Undantagandepensionärernas ekonomi [en kartläggning av de ekonomiska förhållandena för pensionärer som begärt undantagande från ATP] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Undantagande-

pensionärernas

ekonomi

En av de ekonomiska kartläggning förhållanderna för pensionärer som från ATP begärt undantagande

1989:58

[LU

E?

S Delbetänkande av pensionsberedningen

Statens offentliga utredningar

www

1989:58

Socialdepartementet

Undantagande-

pensionärernas

ekonomi

Delbetänkande av

Bensionsberedningen

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8” - 12° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°” (endast intemt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10386-9 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

Till statsrådet och chefen för socialdepartementet

Genom beslut den 18 oktober 1984 bemyndigade regeringen chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av vissa fråinom den allmänna pensioneringen. Med stöd av gor detta bemyndigande förordnades den 16 november 1984 statssekreteraren Sture Korpi såsom ordförande.

Under arbetet med föreliggande betänkande har som ledamöter medverkat f.d. riksdagsledamoten Gösta Andersson (c), riksdagsledamöterna Ingegerd Elm (s) och Doris Håvik (s), landstingsrådet Bo Könberg (fp), f.d. riksdagsledamoten Karin Nordlander (vpk), 1:e vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och förbundsordföranden Bertil Whinberg (s).

som sakkunniga har medverkat budgetchefen Inga-Britt Ahlenius (finansdepartementet), docenten villy Bergström, direktören Jan Bröms (SACO/SR), förbundssekreteraren Bo Bylund (LO), byrådirektören Rolf Carlsson (Handikappförbundens Centralkommittê; t.o.m. den 20 mars 1989), kanslichefen Alf G. Ericsson (Handikappförbundens Centralkommittê; fr.o.m. den 21 mars 1989). avdelningschefen Tor Eriksen (RFV), departementsrâdet Lars Ettarp (arbetsmarknadsdepartementet; t.o.m. den 12 juni 1989), utredningssekreteraren Gunn Franzén Ljung (TCO), departementsrádet Svante Holgersson (socialdepartementet), sektionschefen Hans Horn af Rantzien (svenska kommunförbundet), f.d. förbundsord-

föranden Erik Jonsson (Sveriges Pensionärsförbund), kanslirádet Inga-Britt Lagerlöf (arbetsmarknadsdefr.o.m. den 12 juni 1989), förbundsordpartementet; föranden Lars Sandberg (Pensionärernas Riksorganisation) och direktören Inge Svensson (SAF).

som experter har medverkat departementssekreteraren Lena Andersson (finansdepartementet), utredningssekreteraren Karin Lund (LO), direktören Anders Modig (SAF), ombudsmannen Harald Mårtensson (SACO/SR), 1:e ombudsmannen Olle olsson (TCO), byráchefen Edvard Palmer (RFV; fr.0.m. den 1 juni 1989) samt departementssekreterarna Arne Paulsson (socialdepartementet), Sibbmark (socialdepartementet) och Sture Åström Bengt (finansdepartementet).

Sekreterare i kommittén har varit hovrättsrådet Lars Göran Abelson, avdelningsdirektören Gudrun Ehnsson, enhetschefen Håkan Walander och hovrättsassessorn Ulla Wallén.

Kommittén har antagit namnet pensionsberedningen.

Beredningen har tidigare överlämnat betänkandena (SOU 1986:47) Deltidspension och (SOU 1987:55) Efterlevandepension.

Beredningen får härmed överlämna betänkandet ( ) Undantagandepensionärernas ekonomi. I betänkandet redovisar beredningen resultatet av en kartläggning av de s.k. undantagandepensionärernas ekonomiska förhållanden. Till grund för arbetet härmed ligger regeringens beslut den 7 maj 1987 (F 1644/87), varigenom socialförsäkringsutskottets betänkande 1986/87:10 och riksdagens skrivelse 1986/87:l75 överlämnats till beredningen. Enligt direktiven ankommer

det inte att föreslå någon ändring av på beredningen nuvarande för rätt till pensionstillskott för regler personer som begärt undantagande från ATP. Några ställningstaganden eller förslag från beredningens sida redovisas därför inte i betänkandet. fortsätter sitt arbete och avser att i Beredningen kommande betänkanden behandla återstående delar av utredningsuppdraget enligt direktiven.

Stockholm i augusti 1989

Sture Korpi

Gösta Andersson Ingegerd Elm Doris Håvik

Bo Könberg Karin Nordlander Ingegerd Troedsson

Bertil whinberg /Lars Göran Abelson Gudrun Ehnsson Håkan Walander Ulla Wallén

oxnrönxnnnxncax

pensionspoäng som tillgodoräkantagandepoäng nas försäkrad vid beräkning av förtidspension från ATP och som antas motsvara de pensionspoäng den försäkrade skulle ha intjänat, om han med bibehållen arbetsförmåga hade fortsatt att förvärvsarbete fram till den allmänna pensionsåldern

beståndet pensionärer samtliga pensionstagare

faktisk ATP utgående tilläggspension (se nedan)

fiktiv ATP tilläggspension som försäkrad skulle ha varit berättigad till - i förekommande fall utöver faktisk ATP - om han hade betalt tilläggspensionsavgift

låg ATP tilläggspension understigande 48 % av basbeloppet (50 % av basbeloppet i avsnitt 5)

ATP tilläggspension som försäkrad oreducerad skulle ha varit berättigad till om han betalt tilläggsdvs. summan av pensionsavgift, faktisk och fiktiv ATP

undantagande- pensionstagare som någon gång pensionär haft ett gällande undantagande från ATP och vars ATP-rätt pâverkats därav

- av undantagandepoäng pensionspoäng på grundval inkomst av annat förvärvsarbete än - som skulle anställning

ha tillgodoräknats försäkrad visst år om undantagande inte hade gällt

ATP tilläggspension som utbetalas utgående till pensionstagare

SAHHAN PATTN I NG

vi redovisar i detta delbetänkande resultatet av vårt uppdrag att undersöka behovet av ekonomiskt stöd för pensionärer som på grund av att de begärt undantagande från ATP inte kan erhålla pensionstillskott. Till grund för detta vårt uppdrag ligger socialförsäkringsutskottets betänkande 1986/87:10 (rskr. 175), där utskottet bl.a. pekat på den osäkerhet som föreligger i fråga om levnadsvillkoren för denna grupp pensionstagare. Utskottets betänkande har av regeringen överlämnats till oss.

Vi har valt att fullgöra uppdraget på det sättet att vi låtit utföra en del specialbearbetningar av statistiska uppgifter i syfte att få till stånd en närmare kartläggning av undantagandepensionärernas ekonomiska förhållanden. Från riksförsäkringsverkets pensionsregister har vi erhållit material beträffande bl.a. olika former av allmän pension, och genom statistiska Centralbyråns inkomst- och förmögenhetsstatistik har vi fått uppgifter om undantagandepensionärernas inkomster av olika slag och om deras förmögenhet m.m. Dessa senare - som avser år 1985 - har jämuppgifter förts med motsvarande uppgifter om de ekonomiska förhållandena för pensionstagare i allmänhet.

Vår uppgift har varit begränsad till att på detta sätt redovisa en kartläggning av undantagandepensionärernas ekonomi. I våra direktiv har angetts att någon ändring

inte bör komma i fråga när det gäller reglerna för rätt till pensionstillskott för personer som begärt undantagande från ATP (eller som inte betalt sin ATP-avgift). Dessa regler har därför inte tagits upp till prövning av oss. Några ställningstaganden eller förslag från vår sida redovisas således inte i detta betänkande.

Anslutning till den allmänna tilläggspensioneringen har i alltid varit obligatorisk. Fram till princip utgången av år 1981 fanns emellertid enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring rätt att anmäla individuellt undantagande från ATP såvitt gällde inkomster av annat förvärvsarbete än anställning. Med verkan fr.o.m. år 1982 ändrades lagen, och för tiden därefter har endast vissa äldre försäkrade (födda âr 1923 eller tidigare) möjlighet att fortfarande stå utanför tillläggspensionssystemet.

Ett undantagande kan på olika sätt påverka en försäkrads pensionsrätt inom ATP. Det kan också ha effekt på andra områden. Av betydelse är här reglerna för beräkning av pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg (KBT). Dessa förmåner är på olika sätt inkomstprövade: pensionstillskottet mot tilläggspension i alla former och KBT även mot en hel del andra inkomster vid sidan av Vid prövningen av rätten till penfolkpensionen. sionstillskott tas för de pensionstagare som någon gång haft ett undantagande och vilkas ATP-rätt påverkats därav (s.k. undantagandepensionärer) hänsyn till den tilläggspension som skulle ha utgått om undantagandet inte hade ägt rum. Detta kan i sin tur i vissa fall ha konsekvenser vid inkomstprövningen av KBT.

dvs. i bör- I tilläggspensioneringens inledningsskede, jan av 1960-talet, hade ca 70 000 förvärvsarbetande anmält från ATP. Antalet försäkrade som undantagande hade ett undantagande minskade successivt och gällande hade år 1981, då möjligheten till undantagande avskaffades, till 18 000. I och med regeländringen sjunkit med verkan fr.o.m. år 1982 reducerades antalet till 5 000. År 1987 återstod drygt 1 000 personer med ett

gällande undantagande.

En ársvis jämförelse av genomsnittlig intjänad penvisar att med undantagande haft i sionspoäng personer minst lika höga inkomster av annat förgenomsnitt värvsarbete som övriga förvärvsarbetande med sådan inkomst. Av det statistiska-materialet kan man alltså inte dra slutsatsen att försäkrade med undantagande under sin aktiva tid varit ekonomiskt sämre ställda i än jordbrukare och rörelseidkare i allmängenomsnitt het. Detta avser alltså den genomsnittliga inkomsten för de två grupperna. Inom gruppen med undantagande liksom i om andra förvärvsarbetande med inkomst fråga av annat förvärvsarbete - har naturligtvis förekommit variationer när det gäller inkomsterna under betydande den aktiva tiden.

År 1988 fanns 21 800 varav 1 500 kvinnor, pensionärer, vilkas av att de under sin förpension påverkades värvsaktiva tid haft ett gällande undantagande från ATP. Av dessa uppbar 19 400 ålderspension och 2 400

förtidspension.

60 % av dessa ålderspensionärer uppbar ATP-pension. Den tilläggspensionen motsvarade 0,98 genomsnittliga basbelopp. 12 000 av de 19 400 álderspensionärerna gick helt eller delvis miste om pensionstillskott på av undantagandet. För drygt hälften av dem redugrund

cerades med 0,4 basbelopp eller pensionstillskottet mer.

Den av undantagandepensionärernas ekonokartläggning miska förhállanden som vi utfört visar att år 1985 hade med ålderspension en undantagandepensionärerna bruttoinkomst på 60 400 kr. jämfört med genomsnittlig 63 400 kr. för samtliga álderspensionärer samma år. Genomsnittsinkomsten för manliga undantagandepensionärer var närmare 20 000 kr. eller 24 % lägre än för samtliga ålderspensionerade män (60 500 kr. resp. 79 800 kr.). För kvinnliga undantagandepensionärer var bruttoinkomsten 58 700 kr. i genomsnitt jämfört med 51 300 kr. för samtliga kvinnor med ålderspension.

Ensamstående undantagandepensionärer hade i genomsnitt en bruttoinkomst av ungefär samma storlek som ensamstående álderspensionärer i allmänhet. För gifta undantagandepensionärer var den genomsnittliga bruttoinkomsten drygt 20 000 kr. lägre än för samtliga gifta manliga ålderspensionärer - de flesta (mer än 90 %) av undantagandepensionärerna är män. (Uppgifterna avseende gifta begränsar sig till pensionärer som är gifta med annan pensionär.)

Det material som stått till vårt förfogande medger tyvärr inte att med ålderspensionärer i alljämförelsen mänhet begränsas till att avse enbart pensionärer med ATP-pension intjänad på grundval av annat förvärvsarbete än anställning. om detta varit möjligt hade man fått två grupper med mer likartade förhållanden än vad som blir fallet med den jämförelse som här görs. B1.a. visar tidsserier över intjänad pensionspoäng av anställning resp. av annat förvärvsarbete att ATP-pension anställningsinkomst i genomsnitt är grundad på högre än ATP grundad på annat förvärvsarbete. Skillna-

derna i genomsnittsinkomst för gifta pensionärer kan också till en del bero på att inkomsterna i hushåll med inkomst av annat förvärvsarbete kan vara jämnare fördelade mellan makarna än i hushåll med anställningsinkomst. Ytterligare en skillnad, som vi inte kunnat ta hänsyn till, är att undantagandepensionärerna i genomsnitt är yngre än ålderspensionärerna i allmänhet; yngre pensionärer har genomsnittligt högre pensionsinkomster än äldre.

Bruttoinkomstens storlek varierar betydligt olika pensionärer emellan. som en minimiinkomstnivå kan väljas det sammanlagda beloppet för hel folkpension, fullt pensionstillskott och det oreducerade beloppet för kommunalt bostadstillägg (KBT) enligt statsbidragsreglerna. KBT på denna lägsta oreducerade nivå förutsätter att bostadskostnaden uppgår till visst belopp och att, då fråga är om gift pensionär, maken inte har inkomst som reducerar bostadstillägget. Av det redovisade materialet framgår att år 1985 hade drygt 20 % av alla undantagandepensionärer med ålderspension en bruttoinkomst som inte översteg denna nivå. Hur många undantagandepensionärer som det året hade en disponibel inkomst som högst uppgick till denna miniminivå är det inte möjligt att utläsa ur materialet.

Bruttoinkomsten inkluderar skattefria transfereringar såsom KBT och socialbidrag. Praktiskt taget inga undantagandepensionärer uppbar socialbidrag. Andelen pensionärer som uppbar KBT var lika stor bland undantagandepensionärerna som bland övriga ålderspensionärer. som tidigare nämnts gäller dock särskilda regler för beräkning av KBT till undantagandepensionärer. Dessa kan leda till att KBT utges med lägre belopp till en undantagandepensionär än till en annan pensionstagare med lika hög inkomst.

Nästan samtliga undantagandepensionärer hade år 1985 taxerad förmögenhet, dvs. tillgångarna översteg skulderna. Förmögenheten uppgick till i genomsnitt närmare 270 000 kr. för ensamstående och 330 000 kr. för gifta hushåll. Även i detta hänseende kan variationerna mellan olika pensionärer antas vara stora.

Jämförelse med ålderspensionärer i allmänhet kan, när det gäller genomsnittlig förmögenhet, göras på individnivá, men inte beträffande hushåll. Bland undantagandepensionärerna var männens genomsnittliga förmögenhet 257 000 kr. och kvinnornas 240 000 kr. jämfört med 198 000 kr. resp. 125 000 kr. för ålderspensionärer i allmänhet. Undantagandepensionärerna hade således i större beskattningsbar förmögenhet än genomsnitt i allmänhet, trots att särskilt förålderspensionärer månliga beskattningsregler gäller för jordbrukare och egenföretagare. Dessa innebär att bara 30 % av nettoförmögenheten i rörelsen eller jordbruket tas upp till beskattning.

vad som främst är av intresse i detta sammanhang är de undantagandepensionärer som har en ATP-pension understigande nivån för fullt pensionstillskott (0.48 basbelopp vid uttag av hel ålderspension från 65 års ålder). Det är nämligen den gruppen undantagandepensionärer - motsvarande drygt 60 % av alla undantagandemed - som berörs av reglerna pensionärer ålderspension för beräkning av pensionstillskott.

Endast ca 1 % av de ensamstående undantagandepensionärerna utan ATP hade år 1985 folkpension i form av ålderspension som enda inkomst. En bruttoinkomst högst motsvarande beloppet för hel folkpension och fullt pensionstillskott (31 400 kr.) hade 17 % av de ensamstående undantagandepensionärerna utan ATP och 12 % av

dem med låg ATP (lägre än 0,48 basbelopp). omkring 35 % av de ensamstående undantagandepensionärerna hade en bruttoinkomst som understeg eller motsvarade vad som kan en miniminivå, nämligen den samsägas utgöra manlagda nivån för hel folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT (38 300 kr. för ensamstående år 1985). Den genomsnittliga bruttoinkomsten för de ensamstående ålderspensionärerna utan eller med låg ATP var omkring 53 000 kr.

också bland gifta undantagandepensionärer utan resp. med ATP var det år 1985 inte fler än ca 1 % av låg hushållen som hade en sammanlagd bruttoinkomst motsvarande enbart folkpension för ett pensionärspar (34 200 kr.). 15 % av hushållen hade en inkomst högst motsvarande beloppet för folkpension och fullt pensionstillskott (ca 55 000 kr.). 30-35 % av hushållen hade en inkomst som understeg eller motsvarade den s.k. miniminivån (63 500 kr. för ett pensionärspar). Den bruttoinkomsten för hushållen var genomsnittliga ca 85 000 kr.

Överfört på 1988 års antalsuppgifter innebär det sagda att det bland undantagandepensionärerna med ingen

eller låg ATP skulle finnas ett hundratal hushåll som

har enbart (eller motsvarande belopp) i folkpension inkomst. Totalt ca 2 000 hushåll skulle ha inkomster högst motsvarande folkpension och fullt pensionstillskott. Sammanlagt omkring 4 000 hushåll skulle ha inkomster som understeg eller motsvarade den s.k. miniminivån.

Undantagandepensionärer med ingen eller låg ATP uppbar inte KBT i nämnvärt större utsträckning än gruppen unsom helhet. Detsamma gäller i dantagandepensionärer fråga om andelen med socialbidrag.

för undantagandepensionärer i denna Bruttoinkomsten bestod i genomsnitt till ca 50 % av pensionskategori inkomst. Inkomst av kapital resp. av jordbruksfastighet vardera 20-25 % av bruttoinkomsten. utgjorde

Pensionsinkomsten utgjordes för flertalet av enbart allmän 13 % av undantagandepensionärerna utan pension. ATP och 25-30 % av dem med låg ATP hade även privat pension. Få uppbar avtalspension.

År 1988 fanns 2 400 undantagandepensionärer med för- För hälften av dessa bortföll pensionstidspension. tillskottet helt eller delvis på grund av undantagandet.

År 1985 hade hushåll, där den förtidspensionerade unhade ingen eller låg ATP (mindre dantagandepensionären än 0,48 basbelopp), en genomsnittlig bruttoinkomst på 60 000 kr. för ensamstående och 100 000 kr. för gifta. Ca 4 % av hushållen hade enbart folkpension (eller motsvarande belopp) som bruttoinkomst. Bruttoinkomst som understeg eller motsvarade den sammanlagda nivån för folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT hade 45-50 % av de ensamstående förtidspensionärerna utan eller med låg ATP och en lika stor andel av de gifta hushållen där undantagandepensionären inte hade någon ATP. Bland gifta med låg ATP var det ca 35 % av hushållen som hade en inkomst understigande eller motsvarande miniminiván för ett pensionärspar (84 400 kr.).

16-18 % av undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP uppbar KBT jämfört med 25 % av samtliga för- 3,5-5 % av hushållen hade socialbitidspensionärer. med drygt 2 % av samtliga hushåll i riket drag jämfört i jämförbar ålderskategori.

För de förtidspensionerade undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP utgjordes inkomsten till drygt hälften av tjänsteinkomst (inkl. pensionsinkomst), 20-25 % av inkomst av jordbruksfastighet och omkring 15 % av inkomst av kapital.

Privat pension hade ca 10 % av förtidspensionärerna utan ATP och ca 20 % av dem med låg ATP. Få hade avtalspension.

80-90 % av hushållen med förtidspensionerad undantagandepensionär hade nettoförmögenhet. Förmögenhetens storlek var i genomsnitt 240 000 kr. för ensamstående och 330 000 kr. för gifta hushåll.

sammanfattningsvis kan sägas att denna kartläggning av undantagandepensionärernas ekonomi visar att det är svårt att dra några långtgående och generella slutsatser om hur denna gestaltar sig. Bilden är långt ifrån klar och entydig. Variationerna olika pensionärer emellan är stora. Lika väl som det bland undantagandepensionärerna finns hushåll med god ekonomi finns det andra i gruppen som har en svag ekonomisk ställning.

som redovisats i det föregående är det naturligtvis de undantagandepensionärer som helt saknar ATP eller har en ATP-pension under nivån för fullt pensionstillskott som är av störst intresse i förevarande sammanhang. Drygt 60 % (12 000) av de ålderspensionerade undantagandepensionärerna tillhör denna grupp. Det kan här på nytt erinras om att det är ca en tredjedel av dessa (motsvarande omkring 4 000 hushåll) som har en bruttoinkomst som högst uppgår till vad som kan sägas vara en miniminivå, motsvarande nivån för hel folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT. Vissa av dessa hushåll kan ha en ekonomisk standard

som är än den i lägre som garanteras álderspensionärer allmänhet. Återstående två tredjedelar av denna grupp undantagandepensionärer har högre inkomst.

Om pensionstillskott till undantagandepensionärer skulle beräknas hänsyn till faktiskt utgående ATP

med

skulle árskostnaden för pensionstillskott öka med ca 130 milj. kr. Denna kostnad skulle avta successivt. För år 1995 kan den beräknas till 110 milj. kr. och för år 2010 till 20 milj. kr. - Kostnaderna är beräknade i 1989 års basbelopp, dvs. 27 900 kr.

1 INLEDNING

som saknar eller har bara låg ATP kan Pensionstagare utöver från folkpensioneringen erhålla grundpension med högst 48 % av basbeloppet för pensionstillskott år räknat till ålderspension och högst 96 % därav till Pensionstillskottet är inkomstförtidspension. så sätt att det avräknas krona för krona prövat på mot den ATP-pension som pensionstagaren har rätt till.

Fram till årsskiftet 1981-1982 fanns möjlighet för försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete än anatt anmäla individuellt undantagande från ställning ATP. av ett sådant undantagande var dels verkningarna att inte till inkomster av annat förhänsyn togs värvsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade, dels att den pensionsrätt som förvärvats eller kunde komma att förpåverkades värvas på grund av andra inkomster.

att anmäla undantagande från ATP har Möjligheterna avskaffats med verkan från ingången av år 1982. Vissa äldre försäkrade som då hade ett undantagande från ATP har dock möjlighet att även för tiden därefter stå utanför försäkringen för tilläggspension. Verkav ett tidigare undantagande för försäkrade ningarna som omfattats därav gäller dessutom i viss utsträckning även efter den nämnda tidpunkten.

kan ett helt eller delvis redu- Sålunda undantagande det som den försäkrade annars cera pensionstillskott skulle haft rätt till. vid beräkningen av pensionstillskott tas hänsyn inte bara till faktiskt nämligen utan också till den tilläggspenutgående ATP-pension sion därutöver som skulle ha utgetts om undantagande

inte hade skett.

I betänkandet 1986/87:10 har socialförsäkringsutskottet behandlat olika motioner om rätt till pensionstillskott för dem som omfattats av undantagande. Utskottet har där framhållit att det, med hänsyn till osäkerheten om levnadsvillkoren för pensionärer som av att de begärt undantagande från ATP inte på grund kan erhålla pensionstillskott, finns skäl att närmare undersöka denna grupps behov av ekonomiskt stöd. Enutskottet borde en sådan undersökning kunna ske ligt inom Med bifall till utskottets pensionsberedningen. hemställan har riksdagen (rskr. 1986/87:175) beslutat ge regeringen till känna vad socialförsäkringsutskottet sålunda anfört beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP.

Genom beslut den 7 maj 1987 har regeringen överlämnat utskottets betänkande i denna del till pensionsbered-

ningen.

I detta delbetänkande redovisar vi resultatet av det som sålunda anförtrotts oss. vi har valt att uppdrag detta så sätt att vi låtit utföra en del fullgöra på specialbearbetningar av uppgifter från statistiska i att få till stånd en närmare kartregister syfte 3 läggning av de ekonomiska förhållandena för pensionså 4 Å tagare som någon gång omfattats av ett undantagande n i frán ATP och vilkas rätt till ATP påverkats därav (i fortsättningen benämnda undantagandepensionärer). Så-

lunda har vi från riksförsäkringsverkets pensionsregister avseende år 1988 erhållit material beträffande bl.a. dessa pensionärers inkomster av olika former av allmän pension. Genom en bearbetning av statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsstatistik för år 1985 har vi fått ytterligare uppgifter om undantagandepensionärernas inkomster av olika slag samt om deras förmögenhet m.m. Dessa uppgifter har jämförts med motsvarande uppgifter om de ekonomiska förhållandena för pensionstagare i allmänhet.

som en bakgrund till redovisningen av de nämnda bearbetningarna lämnar vi i betänkandet en redogörelse för regelsystemet beträffande undantagandeinstitutet. Vi beskriver där bl.a. vilka effekter som ett undantagande kan ha i fråga om rätten till olika pensionsförmåner m.m. Vidare ger vi en översikt över bakgrunden till de nuvarande reglerna samt lämnar en kortfattad beskrivning av de överväganden som gjorts i olika sammanhang när det gäller undantagandepensionärernas ställning i förhållande till det allmänna pensionssystemet m.m.

Vår uppgift har, som nämnts, varit begränsad till att på detta sätt utföra och redovisa en kartläggning av undantagandepensionärernas ekonomi. I våra direktiv (Dir. 1984:42), som kvarstår oförändrade, har angetts att någon ändring inte bör komma i fråga när det gäller reglerna för rätt till pensionstillskott för personer som begärt undantagande från ATP (eller som inte betalt sin ATP-avgift). Några ställningstaganden i frågan om behovet av ekonomiskt stöd för undantagandepensionärerna eller något förslag rörande rätten till pensionstillskott för denna grupp redovisar vi därför inte i detta betänkande.

2 ÖVERSIKT ÖVER DET ALLMÄNNA PENSIONSSYSTEMET

2.1 Allmänt om pensionssystemet

Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). Inom båda dessa system utgår pension i form av ålderspension, förtidspension/sjukbidrag, änkepension och barnpension. Dessutom finns inom folkpensioneringen vissa särskilda förmåner: handikappersättning och Vårdbidrag. I barntillägg, särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Till följd av en beslutad reform, som träder i kraft den 1 januari 1990, kommer förmånerna änkepension, hustrutillägg och barntillägg att successivt avvecklas. Änkepensionen kommer därvid att ersättas av de nya efterlevandeförmånerna omställningspension och särskild efterlevandepension. Det allmänna pensionssystemet omfattar härutöver delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.

Folkpensionen ger ett grundskydd vid ålderdom och långvarig sjukdom m.m. Huvudförmånens storlek är oberoende av den försäkrades tidigare inkomster. ATPpensionen däremot beror dels på storleken av den försäkrades tidigare inkomster, dels på antalet år som den försäkrade förvärvsarbetat.

som är bosatta här i landet har en Svenska medborgare till Även svenska medborgenerell rätt folkpension. som är bosatta utomlands och utländska medborgagare i kan vara berättigade till folkre bosatta Sverige rätt till ATP inte något krav pension. För uppställs eller bosättning. Däremot krävs att på medborgarskap försäkrade haft arbetsinkomster och till följd den s.k. för viss därav tillgodoräknats pensionspoäng

tid.

Flertalet förmåner inom pensionssystemet är relateradet s.k. (1 kap. 6 S AFL). Basbede till basbeloppet som fastställs av regeringen för varje år, loppet, i av kon-

följer förändringar prisläget (på grundval

För år 1989 utgör basbeloppet sumentprisindex). 27 900 kr.

ATP-förmåner baseras på den försäkrades pensionsgrundande inkomst av anställning och av annat förvärvsar-

bete. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

främst inkomst av rörelse och av jordbruksfastighet

som brukas av den försäkrade.

inkomst beräknas varje år för alla Pensionsgrundande 16-64 år. (För födda år försäkrade i åldern personer eller beräknas sådan inkomst även för 1927 tidigare det sextiofemte levnadsåret.) Den pensionsgrundande inkomsten i av förvärvsinkomsten under utgörs princip året minskad med det basbelopp som gällde i januari

det aktuella året. I den pensionsgrundande inkomsten

inräknas även vissa inkomstersättningar såsom sjuk-

föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, penning, och arbetsskadelivränta. Inkomster som delpension och en halv gånger det vid årets inöverstiger sju (209 250 kr. för år 1989) gång gällande basbeloppet i § är inte Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande. i å

i

Ä s v. 5 5 a 2 å

inkomsten delad med basbeloppet vid pensionsgrundande årets Poängen beräknas med två decimaler till ingång. lägst en hundradels poäng.

2.2 Översikt över pensionsreglerna

Ålderspension

utgår normalt från och med den månad Ålderspension varunder den försäkrade fyller 65 ár. Möjlighet finns till förtida uttag tidigast från 60 års ålder och till uppskjutet uttag mellan 65 och 70 års ålder. Pensionsuttaget kan vidare begränsas till att avse hälften av pensionen.

Folkpension som tas ut vid fyllda 65 år utgör för år räknat för en ensamstående pensionstagare 96 % av dvs. för närvarande 26 784 kr. samma bebasbeloppet, till gift pensionstagare vars make inte lopp utges allmän pension. För gift försäkrad, vars make uppbär erhåller ålderspension eller hel förtidspension, uppgår folkpensionen till 78,5 % av basbeloppet, dvs. 21 902 kr.

För rätt till ATP krävs att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år. Tilläggspensionen motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för varje felande år (30-årsregeln). I pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är född

före år 1915 och är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel. För den som är född något av åren 1915-1923 fordras, i stället för 30 år, 21 år för den som är född år 1915, 22 år för den som är född år 1916 osv. Dessa övergångsregler innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva full pension medan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan få så många 20-delar av full som antalet år fr.o.m. år 1960 t.o.m. pension det år då vederbörande fyllde 65 år (15 kap. 1 5 AFL). Även för utländska medborgare födda år 1923 eller tidigare gäller särskilda övergångsregler med avseende på pensionsberäkningen (15 kap. 1 a S AFL).

såväl som ATP reduceras varaktigt vid folkpension förtida uttag och höjs vid uppskjutet uttag.

med ATP - eller utan ATP - får Ålderspensionärer låg normalt till folkpensionen. Maxipensionstillskott malt pensionstillskott till hel ålderspension utgör 48 % av basbeloppet (13 392 kr. för år 1989). Pensionstillskottet reduceras med hänsyn till tilläggspension men är i övrigt inte inkomstprövat. Avräkningen görs krona för krona.

Förtidspension/sjukbidrag

utgår till försäkrad som fyllt 16 år Förtidspension och vars arbetsförmåga av medicinska skäl är varaknedsatt med minst hälften, för tid fram till tigt dess ålderspension börjar utges till honom. om nedsättningen av arbetsförmågan bedöms långvarig men inte bestående utgår i stället sjukbidrag. För övrigt gäller samma regler för förtidspension och sjukbidrag. Förtidspension kan även utges av enbart arbetsmarknadsmässiga skäl till försäkrade som har fyllt

60 år. Är inte helt nedsatt kan halv arbetsförmágan eller två tredjedelar av hel förtidsförtidspension En ytterligare förutsättning för rätt pension utges. till från tilläggspensioneringen är förtidspension att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoför tid före det år då pensionsfallet har inträfäng fat.

Såväl som tilläggspensionen beräknas på folkpensionen samma sätt som för ålderspension. vid beräkning av kan en förtidspensionär emellertid tilläggspensionen under vissa förutsättningar få tillgodoräkna sig s.k. för åren fram t.o.m. det år då han antagandepoäng 64 år (65 år för försäkrad född under något av fyller åren 1911-1927).

storlek baseras på de inkomster den Antagandepoängens försäkrade hade före pensionsfallet och beräknas endet av två alternativ. Det ena alligt förmånligaste ternativet är att antagandepoängen beräknas motsvara den pensionspoängen för de två bästa genomsnittliga av de åren närmast före pensionsfallet. Det andfyra ra alternativet är att antagandepoängen beräknas på av under alla år fr.o.m. 16 grundval poängförvärven års ålder t.o.m. året före pensionsfallet. Antagandemotsvarar härvid medeltalet för halva antalet poängen av dessa år, varvid hänsyn i första hand tas till åren med de högsta poängtalen.

Till med låg eller ingen ATP kan förtidspensionärer till folkpensionen. Tillskotutges pensionstillskott tet till hel förtidspension utgör 96 % av basbeloppet eller 26 784 kr. år 1989. Pensionstillskottet reduceras med hänsyn till tilläggspension.

Änkepension

utgår till änka Änkepension från folkpensioneringen kvinnor) under 65 år som (och vissa därmed jämställda var minst 36 år och varit gift med vid mannens död år. Om barn under 16 år bodde i honom i minst fem död kan änkepension utges även om hemmet vid makens detta villkor inte är uppfyllt.

från ATP utgår till änka om äktenskapet Änkepension fem år och senast den dag den varat minst ingåtts 60 år. Om den försäkrade efterlämförsäkrade fyllde nar barn som också är barn till änkan, utges änkepenäven om de förstnämnda villkoren inte sion från ATP från ATP betalas normalt ut är uppfyllda. Änkepension till änkan livstid till skillnad från änkepension på som utges bara tills änkan från folkpensioneringen 65 år och då ersätts av ålderspension. fyller

från beräknas på samma Änkepension folkpensioneringen till men reduceras på sätt som ålderspension ogifta sätt om änkan var under 50 år vid makens död visst och då inte hade vårdnaden om barn.

från ATP är normalt 40 % av den avlidnes Änkepension dvs. den álders- eller förtidspension egenpension, ATP som den avlidne var berättigad till eller från som han skulle ha fått om rätt den förtidspension till hel sådan hade inträtt vid tidpunkten pension för dödsfallet. Om barn med rätt till barnpension är i stället 35 %. finns ersättningsnivån

änka som har ATP eller ingen ATP alls utgår Till låg som beräknas pá samma sätt normalt pensionstillskott, som pensionstillskott till ålderspension.

Barnpension

Barnpension utgår från folkpensioneringen till barn under 18 är och från ATP till barn under 19 år om någon av barnets föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen motsvarar för år räknat lägst 26 % (7 254 kr.) och högst 41 % (11 439 kr.) av basbeloppet.

Barnpension från ATP utgör 15 % av den försäkrades egenpension om det samtidigt utges änkepension från ATP. I annat fall är ersättningsnivån 40 %. om den försäkrade hade flera barn ökas procenttalet med 10 för varje extra barn. Beloppet fördelas sedan lika mellan barnen.

Bustrutillägg

Hustrutillägg kan utgå till kvinna i åldern 60 - 64 år om hennes man har álders- eller förtidspension från folkpensioneringen och hon själv inte har sådan pension. Om särskilda skål finns kan hustrutillägg utges också till kvinnor som är under 60 år.

Maximalt hustrutillägg utgör för närvarande för år räknat 109 % av basbeloppet (30 411 kr.). Hustrutilllägget är inkomstprövat enligt regler fastställda i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utgå till den som uppbär ålderspension, förtidspension eller änkepension från folkpensioneringen eller uppbär hustrutill-

av varje kommun till där manlägg. Tillägget utges talsskrivna pensionstagare.

Varje kommun bestämmer själv i stor utsträckning för KBT. storleken på KBT är beroende av grunderna bostadskostnad. I de flesta kommuner pensionärens finns en övre för KBT. Denna varierar mellan gräns kommunerna. Kommunerna kan också begränsa beloppet på andra sätt. KBT måste dock utges med lägst de belopp som svarar mot den del av den bostadskostnad som enföreskrifter som regeringen meddelar skall ligt täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas. har här föreskrivit (SFS 1987:877) Regeringen att lämnas under förutsättning att KBT statsbidrag kommunens grunder, oberoende av bostadens enligt storlek, täcker minst 80 % av den månatliga bostadskostnad 80 men inte 1 500 kr. för en som överstiger och 1 650 kr. för makar. KBT är inogift pensionär i samma regler som för komstprövat enligt princip hustrutillägg. KBT är skattefritt.

Delpension

kan till förvärvsarbetande mellan 60 Delpension utgå och 64 år som minskar sin arbetstid. Han måste dock arbeta minst 17 och högst 35 timmar per vecka.

storlek är i princip 65 % av inkomst- Delpensionens bortfallet av minskningen av arbetstid. Delpå grund pensionen är basbeloppsanknuten.

3 GÄLLANDE REGLER on UNDANTAGANDE FRÅN ATP

3.1 Undantagandeinstitutet

Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) tillkom genom 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension, som trädde i kraft den 1 januari 1960. Bestämmelserna om tilläggspension överfördes i väsentdelar oförändrade till lagen (1962:381) om allliga män försäkring (AFL), som vid ikraftträdandet den 1 januari 1963 ersatte bl.a. 1959 års lag.

Enligt 1959 års lag gav försäkrade möjlighet att stå utanför tilläggspensionssystemet såvitt gällde inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (s.k. undantagande). Regeln härom överfördes i huvudsak oförändrad till AFL, där den upptogs i ll kap. 7 5. Denna paragraf upphävdes med-verkan fr.o.m. den l 1982, från vilket datum det i princip inte januari längre är möjligt att stå utanför pensionssystemet. Möjligheten kvarstår dock alltjämt för försäkrade, som är födda år 1923 eller tidigare och som hade ett gällande undantagande under år 1981.

Bestämmelserna i ll kap. 7 s AFL om undantagande innebar att en försäkrad kunde anmäla undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avsåg inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagandet medförde att sådan inkomst fr.o.m. påår inte beaktades vid beräkningen av penföljande

“

inkomst. Anmälan om undantagande kunde sionsgrundande av den försäkrade med verkan från nästa återkallas dock sedan undantagandet gällt i årsskifte, tidigast år. Hade anmälan återkallats kunde den försäkrade fem inte på nytt göra sådan anmälan.

infördes bestämmelser om krav på samtycke av År 1966 Anmälan om undantagande av en make till undantagande. försäkrad, som var gift, blev enligt dessa regler om inte hans make samtyckte till undanutan verkan, kunde emellertid tagandet. Om samtycke vägrades, lämna medgivande till undantariksförsäkringsverket om särskilda skäl förelåg. gandet,

Vad av försäkringen för tillgällde finansieringen medförde undantagandet att den försäkraläggspension annat för- I de inte betalade för inkomst av avgift värvsarbete än anställning. Om en försäkrad endast inkomster av detta erlade han alltså efter hade slag, undantagandet inte vidare någon tilläggspensionsavtillgodoräknades då inte gift. Några pensionspoäng heller.

minskade också den pensionsrätt som Men undantagandet den försäkrade förvärvat eller skulle komma att för-

värva grund av inkomst av anställning (eller på på av inkomst av annat förvärvsarbete under år grundval då den försäkrade inte omfattades av undantagande). förhindra att gjorde anmälan om un- För att personer i att att betala avgifter men dantagande syfte undgå ändå sig de fördelar som är förbundna tillgodogjorde 30- och fick bestämmelserna om med 15-ársreglerna verkan av undantagande göras ganska komplicerade. som gällde t.o.m. utgången av är Dessa bestämmelser, 1981, innebar i huvudsak följande.

Enligt 12 kap. 2 S andra stycket AFL medförde undantagandet, om den försäkrade på grund härav för något år inte tillgodoräknats pensionspoäng eller förlorat mer än en poäng - dvs. om undantagandet inte avsett endast en mindre biinkomst - att full ålderspension inte kunde utgå. Oavsett om pensionspoäng tillgodoräknats för flera eller färre år än 30 reducerades pensionen vid tillämpning av 30-årsregeln till den andel av full pension som svarade mot förhållandet mellan å ena sidan det antal år (dock högst 30) för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade och å andra sidan talet 30 ökat med ett för varje år undantagandet haft sagda verkan, dock ökat till högst 50. Genom bestämmelsen att talet 30 inte fick ökas till mer än 50 begränsades reduktionen på så sätt att ålderspensionen alltid utgick med minst 60 % av det belopp som annars skulle ha utgetts.

För försäkrade som är födda under åren 1896-1914 hade enligt 15 kap. 1 S första stycket AFL reglerna om undantagande såvitt rör ålderspension ingen verkan utöver att de försäkrade gick miste om pensionspoäng för inkomst av annat förvärvsarbete för den tid undantagandet gällde.

För dem som är födda åren 1915-1923 gällde enligt andra stycket i samma paragraf en upptrappningsregel för undantagandets reducerande verkan på ålderspensionen. För varje år, som den försäkrade är född senare än år 1914, skulle nämligen den ökning som föreskrevs i 12 kap. 2 S andra stycket ske med en tiondel av det antal år som den försäkrade på grund av undantagandet inte tillgodoräknats pensionspoäng eller förlorat mer än en poäng. Följande exempel kan det nu anförda. En försäkrad född år 1923 har belysa tillgodoräknats pensionspoäng för varje år under för-

(29 år) på grund av inkomst av anställsäkringstiden Härutöver har han under tio år haft inkomst av ning. annat förvärvsarbete, för vilken han anmält undanta- Den inkomsten har motsvarat mer än gande. undantagna en pensionspoäng. I stället för 30-ársregeln gäller för honom i princip en 29-årsregel (20 år ökat med ett för år som den försäkrade är född senare än varje år 1914). Om den försäkrade inte anmält undantagande skulle han ha varit berättigad till full ålderspenav beräknas hans ålderssion. På grund undantagandet pension emellertid till: ------- 29 = - 29 av full ålderspension. 29+9x(10x0,1) 38

När det gäller förtidspension medförde undantagandet enligt 13 kap. 2 S tredje stycket AFL att förtidspension om antagandepoäng inte kunde utenligt reglerna om undantagande gällde för den försäkrade vid den gå, tidpunkt då pensionsfallet inträffade och undantagandet också hade föranlett att den försäkrade för något av de närmast föregående åren hade gått miste om fyra mer än en Förtidspensionen skulle i pensionspoäng. detta fall i stället utgå med belopp motsvarande den ålderspension som den försäkrade skulle ha fått, om han hade vid tidpunkten för uppnått pensionsåldern För rätt till förtidspension fordrapensionsfallet. des således i sådant fall att den försäkrade tillgodoräknats för minst tre år före det år pensionspoäng under vilket pensionsfallet inträffade.

Undantagandet påverkade också änke- och barnpension efter den försäkrade på motsvarande sätt som pensionen till honom själv, eftersom sådan pension beräknas av den försäkrades förtids- eller ålderspå grundval pension.

I samband med olika reformer inom socialförsäkringen 1960- och 1970-talen gavs vid återkommande tillpå fällen försäkrade som hade anmält undantagande möjatt återkalla sin anmälan trots att undantalighet inte varit gällande under minst fem år. gandet hade

För försäkrade som inte varit undantagna från ATP men som underlåtit att betala ATP-avgift för inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har gällt och gäller alltjämt bestämmelser motsvarande de som tilllämpats vid undantagande. I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av sådant slag tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om tilläggspensionsavgift för året till fullo har erlagts inom föreskriven tid. Har pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade görs en s.k. omdebitering. En effekt av denna är att ålderspensionen vid tilllämpning av 30-årsregeln reduceras på motsvarande sätt som beskrivits ovan för undantagande.

3.2 Konsekvenser av undantagande

3.2.1 Inledning

De i föregående avsnitt beskrivna bestämmelserna gäller fortfarande övergångsvis för försäkrade som även efter utgången av år 1981 är undantagna från ATP, dvs. försäkrade födda senast år 1923 som hade ett undantagande år 1981 och som har valt att ha gällande kvar detta också därefter. De har dock enligt övergångsbestämmelserna haft möjlighet att återkalla sin anmälan även om undantagandet inte gällt i fem år. Ny anmälan om undantagande kan över huvud taget inte göras efter utgången av år 1981.

2 § och 15 kap. 1 5 AFL i Bestämmelserna i 12 kap. tillämpas enligt överderas förutvarande lydelse även i fortsättningen också för gångsbestämmelserna i denna ålderskategori (födda är andra försäkrade omfattats av ett 1923 eller tidigare) som någon gång

undantagande.

som är födda år 1924 eller senare och För försäkrade har varit undantagna men som återkallat som tidigare om undantagande eller för vilka undantasin anmälan att vid utgången av år 1981 gandet upphörde gälla det undantagandet inte längre någon medför tidigare av vid tillämpningen av reducering ålderspensionen

30-ársregeln.

avsnitt 3.2.2 nedan utvecklas innebörden av Under dessa övergångsregler närmare.

medför konsekvenser även såvitt av- Ett undantagande och arbetsskadeförsäkringen. I fråga ser sjukpenningenligt regler som om sjukpenningförsäkringen gällde den 1974 att inkomst av trädde i kraft 1 januari förvärvsarbete än anställning inte skulle beakannat vid av inkomst så tas beräkning sjukpenninggrundande den försäkrade omfattades av undantagande. Om länge försäkrade hade återkallat undantagandet skulle den automatiskt 93 dagars karenstid för därefter gälla om den försäkrade inte hade anmält att sjukpenning han ville ha en kortare karenstid eller försäkring karenstid. Sådan anmälan godtogs dock bara om utan den försäkrade inte hade fyllt 55 år och hade god fortfarande för alla förhälsa. Dessa regler gäller som har eller gång har haft ett gälsäkrade någon lande Den som har ett gällande undanundantagande.

från ATP kan inte heller omfattas av arbetstagande skadeförsäkringen, som trädde i kraft den 1 juli 1977.

Även rätten till pensionstillskott kan påverkas av att undantagande skett. vidare kan ett undantagande medföra att rätten till KBT (och hustrutillägg) på visst sätt påverkas. Dessa konsekvenser behandlas närmare under avsnitt 3.2.3. och 3.2.4.

3.2.2 Tilläggspension

Försäkrade, som är födda år 1923 eller tidigare och som hade ett gällande undantagande under år 1981, kan - - som framgår av redogörelsen under avsnitt 3.1 alltjämt stå utanför tilläggspensionssystemet såvitt gäller inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.

Samtliga dessa försäkrade har redan uppnått den allmänna pensionsåldern 65 år, vilket inträffade senast år 1988 (för försäkrade födda år 1923). Detta innebär att deras eventuella nuvarande förvärvsinkomster över huvud taget inte är pensionsgrundande. Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter erläggs inte heller arbetsgivar- eller egenavgift för år efter det då den försäkrade fyllt 65 år. Undantagandet har således för försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare inte längre någon verkan vad avser fortsatt intjänande av inom tilläggspensioneringen eller skylgensionsrätt

att nu och i framtiden erlägga tilläggsgen-

digheten sionsavgift.

Undantagandet har emellertid för nu berörda försäkrade - liksom för alla andra som någon gäng haft ett gällande undantagande - verkan såtillvida att de gått

för inkomst av annat förvärvsmiste om pensionspoäng arbete för den tid undantagandet gällt. Detta har kunnat medföra att den försäkrade inte intjänat någon alls inom ATP. För andra försäkrade kan pensionsrätt innebära att de förvärvat pensionspoäng undantagandet för färre år än vad som krävs för oreducerad pension och i vissa fall även att pensionspoängen för de 15

bästa inkomstáren påverkats.

kan alltså ha blivit lägre än vad den Ålderspensionen skulle ha blivit om den försäkrade inte hade anmält undantagande från ATP.

Endast försäkrade födda år 1923 eller tidigare har kunnat ha ett undantagande under hela förgällande fr.o.m. år 1960 t.o.m. det sextiofemte säkringstiden levnadsåret. Om detta varit fallet och den försäkrade inte pensionsgrundande inkomst av antillgodoräknats ställning, har någon pensionsrätt inom tilläggspenöver huvud taget inte intjänats. Andra sioneringen som omfattats av undantagande, har haft försäkrade, att pensionsrätt under i vart fall möjlighet intjäna någon period i aktiv ålder. Huruvida undantagandet ålderspensionen för en sådan försäkrad är påverkar beroende av i vad mån han tillgodoräknats pensionspe- - av inkomst av anställning eller, äng på grundval under år då undantagande inte gällt, för inkomst av annat förvärvsarbete - för 30 eller det antal färre år i 15 1 S AFL krävs för som enligt huvudregeln kap. oreducerad och i vad mån pensionspoängen unpension der de 15 bästa inkomstâren påverkats av undantagandet.

Härutöver har för vissa försäkrade undantagandet medfört reduktion av till en ytterligare álderspensionen

av regeln i 15 kap. 1 S andra stycket AFL i följd dess förutvarande lydelse.

För försäkrade som är födda under något av åren - oavsett om det 1915-1923 har sålunda undantagandet hela återkallats eller gällt under försäkringstiden medfört att det antal år (från 21 upp till 29) som erfordras för full pension har ökats på visst sätt (se under avsnitt 3.1).

Någon bestämmelse motsvarande den nu nämnda har aldrig gällt för försäkrade som är födda under något av åren 1896-1914. Försäkrade i den ålderskategorin kan därför inte få full ålderspension från ATP. Pensionen utgör så många tjugondelar av full pension som det finns poänggivande år (15 kap. 1 S första stycket AFL). För dessa försäkrade kom helt bortfall av penför ett år på grund av undantagande alltid sionspoäng att motsvaras av en minskning av pensionen med i princip en tjugondel av full pension.

De särskilda inskränkningar som övergångsvis gäller vid undantagande såvitt avser rätten till förtidspenberäknad enligt reglerna om antagandepoäng sakgigg nar numera aktualitet, eftersom förtidspension inte kan försäkrade som har fyllt 65 år. Försäkbeviljas har rade som är födda år 1924 och senare om penav år 1981 sionsfallet inträffat efter utgången haft möjlighet att få förtidspension beräknad enligt Undantagandet var då inte gälantagandepoängmetoden. lande för dem, och de särskilda begränsningar i fråga om rätten till förtidspension med antagandepoängsbesom gällt för dem som omfattats av undantaräkning var då inte längre tillämpliga. Ett tidigare gande undantagande kan dock givetvis ha påverkat antagandeså sätt att denna blivit lägre än om den poängen på

inte hade varit undantagen. För alla förförsäkrade förtidspension före år 1982 kan säkrade som beviljats ha beräknats utan hännaturligtvis förtidspensionen till om undantagande gällde för syn antagandepoäng den försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallet.

Änke- och barnpension från ATP minskas i motsvarande mån som den avlidnes pension har reducerats på grund som en följd av att änke- och barnav undantagande alltid beräknas i relation till den ålderspensionen eller förtidspension som den avlidne var berättigad till.

3.2.3 Pensionstillskott

förtids- och änkepensionärer utan ATP eller Ålders-, som nämnts under avsnitt 2.2, utöver med låg ATP har, från folkpensioneringen rätt till pengrundpensionen sionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående tilläggspension. Har undantagande från för försäkrad skall vid beräkning av ATP gällt pensionstillskott till den försäkrade själv hänsyn härvid tas även till den tilläggspension som härutöver skulle ha utgått om undantagande inte hade ägt rum. Regler härom finns i övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, vilka Övergångsbestämmelser ändrats genom SFS 1987:365 och 1988:173.

För försäkrade som någon gång haft ett gälsamtliga lande undantagande - utom de som utnyttjade möjlig-

heten att återkalla sin anmälan med verkan fr.o.m.

den 1 januari 1963 i samband med ikraftträdandet av AFL (se under avsnitt 4) - kan undantagandet sålunda rätten till pensionstillskott. vid beräkningpåverka

en av pensionstillskott görs avräkning inte bara mot faktiskt utgående tilläggspension utan också mot den tilläggspension därutöver som skulle ha utgetts om undantagande inte hade ägt rum. Under förutsättning att tilläggspension inte utgår alls eller utgår med belopp som understiger 48 % av basbeloppet till ålderspensionär resp. 96 % av basbeloppet till förtidspensionär och undantagandet medfört en reducering av tilläggspensionen tas således hänsyn till denna reducering vid avräkningen av tilläggspension mot pensionstillskottet. Undantagandet kan på detta sätt medföra att pensionstillskott inte utbetalas alls eller utges med lägre belopp än vad som annars skulle blivit fallet. Detta innebär att pensionstillskott utges till försäkrad som omfattats av undantagande endast i den mån han skulle ha blivit berättigad till sådant tillskott om undantagande ej skett.

Motsvarande regel gäller i fall då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 S första stycket AFL på grund av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats försäkrad (s.k. omdebiteringsfall).

Tidigare har motsvarande regel gällt även vid beräkning av pensionstillskott som utges till änka efter en försäkrad som haft undantagande från ATP. Avräkning av pensionstillskott görs inte endast med hänsyn till en änkas egenpension utan även med beaktande av änkepension från ATP. om en änka, som uppbär änkepension från tilläggspensioneringen, har rätt också till t.ex. ålderspension läggs tilläggspensionerna i form av änkepension och ålderspension samman vid bedömningen av rätten till pensionstillskott. Därvid beaktades tidigare inte enbart faktiskt utgående änkepension från ATP utan även sådan änkepension från tillläggspensioneringen som därutöver skulle ha utgått om

den avlidne maken inte hade omfattats av undantagande från ATP. Detta inte bara vid beräkning av gällde till änkepension utan också för pensionstillskott pensionstillskott till álders- eller förtidspension som uppbars av änkan.

Efter de inledningsvis nämnda lagändringarna (SFS 1987:365 och 1988:173) gäller numera att hänsyn inte tas till mannens undantagande vid bestämmande av som utges till änka (se vidare pensionstillskott under avsnitt 4).

3.2.4 Kommunalt bostadstillägg (KBT) och hustrutillägg

för inkomstprövningen av KBT och hustrutillägg Regler finns i (1962:392) om hustrutillägg och kommulagen nalt bostadstillägg till folkpension. Dessa innebär bl.a. att hustrutillägget minskas med tre femtedelar och bostadstillägget med en tredjedel av den penársinkomst som överstiger 750 kr. sionsberättigades för den som är gift och 1 000 kr. för annan pensionär. om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som KBT minskas först bostadstillägget och därefter hustrutillägget.

Med årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som kan antas komma att åtnjuta under den närmaste någon tiden. I fråga om makar beräknas varderas årsinkomst hälften av deras sammanlagda ársinkomst. som utgöra inkomst räknas t.ex. ATP, tjänstepension, arbetsinkomst samt avkastning av kapital och fastighet enligt särskilda regler.

I inkomstunderlaget skall dock inte inräknas bl.a. och och inte heller ATP folkpension pensionstillskott

till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott. När det gäller försäkrade som omfattats av ett undantagande från ATP tillämpas i praxis denna regel på så sätt att i första hand den ATP-pension som skulle ha utbetalats utöver den faktiska om inte rum - dvs. den fiktiva tillundantagande ägt läggspensionen - avräknas mot pensionstillskottet. Med fiktiv tilläggspension avses med andra ord den en försäkrad gått miste om dels på grund av pension att inkomst av annat förvärvsarbete än anställning inte beaktats vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst under den tid undantagande har gällt, dels pá av att undantagandet medfört att álders- eller grund förtidspension utbetalas med lägre belopp än eljest.

Hela den faktiskt utbetalade tilläggspensionen eller i förekommande fall den del därav som inte utöver den fiktiva pensionen avräknats mot pensionstillskottet tas således upp som inkomst vid inkomstprövningen. Enligt 13 s riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5; ändrade 1989:16) om inkomstberäkning m.m. skall nämligen, om utgående tilläggspension understiger det belopp som skulle ha beaktats om undantagandet ej varit gällande, den tilläggspension som betalas ut tas upp som inkomst. ovannämnda regel tillämpas på motsvarande sätt vad gäller försäkrade som underlåtit att betala ATP-avgift och till följd därav inte har tillgodoräknats pensionspoäng (s.k. omdebiteringsfall).

kan illustrera det nu sagda. ATP ut- Följande exempel betalas med 15 000 kr. per år. Högsta möjliga pensionstillskott är 14 000 kr. Den ATP som skulle ha utbetalats inte haft från om pensionären undantagande ATP (eller omdebitering inte skett) är 20 000 kr. som

beaktas då 6 000 (20 000 inkomst vid KBT-prövningen För en motsvarande försäkrad utan undan- 14 000) kr. 1 000 000-14 000) kr. upp som tagande tas endast (15 Den fiktiva tillinkomst vid inkomstprövningen. - Om är således 5 000 kr. i exemplet. läggspensionen utbetalda i stället är lägre den faktiskt pensionen detta lägre belopp som inkomst. än 6 000 kr. upptas

uppbär ATP kan således på om undantagandepensionären av den ovan beskrivna tillämpningen av KBT-reggrund till av undantagandet. Detlerna rätten KBT påverkas

ta sker att en större del av tilläggspenpå så sätt sionen anses utgöra inkomst vid den inkomstprövning

vid bestämmandet av KBT än vad som blir falsom sker för andra med lika hög faktisk tilllet pensionärer

läggspension.

för inkomstprövning av KBT kan emellertid Reglerna få till följd att någon fiktiv tilläggspenaldrig i inkomstunderlaget. Detta betyder att sion inräknas som haft från ATP och som försäkrade, undantagande

till följd därav inte uppbär någon tilläggspension till lika villkor som alls, har rätt KBT på identiskt För undantagandepensionärer inandra pensionärer. KBT mot sidoinkomster i form av privat komstprövas etc. på samma sätt som för pension, kapitalavkastning andra med sådana inkomster. pensionärer

inte är be- Om emellertid en undantagandepensionär till men i stället har rättigad pensionstillskott inkomst av motsvarande storlek medräknas denna annan inkomst vid inkomsprövningen för i inkomstunderlaget KBT. ovannämnda exempel kan ändras för att åskådlig-

vad som nu sagts. I stället för ATP utbetalas göra 15 000 kr. per år från en privat pensionsförsäkring.

Liksom i exemplet ovan är högsta möjliga pensions-

tillskott 14 000 kr. och den ATP som skulle ha utbetalats om undantagande inte gällt 20 000 kr. som inkomst beaktas hela beloppet för den privata pensionen: 15 000 kr. För andra pensionärer med motsvarande i form av pensionstillskott och pripensionsinkomst vat pension eller i form av ATP inräknas i inkomstendast 1 000 kr. (15 000 - 14 000 kr.). underlaget För den som varit undantagen frán ATP och i stället för tilläggspension har privat pension (eller kapipåverkas således rätten till KBT av talavkastning) undantagandet.

rätt till KBT - och - kan Även makes hustrutillägg av ett undantagande, till följd av att varpåverkas dera makens inkomst vid inkomstprövningen anses utgöra hälften av makarnas gemensamma inkomst.

4 BAKGRUND TILL REGELSYSTEMET M.M.

Anslutning till den allmänna tilläggspensioneringen

har i princip varit obligatorisk alltsedan pensione-

ringens tillkomst genom 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension. De förpliktelser som álades pensionssystemet skulle nämligen inte kunna infrias om inte systemet bygger på ett fast försäkringskollektiv, som vid varje tidpunkt svarar för att förmåner kan utges till de pensionsberättigade. vid pensionssystemets start gavs dock möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att före den 1 juli 1961 genom kollektivavtal träffa överenskommelse om undantagande från försäkringen såvitt angick inkomst av anställning. Avtalet skulle registreras senast den 31 augusti 1961. Någon ansökan om registrering av sådant avtal ingavs inte, varför denna möjlighet att stå utanför ATP-systemet a1drig.kom att tillämpas.

1959 års lag innehöll även en regel, enligt vilken försäkrade individuellt gavs vissa möjligheter att stå utanför tilläggspensionssystemet såvitt gällde inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Regeln härom överfördes i huvudsak oförändrad till AFL, där den upptogs i 11 kap. 7 5. Denna paragraf upphävdes med verkan fr.o.m. den 1 januari 1982, från vilket datum det i princip inte längre är möjligt att stå utanför pensionssystemet.

bestämmelsen om indisom motiv till den ursprungliga

viduellt undantagande anförde departementschefen

att den som hade inkomst av rörelse 1959:100) (grop. ibland kunde sägas redan eller av jordbruksfastighet

i den kapitaltillgång som ligäga ett pensionsskydd

rörelsen eller fastigheten, något som ger i själva

saknar. vidare uttalade departelöntagaren vanligen

i vissa fall på grund av mentschefen att företagaren

värde och beskaffenhet kunde förvänta sig rörelsens

inkomst av denna även om hans arbetsförmåga nedgick

bortföll. Med härtill kunde det ställa

eller hänsyn

att behålla medlen i rörelsen i sig fördelaktigare

stället för att betala avgifter till en pensionsför-

inkomst både som löntasäkring. om en person átnjöt

kungare och i egenskap av självständig yrkesutövare

vad framhöll, måde han, enligt departementschefen

det att ha pensionsskydd för , hända finna obehövligt

såsom yrkesutövare, särskilt inkomsten självständig

hade karaktären av en mindre biinkomst. om denna

anförde vidare beträffande indivi- Departementschefen

duellt undantagande:

som inte begränsas till Denna undantagsmöjlighet, start, kan i viss mening lättare pensionssystemets konstruktion än den kollektiva förenas med systemets för arbetstagare. Skälen är fleundantagsmöjligheten ra. står det i god samklang Med undantagandets syfte att utforma bestämmelserna främst med tanke på perso-

ett relativt stabilt ålders- och riskner som har t.ex. i olika kapitaltillgångar. Om så skydd slags behöver man inte räkna med växlande utträden sker, och återinträden. Då därtill kommer att de personer,

om individuellt undantagande kan på vilka reglerna är vida färre än löntagarna, medför bli tillämpliga, inte så stora risker för att försäkdessa regler fasthet äventyras. Att kollektiv ringskollektivets inte ifrágakommer när det gäller avgiftsbetalning inkomst av annat förvärvsarbete än anställning bety-

der också att de administrativa svårigheterna här

blir mindre.

Bestämmelsen om att undantagande inte kunde bringas att upphöra förrän efter viss tid - fem år - hade sin grund i att man ville undvika förhastade anmälningar om undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen. Det ansågs att den som gjorde sådan anmälan borde noga ha övervägt sin situation på längre sikt och att undantagandet som regel borde grundas på en bedömning av pensionsbehovet och inte göras annat än där detta av olika skäl var mindre framträdande eller blev tillgodosett i annan ordning. Det ansågs självfallet inte heller föreligga någon anledning att underlätta kortfristiga spekulationer för undkommande av avgiftsskyldighet för något eller några år. Anmälan om undantagande ansågs således normalt böra ske med tanke på att den skulle gälla permanent. Ändrade förhållanden kunde dock göra det önskvärt för den som hade gällande undantagande att åter bli fullt omfattad av försäkringen.

Vid införandet av AFL anslöts sjukkassemedlemmar med inkomst av annat förvärvsarbete än tjänst till den obligatoriska försäkringen för tilläggssjukpenning efter att tidigare ha varit automatiskt försäkrade för enbart grundsjukpenning. Det ansågs dock att behovet av försäkringsskydd var mer skiftande när det gällde företagare än när det gällde anställda, vilket motiverade en viss individuell valfrihet. En fråga var om valmöjligheterna inom sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen borde vara fristående från eller sammankopplade med varandra. Departementschefen (prop. 1962:90) kom till den uppfattningen att utträden och återinträden beträffande försäkringarna för tilläggssjukpenning och för tilläggspension borde få ske endast med avseende på båda försäkringarna i förening. Motivet härför var att, om försäkrade fick välja att tillhöra tilläggspensioneringen samtidigt

som de kunde ställa sig utanför försäkringen för tilläggssjukpenning, detta skulle kunna leda till ett tryck på de pensionsbeviljande organen för att förmå dem att fylla ut luckan i försäkringsskyddet genom att bevilja pension i fall då detta eljest inte skulle ha skett. Resultatet skulle kunna bli en omotiverad belastning på tilläggspensioneringen. Omvänt skulle det kunna leda till att sjukförsäkringen i viss omfattning fick överta pensioneringens roll, om en del försäkrade kunde tillhöra försäkringen för tilläggssjukpenning även efter ett utträde ur tillläggspensioneringen. Mot denna sista form av valfrihet kunde även invändas att man knappast borde räkna med att en företagare hade större förmåga att själv bära de ekonomiska konsekvenserna av en invaliditet än motsvarande följder av en övergående sjukdom. Den som hade ett gällande undantagande från tilläggspensioneringen skulle således enligt 3 kap. 2 S första stycket AFL inte vara försäkrad för tilläggssjukpenning i den mån denna grundades på annat förvärvsarbete än anställning.

Eftersom de personer som före AFL:s tillkomst anmält undantagande från tilläggspensioneringen vid sin anmälan inte hade kunnat förutse de konsekvenser detta undantagande skulle komma att få för deras ställning inom sjukförsäkringen, bereddes de möjlighet att ompröva sitt ställningstagande och eventuellt återkalla sin anmälan. Enligt övergángsbestämmelserna till AFL (21 s lagen 1962:382 angående införande av lagen om allmän försäkring) gavs de därför möjlighet att före utgången av år 1962 återkalla ett gällande undantagande med verkan från AFL:s ikraftträdande den 1 januari 1963 (med bibehállen rätt att på nytt anmäla undantagande i framtiden).

7 5 AFL en bestämmelse om År 1966 infördes i 11 kap. av make till undantagande. Stadgankrav på samtycke

det förslag av pensionsförsäkringskommittên

byggde på vissa I i betänkandet (SOU 1965:62) pensionsfrågor. att en anmälan om betänkandet uttalade kommittén av undantagande kunde få vitteller en återkallelse konsekvenser för den enskilde, särgáende ekonomiska saknade inkomst av anställning, och skilt om han helt att ställningstagandet till frågan om undantagande människor var ett av de mest betydelsefulla för många ekonomin som de någonsin fattade. beslut om den egna hade i allmänhet, konstaterade kommittén, Beslutet för den försäkrades familj som lika stor betydelse vilket accentuerades av att tillför honom själv, har ett väl utbyggt familjeskydd. läggspensioneringen eller en återkallelse ansåg kommittén där- En anmälan väl kunna med förför i fråga om betydelse jämföras eller av fast egendom eller säljning pantsättning av särskild betydelse för den andra viss lös egendom eller och med förfoganden över makarmaken familjen bostad (vilka rättshandlingar fordrade nas gemensamma Dittillsvarande ordning, enligt vilmakes samtycke). ken den ena maken utan den andres vetskap kunde göra medförde att särskilt en anmälan om undantagande, hustru kunde komma i en besvärlig, inte hemarbetande förutsedd situation, när maken avled eller inte längre var arbetsför. Det fanns därför enligt kommittén att make i fråga om unstarka skäl ge medinflytande

dantagande.

ATP tillkom

De mot inkomstprövade Eensionstillskotten

år 1969. I betänkandet (SOU 1968:21) Pensionstill-

skott m.m., som låg till grund för lagstiftningen,

uttalade pensionsförsäkringskommittên:

En särskild svårighet när det gäller att avgöra om skall utgå eller ej har de pensiopensionstillskott närer berett som jämlikt 11 kap. 7 s AFL är eller varit undantagna från tilläggspensioneringen. Om pensionstillskott utan vidare skulle utgå till dessa, skulle de kunna erhålla en förmån som de inte skulle ha fått om de varit med i ATP. Å andra sidan bör det inte komma ifråga att generellt utestänga den som är undantagen från tilläggspensioneringen från möjligheten att erhålla pensionstillskott. Kommitténs överväi denna fråga har lett fram till en regel som ganden innebär att till den som är eller varit undantagen från tilläggspensioneringen skall pensionstillskott utgå i den mån hans tilläggspension, om undantagande ej skett, tillsammans med pensionstillskottet inte skulle ha garantinivån. Genom en sådan reöverstigit gel skapas för den kategori som begärt undantagande full rättvisa i fråga om möjligheten att erhålla pensionstillskott.

I lagen (1969:205) om pensionstillskott infördes så-

ledes i 4 5 en regel av innebörd att, då undantagande vid inkomstprövningen hänsyn togs till tillgällt, läggspension, som skulle ha utgått om undantagande ej ägt rum. Motsvarande skulle gälla då pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodo-

räknats den försäkrade (s.k. omdebitering).

Ett särskilt undantag härifrån infördes dock i över-

gångsbestämmelserna till förmån för försäkrade som under försäkringens första år men begärt undantagande återinträtt fr.o.m. den 1 januari 1963 i samband med införandet av AFL. Skälen härtill var att det hade

visat sig att en del av dem som utnyttjat möjligheten att då återinträda i systemet hade nått sådan ålder, att de efter återinträdet inte kunde intjäna de minst tre år som krävs för rätt till ATP. med pensionspoäng De blev därför väl tillförsäkrade tilläggssjukpenning men kunde inte få någon ATP. om regeln tillämpades på .dessa, skulle det kunna innebära att de fick varken eller ATP fastän de kanske betalat pensionstillskott tilläggspensionsavgift.

Fr.o.m. den 1 januari 1974 omkonstruerades sjukpenoch blev bl.a. skattepliktig och ningen därigenom som gjort anmälan pensionsgrundande. Egenföretagare förlorade reformen sitt grundom undantagande genom vid I anledning härav bereddes de som skydd sjukdom. hade anmält från ATP tillfälle att före undantagande av mars månad 1974 återkalla sin anmälan med utgången verkan fr.o.m. av år 1974. Återkallelse fick ingången ske oavsett hur länge undantagandet hade gällt.

Anmälan om undantagande kunde vidare återkallas under hela år 1976 med verkan fr.o.m. den l januari 1976 och detta också oavsett hur länge undantagandet hade Bestämmelsen tillkom i samband med ägt giltighet. ändrade regler om socialförsäkringsavgifter på upp- Eftersom ett undantagande från ATP dragsinkomster. kom att sakna verkan beträffande sådana uppdragsinkomster, som därefter i pensionshänseende hänförs till anställningsinkomster, men rätten till pension på sådana inkomster på visst sätt (12 kap. 2 s andra stycket AFL) kunde minskas om undantagandet avsåg andra inkomster, öppnades möjligheten att återkalla anmälan om undantagande.

Den som var undantagen från ATP när lagen om arbetsskadeförsäkring trädde i kraft den 1 juli 1977 fick tillfälle att återkalla anmälan om undantagande före av år 1977 med verkan fr.o.m. ingången av år utgången 1977 eller 1978, detta oavsett hur länge den försäkrade hade omfattats av undantagandet. Bestämmelsen föranleddes av att egenföretagare och uppdragstagare skulle omfattas av om de inte arbetsskadeförsäkringen undantagande stod utanför ATP. Genom att återgenom kalla anmälan om undantagande bereddes den försäkrade tillfälle att ansluta sig även till arbetsskadeför-

säkringen och det utan att ett tidigare undartagande reducerade eventuell ersättning från denna försäkring.

Egenföretagare anslöts till delpensionsförsäkringen fr.o.m. år 1980 genom ikraftträdandet av lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, som ersatte en tidigare lag från år 1975. Till grund för der nya lagstiftningen låg riksförsäkringsverkets rapport (Ds S 1977:9) Översyn av delpensionsförsäkrirgen. Riksförsäkringsverket föreslog att bl.a. kraven på tio års ATP-grundande inkomst fr.o.m. 45 års ålder skulle gälla även för egenföretagare. Med hänsyn bl.a. till önskemålet att kunna tillämpa enhetliga principer inom socialförsäkringens olika grenar föreslog verket vidare att det för egenföretagarnas del skulle krävas att dessa inte frivilligt hade ställt sig utanför ATP genom att anmäla undantagande. Under remissbehandlingen kritiserade företagarorganisationerna det förordade sambandet med ATP. I propositionen till riksdagen (prop. 1978/79:69) uttalade departementschefen förståelse för riksförsäkringsverkets förslag men anförde vidare:

Delpensionsförsäkringen är emellertid fristående från den allmänna försäkringen och finansieras med avgifter som förs till en särskild fond. Delpension utgör t.ex. - i motsats till livränta vid allvarligare fall av arbetsskada - inte heller en till grundutfyllnad förmåner som utgår från folkpensionering och ATP. Det kan vidare anföras att den som är eller har varit undantagen från ATP inte har kunnat förutse att detta skulle få betydelse inom en kommande delpenszonsförsäkring. Det är inte heller rimligt att egenföretagare som bl.a. genom övergångsregler i tidigare reformer har uppmuntrats att återinträda i ATP skulle uteslutas frán delpension på grund av otillräckligt antal år med pensionspoäng inom ATP. En äldre egenföretagare som har eller haft undantagande från ATP kan givetvis ha samma behov av att minska sin arbetstid som andra förvärvsarbetande. Han kan därefter vid

avveckla sitt företag eller ålderspensioneringen lantbruk kapital som tillsamoch därigenom frigöra hans ålderdom. Det ligmans med folkpension tryggar motsättning i att låta honom omfatger således ingen trots att han står eller har tas av delpensioneringen stått utanför ATP.

att man I enlighet härmed föreslog departementschefen inom ATP skulle ta beträffande kravet på tio poängår till år då personen i fråga har stått hänsyn även

utanför ATP.

till en egenföretagare föreslogs vidare Delpension vara som inkomst av anställning enligt ATP-grundande ll 2 S AFL. Delpension skulle emellertid aldrig kap. för den som omfattades av ett gälvara ATP-grundande från ATP oavsett om delpensionen i lande undantagande fall med blandade inkomster ersatte anställningsin-

komst eller annan inkomst.

propositionsförslaget och hänvisade Riksdagen godtog härvid även till att frågan om att slopa möjligheten

anmäla från ATP då var föremål för att undantagande inom regeringskansliet (sfu 1978/79:14, överväganden

rskr. 133).

I samband med ändringarna i delpensionsförsäkringen

möjlighet att återkalla anmälan om undantagande gavs varit i fem år före utgången av år som inte gällande 1979 med verkan fr.o.m. ingången av år 1980.

att anmäla undantagande från ATP avskaf- Möjligheten fades vid av år 1981 i samband med en omutgången för ATP. Till grund för läggning av avgiftsuttaget

den ändrade lagstiftningen låg pensionskommittêns Pensionsfrågor m.m. Mot betänkande (SOU 1977:46) av bl.a. áldersfördelningen inom den grupp bakgrund från ATP och det förförsäkrade som var undantagen

hållandevis antalet nytillkommande som anmälde ringa sådant ansåg kommittén att undantagandeundantagande i stort sett hade spelat ut sin roll. Med institutet till verkningar främst såvitt hänsyn undantagandets rätten till pensionstillskott och anslutning gällde till arbetsskadeförsäkringeñ föreslog kommittén att att vara från ATP skulle avmöjligheten undantagen innebar att en redan gjord anmälan skaffas. Förslaget inte skulle gälla för tiden efter i princip längre ikraftträdandet av de reglerna. Försäkrade som är nya senast år 1923 och som hade ett gällande undanfödda berördes dock inte av förslaget. Kommittén tagande att försäkrade som tillhörde denna katekonstaterade hade kort tid kvar till den allmänna pensionsålgori dern och att av dem efter ikraftträdandet åtskilliga inte skulle kunna förvärva ens det miav nya regler som krävs för rätt till förmåner nimiantal poängár ATP. De borde därför enligt kommittén få välja från in i och att även i mellan att träda försäkringen omfattas av bestämmelserna om undantafortsättningen Alla de verkningar som enligt dittillsvarande gande. var knutna till ett undantagande skulle enligt regler också i fortsättningen gälla för försäkrade förslaget 1923 eller En försäkrad som som är födda år tidigare. vara undantagen skulle dock i valde att alltjämt fortsättningen kunna återkalla anmälan om undantaganutan hinder av att detta inte gällt i fem år. de

I att mildra konsekvenserna av undantagandet syfte för dem som förslaget återfördes till försäkenligt dvs. försäkrade som är födda år 1924 eller ringen, senare, föreslog kommittén att dåvarande regler ändras så att det tidigare undantagandet inte skulle av det antal poängár som ermedförde någon ökning fordras för rätt till oreducerad pension. Detta borde

kommittén även i fråga om försäkrade i enligt gälla berörda åldrar som tidigare hade återkallat anmälan

om undantagande.

När det gällde rätten till pensionstillskott ansåg

dock kommittén att för samtliga försäkrade hänsyn

även borde tas till den ATP som fortsättningsvis skulle ha om undantagandet inte hade ägt rum. utgått I annat fall skulle nämligen pensionstillskottet så

att kostnadsfritt fylla ut den del som försäkrasäga som har varit anslutna till ATP, i stället får i de, form av ATP. Kommittén anförde vidare i denna fråga:

För dem som är i aktiv ålder vill kommittén peka på de möjligheter som berörda kategorier har upprepade fått och i alltid har haft att få träda in i princip systemet igen. I vissa fall kommer härvidlag pensionstillskottens storlek att påverkas av ett tidigare undantagande men man bör enligt kommitténs upphålla i minnet att försäkrade som har anmält fattning själva en gång har valt att disponera undantagande sina inkomster nämnda sätt. I stället för avgifter på till ATP-försäkringen kan ett motsvarande belopp ha använts i t.ex. en rörelse eller för att finansiera en Att det senare visar privat pensionsförsäkring. att ett undantagande från ATP får vissa konsesig kvenser för den försäkrade har kanske mera berott på att nå ut med information än på brister i svårigheter försäkringssystemet.

När det gäller dem som nu har uppnått pensionsåldern så har det bl.a. hävdats att pensionstillskottsreformen inte kunde förutses och att de därför har kommit att ställas utanför den för andra försäkrade garanterade miniminivån. Samma synpunkter som har anförts ovan beträffande dem i aktiv ålder kan enligt kommitténs anläggas också på nu ifrågavarande katemening Kommittén är medveten om att det föreligger gori. fall där försäkrads pensionssituation på grund av undantagande har blivit mindre tillfredsställande. Bl.a. härav har kommittén för samtliga förpå grund säkrade med undantagande övervägt en konstruktion med avgiftsinbetalningar i efterhand. En sådan lösning har emellertid visat sig vara behäftad med betydande Så t.ex. uppkommer sådana frågor som om svårigheter. skall tas till räntefaktorn, om man kan kräva hänsyn att den som uppbär förtids-, änke- eller ålderspen-

sion skall nödgas erlägga avgifter i efterhand och hur man skall förfara för att kunna beakta det förhållandet att avgiften är eller skulle ha varit avdragsgill vid inkomsttaxeringen som driftkostnad i t.ex. en rörelse. Även om dessa frågor skulle kunna lösas vill kommittén inte förorda en sådan konstruktion. Den skulle nämligen gynna dem som har ekonomiska möjligheter att erlägga avgifter retroaktivt medan andra, som kanske bättre skulle behöva en förhöjning av sin pension, ofta inte skulle ha råd att betala dessa retroaktiva avgifter. Kommittén har också övervägt en lösning som innebär att man inom pensionstillskottens ram skulle garantera vissa ålderskategorier försäkrade en miniminivå, men vill inte förorda en sådan lösning.

Beträffande såväl dem i aktiv ålder som dem som har uppnått pensionsåldern uppkommer frågan om rättvisa gentemot andra kategorier försäkrade. Kommittén menar, att skulle pensionstillskott kunna utgå till dem som har valt att stå utanför ATP, skulle de som har varit med i försäkringen och hela tiden har erlagt till denna - mot vilken alltså avgifter försäkring sedan räknas av - kunna erfara pensionstillskotten att deras avgiftsinbetalning har varit till ingen eller ringa nytta.

Kommittén har med anledning av det uppdrag som kommittén har fått noga prövat vilka olika vägar man skulle kunna gå för att komma till rätta med problemen för dem som av skilda anledningar anser sig ha blivit missgynnade av pensionstillskottssystemet, men kommittén har därvid inte funnit någon godtagbar lösning. Kommittén anser att lösningen på de problem som har aktualiserats här inte bör sökas inom den allmänna försäkringens ram.

Departementschefen biträdde i prop. 1980/81:l78 kom-

mitténs förslag. Riksdagen godtog förslaget.

I regeringens proposition 1983/84:73 om reformering av efterlevandepensioneringen m.m. fanns förslag om

att pensionstillskott till ålders- och förtidspension åt en änka fortsättningsvis inte skulle kunna minskas på grund av att den avlidne mannen hade gjort undan-

tagande från ATP. Propositionsförslaget byggde på förslag av pensionskommittén i betänkandet (SOU 1981:61) Familjepension. De nya reglerna borde enligt

avse såväl till ålderskommittén pensionstillskott och förtidspension som till änkepension. Departeställde i huvudsak bakom kommitténs mentschefen sig men menade att de ändrade reglerna borde ståndpunkt avse enbart rätten till pensionstillskott till ålders- och förtidspension åt änkor.

ovannämnda återkallades emellertid genom proposition regeringens skrivelse 1983/84:95.

Vid års riksmöte biföll riksdagen ett 1985/86 om att uppgifter skulle sammanställas motionsyrkande om hur många ånkor som miste sitt pensionstillskott av makens undantagande från ATP och att repå grund skulle återkomma till riksdagen med förslag geringen i frågan (SfU 1985/86:15, rskr. 199).

I prop. 1986/87:133 redovisades de begärda uppgifterna och upptogs på nytt det tidigare framlagda propo- Departementschefen påpekade därvid sitionsförslaget. att beträffande rätt till pensionstillskott problemet åt änkan efter en som gjort undantagande från person ATP skulle komma att minska i betydelse i framtiden eftersom möjligheten att göra sådant undantagande från bort. Han ansåg dock att dåförsäkringen tagits varande regler under en relativt lång övergångstid skulle komma att ha effekter som var mindre tillfredsställande.

Förslaget ledde denna gång till lagstiftning rskr. 326). Med verkan fr.o.m. den l (SfU 1986/87:22, 1987 gjordes således den ändringen i övergångsjuli

bestämmelsen till den tidigare lagen (1981:694) om

i om pensionstillskott att det vid ändring 4 S lagen bestämmande av pensionstillskott till ålders- eller förtidspension till en änka inte skall tas hänsyn

sådan från ATP som skulle ha utqetts till änkepension änkan om den avlidne mannen inte haft undantatill motsvarande ändring för gande från ATP. I 4 S gjordes fall mannen miste om pensionspoäng till det gått av underláten till försäkföljd avgiftsinbetalning

ringen.

den 1988 att hänsyn inte heller Fr.o.m. 1 juli gäller vid bestämmande av till änkepension pensionstillskott tas till mannens undantagande. Motsvarande gälskall i det fall mannen underlátit att betala in avgifler rskr. 197). Dessa ändter till ATP (SfU 1987/88:18, föranleddes av en under den allmänna motionsringar väckt motion (Sf306), vari b1.a. betiden 1987/88 att skulle besluta att alla änkor gärts riksdagen från ATP skulle tillervars män begärt undantagande kännas pensionstillskott. Socialförsäkringsutskottet vad som i motionen om att avsikten underströk sagts med riksdagens begäran om förslag i fråga om pen-

sionstillskott till änka vars man begärt undantagande 199 ovan) var att hänsyn inte i från ATP (jfr. rskr. tas till mannens undantagande vid något fall skulle av till änkan. Utskotbestämmandet pensionstillskott att motsvarande regler borde gälla i tet ansåg vidare de fall mannen underlátit att betala in avgift till

försäkringen.

alla riksdagar efter införandet vid praktiskt taget av med har aktualiserats systemet pensionstillskott om rätt till för försäkrade frågan pensionstillskott från ATP. Genom ett ansom omfattats av undantagande motioner frågan även vid 1988/89 tal uppmärksammades års riksmöte. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte bifall till motionerna med hänvisning till pensionsatt undersöka behovet av ekonoberedningens uppdrag som på grund av att de miskt stöd för pensionärer

undantagande från ATP inte kan erhålla penbegärt sionstillskott. Utskottet avstyrkte i detta sammanhang bifall också till ett motionsyrkande angáende ändrade regler för ATP-systemet så att den som begärt undantagande från ATP inte skulle få sin ATP reducerad utöver den reducering som själva undantagandet innefattar. Utskottet hänvisade härvid till att regler reducering av ATP för den som var född angående under av åren 1915-1923 och som helt eller delnågot vis stod utanför ATP tillkom redan i samband med införandet av ATP och att syftet härmed var att undvika att någon skaffade sig obefogade fördelar på pensioneringens bekostnad. Mot denna bakgrund fann utskottet inte anledning förorda någon ändring i bestämmelserna i fråga (SfU 1988/89:13). Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 141).

Vid 1988/89 års riksmöte avstyrkte socialförsäkringsutskottet bifall även till motionsyrkanden angáende undantagandepensionärernas rätt till 552. Utskottet i denna till sitt - av rikshänvisade fråga tidigare - ställningstagande (SfU 1987/88:18) dagen godtagna att ett införande av rätt till KBT för dem som haft undantagande från ATP, i dessa inkomstskikt skulle innebära att undantagandet gav dem en ekonomisk fördel gentemot övriga pensionärsgrupper, eftersom de som haft inkomster som berättigar till pensionärer ATP utöver också får sitt KBT pensionstillskottsnivån reducerat beroende på tilläggspensionens storlek. Utskottet erinrade även i detta sammanhang om pensionsuppdrag (SfU 1988/89:20). Riksdagen biberedningens föll utskottets hemställan (rskr. 244).

STATISTISKA UPPGIFTER OM UNDANTAGANDE M.M. 5

5.1 Inledning

I avsnitt 5.2-5.4 lämnas en del statistiska uppgifter om antalet olika år med undantagande från personer ATP samt om ATP-pensionens och pensionsuppgifter tillskottets storlek för undantagandepensionärer år 1988. I avsnitt 5.6 redovisas vissa uppgifter om personer som av annan anledning än undantagande inte betalt ATP-avgift. Dessa uppgifter har hämtats ur riksförsäkringsverkets pensionsregister. I avsnitt 5.5 för resultatet av en beräkning angående de redogörs ökade kostnader som skulle uppkomma för pensionssystemet om undantagande från ATP inte längre skulle påverka rätten till pensionstillskott.

5.2 Förvärvsarbetande

Antalet förvärvsarbetande med gällande undantagande från ATP har minskat successivt alltsedan ATP-systemets tillkomst. Från att ha varit ca 70 000 i början av 1960-talet hade antalet sjunkit till omkring 40 000 tio år senare. År 1981 då möjligheten att ha undantagande i princip avskaffades var antalet gällande undantaganden 18 000. I och med regeländringen med verkan fr.o.m. år 1982 reducerades antalet till 5 000. År 1987 återstod drygt 1 000 personer med ett gällande undantagande.

Samtliga personer med undantagande har dock inte varje år haft en inkomst av annat förvärvsarbete som varit för att - om undantagandet inte tillräckligt hög funnits - vara och därmed ge penpensionsgrundande Av samtliga personer som haft ett gällansionspoäng. de är det under senare år enbart S5-60 % undantagande av sitt har miste om som på grund undantagande gått under året (i fortsättningen kallad unpensionspoäng dantagandepoäng). I diagram 5.1 visas antalet personer som under olika år förlorat pensionspoäng på grund av undantagande.

Det kan vara av intresse att för olika år jämföra den genomsnittliga undantagandepoängen med den genom-

5.1 Antal personer med undantagandepoäng åren Diagram 1967-1986

20000 Antal personer 15000

snittliga pensionspoäng för inkomst av annat förvärvsarbete än anställning som intjänats av personer

som inte haft undantagande. En sådan jämförelse visar

för männen att dessa poäng låg på ungefär samma nivå fram till år 1981, utom under mitten av 1970-talet då undantagandepoängen låg klart högre (se diagram 5.2). För kvinnorna översteg undantagandepoängen under hela perioden den pensionspoäng som kvinnor utan undantagande intjänat på grundval av annat förvärvsarbete. Antalet kvinnor med undantagandepoäng har dock varit lågt, mellan 1 000 och 2 000 personer under hela perioden före regeländringen år 1982.

Diagram 5.2 Undantagandepoäng resp. tillgodoräknad pensionspoäng av annat förvärvsarbete åren 1967-1986. län

2.5 -1- . .f øO /OøU

\o§_/°

2 §.=9“. o/o .“O O -

Oxo oxo_

o_o/

O-O\ .J.\. g?

1.5- / 0 Genomsnittlig poäng

0 -4-P-+-4-F-+-4-F-+-4-+-+-4-F-+-4-+-+-4

67 70 75 00 85

-9- Undantagarmdepoårvg -0- Pensionspoärmgav annat förvärvsarbete

Fram till dess undantagandeinstitutet i princip avskaffades hade alltså personer med undantagande i genomsnitt åtminstone lika höga inkomster av annat förvärvsarbete än anställning som övriga förvärvsarbetande med sådan inkomst.

5.3 Åldersgensionärer

Första kvartalet år 1988 fanns 19 400 ålderspensionärer, däribland 1 300 kvinnor, vilkas pension páverkades av undantagande frán ATP. Så gott som samtliga dessa undantagandepensionärer var under 80 år; tre fjärdedelar var under 75 år. Tabell 5.1 visar áldersfördelningen bland undantagandepensionärerna och, som jämförelse, motsvarande fördelning för samtliga álderspensionärer med ATP.

Flertalet undantagandepensionärer var bosatta i södra Sverige. Om man beräknar hur stor andel av dem som var bosatt i olika län visar det sig att högst antal undantagandepensionärer bodde i något av följande

Tabell 5.1 Procentuell åldersfördelning för undantagandepensionärer och för beståndet ATP-pensionärer med ålderspension. År 1988

Ålder Undantagande- Beståndet pensionärer ATP-pensionärer

län: Malmöhus, Kristianstads, Skaraborgs, Älvsborgs, och Bohus län (6,7 - 9,2 % per Hallands samt Göteborg län). Närmare hälften av alla undantagandepensionärer hade sin hemort 1 något av dessa län. De fyra länen med antal undantagandepensionärer var södermanlägst lands, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län 1,7 % per län). I de åtta län som enligt dia- (under 5.3 näst högst andel var en gram utgör gruppen tredjedel av undantagandepensionärerna bosatta (3,0 - 5,4 % per län). Gruppen näst lägst andel hade en bosatta undantagandepensionärer som vaprocentandel rierade mellan 2,0 och 2,7 per län.

5.3 Undantagandepensionärer procentuellt för- Diagram delade efter län

II»uu.m. § nu Ioqsl.man 3._ Has!Nqsrman i 1 Legs:.man r_.

/ /z

Av med ålderspension hade undantagandepensionärerna ca 40 % (7 800) inte rätt till någon ATP alls. Den som skulle ha utgått till dessa om tilläggspension undantagande inte gällt (här kallad oreducerad ATPmotsvarade i genomsnitt 1,l4 basbelopp för pension) männen och 0,52 basbelopp för kvinnorna. ATP-pension av 61 % av männen. Utgående medelbelopp var uppbars för dem 0,98 52 % av kvinnorna uppbar ATP basbelopp. med i genomsnitt 0,93 basbelopp.

I tabell 5.2 har undantagandepensionärerna fördelats efter storleken av den utgående ATP-pensionen, varvid för varje intervall redovisas genomsnittlig oreducerad ATP. Totalt var den genomsnittliga oreducerade för männen 1,51 basbelopp och för kvin- ATP-pensionen norna 0,90 basbelopp.

Tabell 5.2 Undantagandepensionärer ned ålderspension fördelade efter utgående ATP-pension. År 1988

Utgående ATP, Män Kvinnor antal % genom- antal % genombasbelopp

Genomsnittlig utgående ATP, basbelopp 0,98 0,93

Pensionärerna utan resp. med låg ATP-pension har i tabell 5.3 fördelats efter den oreducerade ATP-pensionens storlek, dvs. den ATP de skulle ha erhállit om undantagande inte hade gällt för dem. Beloppsgränsen för s.k. låg ATP har här satts till 0,49 basbelopp. Pensionstillskott till ålderspension utgår med högst 0,48 basbelopp. Vid en ATP-pension på 0,48 basbelopp och däröver utbetalas således inget pensionstillskott. (Att gränsen för s.k. låg ATP fått dras vid 0,49 i stället för 0,48 basbelopp beror på det bakomliggande statistiska materialet.)

Om pensionstillskottets storlek skulle ha beräknats med hänsyn till enbart utgående ATP, skulle de 7 800 pensionärerna som inte uppbar ATP alltså ha varit berättigade till fullt pensionstillskott, 0,48 basbelopp. Beräkningen sker dock, som tidigare nämnts, med hänsyn till den oreducerade ATP-pensionen. Av tabell

Tabell 5.3 Undantagandepensionärer utan resp. med låg ATP procentuellt fördelade efter den oreducerade ATPpensionens storlek. Ålderspensionärer. År 1988

Oreducerad ATP, Utgående ATP, basbelopp basbelopp 0 0,01-0,49

0,01-0,49 24 32 0,50-0,99 24 29 1,00-1,49 19 23 1,50-1,99 13 13 2,00-2,99 11 9 3.00- 3 2 summa 100 100 Antal totalt 7 779 4 503

5.3 kan dras slutsatsen att närmare 30 % av de 7 800 pensionärerna hade en oreducerad ATP-pension på högst 0,47 basbelopp. Till dessa pensionärer utgick således pensionstillskott med reducerat belopp, medan övriga - drygt 70 % - helt gick miste om denna förmån.

Av tabell 5.3 kan vidare utläsas att drygt 4 000 undantagandepensionärer med ATP hade en utgående ATPpension som var lägre än 0,48 basbelopp. Om undantagande inte gällt, skulle de ha varit berättigade till reducerat pensionstillskott. För 20-24 % av dessa pensionärer understeg även den oreducerade ATP-pensionen 0,48 basbelopp, varför de således uppbar visst pensionstillskott. För närmare 80 % av de drygt 4 000 pensionärerna bortföll däremot pensionstillskottet helt, eftersom den oreducerade ATP-pensionen översteg 0,48 basbelopp.

För 12 000 pensionärer bortföll pensionstillskottet helt eller delvis på grund av tidigare undantagande. Totalt sett reducerades alltså pensionstillskottet för ca 60 % av undantagandepensionärerna med ålderspension. I tabell 5.4 redovisas reduktionens storlek uttryckt i basbelopp. Procenttalen i tabellen baseras på de 12 000 pensionärerna vilkas pensionstillskott påverkades. Drygt hälften av dessa pensionärer skulle ha erhållit minst 0,40 basbelopp mer i pensionstillskott om hänsyn tagits till utgående ATP i stället för till den oreducerade ATP-pensionen.

Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån (se avsnitt 2.2 och 3.2.4). KBT utgavs år 1988 med lägst 13 632 kr. för ensamstående och 15 072 kr. sammanlagt för ett gift par, under förutsättning att bostadskostnaden uppgick till visst minsta belopp. KBT på denna nivå var enligt inkomstprövningsreglerna

av på grund av Tabell 5.4 Reduktion pensionstillskott Antalet berörda ålderspensionärer proundantagande. i basfördelade efter reduktionens storlek centuellt belopp. Ar 1988

Andel pensionärer, % Reduktion i basbelopp V

13 -0,10 12 0,10-0,20 11 0,20-0,30 12 0,30-0,40 52 0,40-

Summa 100

Antal totalt 12 000

helt bortreducerat vid inkomster (utöver bl.a. folk-

pension och pensionstillskott) som översteg 42 000 kr. för och 47 000 kr. för gifta ålogifta

derspensionärer.

- såsom närmare För undantagandepensionärer upptas beskrivits i avsnitt 3.2.4 - som inkomst vid KBT-

det av beloppen oreducerad ATP beräkningen lägsta minskad med resp. utgående ATP. För 0,48 basbelopp utan utgående ATP medräknas undantagandepensionärerna därför ATP alls i inkomsten. Av de 7 800 peningen sionärerna utan ATP 1 500 eller 19 % KBT. Motuppbar svarande andel för undantagandepensionärerna med låg

ATP (högst 0,49 basbelopp) var 23 %. Övriga 81 resp. 77 % av dessa kan således antas ha pensionärshushåll haft inkomster - vid sidan av folkpensionen - av för-

värvsarbete, annan pension, kapital eller beräknad

avkastning av förmögenhet med ett belopp som uppgick

till åtminstone drygt 40 000 kr. (under förutsättning att den månatliga bostadskostnaden motsvarade lägst 1 500 kr. för och 1 650 kr. för maogift pensionär

kar).

Tabell 5.5 med KBT fördelade

efter bostadstyp. Undantazandepensionärer lderspensionärer. År 1988

Andel KBT-tagare, % Bostadstyp

Egen fastighet 37 Jordbruksfastighet 23 28 Hyreslägenhet 12 Övrigt

Summa 100

Av alla undantagandepensionärer var det 17 % som uppbar KBT. Som jämförelse kan nämnas att i beståndet álderspensionärer var det 18 % av männen som uppbar KBT (de flesta av undantagandepensionärerna är män).

Av de 3 200 undantagandepensionärerna med sammanlagt KBT bodde mer än hälften i egen enfamiljs- eller eller jordbruksfastighet, vilket flerfamiljsfastighet framgår av tabell 5.5.

5.4 Förtidsgensionärer

Antalet förtidspensionärer vilkas pension påverkades av undantagande från ATP var närmare 2 400, varav 200 kvinnor, år 1988. Eftersom möjligheten att knappt ha från ATP upphörde fr.o.m. år 1982 är undantagande det endast förtidspensionärer som nu är i 25-ársåldern eller däröver som kan ha omfattats av undantagande. Endast ett fåtal av undantagandepensionärerna med var år 1988 yngre än 49 år; tre förtidspension var 60 år eller äldre (se tabell 5.6). fjärdedelar

Tabell 5.6 Procentuell åldersfördelning för undantagandepensionärer och för beståndet ATP-pensionärer med förtidspension. År 1988 .

Ålder Undantagande- Beståndet pensionärer ATP-pensionärer

som framgår av tabell 5.7 skulle, om undantagande inte de förtidspensionerade männen ha haft en gällt, ATP-pension på i genomsnitt 1,64 basbelopp och kvinnorna en ATP-pension på i genomsnitt 1,19 basbelopp. Den utgående ATP-pensionen motsvarade i genomsnitt 1,10 basbelopp för männen och 1,00 basbelopp för kvinnorna. 400 av undantagandepensionärerna (17 %) uppbar inte någon ATP-pension alls.

Pensionstillskott utgår med högst 0,96 vid basbelopp hel förtidspension. För hälften av förtidspensionärerna (1 200 personer) bortföll pensionstillskottet helt eller delvis på grund av undantagande. För 425 av de 1 200 pensionärerna (dvs. 35 %) reducerades med mer än 0,5 basbelopp. För 200 pensionstillskottet var reduktionen 0,9 basbelopp eller mer. pensionärer

12 % av undantagandepensionärerna uppbar KBT. Motsvarande andel av samtliga förtidspensionärer var 25 %. Bland undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP (högst 0,49 basbelopp) uppbar 16-18 % KBT.

Tabell 5.7 Undantagandepensionärer med förtidspension fördelade efter utgående ATP-pension. År 1988

Genomsnittlig utgående ATP, basbelopp 1,10 1,00

5.5 Kostnader för pensionstillskott till undantagandepensionärer

År 1988 var det 12 000 ålderspensionärer och 1 200 förtidspensionärer för vilka pensionstillskottet reducerades helt eller delvis på grund av undantagande. Reduktionen till följd härav var i genomsnitt 0,34 basbelopp för ålderspensionärerna och 0,44 basbelopp för förtidspensionärerna. Undantagandets

effekt på pensionstillskott kommer emellertid att

avta successivt för tillkommande pensionärer. Personer födda år 1924 och senare kan ha haft gällande undantagande längst t.o.m. år 1981. De personer som pensioneras efter år 1988 har då alltså normalt minst sju år med faktiskt intjänad pensionspoäng.

har av de kostnader som skulle En beräkning gjorts under olika år framöver, om för undantaganuppkomma skulle beräknas med depensionärer pensionstillskott enbart till faktiskt utgående ATP. Beståndet hänsyn har därvid skrivits fram med undantagandepensionärer om dödlighet. Skattningar har gjorts av anantagande talet undantagandepensionärer och genytillkommande reduktion av pensionstillskott för dessa. nomsnittlig

Den tillkommande årskostnaden beräknas för år 1990 utgöra drygt 130 milj. kr. År 1995 beräknas kostnaden ha till ca 110 milj._kr. Kostnaden avtar därsjunkit efter med antagen dödlighet, eftersom inga nya pensionärer som berörs av den alternativa beräkningen tillkommer. Kostnaden år 2000 beräknas till ca 80 milj. kr. År 2010 kvarstår en kostnad på ca 20 milj. kr. Under den därefter följande tioårsperioden avvecklas kostnaderna helt. - Kostnaderna är beräknade i 1989 års basbelopp, dvs. 27 900 kr.

De angivna beräkningarna avser enbart tillkommande kostnader för pensionstillskott. Några kalkyler över hur mycket av de tillkommande kostnaderna som skulle återgå i form av inkomstskatt redovisas inte. Inte heller har beräkningar om de ökade kostgjorts några nader som skulle uppkomma för kommunala bostadstilllägg, om undantagandepensionärer skulle få rätt till pensionstillskott enligt samma regler som gäller för andra pensionärer. KBT till undantagandepensionärer utan ATP skulle i sådant fall inte alls påverkas, medan undantagandepensionärer som i dag uppbär viss ATP kunde komma att bli berättigade till högre KBT än för närvarande.

5.6 Personer som av annan anledning än undantagande inte betalt ATP-avgift

För som utan att ha undantagande underlåter personer, att betala för inkomst av annat förvärvs- ATP-avgift arbete än anställning, gäller i princip samma regler rörande av pensionsförmánernas storlek som beräkning för Detta är fallet också i undantagandepensionärer. fråga om rätten till pensionstillskott.

Antalet personer som underláter att betala ATP-avgift (s.k. omdebiteringsfall) har alltsedan 1960-talet varierat ett på 12 000-13 000 per år. kring genomsnitt De senaste åren har dock antalet varit något lägre. preliminära uppgifter för år 1986 har omkring Enligt 5 000 underlátit att betala ATP-avgift för personer detta år.

År 1988 fanns 23 500 pensionärer, 14 000 ålderspensionärer och 9 500 förtidspensionärer, vilkas pension reducerats på grund av underláten avgiftsinbetalning. en (8 200) av dessa pensionärer be- Omkring tredjedel rördes av de särskilda reglerna för beräkning av pensionstillskott. För 8 200 álders- och förtidspensionärer bortföll således pensionstillskottet helt eller delvis av underláten avgiftsbetalning. Den på grund K storleksmässiga reduktionen av pensionstillskottet var i allmänhet mindre än för undantagandepensionäterna .

till dessa skulle ha om pensionstillskott pensionärer beräknats med hänsyn till den utgående ATP-pensionen i stället för den oreducerade ATP-pensionen skulle det ha inneburit en kostnadsökning på ca 60 milj. kr. för år 1988.

6 UNDANTAGANDEPENSIONÄRERNAS EKONOMI

6.1 Inledning

I det följande redovisas vissa ytterligare uppgifter om undantagandepensionärernas ekonomiska förhållanden. Redovisningen grundas på en specialbearbetning av statistiska centralbyråns (SCB:s) inkomst- och förmögenhetsstatistik avseende år 1985. Bearbetningen avser de undantagandepensionärer år 1988 som var pensionärer redan år 1985.

SCB:s inkomst- och förmögenhetsstatistik bygger på taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter från riksskatteverket samt uppgifter från vissa administrativa register.

De ekonomiska uppgifter som redovisas här avser bruttoinkomst, pensionsinkomst samt förmögenhets- och fastighetsinnehav.

Bruttoinkomsten utgörs av förvärvsinkomst, kommunalt bostadstillägg (KBT), socialbidrag och övriga transfereringar. Förvärvsinkomst är det taxeringsmässiga begreppet och består av förvärvskällorna a) tjänst (häri pensionsinkomsten och eventuella arbetsingår inkomster), b) kapital, c) annan fastighet än jordbruksfastighet, d) tillfällig förvärvsverksamhet, e) jordbruksfastighet och f) rörelse. I övriga transfe-

reringar ingår handikappersättning, skattefria livräntor och icke-skattepliktiga delar av frivillig pension.

Pensionsinkomsten består av folkpension (huvudförmån inkl. pensionstillskott), ATP samt avtalsenliga och skattepliktiga privata förmåner.

Förmögenhetsuppgifterna bygger på nettouppgifter, dvs. tillgångar minus skulder. I de fall skulderna överstiger tillgångarna sätts förmögenheten till 0.

6.2 Ålderspensionärer

6.2.1 Inledning

Första kvartalet år 1988 fanns, som redovisats i avsnitt 5.3, 19 400 ålderspensionärer vilkas pension påverkades av undantagande. Den fortsatta redovisningen baseras på de 13 800 personer av dessa som var ålderspensionärer redan år 1985. Av ålderspensionärerna var 4 300 ensamstående och resten gifta.

När det gäller uppgifter om bruttoinkomst och pensionsinkomst särredovisas undantagandepensionärer utan ATP-pension resp. med ATP understigande nivån för fullt pensionstillskott, 0,48 basbelopp, eftersom det är de grupperna som är av speciellt intresse här.

I den fortsatta redovisningen görs också vissa jämförelser med uppgifter för samtliga ålderspensionärer. Dessa uppgifter, som är framtagna ur samma material, har publicerats i riksförsäkringsverkets rapport RFV redovisar 1988:2.

Det material som står till förfogande möjliggör jämenbart av för de två grupförelser genomsnittsvärden sett. Att några jämförelser på mer perna totalt göra finfördelad nivå är inte möjligt.

om inkomster för undantagandepensionärer De uppgifter och i allmänhet som lämnas här avser pensionstagare bruttoinkomst och således inte disponibel inendast komst. om för den ena pensionärsgruppen skattefria som KBT utgör större andel av brutto-

transfereringar

inkomsten än för den andra pensionärsgruppen, skulle en av disponibel ge större skill-

jämförelse inkomst

nader mellan än vad som blir fallet när grupperna bruttoinkomst jämförs. För undantagandepensionärerna skattefria transfereringar ca l % av bruttoinutgör komsten. En överslagsberäkning ger vid handen att motsvarande andel för alla ålderspensionerade män är densamma eller något högre. Att i stället anungefär vända inkomst vid jämförelse mellan de två disponibel kan därför inte antas i någon väpensionärsgrupperna förändra den bild som jämförelse av sentlig mening bruttoinkomst ger.

Om man däremot i stället ser till enskilda individer kan de skattefria transfereringarna utnaturligtvis större andel av bruttoinkomsten än vad göra betydligt som är fallet beträffande hela kollektivet. Detta gäller såväl undantagandepensionärer som pensionärer i allmänhet. I synnerhet för pensionstagare med låga inkomster kan t.ex. KBT svara för ett inte oväsentinkomsttillskott. Beaktas bör här att den penligt sionstagare som har enbart grundpension, pensionstillskott och KBT i inkomst inte betalar någon inkomstskatt, förutsatt att pensionstagaren inte har förmögenhet som överstiger den nivå där avtrappning sker av det extra avdrag som möjliggör skattefrihet.

Detta gäller även för undantagandepensionärer som inte men i stället har andra uppbär pensionstillskott inkomster av samma storlek som pensionstillskottet.

Det bör observeras att gruppen undantagandepensionärer och det totala beståndet pensionärer skiljer sig åt till sin sammansättning. Undantagandepensionärerna består till övervägande delen av män. Jämförelse bör därför främst med männen i beståndet. Bland ungöras finns vidare endast ett fåtal dantagandepensionärerna som är äldre än 76 år. Detta är av betydelse personer bl.a. vid jämförelse av pensionsinkomstens storlek, eftersom äldre pensionärer helt naturligt i genom- ATP än skillnad snitt har lägre yngre. En väsentlig i motsatt - torde också vara typ av tidigare riktning förvärvsinkomst. Medan undantagandepensionärerna till stor del utgörs av jordbrukare och andra egenföretahar de flesta av ålderspensionärerna i beståndet gare haft förvärvsinkomst av anställning. Tidsserier över pensionspoäng av anställning resp. av annat intjänad förvärvsarbete visar att ATP-pension grundad på anställningsinkomst i genomsnitt är högre än ATP grundad annat förvärvsarbete. Vid de jämförelser som på här mellan undantagandepensionärer och beståndet görs har det tyvärr inte varit möjligt ålderspensionärer att ta till de nämnda skillnaderna i fråga om hänsyn ålder och typ av förvärvsinkomst.

6.2.2 Bruttoinkomstens storlek

År 1985 hade undantagandepensionärerna med ålderspension en bruttoinkomst på 60 400 kr. Gegenomsnittlig nomsnittet var för männen 60 500 kr. och för kvinnorna 58 700 kr. Den genomsnittliga bruttoinkomsten för samma år var 63 400 kr. samtliga ålderspensionärer 79 800 kr. för män och 51 300 kr. för kvinnor.

hade således år 1985 Manliga undantagandepensionärer närmare 20 000 kr. eller 24 % lägre bruttoinkomst än

manliga ålderspensionärer i allmänhet.

Bruttoinkomstens storlek varierar naturligtvis olika emellan. Undantagandepensionärerna hade pensionärer en medianinkomst runt 50 000 kr., dvs. hälften av dem hade en bruttoinkomst under detta belopp. Knappt 1 %

av med ålderspension hade undantagandepensionärerna en bruttoinkomst som inte översteg vad som motsvarar Lika stor andel hade folkpensionens grundbelopp. 200 000 kr. eller mer i inkomst.

undantagandepensionärer är sålunda långt Gruppen ifrån enhetlig i fråga om de ekonomiska förhållandena. Variationerna mellan olika pensionärer inom grupär när det gäller inkomster av pension pen betydande och av annat. Det är därför svårt att på grundval av

de som här redovisas dra några långtgående uppgifter och generella slutsatser om hur undantagandepensionärernas ekonomi sig. Bilden är långt ifrån gestaltar klar och entydig.

i allmänhet erhåller i form av all- Ålderspensionärer som och män pension lägst folkpensionens grundbelopp ett motsvarande fullt vid belopp pensionstillskott. av hel ålderspension från 65 års ålder motsvauttag rade detta år 1985 ett pensionsbelopp om 31 392 kr. för en ensam och 27 577 kr. för en pensionstagare pensionär vars make också är pensionstagare. gift Därutöver kan kommunalt bostadstillägg, som är utges en förmån (se avsnitt 2.2 och 3.2.4). inkomstprövad Det oreducerade KBT-beloppet år 1985 var lägsta 6 912 kr. för en ensam och 8 352 kr. sampensionär för ett om bostadskostnaden motsvamanlagt gift par, rade lägst 800 resp. 950 kr. per månad.

Hel folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT utgjorde alltså sammanlagt 38 304 kr. för en ensam och 31 753 kr. för en gift pensionär år 1985. Dessa belopp kan sägas motsvara en minimiinkomstnivå för pensionärer som hade en bostadskostnad om minst 800 resp. 950 kr. per månad. För gift pensionär krävs dessutom att inte heller maken har inkomster vid sidan av folkpension och pensionstillskott som reducerar hushållets bostadstillägg.

Av samtliga undantagandepensionärer med ålderspension var det 23 % som år 1985 hade en inkomst som inte översteg denna miniminivå.

Ensamstående undantagandepensionärer (varmed här och i fortsättningen förstås enbart icke gifta personer) hade i genomsnitt en bruttoinkomst av ungefär samma storlek som de ensamstående ålderspensionärerna i beståndet, vilket framgår av tabell 6.1.

För gifta undantagandepensionärer var den genomsnittliga bruttoinkomsten drygt 20 000 kr. lägre än för

Tabell 6.1 Genomsnittlig bruttoinkonst, kr. Ålderspensionä: år 1985 Gifta, båda makarna Utgående ATP, bas- Ensamstående folkpensionärer belopp

ålderspensionärer i allmänhet. Detta gifta manliga innebär att undantagandepensionärer i genomgifta snitt hade en inkomst som med 25 % understeg genomsnittsinkomsten för manliga pensionärer i gifta beståndet. (Med gifta förstås här endast pensionärer som är med annan pensionär.) Skillnaden kan gifta delvis bero på att inkomsterna kan vara mera jämnt fördelade mellan makarna i jordbrukar- och företagarhushåll än i hushåll med anställningsinkomst.

Hur de ensamstående undantagandepensionärerna fördelade efter bruttoinkomst år 1985 redovisas i tasig bell 6.2. För pensionärer med ingen eller låg ATP fördelningen efter bruttoinkomst även i diaåterges 6.1. Diagrammet visar andelen pensionärer med gram

I Diagram 6.1 Procentandel undantagandepensionärer med bruttoinkonst överstigande visst belopp. Ensamstående ålderspensionärer ned ingen eller låg ATP. År 1985

100 0

80 70 60 Procent 50 -- 40 -- 3o-- \\\*\ö 20-- §§§§: 10 n 0 u -n 20 30 40 50 so 70 ao 90 100 Inkomst i 1 000 kr. 9- ATP=0 *0- ATP0,48

Tabell 6.2 Undantagandepensionärer procentuellt fördelade efter bruttoinkonst. Ensamstående ålderspensionärer. År 1985

Bruttoinkomst, Utgående ATP, basbelopp Samtliga kr. 0 0,01-0,47 0,48-

(Antal personer

inkomst visst Av diagrammet kan överstigande belopp. t.ex. utläsas att så gott som samtliga ensamstående med ingen eller låg ATP hade undantagandepensionärer minst 20 000 kr. i bruttoinkomst medan ungefär hälften hade 45 000 kr. eller mer. 6-7 8 av dessa pensionärer hade bruttoinkomst överstigande 100 000 kr.

- som hel År 1985 utbetalades folkpension uttagen förmån från 65 års ålder - till ensamstående åldersmed 20 928 kr. 1 % av de ensamstående unpensionär utan ATP hade folkpension som dantagandepensionärerna enda inkomst. Folkpension inkl. fullt pensionstillskott motsvarade 31 392 kr. Av diagrammet kan utläsas att av de ensamstående undantagandepensionärerna utan ATP hade ca 17 % en bruttoinkomst som motsvarade eller denna nivå. För pensionärerna med understeg

ATP-pension lägre än 0,48 basbelopp var motsvarande andel ca 12 %.

Omkring 35 % av de ensamstående undantaqandepensionärerna med ingen eller låg ATP hade inkomster som understeg eller uppgick till den s.k. miniminivån, motsvarande folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT (38 300 kr.).

Tabell 6.3 och diagram 6.2 visar motsvarande fördelningar för gifta undantaqandepensionärer vilkas make också var folkpensionär. Omkring 4 % av de gifta un-

Diagtan 6.2 Procentandel undantagandepensionärer med bruttoinkonst överstigande visst belopp. Gifta ålderspensionärer med ingen eller låg ATP; båda nakarna är folkpensionärer. År 1985

90-

80- 70-- 60- Procent 50 - 40* 30- \ 2 o -- 1 o --

- $3=a\_.\5_ø-6

o : : : : : : : 20 30 40 50 60 70 80 90 100 inkomst i 1 000 kr. 4- ATP-O o- ATP0,48

Tabell 6.3 Undantagandepensionärer procentuellt fördelade efter bruttoinkonst. Gifta ålderspensionärer; båda makarna är folkpensionärer. År 1985

Bruttoinkomst, Utgående ATP, basbelopp Samtliga kr. 0 0,01-0,47 0,48-

eller motsvarande belopp (17 100 kr.) som enda inkomst. Bruttoinkomst motsvarande högst nivån för folkpension inkl. fullt pensionstillskott (27 600 kr.) hade ca 25 % av pensionärerna utan ATP och knappt 20 % av dem med låg ATP. 40 % av de gifta undantagandepensionärerna utan ATP och 33 % av dem med ATP hade en bruttoinkomst som understeg eller låg motsvarade nivån för folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT (31 800 kr.).

I tabell 6.4 och diagram 6.3 har samtliga gifta unäven de vilkas make inte är dantagandepensionärer, fördelats efter hushållets bruttoinfolkpensionär,

hushåll i materialet var totalt konst. Antalet sådana 9 400. I 3 S00 av dessa hade undantagandepensionären och i 1 900 hade denne låg ATP. ingen ATP-pension

där (i de Ca 1 % av hushållen undantagandepensionären hade eller låg ATP hade en flesta fall mannen) ingen motsvarande enbart folkpension för ett bruttoinkomst 200 kr.). För omkring 15 % av dessa pensionärspar (34 hushåll den sammanlagda bruttoinkomsten högst uppgick nivån för folkpension inkl. till vad som motsvarade (ca 55 000 kr.). 30-35 % av fullt pensionstillskott där undantagandepensionären hade ingen hushållen eller ATP hade en inkomst som understeg eller låg

Diagram 6.3 Procentandel gifta undantagandepensionärer ned där hushållets bruttoinkonst ålderspension överstiger visst belopp. År 1985

100 O Du*

. . °§9

9 o

80 --

70 --

60 --

Procent 50 --

40 --

30-

20--

10-n 0 I 30 40 50 60 70 80 90 100 20 Inkomst i 1 000 kr.

-0- ATP=0 O ATPO,48

Tabell 6.4 Gifta undantagandepensionärer med ålderspension procentuellt fördelade efter hushållets bruttoinkonst. År 1985

Bruttoinkomst, Utgående ATP, basbelopp Samtliga kr. 0 0,01-0,47 0,48-

-19 999 0,1 0,0 0,0 0,0 20 000-24 999 0,3 0,1 0,0 0,1 25 000-29 999 0,5 0,4 0,0 0,3 30 000-34 999 0,5 0,7 0,1 0,4 35 000-39 999 0,9 0,7 0,1 0,5 40 000-49 999 5,3 3,9 0,4 2,9 50 000-59 999 20,1 16,1 1,0 11,1 60 000-69 999 19,3 22,7 6,8 14,6 70 000-79 999 13,8 16,5 11,9 13,5 80 000-89 999 9,0 8,9 12,5 10,4 90 000-99 999 6,8 5,8 11,8 8,7 100 000- 23,5 24,2 55,3 37,3 summa 100 100 100 100 (Antal hushåll 3 500 1 910 4 020 9 430)

uppgick till den s.k. miniminivån, motsvarande folkpension samt fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT för ett pensionärspar (63 500 kr.). Den genomsnittliga bruttoinkomsten låg runt 85 000 kr.

överfört på 1988 års antalsuppgifter innebär de här redovisade uppgifterna att det bland undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP skulle finnas ett hundratal hushåll som inte har högre inkomst än vad som motsvarar grundpensionen från folkpensioneringen. Totalt ca 2 000 hushåll skulle ha inkomster högst motsvarande folkpension och fullt pensionstillskott. sammanlagt omkring 4 000 hushåll skulle ha inkomst som understiger eller motsvarar den s.k. miniminivån.

6.2.3 Bruttoinkomstens sammansättning

Bruttoinkomstens sammansättning för undantagandepen-

med redovisas i tabell 6.5. Av sionärer ålderspension

denna att inkomst av tjänst, dvs. huvudsakliframgår var den största enskilda ingen pensionsinkomst, komstkällan. Därefter kom inkomstslagen kapital och

jordbruksfastighet.

För män med eller lág ATP bestod bruttoinkomstingen

en till 45-55 % av pensionsinkomst (tjänsteinkomst).

Inkomst av kapital resp. jordbruksfastighet utgjorde

för denna vardera 20-25 % av bruttoinkomsten. grupp

Jämfört med beståndet ålderspensionerade män hade

förvärvskällorna kapital och jordbruksfastighet

Bruttoinkonstens sammansättning år 1985. Procent. Tabell 6.5a med ålderspension. Hän Undantagandepensionärer

Inkomstslag Utgående ATP, basbelopp Samtliga

0 0,01-0,47 0,48-

46 56 78 63 Tjänst 23 20 11 17 Kapital Annan fastighet än 1 1 1 1 jordbruksfastighet Tillfällig förvärvsverksamhet 1 0 0 1 23 19 7 14 Jordbruksfastighet 4 2 3 3 Rörelse KBT 2 2 0 1 0 0 0 0 socialbidrag 0 0 0 0 Övriga transfereringar

Summa 100 100 100 100

Genomsnittlig bruttoinkomst 50 200 49 400 77 300 60 500

Annan fastighet än

Övriga transfereringar 0 0 0 O summa 100 100 100 100 Genomsnittlig bruttoinkomst 47 500 48 400 84 500 S8 700

större betydelse för undantagandepensionärerna. För beståndet män med låg pensionsinkomst (upp till 30 000 kr.) utgjorde nämligen pensionsinkomsten i genomsnitt omkring 70 % av bruttoinkomsten och kapitalinkomsten, som var den näst största inkomstkällan, mellan 10 och 15 %. Den tredje största inkomstkällan (jämsides med jordbruksfastighet för de ensamstående) för denna grupp var KBT, som svarade för 7-8 % av bruttoinkomsten för ensamstående och 3-4 % därav för gifta.

Endast ett fåtal (0,2 %) hushåll med undantagandepensionär hade socialbidrag. Av samtliga hushåll i riket i álderskategorin 65-74 år utbetalades socialbidrag till drygt 1 % år 1966.

6.2.4 Pensionsinkomsten

består av allmän pension, avtals- Pensionsinkomsten och skattepliktiga privata pensioner. Majoripension av med ålderspension teten undantagandepensionärerna enbart allmän pension. uppbar

utgick år Till ca 20 % av undantagandepensionärerna Sambandet mellan förekomst av 1985 avtalspension. framgår av tabell 6.6. ATP-pension och avtalspension fåtal av utan Endast ett undantagandepensionärerna hade Av undantagandepen- ATP-pension avtalspension. med ATP hade 6 % av männen avtalspensionärerna låg I beståndet män var andelen sion. ålderspensionerade större i motsvarande inkomstlägen. avtalspensionärer

Flertalet undantagandepensionärer med ålderspension Redovisningen i uppbar inte någon privat pension. tabell 6.6a visar att av de manliga pensionärerna utan ATP hade 13-14 % privat pension. Av undantaganmed ATP var det 25-30 % som hade depensionärerna låg Av de uppgifterna framprivat pension. registrerade med avtalspension även går inte alltid om pensionärer

har privat pension.

86 % av männen utan ATP hade varken avtalspension

eller pension. För beståndet ålderspensioneraprivat motsvarande andel ca 78 %. Av männen med de män var var det ca 70 % av såväl undantaganlåg ATP-pension som beståndet âlderspensionärer som depensionärerna hade varken avtalspension eller privat pension.

Tabell 6.6a Ptocentandel undantagandepensionärer ned avtalseller privat pension. Hän ned ålderspension. År 1985 pension

Utgående ATP, basbelopp Samtliga

0 0,01-0,47 0,48-

Har avtalspension 1 6 52 22

Har ej avtalspension men privat pension 13 25 19 18

Har varken avtalseller 86 69 29 60 privat pension

Tabell 6.6b Procentandel undantagandepensionärer ned aveller privat pension. Kvinnor med ålderspension.

åalspension r 1985

Utgående ATP, basbelopp Samtliga

0 0,01-0,47 0,48-

Har 1 10 63 22 avtalspension

Har ej avtalspension men privat pension 7 20 16 13

Har varken avtalseller 92 70 21 65 privat pension

6.2.5 Förmögenhet

Förmögenhetsredovisningen avser nettoförmögenhet, dvs. minus skulder, och baseras liksom den tillgångar redovisningen på taxeringsuppgifter. I förtidigare inräknas taxeringsvärde för fasmögenhetsuppgifterna tighet.

delen av med övervägande undantagandepensionärerna ålderspension - 92 % av de ensamstående och 96 % av hushållen - hade nettoförmögenhet. Förmögende gifta var närmare 270 000 kr. hetens storlek i genomsnitt för ensamstående och ca 330 000 kr. för gifta hushåll. variationerna olika undantagandepensionärer emellan kan antas vara stora. Några närmare uppgifter härom finns dock inte tillgängliga. Inte heller är det att av det material som står till vårt möjligt dra några slutsatser om samband mellan förfogande utgående ATP-pension och förmögenhetsinnehav.

en - för män I tabell 6.7 och 6.8 görs jämförelse kvinnor - med förmögenhetsuppgifter för bestånresp. det Det bör här hållas i minnet ålderspensionärer. att det särskilda regler för förmögenhetsbegäller skattning av egenföretagare och jordbrukare (dessa kategorier förekommer ju bland undantagandepensionärerna i större utsträckning än bland ålbetydligt i allmänhet). Enligt dessa regler derspensionärer skall endast 30 % av nettoförmögenheten i rörelsen eller (exkl. bostadsbyggnaden) tas upp jordbruket till beskattning. Uppgifterna i tabellerna är inte för de olikheter vid beskattningen som såjusterade lunda för olika Inte heller har hängäller grupper. kunnat tas till de skillnader som kan föreligga syn

Tabell 6.7 Procentandel ålderspensionärer med nettoförnögenhet resp. fastighet. År 1985

Nettoförmögenhet Fastighet

Män Kvinnor Män Kvinnor

95 88 69 45 Undantagande Beståndet 84 77 44 15

Tabell 6.8 Genomsnittlig nettoförnögenhet resp. taxeringsvärde för fastighet, kr. Ålderspensionärer. År 1985

Taxeringsvärde Nettoförmögenhet för fastighet Män Kvinnor Män Kvinnor

Undantagande 257 000 240 000 253 000 228 000 Beståndet 198 000 125 000 193 000 147 000

på grund av att genomsnittsåldern för undantagandepensionärerna är lägre än för álderspensionärer i allmänhet.

Uppgifterna i tabellerna 6.7 och 6.8 är individbaserade medan de tidigare nämnda uppgifterna om förmögenhet avser husháll. Tabellerna visar att det var en större andel som hade - och en förmögenhet betydligt större andel som hade - bland fastighet undantagandepensionärerna än bland beståndet ålderspensionärer. Undantagandepensionärerna hade också i genomsnitt större nettoförmögenhet och högre värderade fastigheter än ålderspensionärer i allmänhet.

6.3 Förtidspensionärer

År 1988 fanns 2 400 förtidspensionärer vilkas pension påverkades av undantagande. I det följande redovisas bruttoinkomst m.m. för de drygt 1 400 av dessa som var förtidspensionärer redan år 1985.

Förtidspensionärerna med undantagande hade år 1985 en bruttoinkomst på i genomsnitt 69 200 kr. Pensionärer utan ATP resp. med ATP motsvarande högst 0,48 basbelopp hade i genomsnitt 56 000 kr. resp. 59 500 kr. i

de med högre ATP hade i genombruttoinkomst, medan

snitt 79 100 kr.

kan folkpen- På samma sätt som för álderspensionärer (0,96 basbelopp) och sion, fullt pensionstillskott en minimiinkomst-

lägsta oreducerade KBT sågas utgöra

med en bostadskostnad som nivå för förtidspensionärer till minst 800 kr. för en ogift penper månad uppgår kr. för makar och där - beträffande sionär och 950 som reducerar KBT. För - maken inte har inkomst gifta med hel motsvarade denna förtidspensionärer pension kr. för och 42 217 kr. för miniminivá 48 768 ogift år 1985. 30 % av undantagandepensionägift pensionär som var lägre än den rerna hade då en bruttoinkomst

nivån.

med Diagram 6.4 Procentandel undantagandepensionärer visst belopp. Ensamstående bruttoinkonst överstigande led eller låg ATP. År 1985 förtidspensionärer ingen

70--

60--

Procent 50 -- (O

\.

3 0 u

20 -- °\f\

*oxo

10-- 0-___.

O 2 i 2 G 2 2 2 20 30 40 50 60 70 80 90

Inkomst i 1 000 kr.

-0- ATP=O -o- ATP0,48

I diagram 6.4 har de ensamstående förtidspensionärerna utan ATP (95 personer) resp. de med ATP lägre än 0,48 basbelopp (155 personer) fördelats efter bruttoinkomst. I diagram 6.5 görs motsvarande redovisning för gifta förtidspensionärer (150 resp. 280 personer) efter hushállets bruttoinkomst.

De ensamstående undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP hade år 1985 en genomsnittsinkomst på omkring 60 000 kr. Av diagram 6.4 kan utläsas att ca 5 % av förtidspensionärerna utan ATP hade hel folkpension eller motsvarande belopp (20 900 kr.) som

Diagram 6.5 Procentandel gifta undantagandepensionärer där hushållets bruttoinkonst överstiger visst belopp. Förtidspensionärer med ingen eller låg ATP. År 1985

osoåo

9°

80 \°§o .\

70 -- › gøx o o

60-- \\\\;\\\\b

Procent 50 -› o \.\

40 -- No

30--

10-u 1 n n n 1 n 0 n v u I I I I .u 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Inkomst i 1 000 kr. 0- ATP=0 -0- ATP0,48

enda inkomst. Ca 30 % av undantagandepensionärerna med eller låg ATP hade inkomst som högst uppingen

till nivån för hel folkpension och fullt pen-

gick basbelopp), dvs. 41 900 kr. sionstillskott (0,96 50 % hade en inkomst som inte översteg den Knappt s.k. miniminivån (48 800 kr.).

För undantagandepensionärer med ingen eller låg gifta 6.5 att ca 4 % av hushållen hade en ATP visar diagram bruttoinkomst som motsvarade enbart hel folkhögst för ett (34 200 kr.). 30-35 % pension pensionärspar av hushållen hade en bruttoinkomst som inte översteg

nivån för hel folkpension och fullt pensionstillskott 100 kr.). För ca 45 % av hushållen där undanta- (76 inte hade någon ATP och för ca 35 % gandepensionären av hushållen där hade ATPundantagandepensionären än 0,48 basbelopp understeg eller upppension lägre inkomsten till vad som motsvarade den s.k. minigick minivån för ett (84 400 kr.). Den gepensionärspar runt 100 000 kr. nomsnittliga bruttoinkomsten låg De flesta av de nu berörda förtidspensionärerna var

med en person som inte själv var pensionär. gifta

För med ingen eller låg ATP utförtidspensionärer (inkl. pension) drygt hälften gjorde tjänsteinkomsten av bruttoinkomsten. 20-25 % av bruttoinkomsten här-

rörde från och runt 15 % från kajordbruksfastighet

pital.

utbetalades till 3,5 % av undantagande- Socialbidrag med förtidspension. Av de 245 hushållen pensionärerna där (oftast mannen) saknade undantagandepensionären ATP var andelen socialbidragstagare något högre: 5 %. Jämförande rikssiffror visar att drygt knappt

2 % av hushållen i den âlderskategori som flertalet av pensionärerna tillhör (50-64 år) hade socialbidrag år 1986.

De flesta av undantagandepensionärerna med ingen eller låg ATP uppbar inte någon avtalspensicn. Även bland pensionärerna med ATP över 0,48 basbelopp var andelen med avtalspension låg (7 %).

Privat pension hade ca 10 % av pensionärerna utan ATP och omkring 20 % av dem med låg ATP.

Flertalet undantagandepensionärer med förtidspension hade nettoförmögenhe . Innehavet och värdet av förmögenhet och fastighet framgår av tabell 6.9.

Tabell 6.9 Procentandel hushåll med nettoförnögenhet resp. fastighet. Genomsnittligt värde i kr. Undantagandepensionärer med förtidspension. År 1985

Nettoförmögenhet Fastighet

Ensamstående Andel som har, % 80 67 Genomsnittligt värde, kr. 243 000 253 (00 Gifta Andel som har, % 93 87 Genomsnittligt värde, kr. 333 000 390 (00

offentliga utredningar

Statens

Kronologisk förteckning

35. Reformerad mervllrdeskatt m.m. l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del l. minister Olof Palme. C. - Lagtext ochbilagor. Del 2. Fi. Fi. 36. Inllationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. 2. Beskattning av famansföretag. 3. integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av 4. Fasta Ö undsförbindclse .K. utvecklingen. l. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- 5. Samordnad lánsfüi altning. Del 1: Förslag. C. utredningamas betänkanden. Fi. 6. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 7. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 8. UD:s presstjänsL UD. ning och bedömning. S. 9. Särskild inkomstskatt för utländska anister m.fl. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport Fi. 10. Tvä nya treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting. Ju. 11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- 42. Det civila försvareL Del l. tionens spanmdasökning. Fi. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 12. Den regionala problembilden. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 44.Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - santarbetet. l. 14. Mångfald mot enfald Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. A. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 15. Storstadstraftk 2 - Bakgrundsmaterial. K. F6. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. Fi. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 49. Energiforslming för framtiden. Bilagor. ME. arbetsmetoder. C. 50. Stiftelser för samverkan. U. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 51. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om 20. Tullregisterlag m.m. Fi. fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. inom energisektorn. ME 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- 53. Arbetstid och välfärd. ningen. U. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 23. Parkeringsköp. Bo. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svan rörelsehindrade 25.Rapporter till ñnansieringsutredningen. l. ungdomar. S. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövcr- 55. Fungerande regioner i samspel. A. 56. Fiskprisregleringen och ftskeriadministrationen. JO. vakningen. Fi. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- 57. D0 och Nämnden mot etnisk diskriminering na. U. - de tre första åren. 58.Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning ” inför 90-talet. U. 30. Profossorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsäittning av professorstjänster. U. 31. Statens mät- ochprovstyrelse. l. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 33. Reformerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. - Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext ochkommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del l. - Expemapporter. Del 2. Fi.

1989 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Justitiedepartementet Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del 1. [34] Sameratt och sameting. [41] - Expenrapporter. Del 2. [34] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Reformerad mervardeskatt m.m. Den gravida kvinnan och fostret - tva individer. Om - Motiv. Del 1. [35] fosterdiagrtostik. Om sena aborter. [51] - lagtext och bilagor. Del 2. [35] Inflationskorrigerad inkomstbeskattrting. [36] Utrikesdepartementet Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatteutredninganm betltnkanden. [38] UD:s presstjlinst. [8] - slutrapport. [40] Datorisering av tullrutinema

Försvarsdepartementet Utbildningsdepartementet

Risker och skydd för befolkningen. [17] Det civila försvaret. Del 1. [42] Vidgad etableringsfrihet for nya medier. [7] Det civila försvaret. Del 2. Porfattningstext. [42] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biograffbrordningert. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. [46] [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. 1271

Socialdepartementet

Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför och bedömning. [39] 90-talet. [29] Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Ratt till gymnasieutbildning för svart rörelsehindrade tillsattning av professorstjartst. [30] ungdomar. [54] Stiftelser för samverkan. [S0] Undantagandepensionåremas ekonomi. [58]

Jordbruksdepartementet Kommunikationsdepartementet Frskpriyegleringen och fiskeriadministrationen. [S6]

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadsuafik 3 - Bilavgifter. [43] . Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Finansdepartementet rättsfragor. [14] Beskattning av famansföretag. [2] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. [9] Arbetstid och välfärd. Hushallsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. tionens sparundersokning. [l 1] g Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Fungerande regioner i samspel. [55] Tullregisterlag m.m. [20] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. - de tre första aren. [57] [26] Refonnerad inkomstbeskattning

- Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] Industridepartementet

. - inkomst av kapital. Del 2. [33] Statligt finansiellt stöd. [274] - Inkomst av tjänst, lagtext ochkommentarer. Del 3. Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] [33] Statens mät- och provstyrelse. [31] - Bilagor. expertrapporter. Del 4. [33]

Statens

offentliga utredningar 1989

Systematisk

förteckning

i

Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EPTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] integriteten vid slatistikproduktion. [3] Samordnad lansförvalming. Del 1: Förslag. [5] Samordnad lånsförvalming. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisen arbetsmetoder. [18]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sllu värde på miljon - miljöavgiftcr på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

NSSl NHSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET

XOSZGLEO

698EOI8E'I6

Bx-:srzáuxvnuuxn:ALLMÄNNA FÖRLAGET.KUNDTJÄNST.|0647 STOCKHOLM. TEL: 08-739 96 30. FAX: 08-739 95 48. INFORMAIIONSHOKIIANIHELN, MALMTORGSGKTAN5 (vn) BRUNKEHIZRGSTORG), STOCKHOLM.