Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

KUNGL

BIB

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:4 Inrikesdepartementet

ARBETSUPPGIFTER OCH UTBILDNING FÖR VISS SJUKVÅRDSPERSONAL BETÄNKANDE AV U T R E D N I N G E N ANG. VISSA SJUKSKÖTERSKORNAS OCH UNDERSKÖTERSKORNAS A R B E T S U P P G I F T E R M.M.

Stockholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Kronologisk

förteckning

1. Skogstillgångarna i Jämtlands län. Idun. 100 s. + 1 utvikskarta. S. 2. Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. Statens Reproduktionsanstalt. 71 s. Jo. 3. Totalförsvarets personalfrågor. Beckman. 306 s. Fö. 4. Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. Beckman. 165 s. I.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:4 Inrikesdepartementet

ARBETSUPPGIFTER OCH UTBILDNING FÖR VISS SJUKVÅRDSPERSONAL Betänkande

av utredningen

och undersköterskornas

ang. vissa

sjuksköterskornas

arbetsuppgifter

K. L. BECKMANS B O K T R Y C K E R I STOCKHOLM 1962

m. m.

Innehåll

Kap.

I. Inledning Utredningsuppdraget Sjuksköterskebristen

7 7 8

Kap.

II. Nuvarande förhållanden och hittillsvarande åtgärder beträffande utbildning och reglering av arbetsuppgifterna för vissa befattningshavaregrupper 11 Undersköterskor 11 Sjukvårdsbiträden 16 Vissa befattningshavare, som ersätter sjuksköterskor 19

Kap. III. Arbetsuppgifterna på sjukhusen ochjderas nuvarande fördelning . . 23 Bakgrunden till utredningens undersökning 23 Undersökningens genomförande; uppgiftsinsamling och bearbetning 24 Kap. IV. Utredningens synpunkter på möjligheterna att överföra arbetsuppgifter från en personalkategori till en annan 31 Synpunkter och förslag rörande fördelningen av arbetsuppgifter 31 Formella hinder mot omfördelning av arbetsuppgifter 53 Kap.

V. Utbildningsfrågor Förslag till plan för utbildning av sjukvårdsbiträden Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar . . . Kompletterande utbildning för undersköterskor vid vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar, som genomgått tidigare anordnad undersköterskeutbildning Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för klinisktkemiska laboratorier Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för röntgenkliniker Yrkesintroduktion för vissa ekonomibiträden och laboratoriebiträden

56 56 66

74 76 83 87

Kap. IV. Frågan om sjuksköterskelegitimation åt vissa undersköterskor . . .

90 Kap. VII. Sammanfattning

4 Tabeller: Tabeller avseende fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter förekommande vid: T a b . 1 vårdavdelningar vid lasarett T a b . 2 mottagningsavdelningar vid lasarett T a b . 3 operationsavdelningar vid lasarett T a b . 4 förlossningsavdelningar vid lasarett T a b . 5 laboratorier vid lasarett T a b . 6 röntgenavdelningar vid lasarett T a b . 7 vårdavdelningar vid sjukstugor

10° 1°8 116 *22 128 134 140

T a b . 8 vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka 148 T a b . 9 vårdavdelningar vid epidemisjukhus

Till Herr

Statsrådet

och Chefen för Kungl.

inrikesdepartementet

Den 20 februari 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande arbetsuppgifterna för sjuksköterskor och undersköterskor samt undersköterskeutbildningen m. m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades genom beslut den 16 april 1959 såsom sakkunniga numera talmannen Fridolf Thapper, numera förbundssekreteraren Einar Binett, numera landstingsdirektören Hans Gröndal, sekreteraren Inga Johnsson och lasarettsläkaren Olof Oden, varjämte uppdrogs åt Thapper att vara de sakkunnigas ordförande. Såsom sekreterare åt de sakkunniga förordnades sekreteraren Gillis Albinsson. De sakkunniga antog namnet utredningen angående vissa sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter m. m. Med stöd av chefens för inrikesdepartementet därtill lämnade medgivande har utredningen såsom expert anlitat förste aktuarien hos socialstyrelsen Ingrid Dalen. Ledamoten av utredningen sekreteraren Inga Johnsson har på grund av vistelse utomlands varit hindrad att deltaga i utredningens arbete efter den 26 augusti 1961. Då sekreteraren Johnsson lämnade utredningsarbetet var hon ense med utredningens övriga ledamöter om de huvudsakliga överväganden och förslag, som redovisas i utredningens betänkande. Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får utredningen härmed vördsamt överlämna betänkande angående arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. Stockholm den 2 november 1961. Fridolf Einar Binett

Thapper

Hans Gröndal

Olof Oden I Gillis

Albinsson

7 KAPITEL I

Inledning

Utredningsuppdraget D i r e k t i v e n för u t r e d n i n g e n a n g å e n d e v i s s a s j u k s k ö t e r s k o r n a s och u n d e r s k ö t e r s k o r n a s a r b e t s u p p g i f t e r ni. m . i n n e f a t t a s i ett a n f ö r a n d e till s t a t s r å d s p r o t o k o l l e t över i n r i k e s ä r e n d e n d e n 20 f e b r u a r i 1959 av c h e f e n för i n rikesdepartementet, statsrådet Johansson. Departementschefen anför där följande. I svar på en inom riksdagens första kammare väckt interpellation angående bristen på viss sjukvårdspersonal konstaterade chefen för inrikesdepartementet den 15 juli 1958 bl. a., att den starka utvecklingen av sjukvårdens alla grenar medfört, att behovet av sådan personal blivit allt större och att särskilt den senaste tiden bristen på sjuksköterskor aktualiserats. Departementschefen underströk, att tillgången på sjuksköterskor vore en väsentlig faktor vid sjukvårdsplaneringen, samt framhöll, att vid överläggningar i frågan med berörda myndigheter och organisationer olika uppslag framkommit i syfte att komma till rätta med svårigheterna. Man hade därvid varit ense om att utbildningskapaciteten genom tillkomsten av de två nya sjuksköterskeskolor, som planerades i Stockholms län resp. Malmö stad, i och för sig torde vara tillräcklig för att täcka behovet av sjuksköterskor. I första hand borde därför åtgärder vidtagas för att stimulera de gifta sköterskorna att kvarstå i aktiv tjänst. Vidare hade föreslagits, att en särskild reservkår av sjuksköterskor, som skulle kunna åtaga sig att tjänstgöra viss tid varje år, borde inrättas. I anledning av sistnämnda förslag uppdrog Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning av frågan om inrättande av en reservkår av sjuksköterskor. Frågan om sjuksköterskebristen berördes ånyo av chefen för inrikesdepartementet den 9 december 1958 i svar på en inom riksdagens andra kammare väckt interpellation angående åtgärder för att komma till rätta med den akuta bristen på medicinskt utbildad personal, särskilt såvitt gällde psykiatrien. I svaret anknöt departementschefen till vad han den 15 juli 1958 uttalat i ämnet i första kammaren. Beträffande tillgången på sjuksköterskor inom mentalsjukvården erinrades vidare bl. a. om den fördubbling av de centrala högre kurserna i sinnessjukvård för sjuksköterskeelever samt om den högre utbildning av sinnessjukvårdspersonal i anslutning till sjuksköterskeutbildningen, som beslutats vid 1958 års riksdag. Sedermera har vid överläggningar mellan representanter för inrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och sjukvårdens huvudmän, m. fl. ifrågavarande spörsmål tagits upp till förnyad diskussion. Därvid upplystes bl. a., att den beslutade grundutbildningen av sjukvårdsbiträden vid yrkesskolorna numera igångsatts i över hälften av landets sjukvårdsområden samt att förslag framlagts angående utbildningen av undersköterskor. Ytterligare åtgärder ansågs emellertid erforderliga i syfte att minska bristen på sjukvårdsutbildad personal, framför allt sjuk-

8 sköterskor. Bl. a. ansågs en särskild utredning av vissa organisations- och utbildningsfrågor böra verkställas. Sålunda borde undersökas huruvida icke vissa arbetsuppgifter, som f. n. ålåge sjuksköterska, i stället skulle kunna utföras av undersköterska. Därest en sådan undersökning ledde till att mera kvalificerade arbetsuppgifter kunde läggas på undersköterskorna, syntes en omläggning av dessas utbildning kunna ifrågasättas. Vid överläggningarna föreslogs vidare, att en undersökning skulle göras rörande möjligheterna att låta särskilt dugliga undersköterskor erhålla sjuksköterskekompetens. Härvid framhölls, att en hel del undersköterskor under lång tjänstgöring inom sjukvården torde ha förvärvat så stor erfarenhet och kunnighet på området, att de skulle kunna anförtros sjuksköterskans mera krävande uppgifter. Sannolikt torde emellertid — även om den ifrågasatta omläggningen av undersköterskornas utbildning genomfördes —- en komplettering av undersköterskornas teoretiska kunskaper visa sig nödvändig. Den föreslagna utredningen borde få till uppgift att närmare utreda och framlägga förslag också beträffande nu nämnda spörsmål. I anslutning till utredningsdirektiven vill vi redan inledningsvis framhålla, att vi fattat uppdraget på sådant sätt, att däri skulle ingå icke endast en prövning av möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till undersköterskor eller sjukvårdsbiträden, utan vi har ansett oss oförhindrade att överväga förutsättningarna att överhuvudtaget överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra grupper av befattningshavare såsom t. ex. teknisk personal. Inom utredningsuppdraget får vidare anses ligga att undersöka huruvida arbetsuppgifter kan överflyttas mellan andra befattningshavaregrupper, såsom t. ex. från undersköterskor till sjukvårdsbiträden. Vi har ock ansett oss böra överväga möjligheterna att lägga vissa arbetsuppgifter på särskild arbetskraft, som inte är direkt knuten till de s.a.s. normala, av oss undersökta arbetsenheterna vid ett sjukhus. Till sådan särskild arbetskraft kan räknas exempelvis personal för budtjänst och transporter, expeditionsbiträden m. fl. I konsekvens härmed har vi ansett oss kunna anföra vissa synpunkter också på utbildningen av andra befattningshavargrupper än undersköterskorna, ehuru deras utbildning •—vårt uppdrag likmätigt — ägnats det huvudsakliga intresset vid vårt arbete med utbildnings- och kompetensfrågorna.

Sjuksköte rskebristen Av de tidigare återgivna utredningsdirektiven framgår, att utredningen tillkommit för att pröva vissa i direktiven skisserade utvägar att lindra den besvärande sjuksköterskebristen. Det kan måhända vara motiverat att inledningsvis något redogöra för det bristläge som uppkommit i fråga om vissa kategorier sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor. Vi redovisar här resultatet av undersökningar medicinalstyrelsen låtit företaga rörande förhållandena den 30 november 1958, 1 oktober 1959, 1 oktober 1960 och 10 april 1961.

g Personalförhållanden vid vissa sjukvårdsanstalter den 30 november 1958, 1 oktober 1959, 1 oktober 1960 och 10 april 1961 Den 30 nov. 1958 Den 1 okt. 1959 1 Den 1 okt. 1960 Den 10 april 1961 Vakanta tjänster utan vikarier

Personalkategori sJ to

Antal

-tJ Ut fl <D > =ä m «3 58 13

5?£5 Sjuksköterskor 9 998 304,0 Barnmorskor 659 16,0 Laboratriser 243 4,5 Undersköterskor med kurs, barnsköterskor 3 927 73,0 Sj uk vår dsbitr äden m.fl 16 259 155,0 Städerskor för vårdoch behandlingsavdelningar 1 547 5,0 Skrivbiträden för läkarexpedition . . 1 183

o

•O K Oj OJ fl

tjicS

<5's

Vakanta tjänster utan vikarier

Vakanta tjänster utan vikarier

— ** -2

a & ^:aS fl

Antal >03 s ^j mfl

fl H:c«

<!.S3

0>

Vakanta tjänster utan vikarier -t->

tH

fl *>

as

> <««fl Antal «5_ea

Antal >OS <&% Ä fl

3,0 10 165 600,0 5,9 11316 913,0 8,1 11459 902,5 7,9 652 23,0 3,5 2,4 658 17,0 2,6 601 17,0 2,8 337 22,5 6,7 1,9 307 10,0 3,2 238 3,7 1,6 1,9

3 886 69,0 1,8

4 250 69,0 1,5

4 653 85,5 1,8

1,0

16612 232,0 1,4

17 478 332,0 1,9

17 355 342,0 2,0

0,3

1525 35,0 2,3

2,0 0,1

1669 24,5 1,5

1 250

7,0 0,5

1 475

3,5 0,3

4,0 0,3

Av tabellen framgår, att antalet vakanser på sjukskötersketjänster utan vikarier relativt sett nästan fördubblades under tiden 30 november 1958— 1 oktober 1959. Antalet vakanser har därefter ökat ytterligare. Denna brist på sjuksköterskor, som så kraftigt accentuerats under de senaste åren, har uppkommit samtidigt med en kraftig ökning av sjuksköterskekåren. Antalet aktiva sjuksköterskor med svensk legitimation var den 31 december 1949 — alltså vid 1950-talets ingång — 11 869 och den 31 december 1959 — sålunda vid decenniets slut — 20 885. Det totala antalet i medicinalstyrelsens sjuksköterskeregister upptagna sjuksköterskor var emellertid 1959 28 750. Antalet elevplatser vid statens och av staten godkända sjuksköterskeskolor uppgick den 31 december 1949 till 1 260 och samma dag år 1959 till 1 669. Därefter har antalet ökat ytterligare, bl. a. genom tillkomsten av nya skolor, så att elevplatsantalet vid 1960 års utgång var 1 860 och i april 1961 nära 2 000. Examinationen har från 1950 till 1959 ökat från 960 till 1476 eller med ungefär 50 %. Under 1960 utexaminerades 1 447 nya sjuksköterskor. Minskningen jämfört med 1959 beror på organisatoriska förändringar; omläggning av kurstiden vid vissa skolor har medfört förskjutning av examensdagen från slutet av 1960 till början av 1961. Orsakerna till att brist uppkommit trots det betydande tillskottet av sjuksköterskor är huvudsakligen två: dels en ökning av antalet sjuksköterskebefattningar, som varit större än rekryteringsunderlaget, dels en oväntat stor avgång från yrkesverksamheten. Skälen till avgången är svåra att analysera och beröres ej här. Ökningen av antalet befattningar samman1

Exkl. Sahlgrenska sjukhuset.

hänger dels med de oinfattande utvidgningar av sjukhus som företagits, särskilt efter byggnadsregleringens upphävande på delta område, dels med inrättandet av nya tjänster för att möjliggöra en intensifierad vård, dels ock med medicinens utveckling, som krävt ökade personalinsatser. Arbetstidsförkortningen har också medfört att tjänster måst ny inrättas. Antalet sjukskötersketjänster vid vissa kroppssjukhus, omfattade av medicinalstyrelsens vakansundersökningar, var den 30 november 1956 8 541, den 30 november 1957 8 899 och — som framgår av tabellen — den 30 november 1958 9 998, den 1 oktober 1959 10 165 (exklusive Sahlgrenska sjukhuset), den 1 oktober 1960 11316 och den 10 april 1961 11 459. Till jämförelse kan nämnas att det totala antalet vårdplatser för kroppssjukvård under senare år ökat på följande sätt: under 1956 med 1 277, under 1957 med 893, under 1958 med 1 379 och under 1959 med 860. Sjuksköterskebristen belyses från olika synpunkter förutom i de i utredningsdirektiven nämnda interpellationssvaren den 15 juli och 9 december 1958 jämväl i av chefen för inrikesdepartementet den 20 april 1960 och 30 maj 1961 lämnade svar på inom riksdagens andra kammare framställda interpellationer i ämnet.

KAPITEL II Nuvarande förhållanden och hittillsvarande åtgärder beträffande utbildning och reglering a v arbetsuppgifterna för vissa befattningsbehavaregrupper

Undersköterskor Undersköterskor med utbildning — i den betydelse man numera inlägger i denna tjänstebenämning — har funnits inom landstingen sedan 1946. Dessförinnan hade sedan länge — enligt uppgift i betänkandet om sjukvårdspersonalens utbildning av år 1916 t. o. m. före nämnda år — funnits en personalkategori benämnd undersköterskor eller B-sköterskor. Denna personalkategori hade icke erhållit annan utbildning än den som lämnats på arbetsplatsen. I 1916 års betänkande föreslogs en differentierad utbildning, där en ett-årig kurs, avsedd för personal i distriktsvård (privatvård) och vid småanstalter, skulle bereda sjukvårdsbiträdena möjlighet att avancera från biträde till sköterska, dock med benämningen undersköterska. Detta förslag ledde emellertid icke till något resultat. Nära trettio år senare togs frågan ånyo upp. Svenska landstingsförbundets styrelse överlämnade den 29 juni 1945 ett preliminärt förslag till utbildningsplan för undersköterskor till landstingens förvaltningsutskott med anhållan, att detta förslag skulle underställas nämnda års landsting för godkännande, och en fullständig kursplan överlämnades till förvaltningsutskotten den 16 april 1946. Denna kursplan tillämpades därefter till 1958 års utgång. Även storstäderna inrättade undersköterskebefattningar vid sina sjukhus och anordnade utbildning för blivande innehavare av dylika efter samma riktlinjer som landstingen. I Stockholms stad skilde sig kursplan m. m. dock fram till 1951 något från vad som tillämpades inom landstingskommunerna, men därefter har full överensstämmelse i fråga om utbildningen och tjänstebenämningen rått mellan staden och övriga sjukvårdshuvudmän. Utbildningen enligt 1946 års plan omfattade åtta veckor med ca 225 undervisningstimmar fördelade på teoretisk och teoretisk-praktisk undervisning, den sistnämnda i form av demonstrationer, studiebesök etc. Några teoretiska förkunskaper utöver folkskolans uppställdes icke såsom villkor för tillträde till kurserna, ehuru det i kursplanen anmärktes, att teoretisk utbildning genom folkhögskolekurs, korrespondensstudier eller dylikt borde tillgodoräknas såsom merit vid uttagning till kurs. Ett krav på minst två års väl vitsordad tjänst som sjukvårdsbiträde uppställdes däremot för inträde i undersköterskekurs.

12 Syftet med utbildningen angavs vara att dels bereda sjukhusen en ökad tillgång på mera kvalificerade sjukvårdsbiträden, dels skapa möjligheter till befordran för särskilt kvalificerade sådana biträden. En viss oklarhet synes ha rati rörande vilka arbetsuppgifter som lämpligen kunde anförtros undersköterska. I 1946 års kursplan angavs, att undersköterskans arbetsuppgifter bestämdes av vederbörande läkare i samråd med sjukhusets husmoder. Denna anvisning var emellertid icke tillräcklig för att åvägabringa någorlunda enhetlighet sjukhusen emellan i fråga om undersköterskebefattningarnas utnyttjande. I en i anslutning till 1949 års överenskommelse mellan Landstingens centrala lönenämnd och Svensk sjuksköterskeförening utarbetad promemoria framhölls som ett viktigt led i strävandena att nedbringa sjuksköterskornas arbetstid angelägenheten av att på andra befattningshavare överföra vissa av sjuksköterskornas arbetsuppgifter. I första hand hänvisades därvid till undersköterskorna. I andra sammanhang påpekades emellertid att undersköterskorna ej alltid utnyttjats på sådant sätt, att förekomsten av dessa befattningshavare medfört någon nämnvärd lättnad för sjuksköterskorna. Anledningen härtill angavs vara främst bristen på närmare föreskrifter om de arbetsuppgifter en undersköterska kunde anförtros. Med anledning härav beslöt medicinalstyrelsens huvudmannaråd år 1949 att tillsätta en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag angående de arbetsuppgifter, som skulle kunna åläggas undersköterska. I kommittén ingick representanter för medicinalstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Den utarbetade ett förslag till »Handledning angående arbetsuppgifter för undersköterska, som genomgått särskild undersköterskekurs», vilket först godkändes av medicinalstyrelsen och under slutet av 1950 jämväl av sjukvårdshuvudmännens organisationer. Handledningen återges här in extenso. Handledning angående arbetsuppgifter för undersköterska, som genomgått särskild undersköterskekurs Utarbetad i samråd mellan medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet. Dagtjänst På samtliga vård- och behandlingsavdelningar, där så kan ske, böra underskötersketjänster inrättas. Härigenom torde vissa arbetsuppgifter helt eller delvis kunna avlastas från avdelningssköterskan. Arbetsuppgifterna på en vårdavdelning äro emellertid svåra att avgränsa från varandra. Om en god standard inom sjukvården skall uppehållas, måste alla vara beredda att gripa in i olika uppgifter. Den som t. ex. har sig anförtrott att övervaka ett visst arbete, måste ibland själv utföra detta arbete för att verksamheten skall förlöpa jämnt. Särskilt beträffande det egentliga sjukvårdande arbetet gäller, att de olika personalkategoriernas arbete är intimt men på växlande sätt förbundet med vartannat. I vilken omfattning nedan uppräknade uppgifter principiellt skola åligga undersköterska torde

13 få bedömas av sjukhusledningen. Arbetsledningen, läkare och sjuksköterska, bör fördela arbetsuppgifterna med hänsyn till personalbesättningen å resp. avdelningar och vederbörandes kvalifikationer. Underskötersketjänster böra först och främst inrättas å de vård- och behandlingsavdelningar, där sjuksköterskeelever icke tjänstgöra. Å sådan vårdavdelning med mer än ca 35 patienter kunna två undersköterskor vara behövliga. Å vårdavdelning med sjuksköterskeelever bör en underskötersketjänst inrättas, om avdelningen icke har avsevärt färre patienter än 30. Underskötersketjänsternas antal på de olika behandlingsavdelningarna torde bliva beroende av avdelningarnas storlek och övriga förhållanden. Sannolikt kan man utgå från att varje sådan avdelning behöver underskötersketjänst och ett stort antal av dem två eller flera. Undersköterskan bör icke ingå i samma tjänstgöringsschema som biträdena. Finnas två undersköterskor på en vårdavdelning, bör arbetet läggas så, att om möjligt en alltid finnes i tjänst. Har avdelningen endast en undersköterska, bör denna vid lediga dagar ersättas antingen av en ambulerande undersköterska eller det erfarnaste sjukvårdsbiträdet på avdelningen, om lämplig sådan befattningshavare finnes. På de vårdavdelningar, där endast en sjuksköterska finnes, bör under hennes lediga timmar, såvitt ambulerande sjuksköterska icke ersätter henne, undersköterskan denna tid vara i tjänst. Avdelningssköterskan på närmast belägna avdelning bör därvid ytterst svara för avdelningen och till henne skall undersköterskan i första hand hänvända sig, om något särskilt skulle inträffa, som kräver hennes ställningstagande. Undersköterska bör biträda avdelningssköterska i arbetet med företrädesvis de arbetsuppgifter, som nedan uppräknas och som äro avsedda att exemplifiera vad som lämpligen kan utföras av undersköterska. A. Administrativa uppgifter Orientera nyanställda biträden och städerskor. Instruera och vid behov handleda biträdena i enlighet med för resp. avdelning gällande arbetsordningar. Övervaka städningen inom avdelningen och tillse att föreskriven extra städning utföres på härför bestämda tider och vid behov deltaga i dessa göromål. Ha tillsyn över avdelningens linneförråd och dela ut ren tvätt. Rekvirera förbrukningsartiklar från centralförrådet och ha hand om fördelningen av dessa samt tillse att nödig sparsamhet iakltages. Tillse att ordning råder i de olika bilokalerna. Tillse att förbandsartiklar av olika slag finnas, även steriliserade sådana. Sterilisera instrument. Iordningställa rondbordet. Biträda vid utskrivningen av patienter och därvid tillse, att dessa få alla sina tillhörigheter med sig. B. Sjukvårdande uppgifter Medverka vid vården av patienterna. Bäddning. Skötsel av patienternas ryggar. Avtvättning. Matning av patienter, övrig passning vid behov. Temperaturtagning och räkning av puls. Mäta sputum och urin samt göra anteckningar härom. Tagning av avförings- och urinprov. Sätta dropplavemang. Fvlla vattenbäddar.

14 Enklare omläggningar. Assistera sjuksköterskan vid omläggningar och behandlingar. Raka patienter som skola opereras. Tillse att patienter, som skola opereras, äro rätt klädda. Biträda vid transport av patienter till och från operationsavdelningen. Sätta värmebågar och halalampor och lägga omslag. På kronisk vårdavdelning: omläggning av tarmfistlar och spolning av blåsfistlar och liknande. Biträda avdelningssköterskan med att tillse, att remisser och prov i rätt tid sändas till resp. laboratorier och behandlingsavdelningar. Tillse att apoteksrekvisitionerna lämnas till läkemedelsförrådet. Hämta hem läkemedlen och omedelbart överlämna dem till avdelningssköterskan. För den händelse vederbörande vårdavdelning har elever från sjuksköterskeskola, torde inskränkningar i de föreslagna arbetsuppgifterna böra göras, framför allt beträffande de sjukvårdande uppgifterna, beroende av avdelningens storlek och karaktär m. m. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna för undersköterskorna på behandlingsavdelningar, såsom operations-, poliklinik- och röntgenavdelningar samt laboratorier, torde i viss mån de ovan skisserade administrativa uppgifterna kunna tjäna som ledning. Nattjänst Med tanke på att patienterna under natten böra bliva omhändertagna av van personal böra underskötersketjänster inrättas för nattjänst. En undersköterska bör som regel finnas å varje vårdavdelning om ca 30 patienter. I första hand böra dessa tjänster anordnas på mindre, fristående sjukhus, där särskild nattsköterska icke finnes. Genomförandet av de sålunda föreslagna normerna måste bliva beroende av tillgången på utbildade och lämpliga befattningshavare. Den hittills tilämpade längden på undersköterskekursen torde vara tillräcklig, under förutsättning att den så snart möjligheter härför föreligga kommer att bygga på en förberedande biträdeskurs. Organiserandet av en sådan grundutbildning för sjukvårdsbiträdena framstår som en viktig angelägenhet i ett rationellt utnyttjande av sjukvårdspersonalen. Stockholm den 18 november 1950. Det bör här tillfogas, att frågan om undersköterskeutbildningen uppmärksammades också av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen, som i sitt betänkande I (SOU 1948: 17) dels uttalade, att det vore angeläget, att en viss precisering komme till stånd beträffande de arbetsuppgifter, som åvilade undersköterska, dels föreslog en på viss grundutbildning för sjukvårdsbiträden vilande vidareutbildning för undersköterskor, omfattande 150 undervisningstimmar fördelade på sex veckor. Den av representanter för Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation och Svenska kommunalarbetareförbundet sammansatta kommitté, som utarbetade det år 1957 framlagda förslaget till grundutbildning för sjukvårdsbiträden, behandlade även undersköterskeutbildningen. Kommittén upptog kursplanen härför till granskning i syfte ptt anpassa den dels till de förbättrade grundkunskaper, som kunde väntas

15 bli följden av grundutbildningen för sjukvårdsbiträden, dels till de förändringar i arbetsuppgifterna för undersköterskorna, som i någon mån inträtt och antogs ytterligare kunna inträda, bl. a. genom översyn av arbetsorganisationen vid rationaliseringsverksamhet och i samband med arbetstidsförkortning. Den kursplan som utarbetades och framlades i slutet av år 1958 gavs sådan utformning att kurserna kunde infogas i den allmänna statsunderstödda yrkesutbildningen och omfattade 222 undervisningstimmar fördelade på sex veckors heldagsundervisning. Enligt vad vi erfarit har denna kursplan godtagits av överstyrelsen för yrkesutbildning, men ännu ej hunnit komma i allmän tillämpning. Kommittén anförde i kommentarerna till kursplanen, att en viss översyn av 1950 års handledning borde företagas, sedan viss erfarenhet vunnits av den reformerade utbildningen. Syftet med denna översyn borde vara att bl. a. överväga om icke ytterligare arbetsuppgifter kunde överföras till undersköterskor. Någon sådan översyn har hittills icke skett beroende på dels att tillräckliga erfarenheter av utbildningen icke vunnits, dels att dylika överväganden ingår i vårt uppdrag. I samband med den konsultationsverksamhet rörande upprättande av tjänstgöringsscheman e t c , som bedrives av Svenska landstingsförbundet och bl. a. särskilt tagit sikte på att underlätta övergången till 45 timmars arbetsvecka, har inom förbundets byrå utarbetats typförslag till arbetsordningar för sjukvårdspersonal, innefattande jämväl arbetsordning för undersköterska vid vårdavdelning. Förslaget återges här nedan. I^örslag till arbetsordning för undersköterska Undersköterskan utför under avdelningssköterskans överinseende nedanstående arbetsuppgifter: Arbetsledande funktioner: biträder i övervakandet av patientvården, informerar och instruerar sjukvårdsbiträden och städerska i avdelningsarbetet, tillser att fastställt tjänstgöringsschema följes, tillser att personalens arbetskraft användes på ett ändamålsenligt sätt, övervakar städning och tillser att extra arbete utföres, deltager och instruerar vid behov i dessa göromål, tillser linneförråd och dess inventarier, tillser tekök och matförråd, är avdelningssköterskan behjälplig med rekvisitioner av förbrukningsartiklar, tillser att största möjliga varsamhet och sparsamhet iakttages med avdelningens inventarier och förbrukningsartiklar. Sjukvårdande funktioner: sköter morgontoalett på rum , bäddar med på salar (särskild uppmärksamhet ägnas åt patienternas hud med tanke på eventuell uppkomst av liggsår), dammar rum ,

IG

tillser att prover läranas före kl. till laboratoriet, förbereder patienter till undersökningar, operationer, behandlingar m. m., gör i ordning före och efter dagens omläggningar, assisterar vid omläggningar, skriver badlista, skriver lista för helövertvättningar, övervakar intravenösa dropp, rengör sprutor, spetsar, instrument och övriga inventarier samt steriliserar vid behov, tillser att patienter, som skall vara uppe, hjälpas ur sängarna, deltar i servering av patienternas måltider och matar patienter, tager temperatur, hjälper till vid patienters toalett och bäddningar, hjälper till med kvällsarbetet på salarna, tillser att remisser lämnas till specialavdelningarna. Vi vill i detta sammanhang understryka att den i denna arbetsordning antydda arbetsuppgiftsfördelningen — liksom den fördelning av arbetsuppgifter som tillämpas enligt andra arbetsordningar eller stadgad praxis — beror av organisationen av arbetet inom vederbörande arbetsenhet.

Sjukvårdsbiträden I föregående avsnitt berördes den vidareutbildning av sjukvårdsbiträden, som föreslogs i 1916 års betänkande om sjukvårdspersonalens utbildning. Någon grundutbildning synes icke ha diskuterats i detta sammanhang. Med vissa undantag var sjukvårdsbiträdenas yrkesträning ända in på 1950-talet förlagd enbart till arbetsplatserna, där vederbörande arbetsledare hade att tillse, att personalen tillägnade sig de praktiska kunskaper som erfordrades för yrkesutövningen. Instruktionen blev därigenom i första hand beroende av vederbörande avdelningssköterskas personliga insats. Utvecklingen inom den slutna sjukvården, varigenom vårdarbetet blev mera komplicerat samtidigt som den ledande personalens utökade övriga arbetsuppgifter kolliderade med önskemålen om fullständig och god instruktion av nyanställda, medförde att frågan om grundutbildning av biträdespersonalen blev aktuell. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen tog i sitt betänkande I (SOU 1948: 17) upp frågan om utbildning av sjukvårdsbiträden. Kommittén fann, att det vore ett berättigat krav, att ett nyanställt sjukvårdsbiträde, en blivande sjuksköterskeelev eller en praktikant erhölle en ordentlig instruktion, innan hon sattes att deltaga i den personliga omvårdnaden av patienter. En reglerad utbildning av bl. a. sjukvårdsbiträden tedde sig därför nödvändig. Kommittén föreslog därför, att nyanställda sjukvårdsbiträden vid större sjukhus borde samlas till en kortare informationskurs, omfattande ca 100 timmars teoretisk och praktisk undervisning under tre veckor, varefter fortlöpande instruktion skulle lämnas under framför allt de första tre månaderna av den följande praktiska tjänstgöringen. Grund-

17 utbildningen borde anses avslutad efter ett års praktisk tjänstgöring. Kommittén fann, att det skulle vara värdefullt om en avslutningskurs om ett par veckor kunde anordnas vid första tjänstgöringsårets slut, varvid de under utbildningstiden inhämtade kunskaperna kunde sammanfattas och kompletteras. Vid mindre sjukhus syntes det böra överlämnas åt undersköterskan på den avdelning, där det nyanställda sjukvårdsbiträdet skulle tjänstgöra, att ge henne erforderlig praktisk instruktion. Elementära teoretiska kunskaper borde meddelas av sjuksköterska och läkare. Kommittén ansåg, att det skulle vara av värde om vid den grundläggande utbildningen tillgång funnes till en tryckt handledning med kortfattade upplysningar om vad ett sjukvårdsbiträde borde veta. Kommitténs förslag ledde emellertid inte till att sjukvårdsbiträdesutbildning kom att anordnas mera allmänt. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och några landstingssjukhus anordnade dock sådan utbildning efter olika principer. Det kan vidare nämnas, att kommittén kortfattat berörde frågan om arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal och i detta avseende lämnade följande redogörelse för biträdespersonalens uppgifter. (Sid. 33 i betänkandet.) Temperaturtagning, morgon- och aftontoalett å sängliggande patienter, utdelning av bäcken, givande av lavemang, bäddning, servering av måltider, matning av patienter, som ej kunna äta själva. Damning, vaskning och vädring av sjuksalarna, städning av korridorer, förråd m. m., tömning och diskning av handfat, nattkärl (flaskor) och spottkoppar, utplockning av disk från salarna till teköket, skötsel av patienternas blommor, vädring av sängkläder, rengöring av sängar och sängbord efter utskrivna patienter, diskning av matporslin. På avdelningar, där elever icke finnas, utför sjukvårdsbiträde enklare behandlingar, såsom rektaldropp och behandling med värmebåge, samt hjälper till med iordningställande av förband. Förutom det dagligen återkommande arbetet har sjukvårdsbiträde s. k. extra arbete, bestående av varje vecka återkommande städning av skåp och hyllor i avdelningens bilokaler, rengöring av patienternas sängbord m. m. Då särskild städerska finnes på avdelningen ingå sysslor med mindre direkt samband med vården, såsom vaskning av golven, disk och skötsel av teköket, vädring av sängkläder samt rengöring av sängar, vanligen i hennes arbete. Av uppräkningen framgår, att kommittén uppehållit sig vid arbetsuppgifterna för sjukvårdsbiträden på vårdavdelningar. Arbetsuppgifterna på mottagnings- och behandlingsavdelningar berördes ej. Längre fram i betänkandet (sid. 70) anförde kommittén vidare: I övrigt torde någon ändring i arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden som nämnts knappast vara att emotse. Liksom hittills bör sålunda den dagliga omvårdnaden av patienterna under sjuksköterskans ledning utföras av sjukvårdsbiträdena. I dessas åligganden ingå även städning av sjukrummen och bilokalerna samt rengöring av för vården nödvändiga utensilier. En viss avlastning från sjukvårdsbiträden av rengöringsuppgifter kan ifrågasättas. 2—2862 61

18 Sålunda torde det vara fördelaktigt att, såsom för närvarande på vissa håll redan sker, skurning av golv, städning av korridorer och bilokaler ävensom diskning anförtros åt städerskepersonalen. Frågan om sjukvårdsbiträdesutbildning berördes även av den ovannämnda kommitté, som utarbetade handledningen rörande undersköterskas arbetsuppgifter. Kommittén anförde, att den dittills tillämpade längden på undersköterskekursen vore tillräcklig under förutsättning att den så snart möjligheter därtill förelåge komme att bygga på en förberedande biträdeskurs. Organiserandet av en sådan grundutbildning för sjukvårdsbiträden framstod som en viktig angelägenhet i ett rationellt utnyttjande av sjukvårdspersonalen. År 1953 igångsatte Svenska landstingsförbundet gemensamt med Svenska stadsförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet en utredning angående grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Utredningen bedrevs av en kommitté med representanter för de tre organisationerna och med anlitande av expertis från medicinalstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. I sitt den 8 maj 1957 dagtecknade förslag till grundutbildning för sjukvårdsbiträden anförde kommittén rörande sjukvårdsbiträdenas arbetsuppgifter bl. a., att de kunde i korthet sägas bestå i att biträda sjuksköterska i hennes arbetsuppgifter och under hennes ledning delta i vården av patient och skötseln av sjukavdelning. Kommittén konstaterade, att sjuksköterskorna hade mindre tid att ge den personliga vården åt patienterna än vad tidigare varit fallet. Dessa arbetsuppgifter hade alltmer överförts till sjukvårdsbiträdena. I övrigt återgavs den uppräkning av arbetsuppgifterna som 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen gjort och som citerats här ovan. Den kursplan kommittén utarbetade omfattade en första teoretisk del om fyra veckor, därefter följande praktisk tjänstgöring på sjukhus under nio månader (36 veckor), varav åtta månaders dagtjänst och en månads natttjänst, samt en avslutande vecka för repetition och fördjupande av de kunskaper som förvärvats. För de båda läskurserna omfattade timplanen enligt förslaget (162 + 37) 199 timmar, vartill borde komma ca 40 timmars teoretisk jämsidesundervisning under den praktiska tjänstgöringen. Det sammanlagda timantalet blev sålunda 239. Deltagare i utbildningen borde i regel ha fyllt 18 år. Några krav på teoretiska förkunskaper utöver dem folkskolan ger uppställdes icke, men det betonades att tiden mellan avgången från folkskolan och inträdet i sjukvårdsbiträdesutbildningen borde utnyttjas på ett för det blivande yrket lämpligt sätt, t. ex. med genomgång av husmodersskola. Med den uppläggning av utbildningen kommittén föreslagit komme den att kunna ingå i den statsunderstödda yrkesutbildningen. Sedan detta förslag framlades, har sjukvårdsbiträdesutbildning snabbt organiserats för de olika sjukvårdshuvudmännens behov. På vissa håll har utbildningen bedrivits inom en av huvudmannen ägd yrkesskola medan

19 den på andra håll formellt organiserats av en primärkommunal yrkesskola, som samarbetat med landstingskommunala sjukvårdsinrättningar, överstyrelsen för yrkesutbildning utarbetade sedermera en undervisningsplan för kurs för grundutbildning av sjukvårdsbiträden omfattande en inledande period av teoretisk undervisning omfattande fem veckor, ett skede med praktisk tjänstgöring under nio månader samt en avslutande period med teoretisk undervisning under två veckor. Timantalet under de båda teoretiska perioderna utgjorde sammanlagt 259, vartill kom 80 undervisningstimmar jämsides med den praktiska tjänstgöringen. Det sammanlagda timantalet var således 100 timmar mera än det i ovan refererade kommittéförslaget. Fr. o. m. den 1 juli 1960 har överstyrelsen infört två nya alternativa kursplaner, den ena omfattande 399 timmars teoretisk undervisning, fördelad på två perioder om sju och tre veckor åtskilda av 32 veckors yrkesarbete; den andra omfattande 396 timmars teoretisk undervisning i tre perioder om tre, åtta och två veckor med yrkesarbetet fördelat på två perioder om 13 och 16 veckor. I den förstnämnda kursplanen ingår 96 timmars jämsidesläsning i de angivna 399 timmarna teoretisk undervisning. Någon ingående kartläggning av sjukvårdsbiträdenas arbetsuppgifter har icke utförts. I de tidigare omnämnda förslag till arbetsordningar, som utarbetats inom Svenska landstingsförbundets byrå, ingår emellertid också förslag till arbetsordningar för sjukvårdsbiträden på vårdavdelningar, där arbetsuppgifter förtecknats på grundval av viss personalorganisation. Någon särskild utbildning för sjukvårdsbiträden på mottagnings- och behandlingsavdelningar har hittills icke ordnats. För biträdespersonal på röntgenavdelningar och laboratorier förekommer på sina håll viss utbildning, för vilken redogöres i följande avsnitt.

Vissa befattningshavare, som ersätter sjuksköterskor Det torde vara motiverat att här också något beröra den utveckling som lett till att sjuksköterskor i vissa befattningar ersatts med befattningshavare med annan utbildning. I vårt land har detta huvudsakligen skett inom laboratorierna vid sjukhusen. Ännu för ett decennium sedan kunde 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen i sitt betänkande III (SOU 1951:33) konstatera, att nästan allt laboratoriearbete vid landets sjukhus utfördes av sjuksköterskor, som erhållit viss utbildning i laboratorieteknik. Redan i sitt första betänkande uttalade kommittén, att rent teknisk personal efter någon utbildning i sjukvårdsarbete med fördel kunde användas såsom laboratriser vid de större sjukhusen, och i ovannämnda betänkande III förklarade kommittén, att det syntes berättigat, att två kategorier av laboratoriepersonal utbildades för sjukhusens behov. För att kunna tillmötesgå de krav, som ställdes på en mera ändamålsenlig utbildning av de större sjukhusens laboratoriepersonal, antog man att det skulle bli nödvändigt att

20 utbryta utbildningen av denna personal ur sjuksköterskeutbildningen och inrätta en särskild kår av sjukhuslaboratriser, som icke skulle vara sjuksköterskor. Kommittén föreslog i skrivelse till chefen för inrikesdepartementet, att särskilda sakkunniga skulle tillkallas för utredning av dessa laboratrisers utbildningsfråga. Den andra kategorien laboratoriepersonal skulle utgöras av laboratoriesköterskor, utbildade inom sjuksköterskeskolorna och avsedda för de mindre sjukhuslaboratorierna. För denna grupp framlades en utbildningsplan. Efterfrågan på laboratoriepersonal i kombination med bristen på sjuksköterskor och möjligheterna att erhålla utbildning för laboratoriearbete på andra vägar än sjuksköterskeskolans har gjort att laboratriser i en successivt ökande omfattning ersatt sjuksköterskor vid sjukhusens laboratorier. Det har blivit vanligt, att befattningar i löne- och/eller personalstater upptagas såsom alternativa sjuksköterske- eller laboratrisbefattningar. Utbildning för laboratrisyrket har anordnats av Svenska laboratrisföreningen, vid Göteborgs stads yrkesskolor samt vid Centrallasarettet i Örebro. Dessutom har personer med utbildning vid tekniska skolor eller tekniska läroverk sökt sig till yrket. År 1954 framlades ett förslag till laborantutbildning av 1953 års laboratorieteknikerutredning. Den där föreslagna utbildningen byggde på realexamens kunskapsnivå och omfattade fyra månaders provtjänstgöring på laboratorium, ett års teoretisk utbildning i laborantskola och ett års praktisk utbildning på laboratorium. Sistnämnda del av utbildningen föreslogs differentierad för olika kategorier av laboranter. Vissa kategorier föreslogs därjämte erhålla en praktisk utbildning i sjukvård. Förslaget underkastades sedermera en bearbetning av 1956 års tekniska biträdesutredning. Denna uttalade bl. a., att en betydande del av de på sjukh u s e n s laboratorier förekommande arbetsuppgifterna med fördiöl torde kunna överföras till icke sjuksköterskeutbildad personal. Behov förelåge av en vidare teknisk utbildning av ifrågavarande personal än vad som rimligen kunde förekomma jämsides med den egentliga sjuksköterskeutbildningen inom sjuksköterskeskolorna. Dessutom fann utredningen det överflödigt att sjuksköterskeutbildning i egentlig mening meddelades åt personal, som i sin verksamhet icke eller endast i ringa omfattning finge nyttiggöra denna utbildning. 1956 års tekniska biträdesutrednings förslag till utbildningsplan — som sedermera i huvudsak följts — skilde sig i vissa avseenden från den som framlagts av 1953 års laboratorieteknikerutredning. Den grundläggande laborantutbildningen lämnas under en ett-årig laborantskola, varpå för sjukhuslaboranternas del följer en ett-årig vidareutbildning av i huvudsak praktisk typ med däri inlagd teoretisk undervisning. Medicinalstyrelsen har den 22 juni 1960 fastställt normalplaner för denna vidareutbildning på tre linjer, nämligen bakteriologisk, histologisk-patologisk och klinisk-kemisk, och 1961 års riksdag godkände inrättande av en fjärde linje benämnd allmän-

21 kemisk. Utbildning av laboranter bedrives nu vid ett antal yrkesskolor och torde inom den närmaste framtiden komma att betydligt öka i omfattning. Såvitt vi kunnat utröna, är det huvudsakligen vid klinisk-kemiska och fysiologiska (motsvarande) laboratorier som sjuksköterskor f. n. utnyttjas. Vid bakteriologiska och histologiskt-patologiska laboratorier torde få sjuksköterskor vara anställda. En annan gren av sjukhusverksamheten, där man tidigare diskuterat möjligheterna att använda annan arbetskraft än sjuksköterskeutbildad för kvalificerade arbetsuppgifter, är röntgenologien. I Sverige har man hittills så gott som undantagslöst utnyttjat sjuksköterskor för dylika arbetsuppgifter inom såväl diagnostik som terapi. På många håll utomlands använder man i stället personal med annan utbildning för dessa arbetsuppgifter. I Storbritannien fullgöres de av röntgenassistenter, »radiographers» med en två-årig utbildning som bygger på en ungefärlig motsvarighet till vår normalskolekompetens. I Tyskland finns medicinskt-tekniska biträden och assistenter för dessa arbetsuppgifter. De sistnämnda har en tvåårig utbildning, där som förkunskaper krävs motsvarighet till svensk realexamen eller normalskolekompetens. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen uttalade i sitt betänkande I, att många arbetsuppgifter inom röntgenarbetet vore av mera utpräglat teknisk natur, varför det borde övervägas, huruvida icke en del av den sjukvårdsutbildade personal som verkade inom fältet skulle kunna ersättas av personal, som mera direkt utbildats för dessa uppgifter. I sitt betänkande III återkom kommittén till frågan. Den meddelade där, att den rådfrågat experter, som förordat att sjuksköterskor borde användas i röntgenarbetet. Om man valde utvägen med en teknisk utbildning borde denna kompletteras med sjukvårdsutbildning. Kommittén fann experternas åsikt att det erfordrades sjuksköterskor på röntgenavdelningarna vara representativ för uppfattningarna bland läkare och sjuksköterskor inom specialområdet i Sverige. Tänkbart vore emellertid, att utvecklingen komme att gå dithän att hos oss liksom i utlandet en del uppgifter anförtroddes åt teknisk personal. Den ovan refererade uppfattningen bland läkare och sjuksköterskor borde dock få vara utslagsgivande i det dåvarande läget. Kommittén framlade därför förslag till utbildningsgång för sjuksköterskor för röntgenarbete. Frågan har helt nyligen ånyo aktualiserats hos Kungl. Maj:t genom en framställning från Svenska landstingsförbundet. Genom kungl. brev den 30 juni 1961 har därefter uppdragits åt medicinalstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och huvudmännens organisationer snarast anordna utbildning för eller i förekommande fall utöka utbildning för laboratoriepersonal, röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning. På röntgenavdelningar och laboratorier sysselsattes biträdespersonal med speciella arbetsuppgifter. På röntgenavdelningarna vid landstingssjuk-

22 husen finns röntgenbiträden anställda, vilka uppdelats på två grupper. Befattningshavare tillhörande den mera kvalificerade gruppen, som benämnes röntgenbiträde grupp I, skall enligt gällande kollektivavtal vara fullt kompetent att självständigt verkställa fotografering och framkallning och sysslar helt därmed. Vid Stockholms stads sjukhus förekommer en liknande differentiering av biträdespersonalen på röntgenavdelningarna. Vid Sahlgrenska sjukhuset och vissa andra sjukhus har i akuta bristsituationer undersköterskor fått ersätta sjuksköterskor inom röntgenarbetet. På landstingssjukhusens laboratorier finnes — förutom ekonomibiträden—laboratoriebiträden, vilka liksom röntgenbiträdena uppdelats på två grupper. Till laboratoriebiträde grupp I hänföres befattningshavare, som under den övervägande delen av sin arbetstid självständigt utför någon eller flera av följande arbetsuppgifter: kvantitativa laborationer (såsom magsafttitrering, restkväve, blodsocker, protrombin, hämoglobin och s ä n k o r ) ; tagning av kapillärprov. Till laboratoriebiträde grupp II hänföres befattningshavare som under den övervägande delen av sin arbetstid självständigt utför en eller flera av följande arbetsuppgifter: kvalitativa laborationer (såsom äggvita, socker och gallfärgämnen i u r i n ) ; förberedelsearbeten för mera kvalificerade laborationer (såsom fällning, filtrering, centrifugering, utstrykning och färgning); EKG (förberedelser och framkallning); registrering; sterilisering; laboratoriedisk. Laboratoriebiträden och röntgenbiträden har vanligen fått sin utbildning på arbetsplatsen. Vid några sjukhus har särskilda kurser anordnats; så har skett för laboratoriebiträden vid Allmänna sjukhuset i Malmö och vid Lunds lasarett samt centrallasarettet i Linköping. Vid Lunds lasarett har även förekommit viss utbildning av röntgenbiträden.

KAPITEL I I I A r b e t s u p p g i f t e r n a p å s j u k h u s e n och deras n u v a r a n d e fördelning

Bakgrunden till utredningens

undersökning

Då vi ställdes inför uppdraget att undersöka huruvida icke vissa arbetsuppgifter, som f. n. åligger sjuksköterskor, i stället skulle kunna utföras av undersköterskor framstod det som nödvändigt att först söka få en redovisning — så långt möjligt i detalj — av den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna inom sjukvården. Vi ansåg oss nämligen kunna konstatera, att en sådan undersökning måste utgöra grunden för överväganden rörande överförande av arbetsuppgifter från en befattningshavarekategori till en annan eller för tillhandahållande av arbetskraft för särskilda uppgifter. Som anförts redan i inledningen, fattade vi nämligen utredningsuppdraget på sådant sätt, att däri skulle ingå icke endast prövning av möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till undersköterskor utan överhuvudtaget rörande möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra grupper av befattningshavare — t. ex. teknisk personal — eller mellan andra befattningshavaregrupper, såsom från undersköterskor till sjukvårdsbiträden. I utredningsuppdraget har vi vidare ansett inrymmas överväganden rörande möjligheterna att lägga vissa arbetsuppgifter på särskild arbetskraft, som normalt icke är direkt knuten till de vanliga arbetsenheterna vid ett sjukhus. Som exempel på dylik arbetskraft kan nämnas personal för budtjänst och transporter, skrivbiträden etc. Undersökningen av arbetsuppgiftsfördelningen borde sålunda göras total, d. v. s. omfatta alla förekommande uppgifter vid de undersökta enheterna. En undersökning rörande den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen ansågs böra bygga på ett ganska stort material, enär det kunde förutsättas, att fördelningen av arbetsuppgifterna mellan olika befattningshavaregrupper visade stor variation mellan olika anstalter. Vid överväganden rörande huru undersökningen borde företagas, ansåg vi oss böra välja formen av skriftlig enkät hos ett antal sjukhus av olika typer. Som alternativ till skriftlig enkät diskuterades att till ett antal utvalda arbetsenheter vid sjukhus utsända intervjuare med erfarenhet från sjukvårdsarbete och ledning därav, vilka skulle ha kunnat på platsen registrera den fördelning av arbetsuppgifter, som förekommit vid undersökningsobjekten. Bland de skäl, som motiverat valet av undersökningsalternativ, kan nämnas svårigheten

24 att erhålla intervjuare, begränsningen i antalet undersökta enheter, som måste vidtagas vid detta system, och svårigheterna att därvid få uppfattning om berörda sjukhusledningars m. fl. synpunkter på möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter. Vi ansåg det nämligen också väsentligt att kunna stödja våra överväganden på uttalanden från de för sjukvården ansvariga inom sjukhusen och deras olika arbetsenheter rörande möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter mellan olika befattningshavarekategorier. Den planerade undersökningen borde därför också innefatta en enkät rörande dessa personers uppfattning i berörda avseende. Vi enades därför om att enkäten borde omfatta dels uppgifter rörande den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen, vilka uppgifter skulle lämnas av avdelningssköterskor (motsvarande) vid de undersökta enheterna, dels uppgifter rörande möjligheterna att låta arbetsuppgifter utföras av eller överflyttas på annan befattningshavarekategori. Dessa uppgifter borde lämnas dels av den befattningshavare, som lämnat uppgifter rörande den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna, dels av vederbörande sjukhusledning i samråd med sjukhusets husmoder och klinikcheferna vid de undersökta enheterna. Utvidgningen av kretsen av uppgiftslämnare i fråga om möjligheterna till omflyttningar av arbetsuppgifter avsåg att ge problemen en mera allsidig belysning. Sedan riktlinjerna för undersökningarna fastställts, uppdrogs åt ett arbetsutskott, bestående av herr Oden, fröken Johnsson och sekreteraren, att i samråd med den av oss anlitade statistiska experten, förste aktuarien Ingrid Dalen, närmare utforma detaljerna i arbetet och genomföra undersökningen.

Undersökningens genomförande; uppgiftsinsamling

och bearbetning

Iordningställande av enkätformulären

Vid närmare granskning av de problem som uppkom vid enkätens planläggning fann arbetsutskottet, att undersökningen borde omfatta den slutna kroppssjukvården i dess helhet, sålunda icke blott lasaretten utan även de vanligaste typerna av specialsjukhus, såsom sanatorier, epidemisjukhus, sjukstugor och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. I fråga om lasaretten borde enkäten omfatta de vanligaste typerna av arbetsenheter, nämligen vårdavdelningar, mottagningsavdelningar (polikliniker), operationsavdelningar, förlossningsavdelningar, kliniskt-kemiska laboratorier och röntgenavdelningar. På grundval av detta principiella ställningstagande utarbetades förteckningar över de inom de olika typerna av sjukhus och arbetsenheter förekommande arbetsuppgifterna. Under detta arbete visade det sig, att en alltför långt gående differentiering av undersökningsobjekten — på sådant sätt att man exempelvis skulle skilja mellan vårdavdelningar för män och kvin-

25 nor inom olika kliniker såsom medicinsk, kirurgisk, otologisk etc. — skulle medföra stora svårigheter. Arbetet komme att bli ännu mera omfattande och för att ernå den grad av säkerhet i resultaten som önskades skulle man ha fått infordra uppgifter från alla berörda enheter. En ingående granskning och grundliga diskussioner gav till resultat, att de för olika avdelningstyper gemensamma arbetsuppgifterna var kvantitativt så övervägande, att en detalj enkät av ovan angivet slag icke syntes behövlig. Vid uppgörandet av förteckningar över arbetsuppgifterna rådfrågades i stor utsträckning personal, sysselsatt inom de olika typer av arbetsenheter, som beräknades ingå i enkäten. Sedan förteckningarna sammanställts till undersökningsformulär och kortfattade anvisningar utarbetats, gjordes en provenkät, där svar genom välvillig medverkan från Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor infordrades från elever i institutets avdelningssköterske- och husmoderskurser i Stockholm och Göteborg. Mot bakgrunden av erfarenheterna från denna provenkät överarbetades formulären ånyo. Deras antal kunde slutgiltigt begränsas till sex, nämligen följande: 1) vårdavdelning 2) mottagningsavdelning/poliklinik 3) operationsavdelning 4) förlossningsavdelning 5) laboratorium 6) röntgenavdelning. De i formulären förtecknade arbetsuppgifterna framgår av bilagorna 1—9. Särskilda svårigheter mötte vid uppgörandet av förteckningar över arbetsuppgifterna i fråga om laboratorier och röntgenavdelningar, där uppgifterna är särpräglade. Vissa speciella arbetsuppgifter lämnades utanför, enär de huvudsakligen förekommer vid de stora centralavdelningarna och ansågs vara av sådan art, att de inte lämpade sig att ingå i en enkät rörande en mera allmänt förekommande gruppering av arbetsuppgifter, utan alltid måste behöva lösas individuellt för varje dylik avdelning. Erfarenheterna från insamlingen av undersökningsmaterielet bekräftade denna uppfattning. De visade därutöver åtskilliga svårigheter i fråga om genomförandet av en enkät av denna typ. Dessa svårigheter har ytterligare belysts av de kommentarer och råd, som givits vid diskussioner med uppgiftslämnarna under arbetets gång. Enkätens omfattning; medverkande sjukhus och befattningshavare Det visade sig ganska tidigt under arbetet, att det skulle bli mycket svårt att låta undersökningen omfatta samtliga sjukhus och arbetsenheter. Efter en utredning rörande antalet avdelningar av olika typer och deras benämningar vid statens, landstingskommunernas och storstädernas kroppssjuk-

26 hus — mentalsjukhusen och sjukhemmen för psykiskt sjuka samt konvalescenthemmen och vissa andra smärre anstalter ansågs icke böra ingå i sökningen — gjordes en beräkning rörande vilket urval som erfordrades för att de av oss önskade statistiska säkerhetskraven skulle vara tillgodosedda. På grundval av denna beräkning fastställdes följande urvalsfraktioner för undersökningen: Lasarett: var sjätte av samtliga vårdavdelningar, var tredje av samtliga mottagningsavdelningar/polikliniker, varannan av operationsavdelningarna med undantag av kombinerade mottagnings- och operationsavdelningar vid kliniker för ögon- resp. öron-, näs- och halsjukdomar, samtliga förlossningsavdelningar, samtliga kliniskt-kemiska laboratorier (motsvarande), samtliga röntgenkliniker. Sjukstugor: samtliga vårdavdelningar; dock ej kombinerade förlossnings- och vårdavdelningar. Sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka: var fjärde vårdavdelning, (med hänsyn till att sanatorieavdelningar i stor utsträckning ianspråktagits för vård av långvarigt kroppssjuka sammanslogs vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för nämnda klientel). Epidem isjukh us : samtliga vårdavdelningar. Sedan urvalsfraktionerna bestämts, uttogs i förekommande fall undersökningsobjekten genom ett systematiskt urvalsförfarande från förteckningar över samtliga arbetsenheter, som uppställts med landstingssjukhusen ordnade länsvis och därefter övriga sjukhus. Förteckningar över undersökningsobjekten uppgjordes. Antalet undersökningsobjekt — inalles 1 174 — redovisas i tabell A i följande avsnitt tillsammans med uppgifter rörande svarsfrekvensen. Uppgifter begärdes, enligt vad tidigare anförts, dels i fråga om den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen från avdelningssköterskor (motsvarande) vid de uttagna undersökningsobjekten, dels rörande möjligheterna att låta arbetsuppgifter utföras av eller överföras på olika befattningshavaregrupper från nämnda uppgiftslämnare och dessutom från sjukhusledningarna vid de berörda sjukhusen i samråd med sjukhusens husmödrar och vederbörande klinikchefer.

27 Sedan enkätformulären slutbearbetats och fastställts och anvisningarna likaledes fastställts, utsändes formulär och anvisningar tillsammans med förteckningar över undersökningsobjekten till landstingskommunernas och de landstingsfria städernas sjukvårdsstyrelser samt övriga ingående sjukh u s ' direktioner för distribution till de berörda sjukhusen och avdelningarna. Utsändningen skedde under april månad 1960. Arbetets omfattning för uppgiftslämnarna och deras begränsade möjligheter att disponera tid därför medförde betydande överdrag av den avsedda tiden för uppgifternas insändande. Undersökningens genomförande

Som ovan nämnts visade sig enkätarbetet mera omfattande och svårare att genomföra än vi räknat med. En särskild granskning av de inkomna formulären visade sig nödvändig, och en betydande del av formulärmassan måste successivt återsändas under sensommaren och hösten 1960 för kompletteringar. Ett icke ringa arbete fick ägnas åt att infordra icke inlämnade uppgifter, då ett bortfall icke kunde anses tolerabelt från statistisk synpunkt. Från åtskilliga sjukhus anmäldes ett mycket positivt intresse för undersökningen, och ett omfattande arbete har från sjukhusen nedlagts på att genomföra den del av undersökningen som på dem ankommit. Såvitt känt är det första gången en undersökning av denna typ göres här i landet. Svårigheter har icke kunnat undgås med hänsyn till undersökningens art och omfattning. En väsentlig del av dessa svårigheter sammanhänger med sjukvårdsarbetets struktur och organisation. Särskilt bör framhållas den s.a.s. kvalitativa differentiering som i fråga om samma arbetsuppgift kan bli nödvändig på grund av patienternas olika tillstånd. Granskningsarbetet och kompletteringarna från uppgiftslämnarnas sida pågick även under vintermånaderna 1961 samtidigt som det godtagbara enkätmaterialet successivt iordningställdes för statistisk bearbetning. Då uppgiftsinsamlingen och bearbetningen, som sålunda av redovisade skäl kommit att draga en tid av ungefär tre kvarts år, avslutades, hade det resultat uppnåtts, som framgår av nedanstående tabell. Vissa av de resultat som framkommit vid bearbetningen av undersökningsmaterialet finns redovisade i tab. 1—9 i tabellbilagan. Resultaten bör av olika skäl tas med reservation. Mätfelen måste antas vara stora och sannolikt större i den del av undersökningen som avser framtiden än i den del som avser förhållandena vid undersökningstillfället. Trots att en omfattande testning företogs av de anvisningar och blanketter som skulle användas vid undersökningen visade sig dels att arbetsuppgifterna ej alltid entydigt definierats, dels att en del av de på blanketten angivna arbetsuppgifterna kunnat uppdelas i två eller flera delmoment, vilka kunnat utföras av olika personalkategorier. I vissa fall har uppgiftslämnarna på blanketten angett samtliga de

28 Tabell A. Antal för undersökning ej redovisade arbetsenheter

Typ av arbetsenhet

Vårdavdelning vid lasarett Mottagningsavdelning vid lasarett Operationsavdelning vid lasarett Förlossningsavdelning vid lasarett Laboratorium vid lasarett Röntgenavdelning vid lasarett Vårdavdelning vid sjukstuga Vårdavdelning vid sanatorium och sjukhem för långvarigt kroppssjuka . . . . Vårdavdelning vid epidemisjukhus . . . . 1 2

uttagna arbetsenheter samt antal redovisade och Antal ej redovisade arbetsenheter Antal för undersök- Antal reTillfälligt Arbetsning ut- dovisade stängda Ej själv- enheter tagna ar- arbetseller helt ständiga ej tillbetsenenheter nedlagna arbetshörande heter arbetsenheter populaenheter tionen 266 134 96 102 116 130 121

*254 2 133 93 100 M16 124 98

1 2

1 4 20

1 1

115 94

99 68

15 11

1 3

1 2

3 1 2

En uttagen enhet utgjorde vid undersökningstillfället två självständiga arbetsenheter. För en av dessa har sjukhusledningens formulär ej inkommit.

personalkategorier som utförde respektive i framtiden kunde tänkas utföra arbetsuppgiften i fråga, i andra fall den eller de personalkategorier som vanligen utförde respektive kunde tänkas utföra den. Frågan huruvida en viss arbetsuppgift förekom vid undersökningsenheten eller ej har uppfattats på olika sätt. Ueredningens mening var, att om en viss arbetsuppgift för undersökningsenhetens räkning utfördes på annan arbetsenhet än den undersökta eller av andra personalkategorier än de i undersökningsenhetens personalstat upptagna, arbetsuppgiften trots detta skulle anses förekomma vid arbetsenheten i fråga. Vid bedömningen av möjligheterna att i framtiden överflytta arbetsuppgifter på andra personalkategorier än de som vid undersökningstillfället utförde dem har sjukhusledningarna nästan genomgående gått längre än avdelningssköterskorna. Det var inte möjligt att i anvisningarna ange vilka personalkategorier som skulle finnas i framtiden och vilken utbildning olika kategorier kunde tänkas få; undersökningsresultaten skulle ju tvärtom ligga till grund för sådana avgöranden. Man kan därför förmoda att de erfarenheter uppgiftslämnarna vid undersökningstillfället redan förvärvat angående personalkategoriers allmänna kvalifikationer utgjort utgångspunkten för bedömningarna angående framtiden. På grund av de "begränsade resurser som stått arbetsutskottet till buds har det ej varit möjligt att närmare fastställa mätfelens storlek. Vi är medvetna om att detta förhållande i hög grad begränsar möjligheterna at dra slutsatser ur undersökningsresultaten. Förutom till mätfelen måste för vissa avdelningstyper hänsyn tas till

29 de fel som kan ha uppkommit genom att ett urvalsförfarande tillämpats. Dessa fel, de s. k. slumpfelen, kan emellertid numeriskt fastställas. Bortfallet har som av tabell A framgår kunnat hållas på en mycket låg nivå. Vad som framgår av tabell A är emellertid endast bortfall av uppgifter för hela undersökningsenheter. En annan typ av bortfall utgör avsaknaden av markeringar i blanketterna för vissa arbetsuppgifter. Även detta bortfall har dock nästan genomgående kunnat hållas mycket lågt. Vissa specialundersökningar Förutom de statistiska sammanställningar, som publicerats såsom bilagor nr 1—9 till detta betänkande har vi föranstaltat om vissa särskilda sammanställningar, i första hand för att söka få belyst huruvida skillnader i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen föreligger mellan likartade arbetsenheter vid olika typer av sjukhus. Sålunda har jämförelsematerial sammanställts från enkäten rörande fördelningen av arbetsuppgifterna vid å ena sidan vårdavdelningar vid lasarett, där sjuksköterskeelever tjänstgör, och å andra sidan dylika avdelningar utan sjuksköterskeelever. Vidare har jämförelsematerial sammanställts för å ena sidan vårdavdelningar vid lasarett, å andra sidan — var för sig — vårdavdelningar vid sjukstugor, vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka samt vårdavdelningar vid epidemisjukhus. Detta jämförelsematerial har ansetts för vidlyftigt att publicera, men vi vill i korthet något beröra resultatet av dessa specialundersökningar. Jämförelserna mellan vårdavdelningar med och vårdavdelningar utan sjuksköterskeelever har bestyrkt antagandet, att vid de förstnämnda vanligen färre mera kvalificerade uppgifter överlämnats till undersköterskor. Sjuksköterskeeleverna får således i utbildningssyfte utföra en betydande del av de arbetsuppgifter, som vid vårdavdelningar utan elever anförtros undersköterskor. Som exempel på arbetsuppgifter i fråga om vilka skillnaderna måste anses statistiska säkerställda kan nämnas vissa former av desinfektion och sterilisering, materialvård (instrument, sprutor, spetsar o . s . v . ) , vissa patientvårdande arbetsuppgifter, enklare omläggningar, omvårdnad om rondbord och förbandsberedning. Jämförelserna mellan vårdavdelningar vid lasarett och vårdavdelningar vid sjukstugor har visat, att en rad arbetsuppgifter överlämnats till undersköterskor i större utsträckning vid lasarettsavdelningarna än vid sjukstugornas vårdavdelningar. Det vill synas som om underskötersketjänsterna vore relativt sett färre vid sistnämnda avdelningar än vid lasarettens vårdavdelningar, och materialet bestyrker de påpekanden som i anslutning till enkäten gjorts av sjukstuguläkare rörande personalsammansättningen vid sjukstugorna, där man betonat att den nuvarande sjuksköterskeuppsättningen vid dessa institutioner är den oundgängligen nödvändiga för att täcka behovet för avlösningar, jourtjänst e t c , varav följer

30 att uppgiftslämnarna bedömt möjligheterna att ersätta sjuksköterskor med undersköterskor såsom små. Jämförelserna mellan vårdavdelningar vid lasarett och vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka har däremot icke givit särskilt markanta skillnader i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen. För de arbetsuppgifter som vid lasarettens vårdavdelningar i viss utsträckning överlämnats till undersköterskor eller i vilkas utförande undersköterskor deltar, visas ungefär motsvarande undersköterskeinsatser vid sanatorierna och sjukhemmen. Mellan vårdavdelningarna vid lasarett och vårdavdelningarna vid epidemisjukhus finnes vissa statistiskt säkerställda skillnader i fråga om undersköterskornas deltagande i en del arbetsuppgifter. Det gäller huvudsakligen skillnader i fråga om rengöring av instrument, sprutor och spetsar samt omvårdnad av dessa utensilier, där undersköterskorna medverkar i större utsträckning vid lasarettsavdelningarna än vid vårdavdelningarna på epidemisjukhusen. Slutligen har jämförelser gjorts mellan vårdavdelningarna vid undervisningssjukhus och storstadssjukhus å ena sidan och vårdavdelningarna vid landstingslasarett med högst 400 vårdplatser å andra sidan. Dessa jämförelser har givit vid handen, att undersköterskornas insatser vid viss materielvård, förberedelser till vissa undersökningar och behandlingar samt medverkan vid vissa undersökningar och behandlingar är större vid de nämnda landstingssjukhusen än vid undervisnings- och storstadssjukhusen. De nämnda skillnaderna torde vara betingade av att vårdavdelningarna med sjuksköterskeelever är relativt sett flera i materialet från undervisnings- och storstadssjukhusen samt av att vissa arbetsuppgifter vid dessa sjukhus utföras utanför vårdavdelningarna i olika slag av centraler.

31 K A P I T E L IV

U t r e d n i n g e n s s y n p u n k t e r p å m ö j l i g h e t e r n a a t t överföra a r b e t s u p p g i f t e r från e n p e r s o n a l k a t e g o r i till en a n n a n

Synpunkter

och förslag rörande fördelningen av arbetsuppgifter

Allmänt och definitioner

Med utgångspunkt från en granskning av de tidigare redovisade uppgifterna om de nuvarande förhållandena i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen och värderingar av uppgiftslämnarnas synpunkter rörande möjligheterna att överföra arbetsuppgifter till andra kategorier personal än de, som f. n. utför dem, har vi övervägt de enskilda arbetsuppgifternas karaktär och sökt komina fram till egna förslag rörande vilken befattningshavaregrupp, som bör kunna handha dem. Det har därvid stått klart för oss, att en och samma arbetsuppgift vid olika tillfällen kan vara olika krävande, beroende på omständigheterna och på tillståndet hos den patient, som uppgiften avser, och att det därför kan vara så, att en uppgift vid det ena tillfället med fullgott resultat kan utföras av befattningshavare med lägre utbildning och/ eller kortare erfarenhet, medan samma arbetsuppgift vid andra tillfällen kan framstå som så krävande, att sjuksköterskeutbildad och/eller mycket erfaren personal måste användas för att fullgöra den. Att fatta avgöranden i dylika frågor rörande dispositionen av tillgänglig personal är ett arbetsledningsproblem, och vi anser att en väsentlig del av arbetsledarens uppgifter är att tillse att befattningshavare med rätt kompetens används för rätt arbetsuppgift. Ytterligare bör påpekas, att arbetsuppgifter, som anses böra i normalfallet utföras av befattningshavare med viss kompetens, inte så sällan kan delegeras till andra befattningshavare, som visat sig särskilt kunniga eller lämpliga för att ha dylika arbetsuppgifter om hand. Undersökningen har visat, att önskemål finnes att åtskilliga arbetsuppgifter skall överföras till olika »centraler», såsom för transporttjänst, städning etc. Förslag härom framlägges i viss utsträckning i det följande, och i övrigt hänvisar vi till vad som därom anförts i Statens sjukhusutrednings betänkande VIII (SOU 1955: 12). Därmed har hänsyn inte k u n n a t tagas till vid vissa sjukhus förekommande speciella organisationsformer för arbetet, såsom intensivvårdavdelningar och dylikt. De synpunkter som redovisas i det följande har sålunda framkommit med hänsyn tagen till här åberopade omständigheter och avser fördelningen av arbetsuppgifterna i normala fall. Följande begreppsbestämningar torde böra göras:

32 Med undersköterska avses befattningshavare, som genomgått utbildning lagd ovanpå grundutbildningen för sjukvårdsbiträde. Denna utbildning avser vi skola bli mera omfattande än den hittillsvarande och anpassad till i det följande skisserade arbetsuppgifter. Förslag till utbildningsplaner redovisas längre fram i detta betänkande (s. 68). Vi har sålunda med undersköterska jämställt även befattningshavare som genomgått viss utbildning för laboratorie- eller röntgengöromål (f. n. i regel benämnda laboratoriebiträde grupp I och röntgenbiträde grupp I ) . Med sjukvårdsbiträde avses befattningshavare med sjukvårdande (motsvarande) uppgifter för icke sjuksköterskeutbildad eller undersköterskeutbildad personal. Vi förutsätter att sjukvårdsbiträde skall ha genomgått grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Med sjukvårdsbiträde kan alltså förstås även de befattningshavare som f. n. vanligen benämnes röntgenbiträde grupp II. Med ekonomibiträde avses i detta sammanhang befattningshavare som huvudsakligen sysselsattes med städning och liknande uppgifter av icke sjukvårdande natur. Med att en arbetsuppgift utföres under ledning av viss befattningshavare avses, att vederbörande befattningshavare är närvarande, då arbetsuppgiften utföres. Med att arbetsuppgiften utföres enligt direktiv av viss befattningshavare avser vi att anvisningar och upplysningar rörande uppgiften lämnas i de enskilda fallen men att den direktivgivande inte är närvarande då den utföres. Slutligen har vi använt uttrycket tillsyn, varmed vi avser att utförandet av en arbetsuppgift kontrolleras i efterhand i det enskilda fallet. Genom att använda dessa termer — liksom överhuvudtaget genom de synpunkter vi lagt på arbetsuppgiftsfördelningen — har vi självfallet inte avsett att inskränka de i arbetsledningen normalt ingående momenten av instruktion och information, övervakning och ansvar från och för arbetsledaren. Organisationen av arbetet på de olika avdelningstyperna har vi inte ansett oss böra beröra. Exempelvis vårdavdelningar är av olika karaktär och storlek och tillhör anstalter med olika förutsättningar, där de lokala förhållandena och andra omständigheter spelar roll för personalorganisationens utformning. De överväganden, som redovisas i det följande, är sålunda av principiell natur och grundar sig på arbetsuppgiftens karaktär, inte på förekommande eller såsom önskvärd ansedd personalorganisation. Vissa föreskrifter i författningar och dylikt kan utgöra hinder mot överflyttning av arbetsuppgifter från exempelvis sjuksköterskor. Vi har emellertid gjort våra överväganden helt från sjukvårdssynpunkter utan hänsyn till n ä m n d a föreskrifter. En redovisning av föreskrifterna lämnas på sid. 55, där våra förslag också sättes i relation till dem. Sjukvården av i dag står inför en ytterligare differentiering av sjukvårdsuppgifterna och som en konsekvens därav en differentiering av sjuk-

33 vårdskunnandet och uppdelning av arbetskraften. Sjukvårdskunnandet bry tes ner i separata kunskaper. Därmed följer en fördelning av arbetsuppgifterna med anpassning till förmåga och kunnande hos olika grupper av befattningshavare i sjukvårdsarbetet. Dessa två moment — differentiering av kunnandet och uppdelning av arbetskraften — kan öppna vägen till sysselsättning för hittills obrukade personella resurser och kan också bli av ekonomiskt värde. Därför fordras emellertid: a) klassificering av arbetsuppgifterna, b) fördelning av arbetsuppgifterna på grupper av befattningshavare, som erhållit utbildning för desamma, c) arbetsledning. Denna indelning och denna fördelning av arbetsuppgifterna är av intet värde, om inte delarna kan sammanföras till ett helt. Någon måste se som sin uppgift att skapa något helt inför patienten och inom arbetsenheten. Det betyder, att någon måste leda medarbetarna i en bestämd riktning, passa in den ena gruppens kunnande i den andras och hos medarbetarna skapa en laganda — en önskan att förena sina krafter och sitt kunnande med de andras i arbetet mot ett gemensamt mål. Ansvaret härför vilar på sjuksköterskan, arbetsledaren, som enligt läkares direktiv har att tillgodose patienternas varierande vårdbehov med hjälp av olika grupper av befattningshavare. Arbetsledning, som i sig innesluter förmåga att kunna bedöma personalbehov med hänsyn till kvaliteten på vårduppgifterna, innebär också förmåga att hjälpa medarbetarna till fortsatt utveckling. Arbetsledning är ett samarbete som stimulerar den handledda befattningshavarens tillväxt och kommer denne att förstå vikten av hans eller hennes bidrag till arbetet. Undersökningar visar att god sjukvård ges i välorganiserade arbetsenheter med ett minimum utbildade medarbetare som erhåller ändamålsenlig handledning. Dagens sjukvård kräver kunskaper om och erfarenhet av h u r välorganiserade arbetsenheter skapas och ändamålsenlig handledning ges. Det är vår uppfattning att man med beaktande av de synpunkter, som här ovan angivits, skulle kunna få ett mera rationellt utnyttjande av sjukvårdspersonalen — inte minst den sjuksköterskeutbildade — utan att därmed eftersätta sjukvårdens krav. Eftersom detta emellertid inte ligger inom vårt uppdrag, har vi icke kunnat vare sig göra några undersökningar eller framlägga några förslag härom. Vi anser emellertid att frågan är av sådan betydelse att man genom undersökningar bör söka erhålla uppgifter om vilken storlek och vilken sammansättning sjukvårdslaget bör ha för att man skall kunna tillgodose de inom arbetsenheten förekommande vårdbehoven och kunna åstadkomma ett ändamålsenligt utnyttjande av de olika grupperna av befattningshavare. Vi är därför angelägna att betona nödvändigheten av att undervisningen 3—2862 01

34 i arbetsledning och administration ges större utrymme i sjuksköterskeskolornas utbildningsprogram. Samtidigt bör nuvarande former för arbetsledning bli föremål för värdering och revidering. En större formbarhet, än vad nu gällande arbetsordningar för sjukvårdspersonal medger, synes nödvändig om medhjälparnas kunnande och möjligheter till insats skall kunna anpassas till förefintliga behov. Vårdavdelningar Vårdavdelningar

vid lasarett

Städning. Periodisk större städning och storstädning har redan i stor utsträckning överflyttats till icke sjukvårdande personal utanför vårdavdelningen och torde helt kunna avlyftas från denna. Den dagliga städningen av sjukrummen — patienternas omedelbara omgivning — bör skötas av sjukvårdsbiträde, då den får anses ingå i det rutinmässiga vårdarbetet, men städningen av korridorer och bilokaler bör kunna överlämnas till a n n a n personal, förslagsvis ekonomibiträde (avdelningsstäderska) som eventuellt kan vara deltids- eller timanställt och avsett att täcka huvuddelen av arbetsvolymen. Rengöring och städning efter utskriven patient kan ombesörjas av ekonomibiträde som också kan svara för inbäddning av tom säng. Det behov av dylik städning, som därefter förekommer, bör tillgodoses, av s j ukvår dsbitr äden. Tvättgodsbehandling (smutstvätt). Arbetsuppgifter med tvättgodsbehandling förekommer i förhållandevis ringa omfattning inom vårdavdelningarna och utföres av annan än sjukvårdspersonal. De bör helt avlyftas från sjukvårdspersonalen, bl. a. med hänsyn till risken för smittspridning. Rengöringsarbeten. Rengöring av bäcken, handfat, lavemangskannor och dylikt ombesörjes av den befattningshavare, som ansvarar för sköljrummet, antingen denna tillhör sjukvårdspersonalen — som ofta torde vara fallet vid mindre anstalter — eller är ekonomibiträde. Rengöring av övriga sjukvårdsutensilier, handskar, injektionssprutor och -spetsar, sönder, katetrar och dylikt kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska. Desinfektion och sterilisering. Samtliga på vårdavdelning förekommande former av desinfektion och sterilisering (även sterilisering av förband) — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska medel — bör utföras av undersköterska. Materielvård. Vården av sjukvårdsutensilier — instrument, injektionssprutor och injektionsspetsar — bör anförtros undersköterska. Undersköterska bör även ansvara för skötseln av förråd av linne, förbands- och förbrukningsartiklar. I hennes arbetsuppgifter kan naturligt ingå att tillse sängutrustning, möbler m. m. och att vid förekommande behov anmäla önskemål om reparationer.

35 Blomvård bör skötas av sjukvårdsbiträden eller ekonomibiträde, där sådant finnes. Patientvårdande arbetsuppgifter. Toalett ocb bäddning bör i regel kunna omhänderhas av sjukvårdsbiträde. Toalett och bäddning åt orörlig eller svårt sjuk patient bör utföras av undersköterska, dock under sjuksköterskans ledning eller enligt hennes direktiv. Lavemangsgivning bör i regel kunna skötas av sjukvårdsbiträde. Matutdelning, d. v. s. uppläggning av portioner och ledning av distributionen till patienterna, bör kunna utföras av undersköterska enligt sjuksköterskas direktiv eller — vid behov — under hennes ledning. Patienternas matning bör normalt kunna skötas av sjukvårdsbiträde. Liggsårsprofylax måste alltid beaktas vid skötning av patienterna. Dylika åtgärder utföres av sjukvårdsbiträden, men undersköterska kontrollerar att de skötes på rätt sätt och vid föreskrivna tider. Liggsårsbehandling bör kunna lämnas av undersköterska under sjuksköterskas ledning eller enligt hennes direktiv. Rutinkontroller. Den rutinmässiga pulskontrollen är en uppgift, som i och för sig mycket väl kan utföras av annan än sjuksköterska. Den fyller emellertid för sjuksköterskan en särskild uppgift som ett led i hennes åtgärder för att få egna informationer om patienter och kontakt med dem och torde därför icke böra överföras till annan. Temperaturtagning samt mätning och vägning av patient bör såsom hittills kunna utföras av sjukvårdsbiträde, som också i vissa fall torde kunna anförtros blodtrycksmätning. Sistnämnda kontroll bör emellertid normalt handhas av undersköterska. Provtagning. Mätning av urin, tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov är i och för sig sjukvårdsbiträdesuppgifter, men tages lämpligen av den som bistår patienten med den personliga vården. Vid magsaftsprov måste nedsättning av sond ankomma på sjuksköterska; eventuell uppsugning och passning kan ombesörjas av sjukvårdsbiträde. Tagning av blodprover är en tidsödande arbetsuppgift, som särskilt belastar vårdavdelningarna under morgontimmarna, då arbetet i övrigt är koncentrerat. Det kan därför rekommenderas att upptaga till prövning huruvida denna provtagning ej helt kan överföras till laboratoriepersonal. Vi hänvisar till vad som därom anföres i Statens sjukhusutrednings betänkande VIII s. 60—61. Om man väljer att låta tagningen av venprover omhänderhas av vårdavdelningens personal, bör arbetsuppgiften åvila sjuksköterska med hänsyn till att sjuksköterska handhar vätsketerapien, som också innebär upprepade punktioner av patienternas vener. Förberedelser till operation. Avtvättning, rakning, lavemangsgivning är sjukvårdsbiträdesuppgifter, som bör utföras av den som sköter patienten. Blåstappning av patient före operation bör med hänsyn till sterilitetskravet utföras av sjuksköterska. Premedicineringen är en sjuksköterskeuppgift.

36 Omhändertagande av patient efter operation. Iordningställande av patientens säng med montering av droppställning och annan speciell utrustning bör ombesörjas av den som sköter patienten under tillsyn av undersköterska. Pulskontroll och blodtryckskontroll får i princip anses vara sjuksköterskeuppgifter, men de bör med hänsyn tagen till fallets karaktär kunna delegeras till annan. Givning av infusionsvätska är alltid en sjuksköterskeuppgift. Passning av dropp och tillsyn av patient kan vila på sjukvårdsbiträde eller den som eljest sköter patienten. Anteckning av uppgifter för vätskelista är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Assistans vid omläggningar bör i de delar den avser assistans åt sjuksköterska vara en undersköterske- eller sjukvårdsbiträdesuppgift. Omläggningar. Skötsel av rondbord åvilar undersköterska. Enklare omläggningar bör i regel kunna utföras av undersköterska. Större omläggningar får ankomma på sjuksköterska, som också handhar skötseln av dränage och fistlar. Dylika åtgärder bör dock, om fallets natur bedömes medge detta, av sjuksköterskan kunna överlämnas till undersköterska. Förberedelser till röntgenundersökning. Arbetsuppgifternas noggranna utförande har stor betydelse för att undersökningen skall kunna genomföras. De bör tagas om hand av sjukvårdsbiträde eller den som eljest sköter patienten. Förberedelser till undersökningar och behandlingar. De förberedelser som här avses är av teknisk natur och avser iordningställande av instrument samt dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och behandlingar, där kravet att iakttaga sterilitet i regel har stor betydelse. Arbetsuppgifterna bör överlämnas till undersköterska. Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas till undersköterska. Behandlingar. Infektionsrisken vid blåstappning och blåssköljning motiverar att dessa uppgifter uteslutande tillkommer sjuksköterskor. Även instillationer bör ligga på sjuksköterska liksom magsäckssköljningar. Vaginalsköljningar bör kunna överlämnas till undersköterska. Gångövningar och andningsövningar får betraktas som arbetsuppgifter där sjukgymnasts medverkan krävs, men de bör kunna överlämnas till den som närmast sköter patienten att utföras efter sjukgymnastens direktiv. . Iordningställande till och igångsättande av syrgasbehandling får betraktas som en sjuksköterskeuppgift, men tillsyn av patient och apparatur bör kunna överlämnas till sjukvårdsbiträde eller den som eljest sköter patienten. Värme- och köldbehandlingar kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Omhändertagande av död patient. Av psykologiska skäl bör den vid tillfället för avdelningen ansvariga sjuksköterskan deltaga vid omhändertagandet av en död patient omedelbart efter dödens inträdande. Fullföljandet av åtgärderna bör kunna överlämnas till undersköterska.

37 Laborationer å urin. De på vårdavdelning förekommande laborationerna på urin — numera vanligen med tapetests samt mera sällan Esbach och specifik vikt — bör kunna utföras av det sjukvårdsbiträde som sköter patienten. Injektioner. Av gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel (se s. 57) följer att injektioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Visst undantag kan göras för sjuksköterskeelev. Administration av läkemedel genom injektion synes icke kunna uppdelas i flera moment, utan utgör med hänsyn till ansvarsfrågan en odelbar arbetsuppgift. Någon avlastning av sjuksköterskorna synes därför inte möjlig i detta sammanhang, utan injektionerna får betraktas som exklusiva sjuksköterskeuppgifter. Vi återkommer här nedan under rubriken Medicin med ytterligare synpunkter rörande läkemedelsadministration. Infusioner måste av de skäl, som åberopats i fråga om injektioner, även anses vara uteslutande sjuksköterskeuppgifter. Kontroll au sugar och surgasapparater och annan apparatur. Kontrollen bör sammankopplas med anläggandet av apparaturen, och då detta göres av sjuksköterska bör sjuksköterska även ansvara för kontrollen. Medicin. Ansvaret för medicinskåp — författningsmässigt benämnt avdelningsförråd för läkemedel — måste åligga den för avdelningen ansvariga sjuksköterskan, som också skall förvara nyckeln dit (se s. 56). Rekvisition av läkemedel skall — likaledes enligt författning — göras av läkare; vissa varor, som inte är av läkemedels natur, får dock rekvireras av sjuksköterska. Utdelning av läkemedel skall enligt gällande författning (se s. 57) göras av vederbörande avdelningssköterska eller av assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Sjuksköterskeelev får utdela läkemedel under tillsyn av avdelningssköterska eller assistentsköterska. Dessa föreskrifter har förorsakat vissa organisatoriska svårigheter särskilt vid mindre anstalter, där nattsköterskor icke funnits och föreståndarinnan eller dagtjänstgörande sjuksköterska fått kallas i tjänst nattetid endast för läkemedelsutdelning. Vi anser att det borde övervägas huruvida det skulle vara möjligt att i någon mån avhjälpa dessa svårigheter exempelvis genom att läkemedelsadministrationen uppdelas i två moment, nämligen dels iordningställande (d. v. s. framtagande ur avdelningsförrådet och uppläggandet i medicinkoppar eller motsvarande), dels i utlämnandet (d. v. s. överlämnandet till patienten). Iordningställandet skulle därvid fortfarande vara en sjuksköterskeuppgift men utlämnandet skulle med erforderliga säkerhetsåtgärder kunna omhänderhas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde. På grund av ansvarsföreskrifterna föreslår vi, att medicinalstyrelsen får i uppdrag att särskilt utreda denna fråga. Det kan i detta sammanhang omnämnas, att medicinalstyrelsen den 13

38 december 1955 medgivit vissa undantag från bestämmelserna rörande förvaring och utdelning av läkemedel, när det gäller militära sjukvårdsinrättningar, där endast en sjuksköterska finnes anställd. Dessa undantag innebär i korthet, att vissa läkemedel förvaras i ett särskilt skåp, till vilket nyckeln under sjuksköterskans kortare bortovaro efter vederbörandes läkares bedömande får omhänderhavas jämväl av vakthavande sjukvårdare eller det sjukvårdsbiträde läkaren utsett därtill. I skåpet må förvaras, dels ett mindre antal, högst tio, i den dagliga sjukvården ofta använda läkemedel, tillhörande grupp II, dels ett mindre antal, högst fem, i den dagliga sjukvården ofta använda, till narkotika eller därmed jämställda läkemedel icke hänförliga läkemedel, tillhörande grupp I, dels ock högst två doser morfinlösning till injektion, vardera innehållande 20 mg morfinhydroklorid (ampiner, ampuller, tubunics). Särskilt gäller, att läkare bör rådfrågas före användning av morfinlösningen. Vidare har föreskrift ansetts böra meddelas därom, att vakthavande sjukvårdare eller sjukvårdsbiträde skall till vederbörande läkare rapportera (t. ex. genom förande av journal) till vilken person och på vilken indikation läkemedel utlämnas. I anslutning till vad som tidigare anförts rörande injektioner vill vi framhålla, att många läkemedel finns tillgängliga för administration på annat sätt än genom injektion. Injektion är en tidskrävande arbetsuppgift som i och för sig är mera komplicerad än administration i form av tabletter, stolpiller eller dylikt. Det kan därför vara arbetsbesparande att söka nedbringa antalet injektioner. Om hänsyn härtill tages vid förskrivningen, erhålles en övergång till andra former av läkemedel än lösningar, och vad ovan anförts om läkemedelsutdelningen skulle kunna bli tillämpligt. Förbandsberedning. Ansvaret för förbandsberedning bör ligga på undersköterska men det manuella arbetet — i den mån det förekommer — är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen. Transporter. Transporter som inte avser patienter —- alltså transport av matvagn, kläder, apotekslåda, förrådskorg etc. — bör i möjligaste mån avlyftas från vårdavdelningspersonalen och ombesörjas av särskild personal utanför vårdavdelningen. Även en stor del av patienttransporterna bör k u n n a skötas av särskild transportpersonal. Det gäller främst transporter av patienter från röntgenavdelning, undersökningsavdelningar och bad. Hänsyn måste givetvis tagas till patientens tillstånd, vilket i vissa fall kan nödvändiggöra att sjukvårdspersonal deltager i eller ombesörjer transporten. Vid transport av patient till operationsavdelning är det av psykologiska skäl ofta motiverat att sjuksköterska medföljer och att transporten ombesörj es av vårdavdelningens egen personal, och vid transport av patient från operationsavdelning är det av både medicinska och psykologiska skäl önskvärt att sjuksköterska avhämtar patienten och medföljer transporten.

39 Administrativa arbetsuppgifter. In- och utskrivning av patienter bör — i varje fall vid lasarett — utföras av annan än sjukvårdspersonal. Inf öring av laboratorieuppgifter m. m. i journaler bör även kunna avlastas från vårdavdelningens sjukvårdspersonal och läggas på skrivpersonal, knuten till vårdavdelningen eller till vederbörande laboratorium. Remisskrivning bör också kunna ombesörjas av skrivpersonal efter vederbörande avdelningsläkares diktamen eller anvisningar. Utskrivning av provlappar bör kunna underlättas genom utnyttjande av modern blanketteknik, så att den totala arbetsmängden minskas. Arbetsuppgiften bör kunna överlämnas till undersköterska, eventuellt expeditionsbiträde. Utskrivning av rekvisitioner göres av den som svarar för förrådet — enligt våra rekommendationer alltså en undersköterska — även om rekvisitionen undertecknas av den för avdelningen ansvariga sjuksköterskan. Utskrivningen av beläggningsrapport bör kunna ombesörjas av den som svarar för in- och utskrivning av patienter. För att ge en bild av vilka arbetsuppgifter vi anser bör kunna överlämnas till ett till vårdavdelning knutet expeditionsbiträde, har vi — bl. a. med ledning av informationer rörande försöksverksamhet på området, som bedrives vid Akademiska sjukhuset i Uppsala — sammanställt följande förteckning.

Förslag till arbetsuppgifter

för

expeditionsbiträde.

Arbetsuppgifterna bör omfatta: att skriva in nya patienter, skriva beläggningsrapporter, skriva rekvisitioner på eller beställa prov till laboratorium m. m., skriva etiketter till prover och dylikt, skriva matutdelningslistor till avdelningsköket, skriva namn och eventuella diagnoser i nattrapportboken, skriva nya temperaturlistor, när de gamla är fullskrivna, renskriva arbetsordningar, tjänstgöringsschema och liknande, sörja för att svar och utlåtanden blir inskrivna eller införda i journalen, skaffa fram tidigare journaler, beställa tid för konsultationer, röntgen- och andra undersökningar, samt sörja för att erforderliga handlingar blir medsända, rekvirera röntgenfilm och ta fram journalhandlingar till följande dags operationer och undersökningar, vidarebefordra remisser, matlistor, beläggningsrapporter och rekvisitioner, sörja för att utlåtanden och svar, som behöver hämtas, kommer till avdelningen,

40 förbereda patientens utskrivning, ta fram persedelförteckning, journalhandlingar e t c , svara i telefon, sortera telefonsamtal, dela ut post, eftersända post, ringa vaktmästare, hjälpa patient att ringa på patienttelefon, att skriva brev m. m., hjälpa utskriven patient att beställa taxi, ambulans, biljetter, m. m., biträda sjuksköterska med liknande arbetsuppgifter enligt hennes anvisningar. Enligt vår mening behöver ett dylikt expeditionsbiträde icke ha kontorsutbildning. Kunnighet i maskinskrivning är dock önskvärd och erfarenhet från sjukhus och sjukvårdsarbete måste betraktas som mycket värdefull för de arbetsuppgifter det här är fråga om. Vi föreslår ej någon särskild utbildning för denna befattningshavarekategori; sjukvårdsbiträdesutbildning bör dock vara en tillgång med hänsyn till arbetsuppgifterna. De skisserade befattningarna skulle enligt vår uppfattning ofta kunna besättas med sjukvårdspersonal, som måst omplaceras på grund av sviktande hälsa eller kroppskrafter.

Vårdavdelningar för långvarigt

vid epidemisjukhus, kroppssjuka.

sjukstugor,

sanatorier

och

sjukhem

Vad vi i det föregående anfört rörande fördelningen av arbetsuppgifterna vid lasarettens vårdavdelningar torde i huvudsak kunna tillämpas även i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen vid vårdavdelningarna på epidemisjukhus, sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. Som tidigare anförts, är dock personalsammansättningen vid sjukstugor och sjukhem ofta sådan — vilket ock i anslutning till enkäten påpekats av läkare vid dylika institutioner — att någon minskning av antalet sjuksköterskor icke kan vinnas genom en omfördelning av arbetsuppgifterna, på grund av att sjuksköterskebefattningarna är få och icke kan minskas till antalet beroende på behov av avlösningar, jourtjänst o. s. v. Däremot bör det vara möjligt att avlasta sjuksköterskorna en del av deras arbetsbörda genom att överlämna vissa uppgifter till undersköterskor, vilket medför att sjukskötersketjänsterna vid dessa sjukvårdsinrättningar icke blir så ansträngande som de för närvarande ofta torde vara. Dylika åtgärder kan därigenom underlätta rekryteringen till dessa tjänster. Vi har bibringats den uppfattningen, vari vi styrkts av uttalanden i samband med enkäten, att det på de större sjukhemmen för långvarigt kroppssjuka borde vara möjligt att i betydligt större utsträckning än för närvarande använda undersköterskor för att möjliggöra uttunning av sjuksköterskepersonalen på sådant sätt att sjuksköterskorna skulle kunna svara för ett större antal vårdplatser.

II

Operationsavdelningar Städning. Städning i anslutning till den operativa verksamheten får anses vara en arbetsuppgift för de på avdelningen tjänstgörande sjukvårdsbiträdena. I den dagliga städningen efter opcrationsarbetets slut bör ekonomibiträde kunna medverka, men sjukvårdsbiträden torde i viss utsträckning böra tagas i anspråk också för dessa arbetsuppgifter. Storstädningen torde k u n n a helt avlyftas från avdelningens personal och överlämnas till särskild städpersonal. Tvättgodsbehandling (smutstväit), Arbetsuppgifter med tvättgodsbehandling har relativt liten omfattning. De bör så långt det är möjligt avlyftas från sjukvårdspersonalen. Rengöringsarbete. Rengöring av »kärl» d. v. s. koppar och fondskålar samt instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sönder och katetrar kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska. Desinfektion och sterilisering. Samtliga på operationsavdelning förekommande former av desinfektion och sterilisering — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska medel — böra kunna omhänderhas av undersköterska. Materielvård. Vården av instrument bör normalt kunna åläggas undersköterska, men för mera komplicerade instrument och apparater torde sjuksköterskas medverkan erfordras. Vården av sjukvårdsutensilier, injektionssprutor och injektionsspetsar synes kunna anförtros undersköterska. I hennes uppgifter bör också kunna ingå skötsel av förråd av linne och förbrukningsartiklar och dylikt. Angående ansvar för förband och förbandsberedning se nästa sida. Förberedelser till operation. Till sjukvårdsbiträden bör kunna överlämnas att iordningställa operationssal och operationsbord. Iordningställande till narkos av narkosbord och narkosapparat är en sjuksköterskeuppgift. Sjuksköterska med bistånd av undersköterska eller sjukvårdsbiträde tar emot patienten på operationsavdelningen. Uppgiften alt »lägga upp» patienten på operations- eller undersökningsbord bör i regel anförtros undersköterska eller sjukvårdsbiträde under sjuksköterskas ledning. Dukning av operationsbord m. m., sterilklädsel av patient och påklädningsservice åt läkare får anses vara sjuksköterskeuppgifter under viss medverkan av sjukvårdsbiträde. Arbetsuppgifter under operation. Anestesiassistans: Assistans åt anesttesiläkare lämnas av sjuksköterska (narkossköterska). Assistans åt narkossköterska kan lämnas av sjukvårdsbiträde, eventuellt av undersköterska, om så bedömes erforderligt. Instrumentassistans är f. n. uteslutande sjuksköterskeuppgift. Undersköterska torde i viss utsträckning kunna ombesörja instrumentassistans och andra åtgärder under sjuksköterskas ledning, om arbetsorganisationen anpassas därefter bl. a. genom användande av särskilda färdigställda instrumentförpackningar. En dylik arbetsupp-

42 giftsfördelning torde dock svårligen kunna genomföras vid mindre operationsavdelningar, där jourtjänstens krav icke gör det möjligt att ersätta sjuksköterskor med annan arbetskraft. Sårassistansen är — då den ej utföres av läkare — likaledes en sjuksköterskeuppgift, men i vissa fall bör även undersköterska kunna anlitas. Iordningställande och passning av vissa apparater, t. ex. diatermiapparat, kan anförtros undersköterska eller sjukvårdsbiträde. För instrumentdisk och dukhängning anlitas f. n. undersköterska eller sjukvårdsbiträde; dessa arbetsuppgifter bör i ökad utsträckning kunna överlämnas till sjukvårdsbiträde. Assistans vid förbandsläggning bör kunna lämnas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde. Arbetsuppgifter efter operation. Kontroll av dukar och instrumenträkning skall*enligt gällande föreskrifter (se s. 57) utföras av sjuksköterska. Iordningställande av narkosbord efter avslutad narkos, sedan narkosmedel m. m. omhändertagits, är en undersköterskeuppgift. Rengöring av sugflaskor, uppsamling av använda instrument och operationslinne ingår i sjukvårdsbiträdes arbetsuppgifter. Iordningställande, packning och avsändning av operationspreparat torde kunna anförtros undersköterska. Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas till undersköterska. Blodtappning och blodgivning. Se avsnittet blodförsörjning under kliniskt-kemiska laboratoriet (se s. 51). Injektioner och infusioner. I fråga om injektioner och infusioner hänvisas till vad som anförts under vårdavdelningar. Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad som anförts under vårdavdelningar. Förbandsberedning. Isyning av bukduksplattor kan ombesörjas av sjukvårdsbiträde men kontrollen vid förpackningen skall utföras av sjuksköterska. Ansvaret för förbandsberedning bör i övrigt ligga på undersköterska men det manuella arbetet är — i den mån det förekommer — en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen. Handskvård. Handskvården vilar redan nu på undersköterska och sjukvårdsbiträde och någon ändring däri föreslås ej. Engångshandskar bör om möjligt användas till undersökningshandskar. Centraliserad handskvård motiverar användande av maskinutrustning. Transporter. Rörande transporter hänvisar vi till vad som anförts under vårdavdelningar. Administrativa arbetsuppgifter. Det får förutsättas, att undersköterska anförtros att sköta förråden av förbandsmateriel, förbrukningsartiklar etc. och att hon uppgör rekvisitioner av materiel m. m. för komplettering därav, vilka föreläggs avdelningens sjuksköterska för granskning och underskrift. Förandet av operationsböcker och dylikt är en uppgift som icke torde kunna läggas på annan än sjuksköterska.

43 Mottagningsavdelningar Städning. Den städning, som erfordras under pågående mottagningsarbete, omhänderhas av sjukvårdsbiträde. För den dagliga städningen efter mottagningens slut bör ekonomibiträde i görligaste mån anlitas. Storstädningen torde kunna helt avlyftas från mottagningspersonalen och överlämnas till särskild städpersonal. Tvättgodsbehandling (smutstvätt). Den tvättgodsbehandling som förekommer vid mottagningsavdelningarna synes huvudsakligen bestå i sortering. Arbetsuppgifter sammanhängande med tvättgodsbehandlingen bör helt avlyftas från sjukvårdspersonalen. Rengöringsarbete. Rengöring av koppar, rondskålar, handskar m. m. samt instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sönder och katetrar kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska. Desinfektion och sterilisering. Samtliga på mottagningsavdelning förekommande former av sterilisering — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska medel — bör kunna omhänderhas av undersköterska. Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektionsspetsar samt övriga utensilier bör anförtros undersköterska, men för mera komplicerade instrument torde sjuksköterskas medverkan erfordras. I undersköterskas uppgifter bör också kunna ingå skötsel av mottagningens förråd av linne och förbrukningsartiklar och dylikt. Angående ansvar för förband och förbandsberedning se nästa sida. Patientvårdande arbetsuppgifter. Mottagandet av inkommande jourfall och olycksfall är sjuksköterskeuppgifter, där övriga befattningshavare har att medverka enligt sjuksköterskas direktiv eller under hennes ledning. Iordningställandet av patient för undersökning, operativt ingrepp och behandling bör i större utsträckning än f. n. kunna överlämnas, till undersköterska. Tillsynen av patient efter poliklinisk operation eller krävande undersökning måste ske enligt sjuksköterskas direktiv men kan skötas av sjukvårdsbiträde. Rutinkontroller. Temperaturtagning bör som hittills kunna utföras av sjukvårdsbiträde. Den rutinmässiga kontrollen av puls- och blodtryck bör kunna skötas av undersköterska. Provtagningar. Förekommande tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov utföres lämpligen av sjukvårdsbiträde. Tagning av sänkor och andra venprover bör överlämnas till undersköterska. Kapillärprover, basalmetabolism, elektrokardiogram och elektroencephalogram får förutsättas vanligen bli utförda på laboratorium. Vid magsaftsprov måste nedsättning av sond ankomma på sjuksköterska, eventuell uppsugning och passning av patient på sjukvårdsbiträde. Förberedelser till operativa ingrepp. Härför hänvisas i tillämpliga delar till vad som anförts för operationsavdelning på s. 43.

44 Assistans vid operativa ingrepp. De polikliniska operativa ingreppen är av olika svårighetsgrad. Allmänt kan sägas, att det är angeläget att tillse, att undersköterskor användes för dessa uppgifter i största möjliga utsträckning, så att även inom detta arbetsområde en avlastning av sjuksköterskorna erhålles. Omläggningar. Skötsel av rondbord eller dylikt ombesörjes av undersköterska. Enklare omläggningar bör i regel utföras av undersköterska. Undersköterska torde också i viss utsträckning kunna utföra större omläggningar, som i övrigt utföres av sjuksköterska, om fallets natur kräver detta. Viss förbandsläggning. Assistans vid gipsförbandsläggning kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Anläggandet av zinklimsförband kan anförtros undersköterska. Förberedelser till undersökningar och behandlingar. De förberedelser, som här avses, är av teknisk natur och avser iordningställande av instrument och dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och behandlingar, varvid träning att iakttaga sterilitet har stor betydelse. Arbetsuppgifterna bör kunna överlämnas till undersköterska. Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas till undersköterska. Behandlingar. Infektionsrisken vid blåstappning och blåssköljning motiverar att dessa uppgifter uteslutande tillkommer sjuksköterskor. Magsäckssköljningar och tarmsköljningar fordrar enligt vår uppfattning också sjuksköterskas medverkan. Vaginalsköljningar bör kunna överlämnas till undersköterska. (Sistnämnda uppgifter har angivits sällan förekomma vid mottagningsavdelningar.) Laborationer å urin. De på mottagningsavdelningen förekommande laborationerna å urin — tapetesls, mera sällan Esbach och specifik vikt -— bör kunna utföras av sjukvårdsbiträde. Injektioner och infusioner. Under rubriken Vårdavdelningar har vi erinrat om att gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel innebär, att injektioner och infusioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Vi har inte föreslagit någon ändring i denna ordning. Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad vi anfört därom under rubriken Vårdavdelningar. För mottagningsavdelningarna torde något behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseenden icke föreligga. Förbandsberedning. Ansvaret för förbandsberedning bör ligga på undersköterska, men det manuella arbetet — i den mån det förekommer — är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen.

45 Handskvård. Handskvården vilar redan nu på undersköterska och sjukvårdsbiträden och någon ändring däri föreslås ej. Om möjligt bör engångshandskar användas vid undersökningar. Centraliserad handskvård motiverar användande av maskinutrustning. Transporter. Vad som anförts rörande transporter under rubriken Vårdavdelningar äger tillämpning också på mottagningsavdelningarnas transporter. Det får anses vara angeläget att i görligaste mån avlasta dessa arbetsuppgifter från den sjukvårdande personalen. Vid transport av patient från mottagningsavdelning till vårdavdelning, operationsavdelning eller röntgenavdelning är patientens tillstånd avgörande för om sjukvårdspersonal behöver medfölja eller ej. Administrativa arbetsuppgifter. De administrativa arbetsuppgifterna bör i så stor utsträckning som möjligt avlyftas från sjukvårdspersonalen och läggas på andra befattningshavare. Tidsbeställningar och förande av väntelista samt inkallande av patienter på väntelista kan ombesörjas av skrivpersonal enligt läkares direktiv. Inskrivning av patienter, skötsel av mottagningskort, inskrivning på patientkort, förande av jourfallsregister och mottagningsstatistik är arbetsuppgifter som lämpligen bör överföras på skrivpersonal. Utskrivningen av rekvisitioner göres av den som svarar för förråden — enligt våra rekommendationer alltså en undersköterska — även om rekvisitionen skall undertecknas av den ledande sjuksköterskan på mottagningsavdelningen. Förlossningsavdelningar Städning. Städning i anslutning till avdelningens löpande verksamhet omhänderhas av sjukvårdsbiträde. I den dagliga städningen bör ekonomibiträde i görligaste mån deltaga. Storstädningen torde kunna helt avlyftas från avdelningens personal och överlämnas till särskild städpersonal. Tvättgodsbehandling (smuts tvätt), synes av enkätsvaren att döma huvudsakligen bestå i uppsamling av smutstvätt för avtransport, undantagsvis av räkning. Arbetsuppgifter sammanhängande med tvättgodsbehandlingen bör helt avlastas från sjukvårdspersonalen. Rengöringsarbete. Rengöring av bäcken, handfat, lavemangskannor och dylikt ombesörjes av den befattningshavare, som ansvarar för avdelningens sköljrum. Rengöring av instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sönder, katetrar och dylikt kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska. Desinfektion och sterilisering. Samtliga de på förlossningsavdelning förekommande formerna av desinfektion och sterilisering — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska medel — bör utföras av undersköterska. Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektionsspetsar bör normalt kunna anförtros undersköterska. Vissa mera kompli-

46 ceradc instrument och apparater kan dock behöva tillses av barnmorska. Undersköterska bör även ansvara för avdelningens förråd av linne, förband och förbukningsartiklar. Patientvårdande arbetsuppgifter. Uppgifterna att bistå patient med toalett, av- och påklädning samt bäddning och matning är sjukvårdsbiträdesuppgifter. Matutdelningen bör kunna ombesörjas av undersköterska enligt sjuksköterskas direktiv eller — vid behov — under hennes ledning. Rutinkontroller. Temperaturtagningen är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Puls- och blodtryckskontrollen ingår vanligen som ett led i barnmorskans åtgärder för att få egna informationer om patienten, men kan i övrigt överlämnas till undersköterska. Provtagning. Undersökning av äggvita i urin bör kunna utföras av sjukvårdsbiträde men avläsning och bedömning av provet åvilar barnmorska. Förberedelser för förlossning. Åt sjukvårdsbiträde bör kunna överlämnas att iordningställa förlossningssäng och operationsbord. Iordningställande till narkos av narkosbord och narkosapparat får anses vara en barnmorskeuppgift, liksom iordningställande och skötsel av trilén- och lustgasapparatur. Uppdukning till förlossning bör kunna anförtros undersköterska. Patientens förberedande för förlossning. Rakning, lavemang, dusch eller avtvättning av patienten bör vara en sjukvårdsbiträdesuppgift. Desinfektionen av patienten i samband med förlossningsarbetets början göres av barnmorska. Arbetsuppgifter under förlossning. Assistansen åt barnmorska lämnas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde, liksom assistans åt barnmorska eller narkossköterska för narkosgivning. Passningen av patient under förlossning och efterbördsskiftet är självfallet en barnniorskeuppgift. Arbetsuppgifter efter förlossning. Efterskötningen av patienten med kontroll av uterus' storlek och urinblåsan vilar på barnmorska. Temperaturkontrollen kan sjukvårdsbiträde ombesörja. Undersköterska bör ock kunna anlitas för att sköta barnet, medan kontrollen och registreringen av barnet är en barnmorskeuppgift. Behandlingar. Blåstappning och blåssköljning bör med hänsyn till infektionsrisken omhänderhas uteslutande av barnmorska. Anläggande till och igångsättande av syrgasbehandling är likaledes en barnmorskeuppgift, men tillsyn av patient och apparatur bör kunna överlämnas till sjukvårdsbiträde. Injektioner och infusioner. Under rubriken Vårdavdelningar har vi erinrat om att gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel innebär, att injektioner och infusioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Vi har inte föreslagit någon ändring i denna ordning.

47 Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad vi anfört därom under rubriken Vårdavdelningar. För förlossningsavdelningarna torde något behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseenden ej föreligga. Förbandsberedning. Handskvård. I fråga om förbandsberedning och handskvård hänvisas till vad som anförts i dessa avsnitt under rubriken Operationsavdelningar (s. 44). Transporter. Vad som anförts rörande transporter under rubriken Vårdavdelningar äger tillämpning också på förlossningsavdelningarnas transporter. Det får anses vara angeläget att i görligaste mån avlasta dessa arbetsuppgifter från den sjukvårdande personalen. Transport till vårdavdelning av förlöst moder med barn omhänderhas dock av sjukvårdspersonal. Administrativa arbetsuppgifter. Inskrivning av patient och utskrivning av journal ombesörjes i regel av barnmorska i anslutning till patientens intagning och undersökning. Någon avlastning torde därför icke vara att vinna genom anlitande av skrivpersonal. Vissa andra administrativa arbetsuppgifter på förlossningsavdelning, såsom födelseanmälningar och förande av liggare, torde icke kunna omhänderhas av annan än barnmorska. För vissa andra uppgifter bör skrivpersonal kunna anlitas, såsom för arkivering av journaler, utskrivning av beläggningsrapport etc. Med hänsyn till att de administrativa uppgifterna inte är särskilt omfattande kan det dock vara svårt att inpassa skrivpersonal i avdelningens organisation. Utskrivningen av rekvisitioner göres av den som svarar för förråden — enligt våra rekommendationer alltså en undersköterska — även om rekvisitionen undertecknas av den ledande barnmorskan på avdelningen. Klinisk t-kemiska laboratorier (motsvarande) Vid diskussionerna angående arbetsuppgifterna vid de kliniskt-kemiska laboratorierna har vi kommit till den principiella ståndpunkten, att sjuksköterskor med beaktande av de lokala förhållandena — särskilt laboratoriets storlek och personalantal — bör tilldelas sådana arbetsuppgifter som innehåller sjukvårdande moment. I övrigt bör det vara möjligt att överlämna arbetsuppgifterna till laboratriser och undersköterskor. Vi har principiellt utgått ifrån att laborantutbildningen skall minst motsvara den utbildning för laboratoriegöromål som lämnas under sjuksköterskeutbildningen. Med undersköterska får i detta sammanhang förstås befattningshavare, som genomgått en undersköterskeutbildning med specialinriktning enligt de förslag vi redovisar längre fram i detta betänkande. Med laboratoriebiträde avser vi befattningshavare, som på arbetsplatsen fått viss utbildning för att handha laboratoriedisk och vissa enkla laborationer (motsvarande nuvarande laboratoriebiträde grupp II). Vi har funnit, att för laboratoriebiträden och laboratorieundersköterskor icke bör fordras

48 sjukvårdsbiträdesutbildning. Deras arbetsuppgifter är av så speciell natur att de i denna utbildning meddelade kunskaperna skulle för dem få ringa tillämpning. För laboratorieundersköterskorna har dock i utbildningsplanen införts viss orientering i sjukdomslära för att ge dem en bakgrund till deras arbete på laboratoriet. Det ingår inte i vårt uppdrag att överväga, huruvida de arbetsuppgifter vi föreslår skall överlämnas till laboratriser kan motivera några förändringar i laborantutbildningen, men vi förutsätter att frågan beaktas av medicinalstyrelsen som tillsynsmyndighet för de på sjukhusverksamhet inriktade grenarna av denna utbildning enligt det uppdrag som givits styrelsen m. fl. ämbetsverk genom kungl. brev den 30 juni 1961. Städning. Såväl storstädning som daglig städning har redan i stor utsträckning överflyttats till särskild personal (ekonomibiträden). Denna utveckling bör fortgå. Diskning. Laboratoriedisken bör ulföras av laboratoriebiträde. Viss komplicerad apparatur kan dock behöva diskas av laboratris. Desinfektion och sterilisering. Samtliga de på laboratorium förekommande formerna för desinfektion och sterilisering bör tilldelas undersköterska. Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektionsspetsar bör anförtros undersköterska. Omvårdnaden av apparater bör omhänderhas av den, som sköter apparaten. Omhändertagande av patient på laboratoriet får förutsättas ombesörjas av den befattningshavare, som sköter provtagningen. Förberedelser till provtagning. Iordningställande och påfyllning av rör kan lämpligen skötas av undersköterska. Iordningställande av provtagningsbricka kan i och för sig ombesörjas av laboratoriebiträde, men det synes naturligt att arbetet i praktiken oftast utföres av den befattningshavare som tar ifrågavarande prover. Provtagning. Kapillärprover tages lämpligen av undersköterska från laboratoriet. Tagning av BMB-(basalmetabolism)kurvor och EKG (elektrokardiogram) kräver enligt vår uppfattning sjuksköterskas medverkan eller ledning. Om laboratoriet sörjer för tagning av venprover kan uppgiften utföras av undersköterska. Vi vill i detta sammanhang påpeka att vårdavdelningarnas koncentrerade morgonarbete kan underlättas betydligt, om provtagningen kan spridas ut under dagen. Möjligheterna därtill bör beaktas. Förberedelser till laborationer. Beredning av lösningar bör överlämnas till laboratris. Laborationer. Titrering och undersökning av magsaftsprov (Ewald och fraktionerat) bör kunna utföras av undersköterska. Detsamma gäller urinprover (reaktion, specifik vikt, kvantitativ bestämning av socker och äggvita, Esbach, gallstatus, diastas och Legal). Äggvita i urin och socker, kvalitativt, bör kunna utföras av laboratoriebiträde.

49 Av avföringsprov bör blod, katalas, jäsning och gallstatus överlämnas till undersköterska, medan maskäggsundersökning, fullständig faecesundersökning och undersökning rörande trypsin i faeces bör ombesörjas av laboratris. Undersökning rörande tuberkelbaciller bör åvila laboratris. Av blodanalyserna torde Meulengracht, restkväve och blodsocker kunna anförtros undersköterska, medan övriga utföres av laboratris. Av de serologiska undersökningarna bör Meinicke och protrombinbestämning kunna utföras av undersköterska. Sättning och avläsning av sänkningsreaktion bör kunna ombesörjas av undersköterska. Preparatberedning och preparatfärgning för mikroskopering bör utföras av undersköterska. Mikroskopering bör i regel skötas av laboratris. Där speciell apparatur utnyttjas för mikroskopisk räkning, bör arbetet kunna överlämnas till undersköterska. Bakteriologiska undersökningar förutsattes — i den mån de förekommer — bli utförda av laboratris med specialutbildning. Blodförsörjning. Blodgruppering och Rh-bestämning vilar helt på sjuksköterska eller laboratris. Tappning av blodgivare och därmed sammanhängande kontroller förutsattes vila på sjuksköterska. Enligt vår uppfattning bör samma sjuksköterska av kontrollskäl svara för kallandet av blodgivare. Blodgivarregistret kan föras av skrivpersonal. Medicin. Rörande läkemedelsförråd och -utdelning hänvisar vi till vad vi anfört i motsvarande avsnitt för vårdavdelningar. För laboratorierna torde behov av ändring i nu tillämpad ordning i dessa avseenden ej föreligga. Transporter av apoteksvaror, förrådsvaror och post bör helt avlyftas från laboratoriets personal. Hämtning av prover från vårdavdelningarna och utbärning av laboratoriesvar ombesörjes enligt enkätsvaren redan i stor utsträckning av annan personal än laboratoriets och bör likaledes avlyftas denna personal. Ej heller vårdavdelningspersonal bör utnyttjas för dessa arbetsuppgifter utan de bör skötas av bud- eller transportpersonal. Administrativa arbetsuppgifter. Registrering av laboratorieresultat och förande av arbetsliggare bör kunna i större utsträckning än som skett överföras till skrivpersonal. Utskrivning av laboratoriesvar omhänderhas även enligt enkäten i viss utsträckning av skrivpersonal, men det torde ej sällan vara motiverat, att uppgiften vilar direkt på den som utför undersökningen. Rekvisitioner bör iordningställas av den som handhar vederbörande förråd men granskas och undertecknas av arbetsledare. Röntgenavdelningar Vi vill i detta avsnitt erinra om, att vi i det följande använder benämningen undersköterska för befattningshavare, som efter grundutbildning 4 — 2 8 6 2 01

50 för sjukvårdsbiträden tjänstgjort på röntgenavdelning och genomgått en undersköterskeutbildning med specialinriktning enligt de förslag vi redovisar längre fram i detta betänkande. Vid överväganden rörande fördelningen av arbetsuppgifterna på dessa avdelningar har vi också funnit, att det bör vara möjligt att i icke ringa utsträckning ersätta sjuksköterskor med en annan befattningshavarekategori, som f. n. inte ingår i de svenska sjukhusens personaluppsättning. Vi använder i det följande benämningen röntgenassistenter för denna grupp och avser därmed personer, som genomgått en specialutbildning för röntgenologiskt arbete, som i princip motsvarar den som på laboratoriesidan meddelas laboratriser. Under vårt arbete har genom kungl. brev den 30 juni 1961 uppdragits åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för bl. a. dylik personal. Vi tillstyrker, att en dylik utbildning kommer till stånd. Från våra utgångspunkter har vi här skisserat en arbetsuppgiftsfördelning, där denna personalkategori ingår. Principiellt har vi därvid utgått ifrån att sjuksköterskor skall användas för uppgifter, där ett sjukvårdande moment ingår, men att arbetsuppgifterna eljest i stor utsträckning skall kunna handhas av röntgenassistenter samt undersköterskor. Den mest betydande avlastningen av sjuksköterskorna beräknas därigenom kunna erhållas vid de större röntgenklinikerna. Vid mindre kliniker och röntgenavdelningar, som icke utgör egna kliniker, där arbetsuppgifterna inte lika lätt kan differentieras, blir avlastningen förhållandevis mindre. Vidare må framhållas, att mörkrumsarbetet vid röntgenklinikerna kan överlämnas till personal — av oss benämnd fotografiska biträden — som icke är sjukvårdsutbildad utan erhållit sin yrkesutbildning inom det fotografiska facket. Städning. Storstädning har redan i stor utsträckning överflyttats till personal utanför röntgenavdelningen och torde helt kunna avlyftas från avdelningens personal. Möjligheterna att överflytta även den dagliga städningen på annan än sjukvårdspersonal vid avdelningen förefaller stora. Det bör därför vara möjligt att låta detta arbete utföras av särskild städpersonal. Tvättgodsbehandling förekommer endast i ringa omfattning och bör kunna helt avlyftas från röntgenavdelningens personal. Diskning i beredningsruin och sköljrum bör kunna utföras av ekonomibiträde, om arbetsvolymen är tillräcklig att sysselsätta särskilt sådant. Desinfektion och sterilisering. Samtliga på röntgenavdelning förekommande former av desinfektion och sterilisering bör anförtros undersköterska. Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektionsspetsar samt övriga utensilier bör i regel anförtros undersköterska. Undersköterska bör även ansvara för förråd av linne, förbrukningsartiklar och dylikt och i hennes arbetsuppgifter kan naturligt ingå att tillse möbler

51 m. m. och vid förekommande behov anmäla önskemål om reparationer. Tillsynen av röntgenapparaturen och övrig speciell utrustning får anses vara en sjuksköterskeuppgift, alternativt uppgift för röntgenassistent. Vård av kasetter bör vila på den som handhar mörkrumsarbetet. Patientens förberedande för röntgenundersökning. Mottagandet av patienten i väntrummen kan skötas av sjukvårdsbiträde eller av skrivpersonal, som stationerats i anslutning till dessa lokaler. Patients omhändertagande i undersökningsrum, av- och påklädning liksom uppläggning på undersökningsbord bör vara sjukvårdsbiträdesuppgifter men patientens tillstånd kan kräva sjuksköterskas medverkan. Rengöringslavemang ges av sjukvårdsbiträde enligt direktiv av s j u k s k ö t e r s k a / Speciella förberedelser till röntgenundersökning. Assistans vid uppdukning kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Uppdukning av sterila bord för enklare undersökningar bör kunna överlämnas till undersköterska, eventuellt även för större undersökningar (specialundersökningar) (under sjuksköterskas ledning). Tillredning av kontrastmedel är redan nu en sjukvårdsbiträdesuppgift och någon ändring däri föreslås icke. Undersökning. Assistans vid kontrastgivning kan vara en mer eller mindre komplicerad uppgift, beroende på undersökningens karaktär och patientens tillstånd. Sjuksköterska måste ofta tagas i anspråk därför, men uppgiften bör ej sällan kunna överlämnas till undersköterska. Inställning för bildtagning och manövrering av röntgenapparaturen vid genomlysning och exponering är för närvarande en läkaruppgift eller röntgensköterskeuppgift, beroende på undersökningens art och omfattning. Röntgenundersökningens utförande är i de flesta fall ett lagarbete. Den som skall utföra den tekniska delen av arbetet måste väl känna till hur en sjuk skall omhändertagas och behöver således förutom röntgentekniska och anatomiska kunskaper också sjukvårdserfarenhet. Röntgenassistent bör kunna medverka i undersökningsarbetet i den utsträckning som utbildningens omfattning och inriktning medger. Kasettservice är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Mörkrumsarbete. Beredning av framkallnings- och fixeringslösningar, laddning och tömning av kasetter, filmmärkning, framkallning och fixering är arbetsuppgifter som bör vila på undersköterska eller fotografiskt biträde. Skölj ning, hängning för preliminär granskning samt torkning kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde. Förberedelser för granskning och demonstration. Sortering av filmer kan överlämnas till sjukvårdsbiträde. Upphängningen av filmer för demonstration bör ombesörjas av röntgenassistent eller undersköterska. Expeditionsarbete. Enkäten visar, att utskrivningen av utlåtanden, registrering av film och utlåtanden och framtagning av och insättning av film och utlåtanden i arkiv i mycket stor utsträckning handhas av annan personal än sjukvårdspersonal. Fullständig överflyttning till skrivpersonal

52 av dylika arbetsuppgifter är att förorda. Bokföring och kassagöromål bör avlyftas från sjuksköterskepersonal, som dels saknar utbildning för sådant arbete, dels kan göra viktigare insatser med sjukvårdsuppgifter. Jourtjänstgörande personal måste dock vara förtrogen med expeditionella arbetsuppgifter. Medicin. Rörande läkemedelsförråd och -utdelning hänvisar vi till vad vi anfört i motsvarande avsnitt för vårdavdelningar. För röntgenavdelningarna torde behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseenden ej föreligga. Transporter. Transporter, som inte avser patienter —- alltså av apoteksvaror, förrådsvaror och post — bör avlyftas från röntgenavdelningens personal. Även en stor del av patienttransporterna till och från vårdavdelningarna bör kunna skötas av särskild transportpersonal. I vissa fall kan patient böra omhändertagas under transport, men det synes i dylika fall lämpligast att vårdavdelningspersonal svarar för transporten, så att röntgenavdelningens personal icke behöver frigöras för dessa uppgifter. Administrativa arbetsuppgifter. Tidsbeställningar och förberedelseanvisningar bör i möjligaste mån överlämnas till skrivpersonal, som har att utföra uppgifterna efter läkares eller sjuksköterskas direktiv. Inskrivning av patienter kan ombesörjas av skrivpersonal. Förande av liggare över röntgen- och ventilrör samt över reparationer på apparaturen ombesörjes lämpligen av arbetsledaren på avdelningen på det sätt som f. n. synes vara fallet. Rekvisitioner av film, framkallningsmateriel och dylikt iordningställs av den som svarar för förråden därav och granskas och undertecknas av arbetsledaren på avdelningen. Förberedelser för röntgenbehandling. I fråga om mottagning av patient i väntrummet, omhändertagande av patient för behandling, bistånd med avoch påklädning samt patients uppläggande på behandlingsbord hänvisas till vad som anförts rörande förberedelser till undersökning. Tillsyn av dålig patient ankommer på sjuksköterska, dock kan uppgiften delegeras till annan om situationen så medger. Placering av blygummiplattor kring behandlingsfälten och placering av filter i rökkåpan bör kunna anförtros röntgenassistent och även inriktning mot behandlingsfältet och inställning av manöverapparaten med kontroll bör i flertalet fall kunna göras av röntgenassistent enligt givna direktiv. Behandling, övervakning av patient och apparatur under behandling kan utföras av undersköterska, om inte patientens tillstånd kräver sjuksköterskas medverkan. Assistans åt läkare vid behandling kan vara olika krävande och därför erfordras medverkan av sjuksköterska, röntgenassistent eller undersköterska, beroende på uppgiftens karaktär. Assistans vid provexcisioner bör vara undersköterskeuppgift. Omläggningar är en sjuksköterskeuppgift som efter sjuksköterskas bedömande kan överlämnas till undersköterska.

53 Efterarbete efter behandling — borttagande av plattor, kuddar etc. samt bistånd åt patienten — bör kunna i största möjliga utsträckning överlämnas åt sjukvårdsbiträde. Tillsyn av terapiapparater inklusive dosmätning bör åvila röntgenassistenl. Förande av reparationsliggare bör ombesörjas av arbetsledaren på avdelningen. I fråga om medicin, transporter och administrativa arbetsuppgifter på terapiavdelning hänvisas till vad ovan anförts för diagnostikavdelning. Införandet av uppgifter rörande behandlingen på patientkort och i behandlingsliggare måste dock ankomma på den, som lämnat behandlingen.

Formella hinder mot omfördelning av arbetsuppgifter Vid överväganden rörande möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter inom sjukhusen från sjuksköterskor till andra befattningshavaregrupper uppkommer frågan, huruvida formella hinder i författning eller dylikt föreligger mot sådan överflyttning. Det torde vara motiverat att i detta sammanhang först beröra begreppet legitimerad sjuksköterska. I reglementet för sjuksköterskor (SFS 656/1957) medges rätt för den, som med godkända betyg genomgått statlig eller av staten godkänd sjuksköterskeskola eller eljest förvärvat ett mått av kunskap och färdighet, som motsvarar vad sådan skola avser att bibringa, att erhålla legitimation som sjuksköterska. Den som på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet blir ur stånd att nöjaktigt utöva sjuksköterskeyrket eller som ådagalagt grov oskicklighet vid dess utövning eller eljest visat sig uppenbart olämplig som sjuksköterska, må deslegitimeras av medicinalstyrelsen. Det är att märka, att begreppet sjuksköterskeyrket icke definierats någonstädes i reglementet. Det föreskrives exempelvis, att sjuksköterska, som avser att å ort inom riket enskilt utöva sjuksköterskeyrket genom meddelande av sjukvård i hemmen eller å egen mottagning, senast inom två veckor efter det hon börjat verksamheten skall anmäla sig hos tjänsteläkaren i orten och för denne uppvisa sitt legitimationsbevis. I sjukhus stadgan föreskrives allmänt (30 §) att till innehavare av tjänst såsom sjuksköterska, barnmorska eller sjukgymnast må endast antagas den som vunnit vederbörlig legitimation. Vad som föreskrivits i fråga om sjuksköterska och barnmorska skall, om medicinalstyrelsen ej medger undantag, gälla jämväl vikarie för sådan tjänsteman. Stadgandet avser sålunda innehavare av tjänst såsom bl. a. sjuksköterska. Någon precisering av vad begreppet sjukskötersketjänst innebär finnes dock icke i stadgan. Undantag från föreskriften beträffande vikarier har gjorts genom medicinalstyrelsens cirkulär den 27 november 1959 (MF 89/1959).

54 I stadgan finnes ej heller någon antydan om vilka arbetsuppgifter som anses åvila innehavare av sjukskötersketjänst. Stadgans utformning k a n tydligen ej utgöra hinder för överflyttning av arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra befattningshavare. I vissa statsbidragsförfattningar finnes föreskrifter rörande kompetensen hos personal, som sysselsattes i den statsbidragsstödda verksamheten. Dylika kompetensföreskrifter finnes för distriktssköterskor och dispensärsköterskor samt sjuksköterskor vid mödra- och barnavårdscentraler. Dessa verksamhetsgrenar omfattas emellertid icke av utredningen. I statsbidragsförfattningarna rörande barnbördsvård, barnsjukvård och kronikervård finnes allmänna föreskrifter om att vid vederbörande avdelning skall finnas anställd vårdpersonal i tillräckligt antal och med erforderlig utbildning. Direkta föreskrifter om vem som skall handha vissa bestämda arbetsuppgifter synes förekomma endast i ett fåtal fall. I medicinalstyrelsens cirkulär den 27 november 1959 (MF 91/1959) angående tystnadsplikt för dem som meddela sjukvård m. fl. föreskrives bl. a. att förfrågningar angående sjuka, som är intagna på sjukhus, bör besvaras av den bland sjukvårdspersonalen, som har ansvaret för den avdelning, där den sjuke vårdas. I medcinalstyrelsens meddelande den 19 mars 1943 (MF 31/1943) angående intravenösa injektioner föreskrives i fråga om sjuksköterska anställd på anstalt, att intravenösa injektioner icke må verkställas av å anstalt anställd sjuksköterska annat än på direkt läkarordination vid varje särskilt tillfälle och under den ordinerande läkarens ansvar. Sjuksköterska, som icke anser sig kunna eller böra utföra ordinerad injektion, äger rätt att erhålla befrielse från det givna uppdraget. Av denna bestämmelse torde följa, att annan befattningshavare å sjukhus än läkare eller sjuksköterska icke äger rätt att ge intravenös injektion. Smittkoppsympning må enligt lagen den 28 juli 1958 (SFS 428/1958) endast utföras av den som är behörig att utöva läkarkonsten eller sorn förordnats till ympare. Som föreståndare för centralförråd för läkemedel må enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 4 februari 1942 (MF 13/1942) antagas sjuksköterska som genomgått statlig eller av staten godkänd sjuksköterskeskola eller erhållit bevis att hon innehar däremot svarande kompetens och därjämte bevistat s. k. apotekskurs. Motsvarande gäller för vikarie för dylik föreståndare. Avdelningsförråd för läkemedel skall förestås av avdelningssköterska (motsvarande) som också skall förvara nyckeln till förrådet. I medicinalstyrelsens kungörelse den 19 december 1946 (MF 217/1946) med särskilda föreskrifter angående läkemedelsförsörjningen å sjukvårdsinrättningarna i riket föreskrives bl. a., att utlämning au läkemedel från centralförråd endast må ske mot recept eller daterad och av vederbörande läkare undertecknad rekvisition; dock må reagenser och varor för sjukvårdstekniskt bruk (såsom t. ex. handsalva) kunna uppföras på rekvisition som undertecknats av sjuksköterska. Annan befattningshavare kan sålunda ej rekvirera några apo-

55 teksvaror. Utdelning av läkemedel skall göras av vederbörande avdelningssköterska eller av assistenlsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Annan befattningshavare än sjuksköterska får alltså utdela läkemedel endast efter uttryckligt förordnande av den på avdelningen tjänstgörande läkaren. Undantag göres dock för sjuksköterskeelever, som får utdela läkemedel under tillsyn av avdelningssköterska eller assistenlsköterska. I medicinalstyrelsens cirkulär den 14 oktober 1943 (MF 120/1943) föreskrives, att s. k. dukkontroll på operationsavdelningar skall utövas av första operationssköterska eller annan på operationsavdelningen tjänstgörande operationssköterska och att denna kontroll icke får överlämnas åt elev eller sjukvårdsbiträde. Motsvarande gäller i fråga om insirumentkontrollen. Såvitt vi kunnat finna har vi icke föreslagit några åtgärder rörande omfördelning av arbetsuppgifter, som kan stå i strid med de föreskrifter, för vilka här redogjorts. Vi erinrar dock om att vi i fråga om läkemedelsutdelningen ifrågasatt möjligheterna till vissa ändringar i gällande bestämmelser, vilka emellertid föreslagits skola utredas av medicinalstyrelsen. I våra direktiv har icke berörts frågan huruvida en överflyttning till undersköterskor eller andra befattningshavare av arbetsuppgifter som nu utföres av sjuksköterskor kunde anses böra medföra, att det särskilda disciplinära förfarande vid fel eller försummelse i utövning av verksamheten, som gäller för sjuksköterskor m. fl., skulle tillämpas på de befattningshavare, som övertagit dessa arbetsuppgifter. F. n. gäller, att innehavare av lakar- eller tandläkartjänst och den som eljest utövar lakar- eller tandläkarkonsten samt apotekare och vid apoteken anställd farmaceutisk personal ävensom sjuksköterska, sjukgymnast, barnmorska, abortkurator, tandtekniker, tandsköterska och desinsektör i utövningen av sin verksamhet är underställda medicinalstyrelsens inseende och pliktiga att efterkomna vad styrelsen i kraft av gällande författningar föreskriver dem. Föreskrifter därom återfinnes i 10 § instruktionen för medicinalstyrelsen. I 39 § av instruktionen stadgas att ärende om åtal mot eller disciplinär bestraffning av tjänsteman hos styrelsen eller under styrelsen ställda statliga organ ävensom ärende rörande ifrågasatt fel eller försummelse i tjänsten eller i utövning av verksamhet, som jämlikt 10 § står under medicinalstyrelsens inseende, skall handläggas av styrelsens disciplinnämnd. Föreskrifter rörande åtgärder vid fel eller försummelse i tjänsten återfinnes även i av vederbörande sjukvårdshuvudmän för underställda befattningshavare fastställda tjänstereglementen och godkända kollektivavtal. Med hänsyn till att frågan inte upptagits i direktiven och i övrigt till dess natur har vi inte ansett oss böra uppta den till behandling. Vi vill emellertid erinra om att problemet föreligger.

KAPITEL V

Utbildningsfrågor En överflyttning av arbetsuppgifter mellan olika befattningshavarekategorier på sjukhus förutsätter en omprövning av deras utbildning. En dylik omprövning har också, när det gäller undersköterskorna, förutsatts i våra direktiv. Då vi emellertid inte ansett det möjligt att skissera en omfördelning av arbetsuppgifterna endast mellan sjuksköterskor och undersköterskor, har vi som framgår av det föregående sökt skissera riktlinjer rörande fördelningen av samtliga arbetsuppgifter, varigenom även sjukvårdsbiträdesgruppen och andra personalkategorier berörts. Vi har därför ansett oss oförhindrade att behandla också dessa gruppers utbildningsfrågor. När det gäller laboratriserna finns emellertid en nyligen fastställd utbildningsgång och för de av oss föreslagna röntgenassistenterna skall en utbildning planläggas av medicinalstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och de kommunala sjukvårdshuvudmännen enligt därom i kungl. brev den 30 juni 1961 givet uppdrag. Även för kontorspersonal vid sjukhusens läkarexpeditioner finns utbildningsplaner utarbetade, och vi har inte ansett oss böra föreslå några ändringar däri. Däremot har vi mot bakgrunden av våra ställningstaganden rörande arbetsuppgiftsfördelningen utarbetat förslag till nya utbildningsplaner för sjukvårdsbiträden och undersköterskor och därjämte vissa rekommendationer rörande den praktiska träning på arbetsplatsen, som vi anser böra givas ekonomibiträden med städningsuppgifter samt laboratoriebiträden. Dessa förslag redovisas i det följande. Vi har utgått ifrån, att det skall vara möjligt att anordna de av oss föreslagna utbildningarna för sjukvårdsbiträden och undersköterskor i landstings- eller primärkommunala yrkesskolor med statsbidrag enligt gällande föreskrifter om statsbidrag till yrkesundervisning.

Förslag till plan för utbildning av sjukvårdsbiträden En kartläggning av sjukvårdsbiträdes arbetsuppgifter är en förutsättning för planeringen av en ändamålsenlig utbildning. Arbetsuppgifter som enligt vår uppfattning skall kunna tilldelas sjukvårdsbiträde framgår av följande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

57 Arbetsuppgifter som skall kunna gången sjukvårdsbiträdeskurs

tilldelas

Städning och rengöring Städning av sjukrum och sjuksal (daglig) Rengöring av sjukvårdsutensilier, in. . .*.. . .. , . strument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sönder, katetrar '.

sjukvårdsbiträde

efter

genom-

Anteckning av uppgifter för västskelista Undersökningar och behandlingar Förberedelse av patient for operation r ^ ° lemperaturtagning Pulsräkning Räkning av andning Mätning av blodtryck __., ° , , ..,,,, ,,. Värme- och koldbehandhngar Lavemang

, . , , .... T. .. Patientvardande uppgifter rra ' Mätning och vägning av patient Patientens personliga hygien ,,.., i • r ' Provtagningar och laborationcv Förebyggande av liggsår Urinmätning - urinprov ., . . Avföringsprov Av- och påklädnmg av patient P r o v pft u p p h o s t n i n g Servering av patienternas måltider Undersökning av äggvita i urin jämte matning Undersökning av socker i urin Det är nödvändigt att vid fordelning av vissa arbetsuppgifter hänsyn tages till patientens sjukdomstillstånd. Det kan sålunda vara lämpligt att låta sjukvårdsbiträde utföra en arbetsuppgift för viss patient men ej för en annan. Likaså kan sjukvårdsbiträde i större omfattning sköta en patient under en del av sjukdomsperioden men ej under en annan, då vårduppgiften bör tilldelas undersköterska. Inträdesfordringar Vi föreslår, att åldern för inträde i sjukvårdsbiträdesutbildning sättes till lägst 17 år med iakttagande av att eleven senast vid utbildningens avslutande skall ha fyllt 18 år. Avsikten med denna sänkning av nu gällande åldersgräns är att söka förkorta tiden mellan avslutandet av elevernas obligatoriska skolgång, som vid den nio-åriga skolans genomförande upphör vid 16 år, och inträdet i sjukvårdsbiträdesutbildningen. Det bör på detta sätt vara lättare att intressera ungdomar för sjukvårdsbiträdesutbildning och sjukvårdsyrken, då det kan antagas att de icke definitivt absorberas av andra konkurrerande yrken, om tiden mellan den obligatoriska skolans slut och inträdet i yrkesutbildning göres kortare. Å andra sidan bör eleven vid sjukvårdsbiträdesutbildningens avslutande ha fyllt 18 år för att hennes användbarhet i praktiskt sjukvårdsarbete icke skall inskränkas genom arbetarskyddslagens föreskrifter rörande minderårigas användande i nattarbete. Hinder bör alltså inte föreligga att det färdigutbildade sjukvårdsbiträdet från början sättes in på ett tjänstgöringsschema som innehåller vaktjänst eller beredskapstjänst.

58 Någon övre åldersgräns för tillträde till utbildningen bör icke sättas. Möjlighet bör stå öppen för äldre goda krafter att vinna inträde i utbildningen, varigenom sjukvården kan tillföras insatser från exempelvis kvinnor, som ägnat sig åt skötsel av hem och barn men, då detta arbete ej längre kräver så mycket av deras tid, önskar återupptaga yrkesverksamhet. I 20 § 1 mom. a) yrkesskolstadgan föreskrives, att såsom allmänt villkor för inträde i yrkesskola skall gälla bl. a. att sökanden inhämtat den för folkskolan respektive försöksskolan bestämda lärokursen eller fått behörigt tillstånd antingen att lämna sagda skola eller att helt eller delvis fullgöra sin skolplikt i yrkesskola. Anledning finnes icke att för den utbildning, varom här är fråga, fastställa andra villkor i detta avseende. I nämnda lagrum b) föreskrives, att såsom allmänt villkor för inträde i yrkesskola vidare skall gälla, att sökanden icke lider av sjukdom eller lyte, som gör honom olämplig för det yrke, utbildningen avser. Vi ifrågasätter, om icke detta stadgande bör preciseras, då det gäller inträde vid sjukvårdsbiträdesutbildning, på sådant sätt att sökanden genom läkarintyg enligt för sjukvårdspersonal gällande föreskrifter skall styrka sig vara fri från sjukdom eller lyte. Någon reell skillnad mellan vårt förslag och yrkesskolstadgans allmänna föreskrift torde icke finnas, men det är angeläget — icke minst från elevernas synpunkt — att elev, som genomgått utbildningen, också kan erhålla anställning inom sjukvård. Eventuella medicinska hinder för anställning bör därför vara klarlagda innan utbildningen påbörjas.

Utbildningens längd och mål ni.ni. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, och detta måste i sin tur bestämmas med utgångspunkt från de arbetsuppgifter, som tilldelats sjukvårdsbiträde. Mot denna bakgrund föreslår vi en utbildning om tillsammans 23 veckor, fördelade på följande sätt: en teoretisk del, läskurs en praktisk del, praktisk utbildning en teoretisk del, repetition

5 veckor 16 » 2 »

Målet med läskurs är att ge sjukvårdsbiträdeselev teoretisk bakgrund till det praktiska handlandet samt noggrann instruktion i de arbetsmetoder som tillämpas i sjukvårdsbiträdes arbete. Instruktionsmetoden bör i stor utsträckning komma till användning. En riktigt genomförd instruktion ger enligt vår uppfattning eleven goda möjligheter att lära och förstå arbetsuppgifterna och meningen med dem och gör eleven på så sätt mera benägen att följa reglerna för arbetet. Vidare bör föreläsnings!'ormen i största möjliga utsträckning undvikas till förmån för lektionsundervisning.

59 Målet med praktisk utbildning är att under handledning göra sjukvårdsbiträdeselev förtrogen med sjukhusmiljön och låta henne tillämpa, befästa och komplettera de i läskursen förvärvade kunskaperna samt ge henne träning i det praktiska utförandet av arbetsuppgifter, som genomgåtts i den teoretiska utbildningen. Målet med repetition är att ge sjukvårdsbiträdeselev möjlighet till repetition av arbetsmetoder och deras teoretiska bakgrund, samt att ge lärare tillfälle att utröna att sjukvårdsbiträdeselev tillgodogjort sig den teoretiska och praktiska utbildningen. Antalet elever i varje kurs bör främst av pedagogiska skäl vara det i 15 § yrkesskolstadgan angivna, nämligen 16. Genom gruppindelning vid demonstrationer och praktiska övningar — förslagsvis med fyra elever i varje grupp -— bör undervisningen kunna göras mera effektiv. Antalet kurser bör givetvis bestämmas med hänsyn till rekryteringsbehovet hos den huvudman, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att fylla detta behov. På bifogade plan har en kontinuerlig kursföljd skisserats. Denna plan innebär, att sju kurser kan genomföras varje år och ger alltså — vid 16 elever per kurs — en utbildningskapacitet om 112 sjukvårdsbiträden per år. Om det årliga behovet av sjukvårdsbiträden är mindre än angivna antal kan avbrott göras i kursföljden vid den tid på året som anses lämplig därför. Antalet undervisningstimmar per vecka under teoriperioderna bör ej överstiga 33. Detta timantal kan enligt 12 § första stycket yrkesskolstadgan medgivas av överstyrelsen för yrkesutbildning och har också tillämpats i de kursplaner för sjukvårdsbiträdesutbildning som följts under de senaste åren. Det i yrkesskolstadgan såsom normalantal angivna timantalet 37 har nämligen visat sig vara krävande för eleverna. Den här nedan intagna kursplanen har därför utarbetats med utgångspunkt från att ett veckotimantal om 33 skall gälla. I hittills följda kursplaner för sjukvårdsbiträdesutbildning — utom en — har upptagits viss teoretisk jämsidesundervisning under det praktiska utbildningsskedet. Dylik undervisning är emellertid krävande för eleverna och svår att arrangera på tillfredsställande sätt. Vi har därför samlat den lektionsmässiga undervisningen till de teoretiska utbildningsskedena. Kursplan; ämnes fördel ning och innehåll Vi föreslår följande ämnesfördelning för

00 >r-7^ ?1>?^

CM m i-i

^ 1r^ ?T^ =r^ ?%>x-!s6r%

o m

0- CL -^vr^c - v y < <

DO

li ^

l~

?v^

• *

H

•* CD

O

^

-* •*

0&

•*

CO

t^w

re

^•5

r-<

?TY< ^i)

?lV-< ^ i >

^P\f>f'\ H ^ i% CL

I-I

** c

CL

<^ ^ &v CO ?

1-

o

^

CO

H ^v^ m* «•£>!£ tM 5öi

00 CO

o

iv

^ £^i* ^ffi ;pX* :#* §$5

CO

CO CO

SJSft

• *

CO

a. »e » Ö

CO CO

KTV

CM CO

•g

a

^ £% ga*

Ö

? T v^ ? V v ca

CO

H

o CO

a

H

m$ CL

£ a,

°C3

CO

CM

XI o o

GO CM

uo

E

I>

:c3

CM

3 E

CM

•a>-

CM

H

Mi

to

_< a u, tp

in 0!

a .9

^6o^"a

s

3?

CO CM CM CM

m4

1a\vx

CM

*-H

as

•la

%$4 §5W

HI

H

$$4

3 SH

Ä

•i

O CM OS

CO

oo

0i-i

o m iH -f

n

d.

SI

co

O

T)

. *"

s-.

• " O -s D< ct> » « C3 U

2 p

CO

&

CM

ViiAi* rt

^ i-1

O

so)

H

2-

.

—'

t-.

d3S ^ *w* o :o ^ s*-. 53 o> c ;

^y-i

5 2

oo

CM

tto

ml

h

C

T*

C0

CO

O V

CM

•

iH

H

"* rt :cS t ^ co i-)

61 Läskurs: Läroämnen

Timmar

1. O r i e n t e r i n g 2. H y g i e n och h ä l s o l ä r a 3. K r o p p e n s b y g g n a d och f u n k t i o n e r Sjukdomslära Sjukvårdslära 4. B a r n a v å r d 5. V å r d av l å n g v a r i g t k r o p p s s j u k a och å l d r i n g a r G. P r a k t i s k m ä n n i s k o k u n s k a p 7. G y m n a s t i k

7 10 22 10 88 4 8 6 10 S u m m a t i m m a r 165

Vi f ö r e s l å r v i d a r e , a t t i de olika ä m n e n a skall i n g å f ö l j a n d e : 1.

Orientering Sjukvårdsbiträdesutbildningens mål Sjukvårdsbiträdets arbetsuppgifter Utbildningens uppläggning och innehåll Sjukhusets organisation Olika personalgruppers arbetsområden — samarbetet Sjukvårdsbiträdets skyldigheter

Sjukvårdsbiträdets rättigheter ställningsvillkor m. m.)

(an-

2. Hygien och hälsolära Allmän hygien -— samhällets åtgärder Arbetsplatsens hygien —• smittorisker Personlig hygien — dess betydelse för individ och arbete

Vi f ö r o r d a r a t t u n d e r v i s n i n g e n r ö r a n d e k r o p p e n s b y g g n a d och f u n k t i o n e r i n t i m t s a m o r d n a s m e d u n d e r v i s n i n g e n r ö r a n d e s j u k d o m a r n a och d e r a s v å r d . D e n n a u p p l ä g g n i n g av u n d e r v i s n i n g e n t o r d e h a b e t y d a d e p e d a g o g i s k a f ö r d e l a r . Vi h a r d ä r f ö r s a m m a n f ö r t d e s s a tre u n d e r v i s n i n g s ä m n e n till en g e m e n s a m r u b r i k och p l a n l a g t d e m g e m e n s a m t , s å s o m f r a m g å r av det följande. .'{. Kroppens byggnad och funktioner — Sjukdomslära — Sjukvårdslära Vårdavdelningens och sjukrummets inredning och utrustning Dagordning Rengöring och städning Sjukrum övriga lokaler Rengöring av inventarier och utrustning Sjuksängen och dess utrustning Bäddning av tom säng Xattduksbordet

Inskrivning och utskrivning av patient Omhändertagande av patient och dennes tillhörigheter Besvarande av ringning Hanterande av urinflaska och bäcken Mätning Vägning Åtgärder vid utskrivning Smitta och smittspridning (jfr även 2) Smittämnen

02 Smittspridning Förebyggande av infektion Desinfektion Rengöring av sjukvårdsutensilier, instrument m. m. Kokning Sterilisering Skyddsåtgärder Handtvätt Munskydd Rock Patientens personliga hygien Hudens anatomi och funktion Morgon- och kvällstoalett Dusch och bad Helövertvättning Skötsel av händer och fötter Rengöring av utensilier Hårvård Kamning Hårtvättning Förebyggande av liggsår Hjälpmedel vid förebyggande av liggsår Munnens och svalgets anatomi Munvård Bäddning Skelettets och musklernas anatomi och funktion Arbetsställningar Bäddning med patient i sängen Byte av draglakan Byte av underlakan Byte av överlakan Vändbäddning Patientens läge Lyftning av patient Vändning av patient Flyttning av patient till stol, rullstol, bårvagn Transport av patient Klädsel för transport Av- och påklädning Ombyte av skjorta På- och avtagning av kläder Patientens måltider Matsmältningskanalens anatomi och funktion Vissa sjukdomar i matsmältningskanalen Födan

Servering av patientens måltid Matning Vätskebalans Kroppens vätskebalans Vätskelista — noteringar Patientens uttömningar Njurarnas och urinvägarnas anatomi och funktion Vissa sjukdomar i njurarna och urinvägarna Urinmätning; provtagning Laborationer; äggvita och socker Magsäckens och tarmens anatomi och funktion Vissa sjukdomar i matsmältningskanalen Provtagning: avföringsprov Kräkning Lavemang Temperaturtagning Värmeregleringen, kroppstemperaturen Vissa febersjukdomar Mätning av kroppstemperatur, registrering Pulsräkning Hjärta och blodomlopp Räkning av pulsen, registrering Andning Andningsorganen Räkning av andningen, registrering Sputumprov Mätning av blodtryck Hjärta och blodtryck Mätning av blodtryck, registrering Värme- och köldbehandling Varmvattenpåse Varmvattenkrus Elektrisk värmedyna Elektrisk värmebåge Isblåsa Skyddsåtgärder Förberedelser till operation Helövertvättning Rakning Lavemang Klädsel för operation Iordningställande av säng Förberedelser till röntgen Lavemang

63 Klädsel till röntgenundersökning Omhändertagande av död

4. Bornavård Barnets normala utveckling Barnsjukdomar J

Åldringar Ålderssjukdomarna Särskilda problem vid stigande ålder g Praktisk människokunskap Patienten - individen ^ .. , , , , ,„!,„• Patientens behov av trygghet Samtal med patienter Tystnadsplikten

5. Vård av långvarigt kroppssjuka och åldringar 7. Gymnastik Långvarigt kroppssjuka Gymnastik två timmar per vecka. Vila Även under gymnastikundervisFöda ningen riktas uppmärksamheten på Sysselsättning riktiga arbetsställningar. Praktisk utbildning Sedan sjukvårdsbiträdeselev genomgått läskurs, följer 16 veckors praktisk utbildning, uppdelad på följande sätt: 8 veckors praktisk utbildning på avdelning för långvarigt kroppssjuka, reumatiker eller liknande klientel, 8 veckors praktisk utbildning på lämplig vårdavdelning av annan art än ovanstående. Avdelningarna för det senare skedet utväljes i samråd mellan skola och sjukhusledning vid sjukhus, dit den praktiska utbildningen förlagts, varefter eleven beredes tillfälle att i samråd med läraren uttala önskemål om placering, vilka bör följas så långt det är möjligt. Det bör eftersträvas att samma avdelningar alltid utnyttjas för praktisk tjänstgöring, så att tillfälliga personalflyttningar i görligaste mån undvikes. E n förläggning av ett skede av den praktiska utbildningen till avdelning för långvarigt kroppssjuka, reumatiker eller liknande har bedömts vara värdefull därför att arbetstakten på dylika avdelningar är mindre uppdriven än på avdelningar för akut sjuka. Sjukvårdsbiträdeselev bör därför få goda möjligheter att där tränas i vård av patient i sängen. Med hänsyn till att den praktiska utbildningen för undersköterskor föreslås förlagd till allmän medicinsk och allmän kirurgisk vårdavdelning bör sådana avdelningar i första hand reserveras för denna utbildning. Särskilt bör uppmärksammas möjligheten att på odelade lasarett mottaga sjukvårdsbiträdeselever för praktisk utbildning. Elevens praktiska utbildning bör följa särskilt tjänstgöringsschema (elevschema), vari skälig hänsyn tages till utbildningsmomentet. Därav följer att sjukvårdsbiträdeselev icke kan räknas såsom hel arbetskraft. Inom den hittillsvarande sjukvårdsbiträdesutbildningen, sådan den bedrivits vid landstingssjukhusen, har eleverna betraktats såsom halv arbetskraft och två elever har tillsammans beräknats fylla en sjukvårdsbiträdesbefattning. Denna anordning synes oss lämplig från utbildningssynpunkt.

()1

Skyldigheten att ge praktisk handledning åt sjukvårdsbiträdeselev åvilar avdelningssköterska samt den lärare, som handhaft elev i läskurs. Denna lärare avses, såsom framgår av den illustrerande planen, icke skola ianspråktagas för teoretisk undervisning i närmast följande kurs utan skall följa sin kurs till dess den praktiska utbildningen och repetitionen avslutats. För underlättande och effektivering av avdelningssköterskas handledning bör en vägledande plan för sjukvårdsbiträdeselevs praktiska utbildning utarbetas. Repetition I repetitionen föreslås följande läroämnen ingå: Läroämnen 1. Sj ukvårdslära 2. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning 3. Studiebesök

Timmar 46 8 12 Summa timmar 66

I de olika ämnena föreslås ingå följande: 1. Sjukvårdslära (lenomgång av i sjukvårdsarbetet tillämpade metoder m. m. och i samband därmed bedömning av hur elev tillgodogjort sig den teoretiska och praktiska utbildningen 2. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning Orientering om sjukvårdens organisation Sjukhusets organisation Orientering om socialförsäkring och socialvård

3. Studiebesök Centraltvätt Centralkök Centralförråd Laboratorium Röntgenavdelning Operationsavdelning Studiebesöken bör utformas så att de ger en bild av vederbörande avdelnings uppgifter, organisation och arbelssätt och dess funktioner inom sjukhusets totala verksamhet.

Betyg in.in. Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i 23 § yrkesskolstadgan. Sjukvårdsbiträdeselev, som visar sig ej kunna tillgodogöra sig undervisningen eller av annan anledning ej befinnes lämplig för yrket, bör så tidigt som möjligt underrättas härom. Elev, som under repetitionen visar sig ej ha tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlighet att omprövas i de avsnitt där brister förelegat. Lärare

Vi har, som framgår av vad tidigare anförts, utgått ifrån att en lärare skall omhänderha undervisningen i varje kurs och följa kursen från dess

böljan till dess slut genom läskurs, praktisk utbildning och repetition. För lärare vid sjukvårdsbiträdesutbildning torde icke böra krävas genomgång av lärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Det är däremot önskvärt att lärare genomgått vid institutet anordnad avdelningssköterskekurs, i vilken ingår viss undervisning i pedagogik. Timlärare torde behöva anlitas endast i mycket begränsad omfattning eller icke alls. Utbildning för redan anställda sjukvårdsbiträden På sjukhusen tjänstgör ett icke ringa antal sjukvårdsbiträden, som anställts innan sjukvårdsbiträdesutbildning igångsatts. Vidare har det även sedan dylik utbildning startats varit nödvändigt att anställa ett betydande antal sjukvårdsbiträden, som icke genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning. Detta har bl. a. berott på att utbildningsresurserna varit otillräckliga, vilket delvis sammanhängt med utbildningens omfattning, som accentuerat bristen på lärare och utrymme för den praktiska tjänstgöringen under utbildningen, och vidare på vikariebehovet, som måst tillgodoses snabbt och ofta lett till att vikarien kvarstannat på sjukhuset för fast anställning. Det är önskvärt att dessa redan anställda sjukvårdsbiträden, som inte genomgått utbildning, får en yrkesutbildning motsvarande den som ges de från sjukvårdsbiträdesskolor nyrekryterade. Det är ett arbetsgivareintresse att personalen inom sjukvårdsbiträdesgruppen har i stort samma kunskaper och användbarhet, och det är ett personalintresse att möjligheterna till vidareutbildning öppnas även för dem, som icke rekryterats från sjukvårdsbiträdesutbildning. Med hänsyn till de krav, som föreslås för inträde till undersköterskeutbildning, skulle nämligen sistnämnda grupp eljest ställas utanför möjligheterna att vinna inträde vid denna utbildning. Vi föreslår därför, att redan anställda sjukvårdsbiträden får tillfälle att genomgå sjukvårdsbiträdesutbildning. Under förutsättning att deras praktiska erfarenhet av sjukvårdsarbete är tillräcklig — vilket beröres här nedan — bör utbildningen för deras del inskränkas till att omfatta läskurs och repetition. Om utbildningen av de redan anställda lämnas i särskilda för dem anordnade kurser, vilket av olika skäl synes lämpligast, är det möjligt att sammanlägga läskurs och repetition till en sammanhängande kurs, men om de redan anställda beredes plats i kurserna för nybörjare återgår de till sina arbetsplatser under den tid nybörjarna ägnar åt den praktiska utbildningen. Den praktiska erfarenhet i form av anställning vid sjukhus, som bör fordras för att utbildningen för ett redan anställt sjukvårdsbiträde skall kunna inskränkas till läskurs och repetition, bör enligt vår mening fastställas till ett år. Det bör icke krävas, att anställningen skall ha varit förlagd till viss typ av avdelning eller sjukhus. Det är dock önskvärt att sjukvårdsbiträden från mottagnings-, operations- och röntgenavdelningar beredes 5—2862 61

66 möjlighet till tjänstgöring vid vårdavdelning under någon tid före utbildningens början. Det kan givetvis ifrågasättas, om icke en viss avkortning av den teoretiska utbildningen vore tänkbar för de redan anställda sjukvårdsbiträdena med hänsyn till att de under sin anställningstid torde ha tillägnat sig vissa kunskaper, främst i sjukvårdslära. Denna avkortning skulle kunna förläggas till repetitionsskedet, där ju undervisningen i sjukvårdslära för nybörjarnas del består i en repetition av meddelad undervisning och en kontroll av att de behärskar de metoder de fått lära sig. Två skäl kan emellertid anföras mot en avkortning av lästiden. Det ena sammanhänger med vad vi föreslagit rörande intagningen av elever. Dessa skulle komma från olika typer av sjukhus och avdelningar — sjukhem för långvarigt kroppssjuka och vårdavdelningar på lasarett, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar — och avsnittet sjukvårdslära kan därför för vissa av dem behöva göras lika omfattande som för nybörjare, medan de har bättre kunskaper i andra avsnitt, som det är svårare att beskära, därför att andra elever i kursen i dessa avsnitt står så att säga på nybörjarnivå. Det andra skälet är av administrativ art. Det skulle nämligen vara mycket svårt att i de fall, då m a n tar emot både nybörjare och redan anställda i samma kurs, avkorta repetitionsavsnittet för de redan anställda. Utifrån dessa överväganden har vi stannat för att föreslå, att redan anställda sjukvårdsbiträden med minst ett års tjänstgöring på sjukhus bör få möjlighet att genomgå sjukvårdsbiträdesutbildning i form av läskurs jämte repetition — eventuellt förlagda till en följd — men att utbildningen för deras del icke skall behöva omfatta det praktiska avsnittet.

Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar Även planeringen av utbildningen för undersköterskor har gjorts mot bakgrunden av de arbetsuppgifter som vi ansett böra kunna tilldelas denna befattningshavaregrupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV. Arbetsuppgifter som skall kunna tilldelas undersköterska efter genomgången undersköterskeutbildning Desinfektion och sterilisering behandlingar Materielvård omläggningar Skötsel av förråd av linne, förband, Skötsel av rondbord förbrukningsartiklar och dylikt Assistans vid omläggningar, underTordningställande av och/eller uppsökningar och behandlingar dukning av på avdelningen förekomEnklare omläggningar mande brickor för Matutdelning undersökningar

G7

Åtgärder för patient intagen för observation och undersökning Åtgärder för uppegående patient och konvalescent

Vårduppgifter för svårt sjuk, sängliggande patient Vårduppgifter för medvetslös patient

Hittills har rått viss tveksamhet om den plats undersköterska bör intaga i arbetslaget. Även om ett försök att precisera den gjorts i denna utredning, är det vår uppfattning att det icke är möjligt att göra upp en förteckning som innehåller arbetsuppgifter, som alltid kan utföras av undersköterska. Utgångspunkten vid fördelning av arbetsuppgifter skall vara patientens sjukdomstillstånd och icke arbetsuppgiften i sig själv. Det förekommer i denna förteckning arbetsuppgifter, som i vissa fall kan böra utföras av sjuksköterska på grund av patientens sjukdomstillstånd, men å andra sidan bör ytterligare arbetsuppgifter kunna utföras av undersköterska som har särskilda personliga kvalifikationer eller givits tillräcklig handledning. Nya arbetsuppgifter tillkommer och tekniken i fråga om tidigare arbetsuppgifter kan ändras, och det är därför angeläget, att arbetsuppgiftsfördelningen göres till föremål för översyn med vissa mellanrum och att man kontinuerligt följer utvecklingen för att se om möjligheter att omfördela arbetet föreligger. Härav följer, att det är nödvändigt att tid efter annan kontrollera om utbildningen svarar mot arbetsuppgifterna och de krav som ställes på befattningshavarna i det dagliga arbetet. Dessa synpunkter gäller ej endast för undersköterskeutbildningen utan i princip för all utbildning av sjukvårdspersonal. Vi vill sålunda i detta sammanhang ifrågasätta, om icke tiden vore inne för en översyn av sjuksköterskeutbildningen och föreslår att en sådan kommer till stånd. Inträdesfordringar Med hänsyn till vad som föreslagits rörande inträdesåldern för sjukvårdsbiträdesutbildningen och till vad som i det följande föreslås rörande krav på praktisk tjänstgöring, konstaterar vi, att den lägsta åldern för inträde i undersköterskeutbildning kommer att vara 20 år (biträdesutbildning avslutad vid uppnådda 18 års ålder, varefter följer två års tjänstgöring på sjukhus). Ej heller för tillträde till undersköterskeutbildning bör någon högsta åldersgräns fastställas. Som inträdesvillkor bör fastställas dels sjukvårdsbiträdesutbildning med godkända betyg — vilken utbildning bör ha erhållits enligt den plan som skisserats i vårt förslag eller däremot svarande plan — dels två års tjänstgöring på sjukhus efter sjukvårdsbiträdesutbildningens slut. Denna praktiska tjänstgöring bör krävas av två skäl: dels för att sjukvårdsbiträdet skall ha befäst och vidgat sin rutin och sin erfarenhet i sjukvårdsarbetet, dels för att sjukvårdsbiträdet skall ha fått möjlighet att själv pröva, om hon vill fortsätta inom yrket. Omsättningen inom sjukvårdsbiträdeskåren är som bekant stor, och det är därför önskvärt, att vidareutbildningen ge-

tkS nom kravet på viss tjänstgöringstid i första hand förbehålles dem som kan väntas vara beredda att stanna inom yrket. Det får förutsättas, att de som genomgår undersköterskeutbildning redan har anställning vid sjukhus, varför läkarintyg för tillträde till kursen icke behöver krävas. Utbildningens längd och mål m.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin tur bestämmes utifrån de arbetsuppgifter, som tilldelats undersköterska. Mot bakgrunden av våra förslag i detta avseende föreslår vi en utbildning om tillsammans 32 veckor, fördelade på följande sätt: en teoretisk del, läskurs 8 veckor en praktisk del, praktisk utbildning 24 » Målet med läskurs är att ge undersköterskeelev det teoretiska underlag, som behövs för att hon skall kunna tillgodogöra sig den praktiska utbildningen, samt att genom noggranna instruktioner förbereda undersköterskeelev för arbetsuppgifterna såsom undersköterska. Vad vi under avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen anfört rörande instruktionsmetoden och lektionsmässig undervisning gäller i lika hög grad för undersköterskeutbildningen. Målet med praktisk utbildning är att under handledning ge undersköterskeelev möjlighet att tillämpa, befästa och komplettera sitt sjukvårdskunnande, särskilt i de avsnitt, som är av betydelse för tjänstgöring såsom undersköterska. Elevantalet i varje kurs bör vara det i 15 § yrkesskolstadgan angivna, alltså 16. Antalet kurser bestämmes av rekryteringsbehovet hos den huvudman, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta behov och hos vilken eleverna följaktligen redan är anställda. Antalet veckotimmar under läskursen bör av de skäl som anförts i avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen sättas till 33. Ett högre antal timmar per vecka kan antagas bli alltför krävande för eleverna. Kursplan; ämnesfördelning och innehåll Vi föreslår följande ämnesfördelning för Läskurs: Läroämnen

1. Orientering 2. Allmän hygien och hälsolära 3. Desinfektion och sterilisering 4. Kroppens byggnad och funktioner 5. Sjukdomslära 6. Sjukvårdslära

Timmar

6 14 20 30 33 84

69 Läroämnen

Timmar

7. P r a k t i s k m ä n n i s k o k u n s k a p 8. N ä r i n g s - och k o s t l ä r a 9. S y s s e l s ä t t n i n g s - och a r b e t s t e r a p i 10. E l e m e n t ä r o r i e n t e r i n g om l ä k e m e d e l 11. S j u k h u s e k o n o m i 12. M e d i c i n s k m e d b o r g a r k u n s k a p och sociallagstiftning 13. S t u d i e b e s ö k

8 14 6 4 10 15 20

S u m m a t i m m a r 264 Vi f ö r e s l å r vidare, a t t i de olika ä m n e n a skall ingå f ö l j a n d e : 1.

Orientering Undersköterskeutbildningens mål Undersköterskans arbetsuppgifter Utbildningens uppläggning och innehåll Undersköterskans plats i sjukvårdslaget

2. Allmän hygien och hälsolära Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar hälsan. Allmän hygien Livsmedelshygien Vattenhygien Renhållning Bostadshygien Yrkeshygien Smittämnen Smittspridning Exempel på infektionssjukdomar och deras smittvägar Kontroll och förebyggande av smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård Personlig hygien Kroppshygien Mcntalhygien Arbete, rekreation och vila Föda 3. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev sådana kunskaper rörande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter.

Bakteriologi De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/eller infekterat material (»smuts») Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för desinfektion Apparater och metoder för sterilisering Förberedelse för och utförande av sterilisering av lirme förband glasvaror porslinsvaror gummivaror rostfritt materiel instrument injektionssprutor injektionsspetsar Kontrollåtgärder Aseptisk teknik 4. Kroppens byggnad och funktioner Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktioner utöver dem som erhållits i sjukvårdsbiträdesutbildningen. Människokroppen som helhet Celler Vävnader Organ Skelettet Muskler Kroppsställning Arbetsställningar

70 Huden Cirkulationssystemet Blod Hjärta Blodkärl Blodtryck Puls Lymfkärl och lymfkörtlar Andningsorganen Lungor och övre luftvägar Andningsmekanismen Konstgjord andning Matsmältningssystemet Matsmältningsorganen Matsmältningen Utsöndringsorganen Njurar Urinvägarna Urinen Fortplantningsorganen Manliga och kvinnliga könsorganen Havandeskap och förlossning Inresekretoriska organen Hypofysen Sköld- och bisköldkörttarna Bukspottkörteln Binjurarna Ovarierna Testiklarna Nervsystemet och sinnesorganen Hjärnan Byggmärgen Nerverna Örat och hörseln Ögat och synen 5.

Sjukdomslära Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev kunskaper om de vanligast förekommande sjukdomarna, deras orsaker, symtom och behandling för att därigenom utveckla förståelsen för vårduppgifterna. Hjärtsjukdomar Ekg-undersökning Vård av hjärtsjuk patient Lungornas och luftvägarnas sjukdomar Luftrörskatarr Lunginflammation

Lungtuberkulos Speciell hygien vid tuberkulos Matsmältningsorganens sjukdomar Mag- och tarmsår Vård av patient med colostomi Förstoppning Diarré Blindtarmsinflammation Bråck Hemorroider Sjukdomar i gallvägarna Sjukdomstillstånd i muskler och skelett Benbrott i allmänhet Vård av patient i gips Vård av patient i sträck Gångövning med käppar, kryckor, spark, gångstol m. m. Sjukdomstillstånd i de inresekretoriska organen Struma Ämnesomsättningsprov Sockersjuka Vård av patient med sockersjuka Sjukdomstillstånd i nervsystemet Hjärnblödning Vård av patient med förlamning Sjukdomstillstånd i njurar och urinvägar Prostataförstoring Njursjukdomar Urinförgiftning Gynekologiska sjukdomar Tumörsjukdomar Hud- och könssjukdomar PZpidemiska sjukdomar Mentala sjukdomar 6.

Sjukvårdslära Undervisningens mål: Att ge en bild av sambandet mellan olika vårdåtgärder och därvid särskilt betona de avsnitt i vården som ankommer på undersköterska. Innebörden i begreppet total sjukvård Vad som bör inefattas i begreppet patientens personliga vård (repetition och sammanfattning) Toalett Morgon- och kvällstoalett

71 Dusch och bad Övertvättning Munvård Hårvård Hand- och fotvård Rakning av manlig patient Bädd Iordningställande av bädd Olika sänglägen Förebyggande av skador i samband med sängläge Kost Servering av måltid Matning Vätsketillförsel Uttömningar Hjälp till patient med bäcken och urinflaska Lavemang Hjälp till patient vid illamående och kräkning Iakttagelser över uttömningar Provtagning Sysselsättning och vila Förberedelser för hemskrivning Rehabiliteringsåtgärder Åtgärder vid patients utskrivning från sjukhus Iakttagelser beträffande patients allmäntillstånd Iakttagelser över puls temperatur blodtryck andning Rapporter hudfärg svettning rörlighet kramper vakenhet uttröttning sinnesstämning tal Åtgärder för patient intagen för observation och undersökning Vägning Mätning Provtagning Urinprov Avföringsprov

Sputumprov Förberedelse av patient för undersökning och behandling Skötsel och dukning av provtagnings-, behandlings- och undersökningsbrickor för blodprovstagning rondundersökningar rakning omläggningar pleurapunktion sternalpunktion lumbalpunktion magsaftsundersökning magsköljning vaginalsköljning blåstappning blåssköljning Skötsel av rondbord Förbandsläggning Assistans vid vissa undersökningar och behandlingar Åtgärder för uppegående patient och konvalescent Tillsyn av toalett Klädvård Servering av måltid Hjälp med kryckor, gångstol m. ra. Sysselsättning Rehabiliteringsåtgärder Vård av svårt sjuk, sängliggande patient Intensifierad liggsårsprofylax Lägeväxlingar Tekniska hjälpmedel Vattenbädd Liggkrans Antidecubitusmadrass Sängar och specialtillbehör till dessa Sänggrindar Sängbåge Breddningsbord Armstöd Övervakningsbehov Värme- och köldbehandling Värmepåse Elektrisk värmedyna Värmebåge Isblåsa

72 Vård av medvetslös patient Hudvård Munhålans vård

Andningsvård Förebyggande av skador Övervakning

Vid g e n o m g å n g av a r b e t s u p p g i f t e r n a bör följande a v s n i t t i n g å och b e h a n d l a s : skötsel av u t r u s t n i n g , u t e n s i l i e r m . m . ; o r g a n i s a t i o n av a r b e t e t ; e k o n o m i m e d tid och m a t e r i e l ; r i k t i g a a r b e t s s t ä l l n i n g a r . 7. Praktisk människokunskap Undervisningens mål: Att skapa förståelse för människors beteende. Individ Grupp Mänskliga relationer 8. Närings- och kostlära Undervisningens mål: Att meddela kunskap om de vanligaste på sjukhusen förekommande kosterna, så att undersköterska enligt sjuksköterskas direktiv eller under hennes ledning skall kunna svara för matutdelning. Klassificering av födoämnen från näringsvärdessynpunkt Kostvalets betydelse Normalkost Dieten som behandlingsform De vanligast förekommande dieterna Servering av patientens måltid 9. Sysselsättningsoch arbetsterapi Undervisningens mål: Att orientera undersköterskeelev om syftet med sysselsättningsterapi och om olika möjligheter att sysselsätta patienter. Lämplig terapi med hänsyn till sjukdom beteende intresse Hur undersköterskan kan och bör medverka i sysselsättningsterapi för barn konvalescenter långtidssjuka 10. elementär orientering om läkemedel Undervisningens mål: Att orientera undersköterskeelev om de vanli-

gaste beredningarna av läkemedel, samt om gällande föreskrifter rörande läkemedelsförsörjning på sjukhus. Olika slag av läkemedelsberedningar Läkemedelsförsörjningen på sjukhus Förvaring av läkemedel Utdelning av läkemedel 11.

Sjukhusekonomi Undervisningens mål: Att väcka insikt om undersköterskans medansvar i ekonomiskt hänseende samt ge orientering om sjukhusets administration. Sjukhusets administration Sjukhusets inkomster och utgifter Inkomstkällor Vårdkostnader Undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende vid användande av elkraft, varmvatten e t c , vid användandet av förbrukningsartiklar och utensilier samt vid handhavandet och vården av inventarier och utrustning m. m.

12. Medicinsk medborgar kunskap och sociallagstiftning Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev en orientering om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och om socialmedicin och socialpolitik Hälso- och sjukvårdens organisation Socialförsäkring, socialvård och annan socialpolitik Arbetarskydd 13.

Studiebesök Studiebesöken

bör

planeras

med

73 hänsyn till lokala förhållanden. Eleverna bör beredas tillfälle att bese institutioner för förebyggande vård samt anordningar för livsme-

dels- och omgivningshygien. Besök vid sjuksköterskeskola bör också anordnas,

Praktisk utbildning Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs, följer 24 veckors praktisk utbildning uppdelad på följande sätt: 8 veckors praktisk utbildning på allmän medicinsk vårdavdelning, 8 veckors praktisk utbildning på allmän kirurgisk vårdavdelning, 4 veckors praktisk utbildning på operationsavdelning, alternativt kirurgisk mottagningsavdelning 4 veckors praktisk utbildning på mottagningsavdelning av valfritt slag, alternativt på psykiatrisk vårdavdelning. Den praktiska utbildningen på medicinsk och kirurgisk vårdavdelning avser att ge undersköterskeelev möjlighet att komplettera och tillämpa de under läskursen förvärvade kunskaperna rörande sjukvårdsarbete i allmänhet. Undersköterskeelev bör ges erfarenhet av arbete såväl på manlig som på kvinnlig avdelning. Finnes vid sjukhuset intensivvårdavdelning bör undersköterskeelev ges tillfälle att delta i den postoperativa vården av patient. Den praktiska utbildningen på operationsavdelning, alternativt kirurgisk mottagningsavdelning avser att befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och sterilitet och ge övning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter. Om centralsteriliseringsavdelning finnes på det sjukhus, där elev erhåller sin praktiska utbildning, bör hon beredas möjlighet att deltaga i steriliseringsarbetet därstädes. Den praktiska utbildningen på mottagningsavdelning avser att ge undersköterskeelev kännedom om arbetet på dylik avdelning. Alternativet praktisk utbildning på psykiatrisk vårdavdelning, som torde väljas av den som har för avsikt att ägna sig åt arbete på vårdavdelningar, avser i första hand att göra undersköterskeelev uppmärksam på patienters individuella problem och behov vid varierande psykiska tillstånd. Den praktiska handledningen åt undersköterskeelev skall lämnas av den lärare, som lett elevens utbildning i läskurs, och av avdelningssköterska (motsvarande). Läraren bör samverka med avdelningssköterskorna, så att utbildningstiden på sjukhus blir effektivt utnyttjad. Läraren, som förutsattes ganska väl känna undersköterseelevens individuella förutsättningar genom kontakterna under läskursen, bör vid sin handledning beakta att elevens kunnande och erfarenhet tillvaratages och vidareutvecklas. Med hänsyn till den förhållandevis korta tid varje avsnitt i den praktiska utbildningen omfattar är det viktigt att läraren ägnar uppmärksamhet åt elevernas introduktion till praktiksjukhuset och praktikavdelningen. Undervisning rörande vård av vissa bestämda typer av patienter, såsom

ortopediska, gynekologiska m. fl. fall, samt handhavande av arbetsuppgifter av den typ, som förekommer på mottagningar och dylika arbetsenheter, bör ges de undersköterskor, som placeras på dessa arbetsplatser, i form av en orientering om arbetet och vårduppgifterna på ifrågavarande specialavdelning eller institution. Betyg in.in. Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i yrkesskolstadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undersköterskeelevs möjligheter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda utredning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas därom. Elev som ej tillgodogjort sig utbildningen bör beredas möjlighet till omprövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat. Lärare Det får förutsättas, att fast lärare vid undersköterskeutbildning skall ha genomgått lärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Hänsyn till behovet av lärare för undersköterskeutbildning bör därför tagas vid beräkningen av utbildningsbehovet vid institutet. Timlärare torde komma att anlitas i viss utsträckning för undersköterskeutbildningen. Den fasta lärare, som ansvarar för kursen, torde dock komma alt få full syselsättning under läskurs genom att gruppundervisning anordnas i vissa avsnitt, varigenom läraren tages i anspråk med ett timtal, som är större än det i timplanen upptagna. Läraren följer kursen från läskursens början till den praktiska utbildningens slut.

Kompletterande utbildning för undersköterskor vid vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar, som genomgått tidigare anordnad undersköterskeutbildning De undersköterskor, som f. n. är anställda vid sjukhusen, har i regel endast genomgått den i kap. II omnämnda undersköterskeutbildningen om åtta veckor. Dessa undersköterskor har varit en stor tillgång för sjukvården genom sin erfarenhet och rutin, men det torde icke kunna bestridas, att deras teoretiska kunskaper icke kan motsvara vad de undersköterskor kommer att få, som utbildas enligt våra förslag i det föregående, där sjukvårdsbiträdesutbildningen lagts i botten och därovanpå en undersköterskeutbildning, som är betydligt mera omfattande än den tidigare bedrivna. De arbetsuppgifter vi föreslagit överflyttade till undersköterskor är delvis av den arten, att den tidigare utbildningen tillsammans med en god praktisk erfarenhet dock inte är tillräcklig för att sätta undersköterskan i stånd att på ett säkert sätt utföra uppgifterna och bära ansvaret för dem. Då vi ansett det önskvärt att dels på ett mera effektivt sätt utnyttja de nuvarande

75 undersköterskornas kunnande och erfarenhet, dels ge dessa undersköterskor förbättrade möjligheter att inträda i mera kvalificerade arbetsuppgifter, så att de icke skall behöva känna sig ställda åt sidan vid en omfördelning av arbetsuppgifterna, har vi funnit oss böra föreslå en kompletterande utbildning för redan anställda undersköterskor. Denna utbildning bör göras frivilig, men intresse därför torde icke saknas. Det bör i detta sammanhang omnämnas, att n s s a sjukvårdsbiträden har genomgått undersköterskeutbildning men avstått från att söka eller mottaga erbjuden undersköterskebefattning, därför att de icke önskat byta arbetsplats. Det måste förutsättas, att tillträde till undersköterskeutbildning och här avsedd kompletteringsutbildning i framtiden medgives endast sådana sjukvårdsbiträden, som förklarat sig beredda att söka undersköterskebefattningar.

Utbildningens längd och mål; kursplan Med hänsyn till att denna kompletterande utbildning tillkommit för sådana undersköterskor, som tidigare genomgått undersköterskekurs eller har prövats ha likvärdig utbildning och som därtill förvärvat lång praktisk erfarenhet i sjukvårdsarbete, har utbildningstiden ansetts kunna begränsas till nio veckor. Vi har beräknat, att den teoretiska delen av utbildningen skall kunna inrymmas inom 165 timmar. Utbildningstiden kommer sålunda att fördelas på följande sätt: en teoretisk del, läskurs en praktisk del, praktisk utbildning

5 veckor 4 »

Följande ämnesfördelning föreslås för Läskurs Läroämnen

Timmar

1. Orientering 2 2. Allmän hygien och hälsolära 8 3. Desinfektion och sterilisering 12 4. Kroppens byggnad och funktioner 20 5. Sjukdomslära 33 6. Sjukvårdslära 43 7. Praktisk människokunskap 8 8. Närings- och kostlära 10 9. Sysselsättnings- och arbetsterapi 6 10. Elementär orientering om läkemedel 4 11. Sjukhusekonomi 6 12. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning 10 13. Studiebesök 3 Summa timmar M>5

76 Innehållet i denna läskurs skall vara detsamma som i läskursen inom den på sid. 68 ff. föreslagna undersköterskeutbildningen. Det bör dock komprimeras i vissa avsnitt, beroende på elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Undervisningen bör läggas upp på sådant sätt att läraren utgår ifrån och bygger sin framställning på elevernas kunnande och erfarenheter, varvid läraren bör se som sin uppgift att komplettera och sammanfatta innehållet i de olika ämnena. Målet för undervisningen i de olika ämnena skall vara detsamma som angivits i kursplanen för ovannämnda undersköterskeutbildning. Efter läskursen, som förutsattes skola bedrivas med 33 timmars undervisning per vecka, följer praktisk utbildning, som bör beredas på operationsavdelning, kirurgisk mottagningsavdelning eller förlossningsavdelning. Alternativen för den praktiska utbildningens förläggning har valts med hänsyn till önskemålen att hos eleverna befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och att ge dem övning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter. Om centralsterilisering finnes på det sjukhus, där elev erhåller sin praktiska utbildning, bör hon beredas möjlighet att deltaga i steriliseringsarbetet därstädes. Ett andra syfte med den praktiska utbildningen är att ge lärare möjlighet att kontrollera att eleverna förvärvat tillfredsställande kunskaper. Undersköterska, som innehaft tjänst på operationsavdelning, kirurgisk mottagningsavdelning eller förlossningsavdelning och som med intyg kan styrka att hon förvärvat sådana kunskaper och sådan erfarenhet, att hon kan anförtros desinfektions- och steriliseringsarbete, bör kunna befrias från deltagande i praktisk utbildning på dylik avdelning och i stället få den praktiska utbildningen förlagd till vårdavdelning. I fråga om praktisk handledning av elever i kompletteringskurs, betyg och lärarkrafter hänvisas till vad vi anfört rörande undersköterskeutbildningen i föregående avsnitt.

Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för kliniskt-kemiska laboratorier Utbildningsplanen för undersköterskor for kliniskt-kemiska laboratorier (i det följande kallade laboratorieundersköterskor) har uppgjorts mot bakgrunden av de arbetsuppgifter som vi ansett böra kunna tilldelas denna befattningshavaregrupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

77 Arbetsuppgifter som skall kunna tilldelas undersköterska vid kliniskt-kemiskt laboratorium efter genomgången utbildning. Bilirubin Kapillärprovtagning Diastas lib Röda blodkroppar Centrifugering av sediment Vita blodkroppar Faeces-undersökningar Differentialräkning Blod i faeces Blodsocker Katalas Protrombinbestämning Jäsning Venprovtagning Gallstatus Hematologi Blodundersökningar Bestämning av Hb Meulengracht Räkning av röda blodkroppar Restkväve Räkning av vita blodkroppar Blodsocker Färgning av blodutstryk Protrombinindex Undersökningar av magsaft Sättning och avläsning av S. R. (sänkUrinundersökningar ningsreaktion) Reaktion Serologiska undersökningar Specifik vikt Meinicke Äggvita övriga uppgifter Socker: kvant, bestämning Desinfektion och sterilisering Aceton Materielvård Urobilin Fyllning av provtagningsrör etc. Urobilinogen Dukning av provtagningsbrickor I förteckningen liar medtagits sådana laboratorieundersökningar, som utföres enligt likartad metod på de flesta laboratorier. Ytterligare laboratorieundersökningar bör — såsom f. n. sker — kunna utföras av undersköterska, om hon tillägnat sig särskilda kvalifikationer och arbetar under erforderlig ledning och tillsyn. Inträdesfordringar I det avsnitt som behandlar arbetsuppgiftsfördelningen vid här avsedda laboratorier, har anförts, att vi icke anser att sjukvårdsbiträdesutbildning bör fordras för laboratoriebiträden och laboratorieundersköterskor. Deras arbetsuppgifter är av speciell natur och sammanfaller endast i ringa utsträckning med arbetsuppgifterna för sjukvårdsbiträden och undersköterskor vid vårdavdelningar. En sjukvårdsbiträdesutbildning kommer därför i regel icke att nyttiggöras i laboratoriearbetet. Tillträde till utbildningen för laboratorieundersköterskor bör därför medgivas utan krav på förut genomgången sjukvårdsbiträdesutbildning. Detta medför bl. a. den fördelen, att elever i laboratorieundersköterskekurs bör kunna antagas vid samma ålder som gäller för tillträde till sjukvårdsbiträdeskurs, varigenom man har möjlighet att förkorta tiden mellan den obligatoriska skolans slut och inträdet i yrkesutbildningen. Antagningsåldern bör sålunda fastställas till lägst 17 år med iakttagande av att eleven — av skäl som anförts i fråga om

78 sjukvårdsbiträdesutbildningen — skall ha fyllt 18 år senast vid utbildningens avslutande. Någon övre åldersgräns för tillträde till utbildningen bör icke föreskrivas. Med hänsyn till arbetets natur och till den uppläggning utbildningen måste få för att tillgodose dess krav, uppkommer frågan, om de i 20 § 1 mom. a) yrkesskolstadgan föreskrivna allmänna inträdesviilkoren bör skärpas, när det gäller laboratorieundersköterskeutbildningen. Dessa allmänna inträdesvillkor innebär, att sökande skall ha inhämtat den för folkskolan resp. försöksskolan bestämda lärokursen eller fått behörigt tillstånd antingen att lämna sagda skola eller att helt eller delvis fullgöra sin skolplikt i yrkesskola. Vi har diskuterat, huruvida det vore motiverat att föreskriva, att sökande skall ha avlagt realexamen eller erhållit avgångsbetyg från försöksskolans klass 9 g eller ha förvärvat någon utbildning utöver folkskolans, men funnit, att dylika krav icke bör uppställas. De allmänna inträdesvillkoren bör därför få gälla, men vi förutsätter, att det skall vara möjligt att vid intagningen fästa särskild vikt vid skolbetygens kvalitet, främst i ämnena matematik och kemi. Vidare förutsätter vi, att det skall vara möjligt att såsom merit för tillträde till utbildningen räkna tjänstgöring vid sjukhuslaboratorium, industrilaboratorium, apotekslaboratorium eller motsvarande. Av det anförda framgår, alt det skall bli möjligt att nå under skölerskebefaltning vid laboratorium utan att först ha tjänstgjort såsom laboratoriebiträde. Vi har ansett att laboratoriearbetets särart motiverar en dylik anordning. Genom att tjänstgöring vid sjukhuslaboratorium särskilt tillgodoräknas sådana sökande, som i fråga om teoretiska förkunskaper anses kunna tillgodogöra sig utbildningen, skapas ändock möjligheter för intresserade laboratoriebiträden att efter genomgången utbildning vinna befordran till undersköterskebefattning på laboratorium. I fråga om läkarintyg bör, av de skäl som vi anfört i fråga om läkarintyg för inträde vid sjukvårdsbiträdesutbildning, gälla, att sökanden genom läkarintyg enligt för sjukvårdspersonal gällande föreskrifter styrker sig vara fri från sjukdom eller lyte. Utbildningens längd och mål ni.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin tur bestämmes med utgångspunkt från de arbetsuppgifter, som tilldelats laboratorieundersköterska. Mot denna bakgrund föreslår vi en utbildning om tillsammans 24 veckor, fördelade på följande sätt: en teoretisk del, läskurs en praktisk del, praktisk utbildning

8 veckor 16 »

Målet med läskurs är att ge undersköterskeelev teoretisk bakgrund till och övning i vissa la-

79 borationsmetoder och andra arbetsuppgifter som ingår i undersköterskas arbete på laboratorium. Vad vi under avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen anfört rörande instruktionsmetoden och lektionsmässig undervisning gäller även den utbildning, varom här är fråga. Målet med praktisk utbildning är att ge undersköterskeelev träning under ledning, så att hon efter genomgången kurs skall kunna självständigt taga vissa laboratorieprover och utföra vissa laboratorieundersökningar. Elevantalet i varje kurs bör vara det i 15 § yrkesskolstadgan angivna, sålunda 16. Antalet kurser bestämmes av rekryteringsbehovet hos den eller de huvudmän, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta behov. Med hänsyn till att personalgruppen är förhållandevis liten och rekryteringsbehovet därför är begränsat kan det vara lämpligt att utbildning anordnas gemensamt för flera huvudmäns räkning. Vi har övervägt, huruvida det vore tänkbart att för läskursen tillämpa det i yrkesskolstadgan såsom normalanlal angivna veckotimtalet 37. Av de skäl som anförts i avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen förutsätter vi emellertid att antalet veckotimmar fastställes, till 33. Kursplan; äinnesfördelning och innehåll Följande ämnesfördelning föreslås för Läskurs Läroämnen

Timmar

1. Orientering 2. Allmän hygien och hälsolära 3. Desinfektion och sterilisering 4. Kroppens byggnad och funic tioner samt tillämpad sjukdomslära ... 5. Sjukvårdslära 6. Kemi och fysik 7. Matematik 8. Laboratorieteknik och laborationer 9. Praktisk människokunskap 10. Sjukhusekonomi 11. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning 12. Studiebesök

10 14 20 40 10 35 35 69 8 10 7 6

Summa timmar 264 Vi föreslår vidare, att i de olika ämnena skall ingå följande: 1. Orientering Utbildningens uppläggning Kursorientering innehåll LaboratorieundersköterskeutbildYrkesorientering ningens mål Sjukhuset — laboratoriet

och

80 Laboratoriet — vårdavdelningarna Laboratoriet — mottagningsavdelningar och motsvarande enheter Laboratorieundersköterskans arbetsuppgifter Laboratorieundersköterskans plats i arbetslaget 2. Allmän hygien och hälsolära Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar hälsan. Allmän hygien Smittämnen Smittspridning Exempel på infektionssjukdomar; nosokomiala infektioner Kontroll och förebyggande av smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård Arbetsplatsens hygien Laboratoriehygien Infektionsrisker Brand- och olycksfallsrisker Personlig hygien Kroppshygien Mentalhygien Arbete, rekreation och vila Föda 3. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev sådana kunskaper rörande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter. Bakteriologi De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/ eller infekterat materiel Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för desinfektion Apparater och metoder för sterilisering Förberedelse för och utförande av sterilisering av linne förband glasvaror

porslinsvaror gummivaror rostfritt materiel laboratorieutensilicr Kontrollåtgärder Aseptisk teknik 4. Kroppens byggnad och funktioner samt tillämpad sjukdomslära Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktioner samt kännedom om vissa sjukdomstillstånd för att därigenom utveckla förståelse för laboratoriearbetet. Allmän repetition av människokroppens byggnad och funktioner Hjärtat och blodomloppet Blodets sammansättning Vissa blodsjukdomar Koagulationsmekanismen Matsmältningskanalen Vissa sjukdomar i magsäck och tarm Vissa leversjukdomar Vissa sjukdomar i bukspottkörteln Njurarna och urinvägarna Vissa sjukdomar i njurar och urinvägar Hjärnan och ryggmärgen Vissa sjukdomar i hjärna och ryggmärg De inresekretoriska organen Vätskebalansen 5.

Sjukvårdslära Undervisningens mål: Att ge elev kunskaper om hur man u p p t r ä d e r mot och bemöter patient. Laboratorieundersköterskan -— patienten Omhändertagande av patient vid provtagning på laboratoriet vårdavdelningar operations- och andra liknande avdelningar Tystnadsplikten

6. Kemi och fysik Undervisningens mål: Att repetera och komplettera elevernas kunska-

81 per i kemi och fysik för att därigenom öka deras förståelse för laboratoriearbetet och dess teoretiska bakgrund. Grundämnen. Atomer och molekyler. Kemiska föreningar Kemiska reaktioner: oxidation, reduktion Elektrolys och joner Syror, baser och salter Blandningar. Lösningar. Filtrering. Dekantering. Centrifugering Fällning. Destination. Indunstning. Titrering. Mätning. Vägning Förbränning Indikatorer 7.

Matematik Undervisningens mål: Att repetera de räknesätt, som kommer till användning vid laboratorieundersökningars genomförande. Vikt-, volym- och ytenheter Repetition av de fyra enkla räknesätten Räkning med decimalbråk och allmänna bråk, allmänna bråks överföring i decimalbråk Reguladetri Procent- och promilleräkning Grafisk framställning, kurvor etc. Användning av räknemaskiner

8. Laboratorieteknik och laborationer Undervisningens mål: Att lära och träna elev i viss provtagning och att utföra vissa undersökningar, som ingår i laboratorieundersköterskas arbete. Allmänt Genomgång av laboratorieglas och pipetter (volym- och mätkärl) Fyllning av provtagningsrör etc. Dukning av provtagningsbrickor Kapillärprovtagning Röda blodkroppar Vita blodkroppar Hemoglobin (blodfärgämne) Differentialräkning Blodsocker Restkväve Venprovtagning 6 — 2 8 6 2 61

Hematologi Mikroskopet Räknekammare Celloscop, polarimeter Räkning av röda blodkroppar Räkning av vita blodkroppar Färgning av utstrykspreparat Bestämning av Hb Blodundersökningar Meulengracht Restkväve Blodsocker; t. ex. Folin, GegeliusSeifert, Hagedorn Protrombinbestämning Serologiska undersökningar Meinickes reaktion Sättning och avläsning av SR (sänkningsreaktion) Undersökning av magsaft Titrering (Ewalds provfrukost, fraktionerad provfrukost) Undersökning av urin Reaktion Specifik vikt Bestämningar av: äggvita: Heller, Esbach socker: Benedict aceton: Legals prov urobilin: Schlesingers prov urobilinogen: Ehrlichs prov bilirubin: Hammarstens prov diastas Centrifugering av sediment Färgning av utstryk Undersökning av faeces Blod i faeces: Webers prov, Benzidin Katalas Jäsning Gallstatus Förberedelse till mikroskopisk undersökning 9. Praktisk människokunskap Undervisningens mål: Att skapa förståelse för människors beteende. Individ Grupp Mänskliga relationer 10.

Sjiikhusekonomi Undervisningens m å l : Att väcka in-

82 sikt om undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende samt ge orientering om sjukhusets administration. Sjukhusets administration Sjukhusets inkomster och utgifter Inkomstkällor Vårdkostnader Undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende vid användande av elkraft, varmvatten, förbrukningsartiklar och utensilier och dylikt samt vid handhavandet och vården av inventarier och utrustning ni. m. 11. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning Undervisningens mål: Att ge unPraktisk

dersköterskeelev en orientering om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och om socialmedicin och socialpolitik. Hälso- och sjukvårdens organisasation Socialförsäkring, socialvård och annan socialpolitik Arbetarskydd 12>

Studiebesök Studiebesök anordnas med hänsyn tagen till de lokala förhållandena och bör om möjligt avse speciallaboratorier på sjukhus, kemiskt industrilaboratorium och livsmedelslaboratorium.

utbildning

Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs, följer 16 veckors praktisk utbildning på kliniskt-kemiskt sjukhuslaboratorium. Denna praktiska utbildning bör inledas med två veckors arbete i laboratoriets diskrum, om elev icke tidigare förvärvat erfarenhet av laboratoriedisk. En för handledningsuppgifter lämplig laboratoriesköterska (laboratris) bör i erforderlig omfattning friställas från sina löpande arbetsuppgifter för att handleda de på laboratoriet praktiserande undersköterskeeleverna. Handledningen skall ta sikte på att undervisa och kontrollera eleverna så att de blir i stånd att självständigt taga vissa laboratoricprov och utföra vissa laboratorieundersökningar. Betyg m.m. Betyg över genomgången kurs utfärdas enligt föreskrifterna i yrkesskolstadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undcrsköterskeelevs möjligheter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda utredning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas därom. Elev, som ej tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlighet till omprövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat. Lärare Undervisningen i laboratorieämnen bör omhänderhas av lämplig laboratoriesköterska eller laboratris, som efter läskursens slut följer eleverna under den praktiska utbildningen. För dessa läraruppgifter torde instruktionssköterskeutbildning (lärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor) icke erfordras. Undervisningen i de ämnen, som samman-

83 faller med tidigare berörd undersköterskeutbildning, bör omhänderhavas av samma lärare som medverkat vid nämnda utbildning. I övrigt torde det bli nödvändigt att anlita timlärare för specialämnen såsom kemi och matematik.

Förslag][till plan för utbildning av undersköterskor för

röntgenkliniker

Utbildningsplanen för undersköterskor för röntgenkliniker (i det följande kallade röntgenundersköterskor) har uppgjorts mot bakgrunden av de arbetsuppgifter, som vi ansett böra kunna tilldelas denna befattningshavaregrupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV. Arbetsuppgifter, som skall kunna tilldelas undersköterska vid röntgenklinik efter genomgången utbildning Desinfektion och sterilisering Mörkrumsarbete Materielvård Assistans vid undersökningar enligt Dukning av sterila bord för enkladirektiv eller under ledning. re undersökningar Inträdesfordringar Som inträdesvillkor för röntgenundersköterskeutbildning bör fastställas dels sjukvårdsbiträdesutbildning med godkända betyg — vilken utbildning bör ha erhållits enligt den plan, som skisserats i vårt förslag, eller däremot svarande plan — dels två års tjänstgöring på sjukhus efter sjukvårdsbiträdesutbildningens slut. Av denna tvååriga tjänstgöring bör minst ett år ha fullgjorts på röntgenklinik eller röntgenavdelning. Med hänsyn till inriktningen av den i utbildningen ingående teoretiska undervisningen bör goda skolbetyg i matematik och fysik räknas de sökande tillgodo såsom särskild merit. Med ovannämnda inträdesvillkor kommer den lägsta åldern för inträde i här avsedd undersköterskeutbildning att vara 20 år. Det får förutsättas, att de som genomgår utbildningen redan har anställning vid sjukhus, varför läkarintyg för tillträde till kursen icke behöver krävas. Utbildningens längd och mål m.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin t u r bestämmes utifrån de arbetsuppgifter, som tilldelats röntgenundersköterska. Från dessa utgångspunkter föreslår vi en utbildning om tillsammans 24 veckor, fördelade på följande sätt: en teoretisk del, läskurs en praktisk del, praktisk utbildning

8 veckor 16 »

84 Målet med läskurs är att ge undersköterskeelev teoretisk bakgrund till röntgenundersköterskas arbetsuppgifter. Målet med praktisk utbildning är att ge undersköterskeelev handledd övning i och erfarenheter av röntgenundersköterskas arbete. Elevantalet i varje kurs bör vara det i 15 § yrkesskolstadgan angivna, sålunda 16. Antalet kurser bestämmes, av rekryteringsbehovet hos den eller de huvudmän, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta behov. Med hänsyn till att personalgruppen är förhållandevis liten och rekryteringsbehovet därför begränsat, kan det vara lämpligt att utbildning anordnas gemensamt för flera huvudmäns räkning. Av de skäl som anförts i fråga om övriga undersköterskekurser föreslår vi att antalet veckotimmar under läskurs fastställes till 33. Kursplan; ämnesfördelning och innehåll Följande ämnesfördelning föreslås för Läskurs T..

.. Läroämnen

Timmar

1. Orientering 2. Allmän hygien och hälsolära 3. Desinfektion och sterilisering -« 4. Kroppens byggnad och funktioner samt röntgenanatomi 35 5. Sjukdomslära tillämpad med hänsyn till röntgenundersökningar ... 20 6. Sjukvårdslära ;••• 3 0 7 Röntaenlära (elementär elektricitetslåra, elementär röntgenfysik vo och röntgenteknik) 8 8. Praktisk människokunskap 9. Sjukhusekonomi 10. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning 15 8 11. Studiebesök Summa timmar 264 Vi föreslår vidare, att i de olika ämnena skall ingå följande: 1. Orientering 2. Allmän hygien och hälsolära Röntgenundersköterskeutbildningens Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar mål Röntennndersköterskas arbetsuppgifhälsan. Allmän hygien ter Utbildningens uppläggning och inneSmittämnen häjj Smittspridning Röntgenundersköterskas plats i arExempel på infektionssjukdomar; betslaffet. nosokomiala infektioner

85 Kontroll och förebyggande av smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård Arbetsplatsens hygien Röntgenhygien Personalskydd och kontrollåtgärder Elektriska skador Personlig hygien Kroppshygien Mentalhygien Arbete, rekreation och vila Föda 3. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev sådana kunskaper rörande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter. Bakteriologi De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/ eller infekterat materiel Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för desinfektion Apparater och metoder för sterilisering Förberedelser för och utförande av sterilisering av linne förband glasvaror porslinsvaror gummivaror rostfritt materiel injektionssprutor injektionsspetsar instrument Kontrollåtgärder Aseptisk teknik I. Kroppens byggnad och funktioner samt röntgenanatomi Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelever vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktioner samt kännedom om normalanatomi i röntgenbilder.

Anatomi och fysiologi Skelett och muskulatur Andningsorganen Hjärtat och blodomloppet Matsmältningskanalen Njurarna och urinvägarna Könsorganen Hjärnan och ryggmärgen Normalanatomi i röntgenbilder Demonstration av röntgenbilder Organtopografi: förhållande till kroppsytan 5. Sjukdomslära tillämpad med hånsyn till röntgenundersökningar Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev kunskaper om de vanligast förekommande sjukdomar, vid vilka röntgenundersökning blir aktuell. Sjukdomar och sjukliga förändringar i skelett och muskulatur andningsorganen hjärta och blodomlopp matsmältningskanalen njurar och urinvägar könsorganen hjärna och ryggmärg (i.

Sjukvårdslära Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev kunskaper om hur undersköterska deltager i omhändertagande av patient och assisterar vid undersökningar och behandlingar på röntgenklinik. Mottagande av patient på röntgenklinik Iakttagelser beträffande patients allmäntillstånd Av- och påklädning av patient Särskilda åtgärder med hänsyn till förband, nålar etc. Förberedelser av patient vid bukundersökningar kontrasttillförsel Dukning av sterila bord för enklare undersökningar Assistans vid undersökning Uppläggning av patient för undersökning

86 Ordningsföljd för undersökningar Tidsåtgång för olika undersökningar Första hjälpen vid olycksfall 7. Röntgenlära (elementär elektricitetslära, elementär röntgenfysik och röntgenteknik) Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev elementära teoretiska kunskaper i röntgenlära för att öka hennes förutsättningar att deltaga i det praktiska röntgenarbetet. Elektricitetslära (motsvarande realskolans kurs i elektricitetslära); härunder: mätinstrument, strömkällor, generatorer, omformare, transformatorer etc. Röntgenfysik och teknik; härunder röntgenstrålarnas uppkomst, röntgenrör, röntgenstrålningens fysik, bländare, förstärkningsskärmar, bildförstärkare, skärmbild etc. samt hjälpapparater Kontrastmedlen, deras betydelse och användning Fotografisk teknik från röntgensynpunkt Grundbegrepp Röntgenfilmens speciella egenskaper Mörkrumsarbetet Röntgenbehandling, härunder röntgenstrålarnas biologiska egenskaper, vävnadsreaktion, cellkänslighet m. m. samt tekniska detaljer Strålskydd Ändamål och betydelse Gonaddos och genitalskydd m. m. Lagstiftning och inspektion Arbetsdisciplin Personalens skyldigheter Elektriska skador Huru elektriska skador uppkommer och undvikes Första åtgärder vid elektriska skador

8. Praktisk

människokunskap

Undervisningens mål: Att skapa förståelse för människors beteende. Individ Grupp Mänskliga relationer 9.

Sjukhusekonomi Undervisningens mål: Att väcka insikt om undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende samt ge orientering om sjukhusets administration. Sjukhusets administration Sjukhusets inkomster och utgifter Inkomstkällor Vårdkostnader Undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende vid användande av elkraft, varmvatten, förbrukningsartiklar och utensilier och dylikt, samt vid handhavandet och vården av inventarier och utrustning m. m.

10. Medicinsk medborgarkunskap sociallagstiftning

och

Undervisningens mål: Att ge undersköterskeelev en orientering om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och om socialmedicin och socialpolitik. Hälso- och sjukvårdens organisation Socialförsäkring, socialvård och annan socialpolitik Arbetarskydd 11.

Studiebesök Studiebesök bör planeras med hänsyn till lokala förhållanden och om möjligt anordnas vid sjukhusavdelningar för speciell radiologi samt industrier för framställning och/ eller reparation av röntgenapparatur och röntgenfilm.

<S7

Praktisk utbildning Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs följer 16 veckors praktisk utbildning uppdelad på följande sätt: 4 veckors praktisk utbildning på operationsavdelning, alternativt på kirurgisk mottagningsavdelning, 12 veckors praktisk utbildning på välutrustad röntgenklinik (helst fördelad på röntgendiagnostisk och röntgenterapeutisk klinik). Den praktiska utbildningen på operationsavdelning eller kirurgisk mottagningsavdelning avser att befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och sterilitet och ge övning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter samt kännedom om det på dessa avdelningar förekommande röntgenarbetet. Under båda praktiska utbildningsskedena skall handledning lämnas eleverna. De bör därför sammanföras till en eller två praktikplatser, om så är möjligt, där en sjuksköterska i tillräcklig omfattning befrias från löpande arbetsuppgifter för att handleda och följa eleverna. Betyg m.m. Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i yrkesskolstadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undersköterskeelevs möjligheter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda utredning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas därom. Elev, som ej tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlighet till omprövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat. Lärare En viss del av undervisningen bör omhänderhas av lärare, som undervisar vid övrig undersköterskeutbildning, men liksom vid laboratorieundersköterskekurs torde det vara nödvändigt att i betydande utsträckning anlita timlärare för undervisning i specialämnen.

Yrkesintroduktion

för vissa ekonomibiträden och laboratoriebiträden

I kap. IV har vi förutsatt, att vissa arbetsuppgifter skall utföras av ekonomibiträden. Det gäller huvudsakligen städning och rengöring. Ekonomibiträdet kan vara knutet till vederbörande avdelning som avdelningsstäderska eller ingå i centralt administrerad grupp av städpersonal. I båda fallen har hon emellertid att utföra arbete inom sjukhuslokaler med de särskilda krav som ställes på städning och rengöring av sådana. Vi har funnit, att det är högeligen önskvärt, att dessa ekonomibiträden får någon introduktion till sitt arbete, så att de uppmärksammas på de krav, som ställes just därför att arbetet är förlagt till sjukhus. Denna introduktion förutsattes

88 förlagd till arbetsplatsen och bestå i kombinerad teoretisk information och praktisk handledning. Den bör lämnas av sjukhusets husmoder tillsammans med arbetsledaren för städpersonalen, om sådan arbetsledare finnes. I sistnämnda fall torde huvudparten av introduktionen kunna lämnas av denna arbetsledare. Introduktionen bör omfatta följande: 1. Orientering om sjukhuset 2. Något om smittämnen 3. Sjukhushygien Städning och rengöring som faktorer i sjukhushygienen 4. Städning och rengöring av lokaler Funktion och städfrekvens Arbetsmetoder Redskap Rengöringsmedel Arbetsinstruktion inventarier och utrustning Beskaffenhet — arbetsmetoder Redskap och rengöringsmedel Arbetsinstruktioner s j ukvårdsutensilier Beskaffenhet — arbetsmetoder Redskap och rengöringsmedel Arbetsinstruktion Introduktionen med information och praktisk handledning torde kunna genomföras på 10—12 timmar. Även om introduktionen icke kan genomföras så snart ett nytt ekonomibiträde anställts, är det önskvärt att den återkommer ganska ofta — förslagsvis då gruppen nyanställda omfattar 3—4 personer — så att eventuella felaktiga arbetsmetoder ej hinner befästas. I kap. IV har vi vidare förutsatt att vissa arbetsuppgifter på laboratorier skall utföras av laboratoriebiträden, som med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte skall behöva ha genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning. Den största arbetsuppgiften för dessa laboratoriebiträden är laboratoriedisken. På laboratoriedisk ställes alldeles speciella krav, då en felaktigt utförd diskning kan spoliera resultatet av ett omfattande laboratoriearbete. Vidare bör laboratoriebiträdena kunna utföra vissa enkla laborationer på urin samt anförtros att sätta och avläsa sänkningsreaktioner. De bör på arbetsplatsen få en introduktion av i princip samma art som den här ovan skisserade. Introduktionen bör lämnas av arbetsledaren på laboratoriet och bestå av en kombination av teoretisk information och praktisk handledning. Introduktionen bör omfatta följande:

1. Orientering om sjukhuset 2. Något om smittämnen 3. Laboratoriedisk Diskningens betydelse för laboratoriearbetet Laboratorieglas och hjälpmedel Rengöringsmedel Lutar, syror m. m. Bensin, eter, alkohol, aceton in. m. Diskningens utförande Grovdiskning Syradiskning Findiskning Specialdiskning med hänsyn till vissa laborationer Rengöring av byretter mätkolvar pipetter objektglas Skyddsåtgärder 4. Laborationer Äggvita i urin Socker i urin, kvalitativt Sättning och avläsning av S. R.

KAPITEL VI Frågan o m sjuksköterskelegitimation åt vissa undersköterskor

I våra direktiv förutsattes att en undersökning skulle göras rörande möjligheterna att låta särskilt dugliga undersköterskor erhålla sjuksköterskekompetens. Det hade vid i direktiven åberopade överläggningar mellan vissa berörda parter anförts, att en hel del undersköterskor under lång tjänstgöring inom sjukvården torde ha förvärvat så stor erfarenhet och kunnighet på området, att de skulle kunna anförtros sjuksköterskans mera krävande uppgifter. Sannolikt torde emellertid en komplettering av dessa undersköterskors teoretiska kunskaper visa sig nödvändig. Vi har fattat uppdraget på sådant sätt, att därmed skulle avses de f. n. i tjänst varande undersköterskorna, och därför granskat deras utbildning och jämfört den med den av oss föreslagna undersköterskeutbildningen och med sjuksköterskeutbildningen. Vi har därvid funnit, att många undersköterskor trots den förhållandevis bräckliga grund den hittillsvarande undersköterskeutbildningen utgjort förvärvat ett aktningsvärt kunnande och stor erfarenhet inom sjukvårdsarbete. Denna erfarenhet torde dock i de allra flesta fall vara begränsad till ett visst arbetsområde, såsom vårdavdelning — i dylika fall ofta till vårdavdelning av viss typ, såsom på lasarett eller sjukhem för långvarigt kroppssjuka etc. — mottagningsavdelning eller operationsavdelning. Inom sina begränsade områden har undersköterskorna gjort betydande insatser och ofta kunnat åläggas även mera kvalificerade arbetsuppgifter. Den mångsidighet som sjuksköterskeutbildningen inrymmer har de dock av naturliga skäl inte kunnat förvärva. Efter dessa konstateranden har vi diskuterat huruvida det vore möjligt att — efter att undersköterska förstärkt sin teoretiska utbildning genom den av oss föreslagna kompletteringskursen för redan anställda undersköterskor — anordna en ytterligare kompletteringsutbildning, som skulle göra det möjligt att ge undersköterska en begränsad sjuksköterskelegitimation, t. ex. innefattande rätt att tjänstgöra på sjuksköterskebefattning vid sjukhem för långvarigt kroppssjuka eller annan avdelning, där hon förvärvat sin praktiska erfarenhet. Vi har emellertid funnit både sakliga och formella skäl, som talar mot en dylik anordning. Kompletteringsutbildningen skulle få göras ganska omfattande och utbyggas ined en praktisk randutbildning inom områden, som är av betydelse för den verksamhet den begränsade legitimationen skulle avse. Enligt vår uppfattning vore den kategoriklyvning av sjuksköterskorna, som skulle bli följden av en begränsad legitimation,

91 icke lycklig från sjukvårdens synpunkt. En begränsad legitimation skulle ej heller för befattningshavaren ge de möjligheter som vore eftersträvansvärda. Dessutom torde en rad formella problem uppkomma vid införande av en begränsad legitimation. Det bör i detta sammanhang erinras om att den av staten bedrivna högre utbildningen för mentalsjukvårdspersonal numera har givits sådan utformning att den motsvarar en sjuksköterskeutbildning och att de som genomgått denna utbildning erhåller sjuksköterskelegitimation. Undersökningarna har vidare givit vid handen, att om i tjänst varande undersköterskor skulle erhålla en utbildning som skulle möjliggöra för dem att erhålla fullständig sjuksköterskelegitimation, så skulle denna utbildning för att fylla behovet av teoretiska och praktiska kunskaper bli så omfattande att den i praktiken skulle motsvara en fullständig sjuksköterskeutbildning. Undersköterskornas nuvarande teoretiska utbildning är, som redan nämnts, föga omfattande, och deras praktiska erfarenhet är, som likaledes framhållits, i de allra flesta fall ensidig. Under dylika omständigheter har det synts oss lämpligast att för vidareutbildning intresserade undersköterskor genomgår sjuksköterskeskola. Av de skäl som sålunda åberopats har vi inte ansett oss kunna föreslå, att några nu i tjänst varande undersköterskor erhåller sjuksköterskelegitimation och följaktligen ej heller skisserat någon utbildningsplan för att tillgodose sådant syfte. Då det i direktiven emellertid talas om att undersköterskor skulle kunna anförtros sjuksköterskans mera krävande uppgifter, vill vi understryka att våra förslag i kap. IV rörande arbetsuppgiftsfördelningen i viss utsträckning innebär att undersköterska skall övertaga arbetsuppgifter från sjuksköterska. Resultatet härav och av den utbildning för arbetsuppgifterna, som vi skisserat, torde bli en undersköterskekategori med andra funktioner inom sjukvården än de hittillsvarande och för sjuksköterskornas del en icke alldeles oväsentlig avlastning av arbete. Redan härigenom skulle en bättre ordning än den nuvarande kunna erhållas. Möjligheterna till vidareutbildning och avancemang är utan tvivel av betydelse för rekryteringen till ett yrke. Vi har kommit till den uppfattningen, att det för sjukvården vore värdefullt om möjligheter skapades till avancemang från sjukvårdsbiträdestjänster icke endast till undersköterskebefattningar utan även till sjuksköterskeyrket. Förutsättningarna för en vidareutbildning till sjuksköterskeyrket bör sålunda enligt vår mening utredas. Det kan visserligen sägas, att sjuksköterskeskolorna redan nu har ett antal elever, som tidigare varit sjukvårdsbiträden till yrket, och ett ännu större antal, som under någon tid tjänstgjort såsom sjukvårdsbiträden, men detta är enligt vår mening inte tillräckligt. Det borde vara möjligt att på grundval av sjukvårdsbiträdesutbildning och undersköterskeutbildning enligt våra förslag k u n n a utforma utbildningsgången vid sjuksköterskeskola på sådant

92 sätt att tidigare genomgången utbildning tillgodoräknades, varigenom sjuksköterskeutbildningen sålunda skulle kunna avkortas. Vi liar därför strävat efter att ge kursplanerna sådant innehåll och utformning, att de bör kunna utgöra en god grund i allmän häl so- och sjukvårdslära för de befattningshavare, som ämnar fullfölja sin sjukvårdsutbildning och utbilda sig för sjuksköterskeyrket. Vi har därvid inte förbisett de problem som ligger i att för tillträde till sjuksköterskeutbildning kräves en viss allmänbildningsnivå, som givetvis ej bör sänkas. Det torde emellertid kunna antagas, att många inom sjukvården anställda inte skulle tveka att söka komplettera sin allmänna teoretiska förutbildning, om utbildningstiden fram till sjuksköterskeexamen förkortades med hänsyn till tidigare genomgången sjukvårdsbiträdes- och undersköterskeutbildning. Vidare kan nämnas, att en nyligen av Svenska kommunalarbetareförbundet företagen undersökning visat, att det i varje fall vid landsortssjukhusen finnes ett icke ringa antal sjukvårdsbiträden och undersköterskor med den teoretiska utbildning som kräves för inträde vid sjuksköterskeskola. Då vi i annat sammanhang förordat en översyn av sjuksköterskeutbildningen, har vi inte ansett oss böra göra några överväganden rörande hur en vidareutbildning skulle uppläggas och hur lång tid sjuksköterskeutbildningen lämpligen borde omfatta för elev, som tidigare genomgått sjukvårdsbiträdes- och undersköterskeutbildning. Vi förutsätter emellertid, att dessa frågor beaktas vid en översyn av sjuksköterskeutbildningen. Vad vi här anfört rörande vidareutbildning till sjuksköterskeexamen bör i princip vara tillämpligt även på vidareutbildning till kompetens som laboratris resp. kompetens för de av oss. föreslagna befattningarna som röntgenassistent för de befattningshavare som genomgått utbildning för laboratorieundersköterskor och röntgenundersköterskor. Även för dessa utbildningsvägar bör möjligheterna till en förkortning av utbildningstiden undersökas för sökande som genomgått de av oss föreslagna specialkurserna för undersköterskor.

K A P I T E L VIT

Sammanfattning

Efter en redogörelse för sjuksköterskebristens utveckling och omfattning lämnas i kapitel II redogörelser för nuvarande förhållanden och hittillsvarande åtgärder beträffande utbildning och reglering av arbetsuppgifterna för vissa personalgrupper inom sjukhusen. I fråga om undersköterskor konstateras, att denna befattningshavarekategori — i den mening man nu lägger i tjänstebenämningen — har funnits inom landstingen sedan 1946. Uppgifter om undersköterskeutbildningen lämnas, liksom en redogörelse för de olika försök som gjorts att precisera undersköterskornas ställning och uppgifter inom sjukvårdsarbetet. Efter ett referat rörande sjukvårdsbiträdenas utbildningsfråga och de olika planer, som framlagts och använts för denna utbildning, framhålles, att någon ingående kartläggning av arbetsuppgifterna för denna personalgrupp icke tidigare utförts. Vissa synpunkter därpå har emellertid framförts i samband med utbildningsplaner och refereras i betänkandet. Vidare behandlas utbildningsgången för laboratriser (laboranter) och framhålles, att någon motsvarighet till den i vissa länder förekommande icke-sjuksköterskeutbildade kvalificerade personalen på röntgenavdelningar — av oss benämnd röntgenassistenter — hittills icke funnits i Sverige. Arbetsuppgifter och kvalifikationskrav för vissa laboratorie- och röntgenbiträden behandlas också. I kapitel III redovisas den enkät vi företagit rörande arbetsuppgifterna på sjukhusen och deras nuvarande fördelning. Uppgifter härom har inhämtats från vårdavdelningar, mottagningsavdelningar (polikliniker), operationsavdelningar, förlossningsavdelningar, kliniskt-kemiska laboratorier och röntgenavdelningar vid lasarett samt vårdavdelningar vid sjukstugor, sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka samt epidemisjukhus. En redogörelse lämnas för den metodik vi använt, för enkätens omfattning och de medverkande däri samt för undersökningens genomförande. Ett särskilt avsnitt har ägnats åt redovisning av vissa specialundersökningar rörande skillnader beträffande fördelningen av arbetsuppgifterna vid vårdavdelningar på olika typer av sjukhus. Genom dessa undersökningar har bl. a. bestyrkts, att sjuksköterskeelever i utbildningssyfte utför en betydande del av sådana arbetsuppgifter som eljest överlämnats till undersköterskor. Vidare har bl. a. framkommit, att undersköterskor utnyttjas i mindre utsträckning vid sjukstugor än vid lasarett. I enkäten har även ingått inhämtande av synpunkter på den fördelning av arbetsuppgifterna vid de olika typerna av arbetsenheter som enligt upp-

94 giftslämnarnas åsikter skulle vara möjlig. Dessa synpunkter ha lämnats av dels de ledande sjuksköterskor, som besvarat frågorna rörande den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen, dels sjukhusledningarna vid de berörda sjukhusen efter samråd med vederbörande klinikchefer. I kapitel IV redovisas våra synpunkter på möjligheterna att överföra arbetsuppgifter från en personalkategori till en annan. Det betonas, att en och samma arbetsuppgift vid olika tillfällen kan vara olika krävande beroende på omständigheterna och på tillståndet hos den patient som uppgiften avser. Att fatta avgöranden rörande dispositionen av de tillgängliga personalresurserna i det enskilda fallet är ett arbetsledningsproblem. De synpunkter rörande arbetsfördelningen, som lämnas i betänkandet, har framkommit med hänsyn tagen till dessa omständigheter och avser fördelningen av arbetsuppgifterna i normala fall. Vi har i detta sammanhang framhållit nödvändigheten av att undervisning i arbetsledning ges ett större utrymme i sjuksköterskeskolornas utbildningsprogram. Vid vårdavdelningar på lasarett föreslås, att undersköterskor skall kunna tilldelas i huvudsak följande arbetsuppgifter: Samtliga former av desinfektion och sterilisering, materielvård och skötsel av förråd, matutdelning, liggsårsbehandling, toalett och bäddning åt svårt sjuka patienter, assistans vid omläggningar, vissa omläggningar, iordningställande och dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och behandlingar, ansvaret för förbandsberedning samt dessutom tillsyn över vissa av sjukvårdsbiträde utförda arbetsuppgifter. På sjukvårdsbiträde föreslås vila i huvudsak följande uppgifter: Daglig städning av sjukrum, rengöring av sjukvårdsutensilier, toalett och bäddning åt patienter, matning av patienter, liggsårsprofylax, temperaturtagning, mätning och vägning av patient, mätning av urin, tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov, passning vid magsaftsprov, vissa förberedelser för operationer, passning av patient efter operation, assistans vid omläggningar, förberedelser för röntgenundersökningar, enkla laborationer på urin samt medverkan vid förbandsberedning. Till ekonomibiträde (avdelningsstäderska) bör överlämnas städning av bilokaler, rengöring av vissa sjukvårdsutensilier, blomvård m. m. Vidare föreslås att vissa arbetsuppgifter skall kunna överlämnas till expeditionsbiträden, placerade på vårdavdelningar. Fördelningen av arbetsuppgifterna vid vårdavdelningar på sjukstugor, sanatorier, sjukhem för långvarigt kroppssjuka och epidemisjukhus anses kunna vara i princip densamma som vid lasarettens vårdavdelningar. Vid operationsavdelningar på lasarett bör undersköterskor enligt våra förslag kunna tilldelas i huvudsak följande arbetsuppgifter: Desinfektion och sterilisering, materielvård och skötsel av förråd, medverkan vid patientens iordningställande för operation, viss instrumentassistans och medverkan vid sårassistans samt assistans vid förbandsläggning. Vidare förut-

95 sättes att assistans vid undersökningar och behandlingar i viss utsträckning skall kunna lämnas av undersköterska och att ansvaret för förbandsberedning skall läggas på undersköterska, dock med undantag av kontroll vid förpackning av bukdukar. Sjukvårdsbiträde anses böra ha huvudsakligen följande uppgifter, nämligen städning i anslutning till den operativa verksamheten, rengöring av s. k. "kärl" m. m., medverkan i förberedelserna för operation, handräckning under operation såsom instrumentdisk och dukhängning, rengöring av sugflaskor samt uppsamling av använda instrument och operationslinne samt medverkan vid förbandsberedning och handskvård. Vid mottagningsavdelningar på lasarett bli undersköterskeuppgifterna enligt vårt förslag i huvudsak följande: Desinfektion och sterilisering, materielvård och skötsel av förråd, iordningställande av patient för undersökning, operativt ingrepp och behandling, kontroll av puls och blodtryck, tagning av sänkor och andra venprover, medverkan i det polikliniska operationsarbetet, enklare och i vissa fall större omläggningar, dukning av brickor m. m. för omläggningar, undersökningar och behandlingar, assistans vid undersökningar och behandlingar samt ansvaret för förbandsberedning. På sjukvårdsbiträde bör vila: Städning under pågående mottagningsarbete, rengöring av sjukvårdsutensilier, medverkan vid mottagandet av inkommande olycksfall o. dyl., passning av patienter efter polikliniska operationer, temperaturtagning, tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov, passning vid magsaftsprov, medverkan vid förbandsberedning samt enkla laborationer på urin. Undersköterskeuppgifterna vid förlossningsavdelningar ha i betänkandet föreslagits vara i huvudsak följande: Desinfektion och sterilisering, materielvård, matutdelning, puls- och blodtryckskontroll, uppdukning till förlossning, assistans åt barnmorska under förlossning och vid narkosgivning, skötsel av det nyfödda barnet samt ansvar för förbandsberedning. I det avsnitt, som behandlar arbetsuppgifterna vid kliniskt-kemiska laboratorier har framhållits, att sjuksköterskor bör tilldelas sådana arbetsuppgifter, som innehåller ett sjukvårdande moment. I övrigt bör det vara möjligt att överlämna arbetsuppgifterna till laboratriser och undersköterskor. Bland arbetsuppgifter, som vi föreslår tilldelade undersköterskor kan nämnas desinfektion och sterilisering, omvårdnad av instrument, injektionsspetsar och injektionssprutor, tagning av kapillär- och venprover, titrering och undersökning av magsaftsprover, urinprover, vissa blodanalyser, preparatberedning och preparatfärgning för mikroskopering m. m. Laboratoriedisk och vissa enkla laborationer på urin bör överlämnas till en befattningshavarekategori, som vi benämner laboratoriebiträden. Vid behandlingen av arbetsuppgifterna på röntgenavdelningar anknyter vi till vad som tidigare anförts om röntgenassistenter och definierar denna kategori som personer som genomgått en specialutbildning för röntgenolo-

96 giskt arbete, som i princip motsvarar den sorn på laboratoriesidan meddelas laboratriser. Vidare erinras om att medicinalstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med vissa andra organ snarast möjligt anordna utbildning för bl. a. dylik personal. I vårt förslag har skisserats en arbetsuppgiftsfördelning, där denna personalkategori ingår. Vi har utgått ifrån att sjuksköterskor skall användas för uppgifter, där ett sjukvårdande moment ingår men att arbetsuppgifterna eljest i stor utsträckning skall kunna handhas av röntgenassistenter och undersköterskor. Sålunda föreslås, att desinfektion och sterilisering skall överlämnas till undersköterska, liksom materielvård och tillsyn av förråd, uppdukning av sterila bord för vissa undersökningar, assistans vid kontrastgivning i vissa fall samt upphängning av filmer för demonstration. Mörkrumsarbetet bör skötas av undersköterska eller fotografiskt biträde, utbildat särskilt för detta arbete. För samtliga arbetsenheter gäller att vi rekommenderar överflyttning av transporter på särskild personal i största möjliga utsträckning och att vi förutsätter att inskrivning, registrering och andra skrivarbeten överlämnas till skrivpersonal. En redogörelse lämnas för de formella hinder i form av författningsföreskrifter och liknande, som föreligger vid överflyttning av arbetsuppgifter från vissa personalgrupper. Vi konstaterar, att vi icke föreslagit några åtgärder, som kan strida mot de refererade föreskrifterna. Emellertid har särskild uppmärksamhet ägnats föreskrifterna rörande läkemedelsutdelning och vi föreslår, att medicinalstyrelsen skall få i uppdrag att närmare utreda därmed sammanhängande frågor. Kapitel V har ägnats åt utbildningsfrågor. Vårt förslag rörande sjukvårdsbiträdesutbildning innebär, att elev skall kunna påbörja utbildningen vid 17 års ålder. Någon övre åldersgräns föreslås ej. Mot bakgrunden av de arbetsuppgifter som förutsatts skola tilldelas sjukvårdsbiträden har en kursplan skisserats, som omfattar totalt 23 veckor, fördelade på en läskurs om 5 veckor, praktisk utbildning under 16 veckor och en teoretisk repetitionskurs om 2 veckor. Den teoretiska utbildningen föreslås omfatta (165 + 66) 231 timmar. Den praktiska utbildningen föreslås uppdelad på två avsnitt om vartdera 8 veckor, det första förlagt till avdelning för långvarigt kroppssjuka, reumatiker eller liknande klientel, det andra till lämplig vårdavdelning av annan karaktär än nyssnämnda. Redan anställda sjukvårdsbiträden med minst ett års tjänstgöring på sjukhus bör få möjlighet att genomgå utbildning i form av läskurs och repetition, eventuellt förlagda i en följd, men deras utbildning skall inte behöva omfatta det praktiska avsnittet. Förslaget till utbildning för undersköterskor på vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar förutsätter, att eleverna skall ha genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning och därefter tjänstgjort två år på sjukhus. Kursplanen omfattar en läskurs om 8 veckor och praktisk ut-

97 bildning under 24 veckor, sammanlagt sålunda 32 veckor. Läskursen inrymmer 264 timmar och den praktiska utbildningen förutsattes uppdelad på fyra avsnitt (8 + 8 + 4 + 4 veckor). De båda första avsnitten ägnas åt medicinsk och kirurgisk avdelning, ett fyraveckorsavsnitt åt operationsavdelning eller kirurgisk mottagningsavdelning och det sista avsnittet åt mottagningsavdelning eller — för undersköterskor som avser att ägna sig åt vårdavdelningsarbete — åt psykiatrisk vårdavdelning. De undersköterskor, som för närvarande är anställda vid sjukhusen, har i regel endast genomgått den hittills anordnade undersköterskeutbildningen om i allmänhet 8 veckor. För dessa befattningshavare föreslås en kompletterande utbildning med 5 veckors läskurs och 4 veckors praktisk utbildning, den sistnämnda förlagd till operationsavdelning, kirurgisk mottagningsavdelning eller förlossningsavdelning. För undersköterskor på kliniskt-kemiska laboratorier föreslås en kurs om 24 veckor, fördelade på 8 veckors läskurs och 16 veckors praktisk utbildning. Med hänsyn till den speciella arten av arbetet på ett laboratorium förutsattes, att sjukvårdsbiträdesutbildning icke skall krävas för tillträde till denna typ av undersköterskeutbildning. För undersköterskor på röntgenkliniker föreslås likaledes en särskild kurs om 24 veckor, fördelade på 8 veckors läskurs och 16 veckors praktisk utbildning. För tillträde till denna form av undersköterskeutbildning förutsattes sjukvårdsbiträdesutbildning och två års tjänstgöring på sjukhus, varav minst ett år på röntgenklinik eller röntgenavdelning. Vi har förutsatt, att samtliga här nämnda kurser skall kunna anordnas i landstings- eller primärkommunala yrkesskolor med statsbidrag enligt gällande föreskrifter om statsbidrag till yrkesundervisning. Vi har vidare föreslagit, att en organiserad yrkesintroduktion skall lämnas vissa ekonomibiträden samt laboratoriebiträden. Slutligen har i kapitel VI behandlats den i direktiven berörda frågan om sjuksköterskelegitimation åt vissa undersköterskor, som för närvarande är i tjänst vid sjukhusen. Vi har konstaterat, att undersköterskorna inom sina begränsade områden gjort betydande insatser och ofta kunnat åläggas även mera kvalificerade arbetsuppgifter. Den mångsidighet som sjuksköterskeutbildningen inrymmer har de dock av naturliga skäl inte kunnat förvärva. Vi har därefter diskuterat huruvida det vore möjligt att genom viss kompletteringsutbirdning göra det möjligt för undersköterska att erhålla en begränsad sjuksköterskelegitimation men funnit både sakliga och formella skäl som talar mot en dylik anordning. Om man å andra sidan vill skapa en kompletteringsutbildning, som skall göra det möjligt för undersköterska att erhålla en fullständig sjuksköterskelegitimation,' skulle denna utbildning bli så omfattande att den i praktiken skulle komma att motsvara en fullständig sjuksköterskeutbildning. Av dessa skäl har vi inte ansett oss kunna föreslå, att några nu i tjänst varande undersköterskor erhåller sjuk7—2862 61

98 sköterskelegitimation och följaktligen ej heller skisserat någon utbildningsplan härför. Avslutningsvis anför vi, att det för sjukvården vore värdefullt om möjligheter skapades till avancemang från sjukvårdsbiträdestjänster icke endast till undersköterskebefattningar utan även till sjuksköterskeyrket. Det borde vara möjligt att på grundval av sjukvårdsbiträdesutbildning och undersköterskeutbildning enligt våra förslag kunna utforma utbildningsgången vid sjuksköterskeskolorna på sådant sätt att tidigare genomgången utbildning tillgodoräknades, varigenom sjuksköterskeutbildningen skulle kunna avkortas. Vi förordar, att sjuksköterskeutbildningen överses och att dessa frågor därvid beaktas.

TABELLER (Förteckning

över de kodefc&m använts i tabellerna återfinnes på sid. 165)

100 Tab. 1. Fördelningen

mellan olika personalkategorier

Arbetsuppgift

av arbetsuppgifter, före 254, därav 25 BB

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhete giften enli£ sköterskan 1

Städning

•-]

Daglig städning Periodisk större städning Storstädning

125 94 116 109 57 168

Tvättgodsbehandling Sortering Räkning

10 231

Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier (lavemangskanna, rondskål, h a n d s k a r etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl

108 106 135 132 120 84 127 112 76 127 111 78 127 116 85

Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

116 104 12 12 56 53 47 45

35 190

sterilisering 9 199 113 145

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Möbler Sängutrustning

137 139 138 133 70 87 132 136

110 110 111 100 118 69 63 74

37 35 36 43 74 35 54 52

80 76 75 99 40 61 101 108

Blomvård

18 13 10

99 93 148 110 102 130 101 91 144 84 143

7 15 10 4

77 102

175 237 233 26 247 147 192

4 126 11 128 52 83 84 (50 98 7 131 13 124

32 26 4 2 4 5 73 139 2 46 30 16 12

Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett Lavemang Av- och påklädning Bäddning av tom säng D :o åt sängliggande rörlig p a t i e n t D:o åt sängliggande orörlig p a t i e n t D :o åt svårt sjuk patient . . . . Matutdelning Matning av patienter D :o av dåliga patienter Liggsårsprofylax Liggsårsbehandling

15 7 1 6 3 30 33

155 231 206 12 246 120 172

101 kommande vid vårdavdelningar vårdavdeln ingår id vilka arbetsuppvdelnings ppfattnin

vid lasarett. Antal redovisade

arbetsenheter:

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelnin£ giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar

(se sid. 34—40 samt 56—76)

82 157 44 198 13 222

6 17

— —

— —

— —

10 2 1

10 2 1

77 167 30 216 13 223

6 17

— —

29 9

11 197 10 231

1 1

27 9

—

—

20 172

135 56 50 50 51

23 17 21 21 20

— 1 — 1 — 3 —

14 14 14 9

1 77 77 148 28 2 176 167 41 31 — 1 undersköt.-sjukvårdsbitr. 2 179 170 33 36 1 — 2 180 171 33 35 1 — 2 172 167 36 35 3 4

51 3 23 29

11 9 34 199 25 113 9 145

—

—

25 11 25 13 26 13 37 9 48 16 31 15 47 41 42 18

2 3 3 6 17 79 13 16

1 1 1 4

18 2 190 180 1 — 19 18 16 2 82 74 6 4 68 66

35 3 18 21

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

18 198 14 231

2 annan än sjukvårdspersonal

1 sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

—

12 9 33 198 30 114 14 146

2 1 1

56 53 53 81 26 28 63 90

7 203 163 14 9 6 202 162 13 12 6 201 161 14 12 8 165 104 32 15 3 174 155 35 11 5 114 95 27 15 24 107 70 41 53 31 143 93 35 16

—

142 1 135 — 150 1 164 22

1 2 4 3

16 3 8 135 2 22 8

3 15 3 7 7 1 4 6 1 3 1 30 1 33

— undersköterska 1 2 1

2 3 3 5 17 78 13 17

10 undersköterska 11 11 17 10 11 14 3

1 sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

— — —

115 115 138 1 9 1 121 117 124 1 8 — 112 105 137 — 3 — 57 55 179 13

2 4 3

—

—

2 164 3 192 57 17 1 — 226 6 194 14 5 1 1 207 35 145 33 6 6 1 12 — 121 115 119 1 1 244 40 165 4 3 — — 120 8 187 88 15 — — 200 21 174 15 5 —

15 7 1 6 3 30 33

— — 5

—

24 132

1 153 136

sjukvårdsbiträde 1

» sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. undersköt.-sjukvårdsbitr.

1 undersköterska 1 sjuksköt.-undersköt. 1 undersköterska — sjukvårdsbiträde 1 sjuksköt.-undersköt. 1 sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt.

102 Tab. 1. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenhete; giften enlig sköterskan; 1

Rutinkontroller Puls Temperatur Blodtryck Urinmätning Mätning av patient Vägning av patient

244 146 27 4 6 14 1 110 105 135 233 118 34 3 7 10 2 112 109 133 42 23 102 96 101 55 30 100 90 104

Provtagning Urinprov Avföringsprov Sputumprov Magsaftsprov Mantoux S.R Övriga venprov Kapillärprov

1 17 7 109 97 126 31 7 1 109 107 130 —- 10 — 2 — 28 12 83 76 105 — 44 1 15 4 200 115 7 1 7 — 44 2 194 111 208 140 — — 9 2 33 2 197 124 212 109 15 5 16 3 18 — 168 76 230 126 5 — 9 4 11 — 211 114 49 29 1 1 2 26 176 39 23

Förberedelse till Rakning Hudrengöring Lavemang Katetrisering Premedicinering

• — •

52 23 48 23 6 2 149 76 206 176

vid omläggningar

.. .

Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och omläggningar vid colestomi . Större Skötsel av dränage Skötsel av fistlar Förberedelse till röntgenundersökning Laxering Lavemang Rakning Förberedelse till och behandling Rectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning

operation

Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter Givning av infusionsvätska . . . Passning av dropp Pulskontroll Blodtryckskontroll Andningsvård Förande av vätskelista Assistens

222 103

4 — — — — .— 11 — 209 84 2 — 4 — — — 14 1 10 2

73 73 72 20

22 4 5 95 58 44 56 45 4 101 — 24 5 70 95 2 80 1 4 1 3 6 — 96 — 131 63 48 205 169

•

•

•

~ 2 174 36 72 2 172 142 — — — 145 24 79 14 15 163 78 46 6 7 167 80 42 2 6 124 85 11 1 1 156 116 25 7 9 86 37 51 26 31

— — — — 35

— —

76 82 80 78 79 90 81 73

172 33 168 134 127 16 149 56 149 55 3 111 70 1 145 91 38 76 27

— — — —

141 45 83 29 21 163 107 17 — — — 150 97 16 — 1 — 149 91 21 2 1

2 100 23 61 91 — 157 96 103 — 139 76 102 ~~~136 73

147 79 77 53 41 10 2 103 100 135 1 55 30 71 58 56 —

13 8 85

—

107 8 22

48 1 9

4 85 4 112 1 7 202 — 10 132 —

66 75 40 83

17 32 27 37

undersökning

82 33 87 46 43 32 95 48

59 41 42 41 25 25 2 — 2 21 9 8

id vilka arbetsuppvdemings pptaftning 7 6 8 5

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enli gt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning r reviderade utbildningar (se sid. 34—40 samt 56—76) 1 2 3 4 5 6 7 8

7 142 5 114 96 98

228 1

— 2

—• 3

—

•

11 2 14 1

2 2 1

100 112 83 6 16 18 8 3

10 44 — 44 2 33 12 18 11 11 32 176

32 34 89 6 1

5 95 2 101 — 80 1 96 48

1 1 13 8 8 2 9

— 8 -— 215 — 4 1

—

8 8

. 17 — 3 1 1 1 1 1

—

•

84 103

— — — sjukvårdsbiträde 75 111 25 1 — 13 .— undersköterska 1 sjukvårdsbiträde — 139 136 111 — 2 2 130 127 104 1 14 — » 1 137 132 110 2 1 1 » 1 140 127 110

— 120 117 124

16 3 108 102 194 106 30 13 202 122 9 6 170 67 74 41 204 105 33 15 34 23 6 6

92 3 10 3 3 2

28 34 84 2

4 114 104 2 104 95 1 86 85 66 39 16 204 165

— 17 — 4 — 140

76 84 80 78 79 90 81

1 173 28 1 171 133 — 117 11 — 148 46 — 153 44 1 102 50 — 143 79

118 1 132 100 102 38 55

•

—

— — —

— — 47 26 20 5 23

10 2 2

sjukvårdsbiträde

— 10 — 44 — 44

» — » sjuksköterska — 2 33 1 » 21 18 1 » 2 19 11 » 36 176 — laboratoriepers. 8 95 4 101 1 80 — 96 48

1 1

— — —

76 82 80 78 79 90 81

• — •

sjukvårdsbiträde

» — » — sjuksköterska 2 »

• — •

— — — —

— — 92 — — 103 102 " ~

— 157 — 143

17 156 86 42 73 49 64 60

99 5 9 14

— — 91 — — 102 — — 102

1 106 7 2 16

— 117 114 125

— —

1 2

40 25 3 4

• — •

13 8 85

4 85 4 112 7 202 10 132

—

— 69 — 38 — 78

44 137 102

5 126 118

— 8 — 85

92 63 11 56

35 24 2 4

4 85 4 112 6 202 9 132

16 22 17 31

72 44 4 31

(undersköt.)

— 57 5 — 17 — 73

41 131 41

40 1

sjuksköterska

— 108 100 146

sjukvårdsbiträde sjuksköterska sjukvårdsbiträde sjuksköterska

» »

sjuksköt. - sjukvårdsbitr.

undersköterska

1 1

undersköterska sjuksköterska

— —

» » sjukvårdsbiträde

» » undersköterska

—

» » »

104 Tab. 1. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhete: giften enlig sköterskan

Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Pleuratappning Blåstappning Blåssköljning Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Sternalpunktion Lumbalpunktion Magsaftsundersökning Njurfunktionsprov Belastningsprov i övrigt

116 185 157 165 140 72 112 125 148 140 141

115 14 36 56 82 146 116 105 64 51 66

101 148 119 139 109 50 94 100 128 116 117

43 60 49 59 42 25 44 43 56 42 55

Assistens vid undersökningar och behandlingar Rectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Sternalpunktion Lumbalpunktion

40 3 4 64 93 107 120

15 198 17 234 16 234 15 172 11 149 11 134 9 124

32 2 3 65 92 103 114

10 1 2 33 40 47 50

7 32 85 57 86 1 144 86 56 77 49 18 87 40 42

203 89 166 73 146 83 189 107 150 68 67 32 87 55 2 45 193 60 24 3 51 11 44 11

Arbetsuppgift

Behandlingar Blåstappning Blåssköljning Instillationer Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Andningsövning Gångövning Syrgasbehandling Behandlingsbad (fot-hand) Med värmedyna Med värmelampa

60 90 79 82 67 41 59 62 78 54 70

22 51 55 43 43 S3 13 15 35 60 41

9 27 29 17 18 20 7 8 22 35 20

231 115 32 200 97 39 158 102 11 197 120 10 162 89 22 82 50 28 9 110 77 78 10 62 222 86 67 .... 35 12 80 71 17 106 71 21 93

Omhändertagande av död patient Laborationer å urin Äggvita: Heller eller albustix . . Socker: Almén eller klinistix . . Esbach Spec, vikt Injektioner Subcutana Intravenösa Intramuskulära Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner Rengöring o. kontroll av sugar

21 120

37 28 27 27

14 10 14 13

48 46 19 17

1 28 2 60 69 76

39 38 12 9

251 138 240 226 247 136 194 132 236 209 220 200 103 25 100

6 28 32 16 13 14 12 13 20 28 25

30 30 15 18

16 18 19 19

132 140 181 180

21 14 14 17

5 2 3 5

245 129 229 212 245 129

59 17 27 53

190 125 227 204 212 197 65 11

3 7

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppavdelnings giften enligt sjukhusledningens uppiattnmg uppfattning 5 6 8 7 1 2 3 4 5 6 7 8

5 21 24 12 11 9 10 11 12 25 21

7 115 14 — 36 56 — 82 1 146 7 116 5 105 1 64 1 51 1 66

14 198

— 16 234 — 16 234

— 2 — 4 — 59 — 87

1 1 1 3

—

•

•

—

14 11 12 10

172 149 134 124

— 127 — 101 — 115 — 98 — 47 1 89 1 90 2 109 1 119 2 122

32 48 37 44 35 17 36 37 40 39 44

68 135 119 100 93 72 53 66 96 107 88

39 94 83 67 60 52 32 44 63 70 50

6 19 17 16 14 6 9 10 17 14 14

6 115 14 36 56 82 1 146 6 116 4 105 1 64 — 51 — 66

7 1 3 26 35 40 46

14 1

8 1

15 16 16 15 13 13 11

— — — — 18 5 — 21 4 —

198 234 234 173 150 135 124

6 5

1 1

10 — 7 13 — 32 5 — 85 1 1 58 2 — 86 4 — 144 2 100 56 21 99 49 8 — 18 45 6 87 53 2 40 55 1 42

1 220 96 63 22 -—• 184 85 65 32 3 156 96 21 9 6 — 189 102 23 — 152 72 43 15 — 66 36 56 40 8 — 73 43 25 4 62 31 — 40 — 203 54 129 29 — 16 — 106 94 1 39 6 161 130 2 33 6 158 133

4 6 4 1

8 — 32 —- 85 — 58 — — 86 3 — 144 1 116 56 15 119 49 3 — 18 52 4 87 43 1 40 44 1 42

1 210

23 175

—

20 20 8 9

18 19 21 19

132 140 181 180

1 1

1 1

79 74 40 42

68 65 34 33

17 16 10 7

19 18 20 19

— 113

— •

—

17 14 9 15

— 5

— .—, — 245 125 — — 25 — 229 202 8 — — — 251 134 4

— 59

—

1 6 3

1 17

26 35 53

20 20

— — — —

undersköterska

— — — 2 2 1

— — 2

1 1

— 2

_ — —

sjuksköt.-undersköt.

» » » » » »

» » » » » »

_ sjuksköterska .—. » — » — » 1 » 1

undersköterska

— sjukgymn.-sjukvårdsbitr. » » — 1 1 1 1

sjuksköterska sjukvårdsbiträde

sjuksköt.-undersköt.

132 140 181 180

1 1

sjukvårdsbiträde

— —

1 5 1

» » » » » » » » » »

59 27 39 53

» »

» » » sjuksköterska

— — — — 25 — 9 2 1 — — —

— 189 122 5 1 — 226 196 — — — — 210 193 — — — 5 162 133 19 — 48

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 34—40 samt 56—76)

» » sjuksköterska

— » — » — sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

Tab. 1. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Rengöring och kontroll syrgasapparater

av

33 Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . 250 208 Rekvisition av läkemedel 254 225 Utdelning av läkemedel 254 186 Omvårdnad

om

rondbord

....

Förband o. dyl. Beredning Packning Sterilisering Transporter Matvagn Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post Patienter till och f r å n : röntgenavdelning operationsavdelning undersökningsavdelning badavdelning

245 199 252 223 252 180 36 7

16 20 6

5 120 116 9 124 121 3 42 41

85 26

6 31 4 24 32 146

6 _ 4 1 1

_ —

_ —

15 4 15

9 1 8

— 93

13 18 46 37 18

1 30 5 162 24 69 .... 19 — 48 1 1 25

Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter Utskrivning av patienter Rapportskrivning betr. patienter Införande i j o u r n a l av laboratorieuppgifter etc Remisskrivning Utskrivning av s. k. provlappar Utskrivning av rekvisitioner . . Utskrivning av beläggningsrapport

174 144 234 202 246 209

3 3 7

231 201 218 198 234 168 253 225

, 1 21 18

13 119 82 18 102 71 43 82 74 37 77 93 15 59 102

39 62 39 43 61

28 (i

41 50 31 90

4 153 16 1

1 21 1 1

33 11 4

46 7 3

114 92 180 152 244 203

12 3 2 1

10 32

170 150 178 162 193 133 226 179

76 103 10 26 98 66 51 85 1 1

242 239

212 205

TILLÄGG FÖR BB-VÅRDAVD. Dagliga skötseln av mödrar . . . . Dagliga skötseln av spädbarn

2 21 9 —

8 4

17 2 8 —

Skötsel av mödrar före amning efter amning Tilläggning av spädbarn Vägning av barn BCG-vaccinering

9 16 13 4 18

_ — — —

5 7 5 5

9 Administrativa arbetsuppgifter Förande av b a r n k u r v o r Utskrivning a v : BCG-kort hälsokort meddelande till mödravårdsorgan

13 7 9 17

6 _ 13 — 13 — 3

9 —

21 20 19 18 —

20 18

15 14

—

vid vilka arbets j p p avdelningsupp fattning

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning 4

8 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 34—40 samt 56—76)

10 150 119

sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

— 250 205

—

4 1 1

— — — sjuksköterska

253 218 253 178

— 32

3 159 139

— 50

36 31 33 24 40 146

1 1

4 4 2

1 123 120 1 141 138 1 50 49

47 40 9

50 31 47 24 47 145

2 undersköt.-sjukvårdsbitr. 1 undersköterska 2 »

127 104 123 130 131

39 62 39 43 61

1 6

3 2 27 7 5

3 2 23 7 3

66 60 39 42 31

145 128 144 160 157

39 63 39 43 60

1 transportpersonal 1 » 3 » 2 »

64 127 9 31 73 98 42 109

41 50 31 90

24 2

15 80 42 12

12 10 32 12

55 143 8 37 63 113 32 116

40 50 30 90

1 sjukvårdsbitr .-transportpers. 2 sjuksköterska 2 sjukvårdsbitr .-transportpers. 4 » »

46 7 3

— 81

68 136 117 248 207

10 14 15

6 7

48 8 3

— 103

73 40 32 17

9 33

133 112 1 153 136 160 96 208 130

3 4 64 83

2 2 28 16

1 11

108 65 55 30

9 31

2 2

— 27

1 203 185

13 4

5 2

1 14

— — —

5 6 4 4

4 3 3 4

14 9 8 18

— — —

— — — — — — — — — 1 9 —

—

— —

— —

4 3

2 5

—

— 60

5 1 2

—

— 50

51 47 14 84 77 44 58 47

— 59 7

—

3 3 147 14

1 15

, . — — —

18 9

15 9 9 19

— — —

7 13 14 3 15

— — — — — — 6 — — 1

— — — —

— — — 22

—

3 2

2 5

— 15

15 12

—

— 19

— —

»

undersköterska

»

skrivpersonal

» » » » skrivpersonal-undersköt. undersköterska 2

skrivpersonal

108 Tab. 2. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekom133 från avdelningssköterAntal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

Städning Daglig städning Periodisk större städning Storstädning Tvättgodsbehandling Sortering Räkning

31 Rengöring av utensilier, som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier (lavemangskanna, rondskål, h a n d s k a r etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

48 59 57 56 50

48 58 54 52 49

86 121

46 75 53 54 54 51

sterilisering

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Möbler Apparatur

85 70 69 81 32 34 56 108

104 91 90 93 48 49 70 113

Patientvårdande arbetsuppgifter Emottagande av i n k o m m a n d e jourfall, akutfall, olycksfall 123 Iordningställande av patient 105 för undersökning Iordningställande av patient 79 för operativt ingrepp Iordningställande av patient 107 för behandling Tillsyn av patient efter speciell undersökning efter poliklinisk operation efter speciell behandling

....

93 78 92

28 45 33

109 mande vid mottagningsavdelningar vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: skor, 132 från sjukhusledningar vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 6 7 5 8

25 101 17 111 4 119

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 43—45 samt 56—76) 4 3 6 8 1 2 5 7

— 5 2

5 1

28 4

12 85 4 120

2 2

a n n a n än

—

— —

sjukvårdsbiträde

24 70 71 70 56

24 65 71 70 56

90 43 38 39 41

10 14 17 17 15

1 1 1

— — — — — — 15

5 6

76 20 63 37

71 20 58 31

36 8 16 15

5 10 15 5

9 93 24 63

— —

67 45 43 1 53 1 15 — 13 — 34 1 100

27 20 19 19 9 5 15 55

80 83 84 77 73 49 46 43

50 66 67 52 70 44 35 12

6 9 10 13 24 24 20 5

4 7 7 4 11 13 31 7

1 1 1 4 7 32 8 5

4 4 4 6 5 6 4 3

.— 113

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6 3 2

—

28 45 33

—

84 74 83

14 12 25

64 54 53

13 10 11

6 3 4

1 1 1

27 44 32

—

28 7

10 86 2 121

2 2

—

74 47 43 43 42

7 6 7 7 6

— — — — — 15

1 10 6 6 4

39 10 17 16

3 10 5 2

9 94 24 64

— —

11 1 19 16

.—.

7 10 11 10 30 25 19 4

4 5 5 1 10 12 24 5

1 1 1 4 7 32 8 5

—

5 •

—

— —

— —

— 2

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

25 101 10 119 1 121

3 9

3 9

— 1

sjukvårdspersonal

undersköt.-sjukvårdsbitr.

undersköterska 2

undersköterska

sjuksköt.-undersköt.

sjuksköterska

1 1

sjuksköt.-undersköt.

sjukvårdsbiträde

110 Tab. 2. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

1 Rutinkontroller Puls Temperatur Blodtryck

107 37 104

Provtagning Urinprov Avföringsprov Sputumprov S.R Övriga venprov Kapillärprov

45 15 8 113 111 62

B.M.

3 46 2

23 17 26

96 50 42 11 24 — 63 49 99 58 34 7

2 1 53 78 29

43 24 11 3 1 3

7 70 102 12 16 58

108 EKG

1 EEG

24 2 67 8 —. 32 5 — 15 90 44 52 102 71 17 56 27 28 18 15 4 32 12 22 1 — 1

Omläggningar Enklare ss häftförband (motsvarande) Större

88 80

14 49

7 75 49 52 72 30 35 10

Viss förbandsläggning Assistens vid gipsförbandsläggn. Omläggning av gipsförband . . . . Omläggning av zinklimsförb. . .

40 •11 36

86 92 93

27 39 30

3 27 16

33 7 15

15 1 10

Förberedelser till undersökn. och behandlingar Scopering Punktion Blåssköljning Blåstappning Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Provfrukost Vattenprov Belastningsprov

62 80 46 69 58 18 16 45 3 9

40 76 47 66 111 113 76 129 120

43 14 69 26 29 13 49 22 44 19 11 6 5 3 34 10 1 — 4 3

42 46 29 48 33 12 16 31 3 8

24 19 23 32 20 9 14 19 2 7

Förberedelser till operativa ingrepp Iordningställande av narkosbord Iordningställande av narkosapp.

56 28

68 105

45 26

18 19

30 5

15 2

Assistens vid undersökningar behandlingar Rectoscopering Cystoscopering Pleurapunktion Ledpunktion

57 12 46 67

75 118 87 66

43 12 43 56

16 9 32 31

30 2 5 22

13 1 2 9

B

66 2 73

13 38

19 56 11

59 27

i)

6 12 7 1 2 8

54 27 12 19 7 6 2 5

—

och

Ill

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 5

3 42 1

42 24 12 6 2 3

6 7 4 70 2 102 6 12 6 16 9 58

4 108

23 17 25

1 130

18 1

84 1'6 89

17 4 3 83 97 51

10 3 5 5 3 2 1 3 1 2

55 40 76 47 66 111 113 76 129 120

— 105

2 1

75 2 118 87 66

20 47 15

5 51 3

1 40 64 21

57 28 11 53 22 33

48 25 9 24 10 11

56 31 17 5 1 3

4 7 3 69 2 101 8 12 8 16 9 58

23 17 24

5 107

2 91 2 129

~

~

41 73

5 32

77 31

54 7

22 1

4 27 18

31 5 12

10 1 5

—

31 37 32

46 66 27 47 38 11 5 31 2 5

12 22 10 21 17 7 2 10

25 22 24 31 22 7 13 20 2 6

7 2 6 7 5 3 2 6

50 53 34 48 34 11 16 30 3 7

— 45

19 19

28 4

35 12 39 55

13 9 25 34

34 3 11 19

18 2 6 10

1 1

55 57 43

— 93 93

— 16 — 29

— 49

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 43—45 samt 56—76) 1 2 3 4 5 6 7 8

1 1

— 48

—

1 S5 93 92

54 39 75 47 66 111 112 75 128 119

— 104

4 2

74 1 117 86 65

undersköterska sjukvårdsbiträde undersköterska

sjukvårdsbiträde

» » — undersköterska laboratoriepersonal laboratoriepersonal — laboratoriepersonal — laboratoriepersonal 1

1 3

undersköterska sjuksköt.-undersköt.

sjukvårdsbiträde sjuksköterska (i vissa fall) undersköterska

undersköterska » »

» » » » »

— sjuksköterska »

sjuksköt.-undersköt. » » 1 » » » »

112 Tab. 2. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Assistens vid undersökningar behandlingar (forts.) Sternalpunktion

och

35 52

27 32

98 81

22 28

35 Undersökningar o. behandlingar 79 Blåstappning 52 Blåssköljning 66 Magsäckssköljning 20 Tarmsköljning 18 Vaginalsköljning 40 Magsaftsundersökning 9 Njurfunktionsprov 8 Belastningsprov i övrigt 27 Inhalationer 103 Vaccinationer 83 Mantoux

44 33 45 20 16 25 7 6 19 80 67

49 78 67 112 113 92 123 123 102 29 49

37 25 42 17 6 24 7 5 15 77 62

Laborationer å urinprov Äggvita: Heller eller albustix . . Socker: Almén eller klinistix . . Esbach Specifik vikt

61 58 21 22

7 7 4 8

24 26 92 104

Injektioner Subcutana Intramuskulära Intravenösa

132 131 99

98 97 98

Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner

10 49 31

10 47 31

Rondbord-omlägcfningsvagn Omvårdnad

12 Buktappning Assistens

vid operativa

ingrepp

Assistens

vid narkosgivning

..

130 92 129 93 100 100 123 84 101

17 Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . 130 115 131 124 Bekvisition av läkemedel 125 118 Utdelning av läkemedel

128 112 131 123 125 117

Förband o. dgl. Beredning Packning Sterilisering Transporter Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post

22 103 81

82 21 20 34

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgifts fördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 43—45 samt 56—76) 4 8 2 3 5 6 7 1

— — 98

1 1

26 43

19 25

10 14

6 9

81 1

— 50

sjuksköt.-undersköt.

— 65

— — 49 6 — 64

se texten, operationsavd.

1 3

42 24 43 13 6 26 5 5 13 80 61

23 17 5 4 14 6 2 2 14 6 7

7 8 2 1 10 2 1 1 7 1 1

sjuksköterska

49 77 67 112 111 91 122 122 1 101 1 30 1 49

74 46 63 17 10 1 39 7 8 22 100 79

1 1

1 1 1

49 78 67 112 112 92 123 123 102 28 49

21 21 7 4

5 24 5 26 6 92 4 104

— 19 7 6

4 4 1 1

73 71 26 18

60 60 21 13

22 22 7 4

5 24 5 26 6 91 5 104

1 2 33

130 130 — 98

87 90 95

11 7

123 84 1 101

—

9 49 31

9 46 31

—

2 2

—

— 131 116

130 121 124 114

2 1 1

—

7 1 3

51 60 36

43 42 15

21 20 21

9 9 57

—

55 61 38

1 15 5 2

19 28 25 14

31 67 82 81

81 21 20 34

— transportpersonal

1 15 5 2

id vilka arbetsuppvdelningsppfattning 6

1 1 1

— — —

8 40 44 18

13 12 17

9 9 57

17 41 38 20

29 46 59 70

82 21 20 34

—

1 1 2

— 97

sjuksköt.-undersköt.

»

2 1 2 1 1

»

» » » undersköterska sjuksköterska

» » » »

— ' sjukvårdsbiträde » » »

1 2 34

—

» »

— — — 122

—

—

sjuksköterska

sjuksköterska

83 100

» »

undersköterska

—

sjuksköterska

— 8

» » undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska

»

» » »

114 Tab. 2. Forts.

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid. undersökningstillfället

Antal arbetsenhetei giften enlig sköterskans 1

Transporter (forts.) Patienter till och f r å n : röntgenavdelning operationsavdelning undersökningsavdelning badavdelning Administrativa arbetsuppgifter Tidsbeställningar 82 40 Inskrivning av patienter 53 16 Skötsel av mottagningskort etc. 66 54 Journalföring (inskrivning på patientkort) 58 44 Skötsel av väntelistor för intagning 90 89 Inkallande av patienter för intagning 81 79 Utskrivning av s. k. provlappar etc 108 60 Utskrivning av rekvisitioner . . 127 113 Förande av jourfallregister (motsvarande) 44 40 75 Mottagningsstatistik 76

33 26 1!) 26

27 12 15 23

53 20 47 35

15 4 7 18

31 69 57 54

4 24 4

33 5

23 27 6

45 66 64

57 24 40

31 12

7 6

37 44

88 50 118 101 51 13

34 49

31 48

d vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgifts fördelning 'delningsgiften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna )p fattning uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 43—45 samt 56—76) 8 5 6 7 1 2 3 5 8 4 6 7

48 25 46 33

31 7 14 29

31 69 57 54

—

2 6

65 88 89

4 6 2

— 46 16 31

— 82

— 50

3 27 1

14 22 12 9

11 9 11 9

42 21 41 32

25 3 24

15 15 6

2 5 1

— 29

—

— 60

— 46

15 6

47 71

51 13

45 7 21 38

31 68 56 - 2 53

sjukvårdspers.-transportpers. sjuksköterska sjukvårdspers.-transportpers.

80 4 101 99

4 6 1

skrivpersonal

—

» »

—

»

— — 60

—

»

— — 74

—

»

1 75 1 103

36 76

45 37

16 12

22 16

3 1

skrivpersonal-undersköt. undersköterska

24 30

1 1

— 86

50 13

1 1

skrivpersonal

— 31

»

»

»

(enl.

direktiv)

116 Tab. 3. Fördelningen

Arbetsuppgift

mellan olika personalkategorier av arbetsupp redovisade arbets

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhet* giften enlij sköterskar 1

Städning Efter varje operation Daglig städning Storstädning

16 13 9

16 13 9

60 46 34

Tvättgodsbehanclling Sortering Räkning

23 Rengöring av utensilier (koppar, rondskålar etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl spec, i n s t r u m e n t

30 34 32 30 28 12

29 30 27 25 24 9

Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

37 42 27 17

36 42 40 36 16 16 9 10

8 24 20 20 40 28 13 17

1 13 11 12 23 20 4 12

10 74

37 12

8 69

51 86

sterilisering

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Apparater Möbler OPERATIVA ARBETET Förberedelser till operation Iordningställande av operationsbord Iordningställande av operationssal Iordningställande av narkosbord Iordningställande av n a r k o s apparat Iordningställande av diatermiapparat Mottagande av patient på operationsavdelningen Förflyttning av pat, t. undersöknings- eller operationsbord Iordningställande av patient för operation eller undersökning Påklädningsservice v i d : sterilklädsel, läkare m. fl. . . sterilklädsel, patient dukning av instrumentbord . .

91 55 63 (il 39 21 83 31

62 34 41 42 10 9 58 21

23 19 15 27 26 2 34

83 42 42 55 24 16 78 25

87 1

83 93 93

38 21 69 6 45 11

28 51 48

12 1 2

69 8 5

77 89

117 fter, förekommande iheter: 93 d vilka arbetsuppfdelningsopfattning

vid operationsavdelningar

—

00 39 7

27 52 85

15 1

51 86

23 5

12 2

8 5 3 3 3

—

3 6 3 5

3 3 3 7 11 4 19

1 38

6 5 1 16

1 19

_

46 36 24 14

—

—

6 5 1 15

undersköterska

16 36 34 24 35 22 9 18

14 16 16 29 29 2 33

sjukvårdsbiträde

1 33

39 22

50 14

sjuksköterska

»

undersköterska

sjuksköterska

undersköt.-sjukvårdsbitr.

42 39

—

undersköterska

32 51 49 40 44 31 23 26

41 1

sjukvårdsbiträde undersköt.-sjukvårdsbitr.

43 16 16 21 4 2 44 11

—

—

35 38 29 25

sjukvårdspersonal

73 35 35 43 18 12 74 20

—

71 56 44 44 45 12

annan än

8 2

15 29 41 40 32 19

51 86

35 38 43 37

—

15 30 42 41 85 27

sjukvårdsbiträde sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

1 3 31 30

1 Antal

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 41—42 samt 56—76) 1 8

24 51 80

2 —

vid lasarett.

63 77 89

51 24 45 45

19 6 6

2 30 9 17

19 7 2 2

4 8 5 7 7 9 7 21

undersköterska

sjuksköt.-undersköt. undersköterska

»

9 2 3

sjuksköterska

»

118 Tab. 3. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenhete giften enli£ sköterskan 1

Arbetsuppgifter under operation Anestesiassistens Instrumentassistens (instrumentering) Passning av d i a t e r m i a p p a r a t . . Sårassistens Instrumentdiskning Dukhängning Arbetsuppgifter efter operation Dukkontroll Instrumentkontroll Iordningställande av operationsbord Iordningställande av narkosbord Iordningställande av n a r k o s apparat m. m Rengöring av sugflaskor o. dyl. Uppsamling av använda instrument Räkning av i n s t r u m e n t Uppsamling av operationslinne o. dyl Räkning av operationslinne . . Iordningställande, packning och avsändning av operationspreparat

1 29 8 38 34

•18 4 20 1

1 1

1 1

85 91

56 73

11 52

6 23

22 12

21 10

57 30

9 45

5 19

84 1

59 1

4 21

4 21

3 65

3 93

3 73

33 2

2 93

2 71

1 3

18 4 11

Assistens vid scopering tappning gipsning omläggning

82 73 62 80

26 24 9 28

15 13 26 15

Blodtappning

27 Blodgivning

26 70 35 12

64 17 2

Handskvård Tvättning Lagning Kontroll Parning Talkning Packning Sterilisering

87 15 58 1 1

55 72

....

83 91

80 Förband Reredning Isyning av b u k d u k s p l a t t o r Förpackning Sterilisering

24 3 38 38

63 10

39 5 36 42

28 4 28 37

29 7 27 35

24 26 28 30 28 32 37

24 26 27 30 28 32 37

56 43 45 47 54 51 39

11 76

10 5 4 5 6 5 7

1 3 65

11 16 21 12

78 65 49 70

20 17 6 20

65 30 7

54 15

3 10 4 3 3 3 6

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 41—42 samt 56—76) 8 1 3 4 5 6 7 2

—

1 45 23 54 51

1 4 2

91 16 60 2

46 3 20 1

4 43 22 33 33

1 35 13 32 33

38 17 58 49

4 2

1 1

— sjuksköterska

i d vilka arbetsuppivdelningslppfaUning

3 1

—

57 30

6 1

6 66

—

61 10

1 4 9 2

53 70

11 5

— — —

9 42

4 15

23 27

20 21

58 29

80 1

14 22

9 21

2 65

3 89

2 63

30 6

30 2

60 1

—

1 1

20 4

20 4

58 9

76 63 44 68

20 18 4 12

24 25 46 38

3 7 17 11

2 6 9 3

— —

—

2 42 11

—

—

—

11 16 21 12

— 2 — —

30 5 23 29

13 2 8 11

2 12

56 41 42 46 54 50 38

16 9 8 9 11 10 12

85 93

—

— -— —

—

sjuksköt.-undersköt. undersköt.-sjukvårdsbitr. sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde

» 6 1 2 6

— sjukvårdsbiträde undersköterska sjuksköterska

— sjukvårdsbiträde

—

sjuksköterska

3 3

sjukvårdsbiträde sjuksköterska

— undersköterska

11 16 21 12

1 1

— — — 2 — — — —

59 10

— sjuksköterska — sjuksköterska

40 20 43 44

37 13 34 38

31 8 22 28

14 2 10 14

2 12

9 57 27 9

3 10 4 3 3 3 6

17 1 29 3 2 34 11 31 3 22 1 29 1 3 1 — 36

17 28 29 30 22 29 34

52 41 38 46 54 48 35

21 11 11 11 13 12 14

3 10 4 3 3 3 6

—

sjuksköterska

sjuksköt.-undersköt.

»

»

undersköt.-sjukvårdsbitr. 1

»

»

undersköt.-sjukvårdsbitr. sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt. undersköterska

undersköt.-sjukvårdsbitr.

» » » » » 1

undersköterska

» » » » »

120 Tab. 3. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhetei giften enlig sköterskans

76 80 76 16

1 1

3 1

1 2

13 52

74 78 74 15

89 92 79 24

1 1

Beredning av koksaltslösning . .

89 91 79 27

8 Transporter Apoteksvaror Förrådsvaror Patienter till avdelningar Post

3 1 13 3

10 12

10 12 2

16 15 70 24

8 10

27 33 9 35

9 10

9 2

36 32 1 25

1 Arbetsuppgift

Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . Rekvisition av läkemedel . . . .

....

Administrativa arbetsuppgifter Rekvisition av förbandsmateriel Rekvisition av speciella förbrukningsartiklar Förande av operationsböcker

2 1 13 3

9 1

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 5

3 1

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 41—42 samt 56—76) 1 2 3 4 5 6 7 8

92 92 79 25

77 84 72 16

1 4

13 52

5 6 1 1

21 16 1 15

51 57 7 51

16 14 70 24

sjuksköterska 1

1 3

13 52

28 25 1 19

37 42 9 42

16 15 70 24

13 1

9 1

5 6 1 1

— — 62

— — undersköterska

— — 84

—

— —

—

— — 14

2 3

1 1

» » transportpersonal » sjuksköterska transportpersonal

»

— sjuksköterska

122 Tab. 4. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppredovisade arbetsAntal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Städning Daglig städning Periodisk större städning Storstädning Tvåitgodsbehandling Sortering Räkning

66 92

Rengöring av utensilier, som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier i övrigt (lavemangskanna, rondskål etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

6 4

13 18 42

....

1-1 1 12 27 26 16

22 30 29 28 30

81 76 60 48 50 56

sterilisering

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Apparatur Möbler Förberedelser för förlossning Iordningställande av förlossningssäng Iordningställande och skötsel av narkosbord Iordningställande och skötsel av operationsbord Iordningställande och skötsel av trilén- och lustgasapparat . . Uppdukning till förlossning . . Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett Av- och påklädning Bäddning Matutdelning Matning

;so 32 33 27 11 14 51 24

1 33 11 12

52 40 39 41 18 20 67 24

21 16 16 17 4 5 44 15

81 35

44 7

19 30 21 24 26 20 18

32 20 21 24 6

1 6 1 1 12

4 6 49 12

23 21 30 30 22

123 gifter, förekommande enheter: 100

vid förlossningsavdelningar

vid lasarett.

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppavdelningsgiften enligt sjukhusledningens uppfattning uppfattning 6

49 36

46 24 13

20 4

66 92

— 2 —

10 66 3 92

2 a n n a n än sjukvårdspersonal

—

—

11 40 44 45 44

11 38 42 43 42

82 52 42 41 45

7 —

—

8 8 — 7 —

— —

47 13 32 15

47 11 30 14

46 6 21 24

3 14 11 7

1 1 1

12 10 10

12 2 2 43 9

52 45 24 30 26

28 42 42 35 39 17 9 20

20 19 19 25 39 28 5 31

5 5 — 5 — 2 — 6 1 5 33 2 11 13 12

2 66 27 49

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 45—47 samt 56—76)

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

—

74 50 41 42 47

44 6 26 22

50 74 84

Antal

sjukvårdsbiträde

,

2 66 27 49

undersköt.-sjukvårdsbitr.

undersköterska

15 18 1!) 25 41 25 8 34

46 33 33 37 13 14 72 22

barnmorska

2 sjukvårdsbiträde

6 29

84 45

30 53

10 31

6 23

22 21 36 35 26

22 20 34 17 23

76 72 58 27 55

73 69 63 34 57

1 undersköterska 1 1 1 2 3 1 barnmorska-undersköt. 2 undersköterska

•

—

sjukvårdsbiträde

barnmorska

1 undersköterska

— 2 2 1

1 — sjukvårdsbiträde 6 1 — 1 undersköterska 12 1 sjukvårdsbiträde

124 Tab. 4. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

Behandlingar Blåstappning Blåssköljning Andningsövning Syrgasbehandling Behandling med värmedyna Behandling med v ä r m e l a m p a

100 54 68 100 39 24

95 49 66 93 31 19

69 42 60 72 17 12

10 6 4 10 20 10

Injektioner Suhcutana Intravenösa Intramuskulära

99 96 99

94 95 94

63 93 63

—

Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner

55 91 80

54 90 77

53 86 73

1 1 1

20 52

44 6

Arbetsuppgift

54 86

7G

10 Provtagning Urinprov Blodprov

10 Rutinkontroller Temperatur Puls Blodtryck Inskrivning

av patient

Utskrivning

av journal

Mätning

av patient

19 Vägning

av patient

36 Patientens förberedande för förlossning Bakning Lavemang Dusch Desinfektion Arbetsuppgifter under förloss ning Assistens vid förlossning (till b a r n m o r s k a ) Assistens vid tångförlossning (till läkare) Assistens vid operation Assistens vid narkos Passning av patienten u n d e r förlossningen Passning av patienten u n d e r efterbördsskiftet

60 63 63 13

11 11

2 35 49 28 62 16 75 11 89 — 21 19 8 30

3 3 2 79

—

34 33 33

^s

98 82 65

cSO

73 49

98 82 04

79 71 48

9 8 14

vid vilka arbelsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgifts fördelning avdelningsgiften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 45—47 samt 56—76) 5 1 5 8 6 7 8 2 3 6 7 4

1 1 2 2 11 9

91 51 64 93 21 12

69 42 51 66 11 7

14 6 7 16 25 14

9 4 2 6 18 13

— 94

66 89 71

13 1 7

5 1 3

94 96

57 91 78

54 87 75

1 1 1

1 1

—

13 49

44 14

27 6

5 75 88

46 49

33 34 30

32 16 9

45 23

1 2

45 67

3 5 2

—

—

1 3 10

42 5 11

2 1 1

21 3

3 11

— 76

58 7 1

— —

—

— — — 6 3 — 20 — 34 — 39 — 14 — 1

—

barnmorska 1 1 16 9

45 23

45 67

» » sjukvårdsbiträde

»

— barnmorska

—

42 6 11

barnmorska

2 9

» »

31 3

1 10

— undersköterska

63 9 2 2

—

barnmorska-s jukvårdsbitr.

— sjukvårdsbiträde barnmorska-undersköt. 1

»

»

— — barnmorska 3 — barnmorska — 9 18 — 34 — sjukvårdsbiträde 37 — 14 sjukvårdsbiträde

47 34 31 29

44 32 31 19

51 64 66 13

• —

65 66 66 11

—

—

1 4

3 13

2 12 11

97 83 60

77 67 41

11 10 16

1 10

1 2 7

2 11

— — — 97

— — — barnmorska

— — — 98

— — —

5 4 2 67

1 1

sjukvårdsbiträde

—

» »

1 1

barnmorska

—. .—. undersköt.-sjukvårdsbitr. 2 12 11

barnmorska

» 1

undersköt.-sjukvårdsbitr.

»

126 Tab. 4. Forts.

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Arbetsuppgifter efter förlossning Efterskötning av p a t i e n t e n : Kontroll av uterus storlek . . . . 100 100 Kontroll av u r i n b l å s a 23 Kontroll av t e m p e r a t u r 83 Spolning, »spänna gördel» . . 83 Skötning av b a r n e t 100 Kontroll av b a r n e t Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . 99 Rekvisition av läkemedel . . . . 98 100 Utdelning av läkemedel

9 (i 96 12 25

;s:s 82

Administrativa arbetsuppgifter Förande av liggare Arkivering av j o u r n a l e r Förande av väntelista Utskrivning av beläggningsrapport Utskrivning av rekvisitioner . . Födelseanmälningar

25 7 6

52 10 11

90 90 91

Förband Beredning Förpackning Sterilisering Transporter Matvagn Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post Till och från röntgenavdelning Till BB-avdelning '

27 22 19 2

100 97 17 70 70

26 30 14

96 92 10 19 27 80

98 97 100

90 89 91

3 1 44

23 26 14

13 9 IG 22 33 (i 4

83 4 i) 11

83 49 11

9 37 85

74 31 9

74 31 9

72 97 97

07 93 90

67 88 96

!)<S

1 2 39 36 33 6

2 36 20 15

32 39 19

30 37 18

1 5 10 6 4 19 17

10 6 3 10 14

rid vilka arbetsuppivdelningsjppfattning 5 6 7 8

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning 1 2 4 3 5 6 7 8

98 1 47 10 15

— — — —

— — 97 15 — — — 65 — — 68

1 1

—

99'

—

•

— 98

•

• — •

49 47 16

9 8 19

3 1 44

53 54 43 46 27 36 49

25 22 31 36 40 12 8

21 17 11 12 26 6 15

17 31 6

9 37 85

_ 73 — 27

27 2 3

— —. — —

5 1 1

—

5 4 3

92 90 7 19 19 81

3 3 38 42 37 5

1 2 35 22 16 1

89 91 88

1 2 3

-— —.

30 40 16

1 2 11 1

— 41 — 18

_ _ — —

1 2 11 1

— 2 2 — — — 1 — — — — 4 16 11 — 25 8

1 1 50 13 16

.— — — — —

— Ä — » — » — undersköterska — barnmorska

1 1

barnmorska

51 45 20

10 9 17

3 1 44

43 45 33 35 23 38 55

36 37 43 51 50 19 10

20 16 11 12 26 6 15

—

9 37 85

— skrivpersonal 1 »

27 o 3

1 » — — barnmorska

73 27 7

2 1

2 1

—

18 33 6

.—. 66 — 85 — 93

65 76 93

4 19 1

3 10 1

— —

3 3 3

—

barnmorska

— .—. — — — —

•

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 45—47 samt 56—76)

_ » 1 1

—

undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska

» transportpersonal

.— — 1 1 1

» » 9

sjukvårdsbiträde undersköt.-sjukvårdsbitr.

barnmorska

128 Tab. 5. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, före-

Antal arbetsenheter vid enligt avsköterskans

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

1 Städning Daglig städning Storstädning Diskning I faecesrum I pipettrum I specialrum Materielvård Utensilier Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Apparater Förband Möbler Sterilisering Autoklavering Torrsterilisering

... ...

53 35 37 101 10 23

24 27 14 16 81 7 12

12 6

49 54

52 35

9 14 12

9 12 10

35 17 23

65 75 57

22 21 24 24 7 14 8

10 11 20 20 13 8

6 3 2 o 2 3 24

37 37 45 45 5 49

2 22

2 3

—

—

17 23

—

32 32

—

...

Omhändertagande av patienter på laboratoriet

97 Patient registrering

...

Förberedelser till provtagning Iordningställande av rör Fyllning av rör Iordningställande av provtagningsbrickor Provtagning Venprover S. R M. S. R Kapillärprov Hb Röda Vita Utstryksprep. för diffräkning Blodsocker B.M.B EKG Förberedelser till undersökning Beredning av lösningar l)ndersökningar Magsaftsprov: Ewalds prov Histamin

71)

—

4i;

5 32

30 IG

1 1

—

40 43

—

— —

58 39 41 35 32 35 34

13 18 30 35 86 34 35

12 22 10

113 107 59 43

49 28 51 21

29 36 7 9

1 2 52 65

67 81

41 46

98 85 98 1 103 105 105 104

51 36 41 31 29 32 32

23 26 38 44 46 44 44

—

108 98 58 35

49 27 52 19

36 45 7 12

1 1

6 12

22 19 8 9 81 3 9

102 90 105 115 115 114 114

16 27

51 41 21 23 102 4 18

8 12 10 4 39 11

10 11

— —

•

32 11

1 1

36 41

25 35

129 mmande

vid laboratorier vid lasarett. Antal

lka arbetsuppgiften elningsppfattning

redovisade arbetsenheter:

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning 1

116 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 47—49 samt 76—83)

35 15

2 20

— — —

4 2

4 2

78 85

33 8

1 18

—

57 64 53

1 2 2

6 7 19

1 S 8 5

49 36 34

55 61 52

1 2 2

6 7 19

— —

— — —

—

7 undersköterska 3 » 1 » 2 » 2 laboratris-undersköt. 4 undersköterska 2 »

_

ekonomibiträde

—

2 4

—

5 9 8

5 2 1 1 1 2 4

47 44 24 20 96 5 21

20 20 10 6 76 3 9

34 35 39 39 11 23 17

17 21 29 30 1 22 13

7 1 3 3 1 3 30

38 39 45 49 8 43 40

—

8 12 10 5 38 10

4 7

1 4

5 37

4 36

1 2

5 53

4 5

98 11

» laboratoriebiträde

» »

33 42 49 50 4 44 41

— —

8 12 10 4 38 10

5 57

2 2

98 11

— 12

den befattn.havare som t a r provet

—

skrivpersonal

46 49

1 1

1 1

5 7

44 47

30 31

3 3

46 47

— 34

—

1 1

—

—

—

—

—

— den befattn.havare som

• — •

2 2 3 1

undersköterska • »

undersköterska

» t a r provet

. .

2 1 3 4 3 3

— 22 — 10 — — — — — 1 — 1

2 7 1 7

—

— 78 — 85 1

— — —

95 92 93 93

45 32 35 30 24 32 31

29 33 41 47 52 45 47

6 11 11 11 14 13 13

38 50 11 17

10 19 5 8

1 4

1 2 52 65

— 85 — 37

48 26 46 19

—

— 95

9 13

— 10

— 79

39 48

26 33

•2S62 fil

99 56

— 5 — 9 — 9 — 10 — 9 — 9 . . 6 — 10

— — — — — —

12 22 10

undersköterska

—

» >> » » » »

1 1

— — — 1 — 1 —

» »

1 2

1 2 52 65

—

— laboratris

—

—

—

2 4

—

13 17

undersköterska

— 10

— 10

—

»

sjuksköterska

»

130 Tab. 5. Forts.

Arbetsuppgift

8 Undersökningar (forts.) Urinprov: Äggvita Esbach Spec, vikt NaCl i u r i n Socker, k v a n t i t a t i v t . Socker, kvalitativt . Gallstatus i u r i n . . Diastas Legal Gerhard

Antal arbetsenheter vic enligt av sköterskan:

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

58 50 53 80 61 53 59 62 55 52

9 8 9 46 8 9 12 13 6 7

27 26 25 14 30 27 26 28 27 24

52 58 37 55 92

10 20 14 15 45

26 22 15 25 15

96 30

51 23

11 3

15 17 17 6 17 16 16 17 16 14

99 106 102 102 89 96 103 96 107 62 92 82 66 68

69 76 56 41 63 70 78 64 84 46 71 57 47 45

11 6 24 29 4 8 7 12 6 4 4 7 2 6

Sättning och avläsning au SR ....

16 Förberedelser till mikroscopering Preparatberedning Preparatfärgning . .

75 81

34 31

22 29

10 11

17 22

Mikroscopering 114 93 Urinpreparat 113 101 Bakteriepreparat . . Räkning av blodkroppar 112 78 115 96 Differentialräkning 115 92 Trombocyträkning . 112 93 Reticulocyte!

43 35 38 70 47 42 49 50 42 41

5 4 3 39 5 6 6 7 3 3

37 5 3

41 47 32 47 90

7 15 11 12 48

10 81

94 28

53 20

13 8 5 3 26 17 13 16 11 52 22 31 49 46

90 103 97 94 87 95 102 93 98 63 91 80 64 68

56 73 52 41 60 69 75 60 77 44 69 56 44 46

41 43 43 13 36 44 39 35 42 40

Avföringsprov: Blodförekomst Katalas Jäsning Gallstatus i faeces Maskägg Fullständig faecesundersökning . . Trypsin i f a e c e s . . Sputumprov: Tbb Analyser: Meulengracht . . . . Serumäggvita Restkväve Blodsocker Bilirubin Serumklorid Alkalireserv Takata Osmotisk resistens GOT/GPT Kalk i blod Tymol Serumjärn Fosfataser

25 18 114 92 113 102 105 64 115 97 114 92 111 91

ilka arbetsuppgiften elningspp fattning

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhuslednings ns uppfattning

48 54 53 19 44 49 42 42 49 46

32 31 33 16 32 32 30 29 31 27

— —. — — —— — — —

53 56 52 13 37 49 39 39 48 47

laboratoriebiträde

— 24 — 29

44 43 43 26 48 45 45 45 45 41

— 5 — 2 — 17 — 2 — 2 — 1 — 1 — 2

— 5 — 2 — 17 — 2 — 2 — 1 — 1 — 2 — 8

— undersköterska — » 1 » — » —. laboratoriebiträde — undersköterska .—. » — » — »

• — •

— — — —. — —

69 48 33 46 47 35 34

3 3 4 39 11 5 12 10 4 4

— — — —

38 41 29 44 90

9 17 12 17 55

46 42 33 42 21

35 32 25 33 11

— — — —

41 38 25 34 12

— 5 — 37 — 5 — 3

2 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 47—49 samt 76—83)

49 45 33 42 16

— 5 — 37 — 5 — 3

8 4

14 5

8 5

—

6 3

— 27

60 21

— 81

— 81

—

— 16

— 98

—

— 16

— laboratris

1 1 1

85 98 92 89 81 89 99 89 99 61 86 75 63 66

58 72 55 42 57 66 76 60 76 43 67 54 44 44

23 12 30 40 11 10 8 17 7 6 6 12 5 7

136 14 15 5 5 2 7 3 2 3 6 2 2

. . 5 — 2 — 5 — 9 — 4 — 3 — 2 .— 4 — 3 — — — 3 — 2 .— 1 •— 1

— —

1 1 1 2 2

13 8 5 3 26 16 12 16 11 52 22 31 48 45

—

— 41

— 34

21 31

13 1

—-

— 59

29 17

25 40

16 20

— 36

1 _ — — 3 — — — — — —

1 3 2 1 1 4

— 113 103 — 102 68 — 115 98 — 113 94 — 112 93

6 1 26

— 2 6 1

— — 3 3

—

— — — 2 1

— —

1 1

•

—

— — 1

— — — — — • — •

— —

• — •

7 5

undersköterska

— » — » — » — laboratris » »

1 1 1 2 2

13 8 5 3 26 16 12 16 11 52 22 31 48 45

— laboratris — undersköterska — » — laboratris 1 » — » — » — » .—. » 1 » 1 » — » — »

—

— laboratoriebiträde

—

13 1

—

laboratris

— — 2 — — — — — — —

1 3 2 1 1 4

— — 10 — —. — 2 — — —

— — — — —

» » » » »

—. — — 2 1

— —

undersköterska

undersköterska

»

132 Tab. 5. Forts.

Arbetsuppgift

—

2 22 1

9 21

1 4

19 22 59 1

22 15 6

19 12 4

—

112 91 113

90 81 92

97 94 55 . . . . 107

92 89 35 70

94 Bakteriologiska undersökningar Odling Resistensbestämning . Gonokockodling .... Passning

Bedömning

Antal arbetsenheter vic enligt avsköterskans

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället 3

110 91 111

84 77 85

12 6 12

4 1 4

—

97 93 52 104

93 89 34 59

12 30

3 5

av

resistens

6 1 6

—

—

Serologiska undersökningar

Protrombinindex Förberedelse för

av

termostat

— 19

—

1 4 1

1 1

92 99 110

1 1

23 16 6

20 13 4

— —

— — 52

—

112 106

—

— —

5 4 2

1 1

12 10 3

10 8 2

10 14 5

7 Medicin Omvårdnad om Rekvisition av Uttagande u r medicinförvaringsskåp . . . . Blodgivarregister Kalla

blodgivare

.... ....

112 107

—

—

2 51

— —

— — 2 —

9 4 5

3 3

15 12 6

13 11 5

29 27

5 1

—

49 73

22 34

18 20

5 2

1 110 105

—

7 15 4

52 52 27

23 23 36

12 11 36

Transporter

Post Hämtning av prover från avdelningarna Utbärning av laboratoriesvar . . . . Administrativa arbetsuppgifter Registrering av laboratorieresultat . Utskrivning av svar . .

79 88

31 40

22 20

111 107

—

Förande av arbetsligRekvisition av

—

Rekvisition av Rekvisition av laboratoriemateriel.

—

dika arbetsuppgiften [elningslppfattning 6

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning

—

2 22 1

— 109

84 78 86

12 6 12

19 22 59 1

— 96 93 51 96

94 89 37 63

10 29

4 11 3

1 2 6

88 110

5 4 5

—

— 22

—

19 22 59 1

sjuksköt.-laboratris

1 2

undersköterska sjuksköt.-laboratris

—

—

— 90

—

1 1

92 99 110

—

23 16 6

21 14 5

— — —

— 12

— — 54

23 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 47—49 samt 76—83)

laboratris

1 1 6

» »

»

» »

—

1 1

92 99 110

— laboratris

— 12

laboratoriebiträde

sjuksköterska

—

»

» »

— 112 108

— —

—

— 51

— — 2 — 3 —

— 64 — 37 — 29

32 36 45

12 11 36

2 2 2

6 4 2

6 4 2

7 12 6

43 36 18

46 53 54

12 11 36

— transportpersonal

—

— —

—

»

—

—

— —

—

»

8 1

49 38

5 1

48 68

21 32

23 21

9 3

—

7 1

47 43

5 1

— skrivpersonal

— 57

—

— skrivpersonal

—

1 112 107

— — —

— undersköterska

— 93

—

—

»

— 99

—

—

»

—

— 51

45 41 24

— » — skrivpersonal — sjuksköterska » »

skrivpers. el. den som gjort undersökningen

134 Tab. 6. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekom därav med röntgendiagnostil Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenhetei giften enlig sköterskan; 1

Städning Daglig städning Storstädning . . .

1 —

4 2

4 48 2 35

Tvättgodsbehandling Sortering Räkning

—

3 2

3 2

26 9

12 81 7 104

Diskning I beredningsrum I sköljrum

—

20 9

17 9

76 87

14 16

11 11

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Apparatur Linne Möbler Röntgen- och ventilrör

72 25 36 19 70 25 35 19 68 24 35 20 68 30 31 15 85 59 16 6 38 24 12 10 45 31 9 7 56 46 7 5

27 29 30 34 19 29 33 11

1 1 1 3 4 14 21 12

3 3 3 1 7 30 9 38

44 44 48 74 23 30 52

5 Kassetter Klädsel av p l a t t o r Tvättning och omstoppning av kuddar med t r ä u l l etc Desinfektion

och sterilisering

..

R ÖN T GENDI A GNOS TIK Patients förberedande för undersökning Förberedelseanvisningar Mottagande av patienter i v ä n t r u m etc Införande av patienter till undersökning Av- och påklädning Uppläggning på undersökningsbord etc Renlighetslavemang Förberedelser till undersökning Assistens vid uppdukning . . . . Uppdukning av sterila bord för spec, undersökningar . . . . Tillredning av kontrastmedel . .

•

— 2

—

71 80

48 10

15 3

23 12

15 10

47 50

3 3

10 50

38 4

16 41

2 13

11 36

9 24

52 27

5 9

41 16

67 54

6 3

31 24

11 7

32 49

2 2

90 2

—

35 16

3 16

17 84

95 29

67 1

22 23

6 16

3 65

3 5 2 —

17 67

2 26 20 —

—

—

69 3

19 29

— —

2 Undersökning 82 Assistens vid kontrastgivning . . Inställande för bildtagning . . . . 112 Manövrering av apparatbordet vic genomlysning och exponering 112 33 Ka;;settservice

— 2 .

76 111 111 19

135 mande vid röntgenavdelningar vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: 124, 113, med röntgenterapi 75 rid vilka arbetsuppivdelningslpp fattning 5

29 94 12 106

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 49—53 samt 83—87) 8 1 2 3 5 6 4 7

— — — — —

—

27 97 12 107

—

ekonomibiträde särskild städpersonal

a n n a n än

sjukvårdspersonal

—

1 1

1 1

23 7

17 82 10 105

1 1

—

14 5

13 5

73 76

26 31

11 11

41 38 42 43 77 17 22 51

9 9 11 13 42 5 10 36

73 72 79 67 39 28 26 17

53 53 62 46 17 23 19 9

22 23 4 26 9 36 39 10

1 4 3 3 8 14 30 13

3 3 3 1 8 30 9 40

38 2

38 15

26 15

43 53

2 5

12 48

4 undersköterska 3 » 10 » 5 » 5 sjuksköt.-röntgenassistent 4 undersköterska 5 » 1 sjuksköt.-röntgenassistent, alt. teknisk personal 3 undersköt.-fotografiskt bitr. 1 sjukvårdsbiträde

—

»

undersköterska

— —

27 21

27 24

16 14

67 74

3 3

—

»

—

38 17

8 17

44 87

2 1

—

» »

—

—

sjukvårdsbiträde

3 1

—

89 20

57 1

37 30

16 23

3 1

—

sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde

27 1

69 112

10 56

39 35

13 1

1 110 17

55 1

35 28

1 21

2 71

23 8

16 82 9 105

1 1

70 75

24 29

11 11

23 26 27 31 17 29 34 10

3 4 5 3 6 18 31 12

4 4 4 2 8 31 10 41

1 1 1 1 3 1 1

53 52

3 5

10 49

—

58 68

3 3

42 85

2 3

4 65

•

—

»

»

»

ekonomibiträde

.

»

sjuksköt.-skrivpersonal sjukvårdsbitr.-skrivpers. sjukvårdsbiträde

— —

sjuksköt.-undersköt. sjuksköt.-röntgenass.

»

»

sjukvårdsbiträde

136 Tab. 6. Forts.

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenheter giften enligl sköterskans

Mörkrumsarbete etc. Beredning av framkallnings- och fixeringslösningar Laddning av kassetter Tömning av kassetter Filmmärkning Framkallning och fixering . . . . Sköljning Hängning av film för våtgranskning Torkning av film

11 26 25 24 25 24

18 25 25 26 24 19

16 15 15 15 14 11

71 65 (57 68 55 57

41 28

23 16

10 7

46 55

»Demonstration» Sortering av filmer Upphängning av film för demonstration

89 Expeditionsarbete Utskrivning av u t l å t a n d e n . . . . 1 Registrering av film o. u t l å t a n d e n 17 Hämtning av arkiverad film . . 18 Framtagning av gamla u t l å t a n d e n 17 Bokföring av kassagöromål (filmavg. till sjukhuset m. m.) . . . . 27

2 20 20

12 1 1 24

RÖNTGENTERAPI Förberedelser för behandling Tidgivning Mottagande av patienter i väntrum

49 54 19 7

17 20 63 59

26 16

11 2

6 4

7 11

110 102

Transporter Apoteksvaror Förrådsvaror Post Till avdelningarna 49 28

4 16 15 14 14 14

100 91 71 64

Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . 110 101 Rekvisition av läkemedel, kontrastmedel o. dyl 112 106 Utdelning av apoteksvaror . . . . 94 92

Administrativa arbetsuppgifter Tidsbeställningar Inskrivning av patienter Rekvisition av film, framkallningsmateriel m . m Förande av liggare över röntgenoch ventilrör Förande av liggare över reparationer av r ö n t g e n a p p a r a t u r . .

12 4 4 4 6 7

27 37 57 45

15 12 31 53

4 20

34 18

57 68

112 107 97 96

7 1

13 12 98 56 54

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppavdelningsgiften enligt sjukhusledningens ippfattning uppfattning 5

74 72 74 74 59 61

2 1 1 1 13 14

13 3 3 3 6 8

55 60

9 13

7 12

— — 29

2 20 19

102 99 81 81

11 2

8 Förslag till arbetsuppgifts fördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 49—53 samt 83—87)

5 9 8 8 7 6

2 1 1 2 1 1

21 25 25 25 24 19

19 20 20 21 20 16

73 79 80 80 66 67

2 2 2 1 14 14

14 3 3 3 6 9

sjukvårdsbiträde

— 22

27 17

16 11

59 69

9 11

7 12

» »

— — sjukvårdsbiträde

— 66

— röntgenass.-undersköt.

3 7 4

3 5 3

102 1 100 20 85 21 81

11 2

—

7 3 3

» » »

— 11

— 84

—

»

— —

1 111 103

— — —

— sjuksköterska

1 113 107 1 98 95

1 1

— — — 15

15 9 1

15 9 1

— —

38 37 12 7

38 51 70 49

15 12 30 52

8 4

63 68

4 20

—

1 3

undersköt.-fotografiskt

» » » »

skrivpersonal

34 34 11 10

47 58 71 52

15 12 29 51

bitr.

» » » »

» »

—

transportpersonal

» »

sjukvårdsbitr .-transportpers.

26 15

10 11

13 2

4 1

8 3

69 74

5 18

1 2

— undersköterska

— 57

— 53

— — 48

— — 15

sjuksköt. o. skrivpers.

»

»

»

sjuksköt.-röntgenass.

»

»

skrivpersonal

— — sjukvårdsbitr.-skrivpers.

138 Tab. 6. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Förberedelser för behandling (forts.) Införande av patienter till behandling Av- och påklädning Uppläggning av patient på behandlingsbord Tillsyn av dåliga patienter . . Placering av b l y g u m m i p l a t t o r kring behandlingsfälten . . . . Placering av filter i r ö r k å p a n Inriktning av behandlingsfältet Inställning av m a n ö v e r a p p a r a ten på avsedd dos

59 45

22 22

13 13

3 6

11 21

1 1

63 72

25 39

13 9

•>

8 1

70 70 72

37 45 56

9 7 5

—

4 2

—

5 Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

1 2

24 16

6 5

23 22

13 17

1 1

36 68

9 30

22 18

10 3

2 1

1 1 2

63 67 73

32 45 57

16 10 7

5 3 1

— —

•

—

—

Behandling Assistens åt läkare Kontroll av röntgenapparaten, så att r ä t t dos ges patienten Manövrering Assistens vid omläggningar . . Omläggningar

— — — —

75 62 43 58

66 36 28 43

4 10 9 5

4 4

1 1 6 4

75 53 40 56

68 30 19 38

4 17 17 12

10 7 2

Efterarbete Borttagning av plattor, kuddar, papperslakan m. m Utväxling av patienter

57 55

27 29

11 11

4 4

Tillsyn och omvårdnad terapiapparater

1 Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . Rekvisition av apoteksvaror . . Utdelning av apoteksvaror . . . .

61 61 55

56 57 54

—

Förband Beredning Förpackning Sterilisering Iordningställande av öronpinnar

5 8 7 13

3 4 4 7

15 15 15 13

14 13 13 11

3 1

3 1

5 3

—

70 26 35 42

8 5 1

—

17 12

12 15

—

27 24

6 6

19 20

10 12

62 62 56

55 57 54

—

13 13 18

30 32 22 38

6 2 6 4

19 19 25 8

2 1

3 3 7 5

2 2 3 2

18 19 22 19

17 18 19 16

5 3

29 26

15 25

21 18

2 2

3 1

3 1

8 4

8 4

—

— —

—

21 33 33

3 1 5

1 13

25 30 14

22 8 3

2 1 1

15 25 21

11 23 17

2 2 6

1 1 4

av

Transporter Apoteksvaror Förrådsvaror Patienter till och från röntgenterapiavdelning Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av behandling på patientkort Uppbärande av avgifter för behandling Utskrivning av terapijournaler Arkivering av terapijournaler

—

—

rid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens avdelningsuppfattning jpp fattning 6

36 40

o 2

28 3

1 1

7 3

—

—

—

sjukvårdsbiträde

18 11

4 4

19 19

12 15

42 47

— 68

8 26

20 22

10 3

32 4

— — — sjuksköterska

68 68 72

35 48 58

17 10 8

3 2

4 2

—

1 3

» »

— — — 71

— — —

»

— — — — 75

— — — — — sjuksköt.-röntgenass.-undersk.

73 57 37 54

65 33 20 34

5 17 18 15

1 9 9 5

9 9 1

—

17 12

1 2 2

— 18

4 5

18 18

13 14

44 46

—

14 3

56 57 55

2 1 1

—

62 62 57 3 3 6 5

1 1

16 17 18 14

14 15 15 11

27 27 16 43

11 9 11 8

20 21 25 8

•

—

•

—

2 1

o

11 9 3

—

37 39

—

—

11 13

— 13

3 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 49—53 samt 83—87)

»

röntgenassistent 2

sjuksköt.-röntgenass.

»

»

sjuksköt.-undersköt.

17 12

3 3

—

»

röntgenassistent

»

sjukvårdsbiträde

sjuksköterska

— — 13

»

—

» » undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska

26 28 16 41

9 6 7 5

20 20 26 8

—

19 16

23 35

22 19

—

4 2

4 2

17 16

29 38

22 19

— —

— sjukvårdsbitr.-transportp.

— 64

— sjuksköt.-röntgenass.

35 40 34

23 8 3

1 13

11 22 16

8 19 13

3 2 6

2 1 4

22 7 3

40 44 41

» sjukvårdsbiträde transportpersonal

skrivpersonal

» »

140 Tab. 7. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, före98, därav 31 med Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

1 Städning Daglig städning Periodisk större städning Storstädning Tvättgodsbehandling Sortering Räkning

1 —

12 8 3

74 59 28

12 27 64

3 2

—

—

12 9 3

8 7

7 4

6 4

48 31

14 11

22 45

Antal arbetsenheter

sköterskans

— 1 —

— —

2 3

5 1

5 1

—

—

4 2

3 2

_

8 Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier (lavemangskanna, rondskål, handskar etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, katetrar o. dyl

4 31 38 37 32

3 20 25 24 20

21 31 31 31 30

21 28 26 26 27

72 37 30 31 34

1 2 — — 3 1 — 3 1 — 4 1 —

10 13 12 10

7 9 8 6

23 23 51 50 55 53 55 53 52 51

Desinfektion och sterilisering Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

35 21 30 28 31 18 10 13 13 20 34 18 21 19 22 31 18 14 12 21

2 12 5 4

11 6 12 15

6 3 8 10

50 49 28 28 38 36 29 27

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Möbler Sängutrustning

59 60 60 48 36 48 48 60

46 26 22 14 2 1 48 26 22 13 2 1 48 26 22 18 2 1 31 23 19 26 — 1 17 28 23 39 — — 27 14 11 27 4 8 33 10 7 28 10 5 36 13 9 25 2 2

34 35 34 29 15 29 34 38

26 28 27 21 8 17 25 26

47 44 47 44 47 44 41 38 44 41 29 24 23 19 26 22

Blomvård

3 10 4 7 — 3 —

20 21 17 14

20 21 16 14

75 66 — 75 — 81 —

— — —

— —

1 2 — 3 — 1 —

19 28 20 13

19 27 19 13

12 —

—

—

58 3 89 3 80 14 24 2 96 31 63 4 83 14

30 19 21 29 2 6 21 3 14 23 20 54 23 1 1 33 16 18 30 8 5

Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett Lavemang Av- och påklädning Bäddning av tom säng D:o åt sängliggande rörlig patient D:o åt sängliggande orörlig patient D :o åt svårt sjuk patient . . . . Matutdelning Matning av patienter D:o av dåliga patienter Liggsårsprofylax

Liggsårsbehandling

— — — — — — — —

1 _

2 35 — 18 — 30 —

— — 4

— — — — 1 —

1 — 1 —

— —

— — 1 — 2 —

—

36 3 50 39 73 2 49 18 65 12 40 20 12 — 32 30 86 29 42 10 38 4 52 35 61 9 57 30

141 :ommande vid vårdavdelningar 3 B-vårdavdelning id vilka arbetsuppLvdelningsippfattning G

vid sjukstugor.

Antal

redovisade

arbetsenheter.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) G

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

39 59 79

30 15

22 15

48 32

a n n a n än

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

34 61

1 10 10 26 2

»

13 43 45 44 42

81 44 39 40 41

43 22 33 24

43 22 33 23

40 24 38

49 49 49 27 34 18 12 14

15 16 17 38 51 43 41 45

undersköterska

sjukvai'dsbitr.-ekonomibitr.

87 72 81 92

sjukvårdsbiträde

11 21 15

36 76 G2 8 85

sjukvårdspersonal

»

13 43 45 44 42

20 20 19 21 4 10 11 17

11 4

»

»

»

undersköt.-sjukvårdsbitr.

» » » 2 35 18 30

» » »

undersköterska

» » »

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

undersköt.-sjukvårdsbitr.

49 42 41 26 45 48 60

36 15 22 23 11 33 30

26 6 14 67 2 30

undersköterska sjuksköt.-undersköt. undersköterska sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt.

142 Tab.

Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

3 Rutinkontroller Puls Temperatur Blodtryck Urinmätning Mätning av patient Vägning av patient

98 8 92 10 23 29

84 1 82 3 15 18

5 17 5 27 21 24

Provtagning Urinprov Avföringsprov Sputumprov Magsaftsprov Mantoux S. R Övriga venprov Kapillärprov

35 27 38 78 88 85 86 70

15 16 28 75 88 70 82 57

36 31 7 67 61

25 25 3 59 64

Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter Givning av infusionsvätska . . . . Passning av dropp Pulskontroll Blodtryckskontroll Andningsvård Förande av vätskelista

67 64 52 67 66 58 54

29 64 30 53 52 50 38

Assistens

....

38 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband o. omläggningar vid colestomi . . . . Större Skötsel av dränage Skötsel av fistlar Förberedelse sökning Laxering Lavemang Rakning

Förberedelse till Rakning Hudrengöring Lavemang Katetrisering Premcdicinering

Förberedelse till och behandling Rectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning Pleuratappning

—

—

—

— .—

25 19 20

63 38 44

— — — —

28 25 21 3

24 23 21 1

39 46 21

—

—

— —

15 3 6

7 1

—

—

23 20 19 11

19 17 19 3

—

—

1 —

•

78 4 73 8 6 8

62 1 61 3 3 3

32 19 28 27 31 38

20 18 19 25 30 35

15 10 18 73 82 47 75 50

10 9 16 68 79 34 71 39

38 34 31 11 8 52 15 25

35 34 30 6 5 42 11 18

— — — —

10 12 3 49 64

9 11 2 42 63

41 36 24 28 1

40 35 24 21

23 62 17 35 38 42 25

32 2 37 28 24 16 31

10 1 29 19 13 9 26

—

•

18 5

— —

1 1 1 4 7

2 18 18 9 4 7 20

— — — — — —

— — — —

27 28 29 28 34

—

•

——

sköterskans

—

operation

vid omläggningar

till

4 Antal arbetsenheter

16 22 43

— •

—

—

— — —

—

—

16 8 7 7 12

7 1

—

65 87 76 83

39 62 65 66

26 14 7 13

17 2 3 5

— — —

43 3 15

36 1 12

9 15 15

8 15 14

14 47 20

— —

40 37 3 64 61

25 30 3 59 58

18 5

11 1

11 5

1 1

—

—

—

8 5

5 3

1 2

— — —

2 4

— — — 4

— —

— —

—

30 33 34 30 32 36 36

— — — — —

56 63 29 48 53 50 33

2 8 19 10

1 1

33 82 67 68

15 57 53 48

65 21 19 33

44 5 11 19

31 2 8

25 1 6

24 17 20

20 17 19

28 30 2 46 45

16 20 2 38 37

36 17

25 8

—

—

29 27

21 19

—

•

—

röntgenunder33 33 48

—

35 54 95 28 30

— —

undersökning

—

•

143 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 8 4 6 7 3 5 1 2

id vilka arbetsuppvdelningsppfattning 6 7 8 5

— — — —- — 6 — 65 — — 44 — 18 — •

48 51 32

—

—

•

— 2 — 18

•

—

68 6 72 3 5 7

22 26

11 11 14 72 79 46 72 44

6 7 10 68 76 36 68 34

35 32 33 7 9 49 16 29

34 32 32 6 6 42 13 25

53 53 34 1

25 26 47

— — -—— — —-

— .—— — — —

27 28 29 28 34

— 14 — 3 — 55 — 64

21 23 42

—

5 1

— — .— .——. 3 3 — 13 —

— 25

36 31 19 22

35 30 19 15

— — — — — — — —

27 28 29 28 34

— » — » — sjuksköterska — »

31 3 36 36 27 13 28

14 1 25 24 12 6 26

1 2

18 56 53 47

55 25 20 33

52 12 13 23

20 2 1 1

11 46 19

9 4

2 8 19 10

— —

24 76 65 63

13 45 22

1 1 1

33 33 48

— —

37 4 6

.— 15 3

15 14 24

10 5

24 25 2 42 40

17 20 2 38 36

36 20

30 15

32 30

28 26

—

—

35 54 95 28 30

—

» »

8 11 1 48 64

— 43 — 54 — 52 — 27

— —

— laboratoriepers. (undersköt.)

• — •

21 61 13 26 34 41 20

sjukvårdsbiträde

— 2 — 18

18 9 4 7 20

1 1 1 1

3 4

- — •

1 2 2 5 8

— — —

— — — sjukvårdsbiträde undersköterska .— — 6 70 — — — sjukvårdsbiträde 54 — 18 — » 62 — 5 — »

30 33 34 30 32 36 36

— 63

sjuksköterska

2 74

2 3

18 9 4 7 20

4 1 2

28 18 20 25 21 24

1 2 1 4 8

— —.

— 18

— 6 1

—

—

•

— — -— 3

•

— 2

— •

—

—

•

2 1 1

sjukvårdsbiträde

sjukvårdsbiträde

— sjuksköterska — sjukvårdsbiträde — sjuksköterska — » 1 » 1

sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

undersköterska

undersköterska

•

1 1

—

» » »

30 33 34 30 32 36 36

— 8 — 19 •

sjuksköterska

33 33 49

35 54 95 28 30

— sjuksköterska — » 1 » 1

sjukvårdsbiträde

—

» » undersköterska

—

» » » »

144 Tab. 7. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenhete giften enlif sköterskan

1 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Blåstappning Blåssköljning Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Sternalpunktion Lumbalpunktion Magsaftsundersökning Njurfunktionsprov Belastningsprov i övrigt

80 75 71 78 54 38 53 62 34 32

72 69 66 66 52 36 50 61 28 28

Assistens vid undersökningar och behandlingar Bectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Sternalpunktion Lumbalpunktion

42 22 5 61 59 33 48

37 18 5 58 57 31 46

Behandlingar Blåstappning Blåssköljning Instillationer Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Andningsövning Gångövning Syrgasbehandling Behandlingsbad (fot-hand) Med värmedyna Med värmelampa

96 93 77 80 79 65 55 47 89 22 43 48

86 85 75 76 72 60 42 11 48 7 15 24

11 12 2 3 11 11 9 19 16 24 26 21

42 41 45 46

25 24 34 40

21 21 18 13

98 95 98

96 95 98

83 87 62

83 87 62

....

Omhändertagande av död patient Laborationer å urin Äggvita: Heller eller albustix Socker: Almén eller klinistix . . Esbach Spec, vikt Injektioner Subcutana Intravenösa Intramuskulära Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner Rengöring och kontroll av sugar Rengöring och kontroll av syrgasapparater

7 1 13 5 20 18 13

1 6 23 3 52 33 28

9 13

19 17 29 58 42 26 49 60

50 42 50 47 28 28 40 47 20 23

40 34 44 36 23 22 32 41 16 19

54 74 91 35 37 63 48

24 19 4 50 49 30 41

18 16 4 43 43 26 37

21 18 14 25 26 2 1 4 3 8

78 66 66 78 66 44 39 29 62 10 17 19

64 57 62 75 57 34 29 7 25 3 5 11

59 19 19 17 12

16 16 11 7

14 15 18 26

17 16 21 22

14 16

90 94 94

85 94 94

15 10 35

76 86 62

74 86 62

d vilka arbetsuppydelningsppfattning 7

3 3 3 3 4 4 2 2 2 1

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—-76) 8 6 5 7 2 3 1 4

— -— — — —

9 8 19 17 29 58 42 26 49 60

2 2 2 2 2 2 2

54 74 91 35 38 63 48

— —

— 80 — — — —

72 66 64 74 59 32 26 4 33 3 4 7

25 32 13 5 23 38 28 35 41 29 38 38

•

—

— . — •

— — —

— — — •

—

.— — .— — — 1

.— 1

49 43 51 48 27 26 34 47 22 24

39 34 45 39 20 22 29 39 17 22

50 49 30 38 45 16 25 31 29 14

40 40 25 30 40 12 20 23 25 12

12 18 3 40 41 24 34

28 4

20 1

— 21 1

— — — —

3 49 47 27 38

2 2 3 2 2 2 2 2

— — — — — — — — — — 1

9 8 19 17 29 58 42 26 49 60

2 2 2 2 2 2 2

54 74 91 35 37 63 48

17 25 9 2 15 29 15 28 25 27 32 33

— —

1 2 27 6 59 47 38

13 16

1 4

25 26 2 1 4 3 8

— .— — -— 20 12 — 17 12 — 9 6 — 13 10 —

5 25 6 52 37 31

11 13

1 1

—

19 19 14 10

7 7 7 6

14 15 18 26

— 13 — 1

12 17 20

6 5 12 14

37 37 35 31

34 34 33 27

30 30 23 18

7 7 7 7

14 15 18 26

1 1 1

84 95 90

77 95 87

— —

— —

1 1

—

•

—

— — 3

— — — —

—

— — — — — — 2

sjuksköt.-undersköt.

— 2

— — — •

—

» » » » » »

» » » » » »

— sjuksköterska

— — 21 — — 18 — — 14

— » — » — » undersköterska — 1

sjukgymnast-s j u k v å r d s b i t r .

—

sjuksköterska sjukvårdsbiträde

»

»

— » — sjuksköt.-undersköt. — sjukvårdsbiträde »

— —

» »

— sjuksköterska 3 • — •

»

—

»

— — —

15 10 35

— sjuksköterska

1 1

'.—

sjuksköt.-s j u k v å r d s b i t r .

sjuksköt.-s j u k v å r d s b i t r .

—

1 1

15 10 35

—

79 87 62

76 87 62

— 16

— 27

3—2862 61

» » » » » » » » »

»

21 18 14 25 26 2 1 4 3 8

73 68 78 69 43 41 25 66 8 15 15

— — — — —. 1 —

undersköterska 5 1

»

—

»

146 Tab. 7. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . Rekvisition av läkemedel . . . . Utdelning av läkemedel Omvårdnad

om

rondbord

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

....

11 Förband o. dgl. Beredning Packning Sterilisering

3 2

13 Transporter Matvagn Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post Patienter till och f r å n : röntgenavdelning operationsavdelning undersökningsavdelning badavdelning

67 69 24 44 15

12 8

13 8 15

5 2 2

5 2 1

50 24 51 47

19 28 21

10 29

1 7

31 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter Utskrivning av patienter Rapportskrivning betr. patienter Införande i j o u r n a l av laboratorieuppgifter etc Remisskrivning Utskrivning av s. k. provlappar Utskrivning av rekvisitioner . . Utskrivn. av beläggningsrapport

85 92 93

84 90 93

67 64 76 72 92 90

92 54 86 92 78

92 54 79 83 77

78 75 51 50 66 61 88 80 70 68

TILLÄGG FÖR BB-VÅRDA VDELNING Dagliga skötseln av mödrar

..

11 Dagliga skötseln

..

22 19

8 7

14 21 16 13 15

7 12 2 5 15

av spädbarn

Skötsel av mödrar före a m n i n g efter amning

19 26

9 14

Tilläggning

av spädbarn

barn

29 29

29 29

27 29

27 29

30 Vägning

av

BCG-vaccinering

.,..,.,

Administrativa arbetsuppgifter Förande av b a r n k u r v o r Utskrivning a v : BCG-kort hälsokort meddelande till mödravårdsorgan 1

13 Om dylik personal anses böra anställas vid vederbörande inrättning.

rid vilka arbetsuppivdelningsjppfattning

5 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 1 2 3 4 5 6 7 8

— 95

—

4 1 6

4 1 1

— —

94 95 92

— 10

3 3

36 38 38

36 38 38

54 48 34

2 5

3 2 13

— undersköt.-sjukvårdsbitr.

—

5 8 8

3 3 7 5 1

3 3 7 5 1

74 75 21 51 20

8 12 51 30 62

12 8 13 8 15

6 17 8 4

5 7 6 4

64 34 62 51

4 1 1 8

19 28 21 31

— sjuksköterska

— skrivpersonal 1 )

— sjuksköterska

49 43 33

2 3 8

3 2 13

70 72 24 52 15

11 16 4S 29 64

12 8 13 8 15

50 28 53 47

19 28 21 31

6 28 8 4

16 12 3

— 62

58 67 88

9 8 3

7 6 3

3 4 1

23 17 3

71 89

14 12

2 33 12 6 16

2 1

70 50 57 78 68

66 49 53 70 66

13 3 24 17 4

9 2 21 11 2

1 1 6 2 1

16 14

2 31 12 6 15

_

— —

— —

15 9

— — — 12

6 9

4 2

4 2

13 13

— —

— 1 — 9 — 1G _ — — 9 3 3 17 17 — 1 12

— 1 — — — — 2 — — 11

— — — 25

27 27

26 26

2 3

1 2

— — — 28

3 3 1 3 1

2 10

—

6 4

6 2

1 2

1 10

undersköterska

transportpersonal 1 )

» » sjukvårdsbitr.-transportpers. 1 ) sjukvårdsbitr.-transportpers.i)

»

»

» »

» 2

— —

1 2

—

undersköterska

skrivpersonal') -undersköt. undersköterska skrivpersonal 1 )

148 Tab. 8. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekomAntal redovisade Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

Städning Daglig städning Periodisk större städning Storstädning

24 16 7

....

Tvättgodsbehandting Sortering Räkning

28 37 68

28 18

Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier (lavemangskanna, rondskål, h a n d s k a r etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

47 39 19

10 53 59 59 57

37 43 43 42

48 38 36 36 37

45 27 23 23 27

44 18 14 14 15

38 4 18 26

25 3 13 20

8 11 11 10

sterilisering 16 1 11 15

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Möbler Sängutrustning

77 75 74 57 48 36 40 50

54 53 52 33 23 18 26 26

31 30 31 38 45 23 20 28

13 13 14 21 31 13 11 12

17 18 17 28 20

Blomvård

39 44 41 27

36 40 40 26

58 45 56 72

53 28 55 6 52 7 45 27 49 1 53 15 50 6

23 3 6 39 1 17 1

Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett Lavemang Av- och påklädning Bäddning av tom säng D:o åt sängliggande rörlig patient D:o åt sängliggande orörlig patient D:o åt svårt sjuk patient Matutdelning Matning av patienter D :o av dåliga patienter Liggsårsprofylax Liggsårsbehandling

47 89 86 32 96 67 92

10 22

1 3 3 1 26 10 12

41 40 39 31 18 26 34 38

22 22 22 14 6 13 22 18

37 2 79 3 70 8 20 — 90 19 61 5 77 10

149 mande vid vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. arbetsenheter: 99 vid vilka arbetsuppavdelningsuppfaftning 6

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 1 3 4 2 5 8 6 7

35 14 6

58 74 88

6 5

—

25 14

24 17

42 63

—

—

48 16 13 13 13

—

9 1 8 11

1 3 3 1

10 7 7

6 78 34 31

1 1

—

—

3 2

3 2

28 15 7

68 75 87

6 5

»

6 3

24 15

26 19

42 62

—

— —

—

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

1 12 15 15 14

36 69 71 71 74

35 64 65 65 69

59 22 16 16 16

7 9 9 9

1 3 3

—

undersköt.-sjukvårdsbitr.

14 3 13 13

8 2 9 6

70 8 39 42

65 7 35 36

13 1 11 14

6 78 33 30

21 19 19 12 5 9 14 17

68 68 68 74 70 40 33 39

49 49 49 61 64 31 26 26

8 8 8 10 16 16 26 24

3 6 7 15 7

1 26 10 12

—

—

40 60 24 9

40 58 24 8

58 38 74 88

1 2

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. undersköt.-sjukvårdsbitr.

10 7 6

annan än

1 26 10 12

1 1

—

62 41 60 69

1 7

3 1 1

— — —

—

— — —

23 2 5 42

—

1 1

44 81 72 17 95 51 82

1 4 9

65 71 65 47 58 73 76

33 13 19 32 3 37 15

20 3 8 49

1 1

10 1

1 1

—

28 8 10

11 2

sjukvårdspersonal

»

»

>

» » » »

undersköterska

» »

4 6 8 10 9

—

»

» » »

41 39 39 25 12 19 22 30

—

»

7 3

8 8 8 12 14 12 24 17

1 3 3

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. särskild städpersonal

1 3 3

undersköterska

» » » sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

sjukvårdsbiträde

— —

— 1 1

1 1

» »

undersköterska sjuksköt.-undersköt. undersköterska sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt.

150 Tab. 8. Forts.

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället 3

5 Rutinkontroller Puls Temperatur Blodtryck Urinmätning Mätning av patient Vägning av patient Provtagning Urinprov Avföringsprov . Sputum prov . . . Magsaftsprov Mantoux S. R Övriga venprov Kapillärprov Förberedelse till Rakning Hudrengöring Lavemang Katetrisering Premedicinering

vid

— — 1

16 1 27 o

1 1 1 2 9 10 9 14

2 8 23 40 31 14 15 46

— —. — —

86 86 86 84 77

operation

Omhändertagande efter operatior Tillsyn av patienter Givning av infusionsvätska . . Passning av dropp Pulskontroll Blodtryckskontroll Andningsvård F ö r a n d e av vätskelista . . . . Assistens

6 Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

— — — 8

— 12

omläggningar

30 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och omläggningar vid colestomi Större Skötsel av dränage Skötsel av fistlar

51 81 78 82

20 42 55 19 56 14 55 18

Förberedelse till undersökning Laxering Lavemang Rakning

50 11 17

37 6 12

15 11

80 79 76 76 77 77 76 17

8 14 23 14

34 76 68 (i 9

19 31 9

31 31 72

40 6 10

9 4

72 81

röntgen-

Förberedelse till undersökning och behandling Rectoscopering Cystoscopering

26 1 4

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattnini 1 6 5 7 8

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—-76) 1 8 2 3 5 6 4 7

— — 15 41 — 1 24 -— 26

— — — —

79 1 3 6

— 2 3

25 32 24

1 1 1 2 9 11 10 14

2 8 23 40 31 13 15 46

— .— —

86 86 86 84 77

— — — — —

— 3 — 1 — 12 — 22

— —

1 — — — — — — 9 2 —

80 79 76 76 77 77 76

— — — — — —

— — 2

—. —

sjuksköterska

29 41 14 54 43 59

15 41 6 53 42 57

57 51 41 7

43 51 37 1

9 2 4

4 2 1

-— —

9 9 7 1

9 7 7 1

3 3 5 1

58 •

—

44 28 34

— — — sjukvårdsbiträde undersköterska — 14 — 1 — sjukvårdsbiträde — 26 » — 2 — » —

•

•

—

1 1 1 2 9 9 8 14

2 8 23 40 31 13 15 46

10 22

— — — — — — —

86 86 86 84 77

15 19 16 18 16 8 18

6 17 6 9 10 4 11

12 1 14 12 11 5 10

1 — — .— .— .— — 12 1 —

80 79 76 76 77 77 76

-— sjuksköterska — sjukvårdsbiträde — sjuksköterska — » -— » — sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

undersköterska

30 79 68 75

6 50 55 49

65 30 20 33

48 4 8 10

1 2

undersköterska sjuksköterska

—

» »

33 5 5

23 1 4

30 39 13

27 38 13

8 24 8

— 31

17 7

13 3

— 15

7 9

— 81

— — 81

2 3 3 1

_ —

•

— — 14 23 — —

— 5 — 13 — 56

•

3 28 5

— 31

— 1

31 1

—

59 69 74 38

3 3 7 44 54 62 68 33

31 34 25

— — — —. 4

4 • — •

6 5 6 2 4

—-

12 —

•

—

•

— 14 — 23 14

sjukvårdsbiträde

— » — » — sjuksköterska — » — » — » laboratoriepers. (undersköt.) — sjukvårdsbiträde

— — 1

sjuksköterska

•—

» sjukvårdsbiträde

31 1

sjukvårdsbiträde 1

" 3 1

» »

» » undersköterska

—

»

152 Tab. 8. Forts.

Arbetsuppgift

Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Blåstappning Blåssköljning Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Sternalpunktion Lumbalpunktion Magsaftsundersökning Njurfunktionsprov Belastningsprov i övrigt Assistens vid undersökningar och behandlingar Bectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Sternalpunktion Lumbalpunktion Behandlingar Blåstappning Blåssköljning Instillationer Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Andningsövning Gångövning Syrgasbehandling Behandlingsbad (fot-hand) Med värmedyna Med värmelampa Omhändertagande av död patient Laborationer å urin Äggvita: Heller eller albustix Socker: Almén eller klinistix . . Esbach Spec, vikt Injektioner Subcutana Intravenösa Intramuskulära Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppi iften vid i.undersökningstillfället

o 44 45 74 67 51 51 43 18 26 34 36 31

2 34 35 52 46 39 41 36 16 21 24 23 22

7 6 16 22 9 13 11 1 2 6 7 6

6 1 1 33 36 12 30

4 1 1 24 26 9 22

93 91 67 55 63 57 32 35 85 18 30 41

68 64 55 45 47 49 26 5 42 8 13 22

14 18 6 2 12 10 3 28 31 40 49 41

37 36 26 24

1 3 4

8 Antal arbetsenheter sköterskans

1 38 40 60 50 46 41 31 15 24 29 28 25

1 28 31 41 33 34 31 26 13 20 20 15 16

1 13 12 29 35 13 26 22 3 4 12 16 14

1 7 7 18 25 7 19 19 3 3 7 9 9

5 1 1 32 33 10 29

3 1 1 23 24 7 21

2 o 2 2 1

— —

.— — 2 2 2 3

8 6 3 2 1

96 50 48 19 20 43 39 48 73 63 58 57 61

— — — — — 5 — — 5 — — —, — 3 — —

7 5 4 7 9 15 9

86 93 94 58 53 72 59

2 1 2

4 4 31 44 32 36 31 6 9 18 5 9

79 71 58 55 1 52 — 42 — 24 — 16 — 73 1 10 .—. 16 — 20

•

2 2 4 8 2 7 7 1 2 2 2

— —

—

•

—

3 1

1 1

1 •

—

—

— — — — .— — 3 — — 5 1 — — — 36

— — — 2

— — — — 1

— — 1

— .—. 1 1

— 1

— — —

— —

— _

8 8 2 6

2 3 2 2

54 45 48 44 33 34 17 2 25 3 4 3

28 39 13 3 25 26 10 32 52 52 64 60

13 21 9 13 20 4 22 15 47 57 49

_

10 4 33 41 33

10 1 27 22 14

—

—

29 29 21 20

20 19 14 11

13 13 9 7

1 1 1

22 22 21 19

26 27 42 49

_ — — —

18 17 13 15

10 10 8 10

37 36 25 20

31 31 21 16

98 78 97

82 75 81

—

—

— —

90 77 94

71 74 76

12 1 7

9 1 5

68 62 42

60 59 38

1 1 1

, . . — — — —

66 64 42

59 60 39

3 1

— _ —

—

. _

— 1 — 2 2 2

— 29 34 55

—

—

— —

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 5 6 7 8

— — 2 2 2

1 4 4

— — 1

— — 1 — .— 8 2 2 2 2

6 3 2 1

— 5 — 4 — 7 — 9 -— 15 — 9 1 3

96 50 48 19 20 43 39 48 73 63 58 57 61

86 93 94 58 53 72 59

•

—

— — 2

— — — — 1

— 1 1

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 8 5 6 1 2 3 7 4

27 30 43 31 29 27 23 11 18 18 19 19

2 14 14 30 35 16 26 23 4 4 13 14 10

2 11 11 21 22 9 19 15 4 4 10 11 9

5 1 1 21 22 6 21

— — — 5 4 — — 6 — 11 8 2 — 12 3 1 — 15 4 1 — 11

57 54 48 41 22 15 68 5 11 14

63 53 51 45 33 28 16 3 23 2 3 3

22 34 13 5 28 32 13 27 58 49 61 58

10 21 11 1 17 21 8 18 19 48 58 52

—. 1 — 1 — 30 1

1 6 5

33 36 57 49 40 36 33 13 21 22 25 22

— —

32 11 28

— — 2 3 5 5 3

— 2 4 2 2

— — — —• — 9 9 5 4 4

6 •

—

—

•

2 3

96 49 47 19 20 43 39 48 73 63 58 57 61

86 93 94 58 53 72 59

undersköterska

— — •

—

5 1

— — — — •

—

— 1

sjuksköt.-undersköt.

— — — — — •

—

1 1 4

» — » — » — » — undersköterska — sjukgymnast-s j u k v å r d s b i t r . » » — — sjuksköterska — sjukvårdsbiträde — » — »

40 44 1 3 1 3

—

— 72

—

2 2 3 1

22 22 21 19

26 27 41 48

_ — — —

12 11 12 11

9 8 8 8

37 37 24 21

35 35 21 19

4 4 4 2

22 22 21 19

26 27 41 48

— — —

_ _ _ 91 — — 21 — 79 — — — — 94

75 76 80

•

. 65 — 64 — 42

56 61 39

• — •

— -

2 2 2

29 33 55

— 1

— — — — — — 1

9 —

4 4 —

• — -

— — — — 1 —. 1 — 1 13 3 27 23 20

— — 4

— —— —

» » » » » »

sjuksköterska

11 1 21 20 17

. — •

— 70

» » » » » »

4 4 31 44 33 36 31 6 9 18 5 9

4 4 31 44 32 36 31 6 9 18 5 9

.— — — — — 1 — 1 —

» » » » » » » » » » » »

37 47

. — •

sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde

» » »

.

. sjuksköterska — » — — — »

• — •

2 2 2

29 33 55

— sjuksköterska — » — »

154 Tab. 8. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Rengöring sugar

och kontroll

av

Rengöring och kontroll syrgasapparater

av

Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . Rekvisition av läkemedel Utdelning av läkemedel Omvårdnad

om

rondbord

Förband o. dyl. Beredning Packning Sterilisering Transporter Matvagn Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post Patienter till och f r å n : röntgenavdelning operationsavdelning undersökningsavdelning badavdelning

2!)

92 95 97

79 90

7!) 90 87

2 i)

33 41 27

13 28 19

41 39 21

33 33 17

27 1!) 3

i) 7

35 5 27

....

Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter Utskrivning av patienter Rapportskrivning betr. patienter Införande i j o u r n a l av laboratorieuppgifter etc Remisskrivning Utskrivning av s. k. provlappar Utskrivning av rekvisitioner . . Utskrivning av beläggningsrapport

22 2 17

7 14 10

21 17

9 13 6 17 10

54 30 14 42 21 22 4 22 31

11 13 9 27 27 22 27 34

25 15 15 26

12 34 13 8 10 36 64 41 32

20 2 9

— 1

6 12 9

. .

59 62

—

84 87

78 81

65 68

8 i*

i) (5

76 60 67 86

12 32 9 3

57 58 62 86

56 56 40 69

63 82

Om dylik personal anses böra anställas vid vederbörande inrättning.

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 5

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning 1

8 Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76)

— sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

— 36

— sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

2 2 2

1 2

—

— 97

— —

1 2

85 92 87

—

»

—

— 14

undersköterska

21 12 4

7 5 20

2 5 35

—

6 7 9

2 4 3

63 63 35

60 61 31

23 20 5

8 6 19

2 5 35

— undersköt.-sjukvårdsbitr.

48 30 13 35 23

33 28 29 37 45

12 34 13 8 10

2 3 16 9 14

47 34 20 43 24

37 28 33 38 44

12 34 13 8 10

transportpersonali)

3 3 21 9 15

20 4 19 32

27 16 17 26

36 64 41 32

10 6 14 6

6 3 8 6

25 6 26 31

27 15 17 29

36 64 41 32

— 27 25

3 3

— 63

— 28 25

3 3

— skrivpersonali)

—

24 7 7 4

— 10

—

1 1

17 1 7 5 11 7

4 5

54 57

10 10

5 5

— —

12 32 9 3

62 54 55 83

59 54 38 61

7 4 41 27

4 4 26 9

21 10 7 4

12 31 9 3

—

sjuksköterska

undersköterska

»

»

—

»

sjukvårdsbitr.-transportpers.i) sjuksköterska sjukvårdsbitr.-transportpers.i)

»

»

»

» » »

— skrivpers.i) -undersköt. undersköterska

— skrivpersonali)

156 Tab. 9. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppredovisade arbets-

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Städning Daglig städning Periodisk större städning Storstädning

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

26 26 44

Tvättgodsbehandling Sortering Räkning Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) sjukvårdsutensilier (lavemangsk a n n a , rondskål, h a n d s k a r etc.) instrument injektionssprutor injektionsspetsar sönder, k a t e t r a r o. dyl Desinfektion och Kokning Autoklavering Torrsterilisering Kemiska medel

13 20 18 17 17 18

4 29 30 30 28

sterilisering

Materielvård Instrument Injektionssprutor Injektionsspetsar Utensilier i övrigt Förband o. dyl Linne Möbler Sängutrustning Blomvård Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett Lavemang Av- och påklädning Bäddning av tom säng D:o åt sängliggande rörlig patient D:o åt sängliggande orörlig patient D:o åt svårt sjuk patient . . . . Matutdelning Matning av patienter D :o av dåliga patienter Liggsårsprofylax Liggsårsbehandling

11 11 11 16 22 10 17 9

1 1 —

24 30 20 15

23 44 29 38 20 48 15 49

.

33 3 60 6 67 18 12 — 64 8 35 7 51 4

31 30 19 24 32 24 30

1 15 41 3 1 16 16 10 7

24 1 56 4 52 12 3 — 62 8 18 3 40 2

157 lifter, förekommande vid vårdavdelningar vid epidemisjukhus. Antal nheter: 68 dd vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgifts fördelning ivdelningsgiften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ippfattning uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 5 6 7 8 1 2 3 5 6 7 8 4

26 23 8

38 41 60

— — — — — —

9 4

6 4

50 58

42 10 10 10 9 10 2 5 18

— — — —

. — •

•

—

1 1

_

— 3

46 50 57

.— .—. särskild — —

8 4

9 5

50 58

24 56 59 59 58

24 50 57 57 56

30 12 9 9 9

— .—. — —

— — — 1 1 — 1 2 —

58 2 44 40

56 2 43 38

5 5

54 56 56 49 57 37 37 40

•

—

6 2 2 2

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. städpersonal

22 15 10

_

— —. — — — 1 — 1 —

60 17 14

3 1

1 1

2 4

3 1

— annan än sjukvårdspersonal

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

— — — —

— —

— — — — .— — — 1

10 2 6 10

4 1 3

60 17 14

27 29 29 39 49 33 28 24

4 4 4 6 7 4 11 4

— — — — — — 1 7 .— 4 .— -— 7 18 — 8 3 — 10 6 —

—

undersköt.-sjukvårdsbitr.

undersköterska

— — 1

5 5 6 12 11 9 20 10

— — — — — — — — 1 1 -— — 4 18 — 2 7

3 6

1 1

36 35 35 15 8 6 18 24

—

—

44 32 45 43

— — 1 — —. — — — 3 — 7 — — — —

24 42 21 12

23 42 18 12

44 26 47 42

» .— .—. — » — — — 14 — — sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

57 53 49 25 54 61 54

34 5 7 25 7 51 9

— — , 7 1 — — 2 — -— 43 — — — — — 1 — .— — — —

6 6 6 3

— —

45 17 2

— — — — — — —

27 62 58

— — — — 9 — — — 4 — — —

60 16 59

3 4

— 4

— —

undersköterska

sjukvårdsbitr.-ekonomibitr.

sjukvårdsbiträde

— — 1

— 1

— —

undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska sjuksköt.-undersköt. undersköterska sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt. sjukvårdsbiträde sjuksköt.-undersköt.

158 Tab. 9. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans 1

Rutinkontroller Puls Temperatur Blodtryck Urinmätning Mätning av patient Vägning av patient

57 1 51 1 1 4

Provtagning Urinprov Avföringsprov Sputumprov Magsaftsprov Mantoux S. R Övriga venprov Kapillärprov

— — —

2 31 29 16 22 9

—

12 21 3 6 7 15 10

16 3 21 21 21 8 15

25 38 33 34

4 21 22 21

40 14 12 15

27 2 2

— 1

46 38 22

22 9

9 3

31 14

20 6 4

1 1

9 4 13 7

—

..

Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och omläggningar vid colestomi . . Större Skötsel av dränage Skötsel av fistlar

Förberedelse till och behandling Rectoscopering Gystoscopering

43 44 48 9 5 17 9 7

6 32

omläggningar

Förberedelse till undersökning Laxe^irf Lavemang Rakning

25 30 36 40 37 41

operation

Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter Givning av infusionsvätska Passning av dropp Pulskontroll Blodtryckskontroll Andningsvård Förande av vätskelista vid

•

—

Förberedelse till Rakning Hudrengöring Lavemang Katetrisering Premedicinering

Assistens

24 —

~

röntgen. ..

22 29 10

16 26 8

7 38 9

—. 41

undersökning 17

18 45

rid vilka arbetsuppivdelnings lppfattning 5

3 38 3 28 26 27

25 24 18 1 9 4 5 4

8 Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgifts fördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning 1 reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 4 1 3 5 6 8 2 7

— — — 60 14 — — — — — — 5 — — —

— — — 3 2 — 62 —

•

—

34 31 10 18 5

7 40 7 48 43 47

27 28 35 1 1 23 5 8

27 28 33 1 1 8 4

—

1 7 8 13

1 1 1 25

— 39 — 43 — 20

— — — — —

55 57 45 47 32

1 5 5 — 3 — — — 16 16 2 2 — 14 14 — 35 33 — —

1 3 8 4 5 4. 7

—

30 32 29 29 29 29 29

— — — —

27 26 18 26 26 21 20

— 17

1 1 2 3

2 2 10 6

8 30 4

—

•

•

25 40 46 48 43 47

1 1 1

5 17

— — — sjukvårdsbiträde — — —. undersköterska — — — sjukvårdsbiträde — 5 — 1 —

38 38 30 3 7 5 5 3

— — 2 » — — 2 — 2 — sjuksköterska — 1 — » 16 — — 16 —. — » 21 24 — laboratoriepers. (undersköt.)

2 2 4 2 •

—

•

—

—— — —

1 1 3 3 1

sjukvårdsbiträde

30 37 29 29 29 29 29

1 1 1 1 1 1 1

sjukvårdsbiträde sjuksköterska sjukvårdsbiträde sjuksköterska

6 4 16 8

— 17

38 14 12 16

24 3 1 3

—. 40 —. 39

5 22 21 20

— 24 —. 26

— — 25 — — 27

41 43 20

6 25 7

32 —

•

— — 19 41

—

— 43 20

— .—. —. —

3 7 2 2 1 1

—

—

sjukvårdsbiträde

55 57 45 47 32

26 1 28 25 25 5 25

— — — —

10 1 13 10 10

sjuksköterska 28 1 20 20 20

» » sjuksköterska

sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

10 undersköterska

undersköterska

.— sjuksköterska 1 1

sjukvårdsbiträde

— — — 41

~ 8 3

— 45

—

24 7

10 1

34 20

27 17

5 2

— 45

—

undersköterska

160 Tab. 9. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

1 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Blåstappning Blåssköljning Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Sternalpunktion Lumbalpunktion Magsaftsundersökning Njurfunktionsprov Belastningsprov i övrigt Assistens vid undersökningar och behandlingar Rectoscopering Cystoscopering Gastroscopering Buktappning Pleuratappning Sternalpunktion Lumbalpunktion Behandlingar Blåstappning Blåssköljning Instillationer Magsäckssköljning Tarmsköljning Vaginalsköljning Andningsövning Gångövning Syrgasbehandling Bebandlingsbad (fot-band) Med värmedyna Med v ä r m e l a m p a

48 39 56

....

Omhändertagande av död patient Laborationer å urin Äggvita: Heller eller albustix . . Socker: Almén eller klinistix . . Esbach Spec, vikt Injektioner Subcutana Intravenösa Intramuskulära Infusioner Subcutana Intravenösa Blodtransfusioner

39 24 18 6 46 4 7 6

21 17 22 35 22 11 11

2 3 4 2

—

52 55 52

22 49 22

57 57

34 51 50

5G

1 1 —

•

vid vilka arbetsuppavdelningsuppfattning 5 7 6 8

3 10 13 11 11

9 6 12 13 12 11 13

—

•

—

•

— — — — — — •

—

•

—

—

2 —

o 1

•

2 3 6 5 9 8 4 3 3 3 1 8 4 17 14 15

— — —

— — •— —

•

-—

63 29 4 2

3 10 31 2 4 3 5 12

— — —

26 66 68 30 2 3 4 1 4 19 7 11 31 6 4

37 39 1

—

— — —

—

— —

•

— — — 1 1

— 1

— — — 1

— — •

—

3 16 23 22 19 25 16 10 29 21 22 20 17

2 8 11 10 8 12 8 3 11 7 9 10 8

38 1

—

—

31 57 59 52

15 20 28 15

13 21 10 19

6 9 6 9

58 55 43 56 37 20 20

21 19 23 30 18 7 6

1 4 2 3 17 14

—

—

—

— •

13 13 38 49 52

7 5 4 2 3 3 1 10 4 17 17 15

2 31 46 42 40 41 45 28 42 45 48 43 38

2 24 35 32 31 31 37 21 30 34 37 36 32

•

2 1

— —

6 12 10 9 6 6 6 9 6 7 7

— — — — — —.— — — .— — —

—

1 1

3 —

14 16 2 3 29 23 8 13 30 38 49 53

—

—

— — 3

— — —

—. — .—. — —

63 28 4 2 5 3 9 31 2 4 3 5 12

26 66 68 30 2 3 4 1 4 19 7 11 31 6 4

undersköterska

— — — 3

— — — •

—

— — — — 1

25 25 27 33

_ sjukvårdsbiträde — » 1 » 3 »

•

, — — —

39 39 23 14

39 39 23 14

60 65 60

22 58 24

—

— — —

.— — —

—

—

—• —

—

— —

—

-— —

— 1 1

2 10 10

—

— —

59 64 63

28 56 56

. — —

1 4 4

— —

sjuksköterska

2 2 15 14

—

— — —

»

2 2 2 4

— — —

» » »

—

—

25 25 27 33

» » »

— —

41 41

17 17 16 14

3 3 3 4

sjuksköt.-undersköt. » »

— — — — .— — — — 7 — —. — — — 1 —

» » » » » » » » » » » »

— — —

— — —

— —

— —

•

• — •

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76) 4 7 8 1 3 5 6 2

— —

— —

—

. — •

» » » » undersköterska sjukgymn.-sjukvårdsbitr. » » sjuksköterska sjukvårdsbiträde

» » sjuksköt.-undersköt.

sjuksköterska

» » sjuksköterska

» »

162 Tab. 9. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften vid undersökningstillfället

Arbetsuppgift

1 Rengöring sugar

och kontroll

6 Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

av 31

—

— —

—

37 Medicin Omvårdnad om medicinskåp . . Rekvisition av läkemedel Utdelning av läkemedel

64 68 68

53 65 51

— — —

63 68 66

50 63 49

2 Omvårdnad

—

9 11 11

2 4 4

32 31 11

27 26 9

25 26 9

1 1 7

6 4 32

—

3 3 3

1 1

51 56 24

49 54 23

8 1 1

9 8 4 6

9 7 4 6

11 20 7 26 21

48 28 30 34 32

7 9 6 3 8

5 15 7 5

5 13 7 5

—

2 3 2 2

2 3 2 2

17 5 6 9

43 30 37 18

6 27 23 39

3 3 2 1

3 3 2 1

— —

5 2

— —

Rengöring och kontroll syrgasapparater

av

om rondbord

Förband o. dyl. Beredning Packning Sterilisering Transporter Matvagn Kläder Apoteksvaror Förrådsvaror Post Patienter till och f r å n : röntgenavdelning operationsavdelning undersökningsavdelning badavdelning

18 1 1 2 ....

Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter Utskrivning av patienter Rapportskrivning betr. patienter Införande i j o u r n a l av laboratorieuppgifter etc Remisskrivning Utskrivning av s. k. provlappar Utskrivning av rekvisitioner . . Utskrivning av beläggningsrapport

63 66 68

43 58 57

68 63 58 68

57 47 34 62

3 6 3

1 8

—

— — —

2 2

—

32 39 65

24 33 52

8 7 1

5 4 3 1 9 1

1 1

38 47 33 62

33 39 23 51

4 1 15 10

— —

id vilka arbetsuppvdelningsippfattning

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsuppgiften enligt sjukhusledningens uppfattning

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76)

— 14

— sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

— — 15

— 30

—

— — 62

—

— —

54 65 55

68 68

— — — — — —

—

—

undersköterska

9 6 4

1 1 1

—

38 47 25

38 47 25

15 8 4

1 1 4

6 4 32

8 8 1

undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska

6 4 32

12 21 9 24 18

49 32 30 34 37

7 10 6 3 8

4 12

4 10

14 16 10 17 17

47 38 34 48 43

7 10 6 3 8

14 5 6 7

45 30 37 21

6 27 23 39

— — —

13 6 4 9

48 32 40 20

6 27 23 39

— — 21

— — skrivpersonal

31 25 2

1 7

27 13 19 5

— 11

—

—

— — — sjuksköterska »

28 63

19 28 48

8 7 1

7 7 1

25 31 27 48

23 27 21 30

4 1 14 16

4 1 8 1

1 1 10

38 34 23 19

— 31

— 8

— — sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

— 33

»

» transportpersonal

» » » »

— 1 2 1

sjukvårdsbitr.-transportpers. sjuksköterska sjukvårdsbitr.-transportpers.

»

»

» »

—

» » skrivpers.-undersköt. undersköterska

— skrivpersonal

165 Förteckning över de koder som använts i vidstående tabeller Samtliga arbetsenheter med undantag av laboratorier: 1. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 2. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor enbart. 3. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterska och undersköterska tillsammans eller på undersköterskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 4. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på undersköterskor enbart eller som arbetsledare för annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 5. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal än sjuksköterskor eller undersköterskor, t.ex. sjukvårdsbiträden och sjuksköterskeelever. 6. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på centraler eller annan personal än den till arbetsenheten knutna sjukvårdspersonalen, t.ex. kontorspersonal, vaktmästare och bud, städerskor, baderskor, sjukgymnaster. 7. Ej förekom respektive ej skall förekomma vid arbetsenheten. 8. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på okända personalgrupper (markering har saknats vid arbetsuppgiften ifråga). Laboratorier: 1. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor och/ eller laboratriser enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 2. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor och/ eller laboratriser enbart. 3. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor (laboratriser) och undersköterskor (laboratoriebiträden grupp I) tillsammans eller på undersköterskor och/eller laboratoriebiträden, grupp I, enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 4. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på undersköterskor och/ eller laboratoriebiträden, grupp I, enbart eller som arbetsledare för annan tilT arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. 5. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på diskerskor och/eller städerskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal än sjuksköterskor, laboratriser, undersköterskor eller laboratoriebiträden, grupp I. Markering för städcentral har dock hänförts till kod 7. 6. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal än sjuksköterskor, laboratriser, undersköterskor, laboratoriebiträden, grupp I, diskerskor eller städerskor, t.ex. sjukvårdsbiträden, laboratoriebiträden, grupp II, och sjuksköterskeelever. 7. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på centraler eller annan personal än den till arbetsenheten knutna sjukvårdspersonalen, t.ex. kontorspersonal, vaktmästare och bud. 8. Ej förekom respektive ej skall förekomma vid arbetsenheten. 9. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på okända personalgrupper (markering har saknats vid arbetsuppgiften ifråga).

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Systematisk

förteckning

(Sffrorna inom k l ä m m e r beteckna utredningarnas n u m m e r i den kronologiska förteckningen)

Försvarsdepartementet Totalförsvarets personalfrågor. [3] Socialdepartementet Skogstillgångarna i J ä m t l a n d s län. [1] Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen p å trädgårdsområdet. [2] Inrikesdepartementet Arbetsuppgifter och utbildning för viss sonal. [4]

sjukvårdsper-

Sthlm 1962. K. L. Beckmans Boktr.