta område kan

dessutom bidra till inte bara en aktivering av patienten under sjukhusvis-

telsen utan också medverka till återanpassningen till den normala miljön genom att intresset för omvärlden hålls uppe under en längre sjukhusvistelse. Når man överväger hur man skall förbättra patientens kontakt- och informationsförhållanden måste man enligt vår mening vara uppmärksam på att denna fråga inte är okontroversiell. En analys av sambandet mellan omfattningen och utformningen av informationen å ena sidan och patientens upplevelse resp. effekterna på vårdresultatet å den andra sidan skulle sannolikt visa att detta samband är i hög grad komplicerat. Så är t. ex. patientens värdering av den information han anser sig få beroende av de förväntningar han har på informationen. överensstämmer önskan om information med den han anser sig ha fått, antas detta påverka honom i positiv riktning. Anser han sig ha fått mindre har det negativa effekter. Den information som en patient anser sig ha fått behöver emellertid inte överensstämma med den som läkare och vårdpersonal lämnat. Patientens förmåga att ta emot och förstå informationen kommer här in i bilden. Denna förmåga påverkas, förutom av de vårdansvarigas sätt att presentera informationen, bl. a. av personalens och patientens utbildning. Det måste också påminnas om att patienten kan vara fysiskt eller psykiskt oförmögen att ta emot eller använda informationen.

8.2.4 Andra utredningars arbete Som tidigare framhållits har under senare tid ett antal kommittéer tillsatts med uppgifter som i större eller mindre grad kommer att påverka kontaktoch informationsproblemen. Frågorna om hälso- och sjukvårdens mål och organisation samt frågor om rättigheter och skyldigheter behandlas av hälsooch sjukvårdsutredningen, organisationen av vårdens inre arbete, fördelningen av arbetsuppgifter m. m. av utredningen angående sjukvårdens inre organisation. Utbildningsfrågorna kommer att tas upp av sistnämnda kommitté och vara en huvuduppgift för utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan. Den grundsyn som redovisas i förstudier till den av socialstyrelsen och Spri och de båda kommunförbunden tillsatta gemensamma utredningen Primär-

vård - Äldreomsorger - Samverkan karakteriseras också av en strävan att

ägna stor uppmärksamhet åt service och vård till den enskilde individen. Man förutsätter att kraftiga satsningar görs på omvårdnadsarbetet, i trygghet mänskliga kontakter, lättillgänglighet i vårdorganisationen, kontinuitet i kontakterna mellan patient och vårdpersonal, medinilytande för patienten osv. Många av de brister som påtalats i rapporten torde komma att närmare analyseras och övervägas av dessa utredningar.

98 Brister i . .

nuvarandeförhâllanden.

8.2.5 S/ukvârdshuvtldmännens ansvar

l direktiven framhålls att kommittén bör överväga lösningar som kan genomföras genom vederbörande sjukvårdshuvudmans försorg. Härigenom blir det möjligt att beakta skiftande lokala förhållanden och de erfarenheter och önskemål som finns hos sjukvårdshuvudmannen. Vi har i vår rapport sökt att ge en bakgrund till kontakt- och informationsproblemen genom att beskriva nuläget inom vården, sambanden mellan kontakt- och informationsfrågorna och de vårdorganisatoriska förhållandena. de önskemål och krav som förts fram samt det omfattande arbete som ned eller planerats genom forskningsinsatser, utredningar och lagts försök. Vi utgår från att huvudmännen och enskilda organisationer arbetar vidare med dessa problem. Vår rapport bör därvid kunna tjäna som ett underlag.

1 Sjukdomsinriktade

Bilaga patientbroschyrer

Avsikten med denna uppställning är inte att söka exakt återge hur många egna broschyrer som framställts utan snarare att ge en bild av på vilka områden detta i huvudsak skett. Uppgifterna bygger på ett enkätmaterial från år 1975 och avser den egna produktionen av broschyrer hos 17 sjukvårdshuvudmän.

Sakområde Antal broschyrer

Inför röntgen ospecificerade k) å magsäck gallvägar, gallblâsa tarmar njurar

wwwwxowoo§xr

urinvägar allmänt bukorgan ländrygg kontrastverkan barnröntgen

Inför operation (kir + ortop) ospecificerade armar knä 73/88 magsår struma

NNwwA--Aw-mpwwox

bröst åderbråck narkos galla rektoskopi proktoskopi gastroskopi cystoskopi

100 Bilaga l SOU l977:66

Sakområde Antal broschyrer

Efter operation (kir + ortop) allmänt diet gipsade patienter bensår menisk stelkramp smlttkoppsymp

IH›-UJ›---JÅU\)UJLIIL›JL›J:IDJI\J

läkemedel träningsprogram diskbråck andning armar axlar benamputerad

Öron, näsa, hals

Öronoperation

Halsmandlar op

-Åkh®I\)\OO\Lh

Körtel bakom näsan Medicinering Öroninflammation n_- Anvisningar efter strålbehandling Hörapparat

Kvinnor Graviditet Förlossning Nyfödda barn Abort Operationer Cellprov n_-

N)UJ--I\J\I©LIIJÄL›JUJL›J

Skrapning Bröstvård Borttagande av livmoder Rtg-lörberedelser Träning lör bäckenbottenmuskulatur Ryggmärgsbråck hos foster

Hud Allergi 20 Eksem Veneriska sjukdomar Bensår Vårtor Hudvård efter strålbehandling Kost

SOU l977:66 Bilaga I 101

Sakområde Antal broschyrer

Infektion Smittkoppsympade Hepatit

Scharlakansfeber i-b-J

Medicin Högt blodtryck Diabetes Hjärtinfarkt EEG Tjocktarm lnsulincoma

O\-#P\Jl\)lIIhJløJ-#JI\Jå#-knakh

Njurinfektion Urinvägsinfektion Rtg av bukorgan Läkemedelsbiverkningar Provtagning Urinprov [njicering Radioaktiv jod Dosering Diet h)

Barn Allmän medicinsk information Vaccinering-ympning

i-BJ--bab-DUI

Epilepsi Diabetes Diarré Diet

Rehabilitering Kost

Reumaro/øgi Medicinlöreskrifter Ledskydd

Ledgångsreumatism lx)›=n

sou 1977:66 103

Bilaga 2 Patientinriktade ITV-program ur

landstingsförbundets programbank

Bertil Sjödin - hur bemöter vi honom (13 min) En manlig patient kommer för Första gången till sjukhusets akut/kir mottagning. Vi får följa honom och se hur han tas emot och bemöts på sjukhuset. Situationerna som kommenteras visar hur personalen bemöter patienten på olika sätt.

Dagboksb/ad - tankar och upplevelser, nedtecknade av en nybliven cancerpatient (21 min) Manus till detta program har skrivits av en patient som tidigare varit verksam som sjuksköterska. Hon har fått cancer och skildrar sin ångest inför insikten att hon fått en livshotande sjukdom. På ett klarsynt och sakligt, men ändå gripande sätt berättar hon i dagboksform om sina upplevelser de första dagarna på sjukhuset. Det är en kärleksfull och insiktsfull kritik.

Frågor ill/Öl döden - (19 min)

Programledaren samtalar med fyra personer som genom sitt arbete på olika sätt kommit i kontakt med frågor inför döden. Programmet bör följas av diskussion.

Kris - om det psykiska traumat (20 min) Programmet berättar om Erik, en pojke i 20-årsåldern. Erik får diabetes. Han missköter sin sjukdom, utan att man på sjukhuset kan förstå varför. Vid samtal med en person bland personalen förstår man att Erik är inne i en krissituation. När Eriks kris reds ut kommer han också att sköta sin sjukdom.

Livskris - (18 min) Programmet berättar om en patient med en depression, som vårdas på en psykiatrisk klinik. Man får se hur en vårdare genom samtal med patienten kommer fram till att det ligger en kris bakom depressionen.

104 Bilaga 2

Min make är sjuk - (12 min) Sjukhuspersonalen ställs ofta inför problem i kontakten med patientens anhöriga inför svår sjukdom och död. I detta program tas en sådan konkret situation upp. Den Följs av ett samtal där vårdpersonal diskuterar problemet.

Samtal inför döden - (ll min) Mitt i en stressad vardagssituation börjar en svårt sjuk - kanske döende patient tala med sjuksköterskan Kerstin om sin oro och rädsla för att dö. Kerstin känner sig provocerad av detta och talar med avdelningsläkaren om sin oro.

Tillsammans inför döden - (29 + 3] + 24 + 25 min) Programmet (fyra avsnitt) visar ett samtal mellan en döende patient, spelad av en sjukhuspräst, och en person ur vårdpersonalen. Avsnitt För avsnitt får man följa den psykologiska process som patienten genomgår när hon vet att hon skall dö.

En normal/örløssning - (23 min) Vi Följer en vanlig Förlossning, så vanlig den nu kan bli. eftersom varje Förlossning är lika unik som den människa som föds. Olika smärtlindringsmetoder visas. Programmet kan visas för blivande föräldrar.

Enrerø- och urosromier 2 - bandagering (27 min) I programmet redogörs För olika typer av bandage för stomier. En stomiopererad demonstrerar bandagering och skötsel av sin stomi. Programmet är avsett både för patienter och personal.

Enrero- och urosromier 3 - att leva med en stomi (25 min) Kan en stomiopererad äta vad som helst? Går det att leva ett normalt sexualliv efter operationen? Dessa och liknande frågor diskuteras i programmet, som är avsett både för patienter och personal. Kommande ITV-program

Lera fram detfriska - om aktivering av äldre på institution

Barn pâ sjukhus

3 Filmer inom

Bilaga tandvården

Bildserier och sri/[fi/mez* Distributör I. Caroline på Skansen Tandvärnet (under framställning) 2. Du och din mun Tandvärnet 3. Ett program om karies LIC (Bo Krasse - Douglas Bratthall) Medicinsk Information Tandvärnet Fluorsköljning Tandvärnet (Rune Söremark - Åke Nordlund) Friskare tänder - en lektion om tandröta Tandvärnet bildband (Arvid Syrrist - Claes Lundquist - diaserie Gunvor Landgren - Lars-Erik Lingström) Friskare tänder B Tandvärnet dito. bearbetat for svagpresterande elever Frukost på rätt sätt LIC (Anders Bauer) Medicinsk Information Hunden som fick tandvärk Tandvärnet Häll munnen ren LIC (Rune Söremark - Göran Nordström) Medicinsk Information Tandvärnet . Johan och Åsa hos tandläkaren Tandvärnet büdband diaserie . Kronor och broar LIC (Rune Söremark - Göran Nordström) Medicinsk Information Tandvärnet . Mina tänder Tandvärnet

(Bosse Bjerner - Helge Hannerz

- Anders Ostgren) . Mjölktänder, är det något att LIC vara rädd om? Medicinsk Information u (Bjerner - Hannerz - Ostgren) Tandvärnet . Munhygien mot tandlossnande Tandvärnet (Lars Jacobsson) , Munhygien och avtagbara proteser Tandvärnet (Anders Bauer - Rune Söremark) . Närjag gick till tandläkaren LIC (Ulf Råberg) Medicinsk Information Merx Prod. AB Tandvärnet . Om fyra år LIC (Avd for barntandvård. Umeå) Medicinsk Information Tandvärnet 18. Parodontit Tandvärnet __ (Bjerner - Hannerz - Ostgren)

106 SOU [977266 Bilaga 3

. Rena tänder Tandvärnet (Jan Egelberg - Douglas Bratthall - Gunilla Tynelius) 20. Rena friska tänder Tandvärnet (Bjerner - Hannerz - Östgren) . Rätt mat - friska tänder Tandvärnet (Anders Bauer - Åke Nordlund) 22. Rätt mat i väntans tider Tandvärnet (Anders Bauer - Odont. fakulteten, Umeå) . Rätt mat på äldre dar Tandvärnet (Anders Bauer - Odont. fakulteten, Umeå) . Rätt närd i välfärd Tandvärnet (Anders Bauer - Odont. fakulteten. Umeå) . Tandborstning - gnuggmetoden Tandvärnet (Bjerner - Hannerz - Östgren) . Tandköttsinllammation - tand- Avd. För parodontologi lossning Odont. kliniken, Göte- (Sture Nyman) borg 27. Tandlossning - Ditt problem LlC (Lars Jacobsson) Medicinsk Information Tandvärnet 28. Tandtroll - finns dom? Tandvärnet (Avd För barntandvård, Umeå) 29. Vill du bli din egen tandläkare? Tandvärnet (Bjerner - Hannerz - Östgren)

Övriga filmer

l. Den förtrollade tandborsten Tandvärnet Färgfoto-AKA-film Den onödiga sjukdomen Färgfoto-AKA-ñlm (3 avsnitt) svart-vit Fluor Färgfoto-AKA-ñlm Hos tandläkaren, svart-vit Färgfoto-AKA-ñlm

99??

Karius och Baktus Färgfoto-AKA-ñlm Om bara viljan finns Svenska Unilever Färgfoto-AKA-ñlm Parodontit l Astra-Wallco AB (Sjukdomens uppkomst och Färgfoto-AKA-ñlm utveckling) S” Parodontit Il Färgfoto-Aka-lilm (Instruktion i munhygienteknik) §9 Tand i sikte Tandvärnet Färgfoto-AKA-ñlm . 32 syskon Färgfoto-AKA-ñlm

›_-›_a.- hJ-G

. Tänder för livet Färgfoto-AKA-ñlm . Vad händer med Dina tänder Svenska Unilever Färgfoto-AKA-ñlm ›_.- ba! . Var så god och välj Tandvärnet Socialstyrelsen Färgfoto-AKA-lilm -a Jä . Vår mun Svenska Unilever

sou l°77:66 107

4 Bilaga Intervjuguide Danderyds sjukhus

Patientintervjuer, intervjuguide

Förklara syftet med intervjun. Redogör för hur bandet kommer att användas. Presentera bandspelaren.

l. Inledning Har nl legat på sjukhus tidigare? Pâ vilket sätt blev ni hänvisad till sjukhuset nu? genom mottagningen akut :nsjuknande

2. Mortagander vid ankomsten till avdelningen. in/brmarionen om avdelningens rutiner, lokaler Kan n: berätta om hur ni blev mottagen när ni kom hit till avdelningen? Presenterade personalen sig för er? Borde de göra det? Blev ni visad runt på avdelningen, fick veta var dagrum, rökrum. matsal, telefor. finns? Fick ni dela rum med flera patienter? Blev ni presenterad för dem första gången ni kom in pá rummet? Fick n: veta hur sängen, sängbordet, bidédusch fungerar? Har ni fått den skriftliga patientinformationen? Har ni läst den? Vad tycker ni om den? Några tillägg eller ändringar ni skulle vilja göra i broschyren? Kände ni er väl omhändertagen när ni kom till avdelningen?

3. Várt/rummet Delat rum med flera patienter? Hur många? Varför? Om ni själv ñck välja: hur stort rum skulle ni vilja ligga på? Varför? Vad tycker ni om rummets färgsättning? Varför?” Skulle ni vilja ha konst på väggarna? Varför? Störs ni av trafikbuller? När då? Man får inte öppna fönstren här på avdelningen p.g.a. luftkonditioneringen. › l I l › l

108 Bilaga 4 SOU l977:66

Tycker ni det är dålig ventilation på rummen? Tycker ni det är lagom temperatur i rummen? Störs ni av något annat här? Vad då? När? Förslag till förändringar?

Övriga lokaler: dagrum. rökrum, matsal.

Vad tycker ni om färger, möbler. utsmyckning?

4. Kontakten med medpatiertter Tycker ni det är lätt att få kontakt med de andra patienterna? Talas det mycket om sjukdomar? Tycker ni det är obehagligt? Störs ni av de andra på rummet? När då? Har ni behövt hjälp med tvättning i sängen, bäcken i sängen? Tycker ni det är besvärande att bli hjälpt med sådana saker när det finns andra i rummet?

5. Kontakten med anhöriga, vänner under sjukhusvistelsen Kan ni ha den kontakt med era anhöriga som ni önskar? Är besökstiderna bra? Skulle ni vilja ändra dem? Hur? Varför? Är det svårt att få tillgång till telefonen?

6. Kontakten med personalen -information om sjukdom. behandling, efterfir/opø Om ni behöver hjälp med något, vilken av personalen vänder ni er då till? Varför? Tycker ni det är lätt att fâ kontakt med personalen på avdelningen? Upplever ni det som om personalen hade tillräckligt med tid for er? Både dag- och nattpersonal? Har ni fått tala med doktorn så mycket ni önskat? Har ni fått information om er sjukdom? Om behandlingen? Har ni själv bett om denna information? Vad tycker ni om ronderna? Varför tycker ni så?

Opererad Har ni blivit opererad någon gång tidigare? Fick ni information om operationen i förväg? Av vem? Kände ni er nervös infor operationen? Information om narkos? Blev ni rakad dagen före operationen? Kändes det obehagligt? Hur tyckte ni det var att ligga på uppvakningsavdelningen efter operationen? Har någon talat med er om operationen efteråt? Vem? Är det något angående behandlingen av er sjukdom ni inte fått veta men skulle vilja ha information om? Av vem?

sou 1977:66 Bilaga 4 109

7. Måltider Tycker ni om maten ni blir serverad här? Är det något som är speciellt bra/dåligt? Brukar ni äta på samma tider hemma? Har ni ätit i matsalen? Tycker ni det är bra att det finns en matsal? Önskemål angående mat, måltider?

8. Sysselsättning

Blir tiden långsam? Har ni något att sysselsätta er med? Skulle ni vilja ha andra möjligheter till sysselsättning på sjukhuset än de få som nu erbjuds? Vad då? Varför? Andra önskemål om förändringar eller Förbättringar som skulle göra det bättre och/eller lättare att vara patient på sjukhus.

5 Bilaga Källförteckning

19 Abrahamsson, K, Samhällskommunikation, Lund 1974 32 Arkiv inom hälso- Landstingens arkivutredning, och sjukvård, SOU 1968:53 33 lnformationsutredningen, Vidgad samhällsinformation, SOU 1969:48 33 Proposition 1972:33 med forslag till riktlinjer för samhällets konsumentpolitik 33 Proposition 1975:40 om kommunal konsumentpolitisk verksamhet 34 Socialutredningen, Socialvården, SOU 1974:39 35 Länsberedningen, Stat och kommun i samverkan, SOU 1974:84 35 Utredningen om den kommunala demokratin, kommunal demokrati, SOU 1975:41 36 Riksdagens revisorer, 5/1972, 1/1976 granskningspromemorior 38 Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård inför 80-talet, Stockholm 1976 38 Landstingsförbundet, Kommunförbundet, och Socialstyrelsen Spri,

Primärvård, Äldreomsorgen, Samverkan, Stockholm 1977

49 Israel, J. Hur upplever patienten sjukhuset, 1962 Uppsala 49 Larsson, L, Som patient, Stockholm 1965 50 Janzon, B, Sjukvårdens informationsproblem, Stockholm 1967 50 Asplund, B, Vi sjuksköterskor anser, Stockholm 1968 50 Svensk sjuksköterskeförening, Patientvárden i brännpunkten, Stockholm 1969 50 Rhenman, E, Centrallasarettet, Studentlitteratur 1969 50 Björklöf, S, Kärnek, R, Qvarlander, H, Sjukhusdemokrati, Stockholm 1970 51 Winberg, H, Patienten och läkaren, Stockholm 1971

51 Lindblom, M, Öppet brev till en medpatient, Stockholm 1972

51 Dahl, T, När jag var sjuk, Göteborg 1973 51 Skote, 1, Arg på sjukhus, Stockholm 1976 51 Ingvar, D, Patient 69, Läkartidningen 1969/20 51 Silbersky, J, Patientdagboken, Kompressen 7/1974 54 Nordiska rådet, Medlemsförslag beträffande patientombudsmannainstitutionen (13 mars 1973) 55 Nordiska rådet, Medlemsförslag beträffande medicinsk forenhetligad nomenk1atur(14juni 1976) 58 Patient counselling, Konferens i Amsterdam Läkartid- 1976-04-21-23, ningen 1976/30-31, Tidskrift for Sveriges Sjuksköterskor nr 10/1976 och Med hänvisning till Tandläkartidningen nr 11/1976 sida i rapporttexten.

1 12 Bilaga 5

61 Stockholms läns landsting, Utredningen om Stockholms läns landstings informationsverksamhet, Bihang 1976:2 -

62 Landstingsförbundet, Impuls utbildning för bättre vårdmiljö, Stock-

holm l97l 63 Adams-Ray, J, Problem kring döden, Stockholm l972 68 Landstingsförbundet, Från sjukvårdspolitik till hälsopolitik, 1974. 72 Spri rapport 19/72, Personalstruktur inom hälso- och sjukvård

72 Spri rapport 7025, Översyn av várdavdelningsorganisationen vid de

psykiatriska sjukhusen 72 Mentalsjukvärdens personaldelegation, Mentalsjukhusens personalorganisation, del I och 11, SOU 1963:24, 1965:50 74 Spri rád 1.2 om vägvisning inom sjukhus och andra sjukvárdsanläggningar m. m. 74 - Berglund, K, Lundstedt, M, En patientombudsman pá kliniken nâgra preliminära erfarenheter, Läkartidningen 1972/30 och 31 75 Rössner, S, Okonventionella metoder att informera patienter, Nordisk medicin, april 1974 75 Tlbblin, G, Vården av oss själva (installationsföreläsning Umeå 1975) 76 Spri rád 4.5, Patientrapportsystem för vårdavdelningar 77 Wistrand, B, Patientombudsman vid Mölndals lasarett, Sjukhuset 12/ 72 76 Se sid. 50 nr 5 77 Göteborgs universitet, Patientens och personalens attitydmässiga upplevelse av sjukvárdsmiljön samt Förslag till åtgärder av personaladministrativ karaktär (1971) 77 Blomstedt, B, Brismar, B, Patientinformation, Läkartidningen 1971/6 78 Axelsson. A, Ranman, PO, Nilsson, B-E, lnformationscentralen för de öron-, näs- och halssjuka i Göteborg, Sjukhuset 7-8/1971 79 Axelsson, A, Ranman, P0, Kundmottagaren -en forbisedd servicefunktion i öppen várd, Läkanidningen 1971/25 79 Sundelin, C, Hur upplever patienten värden? Ronden 3/75 79 Svensk sjuksköterskeförening, Tekniska och psykologiska aspekter på Tidskrift for Sveriges sjuksköterskor 17/75 handledningen, 80 Olsson, H, Enkâitundersökning om attityder till sjukvárdsarbete och sjukvârdsstudier, Landstingens tidskrift nr 9/76 80 K, Cedersand, E. Häll L. En studie i patientinformation vid Bjärkstedt, centrallasarettet i Norrköping, Universitetet i Linköping 1975 82 Spri råd 1.1, Attitydundersökningar som medel lör Organisationsutveckling inom sjukvården 82 Andersson, B, Göthberg, P, Attitydmätningar på sjukhus - en provundersökning, Handelshögskolan i Stockholm 1970 82 A, Sjukhuspatientens upplevelse av sin situation, Handels- Bergenheim. högskolan i Stockholm 1971 82 Johansson, B, Moback, M-B, Undersökning av patientattityder, Stockholms universitet 1974 83 vid Uddevalla lasarett. Sjukhuset 7-8/ Jeppson, B, Attitydundersökning 1970 85 1007, Vad tycker patienter och personal om Västerås Spri projekt centrallasarett (1970)

Bilaga 5 113

85 Fällman, L, Johansson, SO. Mollstedt, K, Lángtidsvárden i Värmlands län, Göteborgs universitet 1973 86 Stockholms läns landsting, “Vår sjukvård”, HSN-informationsbyrán 1974 86 Skaraborgs läns landsting, Kunskaper och åsikter om sjukvården (1972) 86 Skaraborgs läns landsting, Allmänhetens åsikter om sjukvård och landstingsinformation (1975) 86 Greisz. E, Mellander, B. “Säg vad du vill . . . Uppsala universitet 1975 87 Socialstyrelsen, Attityder till sjukvården (Socialstyrelsen redovisar 1977:1) 86 Se sid. 72 nr 3 89 Sveriges läkarlörbund, Patient-läkar-kontinuitet 1975 90 Spri rapport 18/69. Meddelanderutiner läkare-distriktssköterskor 91 Strömberg, L, Söderholm. J. Att utveckla arbetslag, Stockholm 1977

Bilaga6 Övriga litteraturanvisningar

Kap. 2. 2.1.3.1 In/brmarionen om patienten Patientjournaler

Utredning 1569. T landsting. Avslutad 1972. Ben: försök med ny grundjøzrmal inom Karlskoga hälso- och sjukvårdsdistrikt. Försöksverksamhet med den s. k. grundjournalen (Spri projekt 4032:2) skall ske på Karlskoga lasarett. En lokal projektgrupp har i samarbete med Spris ledningsgrupp bearbetat och anpassat Spris förslag och rapporten redovisar resultatet av detta arbete. En gemensamjournal för i första hand medicin-, kirurg- och långtidsvårdsklinikerna, dvs. en patient - en journal, skall provas. Spri RÅD 4.7. Grund/ournal. Behovet av samordning och Standardisering i journalhanteringsfrågor är stort. Utredningen, som givits generell prägel, har tillkommit som en följd av önskemål från sjukvårdens olika nivåer. Denna rapport redovisarden första etappen som behandlar den sjukhusbundna slutna och öppna vården. I en bilagedel redovisas rekommendationer för följande funktioner betr. den manuellt framställda journalen: -journalhantering - informationsstrukturering (sökord, dokumentordning) - blankettstandardisering - dikterings- och skrivregler. Spri RAPPORT 7/69. Parienikor/sysrem - en översikt. I rapporten presenteras en översiktlig undersökning av de patientregistreringssystem och den utrustning härför som används i svensk sjukvård vid utredningstillfállet. Ett patientkort som även kan användas som försäkringsbesked och är anpassat till ADB-system har provats. Ett enhetligt patientregistreringssystem skulle göra det möjligt att utnyttja samma patientkort inom olika sjukvårdsområden. Utredning 1473. Malmö stad. Avslutad 1970. Parienrinskriwiing. Med ledning av antal inskrivningar/dag, antal besök i öppen vård samt arbetstiden per präglat kon har behovet och placeringen av präglingsapparater inom sjukhusomrâdet beräknats. Personalbehovet har beräknats. En ekonomisk kalkyl finns. l Här tas inte upp de referenser som anges i bila- Ahlmén. J. & Bengtsson, U. & Henriques, B., Sjukhuspersonalens insyn isjzi/ç/øzzrna/en: ga 5. Dokumentationen, Patientens synpunkter. En enkät redovisas, om vilka personalkategorier som som är sammanställd av patienten vill medge insyn i sjukjournalen. Arbetet utgår från medicinska kliniken Spri och sorterad efter V, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. LÄKARTIDNINGEN 67 (1970):3 s rapportens kapitelrubri- 244-248. ker, finns tillgänglig på Andersson, Dan E H & Schmalholz, Anders, Hype/Ionikorr - en hjälpmedel i den öppna Spris bibliotek eller ut- Vårt/ell. Då på många mottagningar journalsystemet är oöverskådligt har ett speciellt redningsbank.

1 16 Bilaga 6

hypertonikort konstruerats för att underlätta behandlingen av hypertonipatienter i öppen vård. LÄKARTlDNlNGEN 70(l973):l0 s 914. Bevan, J. M. m. ll., Cornmunit-ariørrs Between GPs and Hospital Doc/ms. A study of the communications between the medical staffofa district general hospital in south-east England and the general practitioners referring patients to this hospital was carried out by means of questionnaires addressed to the doctors concerned. This article is a report on that study. HEALTH AND SOCIAL SERVICE JOURNAL 84(1974):May ll s 1040-41. Biörck, Gunnar, Den medicinska bes/iusprocassøn = Spri RAPPORT 6/ 74. Projekt 7089. Sthlm 1974 41 s Tab. Fig. Litt. Brynolf, Ingrid & Böhlin, Erling & Lassing, Sven-Åke, Journalen - aktuella krav och zuveck/ingslendenser. Journalen skall vara en hjälp vid behandlingen och vid framtida behandlingar men kan också få statistisk ellerjuridisk betydelse, Anamnesen, som bör utökas, kan bygga på frågeformulär som patienten själv fyller i. lnom sjukvården förekommer försök med s. k. problemorienterade journaler. Sådana bör, med vissa modifikationer, även kunna komma till användning inom odontologin. TANDLÄKARTIDNINGEN 67(l975):4 s 219-224. Germaine, Anita & Rinneard, Beverley, How c//bt-Iivøly do you use mur incidanl/ ac-ciz/enr røpørr? Situations requiring the completion ofan lncident/Accident. Report are: Accidents to patients, visitors, staff. Damage to equipment or furniture which evolved from unusual circumstances. Patients who leave hospital against medical advice. Unusual incidents where nursing is involved. Loss of or damage to personal belongings of patients and staff. boss, breakage, incorrect counts of drugs or drug keys. (Med. ex. på lncident/Recident och Medication error-rapporter). HOSPlTAL ADMINISTRATION lN CANADA 18(l976):8 s 24-25. Gunnarsson, Christer, Problemor/ønlerad _iaurna/ i öppen värd. Sedan 1971 har problemorienterade journaler förts på ca 15000 patienter vid läkarstationen i Örnsköldsvik. Systemet infördes för att fastställa om man utan datatekniska hjälpmedel eller större ekonomiska resurser kan använda det problemorienterade presentationssättet och göra det effektivt och överskådligt. Erfarenheterna är positiva och systemet rekommenderas för andra öppenvårdsenheter. LÄKARTlD- NINGEN 7l(1974):15 s 1527-29. Hall, Paul, Problem- eller källor/enrerazl_j0zir›1a/. Varför bearbetas inte anamnesen med samma vetenskapliga metoder som parakliniska data? Är inte en problemorienterad journalföring en förutsättning för integration och samordning mellan öppen och sluten vård, och mellan olika specialiteter, allmänläkare etc? Önskvärt vore en vidgad klinisk erfarenhet och mera experimentell verksamhet med den nya journalen, framhåller docent Paul Hall. KS. i detta debattinlägg. LÄKARTID- NINGEN 7l(l974):28-29 s 2720-21. Herr, Conrad E. A. & Patrikas, Elaine O., keeping Iran-k Q/anzbtr/alorj care. Numerous forces for the improvement of patient care records - for completeness and standardization - are bearing down on ambulatory care, but results are slow in coming. The authors present a recommended uniform minimum basic data set for ambulatory medical care records. HOSPITALS 49(l975):5 s 89-92. Jaeger, Steinar & Nordøy, Arne, ProblemsIrukrzu-errø pasiezzr/ourzzaløzz Vid Sentralsykehuset i Tromsø, Medicinsk avdeling, har man sedan 1.4.1973 tagit i bruk delar av ett nytt system för registrering av kliniska data The problem-oriented medical records, som är utvecklat av Lawrence L. Weed. l artikeln redovisas de erfarenheter man samlat och jämförs fördelarna med detta och traditionellt journalsystem. TIDSSKRlFT FOR DEN NORSKE LAEGEFORENING 94(l974):l4 s 912-914. Lindberg, Lars Göran. Diagnosregislerjör somaliska sjukdomar användbart! rurinsjzrkvård. Datateknik innebär bl. a. att lagrad information kan göras tillgängig sekundsnabbt. För att utnyttja möjligheterna optimalt måste emellertid det som lagras innehålla så mycket och så nyanserad information att den kan anvärdas direkt.

Bilaga 6

Här presenteras ett försök att åstadkomma ett diagnosregister som är lätthanterligt för användaren och som dessutom bibehåller nyanserna i den ursprungliga diagnosen. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):40 s 3337-3338. McVeigh Källquist, Ray, Mikrq/bIogra/ering av várdakrer. Spri har publicerat en rapport (externt projekt 7040) beträffande ett försök, som kanske kan bli av betydelse för framtida arkiveringsprinciper skriver ordföranden i läkarsekreterarnas förening. Spris sammanfattning av rapporten återges med kommentarer. LÄKARSEKRETE- RAREN 1I(l974):9 s 133-134. Mellner, Ch. & Selander, H. & Wolodarski. J., The compuierized problem-orien/ed medical record al Karolinska Hospital jar/nar aml _limcliorr users accep/ance and patient (mina/e IU questionnaire. Computerized problem-oriented medical records have come into routine use at some depanments of the Karolinska Hospital in Stockholm. This paper describes the format and function ofthis record, reports the acceptability thereofto the users compared to the traditional source-oriented medical record, and discusses patient attitudes to the questionnaire method for medical history-taking. METHODS OF INFORMATION IN MEDICINE l5(l976):l s 11-20. Mindus, Per & Burman, Birgitta, Vilka vill läsa sina psykiatriska_journa/ør och var/fâr de ur av det. Referat av rapport om erfarenheter från 20 patientersjournalläsning vid en psykiatrisk klinik under ett år. Syftet har varit att utreda vilka behov som ligger bakom en framställan om att läsa journalen. Genom ökad kännedom om detta kan man lättare tillgodose sådana behov och samtidigt försöka finna ett tillvägagångssätt som är tillfredsställande för patienten och samtidigt möjligt för sjukhuset. NORDISK MEDICIN 92(I977):l s 7-8. Olsson, Bert & Persson, Lennart, Mera om kliniska iii/brmaiionsprøbløm. Sjukvårdens expansion är väl belagd och denna expansion resulterar i ökande mängd medicinsk information. Man har t. ex. beräknat, att en patient på en intensivvårdsavdelning under vissa förhållanden kan alstra 700 olika variabler per dygn. lnformationsökningen fören sådan avdelning är ca 8 % per år. I en arkivutredning har beräknats att sjukvården alstrar 24 hyllkilometer medicinsk information per år i Sverige. SJUKHUSET 5I(l974):7-8 s 372-376 ill. Rappor/ om SHM/lt” atQ/“øiirna/e/j/râii medicinska kliniker i Kopparbergs län. Bilaga till Hälso- och sjukvård inför 80-talet. Sthlm 1974 48 s + 7 bil. Tab. (Socialstyrelsen). Rosendahl. Björn, A vlägsna/ê/akiiga uppgi/iei* ijoiirnalerna! Felaktiga journaluppgifter utgör en fara för patienten i de fall där de får kvarstå. Det är därför av vikt att icke verifierade fakta omedelbart avlägsnas ur journalen, hävdar Björn Rosendahl, överläkare vid Hallands läns landstings arbetsvárdsinstitutioner. Han föreslår att man ev. indelarjournalen i två nivåer, en hypotesnivå och en faktanivå. LÄKAR- TIDNINGEN 7l(1974):l9 s 1934-1935. Starfteld. Barbara I-I. m. fl., Continuirv and Coordination in prima/y care: their achievemen! and uti/liv. Coordination is a hallmark of primary care. Efforts to improve primary care services should involve assessment ofthe extent to which coordination is achieved. This study in three adult and there pediatric clinics demonstrates that existing information concerning patients problems, therapies, tests, and referrals is often not recognized by primary care practitioners. MEDICAL CARE l4(l976):7 s 625-636. Warren, Michael D., Medical records in _fami/y practice. The organisation of general practice in England is outlined and the independent contractor basis ofthe family practitioner emphasised. Data from family practice. like data from hospital practice, may be used for clinical management, practice management, or research. Examples of applications in each of these fields are given. The medical record envelope, the prescription form and the claim for sickness benefit described. SCANDINAVIAN JOURNAL OF SOCIAL MEDICINE 4(I976):2 s 91-101.

118 6 sou 1977:66 Bilaga

Weed, Lawrence L., Medical records. medical education. and patient care. The problemoriented record as a basic tool. Cleveland, Ohio 1970 273 p Inb. Sakreg, Litt. (The Press of Case Western Reserve University). øgar, Bjørn, Den äpnejoitrizal - eij/aringet med å /a pasienten/ä kopia av sin journal. Førsøk på å la pasienten få kopi av sin journal virker gunstig på forholdet lege-pasient og virker tidsbesparende. Journalkopien fungerer også som ett ”vedtaksprotokoll, som er nødvendig for koordineringen av teamarbeidet omkring pasienten. Dette system krever dog meget av legen, som må endre sin tilvante arbeidsrutine, vaere klar, konkret og ikke-teknisk samt mere ressursorienteret, dvs. se hva pasienten og omgivelsen kan klare. NORDISK MEDICIN 92(1977):l s 3-5.

2.1.3.2 Informationen till patienten

Utredning 1689. Y landsting. Avslutad 1974. Utredning om intern TV i /atttlstingets hä/So- och sj:tlwârzlsverksamhet. Arbetsgruppen anser i sitt forslag att dokumentationen om ITV som informationstekniskt hjälpmedel pekar på att Y landsting även behoven av bör investera i hjälpmedlet. Utredningen är omfattande och penetrerar sjukvårdsinformation både till allmänhet och till sjukvårdspersonal. Man har även diskuterat alternativa ITV-system och distributionsfortnerna för exempelvis kassett-TV. och in/ormationspro- Utredning 1538. M landsting. Avslutad 1972. Kommunikationsvissa aspekter på lasarettets blem på lasarettet i Lund. Syftet har varit att beskriva informationsinterna information. exempelvis definitionen av informationsbehov. effekt. Utredningen skulle tjänstgöra som kanaler, informationsåtgärdernas underlag för åtgärder. Sådana föreslås även i rapporten. - Utredning 1745. Link Högskola. Avslutad 1974. Landstingets infbrmationsgivning om tverksamltetsnivâ. Landstinget i Östergötland sänder ut en mängd information sina verksamheter men anser sig sakna återkoppling från allmänheten. Denna av en förstudie med följande rapport redovisar en undersökning som fått karaktären syften: - kartläggning av allmänhetens kunskap om några av de tjänster som landstinget tillhandahåller -ge förslag till områden som bör undersökas närmare - undersöka om den information som sänts ut av landstinget uppfattats av allmänheten. 1970 opag. Ill. Adams-Ray, Jack & Folkeson. Claes. Medicinsk bi/dtolk. Lund att Appelgren, Åke, Svnpunkter på patientinformation. Ska vi sluta borsta tänderna/ör _lörnindra vatten i knäna? Artikelförfattaren, informationssekreterare på Landstingsden medicinska förbundet, har valt att i kåseriets form ge personliga synpunkter på delen av patientinformationen - “Bra information kan påskynda tillfrisknandet och förbilliga sjukvården.” LANDSTINGENS TIDSKRIFT 62(l975):3 s 26-28. Att bli opererad lnformationsserie från M läns landsting 1. Allm. information om operation 2. Att bli opererad for ljumskbråck 3. Att bli opererad för gallsten 4. Att bli opererad för höftfraktur. Debatten. Var/ör svarar inte doktorn? Med utgångspunkt från Tora Dahls bok “Närjag var sjuk har man i Örebro låtit några representanter for aktiv sjukvårdstjänst kommentera den kritik mot sjukvården som författarinnan ger uttryck åt. Framförallt vill man belysa problemet med den bristande kontakten mellan patienten. 1974:3 s 30-34. läkaren och sjukvårdspersonalen. LANDSTINGSNYTT .lungstedt, Barbro. PatienIin/brination - en viktig del 0l_/äI('b_VggüI1(/(' vården. Sjukhus-

Bilaga 6

vistelsen eller tiden i väntrummet kan användas mer aktivt, anser bl. a. socialstyrelsens nämnd for hälsoupplysning - h-nämnden. En försöksverksamhet med informationsprogram for nyblivna mödrar genomfördes 1973 och har nu utvärderats. Flera program planeras för närvarande, bl. a. for stomiopererade och för diabetiker. SOCIALNYTT 1974:4 s 10-13. Language banks: Put in inter/zreters. take out itnderstanøling. At Harborview Medical Center in Seattle they use a language bank, consisting of more than 100 volunteers, on call 24 hours a day. They serve as friends and interpreters for patients who don”t speak English, About 80 percent ofthe language bank interpreters are recruited from the hospitars own staff. MODERN HEALTHCARE 3(l975):2 s 44-45. Mclntosh, Jim, Patients awareness and desire for in/ormalion about diagnoser! but midisc/oserl nmliuizanz (Iisease. 74 hospital patients with diagnosed but undisclosed malignancy were interviewed and observed to ascertain their awareness of their condition and desire for information about it. While 88 % either knew or suspected that they had a malignant tumour at admission to the ward, the great majority of them had no wish to augment that knowledge. LANCET ii(1976):August 7 s 300-303. Monvall, Eva, Patientin/armation - ett sätt att uznjvttja patienten som resurs. Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning satsar nu starkt på patientinformation. Mer och bättre information är ett sätt att få bättre sjukvård. Det material man nu erbjuder landstingen gäller information till nyblivna mammor. Men det är bara början. Man håller på att framställa information till stomiopererade och planerar information for diabetiker. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 41 (l974):8 s 17-18. När Kalle och Kajsa kom till sjuk/ruset. Denna broschyr är utgiven av Malmöhus läns landstings informationstjänst febr. 1975. Den är gjord som examensarbete av leg. barnsjuksköterskor i vidareutbildning: Karin Sahlin, Cecilia Stjernquist och Kerstin Robertsson. illustrationer: bibliotekarie Kerstin Persson. Lund 1975 opag. Färgill. (Malmöhus läns landsting). Poti/aan neuvonnan _Ãäiiêsläm/Ilell sairaalassa. (Patientinformationens organisation inom sjukhuset) = Sairaalaliiton julkaisu l/73. (Sammanfattning på svenska) Helsingfors 1973 Skilda pag (Sairaalaliitto - Sjukhusförbundet). Problemet kityttet till kommunikasjon. in/ormasjøit og samarbeide i sykehtts/iie/seinstitztsjoner. Konferens. SYKEHUSET 39(1976):6 s 488-533 ill. Wikner, Dan, Kanske en lösning på infbrmationsbe/tovet _lör läka/patienter? Ökad kommunikation distriktsläkarmottagningarna och den enskilde invånaren emellan är önskvärt men i praktiken svårt. Distriktsläkare Frants Staugård, Hede i Härjedalen, har tagit ett lovvän initiativ, Hede Hälsotidning. Målet - förebyggande läkarvård kan på sikt ge kortare köer vid läkarmottagningen. SOCIALFÖRSÄK- RING 66(l973):9 s 12-13.

2.1.5 Bestämmelser, anvisningar 0. dyl. Ansvarsfrågor, integritet, sekretess, tystnadsplikt Spri RAPPORT 10/75 Sekretess- 00/1 inteizriretskrai isanzband med ADB-system inom sjukvården. Genom ADB-teknikens utveckling och tillämpning har möjligheterna ökat att anonymt kunna kontrollera, bedöma och påverka den enskilda individen. Detta väcker oro hos allmänheten. Denna rapport omfattar två delar. Den forsta delen utgör en sammanfattning av aktuella sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser, översikt över integritetsskydd m. m. Den andra delen behandlar tänkbara skyddsåtgärder och innehåller förslag till integritetsskyddskrav, begrepp och strukturer i anslutning till datainspektionens föreskrifter. Freese, Jan, Data/agen. sjukvården och den med/(WIS/(ll/ÖIS/(Hfngeil. Den nya datalagen

120 6 Bilaga

har kommit till for att förhindra otillbörligt intrång i personlig integritet. Datalagen och forskning. gäller alla personregister. även de som används inom sjukvård Hovrättsassessor Jan Freese, byråchef vid datainspektionen, redogör for lagens innebörd. LÄKARTIDNINGEN 71(l974):48 s 4897-99. om läkaren och Hall, Paul, Dataiekniska aspekter på sekretessprobleitzeI. Debatten sekretessen i dataåldern inleddes i Nordisk Medicins februarinummer 1973 och har

fortsatt i mars-, april- och majnumren. Överläkaren i medicinsk rationalisering vid Karolinska sjukhuset, Sthlm, föreslår här bl. a. att terminalernas antal begränsas till olycksfallsmottagningar och andra platser, där de av medicinska skäl verkligen tillsätts. NORDISK MEDICIN behövs och att en medicinsk dataombudsman 88(l973):6 s 185. för sekretess Hand/ingssekretess och tysInatlsp/ikl inom sjukvårdwi. Vilka regler gäller och tystnadsplikt inom sjukvården? Den frågan har utretts av en särskild sekretesskommitté inom läkarforbundet under ledning av överläkare Rudolf Schlaug. Rapporten återges här i sin helhet. LÄKARTIDNINGEN 74(1977):3 s 88-91. O. T., Karlsson, Yngve, Nvjärsäkring i Sverige ger Iiiái/p vid medicinskt: olycksfall. Kindt. i Finland. Objektiv! syke/iusansvar ønske/igt. Blomqvist, Olli, Patientens räIt$skvdd Sørensen, Bendt, Hvor klagar man over sin lwge? NORDISK MEDICIN 87(I972):3 s

101-109 7 ref. ISBN Losman, Sten & Wagnsson, Björn, Patienträii. Sthlm 1975 134 s (AWE/Gebers) 91-20-04835-1. Nordström,Carl & Sverne,Tor,Soc-ia/ sekretess. Handlingssekre/ess Tvstnazlsp/iki. Lund 1974 275 p Sakreg. (Håkan Ohlssons forlag) 55718 ISBN 91-7114-096-4. The Schuster. Eleanor A.. Privacy and Hospita/izaiion Subject q/Nurse s Invøsligaliotl. project reported evolved from investigator interest in the ways the autonomy of the patient is affected and influenced during the course of his hospitalization.

Four major variables affect the ability to establish boundary and influence entry: mobility and level of consciousness, patient-to-patient relationships and role perception. NURSING RESEARCH REPORT 8(l973):3 s l, 3, 5. 8. Strøm, Axel, Eksisterer legenes Iauslietsp/iklfirande/es? Publikum aner ikke i hvilken Den nåvaerende utstrekning legene må gi opplysningar om deres sykdommer m. m. ble tatt situasjon er uholdbar. Kanskje et nordisk initiativ, hvor legers taushetsplikt frem? NORDISK opp til bred drøftelse og hvor også publikum er med, kunne fore MEDICIN 88(1973):3 s 73-74. Welamson, Lars, Läkarsekretessen. En rättslig undersökning. Sthlm 1962 135 s

Litt. och Welander, Gunnar, Dataselcretess inom sjulxvärzlen. I Spri rapport 10/75. Sekretess integritet i samband med ADB inom sjukvården, diskuteras de speciella risker lör av ADB. Vidare intrång i personintegriteten som finns vid sjukvårdens användning kan välja ger rapporten en “matsedel” på skyddsåtgärder ur vilken systemansvariga de åtgärder som passar de lokala förhållandena. Rapporten presenteras av Spris projektledare. LANDSTINGENS TIDSKRIFT 63(l976):10 s 24-25.

Medicinsk etik

Allander, Erik, Patienten och imdervisningss/uklzuset. Patienter på undervisningssjukhus befinner sig i en situation som ien del avseenden skiljer sig från den vanliga

sjukvårdens. Det behövs studier av urvalet av patienter till undervisningssjukhus. Det behövs en bättre information till patienterna om samspelet av forskning, for undervisning och sjukvård vid sjukhusen. Sjukhuset borde ha en vårdnämnd SOCIALMEDICINSK TIDSKRIFI patientväm, forskning och sjukvårdsinsyn. 5l(1974):6 s 391-397. Döden och Biörck, Gunnar, Några personliga reflex/aner om sjukvård vid live/s slut.

Bilaga 6 121

döendet har på senare tid haft hög aktualitet, inte minst i den offentliga debatten. Böcker om döden utges på löpande band. Inom ramen fören utredning om “sjukvård vid livets slut” pågår detaljerade studier vid vissa sjukhus. Uppgifter därifrån har offentliggjorts i dagspressen. Förf., som tillhör ledningsgruppen for de nu pågående studierna, ger några personliga kommentarer. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):32 s 2624-2627. Blomquist, Clarence, Att taga vara på sin broder. Om läkarens ansvar. Sthlm 1976 124 s lII. (Natur och Kultur). Blomquist, Clarence, Medicinsk etik. 2:a uppl. Sthlm l97l 387 s Fig. Litt. Sakreg. Personreg. (Natur och Kultur). Blomquist, Clarence, Hur medicinsk är den medicinska etikett. Tiden är inne för läkarna att överge den hippokratiska läkareden som rättesnöre och finna en ny etik, som är gemensam för alla livsvetenskaper och anpassad till synen på medicinen som en integrerad del av samhället. Ändå tycks både allmänheten och de flesta läkare anse att det finns en specifikt medicinsk etik, artskild från samhällsetiken i övrigt. NORDISK MEDICIN 9l(I976):4 s 99-101. Blomquist, Clarence, Medicinens gränser och gränslös/tet. Författaren utgår från Ivan Illichs bok Den farliga sjukvården och kommenterar en kongress i Davos i år över ämnet Medicinens gränser. - Han föreslår tvärvetenskapliga institutioner, där begåvade människor förutsättningslöst kunde försöka finna nya vägar. NORDISK MEDICIN 90(l975):6-7 s 178-181, Ethica! issues in /tea///t services. A report and annotated bibliography. [Ed. by:] James Carmody. Rockville, MD 1970 43 s (U.S. Dept of Health, Education. and Welfare, Public Health Service). Ettlinger, Ruth, Skall självmord alltid _löt-elztçggas? Självmordsprevention har länge ansetts självklart tillhöra medicinen och psykiatrin. Tidigare var den en lika självklar del av teologin och filosofin. I dagens samhälle blir suicidologin och suicidpreventionen alltmer en socialpsykiatrisk och socialpsykologisk fråga med djupa rötter i socialpolitiskt betraktelsesätt. SOCIALMEDICINSK TIDSKRIFT 53(1976):5-6 s 331-337. Feigenberg. Loma & Fulton, Robert. Döden i Sverige/ört och nu. Författarna diskuterar döden främst som ett socialt och kulturellt fenomen. I vårt samhälle bryts forna tiders syn på döden mot samtidens. Dödens plats i samhällslivet, sjukvården, familjen och i människors föreställningsvärld från sekelskiftet fram till i dag belyses och en översikt över dödens demografi tjänar som bakgrund för förståelsen av den djupgående förändring som har ägt rum. LÄKARTIDNINGEN 73(I976):23 s 2179-2182 29 ref. Fürst, Per-Erik, PM om samtycke i medicinska sanztnaiz/tattg. Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har närmare analyserat frågan om samtycke i medicinska sammanhang. Sammanfattning av rapporten. LÄKARTIDNINGEN 70(1973):15 s 1487-88. Lindqvist, Martti, Den »tedicittska etikens kris. Författaren är teol. lic., forskare vid Kyrkans forskningsinstitut i Tammerfors, Finland. Han redogör för slutsatser baserade på Delphistudie om utvecklingen inom vissa medicinska fält och för en omfattande intervjuundersökning, i vilken läkare, jurister och ekonomer bedömde vissa etiska frågor. NORDISK MEDICIN 88(l973):7 s 195-197. Petrén, Gustaf. Vem beszäirttner om patienten på sjuk/utser? Den ökade internationella användningen av våld då människoliv inte värderas särdeles högt motiverar en principdebatt om de rättsliga utgångspunkterna för vårt handlande i vissa situationer. skriver regeringsrådet Gustaf Petrén i denna sammanfattning om sjukhuspatientens rättsställning. LÄKARTIDNINGEN 72(1975):32 s 2991-2993. Politisk deklaratiøit i Ett/oparâdet om de sittkrts och döendes rfitligt/telei: Alla sjuka har rätt att behålla sin personliga värdighet och integritet. rätt till fullständig information samt rätt att själva besluta om behandling. De döende bör få psykologisk hjälp att

122 Bilaga 6

Förbereda sig att möta döden. Att förlänga livet bör inte vara det enda målet för medicinskt handlande, sägs i den deklaration som Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg antog jan. 1976. NORDISK MEDICIN 91(l976):3 s 66-72. Sjöstrand, Torgny, Erfaren/teterjrârt en etisk kommit/e påjakzt/tetsrtivâ; riskbedömning en vik/lg ttppgi/i. Vid Karolinska institutet i Stockholm har en etisk kommitté funnits sedan 1966. Den som ansöker om prövning av ett forskningsprojekt skall fylla i ett särskilt formulär och dessutom ge en fyllig redogörelse över undersökningens motivering, planering och metodik. Bland annat skall den etiska frågeställningen preciseras. Denna kompletteras eventuellt i kommittén, som därefter bedömer forskningsprojektets risker. NORDISK MEDICIN 88(l973):7 s l97-l99. Söderström, Nils, Läkaretiskt krav att/brska gäller även vardagens sjukvård. Synpunkter ges på medicinsk forskningsetik. Viktigast är att forskning på levande människor har så många yttre drag gemensamma med läkarens arbete med patienter att det är lätt att glömma bon att dessa verksamheter har helt olika etiska förutsättningar. Humanforskningens mångskiftande etiska problem måste alltid lösas in casu utan alltför stor bundenhet till regelsamlingar. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):l1 s 964-967.

2.2.4 Invartdrartttrednirtgerz

Bergstrand, Göran, Att respektera VüIUIN/IZI. Hur man bemöter människor av olika trosbekännelser på sjukhus 2:a uppl. Sthlm 1973 20 s (Verbum). Religions- och kvrkqgttitle. Religiösa organisationer bland invandrare i Sverige. Sthlm 1976 88 s (Biskopsmötets kontaktgrupp för inflyttade kristna och Statens invandrarverk).

2.2.8 Kraven på inflytande/rått personal och patienter Patientombudsmän

Utredning 1650. M landsting. Avslutad 1973. Utredning om patient/örenirtgat-ochjörs/ag till in/örantle av värdønzbittlsman i Malmöhus läns landsting. En undersökning om patientforeningarnas verksamhet, ekonomi och förhållande till sjukvårdshuvudmannen har skett. Utvecklingen har på flera håll gått långt men bristen på överensstämmelse i status mellan de olika föreningarna är påtaglig. Förslag till normalstadgar för patientföreningar har utarbetats samt vissa riktlinjer för deras arbete. Förslag har även avgivits om tillsättandet av vårdombudsman under en försöksperiod om två år med en första utvärdering efter ett år. Vårdombudsmannens arbetsområde, relationer till patientföreningar och inplacering i landstingets organisation diskuteras i utredningen. Behövs patiwt/oinbttdsrnänP Yttrande och erfarenheter. Den av Blekinge läns landsting tillsatta personalpolitiska kommittén kommer i fortsättningen bl. a. att behandla frågan om patientombudsman eller ett forum med likvärdiga uppgifter. Ett omfattande material för belysning av denna fråga har insamlats. Frågan om patientombudsman har också aktualiserats på andra håll. Bl. a. har detta skett i Nordiska rådet. Landstingsförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över denna framställning. BLEKINGETINGET 6(l973):4 s 21-22. Blomquist, Clarence, Etiska kommittéer och ombudsmän. Inom varje landsting bör inrättas en etisk kommitté, där utom sjukvårds- och socialvårdspersonal även juridisk, etisk och beteendevetenskaplig expertis samt patienter och allmänheten är representerade, föreslår docenten i medicinsk etik vid Karolinska institutet. Förslaget är föranlett av den av Europarådet antagna “Recommendation and Resolution on the Rights ofthe Sick and Dying. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):l2 s 1039-1040.

Bilaga 6 123

Gavin, Marshall P., Consumer services: inhospira/ reachøul. One of the important benefits ofthe Consumers services department is that it seems to act as a Catalyst for increasing the hospital stafFs awareness that patients are not products but persons. Caring for patients seems to be growing. As a means ofreducing consumer conFlicts and generally improving community relations, a consumer services department is highly visible, inexpensive, and effective. HOSPITALS 49(l975):14 s 65-67. Palm, Ingrid & Palm, Nils, Vârdprødtlcenlel slarlade_lö/bunz/JÖI vån/konstnnønlør. Läkare, sjuksköterskor och annat yrkesfolk inom vårdsektorn har startat Vårdkonsumenternas RiksFörbund. På programmet står bl. a. integritetsskydd vid medicinsk och social databehandling. Man vill ha fler Förebyggande hälsoundersökningar. Åtta arbetsgrupper planerar ytterligare aktivitet. Med tyngdpunkt på information och psykisk Förberedelse inFör t. ex. kirurgiska ingrepp. SOClALNYTT 1973:10 s 12-14. Patienter på kIin/kkmi/êrøuser? Även personal kan gå till vårdombudsman. Fasta regler For patientFöreningar med klara kontaktvägar till huvudmannen och en vårdombudsman som ska kunna hjälpa klagande patienter tillrätta - det är huvudpunkterna i en utredning som just lagts fram För sjukvårdsstyrelsen i M-landstinget. (Utredning om patientFöreningar och Förslag till utFörande av vårdombudsman i Malmöhus läns landsting.) GRIPEN 1973:4 s ll. Rusalem, Herbert, Onzbtlc/snzan _tbr pallen/s a! a men/al health center. The Mount Carmel Guild Community Mental Health Center has trained selected residents of the catchment area to serve as counselors or ombudsmen for patients. They make sure the patient recieves appropriate services and deal with the centers bureaucracy on the patients behalf. The author describes the counselors work and the advantages of the approach. HOSPITAL & COMMUNITY PSYCHIATRY 24(l973):l0 s 680-681. Vad (vc/rer patienterna? För att ta vara på patienternas åsikter och snabbt kunna avhjälpa eventuella fel och brister har landstingets sjukvårdsstyrelse 1973 påbörjat en ganska omfattande Försöksverksamhet. Dels kan patienterna ge sin mening tillkänna genom att fylla i frågeformulär som kommer att finnas vid en del sjukvårdsinrättningar och dels kan man på kämsjukhuset vända sig direkt till ett patientombud, om man har några synpunkter eller klagomål att framFöra. Den här verksamheten ligger i linje med Förslag som framförts i landstingsmotioner. KONTAKT-R 7(l973):3 s 12. Wistrand, Birgitta, Patienrombzldsmanfick/ä kuraIivzL/izigor. Under ett år har man vid Mölndals centrallasarett haft försöksverksamhet med en patientombudsman. lnformationssekreteraren vid Göteborgs och Bohus läns landsting har under denna tid pâ halvtid byggt upp och hållit i verksamheten. [denna artikel berättar hon själv om sina erfarenheter och om de olika typer av ärenden som aktualiserats. SOClALNYTT 1973:6 s 11-14.

Sjukhusdemokrati

Björklöf, Sune, Sjukhusdemokrati. Sammanfattning av boken Sjukhusdemokrati (Lund 1970), där en modell skisserats som avses vara tillräckligt konkret För att vara direkt användbar på ett sjukhus och som tål betydande modifieringar. SJUKHUSET 48(1971):6 3:e omslagssidan, s 322-323. Jenner, Håkan & Eriksson, Ann & Iwanson, Agneta, Tørzzpøu/iskr samhälle - (lwnokrari eller skwiderzzolrrarif Om miljöterapins ideologi och praktik. Sthlm 1976 116 s Litt. (AWE/Gebers) ISBN 91-20-04850-5. Klientdenzokrari. Temanummer från symposium om klientdemokrati. Till symposiet hade inbjudits representanter För organisationer verksamma inom eller i anslutning till sjukvård, mentalvård, socialvård, narkomanvård, kriminalvård. osv. Dessutom fackliga Företrädare, tjänstemän och politiker. lnledningsanförandena återges här

124 Bilaga 6

som delvis omarbetade artiklar. Den diskussion som följde återges i förkortade och språkligt bearbetade referat. Dessutom återges en artikel av Sten Losman om de juridiska aspekterna på klientdemokrati. SOCIALMEDICINSK TIDSKRIFT 54(1977):1 s 2-55. Rennerstedt, Birgit, Vad gör_läriraende/akaren? - Förtroendeläkarföreningen: Vi vill sätta patienten i centrum! Reportage innehållande intervjuer med chefen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa, Sven Bohman, f. förtroendeläkaren i Sthlm, Sture Järnmark och förtroendeläkarna Janos Györki, Franz Bäräng och Bernt Blomquist. LÄKARTIDNINGEN 73(1976):16 s 1479-1487 ill. Rova, Marianne m. fl., Patienten med i vårdbesluleiz. Ny samverkan kräver lagarbete. Övervakning har blivit terapi. Redogörelser från arbetsgrupp vid Furunäsets sjukhus, bestående av överläkare Ragnar Nylöf, kuratorerna Marianne Rova och Margareta Sundin samt psykologerna Svante Edin och Inga Sjögren. Syftet är främst att informera om den aktuella verksamheten vid Furunäsets sjukhus men också att minska Fördomar och vidga kunnandet om den psykiatriska vården. SJUKHUSET 51(1974):1 s 32-34. S/i:khusø/wnokrøiii. specialnummer om sjukhusdemokrati. Representanter för skilda kategorier framför sina synpunkter. Bl. a. redovisas företagsnämnden och de olika kommittéernas och samrådsgruppernas sammansättning. Bland artiklarna: Vad tre patienter tycker om sjukhuset och vården. - Behövs patientombudsman? UAS- RONDEN 1974:1 Specialnummer.

2.2.9 Några zinieck/ingsølrag i /iä/so- och s/ziltvârrlen

Omvårdnad

Appelgren, Åke, En bäirire värm och arbetsmiljö. Visst kan arbetslaget inifrån och i samverkan förbättra andan i vården. Genom olika reformer på det arbetsrättsliga området har skapats och håller på att skapas former för personalens medbestämmande bl. a. när det gäller vårdorganisatoriska frågor. Skall dessa reformer omsättas i praktiken krävs nya arbetsmetoder och en ny typ av diskussionsunderlag och faktapresentation, som inte är förbehållet ett fåtal specialister. - Reportage från Skene där arbetsbyte, täta kontakter och gemensam problemknäckning praktiseras. LANDSTINGENS TIDSKRIFT 63(1976):§ s 20-24. Bauer, Anders, Emøiioiiøl/ omsorg i lâizgvzirzleii. Långtidssjuka åldringar behöver medmänsklig kontakt som inte kan ersättas med hög materiell standard. Pruta därför på sjukhemsbyggena till förmån för större vårdpersonal, inspirera personalen för emotionella vårdinsatser, öka personalens kunskaper om åldrandets pyskologi, föreslår sjukhusdirektören i Sollefteå. LANDSTINGENS TlDSKR1FT 60(1973): 14 s 19-21 ill. Biörck, Gunnar, Mad sreioskop och värja. Försök att förstå och försvara människor. Uppsatser och debattinlägg. Malmö 1974 70 s Fig. (Allhems förlag). Berg, Bengt, Primärrârdszinzlarvisiziiig: Láikaren »lås/a ha on helhetsbild a v par/citron. På vilket sätt ska undervisning i primärvård bedrivas? Det var en av de viktigaste frågorna som diskuterades vid den konferens kring ämnet Den medicinska undervisningens bidrag till primärvården som för en tid sedan hölls i Bern, Schweiz. Arrangör för konferensen var AMEE, Association for Medical Education in Europe. Bengt Berg. distriktsöverläkare vid Tierps hälsocentral rapporterar. SOClALNYTT 1977:2 s 32-34. Berglund, Kåre, Vägar m0/ mänskliga!? sjukvård. Förf. bitr. prof. i reumatologi. Lunds universitet, hävdar här att kroppssjukvårdens mål är sociala och pyskologiska till sin natur och att sjukvården i mycket arbetar utan medvetenhet därom. Tekniska mål (att laga människor som man lagar trasiga apparater) betraktas som finala mål. Dåliga kunskaper om vårdens effektivitet mätt i patientens och samhällsnyttans mått är en

Bilaga 6

annan följd. T1DSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 42(1975):21 s 9-14, LÄKARTlDNlNGEN 72(1975):48 s 4686-4689. Birath, Gösta, Vi har en Iekttis/rt top/trttstat/ sittkvti/tl - men psvka/ogiska insikter saknas.. . Har sjukvårdens ansvar minskat för den enskilde patienten frågade planeringssekreterare Rut Hedvall och sjukvårdssekreterare Brita Lundkvist i Landstingens Tidskrift 3/75. Här tar en läkare till orda. Trygghet kan inte skapas, hävdar han, om inte en förtroendefull relation etableras mellan vårdande personal och patienter. För detta behövs en betydligt förbättrad utbildning av all personal. LANDSTINGENS TlDsKRlFT 62(1975):4 s 16-17; SJUKHUSET 52(l975):3 s 117-118, 120. Brattemo,C. E.,Klinisk-psykologiskaproblem. Artiklar, rapporter och notiser 1961 -jan. 1972. Sundsvall 1972 51 s Dupl. (Psykologorganisationen, Sundsvalls sjukhus). Carlberg Jr, Mats & Gripe, Tom, Det hand/ar om mzittttiskanf Intervju med psykiatern Clarence Blomquist. “Följden har blivit en rationalistisk och teknokratisk sjukvård som skulle fungera bra om det gällde bilar. Men det gäller inte att reparera bilar. Ekonomiska termer används för att mäta och kvantifiera. Delsummor adderas till bruttonationalprodukter men många behov -ett kan man kalla trivsel -gårju inte att mäta på det sättetf EKONOMEN 1974:12 s 6-8 ill. Claesson, Bent H. 8: Mundt, Inger & Søe. Gunni, Patientens bok. En bok för patienter och anhöriga. Sthlm l976 133 s (Rabén & Sjögren). Ekbom, Anders & Persson, Dagmar & Arin, Margareta, Färvarittg eller reItabi/ilerittg? Vad vill vi i Sverige med långvården? Är det, som en läkare uttryckte det, en billig vårdform som i allt högre grad tas till när de ekonomiska resurserna ej räcker till för rehabilitering, eller är det ett aktivt omhändertagande efter akutsjukhusen? - Innehållet i vården på Värnhems långvårdssjukhus skildras. MOTPOL 54(1976):7-8 s 129-136 ill. Elwing, Ann-Marie, Sjuksköterskan - medmänniska in/ör döden Lärarhandledning för sjuksköterskans utbildning om den emotionella omvårdnaden av människor inför döden. Sthlm 1972 76 s litt. (Svensk Sjuksköterskeförening). Erskog, Ingrid, .Sjuksköterskan - medmänniskan inför döden. Referat av

trebetygsarbete

i pedagogik vid Göteborgs univ. av Anne-Marie Elwing. TIDSKRIFT FOR SVE- RIGES SJUKSKÖTERSKOR 39tl972):16 s lO-ll. Feigenberg, Loma, Vt behöver minst lika mycket terminal vård som jör/0ssningsvârd. Under de senaste åren har intresset för döden och döendets problematik ökat markant. Man har insett att det finns mycket att göra för att förbättra situationen för de döende patienterna och deras omgivning både från psykologisk och social synpunkt. Dr Loma Feigenberg som vid radiumhemmet ägnar sig åt att förbättra den psykologiska miljön inom cancervården har länge sysslat med problematiken kring döendet. KS-NYTT 13(1974):1 s 10-17. Feigenberg, Loma & Fulton, Robert, Vård av (Iöettde. 1 denna artikel analyseras olika sidor av terminal vård och påvisas att regler och normer för sådan vård helt saknas i dag. “Standards of Care for the Terminally ill“ presenteras och författarna pläderar för att man formulerar en målsättning for medmänsklig vård av döende och söker genomföra den på ett sätt som passar svenskt sjukvårdstänkande och svenska förhållanden. LÄKARTlDNlNGEN 73(1976):24 s 2253-2258. Forslund, Kenneth, A/Iänniskctn i vårt/ett. En grundläggande handbok i beteendevetenskap och utvecklingsarbete inom vårdområdet. Sthlm l976 160 s Fig. Litt. Sakreg. (Aldus). Gavin, Marshall P., Consumer setvices: in/ios/tita/ rear/tom. One of the important benefits ofthe consumers services department is that it seems to act as a Catalyst for increasing the hospital staffs awareness that patients are not products but persons. Caring for patients seems to be growing. As a means ofreducing consumer conflicts and generally improving community relations, a consumer services department is highly visible, inexpensive, and effective. HOSPlTALS 49(l975):l4 s 65-67.

126 6 Bilaga

Goodell, George E., Family involved in patients care. A family-based rehabilitation the acute need for program at a hospital in Roy, Utah, is successfully meeting to resume a longterm care for the aged and for therapy to help younger persons a vital and reasonably normal way of life. The families of these patients form involved group actively participating in the rehabilitation programs at the hospital. HOSPITALS 49(1975):6 s 96-98. Gortner, Susan R. & Bloch, Doris & Phillips, Thomas P., Cotttribtttiotzs Ofllu/SIILL research to patient care. Contributions of nursing research to nursing practice in the USA are increasing rapidly in four major areas: (1) the science of practice: (2) the and (4) the artistry of practice; (3) the structures needed for optimal delivery ofcare; lllustrative studies are methodologies needed for measurement and evaluation. of research described in each area, concluding with a plea for implementation findings. JOURNAL OF ADVANCED NURSING 1(1976):6 s 507-518 40 ref. kvalitetscirk/arna. Gremner, Kjell. Kvalitet och sjukvård. Reflektioner kring dejapanska och Svensk sjukvård har en mycket hög kvalitet. Framträdande sjukvårdspolitiker eller i dess centrala tjänstemän hävdar det gärna. För den som arbetar på golvet tvära kast mellan omedelbara grannskap är den höga kvaliteten inte lika självklar. De stortillfredsställelse och djup förtvivlan över vården man kan uppleva under en enda arbetstimma saknar förhoppningsvis sitt motstycke i arbetslivet i övrigt. SJUK-

HUSET 53(1976):7-8 s 396-98 2 tab. allmänt att när Gustafsson, Lars L.,Attbli och vara doktor. Nu förtiden forkunnas det eller en patient är sjuk så är hela människan sjuk, inte bara hennes hud, mage, hjärta medicinska njurar. Denna sanning predikas med ord men i vardagens praktiskt handlande förnekas den. Med utgångspunkt i detta citat diskuteras läkarutbildoch läkarrollen i dagens svenska sjukvård. LÄKARTIDNINGEN ningen 72(1975):36 s 3263-3266 14 ref. A large- Hardie, Melissa Woel fel, Geriatric patient care Opinions o/a sample ofnttrses. interest in scale study of female nursing personnel in Scotland has revealed a strong and concern for the elderly patient. The older patient was identified as a memberof a patient group widely recognised by nurses as being at a disadvantage. suggestions for improvements in care were offered by all grades ofnursing personnel. NURSlNG TIMES 71(1975):26 s 61-64. Hedvall, Rut, Engelsk llFl71$llll\\ål'd ttänlig och effektiv trots mittdre resurser än ltos oss. Efter en studieresa till England fick förf., planeringssekreterare vid Spri, en hel del värdefulla uppslag. l denna rapport koncentrerar hon sig på några personliga dessa bedrivs i. funderingar kring svensk och engelsk hemsjukvård och den miljö LANDSTINGENS T1DSKR1FT 62(1975):13 s 56-57. Henderson, Virginia, Grttndprincipetför patientvârdatttle verksam/tet. Övers. [fr. eng.]: Ulla-Britt Silfvenius. Origzs titel: Basic principles of nursing care. Ny omarb. uppl. [Geneve 1969]. Sthlm 1970 55 s (Svensk Sjuksköterskeforening). von Holst, Hans Einar, Hellte/ssyrt och medmänsklighet i människovârd. Människovården måste engagera hela samhället och den måste utformas i samarbete mellan skolan, hälso- och sjukvården, socialvården, arbetslivet, massmedia, kyrkan, folkrörelserna och de enskilda människorna. Alla har de sitt ansvar. - Föredrag vid

rikssektion studiedagar i Stockholm, anordnade av Svensk Sjuksköterskeförenings for hälso- och sjukvårdsadministratörer. SJUKHUSET 53(1976):9 s 463, 465-466, 468. 1976 103 Klein, Kerstin & Lundh, Lena,Satntal kring inlevelse, medkänsla. Våld. Gävle s 1ll. (Skolförlaget Gävle) Sthlm 1976 Larsson, Mayethel , Medmättsklig/te/ och arbetsIi/l/i-edsställelse i VÖIYIOWÖPIGI. 32 s Fig. Lindén, Margareta, Rapportjizitt attltärig-träli på Iângvârølssjttklttts. En anhörigträff har anordnats på ett av Stockholms långvårdssjukhus. Från personalen hade ett 10klinikföreståndare, terapeut tal personer ställt upp, såsom avdelningsläkare,

Bilaga 6 127

sjuksköterskor, sjukgymnast, kökspersonal, biträden m. fl. Alla redogjorde lor sina olika arbetsuppgifter, svarade på frågor, förklarade hur och varför osv. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 43(l976):9 s 66. Murphy, William & Ames, Martin, Service personnel cønt/ibttte patient data la Itea/t/t care team. ln the usual institutional health care environment, housekeeping, dietary. transportation. or other service aides often become confidants, friends, sources of information, and sympathetic listeners to the restive patients. Yet, they frequently are overlooked by other members ofthe health care team. - At Beth Israel Hospital, Boston, two innovative programs include service personnel as contributing members of the patient care team. HOSPITALS 50(l976):I5 s 95-96. Mårtens, Ann, Givande studier/again Mer medriiärisk/Le/tet i vården. SSFs rikssektion för Hälso- och sjukvårdsadministratörer hade i april 1976 studiedagari Stockholm. Bl, a. redovisades forskning kring döden, kring cancerkvinnans syn på sin sjukdom och effekter av sängläge och ineffektivitet. Flera talare berörde framtiden inom hälsooch sjukvården. Dessa ämnen diskuterades i grupper och vid avslutningen av studiedagarna öppnades en diskussion om frivilligarbetet inom sjukvården. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 43(l976):9 s 18-22. Människohanteriztg på totala Vård/IISIIIHI/OIIPI. Från dehumanisering till normalisering. Urval och inledning av medicinalrådet Karl Grunewald. Sthlm l97l 111 s Litt. Människøsynen i människovárden. Sju föredrag från konferens i feb. l973 i Lund. Lund l973 78 s (Håkan Ohlssons). Människøvárd - ny specialitet. Pionjär förbättrar cancervården. Dr. Loma Feigenberg, som i Läkartidningen (l97l:50. 51. 52) skrivit om döden och döendet. intervjuas. Han är bitr. överläkare vid psykiatriska kliniken. Karolinska sjukhuset, med uppgift att svara för den psykosomatiska cancervården. KS-NYTT ll(l972):2 s 12-13. Nelander, Olle. avgående Spri-chef 2): Öka till varje pris samvaron personal-patienter! Här tar förre Spri-chefen upp två väsentliga frågor - sjukvårdens styrningsstruktur och förhållandet personal-patienter. Samspelet mellan människor på olika nivåer är avgörande för sjukvården, hävdar han. Förvaltning och administration, teknik och rationalisering berörs också. (Del l var införd i landstingens Tidskrift 1976:11). LANDSTINGENS TlDSKRlFT 63(l976):12 s 18-21. T/te nurse and research. Meeting at the Scottish Health Service Centre on Friday 29 November 1974.- During this conference papers were presented by nurses on their current research work at the Department of Nursing Studies at the University of Edinburgh and in the Southem General Hospital, Glasgow. Subjects covered included patient care. nurse education and the community and hospital psychiatric nursing service. Edinburgh 1974 ll s Dupl (Scottish Health Service Centre). Olsson, Ulla, Framtidens øtnvârø/naz/ tema under kon/erens. J an-77 hölls en konferens i Uppsala på temat Nursing ofthe Future. Dorothy Hall från WHOs europakontor var särskilt inbjuden. l konferensen deltog sjuksköterskor från Danmark, Finland och Norge, lärare, skolledare, vårdadministratörer samt fackliga företrädare, professorer vid Uppsala universitet, samt företrädare för sjukvårdshuvudmännen. organisationer och olika myndigheter. VÅRDFACKET l(l977):4 s 12-16 ill. Patienter: behöver varma relationer. Beröring kan vara bättre än 0rd. Borde inte vi alla som arbetar inom sjukvården försöka förbättra den inre sjukhusmiljön? Nu. Genast. Flera av oss har träget arbetat för detta sedan länge men det behövs en massiv insats för att vi inte skall duka under för det teknokratiska sjukhussamhället. Sakkunskap finns inom KS väggar. Clarence Blomquist t. ex. hjälper gärna till. Han är bitr. överläkare vid psykiatriska kliniken där man vet mycket om mänskliga kommunikationer. lntervju med Clarence Blomquist. KS-NYTT l3(1974):3 s 2-5. Pettersen, Ruth-Turid, Något kan göras. Om äldre pä institutioner. Sthlm 1976 146 s Sakreg. (Wahlström & Widstrand). Qvarnström, Ulla, Pâ väg mot en teori i ontvârtlnatl. Förf.. som studerat vid School of Nursing vid Boston University, redogör bl. a. för den där och vid andra amerikanska

128 6 Bilaga

universitet pågående lorskningen om Nursing = omvårdnad och teorierna bakom begreppet. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 4l(l974):22 s 54-56 ill. 7 ref. Robinson, Lisa, Psychological aspects of rlte care of ltaspitalter/ paliettts: 2nd ed. Philadelphia (1968) 1972 105 s Sakreg. Litt. (F.A. Davis Company). Roos, Björn-Erik, Tertniital Vård. Rapport från det gemensamma mötet vid Läkaresällskapets riksstämma 1976 med temat terminal vård, dvs. vård i livets slutskede. LÄKARTIDNINGEN 74(l977):3 s 107-108. Ross. Carmen F., Personal and VOCOl/Olial relationships in practical nuts/ngt. 4th edition. Philadelphia 1975 283 s Sakreg. (J. B. Lippincott Company). Santorum, Catherine D. & Sell, Virginia M., A patient-centern! nursing service. A patient-centered nursing service programme was initiated in the 390-bed Veterans Administration Hospital, Butler, Pa., with a 100-bedded nursing home care unit. The traditional nurse staffing pattern was altered significantly in order to permit nurses to use their professional judgement in the management of nursing care. The programme was introduced in three phases covering a two-year period. JOURNAL OF NURSING ADMINISTRATION 3(l973):4 s 32-40. Sittkskölerslcot firade själva kort/erens kring (ztnvårtlttatl. Sjukvård blir velertska/z. GRIPEN 1976:3 s 4. - ltatztvørk eller pra/ession? Sammanfattning av rapport från .Siuksköletskevrket Sjuksköterskors Samarbete i Norden, gjord av studiesekreterare Rigmor Wendt. SSFs kansli, sekreterare i SSFs forskningskommitté. Bl. a. framfördes önskemål om forskning som kan medverka till högre kvalitet på omvårdnaden av patienter. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 42(1975):7 s 53-56. Søcialstvrelsetts princippraeratrz _lör läitetitlssittlrvârzi = Socialstyrelsen anser 1976:3. Sthlm 1976 77 s (Socialstyrelsen). Stensnäs, lnge,A/I :nöta (löden. En introduktion for vårdpersonal. Sthlm 1974 61 s Litt. Ill. Britta. Den »zekattiseraøle där/en. Förf.. som är sjukvårdsbiträde vid Stenwall. Östersunds sjukhus, ger här några tänkvärda synpunkter baserade på sin egen erfarenhet. NORDISK MEDICIN 89(1974):6 s 166. Stevens. Carolyn B., Special needs a/long-term patients. Philadelphia 1974 288 s ill. Litt. Sakreg. tJ.B. Lippincott C0). Thor. Thorsten, För vem planerar vi sjukhem? Vid Landstingsförbundets förtroendemannautbildning den 24 mars 1977 höll Spris chefett föredrag. där han belyste fem frågor: 1. Vem vårdas på våra sjukhus idag? 2. Vilka brister upplever dagens långvårdspatient? 3. Vilka krav kommer från den nya“ generationen äldre? 4. Vad för tycker de somjobbar på ett sjukhem i dag? 5. Vilken betydelse har lokalplanering att rekrytera. behålla och utveckla personal? Sthlm 1977 14 s Dupl ill. Trälfnted anhöriga gar större/örstäelse. - “Anhörighetsträffen var det bästa som har hänt. Så säger systern till en av patienterna på avdelning 5 D på Lillhagens sjukhus, kom och där personalen inbjudit alla anhöriga till en informell träff. Många anhöriga nästan hela personalen ställde upp på sin fritid for att berätta om avdelningens rutiner och ta emot synpunkter på vården. IMPULSEN 1973:20 s 5. Waldenvik, Arne, Patiøtttett icentrunt. Sthlm 1974 101 s (Harriers forlag).

Vårdmiljö

Utredning 7143. UAS. Avslutad 1975. Studier i åskâd/iqgörartde oclt värdering avjjsisk mil/ä isjttk/ttts. Sjukhusmiljön utgör, ofta under långa tidsperioder, den fysiska och sociala ramen for många människor dels som arbetsplats för olika kategorier arbetstagare dels som vårdplats för patienter i såväl öppen som sluten vård. När det gällerteknikxkonomi och funktioner finns utredningar, ekonomiska kalkyler. lagar

6 129

Bilaga

och bestämmelser att stödja sig på. För de fysiska miljökvaliteterna finns inga krav beskrivna eller lagfásta. Avsikten med detta avrapporterade arbete är att lå fram en metod att jämföra såväl redan byggd som planerad fysisk miljö och en metod att analysera och värdera denna miljö. Metoden skall vara praktiskt användbar vid planering och projektering. Spri RAPPORT 7/75. Sjukhcnrrtrer och utemiljön. Utemiljön vid sjukhem för långtidsvård liksom vid många andra vårdenheter är ofta en outnyttjad resurs. Den borde utgöra en del av sjukhemmets boende- och behandlingsmiljö. Den borde utnyttjas i ett terapeutiskt syfte och för att skapa en hemliknande miljö vid sjukhemmet. Avsikten med denna rapport är att sprida en bredare syn på utemiljön, dess kvaliteter och användningsområden i ett vårdsammanhang. Utredning 1544. X landsting. Avslutad 1972. Upplevelsen samband med förlossning. 100 kvinnor från Ljusdals kommun som under första halvåret 1971 forlösts på Hudiksvalls lasarett har telefonintervjuats. Man ville undersöka hur patienterna reagerade efter indragning av en liten forlossningsavdelning som därigenom gav dem längre restid. Attityderna till den förebyggande mödrahälsovården och mödragymnastiken, förlossningens förlopp. vårdtider och smärtlindring skulle även undersökas. Allvarliga brister i sam/Millers ottrsorgør om barn på sjukhus. inskrivna på sjukhus har barn ofta betraktats som mini-vuxna utan de möjligheter till lek och aktivitet som är en förutsättning för utveckling även hos friska barn. Lekterapins betydelse för barn på sjukhus har bl. a. uppmärksammats av barnstugeutredningen. Förhoppningsvis kommer det i fortsättningen att linnas lekterapeuter vid alla sjukhus oberoende av sjukvårdshuvudmännens grad av intresse för de sjuka barnens behov av aktivitet. FÖRSKOLAN 58(l975):5 s 4-7 ill. Arto/ek pa° sjukhus chans _lör personalen byta konst då och dä? Många sjukhus har bibliotek. De borde ha artotek också säger glaskonstnären och målaren Bengt Orup. som är en av konstnärernas representanteri landstingets konstnämnd. Avdelningar för långvård har absolut ett behov att byta ut sin konst då och då. Andra ställen som skulle behöva byta sin konst på ett artotek då och då är vissa personalavdelningar matsalar t. ex. GRIPEN 1973:4 s 9. Barns utemiljö - sjukhus Del 2 = Lekmiljönytt 5. Sthlm 1976/1977 47 s 2 bil Ill Litt. (Lekmiljörådet, Socialstyrelsen). Berg, Weit Gzson, Barnkulmren: Barn pâ sjuk/rus. Kraven på en utbyggd kulturell service till barnen ökar. Hur är det med barn som ligger på sjukhus? På Szt Görans barnkliniker i Stockholm har man sedan Hera år en specialiserad barnservice. Bibliotekarien där berättar om hur arbetet går till och funderar över den speciella situationen för dessa barn och deras relationer till läsning och annat som biblioteket har att erbjuda. BIBLIOTEKSBLADET 60(1975):8 s 129-131 ill. Blbliatekssttrvicert på sitt/thus blir bättre och aktivare i större lokaler med rationell (Jrganisariørt. Enhetliga normer för sjukhusbibliotek finns ännu inte i Sverige. - Spri har givit riktvärden för storlek, placering och utformning av kombinerat patient- och medicinskt bibliotek för 700 resp. l 500 vårdplatser. MODERNA SJUKHUS 6(l97l):3 s 17-21. Blomquist, Clarence, Lite patienrpsykologi. Kanske Karolinska sjukhuset kan bli den plats där patienter och personal kan mötas och verkligen förstå varandra, säger Clarence Blomquist, bitr. överläkare vid psykiatriska kliniken, KS. KS-NYTT 14(1975):3 s 2-5. Burke, Ronald J. & Goodale, James G., New way to rate nurse performance. Behaviorally anchored scales are the hallmark ofa new evaluation system based on the head nurses observation of her staff nurse”s day-to-day work performance. HOSPITALS 47(1973):24 s 62, 64-65, 68 2 lig. 3 ref. Ca/eteriart - en oas i den vita :ni/jän, uppskallad och nödvändig service. Cafeteriorna vid ett antal sjukhus i Sverige presenteras. De drivs ej av landstingen utan arrenderas av

130 6 Bilaga

restaurangbolag, privatpersoner, pressbyrån osv. MODERNA SJUKHUS 6(l97l):l-2 s 21-24. Carlberg, Kärstin & Johnsdotter, Inga-Lill & Rynell, Ann, Arbelsrerapøurisk/ perspøkliv pa hospital/spring. dess orsaker och behandling. Artikeln är en kommenterad genomgång av litteratur om hospitalisering, orsaker, symtom och behandling. l litteraturen beskrives detta fenomen i olika termer. Synonymer är “psychological institutionalism” (Bettelheim och Silvester 1948), institutionalism (Wing 1962), “hospitalismf” “kustodialism, “institutional neurosis (Barton 1959) och psykiatriska artefaktsyndrom (Punell 1972), anstaltssyndrom (Freudenberg 1962). ARBETSTERAPEUTEN 1975:4 s 193-203 Tab. Ref. Cramér, Kim, Patient 70. sjuk/rusaMarmi/rateroch sjukhusmiljö. Förf., docent i medicin vid Göteborgs universitet och poliklinikläkare vid Västra Frölunda sjukvårdscentral, beskriver hur han själv som sjukhuspatient upplevt vården. Kritiken utmynnar i positiva forslag. LÄKARTIDNINGEN 68(1971):1 s 49-52 8 ref. Dahlin-Widström, Barbro, Sjuka barn - barn på sjukhus. Barn far illa av en sjukhusvistelse. Ända till 8-10 års ålder uppfattar barnet sjukdom som straff för något det gjort. Upplevelse av skuld finns även alltid hos föräldrarna. Om dessa känslor handlar denna artikel. Den tar också upp vad personalen kan göra för att hjälpa barn och föräldrar i den utsatta situation som barnets sjukdom försatt dem i. LÄKARTIDNINGEN 72(l975):49 s 4863-4866 ill. Evans, John & Hawkes, Roger, Background music in hospital. På West Hill-sjukhuset i Dartford, Storbritannien, har man som resultat av patientintervjuer börjat spela lugnande musik i väntrummet på poliklinikerna på olycksfallsavdelningen. BRIT1SH HOSPlTAL JOURNAL & SOCIAL SERVICE REVlEW 81(1972):March 18 s 608-09, 611. Forsberg, Åke & Johansson, Hans & Stappe, Ralph, Synpunkter på miljö-människa i sjukhus. Analys av begreppskomplexet människa-miljö i kedjan: entré-väntrummottagningsrum-behandlingsrum-vårdrum, eller: besökaren-patienten som kommer till läkaren och sköterskan för konsultation-behandling-vård-tillfrisknande- Förslag till lösningar. SJUKHUSET 46(l969):10 s 513-519 lll. Första samlalslerapezrlen: Patienterna/är hjälp 00/1stöd. Samtal med Siv ojia på rent/ss. Luleå lasarett har en psykiatriskt utbildad samtalsterapeut som själv är helt blind. Jag pratar med patienterna om det mesta. Ger stöd och uppmuntran till patienter med svåra sjukdomar och till patienter som måste lära sig acceptera att leva med psykiska och fysiska handikapp”. - F. n. omfattar tjänstgöringen 10 veckotimmar men behovet av samtalsterapi är mycket stort. NLL-TlDNlNGEN 3(1974):l s 11-12. Gustafsson, Kjell & Nilsson, Göte, God nan k/avkan 15.00. Långtidssjukvården måste förbättras. Ett debattinlägg. Sthlm 1977 181 s Litt. Pocketutg. (Rabén & Sjögren/ Tema Nova). Hedling, Margaretha, Veckovård bra/ör barn på sjukhus. Avdelningsföreståndaren vid en medicinsk barnavdelning på Barnsjukhuset Samariten rapporterar fördelar med femdagarsvård: föräldrakontakten blir bättre, avdelningsarbetet underlättas, varje bam kan till största delen skötas av en och samma person. TlDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 40(1973):l9 s 16. Hur ser det ur på sjukhusen? Samlingsrubrik for en rad artiklar där sjukhusmiljön granskas och debatteras med exempel från svenska sjukhus. FORM 65(l969):10 s 466-499. Rikt illustrerad. Johnsson, Gunilla, Leklera/u - en av /zedialrikøns sIör/e landvinningar. Lekterapiverksamheten vid Umeå lasarett har i många år framstått som en av de bäst utvecklade formerna för lekterapi i landet. Positiva reaktioner har inte låtit vänta på sig från de sjukhus där man utformat sin lekterapi efter Umeåmodellen“. FÖRSKOLAN 58(l975):5 s 8-13 ill. Lindquist, lvonny & Klackenberg, Gunnar & Lind, John, Barnet och siiik/rzisør. Sthlm 1975 62 s ill. Litt. (Esselte Studium).

Bilaga 6 131

Living in hospital. The social needs of people in long-term care. London 1975 84 s ill. Litt. (King Edwards Hospital Fund for London) ISBN 0-900889-59-4. Lundkvist, lnga-Lill, Svängstolen. Menta/värzl eller mánniskøvârd i dagens Sverige. Sthlm 1975 147 s Litt. (Rabén & Sjögren/Tema Nova). Melia, Kath M., The lntensive care unit - a stress situation? The concept of stress is discussed and a few deiinitions are examined. There follows a discussion of the stressful situation that nurses, patients and relatives lind themselves in upon entering an intensive care unit. Some tentative solutions are olfered. This paper is based on a small review ofthe literature available and the writer”s own experience. NURSING TIMES 73(l977):5 s 17, 19-20 9 ref. Nelson, Barbara K., Why patients hate bedpans. A study ”Physiological Measures of Anxiety in Hospital Patients, sponsored by the British government and administered by the Royal College of Nursing, reported on anxiety caused to hospital patients by using the bedpan. - Report on the study. MODERN HEALTH CARE l(l974):3 s 48-50. Molin, Brita & Molin, Lars, Läsvanor och bibliotekskøtttaktet hos sjttkhusvârdade patiøttter. Enkätundersökning har gjorts vid Karolinska sjukhusets hudklinik för att belysa läsvanorna och attityder och önskemål beträffande sjukhusbiblioteken och dess service hos en patientgrupp. SJUKHUSET 47(1970):12 s 646-48 ill. Nilsson, Gunilla, Är ;ni/fött barnvänlig på sjukhus? Artikeln är baserad på studier i USA. Gruppsjukvård med “mamma-ersättare” bör eftersträvas så att barnet slipper konfronteras med många okända personer. Det kan vara svårt att tillåta föräldrar att stanna på sjukhuset så länge särskilda avdelningar för ändamålet inte byggts. Om föräldrarna känner att de är välkomna och värdefulla medlemmar i teamet kring barnet betyder kanske de yttre inventarierna mindre. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 40(l973):l4 s 4-7. Obrador, Solveig, Vikten av att nâ kontakt. Fra°nett sjttkhitsbibliotek. Biblioteksarbetet på ett mentalsjukhus (eller annan likartad institution) karakteriseras främst av vikten att nå kontakt, skapa kommunikation med de människor som söks upp av och som söker sig till biblioteket. Bibliotekarien vill se biblioteket som en fungerande del i “rehabiliteringsbiten” inom sjukhuset. BIBLIOTEKSBLADET 59(1974):15 s 273-274 ill. Patientintetv/ttet get-förslag till vârdmiljöns utformning. Tjänst som instruktionsbarnmorska vid Danderyds sjukhus kvinnoklinik har inrättats. Uppgifter: Mödraundervisning, instruktion, information, planläggning, klin.konferenser, metodutveckling. TIDSKRIFI FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 37(l970):3 s 174. Patiattttrivsel/ Lättare rutin. mera samtal. _lätgg/adare rum och underhållning. Fler samtalsrum på sjukhusen, bättre utbildning av vårdpersonalen i personkontakt och trivsammare inredning på sjukhusen är några av de synpunkter som lagts fram i en serie intervjuer gjorda av Moderna Sjukhus med patientens trivsel och rum i centrum. MODERNA SJUKHUS 4(l969):9 s 37-41. Personal och patienter trivs på sittkltttsen. Både personal och patientertrivs på sjukhusen. Över 90 procent uppger att de trivs ”bra” eller mycket bra”. Det framgår av en undersökning som Spri låtit göra. Man får reda på hur personal och patienter rent allmänt trivs på sjukhusen, men också vad de upplever som negativt i miljön och vad de vill förbättra. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 42(l975):l0 s 10-12 ill. Punell, Georg, Arbetsterapins utvecklingsperspelvtiv inom psykiatrin. Arbetsterapins utvecklingstendenser beskrivs i relation till förändringar i vårdmiljön under de nännast föregående två decennierna. Samarbetsfonner med andra i rehabiliteringen engagerade discipliner diskuteras. För den samfällda rehabiliteringen förordas sådan Organisationsform, som flexibelt kan anpassa sina resurser till de ständigt pågående förändringarna i vårdklimatet. ARBETSTERAPEUTEN 1975:3 s 113-124 13 ref. S/ttkhttsbib/ioteket hjälpa många pa många sätt. Reportage från Västervik, där sjukhusbiblioteket har öppet dygnet runt och många aktiviteter till glädje för både

132 Bilaga 6

patienter och personal. NERVEN 1976:6 s 4-5 ill. Sohlman, Lennart & Törngren, Eva_ Långvârølspatienton talar. Rapport inom projektet Behov och resurser inom somatisk långtidssjukvård. Sthlm 1977 51 s Dupl. Litt. (Psykotekniska institutet). Suzanne - Sveriges enda BB-psykøløg. På Södersjukhuset i Stockholm arbetar Suzanne Goldman - Sveriges enda BB-psykolog. Under tio timmar per vecka försöker hon hjälpa blivande och nyblivna mödrar med psykiska problem på mödravård scentralen och på BB. En droppe i havet, säger hon själv. Men en droppe, som säkert lhar många ringar. SOClALNYTT (1975): 8 s 21-22. Thidewall, Göran, Varm. vänlig vårdmiliö - viktig _laktor vid be/ianrlliny av burn. Vårdmiljön bör utfonnas så att barnets primära psykiska behov - kontakt, trygghet, aktivitet - har förutsättningar att tillfredsställas. TANDLÄKARTIDNINGEN 65(l973):23 s 1314-1316 ill. Åberg, Ulrika, Ögon/hifi! till läns. S/ukliusartotek. Sjukhusen i Karlstad och Eskilstuna och Huddinge och Solberga sjukhus i Stockholm har eller har planer på att starta artotek och låna ut fargreproduktioner till inneliggande patienter. Bibliotekarierna tar med sig små fargkopior eller slides på bokvagnen, och patienten beställer ett eller flera konstverk fören lånetid av högst fem veckor. - lnvesteringskostnaden är 10.000 kr, vilket betecknas som väl använda pengar för en gladare vårdmiljö. BBL (BlBLlOTEKSBLADET) 58(1973):4 s 77-78. Ördell, Harry, Konstnärlig utsmyckning av Sundsvalls sjukhus. För utsmyckning av Sundsvalls sjukhus har anvisats 2,5 miljoner kronor. Av de anvisade medlen har 1,4 miljoner avsatts till inköp av stafflikonst och grafik. 800 000 kronor till fast utsmyckning och resten till konstnärlig och miljöestetisk rådgivning m. m. En av målsättningarna har varit att förse varje rum med åtminstone ett konstverk. SJUKHUSET 52(l975):1O s 559-560 2 fotogr.

Kap. 6

6.4 lndividorienterad planering Tidsbeställning Shepard. Donald S. & Moseley, Thomas A.E.. Mai/cd versus telephone appøinimøizz reminders to reduce broken appøintinønts in a hospital outpatiønt zlepartineizt. This study compared mail. telephone, and control strategies to reduce the rate of broken appointments in a pediatric outpatient department. Based on 1,039 randomly assigned appointments, the mail strategy had a broken appointment rate of 29.1 per cent, the telephone strategy of 25.3 per cent. and the control of 44.2 per cent, MEDICAL CARE 14(l976):3 s 268-273 2 tab. 10 ref. .Systems analysis and (lesign of output/ent døpartnwn/ ap/zointnzont and infor/nation systems. A special study in hospital systems and procedures. New York 1967 95 s Tab. Fig. Litt. (United hospital fund of New York, training, research and special studies division).

Väntelistor Väntetid Utredning 1754. AB landsting. Avslutad 1974. Väntetiderocli läkarkontinuitetin. in. vid landstingets sjuk/izisnzottagiiingar. Frågan om väntetiderna vid sjukhusmottagningar har länge diskuterats. År 1965 infördes ett tidbokningssystem. Väntetidssituationen har förbättrats men är ej tillfredsställande. Problemet förefaller huvudsakligen ligga i att förbättra nu befintliga bokningssystem. Förslag diskuteras i rapporten om hur

Bilaga 6

bättre läkarkontinuitet skall uppnås inom den öppna vården. Utredning 1409. L landsting. Avslutad 1971. KarI/äggnittg inom öppen värd. Det hade konstaterats att väntetidens längd i samband med läkarbesök var ur patientens synpunkt otillfredsställande. En undersökning omfattande samtliga öppenvårdsmottagningar inom landstinget har utförts. Materialet redovisas med en mängd data om olika Förhållanden i samband med öppenvårdsbesök. Utredning 1671. Handelshögskolan. Avslutad 1971. Samhällsekonomiska aspekter pa Vän/ENUM till sluten sjukhusvärd. Rapporten, som ären seminarieuppsats, har till syfte att: - identifiera samhällsekonomiska konsekvenser av väntetider till sluten sjukhusvård - ange metoder for kvantiliering och värdering av dessa konsekvenser. l uppsatsen görs en beskrivning av köerna och kösituationen för hela landet. Man gör även en identifiering av de samhällsekonomiska konsekvenserna av väntetider samt en värdering av dessa. Spri RAPPORT 21/69. Vätttetiølsprøbletner vid mottagningar. Att väntetiden på öppna mottagningar kan bli lång beror bl.a. på brister i samordningen mellan olika personalgrupper och att yrkeskunnandet ibland utnyttjas mindre väl. Rekommendationer ges bl. a. i fem punkter: - Mottagningsarbetet bör följas upp genom självregistrering på arbetskort -Tidsbeställning bör införas, avpassad efter specialiteten och efter varje läkares kapacitet - Akutmottagningen bör avskärmas från den vanliga tidsbeställda öppenvårdsmottagningen - Vissa enkla sekreteraruppgifter - som idag ligger på läkare - bör överföras till kundmottagningen - Telefonarbetet bör utformas annorlunda. Allander, Erik & Lax, Rose-Marie, Rettmatoiogklittiker. distriktsläkare och vätnetider. Undersökning av den reumatologiska vården i Stockholmsområdet behandlas. Författarna påpekar behovet av bättre formaliserade kontakter mellan öppen och sluten vård. Men det är också väsentligt att på olika sätt förbättra diagnosstatistiken från öppen vård, innefattande bl. a. kontinuerliga sammanställningar om väntetider till olika kliniker. SOClALMEDlClNSK TlDSKRlFT 5l(l974):7 s 500-505. Axell, Kaj & Carlström, Even, Väntetidsprob/etnet vid ntottagningar. =Spri rapport 2l/ 69. Sammanställning gjord inom ramen för projekt 8016, poliklinikutredningen. Sthlm 1969 42 s Dupl. Fig. Litt. Engl. summary. Axell, Kaj & Wester, P. O., Arbetsmöttster. patient/löda väntetider vid en medicinsk polikiinik. = Spri-rapport 19/70. Spri projekt 8016. Sthlm 1970 15 s Dupl. Fig. Litt. Barber, Richard W.. A ttni/ied approach to httspital inpaliettt seltedu/ittg. Charlotteville, VA 1976 18 s Dup. Litt. (University of Virginia). Bengmark, Stig & Dencker, Hans & Tibblin, Sten, Omsäilningett av kirtttgqiska lfiliI(”/iSI([7üIi('IlI('I'. Resultatet av undersökning av väntelistesituationen för sluten vård vid kirurgiska kliniken i Lund våren 1971 blev att ca 50 procent ñck kvarstå på väntelista. LÄKARTIDNINGEN 69(l972):l5 s 1784-87. Bergstedt, Martin, Prodttkriansplatteriitg med ttorttteraøt väntetid i öppen ör0n-. näs- och itu/svärd. En för patienterna normerad väntetid innebärande en medveten prioritering med omhändertagandeansvar tillämpas sedan våren 1971 vid öron-, näs- och halskliniken i Karlskrona. LÄKARTIDNlNGEN 69(1972):51 s 5990-91. Bergstedt, Martin, K öprob/etn och ettan/åkare. Vid öronkliniken i Karlskrona har sedan fyra år tillämpats ett styrsystem för patienter i öppen vård. Den normerade väntetiden har varit omkring en vecka. Alla patienter har fått egenläkare vid återbesök och läkarna har fått ut all önskad ledighet förjourkompensation och

134 Bilaga 6 SOU l977:66

semester. LÄKARTIDNINGEN 7l(1974):35 s 3158-60 4 ref. Bithell, J. F., The rationalisatiott and cotttrol o/ltospital admission .svstettts. A thesis submitted for the degree of Doctor of Philosophy at the University ofOxford. Oxford 1969 138 s Dupl. Tab. Litt. service. Briggs, Galen Pierce Jr., Inpatiettt (te/missions sclteølttlittg: application to a nursing (A dissertation for the degree of Doctor of Philosophy, University of Michigan). Ann Arbor, Mich. 1972 164 s Litt. (University Microftlms). Böttiger. Lars-Erik & Larsson, Monica. Intagning och tttskrivning vid met/tentavtlelrting inom Storstockholmsomrádet. En undersökning av intagningar och utskrivningar vid medicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, visar att 84 proc. av patienterna från det egna förvaltningsområdet intagits akut. Därmed kan påståendet tillbakavisas att patienter från andra förvaltningsområden orsakar de många överbeläggningarna. Utskrivningarna fordröjs av orimligt långa väntetider, när det LÄKARTlDgäller såväl långvård som anskaffande av social hjälp i hemmet. NINGEN 73(1976):13 s 1207-1209. Buhaug, Harald, Ittn/eggttittgssettIra/er_Ior akuttsjiltelttts. Den innllytelse en innleggningssentral kan lå på ventelister og ventetider drøftes. Fra et organisasjonsmessig og administrativt synspunkt kan det reises tvil om hvorvidt en innleggningsscentral til for på fylkesnivå vil passe inn i den administrative struktur det forøvrig legges opp helsetjenesten. NORSK SYKEHUSTIDENDE 48(1975):8 s 147-152. 4 lig. 4 ref. Cammoch, Ruth M., Health centres: Reception. ivaitittg and patient call. Some aspects of health provision for reception, waiting and patient call in a selected group oflarge centres. London 1973 41 s Ritningar Litt. Bil (Department of Health and Social Security. Welsh office). Chant, A.D.B. & Napier, M., Factors in/lztettcittg predictiott q/sttrgical in -patient stay. Undersökn. refereras. som visar att det är mycket svårare att beräkna vårdtiden for var kirurgiska akutfall än for patienter intagna enl. väntelista. Grupperna bör vårdas för sig. THE HOSPITAL AND HEALTH SERVICES REVlEW 69(1973):2 s 52-54 5 ftg. 5 ref. Christl, H. L., Some methods of operations research applied to patient sc/tedttlittg PROGRESS THROUGH TECHNOLOGY 2(1973):l s problems. MEDICAL 19-27. Cocking, J ., Itt-patient Waiting Lists. The list of patients awaiting admission to hospital is too long but the way in which the list is compiled is open to doubts. There seems to be no alternative but to collect monthly figures. HEALTH AND SOCIAL SERVICE JOURNAL 83(1974):May 18 s 1102-03. Crosby, D. L. m. fl., Generalsurgicalpre-admissiott elin/t: 99 patients from a non-urgent to a general surgical waiting list were randomly selected for either direct admission hospital bed or review at a pre-admission Clinic. A considerable reduction in that subsequent bed occupancy was shown in the latter group. The findings suggest more detailed review of patients in the outpatient department would result in the more efñcient use of hospital facilities. BRlTlSH MEDICAL JOURNAL 3(l972):JuIy 15 s 157-59. 4 tab. 2 ref. Ekdahl, Per-Hugo. VâI(//)l0b/?l?1 och väntelistor. Fem möjligheter att göra väntelistan till ett smidigare styrinstrument for patientflödet på ett akutsjukhus ges av chefsläkaren på kir. klin.. lasarettet i Eskilstuna. DlAGNOS 7(l970):3-4 s 10-14 ill. Enkel lösning av svårt problem: Telefonsamtal avlägsnade kön vid akuten i Hatt/bis! Nu fungerar akutmottagningen vid sjukhuset i Hagfors bra. Förklaringen är mycket enkel. Patienterna ringer först och får en tid som anpassas efter sjukdomstillståndet och efter belastningen på mottagningen vid tillfället. Ibland innebär det att patienten kan anvisas tid på en vanlig mottagning, ibland kanske att han/hon inte behöver söka läkare alls. LANDSTINGENS TlDSKRlFT 63(l976):l4 s 28-29 S-TlNGET 1976:8 s 0-1.

6 135

Bilaga

Felding, Finn , ÄIlü/JZSF q/en palienIbe/iand/ings oiganisalion. Mul igheder of effektivitet i behandlingen af aeldre kronisk syge i Københavns kommune. Kphmn 1970 123 s Fig. Tab. Litt. Fioretos, Mikael & Fritjofsson, Åke & Jansen, Hjalmar, Kliniska och socia/mediciiiska aspekter på patienter vän/ande pá operan/anför prosraIa/iyperplasi. Alla patienter som 1972-09-15 var registrerade på vårdplaneringslistan för operation av benign prostatahyperplasi vid urolog. klin. på regionsjukhuset i Örebro analyserades med avseende på väntetidens påverkan på dessa patienters subjektiva och objektiva symtom samt inverkan av sjukdomen resp. väntetiden på patienternas levnadsförhållanden och deras vårdbehov under väntetiden. LÄKARTlDNlNGEN 72(l975):l0 s 965-68. Fock, Gustaf, Opørarioiiøi och VäIIIF/ISIUIZ “1 Finland är väntelistorna till operation mycket långa, och den allmänna meningen är att de dyra sjukhusen arbetar ineffektivt.” - Förf. kommenterar detta påstående och efterlyser klarlägganden och delinitioner av vissa primära begrepp for en saklig utredning. NORDISK MEDICIN 90(l975):6-7 s 188-89. Garñeld, Sidney R. m. 11., E valualion o/an ambu/atmy medical-care delivery system. Report from a working-group that designed a medical-care-delivery system speciñcally to relieve impaired access to care. The solution involved the entry of patients through a paramedically staffed health evaluation service that effectively separated patients into three basic health-status groups -the well and worried well (68.4 per cent): the asymptomatic sick (3.9 per cent); and the sick (27.7 per cent) - a process that permitted matching the needs of each group with appropriate services. NEW ENGLAND JOURNAL OF MEDlClNE 294(1976):8 s 426-431. Gautschi, H. & Schaad, R., RaIiona/isierunjr: im K rankenhaus. Från det några år gamla schweiziska sjukhusinstitutet i Aarau rapporteras en utredning, där man skilt ut thoraxröntgen från den övriga röntgenverksamheten och vunnit 47 % kapacitet totalt. Flera möjliga rationaliseringsåtgärder diskuteras. SCHWEIZER SPlTAL 41(l977):4 s 145-147. Gustafsson, Elsa & Svensson, Ann-Marie, Vänieiizlei vid medicinska k/iizikers öppna mønagiiiizgar. Seminarieuppsats for tre betyg i företagsekonomi, ämnesdelen administration. Lunds universitet, att framläggas i november 1970. Lund 1970 45 s Dupl. Tab. Diagr. Bil. Litt. Hansson, Lars Ingvar & Sundén, Göran, RyggpaIien/erz inom den öppna Vâfdém. Vittgående samarbete mellan den öppna vårdens läkare och ortopediska kliniken i Lund har möjliggjon ett mera effektivt omhändertagande av patienter med ryggproblem. Av betydelse härvid har också varit en omorganisation av klinikens ryggmottagningar, varvid kravet på kontinuitet bland läkarna sattes främst. Reducerade väntetider, mer adekvat prioritering och ökad genomströmningshastighet redovisas. LÄKARTIDNINGEN 72(l975):28 s 2525-27. Hauffman, Mårten, Så opererade vi borr köerna. Köproblemen vid Ögonkliniken på Karolinska sjukhuset har i stort kunnat lösas. Organisationen har ändrats radikalt och en effektiv prioritering har genomförts. Doktor Mårten Hauffman berättar här hur man gick till väga. KS-NYTT 14(l975):2 s 21-24. Haussmann, Dieter, Waiting time as an index q/qzia/irv q/nuising care. A model of the patient care process, based on queueing theory, is described and its parameters defined empirically for application to a burn unit. HEALTH SERV RES 5(l970):2 s 92-105. Holdich, R. J., The az/Inissions (li/emma. “The wait to enter hospital is a nerve-racking time, no matter how routine the required procedure may be considered by a doctor. But accurate information is needed to try to satisfy the conflicting demands on staff in admissions departments not only from waitinglist patients but also from emergencies. HEALTH AND SOCIAL SERVICE JOURNAL 86(1976):July 10 s 1257.

136 Bilaga 6

Jørgensen, Erik, Hvar/edes kan haspila/ernes visitationsntetotler sikre. al patienten kommer under den rette behandling og i tide? Visitator“ och visitation är ett speciellt danskt begrepp. Motsvarar ungefär remittering i Sverige. Förf. hävdar, att beläggning, inskrivning och utskrivning måste ske och dirigeras efter ungefär samma system som trafik. Detta skall företas av administrationen. Artikeln är illustrerad med diagram över väntetider, beläggningsperioder m. m. TlDSSKRlFT FOR DANSKE SYGEHUSE 43(l967):24 s 353-61. Kock, Sven E., Simulering av sjuk/ttts/iinktioiter. Helsingfors 1973 45 s Dupl. Tab.bil. Litt. (Svenska handelshögskolan, publ. ser C prel. forskningsrapporter). Lev, Benjamin & Caltagirone, Robert & Shea, Francis J., investigations in Iiea/tli care delivery. Patient/kliv and ittilization a/resoitrces in a øliagitosiit radiulogy (Ieparlnteitt. The use of computer simulation as a tool for analyzing the operation ofan existing diagnostic radiology department is described. Based on the statistical data gathered previously, a model of the department was formulated simulating its activities. Assuming certain values of input variables (such as the number of patients per day and their arrival times) and such system parameters as the numbers of technicians, orderlies, and examination rooms, several computer runs of the model were evaluated in terms of output variables (e. g. patient time in the department, waiting time, and the utilization of staff and rooms). The results agree well with observed data. lNVESTlGATlVE RADIOLOGY 7(1972):6 s 517-25. Lindeberg, Nils, Vänte/istköit » en_jämvikts/aktor. Uppsats i specialkurs C, VT 1967 Handelshögskolan i Stockholm. Sthlm 1967. 32 s Duplic. Litt. Ljungbyprojektet. Delrapport 2: Meølicin- och ,qvnekoløgiinottagnirtgar. En sammanställning av arbetsmaterialet från studier av väntetidsproblemet. = Spri rapport l/ 70. Sthlm 1970. 46 s Dupl. 44 ñg. Löfqvist, Ulf, Atlministrativa_laktorer som påverkar patientens väntetid. Förf., verksam vid Rationell Sjukhusadm. AB, berör några adm. faktorer som kan påverka kapaciteten och därmed patientens väntetid infor en röntgenundersökning. Svenska Sjukhusforeningens Årsbok 1969-1970 s 154-158. Namazi-Fard, Bozorg, Application o/queueing theory to general Itaspitals: Models and techniques for inpatient and outpatient planning. Akadem. avhandl. for ek. doktorsexamen vid Lunds universitet 1974-05-25. Lund 1974 303 s Tab. Fig. Litt. (Lunds universitet, EFL-RF 7403). Nicolausson, Ulf, Hur ska/l (ippiza värdens kris avli/áilpas? Debattinlägg om förhållandena inom den öppna vården. Förf. pekar på ett antal faktorer som enligt hans mening på sikt kan leda till en bättre vårdsituation. LÄKARTIDNINGEN 68(l97l):25 s 2882-2884. Nordlander, Nils Brage, Hejda sneçI/örølel:tingen av resztrserna/ Stoppa sjukvårdens kostnadsexplosion! Med utgångspunkt från sina erfarenheter från landstingsverksamheten, penetrerar fört. några aktuella sjukvårdsproblem, bl. a. sjukvårdens utbyggande, kostnadsexplosion, köer och resursfördelning. LÄKARTIDNINGEN 68(l971):ll s 1212-17. Nummi, Pekka, Upplösning av en kirurgisk kö. Vid Syd-Saimens centralsjukhus i sö. Finland upplöstes en kö på l 000 personer på 7 mån. 54 % opererades. 22 ”4 behövde inte opereras. 21 % svarade inte på kallelsen. NORDISK MEDICIN 88(l973):1 s 14-15. Pedersen, P.-E., Ventelidssvstem ved radiumstatiorieits abu/atorimn. Odense svgehus. Här redogöres för ett väntetidssystem, uppbyggt så, att alla patienter får en blankett, vilken är utformad som en biobiljett med datum och tid. UGESKRIFT FOR LAEGER 132 (1970):43 s 2044-46. arbetsgrttp/i/öt inredning av_ /ÖfllISälfIiiIiga/Ilüjöl en Rapport att/ämnad av socialstyvre/sens syslemalisk planering av palientgenomsrrömningen inom den slutna vården. Sthlm 1968 24 s duplic bil. litt. Arbetsgruppen har under våren 1967 genomfört en enkät hos vissa kliniker ang. förekomsten av väntelistor, dessas storlek och väntetider samt vissa

Bilaga 6 137

uppgifter om antalet intagningar, vårddagar m. m. Under sept-dec 1967 har en provundersökning gjorts betr. registrering av uppgifter belysande väntetidssituation och patientgenomströmning. Rockhart, John F. & Herzog, Eric L., /l /Jretlictitte model/bt antbulalary patient service Iinte. Report on results from one area of research on the general problem of resource scheduling and utilization in medical ambulatory care at the Lahey Clinic Foundation in Boston. Major areas in which it is possible to reduce scheduling errors in ambulatory care are noted, and research results in the development of more elTtctive models of predetermining patient service time are reported. MEDICAL CARE l2(1974):6 s 512-519. Rosenblut, Alan m. fl., OPD wait/ng lime reduced by use of individual appuintlneltt sys/em. This paperis a report ofa study which used the Johnson Rosenfeld technic to measure time performance in an adult medical clinic,just before and just after the introduction ofan individual time appointment system (ITAS). Results showed that the Johnson Rosenfeld time study technic has general applicability. HOSPlTAL TOPlCS 50(l973):3 s 48-52. Singer, Sidney, A stodraslit model ofvarialiort Q/cutegories qfpatienls Mit/tfn a hospital. A dissertation submitted to the Advisory Board of the School of Engineering of The Johns Hopkins University in conformity with the requirements for the degree of Doctor of Engineering. Baltimore 1961 132 s Dupl. Litt. Tab. (US. Public Health Service, Research Grants GN 5537 & W 167). Sju »Hittar/ers A6 till_yrkeslmzlklittik_ Kontakteksem och kontaktallergi är den vanligaste yrkessjukdomen. Det är en hudsjukdom som orsakas av kemikalier i arbetsmiljön. Redan nu känner man till flera tusen sådana allergiframkallande ämnen. Patienter drabbade av eksem strömmar till Lunds lasarett och Karolinska sjukhuset i Stockholm, de två enda ställen i Sverige där yrkeshudsjukdomar kan utredas. ARBETSMILJÖ 1976:9 s 40-43. Spencer, Paul, General pizzor/ce and :nade/s ofthe re/erral process. London 1971 84 s Fig. Litt. (Institute for operational Research, IOR Health Report No. 6). Steidley, K. David & Vanloh, Sidney, A Monte Car/o Computer Mode/ to investigate patient sehedtt/ing. A Monte Carlo computer model was developed to investigate various types of patient appointment schedules for a single channel queue. lnput parameters included the incidence of no-shows. the rate of unscheduled walk-ins. the frequency distribution of physiciân examination times, and the string of appointment times. RADlOLOGY 122(l977):2 s 359-364. Stevens,G. C. & Webb, M. H. J. & Bramson, C. E., Factors (tt/eating t/te result (titta/ting /iS!((l//S. A survey was carried out ofall calls for admission from the waiting list ofthe Kings College Hospital and two other general hospitals over a 2 month period in 1972, in order to quantify accurately the extent and nature of failure to result in admission; to attempt to explain statistically, Variations: to examine the use made and the effect ofthe priority indicator on the waiting list card. THE HOSPlTAL AND HEALTH SERVICES REVIEW 69(l973):12 s 459-461 4 lig. Søreide, Ragnar, BelttmdIingssøItenr/e kø-stâere at: deres .skjebncn Vid Fylkessjukehuset i Volda, Kirurgisk avdeling, har man gått igenom väntelistorna och fått fram en princip att eliminera dessa. TIDSSKRIFT FOR DEN NORSKE L/EGEFORENING 94( 1974): 14 s 899-902. Taylor, Maurice M., Analysis ott-ortgres/iort in an outpa/ient elin/t: An essay submitted to the Advisory Board ofthe School ofEngineering ofThe Johns Hopkins University in conformity with the requirements for the degree ofMasterofScience in Engineering. Baltimore 1958 97 s Dupl. Tab. Diagr. (The Johns Hopkins University gm Clearinghouse. Wash). Tengroth, Björn. Hurartaripa vårdköerna is/ttren vård? Hur tar en ny klinikchefitu med vårdkö och vårdtider? Frågan besvaras av Björn Tengroth, som for två år sedan tillträdde professuren i oftalmiatrik vid Karolinska institutet och posten som

138 Bilaga 6 SOU l977:66

klinikchefvid Karolinska sjukhusets ögonklinik. LÄKARTlDNlNGEN 73(l976):34 s 2721.

6.5 Aktivering av patienten HertLCharles G. & BernheimJoseph W. & Perloff, Thomas N.,Patientpartit-ipation in the problem-Oriented system: A health care plan. The problem-oriented system can be used to encourage the involvement ofthe patient in his health care. A Health Care Plan is described. the purposes of which include facilitation of provider-patient communicatiomand emphasis on the shared responsibility ofprovider and patient in problem solving and health maintenance. MEDICAL CARE 14(l976):1 s 77-79 Fig. 11 ref. Kulturterapeuter på B00 sjukhus: Patienterna behöver oss. Men varfor finns inga tjänster för kulturterapeuter? Kontakt- och kulturterapi kallar man på Boo sjukhus sitt arbete med att stimulera och aktivera patienterna intellektuellt. Nästan ända från starten av detta annexsjukhus 1970 har olika former for kulturterapi prövats: högläsning. schackspel. utställningar. utflykter och studiegrupper, bl. a. ord- och bild“-grupper. KOMPRESSEN 1974:3 s 28-30.

6.6 Kontinuitetsfrâgor Utredning 1830. Sthlms universitet. Avslutad 1975. Den nya läkarutbildningen och andra hinder _fär kontinuiteten läkare - patient. Bristande personlig kontinuitet i läkarvården har blivit ett allt större problem inom sjukvården. Denna uppsats redovisar en probleminventering av olika hinder i kontinuiteten läkare - patient. Bauer. Anders & Nils-Gunnar. Ge primärvården specia/isttid - inte Holmberg. specia/islt/ättster/ Värna om specialistläkarnas kompetens. om kontinuiteten i sjukvården och om de mindre klinikernas existens genom att låta sjukhusläkare svara för specialistinsatser i primärvården! Med den motiveringen rekommenderar sjukhusdirektör Anders Bauer. Sollefteå. och docent Nils-Gunnar Holmberg. Sundsvall. socialstyrelsen att vara mindre återhållsam med läkartjänster till sjukhusen. LANDSTINGENS TlDSKRlFT 63(i976):6 s 16-49. Dahlin, Bengt & Fredriksson, Paul. Läkare - patientkontinuitet: mode/l Lerum. Författarna. distriktsöverläkare i Alingsås primärvårdsområde. resp. utredningssekreterare på Spri presenterar här den försöksverksamhet som pågår vid Brobackens läkarstation i Lerum for att finna lösningar på många av problemen vid flerläkarstationer. LÄKARTlDNlNGEN 73(1976):1l s 927-929. af Ekenstam. Jan & Elland. Christina & Hansson. Lars Ingvar. Patient - /äkarkontinttiteten läppen värd i ortopedisk kirurgi. Patient - läkarkontinuiteten iöppen vård har varit föremål för diskussion. En analys av patient - läkarkontinuiteten vid mottagningen för tidsbeställda besök vid Ortopediska kliniken i Lund har därför utförts för åren 1972-1974. Effekten av kontinuitetsbefrämjande åtgärder som insatts under den studerade tidsperioden har gett tydliga positiva resultat. Orsaken till diskontinuiteten diskuteras och olika sätt att öka kontinuiteten patient -läkare har angivits. LÄKARTlDNlNGEN 73(l976):33 s 2678-2680. Heley. R. W.. Continuity oftare. The problems encountered and how they were overcome while trying to develop a first-class day-care service for severely retarded and handicapped patients in the Rotherham area are described. NURSlNG TlMES 72(l976):25 s 975-977. Kjellander. Claes-Göran, Arbetsvecka pa 168 timmar inte enda alternativet. . . Läkar- _förbttttdet/öres/âr nytt svsIem/ör bättre kontinuitet i sjukvården. Referat av debatt i läkarförbundet. Det är främst patienterna som lider av dålig kontinuitet isjukvården. Men även personalen och sjukvårdshuvudmännen har ett eget intresse av att

Bilaga 6 139

patienterna i största möjliga utsträckning bör få behålla samma läkare. Skälen för detta är både medicinska och ekonomiska. LÄKARTlDNlNGEN 73(l976):3 s 127-130. Kjellander, Claes-Göran. Ger Blekinges egen/åkare lösningen på problemet med vårdkonlinuirel? Hur skall vi få ett fungerande system med egen|äkare? Ett system där patienten i görligaste mån får behålla sin läkare och läkaren sin patient. det som brukar kallas patient - läkarkontinuitet. Många modeller har skisserats och nästan lika många prövats. bl. a. som ett resultat av de “kontinuitetsgrupper som tillsatts i flertalet landsting, Läkartidningen rapporterar från Blekinges kontinuitetsgrupp. LÄKARTlDNlNGEN 74(l977):l0 s 867-869 ill. Lundkvist, Lennart & Wiklund. Pontus, Läkar -paIienrkonIinzrire/s Mode/I Hudiksvall. Till den debatt om bättre kontinuitet i sjukvården som fördes i samband med läkarlörbundets fullmäktigemöte i december l975 hade som underlag lagts fram sex konkreta zilternativ. Den modell som tillämpas vid medicinska kliniken. Hudiksvalls sjukhus, beskrivs här. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):l0 s 816-817. Nilsson. Carl-Axel. Air/ä samma läkare - arr/ä behålla patienten. Fyra olika modeller för organisation ztvjourtjänst och kompensationsledighet beskrivs och värderas. Org. måste anpassas till vårdstruktur. läkarantal m. m. LÄKARTIDNINGEN 70(l973):5 s 365-367. Shortell, Stephen M., Conrinuiry at medical care: canceptualizariøn and measurement. Continuity ofmedical care is conceived as the extent to which services are received as part of a coordinated and uninterrupted succession of events consistent with the medical care needs ofpatients. Two operational measures are proposed. based on the Gini and CON indices of concentration. MEDICAL CARE l4(l976):5 s 377-39l.

6. 7 Gruppvârd - lagarbete

Utredning 1923. Göteborgs univers. Avslutad 1976. Modell för grupporienterad arbetsorganisation inom sjukvården avsedd/ör allmän vårdavdelning. Denna uppsats behandlar gruppvård inom vårdavdelning. l sjukvården har man liksom inom industrin utvecklat specialiseringen. Flera därmed sammanhängande orsaker har bidragit till att patientomvårdnaden närmat sig industrins löpandebandprincip. För patienten innebär detta otrygghet i omvårdnaden på grund av ett stort antal inblandade i vårdarbetet. l denna uppsats presenteras en tänkbar modell för grupporienterad arbetsorganisation på en allmän vårdavdelning. Gruppernas storlek. sammansättning och deras inbördes samverkan och samspel diskuteras. Utredning 1878. Uppsala univers. Avslutad 1974. Organisation av lángvårdsavdelning. Gru/Ipvård och modifierad gruppvård. Långtidsvårdavdelningarna inom Tierps sjukhus har 66 vårdplatser. Syftet med denna uppsats var att utarbeta förslag till vårdavdelningsorganisation. Två förslag har utarbetats. ett med gruppvård och ett med modifierad gruppvård där man dels arbetat med två avdelningar 22 och 44 vårdplatser och dels med tre avdelningar om 22 vårdplatser. Rondsystem och salssystem har kortfattat beskrivits. Utredning 1942. R landsting. Avslutad 1976. Rekryreringsbe/räm/ande åtgärder - Persona/struktur - Persona/täthet - Gruppvård. Utbyggnaden av långtidssjukvården innebär ll0 nya vårdplatser eller 160 nya tjänster varje år under den närmaste 15 årsperioden i detta landsting. Förslag till åtgärder för att analysera och bedöma situationen inom långtidssjukvården och komma med förslag till rekryteringsbefrämjande åtgärder pâ kort eller lång sikt” har utarbetats. Den omvårdnad inom långtidsvården som är önskvärd har också behandlats. Utredningen behandlar personalstruktur. personaltäthet och framlägger förslag till gruppvård. Areman. Maj-Britt. Hirrjimgerar gruppvård i Danmark? Sedan flera år tillbaka har försök med gruppvård bedrivits på vissa avdelningar vid några danska sjukhus.

140 Bilaga 6

Denna försöksverksamhet har tilldragit sig stort intresse även utanför landets gränser. - Under fyra studiedagar besökte artikelförfattaren Dansk Sygeplejeråd och tre större sjukhus, Bispebjerg hospital, Københavns amts sygehus i Gentofte och Rigshospitalet. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 4I(l974):l5 s 42-43. Berglund, Ann,Arbets/edning och administration inom sjukvården -en ny arbeIsIedarro/I. Lund 1974 298 s Fig. Ritn. Litt. (Hermods) ISBN 91-23-05350-X. Berglund. Kåre, Försök med Iättvârd, planerad várd och grupparbete inom reumatolagi. = Spri rapport 7/72. Projekt 7048. Sthlm 1972 21 s. Berglund, Kåre m. fl.. Snabbare och kvalitativt bättre reumatologisk vdrd till lägre kostnad? Vid reumatologiska klin.. Lunds lasarett, gjordes 1970 ett organisationsförsök: planerad vård, grupparbete och Förenklad hotellservice har gett bl. a. kortare vårdtid. lägre vårdkostnad, säkrare styrning av vården,tillfredsställelse med arbetsoch vårdmiljö. LÄKARTIDNINGEN 69(I972):3O s 3491-96. Björck , Staffan, Det hierarkiska värdsystemetjär vika/ör gruppvdrdens samarbetsformer. F. n. är intresset for team-samverkan eller gruppvård mycket stort inom svensk sjukvård. Det gäller framför allt inom psykiatrin. Socialstyrelsens tre expertgrupper som har utrett den psykiatriska vårdens målsättning, arbetsuppgifter och principiella utformning har också satt just lagarbetet i förgrunden. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 41(I974):6 s 8-10. Brolin. Marianne & Lindewall, Britta, Rapport från studieresa rörande gruppvård i Finland 19 april-JO april I97I. Sthlm 1972 12 s 6 bil. (Svensk sjuksköterskeförening). Hedvall. Rut & Lundkvist Brita, Har sjukvårdens ansvar minskat _lör den enskilde patienten? Författarna sammanfattar: Överbetona inte behovet av allmänna teoretiska och specialistkunskaper. Öka inte antalet personalkategorier eller specialfunktioner kring den enskilde patienten. Betona arbetsledarens roll i främjandet av positivt vårdklimat. Tillämpa någon form av grupporienterad vård. ifrågasatt nuvarande urvalsprinciper till olika vårdkursutbildningar. Främja samarbetet med anhöriga. LANDSTINGENS TlDSKRlFT 62 (l975):3 s 60-62. Hedvall, Rut, Gruppvârdbör inte ses som ett mål utan som ett medel. För att få indicier på gruppvårdens fördelar krävs en utvärdering av försöksverksamhet under kontrollerade former. Sådan pågåri viss mån i Göteborg (ett externt Spriprojektloch i Lidingöprojektet. Mycket av gruppvårdstanken kan säkert genomföras utan personalökning säger Rut Hedvall. sjuksköterska och planeringssekreterare på Spri. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 42(l975):2 s 53-54. Johansson. Agneta. Persona/brist året om gÖrgrlI/Ipvård omöjlig. Bristen på vårdpersonal som tidigare kulminerat under somrarna blir mer och mer ett året-runt-problem. På Längbro sjukhus utanför Stockholm har personalen på avdelning 34 kämpat med att bygga upp en fungerande gruppvård i snart ett år. Deras arbete ger många positiva resultat, men de har svårt att genomföra planen därför att bristen på personal omintetgör arbetet. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 4l(l974):l7 s 46-49. Kerstell. Tönu & Gabrielsson, Anne-Marie, Avde/nings/örestândaren, gruppen och vården. Malmö 1976 38 s Fig. Litt. (Liber Utbildningskonsult). Monvall, Eva, Ger gruppvârd bättre patientvârd? Försök startar på Lidingö sjukhus. Försök med gruppvård skall prövas på Lidingö sjukhus som öppnar april 1974. Personalen på vårdavdelningarna kommer att delas in i vårdgrupper med fyra personer i varje med ansvar för 12 patienter. Samtidigt ökas sjuksköterskornas antal. Försöket är resultatet av förslag framlagt av SHSTFs representanter inom en utredning av långtidsvården i Stockholms län. TlDSKRlFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 40(1973):22 s IO-ll (illustrerad med arbetsschema). Kvarneby. Lislott, GruppvärøliFin/and. Studieresa till fem kliniker 27 nov.-1 dec. 1972. Sthlm 1972 l9 s + 3 bil. Dupl. (Spri).

Bilaga 6

Lukács. Judit, Kan gruppvârden/örkørra värd/iden? Erfarenheter från finsk gruppvård praktiseras på Karolinska sjukhuset av avd. forest. Marianne Brolin. Hon redogör for vårdarbetsformerna rondmetod. team-nursing och teamwork. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 39(1972):4 s 4-5. MölgaardSörensen. Karen. Gruppvárd. Sthlm 1969 45 s (Svensk sjuksköterskeforening). Rabo, MäjLAIr vara patient. Förf. . sjuksköterska och tidigare studiesekr. i SSF. redogör för sina personliga erfarenheter som patient på ett akutsjukhus. Hon skriver bla. Gruppvård skulle skapa större trivsel för personalen och ge en bättre inlärningsmiljö för elever av olika slag. Eftersom gruppvård innebär en omorganisation kräver den naturligtvis anpassning från vårdpersonalens sida samt utbildning. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 42(I975):2I s 64-67. Swanberg, Lena, Gruppvârd av gamla: Bär/re parienrkonlakl och delat ansvar? Redogörelse for ett försök med gruppvård av gamla i Skaraborgs läns landsting. För att få fram en mer patientcentrerad vård ska personalen delas upp i små grupper som gemensamt tar ansvar för mellan 10 och 15 patienter. SOCIALNYTT 1977:1 s 37. Zihlman, Marilene, Gruppenn/Iege. Rapport om försök med gruppvård vid Bürgerspital Basel. Schweiz. VESKA 35(1971):9 s 474-476.

6.8 Vårdprogram

Asp. Kari & Aromaa. Ulla & Hoppania. Salme. Veckoavdelning och øperariønsgrtlpp som upplösare av kirurgisk kö. En utredning om köproblemen gjord av Sjukhusforbundet i Finland visar att över 77 000 patienter 1974 stod i kö för behandling. 51 000 personer utgjordes av kirurgiska patienter. 31 194 är så kallade lättskötta fall. (24 procent) åderbråck. (12 procent) Ijumskbråck. (4 procent) hemorrojder. Vårdprogram inom veckoavdelning föreslås för denna patientgrupp. Den skisserade verksamheten bör lämpa sig också for andra specialområden t. ex. gynekologi. otologi. oftalmologi. NORDISK MEDICIN 92(1977):3 s 89. Berglund,Göran & Isacsson. & Rydén. Lars. Vårdprogram/ör högt blodtryck. Skaraborgs läns landsting =Spri specialpubl. s 52 Projekt 3033 Sthlm 1977 19 s. Biörck. Gunnar. Medicinsk! beslutsfattande, vårdprogram och mi/fly. Förf. utgår från sin rapport Den medicinska beslutsprocessen (Spri rapport 6/74) och refererar till ett flertal. främst amerikanska. uppsatser om medicinskt beslutsfattande. Han anser “handlingsprogram” vara en adekvat beteckning i stället för det i den aktuella vårddebatten använda vårdprogram. Sådana program finns på många kliniker som underlag för den praktiska sjukvården och bör även kunna utgöra lämpliga forskningsobjekt. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):21 s 2008-2009. Buren. Andrew. Behandlingen pâ centra/lasarett av cerebrovasku/ära sjukdomar. Inlägg i debatt i Läkartidningen (tidigare artiklar 1974:45 s 4443-44 och 1974:46 s 4593-94) med förslag till förbättrad insultbehandling på centrallasarett.LÄKARTIDNINGEN 72(1975):4 s 234-235. Grimm. Jr.. Richard H. m. fl.. Evaluation q/parienr-care protocol use b_v various providers. A symptom-oriented protocol for acute pharyngitis was evaluated in a busy general medical clinic. There was a signiftcantly improved performance by all providers in collection ofmedical data. utilization oflaboratory tests,and appropriate use of antibiotics after introduction of the protocol. THE NEW ENGLAND JOURNAL OF MEDICINE 292(1975):March 6 s 507-51 l. Lind. Magnus. Diagnosriskjörmäga. Vid _iämförelser mellan olika diagnosmetoder är begreppen selektivitet och “sensitivitet ofta svåra att använda på ett relevant sätt, framhåller förf.. underläkare vid öron-näs-halskliniken. Karolinska sjukhuset. Stockholm, i detta bidrag till den diskussion om bedömningen av olika undersök-

142 Bilaga 6

ningsmetoders värde som pågår i Läkartidningen. Han redogör for ett sätt att definiera begreppet diagnostisk förmåga. LÄKARTlDNlNGEN 73(l976):25 s 2331-33. Läkarförbund?!,üágarföreningarnas Vem ska/I vara med och göra lokala vårdprogram? Hurskall det gå till att göra lokala vårdprogram? Den frågan har blivit alltmer aktuell. inte minst efter socialstyrelsens beslut om ett principprogram for hälso- och sjukvård infor 80-talet (HS 80). Läkarförbundet har därför gått ut med en remiss till samtliga lokal- och specialistforeningar for att söka svar på frågan. LÄKARTIDNINGEN 73(1976):ll s 921. Thulin. Thomas. Lek med blodtryck. Denna översikt belyser en del olika faktorer som kan påverka undersökningsresultatet vid blodtrycksmätning. Det är nödvändigt att alla som sköter patienter med högt blodtryck standardiserar blodtrycksmätningen så att en i förväg bestämd undersökningsrutin följs från gång till gång. Detta är inte minst viktigt på grund av att olika personalkategorier numera i allt större omfattning utför blodtryckskontroller. LÄKARTIDNINGEN 74(l977):l6 s 1614-1615. Vårdprogram för samordnade várdinsatser. Med vårdprogram för en sjukdom eller symtom avses lokalt utarbetade handledningslinjer for den medicinska verksamheten i såväl öppen som sluten vård som täcker hela vårdkedjan från patientens första kontakt med sjukvården till dess behandlingen har slutförts. - Artikeln är ett referat av inläggen vid symposium om vårdprogram anordnat av Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Spri. SJUKHUSET 53(l976):2 s 65-67. Ärlemalm. Inger, Debatt kring Hä/so- och sjukvård inför 80-taIet: Vi kan inte ha och sjukvårdspolitiker från hela specialister i varenda buske.” sjukvårdspersonal landet gav sina synpunkter på socialstyrelsens forslag till principprogram for “Hälsooch sjukvård inför 80-talet på den offentliga diskussion Sveriges Läkarförbund och Svenska sjukhusforeningen hade feb. 1974. Man var överens om att de principer för sjukvårdens organisation och mål “närheL kontinuitet och säkerhet som lagts fram i betänkandet är riktiga. Diskussionen gällde hur målen ska förverkligas. SOCIAL- NYTT 7(l974):3 s 4-6.

6.9 Kurator, patienrvärdinna, s/ukhusvärdinna

Kuratorsversamhet Utredning 1507. Malmö sjv-forvaltn. Avslutad 1972. Kartläggning av s/ukhuskizrarorernas verksamhet i Skåne. Rapporten är en sammanställning av en kartläggning av sjukhuskuratorernas verksamhet i Skåne. Detta är den första utredning som gjorts inom området. Den har tillkommit for att få fram nytt material om en kurators verksamhet vid sjukhus och bör kunna användas som underlag for diskussion om integrerad sjukvård och socialvård. Avslutad 1972. Kuratorsorganisationen inom Sala Utredning 1521. U landsting. förvaltningsområde. Arbetsmängden for kuratorer vid Sala lasarett och Salberga av sjukhus har bedömts och med ledning därav har forslag till uppdelning kuratorstjänster skett. vid Andersson, Margita, SamhäI/sarbete inom somatisk sjukvård? Författaren, kurator Malmö allmänna sjukhus. diskuterar olika arbetsuppgifter och pekar på möjligheterna till medinflytande for personal och patienter. SOClONOMFÖRBUNDETS TlDSKRlFT 1975:10 s 13-14, 10. att en Bennett, Margaret Jane. The social workers role. Önskvärdheten betonas av kurator finns tillgänglig varje dag, kvällar och week-ends på sjukhusens intagningsvårdavdelningar. HOSPlTALS 47(1973):l0 s lll, 114. 118 4 ref. Bryld.Tine. Samarbete i várdsektorn HJLtPgEM -mwgtig og uvidende. l Nordisk Medicins debatt om samarbetet inom hälso- och sjukvården publiceras här några enkätsvar

Bilaga 6 143

från grupper som har ganska självständiga ansvarsområden och ofta inte medicinsk utbildning. NORDlSK MEDICIN 88(1973):8 s 241-245. Byström, Ulla. Vårdcentraler ger kuratorer ny roll. Samverkan mellan hälsovård och socialvård blir nästa steg i socialvårdens utveckling. På flera håll har man redan byggt vårdcentraler där läkare och socialarbetare arbetar tillsammans. Frågan är vilken roll kuratorerna får i den nya verksamheten. - Rapport från Svensk Kuratorsforenings Studiedag hösten 1976. SOCIONOMEN 1977:9 s 6-7. Danielsson. Marianne & Abrahamsson. Ma j-Britt,Sjukhuskuratorernas arbetsuppgifter. Enkätstudier har utförts bland kuratorerna vid Sahlgrenska sjukhusenGöteborg och cenlrallasaretten i Borås. Halmstad. Uddevalla och Vänersborg. SOCIALMEDI- ClNSK TlDSKRlFT 481 l97l):5 284-287, 290-292. Fredlund. Ulla. Patientens sociala problematik. En sjukvårds- och/eller socialvårdsfråga? Resume över konferens for sjukhuskuratorer l97l med ämnet Sjukvårdens framtida sociala service. SOCIALMEDICINSK TlDSKRlFT 48(l97l):5 293-300. Fördelar och nackdelar medjobbet som kurator. Pa önskelistan: gemensam människovárdcentral. Vad är allentligt och vad är hemligt av det vijobbat med? Vad har man/ör nytta av en kurator vid en psyk. akutvârdsklinik? m. fl. artiklar. LANDSTINGSNYTT l9(l972):2 s 3-16. Gadd, Ann-Sophie. Att ordna _/ör gamla - sett ur en kurators perspektiv. Utifrån erfarenheter som kurator på en medicinklinik på Huddinge sjukhus beskriver bitr. lärare vid socialmedicinska institutionen. Huddinge sjukhus. hur den rådande oklarheten mellan åldrings- och långtidssjukvård får konsekvenser for eftervården av de gamla. Bevakningen av huvudmannaskap och ekonomiska faktorer prioriteras på bekostnad av kontinuitet i vårdkedjan, god omvårdnad och humana hänsyn. Ett exempel på en orealistisk satsning på åldringars servicebehov är utbyggnaden av bostadshotell for friska åldringar. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):24 s 2240-2241. Greene. James A. . Restructuring Staf/time.- The eight-day week. A group of psychiatrists in a private psychiatric hospital in Birmingham, Alabama. tested and adopted an eight-day week. After 16 months ofthe new schedule there was a significant drop in the average length of hospitalization and cost per patient and in the absenteeism of the staff. HOSPITAL & COMMUNITY PSYCHIATRY 25(l974):1l s 733-735. Kuratorerna mäste .lä vidgade ttppgi/ier pa sjukhusen. Kuratorerna kan nu göra allt effektivare insatser i arbetet på sjukhuset. Men de sociala insatserna måste komma in på ett tidigare plan for att kunna ge patienterna den bästa hjälpen. Man vill kunna ta kontakt med en patient genast när han vändersig till sjukhuset på mottagningar och akutintag. Uppföljningen är också mycket viktig. SOCIONOMEN 1973:18 s 8-9. Landberg. Gunvor. Erfarenheter som kurator vid kvinnoklinik. Det råder brist på kuratorer vid sjukhusens kvinnokliniker framkom det iden enkät som redovisadesi Läkartidn. l/73 (s 9-10). Här återges en mer detaljerad beskrivning av det psykosociala arbetet vid Allm. barnbördshuset. där f0rf. är kurator. LÄKARTlD- NINGEN 70(l973):3 s 153-54. Nyström. Sune & Abrahamsson, Maj-Britt. Samarbetet mellan kurator och läkare inom sjukvârdett. Debatten om samarbetet i hälso- och sjukvården samt om utbildning av hälsopersonal (Nordisk Medicin l973:8-l0). fortsätter här med inlägg av en socialmedicinare och en kurator. Den senare påpekar att läkarintyg begärs vid allt fler sociala åtgärder där den sociala situationen själv talar för att en stödåtgärd är nödvändig. NORDISK MEDlCIN 89(l974):2 s 34-35. Patienter med sociala problem söker hjälp pa akutmottagningen. Statsmakternas beslut om utbyggnad av öppen vård och därmed också av akutmottagningarna kommer att driva fram nya arbetsformer. Det framgår av utvecklingen vid Karolinska sjukhuset. där kuratorer nu permanent arbetar vid akutmottagningen. SOCIONOMEN l6(l973):7 s 23. Qvarnström, Kerstin, Döden i sjukvånlen - sacionomens/kuratorns roll. Kuratorns roll i sjukvården och infor döden är så självklar att den egentligen inte behövde påtalas.

144 Bilaga 6

Det säger chefkuratorn vid Lunds sjukhus, i detta debattinlägg. SOClONOMFÖR- BUNDETS TlDSKRlFT 1976:15 s 13-14. Samort/n/Iig at sociala insatser inom landsting och ka/nmzmcr. KOSEra/ipor/eii Sthlm 1972 131 s Dupl (Svenska landstingslörbundet). Sjukhusets roll i ichabi/iraringsprøcessoii. Temanummer. Bland artiklarna: Helander, E.: Läkarens synpunkter. Guste-Sellberg, B.: Kuratorns synpunkter. Lundbladh, K.: Sjukgymnastens synpunkter. Nilsson, B.: Utvecklingstendenser inom arbetsterapin. Montan, K.: Tekniken - stöd i rehabiliteringen. SOClALMEDlClNSK TlDSKRlFT 50(1973):2 s 76-82. 88-104. Socia/nzødic-iri pâ sjukhus. Temanummer. Inläggen vid konferens i Svensk Socialmedicinsk Förenings regi vid Medicinska Riksstämman 1970 återges. SOCIALMEDI- CINSK TlDSKRlFT 48(l971):5 s 258-283. Teglund, Bonny & Vågerö. Denny, Behovet av social avpar/mer/verkan i medicinsk primäivârd. Vilket behov kan en socialarbetare fylla på vårdcentral eller i primärvården? Vilka arbetsuppgifter får denne där och i vilken utsträckning blir det möjligt att utveckla samarbete mellan sociala och medicinska vårdformcr? - Rapport från socialmedicinska institutionen vid Huddinge sjukhus där resultat av studie visar att ca 17 “u av patienterna behövde sådan kontakt. SOCIALMEDICINSK TlD- SKRlFT 544197713 s 175-182. Villner. Ina. Samordning at* Soda/a insatser inom lands/ing 00/1 pr/niiirknnzmuner. Primärkommunalt Övertagande av den sociala verksamheten inom såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård föreslår en arbetsgrupp med representanter for Landstingsförb., Kommunforb. och Svensk kuratorsförening. SOCIALT FORUM 8(1972):6 s 321-25. Villner, Ina, KOS-nzøtløl/øn jimgerai bra pâ sjukhus i Eng/and. 1972 presenterade arbetsgrupp med representanter från landstingsförbundet, kommunförbundet och svensk kuratorslörening förslag till samordning av den kommunala socialvården och sjukhuskuratorernas verksamhet. - Författaren rapporterar erfarenheter från Storbritannien där hon studerat en organisation som påminner om KDS-modellen. SOClONOMEN l7(l974):3 s 10-11. Vrângbild av kuralorns arbe/e? Ett replikskifte. Docent Erik Allanders artikel i SMT 3/ 1973 innehöll ett försök att beskriva kuratorernas nuvarande arbetsförhållanden på det socialmedicinska fältet. Margita Andersson, kurator vid Ortopediska kliniken vid Malmö allmänna sjukhus. har allvarliga invändningar mot denna beskrivning liksom mot de reformförslag som Allander formulerat. Hon framhåller bl. a. att det är svårt att tänka sig att vanlig sjukvårdspersonal förstärkt med en socialsekreterare skulle kunna ersätta en kurator när det gäller sociala utredningar m. m, SOC1ALMEDlC1NSK TlDSKRlFT 50(1973):6 s 374-75.

Sjukhusvärdinnor Patientvärdinnor

Arnell, Anna-Lena, Sjiikhusvärdinnan en nyggheIs/aklor. Handledaren för Sjukhusvärdinnorna vid Centrallasarettet i Karlstad redogör för verksamheten som drivs av Karlstads rödakorskrets. Det är en del av den sociala verksamhet som Svenska Röda korset bedriver efter principen att komplettera där det finns behov av insatser utöver vad samhället har resurser att erbjuda. S-TlNGET 1973:7 s 17-18.

Sjukhuspräster Andersson, Astrid, Psykadynamiska och andra aspekter pâ s/zi/ç/iuspriisløns (irbele. Det vore önskvärt om sjukhuset kunde ställa krav på sjukhusprästen i fråga om både utbildning och arbetsinsats, understryker i detta debattinlägg Astrid Andersson,

Bilaga 6 145

komminister i Solna Församling och sjukhuspräst vid Karolinska sjukhuset. LÄKARTlDNlNGEN 71(1974):27 s 2670-2672. Elinder, Erik, Sjukhus och kyrka isamarbøte. (Särtryck av föredrag). Sthlm 1972 9 s ill. Lundberg, Caj, sjukhuspräst: Svårt all räcka till. Lägg andaktsrummen vid akutintagen. där behövs de bäst. Där är människor ofta oroliga och i behov av tröst. Som det är nu ligger andaktsrummen ofta väldigt avigt till och många patienter drar sig for besväret att söka upp dem, säger Caj Lundberg, sjukhuspräst i Jönköping. F-TINGET 1975:6 s 6. Mannon, James M., Delin/Hg and Ireatittg problem patients in a hospital eme/genzy room. Data were collected by means of direct observation and interviewing of emergency ward doctors and nurses in a 600-bed hospital in the Midwestem United States. ln 1973. a total of 270 hours ofobservational data was collected as part ofa larger study ofemergency ward social organization. The author recommends: “The emergency medical team should not be limited to only the medically trained, but should embrace such other roles as social worker, clergy and patient-advocate. MEDICAL CARE l4(1976):12 s 1004-1013. Sjukhuskyrkan. Lund 1970. Lösblad Ringpärm. (Församlings- och pastoratsförbundet) Sjukhus/tröstar: lyssnar. Ett sjukhus är inget missionsfált - ingen plats där någon springer omkring och värvar proselyter. Men eftersom patienten skall få åtnjuta samma service som utanför sjukhuset, så finns Sjukhuskyrkan. - Sjukhusprästen i Varberg arbetar för fin kontakt präst- personal - patient. All personal kommer ju i kontakt med patienten. GINSTEN 1975:1 s 18-19. Åkesson, Berit, Kyrkan kommer till människor pâ sjukhus. - Kan inte människorna komma till kyrkan, får kyrkan komma till människorna. Så enkelt kan andaktsstunderna på sjukhus och sjukhem motiveras, enligt “Sjukhuskyrkan“, en samling råd och Föreskrifter för sjukhuspräster. En motion till höstlandstinget har föranlett Kontakt-R att se närmare på den andliga vården vid våra sjukhusinrättningar. KONTAKT-R 7(l973):4 s 18.

Kap. 7 7.3 Allmänt om kontakt- och informationsfrâgor i sjukvården Patientundervisning

Gallagher, John C. & Mitchell. Jane & Gelsinger. Janet L., Inservice education via te/erømmrtnications Il(lM0I'/\'. Telephone lecture network (TLN) offers two-way continuing education programs in food service and other hospital disciplines. lnitiated by the Lakes Area Regional Medical Program, Inc.. the TLN provides first rate, noncommercial continuing education programs to hospitals and other health related institutions in seven counties in New York and in two counties in Pennsylvania. HOSPITALS 49(l975):2 s 65, 66, 70 ill. Horwitz, llajean, Television provides patient education. Vid Saint Nicholas hospital, Sheboygan (Wis.). infonnerar man patienterna i interna TV-program om förberedelser till operation, fysioterapi, kostfrâgor etc. och ger en presentation av sjukhuset. HOSPITALS 46(1972):1an 16 s 56-60. Morgan, Dorothy M., Propared patients makø/as/er sin-gica/ recovety. Redogörelse för pre-operativt informationsprogram infört vid Szt Josephssjukhuset, London, Ontario. - Ett antal studier om effekter av patientinformation inför operativa ingrepp refereras och kommenteras. CANADIAN HOSPITAL 50(1973):7 s 45-47. Richter, P. M. & Rittmann, W. W., Erste Etja/trungert mit einem attdiovisue//en Lernprogramm :um Titcma Erketztten vonHerzr/tyt/ttnitsstörttngen. Presentation av ett amerikanskt program intensive coronary care multimedia learning system. -

lO

146 sou 1977:66 Bilaga 6

Rekommendationer för program av den här typen återfinns i WHO Technical Report Ser. 489 lmplications of individual and small group learning systems in medical education, som refereras i artikeln. VESKA 39(l975):l2 s 654-657. Rost, S., Patientundervisning vid Psykiatriska rehab. kliniken i Örebro. Sedan 1972 fungerar vid kliniken en patientundervisning under en timme per vecka. där alla patienter deltar. Denna systematiska undervisning vill ge svar på ofta återkommande frågeställningar frân patienternas sida. Sådan informationsform har uppskattats och har allmänt förbättrat rehabiliteringsarbetet. - Klinikens patienter har i medeltal varit sjukskrivna över 3 år. Patientens självuppfattning. subjektiva upplevelser av sina eventuella problem samt patientens tolkning av givna informationer har visat sig vara av betydelse för våra möjligheter att rehabilitera. ARBETSTERAPEUTEN 1973:9 s 494-498. Shaw. Jane S., New hospital commitment: Teaching patients how to live with illness and in/uty. Malcittg the patient a part afpatietzt care. I två artiklar rapporteras program för patientundervisning som lett till goda resultat. - Genom att undervisa om t. ex. lämpliga matvanor, förevisa filmer och sprida lättläst och instruktivt instruktionsmaterial hjälper sjuksköterskorna och dietisterna patienterna att leva med sin sjukdom och att Förebygga återinsjuknanden. - Aktiveringen av patienterna höjer deras motivation att själva ta ansvar. MODERN HOSPlTAL l2l(l973):4 s 99-102, l05-l l l. Telephone is a ltealtlt instrument. Health information ranging from family planning to cancer is provided by Tel-Med, lnc., a health information service developed in 1972 by the San Bernardino (Calif.) Country Medical Society. 256 tape-recorded messages provide information on cancer, chemical dependency. child care. dentistry, first aid, heart disease and stroke, pregnancy and family planning, venereal disease, and smoking. MODERN HEALTHCARE 3(l975):3 s 55-56 ill. TV och still/flm ger patienten kunskap. Bättre informerade patienter ger en bättre sjukvård, menar en referensgrupp knuten till socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning. Man har gjort försök med tv-program for patienterna, man har visat stillftlm och man har gett ut broschyrer. Nu önskar arbetsgruppen - att socialstyrelsen skall stå för alla utvecklings- och produktionskostnader när det gäller program - att landstingen svarar for anskaffning av teknisk apparatur och inköp av program till självkostnadspris. LANDSTINGENS TlDSKRJFf 6l(l974):3 s 32, 34-35 ill. Ulrich, M. R. & Kelley. K. M., Patient care inc/titles teaching. Health edut-a/iatt department coørdittates multidisciplitta/y programs. Ett team bestående av en dietist. farmaceut, arbetsterapeut och sjuksköterksa lär diabetespatienterna på ett sjukhus i St. PauLMinnesota. att leva med sin sjukdom. HOSPITALS 46(l972):8 s 59-65.

Vägvisning Fridlizius. Thorsten. Svstematiserad ltägvisning hjälper oss hitta i KSS. Bl. a. Spri råd 1.2 Vägvisning på sjukhus har hjälpt de specialister på vägvisning i offentlig miljö som man anlitat på kärnsjukhuset. En av konsulterna redogör för de olika arbetsetapperna. KONTAKT-R 6(l972):2 s 16-17. Hoffman. Peter. Signs tell patients where to go. Presentation of a catalog of some 170 symbolic directional signs. or pictograms. that have been adopted by hospitals in Germany. Spain and Austria. and 18 municipal hospitals in New York City. The picture symbols are especially helpful to non-English-speaking patients. The system now is being installed in the 1.600 bed Aachen University Medical Center. MODERN HEALTHCARE 5(l976):3 s 51-52. Lejdström. Carl. Skyltning bör alltid vara en viktig detalj i planeringsarbetet inom ett sjukhus. Några goda råd avseende funktion, planering. utformning och placering av skyltar på sjukhus. SJUKHUSET 49(l972):l0 s 632-33.

Bilaga 6 147

Läkemedelsinformation

Bergman, Ulf & Jacobsen, Kerstin & Wiholm, Bengt-Erik, Haitleringen av /äkemede/i sluten vård - säkerhetsmässiga och kliniska synpunkter. Den ökade tillgången till högpotenta läkemedel ställer krav på ökade farmakologiska kunskaper hos behandlande läkare samt ökad säkerhet i läkemedelshanteringen. Uppenbara riskmoment i den nuvarande läkemedelshanteringen på sjukhus måste elimineras. För detta krävs förändringar som kan medföra ökad tidsåtgång men ger ökade möjligheter till patientutbildning i läkemedelsfrågor och därmed sannolikt förbättrad ordinationsföljsamhet iöppen vård. LÄKARTIDNINGEN 74(l977):2l s 2098-2101. Berlin, Hans, Läkemede/sbranschens Iiedersdomsro/ gerjiil/ insyn. Läkemedelsindustrin håller sig sedan 1969 med en hedersdomstol - Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL)- för kritisk granskning av branschens information till läkarkåren. Artikeln är en kort presentation av NBL skriven av direktören vid AB Kabi, ordinarie ledamot i nämnden. LÄKARTIDNINGEN 73(l976):35 s 2793-94. Bitzén. Per-Olof & Melander, Arne. Läkemedelsinformation och klinisk _larmakologi i primärvården. En förutsättning för en god primärvård är att forskning, information, rådgivning och undervisning om läkemedel är fast förankrade även i den öppna vården. Ett nära och intensivt samarbete mellan primärvårdsinstanserna och den lokala läkemedelskommittén torde vara bästa sättet att höja kvaliteten hos primärvårdens farmakoterapi. Information och forskning vid vårdcentralen i Dalby beskrivs. LÄKARTIDNINGEN 74(l977):4 s 241-243. Boethius, Göran, Läkemede/sregisrreringen i Jämtland. 1967 väcktes i Östersund förslag om en kontinuerlig, individbaserad läkemedelsregistrering. Efter en förstudie 1968-69 (Bergström 0 a 1970) konkluderade författarna att erhållna data kunde ge en mängd värdefulla upplysningar av Socialmedicinsk. farmakologisk och ekonomisk betydelse. En utvärdering av 5-årsperioden 1970-74 pågår och några användningsområden belyses i artikeln. SVENSK FARMACEUTISK TIDSKRIFT 79(1975):9 s 475-479. Dahlbäck. Lars-Olof & Hedman, Ingmar, Vi/I Andersson ha något att sova pâ? Med rådande rutiner kan viss risk finnas för att sömnmedel utdelas alltför slentrianmässigt på våra vårdavdelningar. Denna studie på en kirurgisk vårdavdelning visar att en enkel avdelningskonferens där sömnmedelsfrågor diskuterades påtagligt minskade antalet givna sömnmedelsdoser. Detta skulle kunna tillämpas även på andra avdelningar för att stävja överförbrukning av hypnotika. LÄKARTIDNINGEN 72(l975):4l s 3927-3928. Eklund. Leif H. & Wessling, Anders & Åberg, Hans, Hyperronikers önskemål om Iäke/nedelsin/o/vnation. Intervjuer med 81 hypertensionspatienter vid Blodtrycksmottagningen. UAS, visar att mer än hälften anser att de fått för litet information. Patienterna i gruppen följde ändå läkarens ordination väl. Undersökningen redovisas. och olika åtgärder för att förbättra infonnationen till hypertoniker diskuteras. NORDISK MEDICIN 9l(1976):4 s 113-115. Eklund. Leif H. & Wessling, Anders, Receptet. läkemedlet och patienten. Är läkemedlet en så väsentlig vara att man verkligen använder det på rätt sätt och vet patienten vad som är rätt sätt? I artikeln ges en kort beskrivning av utförda, pågående och planerade studier inom detta arbetsfält. SVENSK FARMACEUTISK TIDSKRIFT 79(1975):9 s 496-498. Elwin, Carl-Eric & Nylén, Hans Olof, Läkemede/sin/ormalionen och den öppna vårdens läkare. Den regionala eller lokala läkemedelskommitténs (LK) roll i det totala informationsflödet om läkemedel har studerats i en enkätundersökning riktad till läkare, sjuksköterskor och apotekspersonal inom den öppna vården i Jämtlands län. Särskilt i fråga om ny läkemedelsterapi föreligger brister i kommunikationen mellan den öppna och slutna vården. Den behandlande läkaren anses ha ansvaret.

148 Bilaga 6

LÄKARTlDNlNGEN 74(1977):4 s 236-240. Fredriksen, Ingrid & Krenzisky, Inga-Britt, Förbättrat /äkentødo/sbeteørzdø hos åldringar: Sammandrag av en litteraturstudie om åldringars läkemedelsproblem. Författarna har också utarbetat dels en kampanjplan, som syftar till att medverka till förbättrat läkemedelsbeteende, dels en folder, “Några råd till äldre om medicinering, och ett bildband. Foldern är avsedd att utdelas till åldringar vid medicininköp, bildbandet att visas för pensionärsföreningar, hemsamariter och sjukvårdspersonal. SVENSK FARMACEUTISK TlDSKRlFT 79(1975):9 s 505-512. Hellström, Kjell & Leijd, Barbro, Vad var pa/ienter om sina sjukt/antar 00/1 zlerus medikamentølla behandling? intervjuundersökning utfördes med 50 patienter (medelålder 69 år) som några månader tidigare utskrivits från invärtes-medicinsk avdelning. Samtliga patienter hade själva hand om sin medicinering. Över 80 51; hade ingen uppfattning om vilka besvär man får vid överdosering. Sammanfattningsvis talar resultaten från denna undersökning för att man med förbättrad information till patienterna torde kunna effektivisera den ambulanta sjukvården. LÄKARTID- NINGEN 73(1976):1l s 968-970. Himmelmann, Carl-Eric, Tynnørør/spro/øktøt - svn/ntnktar på långtit/sntedivitterittg i öppen Våld. En undersökning på ett hundratal patienter med kronisk medicinering vid en vårdcentral i Göteborg visade att ett stort antal patienter skötte sin medicinering på ett sådant sätt att det innebar risk för försämrat hälsotillstånd. Majoriteten av patienterna hade också mindre god eller dålig kunskap om sina preparat och dessas biverkningar. Författarna pekar i artikeln på några av de åtgärder som kan vidtas for att öka informationen och säkerheten. LÄKARTIDNINGEN 7l(l974):46 s 4609-11. Hur bär patienterna in/armeras om läkømøzlel? Är en populärmedicinsk uppslagsbok ett bra sätt att infonnera allmänhet och patienter om läkemedel eller bör informationen ges på annat sätt? Den frågan vill Nordisk Medicin belysa. och har bett tre fannakologiskt intresserade läkare - Flemming Frølund, Ole K Harlem och Sune Rosell- att analysera problemet med utgångspunkt i en svensk bok “Vad är det i min medicin? av Catarina och Kjell Lindqvist, som kommenterar läkarnas synpunkter. NORDISK MEDICIN 89(l974):6 s 174-176. Ljungberg, Sixten, Läkemodø/sittrlttstrins samarbetsgrupp .för in/arntatians- 00/1 doku- »ientations/izigor. En relativt ny medlem av tekniska samarbetsgrupper mellan läkemedelsföretagen är LlDOK, (Läkemedelsindustrins samarbetsgrupp for informations- och dokumentationsfrågor). Ordföranden i gruppen orienterar om ändamål, arbetsformer och aktuella frågor inom LIDOK. SVENSK FARMACEUTISK TlDSKRlFT 80(l976):5 s 204-205. LäkemedeIs/tanter/ng inom den s/u/na lärt/en. Referat från sammanträde i Farmacevtiska föreningen och Föreningen Sveriges sjukhusfarmacevter okt. 1970. FAR- MACEVTISK REVY 69(l970):34 s 728-29. Lakemøøl/øtts plats inom psykiatrin. Symposier arrangerade av Socialstyrelsens kommitté för läkemedelsinformation, dels i Skokloster 18-19 mars, dels i Ronneby 9-10 oktober 1975. Sthlm 1976 184 s Fig. (Socialstyrelsens kommitté för läkemedelsinformation, mars 1976:1). Magnusson, Björn, Apotekens information till sjukhus - LåkeInade/skontrnittéarbøtø. Erfarenheter från arbete i läkemedelskommitté redovisas. - Sanering och begränsning av läkemedelsuppsättningen i sjukhusens medicinskåp för rutinsjukvården är en av huvuduppgifterna. FARMACEVTISK REVY 71(l972):20 s 622-24. Nylén, Hans-Olof & Trååh-Nordquist, Karin, Vem in/ornterar sjuksköterskor i öppen vård om nya med/enter? Sammanfattning av undersökning i Jämtlands län som utförts av en arbetsgrupp inom läkemedelskommittén i länet. Gruppen har bl. a. kartlagt informationsvägarna till öppenvårdssjuksköterskorna vad avser läkemedelsinformation, men även sjuksköterskans roll som läkemedelsinformatör, synpunkter på hur patienterna skall informeras osv. har studerats. Dessutom

Bilaga 6

redovisas sjuksköterskornas syn på utbildningen i läkemedelslära liksom synpunkter på samarbetet sluten - öppen vård. VÅRDFACKET l(l977):1O s 74-79. Rabo, Erik, Velenskapsirtäiznen och Iäkemedelsindttstrin. Edstedt, Ulf, Klar/liggande om RUFIJs Symposium on preventive medicine. Halse, Magne, Legentidde/navne og annonser. Liljestrand, Åke, ?lr biverkniitgrariza äverbetøitarle i /äkemede/sdebatten? NORDISK MEDICIN 91(l976):8-9 s 207-214. Synzposium om /äkemede/sbive/kningai och Iäkemede/skom»iittéarbelea Sigtuna 30-31 oktober 1975. :Socialstyrelsens kommitté for läkemedelsinformation 1976/2 Sthlm 1976 180 s Litt. Vad bör styra värt val av läkemedel? Föredrag vid Läkaresällskapets riksstämma 1974. Faktorer som påverkar läkarens val av läkemedel analyserades. En sjukhusläkare och en allmänpraktiserande läkare kommenterade dagens situation och uttryckte önskemål om förbättringar. Undersökningar redovisades om läkarnas syn på och värdering av läkemedelsinformationen. LÃKARTlDNlNGEN 72(l975):40 s 3828-3834. Westerholm, Barbro, Använder vi för »tycket eller för litet läkemedel? En ökad Iäkemedelsförbrukning har konstaterats i flertalet länder. Samtidigt har emellertid negativa effekter i form av biverkningar, överkonsumtion, onödig eller felaktig förbrukning av läkemedel kunnat konstateras. Ett antal undersökningar refereras som behandlar förskrivning, konsumtion och användning av läkemedel. SVENSK FARMACEUTISK TIDSKRIFT 79(1975):9 s 463-70.

Patientrollen

Andersen. Poul, Levande död. Något om åldringsvård. Lund 1973 72 s Rikligt illustrerad (Bokförlaget Tusch). Balint, Michael, Läkaren. patienter: och sjukdomen. Förord av docent Lennart Kaij. Origzs titel: The Doctor, His Patient and the illness (1964). Sthlm 1972 396 s Sakreg. (Natur och Kultur). Brattgârd, Sven-Olof, Kommer patienten bort? Fyra punkter gällande sjukhusorganisation och arbetsformer tas upp till diskussion: ronden, arbetsförhållandena på patientrummen, personalkvalitet och utbildning, patientens behov av kontakt och information. LÄKARTIDNINGEN 66(1969):8 s 775-76. Gauffin. Bengt Göran, Samma »zänniskøz/ast sjuk. 21 intervjuer om att leva med neurologiskt handikapp. Sthlm 1976 159 s (MS-förbundet) ISBN 91-970176-0-4. Hultgren, Elsie, Öppet brev A/kân en som lever med cancer. Sthlm 1977 135 s (Forum). Jones, Suzanne, Att vara gamma/ och patient. Förf., läkare vid långvårdskliniken i Luleå, behandlar de psykiska yttringar som brukar kallas organiska hjärnsyndrom och som är en följd av diffus skada på hjärncellerna, hur detta omvandlar personligheten och vad det innebär i kontakten med anhöriga och vårdpersonal. Hos dem som vårdar gamla och sjuka finns det professionella attityder och fördomar som kan vara skadliga. PSYKISK HÄLSA 17(l976):2 s 79-91. Kaij, Lennart, Den kroniskt sjuke patienten. Psykologiska synpunkter. = sfphzs monograñserie nr S. Sthlm 1974 32 s Ref. Fig. Ordlista (Svenska föreningen för psykisk hälsovård). Lagergren, Karl-Axel, En äldre kirurg som patient på Det stora sju/viruset. F. d. överläkaren vid Hässleholms lasarett har som patient under en kortare tid iakttagit åtskilliga detaljer i sjukhusets organisation och funktion och knyter därtill an några personliga reflexioner. LÄKARTlDNlNGEN 69(1972):22 s 2638-41. Ledell, Karin, Hilma 1012.73. Sthlm l977 65 s (Bokförlaget FAN/Norstedts). Mandorf-Grevacus, Birgitta, Öppet brev om lângvården. Sthlm 1977 1085 (Forum) lSBN 91-37-06517-3.

150 Bilaga 6 sou 1977:66

Michélsen, Siri, Människan - patienter: inom sjukhusorgattisationen. Sthlm 1974 33 s + bil. Litt. Dupl. (Stockholms universitet, psykologiska inst.) Patienter värderas olika pâ va°rasjukhus - lönsamhetstärtkantlet brer/er*ut sig. “- Denna inhumana människosyn, detta lönsamhetstänkande lämnar naturligtvis inte sjukvården opåverkad - i all synnerhet inte när sjukvården mer och mer ses som ett företag som producerar utredningar och friskhet på löpande band. -Oiliciellt vill man ogärna vidgå att dessa problem existerar. Men var och en som har den minsta erfarenhet av praktiskt vårdarbete vet hur olika människor värderas när de blir patienter. Sjukvården är ojämlik. Det här säger Anders Torold. biträdande överläkare vid Allmänna sjukhuset i Malmö, i denna intervju om sjukvårdens dehumanisering. SOClAL FÖRSÄKRING 1973:3 s 24-25. Patient-prob/eni. Ett debattnummer om sjuka människors svårigheter inom den somaliska vården. Ur innehållet: Att vara patient. Smusslet med fakta. Att klaga och sällan få rätt. Makt istället for vanmakt. Bror Rexed: Det finns ingen ”kris”. Att slippa bli patient. GRlPEN 1972:5 s 2-20 ill. Petersson, Henning, Mänsklig mastodønt. Rapport/rår: en sjuksäng i skanda/s/ukhziset. Journalist som varit patient på Huddinge sjukhus ger en positiv rapport om hur det stora sjukhuset fungerar. LAND 1973:3 aug. s 12. Punell, Georg, Det psykiatriska arlefaktsyinzlromet och dess behandling. Tre års resultatupplöljning. Det psykiatriska artefaktsyndromet har sin speciella etiologi. Hit hör den sociala isoleringen. Förlust av normala arbetsvanor. minskad möjlighet att påverka beslut rörande sina egna förhållanden, och slutligen också ett stereotypt interaktionsmönster som utvecklas mellan personalen och patienterna i det långa loppet” säger överläkaren vid Rehabiliteringsverksamheten, Lillhagens sjukhus, bl. a. i refererat föredrag som hölls vid det psykiatriska rehabiliteringssymposiet i Örebro hösten 1973. ARBETSTERAPEUTEN 1973:10 s 572-576. Raphael, Winifred, Just an ordinary patient. A preliminary survey of opinions on psychiatric units in general hospitals. London 1974 48 s Tab. Litt. (King Edwards Fund for London). Sjuksköterska som patient - några synpunkter. Sjuksköterska som arbetat 10 år på blodcentral har som patient observerat det praktiska sjukvårdsarbetet och föreslår Förbättringar bl. a. betr. utrustningen för tagning av blodprover. TIDSKRIFT FÖR SVERIGES SJUKSKÖTERSKOR 39(1972):15 s 40. inre struktur. ur långtidssjukvården = Sjukvårdens Några verklighetsskildringar Specialpublikation S 46. Sthlm 1977 24 s ill. Ut/ämnadpâ nåd och onâd? Många patienter vittnar om att de känner sig förödmjukade av den behandling de får på sjukhus - det brister i det psykologiska omhändertagandet. Några av Karolinska sjukhusets medarbetare intervjuades efter att ha läst Tora Dahls bok “Närjag var sjuk. De betonar alla hur viktigt det är att lyssna på patienten och har starka önskemål om att all personal skall få utbildning i patientpsykologi. KS-NYTT 12(1973):4 s 10-23. Vârdad till vanvett. Rapport från ett svenskt mentalsjukhus = POCKETTIDNINGEN R 5 (1975):1 Stockholm 1975 216 s ill. Ordlista Litt. (KRUM. RFHL, RFMT, RSMH).

7.4 Attitydundersökningat-

SpriRAPPORT 13/ 74. Sjukhusmiliö - en inter-vit:undersökning av patienter och personal. De tekniska installationerna i sjukhusbyggnader har under årens lopp blivit alltmer komplicerade och deras andel av de totala byggnadskostnaderna har ökat väsentligt. Bestämmelser eller riktvärden, baserade på objektiva utredningar, har efterlysts. 1 rapporten redovisas en brett upplagd intervjuundersökning där syftet var att ta reda på hur patienter och personal upplever vård- och arbetsmiljön i sjukhusbyggnader med olika teknisk standard.

Bilaga 6 151

Spri ext proj 7065. Avslutad 1972. Preventiv kardio/øgi. Projektet redovisas i två delrapporter. Del 1 “Medelålders mäns kunskap om hjärt-kärlsjukdom beskriver hur man i samband med en hälsoundersökning lät 106 män i åldern 54-55 år besvara ett antal frågor om sjukdomar, olika organs lägen i kroppen m. m. Stora brister i det medicinska kunnandet konstaterades hos gruppen. Del 2 Patienters upplevelse av vistelse på hjärtinfarktavdelning var en forsta kartläggning om hjärtinfarktavdelningen som vårdform kan ge upphov till psykologiskt betingade komplikationer och psykiatriska besvär. Utredning 1905. Vårdcentr. i Dalby. Avslutad 1976. Attityder till sjukvården En enkätundersökning i Dalby läkardistrikt. En allt större del av den enskildes skatteutgifter går till sjukvård. Området är expertdominerat och politiskt känsligt varför den enskilde individen hittills haft små möjligheter att påverka sjukvårdens utformning. Konsumtionsmönstret inom sjukvården äger man kännedom om. Vissa typer av data saknas dock. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad befolkningen anser i olika sjukvårdsfrågor. Undersökningen omfattar även individer som ej utnyttjat någon vårdinstitution. Attitydundersökningens resultat kan tjäna som underlag för den framtida planeringen av sjukvården. Utredning 1050. O landsting. Avslutad 1969. AtIitvdntätiting vid Uddevalla centra/lasarett. Utredning 1356. Sthlms universitet. Avslutad 1971. Pedagogisk analys av relationerna nte/lan individ. arbete och närmiljö. En forskningsrapport från Pedagogiska institutionen om attityder till rationaliseringen på sjukhus och personalens möjligheter att påverka resultaten. Intervjuer med företrädare för huvudmännen och med sjukvårdspersonal på Szt Görans barnkliniker. Abdellah, Fay G. & Levine, Eugene, Patients and personnel speak. A method of studying patient care in hospita1s.U.o. U.å. 33 s Dupl. Fig. Tab. (U.S. Department of Health, Education, and Welfare. Public Health Service). Attitudes and assessment = THC Reprint 756. An account of how teams of nurses from six hospitals came together to design projects to help them understand more fully their attitudes to their patients and to each other. Reported by David Boorer with a chapter by Shirley Hardy. London 1973 50 s + 3 bil. Dupl. (King Edwards hospital fund for London). Attityder och _fö/llälllllingal pâ Lidingö sjukvård. För att få en uppfattning om hur väl såväl den interna som den externa informationen om vårdcentralen (och i viss mån sjukhuset) nått ut till invånarna på Lidingö och hur personalen uppfattat sin medverkan i vårdarbetet, som bl. a. bestått i s. k. teamarbete, har hälso- och sjukvårdsförvaltningen under 1975 gjort tre enkät/intervjuundersökningar. Resultaten redovisas. KOMPRESSEN 1976:3 s 6-8. Attitytlttntlersöknittg ska/l inspirera till ividaredebatt. Presentation av Spri-projekt som resulterat i en sammanställning av svar från 1854 anställda och 152 patienter. VÄSTMANNAKONTAKT 1971:1 s 7-8, 13-14. Attittdundetsökniitgeit blir âtgärdslra/aløtç. Ur diskussionsmaterialet i attitydundersökning (Spri projekt 1007) har förbättringsförslag framtagits, som skall delges sjukhusledningen och sjukvårdens huvudmän i länet. VÄSTMANNAKONTAKT 1971:2 s 1. 5, 6. Axelsen, Thorbjørn, Det tause .gykelttrset En sosialpsykologisk undersøkelse av kontaktforholdene på en sykehusavdelning. Oslo-Bergen-Tromsø 1976 152 s Litt. (Universitetsforlaget). Boorer, David, A question afattittrdes. An account ofa series of meetings held at The Hospital Centre from October, 1968 to January, 1970 during which nurses explored their attitudes to their patients. London 1970 73 s Dupl. Boorer, David, The study o/a/tittttles - a vital problem for all nurses. Personalens relationer sinsemellan och attityder gentemot patienten är beroende av varandra och båda påverkar patienten. NURSING TIMES 67(1971):Aug. 26 s 1045-1048.

152 Bilaga 6

DeaconJoseph John. Alf rid/ram. Vänskap på ett sjukhus för utvecklingsstörda. Orig:s titel: Tongue Tied. Övers.: Sylvia Berggren. Sthlm 1975 98 s (National Society for Mentally Handicapped Children/Lindqvist Förlag). The (lyirzg palienr. Ed. by: Orville G. Brim, Jr., Howard E. Freeman, Sol Levine and Norman A. Scotch. N.Y. 1970 389 s lnb. Litt. (Russell Sage Foundation). Döden Ialar man/u inte om. Intervjuer av Tom Alandh. Kristianstad 1975 144 s Litt. (Sveriges radios Förlag). ISBN 91-522-1465-6. Fugelli, Per, De menneskelige relasjonei ;ne/Iam svkehtøsel. pasiørzlen og pasiørzlens pärørende. Vikten av personlig kontakt mellan patient- sjukhuspersonal - anhöriga understryks, särskilt när det gäller barn och gamla. Men också de svårt sjukas anhöriga bör få känna trygghet i relationerna till sjukhuset. TIDSSKRIFT FOR DEN NORSKE L/EGEFORENING 9l(197l):6 s 468-74. Hospiia/s: connnunicarion, choice. and change. The hospital internal communications project seen from within. Edited by R.W. Revans; with a foreword by J.H. Butterñeld. London 1972 171 s lnb. (King Edwards hospital fund for London). lhre, Thomas & Ostman, Olle, Paliøizlwrs roll i den medicinskt: bes/uIsprot-vssen - en /äkarwzgølágønlzøl/ Vad patienter och personal tycker om “sitt lasarett har undersökts. Frågorna har bl. a. inriktats på att undersöka personalens engagement i arbetet och patientens aktiva deltagande i behandlingen. SYLF-NYTT 30(1971):4 s 92-93. Høje, Johan & Hernes, Dag & Hveem, Kristian. Pasiwnørzzes syn på srkehusop/›lzoldc›r. Redogörelse För metodik och resultat av en intervjuundersökning vid en kirurgisk akutavdelning på Akers sjukhus. TlDSSKRlFT FOR DEN NORSKE LAEGEFOR- ENlNG 9311979231 s 2293-96. Jeppsson, Bengt, Väslsverzska anirjzier. Norra Bohusläns sjukvårdslörvaltning har, i samarbete med Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, genomfört en attitydundersökning vid Uddevalla lasarett. Undersökningen har vänt sig till patienter och personal. LANDSTINGENS TIDSKRIFT 57(l970):6 s 47-50. Kish, George B., Ella/HONOM ofward atmøsphere. Redogörelse För två attitydundersökningar på Veterans Administration Hospital i Fort Meade, South Dakota. HOSPITAL & COMMUNITY PSYCHIATRY 22(l971):5 s 159-61. Lindhé, Clara & Tode, Kerstin & Westrin, Claes-Göran. An ;nära par/artens värdering av vården. En metodstudie. En undersökning av patienternas reaktioner på vården vid Skara vårdcentral redovisas. Resultaten tyder på att man kan behöva kombinera enkäter med intervjuer. Informationen och motivationen av patienterna måste underkastas stor och kvalificerad omsorg. Det bör vara av värde att härvid anställa särskild personal utan tillhörighet till vårdcentralen För att introducera och övervaka undersökningen. En lämplig bakgrund kan vara psykologutbildning med klinisk erfarenhet. SOCIALMEDlClNSK TIDKSRIFT 53(1976):1 s 53-62. Oxby, S & Davies, E.M., Ward appraisal svsrenz. Report on the production of a document which is presented as a method by which what happens within the ward, can be assessed objectively by those within and without. London 1975 25 + 22 s Dupl. (Kings Fund, Project Paper ll). Par/milen og sygehusel. Et par timers diskussion, Københavns amts sygehusi Glostrup, 3 april 1974. Läkare, sjukvårdspersonal och kuratorer har diskuterat de problem som Föreligger när det gäller patientens inställning till behandling och vårdmiljö. TIDSSKRJFI FOR DANSKE SYGEHUSE 49(1974) s 99-113. Patientens åsikt. En sociologisk undersökning beträffande patienter i sluten vård. Mariestad 1968 35 s Tab. Dupl. (Skaraborgs läns landsting). Avsikten med undersökningen har varit att bl. a. genom intervjuer söka få fram uppgifter av intresse dels vid planeringen av kärnsjukhuset i Skövde och andra ny- och ombyggnader av sjukhus, dels vid ev. förändringar av organisatorisk natur. Par/mus and rheir hospirals. A Kings Fund Report. 3 utg. London 1977 40 s + 2 lösa bilagor ill. (King Edward”s Hospital Fund for London).

6 153 Bilaga

Patients contmeitts and COIIIp/(li/IIS. Insight into questions of patients satisfaction or dissatisfaction, and the treatment ofsuggestions and complaints by them. is given in a Scottish Health Service study. BRlT HOSPJ AND SOCIAL SERV REV l970:Sept. 26 s 1884-85. Patients. p/tysiciatts und i/Iness. Sourcebook in behavioral science and medicine. Ed. by E. Gartly Jaco. N.Y. & London 1958 600 s lnb. Litt. Förf. reg. Ordlista. S/ttkrârdens inre struktur. Några verklighetsskildringar ur långtidssjukvården = S46 Sthlm 1977 24 s ill. (Spri). Sohlman. Lennart & Törngren, Eva, Santta/ med patienter (JC/Ipersonal kring behov och resttttset inom sotnatisk lâttgtirlssjttkvârtl. Arbetsrapport Sthlm 1976 32 s + 3 bil. Fig. Tab. Litt. (Psykotekniska institutet). Strank, Ronald A., Caringjot the cltroiticsiek and zlyittg. A study ofattitudes. Vården av kroniskt sjuka och döende patienter har börjat ägnas mer och mer uppmärksamhet. Förf. har studerat vårdpersonalens arbete och deras attityder. NURSING TlMES l8(l972):6 s 166-69. Stratmann, William C. & Ullman, Ralph, A study o/cottsttnier attitudes about /teaII/t rare: T/te role o/tlte etttetçuettcjtroom. Repon 0n public opinion about the role of the emergency room (ER), the perceived urgency ofthe problems that people bring to the ER. the accessibility of medical care, and factors that prompt the use ofthe ER rather than other sources of care. MEDICAL CARE l3(l975):l2 s 1033-42. Uuskallio. lrma. Measurmg patient attitudes. En finsk forskningsrapport The patient and the hospital environment presenterades vid ett europeiskt seminarium om sjukhusforskning i Sthlm 1970.- Sammandrag. WORLD HOSPITALS 6(l970):4 s 197-99. Ware. John E. & Snyder, Mary K., Di/nensiotts o/patiettt attitudes regarding (Ioctors and Inet/ica! care services. The factor analytic development and Validation of numerous index scores to measure patient attitudes regarding Characteristics of doctors and medical care services is described. Four major dimensions of patient attitudes were identified and described. including attitudes toward doctor conduct and such enabling components as availability ofservices, continuity/convenience ofcare and access mechanisms. MEDICAL CARE 13(1975):8 s 669-82. Werner, Birgit. Sittkhztssam/iäl/et ur patientens svnvittkel. lntervjusvar från patienter på två svenska sjukhus visar. att man i stort sett är nöjd men att den kritik man ger. då man blir ombedd. främst kan hänföras till sjukhussamhällets struktur. LÄKAR- TlDNlNGEN 67(l970):37 s 4161-71. Wilson-Barnen. Jenifer, Patterns entotiøtta/ reactions to hospitalization. an exploratotji study. Exploratory interviews were conducted with two hundred medical inpatients in order to identify specific aspects of hospital life which evoked anxiety or depression 0r afTected patients negatively in other ways. The schedule of items used for these interviews included routine ward events and also listed implications of hospitalization. The result are discussed. JOURNAL OF ADVANCED NURSING l(l976):5 s 351-358.

7.5 Relationerna mellan patienter och personal

Dahlström. Ingvar & Förander, Bo, Är sittkvârdett en industri? För stor (lista/ts personal-patient? Två administrativa beslutsfattare på lasarettet i Lund ger svar på frågorna: Varför är det så stelt och klasspräglat på våra sjukhus? Har man rationaliserat bort medmänskligheten? Har man tappat förmågan till inlevelse i de sjukas situation? SOCIALFÖRSÄKRING 66(l973):ll s 8-9. Karlsson, Yngve. God koma/u kräver tid. förståelse.jörtroettdta kontinuitet och sekretess. Den gamla auktoritativa sjukvården kan fungera bra, om patienten har ett fadersförhållande till läkaren. Men utvecklingen går i riktning mot att läkaren

154 Bilaga 6 sou 1977:66

hjälper patienten att välja vård i stället for att själv välja vård och klistra på informationen efteråt- en bra utveckling, fastslog P C Jersild, läkare i socialmedicin vid Huddinge sjukhus, vid medicinska läkarslämmans (1975) debatt om patient läkarrelationen, som refereras i artikeln. NORDISK MEDICIN 9l(l976):3 s 74-75. Klein, Kerstin & Lundh, Lena, Sanzta/ kring inlevelse. mer/känsla. vård. Gävle 1976 103 s ill. (Skolförlaget Gävle). Korsch, B. M. & Negrete, V.F., Doctor-patient conmutnication. Redovisning av uppläggning och resultat av S-årig undersökning av doktor-patientrelationer vid Childrens Hospital of Los Angeles tillsammans med University of Southern California School of Medicine. SCIENTIFIC AMERICAN 227(l972):2 s 66-77. Koval Nelson, Barbara, Study indicatøs which patients nurses don I like: the tmp/easant. the long-term. the mental/y ill. the Itypocltørtølriacs. and the (Iying. Diskussion av en brittisk rapport The unpopular patient. 388 patienter och 87 sjuksköterskor på l2 olika vårdavdelningar på London-sjukhus har deltagit i undersökningen, som ligger till grund för rapporten. MODERN HOSPITAL l2I(l973):2 s 70-72.

i | l l l i i s l

TC fi, i; ell

2 L 0 KT 1977 S1” ?CKHOI._IUI

Statens

offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret1977-82.Fö. 61. Energi- programför forskning,utveckling,demonstration, Bilarbetstid.K BilagaE.l. A. 62. Energi- programför forskning,utveckling,demonstration. Utbyggdregionalnäringspolitik. Siukvárdsavfall. Jo. BilagaF. l. 63. Fortsatthögskoleutbildning. U. Kvinnligtronföljd.Ju.

WFNWFÖPN*

64. STUsstödtill tekniskforskningochinnovation.l, Översynav det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.8. 65. Kommunernas gatuhâllning.Bo. Rättentill vapenfritjänst.Fö. 2. U. G6. Patientenisjukvården- kontaktochinformation.S. Folkhögskolan Betygeni skolan.U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. 4 Forskningom massmedier.U. 4 Kommunalochenskildväghållning.K. . Sverigessamarbetemedu-länderna.Ud. . Sverigessamarbetemedu-länderna.Bilagor.Ud. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet.I, . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet.Bilagor.l. . Översynavjordbrukspolitiken. Jo. . lnflationsskyddad skatteskala. B. . Radioochtv 1978-1985.U. . Kommunernas ekonomi1975-1985.B. . Svenskundervisningiutlandet.U. . Arbetemednäringshjälp. A. . PsykisktstördaIagöverträdare. Ju. . Näringsidkares avbetalningsköp m.m. Ju. . Båtliv2. Registerfrågan. Jo. . Kvinnanochförsvaretsyrken.Fö. , Revisionav vattenlagen.Del4. Förslagtill ny vattenlag.Ju. . Kortareväntetideri utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige.U. , Studiestöd.U. . Konsumentskydd vid köpavbegagnadpersonbil.Ju. . Allmânflygplats-Stockholm. K. . lnrikesflygplats-Stockholm. K. . InrikesflygpIats-Stockholm. Bilagor.K . Ersättningför brottsskador.Ju. . Underhålltill barnochfránskilda.Ju. . Folkbildningen i framtiden.U. . Företagsdemokratii kommuneroch Iandstingskommuner. Kn. . Socialtjänstochsocialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänstochsocialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. Kronofogdemyndigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inombyggnadsmaterialindustrin. l. . Skyddadverkstad-halvskyddad verksamhet.A , Informationvid kriser.H. . Pensionsfrågor m.m, S. . Billingen.I. . Översynav de speciellastatsbidragentill kommunerna.B. . Översynav rättshjälpssvstemet. Ju. . Häktningochanhállande. Ju. . Fusionerochförvärvi svensktnäringsliv1969-73. H., . Forskningspolitik, U. . Sektorsanknuten forskningoch utveckling.Expertbilga1.U. . Informationom pågåendeforskning.Expertbilaga2. U. . Forskningi kontaktmedsamhället.Expertbilaga3. U. . Energi- programför forskning,utveckling,demonstration.l. . Energi- programför forskning,utveckling,demonstration. BilagaA. l. . Energi- programför forskning,utveckling,demonstration. BilagaB.I, . Energi- programför forskning,utveckling,demonstration. BilagaC.l. . Energi- programför forskning,utveckling,demonstration. BilagaD.I.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Kvinnlig tronföljd. [5] Sjukvårdsavfall. [4] Psykiskt störda Iagöverträdare. [23] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Båtliv 2. Registerfrågan. [25] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Handelsdepartementet Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Information vid kriser. [45] Ersättning för brottsskador. [36] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Underhåll till barn och frânskilda. [37] Översyn av rättsmälpssystemet. [49] och anhállande. [50] Arbetsmarknadsdepartementet Häktning Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbete med näringshjälp. [22] Utrikesdepartementet Kortare väntetider i utlänningsârenden. [28] Biståndspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u- Skyddad verkstad-halvskvddad verksamhet. [44] länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. [14] Industridepartementet Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Försvarsdepartementet [15] 2. Han- elsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Totalförsvaret 1977-82,[1] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Billingen. [47] Kvinnan och försvarets yrken. [26] Delegationen för energiforskning. 1, Energi- program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för forskning, Socialdepartementet utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi - program för Socialutredmngen. l, Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. [40] forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] 4. Energi - 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. [59] 5. Pensionsfrágor m. m. [46] Energi- program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. Patienten i sjukvården - kontakt och information. [66] [60] 6. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. [61] 7. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. [62] Kommunikationsdepartementet STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Kommundepartementet Allmänflygplats-Stockholm. [33] Företagsdemokrati i kommuner och Iandstingskommuner. [39] Brommautredningen. 1. lnrikesflygplats-Stockholm. [34] 2. Inrikes- Kronofogdemyndigheterna. [42] fIygpIats-Stockholm. Bilagor. [35] Kommunernas gatuhållning. Bo. [65]

Ekonomidepartementet Unikesharr-*elsstatistiken [10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet l, [6] lnflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978-1985,[19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrádsutredningen, l. Forskningspolitik. [52]2. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.[53l3. information om pågående forskning. Expertbilaga 215414. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilga 3. [55] Fortsatt högskoleutbildning. [63]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

fw... v 4 .

7 L 0KT1977

r: v: xrjaq “OLM ,_._._.._...-_.

...une väv-www. uvvzvr4\-vg

,WW-Hmm .._

i.

HW

ISBN 91-38-03542-1

LiberFörlag

|SSN O375-25OX Allmänna Förlaget