Betänkande. 6,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 5 1 : 17 INRIKESDEPARTEMENTET

STATENS SJUKHUSUTREDNING AV ÅR 1943

BETÄNKANDE VI

REDOGÖRELSE FÖR ARBETSSTUDIER VID KROPPSSJUKHUSENS VÅRDAVDELNINGAR M. M.

S T O C K H O L M 1 9

5 1

Statens offentliga utredningar 1951 Kronologisk

1. Statligt st id åt svensk filmproduktion. Beckman. 73 s. Fi. 2. Försvaret! personaltjänst. Kihlströni. 166 s. Fö. 3. Förhållanlet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid staten* järnvägar. Victor Petterson. 139 s. K. 4. Antagningen av medicine studerande in. fl. Kihlström. 123 s. E. 5. Förslag Ul naturskyddslag m. m. Haeggström. 212 s. Jo. 6. Näringslivets lokalisering. Appelberg, Uppsala. 245 s. H. 7. Principer för dyrortsgrupperingen. Kihlström. 116 s. C. 8. Betänkance angående polis- och åklagarväsendets organisation. Norstedt. 304 s. I. 9. 1945 års jniversitetsberedning. 6. Den vetenskapliga publiceriigsverksamheten, personal-, institutions- och stipendiel-ågor m. m., det akademiska befordringsväsendet. Svenska Tryckeriaktiebolaget. 332 s. E. 10. Sjöfartsfö.-bindelserna mellan Gotland och fastlandet. Victor Petterson. 171 s., 3 pl. K.

förteckning

11. Statsmakterna och folkhushålluingen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden juli 1948—juni 1950 jämte sakregister till delarna 1—10. Av K. Amark. Idun. 338 s. H. 12. Promemoria med förslag till allmän verksstadga. Katalog och Tidskriftstryck. 68 s. J u . 13. 1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende. Marcus. 79 s. F i . 14. Landsbygdselektrifieringens utbredning år 1950. Idun. 47 s. K. 15. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn. Victor Petterson. 648 s., 3 pl. S. 16. Filmcensuren. Betänkande 1. Beckman. 95 s. E. 17. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 6. Redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m. Beckman. 233 s. I.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departenent, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E = ecklesiastikdepartementet, J o = jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 5 1 : 17 INRIKESDEPARTEMENTET

STATENS SJUKHUSUTREDNING AV ÅR 1943

BETÄNKANDE VI

REDOGÖRELSE FÖR ARRETSSTUDIER VID KROPPSSJUKHUSENS VÅRDAVDELNINGAR M. M.

STOCKHOLM 1951 K. L. B E C K M A N S B O K T R Y C K E R I 1921 49

MM %ÉTJf

LNNEHÅLLSFÖKTECKNING. Sid.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet Inledning: Arbetsstudiernas tillkomst

5 7

A v d . I. Kap. Kap.

1. 2.

Kap. Kap.

3. 4.

Kap.

5.

Arbetsstudiernas Metodiken Omfattningen

metodik

och

10 20

Avd Totalstudier. - IL Orientering rörande de studerade vårdavdelningarna Materialets representativitet och tillförlitlighet i övrigt A. Tidpunkten för arbetsstadierna B. Urvalet av vårdavdelningar C. Materialets tillförlitlighet i övrigt Den arbetade tiden och dess fördelning på arbetsmoment, personalkategorier och tider på dagen A. Inledande överblick B. Arbetsmoment C. Den arbetade tidens fördelning på skilda personalkategorier ... D. » » » » » veckans dagar och dagens timmar E. Jämförande översikt av den arbetade tiden vid växlande betingelser för driften

Avd. Kap.

6.

Kap. Kap.

7. 8.

9.

Kap. 10.

24 27 28 28 32 35 35 39 58 64 77

III.

Redogörelse för utredningens detalj-, frekvensDetaljstudier A. Avdelningskök B. Matutdelning C. Diskning i avdelningskök D. Sköljrum E. Sjuksalar F. Bäddning G. Golvvård Frekvensstudier Trafikstudier Avd.

Kap.

omfattning.

och

trafikstudier. 83 83 85 87 94 96 100 101 109 119

IV.

Redogörelse för utredningens försöksverksamhet. Redogörelse för försöksverksamheten vid Östersunds och Lidköpings lasarett 133 A. Försöksverksamheten vid avdelning A 2 vid Östersunds lasarett 134 B. Försöksverksamheten vid avdelning 8 vid Lidköpings lasarett 147 Försöksverksamhet med bäddcentral vid Lidköpings lasarett 161 A v d . V.

Kap. 12.

Synpunkter och sammanfattning. Synpunkter och förslag beträffande vissa arbetsmoment, metoder m. m 164 Sammanfattning 177

Summary

in English

Kap. 11.

4 Bilagor. 1. Förteckning över arbetsmoment 2. Planer över de totalstuderade vårdavdelningarna 3. Tabellbilaga .....,...,

Sid. 191 196 202

Tab. 1 L. Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och -metoder, lokaler m. m. vid de totalstuderade lasarettsavdelningarna 202 Tab. 2 L. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar i;v.> 206 Tab. 3 L. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar (minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring) 208 Tab. 4 L. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar (minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöring) 212 Tab. 5 L. Specifikation av arbetsmoment inom gruppen »transporter» i tab. 3 L • • 216 Tab. 6 L. Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 15 totalstudier på lasarettsavdélningar 218 Tab. 7 L. Den arbetade tiden för vissa grupper av arbetsmoment procentuellt fördelad på skilda personalkategorier enligt 15 totalstudier på lasarettsavdelningar 220 Tab. 8 L. Sjuksköterskornas (avdelnings- och assistentsköterskornas) i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på arbetsmoment enligt 15 totalstudier på lasarettsavdelningar 222 Tab. 1 K. Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och -metoder, lokaler m. m. vid de totalstuderade kronikeravdelningarna 226 Tab. 2 K. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar • — **' Tab. 3 K och 4 K. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar ... 228 Tab. 5 K. Vakant. Tab. 6 K och 7 K. Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar 229 Tab. 1 S. Uppgifter angående patienter och personal 1 under studieveckan samt arbetsvanor och -metoder, lokaler m. m. vid de totalstuderade sanatorieavdelningarna ••• "3" Tab. 2 S. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar •!'. •• •••• • ••••• *31 Tab. 3 S och 4 S. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda grupper av arbetsmoment enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar 232 Tab. 5 S. Vakant. Tab. 6 S och 7 S. Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment s a m t den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar ®33

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet Statens sjukhusutredning får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande VI med redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m. Sjukhusutredningen har för avsikt, att utnyttja dessa studier i ett senare betänkande angående möjligheterna att genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid lasarett. Övriga i utredningens regi inom skilda delar av sjukhusdriften bedrivna arbetsstudier ha redovisats eller komma att redovisas i annat sammanhang. I handläggningen inom utredningen av frågor sammanhängande med föreliggande betänkande ha deltagit följande ledamöter, nämligen ordföranden, professor M. Ljungdahl, överdirektören E. Björkquist, ledamoten av riksdagens andra kammare Ä. Hagård, landstingsdirektören E. von Hofsten, lasarettsläkaren A. Odelberg, ledamoten av riksdagens andra kammare C. P. Olsson, docenten E. Goldkuhl (intill den 28 januari 1950), husmodern E. Hakeman och f. d. sjukhusdirektören N. H. Hansson (fr. o. m. den 1 juni 1946), sjukhusdirektören H. Höglund (intill den 1 juni 1946), byråchefen G. Ström (fr. o. m. den 1 juli 1947 intill den 11 oktober 1948) och professorn, numera generaldirektören C. Tarras Sällfors (intill den 21 augusti 1943) samt utredningens expert, byrådirektören i centrala sjukvårdsberedningen M. E. Molander. I sjukhusutredningens sammanträde för granskning av det samlade studiematerialet och diskussion om sättet för redovisningen av detsamma har generaldirektören Sällfors deltagit som expert. överläggningar ha vidare ägt rum mellan utredningen och representanter för skilda personalkategorier (sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden) angående med arbetsstudierna sammanhängande frågor.

6 Arbetsstudierna ha för tiden intill den 1 januari 1947 utförts under ledning av överingenjören E. Berg med biträde av 3—6 arbetsstudieingenjörer, nämligen ingenjörerna E. Hansson, H. Tengrud, O. Blomkvist (intill den 15 mars 1945), C. Goldring (fr. o. m. den 15 mars 1945), B. Ljunggren (fr. o. m. den 1 februari 1945) samt B. Nordmark och D. Sunnervik (fr. o. m. den 15 februari 1945). De arbetsstudier, som bedrivits efter den 1 januari 1947, ha utförts under ledning av Tengrud med biträde av Goldring och Sunnervik. Som sekreterare vid bearbetningen av det insamlade siffermaterialet och utformningen av föreliggande betänkande tillkallades den 11 juni 1946 förste aktuarien Erik Soop. Vid fullgörandet av sitt arbete med betänkandet har utredningen jämväl biträtts av sin nuvarande sekreterare, fil. kand. Karl-Eric [Wictorson. Stockholm den 20 januari 1951. MALTE L J U N G D A H L ERIK BJÖRKQUIST

ALARIK HAGÅRD

ELIN HAKEMAN

N. H. HANSSON

ERLAND v. HOFSTEN

AXEL ODELBERG

C. P. OLSSON Erik

Soop

Karl-Eric

Wictorson

7 Inledning-: Arbetsstudiernas tillkomst. I den diskussion angående vårdkostnaderna vid sjukhus, som föregick tillsättandet av statens sjukhusutredning, pekades på möjligheten att genom arbetsstudier belysa den viktigaste av de faktorer, som konstituera nämnda vårdkostnad, nämligen arbetskostnaden. Den statliga besparingsberedningen hade med skrivelse den 25 april 1942 Överlämnat tvenne av sakkunniga inom beredningen utarbetade promemorior, den ena angående bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos m. m., den andra angående personalförhållanden och arbetstid m. m. på vissa icke statliga sjukhus, och i samband därmed förordat igångsättande av undersökningar rörande möjligheterna att begränsa den fortlöpande driftkostnadsstegringen vid sjukhus av olika slag. Över dessa promemorior avgåvos yttranden av medicinalstyrelsen samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet. Samtliga styrelser tillstyrkte, att en undersökning verkställdes rörande möjligheterna att genom rationalisering av arbetet begränsa driftkostnaderna vid sjukhusen. Landstingsförbundet framhöll därvid, att enär en dylik undersökning vore tidsödande och kostsam, kunde det icke begäras, att varje huvudman igångsatte en sådan. Ej heller syntes det lämpligt, att utredningen verkställdes av landstingsförbundet ensamt eller i samarbete med stadsförbundet, då alla sjukhusägare — staten, landstingen, städerna utanför landsting med flera — hade samma problem att brottas med. Naturligast vore, att staten påtoge sig ansvaret för en dylik utredning. Under åberopande bl. a. härav uttalades i motionerna I: 7 och I I : 12 vid 1943 års riksdag om utredning angående åstadkommande av ett rationaliseringsprogram för sjukhusvård och sjukhusdrift, att det visserligen torde vara sant, att sjukvårdsarbetet icke kan bedrivas efter schabloner, men att det ändock existerar »många områden, på vilka sjukhusdriften med fördel bör kunna göras till föremål för djupgående arbetsundersökningar i samband med tidsstudier. Detta gäller framför allt köks- och tvättavdelningar, maskinavdelningar och städningsarbete men även vissa delar av sjukvårdsarbetet». Systematiska arbetsstudier och tidsstudier syntes motionärerna nödvändiga för bedömandet av olika i sjukvårdsarbetet ingående moment vid sjukhus av olika karaktär. Då statens sjukhusutredning sedermera tillkallades, förutsattes därför rätt allmänt, att utredningen skulle undersöka möjligheterna- att genom bl. a. arbetsstudier skaffa underlag för vissa av de utredningar, som anbefalldes i direktiven. Vad dessa utredningar angår, skulle deras syfte vara »att inom de skilda sjukhusen och sjukhustyperna söka rationalisera arbetet samt inom ramen för gällande arbetstidsbegränsning bättre tillvarataga personalens

8 arbetskraft». Det påpekades ytterligare i direktiven, att skilda meningar alltjämt rådde även i väsentliga frågor, såsom om den lämpligaste storleken av en vårdavdelning för ett och samma klientel. I enlighet härmed beslöt sjukhusutredningen vid sitt första sammanträde på ett av dåvarande ledamoten, professorn C. Tarras Sällfors framlagt förslag hos Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att utföra arbetsstudier vid sjukhus. I en till förslaget fogad plan framhöll professor Sällfors, att de frågor, som behövde utredas, voro av sådan art, att ingående undersökningar erfordrades. Han anförde vidare bl. a. »Material för problemens bedömande och förslag till lösningar skulle med fördel kunna erhållas genom arbetsstudier, utförda av därför kvalificerade personer. Sådana studier innebära att förekommande arbeten på noggrannast möjliga sätt undersökas med avseende på bl. a. arbetsuppgifternas art, arbetsplatsernas och arbetsmetodernas lämplighet m. m., för att man därigenom skall kunna klarlägga dels vilka förändringar, som kunna göras för att förenkla och underlätta arbetet, dels också så kunna samordna arbetsuppgifterna att dubbelarbete och tidsförluster undvikas. Vidare ingå i arbetsstudierna tidtagning av olika arbetsuppgifter, sedan dessa planerats på efter förhållandena bästa sätt. Därigenom erhåller man ett objektivt material med vars hjälp man bl. a. kan beräkna storleken av erforderlig personal. Sådana arbetsstudier hava under senare år med framgång tillämpats ej endast inom industrier av olika slag utan helt nyligen ha även hemarbeten blivit föremål för arbetsstudieundersökningar. Givetvis finnas många irrationella moment inom sjukvårdsarbetet, vilka ej lämpa sig för arbetsstudier eller andra exakta undersökningsmetoder. Så skola t. ex. läkarnas arbeten ej hindras av några föreskrifter rörande arbetsmetoder m. m. utan de böra givetvis ha full frihet att ordna sitt arbete så, som de finna bäst för patienterna. Förutom problem av ovan berört slag förekomma inom sjukhusen i mycket stor utsträckning rena rutinarbeten, som ävenledes väl lämpa sig att undersöka rned tillhjälp av arbetsstudier. En preliminär skiss till en sådan undersökning beträffande vårdavdelningsarbetet, som utarbetats av centrala sjukhusarkivet 1 i samråd med sjuksköterskor, har visat att troligen större delen av allt vårdavdelningsarbete skulle kunna undersökas på detta sätt. Arbetet inom köks- och tvättavdelningarna kan säkerligen också med fördel studeras på samma sätt. De arbetsstudier, som skulle behöva utföras, kunna icke begränsas till ett eller ett par sjukhus utan måste göras på många håll. Problemen äro nämligen av vitt skilda slag även för sjukhus, som förefalla att vara likartade. Patienternas olika sjukdomar och sjukdomstillstånd, lokalförhållanden, teknisk utrustning och transportfrågor äro ofta olika, vilket gör att erfarenheter från ett sjukhus icke kunna okritiskt tillämpas på ett annat.» Efter att ha citerat ett uttalande av professor Wigert om önskvärdheten av att bättre tillvarataga resultaten av patienternas arbete vid sinnessjukhusen formulerade professor Sällfors följande slutsats: »Av vad ovan sagts borde framgå, att starka skäl tala för att en ingående undersökning av allt arbete inom såväl kropps- som sinnessjukhusen och därmed sammanhängande problem kommer till stånd. En sådan undersökning torde vara nödvändig icke blott för att få en fast grund för en rationell organisation av 1

Efter den 1 juli 1943 ombildat till centrala sjukvårdsberedningen (CSB).

9 arbetet utan skulle med säkerhet även vara av största värde vid plaaiering av nya sjukhus och sjukavdelningar, för att därvid sådana dispositioner skola kunna vidtagas, att driftkostnaderna vid sjukhusen för framtiden bliva så låga som möjligt». I sin V. P. M. till chefen för kungl. socialdepartementet med plan för arbetsstudierna uttalade sjukhusutredningen vidare, att studierna borde göras så omfattande, att de om möjligt skulle kunna ge underlag för vissa mera generella rationaliseringsförslag, i vad gällde personalorganisationen, arbetsmetodiken och planläggningen av vårdavdelningar vid sjukhusen i allmänhet. Av särskild vikt vore, att man sökte utröna, huruvida arbetsstudier på sjukvårdens område över huvud taget kunde anses ha den betydelse och ge de resultat, att förslag eventuellt borde från utredningens sida framläggas om en framtida mera permanent organisation, till vilken huvudmännen skulle kunna vända sig för att rekvirera kvalificerad personal till lokala arbetsstudier. Arbetstudierna syftade, som härav framgår, till huvudsakligen endast en allmänt hållen kartläggning av sjukvårdsarbetet. Efter vederbörligt tillstånd igångsattes sjukhusutredningens arbetsstudier under våren 1944, till en början försöksvis för att bereda de däri engagerade personerna tillfälle att sätta sig in i arbetet på sjukhusen, och studierna ha därefter under utredningens ledning pågått till den 1 juli 1947. Från detta datum ha de med en delvis annan inriktning fortsatts i centrala sjukvårdsberedningens regi men även därvid i visst samråd med sjukhusutredningen. Redan här må nämnas, att de arbetsstudier på vårdavdelningar, som redovisas i det följande avsett endast verksamheten under dagen och begränsats till sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden och annan biträdespersonal, däremot icke läkarnas verksamhet ej heller sjukgymnasternas, laboratoriepersonalens eller andras, som icke höra till den egentliga avdelningspersonalen. Arbetsstudierna ha under större delen av undersökningsperioden letts av en högskoleutbildad arbetsstudieingenjör med biträde av 3—6 arbetsstudieingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium eller liknande utbildningsanstalter, vilka bildat utredningens arbetsstudiedelegation. Planerna för arbetsstudierna ha uppgjorts av utredningen i samråd med arbetsstudiedelegationen. Självklart har man vid denna planläggning — inbegripet utbildandet av studietekniken — sökt tillgodogöra sig erfarenheterna hos den personal, som verkar i det praktiska sjukvårdsarbetet: läkare, sysslomän, sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Att representanter för de tre förstnämnda av dessa grupper deltagit i utredningen som ledamöter och experter, är en omständighet som också må noteras i sammanhanget. Då studierna igångsatts på ett sjukhus, har kontakt alltid sökts, förutom med vederbörande direktion och anstaltsledningen i övrigt, med representanter för de där verksamma personalorganisationerna, så att dessa skulle kunna informeras om studiernas syfte och sättet för deras utförande. Ofta har detta skett under formen av samkväm, i vilka föreningarnas medlemmar kunnat deltaga. Denna kontakt, som utredningen funnit vara ytterst värdefull,

10 har bidragit till att arbetsstudiedelegationens verksamhet kunnat bedrivas utan friktioner med den berörda personalen. På ett tidigare stadium övervägdes att jämte de ovan nämnda ingenjörerna eller i stället för några av dessa anlita sjuksköterskor eller sjukvårdsbiträden för fältarbetet vid arbetsstudierna, Därmed skulle vinnas, att man finge bättre möjlighet bedöma arten av de arbetsuppgifter, som förekommo och — framför allt — det därvid utförda arbetets kvalitet. Emellertid stannade utredningen som nämnts för att uppdraga fältarbetet åt enbart arbetsstudieingenjörer, då det ansågs nödvändigt anlita arbetstekniska fackmän för de numeriska studierna och för observationerna av arbetstekniken. Med hänsyn till det känsliga område, som beträddes genom arbetsstudierna, vore det också en fördel, om uppdraget överlämnades till helt utomstående personer. Detta kunde så mycket hellre ske, som livlig kontakt uppehölls med berörd vårdpersonal både under studiernas gång och då materialet bearbetades. Utredningen har emellertid fullt klart för sig, att man med ett annat syfte än utredningens — som huvudsakligen avsett en allmän kartläggningav vårdarbetet — kan finna en annan sammansättning av studiepersonalen lämplig.

Avd. I. Arbetsstudierna» metodik och omfattning. Kap. 1. Metodiken. Då sjukhusutredningens arbetsstudier äro de första i Sverige — sannolikt också de första i världen — som utförts inom sjukvårdens område, har utredningen ansett sig skyldig att tämligen detaljerat redovisa de vid studierna tillämpade metoderna samt det inskaffade materialets omfattning, beskaffenhet och representativitet. Det är utredningens avsikt att härigenom icke blott ge den orientering rörande metodik och material, som är nödvändig för förståelsen av studieresultatet, utan även att lämna erforderliga data till gagn för eventuella framtida arbetsstudier på detta eller närliggande områden. I denna avdelning redogöres för metodiken och materialets omfattning. I avsaknad av direkt användbara mönster för arbetsstudier vid sjukhus är det naturligt, att sjukhusutredningen sökt ledning i den metodik, som redan finns utbildad för sådana studier inom andra områden, främst inom industrin. I ingenjörsvetenskapsakademins meddelande nr 108, 1936, läses följande beskrivning av arbetsstudium: »Ar bets studium: en noggrann och på vetenskaplig grund gjord detaljerad undersökning av sättet att utföra ett arbete i ändamål att förenkla och förbättra detta och finna den snabbaste och bästa metoden. Arbetsstudiet syftar ytterst att fastställa den tid, som bör åtgå, då arbetet utföres av en normalarbetare. Arbetsstudiet kan i allmänhet indelas i följande huvudfaser: 1. Insamling av uppgifter om det arbete, som skall utföras, såsom råmaterialets beskaffenhet, den önskade kvaliteten hos arbetsprodukten, m. m.

ii 2. Undersökning av arbetsplatsen, bl. a. av dess lämplighet för arbetet i fråga, i avsikt att avlägsna alla faktorer, som kunna göra arbetet onödigt tröttande eller orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren och andra tidsförluster; så ock undersökning av maskiner och verktyg, där sådana användas. 3. Undersökning av arbetsmetoden i avsikt att förenkla och förbättra den. 4. Tidtagning för arbetet. 5. Bearbetning av det vid tidtagningen erhållna siffermaterialet och fastställande av ackordstiden. Det arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de tre första punkterna, kallas metodstudium. Det arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de två sista punkterna, kallas tidsstudium.» Det sagda gäller alltså industrin. Då fråga är om sjukvårdsarbete, är det klart, att man visserligen kan samla in arbetsstudiematerial efter i princip samma linjer som vid en industri men att utnyttjandet av detta material och därmed användbarheten av en arbetsstudie ställer sig i betydlig mån annorlunda. På ett sjukhus träder vården av de sjuka i förgrunden och präglar ett stort antal sysslor (arbetsmoment), t. o. m. åtskilliga sådana, som icke äro sjukvård i egentlig mening. Hänsyn måste i alla sådana fall tagas till hur sysslorna passa in i vårdsystemet i dess helhet och bäst gagna sjukvården. Härtill kommer den svårighet, som yppar sig att bedöma ett arbetsförlopp, som har till uppgift att bereda vård (ej producera eller transportera föremål). Metodens sammanhang med produkten kan nämligen icke bedömas med samma säkerhet, som då fråga är om framställning eller transport av konkreta föremål. Med de modifikationer, som följa av det ovan sagda, ha arbetsstudierna vid vårdavdelningarna skaffat uppgifter av det slag, som namnes i ingenjörsvetenskapsakademiens beskrivning, nämligen om dels metoderna, dels tidsåtgången för skilda sysslor. Vad metoderna beträffar, ha rörelsestudier i egentlig mening icke bedrivits, då detta skulle lett för långt i detaljer. Det omedelbara behovet av metodförbättringar ligger nämligen i utredningens fall snarare på det organisatoriska planet. Självfallet har vidare det mesta av det som åsyftats under punkt 1 i ingenjörsvetenskapsakademins beskrivning fallit utanför ramen för utredningens studier. På grund av betydelsen ur skilda synpunkter av att äga kännedom om den i arbetet deltagande personalens förflyttningar mellan olika lokaler ha vidare särskilda räkningar av dessa förflyttningar verkställts. Sjukhusutredningens arbetsstudier omfatta alltså följande typer med avseende på observationernas art: Metodstudier. Tidsstudier. Studier av förflyttningar. Vid det praktiska utförandet bedriver man i allmänhet icke de tre slagen av studier var för sig utan kombinerar dem med varandra. Sålunda ha sjukhusutredningens metodstudier i regel kombinerats med tidsstudier, och även vid studierna av förflyttningar ha vissa till ett metodstudium hörande data noterats.

12 I några fall ha såväl metod- som tids- och förflyttningsstudier bedrivits samtidigt. Isolerade metodstudier ha förekommit i några enstaka fall och då blott med uppgift att komplettera erfarenheter, som arbetsstudiedelegationen eljest vunnit genom de kombinerade studierna. I kap. 2 omtalas några isolerade metodstudier på kronikerhem. Dessa ha emellertid varit av så ringa omfattning, att någon särskild tabellarisk förteckning över dem i likhet med vad som lämnats för tids- och förflyttningsstudierna icke ansetts av nöden. Med avseende på arbetsstudiernas utsträckning i tid och rum må omtalas, att vissa av dem omfattat verksamheten under en vecka, andra däremot under en eller ett par dagar eller timmar; några ha avsett hela sjukhusets område, andra blott en vårdavdelning eller del av sådan. Slutligen må också nämnas, att vissa studier inriktats på enstaka arbetsmoment. Som tidigare nämnts ha endast studier av arbetet under dagen utförts. De mest omfattande av i det följande redovisade arbetsstudier äro kombinerade tids- och metodstudier bedrivna på vårdavdelningar under vardera en veckas tid samt avseende alla förekommande sysslor. De benämnas i det följande t o t a l s t u d i e r . Studier av personalens förflyttningar — som nämnts även de i viss mån kombinerade med metodstudier — ha bedrivits dels inom vårdavdelningar under en eller stundom två dagar och benämnas i detta fall f r e k v e n s s t u d i e r . Dels ha de gällt förflyttningar mellan avdelningarna på ett sjukhus och ha då kallats t r a f i k s t u d i e r . Dessa ha pågått under vardera en vecka. En grupp av studier (tids-, frekvens- och metodstudier) avser antingen blott vissa bilokaler inom vårdavdelningarna eller vissa arbetsmoment och benämnas med en gemensam term d e t a l j s t u d i e r . Till dem har — kanske något oegentligt — också räknats några studier, som omfattat arbetet endast inne på sjuksalarna. Med hänsyn till studiernas praktiska utförande och den följande redovisningen av materialet särskiljer alltså utredningen följande slag av arbetsstudier: Totalstudier. (Redovisas i kap. 3—5.) Detaljstudier. ( » » * 6.) Frehvensstudier. ( » » » 7.) Trafikstudier. ( » » » 8.) Studiernas antal och de sjukhus på vilka de utförts redovisas i kap. 2. Här följer närmast en beskrivning av studietekniken. Metodstudierna inbegripa, i överensstämmelse med ingenjörs vetenskapsakademiens beskrivning, icke blott arbetsmetoderna i inskränkt bemärkelse utan alla de miljöfaktorer, som påverka arbetet, såsom i föreliggande fall sjukvårdsavdelningens storlek, lokalernas utformning och utrustning, klientelets art, beläggningen o. s. v. Metodstudierna på vårdavdelningarna ha i allmänhet kunnat inskränkas

13 till noteringar av viktigare data beträffande lokaler, utrustning, beläggning o. d. samt de avvikelser från gängse arbetsrutin, som till äventyrs förekommit. Mera systematiska och noggranna metodstudier ha framförallt kunnat utföras i samband med de studier, som här ovan benämnts detaljstudier. Då dessa berört endast en eller två personer, har det varit möjligt för observatören att hinna med mera detaljerade noteringar. Sålunda har vid de studier, som gällt arbetena i en viss bilokal, sättet på vilket utrustningen använts noterats. Genom att dessutom föra protokollen från dessa studier så, att man ;vid bearbetningen av materialet kunnat beräkna, huru ofta och i vissa fall i vilken ordning de olika utrustningsdetaljerna använts, har man erhållit material för bedömningen av planlösningen och utrustningen av dessa lokaler. Detaljerade metodstudier av arbetet med bäddning, matutdelning, diskning och golvvård ha även utförts. Tidsstudierna. Syftet med tidsstudierna har varit att skaffa material, som visar dels tidsåtgången för skilda arbetsmoment under olika betingelser dels hur denna tid fördelar sig på dagens timmar och på olika personalkategorier. E n viktig och svår fråga, som måst — åtminstone i det väsentliga — lösas före tidsstudiernas igångsättande, var vilka arbetsmoment, som skulle särskiljas. Med utgångspunkt från den uppdelning av sjuksköterskors och sjukvårdsbiträdens sysslor, som enligt hävd äger rum, har utredningen efter en rad omarbetningar kommit fram till den lista över arbetsmoment, som återges i bilaga 1 och som utredningen funnit användbar för sina syften. Utredningen är givetvis medveten om, att med andra syften andra indelningar kunna befinnas mera ändamålsenliga. De moment, som redovisas i bilagan, ha i tabellerna sammanförts till grupper, varvid icke kunnat undvikas, att flera av dessa icke blivit skarpt avgränsade mot varandra och att ett par diversegrupper måst tillgripas. Grupperna äro följande: A. Sjukvård i inskränkt bemärkelse, som omfattar delgrupperna a) diagnostiska arbetsuppgifter, b) terapi, c) blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter, d) expeditionsarbete. B. Personlig skötsel, som omfattar delgrupperna a) patienttoalett, b) bäddning, c) matutdelning. C. Transporter. D. Lokal- och materielvård, som omfattar delgrupperna a) lokalvård, b) diskningsarbeten, c) annan materielvård.

14 E. Diverse arbetsuppgifter (smärre arbeten, som icke kunnat placeras i någon av ovanstående grupper, såsom utdelning av post inom avdelningen och viss spilltid, som uppstått genom arbetsstudierna). F. Övrigt, omfattande tiden för annat än arbetsuppgifter i egentlig mening, såsom väntetid och personalens personliga tid. Varje arbetsmoment har erhållit ett kodnummer. Antalet dylika enligt bilaga 1 uppgår till 86, om man räknar bort vakanta nummer. Till denna förteckning må lämnas följande kommentar. I ett par fall ha sysslor, som egentligen utgöra grupper av moment, upptagits som primära enheter (moment). Så har skett med kodnummer 1, som går under rubriken »Intagning av patient» och upppenbarligen består av flera arbetsmoment av delvis vitt skilda slag. Anledningen är, att det i detta fall ansetts angeläget erhålla en uppfattning om tidsåtgången för just den grupp av sysslor, som hör till begreppet intagning. Momentet skulle eljest kunnat uppdelas på dels journalarbete, dels utfrågning av patienten dels transport m. m. Liknande gäller de verksamheter, som sammanförts i moment 50—52 — servering av frukost, lunch o. s. v. — och som bestå av såväl uppvärmning av maten (där detta förekommer) som transport (inom vårdavdelningen) och utdelning av maten. Å andra sidan finnas åtskilliga sysslor, som bort men icke kunnat renodlas, därför att de beröra mer än en av de grupper, som det enligt ovanstående ansetts önskvärt att särskilja. Sålunda äro grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel (i form av passning) ofta nog oupplösligt sammanflätade. Även så artskilda arbetsuppgifter som personlig skötsel och lokalvård gå i själva verket i vissa fall i varandra. Till följd av sjukvårdsarbetets art är det sålunda ofrånkomligt, att åtskilliga arbetsmoment i praktiken stundom utföras samtidigt och i sådan kombination, att den noterade tidsåtgången icke kunnat uppdelas utan måst hänföras till endast ett av dem. Detta kan i vissa fall tänkas ha medfört, att vissa moment i redovisningen blivit fylligare representerade än andra. Om exempelvis sjuksköterskan, samtidigt som hon lägger om ett sår, skaffar sig upplysningar om patienten, eventuellt också bedriver någon psykoterapi, kommer tiden för dessa arbeten helt naturligt att påföras det mest konkreta av dem, d. v. s. omläggningen (kodnummer 4). Moment av typen omläggning, temperaturtagning, insprutning m. m. torde på detta sätt komma att i protokollen i viss utsträckning svara även för den tid, som åtgått för momentet samtal med patient o. d. Den gränsdragning mellan olika moment och deras hänförande till skilda grupper av sysslor, som av praktiska skäl måste göras, har som härav framgår i många fall blivit godtycklig. Detta gäller speciellt moment 6 och 7 (diverse patientvård resp. patientpassning). Moment 6 tillhör gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse och moment 7 gruppen personlig skötsel. I praktiken ha givetvis dessa moment ofta blivit blandade. Vid arbetstidens fördelning på grupper av moment har därför som en nöd-

15 1'allslösning gjorts så, att endast den med hänsyn till tjänsteställningen mest kvalificerade personalens andel av moment 6 räknats till gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse, medan den övriga personalens andel sammanslagits med moment 7 och förts till huvudgruppen personlig skötsel (delgruppen bäddning). Tillvägagångsättet vid tidsstudiernas utförande har i övrigt varit följande. På särskilda protokollsblad, varav ett exempel återges i bild 1, antecknas i huvudet till de lodräta kolumnerna titlarna eller namnen på de personer, som arbeta på avdelningen, och därunder för varje person tidpunkten dels för arbetets början och slut, dels för varje växling av arbetsuppgift. I förspalten antecknas arbetets art. Om man i exemplet lägger samman det klockslag, som anges i förspalten (6.00) med de första talen i resp. persons kolumn (30,0, 35,0, 30,o o. s. v.), vilka betyda antalet minuter efter nämnda klockslag, framgår det, att eleven och biträdena B, D och E alla började sin tjänstgöring kl. 6.30. Biträdet C var tydligen ledigt under morgonpasset och biträdet A fem minuter försenat. Alla dessa personer tillhöra dagpersonalen. Den nattpersonal, som till äventyrs var kvar vid nämnda tidpunkt, är icke upptagen i protokollet, då ju nattjänstgöring överhuvud icke ingår i dessa studier. Det är dock självklart, att i varje fall den ansvariga nattsköterskan måste ha varit i tjänst till kl. 7, eftersom avdelningens egna sjuksköterskor började sin tjänstgöring först vid denna tid (se protokollet). De togo då emot rapport av nattsköterskan, vilket återspeglas i orden »Tar emot nattrapport». För att återvända till eleven och biträdena se vi, att eleven omedelbart satte i gång med temperaturtagning och höll på härmed till kl. 6.44 (noga angivet 6.44,5). Termometrarna måste då rengöras, vilket var klart kl. 6.50. Därefter vidtog temperaturtagning på nytt. Biträdena ägnade sig åt patienternas toalett. Så tömde t. ex. biträdet A kärl till kl. 6.54, växlade då några ord med ett biträde från annan avdelning, vilket tog en halv minut, för att —- denna gång försedd med en bricka — fortsätta utbärningen av urinkärl o. d. till kl. 7 (6.60). Biträdet D delade ut handfat och glas med munvatten och tömde sedermera de förra. Därefter bäddade hon från kl. 6.56 till 7.22. Den tidsangivelse, som i protokollet finnes kl. 6.60, betyder för hennes del icke, att avbrott då ägt rum i arbetet. För alla de arbetande avstämmes nämligen protokollet timvis dels som kontroll, dels för att underlätta redovisningen av arbetet under dagens olika timmar. Efter dagens fältarbete granskar den ingenjör, som fört protokollet, sina anteckningar och skriver in kodnumren i den första sifferkolumnen från vänster räknat. Därefter uträknas kolumn för kolumn differenserna mellan de protokollförda tiderna. Resultatet antecknas med rödpenna ovanför varje tidsangivelse. Sålunda skrives över talet 44.5 i elevens kolumn skillnaden mellan detta tal och 30,0, d. v. s. 14,5, vilket är den tid i minuter och tiondelar därav, som åtgått för den första temperaturtagningen. Ovanför nästa tal i samma kolumn skrives 5,7 (skillnaden mellan 50,2 och 44,5),

16 Bild 1. Exempel på protokollsblad vid tidsstudie. STATENS SjUKHUSUTREDNINC

Plats

Blad N:o

Avd.

Den

Is.

SeAt -studie. Sign Anteckningar:

iL. ^ ^ ^ * ^

-sw^-^&fe^^

^•^yn>r>oe^4/

/. 194?

SISSEBK™.,...

^.M..I*^.<1*^.Tr!.

**is 4"*1^4^':..,..

Ot*f. Ost.

sä/

2dt

B//r.

8//r. •B

0,r

C

JC&opÅern/ é<r& "éfötnt&t

tfaeXto

ad?r?£&l>UA+ra.

<Jfc&r&*£&*s m*

<f

^te/eUsZ*^'

/x>r»c£Å^a:

/ é, ~

9 Ms ¥¥.€

_j£

/

YJL.o

&o.o

52.s

Jo /9 /9 3/

iT

(•30.ö) (iö.o)

f/o

/9 nrut&aZZirz. 3ö &

Jr~

zzz

(3o.o) (36.0) (3o.o)

Ä?

-^t^aAaa^etyo

"'"~

—

Sb.i SU

Séx &0.o

3Z

y

™/

s

Sd 9

ff.O 60.0 éO.O

60.0 Zts\

XX.s

7Z£&Z>6c*r*' ^.&Z>

M ""

-~

//,

Po •e.f W /?

lo

fre 3/

K/*éé.J+r,+K*L*

3Z>

Lo

7b

i9.o

#

z.t i

t

\ \

IT vilket är tiden för rengöring av termometrarna. Ovanför nästa tal skrives 6,3 o. s. v. Genom att addera alla på detta sätt erhållna tidsdifferenser för varje person och för varje kodnummer, får man den samlade tiden per timme, per dag och per vecka för varje arbetsmoment. Denna addering sker i särskilda hjälptabeller. Det har därvid genomgående tillsetts, att summor för varje timme, dag och person uträknats. Genom att för en vårdavdelning addera tiderna för samtliga kolumner och personer under en vecka erhåller man personalens samlade arbetade tid, inklusive eventuell övertid under studieveckan. Personalens ledighet under dagen (matraster och lediga timmar) framgår också av studierna men inkluderas naturligtvis icke i den arbetade tiden. Av exemplet se vi, att temperaturtagning och rengöring av termometer kodifierats lika (som nr 19), vilket innebär, att tiderna härför bli sammanslagna i redovisningen. Motsvarande gäller »Talar med biträde från annan avdelning» och »Tar emot nattrapport», vilket förts på nr 80, »Samlar in dricksglas» och »Diskar dricksglas», som förts på 59 o. s. v. Protokollen äro, som härav framgår, stundom mera detaljerade än koden anger. För tidtagningen ha tidtagarur använts. Det visade sig, att en arbetsstudieingenjör efter någon träning i regel ensam kunde föra protokollet för en hel vårdavdelning. Tidtagningen pågick under hela dagtjänstgöringen eller vanligen från kl. 6.30 till kl. 20.15, under vilken tid ingenjörerna arbetade i skift. Protokollföraren har, då han gjort sina iakttagelser om arbetet, gått omkring på avdelningen och vanligen följt med personalen varje gång en ny syssla påbörjats, för att förvissa sig om att han rätt uppfattat densamma. Personalen har också varit instruerad att självmant tala om, vad den haft för händer. ^ Studierna av förflyttningar. Frekvens studierna ha i de flesta fall utförts på samma avdelningar som tidsstuderats. Deras omedelbara syfte har varit att lämna uppgifter om antalet gånger per dag, som personalen förflyttat sig mellan skilda arbetsställen (rum eller delar därav) inom avdelningen. Dessa uppgifter användas dels som komplettering av tidsstudierna, dels som självständigt material vid bedömningen av rummens m. m. utformning och inbördes placering. Frekvensstudierna ha liksom tidsstudierna pågått under tiden från dagtjänstgöringens början på morgonen till dess slut på kvällen. En arbetsstudieingenjör har därvid, utom vissa tider på dagen och vid avdelningar med särskilt stor personal, ensam kunnat utföra observationerna och föra protokollet på en vårdavdelning. Som förberedelse har han upprättat en skiss över avdelningen och där markerat rummen och de ställen i avdelningskorridoren (medicinskåp, skrivbord o. s. v.), som kunnat betraktas som särskilda arbetsställen. P å en blankett, vars utseende framgår av bild 2, har han därefter för varje förflyttning, som personalen utfört, dragit ett lodrätt streck i den ruta, 2 — 1 9 2 1 49

>

18 Bild 2. • STATENS SJUKHUSUTREDNZNG

Exempel på protokollsblad vid frekvensstudie. Plala

X-*^4

Klinik

!(**"

Den ZY*

194 i Kl.../Iff - /tff

r.K

Sign.

Avd. A*

u

t*.

#ife!1 *J HH «4 H 1 «*i *l H **l•iH *1 "*1 "*M E->

E-

— <

ti EW

u

—

ri

V» i O O

c»

Å < . *-

t*

; —;

V»

*i

1 — ; " 5 * —!

w

<n !

ti ;

;

L_

i

o

Jl

a 8

| a-

§

V)

—•<

w

>

*c* —;

~

u

V)

i

i~

U

;

•*

SE

1 U

<

MÉB

i 141 i Ull i

i

t i i

ii

i

M l

M M i !

ar u>

1 <

-

-

^ H 178!'^ -i i i ^ ! •! I i- ! i i i ;^ei i i * ! - 1 - i i - --i

f/3

S 1.

;

<* ""i

•

..„'.„ L :,....;... :

-•

M i l

H00

19 som ligger horisontalt resp. vertikalt mitt för benämningen på det rum, som vederbörande person (sköterska, biträde) lämnat resp. begivit sig till. Då ett biträde går t. ex. från avdelningsköket till sal 1, skrives ett streck i den ruta till höger om ordet avdelningskök, som ligger rakt ovanför rutan med ordet »Sal 1». När t. ex. en person gått tre gånger eller tre personer en gång till sal 1 från avdelningsköket, blir det tre streck i den ruta till höger om »Avdelningskök» som ligger rakt över »Sal 1». Två streck rakt under »Avdelningskök» och mitt för »Sal 1» ange två frekvenser i motsatt riktning. Med detta noteringssystem erhålles icke upplysning om vilka personer, markeringarna hänföra sig till. Vid de sist utförda studierna från fyra lasarettsavdelningar har man använt en annan metod, vid vilken även sistnämnda förhållande noterats. Då studien började, gav arbetsstudieingenjören i detta fall var och en av personalen en bokstavsbeteckning eller antecknade vederbörandes namn eller befattning. För varje person antecknades därefter numret eller benämningen på de rum etc, som besöktes. Som exempel på frekvensprotokoll av detta slag återges följande: Avdelningssköterskan A

Kl. 7.00

Avdelningskök Sal 1 Skölj rum Telefon Sköljrum Sal 1

Biträde B

C

Avdelningskök Sal 1 Sal 2 Sköljrum Sal 2 Avdelningskök

Avdelningskök Sköljrum Sal 3 Sköljrum Sal 3 Telefon

Avdelningskök Sköljrum Sal 4 Sal 2 Sal 4 Avdelningskök

Av protokollet här ovan framgår, att hela den ifrågavarande personalen kl. 7 befann sig i avdelningsköket, varifrån A och B begåvo sig till sal 1 och C och D till sköljrummet. A fortsatte från sal 1 till sköljrummet och därifrån till telefonen o. s. v. Uppgifterna från protokoll av detta slag måste for att kunna analyseras överföras till en blankett av förut beskrivet slag (bild 2), vilket också lätt låter sig göra. Telefon- och patientsignaler ha i regel antecknats särskilt på frekvensprotokollen. Trafikstudierna. Vid dessa studier, som ju avse förflyttningarna mellan sjukhusets avdelningar, har man strävat efter att placera observatörer vid förekommande trafikknutpunkter till sådant antal, att alla trafikleder kunnat kontrolleras. De nedan nämnda trafikstudierna vid lasaretten i Kalmar och Norrköping krävde samtidigt utpostering av 4 respektive 6 observatörer. Vid trafikstudierna förstärktes arbetsstudiedelegationen med utredningens kontorspersonal eller tillfälligt för ändamålet anställda personer. Liksom övriga studier omfattade trafikstudierna endast personalen i dagskift under dess tjänsteutövning (alltså icke trafiken till och från arbetet eller personalmatsalarna). Helt uteslutna voro — förutom besökande allmänhet — läkare, syssloman, husmor, vaktmästare och maskinpersonal.

20 Nämnda personalkategorier omfatta relativt få personer. Deras förflyttningar ha dessutom ofta rondkaraktär, och i dylika fall är lokalernas inbördes placering av relativt underordnad betydelse. Dessutom har registrering av denna rondtrafik visat sig tekniskt svår att bemästra med ett på angivet satt begränsat antal observatörer. Det framgår av det som sagts, att trafikstudierna till sin karaktär icke äro observationer av trafikintensiteten i trafiklederna utan av det antal personer, som i tjänsteärende passerar en viss väg, och av ärendenas natur. Om det likväl ur vissa synpunkter — t. ex. för planering av trafikledernas dimensionering — skulle vara av intresse att känna till trafikintensiteten, kan det insamlade materialet kompletteras med en ungefärlig beräkning av trafiken till och från arbetsplatsen vid arbetets början och slut och personalens förflyttning till och från personalmatsalarna med hjälp av uppgifter om antalet arbetande resp. matgäster. Metodiken har i övrigt varit, att observatörerna för varje i rakningen ingående person, som passerat, på stammen till ett biljetthäfte antecknat utgångspunkten, målet, ärendets art och tidpunkten. För att undvika dubbelräkning, för den händelse trafikvägen berörde flera observatörer, gav den först passerade observatören vederbörande en numrerad biljett. Denna skulle sedan uppvisas för övriga observatörer, som passerades, och dessa hade da att på biljetten göra anteckning härom. Biljetten skulle slutligen lämnas till den observatör, som sist passerades (vanligen densamma som lämnat ut biljetten).

Kap. 2. Omfattningen. Till följd av de relativt stora kostnader, som arbetsstudier draga, har sjukhusutredningen varit angelägen begränsa dem till så få avdelningar som möjligt utan att fördenskull alltför mycket eftersätta undersökningsmaterialets representativitet. Med anledning härav ha vid kroppssjukhusen i första hand studerats de vanligast förekommande avdelningstyperna, nämligen medicinska och kirurgiska avdelningar samt avdelningar vid odelade lasarett, i andra hand vårdavdelningar vid kronikeranstalter och sanatorier. Därutöver ha vid några kroppssjukhus studier bedrivits vid köksavdelningar och ^"VfLiTPVl PV

Bland sinnessjukhusen ha en kommunal och tre statliga anstalter studerats och studierna omfatta liksom vid lasaretten såväl vård- som ekonomiavdelningar samt dessutom avdelningar för sysselsättnings- och arbetsterapi. Som redan nämnts, handlar föreliggande betänkande endast om de arbetsstudier, som bedrivits vid vårdavdelningar vid kroppssjukhus jämte trafikstudier' som alla avse lasarett. Övriga här omnämnda studier redovisas i annat sammanhang. I sitt betänkande IV »Synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården» (SOU 1948: 37) har utredningen sålunda redogjort for studierna vid sinnessjukhusens vård- samt sysselsättnings- och arbetsterapiavdelninaar och i sitt betänkande Y »Verksamheten vid sjukhustvätterierna och

21 möjligheterna att rationalisera densamma» (SOU 1950: 23) för studierna vid tvätterier. I samband med en utredning angående verksamheten vid sjukhuskök kommer en redogörelse att lämnas för studierna vid köksavdelningar. Ytterligare må här nämnas, att resultaten av vissa vid vårdavdelningar inom lasarett bedrivna studier, avsedda att ge en grundval för bedömandet av den driftsekonomiska vinsten av annexavdelningar vid lasarett, redovisats i utredningens betänkande I I »Den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av kroniskt sjuka» (SOU 1947:61). Totalstudierna. Tids- och metodstudier av totalstudiekaraktär under endast en eller annan dag bedrevos år 1944 som förövning för arbetsstudiedelegationen, innan veckostudier igångsattes, och redovisas icke i detta betänkande. Totalstudier bedrivna under en vecka uppräknas i följande förteckning. Förteckning över av sjukhusutredningen utförda totalstudier på vårdavdelningar under vardera en vecka. Studerade avdelningar

Tidpunkt för studierna

Lasarett. Allmänna sjukhuset, Malmö Borås lasarett

»

....

»

Lidköpings lasarett

»

>)

Avd. B, medicinsk . » C, » 3 B, kirurgisk » 14, » » 15, » » 8, medicinsk .

Örebro l a s a r e t t . . . . t

n

Östersunds lasarett

Värnamo lasarett

Alingsås lasarett Sala lasarett . . . . Kronikeranstalter. Eskilstuna sjukhem »

n

J ö n k ö p i n g sjukhem »

i)

Malmö sjukhem

11,.. kirurgisk . D, medicinsk. E, » " . A 2, kirurgisk 2, »odelacb 3, 2, 3, » 3, » 2, » 4, »» .

A B 6 7 F

10 • / i f - ,i2 1945 »Vu- - 2 7 /n 1945 8 1947 Ao- -"Ao 18 12 Ao- - 5Ao 1944 30 / i o - - /n 1944 n h - -2522/o 1947 »/« - - /3 1949 6 7 - .12/. 1945 1945 «Ve - -*A 26 2 0 / 7 _ - /7 1946 M 18 Ä - - / 7 1946 7 - -Vi 1946 »A» - -17 /s 1948 ,6 * / l - - /2 1945 5 / 2 - - " / i 1945 20 14 /2 - - /2 1947 5 / 2 - -"/« 1947 16 10 /o - -24/o 1947 - /4 1945 -10/4 1945 3

18 A - * V i 1946 / 2 — 5/s 1946 /io—"Ao 1945 'io- 5 Ao; 20/io—23Ao 1945 28 /c - VT 1946 16 /v—18A; 9/s—12A 1945 27 u

Sanatorier. Arvika sanatorium

Vii— 7 n 1946 Ai— 20 /n 1946 5 A2- l Vi2 1946

14 Sollidens sanatorium, Östersund

i2/8_i8/6 1

1946 Studerad, sedan arbetet på avdelningen omlagts i sammanhang med sjukhusutredningens försöksverksamhet.

22 H e l a a n t a l e t i förteckningen u p p t a g n a t o t a l s t u d i e r vid l a s a r e t t ä r 20. F ö r u t o m d e s s a h a 2 s t u d i e r utförts p å a n n e x a v d e l n i n g a r , vid vilka b e d r e v s B-sjukvård. R e s u l t a t e t av de s e n a r e h a r r e d o v i s a t s i s j u k h u s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e I I (jfr föregående sida) och u p p t a g e s icke till b e h a n d l i n g i d e n n a redogörelse. D e 20 s t u d i e r n a vid vanliga l a s a r e t t s a v d e l n i n g a r avse IG olika avdelningar, av vilka 4 s t u d e r a t s vid två tillfällen. M e d två års m e l l a n t i d h a s å l u n d a b å d a a v d e l n i n g a r n a V ä r n a m o 2 och 3 varit föremål för arbetss t u d i e r , för a t t m a t e r i a l skulle erhållas a t t b e l y s a frågan, h u r s t u d i e r e s u l t a t e t t e r sig vid u p p r e p a d e studier. T v å g å n g e r h a också a v d e l n i n g a r n a Ö s t e r s u n d A 2 och L i d k ö p i n g 8 s t u d e r a t s ; första g å n g e n före, a n d r a gången efter det a r b e t e t o m l a g t s efter a r b e t s s t u d i e d e l e g a t i o n e n s linjer. B o r t s e r m a n från de två s e n a s t n ä m n d a s t u d i e r n a , vilka s å s o m tillh ö r a n d e f ö r s ö k s v e r k s a m h e t e n redovisas särskilt (kap. 9), finner man, att av d e å t e r s t å e n d e 18 s t u d i e r n a på vanliga l a s a r e t t s a v d e l n i n g a r 11 h a u t f ö r t s på d e l a d e lasarett, därav 6 på medicinska och 5 på k i r u r g i s k a a v d e l n i n g a r . R e s t e n , eller 7 studier, h a r gjorts på odelade lasarett, B e l ä g g n i n g s f ö r h å l l a n d e n a p å en av de s t u d e r a d e a v d e l n i n g a r n a i Värn a m o (år 1945) och en i Sala voro emellertid så extrema, att m a t e r i a l e t från d e s s a a v d e l n i n g a r icke a n s e t t s b ö r a ingå i de m e d e l t a l s b e r ä k n i n g a r , som utförts för l a s a r e t t e n i t a b e l l e r n a till den följande redogörelsen, t. ex. t a b . 3. F ö r att icke h e l h e t s b i l d e n av a v d e l n i n g a r n a på odelade l a s a r e t t skulle k o m m a att i alltför h ö g grad p r ä g l a s av de tre å t e r s t å e n d e värnamos t u d i e r n a , h a r även den a n d r a av de d ä r s t ä d e s år 1945 utförda s t u d i e r n a p l a c e r a t s u t a n f ö r m e d e l t a l s b e r ä k n i n g a r n a . D e t t a gör, a t t medeltalsberäkn i n g a r n a för l a s a r e t t k o m m i t att g r u n d a s på s a m m a n l a g t 15 studier. R e s u l t a t e t av de t r e s t u d i e r n a , som ej ingå i m e d e l t a l s b e r ä k n i n g a r n a , äger dock i n t r e s s e som j ä m f ö r e l s e m a t e r i a l och redovisas därför j ä m s i d e s m e d övriga s t u d i e r — i t a b . 3 och vissa a n d r a tabeller till h ö g e r om de 15 a v d e l n i n g a r n a s medeltalskolumn. Detaljstudier

h a utförts enligt följande

Avdelningskök. Borås lasarett Örebro >s Västerås >> Falu » Värnamo » Sala

.. (2 avd.) .. (2 » ) .. (2 » ) .. (2 » ) .. (2 » ) .. (2 » )

Diskning. Borås l a s a r e t t . . (4 avd.) . (2 » ) Örebro » Västerås » . (3 » ) Falu » • (6 » ) Östersunds > • (3 O . (1 » ) Värnamo » Lidköpings > •• (1 » ) Västerviks > •- (3 » ) Norrköpings lasarett •• (2 » )

förteckning.

Sjuksalar. Malmö Allmänna sjukhus (6 salar) Örebro lasarett (4 » ) Sala » (3 » )

Matutdelning. Västerås » Falu »

.. (4 avd.) .. (4 » )

Sköljrum. Borås lasarett Örebro » Västerås » Falu » Östersunds lasarett

.. (2 avd.) .. (1 >; ) .. (3 » ) .. (1 » ) (1

» )

Bäddning. Malmö allmänna sjukhus (1 sal) Örebro lasarett (3 salar) Falu » (8 » ) Östersunds » (3 » ) Sala » (3 » ) Västerås » (7 » )

23 Golvvård. Karolinska sjukhuset.. (3 avd Östersunds lasarett Malmö allm. sjukhus .. (3 » Värnamo » Borås lasarett (6 » Sala lasarett Örebro » (5 » Lidköpings lasarett. Västerås » (1 » Västerviks » Falu » (1 »

(1 avd (3 » (4 » (1 » (2 >

Samtliga ovan nämnda detaljstudier omfatta vardera en eller två dagar. Frekvensstudier. Dessa studier ha av tekniska skäl i regel icke kunnat utföras samtidigt med tidsstudierna. Genom att insätta personal från utredningens kansli ha dock tidsstudierna från Lidköping (1947) och Alingsås kunnat kombineras med frekvensstudier under vardera två dagar. Intervallet mellan tids- och frekvensstudierna i övriga fall, där båda slagen av studier utförts på samma avdelning, har i allmänhet uppgått till omkring en vecka, stundom blott till någon dag. Förteckning över av sjukhusutredningen utförda frekvensstudier på vårdavdelningar. Studerade avdelningar

Tidpunkt för studierna

Lasarett. S:t Görans sjukhus »

J

»

Allmänna sjukhuset, Malmö

»

»

»

Borås lasarett Lidköpings lasarett a

»

Örebro l a s a r e t t . . . .

Falu lasarett j>

»

Östersunds lasarett

>

»

Värnamo lasarett . . Alingsås lasarett Sala lasarett . . . .

Avd. 14, medicinsk » 13, » » B, » C, » 17, » 14, kirurgisk » 15, » » 8, medicinsk » 8, » » 1, » 3, » 11, kirurgisk » 12, » » 11, medicinsk » 1, kirurgisk » B 1, » C 1, » 1, »odelad» » 2, » » 3, » 3, » » 2, » » 3, » » 4, »»

1946 1946 / n 1945 20 / u 1945 2 /l0 1944 29 /9 1944 VlO 1944 28 B; /9 1947 21 / 3 ; " / 8 1949 15 /« 1945 18 1945 /6 19 1945 /G 14 /e 1945 19 /s 1944 7* 1944 1944 29 /3 1944 28 /3 1945 12 /1 1945 17 /l 1945 19 /l 1947 18 »/•; /9 1945 12 /4 27 1945 /3 «•/,. H / 4 1945 ii;

/n

29 Kronikeranstalter. Eskilstuna sjukhem

»

»

Jönköping sjukhem

/2 1946 /2 1946 / 9 1945 9 /io 1945

26 27

Sanatorier. Arvika sanatorium Sollidens sanatorium, Östersund

a

/io 1946 Vn 1946 Vis 1946 2 /is 1946

24 Trafikstudier ha utförts vid lasaretten i Norrköping och Kalmar. På vartdera stället pågingo de sex vardagar och omfattade, som redan nämnts, endast viss personals trafik i tjänsten. För fullständighetens skull må slutligen nämnas, att utöver de i förteckningarna upptagna kronikeranstalterna har arbetsgången, lokalernas utformning m. m. studerats utan tidtagning på kronikerhemmen i Vaxholm, Enköping, Sjöbo och Teckomatorp vid besök under en dag. Någon särskild redovisning av resultaten härav kommer dock icke att lämnas, då dessa studier närmast haft till syfte att komplettera arbetsstudieingenjörernas erfarenhet av denna vårdform.

Avd. II. Totalstudier. Kap. 3. Orientering rörande de studerade vårdavdelningarna. De tids- och metodstudier av hela vårdavdelningar under en vecka, totalstudier, som uppräknats i kap. 2, äro, som där nämndes, de mest omfattande, som utförts av sjukhusutredningen, och det har därför ansetts motiverat att i ett särskilt kapitel orientera läsaren beträffande dessa avdelningars klientel, personal, lokaler m. m. Framställningen ansluter sig till tabellerna 1 L, 1 K och I S i tabellbilagan (L^lasarett, K==kronikeranstalter och S—sanatorier). Med en punkt(.) markeras data, som saknas. Vad angår klientelet, upplysa tabellerna om vilka avdelningar, som voro belagda med manligt resp. kvinnligt eller blandat klientel, hur många av patienterna, som voro vuxna resp. barn, patienter i hel- och halvenskilda rum m. m. Förhållandena växlade betydligt i vissa av här angivna avseenden. Så t. ex. beträffande antalet barn, som var relativt stort på lasarettsavdelningarna i Värnamo, men helt saknades på åtskilliga håll. Antalet patienter i hel- och halv-enskilda rum, som på det hela taget var mycket litet och helt saknades på några avdelningar, som icke togo emot sådana patienter, var störst på lasarettsavdelningen Malmö 3 B, där det utgjorde omkring en fjärdedel av samtliga patienter. På kronikeranstalterna och sanatorierna förekommo privatpatienter i blott ringa utsträckning. Antalet intagningar var mycket stort på lasarettsavdelningen Örebro 11, där det utgjorde 25 vid en medelbeläggning av 28,4 patienter. På kronikeranstalterna och sanatorierna omsätts klientelet så långsamt, att antalet intagningar icke har någon större betydelse för arbetsbördan, och uppgifter härom lämnas därför icke. Upplysningar om uppegående patienter och sådana, som kräva hjälp med

25 matning, lämnas heller icke, då — tvärt emot vad man kunde förmoda — sambandet mellan dessa förhållanden och personalens arbetsbörda icke är utan vidare klart och i varje fall icke framgår av de verkställda studierna vid lasarett och kronikeranstalter. Endast på sanatorierna, där vid tiden för arbetsstudierna i regel omkring halva antalet patienter brukade gå uppe, är sambandet påvisbart. Däremot lämnas för lasarettens och kronikeranstalternas vidkommande upplysningar om antalet gånger, som det under studieveckan förekommit, att patienter transporterats till annan avdelning för undersökning eller behandling (operations-, röntgen-, badavdelning m. m.). På sanatorieavdelningarna hade dylika omständigheter allt för ringa betydelse vid tiden för studierna för att förtjäna redovisning. Vad därnäst angår personalen, bör observeras, att uppgifterna avse den fast placerade eller eljest i dagtjänst regelbundet tjänstgörande personal, som deltog i arbetet under studieveckan. Hur många av denna veckas sju dagar, som dessa personer tjänstgjorde, framgår icke, ej heller om tillfällig förstärkning av mindre omfattning erhållits från annat håll. Antalet sjuksköterskor på lasaretten var i allmänhet två per avdelning, men endast en på avdelningen Borås 15 och båda Sala-avdelningarna, vilka alla voro starkt underbelagda, ävensom på båda Värnamo-avdelningarna år 1945 och Värnamo 2 år 1947. På Örebro 3 hade man lagt in en del hud- och könspatienter, som hade särskild sköterska. Härigenom blev antalet sjuksköterskor på denna avdelning tre. Den största personalen hade man på avdelningen Malmö 3 B, där sammanlagt 11 personer (medräknat en militär sjukvårdare) tjänstgjorde, och den minsta på Borås 15 och Sala 2, som hade 6. Orsaken till det stora personalantalet på Malmö 3 B var förekomsten av ej mindre än åtta en- och tvåpatientsalar samt att relativt många, som egentligen icke tillhörde personalen, deltogo i arbetet som ett led i sin utbildning. Förutom den militära sjukvårdaren och provelev funnos sålunda ett biträde, som fullgjorde en månads tjänstgöring i kirurgi för undersköterskeutbildning och en extraelev, vars deltagande under 14 dagar ingick i en av röda korsets samaritkurser. På storstads- och undervisningssjukhusen är det icke sällsynt, att utbildningen av sjukvårdspersonal framtvingar en dylik sammansättning av personalen. Av tab. 1 K och 1 S framgår, att på kroniker- och sanatorieavdelningarna var en sjuksköterska per avdelning regel. De arbetstider, som meddelas för biträdenas del, avse ju åren 1944 1947 och överensstämma alltså icke i de fall, där de överstiga 192 timmar per 28 dagar, med den nuvarande arbetstiden, då 8-timmarsdagen numera är införd för denna personalkategori på alla sjuhus. Rörande lokalerna och materielen lämnas i tab. 1 upplysning om avdelningarnas yta med särskild uppgift för dels vårdsalar och korridor, dels bilokale r, vidare om vårdplatsemas fördelning på salar av olika storlek, om förekomsten av diskmaskiner, utslagsbackar och bäckenspolare samt vissa vagnar o. d.

2j6

Den största ytan hade bland lasarettsavdelningarna Örebro 11 med 590 m2 och den minsta Sala 4 med 331 m2. På varje avdelning fanns ett eller flera rum med endast en eller två platser. Kikligast försedda med sådana rum voro lasarettsavdelningarna i Malmö och avdelningen Östersund D. Relativt få hade Lidköping 8 och Boråsavdelningarna. Bortser man från dessa småsalar, kan man indela avdelningarna i två typer efter de övriga platsernas fördelning antingen på flera medelstora och smärre salar eller på en eller två stora salar och en eller ett par mindre. De flesta studerade avdelningarna höra till den första typen, för vilken lasarettsavdelningarna Malmö B och C äro typiska representanter. Kronikeravdelningarnas salar hade dock genomgående färre platser per sal. Till den andra typen höra Malmö 3 B med en sal med 22 platser och Alingsås 3 med en sal med 19 platser. Även de tre avdelningarna i Östersund kunna räknas dit. Lidköping 8 intar en mellanställning med hela platsantalet, så när som på två platser i en sal, fördelat på fyra salar med 8 platser i vardera. Ehuru arbetet på de studerade vårdavdelningarna överallt uppvisa talrika olikheter, kan man icke säga, att arbetsorganisationen i allmänhet företedde några mera väsentliga, principiella skiljaktigheter. Det är huvudsakligen på en punkt, som arbetsstudiedelegationen lagt märke till dylika, och det är när det gäller den högre eller lägre grad av r o n d k a r a k t ä r , som givits arbetet. Då ett arbete utföres rondvis, tillgår så, att en eller flera av personalen går igenom avdelningen sal efter sal, bädd efter bädd för att utföra, dela ut eller samla in någonting, utan att alls eller blott undantagsvis falla tillbaka på bilokalerna (avdelningsköket, sköljrummet o. s. v.). Självklart kan icke allt arbete utföras rondvis. Endast sådana sysslor, som försiggå på eller vid salarna kunna komma i fråga, och detta endast i den mån de icke ske på kallelse från patienterna. Förutom lakar- och sköterskerond torde följande arbetsmoment eller grupper av sådana helt eller till någon del lämpa sig för rondarbete: Tagning av temperatur och övrig allmänt förekommande provtagning. Medicinutdelning, insprutningar, omläggningar, diverse patientvård. Patienttoalett. Bäddning. Matutdelning. Lokalvård. Insamling av disk. Blomvård. Konsekvent genomfört rondsystem, i den mån ett sådant är möjligt, har arbetsstudiedelegationen icke funnit på någon av de totalstuderade avdelningarna. Å andra sidan fanns det ingen avdelning, där icke någon av dagens sysslor erhållit rondkaraktär. Mest utvecklat fann delegationen systemet vara vid avdelningarna på lasaretten i Borås och Örebro. Det m o t s a t t a s y s t e m e t består i att personalen efter varje besök på en sjuksal återgår till bilokalen, varigenom trafiken sjuksalarna emellan blir ett

minimum. Mest utpräglat kommer systemet att bli på avdelningar, där man av omtanke om patienterna tilldelat särskilda salar (eller delar av salar, som fallet kan vara, då dessa äro stora) särskilda biträden eller elever. Sistnämnda anordning tillämpades mest konsekvent på Allmänna sjukhuset i Malmö och därnäst på lasarettet i Värnamo, men fanns som tendens på de flesta övriga håll. Icke heller på nämnda platser genomfördes systemet dock hundraprocentigt, något som för övrigt är uteslutet av praktiska skäl. Sålunda svarade även där närmast till hands varande biträde på kallelse från patienterna och utförde ofta det dessa begärde utan hänsyn till vems sal det gällde. Dessutom måste vid måltidsraster o. d. stundom personal, som hade andra salar, insättas. Då det kan vara av intresse att mera ingående känna till, hur ett dylikt system fungerar, skola i förbigående några data omtalas från en vid Allmänna sjukhuset utförd studie, som hade till syfte att visa, hur olika biträden, städerskor och elever betjänade skilda salar. Det är en tidsstudie, som utfördes under en dag på avdelning E, vilken är medicinsk men icke ingår bland dem, som eljest tidsstuderats. Den korta tiden för observationerna ger tyvärr tillfälligheterna ganska stort utrymme. Kesultatet angav emellertid, att praktiskt taget alla medlemmarna av personalen utfört någon syssla i varje sal på avdelningen och att av hela antalet sysslor, som pågått i resp. sal, hade 45—55 % utförts av den, som enligt planen skulle svara för salen. Av hela den tid däremot, som arbetena på salarna drog — utom sjuksköterskornas tid — utfördes 75 a 80 % av den, som hade resp. sal om hand. Ser man på de särskilda sysslorna, befinns det, att temperaturtagningen utfördes enligt rondmetod, varvid en elev gick igenom alla salarna. I övrigt inträffade det stora flertalet av de fall, då personal utförde sysslor på andra än egna salar, då en ensam person icke lämpligen kunnat utföra arbetet. Sjukhusutredningen ingår icke här på frågan om dessa båda metoders värde ur vårdsynpunkt. I fråga om åtgången av arbetskraft synes systemet med särskild personal för särskilda salar vara det mest tidskrävande. Härtill återkommer framställningen i det följande.

Kap. 4. Materialets representativitet och tillförlitlighet i övrigt. Möjligheterna att med användbart resultat utföra arbetsstudier på sjukhusens vårdavdelningar ha stundom satts i tvivelsmål. Arbetet därstädes, har man sagt, är alltför varierande för att kunna fångas i siffror under den relativt korta tid, som kan komma i fråga. Tillfälligheter beträffande patienternas antal och sjukdomarnas art och svårighetsgrad skulle nämligen i alltför hög grad påverka arbetsgången. Därför ägnas detta kapitel icke blott frågan om de för studium utvalda sjukhusavdelningarnas representativitet i förhållande till samtliga avdelningar av resp. slag inom riket utan även frågan, huruvida

28 studiematerial av det slag det här gäller över huvud taget kan vara ett tillförlitligt och användbart uttryck för arbetstiden för skilda arbetsmoment, antalet förflyttningar under arbetet o. s. v. på sjukhusens vårdavdelningar.

A. Tidpunkten för arbetsstadierna. För ett rätt bedömande av arbetsstadiernas resultat är det av vikt att erinra sig, att de till större delen utfördes åren 1945—1947, alltså under en period, då arbetsförhållandena på vårdavdelningarna icke kunde betraktas som normala i förhållande till föregående tid. Som bekant började då vid de flesta sjukhus den brist på erfaren arbetskraft, som på många håll ännu består, att göra sig kännbar, varför man för arbetet på vårdavdelningarna till större eller mindre del måste anlita ovan, ofta korttidsanställd personal. Detta har givetvis påverkat resultatet av studierna — i olika grad på olika sjukhus och olika avdelningar — eftersom den ovana arbetskraften kräver mera av instruktion och trots detta utför sysslorna på ett mindre systematiskt sätt än den rutinerade. En stabilisering på arbetsmarknaden kommer självfallet att i någon mån påverka studieresultatets tillämplighet. B.

Urvalet av vårdavdelningar.

För att möjliggöra en bedömning av i vilken mån arbetsstadiernas resultat skall anses äga allmän giltighet, är det angeläget att för varje slag av studerade sjukhus känna till de undersökta vårdavdelningarnas representativitet med avseende på så många som möjligt av de egenskaper, som kunna tänkas påverka arbetsförhållandena, såsom sjukhusets typ, storlek och — i viss mån — dess geografiska läge, vidare avdelningens storlek (antal vårdplatser) och typ (medicinsk, kirurgisk, »odelad» 1 ), beläggningen, personalens storlek och sammansättning m. m. Alla ovannämnda egenskaper äro relativt lätt konstaterbara, Härutöver finnas emellertid ett par egenskaper, som man skulle önska belysta men som äro av den art, att objektivt konstaterbara uppgifter om dem icke finnas och svårligen kunnat anskaffas. Hit hör vårdbehovet per patient, vilket bestämmes av bl a. arten och svårighetsgraden av de sjukdomar, för vilka patienterna ligga inne, samt arten och intensiteten av den vård, som bestås dem, liksom över huvud taget standarden i olika hänseenden på avdelningarna. Utredningen har måst nöja sig med att med stöd av den allmänna kännedom, som dess ledamöter ha om sjukhus väsendet i landet, för studium välja anstalter och avdelningar, som såvitt möjligt äro representativa för resp. sjukhuskategorier och inom dessa sinsemellan jämförbara i varje fall i standardhänseende. Därjämte har utredningen helt naturligt valt sjukhus och avdelningar, 1

Med det oegentliga uttrycket »odelad» avdelning, som i denna redogörelse a n v ä n d e s för korthetens skull, menas avdelning vid odelat lasarett.

2U vars ledning, såvitt det varit utredningen bekant, hyst särskilt intresse för rationaliseringssträvanden. Källan till de uppgifter om vårdavdelningarnas storlek, beläggning och personal, som i det följande anföras för riket i dess helhet, är i allmänhet en inventering rörande vårdplatser, beläggning och personal år 1943, som centrala sjukvårdsberedningen verkställt i samarbete med sjukhusutredningen. För korthets skull kallas den i fortsättningen »personalinventeringen» 1 . Lasaretten. Man skiljer vanligen mellan delade och odelade lasarett. Bland de delade kan man som en särskild grupp avskilja undervisningssjukhusen och i övrigt klassificera anstalterna efter antalet och arten av klinikerna. En blick på någon av lasarettstabellerna i bilagan — t, ex. tab. 3 L — visar, att de 15 totalstuderade avdelningar, till vilka framställningen i första hand knyter sig, tillhörde följande delade lasarett, nämligen Allmänna sjukhuset i Malmö, som vid tiden för studierna hade 10 kliniker (näst Lunds lasarett med 13 kliniker det största antalet i riket), vidare Örebro med sju samt Borås, Östersunds och Lidköpings lasarett med resp. sex, fem och tre kliniker och slutligen de odelade lasaretten i Värnamo, Alingsås och Sala. Bortsett från undervisningslasaretten, där undervisningen av läkare kommer in som en studiesyftet ovidkommande faktor, äro sålunda skilda lasarettstyper företrädda i studiematerialet. Med nämnda undantag har utredningen sökt göra urvalet av avdelningar, som skulle studeras, så representativt som möjligt och har därvid utgått från bl. a. de uppgifter, som personalinventeringen tillhandahållit. Sålunda finnas olika storlekar av sjukhus med avseende på platsantalet representerade. Å ena sidan har man Allmänna sjukhuset med 1 162 vårdplatser och å andra sidan Sala lasarett med 121. Sveriges största lasarett (Sahlgrenska sjukhuset) hade år 1946 1 310 och dess minsta (Kristinehamns lasarett) 37 platser. Vad det geografiska läget beträffar, synes kravet på representativitet icke behöva drivas längre, än att man fordrar, att skilda landsdelar, bygder med olika näringstyp och orter av olika storlek äro företrädda i materialet i rimliga proportioner, som fallet synes vara med sjukhusutredningens urval. Möjligen kan invändas, att storstädernas sjukhus knappast kunna anses fullt representerade enbart av Allmänna sjukhuset i Malmö. I följande tablå ha arbetsstudiernas urval av lasarettsavdelningar konfronterats med personalinventeringens. Den senare omfattade 441 medicinska, kirurgiska och »odelade» avdelningar, vilket torde ha utgjort 80—90 % av samtliga avdelningar av motsvarande typer vid rikets lasarett. Isoleringsavdelningar, enskilda avdelningar och specialavdelningar ha ej medräknats. De 441 avdelningarna fördelade sig i tre jämnstora grupper på medicinska, kirurgiska och »odelade» avdelningar (143 resp. 149 och 149) och de tidsstuderade avdelningarna ingingo med resp. 6, 5 och 4. 1 Redovisad i tidskriften Sjukhuset 1946:5, 1946:8 och 1947:3. H ä r anförda siffror från personalinventeringen ha i regel framkommit efter specialbearbetning av inventeringens material.

30 ärande översikt av 15 genom totalstudier1 undersökta lasarettsavdelningar samtliga lasarettsavdelningar ingående i personalinventeringen år 1943.

och

Personalinventeringon år 1943 3

Arbetsstudierna 1944 —1947 2

Medi- Kirur- »Ode- Samt- Medi- Kirur- »Ode- Samtliga lade» liga cinska cinska giska lade» avdeln. avdeln. avdeln, avdoln avdeln. avdeln, avdeln, avdeln, Antal avdelningar Medeltal vårdplatser per avdelning Medeltal patienter per avdelning Beläggning, % Andel i % av hela den arbetade tiden: Sjuksköterskor Sjuksköterskeelever Undersköterskor Biträden Summa

6 28-5 30-0 105

5 30o 28-3 94

4 31-2 30-6 98

15 29-7 29-6 100

143 29-4 28-7 98

149 29-6 28-7 97

149 28' 28' 99

441 29-2 28-6 98

29 22 49

25 21 7 47

20 4 6 70

26 17 4 53

26 27 1 46

25 28 2 45

24 12 4 60

25 23 2 50

100 I 100

1 Ordet totalstudier förklaras på sid. 12. Uppgifterna i denna del av tablån ha hämtats från arbetsstudierna. 3 Omfattar icke lasaretten i Oskarshamn, Borgholm, Simrishamn, Falköping och Västerås samt Norrbottens län (5 stycken). Uppgifter fattas dessutom för enstaka avdelningar på vissa lasarett. 2

I övrigt må anföras, att det genomsnittliga antalet platser per avdelning på de 15 studerade och på samtliga avdelningar enligt personalinventeringen synes tillfredsställande överensstämma. Jämte genomsnittstalen bör man dock i detta sammanhang beakta, hur de särskilda avdelningarna fördelade sig efter storlek. Följande sammanställning, där uppgifterna för »samtliga avdelningar» hämtats ur personalinventeringen, må tjäna detta syfte. Antal vårdplatser per avdelning

Medicinska avdelningar

Studerade Samtliga Studerade ..

12—16 17—21 22—26 27—31 32—36 37—41 42—46 Hela antalet avdelningar Medelantal delning

platser

per

—

2 8 41 47 28 14 3

28'5

29-4

Avdelningar på odelade lasarett Samtliga Studerade Samtliga

Kirurgiska avdelningar

—

2 6 39 64 18 14 6 149

— 2 2 — 4

9 8 33 53 33 9 4 149

av300

29-6

31-2

28-6

Tab. 1 visar, att sju av de tidsstuderade avdelningarna voro belagda med manligt klientel, sex med kvinnligt och två med blandat. I personalinventeringen ingingo 147 manliga, 145 kvinnliga och 149 »blandade» avdelningar. I tablån överst på denna sida återges olika personalkategoriers procentuella andel av hela den arbetade tiden på avdelningarna. Sjuksköterskornas genom-

31 snittliga procentandel på de femton arbetsstuderade avdelningarna stämmer ganska väl överens med motsvarande relation vid samtliga sjukhus enligt inventeringen. De fyra »odelade» avdelningarna äro dock relativt klent försedda med sjuksköterskor. I stället äro undersköterskorna överrepresenterade. Det alltför ringa inslaget av elever enligt arbetsstadierna jämfört med samtliga torde delvis bero på skillnad i redovisningssättet. Vid personalinventeringen har man icke haft möjlighet att skilja ut provelever från andra elever — i den mån provelever redovisats där — men vid bearbetningen av arbetsstadierna ha proveleverna förts som biträden. Att de absoluta talen för personalens arbetstid icke redovisats i tablån ovan, beror på att jämförbara tal icke erhållas, när arbetsstadiernas tider ställas bredvid personalinventeringens, enär i arbetsstadierna även övertid ingår, vilket icke är fallet med de arbetsinsatser, som redovisas av personalinventeringen. Däremot kan man extrahera siffrorna för de femton genom totalstudier undersökta avdelningarna ur personalinventeringens material och direkt jämföra dessa med siffrorna för samtliga personalinventerade avdelningar, så som skett i följande sammanställning. Talen ange här arbetade minuter i summa per vecka och patient.

Samtliga avd. enl. personalinvent Däribland de arbetsstuderade

Medicinska avdelningar

Kirurgiska avdelningar

»Odelade» avdelningar

946 minuter 899 »

935 minuter 946 »

826 minuter 786 »

En överblick av de totalstuderade lasarettsavdelningarnas lokaler på ritningarna i bil. 2 eller i tab. 1 L visar, att med avseende på lokalernas utformning olika, allmänt förekommande typer äro företrädda. Där förekomma, som redan påpekats i föregående kapitel, å ena sidan avdelningar med en mycket stor sjuksal och några smärre och å andra sidan avdelningar, där huvudmassan av bäddar placerats i flera jämnstora salar. Vidare finnas några avdelningar med rak och andra med vinkelböjd korridor, avdelningar med ett resp. två sköljrum, med olika placering av avdelningsköket o. s. v. Samtliga avdelningar ha tresängs- eller större djup. Även sjukhusbyggnader från olika tidsperioder äro representerade, vilket dock icke framgår av tabellen. På det hela taget anser sjukhusutredningen, att de studerade lasarettsavdelningarna i olika, relevanta hänseenden utgöra tämligen typiska exponenter för de svenska lasaretten med de variationer, som förekomma inom detta sjukhusslag. Möjligen kan reservation, som nämnts, anföras beträffande storstadslasaretten. Den prövning av representativiteten, som här försökts, har omfattat de femton totalstuderade avdelningarna men torde i stort sett också gälla urvalet för frekvens- och övriga studier, i vilket ju de totalstuderade avdelningarna i allmänhet ingå. Dock bör tilläggas, att man i de frekvensstuderade avdelningarna på S:t Görans sjukhus i Stockholm erhållit exempel på avdelningar med tvåsängsdjup, något som eljest icke förekommer i studiematerialet.

32 Kronikeranstalterna. I fråga om kronikeranstalter och sanatorier har representativitet icke eftersträvats på samma sätt som beträffande lasaretten, då antalet studier är för ringa härför. Det knappa urvalet sammanhänger i sin tur med att dessa studier icke syftat till en så ingående analys av vårdarbetets enskildheter som lasarettsstudierna. De sex studerade kronikeravdelningarna fördela sig, som framgått av förteckningen s. 21, med två vardera på anstalterna i Malmö, Jönköping och Eskilstuna; Norrland är sålunda icke här företrätt. Det bör observeras, att samtliga studerade avdelningar tillhöra tämligen stora, av landsting eller stad utom landsting drivna kronikeranstalter. De små, fristående hemmen och de till ålderdomshem anslutna äro icke företrädda i materialet, emedan urvalet gjorts i avsikt att studera anstalter av den typ, som utredningen förutser blir mest betydande i framtiden, d. v. s. anstalter med minst 25 vårdplatser drivna av landsting (eller motsvarande städer). De i Eskilstuna, Jönköping och Malmö förlagda hemmen hade resp. 73, 70 och 159 vårdplatser. I Jönköping är hemmet fristående och i Eskilstuna och Malmö anslutet till lasarett. Vid personalinventeringen inhämtades inga uppgifter om arbetad tid vid kronikeranstalter, varför någon jämförelse med arbetsstudiernas material icke kan anställas på denna punkt. Sanatorierna. Allsidig representativitet har icke, lika litet som beträffande kronikeranstalterna (jfr ovan), varit möjlig att åvägabringa. Båda de studerade sanatorierna äro s. k. A-anstalter, d. v. s. anstalter företrädesvis avsedda för aktiv vård — icke i samma utsträckning som B-anstalterna avsedda för isolerings-, asyl- och konvalescentfall. I studierna ingå två avdelningar med 38, en med 42 och en med 53 platser. Den sista är visserligen icke unik, vad storleken beträffar, men företräder icke någon vanlig typ. Ungefär halva antalet sanatorieavdelningar höllo enligt personalinventeringen 33—39 vårdplatser. Vid studietillfället varierade beläggningen för de fyra studerade avdelningarna mellan 100 och 104 %. Enligt inventeringen var (år 1943) beläggningen i genomsnitt för året 96 %. Arbetstiden i ordinarie dagtjänst per vecka och patient var enligt personalinventeringen 492 minuter för samtliga sanatorier och 463 minuter för de fyra genom totalstudier undersökta. Sjuksköterskornas andel av personalens sammanlagda arbetstid var enligt personalinventeringen 24 % på samtliga sanatorier och 30 % på de fyra arbetsstuderade. Vid arbetsstudierna var andelen 27 %.

C. Materialets tillförlitlighet i övrigt. Under denna rubrik skola två frågor behandlas. Den ena är: Ger materialet. en tillförlitlig bild av förhållandena på de studerade vårdavdelningarna under tiden för studien? Den andra är: "Kan en studie under den begränsade tid,

33 varom vid arbetsstadier är fråga, ge en tillförlitlig bild av det normala arbetslivet på en vårdavdelning? Den första frågan kan också uttryckas sålunda: Vilka svagheter måste man räkna med i observationstekniken? Härtill må anföras följande. Självklart är, att arbetsstudieingenjörerna vid studier av hela vårdavdelningar icke alltid kunna med säkerhet veta, vad som sker inne på vårdsalarna, eftersom de vanligtvis uppehålla sig i avdelningskorridoren, där den allmänna överblicken är bäst. De notera därför kanske ett besök av avdelningspersonalen på en sal enbart efter den syssla, som framkallat besöket, fastän den besökande även haft att utföra annan syssla. Härigenom skulle vissa sysslor bli upptagna med för långa tider i studieprotokollen och andra med för korta. Det är dock sannolikt, att felnoteringar av denna anledning endast kunna gälla korta stunder, då varje längre tidsutdräkt med en syssla inne i en vårdsal påkallar ingenjörens uppmärksamhet och föranleder kontroll. Några avsevärda, systematiska fel av denna orsak torde man därför ej behöva räkna med. Av större praktisk betydelse torde vara, att vissa företeelser i vårdarbetet synas ha uppfattats i någon mån olika vid olika studier. Detta beror i en del fall på att instruktionen för studierna på en eller annan punkt ändrats under tidens lopp — något som är helt naturligt med hänsyn till att verksamheten varit ny och måst ordnas utan ledning av tidigare erfarenheter. Det beror i andra fall på de praktiska svårigheter, som alltid råda att uppnå full likformighet i observationstekniken, särskilt som arbetsstudiedelegationen i allmänhet varit uppdelad på två grupper, som arbetat på olika håll. I de fall, då bristande överensstämmelse mellan studierna upptäckts vid materialets granskning, ha felen ofta kunnat korrigeras, men det är sannolikt, att vissa svårförklarliga olikheter mellan de studerade vårdavdelningarna kunna återföras på nu nämnt förhållande. Vidare må nämnas, att i den mån patienterna hjälpt till med arbetet på avdelningarna, ha de noterade tiderna för ifrågakommande arbetsmoment — diverse patientpassning, insamling av disk, diskning och städning m. m. — icke blivit uttryck för den tid, som verkligen gått åt för arbetets utförande, utan endast för den tid, som personalen lagt ned därpå. I allmänhet är patienternas bidrag till verksamheten ringa — på de större städernas sjukhus vanligen intet — men det har hänt vid några av studierna (särskilt de i Värnamo), att en icke alldeles obetydlig hjälp lämnats både med torkning av disk och städning. Jämförbarheten avdelningarna emellan försämras givetvis av sådant. Härefter må frågan, om arbetsstudierna ge uttryck för det normala arbetslivet, tagas i betraktande. Ehuru arbetsstudiedelegationen alltid vinnlagt sig om att genom förundersökningar o. d. vänja personalen vid sin närvaro, innan de egentliga studierna tagit sin början, måste man räkna med, att arbetslivet icke varit i varje detalj normalt under studierna. Det är sålunda sannolikt, att arbetstempot blivit något uppdrivet och att vissa typer av sysselsättningar blivit överrepresen3 — 1 9 2 1 49

34 terade, andra underrepresenterade. Dessa påståenden grunda sig i huvudsak på sannolikhetsskäl och äro svåra att styrka med siffror. Det är sannolikt, att sådana sysslor, som personalen själv kan taga initiativet till eller för vilka tidsåtgången utan olägenhet kan varieras (såsom lokal- och materielvård), bli överrepresenterade i förhållande till andra (såsom insprutningar, givning av lavemang, omläggning, passning med bäcken e t c ) . Man måste nämligen räkna med att personalen under trycket av pågående observation hellre fortsätter med det den har för händer eller företar sig någon ny arbetsuppgift — även om denna icke är strängt nödvändig — än att den tar en arbetspaus. Vissa sysslor lämpa sig därvid bättre än andra. Personlig tid, väntetid o. d. torde under alla omständigheter bli underrepresenterade. Det är emellertid icke troligt, att graden av felaktighet är av större betydelse. E t t studium av tidsåtgången för t. ex. personlig tid under veckostudiens olika dagar visar ingen tydlig tendens i antydd riktning. Om momentet i allmänhet vore starkt underrepresenterat, borde det förete stegring från första till sista dagen. Så är emellertid i allmänhet icke fallet, och även det omvända förhållandet förekommer. Av större betydelse för föreliggande fråga synes det vara, huruvida det förefinnes eller saknas regelbundenhet i sjukvårdsarbetet från vecka till vecka eller — för frekvensstudiernas del — från dag till dag. Saknas regelbundenhet i belastningen på avdelningen, så att den arbetade tiden för olika sysslor måste varieras oberäkneligt både med avseende på kvantitet och tidpunkt på dagen, blir ju en studie under en vecka eller ett par dagar av ringa värde. Naturligtvis kan man knappast tänka sig, att tiderna för enstaka arbetsmoment i allmänhet skulle uppvisa någon högre grad av regelbundenhet under en så kort period som en vecka. Då här talas om regelbundenhet i sysslorna, arbetsinsatsen o. d., avses sålunda g r u p p e r av moment. Om variationerna momenten emellan äro stora och nyckfulla spelar mindre roll, blott variationerna hålla sig inom gruppen. Det är grupperna, som äro väsentliga, emedan inom dem i stor utsträckning sammanförts moment, som antingen gripa in i varandra, såsom bäddning och vädring, eller utgöra alternativ för varandra, såsom medicindelning och insprutningar, spolningar och tappningar o. s. v., och som dessutom fordra likartade kvalifikationer av dem som utföra dem. Några exempel skola anföras för att belysa denna fråga. Dessa exempel ha hämtats från lasaretten, där regelbundenheten med visshet kan antagas vara minst. Till en början må hänvisas till några tabeller i den följande framställningen. Av tab. 2 framgår sålunda, att det trots alla tillfälligheter utan tvekan kan sägas råda en viss, rätt betydande överensstämmelse i de proportioner, med vilka sysslor av skilda slag ingå i arbetet på vårdavdelningarna på olika sjukhus. Arbetsuppgifter tillhörande sjukvård i inskränkt bemärkelse ta i allmänhet 20—30 % av hela arbetsinsatsen, den personliga skötseln av patienterna omkring 33 % och lokal- och materielvården omkring 25 %. Diagrammen på s. 74 visa, hur arbetet på vissa vårdavdelningar förlöper under dagens olika timmar, dels i genomsnitt för hela veckan, dels under tors-

35 dagarna och söndagarna. Man finner av dem, att anmärkningsvärt stor likhet i arbetsgången föreligger mellan i varje fall torsdagen och veckogenomsnittet. Vidare må hänvisas till fyra kolumner i tab. 3L, som upptaga siffror från studierna i Värnamo dels år 1945, dels år 1947. E n jämförelse dem emellan ger goda möjligheter att bedöma graden av regelbundenhet i avdelningsarbetet och tillförlitligheten av den bild studierna ge av densamma. Om det i avdelningsarbetet råder en viss rutin, lär denna icke ändra sig i alltför hög grad år från år, och väl utförda arbetsstudier böra ge ungefär samma resultat vid olika tillfällen. I intervallet mellan studierna har emellertid i detta fall skett vissa förändringar i betingelserna för arbetet. Sålunda har åtta timmars arbetsdag införts för biträdespersonalen, varjämte personalens sammanlagda arbetsinsats ökats med cirka 10 % på avdelning 3. Den medicinska vården återigen har påverkats bl. a. genom penicillinets m. m. införande. Tar man hänsyn till allt detta och därtill lägger, att beläggningen på avdelning 3 var i hög grad olika 1945 och 1947, torde studiet av de angivna kolumnerna ge vid handen, att överensstämmelsen i tabellens siffror är förbluffande stor. Det som här anförts och det som i ett följande kapitel redovisas beträffande frekvensstudierna synes tala för att det existerar en rätt stor regelbundenhet i avdelningsarbetet. Ehuru oregelbundenheter föreligga, vilka stundom äro svåra att förklara, skönjer man ganska tydligt en fast stomme i arbetet, som går igen i de arbetade tiderna för skilda sysslor. Utredningen har i detta avsnitt om materialets tillförlitlighet tämligen utförligt redovisat de svagheter, som utredningen funnit eller befarat kunna föreligga i detsamma, då kännedom härom är av betydelse för den som önskar mera ingående studera eller för praktiska syften utnyttja arbetsstudiernas resultat. För egen del vill utredningen uttala, att den anser de berörda felkällorna icke vara av större betydelse, än att den allmänna bild totalstudierna ge av arbetet på de studerade avdelningarna torde få anses i det väsentliga riktig. Enskildheter, varmed närmast avses sifferuppgifterna rörande enstaka arbetsmoment, böra dock bedömas med stor försiktighet,

Kap. 5. Den arbetade tiden och dess fördelning på arbetsmoment, personalkategorier och tider på dagen. A. Inledande överblick. Presentation av tabellerna. Framställningen i detta kapitel ansluter sig till siffermaterialet i tab. 2—8 i tabellbilagan. På de tre översta sifferraderna i tab. 2 L finner man uppgifter om den sammanlagda, arbetade tiden under en vecka på de studerade lasarettsavdelningarna. Dessa tal jämte de i tabellen intagna uppgifterna rörande den arbetade tidens procentuella fördelning på grupper av arbetsmoment äro avsedda att ge en överblick i stora drag av det vid totalstudierna vid lasaretten hopbragta siffermaterialet. Motsvarande tal från studierna på kronikeranstalter och sanatorier återfinnas i tab. 2 K resp. 2 S. Talen i tab. 2 återigen grunda sig på det mate-

36 rial, som läggs fram i tab. 3 (L, K resp. S). I tab. 3 finner man siffermaterialet från totalstudierna återgivet utan annan bearbetning än att de protokollförda tidsuppgifterna kodifierats, grupperats och summerats på sätt som angivits i kap. 1. Tab. 4 (L, K och S) innehåller samma material som tab. 3 blott omräknat att gälla per patient, på så sätt att talen i tab. 3 dividerats kolumn efter kolumn med det antal patienter, som anges i tabellhuvudet. Tiden är således utslagen på alla patienter — icke blott på dem, som varit upphovet till sysslornas utförande -— en omständighet, som bör beaktas, då fråga är om vård, som vanligen icke påkallas av samtliga inneliggande patienter (såsom tagning av temperatur, blodprov och andra prov, givning av lavemang, omläggning o. s. v., kort sagt de flesta sysslor inom den egentliga sjukvården). Ehuru alla arbetsmomenten i tab. 4 L framställas i tid per patient, är det klart, att vissa av dem — exempelvis lokaloch materielvård — som icke ha något direkt samband med patienternas antal, bäst studeras på tab. 3 eller i fråga om lokalvården i de sammanställningar, som redovisas i texten över tidsåtgången per kvadratmeter. I tabellerna, som avse lasaretten, äro de flesta arbetsmoment specificerade, medan för kronikeranstalterna och sanatorierna siffermaterialet redovisas i grupper av moment. Tab. 5 L innehåller en specifikation av transportmomenten enligt tab. 3 L. Det må erinras om att endast arbetstiden för den till avdelningen knutna personalen (jämte ersättare för denna) ingår i studierna. Arbetsinsatsen från läkare, sjukgymnaster, laboratoriepersonal, transportpersonal, vaktmästare o. s. v. har alltså, som tidigare nämnts, icke medräknats. Ej heller ingår det bidrag till arbetet, som på sina håll lämnats av uppegående patienter. Allt detta framgår av tab. 6 (L, K och S), där den arbetade tiden anges särskilt för var och en av de personalkategorier, som studierna omfatta. Tab. 7 (L, K och S) avser att belysa den arbetade tiden för skilda grupper av arbetsmoment fördelad på skilda personalkategorier och tab. 8 sjuksköterskornas arbetade tid fördelad på arbetsmoment. Arbetstidens fördelning på dagens timmar belyses huvudsakligen genom diagram under D, s. 74—76. I den närmast följande texten introduceras tabellmaterialet ytterligare och redovisas ett koncentrat av detsamma i form av en siffersammanställning och ett par diagram. Kommentaren härtill är den kortaste möjliga, då syftet endast är att göra läsaren bekant med några huvuddata före den detaljerade genomgång, som börjar under B nedan. Den totala arbetade tiden och dess procentuella fördelning på huvudgrupper av arbetsmoment. Talen på de översta raderna i tab. 2 (L, K och S) bekräfta det kända förhållandet, att den totala arbetade tiden, d. v. s. summan av personalens arbetstider, växlar starkt, icke blott mellan olika slag av sjukhus, utan även mellan olika sjukhus av samma slag. I stort sett finner man de största talen hos lasaretten, något lägre tal hos kronikeranstalterna

37 och a v s e v ä r t lägre h o s s a n a t o r i e r n a . D i a g r a m m e n p å d e n n a och nästföljancle sida s a m t s a m m a n s t ä l l n i n g e n n e d a n u n d e r l ä t t a överblicken. Arbetad tid i minuter per vecka och avdelning. Lasarett (15 avdelningar) Kronikeranstalter (6 avdelningar) Sanatorier (4 avdelningar)

Högst 41 324 28 317 27 370

Medeltal 28 910 24 602 18 807

Lägst 19 929 18 406 12 510

Arbetad tid i minuter per vecka och patient. Lasarett (15 avdelningar) Kronikeranstalter (6 avdelningar) Sanatorier (4 avdelningar)

1476 1102 511

977 891 435

797 767 329

Diagram

1. Den av avdelningspersonalen arbetade tiden och dess fördelning på grupper av arbetsmoment i minuter per avdelning och vecka.

LASARETTSAVDELNINGAR

Min. 45000 4-0000 55000 50000 25000 20000 •(5000 10000 5000

—I

30000 O:

^

In

(C

u n O

Q

3 o

CH

m

Min.

O

KRONIKERAVDELNINGAR

o> < / c> Q.

> ro

Alingsås 3

O

o: In

Östersund D

O:

g?

Örebro M

O:

BL 3 o:

Lidköping 8

3 SL 3

Värnamo 2

0 SANATORIEAVDELNINGAR

o

o

-1

a»

TECKENFÖRKLARING^ TE Sjukvård i inskr bemärkelse Personlig skötsel Lokal- och materielvård Transporter Div. arbetsuppgifter och övriqt

38 Diagram 2.

Arbetad tid för sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel vid lasarettsavdelningar i minuter per patient och vecka.

Min.

Min. E9H Sjukvård i inskränkt bemärkelse EU P e r s o n l i g skö\se\

10C0

800 600 400 200

3 O: 03

Diagram S.

3 O: 03

9*. 3 O:

O

0: •j

(D

cr -i

0 O*

0:

in

öT -» in C 3

a

0: ti er Q

±

O: 0: Cn w

-i in

0) -i

C 3

c3

a

a

.a

a» o -»

O: •g 3"

on

£

0 Q)*

Den arbetade tidens procentuella fördelning på grupper av arbetsmoment.

(Cirklarnas ytor äro proportionella mot den arbetade tiden per patient.)

LASARETTSAVDELNINGAB

k&ONlKERAVDELNINGAR

SANATOBIEAVDELNINGAR

SZA 271

Teckenförklaring-• Sjukvård i inskränkt bemärkelse ^ Personlig skötsel ES3 Lokal-och mäter ielvård dm] Transporter ES3 Diverse arbetsuppgifter och Övrigt

34,7

39 Av tab. 2 L framgår vidare, att arbetstiden i medeltal för samtliga femton lasarettsavdelningar procentuellt fördelade sig med 26,9 % på sjukvård i inskränkt bemärkelse, 33,i % på personlig skötsel (utöver den rent medicinska vården), 5,6 % på transporter, 25,7 % på lokal- och materielvård och 8,7 % på resten (huvudsakligen gruppen »övrigt», som avser bl. a. personalens personliga tid och väntetid). Motsvarande tal för de särskilda avdelningarna äro praktiskt taget alla av samma storleksordning. Undantag utgöra grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och »övrigt», där talen för vissa avdelningar skilja sig väsentligt. Yad den förra gruppen angår, är det helt naturligt, att den växlar relativt starkt, då det är på denna grupp, som ojämnheter i beläggningens art och omfattning i första hand inverkar. Vad återigen beträffar gruppen »övrigt», omfattar denna, liksom vissa delar av gruppen lokal- och materielvård, sådana sysslor, som vid behov kunna uppskjutas eller inskränkas, och blir härigenom i viss mån en buffert, som tar upp de antydda ojämnheterna i behovet av sjukvård i inskränkt bemärkelse. De sex kronikeravdelningarna uppvisade en i vissa väsentliga delar annan bild av arbetstidens fördelning på moment. Av tab. 2 K framgår, att endast 12,5 % av hela arbetstiden användes för sjukvård i inskränkt bemärkelse, medan andelen för huvudgruppen personlig skötsel var betydligt större än vid lasaretten, eller 49,3 %. Att döma av tab. 2 S intogo sanatorierna en mellanställning mellan lasarett och kronikeranstalter vad gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse beträffar, i det denna upptog 19,3 % av hela arbetstiden, men hade större andel för lokalvård och transporter än nämnda slag av sjukvårdsinrättningar. De absoluta talen, d. v. s. arbetsmomenten uttryckta i minuter per avdelning eller per patient, visa en delvis annan bild, vilket framgår av det följande.

B.

Arbetsmomenten.

I tur och ordning genomgås här nedan de grupper av arbetsmoment, som återfinnas i förspalten till tab. 3 och 4. Endast de med avseende på tidsåtgången viktigare arbetsmomenten kommenteras därvid särskilt och detta i regel blott för lasarettens vidkommande. För varje grupp av moment anges i texten arbetstiden i minuter per patient och vecka (enligt tab. 4) i medeltal för samtliga avdelningar av resp. sjukhusslag jämte högsta och lägsta observerade arbetstid. I diagrammen därinvid illustreras arbetsmomentens procentuella andel av hela den arbetade tiden. För kronikeranstalternas och sanatoriernas del äro dessa diagram detaljrikare än motsvarande tabeller i bilagan, eftersom de senare endast redovisa grupper av moment.

40 Vagn. av pat.--, Ateg-atarmjSrminJ Urinprov— Blodprov Pulsräkning Temp.-tagning Lasarett Kroniker- Sanaanstalter toner

Diagnostiska arbetsuppgifter (temperaturtagning, pulsräkning, tagning av blodprov, urinprov, mag- och tarmprov m. m. samt yägning av patient).

Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst Lasarett (15 avdelningar) 63 41 20 n „ „ „*,•«! z. t -J-* , Kronikeranstalter (6 avdelMiagnostiska arbetsuppgifter t procent , •> , av arbetad tid. ningar) 14 o — Sanatorier (4 avdelningar) 10 7 4 Tillfälliga olikheter i klientelet och i vederbörande läkares diagnostiska metoder ha givetvis relativt stort inflytande på tiderna för denna grupp av arbetsmoment. Likaså betyder det mycket, hur arbetsuppgifterna i förekommande fall fördelats mellan avdelnings- och laboratoriepersonalen. Lasaretten. Det tycks finnas en tendens till högre värden för de medicinska vårdavdelningarna än för övriga enligt tab. 4. Medeltalet för de 15 avdelningarna, som är 41 minuter per patient, överträffas mest av de medicinska Östersunds-avdelningarna, som hade 63 resp. 62 minuter, trots att i de senare talen tiden för större delen av tagningen av morgontemperaturen icke ingår (jfr härom tab. 1). Lägsta talen uppvisade Värnamo 3 och Sala 2. Skillnaderna bero i relativt ringa mån på momentet temperaturtagning, vilket i allmänhet rört sig omkring 11 minuter per inneliggande patient, utan mera på övriga moment inom gruppen, särskilt pulsräkning och blodprov. De låga talen för sistnämnda provtagning på de medicinska Malmö-avdelningarna sammanhänga med att proverna där i större utsträckning än på andra studerade sjukhus togos av laboratoriepersonalen och sålunda icke belastade avdelningarnas arbete. I övrigt är att märka, att en växlande del psykisk sjukvård ingår, särskilt i momentet pulsräkning, vilket kan ha bidragit till differenserna. Det erinras om att tiden för diagnostiska arbetsuppgifter vid intagning av patient förts på intagning (gruppen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter). För kroniker anstalternas och sanatoriernas del har provtagningen ringa betydelse för arbetstiden. Diagnosen är här i stort sett klar och provtagningen kan inskränkas till rutinmässiga kontroller. Efter tiden för studierna har mera aktiv terapi (med streptomycin m. m.) blivit allmän vid sanatorierna, varför även de diagnostiska arbetsuppgifterna numera torde ha större betydelse därstädes, än arbetsstudiematerialet utvisar. Terapi (medicinutdelning, insprutning, om övriga mom. läggning, spolning och tappning, givning av Div. pat-vård Givn.av lav. lavemang, förberedelse för operation, iord Spola atappn. ningställande av rondbord, d:o av förband, diverse patientvård, tillhandahållande av Omläggning värmekrus m. m., värmebehandling). Jnsprutning

Minuter per patient/vecka Högst Lasarett (15 avdelningar) 239 Kronikeranstalter (6 avLasarett Kroniker- Sanaanstalter torier delningar) 93 Terapi i procent av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 48 Medrutdelning

Medeltal 102

Lägst 54

67 38

24 23

41 En växlande del av medicinutdelningen utföres i sammanhang med matutdelningen, och detta liksom ett skiftande inslag av samtal med patienterna kan ha bidragit till de starka variationerna olika avdelningar emellan för detta moment. Självklart inverka eljest sjukdomarnas art och grad och läkarnas behandlingsmetoder i hög grad på tidsåtgången. Ett enda fall av förgiftning kan sålunda förrycka hela veckogenomsnittet för t. ex. momentet insprutning eller diverse patientvård, liksom en enda eksempatient kan förrycka tiden för omläggning. Metoderna för givning av t. ex. koksaltlösning kunna vidare avsevärt påverka tiden för insprutning. Tiden för insprutningar har ökats avsevärt under de år, som arbetsstudierna pågått, bl. a. genom penicillinets och streptomycinets tillkomst och alltmer ökade användning. Genomsnittsvärdena äga på grund härav relativt ringa värde som uttryck för ett mera allmängiltigt förhållande. Lasaretten. Av tab. 3 L och 4 L framgår tydligt, att de medicinska avdelningarna hade högsta tiderna för medicinutdelning. Den nyss påpekade ökningen i användningen av penicillin vid insprutningar kan spåras bakom den starka ökningen i tiderna för detta moment på Värnamo-avdelningarna från 1945 till 1947. Momentet omläggning kan väntas taga längre tider på kirurg- än medicinavdelningar, vilket även i stort sett utredningens material visar, men de »odelade» avdelningarna ha likväl erhållit det högsta genomsnittet, eller 31 minuter per patient och vecka. Medeltalet för alla femton avdelningarna är 23 minuter. Momenten spolning och tappning hänföra sig i allmänhet till de på manliga avdelningar vanliga prostatafallen, och tiderna växla med dessas förekomst. För de manliga kirurgavdelningarna, där de delade lasarettens prostatafall i allmänhet inlägges, voro tiderna enligt tab. 4 L 30, 48 och 26 minuter per inneliggande patient och vecka. Tiden för givning av lavemang företedde starka växlingar mellan de olika avdelningarna. Medeltalet för såväl alla femton avdelningarna som de tre avdelningstyperna var för sig var 7 minuter per inneliggande patient och vecka (tab. 4 L). Genom att sammanställa uppgifterna om antal lavemang enligt tab. 1 L och arbetstiderna enligt tab. 3 L kan man beräkna tiden per lavemang och skall då finna, att denna varierade mellan 8 och 25 minuter, kring ett medeltal av 12 minuter. I tiderna ingå dels förberedelser för lavemanget (inklusive eventuell transport till behandlingsrum) och dels en del tarmsköljningar och medikamentösa lavemang. Bland återstående moment inom gruppen är endast moment 6, diverse patientvård, av storleksordning att behöva särskilt kommenteras. Växlingarna kring medeltalet (11 minuter per patient) voro mycket stora, vilket är helt naturligt, då det gäller ett moment med relativt starkt inslag av psykisk sjukvård, d. v. s. en verksamhet, som kan ägnas längre eller kortare tid allt efter personalens läggning och tillgången på arbetskraft. Momentet bör bedömas i sammanhang med momenten pulsräkning, medicinutdelning, sjuksköterske-

42 rond, samtal med patient (i gruppen blandade etc. uppgifter), diverse passning (i gruppen bäddning), som ävenledes inbegripa relativt mycket psykisk vård. Kronikeranstaltemas och sanatoriernas arbetstider för terapi voro till följd av sjukdomarnas stadium resp. de skiljaktiga behandlingsmetoderna som väntat avsevärt lägre än lasarettens. Om den observerade skillnaden i arbetstiderna sålunda otvivelaktigt är riktig till sin allmänna tendens, är graden av olikhet däremot mycket osäker. Det bör nämligen vara klart, att förutom slumpartade svängningar i vårdbehovet (sjukdomarnas art och svårighetsgrad etc), kan arten och omfattningen av det samarbete, som äger rum mellan en kronikeranstalt eller ett sanatorium och det på orten eventuellt befintliga lasarettet, spela in. Dessutom har utvecklingen på senare år snabbt gått emot en intensifiering av terapien särskilt på sanatorierna, medförande en utjämning i förhållande till lasaretten.

Ordergivning Intaga av p a h ^ | | För-a ef terarb. saa^ Samt m. pat.-" - '^4 } Sköterskerond7 £> v , Läkarrond

// Lasarett Kroniker- Sanaanstalter torier

Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter samt ordergivning i procent av arbetad tid.

Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter samt ordergivning (läkarrond, för- och efterarbete i samband därmed, sjuksköterskerond, samtal med patient, intagning av patient samt ordergivning och instruktion) . Minuter per patient/vecka

Högst

Medeltal

Lägst

Lasarett (15 avdelningar) Kronikeranstalter (6 avdelningar) Sanatorier (4 avdelningar)

52 32

25 25

13 16

Lasaretten. I momentet läkarrond ingår — liksom i övriga moment — endast den tid avdelningspersonalen tagits i anspråk under läkarronden, således icke läkarnas tid. Medeltalet är 23 minuter per patient och vecka eller (enligt tab. 3 L ) 687 minuter per avdelning och vecka, d. v. s. 98 minuter per dag. Detta innebär icke, att ronderna pågått under 98 minuter. Varaktigheten av dem måste vara mindre, eftersom den noterade tiden motsvarar summan av tiden för samtliga i ronden deltagande personer. Den kortaste tiden observerades på Sala 2 med 139 minuter per avdelning och vecka och den längsta på Örebro 3, 1 547 minuter. På den sistnämnda hade man en extra läkare för vissa hud- och könssjuka, vilket torde bidragit till det höga beloppet, Även bortsett från detta extremfall, är det tydligt, att tiderna i allmänhet voro högst på de medicinska och lägst på de »odelade» avdelningarna. Någon skillnad mellan olika avdelningstyper kan man däremot icke utläsa beträffande momentet sjuksköterskerond, i varje fall icke mellan medicinska och kirurgiska avdelningar. Maximisiffran, 32 minuter per patient och vecka, noterades vid Örebro 11 men torde icke vara representativ för avdelningen i fråga utan att tillskriva speciella omständigheter under den vecka studien

43 pågick. Momentet bör studeras tillsammans med vissa andra, till arten närbesläktade sysslor, bl. a. de på tabellerna närmast följande (samtal med patient och intagning). I momentet intagning av patient ingår, som redan nämnts, icke blott notering av personliga data, tillvaratagandet av patientens kläder o. s. v. utan även i samband med intagningen verkställda diagnostiska arbetsuppgifter. En beräkning av intagningstiden per intagen person (med hjälp av tab. 1 L och 3 L) ställer sig sålunda: avdeln ingår. Malmö B .. . 57 minuter >> • » C .. . 17 » Örebro 3 .. . 12 Östersund D . 25 » » £ . 11 % » Lidköping 8 . 20 Medicinska

Kirurgiska avdelningar. Örebro 11 .... 19 minuter Östersund A 2 13 » Borås 14 12 » » 15 6 »

»Odelade» avdelningar. Värnamo 2 (1945) 9 minuter » 3( » )7 » 1

3 (1947) 6

Sala 2 » 4 Alingsås 3

21 37 15

»

» » »

Variationerna äro mycket stora, vilket är helt naturligt med hänsyn till den skillnad, som kan råda i sjukdomarnas art o. d. Att även olikheter i sjuksköterskornas metodik och i hur sjukhusen fördelat de till inskrivningen hörande momenten på skilda organ inom sjukhuset spelat in är också uppenbart. Så kan t. ex. avdelningssköterskan på en avdelning ha noterat de personliga uppgifterna vid själva intagningen (i vilket fall tiden påförts »intagning av patient»), medan hon på en annan skjutit upp detta till en lämplig senare tidpunkt. I sistnämnda fall kan tidsåtgången ha noterats såsom sjuksköterskerond eller samtal med patient, pulsräkning, omläggning o. s. v. Vid somliga sjukhus passerar patienten en inskrivningscentral, varvid avdelningen avlastas vissa med intagningen förbundna sysslor, vid andra går han direkt till avdelningen. Huruvida den tendens till högre värden för de medicinska fallen, som sammanställningen visar, är typisk, lean sålunda icke avgöras. Ett genomsnitt för de sexton avdelningarna visar en tidsåtgång av 18 minuter per nyintagen person. Detta tal ligger uppenbarligen i underkant, eftersom en del av tiden för intagningarna belastar andra moment. Momentet ordergivning och instruktion innehåller både sjuksköterskornas och övrig personals tider för givande resp. erhållande av order och instruktion, ävensom över huvud taget alla samtal i tjänsten personalen emellan, vilket i praktiken blivit detsamma som nästan alla samtal under arbetet, eftersom arbetsstudieingenjörerna självfallet icke avlyssnat samtalens innehåll. Då tidsåtgången för detta moment mera än för de flesta övriga kan förväntas stå i viss relation till personalens antal, kan det vara av intresse att undersöka, huru tidsåtgången omräknad per personalenhet (enligt tab. 1 L) och vecka ställer sig. Resultatet blir följande: Medicinska avdeln-'ngar. Malmö B . . . . 145 minuter » » C . . . . 119 » Örebro 3 . . . . 1 2 6 » Östersund D 81 » » E 48 » Lidköping 8 132

Kirurgiska avdelningar. Malmö 3 B .. 81 minuter Örebro 11 ..129 > Östersund A 2 78 » Borås 1 4 . . . . 40 » » 1 5 . . . . 51 »

»Odelade* avdelningar. Värnamo 2 (1945) 22 min. » 3 ( ») 2 (1947) » » 3 ( ») Sala 2 . Alingsås

30 43 55 76 92

44 Att förhållandena växlade starkt är fullt tydligt, men talen säga i övrigt rätt litet om förhållandena på avdelningarna. Ett högt tal kan nämligen tänkas bero lika väl på energisk arbetsledning som ett svårskött klientel, brist på organisation eller på att personalen är ovan. Man kan icke finna, att tiderna äro längre på avdelningar med elever än på andra. Då studier utföras på samma avdelning vid flera tidpunkter och avdelningens ledning hela tiden är densamma som fallet varit med Värnamo 2 och 3, kunna talen dock vara ett vittnesbörd om hur under mellantiden inträdda förändringar bland personalen inverkat. Det är sålunda intet tvivel om att den viktigaste orsaken till den kraftiga ökning, som framträder på båda Värnamo-avdelningarna mellan 1945 och 1947 enligt sammanställningen ovan, har varit, att relativt mycket oerfaren arbetskraft — även utländsk — anlitats det senare undersökningsåret. Det mera ensartade klientelet och som följd därav mera rutinmässigt lagda arbetet gör, att Ur oniker anstalterna och sanatorierna ha avsevärt lägre tideiför denna grupp av sysslor än lasaretten. y. 5 T

Samtmbesök^^ Samtal i tél.-^ g*s \

Utskravpat—^A Divskrivarb^^ \ \

i

««• i

Expeditionsarbete (journalarbete, diverse skrivarbete, utskrivning av patient, samtal i °

\

telefon, samtal med besökande).

,",^

Journalarbete •'/, \ W ^ ^ , ^ -• Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst 47 23 Lasarett Kroniker- SanaLasarett (15 avdelningar) 93 anstalter toiler Kronikeran stal ter (6 av11 15 Krpeditionsarbete i procent delningar) Ib 12 14 av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 16 Lasaretten. Denna i den allmänna diskussionen särskilt uppmärksammade grupp av sysslor drager i genomsnitt 1 388 minuter per vecka och avdelning enligt tab. 3 L och 47 minuter per vecka och patient enligt tablån ovan och tab. 4 L. Det erinras om att i siffrorna endast ingår avdelningspersonalens (sjuksköterskor etc.) arbetstid — icke läkarnas. Journalarbetet, som upptar en tredjedel a hälften av gruppens tid, visar i stort sett de högsta talen på de medicinska avdelningarna och de lägsta pä de »odelade». Maximitiden noterades på Örebro 3 med 67 minuter per patient (tab. 4 L ) , eller dubbelt så lång tid som på den avdelning, som kom därnäst i storleksordning (Malmö C). Minimitiden uppvisade Sala 2 med 6 minuter. Läkarnas önskemål om anteckningar, kurvor o. d. har stor betydelse för detta moment. Den höga tiden för Örebro 3 kan sättas i samband därmed. Tiden för samtal i telefon gäller i princip blott samtal i tjänsten, däri inräknat svar på förfrågningar om patienter, men det har icke kunnat undvikas, att även personalens personliga samtal i viss utsträckning förts på samma moment. Tiden per avdelning (tab. 3 L) uppgick i genomsnitt till 315 minuter i veckan eller 45 minuter per dag. De båda medicinska avdelningarna i Malmö hade höga tal eller cirka 450 minuter per avdelning. Vid bedömningen av detta förhållande bör hänsyn tagas till att avstånden vid det

45 enligt paviljongsystem byggda Allmänna sjukhuset voro stora och att avdelningarna av denna anledning voro relativt väl försedda med telefonapparater (3 apparater, jfr tab. 1 L). Avdelningen Värnamo 2, som hade färre telefoner, och ingick i en koncentrerad byggnadskropp, uppvisade likväl lika lång tid som Malmö-avdelningarna. På sjukhusen i landsorten tendera de interurbana samtalen att driva upp telefontiderna. Kroniker anstalter och sanatorier hade relativt låga tider även för denna grupp av arbetsmoment. Förklaringen är dels, att den interna telefontrafiken är ringa, sammanhängande bland annat med att operationsavdelningar och laboratorier saknas eller har mindre omfattande verksamhet än på lasaretten, och att byggnadskropparna — särskilt för kronikeranstalternas vidkommande — ha mindre utsträckning. Dels äro personalens samtal med de sjukas anhöriga färre, enär förfrågningar om långvarigt sjuka av naturliga skäl icke göras så ofta som om akut klientel. Beträffande sanatorierna gäller dessutom, att patienterna själva i viss utsträckning kunna sköta kontakten med omvärlden.

Tilifbh. av spotfk TiiMi. av bäcken Heltyabadnim Diska av handt Bitr. v. pat toal. Lasarett Kronikeranstalter

Toalett (biträde vid patienttoalett, utbärning och diskning av handfat, heltvättning och badning av patient, tillhandahållande av bäcken och urinflaskor, tillhandahållande av spottkoppar). Minuter per patient/vecka Högst Lasarett (15 avdelningar) 90 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 139 Sanatorier (4 avdelningar) 31

Medeltal

Lägst

21 8 Toalett i procent av arbetad tid. Lasaretten. Biträde vid patienternas toalett, som är den första sysslan inom gruppen, avser personalens medverkan vid patienternas tvättning, kamning o. d. I största möjliga utsträckning utföres den egentliga tvättningen etc. av patienterna själva, varför personalens medverkan i huvudsak inskränker sig till framsättandet av handfat m. m. till de sängliggande patienrerna. Det allmänna medeltalet för biträde vid toaletten är 21 minuter per patient och vecka (tab. 4 L), vilket gör 3 minuter per patient och dag, vartill bör läggas tidsåtgången för närmast följande moment: Utbärning och diskning av handfat. Av tab. 1 L framgår, att patienttoaletten anordnades en gång om dagen på 7 av de femton avdelningarna och två gånger om dagen på de återstående 8. Dagens andra toalett göres mera summariskt, vilket kan vara förklaringen till att man icke finner något samband, om man konfronterar dessa uppgifter med tiderna för biträde med toalett enligt tab. 4 L. E n viss, ehuru något osäker tendens till högre tal för patienttoalett på kvinnliga än på manliga avdelningar framträder. Till denna uppfattning kommer man genom att parvis jämföra avdelningar tillhörande samma lasarett och avdelningstyp (här nedan kallade parallella avdelningar) men med olikkönat

46 klientel. Tre par av sådana parallella avdelningar erbjuda sig, nämligen Malmö B och C, Östersund D och E och Borås 14 och 15. Malmö-avdelningarna visa ingen tendens, men de övriga ge det utslag, som nämndes. Utbärning och diskning av handfat, vilket särskilts som eget moment, visar betydliga variationer med maximitalet 13 minuter per patient och vecka. Tillhandahållande av bäcken och urinflaskor är ett av de större arbetsmomenten med ett genomsnitt av 32 minuter per patient och vecka, eller i det närmaste 5 minuter per patient och dag. Det är klart, att här ha patienternas sjukdom och tillstånd relativt mycket att betyda. Enligt arbetsstudiedelegationens uppfattning betyder också metodiken vid arbetets utförande relativt mycket, särskilt på manliga avdelningar, där rondvis utdelning och insamling av urinflaskor kan åstadkomma avsevärd tidsbesparing, speciellt om arbetet underlättas genom korgar eller vagnar för flaskornas transport. Genom att jämföra samma parallella avdelningar som ovan nämndes finner man, att tidsåtgången, vad detta moment angår är större på de kvinnliga avdelningarna än på de manliga. En orsak härtill torde vara, att de nyssnämnda möjligheterna att på manliga avdelningar rationellt ordna servicen med urinflaskor tillvaratagits på ett eller annat sätt. Av intresse kan slutligen vara att observera, hurusom avdelningen Sala 4 (längst till höger i tab. 4) där man icke tillvaratagit dessa möjligheter utan tvärt om ordnat så, att urinflaskorna, var gång de behövdes, måste hämtas från sköljrummet, också uppvisade den längsta arbetstiden — längre t. o. m. än på de kvinnliga avdelningarna. Kroniker anstalterna där relativt många av patienterna bruka vara helt hjälplösa, hade i genomsnitt avsevärt högre tider för toalettgruppen än lasaretten. Sanatoriernas patienter, vilka i relativt stor utsträckning voro uppegående och i stånd att reda sig själva, krävde i genomsnitt blott en tredjedel så stor arbetstid för toalett som lasarettspatienterna.

Bäddning (hel- och vändbäddning m. in., sträckning, renbäddning, nybäddning, vädring m. m., diverse passning, arbete i samband med dödsfall). Minuter per patient!'vecka

Högst

Lasarett (15 avdelningar) 173 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 196 Sanatorier (4avdelningar) 40

Bäddning i procent av arbetad tid.

Medeltal

Lägst

184 34

172 27

47 Bäddningen är en av de mest tidskrävande arbetsuppgifter, som förekomma på vårdavdelningarna. I baddningsgruppen ingår momentet diverse passning, som i vissa fall icke har med bäddning att skaffa, men som likväl förts hit, då större delen av passningen är av sådant slag, som också utföres i kombination med bäddning, särskilt med sträckning av bäddarna, och det icke varit möjligt att vid studierna skilja sådan passning från bäddning. Å andra sidan är ju passningen, som ovan nämnts, också besläktad med momentet diverse patientvård, samtal med patient m. m. Lasaretten. Det allmänna genomsnittet för gruppen bäddning, 131 minuter per patient och vecka, motsvarar 19 minuter per patient och dag. De tre avdelningstyperna avveko icke anmärkningsvärt härifrån, och några typiska skillnader torde icke kunna påvisas. Det något högre genomsnittet för de kirurgiska avdelningarna jämfört med genomsnittet för de medicinska kommer till hälften från momentet diverse passning och synes icke vara tillräckligt att bygga en uppfattning om typisk olikhet på. Kroniker anstalternas höga tal hör naturligt samman med det där vårdade klientelets art och sanatoriernas låga med att patienterna gingo relativt mycket uppe och själva kunde hjälpa till med bäddningen.

Utdeln av dr-v

Matutdelning (arbeten i avdelningsköket, servering av resp. mål, matning av patienter, utdelning av dricksvatten).

Matnav pat. Serv. av. mellanm.

Minuter per patient/vecka

Högst

Lasarett (15 avdelningar) 198 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 211 Sanatorier (4 avdelningar) 106

Medeltal

Lägst

163 85

136 68

-frukost Arbi avdefo-kök Lasarett Kroniker- SanaanstaHer toner

Matutdelning i procent av arbetad tid.

Lasaretten. Medeltalet för alla femton avdelningarna, 126 minuter per patient och vecka, överskreds med cirka 15 % av de medicinska avdelningarna och understegs med cirka 10 % av de kirurgiska, medan de »odelade» intogo en mellanställning. Dessa olikheter torde vara typiska och förklaras av den förlängning av tiden för matutdelning, som den på medicinavdelningar relativt mycket förekommande dietmaten medför.

48 Skillnaderna mellan de särskilda avdelningarna äro bortsett härifrån stora och bero enligt arbetsstudiedelegationens uppfattning till väsentlig del på de metoder, som tillämpats. Till de högsta talen, vilka noterats på de tre avdelningarna i Malmö, har förutom metodiken — vilken beskrivits i kap. 2 — bidragit, att maten där måste värmas, enär den anlände till avdelningarna från kökspaviljongen efter utomhustransport i kantiner. (Detta förfarande har numera ändrats för den medicinska klinikens del, där uppvärmda lådor införts, men kvarstår på den kirurgiska.) Tiden för uppvärmning av maten har nämligen av praktiska skäl måst protokollföras på resp. måltid — alltså icke på arbeten i avdelningsköket. Förekomsten av och tiden för mellanmål, som i viss mån sammanhänger med dietföreskrifter, påverkar också tidsåtgången för matutdelning. Även det förhållandet, om kaffet serveras till maten eller som särskild måltid, inverkar. Tiderna för utdelning av dricksvatten växla starkt. De mycket låga värdena för Värnamo-avdelningarna torde förklaras av att patienterna därstädes i relativt stor utsträckning hjälpt till med denna syssla. Det kroniska klientelets hjälplöshet framträder även i de höga talen för matutdelning, och liksom ovan förklaras sanatoriernas låga tal av de relativt många uppegående patienterna. Kronikeravdelningarna i Malmö uppvisade av samma skäl som lasarettsavdelningarna därstädes särskilt höga tal.

Transp. Q ärenden % utom avd. %,,

Transporter (transport av patient utom avdelningen, transport av patient inom avdelclelningen, transporter och ärenden utom avdelningen) .

Minuter per patientl vecka Högst Lasarett (15 avdelningar) 100 — av pat inom av$£ Kronikeranstalter (6 av— • - u t o mLasarett Kronikerdelningar) 54 anstalter Transporter i procent av arbetad tid.Sanatorier (4 avdelningar) 42

P

Medeltal 55

Lägst 39

25 33

9 23

Lasaretten. Transporterna ha i genomsnitt dragit en arbetstid av 1 633 minuter per avdelning och vecka (tab. 3 L ) , vilket gör 233 minuter per dag. Transporter och ärenden utan patient och utom avdelningen togo mer än 70 % av denna tid. Det var ärenden till laboratoriet, centralköket, kontoret och på vissa håll icke minst andra vårdavdelningar, som orsakat detta. De återstående 30 % upptogos till 3/i av transporter av patient utom avdelningen. En orsak till växlingarna mellan de särskilda avdelningarna är den olika omfattning, i vilken transporter för avdelningarnas räkning besörjas av annan än avdelningspersonal. Mot bakgrunden av de uppgifter om antalet transporter under studieveckan, som lämnas i tab. 1, har man att se den specificerade redovisning av tiden för transporter för olika ändamål, som lämnas i tab. 5. Transporter av patient utom avdelningen är där uppdelad på sju slag: transporter till operation, röntgen, ljusbad, bad o. s. v. Den typiska och

49 självklara skillnaden mellan medicin- och kirurgavdelningar beträffande transporter till operationsavdelning framträder tydligt. Med undantag för Malmö 3 B uppvisa de kirurgiska avdelningarna rätt jämna tider, eller högst 234 och lägst 207 minuter per vecka och avdelning. Den påfallande långa tiden på Malmö 3 B förklaras av att operationsavdelningen ligger i annan byggnad än vårdavdelningen ifråga och är förbunden med densamma medelst en kulvert, vars lutning kräver två personers medverkan vid varje transport. Antalet transporter av patienter till operation enligt tab. 1 var under studie veckan lägst 11 och högst 21 per avdelning på de kirurgiska avdelningar, för vilka denna uppgift finnes. Det högsta antalet var på kirurgavdelningen i Örebro. Denna avdelning var å andra sidan den enda, där avdelningspersonalen fick hjälp med detta slag av transporter, vilket kan förklara, att tiden för transporterna (tab. 5 L) likväl icke var särskilt stort. Vad därnäst angår transporter av patienter inom avdelningen, är att märka, att transporter i samband med t. ex. givning av lavemang eller besök på wc med hjälp av wc-stol, icke noterats som särskilda transporter utan belasta resp. moment utanför transportgruppen, vars tider därför ligga i underkant. Transporter till och från loggia o. d. variera bl. a. med årstiden och väderleken under studieveckan. Men även tillgången till lämplig plats för utomhusvistelsen har i en del fall inverkat avgörande på momentets förekomst i studieprotokollen. Sålunda voro möjligheterna tämligen små på de studerade avdelningarna i Lidköping och Värnamo. Transporter av patienter i övrigt inom avdelningen avse i allmänhet omflyttningar av patienterna mellan salarna. Uppgifter om transporter utan patient och om ärenden finnas helt naturligt endast i fråga om transporter och ärenden utom avdelningen, eftersom alla uppgifter av liknande slag inom avdelningen ingå i och protokollföras på någon syssla utanför transportgruppen. Ärenden etc. till och från centralköket, laboratoriet, mottagningen och annan vårdavdelning samt — på de kirurgiska avdelningarna — operationsavdelningen ha i allmänhet dragit de längsta tiderna. Vid Borås-studierna, som voro de första, skedde ingen uppdelning av gruppen på moment, varför endast summan kunnat upptagas i tabellen. På ingen av de studerade avdelningarna erhölls hjälp av personal utom avdelningen med transporter och ärenden till mottagningen eller annan vårdavdelning, vilket underlättar jämförelsen olika avdelningar emellan. Det må nämnas, att avståndet till mottagningsavdelningen var särskilt stort för avdelningen Östersund E, som hade den längsta tiden. Vad angår laboratorieärenden — d. v. s. transporter av prover och besked angående dessa — utfördes de på Allmänna sjukhuset i Malmö till större delen av laboratoriepersonalen, men även på övriga sjukhus erhöll avdelningspersonalen någon hjälp därmed. Även om Allmänna sjukhuset undantages, är sammanhanget mellan tiderna för ärendena och tiderna för själva prov4 — 1 9 2 1 49

50 tagningen (enligt t. ex. tab. 3 L) icke påfallande starkt, om än icke obefintligt. Det är uppenbart, att avdelningarnas placering betyder mycket för tidsutdräkten av ett ärende av detta slag. De medicinska avdelningarna uppvisade i stort sett avsevärt längre tider för laboratorieärenden än de kirurgiska, och siffrorna torde på denna punkt vara uttryck för ett typiskt förhållande, sammanhängande med att de svårdiagnosticerade fallen på delade lasarett vanligen läggas på medicinavdelningarna. Inom nu behandlade grupp av transporter synas de, som gälla centralköket, d. v. s. i allt väsentligt mattransporterna, kräva särskild uppmärksamhet, enär tidsåtgången för dem är betydande och de samtidigt relativt klart kunna avgränsas från andra sysslor. Redan av tab. 5 kan man tydligt se, huruvida mattransporterna till avdelningarna utföras av vårdpersonalen eller särskild transportpersonal. Malmö- och Östersunds-avdelningarna bryta starkt av med låga tal, vilket stämmer med uppgifter om hjälp från personal utom avdelningen, som inhämtats av ingenjörerna. Möjligen kan man säga, att Örebro-avdelningarna intaga en mellanställning. Att Malmö- och Östersunds-avdelningarna över huvud taget erhållit tider av betydelse för detta moment, har sin förklaring i att vid behov av påfyllning av kantinerna under pågående matutdelning, måste transporten av dessa besörjas av avdelningspersonalen. Särskilt för de medicinska Malmö-avdelningarna var vägen till centralköket lång. Transporterna på kroniker anstalt erna och sanatorierna togo mindre tid i anspråk än på lasaretten. Dessa anstalttyper hade ju också kortare tider för såväl diagnostik som terapi. Vid sanatorierna tillkommer visserligen speciellt många transporter av patienter till ligghallar och behandlingsavdelningar m. m., men dessa ha icke bragt upp tidsåtgången till lasarettens nivå. Kronikeranstalterna äro dessutom i regel mindre anläggningar.

Div. städning K ^ T ' Städnavskötr^ Periodisk sta'da' Städa av bilokaler o. beftrum

Städa av korridor o. salar

Lasarett Kroniker- Sanaansialter torier

Lokalvård (städning av korridor och salar, städning av bilokaler och behandlingsrum, periodisk städning, städning av sköterskerum, diverse städning, iordningställande för gudstjänst m. m.). Minuter per patient/vecka Högst Lasarett (15 avdelningar) 165 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 166 Sanatorier (4 avdelningar) 78

Medeltal

Lägst

103 69

70 61

Lokalvård i procent av arbetad iid. Lasaretten. Med sina 3 215 minuter i genomsnitt per avdelning och vecka (tab. 3 L) upptager denna grupp av sysslor drygt en tiondel av dagpersonalens

51 arbetstid. Förhållandena växla dock ganska starkt. Att dessa växlingar icke visa något starkare sammanhang med avdelningens typ (medicinsk, kirurgisk etc.) och klientelets art är ju helt naturligt. Däremot kunde det tänkas, att beläggningsgraden skulle inverka, så att överbelagda avdelningar hade mindre lokalvård än normalt belagda på grund av bristande tid och omvänt beträffande underbelagda avdelningar. Utredningens material tyder emellertid på att detta förhållande råder endast i extrema fall. Sålunda visar sig sambandet endast i ett av de studerade fallen, nämligen beträffande avdelningen Värnamo 3, som studerades vid två tillfällen (1945 och 1947) och var avsevärt mera överbelagd vid det första än vid det andra tillfället (jfr tab. 3 L ) . Sättet, på vilket lokalvården är fördelad på å ena sidan daglig eller veckovis utförd vård och å andra sidan periodisk städning inverkar emellertid på tiden för lokalvården och dess olika moment. På vissa avdelningar städas med jämn intensitet vecka efter vecka; på andra anordnas emellanåt grundligare städning (periodisk städning) med eller utan anlitande av särskild städpersonal. En orsak till växlingarna mellan olika avdelningar enligt tabellerna kan alltså helt enkelt vara, att periodisk städning kommit att utföras av avdelningspersonalen i växlande omfattning under studieveckan. Visserligen kan man finna en motvariation mellan å ena sidan momentet periodisk städning och å andra sidan momenten städning av korridorer och salar och städning av bilokaler m. m. (på så sätt att när den förra är omfattande, tas de övriga lättare), men allt detta kan icke hindra, att en viss osäkerhet om materialets jämförbarhet uppstår genom den periodiska städningens växlande inslag. Följande tablå hänför sig uteslutande till avdelningarnas k o r r i d o r e r o c h s a l a r . Här redovisas dels golvytan, dels tiden för den dagliga städningen av densamma, inbegripet dammtorkning av där befintliga möbler o. d. (se bil. 1). Periodisk städning är däremot icke inräknad. Avdelningarna ha ordnats efter den arbetade tiden per kvadratmeter. Yta,

Minuter per vecka och

Yta.

Minuter per vecka och Avdel-I VårcH 7~ nmg I plats |

350 350 389 341 352 389 401 496

1 723 1721 1886 1 556 1587 1745 1 767 2155

66 66 65 58 50 60 54 58

4-9 4-9 4-8 4-6 4-5 4-5 4-4 4-3

oa

Avdel- Yärdningr plats Borås 14 ... Sala 4 . . . ... Värnamo 3 (1947) Borås 15 Östersund D I E...J A 2.. j Lidköninj»- S . . . . i Sala 2 . . . ; Malmö 3 B . . . . j

317 296 401 317 260 296 299 387 310 468

2133 1820 2Zöt380 1 798 1497 1 640 1642 l 2117 1700 2 407

82 ! 61 72 69 60 i 50 ! 55 62 ; 55 | 78 !

6-7 6-i 59 57 5-7 55 5' 5 5-5 5-5 5"i

Malmö B C Värnamo 2 (1947) Örebro 3 1 Alingsås 3. . . . . . . j Värnamo 2 (1945) .. » 3 ( » )! Örebro 11 ! Medeltal!

1 Inklusive ett beräknat tillägg av 15 minuter per dag för en städerska utanför avdelningspersonalcn, som städade korridoren varje eftermiddag.

De olikheter, som framträda avdelningarna emellan i fråga om den arbetade tiden, då denna uttryckes i minuter per avdelning, bestå i stort sett, även då

52 den anges i minuter per vårdplats eller per kvadratmeter. I några fall märker man visserligen, att en utjämning skett genom omräkningen till arbetad tid per kvadratmeter. Så är fallet, då de medicinska avdelningarna B och C i Malmö jämföras med den kirurgiska avdelningen 3 B på samma lasarett och då de två Örebro-avdelningarna jämföras inbördes. Man märker också, särskilt i fallen Malmö och Örebro, att de till ytan större avdelningarna ha något lägre tal per kvadratmeter. Men man märker också, att dessa sammanhang framträda, endast då man rör sig med avdelningar inom ett och samma lasarett. Mellan lasaretten föreligga skillnader, som icke utjämnats genom att tiden slagits ut per kvadratmeter. Dessutom har över huvud taget ingen utjämning inträtt, vad angår Borås- och Vämamo-avdelningarna (1947) var för sig inbördes. Detta gör, att den per kvadratmeter uttryckta serien i tablån i själva verket icke är nämnvärt jämnare än den per avdelning uttryckta. Den genomsnittliga avvikelsen från medeltalet, då detta anges per kvadratmeter, kan sålunda beräknas till 0,5 7 minuter, eller 11 % av medeltalet (5,2 minuter). Kring det per avdelning angivna medeltalet (1 848 minuter) är den genomsnittliga avvikelsen 221 minuter, eller 12 %. Slutligen kan nämnas, att avvikelsen från medeltalet för tiden per vårdplats (62 minuter) i genomsnitt var 6,9 minuter, eller 11 %. På det hela taget äro dock, som härav framgår, avvikelserna i stort sett måttliga, varför de framräknade medeltalen för arbetad tid torde kunna betraktas som tämligen goda uttryck för genomsnittsförhållandena, när det gäller städning av salar och korridorer. Därmed är icke sagt, att det saknas fall, där avvikelsen är betydande. Exempelvis skiljer sig ju avdelningen Borås 14 med sina 6,8 minuter per m 2 så starkt, att den faller utanför ramen för den övriga fördelningen. Det kan därför vara av intresse att granska de faktorer som kunna tänkas ha förorsakat de konstaterade skillnaderna i städningstiderna. Till en början må man taga i betraktande möjligheten, att växlande förekomst av periodisk städning kan ha orsakat avvikelserna. Om så vore fallet, borde rimligtvis avdelningar med ringa periodisk städning befinna sig bland dem, som ha höga tal per kvadratmeter för daglig städning, d. v. s. i början av tablån här ovan, och omvänt beträffande dem, som haft mycken periodisk städning. Jämför man avdelning för avdelning momentet städning av korridor och salar med momentet periodisk städning enligt tab. 3 L, finner man, att det väntade sambandet i viss mån råder. De avdelningar, som upptagits i första spalten i tablån och som alltså hade mer än 5 minuters städningstid per m 2 för korridorer och salar, hade alla låga belopp för periodisk städning eller saknade dylik helt. Av avdelningarna i högra spalten, som alltså hade mindre än 5 minuters städningstid, hade alla utom två tämligen stora belopp för periodisk städning. "Undantagen voro Värnamo 3 år 1945 och Örebro 11. Å andra sidan följde rangordningen — även bortsett från nämnda undantag — i n o m vardera spalten icke regeln. Avdelningen Malmö B, exempelvis, borde med sitt mycket höga tal för periodisk städning kommit bland de sista i

53 spalten. Ehuru en väsentlig del av avvikelserna från genomsnittstiderna för den dagliga städningen förklaras på detta sätt, återstå alltså åtskilliga olikheter, som måste ha andra orsaker. Golvbeläggningens art har otvivelaktigt betydelse för tidsåtgången vid städningen. Som framgår av tab. 1 L var golvbeläggningen densamma — linoleum — i korridorer och salar på samtliga avdelningar utom en, Borås 15, där man hade massagolv i korridoren. Golvbeläggningens art kan sålunda i allmänhet icke ha varit orsaken till skillnader i städningstiderna. Om golvbeläggningens skick föreligga inga uppgifter. Icke heller städningsmetoderna synas ha varierat så mycket, att man kan tillskriva dessa några av olikheterna. Sålunda vaskades och sopades golven på alla lasarettsavdelningarna men användes ingenstädes dammsugare. P å avdelningarna i Malmö och Örebro samt Borås 15 gned man dessutom golven. Betydelsefullare än städningsmetoden torde ha varit antalet gånger under studieveckan, som golven bearbetats, och den noggrannhet, varmed detta skett. Att belägga detta påstående med bevis är emellertid mycket svårt. Det enda, som kan sägas om noggrannheten, är att den givetvis som regel är mindre vid varje städning, ju oftare man städar, och omvänt. Att under sådana omständigheter räkna och redovisa antalet gånger, som städning utförts, blir mindre meningsfullt. Arbetsstudiedelegationen har visserligen sökt att från de studerade vårdavdelningarna, insamla uppgifter härom, men dessa ha ansetts för osäkra (jfr nedan) för att här redovisas i sin helhet. Jämför man emellertid dessa uppgifter och den arbetade tiden enligt tablån ovan kan man knappast spåra något samband. Möjligen kan man finna, att avdelningarna i Örebro, där det städades endast en gång om dagen, tillhörde de avdelningar, som hade den kortaste tiden per kvadratmeter. Att avdelningen Örebro 11, trots relativt ringa periodisk städning uppvisat så lågt kvadratmetertal för den dagliga städningen (jfr ovan), kan kanske tillskrivas detta förhållande förstärkt därav att golvytan var ovanligt stor, vilket ävenledes bör verka att sänka den arbetade tiden per ytenhet. Uppgifter om antalet gånger, som det städas, måste dessutom i många fall vara osäkra, då planen för städningen ofta förryckes. Det händer, att arbetet styckas på småperioder under dagens lopp, att städningsturer måste inställas av brist på tid eller omvänt att extra städning igångsattes vid behov. Vidare händer, att patienterna, vilkas verksamhet icke registrerats vid dessa tidsstudier, hjälpt till med arbetet på några avdelningar men icke på andra (jfr tab. 1 L) och därigenom förryckt tidsuppgifterna. Även behovet av städning kan vara olika på skilda vårdavdelningar. Detta kan i sin tur bero på hur besökstiderna äro ordnade, hur lång den väg är, som besökande och personal ha att passera inomhus, innan de nå avdelningen, om avdelningens korridor är genomgång till andra avdelningar o. s. v. Även väderleken under studieveckan kan ha haft något att betyda. Det är dock knappast troligt, att dylika omständigheter mera avsevärt ha påverkat de arbetade tiderna.

54 Om övriga slag av lokalvård är icke mycket att säga i detta sammanhang. Det må konstateras, att städning av bilokaler och behandlingsrum upptar en tid motsvarande hälften eller en tredjedel av den, som åtgår till korridor och salar. De ojämnheter, som förekomma i tidsåtgången för bilokalerna, kunna sannolikt delvis förklaras av att det finns möjlighet i viss utsträckning utföra sådan städning i samband med andra arbetsuppgifter. Kroniker anstalterna och sanatorierna hade något lägre arbetstid för lokalvård än lasaretten, eller 2 855 resp. 2 968 minuter per avdelning och vecka mot lasarettens 3 215 minuter, allt enligt tab. 3. Städningen av korridorer och salar tog däremot ungefär samma tid i anspråk på alla tre slagen av anstalter, eller 1 905 på kronikeranstalterna, 1 841 på sanatorierna och 1 854 på lasaretten, den sistnämnda uppgiften enligt tablån sid. 51. Per kvadratmeter och vecka voro motsvarande tal 5,9 minuter på kronikeranstalterna, 5,i minuter på sanatorierna och, som tidigare nämnts 5,2 minuter på lasaretten. Städning av bilokaler drog mindre tid på såväl kronikeranstalterna som sanatorierna jämfört med lasaretten, särskilt på de förstnämnda. Se vidare detaljstudierna av golvvård i kap. 6 G.

Diskiiängsarbeten (insamling av disk, diskning). Minuter per patient/vecka: Högst Medeltal Lägst Lasarett (15 avdelningar) 104 64 39 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 105 79 65 Sanatorier (4 avdelningar) (96) (62) (26)

Di skninq

]nsaml.avdisk ;'; -\./A

Lasarett Kroniker- Sanaamtalter iorier

Diskningsarbctcn i procent mi

nvhotml

tirl

Lasaretten. Diskningen har på alla de tidsstuderade avdelningarna utförts i avdelningsköket, då centraldisk icke funnits, vilket förklarar den relativt långa arbetade tiden härför, eller i genomsnitt 1 884 minuter per vecka och avdelning. Detta motsvarar 4 timmar 29 minuter per dag och utgör 6,5 % av hela arbetstiden. Bland diskningsarbetena ingår icke rengöring av kantiner, emedan denna utföres i centralköket, utom vid Värnamo-avdelningarna. Det bör icke glömmas, att till diskningen på en vårdavdelning hör icke enbart rengöring av måltidsservis utan även diskning av medicinglas. Däremot omfattar sysslan icke rengöring av den attiralj, som i övrigt hör till patientvården. Arbetet härmed noteras som rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, sköljrumsarbeten, eller utbärning och diskning av hand-

55 fat, vilka tre sysslor upptagits som särskilda moment, såvida icke arbetet utförts som avslutning av någon annan syssla, t. ex. tillhandahållande av bäcken, då tiden för rengöringen ingått i denna andra syssla. Diskningsarbetena ha uppdelats på två moment: insamling av disk och diskning. I båda momenten och särskilt det sistnämnda förekommer icke obetydlig ställtid (d. v. s. tid för igångsättning och avslutning av arbetet), och detta gör, att uppmärksamheten vid studiet av hithörande tider bör riktas icke blott på tab. 4 L, som framställer arbetstiden per patient, utan också på tab. 3 L, som ger talen per avdelning. Insamling av disk sker antingen på bricka eller med vagn av något slag. Av tab. 1 L framgår, att vid insamling av disk användes vid tiden för studierna rullbord e. d. på 7 av de 18 avdelningarna. I övrigt användes i förekommande fall matvagnen, men detta arrangemang är underlägset, då matvagnen omedelbart efter insamlingen måste lastas av i avdelningsköket för att kunna återsändas med kantinerna till centralköket, Insamling på brickor, som buros till avdelningsköket, förekom endast på de medicinska avdelningarna i Malmö och de båda Sala-avdelningarna. De högsta tiderna för insamling av disk noterades för de tre Malmö-avdelningarna, medan åtskilliga hade tämligen låga tal, eller 10 minuter per patient och vecka. Diskningen utfördes helt för hand på alla avdelningar utom de två i Örebro, som hade maskin. På nämnda lasarett voro tiderna bland de kortaste (1 098 och 878 minuter per avdelning och 33 och 31 minuter per patient och vecka mot ett allmänt medeltal av 1484 resp. 50 minuter). Ännu kortare tider observerades likväl på Borås 14 och Sala 2, som icke hade diskmaskiner. Relativt mycket anses vid denna syssla den arbetandes snabbhet ha att betyda, vilket kan förklara en del av differenserna. Höga tider finner man — förutom på Malmö 3 B, som till följd av speciella personalförhållanden (se härom kap. 2) har höga tal för de flesta moment — på Malmö B och C och Östersund D. Man kunde förmoda, att tiden för diskningsarbeten borde öka med förekomsten av privatpatienter, clå dessa ha mera servis, men siffrorna ge intet tydligt utslag i denna riktning (jfr tab. 1 L och 4 L). De medicinska avdelningarnas medeltal för diskningsarbeten överträffade något de kirurgiskas (71 mot 60 minuter per patient och vecka). Det är möjligt, att skillnaden är ett uttryck för en typisk olikhet, som i så fall skulle förklaras med att den på medicinska avdelningar relativt omfattande dietmaten fordrar större servis. Kroniker anstalternas tider för diskning voro i genomsnitt något högre än lasarettens. Det är icke troligt, att skillnaden kan betraktas som typisk, ty växlingarna i lasarettens tider äro synnerligen kraftiga. Sanatoriernas tal ha i texttablån här ovan omgivits med parentes, beroende på att den ena studerade anstalten (Solliden) hade centraldisk men den andra icke. Medeltalet för Solliden-avdelningarna, 27 minuter per patient och vecka, jämfört med medeltalet för Arvika-avdelningarna, 90 minuter, ger en viss föreställning om avlastningen för en vårdavdelning genom centraldisk-

56 ning. Arvikas tal ligga alltså högre än de flesta av dem, som anförts för lasaretten beroende på att servisen förutom särskilt noggrann diskning också kokades. Se vidare detaljstudierna av diskning i kap. 6 C.

Tväfoortering mm Fcrb-a rep-arfa Ordn.av förråd Blomvård Sköljrumsarbete Sfädn.avmed-sk: Reng o. steriliser Lasarett Kronikeranstalter

Annan materielvård i procent av arbetad tid.

Annan materielvård (rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, städning av medicinskåp, sköljrumsarbeten, babytvätt, blomvård, förrådsarbeten, tvättsortering m. m.l. Minuter per patient I vecka: Högst Medeltal Lägst Lasarett (15 avdelningar) 142 79 49 Kronikeranstalter (6 avdelningar) 74 59 Sanatorier (4 avdelningar) 24 20

Denna ganska betydande grupp av sysslor är tämligen heterogent sammansatt av arbetsmoment. Det första, rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, är delvis ett kvalificerat arbete av speciell sjukvårdskaraktär. Det andra, städning av medicinskåp, har som de flesta moment inom gruppen i viss mån karaktären av fyllnadsarbete och kan i denna sin egenskap förmodas ha blivit överrepresenterat under studien. Med fyllnadsarbete avses sysslor, som kunna förläggas till inom vida gränser valfri tidpunkt, Ofta anordnas de för att med nyttig verksamhet fylla ut en eljest oundviklig paus i arbetet eller ett pass under vakttjänst — därav benämningen. Det kan vara fråga om att ordna förrådet av linne, sängkläder o. d. eller att linda upp gasbindor, klippa till förband eller tillverka suddar. Lasaretten. Förrådsarbetena ha i tabellerna sammanförts till två moment: »Ordnande av förråd» och »Förbands- och reparationsarbeten». Båda — men framför allt det senare av dem — utföres stundom som fyllnadsarbete. Ordnande av förråd växlar mellan högst 289 minuter per avdelning och vecka (Östersund A 2) och lägst 78 minuter (Värnamo 2). Förbands- och reparationsarbeten växla mellan högst 2 000 (Värnamo 3 år 1947) och lägst 143 minuter (Alingsås 3) — betydande skillnader således. Det förtjänar noteras, att tiden på Värnamo 3 mer än fördubblats sedan 1945. Tvättsorteringens tider korrespondera i stort sett mot uppgifterna i tab. 1 L om förekomsten resp. avsaknaden av tvätträkning på avdelningen. På denna väg förklaras de höga tiderna på avdelningarna i Malmö och Östersund, där tvätträkning tillämpades, och de låga i Örebro, Lidköping och Alingsås, där tvätträkning icke förekom. I Borås och Sala räknade avdelningspersonalen tvätten i tvätteriet, och då man protokollfört dessa tider som transporter, förklarar detta för Borås' del, varför talen äro så låga. Att kronikeranstalter och sanatorier uppvisa lägre tal för denna grupp av arbetsmoment ter sig helt i sin ordning, då man besinnar, dels att vårdens

57 art icke nödvändiggör så många instrument och så varierande medicinering, dels att den mer rutinmässiga arbetsgången icke ger så många och långa luckor i arbetet för fyllnadsarbeten. Den omsorgsfulla rengöringen och steriliseringen av sanatorieavdelningarnas spottkoppar skedde centralt — som regel är på detta slag av anstalter — och belastade således icke avdelningspersonalen. Diverse arbetsuppgifter är en liten grupp sysslor omfattande endast någon procent av hela arbetstiden. Den är heterogent sammansatt, som förteckningen över momenten (bilaga 1) visar. Den arbetade tiden är i medeltal endast 12 minuter för lasaretten, 6 för kronikeranstalterna och 5 för sanatorierna, allt per patient och vecka räknat. Dert i qudstj. Vakttjänst

Övrigt (personlig tid, väntetid, vakttjänst, deltagande i gudstjänst m. m.).

Väntelid

Minuter per patient/vecka: Högst Lasarett (15 avdelningar) 156 Lasarett Kroniker- SanaKronikeranstalter (6 avanstalter torier delningar) 166 51 »övrigt» i procent av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) Personlig tid y/

//

Medeltal

Lägst

68 22

29 8

Personlig tid är den tid, som personalen utnyttjar för egen del under arbetstiden d. v. s. raster, som ej inlagts i dagordningen. Väntetid uppstår, då personal är sysslolös, t. ex. i väntan på läkarronden eller på grund av att erforderlig materiel är upptagen av annan, att medhjälpare för uppgifter, vilka kräva fleras insatser, icke finns till hands, eller — mera sällsynt — därför att den icke för tillfället tilldelats någon arbetsuppgift. Sammanhanget med personlig tid är tydligt: Om den väntande utnyttjar tiden för egen del, noteras den som personlig tid. Utnyttjas den för fyllnadsarbete av något slag, blir det däremot en arbetsuppgift, som noteras. Vakttjänst återigen noteras, när personal måste uppehålla sig på avdelningen för att vara till hands, om något skulle inträffa, men eljest icke har någon särskild arbetsuppgift. Vakttjänst utföres särskilt under den tysta timmen. Däremot avses med vakttjänst icke uppgiften att vakta vid sjukbädden. Denna noteras som diverse patientvård. Vakttjänst skiljer sig från övriga moment i gruppen genom att den är en arbetsuppgift och skulle överhuvudtaget icke räknats dit, om det icke på ett par avdelningar förekommit en tjänstgöring, som innebar ett slags mellantingav vakttjänst och personlig tid. Lasaretten. Utslagen på veckans dagar och på det antal personer, som enligt tab. 1 L tjänstgjorde under studieveckan, blir den personliga tiden följande:

58 »Odelade» avi hln ingav. Medicinska avdelningar: Malmö B . . 19 min./dag o. personalenh. Värnamo 2 (l94?>) » C .. 20 > 31 min./d a S 0. personalenh Örebro 3 .. 18 » Värnamo 3 (1945) . . . . 34 Östersund D 8 » » » E 8 » Värnamo 2 (lM47) Lidköping 8 14 » 21 » Värnamo 3 (1947) Kirurgiska avdelningar: 24 » 37 Malmö 3 B.. 21 min./dag o. personalenh. Sala 2 » » 4 21 » Örebro 11 .. 17 » ÖstersundA2 8 » Alingsås 3.. 6 Borås 14.... 30 » » 1 5 . . . . 30 » Samtliga 18 studier (ovägt medeltal) 20 min. per dag o. personalenhet.

Det råder, som synes, en nästan egendomlig överensstämmelse mellan tiderna för de olika avdelningarna vid samma lasarett. Endast Sala-avdelningarna utgöra undantag härifrån. Förklaringen till likheterna torde vara, att huvudbeståndsdelen av den protokollförda personliga tiden utgöres av kafferaster och att likhet beträffande dessa råder inom respektive sjukhus. Det torde också kunna antagas, att kafferasternas antal och längd spelat en avgörande roll för de olikheter, som visa sig lasaretten emellan. Den personliga tidens medellängd, 20 minuter, torde i och för sig icke få anses anmärkningsvärd i något avseende. Att den sannolikt är representerad något i underkant, har redan framhållits (kap. 4). Tillhopa med väntetiderna, vilka även de i allmänhet torde ha betydelse som stunder för avspänning, uppgår den personliga tiden i medeltal för samtliga 18 studier till 35 minuter per personalenhet och dag. Även en del av telefontiden borde, som framgått av det föregående, rätteligen läggas till beloppet (jfr »Expeditionsarbete»). Märkligt nog har den personliga tiden på Värnamo-avdelningarna minskats mellan 1945 och 1947. Med hänsyn till att personalen ökats med ovan arbetskraft, skulle man snarare väntat sig motsatsen. På kroniker anstalterna tog gruppen ungefär lika lång tid som på lasaretten, men på sanatorierna var den avsevärt mindre. I förhållande till personalens storlek hade den likväl ungefär samma omfattning på sanatorierna som på de båda övriga slagen av anstalter (jfr tab. 6).

C. Den arbetade tidens fördelning pä skilda personalkategorier. Helt naturligt måste fördelningen av arbetsuppgifterna på skilda personalkategorier ske bl. a. med hänsyn till personalens kvalifikationer. Sjuksköterskorna få sålunda på sin lott företrädesvis de mest kvalificerade arbetsuppgifterna — d. v. s. sådana sysslor, som utredningen vid grupperingen av tidsstudiematerialet i allmänhet hänfört till gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse, medan sjuksköterskeelever, undersköterskor och sjukvårdsbiträden i huvudsak ägna sig åt återstående arbetsuppgifter. Även mellan sistnämnda

59 personalkategorier råder vanligen en viss arbetsfördelning. På en del håll ha vissa sysslor, såsom städning av korridorer och salar, brutits ut ur vårdpersonalens arbetsuppgifter och uppdragits åt särskilda städerskor. I stort sett gäller emellertid, att alla personalkategorier deltaga i alla på en sjukvårdsavdelning förekommande slag av arbeten, om också icke i varje vid arbetsstadierna specificerat arbetsmoment. Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på arbetsmoment. Framställningen i detta avsnitt ansluter sig i första hand till tab. 6 L, K och S. Där finner man sjuksköterskornas resp. elevernas, undersköterskornas — där sådana förekommit — och övrig personals arbetade tider procentuellt fördelade på grupper av arbetsmoment. Siffrorna för de särskilda vårdavdelningarna redovisas icke, utan endast medeltalen för olika typer av avdelningar — medicinska, kirurgiska och »odelade» lasarettsavdelningar samt avdelningar på kronikerhem och sanatorier. (Jämför även diagram 4.) Vid studiet av nämnda tabeller bör man icke bedöma siffrorna för de olika personalkategorierna var för sig, eftersom det råder ett samspel mellan dessa i arbetet. Det bör i sammanhanget observeras, att de två översta sifferraderna upplysa om den kvantitet (i minuter), med vilken resp. kategori bidragit till den på vårdavdelningen samfällt arbetade tiden. Sjuksköterskorna. E n blick på nyssnämnda tabeller visar, att sjuksköterskornas arbetstid fördelar sig på grupper av arbetsmoment tämligen likartat, vare sig det gäller lasarett, kronikeranstalter eller sanatorier. Likheten visar sig i själva verket större, än vad fallet är med hela personalens arbetstid på samma anstalter, sådan vi känna den enligt punkt A i detta kapitel. Sålunda ägna sjuksköterskorna på lasarett, kronikeranstalter och sanatorier i nämnd ordning 67,9, 61,8 och 58,3 % av sin tid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse, 11,3, 12,i och 11,6 % åt personlig skötsel, 4,6, 3,7 och 12,7 % åt transporter och 6,1, 9,3 och 9,1 % åt lokal- och materielvård. De olikheter, som betyda mest, äro de som uppkommit genom de högre talen för lasarettens sjuksköterskor i fråga om sjukvård i inskränkt bemärkelse (67,9 %) och för sanatoriernas i fråga om transporterna (12,7 %). Med den snabba utveckling mot intensifiering av terapien, som ägt rum på sanatorierna och delvis också på kronikeranstalterna, är det dock troligt, att en utjämning i fråga om sjukvård i inskränkt bemärkelse skett under tiden efter arbetsstadierna. I vissa enskildheter framträda däremot typiska olikheter mellan anstalterna. Detta gäller t. ex. avvägningen mellan de diagnostiska arbetsuppgifterna och terapien. Medan lasarettens sjuksköterskor lägga ned 7,9 % av sin tid på diagnostik och 24,2 % på arbetsmoment tillhörande gruppen terapi, ägna kronikeranstalternas sjuksköterskor endast 0,6 % av tiden åt diagnostiken och 38,3 % åt terapien. Sanatoriernas tal äro 3,7 resp. 26,4 %. E t t förhållande, som däremot ej framgår av tabellerna, är att räknat i minuter per patient få lasarettens patienter mer terapi av sjuksköterska än övriga an-

60 Diagram 4. Skilda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment vid sjukvårdsanstalter av olika slag.

MEDICINSKA LASARETTSAVDELNINGAR Sjuksköterskor

Elever

Övriqa

209 U.C

25.5 KIRURGI SKA LASARETTSAVDELNINGAR Sjuksköterskor

Elever

Undersköterskor

^^

Övriqa 5t-S

65o 231 2*M,

«X0

ODELADE LASARETTSAVDELNINGAR Sjuksköterskor

Elever

Undersköterskor

&0

övriqa

UJ

tt.6 2<a ni

ni 4V1

KRONIKERAVDELNINGAR Sjuksköterskor

Undersköterskor

56.»

5S.«,

S A N A T O R 1EAVDELN INGÅR Sjuksköterskor

Elever

Undersköterskor

58.S

Teckenförklaring: B i Sjukvård i inskränkt bemärkelse H i Person I iq skötsel S3 Lokal-och rnaterielvård HLIO Transporter

EU Div. arbetsuppqifter och övrigt

•(9 5.8

61 stalters, eller 60 minuter per patient ock vecka mot 48 minuter på kronikeranstalterna och 31 minuter på sanatorierna. P å kronikeranstalterna och sanatorierna är relativt mycket av de diagnostiska arbetsuppgifterna överlämnat åt den sjuksköterskan underordnade personalen, varom mera nedan. Bland övriga särdrag förtjänar framhållas, att expeditionsarbetet på avdelningen (se bil. 1) tar mindre av sjuksköterskornas tid på sanatorierna (10,2 %) än på lasaretten (14,8 %) och ännu mindre på kronikeranstalterna (8,5 %). Beträffande gruppen personlig skötsel observerar man, att vid kronikeranstalterna kommer nästan hela sjuksköterskans därpå nedlagda tid på matutdelningen (10,2 % av den totala arbetade tiden) och nästan intet på patienttoalett (0,4 %) och bäddning (1,5 %). På de andra slagen av anstalter deltar sjuksköterskan mera i bäddningsarbetet. Exempelvis använde lasarettens sjuksköterskor 5,5 % av den totala arbetade tiden till matutdelning, 1,0 % till patienttoalett och 4,8 % till bäddning. Övergår man härefter att närmare undersöka, hur sjuksköterskornas arbetstid fördelar sig på skilda arbetsmoment och grupper av arbetsmoment vid olika typer av lasarettsavdelningar, må först följande framhållas i anslutning till tab. 6 L . Att antalet sjuksköterskor är störst på de medicinska avdelningarna, framträder i talen för den totala av sjuksköterskor arbetade tiden, som här i genomsnitt är 8 792 minuter per avdelning och vecka (293 minuter per patient och vecka) mot 7 220 per avdelning (255 per patient) på de kirurgiska avdelningarna och 5 450 per avdelning (178 per patient) på de »odelade» avdelningarna. Vidare är arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse störst på de medicinska avdelningarna, eller 70,5 % av den totala arbetade tiden, mot 65,0 % på de kirurgiska och 66,6 % på de »odelade» avdelningarna. Möjligen hänger denna olikhet delvis samman med att man på de studerade kirurgiska och »odelade» avdelningarna hade undersköterskor, vilka skötte en del hithörande arbetsuppgifter. Det är dock sannolikt, att förhållandet också kan föras tillbaka på att man där hade mindre komplicerade diagnostiska arbetsuppgifter och, som följd därav, bl. a. mindre omfattande journalarbeten än på de medicinska avdelningarna, vilket allt är sysslor, som ingå i gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse. Om denna sista förklaring vilar på ett förhållande av mera allmän räckvidd, eller inskränker sig till det undersökta urvalet och tidpunkten för studierna, undandrar sig utredningens bedömande. Den skiljaktiga procentuella arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse utjämnas genom övriga poster utan några anmärkningsvärda särdrag för någon viss lasarettstyp. De i föregående stycken citerade talen återfinnas även i den detaljredovisning av sjuksköterskornas arbete, som medföljer såsom tab. 8 L. Där finnas uppgifter för dels varje arbetsmoment, dels var och en av de femton tidsstuderade lasarettsavdelningarna. Gruppen expeditionsarbete torde vara av speciellt intresse, då det ofta framhållits, att vissa hithörande sysslor alltför mycket kommit att inkräkta

62 på den egentliga sjukvården. På lasarettsavdelningarna omfattade expeditionsarbetet lägst 7,0 och högst 22,7 % av sjuksköterskornas hela arbetade tid (tab. 8 L ) med ett medeltal för alla femton lasarettsavdelningarna av 14,8 %, vilket gör 156 minuter per dag. Häri ingår journalarbete med 79 minuter, diverse skrivarbete med 37 minuter, samtal i telefon och med besökande med 35 minuter och utskrivning av patient med 5 minuter. Emellertid bör observeras, att denna arbetstid icke gäller endast en person utan fördelar sig på det genomsnitt av 1,9 sjuksköterskor, som tjänstgöra på de femton lasarettsavdelningarna. Som jämförelse kan nämnas, att på kronikerresp. sanatorieavdelningarna är sjuksköterskornas tid för expeditionsarbete 42 resp. 73 minuter per dag. Beträffande övriga arbetsmoment hänvisas läsaren till tab. 8 L utan särskild kommentar. Eleverna. Förekomsten av elever på de studerade avdelningarna har varit tämligen slumpartad. Som framgår av tabellmaterialet uppgår elevernas totala arbetade tid i genomsnitt till 5 020 minuter per avdelning och vecka på lasarettsavdelningarna (tab. 6 L ) . På sanatorieavdelningarna är deras arbetsinsats obetydlig, eller i genomsnitt 555 minuter per avdelning och vecka. P å de studerade kronikeravdelningarna förekomma över huvud taget inga elever. P å lasarettsavdelningarna få eleverna ägna omkring en fjärdedel av arbetetiden åt sjukvård i inskränkt bemärkelse och ungefär lika mycket åt lokaloch materielvård. Vad materielvården angår, gäller det särskilt arbeten inom gruppen »annan» materielvård, vilken omfattar rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, förrådsarbeten och andra relativt kvalificerade arbetsuppgifter. För patienttoalett, bäddning och matutdelning använda eleverna i genomsnitt 41,i % av arbetstiden, alltså betydligt mer än sjuksköterskorna (11,3 %) men ungefär detsamma som »övrig personal» (41,4 %). Undersköterskorna. Antalet undersköterskor på de studerade avdelningarna är sammanlagt fem på lasarettsavdelningarna, varav ingen på de medicinska, tre på de kirurgiska (nämligen två på avdelningen Malmö 3 B och en på Borås 15) och två på de »odelade» avdelningarna i Värnamo, vidare två på kroniker- och icke fullt en på sanatorieavdelningarna. Till sjukvård i inskränkt bemärkelse använda undersköterskorna på lasarettsavdelningarna i genomsnitt en tredjedel (32,3 %) av arbetstiden, på kronikeravdelningarna 20 % och på sanatorieavdelningarna 30 %. Åt patienternas personliga skötsel ägna undersköterskorna på lasarettsavdelningarna ungefär en fjärdedel av tiden, medan de på kroniker- och sanatorieavdelningarna använda 56,5 resp. 35,2 % härför. Lokal- och materielvård upptar ungefär en fjärdedel av deras arbetstid på lasaretts- och sanatorieavdelningarna och 17,4 % på kronikeravdelningarna. Liksom beträffande eleverna ligger tyngdpunkten härvid på gruppen »annan» materielvård. Då det kan vara av särskilt intresse att iakttaga, hur undersköterskornas deltagande på avdelningarna påverkar sjuksköterskornas arbete, må än en gång hänvisas till tab. 8 L, där man bör jämföra sådana avdelningar av samma lasarett, av vilka den ena avdelningen hade och den andra saknade

63 undersköterska. En sådan jämförelse kan endast ske mellan avdelningarna Borås 14 och 15. Det visar sig, att sjuksköterskan på avdelning 15, där undersköterska fanns, ägnade mera tid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse än sjuksköterskan på avdelning 14, eller 60,7 % av den arbetade tiden mot 47,4 %. Däremot ägnade sjuksköterskan på förstnämnda avdelning mindre tid åt patienternas personliga skötsel, eller endast 8,4 % av den arbetade tiden mot 22,7 % på sistnämnda avdelning. Samma är förhållandet beträffande lokal- och materielvård. Det bör dock observeras, att på avdelning 14 funnos två sjuksköterskor mot endast en på avdelning 15. I vad mån de påpekade olikheterna bero på detta förhållande, är svårt att avgöra, och man gör klokt i att icke draga allt för långt gående slutsatser. Övrig personal. Till denna kategori ha förts sjukvårdsbiträden, provelever och de militära sjukvårdare, som för sin utbildning tjänstgöra på vissa avdelningar (tab. 1). På lasarettsavdelningarna fördelar sig »övrig personals» totala arbetade tid med 8 % på sjukvård i inskränkt bemärkelse, 41,4 % på patientemas personliga skötsel, 36, o % på lokal- och materielvård och resten huvudsakligen på transporter samt personlig tid och väntetid (»övrigt»). Till sjukvård i inskränkt bemärkelse använder denna personal på kronikeravdelningarna 3,6 % och på sanatorieavdelningarna knappt 2 % av sin arbetstid. Sysslor tillhörande gruppen personlig skötsel upptaga på kronikeravdelningarna 55,4 % av den arbetade tiden och på sanatorieavdelningarna 40,s %, det sistnämnda ungefär samma andel som på lasarettsavdelningarna. På lokaloch materielvård kommer på kronikeravdelningarna ungefär en tredjedel av tiden eller något mindre del än på lasarettsavdelningarna, medan hithörande arbeten på sanatorieavdelningarna kräva 46,5 % av den arbetade tiden. Den arbetade tiden för skilda grupper av arbetsmoment fördelad på personalkategorier. Framställningen ansluter sig till tab. 7 L, K och S. Av tabellernas nedersta rad ser man, hur stor andel resp. personalkategori haft i den totala arbetade tiden på avdelningen. Andelens storlek beror på antalet personer, dessas tjänstgöringstid och eventuella övertid. I det allmänna genomsnittet på lasarettstabellen (längst till höger i tab. 7 L) ingår, som man ser, sjuksköterskornas tid med 25,5 96, elevernas med 17,4 96, undersköterskornas med 3,7 % och övrigas med 53,4 96. Av allt arbete på de studerade lasarettens sjukavdelningar utföra alltså sjuksköterskorna i runt tal en fjärdedel, biträdena drygt hälften o. s. v. i tid räknat. Sjuksköterskorna äro starkast företrädda på de medicinska avdelningarna (där de utförde 29,o % av arbetet) och svagast på de »odelade» avdelningarna (2Ö,o 96). Dessa skillnader äro dock icke fullt typiska, som framgått av kap. 4 B. P å kronikeranstalterna komma 14,2 96 av den totala arbetade tiden på sjuksköterskornas lott och på sanatorierna 26,8 %. Till den arbetade tiden för moment tillhörande gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse ha sjuksköterskorna helt naturligt bidragit proportions-

64 vis mycket, eller med 64,4 % på lasaretten, 69,8 % på kronikeranstalterna och 81,2 % på sanatorierna. De diagnostiska arbetsuppgifterna utföras på lasarettsavdelningarna till hälften av sjuksköterskor. På kronikeranstalterna ha sjuksköterskorna endast handhaft en mindre del (13,3 %) av hithörande arbeten. Den diagnostik, som där förekommer, är av den art som vanligen kan överlåtas åt de erfarna biträdena. På sanatorierna är sjuksköterskornas andel 62,o %. I fråga om de terapeutiska arbetsuppgifterna förekomma icke några dylika starka olikheter. Talens storlek beror, liksom alltid, i betydande mån på hur man gränsat av momenten. E n närmare undersökning skulle visa, att det överallt är de mest kvalificerade delarna av arbetet som sjuksköterskorna utföra. Inom gruppen expeditionsarbete, som har det högsta talet för deras bidrag (78,4 % enligt tab. 7 L ) , finns momentet journalarbete, och till detta ha sjuksköterskorna bidragit med inemot 100 %. Den personliga skötseln hör till »övrigas» d. v. s. huvudsakligen biträdenas särskilda sfär. I genomsnitt bidraga dessa på lasaretten till två tredjedelar (66,9 96) av hela den arbetade tiden för denna grupp av sysslor. På de odelade lasaretten är andelen högre, eller 85,4 %. På kronikeranstalterna utföra biträdena 91,2 % av den personliga skötseln av patienterna och på sanatorierna 84,o %. Lokal- och materielvården utföres av »övrig» personal till tre fjärdedelar på lasaretten och omkring 90 % på kronikeranstalterna och sanatorierna. Särskilt mycket bidrager denna personalgrupp till lokalvården och diskningsarbetet men relativt litet till annan materielvård. På kronikeranstalterna svarar den dock för majoriteten av den arbetade tiden, även vad angår annan materielvård. Förhållandena växla dock starkt mellan avdelningarna. Vid en uppdelning av gruppen på däri ingående arbetsmoment finner man, att biträdenas andel är minst och sjuksköterskornas och elevernas störst i fråga om rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, som man ju kunnat vänta sig. Till momentgruppen »övrigt» (personlig tid, väntetid m. m.) ha sjuksköterskor och »övrig personal» i stort sett bidragit mer än proportionellt mot sin andel i hela arbetstiden, medan eleverna bidragit långt mindre. Det kan nämnas, att ungefär samma förhållande råder beträffande det i gruppen ingående momentet personlig tid.

D. Den arbetade tidens fördelning på veckans dagar och dagens timmar. I arbetet på vårdavdelningarna förekomma vissa säsongväxlingar. Detta gäller såväl den arbetade tidens totala omfattning som dess fördelning på arbetsmoment. Sålunda åstadkommer den ökade utskrivningen av patienter före helger, den därav följande minskade beläggningen under helgdagarna och den ökade intagningsfrekvensen efter dem rätt stora förskjutningar i arbetet. Under sommaren minskar i regel tillströmningen till sjukhusen. På sjukhus med långa väntelistor behöver denna minskning ej visa sig i lägre beläggningssiffror utan endast i förkortad väntetid. På många sjukhus med-

65 för den emellertid en minskning av beläggningen, och i allmänhet söker man så vitt görligt är ernå en sådan, dels för att lättare kunna ordna semestrar för personalen, dels för att få möjlighet att rymma ut salar eller avdelningar för storrengöring och smärre reparationer. I regel medverkar en större eller mindre del av vårdpersonalen i detta städningsarbete. Det är under sådana omständigheter tydligt, att om en eller ett par salar inom en vårdavdelning äro utrymda för nyss sagda ändamål, detta i hög grad påverkar det av vårdpersonalen utförda arbetets fördelning på de olika arbetsmomenten. Även en utrymning av hela avdemingar kan ha sådan inverkan, då den därigenom minskade tillgången på vårdplatser ofta medför en intensifiering av arbetet på de i gång varande avdelningarna. E t t annat typiskt säsongartat inslag i arbetslivet är slutligen transporter av patienterna till balkonger o. d. under den varma årstiden. Detta gäller dock endast lasarett och kronikeranstalter, ej sanatorier, där sådana transporter utföras i stor skala även under vintern. Sjukhusutredningen har icke funnit anledning att göra dessa säsongväxlingar till föremål för särskilt studium men givetvis tagit hänsyn till dem i så måtto, att den förlagt sina egna arbetsstudier så, att de så litet som möjligt rönt inflytande av dem. Däremot har utredningen funnit befogat att ingående studera variationerna i arbetet under veckans dagar och dagens timmar. Att äga kännedom om sådana variationer är nämligen av stor betydelse, när det gäller att göra upp arbetsordning och tjänstgöringsschema. Den arbetade tidens fördelning på veckans dagar. Vid bearbetningen av materialet från tidsstudierna ha de framräknade arbetstiderna, som redan nämnts, sammanförts till summor för bl. a. varje arbetsmoment, dag, timme på dagen och arbetande person. En sammanställning rörande den totala arbetade tiden under veckans dagar, dels för hela personalen, dels särskilt för sjuksköterskor resp. annan personal, återges i följande tabell. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid fördelad på veckans dagar enligt 15 totalstudie}- på lasarettsavdelningar. (Minuter per avdelning.) „. , TorsMedelSöndag Mån, lisdag D Onsdag d ag dag Fredag Lördag tal Malmö, avd. B (medicinsk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3197 735 2 462

5 269 4 962 4949 5 026 4355 1266 1 253 1266 1278 1255 4 003 3 709 3 683 3 748 3100

4214 4567 1245 1185 2 969 3 382

Malmö, avd. C (medicinsk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3 520 4987 4 981 725 1404 1179 2 795 3 583 3S02

4 915 1289 3 626

3 629 4 455 4168 981 1394 1922 2 618 3 061 2 246

4 587 4 561 4 865 4 5S0 4106 1872 1761 1981 1791 1672 2 715 2 800 2 884 2 789 2 734

4 852 4 92S 4 646 4 6 9 0 1224 1225 1157 1172 3 628 3 703 3 489 3 518

Örebro, a cd. 3 (medicinsk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

(forts.) 5 — 1921 4 9

0(3 Fredag Lönlag

Medel- ; tal

3 809 4142 3 448 4 109 4 058 1 245 1270 1161 1226 1218 2 &M 2 872 3 287 2 883 2 840

3 883 i 1153 2 730

i Söndag Mån- Tisdag nOnsdag dag

T o r s

,

(forts.) Östersund, avd. D (medicinsk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

34S2 714 2 768

4 074 1240 2 834

4104 1290 2 814

4 571 4 537 3 945 4 492 4 688 4 630 4424 1 219 1180 1172 1159 1 225 1197 1206 3 352 3 357 2 773 3 333 3 463 3 433 3 218

Östersund, avd. E (medicinsk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal Lidköping,

avd. 8 (medicinsk).

Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal Malmö,

avd. 3 B (kirurgisk;.

Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

4140 4140 4085 4 325 3 991 3 961 3 849 4003 705 1 213 1240 i 1363 1291 1 195 1 025 1147 3 435 2 927 2 795 2 962 2 700 2 766 2 824 2 916 .1

3 356 5 706 6314 0 890 6 795 6 766 5497 5 903 848 1145 1 275 1240 1 269 782 1 313 1124 2 508 4 561 5 039 5 650 5 526 5 984 4 184 4 779

Örebro, avd. 11 (kirurgisk . Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3 2S5 4 024 4191 4172 3 993 4 020 4 061 3964 645 1308 1 316 1 334 1174 1 285 1298 1 194 2 610 2 716 2 875 2 838 2819 2 735 2 763 2 770

Östersund, avd. A 2 (kirurgisk). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3 734 3 989 4 605) 4 6S0 4 576 4107 4 6 2 3 742 1 133 1 200 i 1159 1 170 1189 1157 2 992 2 856 3 409 3 521 3 406 2 918 3 466

4331 1 107: 3 224;

3125 3 496 3110 8 371 2 888 3467 3485 770 1099 1169 1186 1165 1045 1206 2 080 2 290 2 340 2 272 1 719 2 281 2 320

3277 1091 2 186

Borås, avd. 14 (kirurgisk). därav av sjuksköterskor annan personal

|

1 Borås, avd. 1~> (kirurgisk). därav av sjuksköterskor annan personal

j Värnamo,

2 876 2 845 2 S 4 7 ; 630 612 640 ! 2 246 2 233 2 207 i

3305 4 234 4 675 4 223 4 222 682 703 684 678 696 2 609 3 552 3 972 ! 3 539 3 544

4 639 3 910 41721 669 688 702 3 937 3 241 3 484

avd. 2 {1947) (»odelad»).

i Total arbetad tid i därav av sjuksköterskor annan personal Värnamo,

2 552 2 955 2 905 2 802 2 994 594 680 613 565 785 1 i 158 2 275 2 292 2 237 2 209

avd. 3 (1947) (»odelad»).

Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3244 4 766 4 7611 4 650 4 647 4 538 4 707 989 557 617 1 203 1242! 716 1 288 2 627 3 563 3 519 3 934 3 359 3 549 4 150

4 473 944 3 529

Sala, avd. 2 (»odelad»). Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal Alingsås,

2 525 3 808 2 897 1 2936 3135 682 6611 549 671 616 1909 3126 2 236 2 387 2 464

3 222 3 200 8108 657 660 642! 2 565 2 540 2 461

avd. 3 (»odelad»).

i

Total arbetad tid därav av sjuksköterskor annan personal

3348 3 7S2 4 010 4 081 3 838 , 3 820 4 006 38411 839' S94 674 1026 710 693 1 1053 827 2 674 2 756 3 300 3187 3 145 | 2 767 3 179 3 002 i

67 På alla de 15 tidsstuderade avdelningarna utom Lidköping 8, där speciella, rent tillfälliga omständigheter spelade in, är som man ser den totala arbetade tiden kortare på söndagen än genomsnittet för veckans dagar. Den procentuella skillnaden mellan veckogenomsnittet och. söndagen var störst för avdelningen Malmö 3 B, där söndagens tal var 43 % lägre, och därnäst för Malmö B, Värnamo 3 och Malmö C med resp. 30, 27 och 25 %. Medeltalet för samtliga 15 avdelningar är 18 %. Till betydande del är denna skillnad en följd av sjuksköterskornas tjänstgöringsförhållanden. Under söndagen brukar nämligen på de avdelningar, där normalt två sjuksköterskor tjänstgöra, den ena vara ledig, vilket möjliggöres bl. a. genom att provtagningar, operationer och konsultationer då icke förekomma i så stor utsträckning som under övriga veckodagar. P å avdelningen Borås 14 var dock den ena sjuksköterskan ledig på tisdagen i stället för på söndagen, och på Östersund E tjänstgjorde två sjuksköterskor samtidigt hela den studerade veckan. Att, som av tabellen framgår, den arbetade tiden, i vad den avser sjuksköterskorna, icke sjunker till hälften, den dag den ena av två sjuksköterskor är ledig, sammanhänger med att den kvarvarandes arbetstid genom färre och kortare raster då är längre. Avdelningar, som normalt ha mindre än två sjuksköterskor, såsom de fem sista i tabellen, visa helt naturligt ganska liten skillnad mellan söndagen och övriga dagar. Man ser vidare, att på Värnamo 3 och Alingsås o tjänstgjorde två sjuksköterskor samtidigt fyra dagar under studieveckan, men endast en de övriga dagarna. Detta var emellertid ingen normal veckovariation utan berodde på tillfälliga omständigheter. Även i fråga om övrig personal sker som regel en inknappning under söndagen, ehuru denna, som framgår av tabellen, relativt sett i allmänhet är mindre än beträffande sjukskö terskorna. Den sålunda observerade minskningen av arbetskraften under söndagen har icke kunnat konstateras ha något samband med beläggningen. Visserligen är denna i allmänhet något lägre på söndagen än i genomsnittet för veckan. Av de fyra avdelningar, som uppvisa den största minskningen i arbetad tid under söndagen ha emellertid två endast obetydligt lägre och två t. o. m. högre beläggning på söndagen än genomsnittet för veckan. Även om man bortser från söndagen, är den arbetade tiden ingalunda jämnt fördelad på veckodagarna, men någon bestämd tendens till ökad eller minskad total arbetsinsats vissa veckodagar kan icke spåras i detta material. Då. det kan vara av intresse att undersöka hur den arbetade tiden fördelar sig på skilda sysslor under olika dagar, har följande tabell uppgjorts. Den visar tidens fördelning på grupper av arbetsmoment.

68 Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid under veckans dagar fördelad på av arbetsmoment enligt totalstudier på vissa lasarettsavdelningar.

grupper

(Minuter per avdelning).

Malmö, avd. B

Östersund, avd. D

1469 1824 217 1222

1254 1587 104 1099

767 1380 51 732

1261 1557 181 1922

1380 1720 189 1302

1341 1523 242 812

4 949

5 026

4 355

873 1023 97 1223

1183 1257 258 1156

1209 1242 2-.'4 1016

1232 1318 322 1001

890 930 299 945

1064 1153 274 1302

1 055 1335 253 1243

3 482

4 074

3 448 i 4109

899 1461 132 1128

1182 1549 224 908

1124 1374 330 1041

1308 1543 319 907

1 079 1486 249 946

1054 1493 247 1046

973 1542 217 808

277!

3 961

1 593 1681 568 1 744

2 070 1618 190 1175

4140 i 4035

1231 1164 188 620

1559 1648 536 1262

1852 1758 478 1388

1798 1644 583 2 290

1992 1718 253 2 122

(kirurgisk)

Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt Summa Örebro, avd. 11

1334 1837 161 1284

Medeltal

(medicinsk)

Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt Summa Malmö, avd. 3 B

Fredag Iiördat

(medicinsk)

Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt Summa avd. 8

Tors dai;

(medicinsk)

Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och. materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt Summa

Lidköping,

Söndap Mundag Tisdag Onsdaj

3 356

5 706

6 890

6 795

6 766

5 497

999 1425 235 1098

1264 1317 239 1131

1184 1452 233 1058

1 025 1336 167 1222

879 1215: 1623 1 461 248 182 833! 1 202

4024? 4191

3 993

4 061

(kirurgisk)

Sjukvård i inskränkt bemär675 kelse 1352 Personlig skötsel 71 Transporter 966 Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och 221 övrigt S u m m a ! 3 285

(forts.)

(forts.) Bords, avd. 15 Sjukvård

bemär772 843 231 717

653 960 231 803

747 768 210 836

662 861 265 732

563 728 183 985

619 889 232 744

648 839 210 787

2 552

2 905

2 802

2 876

2 847

616 1165 59 744

1158 1498 150 1234

968 1463 3<i8 1330

940 1475 167 1812

1165 1490 312 1239

979 1687 175 1253

777 1134 172 1511

943 1 502 192 1303

4 707

4 473

1105 1379 244 1033

1091 1346 241 948

bemär-

Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter

och

Summa avd. 3

Medelta!

(»odelad»)

Sjukvård i inskränkt

Alingsås,

Fredag Lördag

520 827 119 689 och

Summa avd. 3

Torsdag

(kirurgisk)

i inskränkt

Transportcr Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter

Värnamo,

Söndag Måndag Tisdag Onsdag

4 706

4 761

858 1223 142 740

1281 1322 158 806

993 1510 383 1005

1294 1 167 300 1019

1008 1570 228 874

1100 1250 231 1 156

3 782

119 4010

3 348

3 820

3 841

(»odelad»)

Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt Summa

De flesta avdelningar, som upptagits i tabellen, äro sådana på vilka skillnaden i den totala arbetade tiden mellan två av veckans dagar (vilka som helst) varit särskilt stor eller särskilt liten. Av de redovisade avdelningarna kunna Malmö B, C och 3 B samt Värnamo 3 räknas till den förra gruppen och Östersund D, Lidköping 8, Borås 15 och Alingsås 3 till den senare. Endast Örebro 11 intager en mellanställning. Söndagen med dess kortare arbetade tid framträder jämfört med veckogenomsnittet nästan genomgående med lägre tal för de olika grupperna av arbetsmoment utom den sista gruppen (diverse arbetsuppgifter och övrigt), som på de flesta avdelningarna tvärt om är större denna dag. Detta sammanhänger med att i gruppen ingår personlig tid och väntetid. Vad därnäst angår vardagarna, kan givetvis en del av de till synes oregelmässiga skillnader, som framträda, bero på tillfälliga kastningar i vårdbehovet eller tillgången på personal m. m. En detaljerad granskning av den bakom siffrorna liggande verkligheten avslöjar dock, att många avvikelser kunna föras tillbaka på en medveten arbetsplanering. Man heltvättar patienterna, renbäddar åt dem, städar grundligare o. s. v. en viss dag med åtföljande förskjutning i proportionerna mellan tidsnoteringarna för skilda sysslor. Några exempel härpå skola nämnas. P å avdelningen Malmö B utfördes särskilt mycket periodisk städning på måndagen, därav det höga talet för lokal- och materielvård (1922 minuter). P å lördagen däremot utfördes ingen som helst periodisk städning, därav det låga talet denna dag (812 minuter).

70 På Värnamo 3 städades bl. a. bilokalerna särskilt grundligt på onsdagen (1812 minuter). De höga talen för personlig skötsel på Örebro 11 under fredagen, Värnamo 3 under lördagen och Alingsås 3 under tisdagen och tors dagen (1623, 1 734, 1 510 resp. 1 570 minuter) bero bl. a, på ny- eller renbäddning. Omräknar man talen i nu kommenterade tabell till procenttal, ser man lättare, om proportionerna mellan olika slag av sysslor varje veckodag äro desamma eller om förskjutningar äga rum, då den totala arbetade tiden växlar. Exempelvis bör man lättare kunna se, om minskningen av den arbetade tiden på söndagen medför en likartad nedskärning av arbetsmomenten eller om den drabbar vissa av dem mera och andra mindre. För den skull lämnas procenttabellen på följande sidor. På det hela taget är det svårt att läsa ut några generella samband mellan veckodagen och arbetets inriktning på grupper av arbetsmoment. Endast på söndagen uppvisa gruppernas proportioner enligt procenttabellen några typiska avvikelser. Detta gäller i första hand gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse, som på de flesta avdelningar har lägre procentuell andel på söndagen än i veckogenomsnittet. Att så skall vara fallet, förefaller också helt naturligt med tanke på att det av olika personalkategorier särskilt är sjuksköterskorna, vilkas totala arbetade tid denna dag är mindre än övriga dagar. Ändock finner man, att andra veckodagar, då sjuksköterskorna äro fulltaligt i tjänst, kunna uppvisa lika låga eller t. o. m. lägre procentuell andel för gruppen i fråga. Så är exempelvis fallet med avdelningen Malmö B, där veckogenomsnittet för sjukvård i inskränkt bemärkelse är 27,5 %, söndagens tal 24,o och måndagens 23,o. Förhållandet framträder ytterligare, om man granskar talen för Östersund D (söndag, torsdag, fredag och lördag), Örebro 11 (söndag och lördag), Borås 15 (söndag och fredag) och Värnamo 3 (söndag, tisdag, onsdag och lördag). Beträffande gruppen personlig skötsel ge de åtta i procenttabellen upptagna avdelningarna intet bestämt utslag. Den lilla gruppen transporter har däremot genomgående lägre tal för söndagen än veckogenomsnittet och nästan genomgående lägre an varje annan veckodag. Gruppen lokal- och materielvård återigen visar icke någon enhetlig tendens. På de flesta håll finner man slutligen, att gruppen »diverse arbetsuppgifter och övrigt» upptar större andel av den totala arbetstiden på söndagen än någon annan dag. De avvikelser, som sålunda visa sig beträffande söndagen, förefalla i jämförelse med de växlingar, som i allmänhet förekomma mellan veckans dagar, icke stora. Märkligt är, att de icke framträda mera på avdelningar, där nedskärningen i den totala arbetade tiden varit särskilt stark. Man får härav intrycket, att det primära för arbetets inriktning på vårdavdelningarna —• alltså det som i första hand sätter sin prägel på arbetstidens fördelning på arbetsmoment — är en strävan att uppfylla ett dag från dag i det väsentliga likartat tidsschema för arbetet. På så sätt får varje grupp av arbetsmoment dagligen ungefär samma andel av den arbetskraft, som står till buds.

71 Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid under verkans dagar procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment enligt totalstudier på vissa lasarettsavdelningar.

Malmö,

avd.

B

Söndag Måndag Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag Lördag

Medeltal

5 269 '••4 962

4 949

5 026

4 355

4 214

4 567

24o 43 i 1-6 22-9

23-9 295 3 4 36' ö

27-8 34-0 4-0 262

27-o 37-x

29-2 36 3 4 3 24-3

28-8 36-5 2-4 25-2

3l8 36-2 5-7 19-3

27-5 35 - 6 3o 26-3

(medicinsk)

A r b e t a d tid (min. p e r avd.: Därav i % för: Sjukvård i inskränkt

..

bemär-

Personlig skötsel Transporter Lokal- och m a t e r i e l v å r d Diverse arbetsuppgifter

3x 26o

och

Summa

8-4

7-4

5-9

7-x

7-o

7-0

lOOo

lOOo

100-0

100 o

lOOo

3 482

4 074

3 869

3 448

4 109

4 058

3 883

25i 29-4 2-8

29i 30-8 6s 2b-4

31-2 32-2 5-s 26-2

29-7 31-8 7-8 24-2

25-9 26-9 8-7 27-4

25-9 28-o 67 31-7

26o 32-9 6-3 30-6

27-6 30-4 6-4 29o

! Östersund, avd. D

(medicinsk)

Arbetad tid (min. per avd.) . . D ä r a v i % för: i Sjukvård i inskränkt kelse j Personlig skötsel

bemär-

i Lokal- och materielvård 1 Diverse arbetsuppgifter

351 och

Summa Lidköping,

avd.

S

7-6

6-5

4-2

6-6

100-0

lOOo

lOOo

ni lOOo

7'7

lOOo

lOOo

4 140

4 140

4 035

4 325

3 991

3 961

3 849

4 063

21-7 35-3 3-2 27-2

28-6 37-4 54 21-9

27-8 34-0 8-2 25-9

30-3 85-6 7-4 21o

27-o

26e

25-3

37-4 6-2

37-7 6-2 26-4

40-x

26-9 36-7 6-o 23-8

(medicinsk)

A r b e t a d tid ( m i n . p e r avd.) D ä r a v i % för: Sjukvård i inskränkt

..

bemär-

Personlig skötsel L o k a l - och m a t e r i e l v å r d Diverse arbetsuppgifter övrigt

23-e

5-6

2lo

och 12-6

6-7

4i

5-7

5-8

3 i

8-o

100 o

lOOo

lOOo

100 o

..

3 356

5 706

6 314

6 890

ti 795

6 766

5 497

5 903

Därav i % för: Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och

36 7 34-7

29-3 27-8 7'6 22o

26-x 23-9 8-4 33 - 3

29-3 25-3 37 31-2

23-6 24-8 8-4 25-8

37'6 29-4 o '5

18-5

27-3 29-0 9-4 22-x

29-3 27-2 6-8 25-6

4-5

12-2

13-3

8-3

10-6

17-4

8x

100-0

100 o

lOOo

100 o

lOOo

lOO-o

lOOo

Summa Malmö,

avd. 3 B

(kimrgisk)

A r b e t a d tid (min. p e r avd.'

övrigt Summa

5c

lOOo

21-4

(forts.)

72 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Fredag Lördag

! Arbetad tid (min. per avd.) . .

3 285

4 024

4 191

4 172 1 3 993

4 020

4 061

Därav i % för: I Sjukvård i inskränkt bemärkelse i Personlig skötsel | Transporter ! Lokal- och. materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt

20- 5 41-2 2-1 29-4

24-8 35-4 5-8 27-3

30-1 31-4 5-7 27-1

28-4 34-7 56 25 4

30-2 40-4 4-6 20-7

21-6 36o

6-8

6-7

5-9

6-1

4-1

„

5-o 27-1 5-9

Summa

100 o

lOOo

100 o

100 o

lOOo

lOOo

lOOo

1000 Arbetad tid (min. per avd/' . .

2 552

2 955

2 905

2S02

2 994

2 876

2 845

2 847

Därav i % för: Sjukvård i i n s k r ä n k t bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter och övrigt

20-5 32-4 4-7 269

26 i 28-5 7 8

22-5 33-o 8-1 27-6

26-7 27-4 7-4 29-9

22 o 28-8 88 24 5

19 6 25 3 6"3

21-8 31-2 8-2 26-1

22-8 29 5 74

8-8

8-0

159 Summa

100-0

lOOo

100 o

14-5 1.00-0

lOOo

12-7 1000

3 244

4 766

4 761

4 650

4 647

4 538

4 707

4 473

19-o 35 9 1-8

24-4 31 4 32

20-s 30-7 6-6 28o

20-2 31-8 3-6 39o

25-i 32-o 67

21-6 37 2 3-8 27-6

16-5 36-8 3-7 32i

21-1 33-6 4-4

14-5

5*5

9-8

10-9

(forts.) 1 Örebro, avd. 11

Borås, avd. 15

Värnamo, avd. 3 (år 1947;

(kirurgisik)

1 26-1 35-9

lös

24-3 13-3

27-6

34-3 12-7

bemär-

23o arbetsuppgifter

och 20-3

Summa avd. 3

3 964

(»odelad»)

Därav i % för: j Sjukvård i inskränkt kelse Personlig skötsel

Alingsås,

6-1 29-6

(kirurgisk)

Arbetad tid (min. per avd.; . .

Diverse övrigt

25" G 33-6 4-i 30 6

I Medeltal

25-8

26-7

29o

lOOo

15-2 100 0

100 o

lOOo

9-5 100 o

lOOo

lOOo

11-9 1000

3 348

3 782

4 010

4 081

3 820

4 006

3 841

25 6 36-5 4-8 22-i

33-9 34 -o 4-2 21-8

24-8 37-7 9-6 25-o

31-7 28-6 7-s 25o

26-3 40-9 5-9 22- s

28-8 327 6-o 30-8

27-5 34-5 6-1 25-8

28-5 35o 6-3 24-6

Ils lOOo

5'7

2-9

7" 4

4-1

2-2

6i

5'6

100-0

lOOo

100 o

100 o

lOO-o

(»odelad»)

Arbetad tid (min. per avd.) . . Därav i % för: Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Transporter Lokal- och m a t e r i e l v å r d . . Diverse arbetsuppgifter och Summa

Granskningen av ovanstående tabeller ger alltså vid handen, att kraftiga växlingar i den totala arbetade tiden förekomma olika veckodagar emellan, och att man särskilt på söndagen synes kunna reda sig med avsevärt mindre

73 arbetskraft än annars. Den arbetade tidens relativa fördelning på skilda grupper av arbetsmoment återigen växlar tämligen litet från dag till annan. Vad slutligen kronikeranstalter och sanatorier angår, visar icke materialet, att någon typisk skillnad gentemot lasaretten skulle föreligga i fråga om földelningen av den arbetade tiden på veckans olika dagar. Den arbetade tidens fördelning på dagens timmar. Som grund för fram ställningen ligga diagrammen 5, 6 och 7. Dessa äro uppbyggda av staplar — en stapel för varje timme på dagen enligt tidsangivelsen vid baslinjen. I vänstra kanten markera siffrorna antalet i arbete varande personal. På t. ex. Malmö B började dagens id klockan 6.15 (diagram 6), och från denna tidpunkt till klockan 7 verkade i genomsnitt icke fullt fem, därefter ungefär sju personer o. s. v. Mot denna metod att redovisa arbetstiderna i summa för varje timme kan invändas, att bilden av arbetets organisation kan bli felaktig. Sysslor, som utföras kring ett timskifte, te sig på diagrammen, som om de vore utspridda över två timmar. Detta torde hållas i minnet. Med olika skraffering markeras olika grupper av arbetsmoment. Staplarna representera veckogenomsnittet av den arbetade tiden. Helst hade ett diagram för varje veckodag bort framställas, men detta hade blivit alltför vidlyftigt. Att återge veckogenomsnittet ter sig försvarligt med hänsyn till det som ovan anfördes om ett från dag till dag likartat tidsschema för arbetet. För att belysa innebörden i åtgärden redovisas diagram 5, där för några avdelningar söndagen, torsdagen och veckogenomsnittet uppritats. Man ser därav, att söndagen avviker relativt mycket från veckogenomsnittet, men huvudsakligen genom kortare staplar — icke genom någon väsentlig omplacering i tiden av arbetsmomenten eller större skillnader i proportionerna mellan dessa. Vad lasaretten angår, visar diagram G, att på de flesta avdelningar göres en kraftig arbetsinsats under de första morgontimmarna, eller mellan klockan 7 och 8. Mellan 8 och 9 är arbetsinsatsen lägre till följd av personalens frukostrast. Därefter inträffar ofta en ny kulminationspunkt mellan 9 och 11. Den tysta timmen och besökstiden framträda på flera avdelningar genom lägre staplar någon gång mellan klockan 13 och 16 och de därefter följande1 kvällssysslorna genom en förhöjning, i vilken personalens kvällsvard (eller middag) mellan klockan 17 och 18 i sin tur markeras genom en sänka. Härifrån avvikande förlopp förete Lidköping 8, Borås 15, Sala 2 och Alingsås 3 Dessa avdelningar ha antingen sjunkande arbetsinsats från en toppunkt under förmiddagen, som Lidköping 8, eller en tämligen jämn insats hela dagen, som Sala 2. Örebroavdelningarna avvika så till vida som den största arbets insatsen på morgonen inträffar först efter klockan 8 och intet avbrott för frukost framträder. Detta sammanhänger med att man där städar i huvudsak först efter frukosten. De olika huvudgrupperna av sysslor (se teckenförklaringen) förekomma praktiskt taget på alla lasarettsavdelningarna under varje timme av dagen.

74 Diagram 5. Den arbetade tiden (räknad i personalenheter) under vissa veckodagar och i medeltal för veckans dagar fördelad på skilda grupper av arbetsmoment och dagens timmar enligt totalstudier på vissa vårdavdelningar vid lasarett.

m

Y/<

3 o

H

z

v

•

:

o

$ "

xZ'

paH 11 M

^

\^ é •

r»

vO

»o

-4"

^««H ^-

O

tf*

CD

r-

75 Diagram 6. Den arbetade tiden (räknad i personalenheter) fördelad pä skilda grupper av arbetsmoment och dagens timmar enligt totalstudier på vårdavdelningar vid lasarett. Medeltal för veckans dagar. 1

1 !

"C

fLtli i

^t.

"i" 10

o - ui —

et

1 9

g» c "C

SSsMSM^H 1

. -Lm

TO

\m////% Wil ' ' : t1 | H

il ig c

1119 II1M H&HÉ1 .'It

ii

:J0 "5 .*

-i?

•S 1 9 8. • 3é

<9 c

.3. fc o § </>

Q.

_l

•

-r ~1

i

i

i/>

.a

u,

2 m

JJ

p//

2 = ^ ^H

§tm

s0

^ «. * .1 M .- C •

ilsipi

«;

"•

rftt

r-

| O

pJ

»»

•W

. w&ii i

5.

«

i^li

t1i l l ,

•p

I-

c*

a

ké V-\'///y r*

$ilH

| fp^tjjJ

%p m

-r

7G

Diagram 7. Den arbetade tiden (räknad i personalenheter) fördelad på skilda grupper av arbetsmoment och dagens timmar enligt totalstudier på vårdavdelningar vid Jönköpings, Eskilstuna och Malmö kronikerhem samt Arvika och Sollidens sanatorier. Medeltal för veckans dagar. J Ö N K Ö P I N G avd 6

Antal personal

Antal personal

ESKILSTUNA avd. B

n

ii ^iS

iffg ? H >i'-s

•

;'.

8 5

i W^m§0WS\ fill

w^^åMm^Mmi

M

1) t

i i

1 l 13 1 1 1 3 46 1 7 48 49 20

-51 &L- \ \ ZiSxS.

2 •i-.-.::

Él

i -.

K\N

Kl. 6.» 7 8

-—f^ <%;%L_

"~II;;

Ol

M A L M Ö avd G

Kl. 6 » 7 8

i

|

5 A,

1 I | 1

fc

^ \\

.El Él

9 10 K 12 15 4*. 15 16 17 18 19 20

A R V I K A avd. i

9 10 11 12 13 4<» 15 16 17 18 19 20

KL 7

9 40 44 12 15 4*. 45 16 17 46 49 202010

S O L L I D E N avd 5

TeckenförklaringSjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel

\$$3fM Sd \\$$$

mm KL 6J07 8

Lokal-och materielvård

sw; —

•JU

SS

9 40 44 12 43 4V 45 46 47 48 49 20

Transporter Diverse arbetsuppgifter och övrigF

77 Vad sjukvård i inskränkt bemärkelse beträffar, kulminerar den under niorgonoch eftermiddags timmarna med en nedgång däremellan, ungefär som den totala arbetsinsatsen enligt den första beskrivningen här ovan. Endast Sala, avdelning 2, företer som nyss nämndes, en avvikande fördelning med tämligen låga och jämna tider. Viss ökning kan dock konstateras även där mellan klockan 8 och 9, 13 och 15 samt 18 och 20. De arbetsmoment, som sammanfattas under benämningen personlig skötsel, förekomma företrädesvis under morgon- och aftontimmarna. Även en gång där emellan, eller omkring 12 å 13, framträder en ökning, som har samband med serveringen av dagens andra måltid. Lokal- och materielvård utföres i allmänhet under förmiddagstimmarna med en toppunkt mellan klockan 7 och 11. Smärre poster av samma grupp finnas för övrigt utspridda över hela dagen — på vissa avdelningar med en ökning omkring klockan 18. Även arbetet i samband med transporter är utspritt över praktiskt taget alla dagens timmar. Det är sålunda svårt att av diagrammen utläsa någon typisk anhopning till vissa tider, men en närmare granskning av det bakomliggande siffermaterialet visar, att vissa slag av transporter koncentreras till särskilda tider på dagen. Så t. ex. ha transporter till operation, röntgen, andra kliniker och ärenden till kontor och laboratorier sina tämligen bestämda perioder (jfr härom kap. 8). Tiden för »diverse arbetsuppgifter och övrigt» utgöres som nämnts till större delen av personalens personliga tid, väntetid o. d. och förekommer i större eller mindre utsträckning under alla dagens timmar med toppar under förmiddag och kväll. Några kroniker- och sanatorieavdelningar ha lämnat material till diagram 7. T den mån skillnader gentemot lasaretten framträda, gör man med tanke på materialets knapphet klokt i att icke generalisera dessa.

E. Jämförande översikt av den arbetade tiden vid växlande betingelser för driften. Anstalter av olika slag: lasarett, kronikeranstalter och sanatorier (tab. 2—4 L, K och S; diagram 1, 3 och 4). Den totala arbetade tiden (den samlade arbetsinsatsen) på vårdavdelningarna skiljer sig enligt de verkställda arbetsstudierna icke i högre grad mellan lasaretten å ena och kronikeranstalterna å andra sidan. Lasarettens genomsnitt ligger dock något högre både per avdelning och per patient räknat. På sanatorierna däremot är den arbetade tiden avsevärt mindre än på lasaretten, eller per patient räknat blott omkring hälften så stor. I fördelningen av den arbetade tiden på arbetsmoment skilja sig de tre slagen av anstalter rätt starkt från varandra. Den största olikheten ligger i den grupp av moment, som sammanfattats under benämningen sjukvård i inskränkt bemärkelse. Den upptar 26,9 % i genomsnitt av den totala arbetade tiden på lasaretten, 19,3 % på sanatorierna och 12,5 % på kronikeranstalterna (diagram 3). Gruppen personlig skötsel upptar 33,i % på lasaretten, 32,2 %

78 på sanatorierna och 49,3 % på kronikeranstalterna. Tar man dessa två grup per av arbetsmoment tillsammans, finner man, att lasaretten och kronikeranstalterna skilja sig föga, i det summan i båda fallen blir omkring 60 %. De olika kategorierna av personal arbeta däremot tämligen likartat pä skilda slag av anstalter, om man skall döma av tidsstudierna. Sjuksköterskorna ägna sålunda lägst 58 och högst 70% av sin arbetstid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse — det lägsta talet på sanatorierna, det högsta på de medicinska lasarettsavdelningarna (diagram 4) — vidare 9—13 % åt per sonlig skötsel, 3—9 % åt lokal- och materielvård o. s. v. Sjukvårdsbiträdena (»övriga») ägna på alla anstaltstyperna mindre än 10 % av sin tid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse men 36—55 % åt personlig skötsel, 30—46 % åt lokal- och materielvård o. s. v. Eleverna intaga i dessa hänseenden en mellan ställning. Proportionerna mellan olika personalkategorier framträda i tab. 7 L, K och S (nedersta sifferraden), och därav framgår, att sjuksköterskorna till den totala arbetade tiden bidragit ined 25 % på lasaretten, 14 % på kronikeranstalterna och 27 % på sanatorierna. Större delen av arbetsinsatsen kommer på alla slagen av anstalter från sjukvårdsbiträdena (»övriga»), som bidragit med 53—81 %\ det lägsta talet gäller lasaretten och sammanhänger i viss mån med att man där har sjuksköterskeelever i icke obetydlig utsträckning (17 % av arbetsinsatsen). Då elever icke förekomma på alla sjukhus, har dock slumpen i relativt stor utsträckning bestämt den proportion, i vilken de ingå i studiematerialet (jfr tablån upptill på s. 30). Ännu mer slumpartat är givetvis bidraget från den lilla gruppen undersköterskor — deras andel i den totala arbetade tiden uppgår till endast cirka 4 %. I fråga om arbetstidens fördelning på dagens timmar synes ingen nämnvärd skillnad föreligga mellan de tre slagen av anstalter. Arbetsmetoder, lokaler och materiel skilja sig i princip föga, men lasaretten äro, beroende på den relativt mera betydande diagnostiken och terapien, rikligare försedda med t. ex. behandlingsrum och apparatur för sjukvård i inskränkt bemärkelse än övriga anstalter. Lasarettsavdelningar av olika typ: medicinska, kirurgiska och »odelade» avdelningar (tab. 2—4, 6 och 8 L; diagram 3 och 4). Några säkra tecken på att det i allmänhet skulle råda någon avsevärd skillnad mellan medicinska och kirurgiska avdelningar i behovet av total arbetstid finnas ej i föreliggande material. Beträffande -odelade» avdelningar ge siffrorna ingen ledning för ett omdöme. Ehuru gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse i sin helhet tar något större del av arbetstiden på de medicinska än de kirurgiska avdelningarna, är det icke säkert, att detta är uttryck för ett typiskt förhållande. Mellan »delade» och »odelade» avdelningar är skillnaden större. Den lägre genomsnittliga tiden för gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse på de »odelade» avdelningarna har helt visst sin förklaring i det förhållandet, att klientelet därstädes på det hela taget och särskilt de medicinska fallen kräver mindre

79 av diagnostik och terapi, enär en viss uppsortering av patienterna mellan de delade och odelade lasaretten äger rum. Att undantagsvis odelade lasarett finnas, där sjukvård i inskränkt bemärkelse intar ett stort rum på dags programmet, framgår emellertid också av tabellerna. Övergår man till de särskilda momenten, ge arbetsstudierna uttryck för det självklara förhållandet, att medicinutdelning tar längre tid på medicinska avdelningar, medan omläggning, förberedelse för operation, spolning och tappning (av prostata fallen) äro typiska för kirurgiska. Tendens har framträtt till högre tid för provtagning på medicinavdelningarna, likaså till längre tid för läkarrond och journalföring. Det sista gäller, även om man från medicinavdelningarnas medeltal räknar bort det extremt höga talet för Örebro 3. Det brukar anses, att medicinavdelningarnas patienter på det hela taget äro mera krävande för personalen än kirurgavdelningarnas, men något dylikt framgår icke av föreliggande material. Visserligen ha medicinavdelningarna enligt tab. 4 L fått högre tal för momentet samtal med patient (ingår i gruppen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter), men kirurgavdelningarna ha å andra sidan fått högre tal såväl för momentet sjuksköterskerond (i samma grupp) som diverse patientvård (gruppen terapi) och diverse passning (gruppen bäddning) och ligga sålunda i stort sett över. Variationerna de enstaka avdelningarna emellan äro emellertid så stora, att man härav icke heller torde kunna dra den motsatta slutsatsen, nämligen att kirurgpatienterna skulle vara mera krävande för personalen än de medicinska fallen. När det gäller frågan om klientelets krav på personalen, må erinras om att tidsstudierna icke lämna besked om mer än den ena sidan av saken, nämligen tidsåtgången för vården och passningen. Om det psykiskt påfrestande för personalen säga dessa studier ingenting. I fråga om toalett och bäddning märker man ingen säker skillnad mellan olika typer av avdelningar, men att matutdelningen kräver mera tid på medi cin- än på kirurgavdelningar är tydligt. Manliga och kvinnliga avdelningar (tab. 2—i L). Kommentaren under denna liksom den närmast föregående och de efterföljande rubrikerna tager sikte på enbart lasarettsavdelningarna. Detta är nödvändigt, då studierna av kroniker- och sanatorieavdelningar äro för få för att tillåta några slutledningar i dessa hänseenden. Framställningen begränsas vidare till sådana moment och grupper av moment, som visa, eller kunna tänkas visa typiska olikheter. För att utreda eventuella olikheter mellan manliga och kvinnliga avdelningar har man i huvudsak endast de parallella avdelningarna Malmö B och C, Östersund D och E och Borås 14 och 15 att lita till. Av tabellhuvudena framgår, att Malmö B, Östersund E och Borås 15 voro manliga och Malmö C, Östersund D och Borås 14 kvinnliga. Frånsett momenten spolning och tappning, som kräva längre tid på de manliga avdelningarna, synes tidsåtgången för grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel vara densamma på avdelningar med manligt

80 och kvinnligt klientel. Däremot förefalla momenten diverse patientvård (gruppen terapi) och samtal med patient (gruppen blandade diagnostiska etc.) vara mera tidskrävande på de kvinnliga än de manliga avdelningarna. Tendensen går igen mer eller mindre uttalat vid alla tre paren av parallellavdeluingar. Tidsåtgången för sjuksköterskerond är i Malmö större, i Östersund mindre på den kvinnliga än den manliga avdelningen, medan ingen skillnad tinnes mellan de båda avdelningarna i Borås. Momentet diverse passning (gruppen bäddning) tar i Malmö och Östersund vida mer tid i anspråk på de kvinnliga än de manliga avdelningarna; mellan de båda avdelningarna i Borås föreligger ingen sådan skillnad. Slutsatsen synes bli, att materialet icke talar mot uppfattningen att de kvinnliga avdelningarna kräva mera av personalen än de manliga men att eventuell olikhet i detta avseende i allmänhet icke kan ha större betydelse för tidsåtgången. Det som anfördes under närmast föregående rubrik, att det psykiskt påfrestande icke kommer fram i en tidsstudie, gäller självklart även här. Inom gruppen toalett framträder en tendens till högre tal för de kvinnliga avdelningarna beträffande två moment, nämligen biträde vid toalett och tillhandahållande av bäcken resp. urinflaskor. Tendensen är ganska tydlig, då det gäller bäckenservicen, men då det gäller biträde vid toaletten ge Malmö-avdelningarna intet utslag, vilket gör omdömet på denna punkt osäkert. Avdelningar med olika stort platsantal (tab. 2—4 L). Som av kap. 4 B framgår, hänför sig utredningens material till vårdavdelningar av mellanstorlek (med avseende på platsantal), och en jämförelse mellan extremt stora resp. små avdelningar låter sig därför icke göra. På grund av stark över- eller underbeläggning vid studietillfället måste åtskilliga av de studerade vårdavdelningarna uteslutas ur jämförelsen, som därigenom inskränker sig att omfatta avdelningarna Malmö B och C, Östersund D och E, Lidköping 8, Borås 14, Värnamo 2 och 3 (1947) och Alingsås 3. Till en början må erinras om att arbetsstyrkan normalt icke står i konstant förhållande till platsantäl§t utan att den arbetade tiden per vårdplats sjunker vid stigande platsantal. På grundval av personalinventeringens material (jfr kap. 4, B), som omfattar uppgifter om 80—90 % av hela rikets bestånd av lasarettsavdelningar, har arbetstiden (ordinarie tid i såväl dag- som natttjänst) kunnat beräknas i medeltal för avdelningar av olika storlek. Resultatet återges i följande serie, som avser d e l a d e lasarett: Antal vårdplatser.... 20—24 Antal i beräkningen ingående avdelningar 26 Genomsnittligt antal arbetade timmar per vårdplats och 28 dagar 75

25, 26

27, 28

29—31

32, 33

34, 35 36—39

81 Då platsantalet stiger från 20—24 till 36—39 per avdelning, sjunker alltså den genomsnittliga ordinarie arbetstiden från 75 till 62 timmar per vårdplats och 28 dagar. Tendensen går igen i sjukhusutredningens arbetsstudiematerial, om ock något ojämnt. Av intresse är nu att se, om den påvisade besparingen i arbetstid vid större avdelningar gäller över hela linjen av arbetsmoment eller om den koncentrerar sig till vissa sysslor. Lättast observerar man detta på relativtal sådana som i tab. 2. Om en viss grupp av sysslor (t. ex. lokalvård) kan ordnas mera rationellt på större avdelningar, bör detta resultera i lägre procenttal därstädes för dessa sysslor. Man lär dock knappast kunna läsa ut några tendenser i sådan riktning av anförda tabell. Icke heller ett detaljerat studium av tab. 3 och 4 torde ge belägg för något dylikt. Slutsatsen blir alltså, att arbetets sammanlagda kvantitet per vårdplats påverkas av vårdavdelningens storlek, så att den blir mindre på större avdelningar, men att i varje fall ingen nämnvärd skillnad i arbetstidens fördelning på olika sysslor framträder, då vårdavdelningens storlek växlar inom det intervall, som förekommer i sjukhusutredningens material, d. v. s. mellan 25 och 37 platser. Avdelningar med olika stor arbetad tid per patient (tab. 2—4 L). Det är påfallande, att patienterna på de studerade lasarettsavdelningarna blivit skötta med en arbetad tid per patient, som växlat högst betydligt. Detta gäller även fall, där avdelningarna ha lika platsantal och även eljest ytligt sett borde ha samma förutsättningar för driften. Frågan är nu, om och på vilket sätt tiderna för olika sysslor ställa sig, då personalen under i övrigt lika förhållanden är olika stor i förhållande till patientantalet, d. v. s. då totala antalet arbetade minuter per patient räknat är olika stort. Orsaken till skillnad i arbetad tid per patient kan ligga antingen på personal- eller patientsidan. Personalen kan vara avsiktligt tillmätt mer eller mindre rikligt i förhållande till det normala patientantalet, och patientantalet kan växla genom olika grad av beläggning. Vilken orsaken kan vara i ett speciellt fall, torde icke ha något att betyda för vårt resonemang. En allmän jämförelse av de tidsstuderade avdelningarna, så som dessa framträda exempelvis i tab. 2, ådagalägger knappast något samband mellan arbetad tid per patient och tidens fördelning på olika sysslor. Man skulle eljest väntat sig att finna, att ju knappare tiden varit, desto mera (relativt) hade måst läggas ned på sjukvård i inskränkt bemärkelse, eventuellt också på personlig skötsel, och desto mindre på lokal- och materiervård och personalens personliga tid. Det är endast vid avdelningen Värnamo 3 år 1945 jämfört med år 1947, som dessa förhållanden tydligt framträda. Att det väntade sambandet icke alltid framträder, kan möjligen till en del förklaras av att vårdbehovet hos de särskilda patienterna varit olika, varför en uppgift om patienternas antal icke tillräckligt noga uttrycker vårdbehovet hos klientelet på en viss avdelning. 6 - 1921 49

82 Denna prövning synes dock berättiga uppfattningen, att skillnader i arbetsinsatsen per patient inom mycket vida gränser ha föga att betyda för arbetets gång. E n tillfällig, t. o. m. ganska stark förändring i beläggningens storlek synes sålunda icke nämnvärt påverka arbetsgången. Först när det blir fråga om en växling i tiden per patient på cirka 35 %, såsom i fallet "Värnamo 3, har denna omständighet slagit tydligt igenom i den arbetade tidens procentuella fördelning på sysslor. Det ligger nära till hands att härav draga slutsatsen, att en viss, icke obetydlig elasticitet i personalens arbetsmöjligheter finnes. Man har möjlighet att arbeta intensivare, när det krävs, och man släpper efter, när arbetsuppgifterna tillåta, Avdelningar med olikheter i fråga om lokaler, redskap, arbetsmetodik o. d. (tab. 1—4 L). Det torde redan framgå av den systematiska genomgången av arbetsmomenten, att inga eller blott svaga samband kunnat konstateras mellan arbetstidens fördelning på skilda sysslor och lokalernas beskaffenhet och storlek, redskapens art och arbetsmetodiken. Man kan icke finna något siffermässigt samband mellan å ena sidtn lokalernas anordning i dels en stor och några smärre, dels flera jämnstora salar och å andra sidan den arbetade tiden för sådana moment, som man tycker borde påverkas härav, såsom diverse passning, bäcken service, matutdelning m. m. Orsaken härtill torde ligga i allehanda faktorer, som göra att klara utslag ej erhållas. För att eliminera deras inflytande skulle ett vida större material än det föreliggande erfordras. Däremot har det visats, att golvytans storlek har betydelse för tidsåtgången vid städningsarbetet. Detta är självklart, men sammanhanget enligt tabellerna fördunklas av åtskilliga andra på denna tid inverkande faktorer. Vad därnäst gäller redskapen, ha de förefintliga olikheterna icke varit av den art, att de skulle kunna väntas orsaka avsevärda skillnader i tidsåtgången. Undantag utgör förekomsten resp. avsaknaden av vagn för matutdelning och insamling av disk, vilket är en faktor av så stor betydelse, att den även i detta material ger tydligt utslag. Icke heller i arbetsmetodiken ha större skillnader observerats. Endast del förhållandet, att man åt vissa sysslor givit en högre eller lägre grad av rondkaraktär, har kunnat påvisas. Sjukhusutredningen har underkastat materialet ett ingående studium i syfte att utfinna rondsystemets inverkan på den ar betade tiden för sådana arbetsuppgifter, som kunna antagas beröras därav. Kesultatet har blivit, att tendenser till tidsbesparing genom ett sådant system visserligen kunna påvisas men att förhållandena, äro alltför komplicerade, för att en klar bild skall kunna erhållas.

83 Avd. III. Redogörelse för utredningens detalj-, frekvens- och trafikstudier. Kap 6. Detalj stutlier. Detaljstudierna äro metod-, tids- ocli i några fall frekvensstudier och avse, som redan omtalats i kap. 1, studiet antingen av arbetet i en viss del av en vårdavdelnings lokaler eller vissa arbetsoperationer. De avse alltså en del — en detalj — av arbetet på avdelningarna. De svara emellertid mot sin benämning även i så måtto, att de gå längre i detaljerna i den del av arbetet som studerats, ocli de förut behandlade (i bil. 1 uppräknade) arbetsmomenten förekomma därför i detta kapitel ytterligare uppspjälkade i delmoment, här kallade »tempon». I några fall redovisas arbetstiden uppdelad i verktid och ställtid och dessa begrepp må därför preciseras. Verktid är den tid, som går åt för utförande av det egentliga arbetet. Ställtid är den tid, som går åt för att förbereda arbetsoperationen och för att efter denna ordna arbetsplatsen. Ställtiden är i regel mycket litet eller icke alls beroende av verktidens omfattning. Syftet med detaljstudierna är att skaffa grundval för förslag till utformning och inredning av bilokalerna och rationalisering av vissa sysslor. De höra i allmänhet till de studier, som först igångsattes, och några av dem kunna räknas till de förundersökningar, som arbetsstudieingenjörerna utförde, då de utbildade studietekniken. Som en allmän anmärkning må slutligen tilläggas, att i den mån detaljstudierna utförts som tidsstudier, äro de angivna tiderna icke fullt jämförbara med dem som framkommit vid totalstudierna. De visa i allmänhet en tendens till lägre värden, beroende dels på att personalen vid detaljstudierna funnit sig mera intensivt observerad och därför arbetat snabbare än vid totalstudierna och dels på att smärre kvantiteter spilltid av olika slag, som eljest gått med i tidsnoteringarna för de skilda momenten, frånskilts vid redovisningen.

A. Åvdelningskök. I avdelningsköket göres en del förberedelser till patienternas måltider och efterarbeten till dessa samt förvaras härtill hörande materiel. Där skär man sålunda bröd till måltiderna, breder smörgåsar, rostar bröd, värmer vid behov mat, som anländer från centralköket (särskilt förekommer detta med soppor, såser o. d.), och skalar i viss utsträckning den kokta potatisen. På somliga avdelningar kokar man också kaffet till patienterna och

84 lagar till ägg, omeletter och andra smårätter till diet- ocli privatpatienter samt ordnar med mjölkblandning till spädbarn. Vidare förbereder man i köket utdelningen av maten vid patienternas måltider. På de flesta håll kommer maten till avdelningen i en vagn, som föres till köket, där inaten eventuellt värmes, som nyss sades. Kantinerna på vagnen flyttas vid behov om för att stå praktiskt till vid utdelningen och deras lock tagas av. Porslin, glas och bestick travas på vagnen. Om matvagn saknas eller man eljest icke önskar använda den vid utspisning av vissa patienter (privat- eller dietpatienter), dukas vanligen brickor i avdelningsköket och bäras därifrån ut till patienterna. I köket diskas också på de flesta sjukhus den vid måltiderna använda servisen jämte patienternas mimvattens-, dricks- och medicinglas. På några håll diskas också matkantinerna i avdelningsköket. I köket förvaras i regel servisen till patientmåltiderna och ofta — i kylskåpet — sådan medicin, som måste förvaras kallt. Där ha vidare många avdelningar sin telefon placerad. För att bilden skall bli fullständig, må slutligen nämnas, att i köket tillbringar personalen gärna cle stunder av personlig tid, som inträffa under Detaljstudier

Arbetad

på lasarett.

i avdehiingskök

tid ' minuter

en dag .

under

T

»Odelade»

Medic avdelningar

J\irur<ris£U

v

^-^

p" < \

W 2 O: f hr 4 a to c

" ' ° is -t »*° 3 5> i ! 13

i"

h^

,_.

avdelningar

^,

o

W

a P: -i td a fcd

C J

Wrv

P -

<

p:

ta a

^ ^— s seo •'—' 13 05 OS So - j en O c 05 3

r*

f*

•

'

-

'

—

INS

P

bO

•

P:

b? p

K

to a H3 ^ P **- H3 O'

00 1 ~3 05 •

avdel nincar

K ST

<

1 i

a

S P

~J

C^ P !

CT> § oo o CF< t O O» „ J T} -3 V. 05 >o c1 r1" r1" f

f*-

"

F ö r b e r e d e l s e f ö r s e r v e r i n g av måltid Brödskärning, smörgåsbred-

— 69

55 1081 — 53 — — 141 55 20

41 — — 6

32 — — 14

— 53 — 2

— 99 55 19

— — 67 56 6 42 21 42

54 22 20

6 11 12 111 173 154

y 5 4 13 8 3 90 140 153 243 197 2 0 1

2 156

1 Andra arbeten a) V i d h u v u d m å l t id för salspatient med matordning : F r u k o s t , m i d d a g , kvällsFrukost, lunch, middag b) D : o f ö r p r i v a t p a t i e n t e r

—-

38 d) V i d b a b y m å l t i d F ö r b e r e d e l s e l ö r s e r v e r i n g av vatten Diskning, servis ! H ä m t n i n g o c h å t e r s t ä l l a n d e av materiel ! Telefonering S t ä d n i n g av k ö k e t Övriga sysslor Summa

34 10

179 —

149 30

17 61

11 fö)

32 20 9

38 21 88

8 19

36 10

14 21

18 5

39 35 13

—

34 9 27

Ib 26 75

b 18 15 34

485 396 1 314 471 287 222 275 293 59S 518 489 3 7 1 l

85 arbetsdagen. Där lagas och drickes sålunda det gemensamma för- eller eftermiddagskaffet, där sådant förekommer. Tidsåtgången för dylik och annan personlig tid har dock, som redan nämnts, icke medtagits i detaljstudierna av arbetet i köket. I föregående tabell redovisas resultatet av 12 tidsstudier i avdelningskök på sex lasarett. Då varje studie pågått endast en dag, följer, att tillfälligheter — t. ex. urvalet av de rätter, som serverats till måltiderna — i relativt hög grad kunna ha inverkat på de noterade tiderna. Det framgår, att diskningen är det största av de i tabellen specificerade arbetsmomenten. Förberedelserna och efterarbetena till servering av måltid äro dock tillsammantagna av jämförlig storleksordning. Att den i dessa förberedelser ingående brödskärningen och smörgåsberedningen kräva rätt lång tid, framgår också, särskilt vad gäller de manliga avdelningarna. Tidsutdräkten för förberedelserna för huvudmåltid beror i hög grad på i vilken utsträckning skalning av potatis utföres av personalen. Att städningen av köket på avdelningen Sala 2 dragit så lång tid, förklaras av att storstädning pågick den dag studien gjordes.

B. Matutdelning. Till matutdelning räknas dels för- och efterarbeten med iordningställande av matvagnen m. m., dels kringkörning och utbäring av maten till patienterna och eventuellt matning av dessa. Matutdelningen har detalj studerats vid två lasarett, från vilka 15 studier sammanställts i följande tabell. I tabellhuvudet finner man uppgifter om antalet patienter på de studerade avdelningarna och därunder antalet vid måltiderna assisterande personal. Intetdera antalet samvarierar tydligt med de noterade arbetstiderna. Dessa torde snarare influeras av måltidens beskaffenhet, personalens arbetstakt o. d., varom uppgifter saknas. Bakom varje tal ligga observationer vid endast en måltid. Den lägsta totaltiden, 49 minuter (Falu lasarett, avd. 1), kan sättas i samband med att måltiden, som bestod av spenatsoppa och mannagrynskaka, var lätt att servera, att ingen potatisskalning förekom och att endast en tallrik och en sked behövdes till varje rätt. P å ingen av avdelningarna funnos privatpatienter, utan den redovisade dukningen och kringbärningen av särskilda brickor gällde dietpatienter. Det bör nämnas, att matordningen i Falun var frukost—middag—kvällsvard och i Västerås frukost—lunch—middag. — Vad som menas med iordningställande av matvagn före och efter måltid, har framgått av avsnitt A ovan. — På Västerås lasarett serverade man kaffe eller te på en tevagn omedelbart efter lunchen; därav de särskilda tidsuppgifterna för utdelning av kaffe och te. Iordningställandet av tevagnen har i studieprotokollen noterats som iordningställande av matvagn.

86 Detaljstudier av matutdelning vid huvudmåltid pd lasarett. F a1 u Fro i o s t

> <

>

° , oP <x> _ os "O p

's

p* Antal i mat utdelningen gande personal

*tp ^-v

Västerås

lasarett Middas

Frukost

Avdelning 1 (kir.) 26

lasarett Middag

Lunch Avd. 8 (med.)

os eL

•<

30 30 pat. pat.

25 | 25

d. pat. pat. j pat.

delta3

5 9

5 —

15 24

,

Arbetad tid i minuter per måltid. Iordningställande av matvagn före måltid Potatisskalning Uppvärmning av m a t m. m.. . Utdelning av smörgås, bröd . . » » m a t [inkl. dryck; Dukning av bricka till dietpatienter Servering av m a t till d:o . . . . Ombjudning Matning av patienter Utdelning av kaffe eller te . . Iordningställande av matvagn efter måltid Diverse Summa

I Q!

24 26! 4! 5! 361

10 41

6, 2| 4

4 3 2

2 16

i

41 6! 22

5 8 14 — 122 107

2l

2J 7

49 JM)

i

i! IO 7 18 _ _

-

4 11 2 97 118

6 3

12 25 25

8 — 18

— — 8 —

7 3

121! 112 136 127

8: — 20

!

us PL,: o

Uppvärmning av maten har förekommit i mycket liten utsträckning på de här studerade avdelningarna. Utdelning av smörgås och bröd har upptagits på särskild rad, beroende på att detta arbete utfördes på särskilda ronder före den övriga matens utdelning. Yid middagen på Västerås lasarett delade man dessutom ut måltidsdryck vid en särskild rond, men tidsåtgången för denna har icke särredovisats i tabellen. Tidsåtgången härför varierade mellan G och 11 minuter de tre middagar, som studerats. Matning av patienter förekom relativt litet vid studietillfällena. Bakom talen för Falun ligger sålunda matning av endast två patienter, och bakom talen för Västerås en patient vid frukosten på avdelning 1, tre vid lunchen den första studien på avdelning 8, två vid lunchen den andra studien därstädes, likaledes två vid middagen på avdelning 1 och slutligen tre vid middagen på avdelningarna 3 och 8.

87 C. Diskning i avdelningskök. Diskning har studerats på nio lasarett under sammanlagt ett femtiotal studier. Huvudresultatet redovisas i följande tabell. Detaljstudier

av diskning i

Diskningsmetod. lasarett och avdelning

avdelningskök.

Ställtid (observerad)

Verktid (observerad)

Verktid beräknad för genomsnittsmängden diskgods

7-8

34o

35 4

96 S

42 4

8o

35 7

50 68 64 69 115 111 88 71 53 85 91 126 35 59 77-5

32 32 39 31 56 50 28 26 25 45 48 58 19 27

6 6 8 9 10 7 3 6 12 6 10 4 5

26 26 31 22 46 43 25 21 22 33 42 48 15 22

52 38 48 32 40 39 28 30 42 39 46 38 43 37

56 86 90 109 132 150 98 133

23 35 49 52 49 53 44 47

19 27 36 35 42 42 33 38

34 31 40 32 32 28 34 29

44-o

4 8 13 17 7 11 11 9 100

318 Kvällsv.

109 62 66 103 87 42

55 39 39 53 44 22

9 14 9 8 13 8

46 25 30 45 31 14

42 40 45 44 36 33

42-o

40-7

Frukost Lunch Middag

101 147 103

35 45 31

29 27 26

117o

37-o

6 6 4 68

29 39 27 31 7

27-1

77 159 116

42 70 47

6 10 7

36 60 40

47 38 34

53o

7-7

38-6

Måltid

Handdiskning llanäåiskninc)

o.

handtorkning Frukost

Falun, avd. 4 »)

»

» o

6 9

» ..

» 1

" »

» 4 .. 5 )) )> a 11 » 4 » 5 Medeltal för Falun Västerås, avd. 3 » S .» 1 )> » » 8 » 1 » 8 Medeltal (ör Västerås Borås, avd. 7 » 8 » 15 7 » 8 » 14

Middag

» Kvällsv. » Frukost » Lunch » » Middag » Frukost » Middag

Medeltal för Borås i Östersund, avd. C l

Medeltal för Östersund Värnamo, avd. 1

Medeltal för Värnamo

Arbetad tid i minuter per måltid.

Frukost Lunch Middag

Diskgodsmängd (relativtal) 1

Arbetstid (observerad)

96o

i

1 Indextal.

Den genomsnittliga godsmängd e n = 100.

Jfr texten.

Därav

Ställtid (observerad

Verktid (observerad)

Verktid beräknad för genom snittsmängden diskgods

70 67

6 8

64 59

36 33

68-5

7'0

34 5

34 7

5o

29 7

98 113 64

36 40 28

6 5 4

30 35 24

31 31 38

113i

7'8

40-0

90 77 163 100 148 96

40 32 81 37 64 50

6 6 8 9 5 4

34 26 73 28 59 46

38 34 45 28 40 48

112:!

50-7

6-3

87 101

38 34

7 6

31 28

36 28

94-0

88 90 157 160

42 37 58 61

11 8 15 9

31 29 43 52

35 32 27 33

M e d e l t a l för Västervik

123-8

10-8

31-8

Samtliga

7-s-

35*

35T>

Diskningsmetod, lasarett och avdelning

Lidköping,

avd. 8

Maltid

Lunch

» M e d e l t a l för

Lidköping

Handdiskning med sköljning och torkning i tallrikssitill och korgar (se ä v e n n o t e n sid. 91)* Östersund, avd. A 2 » » » »

Frukost Lunch Middag

Maskindiskningr Örebro, avd. ». » • » »

2 3 2 3 2 3

Frukost Lunch

» Middag

»

M e d e l t a l för Östersund,

avd

BB

»

»

M e d e l t a l för Västervik,

Örebro Lunch

»

Östersund Lunch

avd. 1

»

»

«

Middag

»

»

Diskgodsmiingd (relativtal)1

Arbetstid observerad)

177 180

Indextal. Den genomsnittliga godsmängd en = 100. - Torkställ användes för en del uv disken.

D är av

,lfr texten.

Av tabellen framgår, att studierna grupperats under rubriker angivande det väsentliga i diskningsmetoden. Antalet studerade handdiskningar är 39, varav 36 utförts enligt gängse diskningsmetod och med handtorkning och 3 enligt en av arbetestudiedelegationen införd metod med sköljning och torkning i särskilda tallriksställ och korgar. Maskindiskning, som är tämligen sällsynt vid sjukhusavdelningar, har studerats vid 12 tillfällen. I tabellen omtalas vidare den måltid, efter vilken resp. diskning skett, och i en särskild kolumn ett relativtal, som anger mängden av det därvid diskade godset. Den för alla 51 diskarna genomsnittliga storleken har därvid satts lika med 100,o. Det första relativtalet i tabellen gäller genomsnittet vid samtliga 39 studerade handdiskningar och är, som synes 96,o. Detta betyder, att man vid handdiskningen hade ett diskgods, som i genomsnitt var 4,0 % mindre än genomsnittet för alla diskarna. Vid maskindiskningen var gods-

89 mängden 13,1 % större än genomsnittet (relativtalet 113,i). Den minsta disken förekom efter kvällsvarden vid avdelningen Falun 4, som hade relativtalet 35, och den största efter lunch vid avdelningen Lidköping 8, med talet 180. Angående beräkningen av relativtalen må följande meddelas. I en vanlig disk ingå pjäser av mycket växlande storlek och form. Summan av antalet pjäser är därför ett dåligt uttryck för godsmängden. Då vore en uppgift om diskgodsets vikt bättre. Arbetsstudiedelegationen har emellertid valt en tredje väg. Man räknar för varje disk antalet styck av skilda sorters gods, men dessa tal läggas icke utan vidare samman utan multipliceras först med den tid man vid en specialstudie funnit åtgå att diska ett styck av varje sort. Summan för en viss diskgodsmängd av dessa produkter betecknar tidsåtgången för diskning av godsmängden i fråga, om stycketiden varit densamma som vid specialstudien. Då nu styckeantalet vid varje studerad diskning multiplicerats med samma stycketider, bilda de beräknade tidssummorna en serie tal, vilka skilja sig endast i den mån det gods, vartill de hänföra sig, är olika till stycketal och sammansättning. Sådana summor uttrycka bättre än t. ex. en viktsumma godskvantiteten, därför att de påverkas icke blott av servispjäsernas storlek och antal utan också av svårighetsgraden att diska de olika slagen av gods. De nämnda stycketiderna ha erhållits från en specialstudie — eller snarare en serie specialstudier — på lasarettet i Falun, och voro följande: Min. /styck

Tallrikar, stora, djupa eller flata 0,2 7 Tallrikar, små, assietter, tefat 0,2 0 Muggar 0,25 Glas, vanliga dricks0,2 7 Glas, medicin0,2 4 Kaffe- och tekoppar 0,2 5 Bestick: knivar, gafflar, skedar 0,17 Tillbringare 0,35 Slevar, skopor 0,2 5 Kastruller 0,7 5 Kaffe-, tekannor 0,3 9 Salladierer, småkarotter 0,2 3 Såssnipor, gräddkannor 0,3 0 Vattenkaraf f er 0,40 Brickor o. d 0,30 Smärre artiklar: sugrör, tesilar o. d 0,15 I tabellen över diskningsstudiernas resultat upptas emellertid icke de med hjälp av ovanstående stycketider beräknade absoluta arbetstiderna utan relativtal, enligt vad ovan nämndes. Den totala diskningstiden, d. v. s. summan av ställtid och verktid, rörde sig i genomsnitt för alla 51 studierna enligt tabellens sista rad om 43,2 minuter, ett tal som i och för sig säger rätt litet, eftersom det är medeltal för en blandning av hand- och maskindiskningar. Anledningen till att detta och övriga genomsnitt för alla 51 studierna över huvud taget redovisas, är att man genom dem får ett bättre begrepp om tabellens konstruktion. För varje studie anges i tabellen den observerade arbetstidens fördelning på ställtid och verktid. Ställtiden, så som den här räknats, består vid handdiskning huvudsakligen av tiden för ifyllning av den första omgången vatten och diskpulver i disklådorna, framtagning av diskredskapen och iordningställande och avtorkning av diskbänken efter diskningen. Yid maskindisk-

90 ning avser den, förutom samma moment som vid handdiskning, rengöring av diskmaskinen efter diskningen (men icke eventuella reparationer). Trots att ställtiden sålunda bör vara större vid maskindiskning, blev den i genomsnitt densamma vid de studerade hand- och maskindiskningarna, eller i genomsnitt 7,8 minuter för vardera slaget. En viss, ehuru svag tendens till samband mellan ställtiden och diskgodsets mängd synes föreligga. Självfallet finner man däremot ett starkt samband mellan den observerade verktiden och diskgodsets mängd. Den kortaste tiden tog kvällsdiskningen på avdelningen Borås 14 med 14 minuter, följd av kvällsdiskningen på avdelningen Falun 4 med 15 minuter. Dessa båda avdelningar hade de lägsta relativtalen för kvantiteten diskgods. Den längsta verktiden återigen noterades med 64 minuter vid lunchdiskningen på Lidköping 8, där diskgodsets mängd var mycket stor. I medeltal för alla 51 studierna var den observerade verktiden 35,5 minuter. I kolumnen längst till höger i tabellen återges en serie tal avseende verktiden beräknad för genomsnittsmängden diskgods. Enligt tabellens nedersta rad utgjorde här den beräknade verktiden 35,5 minuter, och eftersom det i detta fall rör sig om genomsnittsmängden diskgods (relativtalet 100,o), överensstämmer den beräknade verktiden med den observerade. För diskningarna efter de olika måltiderna har den beräknade verktiden erhållits så, att den observerade tiden justerats i förhållande till relativtalen för diskgodsmängden. Har talet för godsmängden varit t. ex. 50, som för Falun 4 vid frukostdiskningen, har den observerade verktiden höjts till det dubbla för att motsvara kvantiteten 100. Har talet för godsmängden varit 150, som vid den ena lunchdiskningen på Västerås 8, har den observerade verktiden minskats med en tredjedel. De beräknade verktiderna, äro egentligen uttryck för den snabbhet, med vilken det diskats. Härvid bör dock besinnas, att snabbheten i detta fall icke kan uppfattas enbart som en egenskap hos de diskande och den av dem använda apparaturen, eftersom ingen hänsyn tagits till diskgodsets egenskaper utöver dess kvantitet och art. Graden av nedsmutsning av diskgodset och smutsens beskaffenhet (»fet disk» o. s. v.) är således icke beaktad. I medeltal, som omfatta något tiotal studier, jämnar väl detta förhållande ut sig, men då det gäller enstaka studier, bör man räkna med det som en faktor av viss betydelse. Då talen bedömas, bör vidare observeras, att även diskgodsets mängd är en faktor, som i och för sig påverkar arbetstempot. Detta sammanhänger med att effektiviteten i arbetet inom vissa gränser ökas med verktidens längd, eventuellt med att tidens knapphet tvingar till snabbare arbetstakt, då det gäller stora diskmängder. Förhållandet belyses av följande uppgifter. Om man bland studierna över handdiskning skiljer ut de tolv diskningar, som haft en godsmängd understigande genomsnittsdiskens med mer än 30 % (relativtal under 70), erhålles en genomsnittlig, beräknad verktid för dessa av 40,2 minuter. De sju största diskarna återigen hade en diskgodsmängd om mer än 30 % över standarddiskens och uppvisade genomsnittstiden 31,9 minuter.

91 Handdiskningen skedde efter i allt väsentligt samma metoder och med samma redskap vid alla studerade avdelningar utom Östersund A 2, där arbetssfcudiedelegationen, som redan nämnts, på försök infört en speciell metod för diskgodets sköljning och torkning. Metoden består däri, att man i en disklåda, där sköljningen äger rum, placerar ett tallriksställ eller en ståltrådskorg för bestick, koppar och glas, i vilken diskgodset efter hand plockas ned. Då ett ställ etc. blivit fyllt och sköljningen avslutad, lyftes det upp och placeras för avrinning. Ett nytt ställ sänkes ned i sköljvattnet o. s. v. Den beräknade verktiden med denna metod tog 32,4 minuter mot 35,7 minuter med vanlig handmetod. Med hänsyn tagen till det ringa antalet studier, som ligger till grund för det förstnämnda av dessa tal, torde icke skillnaden mellan dem kunna tillmätas avgörande betydelse. 1 Jämför man slutligen handdiskningen och maskindiskningen, finner man, att de beräknade verktiderna äro på decimalen lika, eller 35,4 minuter. Det skulle alltså gå lika fort att arbeta för hand som med maskin. Emellertid bör man erinra sig, att diskgodset var större vid maskindiskningarna än vid handdiskningarna, vilket i och för sig bör verka till lägre tal för maskindiskningen, även då tiden, som här skett, reducerats att avse genomsnittlig diskmängd. En säkrare jämförelse erhålles, om man sorterar upp studierna efter diskgodsets mängd, sålunda: Mindre och medelstora dishgodsmängder. Handdiskning Kvantitet

Medeltal

Maskindiskninj; Verktid (observerad)

(relativ tal) 85 86 87 88 90 91 98 98 101 103 103

33 27 31 25 36 42 30 33 29 45 27

minuter » >; » » »

93,6

32, <>

»

Handdiskn ng Kvantitet (relativtal

133 147 150 159 177 180 Medeltal 157,7 1

Kvantitet (relativtal > •

?>

» » » »

Medeltal

Verktid (observerad)

87 88 90 90 96 100 101

31 31 34 29 46 28 28

minuter » » » » » »

93, i

32, 4

»

Stör f diskgodsinängder Störi Verktid observerad)

38 39 42 60 64 59

minuter » » » » »

50, 9

»

Maskindiskiiing Kvantitet Verktid (relativtal) (observerad)

148 157 160 163 Medeltal 157, o

59 43 52 73

minuter » » »

56, 8

»

Sedan detta skrevs, ha ytterligare tre studier av handdiskning med den av arbetsstudiedelegationen utarbetade metoden utförts på lasarettet i Norrköping. Den gav en genomsnittlig, beräknad verktid av 34'0 minuter.

92 Vid urvalet av studierna för ovanstående sammanställning har man utgått från niaskindiskningarna. Dessa ha efter diskgodsets mängd delats i två grupper efter relativtalet för kvantiteten, nämligen dels från 87 till 101 och dels från 148 till 163. Frukostdiskningen på avdelningen Örebro 3 föll med relativtalet 77 utanför ramen för grupperna och kom alltså icke med i jämförelsen. Alla handdiskningar inom såvitt möjligt samma intervaller ha därefter medtagits som jämförelse. Genomsnittsstorleken på hand- och maskindiskarna har som man ser blivit tämligen lika i båda jämförelseparen (93,c och 93,1 resp. 157,7 och 157,o). Till följd härav kunna genomsnitten jämföras direkt utan omräkning att avse genomsnittsdiskmängd. Jämförelsen av de mindre och medelstora diskarna visar, att ingen nämnvärd skillnad beträffande tidsåtgången råder mellan handmetod och maskinmetod. Verktiden är nämligen 32,G resp. 32,4 minuter. Jämförelsen av de större diskarna visar ett genomsnitt av 50,3 minuter för handmetoden och 56,8 minuter för maskinmetoden. Det ringa antalet studier för dessa jämförelser gör emellertid, att längre gående slutsats icke bör dragas, än att det anses ha framgått, att maskindiskning i varje fall icke medför någon tidsbesparing jämfört med handdiskning. I flera hänseenden — och icke minst för att kunna bedöma ovannämnda resultat beträffande tidsåtgången vid olika diskningsmetoder — är det av intresse att känna de arbetsmoment, vari diskningen kan uppdelas. Bortsett från det fall, att den av arbetsstudiedelegationen utarbetade metoden med tallriksställ och korgar tillämpas, kan verktiden vid handdiskning uppdelas i följande tempon (delar av arbetsmoment): 1. Fördiskning (avlägsnande från servisen av grövre matrester, eventuellt genom spolning med vatten, och nedläggande i disklåda). 2. Diskning och överflyttning av servisen till sköljlåda, 3. Uppstjälpning av servisen för avrinning, eventuellt dess uppställning i torkställ. 4. Torkning med handduk (i den mån torkställ icke användes). 5. Inplockning av servisen på förvaringsplats. Tempo nr 3 omfattar tvä alternativ. I praktiken har emellertid endast det förstnämnda — diskens uppstjälpning åtföljd av tempo nr 4, torkning med handduk — observerats i funktion på sjukhusen, utom vid den ena Lidköpingsstudien, då på föranstaltande av arbetsstudiedelegationen ett för ändamålet konstruerat ställ kom till användning. Följande tabell visar, hur tiden för handdiskning enligt olika metoder fördelar sig på ovannämnda tempon. Den omfattar 34 av samtliga de 39 studier av handdiskning, som berörts ovan. Då samtliga i tabellen upptagna tal äro medeltal för flera studier, kommer den starka spridningen i värdena för de särskilda diskningarna icke fram. Även medeltalen visa dock tämligen stora skillnader. Sålunda finner man, att ehuru diskarna i Falun och Borås voro jämnstora och diskades med ungefär samma totala verktid, var torkningstiden nära 50 % större på det ena lasarettet

93 Detaljstudier av diskning i avdelningskök. Observerad verktid vid handdiskning fördelad på arbetstempon (minuter per diskning). Diskgodsmängd (rclativ-

' tal)

Verktid (observerad)

D ii r a v f ö r fördiskning

diskning uppstjälpoch torkning ning sköljning

inplockning i skåp

Handdiskning med handtorkning Falun Borås Västerås Östersund

(14 s t u d i e r ) (6 » ; i 8 » ) (3 » )

.. .. .. ..

77-5 78-2 106-8 117o

30-2 31-8

12-1 99 10-9 12-5

2-G 2-8 3-2 2-6

9-8 13-3 14-G

31-7

Ii 1-9 2-8 2-1

ll-o

4-3 39 2-5 35

91-7

29 7

3-6

14-3

2-8

4-2

4-8

34-o

Handdiskning med tallriksställ och korgar Ö s t e r s u n d (3 s t u d i e r ) . . . .

i

än på det andra. Skillnaden torde till stor del bero på olika snabbhet hos personalen. Ser man på arbetsstudiedelegationens metod med tallriksställ och ståltrådskorgar, finner man, att tidsåtgången för fördiskning, diskning och sköljning här var relativt stor. Det är möjligt, att i varje fall diskning och sköljning tar något längre tid med denna metod, därför att diskgodset måste placeras i viss ordning, men skillnaden kan också bero på en tillfällighet, då endast tre diskningar, alla utförda av samma sjukvårdsbiträde, studerats. Att vinsten med metoden ligger i momentet torkning, är självklart och framgår också av tabellen. Att torkningstid över huvud taget förekommit, förklaras av att matbesticken m. m. torkats för hand. Vid maskindiskning har verktiden uppdelats i följande tempon: 1. Fördiskning för hand (spolning under kran eller diskning i disklåda). 2. Fyllning av diskback med servis. 3. Insättning i och uttagning ur maskinen av diskback. 4. Sköljning av disk i maskinen (på- och avkoppling av sköljvatten). 5. Urplockning av servis ur back och eventuell torkning med handduk. 6. Inplockning av servis på förvaringsplats. De studerade diskmaskinerna ha samtliga varit av en och samma, mindre typ. Medelst ett pump- och sprutsystem utsattes diskgodset för kraftig besprutning med varmt vatten, som förvaras i en tank under maskinen och tillsatts diskmedel. Efter diskningen sköljes disken med hett vatten, som på dessa maskintyper tappas direkt från vattenledningen. Det använda sköljvattnet får rinna ned i diskvattenstanken och bidrager till att hålla diskvattnet varmt men späder samtidigt ut detta, varför diskmedelskoncentrationen även av denna anledning minskas under arbetets gång. Något tempo för själva diskningen i maskinen har icke särskiljts, och detta sammanhänger med att personalen under hela den tid, som maskinen var i gång, hade full sysselsättning med övriga arbetsmoment (tömning eller påfyllning av diskback, torkning med

94 handduk m. m.). Sköljningen fordrar däremot vissa handgrepp, som ta tid, och har därför upptagits bland tempona. Följande tabell visar fördelningen på ovan uppräknade tempon av diskningstiden enligt studierna i Östersund och Västervik. (Vid Örebro-studierna noterades icke olika tempon.) Detaljstudier av diskning i avdelningskök. Observerad verktid vid maskindiskning fördelad på arbetstempon (minuter per diskning). DiskgodsYerktid , mängd obser- ; i ö r . (relativverad , t l i s k . tal) , ning

Därav

för

urplock- inplock-l fyllning byte avi eköljning och ning i av back back j ning torkning skåp !

Maskindiskning Ö s t e r s u n d (2 studier Västervik (4 »

.... ....

94-o 123-8

29-5 38\s

'

3-3 9s

i i

4-3 4'0

2-5 1-2

l-o 2.0

14-9 18-5

2-9

3o '

Fördiskningen, vilken vid maskindiskning göres grundligare än vid handdiskning, har också mycket riktigt tagit mera tid enligt denna tabell än enligt den föregående, särskilt vad angår Yästerviksavdelningarna. Vid alla de studerade maskindiskningarna — även de vid Örebro lasarett — torkades disken för hand. Då detta sker samtidigt som backarna tömmas, ha renodlade torkningstider icke kunnat redovisas i tabellen. Momenten byte av diskback och sköljning i diskmaskin torde få betraktas som oberoende av diskgodsets mängd. I). Skölj rum. Verksamheten i skölj rummet med till rummet hörande redskap och anordningar kan indelas i nio grupper. 1) Sköljarbeien, d. v. s. tömning, sköljning och återställande på förvaringsplats av bäcken, urinflaskor (med eventuellt tillhörande korg) och klosetthinkar. H i t har även räknats mätning av urin och provtagning av faeces och urin. Till rummet hörande anordningar och redskap itro utslagsback, bäckenspolare, ev. bäckenkokare samt ställ för bäcken och urinflaskor, urinprovglas, kärl för urinförvaring, borstar och handdukar för bäcken e t c , griffeltavla e. d. för notering av urinmängden m. m. 2) Diskningsarbeten. Dessa omfatta hämtning, diskning och återställande på plats av de handfat, som användas vid patienternas toalett, vidare av spottkoppar, sköljkannor, lavemangspipar ni. m. Diskningsarbetena kräva, förutom arbetsbord (diskbänk) med disklådor, förvaringsplatser för uppräknade saker samt diskmedel o. d. 3) Hämtning, återställande och rengöring av städredskap. Hit har även räknats tömning etc. av skurhinkar och hämtning och återställande av rengöringsmedel. Anordningar i sköljrummet äro kärl att tömma soporna i, utslagstratt för skurvatten, torkställ för trasor och upphängningsanordningar för städredskapen. Som utslagstratt kan under 1) nämnda utslagsback användas. 4) Steriliseringsarbeten, d. v. s. rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier — med undantag för bäcken och spottkoppar — samt förvaring av

95 dessa. Anordningar som krävas äro bl. a. steriliseringskok, kokplatta eller gaslåga. Katt vanligt är dock, att denna grupp av arbeten förlagts till annan lokal (behandlingsrum, vaktrum). 5) Hämtning, återställande och eventuellt rengöring av diverse utensilier, som huvudsakligen tillhöra den direkta vården av patienterna men icke ingår i grupperna 1—4, såsom termometrar, ryggsprit, ströpulver och salvor. Anordningarna äro skåp eller hyllor för sakernas förvaring. 6) Blomvärdsarbeten, som omfatta in- och utbärning av patienternas blommor kväll och morgon och skötseln av avdelningens egna blommor, i den mån denna behöver ske i skölj rummet. Härför krävs utrymme för blommorna, tappställe för vatten och sophink. Båda sistnämnda anordningar kunna användas gemensamt med grupperna 2 och 3. 7) Arbeten med smutskläder, såsom sortering och räkning, ev. också torkning av smutstvätt samt instoppning av denna i tvättsäck eller tvättnedkast. (Räkning av tvätt förekom dock icke under de studier, som redovisas i detta kapitel.) Arbetet fordrar en fri golvyta på några kvadratmeter, torkstreck, säckar och förvaringsplats för dessa eller också ett tvättnedkast. 8) Städning av sköljrummet, d. v. s. vaskning eller avtorkning av golv, väggar och rummets egna inventarier. 9) Övriga arbeten kunna vara t. ex. rengöring av nattbord m. fl. mer eller mindre tillfälliga arbeten, som lämpligen förläggas till sköljrummet, där rengöringsmedel och redskap finnas. Till en början meddelas följande tabell med resultat från tidsstudier i rum. Detaljstudier av sköljrum på lasarett. Arbetad tid i minuter under en dag. Medicinska avdelningar

Kirurgiska avdelningar O

42 63 45 19 8 26 3

1) Sköljarbeten a) urinprov b) övrigt 2) Diskningsarbeten 3) H ä m t n i n g etc. av städredskap .... i) Steriliseringsarbeten 5) H ä m t n i n g etc. av diverse utensilier 6) Blomvärdsarbeten 7) A r b e t e n med smutskläder 8) Städning av sköljrummet 9) Övriga arbeten Summa

52 36 61 23 20 26 36

*

o

55 4 50 43 94 x 2 8 33 32

14 49 50 28

30 36 50 25 27 13 4

8 7 11 20 10 20 s 3 6 6 12 3 _ 26 29 33 37 25 42 41 28 10 28 12 42 273 811 309 195 221 269

35 81 73 30 28 3 10 25 9 294

1 Handfaten diskades i patienternas tvättrum. - Redskapen förvarades i särskild städskrubb utanför sköljrummet. 3 Tvättsäckarna förvarades i ett särskilt rum utanför sköljrummet.

Av tabellen framgår, att som sköljarbeten räknade sysslor på de flesta håll draga längre tid än någon av de övriga åtta grupperna. Urinproven, som ingå

96 bland sköljarbetena, ha angivits särskilt. De uppvisa mycket stora variationer, vilket beror på att en stor del av urinproven bruka koncentreras till en dag i veckan. Därnäst i storleksordning komma diskgruppens arbete. Det höga talet för Örebro 1 förklaras av att mycken tid ägnades åt tvättning av vaxdukar och rengöring av tomma salvburkar och på Östersund A 2 av att man där diskade handfaten i ett vanligt tvättställ. Tiderna för den femte gruppens arbete bero uppenbarligen i hög grad på vilken materiel, som förvaras i skölj rummet, och då denna växlar från avdelning till avdelning, kan man icke vänta sig, att tiderna skola uppvisa en jämn nivå. Växlingarna i blomvårdsarbetenas tider ha intet märkbart samband med årstiderna för studierna. Det höga talet för Västerås 9 förklaras av att även avdelningens egna krukväxter spolades den dag studien gjordes. Även frekvensstudier ha utförts med resultat, som framlägges i följande tabell. Detaljstudier av sköljrum på lasarett. Antal besök i sköljrummet under en dag fördelat på skilda grupper av redskap m. m. Steri- Di vers t' BlomSkölj- Disk- Städ- lise- uten- vards- Tvätt- Övrigt Summan grupp grupp grupp rings- siliers grupp säck grupp grupp

Örebro 1 (kvinnl. medic.) Västerås 1 (mani. kir.) . . » 9 (kvinnl. medic.) ', Östersund A 2 (mani. kir.)

142 109 159 166 202 Kil

89 78 111 147 160 98

152 119 90 186 182 106

17 3

26 18 22 55 57 49

33 22 31 11 50 12

35 46 9 25

5 8 11 14

482 i 392 430 593 668 451

•

Siffrorna ange antalet förflyttningar till (besök i) sköljrummet under en dag. Av de 482 förflyttningarna vid avdelningen Borås 14 gälla alltså 142 redskap och anordningar tillhörande sköljarbeten, 89 redskap etc. tillhörande diskningsarbeten o. s. v. Att skölj- och städgrupperna ha de största talen, är för övrigt nästan genomgående för de i tabellen upptagna avdelningarna. Sköljoch städgrupperna visa sig alltså ha den största betydelsen i detta sammanhang och böra följaktligen ligga bäst till i förhållande till sköljrummets ingång. Även diskgruppens tal äro emellertid anmärkningsvärt höga, vilket antyder, att diskningen utförts vid korta, ofta upprepade diskningstillfällen. Förutom de förflyttningar, som redovisas i tabellen, noterade arbetsstudiedelegationen ett mindre antal mellan de åtta i tabellen upptagna grupperna inne i sköljrummet. Huvudparten av dessa (20 a 30 stycken) gingo mellan sköljarbetenas och städarbetenas redskap. E.

Sjuksalar

Genom studiet av arbetet på sjuksalarna har en grundval erhållits för en siffermässig uppfattning om dels tidsåtgången för de olika sysslor, som utföras där, dels hur personalen tages i anspråk av olika patienter.

97 Följande tabell visar, hur den arbetade tiden fördelar sig på grupper av arbetsmoment. Detaljstudier

av sjuksalar på lasarett. Arbetad tid i minuten' per sal resp. patient tender en dag. Örebro Örebro Sala Sala avd. 12 avd. 3 avd. 4 avd. 1 (kir.) (medic.) (»odelad») (»odelad») 'g 'S* "B 'g g K & m p » P P P p p P P P E a co a co B CO a co 3 CO a- co a co ar" co O CO a co a co B CO .— P !"* P r^ P r~ P r^ P S™ P . P t P r~ P p r~ P t* 00 00 to o> M — ** to — °° .-" P •ö *•o •o ° P P p P £ p P p £ 9 m P Malmö avd. B (medicinsk)

-S>

Minuter

per dag och sal

Sjukvård i i n s k r ä n k t 30 bemärkelse 116 Personlig skötsel Transporter Lokal- och materielvård 20 Diverse arbetsuppgifter 1 och övrigt Summa

1«7

21 43

10 82

75 6

23 60

38 83 52 114

46 82

83 87 68 65 80 118 112 254 6

130 230

-|

223 373

64 108 30 53 17 17

76 45 24

43 32

—

73 104

— 1 0 81 104 120 230 166 188

12 243

Sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel, minuter per dag och patient Mest tidskrävande pat. Medeltal 146 i Minst tidskrävande pat.

43 41 39

46 45 45

65 39 20

33 21 13

42 27 14

63 26 19

Det bör observeras, att talen för sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel liksom för övriga grupper av arbetsmoment enligt tabellen icke äro direkt jämförbara med siffrorna från totalstudierna enligt t. ex. tab. o, emedan här ovan tiden för förberedelser eller förflyttning utanför salarna icke ingår, vilket däremot är fallet vid totalstudierna. De transporter, som redovisas i tabellen, bestå huvudsakligen av förberedelser på salen för transport av patient. Ser man på talen i nedre delen av tabellen, finner man, att tiden per patient är avsevärt högre, då det gäller enpatientrum än övriga, vilket i föreliggande fall förklaras av att enpatientrummen voro belagda med särskilt svårt sjuka patienter. Även talen för patienterna i tvåpatientrummen ligga över medelnivån, men skillnaden är här icke stor och icke heller genomgående för alla de undersökta fallen (jfr Sala 1). Av uppgifterna om tidsåtgången för den mest resp. minst arbetskrävande patienten ser man, att förhållandena inom samma sal härutinnan i flera fall växla starkt. Följande sammanställning av verkställda frekvensstudier belyser frågan, hur många patienter, som äro föremål för passning eller vård av något slag. då personalen besöker en sal. 7 — 1 9 2 1 49

98 Hela Antal antalet patien- besök i ter i salen salen under en dag 1. sal 1 8 191 6 150 » )> 2 160 4 » 2 6 Örebro, 128 8 3 w D a e F 121 6 » 12 » L 107 6 > , 128 A 5 » » » B » 5 Malmö, B 2 67 » » 4 67 2 » » » » 9 42 1 u 1 53 »1) » n 8 61 1 » » » 7 1 70 » » » » 6 1 Sängen belagd en last halvt t dagen. Sala,

avd.

» •

,) » » » »b

Besök i salen i

Därav besök avseende nedanstående antal patienter 6

per patient

34 74 21 56 13 82 7 68 5 65 7 44 5 56 2 2 2 6 1 *41 1 52 1 60 2 68

14 21 12 7 11 8 21 63 59

13 6 6 8 7 11 9

9 5 7 5 7 7 7

9 19 9 10 3J — — 24 »16 — — 3 3 15 l 12 4 22 — — 24 l 6 — — 30 — — —

no

— — —

—

• > —

•

—

— — — — — — — — — — — — — -*-

23-9 25-o 26-7 16O

20-2 17-8 25-c 38-6 386 42o 58o 61*0 70-o

Besök, som enligt tablån avse noll patienter, gälla uppenbarligen lokalvård e. d. Bortser man från dem, avser omkring hälften av övriga besök endast en patient, utom på de båda tvåpatientrummen, där båda patienterna fått del av de allra flesta besöken. Näst efter »enpatientbesöken» komma besök gällande samtliga, eller nästan samtliga patienter i salen. Man har dock tydligen i viss utsträckning gjort ronder bland sängarna. Sålunda gällde 19 av besöken på den första i tablån upptagna salen (sal 1 på Sala lasarett, avdelning 1) sju av de åtta patienterna. Följande sammanställning visar, hur många av i ovanstående tablå angivna besök på salarna, som under en dag kommit var och en av de olika patienterna till del. Antal patienter i salarna

Hela antalet besök vid sängarna under en dag

8 avd. 1, sal 1 6 » )> a 2 6 4 » 2 » 8 Örebro, 3 » D 6 3 „ F » 6 » 12 » L ,, a i) » 5 » A Malmö. » B » 5 2 2 » » » 4 » 1 » » ,, 9 » 1 » » t 8 >, 1 » » n 7 „ 1 » » » 6 » 1 Sängen belagd endast halva dage n. Sala, a

489 372 368 360 288 277 303 128 124 41 52 60 68

- -uarav via sam: nr 1

»46 49 x 39 x 25 36 127 51 64 59

52 59 48 41 38 44 58 64 65

54 61 62 43 49 46 59

59 63 63 44 50 51 65

62 65 75 44 51 51 70

66 75 81 45 64 58

— — — —

— — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — m 52 60 68

— — — — — —

Besök vid sang i medeltal per patient 61-1 62-o 61-3 48o 48-o 46-2 60-6 64-0 62-o 41-o 52-o 60o 68-0

j

99 Antalet besök enligt ovanstående tablå är, utom beträffande enpatientrumnien, mycket större än enligt den närmast föregående, eftersom varje besök i salen kan gälla flera patienter, såvida det icke är fråga om enpatientrum. Sängarnas numrering är icke den verkliga, utan anger, som man ser, rangordningen med avseende på antalet besök. Bortser man från de fall, då sängen, enligt vad som anges i noten, var belagd endast halva dagen, torde man finna, att variationerna äro tämligen måttliga, särskilt med hänsyn till att talen grunda sig på studier under blott en dag per sal. I kolumnen längst till höger finner man medeltalet besök per patient i de olika salarna. E t t genomsnitt (vägt) av dessa tal ger för salar med 5—8 patienter 54,6 och för rum med 1—2 patienter 59, i besök per patient. Enrumspatienterna tagna för sig erhålla talet 55.2. Det förefaller härav, som om antalet besök vid sängarna vore tämligen lika i salar av alla storlekar. Det är alltså icke antalet besök hos enrumspatienterna, som skiljer dessa från övriga patienter ur arbetssynpunkt utan den längre tid som vården av dessa patienter kräver. Med utgångspunkt från den övre av de två närmast föregående tablåerna kan man göra ett överslag över hur många gånger personalen måste besöka vårdsalarna för att passa ett visst antal patienter, om detta alternativt fördelar sig på salar med olika platsantal. Det framgår av tablån, att om endast en patient finns i salen, måste denna i de fyra undersökta fallen besökas resp. 41, 52, 60 och 68 gånger per dag, eller i genomsnitt (och bortsett från det första fallet, då sängen var belagd endast halva dagen) 60 gånger. För att passa två sådana patienter fordras alltså (2 x 60 = ) 120 och för att passa sex 360 besök i salen o. s. v. I själva verket passades, som tablån visar, två patienter under (67 — 2 —) 65 besök och sex patienter under resp. 129, 147, 116 och 100 (eller i genomsnitt 125) besök per dag. Sålunda kan följande kalkyl göras. Antal besök for att passa

Om varje sal innehåller: 1 säng 2 sängar 6 8 »

6 patienter

8 patienter

360 195 125 —

480 260 — 140

Siffrorna visa, hur besöken under i övrigt lika förhållanden ändras, då patienterna placeras i salar med olika platsantal, men skillnaderna överdrivas uppenbarligen något av att förflyttningarna inne i salarna, vilka äro flera, ju flera platser det finns i en sal, icke äro medräknade.

100 F. Bäddning. Med utgångspunkt från tidsåtgången för arbetet och dess grundlighet skiljer arbetsstudiedelegationen på följande slag av bäddning. 1) Sträckning: lakanen sträckas,. smulor o. d. avlägsnas, kuddarna jämkas och filtarna och sängöverkastet läggas tillrätta. 2) Helbäddning: underlakanet sträckes och borstas, sängvaxduken, där sådan finnes, slätas till, tvättas eller bytes, draglakanet sträckes och förskjutes, kuddarna omskakas, överlakan, filtar och sängöverkast läggas tillrätta. 3) Vändbäddning = helbäddning jämte vändning av madrass. 4) Renbäddning = vändbäddning jämte ombyte av sänglinne i behövlig utsträckning. 5) Nybäddning (vid ombyte av patient): rengöring (tvättning etc.) av sängen, piskning eller dammsugning eller eventuellt ombyte av madrass och filtar samt renbäddning. I nybäddning ingår även rengöring av patient-(natt-) bord. Nybäddning har icke varit föremål för detaljstudium. I följande tabell redovisas genomsnittstider, som framkommit vid ett relativt stort antal studier. Till grund för kolumnen längst till höger (samtliga studier) ligga i allmänhet minst 20 observationer. Endast tiderna för renbäddning med kvarliggande patient har ett klenare underlag, eller tillhopa fem observationer. Sträckning däremot studerades sammanlagt 125 gånger och helbäddning, clå patienten låg kvar i sängen (den oftast förekommande formen av bäddning), 163 gånger. Detaljstudier av bäddning. Arbetad tid, minuter per säng och gång (medeltal för de vid resp. lasarett studerade vårdavdelningarna). Östersund

Sträckning patienten Helbäddning, uppe Helbäddning, patienten liggande Helbäddning, patienten l i g g a n d e , s v å r a fall Vändbäddning. patienten uppe Vändbäddning, patienten lyftes ur s ä n g e n Renbäddning, patienten uppe Renbäddning, patienten lyftes u r s ä n g e n I R e n b ä d d n i n g med kvarligg a n d e p a t i e n t , s v å r a fall

t'alnn

3-i

Västerås

Sala

Örebro

Malmö

Samtliga

0'8

0-8

ll

1-8

2-8

3-2

3-8

8'2

3'4

o. 7

34 3'5 I

4-8 i

8-o

(i-9 45

42 T6

7'5

6-8 43

(rs

7-4 6-i

5-e

8-3

10*7

8-2

7-i

8-9

8o

23-4

14-3

11 7

18-1

16-3

101 Man tinner av tabellen, att sträckningen i genomsnitt undanstökades på 1,3 minuter per säng, inräknat tiden för förflyttning mellan sängarna. Sådan tid är för övrigt inräknad i alla i tabellen uppgivna tal. Det citerade talet är emellertid icke representativt som genomsnitt, då dammning av nattbord ingick på avdelningarna i Östersund och Malmö men icke på övriga till talet bidragande avdelningar. Om dammning icke medräknas, torde genomsnittstiden ligga vid knappt en minut. Helbäddningen tycks gå ungefär lika fort (3,-t ä 3,5 minuter), vare sig patienten är uppe eller ligger kvar i sängen, om han icke är mycket sjuk, då tiden springer upp till det dubbla. Vändbäddning, vid vilken patienten själv går upp, tar enligt tabellen i genomsnitt 4,;; minuter, men då han skall lyftas och placeras på en bårvagn, 7,i minuter. Att renbäddningen under samma förhållanden tar något längre tid, förklaras av den tidsutdräkt, som vållas av att sänglinnet bytes. Uppgifter ha vidare insamlats om hur bäddningstiderna äro sammansatta av delar av arbetsmoment, såsom skakning av kudde, omstoppning av lakan och filtar, flyttning av patient m. m., men framställningen skall icke förlängas med en redovisning härav.

G. Golvvård. Daglig- gol v vård. De rengöringsmetoder, som förekomma vid den dagliga golvvården, äro vaskning, sopning och gnidning. Endast en vårdavdelning på de av arbetsstudiedelegationen besökta sjukhusen använde dammsugare. Vid vaskning användes en hink med vatten, vanligen ljumt och tillsatt med något skurmedel, vidare en levang d. v. s. skur- eller panelborste på långt skaft, och en trasa att linda* kring levangens borste. Levangen brukar vara en skurlevang; stundom användes i stället en långskaftad sopborste eller ett BO-—40 cm långt trästycke försett med långt skaft. Vid sopningen brukar användas långborste och skyffel av vanlig hushållstyp. På några håll förekommer, att en sopborste med kort skaft användes för uppsopning av dammet på skyffeln. På ett sjukhus iakttogs, att personalen före sopningen dänkte golvet med vatten. Sopning med prol — oljad sågspån — eller med i vatten fuktad sågspån har icke iakttagits på något sjukhus. Gnidning utföres med ett filtstycke, som lindats kring en långborste. Dammsugning utfördes i det fall, som observerades, med en vanlig hushållsdammsugare, vilket för en vårdavdelning var en allt för liten apparat. Detta fall har därför icke studerats närmare. Då tidsstudier av städning medelst dammsugare ändå redovisas nedan, härrör materialet från verksamhet, som arrangerats av arbetsstudiedelegationen. Arbetsstudiedelegationen har icke kunnat finna, att arten och intensiteten av den dagliga golvvården haft något samband med golvmaterialet. Det är fastmera andra omständigheter, såsom att nedsmutsningen är stor, (därför att av-

102 delningen ligger i en bottenvåning eller är genomgång till andra avdelningar o. d.), som påverka detta arbete. I stort sett förefaller dock, som om förekommande metoder tillämpades enligt på resp. sjukhus uppkommen hävd med modifikationer beroende på avdelningssköterskornas individuella uppfattning. För att utröna tidsåtgången vid olika städningsmetoder har arbetsstudiedelcgationen utfört tidsstudier på ett betydande antal vårdavdelningar på lasarett. Sammanlagt ha mer än 100 städningstillfällen studerats under tillhopa 2940 minuter. En sammanfattning av resultatet återges i följande tabell. Detaljstudier av daglig golvvård på lasarett. ]korridorer

Salar

Använd tid i Studiernas Använd tid i Studiernas minuter omfattminuter omfattning, ning, Ställtid Verktid Ställtid Vorktid minuter per gång per 100 m2 minuter per gång per 100 m2

1 Vaskning Orp.hro ROT&R

Östersund . Karolinska Värnamo Samtliga

242 372 90 95 46 15

3-3 4-4

29 4 44

19-9

32 65

33 2-8

24o 18-0

24e

4l

2-5 44 3 2

24-7 21-o

71 60

25 4-4

12M

23 6

12-8

240 . 87 85 88 27

2-o 2-o 0-8 2-8 1-7

10-0 14-o 9-i 15-8 10-5

41 20 97 55

2-o 2-o 0-8 2-8

8'9 9-9 8-6 10-9

llo

1-8

71 162 23 50 22

1-3 8:6 1-7 2-0 2-4

93 18-5 13-9 14-5 8-3

15 110 87 30

1-3 o'5 1-7 2-«

7*7 9-1 8-2

2l

2-*

2-2 3-3 2-8

21-9 26-5 23 5 26-0 20'5

3*

298 120

•

Dammsugning Karolinska Lidköping Samtliga

13'9

Sopning Västp.r&s. . Mftlmrt Värnamo S amtliga

Gnidning Västeras Orfibro . . Mnltnn Sala Värnamo Samtliga

-

9'5

-

I första sifferkolumnen redovisas det antal minuter, som hela antalet studier på resp. lasarett pågått, och man finner, att huvudmassan av studierna varit förlagda till lasaretten i Örebro och Borås samt Karolinska sjukhuset, vilka ha de högsta talen. De till höger härom angivna

103 ställ- ocli verktiderna äro i allmänhet medeltal för flera avdelningar eller delar av avdelningar (korridorer, salar), som undersökts på varje lasarett. Tillfälliga kastningar i de arbetade tiderna vid enstaka städningstillfällen äro alltså i någon mån utjämnade i dessa medeltal. Skillnaderna mellan olika lasarett äro trots detta tämligen betydande. Av medeltalen för resp. städningsmetod finner man icke dess mindre, att såväl enligt sals- och korridorkolumnerna tar verktiden för vaskning ungefär dubbelt så lång tid som för sopning eller gnidning. Dammsugningen av salar har enligt dessa studier tagit ungefär lika lång tid som vaskning, då det gäller salar, men betydligt kortare, då det gäller korridorer. Antalet studier av dammsugning är dock för litet för att ge en allmängiltig anvisning om relationerna, Om de här ovan meddelade arbetstiderna för vaskning, sopning o. s. v. i genomsnitt för samtliga studerade lasarett tillämpas på en tänkt vårdavdelning om 200 m2 salar och 100 m 2 korridor, erhålles följande resultat. Beräknad tidsåtgång för daglig städning av salar och korridor vid en tänkt lasarettsavdelning om 300 m2 vid olika städningsmetod och antal deltagande personer.

Vaskning Sopning Gnidning Dammsugning

..

Salar (200 ra2)

Korridorer (100 m2)

Verktid och ställtid då arbetet utföres av

Verktid och ställtid då arbetet utföres ay

1 pers.

2 pers.

3 pers.

4 pers.

1 pers.

2 pers.

3 pers.

4 pers.

52-6 23-8 31-5 50-4

56-0 25-6 33-6 53-6

594 27-4 35-7 56'8

62-8 29-2 37-8 60-o

23-9 11-0 10-9 16o

28-0 12-8 13i 19-2

32i

36-2 16-4 17-5 25-6

15'3 22-4

Den arbetade tiden har beräknats under alternativa förutsättningar beträffande antalet i arbetet deltagande personer. Om t. ex. en person vaskar salarna, åtgår ju enligt studierna (se föregående tabell) en ställtid av 3,4 och en verktid av (24,6 x 200 : 1 0 0 = ) 49,2 minuter, eller tillhopa 52,6 minuter. Det sista talet återfinnes överst i första kolumnen i tabellen närmast här ovan. Om två personer skola utföra arbetet, blir verktiden densamma, men ytterligare en ställtid om 3,4 minuter tillkommer. Talet i tablån blir alltså i detta fall 56, o minuter. Tidsåtgången, då fyra personer utföra arbetet, blir 62,8 minuter, eller icke mindre än 21 % större, än då en person utför det. I fråga om korridorstädningen, där verktiden är mindre än vid städningen av salarna, blir relativa skillnaden ännu större. I stället för att arbetet utföres av en eller flera personer, kan man tänka sig, att samma person städar hela avdelningen men icke i en följd utan i omgångar (1, 2, 3 eller 4 gånger). Om så är fallet, blir tidsåtgången densamma, som om flera personer utföra arbetet, emedan ställtid tillkommer varje gång arbetet påbörjas. Det är emellertid sällsynt, att någon av ovan berörda städningsmetoder tillämpas ensam, utan man kombinerar dem som t. ex. i följande exempel 1, 2

104 och 3, vilka a r b e t s s t u d i e d e l e g a t i o n e n funnit vara vanliga på l a s a r e t t e n . D e i n s a t t a t i d s b e l o p p e n avse verktid för salar om 200 m J och k o r r i d o r om 100 m 2 enligt tabellen ovan. 3) Salar.

1) Salar. Vaskning, på morgonen, 2 personer Gnidning, på eftermiddagen, 1 person

56,0 min. 31,6

»

Korridor. Gnidning, på morgonen, 1 person Gnidning, på eftermiddagen kombinerad med salsstädning, 1 person

10,9

»

8,7

»

Summa 107,1

»

2) Salar. Sopning, på morgonen, 4 personer Vaskning, på morgonen, 4 personer Gnidning, på förmiddagen, 2 personer Sopning, på eftermiddagen, 1 person

29,2 min. 62,8

»

33,6

»

23,8

»

Korridor. Sopning, på morgonen, 1 person Vaskning, på morgonen, 1 person Gnidning, på förmiddagen, 1 person Sopning, på eftermiddagen 1 person

11,0

»

23,9

»

10,9

»

11,0

»

Sopning, på morgonen, 4 personer Gnidning, på morgonen, 4 personer Sopning, på eftermiddagen, 2 personer

29,2 m i n . 37,8

»

25,6

»

Korridor. Sopning, på morgonen, 2 personer 12,8 min. Sopning, på eftermiddagen, 1 person 11,0 » Gnidning, på kvällen, 1 person 10,9 » Summa 127,3 » 4) Salar. Dammsugning, på morgonen, 1 person

50,4 min.

Korridor. Dammsugning, på morgonen, kombinerad med salsstädning, 1 person

12,8

»

Summa

63,2

»

Summa 206,2 G o l v v å r d av t y p 1, d ä r e n d a s t två dagliga s t ä d n i n g a r företagits, d r a r givetvis den k o r t a s t e tiden, och av t y p 2, där man går över golvet fyra gånger, d e n längsta. D e n av a r b e t s s t u d i e d e l e g a t i o n e n p r ö v a d e m e t o d e n m e d d a m m s u g n i n g h a r visat sig ge ett i s t o r t sett tillfredsställande r e s u l t a t m e d e n d a s t en golvbeh a n d l i n g p e r dag. D e n n a m e t o d h a r ovan införts som en fjärde t y p och slutar, som m a n ser, m e d en verktid om e n d a s t 63,2 m i n u t e r . I p r a k t i k e n t o r d e m a n dock b ö r a r ä k n a m e d a t t m e t o d e n b e h ö v e r k o m p l e t t e r a s m e d en v a s k n i n g p e r d a g av salar, där p a t i e n t e r m e d vissa sjukdomar, t. ex. p r o s t a t a p a t i e n t e r , vårdas.

105 Periodisk golvvård. Som komplement till den dagliga golvvården underkastas golven på de flesta sjukvårdsavdelningar tid efter annan en grundligare rengöring vanligen åtföljd av ingnidning med något konserverande ämne, såsom bonvax, golvpolish e. d. Uppfattningen om hur ofta golvet på en sjukvårdsavdelning behöver periodisk vård växlar betydligt och förefaller tämligen oberoende av arten och intensiteten av den dagliga vården och golvmaterialet. Praxis på de olika sjukhusen och kanske graden av nedsmutsning vid det aktuella tillfället torde avgöra, när en storrengöring skall sättas in. Arbetsstudredelegationen har å ena sidan funnit avdelningar, där man rengjorde och bonade golven 1 å 2 gånger i månaden och å andra sidan sådana, där man gav dem dylik behandling endast 4 gånger om året. Enstaka fall ha dessutom observerats, där den dagliga rengöringen var så grundlig, att periodisk golvvård över huvud taget icke ansågs nödvändig. Det förekommer, att man vid den periodiska golvvården rengör golvet medelst vaskning, som dock i så fall göres noggrannare än vid daglig vård. Vanligare är att man skurar, antingen för hand (knäskurning eller med långskaftad skurborste) eller med maskin. Den konserverande behandlingen består av påstrykning och ingnidning av fast eller flytande bonvax eller påförande av golvpolish. I senare fallet behövs ingen efterpolering, men polishen brukar påföras två gånger varje gång golvet behandlas. Något av dessa konserveringsmedel användes vanligen för korkmattor. Golv, som äro belagda med annat material, t. ex. plattor av asfalt eller konsthartsprodukter, fordra i regel ingen konserverande behandling, men bruka ändå bestrykas med vax eller polish för utseendets skull. Påstrykning av vax eller polish sker med en trasa, som antingen hålles i handen (varvid alltså vederbörande måste ligga på knä) eller är fäst på ett redskap (borste e. d.) med långt skaft, Polering utfördes vid samtliga här nedan redovisade studier med maskin. Följande tabell visar tidsåtgången vid rengöring av golv vid periodisk golvvård. Varje rad i tabellen representerar ett städningtillfälle på en avdelning. Antalet studier är endast 15 och spridningen i de erhållna värdena är mycket stor, varför några medeltal icke beräknats. Man gör klokt i att betrakta tabellens uppgifter endast som exempel på tider, som kunna förekomma. Vid rengöringen av salarna hade i samtliga studerade fall möblerna flyttats ut, varför uppgifterna för salar och korridorer så till vida äro jämförbara. Att tiderna per 100 m 2 växla så starkt som fallet är, kan naturligtvis bero på att man utfört arbetet med olika noggrannhet, att graden av nedsmutsning varit olika och att arbetstakten varierat. De höga talen för maskinskurning — icke minst ställtiderna — torde icke enbart vara ett uttryck för metodens egenskap utan även sammanhänga med organisationen av arbetet. Maskinskurning har emellertid studerats- vid endast ett lasarett, varför man av den funna tidsåtgången icke kan draga någon slutledning om metodens lönsamhet i tidshänseende. — Den vaskning, som utfördes vid den periodiska golvvården på Värnamo lasarett, krävde, som man

106 Detaljstudier av periodisk golvvård på lasarett.

Arbetad tid i minuter per gång. Ställtid, minuter

Verktid, minuter

Yerktid, minuter/ 100 m-

45 40 45 100 45 22 24 164 94

'(8) 6 8 15 8 4 20 x (8)

32 30 34 103 68 57 31 420 112

71 75 76 103 151 259 129 256 119

30 135

27 28

52 312

173 231

45 45 45

6 9 6

30 31 38

67 69 84

Yta, iii-

Städningsmetod och lasarett

Knäskurning. »

»

»

U

»

))

»

»

)l

(

Västerviks lasarett, salar Skurning med levang. Malmö Allmänna sjukhus, korridor

Maskinskurning. Örebro lasarett, sal » » , korridor Vaskning

med ef terskölj ning och

Värnamo lasarett, sal

»

)>

. »

i)

»

,

»

i

torkning.

Konstruerat tal.

finner vid en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter, mer än tre gånger så lång tid som daglig vaskning, bl. a. sammanhängande med att särskild eftersköljning med rent vatten och torkning utfördes. För att därefter övergå till den konserverande behandlingen meddelas tabellen på nästa sida. Verktiderna per 100 m2 växla visserligen även här men icke fullt så starkt som beträffande rengöringen, särskilt icke om man bortser från uppgifterna från Örebro, av vilka den ena faller helt utom ramen för den övriga variationen. Gör man detta, finner man, att 15 av 20 avdelningar hade en verktid för påstrykning av bonvax eller golvpolish på mellan 45 och 70 minuter per 100 m2. Polerings tiderna växlade mera. Om den d a g l i g a golv vården till äventyrs består i sådan behandling, som vanligen hör till den periodiska vården, blir tidsåtgången givetvis en helt annan än vid periodisk vård. I ett sådant fall, som studerades på Sollidens sanatorium, bonades golvet i en korridor dagligen och där åtgick endast 10 å 11 minuter per 100 m2 för påstrykning av vaxet mot nyssnämnda 45 å 70 minuter. För planeringen av arbetet på sjukvårdsavdelningarna kan det vara av värde att äga en, om ock blott ungefärlig, uppfattning om kostnaden i tid räknat för periodisk golvvård, och för den skull har en kalkyl utförts enligt följande.

107 Detaljstudier av periodisk golwård på lasarett. Arbetad tid för behandling med bonvax och golvpolish {minuter per gång).

Städningsmetod och lasarett

Boning med vax. Falu lasarett, sal »

»

, koiT.

»

»

. »

Borås Örebro

» »

, sal , »

Östersunds lasarett, salar Malmö Allmänna sjukhus, korr. Polishing. Sala lasarett, sal Borås » .» » » , korr.. . . Värnamo lasarett, sal

Västerås

korr. salar

2 Yta, m

40 40 68 84 105 24 30 135 94 64 45 40 100 45 22 45 45 45 90 124 84 45

Verktid, minuter/ Verktid, minuter 100 m2 Ställtid, minuter Påstrykn. Påstrykn. av vax Polcring av vax Polcring etc. etc. 7 2 4 11 14 19 15 26 14

8 2 13 9 14 12 3 3 8

*26 J 26 2 43 »50 »50 2 23 2 47 ! 147 »80 -33

25 51 21 15 37 31 28 49 37 34 21

36 44 33 54 39 17 22 75 80 32

65 65 63 60 48 96 157 109 85 52

90 110 49 64 37 71 73 56 85 50

51 62 51 47 68 82 69 62 54 30 40 47

1 Vax påstrykes med trasa på levang eller dylikt. » » » » i handen (knäliggande ställning. Polish » » » pä levang eller dylikt, l gång. '» » » » i handen (knäliggandc), 1 gång. 5 » •> » » » » ( » ), 2 gånger. ;i

Det har antagits, att man underkastar golvet på en avdelning bestående av 9 vårdsalar om sammanlagt 200 kvm och korridor om 100 kvm periodisk behandling. Detta kan ske antingen så, att hela avdelningen rymmes ut och behandlas i ett sammanhang (alt. I) eller att man rymmer ut och behandlar varje sal för sig, med uppehåll mellan varje rumsenhet, och korridoren för sig (alt. I I ) . I intetdera alternativet ingår tiden för flyttning av sängar e t c , varför alltså denna tillkommer. Som av det föregående framgått, har studiematerialet icke ansetts kunna läggas till grund för medeltalsberäkningar. Kalkylen grundar sig därför på värden för tidsåtgången, som enligt ovanstående tabeller förefalla typiska eller eljest rimliga. Resultatet framgår av tabellen på nästa sida. Bortsett från tidsåtgången för omflyttning av möblerna skulle alltså enligt alt. I den vanligaste rengöringsmetoden, knäskurning, kosta en arbetad tid av 413 minuter och boning med vax 432 minuter eller tillhopa för en behandling i runt tal 850 minuter, om endast en person arbetar. Om tre personer arbeta,

108 Beräknad tidsåtgång för periodisk städning av korridor och salar på en tänkt lasarettsavdelning om 300 m2 vid olika städningsmetod m. m. Antagande Arbetstid, Ställtid, Verktid, minuter minuter per person minuter för 300 nv och gång per 100 m'-

Alt. I. Hela avdelningen utrymmes. At Rengöring. 1) Vaskning och torkning Arbetet utföres av 1 person » » » 2 personer »

.

»

ii

30 30 30

»

2) Vaskning, eftersköljning och torkning Arbetet utföres av 1 person » » » 2 personer

75 75 75

3) Knäskurning Arbetet utföres nv 1 person » 2 personer » » » 3 » B. Konserverande,

A. Rengöring.

232 239 246 413 421 429

135 ]35 135

|

432 444 456

2 2 2

140 140 140

8 8 8

60 60 60

188 196 204

30 75 135

160 295 485

140 60

540 260

En sal utrymmes i sänder.

1 person utför arbetet;

1) Vaskning, eftersköljning och torkning 2) » » 3) Knäskurning B. Konserverande

!

behandling.

4) Boning med vax och polering med maskin Arbetet utföres av 1 person » » » 2 personer » » »3 » B) Behandling med polish (2 gånger Arbetet utföres av 1 person » » » 2 personer 3 Alt. II.

97 104 111

behandling.

(1 person utför arbetet)

4) Boning med vax och polering med maskin B) Behandling med polish ;2 gånger)

12 8

vilket i detta fall är lämpligare ur flera synpunkter, blir tiden för hela behandlingen 885 minuter. Väljer man tillvägagångssättet enligt alt. I I , blir tidsåtgången större, därför att flera ställtider tillkomma (en ny ställtid för varje påbörjad rumsenhet). Om endast en person arbetar, blir den kalkylerade summan för knäskurning 485 minuter och boning med vax 540 minuter, eller tillhopa 1 025 minuter.

109 Kap. 7. Frekvensstudier. Lasaretten. Vid inalles 23 till lasarett hörande vårdavdelningar har sjukhusutredningen gjort personalens förflyttningar inom avdelningen till föremål för undersökning. Dessa undersökningar, som bestodo i räkningar av antalet gånger, som personalen förflyttat sig mellan olika arbetsställen inom vårdavdelningen, ha benämnts frekvensstudier. De avse i första hand att tjäna till ledning vid planlösningen av vårdavdelningar men även för ordnandet av arbetet inom dessa. Studierna vid de olika vårdavdelningarna ha som regel pågått under en dag. I fyra fall pågick studien dock två dagar. I följande tablå lämnas en översikt av de studerade avdelningarna och studieresultaten. Siffrorna i kolumnerna 7—13 avse antalet förflyttningar under varje dag studie pågått. | 1

!

|

|

8 B

10 U

13 Hela antalet förflyttningar under en dag

Därav Antal arbetsDärav berörande mellan Kol. ställen salarna Sjukvårdsavdelning Antal Avdelsalarna 12 pa- ningsini % (rangordning Per Per tienter tyl' bördes av Sa- Öv- Sumenl. kol. 4) Per Per lar riga ma avdel- patient avdel- Per sal patient (per kol.9 ning ning avd.) S:t Göran 13 . .

»

»

Malmö B C Örebro 11 » 12 Falun 11

» .. 14 . .

....

35 35 36 24 30 27 32

Värnamo 3 . . . . » 2 Borås 14 15 17

42 28 •

Örebro .'! 1 Värnamo 1 . . . .

35 28 35 28 24 30 27 22 32 34 | 32 32

Östersund C l . . Sala 3 » 2 » 4 » 4 Lidköping 8 . . 8 .. Alingsås 3 . . . . 3 .... Falun 1 Östersund B l . . 1

• 26 |

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2

12 11 12 11 12 17 l l l 14 x l l 12 10 14 9 12 9 10 9 12 9 10 8 9 8 9 8 9 8 10 7 11 Q 7 7 9 7 11 6 12 6 11 6 11 2 6 9 2 9 6 6 12 6 12 8 6 5 10

23 1545 44 23 1255 36 29 1839 51 25 2 459 102 23 2118 71 24 1944 72 21 2128 67 19 2 006 21 1967 47 19 1788 64 17 1750 17 1600 17 1616 18 2190 63 18 1873 67 16 1824 52 16 1699 61 18 1523 63 18 1591 53 17 2 040 76 17 1588 15 1463 46 15 1449 43 18 1585 50 18 1805 56 14 1344 15 1761 68

995 874 1161 1564 1490 1132 1372 1383 1209 1084 1174 1026 1144 1232 1207 1097 1027 978 908 1190 837 941 946 955 968 772 1130

83 73 97 142 135 113 152 154 134 120 147 128 143 154 172 157 147 140 151 198 139 157 158 159 161 129 226

28 25 32 65 50 42 43 29 39

35 43 31 37 41 30 44 38 29 28 30 30 43

Dagrummen voro belag da med 1 paticnt i var dera ocl i ha räi enats so m 1-pat lentsalai 2 Dagrummet var belagt med 2 patienter och har räknats som 2-patientsal.

407 415 460 392 303 375 457 469 172 152 384 352 360 361 330 257 190 146 230 283 219 259 241 82 121 105 188

41 47 40 25 20 33 33 34 14 14 33 34 31 29 27 23 19 15 25 24 26 27 25 9 12 14 17

110 Som arbetsställe liar räknats varje rum på avdelningen och därjämte sådana platser i korridoren, där regelmässigt vissa sysslor utföras eller där viss materiel är placerad (t. ex. avdelningssköterskans skrivbord, medicinskåp, bårvagn, telefonapparat). Avdelningarna ha i tablån ordnats i fallande skala efter antalet salar, som vid studietillfället voro belagda. Anledningen härtill är, att förutsättningarna för uppkomsten av frekvensnoteringar äro olika på avdelningar med olika antal salar. Eftersom varje sal räknas som ett arbetsställe, medför sammanförandet av patienterna till färre och större salar, att relativt många patienter kunna skötas utan att arbetsstället behöver bytas. Jämförbarheten blir alltså så till vida bäst mellan avdelningar, som ligga nära varandra i tablån. Emellertid torde jämförbarheten påverkas icke blott av antalet salar utan i viss mån även av vårdplatsernas fördelning på salar av olika storlek. Sålunda torde det icke vara utan betydelse, om vid samma antal salar vårdplatserna fördela sig på en större och ett antal mindre salar eller mera jämnt på salarna. Utredningen skiljer därför i detta sammanhang på två avdelningstyper. Till typ 1 har räknats avdelningar med högst 8 vårdplatser i någon sal och till typ 2 avdelningar med flera än 8 vårdplatser i någon sal. Uppgifter härom lämnas i kol. 3. Härutöver må nämnas, att de studerade avdelningarna på S:t Görans sjukhus hade tvåsängsdjup till skillnad mot övriga, som hade tresängs- eller större djup. Totala antalet förflyttningar A^arierar, som man ser, mellan lägst 1 255 och högst 2 459 per avdelning och dag. Under i övrigt lika förhållanden bör man kunna vänta sig ett positivt samband mellan antalet arbetsställen inom en vårdavdelning och antalet förflyttningar. Tablån visar också en tendens i denna riktning, ehuru mycket vacklande. Sålunda finner man, att avdelningar, som ha endast 13—15 arbetsställen (Östersund B 1, Falun 1 och Lidköping 8) också ha färre förflyttningar än avdelningar med medelstort antal arbetsställen — t. ex. 16—19 sådana — men dessa senare avdelningar visa sinsemellan mycket stora variationer, och slutligen ha några av de avdelningar, som ha 21 eller flera arbetsställen mycket litet antal förflyttningar. Med det sista avses avdelningarna på S:t Görans sjukhus. Att den väntade tendensen på det hela taget är så föga framträdande, torde delvis förklaras av att andra på de noterade förflyttningarna inverkande förhållanden än antalet arbetsställen icke varit lika på de studerade avdelningarna. Självfallet spela olikheter i arten och svårighetsgraden av de sjukdomar, för vilka de vid undersökningstillfället inneliggande patienterna vårdats, stor roll. Inverkan härav ha arbetsstudieingenjörerna ej varit i stånd att bedöma. Däremot har kunnat konstateras, att arbetsmetoderna varierat i så måtto, att metoden att utföra vissa sysslor genom ronder förekommit i ganska växlande utsträckning. Särskilt avveko de studerade avdelningarna på S:t Görans sjukhus i detta avseende från de övriga (jfr nedan). Delvis synes förklaringen emellertid vara, att en ökning resp. minskning i antalet arbetsställen icke föranleder tillnärmelsevis motsvarande förändring i antalet för-

Ill flyttningar. Om t. ex. en avdelning har två sköljruni, händer visserligen, att hela antalet förflyttningar till sköljruni är större än på avdelningar med ett sköljrum, men det är långt ifrån fördubblat. Vanligtvis utnyttjas det ena sköljrummet normalt och det andra föga, som framgår av tabellen på följande sidor. Starkare är sambandet mellan antalet patientsalar och antalet förflyttningar till sådana. Av kap. 6 avsnitt E har framgått, att personalens förflyttningar till salarna visserligen äro flera per sal räknat men färre per patient, då salarna äro stora, än då de äro små. På en avdelning med visst patientantal bör därför det totala antalet förflyttningar till salarna bli mindre, när vårdplatserna äro fördelade på ett fåtal större salar än då de äro fördelade på flera mindre salar. Jämför man, för att pröva detta, kol. 4 och 9 i tablån ovan, finner man följdriktigt ett sådant samband. Alltjämt falla emellertid avdelningarna på S:t Görans sjukhus utanför ramen. Utelämnar man emellertid dessa, kan följande serie uppställas: Antal patientsalar per avdelning

1 1

Antal förflyttningar berörande patientsalarna (medeltal) 1 527

10-

1 236

1 144

1 077

961 Ehuru endast i undantagsfall (Alingsås och Lidköping) frekvensstudier utförts samtidigt med tidsstudier, kan det vara befogat att sammanställa resultaten av båda typerna undersökningar, i de fall då sådana finnas från samma avdelning. Förändringarna i personalens antal och i arbetsgången torde nämligen icke ha varit så stora under den tid, som ligger mellan studietillfällena, att jämförbarhet skulle vara utesluten. (Jfr förteckningarna över studierna s. 21 och 23.) I följande sammanställning redovisas fördenskull en sådan jämförelse. Avdelningarna ha ordnats i fallande skala efter antalet förflyttningar. De anförda tiderna avse den totala arbetade tiden i genomsnitt per dag under studieveckan, såvida icke samtidigt tids- och frekvensstudie utförts —- såsom i Alingsås och Lidköping — i vilket fall tiden givetvis avser den dag, som frekvensstudierna utfördes. En viss tendens till sammanhang — enligt vilket ett stort antal förflyttningar åtföljes av långa arbetstider och omvänt — kan spåras, men förhål-

Malmö B Örebro 3 Malmö C Värnamo 3 Örebro 11 Sala 4 (medeltal) Alingsås 3 (2:a dagen) . . . .

Förflyttningar per avd./dag

Arbetad tid, minuter per avd./dag

2 459 2 190 2 118 1 967 1 944 1 814

4 567 4 406 4 690 4 103 3 964 3 505

1 805

3 819

Arbetad tid, h örflyttningar minuter per per avd./dag avd./dag

Värnamo 2 (1945) Borås 15 Alingsås 3 (l:a dagen) . . . . Lidköping 8 (l:a dagen) Lidköping 8 (2:a dagen) . . . . Medeltal

1 788 1 600

4 108 2 847

1 585

3 837

1 463

4 140

4 035

4 002

112 landet är långt ifrån genomgående. Särskilt Lidköping bryter serien. E n förklaring till det svaga sambandet torde vara, att arbetstakten och (eller) -metoden är olika på olika avdelningar (sjukhus), varför också relationen mellan antalet förflyttningar och arbetad tid blir olika. Det kan vara av intresse att observera medeltalen i sammanställningen. Mot 4 002 minuter svarade 1848 förflyttningar. Detta gör 0,4 6 förflyttningar per minut och person eller icke fullt 28 per timme. Som redan nämnts omfattar denna beräkning icke förflyttningarna inom de som arbetsställen betraktade lokalerna. I tablån s. 109 (kol. 10 och 11) redovisas också antalet förflyttningar berörande salarna omräknat per sal och per patient, De högsta talen per patient Antalet förflyttningar procentuellt fördelat M e d i c

Lidköping Avd. 8

Avd. B Avd. C Avd. 1 Avd. 3 M Hela antalet

f ö r f l y t t n i n g a r 2 459

Kv.

Kv.

v å r d a v d < 1 n i n g a r

ka

Örebro

Malmö

Rum inom vårdavdelningen

i II £

M.

M.

Borås

Falun

Avd.17 Avd.11 M.

S:t Göran Avd. 13

Avd. Kv.

Kv.

M.

2118 1873 2190 1463 1449 1616 2006 1545 1255 1831

Därav i % berörande Avdelningskök Sköljrum 1 2 Städskrubb

* 15-8 * 2 0 - 6 12-6 13-5 3-5 *14-5

1 Behandlingsrum Förråd Tvättrum Patienttoalett P e r s o n a l g a r d e r o b och t o a lett Övriga bilokaler (blomrum. läkarrum etc) Balkong

37 1-8 0-8

23 l-o 0-7

Srfi

2-2

Summa Därav berörande salar

18-3 8-2 13-2

lOOo

*7-6 12i 57 2-4

11-4

13-o 1-6 1-2 * 12-1 10-4 53 2-7

*16-8 ll-o

* 18-6 11-8

l

6b 7-i 6-3

6-o

16-8 * 10-9 12-o 13-4 6-7

12-8 93

12-6 7-7

119-

*7'6 10-t)

*8-9 2-6 6*9 l-(i

*9-7 2-4 3-8

*ir

9-5 4-8 fri

—

~

4-0

7-3 0-8 0-i

—

lo

Ii

<)•*> 3

Två» S a l f ö r 3 e l l e r flera p a t , . . Diverse lokaler, (korridor, sköterskebostad^ Utgång

1-2 *12o

10-4 12-4 1-5

1-4 1-9

20-2 7-3 14-8

8-7 32-2

*.l

3'7

lOOo

lOOo

2-i 1-6 11-8 24-f.

4-4 1000

0-4

0-4

9-5 33i 4-3 47

^7 33'8 2-9 5-2

lOOo

32 4-9 38-9 0-7 1-6

1-5

2-o 2-9 18-o 24-9

0-i 2-3

47-o

45'x

39-7

42-3

40-9

42-1;

* Telefon i lokalen. 1

3 4

32-

o-

41232-

_

lOOo

1100<

45-4

51-6

44-

2-i

100-0

patient-

41-6

43'

3*2 2-8 ! :>o 1-4 '• 0 4 1-9 | 1-9 10-4 ! H - 8 0-2 0-2 39-6 34-8

¥,

•>•

Expeditionsbord i korridor. Medicinskåp och rondbord samt expeditionsbord i dagrum. Dagrummen voro belagda med 1 patient i vartdera och ha räknats som 1-paticntsalar. Dagrummet var belagt med 2 patienter och har räknats som 2-patientsal.

113 uppvisa avdelningarna i Malmö och de lägsta S:t Göran 13 och 14, Värnamo 3 och Lidköping 8 m. fl. För att kunna rätt bedöma dessa tal, måste hänsyn bl. a. tagas till antalet salar. Sålunda bör det relativt stora antalet salar i Malmö (9 salar plus de två belagda dagrummen) verka till att öka antalet förflyttningar per patient i förhållande till Lidköping, där salarna voro endast 5 jämte det belagda dagrummet. Å andra sidan ligger icke hela förklaringen i lokalernas anordning, ty i så fall borde icke exempelvis avdelningarna på S:t Görans sjukhus med 12 salar avvika så starkt. Som redan nämnts, kan bl. a. arbetsmetodiken, närmast förekomsten av s. k. rondsystem i arbetet, också antagas inverka. För att belysa rondsystemets förekomst redovisas i kol. 12 och 13 antalet förflyttningar mellan salarna inbördes och detta antal ställt i relation till ta lokaler vid frekvensstuderade k'irurgi ska Örebro

lasarettsavdelningar.

vårdavdelningar Östersund

Borås

Av d e l n i n g a r

på

o d e l a d e 1 a s a i• e t t

Värnamo

Falun

Sala

Alingsås

1. 11 Avd.12 Avd. B l Avd. Cl Avd. löj Avd. 1 Avd. 1 Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 j

k

M.

Kv.

M.

M.

M.

M.

!

Bl.

Kv.

Kv.

Kv.

Avd . 4

Avd. :;

Kv

Bl.

|

i

»44 2128 1 7 6 1 i l 699

1 824. ; 1 788 1967

1591 11523

2 040

12-4 I 12-2 * 16-7 * 14-8 * 18-o •18*8 * 19-2 *19*2 * 16-4 * 16-2 12-4 17-8 14o 13-5 12*3 21-5 18*4 ! 16*7 16*1 17-6 — 1-4 49 6-9 — —

*16'7 20-7

* 15*9 21o

i. 99 3-1

1-6

7-4 12-4 3-1

127 18-8

—

i

~

fa

ti-2 4-

— •;. i

h L 1-8

* 9-o — i *6-(i 10-9 * 15-5 * 2 1 - 2 i 12-3 52 6-5 4-2 42 1-8 — — — 2-5 2-2 : 2-2 —

__

o-i

19 0-8 2-5 3-1 38-1

12-9 244

-N i, 4-2 ) o j lOOo

lOOo

7'7 8-1

16-8 j 10-9 6-3 ' 7'5

—

—

—

—

1*3

1-fi

o'3

1-5

0-3

0 7 i 1-5 1 — 2-2 ! 1-4 0-4 3-5 7-4 1 4-2 14*0 — i io-2 18-3 35-fi 18-5

0-9 1-9 6-4 7-5 2 6 2 | 20-7

rs

1-5 1 -

-

—

3-5

3-1

4-6

100 o

100 o

100 o

si 43-7 ! 37-3 ! 35-s ! 43-o ! 32-9

1*6

11 2-9

i

—

6*6 8*7 35 0-5

!

5*0

O 5

—

—

8*0

—

3-3

i

5o

— 3a 02 ! i

--

"

—

~

•

< •2

— 6*7 4-3 —

7-5

—

8-4

—

4-o

-12-4

5o 0-5

lo-o 4-0

—

0-4

— •

0-3 2-8 1*0 6-2 27-6

2"9 3-o 5-5 28-1

1-9 ! 2-9 0*6 0-3 OM , 3-2 16 8 5-1 20 3 28-7

17 2-7 8*9 0-2 29-7

2-1 o-i 10*7 2-1 21*4

1*8 0-3 9-5 2-3 20o

1-5 4-3

6*8 5'3

5-5 ; 3'9 I

4*o 4"2

4-7

5-1

3G

5-2 3-9

lOOo

lOOo

100 o

lOOo

100 o

1 0 0 o ! lOOo

100 o i

37-2

34-6

35-4

36-c

37-2 | 37-o ' 33-8 '

34-2

31*8

5-4 • 11*0 ;

4*1 5o

114 hela antalet förflyttningar berörande salarna. Syftet med dessa beräkningar är, att man skall kunna få åtminstone en ungefärlig uppfattning om rondsystemets relativa betydelse på avdelningarna. J u mera besöken på patientsalarna kombineras med varandra (ges rondkaraktär), desto större antal förflyttningar mellan salarna bör uppstå såväl absolut som i förhållande til! hela antalet förflyttningar. Det har redan påpekats, att antalet förflyttningar tenderar att öka, ju flera patientsalar man har, och detta gäller även förflyttningarna mellan salarna. Därför får man icke fram renodlade uttryck för de olikheter, som bero på rondsystem eller icke rondsystem, om man jämför avdelningar med avsevärt skiljaktigt antal salar. Men antalet förflyttningar mellan salarna påverkas sannolikt också av om antalet patienter är jämnt eller ojämnt fördelat på salarna, vilket också tidigare antytts. Antalet förflyttningar bör således bli större, om fördelningen är jämn, än om den är ojämn. Till viss del torde den stora skillnaden i relationstalen enligt kol. 13 mellan exempelvis Alingsås, Falun 1 och Östersund B l å ena sidan och Falun 11 och Borås-avdelningarna å den andra till väsentlig del bero på dels det olika antalet salar, och dels den olika avdelningstypen (jfr kol. 3). Håller man sig däremot till samma avdelningstyp och ungefär samma antal salar, som vid jämförelse mellan t. ex. S:t Göran och Malmö eller Örebro 11 och 12 å ena och Värnamo 2 och 3 å andra sidan, är det sannolikt berättigat att draga slutsatsen, att rondsystemet tillämpades mera på S:t Göran än Allmänna sjukhuset i Malmö och mera på Örebro 11 och 12 än Värnamo 2 och 3. Angående möjligheterna att siffermässigt bestämma rondkaraktären i arbetet se ytterligare s. 161. Tabellen på föregående sida visar, hur förflyttningarna beröra de olika arbetsställena. Det framgår, att det är avdelningskök eller sköljrum, som be rörts av det största antalet förflyttningar. Om förflyttningarna till telefonen, som vid en del av de studerade avdelningarna var placerad i avdelningsköket, i förekommande fall icke medräknats i förflyttningarna till denna lokal, skulle utan tvivel skölj rummet genomgående uppvisat de högsta talen. I de fall, då samma avdelning studerats två dagar, visa resultaten av de tvä studierna mycket god överensstämmelse. Så gingo t. ex. på avdelningen Lidköping 8 av samtliga förflyttningar den första och andra dagen 16,8 resp. 18,6 % till avdelningsköket, 11, o resp. 11,8 till skölj rummet, 6,5 resp. 6,2 till sjuksköterskans skrivplats o. s. v. Man har här återigen ett belägg för att arbetsrutinen från dag till dag är tämligen uniform och varierar mindre än personalens sammanlagda prestationer, i detta fall mätta genom totalantalet förflyttningar. Å andra sidan bör det vara klart, att en viss skillnad mellan dagarna i veckan är normal i den mån veckostädning o. s. v. förekommer. Den driftekonomiska betydelsen av sjukvårdsavdelningarnas utformning har varit föremål för mycken diskussion, och bl. a. har därvid frågan om tvåsängs- eller tresängsdjup tilldragit sig intresse. Denna fråga kan i viss mån belysas genom det vid frek-vensstudierna insamlade materialet. Effekten av den ena eller andra anordningen av lokalerna beror emellertid på h u r

115 arbetet inom avdelningen är organiserat, speciellt i vilken utsträckning man tillämpar rondsystemet. Då även effekten av rondsystemet belyses genom frekvensstudierna, blir det lämpligt att, som här nedan sker, behandla båda frågorna i ett sammanhang. Kalkylen omfattar alltså fyra fall: 1. Tresängsdjup och a) svagt utvecklat rondsystem b) starkt utvecklat rondsystem 2. Tvåsängsdjup och a) svagt utvecklat rondsystem b) starkt utvecklat rondsystem. Det direkta målet för kalkylen skulle alltså vara fyra tal — ett för varje alternativ — som visa, hur lång väg personalen måste förflytta sig i de olika fallen. J u lägre tal, desto förmånligare skulle anordningarna vara ur arbetssynpunkt. Tyvärr låter sig beräkningen icke utföras, så att man får fram de fyra nämnda talen i deras helhet, därför att frekvensstudierna endast omfatta korridortrafiken och icke förflyttningarna inom de olika, salarna resp. bilokalerna. Det som kan beräknas begränsar sig således till våglängden vid förflyttningar i korridoren, räknat i meter. Utgångspunkten är en avdelning om 30 vårdplatser, alternativt utformad med tre- och tvåsängsdjup, som framgår av nedanstående ritningar. Avdelningen, till vars utformning sjukhusutredningen icke haft anledning taga ställning, har lånats från ett aktuellt byggnadsförslag. Alternativ Förråd

i '

1 Toalett

Lavemarajrum

Sköljrum

Samtalsrum

Behand-

rum

[

|

~~1

!

,„„, „,

Menl l s e l [nngs1 rvn

Vaktrum

Förråd

1 Toalett

Lavemanqrum

Sköljrum

Samtalsrum

Avdelningskök

1 Toalettrum

Personalgarderob

Dagrum

Alternativ 1

1.

2. Avdelningskok

1 Toalettrum

—

Skala 4 400

116 Vårdplatserna äro i första alternativet fördelade på 4 enpatient-, 4 tvåpatient- och 3 sexpatientsalar och i det andra på 4 enpatient-, 3 tvåpatientoch 5 fyrapatientsalar. I båda alternativen äro bilokalerna och de 4 enpatient* salarna placerade på korridorens ena sida och övriga salar med 26 vårdplatser på den andra. För att underlätta beräkningen har här bortsetts från de fyra enpatientsalarna. Då deras placering är densamma i båda alternativen, torde detta icke nämnvärt påverka resultatet av kalkylen, så som denna utförts nedan. Enligt verkställda beräkningar besökas salar med två patienter 80, med fyra patienter 104 och med sex patienter 120 gånger i medeltal per dag. Hela antalet besök i salarna blir alltså: Alt. 1 (a och b): 4 X 80 + 3 X 120 = 680 » 2 (» » ): 3 X 80 + 5 X 104 = 760 varav framgår, att antalet besök i salarna blir 80 flera vid tvåsängs- än vid tresängsdjup. Detta beror på att besöken på sexpatientsalarna per pa50 tient räknat äro färre än på fyrapatientsalarna. Förhållandet behöver 40 icke innebära att vårdstandarden, såvitt på antalet besök ankommer, skulle vara olika, ty vanligen sker en ut30 jämning på så sätt att flera patienter samtidigt passas vid besök på större 20 än på mindre salar, vilket närmare framgår av kap. 6 »Detalj studier» å 40 s. 98. De citerade talen 80, 104 och 120 ha hämtats från vidstående I I I I I I I I kurva, som grundar sig på resultatet Q A 2 3 4 5 6 7 8 9 Antai patienter per sai frekvensstudier. a v samtliga Vid beräkning av våglängden som personalen går, måste man ytterligare veta, från vilka lokaler förflyttningarna till salarna utgå. Därvid måste hänsyn tagas till i vilken utsträckning rondsystemet tillämpas. Bland de verkställda frekvensstudierna ha därför två utvalts: den ena —• från Värnamo lasarett — med svagt utvecklat rondsystem och den andra — från S:t Görans sjukhus — med starkt utvecklat sådant. Enligt dessa studier fördela sig förflyttningarna till salarna från bilokalerna och mellan salarna procentuellt sålunda: Antal besök per patient och dag

a) Svagt utvecklat rondsystem b) Starkt utvecklat rondsystem

, . BehantlA akt,. r,.. 0 1 nigs- Förråd rum ° rum

Övriga , ., , lulokn, ler

c , Salarna . , .. , inbördes

.. Summa

22-6

7-0

2'7

8-7

10'2

24-4

100-0

9-6

9-0

ra

2-4

6'8

59-4

100-0

Avdelningskök

Sköljruni

23'5 120

T.

117 Som man ser, var antalet förflyttningar mellan salarna inbördes avsevärt större enligt alternativ b än alternativ a. Om ovanstående procentuella fördelning, som beräknats på genomsnittet av salar på resp. lasarett, antages gälla lika för två-, fyr- och sexpatientsalar, erhålles följande fördelning av de tidigare funna värdena för antalet besök till sådana salar: a) Svagt utvecklat rondsystem. Antal besök på salen Därav från avdelningskök ;> » sköljrum » » vaktrum » » behandlingsrum förråd övriga bilokaler andra salar

2-paticutsal

4-paticntsal

G-paticntsal

80 19 18 6 2 7 8 20

104 24 24 8 3 9 11 25

120 28 27 10 3 11 12 29

80 10 8 7 1 2 5 47

104 13 10 9 1 3 6 62

120 14 12 11 2 3 7 71

b) Starkt utvecklat rondsystem. Antal besök på salen Därav från avdelningskök sköljrum vaktrum behandlingsrum förråd övriga bilokaler andra salar

Sedan avstånden mellan dörrarna till de besökta lokalerna uppmätts på ritningarna och multiplicerats med motsvarande antal förflyttningar, ha följande väglängder för trafiken i korridoren beräknats. 1.

2.

Tresängsdjup a) Svagt utvecklat rondsystem b) Starkt utvecklat rondsystem

11,857 m 8 163 »

Tvåsängsdjup a) Svagt utvecklat rondsystem b) Starkt utvecklat rondsystem

14 712 m 9 469 »

Av beskrivningen framgår, att talen omfatta större delen av trafiken i avdelningens korridor, nämligen den del, som berör patientsalarna, d. v. s. mellan bilokaler och salar och salar inbördes. Det som icke ingår, är alltså förflyttningarna mellan bilokalerna inbördes och — vilket är viktigare —• förflyttningarna inom salarna, Dessa förflyttningar kunna antagas vara lika i alla alternativen. (Här skall tillfogas, att en bråkdel av trafiken inom salarna också medtagits, i det att ett tillägg gjorts för alternativet med tresängsdjup motsvarande den längre väg, man vid varje besök på en sal med tresängsdjup måste gå jämfört med ett besök i sal med tvåsängsdjup.)

118 Eftersom de beräknade vägsträckorna endast omfatta en del av förflyttningarna inom avdelningen ha dessa i och för sig mindre intresse; i stället är det skillnaden dem emellan, som bör uppmärksammas. Sålunda framgår, att förflyttningarna vid tvåsängsdjup kräva längre sammanlagd gångväg än vid tresängsdjup. Skillnaden är dock avsevärt större, om rondsystemet är svagt än om det är starkt utvecklat. Enligt dessa beräkningar blir den omkring 3 000 m i förra och 1 500 m i senare fallet. Vidare finner man, att ett starkt utvecklat rondsystem kan medföra besparing i väglängd, eller cirka 3 500 m vid tresängs- och 5 000 m vid tvåsängsdjup. Om personalen på en avdelning består av 7 personer, skulle man alltså genom rondsystemet kunna vinna 500 m i genomsnitt per person och dag på en avdelning med tresängsdjup och drygt 700 m på en avdelning med tvåsängsdjup. Frågorna om tvåsängs- resp. tresängsdjup och starkt resp. svagt utvecklat rondsystem har emellertid andra sidor än den driftekonomiska. Även patienternas trivsel och vårdens standard höra hit och böra beaktas i sammanhanget. Allt detta har utredningen för avsikt att behandla i ett senare betänkande. Kronikeranstalter och sanatorier. De enligt förteckningen s. 23 studerade kronikeravdelningarna visade ingen nämnvärd skillnad gentemot lasaretten, vare sig ifråga om totala antalet förflyttningar, vilket höll sig inom intervallet 1 339—2 069 per dag, eller dess fördelning på olika slag av rum inom avdelningarna. Liknande gäller sanatorierna; dock att de två avdelningarna vid Sollidens sanatorium uppvisade lägre totalt antal förflyttningar än någon av övriga studerade avdelningar, eller 1 000 förflyttningar på avdelning 2 och 948 på avdelning 5.

119 Kap. 8.

Trafikstudier.

Av trafikstudier väntar man i första hand att erhålla ett underlag för bedömandet av huru sjukhusens vårdavdelningar, behandlingsavdelningar och övriga lokaler skola vara placerade, så att transporterna dem emellan skola bli så litet betungande som möjligt. Därjämte böra studierna kunna tjäna som ledning vid organiserandet av transport- och budtjänsten vid sjukhusen. För att fylla dessa uppgifter böra trafikstudierna ge upplysning om antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler samt tidsåtgången för dessa. Tidsåtgången är emellertid beroende förutom av våglängden av dels den hastighet, varmed personalen förflyttar sig, vilket givetvis varierar med transportens och ärendets art (transport med patient, avlämnande av prover etc), dels personalens engagemang i arbetet vid målet och vidare av väntetider, som oberäknat kunna uppstå under transporten. Den är sålunda beroende av ett flertal faktorer, som äro svåra att bestämma. Utredningen har med hänsyn till kostnaderna och tillgänglig kompetent arbetskraft icke haft möjlighet att låta en undersökning av tidsåtgången ingå i sina trafikstudier utan måst begränsa dessa till att omfatta endast antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler. Av samma orsak ha trafikstudierna utförts endast vid två lasarett, nämligen i Kalmar och Norrköping, vilka representera två skilda anläggningstyper, som framgår av det följande. Kalmar lasarett med 290 vårdplatser är, som man finner av nedanstående situationsplan, byggt i ett enda block, medan tvätteri och maskincentral ligga i särskild byggnad, vilken står i förbindelse med blocket genom kulvert. Så är även fallet med det invid lasarettet liggande epidemisjukhuset. VARDAV0ELNIN6SFLYGEL

Entro

e-^ BEHANDLINGSFLYGEL

EPIDEMtSJUK HUS

II MASKINCENTRAL, TVXTTERI

120 De olika lokalernas placering i byggnadskroppen framgår av nedanstående sammanställning: Suterrängvåningen Bottenvåningen

Våningen 1 tr... 2 ».

Behandlingsflygel. Laboratorium

Vårdavdelningsflygel. Badavdelning, patientklädförråd, centralförråd (inkl. expedition för husmoder), läkemedelsförråd Mottagningsavdelning Avd. 1 med 29 vp (öron—näsa—hals inkl. operationsavdelning) (kir., medic, öron— näsa—hals), lasaretts- Avd. 4 med 31 vp (medic.) kontor Avd. 2 och 3 med vardera 30 vp (medic.) Röntgenavdelning Operationsavdelning, Avd. 5 och 6 » » 3 0 vp (kir.)

4 ».

skrivrum för lakar skrivbiträden Barnbördsavdelning med 24 vp Personalmatsalar

5 ».

Centralkök

3 ».

Avd. 7 och 8

30 vp (kir.)

Avd. 9 med 13 vp (medic, priv.) Avd. 10 med 13 vp (kir. priv.)

Norrköpings lasarett, som har 4681 vårdplatser, består av en huvudbyggnad, från vilken fem flyglar utgå. En avdelning för pensionsstyrelsens patienter (»kuranstalten»), som är ansluten till lasarettet, inrymmes i särskild byggnad, vilken står i förbindelse med huvudbyggnaden genom en kulvert.

De olika lokalernas placering i byggnadskroppen framgår av följande sam manställning. 1

Av dessa platser ingå 418 i de de]ar av anläggningen, som omfattas av trafikstudien.

121 Huvudbyggnaden.

terrängvåningen »ttenvåningen

,. ingen 1 t r . . . 2 » 3 » .. 4 .v . .

5 » ..

Barnkliniken. V ä s t r a delen Patientklädförråd, läke- Uppsamlingsplats för medelsförråd, expedismutstvätt tion för kurator Mottagningsavdelning Röntgenavdelning Mottagningsavdelning (kir.) Avd. 9 med 30 vp (barn, inkl. vp för öron—näsa —hals) Avd. 1 med 29 vp (kir.) Avd. 2 med 28 vp(medic) Avd. 10 med 44 vp (barn » 3 » 29 vp ( • ) » 4 » 26 vp » » 5 » 29 vp ( » ) » 6 » 26vp » » 7 » 13 vp ( » » 8 » 12vp » priv.) priv.) Kirurgisk operationsavdelning Östra delen Ljusbehandlingsavdelning

Kvinnokliniken. terrängvåningen tténvåningen

ningen 1 tr.

Centralförråd

Östra flygeln. Badavdelning

Mottagnings-, Personalbostäder operations- och förlossningsavdelning Avd. 11 med 31 Personalbostäder vp (bb) Expedition för husmoder Avd. V P Avd. V P

12 med 22 Personalbostäder (gyn.) 13 med 31 (bb, gyn.)

Västra

flygeln.

Desinfektionsugn

Ekonomiavdelningen. Centralkök, maskincentral »

Lasarettskontor, mottagningsavdelning (ögon) MottagningsPersonalmatsalar, avdelning personal bostä (medic.), laborader torium Avd. 14 med 12 vp (ögon)

T r a f i k s t u d i e r n a avse e n d a s t t r a n s p o r t e r och ä r e n d e n , som u t f ö r t s av vårdp e r s o n a l e n eller till d e n n a k n u t e n särskild t r a n s p o r t p e r s o n a l ( b i t r ä d e n ) ; därem o t icke t r a n s p o r t e r och ä r e n d e n , som utförts av v a k t m ä s t a r e . D e t m å påpekas, a t t n å g o n skillnad mellan de s t u d e r a d e l a s a r e t t e n i v a d gäller vaktm ä s t a r n a s d e l t a g a n d e i t r a n s p o r t e r n a icke förelåg a n n a t än vid m a t t r a n s p o r t e r n a . V i d K a l m a r l a s a r e t t u t f ö r d e s d e s s a av v a k t m ä s t a r n a , m e d a n de vid N o r r k ö p i n g s l a s a r e t t u t f ö r d e s av v å r d a v d e l n i n g a r n a s p e r s o n a l . V i d t r a f i k s t u d i e r n a p l a c e r a d e s o b s e r v a t ö r e r n a p å platser, som gjorde d e t möjligt för d e m att i a k t t a g a s t ö r r e delen av de t r a n s p o r t e r och ä r e n d e n mellan olika avdelningar, som u t f ö r d e s av f ö r u t n ä m n d p e r s o n a l . Trafiken mellan v å r d a v d e l n i n g a r n a i n b ö r d e s i n g å r dock ej i t r a f i k s t u d i e r n a . V i d K a l m a r lasar e t t voro fyra o b s e r v a t ö r e r u t p l a c e r a d e , n ä m l i g e n vid l a b o r a t o r i e t , m o t t a g n i n g s a v d e l n i n g a r n a , r ö n t g e n a v d e l n i n g e n och o p e r a t i o n s a v d e l n i n g e n . A n t a l e t o b s e r v a t ö r e r vid N o r r k ö p i n g s l a s a r e t t var sex, n ä m l i g e n vid l j u s b e h a n d l i n g s avdelningen, k i r u r g i s k a m o t t a g n i n g s a v d e l n i n g e n , f ö r b i n d e l s e l e d e n mellan k i r u r g i s k a m o t t a g n i n g s a v d e l n i n g e n och r ö n t g e n a v d e l n i n g e n , vid lasarettsk o n t o r e t , v i d a r e m e l l a n m e d i c i n s k a m o t t a g n i n g s a v d e l n i n g e n och l a b o r a t o r i e t s a m t vid o p e r a t i o n s a v d e l n i n g e n .

122 Tab. A.

Antal transporter och ärenden mellan skilda lokaler {utom vårdenligt trafikstudien vid c

1 |

co <-t

S" 2.

o'

* 3 0:CK!

3 S p: P

er B" F fL" m

i

O: o

B O •3 CO H P

p

B P

B oa P

CO

cT 3'

co

< P. ET.

p.

gr

o:

2.

o

p: EL? o:

B

•i

g"

p.

p P

CO

B

o: i-i

p:

s?

P •1

l-i P»

04 CO

sr B ser p: p. CO

2.

-i p:

«5

er?

CO

crq

H

CO B

cö' B

tr1

H

er 5' 2. H

ET 3"

CO

o

>-<

CO

p. o

2, 5" 3

CO

P. p <s

er o

H P O

w or

ta p

i-1 p:

p

s"

*!

c/q

t-1

B er;

CO B P

o'

OJ

w o:

P

H P»

p.

P-

B*_

S" 15

Mc ttagningsavd. (kir., m e d i c , öron-

Röntgenavdelning TialrfimftHftlsfftrrflfl T*n

Skrivrum för läkarskrivbiträden Lasarettskontor Centralförråd Tvätteri Avd.

•

i

)

1 (ftrnn-näsa-halfO

2 (medic.) 3 (medic.) 4 (medic.) 5 kir.) 6 (kir.) 7 (kir.) 8 (kir.)

i

Bl 3-avdelning FTlidemishikhus

..

17 30 30 34 17 30 15 14 8 19 10 4

82 3

59 22

55 6

4 12

2 8

10 1

20 4

6 8

2 11

2 3 3

4 2 6 13 10 14 7 10 4 6 3 7 10 11

2 2 4 3 1 3 3 2 5 2 4 6 2

9 4 8

80 186 9 8 1 7 24

3 8

2 1

4 8 7 4 69 79 36 73 23 4 21

11 26 22 28 46 22 27 41 30 2 12

16 66 53 45 48 40 38 46 29 35 31 4

34 22 24 30 24 1 7 41 4 5

Summa 3SG 431

23 8 3 1 14

4 12 8 8 7

6 3 3

o

7 1 2 13

10 7 13 1 6 7 1 4 140 143 391 665 38

1 1 1 1

9S 206

2 4 1

2 8

5 6 4 4 5 8 9 7 1 10 59

4 1 2 3 3 2 2 1 1 36

Som framgått av beskrivningen av studiemetodiken (s. 19), ha observatörerna antecknat, förutom utgångspunkten och målet för varje i räkningen ingående person, som passerat i tjänsteärende, även dennes tjänsteställning, arten av det utförda ärendet samt tidpunkten för observationen. Det är dessa uppgifter, som räknats och som representera det antal transporter och ärenden, som redovisas i det följande. Om t. ex. en person från en vårdavdelning gått till laboratoriet och därefter åter till vårdavdelningen, har detta räknats som ett ärende till laboratoriet från vårdavdelningen, och då en person från laboratoriet gått till en vårdavdelning och tillbaka till laboratoriet, har detta räknats som ett ärende till vårdavdelningen från laboratoriet. Om flera ärenden utförts i följd och t. ex. en person från en vårdavdelning besökt laboratoriet, läkemedelsförrådet och centralförrådet, har detta av praktiska skäl räknats som tre ärenden, ett till laboratoriet, ett till läkemedelsförrådet och ett till centralförrådet från vårdavdelningen i fråga. Det må påpekas, att trafikstudierna endast pågått vardagarna under en vecka. Liksom övriga studier omfatta de endast personalen i dagtjänst.

123 avdelningarna inbördes) vardagar under tiden den 17—23 oktober 1947 Kalmar lasarett.

Av tabell A och B framgår, att det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler under trafikstudien vid Kalmar lasarett var 3 126 och vid Norrköpings lasarett 3 229, eller ungefär lika många. Därav >får man dock icke draga den slutsatsen, att trafiken skulle ha samma omfattning vid de båda lasaretten. På grund av deras olika byggnadstyp och det begränsade antalet observatörer, som stått till förfogande, har det nämligen icke varit möjligt att observera lika stor del av den totala trafiken vid de båda sjukhusen. Trafikstudien vid Norrköpings lasarett omfattar således icke trafiken inom kvinnokliniken, som har tre vårdavdelningar, mottagningsavdelning, förlossningsavdelning och operationsavdelning, ej heller inom barnkliniken, som har två vårdavdelningar och mottagningsavdelning, men väl trafiken mellan dessa kliniker och övriga delar av sjukhuset. Å andra sidan omfattar trafikstudien vid Kalmar lasarett icke trafiken till och från centralköket. På det hela taget omfattar trafikstudien vid Norrköpings lasarett en mindre del av den totala trafiken än studien vid Kalmar. Uppgifterna om det totala antalet transporter och ärenden äro således icke direkt jämförbara.

124 Tab. B.

Antal transporter och ärenden mellan skilda lokaler (utom vårdenligt trafikstudien vid. * » pr

7<?

—

SJ r-

5 Ér'

g4 ° JQ 0_

Mottagningsavdelning (kir.).. .. » (.ögon) . . Kvinnoklinikens op.- och mottagningsavHelning Operationsavdelning Öronoperationsavdelning Röntgenavdelning Ljusbehandlingsavdelning . . . . Laboratorium (inkl medic, mottagningsavdelniug) Läkemedelsförråd Gymnastikavdelning Badavdelning Arkiv Lasarettskontor Centralförråd Centralkök 33 Avd. 1 (kir.) 7 » 2 (medic) 30 » 3 (kir.) 6 » 4 (medic) 21 » 5 (kir.) 4 » 6 (medic.) 17 » 7 (kir. priv.) 4 » 8 (medic, priv.) » 9 (barn, inkl vp. för öron22 näsa-hals) 7 » 10 (barn) » 11 (b. b.) • 12 (gyn.) »> 13 (b. b., gyn.) » 14 (ögon) Kuranstalten S u m m a 213

86 1

—

3 1 19 4 26 2 30 15 15 4

2 1 28 19 37 15 36 23 22 30

30 69 33 74 30 74 20 43

18 10 8 13 8 2 1

23 21 4 5 9 1 13

19 35 11 25 15 12 33

66 429

10 19 10 10 4 6 9

4 2 6 8

17 597 218

12 127

I följande tablå, som är ett sammandrag av tabell A och B, redovisas det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler med hänsyn till utgångspunkt. För att bättre jämförbarhet mellan de båda studierna skall erhållas, har trafiken berörande centralköket vid Norrköpings lasarett ej medräknats. Av denna tablå framgår, att vid Kalmar lasarett drygt hälften eller 56,0 % och vid Norrköpings lasarett drygt två tredjedelar eller 66,8 % av det totala

125 avdelningarna inbördes) vardagar under tiden den 18—24 november 1947 Norrköpings lasarett.

y

a a 3

ra B

M O? fj •1

o § | | |

CD

ST

-1

E Et 5"

b 3' ct> •-i 00

o

o o" pr sL

•i

ST O: pr

Sr

£ B a

i

»?

> > > P> to o g.

•4

'pr

p-

•4

Cb

Cn

OJ

»-I

IT "g? T o & •o &

> p00

"g"

CO

CD •i

&

CD

<p.

5 1

4 4 6 12 . 2 K) 10

1 4 1 4 1 3 1 1

e»' •O

CD"

r a jo;? 3" B- S"

> (-"

'S1 o*

2 1

3 1

3 B

->»

—

o-

'os o _B_

c -i

3 CO

O p

Summa

cro. H 3

1 1

-i

p.

1 5

195 34

38 111 48 164 11

3 11

2 2 6 2 4 2 4 2 3 5

5 8 7 7 7 11 10 9 4

40 45 32 39 33 42 32 36

2 1 1 2

3 2 2

6 2

2 1

4 3 6 13

5 4 3

1 2 9 17

2 3 1

1 1

2 1 7

1 3

1 1

1 3

1 2 1 1

1 5

2 1

16 12 46 42, 40 37

1 5 1 3

68 534

~6

145 30

1 2 4

t» p.

-i

63 P "

7 2

1 4 2 5 1 6

i /—

o 'c?

& 231 =" » o:

Sr

1 Pw

o? ^

1 1

1 4 2 2 1 2 . 1

2 1 3

47 27 1 2

1 11

99 33 21 104 2 15 24 30 189 214 219 188 190 222 131 162 135 134 89 114 84 122 107 3229

) Kuratorsmottagning, gipsrum och vind.

antalet noterade transporter och ärenden utgått från vårdavdelningarna till övriga lokaler inom sjukhuset. Vidare finner man, att av hela antalet transporter och ärenden ha vid Kalmar 63,i % (56,o + 7,i) och vid Norrköpings 74,8 % (66,8 + 8,o) berört vårdavdelningarna, medan endast 36,9 resp. 25,2 % 22 36 12 5 gällt behandlingsavdelningar 29 och övriga lokaler inbördes. Antalet vårdavdel6 ningar vid Kalmar lasarett var 11 och vid Norrköpings lasarett 14 förutom pensionsstyrelsens avdelning. 27

126 Kalmar

lasarett

Antal transporter och ärenden

Antal transporter från vårdavdelningar till övriga loAntal transporter från övriga lokaler till vårdavdelningar Antal transporter mellan övriga lokaler inbördes . . . . Summa

Norrköpings

lasarett

Antal transporter och ärenden

Totalt

Medeltal per dag

%

Totalt

Medeltal per dag

%

56o

66-8

7-1

8-o

36-9

25-2

2 665

lOOo

3126 Att trafiken mellan behandlingsavdelningar och övriga lokaler inbördes är större vid Kalmar lasarett än vid Norrköpings, torde till viss del förklaras av att, som tidigare nämnts, icke lika stor del av den totala trafiken ingår i båda studierna, men till en del, som ej kan uppskattas, även av lasarettens olika byggnadstyp. Kalmar lasarett består, som nämnts, av ett enda block, medan Norrköpings lasarett närmast kan anses som ett i paviljonger byggt lasarett. Den omständigheten, att vid Kalmar lasarett trafiken mellan behandlingsavdelningarna inbördes är större än vid Norrköpings, skulle således tala till förmån för paviljongsystemet. Här har dock hänsyn tagits endast till antalet transporter och ärenden mellan ifrågavarande lokaler, icke till avstånden mellan dessa. Det är emellertid tydligt, att om hänsyn jämväl tages till den sammanlagda vägsträcka, som personalen har att tillryggalägga vid transporternas utförande, detta kommer att tala till förmån för blocksystemet. ; Av det sagda framgår, att den övervägande delen av trafiken inom sjukhusen går mellan vårdavdelningarna och övriga delar av sjukhuset, varför det är av vikt, att dessa trafikproblem ägnas uppmärksamhet. För att närmare belysa trafikens omfattning mellan skilda lokaler har i efterföljande två tablåer ett sammandrag gjorts av tabell A och B. I dessa tablåer redovisas det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler utan hänsyn till utgångspunkt. Av tablån framgår, att vid Kalmar lasarett de medicinska vårdavdelningarna ha sina flesta transporter och ärenden till och från laboratoriet med sammanlagt 205 under studien eller 9 i medeltal per avdelning och dag. De kirurgiska vårdavdelningarna ha sina flesta transporter och ärenden till och från operationsavdelningen med sammanlagt 298 under studien, eller 10 i medeltal per avdelning och dag, och därnäst till och från laboratoriet med 210 under studien, eller 7 per dag och avdelning. Man finner vidare, att de medicinska vårdavdelningarna ha flera transporter och ärenden till och från mottagningsavdelningarna och lasarettskontoret än de kirurgiska men färre till och från röntgenavdelningen, medan antalet transporter och ärenden till och från läkemedelsförrådet är ungefär detsamma såväl för de medicinska som de kirurgiska.

127 Sammandrag av tab. A utvisande antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler vardagar under tiden 17—28 oktober 1947 enligt trafikstudien vid Kalmar lasarett.

3 I O : ert; en &

HJ

O

? a a • p

pr

»Mottagningsavd. (kir., m e d i c , öron-näsa hals) Operationsavdelning Oronoperationsavdelning Röntgenavdelning Laboratorium Läkemedelsförråd Badavdelning Skrivrum för läkarskrivbiträden Lasarettskontor Centralförråd Tvätteri 4 medicinska vårdavd 5 kirurgiska » Övriga vårdavdelningar Epidemisjukhus Övriga lokaler

56 62 9 110 12 210 17 24 8 89 3 100 64 59 6 9 18 2 4 120 23 92 298 42 28 4 26 39

31 1 15 5 10 18 2 20 5 7 14 79 205 16* 21i' 25 47 4 31 5

Som ovan nämnts, är det totala antalet transporter och ärenden mellan de kirurgiska vårdavdelningarna och operationsavdelningen på Kalmar lasarett 298. E n närmare analys av materialet från trafikstudien ger vid handen, att av dessa 298 transporter och ärenden avse omkring hälften transport med patient. Mellan de kirurgiska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är det totala antalet transporter och ärenden 168, varav 87 % avse transport med patient. Det totala antalet transporter och ärenden mellan de medicinska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är endast 79 och av dessa avse omkring 70 % transport med patient, Av samtliga transporter mellan såväl de medicinska som kirurgiska vårdavdelningarna och badavdelningen avser större delen transport med patient, övergår man därefter till att studera trafiken mellan behandlingsavdelningar och övriga lokaler inbördes (t. ex. mellan mottagningsavdelning och laboratorium, mellan mottagningsavdelning och lasarettskontor o. s. v.), finner man, att antalet transporter och ärenden är störst mellan mottagningsavdelningarna och laboratoriet med sammanlagt 210 under studien, mellan mottagningsavdelningarna och röntgenavdelningen med 110 samt mellan skrivrum för läkarskrivbiträden och mottagningsavdelningarna med 100. Det förhållandevis stora antalet transporter och ärenden mellan laboratorium och röntgenavdelning (31) förklaras av att en elektrokardiograf var placerad vid laboratoriet och att filmen från denna framkallades på röntgenavdelningen.

128 Sammandrag av tab. B utvisande antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler vardagar under tiden 18—24 november J947 enligt trafikstudien vid Norrköpings lasarett. c

K K o

o o CP? B

"O

Ii" s

* s o s

5'

5' <§ C

CO

B c" B ID

o

P3 o: s

g o a c T

o? B

•i

5' Ci< B <PP-. P< 2. a p o

O

Sr 5

ET 5 °S 2 5" o. 3" jq5' <n %5 o: J 5 5

B en O* o

td

>

Is 2 <

<

p:

<-* P

<pP-. — B t

3 05

cg m c B

B"

t-

2. 5' B j| B p *-^

o o" po M» o:

a

P

p — o- — m a p

B

-! P_

il

—. B p c? o: £" 5 g — H c

Po BÉ

P=>

o •i

H

^

-c p

a

C: •i

i-)

•/"'

s?

P

P

o: pr

pr

BL

of 1-1

B

& ©'

& g (ögon) Kvinnoklinikens op.-och mottagningsavdelning

1 2 42 6 4 1 102 2 2

7 5 23

1 Laboratorium (inkl. medic, mottagLäkemedelsförråd Arkiv Lasarettskontor Uppsamlingsplats för smutstvätt Ceutralkök 4 kirurgiska » 2 vårdavdelningar för barn 1 ögonavdelning

29 5 8 6 3 3 1 6 :') 7 1 .. 5 5 27 17 117 12 30 1 6 il 1 1 11

6 16 8 4 1 4 29 5 15 2 8 4

26 3

2 3 4 1 5 2 7 3 9 9 4 13 10 12 4 1 2 1 11 3 1 2 26 28 102 18 270 48 103 115 25 64 97 10 143 6 56 29 28 27 46 9 29 1 19 5 1 -.'4 6 2 12 6 1 2 9 1 36 9 13 2 7 1 8 20 2 15

8 Q O

2 12 5 11 28 3 2 36 1 4 5 4 8 1 6 7 8 4 1 3

2 11 164 .58 17 143 29 1 28 19 6 129 10 5 40 4 30

Vid Norrköpings lasarett ha, som framgår av ovanstående tablå, de medicinska vårdavdelningarna det största antalet transporter och ärenden till och från laboratoriet med sammanlagt 270 under studien, eller 11 i medeltal per avdelning och dag. Härvid bör dock observeras, att i detta tal även ingå transporter och ärenden till och från den medicinska mottagningsavdelningen, enär det icke varit möjligt att särskilja trafiken till denna och laboratoriet, på grund av att dessa båda lokaler ligga i omedelbar anslutning till varandra. Av samma anledning har trafiken dem emellan icke kunnat studeras. De kirurgiska vårdavdelningarna ha största antalet transporter och ärenden till och från röntgenavdelningen med sammanlagt 143 under studien, eller i medeltal 6 per dag och avdelning och, bortsett från trafiken till centralköket, därnäst till och från kirurgiska mottagningsavdelningen, laboratoriet och operationsavdelningen. Antalet transporter och ärenden mellan de kirurgiska vårdavdelningarna och centralköket uppgår till sammanlagt 143 under studien, eller i medeltal 6 per avdelning och dag. Mellan de medicinska vårdavdel-

129 ningaina och centralköket är antalet transporter och ärenden 164 under studien, eller 7 i medeltal per avdelning och dag. Liksom vid Kalmar lasarett ha de medicinska vårdavdelningarna färre transporter än de kirurgiska till och från röntgenavdelningen och operationsavdelningen. Däremot ha de medicinska vårdavdelningarna flera transporter och ärenden än de kirurgiska till och från läkemedelsförrådet och efter allt att döma även laboratoriet. Det totala antalet transporter och ärenden mellan sjukhusets kirurgiska vårdavdelningar å ena sidan och operations- resp. röntgenavdelningen å den andra är 97 resp. 143. Av dessa avse omkring 50 resp. 55 % transport med patient. Mellan de medicinska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är antalet transporter och ärenden sammanlagt 102, varav omkring 59 % avse transport med patient. Av det totala antalet transporter och ärenden mellan såväl de medicinska som kirurgiska vårdavdelningarna och badavdelningen avse större delen transport med patient. Man finner vidare, att trafiken mellan behancllingsavdelningar och övriga bilokale r inbördes är störst mellan kirurgiska mottagningsavdelningen och röntgenavdelningen med 102 transporter och ärenden under studien och därnäst mellan kirurgiska mottagningsavdelningen och operationsavdelningen med 42. Mellan laboratoriet (inklusive medicinska mottagningsavdelningen) och röntgenavdelningen är antalet transporter och ärenden förhållandevis stort (41), vilket torde bero på att liksom på Kalmar lasarett en elektrokardiograf var placerad invid laboratoriet. Att antalet transporter och ärenden mellan laboratoriet och kirurgiska mottagningsavdelningen är så litet som 29, torde förklaras av att ett mindre laboratorium fanns på nämnda mottagningsavdelning; som tidigare nämnts, har trafiken mellan medicinska mottagningsavdelningen och laboratoriet icke kunnat studeras. Trafikstudierna visa sambandet mellan vårdavdelningarna och behandlingsavdelningarna — i första hand laboratorium, röntgenavdelning och operationsavdelning — resp. centralköket och ge därigenom viss vägledning för placeringen av behandlingsavdelningarna i förhållande till vårdavdelningarna ävensom av de olika behandlingsavdelningarna inbördes. I studiematerialet finnas, som tidigare nämnts, även uppgifter om arten av utförda transporter och ärenden samt om den personal, som utfört dessa. I tablåerna (s. 130) redovisas av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden fördelade efter transportens och ärendets art. Till den i tabellerna upptagna gruppen »ospecificerade ärenden» ha hänförts ärenden, om vilka uppgift om arten saknas; gruppen »övriga ärenden» avser ärenden, som icke kunnat hänföras till någon av de andra grupperna t. ex. transport av rullstol, talkning av handskar, tillsyn av patient på behandlingsavdelning. Av det totala antalet transporter och ärenden avse vid Kalmar lasarett 869 eller 28 % och vid Norrköpings lasarett 644 eller 20 % transport med patient. Ber dag räknat blir antalet transporter med patient vid Kalmar lasarett 145 och vid Norrköpings lasarett 107. Därnäst i storleksordning kommer vid Norrköpings lasarett transport av matvagn med sammanlagt 475 under studien. En förhållandevis stor del av det totala antalet transporter och 9 — 1 9 2 1 49

130 Av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden vardagar under tiden U—23 oktober 1947 fördelade efter transportens och ärendets art enligt trafikstudien vid Kalmar lasarett. Hämtning

eller

avlämning

av

B

*a o -i

3 ro

Personal, som utfört transporten (ärendet)

p.

*skriftliga meddelanden till eller från p"

g* H P O

5B !! 3C .

5-

P

H

p* CD P 1 O

o:

s

oq~ o B

o: 3 dö" P

GG 1=

B 3

*2 d*

«E o' c

ro s.

ö o

o:

>-(

ro

ro

P"

1-i 13

s. B

Si

o:

£_

g 5'

o d. 5'

ro

3 PJ

ro'_

ro

3:3

C P B p. -•a o•"*:

S' P

5'

1 OtJ

98 62 19 74 10 165 59 78 662 121 37 84 15 257 118 269 Två sjuksköterskor 4 Sjuksköterska och biträde 35 — — 1 — 1 1 14 1 1 — — 2 —! 3 Två biträden Övriga (militära sjukvår56 6 3 13 0 27 45| 20 dare, patienter) Summa 869 190 60 172 30 452 222(371 Sjuksköterska

p

i-l

ro B P<

: ro B

pj 1 ro i *

PJ

B"

1 s

ro <-!

IN g-

•1

-•)

ro o 1 g-

PJ

3 P p:

p

E p:

»' g

<

o •O o

-5 p:

o' B

EV «»

P

•<

IQ P

o

oq

O

P

pr o

P

er o

CO

V

O:

O

1-4

!

!

1 i

13 48

3 24 35 l! — —! 71100 647 9 75 105 64! 43jl25!130j231 2136

— —

1 —

43 49

-a2: .I11 4 9 — i

— — 4

1 — 1 2 4 4 l o 26j 45 246 62 13 100 146 69 49152 231J390 3126

Av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden vardagar under tiden 18—24 november 1947 fördelade efter transportens och ärendets art enligt trafikstudien vid Norrköpings lasarett. Hämtning

H-3

H p B

-3

skriftliga meddelanden till eller från

B ro

P»O

% S3

P

er o a P

o d

3 H

o: B

d? ro B

P" CO p

>-ro < dö" P

< ro

er

O

O

PJ

o: -4 H_

B

p

c" o' c

s.

=r o

H

O

p

B

2.

B 3

ST

O

Personal, som utfört transporten (ärendet)

a v l ii m n i n g

eller

o

av

O: •<

CD

tf2

p

P

>-i O

-1

•-i

o:

B 03"

ro B

CD

ro H p"

5t

o P;

ro' p'

CO

5. 5"

aq p

-1 P.

5"

B CD

%•

|i

p

ro' 3

E c; 3 pP J: —• ro ro ro 3. • i »' g 05 g.

er

3"

P

p

ro

•4 P

p:

ro ro dö* p ro p : N ro P

o O

&ro'

3 B Gu

P.

O

3 P

ro

•B

p: •i

ro

p

o

SS) >1 er

ro

Pv

p

S"

B"

B P-

crc?

p 1-1

s? 1-»

. . . . 186 84 32 234 36 14 Två sjuksköterskor . . . . 3 Sjuksköterska och. biträde 11 1 2 6 186 Övriga (militära sjukvår18 2 Sjuksköterska, elev

28 101 245 196 215 33 14 99 28 14 92 43 92 58 6 51 1 1 1 1 — ~ 1 4 1 2

z

47 156 12 86 2 3 3 — 46 19 45b 73 70 29 o4 1/8 i fa 1 1 1

— |

o

2 15 3 1

6 5 13 2 5 — 8 63 1 2 25 10 13 7 — 7 26 475 80 83 33 115 417 :{k2 139 158 102| 21 366 249 321 Summa 644 124 47 78 117 l 1 21

ärenden utgöres av kommunikationer de olika avdelningarna emellan med skriftliga meddelanden. Antalet sådana ärenden — sjukjournaler oräknade — var vid Kalmar lasarett 452 och vid Norrköpings lasarett 366.

131 Antalet ärenden med sjukjournal uppgår till icke mindre än 222 vid Kalmar lasarett och till 249 vid Norrköpings. För Kalmar lasaretts vidkommande torde detta förklaras av att journaler för nyintagna patienter utskrivas i ett särskilt skrivrum av läkarskrivbiträden, vilket var beläget invid operationsavdelningen. Vid Norrköpings lasarett torde det stora antalet ärenden med sjukjournal bero på att den gamla journalen för nyintagna patienter, som tidigare vårdats på sjukhuset, hämtades på resp. mottagningsavdelning av vårdavdelningspersonalen. Ärenden med laboratorieprover uppgår vid Kalmar lasarett till 371 under studien och vid Norrköpings till 321. Det bör härvid observeras, att det vid Norrköpings lasarett fanns ett mindre laboratorium på den kirurgiska mottagningsavdelningen och att trafiken mellan den medicinska mottagningsavdelningen och laboratoriet av skäl, som tidigare nämnts, icke kunnat studeras. Man finner vidare, att vid Norrköpings lasarett en mycket stor del, omkring 40 %, av det totala antalet transporter och ärenden utfördes av sjuksköterskor eller elever. Vid Kalmar lasarett var motsvarande tal omkring 20 %, varvid dock bör observeras, att detta tal avser enbart sjuksköterskor, då några elever ej tjänstgjorde vid lasarettet vid tiden för trafikstudierna,' Särskild transportpersonal förekom endast vid Norrköpings lasarett och denna personal utförde uteslutande transporter med patient. Nedanstående diagram visa, huru trafiken vid de båda studerade lasaretten varierar under dagens timmar. Av dessa framgår även arten av utförda transporter och ärenden och dessas fördelning på dagens timmar. Diagram 8. Antal transporter och ärenden i medeltal per dag fördelat på dagens timmar enligt trafikstudier vid lasaretten i Kalmar och Norrköping. *1snta'rter P° 7

KALMAR

° r - ^

M

•

•

•_.

-

Antal transporter

NORRKÖPING

70r

« V A V „ M *5rMwWHWHWHWMWHD

132 Man finner, att en betydande olikhet i trafikens fördelning på dagens timmar förefinnes mellan de båda lasaretten. Vid Kalmar lasarett ökar trafiken successivt under förmiddagstimmarna fram till en toppunkt mellan kl. 10 och 11 och sjunker sedan kraftigt mellan kl. 11 och 13. Ytterligare en toppunkt finnes mellan kl. 13 och 14, men därefter sjunker trafiken tämligen jämnt inemot kl. 20. Vid Norrköpings lasarett är däremot trafiken mera jämnt fördelad på dagens timmar och toppunkterna äro icke så starkt markerade som vid Kalmar. Redan under morgontimmarna är trafiken mycket livlig. Den kulminerar omkring ld. 9 och sjunker sedan något mellan kl. 10 och 11 för att ånyo öka mellan kl. 11 och 12. Därefter minskar den synnerligen kraftigt till kl. 14. Mellan kl. 14 och 18 är trafiken tämligen jämn, men därefter sjunker den återigen kraftigt inemot kl. 20. Till viss del torde skillnaden mellan de båda lasaretten i berörda hänseenden bero på att, som tidigare nämnts, trafikstudien vid Kalmar lasarett — till skillnad från den vid Norrköpings — icke omfattar trafiken berörande centralköket. E t t närmare studium av diagrammen ger nämligen vid handen, att, om vid Norrköpings lasarett transporter med matvagn icke medräknades, trafiken skulle fördela sig på dagens timmar ungefär lika som vid Kalmar. De olika transporterna och ärendena förekomma med få undantag under varje timme av dagen. Vad patienttransporterna beträffar fördela sig dessa på dagens timmar ungefär på samma sätt som den totala trafiken. Vid Kalmar lasarett kulminera patienttransporterna således mellan kl. 10 och 11 och vid Norrköpings lasarett mellan kl. 11 och 12. Vid Kalmar lasarett är antalet ärenden med skriftliga meddelanden störst mellan kl. 9 och 11 samt 13 och 14, medan ärenden med laboratorieprov kulminerar mellan kl. 7 och 8. Mellan kl. 9 och 11 samt 18 och 19 utföras även ett mycket stort antal ärenden med sopor och tvätt. Vid Norrköpings lasarett kulminera ärenden med skriftliga meddelanden mellan kl. 9 och 11, 15 och 16 samt 18 och 19 och ärenden med laboratorieprov mellan kl. 7 och 8. Antalet transporter med matvagn är störst mellan kl. 8 och 9, 12 och 13 samt 17 och 18. Utöver av sjukhusutredningen bedrivna trafikstudier har även en dylik i centrala sjukvårdsberedningens regi utförts vid ett av landets större sjukhus. Denna avsåg studium av en särskild, för hela sjukhuset gemensam transportavdelning for patienttransporter och dylikt. Undersökningen, som pågick under tre dagar, visade att avdelningen i fråga endast hann utföra 40—50% av samtliga patienttransporter, trots att transportpersonalens lediga tid (väntetid) uppgick till omkring 40 % av den fastställda arbetstiden. Detta förhållande synes tyda på, att dylika centrala transportavdelningar äro svåra att organisera.

133 Avd. IV.

Redogörelse for utredningens försöksverksamhet. Kap. i). Redogörelse tor försöksverksamheten vid Östersunds och Lidköpings lasarett. Under sina studier på lasarettens vårdavdelningar ha arbetsstudieingenjörema sökt bilda, sig en uppfattning om hur den del av det där bedrivna arbetet, som de haft förutsättningar att kunna bedöma, bör vara organiserat, om utformningen av vissa bilokaler, om behovet och lämpligheten av vissa redskap m. m. Med utgångspunkt härifrån har arbetsstudiedelegationen framlagt vissa förslag till rationaliseringar, som sjukhusutredningen ansett böra prövas i praktiken. Den härför nödvändiga försöksverksamheten har sjukhusutredningen förlagt till avdelning A 2 vid Östersunds och avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. Vid försöksverksamheten ha vidtagits åtskilliga ändringar ifråga om arbetets organisation, arbetsmetoderna, lokalernas anordning och inredning och de använda redskapen. Vad gäller ändringar av lokaler och materiel har man av kostnadsskäl helt naturligt måst hålla sig inom en begränsad ram. Gången vid försökens genomförande har i stora drag varit följande. Efter en totalstudie på dessa vårdavdelningar har arbetsstudiedelegationen i samråd med läkare, syssloman, husmoder och vårdpersonal utarbetat en plan för åtgärder, som kunde anses vara lämpliga och lagt fram förslag härom för vederbörande myndighet. Sedan planen diskuterats, eventuellt modifierats och slutligen antagits, ha efter hand de planerade förändringarna av lokaler, materiel, personal o. s. v. genomförts. Stundom har man prövat sig fram efter olika metoder och med olika hjälpmedel innan en definitiv ordning fastställts. Slutligen har, sedan någon tid förflutit och personalen blivit förtrogen med den nya ordningen, verksamheten på avdelningen ånyo blivit föremål för en totalstudie. Genom jämförelser mellan denna och den tidigare utförda studien har ett underlag erhållits för bedömning av i vilken mkn tidsåtgången för olika sysslor påverkats av de genomförda ändringarna. Det må emellertid förutskickas, att tidsstudierna icke framvisa hela effekten av de vidtagna förändringarna. Dessas — säkerligen i huvudsak gynnsamma — inverkan på trivseln i arbetet och på arbetets kvalitet kan givetvis ej påvisas genom tidsstudier. Till sist må anmärkas att i här nedan anförda kostnadsbelopp endast de direkta utgifterna medräknats, däremot icke värdet av patient- eller bostadsrum, som tagits i anspråk vid de genomförda förändringarna. Beträffande

134 bostadsrummen må emellertid påpekas, att dessa ieke voro i det skick, att de längre lämpade sig för sitt ursprungliga ändamål.

A. Försöksverksamheten vid avdelning A 2 vid Östersunds lasarett. Avdelningen var föremål för en totalstudie år 194G, vars resultat redovisas i tab. 2L—8 L. Efter ombyggnad av lokalerna m. m. prövades en del förändringar i arbetets organisation, varefter avdelningen ånyo totalstude rades år 1948. Resultatet av båda studierna redovisas i tab. C—E. Tab.

C.

Skilda personalkategoriers i dagljänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning A 2 vid Östersunds lasarett. 1948

1946 Antal vårdplatser = 30 Medelantal patienter = 33 •7

i Grupp av arbetsmoment m. m.

1 Arbetad tid, minuter per vecka och avdelning » » « vårdplats » » » patient

.. .. ....

D ä r a v i % för: I Diagnostiska arbetsuppgifter

Antal vårdplatser = 2 9 Medelantal patienter = = 27-6

AvdclAvdel1 ningsMiliningsBi o.assis- un tära o.assisBi" Summa Summa Elever tent- Llever i . ... tentträden sjuksköskövårdare i traden terskor terskor 1 !

7 750 8 686 258 290 228 258

7 685 6 247 30 318 7573 261 255 208 1011 274 900 228 ! 186

8574 296 310

7654 264 277

23801] 821 861 4-ö

5-1 19-o

Tro 13-0

7-8 31-2

6-o 17-2

Öl 0-i

0-7 0-3

2-1 1-fi

5-1 6-7

13-4 10-o

2-8 11

1-4 OS

5-7 3'8

23 5

l-o

27-8

27-1

2-1

9-6 22-4 9-5

9-1 8-5 23-5

9-0 23-3 6-6

7-7 14-8 12-1

24 7-2

11-9 22-0 7-5

8-8 10-7 i 23-3 !

7-9 14-4 12-5

34"6

34-8

fri 91-1

G-4 13-1

1 Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgif! ter m. m i Expeditionsarbete

14-9 22-1

9* 1-7

Summa s j u k v å r d i i n s k r ä n k t bemärkelse

67-o

Bäddning Matutdelning

3-2 5-6 7-9

9T,

m

16-

41-3

38-9

Transporter

6-0

4-7

4-7

öl

5T>

Lokalvård Diskningsarbeten Annan materielvård

o-i 02 4-8

9,

17-5 18-9 10-8

4-9

8»

5'8

0-9 13-7

20-7 175 4-8

i io-i 6-o

8-1

8-2 6-6 9-4

0-6

4-5 13-4

5-1

27-4

47-2

15-6 |

24-2

23r,

43-0 1

24-4

1-8

l-o

2-1

l-o

2-9

1-1

7-2

8-8

3-9

100 0 100-0 lOOo lOOo

100 o

Summa p e r s o n l i g s k ö t s e l

Summa vård

l o k a l - och

Diverse

arbetsuppgifter

2-o

o-i

materiel-

Övrigt

Total

lOOo

lOOo 100-0 1000

8-3

135 Tab.

/>•

Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning A 2 vid Östersunds lasarett. (Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring.) 1946 Antal vårdplatser = 30 Medelantal patienter = 33 - ; Arbetsmoment och kodnummer

T e m p e r a t u r t a g n i n g . . . . 19 Pulsräkning 20 Blodprov 18 Urinprov 17 Mag- och tarmprov m.m. 28 Vägning av p a t i e n t e r . . 29 Summa diagnostiska uppgifter

Avdel| ningsMilio.assis- , , . Bitära , K lever tenttriiden sjukskövårdare terskor

10 317 186

Avdcl- j nings- ; o.assis-i Bitent- j Elever träden Summa skö- ! terskorj

146 10 26 138 229

134 7 10

324 327 212 272 370 15

1 520

5S9 i 513

381 206 668 50

22 1 52 618

7 32 116 967

410 239 836 1635

253 550 1210 46

6 14 15 710

260 564 1225 756

197 J 2 9 9

11 I

terapi 1 632 11136

11S6

3 954

3 838

6 66

17 111 163

108 1360

4 306 127 152

224 I 14 ! 8 ! 170 89 8

228 320 136 170 242 8

arbets-

Medicinutdelning 21 Insprutning 11 Omläggning 4 Spolning och tappning 5,12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 I r örberedelse för operation 10 lorrlningsställando av rondbord 23 Iordningsställande av förband 27 Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och undersköterskornas andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa . . 25 Värmebehandling 26 Summa

1948 Antal vårdplatser = 29 Medelantal patienter = 2 7-6

Läkarroml o För- och efterarbete i samband med lakar» rond 13 Sjuksköterskerond . . . . 2 Samtal med patient 14, 46 Intagning av p a t i e n t (inkl. viss provtagning) 1 Ordergivning, instruktioner 80

49 94 87

55 94 163

17 ! 105 !

17 48

36 23

439 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m 1155

161 621

83 | 45 I 486 '

1 534 1014

136 Tab. D (forts. 1948 Antal vårdplatser = : 9 Medel intal patienter == 27'6

1946 Antal vårdplatser = 30 Medelanta patienter = 'SI er Arbetsmoment och kodnummer

Journalarbete Diverse skrivarbete . . . . Utskrivning av patient Samtal i telefon » med besökande

16 82 86a 81 94

Avdel AvdelningsningsMilio.assis- Elever Bitära Summa o. assis- Elever Bi- bumnia 0 tentträden sjuktenttraden skövårdare sköterskor terskor 894 542 50 228 47

37 70 2 36 5

150 Summa expeditionsarbete 1761 Summa sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 5 194 2 040 Biträde vid patienternas toalett 30 Utbärning och diskning Heltvättning och badning av patienter (på avdelningen) . . . . 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor . . 9 Tillhandahållande av spottkoppar 32 Summa patienttoalett Hel- och vändbäddning m. m 41, 43, 47 Sträckning 40 Renbäddning 42 Nybäddning 44 Vädring m. m 45, 49 Diverse passning (biträdenas andel av mom e n t 6, hela 7 ) . . 6, 7, 86b Arbete i samband med dödsfall 86c Summa bäddning

248 248 36 254 109 S95

2 319

7 197

23 2

2 034

9 042 4 726

— 7 26 3

o

—

—

—

12 235

12 832

108 698

87 563

219 2328

1 179

3 1024

50 670

54 1873

241 26 25 54 21

1112 238 77 356 18

556 2 14 32 5

339 160

—

506 3 32 31 39

934 76 101 376 50

457 25

2 248 426 116 899 69

51 180 3

1943 79 184 587 92

1 949

4 491

60 728

2 1 8S5

17 821

79 3434

4 118 86 83 13 340

52 291 740 307

148 22 70

—

10 168 169 173 3

—

58 715 1063 662 19 523

—

193 83 125 7 158

17 258 684 421 13 16

27 619 936 719 23 174

614 3 654

25 548

77 643

373 1782

475 2 973

3 143 2 432 10473

3 552

3 273

8 280

—

Arbeten i avdelnings2 köket 57 • 158 Servering av frukost . . 50 215 » » lunch . . . . 51 202 » » middag . . 52 6 » » mellanmål 54 Matning av p a t i e n t . . . . 53 — Utdelning av dricks33 vatten 59 616 Summa matutdelning Summa personlig skötsel 1291 Transporter av patient utom avdeln. 60—62, 63b Transporter av patient

24 12 13 35 12 96

—

15 6

29 46

224 236 16 193 94 763

960 660 52 302 60

3 607

—

—

—

—

1946 Antal vårdplatser = 3 0 Medelantal patienter = 33' Arbetsmoment och kodnummer

Transporter och ärenden utom avdeln. 65, 67, 69 Summa transporter

1948 Antal vårdplatser = 29 Medelantal patienter = 27'6

AvdelAvdelMiliningsningstära o. assiso. assisBiBiElever Summa tent- Elever I träden Summa tentträden sjukskövårdare sköterskor terskor

322 463

Städning av korridor och salar 70—73 Städning av bilokaler ochbehandlingsrum 74, 75 j Periodisk städning . . . . 77 J Städning av sjuksköterskebostad 78 Diverse städning 79 Iordningsställande för gudstjänst m. m 66a

305 1074

336 I 336

462 j 399

602 j

549 45

742 45

34 7

6 14

15 5

21 36

714 29

903 36

147 8

147 17

2 Summa lokalvård

1586 Insamling av disk . . . . 55 | Diskning 56 Samma diskningsa rbeten

140 19 244 1428 384 1 447

327 1676

5 6

153 236 1184 1190

1 337 1426

320 1061

128 172

34 2

5 1

3 144

42 147

617 52 250 7 504 2 867

206 115 2 76 437 1170

33 42 369

354 120

493 2 013

Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 Städning av medicinskåp 24 ! Sköljrumsarbete 83 ! Babytvätt 95 i Blomvård 76 I Förrådsarbeten: Ordnandet av förråd 85 i Förbands- och reparationsarbeten 88 Tvättsortering m. m. . . 84

13 26

16 44

20 123

36 85

64 26

167 36

334 181

! Summa annan materielvdrd I 576' 821 1166 Summa lokal- och materielvård 394 3 608 2 377 Diverse arbetsuppgifter 87, 96, 98, 99 Personlig tid 90 Väntetid 93 Vakttjänst 89 Deltagande i gudstjänst m. m 66b

7 356

1 976 5 798

83 50 94

35 57

204 312 33

117 431

439 850 127

141 152

81 83

244 217

466 452

229 549 548 1418 293 164 918 92 461 Total 7 750 I 8 686 7 635 6 247 30318 7 573 8 574 7 654 23801

Summa övrigt

138 Tab.

E.

Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning A 2 vid Östersunds lasarett. (Minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöring.) 1946

1948 Antal vårdplatser = 30 Medelantal patientor = 33"7

Antal vårdplatser = 29 Medelantal patienter = 27-G

' AvdelAvdel- I Arbetsmoment och kodnummer | ningsMilinings- j tära Bi,o. assiso.assis-l Elever i BiSumma j tenttent- I Elever träden träden sjukvårdare sköskö- j i terskor terskori Temperaturtagning . . . . 19 Pulsräkning 20 Blodprov 18 Urinprov 17 Mag- och. tarmprov m. m. 28 Vägning av patienter . . 29 Summa diagnostiska uppgifter :

6 0 1 4

10 10 6 8 ; ii

0 11

] 45

i 12

7 1 4 I 26 29 i 48

9 20 44 2

1 0 0 26

8 1

0 6 4 0

o

arbets-

Medicinutdelning 21 Insprutning 11 Omläggning 4 Spolning och. tappning 5,12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 Förberedelse för oi>eration 10 Iorduingsställande av rondbord 23 Iordningsställande av förband 27 Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och undersköterskornas andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa . . 25 Värmebehandling 26 Summa

0 10 5 —

terapi

11 6 20 2

1 0 2 17

34 Läkarrond 3 12 För- och efterarbete i samband med läkarrond 13 | 2 Sjuksköterskerond . . . . 2 1 3 Samtal med patient 14, 46 i 2 I n t a g n i n g av p a t i e n t (inkl. viss provtagning) 1 i 3 Ordergivning, instruktioner 80 ! 13 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsupp-\ gifter m. m l 35

—

— ÖO

1 3 3

— 1 2

53 I

189 1946 Antal vårdplatser = 30 Medelantal patienter = 33"; Avbctsmornent och kodnummer

Journalarbete Diverse skrivarbete . . . . Utskrivning av patient Samtal i telefon » med besökande

Avdel-1 AvdelMiliningsnings tära Bio.assis-i o.assisBiElever Summa träden sjuktent- ! Elever träden tentvårdare skö- I sköterskorj terskor

16 82 86a 81 94

26 16 2 7 1

expeditionsarbete

52 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

154 Summa

Biträde vid patienternas toalett 30 I Utbärning och diskning av handfat 31 Heltvättning och badning av patienter (på avdelningen) . . . . 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor . . 9 Tillhandahållande av spottkoppar 32 Summa patienttoalett Hel- och vändbäddning m. m 41, 43, 47 Sträckning 40 Eenbäddning 42 Nybärldning 44 Vädring m. m 45, 49 Diverse passning (biträdenas andel av moment 6, hela 7) 6, 7, 86b Arbete i samband med dödsfall 86c Summa bäddning Arbeten i avdelningsköket 57 Servering av frukost . . 50 » » lunch . . . . 51 » » middag . . 52 » » mellanmål 54 Matning av p a t i e n t . . . . 53 Utdelning av dricksvatten 59 Summa matutdelning Summa personlig skötsel Transporter av p a t i e n t utom avdeln. 6 0 - 6 2 , 63b T r a n s p o r t e r av p a t i e n t inom avdeln 63a, 64

1948 Antal vårdplatser = 29 Medelantal patienter = 27"6

18 0

28 19 2 9 2

8 9 0 7 4

84 I

1 25

3 21

3 16

7 69

0 7

7 2 11 1

17 0 0 1 0

10 5 13 1

67 13 3 27 2

19 0 1 1 1

1 10

0 37

2 24 18

4 14 2

2 7 0

12 2 26

2 21 31 19 1 16

2 9 22 9 0

0 68

7 3 5 0 6

l

25 15 0 1

—

140 Tab. E (forts.). 1948 Autal vårdplatser == 29 Medelantal patienter = 27-6

1946 Antal vårdplatser =r 30 Medelantal patienter = 33 Arbetsmoment och kodnummer

Transporter och ärenden utom avdeln. . . 65, 67, 69

AvdelAvdel, MiliningsningsBitära Bio.assiso.assistcnt- Elever träden i sjuk- Summa tcnt- Elever träden i vårdare skösköterskor terskor 10

12 Summa transporter : 14

16 1

22 1

26 1

1 1

28 Städning av korridor och salar 70—73 Städning av bilokaler ochbehandlingsrum 74, 75 Periodisk städning . . . . 77 Städning av sjuksköterskebostad 78 Diverse städning 79 Iordningsställande för gudstjänst m. m 66a

19 5

o

Summa

lokalvård

40 Insamling av disk Diskning

. . . . 55 56

4 7 11

1 43

Summa

diskningsarbcten

Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 Städning av medicinskåp 24 Sköljrumsarbete 83 Babytvätt 95 Blomvård 76 Förrådsarbeten: Ordnandet av förråd 85 Förbands- och reparaarbeten 88 Tvättsortering m. m. . . 84

1 Summa

annan

materielvdrd

Summa lokal- och materielvård Diverse uppgifter

o o

4 5

1 5 1

10 50 60

10 5

1 0

18 7

87, 96, 98, 99

Personlig tid 90 Väntetid 93 Vakttjänst 89 Deltagande i gudstjänst m. m 66b

5 0

i

57 6 43 49

30 1

o

1 4 3 16

2 8 0

0 5 4 1 1 1 13

42 18

119 73

18 2 1 3

4 13

13 25 4 0

Summa övrigt

3 Total

16 228

141 Följande omständigheter ha medfört, att de båda studierna ej äro i alla avseenden så jämförliga som önskvärt vore. 1. En betydande överbeläggning rådde på avdelningen vid den första studien med därav följande, tillfälligt starkt uppskruvad intensitet i arbetet. 2. Två militära sjukvårdare voro för sin utbildning placerade vid avdelningen vid den första studien men ej vid den senare. 3. Genom att vissa transport- och städningsarbeten m. m. oberoende av arbetsstudiedelegationens intentioner under mellantiden flyttats över från avdelningspersonalen till centralt disponerad personal, har den sjukvårdande personalens uppgifter ändrats såväl med hänsyn till sin fördelning på de olika personalkategorierna som totalt sett. Lokalerna. Avdelning A 2 vid Östersunds lasarett är byggd för 30 vårdplatser, fördelade på en stor sal för 15 patienter, två 4-patientsalar, tre 2-patientsalar och en 1-patientsal. Alla dessa salar — utom enpatientrummet samt sköljrum, tvättrum och toaletter för patienter och personal ligga på ena sidan av korridoren; på den andra och koncentrerade till ena ändan ligga övriga bilokaler och enpatientrummet. Avdelningens utformning vid tiden för försöksverksamhetens början framgår av ritningen i bil. 2. De ändringar, som vidtagits i fråga om lokalerna och dessas inredning, ha i första hand avsett att få till stånd större bilokaler. Särskilt avdelningens torråd och sköljrum voro i förhållande till avdelningens storlek mycket små och därigenom tungarbetade. Golvytan i förrådet var endast omkring 6 m2 och i sköljrummet omkring 10 m2. För den önskade utvidgningen av dessa båda lokaler har ett patientrum (isoleringsrummet invid avdelningsköket) tagits i anspråk. Antalet vårdplatser på avdelningen har härigenom minskats från 30 till 29. Isoleringsrummet har omändrats till förråd, och den i anslutning till sköljrummet liggande personaltoaletten flyttats till det gamla förrådets plats, varigenom personaltoalettens tidigare utrymme kunnat tas i anspråk för en utvidgning av sköljrummet. I samband härmed har ytterligare en dörr upptagits mellan sköljrummet och korridoren för att bättre förbindelse med övriga bilokaler skulle erhållas. Det nya förrådet är ungefär dubbelt så stort som det gamla eller drygt 12 m2. Sköljrummets yta har ökats till omkring 12 m2. Som jämförelse härmed kan nämnas, att civila byggnadsutredningen i sitt betänkande I I (SOU 1944: 68, s. 88—89) rekommenderar en yta om 9,3 m2 på avdelningsförråd för vagnar och sängkläder, om 6,8 m2 för dito för linne och om 9,3 m2 för sköljrum. I fråga om lokalernas inredning och utrustning ha följande ändringar vidtagits. I sköljrummet har en diskbänk på rörstativ inmonterats. Denna ersätter en mindre, nedfällbar skiva, som förut användes som arbetsbänk, och en mindre porslinsvask, i vilken all i sköljrummet förekommande disk utfördes. Diskbänken är klädd med rostfri plåt och försedd med disklåda och avloppstratt. Vid disklådan har en handdusch uppsatts. Denna användes vid tvättning av vaxdukar m. m. och för spolning av blommor. Bredvid den redan tidigare befintliga bäokenspolaren har en utslagsskål med spolning {typ CSB-115) inmonterats för sköljning av urinflaskor, klosetthinkar m. m.

142 Detta arbete utfördes tidigare under en vanlig tappkran. P å väggen ovanför bäckenspolaren och utslagsskålen har uppsatts ett ställ för bäcken och en ångslinga för deras uppvärmning. Tidigare förvarades bäckena i skåp på motsatta väggen ovanför värmeelementet. Den skrubb, där städredskapen förvarades, har borttagits. I stället ha redskapen upphängts på väggen, varigenom ytterligare utrymme vunnits. Därjämte har en öppen hylla för blomvaser, glas etc. satts upp ovanför diskbänken. I avdelningsköket har den gamla diskbänken ersatts med en ny, specialkonstruerad på rörstativ. Den gamla diskbänken var allt för låg (cirka 75 cm) och försedd med en disklåda av porslin, vilket försvårade diskningsarbetet. Den nya diskbänken är försedd med avloppstratt och två disklådor, varav den ena är något djupare än den andra, Under diskbänken finnes ett torkställ för handdukar, som uppvärmes medelst ångslinga, Även den gamla arbetsbänken har ersatts med en ny, då den gamla tog alltför mycket utrymme. Genom denna ändring har plats erhållits, så att matvagnen kan köras in i köket, där den utrustas med porslin, matbestick m. m. Vidare ha de väggfasta skåpen tagits bort och ersatts med ett antal på väggen fastade, öppna hyllor. Skåpen ha flyttats till det nya förrådet. Det nya förrådet har försetts med hyllor för linne samt ett madrasställ, rymmande fyra madrasser. Madrasserna ligga var för sig i snedställda fack. Som ovan nämnts, ha de gamla köksskåpen uppsatts i förrådet, där de användas för förvaring av förbandsartiklar m. m. I förrådet finnes därjämte plats för bårvagn och rullstol. I det kombinerade vakt- och behandlingsrummet ha några större ändringar icke vidtagits. Endast ett skåp för den materiel, som kommer till användning därstädes, har uppsatts. Viss del av denna materiel förvarades tidigare i förrådet. Personaltoaletten har, som tidigare nämnts, flyttats till det förutvarande förrådet. I anslutning till den nya personaltoaletten inrättades även en garderob med klädskåp för personalen. Dörrarna till förråd, avdelningskök och skölj rum ha bytts ut mot balansdörrar med rata av mjölkglas. Materielen. I avdelningsköket har materielen kompletterats med tallriksställ och diskkorgar. Tallriksställen användas vid sköljning och lufttorkning av tallrikar och korgarna vid sköljningen av bestick, koppar, muggar, glas o. d.

Tallriksställ.

Diskkorg.

143 Den rullande materielen liar utökats med en s. k. sköljrumsvagn som användes vid insamling resp. utdelning av tvättfat, tvättvatten, urinflaskor m. m. Genom att byta vagnens lösa skivor kan man även använda den vid renbäddning, varvid en säck för smutsig tvätt kan medföras. Matvagn och rullbord för insamling av disk m. m. funnos redan tidigare på avdelningen. Slutligen liar en dammsugare av större typ än den tidigare anskaffats.

Bädd- och sköljrumsvagn.

Kostnaden för omänclring av lokaler och nyanskaffning av materiel uppgick till 7 737 kr. Arbetsmetoderna och arbetets organisation. De företagna ändringarna i arbetsmetoderna och arbetets organisation ha huvudsakligen syftat till att ge arbetet mera rondkaraktär än tidigare d. v. s. ordna det så, att flera arbetsuppgifter utföras av en eller ett par personer över hela avdelningen. I fråga om patienttoaletten ha följande ronder införts: 1) E n person delar ut handfat, tvättvatten och eventuellt rakvatten samt samlar in urinflaskor och spottkoppar. På en vagn, den ovan nämnda sköljrumsvagnen, medföres handfat, roiidskålar, hinkar med tempererat vatten, en pyts med rakvatten och ett ställ för urinflaskor. 2) E n person samlar in dricksglas m. m. och delar ut munvatten, varvid serveringsvagn användes. 3) En person, samma som utför rond 1, samlar in använda tvättfat, rondskålar och munvattenglas, varvid hinkar för använt tvättvatten medföras på sköljrumsvagnen. Samtidigt utdelas urinflaskor och spottkoppar. Den personal, som utför dessa ronder, hjälper icke till med tvättningen av patienterna, utan hjälp härmed lämnas av den personal, som ombesörjer bäddningen. Rond 1 äger således rum, innan bäddningen påbörjas. Sedan ronden avslutats, köres vagnen ut i sköljrummet, där spottkoppar och urinflaskor tömmas och urinprov tagas. Härefter följer rond 3. Insamling och utflyttning av blommor på kvällen resp. morgonen sker även genom en rond, varvid sköljrumsvagnen användes. Beträffande insamling av disk, som redan tidigare utfördes i form av rond över hela avdelningen, har någon ändring i metoden icke skett, bortsett från att lådor för besticken anskaffats. Insamlingen av diskgodset utföres med hjälp av serveringsvagnen. Knivar, gafflar och skedar läggas i ovan

144 nämnda lador och porslinet staplas var sort för sig. P å serveringsvagnen medföres ett kärl för matavfall, i vilket matrester avskrapas, innan porslinet staplas på vagnen. Bäddningen, hel-, vänd- och renbäddningen, utföres av två lag, vartdera bestående av två personer. Båda lagen arbeta jämsides, varigenom fyra personer äro inom räckhåll, om en patient behöver lyftas. Tid renbäddningen medföres, som tidigare nämnts, skölj rumsvagnen på salarna. Vagnen utrustas med erforderligt linne och på densamma placeras den tidigare nämnda säcken för smutsigt tvättgods. På vagnen medföres dessutom bricka med salvor etc. Diskningsmetoden har genom den nya diskbänken och genom användandet av ovannämnda tallriksställ och diskkorg kunnat förenklas betydligt. Vid diskningens början är diskgodset samlat på serveringsvagnen. Det odiskadc godset tages stapelvis direkt från serveringsvagnen och lägges ned i den högra disklådan, för så vitt det icke först måste spolas under rinnande vatten. Efter hand som diskningen sker, flyttas diskgodset över i det ställ eller den korg, som är nedsänkt i den vänstra lådan, där godset sköljes. Denna låda har gjorts så djup, att tallrikarna, som ställas på kant i stället — för att avrinningen efter sköljningen skall underlättas — helt befinna sig under vattenytan. Över denna höja sig ställets resp. korgens handtag, så att diskgodset kan tagas upp, utan att den diskande behöver komma i beröring med skölj vattnet, som på grund härav kan ha högre temperatur än eljest. Sedan ställ eller korgar fyllts med diskgods, tagas de upp ur sköljvattnet och placeras för avrinning och lufttorkning till vänster om disklådorna. P å avdelningen erfordras fyra ställ och en korg. Vad angår lokalvården, har den tidigare använda metoden vid den dagliga golvvården, vaskning på morgonen och sopning på eftermiddagen, ersatts med dammsugning två gånger per dag under fyra dagar och en dammsugning och en vaskning under tre dagar i veckan. Sopningen har helt slopats. I fråga om materielvårclen må nämnas, att räkning av tvätt, som lämnas till resp. mottages från tvätteriet, har slopats då allt tvättgods avdelningsmärkts. Klippning av cellstoff, som tidigare ombesörjdes av vårdpersonalen på avdelningen, skares numera centralt för hela sjukhuset i snickarverkstaden med bandsåg med otandad klinga av den typ, som användes inom textilindustrien. Personalen. Under studieveckan år 1946, eller före försöksverksamheten, bestod den ordinarie vårdpersonalen av två sjuksköterskor, två elever och två biträden med sina avlösare, varjämte i utbildningssyfte två militära sjukvårdare tjänstgjorde på avdelningen. Sådana sjukvårdare tjänstgjorde däremot, som tidigare sagts, icke under tiden för försöksverksamheten, eller under den 1948 verkställda totalstudien, då personalen i övrigt var densamma. Enär det fogade sig så att den ena av de år 1946 tjänstgörande sjukvårdarna var så duglig och intresserad, att han tillfälligt kunde insättas som

145 vikarie för ett sjukvårdsbiträde, har arbetsstudiedelegationen uppskattat sjukvårdamas sammanlagda arbetsinsats såsom motsvarande IV2 sjukvårdsbiträde. Totalstudierna. En blick på tabellhuvudet i tab. C visar, att studierna utförts under mycket skiljaktiga beläggningsförhållanden. Patientantalet, som vid studien före omorganisationen var 33,7, hade vid det senare tillfället sjunkit till 27,6, vilket torde vara ganska nära det normala. Att beläggningen vid första tillfället var så stor, berodde på att »vädring» pågick på andra avdelningar under studieveckan, och var sålunda rent tillfälligt. Med hänsyn till överbeläggningens tillfälliga natur och till det ringa inflytande, som — enligt kap. 5 — olikheter i beläggningen i allmänhet utövar på arbetets gång, har man anledning förvänta, att den arbetade tidens 'procentuella fördelning på skilda grupper av sysslor tämligen väl skall överensstämma vid de båda studietillfällena. E n blick på tab. C bekräftar detta förhållande. Vid studien år 1946 var den totala arbetade tiden på avdelningen 30 318 minuter, vid studien år 1948 23 801 minuter. Minskningen är sålunda 6 517 minuter, av vilka 6 247 komma på de militära sjukvårdarna. Sjuksköterskornas arbetstid har minskats med 177 och elevernas med 112 minuter, detta trots att nya, delvis mycket arbetskrävande medicinska undersöknings- och behandlingsmetoder införts mellan de båda undersökningstillfällena. Genom denna minskning har sjuksköterskornas ooh elevernas arbetstid bragts i bättre överensstämmelse med vad som numera kan anses som normalt. Arbetsinsatsen från skilda personalkategorier tedde sig i enlighet härmed sålunda: År 194G Minuter per avd. o. vecka

(Sjuksköterskor

År 1948 Q, /o

Minuter per avd. o. vecka

^

7 750 25"6 7 573 3T8 Elever 8 686 28-6 8 574 360 Sjukvårdsbiträden 7 635 25"2 7 654 32'2 Militära sjukvårdare 6 247 20"6 Summa 30 318 100'0 23 801 100'o Den arbetade tiden per vårdad patient, vilken framgår av tab. C, tredje raden uppifrån, har minskats från 900 minuter till 861 eller med 4 %. Därmed bör jämföras den arbetade tiden per vårdplats — samma tabell, andra raden uppifrån — vilken sjunkit från 1 011 till 821 minuter, eller med 19 %. Ingen av dessa siffror, 4 % resp. 19 %, utgör i och för sig ett korrekt uttryck För förändringen i arbetskvantiteten. Vissa arbeten på en sjukhusavdelning äro tämligen konstanta och oberoende av beläggningens storlek och art, under det att andra röna ett betydande inflytande därav. Vid så stor differens i medelbeläggning per dag, som i detta fall föreligger mellan de båda undersökningstillfällena — 33,7 patienter vid första, 27,6 vid andra undersökningen — ger säkerligen den arbetade tiden per patient ett bättre uttryck för ändringen i arbetskvantiteten än den arbetade tiden per vårdplats. Med hänsyn dels till att vissa arbetsuppgifter överflyttats på personal utom vårdavdelningen, dels till att sjukvårdarna icke kunna räknas som full arbetskraft, 10—1921 49

146 torde det emellertid vara mest korrekt att icke alls räkna med att någon besparing ägt rum. Av betydelse torde däremot de effekter av rationaliseringen vara, som icke ge utslag i arbetsstudiedelegationens tidsprotokoll, men som givit sig tillkänna i en bättre fördelning av sysslorna. Den följande redogörelsen tager därför sikte på att framvisa, i vilken mån en sådan effekt uppnåtts. Av siffrorna i tab. C framgår, att proportionerna mellan de stora grupperna av arbetemoment äro påfallande lika vid båda studierna, då man håller sig till summatalen för hela personalen. Sålunda användes år 194G och 1948 för sjukvård i inskränkt bemärkelse 29,8 resp. 30,2 % av hela den arbetade tiden, för personlig skötsel 34,6 resp. 34,8, för lokal- och materielvård 24,2 resp. 24,4 % o. s. v. Den enda nämnvärda skillnaden ligger i den lilla gruppen »övrigt», som nedgått från 4,7 till 3,8 %. Närmare efterforskningar visa, att detta i främsta rummet beror på minskning av posten väntetid — icke på minskning av personalens personliga tid, som också ingår i gruppen. Också de olika personalkategorierna disponera stin tid på i huvudsak samma sätt efter omläggningen som före. Att sjuksköterskorna kunnat använda mindre av sin tid till sjukvård i inskränkt bemärkelse (62, i % år 1948 mot 67,o % år 1946) kompenseras av en ökning av tiden för gruppen personlig skötsel och innebär knappast någon reell förändring. Uppseendeväckande är däremot den kraftiga nedgången för delgruppen expeditionsarbeten, som framträder på alla de tre tabellerna. Här torde en rad omständigheter ha samverkat till resultatet, varav säkert en stor del kan tillskrivas arbetsstudiedelegationens åtgöranden. Sålunda har skrivarbetet med urinprov och temperaturnoteringar förenklats. Vidare är expeditions arbetet nu mera koncentrerat till vissa tider av dagen och rapportskrivningen har minskats, under det att den muntliga kontakten personalen emellan (ordergivning etc.) ökats. Av tab. D och E framgår, hur inånga minuter, som avdelningens personal lade ner på vart och ett av de olika arbetsmomenten under studieveckan av 1946 och år 1948. I tab. D anges den arbetade tiden per avdelning och i tab. E i medeltal per patient. Flera drag finnas, som antyda, att arbetet efter omläggningen förlöper lugnare och ger mera tid till sådan verksamhet, som vid stark belastning kan väntas bli eftersatt. Exempelvis har momentet diverse patientvård (i gruppen terapi) enligt tab. D ökats från 398 till 496 minuter, vilket innebär, att personalen fått bättre tid att passa patienterna. I samma riktning pekar den mindre ökning, som inträffat för momentet sjuksköterskerond (i gruppen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter). Däremot är tidsåtgången för momentet samtal med patient (i samma grupp) ungefär densamma vid båda studierna, men man bör ihågkomma, att antalet patienter var betydligt färre vid det sista studietillfället. Vidare har momentet samtal med besökande ökats från 60 till 109 minuter (med 80 %). Inom gruppen toalett har biträde vid patienttoalett ökats från 1 124 till 1 260 minuter — alltjämt enligt tab. D -— vilket otvivelaktigt innebär en standardhöjning av passningen.

147 Ett annat drag, som bör observeras, är att sjuksköterskornas andel i den mera kvalificerade vården i stort sett var större under studieveckan efter omläggningen. År 1946 utförde sjuksköterskorna sålunda 57,4 % av hela arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse mot 65,7 % år 1948. Motsvarande tal för gruppen terapi tagen för sig voro 41,3 och 61,5 %. Söker man spår av de särskilda anordningar, som arbetsstudiedelegationen infört i form av rondsystem, nya redskap och ändringar i lokalerna, må hänvisas till gruppen toalett enligt tab. E. Momenten utbärning och diskning av handfat och tillhandahållande av bäcken och urinflaskor samt tillhandahållande av spottkoppar ha genom införandet av skölj rums vagnen och ronderna nedbringats — det första från 6 till 4 minuter och det tredje från 7 till 2 minuter per patient och vecka. Bäddningsarbetet hade organiserats på två bäddlag, men detta synes icke ha påverkat bäddningstiderna per patient räknat, utan hör snarare till de åtgärder, som komma verksamheten att förlöpa smidigare. Den nya diskningsmetoden medförde en arbetsbesparing om 15 % per patient räknat. Lokalvården, som bäst studeras på tab. D, nedgick i helhet endast från 2 486 till 2 396 minuter, men den dagliga städningen av korridorer och salar sjönk med 351 minuter från 1 642 till 1 291 minuter, vilket delvis kan skrivas på dammsugningens konto. Om sjukvårdarnas arbetstid fråndrages, blir sänkningen 83 minuter. Den skulle blivit större, om dammsugningen utförts endast en gång om dagen, vilket arbetsstudieingenjörerna ansågo tillräckligt. Med hänsyn till att avdelningen är belägen i bottenplanet och är genomgångsavdelning med stark trafik, ansågs emellertid två sugningar nödvändiga för att nöjaktigt tillgodose hygienens krav. Det må framhållas, att personalen vid Östersunds lasarett redan före försöksverksamhetens igångsättande var jämförelsevis sparsamt tilltagen i förhållande till lasarett av motsvarande typ och storlek, vilket framgår bl. a. av personalinventeringen år 1943. Detta förklarar, att arbetsstudiedelegationens åtgärder icke givit sig till känna i minskad personal. Vinsten har legat i minskning av övertidsarbetet och i en gynnsammare fördelning av arbetsuppgifterna. Dessutom har omvittnats att arbetsförhållandena blivit bättre och lättsammare och att det blivit större trivsel och mindre jäkt i arbetet samt att man vunnit en ökad reservkapacitet, vilket visat sig i att behovet av extra personal vid måttlig överbeläggning blivit mindre. B.

Försöksverksamheten vid avdelning 8 vid Lidköpings lasarett.

Avdelningen var föremål för en totalstudie år 1947, vars resultat redovisas i tab. 2 L—8 L. Efter ombyggnad av lokalerna, tillbyggnad av en bäddcentral med rengöringsanordningar för sängar och madrasser, anskaffning av en del ny materiel och vissa förändringar i arbetets organisation, totalstuderades avdelningen ånyo år 1949. Kesultatet av båda studierna redovisas i tab F—H. I anslutning till totalstudierna ha även frekvensstudier utförts på denna avdelning.

148 Tab.

F.

S k i l d a personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. 1949 Anta^ vårdplatser = 34 Medelantal patienter 40"8

1947 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter 35"1 Grupp av arbetsmoment m. m.

Avdelningso.assisElever tentsköterskor

Arbetad tid, minuter per vecka och avdelning .. j 8032 » » » vårdplats .. j 236 226 » » » patient ....

Biträden

Summa

Avdelningso.assisElever tentsköterskor

Biträden

10218 301 254

Summa

i

25 287 744 627

2957 87 87

17 452 513 497

28441 836 810

7888 232 196

7181 211 177

93 21-5

8-5 18-3

2-7 1-7

5-2

9o

11-9 17-7

23-5

22-2 10-7

11-7 3-4

1-6 1-2

8-6 4i

27-0 14-3

4-3 1-2

To 1-4

10-0 54

63 7

41-9

7-2

70-9

6-2

353 Patienttoalett Bäddning Matutdelning

0-4 5-8 93

1-8 15-3 20-0

92 19-4 18-o

5-9 15i 15-7

0-1 5-1 73

37 i

i9-2 I 13-4 J

9-9 16-8 24o

5-1 13-9 15-8

Summa personlig skötsel

46-6

36-3 i

50-7

348 Summa transporter

6-9

5-8

6-0

4-7 |

5o

Lokalvård Disknings arbe ten A n n a n materielvård

0-9 0'2 5-7

0-8 1-2 4'4

15-8 12-5 6-3

lOo 7 9 5-9

0-6 0-2 3-7

5-2 2'5 8-6 !

13-4 13-0

5-o

7-1 6-o 5-6

Summa lokal- ocn materielvård

6'8

34-6

16-3

18-7

Diverse arbetsuppgifter

1-9

0-2

0-9

0 2 !

1-6

5-9

5-8

4-7 i

4-6

4-3

100 o i 1000

100 o

Därav i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi Blandade diagnostiska o. terapeutiska arbetsuppgifter m. m Expeditionsarbete Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

....

Övrigt Total

6-9 13-o

149 Tab.

G.

Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två total studier på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. (Minuter p e r vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring.) 1947 Antal värdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1 Arbetsmoment och kodnummer

Avdelningso.assistent- Elever sköterskor

Biträden

T e m p e r a t u r t a g n i n g . . . . 19 Pulsräkning 20 Blodprov 18 Urinprov 17 Ma g- och tarmprov m. m. 28 Vägning av patienter . . 29

70 354 233 22 33 31

149 Summa diagnostiska uppgifter

900 618 43

325 50 71

1949 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 40 "3

Avdelningso.assisSumma tent- Elever eköterskor 460 354 246 172 120 119

417 505 434

Biträden

51 6

67 16 11 118

64 47 11

745 508 11

225 816 417 37

1228 668 153

150 87

arbets-

Medicinutdelning 21 Insp rutning 11 Omläggning 4 Spolning och tappning 5, 12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 Förberedelse för operation 10 Iordningsställande av rond . 23 Iordningsställande av förband 27 Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och undersköterskornas andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa . . 25 Värmebehandling 26

10 182

terapi

1687 Läkarrond 3 För- och efterarbete i samband med läkarrond 13 Sjuksköterskerond . . . . 2 Samtal med p a t i e n t . . 14,46 I n t a g n i n g av patient (inkl. viss provtagning) 1 Ordergivning, instruktioner 80

37 71 65

4 3 30

11 81

52 74 176

126 141

1 12

87 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m

107 Summa

150 Tab 1947 Antal vårdplatser = 3 4 Medelantal patienter = 35"! Arbetsmoment och kodnummer

Biträden

1949 Antal vårdplatser = 3 4 Medelantal patienter = 40"3

Avdelningso. assis Summa tent- Elever sköterskor

16 82 86a 81 94

303 321 49 76 115

11 41 18 28 4

22 41 11 70 61

336 403 78 174 180

461 441 48 138 40

10 35 2 33 10

expeditionsarbete

7 619

5 594 2 713

380 Journalarbete Diverse skrivarbete . . . . Utskrivning av patienter Samtal i telefon » med besökande Summa

Avdelningso.assis- Elevor tentsköterskor

Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse Biträde vid patienternas toalett 30 Toalettrond med v a g n . . 30g Utbärning och diskning av handfat SI Heltvättning och badning av patienter (på avdelningen) 33,34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor . . 9 Tillhandahållande av spottkoppar 32 Summa

patienttoalett

Hel- och vändbäddning m. m 41, 43, 47 Sträckning 40 Renbäddning 42 Nybäddning 44 Vädring m. m 45, 49 Diverse passning (biträdenas andel av moment 6, hela 7) . . 6, 7, 86b Arbete i samband med dödsfall 86c

5 118

31 G (forts.).

Biträden

66 53 21 140 634

11 75

73 394 81

215 74 118 43

206 144 84 6

1530 463 280 686 3

1951 681 398 813 9

204 9 1 16 2

768 244 158 44 2

1024 192 166 100 7

4 298

4 240 284 190 6

2 166 172 182 52 18

128 544 1177 826 119 44

134 950 1633 1198 177 62

135 281 137 18 4

158 274 428 4 96

75 792 872 461 12 32

matutdelning

ö/o

2455 Summa personlig skötsel

8 114

10 448

2 604

5 189

Transporter av patient utom avdeln... 60 —62, 63b

50 Summa

bäddning

A r b e t e n i avdelningsköket 57 Servering av frukost . . 50 » » lunch . . . . 51 » » middag . . 52 » » mellanmål 54 Matning av patient . . . . 53 Utdelning av dricksvatten 59 Summa

151 1947 Antal vårdplatser = 34 Medolantal patienter = i 5 1 Arbetsmoment och kodnummer

Avdelningso. assistent- Elever sköterskor

Transporter av p a t i e n t inom avdelningen 63a, 64 T r a n s p o r t e r och ärenden utom avdelningen 65, 67, 69

450 Summa transporter

499 Städning av korridor och salar 70—73 Städning av bilokaler och behandlingsrum 74, 75 Periodisk städning . . . . 77 Städning av sjuksköterskebostad 78 Diverse städning 79 Iordningsställande för gudstjänst m. m 66a

23 Avdelningso.assisSumma Elever tentsköterskor

35 Biträden

Summa

359 I 253

478 j 339

2 012

568 173

637 182

516 18

612 18

1 14

1 14

20 50 6

Biträden

1949 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 40"3

19 3

Summa

lokalvård

2 747

1796 Insamling av disk Diskning

. . . . 55 56

11 12 23

20 17

532 1715

9 4

175 4

254 1073

438 1081

501 1686 2187

1 177

28 177

3 10

41 24

115 29

3 202

4 729

180 170 122 i 159

162 193 274

357 543 555

1098 SM m ma dishningsarbe ten Eengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 Städning av medicinskåp 24 Sköljsrumsarbete 83 Babytvätt 95 Blomvärd 76 Förrådsarbeten: Ordnandet av förråd 85 Förbands- och reparat i o n s beten 88 Tvättsortering m.m 84 Summa annan materielvård Summa lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter 87,96,98,99 Personlig tid 90 Väntetid 93 Vakttjänst 89 Deltagande i gudstjänst m.m. 66b

23 36

26 7

396 53

445 96

59 5

6 039

1 172

6 784

144 220 245

70 82 89

44 Summa övrigt

171 Total

181 !

438 540

258 740 874

17 452 28441

7 888

7181 110218 25 287

152 Tab.

H.

Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning* 8 Tid Lidköpings lasarett. (Minuter per patient och vecka Tid dagtjänstgöring.) 1947 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1 Arbetsmoment och kodnummer

Avdel ningso. assistent- Elever sköterskor

T e m p e r a t u r t a g n i n g . . . . 19 Pulsräkning 20 Blodprov L8 Urinprov 17 Mag- och tarmprov m. m. 28 Vägning av patienter .. 29

1 10 7 1 1 1

o

Summa diagnostiska uppgifter

24 18 1

Biträden

Avdelningso. assisSumma tent- Elever sköterskor 14 10 7 5 3 3

0 2

1949 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 40"3

11 12 11

2 3

arbets42

10 1 2

34 19 4

19 13

5 20 11 1

terapi

42 Läkarrond 3 För- och efterarbete i samband med läkarrond 13 Sjuksköterskerond . . . . 2 Samtal med p a t i e n t . . 14,46 I n t a g n i n g av patient. (inkl. viss provtagning) 1 Ordergiviiing, instruktioner 80

0 0 1

2 2

Medicinutdelning 21 Insprutning 11 Omläggning 4 Spolning och t a p p n i n g 5,12 Givning av lavernang, tarmsköljning 8 Förberedelse för operation 10 Iordningsställande av rondbord 23 Iordningsställande av förband \ 27 Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och undersköterskornas andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa .. 25 Värmebehandling 26 Summa

Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m

5 8 28 69

15 I!

Biträden

153 1947 Antal värdplatser = 34 Medelantal patienter = 35"l Arbotsmoment och kodnummer

Avdelningso. assistent- Elever sköterskor

Biträden

1949 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 40'3

Avdelningso. assisSumma tent- Elever sköterskor

Journalarbete 16 Diverse skrivarbete . . . . 82 Utskrivning av patient 86a Samtal i telefon 81 » med besökande 94

10 9 1 2 3

10 11 2 5 5

12 11 1 3 1

Summa expeditionsarbete Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

146 Biträde vid patienternas toalett 30 Toalettrond med v a g n . . 30g Utbärning och diskning av handfat 31 Heltvättning och badning av patient (på avdelningen) 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor .. 9 Tillhandahållande av spottkoppar 32 Summa

35 0

18 Hel- och vändbäddning m. m 41,43,47 Sträckning 40 Renbäddning 42 Nybäddning 44 Vädring m. m 45, 49 Diverse passning (biträdenas andel av mom e n t 6, hela 7) . . 6, 7, 86b Arbete i samband med dödsfall 86c häddning

Arbeten i avdelningsköket 57 Servering av frukost . . 50 » » l u n c h . . . . 51 » » middag . . 52 » » mellanmål 54 Matning av p a t i e n t . . . . 53 Utdelning av dricksvatten 59 Summa matutdelning Summa personlig skötsel Transporter av p a t i e n t u t o m avdeln.. . 60 - 6 2 , 63b

Summa

12 13 1 6 2

1 1

34 15

2 10

2 12

patienttoalett

Summa

36 Biträden

44 13 8 20 0

56 19 11 24 0

26 5 4 3 0

50 11 8 5 0

4 15 33 24 3 1

4 27 46 34 5 2

19 6 4 1 0

11 1

5 7 10

20 21 12

2 28 35 26

1 21

231 9

154 Tab. H (forts.). 1947 Anta vårdplatser = 34 Mede antal patienter == 35-1 Arbetsmoment och kodnummer

Avdelningso.assis Elever tentsköterskor

Biträden

1949 Anta' vårdplatser = 34 Mede antal patienter == 40-3

AvdelningsSumma o.assis- Elever tentsköterskor

Biträden

Summa

:

Transporter av patient inom avdelningen 63a, 64 Transporter och ärenden utom avdelningen 65, 67,69 Summa transporter Städning av korridor och salar 70—73 Städning av bilokaler och behandlingsrum 74, 75 Periodisk städning . . . . 77 Städning av sjuksköterskebostad 78 Diverse städning 79 lordningsställande för gudstjänst m. m 66a Summa lokalvård Insamling av disk Summa

diskningsarbeten

Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 Städning av medicinskåp 24 Skölj rumsarbete 83 Babytvätt 95 Blomvård 76 Förrådsarbeten: Ordnandet av förråd 85 Förbands- och reparationsarbeten 88 Tvättsortering m. m. . . 84

—

1 O

13 14

5 6

18 29

36 49

9 12

6 8

12 14

27 34

—

2 0

1 0

16 5

19 5

—

—

13 0

15 0

— —

— —

0 0

0 0

— 0

— —

—

—

.9

0 0 0

1 1 2

14 48 62

15 49 64

— — —

— 5

6 27 33

11 27 38

8 1

3 0

12 0

—

—

12 1 5

7 0

—

1 0 5

—

—

20 0 3

—

—

1 1

1 0

11 2

— —

—

—

—

,95

materielvärd

13 3 49

Summa lokal- och materielvärd

117 Diverse arbetsuppgifter 87.96,98,99

—

6 7

2 3

13 15

21 25

4 3

4 4

5 7

13 14

—

—

—

—

—

—

—

Summa övrigt

27 Total

627 Summa

annan

Personlig tid 90 Väntetid 93 Vakttjänst 89 Deltagande i gudstjänst

—

155 Ehuru förutsättningarna för en jämförelse av de båda studierna på avdelning 8 voro betydligt gynnsammare än vad fallet var på avdelningen A 2 vid Östersunds lasarett, finnas vissa omständigheter, som försvåra bedömningen av resultatet. 1. Beläggningen hade ökats avsevärt under tiden mellan studierna. 2. Personalbesättningen var icke fullt normal vid det första studietillfället, i det den ena av avdelningens båda sjuksköterskor var frånvarande och måst ersättas med äldsta eleven. Lokalerna. Avdelning 8 vid Lidköpings lasarett är byggd för 34 vårdplatser fördelade på fyra 8-patientsalar och en 2-patientsal, som framgår av bilaga 2. Samtliga salar jämte behandlingsrum, förråd och sjuksköterskebostad ligga på korridorens ena sida; avdelningskök, skölj rum, personal- och patienttoalett på den andra. Behandlingsrummet var förlagt till avdelningens ena ända och vidare saknades vaktrum, varför avdelningssköterskans skrivbord måst placeras i korridoren. De ändringar av tillgängliga utrymmen, som man med ledning av utförda arbetsstudier vidtagit, ha i huvudsak syftat till utökade och ur arbetssynpunkt bättre placerade bilokaler. Avdelningssköterskans bostad flyttades från avdelningen, varefter i detta rum ett kombinerat vakt- och behandlingsrum inreddes. Det gamla behandlingsrummet fick lämna plats för ett vagnförråd, vars förutvarande utrymme jämte det däröver belägna sängklädesförrådet togs i anspråk för ett lavemangsrum. Garderob jämte wc och tvättställ för personal inreddes i gamla medicin- och linneförrådet. Avdelningens medicinförråd flyttades till det nya vakt- och behandlingsrummet, medan linneförrådet inreddes i ett utrymme utanför detta. I fråga om lokalernas inredning och utrustning ha följande ändringar genomförts. Vakt- och behandlingsrummet inreddes med skrivbord, stolar och en väggbokhylla, försedd med blankettfack. Det gamla medicinskåpet jämte skåp för instrument uppsattes på väggen ovanför en nyanskaffad bänk av rostfri plåt. En fristående, elektrisk instrumentkokare placerades på nämnda bänk, vid vars sida även en elektrisk kokplatta med glimlampsvarning installerades. Den gamla disklådan av porslin är fortfarande i bruk. Tvättstället med spegel insattes mellan disklådan och medicinskåpet och vidare placerades undersökningsbänken mitt i rummet. Biks- och lokaltelefonerna flyttades hit från avdelningsköket. Förrådet, nu beläget utanför vakt- och behandlingsrummet, försågs med skjutdörr mot ingången till vakt- och behandlingsrummet samt ljusintag från korridoren. Förrådet inreddes med hyllor, fack och lådor, till större delen härrörande från det gamla förrådet. Sköljrummet, vilket bibehöll sin förutvarande placering, inreddes bl. a. med en rostfri bänk upphängd på konsoler. Bänken är försedd med tvenne disklådor, båda utrustade med Ohio-ventiler. Den befintliga, mycket illa med-

156 farna, utslagsskålen av porslin utbyttes med en rostfri sådan, modell »Waldenström». E n vid fönstret befintlig bänk upphängdes på konsoler, så att skölj rums vagnen kan inskjutas under densamma. Personaltoaletten flyttades från sköljrummet till den nyinrättade personalgarderoben. Det nyinrättade lavemangrummet utrustades med fällbar brits och tvättställ. På ena väggen monterades krokar och ställ för lavemangkannor. Den tidigare golvbeläggningen av linoleum ersattes med sintrade plattor och dessutom försågs rummet, med golvbrunn och en tappkran över densamma. I avdelningsJcöJcet uppsattes ett torkställ för disk. varjämte telefonerna, som ovan påpekades, flyttades till vakt- och behandlingsrummet. Materielen. Förutom med de anordningar i lokalerna (arbetsbänkar, skåp etc), varom ovan talats, kompletterades inventarierna med en sköljrumsvagn liknande den, som infördes på avdelningen A 2 av Östersunds lasarett, och en transportabel klosettstol. Urinflaskor av standardtyp, som tidigare icke använts på avdelningen, anskaffades jämte en speciell mätapparat, urinavskiljare avsedd att avskilja 1 /io av urinmängden för mätning av dygnskvantiteten. Angående användningen, se tidskriften »Sjukhuset» 1948: 6. Kostnaderna för de sålunda utförda förändringarna beträffande lokal och materiel uppgingo till 12 137 kronor. Arbetsmetoderna och arbetets organisation. Liksom vid försöken på öster sunds lasarett, syftade förändringarna i arbetsmetoderna i första hand till att rondsystemet konsekventare skulle tillämpas. Sålunda infördes följande nya ronder, vilka alla utfördes två gånger per dag. 1) En person delar ut handfat, tvättvatten och eventuellt rakvatten samt samlar in urinflaskor och spottkoppar. För ändamålet användes skölj rums vagnen. Handfaten medföras på denna jämte hinkar med tempererat vatten och en pyts med rakvatten. 2) En person, samma som utför rond 1, samlar in tvättfat, rondskålar och muggar för munvatten. (De sistnämnda utdelas av nattpersonalen, vars verksamhet icke berörts av försöken.) Samtidigt delar hon ut urinflaskor och spottkoppar. Sköljrumsvagnen användes. 3) Insamling av dricksglas med tillhjälp av serveringsvagn. 4) Insamling och utdelning av patienternas blommor. Härför användes sköljrumsvagnen. 5) Utdelning av dricksvatten, smörgåsar och assietter. Härför användes serveringsvagnen.

157 Före omläggningen av verksamheten förekommo ronder beträffande bäddning, utdelning av mat oeh insamling av disk. Matutdelningen skedde med hjälp av matvagn och diskinsamlingen med serveringsvagnen. Vidare medfördes vid renbäddningen skölj rums vagnen med tvättsäck, rena plagg och bricka för salvor etc. Utrustningen av serveringsvagnen har nu kompletterats med ett kärl för matavfall och en låda för matbestick. I övrigt må följande nämnas. Arbetet med mätning och sättning av urinprov har förenklats genom den omtalade urinavskiljaren. Sträckbäddningen, särskilt den som brukade föregå läkarronderna, har avsevärt reducerats. Den dagliga helbäddningen har ändrats, så att två bäddlag samarbeta på samma sätt, som ovan beskrivits beträffande Östersund A 2. Rengöring av sängkläder och nybäddning har överförts till en för 5 avdelningar gemensam bäddcentral. Matutdelningen har ändrats så tillvida att antalet i serveringen deltagande personer minskats. Genom det ovan nämnda torkstället i köket, har handtorkning av porslin kunnat slopas; matbesticken torkas dock alltjämt för hand. I stället för daglig vaskning och sopning infördes dammsugning en gång — vid behov två gånger — om dagen och vaskning en gång i veckan. Dock vaskas alltjämt isoleringsrummet och bilokalerna varje dag. Transporterna utom avdelningen avlastades avdelningspersonalen med undantag av ett fåtal patienttransporter och överfördes till särskild transportör, som även ombesörjer transporten av rekvirerade förrådsartiklar. Tvätträkning förekommer ej på avdelningen. Skärning av cellstoff' utföres liksom tidigare centralt. Personalen. Personalen bestod vid första studietillfället av avdelnings.sköterska, assistentsköterska, 2 elever och 4 biträden jämte en extra morgonhjälp kl. 7—9.30 och städhjälp en timme på eftermiddagen. Sedan arbetsstudien pågått en dag, fick emellertid avdelningssköterskan tjänstledighet av privata skäl och ersattes med assistentsköterskan. Denna i sin tur ersattes med den ena eleven (en treårselev), varjämte ett extra sjukvårdsbiträde anskaffades. Ifrågavarande elev fullgjorde alltså assistentsköterskans göromål och räknades som sådan i arbetsstudien. Elevernas arbetstid blir härigenom vid 1947 års studie under- och biträdenas överrepresenterad i studieprotokollen i jämförelse med det normala, Allteftersom försöksverksamheten framskred, visade det sig, att personalen kunde nedbringas. Tjänstgöringsschemat ändrades, så att endast en elev och ett biträde behövde börja redan kl. 06.30. Övriga börja kl. 07.00 i stället för som tidigare kl. 06.30. Vid 1949 års studie hade man kunnat draga in ett biträde. Samtidigt hade dock morgonhjälpen ökats med en halv timme.

158 Ny arbetsordning utvisande de huvudsakliga arbetsuppgifterna för resp. tjänst uppgjordes. Härigenom skedde vissa förskjutningar, bl. a. så att tömning av urinflaskor och insamling av disk på morgonen överfördes från elever till biträden och temperaturtagning och diverse provtagning från biträden till elever. Totalstudierna. Tab. F ger en första överblick, varav framgår, att antalet platser (tabellhuvudet) var detsamma, eller 34, vid studierna före och efter omorganisationen men att patientantalet under mellantiden stigit från 35, i till 40,3 i medeltal per dag, vilket motsvarar en ökning med 15 %. Båda be läggningstalen torde vara tämligen representativa för resp. år, som studierna gjordes. En konstant och kraftig överbeläggning har sålunda numera kommit att råda. Personalen har däremot, som sagts, minskats med ett biträde som ett led i omorganisationen av arbetet på avdelningen, vilket visar sig i uppgifterna om antalet minuter i de tre översta raderna av tab. F. Per avdelning räknat nedgick tiden från 28 441 till 25 287 minuter oaktat ökningen i patientantalet. Emellertid hade ju vissa arbeten överflyttats från avdelningspersonalen till särskild personal för transporter och den nyinrättade bäddcentralen. Ifrågavarande arbete, som sålunda numera utföres utanför avdelningen, upp skattas till 220 minuter i veckan, och denna tid bör följaktligen adderas till den arbetade tiden år 1949 för att nefctoskillnaden skall komma fram. Besparingen i arbetstid blir alltså skillnaden mellan 28 441 och 25 507 minuter eller 2 934 minuter, motsvarande 10 % av förstnämnda tal. Utgår man från den arbetade tiden per patient och vecka, blir besparingen i arbetskraft avsevärt större, eller (810 — 627 + 5) 188 minuter, motsvarande 23%. Närmare preciserad såg arbetsinsatsen från olika personalkategorier före och efter omläggningen ut sålunda: År 1947

Sjuksköterskor Elever Övriga (sjukvårdsbitr.) Summa

År 1049

Minuter per avd. o. vecka

^ **

Minuter per avd. o. vecka

8 032 2 957 17 452 28 441

28"2 10-4 61'i 100o

7 887 7 181 10 219 25 287

0/

'°

31'2 28*4 40*4 100'0

Av tablån framgår, att den arbetade tiden för »övriga» sjunkit med mer än ett biträdes arbetsinsats under en vecka, vilket sammanhänger — förutom, som nämnts, med indragningen av ett biträde — med den tillfälliga omdisponering av arbetskraften, som ägde rum i samband med avdelningssköterskans frånvaro vid studien år 1947. övergår man efter detta till procenttalen i tab. F, finner man, att avdelningspersonalens samlade arbetstid fördelade sig tämligen olika på skilda grupper av arbetsmoment vid de båda studierna. Sjukvård i inskränkt be-

159 märkclse har ökats kraftigt på bekostnad av framför allt lokal- och materielv&rden. Detta är sannolikt till större delen en följd av arbetsstudiedelegationens åtgöranden, men kan också i någon mån sammanhänga med andra förhållanden. Sålunda får man icke helt bortse från, att den betydligt knappare arbetskraften per patient kan ha framtvingat relativt stor arbetsinsats för den medicinska omvårdnaden av patienterna, ehuru erfarenheten från övriga totalstudier visar, att sådana samband vanligtvis äro ytterst svaga. (Se s. 81—82.) Det som här sagts om förändring i den totala arbetsinsatsen, gäller även sjuksköterskornas arbetade tid, som alltså efter omorganisationen i högre grad än förut ägnas åt sjukvård i inskränkt bemärkelse. Eleverna ha emellertid fått övertaga en del sysslor från dem, varigenom sjuksköterskornas arbetade tid med arbetsmoment inom gruppen terapi fått kortare tid år 1949 än år 1947. Ökningen för deras del ligger inom grupperna provtagning, blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter och expeditionsarbete. Av tab. G framgår, att den relativa ökningen är störst i sistnämnda grupp och att den här främst gäller journal- och annat skrivarbete och samtal i telefon. Däremot har momentet samtal med besökande nedgått till omkring en tredjedel av sin storlek år 1947. På bl. a. denna punkt skiljer sig förhållandena från dem, som observerades vid försöksverksamheten i Östersund. Detsamma gäller momentet ordergivning, som ävenledes nedgått. Däremot överensstämma de båda försöken såtillvida, som att även vid Lidköping 8 sådana moment vid vilka sjuksköterskorna företrädesvis samtala med patienterna visat relativt stark stegring. Mellan åren 1947 och 1949 är denna stegring i allmänhet så stark, att även tiden per patient ökats, vilket visar sig på tab. H. Detta gäller även momenten pulsräkning och sjuksköterskerond. Däremot gäller det icke medicinutdelning och det lilla momentet diverse patientvård. Går man över till de grupper, som räknats som personlig skötsel av patienterna, finner man högre tal för sjuksköterskornas del på moment diverse passning och mindre på hel-, vänd- och sträckbäddning. P å det hela taget visa talen i tab. H visserligen att sjuksköterskornas befattning med sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel per patient räknat minskats från år 1947 till år 1949, men fördelningen på olika moment, som exemplifierats här ovan, antyder, att den personliga kontakten med patienterna trots detta snarare ökats. Vad eleverna angår, märker man på t. ex. tab. F en minskning av arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse och ökning för lokal- och materielvård. Den senare (d. v. s. tiden för lokal- och materielvård) steg icke mindre än från 6, i till 16,3 % av elevernas arbetade tid. Detta är en till synes mindre önskvärd utveckling. Den sammanhänger emellertid med att eleverna vid 1947 års studie tillfälligt voro färre än år 1949 och därför i relativt stor utsträckning togos i anspråk för mera kvalificerade uppgifter. Tack vare att den totala arbetade tiden för lokal- och materielvård nedgått från 6 784 till 4 729 minuter per vecka från år 1947 till år 1949 har sjuk-

160 vårdsbiträdena kunnat ägna relativt mera av sin tid åt patienternas direkta skötsel än tidigare. Härefter övergår utredningen till frågan om effekten av åtgärderna beträffande lokaler, materiel, arbetsmetoder etc. på de särskilda arbetsmomenten. Vissa förändringar av lokaler och materiel kan man icke vänta sig någon effekt av på tidsåtgången för bestämda arbetsmoment, utan åtgärderna verka fastmera att öka trivseln på avdelningen eller höja resultatets kvalitet. Sköljrumsvagnen hör samman med rondmetoden som sådan och inverkar därför på moment, som utföras rondvis, varom mera nedan. Torkstället för tallrikar bör förkorta diskningstiden; den sistnämnda visar mycket riktigt en stark nedgång, nämligen från 1 715 till 1 081 minuter räknat för hela veckan och avdelningen eller från 49 till 27 minuter per patient. Detta har väl icke åstadkommits enbart genom användningen av torkstället utan även genom en bättre ordning i arbetet med själva diskningen. Det mera systematiskt genomförda rondsystemet bör inverka särskilt på de arbeten, som sammanförts till grupperna patienttoalett och matutdelning. Båda nu nämnda grupper av moment visa också en avsevärd minskning, patienttoaletten från 48 till 32 minuter per vecka och patient och matutdelningen från 127 till 100 minuter. Bäddningen går uppenbarligen snabbare med den nya ordningen, vars effekt framträder på momenten helbäddning och renbäddning (tab. H). Minskningen av sträckbäddningens tider sammanhänger med att en del enligt delegationens mening onödig justering av bäddarna indragits. Nybäddningens nedgång sammanhänger givetvis med bäddcentralens tillkomst. Tiden för lokal- och materielvård har, som nämnts, nedgått från 6 784 till 4 729 minuter enligt tab. G, vilket kan förklaras med hänvisning till genomförda förändringar i materiel och metoder. Då exempelvis städningstiderna i summa minskats från 2 846 till 1 796 minuter, kan detta uppenbarligen skrivas på den nya städningsmetodens konto. Däremot har delegationens rekommendationer till ändrad fördelning mellan biträden och elever av vissa sysslor (temperaturtagning, diverse provtagning, tömning av urinflaskor och insamling av disk) endast delvis avsatt spår i studieprotokollen, något som möjligen kan sammanhänga med att arbetsfördelningen vid den första studien icke fullt svarade mot det som var vanligt på avdelningen. Slutligen observerar man, att icke blott väntetiden utan även personalens personliga tid minskats (se tab. G), vilket framför allt sammanhänger med att antalet personal minskats. Sålunda upptog den personliga tiden 2,6 % av den totala arbetade tiden år 1947 mot 2,i % år 1949. Motsvarande tal för väntetiden voro 3,i och 2,2 %. Frekvensstudierna. Personalens förflyttningar under en dag i arbetet, så som dessa mättes vid i kap. 7 redovisade frekvensstudier, voro omkring

161 1 450 på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. Uppgiften gäller år 1947, d. v. s. före försöksverksamhetens igångsättande. Vid de år 1949 utförda, förnyade frekvensstudierna befanns antalet vara 1 359 den ena och 1 193 den andra av de studerade dagarna. E n viss nedgång synes alltså ha inträffat, enligt de anförda talen med 6 resp. 18 %. Samtidigt hade personalens sammanlagda arbetstid nedgått med 11 %, varför man kan säga, att förflyttningarna minskats i ungefär samma mån som personalen. Ser man på den tillryggalagda vägsträckan vid förflyttningarna blir minskningen större. Man finner sålunda, att denna sträcka var cirka 17 655 m år 1947 och 14 861 resp. 13 534 m de två dagarna 1949. Nedgången är här 15 å 20 %. Till skillnad mot motsvarande beräkningar i kap. 7 omfattar denna kalkyl den tillryggalagda vägen vid alla de förflyttningar, som räknats vid 1'rekvensstudierna. Om man i enlighet med kap. 7 som mätare på rondkaraktären i arbetet använder antalet mellansalsförflyttningar i procent av hela antalet förflyttningar, som berör salarna, kan det synas anmärkningsvärt, att rondkaraktären icke ökats. Enligt de tidigare redovisade studierna uppgick nämligen antalet mellansalsförflyttningar i procent av hela antalet förflyttningar, som berörde salarna, till 27 resp. 25 % mot 25 resp. 24 % enligt cle vid försöksverksamheten utförda frekvensstudierna. Delvis torde förhållandet förklaras av att beläggningen ökats. Dessutom — och sannolikt i högre grad — beror det emellertid på att arbetsstudiedelegationens åtgärder på avdelningen bl. a. medfört, att vissa arbetsuppgifter, som tidigare utfördes genom ett flertal ronder över hela eller del av avdelningen, sammanförts till ett fåtal ronder över hela avdelningen, så t. ex. beträffande patienttoaletten. Härigenom minskas antalet mellansalsförflyttningar och därmed detta i procent av hela antalet förflyttningar, som berör salarna. Förhållandet pekar sålunda på en begränsning i möjligheterna att enbart på grundval av siffermaterialet draga slutsatser om arbetets organisation.

Kap. 10. Försöksverksamhet med bäddcentral vid Lidköpings lasarett. Vid studierna på lasarettsavdelningar har arbetsstudiedelegationen funnit, att en anledning till ojämnhet i arbetsbelastningen är, att antalet nybäddningar till följd av ombyte av patient växlar relativt starkt. Delegationen har även funnit, att rengöringen av sängkläderna på grund av bristande utrymme för vädring, särskilt vid dålig väderlek och under den kallare årstiden, mångenstädes varit bristfällig och ofta måste utföras under den brådaste liden på dagen. Det har även observerats att arbetet varit förenat med nackdelar av hygienisk art genom att det i många fall måst utföras på sjukrummen. I syfte att erhålla en jämnare belastning på vårdavdelningarna liksom bättre möjligheter att rengöra sängar och sängkläder har, som tidigare nämnts, 11—1921 40

162 i samband med försöksverksamheten vid Lidköpings lasarett en centralise ring av dessa arbeten till en särskild bäddcentral genomförts. Denna ombesörjer allt arbete i samband med nybäddning för den medicinska kliniken. Bäddcentralen är och bör om möjligt vara belägen i anslutning till mot tagningsavdelning och intagningsbad. Erforderligt utrymme har erhållits genom att två bostadsrum tagits i anspråk samt genom en tillbyggnad i an slutning till dessa, Tillbyggnaden, som är försedd med en vädringsbalkong, användes för rengöring av sängar och sängkläder, bostadsrummen för bädd ning och uppställning av de färdigbäddade sängarna. Bäddcentralens totala golvyta är omkring 80 m2, och plats finnes för 16 sängar. I tillbyggnaden har inmonterats en stationär dammsugare med sugspalten infälld i en bordsskiva. Sugspaltens längd svarar mot bredden på före kommande madrasser och filtar. () vrig utrustning i detta rum är transport vagn för madrasser och transportabla vädringsställ för filtar. På vädringsbalkongen finnes ställningar för vädring av madrasser och kuddar. I det rum, „ . , där bäddningen utStattonär dammsugare. ... „ ,. , fores, finnes en diskbänk för rengöring av vaxdukar, torkställ för dessa och fack för sängkläder. I detta rum sker även tvättning av sängarna. _8oo_

Transportvagn för madrasser.

Ställ för vädring av filtar.

163 De sammanlagda kostnaderna för bäddcentralen, utom värdet av de bostadsrum, som tagits i anspråk, ha varit 7 496 kronor, varav 790 kronor belöpa sig på dammsugaren. Då en patient utskrives, transporteras sängen med tillhörande sängutrustning till bäddcentralen. Filtar, kuddar och madrass dammsugas och köras därefter ut på vädringsbalkongen. Sedan sängen tvättats, bäddas den med sängkläder, som tidigare dammsugits och vädrats, och placeras i uppställ ningsrummet. Arbetet i bäddcentralen utföres av två biträden, som tillsammans arbeta omkring tre timmar per dag; under återstoden av dagen arbeta de på annat håll inom sjukhuset. Söndagar utföres ej något arbete i bäddcentralen. Transporten av sängar till och från bäddcentralen utföres av personalen från resp. vårdavdelning då avstånden äro mycket korta. För att erhålla en uppfattning om hur stor tidsbesparing som uppnåtts genom bäddcentralen har följande kalkyl gjorts. Den sammanlagda arbetade tiden i bäddcentralen under en vecka uppgår till i medeltal 1 080 minuter. Härvid utföres allt nybäddningsarbete (exkl. rengöring av patientbord) för hela den medicinska kliniken om 5 vårdavdelningar (107 vp). Per vårdplats blir således tidsåtgången 10 minuter per vecka. Tidsåtgången för det nybäddningsarbete, som utföres för Lidköping avd. 8 om 34 vårdplatser, kan med ledning härav beräknas till 340 minuter per vecka. Härtill kommer tidsåtgången för rengöring av nattbord och transport av sängarna till och från bäddcentralen. Det förstnämnda arbetet kan med ledning av den totalstudie, som utfördes på avd. 8 efter försöksverksamhetens avslutande, uppskattas till 160 minuter per vecka (se kap. 9 tab. G). Med ett beräknat tilllägg av 30 minuter per vecka för transport av sängarna till och från bäddcentralen, blir den sammanlagda tiden 530 minuter per vecka för avd. 8 (340 + 160 + 30). Av tab. 3 L framgår, att för Lidköping avd. 8 var motsvarande tal före omorganisationen 813 minuter. Oaktat att antalet nybäddningar var större under den sista totalstudien, har tidsåtgången för arbetet i samband med nybäddning på avd. 8 således kunnat nedbringas från drygt 800 till omkring 530 minuter per vecka. Förutom tidsvinsten erbjuder anordningen med bäddcentral den fördelen, att arbetet på vårdavdelningarna löper jämnare, samtidigt som städningsarbetet i vårdsalarna till viss del kunnat minskas. Man får ej heller bortse från det förhållandet, att dammsugning av sängkläder skonar materialet i högre grad än den tidigare vanligtvis använda metoden med piskning och skakning. I detta sammanhang må även påpekas, att dammsugning av sängkläder med dammsugare av vanlig hushållsmodell icke synes ge önskad effekt, En given iördel är också att sängklädesförråden på vårdavdelningarna kunna reduceras till att endast omfatta några extra, filtar och kuddar. Efter studium av bäddcentralen vid Lidköpings lasarett har man sedermera inrättat en dylik även vid Oskarshamns lasarett. I lasarettets årsberättelse anföres härom bl. a.

164 De vid om- och tillbyggnaden ledigblivna gamla förrådslokalerna i souter rainvåningcu ha kommit till en för sjukavdelningarnas arbete mycket vurdefuD användning I denna lokal har nämligen inretts s. k. bäddcentraL När en patient utskrives anmäles detta till bäddcentralens personal, som avhämtar sängen ifråga med tillhörande sängutrustning och avlämnar en ny färdigbäddad säng. Detta förfaringssätt, som tillämpats sedan juli månad har medfört betydande lättnad i de stora salsavdelningarnas arbete, som nu flyter betydligt lugnare, varjämte avsevärda hygieniska fördelar vunnits. Trots det att ingen nybyggnad för detta ändamål kunnat ske, utan man måste anpassa sig efter befintliga lokaler och deras belägenhet, har införandet av bäddcentral varit till stor båtnad för sjukvårdens dagliga rutinarbete.

Avd. Y. Synpunkter och sammanfattning. Kap. 11. Synpunkter och förslag- beträffande vissa arbetsmoment, metoder m. m. 1 kap. 3—8 har sjukhusutredningen redogjort för de arbetsstudier å vårdavdelningar inom lasarett, kronikeranstalter och sanatorier, som utgjorts av mätningar och vilkas resultat kunnat framläggas i siffror. Jämsides med dessa studier ha arbetsstudieingenjörerna under sin verksamhet gjort iakttagelser och med ledning av dem kommit fram till synpunkter och förslag beträffande dels vårdavdelningarnas och i dem ingående lokalers utformning och inredning, golvbeläggning, signalsystem o. d., dels vissa till olika grupper av arbetsmoment hörande sysslor, vid dem tillämpade metoder, använda hjälpmedel m. m. Kesultaten av denna form av arbetsstudierna komma i den mån de avse lokaler, golvbeläggning etc. att omnämnas och utnyttjas i ett senare betänkande. I här föreliggande kapitel begränsar sig sjukhusutredningen till att lämna en kortfattad redogörelse för vissa av arbetsstudieingenjörernas, i föregående kapitel (detaljstudier och försöksverksamhet) ej berörda, synpunkter och förslag beträffande olika sysslor, vid dem använda metoder och hjälpmedel m. m. Mycket av vad som härvid kommer att avhandlas är visserligen icke något nytt för den med arbetet på en vårdavdelning förtrogne utan berör spörsmål, som länge och på många håll varit föremål för överväganden och åtgärder. E n sådan redogörelse synes dock vara av värde, eftersom den återger den av vanor och förutfattade meningar oberoende lekmannens — teknikerns — uppfattning. Innan utredningen i följande avsnitt av detta kapitel övergår till att närmare beröra arbetsstudiedelegationens iakttagelser och synpunkter beträffande vissa särskilda sysslor och arbetsmoment, är det för utredningen angeläget framhålla, att delegationen funnit, att verksamheten inom de studerade vårdavdelningarna i allmänhet präglats av en erkännansvärcl ambition och god arbetstakt. Enligt delegationens uppfattning har också den för vården

165 ansvariga personalen i åtskilliga fall såväl före men kanske särskilt under de pågående studierna ägnat stort intresse åt strävandena att rationalisera och effektivisera arbetet. Uppenbarligen har angivna förhållanden bidragit därtill, att studierna icke kunnat komma att utmynna i de generella rationaliseringsiorslag, som man haft att påräkna, därest ifrågavarande arbetsområde, såsom understundom gjorts gällande, i stället skulle hava mer eller mindre genomgående präglats av viss slentrian och obenägenhet att jämka på tidigare invanda mindre effektiva eller gammaldags arbetsmetoder. Temperalurtagning och pulsräkning. På vissa av de studerade avdelningarna utfördes dessa undersökningar utan undantag två gånger dagligen på varje inneliggande patient, på andra avdelningar enligt läkarens föreskrift i varje särskilt fall. I vad mån å ena sidan olikheter i klientelets art och därav betingade olikheter i behovet av kontroll av temperatur och puls, •å andra sidan slentrian ligger till grund för det ena eller andra systemet, undandrager sig givetvis arbetsstudieingenjörernas bedömande. Per patient och vecka kräver temperaturtagning och pulsräkning enligt arbetsstudierna en tid av i genomsnitt 22 minuter. Sålunda skulle man t. ex. på en avdelning med 30 patienter ernå en arbetsbesparing motsvarande 220 minuter per vecka, om 10 av patienterna kunde undantagas från dessa undersökningar. Vid dessa beräkningar får man emellertid icke förglömma, att arbetsmomenten i fråga omfatta jämväl tid för sjuksköterskans samtal med patienterna (inhämtande av upplysningar o. d.). Men även om hänsyn tages härtill, torde dock en inskränkning av temperaturtagning och pulsräkning i många fall kunna medföra en icke föraktlig arbetsbesparing. Förutsättning för en sådan inskränkning är givetvis, att den ur kontrollsynpunkt är möjlig eller att den icke medför behov av annat mera tidsödande slag av kontroll av patienterna från läkarnas och sjuksköterskornas sida. Huvudsaken är, att läkarna ha sin uppmärksamhet riktad på denna möjlighet till arbetsbesparing och att de använda sig av densamma i den utsträckning deras ansvar för vården det tillåter. — Den som avläser temperaturen bör omedelbart anteckna densamma på kurvan, icke som i vissa fall sker, först på lösa lappar, vilka lämnas till avdelningssköterskan, som därefter gör dessa anteckningar på kurvan. Blodproven tagas på en del håll av avdelningspersonalen, på andra av laboratoriepersonalen. Det förekommer även, att arbetet med denna provtagning är uppdelat mellan avdelnings- och laboratoriepersonalen. Vid valet mellan dessa tre olika system måste hänsyn tagas till många omständigheter, de flesta av dem för arbetsstudieingenjörerna omöjliga att bedöma. Ur vårdavdelningsarbetets synpunkt skulle det vara fördelaktigt om provtagningen i största möjliga utsträckning kunde ombesörjas av laboratoriepersonalen, enär de flesta blodproven måste tagas om morgonen, då vårdpersonalen är som hårdast belastad. — Viktigt är, att läkaren i varje givet fall i förväg noga överväger behovet av provtagning, så att proven i möjligaste mån kunna tagas på en gång (vid en rond) samt att han tillser att rutinmässig provtagning icke pågår längre än som är nödvändigt.

166 Urinproven. De vanligaste proven på äggvita och socker (Hellers, Esbachs och Alméns prov) få — med på vissa villkor medgivet undantag för det förstnämnda — enligt medicinalstyrelsens bestämmelser numera ej utföras å vårdavdelningen, såvida icke, vilket sällan är fallet, särskild lokal för dessa prov finnes i anslutning till avdelningen. De måste därför bäras till laboratoriet. Förutom en del andra olägenheter förorsaka dessa transporter en tidsspillan, som särskilt på sjukhus byggda enligt paviljongsystemet är rätt betydande. Ur driftekonomisk synpunkt vore det fördelaktigt, om bestämmelserna i fråga kunde mildras så, att här ifrågavarande prov, när så befinnes lämpligt, kunde utföras i avdelningarnas skölj rum. Man sluppe därigenom transporterna och därmed förenade olägenheter. Att till vårdpersonalen överlåta utförandet av dessa prov skulle även, har det sagts, vara av värde för denna personals utbildning. — Uppsamling av dygnsmängden urin för mätning och provtagning förekom på alla de studerade vårdavdelningarna, på somliga av dem i mycket stor omfattning. De olika urinportionerna under dygnet samlas då i nattkärl eller uringlas. Yid ett av de studerade sjukhusen Förvarades urinen inne på vårdrummen hos patienterna. Detta förorsakar dålig lukt och borde icke få förekomma. I stället bör, som i allmänhet sker, urinen samlas och förvaras i skölj rummen. Även denna metod är emellertid föga tilltalande. Luften i sköljrummet blir förskämd och de många uppsamlingskärlen kräva ett stort utrymme. Genom en av arbetsstudieingenjörerna konstruerad mätapparat kan 7n> av urinportionerna lätt avskiljas och sparas för mätning etc. (se bild s. 156). Den sålunda till Vio minskade urinmängden kan förvaras i graderade glasbägare eller mätcylindrar rymmande 200—300 ml. Dessa kräva förhållandevis litet utrymme,, avdunstningsytan blir mindre och urinmängden kan direkt avläsas vid dygnets slut. — För att förhindra Förväxling av urinproverna lämnar man på en del sjukhus på kvällen ut på olika sätt märkta provglas till de patienter, vilkas urin skall undersökas, varefter glasen följande morgon påfyllas vid bädden direkt från urinflaskor e. d. och därefter insamlas. Liksom förvaringen av dygnsmängden urin på salarna är detta förvaringssätt olämpligt. Medicimädelning. På en del av de studerade vårdavdelningarna ha medicinskåpen på grund av avdelningarnas utformning måst placeras på olämpliga ställen, i förråd, korridorer o. s. v. Av de olika bilokalerna torde vaktrummet vara den fördelaktigaste platsen för medicinskåpet. Om sjuksköterskan håller på med medicinutdelning, kan hon då i många fall avbryta denna för besvarande av telefonsamtal etc. utan att skåpet behöver låsas. Önskvärt är, att medicinskåpet kompletteras med ett mindre kylskåp, så att man slipper att förvara en del medikamenter tillsammans med matvaror i avdelningskökets kylskåp, vilket försvårar och fördröjer arbetet med medicinutclelningen. I närheten av medicinskåpet bör vidare finnas ett tvättställ med armatur, som möjliggör tappning av vatten i glas. Medicinskåpet bör i likhet med den standardiserade typen (CSB — 199) vara försett med utdragbar bordsskiva, varigenom dispenseringen av medicin avsevärt underlättas. Vid medicinutdelningen an-

167 vändes på sina håll vanliga brickor. Bättre är att använda de brickor, som äro uppdelade med ribbor, så att det finns en ruta för varje patient, varigenom förväxlingar vid utdelningen lättare undvikes. Den standardiserade^medicinbrickan (CSB — 198) rekommenderas. Behandling med insprutningar tar i anspråk en förhållandevis stor del av den skolade personalens tid. I den mån hänsyn till de medicinska kraven det tillåter, är det fördelaktigt att ge insprutningar på regelrätta ronder. Även omläggning utföres lämpligen rondvis, varvid rondvagn bör komma till användning. För lavemang bör finnas ett särskilt, med nödig utrustning försett utiymnie i direkt anslutning till någon av patienttoaletterna. Dörrarna skola vara så breda att de tillåta transport med klosettstol. Det första i tabellerna under gruppen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter upptagna momentet är läkarrond. De arbeten, som utföras på vårdavdelningarna, gripa in i varandra i så hög grad, att en försening på någon punkt lätt vållar betydande avbrott och tidsspillan på andra punkter. Det är därför av största vikt, att tiderna för läkarronderna fixeras och i möjligaste mån hållas. Särskilt tidpunkten för eftermiddagsronden törskjutes ofta. Orsaken till att så sker, ligger till väsentlig del däri att den öppna vården på många sjukhus tillätes få för stor omfattning i förhållande till antalet läkare. Denna fråga hänger således intimt samman med hur den öppna sjukhusvården är ordnad. — Under den tid ronden pågår, bör den personal, som icke deltar i densamma, ha lov att arbeta i hjälplokaler, korridorer samt de sjukrum, där ronden ej pågår. Antalet av den i ronden deltagande personalen bör ej vara större än arbetet vid ronden och undervisningen av personalen kräver. Den »parad av personal vid läkarronderna», om vilken så mycket talats, har emellertid icke iakttagits vid någon av de studerade avdelningarna. Intagning av patient förorsakar ofta en kraftig belastning på avdelningarna. På vissa sjukhus koncentreras intagningarna varje dag till den avdelning, vars läkare har jour, vilket kan medföra att ett visst dubbelarbete för läkarna undvikes, men å andra sidan medför detta en alldeles särskilt stor belastning pä ifrågavarande avdelningspersonal under jourdagarna. Att på veckans olika dagar utjämna arbetet å avdelningen, med andra ord genomföra en regelbunden arbetsordning och att efter genomsnittsbelastningen rätt avväga personalbehovet, har också, där denna ordning råder, visat sig möta rätt stora svårigheter. För att minska de av intagningarna förorsakade belastningstopparna vore det lämpligt att i den mån möjligt är överföra intagningsarbetot (inskrivning och eventuellt provtagning) till mottagningsavdelningarna och avlasta en del andra arbeten på serviceavdelningar t. ex. nybäddningen på bäddcentral (jfr kap. 10). På de studerade avdelningarna tog momentet, ordergivning och instruktioner mycket olika tid i anspråk. Självfallet kräver detta arbetsmoment längre tid, ju mer oskolad den personal är, som sjuksköterskorna ha att leda

168 och ju fler personer de ha att utbilda, och säkerligen bero de påtalade olik heterna till en rätt stor del på att avdelningarna i olika grad betjänades av sådan personal. Ehuru arbetsstudieingenjörerna funnit att sjuksköterskorna i allmänhet hysa stort intresse för förbättringar och trots de påtalade svårigheterna ha förmåga att väl ordna arbetet på vårdavdelningarna, synes det vara av stor vikt, att sjuksköterskorna redan i sin utbildning erhålla under visning i arbetsledning och organisation. Som tabellerna visa, åtgår en ej ringa del av särskilt den skolade personalens arbetstid för shrivgöromäl. Vad därav ankommer på patientbokföring samt rekvisitioner av mat, medicin och förrådsartiklar är föremål för en sär skild utredning och avhandlas därför ej i detta sammanhang. H ä r skall en dast nämnas några ord om det arbetsmoment, som i tabellerna betecknas som journalarbete. Detta arbete skulle på många håll betydligt underlättas, om man använde sig av de standardiserade blanketter, som numera finnas (CSB 200...246). En mycket stor del av journalarbetet består på många avdel rjingår i att i journalerna införa de från laboratoriet erhållna undersöknings resultaten. Enligt arbetsstudiedelegationens åsikt är det bättre, att — som på vissa sjukhus sker — detta arbete utföres av laboratoriepersonalen, bl. a. för att minska risken för felskrivningar. — P å de flesta avdelningar förekom mer utskrivning av diverse listor och lappar. Det förekommer sålunda temperaturlistor, lavemangslistor, badlistor m. in. Detta system är tidsödande och i vissa hänseenden opraktiskt. För att underlätta denna del av skriv göromålen har arbetsstudiedelegationen konstruerat en beläggningslista, som vid en rad för varje vårdplats har en ficka, i vilken ett kort med patientens namn sättes in; med hjälp av olikfärgade ryttare, som sättas in i fickan, kunna olika saker noteras, och man slipper på så vis att skriva patientens namn var gång någon ändring eller något nytt skall antecknas (anvisningar om beläggningslistan kunna erhållas genom CSB). Patienttoalett. Personalens biträde vid patienternas toalett är mycket tids krävande. Vid bedömandet av tidsåtgången för dessa sysslor bör icke bortses från betydelsen av den psykiska kontakt mellan vårdarinna och patient, som anknyter sig till dem. Hänsyn av många slag måste tagas till patienten och hans tillstånd, tröst och uppmuntran lämnas, upplysningar meddelas o. s. v. Utan att störande inverka på denna i momentet i fråga ingående psykiska vård torde dock en rätt långt gående rationalisering här vara möjlig. De flesta dithörande sysslor kunna lämpligen göras i ronder och kombineras med tillhandahållande av bäcken, urinflaskor, spottkoppar m. m., exempelvis på sätt, som beskrivits i redogörelsen för försöksverksamheten i Östersund och Lidköping (s. 143 och 156). Bäddning. De olika slagen av bäddning äro beskrivna i kap. 6 Detalj .studier å s. 100. De regelbundet återkommande bäddningarna, hel-, vänd- och renbäddning, ibland även sträckning utföras av ett lag bestående av två personer. Oftast arbeta två sådana lag samtidigt på avdelningen. Att på större avdelningar

169 låta endast ett lag utföra dessa bäddningar har visat sig vara alltför tröttande för personalen; bäddningen kommer då också att omspänna en mycket lång tidsperiod, vilket framförallt på morgnarna hindrar annat arbete. Bäst är sålunda, att dessa bäddningar utföras av två lag; båda lagen böra då arbeta jämsides och ej, som på många håll sker, börja i var sin ända av avdelningen. Arbeta de jämsides, kan städningen påbörjas tidigare, och om en patient behöver lyftas, äro fyra personer inom räckhåll. Mot att helbäddning utföres rutinmässigt och på bestämda tider, synes ingenting vara att invända. Detsamma kan däremot ej sägas om vänd- och renbäddningen. Arbetet härmed kan utan men för vården fördelas och förläggas till dagar, då avdelningspersonalen är minst belastad resp. utföras endast i mån av behov. E n sådan ordning medför ej blott att en del onödigt arbete undvikes utan bidrar också till den utjämning av arbetet inom vårdavdelningarna, som bör eftersträvas. Vad sträckningen angår utföres den som nämnts flera gånger under dagen, före läkarrond, före besök, till natten och ibland än oftare. Arbetsstudieingenjörerna ha kommit till den uppfattningen, att detta arbete ofta utföres utan att det är nödvändigt. Vid nybäddning av sängar dragas dessa antingen ut i korridoren eller få de stå kvar inne i vårdrummet. Sistnämnda förfaringssätt är rätt störande, när det gäller rum med två eller flera patienter. Ur olika synpunkter är rengöringen av sängkläder det viktigaste momentet i nybäddningsarbetet. Piskning av sängkläderna förekom tidigare mer allmänt än nu. Denna hårdhänta behandling sliter starkt på sängkläderna och är dessutom störande för omgivningen. P å allt flera sjukhus ersattes den därför med dammsugning, vilket är att rekommendera, Dammsugningen verkställes ofta i korridorerna. Fördelaktigare är, att den i likhet med den efterföljande vädringen utföres på pisk- eller vädringsbalkonger. Detta kan emellertid ske endast under den varmare årstiden, ej gärna under den kallare, enär sugningen då, enligt vad arbetsstudiedelegationen funnit, göres synnerligen bristfälligt. En annan nackdel med att förlägga dammsugningen till vädringsbalkongerna är, att dessa ofta sakna regnskydd, varför överraskande regnskurar kunna blöta sängkläderna. Bäst är att koncentrera dammsugningen till ett lämpligt utrymme helst i anslutning till vädringsbalkongen. I dylika utrymmen kan vid blocksjukhus anordnas särskilt centralt dammsugningsaggregat. — Tvättningen av sängarna utföres som regel med trasa och tvålvatten. Denna rengöringsmetod har ur arbetssynpunkt visat sig vara lämplig. — Angående sammanförandet av nybäddning till bäddcentral, se kap. 10. Utöver vad här sagts om de olika slagen av bäddning förtjäna följande notiser i arbetsstudiedelegationens berättelse om bäddningen i allmänhet ett omnämnande. Den primitiva metoden att vid renbäddning bära rent tvättgods med sig i famnen och kasta det smutsiga i en hög på golvet för att därefter på samma sätt avhämtas förekommer ofta. För att underlätta renbäddningsarbetet bör, som på flera avdelningar sker, användas vagnar; i bruk äro »bäddvagnar» och

170 >sniutssäcksvagnar», men även bårvagnar eller rullstolar användas för transporten av tvättgods. Bårvagnar äro för övrigt behövliga, när det vid bäddningen är nödvändigt att lyfta patienten från sängen. Arbetsstudiedelegationen har funnit de nu vanligen använda »bäddvagnarna» för små och för svaga. För att vagnen skall vara till verklig nytta måste den vara relativt stor och kraftig, ha plats för allt det tvättgods, som behövs för renbäddning av en hel vårdavdelning, samt vara försedd med häck eller säck av lämplig storlek för uppsamling av smutstvätt. Sängöverkasten vikas ibland in under bädden tillsammans med filtarna. Bäddningen håller då bättre än om, som även sker, sängöverkasten hängas löst över sängens sidor och fotända, i vilket fall de lätt glida på sned, vilket verkar slarvigt och ger anledning till ideliga sträckningar och justeringar. Sängarnas bottnar äro genomgående utförda av metall i olika konstruktioner och för att förhindra alltför stort slitage på madrasserna brukar man oftast över sängbotten lägga och fastbinda ett skydd av buldanväv eller liknande. Det torde dock ur hygienisk och praktisk synpunkt vara ändamålsenligare att förse själva madrassen med ett kraftigt skyddsvar, som lätt kan avtagas i och för tvättning. Det är av vikt, att sängarna ha lämplig höjd och bredd. Äro de för låga, blir bäddningsarbetet mera tröttande, äro de återigen för höga, är det svårt för patienterna att komma i och ur sängen. De standardiserade sängarna (CSB — 20, 21), som nu allt mer och mer kommit i användning, ha befunnits lämpliga. S. k. duxmadrasser användas i viss utsträckning a sjukhusen. De äro bekväma för patienten, men tunga och obekväma att handskas med. Under senare år har även svampgummimadrasser kommit till användning och på ett par av de studerade sjukhusen har man haft goda erfarenheter av dessa. Emellertid ha de vid svenska sjukhus varit i bruk under alltför kort tid och i alltför liten omfattning för att arbetsstudiedelegationen oförbehållsamt skall våga rekommendera dem. De upplysningar, som arbetsstudiedelegationen erhållit från England, ge dock vid handen, att svampgummimadrasser ha kunnat användas ända upp till 20 år. Användandet av dem medför bl. a., att arbetet vid själva bäddningen underlättas i det att madrassen ej skall vändas (man slipper sålunda vändbäddning). Därjämte säges svampgummimadrassen ha den fördelen, att patienter med ömtålig hud löpa mindre risk att ådraga sig liggsår, och att behovet av liggkrans och vattenbädd minskas. Matservering. Sättet på vilket maten transporteras från centralköket till uvdelningsköken bestämmer i viss mån metoden för serveringen. Om den för en avdelning avsedda maten i sina kantiner transporteras i sluten matvagn, köres denna i regel från sal till sal inom avdelningen och serveringen till patienterna sker inne i salen från vagnen. I de fall kantinerna transporteras till avdelningen på annat sätt än i en sluten matvagn, placeras de i regel i avdelningsköket där utportioneringen av maten äger rum. Är matvagnen försedd med effektiv uppvärmningsanordning eller är vägen mellan centralköket

171 och vårdavdelningen ej alltför lång, behöver maten icke värmas före utdelningen, vilket däremot i större eller mindre utsträckning måste ske när transportvägen är lång eller går utomhus. Under alla förhållanden bör vagnen vara väl isolerad. Servering från matvagn inne i salen erbjuder flera fördelar. Är vagnen försedd med värmeaggregat, behöves, som sagts, icke någon återuppvärmning av maten före utdelningen. Men även där så ej är fallet är tidsåtgången vid servering från vagn inne i sjuksalen kortare än om maten utportioneras i avdelningsköket och därifrån på brickor bäres till de olika patienterna. Enär vid förstnämnda förfaringssätt maten lägges upp på tallrikar i patienternas närvaro, kan man lättare taga hänsyn till deras önskemål beträffande portionens storlek o. s. v. Detta system motverkar också uppkomsten av onödigt matavfall. På två undersökta sanatorier, av vilka på det ena maten portionerades i avdelningsköket, på det andra i patientrummen, var mängden matavfall i förra fallet 500 g per patient och dag, i andra fallet endast en ringa bråkdel därav. Bredning av smörgåsar sker på avdelningen. Central smörgåsbredning (i centralköket) har iakttagits endast på ett större sjukhus (i Stockholm) och efter vad som försports har man även där sedermera övergått till att förlägga bredningen till avdelningarna. Det går mycket fort att breda smörgåsar med maskin (försök ha gjorts med en engelsk sådan), men det är en nackdel, att maskinen endast kan användas för mjukt bröd av viss form. Vid central bredning torde det icke kunna undvikas, att man, för att vara säker om att smörgåsarna räcka till, från avdelningarna ofta rekvirerar sådana i överskott. Att på rätt sätt förvara och mot intorkning skydda ett sådant överskjutande lager av smörgåsar, så att spill undvikes, är förenat med vissa svårigheter. Man skulle kunna tänka sig, att endast uppskärningen av brödet förlägges till centralköket och själva bredningen till avdelningarna. Även så begränsad skulle centraliseringen tämligen säkert medföra tidsvinst, dock endast under förutsättningen att det i centralköket uppskurna brödet ej måste slås in i cellofan eller annat mot intorkning skyddande omslag. Å vårdavdelningen sker i allmänhet smörgåsbredningen i avdelningsköket och verkställes där lämpligen av en person. På en del sjukhus få de patienter, som äro i stånd därtill, själva breda sina smörgåsar. Smöret portioneras då i centralköket, och varje patient får sin portion tilldelad på smörgåstallriken. Vårdpersonalen avlastas därigenom en del av det med matserveringen förenade arbetet. Genom utdelningen av smör i portioner minskas kanske smöråtgången och patienten kan använda sin portion på sätt och i myckenhet, som motsvarar hans behov och smak. Å andra sidan torde vid detta förfaringssätt eventuellt överblivet smör i regel avskrapas och tillföras matavfallet. Vidare blir ett stort antal tallrikar nedsmorda med fett, vilket ökar diskningsarbetet. De med de båda förfaringssätten förenade för- och nackdelarna torde i stort sätt uppväga varandra. Själva uppläggningen av maten på tallrikarna verkställes i regel av avdelningssköterskan; serveringen sker med hjälp av ett par biträden. För mycket personal kring matvagnen hindrar i stället för att underlätta arbetet.

172 Matordningen anpassas i regel efter den på orten gängse. Vanligast är frukost, lunch och middag samt kaffe antingen i samband med lunchen eller som extramål på eftermiddagen. På många sjukhus håller man dock fast vid den gamla ordningen, frukost, middag och kvällsvard, med kaffe som extramål på eftermiddagen eller i anslutning till middagsmålet. Om kvällsmålet utgöres av enklare rätter (gröt, mjölk, smörgås o. d.), som förorsakar endast litet diskningsarbete, kan ett lämpligare tjänstgöringsschema uppgöras vid dessa sjukhus än vid de med förstnämnda matordning. Vid varje sjukhus bör fastställas regler för vad som bör avgå som matav fall resp. vad som skall återföras till centralköket samt lämnas anvisningar om sättet för nedbringandet av avfallskvantiteten. Transport av patienter utom vårdavdelningen. I vissa fall, t. ex. vid trans port till eller från operation, kräver patienten vård eller särskild tillsyn. Sådan transport utföres därför i regel av vårdavdelningens personal (vanligen avdelnings- eller assistentsköterskan). Transporter, som icke äro förbundna med något vårdmoment, utföres mycket ofta av särskild transportpersonal. Denna personal kan vara knuten till undersöknings- och behandlingsavdelningar såsom röntgen- och badavdelning eller till större kliniker eller vid störresjukhus, fördelad på avdelningar av nämnda slag och på kliniker. Valet mellan dessa system måste bestämmas av de lokala förhållandena. Måhända er bjuder det sistnämnda systemet de största möjligheterna till fullt utnyttjande av transportpersonalen och utjämning av dess arbete. Transport med patient på bårvagn eller rullstol ställer sig lättare för personalen än transport i säng. Sistnämnda transporteringssätt måste dock ofta användas. För transport användas på många håll s. k. sängvagnar. Dylika sängvagnar, vilka förekomma i otaliga konstruktioner, visa sig alltid besvär liga i användningen, förorsaka ett rätt betydande merarbete och kräva utrymme för förvaring. E n säng, som är upplyftad på en sängvagn, står dessutom ofta ostadigt och inger lätt patienten en känsla av osäkerhet. Bättre är, att sängar äro försedda med hjul. Dessa böra. vara av fullgod konstruktion och ej för små och så monterade, att de kunna fällas upp så att sängen i vila står på benen, vilket gör att sängen står stadigare. E n dylik hjulanordning är även billigare i anskaffning än en sådan, där hjulen icke kunna fällas upp utan endast låsas, då sängen står i vila. För att underlätta styrningen vid transporten är det lämpligt, att ett eller två hjul i sängens ena ända kunna låsas i sängens längdriktning. Om sängen är försedd med fyra svängbara hjul, är den ofta svår att styra vid transporten. Detta beror mestadels på att något hjul är dåligt smort eller fått grus e. d. i lagret, vilket gör att det icke ställer in sig i körriktningen. Vid anläggningen av transportvägarna inom sjukhuset är det viktigt att tillse, att lutningarna i körbanan ej bli större än att en person är i stånd att utföra transporten av en säng. På ett sjukhus lutade transportkulverten på ett par ställen så starkt, att två personer måste hjälpas åt såväl vid upp- som nedkörseln av en säng (stigningen 1: 10). Enligt arbetsstudiedelegationens

173 åsikt bör lutningen i körbanan vara högst 1: 25 eller 1: 30. Golvbeläggningen är i viss mån avgörande för val av stigning. Cementgolv, som ge ett gott fotfäste, tillåta en större stigning än golv, som äro belagda med linoleum. Transporter utan patient och andra ärenden utom vårdavdelningen. Förutom transporter av patienter kräver arbetet på en vårdavdelning uträttande av ärenden av många olika slag. Mat, medicin och förrådsartiklar skola hämtas, remisser, journaler och varjehanda meddelanden avlämnas eller hämtas o. s. v. Största delen av dessa ärenden utföras i allmänhet av vårdpersonalen, ofta föga planmässigt. Där uppgiften att hämta och återlämna matkantiner eller matvägnftr åvilar vårdpersonalen, utföres den sålunda ofta som ett särskilt ärende i stället för att, som ej sällan i viss utsträckning är möjligt, kombineras med personalens gång till eller från matsalen i samband med måltidsrasten. Inlämnandet av prov (urin-, blodprov etc.) till laboratoriet verkställes ofta av den som tagit provet med resultat, att två eller tre personer ungefär samtidigt gå med prov från en och samma avdelning. Nar, som i allmänhet är fallet, inlämning och hämtning av förrådskorgar utföres av de olika vårdavdelningarnas personal, kommer ett flertal, vid ett medelstort lasarett 20—30 personer, att engageras i detta arbete, som vid vissa sjukhus utföres av en person. Följden blir som iakttagits vid ett av de studerade sjukhusen, att 15—20 personer kunna, komma att stå i kö utanför förrådet för att hämta sina korgar. Som allmän princip bör gälla, att den personal, som är anställd vid en viss vårdavdelning, i största möjliga utsträckning bör hålla sig inom denna och icke springa ärenden hit och dit, i vilket fall det lätt kan hända, att avdelningssköterskan i en kritisk situation står utan tillräcklig personal. Att helt undvika att engagera vårdpersonalen i enstaka ärenden är givetvis icke möjligt. Men så långt ske kan, böra de ärenden, som måste utföras av vårdpersonalen, samlas. Till en mycket stor del kunna emellertid de vid avdelningarna förekommande ärendena avlastas från vårdpersonalen och utföras genom särskild badtjänst. Handlingar av olika slag böra sändas genom regelbunden intern postgång. Transporter av förrådsartiklar, läkemedel, förbandskanistrar, sopor m. m. böra utföras av särskild transportpersonal. P å ett av våra senast byggda sjukhus har man för de interna småtransporterna byggt en rörpostanläggning. Denna anläggning är den första i sitt slag vid vårt lands sjukhus. Huruvida en sådan anläggning innebär en rationalisering och medför ekonomiska fördelar, kan icke avgöras, förrän den varit i bruk någon tid. Sterilisering och rengöring av sjuhvärdsutensilier. På de flesta sjukhus är steriliseringen av förbandsmaterial, instrument o. s. v. mer eller mindre centraliserad. Arbetsstudieclelegationen anser, att denna centralisering på de flesta håll med fördel skulle kunna drivas längre. I varje fall borde man så vitt möjligt är undvika att till vårdavdelningarna förlägga sådan sterilisering, som fordrar stora ång- eller elektriskt uppvärmda kokare, såvida — vilket mera sällan är fallet — avdelningen ej disponerar ett särskilt steriliseringsrum. I allmänhet äro dessa kokare placerade i någon även för annat ändamål använd

174 bilokal, vanligen vakt- eller behancllingsrummet. Särskilt om käkarna sakna termostat och kylslinga i locket, kunna de förorsaka så stark ångbildning, att hela rummet blir fyllt med ånga. Sprutor och sprutspetsar samt, i viss utsträckning, enklare instrument som peanger, pincetter, skalpeller o. d. steriliseras oftast på vårdavdelningarna, huvudsakligen genom kokning. För denna sterilisering lämpar sig bäst en elektriskt uppvärmd instrumentkokare. Ofta utföres emellertid kokningen över gaslåga eller på elektrisk kokplatta. I sistnämnda fall är det givetvis olämpligt att — som på vissa håll iakttagits — för kokningen använda kärl utan planslipad botten, enär uppvärmningen då kräver lång tid och onödigt stor energiåtgång. Arbetet med rengöringen av urinflaskorna är ofta mycket besvärligt, enär urinen på flaskornas innerväggar lätt avsätter i vatten olösliga beläggningar. För att i sådana fall rengöra flaskorna använder man sig på en del håll av vatten, blandat med sand eller i småbitar rivet tidningspapper, på andra av ättika och salt. Ibland brukas också saltsyra, ehuru förekomsten av sådan på vårdavdelningarna är förbjuden. Problemet har ej gjorts till föremål för speciella undersökningar från arbetsstudiedelegationens sida, varför den icke kan uttala någon mening om vad som är mest ändamålsenligt och effektivt. Det torde vara bäst att när en noggrannare rengöring är nödvändig denna utföres centralt, då man skulle kunna begagna effektivare lösningsmedel och bättre utrustning. — Urinflaskor av flera typer äro i användning, till och med av sådan form att de ej kunna användas av patienter, som befinna sig i ryggläge. Den ur denna synpunkt fördelaktigare standardiserade urinflaskan förekommer rätt allmänt. Å en typ av denna flaska finns en mindre rektangulär yta, som är sandblästrad, och avsedd för märkning med blyerts. Arbetsstudieingenjörerna ha dock funnit, att denna yta mera sällan användes, utan att man i stället sätter fast en häfta med patientens namn eller nummer, vilken märkningsmetod sjukvårdspersonalen anser säkrare. På några sjukhus märkas även bäckena (på nyssnämnda sätt med häfta) med patientens namn eller nummer. Detta förutsätter, att ett jämförelsevis stort antal bäcken finnes på avdelningen. I vanliga fall användas emellertid bäcken utan någon som helst märkning. Detta förfaringssätt synes på vissa slag av vårdavdelningar fordra, att bäckena efter varje användning och rengöring kokas. Putsning av bäcken av rostfritt material sker ibland med kraftskurpulver eller med sprit och krita. Intetdera förfaringssättet torde vara lämpligt. Bättre är att sådana bäcken avtorkas med s. k. mineralterpentin eller andra petroleumliknande vätskor. Rondskålar, s. k. stjärtkoppar, vissa instrument kunna behandlas på samma sätt, innan de kokas. Spottkoppar av annat material än rostfritt stål användas numera sällan. Å sanatorier och lungkliniker undergå de noggrann rengöring och desinfektion, vanligen i särskild, på nödigt sätt utrustad lokal. Vid lasarett är den vanligaste metoden för rengöring av spottkoppar, att man efter tömningen sköljer dem

175 i kallt vatten, varefter de diskas och avtorkas med handduk. Sådan avtorkning måste anses onödig och är dessutom ohygienisk. Å lasarett utföres kokning av spottkoppar så gott som endast, där kokare finnas i skölj rummen. Spilltid. Denna utgöres av personlig tid, väntetid och tid för fyllnadsarbete. Kafferaster är något som förekommer vid de flesta sjukhus. Det kan ju diskuteras, om — som på de flesta sjukhus är fallet — dessa böra inräknas i arbetstiden. De synas emellertid ha stor betydelse för personalens trevnad, och det kan antagas, att den förlust i tid, som de förorsaka, uppväges av ökad intensitet och arbetsglädje. De äro också av värde därigenom, att större delen av personalen då träffas och kan dryfta med arbetet sammanhängande problem. Vidare må framhållas, att personalen ej är i egentlig mening fri under dessa kafferaster utan måste vara beredd att när helst så påfordras rycka in i arbetet. Väntetidens storlek beror till stor del på hur avdelningsarbetet är ordnat. På de sjukhus, där den s. k. salsprincipen (var och en sköter sin sal) är förhärskande, uppstår mycken väntetid genom att personalen ej har det intima samarbete, som erfordras, t. ex. vid bäddning. Vårdpersonalen sättes ofta att utföra s. k. fyllnadsarbete av olika slag, t. ex. klippning och vikning av cellstoff, rullning av gasbindor, lagning och märk ning av textilier, brodering av dukar. När detta arbete verkligen är ett fyllnadsarbete, avsett att utfylla sådana luckor i vårdavdelningsarbetet, som ej kunna undvikas genom organisatoriska åtgärder från arbetsledningens sida, är därom intet att säga. Men att obligatoriskt ålägga vårdavdelningarna att per dag eller vecka utföra en viss mängd sådant arbete, är säkerligen felaktigt. Avbrotten i vårdavdelningsarbetet bör man söka. nedbringa genom bättre organisation av detta arbete, medan fyllnadsarbeten av ovannämnda slag böra utföras centralt, varvid t. ex. klippning av cellstoff för hand kan ersättas med skärning i bandsåg och isyning av knappar, lagning av strumpor o. d. utföras med maskin i tvätteriets lagningsrum. Städning av korridorer och salar. Jfr. detaljstudier kap. 6, G, Golvvård. För daglig golvrengöring kan man använda sig antingen av torr metod, sopning eller dammsugning, eller av våt metod, vaskning. Av dessa synes den torra metoden kombinerad med den våta vara att före draga när det gäller golv belagda med linoleum eller gummi, medan den våta metoden ensam lämpar sig väl för golvplattor, tillverkade av asfalt- eller konsthartsprodukter, samt för olika sorters stenplattor. Ur hygienisk synpunkt är emellertid sopning med vanlig sopborste förkastlig på grund av det damm, som därvid uppvirvlas. Sådan sopning var dock den huvudsakliga dagliga rengöringsmetoden vid flera, av de studerade sjukhusen. Dammsugning är vida att föredraga; sådan har emellertid observerats endast på ett fåtal sjukhus. Vid den försöksverksamhet, för vilken redogjorts i kap. 9, har dammsugning införts som huvudsaklig daglig rengöringsmetod. En dammsugning per dag syntes därvid vara tillräcklig för renhållningen, så vida det ej rörde sig om golv, som voro utsatta för stark nedsmutsning, t. ex. golv i genomgångsavdelningar. En eller ett par gånger i veckan utbyttes dammsugningen mot vaskning.

176 Jämte sopningen är vaskningen den mest förekommande metoden. Denna är visserligen ur hygienisk synpunkt fullt tillfredsställande men, som ovan sagts, är daglig vaskning av golv belagda med linoleum eller gummi icke lämplig. Den minskar nämligen beläggningens hållbarhet och bör därför begränsas till en å två dagar i veckan. Den dagliga vaskningens skadliga inverkan på linoleum och gummi sammanhänger i huvudsak därmed, att personalen oftast blaskar för mycket vatten på golvet utan att efteråt med tillräcklig noggrannhet avtorka detsamma eller också med att tvättmedel tillsättes vaskvattnet i för stor mängd och att man underlåter att efterskölja med rent vatten och därefter torka golvet. — På senare år har i stället för de i allmänhet brukade skurtrasorna cellulosasvampar börjat användas vid vaskningen. Dessa svampar äro trevligare och effektivare att arbeta med men troligen dyrare i användning än trasorna. Huvudparten av golvrengöringen på vårdavdelningarna göres i allmänhet under den bråda tiden före frukost. Arbetet är oftast uppdelat på flera personer, av vilka var och en har att plocka fram och ställa tillbaka redskapen. Därvid blir ordningsföljden för de olika lokalernas rengöring ibland felaktig, så att vissa golvytor måste sopas två gånger. I detta sammanhang må omnämnas, att dammning av möbler i salar och korridorer oftast utföres med trasor, som sköljas i tvål vatten och sedan vridas ur. Noggrann eftertorkning med torr trasa är i så fall nödvändig, eljest riskerar man att målade och lackerade ytor förstöras inom kort tid. Som exempel kan nämnas, att möblerna på ett av våra sinnessjukhus redan efter ett års användning voro i sådant skick, att behov av fullständig målning och lackering förelåg. Slutligen må framhållas, att sjukhusen sällan lämna nödiga råd och anvisningar eller i varje fall icke bindande direktiv beträffande golvbehandlingsmctoderna. Följden är, att dessa ingalunda äro enhetliga inom ett och samma sjukhus. Varje avdelningssköterska håller i regel på sin metod. Men även inom en och samma avdelning kan metoden växla. På en studerad sanatorieavdelning sopades, gneds och bonades golvet i korridoren varje dag så att det var spegelblankt. Golvet i salarna däremot bonades sällan men vaskades dagligen med varmt vatten tillsatt med mycket tvättmedel, vilket hade till följd, att mattorna här voro uttorkade och sönderspruckna. Angående periodisk golvvård se kap. 6 s. 105. Blomvård. Blommor till patienter överlämnas ofta i stora mängder och förorsaka då personalen mycket arbete. Under natten skola blommorna föras ut ur salarna och förvaras och vårdas på annat ställe. De hämtas då på eftermiddagen eller kvällen och placeras antingen på golvet i korridoren utanför resp. salar eller i sköljrummet eller i ett särskilt blomrum, vanligen också använt för andra ändamål, för förvaring av tomma vaser och använda krukor Q. s. v. Det har även observerats att man i blomrummet förvarat porslin för tbc-patienter. På morgnarna, oftast under den bråda tiden innan frukosten, utlämnas blommorna till patienterna, i regel av flera personer. Yården av blommorna åligger på vissa sjukhus dag-, på andra nattpersonalen.

177 Arbetsstudieingenjörerna, som funnit, att blomrummen, där sådana inrättats, ibland varit så små, att man ej kunnat arbeta rationellt eller ens kunnat få plats till alla blommorna i dem, anse det fördelaktigare, att blommorna förvaras i ett skölj rum med god ventilation och goda bänkutrymmen samt rymliga diskhoar för arbetet med blommorna. Vidare ha de fått det intrycket, att bästa utjämningen av arbetet på vårdavdelningen i allmänhet vinnes, om vården av blommorna ålägges nattpersonalen. Insamling och utlämning av dem kan lämpligen ske med tillhjälp av vagn och i så fall utföras av en person. De standardiserade vaserna av rostfritt stål äro att föredraga framför de ofta mer eller mindre söndriga vaserna av glas eller porslin eller från laboratoriet »lånade» mätcylindrar o. d.

Kap. 12. Sammanfattning. I enlighet med förutsättningarna vid tillsättandet av statens sjukhusutredning beslöt utredningen vid sitt första sammanträde på ett av dåvarande leda möten, professorn, numera generaldirektören C. Tarras Sällfors framlagt förslag, att hos Kungl. Maj: t hemställa om bemyndigande att utföra arbetsstudier vid sjukhus. Sedan vederbörligt tillstånd erhållits, igångsattes dessa arbetsstudier på våren 1944 och ha därefter pågått till den 1 juli 1947. Under större delen av undersökningsperioden ha arbetsstudiema letts av en högskoleutbildad arbetsstudieingenjör med biträde av 3—6 arbetsstudieingenjörer. Sedan den 1 juli 1947 ha arbetsstudieingenjörerna fortsatt sin verksamhet i centrala sjukvårdsberedningens regi, dock även därvid tidvis i samarbete med sjukhusutredningen. I här föreliggande betänkande redovisas endast de arbetsstudier, som bedrivits på vårdavdelningar vid kroppssjukhus samt trafikstudier, vilka senare endast avse lasarett. De studier, som utredningen verkställt vid sinnessjuk husens vård- samt sysselsättnings- och arbetsterapiavdelningar och vid tvätterier, ha redovisats i tidigare betänkanden (SOU 1948: 37 och SOU 1950:23). I samband med utredningen angående verksamheten vid sjukhuskök kommer en redogörelse att lämnas för vid köksavdelningar utförda studier. Det må även nämnas, att vissa på vårdavdelningar vid lasarett bedrivna studier, som avsågo att belysa den driftekonomiska vinsten av annexavdelningar, redovisats i ett tidigare betänkade (SOU 1947: 61). Då arbetsstudier, enligt vad utredningen har sig bekant, icke tidigare bedrivits på vårdavdelningar, lämnas i kap. 1 en tämligen detaljerad redogörelse för den tillämpade studiemetodiken. Vid utformningen av denna har utredningen helt naturligt sökt ledning i den metodik, som redan fanns utbildad för arbetsstudier inom andra områden. Sjukhusutredningens arbetsstudier omfatta metodstudier, tidsstudier och studier av förflyttningar. Dessa tre slag av studier kombineras vanligen med varandra på olika sätt. Utredningens metodstudier ha sålunda bedrivits samtidigt med tidsstudierna eller med J'2 —1921 49

178 studier av förflyttningar; i vissa fall ha alla tre slagen av studier bedrivits samtidigt. Med avseende på arbetsstudiernas praktiska utförande särskiljer utredningen följande slag av studier: totalstudier, som äro kombinerade tids och metodstudier utförda på vårdavdelningar under en vecka och omfatta alla där av själva vårdavdelningspersonalen under dagen utförda sysslor; detaljstudier, som äro kombinerade tids- och metods- eller förflyttnings- och metodstudier men som blott avse studiet av enstaka arbetsmoment eller ar betet i viss bilokal eller sjuksal; frekvens studier, som avse studiet av perso nålens förflyttningar inom vårdavdelningen samt trafikstudier, vilka avse studiet av antalet och arten av utförda transporter och ärenden mellan skilda lokaler inom sjukhuset. En viktig uppgift, som i princip måste lösas före tidsstudiernas igångsät tände, var att uppdela vårdavdelningsarbetet i skilda arbetsmoment. Den uppdelning, som utredningen efter en rad omarbetningar kommit fram till, redovisas i bilaga 1. Antalet arbetsmoment, bortsett från vakanta nummer, uppgår till 86. Dessa ha i tabellerna sammanförts till sex huvudgrupper, vilka äro angivna bl. a. å s. 13. I kap. 2 har utredningen redovisat omfattningen av de olika studierna. Totalstudier ha utförts på 16 vårdavdelningar vid lasarett och av dessa ha fyra studerats vid två tillfällen. Hela antalet vid lasarett utförda totalstudier är således 20. Vid kronikeranstalter ha sex och vid sanatorier fyra vårdavdelningar varit föremål för totalstudier. Detaljstudier av skilda slag ha utförts vid 10 vårdavdelningar vid lasarett, medan frekvensstudier utförts vid 23, varav tre studerats vid två tillfällen. Frekvensstudier ha vidare utförts vid kronikeranstalter och sanatorier vid vardera å fyra vårdavdelningar. Trafik studier i utredningens regi ha utförts vid två lasarett. Efter en kortare orientering i kap. 3 rörande klientelet, personalen, lokalerna och materielen samt arbetets organisation vid de totalstuderade vårdavdelningarna har utredningen i kap. 4 övergått till att tämligen utförligt diskutera materialets representativitet och tillförlitlighet. I avsnittet om materialets tillförlitlighet har utredningen ingående behandlat de svag heter, som kunna befaras föreligga i detsamma. Jämförelsen med den inventering rörande vårdplatser, beläggning och personal avseende förhållandena år 1943, som verkställts av utredningen i samarbete med centrala sjukvårdsberedningen, visar, att de totalstuderade avdelningarna med hänsyn till storlek, beläggning och personal äro tämligen representativa för de svenska sjuk husen. Det framgår vidare, att, om de studerade vårdavdelningarna jämföras inbördes, finnes en tydlig överensstämmelse i de proportioner, med vilka sysslor av olika slag ingå i arbetet, även om variationerna äro tämligen stora. Enligt utredningens uppfattning får därför den allmänna bild, som totalstudierna ge av arbetet på vårdavdelningarna, till väsentlig del anses representativ och riktig även om sifferuppgifter rörande enstaka arbetsmoment böra bedömas med försiktighet. Att på ett något så när fylligt och rättvisande sätt sammanfatta de rent

179 siffermässiga resultaten av de utförda arbetsstudierna låter sig icke göra utan en långt i detalj gående upprepning av vad som sagts i kap. 5—10. Utredningen anser sig därför här böra begränsa sig till att i all korthet redogöra för de resultat, vilka erhållits med utgångspunkt från de utförda arbetsstudierna, Ur principiell synpunkt mest betydelsefulla äro de, som nåtts genom totalstudierna. Av mera begränsad men å andra sidan av mera på taglig betydelse äro de resultat, som ernåtts genom detalj-, frekvens- ocli trafikstudier samt försöksverksamheten. Utredningen har funnit det lämpligt att först redogöra för de väsentligaste av dessa. I kap. 6 redovisas vissa detaljstudier av arbetet i avdelningskök, skölj rum och sjuksalar samt av matutdelning, bäddning och golvvård. Dessa under sökningar ha visat, att relativt stora vinster kunna erhållas genom sådana på vissa detaljer i vårdavdelningsarbetet direkt inriktade studier. Detaljstudier av diskning i avdelningskök ha bl. a. givit den viktiga upplysningen, att maskindiskning jämfört med handdiskning under vanliga förhållanden icke medför någon tidsvinst. Dessa studier ha även lett till utformandet även mera ändamålsenlig metod för handdiskning, som medför att torkningen av disken kan reduceras till ett minimum. Detaljstudier av daglig golvvård ha visat, att dammsugning i stort sett ger ett tillfredsställande resultat med endast en golvbehandling per dag. Med frekvensstudier kombinerade detaljstudier av arbetet i sköljrum ha givit vissa upplysningar av värde i vad gäller den lämpliga placeringen av inredningen och utrustningen i dessa rum. De utförda räkningarna av antalet gånger, som personalen under arbetet förflyttar sig mellan olika arbetsställen inom vårdavdelningen, redovisas i kap. 7 »Frekvensstudier». Dessa studier ge en viss vägledning för planläggningen av vårdavdelningar vid sjukhus i allmänhet. Härtill återkommer ut redningen i ett senare betänkande. Dessutom ha de visat bestämda, fördelar av att ge vissa delar av arbetet på vårdavdelningen rondkaraktär. Det framgår således, att vid tvenne i kap. 7 skisserade avdelningar om 30 vårdplatser de sammanlagda vägsträckorna, som personalen under arbetet har att till^ygg^ägga, vid svagt utvecklat rondsystem blir omkring 3 500 m längre perdag och person än vid starkt utvecklat rondsystem om avdelningen har 3sängsdjup och 5 000 m om avdelningen har 2-sängsdjup. I kap. 8 lämnas en redogörelse för resultatet av utförda trafikstudier. Trafikstudierna visa bl. a,, att kommunikationerna de olika avdelningarna emellan med skriftliga meddelanden upptager en tämligen stor del av hela antalet ärenden och transporter, och ge huvudmännen härutinnan anledning överväga lämpligheten av att överföra detta slag av ärenden till en särskild budtjänst, I fråga om centraliseringen av patienttransporterna till en för hela sjukhuset gemensam transportavdelning ha studierna givit vid handen, att sådana transportavdelningar äro svåra att organisera, Vid studier på en sådan avdelning visade det sig, att denna endast hann utföra 40—50 % av samtliga patienttransporter, trots att transportpersonalens personliga tid och väntetid uppgick till omkring 40 % av den fastställda arbetstiden.

180 I syfte att i praktiken pröva vissa av arbetsstudiedelegationen framlagda förslag till rationaliseringar, liar utredningen å vardera en vårdavdelningvid Östersunds och Lidköpings lasarett bedrivit viss försöksverksamhet. En redogörelse för denna verksamhet och hur densamma utfallit, lämnas i kap. 9. För det förstnämnda lasarettets vidkommande har försöksverksamheten medfört, förutom bättre arbetsförhållanden och mindre jäkt i arbetet för den relativt knappa personalen, även en ökad reservkapacitet vid måttlig över beläggning. Vid Lidköpings lasarett har dessutom vårdavdelningens dagpersonal kunnat minskas med omkring 10 %. Kostnaderna för de vid försöksverksamheten vidtagna förändringarna beträffande lokaler och materiel uppgingo vid avd. A 2 Östersunds lasarett till 7 737 kronor och vid avd. 8 Lidköpings lasarett till 12 137 kronor. I kap. 10 lämnas en redogörelse för verksamheten vid en vid Lidköpings lasarett på försök anordnad bäddcentral, avsedd att i första hand ombesörja allt med nybäddning sammanhängande arbete för den medicinska kliniken. Det framgår bl. a., att genom denna central tidsåtgången för arbete i samband med nybäddning inklusive tiden för sängarnas transport till bäddcentralen kunnat nedbringas med omkring en tredjedel. Kostnaderna för anordnande av densamma ha varit 7 496 kronor. I anslutning till redovisningen av de siffermässiga resultaten, särskilt i kapitlen rörande detaljstudier och försöksverksamhet, ha åtskilliga av arbetsstudiedelegationen framlagda synpunkter och förslag beträffande metoder och hjälpmedel vid vissa sysslors utförande blivit omnämnda, I kap. 11 har utredningen berett arbetsstudiedelegationen tillfälle att framlägga en kompletterande redogörelse för sina synpunkter och förslag rörande vårdavdelningsarbetet, vilka enligt utredningens uppfattning kunna vara värda att beaktas vid organisationen och utförandet av detta arbete. Vid tiden för sjukhusutredningens tillsättande var det ett omstritt spörsmål, huruvida arbetet inom vårdavdelningar lämpade sig för arbetsstudier. Under det att många väntade sig stora vinster av dylika, studier, företrädde icke så få den uppfattningen, att utbytet av dem inte kunde bli särdeles stort, när det gällde ett verksamhetsområde, där arbetets organisation och utförande till väsentlig del måste bestämmas av hänsynen till sjuka människor; man spådde, att det skulle möta stora svårigheter att skilja denna mycket viktiga del i sjukvårdsarbetet från det genom arbetsstudier mätbara, och befarade, att rationaliseringsåtgärder, som byggde på en sådan differentiering, kunde komma att medföra en icke önskvärd mekanisering av sjukvården. E t t moment, som försvårade en eljest tänkbar rationalisering av vårdavdelningsarbetet, vore jämväl att finna däri, att vårdavdelningspersonalens arbete i hög grad ständigt måste påverkas av och variera i anslutning till det inneliggande klientelets genomsnittliga sjukdomstillstånd och därmed sammanhängande behov av diagnostik, terapi och personlig omvårdnad.

181 För att överhuvudtaget kunna utföra arbetsstadier på vårdavdelningar av det slag, som ovan benämnts totalstudier, fann sjukhusutredningen det nödvändigt att utarbeta en för detta speciella område avpassad metodik, därvid det främst gällde att åstadkomma en uppdelning av de i arbetet ingående sysslorna i lämpliga arbetsmoment. Såväl härvid som vid arbetsstadiernas genomförande framträdde, som närmare utvecklas å s. 14, svårigheterna att renodla vissa sysslor och arbetsmoment såsom t. ex. »samtal med patient», som dels förekommer såsom särskilt arbetsmoment, dels ock helt naturligt inmänger sig i åtskilliga andra utan att kunna särskiljas eller närmare specific-eras. Utredningen har dock kommit till den uppfattningen, att den genom totalstudierna erhållna — i kap. 5 redovisade — allmänna kartläggningen med dess uppgifter rörande tidsåtgången för de skilda arbetsmomenten och dessas fördelning på olika personalkategorier och på veckans dagar och dagens timmar ger en god överblick över det skiftande arbetet å vårdavdelningarna och därigenom en värdefull vägledning, när det gäller att göra upp arbets 1 ordning och tjänstgöringsschema, samt vidare klarlägger, att tämligen stora delar av detta arbete äro av den arten, att de i och för sig kunna bli föremål för rationalisering utan att man inkräktar på den för sjukvården och patienterna så betydelsefulla personliga omvårdnaden och kontakten mellan patient och vårdpersonal. Trots vad på s. 164 anförts i frå-ga om arbetsstudiedelegationens allmänna uppfattning angående den ansvariga vårdavdelningspersonalens ambition och intresse för arbetets rationalisering, ha de utförda studierna givit anledning till kritik av och omedelbara råd och anvisningar beträffande åtskilliga observerade förhållanden vid de studerade avdelningarna. Siffermaterialet har emellertid icke visat sig ge ett direkt underlag för mera generella rekommendationer i fråga om arbetets rationalisering. Då det gäller skillnaderna t. ex. i fråga om tidsåtgången för motsvarande grupper av arbetsmoment vid skilda sjukhus måste man i regel gå in på en detaljerad analys av de lokala omständigheterna för att kunna utläsa en förklaring till de konstaterade variationerna och för att i anslutning därtill kunna vidtaga eventuellt möjliga rationaliseringsåtgärder. Enligt utredningens uppfattning kommer också arbetsstudieverksamheten i framtiden att domineras av studier med särskilt hänsynstagande till de lokala faktorerna och ofta inriktas på speciella grenar av verksamheten. För dylib.i framtida lokala studier får den nu utförda kartläggningen anses -utgöra en oundgänglig grundval och häri ligger dess stora betydelse. Det bör vidare framhållas, att arbetsstudiematerialet i väsentliga princip frågor icke ensamt kan tagas till utgångspunkt för direkta rationaliseringsåtgärder, emedan dessa måste klarläggas och bedömas jämväl ur andra synpunkter. I fråga om t. ex. vårdavdelningens utformning giva arbetsstudiema visserligen en viss vägledning, men lämna ej svar på så väsentliga spörsmål som vårdavdelningens lämpliga storlek ur medicinsk-organisatorisk synpunkt.

182 Då det icke ansetts lämpligt eller möjligt att behandla frågor av denna räckvidd i detta betänkande, som allenast avser att lämna en redogörelse för utförda arbetsstudier, ämnar utredningen i ett senare betänkande så uttömmande som möjligt behandla och med utnyttjande av arbetsstudierna belysa vissa med kroppssjukvårdens planläggning och organisation sammanhängande principfrågor och spörsmål. Av det sagda framgår, att man med utnyttjande av det grundmaterial, som framlagts i detta betänkande, vid lokalt bedrivna arbetsstudier även inom ett så speciellt verksamhetsområde som vårdavdelningsarbetet torde kunna påräkna omedelbara resultat av värde. Det kan dock icke väntas, att resultaten bliva av den omfattning, som uppnåtts inom industrien. För att påtagbara rationaliseringsresultat skola kunna uppnås vid arbetsstudier av ifrågavarande art och i samband med dessa eventuellt bedriven försöksverksamhet, är det enligt utredningens uppfattning nödvändigt, att man anlitar i fråga om sjukhusdriften erfarna arbetsstudieexperter. Dessa måste också beredas tillfälle att på platsen intimt samråda och samarbeta med en eller flera särskilt utsedda representanter för sjukhuset och huvudmannen, vilka ha tillräcklig auktoritet och förmåga att på lämpligt sätt genomföra de rationaliseringsåtgäider, i vilka arbetsstudieverksamheten kan utmynna. Utredningen har också medverkat till att dess arbetsstudiedelegation, sedan de av utredningen bedrivna arbetsstudierna slutförts, numera anslutits till centrala sjukvårdsberedningen för att de arbetsstudieingenjörer, som i utredningens tjänst förvärvat erfarenhet och undersökningsrutin på området, vid behov skola kunna stå till sjukhushuvudmännens förfogande för lokala undersökningar rörande sjukhusens arbets- och organisationsförhållanden. Det stora intresse, som huvudmännen visat för anordnandet av sådana undersökningar, framhäver med önskvärd tydlighet, att ett starkt behov föreligger av arbetsstudier på sjukvårdsområdet.

183 Summary in English. Under the auspices of the »The State Committee on Hospitals», studies of the work in both the domestic departments (central kitchens, laundries) and the wards of hospitals have been made. These studies refer to hospitals for both physical and mental illnesses. In this report, the greater part of the material collected is reviewed, i. e. that from hospital wards, nursing institutions for persons with chronic diseases, and sanatorias. Further it contains a couple of studies of transports which illustrate the kind and frequency of errands between the various parts of the hospitals. By »ward» is meant a department usually containing 20 to 40 patients, whose care is in the hands of one unit consisting of a Head Nurse (avdelningssköterska), one or two Assistant Head Nurses (assistentsköterska), some auxiliaries (sjukvårdsbiträden) and possibly one or two Student Nurses (elever) in all about 8 persons (see table 1 L, lines 12—16). The studies were carried out by special experts in consultation with the hospital staff. I t was not considered advisable to employ doctors, sisters or other members of the medical staff to make this type of observations. The observations were made only during the daytime (as a rule between 6,3 o a. m. and 8 p. m.) and refer only to tihe staff permanently attached to the wards i doctors not included). The observations are of three kinds: time studies, frequency studies (covering the movements of the staff between the various rooms during their work) and studies of method. Method was always studied together with the other items. The most important observations were combined method and time studies covering one week. The names of the hospitals and departments concerned will be found in the table on paige 21. I t will be seen that of the studies at wards 20 were made at hospitals, 6 at nursing institutions for persons with chronic diseases, and 4 at sanatorias. The wards were chosen as being representative of these kinds of Swedish hospitals. The dates of the observations are shown in the right-hand column. All the wards consist of a series of rooms for the patients and other rooms situated along a corridor (see plans appendix 2). The number of beds and patients is not only given in table 1 (line 28) but also in the headings of tables 2—8. In table 1 (lines 29 and 30) is shown the area of the departments, the number of rooms for patients and so on. With regard to the method of the studies see appendix 1, which is a list of the various items into which the work in the wards is divided. The items of work are to be found — in some cases lumped together into larger units — in tables 2—4 and 6—8, where the statistics of the observations are to be found. Table 5 gives a specification of the various stages of transports and errands made by the ward staff inside and outside the wards. The text will be found in chapter 5. The following table is a synopsis of the various tasks.

184 Time tvorked by ward staff on day work divided into percentage of time taken on various groups of items of work. The average for 15 wards at hospitals, 6 ivards at nursing institutions for persons with chronic diseases and 4 at sanatoriets. (Cf table 2 L, K and S).

Surgical •wards 30-o beds 2 8 "s patients

Wards in general hospitals 31-2 beds 30 e patients

Nursing institutions for persons Total with wards chronic 31-2 beds diseases 30 c pa28'7 beds tients 27"a pat.

28452 948 1005

27282 874 892

28 910 973 977

24 602 857 891

5-1 9-i

3"5 12-4

3-6 10-3

4-2 10-5

06 7-4

9-2 6-1

6-7

5-3

4-1

7'4 4'8

2-8 1-7

29B

26-7

22-0

26-0

12-s

6-7 12-4 14-3

6-5 14-2 11-2

7.o 14-2 13-o

6-7 13-4 13-o

10-4 20-7 18-2

33-4

31-9

34-3

33i

49-3

Transports

5c

5-6

2-s

Cleaning of rooms W a s h i n g up Other care of supplies Total care of rooms and supplies . . . .

10-6 7-0 7-2

109 59 87

12-2 6-4 8'8

ll-i 6-5 8-1

lire

24-8

25-5

27-4

£5-7

Miscellaneous

Ti

T9

0-6

1-2

Hospitals Medical wards 2 8 6 beds 30-o patients

Groups of operations

Total lime in minutes per week and

worked

ward bed patient

30 371 1 066 1012

Thereof in % for: Diagnosis Therapy Combined diagnosis and therapy etc Office work Total nursing

time

Patients' toilet Bed making Serving food Total personal

care

tasks

;

|

18807 550 435

8-9 6.6

0-7

Private time, waiting time, on duty but unoccupied etc

5-7

7-8

10-o

7'6

7-6

Total

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

Figure 1, page 37, shows the total working time per ward and week in each of the wards that were studied. Figure 2 shows the hospital wards concerned arranged in order of working time per patient and week for the time taken for the nursing and personal care of the patient. Figure 3 shows the percentage of the total working hours spent in performing the various tasks. The size of the circles is in proportion to total time worked. From table 6 and fig. 4 (page 60) one can see the percentage of time spent by each category of the staff in performing the various tasks. The circles in the vertical column to the left refer to Head Nurses and Assistant Head Nurses and the following to Student Nurses, Assistant Nurses (under-

185 sköterska) and others (mainly auxiliaries). One can see, for instance, that the Head Nurses and Assistant Head Nurses spend from 65—70 % of their time on actual nursing, except at sanatorias where their share is somewhat lower, or 58 %. The auxiliaries spent most of their time looking after the personal needs of the patients and care of rooms and material. Table 7 shows what percentage of the working hours of the various categories of duties are performed by Head Nurses and Assistant Head Nurses, Student Nurses, Assistant Nurses and others. The table on pages 65—66 shows the time worked by the whole staff during each of the days of the week together with particular details of the time worked by Head Nurses and Assistant Head Nurses and the other members of the staff. The table on pages 68—69 and 71—72 shows the working hours during each day of the week divided into groups according to the type of work. The figures on pages 74—76 show, for each hour of the day, how the time worked by the whole staff was divided according to groups of various items of work. On page 74 are given these data for Sunday, Thursday and the weekly average for three wards. Pages 75 and 76 give only the weekly average. Observations have been made to find out if there is any connection between on the one hand the number of staff m the wards and the division of the working hours according to various items of work, and on the other hand the size (number of beds) of the wards, whether the patients are males or females, whether the wards are medical or surgical and the methods and materials used. No particular connection between these factors was noticed. The illnesses, for which the patients were being nursed, were not recorded and compared with the amount of work, but the different wards studied within each type of hospital were chosen so that tihe types of illnesses, among patients should be, as near as possible, the same. Certain parts of the wards or the work have been studied more thoroughly by detailed observations (chapter 6). Studies of the washing-up in the ward kitchens show i a. that washing-up machines do not save any time for the staff (page 91). — Observations in the wards show that each patient was visited about the same number of times per day, whether in a room for one, two or more — up to eight — patients, but that it is clear that larger rooms show a saving, as the needs of several patients could be tended to during every visit (pages 98—99). — Different methods for cleaning floors were studied and the experts found that vacuum-cleaning once a day with a sufficiently powerful cleaner together with a more thorough periodical cleaning with washing and polishing floors, give in general a satisfactory hygienic result in return for a reasonable amount of work. The floors of all the wards that have been studied were covered with linoleum. Separate studies of the movements of the staff from one room to another during work in the wards (chapter 7) have shown that not inconsiderable saving may be effected in the distances covered, if certain parts of the work

186 are done in rounds during wthich one or two of the staff visit each room in turn. Studies of communications (chapter 8) show, among other things, that written communications between the different departments constitute a considerable proportion of all errands and transports, and might, therefore, give reason to consider the advisability of transferring this part of the communications to special functionaries. With regard to the centralization of the transport of patients to a transport department common to the whole hospital, observations have shown that such transport departments are difficult to organize. Studies of such a department showed that this could not effect more than 40—50 % of all the transport although the personal time and waiting time of the transport department staff amounted to about 40 % of the fixed working hours. The figure in this chapter (page 131) illustrates the number of errands and transports divided according to the hours of the day and the type of errand or transport. The Committee has organised experiments (chapters 9 and 10) at two hospital wards (Östersund A 2 and Lidköping 8). In both cases these experiments resulted in a certain easing of the work for the staffs and at Lidköping there was a saving of about one person (auxiliary) form a total staff of 71/*. These results were achieved by a series of minor changes such as certain alteration of premises, improvement of implements and more systematic methods of work (rounds and better methods of washing-up). At Lidköping hospital an experimental centre for cleaning bed-clothes and making beds for new patients in the whole medicinal clinic was organized. The work of making beds for new patients has been reduced by a third. During their work, the experts have introduced new apparatus, some of which are illustrated in this report. These include a stationary vacuum cleaner for cleaning mattresses and blankets (page 162) and a horse for airing blankets was constructed by one of the experts (page 162). Both belong to Lidköping hospital. Further, they have constructed a rack to be used for rinsing and air-drying plates, and a basket to be used for smaller pieces of china etc. when washing-up in the ward kitchen (page 142). A somewhat extra deep sink in which to rinse the dishes is necessary when this apparatus is used. On page 156 in an illustration of a urine meter, constructed so that one tenth of a patient's urine can be taken from the whole. This does away with the necessity of saving the whole of the patient's urine. In chapter 11, the Committee has given the Time and Motion Study Experts an opportunity of giving their views on the work in the wards, which, in the opinion of the Committee, may be of great value in the organization of such work. The Committee has come to the conclusion that the information about the time taken to do the different items of work, their distribution among the various categories of staff, the days of the week and hours of the day, constitutes a survey of the varied work of hospital wards which should be a

187 valuable guide in the planning of time-tables and duty schedules. The observations show that a rather large part of the work is such that it may be rationalized without encroaching upon the personal care of the patients and the valuable contacts between the patients and the ward staff. Even if the observations criticise some of the conditions, and give advice with regard to the departments studied, the statistic results are not suitable as a basis for general recommendations in respect of the rationalization of the work. In the question, for instance, of the difference in time taken to perform similar tasks at different hospitals, detailed analyses of the local conditions must be made before an explanation of the variations can be arrived at and rationalization can be attempted. I n the Committee's view, Time and Motion Studies will in future be dominated by observations which take particular consideration to local factors and aim at special branches of work. The value of the present report lies in the fact that it is to be considered as an essential foundation for future observations of local conditions. I t should be stressed that the material in this report should not be taken as the only starting point for rationalization, as there are many questions of principle which must be cleared up and judged from other points of view. F o r example, in the question of planning of wards, the observations give a certain guidance, but do not solve the essential problem of the most suitable size of wards form the medical point of view. I t has not been considered either advisable or possible to deal with questions of such scope in this report, which is only intended to give an account of the Time and Motion Studies. In a coming report the Committee intends to deal with the whole question in as great detail as possible, and, taking due consideration to the knowledge gained through the observations, elucidate the problems and principles which arise during the planning and organisation of the general hospitals. I t is evident from the above, that even in such a specialized sphere as the work of hospital wards, Time and Motion Studies may give immediate and valuable results if they are carried out locally and full advantage is taken of the comprehensive outline material in this report. It is not to be expected, however, that the results will be as marked as those which have been achieved in industry. The Committee is of the opinion that, in order to attain acceptable results, it is necessary to employ experienced Time and Motion Study experts to carry out the observations and to co-operate in possible experiments. These experts must be given opportunities of intimate consultation and collaboration with a specially chosen representative or representatives of the hospital or its principal, with enough authority and ability to carry ont such rationalization as may be indicated by the observations.

BILAGOR

191 Bilaga

1.

Förteckning över arbetsmoment. List of the Various Items

of

Work.

1. Intagning av patient (inkl. viss provtagning). Reception of patient (including certain tests). Avdelningspersonalen tar hand om nyintagen patient, utför med intagningen sammanhängande skrivgöromål, hjälper patienten i säng, inhämtar upplysningar om sjukdomen, tar erforderliga prov och antecknar i journalen i sam band härmed. 2. Sjuksköterskerond. Sister's round. Avdelnings- eller assistentsköterskan går rond på avdelningen, efterhör patienternas tillstånd och samtalar med dem. I detta moment ingår även tiden för viss behandling t. ex. smärre omläggningar. Jämför nr 14. 3. Läkarrond. Staff duties during doctor's round. Huvudsakligen den tid, som avdelningspersonalen (i första hand avdelningssköterskorna och eleverna) sysselsattes genom läkarrond. Hit har dock även räknats annan tid, som personalen varit upptagen genom läkares närvaro pä avdelningen. 4. Omläggning. Bandaging. Arbete i samband med omläggning, eksemvård och justering av sträck på patient. 5. Spolning. Syringing of prostate patients. Allt arbete i samband med tappning och spolning av blåsan på prostatici. Jämför nr 12. 6. Diverse patientvård. Miscellaneous nursing. Arbeten av sjukvårdande karaktär, som ej närmare kunna specificeras pä andra moment såsom tillsyn av svårt sjuk patient, övervakning av orolig eller ur narkos uppvaknande patient, hjälp åt illamående patient, indrypning av ögon- och örondroppar, smörjning av patient, då detta ej sker i samband med bäddning. 7. Diverse passning. Various duties (attending to patients' needs). Arbete huvudsakligen föranlett av att patienterna ligga till sängs och därför behöva hjälp, t. ex. tillhandahållande av böcker, tidningar och drycker, hjälp vid uppstigning och påklädning, ombyte av n a t t d r ä k t på patient. 8. Givning av lavemang, tarmsköljning. Enema and syringing of intestines. Även för- och efterarbete ingår; tillhandahållande av bäcken i samband med givning av lavemang ingår i princip ej men har ej alltid k u n n a t frånskiljas. Jämför nr 9. 9. Tillhandahållande av häcken, urinflaskor. Providing bed pans and urinc bottles. Hjälp åt patient i samband därmed, allt arbete med framtagning och tömning av bäcken och urinflaskor, transport av patient till w. c. och mätning av urinmängd, då detta ej k u n n a t särskiljas från tömning av bäcken och urinflaskor. Tillhandahållande av bäcken, om detta skett i samband med givning av lavemang, h a r dock ej alltid k u n n a t särskiljas. Jämför nr 8.

192 10. Förberedelse för operation. Preparation for operations. T. ex. injektion och rakning; i detta moment ingår även tiden för patientens överflyttning till bårvagn. 11. Insprutning. Injections. Givning av koksalt- och glykoslösningar, insprutning av läkemedel ävensom för- och efterarbete i samband därmed. Insprutning som förberedelse för operation ingår dock ej. Jämför nr 10. 12. Tappning. Catheterisation. Tappning av urin och blå&sköljning utom på prostatici. Jämför nr 5. 13. För och efterarbete i samband med läkarrond. Work preceding and following the doctor's round. Kontroll av att allt är i ordning på avdelningen före läkares rond; ordnande av säng, förband etc. efter rond. 14. Samtal med patient. Conversations with patients. Samtal med patient, då detta har kunnat särskiljas från andra sysslor eller då samtalet varit det primära. 15. Vakant.

Vacant.

16. Journalarbete. Entries in and reading day book. Anteckning i journal eller på kurvblad av gjorda ordinationer och utförda prover, studium av journal. (Skrivning av provlappar ingår i provtagning av respektive slag.) 1 7. Urinprov. Urine tests. Tagning av urinprov samt för- och efterarbete i samband därmed; skrivning av provlappar. Mätning av urinmängd, då detta arbete kunnat särskiljas från tömning av urinflaskor och bäcken. Jämför nr 9. 18. Blodprov. Blood tests. Tagning av blodprov ävensom mätning av blodtryck och skrivning av provlappar. L9. Temperaturtagning. Taking temperature. I detta moment ingår även anteckning på kurvblad och rengöring av termometrar. 20. Pulsräkning. Taking pulse {including some conversation with patient). I detta moment ingår även anteckning på kurvblad och i vissa fall samtal med patient. Jämför nr 14. 21. Medicinutdelning. Distribution of medicine. Utdelning av medicin samt för- och efterarbete i samband därmed (diskning av medicinglas ingår dock ej). Jämför nr 56. 22. Rengöring och s t e r i l i s e r i n g av s j u k v å r d s u t e n s i l i e r . Cleaning and sterilizing instruments and utensils. Rengöring jämte sterilisering av instrument in. m. samt packning av förbandskanistrar. 23. Iordningsställande av rondbord. Preparation of trolley used during rounds. Fram- och borttagande av utensilier för rond; förekommer huvudsakligen i samband med läkarrond.

193 24. Städning: av medicinskåp.

Tidijing medicine

chest.

25. Tillhandahållande av värinekrus, isblåsa. Supplying hot water bottles or ice bags. Framtagning, fyllning och anbringande av värmekrus eller isblåsa hos patient samt borttagande och rengöring av desamma. 26. Värmebehandling. Heat treatment. Anbringande och passning av strålningslampa och övriga hos patient samt för- och efterarbete i samband därmed. 27. Iordningsställande av förband. Preparation

of bandages,

värmeapparater

etc.

28. Mag- och tarmprov ni. in. Stomach and bowel tests, etc. i detta moment ingår även tillagning och servering av provmål samt magpumpning. -•*• Vägning av patienter. Weighing

of

patients.

30. Biträde vid patienternas toalett. Assisting patients with their toilet. Framtagning och fyllning a v tvättfat, biträde vid tvättning, kamning, borstning av tänder o. d. 31. Utbärning och diskning av handfat. Removing and cleaning wash botvis. Transport från sal till sköljrum av tvättfat samt rengöring av desamma. >2. Tillhandahållande av spottkoppar. Provision of sputum mugs. i detta moment ingår även tömning och rengöring av spottkopparna. 33. Heltvättning av patient. Washing patients (ivhole body). Tvättning av patientens hela kropp. I momentet ingår även framtagning, tömning och rengöring av tvättfat. 34. Badning av patient (på avdelning). Bathing

patients.

I detta moment ingår även transport av patient till och från badrum. .'!•")—39. Vakant.

Vacant.

40. Sträckning. Tidying beds. Lakanen sträckas, kuddarna jämkas, filtarna och sängöverkastet läggas tillrätta. 11. Helbäddning. Making beds (without turning matresses). Underlakanet sträckes, sängvaxduken, där sådan finnes, slätas till och avtorkas ev. draglakanet sträckes och förskjutes, kuddarna omskakas, överlakan, filtar och sängöverkast läggas till rätta. 42. Renbäddning. Making beds with clean linen etc. Lika med helbäddning j ä m t e vändning av madrass samt ombyte av sänglinne i behövlig utsträckning. 13. Vändbäddning. Making beds and turning matresses. Lika med helbäddning jämte vändning av madrassen. 44. Nybäddning. Making beds for new patients. Rengöring av säng och patientbord (nattbord) vid ombyte av patient, piskning eller dammsugning av sängkläderna samt renbäddning. 15. Vädring m. m. Airing etc. Öppning och stängning av fönster och omstoppning av patient i samband därmed, om detta k u n n a t särskiljas från bäddning. 13—1921 49

194 46. Ordnande för natten. Preparing for the »Släckning av ljuset. Godnattagning.

night.

47. Rengöring av osnyggad bädd. Cleaning dirtied beds. I detta moment ingår även tvättning av patient i samband med rengöringen av bädden. 48. Vakant.

Vacant.

49. Diverse bäddning. Miscellaneous work with beds. Vädring av sängkläder, då detta ej sker i samband med bäddning, bäddning av bårvagn o. d. 50. Servering av frukost. Serving breakfast. Framtagning av servis och dukning för uppegående patienter, ev. uppvärmning av mat i avdelningskök, transport av mat från avdelnmgskök till sal samt utportionering av densamma. I detta moment ingår även rengöring av mat vagn. 51.

Servering av lunch. Serving Jämför nr 50.

lunch.

52. Servering av middag. Serving Jämför nr 50.

dinner.

53. Matning av patienter. Feeding

patients.

54. Servering av mellanmål. Serving coffee, tea, or extra meals if necessary. Tillagning och servering av kaffe, te, m. m. samt extra mål till patienter, vilkas sjukdom kräver detta. 55. Insamling av disk. Collecting dishes. Hämtning av disk efter måltid och transport av disken till avdelningsköket. 5G. Diskning. Washing up. Diskning av servis efter måltider, torkning och insättande av densamma i skåp, diskning av medicinglas och kantiner, när detta sker på avdelningen samt rengöring av diskbänk. 57. Arbeten i avdelningsköket. Work in ward kitchen. Arbete i avdelningsköket, sinn ej berör någon särskild måltid, t. ex. iordningsst ältande av brödburkar, diskning av dessa m. m. (Städning av avdelningskök ingår dock ej.) 58. Vakant.

Vacant.

5!). Utdelning av dricksvatten. Distributing drinking teater. Utdelning av dricksvatten samt diskning av dricksvattenglas och då detta gått att särskilja från diskning. Jämför nr 56.

karaffer,

60. Transport av patient till och från Transport of patient to and from a) mottagning admission, b) röntgen x-ray department, c) ljusbad artificial light treatment, d) kontor office. 61. Transport av patient till och från operation. Transport from operating theatres. 62. Transport av patient till och från bad. Transport tlie bathroom.

of patients

of patients

to and

to and

from

195 63. Övriga transporter av patient utom avdelningen. Other transport of patients outside the ward. a) Transport till och från loggia. Transport to and from balconies, b) Övriga transporter av patient (t. ex. till annan avdelning). Other transport of patients, (e. g. to another ward). 64. Transporter av patient inom avdelningen (t. ex. till annan sal, behandlings rum). Transport of patients within the ward. 65. Ärenden utom avdelningen. Errands outside the ward. Ärenden eller transporter (utan patient) till och från. Transports (other Utan of patients) and errands outside the ward to and from, a) centralkök central kitchen, b) mottagning admission, c) laboratorium laboratories, d) kontor office, e) apotek dispensary, f) centralförråd store, g) tvätteri laundry, h) patientklädförråd patients' wardrobe, i) operation operating theatres k) annan avdelning other wards, 1) uppsamlingsplats för sopor eller grismat dustbins, m) röntgen x-ray department. 66 a. lordningsställande för gudstjänst. Preparing for religious ser rice. Transport av patient till annan avdelning i samband därmed; transport av orgel ni. m. b. Deltagande i gudstjänst m. nu Attendance at religious service etc. Den tid personalen deltager i gudstjänst eller lyssnar till underhållning. 67. Under moment 65 uppräknade ärenden eller transporter utförda i kombination. Several of the tasks mentioned in 65 performed at the same time. 68. Vakant.

Vacant.

69. Övriga ärenden. Other errands. Hämtning av post o. d. 70—To. Städning av korridor och salar. Cleaning up in. corridors and rooms. Vaskning av golv, dammsugning, sopning med borste, dänkning av golv före sopning, gnidning av golv samt dammtorkning. 74—75. Städning av bilokaler och behandlingsrum. Cleaning up in ancillary rooms (kitchen, store,utility room, etc.). Innefattar all städning av avdelningskök, förråd, sköljrum, toalettrum samt behandlings- och vaktrum. 7ii. Blomvård. Care of flowers. Skötsel av avdelningens krukväxter och patienternas blommor jämte in- och utbärning av de senare. 77. Periodisk städning. Periodical cleaning (windows, T. ex. putsning av fönster, boning av golv.

polishing

floors,

etc.).

78. Städning av sjuksköterskebostad. Cleaning ward sister's apartment. Detta förekommer på vissa lasarett, där avdelningssköterskan har sitt bostadsrum inom lasarettet. 79. Diverse städning. Miscellaneous cleaning Tillfällig städning efter nedskräpning.

up.

SO. Ordergivning, instruktioner. Orders and instructions. Avdelningssköterskans instruerande av personalen ävensom då underordnade instruera varandra samt samtal i tjänsten mellan personalen.

196 81. Samtal i telefon. Telephone calls. Besvarande av anhörigas förfrågningar om patienter och övriga telefonsamtal i tjänsten. I viss mån torde även privata telefonsamtal ingå. Jämför nr 90. 82. Diverse skrivarbete. Miscellaneous written work. Utskrivning av vissa listor och meddelanden, t. ex. medicin, mat- och tvättrekvisitioner, utskrivning av nattrapport o. d. 83. Skölj rumsarbete. Duty in the utility room. Rengöring av skölj rumsutrustning, såsom bäckenspolare, urinförvaringskärl, vaxduk m. m. Jämför dock nr 9 och 74—75. (Städning av skölj rum ingår ej.) 84. Tvättsortering m. m. Sorting of washing. Räkning och sortering av tvätt (såväl ren som smutsig). 85. Ordnande av förråd. Stores. (Clean linen put away; checking Inläggning av ren tvätt i förråd. Inventering av förråd.

of stores).

86 a. Utskrivning av patient. Discharge of patients. Journalavslutning, rapportering till kontoret, rådgivning till utskriven patient. b. Hjälp åt hemgående patient. Helping patients who are going home. Hjälp i form av t. ex. påklädning, beställning av bil. c. Arbete i samband med dödsfall. Duties in connection with deaths. Avklädning och tvättning av avliden patient, omhändertagande av dennes tillhörigheter. 87. Vakant.

Vacant.

88. Förbands- och reparationsarbeten. Preparation and repair of bandages etc. Klippning av cellstoff, rullning av tvättade gasbindor, vikning av kompresser m. m. 89. Vakttjänst. On duly but unoccupied. Endast noterat för personal, som avdelats för ändamålet och ej haft annan sysselsättning. 90. Personlig tid. Private time. Skötsel av den personliga hygienen, privata telefonsamtal i den mån dessa kunnat särskiljas från samtal i tjänsten. Jämför nr 81. Besök hos läkare under tjänstetid, kafferast ej upptagen på tjänstgöringsschemat m. m. 9 1 , 9 2 . Vakant.

Vacant.

93. Väntetid. Waiting time. Tidsförlust vid väntan på medhjälpare, på att materiel skall bli ledig o. d. Väntan i brist på arbetsuppgift. 94. Samtal med besökande. Conversations icith visitors. I detta moment ingår även vägvisning till patient. 95. Babytvätt. Washing babij clothes. Tvätt av kläder och sängutrustning för på avdelningen intagna småbarn. 96. Behandling av ej inskriven patient. Treatment of patients not lying in the ward (occasionally). Arbete t. ex. med patient, som hänvisats till avdelningen från öppen mottagning för kortvarig behandling.

197 97. Vakant.

Vacant.

08. Tidsförlust på grund av tidsstudierna. Loss of time through Time and Motion Studies. Arbetsstudieingenjörernas samtal med personalen under dennas tjänstetid. Ifyllande av uppgifter om beläggning m. m. för studierna. <)<). Diverse. Miscellaneous. T. ex. ombyte av arbetskläder, utdelning av post inom avdelningen, sökande efter personal.

198 Bilaga i Planer över de totalstuderade vårdavdelningarna. Skala 1:400 1 cm = 4 m).

i' JJ 3Ialmö avd. B och C.

20 vårdplatser

27 vårdplatser

Östersund avd. E 1 .

vAcmvssBAimvs

s,vr*s

33 vård platser

1 Avdelning D vid samma lasarett är lika med avdelning E, bortsett från att salen för 8 patienter icke finnes (antal vårdplatser alltså 25).

19<> Lidköping avd. 8.

z

zz

ZZ

ZZ

•SVAVOL: FÖMÅD

T

ZZ

ZZ

ZZ

Z

ZZ3

zz

cm Z Z

ZZ3

zz

IZZI

ZZ]

ZZ Z Z

ZZI ZZI :

.

ZZI

34 vårdplatser

200 Östersund avd. A 2.

30 vårrtplatse r

•=J>iT/v^Rr

Borås avd. 14 och 15.

26 vfixdp]atser

Värnamo avd. 2.

K7I- p^r ^/f/tw/f

\s*&*«

29 vård plats-T

201 Värnamo avd. 3 .

33 vårdplatser

Sala avd. 2 '.

31jvårdp]atser

32"vårdplatser

1 Avdelning 4 (30 vp) vid samma lasarett är i allt väsentligt lika med avdelning 2.

202 Uppgifter angående patienter och personal nnder studieveckan samt arlM (Punkt '•) betyder, a t t uppgift saknas, streck (—) M c d i c i n s ka

vårdavdelningar

Malmö

Örebro

Avd. Ii

Avd. C

1. Kön

Män

•> Antal (medeltal per dag"'

25-o 24-o

Kir

Östersund Avd. B

Lidköping

Malmö

Avd. 8

Avd. 3

Avd. 8

Avd. D

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Män

Män

27-6 27--' 0-3

334 33-4

25-4 25-4

33-3 33-3

28-o 28-0

—

—

—

35 i 33 i 2-o

5*6 6

39 17

_

7a

.__

—

— \>

—

20 16

10 15 17

2 3

2 3

2 1

Patienter. 1

ö. 4.

Därav vuxna » barn (under 15

5. B privata U. Antalet intagna Antalet transporter patienter till: 7. operation

l-o l-o 10

0e 6

av

8.

i 9.

bad (utom avdelningen) annan behandlingutom t avdelningen n ! - Antal givna lavemang . .

,

—

32 13 29

3 To

2 1

2 1

i)

9 S

i)

7V«

192 tim., 28 dagar

192 tim./ 28 dagar

192 tim 28 daga

någon del upplagt i

Varje bit de svara för »si sal eller den sto salen) »sina» ] tientor

P e r s o n a l (i dagtj&nst). : 12. Antal sjuksköterskor . . i 13. » elever » undersköterskor. . ! 14. 15 » sjukvårdsbiträden 1 16. -Övrig personal :

Summa personal i 1 I?- Sjukvårdsbiträdenas dinarie arbetstid

or-

It 2 tim./28 dagar

*

200 tim./ 28 dagar

2 1 2 5 4 1 städhjälp 1 militä på mor- sjuk vår dt gonen

Yanor och metoder. i 1 8 - Arbetsfördelning (rond- Varje biträde svarade lör Arbetet till Arbetet til system eller icke rond- »sin» sal relativt ronder stor del stem) upplagt i ronder i

i

* 19.T e m p e r a t u r t a g n i n g (där intet anges, h a r dag! personalen skött all temperaturtagning)

Nattperso- Nattpersonal en tog mörnalen tog gontempcra kren på de stora salar la morgontemperaturen

i

1 i

' 20. Patienttoalett, antal g å n g e r per d a g

203 Tab. 1 L.

Bilaga 3.

or och -metoder, lokaler in. in. vid de totalstuderade lasarettsavdelningarna. cvensen av berört förhållande är noll.) v i r davde1 ninga r

ka (rebro

Borås

Östersand

I medeltalen ej ingående vårdavdelningar

Avdelningar på odelade lasarett Värnamo (1947)

Sala

Alingsås

Värnanio . r.tl.V

rd. 11

Avd. A 2

Avd. 14

Avd. l o

Avd. 2

Avd. 3

Avd. 2

Avd. 3

Avd. 2

vinnor

Män

Kvinnor

Män

Blandade

Kvinnor

Kvinnor

Blandade

28-4 2b-4

33-7 33 7

28-s

22-s

30-2 24-o

25-0

33-o

23' s

33-0

— .

—

34-4 29-7 47

1-7

Ij'7

l-i 16

l-o

21 12 7 19

11 10 14 22

12 10

1.') 9

13 12

5 11

y

4 2 13 19

o

2 1

2 1

o

.._

—

—

—

—

8 2 militära sjukvårdare

0 tim./ 1 dagar

192 tim./ 28 dagar

—

6-2 lo

1 3 1 militär siukvardare G

208 tim., •2 3 dagar

.

1 7

ittperso- Nattpersoalen tog nalen tog aorgonmorgonemperatemperauren turen på de stora salarna 2 2

Avd. 4

Blandade

Kvinnor

Män

42f,

18-8

—

30-5 23-4 7-1

38o

18a

2-3 13

lfi 8

5 b 5 22

11 8 2 12

3 9 2

— _

2 2

.—.

—

—

—

1 7

102 tim., 28 dagar

betet till Arbetet till Arbetet t 11 relativt I] at i vt någon del stor del upplagt i tor del upplagt i ronder pplagt i ronder pnder

Sala

i Avd. 3

—

•

—

3 1 militär sjukvårdare

fi

s

208 tim./ 28 dagar

192 tim./ 28 dagar

1 6

4(»

1 6

216 tim./'.!8 dagar

0ö

a

5 1 militär sjukvårdare 7 208 tim./ 28 dagar

Varje bitrs de svarade för »sin» s>al (»sina» patienter)

. .

l

204 Medicinska Malmö

21. T i d för och a n t a l personal, s o m serverat: frukost lunch

kvällsvard

Avd. C

08-oo (4-7)

08-oo (5-71

22. S ä r s k i l t k a f f e m å l s e r v e rades 23. P r i v a t p a t i e n t e r s e r v e r a des m a t på särskild tid 24. M e t o d e n vid u t d e l n i n g (resp. insamling) a v : medicin dricksvattenglas . . . .

kaffe ( m e l l a n m å l ) mat

Örebio

Avd. B

12-oo (3-6) 17-oo (4—7)

middag

vårdavdelningar

12-oo (4—7) 17oo (3—5) .Ja

Avd. 3

Östersund Avd. D

Lidköpinj.

Malm

Avd. E

Avd. 8

Avd. 3

08-15 (5-7)

08-00

08-30

08-30

(3-4) 12-oo (4—6)

(4-5)

(5—6)

12-30

12-30

(4-5)

(5-7)

17-30

17-30

17-30

(8—6)

(4-7)

(6-7)

12 oo (4-6; 17-oo (4-6)

Nej-

Ja (midd

Rullbord

Bricka

Bricka

Matvagn

Matvagn

Matvagn

Rullbord

Rullbord

Rullbord

Bricka Buros i korg Buros i handen Ja

Bricka I Buros i handen Buros i handen Endast expeditionen

Bricka Buros i handen Buros i handen Nej

Bricka Buros i handen Buros i handen Ja

2 ti mmar

Ingen

1 timme

1 timra

Tvättgodset' räknades ej

Tvättgodset räknades på avdelningen

Bricka

»

12-oo i£—9 17*00 Ja

Nej

Nej

Bricka

08-oo

(4 -i

(3-1 Nej

Ja (lunch)

..

Kir

Bricks Glasen bu i handf eller pj bricka Rullborc

i

J

disk

Bricka

spottkoppar urinHaskor

Bricka Buros i — handen Buros i handen

bäcken

25. B i l o k a l e r n a s t ä d a d e s f ö r e Ja frukost 26. A r b e t s i n s a t s a v p a t i e n t e r Ingen ( u n g e f ä r l i g t i d p e r dag) 27. A v d e l n i n g s p e r s o n a l e n s Tvättgodset räknades deltagande i tvättkonpå avdelningen trollen

—

Tvättgodset Tvättgod räknades ej räknades avdclnin)

Lokaler och materiel.

28. V å r d p l a t s e r , a n t a l j 26 26 27 25 33 34 31 29. A n t a l e t salar f ö r d e l a t | 3 för 6 pat, 3 för 6 pat. 2 för 6 p a t . l för 12 pat 1 för 12 pat.|4 för 8 pat 1 för 22 i efter p l a t s a n t a l 2 » 2 » 2 » 2 » 1 » 5 » l » 3 » l » 8 » 1 1 » 2 » 1 » 4 » 1 » 7 » i » 3 » 5 » 2 » 1 » ."> » '

30. Y t a a v k o r r i d o r e r salar Y t a av bilokaler Total golvyta » » per

och

vårdpl.

ms

»

440 16-9

440 16-9

424 » 15'7 »

ms

ms

in-

46S

»

»

57 »

378 » 11-4 »

444 » 13-o »

534 17-2

342 » 13-7 »

Tab. 1 L (forts.) vår davde ninga r

k a

Sala

Alingsås

Värnamo (1945)

Avd. 2

Avd. 3

Avd. 2

Avd. 3

08-00

08-00

08oo (5-7) 12-oo (5-7) 17-oo

3-5>

08-oo (3-5) 12-oo 3 - 6; 17-oo '3-5)

—

—

Nej

Ja

Nej

Nej

Ja

Nej

Nej

Ja

Nej

Nej

jrcbro

Östersund

yd. 11

Avd. A 2

Avd. 14

Avd. 15

Avd. 2

Avd. 3

08-30

(4-6)

08-30 (3-5)

08-30 (2)

12'3()

—

—

08-oo (4-6) 12-oo 17-oo (4—6)

08-oo (5—7) 12-oo (5-8) 17-oo 5-7)

—

—

08oo 2—4: 12-o o 4-6) 17-30

3—4)

(3-5)

Värnamo (1947)

(4—6)

17-30

12-30

12-30

(4-6)

3-4)

3-4)

17-30 3-4

17-30 -2-4)

—

1 medeltalen ej in gående vårdavdelning i r

Avdelningar på odelade lasarett

Borås

Ny

(2—4 12-30

(3—5) 16-30

8—6) 12-00 (4-7) 17-oo (4-6)

Sala

(5-6)

Avd. 4

08-00

(2-5) 12-30

(4-6) 16-30

(3—5)

Nej

Nej

—

Nej

Bricka ullbord

Bricka

Br eka

i Bricka

Bricka

Bricka

Bricka

Bricka

"

>

»

»

"

"

»

atvagn

Matvagn

Matväg n

Matvagn

»

Matvagn

Matvagn

»

»llbord

Kullbord

»

»

Bricka

•

Bricka

:icka

iros i HID den Ja

Bricka Buros i korg Buros i handen Ja

Bricka Buros i handen Buroa i handen

Buros i handen Ja

Matvagn och bricka Bricka Buros i handen Buros i banden Nej

Bricka Buros i j — handen j Buros i handen

timmar

Ingen

Ingen

Ingen

1 timme

3 timmar

—

—

ltullbord

Rullbord

—

—

Nej

Bricka Buros i 1 — handen J Buros i handen Ja

Bricka

—

Nej

2 timmar

.ttgodset Tvättgodset Tvättgodset räknades av avdelningspersonades ej räknades på avdelningen nalen i tviitteriet

Ja

»

Buros i korg Buros i handen Ja

Nej

Ingen

Tvättgodset räknades Tvättgodset Tvättgodsct Tvättgodset räknades Tvättgodset räknaräknades räknades ej ej ej des av av-| av avdclningsperdelningssonalen i personalen i tvättcriet tvätterict

37 33 30 26 26 32 29 30 29 31 33 5r 6 pat I f ö r l S p a t . 2 for 6 pat. 2 för 6 pat. 3 för 6 pat. 4 för 6 pat. 2 för 8 pat. I f ö r 19 pat. 3 för 6 pat. 4 för 6 pat. 2 för 8 pat. » 5 » 2 » 4 ». 4 » 3 » 4 » 3 » 1 » 5 » 1 » 3 » 2 ». 6 » 1 » 8 >» 1 » 5 » 1 » 3 » 2 » 6 » » 4 » 3 » 2 » 2 » 1 ». 2 » 1 » 1 » 2 » 2 » 2 >» 1 » 2 » 1 ». 2 » l » 2 » 2 » 2 » 2 »> 1 » » 3 >» 1 » 1 » 4 » 1 » 2 » 1 » l » 1 » 3 » 1 » 4 » 1 » 2 B 1 » » 2 » » 1 » 389 m 9 4 0 1 m 2 296 m 2 36 m299 m 2 317 ni 2 317 ni 2 401 m2 352 m 2 389 m 2 310 m s 34

.»

30 » 5'9 »

»

»

»

351 » 11-7 »

»

»>

452 » 15-c »

14'8 »

14-8 »

»

»

467 » 14-2 »

»

345 » ll-i »

»

392 » 12-2 »

» i

452 » 15-6 »

»

467 »» 14-2 ..

»

331 >» llo »

206 Medic in s I a Malmö Avd. B

31. G o l v b e l ä g g n i n g dor och

i

Avd. C

Östersund

Avd. 3

Lidköping

Mal ml

Avd. 8

Avd. i

Linoleum

Liuoleui

Bäckenspolare

Utslagsback med spolmng

1 nätansluten

1 nätansluten. 1 lokalRullbord

Biickcns lare, pa sade end vissa a r deliiinge bäcken 1 nätansliitc 2 lokal Rullbord Matväg saknad

Avd. E

Avd. 1)

Linoleum >

K i1

Lino leuni

salar

i

. Fanns Utslagsback Utslagsback! Utslagsback! Bäckenmed spol- ! spolare med spoi- med spolning ning ling

1 32.D i s k m a s k i n ! 33. U t s l a g s b a c k , spolare

bäoken-

34. A n t a l t e l e f o n e r

35 Örebro

Linoleum

korri-

v ; r d a v (1 c 1l i n g a r

V a g n a r o. d. ( M a t v a g n fanns, där intet annat

1 nätansluten 2 lokalMatvagn saknades

1 nät1 nät1 nätansluten. ansluten, i ansluten 2 lokal- : 1 lokalMatvagn Rullbord. j Rullbord. saknades Wc-stol Wc-stol

Rullbord. Wc-stol

an gives)

Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissi Medicinska vårdavdelningar Malmö

tid, » »

minuter » »

per » »

vecka » »

37 8-i

5-6 12-2

5-8 9-7

ti-7 9-6

5-2

6-5

9-o

öl 9-1

11-7 fy 4

11-8 6-6

10-o

7-o 5-1

6-1 5-4

8-6 4-i

9-2 6-1

27-5

37-4

87-6

27-7 i

29-5

6-9 13-2 15 5

6-7 11-4 11-8

(3-8 10-8 12-s

6-3 I 5-9 ! 6-7 13-2 | 15-i |j 12-4 13-9 15-7 14-3

S u m m a p e r s o n l i g s k ö t s e l \ 3öf>

7-8 10-7 15 - 8 33 s

29 9

334 ! 367

; 33 4

3-0

4-1

7-9 !

5-5 I : 10-6 : 7-o |j 7-2 l 248

Summa sjukvård i Inskränkt

arbetsupp-

bemärkelse

Patienttoalett Bäddning . . . . Matutdelning

| Transporter i Lokalvård ) Diskningsarbeten . . , Annan materielvård

\ Diverse

Lidköping

31 972\ 32 829:30845 27182 30 967 28441^ 30 371 1230, 12631 1142 1 087 938 836\ 1066 1279\ 1194, 924 1070 930 sia 101k

och avdelning » vårdplats » patient

D ä r a v i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi B l a n d a d e diagnostiska och t e r a p e u t i s k a g i f t e r m. ni i Expeditionsarbete

Östersund

MedelAvd. B Avd. C i Avd. 8 Avd. 1) Avd. E Avd. 8 tal ! (Mani. (Kv. | (Mani. (Kv. (Mani. (Mani. ;28-8vj ! 26 vp 20 vp | 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 30-o | 25-n 25-4 27-;. I 33-4 pat.) 33-3 35-i i pat.) pat.) | pat.) i pat.) pat.) pat.)

(jrupp av arbetsmoment m. ni.

Arbetad » •

Örebro;

I 12-9 10-9 ! 10-7 i 9-1 ! 8-3 I 7*6 4'6 i 7'6 .....! 5-i i 5-4 i 5-3 ' 12-3 I S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d ! 26:i i 23'9 20"<5 29o

arbetsuppgifter

i Övrigt

Total

6-0

9-9 i 10-0 6-1 J 7-9 9-6 ; 5-9 25 6 : 23'8

0-8

0-5

1-8

0«J \

Il

7-3

6 2

3-6

5-7 I;

5-7

100 o

100 o ! 100 o 1100 o 100 0 i 100 0

Tab. 1 L (forts.) 3ka

v å r d a v d e1 n i n g a r

Östersund

)vcbro

I medeltalen ej ingående vårdavdelningar

Avdc ningår på odelade lasarett

Borås

Värnamo (1947)

Sala

: Alingsås

Värnamo ( l 9 4 5 )

Sala

i

vd. 11

Avd. A 2

Avd. 14

Avd. 2

Avd. 15

Avd. 3

Avd. 2

Avd. 8

Linoleum

Linoleum

Avd. 2

! Avd. 3 ! Avd. 4

1 noleum

Linoleum

Linoleum Salar lino- Linoleum i Linoleum leum, korr. massa

slags ackmed polning

Backen-

Utslagsback med spolning

spolare

1 nätnätnsluten,: ansluien lokal- ' lllbord. ; llullbord. Po-stol Wc-stol

1 nätansluten.

1 lokal-

—

Utslags- Bäckcnspo-i Säckenspo- Utslagsback med lare (any. lare (an v. back med spolning ej). Ut- ej). Ut- spolning slagsback slagsback med spol-J med spolning nmg 1 nät1 nät1 nät1 näti 1 nätansluten, ansluten, i ansluten. ansluton, ansluten l lokall lokal- : l lokal1 lokalItullbord. Wc-stol — — Matvagn saknades !

Linoleum

Bäckcnspolare i'anv. ej;. Utslagsback med spolning 1 nätansluten, l lokal-

—

j Linoleum

Bäcken- i Utslagsspolare i back med (anv. ej), spolning \ Utslags- ! backmed: spolning 1 nät1 nätansluten, j ansluten. 1 lokal1 lokal- j — Kullbord! , Matvagn ' ' saknades

trupper av arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar. Kirur ;iska vårdavdelningar

1 medeltalet ej ingående studier Värnamo Sala (år 1945)

Vårdavdelning ar på o delade 1 asarett

ÖsterVärnamo Medeltal AlingsBorås Sala sund (år 1947) ås för 15 MedelMedelavdelAvd. ivd.3B Avd. 11 Avd.14 Avd. 15 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 tal Avd. 2 Avd. 3 ! Avd. 4 A 2 Mani. (Kv. (Mani. (Bland. (Kv. (Bland. (30-o vp (Kv. (31-2 vp (29-7 vp (Bland. (Kv. (Mani. (Mani. (Kv. 81 vp 37 vp 30 vp 26 vp 26 vp 28-3 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 30-6 29'6 pat.) 29 vp 33 vp 30 vp 28 o 28-4 28-s 22-8 80'« 34-4 25-o 33 o pat.) I8-a 48-8 80-6 pat.) 33-7 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) P at.) Malmö Örebro

pat.)

il 324 27 746 30 318 22 942 19 929, 28 452 29 208] 31 313 21723 26 885 27282 750 1011 882 766 1333 94S 1007\ 949 701 840 874 977 797 874 1 005 967, 910 1476 900 869 815 892 2-6

5-o

4 2 ; 35 10-i : 12-4

3-8 11-3 j

2-5 9-3

22 6-3

5-6 13-8 ,

36 103

4-2 10 5

2-6 11 i

3-4 12-7

1-9 6-3

5i !

;r6

33 i

5-4 2-7

5'8 3-8

5-3 3-4

7-4 4-8

3-6 3-6

4-i

3-4 '

G-7 4-i

fro i

3-o

4o

43 3 i

22 l

26 7

23 4 i 21-1

28-5

22-6

20- 9

24-2

15-7

7'7 14-8 12-1

8-2 15-7 98

4-6 i 13-7 i 11-2

6-6 14-2 11-2

6-1 14-3 12-7

6-7 13-4 13-5

6-8 15-5 13-2

8-7 ! 13-8 ! 12-5 !

7-o 14-2 13-0

6-7 13-4

5'5 16-5

7-3 i 14-3 13i

35-9

84 6

89 5

31-9

35-0

34i>

3-1 9-i

13o

10-2 8-7

5"i

3-c

(5-7

29 3

26l

4-4 10-6 12-2

8 6 17-7 9-7

27'2

16-3 68

28910 28 756 28 713 24 538 973 992 818 870 674 1305 977 943

3*8 10-5

13-o

69 14-7 13-7

33 l

35 8

5-0

7-4 ,

7-4

6 2

5-1 !

4-4

5-3

6-8

5-6

5-0

9-1 , 6'9 ; 9-6

13-0 4-5 9-6

8-2

12-4 I

14-1

4-o 6-2

6-i ' 7-4:

11-8 4-6 10-5

12-2 6-4 8-8

ll-l 6-5 8-1

12-6

9'4

15-i : 11-8 7-6 ! 6-5 5-7 | 10-7

9-9

6-e

10-9 5'9 8'7

7-2

9-6 ;viJ 6-9

111 6-5 15-4 1

!25r>

27-1

24-2

235 '

27-6 ;

25\5

284 i

26 8

33-0

1-9

04 i

24-6 ! 27-4 i 0-8 | 0-6

1-2

l-i

ro

1-2 i

9-5

9 6 ! 11-3

4-8 !

lOo

7-5

10-4

11-6

10-0 j

100 o : lOOo 100 o 100 o lOOo 100-0 i lOOo

100-0

100-0

lOOo 100 o |

0(i

1-4

2-o

3'6

4-5

4-7

lOOo 1000

[OOo

i

6'7 8*0 i

7-o

2US

Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda arbd (Minuter per vårdavdelning d Medicinska Malmö Arbetsmoment och kodnummer

Örebro

vårdavdelningar Östersund

Avd. B Avd. C Avd. 3 Avd. B Avd. E Avd. (M. I (Kv. (M. (Kv. (M. 26 vp j 20 vp 27 vp 25 vp 38 vp 25-o | 2 7 s 25'4 334 33-3 pat.) j pat.) pat.) pat.) pat.)

Temperaturtagning Puls räkning Blodprov Urinprov M a g - o c h t a r m p r o v ni. m V ä g n i n g av p a t i e n t e r

19 20 18 17 28 29

324 593 77 94 107 66 Summa diagnostiska arbetsuppgifter1 251

Medicinutdelning 21 I n s p r u Lning 11 Omläggning 4 S p o l n i n g och. t a p p n i n g 5,12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 F ö r b e r e d e l s e för o p e r a t i o n 10 Iordningställande av rondbord 2'.\ » » förband 27 D i v e r s e p a t i e n t v å r d ( s k ö t e r s k o r n a s , e l e v e r n a s och. u n d e r s k ö t e r s k o r n a s andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa 25 Värmebehandling 26 Summa terapi

328! 432 165! 177: 371 37

258. 254: 540: 255! 279! 69

1 106

1 653

248: 52U! 442 143 196! 39 158S\

2075 627 763 1019 24 170

38 139;

12!

210 48 43

13 10 97 2 953

134 1

199 124

2 072

2 649

3 763< 2 627

1212 249 25S 148 567 1 305

1115 234 404 934 103 1073

1547' 83; 184

3 739 770 370 12 458 134 1 744

bemärkelse

8 806

9 853 11508

B i t r ä d e vid p a t i e n t e r n a s toalett 30 U t b ä r n i n g och diskning av h a n d f a t 31 H e l t v ä t t n i n g o c h b a d n i n g a v p a t i e n t e r (på avd.) 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor 9 » » spottkoppar 32 Summa patienttoalett

818 164 47 994 196 2219

2426 Hel- och v ä n d b ä d d n i n g m. m Sträckning Renbäddning Nybäddning V ä d r i n g m . m.

1822 800 270 583 312

1175 588 244 373 23

Läkarrond 3 F ö r - o c h e f t e r a r b e t e i s a m b a n d m e d l ä k a r r o n d . . 13 Sjuksköterskerond 2 Samtal med patient 14, 46 I n t a g n i n g av p a t i e n t (inklusive viss p r o v t a g n i n g ) 1 Oidergivning, instruktioner 80 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter ni. m.

Summa

16 82 86 a 81 94 expeditionsarbete

Summa sjukvård 1 inskränkt

4 1 , 43, 47 40 42 44 45. 49

376 349 592 30; 369 86

1 294 1 167 934 665' 154 569 958 1 098 241 95 1018 416 25 62 4| 193 109; 73j 421! 280 40

Journalarbete Diverse skrivarbete Utskrivning av patient S a m t a l i telefon » med besökande

| JLid; köping

180 1006:

106 281 152 568

741 75 214 259 195 429

3 863

3 000\

/ 913

905 645 47 445 133

2 246 388 29 289 140

660 442 1 217 76

872 337 28 292 86

3 092

1 396

864 197 100 1238 27

7 506 8 556

736 800 230 142 224 57 769 838 119 6 2078 1843 1380

448 351 623 40

388 182 398 64

709 448 655 152 1 964

1953 584 295] 682i 185^

Tab. 3 L. lent eniigt 18 totalstudier på lasarettsavdelniugar. :a vid dagtjänstgöring.) I medeltalet ej ingående studier Medeltal ÖsterAlingsVärnamo Värnamo „ , m ö Örebro Borås Sala för 15 sund ås (år 1947) (ar 1945) MedelMedel- avdel(1. Avd. ningar Avd. 2 Avd. 3 Avd. 4 Avd. 11 Avd. 14 Avd. 15 Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 tal tal V, A 2 (Kv. (M. (80o vp (Bl. (Bl. (31-2 vp (29"7 vp (Bl. (Kv. (M. (Kv. (Kv. (Kv. [. (M. 29-6 26 vp 26 vp ' 28-s 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 30-6 29 vp 33 vp 30 vp vp 37 vp 30 vp pat.) 22'8 pat.) 30-5 28 4 28 s pat.) 30-2 34-4 33-o 42-e 18-8 25-o '0 33-7 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.; pat.) pat.) pat.) pat.) t.) pat.) Krurgiska

v å r d a v d e1n i n g a r

Vårdavdelningar på odelade lasarett

362 238 320 82 186 5 193

324 208 327 339 179 212 84 272 30 370 7 15 847 1520

308 323 79 48 — — 758

258 292 486 298 305 144 163 62 125 147 127 311 — 117 84 — 12 5 828 i 1009 1099

180 184 )43 342 290 117 40 —

618 410 516 — 98 346 238 —

410 239 836

157 364 998 56 249 72 118 —

69 62 475 602 224 238 61 —

148 104 106 —

378 160 24 104 124 6 796

263 268 120 265 52 278 17 . 488 47 209 — — 499 1508

349 323 314 172 104 220 230 180 143 116 5 30 976 1210

476 123 6 149 7 — 761

449 208 64 224 34 — 979

347 649 418 742 406 712 774 1329 1020 _ 627 11 202 338 126 175 12 105 113 167 197 — —

404 604 691 106 324 1095 10 573 91 242 109 93 118 221 12 —

519 486 942 149 199 80 176 3

500 116

448 345

1395 '

31 169 8 179 60

57 390 82 176 134

648 648 691 269 209 80 100 13

494 $37 398 321 238 188 178 417 153 160 229 318 56 69 78 77 32 85 98 71 36 . 8 13 48 — — — — — — — — 2 5 11 20 191 2533 3 954 2420 2007 3 521 3293 2 924 1358 3 704 2 820 3 035 )68 440 511 437 334 538 483 139 294 438 339 687 <!L7 — 55 45 54 84 49 103 8 30 • 82 8 94 !80 898 204 220 339 206 109 88 102 223 6 !24 163 250 114 98 40 105 422 241 180 219 !37 466 161 253 199 88 189 230 265 90 199 229 »01 621 905 603 279 307 384 552 458 533 737 699

sy;

2 825

1 287 1 022 1 899 1470

1 716

182 221 960 142 242 255 330 448 386 338 280 610 130 99 295 660 146 92 315 138 217 335 258 326 4 72 — 52 24 59 42 13 31 23 10 17 É20 329 213 302 259 309 328 234 450 388 260 315 119 — L48 69 60 20 117 44 89 125 72 97 67.9 iS4 1036 2034 679 1183 968 1167 561 1013 927 1388 395 7 241 9 042 5 144 4 536 7 612 6 830 6 603 3 594 7 639 6 167 7 772 i37 [24 18

604 1124 441 578 444 552 604 185 627! 638 792 211 308 191 170 167 118 93 143 192 200 142 26 42 3 163 64 151 15 60 90 1255 767 1344 1057 748 1132 927 1074 1043 540 935 L62 178 — 219 K 19 116 10 109 81 51 111 302 k 345 2328 1 885 1791 2 098 1450 2336 1 919 1944 910 1854 330 1817 2 248 1564 1015 1695 1944 1997 1508 1619 1767 1678 12 856 524 525 436 209! 426 708 10 454 33 172 294 790 116 234 233 243 446; 159 319 383 326 309 )20 946 899 406 475 358 515 460 646 502 463 570 82 102 24 69 72 68 38 76 46! 46 77 16

m

1921 4 9

672 36 38 3 204

238 152 18 31 25 464 389 48 387 147 261 7 121 —

284 194 52 33 3 623 1 554

104 106 151 176

541 — 40 171 175 239

154 8 116 119 298 367

1 036

281 397 222 267 69 39 317 385 89 123 1050 1139

347 146 15 196 67

499 .—

77t

6 051

6 907

3 851(

701 166 10 655 51

434 356

393; 247;

1050 ;

66^ —

1 991

1 790\

1651 1315 : 57 388 247 141 644 522 100 20

272 217 512 101

210 Medicinska Malmö Arbetsmoment och kodnummer

Östersund

4 246

386j 164! 4 vou

328 47

152 263 147 57 12 18 516 50 935 1026 690 764 1 51 1101 *1260 1052 1069 1164 684 52 2 1274 2 1277 889 851 482 54 680 764 52 233 312 53 315 80 253 793 321 59 479 662 514 502 Summa matutdelning 4 963 51S9 3 630 3485 4 319 Summa personlig skötsel 11428 11130 9 237 8 258 10 857

Transporter av patient utom avdelningen 60 —62, 63b » » » inom » . . . . 63 a, 64 » och ärenden utom avdelningen.. 65.67,69 Summa transporter Städning av korridor och salar 70—73 Städning av bilokaler och behandlingsrum . . . . 74,75 Periodisk städning 77 Städning av sjuksköterskebostad 78 Diverse städning 79 Iordningställande för gudstjänst m. m 66a Summa lokalvård Insamling av disk 55 Diskning 56 Summa diskningsarbeten Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 Städning av medicinskåp 24 Sköljrumsarbete 83 Babytvätt 95 Blomvård 76 Förrådsarbeten: Ordnande av förråd 85 Förbands- och reparationsarbeten 88 Tvättsortering m. m 84 Summa annan materielvärd Summa lokal- och materielvärd Diverse arbetsuppgifter Personlig tid Väntetid Vakttjänst Deltagande i gudstjänst m. m

330 84 731

218 397 338 285 97 89 164 104 854 1353 1225 2 054

1 145 1348

1727i 2 443

1723 1721 1556 1497 1640 889 1011 660 950 1128 617 1468 476 262 270 158 157 52 15 15 17 3 89 68 4128 3 580 3 289 2464 3 065 627 336 256 521 336 1982 1982 1098 1815 1552 2 609 2503 1 434 2071 1888 460 184 308 764 810 130 77 142 158 120 228 233 264 93 123 400 316 506 607 481 148 140 86 182 90 384 166 230 1525 1053 284 231 72 165 222 1636 1 772 1632 3351 2991 8 373 7 855 6 355 7 886 7 944

1180 341 451 4

1278 1021 633 420 326 199 168 290

384 576 340

510 364 236 15

2 405 1930

87,96,98, 99

90 93 89 66b Summa övrigt

238 Total 31972 32 829 30845 27182 30 907 1

Avser servering av middag. —

2 Lidköping

Avd. B Avd. C Avd 3 Avd. D Avd. E Avd. 8 (M. (M. (M. (Kv. (Kv. (M. 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 334 25-o 27-5 35-i 25-4 33s pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)

Diverse passning (biträdenas andel av 6, hela 7 och 86 b) 6, 7, 86b Arbete i samband med dödsfall 86 c Stimma baddning Axbeten i avdelningsköket Servering av frukost • » lunch » » middag » » mellanmål Matning av patienter Utdelning av dricksvatten

Örebro

vårdavdelningar

Avser servering av kvällsvard.

Tab.

3 L (forts.)

1 medeltalet ej ingående studier Medeltal ÖsterVärnamo Värnamo AlingsBorås för 15 mö| Örebro Sala Sala sund (år 1945) (ar ] 947J ås Medel- avdelMedeld. Avd. ningar B Avd. 11 A 2 Avd.14 Avd. 15 tal Avd. 2 Avd. 8 Avd. 2!Avd. 3 tal (29-7 vp Avd. 2 Avd. 3 Avd. 4 (Kv. (Kv. (Kv. (Kv. (BI. (31-2 vp (SL (30'o vp (Bl. (Bl. (Kv. (M.

lirurgiska

I

V]l 'ii

L)

37 vp 28-4 pat.)

v ;r d a v T e l n i n g a r

(M. 26 vp 26 vp 30 vp 22-8 28-8 33-7 pat.) pat.) pat.)

28*3 pat.)

Vårdavdelningar på odelade 1 asarett

29 vp 33 vp 34-4 30-2 pat.)

pat.)

31 vp 25-o pat.)

32 vp 33\) pat.)

30-6 pat.)

29a pat.

>03 411 733 620 479 749 1413 1190 763 817 851 1 0 6 8 43! — — 77 24 62 — — 28 22 28 18d\ 4 922 4 491 3 603 2 730 4 026 4185 4181 3 377 3 714 3864 3 879 220 )34!

355 157 347 8 324

99 404

58 715

104 466

945 1063 *727 609 662 2 399 82 19 296 55 523 27 505 614 242

U5

2 699

9 966 10 473

3 654 2261

71 462 294 6 336

110 616 932 665 268 124 464

319 284 173 539 639 460 784 1201 1043 765 1013 680 293 76 151 870 834 20 130 186 347

3 700 4 233 2874

bG9 498

7 749 5 876 9 059 9 676 10 512

126 225 145 718 589 688 998 1 0 0 6 1064 658 779 841 210 183 297 311 509 298 350 253 409 3 371

3 544

3 742

29 vp 30-5 pat.)

33 vp 42-6 pat.)

30 vp 18-8 pat.)

2 337 1 5 3 0

1118 —

4 751

4 255

3 504

364 145 635 728 870 989 701 1023 240 242 866 674 308 143

266 530 785 775 442 28 391

3 984

[68 403 261 269 302 481 337 389 176 339 310 370 18 89 101 148 76 106 78 33 — 194 76 101 310 883 1074 1291 1093 1170 1070 921 969 1 153 1029 1162 ?96 1375 1436 1708 1471 1757 1485 1343 1 145 1686 1415 1633

716 88 132 46 11

671 — 235 8 —

rt?

3 601 2486

3 215

3590 B6 98

381 327 878 1 6 7 6

284 848

263 318 386 400 729 1 4 9 4 1 3 7 4 1484

3 098

4 416

3 713 2558

303 370 474 489 916 1323 1713 1561

2 672

3 340

8 511

392 313 116 68 80 39 966 1180 1160

107 2155 1642 2133 1798 2 027 1886 2 380 1700 1587 1888 1856 )63 1025 742 475 723 786 639 1055 393 395 621 779 L1<S 393 45 118 — 134 1679 217 245 582 681 415 259 21 — — 56 164 — 210 — 94 90 10 28 36 112 283 94 40 8 52 38 59 53 — — — — 1 8 8 2 56 18 16 6 2810

3 944 3 217

7 701 9 421 9 327 9 565 10 318 10 190

148 17 64

2 760 2 734

1 760 1884

1768 1 999

1291 1 2 4 3 1681 1 599

505 80 212 24 427 145 769 167

296 49 261 125 431 122 739 48

418 150 59 36 27 367 153 — 395 391 70 161 829 2 576 42 98

)90 2650 2 867 1414 1477 2480 1671 3 360 2289 2149 2 36 i 2 329 101 7 510 7 356 5 384 5 506 7 271 8 274 9 123 5 839 6 633 7 467 7 428

2071 J64 1259

m 77 151 — 184 !22 S62 159

1 219

540 1 0 6 1 16 128 127 172

396 20 41

399 32 177

626 55 154

698 177 997 95

436 94 339 88

184 100 487 98

431 176 860 178

&50 289 617 250

293 223 14 90 145 150 111 252 376 367 78 93 472 2 000 182 185

187 82 529 — 369 216 812 94

807 92 463 — 436 125 143 83

,53

02 ,08 38 -

828 241 188 —

439 1451 1245 1113 1334 1675 1536 850 383 224 801 1181 1702 1306 127 275 288 263 208 10 381 2 50 140 39 96 156 74

2 159 1897

378 69 322 91 387 127 857 136

3 779

7 660 6 434 8 112

344 1222 1038 638 1207 803 192 198 244 116 110 74

1740 1040

1928 1151

1025 1055

97 111

30 220

327 40

2 216 2 819 3 543 3 297 1290 2 737 2 159

2 988 3 329 2 447

24 27 746J 3 0 318 22 942 19929 28452 29208 31313 21723 26 885 27 282 28910 28 756 28 723 24538

21*2

ÅYdelniiigspersonaleiis arbetade tid fördelad på skilda arlb (Minuter per patient Medicinska vårdavdelngar Ma mö Arbetsmoment och kodnummer

Örebro

Lidköping

Östersund

Avd. B Avd. C Avd. 3 Avd. D Avd. E Avd. 8

(M. 26 vp 25-o pat.;

Temperaturtagning 19 Pulsräkning 20 Blodprov 18 Urinprov 17 Mag- och tarmprov m. m 28 "Vägning av patienter 29 Summa diagnostiska arbetsupj)gifter Medicinutdelning 21 Insprutning 11 Omläggning 4 Spolning och tappning ö, 12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 Förberedelse för operation 10 Iordningställande av rondbord 23 » » förband 27 Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och undersköterskornas andel) 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa 25 Värmebehandling 26 Summa terapi Läkarrond 3 För- och efterarbete 1 samband med l ä k a r r o n d . . 13 Sjuksköterskerond 2 Samtal med patient 14, 46 I n t a g n i n g av patient (inklusive viss provtagning) 1 Ordergivning. instruktioner 80 Summa blanda du diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m. Jonrnalarbete Diverse skrivarbete Utskrivning av patient Samtal i telefon » med besökande

(Kv.

(M.

(Kv

2 G vp 27 vp 25 vp 25-4 33-4 27-5 pat.) pat.) pat.)

14 10 7 5 3 3

19 23 31 1 5

34 19 4 — 8

0 —

2 —

8 2

4 0 3

5 1 —

12 16 6 6 1 1

8 8 16 8 8 2

2 63

52 6 1 0 17

42 21 3 10

28 29 31 1 3

26 43 16 2 3

1 0

1 4

t

2 5 0

5 —

(M.

11 10 18 9 11 3

10 20 17 6 8

13 24 3 4 4 2

t

(M.

33 vp 34 vp 35-i 33-s pat.) pat.)

2 102

48 10 10 6 23 52

41 8 15 34 4 39

46 2 6 — 5 30

31 — 4 12 6 22

22 2 6 8 6 13

24 2 2 5 8 28

sr

10 82 86 a 81 94

31 15 1 18 5

33 23 2 16 5

67 12 1 9 4

26 17 0 9 3

26 10 1 9 3

Summa expeditionsarbete

49 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

10 11 2 5 5 55 217

Biträde vid patienternas toalett 30 Utbärning och diskning av handfat 31 Heltvättning och badning av patienter (på avd.) 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinllaskor 9 » » spottkoppar 32 Summa patienttoalett

33 7 2 40 8

31 7 4 45 1

32 6 2 33 0

21 13 — 20 5

10 8 — 19 11

48 Hel- och vändbäddning Sträckning Renbäddning Nybäddning Vädring m. m

73 32 11 23 13

43 21 9 14 1

22 7 7 23 3 62 41 13 11 19 1

53 15 7 16 3

59 18 9 20 6

56 19 11 24 0

41, 43, 47 40 42 44 45, 49

213 Tub.

4L.

lent enligt 18 total studier på lasarettsavdelningar. la vid dagtjänstgöring). Kirur giska v< trdavdel lingar

1 medeltale ei ingående studier

Vårdavdelning iv på 0 lelade 1 isasett

MedelVärnamo Sala tal (år 1945) för 15 MedelMedelil. avdel- Avd. 2 Avd. 3 Avd. 4 tal Avd. 2!Avd. 3 Avd. 2 Avd. 8 tal A\d. 14 Avd.15 Avd. 11 B A2 (M. (Bl. (Bl. '6V1 vp ningar (Kv. (KM. (Kv. (Kv. (IL ^30'ovp (Bl. (Kr. M. 1. 30-c 29'7 vp 29 vp 33 vp 80 vp 28-3 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 2 G vp 26 vp 37 vp vp 30 vp pat.) 29'opat.) 30-5 42-6 18-8 33-o pat.) 25-o 30-2 34-4 28-8 22-s 28-4 [0 33'7 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) t. pat.) in ii Örebro

Östersund Avd.

13 8 8 3 7 0 39

8 12 6 3 1 0 30

10 10 6 8 11 0 45

i

22 15 18

37 R4 1

4 12 8

49 2 0 39

8 2

Värnamo (år 1947)

Borås

10 11 3

g — —

11 13 5 7

— —

Sala

Alingsås

10 5 2 1 2

8 8 9 15 6

10 11 6 5 4 0 36

16 5 2 10 3 0 36

10 5 1 3 4 0 23

11 25 44 0 4 0 6

19 12 30

— 9 3 6

16 4 13 0 4 4 5

—

—:

12 7 26 48 4 3 3

5 13 35 2 9 2 4

3 21 26 10 10 3

12 25 27 22 7 6 4

-

—

—

—

—

"~

—

:il 33 18 7 3 7 0

12 2

11 3

8 4

14 2

5 0

—

4 1 1 85

8 0

—

18 3 0 i54

16 3 8 9 13

13 0 6 12 3 16

6 4 4 5 10 18

112 9 0 0 6 6 22

o

_

is;

—

16 4 0 5 0

10 5 2 5 1

—

— 23 10 8 39 1 9 2 4 3

25 21 3 21 8 14 0 6 10

13 8 1 2 1

8 4 0 32 17 16 31 5 7 3 6 0

11 11 7 6 5 1 41 22 22 23 9 7 3 3 0

7 1 0 93 11 1 3 8 6 18

11 2 0 102 23 3 7 7 8 24

22 1 1 105

7 1 1 SS

3 4 5 6

1 4 4 6

83 8 0 6 6 16 20

11 6 0

25 16 4 46 1 6 0 6 2

—

— — —

1Z7

84 SS

35 8 10 8 8 32

18 2 32

—

16 32

3 5 5 18

16 2 9 3 4 11

15 2 9 2 4 13

12 4 8 21

1» 15 0 15 5

28 19 2 9 2 60

11 3 1 8

16 11 2 11 2 45

—.

11 4 3 11 1 30

8 5

O,')

8 10 2 12 4 30

15 4 32

11 8 0 11 4 34

6 6 1 8 2 53

10 10 0 8 2 30

21 11 1 11 3 47 262

9 7 1 13 4 34 198

9 6 2 7 2 56

9 7 0 11 3 30 202

18 8 1 10 4 41 205

19 4 1 34 6 64

22 11

15 5 5 39 1 65

8 7 1 24

23 5 3 30

19 3 5 41 3 71

—

64 30 28 33 4

67 13 3 27 2

55 25 8 14 2

45 23 7 20 1

59 19 11 23 2

58 1 11 14 2

61 17 9 14 1

49 6 14 16 1

21 7 2 32 4 66 57 15 10 19 3

—

65 4 1(3 19 3

20 5 2 34 2 63 57 6 11 15 1

10 8

22 5 0 31 0 58

23 5

20 7 1 33 4 65

15 6

44 6 83

33 6 1 22 7 69

—

•>

—

—

o O

—

—

36 3 60

— 8 16 1

—

—

22 2 55 42 9 7 17 3

—

47 39 1 6 15 2

21 13 3 56 2 95 70 21 8 28 1

214 Medicinska vårdavdelningar Malmö Arbetsmoment och kodnummer

Örebro

Lidköpiing

Östersund

Avd. B Avd. C Avd. 3 Avd. D Avd. E Avd. 8 (M. (Kv. fM. (Kv. (M. (M. 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 25-o 33-4 25-4 277, 33.3 35-i pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)

D i v e r s e p a s s n i n g ( b i t r ä d e n a s a n d e l a v G, h e l a 7 o c h 86 b) 6, 7, 86 b A r b e t e i s a m b a n d m e d dödsfall 86 c Summa bäddning Arbeten i avdelningsköket Servering av frukost » » lunch » » middag » » mellanmål M a t n i n g av p a t i e n t e r Utdelning av dricksvatten

15 6

9 1

6 37

6 38 »47

8 15 32 20 14 9 10

1 27 42 35 2 10 20

0 23 35 26 7 24 15

4 27 46 34 5 2 9

57 50 51 52 54 53 59 matutdelning

144 51

31 3 26 198

25 11 17 190

127 S u m m a personlig skötsel

325 i 311

297 T r a n s p o r t e r av p a t i e n t u t o m a v d e l n i n g e n . . 6 0 - 6 2 , 63 b • » » inom » . . . . 63 a, 64 » o c h ä r e n d e n u t o m a v d e l n i n g e n 65, 67, 69

13 3 30

14 4 31

6 3 41

13 7 48

transporter

70—73 . . 74, 75 7 78 79 66 a lokalvård

69 26 59 10 1

63 32 22 10 1 2

47 30 14

59 37

49 I

92 i

25 79

19 72

10 33

10 72

10 47

15 49

7 5 9

30 6 4

14 4

! 4

12 1 5

24 4 7 9

15 3 14 10

10 4 7 2

20 6 60 6

14 5 32 7

11 4 13 3

Summa

Summa S t ä d n i n g a v k o r r i d o r och s a l a r S t ä d n i n g av bilokaler och b e h a n d l i n g s r u m Periodisk städning S t ä d n i n g av s j u k s k ö t e r s k e b o s t a d Diverse städning I o r d n i n g s t ä l l a n d e för g u d s t j ä n s t m . rn Summa I n s a m l i n g av disk Diskning Summa

55 56 diskningsarbete

R e n g ö r i n g och sterilisering av s j u k v å r d s u t e n s i l i e r 22 S t ä d n i n g av medicinskåp 24 Sköljrumsarbete 83 Babytvätt 95 Blomvård 76 F ö r r å d s a r b e t e n : O r d n a n d e av förråd 85 Förbands- och reparationsarbeten 88 Tvättsortering m. m 84 Summa annan materielvdrd

5 3

8 i 9 3 4 62 36 49 73 34 2! 5! 2! 0I

57 19 5 0 0

49 S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d

87, 96. 98. 99

90 93

46 23 12 6

30 13 6

15 23 13

15 j

89 66 b

47 14 18 0

S u m m a övrigt

87 Total 1279

58 51 J 34 924 11070 ! 930

Diverse a r b e t s u p p g i f t e r Personlig tid Väntetid

Vakttjänst Deltagande i gudstjänst m . m

46 Avser servering av middag. — 2 Avser servering av kvällsvard.

9j

11 I 25 7 1 46 810

Tah. 4 L (forts.)

I medeltale' ei ingående studier

Vårdavdelningar pa odelade lasarett

Kirurg iska vårdavdelningar

\TP*1P1itl.LUL 1

Värnamo Värnamo Öster- ! Sala Sala A l i ?asn g 8 i Borås tal (år 1945) (år 194 7) sund 1 Medelför 15 MedelLvd. Avd.11 Avd. 1 Avd.14 Avd. 15 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 tal avdel- Avd. 2 \vd. 3 Avd. 4 A 2 i (Kv. (Bl. (M. (Bl. 31-2 vp ningar (Kv. (Kv. 8B (M. 30-o vp (Bl. (Kv. (Kv. (M. 1 30-6 < 29-7 vp 29 vp 33 vp 30 vp (M. 37 vp 26 vp 26 vp ' 28-s 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp [almö Örebro

1 vp 28-o pat.)

28-.i pat.)

30 vp 33-7 pat.)

28-s pat.)

22*8 pat.)

pat.)

30-2 pat.)

34-4 pat.)

25-0 pat.)

33-o pat.)

pat.) 29'epat.)

54 2

21 3

27 1

47 2

—

—

26 1

35 1

8 37 »48 2 42 23

4 14 33 22 3 2 18

2 21 31 19 1 16 18

4 16 1 25 * 14 10 1 10

3 20 25 2 22 13 0 15

4 22 33 23 10 4 16

10 18 26 25 10 29 4

8 19 36 29 2 24 5

7 18 42 27 6 1 14

42 4 54

14 3 31

8 3 32

9 5 45

13 3 48

17 4 41

11 3 35

87 34 4 9 0

76 36 14

49 22 1 1 1

74 16 4 — 4

79 32

20 82

13 31

102 26 3 9 17 8 66 13

30-s pat.)

42-6 pat.)

18-8 pat.)

26 1

36 1

4 22 30 20 6 9 11

7 19 33 26 6 17 8

5 23 36 28 10 10 14

12 21 28 23 8 28 10

3 17 23 24 6 16 3

14 28 42 41 24 1 21

11 1 27

7 — 39

10 6 35

10 3 33

13 3 39

13 2 32

7 2 28

6 2 62 70

62 22 56 5 1

69 31 6

68 16 10 8

48 12 18

—

—

— —

1 2

62 20 22 3 1 1

63 26 14 3 2 1

57 18 35 5 1 2

42 17 2 3 1

—

12 0

72 28 5 2 3 0

10 50

10 29

13 40

13 47

16 57

14 46

11 29

10 45

13 45

14 50

8 58

9 30

19 1 4

32 4 5

14 1 1

18 1 8

25 6 35 3

10 9 18 7

15 3 12 3

22 2 6 — 15 6 31 6

10 — 5 4 12 2 16 6

6 3 4 7 11 3 59 5

7 3 21 — 15 9 33 4

84 3 14 — 13 4 4 3

12 2 10 3 13 4 28 5

17 3 7 1 14 5 26 6

10 2 8 4 14 4 24 2

10 1 1 4 9 2 19 1

19 66 85 8 2 19 21 9 137 5

— 1

—

—

_ 8 4 22 4

— 2

—

—

—

97 36

—

— —

•

—

431 16

58 82 16

29 8 7

50 13 10 2

55 10

18 6

39 28 10 1

44 39 7 3

50 49

—

13 25 4 0

62 52 15 3

10 19 6 4

40 39 7 3

35 27 8 3

57 34 3 4

45 27 1 5

55 56 17 2

674 1305

156 L476

874 1005

216 Specifikation av arbetsmoment ino ( M i n u t e r p e r a v d e l n i n g o c h v e c k a enli Medicinska Malmö

Örebro

vårdavdelningar Lidköping

Östersund

Arbetsmoment och kodnummer

Avd. B I Avd. C Avd. 3 Avd. D. Avd. E ! Avd. 8 (M. (Kv. (M. (Kv. (M. (II. 26 vp I 26 vp i 27 vp 25 vp 33 vp I 34 vp 25-o pat.)j27'5pat.)[33-4pat). 25"4pat. 33"3pat.)j35"ipat.

Transporter av patient. T r a n s p o r t e r till o c h f r å n o p e r a t i o n 61 » » r ö n t g e n . . 60 b » » l j u s b a d . . 60 c » » bad 62 » » m ö t t a g n . 60 a » » k o n t o r . . 60 d Ö v r i g a t r a n s p o r t e r av p a t i e n t (t. ex. till a n n a n a v d e l n i n g ) 63 b Summa transporter utom avdelningen

84 84

T r a n s p o r t e r till o c h f r å n l o g g i a 63 a Ö v r i g a t r a n s p o r t e r av p a t i e n t i n o m a v d e l n i n g e n ( t . e x . till a n n a n s a l , behandlingsrum) 64 S u m m a transporter i n o m a v d e l n i n g e n

9 4

35 150

19 30 16

21 10

7 41 10 80 155

7 15

97 97

7 27

28 31 328 116 240 13 153 34 49 126 67

17 4 306 55 183 18 44 17 26 49 277

84 30 429 128 264 90 106 43 65 141 347

12 4 310 54 117 52 254 58 102 39 133

27 53

79 51 11 6

Transporter och ärenden utan patient (utom avdelningen) Ä r e n d e n e l l e r t r a n s p o r t e r till o c h från: operation 65 i röntgen 65 m laboratorium 65 c apotek 65 e mottagning 65 b kontor 65 d centralkök 05 a tvätteri '55 g centralförråd 65 f patientklädförråd 65 h annan avdelning 65 k U p p s a m l i n g s p l a t s för s o p o r eller grismat 65 1 F l e r a av o v a n s t å e n d e ä r e n d e n eller t r a n s p o r t e r u t f ö r a s s a m t i d i g t . . 67 Övriga ärenden 69

12 162 40 19 29 88 — 86 48 116

138 79 20 23 117 15 101 11 119

144 53 854

145 23

89 13

58 151

Summa

105 26 731

2 054

Summa transporter

2 443

27 1242 1718

217 Tab.

,"> L.

ruppen »transporter» i tab. 8 L. ) t o t a l s t u d i e r Då l a s a r e t t s a v d e l n i n g a r . ) Ki r ur gisk a v årdavdelningar

Avdelningar på odelade lasarett

Medeltal för 15 avdelMedeltal Medeltal ningar ivd. 3 B Avd. 11 Avd. A 2 Avd. 14 Avd.15 Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 (30-o vp (31-2 vp (29-7 vp (M. (Kv. (M. (Kv. (Bl. (M. (Bl. (Kv. (Kv. 31 vp 37 vp 30 vp 26 vp 26 vp 28-s pat.) 29 vp 31 vp 32 vp 30'epat.) 29-0 pat.) 33 vp 30'apat.) 34-4 pat.) 25'opat.) 33-opat.) i'o pat.) 28-o pat.) 33-7 pat.) 28-spat.) 22-8 pat.) Malmö

Örebro

Östersund

768 188

225 4

230 7

—

14 5 54

—, —

1 168

515 140 47 77 85 22 27 104 135 2 74

100 4 57 24 86 42 158 46 6 132 23

—

Borås

Värnamo ( å r l 947)

255 44

62 19

100 80

142 51

43 57

55 38 2

14 50

—

26 41 5

—

34 46 1

—

—

—

123 75 159 43 143 7 58 13 67 71 130

32 12 71 55 161 24 396 104 87

60 7 119 70 89 19 279 99 52

18 3 47 22 151 74 276 19 136 30 41

118 23 40 89 83 25 275 28 52 14 165

57 11 ' 69 59 121 35 307 63 82 11 70

230 52 1 510

181 10 883

22 85

_

12 10

58 33

90 30

41 21

1 153

1 162

2 796

68 |

148 Alingsås

152 54

207 Sala

,

—

•

'218

Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad p Medicinska vårdavdelningar (Medeltal för G avdelningar 30'o pat.' Avdelnings- o. assistent- Elever sköterskor Arbetad

tid,

Övriga Summa

Kirurgiska vårdavdelningar (Medeltal för 5 avdelningar 28s pat.) Avdelnings- o. assistent- Elever sköterskor

Undersköterskor

Övriga

13 299

minuter

per vecka och

8 792 293

avdelning patient

6 750 14 829 30 371 225 494 1012

7220 255

6 076 215 ',

Därav i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi

9-3

7-3

20-4

10-7

23-6

o-i

17-2

2-4

70s

25 5

5-1

6-9

4-5 :

4-1

1-2

9-1

25'7

12-3 i

19-4

4-2

2-e

9-2

19-3

3-3

1-8

1-8

6-1

13-i

1-8

0-8

29-5

219 i

28G

8o

Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. in Expeditionsarbete. . Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse Patienttoalett

0-6

10-2

8-7

6-7

1-8

12-8

3i

6-9

Bäddning

4-2

18-4

14-6

6-5

25-6

17-2

12-6

Matutdelning

5-9

10-2

21-2

14-3

5-o

6i

7-1

17-4

skötsel

10-7

38-8

44-5

33-4

44-0

36-9

Transporter.

4-0

8-9

4-9

5-5

5-4

7-2

Lokalvård

1-2

6-5

18-1

10-6

9i

17-6

0-2

2-4

13i

7-o

2'0

0'6

11-7

12o

5'8

7-2

1 0' 5'

8-4

Diskningsaibeten . . .

14-o

17-8

Summa personlig

Annan materielvård. Summa lokal- och

5-7

materielvård

7-0

20 9

Diverse arbetsupp-

37-0

24 8

6-2

244 I

36-3

gifter

1-8

1-4

1-8

1-6

Övrigt

5-9

6-0

5-7

T

10-0

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

Total

219 Tab. 6 L. issa grupper av arbetsmoment enligt 15 totalstndier på lasarettsavdelningar. Vårdavdelnin gar på odelade lasarett (Medeltal för 4 avdelningar 30'G pat.) Avdelnings- 0. assistentsköterskor

5 450 178

PJlever

1100 36

Medeltal för 15 avdelningar (2 9'6 patienter)

Undersköterskor

Övriga

Summa

19 067

2 7282 892

Avdelnings- 0. assistentsköterskor

7377 249

Elever

5 020 170

Undersköterskor

1063 36

Övriga

Summa

15 450

28 910

6-4

7-2

!0,

2-o

7-9

6-2

6-7

1-6

4'2

31-1

21-3

3-7

10-3

24-2

ll-i

20-2

3 i

10-5

17-e

4-o

4-o

2-0

5*8

21-0

4-3

4-1

2-i

7-4

11-6

0-8

2-o

1-8

14-8

2i

1-3

1-2

4-8

37T,

9-0

22-6

26 9

0-6

12-0

3-4

8,.

7-o

l-o

11-2

8-2

6-7

3-5

18o

12-o

17-2

14-2

4-8

21-3

15-o

14-9

13-4

10-8

8-2

15-7

13o

5-5

8-6

7-6

18-3

13o

40 8

41-8

11-3

25-8

7-0

5-1

5-2

4-6

7-3

5-6

5-6

12-6

10-3

15-8

12-2

l-o

7-6

9-6

17-2

0-i

l-o

1-9

9-o

o-i

2-i

1-2

n-4

6-5

3-2

16-o

12-o

9-5

8-8

5-o

13-1

15-3

7-4

8-1

27-4

6l

22 8

36o

25-7

1-7

0-4

0-6

0-3

2-2

13l

4-3

9-7

10 o

7'9

3-8

8-9

7-5

lOfro

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

220 Den arbetade tiden för vissa grupper av arbetsmoment procentuellt fördelad pi Medic inska vårdavdelningar (Medeltal för 6 avdelningar 30"o pat.)

Kirurgiska vårdavdelningar (Medeltal för 5 avdelnu gar 28'3 pat.)

Avdelnings- o. assistentsköterskor

Elever

Övriga

Summa

Avdelnings- 0. assistentsköterskor

Elever

53-o

32 0

15'0

100-0

49-8

64o

26-1

betsuppgifter m. m.

73-9

12-3

13-8

Expeditionsarbete. . . .

81-o

9-o

10-o

69o

2-8

Diagnostiska

Undersköterskor

Övriga

Summa

27-2

7-6

15-4

52-7

21-4

10-2

15-7

73-o

10-6

4-i

12-3

100-0

80-2

9-0

1-3

9-5

61-7

17-5

13-9

100-0

33-9

63-3

7-G

40-2

2-9

32-9

57-3

11 7

38-7

7-9

41-7

11-5

72-9

lOOo

arbets-

uppgifter Terapi i Blandade diagnostiska och terapeutiska ar-

Summa sjukvård i inskränkt

bemärkelse

Patienttoalett Bäddning

98 Matutdelning

Ila

16o

72-2

25-8

10 6

5-ti

lOOo

Transporter

20-2

18 5

6-9

1000 Lokalvård

3-1

13-6

83-3

2-5

16-5

75-5

100-0

Diskningsarbeten . . . .

0-7

7-5

0-3

7-o

0-7

92-0

1000 Annan materielvård . .

23-2

37-3

39-5

100-0

14-7

34 3

13 3

37-7

8*8

73-0

20 1

7-0

38-4

15-9

39-6

30-2

17-5

6-9

29o

22-2

48-8

lOOo

6-5

lOOo

Summa personlig skötsel

Summa

lokal-

och

materielvård Diverse

arbetsupp-

gifter Övrigt

Total

221 Tab. 7 L. kilda personalkategorier euligt 15 totalstudier på lasarettsaydelningar. Vårdavdelningar på odelade lasarett (Medeltal för 4 avdelnin gar 30 - 6 pat.) Avdelnings- 0. assistentsköterskor

Elever

Medeltal för 15 avdelningar (29"a patienter)

Undersköterskor

Övriga

Summa

Avdelnings- 0. assistentsköterskor

Elever

Undersköterskor

Övriga

Summa

1 36-6

8-1

17-4

38-9

48-4

25-6

20 2

60-o

2-8

12'6

25-1

100-0

58-9

18-3

7-1

15-7

66 c,

3-o

4-6

25'8

100 o

72-3

10-2

l-o

3-7

27-7

lOOo

78-4

7-5

2-o lo

15-5

67o

13-1

100-0

58-8

10-1

27-9

15-3

4-4

15-9

100-0

1-8

6-9

3-o

88-3

100-0

3-9

28-8

1-8

65-5

4-9

5-2

84-8

lOOo

9-2

27-5

4i

59-2

8-8

5'i 3-4

3-8

84-5

lOOo

10-8

11-5

2-2

75-5

5-(i

4"8

4-2

85-4

lOOo

21-5

2-9

66 9

lOOo

20 '.(

5-5

5-2

lOOo

20 7

53o

lOOo

0'6

4" 2

5-1

90i

100-0

2-2

11-9

82-7

lOOo

OS

0-6

1'8

97-3

0-5

5-6

0-7

93-2

lOOo

7M

7-5

76-7

lOOo

15'9

28-1

7-o

49o

lOOo

2-7

100-0

6l

15-4

74-8

54'3

2T)

lOOo

44 7

32-3

lOOo

26 2

5-9

lOOo

27-1

8-9

4-4

59-0

100-0

20o

4o

lOOo

25ö

3 7

53 4

1 I :

222 Sjuksköterskornas (avdelnings- och assistentsköterskornas) i dagtjänst arbetade til Med Ma mö

Arbetsmoment och kodnummer

cin ska vårdavdelningar Örebro

Lidköping

Östersund

Avd. C Avd. 8 Avd. D Avd. E Avd. 8 MÉ (2* (Rv. (M. (Kv. (M. (M. 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 3025'opat.) 27-5 pat.) 33-« pat.) 25"4pat.) 33"3 pat.) 35"ipat.) Avd. B

(M.

8 203 298

11 702

0"3

1-9 4-6

Arbetad tid, min. per vecka och avdelning patient Därav i % för: Temperaturtagning 19 Pulsräkning 20 Blodprov 18 Urinprov 17 Mag- och tarrnprov m. m 28 Vägning av patient 29 Summa diagnostiska arbetsuppgifter Medicinutdelning 21 Insprutning 11 Omläggning 4 Spolning och tappning 5, 12 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 Förberedelse för operation 10 Iordningställande av rondbord . . . . 23 » » förband 27 Diverse patientvård 6 Tillhandahållande av värmekrus, isblåsa 25 Värmebehandling 26 Summa terapi Läkarrond 3 För- och efterarbete i samband med läkarrond 13 Sjuksköterskerond 2 Samtal med patient 14,46 I n t a g n i n g av patient (inklusive viss provtagning) 1 Ordergivning, instruktioner 80 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m.

8298 332

Journalai'bete 16 Diverse skrivarbete 82 Utskrivning av patient 86 a Samtal i telefon 81 » med besökande 94 Summa expeditionsarbete Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

8-6 3-6 O-i 3-7 1-1 17-i

4-1 0-5 3'4 1-2 19-2

837 Biträde vid patienternas toalett . . 30 Utbärning o. diskning av handfat. . 31 H e l t v ä t t n i n g o. b a d n i n g av patienter (på avdelningen) 33, 34 Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor 9 Tillhandahållande av spottkoppar. . 32 Summa patienttoalett

o-i 7-1 0-9 0-2 0-5 0-7 9B 14-3 1-8

o-i

— — — —

— 2-o 1-4

0-o 0-4 9-i

—

1-8 0-6 8-4

8 074 318 |

8442 254

8032 229

0-3 6-5 3"5

0-2 3-8 2-8 0-8 1-1

0-9 4-4 29 0-3 0-4 0-4

o-i l-o

—

—

11-4

9a

6-2 12-9 0-3 0-2

3-o

11-2 7-7 0-6

0-o

54 7-7 6-6 0-2 0-2

—

0-2

0-2

0-o

0-2

o-i

0-6

0-6

—

0-o

—

—

11-9 6-8 0-2 1-6

1-9

0-o

0-o

—

—

7-i

5*0 0-o

— —

2"4

0-6

1-1

0-1 0-2 16-9

o-i

—

21-5

17-4

22-4

22r

0-1 0-2 20-6

13-o

12-9

10-3

7-4

7-8

8-2

l-o 32 0-4

2'3 4-9 24

0-7 1-6

—

1-2 2-4

0-9 2-5 1-2

0-5 0-9 0-8

35 111

1-1 9-4

0-7 7-4

1-4 5-7

l-o 8-i

3-1 8-7

32-2

33o 10-o

20-7

18i

16-5

22-2

16-8 2-7 0-2

7"3 5-1

3-8

2-o 22-B

1-7 0-8 14-9

10-2 2-8 0-3 2-3 0-6 16-2

0-6 0-9 1-4 10-7

63-7

0-1

0-4

0-3

0-o

—

4-o

0-o

0-2 |

0-8

0-9

Oi

0-2 \

Os !

l-o

0-6 0-3 1-3

0-1 04

223 Tab. S L. rocentuellt fördelad på arbetsmoment enligt 15 totalstudier på lasarettsav delningar. Kirurg iska

v å r d a v d c 1 n i ng a r

,

Vårdavdelnin a;ar på odelade lasarett

Medeltal Värnamo för 15 Sala Alingsås (M L947J avdelMedeltal Medeltal ningar Lvd. 3 B Avd. 11 Avd. A 2 Avd. 14 Avd. 15 Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 (30-o vp (31'2 vp (29-7 vp (M. (M. (Kv. (Kv. (Bl. (Kv. CM. (Kv. (Bl. 28-s pat.) 30'epat.) 29-e pat. 31 vp 37 vp 30 vp 26 vp 26 vp 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp !8 - opat.) 28-4 pat.) 33-7 pat.) 2 8 ' s p a t ) 2 2 8 pat.) 30-2 pat.) 34-4 pat.) 2 5'o pat.) 33'o pat.) Malmö

Örebro

Östersund

7 872

8360 294

7750 ! 7 640 228 265

Borås

281 2-8 2-5

2-o o-i 0-9

—

1-4 1-1 0-3 0-3 O-i

0-1 4-1 2-4

—

1-7

—

1-2 4-2

4 479

196 0-5 6-7 2-7

lo Oo

o-i

— —

— —

7220 255

4 814

6 612

4 496

0-9 3-5 1-8 O-i 0-6

0-2 3-0 1-3 0-2 0-5 0-2 5 4

O-o

3 4

—

O-o

42 Il7

6-4

8-3 11-7 8-9

9-o 4-6 10-7

8-4 1-3 3-1

9-i 11-2 13i 4-9

8-7 7-2 94 1-4

5-5 1-1

Oo

3a

6-4

10-o

4-3 16-6 7-9 4-8

6-9 47 5-3

4-9 2'7 8-6 0-6

2-o

0-7 1-8 8-8 4-3

4-o

4-3 8-7 0-6

—

O-o

o-i 0-8

—

O-o

1-9 2-4

0-5 0-2

—

lo

—

0-9 0-6

2-6

O-o

69 (5-4

7-7 1-8 1-2 0-9

— — —

0-2

2'4 0-4

2-7 0-6

—

o-i Oo

1-4

O-o

—

—

5 877 178

5 450 178

7 377 249

4-5 4'7 0-4 2-1

0-1 3-2 1-8 0-2 11

0-4 3 9 2-3 0-3 0.8 0-2 T9

O-o

Oo

0'4 0-7

0-5 Oo

0-3 1-5

—

•

7-o 7-o

O-o

O-o

0-3 0-8

0-5 0-6

6-8

1-4

2'3

3-5

5-4

1-5

4-2

—

O-o 23

Oo

3-2

Oo

3-0

o-i

0-3

O-i

-

0-2

0-4

~

—

. —

o-i

40-7

22-9

21-1

21-o

20-7

25-7

34-9

26-8

18o

42-4

31i

O-i ()-o 24-2

6-8

5-i

4'8

5'8

9-5

1-8

4-2

5-5

Ti

0-2 3-5 0-7

0-5 10-8

0-6 1-2 1-1

2-o

0-7 4-6

1-8 2-2

3-o

1-2 2-4 07

O-i O-i 0-8

0'3 1-9 1-7

0-6

—

0-5 4-7 0-4

O-o

2-8 0-6

1-7

8-o

3-5 8'2

1-2 5-7

2-8

1-6 5-3

2-2 6-1

2-4 4-9

6-7

1-8 6-2

1-8 7-9

1-7 6-5

1-8 6-9

20-9

14-9

13o

18 o

19-3

20-8

20i

14-i

14-9

17-6

21-o

5'8 4-8

2-o

4-1

57 3-6 0-6 2-6 0-6 13-i

1-9 0-5 2-9 0.5 88

5-5 5-4 0-3 2-3 0-7

14a

4-8 32 0-2 24 0-9 11.6

7'5 3-5 0-5 2-4 1 0-9

9-s

5-8 3i 0-2 1-9 11 12i

3-o

l-o

5-i 1-9 1-3 3-3 0-4 12-0

3-9 1-9

8-s

11-5 7-i 0(5 29 0-6 227

14-s

67-0

47-4

70-9

88-2

66-6

67-9

0-3

—

2'2

1-2

OS

—. —

0-4 1

o-i

—. —

0-5

O-o

— —

0-8

— —

1-2 0-1

—

O-o

—

0-2

0-9

—

0-2

—

—

—

O-i

0-2

0'5

0-5 0-2 3-3

23 O-i

O-o

O-o

0-5 ;

o-i

—

—

O-i 0-6

To

—

o-i 3-o

1-2 14: 9

0-5

—

2-5 0-9 2-6 08

O-o 0-5

—

—

l-o 0-3 1-6

—

4-6

—

O-i I

—

—

—

2-6 1-4

3-1

l-o

O-o

_

—

0-7 O-i

0-2

O-o

Ts

1-4

—

O-o 0-8

Oo

O-o

2-4

3-o

ro

O-o !

224 Medicinska Örebro

Malmö Arbetsmoment och kodnummer

57 50 51 52 54 53 59 matutdelning

Summa personlig

1-3

o-i

o-i

0-o 0-7

0-9

2s ;

0-o

0-o 0-7 1-7 1-3

lo

o-i

skötsel

S t ä d n i n g av korridor och s a l a r . . 7 0 — 7 3 S t ä d n i n g av bilokaler och behandlingsrum 74, 75 Periodisk städning 77 Diverse städning 79 I o r d n i n g s t ä l l a n d e f ö r g u d s t j ä n s t m . m . 66a Summa lokalvård

o-i

1-9

T r a n s p o r t e r av p a t i e n t u t o m avdelningen 6 0 — 6 2 , 63 b T r a n s p o r t e r av p a t i e n t inom avdelningen 63 a, 64 T r a n s p o r t e r och ä r e n d e n utom avdelningen 65, 67. 69 Summa transporter

I n s a m l i n g av d i s k Diskning Summa

Lidköping

Östersund

Avd. B ! Avd. C Avd. 3 Avd. D Avd. E Avd. 8 (Kv. ; (M. (M. (M. (M. (Kv. 25 vp | 33 vp 27 vp 34 vp 2 G vp 26 vp 25'o pat. 27'5 pat.) 33"4pat.) 25-4pat.) 33-s pat.) 35 i p a t )

H e l - och. v ä n d b ä d d n i n g 4 1 , 4 3 , 47 Sträckning 40 Kenbäddning 42 Nybäddning 44 V ä d r i n g ra. in 45, 49 Diverse passning 7, 86 b A r b e t e i s a m b a n d m e d d ö d s f a l l . . 86 c Summa bäddning Arbeten i avdelningsköket S e r v e r i n g av frukost » » lunch » » middag » » mellanmål M a t n i n g av p a t i e n t e r U t d e l n i n g av d r i c k s v a t t e n Summa

vårdavdelnin

2-9 O-i 0-7 0-5 0-o 1-4 0-8

3-8

1-fl 0-4 0-9 0-3 0-6 0-3 8-2

6-4 Vi 1-9 2-8 0-i

1-9 2-9 2-2 0-2 11 1-2 .9-s

o-i

0-o 3-o 3-5 2'4 O-i

o-i 0-o 2-o

0-o

3-1

7-1

6-8 142

19o

lö-ö

0-o

0-1

0-3

0-5

0-2

0-o

0-2

0-8

0-3

0-4

1-6 1-6

3-6 3-9

3-3 44

5-o

5'6 62

o-i l-o

0-o 0-4

l-o

0-6

0-o 0-o lo

o-i

0-3

0-o

O-o 0-o 0o

0-i 0-i

0-3

0a

3-4 l-o

2-4 1-3

33 0-9

3-9 0-3

0-2

0-4

1-8

0-4

0-7

1-7 1-8 7-6

0-9 11' 7.7

0-8 0-3 •5'7

1-9 0-5

55 56 diskningsarbetc

0-3 9-3

0-5 0-2 0-1

2-6 0-9 1-6 0-6

0-o 0-6

0-o

2s

lo

0-o

0-9

E e n g ö r i n g och s t e r i l i s e r i n g av sjukvårdsutensilier 22 S t ä d n i n g av medicinskåp 24 Sköljrumsarbete 83 Blomvård 76 Förrådsarbeten: O r d n a n d e av förråd 84, S5 F ö r b a n d s - o. r e p a r a t i o n s a r b e t e n 88 Summa annan materielvård

0 0 i

S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d

7-9

8-6

9-o

68 D i v e r s e a r b e t s u p p g i f t e r . . . . 87, 96, 98. 99

0-9

2-5

2-7

1-9

P e r s o n l i g tid Väntetid Vakttjänst D e l t a g a n d e i gudstjänst m. m

1 1 1 0

3-5

1-4

le

0-fi

o-* 3-3

0-9 2-6

2-8 8-1

90 93 89 66b

o-i 5-4

0-o

o-i

1-2

o-i

Summa övrigt

8-6

5-9

5'2

5-9

Total

i0o

100-0

100-0

Avser servering av middag. — '2 Avser servering av kvällsvard

Tab. 8 L (forts.) K i r u r g i s k a v å r d a v d e 1 n i ng a r

Örebro

Malmö

Östersund

Vårdavdelningar på o delade lasarett

1 Boras

225 Värnamo (år 1947;

Sala

Alingsås

Avd. 15 M e d e l t a l Avd. 2 1 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 M e d e l t a (30-n v p (31*2 v p (Kv. (M. i ( K v . (M. (Kv. (Kv. (Bl. (Bl. 28-.i p a t . s É ; 3 1 vp 37 vp 30 vp 1 2 6 v p 2U v p 2 9 v p i 33 vp 31 vp 32 vp 30 6 p a t . 28-o p a t . • 28-4 pat.) 33-7pat,);28-8 pat.) 22-8 pat.) 30-2 p a t . )|34'4pat. )|25-opat.) 33-opat. A v d . 3 B Avd. 11 i Avd. A 2 i Avd. 14

(M.

0-4 0-1 O-i

3-5 O-o O-i l-o 0-4 1*6

3-1 0-3 0-3 0-7 0-3 0-9

1'3

6-6

14-4

0-i 1-8 1 l-o

O-o 2-o 2-8 2-6 O-i

o-i 0-2

— Oo 3-5

o-i l-o 1-8 lti 0-6 O-i Oi 5'S

04 7-9

•5-7

6'8

18*8

2-1

1-6

0-1 0-8 25

—

0-o 0-7

—

—

7-4 2-2 0-8 1-2 0-3 2-5

0-9 Ol

—

0-7

—

1-5 0-8 4o

—

Oi

3-2 0-6 0-3 0-7 0-2 1-4 O-i 6-5

0-3 1 o-i 1-2

—1

0-4 1

_ —

—

—

0-3

3-o

0-2

0-7 O-o

O-o 1-2 0-5 i

O-o | 1-2

3-9

*3

4-6

I'M

—

O-o 1-3 1-9 1-8 i

0-6 1)5 2-7 2-4

Oo 0-8 0-8 1-7

—

0-6 00 &3

0-2

O-o 0-5

—

Medeltal för 15 ! avdel- ' ningar (29-7 vp i 2 9 o pat. i

1-2 O-o 0-4 o-i Oi 1-6 o-i 3B

2-2 0-4 0-4 0-4 0-2 11 o-i ! 4s Oo l-i 2-1 1-6 0-2 08 0-2 5-a

43 Oo l-o 2-i 1-4 0-4 O-o o-i öo

5'i

2-o Oo 7-o

2-8

0-i O-s 1-9 1-8 Oi 0-7 Oo 5'4

22 7

13-3

12-4

11-4

4-o

9-5

11-3

1-6

2-1

8-i

2-o

0-9

1-5

1-1

1-2

1-1

l-o

0-5

0-3

0-7

Ol

0-4

O-o i

O-i

—

Oo

O-o

0-3

2-4 4T.

42 60

3-o 5-8

34 6-6

2-5 4-9

4-6 64

4-ö 6i

5-7 68

3-9 5-1

4-3 54

3-3 46

0'8

O-o

—

2-o

0-5

0-2

—

O-i

0-2

0-2

— — — —

1-4

o-i

O-i

__

O-o O-i

O-o

__ — —

lö

On

2 4

Oi O-i O-o O-u 0-4

0-5 Ol O-i Oi lo

O-o Oo O-o

II'! o-i 0-9

Oi O-u Oi

— i Oi Oi

(.'•1

O-o Oi

O-i O-o O-i

0-4 0-8 Ol 0.2

5'2 0-2

o-i 1-4

2-i 1-6

1-3 i

0(5

0-9 0-8 O-o 0-6

2-1 0-8 Oo 0-6

0-5 o-i Ve 1-9

l-o 1-2 9-6

0-8 07 ; 5o !

-1-1

—

—

'2-6 0-8

a

—

'.2-3 2

Oo

0-2 1-7

— —

— —

l-o 2'2 1-6 Oi Ol'

—

— ii

0-4 O-o 0-2 O-o

Oo Oi 0-3

0-2

Oi

/•/

_

— —

0-4

O-o 0-4

— — —

— —

111 O-u O-i

Oo

Ol

()•!

2i 0.1 O-o 1-4

O-i • 0-2

1-9 0-8 4s .

o-i 1-3

ll-o

09 35 0-8 0-8

0-s D-o Oo

—

—

—

0-3

0 8 O-i &>9

O-i o-i

!)•()

.

0-2 O-i | 04 l

01 O-i

0 t

Ol

l-o 0-8

1-2

1-7 0-6 0-o 0-9

— —

0-3 0-7 O-i 1-2

lo 0-9 5' o

0-o

~y o

0-7 11 3' 3

—

Ve,

0.6 0-3 2-7

l-o 1.6 4-u

3-7

0-5 0-4 3-M

5-1 !

7-5

2-0 |

3-2

|

5-1 i

4-2 !

3-7

6-1

2-3

4-1

4'9

j

2-9

1-6 ]

l-ö i

2-o

1-7

4-5 0-3 1-7

7-6 2-4 ;

10-0 1-4 i

4i7 8o Oi» 0-6

20-6 ! 3-7 j 6-o ;

l-o Oi

2-4 1 1-4

6-o i 3-1 ! l-o 02

0-6 ;

0-4

7-2 3-9 1-5 Oö

2-2 '•• I 4-3 :

1-8 0-7

4-9 11 1-4 0-3

12 5 '

15-2

7-7

10-3

13-5

30-9 i

lOO-o

lOOo

lOOo

lOOo

— .

—

— 1

—

11 0-6 1-2 O-o

4-6

6-5

2-9 i

lOOo

lOOo

100-0

lOOo

— 1-4

lOOo

O-o O-i

1-6 1-6 0-4 :

1-5

13i

7-9

lOOo

lOOo

100 e

I 15—1921 49

Tab. 1 K.

226 Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och •metoder, lokaler m. m. vid de totalstuderade kronikeravdelningarna.

Avd. 6

Mali

Eskilstuna

Jönköping Avd. 7

Avd. A

Avd. B

Avd. F

Avd. G

Patienter. Blandade Kvinnor Kön 325 34-0 Antal (medeltal per dag) Samtliga Därav vuxna » privata Antal transporter av patienter till: operation röntgen Badrum på avdelningen bad (utom avdelningen) 9 6 annan behandling utom avdelningen 18 12 Antal givna lavemang

Blandade Kvinnor 239 24-o Samtliga

Män Kvinnor 25-7 25-5 Samtliga

2 13

17 2 18

9 Personal (i dagtjänst). Antal sjuksköterskor » elever » undersköterskor » sjukvårdsbiträden Summa personal

6»/7

6«A

B5 7

7 5 /7

7V7

7 /7

7 /T

Sjukvårdsbiträdenas ordinarie arbetstid

192 tim./28 dagar

Vanor och metoder. Arbetsfördelning (rondsystem eller icke rondsystem) Temperaturtagning Patienttoalett antal gånger per d a g . . Tid för och antal personal som serverat: frukost lunch . . . . middag

..

Arbetet till någon del upplagt i ronder

! Varje biträde svarade för »sin» sal Nattpersonalen tog morgontemperaturen 2

08.00 (5) 12.00 (6) 16.30 (6)

08.00 (4) 12.00 (7-8; 16.30 6-7

08.00 (4) 12.00 (4) 16.30 (4)

08.00 (4 12.00 (4) 16.30 4

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

kvällsvard Särskilt kaffemål serverades Privatpatienter serverades m a t på särskild t i d . . . Metoden vid utdelning (resp. insamling) av: medicin dricksvattenglas mat disk spottkoppar urinflaskor bäcken Bilokalerna städades före frukost. . . . Arbetsinsats av patienter (ungefärlig tid per dag) Avdelningspersonalens deltagande i tvättkontrollen

08.30 (6—7)

08.30 (6-7)

12.00 7-9) 17.30 (å—b) Nej

12.00 (6—8) 17.30 (4-5) Nej

Bricka » Matvagn Bricka

Mat v agn Bricka

Buros i I — handen Buros i handen Nej

Buros i I — handen Buros i handen Nej

Ingen

Ingen

Ingen

!

' o I Tvättgodset räknades pa avdelningen

i

Bricka

Dricka

Buros i I handen Buros i handen Nej i

I

Jönköping Avd. 6

Avd. 7

Tab. 1 K (forts.)

227 Eskilstuna

Malt

Avd. A

Avd. B

Avd. F

Avd. G

Lokaler och materiel. Vårdplatser, antal 35 35 25 25 26 26 A n t a l e t s a l a r f ö r d e l a t e f t e r p l a t s a n t a l 7 för 4 pat. 7 för 4 pat. 2 för 4 pat. 2 för 4 pat. i 5 för 4 pat. 5 för 4 pat. » 2 « » 2 » 2 » 3 >: 2 » 3 »: 1 » 6 » 1 » » 1 » » i » 5 » 2 « 5 » 2 >: 1 » l » 1 » 1 >; Y t a av korridorer och salar 350 m2 350 in2 341 m* 341 m» 272 m 2 272 m2 » » bilokaler 52 » 52 » 83 » 83 » 38 » 38 » Total golvyta 402 » 402 a 424 » 424 » 310 a 310 » Total golvyta per vårdplats 11-5 » 11-5 » 12-4 » 16-3 » i 16-3 » 12-4 » G o l v b e l ä g g n i n g i korridor och s a l a r . Salar linoleum Linoleum Korr. massa Diskmaskin Utslagsback, bäckenspolare | Utslagsbaek Utslagsback Utslagsback Utslagsbaek; Utslagsback! Utslagsback! Antal telefoner 1 nät1 nätansluten | ansluten 1 lokal- i 1 lokalV a g n a r o. d. m a t v a g n f a n n s d ä r i n t e t Bäddvagn a n n a t angives) Bäddvagn —

Tab. 2 K. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid proceutuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstndier på kronikeravdelningar. Jönköping

tid, minuter » » » »

per vecka och avdelning 28161 27605 18406 » » » vårdplats 805 789 736 » » » patient. . 866 812 769

Därav i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi B l a n d a d e d i a g n o s t i s k a och arbetsuppgifter m. m Expeditionsarbete

Malmö

Avd. 6 Avd. 7 Avd. A Avd. B Avd. F Avd. G (Bland. (Kv. (Bland (Kv. (Mani. (Kv. 35 vp 35 vp 25 vp 25 vp 26 vp 26 vp 34-o 23o 24-o 32-8 25-7 25-s pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)

Grupp av arbetsmoment m. m.

Arbetad » »

Eskilstuna

18419 28317 737 1089 767 1102

Medeltal (28-7 vp 27-e pat.)

26 705 24 602 1027 857 1047 891

1-7 8-3

1-2 11-4

10-9

0-3 6-8

0-1 2-2

0-1 6-1

0-6 7-4

2-0 1-7

1-6 1-4

3-0 2-4

2-2 2-o

4-7

3-3 1-4

2-8

1-4

13 7

16-3

11-3

12-5

12-4 21-5 16-9

11-5 22-7 16-7

63 24-7 18-4

9-1 25-5 20-7

12-6 16-3 19-2

8-3 16-4 18-4

10-4 20-7 18-2

Summa personlig skötsel ! 5 0 8

49-4

55-3

49-3

Transporter

2-8

2-0

1-2

4-9

3i

Lokalvård Diskningsarbeten . . Annan materielvård

127 8-2

10a 8-o

io-o

15o

10-6

111 lOo

Summa sjukvård 1 inskränkt

terapeutiska

bemärkelse

Patienttoalett Bäddning Matutdelning

6-o

9'2

9-1 9-1 7-6

5i

7-9 5-9

26 9

27-4

28-8

1-2

0-7

6-2

5-2

5-8

Total lOOo lOOo 100 o lOOo

1000 S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d Diverse Övrigt

arbetsuppgifter,

1-7

11-6 8-9 6-6

5-4 26-5

27-1

0-7

9-1

15-8

7-6

lOOo lOOo

228 Tab. 3 K och 4 K. Avdelningspersoualens arbetade tid fördelad på skilda grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar. Malmö

Eskilstuna

Jönköping

Medeltal

Avd. 6 Avd. 7 Avd. A Avd. B; Avd. F A v d . Q 28-7 (Kv. (Bland. (Kv. (Bland. (Kv. | (Mani. vp 35 vp 35 vp 25 vp i 25 vp ! 26 vp i 26 vp 27*6 34-0 32-5 23-9 24'0 25-5 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)

Grupp av arbetsmoment m. m.

(3) Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöriug. 325 55 9 Diagnostiska arbetsuppgifter I 464! 3251 91 55; 255 Terapi i 23451 33147 147! 11999 999| 1 256| B l a n d a d e d i a g n o s t i s k a och t e r a p e u t i s k a ! 106 439 546 a r b e t s u p p g i f t e r m. m i 571; 439: 546; -106 360 389 443 Expeditionsarbete \ 4741 389 443; 360 076 S u m m a B j u k v å r d i i n s k r ä n k t b e m ä r k e l s e ' 3 854 44 300 300 2 997^ 997 2 076 Patienttoalett Bäddning Matutdelning

j 3 480 3 181 6 064 6 254 4 772 4 621 S u m m a p e r s o n l i g s k ö t s e l 14 316 14 056

Transporter Lokalvård \ Diskningsarbeten i Annan materielvård j S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d ! Diverse arbetsuppgifter Övrigt

161 148 16; 18, 611 1 637; 1 832 611 6961 409! 3 085!

11337 337 879 406 406; 880 2 370 370| 2 914

1158 1675 o oo2i 2 222: 2 550! 4 552 4 698 4 621 4 377i; 5 094 3 380 3 821 5 428 4 924; 4 491 9 090 10 194 13 631 11 523! 12 136

o 568 2 320 1 701 7 589

2 809 2 200 2 537 7 546

1679 1687 1392 4 758

1 456

2 570

219 13991 1837 1959 947 4 743

•1268 2 233 1663 8 164

690!

2 969 2 678 1445 7 092

2 855 2 179 1614 6 648

4 226 1879

27 606 18 406 18 419 28 317

(4) Minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöriug. 14 72

10 93

— 84

2 52

1 24

18 15 119

13 11 127

23 18 125

17 15 86

52 16 93

34 15 114

25 15 112

107 186 147 440

94 184 136 414

48 191 141 380;

70 196 159 425

139 180 211 530

87; 172 193; 452

92 184 163 439

Transporter

25 Lokalvård Diskningsarbeten Annan materielvård S u m m a l o k a l - och m a t e r i e l v å r d

110 71 52 233

88 65 74 222

70j 71! 58! 199!

77 82 39 198

166 87 65 318

116 105 57 278

103 79 59 241

7 J

6 68

Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi B l a n d a d e d i a g n o s t i s k a och terapeutiska! a r b e t s u p p g i f t e r m- m PJxpeditionsarbete Summa sjukvård i i n s k r ä n k t bemärkelse Patienttoalett Bäddning Matutdelning Summa personlig

Diverse

skötsel

arbetsuppgifter

Övrigt

Total

Ii

767 1102

10471 i

229 T«b.

6 K och 7 K.

Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt <> totalstudier på kronikeravdelningar. Avdelnings-! och Underassistent- sköterskor sköterskor i

Grupp av arbetsmoment ni. m.

rbetad tid, minuter avdelning patient

Övriga

per vecka och 3485 126

1132 41

19 9S5 724

(6) Skilda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på Diagnostiska arbetsuppgifter 0-6 0-8 0-6 I Terapi 1-7 38-3 14-5 I Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m 14 4 8'8 0-8 ! Expeditionsarbete 8'5 1-9 0-6 Summa sjukvård i inskränkt Bemärkelse 61"8 20o 3-C Patienttoalett 0'4 4-5 12-4 Bäddning Ift 33-8 23-4 Matutdelning 10-2 19-7 19-6 Summa personlig skötsel 12l 565 55 4 Transporter 37 2-6 2-6 Lokalvård ' O7 54 13-9 Diskningsarbeteu ' (j'4 2-9 10-7 Annan materielvård y-2 9-1 6-1 Summa lokal- och materielvård ; 93 17-4 307 Diverse arbetsuppgifter 28 0-3 03 Övrigt

J Total

0-6 7-4 2-8 1-7 12-5 10-4 20-7 18-2 49-3 2-8 11 6 8-9 6-6 27-1 07

lOa

lOOo

100-0

lOOo

lOOo

(7) Arbetad tid för nedanstående grupper av moment procentuellt fördelad på personalkategorier. Diagnostiska arbetsuppgifter j 13-3 5'9 80-8 lOO-o Terapi 72-9 9-o 18i lOO-o Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m 72-2 4-6 23-2 lOO-o Expeditionsarbete 72-2 5-3 22-5 lOO-o Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse 698 7-3 22-9 1000 Patienttoalett. 2-o 0-5 97-5 lOO-o Bäddning lo 7-2 91-8 lOO-o : Matutdelning . 7-9 ö-o 87-1 100- o 3\j Summa personlig skötsel 53 912 lOOo Transporter 19-o 4-3 767 100-0 Lokalvård 0'8 2-2 97-o 100-0 Diskningsarbeteu 0-6 1-5 97-9 lOOo Annan materielvård 17-7 (V4 75-9 lOO-o Summa lokal- och materielvård 3-0 922 4-8 100-0 Diverse arbetsuppgifter . . . 59-2 2l 387 1000 Övrigt 19i 1-9 79-0 1000 Total

14 2

81-2

lOOo

230 Tab. 1 S.

Uppgifter angående patienter och personal nnder studiereckan samt arbetsvanor och • metod ei lokaler ni. m. vid de totalstuderade sanatorieavdelningarna. Solliden

Arvika Avd. 1

Avd. 3

Avd. 2

Avd. 5

Patienter. Kön Antal (medeltal per dag) Därav vuxna » privata

4 Blandade | 53-6 Samtliga 4

l 2 /»

IV»

43-6

Kvinnor Män 37-7 38-n Samtliga

Pergonal (i dagtjänst). Antal » » »

sjuksköterskor elever undersköterskor sjukvårdsbiträden

V» 5

Summa

personal

Sjukvårdsbiträdenas ordinarie arbetstid

/7

3 4 /7

42/7

28/7

av»

33/7

8V»

5 /7

6 /7

192 tiin./28 dagar

192 tim./28 dagar

Vanor och metoder. A r b e t s f ö r d e l n i n g ( r o n d s y s t e m eller i c k e r o n d s y s t e m ) Temperaturtagning Tid för o c b a n t a l personal som

serverat:

frukost lunch

Varje biträde svarade för Arbetet till stor del upplagt »sin» del av avdelningen i ronder De patienter, som kunna, fii själva taga och notera temperaturen

(5-6)

09.00 (3) 12.00 (3) 18.00 (3)

Ja Nej

Ja Nej

Ja

Ja

—

—

middag Särskilt kaffemål serverades P r i v a t p a t i e n t e r serverades m a t p å särskild tid . M e t o d e n vid u t d e l n i n g (resp. insamling) av: medicin dricksvattenglas mat disk spottkoppar urinflaskor bäcken Bilokalerna s t ä d a d e s före frukost Arbetsinsats av patienter A v d e l n i n g s p e r s o n a l e n s del t a g a n d e i t v ä t t k o n t r o l l e n

08.30 ;5—6 13.00 (5-6) 18.00 5—6)

08.30 (5-6) 13.00 rö—6;

(3) 12.00

(3; 18.00

(3)

Bricka Bri eka Bricka Bricka Matvagn Brickor och platåvagn Matvagn Hatvagn Briika Bricka iBurc s i hände Buros i handen — Buros i han den Buros i handen Nej Nej Uppegående patienter sköta sig själva samt damma på salarna Tvättgodset räknades ej

Lokaler och materiel. Vårdplatser, antal A n t a l e t salar f ö r d e l a t efter p l a t s a n t a l

Y t a av k o r r i d o r e r o c b salar » » bilokaler Total golvyta Total golvyta per vårdplats Golvbeläggning i korridor ocb salar Diskmaskin Utslagsback, bäckenspolare Antal telefoner V a g n a r o. d. ( m a t v a g n f a n n s , d ä r i n t e t a n n a t a n gives)

för 6 pat. tor 6 pat. » 4 » » 4 » 3 » » 3 » 2 » » 2 » 1 » » 1 330 m 2 432 330 m 2 70 » 92 70 » 400 » 524 400 » 10-5 » 10-5 » 12-5 Linoleum Centraldiskning(maskin) Utslagsback Bäckenspolare Bäckenspolare Utslagsback 1 nätansluten 1 nätansluten 1 nätansluten 1 nätanslutei Platåvagn för Platåvagn för matbrickor matbrickor 2 för 8 pat. 5 » 5 » 1 » 4 » 2 » 2 » 4 » 1 » m2 524 m 2 » 116 » 639 » » 12'0 » » Linoleum

2 för 7 pat. 4 » 5 » 2 » 2 » 4 » 1 »

231 Tab. 2 S. Ardelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad pä v i s s a grupper av arbetsmoment enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar. Arvika Solliden Medeltal Avd. 1 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 5 (42'8 vp (Bland. (Bland. (Kv. (Mani. 43"2 pat.) 42 vp 53 vp 38 vp 38 vp 43'e pat.) 53'6 pat.) 37'7 pat.) 38 * pat/

(Jrupp av arbetsmoment ni. m.

Arbetad tid, minuter per vecka och avdelning " " » » » » vårdplats » » » » » » patient. . Därav i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m Expeditionsarbete

I 22149 i 27370 527 : 516 508 511 1-7 i 8-7 [

2-o 9-4

13200 847 350

12 510 " 1880? 488 !i 561 329 i 435

1 i 8-9

6-9

5-o

6-i

6-a

3i j

3-9

189 '

19-9

20-1

3'8 I 7-2

6-1 7-8 20-8

5" 7 9-4 19-4

17*7 2-5 8-i 20-5

28 3 i

34-5

311 Transporter

r,

7-6

6-8

6-9

Lokalvård Diskningsarbeteo . . . Annan materielvård.

18-8

I2i

22i 74 5'5 35-o

21-6 8-o 37-0

2-o

Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse Patienttoalett, Bäddning Matutdelning

"

Summa personlig skötsel

•

!

16-3 I 3*4 I

Summa lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter Övrigt

Total * Ungefärligt antal.

•

33o

18-9 3-8 34-8

1-6 !

0-5

1-8

10-o I loo o !

2-3

5-3

100-0

100-0

lOO-o

7-4

232 Tab,

3 S och é S.

Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda g r u p p e r av arbetsmoment e n l i g t 4 totalstudier på sanatorieavdelningar. Soil den Arvika . , - fl Medeltal Avd . 2 Avd. r> i ,._ Avd. 1 Avd. 8 fKvin!. Mani. . „ 5> Bland. I ;Bland. il 43--2 pat. 00 38 vp ij ' 42 vp ! 53 vp 38 vp 43-6 pat.)j 53-c pat.) 37-7 p a t v 38 * pat) i

Ghrnpp och arbetsmoment m. m.

(3) Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring. Diagnostiska arbetsuppgifter ] Terapi Blandade digagnostiska ocb terapeutiska arbetsuppgifter m. m Expeditionsarbete J

376 1 919

551 2 565

153 1173

1 205 684

1669 659

816 513

Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse1

4 184

5 444

2 655

2 319

1 079 610 3 625

i

841 1 586 3 844

1679 2134 5 691

755 1244 2 549

314 1 0 1 3 ii 2 568

897 i 1494 3 663

Summa personlig skötsel'

6 271

9 504

4 548

3 880 !

6 054

1 809

2 077

i i

2 959 3 620 746

3 300 5 166 1046

2 916 981 725

2 698 \ 2 968 1 008 I1 2 694 922 860

Summa lokal- ocb materielvårdi

7 325

9 512

4 622

4 628

6 522

2 212

661 i:

22 14»

27 370

13 200

12 510

IS 807

Patienttoalett Bäddning Matutdelning

;

Transporter Lokalvård Diskningsarbeten Annan materielvård. Dlverse arbetsuppgifter

. ..

Övrigt Total

141 868 i l 628 582

305 ! 1631 j

I

(4) Minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöriug. Diagnostiska arbetsuppgifter Terapi Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m Exditionsarbete Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse

7 38

8 44

10 48

4 31

4 II 23 '

28 16

32 12

22 18

25 14

16 ! 15 58

19 36 88

31 40 106

8 27 68

21 34 85

i

20 33 68 121

Transporter

33 Lokalvård Diskningsarbeten Annan materielvård

68 83 17 168

61 96 20

78 26 19

71 27 24

69 62 20

435 Patienttoalett Bäddning Matutdelning Summa personlig skötsel

Summa lokal- och materielvård Diverse arbetsuppgifter Övrigt Total * Ungefärligt antal.

233 Tab.

O 8 och 7 8,

Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar. Avdelnings- och assistentsköterskor

Grupp och arbetsmoment m. m.

Arbetad tid minuter per vecka och avdelning patient

5 048 117

Elever

13 Undersköterskor

Övriga

Summa

758 17

12446 288

18 807 435

(6) Skilda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på; Diagnostiska arbetsuppgifter 37 6-2 9-o o-i Terapi 22 6 2tv4 12 9 0-6 Blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter m. m 18o 5-8 7-o 0-7 Expeditionsarbete 10-2 52 11 0-5 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse 58 3 398 30 0 19 Patienttoalett 12-2 22-o 5 2 Bäddning 2-1 2-9 1(19 Matutdelning 7-8 10-3 24-7 Summa personlig skötsel 221 408 352

1-6 8-7 5*7 33 193 4-8 7-9 19-5 322

Transporter

8*6

6o

75 Lokalvård 1 Hskningsarbeten Annan materielvård Summa lokal och materielvård

5-7 0-6 13i 194

85 0-2 142 229

23-0 21-4 2i 465

158 143 4-6 34 7

12 Diverse arbetsuppgifter Övrigt Tolal

1-3

0-4

5l