Barn- och ungdomsvård

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Ba n OCH UNGDOMSVÅRD

Statens offentliga utredningar l 974: 7 Socialdepartementet

Barn- och

ungdomsvård

Betänkande avgivet av Fosterbarnsutredningcn Stockholm 1974

ISBN 91-38-01381-9 Omslag: Roland Klang

K L Beckmans Tryckerier AB Stockholm 1974 0205982

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 21 mars 1969 bemyndiga- det av utredningens författningsförslag m. m. de Kungl. Majzt dåvarande statsrådet Utredningen har under utredningsarbetets Odhnoff att tillkalla en utredningsman med kontakt med socialutgång haft fortlöpande uppdrag att utreda vissa frågor beträffande redningen och barnstugeutredningen. Vidare vården av barn och ungdomar i fosterhem, har utredningen haft kontakt och överläggbarnhem och andra barnavårdande institutio- ningar med företrädare för landstingsförner. bundet, statistiska centralsocialstyrelsen, Statsrådet Odhnoff tillkallade den 21 byrån, och Söderman- Stockholms, Uppsala mars 1969 riksdagsledamoten Gördis Hörn- lands läns landsting, ett 10-tal kommuner, lund att som utredningsman utföra ifråga- Allmänna om skobarnhuset, utredningen varande uppdrag. Som experter i utred- lans inre arbete fosterföräldrarnas (SIA), ningen, som antagit namnet fosterbarnsut- riksförbund m. fl. redningen, tillkallades den 19 december Utredningsmannen jämte experter och 1969 i socialstyrelsen sekreterare avdelningsdirektören har i samband med utredningsar- Greta Wallin och sekreteraren hos Svenska betet besökt och vissa socialförvaltningarna kommunförbundet K.G. Larsson. Vidare av dessas institutioner i Västerås och Malmö förordnades den 19 maj 1972 kanslirådet samt vissa av landstingets barnhem i Uppsala Gunnar Björne att såsom expert biträda län. utredningen. Utredningen har vidare haft överlägg- Som sekreterare åt utredningsmannen ut- ningar med representanter för direktoratet sågs den 9 april 1969 numera kanslirådet i för Københavns kommunes børne- og ung- Socialdepartementet Billy Thorstenson och domsinstitutioner, Københavns børne- og departementssekreteraren i samma departe- ungdomsvzern, socialforskningsinstituttet i ment Tage Sjöberg. Den 12 oktober 1971 Danmark, Glostrups spaedbørnehjem, Holförordnades Thorstenson som expert. Socio- baek amts plejehjemsforening. Utredningen nomen Göran Everljung tillkallades från sam- har besökt Urbanplanens” dagsinstitutioner ma dag att som sekreterare biträda utred- och Ungbos” ungdomspension i Köpenningen. hamn. Vidare har besök gjorts på Køben- I frågor som rör utbildning har utred- havns kommunes børnehjem i Skodsborg ningen biträtts av sekreteraren i Svenska och Glostrup spaedbørnehjem. kommunförbundet Rolf Björklund. Departe- Fosterbarnsutredningen har lämnat rementssekreteraren Christer Karlsson, social- missvar över förmynderskapsutredningens departementet, har deltagit i bearbetningen betänkande Förmynderskap (SOU av bl. a. utredningens undersökningar och 1970: 67), barnstugeutredningens diskusförslag. Rättschefen i Socialdepartementet sions PM ”Innehåll och metoder i förskole- Carl-Edvard Sturkell har biträtt i vissa frågor verksamheten” samt betänkandet ”Förskosom rör Allmänna barnhusets verksamhet. lan (SOU 1972: 26 och 27). Utredningen Vidare har hovrättsassessorn Lars Grönwall, har vidare lämnat remissvar på bamavårds- Socialdepartementet, deltagit vid utarbetan- mannautredningens betänkande Barna-

SOU 1974: 7

vårdsmannafrågan (SOU 1972: 65), justitie- Utredningen får härmed överlämna bedepartementets promemoria med förslag om tänkandet Barn- och ungdomsvård. Besänkning av myndighetsåldern till 18 år tänkandet innehåller förslag till förstärkm. m. (DS Ju 1973: 11) samt över ansökan ningar av samhällets förebyggande insatser till Socialdepartementet om medel ur allmän- för och samhällets vård av barn och ungna arvsfonden till storfosterhemmet Mårtens- domar. Till betänkandet har fogats särskilt bo Gård, Hällefors. yttrande i vissa frågor av experterna Wallin Utredningen har i april månad 1973 i en och Larsson. skrivelse till Socialdepartementet hemställt Uppdraget är härmed slutfört. att koloni- och feriebamsverksamheten i annat sammanhang blir föremål för allsidig utredning. Stockholm ifebruari 1974

Gördis Hörnlund

/Tage Sjöberg

Göran E verljung

SOU 1974: 7

Innehåll

Författningsförslag . . . . . . . . . ll Fosterbarnsvärd 45 Förslag till lag om ändringi barnavårds- Definitioner 45 lagen (1960: 97) . . . . . . . . . ll Tillståndstvång 46 Förslag till lag om ändring i lagen Kriterier vid prövning av fosterhems (1947: 529) om allmänna barnbidrag 29 och fosterföräldrars lämplighet 47 Förslag till lag om ändring i kommunal- Tillsyn 49 skatte1agen(l928:_370) _ _ _ _ _ . 30 Missförhållanden i fosterhem 50 Förbud mot flyttning av fosterbarn 50 Sammanfattning . . . . . . . . . . 31 Förbud att motta vistelsebarn 51 Övriga stadganden om fosterbarns- I Utredningsuppdrag, undersökningar vård 51 m. m. Adoption 52 Definitioner 52 Kapitel 1 Utredningsuppdraget 37 Förutsättningar för adoption 53 Adoptivbamet börjar som fosterbarn 54 Kapitel 2 Nuvarande barnavårdslag- Internordiska 54 adoptioner stiftning . . . . . . . . . . . . . . 39 Andra internationella 54 adoptioner Barnavårdens organisation och åtgärds- Barnhemmen . . . . . . . . . . . . 55 system . . . . . . . . . . . . . . . 39 Historisk 55 bakgrund Inledning . . . . . . . . . . . . 39 Medeltid 55 Barnavårdens syfte . . . . . . . . 39 . . . . . . . . . . . 56 Filantropi Organisation . . . . . . . . 40 . . . . . . 57 Fosterbarnssystemet Social centralnämnd . . . . . . . 40 av barnhemsvården 57 Differentiering Utredning . . . . . . . . . . . . 41 1924 års barnavårdslag 58 Förutsättningar för ingripanden Vård av handikappade barn 60 m. m. . . . . . . . . . . . . . 41 Barnhemmen enligt 1960 års barna- Förebyggande åtgärder . . . . . . 41 vårdslag 61 Omhändertaganden . . . . . . . . 42 Olika typer av barnhem 62 Samhällsvård enligt 29 § 42 Ungdomsvårdsskolor 62 Omhändertagande för utredning Historisk bakgrund 62 enligt 30 § . . . . . . . . . . 42 Nuvarande 63 vårduppgifter Samhällsvård enligt 31 § 42 Olika vårdformer 64 De omhändertagnas behandling 43 66 Utskrivning Typ av vård . . . . . . . 43 Besvärsrätt m. m. 66 Tillsyn . . . . . . . . . . . . . 44 Umgängesrätt . . . . . . . . . . 44 Ingripande vid otillfredsställande Kapitel 3 Barnavården i den officiella vård . . . . . . . . . . . . . 44 statistiken 68 Samhällsvårdens upphörande 44 Inledning 68

SOU 1974: 7

Barnavårdsnämndernas verksam het 68 Kapitel 5 Fosterbarnsvårdens omfatt- De senaste årens utveckling 68 ning i kommunerna . . . . . . . . . 90 Nuvarande förhållanden 70 Inledning . . . . . . . . . . . . . 90 Fosterbarn . . . . . . . . . . . . . 71 Undersökningens uppläggning 90 Antal fosterbam åren 1950- 1971 71 Felkällor . . . . . . . . . . . . 90 Fosterbarnen vid slutet av år 1971 72 Definitioner . . . . . . . . . . . 90 Fostermoderns ålder samt släktskap 73 Fosterbarnsvârdens organisation 91 Fosterlön per månad 74 Organisationen inom kommunerna 91 Barnhem . . . . . . . . . . . . . . 74 Personalen . . . . . . . . . . . . 92 Antal barnhem och platser åren Personalens . . . . . . 93 utbildning 1965-1971 74 . . . . . . . 93

Konferensverksamhet

Situationen år 1972 75 Fosterbarnsvårdens omfattning 94 Kostnader 75 Antalet fosterbam . . . . . . . . 94 Ungdomsvârdsskolor 76 över kommungränser 95 Placering Antal skolor och platser åren Tillstånd att mottaga fosterbam och 1965- l 971 76 besvär över beslut . . . . . . . 97 76 Besök i fosterhemmet . . . . . . 97 Intagningsorsaker 77 Missförhållanden i fosterhem 93 Nytillkomna elever år 1972 77 Förbud 98 att skilja barn från fosterhem Vårdtid för elever utskrivna enligt Vård iannat enskilt hem än fosterhem 98 67 § BvL, 1972 78 Antal vårdade . . . . . . . . . . 98 Kostnader 78 99 Placering över kommungränser Barnkolonier 78 Barnavårdsnämndens kontakt med Antal barnkolonier, platser och barn ungdomar i enskilda hem 100 placerade åren 1965-1971 78 Fosterhem och andra enskilda hem 101 Barnkolonierna år 1971 79 Olika typer av hem . . . . . . . . 101 Adoptivbarn 79 Rekryteringssätt . . . . . . . . . 101 Antalet meddelade tillstånd 79 Svårigheter vid rekrytering . . . . 103 Adoption av utländska barn 80 Institutionsvård av barn och ungdo ma 104 Antal barn i olika institutioner 104 Placerande kommuner . . . . . . 105 Barnhem . . . . . . . . . . . . 106 Kapitel 4 Utredningens undersökning- Inackorderingshem, ungdomshem 107 ar . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Feriehem . . . . . . . . . . . . 109 Inledning 81 Barnkolonier . . . . . . . . . . . l 10 Fosterbarnsvårdens omfattning i kom- Undersökningar och synpunkter på fosmunerna 82 terbarnsvård . . . . . . . . . . . . 1 1 1 Syfte 82 Undersökningar om fosterbam . l 1 l Omfattning 82 Nya initiativ i fråga om fosterbarns- Kommunsammanläggningar 82 vården . . . . . . . . . . . . 1 12 Resultatens framtida giltighet 82 Synpunkter på fosterbarnsvården . 1 12 Fosterbarnsundersökningen 87 Sammanfattning . . . . . . . . . . . 113 Syfte 87 Omfattning 87 Resultatens framtida giltighet 88 Kapitel 6 Fosterbarnsundersökningen Barnhemsundersökningen 88 Inledning . . . . . . . . . . . . . 1 17 88 Undersökningens uppläggning l 17 Syfte Omfattning 89 Bortfallet . . . . . . . . . . . . 118 Resultatens framtida giltighet 89 Tabellerna . . . . . . . . . . . . 118

SOU 1974: 7

Allmänt om fosterbarnen . . . . . . 118 Barnavårdsnämndens kännedom om Antalet fosterbarn . . . . . . . . 118 det aktuella fosterhemmet . . 155 Omhändertagna och privatplacerade Allmänt om fosterföräldrarna . . 158 fosterbarn . . . . . . . . . . . 119 Den intervjuades kön . . . . . . . 158 Kön och ålder . . . . . . . . . . 119 Ålder . . . . . . . . . . . . . . 158 Ålder vid omhändertagandet . 121 Civilstånd . . . . . . . . . . . . 159 Skäl för omhändertagande . 122 Utbildning . . . . . . . . . . . . 159 Kommuntyperna . . . . . . . . . . 123 Yrke . . . . . . . . . . . . . . 160 Gruppering av landets kommuner . 123 Inkomst . . . . . . . . . . . . . 161 Placerandekommun och vistelse- . . . . . . . . . . . 162 Socialgrupp kommun . . . . . . . . . . . 123 Bostad . . . . . . . . . . . . . . 163 Kommuntyp l (Stockholm) . 125 Fritidsintressen och föreningstillhö- Kommuntyp 2 (Göteborg och Mal- righet . . . . . . . . . . . . . 165 mö) . . . . . . . . . . . . . . 126 Fosterföräldrarnas relationer till den Kommuntyp 3 (Borås, Eskilstuna, biologiska familjen . . . . . . . . . 167 Gävle, Helsingborg, Linköping, Släktskap . . . . . . . . . . . 167 Norrköping, Uppsala, Västerås och Fosterföräldrarnas kännedom om Örebro) . . . . . . . . . . . . 127 barnet före fosterhemsplaceringen 168 Kommuntyp 4 (l huvudsak medel- Fosterföräldrarnas kontakter med stora kommuner med förhållande- den biologiska familjen under barvis stor andel tätortsbefolkning) . 128 nets tidifosterhemmet . . . . . 169 Kommuntyp 5 (De minsta kommu- Av barnavårdsnämnderna vidtagna nerna) . . . . . . . . . . . . 128 åtgärder vid kontakterna mellan Sammanfattande jämförelser mellan fosterhemmet och barnets anhöri- . . . . . . . . 129 . . . . . . . . . . . . . . 171 kommuntyperna ga Fosterbarnens bakgrund . . . . . . . 131 Avståndet mellan fosterhemmet och Nationalitet, födelseland och vistelse- föräldrarnas (vårdnadshavarens) land före placeringen . . . . . . 131 bostad . . . . . . . . . . . . 172 Uppväxtförhållanden . . . . . . . 132 Fosterföräldrarnas erfarenheter av fos- Skolgång . . . . . . . . . . . 132 terbarnsvård och deras kontakter med Vistelse under större delen av barnavårdsnämnderna . . . . . . . . 174 första levnadsåret . . . . . . . 133 relationer till fosterbarn och Tidigare Vistelse vid omhändertagandet . 135 fosterbamsvård . . . . . . . . 174 Vistelse vid tiden närmast före Barnavårdsnämndernas stöd till fosfosterhemsplaceringen . . . . . 136 terföräldrarna i form av kurser och Barnets biologiska familj . . . . . 139 utbildning . . . . . . . . . . . 176 Den biologiska familjens bostadsför- Fosterföräldrarnas kontakter med hållanden . . . . . . . . . . . 142 barnavårdsnämnderna . . . . . 177 Fosterbarn med handikapp . 144 mot fosterhemmet . 179 Anmärkning Barnavårdsnämndens åtgärder . 145 Fosterlön och andra ersättningar år Tidigare åtgärder för barnet . 145 fosterföräldrarna . . . . . . . . . . 179 Tidigare vistelseiannat fosterhem . 147 Fosterlönen . . . . . . . . . . . . 179 Hjälp till de biologiska föräldrarna . 149 Fosterlön och självdeklarationen . 182 Situationen närmast före den aktuel- Andra ekonomiska bidrag från komla fosterhemsplaceringen . 152 munen än fosterlön . . . . . . 184 Placeringen av barnet . . . . . . . . 153 Övrig kommunal hjälp . . . . . . 186 Barnets och föräldrarnas möjligheter Ekonomiska bidrag av annat slag . 187 att påverka den aktuella placering- Barnetifosterhemmet . . . . . . . 189 en . . . . . . . . . . . . . . 153 Vistelsetidifosterhemmet . . 189

SOU 1974: 7 7

Faktisk vistelsetid . . . . . . . 189 Barnen . . . . . . . . . . . . . . . 223 Återstående vistelsetid . . . . . 192 Verksamheter för barnen . . . . . 223 Adoption . . . . . . . . . . . . 192 Barnens kontakter med anhöriga . 225 Fosterföräldrarnas önskemål 192 Barnens skolgång . . . . . . . . . 226 Barnavårdsnämnden räknat med Fickpengar och flitpengar . . . . . 226 adoption . . . . . . . . . . . 193 Landstingsförbundets 226 undersökning Önskemål om fosterbarnets kön och Allmänt om undersökningen . 226 ålder . . . . . . . . . . . . . 194 Barnens ålder och kön . . . . . 227 Barnets situation i fosterfamiljen 195 . . . . . . . 228 Intagningsorsaker Kännedom om fosterbarnsförhål- Vistelse före barnhemsplaceringen, landet . . . . . . . . . . . . . 195 vistelsetid och avstånd till hemor- Fosterfamiljen . . . . . . . . . 196 ten . . . . . . . . . . . . . . 230 Fosterbarn som arbetskraft . 197 Synpunkter kring förändringar av barn- Barntillsyn . . . . . . . . . . 198 hemsvården . . . . . . . . . . . . 231 Barnets sociala relationer utanför barnhem Nytillkomna och nedläggfosterfamiljen . . . . . . . . . 199 ningar av barnhem . . . . . . . 231 Kontakter med föräldrar eller an- . . . . . 232 Motioner,interpellationer höriga . . . . . . . . . . . . . 199 . 232 Undersökningar,utredningar Hur barnet ”klarat sig i olika Landstingens synpunkter på barnsammanhang . . . . . . . . . 200 hemsvården . . . . . . . . . . 233 Vad barnet varit med om” . 202 Sammanfattning . . . . . . . . . . 234 Sammanfattning . . . . . . . . . . 203

Kapitel 7 Barnhemsundersökningen . 212 Kapitel 8 Nya vårdformer . . . . . 239 Inledning . . . . . . . . . . . . . 212 Inledning . . . . . . . . . . . . . 239 Undersökningens uppläggning . 212 Hemmahosverksamhet . . . . . . . 239 Olika typer av barnhem . . . . . . 212 Lövsättragmppen . . . . . . . . 239 Barnhemsvårdens organisation . . 213 FamiljeterapiiEskilstuna . . . . . 242 Barnhemsplaner . . . . . . . . . 213 Solna-Sundbybergs arbetsgrupp mot Barnhemsregioner . . . . . . . . 213 läkemedelsmissbruk . . . . . . 243 Landstingens synpunkter på region- Kommunalafamiliehem . . . . . . . 244 samverkan . . . . . . . . . . . 214 FamiljehemiBorås . . . . . . . . 244 Barnavårdsverksamhetens organisa- SamhemiHaninge . . . . . . . . 245 tion inom landstingen . . . . . 215 FamiljehemiNorrköping . . . . . 245 Intagningsförfarandet på barnhem FamiljehemiVästerås . . . . . . 248 inom olika landsting . . . . . . 215 UNGBO: s verksamhet i Köpenhamn 249 Samarbetet med den psykiska barna- Kontrakterade familjehem . . . . . . 250 och ungdomsvården (PBU) . . 216 Familjehem på Gotland . . . . . . 250 Barnhemsvärdens omfattning . . 216 FamiljehemiHassela . . . . . . . 252 Antal barnhem och platser . . 216 Jämtlandshemmen . . . . . . . . 252 Beläggning . . . . . . . . . . . . 218 Nya vårdformeri övrigt . . . . . . . 254 Utvecklingsstörda och handikappade Privata storfosterhem . . . . . . . 254 barn . . . . . . . . . . . . . 219 Behandlingsläger . . . . . . . . . 254 Barnhemmens personal . . . . . . . 219 Terapiresor . . . . . . . . . . . 255 Personalantalet och anställningsfor- Vistelse i familj under fritiden . . 255 men . . . . . . . . . . . . . 219 Projektsom ännu eiprövats . . . . . 255 Personalens skolutbildning . . 221 Grannskapsföräldrar i anslutning till Fortbildning av personalen . . 222 förskolan . . . . . . . . . . . 255 Konferensverksamhet . . . . . . . 223 Haningeprojektet . . . . . . . . . 256

Kapitel 9 Barnkolonier och feriebarns- Inkomst av annat förvärvsarbete 277 verksamhet . . . . . . . . . . . . . 258 Avgiftsskyldigheten . . . . . . . 277 Hittillsvarande utveckling och nuvaran- Sjukförsäkringsavgiften . . . . . 277 de läge . . . . . . . . . . . . . . . 258 Socialförsäkringsavgift till folk- Socialstyrelsens undersökning . 259 pensioneringen . . . . . . . . 277 Exempel på utnyttjande av koloniernas Avgiften för tilläggspension . 278 lokaler . . . . . . . . . . . . . . . 261 Riksförsäkringsverkets praxis . 278 Barnpassningutomhus . . . . . . . 261 Beskattningssystemet . . . . . . . . 278 Lägerverksamhet . . . . . . . . . . 262 Inkomstbeskattningen . . . . . . 278 Aktuella frågeställningar . . . . . . 262 Allmän kommunalskatt . 278 Feriebarnsverksamheten . . . . . . . 263 Statlig inkomstskatt . . . . . . 279 Sammanfattning . . . . . . . . . . 263 skattereduktion . . . . . . . . 280 Individuella verkningar . . . . . . 281 Kapitel 10 Utbildning inom barna- Fosterbarnsersättningens behandling vårdsområdet . _ _ , _ _ _ , _ _ _ , 265 iskattehänseende . . . . . . . . 282 Förekommande utbildningar . 265 Skattelagstiftningen . . . . . . 282 Förskollärare . . . . . . . . . . 265 Riksskatteverkets anvisningar . 282 Fritidspedagog . . . . . . . . . . 265 Rättspraxis . . . . . . . . . . 283 Ungdomsledare . . . . . . . . . 265 Anstaltspedagogisk yrkeskurs för Kapitel 12 Allmänna barnhuset . 285 vård av barn på barnhem m. m. . 266 Inledning . . . . . . . . . . . . 285 Socialpedagog . . . . . . . . . . 266 Historik . . . . . . . . . . . . . 285 Sociala barna- och ungdomsvårdssemi- Allmänna barnhusets rättsliga ställnariet . . . . . . . . . . . . . . . 266 ning . . . . . . . . . . . . . 286 rganisation . . . . . . . . . . . 266 Allmänna barnhusets tillgångar m. m. 290 Personal . . . . . . . . . . . . . 267 Allmänna barnhusets aktuella verk- Utbildningskapacitet . . . . . . . 267 samhet . . . . . . . . . . . . 294 Anställningar efter genomgången utbildning . . . . . . . . . . . . 267 Försöksverksamhet med utbildning av fosterföräldrar . . . . . . . . . . . 267 II överväganden och förslag

Kapitel 11 Ekonomiskt stöd och be- Kapitel 13 Förebyggande åtgärder . 297 skattning . . . . . . . . . . . . . . 272 Allmänna synpunkter . . . . . . . . 297 Sociala förmåner till barnförsörjare . 272 Allmänt förebyggande åtgärder . 297 Allmänt barnbidrag . . . . . . . . 272 Förebyggande åtgärder av speciellt Bostadstillägg till barnfamiljer . 272 slag . . . . . . . . . . . . . . 298 Studiestöd . . . . . . . . . . . . 273 Föråldrautbildning . . . . . . . . . 298 Bidragsförskott . . . . . . . . . 274 Nuvarande förhållanden . . . . . 299 Förmåner inom den allmänna försäk- Utredningens överväganden . 299 ringen . . . . . . . . . . . . . 274 Barnavårdscentraler . . . . . . . . . 300 till . . 275 Den nuvarande verksamheten . 300 Barntillägg folkpension Fosterbarnsersåttningen inom den all- Hur når barnavårdscentralema barmänna försäkringen . . . . . . . . . 275 nen? . . . . . . . . . . . . . 301 Sjukförsäkringen . . . . . . . . . 275 Utredningens överväganden . 301 Inkomst av anställning . . . . .275 Förskolan . . . . . . . . . . . . . 302 Inkomst av annat förvärvsarbete 276 Skolan . . . . . . . . . . . . . . . 303 Tilläggspensioneringen . . . . . . 276 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 303 Inkomst av anställning . . . . . 276 Elever med svårigheter i skolarbetet 304

SOU 1974: 7 9

Fritidsverksamhet . . . . . . . . . 304 Barn- och ungdomshem Andra former av verkförebyggande Vårdens utformning . . . . . . . 335 samhet . . . . . . . . . . . . . . . 305

Huvudmannaskap och lokalisering . 336

Personalfrågor och utbildning . . 337 Kapitel 14 Utgångspunkter för värd och behandling . . . . . . . . . . . 307 Kapitel 18 Övriga frågor . . . . . . 339 Allmänna utgångspunkter . . . . . . 307 Skolan och de för samhällsvärd omhän- Normalisering . . . . . . . . . . 307 dertagna . . . . . . . . . . . . . . 339 Närhet . . . . . . . . . . . . . 308 besvärsrätten Utvidgningav . . . . . 340 Frivillighet och medinflytande 310 Allmänna barnhuset . . . . . . . . 341 Huvudmannaskap m. m. . . . . . . . 310 Allmänna överväganden . . . . . . 341 Vårdansvaret . . . . . . . . . . . 310 Barnhusets verksamhetsgrenar . 343 Utredningens överväganden 31 1 Personalfrågor . . . . . . . . . . 344 Modell för primärkommunal barn- och ungdomsvård . . . . . . . . . . . . 312 Kapitel 19 Kostnader, statsbidrag Inledning . . . . . . . . . . . . 312 m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 345 Behandlingsenheten . . . . . . . 312 Kommunernas kostnader . . . . . . 345 Resurser för vård och behandling . 314 Landstingens kostnader . . . . . . . 346 Statsbidrag m. m. . . . . . . . . . . 346 Kapitel 15 Vårdiföräldrahemmet . 317 Sammanfattning . . . . . . . . . . 347 Hjälp och stöd till föräldrahemmet . 317 Ekonomisk hjälp . . . . . . . . . 318 20 Kommentar till Kapitel författ- Personell hjälp . . . . . . . . . . 318 . . . . . . . . . . . 348 ningsförslagen Den sociala hemhjälpen . . . . . . . 318 Inledning . . . . . . . . . . . . . 348 Familjeterapi . . . . . . . . . . . . 319 Förslaget till lag om i barnaändring vårdslagen (1960597) . . . . . . . . 349 Kapitel 16 Värdiannanfamilj . 321 Nuvarande förhållanden . . . . . . . 321 Särskilt . . . . . . . . . . 358 yttrande Den framtida vården iannan familj . 322 Familjehem . . . . . . . . . . . . 322 Bilagor Enskilda familjehem . . . . . . . 323 Bilaga] Teknisk rapport . . . . . 361 Kommunala familjehem . . . . . 323 Bilaga 2 Enkätformulär A 370 Rekryteringavfamiliehem . . . . . 324 Gällande Bilaga 3 Enkätformulär B 376 anvisningar m. m. . 324 Bilaga 4 Intervjuformulär C 384 Utredningens synpunkter . . . . . 325 Bilaga 5 Enkätformulär rörande Hjälp och städ till familjehem 326 Ekonomisk barnhemsvården . . . . . 404 ersättning och beskattning 326 Bilaga 6 Läroplan för arbetsmark- Gällande anvisningar m.m . . . . . . 326 nadsutbildning . . . . .418 Utredningens förslag . . . . . . . 327 Ersättning för barn som vistas hos särskilt färordnad förmyndare . 330 Privatplacering av barn . . . . . . . 331 Gällande anvisningar m. m . . . . . . 331 Tillståndsfrågan . . . . . . . . . 331 Barn från utlandet . . . . . . . . 332

Kapitel 17 Vårdiinstitution . 333 Nuvarande förhållanden . . . . . . . 333 Den framtida institutionsvården . 334

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom förordnas i fråga om barnavårdslagen (1960: 97), dels att 54 § och 8 kap. skall upphöra att gälla, dels att 5, 11, 12, 27, 34, 36, 39, 40, 46-53, 66, 80, 83, 86-89 och 94 §§ samt rubriken till 7 kap. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap.

5 §

Socialstyrelsen har att följa bar- Socialstyrelsen har att följa barnavårdsverksamheten i riket, att ge- navårdsverksamheten i riket samt nom råd och anvisningar verka för att genom råd och anvisningar verka att den ordnas och utvecklas ända- för att den ordnas och utvecklas målsenligt samt att öva tillsyn över ändamålsenligt. barnavårdsanstalter som avses i 8 kap. 2 kap.

11 §1

Kan barnavårdsnämndens prövning icke awaktas utan fara eller allvarlig olägenhet, äger nämndens ordförande 1. vidtaga åtgärd som enligt 4 eller 5 kap. ankommer på nämnden, 2. meddela beslut enligt 43 § om att samhällsvård skall återupptagas efter villkorligt upphörande,

Senaste lydelse 1973: 808.

ll

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. meddela beslut som avses i 3. meddela förbud som avses i 46 § andra stycket, tillstånd som 50 eller 51 §. avses i 47§ första stycket eller förbud som avses i 50 eller 51 §.

Beslut som ordföranden fattat med stöd av första länder stycket omedelbart till efterrättelse och gäller tills vidare i avbidan på nämndens prövning. Det skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Avser beslutet 29 eller omhändertagande enligt 30 § eller förbud enligt 50 §, skall ordföranden omedelbart sammankalla nämnden för att besluta i ärendet. Nämndens sammanträde skall i sådant fall hållas utan dröjsmål och senast inom tio dagar från dagen för ordförandens beslut.

12 §2

Om kommunfullmäktige så bestämma, äger barnavårdsnämnden uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller i suppleanter nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Nämnden må dock icke annorledes än genom samfällt beslut l. utdöma förelagt vite, 2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3 eller 4 eller enligt 29 eller 30§ eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola, 3. meddela beslut som avses i 3. meddela som avses i förbud 46 § andra stycket, tillstånd eller 50 eller 51 § eller förhandsbesked förhandsbesked som avses i 47§ som avsesi52 §, eller förbud som avses i 50 eller 51 §, 4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken i andra avseenden än som sägs i 3 kap. 2 eller 4 §, 7 kap. 2 eller 7 §, om avtalet ej innefattar åtagande att utge engångsbelopp, eller 20 kap. ll §, enligt 5 § lagen (1969: 618) om fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap, enligt 5§ lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9, l 1 eller 18 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott eller 5. göra framställning eller avgiva yttrande till kommunfullmäktige. Beslut som fattats på grund av uppdrag första skall enligt stycket anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

27 §3

Föreskrift rörande underårigs lev- Föreskrift rörande underårigs levnadsförhållanden må meddelas den nadsförhållanden må meddelas den underårige, hans föräldrar eller an- underårige, hans föräldrar eller an-

2 Senaste lydelse 1973: 808. Senaste lydelse 1969: 164.

12 SOU 1974: 7

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

nan fostrare. Sådan föreskrift kan nan fostrare. Sådan föreskrift kan gälla anlitande av barnavårdsanstalt, gälla anlitande av familjehem eller behandling för sjukdom eller annan barn- eller ungdomshem som avses i kroppslig eller själslig brist eller 7 kap., behandling för sjukdom svaghet, sysselsättning, arbetsan- eller annan kroppslig eller själslig ställning, vistelseort eller bostad, brist eller svaghet, sysselsättning, förfogande över arbetsförtjänst eller arbetsanställning, vistelseort eller andra tillgångar eller förbud att bostad, förfogande över arbetsföranvända rusdrycker eller narkotiska tjänst eller andra tillgångar eller medel. Annan liknande föreskrift förbud att använda rusdrycker eller må även meddelas. narkotiska medel. Annan liknande föreskrift må även meddelas.

På barnavårdsnämnd som meddelat föreskrift ankommer att ändra eller upphäva denna, när så är påkallat. Behörigheten att ändra eller upphäva föreskrift må dock överflyttas till annan barnavårdsnämnd, om denna samtycker. Föreskrift upphör att gälla senast då den underårige fyller tjugo år.

34§

Ingripande enligt detta kapitel skall göras av barnavårdsnämnden i den kommun, där den underårige vistas, om ej annat följer av andra stycket. Lämnar han kommunen efter det att fråga om ingripande väckts, är nämnden skyldig att fullfölja ärendet, såvida icke annan bamavårdsnämnd ingriper.

Då barn som vårdas på anstalt, Då barn som vårdas i barn- eller där modern intagits, bör omhänder- ungdomshem eller annan institutagas för samhällsvård enligt 31 §, tion, där modern intagits, bör omskall åtgärden vidtagas, om modern händertagas för samhällsvård enligt är omhändertagen för samhällsvård, 31 §, skall åtgärden vidtagas, om av den barnavårdsnämnd som har modern är omhändertagen för sambefattningen med henne samt i an- hällsvård, av den barnavårdsnämnd nat fall av barnavårdsnämnden i den som har befattningen med henne kommun, där barnet är mantalsskri- samt i annat fall av barnavårdsvet eller, om det till följd av sin nämnden i den kommun, där barnet ålder ej blivit mantalsskrivet, där är mantalsskrivet eller, om det till det har sin födelsehemort. följd av sin ålder ej blivit mantalsskrivet, där det har sin födelsehemort.

Ärende som avses i denna paragraf må överflyttas till annan barnavårdsnämnd, om denna samtycker.

SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

36§

Den omhändertagne skall över- Den skall överomhändertagne lämnas till enskilt hem eller placeras lämnas för vård i familjehem, barni lämplig anstalt. Har han omhän- eller ungdomshem eller annan lämpdertagits för samhällsvård eller ut- lig institution. Har han omhändertaredning av anledning som avses i gits för samhällsvård eller utredning 25 § b), må han intagas iungdoms- av anledning som avses i 25§ b), vårdsskola. må han intagas i ungdomsvårdsskola. Den vårdform skall väljas som Den vårdform skall som väljas med hänsyn till den omhändertag- med hänsyn till den omhändertagnes ålder, utveckling och egenska- nes ålder, utveckling och egenskaper får anses bäst främja hans väl per får anses bäst främja hans väl och tillgodose behovet av uppsikt och tillgodose behovet av uppsikt över honom. Är han omhänderta- över honom. Är han omhändertagen för samhällsvård, bör vård i gen för samhällsvård, bör vård i enskilt hem i första hand komma i familjehem i första hand komma i fråga. fråga.

Barnavårdsnämnden skall nog- Barnavårdsnämnden skall noggrant följa den omhändertagnes ut- grant följa den omhändertagnes utveckling och uppmärksamma, huru- veckling och uppmärksamma, huruvida de krav som angivas i 35 § äro vida de krav som angivas i 35 § äro uppfyllda. Om så erfordras, skall uppfyllda. Om så erfordras, skall nämnden bereda den omhändertag- nämnden bereda den omhändertagne ny placering i samma eller annan ne ny placering i samma eller annan vårdform. Särskilt skall prövas, om vårdform. Särskilt skall prövas, om det är möjligt att utbyta anstalrs- det är möjligt att utbyta vård z vård mot vård i enskilt hem. barn- eller ungdømshem eller annan institution mot vård i familjehem.

Vad i denna paragraf stadgas har ej avseende på elev vid ungdomsvårdsskola.

40 §

Finner barnavårdsnämnd att sådan omhändertagen, som placerats inom kommunen eller eljest vistas där och ej är elev vid ungdomsvårdsskola, icke erhåller tillfredsställande vård, fostran och utbildning eller icke står under erforderlig uppsikt, och tillkommer befattningen med den omhändertagne annan barnavårdsnämnd, skall denna nämnd ofördröjligen underrättas.

14 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Leder underrättelsen ej till åsyftad verkan, skall förhållandet anmälas hos länsstyrelsen.

Om åtgärd av den barnavårds- Om åtgärd av den barnavårdsnämnd som har befattningen med nämnd som har befattningen med den omhändertagne icke utan fara den omhändertagne icke utan fara kan avvaktas, skall barnavårdsnämn- kan awaktas, skall barnavårdsnämnden i den kommun, där den omhän- den i den kommun, där den omhändertagne finnes, tills vidare sörja för dertagne finnes, tills vidare sörja för hans vård. För sådant ändamål må hans vård. För sådant ändamål må han vid behov skiljas från hem, han vid behov skiljas från familjeanstalt eller anställning, vari han hem, barn- eller ungdomshem eller placerats, och erhålla annan place- annan institution eller anställning, ring. vari han placerats, och erhålla annan placering.

Föreligger beträffande elev vid ungdomsvårdsskola sådant förhållande som avses i första stycket, skall skolans styrelse ofördröjligen underrättas.

7 kap. Fosterbamsvård m. mL Vård i familjehem, bam- och ungdomshem m. m.

46§ [denna lag förstås med För vård av barn och ungdom fosterbarn barn under sex- under aderton är skola i varje komton år, som vårdas och fostras i mun finnas familjehem och, när det annat enskilt hem än hos föräldrar- behövs, barn- och ungdomshem. na eller särskilt förordnad förmyn- Värd i familjehem eller i barndare, vilken har vårdnaden om bar- eller ungdomshem bör i första hand net, ske inom den kommun där den fosterföräldrar de som i unge har sin hemort. sitt hem mottagit fosterbarn samt Familjehem eller barn- eller ungmed domshem får ej anordnas iannan fo s t e r h e m hem vari foster- kommun utan att barnavärdsnämnbarn mottagits. den iden kommunen blivit hörd. Då särskilda skäl föreligga, äger barnavärdsnämnden besluta, att barn under sexton är, som vistas i annat enskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare men ej är att hänföra till fosterbarn, tills vidare skall anses såsom sådant. Nämnden mä, om särskilda skäl det päkalla, beträffande barn som

SOU 1974: 7 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses i första eller andra stycket besluta, att nämndens tillsyn enligt bestämmelserna i detta kapitel skall fortsätta under viss tid, högst tre år, efter det att barnet fyllt sexton år.

47 §4

Barn må ej mottagas i enskilt Familjehem tager emot barn eller hem som fosterbarn utan att barna- ungdom som behöver vård och fostvårdsnämnden i den kommun, där ran i annan familj än den egna. hemmet är beläget, meddelat till- Vård i familjehem sker genom barstånd därtill. navårdsnämnds försorg. Tillstånd må lämnas endast om Familjehem kan vara antingen nämnden finner, att barnet kommer enskilt eller kommunalt. Enskilt faatt erhålla god vård och fostran miljehem står under tillsyn av den samt i övrigt gynnsamma levnads- barnavårdsnämnd genom vars förförhållanden. sorg den unge beretts vården. Kom- Nämnden må meddela förhands- munalt familjehem drives av barnabesked om hemmets allmänna vårdsnämnden i den kommun som lämplighet som fosterhem. Sådant inrättat hemmet. besked är ej bindande vid prövning enligt första stycket. Vad i första stycket stadgas har icke avseende på barn som är omhändertaget enligt denna lag och av barnavårdsnämnden placeras i fosterhem inom kommunen. Vid sådan placering skall dock vad i andra stycket sägs om förutsättningar för tillstånd äga motsvarande tillämpning.

48 Fosterföräldrar äro skyldiga att Barn- eller ungdomshem tager till barnavårdsnämnden eller dess emot barn eller ungdom som behöföreträdare lämna önskade upplys- ver annan vård och fostran än sådan ningar om barnet, dess vård och som ges i familj. Till barn- och fostran samt därmed sammanhäng- ungdomshem räknas ej ande förhållanden. 1. sjukhus, Om fosterföräldrarna flytta, sko- 2. hem för psykiskt utvecklingsla de anmäla detta hos nämnden störda, syn- eller hörselskadade eller inom en vecka. Sker flyttningen till rörelsehindrade, annan kommun, har nämnden att, 3. förskola enligt lagen (1973: så snart den erhåller kännedom om 1205) om förskoleverksamhet. “ Senaste lydelse 1969: 151.

16 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avflyttningen, underrätta barna- 4. fritidshem, vårdsnämnden i denna kommun. 5. skol- eller elevhem, Har fosterbarnet avlidit eller har 6. ungdomsvårdsskola. fosterbarnsförhållandet eljest upp- Barn- eller ungdomshem som inhört av annan anledning än att rättats av kommun drives av barnabarnavårdsnämnden ingripit, skola vårdsnämnden i denna kommun. fosterföräldrarna anmäla detta hos Vill enskild eller sammanperson nämnden inom en vecka. inrätta barnslutning eller ungdomshem, skall tillstånd sökas hos socialstyrelsen. Sådant hem står under tillsyn av barnavårdsnämnden i den kommun där hemmet är beläget.

Barnavårdsnämnden har att öva I enskilt familjehem böra samnoggrann tillsyn över alla fosterhem tidigt vårdas högst två barn eller inom kommunen i syfte att trygga, i kommunalt ungdomar, familjehem att varje fosterbarn erhåller god barn eller högst fyra ungdomar vård och fostran samt i övrigt gynn- samt i barn- eller ungdomshem eller samma levnadsförhållanden. Nämn- i avdelning inom sådant hem högst den skall även verka för att fosteråtta barn eller ungdomar. barn får den som anses Bestämmelserna utbildning i första stycket lämplig med hänsyn till barnets gälla ej barnkoloni. anlag och övriga omständigheter. Nämnden har att lämna råd åt fosterföräldrar som äro i behov därav.

50 §5

Föreligger risk, som ej är ringa, Vårdas och fostras barn under för skada på ett fosterbarns kropps- sexton år som ej omhändertagits för liga eller själsliga hälsa, om barnet samhällsvård i annan familj än vårdskiljes från fosterhemmet, äger bar- nadshavares, får barnavårdsnämnnavårdsnämnden i den kommun, den i den kommun där hemmet är där fosterhemmet finnes, för viss beläget för viss tid eller tills vidare tid eller tills vidare förbjuda vårdnadshavare föräld- förbjuda att taga rarna eller annan som har vårdnadet från hemmet, om det föreligger den om barnet att taga det risk som skada från ej är ringa för på fosterhemmet. barnets kroppsliga eller själsliga häl- Är förbud som avses i första sa om det skiljes från hemmet. stycket av sannolika skäl påkallat Beslut som sägs i första stycket

Senaste lydelse 1967: 714.

2-SOU 1974: 7 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men har erforderlig utredning icke får meddelas att gälla i avvaktan på hunnit slutföras, må nämnden med- att ärendet kan slutligt avgöras, dela förbud att gälla i avbidan på dock högst fyra veckor, om sådant att ärendet kan slutligt avgöras, förbud är påkallat av sannolika skäl dock högst fyra veckor. men erforderlig utredning ej kunnat slutföras. Förbud enligt denna paragraf ut- Förbud enligt denna paragraf utgör ej hinder att barnet skiljes från gör ej hinder att barnet skiljes från fosterhemmet på grund av beslut hemmet på grund av beslut enligt enligt 21 kap. föräldrabalken, 21 kap. föräldrabalken.

Om det erfordras ur barnavårds- Om det erfordras ur barnavårdssynpunkt, må barnavårdsnämnden synpunkt, får barnavårdsnämnden förbjuda person som har sitt hem förbjuda person som har sitt hem inom kommunen att utan nämn- inom kommunen att utan nämndens medgivande mottaga annans dens medgivande mottaga annans barn under sexton år för vistelse i barn under sexton år för vistelse i hemmet annat än tillfälligt. hemmet annat än tillfälligt. Förbud som meddelats enligt första stycket äger giltighet även om den det gäller flyttar till annan kommun. Den barnavårdsnämnd som meddelat förbudet skall, så snart den erhåller kännedom om avflyttningen, underrätta barnavårdsnämnden i den kommun, dit flyttningen sker. Denna nämnd skall på motsvarande sätt vidarebefordra underrättelsen vid ny flyttning till annan kommun. Förbud må av barnavårdsnämnden äterkallas. När den förbudet gäller flyttat till annan kommun, ankommer det på barnavårdsnämnden i denna kommun att beslutai frågan.

52§

Om barnavårdsnämnd prövas ha Barnavårdsnämnden får meddela vidtagit fullt betryggande anord- förhandsbesked om enskilt hems ningar för tillsyn över omhändertag- lämplighet som adoptivhem. na barn som av nämnden överläm- Har någon mottagit utländskt nas till fosterhem i annan kommun, barn under sexton år i avsikt att

18 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

må Konungen medgiva befrielse tills adoptera det, skall hemmet stå unvidare under högst tio år från der tillsyn av barnavårdsnämnden i tillämpningen av bestämmelserna i kommunen till dess adoptionen ägt 47-49 §§. Nämnden är dock skyl- rum eller i förekommande fall utdig att, sedan omhändertaget barn ländsk adoption godkänts av Koöverlämnats till fosterhem i annan nungen eller myndighet som Kokommun, ofördröjligen anmäla för- nungen bestämt. hållandet hos barnavårdsnämnden i denna kommun.

Barnavårdsnämnd må på synner- Enskild person eller sammanslutliga skäl medgiva befrielse tills vidare ning får ej bedriva verksamhet för från tillämpningen av bestämmelser- förmedling av barn under sexton år. na i 47-49 §§ beträffande visst hem inom kommunen. Sådant medgivande skall avse bestämd bostad och må förbindas med erforderliga villkor. I medgivande skall föreskrivas, att anmälan ofördröjligen skall göras hos nämnden, om fosterbarn mottages i hemmet.

54 § Enskild person eller sammanslutning må ej utan tillstånd av socialstyrelsen bedriva förmedlingsverksamhet beträffande fosterbarn.

8 kap. Bamavårdsanstalter

5 5 §6

Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag sådan för vård och fostran av barn och ungdom under aderton år avsedd anstalt som ej är att hänföra till sjukvårdsanstalt, till hem för psykiskt efterblivna, blinda, döva eller vanföra eller till sådant elevhem som står under tillsyn av central skolmyndighet. Vad i lagen stadgas om barnavårdsanstalt 5 Senaste lydelse 1973: 1206.

SOU 1974: 7 19

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

äger ei tillämpning på ungdomsvårdsskola. Särskilda former av barnavårdsanstalter äro a) ba rn h e m av olika slag, såsom spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem och specialhem, b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av året, c) förskolor och fritid s h e m, vilka regelbundet mottaga barn för begränsad del av dygnet samt d) e l e v h e m, vilka äro knutna till skolor och ha till ändamål att underlätta elevernas skolgång.

56§

För varje landstingskommun skall socialstyrelsen, efter förslag av landstinget, fastställa barnhemsplan, i vilken skola upptagas barnhem till sådant antal och av sådan art, att behovet av olika slags barnhemsvård blir ändamålsenligt tillgodosett. Även ändring av planen fastställes av socialstyrelsen. Landstingskommun har att inrätta och driva de barnhem som finnas upptagna i barnhemsplanen, i den mån annan icke drager försorg därom. Det åligger även landstingskommunen att, om erforderliga medel icke på annat sätt tillhandahållas, bestrida kostnaderna för inrättande och drift av annan tillhöriga barnhem som upptagits i planen, försåvitt deras vårdplatser äro avsedda för landstingskommunens gemensamma behov. Vad i denna paragraf stadgas om landstingskommun skall äga motsvarande tillämpning på kommun som ei tillhör landstingskommun.

20 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 §

Om kommun eller landstingskommun ämnar inrätta barnhem, skall plan för hemmet och dess verksamhet underställas Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen. Önskar annan än kommun eller landstingskommun inrätta barnhem, skall tillstånd sökas hos Konungen eller, om Konungen sä bestämmer, hos socialstyrelsen. När verksamheten påbörjas vid annan barnavärdsanstalt än barnhem, skall anmälan därom göras hos socialstyrelsen eller, om Konungen så bestämmer, hos vederbörande länsstyrelse. Vad i första och andra styckena stadgas skall äga motsvarande tillämpning, när den som driver barnavärdsanstalt vill flytta eller utvidga anstalten eller vidtaga större förändring beträffande dess anordningar, personal eller verksamhet eller när ombyte av innehavare skall ske.

58§

Socialstyrelsen äger beträffande varje barnavårdsanstalt meddela föreskrift om det högsta antal barn och unga som samtidigt mä vårdas där.

59§

Medgivande till intagning i barnhem lämnas av dess innehavare eller ledning eller av den, till vilken beslutanderätten överlämnats. Är barnhemmet upptaget i barnhemsplan skall, om så kan ske, samråd om önskad intagning äga rum med länsstyrelsen. Befrielse från skyldig-

SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het att iakttaga denna föreskrift må meddelas av Konungen. Angående dem som vårdas i barnhem skola uppgifter lämnas till länsstyrelsen enligt vad därom är särskilt stadgat. Länsstyrelsen äger förordna, att den som intagits eller avses bli intagen i visst barnhem icke må vårdas där.

60§

Barnavårdsnämnd har att öva tillsyn över varje barnavårdsanstalt inom kommunen. Finner nämnden att för barnavårdsanstalt gällande bestämmelser åsidosättas eller att anledning eljest föreligger till anmärkning mot anstalten, dess anordningar, personal, verksamhet eller förhållanden i övrigt, skall anmälan ofördröjligen göras hos länsstyrelsen.

6l§

Finner länsstyrelsen att missförhållande föreligger vid barnavårdsanstalt inom länet, skall den ålägga anstaltens ledning eller innehavare att vidtaga tjänliga åtgärder för att avhjälpa missförhållanden Länsstyrelsen skall underrätta socialstyrelsen om dylikt åläggande.

62§

Om äläggande som avses i 61 § bedömes vara gagnlöst eller om sådant åläggande meddelats utan att medföra nöiaktig rättelse, ankommer det på socialstyrelsen att återkalla lämnat tillstånd eller att meddela förbud mot fortsatt verksamhet.

22 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

63§

Myndighet som avses i 60, 61 eller 62 § äger att efter anfordran erhålla de upplysningar som erfordras för sin tillsyn över barnavårdsanstalt. Den som har att utöva tillsynen skall äga tillträde till anstalten samt rätt att göra sig underrättad om förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Handräckning av polismyndighet må begäras, om tillträde vägras utan godtagbart skäl.

9 kap.

66§

Vården av de elever som äro inskrivna vid ungdomsvårdsskola äger rum inom eller utom skolan. Vård inom skolan bör vara så anordnad att den skapar förutsättningar för att överföra eleven till friare vård. Om så befinnes lämpligt, må elev beredas arbete eller utbildning annorstädes än i skolan.

Vård utom skolan skall anlitas så Vård utom skolan skall anlitas så snart det kan ske. För sådan vård snart det kan ske. För sådan vård må eleven överlämnas till enskilt må eleven överlämnas för vård i hem eller placeras i lämplig anstalt. enskilt hem, barn- eller ungdomshem eller annan lämplig institution.

12 kap.

so §7

Talan mot barnavårdsnämnds beslut föres hos länsrätten genom besvär, om nämnden utdömt förelagt vite, avvisat ombud eller biträde, med stöd av 26 § meddelat föreskrift rörande underårigs levnadsförhållanden eller förordnat om övervakning, avslagit framställning om ändring eller upphävande av föreskrift eller

Senaste lydelse 1971: 308.

SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övervakning som beslutats enligt nämnda paragraf, träffat avgörande i ärende angående samhällsvård enligt 31 §,

träffat avgörande enligt 36 § om överlämnande för vård i familjehem, barn- eller ungdomshem eller annan institution än ungdomsvård.:skola eller avslagit framställning om ändring av sådan t avgörande, meddelat bestämmelse 41 § andra stycket enligt om rätt till umgänge med någon som är omhändertagen, träffat avgörande i ärende angående samhällsvårds eller upphörande beslutat att samhällsvård skall återupptagas efter villkorligt upphörande, meddelat beslut som avses i 46 § andra eller tredje stycket, beslutat att ej meddela tillstånd till mottagande av fosterbarn, genom förhandsbesked förklarat genom förhandsbesked förklarat hem icke vara lämpligt som foster- hem icke vara lämpligt som adoptivhem eller, hem eller

träffat avgörande i ärende angående förbud som avses i 50 eller 51 §.

83 §8

Mot länsstyrelses slutliga beslut i Mot länsstyrelses slutliga beslut i mål eller ärende enligt denna lag q A mål eller ärende enligt denna lag samt mot annat beslut isärskilt fall , samt mot annat beslut i särskilt fall av socialstyrelsen än som avses i av socialstyrelsen än som avses i 56 §, 5 7 § första eller tredje stycket 48 § tredje stycket föres talan hos eller 58 § föres talan hos kammar- kammarrätten genom besvär. Talan rätten genom besvär. Talan må må dock ej fullföljas endast beträfdock ej fullföljas endast beträffande fande ränta eller rättegångskostnad. ränta eller rättegångskostnad.

Om mål angående ersättning från kommun förevarit hos två eller flera länsstyrelser och besvär anföras över det i huvudsaken sist meddelade beslutet, må i samband därmed föras talan även mot beslut som dessförinnan meddelats i målet. Sådant beslut skall ej hindra att saken prövas i sin helhet.

se §9

Länsstyrelses eller länsrätts be- Länsstyrelses eller länsrätts beslut i ärende som avses i 4-9 kap., slut i ärende som avses i 4-9 kap., beslut av socialstyrelsen enligt 62 beslut av socialstyrelsen enligt 64 § Senaste lydelse 1971: 308. 9 Senaste lydelse 1971: 308.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller 64§ och kammarrätts mot- och kammarrätts motsvarande besvarande beslut skola omedelbart slut skola omedelbart lända till eflända till efterrättelse. terrättelse.

87 §10

Mot sådant beslut av socialstyrel- Mot sådant beslut av socialstyrelsen, som ej meddelats i särskilt fall, sen, som ej meddelats isärskilt fall, samt mot beslut av styrelsen enligt samt mot beslut av styrelsen enligt 56 §, 57 § första eller tredje stycket 48 § tredje stycket föres talan hos eller 58 § föres talan hos Konungen Konungen genom besvär. genom besvär. Av socialstyrelsen enligt 58 § meddelat beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

13 kap.

88 § Försumma fosterföräldrar att Med dagsböter eller fängelse i fullgöra anmälningsskyldighet enligt högst sex månader straffes den som 48 § andra eller tredje stycket eller 1. driver barn- eller ungdomsunderlåter annan än kommun eller hem utan tillstånd når sådant skall landstingskommun att fullgöra an- finnas, mälningsskyldighet som föreskrives 2. överträder förbud som medi 57 § andra eller tredje stycket, delats enligt 50 eller 51 §, eller straffes med dagsböter. 3. bedriver verksamhet för för- Med dagsböter eller fängelse i medling av barn under sex tan år. högst sex månader straffes den som 1. utan tillstånd, då sådant enligt 47 § kråves, i sitt hem mottager fosterbarn, 2. överträder förbud som meddelats enligt 50 eller 51 §, 3. utan tillstånd, då sådant enligt 54 § kräves, bedriver förmedlingsverksamhet beträffande fosterbarn, 4. utan tillstånd, då sådant enligt 57 § kråves, driver barnhem eller beträffande sådant hem vidtager åtgård som avses i tredje stycket av nämnda paragraf eller 5. i strid mot förbud som meddelats enligt 62 § fortsätter verksamheten vid barnavärdsanstalt. lo Senaste lydelse 1971: 308.

SOU 1974: 7 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

88 a §1

Alkoholhaltiga drycker eller and- Alkohoin. tiga drycker eller andra berusningsmedel som påträffas ra berusmngsmedel som påträffas hos eller ankomma till den som är hos eller ankomma till den som är intagen i barnhem eller åtnjuter intagen i barn- eller ungdomshem vård inom ungdomsvårdsskola eller eller åtnjuter vård inom ungdomsvid utskrivningsavdelning som till- vårdsskola eller vid utskrivningshör sådan skola må omhändertagas avdelning som tillhör sådan skola av föreståndaren för hemmet eller må omhändertagas av föreståndaren skolan. Föreståndaren må även om- för hemmet eller skolan. Förestånhändertaga alkoholhaltiga drycker daren må även omhändertaga alkoeller andra berusningsmedel, som holhaltiga drycker eller andra berusutan att känd ägare därtill finnes ningsmedel, som utan att känd ägapåträffas inom hemmet eller skolan. re därtill finnes påträffas inom hemmet eller skolan.

Vad i första stycket sägs må tillämpas även i fråga om injektionsspruta eller kanyl, som kan användas för insprutning i människokroppen. Med egendom, som omhändertagits enligt denna paragraf, skall förfaras på sätt i 3§ lagen den 9 maj 1958 om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. föreskrives. Belopp, som erhållits vid försäljning av omhändertagen egendom, tillfaller kronan.

89 §12

Har någon genom att bortföra eller dölja underårig eller genom att medverka till att han avviker eller genom att lämna vilseledande uppgifter hindrat eller försvårat utredning i ärende som avses i 4 eller 7 kap., eller har någon genom dylikt eller har någon genom dylikt förfarande hindrat eller försvårat förfarande hindrat eller försvårat verkställighet av beslut, som avses i 4 verkställighet av beslut, som avses i kap. eller rör behandlingen av den 4 kap. eller rör behandlingen av den som omhändertagits, eller medver- som omhändertagits, eller medverkat till att den omhändertagnes kat till att den omhändertagnes vård i hem eller anstalt, dit han vård i familjehem eller annat enskilt överlämnats, avbrytes eller efter av- hem eller barn- eller ungdomshem brott icke återupptages, eller annan institution, dit han överlämnats, avbrytes eller efter avbrott icke återupptages,

“ Senaste lydelse 1969: 151. 12 Senaste lydelse 1968: 68.

26 SOU 1974: 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen eljest är i lag belagd med strängare straff.

Detsamma skall gälla, om någon Detsamma skall gälla, om någon lämnar alkoholhaltiga drycker, and- lämnar alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, injektionsspru- ra berusningsmedel, injektionsspru ta ta eller kanyl, som avsesi 88 a §, åt eller kanyl, som avses i 88 a §, åt sådan omhändertagen, som är inta- sådan omhändertagen, som är intagen i barnhem eller åtnjuter vård gen i barn- eller ungdomshem eller inom ungdomsvårdsskola, eller el- åtnjuter vård inom ungdomsvårdsjest hjälper den omhändertagne att skola, eller eljest hjälper den omåtkomma dylika berusningsmedel händertagne att åtkomma dylika eller föremål eller om någon förle- berusningsmedel eller föremål eller der sådan omhändertagen till köns- om någon förleder sådan omhänderligt umgänge. tagen till könsligt umgänge.

Polismyndighet har att på begä- Polismyndighet har att på begäran av barnavårdsnämnd eller dess ran av barnavårdsnämnd eller dess ordförande eller, efter nämndens ordförande eller, efter nämndens bemyndigande, av annan ledamot i bemyndigande, av annan ledamot i nämnden, eller befattningshavare i nämnden, eller befattningshavare i kommunens tjänst lämna handräck- kommunens tjänst lämna handräckning för att efterforska underårig ning för att efterforska underårig som är föremål för utredning i som är föremål för utredning i ärende enligt 25 §, för att verkställa ärende enligt 25 §, för att verkställa beslut angående omhändertagande, beslut angående omhändertagande, för att efterforska och återhämta för att efterforska och återhämta sådan omhändertagen som avvikit sådan omhändertagen som awikit från hem eller anstalt, dit han över- från familjehem, barn- eller ungsamt för att ombesörja domshem eller annan institution, lämnats, annan av någon som är dit han överlämnats, samt för att förflyttning omhändertagen. ombesörja annan förflyttning av någon som är omhändertagen.

Handräckning skall även lämnas styrelse eller rektor för ungdomsvårdsskola för att efterforska och återhämta elev som avvikit samt för att ombesörja annan förflyttning av elev.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. 2. Föreskrift i lag eller annan författning om fosterbarn skall, om ej annat anges, sedan denna lag trätt i kraft avse barn under 16 år som vårdas och fostras i annan familj än den egna.

SOU 1974: 7 27

3. Landstingskommun får fram till utgången av år 1979 fortsätta att driva barn- eller ungdomshem som inrättats av landstingskommunen före lagens ikraftträdande. Sådant hem står under tillsyn av barnavårdsnämnden i den kommun där hemmet är beläget.

28 SOU 1974: 7

Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om modern till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, barnets fader samt i annat fall den som har vårdnaden om barnet.

Allmän försäkringskassa får på Allmän försäkringskassa får på framställning av barnavårdsnämnd framställning av barnavårdsnämnd förordna att allmänt barnbidrag för förordna att allmänt barnbidrag för barn, som genom barnavårdsnämn- barn, som överlämnats för vård i dens försorg placerats i enrkilt hem, familjehem, skall uppbäras av den skall uppbäras av den som fostrar som fostrar barnet. Har barnet plabarnet. Har barnet placerats i en- cerats i enskilt som är hem, ej skilt hem av annan än barnavårds- får sådant förordnande familjehem, nämnd, får sådant förordnande meddelas av den på framställning meddelas på framställning av den som första enligt stycket uppbär som enligt första stycket uppbär bidraget. bidraget.

SOU 1974: 7

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) Härigenom förordnas, att till anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen (1928: 370) skall fogas en ny punkt, 13, av nedan angivna lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 32 § 13. Ersättning som kommun utger för kostnader vid vård i enskilt familjehem enligt 47 § barnavárdslagen (1960: 97) utgör ej skattepliktig intäkt.

30 SOU 1974: 7

Sammanfattning

U tredn ingsu ppdraget handlat verksamheten vid allmänna barnhuset. Fosterbarnsutredningen har haft i uppdrag att utreda vissa frågor beträffande vården av Barnavårdens omfattning barn och ungdom i fosterhem, barnhem och andra barnavårdande institutioner. Om ut- Omkring 13 000 barn och ungdomar är redningen fann anledning att behandla verk- enligt den officiella statistiken under ett år samheten vid allmänna barnhuset och sociala föremål för förebyggande åtgärder enligt bama- och ungdomsvårdsseminariet skulle 26 § bamavårdslagen (BvL). också detta ske. Omkring 10000 barn och ungdomar är Utredningen har främst behandlat de före- varje år Omhändertagna för samhällsvård byggande insatsernas betydelse, fosterbarns- enligt 29 § och omkring 19 000 enligt 31 §. vården och bamhemsvården. Vården vid Antalet føsterbarn (dvs. barn under 16 år, ungdomsvårdsskolorna, som behandlas av Omhändertagna för samhällsvård eller privathar inte närmare berörts. placerade) har under tiden 1950-1971 minsocialutredningen, skat med drygt hälften. Vid slutet av år 1950 fanns det enligt den officiella statistiken nära Utredningens undersökningar siffra 1971 35 000 fosterbam. Motsvarande En av utredningens undersökningar behand- var 16 000 barn. Det minskade antalet foslar omfattningen av fosterbamsvården i kom- terbarn förklaras till stor del av minskmunerna och 1970 som en ningen av antalet privatplacerade. Dessa utgenomfördes enkät i lan- 1961 hälften av alla fostertill samtliga bamavårdsnämnder gjorde ungefär det. bam men 1971 bara l/4. En andra undersökning avsåg enskilda Vid slutet av år 1965 fanns det enligt fosterbarnsförhållanden och utfördes i två barnhemsplanerna 218 barnhem. Antalet delar. Dels ställdes till den barnhem har sedan minskat varje år och var i separata frågor kommunens barnavårdsnämnd december 1972 nere i 170. Antalet platser placerande och med bar- har relativt sett minskat ännu dels genomfördes intervjuer på barnhem nens fosterföräldrar. snabbare nämligen från nära 4 200 till om_- Den tredje undersökningen, som genom- kring 2 500. Medelbeläggningen på barnhemfördes omfattade barnhem men har samtidigt sjunkit från 65 till 59 %. 1971, samtliga som Även antalet och aningår i barnhemsplan. De frågor som ungdomsvårdsskolor ställdes riktades till landstingen och de kom- talet disponibla platser på dessa har minskat. muner som inte tillhör landsting. År 1965 fanns det 25 skolor med drygt Utredningen lämnar också en redovisning 1000 vårdplatser. I december 1973 fanns av vissa nya vårdformer och redogör för det 20 skolor och 680 vårdplatser. bl. a. ersättningar och sociala förmåner till Enligt utredningens undersökningar fanns fosterföräldrar. Vidare har utredningen be- det vid en och samma tidpunkt (september

SOU 1974: 7 31

1970) totalt närmare 25 000 barn och ung- vice åt föräldrar och barn. domar, som erhöll vård utanför föräldra- Kommunerna bör vidare i större utsträckhemmet. Omkring 85 % av dessa (ca 21 000) ning än hittills arbeta för att elementära vistades i öppna vårdformer som fosterhem, sociala behov kan tillgodoses i boendemiljön. annat enskilt hem e. dyl. medan övriga (näs- En så stimulerande uppväxtmiljö som möjtan 4 O00) fanns i institutioner av olika slag. ligt för barn och ungdom måste skapas. Något över 17 000 (nära 70 % av samtliga) Samhället bör även i ökad omfattning fanns i fosterhem. 3/4 av dessa (drygt satsa på förebyggande åtgärder för sådana 12 000) var Omhändertagna för samhälls- barn och ungdomar som bedöms vara utsatta vård. l/4 var privatplacerade fosterbarn. för risker av olika slag. Detta stöd bör så Ungefär 3 000 ungdomar 16 år och äldre långt möjligt ges inom ramen för samhällets (12 %) var av barnavårdsnämnder utplacera- normala service. de i enskilda hem. Ur förebyggande synpunkt är det viktigt Drygt 500 var utplacerade av ungdoms- med olika former av föräldrautbildning. Utvårdsskolorna i enskilda hem. föreslår att förberedande redningen föräldra- Nästan 400 hade av ungdomsvårdsskolor utbildning skall ske i grundskolan och gymplacerats i lägenhet, utskrivningsavdelning nasieskolan. Försöksverksamhet med sådan och liknande. bör komma till stånd undervisning genom Omkring 700 vårdades inom ungdomsskolöverstyrelsens försorg. vårdsskola. Den kursverksamhet för blivande och ny- Något mer än l 700 barn och ungdomar blivna föräldrar som idag bedrivs bör enligt (7 %) fanns på barnhem. utredningens mening och utvidgas ingå i Ungefär 600 ungdomar bodde i inackor- vuxenutbildningen. Utredningen anser att deringshem och omkring 800 i annan institu- kunskaper om barnens behov och utveckling tion för vård eller i vissa fall utbildning. också bör kunna förmedlas genom förskolan Nära 70 % ?iv de för samhällsvård omhän- och skolan. dertagna fosterbarnen hade placerats över föreslår Utredningen vidare att 2 milj. kr. kommungränser. Omkring l/5 av dessa hade anslås för en utbyggd föräldrautbildning i placerats av barnavårdsnämnden i Stock- radio och TV. holm. Släktskap var vanligt. Ungefär 3/4 av anser att barnavårdscentraler- Utredningen de privatplacerade och l/3 av de för sam- na har en unik möjlighet att på ett tidigt hällsvård Omhändertagna var släkt med fos- stadium komma i kontakt med alla barnterföräldrama. familjer. Centralema bör därför bättre ut- Drygt 40 % av de Omhändertagna barnen nyttjas i det förebyggande arbetet. Alla hade vistats fem år eller meri fosterhemmet. föräldrar till förskolebarn bör enligt utred- Motsvarande siffra för de privatplacerade var besöka och ningens mening upprätthålla 70 %. kontakt med barnavårdscentral. I de fall Avstånden var ofta stora. Nära hälften av föräldrar och barn inte kommer till centralen barnen bodde mer än 10 mil från föräldrarna trots kallelse bör hembesök göras. Får persooch 30 % 30 mil eller mer. nalen trots detta inte kontakt med föräldrar och barn bör man samråda med barnavårdsöverväganden och förslag nämnden och diskutera de ytterligare åtgärder som eventuellt kan behöva sättas in. F örebyggande åtgärder Ökade insatser från barnavårdscentraler- Fosterbarnsutredningen anser att samhälleti nas sida kräver ett mer utvecklat samarbete ökad omfattning bör satsa på allmänt före- med den kommunala bamavården. Gemenbyggande åtgärder. Dessa åtgärder bör om- sam utbildning, konferensverksamhet m. m. fatta såväl ekonomiska stödformer som and- för personalen kan enligt utredningens uppra kollektiva anordningar för hjälp och serfattning främja ett sådant samarbete.

Utredningen understryker vikten av att behandling som ges från samhällets sida skall den av Kungl. Majzt tillsatta arbetsgruppen sättas in i närmiljön. Placeringar av barn och rörande verksamheten för barn med särskilda ungdomar från föräldrahemmet bör långt behov också behandlar formerna för sam- undvikas. arbetet mellan barnavårdscentralerna och Den vårdform som väljs skall enligt utredden kommunala barn- och ungdomsvården. ningens mening så långt som möjligt bygga Utredningen betonar förskoleverksam- på frivillighet. hetens förebyggande effekter. Dessa utgör Den som berörs av direkta vårdinsatser ett tungt vägande skäl för en kraftig ekono- bör i hög grad ha medin flytande över såväl misk satsning på förskoleområdet. Förskole- val av vårdform som vårdens innehåll. Även i plats eller skulle ofta familjedaghemsplats de fall barn och ungdomar på grund av svåra kunna lösa såväl temporära som mera perma- sociala förhållanden måste från sin skiljas nenta krissituationer i familjer. familj är det angeläget att barn och föräldrar Utredningen understryker skolans får medverka bety- i val av lämplig vårdform. delse för barns och ungdomars utveckling. Utredningen förordar ökad samverkan mel- Huvudmannaskapet lan hem och skola samt mellan barnavårdande organ, fritidsnämnder och skolan. Möjligheterna att i framtiden arbeta efter Olika former av fritidsverksamhet har en principerna om normalisering, närhet, frivilstarkt effekt. föförebyggande Utredningen lighet och medinflytande torde i hög grad reslår att bidrag ur allmänna arvsfonden skall bero på vilka vårdresurser som står till utgå till försök med fritidsaktiviteter för förfogande, vem eller vilka som är huvudmän barn under 7 år i likhet med vad som nu för dessa resurser och hur ansvaret för att gäller för barn 7-12 år. den ornhändertagne får lämplig behandling Utredningen förordar en utbyggd upp- är fördelat. sökande verksamhet för att man Utredningen föreslår att på ett primärkommutidigare stadium skall komma ikontakt med nerna skall vara huvudmän för i princip hela barn och ungdomar som är i särskilt behov den sociala barn- och ungdomsvården. Då av stödåtgärder. utredningens uppdrag inte omfattar vården Även familjerådgivningen bör enligt utred- vid de statliga ungdomsvârdsskolorna avser ningens mening kunna biträda i det förebyg- förslaget endast de vårdformer som kommugande arbetet. ner och landsting i dag svarar för. Varje Utredningen förordar att ett närmare sam- kommun bör svara för att behovet av erforarbete bör komma till stånd mellan PBU och derliga vårdplatser tillgodoses. Vid behov andra barnavårdande organ i samhället. kan kommuner samverka för att tillhandahålla kvalificerade vårdresurser. I den nya lagstiftningen bör varje kommun också få Utgångspunkter för vård och behandling ansvar för den vård som genom dess försorg Utredningen har beträffande vård och be- äger rum utanför den egna kommunen. handling av barn och ungdom angivit vissa allmänna utgångspunkter som grund för sina Behandlingsenhet förslag. Den första av dessa utgångspunkter är Utredningen skisserar en modell för den normaliseringsprincipen. Med normalisering kommunala barn- och ungdomsvården. Syfavses att samhällets insatser för människor tet är att få till stånd ett bättre utnyttjande med särskilda behov får en sådan utformning av de redan tillgängliga resurserna. I modelatt de i så liten som möjligt utsträckning len ingår en s. k. behandlingsenhet. Denna upplevs som särbehandling. enhet bör i fråga om personal, vårdplatser Vidare anser utredningen att vård och och behandlingsresurser Till göras flexibel.

3-SOU 1974: 7 33

enheten kan knytas socialarbetare, läkare, utbildning och handledning av personal samt psykologer, annan vårdpersonal, fritidsledare utvärdering och rapportering av resultaten. m. fl. Även föräldrar bör kunna delta i UKÄ och nämnden för socionomutbildenhetens arbete. ning bör få i uppdrag att utarbeta förslag till Den service och behandling som ges via lämplig utbildning i familjeterapi. Den behandlingsenheten bör kunna användas så- centrala administrationen av försöksverksamväl när barn vårdas i föräldrahemmet som i heten bör handhas av socialstyrelsen. annan familj eller i institution. Enheten bör t. ex. kunna utgöra ett centrum för olika Vård i annan familj former av familjeterapi. Det kommer att krävas ett intimt samarbete mellan PBU och De barn och ungdomar som inte kan beredas de föreslagna behandlingsenhetema. En suc- den vård de behöver i föräldrahemmet bör i cessiv sammansmältning av deras verksamhet största möjliga utsträckning ges vård i annan kan vara en familj. En omplacering bör emellertid medenligt utredningens mening lämplig utveckling på längre sikt. föra så små förändringar som möjligt. Utredningen föreslår att den nuvarande fosterbarnsvården ersätts av vård i enskilda Vård i föräldrahem met och kommunala familjehem. De enskilda Vård och behandling av bam och ungdom familjehemmen svarar mot de fosterhem bör i större utsträckning än f. n. ges utan att kommunerna använder sig av idag. De kombarnet skils från föräldrarna. Genom att munala familjehemmen är en utvecklad form sätta in olika vård- och behandlingsresurseri av familjehem. Placeringar i enskilt hem som kan man lättare tillgodose äger rum på privat väg faller utanför bestämföräldrahemmet principen om normalisering i vården. melserna om familjehem. Begreppen fosteranser att ekonomiskt stöd, barn, fosterhem och fosterföräldrar föreslås Utredningen hjälp till bättre bostad, förskoleplats etc. bör utmönstrade ur lagstiftningen. användas i ökad för att före- Enskilda familjehem, som bör kunna anomfattning bygga att barn skiljs från sina föräldrar. vändas för både längre tids vård och korttids- Detsamma placeringar, bör få mer stöd av samhället än gäller ifråga om den sociala hemhjälpen som i större utsträckning bör kunna vad de nuvarande fosterhemmen får. Utredarbeta i familjer med sociala problem. ningen föreslår att antalet samtidigt vårdade Det är viktigt att hemvårdama har tillgång barn i regel bör begränsas till två. till handledning och möjlighet till samråd Ersättning för vård i enskilt familjehem med socialarbetare och andra. Utredningen bör utgå med ett bestämt belopp per barn föreslår att försöksverksamhet med fortbild- och månad. Utöver detta arvode bör kostning av hemvårdare och bamvårdare påbörjas nadsersättning för mat, kläder, resor, pedai arbetsmarknadsstyrelsens regi. Utbildning- gogisk materiel m. m. utgå. Endast arvodesen bör genomföras i samarbete med skol- delen föreslås bli beskattad. överstyrelsen och kommunförbundet. Kommunala familjehem bör inrättas och anser att man i större ut- drivas av barnavårdsnämnden. Åtminstone Utredningen inom sam- en av vårdarna bör vara anställd sträckning bör pröva familfeterapi på heltid av hällets barn- och ungdomsvård. Utredningen kommunen. Kommunen kan tillhandahålla boföreslår att försöksverksamhet med familje- stad. Minst en av vårdarna bör ha social eller terapi påbörjas i ett antal kommuner. Bidrag pedagogisk utbildning eller ha särskild erfaföreslås utgå med sammanlagt 6 milj. kr. renhet av barn- och ungdomsvård. under en treårsperiod för att stimulera för- De kommunala familjehemmen är främst sök med sådan behandling. Bidraget föreslås avsedda för äldre barn och ungdomar. Vård i utgå ur allmänna arvsfonden. Medlen bör kommunalt familjehem bör även kunna utanvändas till planering av försöksobjekt, till göra ett direkt alternativ till placering i

34 SOU 1974: 7

institution. För att förhindra att hemmet får adoptionssyfte mottas i enskilt hem. Sådant institutionskaraktär bör antalet samtidigt barn skall enligt förslaget stå under tillsyn av vårdadei regel inte överstiga fyra. bamavårdsnämnd till dess adoptionen ge- Utredningen föreslår att statsbidrag utgår nomförts. för driften av kommunala familjehem enligt gällande grunder för statsbidrag till kom- Vård i institution munala familjedaghem. Statens kostnader härför har av utredningen beräknats till 8 å Utredningen anser att en ökad förebyggande 10 milj. kr. per budgetår. Vidare föreslås att vård och tillkomsten av nya vårdformer gör bidrag skall kunna utgå från allmänna arvs- det möjligt att i framtiden minska omfattfonden för anordnande och utrustning av ningen av vård iinstitution. Denna vårdform kommunala familjehem. Medelsbehovet för bör väljas endast när behovet är sådant att en detta har uppskattats till 2 å 3 milj. kr. per mera öppen vårdform inte kan erbjuda de budgetår. speciella behandlingsresurser som behövs. Utredningen föreslår ökat samhällsstöd till föreslår att de institutioner Utredningen familjehemmen i form av speciell informasom används för vård av barn och ungdomi tion om pedagogisk materiel, fritidsaktivite- framtiden kallas barn- och ungdomshem. ter, regelbundna träffar för vårdare i familje- Denna ersätter det nuvarande benämning hem och förskolepersonal. Familjehemmen uttrycket bamavårdsanstalt. Till barn- och bör även få stöd med avbytare m. m. genom ungdomshem bör räknas i huvudsak samma den sociala hemhjälpens försorg. institutioner som de som f. n. anses som Stora krav, speciellt rörande kunskaper barnavårdsanstalt enligt BvL. om barns behov under olika utvecklings- Barnhem av ”traditionell typ bör enligt stadier, bör ställas på vårdare i familjehem. utredningens uppfattning förändras så att de Utbildning av fosterföräldrar bedrivs f. n. i i möjligaste mån tillgodoser de vårdprinciper några kommuner. Utredningen föreslår att som utredningen tidigare angett. Alla former utbildningen permanentas och att kurspla- av differentiering av de vårdade bör så långt nen bör ändras att avse vård i familjehem. möjligt undvikas. Antalet platser vid barn- Kommuner som vill anordna sådan utbild- och ungdomshem eller vid enhet inom såning bör få möjlighet härtill. Utbildningen dant hem bör inte överstiga åtta. bör liksom hittills bedrivas i form av arbets- Bam- och ungdomshem bör ha resurser marknadsutbildning. för att kunna bedriva en intensiv och allsidig Vård i familjehem skall enligt utred- vård. Hemmen bör enligt utredningens uppningens förslag användas även för barn och fattning vara lika väl utrustade med pedagoungdom som inte omhändertagits för sam- giska hjälpmedel som förskolor och fritidshällsvård. Ersättning för vården skall kunna hem. Vårdpersonalen bör ha utbildning som utgå också i sådana fall. Utredningen föreslår tillgodoser de vårdades behov av utvecklande vidare att hinder inte skall möta mot att i och rehabiliterande sysselsättningar. vissa fall anlita en särskilt förordnad för- De som vårdas i barn- och ungdomshem bör i största utsträckning delta i myndares/vårdnadshavares hem som familje- möjliga hem. Det blir då också möjligt att - till verksamheter utanför institutionen. Samtiskillnad bör barn och som bor i mot vad som f. n. gäller beträffande digt ungdomar - betala ut ersättning fosterlön för vården hemmets närhet beredas möjlighet att få till särskilt förordnad förmyndare. delta i verksamheter inom institutionen. Utredningen föreslår att gällande bestäm- Varje primärkommun bör ensam eller i melser om tillstånd vid privatplacering av förening med andra kommuner sörja för att barn i annan familj slopas. En särskild behovet av platser i barn- och ungdomshem bestämmelse föreslås dock införd i BvL blir tillgodosett. Utredningens förslag innebeträffande utländskt barn under 16 år som i bär att landstingen och privata organisatio-

SOU 1974: 7 35

ners huvudmannaskap över barnhemsvården Allmänna barnhuset

upphör. Utredningen har funnit att allmänna barn- Systemet med barnhemsplaner bör slopas husets uppgifter i huvudsak är identiska med

och socialstyrelsens och länsstyrelsemas sär- dem som enligt gällande bestämmelser vilar

skilda tillsyn över bam- och ungdomshempå samhället. Mot denna bakgrund framstår men upphöra. det som naturligt att allmänna barnhusets Primärkommunernas övertagande av hu- verksamhet inte längre bedrivs självständigt vudmannaskapet för barn- och ungdomshem- utan inordnas i samhällets sociala barn- och

men bör ske successivt under perioden Allmänna barnhusets ungdomsvård. tillgång- 1975-1979. Personalfrågorna bör lösas i ar föreslås överförda till allmänna arvsfon-

samarbete mellan berörda parter. den.

Verksamheten vid sociala barna- och ung-

domsvårdsseminariet bör enligt utredningen

inordnas i det allmänna skolväsendet.

Skolan och de för samhällsvård omhänder- Kostnader, statsbidrag m. m. tagna Utredningens förslag medför att kommuner- Utredningen anser att noggranna förberedelna får ökade kostnader genom ytterligare ser måste göras innan barn eller ungdomar utbyggnad av den sociala servicen, stöd till placeras i annan familj eller i barn- eller enskilda familjehem, inrättande av kommuungdomshem. Detta gäller i synnerhet när nala familjehem och övertagande av ansvaret placeringen föranleder att barnet måste byta för vård i barn- och ungdomshem. För att skola. Barnavårdsnämnden bör ta reda på om stimulera en utbyggnad av den sociala servit. ex. den specialundervisning som kan behöcen utgår redan nu statsbidrag för social vas finns att tillgå i det nya rektorsområdet. hemhjälp, förskoleverksamhet m. m. Utred- Barnavårdsnämnden eller elevens tidigare ningen föreslår att medel utgår till försöksskola bör vidare informera den nya skolan verksamhet med familjeterapi och för fritidsom förhållanden som kan ha betydelse för verksamhet för barn under 7 år. Staten får elevens skolgång. Dessa synpunkter bör beockså kostnader för föräldrautbildning, för aktas vid en överarbetning av socialstyrelsens försöksverksamhet med fortbildning av hemnuvarande anvisningar. Utredningen anser att och barnvårdare samt för utbildning av 0,3-timmarsregeln för specialundervisning vårdare i familjehem. Statsbidrag föreslås bör slopas och antalet veckotimmar för utgå för driften av kommunala familjehem sådan undervisning i stället anpassas efter enligt gällande grunder för statsbidrag till behovet i den enskilda kommunen. Utredkommunala familjedaghem. För anordnande ningen förutsätter att utredningen om skooch utrustning av kommunala familjehem lans inre arbete (SIA) tar upp denna fråga till föreslås bidrag utgå från allmänna arvsfonövervägande. den.

Utredningens förslag om barnhemsvårdens överförande till kommunerna innebär kost-

nadsminskningar för landstingen medan för- Utvidgning av besvärsrärten slagen om bl. a. bamavårdscentralernas verk-

Utredningen föreslår att möjligheterna att samhet medför vissa kostnadsökningar.

överklaga barnavårdsnämnds beslut utvidgas Utredningen förutsätter att de ekonomis-

till att också gälla beslut om placering i ka konsekvenser som ett genomförande av

familjehem eller i barn- eller ungdomshem. utredningens förslag innebär beaktas vid den

Talan skall enligt förslaget få föras över såväl översyn av den kommunala ekonomin som

barnavårdsnämnds beslut i fråga om vård- f. n. pågår inom kommunalekonomiska ut-

form som val av hem. redningen.

36 SOU 1974: 7

I Utredningsuppdrag, undersökningar m. m.

Utredningsuppdraget

Fosterbarnsutredningens direktiv framgår av frågor som rör såväl samhällets förebyggande utdrag ur statsrådsprotokollet den 21 mars verksamhet på barnavårdsområdet som vissa 1969. Enligt detta bemyndigades statsrådet av de problem som sammanhänger med Odhnoff barns omhändertagande för vård. I kapitel 2 i betänkandet lämnas en att tillkalla en utredningsman med uppdrag att redogörelse för den nuvarande barnavårdslagutreda vissa frågor beträffande vården av barn och En kort historisk stiftningen. beskrivning ungdomar i fosterhem, barnhem och andra bamavårdande institutioner samt att besluta om exper- görs även av bamavården. I kapitel 3 redoviter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt utred- sas översiktligt befintlig statistik inom barnningsmannen. och ungdomsvården. Kapitel 4 omfattar vissa Utredningen skall bl. a. ta upp frågor rörande vård i enskilda hem jämfört med vård på barna- aspekter på utredningens undersökningar vårdande institutioner. Nuvarande former för och och resultatens framtida giltighet. I kapitel 5 omfattningen av fosterhemsverksamheten skall presenteras resultat från utredningens komkartläggas. Utredningen skall i samband härmed munundersökning, som avser fosterbarnsvårbl. a. pröva frågor som rör upplysning om denna verksamhet och stöd i olika former till fosterföräld- dens omfattning i landets samtliga komrar. muner. I kapitel 6 behandlas undersökningen Utredningen skall vid behandling av frågor som av fosterbarnens förhållanden i avseende på gäller vård på olika barnavårdande institutioner särskilt beakta betydelsen av pedagogiska och dels bakgrund och dels situationen i fosterandra insatser för barnens utveckling. hemmet. om barnhemsvår- Undersökningen Om utredningen ger anledning härtill skall även frågor rörande allmänna barnhusets samt sociala den redovisas i kapitel 7. barna- och ungdomsvårdsseminariets uppgifter och Exempel på nya vårdformer inom barnaorganisation m. m. behandlas. och ungdomsvården 8. Barnges i kapitel kolonier och feriehem beskrivs i kapitel 9. l Utredningen har uppfattat sitt uppdrag så kapitel 10 behandlas utbildningar inom att utredningens uppgift i första hand varit bamavårdsområdet. Sociala och ekonomiska att behandla fosterbarnsvården och barn- förmåner till fosterföräldrar liksom skattehemsvården. Avgränsningen av utredningens frågor behandlas i kapitel ll. Allmänna arbete har inneburit att de frågor som berör barnhusets verksamhet och historiska baksocialvårdens/barnavårdens organisation i grund beskrivs och diskuteras i kapitel 12. stort, regler för omhändertaganden m. m. I del II av betänkandet redovisas utredinte närmare har behandlats. Nämnda delom- ningens överväganden och förslag. Kapitel 13 råden liksom ungdomsvårdsskolevården ut- behandlar först samhällets förebyggande åtreds av socialutredningen. Fosterbarnsutred- gärder. I kapitel 14 presenteras utgångsningen har i sina överväganden kommit in på punkterna för vård och behandling medan

SOU 1974: 7 37

den framtida utformningen av barn- och ungdomsvården diskuteras ikapitlen 15-17. Kapitel 18 tar upp förslag kring skolan och de för samhällsvård Omhändertagna, utvidgning av besvärsrätten samt Allmänna barnhuset. I kapitel 19 ges en kostnadsöversikt och i kapitel 20 kommenteras slutligen utredningens författningsförslag.

38 SOU 1974: 7

2 Nuvarande barnavårdslagstiftning

Bamavårdens och åtgärdssystem från 15 (i vissa fall 16) till 18 år vid organisation beteenderubbningar eller vanart hos den Inledning av 1934 underårige själv. Genom tillkomsten Före den om barnavård som års ungdomsskyddslagstiftning kom barnalagstiftning tillkommit under 1900-talet skedde vård av vårdslagen att tillföras l8-20-åriga personer i fattighus som tidigare i stor utsträckning hade hänbarn och ungdom i fosterhem, eller i barnhus utan stöd av författningsbe- förts till 1885 års lösdrivarlag. stämmelser. Man hade tidigare uppfattningen En ny syn på samhällets vårdåtgärder att det var samhällets att låta den utvecklades under den tid som 1924 års plikt” underårige vid behov åtnjuta förmånen av barnavårdslag (BvL) var gällande. Man börjavård och uppfostran i samhällets regi. Be- de anse att omhändertagande för skyddsuppform av ett fostran - numera samhällsvård enligt 29 § hovet av rättssäkerhetsgarantieri förfarande och nog- BvL - var ett administrativt frihetsberövanlagbundet processuellt för ingripan- de. Tidigare betraktades all samhällets vård grant utformade förutsättningar de kom först under 1900-talet. som en förmån. Det nya betraktelsesättet 1902 skedde en genomgripande rättslig med en förskjutning mot ett ökat hänsynstill den enskildes rättssäkerhet med reglering av den offentliga barnavården ge- tagande ochi besvärsrätt m. m. har också i väsentnom lagen om uppfostran åt vanartade reglerad avseende försummade lig grad präglat vår nuvarande BvL som sedligt barn, den s. k. vård. tillkom 1960. I denna är - i förhållande till vanartslagen samt lagen om fosterbarns - Skolråd eller särskild skolstyrelse kunde ut- vad som gällde i tidigare lagstiftning göra barnavårdsnämnd i de skoldistrikt där anspråken högre i fråga om ett väl utbyggt inte särskild bamavårdsnämnd tillsattes. processuellt förfarande och reglerna för in- Kort tid efter lagens tillkomst framställdes gripanden i enskilda fall är mera pregnant önskemål om att ramen för bamavårdsnämn- utformade. dens verksamhet skulle vidgas och att all offentlig bamavård skulle handhas av en myndighet. Barnavårdens syfte Mot bl. a. denna bakgrund tillkom lagen den 6 juni 1924 om samhällets barnavård. Samhällets vård av barn och ungdom (barna- Barnavârdsnämnd blev därmed i princip vård) har, enligt 1§ BvL, till syfte att obligatorisk i varje kommun. Åldersgränsen främja en gynnsam utveckling av de unga för nämndens ingripande höjdes från 15 till och goda uppväxtförhållanden i övrigt för 16 år vid missförhållanden i hemmet och dem”.

SOU 1974: 7 39

Enligt förarbetena till lagen torde ut- verka för det som gärder syfte anges i trycket främja en gynnsam utveckling” inte inledningsparagrafen. bara avse att verka för materiellt sett till- I varje kommun skall finnas en särskild fredsställande levnadsförhållanden utan även bamavârdsnämnd. Vid befattning med ärenavse motverkande av oart och kriminalitet den rörande ungdom över 15 är får nämnden bland barn och ungdom. I 2 § ges en kalla Ledamöter sig ungdomsnämnd. och anvisning om att barnavårdsorganen i kom- suppleanter i nämnden väljs av kommunfullmunen är skyldiga att genom lämpliga anord- mäktige. ningar och åtgärder verka för det i inled- De bestämmelser i 2 kap. BvL som avser

ningsstadgandet angivna syftet. barnavårdsnämndens organisation och ar- I 3 § regleras barnavårdsnämndens uppgif- betssätt kommun. gäller inte för Stockholms ter inom den allmänt förebyggande barna- Även för andra kommuner ges möjlighet till och ungdomsvården. Nämnden skall göra sig total eller från nämnda partiell dispens väl förtrogen med barns och ungdoms levbestämmelser, om de visar sig vara olämpliga nadsförhållanden inom kommunen. Därvid för kommunen. meddelas Dispens av Kungl. skall nämnden särskilt uppmärksamma såda- Majrt på framställning av kommunfullmäkna underåriga som med hänsyn till kroppstige. lig eller själslig hälsa och utrustning, hem- Barnavårdsnämnden bör samarbeta med och familjeförhållanden samt omständighe- och myndigheter, institutioner, föreningar terna i övrigt kunna anses vara särskilt andra, vilkas verksamhet berör barnavården. utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt. Vidare skall nämnden verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barna- Social cen tralnämnd vård samt därvid i mån av behov och

möjligheter främja anordningar för bättre Genom lagen (1970: 296) om social centralfritidsförhållanden för barn och ungdom. nämnd har kommunerna fått möjlighet att Nämnden skall även stödja den personlig- ersätta socialnämnden, barnavårdsnämnden hetsutvecklande och samhällsfostrande verkoch nykterhetsnämnden med en för de tre samhet som utövas genom ungdomens egna vårdområdena gemensam social nämnd, kalsammanslutningar samt lämna allmänheten lad social centralnämnd. Kommunerna får råd och upplysningar i frågor som har också i vissa fall inrätta två eller flera s. k. samband med nämndens verksamhet. sociala distriktsnämnder. Dessa skall i

Tillsynen över nämndernas verksamhet centralnämndens ställe handlägga frågor som utövas av länsstyrelserna. Socialstyrelsen har gäller enskild person. Varje kommun äger till uppgift att följa barnavårdsverksamheten själv avgöra om kommunen skall gå över till i hela landet och genom råd och anvisningar den nya nämndorganisationen. Lagstiftverka för att den ordnas och utvecklas ningen är avsedd att gälla i avvaktan på ändamålsenligt. Dessutom skall socialstyrel- resultatet av socialutredningens arbete röransen öva tillsyn över barnavårdsanstalterna. l de den framtida socialvårdens målsättning sin tillsynsverksamhet har såväl länsstyrelsen och organisation. som socialstyrelsen biträde av statens social- Ledamöter och suppleanter i social cen-

vårdskonsulenter. tralnämnd väljs av kommunfullmäktige. Där så lämpligen kan ske bör juridisk och medicinsk sakkunskap vara företrädd inom nämnden. Organisation Liksom barnavårdsnämnden kan den soci- Varje kommun skall sörja för sin barnavård ala centralnämnden vid behov tillkalla sär-

enligt vad som stadgas i BvL ”samt även i skilda sakkunniga att delta inämndens överövrigt genom lämpliga anordningar och åt- läggningar, tillsätta tjänst hos nämnden och

40 SOU 1974: 7

anlita det biträde i övrigt som erfordras. rarnas eller annan fostrares olämplighet som Nämnd bör, om behovet av juridisk sakkun- fostrare eller bristande förmåga att fostra skap inte är tillgodosett inom nämnden, honom. Man kan sålunda här tala om anlita biträde av_ lagfaren person. olämplig uppväxtmiljö. Med fullmäktiges medgivande kan barna- En annan förutsättning för ingripande är vårdsnämnd, central socialnämnd respektive social missanpassning hos den underårige distriktsnämnd delegera beslutanderätten i själv. Åtgärder skall vidtas ”om någon, som vissa grupper av ärenden till bl. a. särskild inte fyllt 20 år, på grund av brottslig gärning, avdelning, ledamot eller tjänsteman. Undan- sedeslöst levnadssätt, underlåtenhet att efter tag gäller bl. a. för vissa ärenden på foster- förmåga ärligen försörja sig, missbruk av bamsvårdens område, t. ex. ärenden angåen- rusdrycker eller narkotiska medel eller av de tillstånd att motta fosterbam samt förbud annan jämförlig anledning är i behov av att flytta fosterbarn eller motta s. k. vistelse- särskilda tillrättaförande åtgärder från sambarn. hällets sida”. På grund av brottslig gärning må ingripande dock inte ske efter det att vederbörande fyllt l8 år, ”såvida icke hans livsföring i övrigt utgör tillräcklig anledning därtill eller Utredning sådant ingripande med hänsyn till pågående Nämnden skall utan dröjsmål inleda erfor- behandling enligt denna lag eller av annan derlig utredning i de fall då det - i anledning särskild anledning måste anses lämpligast för av ansökan eller eljest - åligger den att pröva hans _tillrättaförande. viss fråga eller då nämnden genom anmälan eller på annat sätt fått kännedom om fall där nämndens Förebyggande åtgärder åtgärd kan anses vara påkallad. Utredningen skall enligt 14 § syfta till en Om förhållandena är sådana som sägs i 25 § allsidig kartläggning av de omständigheter har barnavårdsnämnden att välja mellan föresom är av betydelse för ärendets bedömning. byggande åtgärder enligt 26§ och omhän- Den skall vidare genomföras så skyndsamt dertagande enligt 29 §. som möjligt samt bedrivas på sådant sätt, att De förebyggande åtgärderna enligt 26 § är obehag, olägenhet eller kostnad icke ionö- av fyra olika slag, nämligen l) hjälpåtgärder, dan vållas någon. innefattande råd och stöd, 2) förmaning och Ett med hänsyn till rättssäkerheten varning, 3) föreskrifter rörande den undermycket betydelsefullt stadgande är bestäm- åriges levnadsförhållanden samt 4) övervakmelsen i 15§ l st. förvaltningslagen enligt ning. vilken ärende i regel inte får avgöras utan att Hjälpåtgärder av rådgivande och stödjande den enskilda fått ta del av och beretts slag exemplifieras i förarbetena med hänvistillfälle att yttra sig över utredningen. till för bama- och ning organ psykisk ungdomsvård, läkare eller annan sakkunnig för rådfrågning eller undersökning, behandling av sjukdom, kroppsfel eller lyte, barns placering eller kvarblivande för kortare eller Förutsättningar för ingripanden m. m. längre tid i familjevård eller i barnavårds- Enligt 25 § har barnavårdsnämnden att vidta anstalt eller dess återtagande från sådan vård åtgärder om någon, som inte fyllt 18 år, eller anstalt, samarbete mellan föräldrarna misshandlas i hemmet eller eljest där be- och annan, som vårdar barnet, byte av vistelhandlas på sådant sätt, att hans kroppsliga seort eller bostad, och arbetsutbildning eller själsliga hälsa utsättes för fara, eller om anställning samt fritidssysselsättning och förhans utveckling äventyras på grund av föräld- eningsanslutning m. m.

SOU 1974: 7 41-

Förmaning är avsedd att riktas till föräld- Omhändertagande för utredning enligt 30 §

rar eller annan fostrare. Varning är avsedd

Om bamavårdsnämnden behöver skilja den

att riktas till den underårige själv. underårige från hans hemmiljö medan utred- Föreskrift rörande underårigs levnadsförning om ingripande enligt bestämmelserna i hållanden kan meddelas den underårige själv, 25 § pågår kan nämnden besluta omhänderta hans föräldrar eller annan fostrare. Sådan honom för utredning enligt 30 §. Förutsättföreskrift kan gälla anlitande av barnavårdsningarna härför är - utom att ingripande anstalt, behandling för sjukdom eller annan enligt 25 § sannolikt är påkallat att kroppslig eller själslig brist eller svaghet, omhändertagandet ”anses nödvändigt på sysselsättning, arbetsanställning, vistelseort grund av förefintliga risker för den undereller bostad, förfogande över arbetsförtjänst åriges hälsa eller utveckling eller för brottslig eller andra tillgångar eller förbud att använda eller annan skadlig verksamhet från hans sida rusdrycker eller narkotiska medel. Annan eller med hänsyn till att eljest den fortsatta liknande föreskrift må även meddelas. utredningen kan allvarligt försvåras i eller vi- Vid övervakning skall nämnden utse lämpdare åtgärder hindras. lig person till övervakare. Denne skall fort- Vad som i det föregående sagts om delgivlöpande följa den underåriges utveckling och ning och underställning gäller även beträffanuppmärksamma hans levnadsförhållanden de beslut enligt 30 §. samt söka befordra vad som kan vara till Ett omhändertagande för utredning får

gagn för honom. bestå högst fyra veckor efter det att beslutet Beslut om övervakning gäller tills vidare verkställts. Beslut om sådant omhändertamen skall omprövas med högst ett års gande förfaller, om den underårige häktas. mellanrum. Övervakning upphör senast då Såväl förebyggande åtgärder som omhänden underårige fyller 20 år. dertagande för s. k. stark samhällsvård samt

omhändertagande för utredning är knutna

till bestämmelserna i 25 § BvL.

Omhändertaganden Samhällsvård enligt 31 §

Samhällsvård enligt 29 § Enligt 31 § första stycket skall barnavårds-

Omhändertagande för Samhällsvård enligt nämnden ”om någon som ej fyllt 18 år

29 § är barnavårdsnämndens sista medel att behöver vård och fostran på grund av att

försöka komma tillrätta med de i 25 § föräldrarna avlidit eller honom” övergivit angivna missförhållandena. Det är först om och om behovet inte kan tillgodoses på

förebyggande åtgärder på förhand bedöms annat sätt, omhänderta honom för samhälls-

som gagnlösa eller redan vidtagits och varit vård.

resultatlösa som den underårige skall omhän- I paragrafens andra stycke heter det: ”Är

dertas för samhällsvård enligt detta lagrum, 18 år, utan att fall som någon som ej fyllt s. k. stark samhällsvård. avses i 25 § föreligger, i behov av specialvård

Ett omhändertagande enligt 29 § skall eller annan vård och fostran utom hemmet

ofördröjligen delges den omhändertagnes av att föräldrarna icke kunna på grund föräldrar och honom själv, om han fyllt 15 bereda honom sådan vård eller eljest underlå-

år. I samband med delgivningen skall de ta att tillfredsställande skall sörja för honom, anmodas att skriftligen förklara, huruvida de om behovet nämnden, ej tillgodoses på annat samtycker till att beslutet verkställs. Lämnas av föräldrarna eller med sätt, på begäran inte sådant samtycke skall beslutet under- deras honom för samtycke omhändertaga ställas länsrättens prövning. Samhällsvård.

För tillämpning av stadgandet förutsätts

alltså att 25 § inte är tillämplig. I praktiken

42 SOU 1974: 7

synes distinktionen mellan de båda omhän- Om han har omhändertagits för samhällsvård dertagandeformerna likväl inte alltid uppe- eller utredning på grund av sitt eget beteende hållas så strikt. Bamavårdskommittén (SOU (25 § b) kan han intas i ungdomsvårdsskola. 1956: 61) ansåg att frihet inte bör föreligga Med enskilt hem avses inte här den omatt välja stark eller svag samhällsvård utan att händertagnes eget hem. Den vårdform skall det vore önskvärt att barnavårdsnämnden, då väljas som med hänsyn till den omhändertagverkliga missförhållanden förelåge eller hota- nes ålder, utveckling och egenskaper får de ”bereder sig på de ytterligare befogenhe- anses bäst främja hans väl och tillgodose ter, som följer med ett på medgivande icke behovet av uppsikt över honom. Är han grundat omhändertagande. omhändertagen för samhällsvård bör i första Polisiärt omhändertagande innebär att po- hand vård i enskilt hem ges. lisen enligt bestämmelserna i 33 § har möjlig- När en omhändertagen, som icke fyllt 16 het att på lämpligt sätt ta underårig i förvar i år, överlämnas till enskilt hem för värd och väntan på bamavârdsnämndens beslut. En fostran, blir bestämmelserna i 7 kap. om förutsättning för omhändertagande är att fosterbarnsvård m. m. tillämpliga. Detta gälden underåriges uppträdande eller levnads- ler antingen det enskilda hemmet är beläget sätt innebär fara för allmän ordning eller inom eller utom den omhändertagande säkerhet samt att sannolika skäl för ingripan- nämndens egen kommun. överlämnas barnet de enligt 25 § föreligger. för vård och fostran till enskilt hem, beläget I detta sammanhang bör omnämnas att i annan kommun, måste hemmet dessföräven enligt (1973:558) om innan ha erhållit tillstånd av denna kommuns polisen lagen som trädde i barnavårdsnämnd att motta barnet som fostillfälligt omhändertagande, kraft den l oktober 1973, får göra ingripan- terbarn. den då det gäller underårig. I lagens 2 § heter Det förekommer ofta att ungdomar över det: ”Anträffas någon, som kan antagas vara 16 år som omhändertagits för samhällsvård under 15 år, under förhållanden som uppen- placeras i enskilda hem. Dessa ungdomar är barligen innebär överhängande och allvarlig icke fosterbam i barnavårdslagens mening risk för hans hälsa eller utveckling får han och bestämmelserna i 7 kap. är därför icke tagas om hand av polisman för att genom tillämpliga på dem. Personer, som tar emot dennes försorg skyndsamt överlämnas till sådana ungdomari sitt hem, behöver sålunda föräldrar, annan våmadshavare eller bama- inte ha tillstånd att motta fosterbam. Inte vårdsnämnden. heller skall hemmet stå under fosterbarnstillsyn. Däremot skall hemmet enligt 39 § stå under tillsyn av den omhändertagande nämn- De Omhändertagna.: behandling den. Enligt 35 § skall den som omhändertagits för Kan den för samhällsvård omhändertagnes samhällsvård erhålla god vård och fostran vårdbehov beräknas bli bestående endast en samt den utbildning som hans personliga kortare tid, kan han placeras i barnhem. I förutsättningar och övriga omständigheter övriga fall bör barnhemsplacering inte utgöra slutgiltig vårdform, med mindre särpåkalla. kan avse såväl yrkesutbild- skilt vårdbehov föreligger som inte kan Utbildningen Om inte kostna- tillgodoses på annat sätt. Det särskilda vårdning som annan utbildning. derna härför täcks på annat sätt skall barna- behovet kan bestå exempelvis däri, att barvårdsnämnden svara för kostnaderna. net på grund av sin särart för sin vård och fostran kräver den personal och utrustning, som erbjuds på ett barnhem av typen special- Typ av vård senare i detta hem. Barnhemmen behandlas Den omhändertagne skall överlämnas till avsnitt. Vård kan också som nämnts ges i enskilt hem eller placeras i lämplig anstalt. ungdomsvårdsskola.

Tillsyn mälas till den nämnd som svarar för den

omhändertagne. På denna nämnd ankommer Barnavårdsnämnden skall enligt stadgandet i det att vidta erforderliga åtgärder. Om inte 39 § noggrant följa den omhändertagnes nämnden ingriper skall förhållandet anmälas utveckling och uppmärksamma om han ertill länsstyrelsen. håller god vård och fostran samt den utbild- Beträffande ungdomsvårdsskoleelev skall ning som är påkallad. Om det erfordras skall skolans styrelse underrättas. nämnden bereda den omhändertagne ñy

placering i samma eller annan vårdform.

Särskilt skall prövas om det är möjligt att Samhällsvårdens upphörande

utbyta anstaltsvård mot vård ienskilt hem. Beslut angående samhällsvårdens upphö- Nämndens tillsynsskyldighet gäller ej elev rande fattas av den barnavårdsnämnd som vid ungdomsvårdsskola. Den fortlöpande tillhar befattning med den omhändertagne. Är synen av sådan elev ombesörjer skolan. denne elev vid ungdomsvårdsskola ankom- Har den omhändertagne placerats som mer beslutet på skolans styrelse. Beslut i fosterbarn skall han stå under tillsyn, enligt dessa fall regleras särskilt i lagstiftningen. bestämmelserna i 7 kap., av barnavårdsnämn- Samhällsvård enligt 29 § skall, vare sig den den i den kommun där fosterhemmet är beslutats med stöd av 25 § a) eller 25 § b), beläget. Det bör påpekas att tillsynsskyldigav barnavårdsnämnden förklaras avslutad när heten faller på båda kommunernas nämnder ändamålet med vården får anses uppnått. om placering skett i annan kommun än Senast skall vården upphöra när den omhänomhändertagandekommunen. Skyldighet att dertagne fyller 18 år. Har omhändertagandet vidta de praktiska och ekonomiska arrangeskett efter det han fyllt 15 år, kan samhällsmang som kan visa sig erforderliga för att vården dock, om så erfordras, bestå till dess kravet på god vård och fostran samt lämplig tre år förflutit efter omhändertagandet. Har utbildning skall kunna anses uppfyllt åvilar omhändertagandet skett med stöd av 25 § a) emellertid den omhändertagande nämnden. får samhällsvården dock inte i något fall bestå Tillsynsuppgifterna beträffande fostersedan den omhändertagne fyllt 20 år. Med barnsvården skall anförtros åt fosterbarnsomhändertagandet avses här det faktiska inspektör. omhändertagandet. Är barnet omhändertaget med stöd av

31 §, skall samhällsvården av barnavårds- Umgängesrätt nämnden förklaras avslutad 1) när ändamålet

Barnavårdsnämnden har enligt 41 § rätt att med vården får anses uppnått, 2) om föräld-

besluta om begränsning i föräldrarnas um- rarna så begär eller 3) om den omhänder-

gängesrätt med omhändertaget barn. Sådana tagne själv så begär, efter det han fyllt 15 år,

beslut förekommer dock endast undantags- och särskilda skäl inte föranleder annat.

vis. Beträffande ungdomsvårdsskoleelever Under alla förhållanden skall samhällsvården

har skolorna motsvarande bestämmanderätt. upphöra senast då den unge fyller 18 år.

Om det anses lämpligt kan nämnden

beträffande den som omhändertagits enligt

29§ meddela beslut om villkorligt upphöingripande vid otillfredsställande vård rande av samhällsvården. I samband därmed Om omhändertagen vistas i annan kommun har nämnden möjlighet att meddela en eller

än omhändertagandekommunen” och bar- flera föreskrifter rörande den underåriges

navârdsnämnden i vistelsekommunen finner levnadsförhållanden samt förordna om över-

att han inte fâr tillfredsställande vård, vakning. Samhällsvården kan när som helst

fostran och utbildning eller inte står under återupptas om så erfordras för att uppnå

erforderlig uppsikt, skall förhållandena an- dess syfte.

44 SOU 1974: 7

Vid beslut om slutligt eller villkorligt I praktiken kan det ibland vara svårt att upphörande av samhällsvård skall barna- dra gränsen mellan fosterbamsvård och anvårdsnämnden tillse, att den omhändertagne nan familjevård. Det förekommer ofta olika kommer i tillfredsställande levnadsförhållan- grader _av anknytning till ansvariga vuxna i den. Detta innebär att nämnden vid behov det hem, där barnet vistas och vistelsens bör se till att den omhändertagne får lämp- varaktighet kan vara svår att på förhand ligt arbete och tillfälle till utbildning. beräkna. För att fosterbarnsvård skall föreligga krävs att någon ivars hem barnet vistas Fosterbamsvård verkligen framstår som fosterfar eller fostermor och, i den mån vårdnadshavaren inte Definitioner förbehållit sig vissa uppgifter eller avgöran- Som tidigare nämnts bör för samhällsvård den, ger barnet den vård och fostran som en Omhändertagna underåriga enligt barnavårds- far eller mor normalt svarar för. lagen i första hand placeras i enskilda hem. Det händer givetvis i ett stort antal fall att Placering för längre eller kortare tid i annat barn placeras hos andra utan att något hem än föräldrahemmet sker emellertid i fosterbarnsförhållande uppstår. Så är fallet stor utsträckning även på enskildas initiativ när föräldrarna eller den som har vårdnaden och utan något bakomliggande omhänderta- om barnet tillfälligt behöver hjälp med den gandebeslut. I den mån barnen inte uppnått omedelbara vården av barnet och därför 16 års ålder är de fosterbarn och i sistnämn- lämnar bort det till annan, utan avsikt att på da fall talar man om privatplacerade foster- denne överlåta ansvaret för att barnets behov barn. Begreppen ”fosterbarn och ”för sam- i olika hänseenden tillgodoses. Det händer hällsvård omhändertagen” sammanfaller såle- relativt ofta t. ex. att barn placeras tillfälligt des inte. Med fosterbarn menas, enligt 46 §, hos släktingar eller grannar under sjukdomsbarn under 16 år, som vårdas och fostrasi period i föräldrahemmet. Likaså förekomannat enskilt hem än hos föräldrarna eller mer det ofta att barn utan att någon av särskilt förordnad förmyndare, vilken har föräldrarna kan följa med bereds vistelse i vårdnaden om barnet. Som fosterföräldrar enskilt hem på landet under sommarferier betecknas personer som i sitt hem har eller konvalescens. Dessa hem brukar kallas mottagit fosterbarn, och som fosterhem ett vistelsehem. Föräldrarna behåller i sådana hem vari fosterbarn mottagits. fall mycket av det omedelbara ansvaret för När här talas om föräldrarna inbegrips barnet. De bestämmer inte bara om sådant även - i motsats till vad fallet vanligen är i som brukar inräknas i den rättsliga vård- BvL - far eller mor som inte har del i den naden om barnet utan fullgör också uppgifrättsliga vårdnaden om barnet. Om t. ex. ett ter som vanligen ankommer på den som barn som är fött utom äktenskap och står utövar den omedelbara vården av barnet. under sin mors vårdnad, vårdas och fostras Den personliga kontakten mellan föräldrar hos sin far, är barnet alltså inte fosterbarn. och barn upprätthålls i regel mer kontinuer- För fosterbarnsförhållandet gäller att fos- ligt än vad som brukar vara fallet, när terföräldrarna träder i föräldrarnas ställe föräldrarna överlämnat barnet till ett fostermed avseende på barnets vård och fostran. hem. Att barnet tidvis vistas i släktinghem eller att Med barn, som vårdas och fostras hos barn, som föräldrarna i övrigt sörjer för och föräldrarna eller någon av dem, har likställts bestämmer om, får bostad och mat hos barn som åtnjuter vård och fostran hos grannfamilj t. ex. medför inte i och för sig att särskilt förordnad förmyndare, vilken har det blir fosterbarn. För uppkomsten av ett vårdnaden om barnet. Vårdnaden kan sägas fosterbamsförhållande gäller att uppfost- omfatta rätten och plikten att sörja för allt ringsplikten övergått till den som har barnet som rör barnets person och att företräda i sin vård. barnet i personliga angelägenheter.

SOU 1974: 7 45

Gränsen mellan fosterbarnsvård och annan barnet fyllt 16 år. Beslutet innebär inte att familjevård för barn kan, som av ovan barnets status som fosterbam förlängs, utan framgår, ibland vara ganska svår att dra. Då har endast avseende på tillsynen. tillsyn icke är etablerad över vistelsebarnen kan det finnas en viss risk för att fosterför- Tillståndstvång äldrar, som icke vill underkasta sig fosterbarnstillsyn, skall använda sig av denna Enligt 47 § första stycket må barn ej mottas svårighet för att söka undandra sig tillsynen. i enskilt hem som fosterbam utan att barnal medvetande om hur svårt det ofta är att vårdsnämnden i den kommun, där hemmet bevisa motsatsen, kan de påstå att barnet är beläget, meddelat tillstånd därtill. vårdas men inte fostras hos dem, och Endast individuella tillstånd kan lämnas, att fostringsplikten kvarligger hos barnets dvs. tillståndet avser ett visst bestämt bam. riktiga föräldrar. Bestämmelsen i 46§ 2 st. Tillståndstvånget gäller inte i det fall ett ger dock barnavårdsnämnden befogenhet att för samhällsvård omhändertaget barn skall på särskilda skäl besluta att ett vistelse- placeras i fosterhem i den omhändertagnes barn tills vidare skall vara att anse såsom egen kommun. Prövningen av hemmet skall fosterbam. Man talar här om fosterbam dock ske enligt samma grunder som gäller enligt nämndens beslut eller oegentliga vid tillstånd. fosterbam. Förutsättningarna för ett sådant Genom en ändring av 47 §, som trädde i beslut är att barnet är under 16 år och att kraft den l juli 1969, har numera en regel det vistas i annat enskilt hem än hos någon införts, enligt vilken bamavârdsnämnd får av föräldrarna eller hos särskilt förordnad meddela förhandsbesked om ett hems allförmyndare som tillika är vårdnadshavare för männa lämplighet som fosterhem (47§ 3 barnet. Det krävs även att ”särskilda skäl st.). föreligger till att barnet behöver kommai Som stadgandet i 47 § 3 st. är formulerat, åtnjutande av fosterbarnstillsyn. Socialvårds- tvingas barnavårdsnämnderna inte att till kommittén betonade att stadgandet hade en formellt beslut uppta varje förfrågan - t. ex. viktig funktion att fylla när det gällde att från andra barnavårdsnämnder eller barna- ”ingripa mot missförhållanden i samband vårdsombud - ett hems allmänna angående med barns vård utanför föräldrahemmet, som fosterhem. sådana lämplighet Många särskilt i fråga om - - - hem, som mottaga ärenden helt informellt. Formella handläggs feriebarn eller skolbarn för inackordering. beslut måste emellertid när de tillfattas, Elev vid ungdomsvårdsskola, som erhåller tänkta fosterföräldrarna själva gjort framvård utom skolan i form av familjevård, ställning om ett förhandsgodkännande som betraktas inte som fosterbarn, även om fosterföräldrar, och även eljest när det står eleven är under 16 år. Som fosterbam klart för barnavårdsnämnden att de tillbetraktas inte heller psykiskt utvecklings- tänkta fosterföräldrama har intresse av ett stört barn som vårdas i enskilt hem enligt formellt beslut. bestämmelserna i lagen (1967: 940) angåen- Enligt föredragande statsrådet (prop. de omsorger om vissa psykiskt utvecklings- 1969: 62) har huvudsyftet med ovannämnda störda. ändring av 47 § varit att göra det möjligt för Både ifråga om egentliga och s. k. oegent- den som vägras förhandsgodkännande som liga fosterbam kan barnavårdsnämnden om fosterförälder att föra talan mot barnavårdssärskilda skäl det påkallar” besluta om för- nämndens beslut därom. Denna möjlighet längd fosterbarnstillsyn under viss tid, högst bör enligt statsrådets uppfattning även vara tre år, efter det att barnet fyllt 16 år. En till fördel för barnavårdsnämnderna, efteranledning till sådant beslut kan vara att den som- dessa inte längre behöver arbeta under fortsatta utbildningen behöver främjas. Be- av att vara sista instans i sådana trycket slut om förlängning måste meddelas innan ärenden.

46 SOU 1974: 7

Förhandsgodkännande bör enligt propo- Kriterier vid prövning av fosterhem.: och sitionen alltid följas av en ny prövning sedan fosterföräldrars lämplighet det tilltänkta fosterbarnet utvalts. Det anses nämligen angeläget att man inte ger avkall på Tillstånd att motta fosterbarn må lämnas principen att barn och fosterföräldrar passar endast om nämnden finner att barnet komför varandra. Risken för att barnavårdsnämn- mer att erhålla god vård och fostran samt i den vid den definitiva prövningen kommer övrigt gynnsamma levnadsförhållanden till ett annat resultat än vid den preliminära (47 § BvL). kan enligt propositionen minskas om den Av 7§ kungörelsen om fosterbamsvård första prövningen sker med tillräcklig om- framgår att utredning i anledning av ansökan sorg och grundlighet. Vid prövningen bör så om tillstånd att motta fosterbarn skall göras ingående upplysningar som möjligt inhämtas av fosterbarnsinspektör eller annan lämplig om de tilltänkta fosterföräldramas önskemål person, samt att upplysningar skall inhämtas beträffande barnet: dess kön, ålder osv. rörande samtliga förhållanden som kan vara Tillståndstvång gäller också för de foster- av betydelse för bedömande av de presumtibarn som placeras med tanke på att i va fosterföräldrarnas möjligheter att bereda framtiden bli adopterade. barnet god vård och fostran samt i övrigt Närmare föreskrifter om vad en tillstånds- gynnsamma levnadsförhållanden. Av vikt är ansökan skall innehålla m. m. lämnas i därvid, enligt kungörelsen, att barnets ankungörelsen (1960: 594) om fosterbarns- lag, karaktär och utvecklingsmöjligheter novård. Ansökan skall innehålla uppgift om ga beaktas. sökandens eller sökandenas namn, ålder och Av kungörelsen framgår vidare att särskild adress, motsvarande uppgifter rörande bar- uppmärksamhet bör ägnas frågan, huruvida net och dess vårdnadshavare samt uppgift någon av de presumtiva fosterföräldrarna om barnavårdsnämnd eller annan som kan ha eller annan i hemmet boende lider av sjukförmedlat överenskommelse om barnets dom, som kan komma att menligt inverka på mottagande i det tillämnade fosterhemmet. barnets kroppsliga eller själsliga hälsa. I fall På anfordran av barnavårdsnämnden har av behov skall den som verkställer utredningsökande att ifråga om barnet lämna utdrag en söka föranstalta om erforderlig läkarunav födelse- och dopbok eller personbevis dersökning. samt läkarintyg. Vidare åligger det sökande Ovanstående gäller även då nämnden skall att på nämndens begäran lämna uppgift om meddela förhandsbesked om hemmets allvillkoren för mottagandet av barnet ävensom männa lämplighet som fosterhem (47 § 3 st. redogörelse för de förhållanden i övrigt som BvL). Sådant besked är inte bindande vid nämnden bedömer ha betydelse för avgöran- senare prövning om tillstånd skall ges eller de av tillståndsfrågan. inte. Är barnet omhändertaget för samhällsvård Vilka förhållanden som bör beaktas och och skall det placeras i annan kommun än vilka synpunkter som bör vara vägledande befattningsnämndens, bör den senare nämn- vid bamavårdsnämnds prövning av fosterden till nämnden i den kommun där barnet hems och fosterföräldrars lämplighet har skall placeras lämna de upplysningar om behandlats i olika sammanhang. barnet och dess förhållanden som kan vara Socialvårdskommittén har i ett år 1944 av betydelse för val av fosterhem och för avgivet betänkande (SOU 1944: 34) föreslatillsynen över barnet. git att i lagen skulle ges noggranna och detaljerade föreskrifter om vilka krav som skulle ställas på ett fosterhem. Enligt förslaget skulle såvitt möjligt tillses att erforderliga förutsättningar var för handen för att barnet skulle erhålla vård och uppfostran, likvärdig

med den som bereds i ett gott föräldrahem, mening skulle detta lämpligen ske i tillämpävensom för att mellan fosterbarnet och ningsföreskrifter till barnavårdslagen. Vid barnafostraren skulle kunna uppkomma sam- utformningen av föreskrifterna borde de av

ma band som mellan naturliga föräldrar och socialvårdskommittén anförda Synpunkterna

deras barn. Vidare skulle föreskrivas att vara vägledande, men en viss komplettering barnafostrare i regel skall vara äkta makar, av desamma var påkallad. Bl. a. borde enligt att åldersskillnaden mellan dem och foster- kommittén framhållas av att nödvändigheten barnet inte fick vara för stor, att fosterbar- utröna det fysiska och psykiska tillståndet net skulle vara yngre än barnafostrarens hos sökanden och hos andra som vistadesi

eventuella egna barn och att inte mer än två hans hem, samt betonas vikten av att barnets

fosterbarn fick mottas isamma hem, om det speciella typ, dess behov och förutsättningar inte var fråga om syskon eller eljest särskilda klarlades. omständigheter förelåg. Inga villkor i fråga I propositionen (1960: 10) uttalade föreom fosterföräldrarnas fysiska eller psykiska dragande statsrådet bl. a. följande beträffanutrustning och hälsa föreslogs, utöver det de de villkor, som bör uppställas för rätt att legala förbudet, avseende tuberkulos eller motta fosterbarn: könssjukdom i smittsamt skede. Uppräkningen av krav, som borde ställas på foster- Härutinnan kan jag i huvudsak biträda komhem, var ej uttömmande utan barnavårds- mitténs förslag och de riktlinjer för tillståndsprövningen, som kommittén förordat ianslutnämnden skulle vid sin bedömning ta hänsyn ning till 1944 års förslag. Dock har jag funnit även till övriga omständigheter, som kunde mig böra föreslå vissa jämkningar i den av inverka till en tillfredsställande kommittén föreslagna lagtexten i 65 §. Det däri på utsikterna - i nära överensstämmelse med gällande lag vård och uppfostran för barnet i det avsedda förekommande ”hälla för visst torde uttrycket hemmet. sålunda i sammanhanget innefatta ett alltför Barnavårdskommittén hade år 1956 en strängt krav, vilket i praktiken inte kan uppfyllas. Jag föreslår därför, att detta uttryck får delvis annan mening. Enligt barnavårdskomutgå. Vidare synes det överflödigt att utsäga, att - mitténs uppfattning, borde i lagen endast den värd och fostran som skall lämnas i fosterupptas ett koncentrerat uttryck för de krav hemmet skall vara kärleksfull. I enlighet härmed som måste ställas torde kunna stadgas, att tillstånd att mottaga på fosterbarnens vård, fosterbarn får lämnas endast om nämnden finfostran och övriga förhållanden och för den ner. att barnet hos sökanden kommer att erhålla bedömning barnavårdsnämnd måste ha kom- god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden. mit fram till, innan tillstånd till mottagande av fosterbarn fick ges. Kommittén stannade Då barnavårdsnämnd genom tillståndsanför att som grundläggande regel för till- sökan eller anmälan eller sätt på annat ståndsprövning i förslaget uppta att tillstånd erhållit kännedom om att någon som har sitt fick ges endast den hos vilken barnet, enligt hem i kommunen önskar motta eller redan vad nämnden finner sig kunna hålla för mottagit fosterbarn, är barnavårdsnämnden visst, kommer att erhålla god och kärleksfull enligt 3 kap. skyldig att utan dröjsmål företa vård och fostran samt i övrigt gynnsamma den utredning som kan erfordras för prövlevnadsförhållanden”. ning, huruvida bamet kan tillåtas fostras i l kravet på gynnsamma levnadsförhållan- det berörda hemmet. Tillstånd att motta den borde enligt kommittén inbegripas en fosterbarn bör aldrig lämnas utan att barnamed hänsyn till barnet lämplig familjesam- vårdsnämnden kan stödja sig på en fullt mansättning, goda förhållanden i övrigt såväl aktuell och tillräcklig utredning angående i hemmet som ock i fråga om dess omgiv- hemmet. Utredningen bör så gott som alltid ning, skolan och orten över huvud taget. omfatta hembesök. Kommittén ansåg det emellertid vara önsk- statsrådet anförde vidare Föredragande värt att tydligare och utförligare ledning följande då det gällde behovet av att barnalämnades nämnderna. Enligt kommitténs vårdsnämnderna verkligen i förväg undersök-

48 SOU 1974: 7

te om hemmen var lämpliga innan placering sammanhängande förhållanden. Flyttar foskom till stånd. terföräldrarna, skall detta anmälas till nämnden inom en vecka. Sker flyttningen till Då en noggrann förhandsgranskning utgör en annan kommun, skall BvN, så snart kännenödvändig förutsättning för en tillfredsställande dom om avflyttningen erhållits, underrätta fosterbarnsvård, föreslår jag, att tillstånd alltid skall krävas för rätt att mottaga fosterbarn. BvN iinflyttningskommunen. Ytterligare har Härvid kan jag stödja mig på en stark opinion fosterföräldrarna att, om fosterbarnet avlidit bland remissinstanserna. En sådan regel ställer eller fosterbamsförhållandet eljest upphört såsom redan antytts större anspråk på barnavårdsnämndernas insatser. Däremot innebär kra- av annan anledning än barnavårdsnämndens vet på tillståndsansökan inte någon ökad belast- ingripande, anmäla det inträffade till nämnning för de enskilda, och ett koncessionstvång den inom den ovannämnda tidsfristen. torde inte heller kunna betraktas som ett opåkallat ingrepp i de enskildas disposition beträffande Enligt kungörelsen om fosterbarnsvård barnen. Erinras må även att koncessionstvång är skall fosterbarnsinspektören vid tillsyn av genomfört såväl i Danmark som i Norge. fosterhemmet göra sig väl förtrogen med Frågan har också sedermera behandlats i barnets förhållanden i fosterhemmet och i socialstyrelsens Råd och anvisningar nr 137. skolan samt med uppmärksamhet följa barnets utveckling. Fosterbarnsinspektören skall vidare vaka över att fosterföräldrarna ger Tillsyn barnet god vård och fostran samt att barnet i Barnavårdsnämnden har enligt 49 § 1 st. BvL övrigt erhåller gynnsamma levnadsförhållanatt utöva noggrann tillsyn över alla foster- den. Har barnet mottagits för yrkesutbildhem inom kommunen i syfte att trygga att ning eller arbetsanställning i fosterhemmet, varje fosterbarn erhåller god vård och fostran skall fosterbarnsinspektören tillse att barnet samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållan- kommer i åtnjutande av de förmåner, som den. Nämnden skall vidare verka för att blivit överenskomna. Fosterbarnsinspektören fosterbarn får den utbildning som kan anses skall även tillse att fosterföräldrarna, där inte barnets hälsa på annat sätt står under till lämplig med hänsyn till barnets anlag och övriga omständigheter. Enligt 49 § 2 st. har fredsstållande uppsikt, för barnets del benämnden att lämna råd åt fosterföräldrar gagnar sig av den allmänna hälsokontrollen som är i behov därav. I det generella kravet inom kommunen, samt tillika vaka över att på god vård ligger även, att barnet vid behov barnet vid sjukdom erhåller nödig läkarvård. skall beredas specialvård, t. ex. vård för Fosterbarnsinpektören bör ”fullgöra sitt sjukdom eller lyte. Vad som sägs om att uppdrag med allvar och nit men också med nämnden skall verka för utbildning åt foster- takt och finkänslighet. Fosterbarnsinspekbarnet, ålägger i och för sig inte tillsyns- tören bör lämna fosterföräldrarna och barnet nämnden några ekonomiska förpliktelser råd och vägledning samt sträva efter att mot barnet. Bestämmelserna om fosterbarns- vinna deras förtroende. tillsyn gäller emellertid också omhändertag- För utövandet av tillsynen har fosterna barn. I fråga om dessa har, som tidigare barnsinspektören att i lämplig omfattning utvecklats, den s. k. befattningsnämnden att göra personliga besök i hemmet. Dylika jämlikt 35 § bekosta påkallad utbildning. En besök bör äga rum även på tider, som ej i dylik förpliktelse kan sålunda åvila tillsyns- förväg tillkännagetts. nämnden, om denna tillika är befattnings- Fosterbarnsinspektören skall göra fosternämnd. föräldrarna uppmärksamma på den upplys- För att fosterbarnstillsynen skall kunna nings- och anmälningsskyldighet, som åvilar fullgöras har i 48 § BvL stadgats skyldighet dem enligt 48 § BvL. för fosterföräldrar att till BvN eller dess Därutöver skall fosterbarnsinspektören företrädare lämna önskade upplysningar om medverka till att barnet får den utbildning, barnet, dess vård och fostran samt därmed som det med hänsyn till sina personliga

4-SOU 1974: 7 49

förutsättningar och övriga omständigheter Enligt 50 § BvL kan vårdnadshavaren emel-

lämpligen bör erhålla, samt vid behov hos lertid i vissa fall av barnavårdsnämnden

barnavårdsnämnden göra framställning om meddelas förbud mot att flytta barnet från

att barnet bereds möjlighet till sådan ut- fosterhemmet. I stadgandet heter det:

bildning. ”Föreligger risk, som ej är ringa, för skada på ett fosterbarns kroppsliga eller själsliga hälsa, om barnet skiljes från fosterhemmet, äger bar- Missförhâllanden i fosterhem navårdsnämnden iden kommun, där fosterhemmet finnes, för viss tid eller tills vidare förbjuda Förekommer anledning till anmärkning mot föräldrarna eller annan som har vårdnaden om

barnet eller fosterföräldrarna eller mot de barnet att taga det från fosterhemmet.

förhållanden under vilka barnet lever, skall Den nämnda bestämmelsen i 50§ BvL fosterbarnsinspektören enligt l3 § kungörelfick sin nuvarande lydelse genom lagändring sen om fosterbarnsvård, om rättelse inte som trädde i kraft den l januari 1968. vinns och missförhållandet är av sådan art att Lagändringen innebar bl. a. att förutsättskäl föreligger till ingripande från bamavårdningarna för förbud mot flyttning av fosternämndens sida, utan dröjsmål göra anmälan barn vidgades. Tidigare kunde förbud medhärom till barnavårdsnämnden. delas endast om flyttningen skulle vara till Är barnet omhändertaget för samhällsvård ”avsevärd skada för barnet. Numera räcker men tillsynsnämnden är en annan nämnd än det sålunda med att det föreligger risk som befattningsnämnden skall den förra enligt ej är ringa” för skada på barnets kroppsliga 40 § 1 st. BvL underrätta den senare om eller själsliga hälsa. missförhållandena. På den senare ankommer Vägrar fosterföräldrarna gå med på att det att vidta erforderliga åtgärder. barnet flyttas, kan vårdnadshavaren vända Om den underårige icke är omhändertagen sig till länsrätten och med stöd av 21 kap. för samhällsvård bör vårdnadshavaren under- 6 § föräldrabalken påkalla dess åtgärd för att rättas. Vårdnadshavaren har i princip rätt att barnet skall överflyttas till honom. Innan när som helst återta barnet från fosterhemlänsrätten förordnar om sådan åtgärd, äger met. Ingripande från barnavårdsnämnden länsrätten uppdra åt ledamot eller suppleant förutsätter dels att vårdnadshavaren underlåi barnavårdsnämnden eller tjänsteman inom ter att vidtaga några åtgärder och dels att att barnavården eller annan lämplig person förhållandena är sådana som sägs i 25 § BvL. verka för att fosterföräldrarna frivilligt över- Barnavårdslagen bygger i detta hänseende på lämnar barnet till vårdnadshavaren. principen om fosterhemmets likställighet Finner medlaren att barnet ej bör flyttas med föräldrahemmet. eller misslyckas medlingsuppdraget, skall

länsrätten underrättas. Efter erforderlig Förbud mot flyttning av fosterbarn ytterligare utredning tar länsrätten slutlig

Förbud mot flyttning gäller endast foster- ställning i ärendet. I vissa fall får

barn som inte är Omhändertagna för sam- länsrätten vägra vårdnadshavaren begärt bi-

hällsvård. stånd, bl. a. om barnets överflyttning till

För att en vårdnadshavare skall kunna vårdnadshavaren skulle medföra ”risk som ej

bereda sitt barn uppehälle, uppfostran och är ringa” för skada på ”barnets kroppsliga

utbildning samt vård och skydd i övrigt, eller själsliga hälsa. Föreligger inte några av

måste han också ha rätt att bestämma över de i lagen nämnda hindren mot barnets

barnets person, inbegripet barnets vistelse- flyttning kan länsrätten välja mellan vites-

ort. Denna rätt begränsas inte då barnet föreläggande och hämtning genom polismyn-

placeras i ett fosterhem. Vill han ta bort dighets försorg. Beslutas hämtning, skall

barnet från fosterhemmet, kan han iprincip denna utföras på ett för barnet så skonsamt

göra detta, oavsett vad som tidigare avtalats sätt som möjligt. Ledamot eller suppleanti

mellan honom och fosterföräldrarna. barnavårdsnämnd eller tjänsteman inom bar-

50 SOU 1974: 7

navården och, om möjligt läkare, skall när- hos annan än föräldrarna eller särskilt förvara. ordnad förmyndare, s. k. vistelsebarn. Vistel- Ett omständligare förfarande är att vård- sebarnens behov av skydd tillgodoses dels nadshavaren vänder sig till allmän domstol genom bamavârdsnämndens befogenhet att med yrkande att fosterföräldrama skall åläg- på särskilda skäl förklara vistelsebam vara att gas att överlämna barnet till honom. Beslutar anse såsom fosterbam, dels genom att domstolen i enlighet därmed, kan vårdnads- barnavårdsnämnden fått att i befogenhet havaren med stöd av 21 kap. 1 § föräldrabal- vissa fall förbjuda mottagandet av vistelseken hos länsrätten ansöka om verkställighet barn. av domstolens beslut. Ingenting hindrar att Barnavårdsnämnden kan förbjuda person, vårdnadshavaren först påkallar åtgärd enligt som har sitt hem inom kommunen, att utan 21 kap. 6 § och, om sådan förvägras honom, nämndens medgivande motta annans barn därefter försöker utvägen att få frågan prö- under 16 år för vistelse i hemmet annat än vad av domstol. tillfälligt. Förutsättningen är att förbudet är Före den l januari 1968 hade ett av erforderligt ur barnavårdssynpunkt. Därmed barnavårdsnämnd med stöd av 50 § BvL åsyftas enligt propositionen (1960: 10) att meddelat flyttningsförbud den verkan, att det med hänsyn till förhållandena i hemmet handräckning för barnets överlämnande kan befaras, att barn, som mottas där för hindrades, så länge förbudet gällde. Ett vistelse, icke kommer att erhålla tillfredsstälbeslut om överlämnande enligt 21 kap. lande vård eller att sådant barns utveckling föräldrabalken bryter emellertid ett av bar- kommer att påverkas i ogynnsam riktning. I navårdsnämnd meddelat flyttningsförbud. förutsättningen ligger också att barnavårds- Bland de omständigheter, som bör beaktas nämnden icke får inskrida med förbud på vid avgörandet av dessa ärenden, har särskilt grundval av ett löst antagande att någon har nämnts barnets ålder, utvecklingsgrad, egen- intresse av att motta vistelsebarn. Det måste skaper och känslobindningar, förhållandena i åtminstone vara sannolikt att vederbörande fosterhemmet och den tid då barnet fostrats har denna avsikt. där, de förhållanden vartill barnet vid ifråga- Förbudet behöver icke vara generellt utan satt skiljande från fosterhemmet skulle över- kan avse barn i viss ålder eller barns mottaföras, skälen för sådan förändring i gande i viss lägenhet. Det kan också begränbarnets levnadsförhållanden, den tid barnet sas på annat sätt. vårdats annorstädes än hos föräldrarna samt Ett förbud mot mottagande av annans dessas befattning med barnet under samma barn för vistelse i hemmet annat än tillfälligt tid. Det har ansetts önskvärt att den psykis- gäller till dess det återkallas, och följer ka barna- och ungdomsvårdens resurser ut- vederbörande, även om han flyttar till annan nyttjas som ett väsentligt led i bedömningen. kommun. Om förbudets återkallande beslu- Härvid bör anmärkas att läkarintyg i dessa tar barnavårdsnämnden i den kommun, där ärenden regelmässigt skall införskaffas. vederbörande är bosatt vid tiden för återkal- Om förhållandena i vårdnadshavarens hem lelsebeslutet. är sådana som avses i 25 § a) BvL och behöver barnets flyttning förhindras enbart Övriga stadganden om fosterbarnsvård med anledning därav, får detta ske med hjälp av föreskrift enligt 26§ eller omhänderta- får ej utan tillstånd Fosterbarnsförmedling gande för samhällsvård enligt 29 § BvL. av socialstyrelsen bedrivas av enskild person eller sammanslutning. Stadgandet saknar tillämplighet i fråga om personer, som i Förbud att motta vistelsebam egenskap av statliga eller kommunala befatt- Bamavårdslagen skiljer mellan fosterbam ningshavare eller eljest som representanter och bam som utan att vara fosterbam vistas för allmänna organ anskaffar fosterhem och

SOU 1974: 7 51

placerar barn. Socialstyrelsen har endast i ett barnsvård inom kommunen. Barnavårdsfall beviljat tillstånd till privat fosterbarns- nämnden bör i förväg träda i förbindelse förmedling. med enskilda personer, som kan motta fos- Dispens kan av Kungl. Majzt lämnas terbarn. Bamavårdsnämnder i olika kommubarnavårdsnämnd från bestämmelserna om ner bör vidare bistå varandra vid anskaffantillståndstvång (47 §), uppgiftsskyldighet det av lämpliga fosterhem. (48 §), och tillsyn (49 §) beträffande av Länsstyrelsen har att dels vaka över den nämnden Omhändertagna barn som överläm- verksamhet som utövas av barnavårdsnämnnas till fosterhem i annan kommun. En derna i länet på fosterbarnsvårdens område,

sådan generell dispens syftar till att underlät- dels med upplysningar och råd tillhandagå

ta storstädernas verksamhet rörande utackor- nämnderna i dessa hänseenden och dels på dering av Omhändertagna bam. Stockholms annat lämpligt sätt verka för en god fosterkommuns barnavårdsnämnd har fått sådan barnsvård i länet. dispens. Socialstyrelsen skall handlägga ärenden Individuell dispens från ovannämnda be- om social omvårdnad såsom vård av och stämmelser kan av barnavårdsnämnd beviljas skydd för barn och ungdom. Det åligger ett visst fosterhem i kommunen. Beslut om styrelsen att verka för en ändamålsenlig sådan dispens förutsätter att ”synnerliga utveckling av fosterbarnsvården i riket. Härskäl” föreligger. Beslutet skall vidare förbin- vid skall styrelsen utfärda allmänna anvisdas med erforderliga villkor. Anmälan skall ningar i frågor rörande fosterbarnsvård samt t. ex. ofördröjligen göras till nämnden om följa länsstyrelsernas och barnavårdsnämnfosterbarn mottas i hemmet. dernas verksamhet på fosterbarnsvårdens Förteckning skall föras av barnavårds- område och lämna dessa myndigheter råd nämnden över alla fosterbarn som står under och anvisningar. nämndens tillsyn. Nämnden skall årligen före november månads utgång lämna länsstyrelsen skriftlig uppgift angående de fosterbarn, Adoption som den l november stod under tillsyn. Definitioner Förteckningen får dock ersättas med bevakningsrapport enligt datasystem som godkänts Med adoption avses upptagande av annans av socialstyrelsen. barn som sitt eget. Tillstånd härtill lämnas av Underrättelse skall lämnas till länsstyrelse domstol. Adoption innebär att mellan adopnär barnavårdsnämnd beslutat att inte med- tanterna och barnet uppkommer ett rättsfördela tillstånd till mottagande av fosterbarn hållande av samma art och omfattning som eller genom förhandsbesked förklarat hem det vilket finns mellan biologiska föräldrar inte vara lämpligt som fosterhem. Sådan och deras barn i äktenskap. Samtidigt bryts underrättelse skall även lämnas vid meddelat de rättsliga relationerna mellan adoptivbarnet förbud att motta vistelsebarn. och dess naturliga föräldrar. Anteckningar rörande tillsynen skall föras Vid adoption av makes barn får barnet av fosterbarnsinspektören. Minst en gång om dock samma ställning som om det vore året eller så fort det finns anledning skall biologiskt barn eller adoptivbarn till båda fosterbamsinspektören genom utdrag av des- makarna. sa anteckningar eller på annat sätt delge Adoptionsinstitutet infördes i svensk rätt nämnden vad som har förevarit vid tillsynen. genom lagstiftning år 1917. Den form det Barnavårdsnämnden skall med uppmärk- fick från början har i huvudsak bestått fram samhet följa förhållandena inom fosterbarns- till den l juli 1959. Nya regler trädde dåi vården samt genom tillsyn över fosterhem- kraft, vilka syftade till att ge barnet samma men, upplysningsverksamhet och på annat rättsliga ställning i förhållande till adoptivlämpligt sätt söka befordra en god foster- föräldrama och deras släkt som om det varit

52 SOU 1974: 7

adoptivföräldrarnas naturliga barn och att vårdnaden med make. Enligt lagmntiven samtidigt avskära de familje- och arvsrättsliga synes tiden mellan barnets födelse och sambanden mellan barnet och dess biologiska tyckeförklaringen i allmänhet inte böra unsläkt. Den nya adoptionsformen kallas stark derstiga sex veckor. Samtidigt framhålls att adoption i motsats till den äldre som brukar denna tid i normala fall inte heller torde kallas svag adoption. behöva nämnvärt överskridas och att det i Genom lagändringar som trädde i kraft regel ligger i barnets intresse att adoptionen den l januari 1971 har ovannämnda syfte inte fördröjs i onödan. fullföljts. Bl. a. borttogs då möjligheterna att I adoptionsärenden rörande späda barn få adoptionsförhâllanden hävda. godtas enligt rättspraxis s.k. inblankosam- Allmänt kan sägas att de författningsbe- tycken, dvs. skriftliga samtycken i vilka stämmelser som reglerar förhållandet mellan namn inte är utsatta. De flesta adoptanternas föräldrar och deras biologiska barn även är inblankosamtycken torde avse utomäktentillämpliga beträffande adoptivföräldrar och skapliga barn. Handlingen brukar t.ex. utadoptivbarn. De speciella bestämmelserna formas så, att modern/vårdnadshavaren samom adoption återfinns i 4 och 20 kap. tycker till att makar, som utsetts av barnets föräldrabalken (FB). barnavårdsman och godkänts av vederbörande barnavårdsnämnd, antar barnet som adoptivbarn. Samtycken av detta slag an- Förutsättningar för adoption vänds i fall, där modern går med på att I princip kan vem som helst adopteras, barnets adoptivföräldrar förblir anonyma för oberoende av ålder och levnadsomständig- henne. Om modern sedermera skulle komma heter. Beträffande den som fyllt 12 år gäller att ångra sig, torde hon i regel ha möjlighet dock - med visst undantag - att även hans att t. ex. genom folkbokföringen, ta reda på eget samtycke till adoptionen erfordras. adoptivföräldrarnas identitet. En samtycke- Adoptant skall som regel ha fyllt 25 år. förklaring är inte bindande förrän rättens Rätt att anta adoptivbarn har även den som beslut om bifall till adoptionsansökan vunnit fyllt 20 år men ej 25 år om adoptionen avser laga kraft. Så länge detta inte skett, torde eget barn, makes barn eller adoptivbarn eller vårdnadshavaren alltså kunna återkalla sitt om ”synnerliga skäl eljest föreligger. Såda- samtycke. na skäl anses föreligga, om t. ex. två unga Adoptionsansökan skall prövas ur makar vet att de inte själva kan få barn eller lämplighetssynpunkt. Tillstånd till adoption det är fråga om adoption av ett barn till får inte ges med mindre adoptionen finnes närstående avliden släkting. Den som är lända till gagn för barnet samt sökanden under 20 år får inte adopteras utan vårdnads- uppfostrat barnet eller vill uppfostra det havarens samtycke. Omyndigförklaring utgör eller eljest särskild anledning är till adopi och för sig inget hinder mot att ta tionen”. adoptivbarn. Dock fordras förmyndarens Hänsyn skall tagas till adoptantens personsamtycke till adoptionen. liga egenskaper och hans möjlighet att ge Makar får i regel inte adoptera var för sig. barnet ett hem och en god fostran. Vad den Undantag gäller bl. a. för det fall att den ene ekonomiska relationen mellan adoptanten maken vill adoptera den andres barn eller och barnets föräldrar beträffar gäller ett adoptivbarn eller eget bam. Inga andra än absolut förbud mot vederlag för adoptionen. makar får adoptera tillsammans. Barnet får varken säljas eller köpas”. Skulle Vid adoption av späda barn skall moderns vederlag å någondera sidan vara givet eller samtycke till adoptionen ha lämnats, sedan utfäst, skall adoptionsansökan avslås. hon hunnit tillräckligt återhämta sig efter I det närmaste lika strängt ser lagstiftaren nedkomsten. Detta gäller vare sig modern på ett avtal om underhållsbidrag till barnet. ensam är vårdnadshavare eller hon delar Ett underhållsbidrag skulle kunna tänkas

SOU 1974: 7 53

utgöra ett förtäckt vederlag och strider barnhem inte placerats i enskilda hem förrän dessutom mot adoptionsinstitutets natur. efter 12 månaders ålder. Adoptanten avses ju betrakta barnet som sitt eget med allt vad därav följer, bl. a. i fråga Internordiska adoptioner om hans skyldighet att försörja barnet. Det anses emellertid inte stridande mot Sådana adoptioner över gränserna”, där denna princip att barnets föräldrar betalar båda parter är medborgare i något av de fem ett engångsunderhållsbidrag, som uppbärs av nordiska länderna Danmark, Finland, barnavårdsnämnd och används till inköp av Island, Norge eller Sverige - och därtill har livränta åt barnet, eller används för barnets hemvist i något av dessa länder, reglerasi underhåll på annat sätt som nämnden finner förordningen den 31 december 1931 om lämpligt. vissa internationella rättsförhållanden röran- Domstolen skall sörja för utredning i de äktenskap, adoption och förmynderskap. adoptionsärendet och därvid söka inhämta Förordningen har utfärdats i anslutning till upplysningar om barnet och adoptanten en mellan de fem nordiska länderna den 6 samt huruvida vederlag eller bidrag till bar- februari 1931 ingången konvention rörande nets underhåll är givet eller utfäst. I de fall, bl. a. dessa förhållanden. där barnet är under 18 år, skall vidare yttrande inhämtas från barnavårdsnämnd. Andra internationella adoptioner Frånsett förordningen den 31 december Adoptivbarnet börjar som fosterbarn 1931, vilken endast reglerar internordiska Vanligen inleds ett adoptionsförfarande med adoptioner, har t. o. m. år 1971, förefintliga att sökanden efter tillstånd av barnavårds- författningsbestämmelser angående internanämnden i sin kommun får ha barnet som tionella adoptioner ingått i 6 kap. lagen den fosterbarn en tid. 8 juli 1904 om vissa internationella rättsför- Det synes i regel vara bäst för barnet om hållanden rörande äktenskap, förmynderplaceringen i adoptivhemmet kommer till skap och adoption (IÃL). stånd så tidigt som möjligt. Erfarenhet Fr. o. m. den l januari 1972 gäller emelliksom forskningsresultat visar att barnet lertid lagen den 19 november 1971 om redan tidigt - åtminstone från sex månaders internationella rättsförhållanden m. m. röålder - för sin utveckling är beroende av en rande adoption. Det väsentliga syftet med fast och kontinuerlig bindning till en vuxen denna lag är att undanröja vissa svårigheter person. Vissa svenska undersökningar (Ber- som bestämmelserna i 6 kap. 1904 års lag fenstam, Beskow och Bosaeus) rörande den medfört vid adoption av utländska barn och vanligaste tidpunkten för placering av barni att i övrigt åstadkomma en tidsenlig lagstiftadoptivhem visar att barnen i regel inte ning om internationella rättsförhållanden röplaceras förrän vid omkring sju-åtta måna- rande adoption. Svensk domstol skall pröva ders ålder samt att en stor del av dem får ansökan om adoption, om adoptanten eller tillbringa hela sitt första levnadsår på späd- adoptanterna har svenskt medborgarskap barnshem. eller har hemvist i Sverige eller i annat fall De främsta orsakerna till de långa vårdti- om Kungl. Maj: t har medgett att det får ske. derna på barnhem har uppgetts vara dels Domstolen skall tillämpa svensk adoptionsbehov av förlängda observationer på grund lagstiftning. Hänsyn skall i vissa fall tas till av somatisk sjukdom, försenad psykisk ut- om adoptionen blir gällande i främmande veckling och mindre god hereditet, dels stat till vilken adoptanten eller barnet har moderns tveksamhet till adoption. I en av de anknytning. Sålunda bör adoption inte bevilovan nämnda undersökningarna saknades i jas om det förhållandet, att adoptionen inte 19 % av fallen förklaring till varför barnen på blir gällande i sådan stat, skulle medföra

avsevärd olägenhet för barnet. ter, organisationer och enskilda upplysningar Lagen innehåller också bestämmelser om och biträde. när adoptioner som gjorts utomlands blir giltiga här i landet. En adoption som skett i främmande stat vid en tidpunkt, då adoptan- Bamhemmen ten eller adoptanterna var medborgare eller Historisk bakgrund hade hemvist i staten, gäller häri landet. Var barnet svensk medborgare eller hade det I det följande skall en kort beskrivning ges av hemvist i Sverige krävs dock att adoptionen utvecklingen av barnhemsvården och i viss godkänts av Konungen eller myndighet som mån även av fosterbarnsvården, Konungen bestämmer. Det har alltid funnits barn som föräldrar- Även i andra fall kan Konungen förordna na av någon anledning inte har kunnat dra att utomlands genomförda adoptioner skall försorg om. Dessa barn har tagits om hand av gälla i Sverige. samhället, av välgörenhetssammanslutningar Utredningen om adoption av utländska eller av enskilda människor och uppfostrats barn föreslog i sitt betänkande Adoption av eller vårdats på kollektiva inrättningar elleri utländska barn (SOU 1967: 57) att social- familj. Dessa vårdformers historia ivårt land styrelsen skulle få ställning som centralt från medeltiden och framåt inrymmer en serviceorgan i fråga om adoption av ut- utveckling från omhåndertaganden av allra ländska barn. Socialstyrelsens verksamhet på primitivaste slag utan åtskillnad på barn och området har dock hittills huvudsakligen vuxna, friska, sjuka, handikappade etc. fram bestått till de mer utvecklade - men därför inte i förmedling av adoptivbarn från Korea, Grekland och, i någon mån, Filippi- färdiga - vårdformer vi har i dag. nema.

I slutet av 1971 meddelade Kungl. Maj:t Medeltid vissa föreskrifter att gälla för framtiden beträffande socialstyrelsens verksamhet med Redan under medeltiden fanns inrättningar internationell adoption utöver vad som gäller som tog hand om föräldralösa eller övergivna enligt instruktionen för styrelsen. I maj 1973 barn och gav dem en nödtorftig försörjning. har Kungl. Maj:t genom nytt beslut förord- De första helgeandshusen tillkom i slutet av nat att till socialstyrelsen skall knytas en 1200-talet och de första hospitalen något nämnd för internationella adoptionsfrågor. senare. Vid denna tid var det främst kyrkan Denna nämnd skall enligt de meddelade och klostren som tog sig an uppgiften, men föreskrifterna ha till uppgift att på lämpligt snart framträdde också religiöst präglade sätt underlätta adoption i Sverige av utländs- välgörenhetsföreningar, gillen och ordnar, ka barn. Nämnden skall i detta syfte bl. a.: som utövare av fattigvård vid särskilda följa den internationella utvecklingen på inrättningar. År 1527 överfördes den kollekområdet och därvid särskilt samla informa- tiva hjälpverksamheten - i den mån sådan tion om möjligheterna till adoption av fanns - i princip från kyrkan till staten. utländska barn. Den skall vidare förmedla Under medeltiden gjordes ingen åtskillnad ansökningar om adoption av utländska bam, på barn och andra hjälpbehövande. Den förhandla med myndigheter och organisatio- första egentliga fattigvårdsanstalten som tillner i andra länder om avtal på området och kom i Stockholm i den borgerliga kommutill socialstyrelsen överlämna förslag till så- nens regi omkring 1550 var Danviks hospital. dana avtal, utarbeta riktlinjer för fosterhems- Detta var avsett både för barn och gamla och bedömning, hälsokontroll, statistisk rappor- utgjorde samtidigt stadens enda sjukhus för tering m. m. Den skall också bedriva infor- både kroppssjuka och psykiskt sjuka. Detmationsverksamhet samt lämna myndighe- samma gällde för käringstugor” och fattig-

SOU 1974: 7 55

stugor på landsbygden. I 1571 års hospitals- utplacering i fosterhem. Man hade nämligen ordning var det inte tal om någon differen- hunnit få dåliga erfarenheter av långvariga tiering. Den var ett försök att förmå socknar- vistelser på barnhus. Det var inte bara de na att ta på sig en del av fattigvârdsbördan förhållandevis höga kostnaderna som skrämgenom att i egen regi upprätta fattigstugor. de, utan också den höga spädbarnsdödlig- De första ansatserna till en särlagstiftning heten och barnens på barnhusen ogynnsamför barn gjordes under Gustav II Adolfs ma sociala utveckling under och efter barnregering. I 1619 års författning om städernas husvistelsen. Av de på Politiebarnhuset intagstyrelse och 1624 års hospitalsordning fanns na barnen beräknas mer än hälften ha dött begreppet barnhus. Vid sidan av hospital inom anstalten, och för de barn som intogs skulle det i varje stad och provins finnas ett vid späd ålder tycks dödssiffrorna tidvis ha barnhus för att ta hand om barn som uppgått till nästan hundra Sådana procent. saknade annan vård, samt sköta och tukta erfarenheter ledde till att många barnhus ute dem tills de blev 8 år, då de skulle sättas i i landet lades ned, varvid tillgångarna ibland tjänst eller hantverkslära. Dessa föreskrifter ombildades till fonder för barns placeringi fick ganska liten praktisk betydelse. Inrät- fosterhem. I en Kungl. kungörelse år 1785 tandet av särskilda barnhus ansågs dyrbart utlovades uppmuntran och belöning åt fosoch opraktiskt ute i provinserna. Särskilt på terföräldrar, som tog barnhusbarn i sin vård landsbygden förblev sockengång, rotegång, och uppfostrade dem med kärlek och ömhet. kringgång etc. eller fast utackordering den Under l700-talet tog barnhusen emot vanligaste vårdformen” för barn under flera barn utan att kräva ersättning eller inlösen. århundraden framåt. Enda alternativet till Med ingången av 1800-talet började man på detta var vistelse i fattighuset. Allmänna barnhuset och flera andra barnhus 1624 års hospitalsordning skapade delvis tillämpa ett system med en inlösensumma i förutsättningar för tillkomsten av det s. k. ett för allt. Detta system fick efterhand stor Kronobarnhuset i Stockholm på l630-talet. omfattning. Vem som helst kunde mot Denna institution var en föregångare till erläggande av ett penningbelopp få ett barn Allmänna barnhuset, som kom att få bety- omhändertaget, på villkor att det var friskt delse för utvecklingen av barnhemsvården och utan lyte. Föräldrarna var inte ens ända in på 1900-talet. Kronobarnhuset hade skyldiga att uppge sina namn. Detta anonykaraktären av statsanstalt, grundad på krono- mitetsskydd vid inlämnande av barn på förläningar, och tog emot barn från hela barnhusen kvarstod till 1918, då nya lagbelandet. Anstalten som hade 150 platser drevs stämmelser medgav inlösen endast i undanfram till 1757 i kombination med tvångsar- tagsfall och genom förmedling av barnavårdsbets- och straffinrättningar. myndighet. Åtskilliga barnhus tillkom i olika delar av landet under 1700-talets första hälft. I regel Filantropi var det fråga om anläggningar av stort format, där ingen åtskillnad gjordes på de De filantropiska strävandena på barnavårintagna barnen vare sig efter ålder eller dens område kom i hög grad att känneteckna anledning till intagningen. När Kronobarn- l800-talet. Människor upplevde med bestörthuset och det på 1750-talet inrättade Politic- ning den nöd som rådde på många håll och barnhuset i Stockholm år 1785 sammanslogs man hyste en stark tro på möjligheterna att till Allmänna barnhuset, mottog den nya genom fostran och upplysning bryta de anstalten 343 barn, alltifrån spädbarnsåldern negativa verkningarna av social misär och och uppåt. nöd. Allmänna barnhuset, som behandlas utför- Som exempel på ideella sammanslutningar ligare i kapitel 12, var emellertid redan från kan nämnas Sällskapet för öm och sedlig början en genomgångsstation för barn före modersvård”, bildat på 1800-talet och initia-

56 SOU 1974: 7

tivtagare till Prins Carls uppfostringsinrätt- ur kommunernas synpunkt billig och admining för fattiga barn, invigd 1832. Efter nistrativt enkel vårdform. Samhället saknade några år skapades på denna inrättning en emellertid resurser att hålla fosterbarnsvårsärskild ”förbättringsavdelning för gossar. den under kontroll, varför många omhänder- Här kom således rehabiliteringstanken till tagna barn for synnerligen illa. Mot slutet av konkret uttryck, åtminstone i namnet. Den- 1800-talet uppstod en kraftig reaktion mot na avdelning överlämnades 1851 till Stock- förhållandena inom fosterbarnsvården och holm och blev dess uppfostringsanstalt, de utomäktenskapliga barnens rättslösa ställvilken i sin tur vid slutet av århundradet ning. Opinionen i denna fråga och en häftig överfördes till Skrubba, Drevviken, där den diskussion om uppfostringsproblemen överså småningom ombildades till skyddshem. huvud ledde till att regeringen år 1894 Den övriga delen av Prins Carls uppfostrings- tillsatte en kommitté, vars utredning i allt inrättning flyttades 1860 till Gålö i ett väsentligt bekräftade missförhållandena. Det försök att kombinera barnhems- och foster- framgick bland annat att medan ll procent hemsidéerna. Barnen utplacerades hos arren- av samtliga barn i Stockholm avled under datorer på den lantegendom, som stiftelsen första levnadsåret, var motsvarande siffra för inköpte. de s. k. oäkta barnen 25 procent. I vissa Framstegen på medicinens och hygienens andra städer var skillnaden ännu större. områden hade åtminstone till en del tagit Kommittén fann således att talet om fosterudden av kritiken mot kollektiv fostran på barnsindustri och änglamakeri hade fog för anstalter. Prins Carls uppfostringsinrättning sig. Det förekom att fattigvårdsstyrelserna var bara en bland många. Fram emot mitten lämnade ut fosterbarn till personer som var av 1800-talet var intresset för upprättandet ur stånd att försörja sig, varvid således av barnhem stort både hos samhälleliga fosterbarnsersättningen hade karaktären av organ och enskilda välgörare och samman- fattigunderstöd. slutningar. Den förhärskande typen var nu Resultatet av 1894 års utredning blev en små anstalter, som man hoppades kunna ge omfattande lagstiftningsaktivitet vid 1902 hemprägel och där barnen stannade under års riksdag. Då antogs som tidigare nämnts hela uppväxttiden. lagar om fosterbarnsvård, om behandlingen Inom läkarvetenskapen utvecklades efter av minderåriga förbrytare och om uppfosthand studiet av barnsjukdomarna till en ran av vanartade och i sedligt avseende särskild disciplin. Allmänna barnhuset, som försummade barn. För första gången bekräfsedan 1845 samarbetade med Karolinska tades i lag att barn och vuxna skulle Institutet, inrättade speciella sjukavdelningar behandlas olika och att fostran borde gå före för barn och bedrev i anslutning till dessa vedergällning. Samhället påtog sig en del av undervisning i pediatrik. Bamsjukhus växte ansvaret för det uppväxande släktets fostran fram i långsam takt även på andra håll i även utanför skolan. landet. De första barnbördshusen hade tillkommit ett halvt århundrade tidigare. Differentiering av barnhemsvården I början av 1800-talet märktes de första trevande ansatserna att ta hand om handi- Jämsides med tillkomsten av de nya lagarna barn och låta dem komma i pågick en fortsatt differentiering inom barnkappade av uppfostran och undervisning hemsvården. I enlighet med föreskrifternai åtnjutande vid särskilda institutioner. lagen om tvångsuppfostran började man allmänt skilja på barnhem och skyddshem eller uppfostringsanstalter. Långsamt började Fosterbarnssystemet också en uppdelning ske i dels genomgångs- Fosterbarnssystemet hade under 1800-talet eller observationshem och dels barnhem för fått stor utbredning. Det representerade en varaktig vård. Det dröjde emellertid länge

SOU 1974: 7 57

innan gränsdragningen i det avseendet blev eller andra anstalter. Antalet fosterbarn var konsekvent. Barnhemmen blev också efter- sålunda 1922 omkring 37 000, vilket kan hand mer åldersdifferentierade. De första jämföras med ca 27 000 år 1940 och ca hemmen för mödrar med späda barn i 16 000 år 1970. kommunal regi inrättades omkring sekelskiftet. Särskilt i fråga om mödra- och spädbarnshem samt omhändertagande av barn i småbarnsåldem 1924 års barnavårdslag gjorde dock alltjämt filantropiska och religiösa sammanslutningar de hade som i Utvecklingen tidigare antytts mest dominerande insatserna. medfört många avseenden att barnavårdslagstatsbidrag till anstaltsvård för s. k. sin- från sekelskiftet framstod som stiftningen nesslöa började utgå 1904. Därmed kunde och otillfredsställande. Inte minst otidsenlig en upprustning ske av denna del av anstalts- splittringen av de barnavårdande uppgifterna vården. på olika kommunala organ fattigvårdssty- Man ansåg sig vid denna tid ha kommit till relse, skolråd och barnavårdsnämnd - ansågs insikt om att alla barn så långt möjligt borde hindrande och krav restes från flera håll på ha rätt till en normal hemmiljö. Det var genomgripande reformer. Den ännu arbetanalltjämt uppenbart att långvarig barnhems- de fattigvårdslagstiftningskommittén från vård sällan gav lyckade resultat ur uppfost- 1907 fick uppdraget att utreda frågan och ringssynpunkt. Därför omändrades många utarbeta det förslag, som bildade underlag barnhem, ursprungligen avsedda för stadigva- för lagen om samhällets barnavård av den 6 rande vård, till upptagningshem kombinera- juni 1924. de med placering i fosterhem eller till hem Genom 1924 års lag fick barnavården för speciellt sjuka och klena barn. Ham- effektivare organisation än tidigare och prägbergska stiftelsens barnhem, som grundades lades i viktiga avseenden av en positiv 1918, kan anföras som exempel. Det utfor- humanism i synen på barnavårdens uppgifter mades ursprungligen som ett småhem på och målsättning. Den skapade också förutlandet - ett verkligt hem - för 12 barn sättningar för en mera planmässig och från de fattigaste och eländigaste miljöernai differentierad utbyggnad av barnanstalterna. Stockholm. Barnen skulle vistas på hemmet Barnavårdsnämnderna blev nu obligatorisfrån 2 till högst 18 års ålder. Redan efter ka, kommunala organ med vidsträckta uppkort tid ombildades anstalten till ett hem för gifter och befogenheter. I fråga om omhäntuberkuloshotade barn och så småningom på dertaganden användes termerna skyddsupp- 1930-talet till upptagningshem. fostran och samhällsvård, den förra tillämp- 1918 kom också en ny fattigvårdslag, som lig på vanartade, försummade eller vanvårdabland annat höjde minderårighetsgränsen de barn, den senare på övergivna eller eljest från 15 till 16 år. Lagen innehöll betydelse- hjälp- och vårdbehövande barn. fulla nyheter rörande fosterbarns- och barn- 1924 års lag skulle i första hand Enligt hemsvården. Rotegång och bortauktionering vanartade barn intas andra på skyddshem, blev förbjudna och tillsynen över fosterhem- borde i första hand placeras i fosterhem. I men skärptes. Små barn fick inte annat än avvaktan på varaktig placering kunde barnet tillfälligtvis intas på fattigvårdsanstalt, om intas på upptagningshem. För sjuka, vanföra den inte hade särskild barnavdelning. Den eller abnorma barn skulle vård ordnas på statliga inspektionen utvidgades. Konse- lämpliga anstalter. kvensen av detta blev en inte oväsentlig I fråga om barnhem som upprättades av uppryckning på anstaltsväsendets område. kommun eller landsting infördes bestämmel- År 1922 var antalet av fattigvården under- ser om att plan för barnhemmet skulle stödda barn 53 353. Av dessa vistades 70 fastställas av länsstyrelsen. Något koncesprocent i fosterhem och resten i barnhem sionstvång förelåg inte beträffande enskilda

58 SOU 1974: 7

barnhem. Barn intagna i barnhem skulle stå de utbyggnad skulle bli nödvändig. Emellerunder samma kontroll som fosterbarn. tid har barnavårdsnämndernas strävanden att Genom lagändring 1931 infördes konces- i ökad utsträckning placera omhändertagna sionstvång även för enskilda barnhem. Till- barn i fosterhem och andra former av stånd beviljades av länsstyrelsen. barnavård bl. a. medfört, att den år 1945 1945 blev barnavårdsanstalterna föremål förmodade utbyggnaden inte behövts. Tvärtför en stor lagstiftningsreform. Då överför- om har antalet hem och platser minskat. des huvudmannaskapet för barnhemmen till Enligt de uppgifter som insamlades och landsting och med dem jämförbara städer, redovisades i anslutning till förarbetena för som därmed också blev ansvariga för en 1924 års barnavårdslag fanns vid denna tid planmässig och efter behovet avpassad ut- 38 kommunala barnhem, därav 23 i städer byggnad av olika anstalter. Uttrycket barna- och köpingar och 15 i landskommuner. vårdsanstalter infördes och kom bl. a. att Platsantalet i dessa hem var drygt 1200. avse barnhem. Barnavårdsanstalt skulle sörja Dessutom fanns det 37 fattigvårdsanstalter, för barns vård och uppfostran etc. Särskil- som hade särskilda barnavdelningar med ca da former av barnhem var spädbarnshem, 850 platser. Bland de kommunala anstaltermödrahem, upptagningshem och barnhem na var då inräknade 3 hem för mödrar med för varaktig vård. späda barn i Stockholm, Göteborg och Gävle Det organisatoriska huvudmannaskapet samt 12 upptagningsanstalter (härbärgen) för överfördes till landstinget. Det praktiska tillfällig vård av barn. Däremot hade ej huvudmannaskapet låg dock i många fall Allmänna barnhuset med sina 310 platser kvar på primärkommuner, föreningar och medräknats. I enskilda stiftelsers eller förenskilda som drev barnhem. eningars regi drevs 144 barnhem, 8 hem för Planer för barnhemsvårdens ordnande mödrar med späda barn och 10 upptagningsskulle upprättas och fastställas av Kungl. hem eller härbärgen. Maj :t. statsbidrag infördes till anordnande År 1930 nedlades Allmänna barnhusets och drift av barnhem som ingick i barnhems- anstaltsverksamhet och dess tillgångar ombil- Planerna för primär- och landstings- dades till en kapitalstiftelse med uppgift att planer. kommuners barnhem och deras verksamhet lämna driftbidrag till hem för tillfällig vård skulle godkännas av Kungl. Majzt. Detta och observation, spädbarnshem och mödraunder förutsättning att statligt anordnings- hem samt fosterhemsförmedling. Den anordbidrag samtidigt söktes. I annat fall skulle ningen kvarstod fram till 1945. Till anläggplaner. Planerna för primär- och landstings- ningskostnader kunde bidrag lämnas genom träffande andra barnhem skulle tillstånd till allmänna arvsfonden. Genom dessa anordderas inrättande man således tillkomsten av lämnas av Kungl. Majzt resp. ningar främjade Särskilda bestämmelser inför- upptagningshem i både enskild och allmän socialstyrelsen. des angående tillsyn över barnhemmen och regi, inte minst de som skapades av barnabamavårdsanstalter. Bamavårds- vårdsnämndernas egna samarbetsorgan, länsövriga nämnd, länsstyrelse och socialstyrelsen var barnavårdsförbunden. Under IO-årsperioden 1928-1938 nedlatillsynsmyndigheter. l februari 1946 fastställde des 9 hem för varaktig vård av normalt Kungl. Maj :t av städerna utom utvecklade barn enbart i Stockholm. I stället landstingen och landsting för bamhemsvården för tillkom i slutet av 1940-talet, företrädesvis i uppgjorda planer femårsperioden 1946-1950. För Stock- de större städerna, en ny typ av institutioholms stad gällde planen från 1946 till 1954. ner, ungdomshemmen. De hade till syfte att har därefter fastställts bereda inackordering och viss tillsyn åt Nya barnhemsplaner åren 1951, 1962, 1965 och 1968. ungdom i åldern 15-20 år. Till en början tog Vid behandling av frågan om barnhems- verksamheten sikte uteslutande på ungdom vården år 1945 beräknades att en omfattan- med bostadssvårigheter eller besvärliga famil-

jeförhållanden. Efter hand skedde emellertid Principen att barn skall beredas vård och en förskjutning mot vård av andra grupper. fostran i enskilt hem, om inte särskilda Ungdomshemmen kom att mer och mer omständigheter talar mot detta, underströks inordnas i den av barnavårdsnämnderna ytterligare i samband med lagändringarna bedrivna tillrättaförande verksamheten bland 1945. Begreppet familjevård lanserades. ungdomar med anpassningssvårigheter och fick Länsstyrelserna befogenhet förbjuda beteenderubbningar. fortsatt bamhemsvård för visst bam. Där- Antalet platser på barnhem har tidigare igenom kunde vistelsetidema kontrolleras varit betydligt större än vad det är i dag. I även på de enskilda för vilka bamhemmen, slutet av 1971 fanns inom gällande barn- också uppställdes vissa standardkrav. hemsplaner 186 barnhem med 2 948 platser. Förhållandena för 30 år sedan var helt Vård av handikappade barn annorlunda. Den s. k. socialvårdskommittén redovisade år 1942 en statistisk undersök- Även vårdmetoderna för handikappade barn ning (SOU 1944:34, s. 43) angående barn- har förbättrats i olika omgångar. Organisahemmen i Sverige, av vilken framgick att det toriskt har utvecklingen inom handikappvid slutet av år 1940 fanns 281 barnhem vården från slutet av 1930-talet och framåt med 6 243 platser fördelade på olika katego- karaktäriserats av att huvudmannaskapet rier enligt följande: koncentrerats till landstingen och de stora

städerna eller i vissa fall till staten, att medicinska och pedagogiska tillsynsorgan Antal Antal barn- plat- fått vidgade kontrolluppgifter och att bidrahem ser gen från stat och kommun fått enhetligare Barnhem för tillfällig utformning. vård 53 1 568 Lagen (1967: 940) angående omsorger om Barnhem för stadigvarande vår 53 884 vissa psykiskt utvecklingsstörda som den 1 Barnhem för tillfällig och 73 1 465 juli 1968 ersatte lagen från 1954 om understadigvarande vård

det allmänna skall bereda psykiskt utveck- Barnhem för psykopatiska barn 4 120 lingsstörda. Huvudmannaskapet för omsorgerna ligger fortfarande på landstingskom- 281 6 243 munerna och de landstingsfria städerna. Staten skall dock sörja för undervisningen av Dessutom fanns 34 anstalter inom skydds- blinda eller döva psykiskt utvecklingsstörda. hemsorganisationen med sammanlagt l 299 Ledningen av huvudmans verksamhet för vårdplatser. Landstingen drev vid denna tid de utvecklingsstörda utövas av en styrelse för 25 barnhem (dispensärbamhem), kommu- omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. nerna 60, barnavårdsförbunden 33, stiftelser Undervisning av psykiskt utvecklingsstöroch föreningar 147 samt enskilda personer da meddelas liksom tidigare i särskola, som 16. Fortfarande drevs således över hälften av kan vara förskola, skola för grundundervisbamhemmen av stiftelser och föreningar. En ning, träningsskola eller yrkesskola. Allt fler indelning efter platsantalet gav vid handen av de svårare utvecklingsstörda barnen får att 96 barnhem hade mindre än 15 platser, undervisning. För utvecklingsstörda med an- 78 hade 16-20 platser, 80 hade 21-30 passningssvårigheter eller vissa komplicerande platser och 27 mer än 30 platser. I särklass fysiska handikapp meddelas specialundervisstörst var Nybodahemmet i Stockholm med ning i särskola eller undervisning i specialsärca 225 platser, vilket tagits i bruk år 1938. skola. Huvudmännen anordnar s. k. särskild

60 SOU 1974: 7

undervisning i hemmet eller på vårdinrätt- barnkolonier, vilka mottar barn för vistelse ning av utvecklingsstörda som på grund av under begränsad del av året, barnstugor, rörelsehinder, sjukdom e. d. inte kan delta i vilka regelbundet mottar barn för begränsad särskolans vanliga arbete. Blinda eller döva del av dygnet, såsom lekskolor, daghem och utvecklingsstörda undervisas i den statliga fritidshem samt elevhem, vilka är knutna till specialskolan för blinda, döva eller talskada- skolor och har till ändamål att underlätta de barn. Särskolplikten för utvecklingsstörda elevernas skolgång. omfattar liksom tidigare åldrarna 7-21 år, i Exempel på barnhem är spädbamshem, undantagsfall 23 år. Särskolplikten gäller mödrahem, upptagningshem och specialhem. även för de blinda eller döva utvecklingsstör- En särskild anstaltskategori utgör de s. k. da. ungdomshemmen. Med ungdomshem menas Psykiskt utvecklingsstörda vårdas på vård- allmänt sådana av kommuner eller enskilda - hem, specialvårdhem, specialsjukhus, dag- föreningar, stiftelser, industrier uppräthem för barn och sysselsättningshem. Ut- tade institutioner, som har till syfte att vecklingsstörd, som behöver vård enligt lagen bereda inackordering och viss tillsyn åt men inte bör få den i en inrättning som avses ungdomar, företrädesvis i åldern 15-19 år. i lagen, kan få vården i sitt hem. Bland ungdomshemmen kan emellertid ur- Skolöverstyrelsen har högsta tillsynen över skiljas grupper av sinsemellan mycket skifundervisningen av psykiskt utvecklingsstörda tande karaktär. Många ungdomshem, t. ex. och därmed sammanhängande omsorger om industriemas, syftar främst till att bereda dem (KS 1968:146). Överstyrelsen är huvud- bostadslösa ungdomar eller ungdomar med tillsynsmyndighet för särskolor, inackorde- andra bostadsproblem lämplig inackordering ringshem för särskolelever och elevhem. I på den ort, där de har arbetsanställning. medicinskt hänseende står verksamheten un- Andra är inordnade i den samhälleliga der tillsyn av socialstyrelsen. ungdomsvårdens förebyggande eller eftervår- Socialstyrelsen har högsta tillsynen över dande verksamhet. En del ungdomshem tar särskilt sikte vilka övriga omsorger om psykiskt utvecklingsstör- på att bistå ungdomar, da och är huvudtillsynsmyndighet för vård- lever i oordnade förhållanden eller redan hem, specialsjukhus, daghem för barn, syssel- visat beteenderubbningar. Det finns emellersättningshem och inackorderingshem för tid också hem som utnyttjas för ungdomar andra utvecklingsstörda än särskolelever. med sociala problem i fall då placering på ungdomsvårdsskola eller liknande icke anses lämplig eller ännu icke kunnat komma till Barnhemmen enligt 1960 års barnavårdrlag stånd. Ibland omhändertas sådana ungdomar Bestämmelserna om barnhemmen i 1960 års för samhällsvård i samband med intagningen bamavårdslag är i huvudsak desamma som i i ungdomshemmet. 1945 års lag. Bamhemmen tillhör den större Barnavårdslagens bestämmelser angående gruppen barnavårdsanstalter. Med barna- barnavårdsanstalter är inte tillämpliga på vårdsanstalt förstås enligt 55§ sådan för ungdomshem i allmänhet, men väl på sådana vård och fostran av barn och ungdom under ungdomshem som fungerar som barnhem 18 år avsedd anstalt, som ej är att hänföra genom att för vård och fostran” ta emot till sjukvårdsanstalt, till hem för psykiskt missanpassade eller av missanpassning hotade efterblivna (utvecklingsstörda), blinda, döva ungdomar, huvudsakligen i åldern under 18 eller vanföra (rörelsehindrade) eller till så- år. Sådana ungdomshem betraktas som uppdant elevhem, som står under tillsyn av tagningshem. De flesta ungdomshem av detta central Skolmyndighet, dvs. skolöverstyrel- slag torde vara kommunala. sen. Ej heller ungdomsvårdsskolorna behand- Landstinget och kommunerna utom landslas som barnavårdsanstalter. Förutom barn- ting är alltjämt ansvariga för barnhemsvårhemmen ingår bland barnavårdsanstalterna den, som skall bedrivas efter särskilda planer,

SOU 1974: 7 61

s. k. barnhemsplaner. Enligt Kungl. Majzts ny typ av anstalter betecknade specialhem, i skall vilka skall placeras dels de ojämnt mogna ungdobemyndigande planer och ändring av marna, dels debila ungdomar, som ännu inte kan planer fr. o. m. den l juli 1969 fastställas av reda sig ensamma i förvärvslivet, dels slutligen socialstyrelsen. Från denna tid har social- vissa skolbarn i tonåren, som av olika skäl inte

kan vistas i föräldrahemmet men som inte heller styrelsen att godkänna planerna för de särlämpar sig för fosterhemsplacering eller är i skilda barnhemmen och deras verksamhet Mot detta behov av vård i behandlingshem. resp. att ge tillstånd till upprättande av förslag torde i och för sig inte finnas anledning till erinran. Då barnhemmen för varaktig vård barnhem. Socialstyrelsen äger beträffande över huvud taget tillgodoser speciella vårdbehov varje bamavårdsanstalt meddela föreskrift till skillnad från vilka upptagningshemmen, om det högsta antal barn och unga som utgör så att säga de normala barnhemmen, synes beteckningen specialhem emellertid vara väl samtidigt må vårdas där. lämpad även för den förra gruppen av barnhem. Statsbidragsgivningen till barnhemmen Jag föreslår därför, att i ny barnavårdslag upphörde med utgången av 1965. upptages en ny form av barnhem med beteck-

ningen specialhem, avsedda att ersätta barnhemmen för varaktig vård men också att tillgodose Olika typer av barnhem andra speciella vårdbehov, främst dem som avses med mentalsjukvårdsdelegationens förslag.”

Om en omhändertagen underårig ej överläm- Till grund för ovan nämnda ändring av nas till enskilt hem, skall placering ske i begreppet barnhem för varaktig vård ligger lämplig anstalt (36 § BvL). Sådana anstaläven uppfattningen att vårdbehovet och inte ter är i första hand barnhemmen. vårdtidens längd skall vara det principiellt I stadgan (1960:595) för barnavårdsanavgörande för differentieringen mellan de stalter beskrivs de olika typerna av barnhem olika typerna av barnhem. närmare. I samband med ovan nämnda utredning Spädbarnshem är avsedda för späda barn om mentalsjukvården föreslogs att det skulle som inte åtföljs av sina mödrar. De vanligaste inrättas behandlingshem, som var avsedda kategorierna barn på spädbarnshem är sådaför barn med grövre psykiska defekter (mera na, vilkas mödrar är sjuka eller sådana som svårartade fall av nervositet och psykopati). skall bortadopteras. Dessa behandlingshem skulle knytas till den Mödrahem är avsedda huvudsakligen för psykiska barna- och ungdomsvården, vilket späda barn och deras mödrar. också skedde i påföljande riksdagsbeslut. Upptagningshem är avsedda huvudsakligen Härigenom skulle inrättande av hem för för barn som är i behov av tillfällig vård och nämnda grupper av barn inte komma ifråga fostran eller av observation antingen de har inom barnavårdens ram, utan helt handhas omhändertagits för samhällsvård eller utredav sjukvårdsorganen. ning enligt 30 § BvL.

Specialhem är avsedda huvudsakligen för

barn som är i behov av längre tids värd och

fostran och inte lämpligen kan placeras i Ungdomsvårdsskolor

enskilt hem. Historisk bakgrund I praktiken har gränserna mellan upptag-

och suddats ut. Av Sedan mitten av 1800-talet har unga lagöverningshem specialhem särskilt intresse i detta sammanhang är dock trädare eller det s. k. vanartsklientelet

motiven vid till att specialhemmen skapades. omhändertagits ungdomsvårdsskolornas

anför- föregångare skyddshemmen som drevs av Föredragande departementschefen de vid riksdagsbehandlingen av förslaget till enskilda organisationer eller stiftelser. De

barnavårdslag (1960 års BvL) följande be- försök som så småningom gjordes att förmå

träffande denna fråga: landstingen att uppföra och driva skyddshem

hade inte lett till något påtagligt resultat. 1 l mentalsjukvårdsdelegationens betänkande Il (SOU 1958:20) har föreslagits inrättande av en en skrivelse till Kungl. Majzt 1918 anförde

fattigvårdslagstiftningskommittén att det telet på olika hem med hänsyn till ålder, borde åvila staten att tillse att ett erforder- begåvningsgrad, särskilda psykiska och fysisligt antal skyddshem inrättades. ka defekter m. m. Vidare innebar reformen Efter förslag av nämnda kommitté ålades i en förbättring av skolundervisningen och

1924 års BvL landstingen och de landstings- yrkesutbildningen.

fria städerna att, i den mån inte annan drog Den utformning skyddshemssystemet såförsorg därom, upprätta skyddshem, vilkas lunda erhöll förändrades under 1940- talet i uppgift skulle vara att bereda skyddsupp- åtskilliga hänseenden, främst genom beslut fostran åt vanartade barn. På staten eller vid 1946 och 1947 års riksdagar. Verksamannan skulle emellertid ankomma att upprät- heten förstatligades efter hand helt och ta särskilda skyddshem eller skyddshemsav- antalet hem minskades. Nya vårdmetoder delningar för vissa grupper av barn, som växte fram, grundade på medicinsk-psykoomhåndertagits för skyddsuppfostran. Bl. a. logiska metoder. Benämningen skyddshem skulle barn i åldern 15-18 år regelmässigt avskaffades 1946 och ersattes med beteckintagas i dessa särskilda skyddshem, likaså ningen skola tillhörande barna- och ungsvårt vanartade yngre barn samt sådana domsvården. Vården vid skolorna blev helt vanartade barn som bl. a. hade kropps- eller avgiftsfri för barnavårdsnämnderna från och psykisk sjukdom eller var handikappade. med den 1 juli 1947. Genom 1934 års ändring av BvL kunde Sedan skolorna under 1940-talet i ökad även ungdomar i åldern 18-21 år omhänder- omfattning fått ta sig an särskilt svårbetas för skyddsuppfostran. För dessa skulle handlad ungdom och därigenom ställts inför genom statens försorg inrättas särskilda nya problem, blev organisationen under åren skyddshem. Skyddshemsorganisationen om- 1950-1953 ånyo föremål för översyn. I fattade vid denna tidpunkt 38 anstalter med samband därmed framlades förslag bl. a. om sammanlagt 1477 vårdplatser. Skyddshem- inrättande vid vissa skolor av specialavdelmen var av fyra olika slag. Vanliga skydds- ningar för särskilt svårbehandlade elever. En hem avsedda för fysiskt friska vanartade utbyggnad av organisationen i sådan riktning barn under 15 år. skyddshem avsedda för hade riksdagen ansett erforderlig för att friska vanartade barn i åldern 15-18 år. 1952 års lag med vissa bestämmelser om skyddshem avsedda för vanartade i åldern påföljd för brott av underårig skulle kunna 18-21 år. Skyddshem för elever som led av träda i kraft. kroppslig eller andlig brist eller svaghet men I 1960 års bamavårdslag ändrades beteckinte ansågs böra intagas på sjukhus. ningen på dessa institutioner till ungdoms- Vid 1936 och 1937 års riksdagar beslöts vårdsskolor och organisationen fick sin nuvaen genomgripande omläggning av organisa- rande utformning. tionen. Staten övertog ansvaret för att behovet av skyddshem blev tillgodosett, dock att för vartdera Stockholm och Nuvarande vårduppgifter Göteborg skulle finnas erforderliga, av staden upprättade eller för densamma anordna- Ungdomsvårdsskoloma har till ändamål att de skyddshem av typerna skolhem, yrkes- bereda sina elever vård, fostran och utbildhem och hemskola. En del skyddshem över- ning. Staten inrättar och driver ungdomsfördes i statens ägo eller arrenderades av vårdsskolorna. Socialstyrelsen är centralmynstaten under viss tid. De icke statliga hem- dighet för skolorna och beslutar om intagmen tillerkändes driftbidrag av statsmedel, ning vid dessa. Ungdomsvårdsskoloma år av samtidigt som vissa riktlinjer fastställdes för två slag. För skolpliktiga elever finns skolderas verksamhet. Reformen innebar även en hem och för övriga elever yrkesskolor. materiell upprustning av anstalterna samt Närmare bestämmelser om bl. a. den teoregenomförandet av en differentiering av klien- tiska och praktiska utbildning, som skall

lämnas eleverna, meddelas i stadgan främja elevens återanpassning i samhället. (1960: 728) för ungdomsvårdsskolorna. För att nå detta mål kan man i behandlings- Som tidigare framgått består barnavårds- arbetet urskilja bl. a. följande huvudlinjer: lagens vårdformer för dem som är omhänderl. Man vill bota eller minska elevens känslotagna för samhällsvård eller utredning av mässiga skador och störningar, som ofta överlämnande till enskilt hem eller placering leder till awikande beteenden och försvårar i lämplig anstalt. Den förstnämnda vårdfornormala relationer till andra människor. men äger i fråga om de för samhällsvård 2. Man vill genom utbildning och social Omhändertagna principiellt företräde, oavträning öka elevens möjlighet att finna sig sett anledningen till omhändertagandet. Med tillrätta i samhället. enskilt hem avses i detta sammanhang inte 3. Man vill för varje enskild elev finna den föräldrarnas eller annan vårdnadshavares skolform eller det arbete och den miljö hem. som bäst motsvarar hans eller hennes Intagning i ungdomsvårdsskola får endast förutsättningar. tillgripas i sådana fall, där omhändertagande för samhällsvård eller utredning grundats på Vården vid ungdomsvårdsskolorna delas upp omständigheter som anges i 25§ b) BvL. i vård inom skola (visk) och vård utom skola Skulle sålunda en för samhällsvård jämlikt (vusk). Båda behandlingsformerna har likvär- 25 § a) redan omhändertagen underårig på dig betydelse och ingår i en långsiktig grund av asocialitet bli i behov av ungdoms- behandlingsplan. vårdsskoleplacering, måste ett nytt omhän- Vården inom skolan skall vara så anorddertagandebeslut fattas under åberopande av nad, att den skapar förutsättningar för att 25 § b). överföra eleven till friare vård. Om så befinns Med de reservationer, som följer av de lämpligt kan elev beredas arbete eller utbildenskilda hemmens principiella prioritet och ning utanför skolan. Rent allmänt anses elev av ungdomsvårdsskoleplaceringens begräns- böra beredas den frihet, som är förenlig med ning till de s. k. beteendefallen, skall helt pågående behandling och med de omständigallmänt den vårdform väljas, som ”med heter i övrigt, som motiverat hans placering i hänsyn till den omhändertagnes ålder, ut- ungdomsvårdsskola. veckling och egenskaper får anses bäst främja Huvuddelen av elevavdelningama vid unghans väl och tillgodose behovet av uppsikt domsvårdsskolorna är öppna. Omkring en över honom (36§ 2 st.). Inte bara den femtedel av vårdplatserna finns dock på s. k. underåriges intressen utan även samhälls- specialavdelningar som är av sluten karaktär, skyddet skall sålunda uttryckligen tillgodo- vilket innebär att eleverna bor och arbetar ses. inom avdelningen. Vid fyra skolor finns I överensstämmelse med ”det lindrigare dessutom särskilda sjuk- och behandlingsavingreppets princip bör intagning i ungdoms- delningar. vårdsskola komma ifråga endast om det är Vården inom skolan består av en allmän tydligt att vård i annan form från ovan miljöterapi, kompletterad med särskilda åtangivna synpunkter inte kan anses vara gärder för bl. a. social träning, undervisning tjänlig för vinnandet av samhällsvårdens och arbetsträning, fritidsverksamhet och mesyfte (SOU 1956: 61 s. 524). Barn under 13 dicinsk, psykiatrisk och psykologisk behandår anses endast i undantagsfall böra placerasi ling. Miljöterapin omfattar dels sådant som dylik skola (Romander-Grönlund s. 160). en ordnad yttre miljö och en jämn dagsrutin med mat, sömn, arbete och rekreation, dels ett användande av relationerna till alla i Olika vård former vården ingående personer. Målsättningen för den vård och behandling Vid intagningen är eleverna ofta i dålig som ges vid ungdomsvårdsskolorna är att fysisk och psykisk kondition. Brist på sömn,

64 SOU 1974: 7

dålig kost och missbruk av olika slag har i en det vara behövligt att vid behov låta de båda del fall påverkat allmäntillståndet allvarligt. vårdformerna alternera. Därför behövs medicinsk behandling i olika som nämnts att Barnavårdslagen stadgar former (somatisk och psykiatrisk), särskilt i eleven ska placeras i vård utom skola så snart början av elevens vistelse på skolan. det kan ske. Det innebär att man börjar Den psykologiska behandlingen syftar planera vården utom skolan på ett mycket bl. a. till att hjälpa eleven att känslomässigt tidigt stadium. och intellektuellt bearbeta sina problem. Ungdomsvårdsskolorna har särskilda assi- Detta sker oftast genom samtalsterapi i olika stenter avdelade för ”vusk. Dessutom finns former. det eftervårdskonsulenter i de tre största Den allmänteoretiska undervisning som kommunerna. Även vid vård utom skola ges vid yrkesskolorna ska tillgodose undervis- ligger det slutliga ansvaret hela tiden kvar på ningsbehov både på grundläggande och på skolan, som håller kontakt med eleven och gymnasial nivå. Vid skolhemmen omfattar hans tillfälliga hem, övervakare och andra undervisningen ämnen på grundskolenivå som kan ha betydelse för hans utveckling. enligt grundskolans normer. Längden på Ungdomsvårdsskolorna är i hög grad bevårdtiden inom skolan ger inte utrymme för roende av tillgång till enskilda hem. Det någon egentlig yrkesutbildning vid yrkessko- finns även andra placeringsmöjligheter lorna. Huvudvikten ligger på arbetsträning, t. ex. inackorderingshem av olika slag. De arbetsprövning och utrönande av elevens större skolorna har också särskilda utskrivresurser och behov i arbetslivet. ningsavdelningar i tätorter i skolornas när- För att samordna och genomföra behand- het. Där brukar finnas plats för 6-8 elever. lingen på effektivast möjliga sätt har varje Utskrivningsavdelningarna gör det möjligt skola regelbundna behandlingskollegier. Där för en elev att använda ortens utbildningsgår man igenom undersöknings- och observa- och arbetsmöjligheter samtidigt som han har tionsresultat för eleven. Varje elevs problem ett fortsatt stöd från skolan. Det är viktigt blir föremål för diskussion och en behand- att eleven kommer in i lämplig skolform eller lingsplan upprättas. Den innehåller de åtgär- placeras i lämplig anställning eller utbildder som ska vidtas - alltifrån stödunder- Bostad ningsgren. och fritidssysselsättningar visning i något skolämne till samtalsterapi måste väljas så att de ger gynnsamma och fritidssysselsättning. Behandlingsplanen förutsättningar för elevens fortsatta utveckdiskuteras och revideras flera gånger under ling. elevens vistelse på skolan. Vid behandlings- Inskriven elev kan inte placeras för fort- - där även eleven deltar - satt vård utom kollegierna skola i eget hem utan att försöker man också bygga upp en lämplig skrivas ut från skolan. Dock kan elev beviljas plan för vården utom skolan. permission till t. ex. eget hem i tre veckor. Vård utom skola skall utan någon närmare Under våren 1972 startade socialstyrelsen bestämning anlitas så snart det kan ske. efter medgivande från Kungl. Majzt försöks- För sådan vård kan placering äga rum i verksamhet med vård av ungdomsvårdsskoleenskilt hem - dock ej i elevens föräldrahem elever i det egna hemmet. Vårdtiden får i - eller i lämplig institution. Övervakare skall dessa försök utsträckas till fyra månader. utses av Skolstyrelsen. Några mera Även viss annan försöksverksamhet, som mande bestämmelser saknas om förutsätt- syftar till förbättringar av vård utom skola, ningarna för återgång från vård utom till förekommer vid ett par institutioner. Försök vård inom skola. Elevs uppförande eller pågår också vid några skolor med frivillig psykiska tillstånd kan stundom motivera en intagning av elever och vård av pojkar och återtagning för vård inom skolan (jfr 53§ flickor vid samma skola. ungdomsvårdsskolestadgan). För att bästa Skolans styrelse har att besluta om val av möjliga behandlingsresultat skall uppnås kan vårdform enligt 66 § BvL, dvs. träffa avgö-

S-SOU 1974: 7 65

rande om elev skall vårdas inom eller utom 26§ om föreskrift rörande underårigs levskolan. Styrelsen har även att besluta om nadsförhållanden eller om övervakning, beutskrivning av elev. I denna uppgift ingår slut varigenom avgörande träffats angående också att pröva, huruvida förordnande bör samhällsvård enligt 31 §, beslut enligt 41 § 2 meddelas om att samhällsvården trots ut- st. varigenom nämnden meddelat bestämmelskrivningen skall bestå. Skolans rektor be- ser angående föräldrars umgängesrätt med slutar under styrelsen om elevernas vård omhändertagna barn och ungdomar, beslut samt förbereder deras utskrivning, enligt 42 och 43 §§ rörande villkorligt eller slutligt upphörande av samhällsvård eller om återupptagande av villkorligt upphörd sam- Utskrivning hällsvård. Elev skall utskrivas när ändamålet med Barnavårdsnämnds avgörande angående vården placeringsforrn för omhändertagen kan inte får anses uppnått. Utskrivning kan emellertid även ske när elev befinns vara i överklagas - däremot beslut av socialstyrelbehov sen om intagning i ungdomsvårdsskola. Sådant av vård, fostran eller utbildning som bättre kan beredas på annat sätt än genom beslut överklagas hos kammarrätten. ungdomsvårdsskolans försorg. Elev skall vi- Beslut av styrelsen för ungdomsvårdsskola dare utskrivas när han enligt en mot honom rörande utskrivning av elev kan överklagas lagakraftvunnen dom har intagits i fångvårds- hos länsrätten. anstalt. Under alla förhållanden skall utskriv- Följande beslut av bamavårdsnämnd, vilka ning från ungdomsvårdsskola ske senast när rör fosterbarnsvård, kan överklagas hos länseleven fyller 20 år eller, om han omhänder- rätten: beslut enligt 47§ 3 st. varigenom tagits för samhällsvård efter det att han fyllt någon förvägrats förhandsgodkännande av 17 år, senast tre år efter omhändertagandet. sitt hem som fosterhem, och enligt 47 § 1 Samhällsvården upphör genom beslut om st. varigenom ansökan om tillstånd att ta utskrivning. Denna huvudregel gäller dock ej emot visst barn som fosterbam avslagits, undantagslöst. Om hinder ej möter på grund beslut enligt 46 § 2 st. om att vistelsebarn” av bestämmelserna i 42 § 2 st. (samhällsvård tills vidare skall vara att anse som fosterbam skall upphöra senast då den omhändertagne och enligt 46§ 3 st. om förlängd fosterfyller 18 år eller, om han omhändertagits barnstillsyn samt beslut enligt 50 § om enligt 29§ efter det att han fyllt 15 år, förbud mot flyttning av fosterbam och senast tre år efter kan enligt 51 § om förbud mot mottagande av omhändertagandet) nämligen i utskrivningsbeslutet förordnas om s. k. vistelsebarn. samhällsvårdens bestånd. Mot länsrättens beslut föres i samtliga fall talan hos kammarrätt. Besvär över kammarrätts beslut föres hos regeringsrätten, förut- Besvärsrätt m. m. satt att regeringsrätten beviljar prövningstillstånd. Som tidigare nämnts skall barnavårdsnämn- Socialstyrelsens beslut i ärenden rörande dens beslut för barnhem - fastställelse av barnhemsplan för angående omhändertagande samhällsvård (29 §) eller utredning (30 §) landsting eller stad utom landsting, godkänutan och senast inom nande av plan för särskilt barnhem och dess dröjsmål 10 dagar underställas länsrätten för prövning om inte verksamhet, tillstånd att upprätta barnhem, föreskrift den omhändertagnes föräldrar och han själv, om högsta platsantal överklagas om han fyllt 15 år, samtycker till beslutets genom besvär hos Kungl. Maj :t. verkställande (24 §). Medvetna överträdelser av lagbestämmel- I andra fall kan talan mot beslut av serna på fosterbarns- och barnavårdens områbamavårdsnämnd föras besvär hos den är i vissa fall förbundna med straffsankgenom länsrätten. Detta gäller t. ex. beslut enligt tioner. Som exempel må nämnas: mottagan-

66 SOU 1974: 7

de av fosterbam utan tillstånd enligt 47 § l st., förflyttning av fosterbarn från fosterhem trots förbud enligt 50 § samt upprättande av barnhem utan tillstånd, där sådant krävs enligt 57 § l st. Straffen är dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

SOU 1974: 7 67

3 Barnavården i den officiella statistiken

Inledning omhändertaganden för utredning eller samhällsvård av barn och ungdomar. Insamlings- Fosterbarnsutredningens uppgift har bl. a. och bearbetningsrutinerna har fr. 0. m. 1969 varit att kartlägga av vissa lagts om. För närvarande föreligger resultat omfattningen delar av samhällets vård av barn och ung- för åren 1969 och 1970. På grund av domar. De undersökningar som utredningen omläggningen är dessa dock inte helt jämförlåtit genomföra, vilkas resultat redovisas bara med statistiken för tidigare år varför senare i betänkandet, belyser i huvudsak vid presenterade tidsserier sträcker sig t. o. m. år undersökningstillfällena rådande situation. 1968. Utöver de ”tvärsnittsresultat”, dvs. förhål- Utvecklingen av antalet barn som under landen vid en viss tidpunkt, dessa undersök- vart och ett av åren 1950-1968 berörts av har det ansetts att barnavårdsnämndernas åtgärder framgår av ningar ger angeläget studera utvecklingen inom bamavårdens om- figur 3.1. Antalet barn, som någon gång råde. under året var föremål för förebyggande Uppgifter om utvecklingen, liksom övriga åtgärder uppgick år 1950 till drygt 5 000 uppgifter i detta kapitel, återfinns i den och ökade sedan konstant under SO-talet. År officiella statistiken. Statistiska centralbyrån 1962 nåddes den hittills högsta siffran då (SCB) utarbetar fortlöpande sammanställ- nära 22 500 barn var föremål för åtgärder av ningar över bl. a. barnavårdsnämndemas förebyggande slag. Antalet har efter 1964 åtgärder enligt barnavårdslagen, antalet fos- åter sjunkit och 1968 var siffran drygt terbarn, barnhem, ungdomsvårdsskoleelever, 18000. (För åren 1950-1960 gällde 1924 barnkolonier och adoptivbarn. Sammanställ- års BvL, därefter 1960 års lag, enligt vilken ningarna presenteras årligen i SCB: s publika- de förebyggande åtgärderna är hjälpåtgärtion S0cia1vården”. De uppgifter som i det der, innefattande råd och stöd, förmaning följande redovisas är i huvudsak hämtade eller varning, föreskrifter samt övervakning; från denna publikation. 26 §.) Omhändertagna för utredning (30 § BvL) finns redovisade i den officiella statistiken Bamavårdsnämndemas verksamhet från 1961 och framåt. Detta lagmm saknade motsvarighet i 1924 års barnavårdslag. Åren De senaste årens utveckling 1961-1964 låg antalet barn som under vart Med bamavârdsnämndernas verksamhet av- och ett av åren var omhändertagna för - 500 barn u ses i detta sammanhang förebyggande åtgär- utredning på jämn nivå drygt der enligt 26§ bamavårdslagen (BvL) och för att sedan öka fram t. o. m. år 1968.

Figur 3.1 Antalet barn, som (vid någon tidpunkt under kalenderåret) varit föremål för förebyggande åtgärd och barn som varit Omhändertagna för utredning eller samhällsvård åren 1950-1968

Antal 30000 ä O§ _. O On-.___ø s. .J ; “s 0 n.. .I

° T I I I I I I I I l I Illlll l950 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 sl 62635455655788 -á Born föremål för förebyggande åtgärdar cnli f 25§ BvL ---›- Born omhöndcrfoqno för ufrcdni vL(soknor enlig? 30 mofsvoriqhd före år ISS!) --- Born omhöndcrfoqno för somhöll m enlig? §DvL före år 196! sky feat-on) -uu- Bor-n omhändertagen för samhällsvård enligt 3l§DvL före år 196! aomhöll fd)

Detta år var omkring 1 250 barn omhänder- per år medan 60-talssiffrorna varierade omtagna för utredning. kring 22 000 bam. Mest markant är skillna- Antalet barn som var Omhändertagna för den mellan åren 1960 och 1961. De senaste skyddsuppfostran (1924 års lag) resp. sam- åren tyder på en ytterligare minskning och hällsvård enligt 25 § a) eller b) och 29 § 1968 var antalet barn, som någon gång under (1960 års lag) var åren 1950 och 1951 högre året varit Omhändertagna enligt 31 §, drygt än antalet barn som var föremål för förebyg- 20 000. gande åtgärder. Variationen under tiden Räknat på 1 000 invånare under 21 år i 1950-1960 låg inom intervallet 6 000 landet var omkring 7 barn och ungdomar -8 000 barn. Fr. o. m. år 1961, då 1960 års föremål för förebyggande åtgärder vid barnavårdslag började tillämpas, skedde en 1960-talets början. Strax före mitten av liten av antalet. År 1968 var antalet 60-talet var motsvarande relationstal nära 10 ökning barn Omhändertagna för samhällsvård enligt för att fram till år 1968 minska till 8. 29 § ungefär 11 000. År 1961 var 4,3 barn och ungdomar på Medan antalet omhändertaganden av den- l 000 invånare under 21 år Omhändertagna na art ökat något under den studerade för samhällsvård enligt 29§ BvL och 10,5 tidsperioden tycks antalet svaga omhän- enligt 31 §. Relationstalen för 29 § har dertaganden (29 § enligt 1924 års lag, 31 § sedan ökat något fram till 1968 då siffran enligt 1960 års lag) ha minskat. Början av 4,7 uppnåddes. För 3l§ har de å andra 50-talet gav siffror omkring 27000 bam sidan minskat och 1968 var enligt den

SOU 1974: 7 69

officiella statistiken 8,7 barn och ungdomar byggande övervakning bland ungefär hälfpå 1 000 invånare under 21 år någon gång ten av dessa nytillkomna. under året Omhändertagna enligt detta lag- Antalet barn som för första gången omrum. händertogs för samhällsvård enligt 29 § (ny- Förändringarna under den studerade tids- tillkomna 29 §) var omkring 2 000. Omkring perioden torde inte i första hand bero på 20% (ca 400) av dessa var under 7 år. förändringar i de reella skälen för barna- Omkring 60% var 13 år eller äldre och vårdsnämndemas åtgärder. Snarare speglas ungefär 40 % äldre än 15 år.

en förändring i praxisuav barnavårdslagens Mellan 7 000 och 8 000 nytillkonma om-

tillämpning. händertogs under året enligt 31 §. Av dessa var ungefär 60 % under skolåldern och omkring 3/4 yngre än 10 år. En mycket liten del var äldre än 15 år. Nu varande förhållanden Vad gäller Omhändertagna för samhälls- De senast publicerade resultaten avser år vård finns i statistiken från åren före 1969 1970. Av dessa framgår att drygt 13000 om antal och vissa förhållanden vid uppgifter barn och ungdomar någon gång under kalen- en och samma tidpunkt. Enligt statistiken deråret varit föremål för förebyggande åtgär- för år 1968 fanns den 31 december sammander (26 § BvL). Antalet barn och ungdomar lagt något mer än 20000 barn och ungsom varit Omhändertagna för utredning en- domar Omhändertagna för samhällsvård. Omligt 30§ var omkring 1400. Antalet barn kring 9 000 var Omhändertagna enligt 29 § och ungdomar Omhändertagna för samhälls- och drygt 12 000 enligt 31 §. vård enligt 29§ (med stöd av 25 §) var ca Antalet Omhändertagna för samhällsvård 10000 och antalet Omhändertagna enligt på 1 000 invånare under 21 år var högst i 31 § omkring 19 000. Stockholms län med ca 14 (i Stockholms Många barn kan under ett och samma år stad omkring 23). För Hallands län var ha varit Omhändertagna enligt två eller flera motsvarande relationstal lägst (strax under lagrum. Det finns exempel där vid årets 5). l stort sett gällde att storstadslänen hade ingång barn varit föremål för förebyggande högre relationstal än glesbygdslänen. För åtgärder, därefter omhändertagits för utred- hela riket var relationssiffran nära 10. ning och innan årets slut omhändertagits för Av dem som den 31 december 1968 var samhällsvård. År 1970 hade drygt 40000 Omhändertagna för samhällsvård var flertalet barn och ungdomar varit föremål för barna- enligt tabell 3.1 placerade i enskilt hem. vårdsnämndens agerande enligt minst ett av Mycket vanlig var placering i enskilt hem för Ovan redovisade lagrum. dem som var Omhändertagna enligt 31 §. Under året hade omkring 7000 nya” Omkring vart tionde omhändertaget barn barn och ungdomar varit föremål för före- fanns placerat på barnhem. Av barn och byggande åtgärder. Hjälpåtgärder etc. fö- ungdomar Omhändertagna enligt 29 § fanns rekom bland omkring 60 % och före- nästan en av fem på ungdomsvârdsskola.

Tabell 3.] Barn och ungdomar Omhändertagna för samhällsvård den 31.12.1968 fördelade efter placering och förutsättning för omhändertagandet

Omhänder- Andel (%) placerade i 311m ma tagna enligt enskilt barn- ungdoms- annan annan ej plabarnavårds- hem hem vårdsskola anstalt plats cerade lagens 29 § 51 8 18 3 6 14 100 31 § 84 l l 0 2 2 1 100

70 SOU 1 9 74 : 7

Under år 1968 upphörde samhällsvården kr. För barnen som varit föremål för föreför omkring 9 000 Omhändertagna barn och byggande åtgärder var totalkostnaden 2,3 Av de nära 2000 som varit milj. kr. Den genomsnittliga kostnaden för år ungdomar. Omhändertagna enligt 29§ BvL hade nära 1968 var för dessa omkring 450 kr./per barn. 20% omhändertagits före 1963, omkring De Omhändertagna hade föranlett utgifter 40% under tiden 1963-1965, drygt 30 % för kommunerna på 73,4 milj. kr. varav åren 1966-1967 och nära 10% under år kostnader för inackorderings- och andra 1968. Medelantalet år de varit omhändertag- vårdavgifter utgjorde huvuddelen (68 milj. na var 4,2. kr.). I runt tal var kostnaden per barn drygt För dem som varit Omhändertagna enligt 3 000 kr. för år 1968. 31 § och samhällsvården upphört (nära 8 000) hade hela 62 % omhändertagits under Fosterbam år 1968, dvs. samma år som samhällsvården upphörde. Ca 25% hade omhändertagits Antal fasterbarn åren 1 950-19 71 under tiden 1966-1967 och nästan 15% före 1967. De hade varit i l kapitel 2 presenterades en historisk åter- Omhändertagna blick på barnavården. Bland annat gavs genomsnitt 1,8 år. Totalkostnaden för kommunerna under år uppgifter om antalet fasterbarn för åren 1968 för barn som varit föremål för före- 1922, 1940 och 1970 och man kunde eller konstatera att antalet markant minskat unbyggande åtgärder omhändertagande der de 50 åren. Den mest markanta nedvar enligt tillgänglig statistik drygt 75 milj.

Figur 3.2 Antal fosterbarn åren 1950-1971

*T11§__;:1_1_§

u... ..§p-...d n n n n n “s *n n

“s g 1 ihug.ø°

Illlllllllllllllllll 1950 5IS25354 55 56 57 58 59 60 6152 G3 64 55 65 67 68 69 70 7I

--- Totulontale? ostar-barn --n--För somhöllsv rd omhöndcrfoqno fosterhem nog-u Ej omhöndcrtoqno fonter-barn (privafplaccrodc)

SOU 1974: 7

gången tycks dock ha förekommit under de samma nivå. Det minskade totalantalet fossenaste 20 åren. terbarn under 1960-talet förklaras nästan I den officiella statistiken finns uppgifter helt av minskningen i antalet privatplaceraom antalet fosterbarn den 31 december åren de. Dessa utgjorde år 1961 ungefär hälften 1950-1960 samt 1969-1971. För åren av alla fosterbarn men år 1971 bara drygt 1961 *1968 finns endast de icke omhänder- 1/4. tagna, de s. k. privatplacerade, fosterbarnen redovisade. 1 figur 3.2 har antalet omhänder- Fosterbarnen vid slutet av år 1 9 71 tagna fosterbarn för dessa år räknats fram på basis av antal Omhändertagna barn placerade Den 31 december 1971 fanns enligt den i enskilda hem. officiella statistiken 16 344 fosterbarn.

11629 av dessa var omhändertagna för Av barnen som placeras i enskilda hem finns en samhällsvård och 4 715 var privatplacerade. del som inte är fosterbarn. Definitionsmässigt är Drygt hälften av fosterbarnen var födda för samhällsvård Omhändertagna ungdomar 16 år och äldre inte fosterbarn. Antalet Omhändertagna utom äktenskapet. ungdomar i dessa åldrar har under tidsperioden Antalet under 1971 nytillkomna foster- 1961-68 ökat med drygt l 000 barn per år för barn var 3 842. För ca 80 % av dessa hade hela landet. Det finns dock för dessa år inga uppgifter om hur många av dessa som var placerade placering ordnats genom barnavårdsnämnd, i enskilda hem. Enligt undersökningen av foster- barnavårdsombud eller av annat offentligt barnsvårdens omfattning ikommunerna (kapitel 5) var nära 3 000 Omhändertagna barn och ungdomar över 15 år placerade i enskilda hem i september 1970. Samtidigt som totalantalet Omhändertagna äldre Tabell 3.2 Antal fosterbarn den 31 decembarn ökat har andelen placerade i enskilda hem ber 1971 efter vistelsekommun. Länsvis förökat. Exempelvis placerades nära hälften av de nytillkomna för samhällsvård Omhändertagna bar- delning nen i enskilda hem 1968 mot 1/3 1961. Således torde antalet barn och ungdomar 16 år eller äldre, Län Antal På l 000 av som placerats i enskilda hem, ha ökat väsentligt befolkn. under åren 1961-1968. Antalet omhändertagna under 16 år fosterbarn har uppskattats med hänsyn till dessa

Av figur 3.2 framgår att totalantalet fos- Jönköpings 778 10,4 terbarn under tiden 1950-1971 minskat 36 2 9 ,1 Kronobergs Kalmar 6 l 9 l 1,1 med drygt hälften. År 1950 fanns enligt den Gotlands 161 12,4 officiella statistiken nära 35 000 fosterbarn 367 Blekinge 10,2 mot drygt 16 000 år 1971. Fram till år 1958 Kristianstads 646 10,4 minskade antalet med i genomsnitt nära Malmöhus 1 633 10,0 1000 fosterbarn år. Antalet Hallands 465 9,7 varje tycks çöteborgs o. Bohus 1 022 6,2 sedan ha legat på ungefär samma nivå 799 Alvsborgs 8,2 t. o. m. år 1961. Trots att siffrorna för större Skaraborgs 5 90 9,5 delen av 60-talet enligt ovan är resultat av Värmlands 8 19 l 2,8 Örebro 638 10,1 uppskattningar kan man utgå från att det Västmanlands 5 25 7,8 efter år 1961 åter skett en minskning med Kopparbergs 63 5 10,1

omkring 1000 fosterbarn per år. En liten

dertagna och privatplacerade barn tycks an- Hela riket 16 344 8,6 talet omhändertagna ligga på i stort sett

72 SOU l 9 74 : 7

organ, t. ex. PBU, samt för övriga 20 % av åldersgrupper. I samtliga åldersgrupper utom anhörig eller annan privatperson. den yngsta var flertalet pojkar. De flesta fosterbarnen fanns i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bo- Fostermoderns ålder samt släktskap hus län. Räknat på antalet invånare under 16 år uppvisade emellertid Stockholms län den För drygt 40 % av fosterbarnen var vid slutet lägsta andelen och Göteborgs och Bohuslän av 1971 fostermodern 50 år eller äldre. den näst lägsta andelen fosterbarn. Den Hälften av barnen fanns i fosterhem där högsta siffran på l 000 av befolkningen fostermodern var 30-49 år. Ju äldre barnen under 16 år hade enligt tabell 3.2 Jämtlands var desto äldre fostermödrar var de genomlän och därnäst följde Värmlands län samt snittligt sett placerade hos. Gotlands län. För hela landet gällde att det 39 % av fosterbarnen var nära släkt med fanns 8,6 fosterbarn på 1 000 barn under 16 fosterföräldrarna. Både i de fall fostermoår. dem var förhållandevis ung och då hon var Omkring 1/4 av alla fosterbarn vistades gammal var släktskap vanligt. 83 % av de vid slutet av 1971 i kommuner med mindre barn vilkas fostermödrar var 19 år eller yngre än 10000 invånare. Ungefär 30 % fanns i var nära anförvanter till någon av fosterförkommuner med 10 000-30 000 invånare, ca åldrarna medan motsvarande andel för de 1/4 i kommuner med 30 000-75 000 invå- barn som hade fostermödrar i åldern 30-39 nare och övriga 20 % i de till invånarantalet år var 14 %. största kommunerna. 9% av fosterbarnen bodde hos ensam- S2 % av fosterbarnen var enligt statistiken stående fosterförälder. Med stigande ålderspojkar och 48 % flickor. Bland de för sam- klasser för barnen var det att vanligare hällsvård Omhändertagna var andelen pojkar fostermodern var ensamstående. 3 % av något större medan flickorna dominerade O-3-åringarna och 12 70 av dem som var 15 något bland de privatplacerade. år eller äldre fanns hos ensamstående foster- Åldersfördelningen framgår av tabell 3.3. förälder. Av fosterbarnen hos nära anförvant Drygt hälften av fosterbarnen var 10 år eller fanns 15 % hos ensamstående anförvant. äldre. 15 % var 0-3 år gamla. Andelen Omhändertagna fosterbarn var som framgår av tabellen drygt 50% i den yngsta åldersgruppen men över 70 % i övriga

Tabell 3.4 Fosterbarn efter fostermoderns Tabell 3.3 Fosterbarnens ålder den 31 de- ålder den 31 december 1971 samt andelen cember 1971 fosterbarn som var nära anförvant med fosterföräldrarna Ålder Antal l pro- Därav barn cent Fostermoderns Antal l pro- Därav Andel omhän- Andel ålder cent dertagna för pojkar Fosterbarnet samhällsvård nära anförvant. 1 procent 0- 3 2 384 15 53 42 4- 6 2 437 15 76 52 - 19 år 6 0 83 7- 9 3 089 19 75 54 20-29 år l 607 10 23 10-12 3 458 21 71 55 30-39 år 3 786 23 14 13-14 2 864 18 73 56 40--49 år A 287 26 29 15- 2 112 13 74 53 50-59 år 4 684 29 56 60- år l 974 12 80 Samtliga 16 344 100 71 52 Samtliga 16 344 100 39

SOU 1974: 7 73

Tabell 3.5 De fosterbarn för vilka fosterlön utgick efter fosterlönens storlek per månad Fosterlön Samtliga 31.12.1970 Nytillkomna 1970 (kr)

mindre än 1/10. Enligt statistiken utgick den 31 december Antalet barnhem har under den studerade 1971 fosterlön för 13 203 fosterbarn (81 % tidsperioden 1965-1971 minskat varje år. av samtliga). 11 393 (86 %) av dessa barn var Vid slutet av 1971 fanns 186 barnhem. De Omhändertagna för samhällsvård. hem som lagts ner har företrädesvis varit För 47 % av de fosterbarn för vilka hem med många platser. Platsantalet har fosterlön utgick betalades belopp om nämligen relativt sett minskat kraftigare än 400-499 kr. per månad. (Dessa barn utgjor- antalet barnhem. de drygt l/3 av samtliga fosterbarn.) Sanno- År 1965 omfattade bamhemmen nära likt utgick för flertalet av dem det belopp 4 200 platser mot inte fullt 3 000 år som svarade mot kommunförbundets lägsta rekommenderade belopp för fosterlega (1971 : 400 kr. per mån.). Figur 3.3 Antal barnhem och antal platser Belopp om 500 kr per månad eller mer vid slutet av åren 1965-1971 utgick för 35 % av barnen vars fosterföräld- Antal ba rnhem Antal platserrar erhöll fosterlön. För nära l/5 var foster- 225 4500 lönerna lägre än 400 kr per månad. Andelen Omhändertagna bland de barn för vilka fosterlön utgick med mindre än 300 kr per månad var förhållandevis låg. Av de 3 842 under året nytillkomna barnen utbetalades fosterlöner för 2 769 (72 %). Fosterlönema för dessa barn var genomsnittligt något högre än för de övriga.

Barnhem I 50* 000 Antal barnhem och platser åren 1965-1971

\:3

4 Vid slutet av år 1965 fanns inom barnhems-

Zz

planerna 218 barnhem. Över hälften av dem var upptagningshem. Nära 1/5 var spädbarns- I I I I I hem och lika stor andel 1965 66 67 68 69 70 7I var specialhem. Mödrahemmen och de kombinerade mödra- Antal barnhem Antal pIo+ser.--_

74 SOU 1974: 7

197 l. Vid början av perioden fanns i genom- drivna av kommun utom landsting (78%) snitt ungefär 19 platser per hem och vid dess och övriga (68 %), slut ca 16 platser per hem. Totala antalet vårdade på barnhem under Antalet vårdade på barnhemmen har un- år 1971 var 7 720 av vilka 218 var mödrar. der åren 1965-1971 minskat kraftigare än Vid årets slut fanns omkring 18 % kvar på antalet platser. Detta framgår av medelbe- barnhemmen. Upptagningshemmen hade läggningen som år 1965 var drygt 65 % mot största antalet vårdade under året och 16 % 58 % år 1971. (Med medelbeläggningen avses fanns kvar vid årsskiftet. På specialhemmen, medelantalet vårdade per dag i procent av som är avsedda för längre tids vård, var 34 % antalet disponibla platser.) kvar vid slutet av 1971. För de barn på upptagnings- och specialhemmen som fortfarande vårdades vid årets Situationen år 1972 slut finns åldersfördelningen redovisad i sta- Den 31 december 1972 fanns 170 barnhem tistiken. Av de 846 barnen på upptagningsmed 2 527 platser. 23 av barnhemmen var hemmen var 27 % 1-6 år, 9 % 7-9 år, 30 % enligt den officiella statistiken spädbarns- 10-15 år och 34 % 16 år eller äldre. För de hem, 8 mödrahem, 3 mödra- och spädbarns- 204 barnen på specialhemmen var åldersförhem, 105 upptagningshem samt 31 special- delningen: 5% 1-6 år, 9% 7-9 år, 63% hem. De flesta barnhemmen (77 %) drevs av 10-15 år och 23 % äldre än 15 år. landsting. 26 hem (15 %) drevs av kommun 5 933 barn skrevs in på barnhemmen utom landsting (Göteborg och Malmö) och under 1972. Av dessa kom de allra flesta 16 hem (9 %) av annan anordnare. från föräldrahemmet. (Se tabell 3.7.) Antal Medelbeläggningen för samtliga barnhem utskrivna under året var 6 020. Nästan 2/3 var under året 58,9 %. Den högsta medel- återvände till föräldrahemmet men en relabeläggningen hade de kombinerade mödra- tivt stor andel placerades i fosterhem. och spädbarnshemmen (69%) medan den Antal anställda på barnhemmen var 1972 var lägst för mödrahemmen (49 %). På lands- omkring 2 200, varav 1 615 heltidsanställda. tingens barnhem var medelbeläggningen För samtliga barnhem fanns 64 heltidsan- 52,8 %. Väsentligt högre var den på barnhem ställda på 100 disponibla vårdplatser.

Tabell 3.7 Förhållanden före/efter barn-

(Tabell 3.6 Antal vårdade på barnhemmen hemsvistelsen för nyinskrivna resp. utskrivna

år 1972 barn 1972. I procent. Typ av barnhem Därav Från/till inskrivna Utskrivna å? vår- Ut- Kvarvarande Föräldrahem 72 64 dade skriv- vid årets Fosterhem 7 21 na slut i % Annat barnhem 6 6 av antal 2 Ungdom svård sskola

Mödra- och spädbarnshem 208 170 18,3 därav mödrar 47 40 14,9 barn l 6 1 l 30 19,3 Kostnader Upptagningshem 5 236 4 390 16,2

dessa hem i genomsnitt nära 190 kr. Merpar- Figur 3.4 Ungdomar under ungdomsvårdsten av utgifterna utgjordes av avlöningar skolornas tillsyn den 3l december åren (157 kr.) och resten var kosthåll, avskriv- 1965-1971 ningar och kapitalräntor”, inventariers un- Antal el osv. 2 000 derhåll”, ”värme, Den högsta kostnaden per vårdad och dag hade specialhemmen (196 kr.) och den lägsta hade mödrahemmen (149 kr.). Av Årsbok för Sveriges landsting framgår att landstingens beräknade anslag dels för driften av landstingsägda hem och avtalsplatser, dels för vård utom länet för år 1972 var drygt 72 milj. kr. Därutöver redovisas något över 2 milj. kr i beräknade anslag för kapitalutgifter. Till dessa kostnader kommer primärkommunala och andra utgifter och för bamhemsvård. 1000avgifter -p--n---p--a--u, i.. /§ j y I §11: _p-u- 1§1_

f.. s

Ungdomsvårdsskolor §§___..---uum

Antal skolor och platser åren 1 965-1971

År 1965 var antalet ungdomsvårdsskolor 25 och antalet disponibla platser på skolorna drygt l 000. Såväl antalet skolor som antalet disponibla platser har sedan minskat under den studerade tidsperioden. År 1971 fanns 22 ungdomsvårdsskolor med 879 disponibla I december ° r I I I I platser. 1973 fanns det 20 1955 55 G7 53 59 70 7| ungdomsvårdsskolor och 678 vårdplatser. Andelen Tofalo on+aIe+ ungdomar platser för flickor har under tiden -c- Antal infogno (genom inskrivning som 1965-1971 minskat. År 1965 var denna elev eller inhqning för observofion) ------ Anful vårdade ufom skola andel 30 % och 1971 23 %. Antal ungdomar under skolornas tillsyn Elevernas kön och ålder vid slutet av vart och ett av åren 1965-1971 har enligt figur 3.4 minskat något (från drygt Vid slutet av år 1972 var antalet ungdomsl 700 till ca 1 600). Antalet vårdade inom vårdskoleelever totalt ca 1 500. Av dessa var skola (VlSK) har minskat med drygt ett 81% pojkar. Av vårdade inom skola var hundratal medan vårdade utom skola 83% pojkar och av vårdade utom skola (VUSK) ökat något. Det disponibla antalet 79 %. platser var årligen 100-200 fler än antalet Närmare l 100 elever (71 %) var yrkesvårdade inom skola. skoleelever och övriga (drygt 400) skolhemselever. Av yrkesskoleeleverna fanns 43% inom skola medan drygt hälften av skolhemseleverna vårdades på detta sätt. Pojkarna dominerade i lika hög grad bland yrkesskoleeleverna som bland skolhemseleverna. Nära nio av tio elever var 16-20 år. Nästan l/4 var 18 år. En större andel av

76 SOU 1974: 7

Tabell 3.8 Ungdomsvårdsskoleelevernas ål- Tabell 3.9 Symptom, som föranlett ansöder vid slutet av 1972. Särredovisning efter kan om intagning, för den 31 december

Missbruk av thinner el. liknande 22,1 12,2 20,1 Missbruk av narkotika el. läkemedel 30,3 59,1 35,9 flickorna Prostitution, sedes- (41 %) än av pojkarna (32 %) var löst levnadssätt 0,2 10,5 2,3 19 år eller äldre. (Tabell 3.8.) Bristande arbets- De som vårdades utom skola var genom- anpassning 20,1 Skolskolk, discisnittligt något äldre än de som vårdades plinproblem i

Övrigt var givetvis stor. Nära hälften av yrkesskoleeleverna var äldre än 18 år medan nästan alla skolhemselever var yngre. än 18 år. Nytillkomna elever år 1 972

Under 1972 tillkom 505 ungdomsvårdsskoleelever. Därav togs 47 in för reell observation (närmare utredning om ungdomsvårdsskolans lämplighet som vårdform) och 349 för In tagn in gsorsa ker övrig observation (endera p. g. a. att ofull- Den vanligaste orsaken till ansökan om ständig ansökan saknades eller p. g. a. att intagning på ungdomsvårdsskola var för- omhändertagandebeslutet överklagats). 209 mögenhetsbrott. För 37 % av dem som var ungdomar skrevs under året in på skolorna. intagna den 31 december 1972 var anled- Av de 505 213 nytillkomna placerades ningen ”fordonstillgrepp”. 9% hade varit enligt Socialstyrelsens beslut på specialavdelmed om skadegörelse och hela 64 % andra ning och 292 på annan avdelning. 379 förmögenhetsbrott. Vanligt var också olika

(75%) av de nytillkomna utgjorde yrkes-

slag av missbruk samt ”avvikningaf”. Minst skoleelever och övriga 126 skolhemselever. vanligt var prostitution, sedeslöst levnads- 19% av de nytillkomna var 15 år eller sätt. Flera orsaker per elev kan förekomma. yngre. Alla de övriga var 16-20 år. 17 % var l genomsnitt fanns 2,9 sådana per elev. 16 år, 29 % 17 år, 22% 18 år, 9% 19 åroch Förmögenhetsbrott samt ”aggressions- 4% 20 år. 82% av de nytillkomna var och våldshandling mot person” var betydligt pojkar. vanligare som skäl till intagning bland poj- Nästan hälften av de nytillkomna kom karna än bland flickorna. För flickorna hade från någon av de tre storstadsregionema med i första hand awikningar förekommit och i omnejd, 117 (23%) kom från Storstockandra hand missbruk av narkotika. l den holm, 73 (14 %) från Storgöteborg och 44 mån prostitution, sedeslöst levnadssätt” fö- (9 %) från Stormalmö. rekom så var detta angivet nästan uteslutan- Psykiatrisk utredning hade tidigare förede för flickorna. kommit för 62% av de nytillkomna. För

Figur 3.5 Vistelse vid tiden för intagning på ungdomsvårdsskola för under år 1972 nytillkomna elever. 1 procent. 28

i i_ Polis, häkte Under utred- För-öldrohem, Barnhem, Psgkiotrisk Foster-hem, Övrigt ning på unq- eqe+ hem unqdomshem klinik enskilt- hem domsvördsskolo

60 % hade tidigare åtgärder enligt 26 § BvL utskrivna i genomsnitt 172 dagar, dvs. drygt förekommit, för 51 % utredning enligt 30 § 5 månader. och för 77 % omhändertagande enligt 29 62 (drygt ll %) av de 567 utskrivna hade eller 31 §§. vid utskrivningen bibehållen samhällsvård. Tidigare placeringar föranledda av nämnda För dessa var hela vårdtiden genomsnittligt åtgärder var för 59 % placering i fosterhem 516 dagar. eller enskilt hem, för 64 % på barnhem eller i ungdomshem, för 8 % på ungdomsvårds- Kostnader skola, för 38 % på psykiatrisk klinik och för 2 % på annan anstalt. För budgetåret 1974/75 har nära 104 milj. Vistelse vid tiden för intagning på ung- kr. beräknats för driften av ungdomsvårdsdomsvårdsskola framgår för de nytillkomna skolorna, personalutbildning m. m. Därtill av figur 3.5. De vanligaste platserna var kommer vissa byggnadskostnader som beräk- ”polis, häkte, under utredning på ung- nats uppgå till 5,4 milj. kr. domsvårdsskola, föräldrahem, egen bo- Vårdkostnaderna per elev och dag (antalet stad” samt barnhem, ungdomshem. inskrivna elever den första i varje månad) var Andelarna för olika intagningsorsaker vari för budgetåret 1971/72 nära 280 kr. för vård stort sett desamma för samtliga elever som inom skola. Motsvarande belopp för vård för de nytillkomna. Något mindre andelar utom skola var strax under 40 kr. fanns emellertid för bristande arbetsanpassning”, skolskolk, disciplinproblem i skolan samt avvikningar. Barnkolonier Antal bamkolonier, platser och barn åren 1965-1971 Vårdrid för elever utskrivna enligt 6 7 § BvL, Antalet barnkolonier i landet har under 1 9 72 60-talet minskat kraftigt. År 1960 fanns 581 Under 1972 utskrevs enligt 67§ BvL 567 barnkolonier och 1965 459. Antalet har ungdomsvårdsskoleelever. För dessa var hela sedan minskat med 15-20 kolonier per år vårdtiden i genomsnitt 993 dagar, dvs. drygt och 1971 fanns 354. 2,5 år. Den genomsnittliga vårdtiden för vård Platsantalet har under tidsperioden inom skola var 412 dagar och för vård utom 1965-1971 minskat med omkring 5 000. skola 580 dagar. Av vården inom skola 1965 fanns nära 18 000 platser och 1971 omfattade den första vårdtiden för samtliga 12 995.

78 SOU 1974: 7

PYgur 3.6 Antal platser och barn på barn- kolonier år 1971 och antalet platser var koloni åren 1965-1971 2 917. Ett stort antal barn vistades också på Amon kolonier i Kristianstads län (2 374) och 30000 Hallands län (2 274). Det lägsta antalet kolonier och kolonibam uppvisade Kronobergs län med en barnkoloni. 28 platser och 28 bam. 207 kolonier (58 %) hade kommuner som anordnare. Landstingen svarade för 2 %, 25000barnensdags- och majblommeföreningar/sol- -1 stickan för 13 %, övriga föreningar för 25 % samt industrier och enskilda personer för -4 1% av koloniema. På nästan samma sätt fördelar sig platsantal och antal mottagna barn efter anordnare. 20000-

____ Adoptivbam W _ \ \ Antalet meddelade tillstånd _ \\ \ s Antalet adoptivbarn enligt av under- eller 15000- \\ x överrätter meddelade tillstånd till adoption _ N *x har under åren 1965-1972 minskat med _ \\ mer än l 000. År 1965 meddelades tillstånd i nära 2700 fall. 1972 var antalet drygt 1 600.

[i

Av de under år 1972 meddelade tillstån- I I I 1 1 den gällde 816 pojkar och 825 flickor. 1965 6B S7 68 59 70 71 Åldersmässigt dominerade 2-6-åringarna Antal bor-n ---Anfol platser (36 %) men i 1/ 5 av fallen var adoptivbarnet 18 år eller äldre. Antalet barn som vistats årligen på koloni 70% av barnen adopterades av makar, har under åren 1965-1971 minskat från 28 % av ena maken och 2 % av ensamståen- 25 934 till 20 585. Minskningen är relativt de. Av de bam som adopterades av makar sett mindre än minskningen i antal platser. var 80 % yngre än 12 år. I de fall ena maken Detta återspeglas i medelantalet dagar varje stod som adoptant var över 40 % av barnen barn varit på koloni. 1965 var detta medeltal 13 år eller äldre. (Det torde här i regel ha 37 dagar per barn och 1971 32 dagar. rört sig om adoption av den andra makens barn i tidigare äktenskap eller utom äktenskap.) Vid nästan samtliga tillstånd om Barn kolonierna år 1 971 adoption till ensamstående var adoptivbarnet Som tidigare nämnts fanns 1971 354 barn- äldre än 17 år. kolonier med 12 995 platser. På dessa kolo- 1 9% av fallen gällde att adoptanterna nier vistades under året 20 585 barn med en tidigare hade adopterat ett eller flera barn, I medelvistelsetid av 32 dagar per barn. Kost- nära 30% av fallen hade adoptanterna ett naden för samtliga kolonier var i genomsnitt eller flera egna biologiska barn. En mycket 35 kr per dag och barn. liten del av adoptanterna hade både tidigare Det största antalet kolonier fannsi Stock- adoptivbarn och egna biologiska barn. holms län. 3 287 barn vistades på dessa Nästan 70 % av tillstånden gällde adoptiv-

SOU 1974: 7 79

barn som var svenska medborgare. Av utlandsbarnen kom enligt den officiella statistiken 24 % från Norden i övrigt, 23 % från Europa i övrigt, 35 % från Asien och 18 % från övriga delar av världen.

Adoption av utländska barn Av de av över- och underrätter meddelade tillstånden för adoption gällde ca 30 utländska medborgare. En del adoptioner genomförs emellertid utomlands. Under år 1972 godkände Kungl. Majzt 208 sådana

adoptioner, därav 146 genomförda i Korea,

23 i Jugoslavien, ll i Thailand, 10 i Etiopien, 8 i Sydamerika och 10 i världen i övrigt. Antalet under ett visst år genomförda adoptioner av utländska barn överensstämmer inte med antalet barn som samma år kommit till Sverige i adoptionssyfte. Barnen blir i de flesta fall först fosterbarn i Sverige för längre eller kortare tid, innan adoptionen fullbordas. Flertalet av de utländska adoptivbarnen” kommer från Korea. År 1965 anlände enligt Socialstyrelsens rådgivande nämnd för frågor rörande adoption sex barn från Korea till Sverige. Året efter var antalet 90, 1968 200 och 1971 över 600. Totala antalet utländska barn som kom till Sverige 1971 uppskattas av nämnden till över 800. Antalet inkomna ansökningar om adoptioner av utländska barn har under nämnda tidsperiod uppskattningsvis ökat från omkring 100 till omkring 800 per år. Från år 1965 till år 1972 torde antalet ha mer än tiodubblats.

80 SOU 1974: 7

4 Utredningens undersökningar

Inledning Mot bakgrund av bl. a. de diskussioner

som förts beträffande lämpligheten av att Som framgår av kapitel l, där utrednings- placera barn och ungdomar i fosterhem resp. uppdraget redovisas, har fosterbamsutred- i barnhem har det bedömts som angeläget ningen haft till uppgift att utreda vissa att införskaffa material som i första hand frågor beträffande vården av barn och ungbelyser just dessa frågor. Det har därvid domar i fosterhem, bamhem och andra ansetts betydelsefullt att även undersöka barnavårdande institutioner”. Direktiven har vilka behandlingsåtgärder som sätts in före alltså inneburit en begränsning av utredningsen placering i fosterhem eller i barnhem. uppdraget till vissa delar av barn- och Andra frågeställningar har gällt vilka resurser ungdomsvården. Utredningen har också upp- samhället överhuvudtaget har att erbjuda, då fattat sitt uppdrag så att det i första hand det blivit fråga om omhändertagande för gällde att behandla fosterbarnsvården och samhällsvård. I samband därmed har stödet barnhemsvården. till fosterhemmen och vårdens innehåll på Avgränsningen av utredningens arbete har barnhemmen ansetts vara viktiga undersökinneburit att de frågor som berör socialvårningsornråden. dens/barnavårdens organisation i stort, regler Den officiella statistik som presenterats i

för omhändertaganden, administration etc. endast vissa delar föregående kapitel belyser inte närmare har behandlats. Nämnda områ- av de berörda De underfrågeställningarna. den liksom vården vid ungdomsvårdsskolor- som är sökningar utredningen genomfört_ na utreds av socialutredningen. följande:

Område Undersökningsenheter Tidpunkt för undersökningens genomförande

l. Undersökning av fosterbarns- Landets samtliga September 1970 vårdens omfattning i kom- primärkommuner (848) muner 2. av foster- Ett urval av

Undersökning

barnens förhallanden fosterbarn (460) a) fosterbarnen September 1970 b) fosterhemmen Oktober 1970 3. Undersökning av barn- Samtliga landsting samt April 1971 hemsvården kommunerna Göteborg, Malmö och Gotland

6-SOU 1974: 7 81

De gjorda undersökningarna är av beskri- varande 848 kommuner i landet. Undersökvande natur. Det bör uppmärksammas att de ningen genomfördes således som en totaluninte gör anspråk på att täcka alla delar av dersökning och svar erhölls från 844 komfosterbarnsvården eller vården på barnhem. muner. För en närmare presentation av Följande avsnitt behandlar bl. a. de av undersökningens genomförande hänvisas till utredningen utförda undersökningarnas om- kapitel 5 samt Teknisk rapport” (bilaga l). fattning och belyser därmed även deras begränsning. Därutöver diskuteras resulta- Kommunsammanläggningar tens giltighet i framtiden. Fram till början av 1950-talet var Sverige indelat i drygt 2 500 kommuner. Genom Fosterbarnsvârdens omfattning i kommu- kommunsammanläggningar hade antalet prinema märkommuner fram till år 1970 minskat till 848, dvs. med omkring två tredjedelar. Hu- Syfte vudparten av de återstående kommunerna Undersökningen rörande fosterbarnsvårdens hade en folkmängd som understeg 5 000 omfattning i kommunerna har i första hand personer. Endast 22 kommuner hade 50 000 syftat till att belysa såväl omfattningen av invånare eller mer och bara 5 mer än som formerna för fosterbarnsvården. Ivad 100 000 invånare. direktiven avser fosterbarnsvård har de av Kommunsammanläggningen vid årsskiftet - då också utredningen uppfattats såsom gällande vård i 1970/71 begreppen stad, enskilt hem även av barn över fosterbarnsål- köping och landskommun” togs ur bruk - reducerade kommunantalet till 464. De dern, dvs. barn 16 år och äldre. Väsentliga har varit indelningsändringar som då trädde i kraft frågeställningar tillgången på och av dels fosterhem och dels berörde 523 av de tidigare 848 kommunerrekryteringen enskilda hem för 16 år och na. Andelen kommuner med ett invånarantal ungdomar understigande 5 000 minskade till drygt en däröver. Det har vidare ansetts angeläget att i sammanhanget inhämta uppgifter om kom- tredjedel. av Antalet kommunblock var vid samma munernas framtida planer för utbyggnad institutioner och vårdformer. tidpunkt drygt 270. De sammanläggningar halvöppna som skett vid årsskiftet 1973/74 har resulterat i att antalet primärkommuner är 278. Omfattning Redovisningen av undersökningsresultaten Undersökningen genomfördes som en post- i kapitel 5 har skett utifrån den indelning enkät och enkätformuläret skulle besvaras av som gällde vid undersökningstillfället, dvs. barnavårdsnämndens ordförande eller de 848 primärkommuner som fanns före tjänsteman som ansvarade för fosterbarnsvården. sammanläggningen vid årsskiftet 197 0/7 1. Formuläret (bilaga 2) innehöll frågor om fosterbarnsvårdens organisation (verksamhetens inriktning, personalens tjänsteställning Resultatens framtida giltighet och utbildning, konferenser, antal fosteratt mottaga fosterbarn m. m.), Vid den typ av undersökningar som underbarn, tillstånd antal 16 år och äldre i enskilda sökningen av fosterbarnsvårdens omfattning ungdomar hem, tillgång på och rekrytering av foster- i kommunerna tillhör använder man begrephem och andra enskilda hem samt utförda pet målpopulation. Målpopulationen utundersökningar och övriga synpunkter. I gör i detta fall de kommuner som i framtibegränsad omfattning ställdes också frågor den kommer att påverkas av de beslut som om institutionsvård samt feriehem e. d. fattas på grundval av undersökningsresulta- Enkätformuläret sändes till samtliga då- ten. Undersökningen genomfördes som nyss

nämnts med 1970 års kommuner som under- barn kommer således från storstadsområsökningsenheter men eventuella beslut som dena. berör i huvudsak fosterbarnsvård och barn- Karta 2 visar i vilka kommunblock fosterhemsvård påverkar i första hand de 278 barnen dvs. i huvudsak var fostervistades, primärkommuner som finns efter samman- hemmen var belägna. Även antalet barn som läggningen 1973/74. vistas i olika regioner natursammanhänger Framför allt kommer flertalet av de till ligtvis till stor del med folkmängdens lokalifolkmängden minsta av 1970 års kommuner sering. ”Placerandekartan” (karta l) kan att ingå i större enheter. Det betyder att den emellertid ställas i relation till vistelsekarindelning i kommuntyper som använts vid tan (karta 2). Härvid framgår att antalet analysen av undersökningsresultaten blir in- placerade fosterbarn från storstadsreaktuell. Exempelvis nämns i kapitel 5 att en gionerna, främst Stockholm och Göteborg, avsevärd flyttning över kommungränserna vida överstiger antalet fosterbarn som vistasker när barn placeras i fosterhem. I första des i samma regioner. I flertalet till folkhand har större kommuner placerat omhän- mängden mindre kommunblock ser man dertagna fosterbarn i mindre kommuner. motsatt tendens. Den mindre kommunen (vistelsekommunen) Karta 3 visar antalet fos- Omhändertagna har kanske i många av dessa fall gått samman terbarn på 1000 bostadshushåll med barni med den större kommunen (placerandekom- åldrarna 0-17 år efter vistelsekommun. Av munen) efter år 1973. Faktum kvarstår dock denna karta framgår att antalet fosterbarn på att många placeringar sker från större tät- l 000 hushåll var jämförelsevis stort bl. a. i orter till orter av glesbygdskaraktär. utkanten” av de tätast befolkade områdena Dessutom framgår av fosterbarnsunder- i landet, i vissa kommunblock i Värmlands

sökningen (kapitel 6) att över en fjärdedel av län samt i så gott som hela Jämtlands län.

de Omhändertagna fosterbarnen vistas i fos- Tätortsområdena uppvisar genomgående låga terhem beläget 30 mil eller mer från föräld- relationstal. rarnas bostad. Även med utgångspunkt i den kan leda till Kommunsammanläggningarna förändrade kommunindelningen fr. o. m. vissa begränsningar av undersökningsresulta- 1974 torde man således kunna konstatera att tens giltighet i ett längre tidsperspektiv. placeringarna över kommungränser är Exempelvis kan bilden av fosterbarnsvårdens många. organisation sedan undersökningstillfället ha

För att få en bild av varifrån fosterbarnen ändrats. l flertalet av de minsta kommunerna

kommer och var fosterhemmen ligger - med (kommuntyp år 5, se kapitel 5) bedrevs hänsyn till den kommunindelning som i 1970 fosterbarnsvården funktionsenligt princip gäller fr. o. m. årsskiftet 1973/74 principen. Den samordnade socialvården har tre kartor framställts. Utgångspunkten var vanligare i större kommuner. Många av för beräkningarna har varit undersökningens undersökningens små kommuner med funkuppgifter från kommunerna. Antalet omhän- tionsprincipen” har sedermera sammangått dertagna fosterbarn, som placerats av kom- med större kommuner där socialvården bemuner respektive vistades i kommuner tilldrivs enligt ”familjevårds/helhetsprincipen”. hörande varje kommunblock enligt 1971 års 1 Uppgifterna har hämtats från Folk- och Boblockindelning, har räknats fram. stadsräkningen (FoB) 1970. Med bostadshusháll avses i FoB den person eller den grupp av personer, Karta 1 visar antalet Omhändertagna fos- som för år 1971 mantalsskrivits på en viss fastighet och som vid räkningstidpunkten bodde i en och terbarn som kommer från varje kommunsamma lägenhet på denna fastighet. I bostadshusblock. Givetvis har på det hela taget ett hållet inräknas sålunda även inneboende och personer som tillfälligt befann sig å annan ort t. ex. på större antal barn placerats av kommuner Med grund av studier eller värnp ktstjänstgöring med stor folkmängd än av kommuner med barn i åldrarna 0-17 år avses samtliga barn i dessa åldrar som ingår i bostadshushållet oavsett om de litet invånarantal. Flertalet av landets foster- är barn till hushållsföreståndaren eller ej.

SOU 1974: 7 83

Antal fosfat-burn 1969 (Stockholm) än_

MH (Göteborg) 520 (Malmö)

a.

eine/Sundbyberg

Karta 1 Antalet Omhändertagna fosterbam, som enligt undersökningen rörande fosterbarnsvårdens omfattning i kommunerna placerats av kommuner tillhörande vart och ett av kommunblocken enligt 1971 års indelning. 84 SOU 1974: 7

Antal fosterhem 532(Stockholm)

Karta 2 Antalet Omhändertagna fosterbarn, som enligt undersökningen rörande fosterbarnsvårdens omfattning i kommunerna vistas i kommuner tillhörande vart och ett av kommunblocken enligt 1971 års indelning.

SOU 1974: 7 85

Antal foster-barn på IUOO hushåll - 9,9 - - 40-193 - 20-29;

l 30-

Karta 3 Antalet Omhändertagna fosterbarn (enligt av fosterbarnsvårdens undersökningen omfattning i kommunerna) på 1 000 bostadshushåll med barn 0-17 år (enligt Folk- och Bostadsräkningen 1970) efter vistelsekommun. Särredovisning efter kommunens blocktillhörighet 1971.

86 SOU 1974: 7

I den mån även större kommuner vid under- barnavårdsnämnderna i de kommuner som sökningstillfället tillämpade funktionsprin- handlagt barnets senaste fosterhemsplacering har flertalet dock senare övergått till dels i form av en besöksintervju med fostercipen Den ändra- föräldrarna. För en närmare presentation av ”familjevårds/helhetsprincipen”. de inriktningen undersökningens uppläggning hänvisas till på socialvårdens organisation inom kommunerna kan på längre sikt ändra kapitel 6 och ”Teknisk rapport (bilaga l). den bild av förhållandena som undersök- Enkätformuläret, som barnavårdsnämn- Det bör dock framhållas att derna skulle besvara (bilaga 3), innehöll ningen givit. rekryteringssätt för fosterhem frågor om skäl för omhändertagande, barvårdprinciper, etc. i och nets medborgarskap, vistelse första levnadsför sig inte i någon högre grad torde förändras av organisatoriska skäl. året, vid tidpunkten för omhändertagandet Även tendenser av mer allmänt slag kan och vid tidpunkten för fosterhemsplaceha förändrat av resultaten. Av ringen. Vidare ställdes frågor om moderns giltigheten 3 framgår t. ex. att antalet fosterbam och faderns förhållanden vid tiden närmast kapitel markant minskat sedan år 1950. Minsk- före omhändertagandet samt vissa övriga ningen under 1960-talet förklaras nästan helt familje- och bostadsförhållanden. Uppgifter av att antalet fosterbarn om till föräldrarna samt tidigare åtprivatplacerade hjälp minskat medan antalet Omhändertagna i för och vård av barnet skulle också gärder stort av lämnas. Placeringen av barnet, barnavårdslegat på samma nivå. Bedömningen i fram- nämndens, barnets och föräldrarnas känneundersökningsresultatens giltighet tiden bör alltså även ses mot bakgrunden av dom om det aktuella fosterhemmet samt av olika om fosterhemmet behandlasådana tendenser i utvecklingen vissa uppgifter delar inom barn- och ungdomsvården. des i ett antal frågor. Bl. a. gällde en fråga fosterlön och en annan fråga övrig ekonomisk hjälp till fosterföräldrarna. Två frågor avsåg avstånd mellan fosterhem och föräld- Fosterbarnsundersökningen rarnas bostad samt barnets vistelsetid i fos- Syfte terhemmet. av landets fosterbam syfta- Vid intervjun med fosterföräldrarna (bila- Undersökningen de till att belysa vilka barn som blir foster- ga 4) inhämtades uppgifter om ålder, civil-

barn och anledningen till att de placeras i stånd, utbildning, yrke, bostadsförhållanden, fosterhem. har hushållets sammansättning samt fritidsintres- Angelägna frågeställningar erfarenvarit familjesituationen under uppväxttiden, sen. l viss utsträckning togs tidigare kommunens hjälp till och kontakter med heter av fosterbamsvård upp. I några frågor samt tidigare vård behandlades kännedom om barnet och förfamiljen före placeringen äldrarna före placeringen och kontakter med av barnet. barnets under vistelsetiden i foster- Med undersökningen avsågs också att stu- anhöriga dera barnens situation i fosterhemmen. I hemmet. Vissa frågor gällde kontakter med detta en kartlägg- barnavårdsnämnden (i den egna eller den sammanhang uppfattades av fosterföräldrarna som viktig. Deras placerande kommunen) samt eventuell hjälp ning kontakter med barnets stödet från och utbildning inför uppgiften som fosterfamilj, skul- föräldrar. Fosterföräldrarnas uppfattning om och kontakter med barnavårdsnämnden le också belysas. hur barnet klarat sig under tiden i fosterhemmet samt barnets situation i övrigt togs också upp vid intervjun. Bl. a. ställdes frågor Omfattning barnets kontakter om eventuell barntillsyn, Undersökningen gjordes på ett urval av med anhöriga och önskemål om adoption. i två I postenkäten till barnavårdsnämnderna landets fosterbarn. Den genomfördes separata delar - dels som en postenkät med ställdes som nämnts vissa frågor om barnets

föräldrar. En utvidgad belysning av föräldrar- kort tid visa sig vara inaktuella. Faktorer nas situation före omhändertagandet och som barnavårdens inom komorganisation deras inställning till placering och fosterhem munerna, åldersfördelningen hos fosterbarhade måhända varit önskvärd. Från utrednen osv. kan vid förändringar i vissa avseenningens sida har frågor kring dessa förhållan- den snabbt ändra den bild undersökningen den av flera skäl - bl. a. på grund av den givit. långa tid som i många fall förflutit mellan l undersökningen har barnen indelats dels placering och undersökningstidpunkt - be- efter vilken typ av kommun som placerat dömts vara svåra att svara på för barnavårds- dem i fosterhem, dels efter i vilken typ av nämnderna. Det visade sig också att bortfal- kommun fosterhemmet i unligger. Liksom let och svarens osäkerhet för de frågor om om fosterbarnsvårdens omfattdersökningen föräldrarna, som togs med i enkätformuläret, ning i kommunerna avses den kommunindelvar något större än för flertalet övriga frågor. ning som gällde år 1970. Vid redovisningen Vidare bedömdes - som inledningsvis påpe- av resultaten i kapitel 6 konstateras exempelkats - frågor rörande barnavårdsnämndens vis att vissa skillnader råder mellan olika principer för omhändertagande av barn ligga typer av placerandekommun vad gäller fosinom socialutredningens arbetsområde. En terlönens storlek. Efter senare kommunsamspeciell intervju eller enkätundersökning manläggningar är det rimligt att anta att med barnens föräldrar bedömdes slutligen sådana differenser minskar. Andra liknande från undersökningsteknisk och inte minst skillnader mellan de olika typerna av komkänslomässig synpunkt vara svår att genom- muner kan tänkas bli förändrade relativt föra. kort tid efter undersökningens genomföran- Även frågor riktade till barnen själva de. liksom till vuxna som varit fosterbarn kunde Flertalet variabler kommer dock sannolikt ha varit av värde. Av tids- och kostnadsskäl att uppvisa samma bild flera år efter underprioriterades den inriktning av undersök- Andelen sökningen. barn som är släkt med ningarna som ovan redovisats. fosterföräldrarna och fördelningar efter va- En annan viktig aspekt vid fosterhemspla- riabler som fosterföräldrarnas fritidsintrescering av ett barn är vad som ”händer med sen, ålder, kontakter med de anhöriga m. m. barnen och även de biologiska föräldrarna torde inte i väsentlig grad förändras i tiden. efter fosterhemsvistelsen. Hur upplever barnen själva och omgivningen resultatet av fosterhemsplaceringen sedan en tid gått? Barnhemsundersökningen Något försök till sådana studier av intensiv karaktär Syfte har utredningen inte haft möjlighet att göra. Ett generellt studium skulle ha Enligt direktiven skulle utredningen ta upp krävt att register över före detta fosterbarn rörande vård i enskilt frågor hem jämfört gjorts upp. Detta bedömdes som alltför med vård på barnavårdande institutioner. komplicerat om ens genomförbart. I viss Som ett led i denna jämförelse genomförde mån kom här också in överväganden beträf- utredningen en undersökning rörande barnfande de eventuella ”skador som själva hemmen och deltog i planeringen av en undersökningsförfarandet skulle kunna ge de av landstingsförbundet samtidigt genomförd fosterbarn som deltog. undersökning. Bakgrunden till landstingsförbundets undersökning var att landstingsförbundets sty- Resultatem framtida giltighet relse den 15 december 1970 beslutade att Mälpopulationen utgör alla fosterbarn som i tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att framtiden finns i landet. I praktiken kan företa rörande barnhemsvårdens utredning vissa av utredningsresultaten inom tämligen organisation, målsättning och behandlings-

88 SOU 1974: 7

metoder och att framlägga förslag till åtgär- tuell regionsamverkan och inställningen till der för upprustning av vården”. Efter samråd huvudmannaskapet. Nedläggning och tillmellan arbetsgruppen och fosterbarnsutred- komst av barnhem behandlades också liksom ningen utfördes landstingsförbundets och eventuellt genomförda utredningar eller unutredningens undersökningar på ett sådant dersökningar. sätt att de kompletterar varandra. I kapitel 7 ingår en sammanställning av resultaten från Resultatens framtida giltighet landstingsförbundets undersökning. Syftet med den undersökning som lands- Enligt den officiella statistiken har antalet tingsförbundet genomförde var att studera barnhem liksom antalet platser sedan år barnen på barnhemmen. Angelägna fråge- 1965 minskat. Medelbeläggningen tycks dessställningar var beläggningen på olika typer av utom vara lägre. Antalet barn och ungbarnhem, barnens ålder samt orsaken till domar som vårdas på barnhemmen är betydvård på barnhem. ligt mindre i dag än vid mitten av l960-talet. Fosterbarnsutredningens undersökning Eventuella förändringar kan relativt snart syftade främst till att kartlägga landstingens medföra att vissa delar av undersökningsresynpunkter på bamhemsvården. Samtidigt sultaten blir inaktuella. Dock torde de under önskades aktuella uppgifter om barnhems- en överskådlig tid i åtskilliga avseenden vårdens vårdresurser och organisation. kunna ge information om de förhållanden som råder beträffande barnhemsvården i landet. Omfattning Såväl fosterbarnsutredningens som landstingsförbundets undersökning genomfördes som postenkäter och omfattade samtliga i barnhemsplanen ingående barnhem i landet den 1 april 1971. Enkätforrnulären har ifyllts av befattningshavare vid landstingen och de landstingsfria kommunerna Göteborg, Malmö och Gotland. Uppläggningen presenteras närmare i kapitel 7. Med undantag för uppgifter om andelen barn med utländskt medborgarskap, antalet utvecklingsstörda och gravt handikappade barn samt barnens skolgång saknar fosterbarnsutredningens enkätformulär frågor som direkt rör barnen. Landstingsförbundets undersökning däremot avsåg främst sådana uppgifter och frågorna gällde intagningsorsaker, barnens ålder och kön samt närmast föregående placering. Fosterbarnsutredningens undersökning omfattade frågor om antal barnhem och huvudmannaskap, personalens anställningsformer och utbildning samt vissa verksamheter inom barnhemmen. Enkätformuläret (bilaga 5) innehöll vidare frågor som avsåg landstingens/kommunemas organisation av barnhemsvården, deras synpunkter på even-

5 Fosterbarnsvårdens i kommunerna

omfattning

Inledning Felkällor

Undersökningens uppläggning Bortfallet av fyra kommuner, representerande

ca 1,1 % av totalbefolkningen, torde inte ha I september 1970 genomfördes en enkätunnågon betydelse för de slutsatser som kan dersökning omfattande 844 av landets dåvadras från utredningsmaterialet. Totalantarande 848 kommuner. let fosterbarn torde t. ex. i utredningens Undersökningens syfte var att belysa ommaterial av detta skäl ha blivit något hundrafattningen av och de nuvarande formerna för tal lägre för hela landet än vad det var i fosterbarnsvården ikommunerna. Det ansågs verkligheten. Å andra sidan kan det- med därvid som angeläget att få vetskap om vilka ledning av vissa erfarenheter från arbetet olika typer av fosterhem och andra enskilda med urvalet till undersökningen om

foster-

hem som finns, antalet barn och ungdomar barnen (kapitel 6) - antas att vissa barn stod som vårdas i sådana hem, hur många barn kvar i bamavårdsnämndernas register trots och ungdomar som vårdas i institution etc. att de vid undersökningstillfället av olika Andra väsentliga frågeställningar var tillskäl upphört att vara fosterbarn. Det kan gången på och rekryteringen av fosterhem vara fråga om barn som var äldre än 16 år och enskilda hem för ungdomar 16 år och samt barn som tidigare varit privatplacerade i däröver. Det ansågs också angeläget att något fosterhem men återvänt till sina biologiska kunna belysa kommunernas planer för framföräldrar. tiden beträffande utbyggnaden av bl. a. halv- Vissa begrepp i enskilda frågor kan ha öppna vårdformer. kan detta uppfattats på skilda sätt. Främst Undersökningen om kommunernas fosterha gällt frågor avseende antal. I samband barnsvård är en totalundersökning, vilket med granskningen har dock vissa kontroller innebär att frågorna ställts till samtliga komföretagits som reducerat sådana fel. muner i landet. Förhållandena avser den 7 Undersökningsmetoder och felkällor redoseptember 1970. visas utförligare i den tekniska rapporten Undersökningen har utförts av Statistiska (bilaga l). centralbyråns utredningsinstitut. Formuläret

(bilaga 2) som innehöll 44 frågor har ifyllts

av barnavårdsnämndens ordförande eller av

den tjänsteman som svarade för fosterbarns- Definitioner

vården.

I det följande kommer frekvenser avseende

kommunernas personal, antal barn och

90 SOU 1974: 7

ungdomar i fosterhem, i andra enskilda hem, samtliga landets kommuner i de nämnda på barnhem etc. att redovisas. Där det är av kommungrupperna. Därtill redovisas folkspeciellt intresse kommer materialet att för- mängden den 1 januari 1970 för varje grupp delas på olika kommuntyper. Följande indel- och man finner att de minsta kommunerna ning av kommunerna har använts: (kommuntyp 5) omfattar över 40 % av l. Stockholm landets totalbefolkning. (l kommun) I vissa sammanhang görs i fortsättningen 2. Göteborg och Malmö (2 kommuner) också indelningen - 3. Kommuner med mer än 65 000 invånare placerandekommun vistelsekommun. Med placerandekommun (Västerås, Uppsala, Norrköping, Linkömenas då den kommun som handlagt placeping, Örebro, Gävle, Borås, Helsingborg ringen i enskilt hem av för samhällsvård och Eskilstuna, 9 kommuner) omhändertagen medan vistelsekommun ana- 4. Kommuner med mer än 30 000 invånare logt innebär den kommun där den omhänsamt kommuner med 90 % tätortsbefolkeller dertagne placerats. (Se vidare kapitel 6.) ning mer och med mer än 10000 invånare Även vissa andra fördelningar av materialet (82 kommuner) görs i den följande redovisningen. 5. Övriga kommuner (750 kommuner) Med fosterbarn avses, enligt BvL, barn Med begreppet tätort, som är hämtat ur under 16 år som vårdas och fostras i annat årsbok för Sveriges kommuner, avses i prin- enskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt cip alla hussamlingar med minst 200 invåna- förordnad vilken har vårdnaden förmyndare, re, såvida avståndet mellan husen normalt om barnet. Flera av begreppen kring fostericke överstiger 200 meter. Tätortsgrad anger barnsvård finns definierade i kapitel 2. Där den andel av befolkningen som vid tidpunk- talas bl. a. om för samhällsvård omhänderten för 1965 års folk- och bostadsräkning tagna, vilka i fortsättningen bevanligen bodde inom sådana tätorter. Antalet kom- nämns Omhändertagna. muner 1970 som hade 90 % tätortsbefolk- Vidare har i kapitel 2 nämnts att begrepning eller mer var 128. De kommuner som pen fosterbarn och för samhällsvård omingår i kommungrupp 4 utgörs i huvudsak av händertagna inte sammanfaller. Det finns i kommuner av tätortskaraktär som har en stor utsträckning placeringar i annat enskilt befolkning mellan 10000 och 65 000 in- hem än föräldrahemmet som sker på enskilvånare. I den fortsatta redovisningen korn- das initiativ utan något bakomliggande ommer dessa kommuner att anges som de händertagande. Barn av det sistnämnda slamedelstora, relativt tättbefolkade kommu- get kallas fortsättningsvis ”privatplacerade. nerna e. d. Även vissa förhållanden för ungdomar Av tabell 5.1 framgår indelningen av som är 16 år och däröver, Omhändertagna för samhällsvård och placerade i enskilda hem eller på inackorderingshem, behandlasi Tabell 5.1 Antalet kommuner samt folk- detta kapitel. mängden den l januari 1970 i de olika kommuntypema. F osterbamsvårdens organisation Kommun- Antal Folkmängd typ kommuner Organisationen inom kommunerna

Tabell 5.2 Fosterbarnsvårdens samordning med övrig socialvård i olika kommuntyper.

Fosterbarnsvårdens Kommuntyp Samtliga organisation kommune; 1 2 4 5 Ingår i sam ordnad socialvård enligt familj evårdsprinci en - 2 34 104 143 lngar i en socialvårdsorganisation enligt funktions- 1 - 6 48 646 701 principen Summa l 2 8 2 75 0 844

lösas. Beträffande förtroendemannaorganisa- 844 kommuner. Som jämförelse kan nämnas tionen har kommunerna fr. o. m. den l att social centralnämnd 1973 fanns inrättad i januari 1971 genom lagen (1970: 296) om ca 60 % av landets 464 kommuner. social centralnämnd m. m. fått möjlighet att Den samordnade socialvården var vanligast ersätta de tre vårdnämnderna med en gemen- i större kommuner. Andelen var 41 % i de sam social nämnd, kallad social central- medelstora kommunerna (kommuntyp 4) nämnd. Sådan nämnd fanns efter årsskiftet medan motsvarande siffra för de minsta 1970/71 inrättad i 264 kommuner. Separat kommunerna (kommuntyp 5) var 14 %. Socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd finns i 200 kommuner, varav 22 Personalen med s. k. personunion, dvs. samtliga eller huvudparten av ledamöterna var gemensam- Vid inventeringen av barnavårdsnämndemas ma för de tre nämnderna. personalresurser har endast medtagits för- Kommunernas förhållanden i fråga om troendemän och personal som vid undersöksamordnad socialvård vid undersökningstill- ningstillfället helt eller delvis var sysselsatta fället i september 1970 framgår av tabell 5.2. med tillsyn över fosterbarnen och fosterhem- Fosterbarnsvården ingick 1970 i samord- men. (39 §, 49 § BvL.) nad socialvård enligt familjevårdsprincipeni Andelen förtroendemän som deltari fos- 143 (17 %) av i undersökningen ingående terbarnstillsynen var störst i mindre kommu-

Tabell 5.3 Antal förtroendemän och personal som deltar i barnavårdsnämndens tillsynsverksamhet. Särredovisning efter olika kommuntyper.

Tjänstemän,

3 Minst 35 tim./vecka. b 20-34 tim/vecka. ° Mindre än 20 tim/vecka.

92 SOU 1974: 7

ner, medan andelen tjänstemän som väntat var övrig utbildning vanligast (42 %). var störst i större kommuner. Det bör Som ”övrig utbildning har följande uppuppmärksammas att Stockholm, förutom givits (antalet med respektive utbildning har det antal tjänstemän som har angivits i tabell markerats inom parentes). Realexamen (26), 5.3, har ca 200 lokalombud i olika delar av folkhögskola (19), kvällskurser i socialrätt landet som bl. a. har till uppgift att för och psykologi (15), polisskola (14), fil. Stockholms räkning rekrytera och utöva kand.-examen (8), intern utbildning (8), tillsyn över fosterhemmen. De olika yrkes- samhällsvetenskaplig universitetsutbildning grupper som fungerar som lokalombud är (7), studentexamen (6), korrespondensbl. a. socialarbetare, distriktssköterskor, lä- kurser (6), realexamen+s0cialhögskolans rare, präster och lantbrukare. grundkurs (4), socialkommunal kontorsut-

bildning (4), ungdomsledarutbildning (4), kommunförbundets kursverksamhet (4), par- Personalens utbildning tiell socialarbetarutbildning (4), studerande Utbildningen hos de tjänstemän som svarar vid socialhögskola (4), social-kameral linje för fosterbarnstillsynen har undersökts. vid praktisk skola (4). Dessutom har i Resultatet framgår av tabell 5.4. enstaka fall uppgivits en rad andra utbild-

ningar eller kurser som t. ex. social yrkessko- Tabell 5.4 Tjänstemännens utbildning. Särla, handelsutbildning, bammorskeutbildning, redovisning efter förvärvsarbetsgrad. I pro- avbruten folkskollärareutbildning, flickskola, cent. sjuksköterskeutbildning, hemkonsulentutbildning, utbildning som fosterbarnsinspek- Utbildning sysselsatta med fosterhems- socialtris, småskollärare, hemsysterskola, tillsyn på

medicinsk utbildning, barnavårdslärarinne-

Heltid Halvtid Deltid examen och utbildning vid teologiskt semi- (minst (20-34 (mindre än 35 t./v.) t./v.) 20 t./v.) narium. l de fall flera utbildningar uppgetts har endast en tagits med i ovanstående Socionomutbildning 39 73 25 uppställning. Flertalet tjänstemän (84%) Stora Sköndals med ”övrig utbildning” arbetar med fostersociala linje 4 10 2 Socialpedagogisk ut- barnstillsyn på deltid. 6 - 2 bildning Några nämnvärda skillnader i fråga om Sjuksköterskeut- 2 - 15 den heltidsanställda utbildning bildning personalens Förskolläraru t- inte. Av - - mellan olika kommuntyper förelåg bildning l Enbart folkskola, de tjänstemän som var deltidsanställda och n grundskola 12 4 13 tillhörde gruppen övrig utbildning” åter- Ovrig utbildning 37 13 42 finns drygt hälften i de minsta kommunerna. Summa 100 100 100 Antal tjänstemän, totalt 161 30 623

Konferensverksamhet Socionomutbildning var vanligast bland tjänstemän som arbetar med fosterbarnstill- Utredningen har frågat om hur ofta särskilsyn på heltid (39 %) och halvtid (73 %). Av da konferenser/överläggningar förekommer. de heltidsanställda tjänstemännen hade 6 % Som konferens eller överläggning har räknats socialpedagogisk utbildning. Gruppen tjäns- tillfälle när tre eller flera personer samtidigt temän med ”övrig” utbildning var betydande deltar i diskussion som rör fosterbarnsvård tjänstemän eller vård i enskilda hem för ungdomar, 16 år (37 %). Bland heltidsfungerande utgjorde gruppen enbart folkskola eller eller äldre. Trots att denna definition angigrundskola 12% mot ca 13% bland de vits i frågeformuläret kan frågan ha uppfatdeltidsfungerande. I den sistnämnda gruppen tats olika.

SOU 1974: 7 93

Tabell 5.5 Konferensverksamhet i olika kommuntyper. Antal konferenser Kommuntyp Samtliga

8 11-49 l - - 3 6 10 50 el. fler - 2 3 2 - 7

Konferensverksamhet där man särskilt samhet. Biologiska föräldrar deltog i fyra behandlat fosterbarnsvård eller vård av ung- och fosterföräldrar i drygt fem kommuner domar över 15 år i enskilda hem var tämligen av tio. (Tabell 5.6.) ovanlig och förekom endast i ett 80-tal Deltagande av förtroendevalda i konfekommuner, därav regelbundet i ca 25. Som rensverksamhet var relativt sett vanligast i väntat var sådan konferensverksamhet van- mindre kommuner. För fosterbarnsinspektöligast i större kommuner. (Tabell 5.5.) rer gällde motsatsen. Konferensverksamhet förekom i lika omfattning i kommuner med samordnad socialvård och i kommuner som arbetar enligt Fosterbamsvårdens omfattning funktionsprincipen. Antalet fosterbarn I sådana kommuner där konferensverksamhet förekom hade förtroendevalda delta- Enligt den officiella statistiken fanns i landet git i hög utsträckning (82%). Detsamma den 31 december 1970 16122 fosterbarn. gäller för fosterbamsinspektör eller annan I september 1970 fanns undersökenligt befattningshavare från social nämnd (94 %) ningen drygt 17 000 fosterbarn. Denna siffra där dock siffran kunde förväntas vara ännu kan vara något för hög. Som påpekades i högre. Befattningshavare från PBU, läkare, avsnittet om felkällor finns skäl att anta att barnpsykiater och psykolog deltog i två å vissa barn stod kvar ibarnavårdsnämndernas tre kommuner av tio med konferensverk- register trots att de vid undersökningstillfäl-

Tabell 5.6 Kategorier befattningshavare som deltagit i konferensverksamhet inom de kommuner som haft konferenser. Procentuell fördelning efter tre svarsalternativ.

Kategori Deltar

Fosterbamsinspektör el. annan befattningshavare från social

let av olika orsaker upphört att vara foster- finns dock risk för att också dessa siffror är barn. Det kan t. ex. vara fråga om äldre barn något för höga eftersom det i undersöksom formellt upphört att vara fosterbarn ningen av fosterbarnen, som byggde på men som fortfarande stod kvar i registret. samma register som den officiella statistiken, Det kan vidare visade en del barn fanns kvar i vara så att barn som flyttat sig att till annan kommun som fosterbarn registren trots att de inte längre var fosterupptagits i två kommuner. I vissa fall kan fosterbarn barn. Antalet fosterbarn var troligen omha återvänt till biologiska föräldrar men kring 15 000 sedan äldre barn, som stod fortfarande vara registrerade som fosterbarn. under förlängd tillsyn, frånräknats. I gengäld kan vissa nya privatplacerade fos- Det erhållna antalet av drygt 17 000 terbarn vid undersökningstillfället inte ha fosterbarn vid totalundersökningen av lanhunnit komma med i registreringen. dets kommuner är förmodligen, trots hänsyn Båda de ovanstående uppgifterna innefat- till eventuella variationer under olika tider tar också barn som är 16 år och äldre där av âret, enligt ovan nämnda skäl något för beslut finns om förlängd fosterbarnstillsyn stort. Detta förhållande torde dock i den (46 § 3 st. BvL). l undersökningen om fortsatta redovisningen för flertalet variabler fosterbarnen och fosterföräldrarna (kapitel i undersökningen helt sakna betydelse, efter- 6) fanns bara fosterbarn under 16 år medtag- som endast procentfördelningar studeras. na. Härvid erhölls en totalskattning om ca 14 000 fosterbarn. Detta antal kan vara en Placering över kom mungränser underskattning på grund av s. k. undertäckning. (Se bilaga l.) Därtill kommer att Enligt undersökningen var drygt 3/4 av alla urvalet av barn i undersökningen av foster- fosterbarn Omhändertagna för samhällsvård. barnen byggde på ett urval av kommuner Figur 5.1 visar att de tolv största komvarför det också av den anledningen finns en munerna (kommuntyperna 1-3) hade placeosäkerhet i den senast nämnda siffran. rat omkring 40 % av dessa fosterbarn. Det Sannolikt svarar uppgifterna i den officiel- förefaller vidare, vilket sedan närmare disla statistiken närmast mot det verkliga kuteras i kapitel 6, som om Stockholm i antalet fosterbarn i landet under 1970. Det relation till antalet barn i motsvarande åldrar

Figur 5.1 Andelen Omhändertagna fosterbarn efter typ av placerandekommun. I procent. Stockholm (kommunfgp 1)

De minsta kommunerna (kommunfgp 5)

?Eâzzezarmrarö

Kommuner med mer än as 000 inv. (kommuntgp 3)

De medelstora kommunerna (kommumgp 4) SOU 1974: 7 95

Figur 5.2 Andel Omhändertagna fosterbarn Tabell 5.7 Kommunerna efter antal fostersom placerats i egen eller annan kommun. barn som placerats av egen nämndi den egna Särredovisning efter typ av placerandekom- kommunen resp. i annan kommun. mun. l procent. Antal Placering i Placering i Kommun+qp Placering Placering i foster- egen kommun annan kommun iden eqnu annan kommun barn kommunen Antal % Antal % 22 78 0 232 27 183 22 l- 4 386 46 366 43 5- 9 117 14 149 18

kommuner. l första hand gäller detta de största kommunerna. Av alla fosterbarn, inklusive de privatplaplacerat den största andelen. Relationssiffran cerade, vistades enligt undersökningen över minskar sedan ju mindre kommuner man 60 70 i de minsta kommunerna (kommuntyp betraktar och den är mer än tre gånger så 5), nästan 25% i de medelstora, relativt hög för Stockholm som för kommunerna i tättbefolkade kommunerna (kommuntyp 4) kommuntypsgrupperna 4 och 5. l Stock- och omkring 15% i de största städerna holm finns drygt 5 % av landets barn i åldern (kommuntyperna l-3). Andelen privatpla- 0-14 år, medan man placerat 14 % av cerade varierade något mellan de olika landets för samhällsvård Omhändertagna fos- kommuntyperna. Lägst var den enligt underterbarn. sökningen i de minsta kommunerna (kom- Av samtliga fosterbarn som av barnavårds- muntyp 5) med ca 20 % mot omkring 25 %i nämnd var Omhändertagna för samhällsvård övriga kommuntypsgrupper. var 66% placerade i fosterhem beläget i Flertalet kommuner hade ett litet antal annan kommun. Som väntat var den procen- fosterbarn som vistades inom kommunen tuella andelen störst (figur 5.2) för de tre (tabell 5.8). l en tredjedel av samtliga komstorstadskommunema (kommuntyperna l muner fanns mindre än lO fosterbarn. Drygt och 2). Det förekommer således en avsevärd hälften hade 10-29 fosterbarn. förflyttning över kommungränserna när barn placerasi fosterhem. Mer än en fjärdedel av alla kommuner Tabell 5.8 Kommunerna efter totalantalet hade inte själva placerat något fosterbarn fosterbarn som vistas i kommunen. inom den egna kommunens gränser. 46% Antal fosterbarn Antal 70 hade endast placerat 1-4 barn. Fyra kom- kommuner muner hade placerat 100 barn eller fler i

5.7 framgår också att 10 % av landets

Många kommuner tycks således vara beroen- Summa 844 100 de av att kunna placera barn i andra

96 SOU 1974: 7

Tillstånd att mottaga fosterbarn och besvär besvär ingetts i ett fall. Även om man tar över beslut hänsyn till att ovannämnda lagändring inte trädde i kraft förrän i mitten av 1969 är det Barnavårdsnämnderna meddelade under sålunda ovanligt att presumtiva fosterföräld- 1969 2355 förhandsbesked om ett hems rar besvärar sig över ett för dem negativt allmänna lämplighet som fosterhem (47§ beslut från barnavårdsnämnden. 3 st. BvL). 961 (41 %) av förhandsbeskeden avsåg blivande adoptivhem. Det bör i sam- Besök i fosterhem mer manhanget uppmärksammas att bestämmelserna om förhandsbesked trädde i kraft den Med besök i fosterhem avses hembesök av 1 juli 1969, varför siffrorna inte avser längre representant för den omhändertagande bartid än ett halvt år. oavsett om fosterhemmet

navårdsnämnden

Barnavårdsnämnderna biföll under 1969 ligger i hemkommunen eller i annan kom- 4 386 ansökningar om tillstånd att mottaga mun (tabell 5.9). fosterbarn (47 § 1 och 2 st. BvL). 925 När det gäller besök i fosterhem i den (21 %) avsåg blivande adoptivbarn. l 194 fall egna kommunen gjorde 778 barnavårdsunder 1969 avslog barnavårdsnämnderna nämnder sådana besök i alla fosterhem och ansökan om tillstånd att mottaga fosterbarn. 54 nämnder endast i vissa fosterhem. Orsall av dessa avslag avsåg blivande adoptiv- ken till att endast vissa fosterhem besöktes barn. Andelen avslag är sålunda obetydlig, har uppgetts vara tidsbrist, organisatoriska 4,2 %, av totala antalet ansökningar om svårigheter i samband med kommunsammantillstånd. läggningar och att man kände till fosterheml 29 fall förbjöd barnavårdsnämndema met sedan tidigare. Vidare har uppgivits att under 1969 person som hade sitt hem inom undantag gjorts för hem, vars fosterbarn kommunen att utan nämndens medgivande placerats av Stockholms barnavårdsnämnd mottaga annans barn under 16 år för som har egna ortsombud. vistelse i hemmet annat än tillfälligt” (51 § Besök i alla sina fosterhem belägna i lst. BvL). Dessa förbud är alltså mycket annan kommun gjorde 92 bamavårdsnämnovanliga. der medan 238 nämnder gjorde besök endast Huvudsyftet med den 1969 införda be- i vissa hem. 310 nämnder gjorde inga besök stämmelsen i 47§ 3 stycket BvL var att alls, vilket torde kunna förklaras av dels att formalisera barnavårdsnämndens handlägg- behovet av fosterhem i annan kommun för ning av frågor rörande förhandsgodkännande vissa nämnder är obetydligt och dels av att av fosterhem och ge dem som inte får sina avstånden till kommuner med tillgång på hem godkända möjlighet att besvära sig över fosterhem där barn kunnat placeras i vissa beslutet. Besvär hos länsstyrelsen över be- fall är stora. slut, varigenom förhandsgodkännande för- 204 kommuner svarade inte på frågan om vägrats har dock anförts endast i 11 fall. När besök i fosterhem i annan kommun, vilket det gäller tillstånd som förvägrats (47 § 2 st.) främst torde bero på att man inte haft några har besvär ingetts i 14 fall. Vid förbud mot eller ansett sig ha behov av sådana hem. mottagande av ”vistelsebarn (51 §) har Orsakerna till att besök gjorts endast i

Tabell 5.9 Besök i fosterhem. Fosterhem Besök görs i Ej Samtliga

vissa fosterhem har, förutom vad som tidigare låg. Lagbestämmelserna trädde i kraft den l nämnts, uppgetts vara att besök görs endast januari 1968. vid behov”, vid särskilda skäl, om adop- Besvär mot förbud av detta slag har tion blir aktuell, när det gäller svårplacera- anförts i fyra fall. de”, vid önskemål från fosterföräldrarna, då barnavårdsmannaskapet kvarstår hos hem-

kommunen eller då handikappat barn har Vård i annat enskilt hem än fosterhem

placerats. Även andra orsaker har nämnts Antal vårdade såsom långa avstånd till fosterhemmen. I övrigt anfördes att man som målsättning Utredningen har i sin kommunenkät ställt eftersträvar att göra ett besök om året, ivissa ett antal frågor som berör vården av ungdofall två besök, i några fall ett besök mar 16 år och äldre. Frågorna har i första

vartannat

år. Vidare har man påpekat att när besök hand avsett antal vårdade, tillgång på och inte medhinns upprätthåller man i åtskilliga rekrytering av olika typer av hem samt fall kontakten brevledes och per telefon. rekryteringssätt. Även i kapitel 6 behandlas frågan om barna- Enligt undersökningen fanns i september vårdsnämndernas kontakt med fosterhem- 1970 2938 ungdomar 16 år och äldre i men. enskilda hem. Under 1969 var totala antalet nya placeringar 824, varav närmare tre fjärdedelar, 589, gällde hem belägna i annan Missförhållanden ifosterhem kommun, 229 ungdomar var nyplacerade i Problem och missförhållanden i ett foster- den egna kommunen. hem kan naturligtvis i många fall lösas eller Antalet ungdomar 16 år och äldre som avhjälpas utan att de behöver ge anledning placerats av annan barnavårdsnämnd i enskilt till en formell anmälan. Frekvensen sådana hem i den uppgiftslämnande kommunen var missförhållanden är emellertid svår att mäta. enligt vad kommunerna kände till 993. Detta Utredningen har därför fått undersöka hur är emellertid bara hälften av det antal som vanligt det är att missförhållanden i foster- kommunerna gemensamt uppgett att man hem anmäls till barnavårdsnämnden. Under placerat i annan kommun. Man känner 1969 har sådan anmälan skett till barna- sålunda inte till alla ungdomar som placeras i vårdsnämnden i endast 70 fall (0,4 % av alla kommunen av andra barnavårdsnämnder. fosterbarnsplaceringar), varav 46 avsåg anmä- Den främsta anledningen härtill är Stocklan till barnavårdsnämnd i annan kommun. holm som genom sina lokalombud även Det är att märka att med formell anmälan medverkar vid anskaffning av enskilda hem avses anmärkning mot barnet eller fosterför- för ungdomar 16 år och däröver. äldrarna eller mot de förhållanden under Av liknande anledning förekommer skilda vilka barnet lever. Vidare uppgifter beträffande antalet barn och unggäller det endast fall där rättelse inte skett och där missför- domar som vid undersökningstillfället var hållandena var av sådan art att skäl till placerade i kommunen av ungdomsvårdsingripande från barnavårdsnämndernas sida skola. Detta antal var enligt undersökningen förelåg. 20l, varav 152 var 16 år och äldre. Enligt beläggningsrapporten från ungdomsvårdsskolorna var antalet elever placerade i enskilda Förbud att skilja barn från fosterhem hem den l september 1970 betydligt högre Under 1969 förbjöd barnavårdsnämnden i (541). Orsaken till skillnaderna mellan upp- 12 fall föräldrar eller andra vårdnadshavare gifter från ungdomsvårdsskolorna och kom- .att skilja barn från fosterhem (S0 §). Frågan munundersökningens siffror är att söka i att förbud. Frekvensen skolorna själva ansvarar för eftervården, avsåg även provisoriska vilket torde - trots bestämmelsen sådana förbud var sålunda utomordentligt betyda

98 SOU 1974: 7

Figur 5.3 Andelen ungdomar 16 år och äldre placerade i enskilda hem efter typ av placerandekommun. I procent. (Motsvarande siffror avseende andelen Omhändertagna fosterbarn har angivits inom parentes.)

De minsta kommunerna (kommunfgp S)

Göfeborq, Malmö (kommuntup 2)

De medelstora kommunerna Kommuner med mer ön 65 000 inv. (kommurügpü) (kommunfgp 3)

om samråd med barnavårdsnämnd i 5l§ samtliga ungdomar i enskilt hem men mindre ungdomsvårdsskolestadgan - att bamavårds- än 10 % av alla landets barn i ungefär nämnderna inte alltid har kännedom om motsvarande åldrar bodde i Stockholm. placeringar av ungdomsvårdsskoleelever i en- Undantag utgjorde här Göteborg/Malmö som skilda hem i kommunerna. placerat 6% av de Omhändertagna ungdomarna 16 år och äldre medan 8 % av landets l5-l9-åringar var bosatta i de båda städer- Placering över kommungränser na. Även de mindre kommunerna (kommun- De tolv största kommunerna hade placerat typerna 4 och 5) hade färre andel ungdomar 47 % av alla placerade ungdomar 16 år och placerade i enskilda hem (53 %) än sin andel äldre i enskilda hem (figur 5.3). Intressanta av åldersgruppen (74 %). är de stora skillnaderna mellan Stockholm Om man jämför de tre största kommuner- 29 % (861) å ena sidan och Göteborg och na i fråga om placeringar i enskilda hem Malmö å den andra, 6 % (170) tillsammans. finner man en helt annan inbördes fördel- En undersökning utförd av arbetsgruppen ning än vad som gäller för placerade fosterför försöksverksamhet inom barna- och barn (figur 5.1 och 5.3). De främsta orsakerungdomsvården (AFBU) har i en enkät till na härtill torde i fråga om ungdomar i ett 20-tal kommuner sommaren 1970 funnit enskilda hem vara olika vårdtradition samt liknande tendenser. Stockholm hade 915 för Stockholms del större tillgång på enskilungdomar placerade i enskilda hem och da hem bl. a. genom.medverkan av lokalom- Malmö och Göteborg tillsammans 123. buden. Som för de Omhändertagna fosterbar- Nästan hälften av kommunerna (48 %) nen gällde att de större kommunerna (kom- hade ingen placerad i enskilt hem, (tabell muntyperna l-3) svarade för en större andel 5.10). 13 kommuner hade 30 eller fler av placeringarna än vad deras andel av alla ungdomar utplacerade. Av tabell 5.11 framungdomar 15-19 år i landet utgör. Stock- går att två tredjedelar av alla kommuner inte holm hade således placerat nära 30% av hade någon ungdom placerad i enskilt hemi

SOU 1974: 7 99

den egna kommunen. Drygt en fjärdedel Tabell 5.11 Kommunerna efter antal ung- (27 %) hade 1-4 placerade. Endast tre kom- domar 16 år och däröver som placerats av muner hade 30 eller fler ungdomar placerade egen nämnd i den egna kommunen resp. i i enskilda hem i den egna kommunen. annan kommun.

Tabell 5.10 Kommunerna efter totalantalet Antal ung- Placering i Placering i domar egen kommun annan kommun ungdomar 16 år och däröver placerade i Antal % Antal % enskilda hem.

som placerats över kommungränserna. Intressant är även här de mycket stora skillna- Vidare framgår av tabell 5.11 att 503 derna mellan å ena sidan Stockholm (38 % kommuner (60 %) inte hade några ungdomar av alla placerade i annan kommun) och å den placerade i enskilda hem iandra kommuner. andra Göteborg och Malmö (3% av alla 28 kommuner, däribland de tolv största, placerade i annan kommun). hade 10 eller fler ungdomar placerade över kommungränserna. Barnavårdsnämndens kontakt med ungdo- En tredjedel av ungdomarna 16 år och mar placerade i enskilda hem äldre var placerade inom den egna kommunen och två tredjedelar över kommungrän- Enligt 39§ BvL skall barnavårdsnämnden ser. Samma förhållande rådde i detta av- noggrant följa den omhändertagnes utveckseende som för de Omhändertagna fos- ling och uppmärksamma, huruvida de regler terbarnen. En avsevärd flyttning över om lämplig vård som anges ilagen följs. Hur kommungränserna tycks således råda vid barnavårdsnämnden upprätthållit kontakten placering av barn eller ungdomar inom med de ungdomar som placerats i enskilda barnavården. hem i andra kommuner framgår av tabell

Tabell 5.12 Vanligaste kontaktsätt mellan barnavårdsnämnd och enskilda hem med ungdomar 16 år och däröver placerade i andra kommuner.

Kontaktsätt Antal kommuner Vanligaste Därnäst vanligaste Det tredje vanligaste kontaktsättet kontaktsättet kontaktsättet Telefonkontakt med det enskilda hemmet 329 63 5 Besök i hemmet 100 107 68 Förfrågan hos tjänsteman eller förtroendeman i

5.12. Endast frekvenserna för de tre vanli- Tabell 5.13 Antal kommuner samt antal gaste kontaktsätten har medtagits i tabellen. barn och ungdomar placerade i professio- I redovisningen ingår bara de kommuner som nella fosterhem resp. enskilda hem. hade placerat några ungdomar eller i vilka Typ av hem Antal Antal barn ungdomar bodde i enskilt hem. De flesta kommuner och ungdomar kommuner hade dessutom enligt uppgift Professionella bara upprätthållit kontakten på ett sätt fosterhem 49 137 varvid detta i tabellen redovisats som det “Professionella” hem för ungdom 16 år viktigaste. 33 90 eller äldre Telefonkontakt med det enskilda hemmet var det vanligaste kontaktsättet för det största antalet kommuner. Dämäst följer förfrågan om barnet eller hemmet hos fosterhemmen och 49 % av de enskilda tjänsteman eller förtroendeman i den kom- hemmen med en förälder. mun där det enskilda hemmet ligger. Egna Professionella fosterhem och enskilda besök i hemmet var det vanligaste kontakt- hem förekommer i större utsträckning än sättet för 100 kommuner och det därnäst väntat. Med ”professionella” hem avses hem vanligaste för 107. Förfrågan hos tjänsteman där fosterföräldrarna har social, psykologisk eller förtroendeman i den andra kommunen eller barnpsykologisk utbildning och/eller var det vanligaste kontaktsättet för 174 speciell erfarenhet. kommuner. Man litar alltså i betydande Antalet barn placerade i ”professionella” utsträckning till bistånd från annan kommun fosterhem var 137. 49 kommuner (5,8 % av eller till telefonsamtal. Några nämnvärda alla) hade sådana hem. De tolv största olikheter i kontaktsätt mellan kommuner kommunerna förfogade över en tredjedel av med samordnad socialvård och andra förelåg de ”professionella” fosterhemmen. Någinte. ra skillnader mellan kommuner med eller Som ”annat kontaktsätt uppgavs brev utan familjevårdsprincip förelåg inte. (3), besök av ungdomarna själva på nämn- Antal ungdomar i professionella hem dens expedition (3), tillsynsman på orten var 90 fördelade på 33 kommuner. De tolv (2), barnavårdsombud (l), kontakt med bio- största kommunerna svarade för två tredjelogiska föräldrar (l), påverkat biologiska delar av dessa hem. I 19 kommuner utgick föräldrar till besöksresor (1) samt övervakare ersättning till ”professionella fosterhem (l). och enskilda hem även då dessa inte utnyttjades för vårdändamål.

Fosterhem och andra enskilda hem Rekry teringssä tt Olika typer av hem Utredningen har undersökt vilka rekryte- De allra flesta fosterhemmen och enskilda ringssätt kommunerna använder då det gäller hemmen i övrigt var hem med två föräldrar. anskaffandet av fosterhem och andra enskil- Vid undersökningstillfället i september da hem. I Stockholm, Göteborg och Malmö 1970 använde sig 142 kommuner av 476 har alla förekommande rekryteringssätt anfosterhem med en förälder. Motsvarande vänts utom kontakt med barnavårdsombud siffror för enskilda hem för ungdom 16 år och bamavårdskonsulent. I flertalet av komoch däröver var 80 resp. 214. Det bör muner med över 65 000 invånare tillämpas uppmärksammas att många av enförälder- många olika rekryteringssätt. I kommunhemmen dels tidigare kan ha varit tvåföräl- grupperna fyra och fem är anlitandet av derhem, dels är släkthem, barnavårdsombud vanligast. Det bör dock De tolv största kommunerna hade 36 % av påpekas att kommunerna i dessa grupper i

SOU 1974: 7 101

Tabell 5.14 Vanligaste sättet för rekrytering av fosterhem och enskilda hem i olika kommuntyper. Antal kommuner resp. antalet fosterbarn i genomsnitt per kommun.

Vanligaste rekry- Kommuntyp teringssätt 1.l.-l.9.l970 l. Stockholm 2. Göteborg 3. Kommuner 4. Kommuner 5. Övriga Malmö med mer än med mer än kommuner 65 000 inv. 30 000 inv. etc.

l 2 1 2 l 2

Genom annons för att få fosterhem/ enskilda hem i individuella fall 2 : 1030 8: 230 29: 57 39: 8

Genom annons/ annonskamp. för nyrekryt. av flera hem l : 2830

Genom kontakt via annan fosterförälder

Genom släkt el. bekanta till personal på barnavårdsnämnd el. bamavård. institutioner

Genom biologiska föräldrar

Genom annan släkt. t. barn. 40: 8

Genom bamavårdsombud l: 230 37: 57 323: 8

Genom barnavårdskonsulent

Genom s ontankontakt fr n intres-

Samtliga kommuner l : 2830 2 : 1030 9: 230 82: 57 750: 8 l. Antal kommuner som uppgivit att rekryteringssättet är det vanligaste. 2. Antal barn i genomsnitt som kommuner i kommuntypen har placerat i fosterhem resp. enskilda hem (privatplacerade barn ingår ej).

medeltal endast har 57 resp. åtta fosterbarn tingets barnhemsbyrå (3), kontakt vid godeller barn 16 år och däröver placerade i kännande av familjedaghem (3), tidigare fosterhem resp. enskilda hem. fosterhem (2), barnpsykologisk klinik (2), Som annat kontaktsätt” har uppgetts eget sökande” (2). Vidare har man uppgett kontakt med landstingets familjesociala att man fått kontakt med fosterhem genom nämnd (9), utnyttjande av feriehem (7), förfrågan på daghem, genom kontakt med kontakt med personal vid andra barnavårds- f. d. familjedaghem, utsändande av specialnämnder (6), personliga kontakter (5), lands- broschyrer, ansökan från adoptivföräldrar.

102 SOU 1974: 7

Ett trettiotal kommuner svarade att något 28%. Två kommuner ansåg att ett organ behov av fosterhem eller enskilda hem inte som sysslar med fosterbarnsplaceringar på förelåg. riksnivå var att föredra. Ett par kommuner Några skillnader mellan kommuner som har även nämnt samordning med annan helhetssynen och andra visade inte kommun samt anlitande av distriktsskötertillämpar undersökningen. ska som det bästa alternativet. Av fosterbarnsundersökningen framgår att Det vanligaste rekryteringssättet i Stockholm det var en förhållandevis liten andel av var annons/annonskampanj för rekrybarnen (13 %) som hade fosterföräldrar med tering av flera hem (tabell 5.14). I Göteborg och Malmö liksom bekanta eller släktingar som de de övriga kommunerna grannar, med mer än 65 000 invånare var det vanli- bedömde skulle kunna vara lämpliga och intresserade att fungera som fosterföräldrar. gast med annons för att få fosterhem/enskilda hem i individuella fall. I ungefär hälften av dessa fall svarade man Det var vidare tämligen vanligt att foster- ”ja, med viss tvekan” på denna frågan. hem erhållits genom biologiska föräldrars aktivitet. Även spontankontakt från intresse- Svårigheter vid rekrytering rade samt andra släktingar till barnen var kontaktvägar. I 15 kommu- Utredningen har i kommunenkäten frågat tämligen vanliga ner var kontakt via annan fosterförälder det om barnavårdsnämnderna under senare år vanligaste kontaktsättet. haft svårigheter att rekrytera fosterhem resp. l kommuner med mer än 30 000 invånare enskilda hem. 686 barnavårdsnämnder har etc. var det ungefär lika vanligt med annonsi besvarat frågan. Orsaken till att ca 160 individuella fall som anlitande av barnavårds- nämnder ej svarat torde vara att man inte ombud. Då det gäller gruppen ”övriga hade så stort behov av rekrytering av nya kommuner” var det vanligast att anlita hem att man kunde bedöma situationen. barnavårdsombud. Det bör uppmärksammas Cirka nio av tio barnavårdsnämnder ansåg att antalet placerade barn i fosterhem resp. att inga svårigheter förelåg att rekrytera enskilda hem i denna kommungrupp i ge- fosterhem för barn upp till skolåldern (figur nomsnitt inte var mer än åtta per kommun. 5.4). För barn mellan 7 och ll år förelåg för l kapitel 6 presenteras siffrorna från en fjärdedel av alla kommuner vissa svårigindividundersökningen om fosterbarn. Av heter. De verkliga svårigheterna uppstod i detta material framgår att den egna barna- och med att ungdomarna kom upp i pubervårdsnämnden i 39% av fallen initierade teten. För barn 12 år och däröver förelåg för valet av det aktuella fosterhemmet. Dämäst omkring en tredjedel av kommunerna stora kom barnets biologiska föräldrar, 25 %, och svårigheter och för ävenledes en tredjedel barnavårdsombud/konsulent, 23 %. När man vissa svårigheter att rekrytera fosterhem och frågade på vilket sätt fosterföräldrarna först andra enskilda hem. fick kännedom om det aktuella fosterbarnet Större kommuner hade ofta svårigheter svarade 35% av fosterföräldrarna kontakt att rekrytera hem för ungdom 12 år och med barnavårdsnämnden, 29% barnavårds- däröver. För dessa åldersgrupper har barnaombud/konsulent, 12 % annonsering och vårdsnämnderna haft svårigheter även om 7 % barnets biologiska föräldrar. antalet barn och ungdomar som man haft Sex av tio barnavårdsnämnder tyckte att utplacerade varit mindre än tio. Svårigheterrekrytering av fosterhem bäst kan ske genom na har dock varit störst för de kommuner en kombination av insatser från kommu- som haft 10-49 ungdomar placerade i nal barnavårdsnämnd och regionala organ fosterhem. När det gäller hem för ungdomar som barnavårdskonsulent, barnavårdsombud, 16 år och däröver har svårigheterna varit Enbart barnavårdsnämnd före- betydande även för de kommuner som haft landstinget. slogs av 9 % och enbart regionala organ av ett litet antal ungdomar placerade.

SOU 1974: 7 103

Figur 5.4 Barnavårdsnämndernas möjligheter att rekrytera fosterhem resp. enskilda hem för olika åldersgrupper barn. Fördelningi procent av kommuner som svarat.

Pojkar O-IZ mån.

Flickor 0-I2mån.

Pojkar l- 2 år

Flickor l- z år

Pojkar 3- 5 år

Flickor 3- 6 år

Pojkar 7-Il år

Flickor 7-H år

Pojkar I2-l5 år

Flickor IZ-IS år

Pojkar lG - år

Flickor ua- år

i 5 N o u ø 40 so 50 70 ao 90 :oo

Stora svårigheter ä Vissa svårigheter Ingo svårigheter ü

Institutionsvård av bam och ungdomar drygt 4 500 fanns på barnhem. Enligt utredningens undersökning av barnhemmen (kapi- Antal barn i olika institutioner tel 7) var det den 1 april 1971 l 850 barn Utredningen har ansett det angeläget att som vistades i barnhem. Förutom vård i förutom uppgifter om barn och ungdomar i barnhem dominerade vård i ungdomsvårdsfosterhem och andra enskilda hem få uppskola (31 %). Enligt uppgift från ungdomsgifter frân kommunerna om i vilken omfatt- vårdsskolorna vårdades den första september ning och på vilket sätt barnavårdsnämnderna 1970 l 623 elever inom ungdomsvårdsskolei september 1970 placerade barn och ung- organisationen. dom i institutioner. Enligt undersökningen Vård i annan anstalt än de institutioner vårdades vid denna tidpunkt nästan 4 000 som är specificerade i tabell 5.15 förekom barn och ungdomar under 23 år placerade enligt av kommunerna lämnade uppgifter av de i undersökningen ingående kommuner- enligt följande. Yrkesskolor och vårdhem na - i olika institutioner. Dessutom fanns med landsting, stiftelse eller förening som omkring 700 i vård utom ungdomsvårds- huvudman (55, varav i ett par fall plaskola. Över en tredjedel av de sammanlagt ceringen avser institution som är upptagen i

Tabell 5.15 Antal bam och ungdomar unannan plats för utbildning eller arbetsanställder 23 år placerade i institutioner i septem- ning var 133 placerade i internatskola, 39 i ber 1970 lanthushållsskola, 38 i lantmanna/lantbruksskola samt 49 i folkhögskola. Institution Antal %

Barnhem 1 733 38 lnackorderingshem för ungdom, ungdomshem, flick- eller Placerande kom muner pojkhem, ungdomshotell (hem som ej ingår i barnhem splanen) 6 25 14 Av tabell 5.16 framgår att de 12 största Un domsvårdsskola inklusive kommunerna svarade för 60 % av totalantavard utom skola 1 409 31 Barnpsykiatrisk klinik eller let vårdade i barnhem i landet och 49 % av till sådan anslutet behandantalet vårdade i ungdomsvårdsskola. Inlingshem (sjukhem för lättare psykiskt sjuka bam) 142 3 tressant är vidare att Stockholm hade 52 % Fristående behandlingshem av de 625 ungdomar som var placerade i för psykiskt störda barn 89 2 Enskilda sjukhem för psy- inackorderingshem för ungdom, ungdomskiskt sjuka barn 35 1 hem eller liknande. Av de 59 som Stockholm Annan anstalt 195 4 Annan plats för utbildning hade placerat i annan institution vistades 34 eller arbetsanställning 323 7 och 25 i de s. k. Järnapå Skå med annex Samtliga 4 551 100 hemmen. Stockholm har också en mycket stor andel (ca 48 %) av de 323 ungdomar som hade placerats på annan plats för barnhemsplanen), sjukhus (8), särskola (7), utbildning eller arbetsanställning. 51 av dessa mödrahem (5), skola för hörselskadade (3), var placerade i centrala verkstadsskolor. konvalescenthem (2), spädbarnshem (2), be- Drygt 40 % av dem som vistades i internathandlingshem för narkomaner (1). skola, lanthushållsskola, lantbruksskog-.i och. Av de 323 som enligt uppgift vistats på folkhögskola hade placerats av Stockholm.

Tabell 5.16 Barn och ungdomar placerade i institution efter olika typer av placerandekommun. Särredovisning efter typ av institution. I procent.

Institution Kommuntyp Summa

1 2 3 4 5

Barnhem 22 30 8 22 18 100 lnackorderingshem för ungdom, ungdomshem, flick- eller pojkhem, ungdomshotell (hem som ej ingår i barnhem splanen) 52 15 9 15 9 100 Ungdomsvårdsskola inkl. vård utom skola 23 ll 15 31 20 100 Bampsykiatrisk klinik eller till sådan anslutet behandlingshem (sjukhem för lättare psykiskt sjuka barn) 7 2 1 1 30 50 100 Fristående behandlingshem för - 7 7 37 49 100 psykiskt störda barn Enskilda sjukhem för psykiskt sjuka barn 11 9 11 32 37 100 Annan anstalt 30 4 4 22 40 100 Annan plats för utbildn. el. arbetsanställn. 48 2 13 15 22 100

Samtliga barn i institutioner fördelade på kommuntyp 28 17 11 24 20 100

SOU 1974: 7 105

Figur 5.5 Barn och ungdomar placerade i olika av institutioner. typer Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

i

llJlllJlHllHIlIllllllU

Kommunfgp L

Kom muntg p 2

liilHHHlIl

L

E* lm Kommunfgp 3

L IHHHH 5 4

nnmn

Kommunfgp 4 |

Kommunfgp 5

[ IIHH

G l0 20 30 40 50 G0 70 80 90 IOD o/o Barnhem

B

Inockorderinqshem för ungdom, unqdomshem, flick- eller pojkhem, ungdomshotellej hem

I som ingår i barnhemsplanen)

ungdomsvårdsskola inklusive vård utom skola Barnpsgkiotrisk klinik eller till sådan anslutet behandlingshem (sjukhem för lättare

7 Å psykiskt sjuka born). Fristående behandlingshem för psykiskt störda bar-n. Enskilda

sjukhem för psykisk? sjuka bar-n. Annan anstalt Annan pla+s för utbildning eller arbefsamrtöllning

Av figur 5.5 framgår skillnaderna mellan 36§ BvL ske i ”lämplig” anstalt. Sådan olika kommuntyper då det gäller fördelning- anstalt är i första hand barnhem. De olika en av institutionsvårdade ungdomar. De tre typer av barnhem som förekommer är spädstorstäderna svarade för mer än hälften av barnshem, mödrahem, upptagningshem (för dem som placerats i barnhem och inackor- barn i behov av främst kortvarig vård) och deringshem. Stockholm har ungefär lika stor specialhem (för barn i behov av längre tids andel fördelade i barnhem (30%), inackor- vård och fostran). För närmare studium av deringshem (26%) och ungdomsvårdsskola barnhemmen hänvisas till kapitel 7 där ut- (26 %). Däremot har Göteborg och Malmö redningens postenkät till landstingen rörande två tredjedelar av sina institutionsvårdade barnhemsvården presenteras. av- Uppgifterna ungdomar i barnhem och endast 19 % place- såg där den 1 april 1971. rade i ungdomsvårdsskola. Samtliga kommu- Hela antalet barn placerade i barnhem var ner i övrigt har ungefär en tredjedel i enligt kommunundersökningen vid tidbarnhem. Hög andel placerade ungdomari punkten för dess genomförande (september ungdomsvårdsskola har städer med mer än 1970) 1737, varav 4% utgjorde barn i 65 000 inv. (44 %) och de medelstora kom- mödrahem och 23 % barn i spädbarnshem. munerna (40%). De mindre kommunerna l 084 barn och ungdomar vårdades i upptaghar 33 %. ningshem och 165 i specialhem. Av totalantalet placerade barn var enligt tabell 5.17 andelen i spädbarnshem högst Barnh em (35 %) bland dem som placerats av de minsta Om en omhändertagen underårig inte över- kommunerna (kommuntyp 5). Motsvarande lämnas till enskilt hem skall placering siffror för Stockholm l) var enligt (kommuntyp

106 SOU 1974: 7

Tabell 5.17 Barn och ungdomar i olika ty- nämnden.) Antal platser barnavårdsnämnderper av barnhem. Särredovisning efter typ av na uppgav sig disponera var 331, varav 289 placerandekommun. I procent. eller 87 % var utnyttjade vid undersökningstillfället. Som jämförelse kan nämnas att Typ av Kommuntyp Totalt medeltalet vårdade per dag i procent av barnhem 4 5 antalet disponibla platser vid upptagnings- 1 2 3 hemmen och specialhemmen 1970 var 61 %. Späd- Det var bara 13 barnavårdsnämnder som barnshem 13 16 33 30 35 23 svarade att de har tillgång till platser i Mödra- - inackorderingshem och liknande institutiohem 7 5 3 3 4 Upptag- ner som drivs i den egna kommunens regi. nings- Av de 13 nämnderna hade sex tillgång till hem 71 68 55 59 50 62 platser i två hem och fyra i tre hem. 16 Specialhem 9 11 12 6 10 10 nämnder har uppgivit att de har tillgång till Ej specificerat - - - 2 2 l i inackorderingshem som har annan platser huvudman, dvs. institutionen drivs helt i Summa 100 100 100 100 100 100 annan kommuns, stiftelses, organisations eller enskilds regi. Antalet hem med annan 13% och för Göteborg och Malmö (kom- huvudman har uppgivits till 19 och platsanbarn i talet till 393. I vissa fall torde här flera muntyp 2) 16 %. Andelen placerade var omkring 70 % för de tre kommuner ha möjligheter att disponera samupptagningshem största städerna och 50% i gruppen med de ma platser varför en viss överlappning fanns. minsta kommunerna. Det platsantal nämnderna hade tillgång till Antalet fosterbarn i kommunerna vari var tämligen begränsat. Fyra nämnder dispoallmänhet större än antalet barn i barnhem. nerade 1-4 platser, en 5-9, fem 20-29 och Av de kommuner som hade lu4 barn i endast två mer än 30 platser. barnhem hade 20% 5-9 fosterbarn, 29% Som väntat var det företrädesvis de tolv 10-19 och 53 % 20-49. Drygt 5 hade största kommunerna som hade tillgång till 50-59 fosterbarn. platser i inackorderingshem som drivs i den De barnavårdsnämnder som har många egna kommunens regi. Då det gäller anlitanbarn i barnhem har angett större svårigheter de av platser i inackorderingshem, som drivs än andra kommuner att rekrytera fosterhem av annan huvudman, hade de mindre komoch andra enskilda hem. munerna den största andelen platser. Som framgår av tabell 5.18 hade en övervägande del av kommunerna uppgivit att Inackorderingshem, ungdomshem de inte behövde ytterligare platser på in- Barnavårdsnämnderna har fått ange det antal ackorderingshem för ungdom, i ungdomshoplatser man hade i inackorderingshem för tell och liknande institutioner. 131 komungdom, ungdomshem, ungdomshotell och muner (16 %) uppgav att de hade behov av liknande institutioner som inte var upptagna platser på inackorderingshem, 32 (4 %) på i barnhemsplanen. Om de sju ungdomshotel- ungdomshotell och 17 (2 %) på annan len i Stockholm undantas fanns i landet 27 institution. _ hem drivna helt eller delvis i kommunal regi. Det totala behovet av (ytterligare) platser antalet i dessa institutioner uppgavs till 4109 varav 1699 i inackor- Totala platser var 382. (l denna siffra ingår 100 platser vid deringshem/ungdomshem, 1 273 i ungdomssom totalt hotell och 1 137 i annan institution. Som ungdomshotellen i Stockholm, som avsetts med annan omfattade 845 platser. 100 platser har här exempel på vad boendealterna- institution nämndes storfosterhem och serviansetts utgöra ett disponibelt tiv för ungdomar placerade av barnavårds- cebostäder för yrkesarbetande.

1974: 7 107 SOU

Tabell 5.18 Kommunernas behov av ytterli- jär för bebyggelse, inackorderingshem pojgare platser i inackorderingshem för ung- kar, enskilda hem för ungdomar med alkodom, ungdomshotell och andra liknande holproblem. institutioner Det är överraskande att nämnderna svara-

de att de hade behov av ett så betydande Plats- lnackorde- Ungdoms- Annan instiantal vårdplatser i institution. Det är dock

eventuellt i samarbete med annan kommun planerade inackorderingshem/ungdomshem. Två kommuner planerade ungdomsho- Inte mindre än 85 % av det totala behovet tell och tio annan liknande institution. Som av platser i institutioner av här nämnd typ exempel på annan institution har uppgivits härrörde från de medelstora, relativt tättbe- för upptagningshem, inackorderingshem alfolkade kommunerna (kommuntyp 4). Även koholskadade, lägerinstitution, professionelmindre kommuner har uttryckt behov av la fosterhem för mer än ett barn, övergångssådana platser medan behovet hos de tolv bostad med hemtillsyn, behandlingshem största kommunerna inte är särskilt fram- för unga narkotikamissbrukare samt utslussträdande. Det senare torde främst bero på ningshem för ungdomar vid barnhemmen. att de större städerna redan har sådana Ungdomsbostadsutredningen (SOU 1970:

platser i egna institutioner, som ingår såväli 43) uppskattade antalet platser vid barnhemsplanen som i sådana som står utan- ungdomshotellen 1970 till ca l 500. Ungför. domshotell definierades som en typ av kol-

Exempel på annan institution var studie- lektivhus med inbyggd service för ungdomar.

hem, storfosterhem, servicebostäder i regul- Även diverse former av ungdomshem 1h. m. har räknats in i den redovisade siffran. Årstillskottet beräknades till ca 100 och aktuell nyproduktion till ca 2 000. Det Tabell 5.19 Behovet av ytterligare platser påpekades i utredningen att de angivna efter typ av institution. Särredovisning efter siffrorna osäker grundade sig på mycket kommuntyp officiell statistik och att det reella antalet

Totalt platser torde vara högre. Typ av Kommuntyp insti- Enligt uppgifter i ungdomsbostadsutredtution l 2 3 ningen planerades 1970 ungdomshotell både lnackor- i och utanför Stockholm. Stiftelsen Hem för derings- medverkar vid och hem - 15 20 1366 298 1699 Ungdom projektering Ungdoms- förvaltning även i andra kommuner. 1 Bothotell - 20 150 1050 53 1273 kyrka, Lidingö och Solna var Stiftelsen Annan institu- engagerad i konkreta projekt som omfattade tion 50 - 16 1037 34 1137 ca l 000 bostäder. Beläggningen på befintli- Samt- ga ungdomshotell har sedan 1971 sjunkit, liga 50 35 186 3 453 385 4 109 vilket torde Procent 1 1 5 84 9 betyda att planerna på ytterligare utbyggnad av denna boendeform ändrats.

108 SOU 1974: 7

Tabell 5.20 Antal och andel (%) feriebarn/sommarbarn som vistades i kommunen 1969 resp. antal och andel (%) platser i feriehem/sommarhem för barn från kommunen som kunde anskaffas 1969. Särredovisning efter olika typer av kommuner.

Kategori Kommuntyp Samtliga 1 2 3 4 5 Antal feriebarn som vistades i kommunen 1969 328 120 304 2 003 12 322 15 077 % av samtliga i hela landet 2 1 2 13 82 100 Därav barn från annan kommun 76 100 159 1 198 11 895 13 428 Antal platseri feriehem/sommarhem för barn från kommunen som

enkät vistades 15077 barn i sommarhem Antalet barn som sommartid vistas i ferie- 1969. hem/sommarhem liksom i barnkoloni är Antalet kommuner som 1969 hade feriebetydande. Statsbidrag utgår till kommun barn/sommarbarn inom kommunen var 830. med 100 kr. per barn under 15 år, som av Som framgår av tabell 5.20 vistades de flesta kommunen eller genom kommunens förmed- barnen (82 %) i de minsta kommunerna ling under året beretts vistelse i barnkoloni (kommuntyp 5). Intressant är att nästan alla eller i feriehem. dessa barn, ca 97 % kom från annan kom- För barn, som är handikappat eller sjukt, mun. är bidraget högre och utgår med 200 kr. Antal platser i feriehem/sommarhem för

Figur 5.6 Behov av platser i feriehem/sommarhem 1969 i olika typer av kommuner. 1 procent. (Andelen barn i åldern 0-14 år har angivits inom parentes.) De mmsro kommuner-no (kommunfgp 5)

Göteborg. Malmö (kommuntyp 2)

De medelstora kommunerno (kommuntyp 10)

Kommuner med mer än 65 000 inv.

(kommuntyp 3)

SOU 1974: 7 109

barn från kommunen som kommunen kunde Tabell 5.21 Antal och andel (5) platser i anskaffa 1969 var 16 884. Som framgår av barnkoloni som kommunerna disponerade tabellen svarade de tolv största kommunerna över sommaren 1969 efter olika typer av för 54 % av samtliga platser. Andelen platser kommuner. som måste anskaffas i annan kommun är hög Platser Kommuntyp Samti synnerhet för de tre största kommunerna. liga Ungefär en tredjedel av alla kommuner 1 2 3 4 5 hade 0-9 feriebarn/sommarbarn placerade Antal 4 640 923 2 000 3 996 3 260 14 819 inom kommunen, en tredjedel 10-19 och Procent 31 6 14 27 22 100 den återstående tredjedelen 20 eller fler. Fem kommuner hade 100-199 barn placerade inom kommunen och två över 200. officiella statistiken uppgivits för hela år Behovet av platser i feriehem/sommarhem 1969. Orsaken härtill kan vara att utredningvar i hela landet 18 751. Den procentuella ens siffror endast avser sommarperioden. fördelningen av platsbehovet i olika kom- Barn placerade under andra skollovsperioder muntyper framgår av figur 5.6. De tolv finns sålunda ej med. Inte heller torde största kommunerna i landet svarade för 54 förskolebarn, som vistats i barnkoloni, på % av det totala behovet platser. annan tid än under sommarlovet i någon Elva av de tolv största kommunerna hade större utsträckning vara med. behov av 200 platser eller fler på feriehem/ Som framgår av figur 5.7 hade de tolv sommarhem. Drygt tre fjärdedelar (77 %) av största kommunerna 53% av totalantalet alla kommuner hade behov av endast 0-9 18 230 barn placerade i koloni sommaren platser, 8 % 10-19 och 7 % 20-49 platser. 1969. Även om siffrorna för andelen barn i Vid en jämförelse med siffrorna för andelen åldern 0-14 år inte är helt jämförbara får barn i åldern 0-14 år inom resp. kommun- det anses vara klart att det relativt sett är typ visar det sig att behovet av platser i mycket vanligare att de större kommunerna relativt barn i barnkoloni än att de mindre feriehem/sommarhem sett är mycket placerar större i de tolv största kommunerna än i de gör det. övriga. Antalet platser i barnkoloni inom den uppgiftslämnande kommunen, som disponerades av annan kommun 1969 var 6 436. De Barnkolonier minsta kommunerna (kommuntyp 5) hade Barnkolonier är formellt barnavårdsanstalter hela 96% av totalantalet sådana platser. som mottar barn för vistelse under en Dessa små kommuner fungerar alltså i hög begränsad del av året, företrädesvis under grad som värdkommun i fråga om kolonisommaren. vistelser. Utvecklingen sedan 1964 visar en kraftig Flertalet kommuner disponerar endast få minskning av koloniverksamheten medan an- platser på barnkoloni. Åtta av tio kommuner talet bam som vistasi feriehem under samma disponerar 0-9 platser på barnkoloni, 6 % tidsperiod ökat något. disponerade 10-19, 6 % 20-49 och 8 % fler Enligt kommunenkäten disponerade kom- än 50. Nio kommuner (1%) av samtliga munerna sommaren 1969 över 14 819 plat- disponerade 200 eller fler platser. ser i barnkoloni. Fördelningen på olika kommuntyper framgår av tabell 5.21. De tolv största städerna hade 51 % av samtliga disponibla platser i landet. Antalet barn placerade i barnkoloni sommaren 1969 var 18230, vilket är en lägre siffra än de 22182 som enligt den

110 SOU 1974: 7

Figur 5.7 Barn placerade i barnkoloni sommaren 1969 från olika av kommuner. I typer procent. (Andelen barn i åldern 0-14 år hade angivits inom parentes.)

De minsta kommunerna (kommunrqp 5)

Stockholm (kommunhgp 1)

De medelertoro kommuner- Göteborg. Malmö no (kommunfgp 1+) (kommunfgp Z)

Kommuner med mer ön 65 000 irw. (kommurügp 3)

Undersökningar och synpunkter på foster- placerade i fosterhem/enskilda hem i annan barnsvården kommun. Majoriteten av fosterhemmen låg inom en nio mils radie från Borås. Undersökningar om fosterbarn Fosterföräldrarnas genomsnittsålder var 38 år. De egna barnens ålder vari genomsnitt Utredningen frågade i sin enkät barnavårds- elva år och de omhändertagnas sex år. Av nämnderna om de under tioårsperioden fosterfäderna var en femtedel sysselsatta 1960- l 970 utfört några undersökningar om inom kontors/tjänstemannayrken, medan anfosterbarnsvård eller vård i enskilt hem av delen anställda inom industri- och servicesekungdomar 16 år eller äldre. Till undersök- torn uppgick till 31 %. Andelen jordbrukare ningar har räknats efterundersökningar, rap- var 40 %. Av kvinnorna arbetade 93 % i porter om försöksverksamhet samt annan hemmet. 3 % var anställda i industri/servicetyp av forskning inom området. Undersök- arbete, 4 % lantbruksarbete och l % i annat ningarna kan ha utförts helt eller delvis i den arbete. 86 % av barn Omhändertagna enligt egna kommunens regi. 25 § b BvL var placerade ijordbrukarhem. 836 kommuner hade inte utfört några Ca två tredjedelar av fosterföräldrarna undersökningar som berör fosterbarn eller hade före placeringen uttryckt Önskemål om ungdomar i enskilda hem. Sex kommuner ålder och kön hos fosterbamet. När det uppgav att de utfört sammanlagt tio under- gäller orsakerna till varför fosterhemmen sökningar av varierande slag under den ak- mottagit fosterbarn har den största gruppen tuella tioårsperioden. uppgett att de inte har egna barn eller att de Bland de undersökningar som utförts kan vill adoptera barn. Av de Omhändertagna var nämnas en 1970 av Borås stads socialförvalt- två tredjedelar under skolåldern. Genomning genomförd undersökning avseende 144 snittsåldern för Omhändertagna enl. 31 § och barn och ungdomar som den l april 1970 var 25 § a BvL var ca fem år, medan motsvaran-

de ålder för Omhändertagna enl. 25 § b var Synpunkter på fosterbarns vården ca 14 år. Den genomsnittliga placeringstiden vid un- Utredningen lämnade i enkätformuläret plats dersökningstillfället uppgick till 6,2 år för för bamavårdsnämnderna att anföra särskilbarn Omhändertagna enligt 25 § a. Kortast da synpunkter, som bedömdes som väsentliga, placering hade de som omhändertagits enligt i fråga om fosterbarnsvården och vården av 25 § b med ca 2,5 år. Pojkarna hade här mer ungdomar 16 år och däröver. Omkring 150 än dubbelt så lång placeringstid som flickor- nämnder gav sådana synpunkter. Man har na. De frivilligt Omhändertagna, 31 §, hade bl. a. framhållit svårigheten att få fosterhem vistats ca 4,4 år i fosterhemmet. till störda tonårsungdomar (14 kommuner), Undersökningar angående t. ex. foster- att fosterlönerna är för låga (12), att ”fosterlöner har utförts av barnavårdsnämndernai hemsbanker önskas på regional nivå (7) Lund och Umeå. Dessa undersökningar avsåg samt att det är svårt att få enskilda hem för att belysa kostnader för ett fosterbarn och ungdomar 16 år och däröver (6). Vidare har syftet var att få material som skulle ligga till det framhållits att det behövs större persogrund för riktlinjer rörande fosterlönernas nella resurser för att en tillfredsställande storlek. kontakt skall kunna upprätthållas med fosterhemmen (5), att det behövs mer stöd till fosterhemmen i form av avbytare under semester och liknande och att det bör finnas Nya initiativ i fråga om fosterbarnsvården utbildningsmöjligheter för fosterförälclrar Utredningen har frågat om kommunerna (4). Fyra nämnder har ansett att det är under tiden l januari 1969 till 7 september bättre med familjevård än institutionsvård, att 1970 tagit några nya initiativ då det gäller det är önskvärt med mer information till fosterbarnsvården. 59 (7 %) kommuner hade fosterföräldrar och att fosterbarnsplaceringar tagit sådana initiativ. De oftast förekomman- borde förberedas bättre. de nya initiav som tagits under l,5-års- Tre nämnder har ansett att mycket goda perioden före undersökningstillfället redo- resultat uppnås vid placeringar i lantbrukarvisas nedan. familjer, att det finns behov av jourfamil- Höjt fosterlönen (10), betalat ut fick- jer, som när som helst kan ta emot barn för pengar (4), inrättat tjänst som foster- längre eller kortare tids vistelser, att samarbarnsinspektör (3), organiserat fosterför- betet mellan ungdomsvårdsskolor och barnaåldraträffar (2), haft informationsträffar vårdsnämnder behöver förbättras, att inforför fosterföräldrar (2), annonskampanj mationen mellan olika berörda barnavårds- (2), garantibelopp för icke utnyttjad plats nämnder vid fosterbarnsplaceringar behöver i fosterhem (2) och planerat professionel- förbättras samt att storfosterhem är önskvär- 1a fosterhem (2). da. Vidare har ett par nämnder påpekat att Bland övriga initiativ inom fosterbarns- skolorna på landsbygden är negativt inställda vården som uppgivits av enstaka kommuner till fosterbarn och ett par att helhetsprincikan nämnas kursverksamhet för barnavårds- pen innebär att fosterbarnsvården ofta kommän och fosterföräldrar, utredning om stor- mer i sista hand. fosterhem, brevkurs i fosterbarnsvård och Andra önskemål är att barnhemmen bör utredning om fosterbarnsvårdens framtida ligga i tätorter, att professionella fosterhem utformning. skaffas, att stöd från PBU skall kunna Sammanfattningsvis kan alltså konstateras erhållas i större utsträckning än nu, att fler att endast en liten andel kommuner tagit nya fosterhem skaffas i tätorter och att fosterinitiativ i fråga om fosterbarnsvård och att lönerna blir enhetliga. initiativen inte avsett några större föränd- Ett par nämnder har ansett att de får för ringar. liten information om Stockholmsbarnen.

112 SOU 1974: 7

Nämnder i enstaka kommuner har fram- relativt tättbefolkade kommuner (82 st.) fört ytterligare synpunkter på fosterbarns- samt 5. De minsta kommunerna (754 st.). vården av vilka kan nämnas följande. Skolan Vid undersökningstillfället i september har klagat över att man inte har resurser för 1970, var ca 25 000 barn och ungdomar, specialundervisning av fosterbarn. Kommu- enligt de uppgifter som barnavårdsnämndernen är ”rätt generös med bidrag till fortsatt na lämnat i undersökningen och uppgifter utbildning av fosterbarn. Svårt att hinna med från ungdomsvårdsskolorna, föremål för vård hembesök i fosterhem som ligger på andra i följande former. orter. Enhetliga bestämmelser för beskatt-

sociala och materiella skillnader mellan fos- Lägenhet, utskrivningsavdelning och liknande (utpl. via ungterhem och föräldrahem. Kristna fosterhem domsvårdsskolorna) 359 med normer är att föredra. Barnhem 1 733 Kontakten med lnackorderingshem 625 biologiska föräldrar verkar störande på fos- Ungdomsvårdsskola (vård på institerbarnen. Fosterföräldrarna tutionen) 7 23 önskar ofta ga- Annan institution för vård eller rantier för adoption. Fosterföräldrar bör få i vissa fall utbildning 784 ekonomisk hjälp om fosterbarnet fyllt 18 år Summa vårdade barn och ungdomar 24 953 och vill stanna i fosterhemmet. Kommun bör för fosterbarn som placerats i annan kom- F osterbarnsvården ingick i september mun betala en tillsynsavgift på 10 kr per 1970 i samordnad socialvård enligt helhetsbarn och månad. Fosterföräldrar bör kunna principen i 143 (17 %) av i undersökningen heltidsanställas och erhålla tjänstebostad. ingående 844 kommuner. I övriga kommu- Fosterföräldraträffar bör anordnas. Kommu- ner tillämpades funktionsprincipen. Som nerna borde göra mer för de biologiska jämförelse kan nämnas att social centralföräldrarna för att placering i fosterhem nämnd efter den l 1971 finns januari skulle kunna undvikas. Fosterbarnstillsynen inrättad i 57 % av landets dåvarande 464 borde generellt förlängas från 16 till 18 år. kommuner. Samordnad socialvård är vanli- Vårdtiderna på ungdomsvårdsskola borde gast i större kommuner. förlängas. Antalet tjänstemän som totalt deltog i barnavårdsnämndemas fosterbarnstillsyn var 814, varav 161 arbetade på heltid, 30 på Sammanfattning halvtid och 623 på deltid. Av de heltidsarbe- Fosterbarnsvårdens omfattning ikommuner- tande tjänstemännen fanns hälften i de tolv na den 7 september 1970 undersöktes ge- största kommunerna. Antalet förtroendemän nom en enkät ställd till landets samtliga som deltog i tillsynsarbetet var 745, varav kommuner. 844 av landets dåvarande 848 hela 96 % tillhörde kommuner i kommuntyp kommuner besvarade enkäten. Undersök- 5. ningens syfte var i huvudsak att belysa Andelen förtroendemän som deltog i desomfattningen av och de nuvarande formerna sa speciella arbetsuppgifter var alltså störst i för fosterbarnsvården i kommunerna. mindre kommuner, medan tjänstemanna- Undersökningsmaterialet har, när det varit medverkan var vanligast i större kommuner. av speciellt intresse, fördelats på fem olika Stockholm skiljer sig från andra kommuner kommuntyper. l.St0ckholm 2. Göteborg genom att kommunen har ca 200 lokalomoch Malmö 3.Kommuner med mer än bud ute i landsortskommuner, som för 65 000 invånare (Västerås, Uppsala, Norr- Stockholms räkning har till uppgift att reköping, Linköping, Örebro, Gävle, Borås, krytera fosterhem och utöva fosterbarnstill- Helsingborg och Eskilstuna) 4. Medelstora SYN-

8-SOU 1974: 7 113

Den vanligaste utbildningen bland anställ- Bamavårdsnämnderna meddelade under da tjänstemän på heltid med fosterbarnstill- sista halvåret 1969 2 355 förhandsbesked var socionomutbildning (39 %). om ett hems allmänna lämplighet som synsuppgift Bland anställda på halvtid var andelen socio- fosterhem. 961 (41 %) av förhandsbeskeden nomutbildade så hög som 73 %. Socialpeda- avsåg blivande adoptivhem. Ansökan om gogisk utbildning hade sex % av tjänstemän- tillstånd att mottaga fosterbarn under 1969 nen, som var anställda på heltid. I gruppen bifölls i 4 386 fall, av vilka 925 (21 %) avsåg tjänstemän med deltid var ”övrig utbildning blivande adoptivbarn. Beslut om förbud att vanligast, 42 %. Som exempel härpå kan skilja fosterbarnet från fosterhemmet förenämnas att 26 hade realexamen, 19 utbild- kom bara i tolv fall 1969. ning vid folkhögskola, 15 kvällskurser i Besök i alla fosterhem i den egna komsocialrätt och psykologi och 14 polisskola. munen gjorde drygt 92% av barnavårds- Enbart folkskola hade 12 % av de heltidsan- nämnderna. Då det gäller fosterhem i annan ställda tjänstemännen. kommun gjordes besök i vissa hem av 28 % Konferensverksamhet där man särskilt be- av nämnderna och besök i alla hem av ll %. handlat fosterbarnsvård eller vård av ung- En orsak till nämnda förhållanden torde domar i andra enskilda hem hade förekom- bl. a. vara att många kommuner - ca 22 % mit i ett 80-tal kommuner, därav regelbun- inte hade fosterbarn i annan kommun. det i ca 25. Konferenser var vanligast i större Andra orsaker som uppgivits av nämnderna kommuner. I kommuner med konferenser var att besök görs endast vid särskilda deltog förtroendevalda i hög utsträckning skäl, vid adoption, etc. När besök inte (82 %). Biologiska föräldrar deltog i40 % av medhinns upprätthåller man i åtskilliga fall dessa kommuner och fosterföräldrari drygt kontakten brevledes och per telefon. hälften. Under 1969 gjordes anmälan till barna- Det totala antalet fosterbarn i september vårdsnämnder om missförhållanden i foster- 1970 uppgick enligt undersökningen till hem i 70 fall, vilket utgör 0,4% av alla drygt 17 000 i hela landet. fosterbarnsplaceringar. Drygt 3/4 av alla fosterbarn var omhän- Antalet ungdomar 16 år och däröver, som dertagna för samhällsvård. Närmare 1/4 var var placerade i enskilda hem, var vid underprivatplacerade fosterbarn. sökningstillfället 2 938, varav två tredjedelar 39% av de Omhändertagna fosterbarnen var placerade i annan kommun. De tolv kom från de tolv största kommunerna (kom- största kommunerna hade placerat 47 % av muntyperna l-3), 27 % från de medelstora dessa ungdomar. kommunerna (kommuntyp 4) och 34 % från 13 kommuner hade 30 eller fler ungdomar de minsta kommunerna (kommuntyp 5). utplacerade. 732 kommuner eller 87% av Två tredjedelar av de fosterbarn som var alla hade fyra eller färre placerade i enskilda för samhällsvård var hem. 68 % hade inte en enda

Omhändertagna placera- ungdom

de i fosterhem i annan kommun. Stockholm utplacerad i enskilt hem som var beläget i hade placerat 78 % av sina fosterbarn i annan den egna kommunen. De tolv största komkommun medan motsvarande siffra för kom- munerna svarade för drygt hälften av alla de minsta kommunerna, var l 950 ungdomar som var utplacerade i annan muntyp 5, 54%. Det förekommer alltså en avsevärd kommun. Intressant är här även den mycket förflyttning över kommungränserna när barn stora skillnaden mellan å ena sidan Stockplaceras i fosterhem. holm, 38 % placerade, och å den andra l en tredjedel av samtliga kommuner Göteborg och Malmö, som hade 3 % placeravistades i var och en mindre än tio foster- de i annan kommun. barn. Nära en tiondel av kommunerna hade Under år 1969 var antalet nya placeringar fyra eller färre, drygt hälften hade 10-29 i enskilda hem av ungdomar 16 år och och tolv hade 100 eller fler fosterbarn. däröver 824.

114 SOU 1974: 7

Barnavårdsnämndernas vanligaste kontakt- en kombination av insatser från kommunal sätt med Omhändertagna i enskilda hem i barnavårdsnämnd och regionala organ som annan kommun var telefonkontak_t. Därnäst barnavårdskonsulent, barnavårdsombud eller följde förfrågan om den omhändertagne och landsting. hans förhållanden hos tjänsteman eller för- Omkring nio av tio bamavårdsnämnder troendeman i den kommun där det enskilda ansåg att inga svårigheter förelåg att rekrytehemmet låg. Besök i hemmet av placerande ra fosterhem för barn upp till skolåldern. barnavårdsnämnd var det vanligaste kontakt- För barn 7-11 år förelåg för en fjärdedel av för 100 bamavårdsnämnder. alla kommuner vissa svårigheter. De verkliga

sättet

Det typiska fosterhemmet består av två svårigheterna uppstod i och med att ungdoföräldrar. Emellertid finns det hem med marna kom uppi puberteten. För barn 12 år endast en förälder. Vid undersökningstillfäl- och däröver förelåg för omkring en tredjedel let hade 142 kommuner 476 fosterhem med av kommunerna stora svårigheter samt för en förälder. Motsvarande siffror för enskilda ytterligare en tredjedel vissa svårigheter. hem för ungdom 16 år och däröver var 80 Drygt 4 500 barn och ungdomar var i resp. 214. Den främsta orsaken till det september 1970 placerade i institution av relativt stora antalet fosterhem och andra något slag. 38 % var placerade i barnhem och enskilda hem med endast en förälder torde 31 % i ungdomsvårdsskola. Ungefär hälften vara att åtskilliga hem från början hade två av dessa senare ungdomar vårdades dock i föräldrar men att familjesituationen därefter enskilt hem eller utskrivningsavdelning utanförändrats. för institutionen. 14% vårdades i inackor- 49 kommuner hade 137 barn placerade i deringshem för ungdomar, ungdomshem och professionella fosterhem. Med sådana hem liknande institution som inte ingår i barnavsågs hem där fosterföräldrama hade social hemsplanen. Vidare vårdades 4 % i annan eller psykologisk utbildning och/eller speciell anstalt och 7 % vistades på annan plats för erfarenhet på området. 90 ungdomar, 16 år utbildning och anställning. Av ungdomari och däröver, hade placerats i proffessio- den sistnämnda gruppen var 133 placerade i nella hem. Dessa hem var fördelade på 33 internatskola, 39 i lanthushållsskola, 38 i kommuner, företrädesvis de större kommu- lantmanna/lantbruksskola och 49 i folkhögnerna. skola. Det vanligaste rekryteringssättet för fos- De tolv största kommunerna svarade för terhem och andra enskilda hem varierar inte mindre än 60 % av totalantalet vårdade i mellan de olika kommuntyperna. I Stock- barnhem och 49 % av antalet vårdade i holm var det vanligast med annons eller ungdomsvårdsskola i landet. annonskampanj för nyrekrytering av flera När det gäller fördelningen av institutionshem. I Göteborg och Malmö och övriga nio vårdade ungdomar inom varje kommuntyp stora kommuner var det vanligast med an- visar det sig att Stockholm hade ungefär lika nons i individuella fall. För mindre kom- stor andel fördelade i vardera barnhem muner var hjälp från barnavårdsombudet (30 %), inackorderingshem (26 %) och ungvanligaste rekryteringssättet. Det är dock att domsvårdssko1a_(26 %). Däremot hade Götemärka att de mindre kommunerna har få borg och Malmö två tredjedelar av sina fosterbarnsplaceringar. Om man räknar ande- institutionsvårdade ungdomar i barnhem och len placeringar där barnavårdsombuden med- endast 19 % iungdomsvårdsskola. Hög andel verkat hade de medverkat vid ca 18% av placerade ungdomar i ungdomsvårdsskola samtliga placeringar. För 7 % av kommuner- hade kommuntyperna 3 (kommuner med na var det vanligast att man fick fosterhem mer än 65 000 inv.) och 4 (medelstora via biologiska föräldrar. kommuner). Sex av tio barnavårdsnämnder tyckte att Hela antalet barn placerade ibarnhem var rekrytering av fosterhem bäst kan ske genom l 737, varav 4% i mödrahem, 23 % i späd-

SOU 1974: 7 115

barnshem, 62 % i upptagningshem och 10 % radie från hemkommunen. Genomsnittsåli specialhem. dern för fosterföräldrarna var 38 år och för Antalet platser som barnavårdsnämnderna de 144 barnen sex år. Andelen jordbrukare disponerade i inackorderingshem för ung- bland fosterföräldrarna var 40 %. dom, ungdomshem och liknande institutio- Nya initiativ ifråga om fosterbarnsvården ner - som inte ingick i barnhemsplanen hade tagits av 59 kommuner. Det vanligaste var 331. 87 % av platserna var vid undersök- initiativet var höjning av fosterlönen. Vidare ningstillfället utnyttjade. Det var bara 13 hade man i några fall betalat ut fickpengar nämnder, företrädesvis nämnder i de större till fosterbarnet samt inrättat tjänst som kommunerna, som hade tillgång till platser fosterbarnsinspektör. Initiativ som var mer iinstitution av nämnt slag. intressanta var organiserandet av fosterför- Det totala behovet av ytterligare platser äldraträffar, utbetalning av garantibelopp för i inackorderingshem för ungdom, ung- icke utnyttjade platser i fosterhem samt domshem, ungdomshotell och liknande insti- besök av barnet och vistelse i fosterhemmet tutioner var så högt som 4 109 platser. Man före den definitiva placeringen. torde dock få utgå ifrån att deti flertalet fall Fjorton barnavårdsnämnder ansåg att det inte finns några beslut om utbyggnad av var svårt att få fosterhem till störda tonårsplatsantalet. 131 kommuner hade behov av ungdomar. Tolv tyckte att fosterlönerna var platser i inackorderingshem, 32 i ungdoms- för låga. Sju framhöll att fosterhemshotell och 17 i annan institution. Inte banker behövdes på regional nivå. Sex mindre än 85 % av det totala behovet av nämnder betonade svårigheterna att få enplatser hade de medelstora kommunerna. skilda hem för ungdomar 16 år och däröver. Även mindre kommuner har uttryckt behov Andra framförda önskemål från nämnderna av sådana platser medan behovet hos de tolv var behovet av större personella resurser för största kommunerna inte var särskilt fram- tillsyn samt mer stöd och bättre utbildningsträdande. möjligheter för fosterföräldrar. Kommunernas planer på utbyggnad av platsantalet är också av helt annan storleksordning än behovet av platser. Endast 19 kommuner planerade inackorderingshem/ ungdomshem. Två planerade ungdomshotell och tio kommuner annan liknande institution. 15 077 barn vistades sommaren 1969 i feriehem. Behovet av platser var 18 751. De tolv största kommunemai landet svarade för 54 % av det totala behovet platser. Kommunerna hade sommaren 1969 18230 barn placerade i barnkoloni. 53% av dessa barn kom från de tolv största kommunerna. Endast sex kommuner har utfört undersökningar på fosterbarnsområdet under perioden 1960-1970. Av de tio undersökningar som utförts handlade två om fosterlöner och en om barn placeradei fosterhem/enskilda hem i annan kommun än hemkommunen. Majoriteten av fosterhemmen låg enligt denna senare undersökning inom en nio mils

6 Fosterbarnsundersökningen

Inledning 2. Besöksintervju genomfördes med varje utvalt barns fostermor. Undersökningens uppläggning I den första delen skickades ett enkätfor- Avsikten med en undersökning av landets mulär för varje utvalt fosterbam till den fosterbam var som framgår av kapitel 4 bl. a. kommun som ansvarat för barnets senaste att kartlägga omfattningen av fosterbams- fosterhemsplacering. Formuläret (bilaga 3) verksamheten samt att belysa de nuvarande innehöll frågor om barnets familjeförhållanformerna för denna. I detta sammanhang var den, eventuell tidigare vård och behandling, det givetvis önskvärt att få kännedom om barnavårdsnämndens åtgärder m. m. och såväl den miljö dagens fosterbam kommer avsåg förhållandena den 7 september 1970. från som deras situation i fosterhemmen. I den andra delen skulle intervju göras Av naturliga skäl gjordes undersökningen med i första hand barnets fosterrnor. Interpå ett urval av landets fosterbarn. (Med vjuerna genomfördes som besöksintervjuer fosterbarn avses fortsättningsvis i kapitel 6 under tiden 12.10-25.10 1970. Formuläret barn i åldern 0-15 år som vårdas i annat (bilaga 4) avsåg bl. a. att belysa fosterföräldenskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt rarnas kontakter med bamavårdsnämnden i förordnad förmyndare/vårdnadshavare.) Ur- den kommun som placerat barnet, kontakter valet genomfördes i två steg. Först gjordes med barnets biologiska föräldrar och fosterett urval av kommuner. I var och en av de bamets situation i fosterhemmet. utvalda kommunerna upprättades en urvals- Efter genomfört fältarbete granskades och ram över samtliga i kommunen boende kodades inkomna formulär varefter datafosterbarn. Därefter gjordes urval av foster- materialet stansades på hålkort. Kontroller barn och nettourvalet kom att omfatta 460 av granskning och stansning gjordes maskibam. nellt före tabellframställningen. Undersökningen, som utfördes av statistis- Det insamlade materialet har sedan preka centralbyråns utredningsinstitut, gjordes senterats i form av korstabeller. Skattningarsedan i två separata delar: na i tabellerna är i form av procentskattning- 1.Postenkát genomfördes med bamavårds- ar avseende olika redovisningsgrupper. nämnderna i de kommuner i landet som För en utförligare beskrivning av underhandlagt de utvalda barnens senaste fos- sökningens uppläggning och genomförande terhemsplacering eller om barnen var ”pri- hänvisas till den tekniska rapporten (bilaga vatplacerade med vistelsekommunens 1). barnavårdsnämnd.

Bortfallet tag enligt ovan). På detta sätt kan redovisade procenttal betraktas som minimiskattningar. I postenkäten erhölls från barnavårdsnämn- Vid tabellframställningen har inga standerna ifyllda formulär för 449 barn. Således dardawikelser för skattningarna beräknats. utgör bortfallet här 2,4% av nettourvalet Av den anledningen finns inga direkta mått (460). på den statistiska precisionen angiven. Med Vid intervjuerna med fosterföräldrarna var hänsyn tagen till precisionen i skattningarna det 17 fosterföräldrar som vägrade att delta- är urvalet relativt litet. Det har därför ansetts ga medan svar kommit in för övriga 443. olämpligt att dela upp materialet i alltför Bortfallet utgör här 3,7 % av nettourvalet. små redovisningsgrupper. Som ett led i de maskinella kontrollerna För att i någon mån få grepp om procentav granskning och stansning var det möjligt skattningarnas tillförlitlighet har hänsyn taatt på ett enkelt sätt se för vilka barn svar gits till antal fosterbarn i urvalet, som tillhör erhållits på endast ett av formulären. Det redovisningsgrupperna i fråga. Även för relavisade sig att för 433 av de 460 barnen hade tivt stort antal barn har resultaten tolkats svar inkommit från såväl kommunerna som med försiktighet. Där urvalsstorleken är fosterföräldrarna. För 16 barn har bara mindre än 30 barn har inga slutsatser dragits. ”kommunfrågorna besvarats och för 10 har Urvalsstorleken för de presenterade redovisendast intervju genomförts. I ett fall finns ningsgrupperna har tagits med i tabellerna. ingen uppgift vare sig från kommunen eller fosterföräldrar. Därtill kommer bortfall för enskilda frå- Allmänt om fosterbarnen gor i vart och ett av de båda formulären. Antalet fosterbarn Såväl detta senare bortfall som bortfall på endast ett av momenten finns .redovisat i de Antalet fosterbarn i landet var enligt under- - efter uppvägning flesta korstabellerna. Däremot har inte det till riksnivå sökningen fosterbarn för vilket ingen uppgift finns vare strax under 14 000. Detta avser således sig från kommunen eller fosterföräldrarna barn i åldern 0-15 år och gäller vid tidredovisats i tabellerna. För samtliga variabler punkten för undersökningens genomförande. torde dock detta vara helt utan betydelse för Det antal som erhållits kan vara en underprocentskattningarna eftersom fosterbarnet i skattning av det verkliga antalet fosterbarn i fråga uppräknat till riksnivå endast skulle ha landet vid den aktuella tidpunkten. Anledrepresenterat 10 fosterbarn. ningen till den för låga siffran är att s. k. Inverkan av bortfallet har studerats för undertäckning förmodligen förekommer. varje variabel och redovisningsgrupp för sig. I Med undertäckning menas att det finns de fall bortfallet i högre grad kan ha medfört enheter i den population man vill undersöka, systematiska fel har eventuella effekter dis- som inte ingått i urvalsramen. Undersökkuterats i sitt sammanhang. utgjordes av fosterbarn i ningspopulationen Sverige den 7 september 1970. Urvalsramen av de utvalda kommunerna unupprättades Tabellerna der juli och augusti 1970. Under mellan- I de tabeller och figurer som i fortsättningen liggande tidsperiod har sannolikt nya fosterpresenteras finns i de allra flesta fall, som barn tillkommit. Dessa har inte haft möjligovan nämnts, bortfallet redovisat. Bortfallet het att komma med i undersökningen. utgör härvid en procentskattning av totalan- Under 1970 tillkom i landet totalt över talet fosterbarn i en redovisningsgrupp. 4 000 nya fosterbarn. Under den maximala Även övriga procenttal är i de flesta fall tiden av två månader mellan urvalsramens skattningar av samtliga barn, dvs. de barn för upprättande och undersökningens genom-

vilka svar inte inkommit ingår (med undan- förande och med hänsyn tagen till eventuella

säsongvariationer torde allra högst 1 000 förordnad förmyndare, som har vårdnaden barn utgöra undertäckning. Om det skattade om barnet. Med privatplacerade avsågs antalet fosterbarn i landet således justeras barn placerade i annat enskilt hem än föräldmed avseende på undertäckningen erhålls ett rahemmet, på enskildas initiativ utan något antal av närmare 15 000 barn. bakomliggande omhändertagande. Eftersom urvalsramen över fosterbarnen Undersökningen av fosterbarnen visade är uppgiord endast i ett urval av landets att 75 % av landets fosterbarn var omhänderkommuner finns också av den anledningen tagna och 25 % privatplacerade. Detta fören viss osäkerhet i det skattade antalet hållande mellan de båda grupperna stämmer fosterbarn. Om ett konfidensintervall beräk- väl överens med uppgifter från befintlig nas för den erhållna skattningen (14 000) officiell statistik. kommer man fram till att antalet fosterbarn i landet sannolikt ligger i intervallet Kön och ålder 12 500- 15 500. Tas därvid också hänsyn till den ovan diskuterade undertäckningen bör Av samtliga fosterbarn var enligt undersökintervallgränserna höjas med 500-1 000 fos- ningen hälften pojkar och hälften flickor. terbarn. Bland de privatplacerade barnen dominerade Den officiella statistiken ger vid handen flickorna något (55 %). att det den 31 december 1969 fanns ca Av figur 6.1 framgår åldersfördelningen 15 600 fosterbarn i landet och den 31 för samtliga barn i undersökningen. Med december 1970 ca 16 100 barn. Härvid bör åldern 0-3 år avses fortsättningsvis barn observeras att några barn som ingick i dessa födda under åren 1967, 1968 och 1969 samt siffror var äldre än 15 år. Vidare bygger t. o. m. den 7 september 1970. Åldersinterdenna statistik på barnavårdsnämndernas re- vallet omfattar således 3 hela år samt ungefär gister. Utredningens undersökning av foster- 2/3 av 1970. Barnen 4-6 år föddes åren barnen, i vilken deltagande barn valts från 1964-1966, 7-9-åringarna 1961-1963 och samma register, visade att många barn i 10- l Z-åringarna 195 8- 1960. Intervallet registren inte längre var fosterbarn när inter- 13-15 år omfattar ungefär 31/3 år och vjun med fosterföräldrama skulle göras. I avser barnen födda den 8 september 1954 några fall hade fosterbarnet flyttat till sina t. o. m. år 1957. biologiska föräldrar flera år före undersök- Över hälften av barnen var 10 år eller ningstillfället. Framför allt kanske detta gäl- äldre och nästan 3/4 var äldre än 6 år. ler barn, som inte varit Omhändertagna för Ungefär l/10 av fosterbarnen var yngre än 4 samhällsvård. Av den anledningen finns det år. Medianåldern för samtliga barn var omrisk för att den officiella statistiken innehål- kring 10 l/2 än De privatplacerade var ler ett något större antal fosterbarn än vad enligt tabell 6.1 i genomsnitt något äldre än som verkligen finns i landet. (Se även kapitel de Omhändertagna. 5.) Nästan l/3 av alla barn i åldern 13-15 år 1 fortsättningen presenteras endast pro- var privatplacerade. I övriga åldersgrupper centskattningar för olika redovisningsgrup- tycks enligt figur 6.2 - andelen privatplaper. cerade vara något lägre utom bland de yngsta barnen. Anledningen till att det bland de yngsta fanns relativt stor andel privatplacera- Omhändertagna och privatplacerade de barn är troligen att många av dem i fosterbarn avvaktan på adoption tillfälligt var foster- I kapitel 5 definierades Omhändertagna barn. fosterbarn som för samhällsvård omhänder- 1 Medianåldern är den ålder som delar materialet tagna bam, vilka vårdas och fostras i annat i två hälfter. Hälften av barnen är sålunda yngre än enskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt medianåldern och hälften är äldre.

SOU 1974: 7 119

\ 29 Privatpppppp de

Tabell 6.1 Omhändertagna resp. privatpla- under de fyra första levnadsåren. För mindre cerade fosterbarn efter ålder. I procent. än 1/3 fattades beslutet i skolpliktig ålder. Ålder Denna fördelning ställd i relation till att Omhänder- Privat- Totalt

24 13- 15 30 41 34 nämligen över 40% av de Omhändertagna Summa 100 100 fosterbarnen vistats mer än 5 år i det 100 nuvarande fosterhemmet. Antal barn Det bör observeras att figur 6.2 avser i urvalet 369 88 457 samtliga fosterbarn i landet som var omhändertagna vid tidpunkten för undersökningstillfället. Barnen kan ha tagits Om hand under tiden 1954-1970. Vill man studera Ålder vid omhändertagandet åldersfördelningen för barnen som omhän- För de Omhändertagna barnen ställdes till dertagits under ett och samma år är urvalet i barnavårdsnämnderna i kommunerna en frå- undersökningen inte stort. Den tillräckligt ga Om vilket år nu gällande beslut Om officiella statistiken över fosterbarn ger inte samhällsvård fattades. Besluten kan, för fos- heller denna Däremot finns möjlighet. uppterbarnen i undersökningen, teoretiskt ha Om åldersfördelningen över gifter alla nytillskett under åren 1954-1970. För ungefär komna Omhändertagna barn för varje år hälften av barnen hade beslut fattats under redovisade. de fyra år som närmast föregick undersök- Av samtliga barn 0-15 år gamla, som ningen. För omkring 15% hade beslutet 1950 för samhällsvård var omhändertogs fattats 10 år eller mer före undersökningstill- exempelvis över 70 % 0-6 år. Andelen fället. har sedan minskat 0-6-åringar något och låg Givetvis är dessa siffror av under slutet av 1950-talet och av

beroende början

åldern hos fosterbamen. Beslut att omhän- 1960-talet kring 65 %. Efter 1966 har andedertaga ett barn som 1970 fyllde exempelvis len sjunkit ytterligare något. Åldersfördel- 3 år kan tidigast ha skett 1967. Av den ningen för varje års nytillkomna Omhänderanledningen har en ny variabel bildats: ”ål- tagna barn betingas dock av totala antalet der vid Omhändertagandet. Fördelningen barn i landet i respektive åldersklasser. Un- (figur 6.3) visar att för nästan hälften av de der början av 1950-talet fanns förhållandevis Omhändertagna fosterbarnen hade under många barn i de yngre åldrarna. Ställer man 1970 gällande beslut Om samhällsvård fattats antalet O-ö-åringar, som varje år Omhänder-

Figur 6.3 De Omhändertagna fosterbarnens ålder vid fattandet av nu gällande beslut om samhällsvård. I procent.

22 11 12 6

Ålder 0-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13-15 år

SOU 1974: 7 121

tagits av barnavårdsnämnderna, irelation till omhändertagandeskäl uppgick enligt undertotala antalet 0-6-åringar motsvarande år sökningen i genomsnitt till 1,1 per barn. finner man mycket små variationer under Således hade exempelvis för vissa barn 25 § a 1950-talet och första hälften av 1960-talet. första punkten (misshandel, fara för kropps- Omkring 8 av l 000 barn i åldarna 0-6 år lig och själslig hälsa) använts samtidigt med har varje år omhändertagits för samhällsvård. 25§ a andra punkten (fostraren olämplig, Det är först under åren 1966-1970 som en oförmåga etc.). tendens finns att denna andel minskar något. Det vanligaste skälet för omhändertagandet var 31 § andra stycket (begäran från föräldrarna eller deras samtycke). För Skäl för omhändertagande drygt 30 % av barnen hade 25 § a - första Med skäl för omhändertagande avses de eller andra - använts. Däremot punkten anledningar som omnämns i 25 och 31 §§ förefaller 25 § b (brottslig gärning, missbruk BvL. För varje barn skulle den placerande eller annan anledning) ha tillämpats för ett barnavårdsnämnden ange vilket eller vilka mycket litet antal barn, vilket får anses skäl som låg till grund för det omhänderta- naturligt mot bakgrunden av att barnen i gande för samhällsvård som gällde den 7 undersökningen dels i stor omfattning omseptember 1970. Detta berör således endast händertogs i låg ålder, dels inte var äldre än de fosterbarn som ovan rubricerats omhän- 15 år. dertagna. Skälet brottslig gärning under 25 § b Det bör framhållas att det för vissa barn första punkten uppträdde uteslutande bland kan ha varit fråga om flera skäl. Antalet barnen l0 år och äldre. För barnen 13 år och

Figur 6.4 Andelen Omhändertagna fosterbarn för vilka respektive skäl använts vid omhändertagandet för samhällsvård. l procent.

Skäl för omhändertagande

25 § a = misshandel fara för kroppslig 9 eller själslig hälsa |

25 § a = fostraren olämplig, oförmåga

25 § b = brottslig 1 gärning 25 § b = missbruk av rusdryck, thin- 1 ner, narkotika o d J

25 § b = annan anledning . _ 31 § första st = föräldr. avlidit eller övergivit barnet 31 § andra st = begäran av föräldr. eller

jez

deras samtycke

122 SOU 1974: 7

äldre var procentsiffran större (nära 10%). 3. Kommuner med mer än 65 000 invånare

25 §b andra punkten (missbruk av rus- (Borås, Eskilstuna, Gävle, Helsingborg,

drycker, thinner, narkotika e. d.), tycks ute- Linköping, Norrköping, Västerås, Uppsala

slutande ha tillämpats för de allra äldsta och Örebro, 9 kommuner; 9,7 % av total-

barnen men andelen var relativt liten. 25 § b befolkningen)

tredje punkten (annan anledning) förekom 4. Kommuner med mer än 30 000 invånare

inte i något fall i undersökningen. samt kommuner med minst 90 % tätorts-

För de övriga omhändertagandeskälen kan befolkning och mer än 10000 invånare

med avseende på ålder nämnas att 25 § a (82 kommuner; 28,2 % av totalbefolk-

första punkten uppvisade största andelarnai ningen)

åldrarna 4-9 år och minsta bland de yngsta 5. Övriga kommuner (750 kommuner;

samt för 10-12-åringarna. 25 § a andra 44,0 % av totalbefolkningen).

punkten svarade mot genomsnittet (drygt I urvalet av kommuner ingår samtliga 30 %) för dem som är under 10 år, omkring kommuner i grupperna l-3, bland kommu- 20§ för IO-IZ-åringarna och nästan 50% nerna i grupp 4 20 kommuner (nåstan var bland de äldsta. Det omvända förhållandet fjärde har valts ut) och från grupp 5 76 uppträder när 31 § andra stycket (begäran av kommuner (drygt var tionde har valts ut). föräldrar etc.) studeras. Detta lagrum hade

använts för bara 40 % av barnen 13-15 år men för 88 % av dem som var 10-12 år. I Tlacerandekommun och vistelse-

kommun övriga åldersgrupper låg procenttalen kring genomsnittet. 31 § första stycket (föräldrar kommunerna med I var och en av de utvalda avlidit etc.) uppvisade ingen skillnad mellan undantag för Stockholm gjordes en förteckåldersgrupperna. fosterbarn som vistades ning över samtliga Några påvisbara skillnader mellan omhäninom respektive kommun. Samtidigt angavs dertagna pojkar och Omhändertagna flickor vilken barnavårdsnämnd som omhändertagit har undersökningen inte givit med avseende vart och ett av barnen för samhällsvård. på vilket skäl för omhändertagande som Denna barnavårdsnämnd skulle sedan besvahade tillämpats. ra postenkätformuläret. Eftersom någon så-

dan nämnd inte finns för privatplacerade

barn, skulle frågorna i detta formulär besva- Kommuntyperna i den kommun ras av barnavårdsnämnden

av landets kommuner där barnet vistades. Av den anledningen är Gruppering det irrelevant att för de privatplacerade Vid tidpunkten för undersökningens genom- barnan tala om ”placerandekommud”. För förande fanns i landet 848 kommunerl. I vissa av de Omhändertagna fosterbarnen gälinledningsavsnittet nämndes att fosterbarnen ler samma förhållande, dvs. i de fall den i undersökningen slumpmässigt valts bland barnavårdsnämnden omhändertagande placefosterbarnen i ett urval kommuner. Innan rat barnet inom den egna kommunen. För urvalet av kommuner gjordes, grupperades många Omhändertagna barn har emellertid samtliga kommuner i landet efter invånaran-

tal och tätortsgrad. Härvid har samma klassi-

ficeringsgrunder använts som tidigare beskri- l Från och med den 1 januari 1971 finns inte vits i kapitel 5, dvs. längre begreppet stad. Vid undersökningens genomförande fanns i landet 132 städer. Fortsättningsvis används av praktiska skäl både begreppet 1. Stockholm (1 kommun; 9,3 % av totalbe- i stad” och ”kommun” för städerna/kommunerna folkningen) kommuntypgrupperna 1-3. Efter den 1 januari 1971 fanns i landet 464 primärkommuner och 2. Göteborg och Malmö (2 kommuner; 8,8 % fr. o. m. den 1 januari 1974 finns 278. Kommunav totalbefolkningen) sammanläggningar har närmare diskuterats ikap. 4.

placeringen skett över kommungränserna. Av Figur 6.5 Fosterbarnen efter typ av vistelseintervjun med fosterföräldrarna framgick att kommun. I procent. omkring 60 % av alla fosterbarn i landet bodde i familjer som fanns i annan kommun 62 än den barnet kom ifrån. Detta gällde för 1/3 av de privatplacerade barnen medan 2/3 av de Omhändertagna placerats över kommungränser. fosterbarn i urvalet har kodats dels 23 Varje efter typ av ”placerandekommun” och dels efter typ av vistelsekommun”. Kodningen 455

mrnf?

har i båda fallen skett enligt samma principer Kommuntyp 123 som användes vid grupperingen i kommuntyp vid urvalet av kommunerna. Det bör här observeras att ett omhändertaget fosterbarn kan ha fått samma kod för fosterbarn från tätorter och större städer i placerandekommun och vistelsekommun stor utsträckning placerats hos fosterföräldtrots att barnet placerats av en kommun i en rar i kommuner av till invånarantal mindre annan. Detta följer av att båda kommunerna storlek och med lägre tätortsgrad. Detta tillhörde samma grupp av kommuner. framgår av tabell 6.3. Om man studerar samtliga fosterbarn fin- Av tabellen framgår också att barnen till ner man att den avgjort största andelen barn relativt stor del fått fosterhem i kommuner vistades i de minsta kommunerna (kommuntyp 5). Bara omkring 15 % av dem bodde i Tabell 6.2 De Omhändertagna och de privatnågon av de 12 största städerna. (Figur 6.5.) fosterbarnen efter placerade typ av vistelse- Enligt tabell 6.2 var det i detta avseende kommun. I procent. inte någon större skillnad mellan de omhän- Kommuntyp Omhänder- Privat- Totalt dertagna och de privatplacerade barnen. För- tagna placerade hållandet att fosterbarn finns hos fosterförl 4 4 4 åldrar i de minsta kommunerna (kommun-

Omhändertagna än för de privatplacerade. 5 64 55 62 Nästan 2/3 av de Omhändertagna barnen Summa 100 100 100 bodde således hos fosterföräldrar i de minsta kommunerna. Antal barn i urvalet 369 88 457 Man kan med ganska stor säkerhet säga att

Tabell 6.3 De Omhändertagna fosterbarnen efter typ av vistelsekommun. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Typ av vistelse- Typ av placerandekommun Totalt kommun

av samma typ som den egna kommunen. l med samtliga fosterbarn att vara något större många fall gäller säkert att placeringen bland dessa barn. skett just inom den egna kommunen. Detta Stockholms barnavårdsnämnd svarar enbekräftas av resultat som erhållits vid under- sam för tillsynen över sina Omhändertagna sökningen av fosterbarnsvårdens omfattning fosterbarn även om de är placerade i andra i kommunerna, kapitel 5. kommuner. Enligt gällande huvudregel skall Nedan kommer varje kommungrupp att alla fosterbarn stå under tillsyn av vistelsebeskrivas bl. a. med avseende på hur stor kommunens barnavårdsnämnd. Beträffande andel av landets fosterbarn som vistades i barn, Omhändertagna av Stockholms barnakommuner av respektive slag, hur gamla vårdsnämnd, tillämpas emellertid en undanbarnen var, hur stor andel av de omhänder- tagsregel (53§ BvL) enligt vilken vistelsetagna fosterbarnen som placerats av barna- kommunen är befriad från tillsynsskyldighet. vårdsnämnder från varje kommungrupp samt Stockholmsbarnen är därför inte heller uppdessa barns ålder vid omhändertagandet. tagna i vistelsekommunernas författningsenliga fosterbarnsförteckningar. Av den anledningen genomfördes urvalet av fosterbarn Kommuntyp 1 (Stockholm) för Stockholms del på annat sätt än för övriga kommuner. Betraktas Stockholm först som vistelsekom- Av samtliga omhändertagna fosterbarn i mun finner man att endast 4 % av landets landet hade barnavårdsnämnden i Stockholm fosterbarn bodde hos fosterföräldrar i Stock- enligt undersökningen omhändertagit 17 %. holm. (Se figur 6.5). Mindre än l/5 av dessa hade enligt tabell 6.3 Om man studerar enbart urvalet av foster- placerats i Stockholm. Drygt l/5 hade fått barn visar det sig att endast 19 barn vistades fosterhem i de medelstora kommunerna i Stockholm - därav 14 Omhändertagna. På (kommuntyp 4) medan över hälften bodde grund av denna låga urvalsstorlek saknar hos fosterföräldrar i den grupp av kommuner procentskattningarna för redovisningsgrup- som i huvudsak kan betraktas som små eller pen fosterbarn, som bor i Stockholm glest befolkade (kommuntyp 5). erforderlig precision i statistisk mening. Ställs antalet omhändertagna fosterbarn i Trots dessa reservationer bedöms denna relation till antalet barn i åldern O-14 år grupp som så intressant att viss särredovis- finner man i Stockholm den högsta andelsning i alla fall görs. Redovisningen blir dock siffran för samtliga kommuntyper. Den var av diskussionskaraktär och förhållandena be- nästan dubbelt så hög som för Göteborg och skrivs i grova drag. I de tabeller där barnen i Malmö, nästan 2 l/2 gång så hög som för de Stockholm ingår som speciell grupp har övriga största städerna och mer än tre gånger procentskattningarna för redovisnings- så hög som för övriga kommuner. Det tycks gruppen som en erinran om osäkerheten föreligga en tydlig trend att ju mer tätortssatts inom parentes. betonad kommuntypen var, desto större För fosterbarnen som bodde hos foster- andel av barnen hade omhändertagits för föräldrar i Stockholm tycks fördelningen på samhällsvård. I Stockholm fanns endast 6 % Omhändertagna och privatplacerade inte skil- av landets barn i åldern O-l4 år, medan man ja sig från landet i stort. De allra flesta av de enligt undersökningen svarade för 17 % av Omhändertagna som vistades i Stockholm landets Omhändertagna fosterbarn. har placerats av barnavårdsnämnden i Stock- Vad åldersfördelningen beträffar hade holm. Stockholm större andel yngre barn bland Vidare kan nämnas att fosterbarnen i sina Omhändertagna fosterbarn än landet i Stockholm som helhet tycks vara något övrigt. Däremot förefaller inte barnens ålder yngre i genomsnitt än barnen ute i landet. vid omhändertagandet skilja sig nämnvärt Andelen pojkar slutligen förefaller jämfört från genomsnittet (tabell 6.4.). Detta måste

SOU 1974: 7 125

Tabell 6.4 Ålder vid omhändertagandet för och 10-12 år vid jämförelse med samtliga de fosterbam som barnavårdsnämnden i fosterbam i landet. Stockholm omhändertagit och för samtliga Könsfördelningen för barnen i kommun-

tagna fosterbam i landet. I Göteborg och Malmö fanns 1970 8% av landets 0-14åringar. Detta ger vid jämförelse med övriga betyda att de fosterbam som barnavårds- kommuntyper den näst högsta andelen omnämnden i Stockholm placerat i genomsnitt händertagna fosterbam i förhållande till vistats något längre i de ”nuvarande” foster- samtliga barn i aktuella åldrar. hemmet än vad som gällde för genomsnittet Av de Omhändertagna hamen från de båda av samtliga Omhändertagna barn i landet. städerna hade nästan hälften placerats i de Omhändertagandeskälen ger inte några på- minsta kommunerna (kommuntyp 5). Ungevisbara skillnader mellan de Omhändertagna fär l/3 hade placerats inom de två städerna stockholmsbarnen och samtliga omhänder- men mycket få i övriga större städer (komtagna fosterbarn. För 7 % av barnen hade muntyp 3) eller i Stockholm. För ungefär av dem hade fosterhem valts i de enligt undersökningen 25 § a första punkten 15% (misshandel etc.) tillämpats. 25§ a andra medelstora, relativt tättbefolkade kommupunkten (fostraren olämplig etc.) hade an- nerna (kommuntyp 4). vänts för 28 % av barnen. Skälen under 25 § Åldersfördelningen för de fosterbam som b (brottslig gärning, missbruk etc. eller an- omhändertagits av Göteborg och Malmö nan anledning) hade som tidigare nämnts uppvisade ungefär samma mönster som för åberopats för en mycket liten andel. För 7 % de barn som vistades i de båda städerna, dvs. av barnen i Stockholm hade 31 § första en tendens mot förhållandevis något större stycket (föräldrarna avlidit etc.) tillämpats andelar barn bland de äldsta och de yngsta och för 61 % 31 § andra stycket (begäran av tycks finnas. Denna tendens återspeglas i föräldrarna etc.). åldersfördelningen vid omhändertagandet. En större andel tycks ha omhändertagits när de var mycket små, liksom när de var 13-15 Kommuntyp 2 (Göteborg och Malmö) år. Detta betyder i sin tur att andelen barn I Göteborg och Malmö bor över 90% av som omhändertagits i åldern 4-12 år var invånvare itätort. Här vistades omkring 5 % av mindre än för samtliga Omhändertagna foslandets fosterbarn. Medianåldern för dessa terbarn. (Se tabell 6.5.) var ungefär densamma som för alla foster- Inte heller för Göteborg och Malmö förebarn i landet, men en något större andel var kom några större avvikelser i fråga om skäl 13-15 år samtidigt som en större andel för omhändertagande jämfört med hela lanvar 0-3 år. Som en följd av de höga det. Möjligen kan påvisas att det finns en andelarna bland de äldsta och de yngsta liten tendens till att 25 § a första punkten fanns låga andelar i åldersintervallen 4-6 år (misshandel etc.) och 25 § a andra punkten

Tabell 6.5 Ålder vid omhändertagandet för kommuntyperna l-2 sammatagna. Även de fosterbarn som bamavårdsnämnderna i åldersfördelningen bland barnen i kommun- Göteborg och Malmö omhändertagit och för typ 3 avvek något från åldersfördelningarnai samtliga Omhändertagna fosterbarn. I pro- övriga kommuntyper. cent. Medianåldern för barnen som bodde hos Ålder vid omhänder- fosterföräldrar i de nämnda städerna var Kommuntyp 2 Totalt tagandet (Göteborg/ omkring 10 l/2 år, vilket också gällde för Malmö) samtliga barn i landet. Det förefaller dock

hållanden. Dessutom tycks en något större andel äldre barn vara Omhändertagna av (fostraren olämplig etc.) tillämpats för en dessa städer jämfört med övriga kommunnågot lägre andel barn från Göteborg och typer. Dessa barns ålder vid omhändertagan- Malmö än för alla Omhändertagna barn. För det tycks dock stämma väl överens med de båda städerna var andelen 3 % resp. 26 %. genomsnittet för alla kommuntyperna. (Se Å andra sidan har 31 § andra stycket (begä- tabell 6.6.) ran av föräldrarna etc.) kanske tillämpats för Omkring 10 % av landets samtliga omhänen något större andel - fosterbarn kom från de 9 stä- 68 %. För övriga dertagna omhändertagandeskäl fanns inga som helst derna. I dessa städer fanns vid undersökpåvisbara skillnader. ningstillfället ungefär 10 % av landets barn i åldern 0-14 år. Antalet Omhändertagna fosterbarn ställt i relation till antalet barn i Kommuntyp 3 (Borås, Eskilstuna, Gävle, berörda åldrar var således betydligt mindre Helsingborg, Linköping, Norrköping, Uppsaän för Stockholm, något mindre än för la, Västerås och Örebro) Göteborg/Malmö men något större än för

Kommuntyp 3 omfattar de städer i landet övriga kommuner. som den l januari 1970 hade 65 000 invånare eller mer - utom Stockholm, Göteborg Tabell 6.6 Ålder vid omhändertagandet för och Malmö. Samtliga dessa städer hade 1965 de fosterbarn som bamavårdsnämnderna i mer än 90 % tätortsbefolkning. de 9 städerna” och för omhändertagit I kommuntyp 3 fanns vid undersöknings- fosterbarn. samtliga Omhändertagna I protillfället6 % av landets samtliga fosterbarn. cent. Ungefär 3/4 av dessa var Omhändertagna och Ålder vid omhän- Kommuntyp 3 Totalt 1/4 privatplacerade, vilket är samma fördertagandet (De 9 stähållande som rådde för hela landet. Könsför- derna) delningen var däremot den mest extrema för

det omvända jämfört med Stockholm och

städerna var enligt undersökningen pojkar och hela 63 % flickor. Summa 100 100 Könsfördelningen i kommuntyp 3 var Antal barn i urvalet 69 369 signifikant skild från könsfördelningen i

Av de barn som dessa 9 städer omhänder- (kommuntyp 5). Omkring 35 % hade fått tagit hade ett mycket litet antal placeratsi fosterhem i kommuner som liknade den egna landets tre största städer. Drygt 1/3 hade kommunen och övriga barn hade placerats i fått fosterhem i någon av städerna i kom- storstäderna. Totalt sett hade kommunerna i muntyp 3 - sannolikt många inom samma kommuntyp 4 placerat 28 % av landets stad vars barnavårdsnämnd omhändertagit omhändertagna fosterbarn. barnet. Övriga tycks ha placerats i mindre Åldersfördelningen för barnen från de 82 kommuner - över hälften i de allra minsta kommunerna avvek inte nämnvärt från för- (kommuntyp 5). delningen för samtliga Omhändertagna barn. För fosterbarnen som omhändertagits av Däremot tycks de i större utsträckning ha de 9 städerna tycks 25 § a första punkten omhändertagits i åldern 4-6 år och imindre (misshandel etc.) vara vanligare som omhän- utsträckning i åldern 0-3 år vid jämförelse dertagandeskäl än för barnen från Stock- med övriga kommuntyper. (Se tabell 6.7.) holm, Göteborg/Malmö samt kommunerna i kommuntyp 5. I undersökningen hade för Tabell 6.7 Ålder vid omhändertagandet för 16 % av barnen från dessa städer detta de fosterbarn som barnavårdsnämnderna i lagrum använts vid omhändertagandet. de medelstora, relativt tättbefolkade kom- Tillämpningen av övriga avvek nästan inte munerna omhändertagit och för samtliga alls från totalbilden. För 33% av barnen Omhändertagna fosterbarn. I procent. hade således 25 § a andra punkten (fostra- Ålder vid omhän- Kommuntyp 4 Totalt ren olämplig etc.) använts, för mindre än 1 % dertagandet (De 82 kom- 25 § b, för 4 % 31 § första stycket (föräld- munerna) rarna avlidit etc.) och för 60 % 31 § andra

muner med förhållandevis stor andel tätorts- Summa 100 100 befolkning) Antal barn i urvalet 80 369 I de 82 kommuner som tillhör kommuntyp

4 vistades enligt undersökningen 23% av Precis som för de 9 städerna hade 25 § a fosterbarnen i landet. Dessa barn uppvisade första punkten (misshandel etc.) tillämpats den jämnaste åldersfördelningen om man för en förhållandevis stor andel av de jämför med barnen iandra kommuntyper. Omhändertagna barnen från de 82 kommu- Barnen var dessutom i genomsnitt något nerna (15 %). Däremot tycks övriga omhänyngre än genomsnittet för alla barn. Ungefär dertagandeskäl ligga på samma nivå som för 50 % av barnen i dessa medelstora kommusamtliga barn: 25 § a andra punkten (fostraner var 10 år eller äldre. Omkring 20 % var ren olämplig etc.) för 33 %, 25 § b (brottslig 7-9 år och övriga under skolåldern. gärning, missbruk etc. eller annan anledning) Liksom för de 9 städerna var andelen för mindre än 1 %, 31 § första stycket flickor större än andelen pojkar. Men domi- (föräldrarna avlidit etc.) för 5 % samt 31 § nansen var inte lika stark som i dessa städer andra stycket (begäran av föräldrarna etc.) - 57 % flickor mot 43 % pojkar. I kommunför 59 %. typ 4 fanns den största andelen privatplacerade - omkring l/3 - mot 2/3 omhänder- Kommuntyp 5 (De minsta kommunerna) tagna. Av de barn som de 82 kommunerna hade Sammanlagt omfattade gruppen av kommu-

placerat i fosterhem fanns enligt tabell 6.3 ner i kommuntyp 5, som tidigare nämnts,

nästan 60 % i kommuner av det minsta slaget 754 kommuner. I dessa, till stor del små och

128 SOU 1974: 7

glest befolkade kommuner, vistades flertalet muntyper fanns här den lägsta andelen

(62%) av landets fosterbarn. Eftersom så (10 %) 7-9-åringar och en något högre andel

stor andel av barnen fanns i den här typen av (19 %) l0-l2-åringar. Ålder vid omhänder-

kommuner har deras åldersfördelning, köns- tagandet (tabell 6.8) skilde sig däremot från

fördelning osv. stor inverkan på motsvarande övriga kommuntyper. Liksom för barnen i

fördelningar för alla bam. Göteborg och Malmö fanns en stor andel

Vad gäller åldersfördelningen kan man barn i intervallet 0-3 år.

emellertid säga att de i genomsnitt äldsta

barnen fanns i de minsta kommunerna. Tabell 6.8 Ålder vid omhändertagandet för Medianåldern var omkring ll år. Könsfördelde fosterbarn som barnavårdsnämnden i ningen var jämn medan fördelningen omhände minsta kommunerna omhändertagit och dertagna-privatplaoerade i större utsträckför samtliga Omhändertagna fosterbarn. I ning än för övriga kommuntyper tycks domiprocent. nerad av Omhändertagna barn - 78 % om-

händertagna mot 22 % privatplacerade. Ålder vid omhän- Kommuntyp 5 Totalt dertagandet (De 754 kom- Över hälften av de Omhändertagna som munerna) vistades i dessa kommuner kom från kom- 0- 3 56 47 muner tillhörande annan kommuntyp. Näs-

städerna.

landet. Över 80 % av dessa hade enligt tabell Antal barn i urvalet 105 369 6.3 placerats i någon av de minsta kommunerna. Några av dem hade sannolikt placerats inom den egna kommunen men många barn Skäl för omhändertagande gav en bild som vistades naturligtvis i annan kommun som inte markant skiljde sig från totalbilden i hela tillhörde kommuntyp 5. Endast omkring landet. 25 § a första (misshandel punkten 20% av dem bodde hos fosterföräldrar i etc.) hade enligt undersökningen tillämpats större eller medelstora kommuner - de allra för 4 % av de fosterbarn som omhändertagits flesta i medelstora. av barnavårdsnämnden i någon av de 754 De fosterbarn som omhändertagits av minsta kommunerna. För 36 % hade 25 § a barnavårdsnämnd i kommuner som tillhörde andra punkten (fostraren olämplig etc.) kommuntyp 4 och kommuntyp 5, utgjorde använts, för 1% 25 § b första punkten en jämförelsevis liten andel av samtliga barn i (brottslig gärning), för 1% 25 §b andra berörda åldrar vilka bodde i motsvarande punkten (missbruk etc.), för 7 % 31 § första kommuner. Hela 76% av landets 0-14- stycket (föräldrarna avlidit etc.) och för åringar bodde 1970 i den här typen av 64 % 31 § andra stycket (begäran av föräldkommuner, medan barnavårdsnämnderna en- rarna etc.). ligt undersökningen omhändertagit 61 % av samtliga Omhändertagna fosterbarn. Antalet Sammanfattande jämförelser mellan kom- Omhändertagna fosterbarn på totalantalet munryperna barn i jämförbar ålder var som tidigare nämnts mellan tre och fyra gånger så litet Om fosterbarnen först betraktas med avseensom motsvarande antal för Stockholm. de på i vilken typ av kommun de vistades vid Åldersfördelningen för barnen som om- undersökningstillfället finner man att en händertagits av kommunerna i kommuntyp liten andel - 15 % - vistades i de största 5 awek inte nämnvärt från genomsnittet. städerna (kommuntyperna l-3). 23 % fanns Möjligen kan påpekas att av samtliga kom- enligt undersökningen hos fosterföräldrari

9-SOU 1974: 7 129

Tabell 6.9 Medianåldern ivarje grupp av kommuner. Kommuntyp l 2 Totalt Medianåldern (ca) (8,5) 10 10,5 9,5 ll 10,5

kommuntyp 4 och 62 % i de minsta kommu- vårdsnämnder i kommuner tillhörande kornnera (kommuntyp 5). muntyp 5. Drygt l/4 av barnen kom från Av samtliga barn bodde vidare de i genom- kommuner i kommungrupp 4 och övriga snitt yngsta barnen i Stockholm (kommun- från storstäderna. Detta avser givetvis endast typ l) och de äldsta i de minsta kommuner- de Omhändertagna fosterbarnen. na (kommuntyp 5). Detta framgår tydligast Ställs antalet Omhändertagna fosterbarn i vid en jämförelse av medianåldern för barnen relation till antalet barn i åldern 0-14 år i de olika kommuntyperna (tabell 6.9). som 1970 fanns i resp, kommungrupp, fin- Pojkarna dominerade i Stockholm och ner man att Stockholm (kommuntyp l) får Göteborg/Malmö (kommuntyperna 1 och 2) en nästan dubbelt så hög relationssiffra som medan däremot flickorna dominerade starkt Göteborg/Malmö (kommuntyp 2), nästan i övriga storstäder (kommuntyp 3) samt i 2 l/2 gång så hög som de övriga 9 största viss mån i de medelstora kommunerna (kom- städerna (kommuntyp 3) och mer än tre muntyp 4). Könsfördelningen var däremot gånger så hög som övriga kommuner (komjämn i de minsta kommunerna (kommuntyp muntyp 4 och 5). Av tabell 6.10 framgår för 5). varje kommuntyp dess andel av de omhän- Fördelningen på Omhändertagna och pri- dertagna fosterbamen, antal barn i åldrarna vatplacerade fosterbarn varierade också något 0-14 år samt dess andel av landets 0-14mellan kommuntyperna. Bland dem som åringar. vistades i de minsta kommunerna (kommun- Ålder vid omhändertagandet uppvisar ocktyp 5) gav undersökningen den högsta ande- så vissa variationer mellan kommuntyperna. len Omhändertagna 78 % - och i kom- Barnen från Göteborg/Malmö (kommuntyp munerna som tillhör kommuntyp 4 den 2) och de minsta kommunerna (kommuntyp lägsta 68%. För de tre grupperna som 5) tycks i genomsnitt ha varit yngst vid omfattar de större städerna var andelen omhändertagandet. Nästan 60 % av foster- Omhändertagna ungefär lika stor - ca 75 %. barnen som placerats från dessa kommuner Vad gäller typ av placerandekommun var vid omhändertagandet 3 år eller yngre. framgår av undersökningen att omkring 1/3 De vid omhändertagandet i genomsnitt äldsta av de Omhändertagna placerats av barna- barnen förefaller komma från kommu-

Tabell 6.10 Andelen (%) Omhändertagna fosterbarn samt antalet och andelen (%) barn i åldern 0-14 år (1/ ll 1970) efter typ av placerandekommun.

Kommuntyp Totalt l 2 3 4 + 5 Andel fosterbarn som omhändertagits 17 11 10 61 100 Antal bam 0-14 år 107 985 132 388 158 101 1267 515 1665 989 Andel barn 0-14 år 6 8 10 76 100

130 SOU 1974: 7

nerna i kommuntyp 4. Bara omkring 1/3 av F osterbamens bakgrund barnen härifrån var vid tidpunkten för Nationalitet, födelseland och vistelseland omhändertagandet 0-3 år. I kommuntyp 3, före placeringen de 9 städerna, tycks andelen barn 7-15 år vara relativt stor. Vid undersökningstillfället var den övervä- Omhändertagandeskälen tycks däremot gande andelen av samtliga fosterbarn, nära inte variera så mycket mellan kommuntyper- 90%, svenska medborgare och återstoden, na. Den enda egentliga avvikelsen från dvs. 10 %, av annan nationalitet. Detta är en mönstret var enligt figur 6.6 att 25 § a första något högre siffra än vad den officiella punkten (misshandel etc.) tycks ha tilläm- statistiken anger för alla barn i landet i ålder pats för något större andel barn från kom- upp till 15 år. Enligt denna var i november muntypterna 3 och 4 än från övriga kom- 1970 7 % utländska medborgare. muntyper. Detta kan delvis hänga samman Anledningen till att det bland fosterbarmed att åldern vid omhändertagandet i nen fanns något högre andel barn med genomsnitt var något högre för barnen från utländskt medborgarskap än bland alla barn de 9 städerna och de medelstora kommuner- i landet kan vara att många barn från na. Vidare hade kanske 25 § a andra punk- utlandet i awaktan på adoption var fosterten (fostraren olämplig etc.) tillämpats i barn. Barn som sedermera adopteras är något mindre utsträckning för barnen från under viss tid formellt privatplacerade fosterde tre största städerna än för barnen från bam. Av undersökningen framgår också att övriga kommuner. en något större andel av de privatplacerade

Figur 6.6 Skäl för omhändertagande efter typ av placerandekommun. I procent.

Skäl för om- Kommuntyp händertaçnde 1 2 Totalt

25 § a = misshandel fara för kroppslig 7

eller själsig hälsa :i ]3

25 § a = fostraren olämplig, oförmåga

25 § b = brottslig o 0 o

gärning - - -

25 § b = missbruk . av rusdryck, thin- 0 b ner, narkotika o d

25 § b = annan

o 0 0

anledning - .. _

31 § första st = föräldr. avlidit eller NI Gl J:

1._.1 ;J s.__a

övergivit barnet

31 § andra st = begä-

ran av föräldr. eller J61 j 59 ]e2

deras samtycke

barnen var av annan nationalitet jämfört förskola för synskadade, eller åtnjöt någon med de Omhändertagna barnen. Någon över- form av enskild undervisning. representation av barn med utländskt med- För de privatplacerade barnen gäller som borgarskap tycks således inte finnas bland de tidsbestämning tiden närmast före den aktufosterbarn som omhändertagits för samhälls- ella placeringen. Vid den tidpunkten gick vård. endast omkring 20 % iskolan. De allra flesta Bara ca 5 % av fosterbamen var födda i gick i normalklass och bara en liten del i annat land. Samma förhållande rådde med annan typ av klass. avseende på vilket land barnet vistades i före 3/4 av samtliga barn var vid undersökden aktuella placeringen. ningstillfället i ålder 7-15 år och av inter- Enligt tabell 6.11 förelåg vissa skillnader vjun med fosterföräldrarna framkom att i mellan de Omhändertagna och de privatpla- stort sett alla gick i skolan vid undersökcerade barnen med avseende på var de ningstillfället. vistades före placeringen. Förklaringen här- Utredningen har inte haft möjlighet att till torde vara densamma som ovan, nämligen mer ingående beröra skolförhållandena för att bland privatplacerade barn som kom från fosterbarnen. Då många fosterbarn av olika annat land ingick barnen som i awaktan på anledningar haft skolsvårigheter före placeadoption tillfälligt var fosterbarn. ringen i fosterhem är frågan om skolsituationen efter placeringen av väsentlig betydelse. Utredningen har därför funnit det angeläget Tabell 6.11 De Omhändertagna och de pri- att närmare studera resultaten från en undervatplacerade fosterbamen efter vistelseland sökning som utredningen om skolans inre före den aktuella placeringen. l procent. arbete (SIA) genomförde under våren 1972. Undersökningen, som avsåg fosterbarns och Vistelseland Omh än- Privat- Totalt barnhemsbarns delvis i skolgång, planerades der- placerade samråd med fosterbarnsutredningen och uttagna fördes av SIA: s sekretariat. Sverige 98 7 8 9 3 Annat land l 14 4 Bakgrunden till undersökningen var, enligt Bortfall l 8 3 SIA, att de barn och ungdomar som genom samhällets - fosterbarn, barn- Summa 100 l 00 100 ingripande hemsbarn och ungdomsvårdsskoleelever Antal bam i urvalet 366 88 kommit att ryckas upp från en välkänd 454 omgivning och placeras i en främmande miljö utgör en särskilt utsatt grupp inte minst med avseende på möjligheterna att Upp väx tförhållanden lyckas i skolarbetet. Mycket talar för att den enskilda skolan inte haft tillräckliga resurser Skolgång för att kunna - ibland ge dessa allvarligt Som framgår av figur 6.3 var ungefär 30 % av störda ungdomar en lämplig form av de omhändertagna barnen skolpliktiga (i undervisning. I direktiven till utredningen åldern 7-15 år) vid tidpunkten för omhän- om skolans inre arbete har också särskilt dertagandet. Det stora flertalet av dessa gick framhållits att många elever upplever svårigi normalklass i grundskola eller liknande. heter i skolarbetet till följd av yttre omstän- Inget av barnen i undersökningen gick i klass digheter som i och för sig inte har med deras i gymnasial skolform eller i normalklass med studieförutsättningar att göra. Dessa barn särskild specialundervisning. Ungefär l /10 av har ett sämre utgångsläge i skolarbetet i barnen gick i specialklass, dvs. hjälpklass, jämförelse med övriga elever. Det får därför skolmognadsklass, läsklass e. d. Ungefär lika anses som nödvändigt att genom särskilda stor andel gick i annan typ av klass, t. ex. åtgärder stödja dessa barn och ungdomar.

132 SOU 1974: 7

De undersökningsresultat som i det följan- avlämnande sociala myndigheten och den de redovisas baseras på observationer utförda nya skolan bedömdes sådana kontakter vara i 43 slumpvis utvalda rektorsområden. Mate- nödvändiga för endast 22 % av de placerade rialet består av 335 rapporter om fosterbams barnen. De löpande kontakterna mellan och barnhemsbarns skolsituation insamlade skolan och kommunens bamavårdande mynmed hjälp av enkäter. De 43 rektorsområden digheter var få. För endast 7 % av barnen som utvaldes berörde drygt 32 000 elever hade kontakter av mer regelbunden karaktär varav 320 (l %) var fosterbarn och 15 etablerats. I inte mindre än 53 % av fallen (0,05 %) var barnhemsbarn. hade den kommunala barnavårdsnämnden Elever inskrivna i ungdomsvårdsskola är inom respektive rektorsområde aldrig varit i inte representerade i materialet. l fortsätt- kontakt med skolan rörande de egna skolningen redovisas i detta sammanhang siffror pliktiga fosterbarnen. endast avseende fosterbarn. Av de fosterbarn som vistades i de berörda Vistelsen under större delen av första rektorsområdena var 53 % pojkar och 47 % levnadsåret flickor. Fosterbarnen återfanns i de lugnare landsbygdsmiljöerna. I kommuner med mind- Fosterbarnsutredningen har i enkäten till re än 30 000 invånare var var hundrade barnavårdsnämndema bl. a. ställt frågor om elev fosterbarn. Motsvarande siffra för kom- var eller hos vem barnen vistades vid olika muner med mer än 30 000 invånare var en tidpunkter. För de Omhändertagna barnen på 200. gäller tre tidpunkter: första levnadsåret, vid Olika former av stödundervisning var van- tidpunkten för omhändertagandet samt vid ligare för fosterbarn än för elever med mer tidpunkten närmast före den aktuella fosternormala” hemförhållanden. När det gällde hemsplaceringen. För de privatplacerade har tillgång till Skolläkare, skolpsykolog, skol- två kartlagts: vistelsen under tidpunkter kurator, skolvärdinna och speciallärare i de första levnadsåret och tiden närmast före undersökta rektorsområdena visade det sig fosterhemsplaceringen. att de små landsbygdsrektorsområdena var I vissa fall sammanfaller tidpunktema. minst gynnade. I kommuner med mindre än Första levnadsåret och omhändertagandeåret 30 000 invånare saknade 60% av rektors- sammanfaller exempelvis för många barn. områdena helt tillgång till Skolkurator och Vidare kan i vissa fall för tidpunkten skolvärdinna. Drygt 20% av rektorsområ- omhändertagande och tidpunkten för fosterdena i denna typ av kommuner saknade hemsplacering sammanfalla. speciallärare. Av samtliga fosterbarn hade enligt figur Ett av undersökningens mest angelägna 6.7 omkring 60% under större delen av syften var att belysa omfattningen av de första levnadsåret vistats hos biologisk förförberedande kontakter som vid en nyplace- älder. Den största gruppen (40 %) utgjordes ring av ett fosterbarn togs mellan avlämnan- av dem som vistats hos båda biologiska de och mottagande rektorsområde respektive föräldrarna. Omkring 10% hade vistats i avlämnande sociala myndighet och motta- fosterhem och 15% i barnhem. Det var gande rektorsområde. För endast 37 70 av således en tämligen stor andel av fosterbarfosterbarnen hade man tagit kontakter för nen som under större delen av första levnadsatt underlätta planeringen av de nykomna året vistats hos annan än de biologiska elevernas skolgång. Ca 8 % av de skolpliktiga föräldrarna. fosterbamen hade placerats inom ett rektors- Som framgår av tabell 6.12 hade en större område där skolans befattningshavare inte andel av de Omhändertagna barnen, 45 %, haft någon som helst vetskap om placeringen vistats hos båda biologiska föräldrarna järninnan barnet infann sig första skoldagen. När fört med de privatplacerade, 29 %. Däremot det gällde behovet av kontakter mellan den hade en väsentligt större andel av de privat-

Figur 6. 7 Fosterbarnen efter vistelse under större delen av första levnadsåret. l procent.

19 15

11 7 4 2 1 0 1

F1 [51 l l f;l

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Barnet vistades hos: Il Båda biologiska föräldrarna ll Biologisk mor tillsammans med annan man är barnets far II Biologisk far tillsammans med annan kvinna ar barnets mor Il Enbart biologisk mor

ätoooslmmäwn-

Il Enbart biologisk far Il Adoptivföräldrar Il Fosterföräldrar II Någon annan Il Barnhem ll Bortfall

placerade barnen, 23 %, mot 8 % av de För de Omhändertagna barnen gällde Omhändertagna, vistats i fosterhem under vidare att ju äldre barnen var desto vanligare större delen av första levnadsåret. På barn- var det att de fanns hos båda biologiska hem slutligen hade nära 20 % av de omhän- föräldrarna under större delen av första dertagna och 5 % av de privatplacerade levnadsåret. Nära 60 % av bamen som var 13 barnen vistats. år eller äldre hade vistats hos föräldrarna För de Omhändertagna barnen från Stock- mot 23 % av barnen som var 3 år eller yngre. holm tycks det har varit betydligt vanligare än Barnen som var mellan 10 och 12 år skilde

för de Omhändertagna från övriga kommun- sig från övriga på så sätt att det i den

typer att de vistats i barnhem under större åldersgruppen var betydligt vanligare att de delen av första levnadsåret. Det tycks vidare vistats hos ensamstående biologisk moder. ha varit något vanligare bland barnen från de Detta gällde för ungefär l /3 av dessa barn. medelstora och minsta kommunerna (kom- Ju yngre barnen var desto vanligare tycks muntyp 4 och 5) att de vistats hos någon av det vara att de under större delen av första eller båda biologiska föräldrarna. Bland dessa levnadsåret vistats i barnhem. l0%av de barn förefaller också fosterhemsvistelse ha Omhändertagna barn som var 13 år och äldre varit oftare förekommande under första lev- hade funnits i barnhem mot 50 % av barnen nadsåret. som var upp till 3 år.

Tabell 6.12 De Omhändertagna och privat- Det faller sig svårare att för de privatplace-

placerade barnen efter var de vistades under rade barnen uttala sig om eventuella skillna-

större delen av första levnadsåret. I procent. der mellan åldersgrupperna med avseende på

barnets vistelse första levnadsåret. Detta

Vistelse Omhän- Privat- Totalt beror dels på de låga urvalssifforna, dels på der- place- baratt uppgifterna om de privatplacerade tagna rade nen är mindre utförliga än uppgifterna om Båda biologiska de Omhändertagna. Liknande tendenser som föräldr. 45 29 40 Biol. mor för de Omhändertagna tycks dock skönjas. tills. med an- Därtill gäller troligen för de privatplacerade nan man än 2 0 2 som var under 13 år att de till större del än barnets far Biol. far de Omhändertagna vistats hos ensamstående tills. med anbiologisk moder. nan kvinna än barnets mor l 0 1 Enbart biol. mor 19 21 19 Vistelse vid omhändertagandet Enbart biol. far 0 0 O Vistelsen vid tidpunkten för omhändertagan- Adoptivföräldrar O 1 l det avser givetvis endast de Omhändertagna Fosterför-

Bortfall dern och ca 30% hos modern (figur 6.8). Summa 100 100 100 Totalt sett fanns således över hälften av Antal barn i barnen hos minst en av de biologiska föräldurvalet 366 88 454 rarna vid denna tidpunkt. Av de övriga

barnen efter var de vistades vid tidpunkten för Figur 6.8 De Omhändertagna omhändertagandet. I procent.

22 22 19

F_l

1 2 3 4 5 10

Barnet vistades hos: II Båda biologiska föräldrarna II Biologisk mor tillsammans med annan man än barnets far ll Biologisk far tillsammans med annan kvinna an barnets mor Il Enbart biologisk mor

BCDWNÃOWÖOON-l

Il Enbart biologisk far Il Adoptivföräldrar ll Fosterföräldrar Il Någon annan II Barnhem ll Bortfall

barnen bodde ungefär lika stora andelar hos under första levnadsåret bott hos båda förfosterföräldrar, i barnhem eller hos någon äldrarna. Ungefär 20 % fanns hos dem vid annan. De barn som kom från barnhem kan bägge tillfällena medan vistelsen förändrats till viss del ha varit föremål för omhänder- för omkring 25 %. Av tabellen att framgår tagande för utredning. Gruppen som vis- förändringen främst berodde på att modern tats hos någon annan bestod främst av blivit ensamstående. Vidare bodde 10 % av dem som vistats hos mormodern. Därtill alla Omhändertagna fosterbarn hos ensamkom vistelse hos annan släkting, på sjukhus, i stående mor vid båda tillfällena. 5 % hade

privathem, familjedaghem eller inackorde- bott hos ensamstående mor under första

ringshem. levnadsåret och i fosterhem vid tidpunkten Barnen 0-3 år hade i betydligt mindre för omhändertagandet. Av de 20 % som unutsträckning än barnen i övriga åldersgrupper der första levnadsåret vistades i barnhem vistats hos båda biologiska föräldrarna vid fanns flertalet kvari barnhem vid omhändertidpunkten för omhändertagandet. Dessuttagandet. om hade barnen upp till 3 års ålder i större utsträckning än övriga barn vistats hos Tabell 6.13 De Omhändertagna barnen efter ensamstående biologisk mor. Detta förhålvar de vistades under första levnadsåret och lande gällde också för en relativt stor andel vid tidpunkten för omhändertagandet. av barnen 10-12 år. För barnen 3 år eller I procent. yngre var det också vanligare än för övriga åldersgrupper att de vistats i barnhem vid Vist else Vist else under Sum ma tidpunkten för omhändertagandet. vid tid- första levnadsåret punkten e?? Några nämnvärda skillnader mellan olika för om- 1 2 3 4 5 6 typer av placerandekommun förelåg inte i händ ertadetta avseende. Av barnen - gand et från Göteborg Malmö (kommuntyp 2) bodde dock en l 2 1 0 l 0 0 l 2 3 större andel hos ensamstående biolo- 2 3 2 1 l l 0 8 något 3 12 O 10 1 1 2 26 gisk mor än vad som gällde för övriga typer 4 5 0 5 2 0 l l 3 5 3 0 2 1 3 2 l l av placerandekommun. 6 2 0 l 2 0 14 1 9 Jämförs vistelsen under första levnadsåret med vistelsen Summa 46 2 20 7 5 20 100 vid tidpunkten för omhändertagandet kan i viss mån förändringarna under Vistelsealtemativ: mellantiden klarläggas. I tabell 6.13, som 1. Båda biologiska föräldrarna illustrerar 2. Den biologiska modem eller fadern tillsammans en sådan jämförelse för de ommed annan manlig eller kvinnlig person än händertagna barnen, är bortfallssiffroma inte barnets far respektive mor . Enbart biologisk mor eller biologisk far medtagna. Av diagonalen itabellen framgår . Fosterföräldrar

001450)

andelen barn som vistades på samma plats . Någon annan . Barnhem vid båda tidpunkterna. I redovisningen ingår barn yngre än ett år vilka i de allra flesta fall vistades på samma plats vid båda tidpunkter- Vistelse vid tiden närmast före fosterhemsna. En del barn kan dessutom ha vistats på placeringen viss plats under första levandsåret, bytt vistelse och sedan återvänt vid tidpunkten Nästan l/3 av alla fosterbarn fanns vid för omhändertagandet. tidpunkten närmast före fosterhemsplace- För drygt hälften, 52 % enligt tabell 6.13, ringen hos en av eller båda föräldrarna och var vistelseplatsen densamma både under lika stor andel på barnhem. Nära 20 % fanns större delen av första levnadsåret och vid i fosterhem och de övriga i släkthem, på tidpunkten för omhändertagandet. Nästan annan institution än barnhem, sjukhem, behälften av alla Omhändertagna barn hade handlingshem e. d.

Stora skillnader rådde i detta avseende Av tabell 6.15 framgår att det var vanligamellan de omhändertagna och de privatpla- re för de Omhändertagna barn som var yngre cerade barnen. Medan bara 1/4 av de omhän- än 4 år att de vistats på barnhem alldeles dertagna fanns hos biologiska föräldrar bod- före den nuvarande placeringen än för övriga de hälften av de privatplacerade hos en av åldrar. Däremot var det i stort sett lika vaneller_ båda dessa. 40 % av de Omhändertagna ligt i samtliga åldersgrupper att barnen visvårdades före placeringen på barnhem men tats hos en av eller båda föräldrarna innan bara en liten del av de privatplacerade. den nuvarande placeringen kom till stånd. Vad avser vistelse i annat fosterhem vid den- Tabell 6.14 De Omhändertagna och de pri- na tidpunkt visade sig detta vara vanligast vatplacerade barnen efter var de vistades vid bland barnen 7 år eller äldre. tidpunkten närmast före den nuvarande Av de barn som Stockholm (kommuntyp fosterhemsplaceringen. I procent. l) placerat vistades hälften i barnhem. 30 % bodde hos en eller båda biologiska föräldrar- Vistelse Omhän- Privat- Totalt der- place- na och drygt 13 % vistades i fosterhem. För tagna rade Göteborg-Malmös (kommuntyp 2) del var

[barnhem Ovrigt 20 15 18 de 9 städerna att (kommuntyp 3) gällde

muntyp 4) hade, som för barnen från Stockholm, ungefär 30 % vistats hos föräldrarna. Om först enbart de Omhändertagna stude- För de minsta kommunerna (kommuntyp 5) ras finner man att övrigtgruppen” bestod var situationen ungefär som för genomsnittet till omkring hälften av barn som vistats i ilandet. släkthem vilka inte betraktats som foster- J ämförs vistelsen vid alla tre tidpunkterna hem. Strax under 5 % fanns på barnpsykia- för de Omhändertagna fosterbarnen framträtrisk klinik och ungefär lika stor andel på der naturligtvis skillnader mellan totalfördel- ”annan anstalt. Så gott som inga barn ningama. Ovan har förändringarna mellan vistades vid denna tidpunkt i ungdomsvårds- första levnadsåret och tidpunkten för omskola. händertagandet redovisats. Medan 2/3 av de

Tabell 6.15 De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på vistelse tiden närmast före den nuvarande fosterhemsplaceringen. Särredovisning efter fosterbarnets ålder. 1 procent. Vistelse Ålder Totalt 0-3 4-6 7-9 10-12 13-15 Hos en eller båda

Omhändertagna fanns hos en av eller båda Vid båda tidpunkterna fanns omkring hälfföräldrarna under första levnadsåret var den ten av de privatplacerade hos en av eller båda andelen strax under 60 % vid tidpunkten för föräldrarna, drygt 20 % i fosterhem, 5 % i omhändertagandet. Andelarna i fosterhem, barnhem och 10-15 % på annan plats. Inom släkthem, eller med annan vistelse hade gruppen hos en eller båda föräldrarna” har ökat något vid den senare tidpunkten. Där- däremot vissa förändringar skett. Under försemot var andelen i barnhem ungefär lika ta levnadsåret bodde nästan 30 % hos båda stor. föräldrarna men vid tidpunkten för place- Större skillnader uppträder av naturliga ringen i fosterhem bara omkring 15 %. Ungeskäl om vistelsen vid omhändertagandet och fär 20 % av de privatplacerade bodde hos en vistelsen närmast före fosterhemsplaceringen av föräldrarna under första levnadsåret mot jämförs. En betydligt mindre andel fanns hos omkring 35 % vid fosterhemsplaceringen. föräldrarna vid den senare tidpunkten än vid Av de Omhändertagna som någon gång den förra. Dubbelt så stor andel fanns på bott hos sina föräldrar var det nästan 40 % barnhem. Fosterhemsvistelse och gruppen som bott där med anledning av att samhällsövriga vistelser hade ökat något. vården vid ett tidigare tillfälle varit villkorligt Som tidigare nämnts har två tidpunkter upphörd. Nästan hälften hade således fått studerats för de privatplacerade. Nästan inga återvända till de biologiska föräldrarna från skillnader tycks råda mellan fördelningarna vård antingen i barnhem eller i fosterhem över vistelsen större delen av första levnads- för att så småningom på nytt placeras i året och vistelsen före placeringen om kate- fosterhem. gorierna i exempelvis tabell 6.16 studeras.

Figur 6.9 De Omhändertagna fosterbamen efter vistelsen första levnadsåret, vid tidpunkten för omhändertagandet och närmast före den ”nuvarande” fosterhemsplaceringen. I procent.

19 Första levnads- 3 5 5”

| | I I r--L F;

Vid tidpunkten 19 för omhänderta- 12 11 1

gandet l [ l I ] l

39 24 Vid tidpunkten 15 20 för fosterhems-

l

placeringen I | I

Hos en I foster- I bern- Övrigt Bortfall el. båda hem hem föräldr.

138 SOU 1974: 7

Tabell 6.16 De privatplacerade fosterbar- fosterbarnen hade mödrar som var 24 år eller nen efter var de vistades under första lev- yngre då barnet föddes. Motsvarande andel nadsåret och vid tidpunkten för den nuva- för alla barn som föddes i Sverige under

rande fosterhemsplaceringen. l procent. samma tidsperiod var 44 %. För en betydligt mindre andel av fosterbarnen, 16 %, var Vistelse Första Vid foslevnads- terhems- modern mellan 25 och 29 år än vad som var året placefallet för totalpopulationen (33 %). ringen Av tabell 6.17 framgår att bland de Hos båda biologiska föräldrarna 29 15 privatplacerade var det en större andel, nära Hos modern tillsammans 40 %, vars mor var mellan 15-19 år då med annan man än barnet föddes än bland de Omhändertagna,

Barnhem

tabell 6.17 för olika åldersklasser bör således uppfattas som minimiskattningar. I postenkäten ställdes vidare en fråga om Barnets biologiska familj moderns situation vid tidpunkten närmast Bland om barnets biologiska före barnets nuvarande placering. För 5 % av uppgifterna familj skulle barnavårdsnämnden redovisa samtliga barn svarade barnavårdsnämnderna moderns ålder vid barnets födelse samt vilka att modern avlidit. För 8 % kände respektive förhållanden som gällde för barnets mor och nämnd inte till förhållandena för modern. far vid tidpunkten närmast före barnets Uppgift saknas” gavs som svar i 14% av omhändertagande eller närmast före den fallen. nuvarande placeringen. Dessutom ställdes För 32 % av samtliga barn svarade man att frågor om antal syskon och om dessa också modern var förvärvsarbetande. Sannolikt vistades i fosterhem. fanns bland dem för vilka uppgift saknas Av figur 6.10 framgår att omkring 2/3 av ytterligare en del barn vars mödrar förvärvs-

Figur 6.10 Fosterbarnen efter moderns ålder vid barnets födelse. I procent.

16 10

__5t-°-1

Ålder 14-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44

SOU 1974: 7 139

Tabell 6.17 De Omhändertagna och privat- mödrar som vårdades klinik på psykiatrisk placerade barnen efter moderns ålder vid eller sjukhus. I få fall vistades mycket barnets födelse. I procent. mödrarna på institution såsom ungdoms-

Moderns ålder vårdsskola eller fångvårdsanstalt. Omhän- Privat- Totalt der- place- Modern hade avlidit för en något större tagna rade andel av de Omhändertagna barnen än av de

hem eller okänd ort medan detta var förhållandet för mödrarna till nära 10 % av de omhändertagna barnen. arbetade, varför siffran kan vara något högre. I Stockholm (kommuntyp l) och iövriga Utredningen har inte fått uppgifter om större kommuner var det vanligare att mohuruvida de övriga var hemmavarande eller dern var okänd för barnavårdsnämnden än i ej. Förmodligen var de flesta av dem som de mindre kommunerna. Bland stockholmsinte uppgivits som förvärvsarbetande hem- barnen fanns också den största andelen vars mavarande. Vidare bör framhållas att eftermor vårdades på kroppssjukhus. som det existerar olika metoder att mäta Bland barnen från Göteborg-Malmö (komförvårvsintensitet kan de skilda barnavårds- 2) fanns den största muntyp andelen, 40 %, nämnderna ha uppfattat frågan om förvärvs- vars mor förvärvsarbetade. Motsvarande anarbete olika. del bland kommunerna i kommuntyp 4, de I detta sammanhang, kan det vara av medelstora relativt tättbefolkade kommunerintresse att nämna vissa resultat från den var det na, var 20 %. För Göteborg-Malmö s. k. familjeundersökningen som hösten en något större andel av fosterbarnen vars 1970 genomfördes av familjepolitiska kom- mor vårdades på psykiatrisk klinik eller mittén. Denna undersökning syftade till att sjukhus än vad som gällde för övriga kornbelysa vissa ekonomiska och sociala för- muntyper. hållanden hos olika familjetyper. Undersök- Uppgifter saknas i de olika frågorna om ningen omfattade ca 5 000 personer. Upp- faderns situation vid tidpunkten före omgifterna om förvärvsfrekvens avsåg dem som händertagandet för över 30% av något vid undersökningstillfället 1970 svarade på barnen. För minst 3 % av samtliga fosterbarn frågan Piörvärvsarbetar ni för närvarande? svarade man att fadern var avliden. För 14 % 51% av de gifta kvinnorna med barn för- av barnen var faderns situation okänd för värvsarbetade. Med barn avsågs barn under barnavårdsnämnden. Uppgift om faderns 18 år. Av familjetypen ensamstående med situation saknas således för nästan hälften av barn förvärvsarbetade drygt 65%. Av de barnen. Detta har medfört att jämförelse ogifta kvinnorna med barn förvärvsarbetade mellan de Omhändertagna barnens fäder och 47 % och av de frånskilda med barn 80 %. de privatplacerade barnens fäder inte med Vad avser moderns situation vid tidpunk- någon större säkerhet gått att göra. Likaså ten närmast före barnets fosterhemsplacering har det inte varit möjligt att se om skillnader visade det sig enligt fosterbamsutredningens mellan olika typer av placerandekommun undersökningar att 8 % av barnen hade förelåg.

140 SOU 1974: 7

47% av fosterbarnen hade förvärvsarbe- na avlidit. Nära 20 % av barnen upplevde att tande far. Det är troligt att andelen var den förälder som barnet vistades hos flyttade betydligt högre då det bland uppgifter ihop med annan person. 7 % av barnen har saknas förmodligen fanns ytterligare många upplevt någon annan förändring, i regel fäder som var yrkesarbetande. Enligt den innebärande att modern flyttat eller awikit. tidigare nämnda undersökningen av familje- Omkring 60 % av samtliga fosterbam hade politiska kommittén var 93 % av gifta män syskon. Ca 40% hade ett eller två syskon. med barn förvärvsarbetande. För frånskilda Av hamen med syskon var andelen barn med män med barn gällde att 90 % förvärvsarbe- fler än två syskon ca 30%. Motsvarande tade medan motsvarande siffra för gifta män andel för alla barn ilandet under 18 år var utan barn var 80% vid undersökningstill- 1970 något lägre, vilket tyder på att bland fället 1970. fosterbam med syskon kom en jämförelsevis Liksom i fråga om fosterbarnens mor var stor andel från familjer med många barn. det beträffande fadern i mycket få fall som Bland de Omhändertagna barnen var det han vistades eller institution av enligt tabell 6.18 betydligt vanligare medpå sjukhus något slag. syskon än bland de privatplacerade. Obser- I postenkäten ställdes en fråga om barnet veras bör att bortfallet var 11% för de upplevt att någon av eller båda föräldrarna senare. Om vi antar att alla som utgör avlidit, om de separerat, gift om sig eller flyttat ihop med annan person. Avsikten med frågan var att få en uppfattning om hur Tabell 6.18 De Omhändertagna och privatfosterbarnen efter förekomst av stor del av fosterbarnen som upplevt något placerade av detta under den tid de vistades hos sina syskon. I procent. biologiska föräldrar. Risker finns dock att vissa barnavårdsnämnder kan ha tolkat frå- Omhän- privat. Samt- Med reservation för even- 1183 gan annorlunda.

?gråa få? g

tuella feltolkningar blev resultaten följande:

adoptivföräldrar hade upplevt att föräldrarna S amma 100 100 100 separerat. (Detta är en betydligt högre siffra Arltalbarrli än vad som gäller för barn i allmänhet.) För “wa et l 366 88 454 ll % av barnen hade en eller båda föräldrar-

Figur 6.11 Fosterbamen efter antal syskon. I procent.

22 17

10 5 4 2 0

Antal l | W I l l

0 1 2 3 4 5 6 7 syskon

SOU 1974: 7 141

bortfall hade syskon var det emellertid högst Av samtliga fosterbarn som hade syskon något över 40% av de privatplacerade som var det drygt 60% som hade något eller hade minst ett syskon. några syskon anmälda till barnavårdsnämn- Av tabell 6.19 framgår att 73 % av de den. Bortfallet för denna fråga var ca 10 %. privatplacerade barnen med syskon hade bara ett syskon medan motsvarande andel Den biologiska familjens bostadsför de Omhändertagna med syskon endast förhållanden var 33 %. Samtidigt som det var vanligare att de Omhändertagna hade syskon så var alltså Uppgifterna om tidigare bostadsförhållanden antalet syskon större än för de privatplace- avser endast de Omhändertagna barn som vid rade. tidpunkten för omhändertagandet bodde hos sina biologiska föräldrar eller adoptivföräld- Tabell 6.19 De Omhändertagna rar. Dessa barn utgjorde nära 60 % av det och de prifosterbarn som hade totala antalet Omhändertagna barn. l det vatplacerade syskon följande redovisas bostadsstorlek, standard efter antal syskon. I procent. etc. Antal syskon Omhän- Privat- Totalt der- place- Det framgår av figur 6.12 att över 2/3 av

kan nämnas en grupp som bodde i äldre, Antal barn mindre moderna fastigheter. I något enstaka i urvalet 235 31 266 fall förekom uppgift om att man bodde i tält. Drygt 40% av de barn som hade syskon Föräldrarna till 70 % av barnen stod vid var det yngsta barnet i syskonskaran. Drygt tidpunkten för barnets omhändertagande l/4 hade både äldre och yngre syskon och själva för bostaden. För 8 % gällde att mor- 30 % var äldsta barnet i syskonskaran. eller farföräldrar eller andra anhöriga till

Figur 6.12 De Omhändertagna fosterbarn som bodde hos föräldrarna efter familjens boendeform vid tidpunkten för omhändertagandet. l procent.

13 11 6

Boende- Lägen- Villa el. Annat Bortfall form het radhus

142 SOU 1974: 7

barnets föräldrar stod för bostaden. För Utredningen har försökt få en uppfattning drygt 3 % av barnen gällde att familjen var om i vilka fall de trångbodda hushållen fått inneboende. Bland övriga alternativ som hjälp av kommunen att anskaffa bättre förekom kan nämnas boende i lägenhet som bostad. arbetsgivare ansvarade för samt bostad hyrd i Av de hushåll det här var fråga om, alltså andra hand. sådana som disponerade över l rum, köket Bland de ca 60% Omhändertagna barn oräknat, och vilka samtliga var trångbodda, som vid tidpunkten för omhändertagandet var det 16 % som sedermera erhållit hjälp till bodde hos sina föräldrar var det knappt 1/5 bättre bostad. Av de hushåll som disponeravars föräldrar hade lägenhet med l rum, de över 2 rum vilka till övervägande ;del köket oräknat. För drygt 1/4 av barnen också var trångbodda hade 7 % fått sådan disponerade familjen 2 rum, för omkring 1/4 hjälp. 4% av de hushåll som disponerade 3 rum, för nära 1/10 4 rum samt för drygt över 3 rum och som till viss del var trång- 1/10 5 eller flera rum. bodda hade fått hjälp till bättre bostad. Nästan l /3 av barnen vistades i bostäder Däremot hade en väsentligt större andel, där 3-4 personer bodde och nästan 1/3 där 43 %, av dem som disponerade över 4 rum 5-7 personer bodde. Ungefär vart tionde fått denna typ av hjälp. Det torde således barn vistades i bostäder där endast 2 perso- knappast vara trångboddhet som i första ner bodde. hand varit grund för hjälp till bättre bostad. Med utgångspunkt från antal personer i Utredningen har också försökt att ta reda bostaden och antal disponerade rum kan på bostadsstandarden i övrigt för de omhänandelen barn som kom från trångbodda dertagna barn som vid tidpunkten för omfamiljer beräknas. Vid bedömning av trång- händertagandet vistades hos sina biologiska boddhet har den norm tillämpats som bl. a. föräldrar. Uppgift saknas dock för i genomanvänts i folk- och bostadsräkningen 1965, snitt 15 %, och bortfallet ligger på i genomdvs. ett hushåll är trångbott om det finns fler än 2 boende per rum, köket och ett rum oräknat. Figur 6.13 De Omhändertagna fosterbam Enligt denna definition bodde enligt tabell som vid tidpunkten för omhändertagandet 6.20 nästan 2/3 av de barn, som vid tid- bodde hos sina biologiska föräldrar med punkten för omhändertagandet vistades hos avseende på utrustning i bostaden. I prooent. föräldrarna och för vilka uppgift erhållits om Saknades antal personer och rum, i trångbodda hushåll (det skuggade området i tabell 6.20). Kök J:

Tabell 6.20 De Omhändertagna fosterbarvarmvatten 30 nen, som vid tidpunkten för omhändertagandet bodde hos sina biologiska föräldrar, efter antal rum och antal personer i den av Dusch eller bad 35 familjen disponerade bostaden. I procent. Antal per- Antal rum Sumsoner WC 20

Centralvärme 26

SOU 1974: 7 143

snitt 5% varför det för en femtedel av de på något sätt. barnen inte funnits uppgifter tillgängliga för När det art visade gäller handikappets Det bör härvid observeras att bedömning. undersökningen att ungefär 10 % hade någon tidpunkten för omhändertagandet kan varie- form av psykiskt handikapp. Gravt psykiskt ra något. En del omhändertaganden kan ligga handikapp förelåg i ca l % av fallen. ganska långt tillbaka i tiden vilket delvis kan Nära 10% uppgavs ha någon form av förklara dels att uppgifter om bostadsstan- synfel, 2 % sådant. få gravt Mycket dard inte funnits tillgängliga, dels den rela- ha hörselfel. Mindre än 5 % av uppgavs tivt låga bostadsstandarden för dem som det samtliga barn hade någon form av rörelsehinfinns uppgifter om. der och ungefär 5 % hade annan form av Om man antar att svarsfördelningen för fysiskt handikapp. bortfallet vore densamma som för de barn Enligt undersökningen förelåg i dessa avför vilka svar erhållits blir andelen fall där seenden inte skillnader mellan några större nämnda bekvämligheter saknades enligt privatplacerade och Omhändertagna barn. figur 6.13. Av figuren framgår att dusch eller Undersökningen visade att det bland de bad var den utrustning som bostaden i de Omhändertagna barnen fanns en ganska klar flesta fall saknade. tendens att ju äldre barn det var fråga om, desto större var andelen handikappade. Un-

dantag utgjorde gruppen barn 3 år och yngre

Fosterbarn med handikapp på så sätt att här fanns något större andel Utredningen har isamband med besöksinter- handikappade än i de närmast högre åldersvjun med fosterföräldrarna undersökt om grupperna. fosterbarnen hade handikapp av något slag. Liksom vid studiet av handikapp i olika Det har härvid varit fråga om åldrar av tabell psykiskt framgår 6.21 att handikapp handikapp och/eller fysiskt handikapp såsom tycks vara mer frekvent ju äldre barnen var synfel, hörselfel, rörelsehinder eller annat vid omhändertagandet. Ett och samma barn kan fysiskt handikapp. 30 % av de Omhändertagna fosterbam som ha haft flera handikapp, vilket inte framgår var 10 år eller äldre vid för tidpunkten av redovisningen. Vidare kan det beträffande omhändertagandet hade någon form av hansvaren om handikappets svårighetsgrad ha dikapp. För 6 % av barnen i denna åldersfunnits olika uppfattningar hos olika foster- grupp var det fråga om gravt handikapp av föräldrar. Vid undersökningstillfället uppgavs något slag. 3 % av samtliga fosterbam som gravt handi- Några större skillnader mellan olika typer kappade och 13 % som något handikappade. av placerandekommun beträffande andelen 16 % av fosterbarnen var således handikappa- fosterbam fanns inte. handikappade

Tabell 6.21 De Omhändertagna fosterbarnen efter graden av handikapp. Särredovisning efter ålder vid omhändertagandet. I procent.

Barnavårdsnämndens åtgärder ständigheter som legat till härför grund ingick således inte. Tidigare åtgärder för barnet Enligt figur 6.14 var den vanligast före- I postenkäten ingick för de Omhändertagna kommande tidigare åtgärden omhändertabarnen en fråga som gällde i vilken omfattgande för samhällsvård enligt BvL 31 § andra ning åtgärder tidigare vidtagits av barnavårds- stycket (begäran av föräldrarna eller med nämnd. Frågan avsåg förebyggande deras samtycke). åtgärder, Denna åtgärd hade vidtagits övervakning, omhändertagande för utredning i drygt hälften av dessa fall. Övervakning och omhändertagande för samhällsvård. enligt 26§ med stöd av 25§ a (fostraren Av de vid undersökningstillfället för sam- olämplig, oförmåga) hade vidtagits för nära hällsvård Omhändertagna barnen var det varit föremål för 1/3 av dem som tidigare 35 % som tidigare varit föremål för åtgärd åtgärd. Här bör framhållas att ett barn kan

enligt BvL. Det beslut som låg till grund för ha varit föremål för flera åtgärder. det aktuella omhändertagandet eller de om- har undersökt om det funnits Utredningen

Figur 6.14 De Omhändertagna barn som tidigare varit föremål för av barnaåtgärder vårdsnämnd med avseende på vilken åtgärd som vidtagits. I procent.

Åtgärd

Förebyggande åtgärd enl. 26 § (hjälpåtgärd, förmaning el. varning, föreskrifter)

Övervakning enl. 26 §, 25 § a (misshandel, fara för kroppslig el. själslig hälsa, fostraren 31 olämplig, oförmåga)

Övervakning enl. 26 §, 25 § b, (brottslig gärn., missbr. av rusdrycker, thinner o.d. missbruk av narkotika, annan anledning)

Omhändertagande för utredning enligt 30 §, 25 § a

Omhändertagande för utredning 0 enligt 30 §, 25 § b

Omhändertagande för samhällsvård enligt 29 §, 25 § a

Omhändertagande för samhälls- ° vård enligt 29 s, 25 § b )-

Omhändertagande för samhällsvård enl. 31 § första st. (föräldr. 1 avlidit eller övergivit barnet)

Omhändertagande för samhällsvård enl. 31 § andra st. (begäran) 57 av föräldr. eller deras samtycke)

IO-SOU 1974: 7 145

samband mellan de åtgärder barnen tidigare Av barnen, som tidigare varit föremål för varit föremål för och vid undersöknings- åtgärd av någon bamavårdsnämnd, var det tillfället gällande beslut om omhändertagan- nära 60 % som någon gång vistats i barnhem. de. Urvalet är härvidlag inte så stort att man Av samtliga för samhällsvård Omhändertagna med någon större säkerhet kan uttala sig om barn hade nära hälften vistats i barnhem. De några samband föreligger. Materialet tycks flesta fanns bland de äldre barnen. Betraktas dock peka mot att för ca 30 % av dem som de olika åldersgrupperna var för sig finner tidigare omhändertagits enligt 31 § andra man emellertid att en större andel av barnen stycket (på begäran av föräldrarna eller med i åldersgruppen 3 år eller yngre varit i barnderas samtycke) var detta omhändertagande- hem än av barnen iåldersgruppema 10-12 skäl också aktuellt i vid undersökningstill- och 13-15 år. fället gällande beslut. För den övervägande delen av de barn som Omfattningen av tidigare åtgärder tycks någon gång varit i barnhem började placevariera för olika typer av placerandekommu- ringen samma år barnet föddes eller åren ner. Av tabell 6.22 framgår klart att ju närmast efter. För de allra flesta barnen var mindre kommuner det var fråga om, desto det fråga om endast en placering och för mindre vanligt var det att barnet tidigare drygt hälften hade det rört sig om en varit. föremål för åtgärd av något slag. sammanlagd vistelsetid på mellan 6 och 12 Eventuella samband mellan vilken åtgärd månader. Även för den mindre grupp av barn barnen tidigare varit föremål för och typ av som varit på barnhem upp till 3 gånger har placerandekommun är det på grund av låga det främst varit fråga om en sammanlagd urvalssiffror svårt att uttala sig om. Materia- vistelsetid på mellan 6 och 12 månader. Nära let tycks dock tyda på att övervakning enligt 30% av de Omhändertagna som vistats i BvL 26§ med stöd av 25§ a (fostraren barnhem hade också varit i fosterhem tidigaolämplig, oförmåga) var vanligast för barnen re. från Stockholm (kommuntyp l) samt de Ju större kommuner barnen kom från medelstora relativt tättbefolkade kommuner- desto större andel av dem hade varit i na (kommuntyp 4). Från Stockholm tycks barnhem. också komma en något större andel bam Vård i barnhem tycks således vara som tidigare omhändertagits för samhälls- vanligt bland fosterbarnen. Däremot hade en vård enligt 29§ med stöd av 25§ a än i mycket liten del av dem tidigare varit övriga kommuner. Slutligen kan nämnas att placerade i ungdomsvårdsskola. omhändertagande enligt 31 § andra stycket Enligt undersökningen hade närmare 30 % (begäran av föräldrarna eller deras samtycke) av de Omhändertagna barnen erhållit psykiatförekom oftare iGöteborg-Malmö och i de 9 risk behandling eller vård hos antingen städerna (kommuntyperna 2 och 3) än i psykisk barna- och ungdomsvård (PBU) eller andra kommuner. på barnpsykiatrisk klinik. Denna grupp för-

Tabell 6.22 De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på om tidigare åtgärder vidtagits eller ej. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Tabell 6.23 De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på om psykiatrisk behandling hos PBU erhållits eller ej. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Erhållen psykiatrisk Kommuntyp Totalt behandling

delade sig så att ca 10 % erhållit behandling största andelen. Bland barnen från Stock-

hos PBU, 10% poliklinisk behandling på holm och Göteborg-Malmö fanns den minsta

barnpsykiatrisk klinik samt 10% vård på andelen som fått sådan behandling. barnpsykiatrisk klinik. Vad gäller vård på bampsykiatrisk klinik Begreppet psykiatrisk behandling kan ha eller till sådan anslutet behandlingshem uppfattats olika, oaktat avgränsningarna i de fanns för barnen från Stockholm den lägsta olika alternativen i svarsformuläret. Vidare andelen Omhändertagna barn som erhållit är det troligt att flera barn kan ha erhållit sådan behandling. Göteborg-Malmö (kompsykiatrisk behandling vid fler än en institu- muntyp 2) samt de minsta kommunerna tion samt att behandling i vissa fall enbart här den (kommuntyp 5) uppvisade högsta kan ha inneburit utredning. andelen - 15 % mot 3 % för Stockholm. Av tabell 6.23 framgår att bland barnen från Stockholm (kommuntyp l) och de 9 städerna (kommuntyp 3) fanns något Tidigare vistelse i annat fosterhem större andelar barn som erhållit behandling hos den psykiska barna- och ungdomsvården Av de Omhändertagna barnen hade nästan en (PBU) jämfört med övriga kommuntyper. fjärdedel tidigare varit placerade i annat Skillnaderna mellan de olika typerna av fosterhem än det ”nuvarande. Det är såleplacerandekommun var dock små. des en tämligen stor grupp som tidigare Om placerandekommunerna studeras med vistats i annan fosterhem. Av figur 6.15 avseende på de barn som erhållit psykiatrisk framgår att en stor andel som väntat utgjorbehandling på barnpsykiatrisk klinik finner des av barn som var mellan 13 och 15 år man att från de 9 städerna kom den klart gamla.

Figur 6.15 De Omhändertagna barnen som tidigare vistats i annat fosterhem efter ålder. I procent. 38

16 10

Ålder 0-3 10-12 13-15

SOU 1974: 7 147

Av dem som tidigare varit i fosterhem graf. Denna grupp av fosterbarn har således hade de flesta vistats i sådant hem bara en efter omhändertagande och placering i fosgång. Drygt 1/5 hade vistats två eller tre terhem fått återvända till sina föräldrar och gånger och ett fåtal mer än tre gånger. Dock ånyo omhändertagits och placerats i samma finns det exempel på barn som vistats 5 eller annat fosterhem. Det bör i sammangånger i annat fosterhem. De äldre barnen hanget påpekas att enligt intervjun med hade givetvis varit genomsnittligt fler gånger fosterföräldrarna hade inget av de omhänderi annat fosterhem än de yngre. Även i lägre tagna barn som inte var släkt med fosteråldrar förekom dock fosterhemsbyten. Av föräldrarna tidigare vistats i det nuvarande” alla som tidigare varit i fosterhem hade fosterhemmet som fosterbarn. knappt hälften vistats i tidigare fosterhem För 14 % av den grupp som här behandlas mellan en och sex månader. Drygt hälften hade som skäl för det nuvarande omhänderhade vistats i tidigare fosterhem sex månader tagandet 25 § a första punkten, (misshandel, eller längre. fara för kroppslig eller själslig hälsa) använts. Sambandet mellan tidigare fosterhems- Av barnen från de större städerna (komplacering och skäl för nuvarande omhänder- muntyperna l-3) tycks större andel tidigare

tagande har också studerats. Här gäller det ha varit i fosterhem än vad som gällde för de

de fosterbarn som i frågeformuläret angivits övriga två typerna av placerandekommun. ha varit föremål för tidigare åtgärder samt För barnen som placerats av de minsta dessutom vistats i fosterhem tidigare. Av kommunerna (kommuntyp 5) var det en materialet att döma tycks för dessa barn väsentlig andel som varit i fosterhem tidiga- 25§ a andra punkten (fostraren olämplig re. eller oförmögen) vara det oftast förekom- De huvudsakliga anledningarna till att mande omhändertagandeskälet. Drygt hälf- dessa tidigare fosterhemsplaceringar upphörten hade omhändertagits enligt denna para- de var, som framgår av figur 6.16, att de

6.16 De Omhändertagna fosterbarnen som tidigare vistats i annat fosterhem efter Figur huvudsaklig anledning till föregående placerings upphörande. I procent.

29 27

19 16

6 l 3

I

1 2 3 4 5 6

Anledning 1 De biologiska föräldrarna (adoptivföräldrarna) ville överta vården 2 Barnets problem visade sig så svåra att fosterföräldrarna ej kunde fortsätta vården 3 Fosterföräldrarna ville av någon anledning inte fortsätta vården, trots att barnets problem var ordinära 4 Fosterföräldrarna ansågs av någon anledning olämpliga att fortsätta vården, trots att barnets problem var ordinära 5 Annan anledning 6 Bortfall

biologiska föräldrarna själva ville överta hjälp eller annat ekonomiskt stöd, anskaffvården samt annan anledning. Som exem- ning av bättre bostad samt regelbunden pel på annan anledning” kan nämnas att rådgivning och kontakt med föräldrama. fosterföräldrarna blivit sjuka eller att foster- Vid undersökningstillfället hade vissa modern blivit änka. Andra anledningar var kommuner samordnad socialvård enligt helatt de biologiska föräldrarnas sjukdom upp- hetsprincipen och vissa kommuner socialvårhört, barnen hade inte återvänt till foster- den uppdelad enligt funktionsprincipen med hemmet efter besök hos biologiska modern olika avdelningar för socialhjälp, barnavård samt svårigheter i samarbetet mellan foster- och nykterhetsvård. Detta kan i vissa fall ha föräldrar och den biologiska modern. inverkat så att en kommun med helhetsinrik- Utredningen har inte undersökt orsakerna tad socialvårdsorganisation i större utsträcktill att det ånyo blev en fosterhemsplacering ning uppgivit att åtgärder som t. ex. socialför många bam som återförenats med de hjälp förmedlats eller vidtagits därför att biologiska föräldrarna. Det kan i dessa fall ha man från början i ett ärende arbetade med varit ett flertal olika orsaker som medverkat. samtliga stödåtgärder. Kanske utvecklades problemen på ett sådant Det kan också ha varit så att barnavårdssätt att de biologiska föräldrarna inte ansåg nämnden i kommuner med funktionsinriksig kunna fortsätta den återupptagna vården tad socialvård på något sätt initierat åtgärder av sitt barn. Vissa av föräldrarna kanske inte från socialnämnden, men inte i frågeformulätyckte att de fick det stöd som behövdes. Av ret angivit att socialhjälp förmedlats. Vidare intresse hade här varit att se om och i vilken är det tänkbart att i vissa fall åtgärder omfattning olika former av stöd från kom- vidtagits under ett utredningsskede men inte munen utgick till just dessa föräldrar vid redovisats som hjälpåtgärd ifrågeformuläret. denna tidpunkt. Eftersom tidpunkten då Det har inte varit möjligt att ange den stöd från kommunen utgick i undersök- exakta tidpunkten när hjälpåtgärden vidtogs ningen inte fixerats har en sådan analys inte innan omhändertagandet kom till stånd. utförts. Bland annat med hänsyn härtill har det varit För nära 20 % av de Omhändertagna svårt att få kännedom om vilket eller vilka barnen som tidigare vistats i annat fosterhem hjälpbehov som faktiskt förelåg i det enskilvar anledningen till att närmast föregående da fallet just vid tiden före omhändertaganplacering upphörde att fosterföräldrarna det. själva inte ville fortsätta vården. Med tanke I en fjärdedel av de fall det här rört sig om på att barnets problem enligt barnavårds- hade inte någon hjälp över huvud taget nämndernas uppgift var ordinära får siffran utgått innan omhändertagandet kom till betraktas som anmärkningsvärt hög. stånd. För ungefär hälften utgick ingen hjälp alls efter omhändertagandet. Av figur 6.17, som visar arten av omfatt- Hjälp till de biologiska föräldrarna ningen av de åtgärder som vidtagits före och I postenkäten fanns frågor om och i vilken efter omhändertagandet, framgår att för omfattning barnavårdsnämnderna vidtagit åt- 25 % av de Omhändertagna barnen hade de gärder för att dels hjälpa de biologiska biologiska föräldrarna fått social hemhjälp föräldrarna att behålla barnet innan omhän- eller liknande före barnets omhändertagandertagandet kommit till stånd, dels hjälpa de. Efter omhändertagandet var motsvarande föräldrarna efter omhändertagandet. Den siffra 8 %. För 45 % av barnen hade barnagrupp barn som här behandlas är de omhän- vårdsnämnden förmedlat socialhjälp till fördertagna bam som vid tidpunkten för om- äldrar före omhändertagandet och till 30 % händertagandet bodde hos sina biologiska efter. Av de Omhändertagna barn som vistats föräldrar. De åtgärder som avses är bland hos sina biologiska föräldrar både när omannat förmedling av social hemhjälp, social- händertagandet skedde och närmast före den

SOU 1974: 7 149

Figur 6.17 De Omhändertagna fosterbarnen som vid tidpunkten för omhändertagandet bodde hos sina biologiska föräldrar, efter av kommunen vidtagna stödåtgärder före resp. efter omhändertagandet. I procent.

Före Efter

Förmedl. social hemhj. e. likn. 25 8

Förmedl. social 45 30 hjälp

Hjälp till hyran 30 25

Förmedl. annan 20 13 ekon. hjälp

Anskaffat bättre bostad eller 10 5 upprustning

Skaffat barn- 15 3 tillsyn

Hjälpt förälder 3 skaffa utbildn.

Hjäl pt förälder 13 15 skaffa arbete

Regelb. rådgivn. 45 25 o. kont. m. föräld.

Ordnat heldygns- 10

:12

vård f. barn hos anhörig e. ann.

Rem. barn e. föräld. till PBU 15 7 e. fammâdgivning

Annan åtgärd 11 4 j

150 SOU 1974: 7

nuvarande placeringen var det drygt 40% Vad avser socialhjälp har andelen minskat vars föräldrar erhöll socialhjälp innan om- med en tredjedel. Detta kan till viss del händertagandet kom till stånd. Bland de förklaras av att det akuta hjälpbehovet barn som vid denna tidpunkt vistades på konkret minskat då barnet inte längre finns barnhem var det däremot nära 60% vars kvar i familjen. Å andra sidan kan stödåtgärföräldrar erhållit socialhjälp före själva om- der av olika slag fortfarande ha varit erforderliga för att skapa möjlighet för föräldrarhändertagandet. Hjälp till hyran har utgåtti 30 % av fallen na att återfå barnet. före omhändertagandet och i 25 % efter. För För nära hälften utgick det någon form av 20 % av barnen hade annan ekonomisk hjälp hjälp både före och efter omhändertagandet. till föräldrarna före och för 13 % av För de barn vars föräldrar erhöll mellan tre utgått barnen efter omhändertagandet. och fem olika slag av hjälp före omhänder- För 10 % hade familjen anskaffats bättre tagandet tycks en tendens finnas att hjälpbostad eller bostaden upprustats. Efter om- åtgärderna minskade till mellan en och två händertagandet var siffran omkring 5 %. efter omhändertagandet. Kommunerna har ordnat med barntillsyn för Vissa skillnader kan konstateras mellan de 15 % före omhändertagandet. Efter omhän- olika typerna av placerandekommun vad var motsvarande andel 3%. I avser vidtagna hjälpåtgärder före och efter dertagandet 6 % av fallen har man hjälpt föräldrarna med omhändertagandet. Stockholm (kommuntyp utbildning före omhändertagandet och i3 % 1) visade sig ha den lägsta andelen förmedlad efter. När det gäller arbete har kommunen social hemhjälp eller liknande både före och efter Även i fråga om för 13 % hjälpt till att skaffa sådant. Här steg omhändertagandet. andelen till 15 % efter omhändertagandet av förmedlad socialhjälp hade för barnen från barnet. För 45 % av barnen hade föräldrarna Stockholm betydligt lägre andel utgått än före omhändertagandet varit föremål för för barnen från övriga kommuner. Vad avser regelbunden kontakt och rådgivning och förmedlad hyreshjälp eller annan ekonomisk 25 % efter. Kommunerna ordnade för 10 % hjälp före omhändertagandet tycks Stockav barnen före omhändertagandet tillfällig holm inte skilja sig nämnvärt från övriga hos anhörig eller hos någon kommuner. Efter omhändertagandet har heldygnsvård som bodde i närheten av föräldrarna. Denna Stockholm i mindre grad än övriga kommuandel var 2 % efter omhändertagandet. ner förmedlat denna typ av hjälp. Vad gäller I 15 % av fallen hade barn eller föräldrar regelbunden rådgivning och kontakt med remitterats till PBU eller familjerådgivning föräldrarna tyder materialet på att detta före och i 7 % efter. I skett i förhållandevis mindre utsträckning i omhändertagandet dessa siffror rörande PBU kan ingå remisser Stockholm än bland övriga typer av kommuför föräldrar och barn för utredning, intyg ner. eller liknande. Av de ll % där någon annan Göteborg och Malmö (kommuntyp 2) kan nämnas att av hade en betydligt större andel förmedlad åtgärd vidtagits några föräldrarna fått kontakt förmedlad till nyk- socialhjälp än vad som gällde för genomsnitterhetsnämnd samt att det i några fall har tet av samtliga kommuner. Särskilt påtaglig blivit var skillnaden efter omhändertagandet då fråga om övervakning enligt BvL. För fosterbar- förmedlat socialhjälp för 4 endast 4% av de Omhändertagna Göteborg-Malmö nen har för föräldrarna gånger så hög andel som Stockholm. Även någon annan åtgärd än de ovan nämnda vidtagits efter omhänder- ifråga om hyreshjälp hade Göteborg-Malmö förmedlat sådan till en större andel av de tagandet. Av det redovisade materialet framgår en barn som de sedan placerat än vad som klar tendens. färre av de för av placerandekom- Det är betydligt gällde övriga typer Omhändertagna barnens familjer som erhållit muner. Också med avseende på rådgivning och kontakt med föräldrarna tillhörde Götehjälp i någon form efter omhändertagandet.

borg-Malmö de kommuner som hade den Situationen närmast före den aktuella högsta andelen. fosterhemsplaceringen De 9 städerna 3) hade den (kommuntyp lägsta andelen förmedlad social hemhjälp Av samtliga Omhändertagna fosterbarn vistaföre omhändertagandet men den högsta des tabell 6.14 enligt ungefär 40 % i andelen efter omhändertagandet. Dessa stä- barnhem tiden närmast före den nuvarande der hade också i högre grad än övriga fosterhemsplaceringen. Ungefär 50 % av alla kommuner medverkat till att skaffa barntill- Omhändertagna hade någon gång vistats på syn samt arbete till de biologiska föräldrar- barnhem. Flertalet av dessa hade således na. Remittering av barn och föräldrar till vårdats i barnhem strax före den aktuella PBU synes vidare ha förekommit för en placeringen. större andel av barnen i dessa 9 städer än i ovan nämnda tabell vidare Enligt framgår övriga kommuner. att 1/4 av de Omhändertagna närmast före Till sist kan nämnas att de minsta kommu- nuvarande vistades hos sina bioloplacering nerna (kommuntyp 5) hade den högsta giska föräldrar. l0 % av dem fanns i Omkring andelen förmedlad social före hemhjälp släkthem, dvs. hos morföräldrar, farföräldomhändertagandet. Vidare hade man för en rar, syskon eller föräldrars syskon. Ungefär högre andel av barnen placerade av dessa 15% fanns i annat fosterhem vid denna kommuner hjälpt till att anskaffa bättre tidpunkt. På barnpsykiatrisk annan klinik, bostad eller förbättrat den befintliga bosta- anstalt eller annan fanns resterande plats den. De minsta kommunerna hade också i 10 %.

högre grad än övriga kommuner hjälpt de Av figur 6.18 framgår att barnets föräldrar biologiska föräldrarna att skaffa arbete. i nära hälften av fallen aktualiserat den

Figur 6.18 De Omhändertagna fosterbarnen efter vem som aktualiserat den undersökning som föregick och resulterade i omhändertagandet. l procent.

6 G 6 3 3 3 2

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Barnets föräldrar (vårdnadshavare) 6 PBU, psyk. klinik, behandl.hem, fosterhem, ungdomsvårdsskola Nära anhörig till barnet

(namn-

7 Privatläkare, tjänsteläkare Granne el. hyresvärd oo Annan Polismyndighet, åklagare el. domstol 9 Bortfall Barnavårdsombud el. bamavårdskonsulent

152 SOU 1974: 7

undersökning i barnavårdsnämnden som samtliga barn, inklusive de privatplacerade, och resulterade i omhändertagan- tidigare hade haft kontakt med det blivande föregick det. Denna andel bör ställas i relation till fosterhemmet. I de allra flesta fall var det andelen som dock fråga om släktskap. Där släktskap inte barn, omhändertagits enligt av föräldrarna förekom men där tidigare kontakter funnits 31 § andra stycket (begäran oftast att barnet besökt fosterhemeller med deras samtycke). För 62 % hade gällde detta omhändertagandeskäl tillämpats. Hu- met. av de fall där föräldrarna själva Enligt vad barnavårdsnämnden uppgivit vudparten hade av de fosterbarn som inte vistats i aktualiserat undersökningen ingår förmodligen bland dem där omhändertagandet skett fosterhemmet ca 1/4 besökt fosterhemmet strax innan placeringen kom till stånd. Av de enligt detta lagrum. För nära en fjärdedel av de omhändertag- Omhändertagna barn som inte hade besökt

na var det någon ”annan som aktualiserat fosterhemmet hade endast en tiondel erbjubarnavårdsnämndens undersökning. I denna dits av barnavårdsnämnden att besöka foster-

grupp var det främst fråga om personer som hemmet. på något sätt var verksamma inom socialvår-

den såsom barnavårdsmän, fältassistenter, Barnets och föräldrarnas möjligheter att hemsamariter eller liknande. påverka den aktuella placeringen Barnavårdsnämnden hade själv i en del fall Även andra Drygt 15 % av de Omhändertagna fosterbaraktualiserat undersökningen. förekom såsom lärare, övervakare samt ano- nen hade haft möjlighet att själva ta ställning till fosterhemsplaceringen. Om man endast nyma anmälare. Oavsett var barnet hade vistats före om- betraktar barnen som var 7 år eller äldre vid var det i första hand föräld- undersökningstillfället finner man att ca 3/4 händertagandet rarna som hade aktualiserat under- inte erbjudits att själva ta ställning till själva i barnavårdsnämnden. I många fall placeringen. För barnen som var 10 år eller sökningen har barnets vistelse givetvis spelat en viss roll äldre var motsvarande andel drygt 2/3. med avseende un- För 40 % av de Omhändertagna barn som på vem som aktualiserat T. ex. hade föräldrar dersökningen. för många barn någon gång bott hos sina biologiska klinik klini- hade barnets föräldrar besökt fosterhemmet som vistades på barnpsykiatrisk innan kom till stånd. I de fall ken själv aktualiserat undersökningen. placeringen För barnen från Stockholm föräldrar inte gjort sådant besök hade, (kommuntyp fullt som bland enligt barnavårdsnämndens uppgifter, en av 1) var det inte så vanligt övriga kommuntyper att föräldrarna aktuali- tio föräldrar erbjudits att göra besök. serat undersökningen. Göteborg-Malmö Om man utgår från de barn som någon i detta avseende gång bott hos sina biologiska föräldrar och (kommuntyp 2) uppvisade Bland barnen från kom- ser i hur pass hög grad föräldrarnas besök i den största andelen. det blivande fosterhemmet varierar med munerna i kommuntyp 3 hade för nästan kontakt med avståndet till fosterhemmet finner man fölhälften ”någon annan tagit jande. För så gott som samtliga fosterbarn barnavärdsnämnden. vilkas blivande fosterhem låg inom en mils avstånd från föräldrarnas bostad hade föräld- Placeringen av barnet rarna besökt fosterhemmet. Av de barn vars En rad frågor behandlade i fosterhem låg inom l-5 mils avstånd var det i postenkäten vistats ieller 40 % vars föräldrar besökt fosterhemmet och vilken omfattning fosterbarnen nuvarande fosterhemmet samt för de barn vars fosterhem låg inom 5-10 besökt det om föräldrarna hade möjlighet att påverka mils avstånd var andelen 16 %. Därefter den nu aktuella inträffar att andelen besök av föräldrarna placeringen. Det visar sig att nästan hälften av ökar. För barnen vars fosterhem låg inom

SOU 1974: 7

10-30 mils avstånd hade i nästan 20 % av Figur 6.19 De Omhändertagna fosterbarnen fallen föräldrarna besökt fosterhemmet före som någon gång bott hos sina föräldrar efter placeringen och för barnen vars fosterhem orsak till varför föräldrarna inte hade erbjulåg 30 mil eller längre bort var andelen dits att välja mellan institutionsvård och 32 %. Skillnaderna i andel besök för foster- fosterhem. l procent. hem belägna på olika avstånd från föräldrahemmet beror förmodligen inte enbart på 37 avståndet utan framför allt på om släktskap eller inte. Där avståndet var mindre 29 förelegat än l mil var det stora flertalet fosterbarn släkt med fosterföräldrarna. Andelen barn 21 som var släkt minskar sedan markant fram till fosterhem belägna på avstånd om 5-10 9 mil från föräldrahemmet där strax under 20 % av barnen var släkt med fosterföräldrar- 3 na. Med längre avstånd tycks sedan andelen fosterbarn 1 2 3 4 5 som var släkt med fosterföräldrarna åter öka. För de bam vars fosterhem låg 30 mil eller längre från föräldrahemmet 1 Föräldrarna ej anträffbara var nästan hälften släkt vilket således kan 2 Lämpliga institutionsplatser fanns ej att tillgå förklara 3 Föräldrarna hade själva bestämt sig för den att besök av de biologiska föräldraraktuella placeringen na var relativt vanliga på dessa längre av- 4 Annan anledning stånd. 5 Uppgift saknas samt bortfall Av barnavårdsnämndemas uppgifter framgår att för 30 % av de Omhändertagna fosterbarn vilka tidigare någon gång bott hos sina föräldrar hade föräldrarna 6.20 erbjudits Figur De Omhändertagna fosterbarnen att välja mellan institutionsvård eller foster- som någon gång bott hos sina föräldrar efter hem innan placeringen kom till stånd. För orsak till varför föräldrarna inte hade erbjuden grupp av fosterbarn vars föräldrar inte dits att välja mellan olika fosterhem. I hade erbjudits detta framgår av figur 6.19 att procent. den främsta anledningen var att föräldrarna 36 själva redan bestämt sig för den aktuella placeringen. De fosterbarn vars föräldrar av 28 annan anledning inte haft möjlighet att välja utgjordes i första hand av barn som redan vistades på institution eller också hade 18 föräldrama vissa sociala problem. 14 I postenkäten ställdes också en fråga om föräldrarna till de Omhändertagna barn vilka 4 någon gång bott hos sina föräldrar hade erbjudits att välja mellan olika fosterhem l 2 3 4 5 innan placeringen kom till stånd. Enligt bamavårdsnämndemas uppgifter hade för 1 Föräldrarna ej anträffbara 17 % av dessa barn föräldrarna fått denna 2 Inga fler fosterhem stod till buds möjlighet. För den grupp av fosterbarn vars 3 Föräldrarna hade själva bestämt sig för det föräldrar inte erbjudits att välja mellan olika aktuella hemmet fosterhem framgår av figur 6.20 att ocksåi 4 Annan anledning detta avseende den främsta orsaken var att 5 Uppgift saknas samt bortfall

154 SOU 1974: 7

föräldrarna eller liknande vid tidpunkten närmast före själva hade bestämt sig för det aktuella hemmet. Den näst vanligaste orsa- nuvarande placering. Av gruppen någon ken var att endast ett fosterhem stod till annan” som initierat valet av fosterhem kan buds. Där annan nämnas tidigare fosterföräldrar, nuvarande anledning uppgivits avlidit, var fosterföräldrar, barnet självt, omsorgsstyrel- (l 8 %) har nämnts att föräldrarna ur stånd att välja eller vägrat samarbeta. sen samt barnavårdsman och skolkurator. För nära hälften av de barn som vistades hos föräldrarna hade föräldrarna själva initie- Barnavårdsnämndens kännedom om det akrat valet. För en tredjedel av dessa barn hade tuella fosterhemmet initiatiden egna barnavårdsnämnden tagit Till bamavårdsnämnderna ställdes i under- vet. Vad avser de bam som vistades i en fråga om vem som initierade släkthem som inte var fosterhem hade föräldsökningen valet av det nuvarande fosterhemmet. Det rarna tagit initiativet i drygt hälften av visade sig, vilket framgår av figur 6.21 att fallen. Av dem som vistades i fosterhem hade för närmare för knappt en tredjedel föräldrarna medverden egna barnavårdsnämnden 40% av barnen tagit initiativet. Det näst kat och i drygt en tredjedel hade den egna var att föräldrarna initierat valet barnavårdsnämnden medverkat. Här hade vanligaste av det blivande fosterhemmet, vilket skett också barnavårdsombud eller konsulent medför en fjärdedel av barnen. verkat för ca 15 % av barnen. För drygt l nästan en fjärdedel av fallen hade hälften av de barn som vistades i barnhem barnavårdsombud eller barnavårdskonsulent hade den egna barnavårdsnämnden initierat initierat valet. och PBU hade valet av nuvarande fosterhem. För litet mer Landstinget däremot inte i särskilt än en tredjedel av barnen hade barnavårdshög grad medverkat när det gällt val av fosterhem. Det beror ombud eller konsulent medverkat. Stora skillnader råder mellan de barn som givetvis på den låga andel av Omhändertagna barn som vistades klinik var släkt med sina fosterföräldrar och de som på barnpsykiatrisk

6.21 De Omhändertagna fosterbarnen efter vem som initierade valet av nuvarande Figur fosterhem. l procent.

25 23

4 4 2 1 0 1

F?? I l f? I l I l l l

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 Den egna barnavårdsnämden 5 PBU 2 Barnavårdsnämnd i annan kommun 6 Föräldrarna/någon av föräldrarna 3 Barnavårdsombud el. barnavårdskons. 7 Anhörig (mor- el. farföräldrar, syskon etc.) 4 Landstingets fosterhemsanskaffare, placerings- 8 Någon annan ass ed 9 Bortfall

SOU 1974: 7 155

inte var det när det gäller vem som initierade Ju större placerandekommunen var desto valet av fosterhem. För de barn där den vanligare var det att den egna barnavårdsbiologiska familjen inte är släkt med foster- nämnden hade initierat valet. l mindre komföräldrarna hade barnavårdsnämnd - till muner tycks det vara vanligt att barnavårdsövervägande delen barnavårdsnämnden iden ombud medverkat. I de minsta kommunerkommunen - till över 50 % valt placerande na, kommuntyp 5, hade barnavårdsombud ut fosterhemmet. Vanligt var också att eller barnavårdskonsulent medverkat i nästan barnavårdsombud initierat valet (ca 30 %). hälften av samtliga fall. I Stockholm, kom- Bara för 6 % av dessa barn hade föräldrarna muntyp l, fanns inte något fall där ombudet föreslagit fosterhem och för en mycket liten medverkat. Föräldrarnas initiativ vid valet av del annan anhörig till barnet. I övriga dryga fosterhem tycks däremot inte skilja sig åt 5 % av fallen hade initiativet tagits av lands- mellan de olika av typerna placerandetingets fosterhemsanskaffare e. d., av PBU kommuner. eller på annat sätt. Av figur 6.22 framgår att för mindre än Där släktskapsförhållande finns hade bar- hälften av de fosterbarn som vistades i navårdsnämnd initierat valet för bara om- fosterhem i annan kommun än den placerankring 10% av barnen. För ca 70 % av dem de hade representanter för den placerande hade föräldrarna föreslagit fosterhem och för kommunen besökt fosterhemmet innan bardrygt 10 % annan anhörig. l resten av fallen net kom dit. Enligt intervjun med fosterför» har annan person varit initiativtagare medan åldrarna hade ca 70 % placerats i fosterhem i barnavårdsombud eller -konsulent, lands- annan kommun. För ca 60 % av dessa barn tingets fosterhemsanskaffare e. d. och PBU besöktes fosterhemmet efter placeringen av inte alls tycks ha initierat några val i dessa någon representant för den placerande barfall. navårdsnämnden.

Figur 6.22 De Omhändertagna fosterbarn som vistades i fosterhem belägna i annan kommun än den placerande efter besök av representanter för den placerande nämnden före resp. efter placeringen. I procent.

Före placeringen Efter Placeringen

46 44

10 6

Ej Besök Bort- Ei Besök Bortbesök fall besök fall

156 SOU 1974: 7

I de fall besök gjordes före placeringen av placering, dvs. en placering där synnerligen fosterbarnet fick besök en akuta problem tvingat fram en mycket 3/4 av hemmen skyndsam lösning, har utredningen funnit att gång, l5 % två gånger och 7 % tre eller flera gånger. Av barnen för vilka besök skedde så var fallet för 17 % av de Omhändertagna var det fråga om 1-3 besök barnen. I åldersgruppen 13 år och äldre efter placeringen för hälften, 4-10 besök för 1/4 och mer än gällde detta för nästan hälften. Därefter var 10 besök för övriga. det mest förekommande i åldersgruppen

Det finns i undersökningsmaterialet inte 4-6 år, där andelen var drygt 30 %. Det förefaller vidare som om den största några belägg för att besök av representant från bamavårdsnämnd skulle ha andelen fanns bland barn som omhändertaplacerande något samband med avståndet till fosterhem- gits enligt 31 § första stycket, (föräldrarna Detta såväl före som efter avlidit eller övergivit barnet). Nästan lika met. gäller placeringen. stor andel av dem som omhändertagits enligt Enligt undersökningsmaterialet har inte 25 § a andra punkten, (fostraren olämplig) heller vistelsetidens längd haft någon avgö- hade på detta sätt placerats till följd av att rande inverkan besök förekommit synnerligen akuta problem tvingat fram en på om eller inte efter placeringen. För de omhän- skyndsam lösning. fosterbarn som erhöll besök efter Det vanligaste sättet på vilket barnen dertagna visade det sig emellertid att ju anlände till fosterhemmet var enligt figur placeringen vistats i fosterhemmet 6.23 att de hämtades av fosterföräldrarna, längre tid fosterbarnet vilket skedde i drygt en fjärdedel av fallen. desto fler besök hade gjorts av representant från den nämnden. Materialet Nästan lika stor andel anlände till fosterhemplacerande sålunda met i sällskap med någon av eller båda tyder på att om inte fosterhemmet besöks direkt efter så blir det föräldrarna och nästan lika stor del i sällskap placeringen med befattningshavare inom barnavården inte heller några besök i fortsättningen. När det gällde frågan i hur pass stor som barnet kände. den aktuella för Ju yngre de Omhändertagna barnen var, utsträckning placeringen barnen var att betrakta som s. k. katastrof- desto vanligare var det att de hämtades av

Figur 6.23 De Omhändertagna fosterbarnen efter hur de anlände till fosterhemmet.

I procent.

21 21

8 5 5

ä? i |

2 3 4 5 6 7 8 1

1 Hämtades av fosterföräldrarna 5 l sällskap med bef.hav. inom barnavården som barnet kände flyktigt el. ej tid. träffat 2 I sällskap med föräldrarna el. någon av föräldrarna 6 Utan sällskap l sällskap med föräldrarna/förälder och bef.hav. inom barnavården (soc.ass. eller barnhemsföre- Annat sätt

mxl

ståndare) Bortfall 4 l sällskap med bef.hav. inom barnavården som barnet kände väl eller ganska väl

SOU 1974: 7

fosterföräldrarna. Däremot föreföll det vara Tabell 6.24 De Omhändertagna och de privanligare bland äldre barn än bland yngre att vatplacerade fosterbarnen efter fostermode anlände till fosterhemmet i sällskap med derns ålder. I procent. föräldrarna. Bland barnen som var 3 år eller yngre var det mindre vanligt än bland de Fostermoderns Omhän- Privat- Totalt ålder der- placeäldre att någon befattningshavare inom bartagna rade navården som kände barnet väl följde med -30 lO 5 9 till fosterhemmet.

Den intervjuades kön Antal barn I oktober 1970 genomfördes intervjuunderi urvalet 369 88 457 sökningen med fosterföräldrarna. I första hand skulle intervjun genomföras med fostermodern. Om barnet inte hade någon fostermor eller om fostermodern av olika åringama var omkring 50 %. Ungefär 30 % av skäl inte kunde medverka fick fosterfadem 0-3-åringarna hade fostermödrar 30 år eller besvara frågorna. yngre medan däremotbara 4 % av de äldsta Efter uppräkning till riksnivå visade det barnen hade fostermödrari de åldrarna. I var sig att endast 1 % av de tillfrågade var män. och en av åldersklasserna tycks åldersskill- Fortsättningsvis kan därför de inkomna naden mellan ”medianbarnef” och dess svaren betraktas som svar från fostermödrar. fostermor vara omkring 35 år. I varje åldersklass rådde också skillnad mellan de Omhändertagna och de privatplacerade fosterbarnen. Genomgående hade de Ålder Omhändertagna barnen i genomsnitt yngre Av tabell 6.24 framgår att ungefär 40 % av mödrar än de privatplacerade. Tendensen är alla fosterbarn i landet hade fostermödrar dock densamma inom de båda grupperna som var 50 år eller äldre. Bara ungefär 10 % fosterbarn: ju äldre barnen var desto äldre av barnen bodde i fosterhem där fostermo- fostermor hade de. Det fanns dock äldre dern var under 30 år. Medianen iåldersför- Omhändertagna barn som hade unga fosterdelningen var omkring 47 år. mödrar. Således bodde ca 5% av 13-15- De privatplacerade barnen förefaller ha åringarna hos fostermödrar, som var 30 år något äldre fostermödrar än de omhänder- eller yngre. tagna. Detta sammanhänger givetvis med att Betraktas typ av vistelsekommun, dvs. den många av de privatplacerade fosterbarnen typ av kommun fosterföräldrarna bodde i, bodde hos äldre släktingar till barnet och finner man att barnen i storstäderna (komdess biologiska föräldrar. Det var relativt muntyperna l-3) i genomsnitt hade något vanligt att ett privatplacerat barns fostermor äldre fostermödrar än barnen i de mindre var barnets mormor. kommunerna. Givetvis finns ett samband mellan barnets ålder och fostermoderns ålder. Ju äldre l fosterbarnen var desto högre medianvärde Medianen utgör inte i detta fall medianåldern hos fostermödrar eftersom procentskattningarna i erhölls för fostermoderns ålder. Exempelvis undersökningen utgör skattningar av andelar fosterhade omkring 10 % av barnen i åldern 0-3 barn. Tolkningen av medianåldern blir således att hälften av fosterbarnen fanns i fosterhem där år fostermödrar, som var 50 år eller mer, fostermoderns ålder överskrider medianvärdet och medan motsvarande siffror för 13-15- hälften i fosterhem där fo stermodern var yngre.

158 SOU 1974: 7

Tabell 6.25 Fosterbarnen efter fostermoderns ålder. Särredovisning efter typ av vistelsekommun. l procent.

yrkesutbildning under minst ett år utöver För nära 90 % av samtliga fosterbarn gällde skolutbildning. Omkring 15 % av barnen att fostermodem var gift vid under- hade fostermödrar med skolutbildning motsökningstillfället. (Bortfallet för civil- svarande realexamensnivå (t. ex. realexamen, ståndsfrågan var 4%.) Därtill kommer en genomgången grundskola, flickskola, folkliten andel där fostermodern inte var gift högskola). En förhållandevis liten andel av men sammanboende. Ett mycket litet antal barnen bodde i fosterhem där fostermodern av barnen bodde hos frånskilda fostermöd- hade studentexamen eller högre utbildning. rar. Omkring 5 % hade fostermödrar, som Det tycks vara något vanligare bland de var änkor och mindre än 5% fanns hos privatplacerade barnen än bland omhänderfostermödrar, som aldrig varit gifta. Någon tagna att fostermödrarna hade enbart folkskillnad mellan de Omhändertagna och de skoleutbildning eller motsvarande. (Tabell privatplacerade barnen tycks inte finnas i 6.26) detta avseende. 1 så gott som samtliga fall Någon skillnad mellan de olika typerna av där fostermodern var gift hade hon samman- vistelsekommuner tycks inte finnas med levt med maken under större delen av år avseende på fostermoderns utbildning. Om- 1970. kring 80 % av fosterbarnen som vistades på För de barn som bodde i hem där orter i resp. kommungrupp hade fostermödfostermor var gift och/eller sammanboende rar med högst folkskoleutbildning eller motgällde att omkring 1/3 hade fosterfäder som svarande. var 55 år eller äldre. För omkring hälften av I de fall där barnet bodde i fosterhem med dem var fosterfadem över 50 år. Mindre än två fosterföräldrar finns också uppgift om i åldrarna under 40 år. fosterfaderns Andelen barn i l /4 hade fosterfäder utbildning. Bara ca l/20 av dem hade fosterfäder, som familjer där fosterfadem hade studentvar 30 år eller yngre. examen eller högre utbildning är ungefär densamma (4 %) som andelen barn hos fostermödrar med motsvarande utbildning. Utbildning Däremot var andelen barn i fosterhem där Vid intervjun ställdes frågor till fostermo- fosterfadem hade realexamen eller motsvadern om hennes utbildning och hennes rande skolutbildning lägre (10 %) än motsvaeventuelle makes utbildning. Det visade sig rande andel med avseende på fostermoderns att för ca 80 % av alla barn hade fostermo- skolutbildning medan andelen barn med dern endast folkskola, fortsättningsskola el- fosterfader, som hade enbart folkskola, som ler liknande skolutbildning - 66 % var utan följd av detta var något högre (85 %).

Tabell 6.26 De omhändertagna och de pri- mödrar med förvärvsarbete medan nästan

vatplacerade fosterbarnen efter fostermo- hälften av de privatplacerade hade förvärvs-

derns utbildning. I procent. arbetande fostermödrar. Någon direkt skill-

nad i fördelningen över olika yrken förelåg Fostermoderns ut- Omhän- Privat- Totalt dock inte. bildning der- placetagna rade En viss differens fanns mellan olika typer

av vistelsekommun. I de 12 största städerna Enbart folkskola, fortsättnings- (kommuntyperna l-3) var serviceyrkena skola eller motsvarande 64 73 66 vanligare än i de övriga två kommuntyperna.

I de nio städerna (kommuntyp 3) fanns Folkskola (eller dessutom totalt sett den största andelen barn liknande) samt därutöver yrkes- med förvärvsarbetande mödrar (omkring utbildning i minst ett år 14 ll l3 45 %). Här var tillverkningsarbete förhållan-

devis vanligt. Den lägsta andelen barn med Enbart realexamen, fostermödrar som arbetar var placerade i de genomgången, grundskola, minsta kommunerna (kommuntyp 5). flickskola el- Av de fosterbarn som hade förvärvsarbeler motsvarande 10 l 8 tande fostermödrar var det omkring l/3 som Realexamen etc. hade heltidsarbetande fostermödrar. För nåsamt yrkesutbildning un- got mindre än 1/3 arbetade fostermodern der minst 20-34 timmar/vecka och för något mer än ett år 7 7 7 1/3 mindre än 20 timmar/vecka. Totalt sett Enbart studentexamen hade bara omkring 10 % av alla fosterbarn i l O 1 landet heltidsarbetande fostermor. Studentexamen Nästan alla barn som inte hade förvärvsarsamt yrkesutbildning under betande fostermödrar bodde i familjer där

försökt skaffa arbete utanför hemmet under Antal barn i urvalet 369 88 457 år 1970. 7 % av barnen med två fosterföräldrar hade fosterfäder utan förvärvsarbete. Över 40 % bodde i familjer där fosterfadern hade Yrke någon form av tillverkningsarbete såsom Omkring l/3 av fosterbamen hade foster- t. ex. verkstads- eller byggnadsarbete. Ommödrar som förvärvsarbetade. Hälften av kring 15 % hade fosterfäder som sysslade dessa barn hade fostermödrarna sysselsatta med vetenskapligt, tekniskt, pedagogiskt arinom servicenäringarna. Övriga var jämnt bete eller liknande och drygt 10 % fosterspridda över hälso- och sjukvård, pedagogiskt fäder som sysslade med lantbruks-, skogsarbete, kontorsarbete och tillverkningsarbe- eller trädgårdsledning. (Tabell 6.27.) te. Icke förvärvsarbetande fosterfäder förefal- De Omhändertagna och de privatplacerade ler vara vanligast för de barn som bodde hos barnen skilde sig åt i fråga om fostermödrar- fosterföräldrar i Göteborg/Malmö och de nas förvärvsarbetsgrad. Något under 30 % av därnäst i storleksordning följande nio städerde Omhändertagna fosterbarnen hade foster- na (kommuntyperna 2 och 3). Sysselsättning

160 SOU 1974: 7

Tabell 6.27 Fosterbarn ifosterhem med två Inkomst

fosterföräldrar efter fosterfaderns sysselsätt-

ning. I procent. Via registret över totalbefolkningen (RTB)

inhämtades uppgift om Sammanräknad netto- Ej förvärvsarbetande 7 inkomst (sammanlagd inkomst av olika för- Vetenskapligt, tekniskt, pedagogiskt arbete e. d. 16 värvskällor före skatt med avdrag för kost- Administrativt arbete 1 nader för inkomsternas förvärvande och un- Kameralt eller kontorstekniskt arbete 2 derskott i förvärvskälla år 1969) för var och Kommersiellt arbete 3 en av fosterföräldrarna till varje barn i un- Lantbruks-, skogs- eller trädgârdsledning 12 dersökningen. I de fall där barnet hade två Lantbruks-, skogs- eller träd- fosterföräldrar har bådas inkomster slagits gårdsarbete (ej ledande) 4 Transport- eller kommunika- samman. Samtliga fosterbarn fördelade efter tionsarbete 6 inkomst fosterföräldrarnas framgår av figur Tillverkningsarbete (ex. verkstads-, mâlnings-, betong-, cellulo- 6.24.

rarnas inkomster erhållits, blir fördelningen enligt figuren. Av undersökningstekniska inom lant- och skogsbruk förekom nästan skäl finns det inte anledning förmoda att bara i de minsta kommunerna (kommuntyp bortfallet är systematiskt snedfördelat för 5). Transport och kommunikationer samt denna variabel. servicearbete uppvisar de högsta andelarna i Medianen i fördelningen är omkring Göteborg/Malmö där det å andra sidan fanns 25 000 kr, dvs. hälften av barnen hade låga andelar med tillverkningsarbeten. Till- fosterföräldrar med Sammanräknad nettoinverkningsarbeten tycks vara vanligast i kom- komst lägre än 25 000 kr och hälften fostermunerna som tillhör kommuntyp 4 (55 %). föräldrar med högre. Någon skillnad i förvärvsarbetsgrad fanns Någon större skillnad tycks inte finnas inte mellan de Omhändertagna och de privat- mellan de Omhändertagna och de privatplaplacerade barnens fosterfäder. Däremot före- cerade barnen i fråga om inkomstfördelfaller en något större andel av de privatplace- ningen. För båda grupperna gäller att ungerades fosterfäder vara sysselsatta med till- fär 2/3 av barnen hade fosterföräldrar med verkningsarbete medan å andra sidan lant- 30 000 kr eller lägre inkomst och 1/3 hade brukare och naturvetare var en något vanliga- föräldrar med mer än 30 000 kr. re sysselsättning bland fosterfädema till de Skillnader framträder emellertid om man Omhändertagna barnen. studerar inkomstfördelningen med avseende Av barnen med förvärvsarbetande foster- på olika typer av vistelsekommun. Härvid föräldrar hade drygt 1/5 fosterfäder, som var finner man att största andelen barn med egna företagare. Omkring hälften av dessa fosterföräldrar i jämförelsevis höga inkomstvar lantbrukare. Av samtliga fosterbarn bod- klasser vistades i fosterhem belägna i medelde således något över 10 % hos fosterföräld- stora, relativt tättbefolkade kommuner rar med lantbruk. (kommuntyp 4) medan barnen hos foster- För nära 4/5 av barnen med fosterfäder föräldrar med i genomsnitt de lägsta insom förvärvsarbetade var dessa anställda. komsterna fanns i de minsta kommunerna Nästan alla arbetade på heltid (mer än 35 (kommuntyp 5). Detta kan enkelt ses om tim./vecka). l så gott som samtliga fall där medianen i inkomstfördelningarna för varje fosterfadem inte hade något arbete berodde kommuntyp betraktas. (Tabell 6,28.) detta på att han var pensionerad.

ll-SOU 1974: 7 161

Figur 6.24 Fosterbarnen efter fosterföräldrarnas (sammanlagda) sammanräknade nettoinkomst. I procent.

22 26 12

1OOO-tal -?---r__;__

kronor 0 10 20 30 45 80

Tabell 6.28 Medianen i inkomstfördelningen detta endast för barn som haft minst en efter typ av vistelsekommun förvärvsarbetande fosterförälder. I de fall där båda fosterföräldrarna arbetar har social- Kommuntyp Totalt gruppskoden blivit den högsta på basis av l 2 3 4 5 båda makamas yrken. Medianen För 15 % av barnen att gäller ingen ca (1 000- socialgruppskodning varit möjlig att göra på tal kr.) 31 30 27 32 23 25 grund av att yrkesangivelser saknas för fosterföräldrarna. Bland dessa barn finns några med ensamstående fostermödrar som Socialgrupp inte förvärvsarbetar, i några fall är fosterfadern pensionerad och dessutom innehåller Variablerna utbildning, yrke och inkomst procentsiffran hela intervjubortfallet. kan var för sig utgöra indelningsgrunder för För de fosterbarn där uppgift om fosterhur individer i en undersökning i socioekoföräldrarnas yrke erhållits gällde vid undernomisk mening på ett överskådligt sätt skall sökningstillfället att över hälften bodde i grupperas. Något entydigt och bra sammanfosterhem tillhörande socialgrupp III. Drygt fattande mått på de variabler som på olika l/3 fanns hos fosterföräldrar i socialgrupp II sätt beskriver den socioekonomiska strukturen finns emellertid knappast i dag. Visserligen görs försök till nya indelningsgrunder men hittills har forskare och myndigheter Figur 6.25 Fosterbarn i familjer där minst inte funnit någon helt bra lösning på en av fosterföräldrarna förvärvsarbetar efter problemet. Vad man i stället ofta brukar fosterföräldrarnas socialgruppstillhörighet. I använda sig av är socialgruppsbegreppet procent. det som brukar användas i valstatistiken. Socialgrupperingen baseras på en yrkesindel- 55 ning och ger därigenom, åtminstone till en del, en sammanfattande bild av utbildning, 40 inkomst, position i arbetslivet (antal underordnade, osv.) med flera variabler. I undersökningen av fosterbarnen har fosterföräldrarnas socialgruppstillhörighet 5 kodats utifrån yrkesuppgifterna i intervjuformuläret. Det har alltså varit möjligt att göra Socialgrupp

162 SOU 1974: 7

medan en liten del (5 %) bodde i familjeri Bostad socialgrupp I. Andelen barn i familjer tillhörande social- Av alla fosterbarn i landet bodde ungefär grupp II var högre bland de Omhändertagna hälften hos fosterföräldrar med egen villa än bland de privatplacerade. För de privat- eller eget radhus. Givetvis finns här en placerade barnen gav undersökningen för- naturlig tendens när typ av vistelsekommun hållandevis höga andelar för såväl social- studeras så att villaboende eller liknande var grupp I som socialgrupp III. Fördelningen vanligare på landsbygden än i storstäderna. för de privatplacerade svarade emellertid i Jordbruksfastighet förekom nästan uteslustort mot socialgruppsfördelningen för lan- tande bara i de minsta kommunerna (komdets totala befolkning. De Omhändertagna muntyp 5). Flerfamiljshus var den vanligaste har vid en sådan jämförelse en överrepresen- boendeformen i storstäderna. Totalt sett tation i socialgrupp II. De förefaller således bodde ungefär 1/3 av barnen hos fostersom om de privatplacerade barnen har en föräldrar i flerfamiljshus men i kommunjämn spridning bland befolkningsgrupper- typerna l-3 (de 12 största städerna) var na medan de Omhändertagna förhållandevis motsvarande andel 2/3 eller högre. ofta tycks ha placerats hos fosterföräldrar tillhörande socialgrupp II. Figur 6.26 Fosterbarnen efter den typ av Några större skillnader med avseende på bostad fosterföräldrama hade. I procent. typ av vistelsekommun kan inte skönjas. 50 socialgrupp I uppvisar den högsta andelen barn i kommuntyp 4. Här är som tidigare nämnts också andelen privatplacerade barn 27 högst och bland de privatplacerade barnen 1 5 var ju enligt tabell 6.29 andelen i socialgrupp 8 l högre än för de omhändertagna. I kornmuntyp 4 var dessutom medianen i inkomst- Hyres- Insats- Egen Jordfördelningen högre än i övriga kommunty- villa bruks- Iägen- lägen» per. Socialgrupp II är jämnt fördelad i alla het het el ler fastigradhus het kommuntyperna och socialgrupp lll tycks vara mest representerad i kommuntyp 3 (de 9 städerna). Någon påtagbar skillnad mellan de omhändertagna och de privatplacerade barnen fanns inte i detta avseende. Tabell 6.29 Omhändertagna och privatpla- Bostadstypen sammanhänger naturligtvis cerade fosterbarn i familjer där minst en av med bostadens storlek. Villorna eller radfosterföräldrarna förvärvsarbetar fördelade husen och jordbruksfastigheterna var genomefter fosterföräldrarnas socialgruppstillhörig- snittligt större än lägenheterna. Storleken het. I procent. kan mätas i antal rum eller genom bostadsytan. Omkring 85 % av samtliga barn bodde i Omhän- Privat- Totalt familjer med bostad om tre rum eller mer socialgrupp der- place- (kök, badrum, hall etc. undantaget) och över tagna rade hälften i bostad omfattande fyra rum eller

urvalet (ca) 315 70 385 bodde enligt undersökningen hos f osterföräld-

rar med bostad om över 100 kvadratmeter barn som bodde i trångbodda hushåll vid och över hälften i bostäder där ytan var mer tidpunkten för omhändertagandet finner än 85 kvadratmeter. Bara omkring 15 % man att för många barn en väsentlig förbättfanns i bostäder där ytan var mindre än 65 ring skett i utrymmeshänseende. Enligt avkvadratmeter. snittet om de biologiska föräldrarna tillhörde Bostadens storlek måste givetvis ställas i 2/3 av fosterbarnen, som vid tidpunkten för relation till antalet personer i bostaden för omhändertagandet vistades hos de biologiska att få någon meningsfull innebörd. Om först föräldrarna och för vilka uppgifter erhållits enbart antalet personer i hushållet studeras om antal personer och rum, i trångbodda finner man att omkring hälften av barnen hushåll. fanns i hushåll med 4-5 personer (inkl. Samma grad av förbättringar kan skönjas barnet själv) och ungefär 15 % i hushåll med på utrustningssidan. Visserligen finns här fler än fem personer. endast uppgifter framtagna för samtliga Därtill kommer att det för ungefär 5 % av fosterbarn medan jämförelsegruppen avser barnen fanns inneboende i fosterföräldrarnas de Omhändertagna barn som bodde hos sina bostad. I nästan samtliga fall rörde det sig föräldrar. I det senare fallet gällde enligt här om endast en inneboende. tidigare redovisade resultat att 30 % av Genom variablerna ”antal rum i bosta- barnen vistades i bostad utan varmvatten, den och antal personer i bostaden ungefär 35 % i bostad där dusch eller bad (antal personer i hushållet” + ”antal saknades, omkring 20 % där WC saknades inneboende”) kan andelen barn i trångbodda och ungefär 25 % i bostad utan centralvärfosterfamiljer beräknas. Trångboddhet defi- me. Motsvarande andelar för samtliga barn nieras här som i avsnittet om den biologiska var med avseende på fosterföräldrarnas bofamiljens bostadsförhållanden på så sätt att stad betydligt mindre. Enligt undersökom det finns fler än två boende per rum, kök ningen saknades varmvatten bara i 4% av och ett rum oräknat, är familjen trångbodd. fallen, dusch eller bad för 6 %, WC för 5 % Enligt definitionen utgör summan av och centralvärme för 4 %. Trots att de andelama inom det skuggade området i grupper som här jämförs inte är helt överenstabell 6.30 den andel barn som fanns i stämmande kan man säga att en stor andel av trångbodda familjer. Man finner härvid att barnen vid placering i fosterhem kommit till

22 % av samtliga fosterbarn bodde i trång- betydligt bättre utrustade bostäder än deras

bodda fosterhem. Om i detta avseende en- föräldrars bostäder. bart de Omhändertagna fosterbarnen studeras Av samtliga fosterbarn hade över hälften var andelen trångbodda ungefär lika stor - eget rum i fosterhemmet. I detta avseende 19 %. Ställer man detta i relation till andelen gav undersökningen inte någon skillnad

Tabell 6.30 Fosterbarnen efter antal rum och antal personer i fosterföräldramas bostad. I procent.

Antal Antal rum Sumpersoner ma 5 0 4 13 63 14 26 4 7 Summa 0 16 28 25 31 100

164 SOU 1974: 7

de Omhändertagna och liknande) förefalmellan och de privatpla- måla, samla frimärken cerade barnen. Av dem som inte hade eget ler många syssla med ganska ofta. Andra mer rum delade en fjärdedel sovrum med frekventa sysslor var att sköta trädgården, att drygt mer än en person. Över hälften av dem hade läsa böcker, tidskrifter eller veckotidningar rummet gemensamt med annat eller andra samt att göra bilutflykter. I statskyrkan gick barn i hushållet, ungefär en tredjedel med inte så många särskilt ofta men en stor andel fostermodern och ungefär en fjärdedel med av barnen hade fostermödrar som besökte fosterfadern. Förekomsten av eget rum är den någon gång. Det var inte heller många och ju äldre barnet var fostermödrar som ofta gått på bio, teater givetvis åldersbetingat desto vanligare var det att eget rum förekom. e. d. eller restaurang. Bland barnen 13-15 år hade nära 70 % eget Den minst frekventa sysselsättningen var rum och bland de allra yngsta ca 35 %. Den ”spela musikinstrument. Jakt, fiske eller lägsta andelen återfinns bland 4-6-åringarna idrottsevenemang var inte heller särskilt vandär knappt 30 % hade eget rum i fosterhem- liga. Övriga sysselsättningar än de i tabell met. 6.31 uppräknade angavs i mycket liten om- Ungefär 3/4 av fosterbarnen bodde i fattning. hade bil. De flesta av de i tabellen nämnda sysselfosterfamiljer där någon i hushållet Bilförekomsten vara något vanligare sättningama utövades av fosterfädema i tycks bland de Omhändertagna barnens fosterför- ungefär samma utsträckning som av fosteräldrar än bland de privatplacerade. Detta kan mödrarna. I många fall rörde det sig också i viss mån sammanhänga med att andelen om aktiviteter som man utfört tillsammans t. ex. att teater eller barn med fosterföräldrar i socialgrupp III var som gå på bio, att med och lägre för de Omhändertagna än för de privat- restaurang, umgås släktingar placerade. Totalt sett bodde nästan samtliga vänner eller att se på TV. Fostermödrarna barn hos fosterföräldrar med telefon. Sak tycks dock i större utsträckning läsa veckosamma gäller med TV-förekoms-ten och man tidningar, gå omkring i affärer samt syssla kan notera att det var något vanligare att med hobbyverksamhet. Det var exempelvis telefon och TV förekom i fosterhemmen än bara 18 % av barnen som hade fosterfäder, att bostaden var utrustad med varmvatten, vilka ofta läste veckotidningar, bara 2 % där WC eller centralvärme. fosterfadern ofta ”gått på stan och bara dusch/bad, 32 % där han ofta sysslade med hobbyverksamhet. Det var också något vanligare för Fritidsintressen fostermödrarna än för fosterfädema att de och föreningsverksamhet gått på frikyrkliga sammankomster. Vid intervjun ställdes till fosterrnödrarna en Å andra sidan var det betydligt vanligare läste någon tidning. bland fosterfädema med jakt eller fiske. fråga om de regelbundet 45 % av barnen hade fostermor Ungefär 35% av hamen hade fosterfáder Omkring som uppgav att hon regelbundet läste daglig som ibland jagat eller fiskat och ca 25 % som rikstidning. Nästan dubbelt så stor andel ofta gjort det. Att gå på idrottsevenemang fanns uppgivet för daglig ortstidning medan var också vanligare bland männen och andeandelssiffran för regelbunden läsning av len någon gång” var här 42 % och andelen var 70 %. ”ofta” ll %. En något större andel av veckotidningar fosterfädema också ofta idrotta eller Av ett antal uppräknade fritidssysselsätt- tycks

ningar förefaller det vara vanligast att foster- motionera.

mödrarna ofta eller gram- Jämför man fosterföräldrarna med landets lyssnar på radio mofon eller ser TV. Samtliga tycks åtminsto- befolkning i stort ser man, i den mån ne göra det någon gång vilket också gäller jämförbara siffror finns, inget som tyder på samvaro med släktingar, vänner eller bekan- några större skillnader. Även om undersökta. ningens siffror inte är direkt jämförbara med Hobbyverksamhet (sticka, sy, snickra,

SOU 1974: 7

Tabell 6.31 Fosterbarnen fördelade efter fostermoderns utövande av vissa fritidssysselsättningar. I procent.

Gå på teater/konserter]

Gå på frikyrkliga sammankomster 6 7 22 7 4 l 00 Gå omkring på gator och i affärer 3 8 46 1 2 4 l 00 Gå på idrottsevenemang 7 2 21 3 4 100 Idrotta/ mo tionera/ vara ute iskog och mark 25 35 36 4 100 Göra bilutflykter l l 41 44 4 100 Besöka släktingar/vänner] bekanta l 43 5 2 4 l 00 Ha släktingar/vänner] bekanta på besök 0 37 59 4 100 Delta i studiecirklar eller kurser 65 17 14 4 100 Spela musikinstrument 81 10 5 4 100 Lyssna på radiolgrammofon/se på TV 0 ll 85 4 100 Sy ssla med hobbyverksamhet 8 1 7 7 l 4 100

individstatistik på området kan vissa över- typ såväl låga andelar barn med fostermödrar

siktliga jämförelser görasl. tillhörande någon förening som låga andelar

De smärre som existerar beror kvinnor i landet med medlemskap i motsva-

differenser till stor del på en kombination av bostadsort rande föreningar. Bland fostermödrarna

och ålder. Således tycks det vara något tycks dessutom i någon förestyrelseuppdrag vanligare hos normalbefolkningen att man ning eller organisation vara ytterst ovanligt. ofta går på bio, men biobesöksfrekvensen be- (Tabell 6,32.) ror naturligtvis på utbudet av film och detta Rent allmänt föreligger stora variationer utbud är inte så stort i de mindre kommu- mellan könen när det gäller föreningsanslutnerna där en förhållandevis stor andel av ning. Män tycks ha genomgående större fosterföräldrarna bodde. Dessutom avtar be- andelar än kvinnor. Ett föreningsanslutna söksfrekvensen allmänt sett med åldern, och undantag är tillhörighet till förreligiösa fosterföräldrarna var i genomsnitt äldre än eningar, där kvinnorna har högre andelar än

normalbefolkningen. männen. Det förefaller dock inte föreligga Föreningstillhörigheten hos fosterföräld- någon skillnad mellan fosterfäder och fosterrar avvek inte från föreningstillhörigheten för samtliga personer i landet. För foster- 1 De procentskattninga-r som undersökningen mödrarna var det t. ex. bara medlemskap i givit avser andelar fosterbarn och ger därför ingen direkt jämförbarhet med individstatistik. I de flesta fackförening som avvek från andelen medfosterhem finns emellertid bara ett fosterbarn och lemmar bland alla kvinnor (17-75 år) i skillnaden mellan andelen fosterföräldrar med landet. Fostermödrarna hade en lägre andels- vissa egenskaper och andelen ”barn hos fosterföräldrar med vissa egenskaper” torde inte vara siffra. I övrigt finner man för varje förenings- exceptionellt stor.

166 SOU 1974: 7

rensen i detta avseende på att fosterfäderna i Tabell 6.32 Andelen fosterbarn där fostermodern var medlem genomsnitt var äldre än normalpopulationen resp. hade eller hade för olika män. Möjligen, kanske också beroende på haft styrelseuppdrag föreningstyåldern, var andelen anslutna till religiösa per. I procent. föreningar något högre bland fosterfäderna. Föreningstyp Medlem Styrelseuppdrag Fosterföräldramas relationer till den biolo- Fackförening 15 0 Politisk förening 7 3 giska familjen Idrottsförening 5 l Nykterhetsorganisation 7 l Släktskap Religiöst samfund (ej 10 0 De kontakter som finns mellan fosterföräldstatskyrkan) Hobbyförening 6 0 föräldrar är naturligtvis i rar och biologiska Sällskapsklubb (ordensl 1 första hand beroende av om båda parter sällskap) Annan typ av förening/ känner till varandra innan fosterhemsplaceorganisation 17 4 ringen blir aktuell. I många fall föreligger

något slags relation mellan barnets föräldrar

mödrar vad medlemskap i religiös och de blivande fosterföräldrarna, isynnergäller För övriga föreningstyper var ande- het om man enbart ser på de privatplacerade förening. larna barn med fosterfäder som medlemmar barnen - släktskap är här mycket vanligt.

än andelarna barn med Totalt sett var enligt undersökningen emellertid högre Största skill- över 40 % av fosterbarnen släkt med fostermödrar som medlemmar. något - fosterföräldrarna. Bortfallet var ca 4% och naden förelåg beträffande fackförening hade också i sannolikt fanns här ytterligare en del fall där 70 % mot 15 %. Fosterfäderna haft styrelseupp- släktskap förelåg. Släktskap var betydligt något högre utsträckning vanligare bland de privatplacerade (ca 75 %) drag. i olika av föreningar än bland de Omhändertagna barnen (ca Medlemskap typer bland fosterfäderna torde ligga på ungefär 30 %).

samma nivå som bland samtliga män i landet. Den enda avvikelsen är medlem- Tabell 6.34 Omhändertagna och privatplaegentliga där cerade fosterbams släktskap med fosterförskap i idrottsförening, anslutningen bland fosterfäderna tycks vara mindre vanlig äldrarna. I procent.

än bland övriga män. Sannolikt beror diffe- Omhän- Privat Iotalt Släkt dertagna placerade

Tabell 6.33 Andelen fosterbarn bland bar- Ja 29 74 40 6 8 2 l 56 nen med två ”fosterföräldrar” där fosterfa- Nej Bortfall 3 4 4 dern var medlem resp. hade eller hade haft Summa l 00 l 00 100 för olika föreningstyper. I styrelseuppdrag procent. Antal barn iurvalet 369 88 457

Föreningstyp Medlem Styrelseuppdrag Av de barn som var släkt med fosterför- Fackförening 70 9 äldrarna låg släktskapen för över 2/3 på den Politisk förening l7 5 biologiska moderns sida - i nära 3/5 av Idrottsförening 15 2 8 l fallen var fostermodern mormor till barnet. Nykterhetsorganisation Religiö st samfund (ej Detta att för omkring 25 % av 9 l betyder statskyrkan) Hobbyförening 8 l landets samtliga fosterbarn gällde att barnets

Sällskapsklubb (ordens- mormor var fostermor åt barnet. Studerar sällskap) 5 0 Annan typ av förening/ man enbart de Omhändertagna fosterbarnen 21 4 organisation finner man att 100 barn hade 15 till 20 sin

SOU 1974: 7

egen mormor som fostermor. Detta betyder kände barnet och familjen innan fosterhemsatt av landets ca 12000 diskuterades. Omhändertagna placeringen För nära 10 % av fosterbam hade 2000 sin ungefär egen de Omhändertagna barnen där släktskap inte mormor som fostermor. Sannolikt har kände fosterföräldrarna förelåg och biolomånga av dessa barn tillfälligt varit i hemmet giska familjen varandra före placeringen. I innan de omhändertagits för samhällsvård hälften omkring av dessa fall hade barnet och skäl för omhändertagande var kanske vistats tidigare i fosterhemmet. vanligtvis 3l§ andra stycket av (begäran I de fall där barnet var omhändertaget och föräldrar etc.). där släktskap inte förelåg gällde emellertid Släktskap tycks vidare vara något van- enligt undersökningen att för bara 2 % hade ligare för de barn som vistades i storstäderna fosterföräldrarna först fått kännedom om (kommuntyperna 1-3) - 50 % eller mer - att barnet skulle placeras ifosterhem genom än i de mindre kommunerna (kommuntyper- föräldrar eller annan släkt till barnet. Det na 4 och 5). I de minsta kommunerna var vanligaste var direkt kontakt med barnaandelen bara drygt 30 %. Detta kan delvis vårdsnämnden och därnäst kom bamavårdssammanhänga med att andelen privatplace- ombud. Ganska vanligt var också att man rade barn varierade något i de olika kom- fått kontakt via annons. ursprungligen muntyperna. l kommuntyp 5 fanns t. ex. För omkring hälften av de Omhändertagna den lägsta andelen privatplacerade barn. barn som inte var släkt med fosterföräldrarna hade fostermodern träffat barnet sedan placeringen kommit på tal men innan place- Fosterföräldrarnas kännedom om barnet ringen beslutades. I de flesta fall hade det före fosterhemsplaceringen bara varit fråga om en kontakt och jämförel- Av de fosterföräldrar som inte var släkt med sevis få hade träffats fler än fem gånger. den biologiska familjen var det många som Ungefär samma förhållanden gällde för bar-

Figur 6.27 De Omhändertagna fosterbarnen som inte var släkt med fosterföräldrarna efter hur dessa först fick kännedom om barnet. I procent.

10 8

l--l4

1 1

I--H i? |?--1

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 Direkt kontakt med barnavårdsnämnden 6 Förälder (biologisk) till fosterbarnet 2 Barnavårdsombud 7 Släkting till fosterbarnet 3 Annons avseende just detta barn 8 Annan fosterförälder 4 Annons för nyrekrytering av fler fosterhem 9 Annan person eller institution 5 släktingar/bekanta till personal på barnavårdsnämnd eller barnavårdande institutioner

168 SOU 1974: 7

nets kontakter med fosterfadem i detta sättet var besök i fosterhemmet vilket skett skede av placeringsproceduren. Av de barn för 4/5 av de barn där kontakt tagits. För som träffade fostermodern var det drygt 1/3 ungefär l/3 gällde att fosterföräldrarna insom besökt fosterhemmet före placeringen. bjudits att besöka de anhöriga. Telefon- Fosterföräldrarna tycks imindre utsträck- samtal var också vanligt. I omkring 3/4 av ning ha träffat någon av eller båda barnets fallen hade man åtminstone ringt någon gång föräldrar än de träffat barnet sedan place- l/4 ofta och hälften vid enstaka tillfällen. ringen i hemmet blev aktuell. För omkring Det minst vanliga tycks vara att man ofta 10 % av de Omhändertagna barnen där släkt- skrivit brev, vilket skett för bara ca 1/20 av skap med fosterföräldrarna inte förelåg gäll- de barn där kontakter tagits, medan brev de detta. Även här tycks bara ett möte vara någon gång skrivits av föräldrar eller nära vanligast. anhörig för ungefär 1 / 3. Det förefaller som om fosterföräldrarna tagit kontakt i mindre utsträckning med Fosterföräldrarnas kontakter med den biolobarnets föräldrar eller anhöriga än tvärtom. giska familjen under barnets tid ifosterhem- Bland de Omhändertagna barnen där släktmet skap inte föreligger fanns bara 45 % för vilka Vid intervjun med fostermödrarna ställdes fostermodern uppgivit att hon eller maken ett antal frågor kring kontakterna tagit kontakt med föräldrar eller anhöriga till mellan fosterföräldrar och barnens biologis- barnet. För drygt hälften av de barn där ka föräldrar eller annan nära anhörig. Frågor- kontakter tagits hade detta skett via besök i na har uppfattats som irrelevanta av de föräldrarnas eller nåra anhörigs bostad. I 4/5 fosterföräldrar som var släkt med barnets av fallen hade man inbjudit barnets anförfamilj eftersom umgänget här ofta är natur- vanter till sitt hem. Telefonsamtal hade ofta ligt på grund av släktskapet. Samma förhål- förekommit för l/4 av dessa bam och lande kan råda för de barn där släktskap inte telefonsamtal vid enstaka tillfällen för hälfförelåg men där fosterföräldrarna kände ten. För 1/20 av barnen hade fosterföräldrarbarnet och familjen redan innan placeringen na ofta skrivit brev och för 2/5 hade de var aktuell. Framför allt var detta vanligt skrivit någon gång. bland de privatplacerade barnen eftersom i Kontaktsättet varierar givetvis med avde flesta fall de biologiska föräldrarna mer seende på avståndet mellan fosterhemmet eller mindre på eget initiativ valt ut foster- och de biologiska föräldrarnas eller annan föräldrarna bland personer man kände gans- nära anhörigs bostadsort. Ju kortare avstånka väl redan innan placeringen kom till den var desto vanligare var besök eller stånd. inbjudan att besöka, medan brevskrivandet Av dessa skäl studeras här förhållandena uppvisade större andelar ju större avståndet bara för de Omhändertagna barn som inte var var. Telefonkontakterna tycks inte ha något släkt med fosterföräldrarna. Frågorna var samband med avståndet. naturligtvis irrelevanta även i de fall dessa Totalt sett hade för de barn som här barn saknade såväl föräldrar som nära anhö- behandlas kontakt tagits av minst en av rig men detta torde inte i alltför hög grad parterna i 80 % av fallen. För ca 40 % hade påverka procentskattningarna eftersom få enligt fostermodern både anförvanter och barn helt saknade anhöriga. fosterföräldrarna tagit kontakt. För 20 % av För 75 % av de Omhändertagna barn som barnen hade initiativ till kontakt inte tagits inte var släkt med fosterföräldrarna hade från något håll. (Tabell 6.35.) föräldrarna eller an- På frågan: ”Tycker Ni att Ni har för enligt undersökningen nan nära anhörig, efter det att barnet place- mycket, för litet eller lagom kontakt med rats i fosterhemmet, tagit kontakt med barnets biologiska föräldrar (annan nära anfosterföräldrarna. Det vanligaste kontakt- hörig)? svarade fostermödrarna till omkring

SOU 1974: 7 169

Tabell 6.35 De Omhändertagna fosterbar- Figur 6.29 Fosterbarnen, som inte var släkt nen, som inte var släkt med fosterföräldrarna, med fosterföräldrarna, efter fostermodems med avseende på om kontakt med fosterför- uppfattning Om den biologiska moderns inåldrarna tagits av föräldrar eller nära anhörig ställning till placeringen i fosterhemmet. I och om kontakt med barnets anhöriga tagits procent. av fosterföräldrarna. I procent. 60 Kontakt ta- Kontakt tagits av Summa tits av anhöriga till barnet fo sterför- -Ã--aäldrarna Ja Nej 28

I | Fj-l

Positiv Neutral Negativ Vet ej

l/3 av barnen att de inte hade någon kontakt alls. Detta kan tyda på att kontakter tagits för många i ett tidigt skede av foster- kvalitativa bedömningen av kontakterna. hemsvistelsen men att man under tiden Flertalet av fostermödrarna som ansåg att närmast före undersökningen inte hade några man hade för mycket kontakt med barnets kontakter. Bortfallet för denna fråga var 7 % familj tyckte att kontakterna var besvärande men om man bortser från detta blir svarsför- medan de flesta fostermödrar som ansåg att delningen enligt figur 6.28. det var lagom eller för litet kontakter Där kontakter förekom uppfattades dessa uppfattade dessa som värdefulla. i hälften av fallen vara utan betydelse. För Enligt fostermoderns uppfattning var vida- 1/5 av barnen tyckte man att de var re moderns inställning till placeringen i besvärande samt för bara l/3 att de var fosterhemmet i de flesta fall (60 %) positiv värdefulla. Naturligtvis finns en viss samva- Om samtliga (inkl. de privatplacerade) barn riation mellan den kvantitativa och den som inte var släkt med fosterföräldrarna betraktas. Här har inte räknats in de 16 % av barnen för vilka barnets mor var avliden eller eljest okänd för fostermodern. Bara för 3 % Figur 6.28 De Omhändertagna fosterbar- av barnen var modern negativ. Vet ej”nen, som inte var släkt med fosterföräldrarna, andelen var här förvånansvärt stor vilket efter fostermodems uppfattning om kontak- sannolikt sammanhänger med att andelen ten med barnets anhöriga. I procent. barn där inga kontakter förekom var stor. (Figur 6.29.) Fördelningen var nästan exakt densamma om endast de Omhändertagna 58 fosterbam som inte var släkt studeras. För 28 % av barnen var enligt fostermodern den biologiske fadern avliden eller 35 okänd. I de fall fosterföräldrarna kände till fadern var man till största delen osäker på hans inställning. För 42 % uppfattades fa- 3 4 derns inställning som positiv, för 2% som Jm l 1 neutral och för 6 % som negativ. För mycket Lagom För litet Ingen Samvariation mellan faderns och moderns kontakt konta kt konta kt ko nta kt al is inställning fanns givetvis så att där modern

170 SOU 1974: 7

För vissa av åtgärderna förekom skillnader var positiv var också fadern positiv och vice versa. Det fanns emellertid bland samtliga mellan olika typer av placerandekommun. barn i landet, där modern var positiv, ett Med ökad befolkningstäthet och med ökat litet antal fäder som var negativa och tvärt- invånarantal i kommunerna var det vanligare om. att barnavårdsnämnden direkt uppmanat till

Där både modern och fadern var avlidna kontakt. Vad gäller barnen från Stockholm eller okända för fostermodern ställdes en (kommuntyp 1) hade man uppmanat till hon trodde att kontakt för ungefär hälften. För barnen från fråga om vilken inställning annan nära anhörig till barnet har. Andelen övriga storstäder (kommuntyperna 2 och 3) ”vet ej-svar var här relativt liten och i övrigt hade detta skett i ca 1/3 av fallen. För bara l /5 av barnen från medelstora, relativt förefaller inställningen vara positiv i under- drygt fall. tättbefolkade kommuner (kommuntyp 4) sökningens samtliga För 15% av alla fosterbarn i hade denna åtgärd vidtagits och för något omkring fanns i livet hade mindre än l/5 av barnen från de minsta landet där båda föräldrarna fostermodern av eller båda kommunerna (kommuntyp 5). enligt någon Den ande- Liknande tendens fanns för ekonomisk föräldrarna försökt återfå barnet. len ligger på samma nivå vare sig alla hjälp till resor. För nära 30 % av barnen från eller enbart de omhändertag- Stockholm hade sådan hjälp utgått men för Omhändertagna na som inte var släkt med fosterföräldrama mindre än 5 % av barnen från de två komstuderas. Barnavårdsnämndemas i mungrupperna med de minsta kommunerna. uppgifter dvs. att Detta förklaras sannolikt av att stockholmsdetta avseende gav samma resultat, 15 % barnen placeras i fosterhem förhållandevis bland de Omhändertagna barnen fanns föräldrarna försökt återfå barnet långt från de anhöriga. Samband fanns också för vilka sedan det placerats i det nuvarande” foster- mellan ekonomisk hjälp till resor och avstånhemmet. det. Ju längre avstånd mellan fosterhemmet och föräldrarnas bostad det var för desto större andel barn hade sådan hjälp utgått. Av barnavårdsnämnderna vidtagna åtgärder Övriga åtgärder uppvisade emellertid små vid kontakterna mellan fosterhemmet och skillnader mellan kommuntyperna. När det barnets anhöriga förefaller gäller att man sökt avråda kontakt I postenkätformuläret, vilket de barnavårds- enda avvikelsen vara barnen från kommuner nämnder som handlagt de utvalda fosterbar- tillhörande kommuntyp 4 där detta skett för nens placering skulle besvara, fanns en fråga nära 15 % medan i övriga kommuntyper som om vidtagits i motsvarande andel var under 5 %. Annan gällde några åtgärder fråga om kontakter mellan fosterför- åtgärd” förefaller ha gjorts för en något äldrar och biologiska föräldrar (vårdnadsha- större andel barn i Stockholm och de 9 ställdes i de fall fosterbarnet städerna (kommuntyperna 1 och 3) men vare). Frågan bott hos sina föräld- förbjudit kontakt”, ”vägrat lämunder någon tidsperiod åtgärderna na uppgift om barnets vistelseort och inrar. Det tycks inte vara så vanligt att barna- bjudit bamets föräldrar att medfölja tjänstevårdsnämndema vidtagit sådana åtgärder. man uppvisade inte några skillnader. För barn Jämförs skäl för omhändertagande med drygt 1/4 av de Omhändertagna hade man om barnavårdsnämnderna förbjudit kontakt som någonsin bott hos föräldrarna till kontakt. Det förefaller inte mellan fosterföräldrar och barnets anhöriga uppmanat vara särskilt att man avrått från finner man av naturliga orsaker att denna vanligt kontakt och ännu mindre vanligt att man åtgärd vidtagits nästan bara för de barn där 25 §a första punkten fara för förbjudit kontakt eller vägrat lämna uppgift (misshandel, till föräldrarna om barnets vistelseort. lnte eller själslig hälsa) eller 25 § a kroppslig andra punkten (fostraren olämplig, ofönnåheller andra åtgärder var vanliga.

SOU 1974: 7

Figur 6.30 Andelen Omhändertagna fosterbarn, som under någon tidsperiod bott hos sina föräldrar (adoptivföräldrar), med avseende på olika av barnavårdsnämnderna vidtagna åtgärder. l procent.

Vidtagna åtgärder

Direkt uppmanat till eller stimulerar till kontakt mellan barnets föräldrar (vårdnadshavare) och fosterföräldrarna 28 efter placeringen

Sökt avråda från sådan kontakt

L__l

\

Förbjudit sådan kontakt

-5

Vägrar lämna uppgifter till barnets föräldrar om barnets vistelseort

|“”“,s

Förmedlat ekonomisk hjälp till resor m

inbjudit barnets föräldrar att medfölja tjänsteman vid besök i fosterhemmet

;Jñjdl

vidtagit annan åtgärd s:

(Bortfallet var för varje alternativ ca 6 % och antal barn i urvalet ca 270)

ga) använts. För barnen där övriga omhän- detta avseende stor skillnad för fosterförälddertagandeskäl tillämpats tycks det vara rama. En mycket liten del av dem hade sökt ytterst ovanligt att kontakt förbjudits. kontakt med föräldrarna där sådan förbju- I de fall barnavårdsnämndema upp- dits. manat till kontakt tycks inte barnets föräldrar eller anhöriga ha tagit kontakt i större Avståndet mellan fosterhemmet och föräldutsträckning än där sådan uppmaning inte rarnas (vårdnadshavarens) bostad givits. För fosterföräldrarna gäller däremot att de vid uppmaning i nästan dubbelt så stor Som tidigare nämnts har avståndet mellan utsträckning tagit kontakter än när man inte fosterhem och föräldrarnas bostad givetvis uppmanat dem. Ingen skillnad fanns - vare en viss betydelse för kontakterna och konsig för barnets anhöriga eller fosterföräldrar- taktsätten mellan fosterföräldrar och barnets na - i de fall kontakter avråtts mot om så familj. För samtliga fosterbarn ilandet gällde inte varit fallet. Där barnavårdsnämndema att detta avstånd var relativt genomsnittligt förbjudit kontakt tycks snarare en större stort. Hälften av de barn för vilka uppgift andel av föräldrarna ha sökt sådan än i de om avstånd erhållits bodde i fosterhem som fall inget förbud fanns. Däremot var det i låg 10 mil eller mer från föräldrahemmet.

Hela 30 % av dem bodde 30 mil eller mer Tabell 6.37 Fosterbarnen efter avståndet från sin familj. mellan fosterhemmet och föräldrarnas (vård- Genomsnittligt tycks avståndet vara något nadshavarens) bostad. Särredovisning efter längre för de privatplacerade än för de släktskap. I procent. Omhändertagna. Omkring 60 % av de privat- Tmalt bodde i fosterhem 10 mil

âäisltfmd ålâåt

placerade belägna eller mer från föräldrahemmet. före- föreligger ligger ej Tabell 6.36 De Omhändertagna och de pri- - 0,9 32 5 18 fosterbarnen efter avståndet

lg

nadshavarens) bostad. I procent. Summa 100 100 100 Avstånd Omhän- Privat- Totalt (mil) der- place- Antal barn tagna rade i urvalet 160 190 350 - 0,9 18 17 18 l- 4,9 21 16 20 5_ 14 7 12 o - - u 9,9 na med avseende 1 fordel _ pa skillnaderna m_ 9,9 18 26 20 30- 28 34 30 ningarna över avståndet för dem som var och som inte

varltdet erhallert

Summa

slaktt dim

100 100 100

näs an exa t samma resu a som 1 a e ngar;

Antal barn 6 37 iurvalet (ca) 275 75 350 De yngsta barnen (0-3 år) och de äldsta barnen (13-15 år) tycks genomsnittligt ha För ungefär l/4 av barnen har barnavårds- placerats i fosterhem längre bort från föräldnämnderna inte angivit något avstånd. Bland rarna än barnen i mellanåldrarna. Denna dessa barn fanns, förutom dem som utgjorde tendens fanns såväl för de Omhändertagna bortfall för hela postenkäten, barn där upp- som för de privatplacerade. om avståndet saknades, barn som inte Att avståndet var långt behöver för de gift hade något föräldrahem (motsv.) och sanno- yngre barnen kanske inte bara bero på att likt de utländska barn som i avvaktan på dessa placerats långt från den biologiska tillfälligt var privatplacerade i familjen. Orsaken kan vara att barnet placeadoption fosterhemmet. rats hos fosterföräldrar på den ort där barnet Anledningen till att en större andel av de fötts medan föräldrar eller ensamstående barnen fanns på längre av- förälder strax efter barnets födelse flyttat till privatplacerade stånd från föräldrarna än de Omhändertagna annan ort. Det visade sig också att en skulle kunna vara att en större andel av de jämförelsevis stor andel av barnen som omprivatplacerade var släkt med fosterföräld- händertagits när de var 0-3 år fanns i rama. Av samtliga barn bodde emellertid en fosterhem långt från de anhöriga. Många av mindre andel av dem som var släkt på längre dem hade givetvis vid undersökningstillfället avstånd från familjen än av dem som inte var varit fosterbam under flera år varför möjligsläkt. Av dem som var släkt bodde ca l/3 heten att fosterföräldrarna eller den biolomindre än en mil från föräldrarna. För giska familjen flyttat varit stor. Den möjligbarnen som inte var släkt tycks andelen heten hade tidsmässigt sett varit störst för de snarast bli större med ökat avstånd. Släkt- äldsta barnen vilket kanske till en del förklafosterföräldrar och den biolo- rar de genomsnittliga långa avstånden för skap mellan giska familjen var således inte hela orsaken dessa. Därtill kommer givetvis att missbruk till de långa avstånden. av olika slag förekom just bland äldre barn Om man studerar enbart de omhändertag- varför de i högre grad av sådana skäl place-

SOU 1974: 7 173

rats långt från den ort där problemen före- dekommun. Man finner då att för barnen kom, Bland de Omhändertagna barn som från Stockholm (kommuntyp l) var avståntagits om hand i högre ålder fanns också en den genomsnittligt betydligt längre än för stor andel, vilka bodde i fosterhem 30 mil barnen från övriga kommuntyper. Minsta eller mer från föräldrarna. Som helhet tycks andelen barn med långa avstånd fanns för dock avståndet när undersökningen genom- barnen från de 9 städerna 3). (kommuntyp fördes vara genomsnittligt något längre för (Tabell 6,38.) barnen som omhändertagits när de var yngre än 7 år än för barnen som togs om hand under skolåldern. Fosterföiäldramas erfarenheter av fosterbams- Detta kan emellertid som ovan nämnts vård och deras kontakter med barnavårdsförklaras av att ju yngre barnen var vid nämnderna omhändertagandet desto större chans har de Tidigare relationer till fosterbam och fosterställt i relation till åldern - haft att barnsvård uppleva en flyttning med fosterföräldrarna eller att de biologiska föräldrarna flyttat. Fosterföräldrars kunskap om och inställning Som tidigare framgått kom en stor del av till fosterbarnsvård beror i viss grad på den barnen som vistades i en viss typ av utbildning i dessa frågor som de fått och på kommuner från kommun av liknande slag. de kontakter man haft med barnavårdsnämn- Till stor del hade dessa barn placerats inom derna. Säkert har dessa faktorer stor betydelden egna kommunen. Detta var mest utpräg- se i det enskilda fallet för vissa fosterföräldlat för barnen i Stockholm (kommuntyp l) torde dock fosterföräldrarnas rar.. Allmänt och Göteborg/Malmö (kommuntyp 2) me- egna erfarenheter kring fosterbarnsvård och dan förhållandet blev mindre vanligt i kom- fosterbam spela den största rollen för såväl mungrupperna med mindre kommunstorlek. kunskap som inställning. Detta återspeglas i att barnen som bodde hos Erfarenhet av fosterbamsvård kan ha fosterföräldrar i storstäderna i genomsnitt förvärvats på många sätt. Man kanske tidigahade kortare avstånd än barnen i mindre re har haft fosterbam eller man har släktingkommuner. Största andelarna barn med ar eller vänner som har eller har haft långa avstånd mellan fosterhem och familj fosterbam. Det kan också ha funnits fostertycks således finnas i de minsta kommunerna barn i föräldrahemmet eller man kan rent av (kommuntyp 5). själv ha varit fosterbam. Motsatsen ser man om de Omhändertagna Av samtliga fosterbam i landet var det fosterbarnen fördelas efter typ av placeran- över 1/4 som fanns i familjer som tidigare

Tabell 6.38 De Omhändertagna fosterbarnen efter avståndet fosterhemmet och

mellan

föräldrarnas (vårdnadshavarens) bostad. Särredovisning efter typ avnplacerandekommun.

I procent. Avstånd Kommuntyp Totalt (mil)

Tabell 6.39 De Omhändertagna och de pri- fosterfaderns föräldrahem. Det tycks vara

vatplacerade fosterbarnen med avseende på något vanligare bland de Omhändertagna

om fosterföräldrama tidigare hade haft fos- barnen än bland de privatplacerade att så var

terbarn. I procent. fallet men skillnaderna var mycket små. Vid

jämförelse mellan olika typer av placerande- Fosterföräld- Omhän- Privat- Totalt rarna hade ti- der- kommun eller vistelsekommun finner man placedigare haft tagna rade inte några större skillnader. fo sterbarn

I procent. Antal barn i urvalet 369 88 457 Fosterbarn Fo sterbarn i fo ster- Summa i fo ster- moderns föräldrahem faderns e? föräldra- J a Nej haft fosterbarn. Omkring 1/3 av de omhänhem dertagna bodde i familjer som tidigare haft Ja 3 6 9 fosterbarn medan detta gällde bara för drygt Nej 9 82 91 1/10 av de privatplacerade barnen. Summa l 2 88 l 00 Andelen barn hos fosterföräldrar som tidigare hade haft fosterbarn var störst bland barnen, som vistades ide minsta kommuner- Det är knappast troligt att en fosterförälna (kommuntyp 5). Den minsta andelen der tidigare upplevt att både vara fosterbarn fanns bland barnen i de 9 städerna (kom- och att föräldrarna haft fosterbarn. Vidare muntyp 3). torde de fall där en foster-förälder själv varit Omkring 10 %_av barnen fanns i familjer fosterbarn och den andra haft föräldrar, som där åtminstone en av makarna själv varit tagit fosterbarn, vara få. Man finner således fosterbarn. 4 % av barnen bodde enligt att omkring 30 % av landets fosterbarn fanns undersökningen i hem där fostermodern i familjer där minst en av parterna kommiti varit fosterbarn och 7 % av barnen med två kontakt med fosterbarnsvård på något av de fosterföräldrar i hem där den manliga parten båda sätten. Det finns alltså hos åtskilliga varit fosterbarn. Några påtagliga skillnader i fosterföräldrar något av en fosterbarnstradidetta avseende kan man inte spåra mellan de tion. De flesta av fosterbarnen i dessa Omhändertagna och de privatplacerade bar- familjer var omhändertagna. nens fosterföräldrar. Inte heller förefaller Därtill bör läggas att många fosterföräldnågra entydiga tendenser finnas med avseen- rar kan ha kommit i kontakt med fosterbarn de på vistelsekommun eller placerande- och fosterbarnsvård via vänner och andra kommun. släktingar än föräldrarna. Några frågor om I större utsträckning tycks kontakter med detta ställdes inte vid intervjun. Däremot fosterbarnsvård ha förekommit genom att ställdes en fråga om man vanligtvis numera fosterbarn funnits i föräldrahemmet än ge- hade någon kontakt med andra fosterföräldnom att man själv varit fosterbarn. Av rar. Av totala antalet barn var det ungefär samtliga barn med två fosterföräldrar var det 1/3 som bodde i fosterhem där man hade enligt tabell 6.40 omkring 20 % som bodde i kontakter med andra fosterföräldrar. Någon fosterhem där minst en av fosterföräldrarna skillnad mellan fosterföräldrarna till de omkommit i kontakt med fosterbarn redan i händertagna och till de privatplacerade barföräldrahemmet. För 12 % av barnen gällde nen fanns enligt undersökningen inte idetta att det i fostermoderns föräldrahem funnits avseende. För de barn, vars fosterföräldrar fosterbarn och för 9% fanns fosterbarn i hade kontakt med andra fosterföräldrar,

SOU 1974: 7 175

rörde det sig i 9 fall av 10 om tillfälliga och att olika typer av information var kontakter. Till mycket liten del gällde vanligare än deltagande i kurser eller underkontakterna således enbart organiserade kon- visning (figur 6.31). taktträffar eller en kombination av båda Av de få som deltagit i kurser med delarna. inriktning på fosterbarnsvård gällde för nästan samtliga att kurserna omfattat högst 10 timmar. Barnavårdsnämndernas stöd till fosterföräld- Några påtagliga skillnader mellan olika rarna iform av kurser och utbildning typer av placerandekommun eller vistelse- De åtgärder som här diskuteras avser de stöd kommun gav undersökningen inte vid hani form av utbildning, undervisning o. d. som den när det gäller flertalet typer av stöd från fosterföräldrarna eventuellt fått iegenskap barnavårdsnämnderna. in- Undantag utgjorde av fosterföräldrar. Sådana åtgärder bidrar bjudan till samtal som istörre utsträckning givetvis i hög grad till utvidgad kunskap och tycks ha förekommit för fosterföräldrarna kännedom om fosterbarnsvård. Vid intervjun till barnen från Stockholm (kommuntyp l) ställdes till fostermodern en fråga som gällde och de minsta kommunerna (kommuntyp 5) om hon eller maken deltagit i kurs med där nästan alla inbjudna också i deltagit inriktning på fosterbarnsvård, introduktions- samtal. Göteborg/Malmö (kommuntyp 2), kurs för nya fosterföräldrar, gemensam ut- som i detta avseende uppvisade den lägsta bildning med dagbarnvårdare e. d., regelbun- procentsiffran hade i stället de största andedet återkommande gruppsamtal eller annan lama för litteratur, broschyrer e. d. samt undervisning med inriktning på fosterbarns- speciell information. För barnen från övriga vård. Vidare frågades om man fått inbjudan storstäder och de medelstora kommunerna att delta i samtal med t. ex. befattnings- (kommuntyp 3 och 4) var procentandelarna havare vid barnavårdsnämnd, om man fått genomgående låga för nästan alla uppräknalitteratur, broschyrer eller tidskrifter, om de åtgärder. Totalt sett tycks samtliga åtgärman fått speciell information om kost, hälso- der ha vidtagits i mycket liten omfattning i vård, lekmateriel m. m. samt om man fått hela landet. annan typ av information. Fosterföräldrarna föreföll inte heller För samtliga fosterbarn i landet framkom vara speciellt angelägna om utbildning eller enligt undersökningen att deras fosterföräld- information inför uppgiften som fosterförrar i mycket liten utsträckning deltagit i älder. Bara omkring 10% av barnen hade kurser eller utbildning med inriktning på fostermödrar som uttryckte sådana önskefosterbarnsvård. Inbjudan till samtal med mål. För de Omhändertagna barnen var t. ex. befattningshavare vid barnavårds- andelen något högre, knappt 15 %. nämnd eller med barnavårdsombud hade Fosterföräldrarna till barnen från Stockfosterföräldrarna till 17 % av alla barn fått. I holm (kommuntyp l) tycks i mindre utöver 3/4 av dessa fall har man också deltagit sträckning ha haft önskemål om utbildning i samtalen. Litteratur och annan form av eller information än fosterföräldrar till ominformation tycks totalt sett vara något händertagna barn från kommuner tillhörvanligare än kurser men procentsiffrorna var, ande andra kommuntyper. Detta kan hänga om samtliga barn studeras, under lO %. samman med att de i stor utsträckning fått Speciell information om t.ex. kost, hälso- inbjudan till samtal med befattningshavare vård, fritidsaktiviteter och lekmateriel hade vid barnavårdsnämnd och dessutom i stor givits till fosterföräldrarna för bara omkring utsträckning deltagit i sådana samtal. 5 % av barnen. Den största andelen med önskemål kom Studeras enbart de Omhändertagna finner från fosterföräldrarna till barnen från man liksom för samtliga fosterbarn att det Göteborg och Malmö (kommuntyp 2). Här vanligaste stödet” var inbjudan till samtal fanns den lägsta andelen inbjudna till samtal , 176 SOU 1974: 7

iøzmmsa-_auyaa-

Figur 6.31 Andelen Omhändertagna fosterbarn för av barnavårdsnämnderna vidtagna åtgärder som stöd åt fosterföräldrarna. l procent.

Åtgärd Kurs med inriktning på fosterbarnsvård

Introduktionskurs främst för nya 0 fosterföräldrar

Gemensam utbildning med dagbarnvårdare eller annan personal

Regelbundet återkommande gruppsamtal mellan fosterföräldrar

Annan undervisning anordnad av barnavårdsnämnd

inbjudan till samtal med t.ex. befattningshavare vid barnavårds- 22 nämnd

Litteratur, broschyrer, tidskrifter

Special/ information om t.ex. kost, hälsovård, fritidsaktivitet, Iekmate- 5 riel m,m.

Annan information från barnavårdsnämnd

medan andra typer av åtgärder var vanligare i Fosterfäräldrarnas kontakter med barnadessa städer än i övriga kommuntyper. vårdsnämnderna Kanske hade emellertid litteratur, broschyrer, speciell information i kostfrågor och Man kan anta att de fosterföräldrar som liknande inte varit tillräckligt i fråga om fått utbildning eller information i fosterinformation och utbildning. Å andra sidan barnsfrågor också har god kontakt med kan den information som gått ut ha stimule- barnavårdsnämnderna. Görs exempelvis en rat dessa fosterföräldrar att skaffa sig ytterli- jämförelse mellan dem som deltagit i samtal gare information, och önskemålen kan ha med befattningshavare vid barnavårdsnämnd kommit som ett resultat av större insikt i och dem som inte deltagit i sådana samtal fosterbarnsfrågor. (Tabell 6.4l.) finner man att de förra i större utsträckning

l2-SOU 1974: 7 177

Tabell 6.41 De Omhändertagna fosterbarnen efter fostermoderns önskemål om utbildning eller information inför uppgiften som fosterförälder. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Önskemål om ut- Kommuntyp Totalt bildning eller information

att kontakterna var värdefulla och sig själva som fosterföräldrar har dessa inte tyckte nästan ingen att de var besvärande. mycket kontakt med barnavårdsnämnden. För fosterbarn gällde att drygt Ofta tar barnavårdsnämnderna heller inte samtliga 75 % bodde i familjer där fostermodern mer än lagstadgad kontakt med dessa hem. ansåg att man hade lagom kontakt med Därför var det mer relevant att studera barnavårdsnämnden i den egna kommunen. enbart fosterföräldrarna till de omhändertag- För nära 20 % av barnen tyckte fostermo- na barnen vad gäller kontakterna med barnadern att det var för litet kontakt. I några fall vårdsnämnderna. För de Omhändertagna var förekom alls. Det var ytterst det ett mycket litet antal fostermödrar, som inga kontakter kontakt med ovanligt att man ansåg att det var för mycket ansåg att det var för mycket kontakt. barnavårdsnämnden i den egna kommunen. Eftersom fosterföräldrar till privatplacera- För ca 20 % av barnen ansåg fostermödrarna de barn ofta av släktskapsskäl inte betraktar att det var för litet kontakt och för nästan alla övriga att det var lagom. (Figur 6.32.) Uppfattningen om kontakterna var således kvantitativt sett övervägande positiva. Detta Figur 6.32 De Omhändertagna fosterbarnen gällde också omdömet om kontakter med efter fostermoderns uppfattning om kontakden egna barnavårdsnämnden i mer kvalitativ terna med barnavårdsnämnden i den egna mening. Av samtliga barn där fosterföräldrarkommunen. I procent. na hade kontakt med barnavårdsnämnden bodde ca 60 % hos fostermödrar som ansåg att kontakterna var värdefulla. För omkring 78 40% av barnen tyckte fostermödrarna att sådana kontakter var utan betydelse medan åsikter om att de var besvärande hörde till undantagen. Svarsfördelningen var nästan exakt lika för enbart gruppen omhändertagna barn. 21 Av de omhändertagna barnen i landet hade enligt undersökningen omkring 2/3 placerats av barnavårdsnämnderna i foster- 0

l | #1

hem belägna utanför de egna kommungrän- För mycket Lagom För litet lngen serna. Fostermödrarnas inställning till konkontakt kontakt kontakt kontakt alls takterna med den placerande kommunens

178 SOU 1974: 7

barnavårdsnämnd var i dessa fall inte väsent- anmärkning riktats mot fosterhemmet gällde ligt annorlunda än inställningen till barna- vidare att inget av dem placerats inom den vårdsnämnden i den kommun där foster- egna kommunen. hemmet låg. Bortfallet för frågan om anmärkning mot Enligt avsnittet om barnavårdsnämndens fosterhemmet var 4 %. Det är möjligt att det kännedom om det ”nuvarande” fosterhem- bland de barn för vilka svar inte inkommit met hade för ca 60 % av dessa barn (drygt fanns ytterligare en liten andel som bodde i 40 % av alla Omhändertagna) representanter fosterhem där föräldrarna fått sådan anmärkför den placerande nämnden besökt foster- ning. Totalt sett torde det emellertid av alla hemmet efter placeringen. Som också tidiga- fosterhem i landet vara en mycket liten re redovisats var det för hälften av de fall där andel mot vilken anmärkning riktats under besök förekom fråga om 1-3 besök, för 1/4 1970. Enligt undersökningen kring foster- 4-10 besök och för övriga mer än 10 besök. barnsvårdens omfattning i kommunerna (ka- Studeras de Omhändertagna barn som pitel 5) framgick också att anmälan om placerats över kommungränser för olika missförhållanden i fosterhem var ytterst typer av placerandekommun finner man att ovanligt. andelen barn för vilka fostermodern ansåg att det var för litet kontakter med den kommunen ökade med minskad Fosterlön och andra ersättningar åt fosterplacerande storlek föräldrarna av placerandekommun. För barnen från Stockholm (kommuntyp l) var den Fosterlönen andelen minst. För barnen från Göteborg] Malmö 2) var andelen Uppgifter om fosterlön inhämtades i under- (kommuntyp drygt 20%, för barnen från de 9 städerna (kom- sökningen såväl vid postenkäten med kommuntyp 3) omkring 25 % och för barnen munerna som vid intervjun med fosterföräldfrån de medelstora relativt tättbefolkade rama. Vissa differenser förekom i några fall kommunerna (kommuntyp 4) var den nära mellan de båda källorna men de är dels så få 30 %. De minsta kommunerna (kommuntyp och dels så små att de torde vara utan 5) uppvisar i detta avseende den högsta betydelse för tolkningen av resultaten oavandelen - 33 %. sett vilken av dem som används vid analysen. För de omkring 30 % Omhändertagna barn Fosterlönen i detta avsnitt gäller barnavårdssom placerats inom blir nämndernas uppgifter och avser situation i kommungränserna placerandekommunens barnavårdsnämnd september 1970. Fosterlön utgår ihuvudsak densamma som den egna kommunens barna- endast för Omhändertagna fosterbarn. Ivissa vårdsnämnd. Bland dessa barn fanns en fall utgår kommunal ersättning för vård i andel vars fostermödrar ansåg familj även för privatplacerade. Fortsättnågot mindre att man hade för litet kontakt med barna- ningsvis behandlas dock idetta sammanhang vårdsnämnden jämfört med de övriga bar- endast de omhändertagna. nen. Bortfallet för frågan om huruvida fosterlön utgick eller inte var ca 2 %. För 98 % av dem för vilka svar erhållits utgick fosterlön. Anmärkning mot fosterhemmet För över l/3 av barnen för vilka fosterlön I postenkätformuläret ställdes till kommu- utgick fick fosterföräldrarna 375 kr. per nerna en fråga om anmärkning mot respekti- månad. Detta belopp motsvarade 1970 ve utvalt barns fosterhem förekommit under Svenska kommunförbundets rekommenda- 1970. Enligt undersökningen hade detta tion om lägsta ersättning i vård ienskilt hem skett bara för l % av landets alla fosterbarn. av barn som omhändertagits enligt barna- I samtliga fall var barnen omhändertagna. vårdslagen och utgjorde 75 % av vid ingången För barnen i undersökningen och för vilka av kalenderåret gällande basbelopp. För

drygt 1/10 av barnen utgick lägre fosterlön kr.) kring 500 kr. per månad. För nästan 1/4 än den rekommenderade lägsta ersättningen av barnen fick fostermödrarna fosterlöneri medan fosterlönen i ungefär hälften av fallen intervallet 450-549 kr. (se vidare tabell var högre. 6.42). I januari 1968 genomfördes av kommun- Fosterlönens storlek beror naturligtvis på förbundet en undersökning om fosterlöner- många faktorer. Först och främst finns ett nas storlek. Vid den tiden fanns en rekom- klart samband mellan storleken och fostermendation om normalersättning. Undersök- barnets ålder. Ju äldre fosterbarnen var ningen visade att ca l/3 av fosterlönerna desto vanligare var det med förhållandevis motsvarande normalersättningen (265 kr. per höga fosterlöner. Medianen i fördelningen månad), nära 20 % låg under detta belopp över fosterlönen var för barnen 13-15 år och resten högre. Till 1970 hade en viss gamla omkring 450 kr. Även för barnen i förändring skett. Rekommendationen avsåg åldersklassen 10-12 år låg den över det detta år en lägsta ersättning vilket i viss mån rekommenderade beloppet (375 kr.) medan resulterat i att andelen barn, för vilka belopp den för övriga åldersklasser motsvarade detlägre än det rekommenderade utgick, hade ta belopp. Bland de äldsta barnen utgick för minskat. mindre än 10 % fosterlöner om lägre belopp Figur 6.33 visar att fosterlönen vid under- än 375 kr. per månad. För barnen 4-9 år var sökningstillfället 1970 för nära 60 % av de motsvarande andel ca 20 % och för de yngsta Omhändertagna barnen var lägre än 450 kr. nära 30 %. För drygt vart femte barn mellan per månad. För ungefär 80 % av dem var den 0-3 år tycks fosterlön om ca 350 kr. ha lägre än 550 kr. och för mer än 90 % lägre än betalats ut. 700 kr. 1000 kr. eller mer utgick för en Bland barnen 13-15 år fanns vidare 2/3 mycket liten andel av barnen. Ju brantare för vilka fosterlegan översteg 375 kr. För kurvan är i ett intervall, för desto större nära l/3 fick fosterföräldrarna mer än 500 - i förhållande andel barn till intervallets kr. per månad. Andelen barn där beloppet bredd - fosterlöner inom intervallet. var över det rekommenderade minskar sedan utgick Kurvans brantaste del finns, förutom just vid för varje åldersklass och bland barnen 0-3 år det lägsta rekommenderade beloppet (375 var den nere i 1/4.

Figur 6.33 De Omhändertagna fosterbarn för vilka fosterlön utgick, efter fosterlönens storlek 1970. Kumulativ fördelning i procent.

11 % 100- ___.____á____

80-

60-

40-

I l I l I I 0 250 375 550 700 1000 2000 k-

180 SOU 1974: 7

Fosterlönens storlek tycks i viss mån Tabell 6.42 De Omhändertagna fosterbarvariera med avseende på vilket omhänder- nen efter fosterlönens storlek. Särredovistagandeskäl som tillämpats. l genomsnitt ning med avseende på om någon form av förefaller något högre fosterlön utgå för de handikapp förelåg eller inte. I procent. barn för vilka 25 § BvL använts än för de barn för vilka Fosterlönens Handi- Handi- Totalt 31 § angivits som skäl. storlek kapp kapp Skillnaderna är emellertid inte stora och (kr/mån) förelåg förelåg

Betydligt 550-699 15 9 10 nens storlek spelar förhållandet om barnet är 700-999 24 3 7 eller inte. Med handikapp avses l 000- 1 1 l handikappat såväl fysiskt som psykiskt handikapp. I de Summa 100 100 100 fall någon form av handikapp förelåg var Antal bam i fosterlönen genomsnittligt högre än där så urvalet (ca) 65 295 360 inte var fallet. Av de Omhändertagna barnen var som tidigare nämnts 17 % handikappade. Enligt tabell 6.42 fick fosterföräldrarna till vidare mellan barn placerade av olika typer omkring 25 % av de handikappade barnen av kommuner. Medianen var högst bland normalbeloppet, dvs. 375 kr. per månad. För barnen från de medelstora och relativt bara 4 % av dem utgick belopp lägre än den tättbefolkade kommunerna (kommuntyp 4) rekommenderade ersättningen och för övriga och näst högst bland hamen från Stockholm var ca 70 % högre än denna. För omkring 40 % (kommuntyp l). I övriga kommuntyper var fosterlönen 550 kr. eller högre. Fördel- medianen 375 kr. per månad, dvs. det av ningens tyngdpunkt låg, som framgår av kommunförbundet föreslagna lägsta beloptabellen, vid något lägre belopp för de barn pet. som inte hade något handikapp. Sannolikt l tabell 6.43 kan man skönja tre olika var andelarna för vilka stora belopp utgick tendenser. För det första var andelarna barn, ytterligare något högre för de gravt handi- för vilka det lägsta rekommenderade belopkappade fosterbarnen men dessa var med pet 375 kr. utbetalades, högre för storstäavseende på urvalet så få att några procent- derna (kommuntyp 1-3) än för de mindre skattningar inte med säkerhet kan anges. kommunerna. Största andelen hade Göte- Några skillnader i fosterlönens fördelning borg och Malmö (kommuntyp 2) och den med avseende på olika typer av handikapp lägsta de minsta kommunerna (kommuntyp har undersökningen inte möjligheter att 5). ingående belysa. Genomsnittligt tycks dock För det andra tycks åldersfördelningen på något högre fosterlöner ha utgått för barnen barnen från olika kommuntyper inverka med psykiskt handikapp jämfört med barnen något på fördelningen av fosterlönerna. med olika former av fysiskt handikapp. Således kom enligt avsnittet om de olika Det visar sig också att bland barnen som kommuntyperna genomsnittligt något äldre bodde hos fosterföräldrar tillhörande social- barn från Stockholm och de 9 städerna grupperna l och II fanns en större andel barn (kommuntyperna l och 3) än från övriga för vilka fosterlöner över den rekommende- typer av kommuner. För barnen från Stockrade ersättningen utgick jämfört med barnen holm och de 9 städerna gällde också att för hos fosterföräldrar tillhörande nästan inga barn alls utgick fosterlöner under socialgrupp III. 375 kr. I Stockholm var fosterlönens storlek Variationer i fosterlönens storlek fanns över 375 kr. för nära 60 % av barnen och för

SOU 1974: 7 181

omkring 20 % utgick belopp om 550 kr. eller kommunerna var fosterlönens storlek mellan högre. Motsvarande tendens fanns för de 9 450 och 549- kr. städerna med undantag för att lägsta rekom- Precis motsatt förhållande råda för tycks menderade ersättning utgick för en större de minsta kommunerna (kommuntyp 5). andel. Härifrån kom genomsnittligt något äldre Göteborg/Malmö (kommuntyp 2) uppvi- barn än från exempelvis de medelstora sade den lägsta andelen barn vars fosterför- kommunerna 4). Trots detta (kommuntyp äldrar fick högre fosterlega än 550 kr. Å återfinner man för dessa barn mindre andelar andra sidan var andelen för 700 kr. eller mer för vilka höga fosterlöner utgick. För drygt jämförelsevis hög. Samtidigt förekom foster- 40 % av dem var beloppet över 375 kr. per legor lägre än 375 kr., vilket inte gällde för månad men för bara 15 % utgick fosterlöner övriga storstäder, och den största andelen om 550 kr. eller mer. För barnen från de barn för vilka just normalbeloppet 375 kr. minsta kommunerna var också andelen med utgick. Detta speglar kanske just åldersför- fosterlöner under 375 kr. per månad störst. delningen ty för barnen från Göteborg och Malmö gällde att relativt stora andelar låg i Fasterlön och självdeklarationen de yngsta och i de äldsta åldersklasserna. För det tredje tyder tabellen Av de fosterbarn för vilka fosterlön på att utgick skillnader - som inte förklaras av andra i under 1970 fanns enligt intervjun med undersökningen befintliga variabler - finns fosterföräldrarna 90% för vilka fosterlön mellan olika typer av placerandekommuner. också utbetalades under 1969. I dessa fall Förutom att normalbeloppet var vanligarei var det ovanligt att fosterlönen togs upp i storstäderna än i kommungrupperna med självdeklarationen. Bland 10 barn för vilka mindre kommuner finner man exempelvis fosterlega betalades ut under 1969 var det för barnen från 4 att de enligt 9 barn som bodde i kommuntyp undersökningen genomsnittligt högsta fosterlönerna utbetalas familjer där fosterföräldrarna inte tagit upp trots att åldersfördelningen för dessa barn fosterlegan i självdeklarationen. I 6% av nästan är densamma som för samtliga om- fallen visste inte fostermodern om beloppet händertagna barn. Visserligen kom från dessa redovisats som inkomst och för endast 4 % kommuner 10 % barn för vilka fosterlönen hade beloppet tagits Någon skillnad upp. var under 375 kr. men samtidigt fanns nära mellan olika typer av placerandekommun 60 % för vilka beloppet var högre än 375 kr. har undersökningen inte givit i detta avseen- För över 30 % av barnen från de medelstora de.

Tabell 6.43 De Omhändertagna fosterbarnen för vilka fosterlön utgick, efter fosterlönens storlek. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Fosterlönens storlek Kommuntyp Totalt (kr/mån)

6.34 De Omhändertagna fosterbarn mödrarna visste inte hur man skulle komma Figur för vilka fosterlön utgick under 1970 efter att göra. fostermoderns om man ämnat ta upp Vet ej-svaren uppträder till största uppgift I pro- delen bland för vilka fosterlöner denna fosterlön i självdeklarationen. barnen, cent. under det rekommenderade beloppet utgick. Andelen vet ej var lägst för dem med 72 fosterlöner strax över detta belopp men åter något högre i de fall fosterlöner om 550 kr. eller mer utgick. På grund av de varierande vet ej-andelarna i olika redovisningsgrupper är tabell 6.44 något svårtolkad. Det tycks emellertid vara så att ju högre fosterlö- 22 nen var i desto större utsträckning kunde man bestämt svara att fosterlönen för 1970 6 skulle tas upp i självdeklarationen. Vid jämförelse mellan olika typer av Ja Nej Vet ej vistelsekommun finner man inga större skillnader med avseende på svarsfördelningen. var det med undantag för Stock- Möjligen Som följdfrågor till dem som svarat att de holm (kommuntyp l) något lägre andelar 1969 års fosterlön i självdeklara- ja”-svar bland bamen hos fosterföräldrari tagit upp tionen de större städerna (kommuntypema 2 och 3) ställdes frågor om avdrag yrkats, hur än för dem i de medelstora och minsta stort avdraget var samt hur stort avdrag som På grund av att kommunerna (kommuntyperna 4 och 5). taxeringsnämnden godkände. så få svaret att de deklarerat för fosterlönen Däremot tycks vissa differenser finnas melhar tolkningar av svarsfördelningarna på des- lan olika typer av placerandekommun. Av tabell 6.45 framgår att bland barnen sa frågor varit svåra att göra. fostermödrar som erhållit som av barnavårdsnämnderna i Till samtliga placerats ställdes kommuner tillhörande 3 fanns fosterlön under 1970 en fråga om kommuntyp man tänkte större andel än för övriga kommuntyper där ta upp denna i självdeklarationen fostermodern svarat ja frågan om (figur 6.34). Av dem som hade någon be- på var det över tio gånger så fosterlönen skulle tas upp i självdeklaratiostämd uppfattning många som inte tänkte deklarera 1970 års nen. Skillnaden var inte påtaglig annat än när fosterlön jämfört med dem som ämnade göra jämförelsen gjordes med barn från de medeldet. En förhållandevis stor andel av foster- stora kommunerna (kommuntyp 4) där

Tabell 6.44 fosterbarn för vilka fosterlön under 1970 efter De Omhändertagna utgick fostermoderns om man ämnade ta upp denna fosterlön i självdeklarationen. Särredouppgift visning efter fosterlönens storlek. I procent.

Totalt Fosterlönen tas Fosterlön (kr/mån) upp i självdekl. -374 375 376-549 550-

2 .. 6 6 12 6 J a 57 74 78 62 72 Nej

Antal barn i urvalet 1974:7 183 SOU

Tabell 6.45 De Omhändertagna fosterbarn för vilka fosterlön under utgick 1970 efter

fostermoderns uppgift om man ämnar ta upp denna fosterlön i självdeklarationen.

Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Fosterlönen tas Kommuntyp Totalt upp i självdekla-

100 Antal barn iurvalet 57 53 67 79 92 348

ja-andelen var minst. Nej-andelen var Enligt figur 6.35 hade för omkring hälften analogt hög för kommuntyp 4 men den var av alla Omhändertagna barn fosterföräldrarna ännu högre i Stockholm (kommuntyp l). av kommunen erhållit bidrag till kostnad för Bilden störs dock av ”vet ej-svaren som var e. d. Därnäst kläder, säng, sängutrustning mer än dubbelt så vanliga för kommuntyp 4 kom för ersättning läkarvårdskostnader, som för kommuntyp l. Största andelen ”vet kostnader för läkemedel, resekostnader vid ej-svar fanns för barnen från de minsta resa till eller från läkare e. d. Genomgående kommunerna (kommuntyp 5). förefaller bidragen av engångskaraktär, med undantag för lekmateriel, vara mer frekventa Andra än de mer kontinuerliga bidragen. Till endast ekonomiska bidrag från kommunen 3 % av de Omhändertagna barnens fosterän fosterlön föräldrar hade bidrag utgått för lekmateriel. Andra ekonomiska bidrag till fosterföräldrar- För flera av de i figuren uppräknade na från kommunernas sida kan dels gälla skälen för ekonomiska bidrag fanns samband ersättning för kostnader av engångskaraktär, med fosterlönens storlek. Således hade bisom läkarvårds- och kostnader tandvårdskostnader, drag till för cykel, moped, sportkostnad för kläder och lekmateriel m. m. utrustning e. d., tandvårdskostnader samt samt dels mer kontinuerliga som kostnader bidrag, för resor till föräldrahemmet utskäliga fickpengar och kostnader för barnets gått för större andel fosterbarn ju högre utbildning. För de Omhändertagna barnen fosterlönen var. I viss mån fanns också denna ställdes till barnavårdsnämnderna en fråga tendens för bidrag till kläder, säng e. d. samt om bidrag av dessa slag utgått. läkarvårdskostnader. Skillnaderna torde i För 6% av de Omhändertagna barnen första hand bero fosterbarnets ålder. på utgick bidrag till skäliga fickpengar från Högre fosterlöner utgick enligt ovan ju äldre kommunen. Totalt sett fick enligt intervjun barnen var och vissa kostnader exempelvis med fostermödrama 70 % av samtliomkring för cykel, moped, fickpengar, utbildning och ga fosterbarn fickpengar av fosterföräldrar- i viss mån resor till föräldrahemmet - är na. Bland de äldsta (13-15 år) fick mer än aktuella bara i vissa åldersgrupper. 80 % mer än 2 kr. per vecka och nästan 60 % Det fanns alltså variationer i andelen barn mer än 6 kr. Bland de yngsta (0-3 år) fick för vilka ekonomiskt bidrag utgått för kläder, över 90% inga fickpengar alls. Fickpengar säng, sängutrustning e. d. mellan olika åldersfrån andra tycks vara ovanligt. Från de grupper. För nära 60% av barnen 0-3 år biologiska föräldrarna hade enligt foster- hade sådana bidrag utgått. Den största andemödrama exempelvis bara 4 % av alla barn len (nära 70 %) fanns bland barnen 4-6 år fått fickpengar. för att sedan minska bland barnen 7-9 år

184 SOU 1974: 7

6.35 De fosterbarnen för vilka fosterföräldrarna fått ekonomiskt Figur Omhändertagna bidrag till kostnader för olika former av utlägg. l procent.

Ekonomiskt bidrag till

Kostnad för kläder, säng, 51 sängutrustning, e.d.

Kostnad för cykel, moped, sportutrust- 24 ning o.d.

Kostnad för lekmateriel

Läkarvårdskostnader, kostnader_ för läkemedel, resekostnader till och 39 från läkare e.d.

Tandvårdskostnader eller resekostnader i samband 13 med tandläkarbesök

Resekostnader för barnet och ev. för vårdare vid 10 resa till föräldrarhemmet

Skäliga fickpengar 6

Kostnader för barnets utbildning, kurser el. liknande

An nat g

(omkring 50 %) och den lägsta procentsiff- ca 20 % och för de allra äldsta över 30 %. ran fanns för 10-12-åringarna (34%). För Kommunernas bidrag till kostnader för lekav de äldsta barnen hade materiel hade av samma skäl i första hand något över hälften Des- barnen 4-6 år och de yngre skoldenna typ av kostnadsersättning utgått. gått till sa variationer har sin naturliga förklaring i barnen. under ett barns till resekostnader i samband med att det vid olika tidpunkter Bidrag uppväxttid krävs varierande ekonomiska in- besök hos föräldrarna var tre gånger eller satser vad gäller just kläder och sängutrust- mer än tre gånger så vanligt bland barnen ning. 13-15 år som bland barnen i övriga ålders- Samma naturliga förklaring har sambandet klasser. Även bidrag till utbildning och i viss mellan barnets ålder och ekonomiska bidrag mån fickpengar gällde i första hand de äldsta för cykel, Sportutrustning etc. För inget barn barnen. Bidrag till läkarvårdskostnader e. d. 0-3 år hade ersättning för detta utgått samt tandvårdskostnader e. d. uppvisade därvar emot inte skillnader mellan åldersmedan andelen för de yngre skolbarnen några

SOU 1974: 7 185

grupperna med undantag för de allra yngsta avseende förklaras till stor del av olika barnen. Att barnen 0-3 år avvek i detta åldersfördelning i kommuntyperna. Även biavseende förklaras givetvis av att läkarvården drag till fickpengar och utbildning förekom i för dessa till stor del ombesörjs av barnaspeciellt hög grad i de 9 städerna liksom i vårdscentralerna samt att de ännu inte hun- Stockholm. nit få behov av tandvård. För nära 20 % av barnen från Stockholm

Som helhet betraktat tycks för större hade vidare för resor till föräldrarna bidrag andel av barnen från Stockholm Bland barnen från bidrag utgått. övriga typer av ha utgått i ett flertal av nämnda avseenden. placerandekommun var andelen lägre och Enligt tabell 6.46 var det exempelvis nästan den var lägst (5 %) för barnen från de minsta dubbelt så vanligt för dessa barn att bidrag kommunerna (kommuntyp 5). Anledning till till kostnad för kläder, säng, sängutrustning detta kan vara att många barn från Stocketc. utgått jämfört med för barnen från holm placerats långt från de biologiska för- Göteborg och Malmö (kommuntyp 2). Skill- äldrarna. naden förklaras i detta fall inte av olikheter- till Bidrag tandvårdskostnader var också na i åldersfördelning för barnen från de två betydligt vanligare bland barnen från Stock-

kommuntyperna. var en stor del Visserligen holm än bland övriga Omhändertagna fosterav barnen från Stockholm 13-15 år men barn. Låga andelar förekom bland barnen från Göteborg och Malmö kom både stora från de medelstora relativt tättbefolkade andelar yngre och stora andelar äldre foster- kommunerna till (kommuntyp 4). Orsaken bam och det var totalt sett just för dessa detta kan vara att stora andelar av dessa barn som bidragen till kläder osv. utgick till större var yngre än 7 år. I tabell 6.47 redovisas andel. andelen barn för vilka till bidrag läkarvård För bidrag till cykel, Sportutrustning etc. etc. utgick efter typ av placerandekommun.

uppvisade emellertid Göteborg/Malmö höga Ungefär samma förhållande rådde beträffanandelar. För lika stor andel (30 %) av barnen de tandvårdskostnader, med undantag för att från dessa städer hade sådana utgått som för procentsiffroma genomgående var lägre. barnen från Stockholm. Den egentliga avvikelsen gäller endast barnen från de minsta kommunerna (kommuntyp 5) av vilka ca Övrig kommunal hjälp 15 % bodde hos fosterföräldrar som fått dylik ekonomisk hjälp. Bidrag till lekmate- Vid intervjun med fosterföräldrarna ställdes, riel var också minst vanligt i denna kommun- i anslutning till frågan om de fått utbildning typ. Den högsta andelen barn för vilka eller information i egenskap av fosterföräldbidrag till lekmateriel utgått (11%) åter- med rar, en fråga om kommunen bidragit fanns i kommuntyp 3. Skillnaderna i detta någon annan form av hjälp. Härmed avsågs

Tabell 6.46 De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på om ekonomiskt bidrag till kostnad för kläder, etc. säng, sängutrustning utgått eller inte. Särredovisning efter typ av placerandekommun. I procent.

Bidrag för kläder Kommu ntyp Totalt etc. utgick

De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på om ekonomiska bidrag till Tabell 6.47 kostnad för läkarvård, läkemedel, resekostnader i samband med detta etc. utgått eller inte. Särredovisning efter typ av placerandekommun. l procent.

Totalt Bidrag för läkar- Kommuntyp vård etc. utgick

Antal bam iurvalet

hade bostadstillägg för barnolika former av praktisk hjälp vilket specifi- ningstillfället till bättre familjer. Till ovanlighetema hörde att barncerades vid intervjun i hjälp social livränta utgick. Ersättning från annan enskild bostad, avlösning genom hemhjälp person, barnpension och Vårdbidrag uppeller liknande samt annan praktisk hjälp.

sett hade dessa former av hjälpåt- visade också små andelar. Totalt från barnets föräldrar var som kommit få fosterföräldrar till del. I Ersättning gärder fått väntat betydligt vanligare bland de privatplabara l % av fallen hade fosterföräldrama dessa cerade barnen än bland de omhändertagna. hjälp till bättre bostad och i samtliga För nära 40% av de privatplacerade fick fall var barnet omhändertaget. fosterföräldrama sådan ersättning medan Avlösning genom social hemhjälp hade

5 % av barnen motsvarande andel för de Omhändertagna fosterföräldrama till omkring

Även i detta avseende rörde det sig bara var ca 5 %. I de flesta fall var beloppet fått. Så under 200 kr. per månad, men det fanns om Omhändertagna barn. huvudsakligen enligt undersökningen barn för vilka ersättvar också fallet där man fått annan praktisk i ning om mellan 400 kr. och 500 kr. gavs hjälp, men ”ja-svar för detta uppgavs Bland de Omhändertagna barför mindre än l % av varje månad. undersökningarna med andra nen tycks denna typ av ersättningsbidrag barnen. Några korstabuleringar vidare vara vanligast där barnen kom från variabler har, på grund av att så få erhållit kommuner av det minsta slaget (kommuntyp denna form av hjälp, varit utan större värde.

5). För barn från övriga typer av placerandekommun var andelen bara en tredjedel eller

Ekonomiska bidrag av annat slag ännu mindre.

l de få fall ersättning från annan person Med bidrag av annat slag menas här ersätt-

från barnets föräldrar eller annan utgick var beloppet högst 300 kr. per månad. ning skillnad mellan Omhändertagna och enskild person, bidragsförskott, barnbidrag, Någon för barn eller olika typer av barnpension, barnlivränta, bostadstillägg privatplacerade om gav undersökningen inte barnfamiljer och Vårdbidrag. Frågor placerandekommun

ställdes vid intervjun i detta avseende. sådan typ av ersättning Bidragsförskott uppvisade inte heller någmed fostermödrama. Om alla barn studeras var det enligt figur ra skillnader när de olika typerna av place-

erhöll randekommun studerades. Däremot förekom 6.36 vanligast att fosterföräldrama i detta avseende stora skillnader mellan allmänt barnbidrag. För bara 4 % av samtliga och fosterbarn gick barnbidraget inte till fosterföräld- Omhändertagna privatplacerade

av alla fosterbarn i barn. Medan fosterföräldrama till bara en å rama. Omkring 40% av de Omhändertagna fått bilandet bodde i fosterhem som vid undersök- två procent

SOU 1974: 7

Figur 6.36 Andelen fosterbarn för vilka olika av typer ersättningsbidrag utgått till fosterföräldrama. I procent.

Typ av ersättningsbidrag

Ersättning från någon av eller båda barnets 14 föräldrar

Ersättning från annan 1 enskild person

Bidragsförskott 8

Allmänt barnbidrag 96

Barnpension

Barnlivränta o

Bostadstillägg för barnfamiljer 40

Vårdbidrag 2

Annan ersättning 2

dragsförskott hade fosterföräldrarna till över av de fall den än 200 kr. utgick lägre per 1/4 av de privatplacerade barnen fått det. månad och inte i något fall högre än 500 kr. Det förklaras av att för nästan alla omhän- Barnlivränta var så ovanligt att det inte dertagna utgår fosterlön och idessa fall gåri varit möjligt att studera skillnader mellan regel bidragsförskottet direkt till kommuner- olika eller redovisningsgrupper beloppens na. storlek. Allmänt barnbidrag, som utgick för nästan Bostadstillägg för barnfamiljer var det näst alla barn, uppvisade inga skillnader mellan de vanligaste bidraget. Någon fråga om dess båda grupperna fosterbarn och inte heller storlek ställdes inte beroende att det på mellan olika typer av placerandekommun. varierar såväl med avseende och på inkomst Detsamma gällde barnpension, som dock barnantal som

boendekqstnad. Bostadstillägg

totalt sett utgått endast för 4 % av barnen. hade utgått för 45 % av de omhänomkring Barnpensionens storlek var i ungefär hälften barnen dertagna och för en dryg fjärdedel av

188 SOU 1974: 7

att för de 7 år eller mer före det år de privatplacerade. Det betyder ungefär en tredjedel senare var ersättning från föräldrarna vanli- undersökningen genomfördes. För en del av barnen gällde emellertid att gare än bostadstillägg. de vistats i fler än ett fosterhem under ett I de fall vårdbidrag utgick hade detta skett barn. Storleken och samma omhändertagandebeslut. Flertaendast för Omhändertagna 50 kr. till let barn (3/4 av de Omhändertagna och på vårdbidraget varierade från sannolikt de flesta privatplacerade) hade drygt 200 kr per månad. Skillnader mellan kan man dock bara bott i ett fosterhem, dvs. det hem olika typer av placerandekommun inte uttala som här benämns det aktuella fosterhemmet. med hjälp av datamaterialet sig om. Det visade sig också att andelen omhänder-

tagna barn för vilka beslut skedde mer än 5 år för undersökningsåret stämmer väl överens med andelen barn som vistats mer än 5 Barnet i fosterhemmet år hos samma fosterföräldrar. Vistelsetid i fosterhemmet 43 % av de Omhändertagna hade bott 5 år eller mer i det aktuella fosterhemmet. Faktisk vistelsetid Motsvarande andel för de privatplacerade var

Av samtliga fosterbarn i undersökningen hade hela 72 %. Skillnaderna mellan de omhänderbarnavårdsnämndernas uppgifter unge- tagna och de privatplacerade i detta avseende enligt fär hälften vistats i det aktuella fosterhem- framgår av tabell 6.48. Andelen barn som met mer än 5 år. Omkring en fjärdedel av bott i fosterhemmet 1/2 år till 5 år var i tabell 6.48 - större bland de Omhändertagna än barnen hade - som framgår betydligt bott hos fosterföräldrarna mer än 2 år men bland de privatplacerade. Vistelsetiden sammanhänger givetvis med högst 5 år och ungefär lika stor andel högst 2 om några månader barnets ålder. Bland de äldsta barnen hade år. Kortvariga placeringar var ovanligt. Mindre än en månad hade ett således totalt sett omkring två tredjedelar litet antal barn vistats i fosterhem- bott mer än 5 år hos fosterföräldrarna ytterst met, och bara omkring 2% hade enligt medan det bland de allra yngsta naturligtvis vistats där 3 månader eller inte kan finnas några barn med så långa undersökningen kortare tid. 5 % hade funnits i vistelsetider. Om bara de Omhändertagna Omkring fosterhemmet ett halvt år eller kortare tid fosterbamen studeras finner man att bland hälften av 0-3-åringarna var vistelseoch omkring 15 % högst ett är. ungefär För frågan som ställdes fanns endast

fasta svarsalternativ och den högsta klassen Tabell 6.48 De Omhändertagna och de privar fem år eller mer. Av den anledningen går fosterbamen efter vistelsetiden för vatplacerade det inte att få en ytterligare precisering i det aktuella fo sterhemmet. I procent. de barn som vistats längre tid än fem år i fosterhemmet. l viss mån kan man dock för Privat- Totalt Vistelsetid i Omhände Omhändertagna barnen få ytterligare fosterhemmet der- placetagna rade information om de långa vistelsetiderna om år för beslut om Till och med 6 mån. 6 8 6 genom uppgifter 7 mån. m. l år 10 3 8 omhändertagande. Ju längre tid som gått

Dry t l tålo. t. o. m.

omkring 5% av dem omhändertogs 1957 Summa 1 00 100 100 eller tidigare, dvs. 13 år eller mer före 15 % Antal barn i undersökningstillfället. För ungefär 88 457 urvalet 369 skedde beslutet 10 år eller mer före och för

l 89 SOU 1974: 7

tiden mer än ett år, dvs. medianen i klass. De högsta andelarna för korta vistelsefördelningen för barnen 0-3 år var omkring tider förekom givetvis bland de barn som ett år. Medianen för de Omhändertagna som omhändertagits i högre ålder. Ett barn som var 4-6 år var omkring 3 år. Nära två omhändertagits vid 15 års ålder kan ju ha tredjedelar av dessa barn hade bott i foster- varit placerat i samma familj i högst ett år. hemmet mer än 2 år och omkring 10% Man skulle kunna anta att ju längre bort mer än 5 år. Det bör då observeras att en barnen bodde från den biologiska familjen stor del av barnen i denna åldersklass inte desto längre var vistelsetiderna. Något sådant fyllt 5 år och därmed inte kunde ha vistatsi samband finner man emellertid inte om fosterhemmet mer än 5 år. För de omhän- fosterbarn i landet samtliga studeras. Det dertagna 7-9-åringarna var medianen unge- beror på att för de privatplacerade barnen fär 4 åL Omkring tre fjärdedelar av dem tycks snarare motsatsen gälla. Bland de hade vistelsetider på mer än 2 år och drygt privatplacerade som vistades inom 10 mil en tredjedel på mer än 5 år. I de två högsta från föräldrarna hade en större andel bott i åldersklasserna var medianen för vistelseti- fosterhemmet mer än 5 år jämfört med dem den över 5 år och mer än 80% hade son1 vistades ifosterhem mer än 10 mil bort. bott i fosterhemmet mer än 2 år. En viss Däremot tycks antagandet om långa visteltendens tycks finnas att de som var setider för längre avstånd vara bekräftat för 10-12 år genomsnittligt hade något längre de Omhändertagna barnen. Undantag utgör vistelsetider än de allra äldsta. Således hade de som vistades i fosterhem inom en enligt undersökningen 67 % av 10-12- mil från den biologiska familjens bostad. åringarna funnits i samma fosterhem mer än Nästan hälften av dessa hade bott i det 5 år medan motsvarande andel för barnen aktuella fosterhemmet mer än 5 år. Omkring 13-15 år var 57%. hade Samtidigt bara tre fjärdedelar av dem hade bott hos samma omkring 5% av dem i åldern 10-12 år fosterföräldrar under mer än 2 år. Där funnits hos fosterföräldrarna ett år eller avståndet var mer än en mil ökar andelen kortare tid mot nära 15% för de äldsta barn som bott lång tid i det aktuella foster- Omhändertagna barnen. hemmet ju längre avståndet var. (Tabell Ju yngre barnen var vid tidpunkten för 6.50) omhändertagandet desto större andelar med Den största andelen barn (ca 60 %) som långa vistelsetider finner man. Nästan hälften bott i fosterhemmet mer än 5 år vistades i de av barnen omhändertogs för samhällsvård i 9 städerna (kommuntyp 3). Andelen för 2 åldern 0-3 år. Av dessa hade 50% bott i års vistelse eller mer var högst (omkring fosterhem mer än 5 år. Andelen för så lång 75 %) för dem som bodde i fosterhem vistelsetid minskade sedan för varje ålders- kommunerna belägna i de minsta (kommun-

Tabell 6.49 De Omhändertagna fosterbarnens vistelsetid i det aktuella fosterhemmet. Särredovisning efter ålder vid omhändertagandet. I procent.

Vistelsetid i Ålder vid omhändertagandet Totalt fosterhemmet

Tabell 6.50 De Omhändertagna fosterbarnen efter vistelsetiden i det aktuella fosterhemmet. Särredovisning efter avståndet mellan fosterhemmet och föräldrarnas (vårdnadshavarens) bostad. l procent. Vistelsetid i Avstånd (mil) Totalt fosterhemmet

Drygt lårt.

28 28 27 30 28 28 Drygt 2 ar t. o. m. 5 år

förhållandevis stor andel av de Att skillnaderna mellan de olika typerna typ 5). Att Omhändertagna som bodde i kommuner till- av placerandekommun - om kommuntyp 2

hörande kommuntyp 5 vistats lång tid i det undantas - inte var så stora kan bero på att

aktuella fosterhemmet sanno- mindre kommuner till större del än övriga sammanhänger fosterbamen i kommuner tillhölikt med att många av de Omhändertagna placerade i mindre kommuner rande den egna kommuntypen. Många av placerats långt från sina Flera av dessa barn kom också från hade troligen skett inom den föräldrar. placeringarna kommunens gränser. Avstånden var de större städerna. egna kanske i en hel del av dessa fall kortare än en I analogi med detta var - med undantag och Malmö mil mellan fosterhemmet och familjens boför barnen från Göteborg (komstad och bland de barn som bodde så nära muntyp 2) - vistelsetiderna genomsnittligt något längre för de Omhändertagna barn som föräldrarna var ju andelen barn med långa

kom från storstäderna (kommuntyperna vistelsetider stor.

l och med dem för vilka de Anledningen till att fördelningen över 3) jämfört och de mindre kommunerna vistelsetiderna för barnen från Göteborg och medelstora (kommuntyperna 4 och 5) utgjorde place- Malmö (kommuntyp 2) skilde sig från för- De skillnader som fanns var för övriga barn - i synnerhet för randekommun. delningen relativt barnen från övriga storstäder - kan vara att dock, som framgår av tabell 6.51, sma. förhållandevis få barn från de båda städerna

fosterbarnen efter vistelsetiden i det aktuella fosterhemmet Tabell 6.5] De Omhändertagna

efter typ av placerandekommun. I procent.

Vistelsetid i Totalt Kommuntyp fosterhemmet

7 mån. t. o. m. l år 13 17 22 8 12 13 Drygt lår t. o. m. 2 år 23 26 16 31 35 29 Drygt 2 år t. o. m. 5

var i åldern 10-12 år. För samtliga barn återstående vistelsetid och ålder. Däremot gällde enligt ovan att långa vistelsetider var finner man att för ungefär 80% av de vanligast just bland l0-12-åringarna. Omhändertagna skulle vistelsen enligt fostermodern komma att bestå ytterligare mer än tre år. Mindre än 10% skulle bo kvar i Återstående vistelsetid fosterhemmet högst ett år och något över Ju längre tid fosterbarnet hade vistats i det 10 % förutsattes bo kvar mellan ett och tre aktuella fosterhemmet under desto längre tid år. trodde fostermodern att barnet För ytterligare de privatplacerade gällde att 97% skulle stanna i fosterhemmet. För nära 60 % skulle komma att bo kvar i fosterhemmet av alla barn svarade fostermodern att vistel- under mer än tre år och en ytterligare sen skulle vara ytterligare mer än tre år. För mycket liten andel av dem skulle således bara 10 % gavs svaret att barnet skulle vistas komma att lämna fosterhemmet inom tre år. högst tre år till i fosterhemmet. Det visar sig av tabellen att svaret ”vet ej var minst för barnen med de längsta vistelseti- Adoption derna. Detta kan sammanhänga med att de Fosterföräldrarnas önskemål osäkra svaren till betydligt mindre del gällde de privatplacerade, som genomgående hade För ungefär 40 % av landets fosterbarn längre vistelsetider än de Omhändertagna. önskemål förelåg om adoption. l 15 % av Osäkerhet om hur länge de Omhändertagna fallen var man tveksam och svarade vet ej barnen skulle komma att stanna som foster- och för övriga svarade fostermodern nej” barn fanns således hos många fosterföräldrar. på frågan om hon skulle vilja adoptera Samband fanns också i detta avseende med barnet. skillnader mellan de omhän- Några barnens ålder. Ju äldre barnen var desto lägre dertagna och de privatplacerade barnen gav var andelen vet ej-svar. inte för undersökningen den frågan. På grund av att andelarna ”vet ej och Bland de privatplacerade, där adoption önsbortfallets storlek varierar i olika redovis- kades de utenligt undersökningemfanns ningsgrupper är det svårt att jämföra svars- ländska barn som i avvaktan på att adoptiofördelningen i övrigt. Om man bortser från nen formellt skulle bli klar var fosterbarn. ”vet ej”-svaren och bortfallet får man kvar Vistelsetiden i fosterhemmet spelar givetendast de barn för vilka tidsuppgift för den vis en viss roll för fostermodems önskemål återstående vistelsetiden lämnats. Bland des- om adoption. För de Omhändertagna barn sa barn uppträder inget samband mellan som bott fanns högst ett år i fosterhemmet

Tabell 6.52 Fosterbarnen efter hur lång tid fostermodern trodde eller visste att barnet ytterligare skulle stanna i fosterhemmet. Särredovisning efter faktisk vistelsetid. I procent.

Fostermoderns Vistelsetid i fosterhemmet (år) Totalt uppfattning om ytterligare -l 1-2 2-5 5vistelsetid

Tabell 6.53 De Omhändertagna fosterbarnen efter fostermoderns önskemål om adoption. Särredovisning efter vistelsetid i det aktuella fosterhemmet. I procent.

Önskan om Vistelsetid i fosterhemmet Totalt adoption

den minsta andelen barn som fosterföräldrar- ningarna var här 20 % resp. 47 %. na ville adoptera. Samtidigt gällde för dessa Till frågan om adoption önskades ställdes barn att andelen vet ej”-svar var förhållan- en följdfråga om vad man ansåg om sina devis liten. Detta betyder att nej-svar var möjligheter att få adoptera barnet. Bara de vanligare än för barnen med längre vistelse- som önskade adoption fick denna fråga. tider. Den största andelen barn för vilka Nästan en fjärdedel ansåg att möjligheterna fostermodern önskade adoption fanns bland var goda och ungefär lika stor andel att det barnen som bott mellan ett och två år i inte fanns några sådana möjligheter. För fosterhemmet. Vet ej-andelen var större ungefär en tredjedel av barnen visste inte och andelen för vilka fostermodern svarade fostermodern om möjligheter till adoption nej var betydligt mindre än för dem med fanns och för vart femte barn gavs svar som kortare eller längre vistelsetid. gällde avvaktan på besked från myndigheter Ju yngre fosterbarnen var desto större eller barnets anhöriga. andelar ja-svar fanns för frågan om foster- Ytterligare en fråga om adoption ställdes modern skulle vilja adoptera barnet. Således vid intervjun med fosterföräldrarna. Det var det bara för omkring 20% av de äldsta gällde om fostermodern trodde att barnabarnen (13-15 år) som adoption var önsk- vårdsnämnden skulle ta hänsyn till barnets värd mot omkring 70 % för de allra yngsta önskemål i fråga om adoption och vistelsetid (0-3 år). l övriga åldersklasser låg motsva- hos fosterföräldrarna. För 15 % av alla barn rande andel på omkring 40 %. ansåg fostermodern att barnet var för litet. l Vidare förelåg samband mellan antalet drygt 20% av fallen visste man inte om barn som fosterföräldrarna hade och önske- barnavårdsnämnden skulle ta hänsyn. Ommål om adoption. 55 % av de fosterbarn som kring 10 % svarade att nämnden inte skulle bodde ifamiljer utan barn önskade fosterför- ta sådan hänsyn och för resten av barnen, åldrarna adoptera. Dessa utgjorde samman- ungefär hälften, skulle hänsyn tas till barnets lagt omkring 1/4 av alla fosterbarn. För 35 % önskemål. Av de barn som var i skolåldern av fosterbarnen i familjer med minst ett barn svarade fostermodern för nära 60 % ”ja” på förelåg önskemål om adoption. Ju fler egna frågan och bara för omkring 10 % ”nej. barn eller adoptivbarn fosterföräldrarna hade desto ovanligare var det att man ville adop- Barnavårdsnämnden räknat med adoption tera barnet. I de fall fosterbarnet var släkt med Fosterföräldrarnas önskemål om adoption fosterföräldrarna var det mindre vanligt att kan också ställas i relation till om barnafostermodern svarade att adoption önskades vårdsnämnden räknade med adoption vid än när släktskap inte förelåg. Procentskatt- placeringen av barnet. För de omhändertag-

13- 193

Tabell 6.54 De Omhändertagna fosterbar- än 5 år. Det är att situationen troligt nen efter fostermoderns önskemål om adop- förändrats så att barnavårdsnämnden vid tion och om barnavårdsnämnden räknade undersökningstillfället i större utsträckning med adoption vid placeringen. I procent. räknade med adoption än vad som var fallet vid tidpunkten för placeringen ifosterhem- BvN räknade Fostermodern önskade Summa met. Just detta kanske framgår av att bland med adoption adoption de barn för vilka placeringen inte skedde

den i större utsträckning räknade med adoption för de yngre barnen än för de na barnen ställdes nämligen i postenkäten en äldre. för barnen under Procentskattningen sådan fråga. Uppgift saknas här för 9 % och skolåldern låg således kring 15 % mot bara 3 bara för 7 % kände uppgiftslämnaren till att a 4 % för barnen 10-15 år. man räknade med att fosterföräldrama skul- De allra flesta barn som barnavårdsnämnle adoptera barnet. Tabell 6.54 visar att för den redan vid placeringen avsett skulle bli 5 % av barnen ville fostermodern adoptera adopterade av fosterföräldrarna var enligt samtidigt som barnavårdsnämnden räknat tabell 6.55 vid tidpunkten för omhändertamed adoption. För omkring 45 % av alla gandet 0-3 år. Omhändertagna gällde motsatsen, dvs. foster- Det finns också en viss tendens till att i de modern ville inte adoptera och någon adop- fall man räknade med att fosterföräldrarna tion hade man inte räknat med vid place- skulle adoptera barnet var vistelsetiderna ringen. Däremot fanns nära 30% för vilka genomsnittligt något längre i det aktuella barnavårdsnämnden inte tänkt att fosterför- fosterhemmet än för de barn som man vid äldrama skulle adoptera barnet men där placeringen inte tänkte skulle bli adopterade. dessa skulle vilja göra det. Tidpunkten för placeringen av barnet låg Önskemål om fosterbarnen kön och ålder för nästan alla barn långt före den tidpunkt då fostermodern svarat på frågan om hon Som framgick av adoptionsavsnittet ville önskade adoption. Över 40 % av de omhän- fosterföräldrarna ha adoption till stånd för dertagna hade ju vistats i fosterhemmet mer omkring 40 % av alla Omhändertagna barn. l

Tabell 6.55 De Omhändertagna fosterbarnen med avseende på om barnavårdsnämnden vid placeringen räknat med adoption. Särredovisning efter ålder vid omhändertagandet. I procent. BvN räknade Ålder vid omhändertagandet Totalt med adoption

Figur 6.37 De Omhändertagna fosterbam önskat en pojke fick en pojke än att de som som inte var släkt med fosterföräldrarna med önskat en flicka fick en flicka. I de fall inga avseende på om fosterföräldrarna haft önske- önskemål fanns var _könsfördelningen jämn. mål om kön före fosterhemsplaceringen. I Vanligare än önskemål om kön var att procent. man före placeringen önskade ett fosterbarn i viss ålder. Även denna typ av önskemål var 60 vanligare i de fall man ville adoptera barnet än där så inte var fallet. Bland de omhändertagna som inte var släkt med fosterföräldrarna fanns omkring 60 % där fosterföräldrarna haft önskemål om ålder. Dessa barn utgjorde 23 drygt 40 % av alla Omhändertagna foster- 1 O barn. Fosterföräldrar som haft åldersönske- 7 mål ville i de allra flesta fall ha barn under 5 Nej Ja Ja Ej år. Nästan ingen hade önskat barn i åldrarna pojke flicka svar 13-15 år och önskemålen minskade med stigande åldersklasser. (Figur 6,38.) Många fosterföräldrar som haft önskemål flera av dessa fall hade fosterföräldrarna om viss ålder före placeringen tycks ha bestämda önskemål om barnets kön före accepterat att ta emot barn som vid tidpunkplaceringen än i de fall adoption inte ten för omhändertagandet var äldre än i de önskades. Nära 1/4 av de Omhändertagna önskade åldrarna. Motsatsen hade enligt hade fostermödrar med bestämda önskemål. undersökningen också förekommit men var Undersökningen visade att man i 7% av mindre vanlig. fallen hade önskat en pojke och i 16 % av fallen en flicka. För 28 % hade frågan inte besvarats och för övriga fanns inga bestämda De flesta som Barnets situation i fasterfamiljen önskemål i detta avseende. inte besvarat frågan var släkt med fosterbar- Kännedom om fosterbarnsförhållandet net. Om enbart de Omhändertagna barn som inte var släkt med fosterföräldrarna betrak- Av samtliga fosterbarn i landet visste enligt tas, erhålls den fördelning som presenteratsi intervjun med fostermödrama omkring 15 % figur 6.37. inte om att de var fosterbarn. För de barn Av dem som hade bestämda önskemål som var 4 år eller äldre var motsvarande hade tre fjärdedelar fått just det kön man andel lO %, för barnen 7 år eller äldre 5 % önskade. Det var något vanligare att de som och för de äldsta barnen l %. Ingen skillnad

Figur 6.38 De Omhändertagna fosterbarn som inte var släkt med fosterföräldrarna med avseende haft önskemål om ålder före fosterhemsplaceringen. I på om fosterföräldrarna procent.

25 23

7 3 °

rm F?! 1 u

Nej Ja: 2-5 6-9 10-12 13-15 0-1 år år år år år

SOU 1974: 7 195

fanns mellan och Tabell 6.56 De Omhändertagna Omhändertagna privat- och de priplacerade barn. vatplacerade fosterbarnen efter antalet egna Där fostermodern önskade adoptera bar- barn eller adoptivbarn, som fanns i fosternet var det något vanligare att fosterbarns- hemmet. I procent. förhållandet inte var känt. Sannolikt är detta ett resultat av att såväl önskemål Antal egna barn Omhän- Privat- Totalt om i hushållet der- placeadoption som barnens kännedom om foster- tagna rade barnsförhållandet har samband med barnens

på att större andel av dem som bodde i

fosterbarn jämfört med dem ifamiljer med barn. Summa 1 00 1 00 l 00 Antal barn i urvalet 36 9 88 45 7 Fosterfamiljen Av samtliga fosterbarn bodde ungefär en fjärdedel hos fosterföräldrar som inte hade några egna barn. Ungefär lika stora andelar eller flera egna barn och för mindre än 10 % fanns i fosterhem med l barn, 2 barn resp. 3 tre eller flera bam. eller fler barn. Det tycks vara något vanligare att de För många fosterföräldrar gällde att deras Omhändertagna fanns i familjer med l-3 egna barn redan flyttat hemifrån eller av egna barn medan stora familjer förekom annan anledning inte längre tillhörde hushål- oftare bland de privatplacerade. (Tabell let. Vid intervjun ställdes exempelvis en 6.56.) fråga som avsåg att belysa om fosterföräld- Som framgår av figur 6.40 bodde nästan rarna haft egna barn som avlidit. På grund av 1/4 av alla fosterbarn i familjer där ytterligafrågans oklara formulering har den sannolikt re minst ett fosterbarn fanns placerat. I i många fall missuppfattats varför dess drygt hälften av fallen var barnen syskon. svarsfördelning inte presenteras. Flertalet fosterbarn var dock det enda foster- Däremot var det möjligt att se hur barnet i familjen. många egna barn eller adoptivbarn som fanns Det tycks vara något vanligare för de i fosterhemmet vid undersökningstillfället. Omhändertagna än för de privatplacerade Omkring hälften av alla fosterbarn fannsi barnen att fler fosterbarn fanns ifosterhemfamiljer med egna barn, som bodde hemma. met. Bland de Omhändertagna var det drygt För ungefär en fjärdedel var barnantalet två 70 70 som var enda fosterbarnet i familjen.

Figur 6.39 Fosterbarnen efter antalet egna barn eller adoptivbarn, som fanns i fosterhemmet. I procent.

26 15

I l :á-i fi O 1 2 3 4- Bortfall

196 SOU 1974: 7

Figur 6.40 Fosterbarnen efter antalet fos- barnen som vistades i de större kommunerna terbarn i fosterhemmet utöver det undersök- var barnantalet genomsnittligt lägre än i de ta barnet. I procent. mindre. Det förefaller vidare vara så att familjer 74 med många egna barn till förhållandevis större del än andra tagit mer än ett

fosterbarn. Av dem som placerats i hem utan

barn var ungefär 80 % det enda fosterbarnet. I de fall minst ett eget barn fanns var

motsvarande andel ca 75 % och där fosterföräldrarna hade två eller fler egna barn var 19 andelen omkring 65 %. Totalt sett bodde 60 % av alla fosterbarn i 3 4 1 hushåll där det fanns minst ytterligare ett 0 1 2 3- Bort- barn och i stort sett rörde det sig om fall jämnåriga barn. l regel förefaller dock de

andra barnen eller i varje fall minst ett av

dem att vara något eller några år äldre än fosterbarnet även om motsatsen förekom-

Motsvarande andel för de privatplacerade var mer.

omkring 85 % och ytterst få av de privatplacerade fanns i familj med ytterligare två eller Fosterbarn som arbetskraft fler fosterbarn. Det var endast för de äldre fosterbarnen som arbete i fosterföräldrarnas eventuella Tabell 6.57 De Omhändertagna och de pri- av alla egna företag förekom. Nära 20% vatplacerade fosterbarnen efter antalet fosfosterbarn hade fosterföräldrar med eget terbarn i fosterhemmet utöver det undersökföretag. I drygt hälften av fallen rörde det sig ta barnet. I procent. hade lantbruk. om att fosterföräldrarna två tredjedelar av barnen 13-15 år Omhån- Privat- Totalt Omkring Ytterligare antal fos- der- place- i sådana fosterhem hade fått hjälpa till idet terbarn i tagna rade egna företaget (jordbruket). Motsvarande hushållet andel för barnen 7-12 år var omkring 20 %.

var det i huvudsak fråga om hjälp under sommaren eller mer oregelbunden hjälp. Pojkarna hade vidare fått bistå med sådan Den andelen barn som var enda hjälp i större utsträckning än flickorna. lägsta fosterbarnet i fosterhemmet (strax under Av alla fosterbarn i landet var det enligt i de minsta kommu- undersökningen således bara omkring 5 % 70 %) fanns hos familjer som till med arbetet i det egna nerna (kommuntyp 5). För övriga typer av hjälpte vistelsekommuner var. motsvarande andel företaget (lantbruket) och till mycket liten över 80 %. Samma tendens fanns om antalet del rörde det sig om regelbunden hjälp under studeras. Bland hela året. egna barn eller adoptivbarn

SOU 1974: 7

Barntillsyn sådana familjedaghem fanns på orten men för ett mycket litet antal barn hade man den För de barn som var födda 1961 eller senare dagliga tillsynen ordnad på detta sätt. ställdes till fostermodern frågor om tillsyn Tillsynskostnader beror av tillgenerellt för fosterbarnet. Frågor ställdes först om inkomst och i viss mån bostadsort. synsform, regelbunden, daglig tillsyn och sedan om Månadskostnaderna för fosterbarnen med barntillsyn av mer tillfällig karaktär. barntillsyn i undersökningen varierade mel- Av totalantalet fosterbarn i åldrarna 0-9 lan strax under 10 kr. upp till omkring 300 år fanns daglig tillsyn utanför fosterhemmet kr per månad. För flertalet låg kostnaderna ordnad för omkring 15 %. Motsvarande an- på högst 50 kr, vilket i första hand sannolikt del för de Omhändertagna var drygt 10 %. gällde dem som hade lekskoleplats. Av de Omhändertagna i åldern 0-6 år För barnen 0-9 år ställdes också frågan hade enligt 2% om vilken form undersökningen plats på av barntillsyn man helst daghem. För 3 % av barnen vars fosterföräld- önskade. Där bestämda önskemål fanns gällrar inte fick hjälp med tillsynen hade de dessa enligt 6.41 i första hand figur daghemsplats sökts. Alla dessa stod vid lekskola. Önskemål om familjedaghem fanns undersökningstillfället i kö för sådan. nästan inte alls. För över hälften önskades Betydligt vanligare var det att omhänder- överhuvudtaget ingen tillsynsform av några tagna fosterbarnen gick i lekskola. 35 % av av de uppräknade slagen. de Omhändertagna 4-6-åringama hade plats Bortfallet var som framgår av figuren i lekskola. Av 6-åringama hade ungefär 70 % ll %. Det är troligt att det för flertalet av lekskoleplats. I detta sammanhang bör obser- fosterbarnen i bortfallet inte fanns några veras att för 10 % av 4-6-åringarna saknades bestämda önskemål om daglig tillsyn bland lekskola på orten. dem som uppräknats. För ungefär 10 % av barnen i åldern 4-6 För de Omhändertagna i åldrarna 0-9 år år, som inte gick i lekskola, och för nära var önskemålen i stort sett som för alla. Inga 20 % av 6-åringarna hade sådan plats sökts. önskemål om tillsyn hade 58 % och lekskole- Endast 2 % av G-åringarna utan lekskoleplats ville plats 25 % ha. Daghemsplats önskade fanns emellertid vid undersökningstillfället i 3 % och fritidshem 2 %. kö för sådan. I de fall nämnda tillsynsformer inte var Fritidshem var enligt fostermödrarna aktuella ställdes en fråga om vem som ovanligt på bostadsorten. I de fall fritidshem normalt hade tillsynen över fosterbarnet fanns hade en liten andel av de omhänder- under dagarna. Till över 95 % ombesörjdes tagna i åldern 7-9 år plats (4 %). För ingen den av någon av fosterföräldrarna själva och i av de övriga stod man i kö för plats på övriga fall av någon annan i fosterhemmet. fritidshem. Ytterst ovanligt föreföll det enligt foster- Fostermödrarna till omkring 40 % av de mödrarnas svar vara att barnen fick klara sig Omhändertagna barnen under 7 år kände till på egen hand. om det fanns kommunala familjedaghem på Med tillfällig tillsyn, såsom tillsyn under orten. Det var dock förhållandevis få av någon del av fritiden, kunde fosterföräldbarnen som hade sådan tillsyn (l %). Kom- rarna alltid ordna för drygt 60% av 0-9munalt familjedaghem var också den minst åringama. För 10% kunde sådan tillsyn efterfrågade tillsynsformen och knappt nå- ordnas för det mesta och för lika stor andel gon fosterförälder stod i kö för att få plats åt mer sällan. Ovanligt var att sådan hjälp inte barnet. alls gick att få. Eftersom fritid är ett Inte heller förekom i någon större ut- svårdefinierat kan frågan ha uppfatbegrepp sträckning att man för Omhändertagna tats något olika från fall till fall. För över 0-6-åringar sökt plats i privat familjedag- 10% av hamen svarade exempelvis fosterhem. l flertalet fall visste fostermodern att mödrama att man inte hade någon fritid.

198 SOU 1974: 7

0-9 önskemål om tillsynsform. I Figur 6.41 Fosterbarnen, år gamla, efter fostermoderns

procent.

11 8

I--ja l l 7?!

Lek- Fri- Kom- Pri- Inga Bort- Dagskola tids- rnunalt vat önske- fall hem hem famil- famil- mål jedag- iedaghem hem

En vem som kan se till Barnets sociala relationer utanför fosterfråga gällde fosterbarnet om dagen om det insjuknar. I familjen

första hand riktade den sig till de fostermödrar som hade förvärvsarbete och måste ha Kontakter med föräldrar eller anhöriga

hjälp med den dagliga barntillsynen. Som i de fall Barnets kontakter utanför fosterfamiljen helhet kan konstateras att tillsynen gäller i första hand kontakterna med föräldbarnet insjuknade för nästan alla barn skulle rar eller anhöriga. För en del av fosterbarnen kunna ordnas på något sätt i fosterhemmet. var frågan kring detta irrelevant. Dels fanns Det var dock inte vanligt att barnets biologiska föräldrar barn som inte hade några anhöriga i livet och kunde hjälpa till i sådana fall. dels förekom barn från utlandet som i Om den som brukade se till barnet under avvaktan var fosterbarn. Därutdagen blev förhindrad att göra det, kunde på adoption för 60% av barnen fosterföräldrarna över fanns många barn där fosterföräldrarna drygt Vanligast var att var släkt med barnet och familjen och på så själva klara av situationen. fostermodern själv ombesörjde tillsynen och sätt själva var anhöriga till barnet. hon insjuknade kunde foster- Bland samtliga barn, för vilka svar erhålom exempelvis av kontakt fadern i flertalet fall hjälpa till. För 20 % av lits, hade över 70 % någon form erhållas från annan med föräldrar eller anhöriga. En mindre del barnen kunde hjälp hälften av av alla hade sådan konhushållsmedlem och för ungefär Omhändertagna ordnas takt än av alla privatplacerade. Detta beror dem kunde tillsynen på annat sätt i bostaden. utanför fosterhemmet kun- förmodligen på att det bland de privat- Tillsyn de 20 % få om den ordinarie placerade var vanligare att släktskap eller tillsynshavaren av bekantskap förekom mellan blev förhindrad. Hjälp från barnets föräldrar någon form minst fosterföräldrama och barnets föräldrar. Där var också under dessa förutsättningar fanns var andelen barn för vilka vanlig. släktskap

kontakter förekom naturligt nog väsentligt existerade i större skillnader i utsträckning högre än för barnen som inte var släkt med arten av kontakt så att besök var

vanligare

fosterföräldram-a. där avstånden var korta, medan telefonsamtal Vid behandlingen av kontakterna mellan och brev utnyttjades i högre grad vid längre barnet och de anhöriga har det varit mest avstånd. relevant att studera gruppen Omhändertagna Där kontakter mellan barnet och anhöriga barn för vilka släktskap inte förelåg. Samma förekommit hade detta vanligtvis skett gegrupp av fosterbarn behandlades i avsnittet nom besök hos föräldrarna. Telefonkontakt som beskrev fosterföräldrarnas kontakter var också vanligt, och även om telefonsamtal med den biologiska familjen. inte förekom ofta så hade i många fall 45 % av de Omhändertagna som inte var fosterbarnet ringt till eller fått telefonsamtal släkt med fosterföräldrarna hade inte någon från de anhöriga åtminstone någon gång. kontakt med familj eller andra brevkontakt var det minst anhöriga. Flitig förekom- Vissa variationer fanns enligt tabell 6.58 mande och brevskrivning överhuvudtaget mellan åldersgrupperna. Vanligast var det förekom för mindre än en tredjedel av de bland de äldsta (13-15 år) att kontakter barn som hade kontakt med anhöriga. förekom och minst vanligt bland barnen 7-9 Kontakten med de anhöriga tycks ha viss år. samvariation med bidrag till resor från den Att andelen barn under skolåldern som kommunen. placerande Sådana bidrag hade i hade föräldrakontakt var något högre än större för barnen från utsträckning givits bland 7-9-åringarna kan bero på att många Stockholm Minst (kommuntyp l). vanligt av de yngre vistats kort tid i fosterhemmet var bidrag till resor för barnen från de minsta och därför fortfarande träffade de anhöriga. kommunerna 5). Av tabell (kommuntyp För vistelsetider över fem år finner man den 6.59 att kontakter med föräldrar framgår högsta andelen (nära 60%) utan kontakt och förekommit anhöriga i något större med de anhöriga. Den lägsta andelen (strax utsträckning för barnen från Stockholm än under 20 %) fanns enligt undersökningen för för barnen från kommuner tillhörande kombarnen som vistats mellan ett och två år i 5. Den största andelen som hade muntyp fosterhemmet. kontakt förekom dock för barnen från de Avståndet mellan fosterhem och den medelstora kommunerna 4). (kommuntyp biologiska familjens bostad har givetvis också inverkan på kontakterna. Dock förekom inte för de barn som här behandlas, dvs. de Hur barnet ”klarat sig i olika sammanhang Omhändertagna som inte var släkt med fosterföräldrarna, så stora skillnader med Fostermodern fick vid intervjun besvara en avseende av kontakt. Däremot på graden fråga som gällde hur hon uppfattade att

Tabell 6.58 De Omhändertagna fosterbarn, som inte var släkt med fosterföräldrarna, med avseende på om barnet hade kontakt med föräldrar (eller anhöriga). Särredovisning efter fosterbarnets ålder. I procent.

Kontakt med Fosterbarnets ålder Totalt föräldrar

barn som inte var släkt med fosterföräldrarna med avseende Tabell 6.59 De Omhändertagna hade kontakt med föräldrar (eller anhöriga). Särredovisning efter typ av på om barnen

placerandekommun. I procent.

Totalt Kontakt med Kommuntyp föräldrar l 2+ 3a 4 5

51 58 65 43 54 Ja 49 42 35 57 46 Nej

100 100 100 100 Summa 100

47 56 71 71 245 Antal barn i urvalet

a Att kommuntypema 2 och 3 sammanslagits i tabellen beror på att urvalsstorleken för var och en var

för liten för att ge procentskattningar med tillräcklig precision.

klarat den senaste avseenden mellan de Omhändertagna och de fosterbarnet sig” under barnen så att andelen barn tiden iolika sammanhang. privatplacerade Först hur barnet klarat sigi där svaren var tveksamma eller i negativ avsåg frågan

fosterfamiljen. För nästan alla barn blev riktning var något större bland de förra. För

svaret att det gått bra och det var bara i de allra yngsta barnen kan dessa frågor inte

som man sade att fosterbarnet anses meningsfulla. Om man därför enbart undantagsfall klarade studerar de Omhändertagna barn som var i sig dåligt. Bortses här från bortfallet, att 98 % skolåldern (7-15 år) finner man att andelarsom var 4 %, gav undersökningen

klarat För 1% av alla barn var na tveksamma och negativa genomgående sig bra. tveksam och för bara 1 % blir högre. Det var i den gruppen barn som fostermodern

var störst. svarade hon att det gått dåligt. kontaktproblemen

Vid barnets kontakter med ”andra vuxna”

ansåg fostermödrarna också för bara 1 % av Tabell 6.60 De Omhändertagna fosterbarbarnen att det gått dåligt. För omkring 5 % nen, 7- l 5 år gamla, med avseende på hur de var fostermodern något tveksam. klarat enligt fostermoderns uppfattning sig i I fråga om kontakter med andra barn och olika sammanhang. I procent. i fråga om fritidsintressen var andelen tvek-

Hur fosterbar- Bra Då- Tvek- Summa samma svar dock något högre och låg här på nen klarat sig ligt samt omkring 10 %. De fall där fostermodern

1 familjen 95 2 3 100 ansett att det gick dåligt var också något fler. I skolmiljön 89 7 4 100 Ungefär tre fjärdedelar av alla barn gick l skolarbetet 72 5 23 100

vid undersökningstillfället i skolan. För över I kontakter med kamrater 86 5 9 100 90 % av dem tyckte fostermodern att barnet I kontakter klarade dvs. själva skolgången, med vuxna 89 1 10 100 skolmiljön, tvek- I fråga om fribra. För 3 % av dessa barn uttalades 5 5 l 00 tidsin tressen 90 samhet och för 5 % hade det gått dåligt.

Däremot var det fler som hade klarat

Av materialet framgick vidare att det skolarbetet mindre tillfredsställande. Enligt resul- bland de äldre skolbarnen tenderade att fostermödrarnas svar hade skolarbetets

tillfredsställande för 7 % av finnas högre andelar negativa svar än bland tat varit mindre tid barnen vistats i det skolbarnen och för 17 % var svaren tveksam- de yngre. Ju kortare

aktuella fosterhemmet desto vanligare var ma. differenser fanns i dessa det också att problem fanns. Däremot tycks Vissa smärre

i dessa avseenden inga differenser finnas 6.42 Andelen Figur Omhändertagna fostermellan olika typer av placerandekommun: bam, 7-15 år gamla, som enligt fostermo-

dem varit med om något av nedan nämnda förhållanden under tiden i fosterhemmet. I Vad barnet varit med om procent. För barnen i åldern 7-15 år ställdes vid intervjun en fråga om fostermodern kände Skadegörelse, stöld av till att barnet varit bil, moped eller annat med om skadegörelse, egendomsbrott missbruk av olika slag, rymt e. d. under tiden i fosterhemmet. Av alla barn i nämnda åldrar Missbruk av alkohol, var det en mycket liten del för vilka även öl fostermodern svarade att hon kände till några sådana förhållanden. Det vanligaste var Missbruk av thinner att barnen skolkat från skolan eller liknande medel 0 (omkring 5 %). Skadegörelse, (sniffningl stöld av bil eller moped eller annat egendomsbrott, aggressions- eller Missbruk av narkovåldshandling mot person samt rymning tika och/eller Iäke- 0 hade strax under 5 % av dessa barn varit med medel _

om medan missbruk av alkohol, thinner eller Aggressions- eller narkotika tycks vara mycket ovanligt. våldshandling rnot Om endast de Omhändertagna person 7-l5-åringarna studeras var som framgår av figur 6.42 Skolskolk eller andelarna genomgående något högre. Det var annan anpassnings- 8 således i första hand de Omhändertagna som svårighet i skolan varit med om nämnda förhållanden. Samma fosterbarn kan ha begått exempel- Rymning vis våldshandling och varit med om skade-

görelse eller skolkat från skolan och missbrukat alkohol etc. Många av de barn som Något annat skolkat hade också problem med skolarbetet. Samtliga uppräknade förhållanden utom skolskolk tycks enligt intervjun med fostermödrarna nästan uteslutande ha inträffat för barn som vistades i de medelstora, relativt tättbefolkade kommunerna och i de minsta om uppräknade förhållanden under tiden i kommunerna (kommuntyperna 4 och 5). De fosterhemmet fanns bland barnen från storhögsta andelarna bland de olika typerna av städerna. Undantagna från detta var emellervistelsekommun återfinns i kommuntyp 5. tid barn från Stockholm I). (kommuntyp Anledningen till det är sannolikt att just i de 2 + 3 (sammanslagna) Kommuntyperna uppminsta kommunerna hade en stor andel äldre visar för flertalet förhållanden de högsta barn placerats. Det är också troligt att barn andelarna. Relativt stora andelar förekom från storstäderna med svårare störningar också för de Omhändertagna 7-l5-åringarna placerats i fosterhem belägna i mindre kom- från de medelstora kommunerna (kommunmuner långt från familjen och var andelarna ursprungs- typ 4). Däremot genomgående miljön. något lägre för barnen från Stockholm ochi Det visade sig också när de olika typerna av viss mån för dem från de minsta kommunerplacerandekommuner jämförs med varandra na (kommuntyp 5) utom vad gäller skolatt de största andelarna barn som varit med skolk.

202 SOU 1974: 7

samtycke) använts. 31 § första stycket (för- Sammanfattning äldrar avlidit eller övergivit barnet) var be-

Undersökningen ovanligare (6 %). 25 § a första punktydligt ten (misshandel, fara för kroppslig eller Den undersökning av fosterbarn utredningen

till att belysa den själslig hälsa) hade tillämpats på 9 % av de låtit genomföra syftade kommer situationen omhändertagna. 25 § a andra punkten (fostmiljö fosterbarn från, i raren olämplig, oförmåga) var det näst vanlivid omhändertagandet och förhållandena i skälet och hade använts i 32% av fosterhemmen. Undersökningen utfördes gaste

fallen. Däremot förefaller 25 §b (brottslig september-oktober 1970 på ett urval omfatgärning, missbruk eller annan anledning) ha tande 460 barn. skedde i två tillämpats för ett mycket litet antal barn. Insamlingen av datamaterialet Antalet omhändertagandeskäl uppgick i geseparata delar. Dels genomfördes en posten-

kät med barnavårdsnämnderna i de kom- nomsnitt till 1,1 per barn.

muner som handlagt senaste fosterhems-

och dels genomfördes en besöksinplacering Kommuntyper

tervju med fosterföräldrarna. fosterbarn i undersökningen har vid Bortfallet vid postenkäten var 2,4% av Samtliga

bearbetningen av materialet kodats efter den nettourvalet och vid intervjun 3,7 %. Eventyp av kommun fosterhemmet låg i (vistelsetuell inverkan av bortfall på procentskattkommun). De Omhändertagna har därutöver ningarna har studerats i sitt sammanhang för kodats efter den kommun som placerat varje variabel och redovisningsgrupp. barnet ifråga (placerandekommun). Koderna

som härvid använts var: Fosterbarnen l Stockholm

fosterbarn var omhänder- 2 Göteborg och Malmö 75 % av landets och 25 % var inte 3 Kommuner med mer än 65 000 inv. tagna för samhällsvård foster- 4 Kommuner med mer än 30 000 inv. samt Omhändertagna (s. k. privatplacerade och kommuner med minst 90 % tätortsbefolkbarn). Hälften av barnen var pojkar

hälften flickor. Bland de privatplacerade ning och mer än 10 000 inv.

fanns det större andel flickor än 5 Övriga kommuner. något Av alla fosterbarn i landet bodde enligt pojkar. fosterbarn var undersökningen 4 % i Stockholm (kommun- Medianåldern för samtliga 5 % fanns hos fosterföräldrar i 10 l/2 år. Drygt 10 % var 0-3 år, typ l). omkring 15 % 4-6 l5 % 7-9 år, Göteborg eller Malmö (kommuntyp 2). För omkring år, omkring 6 % var vistelsekommunen de därnäst i storomkring 25 % 10-l2 år och nära 35 %

leksordning följande 9 städerna (kommun- 13-15 år. De privatplacerade barnen tycksi kommugenomsnitt vara något äldre än de omhänder- typ 3), för 23 % av de medelstora

nerna (kommuntyp 4) och för hela 62 % de tagna. av de Omhändertagna minsta kommunerna (kommuntyp 5). För nästan hälften beslut Fosterbam från tätorter och större städer barnen hade under år 1970 gällande barnets hade i stor utsträckning placerats hos fosterom samhällsvård fattats under fyra föräldrar i mindre kommuner. Av de omhänförsta levnadsår. För ca 20 % fattades besluhade omkring 2/3 placerats över tet när barnen var i åldrarna 4-6 år och för dertagna kommungränser och i flertalet fall till kommindre än l /3 när barnen var i skolpliktig muner med till invånarantal mindre storlek ålder. Som formellt skäl för omhändertagande och med lägre tätortsgrad.

Stockholm (kommuntyp l) hade omhänhade för den största andelen Omhändertagna 31 § and- 17 % av samtliga för samhällsvård fosterbarn (62 %) barnavårdslagen dertagit eller deras Omhändertagna fosterbarn. För Göteborg ra stycket (begäran av föräldrarna

SOU 1974: 7

och Malmö (kommuntyp 2) var motsvarande rådena i kommuner med mindre än andel ll %, för de 9 städerna (kommuntyp 30 000 invånare saknade speciallärare 3) 10%, för de medelstora kommunerna - vid nyplacering av fosterbarn togs förbe- (kommuntyp 4) 27% och för de minsta redande kontakter mellan avlämnande och kommunerna (kommuntyp 5) 34 %. mottagande skola i ca 40 % av fallen Ställs antalet Omhändertagna fosterbarn i - kontakter löpande mellan skolan och relation till antalet barn i åldern 0-14 år kommunens barnavårdande myndigheter finner man att Stockholm hade en nästan uppehölls i ca 30 % av fallen dubbelt så hög relationssiffra som Göte- - kontakter i någon form bedömdes i borg/Malmö, nästan 2 l/2 gång så hög som antalet övervägande fall som värdefulla för för de 9 städerna och mer än tre gånger så den egna skolans möjligheter att ge fosterhög som för övriga kommuner (kommun- bamet en lämplig undervisning. typerna 4 + 5). Av samtliga fosterbarn hade enligt foster- Barnen placerade av Göteborg och Malmö barnsutredningens undersökning omkring samt av de minsta kommunerna (kommun- 60% vistats hos de biologiska föräldrarna typ 5) tycks i genomsnitt ha varit yngst vid under större delen av första levnadsåret och omhändertagandet. De vid omhändertagan- för de flesta av dessa, 40%, gällde att de det i genomsnitt äldsta barnen var de från vistats hos båda biologiska föräldrarna. Ca kommunerna tillhörande kommuntyp 4. 15 % av totalantalet hade vistats i barnhem Omhändertagandeskälen förefaller och 10 % i fosterhem. Bland de omhänder-

däremot

inte att variera i någon högre grad mellan de tagna barnen från Stockholm var bamhemsolika typerna av placerandekommun. vistelse under första levnadsåret än vanligare bland barnen från övriga typer av kommu- Fosterbarnens ner. Det fanns också en ganska klar tendens bakgrund bland de Omhändertagna barnen att ju yngre Vid undersökningstillfället var nära 90 % av de var, desto vanligare var det att de vistats samtliga fosterbarn svenska medborgare. ibarnhem. Bland de privatplacerade fanns en betydligt Vid tidpunkten för omhändertagandet större andel än bland de Omhändertagna som vistades något mer än hälften av de omhänvistades i annat land före placeringen, 14 %, dertagna barnen hos biologiska föräldrar. Av mot l % för de omhändertagna. Detta de övriga bodde ungefär lika stora andelar förhållande torde förklaras av att bland hos fosterföräldrar, i barnhem eller hos privatplacerade barn ingick barn som i någon annan. För drygt hälften var vistelseavvaktan på adoption tillfälligt var fosterplatsen densamma både under första levnadsbarn. året och vid tidpunkten för omhändertagan- Ungefär 30 % av de Omhändertagna bar- det. Omkring 1/3 bodde hos minst den ena nen var vid tidpunkten för omhändertagan- föräldern vid båda tidpunkterna. 1/4 hade det skolpliktiga och det stora flertalet av bott hos bägge föräldrarna under första dessa gick i normalklass i grundskola eller levnadsåret men vistats på andra platser vid liknande. tidpunkten för omhändertagandet. Om fosterbarns och skol- Närmare

barnhemsbarns l/3 av alla fosterbarn fanns vid

gång har vid en undersökning utförd av SIA, tidpunkten närmast före den aktuella fosterutredningen om skolans inre arbete, bl. a. hos en av eller båda föräldhemsplaoeringen följande resultat erhållits: rarna och lika stor andel i barnhem. Drygt - fosterbarn och barnhemsbarn har i högre 15 % fanns i fosterhem. Stora skillnader utsträckning än den övriga elevgruppen rådde i detta avseende mellan omhändertagkommit att åtnjuta olika former av stödna och privatplacerade. 1/4 av de omhänder-

undervisning tagna bodde hos sina föräldrar vid denna drygt 20 % av de undersökta rektorsom- mot hälften tidpunkt av de privatplacerade.

204 SOU 1974: 7

Däremot var det en mycket liten andel av de med syskon var det vidare nästan 2/3 som (5 %) som vistades i barnhem hade något eller några syskon anmälda till privatplacerade närmast före placeringen. Motsvarande siffra barnavårdsnämnden. barnen var ca 40 %. Omkring 70 % av de Omhändertagna fosför de Omhändertagna Jämförs vistelsen för de Omhändertagna terbarnen kom från familjer som bodde i barnen vid alla tre tidpunkterna, dvs. under flerfamiljshus. Enligt den norm som bl. a. första vid omhändertagande och använts i folk- och bostadsräkningen 1965 levnadsåret, alldeles före visar sig följande för beräkning av trångboddhet bodde nästan placeringen, skillnader. av barnen fanns hos de 2/3 av de bam som vid tidpunkten för 2/3 föräldrarna under första levnads- vistades hos föräldrarna i biologiska omhändertagandet för omhänder- hushåll. Beträffande standarden i året, ca 60 % vid tidpunkten trångbodda tagandet och endast 1/4 vid tidpunkten före dessa bostäder saknades i många fall dusch Andelen barn eller bad, varmvatten, centralvärme e. d. placeringen. Omhändertagna som vistades i barnhem var dubbelt så stor Vid undersökningstillfället uppgavs av fosvid tidpunkten före placeringen som vid de terföräldrama 3 % av samtliga fosterbarn båda andra tidpunkterna. som gravt handikappade och 13 % som något Av de Omhändertagna barnen som någon handikappade. Ungefär 10 % uppgavs ha hos sina föräldrar var det nästan någon form av psykiskt handikapp och nära gång bott som återkommit till föräldrahemmet l0 % någon form av synfel. Fosterbarn med 40% av att samhällsvården vid ett förekom oftare i högre åldersmed anledning handikapp tidigare tillfälle varit villkorligt upphörd. grupper än i lägre.

Barnets biologiska familj Barnavårdsnämnden.: åtgärder

av fosterbarnen hade mödrar Av de vid undersökningstillfället omhänder- Omkring 2/3 som var 24 år eller yngre då barnet föddes. tagna barnen var det drygt 1/3 som tidigare att mödrama varit föremål för åtgärd enligt BvL. Den Detta innebär genomsnittligt förekommande åtgärden var omvar betydligt yngre än vad som gällde för vanligast landets mödrar i sin helhet under samma händertagande för samhållsvård enligt 31 § tidsperiod. andra stycket. Därefter följde övervakning Vad avser moderns och faderns situation enligt 26§ med stöd av 25 § a. Ju mindre vid tidpunkten för omhändertagandet var kommuner det var fråga om (placerandeandelen saknas” och bortfallet kommuner), i desto mindre grad hade bar- ”uppgift relativt stort främst beträffande fadern. För nen varit föremål för tidigare åtgärd av något ca 1/3 av samtliga fosterbarn svarade man att slag. modern var förvärvsarbetande och för nära Så gott som hälften av de Omhändertagna hälften när det gällde fadern. barnen hade någon gång vistats i barnhem. Det var mycket få av fosterbarnen vars En övervägande del av dessa barnhemsplaceföräldrar hade vistats eller någon ringar började samma år barnet föddes eller på sjukhus institution av något slag, såsom ungdoms- åren efter. Det förefaller vara så att ju större konvalescenthem för alkoholska- kommuner barnen kom från desto större vårdskola, dade eller liknande. andel av barnen hade varit i barnhem. Närmare 30 % av de Omhändertagna bar- Ungefär 1/ 3 av samtliga fosterbarn upplevde under tiden de vistades hos sina biolo- nen hade erhållit psykiatrisk behandling eller vård hos barna- och giska föräldrar att dessa separerade. antingen psykiska 60 % av fosterbarnen hade ett eller på barnpsykiatrisk kli- Omkring ungdomsvården eller flera syskon, och det var vanligare bland nik. barnen att de hade sys- Av de Omhändertagna hade nästan 1/4 de Omhändertagna kon än bland Av barnen varit placerade i annat fosterhem än de privatplacerade. tidigare

1974: 7 205 SOU

det nuvarande. De flesta hade tidigare varit i nämndens har varit undersökning personer fosterhem endast en gång, och för drygt verksamma inom socialvården såsom exemhälften gällde vistelsetider på sex månader pelvis barnavårdsmän, fältassistenter och eller längre. För ungefär 30% av de bam hemsamariter. som tidigare vistats i fosterhem var anled- För nästan hälften av samtliga fosterbarn ningen till att denna placering upphörde att fanns någon tidigare kontakt med det blivande biologiska föräldrarna själva ville överta de fosterhemmet. I de flesta fall var det dock vården. För omkring 20 % gällde att foster- fråga om släktskap. föräldrama själva inte ville fortsätta vården, Av de fosterbarn som inte vistats ifostertrots att barnets problem enligt barnavårds- hemmet hade ca 1/4 besökt detta alldeles nämndens uppgift var ordinära. före placeringen. Bland de Omhändertagna Utredningen har undersökt om och i barn som var 7 år eller äldre var det ca 3/4 vilken omfattning bamavårdsnämnderna vid- som inte erbjudits att själva ta ställning till tagit åtgärder för att hjälpa de biologiska placeringen. föräldrarna dels före och dels efter omhän- Av de barn som tidigare någon gång bott dertagandet. För 1/4 av de Omhändertagna hos sina föräldrar var det 30 % vars föräldrar barnen hade ingen hjälp överhuvudtaget erbjudits att välja mellan institutionsvård utgått till de biologiska föräldrarna före eller fosterhem. För l7 % hade barnens omhändertagandet och för ungefär hälften föräldrar fått välja mellan olika fosterhem. hade inte hjälp utgått efter omhändertagan- För den grupp av fosterbarn vars föräldrar det. Vad avser exempelvis socialhjälp så hade inte hade denna möjlighet var den för 45% av barnen barnavårdsnämnderna främsta att föräldrarna anledningen själva förmedlat sådan hjälp till föräldrarna före bestämt sig för det aktuella hemmet eller att omhändertagandet och till 30 % efter. I fråga inga fler fosterhem stod till buds. om social hemhjälp var siffran 25 % före Den egna barnavårdsnämnden hade i omhändertagandet och 8 % efter. De föräld- många fall, för omkring 40 % av barnen, rar som fått hjälp efter omhändertagandet initierat valet av ”nuvarande” fosterhem. hade i nästan samtliga fall också fått hjälp För l/4 hade barnavårdsombud och för l/4 före omhändertagandet. hade föräldrarna själva valt fosterhem. Ju Vissa skillnader kan konstateras mellan de större placerandekommunen var desto vanliolika typerna av placerandekommun. Stock- gare tycks det vara att den egna barnavårdsholm (kommuntyp l) hade i mindre ut- nämnden valt ut fosterhem och ju mindre sträckning än övriga kommuner vidtagit kommuner det gällde desto oftare hade hjälpåtgärder främst avseende socialhjälp och barnavårdsombud medverkat. social hemhjälp. Göteborg-Malmö (kom- För mindre än hälften av de barn som muntyp 2) hade för en betydligt större andel vistades i annan kommun än den placerande av barnen förmedlat socialhjälp än vad som hade någon representant för placerandegällde barn från övriga kommuntyper. De 9 nämnden besökt fosterhemmet, innan barnet städerna (kommuntyp 3) hade för en större korn dit. För 60 % av barnen gjordes besök andel än övriga kommuner medverkat till att efter placeringen. Besök av representant från skaffa barntillsyn samt arbete åt de biolo- den placerande barnavårdsnämnden förekom giska föräldrarna. i ungefär lika stor utsträckning oavsett avstånd till fosterhemmet. För 17 % av de Omhändertagna barnen var Placeringen av barnet placeringen att betrakta som s. k. katastrof- I omkring 45 % av fallen hade barnets placering och det var företrädesvis fråga om föräldrar själva aktualiserat den undersök- barnen i de högre åldersgrupperna. ning som resulterat i det gällande omhänder- I fråga om hur barnet anlände till fostertagandet. Andra som aktualiserat barnavårds- hemmet var det vanligast att barnet hämtats

206 SOU 1974: 7

av fosterföräldrama. Detta skedde för 1/4 av fäderna till de Omhändertagna barnen än de Omhändertagna barnen. Många anlände bland fosterfäderna till de privatplacerade. också till fosterhemmet i sällskap med de Någon större skillnad tycks inte finnas biologiska föräldrarna eller i sällskap med mellan de Omhändertagna och de privatplanågon från bamavårdsnämnden. cerade barnen med avseende på fosterföräldrarnas inkomster. För båda grupperna gällde att ungefär 2/3 hade fosterföräldrar med tillsammans 30 000 kr eller mindre i F østerförä ldrarna Sammanräknad nettoinkomst för år 1969 Vid intervjuundersökningen var det i så gott och 1/3 hade fosterföräldrar med mer än som samtliga fall fostermodern, som besvarat 30 000 kr. frågorna. 40% av alla fosterbarn i landet Socialgruppskodningen i undersökningshade fostermödrar som var 50 år eller äldre. materialet grundar sig på uppgifter om 10% bodde i fosterhem där foster- fosterföräldramas yrke. Över hälften av Ungefär var under fosterbarnen bodde i fosterhem tillhörande modern 30 år. De privatplacerade barnen ha något äldre socialgrupp lll, omkring 40 % hos fosterförtycks genomsnittligt fostermödrar äldrar i socialgrupp II och en liten andel i än de Omhändertagna. 90 % av alla fosterbarn fanns i familjer tillhörande socialgrupp I. Fördel- Omkring där fostermodern var gift och/eller ningen för de privatplacerade (ca 10% i familjer sammanboende. Omkring 5% hade foster- socialgrupp I, ca 30 % i socialgrupp II och ca mödrar som var änkor och mindre än 5 % 60% i socialgrupp III) svarade i stort sett fanns i fosterhem där fostermodern aldrig mot socialgruppsfördelningen för landets varit gift. totala befolkning. De Omhändertagna har vid Av alla fosterbarn fanns omkring 80 % hos en sådan jämförelse en överrepresentationi fosterföräldrar med folkskoleutbildning eller socialgrupp II (ca 5 % i socialgrupp I, drygt motsvarande. 15 % fanns i foster- 40% i socialgrupp II och drygt 50 % i Ungefär hem där högsta skolutbildning motsvarade socialgrupp III). realexamensnivå och ca 5 % hos Ungefär hälften av fosterbarnen bodde övriga fosterföräldrar med högre utbildning. Det hos fosterföräldrar med egen villa eller eget var något vanligare bland de privatplacerade radhus, drygt 1/3 hos familjer i flerfamiljsbarnens fosterföräldrar med enbart folkskola hus och ca 15 % i jordbruksfastighet. 22 % eller motsvarande än bland de omhändertag- av barnen fanns i trångbodda fosterhem. nas. Motsvarande siffra för barnen då de vistades Drygt 30% av fosterbarnen hade foster- i sina biologiska hem var 64 %. Över hälften mödrar som förvärvsarbetade. Motsvarande av barnen i fosterhemmet hade eget rum. Ju andel för enbart de Omhändertagna var något äldre barnen var desto vanligare var det att under 30 % medan nästan 50 % av de de hade eget rum. privatplacerade hade förvärvsarbetande I fråga om fritidsintressen finner man inga fostermor. Endast i omkring 1/3 av fallen större skillnader om man jämför fosterförarbetade fostermodern på heltid, varför to- äldrarna med landets befolkning i övrigt. De talt sett omkring 10 % av samtliga fosterbarn smärre differenser som existerar kan förklafanns i hem där fostermodern heltidsarbe- ras av bostadsort och ålder. En stor del av tade. fosterhemmen finns exempelvis i de mindre I de flesta fall var fosterfadern heltidsar- kommunerna där utbudet av viss fritidsverkbetande. Över 40 % av barnen bodde i samhet är förhållandevis litet. Föreningsfamiljer där han hade någon form av tillhörighet tycks inte heller skilja sig nämntillverkningsarbete. Drygt 10 % fanns i fos- värt åt mellan fosterföräldrar och andra terfamiljer med lantbruk. Lantbruk var en personer i motsvarande åldrar. något vanligare sysselsättning bland foster-

Fosterföräldrarnas relationer till barnets och fosterföräldrar sökt kontakt med varanhöriga andra. För 20% av barnen hade initiativ till kontakt inte tagits från något håll. 40% av fosterbamen var släkt med sina För omkring l/3 av de Omhändertagna fosterföräldrar. Släktskap var som väntat barn som inte var släkt med fosterföräldrarbetydligt vanligare bland de privatplacerade na förekom mellan inga kontakter anhöriga än bland de Omhändertagna barnen. Närmare och fosterhem vid tiden kring undersök- 1/3 av de senare var släkt med fosterföräld- ningens genomförande. I flertalet övriga fall rama. fostermodern upplevde att man hade lagom l de fall släktskap förelåg var det vanligast kontakt med barnets anhöriga. Till största att barnets biologiska mor var nära anhörig delen var dessutom föräldrarna, såvitt känt, med fosterfamiljen. För omkring 1/4 av positiva till placeringen i det aktuella fostersamtliga fosterbarn i landet var fosterföräld- hemmet. rarna barnets egna morföräldrar. Motsvaran- Det tycks inte vara så vanligt att barnade andel för enbart de Omhändertagna var vårdsnämnderna för vidtagit åtgärder att enligt undersökningen l/6. skapa kontakter mellan familj och fosterför- Förutom att släktskap förelåg var det äldrar. För drygt 1/4 av de Omhändertagna många fosterföräldrar som kände barnet och barn som någonsin bott hos föräldrarna hade familjen innan fosterhemsplaceringen aktua- man uppmanat till sådan kontakt. Övriga liserats. För nästan 40 % av de omhändertag- åtgärder, exempelvis bidrag till resor och na barnen fanns redan före erbjudande att medfölja vid beplaceringen tjänsteman något slags relation (släktskap eller övrig sök var ovanliga. bekantskap) mellan fosterhem och barnets föräldrar. För Omhändertagna barn som inte Avstånd mellan fosterhem och föräldrarnas var släkt gällde att det vanligaste sättet på bostad vilket fosterföräldrarna fått kännedom om omhändertagandet var genom direkt kontakt För samtliga fosterbarn gällde att avståndet med barnavårdsnämnden. Därnåst kom kon- mellan fosterhemmet och föräldrarnas botakt med barnavårdsombud och ganska vanstad genomsnittligt var relativt stort. Hälften ligt var också kännedom via annons. av barnen bodde enligt undersökningen mer Omkring 50 % av de Omhändertagna som än 10 mil från föräldrarna och 30 % 30 mil inte var släkt hade träffat fosterföräldrarna eller mer från sin familj. när placeringen kommit på tal men innan Av de Omhändertagna bodde 18 % i fosden beslutades. Idrygt 1/3 av dessa fall hade terhem inom l mil från föräldrarnas bostad, barnet också besökt fosterhemmet och of- 21% l-5 mil. 14% 5-10 18 % 10-30 mil, tast hade man bara träffats en gång. Foster- mil och 28 % på ett avstånd om 30 mil eller föräldrarna tycks i mindre utsträckning ha mer. träffat barnets föräldrar än de träffade bar- inte Placeringar på långa avstånd förklaras net sedan placeringen blev aktuell. enbart av släktskap. Snarare fanns en större I 75 % av de fall där släktskap inte förelåg andel av barnen som är släkt med fosterföroch barnet var omhändertaget hade föräldrar äldrarna (ca 50 %) inom 5 mil från familjen eller annan nära anhörig tagit kontakt med än av barnen som inte är släkt (ca 25 %). fosterföräldrarna sedan placeringen kommit För de Omhändertagna barn som placerats till stånd. För 45 % av barnen hade enligt av Stockholm (kommuntyp l) var avståndet fostermodern hon själv eller maken tagit genomsnittligt betydligt längre än för barnen kontakt med barnets anhöriga. Vanligast var från övriga Minsta andelen kommuntyper. det att man träffats i fosterhemmet. Totalt barn med långa avstånd (30 mil eller mer) sett hade kontakter tagits för 80 % av fanns för barnen från de 9 städerna (kombarnen. För ca 40 % hade både anförvanter muntyp 3).

208 SOU 1974: 7

Fosterföräldrarnas erfarenheter av fostermödramas inställning till kontakterna fosterbarnsvård med placerandekommunens barnavärdsnämnd inte väsentligt annorlunda än till Över 1/4 av landets fosterbarn fanns i kontakterna med den egna barnavårdsfamiljer som tidigare haft fosterbarn. Ande- nämnden. Andelen barn vars fostermor len för de Omhändertagna var 1/3 och för de ansåg att man hade för litet kontakt ökade privatplacerade drygt l/10. emellertid med minskad storlek på placeran- Totalt omkring 30 % av fosterbarnen dekommunen. bodde i fosterhem där minst en av parterna under sin barndom kommit i nära kontakt med fosterbamsvård. För ca 10% gällde att Fosterlön och andra ersättningar åtminstone någon av fosterföräldrama själv varit fosterbarn och för ca 20% att det i För nästan 40 % av de Omhändertagna barn minst den ena fosterföräldems föräldrahem som fosterlön utgick för var beloppet 375 kr. funnits fosterbarn. månad. Detta motsvarade vid per belopp Fosterföräldrarna hade i mycket liten ut- Svenska kommunförundersökningstillfället sträckning deltagit i kurser eller utbildning bundets rekommendation om lägsta ersättmed inriktning på fosterbarnsvård. Inbjudan ning för vård av barn i enskilt hem. För till samtal med t. ex. befattningshavare vid 10 % var fosterlönen drygt lägre än 375 kr. barnavårdsnämnd eller med barnavårdsoch för övriga ca 50 % högre. ombud hade fosterföräldrarna till drygt 20 % Ett klart samband fanns mellan fosterleav de Omhändertagna barnen fått, Litteratur gans storlek och fosterbarnets ålder. Ju äldre och annan form av information var vanligare fosterbarnen var, desto vanligare var det med än kurser, men procentsiffrorna var för högre fosterlöner. I viss mån fanns också samtliga svarsalternativ under 10 %. Speciell samband med skäl för omhändertagande, information om exempelvis kost, hälsovård, men detta förklaras sannolikt av åldern. För fritidsaktiviteter och lekmateriel hade utgått de barn som på något sätt var handikappade för bara omkring 5 % av de omhändertagna. (fysiskt eller psykiskt) utgick vidare genom- Fosterföräldrarna tycks inte heller vara snittligt högre belopp än för dem som inte speciellt angelägna om utbildning eller in- var handikappade. formation i fosterbamsfrågor. Ungefär 15 % Bland barnen som bodde hos fosterföräldav de Omhändertagna hade fostermödrar rar tillhörande socialgrupperna I och II fanns med sådana önskemål. större andel barn för vilka fosterlöner över den rekommenderade ersättningen utgick jämfört med barnen hos fosterföräldrar Fosterföräldrarnas kontakter med tillhörande socialgrupp III. barna vårdsnämnderna Foster-lönerna tycks genomsnittligt vara Drygt 3/4 av alla fosterbarn bodde i familjer högst för de barn som placerats av de där fostermodern ansåg att man hade lagom medelstora kommunerna (kommuntyp 4) kontakt med barnavårdsnämnden i den egna och näst högst bland barnen från Stockholm kommunen. I en femtedel av familjerna (kommuntyp l). Lägsta andelen för större tyckte fostermodern att det var för litet belopp och högsta för mindre belopp återkontakt. Studeras enbart de Omhändertagna fanns bland barnen placerade av de minsta barnen finner man i stort samma svarsfördel- kommunerna (kommuntyp 5). ning. För omkring 60 % av barnen uppfatta- Enligt intervjun med fostermödrarna var de fostermodern dessa kontakter som positi- det mycket ovanligt att fosterlönen för 1969 va och för ca 40 % som helt utan betydelse. tagits upp i självdeklarationen. För 9 av 10 I de fall placering av Omhändertagna barn barn hade man inte gjort det. På frågan om skett över kommungränser (ca 70 %) var man ämnade ta upp 1970 års fosterlön i

I4-SOU 1974: 7 209

självdeklarationen svarade 6 % ja och 72 % 30 % av dem som bodde mellan l och 5 mil nej medan 22 % inte visste”. från de anhöriga hade vistats i fosterhemmet Andra ekonomiska bidrag från kommu- mer än fem år. Motsvarande andel för de nens sida kan dels gälla ersättning för barn som fanns i fosterhem mer än 30 mil kostnader av engångskaraktär, dels ersättning från familjen var ca 45 %. För de omhänderför mer kontinuerliga utgifter. Bidrag till tagna som bodde mindre än l mil från kostnader för kläder, säng, sängutrustning föräldrarna var andelen emellertid högst e. d. hade utgått för hälften av de omhänder- (nära 50 %). tagna barnen. Den därnäst vanligaste ersätt- Ju längre tid fosterbarnet vistats i det ningen tycks vara läkevårdskostnader e. d. aktuella fosterhemmet desto längre tid De mer kontinuerliga bidragen var relativt trodde fostermodern att barnet skulle stanovanliga. na. För nära 60 % av alla barn svarade Olika former av praktisk hjälp från kom- fostermodern att vistelsen skulle vara ytterlimuner såsom hjälp till bättre bostad, avlös- gare mer än tre år och för bara 10 % högst ning genom social hemhjälp eller liknande tre år till. Vet ej-svar och bortfall uppgick hade kommit få fosterföräldrar till del. till l /3. Fosterföräldrarna till bara drygt 5 % av de För ungefär 40% av landets fosterbarn Omhändertagna barnen hade fått dessa for- förelåg önskemål om adoption. Den största mer av hjälp. andelen barn för vilka fostermodern önskade adoption fanns bland barnen som bott mellan ett och två år i fosterhemmet. Ju yngre Barnet ifosterhem met fosterbarnet var desto större andelar ”ja- Av samtliga fosterbarn i undersökningen svar fanns. hade ungefär hälften vistats i det aktuella 15 % av samtliga fosterbarn visste inte om fosterhemmet under mer än fem år. Omkring att de var fosterbarn. Bland skolbarnen var 1/4 hade bott hos fosterföräldrarna tvâ till motsvarande andel 5 %. Ingen skillnad förefem år och ungefär lika stor andel högst två låg mellan Omhändertagna och privatplaceår. Kortvariga placeringar om några månader rade. var ovanliga. Nästan hälften av fosterbarnen var place- De Omhändertagna hade genomsnittligt rade i hem där man inte hade några egna, funnits i fosterhemmet under kortare tid än hemmavarande barn. Ungefär 1/4 fanns i de privatplacerade. Av de förra hade drygt familjer med ett eget barn och nästan lika 40 % en vistelsetid om mer än fem år medan stor andel i familjer med två eller fler egna motsvarande andel för de privatplacerade var barn. Några större skillnader rådde inte i ca 70 %. Omkring 15 % av de omhändertag- detta avseende mellan Omhändertagna och na hade bott högst ett år i fosterhemmet. privatplacerade. För drygt 10% var vistelsetiden mellan ett Drygt 20 % av fosterbarnen bodde i och två år. familjer där ytterligare minst ett fosterbarn Vistelsetiden sammanhänger givetvis med fanns placerat. Det tycks vara något vanligabarnets ålder. De äldre hade bott längre tid i re för de Omhändertagna än för de privatfosterhemmet än de yngre. Drygt 60% av placerade att fler fosterbarn fanns i foster- Omhändertagna 10-15-åringar hade funnits i hemmet. Totalt sett bodde 60 % av samtliga det nuvarande” fosterhemmet mer än fem fosterbarn i hushåll där det fanns minst år. ytterligare ett barn. I stort sett var de övriga Andelen Omhändertagna barn som bott barnen jämnåriga med fosterbarnet. lång tid i fosterhemmet ökade ju längre Av barnen 0-9 år fanns daglig tillsyn avståndet var mellan fosterhemmet och den utanför hemmet ordnad för 15 %. Motsvabiologiska familjens bostad (med undantag rande andel för de Omhändertagna var drygt för avstånd om mindre än en mil). Omkring 10 %. Ungefär 2 % av de Omhändertagna

0-6-åringarna hade plats på daghem och omkring l % i kommunalt eller privat familjedaghem. Lekskoleplats hade ca 35 % av de Omhändertagna i åldrarna 4-6 år och 70 % av 6-åringarna. Av Omhändertagna i åldern 7-9 år hade 4 % plats i fritidshem.

Barnets kontakter utanför fosterfamiljen Bland samtliga barn hade över 70 % någon kontakt med föräldrar eller anhöriga. En mindre del av de Omhändertagna än av de privatplacerade hade sådan kontakt, vilket förklaras av att där släktskap förekom var kontakter vanligare än där så inte var fallet. Av de Omhändertagna som inte var släkt med fosterfamiljen hade 45 % inte någon kontakt med sin familj eller andra anhöriga. Minst vanligt var att kontakter förekom för barnen 7-9 år och vanligast bland de äldsta. De allra flesta fosterbam hade enligt fostermoderns svar klarat sig bra” i nedan nämnda avseenden under tiden närmast före intervjutillfället. För de Omhändertagna barnen i skolåldem var procentandelama ”barnet klarat sig dåligt + tveksamt följande: ifamiljen 5 % i kontakter med vuxna l l % i kontakter med kamrater 14 % ifråga om fritidsintressen 10 % iskolmiljön ll % samt i skolarbetet 28 %. Av alla barn i åldrarna 7-15 år var det en mycket liten del för vilka fostermodern kände till eller visste att barnet under tideni fosterhemmet varit med om skadegörelse, missbruk av olika slag eller att barnet rymt. 8 % av de Omhändertagna hade skolkat eller visat annan anpassningssvårighet i skolan. Omkring 5 % av dem hade varit med om vardera skadegörelse/stöld, aggressions-/ våldshandling resp. rymning. Missbruk av alkohol eller narkotika tycks vara mycket ovanligt. De största andelarna barn som varit med om uppräknade förhållanden under tiden i fosterhemmet fanns bland barnen från storstäderna, dock med undantag för dem som kom från Stockholm.

SOU 1974: 7

7 Barnhemsundersökningen

Inledning undersökningar. Även landstingsförbundets undersökning avsåg samtliga barnhem till- Undersökningens uppläggning hörande barnhemsplan. I utredningens uppdrag ingick bl. a. att Samtliga landsting och landstingsfria komjämföra vård i enskilda hem med vård på muner har besvarat enkätformuläret. För en barnavårdande institutioner. För att få en del frågor har landstingen haft svårt att få in mera fullständig kännedom om de förhållan- uppgifter från alla barnhemmen. Då bortden som behandlas i direktiven har utred- fallet för vissa frågor har varit mer betydanningen låtit genomföra en enkätundersök- de har detta i fortsättningen särskilt angivits ning rörande barnhemmen. Syftet var när- i texten. mast att kartlägga formerna för barnhemsvården. Olika typer av barnhem Undersökningen är en totalundersökning Enligt 36 § BvL skall omhändertagen underoch omfattar samtliga i barnhemsplanerna årig placeras i lämplig” anstalt om han ej ingående barnhem i landet den l april 1971. överlämnas till enskilt hem. Sådan anstalt är Vissa frågor t. ex. om personalsammansätt- i första hand barnhem. Barnhemmen definieningen har avsett förhållandena den 31 ras i första paragrafen i stadgan för barnadecember 1970. Enkätformulären (bilaga 5) vårdsanstalter. har ifyllts av befattningshavare vid landsting- De olika typer av barnhem som förekomen och de landstingsfria kommunerna Göte- mer är följande: borg, Malmö och Gotland. För att underlätta Spädbarnshem används främst för barn i besvarandet av enkäten har individuella upp- huvudsak under ett års ålder då modern av gifter rörande barnen vid barnhemmen inte speciella omständigheter sjukdom, planemedtagits i undersökningen. Vissa sådana rad eller beslutad adoption av barnet etc. uppgifter bl. a. avseende intagningsorsak, inte kan ha hand om barnet. l de fall mor barnets ålder och kön samt närmast före- och barn kan åtföljas utnyttjas som regel gående placering har inhämtats från den vid mödrahem. samma tidpunkt av landstingsförbundet ge- Mödrahem är huvudsakligen avsedda för nomförda undersökningen angående barn- mödrar och deras barn där barnet är yngre hemsvårdens organisation och kommer sam- än ett år. Ofta torde de mödrar som kommer manfattningsvis att redovisas senare i detta till mödrahemmen ha en besvärlig social kapitel. Samråd mellan fosterbarnsutredning- situation. Den huvudsakliga anledningen till en och landstingsförbundet skedde såväl vistelse på mödrahem torde vara bristen på inför utredningens som landstingsförbundets bostad.

212 SOU 1974: 7

&

Upptagningshem är avsedda huvudsakligen Genom senare beslut förlängdes denna plan för barn, ett år eller äldre, som är i behov av att gälla först ytterligare ett år och sedan tills tillfällig vård och fostran eller av observation vidare. Det var således den sistnämnda plaantingen de har omhändertagits för samhälls- nen som gällde vid genomförandet av utredvård eller utredning enligt 30§ BvL. Som ningens undersökning. upptagningshem räknas också vissa s. k. ungdomshem, om de används huvudsakligen för Barnhe msregioner ungdomar under 18 år. Specialhem är avsedda främst för barn, ett Regionsamverkan på barnhemsvårdens områår eller äldre, som är i behov av längre tids de, som innebär att två eller flera landstingsvård och fostran och inte lämpligen kan kommuner enar sig om en gemensam barnplaceras i enskilt hem. I dag föreligger inga hemsplan, genomfördes första gången i de större skillnader mellan upptagningshem och barnhemsplaner som ägde tillämpning till specialhem. och med den 30 juni 1965. Regionsamverkan tjänade då i första hand syftet att lösa problemet med ålders- och könsdifferentiera- Barnhemsvårdens organisation de vårdenheter - utan att man skulle behöva 4 investera i nya barnhem. Inom regionerna Barnhemsplaner kunde landstingen flexibelt utnyttja varand- 1960 års barnavårdslagstiftning innehöll vissa ras barnhem. nyheter vad gällde barnhemmen och deras Vid tidpunkten för undersökningens gefunktion. Barnhemmen skulle ta emot barn nomförande fanns fyra bamhemsregioner upp till 18 års ålder mot tidigare enligt totalt omfattande 17 landsting. I regionerna praxis 16 år. De förutsattes dessutom i större ingick: utsträckning än tidigare få ta emot allvarligt I Uppsala (C), Södermanlands (D), Värmstörda barn. Detta krävde resurser inom lands (S), Örebro (T), Västmanlands (U), barnhemsvården, som till viss del inte existe- Kopparbergs (W) och Gävleborgs läns rade då barnavårdslagen trädde i kraft. Vid landsting (X). ingången av 1960-talet ansåg man att såväl Il Östergötlands (E) och Kalmar läns landsålders- som könsdifferentierade vårdenheter ting (H). var en av förutsättningarna för att bjuda III Jönköpings (F), Göteborgs och Bohus åtminstone tonåringarna en adekvat vård- (O), (P) och Skaraborgs läns Älvsborgs form. Detta var en av de viktigare faktorerna landsting (R). att räkna med vid upprättandet av barnhems- IV Kronobergs (G), Blekinge (K), Kristianplanema under början av 1960-talet. stads (L) och Hallands läns landsting (N). Barnhemsplaner upprättas av varje lands- För region I gäller enligt uppgift att tingskommun eller gemensamt av flera lands- förslag till barnhemsplan upprättas sedan ting som ingår i barnhemsregion (se nedan) platsbehovet inom regionen utretts av en samt av kommun utanför landsting. I dessa speciell delegation som består av ledamöter planer skall upptas barnhem till sådant antal från samtliga landsting. I region Il upprättas och av sådan art, att behovet av olika slags planen på förslag av en särskilt tillsatt bamhemsvård blir ändamålsenligt tillgodo- barnhemskommitté med representanter från sett. Barnhemsplan fastställs av socialstyrel- regionen. Kommitténs förslag sändes sedan sen (före den l juli 1969 av Kurigl. Majzt). till respektive landsting för beslut. I region l mars 1963 fastställdes de första barn- III samarbetar en regionnämnd för barnhemsplanerna efter tillkomsten av 1960 års hemsvård, barnavårdskonsulenter och ibland barnavårdslag. Nästa riksomfattande barn- även barnavårdsnämnder och upprättar förhemsplan beslöts ijanuari 1966 för att äga slag till barnhemsplan. Detta förslag går tillämpning till och med den 30 juni 1970. därefter till samtliga styrelser och nämnder

SOU 1974: 7 213

för vidare befordran till förvaltningsutskot- föräldrar respektive bättre överblick. tet. I region IV slutligen utarbetas förslag av De relativt få negativa uppfattningar som en samarbetskommitte bestående av tjänste- framkommit härrör huvudsakligen från en män från respektive landsting i regionen. och samma barnhemsregion. I sex landsting Förslaget behandlas därefter i respektive tyckte man att avstånden var långa och i lika landstings sociala nämnd och slutligen i många att det var svårt att upprätthålla

förvaltningsutskottet. kontakt mellan barn och föräldrar, barn och

Västernorrlands (Y), Jämtlands (Z) och barnavårdsnämnd samt barn och kamrater. Västerbottens (AC) läns landsting samverkar Två landsting ansåg att synsättet ibland utan regionindelning. varierade inom regionen och likaledes två att intagningsförfarandet var tungrott. I ett fall ansåg man att det fanns svårigheter att Landstingens synpunkter på regionsamöverblicka lediga platser samt i ett landsting verkan att ”utomlänsbarn hade svårt att få psykiat- De 17 landsting som ingick i någon barn- risk vård. hemsregion fick i fosterbamsutredningens Utredningen frågade också om kritik gälundersökning besvara en fråga om motiven lande bl. a. regionsamverkan framförts från för regionsamverkan. Det främsta motivet någon/några barnavårdsnämnder inom de akvar, enligt vad svaren visar, den låga belägg- tuella landstingsområdena. Av svaren framningen på bamhemmen. I andra svar fram- går att det framför allt var de stora avstånden hölls att man genom regionsamverkan bättre med därtill hörande långa resor för barnakunde utnyttja förefintliga resurser, att dif- vårdstjänstemännen som utsatts för kritik. ferentieringsbehovet kunde tillgodoses m. m. Dessutom hade föräldrar ofta visat stor I något fall nämndes att man med gemensam tveksamhet till utomlänsplaceringar av barplaceringsassistent bättre kunde överblicka nen. Vidare anfördes att kontakten med lediga platser. Man har dessutom framhållit hemmen blivit sämre. Då placeringsassistenatt skälet till bildandet av bamhemsregioner ten ofta befann sig på resor fanns inte heller var tillsynsmyndighetemas klart uttalade någon ersättare. Kritiken från barnavårdsönskemål därom. nämnderna i övrigt avsåg i huvudsak ansök- Fem av de 17 landstingen uppgav att ningsförfarandet, som man tyckte var tungbeslutet om regionsamverkan föregåtts av rott, tidskrävande och besvärligt, vilket försärskild utredning. Dessa fem landsting ingår senade intagningarna. i tre av de fyra regionerna varför frågan om Bristen på platser för tonåringar, i synnerbeslutet föregåtts av särskild utredning torde het för pojkar, kritiserades av barnavårdsha blivit tolkad på olika sätt. nämnderna i flera län. En barnavårdsnämnd Landstingens synpunkter på regionsamver- ansåg att barnhemspersonalen försvårade inkan var till övervägande delen positiva. För- tagningarna, en annan påtalade svårigheten delarna som nämndes överensstämde i stor att trots lediga platser placera tonårspojkar, utsträckning med de motiv för samverkan beroende på sammansättningen av gruppen som ovan refererats. Elva landsting nämnde redan intagna pojkar. Platsbristen försvårade differentiering som fördel, nio bättre utnytt- också snabba placeringar av utredningsfall. jande av tillgängliga platser, sex gemensam I ett fall gällde kritiken bristande vårdreplaceringstjänsteman, sex att det ibland är surser för barn som har svårare problem. Då positivt med avlägsna placeringar ur vårdsyn- landstingen av denna anledning avslår vissa punkt, tre att man erhöll bättre personella ansökningar om intagningar betraktas de och ekonomiska resurser, två större befolk- som ovilliga att betjäna kommunerna. Man ningsunderlag samt vartdera ett landsting att var också missnöjd med att syskon vid varje län inte behöver alla barnhemstyper, placeringen i några fall skilts åt. bra kontakt mellan barnavårdsnämnd och Slutligen var bristen på lek- och sysselsätt-

214 SOU 1974: 7

samt utbildad för fanns inte egna styrelser. Den nämnd ningsutrustning pedagogiskt till kritik i ett fall. under vilken barnhemsverksamheten låg utpersonal anledning från för barnhemmen. För barn- 16 landsting uppgav att någon kritik gjorde styrelse hemmen med annan anordnare” som hubarnavårdsnämnderna inom landstingsområvudman fanns i allmänhet särskilt tillsatt det inte framförts.

styrelse.

Barnavårdsverksamhetens organisation inom Intagningsförfarandet på barnhem inom landstingen olika landsting Barnhemsverksamheten sorterade i de flesta sociala nämnden. I I frågeformuläret fanns en fråga till landslandsting (18 st.) under och de landstingsfria kommunerna två landsting låg den under sociala styrelsen tingen

och i vartdera ett landsting under hälsovårds- som avsåg att belysa vem som svarade för av barn på de barnhem som de (ändrades fr. 0. m. den l juni intagningen styrelsen var huvudmän för. I nedanstående 1971), socialvårdsstyrelsen och förvaltnings- själva tablå redovisas de landsting som ingår i utskottet. som av de fyra barnhemsregionerna. Av De enheter inom landstingskanslierna någon var i flertalet fall tablån framgår att det inom tre barnhemsrehandhade bamhemsvården sektionen eller gioner fanns anställda placeringsassistenter sociala avdelningen, sociala I vartdera ett landsting hand- med uppgift att sköta intagningarna gemenmotsvarande. hälso- samt för landstingen inom regionen. hades den av behandlingsavdelningen, kans- Malmöhus läns landsting, som inte ingår i vårdsavdelningen, socialvårdsstyrelsens någon barnhemsregion, samarbetade med reli, driftsavdelningen och kansliavdelningen. handhade barna- gion IV. Intagningarna ombesörjdes således l Göteborgs kommun i Mal- av en gemensam placeringsassistent som är vårdbyrån barnhemmens förvaltning, och i Gotlands kom- stationerad i Kristianstad. För övriga landsmö första vårdbyrån ting samt de landstingsfria kommunerna mun barntillsynsavdelningen. och de en eller flera På de barnhem som landstingen gällde att de var för sig hade var huvudmän tjänstemän, som svarade för intagningarna landstingsfria kommunerna

Barn- Tjänsteställning Utbildning Stationeringsort Tjänsteman som hems- svarar för inregion tagningarna inom regionen

l Varje landsting C. Landstings- Socionom Uppsala har sin tjänste- assistent (C D S T U W X) man D. Landstingsass/ Socialdipl. Nyköping bamavårdsombud (Sköndal) S. 1: e kontorist 3-årig högre Karlstad folkskola T. Bamavårdsombud Socialpedagog Örebro - - U. Bamavårdsombud - - W. Kanslist+barnavårdskonsulent +barnhemsförest. X. 1: e kontors- Handels- och Gävle skrivare socialutb.

ll Gemensam place- Placeringsassistent Socionom Norrköping

(E H) ringsassistent

lll 1: e landstings- Socionom + Jönköping Gemensam place- (F 0 P R) ringsassistent assistent mentalhyg. kurs

IV Socionom Kristianstad Gemensam place- Placeringsassistent (G K L N) ringsassistent

2 15 SOU 1974 z 7

Tjänsteman som svarar för Utbildning Stationeringsort intagningarna

Stad Gbg. 1: e socialassistent Socionom resp. Göteborg utom + byråassistent lands- Socialpedagog Malmö Sektionschef Socionom Malmö ting Gotl. Konsulent F.d. kanslist Visby

Lands- A. l: e socialass/ Socionom Stockholm ting psykiater/psykolog

M. Placeringsassistent Socionom Kristianstad Y. Barnavårdsassistent Socionom Härnösand Z. Barnavård skonsulent Socionom stersund AC. Barnavårdsombud Socionom Umeå BD. Barnavårdsombud Statens pollsskola + Luleå

assistentutb. + so-

cialkurs för polis

till deras barnhem. Tjänstemannens befattman vid behov av PBU-hjälp skulle söka

ning och stationeringsort av ovanframgår denna hos ”hemlandstingets” PBU. Akutsi-

stående. tuationer ansågs bli speciellt komplicerade Som framgår vid jämförelse av tablåerna detta genom förhållande. Andra menade att

förelåg inga nämnvärda skillnader mellan bampsykiatriska kliniker hade för små resur-

landsting som ingår i barnhemsregion och ser för att kunna ge adekvat hjälp. Det

andra landsting vad beträffar bland utbildningen ansågs vidare dessa finnas en tendens

hos de tjänstemän som svarade för att place- vilja placera svårbemästrade barn på ringarna av barn på barnhem. med barnhem. Analogt

detta var det således också med l detta personer sammanhang kan tilläggas att det

ungefär samma befattning som handhade vid eventuella behandlingskonferenser inom

intagningarna vare sig gemensam placerings- barnhemmen var relativt vanligt att psykiater

assistent fanns eller intagningarna skedde för och andra läkare deltog. Man kan förmoda

varje landsting för sig. att dessa till viss del är anställda vid PBU.

Vad gäller Stockholms deltar storlandsting

alltid personal från PBU vid sådana konfe- Samarbetet med den psykiska barna- och

renser. ungdomsvården (PBU) ,

Enligt undersökningen av fosterbarnsvår-

Varje landsting (inklusive kommunerna ut- dens i kommunerna omfattning (kapitel 5) om landsting) skulle i undersökningen fram- förekom konferenser kring fosterbarnsvård_ föra synpunkter på samarbetet med PBU och i enskilt vård hem i ett 80-tal kommu-

beträffande barnhemsvården. Eventuella ner. reg- I bara ca lO av dessa deltog, åtminstone

ler för samarbetet, fördelar, önsnackdelar, ibland, befattningshavare vid PBU.

kemål etc. skulle noteras. Slutligen kan tilläggas att det av undersök-

Åtta av svaren innehöll positiva omdömen ningen av fosterbarnen (kapitel 6) framgick

kring samarbetet mellan barnhemmen och att omkring 10% av de Omhändertagna

PBU. Sex svar redovisade ingen bestämd barnen erhållit behandling vid PBU. PBU

uppfattning. De övriga landstingen/kommu- hade i liten myckt utsträckning initierat nerna (12) var klart kritiska till samarbevalet av fosterhem.

tet med PBU och ansåg sig ha negativa

erfarenheter. De pekade framför allt på de i Bamhemsvårdens omfattning regel långa väntetiderna (l-l 1/2 år) innan

barn kan få behandling. När barnen Antal barnhem

vistades och platser

på barnhem utanför sitt Vid hemlandsting” undersökningstillfället fanns inom barn-

tillämpades i vissa fall den ordningen, att 187 barnhem. hemsplanerna Till största de-

SOU 1974: 7

Tabell 7.1 Antal barnhem den 1.4.1971 fördelade på olika huvudmän och typ av barnhem.

114.. Spädbarnshemmen var enligt lands- rialet eftersom de vid undersökningstillfâllet tingens uppgifter till antalet 31 och lika fortfarande var i drift. I Stockholms län många var specialhemmen. Endast ll mödra- återfanns sex av mödrahemmen och de hem fanns inom barnhemsplanerna vid un- övriga i Uppsala, Lund, Östersund, Göteborg dersökningstillfället. Till mödrahemmen har och Boden. 54% av landets 114 upptagräknats ett kombinerat mödra- och späd- ningshem fanns i Stockholms län, Göteborgs barnshem. och Malmö kommuner. Då mer fullständiga De_ flesta barnhemmen drevs av lands- uppgifter för fyra hem saknas har dessa tingen och de landstingsfria kommunerna. utelämnats i sammanställningen av svaren. För 134 barnhem (71 %) var landsting hu- Av specialhemmen låg 18 i de tre nämnda vudman, för 31 (17 %) kommun utom storstadsområdena. landsting och för 22 (12 %) annan anord- Antalet platser på barnhem var vid undernare. Till den senare kategorin hör stiftelser sökningstillfället 2 793. Drygt 60 % (1 707) och föreningar. Exempel på sådana huvud- av dessa bestod av platser på upptagningsmän än Stiftelsen Gillbergska Barnhemmet i hem. Nära en fjärdedel av platserna fanns på Uppsala, Stiftelsen Barnvärn samt Frälsnings- spädbarnshem, drygt 10 % på specialhem armén. (Tabell 7.1.) och strax under 5 % på mödrahem. Två Av spädbamshemmen var tio belägna i tredjedelar av platsantalet fanns på barnhem storstadsområdena (Stockholms län, Göte- för vilka landsting var huvudman. För drygt borgs och Malmö kommuner). Spädbarns- en femtedel av barnhemsplatserna svarade hem saknades enligt undersökningen i Kro- kommun utom landsting och för drygt 10 % nobergs, Göteborgs och Bohus, Värmlands, stod annan anordnare. (Tabell 7.2.) Gävleborgs och Norrbottens län. Ett späd- Endast barnhem i barnhemsplanerna ingår barnshem i Eskilstuna och ett i Göteborg i undersökningen. Utanför planerna stod ett lades ned under våren resp. sommaren 1971. 15-tal hem, vilka utgjorde mindre än 10 % av

Tabell, 7.2 Antal barnhemsplatser den 1.4.1971 fördelade på olika huvudmän och typ av

barnhem.

1-7 1-12 1-18

alla barnhem i landet. Totalt fanns på dessa ser och 17 av dem (över hälften) 21-30 barnhem omkring 160 platser, vilket i sin tur platser. motsvarar bara drygt 5 % av alla bamhems- Av upptagningshemmen hade ett hem, platser. beläget i Göteborg, helt integrerade ålders- Mödrahemmen och specialhemmen hade grupper 1-18 år. På övriga fanns någon form det genomsnittligt lägsta antalet platser per av ålderbegränsnin . e figur 7.1.) hem. Av specialhemmen hade exempelvis 19 Samma typ av ersbegränsningar fanns mindre än ll platser. Upptagningshem- för flertalet specialhem. Bara tre sådana hade men hade ett genomsnitt på omkring 15 platser för alla åldrar. (Se figur 7.2.) platser per hem. Variationerna var emellertid stora och i 49 hem fanns lO eller färre Beläggning platser och i två hem mer än 30 platser. Den övervägande delen upptagningshem (85 %) Omkring två tredjedelar av platserna på hade 20 eller färre platser. Spädbarnshem- barnhemmen var vid den aktuella tidpunkten men hade det genomsnittligt högsta platsan- belagda. Lägsta beläggningen hade dtalet. Bara i två av dem fanns mindre än 11 barnshemmen och den ta mödr mplatser. 12 spädbarnshem hade 11-20 plat- men. Totalt vårdades l barn på barn-

Tabell 7.3 Beläggning den 1.4.1971.

vilket en promille här 6 % av antalet vårdade. hemmen, utgör omkring Anledningen till att utvecklingsstörda av alla 0- 1 8-åringar i landet. I Stockholms och Malmö barn vistas på barnhemmen uppgavs i första län, Göteborg återfanns 44% av dem som vårdades på hand vara omsorgsstyrelsens stora platsbrist.

Ett fåtal barn väntade på placering i fosterspädbarnshem. En ännu större andel av dem Av hem. Andra anledningar var att barn varit på mödrahem fanns i samma områden. svårskötta för föräldrarna, olämplig hemmillandets 88 vårdade på sådana hem vistades hälften läns mödrahem. Vad jö, känslighet för infektioner och speciella på Stockholms svarade storstads- medfödda sjukdomar. Vårdtiden varierade gäller upptagningshemmen områdena för 59 % av de vårdade och vad för dessa barn från bara ett par veckor upp

svarade de för drygt till flera år. Ett av de utvecklingsstörda gäller specialhemmen barnen hade vårdats på spädbarnshem i 5 l/2 hälften. var år. Det vanligaste var emellertid en vårdtid Av alla barn som vårdades på barnhem 12 % utländska medborgare. Av det totala på omkring ett år.

antalet barn i landet upp till 15 år var enligt Av barnen med svårare fysiskt handikapp

den officiella statistiken 7 % utländska med- hade lO synfel, 7 hörselfel, 19 rörelsehinder

i november 1970. Andelen vårdade och 15 barn annat fysiskt handikapp som borgare med utländskt varierar för de hjärtfel, blödarsjuka, diabetes o. d. Några av medborgarskap olika barnhemstyperna. På specialhemmen barnen hade mer än ett fysiskt handikapp.

Anledningen till att dessa barn i första hand var den lägst med 7 %. Upptagningshemmen - 11% 4 vistades på barnhem var att ingen lämpligare uppvisade en något högre siffra var den dubbelt så funnits tillgänglig när föräldrarna och på spädbarnshemmen placering - 15 %. Studeras eller ensamstående förälder inte längre klarat hög som på specialhemmen av att sköta dem. Vårdtiderna varierade enbart de tre nämnda storstadsområdenas utländska mellan några månader upp till 6 år. På spädbarnshem blir procentandelen som främst är avsedda medborgare 22 %. Den högsta andelen med spädbarnshemmen, - 35 % - finner för barn upp till ett år, var vistelsetiden för utländskt medborgarskap de fysiskt handikappade i allmänhet 6-12 man bland dem som vårdas på mödrahem. inom månader. l något fall var vårdtiden över ett Av dessa vistades flertalet i mödrahem här år. På upptagnings- och specialhemmen var Stockholms läns landsting och utgjorde vårdtiden i allmänhet omkring ett år. 55 % av totalantalet. De allra flesta av dem

var medborgare i annat nordiskt land.

Bamhemmens personal och handikappade barn Utvecklingsstörda Personalantalet och anställningsformer vårdade barn på barnhem var Av samtliga 64 (ca 3 %) utveck- Det sammanlagda antalet anställda på alla enligt undersökningen 44 2%) var barn med av barnhem var den 31 december 1970 lingsstörda. (ca typer svårare handikapp. Några barn var 2 207 personer. l 712 (78 %) var anställda fysiskt samman- På de 187 barnhemmen fanns i handikappade på båda sätten varför på heltid. mindre än 5 % var utvecklingsstörda medeltal 9,2 heltidsanställda och 2,1 deltidslagt och/eller svårt fysiskt handikappade. anställda. barn vårdades enligt Av den totala personalen var 248 män, Utvecklingsstörda dvs. 13 %. Männen förekom företrädesvis i uppgift i störst omfattning på spädbarnshem. föreståndar- och barnhemsassistengrupperna. De utgjorde på denna typ av hem 14 % av antalet vårdade. Hälften av dessa barn var Gruppen ”övrig personal (se nedan) bestod

Även av barn till 45 % av män. Det förhållandevis höga placerade av omsorgsstyrelsen. med svårare handikapp fanns de antalet män i denna grupp torde vara beroenfysiskt som vaktmästare och Dessa utgjorde de av yrkeskategorier flesta på spädbarnshemmen.

SOU 1974: 7

Tabell 7.4 Antal och andel heltidsanställda samt genomsnittliga antalet heltidsanställda per hem, per plats och per vårdad efter olika typer av barnhem.

tillsynsmän som har traditionellt manlig an- lumnen i tabell 7.5 över l/4 anställda som

knytning. barnsköterskor. Omkring l/5 var förestånda- Den största andelen anställda fanns givet- re eller biträdande föreståndare. Barnhemsvis på upptagningshemmen eftersom dessa assistenter samt kokerskor eller ekonomibiutgjorde den avgjort största andelen av alla träden svarade för vardera 16 % av de helbarnhem. Betraktas endast de heltidsanställtidsanställda. De 9 procenten

övrig perso-

da finner man att över 60 % arbetade nal på utgjordes av vaktmästare, husmor, till-

upptagningshem och bara 4 % på mödrahem. synsman, barnavårdslärare, assistent, yrkes- Ställs antalet heltidsanställda på varje typ av ledare, kurator, förskollärare, vårdare, sjukbarnhem i relation till antalet barnhem av sköterska och städpersonal, dvs. en mycket viss typ finner man högsta antal anställda för heterogen grupp av olika anställningar. spädbamshemmen. Därnäst följer upptag- Av tabell 7.5 framgår också att spädbarns-

ningshemmen och genomsnittssiffran var hemmen och i viss mån mödrahemmen

ungefär densamma för mödrahemmen och skiljer sig från upptagningshemmen och spespecialhemmen. Skillnaderna beror naturligt- cialhemmen i fråga om personalsammansätt-

vis på att och upptagnings- i synnerhet ningen. Andelen barnsköterskor var betydspädbarnshemmen genomsnittligt hade störligt högre på de förra. Några nämnvärda re platsantal än de övriga två barnhemstyper- skillnader mellan upptagningshemmen och na. Olika typer av vård tycks nämligen inte specialhemmen förelåg inte. inverka på antalet heltidsanställda. Det ge- Elever och praktikanter förekom inte i

nomsnittliga antalet anställda per plats och någon större utsträckning vid andra barnhem per vårdad var ungefär lika stort för varje typ än spädbarnshem. Det totala antalet var 401.

av barnhem. (Tabell 7.4.) Av dessa var 62 % barnsköterskeelever och Av de heltidsanställda var enligt totalko- 18 % praktikanter för inträde till yrkesskola.

Tabell 7.5 De heltidsanställda efter anställningsform. Särredovisning efter typ av barnhem. I

procent.

Anställningsform Typ av barnhem Totalt

Späd- Mödra- Upptag- Specialbamshem hem ningshem hem

Förest. o. bitr. förest. 18 26 21 26 21

2 20 SOU l 974 : 7

Bland de olika typerna av barnhem hade Personalens skolu tbildning spädbarnshemmen de flesta eleverna och praktikanterna, dvs. 60%. Därefter kom De olika typer av utbildning som särskilt upptagningshemmen med 35 %. Medeltalet upptagits i undersökningen är följande: elever och praktikanter per barnhem var 2,1. socialpedagogisk utbildning, sjuksköterskeut- Vid en stor del av de 187 barnhemmen bildning, barnsköterskeutbildning, sociofanns förutom den hel- och deltidsanställda nomutbildning, barnavårdslärareutbildning, personalen konsult- och expertmedverkan. anstaltspedagogisk utbildning, folkskole- Vid 56 hem förekom sådan medverkan av grundskoleutbildning och övrig utbildning. personal från socialvården. Vid 60 hem För den heltidsanställda personalen dominemedverkade psykolog, vid 67 psykiater och rade folk- eller grundskoleutbildning och vid 65 annan läkare. Flera konsulter kunde barnsköterskeutbildning. Bland de specificeanlitas av samma hem. Den allt övervägande rade typerna av utbildning framträdde i delen av konsult/expertmedverkan förekom i övrigt anstaltspedagogisk utbildning medan de tre storstadsområdena. Många barnhem de specifikt angivna i övrigt inte var så hade dessutom möjlighet att inkalla konsul- vanliga. Till gruppen ”övrig utbildning” hör ter/experter vid behov. folkhögskoleutbildning, studentexamen, Omfattningen av konsultmedverkan varie- ungdomsledarutbildning, husmoderskurser, rade kraftigt mellan olika barnhem. För hemsysterutbildning, realexamen, hemtekspädbarnshemmen var det vanligast med nisk kurs och spädbarnskurs. Bland de mindl,2-5 timmar i veckan. Upptagningshem- re förekommande i denna gmpp finns förmen visar de största variationema och här skollärarutbildning och utbildning som frifanns såväl hem med medverkan bara en tidspedagog. (Tabell 7.6.) timme var femte vecka som hem med 20 Skillnaderna i personalens utbildning meltimmar per vecka. För specialhemmen gällde lan de olika barnhemstyperna beror naturomfattningen i regel mellan en timme var ligtvis på behovet av olika personalkategofemte vecka upp till en timme i veckan. rier. Samma mönster framträder som vid Vid 39 barnhem ansåg man att det fanns studiet av anställningskategorierna ovan. På behov av (ytterligare) konsult- eller expert- spädbarnshemmen och mödrahemmen, där medverkan. Det vanligaste var behov av barnsköterskor var den vanligaste personalpsykiater och psykolog. kategorin, var givetvis bamsköterskeutbild-

Tabell 7.6 Barnhemspersonalen (heltidsanställda) efter olika typer av utbildning. Särredovisning efter typ av barnhem. I procent.

ning och i viss mån sjuksköterskeutbildning På frågan huruvida fortbildning förekom-

vanligare än på upptagningshemmen och mer utanför barnhemmen svarade man nej specialhemmen. De barnavårdslärarutbildade för 19 % av dem och ja för 40 %. Utbildförekom nästan uteslutande på spädbarns- ningens omfattning varierade från en termin hemmen. Det bör i detta sammanhang påpe- till 20 timmar under senaste året. Fortbildkas att enligt ll § tredje stycket i stadgan ning inom barnhemmet var sällsynt dvs. för för barnavårdsanstalter finns ett kvalifika- 40 % av hemmen besvarades frågan med nej tionskrav om sjuksköterske- eller barnavårds- och för endast 10 % med ja. Det gällde då i lärareutbildning för föreståndare vid mödra- regel kurser om 12-30 timmar under året. och spädbarnshem. På de senare hemmen Antal fortbildade personer under 1970 var var det mycket ovanligt att personalen hade vid spädbamshemmen 30, vid upptagningssocialpedagogisk eller anstaltspedagogisk ut- hemmen 163 och vid specialhemmen 27. bildning. På upptagnings- och special- Frågan om behov förelåg av ytterligare forthemmen, där fördelningen i fråga om perso- bildning gav positiva svar för sammanlagt nalens utbildning var mycket likartad, fanns 46 % av hemmen (14 spädbarnshem, två i större utsträckning än på de två övriga mödrahem, 56 upptagningshem och 14 spebarnhemstyperna enbart folk- eller grund- cialhem). skoleutbildade, anstalts- eller socialpedago- Svaren på frågan om vilka befattningshagiskt utbildade samt personal med övrig vare som man ansåg skulle komma i åtnjuutbildning. tande av ytterligare fortbildning är ofullstän- I undersökningen har det inte varit möjligt diga. Man har svarat ”svårt att ange, vet ej, att samtidigt studera en och samma persons samtlig personal, barnhemsbiträden”, ”rebefattning och utbildning. Naturligtvis för- gelbundet återkommande kurser”, anstaltshåller det sig så att flertalet med höga pedagoger” etc. befattningar också har hög skolutbildning. För spädbarns- och mödrahemmen gällde överensstämmelsen mellan andelen personer att man inom tre landstingsområden fortbilmed vissa befattningar och andelen personer dade samtliga personalkategorier. I övrigt har med motsvarande utbildningsnivå är således för tre hem uppgivits fortbildning av förerelativt stor. Vid jämförelse av tabellerna 7.5 ståndare, för ett fortbildning av barnskötaroch 7.6 finner man att nästan 30% av skor och för ett fortbildning av vårdare. personalen på barnhemmen hade barnskö- Inom sju landstingsområden fortbildades terskeutbildning och att ungefär lika stor samtliga personalkategorier på upptagningsandel hade befattning som barnsköterskor. hemmen. I övrigt har uppgivits: Vidare fanns drygt l/4 med i tabellerna Antal hem Fortbildning av speciellt angiven högre utbildning. Över 1/3 hade tjänster som föreståndare, biträdande Bamhemsassistenter Föreståndare föreståndare eller barnhemsassistenter vilket Barnsköterskor

›-›-›-|ga\\o

kanske tyder på att några personer ur gmp- Biträdespersonal Vårdpersonal pen övrig utbildning hade högre befattning- Kokerskor ar. På motsvarande sätt kan jämförelse göras för varje typ av barnhem. Inom tre landstingsområden fortbildades samtliga personalkategorier på specialhem- Fortbildning av personalen men. I övrigt har för denna barnhemstyp i Fortbildning av personalen förekom endast i tre fall uppgivits fortbildning av bamhemsasbegränsad omfattning. Detta gäller oavsett sistenter och i två fall utbildning av förestånhuvudman. Vissa landsting har lämnat dare. knapphändiga uppgifter varför redovisningen Landstingen fick också ange vilka som är något osäker. svarade för pågående fortbildning vid barn-

222 SOU 1974: 7

hemmen. De vanligaste svaren var att utbild- sulent eller barnavårdsombud var på flera

i samar- barnhem med i konferensverksamheten vid ningen organiserades av landstinget utbildnings- vissa tillfällen. Mindre vanligt var att reprebete med landstingsförbundets i samarbete med sentanter för barnavårdsnämnd eller skola, avdelning och landstinget barnet själv, barnets föräldrar eller fosterförmellansvenska barnhemsregionen. Vanligt äldrar fanns representerade. Visserligen skedvar också att landstinget drev fortbildningen tillsammans med annan de detta ”ibland på en del hem men på i egen regi eller som eller mycket få deltog dessa kategorier ofta. anordnare bildningsorganisation Minst förekommande på sammanträden av kommunförbundet. I en del fall fanns annan bland vilka kan nämnas socialpe- nämnda slag var förtroendevalda. Pâ bara 8 organisatör före- barnhem fanns denna kategori ibland” med dagogiska seminariet, socialpedagogiska Sveriges barnavårdslärares förening, på personal- eller behandlingskonferenser. ningen, och PBU. Vid en jämförelse mellan barnhem drivna vårdyrkesskola av landsting respektive stad utom landsting

framkom inga större skillnader beträffande

K on ferensverksamhe t

konferensdeltagande. Inte heller mellan olika

ställdes en fråga som gällde av barnhem finns några avgörande l undersökningen typer om det på barnhemmen förekom personal- differenser. Samma grupper var representera-

och behandlingskonferenser där även andra de på konferenserna. och biträdande föreståndare På de privata dvs. de barnän föreståndare barnhemmen, hem som drivs av annan anordnare än deltar. Med konferenser avsågs organiserade eller kommun utom landsting, var sammankomster med tre eller fler personer. landsting,

I följande redogörelse ingår inte barnhem- huvudsakligen bamhemspersonalen represensom terad. Förtroendevalda, representanter från men inom Stockholms storlandsting, barnets föräldrar och fosterfunnit det omöjligt att för denna fråga lämna skolan, barnet, exakta Man har i stället för siffror föräldrar hade aldrig deltagit vid konferenser uppgifter. vil- under 1970. inkommit med en skriftlig beskrivning, på dessa barnhem Vid Stockholms läns landstings sociala ken redovisas sist i detta avsnitt. förekom kon- nämnd finns inrättad en särskild behand- Bland övriga 125 barnhem av ovan nämnda lingsavdelning. Fyra PBU-centraler inom avferensverksamhet slag på delningen svarar för vård och behandling i drygt 100 (ca 80 %). På sju spådbarnshem, och nära samarbete med institutionerna. Konfetvå mödrahem, elva upptagningshem förekom inte personal- eller renser förekommer regelbundet (en gång i fyra specialhem veckan - och konsult behandlingskonferenser. en gång i månaden)

Där konferenser förekom skedde detta från PBU deltar alltid. All personal på

hade det under 1970 barnhemmet som har möjlighet deltar. Förregelbundet. Vanligtvis varit 20 till 30 sammankomster. Det fanns troendevalda och personer från barnhemsstyhem som bara hade haft 2-3 relser deltar inte. Representanter för skolan, emellertid å andra och olika sociala institutioner deltar konferenser av detta slag medan sjukhus i konferensverksamheten då detta erfordras. sidan något hem haft mer än 70. Äldre barn deltar sporadiskt vilket också Vid behandlingskonferenserna deltog förebiologiska föräldrar och fosterförträdesvis personalgrupperna vid barnhem- gäller barnskö- äldrar. men. Således var i många barnhem terskor/bamhemsbiträden och kokerska/ekoofta med. Relativt Barnen nomibiträden vanligt var också att konsulter/experter såsom psyk- Verksamheter för barnen iater, annan läkare och psykolog deltog. På I allmänhet fanns enligt undersökningen inte

många barnhem förekom dessa åtminstone

Barnavårdskon- arbetsordningar, dagsprogram för ”ibland” på konferenserna. speciella

SOU 1974: 7

barnen eller ordningsregler vid dessutom upprättade inte lämnats. . i barnhemmen. Vid 83 barnhem hade man Tolkningen av svaren försvåras ytterligare arbetsordning, vid 59 dagsprogram och vid av att hemmen varierar i många avseenden.

51 ordningsregler. Vid en beräkning gjord av socialstyrelsen Genomgång av ett 20-tal till enkätformu- framkom t. ex. att variationerna för posten läret bifogade visade mararbetsordningar ”leksaker” var mycket stora me1lan.olika kanta skillnader. Å ena sidan fanns arbetsinstitutioner beroende på bl. a. institutionerordnlngar som var helt inriktade på städning, nas storlek, beläggningssiffror etc. Beräktvättning etc. w oftast synnerligen detaljera- ningen gjordes via årsberättelserna för 1968 de. Å andra sidan fanns arbetsordningar där och omfattade l 18 upptagnings- och special-

man framhåller vikten av sysselsättning för hem. Ett upptagningshem hade så lågt bebarnen, aktivering, inlärning av gott uppfö- som 32 kr. för lopp upptaget hela året rande och försök att ge barnen meningsfulla medan några tagit upp belopp på mellan uppgifter. 5 000 och 6000 kr. Man kom vid beräk-

Dagsprogram bifogades endast för sex

ningen fram till ett genomsnittsbelopp om c_a barnhem. Dessa består av en lång rad hålltil 320 kr. för lekmateriel under 1968 för de der för städning, matning, vila etc. och gäller undersökta institutionerna.

i första hand spädbamshemmen. Utredningens undersökning gav ett ge- De ordningsregler som bifogats enkäten nomsnittsvärde av l 765 kr. per institution gäller t. ex. tvättning, klädes- och skovård, för 1971. (Beräkningarna avser då de barnutegångstider och tider för sänggående och hem för vilka uppgifter Studeras erhållits.) väckning samt permissionstider. Annat inne- för anslagen lekmateriel/idrottsutrustning håll är uppmaningar att akta och vårda per plats och år finner man också stora inventarier och att visa hänsyn till varandra. variationer mellan barnhemmen. För späd- Något hem hade flexibla regler beroende på barnshemmen uppgavs belopp om 13 kr. till barnens åldersgrupper. 125 kr. Motsvarande ytterlighetsvärdemför Barnens sysselsättningar inom hemmen är upptagningshemmen var 25 kr. resp. 464 kr. kanske i praktiken inte i så hög grad påveroch för specialhemmen 50 kr. resp. 625 kr. kade av dessa formella reglementen. Större Medelanslaget per plats var lägst på spädbetydelse har sannolikt den utrustning varje barnshemmen och högst på specialhemmen. enskilt barnhem har. Speciellt kanske detta, Samma förhållanden framkommer om meför barnens del, gäller tillgång på pedagogiskt delanslaget per vårdad betraktas.

material och fritidssysselsättningar i stort. F ritidsverksamheten utanför barnhemmet Beträffande tillgång på lekmateriel av olika torde också ha stor betydelse för flertalet av slag har det i undersökningen inte varit barnen på de institutioner som här behandmöjligt att kartlägga varje barnhems speciella las. Utredningen frågade om barn från re-

situation. l en fråga skulle i stället anslag för spektive barnhem under mars månad 1971 på inköp av pedagogiskt materiel/lekmateriel egen hand deltog i organiserade fritidsaktivi-

inklusive sport- och idrottsutrustning teter utanför enligt barnhemmet. Exempel på sådastaten för 1971 anges för varje barnhem. na aktiviteter är bad, Sagostunder, musikeve-

Svaren, som inkommit om storleken på nemang etc. Vid 52 upptagningshem och 16 detta anslag, har varit svåra att tolka. Dels specialhem deltog barn i sådana aktiviteter. ingår för vissa hem medel för lekmateriel När det gäller fritidsaktiviteter i form av e. d. i posten för förbrukningsartiklar, dels gruppbesök var verksamheten väsentligt mer

uppgavs för en del hem anslag som rimligtvis utåtriktad. Besök på bio, bibliotek, utställ-

inbegriper andra utgiftsposter än enbart lek- ningar etc. under mars månad 1971 uppgavs

och sportutrustning. I vissa fall hade medel ha förekommit ca 20 gånger för vissa hem.

givits till sådan utrustning efter behov. För Nämnas bör att uppfattningen om ,inne-

många privata hem hade svar på frågan börden av ett gruppbesök var synnerligen

224 SOU 1974: 7

varierande. Man hade vidare inte någon kunde komma i princip när de önskade och statistik över antalet besök. Stockholms läns på nästan 15 % (26) kunde de efter erinrade om närheten till olika överenskommelse besöka hemmet vid valfria landsting fritidslokaler, biografer etc. vilket möjliggör tidpunkter. På bara drygt 10 % av de underenskilda besök i stor utsträckning. Utbudet sökta institutionerna fanns bestämda besöksav olika aktiviteter är också av betydelse tider. Hälften av dessa hade en eller några beträffande besöksfrekvensen för barnhem- timmars daglig besökstid och hälften bara men i landet i övrigt. någon dag per vecka. På ett specialhem var Bland övriga kontakter utanför barnhem- det besökstid endast varannan söndag efter men finns kontakt med försko- överenskommelse. (Tabell 7.7.) exempelvis lan. Utredningen frågade också hur många Ytterst få barnhem hade rum reserverade barn som under mars månad 1971 var för att erbjuda eventuella besökare möjligheinskrivna i barnstuga (daghem, lekskola, fri- ter till övernattning. På sammanlagt 20 hem tidshem) i den kommun där barnhemmet var (6 spädbarnshem, ll upptagningshem och 3 hade utnyttjats i ringa specialhem) fanns dock sådana rum. Enligt beläget. Barnstugor En- uppgift kunde i de flesta fall rum ordnas om grad av barnen placerade på barnhem. dast ett fåtal del- besökare skulle uttala önskemål om från upptagningshemmen någon tog i lekskoleverksamheten. övernattning. Fritidsverksamhet inom barnhemmen, Vid förfrågan om övernattning var vanligt som anordnats av kommun eller organisa- eller inte framkom att detta skett ibland på var mycket ovanligt. Endast vid fem 36 hem. På ett spädbarnshem förekom ingen tion, upptagningshem och fyra specialhem hade övernattning trots att speciellt rum fanns för sådana aktiviteter förekommit. Lekskole- det. Å andra sidan fanns l7 hem där verksamhet och fritidshemsverksamhet torde övernattning av besökare förekom utan att också vara ovanligt eftersom så få anställda rum fanns reserverade för ändamålet. Inte på vid barnhemmen hade förskollärarutbildning något hem hade övernattning förekommit e. d. Inte heller var det särskilt vanligt att särskilt ofta. barn som bodde i barnhemmets närhet del- Barnens besök hos föräldrar, övriga anhöverksamhet. Vid 29 upptag- riga eller andra brukade i allmänhet ske efter tog i hemmets dock samråd med barnavårdsnämnd, föräldrar etc. ningshem och 13 specialhem förekom detta. Förutsättningen var att man ansåg det lämpligt såväl med hänsyn till intagningsorsak som rådande familjeförhållanden. Några fast- Barnens kontakter med anhöriga ställda regler och normer för sådana permisi allmänhet sioner förekom sällan. för Barnhemmen hade inga speciella ytterst Utgifter besökstider de anhöriga. För 75 70 av barnens besöksresor till föräldrahemmet ha-

för

barnhemmen (141) gällde att de anhöriga de i allmänhet förskotterats av barnhemmen,

7.7 Antal barnhem efter besökstider för anhöriga. Särredovisning efter typ av Tabell barnhem.

Inga speciella besökstider 6 0 16 4 26 Enligt överenskommelse 3 3 4 O 10 En eller några tim. dagligen 0 O 9 1 10 En dag i veckan eller mer sällan

Summa 31 11 114 31 187

l5«SOU 1974: 7 225

vilka i efterhand krävt barnavårdsnämnderna centandelen för skolbarnen på specialhempå ersättning. Ersättning för föräldrarnas men ungefär densamma (30%) för både resor till barnhemmet hade i de flesta fall och de landstingsfria kommunerlandstingen inte utgått. na. Av skolbarnen på de privata barnhemmen fick över 60% enskild undervisning eller specialundervisning. Barnens skolgång

På flertalet upptagningshem och specialhem Fickpengar och flitpengar fanns barn i skolåldern. Av totala antalet vårdade på dessa två typer av barnhem var Relativt stora olikheter förekom i utbetalhälften skolbarn. Görs här en uppdelning på ningar av fickpengar till barnen på barnhemupptagningshemmen för sig och specialhem- men. Olikheterna beror naturligtvis i första men för sig finner man att 44 % av barnen på hand på varierande ålderssammansättning på de förra gick i skolan mot hela 81 % av de olika barnhem men även för hem med barn i senare. samma åldrar uppgavs skilda belopp. Drygt 1/4 av skolbarnen (nära 200 barn) Barnen under skolåldern fick vanligtvis 25 hade undervisningen förlagd till barnhemmet öre till två kr. iveckan. Sedan ökar beloppet i fråga. Någon skillnad mellan barnhemsty- med högre åldersgrupper och l3-l4-åringarperna fanns inte i detta avseende. na fick i allmänhet fickpengar 12 kr kring En liten del av skolbarnen (3-4 %) ansågs per vecka. För de allra äldsta barnen (15 år inte kunna erbjudas adekvat undervisning. och däröver) var fickpengens storlek om- Med avsaknad av adekvat undervisning avsågs kring 15 kr. men även 20-30 kr. i veckan de fall där barn i behov av enskild undervis- förekom. Barnhemmen i storstäderna betalaning eller någon form av specialundervisning de ut de högsta beloppen för äldre barn. inte kunde få sådan. Av skolbarnen I enkätformuläret ställdes på också en fråga upptagningshemmen fick ungefär 5 % en- om flitpengar för vissa prestationer - t. ex. skild undervisning, vilket var mindre vanligt städning, barnpassning, snöskottning etc. för barnen på specialhemmen. Specialunder- brukade betalas ut. Endast svaret ja eller visning var betydligt vanligare och vart tredje nej” skulle ges för varje barnhem och någon skolbarn på var och en av de båda typerna av har därför inte varit åldersdifferentiering barnhem gick ihjälpklass, skolmognadsklass, möjlig att göra. Eftersom i de allra flitpengar läsklass, observationsklass e. d. flesta fall torde gälla de äldre barnen berörde Av skolbarn på upptagningshem drivna av frågan närmast upptagnings- och specialhemlandsting gick 18 % i skola inom hemmet men. För upptagningshemmen att gällde medan på upptagningshem drivna av kom- 75 % gav ersättning för vissa prestationer och mun utom landsting hela 55 % gick inom av specialhemmen utbetalade 77 % extra hemmet. Vad gäller specialhemmen var ten- flitpengar. Man kan av undersökningen kondensen ungefär densamma dvs. för lands- statera att flitpengar är ett belöningssystem tingshem 30 % och för landstingsfria 53 % som ofta använts av barnhem drivna såväl av undervisade inom hemmen. På de privata landsting, kommun utom landsting som anhemmen drevs inte någon undervisning i nan anordnare. egen regi. Detta får bl. a. ses mot bakgrunden av det relativt ringa antalet skolbarn i dessa hem. Landstingrförbundets undersökning Ungefär 60 % av skolbarnen på upptag- Allmänt om undersökningen ningshem drivna av kommun utom landsting fick enskild eller specialunder- Som påpekats undervisning i inledningen innehöll utredvisning mot ungefär 1/4 av barnen på lands- ningens enkätformulär inga frågor som avsåg tingens upptagningshem. Däremot var pro- individuella förhållanden beträffande bar-

226 SOU 1974: 7

Figur 7.3 Barnen, som vårdades på upptagningshem och specialhem, efter ålder. l procent.

7-9

nen. Undantag från denna regel var i viss 18 år. Den äldsta som påträffades i undermån uppgifter om andelen barn med ut- sökningen var 23 år och vårdades på ett ländskt medborgarskap, vissa uppgifter om upptagningshem. antalet utvecklingsstörda barn och barn med Att åldersfördelningen för samtliga barn svårare handikapp samt barnens skolgång. domineras av 0-3-åringarna beror på att de För att i någon mån utvidga kunskapen om flesta som vårdas på spädbarns- och mödrade problem som är förknippade med varje hemmen är under ett år. På spädbarnshembarn lämnas i detta sammanhang en samman- men fanns dock - som tidigare framgått av fattande redogörelse som bygger på uppgif- redogörelsen för utredningens undersökning ter hämtade från landstingsförbundets un- - ett begränsat antal utvecklingsstörda och dersökning angående barnhemsvården. handikappade som var över ett år. På mödra- Undersökningen planerades i samråd med hemmen vistas inte bara små barn utan också fosterbarnsutredningen. deras mödrar. Genomsnittsåldern för dessa Syftet med undersökningen var att få mödrar unvar enligt landstingsförbundets bakgrundsmaterial för bedömning av de aku- dersökning 21,5 år. ta problem som den låga beläggningen inom Om man i beräkningarna inte tar med de barnhemsvården ansågs utgöra. Undersök- båda barnhemstyper som främst har har ningen genomfördes som en postenkät, ställd hand om spädbarn finner man att dominantill landstingens planeringsassistenter och av- sen i stället framträder för de äldre barnen. såg förhållandena den l april 1971, dvs. På upptagningshemmen och specialhemmen samma tidpunkt som fosterbarnsutred- var tillsammans hälften 13 år eller äldre. ningens undersökning. Man ville genom en- Dessutom tycks en topp i åldersfördelningen käten bl. a. utröna vilka barn som vistades på finnas för yngre barn (gäller främst 2-6barnhem. l följande redovisning behandlas åringar) medan lägre andelar barn uppträder barnens ålder och kön, intagningsorsaker, iintervallet 7-12 år. (Figur 7.3.) vistelse före placeringen, vistelsetid och av- Många av barnen på upptagningshem var stånd till hemorten. äldre än 12 år - iförsta hand 15-17 år och samtidigt fanns en hel del yngre än 7 år - främst 2-6-åringar. På specialhemmen var Barnens ålder och kön åldersfördelningen som framgår av tabell 7.8 Ungefär l/3 av samtliga barn på de olika helt annorlunda. Över 3/4 av barnen på dessa typerna av barnhem var 0-3 år. Sedan hem var 10 år eller äldre - en relativt stor minskar andelarna med stigande ålder för att andel var 13 år. Förhållandevis få av barnen exempelvis i intervallet 10-12 år vara strax på specialhemmen var under skolåldern. under 10 %. Högre andelar uppträdde sedan Av fosterbarnsutredningens undersökning åter för 13-15-åringarna och för 16-18- framgick också att en betydligt större andel åringarna där i vartdera treårsintervallet nära av barnen på specialhemmen gick i skolan än 20 % fanns. En liten andel var också äldre än av barnen på upptagningshemmen.

SOU 1974: 7 227

Tabell 7.8 Barnen, som vårdades på upptag- Tabell 7.10 Andelen pojkar och flickor ningshem och specialhem, efter ålder. Sär- bland barnen som vårdades på upptagningsredovisning efter typ av barnhem. I procent. hem och specialhem. Särredovisning efter ålder. I procent.

0 Summa 100 100 100 inte för mödrahemmen i landstingsförbundets undersökning. Bland barnen på de Några uppgifter om könsfördelningen för övriga barnhemmen var som framgår av figur barnen på spädbarns- och mödrahemmen 7.4 det vanligaste formella omhändertaganfinns inte i landstingsförbundets rapport. deskälet 31 % BvL (föräldrarna avlidit etc.). Bland de övriga barnen, dvs. de på upptag- För 8% av barnen hade inte barnavårdsnings- och specialhemmen, var nästan 2/3 nämnd gjort något formellt omhändertaganpojkar och bara drygt l/3 flickor. Pojkar de. dominerar på båda dessa typer av barnhem För barnen på upptagningshemmen var vilket framgår av tabell 7.9. Speciellt på omhändertagande jämlikt 29 § (förebygganspecialhemmen var andelen pojkar betydligt de åtgärder gagnlösa etc.) med stöd av 25 § större än andelen flickor. nästan lika vanligt (38 %) som 31 § (40 %). För något större andel barn hade här 30§ Tabell 7.9 Andelen pojkar och flickor (utredning) tillämpats än för barnen på bland barnen som vårdades på upptagnings- specialhemmen. Vid de senare var andelen hem och specialhem. Särredovisning efter 31 §-fall mycket större (60 %) än vid upptagtyp av barnhem. I procent. ningshemmen. Vanligast var emellertid 31 § för barnen på spädbarnshemmen. Detta sam-

Summa efter det formella skäl som använts vid omhändertagandet för samhällsvård. I pro- Även i varje åldersklass utgjorde pojkarna cent. den största andelen. Detta gällde för såväl upptagningshemmen som specialhemmen. Enligt tabell 7.10 var det i åldersintervallet 7--12 år som dominansen pojkar var störst.

Intagningsorsaker 8 V///ø I det följande behandlas såväl formell intag- 29 § 30 § 31 § Barnet ningsorsak, vilket innebär angivande av om- med ej omstöd händerhändertagandeskäl enligt barnavårdslagen, 25 § taget av som reell orsak till vistelsen på barnhemmet. BvN Formella intagningsorsaker behandlades Skäl för omhändertagande

228 SOU 1974: 7

eller specialhem, för Figur 7.5 Andel barn, som vårdades på spädbarnshem, upptagningshem vilka respektive reella intagningsor saker angivits. l procent.

lntagningsskäl

Föräldrar e er motsvarande ev sjuka

Bostadsproblem

Hem- eller äktenskapsskillnad, dödsfall

Vanvård, misshandel

Psykisk utvecklingsstörning

Fysiskt handikapp 7 Observation inför placering i adoptiv- eller fosterhem

Skolsvårigheter, skolk

Snatteri, skadegörelse o.d.

Grövre brottslighet

Sniffning, alkoholmissbruk

Narkotikamissbruk

Vagabondering rymningar

Misslyckande i fosterhem

Övriga orsaker

o var barn det varit fraga om. Man delantalet intagningsorsaker per vårdad grad ju yngre finner också, om bara barnen vid upptag- 1,4. att för Bland barnen på de tre öv i barnhemstynings- och specialhemmen studeras, använts var det vanligaste re a skälet till barnen 13 år och äldre hade 29§ pema barnhemsvistelse att föräldrar eller motsvamest. För barnen under 13 år och i synnerhet för barnen under 7 år var 31 § vanligast. rande blev s a. Därnäst kom skolsvårighevar av myc- ter och sk . Även vård för observation, De reella intagningsorsakerna hänför grövre brott li et samt sniff n och alkoket varierande slag. På mödrahemmen del holmissbruk ö kom ganska o . Till rupsig dessa till modern och till övervägande bostad. orsaker”, som nämnts för an gällde här att hon saknade Vanligt pen ”övriga var också att modern saknade arbete eller att 30 % av barnen, räknas en mängd varierande orsaker. Bland dessa kan nämnas bristande hon var psykiskt störd. I många fall hade och me- förmåga hos vårdnadshavaren, föräldrarna mer än en intagningsorsak angivits

SOU 1974: 7

övergivit barnet, alkoholmissbruk hos föråld- Figur 7.6 Barn, som vårdades på upptagrarna, konflikter i familjen, nervösa störningshem eller specialhem, efter var de vista-

ningar hos barnet. Medelantalet intagningsor- des före bamhemsplaceringen. l procent. saker per barn var 1,3. (Figur 7.5.) 69 Den vanligaste reella intagningsorsaken vid

spädbarnshemmen var observation inför pla-

cering i adoptiv- eller fosterhem. Sjukdom

hos den eller de som hade hand om barnet

var också tämligen vanligt liksom bostads-

problem. För barnen vid upptagningshemmen var, 1 1 1 1 förutom intagningsorsakema under övrigt- 6

m

gruppen, föräldrars sjukdom och skolsvårig- W

heter/skolk det mest förekommande. Föräld- Foster- Annat Barn- Övrigt Vanligt ra hem- hem barn- psy var dessutom här bland de äldre barnen met hem klini grövre brottslighet, sniffning/alkoholmiss-

bruk, narkotikamissbruk samt vagabonde-

ring/rymningar. Även vårdtiderna har i landstingsförbun-

Vid specialhemmen dominerade skolsvårig- dets undersökning studerats enbart för upp-

heter/skolk. Bland övriga mer förekomtagnings- och specialhemmen. För barnen på mande intagningsorsaker var misslyckande i dessa typer av barnhem varierar vårdtiderna

fosterhem och snatteri/skadegörelse. Där- från mycket korta vistelser till extremfall om

emot var brottslighet, missbruk eller vaga- 9-10 år. I ett fall hade en person varit på bondering här mindre vanligt. barnhemmet i 16 år. Formellt var personen

utskriven men fanns kvar på barnhemmet

Vistelse före som inackordering. barnhemsplaceringen, vistelsetid och avstånd till hemorten På upptagningshemmen var vårdtiden för

92 % av barnen mindre än ett år. Drygt 2 %

Frågan var eller hos vem barnen vistades före hade en vårdtid på 3-6 år. Vårdtiderna på den aktuella placeringen har endast studerats specialhemmen var längre, vilket i och för sig för de barn som vårdades på upptagnings- är naturligt eftersom dessa främst är avsedda

hemmen och specialhemmen. Betraktas alla för barn i behov av längre tids vård. 34 % barn på dessa båda finner barnhemstyper hade där vårdats längre än ett år, varav ca man att den övervägande delen kom från 9 % längre än tre år. (Tabell 7.11.)

föräldrahemmet. Omkring 10% kom från Över 70% av samtliga barn på upptagfosterhem och lika stor andel från annat nings- och specialhemmen hade mindre än barnhem. En liten del hade vårdats på barnpsykiatrisk klinik och gruppen övrigt Tabell 7.11 Barn, som vårdades på upptagi figur 7.6 består av vistelse i släkthem eller ningshem eller specialhem, efter vistelsetid på hos grannar, vård på barnklinik eller i ungbarnhemmet. Särredovisning efter typ av domsvårdsskola m. m. barnhem. I procent. För barnen på upptagningshemmen var

det vanligare än för barnen på specialhem- Vistelse Upptag- Special- Totalt

närmare 90 % bott hos föräldrarna. På spe- Mer än 5 år 0 4 l cialhemmen var andelen som innan place- Summa 100 100 100 ringen vistats i fosterhem omkring l/5.

230 SOU 1974: 7

Tabell 7.12 samt Göteborgs och Malmö kommuner. Barn, som vårdades på upptagefter avstånd till Motiv för tillkomsten av nya barnhem har ningshem eller specialhem, hemorten. efter typ av barn- uppgivits vara utbyte av äldre vårdenheter, Särredovisning ersättning av nedlagt barnhem, ersättning av hem. I procent. provisoriskt barnhem samt behov av platser

hemmet, att man utarbetat gemensamt vårdprogram för flera nya barnhem, att man fått fem mil till hemorten. Avstånd om mer än terapimöjligheter, demokratiserad vård 30 mil förekom men var inte vanliga. Barnen där ungdomar själva deltar ivårdplaneringen var och bättre kurativ från på upptagningshemmen i genomsnitt hjälp vid utskrivning kortare avstånd från hemmet. Man hade slutligen även eftersträplacerade på något hemmet än barnen på specialhemmen. vat att få barnhem med så få platser att de Studeras de barnhem som ingår i någon kunde få familjekaraktär. För fem nya hem barnhemsregion finner man att nästan hälf- ansåg man att hemmen inte skiljer sig från ten av barnen hade mer än fem mil till barnhem av traditionell typ. hemorten. För en region var 12 % av barnen När det gäller pedagogiska anordningar mer än 20 mil hemifrån. hade några av de nya barnhemmen fått placerade Görs här en jämförelse med de för sam- tillgång till undervisningslokaler genom samhällsvård Omhändertagna fosterbarnen, fin- arbete med skolan. Vid ett hem hade man ner man att dessa bodde i fosterhem belägna försök med integrerad lekskola. Vid ett annat hem förekom samtalsterapi, aktiviteter igenomsnitt på längre avstånd från föräldrarnas bostad än vad gäller avstånden för som idrott m.m. Vid fem hem fanns inga anordningar trots att barnhemsbarnen enligt ovan. Bara omkring speciella pedagogiska 40 % av fosterbarnen bodde inom 5 mil från det var fråga om nya hem. Vid hälften av de nytillkomna hemmet och drygt l/4 av dem bodde 30 mil ungefär eller mer från föräldrarnas (vårdnadshava- hemmen hade man en högre personaltäthet rens) bostad. (Se kapitel 6.) än på hem av-traditionell typ. Det övervägande antalet nya hem hade fått centralt läge i förhållande till upptagningsområdet. av barnhems- Tolv landsting samt Göteborgs, Malmö Synpunkter kring förändringar och Gotlands kommun hade för avsikt att vården inom den närmaste femårsperioden lägga ned Nytillkomna barnhem och nedläggningar av något eller några barnhem. Motiven för barnhem var skiftande. Bl. a. uppgavs nedläggningama Under 1965-1970 har anta- platsöverskott, för stor Vårdenhet, låg beläggfemårsperioden sett minskat. ning, otidsenlig vårdform, provisorisk vårdlet barnhem i landet totalt enhet, olämplig byggnad samt starkt försli- Samtidigt har enligt fosterbarnsutredningens 15 nya barnhem tillkommit. ten byggnad. I ett fall angavs som skäl låg undersökning Därutöver har Nybodahemmet i Stockholm beläggning samt onormalt hög kostnad per för några år sedan ersatts av vårdat barn. Intressant var att Gotland plane- (200 platser) flera mindre enheter. Huvudmän för de 15 rat att helt avskaffa barnhemmen och ersätta nytillkomna barnhemmen är landstingen dem med ett 30-tal kvalificerade fosterhem,

varav ca åtta skulle garanteras ersättning för 3. Utredning år 1968 angående behovet av att hålla viss beredskap. mödrahemsplatser. Utredning år 1969 rörande spädbarnsvård. Motioner, interpellationer Enkät angående platsbehov för tonåring- I enkätformuläret ställdes också en fråga till ar, 1969. landstingen som gällde om motioner, inter- 4. Kontinuerlig uppföljning av beläggning pellationer etc. rörande barnhemsvården be- och anpassning av personaltätheten på handlats under den senaste femårsperioden. tonårshemmen. 8 av landstingen (inkl. de tre landstingsfria 5. Utredning om barnhemsvårdens framtida kommunerna) svarade att sådant förekom- ordnande. mit. Ämnesområdena var följande. 6. Årlig av barnhemsvårdens uppföljning l. Reglemente för och justering av barnomfattning, organisation och arbetsforhemsplaner samt förslag till ny plan. mer. 2. rörande Interpellation den låga belägg- 7. Utredningar rörande spädbarns- och ningen och därmed de höga kostnaderna mödrahemsvård i regionen. på ett barnhem. 8. Uppföljning (3 ggr) rörande ungdomar 3. Behovet av upptagningshem för pojkar på ett upptagningshem. 15-17 år samt ett storfosterhem i lands- 9. Pojkhemsutredning 1970. tingets regi. 10. Undersökning år 1970 angående pojkar 4. i samband Interpellation med nedlägg- på Tomtebo pojkhem (1965-69). ning av spädbarnshem. Elva landsting redovisade vidare organisa- 5. Motion om inrättande av ”ungdoms- toriska om barnhemsvården unutredningar hem som kan ta emot ungdomar om- der de senaste fem åren. utred- Följande händertagna enligt 30 § BvL. ningar nämndes: 6. Motion om anställning av psykolog för i l. Barnhemsvårdens framtida innehåll och första hand tonåringar. organisation med gränsdragningsfrågor rö- 7. Motion om inrättandet av barnhem för rande barnavårdsnämnder landsting. barn iåldern 1- 12 år. 2. Genomförandet av centraliserad kostförsörjning vid ett spädbarnshem och ett upptagningshem. 3. Lokal översyn av barnhemmen beträffan- Undersökningar, utredningar de inriktning och behov av slutna vård- Av de 26 landstingen/kommunerna uppgav platser. 17 att någon form av undersökningar/upp- 4. Utredning rörande sammanslagning av följningar/utvärderingar beträffande barn- ett spädbarnshem och ett upptagningshemsvården hade förekommit under de se- hem. naste fem åren. Huvudsakligen rörde det sig 5. Utarbetande av avtal mellan landsting i om utredningar angående platsresurser och regionen rörande normer för kostnadslokalbehov, kostnadsanalyser och samman- frågor. ställningar av beläggningsstatistik i samband 6. Utredning i samband med nedläggning av med barnhemsplanernas upprättande. mödrahem (3l.l2.l968) och spädbarns- Särskilda utredningar fristående från barn- hem (3 1.3.1970) i Uddevalla. hemsplaner var följande: 7. Utredning inom regionen om behov av l. Utredning angående eventuella nedlägg- platser för pojkar (13-18 år) och spädningar. barn. 2. Framställning år 1968 om reducering av 8. Organisationsutredning vid Karlskoga antalet barnhemsplatser, grundat på be- respektive Örebro barnhem 1971. läggningsstatistik 1963-67. 9. Uppgifter om intagning på och administ-

232 SOU 1974: 7

av barnhem i samband med Med liknande synpunkter som anförts ration beträffande ett fortsatt huvudmannaskap för ändring år 1969 av tjänst som barnavårdsombud till barnavårdsassistent. sina egna barnhem motiverade landstingen

lu. Utredning 1967 om gemensam förestån- sin inställning till att de primärkommunala

och mödrahem. och de enskilda barnhemmen borde övertadare för spädbarnshem l l. Utredning i samband med nedläggning av gas av landstingen. För de senare svarade

mödrahem samt barnhem i Vilhelmina. landstingen i allmänhet redan för driftskost-

naderna, varför ett Övertagande av dessa

har ansågs naturligt. Förbättrade möjligheter till Efter undersökningens genomförande del av två insyn och inflytande var ytterligare motiv fosterbarnsutredningen tagit Den ena avser en delrapport från för ett Övertagande av huvudmannaskapet. rapporter. villkor Vidare trodde man att målsättning, vård- Stockholms läns landsting rörande för institutionsvård av barn och metoder och personalrekrytering skulle bli och behov Den andra är en utredning kring mer enhetlig. ungdom. resultat Den omvända frågeställningen att primäruppnådda av vården på upptagningskommunerna skulle överta huvudmannaskahemmet i Skövde. pet för barnhemmen betraktades av ett

landsting som en orealistisk tanke. Små Landstingens synpunkter på barnhemsvården kommuner skulle under sådana omständig-

En av de avslutande till landstingen heter bli lidande och differentieringen bli frågorna sämre. Några landsting var utan närmare i fosterbarnsutredningens undersökning hur man såg på motivation negativa till tanken. kring barnhemsvård gällde för barnhemmen i fram- Landstingens förslag till andra förändhuvudmannaskapet tiden. Nästan var emot av barnhemsvården var av varierande alla landsting (19) ringar Övriga (4) var tveksamma slag. Man föreslog bl. a. små barnhemsenhenågon förändring. av olika skäl. ter, större satsning på familjevård, lands-

orsak till att även i tingsfosterhem, som skulle erhålla stöd av Som landstingen vill vara huvudmän för barn- psykiater/psykolog, förkortade vårdtider på fortsättningen hemmen anfördes bl. a. behovet av stora barnhemmen till förmån för fosterbarnsvård.

vilket landstingen kan Man nämnde vidare bättre utbildad personal, upptagningsområden, inte planering på riksnivå, klarläggande av barntillgodose men primärkommunerna. var ökade att hemmens målsättning, större regioner, be- Andra orsaker möjligheter differentierad att barn- och handlingshem som del i vårdkedja samt små erbjuda vård, sorterar under samma hu- statliga kvalificerade utredningshem. Andra ungdomsvården vudman som förslag var avveckling av flera barnhem, barnpsykiatriska avdelningar, i stort. Det betonades snabbare utplaceringar av barnen, klarläggan- PBU och sjukvården vidare att man inom de av gränsdragning mellan vård på ungdomsgenom planeringen större områden kunde på vårdskola och barnhemsvård. Man efterlyste placera ungdomar kontakt barnhem - barn undviks. även ökad sådant sätt att gångbildning föräldrar - fosterföräldrar, specialhem för Vad gäller de landstingsfria kommunerna att kommunen med beteendestörningar och att benämnde exempelvis Göteborg pojkar barnhem för barn i åldern l-l2 år nämningen barnhem borde utbytas på planerar finns. grund av ordets negativt laddade karaktär. som service i den stadsdel där behoven vara lämpligt som Landstingens övriga synpunkter på barn- Landstinget ansågs inte Malmö kommun ville hemsvården var också av varierande karaktär. huvudman. gå en annan väg och överlade med Malmöhus läns Dessa synpunkter har sammanfattats i följan-

landsting om samgående. Gotland ville lägga de lista: barnhem och ersätta dem med 1.lntimare samarbete mellan PBU, BvN ned sina kvalificerade fosterhem. och barnhem.

SOU 1974: 7

2. Samordnad organisation och funktion 16. Upptagningshem för barn av båda könen mellan barnhemsvård, PBU och barnbör planeras. psykiatriska kliniker. l7.Noggrannare utredningar före place- Barnpsykiatrisk klinik bör vara central bör ske. ringarna instans. Även samarbete med lands- 18. Psykologmedverkan bör finnas på hemtingsfosterhem efterlyses. Eventuellt är men. det lämpligt med en inplaceringav ung-

domsvårdsskolorna i vårdkedjan. 3. Intensivare samarbete med olika myndig- Sammanfattning heter för snabbare utplaceringar. 4. Ökad satsning på öppen barna- och Undersökningen

ungdomsvård som t. ex. specialfoster- För att kartlägga formerna för landets barnhem. Barnhemmet bör kunna vara centhemsvård lät utredningen genomföra en enrum för familjeterapi av hemma-hos” kätundersökning som omfattade samtliga i typ. barnhemsplanen ingående barnhem den l 5. Före fosterhemsplacering är det lämpligt april 1971. Enkätformulären av beifylldes med observation på barnhem. fattningshavare vid landstingen och de tre 6. Barnhem med anstaltskaraktär bör bytas landstingsfria kommunerna. ut mot vård i vanliga lägenheter. De olika typer av barnhem som finns i 7. Landstingsfosterhem med - och som särredovisning stöd från landet ofta gjorts psykiater/psykolog/social personal är efter - är: lämplig vårdform under den tid utred- l. Spädbarnshem avsedda för barn i huvudning pågår. sak under ett års ålder 8. Det bör utredas om det finns möjlighet 2. Mödrahem avsedda för mödrar och deras att helt ersätta institutionsvård med fa- barn, där barnet är under ett år

miljevård. 3. Upptagningshem avsedda huvudsakligen 9. Barnhemmen bör upprustas personellt för barn, ett år och äldre i behov av och lokalmässigt för att bereda plats för tillfällig vård socialt handikappade och störda. 4. Specialhem avsedda för barn, ett år och 10. Barnhemmen har ej resurser för att ta äldre i behov av längre tids vård. emot sjuka och missanpassade barn. Dessa bör omhändertas på ungdomsvårdsskolor. Barnhemsvårdens organisation Socialstyrelsen bör upplysa om ungdomsvårdsskolornas resurser så att Barnhemsplaner upprättas av varje lands- BvN tar dessa i anspråk. Landstingen bör tingskommun och kommun utom landsting inte överta huvudmannaskapet för ung- eller gemensamt av landsting som ingår i domsvårdsskolorna. barnhemsregion. I dessa planer skall upptas ll. Närhet till barnhem vårdbehov. barnhem skapar till sådant antal och av sådan art, Långa avstånd medför lägre nyttjande- att behovet av olika slags bamhemsvård blir grad. tillgodosett på ett ändamålsenligt sätt. Den 12. Mer medveten målsättning och planering riksomfattande barnhemsplan som i princip bör komma till stånd innan vård ges. gällde vid genomförandet av utredningens 13. Mer fortbildning av vårdpersonalen, re- undersökning fastställdes i ursprungligen gelbundna personal- och behandlingskon- januari 1966. ferenser, bättre differentiering efterlyses. Regionsamverkan på bamhemsvårdens 14. Resurserna borde utnyttjas vilket område bättre, var ett resultat av stegrade önskemål kan ske genom större regioner. om differentiering i åldrar och kön. Genom 15. Integrering av förskolegrupp med barn- bildandet av barnhemsregioner, inom vilka hemselever bör ske. samarbete etablerades, kunde landstingen

234 SOU 1974: 7

flexibelt varandras barnhem. Vid Barnhemsvårdens omfattning utnyttja

tidpunkten för undersökningens genomfö- fanns inom barn- Vid undersökningstillfället rande fanns fyra barnhemsregioner totalt totalt 187 barnhem. De flesta hemsplanerna omfattande 17 landsting. Vidare (114) av dessa var upptagningshem. De landsting som ingick i någon av barn- ll mödrahem och fanns 31 spädbarnshem, hemsregionerna fick iundersökningen besva- 31 specialhem. ra en fråga om motiven för regionsamverkan. För 71 % av barnhemmen var landstingen Det främsta motivet var den låga belägg- landshuvudman, för 17 % kommun utom ningen på barnhemmen och bland övriga ting och för 12 % annan anordnare. motiv nämndes att man genom samverkan Antalet platser på barnhemmen var vid bättre kunde utnyttja varandras resurser; undersökningstillfället 2 793. Drygt 60 % av differentieringsbehovet kunde tillgodoses dessa bestod av platser på upptagningshem. och erforderliga platser kunde erhållas. Nära 25 % fanns på spädbarnshem, drygt Landstingens synpunkter på regionsamver- 10 % på specialhem och strax under 5 % på kan var till största delen positiva. De relativt mödrahem. Mödrahemmen och specialhemfå negativa uppfattningar som framkom gällmen hade det genomsnittligt lägsta platsantade främst långa avstånd och att det var svårt let per hem. Upptagningshemmen hade omatt upprätthålla kontakt mellan föräldrar, kring 15 platser per hem och på spädbarnsbarnavårdsnämnd och de vårdade barnens hemmen var platsantalet genomsnittligt kamrater. högst. Inom de flesta landstingen sorterade barn- Omkring 2/3 av platserna på barnhemmen hemsvården under sociala nämnden. I anslutvar vid den aktuella tidpunkten belagda. handhades bamhemsvården i ning till detta Lägsta beläggningen hade spädbarnshemmen de flesta landsting av sociala avdelningen, och den högsta mödrahemmen. Antalet vårsociala sektionen eller motsvarande. dade i procent av antalet platser var vid [ntagningsförfarandet på barnhem sköttes spädbarnshemmen 58 %, vid mödrahemmen för landstingen som ingick i tre av barnhems- 78 %, vid upptagningshemmen 67 % och vid regionerna av en gemensam placeringsassispecialhemmen 73 %. Totalt vårdades 1 850 stent för vardera regionen. l en barnhemsrebarn på de i undersökningen ingående barngion fanns i varje landsting en tjänsteman hemmen, vilket utgör omkring en promille som handhade intagningama. Malmöhus läns av alla barn under 19 år i landet. landsting, som inte ingår i någon region, Av alla barn på barnhem var 12 % utländssamarbetade i detta avseende med en av ka medborgare. Den högsta andelen med barnhemsregionerna. För övriga landsting utländskt medborgarskap - 35 % - fanns på

samt de landstingsfria kommunerna gällde mödrahem. att de vart för sig hade en eller flera Strax under 5 % av alla vårdade var tjänstemän, som svarade för intagningama utvecklingsstörda och/eller svårt fysiskt till deras barnhem. fanns i störst handikappade. Dessa barn

Varje landsting (och de tre kommunerna omfattning på spädbarnshemmen. utom landsting) skulle i undersökningen

framföra synpunkter på samarbetet mellan

barnhemmen och den psykiska barna- och Personalen ungdomsvården (PBU). Från åtta landsting/

Det sammanlagda antalet anställda på alla kommuner kom positiva svar kring samarbe-

typer av barnhem var den 31 december 1970 tet. Sex svar gav ingen bestämd uppfattning

och de (12) var kritiska till 2 207 personer. 78 % var heltidsanställda övriga samarbetet och 22 % anställda på deltid. Av den totala med PBU. De negativa kritiserade

och akutsitua- var 87 % kvinnor och 13 % män. i regel de långa väntetiderna personalen tioner Drygt 60 % av de heltidsanställda fanns på ansågs bli speciellt komplicerade.

SOU 1974: 7

upptagningshemmen. Ungefär 20 % var an- Vid en stor del av de 187 barnhemmen ställda på spädbarnshem, drygt 10 % på fanns förutom den hel- och deltidsanställda specialhem och ca 5 % på mödrahem. I personalen konsult- och expertmedverkan. relation till antalet barnhem av viss typ fanns av sådan medverkan varierade Omfattningen högsta antal heltidsanställda på spädbams- mellan olika barnhem. kraftigt hemmen och lägsta antal på mödrahemmen Personal- och behandlingskonferenser och specialhemmen. Detta betingas emeller- förekom på omkring 80 % av alla barnhem. tid av antalet platser eller antalet vårdade på Där konferensverksamhet fanns skedde den de olika barnhemstyperna. Ställs antalet Till antalet regelbundet. var dessa konferenheltidsanställda i relation till platsantal eller ser vanligtvis 20-30 under 1970. Företrädesantal vårdade blir genomsnittsvärdet nästan vis deltog i dessa sammankomster personaldetsamma för varje barnhemstyp. Det genom- vid barnhemmen. grupperna Mindre vanligt snittliga antalet heltidsanställda per plats var var att representanter för barnavårdsnämnd 0,6 och per vårdad 0,9. eller skola, barnet självt, föräldrar, fosterför- Av de heltidsanställda var vidare nära äldrar eller förtroendevalda deltog. 30 % anställda som barnsköterskor. Omkring 20 % var föreståndare eller biträdande före- Barnen ståndare, något över 15 % barnhemsassistenter och lika stor andel kokerskor eller Inom ramen för undersökningen har det inte ekonomibiträden samt 10 % barnhemsbiträ- funnits möjligheter att barnens kartlägga den. Något under 10 % utgjorde för barnhem övrig sysselsättningar varje för sig. personal” vilka till största delen var vaktmäs- Med anknytning till detta ställdes endast en tare eller husmor. Spädbarnshemmen och fråga om varje barnhems anslag för inköp av i viss mån mödrahemmen skilde sig från materiel inklusive och pedagogiskt sportupptagningshemmen och specialhemmen i idrottsutrustning enligt staten för 1971. Utfråga om personalsammansättningen. Av redningens ett undersökning gav genomnaturliga skäl var barnsköterskor betydligt snittsanslag av 1765 kr. per institution. vanligare på de förra. Studeras anslagen per plats och år finner De vanligast förekommande typerna av man stora variationer mellan såväl de fyra skolutbildning var bland den heltidsanställda barnhemstyperna som mellan olika barnhem personalen folk- eller grundskoleutbildning inom samma typ. Medelanslaget per plats var (28 %) samt barnsköterskeutbildning (27 %). högst på specielhemmen och lägst på späd- Därutöver var anstaltspedagogisk utbildning barnshemmen. relativt vanlig. På spädbarns- och mödrahem- Fritidsverksamhet inom barnhemmen, men var givetvis barnsköterskeutbildning och som anordnats av kommun eller organisasjuksköterskeutbildning vanligare än på upp- tion, var mycket ovanlig. Endast vid 9 tagnings- och specialhemmen. De barnavårds- barnhem hade sådana aktiviteter förekomlärareutbildade förekom nästan uteslutande mit. Inte heller var det att barn vanligt på spädbarnshemmen. På upptagnings- och boende i barnhemmets närhet deltog i hemspecialhemmen var fördelningen för persona- mets verksamheter. Vid omkring 40 barnlens utbildning likartad. Personal med social- hem förekom detta. För något fler barnhem pedagogisk utbildning förekom till förhållan- - nästan 70 - att barnen gällde på egen devis liten del. Endast en procent av persona- hand deltagit i fritidsverksamhet utanför len vid spädbarnshemmen hade sådan utbild- hemmet. Exempel på aktiviteter av det ning. senare slaget var bad, Sagostunder, musik etc. Fortbildning av personalen bedrevs endast När det gäller aktiviteter i form av gruppbei begränsad omfattning. I de fall sådan sök - besök på bio, bibliotek, utställningar förekom var det vanligast att utbildningen etc. - var verksamheten mer freväsentligt skedde utanför hemmen. kvent.

236 SOU 1974: 7

var ungefär 1/3 av alla barn på barnhem 0-3 Fastställda normer för barnens besök hos föräldrar eller andra var ovanliga. Sådana år. Att åldersfördelningen för samtliga barn

brukade i allmänhet beviljas domineras av de yngsta beror på att nästan permissioner varvid alla och mödrahemmen är efter samråd med barnavårdsnämnd på spädbarnsrådande ett år. Om därför bara barnen på hänsyn togs till intagningsorsak, högst o. d. För de anhöriga och specialhemmen studeras familjeförhållanden upptagningsi allmänhet finner man att 13 % var 1-3 år, 16 % 4-6 fanns på barnhemmen inga bestämda besökstider. På nästan 90 % av alla år, 11% 7-9 år, 10 % 10-12 år, 23 %

åtminstone efter 13-15 år, 23 % 16-18 år samt 4 %äldre än barnhem kunde de anhöriga var överenskommelse besöka hemmet i princip 18 år. Barnen på upptagningshemmen Ytterst få barnhem hade något yngre än barnen på när de önskade. genomsnittligt

rum reserverade för att erbjuda eventuella specialhemmen.

besökare till övernattning. Dock Bland barnen på dessa två typer av barnmöjligheter kunde i de flesta fall rum ordnas om någon hem var nästan 2/3 pojkar och bara drygt

Pojkarna dominerade båda barnbesökare skulle uttala sådana önskemål. Inte 1/3 flickor. specialhemmen där barnhem hade övernattning skett hemstyperna, speciellt på något särskilt ofta. omkring 80 % var pojkar. De formella intagningsorsakerna för bar- På flertalet upptagnings- och specialhem 44 % av nen, utom de som vårdades på mödrahemfanns platser för barn i skolåldern. och 81 % av men, var för 52% barnavårdslagens 3l§ barnen på upptagningshemmen avlidit etc.), för 30 % 29 § dem på specialhemmen gick i skolan. Drygt (föräldrarna åtgärder gagnlösa etc.) med 1/4 av skolbarnen hade undervisningen för- (förebyggande stöd av 25 § och för 10 % 30 § (utredning). I lagd till barnhemmet. Specialundervisning 8 % av fallen hade inget formellt omhändervar vanlig och vart tredje barn gick i hjälptagande skett av barnavårdsnämnd. För barklass, skolmognadsklass, läsklass e. d. stora olikheter förekom i utbetal- nen på upptagningshemmen var 29 § nästan Relativt till barnen på barnhem- lika vanligt som 31 §. För barnen vid specialningar av fickpengar hemmen hade den senare paragrafen tillämmen. Olikheterna beror i första hand på pats i jämförelsevis större omfattning. Vanvarierande ålderssammansättning men även

för hem med barn i samma åldrar varierade ligast var dock 31 § för barnen på spädbarns-

fick van- hemmen. beloppen. Barnen under skolåldern och De reella intagningsorsakerna var av mycligtvis blygsamma belopp fickpengen För ket varierande slag. På mödrahemmen hänför ökade sedan med stigande åldersklasser. var och till övervägande del de allra äldsta (15 år och däröver) sig dessa till modern att hon saknade bostad. På de tre beloppet omkring 15 kr. per vecka. gällde ställdes också en fråga övriga typerna av barnhem var det vanligaste I undersökningen reella skälet till barnhemsvistelsen sjukdom om flitpengar för vissa prestationer utgick till barnen. Av svaren kan man konstatera att hos den eller de som hade hand om barnet. ett Därnäst kom skolsvårigheter och skolk. Även flitpengar tycks vara belöningssystem som ofta använts av barnhem drivna såväl av vård för observation, grövre brottslighet samt sniffning och alkoholmissbruk förekom landsting/kommun som annan anordnare.

enkätformulär innehöll i› ganska ofta. Utredningens Av barnen på upptagnings- och specialstort sett inga frågor om barnens individuella hemmen kom ca 70 % direkt från föräldraförhållanden. I syfte att belysa vilka barn lands- hemmet till barnhemmet. Omkring 10 % som vistats på barnhem genomförde

hade strax före placeringen vistats i foster-

tingsförbundet en undersökning, som avsåg som fosterbarnsutred- hem och lika stor andel fanns på annat samma tidpunkt dvs. den 1 april 1971. barnhem. En liten del av dem hade varit på ningens undersökning, klinik och omkring 5 % hos Enligt landstingsförbundets undersökning bampsykiatrisk

SOU 1974: 7

släktingar, grannar, på ungdomsvårdsskola uppgavs vara den låga beläggningen, stora, m. m. För barnen på upptagningshem var det lokaler otidsenliga och höga kostnader. vanligare än för dem på specialhem att de De motioner, interpellationer e. d. som bott hos föräldrarna. På de senare hemmen under den senaste femårsperioden varit uppe var andelen som före placeringen vistats i till behandling hade bl. a. ägnats den låga fosterhem ca 20 %. beläggningen, nedläggningar och tillkomst av Vårdtiderna varierar från mycket korta barnhem samt nyinrättade tjänster. Undervistelser till extremfall om 9-10 år. På sökningar och uppföljningar som man låtit upptagningshemmen hade något mindre än verkställa berörde i stort sett samma områ- 10 % av barnen vistats längre tid än ett år. På den. Utredningar av mer organisatoriskt slag specialhemmen var motsvarande andel unge- hade behandlat barnhemsvårdens framtida fär 35 % och 10 % hade vårdats längre tid än innehåll, behovet av slutna evenvårdplatser, tre år. tuella sammanslagningar av barnhem samt Över 70% av samtliga barn på upptagkostnadsnormer. nings- och specialhemmen hade mindre än Avslutningsvis ombads landstingen/komfem mil till hemorten. Avstånd om mer än munerna att i enkätformuläret framföra sina 20 mil var relativt ovanliga. Barnen eventuella på övriga synpunkter kring barnupptagningshemmen var i genomsnitt place- hemsvården. Resultatet blev en mängd synrade på något kortare avstånd från hemorten punkter av varierande slag. Några exempel på än barnen på specialhemmen. dessa var: samordnad organisation och funktion med psykiska barna- och ungdomsvården samt barnavårdsnåmndema, ökad sats- Synpunkter på förändringar av den nuvarande verksamheten ning på öppen barn- och ungdomsvård som t. ex. specialfosterhem, upprustning av barn- Flertalet landsting/kommuner ville hemmen både enligt på personal- och lokalsidan, fosterbarnsutredningens undersökning även i bättre målsättning och för vård planering fortsättningen behålla huvudmannaskapet och behandling, integrering av förskolebarn för barnhemmen. Som orsak framhölls bl. a. med barn på barnhem samt mer upplysning den låga beläggningen som medför större om barnhemsvården.

upptagningsområden, större enhetlighet i behandling och målsättning, bättre differentiering samt större möjlighet att fortbilda personal. Många ansåg också att huvudmannaskapet borde övertas för de primärkommunala och de enskilda barnhemmen.

Förslagen till förändringar av barnhemsvården var av varierande slag. Bland dessa kan nämnas: små ökad barnhemsenheter, satsning på familjevård, landstingsfosterhem, bättre utbildning av personal och klarläggande av målsättningen för barnhemsverksamheten. Under åren 1965-1970 har antalet barnhem minskat. Samtidigt tillkom enligt fosterbarnsutredningens undersökning 15 nya barnhem. Inom de närmaste fem åren efter undersökningen hade landstingen/kommunerna för avsikt att lägga ned ytterligare 21 barnhem. Motivet för nedläggningarna

238 SOU 1974: 7

8 vårdformer

Nya

Inledning områden. Exempel på detta är Skå-Edeby samt Lövsättragruppen i Stockholms län. l detta kapitel kommer vissa exempel på nya Hemmahosterapi brukar också kallas familjevårdformer av intresse att kortfattat beskri- terapi eller familjebehandling. En av målsättvas. Vissa av verksamheterna är i huvudsak ningarna med behandlingen, som naturligtvis en boendeform. Andra är direkta behand- på skilda håll bedrivs med varierande teknik till vård på institution. Några och ambitionsnivå, är att arbeta med och lingsalternativ enstaka enbart till såväl förbättra relationerna inom familjen. Ibland utgör komplement institutionsvården som den öppna barn- och ingår inslag av ”samhällsarbete” vars målsättungdomsvården. Samtliga bygger på frivillig ning kan sägas vara att förbättra familjens medverkan från de vårdades sida. De beskriv- störda relationer till omvärlden, och att na exemplen befinner sig iolika utvecklings- aktivera människor att själva påverka utveck-

stadier. Några har prövats i flera år, medan lingen. Social service av hemmahostyp kan

andra inte är stort mer än teoretiska vårdmo- vid behov sättas in oavsett barnets ålder. En deller som praktiskt skall eller håller på att förutsättning är dock att verksamheten har de hjälpbehövandes förtroende, att den prövas. Utredningen tar i detta sammanhang inte sociala personalen förmår kartlägga de serställning för eller emot de enskilda exemp- vicebehov som finns samt nå ”naturlig” len. Beskrivningen gör inte heller anspråk kontakt med dem som är hjälpbehövande på att vara fullständig. Det bör uppmärksam- men inte själva tar initiativ till kontakt. mas att de kostnader som ibland omnämns Hemmahosverksamhet kan utgöra ett diför traditionell vård och de nya vårdalterna- rekt alternativ till ett barns skiljande från föräldrarna. Barnet behöver därmed inte tiven inte alltid är jämförbara. Det material har kontakten med föräldrar, andra ansom legat till grund för framställningen bryta införskaffats från kommuner, landsting, so- höriga och kamrater. Det behöver inte byta samt i skola med den svåra omställningsprocess som cialstyrelsen, olika statliga utredningar en del fall direkt från företrädare för de vanligtvis följer med detta. beskrivna projekten. Lövsättragruppen Hemmahosverksamhet är ett av de mer utveckla- Lövsättragruppen de exemplen på alternativ till institutions- Under senare år har hemmahosterapi” prakut vård. Gruppen består av vårdpersonal från tiserats bl. a. av personal som flyttat verksamheten från institutioner till bostads- Lövsättra ungdomshem. Gruppens arbetsfor-

1974: 7 239 SOU

mer kan sägas vara ett mellanting av familjel. Att kunna arbeta under lång tid i varje familj; stöd och samhällsarbete som insätts i ett genom kriser och tillfälliga förbättringar mot mer varaktiga förbättringar. begränsat geografiskt område. 2. Att uppnå större kontinuitet och samordning Bakgrunden till vårdarbetet vid Lövsätra av samhällets vårdinsatser.

är följande. 3. Att arbeta med hela familjen. Lövsättra 4. Att sträva efter att behålla familjen hel. ungdomshem, som ligger i Val- 5. Att motverka onödiga institutionsplaceringar. lentuna kommun norr om Stockholm, fär- 6. Att ge familjerna möjlighet och stöd att själva digbyggdes 1967 och fungerade till en början lösa sina problem. 7. Att få familjemedlemmarna att tala med som upptagningshem för skolflickor i åldern varandra om vad som är problem. 13-16 år med grava anpassningssvårighe- 8. Att bidra till att stoppa missbruk av alla slag ter. Platsantalet var 32 fördelat på fyra hos ungdomar och föräldrar. 9. Att bidra till att stoppa kriminalitet hos villor. Institutionen bestod dessutom av en ungdomar och föräldrar. stor centralbyggnad med skola och fritidslO. Att arbeta för en fungerande skolgång hos hus. Hösten 1970 började institutionen även skolpliktiga ungdomar. ll. Att arbeta för att ej skolpliktiga ungdomar ta emot pojkar. Kostnaderna för uppförankan finna arbete och engagera sig i arbetsplatsfördet uppgick till ca 7 milj. kr och vårdkostna- hållandena tillsammans med arbetskamrater.

den uppgick 1969 till 350 kr per vårdad och 12. Att undersöka orsakerna till de uppkomna dag. Stockholms läns landsting är huvudman problemsituationerna inom och utom familjen. 13. Att sträva mot ett alltmer förebyggande för verksamheten från den l januari 1971. arbete, dvs. att tidigare kunna ingripa och bidra till I samband med att på hemmet intagna en förändring av familjeförhållanden. hem julen 14. Att inom familjearbetets ram även inräkna ungdomar flyttade 1970 överflytsåväl tillfälliga vistelser utom hemmet för en eller tades behandlingen till ungdomarnas familjer. flera familjemedlemmar (hos släktingar, vid inten- Behandlingen kom därefter att gälla hela sivterapi, sommarhem, fosterhem) som mer långdvs. också föräldrar variga (fosterhem, institutioner), dvs. att ivissa fall familjerna, och syskon. där det är nödvändigt även arbeta med separationer Verksamheten med dess nya inriktning och av familjer som mål. form fick enligt beslut av en av Stockholms

landstings sociala nämnd tillsatt särskild Lövsättragruppen har även angivit två mål kommitté fortsätta under viss tid i avvaktan för sitt samhällsarbete. Dessa är följande.

på slutligt ställningstagande. Sedermera har l. Att söka motverka förekommande tendenser verksamheten förändrats ytterligare, vilket inom skolan att stöta ut besvärliga ungomar och att senare kommer att närmare utvecklas. i samarbete med skolan på sikt verka för en Målsättningen för verksamhetens utflytt- förändring av skolans arbetsformer så att den kan ta större ansvar för ungdomarna. ning från institutionen Lövsättra var följan- 2. Att stödja familjerna att tillsammans med de. andra familjer, grupper och enskilda, påverka sin miljö genom studiecirklar, byalag och aktionsl. Att komma ifrån ungdomens awikandeidentifikation grupper samt att söka bryta familjernas isolering. som sker i samband med placeringen på institutionen. 2. Att komma ifrån den bristande kontakten Organisatoriskt var Lövsättragruppen ti-

med föräldrarna samt att dessa genom omhänderta- digare uppdelad på tre arbetslag med fem gandet lärs att betrakta sina ungdomar som av- sex familjearbetare i varje. Man arbetade vikande. under 1971 med 36 ungdomar i 20 familjer. 3. Att komma ifrån att föräldrar genom omhän- Samtliga ungdomar hade varit aktuella för dertagandet lärs att betrakta sig själva som ohjälpligt dåliga fostrare. institutionsplacering, 12 hade tidigare vistats 4. Att komma ifrån det speciella rollsystemet på Lövsättra. intagen - vårdpersonal. Familjearbetaren 5 Att komma ifrån den hierarkiskt uppbyggda fungerar enligt uppgift vårdapparaten inom institutionen som förhindrar på många olika sätt inom och utom familjen, människors delaktighet i hela vårdarbetet. som ”terapeut, kurator, förälder, barn, sys-

För arbetet med de familjer som man kon, vän, myndighetsperson, idégivare, lysskommer i kontakt med har följande målsätt- nare, lekkamrat, skrivare av barnavårdsutred-

ningar angivits. ningar osv. Man har strävat efter att vara

240 SOU 1974: 7

två familjearbetare i varje familj, om möjligt och begränsningar beträffande institutionsvård av barn och ungdom. Nackdelarna av att skilja en en manlig och en kvinnlig. människa från hennes naturliga miljö och det Intensivterapiresor, som beskrivs utförliga- omgivande samhället har med ökad tydlighet kunre i slutet av detta kapitel, betraktas som en nat påvisas. En institutionsplacering utgör ofta endast en temporär lösning som lämnar den grundviktig del i behandlingsarbetet. Syftet med läggande problematiken bakom störningen obeardessa resor är att i lugn och ro kunna betad. När den omhändertagne återvänder till sin etablera en hållbar mänsklig kontakt mellan miljö återfaller han ofta i sitt gamla beteendefamiljearbetaren och den unge, något som mönster. Social missanpassning har vanligen samband med relationerna till övriga familjemedlemofta är svårt att åstadkomma i en familjesimar, skolkamrater, lärare etc. För att åstadkomma tuation då akuta problem med t. ex. narko- en varaktig rehabilitering är det därför nödvändigt tika- eller thinnermissbruk förekommer. att analysera och bearbeta dessa relationer. Institutionsvården kan försvåra ett sådant arbete och Driftkostnaderna för varje grupp familjeförstärka den unge i uppfattningen av sig själv som arbetare beräknades till ca 270 000 kr per år. avvikare, - - - Det ligger i hög grad i sociala Om man ifrån att när nämndens intresse att medverka till den omfördelutgår varje grupp, ning av resurserna från sluten vård till öppen vård verksamheten kommit igång i full utsträcksom alltjämt pågår. ning, arbetar med ca 15 ungdomar och deras familjer per år, blir kostnaden 50 kr per Familjearbetet vid de båda öppna behandvårdad ungdom och dag. lingsenheterna är inriktat på socialt och Enligt beslut av landstingets sociala psykiskt störda barn och ungdomar samt nämnd under 1972 har den verksamhet som deras familjer. Behandlingen skall motverka ursprungligen flyttades ut från institutionen missbruk och kriminalitet hos både barn och Lövsättra, i awaktan på slutligt ställningsta- föräldrar. Arbetet skall vidare gå ut på att gande om Lövsättras framtida funktion, upp- försöka kompensera bristande utvecklingsdelats på två från varandra fristående verk- stimulans i hemmiljön och främja ett aktivt samhetsgrenar, nämligen dels familjearbete i deltagande i skola, arbetsliv och ifråga om två förorter till Stockholm, Botkyrka och att förbättra sin miljö. En viktig strävan är Haninge, dels vårdarbete på institutionen att ge familjen möjlighet och stöd att själv Lövsättra. Man har alltså genom detta senare lösa sina problem, att bryta sig ur sin initiativ flyttat tillbaka en del av verksam- isolering och att kunna förbättra relationerheten till institutionen. na till omvärlden. Målsättningen för det familjearbete som Den nya vårdorganisationen på institu- Botkyrkagruppen och Haningegruppen be- tionen Lövsättra har byggts upp utifrån bl. a. driver är i huvudsak densamma som angavs erfarenheterna från familjearbetet utanför för den verksamhet som ursprungligen flytta- institutionen. Vården är avsedd för behandde ut från Lövsättra. Varje enhet är organisa- ling av ungdomar i åldern 13-16 år med toriskt anslutet till PBU-centralen i respekti- svåra psykiska problem och sociala anpassve förortskommun. Enheterna arbetar inom ningssvårigheter. Behandlingen går ut på område även i intimt samarbete miljöterapi i vidsträckt mening med använrespektive med den barnavården dande av grupp- och individualterapi av olika primärkommunala med syfte att få familjearbetet att utgöra slag. Även insatser efter vistelsen på institubåde ett alternativ och ett komplement till tionen, uppföljning och utvärdering av arbeinstitutionsvården. tet samt utbildning ingår i behandlings- Varje behandlingsgrupp består av fem socialarbetare. programmet. Som motiv till familjearbetet i Haninge Möjligheter till skolgång finns inom instioch Botkyrka har i landstingets sociala tutionen. Detta är viktigt inte minst med nämnds tjänsteutlåtande bl. a. anförts följan- hänsyn till att de ungdomar som vistas på de. Lövsättra i allmänhet måste avbryta den barna- och vanliga skolgången. Långvarig erfarenhet inom offentlig ungdomsvård har ökat medvetenheten om risker Två villor och skolan bildar stommen

16-SOU 1974: 7 241

kring vilken verksamheten byggts upp. Perso- ningen. Dock har man nära kontakt med de nalen i villoma arbetar med ett antal sociala avdelningarna. ungdomar och deras familjer. Man arbetar 7 tjänster finns inrättade på familjeterapividare med ungdomar som flyttat till foster- avdelningen, 1 socialinspektör, 1 socialassihem men som fortfarande behöver stöd. En stent, 3 familjeterapeuter, l husmor, l arvotredje villa används som familjevilla dit hela destjänst. Därutöver har man hjälp av 2 familjen kan komma, men också för kortare AMS-anställda. Verksamheten år inrymd i en kontakter med ungdomar som bor på institu- tiorumslägenhet i ett bostadshus ute i staden tionen. En fjärde villa är avsedd att användas och är alltså lokalmässigt avskild från socialbl. a. som barnstuga för de familjer som förvaltningens övriga verksamhet. deltar i intensivterapi på institutionen. Målet för terapin är att medvetandegöra I slutet av år 1972 arbetade man med 17 för familjen vari konflikten består och försöfamiljer, varav några bodde på hemmet. ka diskutera fram en gemensam lösning på Samtliga familjer hade en tonåring som ett sådant sätt att familjemedlemmarna kan vistades på hemmet. Upptagningsområdet är förstå sammanhangen. Alla negativa kontaktbegränsat till kommunerna Täby, Vallentuna ytor som familjen har utåt i samhället och Österåker norr om Stockholm. bearbetas, vilket innebär att familjeterapin Den nya vårdorganisationen på Lövsättra måste skapa nya kontakter och gott samarkännetecknas av en strävan till samordning bete med t. ex. skolor, förskolor, arbetsplatinom en arbetsenhet av olika sociala och ser, arbetsförmedlingen, sjukhus, etc. Ett psykologiska stödåtgärder som vanligtvis gott samarbete med skolan innebär ofta att brukar sättas in i olika sammanhang i en man kan undvika flyttningar av elever. vårdkedja. l arbetet på Lövsättra eftersträvas Praktiskt fungerar terapimetoden bl. a. så att arbeta med hela familjen och med ansvar att en familjeterapeut med stöd av handledaför behandlingsåtgärder även utanför institu- re sköter kontakten med alla familjemedlemtionen, som placering i fosterhem etc., som marna i den familj som man behandlar. När vanligtvis liksom familjebehandlingen åvilar man efter en tid lärt sig att samarbeta så kan primärkommunal huvudman. de samlande kunskaperna och erfarenheterna Lövsättraexperimentet får sägas vara ett utnyttjas mer direkt vid lösandet av promycket intressant exempel på både ett tilläm- blem. pat vårdalternativ till institutionsvård och Intressant är att man även använder sig av en utveckling av institutionsvården som så- ”kontaktfamiljer”, som är vanliga familjer i dan. Verksamheten har dock pågått för kort området som fått viss skolning och instruktid för att man skall kunna bedöma den mer tion för arbetet. Kontaktfamiljerna har i ingående. Familjevården anses av företrädare vissa fall lättare att utan myndighetsbelastför landstinget fungera bra. Under 1973 ning närma sig en problemfamilj, försöka planerades viss uppföljning ske, vilket skall komma underfund om vari problemen består ligga till grund för framtida ställningstagan- samt även i ett senare skede vara ett behandden i frågan. lingsinstrument. Kontaktfamiljen kan direkt stödja och hjälpa den familj som har problemen. I vissa fall får kontaktfamiljen i en akut Familjeterapi i Eskilstuna situation tillfälligt ta hand om ett barn. Ett annat exempel på familjearbete än det Kontaktföräldrar deltar i terapins konferensom Lövsättragruppen tillämpar är den fa- ser och träffar på de sociala avdelningarna. miljeterapi som bedrivsi Eskilstuna. Innan kontaktfamiljen börjar fungera får den Verksamheten som har kommunal huvud- speciell information om sekretesslagens beman har byggts upp bl. a. utifrån erfarenhe- stämmelser. ter från Skå-Edeby. Verksamheten är organi- Ibland kan kontaktfamiljens insatser såsatoriskt en självständig del av socialförvalt- lunda direkt innebära ett alternativ till ett

242 SOU 1974: 7

omhändertagande av barnet. om vilka förhållanden och omständigheter Man använder i viss utsträckning foster- som skapar problem hos människor i olika fritidshem och familjedag- miljöer. Därigenom kan man lättare förändra hem, veckohem, hem som en resurs i arbetet. Familjeterapi- den sociala organisationen så att den bättre verksamheten skall kunna svara emot de krav och behov har även tillgång till en lägenhet i staden, som i viss utsträckning också som uppstår. Genom att barn får stöd via familjeterapin den fungerar som daghem. Familjeterapin har dessutom i samarbete har alternativet att flytta barnet från familmed skolan jen och skolan i många fall kunnat undvikas. och barnstugesektionen startat där man starkt Det anses som en fördel att man som hjälpi en försöksverksamhet, går in kunnat använda de resurför att bygga upp ett samarbete. Verksam- behandlingsarbetet heten bedrivs i en lokal som tidigare använ- ser för social service som finns i närmiljön. des för reguljär fritidshemsverksamhet. Man Kostnaden för vården bedöms av företrädare har totalt ca 12 barn som deltar, av vilka en för socialförvaltningen bli lägre än vid tredjedel är stabila barn med behov enbart traditionell behandling. av eftermiddagshem. Ungefär två tredjedelar av de deltagande barnen bedöms ha olika Solna-Sundbybergs arbetsgrupp mot problem. Den personalgrupp på fyra persoläkemedelsm irsbruk ner som arbetar med barnens problem har täta träffar med de biologiska föräldrarna. Solna-Sundbybergs arbetsgrupp mot läke- Dessa är mycket positiva till verksamheten medelsmissbruk (SSAL) startade i maj 1969 och kommer ofta till föräldraträffar. Lärare, med socialförvaltningarna i Solna och Sundskolpsykologer och kuratorer deltar också. byberg som huvudman. Arbetsgruppen, där I slutet av 1972 arbetade man med ett socialarbetare från de båda socialförvalt- 30-tal familjer. Ett 20-tal av dem betraktades ningarna ingår, har som målsättning att dels som intensivfall. Familjeterapin har under verka för att beslutsfattare och allmänhet med totalt ett 80-tal familjer. informeras om de faktorer i samhället som 1,5 år arbetat Man önskar flera kontaktfamiljer. Pla- förorsakar narkotikamissbruk och isolering cering av barn i familjedaghem och kontakt- samt de förhållanden i samhället som permafamiljernas insatser anses av personalen ha nentar eller förvärrar ett redan existerande gett goda resultat. De familjer som har missbruk, dels verka för att på det indivisociala störningar har kunnat få nya kontak- duella planet undanröja de faktorer som ter och hjälp beträffande barnen och man hindrar den som söker hjälp att bryta sitt har i många fall kunnat undvika placering av bruk av droger. Vidare gäller det att hjälpa barnen på institution. den vårdsökande att bryta sin isolering. Familjeterapins verksamhet bedöms ha Detta sker på flera olika sätt, bl. a. genom så positiva resultat att sociala central- hjälp med att skaffa arbete, underlätta kongett nämnden planerar att under 1974 ytterligare takten med socialbyrån, stimulera till utbildutöka verksamheten. ning, ge ekonomiska bidrag till besök på bio, Nämnden planerar vidare att framdeles teater etc. samt stimulera missbrukaren till starta en behandlingsverksamhet med spe- att själv sköta kontakter med andra myndigciell inriktning på familjer med ungdomar heter, arbetsgivare etc. som har sociala störningar. Verksamheten SSAL vill också hjälpa till att försöka höja som benämnes ungdomsmiljö kommer att självförtroendet genom att ge missbrukaren bedrivas sätt som den en gruppidentitet som SSAL-are eller f. d. ungefär på samma nuvarande missbrukare. Man arbetar härvid på helt familjeterapin. eftersom tvångsvård och an- Uppfattningen bland personalen på sociala frivillig grund, nan kontroll bedöms minska det egna initiaavdelningarna är att man genom familjeterapin har möjlighet att bli bättre informerad tivet. Slutligen är målet att försöka erbjuda

SOU 1974: 7 243

en social miljö där ingen kan låta sig stötas kamissbruk. Tanken är här att försöka gå ut i ut, utan hela tiden ge individen möjlighet att ett bostadsområde i Solna där klienter från tillhöra en gemenskap samt att genom samtal och vårdcentralen är klart översocialbyrån - enskilt eller i grupp ge missbrukaren representerade bland invånarna. insikt om sitt beteende. Den grupp som behandlingen främst är Kommunala familjehem avsedd för är ungdomar och vuxna från 20 år och uppåt, vilka uppfattar sitt primära pro- Med kommunala familjehem avses olika forblem som missbruk av läkemedel. Basen i mer av verksamhet där kommunen tillhandabehandlingsarbetet är vårdcentralen i Solna, håller möbler och i vissa fall kost. bostad, som har 4 anställda socialarbetare. Där försö- Vårdare i familjehem är som regel anställda ker man först skapa kontakt med den av kommunen. på heltid hjälpsökande för att därefter, om det visar Mer traditionella former av kommunala sig lämpligt, satsa på en mer intensiv period familjehem är inackorderingshem i lägenhepå behandlingshemmet Jämsta i Dalarna. ter för ungdom, ungdomshem, kommunala Detta hem, som utgör en del av SSAL:s heltidsanställda föräldrar storfosterhem, verksamhet, har l0 vårdplatser och 3 anställ- etc. Vårdformen kan allmänt sett sägas da socialarbetare. Kommunerna Solna-Sund- tillgodose både bostadsbehov samt visst sobyberg finansierar verksamheten som totalt cialt stöd eller behandling under ungdomarkostar 800 000 kr. per år. nas fritid. De aktiviteter och behandlingsinslag som former av kommunala Exempel på nyare förekommer på vårdcentralen är bl. a. storfamiljehem ges i det följande. möten, bildandet av olika aktivitetsgrupper som suveränt disponerar över en viss summa Familjehem i Borås pengar till olika kulturella aktiviteter, levande verkstad med möjlighet att ägna sig Barnavårdsnämnden i Borås startade våren åt olika typer av hantverk och handarbete, 1970 ett kommunalt familjehem. Bakgrunpsykoterapi, intensivterapi, grupputflykter den till hemmets tillkomst var att barnainnebärande badresor, kontakt med intagna vårdsnämnden i Borås fann att staden hade på anstalter och sjukhus. Allmänt kan sägas behov av att inrätta ett upptagnings- och att man tillämpar ett slags konfrontationste- inackorderingshem för ungdomar. Nämnden rapi där man försöker att få den mellan- framhöll i en skrivelse till drätselkammaren mänskliga kontakten att fungera, få miss- att ett sådant hem, ämnat att mottaga såväl brukaren att försöka engagera sig, att satsa sig pojkar som flickor, skulle möjliggöra snabba själv. SSAL har här försökt undvika att spela placeringar för att undvika t. ex. häktningsrollen av den aktive fixaren, utan i stället beslut eller för att kunna användas i andra försökt få igång processer hos missbrukaren akuta situationer då omedelbar och placering själv, förmedlat kontakter men avstått från omhändertagande för samhällsvård måste att fortsätta att styra individen. ske. Hemmet skulle också som fungera Den individinriktade rehabilitering man inackorderingshem för ungdomar som arbehittills ägnat sig åt upplevs dock som otill- tar och studerar i Borås, men som var i räcklig av vårdpersonalen även om resultaten behov av tillsyn. l sådana fall skulle hemmet bedöms som övervägande positiva. Man för- direkt kunna ersätta fosterhems- eller institusöker nu tillsammans med förtroendemäntionsplacering. nen i kommunerna hitta former för att Borås kommun ställde under 1970 huvudfrigöra en del av verksamheten så att man byggnaden till en jordbruksfastighet till kan gå ut och mer direkt bearbeta de nämndens förfogande. Gården, som är beläfaktorer i samhället som medverkar till att gen ca 5 km från stadens centrum, hade förorsaka människors isolering och narkoti- inköpts några år tidigare och huvudbygg-

244 SOU 1974: 7

naden med en ca 250 kvm lägenhetsyta uppfyllas. Närkontakten med barnens egna ansågs lämplig för ändamålet. Byggnaden hem har ofta visat sig vara en positiv faktor. omfattar bl. a. ett stort kök samt ett dussin- Samvaron mellan barnen och föräldrarna tal rum. För barnen och ungdomarna dispo- samt dessas egna barn har visat sig fungera neras fem rum. Föräldrarna har tre rum och vara till stor nytta för dem som placerats för egen del och för sina egna barn. Övriga i familjehemmet. I en del fall har för de barn rum används som matsal, sällskapsrum, hob- som har beteendestömingar kontakt etablebyrum etc. Nämndens avsikt var att hemmet rats med psykologer eller barnpsykiatrer. skulle fungera som ett s. k. storfosterhem Viktiga är vidare de insatser som görs från och inte som ett barnhem eller någon annan familjehemsvårdarnas sida, oftast i samverinstitution. Som föreståndarpar skulle en med socialförvaltningen, för att lösa ungfamilj i lämplig ålder anställas. Målsättningen domarnas skolproblem och för hjälp till var att ungdomarna, efter att ha vistats i yrkesutbildning och arbetsanställning. hemmet under en relativt kort skulle Med hänsyn till de goda resultat som tid, kunna flytta tillbaka till sina åstadkommits samt de förhållandevis låga biologiska föräldrar. Antalet barn som samtidigt vista- kostnaderna har sociala Centralnämnden i des i familjehemmet skulle maximeras till Borås för avsikt att i framtiden aktualisera fem. Förutsättningarna för placering skulle anskaffandet av ytterligare ett eller flera vara att ungdomarna själva accepterade pla- familjehem av liknande slag. cering i hemmet. När verksamheten började 1970 anställdes Samhem i Haninge en familj där föräldrarna var i SS-årsåldern och hade två egna barn i de yngre tonåren. l Haninge kommun, Stockholms län, drivs Mannen i familjen har anställning som för- sedan årskiftet 1971/72 ett ”samhem i skollärare på daghem i kommunen. Enligt kommunal regi som kan betraktas som kolgällande avtal mellan familjehemsföräldrarna lektivt boende i storfamilj i en av kommunen och sociala Centralnämnden förbinder sig lägenhet. Denna omfattar sju rum förhyrd nämnden att betala ersättning till kvinnan och kök i ett centralt beläget trevånings i familjehemmet i form av månadsarvode hyreshus. Sex ungdomar bor i samhemmet. med 2 500 kr. samt dagersättning med 12 kr. Hemmet står under ”passiv” ledning av en per barn och dag. Dessutom svarar nämnden socialarbetare som är anställd på heltid och för försäkringsavgifter såsom ATP, kostnader bor i en angränsande lägenhet. Dessutom för dagliga tidningar, TV- och radiolicens, deltar en medhjälpare i verksamheten. fickpengar till barnen, abonnemangsavgift på Bakgrunden till samhemmets tillkomst var telefon, kostnaden för den del av hyran som en diskussion i sociala Centralnämnden om inte erläggs av föräldrarna själva. Nämnden alternativ till traditionell institutionsvård utbetalar även ersättning för utlägg med 500 t. ex. på ungdomsvårdsskola. En arbetsgrupp kr. per månad avseende utgifter för avlösning tillsattes som under hösten 1971 arbetade vid varannan veckohelg samt för städhjälp en fram en målsättning för projektet. gång i veckan. Ersättning betalas vidare vid Verksamheten har därefter utformats efs. k. överinskrivning med 25 kr. per barn och ter följande riktlinjer. dygn. Genom kollektiv samvaro och gruppsam- Kostnaderna för hemmets drift uppgår tal eftersträvas ökad självinsikt och ökat totalt till ca 55 000 kr/år. Antalet vårdade självförtroende, så att medlemmarna kan ta barn i familjehemmet var år 1970 17, år ansvar för sig själva och stödja varandra. 1971 17 och år 1972 27. Verksamheten skall drivas i demokratisk Erfarenheterna av verksamheten är enligt form. Medlemmarna i familjen skall ha ett representanter för socialförvaltningen goda. avgörande inflytande. intagningen skall vara Målsättningen har i stor utsträckning kunnat frivillig. Storfamiljen är inte avsedd för

SOU 1974: 7 245

någon särskild kategori människor, vare sig kommer på sociala avdelningens olika didå det gäller symtom, socialt handikapp, striktsgrupper och där ärenden som kan ålder, kön eller annat. Principerna för in- och aktualisera intagning kan komma upp. Assiutskrivning skall utformas av personal och stent, som handlägger visst ärende, skall kollektivets medlemmar vid gemensamma fortsätta med att hålla kontakt under den tid stormöten. Avsikten är att gruppen skall bli klienten bor i lägenheten. Verksamheten är ekonomiskt oberoende. Vistelsetiden skall budgeterad som ett inackorderingshem. vara tämligen lång, önskad minimitid är 4-5 Kostnaden beräknas till ca 75 000 kr. per år mån. Journaler skall inte föras. Ingen i vilket betyder ca 35 kr. per dag och vårdad. gruppen skall för utomstående yppa vad som Erfarenheterna under den korta tid som händer i kollektivet. verksamheten fungerat anses övervägande Det har visat sig under den tid verksam- positiva. Ungdomarna framhåller särskilt ofheten varit igång att ovannämnda riktlinjeri ta som positivt att de inte avskilts från sin sina huvuddrag varit möjliga att följa. Den vanliga miljö; man bor som alla andra. dominerande behandlingsmetoden har varit Den sociala situationen för flera har stabiliatt möjliggöra för de boende att själva agera serats och ett par ungdomar har börjat och ta ansvar. arbeta. En nackdel är att gruppen kan bli I första omgången rekryterades sex boen- homogen och därigenom lätt bli isolerad. de. Kollektivets medlemmar sköter en fa- Många ungdomar är tidigare ”portade” på miljs normala funktioner. Vid stormöten ungdomsgårdarna och det är svårt för dem genomgås vad som skall göras och vilka som att hitta fritidssysselsättningar. skall delta i de olika arbetslagen. Det finns Det är ännu för tidigt att avgöra huruvida tre grupper; en tvättgrupp, som sköter kol- denna vårdform är effektiv. Alla deltagare i lektivets tvätt, en städgrupp, som städar och verksamheten upplever den dock redan som håller i ordning de allmänna utrymmena och ett gott alternativ till t.ex. ungdomsvårdsen köks- och ekonomigrupp, vilken sköter skola. Nästan samtliga av dem som lämnade kollektivets inköp, matlagning, diskning kollektivet efter ca 9 månader går i utbildm. m. Vid stormöten bestäms hur mycket ning, genomgår praktik eller är i arbete. Ett som skall läggas i den gemensamma hushålls- annat positivt drag är att vårdformen är kassan. Beslutande organ är alltså stormötet relativt billig i förhållande till institutionssom sammanträder en gång i veckan eller vid vård. Vissa problem har förekommit i förbehov. Föreståndaren har en röst vid stor- hållandet till föräldrarna, som har svårt att mötet. Ungdomarna har själva tagit initiativ acceptera de fria formerna för verksamtill att vissa regler skapats och till indel- heten. Andra problem som möter verkningen i arbetslag. samhet av denna art är att den öppenhet De boende betalar matkostnaden och vissa mellan människor och den medbestämmankostnader för t. ex. tvätt. De lagar själva derätt som tillämpas och som upplevs posimaten. Alla skjuter till för veckans kostna- tivt i kollektivet är svår att praktisera t. ex. der, även om det i en del fall blir social- ute i arbetslivet. Genom diskussioner om hjälpsmedel som utgår. förhållanden utanför kollektivet försöker Vid hemmets tillkomst introducerades man dock bemästra sådana problem. detta av ungdomarna själva hos de kringboende, vilket motverkade en eventuell negativ reaktion från grannarna. Familjehem i Norrköping Hemmet drivs som en specialfunktion under socialförvaltningens sociala avdelning Norrköpings socialförvaltning startade i mitoch är därmed organisatoriskt underställt ten av 1971 ett familjehem eller ett s. k. avdelningschefen för denna. Föreståndaren flerbarnsfosterhem inom den egna kommudeltar i de behandlingskonferenser som före- nen. Familjehemmet är inrymt i en gård som

246 SOU 1974: 7

3 brukarfamilj, men skall primärt svara för ägs av kommunen och är belägen omkring omvårdnaden av och behandlingsarbetet med mil från stadens centrum. eller hamen. Lantbruket får betecknas som sekun- Hemmet kan sägas vara ett alternativ till både institutionsvården och därt i sammanhanget. Huvudparten av gårkomplement fosterhemmen. dens jordareal är utarrenderad och sköts av de traditionella en maskinstation och endast en mindre areal Kommunen har i avtal förbundit sig att bostad används direkt av familjen till beten för till familjehemsföräldrama upplåta djuren och för odling av produkter för det och ekonomibyggnader samt ett markområde för och odlingar på gården. egna hushållet. Det har visat sig att djuren djurbeten inte fått ett stort terapeutiskt värde i verksam- Familjehemsföräldrarna erlägger hyra men svarar däremot för heten. Alla på gården hjälps åt med det som för anläggningen hör familjen till. Alla deltar oavsett om det kostnaderna för uppvärmning och elektrisk gäller lek, arbete, diskussioner eller överläggström. I avtalet har föräldrarna, som har både ningar m. m. När av barnen haft alltför stora utbildning för och erfarenhet av arbete med något svårigheter att klara skolgången i ortens ungdom, förbundit sig att bebo gården samt skola har familjehemsföräldrama fått medatt svara för omvårdnaden av fyra barn i avtal dela barnet stödundervisning i hemmet. Såskolåldern. Kommunen har i samma av 43 dan undervisning har gett gott resultat. förbundit sig att betala en ersättning skall Barnen hari allmänhet kunnat gå tillbaka till kr. per barn och dag. Ersättningen sin klass i ortens skola och klarat fortsatt utbetalas förskottsvis per månad oavsett om där. Särskild ersättning utgår för plats utnyttjas eller tillfälligtvis inte utnytt- skolgång sådan stödundervisning. jas. Samarbetet med skolan, myndigheter och Familjehemsföräldrarna har av kommunen fått med diverse möbler och annan grannfamiljerna l bygden fungerar bra, vilket hjälp Det första året anses vara av stort värde för verksamheten. utrustning för anläggningen. dessutom inackorderingskost- Ungdomarna har fortlöpande kontakt förskotterades skulle ha med sina biologiska föräldrar under vistelsen naderna per kvartal för att familjen i hemmet. Föräldrarna eller någon av dem rörelsekapital. oftast med barnet i samband med I hemmet vistades under hösten 1972 fyra följer barn i åldern 10-15 år. Samtliga dessa hade placeringen och stannar kvar i familjehem-

met medan barnet acklimatiolika slag av problem och har haft svårighe- några timmar serar besöker ibland förter att fungera i skolan på hemorten. sig. Ungdomarna hade före starten äldrahemmet över ett veckoslut. Föräldrarna Mannen i familjehemmet att delta iden har möjlighet att när som helst besöka beretts möjlighet uppsökande verksamheten bland barn och ungdom i familjehemmet. Han hade under en period Som har familjehemsvårdarna ska- Norrköping. regel en kontakt med såväl vikar-letat som föreståndare på en fritidsgård pat mycket god han hade under olika perioder haft barnet som dess föräldrar i samband med och inackorderade hos sig. En tjänste- barnets vistelse i hemmet. Detta är enligt ungdomar man från socialförvaltningen stöder vid be- socialförvaltningens uppfattning av utomor-

hov familjehemsföräldrama i deras arbete. dentligt stort värde för såväl barnet som dess har också beretts tillfälle att föräldrar. Vidare underlättas barnets åter- Föräldrarna delta i en studiecirkel i ämnet fosterbarns- gång till sin gamla miljö. från social- Det är ännu för tidigt att mer definitivt vård tillsammans med tjänstemän uttala Hittills förvaltningen. Studiebesök har också gjortsi sig om behandlingsresultatet. resultat uppfattas dock av persoett annat flerbarnsfosterhem som fungerat uppnådda nalen vid socialförvaltningen som positiva. sedan 1969. försöker att leva som en lant- Man framhåller bl. a. att familjehemsvårdar- Familjen

SOU 1974: 7

na vid flera tillfällen klart av problem som klara sig utan återfall i missbruk, brott etc. institutionsvården inte lyckats klara. Familjehemsvårdarna att det ansåg vidare inte heller är positivt att samla många i Västerås ungdomar med samma sociala störningar på Familjehem ett och samma ställe. En annan betydande Ett annat finnsi nackdel exempel på familjehem var svårigheten att hitta personal Västerås. Verksamheten började i en familjs som har samma värderingar och uppfostprivata lägenhet år 1958. Snart nog ställdes ringsmetoder, toleransnivå m. m. gentemot från kommunens sida särskild Villafastighet ungdomarna. En liten institution ansågs vidatill förfogande. Familjen hade tre egna barn re vara sårbar då någon av personalen blir som nu är i tonåren. Mannen är anställd vid sjuk etc.

socialförvaltningens fosterbarnssektion. Några exempel som nämndes som fördelar Hustrun blev efter några år formellt anställd med institutionsformen var att institutioner som föreståndare för inackorderingsverk- behövs därför att en del ungdomar inte samheten i familjehemmet, som tog emot Detta senare kanske kan passar i fosterhem. upp till 5 placerade barn/ungdomar. Tidvis förklaras av att en del ungdomar inte orkar har verksamheten bedrivits som institution med att knyta djupare och fastare relationer med anställd personal med schemabunden till föräldrar. nya Institutionsformen antjänstgöring. Familjen hade då flyttat till sågs dessutom ge en mer neutral miljö i detta egen familjebostad och hustrun arbetade avseende. En del kontakter var å andra sidan som anställd på hemmet. Hemmet fungerade så krävande att föräldrar i privathem inte då som genomgångshem före utplaceringen. orkar med dem. Personalen på en institution Sedan sommaren 1972 handhas familje- orkar bättre på grund av att den får avbytahemmet av en ny familj, som har ett eget re. Får inte ungdomarna kontakt med en av barn. Kontraktsbunden ersättning utgår. de anställda kan de ha lättare att få kontakt Mannen i familjen är anställd inom kommu- med någon annan. Finns fler anställda kan nens fritidsverksamhet och hustrun är hem- det vidare vara lättare att komma på idéer arbetande och storfamiljsWmamma samt om sysselsättning m. m. uppbär fosterlön från kommunen. Familje- Fördelarna med det lilla familjehemmet hemmet har nu ett mindre antal platser än var enligt föräldrarna främst att miljön blir tidigare. Man beräknar att ha två barn mera familjeliknande. Det uppfattades därsamtidigt och dessutom en jourplats. vid som en fördel om fosterföräldrarna har En del nackdelar och fördelar med deegna barn i samma ålder. För att verkligen olika vårdformerna - av institufamiljehem kunna hjälpa ungdomar med svåra problem tionskaraktär och familjehem i det lilla behövs det dessutom i det enskilda hemmet formatet - har framförts av de föräldrar som och utrymmen sysselsättningsmöjligheter. arbetat med verksamheten. Många ungdomar hade upplevt det enskilda Under de 10 första åren hade de haft familjehemmet mer positivt än det instituomkring 100 ungdomar under längre tid tionsliknande därför att det familjehemmet, placerade i hemmet och omkring 125 under senare mer direkt det uppfattas representera kortare tid. Till nackdelarna med institu- samhälle som ingripit korrigerande i deras tionsformen hörde enligt föräldrarna att livsföring. det inte blir någon riktig familj, vilket En nackdel med det ”lilla” familjehemmet många ungdomar upplevde som otryggt. De ansågs vara svårigheterna att få koppla av som ändå trivs och känner vårdarbetet. sig hemma på Det som vidare upplevts negativt institutionen kan inte få stanna kvar på var brister på tid då det gäller att upprätthålgrund av att platserna behövs för nya akuta la kontakt både med biologiska föräldrar till placeringar. Av den minskar anledningen ungdomar och med de nya fosterföräldrar ofta motiveringen för den unge att försöka som dessa eventuellt sedermera får. Familje-

248 SOU 1974: 7

hemsvårdarna tyckte vidare att det är påfres- barn- och ungdomshotelK-pensioner) samt

tande att inte kunna ingripa mer för att i det småbostäder avsedda för unga (hybler). enskilda fallet en fortsatt asocial Organisationen skall kunna driva sådana stoppa utveckling. institutioner och sörja för boendeservice. Familjehemsföräldrarna efterlyste slut- Föreningen är godkänd av socialministeligen mera utbildning av fosterföräldrar vil- riet att utöva barnavårdande verksamhet. ken borde ske via utbildningskurser för Verksamheten omfattar ungdomar i allmänsocial personal i den sociala förvaltningen. I het, men även handikappade ungdomar och detta sammanhang ansåg man att mera stöd ungdomar med sociala problem kan få spebehövdes från barnavårdsnämnden för att ciell hjälp. man i akuta problemsituationer skall ha Styrelsen är sammansatt av forskare och med. representanter för centrala och lokala mynnågon att diskutera Exemplet på familjehem från Västerås digheter, kooperativa och allmännyttiga bobelyser ganska väl för- och nackdelarna med stadsföretag. I de lokala styrelserna ingår såväl det större institutionsliknande familje- även representanter för föräldrar och för de hemmet som det mer ordinära familje- boende. hemmet. Exemplet visar också att familje- Som exempel på utformningen kan nämhem med primärkommun som huvudman nas anläggningen vid Englandsvej på Amager. har utvecklingsmöjligheter och att ett väl- Den ingår i ett bostadsområde som omfattar fungerande familjehem kan utgöra ett direkt l 800 lägenheter, skola, barnstugor, fritidsalternativ till institutionsvård och tradi- centrum, butikscentrum, servicehus med tionell fosterhemsvård. restaurang, budcentral m. m. Antalet ungdomsbostäder i området uppgår till 265. De finns utspridda i botten- UNGBO: s verksamhet i Köpenhamn våningen av områdets källarlösa hus. De är Ett annat exempel på initiativ i fråga om fördelade på sektioner om vardera 3 å 4 rum. service för ungdom och som står kommunal Tre sektioner (9-12 rum) delar normalt på verksamhet nära är den danska ungdomsor- ett samlingsrum med pentry. Principiellt ganisationen UN GBOJs verksamhet. Denna är skall driften vara självbärande genom hyresfrämst en boendeform med inslag av före- intäkterna. Landsföreningen får för sin verkbyggande barna- och ungdomsvård. samhet bidrag från stat och kommun och Landsföreningen UNGBO består av intres- från en social bidragsfond. senter för olika kooperativa bostadsförening- All områdesservice är tillgänglig för ungar i Köpenhamn samt organisationen för all- domsbostädernas hyresgäster på samma villmännyttiga bostadsföretag, kommunala kor som för övriga boende. myndigheter och Danska Statens Social- Platserna fördelas enligt sociala kriterier. forskningsinstitut. UNGBO: s uppgift är atti Fördelningen sker i olika boendegrupper samråd med bostadsföreningar producera under överinseende av socialrådgivare. Den och förvalta bostäder för ungdom. Målsätt- sociala betoningen är således mycket stark. är att verka för främjande av barns De sökande rangordnas i första hand efter ningen och ungas trivse1.i det moderna samhället. behov av egen bostad bedömt mot bakgrunboende- den av aktuella boendeförhållanden. l andra Detta skall ske genom en förbättrad miljö för alla befolkningsgrupper. För- hand eftersträvas en representativ köns- och eningen vill utveckla nya idéer om boendet yrkesfördelning. De inflyttade fördelade sigi samt bedriva viss socialpedagogisk verksam- olika avseenden enligt följande. het. Hälften var i åldern 19-20 år, en fjärdedel Föreningen har till uppgift att vägleda vid 17-18 år och en fjärdedel 21-24 år. Könsoch uppförande av barn- och fördelningen var ungefär 60 % kvinnor och projektering ungdomsinstitutioner, med särskild vikt på 40 % män. 48 % var barn till ensamstående

SOU 1974: 7 249

och 15 % var föräldralösa. Ca en fjärdedel av Familjehem på Gotland alla stod eller har stått under tillsyn av

barnavårdsmyndigheter. Enligt senare lämna- Ett intressant exempel på kontrakterade de uppgifter uppgick denna grupp ibland till familjehem är den familjehemsverksamhet en tredjedel av samtliga. Resten av de boen- som håller på att utvecklas på Gotland. de utgjordes av studerande, ca en tredjedel, Gotlands kommun har mot bakgrunden av och yrkesverksamma, också en tredjedel. låg beläggningsfrekvens på barnhemmen i En övervägande andel av de inflyttade kommunen och därmed mycket höga kostkommer från mycket trångbodda hem. nader per vårdad ersatt vård på barnhem Ungefär en tredjedel av de boende är utan med placering av barn och ungdomar i egen inkomst eller har understöd från hemfamiljehem. Verksamheten, som startade unmet eller samhället. der sommaren 1972 med socialstyrelsens Det som är speciellt intressant med UNGtillstånd, drivs i intimt samarbete med PBU. BO:s verksamhet är att de boende främst utgörs av normala vilket Som motiv för uppbyggnaden av den nya ungdomar, betyder att de som har sociala problem vårdformen har bl. a. anförts att institutionsutgör en minoritet. Man har alltså gått mycket långti vården av barn och ungdom under senare år starkt har ifrågasätts, framförallt därför att integration och normalisering av samhällets service som vården i många fall har en negativ effekt på samtidigt närhetsprincipen utomordentligt väl tillgodoses. De nackdelar de Omhändertagna barnen. Arbetet har därsom är förknippade för alltmer kommit att inriktas med homogena grupp- på ett ökat bildningar där har sociala och behandlingsarbete i enskilda hem. Dessa samtliga emotionella har sålunda i detta fall vårdaspekter jämte de ekonomiska överväproblem till stor del eliminerats. gandena har gett anledning till att ersätta barnhemsvården med familjevård. Därutöver anses samarbete med PBU och rekryteringen kontrakterade familjehem av familjehemmen skapa möjligheter att på sikt ge omvårdnaden av denna grupp barn ett Med kontrakterade avses hem helt annat innehåll än vad den traditionella familjehem där fosterföräldrarna institutionsvården ger. har social eller pedago-

gisk utbildning och/eller speciell erfarenhet, Socialförvaltningen har i sin utredning om intresse och lämplighet för uppgiften samt ansett det tillfamiljehemsverksamheten har en fastare bindning till samhällets barna- räckligt att i stället för barn- och upptagvårdande verksamhet än vad som gäller för kunna ningshemmet samtidigt placera upp vanliga fosterhem. De kontrakterade familje- till åtta bam i familjehem. Som alternativ till hemmen torde i många fall genom avtal om spädbamshemmet beräknas vid en och samviss ersättning förbinda sig att motta ett visst ma tidpunkt upp till sex barn kunna placeras

högsta antal barn för omvårdnad. Ersättning i familjehem. PBU har behov att samtidigt utgår dels som fast ersättning för beredska- kunna placera upp till fem barn. pen att ha plats till förfogande, dels med en Socialförvaltningen har genom annonser i bestämd summa per barn och vistelsedag. ortspressen kommit i kontakt med ett 30-tal Olika exempel på kontrakterade familjefamiljer som anmält intresse att ställa upp hem finns i ett relativt stort antal kommusom familjehem för de äldre barnen och ett ner. Till dessa torde även ibland räknas de 15-tal familjer för spädbamen. privata stor-fosterhem som finns av varierande storlek, ibland med så många platser Eftersom ett flertal av familjehemmen i att de snarast måste betraktas som mindre den första kunnat rekryteringsomgången institutioner. godkännas, bedömer socialförvaltningen möjligheterna vara gynnsamma att snabbt

250 SOU 1974: 7

för de familjehem som Vad beträffar den medicinska tillsynen finna ersättningshem har knutits till för- har socialförvaltningen fått garantier från upphör. Familjehemmen i enlighet med de villkor som sjukvårdstyrelsen för att personal inom styrelvaltningen sens verksamhetsområde på lämpligt sätt ingår i upprättat avtal och som avser dels

dels sociala skall svara för tillsynen av barn placeradei familjehemmets förpliktelser, Kommunen familjehem. De familjehem som kontrakteras centralnämndens skyldigheter. för tillsynen av spädbarn står under mediräknar med att för de kontrakterade familje-

få och cinsk uppsikt av personal vid kommunens hemmen erlägga sjukförsäkringsbarnavårdscentraler. Tillsynen av dessa hem ATP-avgifter. Centralnämnden har i samband företas genom hembesök minst en gång per Sociala även beslu- månad. Läkarundersökning av barnen skall med förändringen av barnavården fosterbamsverk- om möjligt företas innan barnen placeras i tat att inom den reguljära som Den medicinska tillsynen av samheten anställa s. k. jourfosterhem familjehem.

äldre barn placerade i familjevård sköts av med kort varsel kan ta hand om fosterbam för längre tids placering. Därutöver föreligger personal inom den psykiska barna- och ung-

domsvården samt av kommunens distriktsplaner på att i viss utsträckning utnyttja

hemvårdarinnor och familjedaghem för enk- sköterskor. Även de äldre barnen skall ge-

nomgå läkarundersökning i samband med lare och tillfällig dygnet-runt-tillsyn. den sociala av familjehem- i familjehem. Hembesök i medi- För tillsynen placering anställt en fos- cinskt syfte företas minst en gång per måmen har socialförvaltningen

terbarnsinspektör på halvtid som skall ansva- nad. För de allra yngsta barnen inom denna

och överhuvud- kan tillsynen vid behov ordnas på ra för samtliga familjehem grupp

taget handlägga frågor som har med familje- samma sätt som för spädbarn.

Socialförvaltningen har i samarbete med hemsorganisationen att göra. I fosterbamsin- PBU anordnat särskild utbildning för familjespektörens arbetsuppgifter ingår att ansvara hemsföräldrarna. Denna utbildning ingår i för att tillsynen av hemmen sker ienlighet

och den försöksverksamhet med fosterföräldrautmed de bestämmelser i barnavårdslagen

som reglerar foster- bildning som arbetsgruppen för försöksverkfosterbarnskungörelsen Detta innebär att fosterbams- samhet inom barna- och ungdomsvården barnstillsynen. (AFBU) i samarbete med AMS och skolöverinspektören kontinuerligt genom bl. a. hembarnens i bedriver i några kommuner. Utbildbesök har att följa anpassning styrelsen Därutöver ansvarar även fos- vänder sig i första hand till de familjehemmen. ningen

för att den medicinska familjer som tar hand om de äldre barnen, terbarnsinspektören kommer till stånd. En men även andra familjehemsföräldrar komtillsynen av barnen

inte obetydlig del av inspektörens arbetsupp- mer att erbjudas att delta.

Parallellt med utbildningsverksamheten gifter består i att upplägga beredskapsschedeltar medlemmar av familjehemmen i beman, anskaffa nya hem och överhuvudtaget råd och anvis- bland barn och ungdom vid bistå familjehemmen med handlingsarbete

PBU. Därigenom räknar socialförvaltningen ningar. framförallt med att på sikt erhålla en välutbildad och Fosterbarnsinspektören skall

de familjehem som mottagit skicklig kader av familjehemsföräldrar. uppmärksamma av Kostnaderna för de barnhem som ersatts särskilt tillsynskrävande barn. Vid tillsyn

sådant barn ankommer det på inspektören uppgick till ca 900 000 kr. per år. Kostnaden

att bevilja erforderlig kompletterande hjälp för vård och tillsyn av barnen i familjehem

beräknas till ca 300 000 kr., vilket alltså är genom hemvårdarinna. av de barn som placeras i en tredjedel av institutionsvårdskostnaden. Tillsynen Gotlandsexemplet är ett intressant och familjevård genom den psykiska barn- och förberett vårdalternativ till instituungdomsvården utövas i de fall dessa barn noggrant

av personal vid PBU. tionsvård. Verksamheten har ännu pågått för kräver särskild tillsyn

SOU 1974: 7

kort tid för att man skall kunna dra några Bakgrunden till att familjehemsverksam-

mer bestämda slutsatser. De intentioner so- heten startade var att nämnden bedömde cialnämnden hade på planeringsstadiet har vårdmöjligheterna för unga läkemedelsmissemellertid gått att förverkliga. De fördelar brukare som otillräckliga. Man fick kontakt som socialförvaltningen direkt kunnat finna med de makar som nu driver verksamheten, är att familjehemmen bättre på ett mycket vilka tidigare hade arbetat med ungdomar på sätt än barnhemmen kunnat täcka behovet en internatskola.

av differentierad vård. Familjehemmen kan De ungdomar som vistas i familjehemmet ta emot ungdomar som tidigare varit svårpla- kommer via Mariapoliklinikens ungdomsav-

cerade. Vidare anser företrädare för socialdelning i Stockholm, där de oftast på frivillig förvaltningen att vården kvalitativt är bättre grund sökt hjälp. Hemmet har alltså ett nära än barnhemsvård. Därtill kommer att den är samarbete med Mariapoliklinikens assistenbetydligt billigare. Nattillsynen för barn på ter. Avsikten är att ungdomarna, som vanli- PBU-centralen har också kunnat lösas genom gen är i åldrarna 17-20 år, efter avgiftatt två föräldrapar som nattförfungerar ning på Mariapolikliniken skall vistas ett år äldrar. Första kvartalet 1973 var beläggi Hassela för att sedan placeras i arbete i ningen 77 % vid familjehem för barn 2-l6 trakten eller få plats på folkhögskola. år och 19% vid familjehem för spädbarn 0-2 Målet för vården är att via en trygg år. familjesituation skapa en positiv ”fostrings- En nackdel med familjehemmen finns. I situation. Hassela medger för ungdomar vissa fall, då det blir aktuellt med långtidsmed missbrukarproblem helt andra möjligplacering av barnet i ett vanligt fosterhem, heter till kontakt än vad som vanligen kan kan det uppstå problem om barnet hellre vill i andra uppnås vårdformer. I familjesituastanna i familjehemmet. tionen ingår att ställa krav men att samtidigt Familjehemsvårdarna har i en särskild ge värme och trygghet. Vistelsen i familjen skrivelse till sociala Centralnämnden begärt innebär också krav på att ungdomarna själva förhandlingar om sina anställningsförhållan- skall ta ansvar. Vården innebär vidare att

den. Nämnden har som svar meddelat att ungdomarna har begränsade möjligheter att verksamheten är av försökskaraktär och att på ett negativt sätt dominera i återfostringsden så länge försöken pågår inte är beredd processen. att inleda förhandlingari frågan. Ett 20-tal ungdomar har under åren 1969-

1973 placerats i familjehemmet i Hassela.

Man ser från barnavårdsförvaltningens sida Familjehem i Hassela positivt men det är ännu på verksamheten, för tidigt att redovisa resultat av vården. År 1969 startades i Hassela i Hälsingland en

familjevårdsverksamhet för unga läkemedels-

missbrukare (upp till 20 år) från Stockholm.

Familjehemmet drivs av ett par makar som Jâm tlandshemmen dock inte - trots att de arbetar på heltid med ungdomarna är anställda av barna- Under hösten 1967 engagerade barnavårds-

vårdsnämnden i Stockholm. Man har i stället nämnden i Stockholm ett antal på försök enligt avtal ett bidrag med 130 kr. per plats familjer på skilda platser i Jämtland och och dygn. För särskilda utgifter kan bidrag senare också i Ångermanland med uppgift från nämnden sökas. Antalet platser är 6 och att i sina hem ta emot ungdomar för verksamheten kan från formell synpunkt om 6-8 månader. perioder Dessa ungdomar betraktas som institutionell. Man har också var i 16- 1 8-årsåldern och hade alkoholeller av socialstyrelsen fått tillstånd att driva hade narkotikaproblem. Samtliga ungdomar hemmet formellt som barnhem. före haft kontakt placeringen med barna-

vårdsnämnden. Många hade själva tagit initia- och män i familjerna dagligen fanns i hemtivet till kontakt. Omkring 80 % är omhän- met eller i dess närhet, vilket också bedömdertagna för samhällsvård. Av en undersök- des som en positiv faktor. Ungdomarna ning som gjorts på 55 ungdomar framgår att kunde alltså få en vettig sysselsättning och en tredjedel tidigare vistats på barnhem, arbetsträning i familjehemmet under överindrygt hälften i fosterhem, tre fjärdedelar i seende av en eller båda familjevårdarna. ungdomshem och något mindre än hälften Det andra skälet till att Jämtland valdes sjukhus eller klinik. Familje- som försöksområde var avståndet från Stockpå psykiatriskt hemmen rekryterades ursprungligen genom holm. Det var på grund av avståndet svårt för annonser i lokalpressen. Av de 25 familjer ungdomarna att få tag i narkotika och de; som svarade valdes ett 10-tal ut. Antalet var svårt att avvika. Samtidigt var förbindelfamiljer som i dag tar emot ungdomar isina serna med Stockholm tillräckligt goda för att hem är 55. kontakten mellan nämndens kontaktmän Bakgrunden till initiativet med Jämtlands- och familjevårdarna och ungdomarna skulle hemmen var närmast behovet av att kunna fungera. som i stockholmstrak- Målet för familjehemsföräldrarnas insatser placera ut ungdomar ten vårdades på institution för alkohol- och är att försöka få ungdomarna att fungera narkotikamissbruk. I många fall var place- socialt. Det är härvid viktigt med gemensam ett direkt alternativ till vård planering av arbete och utbildning, att man ringen på ungdomsvårdsskola. Man tänkte sig i början har god kontakt med arbetsvården, folkhögen vårdtid om 2-3 månader och att ung- skolor etc. domarna därefter skulle återkomma till Familjeföräldrarna kan närmast betraktas Stockholm. Snart visade det sig emellertid som halvprofessionella. Några speciella avatt dessa vårdtider var för korta. Man satsar tal förutom undertecknande av regler om numera vårdtider och försöker tystnadsplikt förekommer inte. Huvudansvåpå längre är barnavârdsnämndens byrå arbeta mer med en planering av vårdinsatser- rig i Stockholm för lägerverksamhet och familjevård. na på längre sikt. 400 l dag är behandlingen indelad i två steg. Inackorderingsavgift utgår med 1 300-1 Man arbetar först med ungdomarna vid kr. i månaden för varje utplacerad. barnavårdsbyråema i Stockholm med samtal Barnavårdsnämnden har fram till 1973 etc. Därefter beslutar man - om alla en utvärdering av verksamheten. Den sig gjort parter är överens - för en minst 6 månader bygger på intervjuer med 58 ungdomar som lång vistelse i ett Jämtlandshem. Viktiga vistats i Jämtland mellan några månader och inslag i vården där är att ungdomarna skall upp till ett år. Intervjun gjordes när ungdolära sig att fungera i ett normalt vardagsliv, marna lämnat Jämtland och varit borta från försöka få relationer till omgivningen och att familjevården i ett år. få helt nya kontakter. Väsentligt i detta Grovt räknat kan konstateras att en tredär att man från barnavårdsnämnden i jedel inte förbättrats, en tredjedel hade projekt Stockholm kontinuerligt är med och ”styr” lyckats dämpa missbruket och den återståenäven efter placeringen i familjehemmet. Ge- de tredjedelen hade lyckats helt med att nom kontinuerliga besök av särskilda kon- bryta missbruket samt börjat fungera i samtaktmän och tät kontakt deltar nämnden hället. Vid en särskild enkät utsänd till hela tiden i behandlingsprocessen. familjevårdarna framgick att dessa till över- Att Jämtland valdes som försöksområde vägande del var positiva till samarbetet med hade främst två skäl. För det första ansågs barnavårdsnämnd och kontaktman. En mi- Jämtland ha kvar en del mindre företag och noritet ansåg dock att nämndens informaframför allt jordbruk, vilket gynnade ambi- tion var otillräcklig. tionen att erbjuda ungdomarna arbetsträ- Resultaten av verksamheten kan hittills ning. Det var också vanligt att både kvinnor alltså uppfattas som tämligen positiva. Det

SOU 1974: 7 253

som är speciellt intressant med Jämtlands- ternativ än de redan nämnda prövas inom hemmen är att den barnavårdsnämnd som den sociala barnoch ungdomsvården. För

placerat ungdomarna i familjehem belägna i att ungdomar med missbrukssymtom eller

annan kommun genom insatser från särskilda andra symtom på betydande sociala störkontaktmän behåller en del av det direkta ningar i vissa fall skall kunna ha en möjlighet vårdansvaret även efter utplaceringen. att bryta sig loss ur ett socialt problemfyllt sammanhang eller en vårdsituation som inte ger resultat kan det vara nödvändigt att vistas någon annanstans utan att det därför Nya vårdformer i övrigt nödvändigtvis behöver vara fråga om institu- Förutom de redan redovisade exemplen kan tionsvård eller Vad som här familjevård. några ytterligare vårdformer i korthet näm- avses är rekreationsvistelse eller lägerverknas. samhet där någon eller några av den sociala personalen i barnavårdsnämnden eller på någon institution deltar, men där utform- Privata storfosterhem ningen av värdprogrammet sker i intensivt Under senare år har många privata storfoster- samarbete med de vårdbehövande. hem bildats. Dessa hem kännetecknas av att Exempel på sådan verksamhet finns bl. a. de drivs helt privat och har flera barn eller från Stockholms kommun och även från ungdomar samtidigt för vård. Utplacering av ungdomsvårdsskolor där man temporärt flytbarn görs dock i allmänhet av barnavårds- tar ut vården från institutionen. Under år nämnder och i vissa fall av PBU-centraler. De 1973 organiserades ett 90-tal lägerveckor av privata storfosterhem som finns uppvisar de 20 ungdomsvårdsskolorna. sinsemellan betydande olikheter. En del hem Vid Drevvikens ungdomshem utanför torde ha förutsättningar att skapa en tera- Stockholm inleds behandlingen i varje bepeutiskt lämplig behandlingsmiljö för barn handlingsgrupp, som på institutionen fungeoch ungdom med speciella svårigheter. rar 7-8 med en veckas behandmånader, Emellertid har det också anförts kritik lingsläger. Man försöker under denna tid lära mot att vårdformer av denna typ inte har en känna varandra och dra upp riktlinjer för närmare anknytning till primärkommunal den fortsatta behandlingen. huvudman. Detta anses speciellt angeläget Förutsättningen för meningsfull vistelse när hemmen tenderar att få många barn för är att på behandlingsläger ungdomar som vård. När antalet samtidigt vårdade uppgår kan intresseras för verksamheten kollektivt till 4-8 är storfosterhemmet närmast att får delta i bestämmande av program, aktivibetrakta som institution eller privat barnteter osv. Programmet innehåller i allmänhet hem. I dessa fall torde man i allmänhet ha aktiviteter som bad, fiske, utflykter, gruppsvårt att uppfylla de krav som måste ställas samtal om verksamhetens fortsatta inriktpå sådan verksamhet, krav som gäller perso- ning etc. Genom att de vårdbehövande själva nalens utbildning, tillgång till avbytare, till- deltar i verksamhetens organisation kan perräckliga lokalutrymmen, tillgång till pedago- sonaltätheten hållas betydligt lägre än för giskt material, möjligheterna till insyn etc. vård på traditionell institution. En viktig

fördel är vidare att medinflytande och medansvar lättare kan tillämpas i en ny miljö än i Behandlingsläger mer traditionell vård. En förutsättning för I de delvis nya vårdalternativ som i det ett gott resultat är att vårdinsatser även föregående har beskrivits och kommenterats kommer i fråga efter lägervistelsen, t. ex. ingår en del behandlingsmoment som av fortsatt gruppverksamhet, fritidsaktiviteter primärkommunen kan användas redan i be- av olika slag, åtgärder för och stöd vid fintlig vårdorganisation. Även andra vårdal- placering i arbete eller utbildning.

254 SOU 1974: 7

per år. Erfarenheterna visar enligt personalen Terapiresor att den i många fall kan skapa eller stärka som står behandlingslägren motivation för att ta itu med de egna En verksamhet nära är terapiresor eller “intensiv- problemen. I vissa fall kan de bryta en låst mycket kallas. Sådana behandlingssituation, vilket skapar bättre beterapi” som de också ibland resor används både i den öppna barnavårdan- handlingsförutsättningar på längre sikt.

de verksamheten bl. a. i Stockholm och vid

några behandlingsinstitutioner. Vistelse i familj under fritiden Vid Drevvikens ungdomshem utanför Ett annat är Stockholm började försök med terapiresor exempel på en ny vårdform fritidsvistelse i familj för ungdomar som har 1967. Den yttre ramen kring terapiresorna till- bostad och som kan fungera i arbete eller vid Drevviken består i att en terapeut en kortare tid - två eller tre veckor utbildning, men som inte kan klara sin fritid bringar - tillsammans med en missbrukare någon- utan att t. ex. missbruka sprit eller narkoti-

stans utanför institutionen. Resorna har ka. Denna vistelse kan gälla såväl på kvällstid ibland till sommarstugor på visst som vid veckoslut. Denna behandlingsform företagits har också som i Haninge kommun utanför avstånd från Stockholm. Man prövats Stockholm utgör ett alternativ bl. a. till försökt med ett par veckors segeltur i skårinackorderingshem, men är också ett komgården. för försöken med terapi- plement till öppna En viktig

Utgångspunkten vårdformer.

resorna var behovet av att bryta ett pågående förutsättning är att värdfamiljen väljs med

missbruk eller akut kriminalitet utan att omsorg så att umgänget kan kännas någor-

utsätta missbrukaren för ytterligare någon lunda positivt och naturligt för båda parter.

form av institutionsvård, t. ex. sjukvård eller Ersättning för middagsmål och eventuellt

vid en ungdoms- andra vårdkostnader erläggs av den som vård på sluten avdelning vårdsskola. lntensivterapin kan vara ett in- vistas i familjen eller av kommunen.

slag i början av institutionsvistelsen, men kan

också föregå utskrivning till fosterhem eller är att intensiv- Projekt som ännu ej prövats liknande. Det mest vanliga terapin är ett inledande moment i någon i anslutning till Grannskapsföräldrar form av längre behandlingsplan. förskolan

Med terapeut avses den behandlande per- Barnstugeutredningen har efter samråd med sonen, oavsett formell utbildning eller tjänsfosterbarnsutredningen diskuterat möjlig- Som terapeut” kan t.ex. en teställning. heten att kunna ge stöd och hjälp till en assistent, en kurator eller en läkare, familjer med sociala störningar via samhällets psykolog fungera. Ett krav är att terapeuten barnstugeverksamhet. Detta skulle utifrån sin praktiska arbetserfarenhet tror sig reguljära under en kunna ske genom grannskapsföräldrar eller ha något att ge missbrukaren - resan får inte bara familjedaghemsföräldrar ”med heldygnsbekortare tids samvaro från såväl kamrater som redskap. Dessa skall dels ha direkt anknytvara en avstängning att tera- ning till förskola och därmed ha viss kännenarkotika. Det är vidare viktigt dom om barnet och dess föräldrar, dels vara peuten är väl förankrad i en personalgrupp. bör också ha en viss förmåga att beredda att upprätthålla viss beredskap för att Terapeuten för missbrukaren vad som händer i med kort varsel kunna ta emot barn föreklargöra inte en kontakt av detta slag. Det som händer trädesvis i lägre åldrar, som temporärt

under beskrivs som en kan vistas hos sina föräldrar. Stöd via förskosjälva intensivterapin period av intensiv samvaro, intensiv kommu- lan kan också ske på annat sätt, t. ex. genom

nikation och intensiv påverkan. att personal åtar sig vissa jourbetonade uppär ca 10 eller att vissa daghem har hel- Antalet terapiresor vid Drewiken gifter

SOU 1974: 7

dygnsöppet. Barnstugeutredningen diskute- Riktlinjerna för projektet var följande. rar i sitt betänkande Förskolan l. Barn (SOU bör ej segregeras eller särskiljas 1972: 26-27) alternativen samt beroende kvällsöppen på om de har tillsynsbehov eller ej. lördags- och söndagsöppen förskola. Man Den ursprungliga eller primära kamratgrupdiskuterar även andra alternativ såsom natt- pen bör hållas samman så långt som möjligt. 2. Föräldramedverkan är väsentlig. Verköppen småförskola eller avdelning inom församheten bör därför utformas så att den skola samt barnavårdare i barnets eget hem stimulerar och underlättar föräldramedverunder vissa perioder. kan. Försök med stöd till familjer med sociala 3. Barn och familjer med särskilda behov, föranledda av t. ex. sociala problem bör så störningar har ännu inte prövats i större långt det är möjligt ges service och hjälp sammanhang. Dock har planer utarbetats för inom bostadsområdet och projektets ram. sådana försök. 4. Barnen skall ges allsidig och god stimulans.

Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt Haningeproiektet verksamhetens funktion av att vara socialt Ett projekt där stöd bl. a. till barn med Ett förebyggande. flertal undersökningar, särskilda behov skulle kunna ges planerades bl. a. den s. k. Tyresöundersökningen om 1972 i Haninge kommun i Stockholms län. I socialhjälp har visat på de stora riskerna för

planeringen av försöket deltog negativ social socialstyrel- isolering som föreligger i m0sens centrala för försöksverk- derna bostadsområden projektgrupp i storstadsregioner. samhet inom barnstugeområdet. Om människor får naturliga sociala kontakt- Bakgrunden till den planerade försöks- punkter i sitt bostadsområde kan isoleringen verksamheten med samordnad bamstuge- minska och därmed sannolikt även behovet och fritidsverksamhet i Haninge var följande. av repressiva åtgärder med syfte att korrigera Kungl. Maj :t uppdrog den 5 november 1971 awikande beteenden. åt socialstyrelsen att i samråd med skolöver- Förutom smådaghemmen skulle i bostads-

styrelsen, Svenska kommunförbundet och områdets mitt finnas en lekhall som var barnstugeutredningen genomföra en försöksavsedd att fungera som en naturlig samlingsverksamhet på barnstugeområdet. Målet för plats i området. Viss pedagogisk och social försöksverksamheten var bl. a. att pröva liksom personal fritidspersonal skulle finnasi barnstugan som centrum för barnaktiviteteri till området. anslutning ett bostadsområde. Verksamheten borde in- Det speciella med smådaghemmen var att nefatta såväl organisatorisk som personell barnen kunde komma från samma hus som samverkan mellan hem, bamstugor, familje- det där daghemmet är beläget eller från daghem, trefamiljsystem, parklek och om- Även barn utan grannhuset. tillsynsbehov vårdnad om tillfälligt sjuka barn med sikte borde fritt få komma till daghemmet. Dagpå att bryta de avgränsningar som vanligtvis hemmets lokaler borde vidare kunna använråder. Vidare framhölls bl. a. i målangivelsen das också av föräldrar och övriga hyresgäster för försöksverksamheten att smådaghem för gemensamma behov och som träffpunkt. med 8-15 barn skulle kunna ett skulle utgöra Möjligheter också finnas att ismådagvärdefullt komplement till de större institu- hemmet eller hos personal eller närbeläget tionerna och ha särskilt goda förutsättningar ta emot barn nattetid. familjedaghem Småatt inordnas i boendemiljön. daghemmet ansågs kunna utvecklas till något Det planerade försöket avsåg fem smådag- av husets ”fasta ett ställe dit både punkt, hem, varav ett för 12 barn iåldern O,5-3 år barn och vuxna gärna vände sig. Möjligheter och fyra för vartdera 15 barn i åldern 3wl2 till öppethållande borde därför vid behov år. Smådaghem skulle anordnasi bottenpla- finnas även lördagar och söndagar. Samvernet av hyreshus genom sammankoppling av kan skulle ske med lekhallen, där en omfaten tvårumsoch en trerumslägenhet. tande fritidsverksamhet för bam i olika

256 SOU 1974: 7

åldrar planerades. Socialvårdens distriktsgrupp beräknades kunna knytas till lekhallens fritidsverksamhet under vissa tider, varigenom bl. a. viss social service skulle kunna förmedlas på ett neutralt sätt. Driftkostnaden för projektet exkl. lokalkostnader för barntillsynsdelen beräknades till drygt 14 000 kr per plats mot 10 000 kr för traditionell barnstugeplats och 13 000 kr för lägenhetsbarnstuga. Försöksprojektet skulle innebära att barnen hade tillgång till fler fritidsaktiviteter än i traditionell barnstuga. Utvärdering av projektet avsågs att ske av centrala projektgrupper i socialstyrelsen. De frågeställningar som man avsåg att belysa var bl. a. möjligheterna att genom förebyggande arbete och mer direkt uppsökande verksamhet kunna reducera frekvensen avvikande beteenden hos barn. En annan viktig frågeställning var att öka möjligheterna till lämpliga insatser för de s. k. hotellfallen”. Det redovisade försöksprojektet har ännu inte kommit till stånd.

17-SOU 1974: 4 257

9 Barnkolonier och feriebarnsverksamhet

Fosterbarnsutredningen har inte haft anled- eller genom kommunens förmedling under ning eller möjlighet att mera utförligt be- året beretts vistelse på barnkoloni eller feriehandla bamkolonierna och deras verksam- hem. För år 1971 utgick bidrag avseende het. Under arbetets gång har utredningen 18 600 barn på koloni och 18 200 barn som kommit in på både barnkoloni- och ferie- vistades i feriehem. barnsverksamheten i olika sammanhang och I en departementspromemoria (stencil S det torde därför finnas skäl att något beröra 1966: 5), som föregick beslutet om förenklade problem och frågeställningar som är de statsbidrag till ferievistelse för barn och aktuella på dessa områden. till semesterhem, föreslogs också att det statliga stödet till ferievistelse borde knytas till behovet av barntillsyn. Detta förslag, som Hittillsvarande utveckling och nuvarande av flertalet antillstyrktes remissinstanser, läge togs också senare. År 1971 fanns, som tidigare redovisats i Departementschefen anförde i propositio- Antalet kolo- nen att anknytningen av statsbidraget till kapitel 3, 354 barnkolonier. 1960-talet mins- behovet av barntillsyn under sommaren väl nier och platser har under kat kraftigt. År 1960 fanns det 581 kolonier. lät sig förenas med att hänsyn togs till Vad avser har en minskning ekonomiska och sociala förhållanden vid platsantalet skett från 1965 då antalet platser var nåra uttagningen av barnen. 18 000 till 1971 då motsvarande siffra var ca Av samtliga barnkolonier 1971 hade 58 % 13 000. Antalet barn som årligen vistats på kommuner som anordnare. Landstingen svakoloni har under åren 1965-1971 minskat rade för 2 %, barnens dag- och majblommefrån ca 26000 till drygt 20000. Minsk- föreningar för nära 14 %, nykterhets-, tbc-, och föreningar för 26%. ningen av antalet barn som vistats årligen på religiösa- övriga är relativt sett mindre Över en tredjedel av barnkolonierna hade koloni än minskningen således mer eller mindre privata anordnare. I av antal platser vilket framgår av medelantalet 1965 var de flesta fall gällde att de olika kolonierna dagar varje barn funnits på koloni. bedrev sin verksamhet under sammanlagt 8 detta medelantal 37 dagar per barn och 1971 32 dagar. veckor på sommaren uppdelat på 2 olika Kostnaderna var perioder. Mellan 20-30 barn vistades varje 1971, enligt förefintlig period på kolonien. Enligt uppgifter från statistik, 41 kr per barn och dag. Enligt från 1968 1968 var personaltätheten en anställd på beslut om bidragsregler utgår med 100 kr. till kommunerna för fyra barn och personalen rekryterades främst statsbidrag 15 år som av kommunen bland lärare, praktikanter samt studerande varje barn under

med fritidsledarutbildning. I regel förekom- des av 12 relativt väl utbildade anställda. mer inte någon speciell utbildningsverksam- Personalen uppfattade inte barnen som särhet för koloniåndamål förutom vid Barnens skilt besvärliga men ansåg att man fått för Ö där Barnens Dags Föreningeni Stockholm knapphändiga uppgifter om barnens situadriver utbildning för ungdomsledare vid tion före kolonivistelsen. Kontakten mellan barnkolonierna. barn och föräldrar skedde främst via brev. När det gäller verksamhetens uppläggning gav föreståndaren ”direktiv för de olika verksamheterna. Den närmare utformningen Socialstyrelsens undersökning skedde i samråd med lekledarna. Socialstyrelsen genomförde hösten 1972 en Belöningar eller bestraffningar förekom undersökning om barnkoloniernas inre verk- som regel inte, utom vid ett tillfälle då grov samhet. Undersökningen, som omfattar ett stenkastning fick till följd att badförbud urval om 200 av landets samtliga barnkolo- meddelades. Någon poängsåttning eller prisnier, genomfördes på så sätt att barnavårds- utdelning förekom inte vid tävlingar. Barnen konsulenterna vid den årliga inspektionen hade inte möjligheter till medinflytande. l de insamlade vissa uppgifter efter ett speciellt fall man uppfattade att ett barn hade specielav socialstyrelsen sammanställt formulär. la svårigheter eller om något särskilt inträffat Frågeställningarna berörde bl. a. uttagnings- tog man kontakt med föräldrarna. I sin principerna, personalens sammansättning sammanfattande kommentar påpekade konoch utbildning, information och kontakt sulenten att byggnaderna var i tämligen med föräldrarna, verksamhetens dåligt skick och arbetskrävande. Eftersom uppläggning, utrustning för sysselsättning m. m. kolonianordnaren inte var ägare till byggna- Konsulenten skulle också avge en helhets- den uppstod problem med att få till stånd uppfattning om respektive koloni och verk- förbättringar. samheten. Fosterbarnsutredningen har beretts tillfälle att ta del av dessa rapporter. I det följande Exempel 2 redovisas några exempel på hur kolonier fungerar. Redovisningen gör inte anspråk på Anordnare var en Barnens Dags förening och att ge någon representativ bild av alla barn- uttagningen av barnen skedde via skolan och kolonier i landet. Uppgifterna från de olika socialförvaltningen i samarbete. Man hade konsulenterna varierar både till omfattning haft vissa svårigheter med att få tillräckligt

och tolkning av frågeställningar. kvalificerad personal. Personalgruppen ut-

gjordes främst av praktikanter. Personalen uppfattade barnen som besvärliga. Man ansåg sig också ha otillräckligt med sysselsättnings- Exempel 1 material. Det fanns ganska klara ordningsreg- Kolonien drevs av centralföreningen för ler, bl. a. måste barnen ,före klockan 21.00 sommarvistelse för barn”, som är en sam- vara iklädda pyjamas. Bestraffning förekom manslutning av de olika kommunala lokal- och exempel på sådan var skuming av föreningarna för sommarvistelse i Stock- torrklosetterna. Tävlingar genomfördes mest holms kommun. Uttagningen av barnen sker som lagtävlingar och avslutades med en stor i enlighet med de av centralföreningen fast- prisfest. I sin helhetsbedömning anförde ställda normerna vilket innebär att man konsulenten att denna koloni gjorde ett strävar efter att bereda samtliga sökande mindre positivt intryck. Den var dåligt utrusplats. I de fall detta inte lyckas fördelar man tad och personalen verkade måttligt intresseplatserna efter behov. Sommaren 1972 vista- rade av verksamheten och tycktes ha vissa des 30 barn på kolonien. Personalen utgjor- svårigheter att samarbeta.

SOU 1974: 7 259

Exempel 3 med kommunala bidrag. De 20 barn, 4-7 år,

som vistades på kolonien kom från två olika Kolonien drevs av Centralföreningen för barnstugor. Det är således fråga om en sommarvistelse för barn”, Stockholms komfortsättning av den ordinarie barnstugeverkmun. Uttagningen av barn till kolonien samheten under sommaren. För sommarvisgjordes i enlighet med centralföreningens telsen har vid urval av barnen hänsyn tagits normer. Barnavårdskonsulenten betecknade till föräldrarnas ekonomiska situation, trångkolonin som välutrustad med erfaren och boddhet och svårigheter att på annat sätt positiv personal som öppet arbetade tillsamordna barntillsyn. Personalen ansåg att det mans med barnen och prövade sig fram med var fanns otillräckligt med uteredskap vilket olika aktiviteter. Personalen upplevde sig ha den största bristen. Enligt konsulenten kan haft en del svårigheter med främst de äldre vistelsen bli påfrestande för de mer ”veka” barnen. Man önskade ett mindre antal barn barnen, framför allt om de stannar två och en mer homogen grupp samt mer manlig perioder vilket inte föreföll vara ovanligt. personal. Många av barnen kom från splittra- Man borde också sträva efter att få samma de hem där manlig vuxenkontakt saknades. kategori av personal på kolonien som på

barnstugan.

Exempel 4

En social centralnämnd stod som anordnare Exempel 7

för denna koloni där 20 barn i åldern 7-15 Barnavårdskonsulenten i ett län har angåenår vistades. Barnen betecknades som prode de i länet belägna kolonier vilka inspekteblembarn”. Enligt konsulenten såg kolonien rats under 1972 sammanfattningsvis anfört ut att fungera på ett positivt sätt. Det att det på en del håll rått mindre goda föreföll vara ett gott samarbete mellan persoförhållanden. Det har t. ex. på vissa kolonier nal och barn. Stämningen var inte auktoritär. funnits otillfredsställande möjligheter att iso- Man hade också goda relationer med kringlera sjuka barn. Speciellt den yngre och mer boende grannar. Hela kolonien gav intryck oerfarna personalen har gjort intryck av att av att vara en ”familj på sommarnöje”. inte vara tillräckligt medveten om vad kolo-

nivistelse egentligen innebär. Personalen som Exempel 5 helhet verkar också ha fått dålig information Som anordnare av denna koloni stod en om hur den skall arbeta med de problem

religiös förening och uttagningen av barnen som kan uppstå under en kolonivistelse.

skedde efter hembesök av föreståndaren. De

barn som kom ifråga för vistelse på kolonien

vara ”de mest socialt behövande. Slutsatser av exemplen uppgavs

Personalen utgjordes av föreståndaren i för- Det av socialstyrelsen insamlade materiaeningen samt i övrigt av kvinnliga praktikanlet från hösten 1972 visar att koloniverksamter och studerande. Kontakten mellan barn het kan bedrivas på många olika sätt. Det och föräldrar förekom i mycket liten utförefaller också vara så att de kolonier, för sträckning. Inga straff eller belöningar förevilka kommuner står som anordnare, har kom. Stämningen på kolonien föreföll, enligt något mer erfaren och bättre utbildad persokonsulenten, vara god men vissa intresse- och samt mer nal, bättre utrustning och materiel generationsmotsättningar tycktes förekomgenomtänkta program för verksamheten. En ma mellan föreståndaren och övrig personal. genomgående uppfattning bland personalen

på kolonierna tycks vara att man har för lite Exempel 6 kännedom om barnen och deras situation

Ånordnare av denna koloni var en barnstuga före kolonivistelsen. Kontakten med barnens

i Stockholm, som drivs på ideell grund men föräldrar före och under kolonivistelsen sy-

260 SOU 1974: 7

nes inte vara särskilt omfattande. Ett annat rapporten om verksamheten fanns det sådagemensamt problem är att på flera ställen, na positiva erfarenheter att man förordade där kolonianordnaren inte äger byggnaderna, en fortsatt satsning på behandlingslägerverkförekommer svårigheter att få erforderlig samhet. Dock krävdes en längre behandlingsupprustning, medel till bättre lekutrustning tid, mer homogen grupp av ungdomar samt etc. något fler anställda. Ett annat exempel på fritidsverksamhet i koloniform är de familjesemesteranlägg- Exempel på utnyttjande av koloniemas lokaler ningar vid Skagern, Finnerödja och Anevik, som drivs av Örebro barnavårdsnämnds fri- Förutom vanlig verksamhet vid barnkolo- tidsavdelning. Dessa anläggningar, som blev nierna finns det exempel på hur koloniernas färdiga i början av 1960-talet, har skapats lokaler kan utnyttjas för nya ändamål. Un- för att ge barn och föräldrar möjlighet att der sommaren 1971 arrangerade fritids- och tillsammans njuta av semestern under goda socialkontoret i Haninge kommun jämsides förhållanden. Områdena består av småstugemed ordinarie vecko- och dagkoloni på bebyggelse där varje familj kan disponera en försök ett s. k. behandlingsläger vid Edesnäs stuga med plats för sex personer och med gård på Utö i Stockholms skärgård. 12 full hushållsutrustning. Vidare finns allmän ungdomar i tonårsåldern hade intresserats service i form av båtar, lekmateriel, boklå för verksamheten av barnavårdsgruppen på dor, samlingsrum och vissa gemensamma socialkontoret. Ungdomarna var socialt och arrangemang som trivselkvällar och motionskriminellt belastade och hade missbrukat aktiviteter. En av kommunen anställd förehasch och öl samt ivissa fall även s. k. tunga ståndare svarar för verksamheten på platsen. narkotika. Under tiden 1 januari-30 november 1972 Personalen utgjordes av två personer. Från utnyttjades dessa båda anläggningar av 212 deras sida utgick man ifrån att det här var familjer och antalet deltagande barn var 386. fråga om ungdomar vilkas sociala normer Den tid en familj kan disponera sin stuga och självhävdelsebegär oftast stod i strid med är två veckor och kostnaden är 220 kr. samhällets normer och krav på konformitet. Tilldelning av stuga sker efter en poängskala Det gällde att skapa vissa möjligheter för där bl. a. årsinkomst, antal barn och förhålungdomarna att själva ta initiativ och be- landet att man är ensamstående förälder är stämma sitt handlande samtidigt som de avgörande faktorer. En familj kan också vid måste ta konsekvenserna av detta. behov, efter prövning av barnavårdsnämn- Programmet, vilket gjordes upp gemen- den, erhålla fri vistelse vid anläggningen och samt av personal och ungdomar, innehöll fri resa dit. Merparten av kostnaderna för olika organiserade aktiviteter som spel, bad, inköp och uppbyggnad av Skagern och Anefiske etc. Avsikten var inte främst att ge vik har bestridits av Barnens Dagsmedel. några nya kunskaper utan att etablera en positiv kontakt med ungdomarna för att öka Barnpassning utomhus deras insikt i sin egen situation och på så sätt vidga deras möjligheter att påverka den. Under senare år har andra former av vad Genom en sådan djupare kontakt skulle man socialstyrelsen i Råd och Anvisningar också enligt personalens uppfattning kunna 1970:13 kallar barnpassning utomhus tillfå möjligheter att i positiv mening påverka kommit vilka förmodligen till en del deras attityder till andra. ersätter barnkolonier. Verksamheten har, en- Man räknar med att följa upp försöket ligt socialstyrelsen, till syfte att under variemed regelbunden gruppverksamhet som skall rande tid av dagen erbjuda barnpassning och utgöra det huvudsakliga terapeutiska arbetet. bereda barnen tillfälle till organiserad utelek. Enligt den i september 1971 avlämnade I vissa fall finns tillgång till inomhuslokal.

SOU 1974: 7 261

Barngruppen kan variera i storlek och sam-- sedan lång tid tillbaka haft en omfattande mansättning. Verksamheter av det här slaget lägerverksamhet under somrarna med sjö- - som fått stor omfattning under senare år scouting, konfirmationsundervisning, vild- - kan ske antingen som dagkoloniverksam- marksliv och idrott på programmet. Sveriges het/badresor eller barnhage/parklek. Riksidrottsförbund har flera arrangemang Ett exempel på dagkoloniverksamhet är med idrottsläger tillsammans med olika diden dagkoloni som drivs av fritidsnämndeni strikts- och specialidrottsförbund. De kristna Gävle kommun. Sommaren 1972 fungerade ungdomsförbunden bedriver också scouten dagkoloni under 6 veckor med organise- och lägerverksamheter under sommarperiorad verksamhet i form av spel, lek och bad. den. I regel får deltagarna själva stå för En måltid serverades under dagen. 35 barn kostnaderna under lägervistelsen. Att delta i var anmälda per dag och i genomsnitt 20 per ridläger tycks exempelvis kosta ca 65 kr. per Kommunen debiterade dag plus resa och fickpengar. Avgiften för dag var närvarande. en viss avgift, 5 kr. per dag. Merparten av de seglarläger/skolor synes i allmänhet variera barn som deltog i denna verksamhet hade mellan 200 kr. och 500 kr. per vecka. En kommit med därför att det fanns behov av veckas kanotläger i Skåne beräknas kosta barntillsyn. Även andra sociala urvalskrite- omkring 200 kr. rier hade spelat in. Liknande dagkoloniverksamhet förekommer i flera kommuner också Aktuella frågeställningar utan att några avgifter uttas. Förutsatt att medel anslås planerar fritidsnämnden i Gävle Från både kolonianordnare och kolonipersoatt starta en dagkoloniverksamhet i form av nal har uttalats behov av en mer allsidig och ett sjösportläger avsett för l0-l3-åringar. övergripande diskussion om målsättningen Det blir 3 olika perioder om vardera 2 för barnkolonierna och deras verksamhet. veckor och 60 barn sammanlagt får tillfälle Idag torde det främst vara Barnens Ö som att vara med. Även här räknar man med att har mer uttalade mål och riktlinjer för sin debitera en viss avgift. Vissa planer finns verksamhet vilket bl. a. resulterat i en speockså på att starta ett dagridläger med ciell utbildning för de ungdomsledare som ponnyhästar. Om dessa planer realiseras arbetar inom verksamheten. kommer avgift att uttas och krav på viss Målsättningen för koloniverksamheten har erfarenhet av ridning att ställas. Man är dock diskuterats även i andra sammanhang. Vid inom Gävle kommuns fritidsnämnd inte pedagogiska institutionen vid Stockholms främmande för tanken att subventionera universitet genomfördes våren 1969 i form avgiften för de barn vilkas föräldrar inte har av en 3-betygsuppsats i pedagogik (Hallenmöjlighet att själva betala deltagaravgiften dorff och Svensson) en explorativ studie till ett sådant ridläger. över en barnkoloni där 7l barn vistades under sommaren 1968. Uppsatsen avsåg att belysa ”om koloniverksamheten kan uppfat- Lägerverksamhet tas som ett lämpligt komplement till hem Många föreningar och ungdomsorganisatio- och skola i deras uppgift att utveckla indiviner arrangerar sommarläger för sina medlem- den. Uppsatsskrivarna fann att villkoret för mar och i vissa fall även för icke medlemmar. ett gott resultat med kolonivistelse var att Som exempel kan nämnas Skid- och Frilufts- det fanns möjligheter att aktivera barnen främjandet som har vildmarksläger, seglar- med lämpliga sysselsättningar vilket i sin tur och kanotläger. Unga Örnar har en omfattan- ställde stora krav på personal och materiell de lägerverksamhet med bl. a. lägerkoloni på standard. Det kravet förutsätter också en Gotland. Olika ridlägerarrangörer anordnar klar målsättning för kolonivistelsen och en ridläger över hela landet främst för barn från klar pedagogisk inriktning. Om dessa krav 1 1 års ålder. De olika scoutförbunden har tillgodoses menade uppsatsskrivarna att an-

262 SOU 1974: 7

finns att betrakta kolonivistelse som nella kolonier minskar medan antalet barn ledning ett för många barn fullgott alternativ inte som vistas i feriehem tenderar att öka.

bara för att lösa själva sommarvistelseproble- Samtidigt har det tillkommit flera andra

met. Det kan också innebära tillfälle till en typer av koloniverksamhet med en till viss

berikande och miljörik upplevelse. del annan inriktning. Olika intresseorganisa-

tioner arrangerar delar av sin ungdomsverk-

Feriebamsverksamheten samhet i form av exempelvis seglarläger och

ridläger. Denna typ av koloniverksamhet Feriebarnsverksamheten har till övervägande vänder sig till en delvis annan grupp av barn del drivits av kommunerna, dvs. kommunerän den grupp som tidigare vistades på de mer na har placerat barnen, och denna verksamtraditionella kolonierna. het bör liksom barnkoloniverksamheten ses l samband med diskussionen om målsättsom ett komplement till den kommunala ningen för feriehemsverksamheten bör det serviceverksamheten för barntillsyn. Som enligt fosterbarnsutredningens mening närvillkor för det statliga bidraget till stöd åt mare anges vilken eller vilka grupper av barn feriebarnsverksamheten gäller enl. socialstyman önskar bereda plats för på barnkoloni relsens Råd och Anvisningar 1967:203 att och i vilken utsträckning privata feriehem samtliga hem som tas i bruk skall vara skall utnyttjas. Hittills har det, åtminstone skriftligen godkända av barnavårdsnämnden i vad gäller den mer traditionella barnkoloniden kommun där de är belägna. Detta gäller verksamheten, övervägande varit fråga om både hem som första gången skall ta emot sociala urvalskriterier. De barn som vistas på barn och hem vilka tidigare ansetts lämpliga kolonier har främst varit barn för vilka att motta barn. Särskild uppmärksamhet bör sommarvistelse på landet av olika orsaker

enligt anvisningarna ägnas de hem som skall sätt. Detta inte kunnat ordnas på annat ta emot sjuka eller handikappade barn. torde ha medfört att stora delar av den Hänsyn måste tas till sommarföräldrarnas grupp barn som vistats på kolonierna varit i ålder, antalet barn, bostadens storlek och behov av både social och pedagogisk stimubeskaffenhet och sommarföräldrarnas förmålans. Mycket talar dock för att flertalet av de ga att fostra barn etc. Vidare bör enligt traditionella kolonierna haft och har en socialstyrelsen en hälsokontroll göras iskomålsättning och en pedagogisk inriktning lornas eller barnavårdsmyndigheternas regi som inte svarar mot sådana behov. Här spelar omedelbart före ferievistelsens början. program för verksamheten, personalens ut- Som tidigare redovisats i kapitel 5 hade bildning samt koloniemas utrustning stor enligt fosterbarnsutredningens kommunenroll. kät år 1969 830 kommuner feriebam/som- Det bör också diskuteras vilket syfte marbarn i kommunen och de flesta vistades i ferievistelsen -skall ha och för vilken eller de minsta kommunerna (kommuntyp 5). vilka kategorier av barn som vistelse på Nästan alla dessa barn kom från annan barnkoloni eller i feriehem är det bästa kommun. År 1969 vistades sammanlagt alternativet. Det kan ifrågasättas om inte en 15 077 barn i sommarhem/feriehem. Antal kolonivistelse kan innebära något värdefullt barn i sommarhem/feriehem tenderar emeloch utvecklande för alla bam. Möjligheten lertid, i motsats till vad gäller barn på koloni, att inom kollektivets ram träna sig i att att öka och enligt socialstyrelsen utgick år samarbeta i grupp, gemensamt ta ansvar för l97l statsbidrag för 18 200 barn som vistavarandra kan bidra till positiva upplevelser des i feriehem. för flertalet barn. Ett sådant resonemang

innebär givetvis stora krav på barnkolonier- Sammanfattning nas målsättning, verksamhetens pedagogiska

Utvecklingen när det gäller barnkoloniverk- innehåll och personalens utbildning. Dess-

samheten visar att det totala antalet traditio- utom kan nämnas, vilket tidigare påpekats,

SOU- 1974:7 263

att olika föreningar har haft och ytterligare satsar på ungdomsverksamhet under sommarperioden i form av lägeraktiviteter. Fosterbarnsutredningen är av den meningen att feriehemsvistelse i många fall borde ersättas av direkta kommunala barntillsynsaktiviteter vilket också förutsätter att barnkoloniverksamheten helt knyts till övrig kommunal verksamhet på det sociala service- och fritidsområdet. Det finns skäl som talar för detta. En sådan integrering torde innebära större möjligheter att utveckla barnkolonierna vidare. Kommunerna får i sin tur ytterligare ett instrument att spela med i de olika satsningar som görs och kommer att göras inom barntillsyns- och fritidsverksamhet för att bidra till positiva och utvecklande uppväxtförhållanden. Det är också fråga om att på ett bättre och mer kontinuerligt sätt ta tillvara de resurser som befintliga barnkolonier faktiskt utgör och bredda ramen för deras verksamhet. Statsbidraget till ferievistelse för barn har anknutits till behovet av barntillsyn under sommaren vilket också enligt utredningens mening kan ses som ett led i en större integrering med övrig kommunal verksamhet. Fosterbarnsutredningen vill avslutningsvis anföra att ovanstående resonemang aktualiserar kravet på en mer allsidig utredning om barnkoloniernas och feriehemsvistelsernas målsättning och verksamhet. Utredningen har i en framställning till Socialdepartementet i april 1973 hemställt att sommarbarnsverksamheten skall bli föremål för en allsidig utredning beträffande såväl målsättning som innehåll. I maj 1973 har Kungl. Maj: t genom tilläggsdirektiv uppdragit åt barnstugeutredningen att utreda frågan om den organiserade sommarbamsverksamhetens mål, innehåll m. m.

10 Utbildningar inom barnavårdsområdet

Under utredningens arbete med olika frågor medicinsk barnavård, etik, naturstudier, inom barn- och ungdomsvården har utbild- dramatiskt skapande, rytmik, musik, instruningsfrågornas betydelse framträtt alltmer. mentalmusik, slöjd, målning och model- Någon mer ingående beskrivning av förekom- lering, pedagogik, psykologi, barnpsykiatri, mande utbildningar har utredningen emeller- mentalhygien samt metodik. I utbildningen

tid inte funnit anledning att göra. I det ingår också yrkespraktik och auskultationer

följande har därför endast vissa aktuella på daghem och lekskolor. utbildningars målsättning och innehåll i korthet beskrivits. Utbildningar på universitets- Fritidspedagog och högskolenivå som t. ex. socionomutbildningen har inte behandlats. Som målsättning för utbildningen till fritids- Eftersom det i utredningsdirektiven finns pedagoger gäller att utbilda personal som angivet att utredningen, om den fann ledare för fritidshem och lekplatsverksamanledning härtill, skulle ta upp Allmänna het. Denna utbildning är två-årig. barnhusets verksamhet (kap. 12), berörs den Utbildningen innefattar yrkespraktik, yrsocialpedagogutbildningsverksamhet som be- kesteori, psykologi och pedagogik, barn- och drivs vid Sociala barna- och ungdomsvårds- ungdomspsykiatri, mentalhygien och etik, seminariet. Bl. a. den organisation och perso- samhällskunskap, hälsolära, svenska och röstnalsammansättning som finns vid seminariet och talvård, naturstudium, bild- och fonnarbehandlas i det följande förhållandevis in- bete, dramatiskt skapande, musik, rytmik gående. samt lek och idrott.

Ungdo msledare F örekommande utbildningar Ungdomsledareutbildningen har som mål att Förskollärare förbereda för arbete som ledare inom fritids- Utbildningen till förskollärare är två-årig och verksamhet för ungdom. Utbildningen, som äger rum vid förskoleseminarierna. Den syf- vanligtvis är två-årig och bedrivs vid ungtar till att utbilda personal för arbete i domsledarinstitut och folkhögskolor, saknar daghem, lekskolor och andra institutioner enhetlig uppbyggnad. som mottar barn i förskoleåldern. Förutom praktisk undervisning i bam- och De ämnen som utbildningen omfattar är ungdomsarbete samt kameralt arbete innesvenska, röst- och talvård, Samhällsorien- håller utbildningen ämnena svenska, historia, tering och social barnavård, hygien och psykologi med socialpsykologi, sociologi,

SOU 1974: 7 265

samhällskunskap. sociallagstiftning, hälso- I utbildningen ingår yrkesarbete vid olika lära, kulturell orientering, ungdomsarbetets institutioner såsom barn- och ungdomspedagogik och metodik, bokföring samt psykiatrisk klinik, behandlingshem, unggymnastik med lek och idrott. domsvårdsskola, barnhem och institutioner för barn och ungdom med psykiska och/eller fysiska handikapp. De teoretiska ämnena i Anstalspedagogisk yrkeskurs för vård av barn utbildningen omfattar yrkesarbetets metopå barnhem m. m. dik, psykologi med observationer, peda- Den anstaltspedagogiska yrkeskursen har gogik, psykiatri, mentalhygien och etik, samsom mål att förbereda för verksamhet bland hällskunskap, hälso- och sjukdomslära, instibarn och ungdom på upptagningshem, spe- och konsumenttutionskunskap, näringscialhem, elevhem för skolbarn, ungdoms- svenska med röst- och kunskap, talvård, vårdsskolor, barnpsykiatriska kliniker, be- verksamhet naturstudier, skapande samt lek, handlingshem m. m. Den direkt yrkesin- rytmik och idrott. Timplanen ger möjlighet riktade utbildningen, som omfattar en ter- till specialföreläsningar. Härutöver skall elemin, förutsätter tidigare studier och yrkes- verna göra ett specialarbete. arbete inom området. F.n. bedrivs utbildningen av Socialpeda- Kursen innehåller yrkespraktik omfattan- goger dels vid Sociala barna- och ungdomsde vård, fostran och sysselsättning dels av vårdsseminariet i Stockholm, dels som spefriska och normala barn och ungdomar, cialkurs vid gymnasieskolan i Malmö. I dels av psykiskt störda barn och ungdomar, följande avsnitt kommer frågor som rör yrkeskunskap, sysselsättningsmetodik, hälso- utbildningen i Stockholm att tas upp till lära, sjukdomslära, psykologi, psykiatri, sam- behandling. hälls- och familjekunskap, gymnastik samt musik. Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet

Socialpedagog Organisation

Socialpedagogutbildningen är tre-årig. Den Huvudman för sociala barna- och ungdomshar som mål att meddela kunskaper och vårdsseminariet är Allmänna barnhuset. Det färdigheter för verksamhet som social- ekonomiska ansvaret och viss del av verksampedagog med följande huvudfunktionerz, heten redovisas i kap. 12. För utbildningen av föreståndare till barnatt utöva vård och fostran av barn och hem svarade fram till år 1945 Svenska ungdom vid institutioner inom olika vårdsocialvårdsförbundet. Under en övergångstid områden samt att därvid söka uppehålla pâtog sig Allmänna barnhuset huvudmannaoch utveckla de ungas normala kontakter skapet för utbildningen. Detta ställningsute i samhället, tagande var resultatet av en utredning om att skapa en trygghetsbefrämjande institu- utbildning av föreståndare till barnhem, som tionsmiljö för barn och ungdom och ha genomfördes av socialstyrelsen. Utredkontakt med deras anhöriga samt olika ningen, som överlämnades 1952, medförde samhällsorgan, också att utbildningsinstitutionen fr. o. m. läsåret 1953/54 fick namnet Sociala barnaatt vara insatt i samhällets familjevårdsseminariet. vårdande verksamhet, Socialstyrelsen medgav den 15.1.1961 att att tjänstgöra i ledande ställning vid insti- utbildningen skulle ge kompetens för innetutioner för barn och ungdom samt att hav av assistenttjänst vid ungdomsvårdsskola. därvid ansvara för personal- och elevhand- Samma år ändrades seminariets namn till ledning. Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet.

266 SOU 1974: 7

Tabell 10:1 Antalet sökande och antalet Perso nal antagna elever vid Sociala barna- och ung-

Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets åren 1965-1973, domsvårdsseminariet består av rektor, biträdande rektor personal

och en kontorist. År Antal sökande Antal antagna Rektor undervisar i en del ämnen vid

samhälls- 1965 81 22 seminariet som t.ex. pedagogik, 1966 91 45 kunskap och svenska med röst- och talvård. 1967 133 45 en- 1968 194 25 Härutöver fullgör han arbetsuppgifterna

Biträdande rektor 1972 200 24 speciell inriktning på praktikfrågor, ledning 184 24 1973

av teoriveckor och elevvårdsfrågor.

Kontoristen besvarar förfrågningar angå-

ende m. m., granskar ansökutbildningen visar socialpedagogernas anställningsförhålningshandlingar och upprättar förteckning landen examensåret. Av allt att döma har

över sökandena. eleverna med några få undantag fått anställ- Seminariet har inte någon vaktmästare ningar inom det område som utbildningen eller motsvarande, varför exempelvis sådana

handhavande syftar till. göromål som budskickning, Tabell 10:3 visar samma socialpedagogers och vård av undervisningsmaterial, visning av den 31.12.1971. En anställningsförhållanden film samt tillsyn av lokaler får utföras av klar tendens är att socialpedagogerna i

tillgänglig personal. och mindre utsträckning arbetar på barnhem Pâ grund av begränsat elevunderlag har andra institutioner efter en tids yrkesseminariet inte några heltidsanställda lärare. verksamhet. I stället har de uppenbarligen I stället har frågan som regel lösts genom att erhållit anställningar i större utsträckning anlita en huvudlärare för varje ämne. Denne som t. ex. socialassistenter, kuratorer och kompletteras i undervisningen av specialister, barnavårdslärare. Att antalet icke anställda som med några få undantag är yrkesökat kan förklaras med att utbildningen verksamma inom ämnesområdet. domineras av kvinnor, som tidvis har kraftigt

lägre förvärvsfrekvens än männen.

Utbildningskapaci tet

Vid utgången av läsåret 1970/71 hade semi- Försöksverksamhet med utbildning av

nariet utexaminerat 16 årskurser med samfosterföräldrar 337 elever. Antalet antagna elever manlagt av för försöksverksamhet inom har årligen varit drygt 20 med undantag Arbetsgruppen för- (AFBU), som är åren 1966 och 1967, då intagningen barna- och ungdomsvården en tillsatt arbetsbåde höst- och vårintag- av Socialdepartementet dubblades genom grupp, har som ett led i fosterbarnsutredning. (Tabell 10.l.) arbete framlagt förslag om utbildav antalet sökande efter ningens Minskningen Bakgrunden till detta 1970 torde bl. a. bero på att Socialpedagog- ning av fosterföräldrar. initiativ är att utvecklingen inom barnavårdsutbildningen startade i Malmö fr. o. m. läs-

området och hela socialvårdsområdet synes året 1971/72. från institutionsvård mot vård i ha gått

enskilt hem. De pesoner som i sina hem

Anställningar efter genomgången utbildning för vård förutmottar barn och ungdomar

sätts äga en praktisk lämplighet för detta, Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet

av elevernas anställ- men de saknar ofta de teoretiska kunskaper har gjort en uppföljning 10: 2 som kan bedömas erforderliga för att vården Tabell ningar efter avslutad utbildning.

SOU 1974: 7

än.: .mama

.H H H m H H n

nmH

I

oomH

Dmm

.u

.Eäñâdoøømm n_m..m2a§== .=HHu›.5.H.o8.mmm .Emäoowmmamäa .âaâuaowwma .Hmaamvumäøwvmmu

F5

:cum

Hotüøäoü Hoäuzåoä .Hämøåäaän coHmoHHmH Hoäazåoä .Hsomüouáâm .EHErBHdS .mäqmcäa .EHwEnHuow .Houåsäoä 8:23_ Uuwåaøw .mmzHHvHooås

63m §38 os:

wcHccHHnus

wmmgO nämna..

H H H H H H H H H m m H H H H m m

om

umusvám .äEEom -äEEom

HoEEBHHmE

.E5520 -äEEom

.E331 H8...? E29_ _coHouH .Hmoåü E28_

wmHäo

H m v H H m

St»

-..än xøwåm .award

HmwEHHHHmHmHHw

Eon

H H N H m m v 2

-Q5 .mEou .mHv_.m› 23a

H H m m v m v m v

vn

.o

.Fäm dä: :än

H H

.EE

m

Hotwååummvuwäåovwø:

v

aaâåm -Husum .Hawa

H H H N H 0

xâoxuåm Genua? .mwinwb uHSHm

m H w m n

:oo

m H 0 0 m

om

.mEun

Eos

H

.som

m H H m H m m m m mH

wHwHoom -Emm -mig En: .NHUOE En:

H

Hoummaoåmxo

m m w

u?

Eoznäm

o H. p oH NH mH HH HH HH oH 2 s

muchåoHm

om_

Homâ

Hås .§32 ._2055

N mH vH NH m: om 2 mm

S Hm ov

mcovcmzwnuwm

ou s. mm

En

.dm

HHmåå Hmám

asså

32 S.: S2 ma.: §2 32 S.: HbmH ä.: S2 os_ HEH

M.. 8 W U w 7 4 7

anwa

N m v

cow.:

w w N o Q

.åüñoom

H08

_noåz _poåz

.E0138

NBBnom

.bâmmmuomêo .uämmmuomåo

mäaøwåmøäaøma

.ñnHuom

.adomøcoxmsäåäuan

:oo

.Eoñoom .E858

.Skuggan

.Goarxwñaua

.mmEmEoEouwou .mcoxwcâäacän waiøäøgåwuø. .mcoxøvâzacoøuom

.mcoxowøäsuun .nmcaêosuoemøw .._§m%o›m_m.2 .amäeoiåo_ .mmamaååuånn ...eaåu›am.3 .ñpüoomømu .mmuumøäcån aoäuaäoxm

-aims

.mmaäøomuoa uâüsåoxm aouauøåoä .umzoxâmø Samuüzoxw

än .bi .mmm

.ändå uoäbø_ 63m :såå .än

o; o; Ȋ Ȁ

.

umiåw ._3252

.-4 v-t-d-du-n v-ov-q-ov-u-u-a v-cu-n-c r-4-1v-4v-d N--t-um-c

228m

#Ov-1v-1(\Iv-1

:owman:

E

vuwñnuoenä .soxøaoxüw

.rââoxø

5:25:55

Ȋ

ämöiEmxous

§50

g _

-Pam ?mån .musa

m (Å N m m › N

Eom E0: H

.mEoo

_ _ a m

-maa -mugg 28a

uowowmuomzüocm

.o

;cum ams: .v33 .EE

_ _

av

:ü

328mm .EEE .så

A _

:mñNñHm 333mm 80.32.; .mmiamuu

sova

1 m N N N

2.0_ con _ .

.som .Eon

|

com_

:Em -Emm .Eran .nämen E2_

:ö: a

covcåmnuowmwnmazmamaø.

Eosøäm

m Öl m m m w v

uotmczbommnumäêonmcø

.E058

N

.§03

m. 2 NN

13:e.

2 I H 2 oN NN

ou

ä:

N

:mens

82 33 mo.: §2 82 82 S2

.äxm

03 SOU 1974: 7 269

:vi: anwa

m m H H

mm

.E868

H

.Pxüdom ..›..Ho.H.oom “Hcuäwh

.E868

F5

ummEovHmHuHEamHmH

.nbmüüvåm

.§05

F5

.nmimEonuuäow

.Hämâuos ..5H.oom .sunwoom

xenxøaogw_

.mmadom

_oäbüzoä .mâomøumaán _Saäåoxø

.uxoømbøn .Eomdoø umaoaaê .mäwän .mmadoø .mzox ;så vcâwcm 63m

o; RH .mmm .mmm

.osams

.åäö v-iFirâv-d -tñlrnv-nv-n-av-a v-4#-1#I(\|v-1 -1 m

vw

.m

-azosoäa

3:22:32.:

E0520 .Hmuxü Eon

§50 H H v

.så ?mån .wåra E2_

N m m v

mm

.web -mEou -mugg 28a

H m oH

.o

.så .v95 .§8 .Ei m

.S235 .Huang G93_ H m m H.

385mm Eos?? Amica: :Sa

v m m v mm

...om .Eos

m o w m wH

...Em .mån En: .Evas E2_ H m

...også

v w 0

2 s

WE .SSS ._2055

ou Hm cv S mm

o:

H

asså

.så å.: mo.: os_ SH

270 SOU 1974 :7

skall kunna ses i sitt rätta sammanhang och alltså till fullo kunna bedrivas på ett ändasätt. Förslaget till utbildning av målsenligt fosterföräldrar riktar sig främst till sådana som i sina hem mottar barn och personer som av en eller annan orsak ungdomar (kriminalitet, missbruk av olika medel etc.) blivit föremål för ingripande enligt barnavårdslagen. Utbildningen drivs som en försöksverksamhet och efter beslut av arbetsmarknadsstyrelsen genomförs den som arbetsmarknadsutbildning i Borås, Västerås, Kumla och Gotlands kommuner. Försöksverksamheten, som påbörjades 1973, beräknas vara avslutad under första halvåret 1974. Kursens innehåll och uppläggning framgår mer detaljerat av skolöverstyrelsens utfärdade läroplan för utbildningen (bilaga 6).

SOU 1974: 7

ll Ekonomiskt stöd och

beskattning

Sociala förmåner till barnförsörjare kostnaden för barns kost och bostad betalas

av statsmedel (6 §). Då barn vårdas på Allmänt barnbidrag anstalt på kommunens bekostnad får kommunen uppbära bidraget och ta betalt ur det

Barnbidrag utgår enligt lagen (1947:529) om i den mån vårdkostnaden får tas ut av barnet allmänna barnbidrag. För barn som är svensk eller annan enskild person (7 §). medborgare och bosatt i riket utgår allmänt

barnbidrag med 1 500 kr om året som bidrag till barnets och fostran. Bostadstillägg till barnfamiljer uppehälle För barn som inte är svensk medborgare utgår bidrag Statliga bostadstillägg till barnfamiljer utgår om barnet fostras av någon som är bosatt enligt kungörelsen (1968:425) om statliga och mantalsskriven i riket eller om barnet bostadstillägg till barnfamiljer. eller endera av dess föräldrar sedan minst sex Statligt bostadstillägg utgår till familj med månader vistas i riket (l §). Bidraget utgår barn under 17 år som helt eller delvis från och med kvartalet efter det barnet fötts inom Fosterbarn försörjs familjen. som seeller rätt till bidrag eljest till uppkommit, dan minst sex månader vistasi familjen anses och med det kvartal då barnet fyller 16 år som försörjt inom familjen (4 §). Med familj (2 §). Utbetalningen sker kvartalsvis genom avses makar med barn eller ensamstående

riksförsäkringsverket (11 §). med barn. Man och kvinna som utan att vara Rätten att uppbära barnbidrag tillkommer gifta lever tillsammans anses som makar om modern när barnet står under föräldrarnas de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamma vårdnad. Är modern till följd har eller har haft barn. gemensamt av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för Bostadstillägg utgår med 75 kr. i månaden längre tid hindrad att delta i vårdnaden får (900 kr. per år) för varje barn i familjen fadern uppbära bidraget. I annat fall uppbärs under förutsättning att familjeförsörjarens bidraget av den som har vårdnaden om statlig taxerade inkomst inte överstiger f.n. barnet (4 §). Om den som har rätt att 23 000 kr. per år. I fråga om sammanlevande uppbära barnbidrag befinns olämplig till det makar beaktas därvid den sammanlagda infår försäkringskassan på framställning av komsten (5 och 10 §§). barnavårdsnämnden förordna att bidrag skall Om det sammanlagda avdraget för underutbetalas till annan lämplig person. Försäk- skott i förvärvskälla 4 000 kr. överstiger ringskassan får om synnerliga skäl finns det överskjutande till taxerade inbeloppet utbetala bidraget till barnavårdsnämnden för komsten. sker med hän- Inkomstprövningen att användas till barnets bästa (5 §). syn till den taxerade inkomsten året före

Barnbidrag utgår i regel inte för tid då bidragsåret. Om den aktuella inkomsten ökat

272 SOU 1974: 7

eller minskat väsentligt i förhållande till den som åtnjuter förlängt barnbidrag eller studietaxerade inkomsten bestäms bostadstillägget bidrag enligt studiestödslagen (1973:349) i stället med hänsyn till den beräknade under förutsättning att familjen uppbar bidragsgrundande inkomsten för bidragsåret. kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde Om det är uppenbart att familj saknar behov 17 år (2 §). Statsbidrag kan utgå t. o. m. det av bostadstillägg, får länsbostadsnämnden kalenderår under vilket barnet fyller 19 år. besluta att bostadstillägg inte skall utgå, även Som förutsättning för att statsbidrag skall om villkoren för rätt till bostadstillägg är utgå gäller att familjen har egen bostad (6 §). uppfyllda. Statsbidrag utgår för bostadstillägg med överstiger försörjarens statligt taxerade högst 14 kr. i månaden för varje helt 25-tal inkomst 23 000 kr. reduceras bostadstilläg- kr. av bostadskostnaden. Vid beräkning av get. Reduktionen är 12 % av den taxerade statsbidrag beaktas dock endast bostadskostinkomsten mellan 23 000 kr. och 26 000 kr., nad som beroende på antalet barn för 18 % av den taxerade inkomsten mellan ensamstående ligger inom gränserna 26 000 kr. och 36 000 kr. och 24 % av den 300-925 kr./mån och för makar inom gräntaxerade inkomst som överstiger 36 000 kr. serna 400-l 025 kr./mån (8 §). (5 §). Även förmögenhet som överstiger Inkomstprövning av det statskommunala 50 000 kr. reducerar tillägget (6 §). Den som bostadstillägget till barnfamiljer sker enligt uppbär bostadstillägg är skyldig att lämna samma regler som för de statliga bostadsupplysning om inträffad omständighet som tilläggen. Vid reducering av bostadstilläggen har betydelse för rätt till bostadstillägg med hänsyn till inkomstens storlek skall de (21 §). statliga och statskommunala bostadstilläggen Rätten att uppbära bostadstillägg tillkom- sammanläggas och det statliga bostadsmer familjeförsörjaren. l fråga om sammanle- tillägget reduceras i första hand. Även i vande makar tillkommer rätten makarna övrigt gäller i huvudsak samma regler som utbetalas till beträffande statligt bostadstillägg. gemensamt (9 §). Bostadstilläget försörjaren månadsvis i efterskott. I fråga om sammanlevande makar sker utbetalningen till Studiestöd den av makarna som anges av dem (17 och 18 §§). Studiestöd utgår enligt studiestödslagen Ansökan om bostadstillägg görs hos det (1973:349) och studiestödskungörelsen kommunala förmedlingsorganet. Beslut av (1973:418). förmedlingsorganet kan överklagas till läns- Till studerande över 16 år som går kvar i bostadsnämnden. Nämndens beslut kan över- grundskolan utgår förlängt barnbidrag på klagas till bostadsstyrelsen (15 och 24 §§). l 125 kr. enligt 2 kap. studiestödslagen. Bostadstillägg kan vidare utgå enligt grun- För studerande i gymnasieskolan utgår der som anges i kungörelsen (1973: 379) om studiehjälp enligt 3 kap. samma lag. Studiestatskommunala bostadstillägg. Enligt kun- hjälp utgörs i första hand av studiebidrag görelsen erhåller kommun statsbidrag för som utgår utan inkomstprövning. Studiebisina kostnader för bostadstillägg till barnfa- drag utgår med 125 kr. per månad till miljer samt ensamstående och makar utan studerande som fyllt högst 19 år (3 kap. l barn (l §). I det följande berörs endast och 6 §§). Bidraget utgår i regel under 9 bostadstillägget till barnfamiljer. För att månader per år. statsbidrag skall utgå gäller, i likhet med Härutöver kan utgå inkomstprövat tillägg reglerna för det statliga bostadstillägget, att med högst 75 kr. i månaden om inkomsten bostadstillägg utgår till familj med barn uppgår till högst 23 000 kr. Till grund för under 17 år som helt eller delvis försörjs inkomstprövningen ligger det sammanlagda inom familjen. Därutöver gäller emellertid beloppet av den studerandes och föräldraräven att hänsyn skall tas till barn över 17 år, nas statligt taxerade inkomst vid senaste

l8-SOU 1974: 7 273

med för underskott i vårdnadshavaren är svensk medborgare och taxeringen tillägg förvärvskälla som tillgodoräknats utöver bosatt i riket (l §). 4 000 kr. Med taxerad inkomst jämställs en Bidragsförskott utgår inte om barnet bor femtedel av behållen förmögenhet översti- tillsamman med den av föräldrarna som är underhållsskyldig mot barnet. Inte heller gande 50 000 kr. Har inkomstförhållandena ändrats väsentligt i förhållande till vad som utgår bidragsförskott om det kan antas att av senaste taxering sker prövningen underhållsskyldighet fullgörs med belopp framgår med hänsyn till en beräknad taxering för det som inte understiger bidragsförskottet eller aktuella inkomståret. Är den studerande om den underhållsskyldige på annat sätt gift skall makens inkomst och förmögenhet sörjt för att barnet får motsvarande underbeaktas i stället för föräldrarnas (3 kap. 10 § håll. Bidragsförskott utgår inte heller om studiestödslagen och 3 kap. lO-l6 §§ stu- vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter diestödskungörelsen). Vid inkomster över att vidta eller medverka till åtgärder för att 23 000 kr. trappas tillägget av (18 § studie- få underhållsbidrag eller faderskap till barnet stödskungörelsen). fastställt (2 §). Om den studerande och hans föräldrars Bidragsförskottet är normalt 40 % av bassammanlagda taxerade inkomst inte översti- beloppet (8 100 kr. för januari 1974). Utgår kr. och om stort barnpension inom folkpensioneringen reduger 23000 synnerligen ceras förskottet. Utgår underhållsbidrag uppbehov av ytterligare studiehjälp föreligger, går bidragsförskottet till skillnaden mellan kan behovsprövat tillägg utgå med högst 90 kr. i månaden vad som kan utgå i bidragsförskott och (3 kap. ll § studiestödslagen; 20 § studiestödskungörelsen). Vid underhållsbidraget (4 §). Om barn för hel 3 kap. denna behovsprövning, som görs av centrala månad får kost och bostad på statens bekoststudiehjälpsnämnden, utgår man från årsin- nad utgår i regel inte bidragsförskott (8 §). komsten vid ansökningstillfället. Hänsyn tas Bidragsförskott betalas ut till vårdnadshatill antalet syskon. varen. I fråga om fosterbarn sker utbetal- Behöver den studerande bo utanför hem- ningen till fosterhemmet. Om barn under hel met under studietiden månad vårdas på kommuns bekostnad får utgår inackorderingsmed kan rese- om Konungen förordnar det, tillägg 150 kL/mån. Annars kommunen, uppbära så stor del av bidragsförskottet som tillägg utgå för dagliga resor mellan hem och studieort beroende på resans längd (3 kap. 7 svarar mot vårdkostnaden (9 §). och 8 §§ studiestödslagen). Här angivna förmåner utgår till den som Förmåner inom den allmänna försäkringen fyller högst 19 år (yngre elev) under det Vårdbidrag till svårt handikappade barn kalenderår då läsåret eller kursen börjar. kan efter Förälder har för vård av barn under 16 år Studielån behovsprövning utgå rätt till Vårdbidrag, om barnet p. g. a. sjukmed högst 3 800 kr. för ett läsår. För den har mot barn kan dom, psykisk utvecklingsstörning eller annat som försörjningsplikt studielån studie- handikapp är i behov av särskild tillsyn och högre utgå (3 kap. l2§ vård. Vårdbehovet skall avse avsevärd tid och stödslagen, 3 kap. 21 § studiestödskungörelsen). omfattning (9 kap. 4 § AFL). Vårdbidrag utgår inte för barn som vårdas stadigvarande på statlig eller kommunal an- Bidragsförskott stalt (9 kap. 2 och 5 §§). Bidragsförskott utgår enligt lagen Vårdbidraget motsvarar hel förtidspension (1964:143) om bidragsförskott. Förskott ut- jämte pensionstillskott och är fr. o. m. den l till 18 år om vårdnaden januari 1974 105 procent av basbeloppet. går för barn upp tillkommer bara den ena av föräldrarna eller Vid ett basbelopp av 8 100 kr. (januari av dem. Det fordras att barnet eller 1974) är alltså ersättningen 8 505 kr. Bidraingen

274 SOU 1974: 7

inkomst. Det beskattas makarna efterlämnar gemensamt barn (14 get är skattepliktig som stannar hemma kap. 2 §). Änkepensionen är 40 % av den hos den av föräldrarna även rätt försäkrades pension. Är barnet berättigat till och vårdar barnet. Bidraget grundar till sjukpenning och ATP. barnpension är änkepensionen 35 % av egen-

pensionen (3 §). Bampension utgår till försäkrades barn Änkepension och barnpension inom folksom inte fyllt 19 år. pensioneringen. är 40 % av den försäkrades Barnpensionen Änka som har vårdnaden om och stadigva- egenpension. Finns någon som får änkepenrande sammanbor med barn under 16 år har sion efter den avlidne utgör barnpensionen rätt i form av änkepension 15 70 av egenpensionen. De angivna procenttill folkpension även innan hon fyllt 67 år. Förutsättningen talen ökas med tio för varje barn utöver det är att barnet vid makens död stadigvarande första om flera barn är pensionsberättigade vistades i makamas hem (8 kap. 1 §). Änke- (5 §). pensionen dras in om den pensionsberättigade gifter sig (3 §). Pensionen utgör i regel

90 % av basbeloppet. inom den allmänna Fosterbarnsersättningen Barn vars far eller mor avlidit har rätt till försäkringen folkpension i form av barnpension om bar- Inom den allmänna försäkringen är en del net inte fyllt 18 år (5 §). är - i förekommande fall i förmåner beroende av att de försäkrade haft Barnpensionen - inkomst av visst slag. Det gäller främst rätten förening med andra pensionsförmåner till tilläggssjukpenning inom sjukförsäk- 40 % av basbeloppet per år. Har båda föräld- 60 % av basbelop- och rätten till tilläggspension inom rarna avlidit är pensionen ringen den allmänna pensioneringen. För att dessa pet. förmåner skall utgå krävs att den försäkrade haft inkomst av förvärvsarbete. Som inkomst Barntillägg till folkpension av förvärvsarbete räknas inkomst av anställ- Den som har folkpension får barntillägg för ning och inkomst av annat förvärvsarbete. Innebörden av inkomstbegreppen äri huvudvarje barn under 16 år om han har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med bar- sak densamma inom sjukförsäkringen och net. Förutsättningen är att barnet är den den allmänna pensioneringen, men vissa skillförsäkrades eget eller hans hustrus, sålunda nader finns. Bamtillägget utgår dock inte De grundläggande bestämmelserna ges i 3 ej fosterbarn. till gift kvinna när barnets föräldrar samman- kap. (sjukförsäkringen) och 11 kap. (den lever. allmänna pensioner-ingen) lagen (1962:381) Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet om allmän försäkring, AFL. I huvudsak 10% om barnet har rätt till gäller följande. per år eller Har den försäkrade rätt till barnpension. tilläggspension minskas bamtillägget med hälften av tilläggspensionen i den mån denna Siukförsäkringen överstiger halva basbeloppet (9 kap. 1 § Inkomst av anställning AFL). Inom sjukförsäkringen är inkomst av anställning den inkomst i pengar eller natura- Änkepension och barnpension inom tilläggs- förmåner i form av kost eller bostad, som

pensioneringen försäkrad kan antagas komma att tills vidare Änka efter den, som är försäkrad för tilläggs- åtnjuta av eget arbete i allmän eller enskild har rätt till änkepension om tjänst (3 kap. 2 § AFL). pension,

SOU 1974: 7

Till sjukpenninggrundande inkomst hän- betraktas beskattning) medhjälparen som förs förutom kontant lön även provision, kompanjon och självständig företagare. Intantiem, övertidsersättning m. m. i den mån komsten betraktas som inkomst av annat ersättningen uppbärs på grund av ett anställ- förvärvsarbete och fördelas mellan makarna i ningsförhållande. Avgränsningen till lön och förhållande till värdet av vardera makens liknande innebär att s. k. kostnadsersättarbetsinsats. ningar inte grundar rätt till sjukpenning, dvs. Tillhörigheten till sjukpenningförsäksådana ersättningar som är avsedda att täcka ringen är i princip obligatorisk. Vissa möjligsärskilda med anställningen förenade utgif- heter finns dock till undantagande. Denna

ter. Exempel på sådana ersättningar är rese- rätt gäller enbart inkomst av annat förvärvs-

kostnadsersättningar, traktamentsersätt- arbete. Ett undantagande måste gälla både ningar och beklädnadsersättningar. sjukpenningförsäkringen och folkpensione- Naturaförmåner i form av kost och logi ringen (ll kap. 7 § och 3 kap. 2 §). värderas i regel på samma sätt som vid taxeringen. Det innebär att förmånema i princip tas upp till de belopp man enligt Tilläggspensioneringen ortens pris får betala för detta slags förmå- Inkomst av anställning ner. Vid beräkning av inkomsten tar man Inom är inkomst av tilläggspensioneringen hänsyn till sådana förmåner som normalt anställningen den lön i pengar eller naturakan påräknas. Tillfälliga inkomster beaktas förmåner i form av kost eller bostad, som inte. den försäkrade åtnjutit som arbetstagare i Den sjukpenninggrundande inkomsten allmän eller enskild tjänst (ll kap. 2 §). skall i princip utgöra nettolönen av anställ- Inkomstbegreppet överensstämmer alltså i ningen, dvs. lönen efter avdrag för kostnader huvudsak med vad som nyss angetts i fråga för förvärvande av inkomsten. I praxis görs om sjukförsäkringen. Skillnader finns emelemellertid inte avdrag för sedvanliga omkostlertid i bl. a. följande hänseenden. nader av typen utgifter för resor bostad- Vid av inkomsten beräkning utgår man arbetsplats och räntor på studielån. inom sjukförsäkringen från ett antagande om Ersättning för arbete för annans räkning inkomsten under ett å två år framåt. Inom utan att anställning föreligger kan genom tilläggspensioneringen däremot är utgångss. k. likställighetsavtal bli att jämställa med punkten den faktiska inkomsten under en

anställningsinkomst. förfluten tidsperiod. I regel beaktas därvid den vid taxeringen fastställda inkomsten. Inom sjukförsäkringen tar man inte hän- Inkomst av annat förvärvsarbete syn till tillfälliga inkomster vilket däremot Inkomst av annat förvärvsarbete är den sker inom tilläggspensioneringen. Anställinkomst i pengar eller naturaförmåneri form ningsinkomst som understiger 500 kr. beav kost eller bostad som den försäkrade kan aktas inom Inom sjukförsäkringen. tilläggsantas komma att tills vidare åtnjuta av eget pensioneringen däremot hänförs sådan inarbete på annat sätt än som arbetstagare och komst inte till inkomst av anställning men som inte omfattas av likställighetsavtal. In- väl till inkomst av annat förvärvsarbete. komsten av eget arbete får därvid inte Även inom tilläggspensioneringen utgår beräknas högre än som motsvarar skälig man i princip från nettoinkomsten av anställavlöning för liknande arbete för annans Kostnader ningen. som arbetstagaren haft i räkning (3 kap. 2 §). tjänsten skall alltså i princip dras av då den Om en gift person biträder maken i inkomsten bestäms. pensionsgrundande dennes förvärvsverksamhet (den situation Kostnader som understiger l 000 kr. beaktas som inom beskattningen kallas faktisk sam- emellertid inte. kostnader Avdraget gäller

som är direkt med anställ- försäkringsavgiften består fr.o.m. år 1974 förknippade lndirekta kostnader för inkomstens av ett fast grundbelopp som är lika för alla ningen. förvärvande bortser man däremot ifrån. Med försäkrade samt en rörlig avgift som anknykostnader i tjänsten avses t. ex. rese- och ter till den försäkrades inkomst. Den rörliga traktamentskostnader i tjänsten, verktygs- avgiften utgör därvid en kvotdel av den kostnader e. d. Kostnader för resor bostad- försäkrades inkomst av förvärvsarbete det år arbetsplats räknas inte till detta slags kostna- avgiften avser. der. För att begränsa avgiften för mindre inkomsttagare finns en upptrappningsregel, som reducerar avgiften i de lägre inkomst- Inkomst av annat förvärvsarbete lägena. Avgiften får inte överstiga ett belopp Inkomst av annat förvärvsarbete inomtill- motsvarande en tiondel av den försäkrades är inkomst av här be- till statlig inkomstskatt beskattningsbara inläggspensioneringen driven rörelse, inkomst av här belägen jord- komst vid taxeringen året efter det avgiften bruksfastighet som brukas av den försäkrade avser. eller ersättning i pengar eller i form av kost Sjukförsäkringsavgiftema fastställs av riksoch bostad för arbete för annans räkning. försäkringsverket. De varierar i viss mån Vidare gäller givetvis att inkomsten inte mellan olika försäkringskassor. De obligatoenligt författningsbestämmelser eller lik- riska sjukförsäkringsavgifterna upptas på deställighetsavtal utgör inkomst av anställning. betsedel på slutlig skatt såsom ett enda En ytterligare förutsättning är att inkomsten belopp. För gifta personer beräknas avgiften indii varje grupp uppgår till minst 500 kr. för år (ll viduellt. För make som saknar inkomst kap. 3 §). Vid av inkomsten skall den beräknas alltså inte någon avgift enligt den beräkningen vid taxeringen till statlig inkomstskatt fast- tidigare angivna upptrappningsregeln. ställda inkomsten följas i princip (ll kap. 4 §). Det innebär att de skatterättsliga be- t till f olkpensio ne- Socialf örsäkringsavgif greppen inkomst av rörelse och inkomst av ringen jordbruksfastighet är vägledande vid betill folkpensioneringen tas inte ut av dömningen av vad som är pensionsgrundande Avgift löntagare fr. o. m. 1974 års inkomst. Motsvainkomst. Till gruppen ersättning för arbete för annans räkning hänförs vissa inkomster rande belopp erläggs i stället av arbetsgivarinkomst av na. Beslut härom har fattats av 1973 års som vid beskattningen utgör tjänst, bl. a. inkomst av uppdrag, tillfälligt höstriksdag. litterär eller konstnär- Den som haft inkomst av annat förvärvsarbedriven vetenskaplig, eller annan verksamhet av bete än anställning skall erlägga socialförsäklig verksamhet till folkpensioneringen. Avgift ertillfällig natur som utförs för annans räkning ringsavgift utan att anställningsförhållande eller likstäl- läggs dock inte av den som vid inkomstårets ingång uppnått 65 års ålder och inte heller av lighetsavtal föreligger. den som för december månad samma år åtnjutit folkpension eller förtidspension en- Avgiftsskyldigheten ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften utgör 3,3 % av inkomsten av annat Sjukförsäkringsavgiften för förvärvsarbete. Den anges på debetsedeln Bestämmelser om sjukförsäkringavgift ges i slutlig skatt och tas ut tillsammans med de 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk- allmänna skatterna. ring. Avgiftsskyldighet föreligger enligt huvudregeln för försäkrad som visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa. Sjuk-

1974:7 277 SOU

Avgiften för tilläggspension inkomst för vilken arbetsgivaren har att erlägga arbetsgivaravgif t. Avgift för tilläggspensioneringen betalas av Riksförsäkringsverket fann inkomsten utarbetsgivaren i fråga om inkomst av anställ- göra sådan ersättning i pengar för arbete för ning och av den försäkrade beträffande annans räkning som avsesi ll kap. 3 § första inkomst av annat förvärvsarbete (19 kap. 1 stycket c) AFL. S. ansågs med hänsyn härtill och 3 §§ AFL). skyldig betala tilläggspensionsavgift men inte Arbetsgivaravgiften utgår med f. n. 10,5 % allmän arbetsgivaravgift. av ett avgiftsunderlag. Detta är summan av Enligt riksförsäkringsverkets uppfattning utbetalda löner med bortseende från den del kunde således fosterbarnsersättningen i detta av varje arbetstagares lön som för år räknat fall inte betraktas som inkomst av anställöverstiger sju och en halv gånger det vid årets ning. Däremot ansågs den utgöra inkomst av ingång gällande basbeloppet. Hänsyn tas ej annat förvärvsarbete för vilken tilläggspenheller till arbetstagare, vars lön under året sionsavgift betalas av inkomsttagaren. understigit 500 kr. Vidare räknas av ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det Beskattningsystemet beräknade genomsnittliga antalet arbetstaga- Inkomstb eskattningen re hos arbetsgivaren under året. skall betalas av försäkrad som Skatt på inkomst betalas till kommunen och Egenavgift för visst år tillgodoräknats pensionsgrundan- till staten. Som underlag för skatten bestäms de inkomst av inkomst av annat en beskattningsbar inkomst. Denna inkomst på grundval förvärvsarbete än anställning. Avgiften utgår fastställs för kommunalbeskattningen och var för sig genom ett med f. n. 10,5 % av den pensionsgrundande statsbeskattningen inkomsten. årligt taxeringsförfarande. räknas ut av den lokala De huvudsakliga bestämmelserna finns i Egenavgiften i samband med att denna fråga om kommunalbeskattningen ikommu- Skattemyndigheten fastställer den inkom- nalskattelagen (1928: 370), KL, och beträfpensionsgrundande sten. för fande statsbeskattningen i förordningen Avgiften anges på debetsedeln skatt och tas ut tillsammans med de (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI. Förslutlig allmänna skatterna. ordningen om statlig inkomstskatt hänvisar emellertid i väsentliga hänseenden till kommunalskattelagen.

Riksförsäkringsverkets praxis Allmän kommunalskatt Riksförsäkringsverket har prövat frågan om Allmän kommunalskatt beräknas för varje fosterbarnsersättningen är pensionsgrundaninom den allmänna skattskyldig på grundval av inkomst och av de inkomst försäkringen 1973. för fastighet (2 § KL). Gai mål D 682172, beslut den 11/1 garantibelopp i målet var följande. rantibeloppet beräknas till 2 % av fastighe- Omständigheterna S. taxerades år 1972 till statlig inkomst- tens taxeringsvärde (47 §). skatt för nettoinkomst av 14 613 kr., avseen- Skatteplikt föreligger för inkomst av jordde vård av fosterbarn. Bruttoinkomsten var bruksfastighet, annan fastighet, rörelse, 40013 kr. Inkomsten hänfördes därvid till tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapiinkomstslaget rörelse. Den lokala skattemyn- tal. För vart och ett av dessa inkomstslag digheten påförde S. tilläggspensionsavgift skall inkomsten av varje särskild förvärvskäloch allmän arbetsgivaravgift. la uppskattas för sig (17 §). Intäkt, som inte I besvär till riksförsäkringsverket yrkade kan hänföras till någon av de i KL angivna S. att inkomsten skulle hänföras till sådan förvärvskälloma, är skattefri.

Den genomsnittliga kommunala utdebite- Från de sammanräknade inkomstbeloppen för olika förvärvskällor får avdragas vissa ringen är för år 1973 ca 24 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs. en skattesats allmänna avdrag. Till dessa räknas underskott i förvärvskäl- på 24 %.

För skattskyldiga makar gäller i viss ut-

la, periodiskt understöd, olika pensions- och För särskilda bestämmelser. Makar försäkringsavgifter samt förvärvsavdrag. sträckning en del av de allmänna avdragen gäller viss som levt tillsammans under beskattningsåret taxeras var och en för sin inkomst. Därvid maximering (46 §). Förvärvsavdraget medges vid inkomst av tjänst med 25 % av inkoms- har vardera maken i regel rätt att tillgodogöra sig allmänna avdrag och förlustavdrag som ten, dock högst med 2 000 kr. Förhållandena under beskattningsåret bil- andra maken inte kunnat utnyttja på grund dar regelmässigt grundval för beräkningen av av att inkomsten varit för låg. Grundavdraget beskattningsunderlaget. I vissa fall får dock beräknas dock individuellt och någon rätt att

avdrag göras för förlust som är att hänföra utnyttja andra makens grundavdrag förelig-

till tidigare beskattningsår. ger inte (52 §). skall för huvuddelen av För inkomsttagare som gift sig under Beskattningsåret En del skall de bestämmelser som de skattskyldiga utgöra kalenderåret. beskattningsåret har för makar i regel tillämpas först vid skattskyldiga, främst vissa rörelseidkare, gäller rätt att använda räkenskapsår, taxering för det därpå följande beskattningsemellertid som inte sammanfaller med kalenderår. året (65 §). De inkomsterna från de De särskilda bestämmelser som gäller för sammanlagda inom en viss kommun makar tillämpas också för dem som lever olika förvärvskällorna tillsammans utan att vara gifta, om de minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg för eventuellt garanti- tidigare varit gifta med varandra eller om de taxerad inkomst inom kom- gemensamt har eller haft barn (65 §). belopp utgör huruvida inkomsttagare haft barn munen (47 a §). För fysiska personer medges Fråga i hemortskommunen under vissa förutsätt- eller inte liksom barnets ålder skall bedömas inkomsten efter förhållandena den 1 november året före ningar avdrag från den taxerade är taxeringsåret. Med barn avses förutom eget med grundavdrag (48 §). Grundavdraget vars statligt taxera- barn även styvbarn och fosterbarn (65 §). 4 500 kr. för skattskyldig de inkomst inte överstiger 30000 kr. Vid

inkomst minskas grundavdraget med högre Statlig inkomstskatt 20 % av överskjutande belopp. Vid statligt Förordningen om statlig inkomstskatt häntaxerad inkomst på 52 500 kr. och högre visar som nämnts till KL i väsentliga hänmedges inte grundavdrag. Om en person varit seenden. De skillnader som finns hänför sig bosatt i Sverige endast en del av beskatthuvudsakligen till själva skatteberäkningen. ningsåret reduceras grundavdraget. Fysiska Vid beräkningen av statlig inkomstskatt skattskyldiga kan vidare efter framställning erhålla extra avdrag på grund av nedsatt gäller följande. kr. Skatten tas ut med ett visst grundbelopp skatteförmåga med i regel högst 6000 härför av den till statlig inkomstskatt beskattnings- Förutsättning är bl. a. långvarig sjukexistens- bara inkomsten. Grundbeloppet beräknas dom eller att inkomsten understiger sedan grundav- med ledning av en skatteskala som gäller för minimum. Vad som återstår för nedsatt skatteförmåga alla inkomsttagare (10 § SI). I tablån nedan drag och avdrag frånräknats utgör beskattningsbar inkomst. visas de skattesatser som gäller fr. o. m. 1973

avrundas nedåt till helt års inkomst. Inkomstbeloppet För varje år bestäms i särskild ordning hundratal kronor (50 §). Den beskattningsmed vilken procent av grundbeloppet skatbara inkomsten ligger till grund för skattebeten skall utgå. Under senare år har regelmäsräkningen.

SOU 1974: 7

Beskattningsbar inkomst Skattesats inom att den sammanlagda A-inkomsten minskas

beskattningsbara B-inkomsten lika med den beskattningsbara inkomsten. I annat fall framkommer den beskattningsbara B-insigt tagits ut 100 % av grundbeloppet. komsten som skillnaden mellan den beskatt- De särskilda bestämmelserna för makar är inkomsten ningsbara och den beskattningsmera omfattande vid statsbeskattningen än bara A-inkomsten. vid Den kommunalbeskattningen. statliga En uppdelning av inkomsten i A-inkomst inkomstskatten för makar beräknas indivi- och B-inkomst behöver göras bara i vissa fall. duellt i fråga om arbetsinkomst, s. k. A-in- Har endast den ena maken beskattningsbar komst. Beträffande annan inkomst, s.k. B-in- inkomst beräknas skatten på hans beskattkomst sker en form av sambeskattning som ningsbara inkomst utan uppdelning i beskattinnebär att makarnas sammanlagda B-inningsbar A- resp. B-inkomst. Har båda makomst beskattas på toppen” av den största karna beskattningsbar inkomst beräknas A-inkomsten (9 §3 mom.). Förfarandet är skatten på beskattningsbar A-inkomst indiviföljande. duellt, alltså för vardera maken för sig. Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst Har makarna enbart beskattningsbar B-inmed några få undantag samt inkomst av komst beräknas skatten på det sammanlagda jordbruksfastighet och rörelse om den skatt- beloppet av B-inkomstema och fördelas för skyldige varit verksam i förvärvskällan i ej makarna efter förhållandet mellan de beblott ringa omfattning”. Med B-inkomst skattningsbara inkomsterna. I andra fall läggs förstås övriga inkomster. B-inkomst hos make som har den lägsta Beskattningsbar A-inkomst utgörs av de beskattningsbara A-inkomsten samman med sammanlagda A-inkomsterna minskade med den andra makens totala beskattningsbara allmänna avdrag, förlustavdrag, inkomst. Summan grundavdrag skattläggs sedan såsom och avdrag för nedsatt Beskatteförmåga. om den utgjort denna makes beskattningsbaskattningsbar B-inkomst utgörs av skillnaden ra inkomst. Det som därvid skattebelopp mellan den på sätt tidigare nämnts beräk- erhålls minskas med skatten på hans beskattnade beskattningsbara inkomsten och den ningsbara A-inkomst. Skillnaden utgör mabeskattningsbara A-inkomsten (9 §). karnas sammanlagda skatt på B-inkomst. Beskattning av B-inkomster hos makar Denna skatt fördelas sedan mellan makarna sker i huvudsak på följande sätt. Den taxera- efter förhållandet mellan deras beskattningsde inkomsten, som måste bestämmas för alla bara B-inkomster och avrundas enligt gällanskattskyldiga med hänsyn till särskilda regler de regler. Härvid iakttas att B-inkomster till för avtrappning av grundavdraget, framräk- ett belopp som sammanlagt för makarna inte nas utan uppdelning på A- resp. B-inkomst. överstiger 2 000 kr. i nu förevarande hän- Sedan beräknas först beskattningsbar in- seende behandlas som A-inkomst (ll §). komst på vanligt sätt genom att grundavdraget och eventuellt avdrag för nedsatt skatteskattereduktion förmåga görs från den taxerade inkomsten. Den beskattningsbara inkomsten avrundas Vid debitering av skatt har inkomsttagare i nedåt till helt hundratal kronor. Härefter vissa fall rätt till skattelindring genom skattebestäms beskattningsbar A-inkomst reduktion genom enligt 2 §4 mom. uppbördsför-

SOU 1974: 7

ordningen (1953:272). Skattereduktionen ar Tabell 11:1 Skatten för olika kategorier 1800 kr. för ogift skattskyldig, som har inkomsttagare. En inkomsttagare

hemmavarande barn under 18 år, och för gift skattskyldig, vars make saknar taxerad in- Års- Ensamstående Gift vars make inkomst, saknar inkomst, komst enligt SI. För gift skattskyldig, vars kr. utan med med och utan make har taxerad inkomst enligt SI understi- barn barn barn gande 4 500 kr. är skattereduktionen 40 % 1 2 3 4 av skillnaden mellan 4 500 kr. och den

skall få åtnjutas 12 000 2 592 172 792 krävs att den skattskyldige varit bosatt i 15 000 3 548 1 128 1 748 riket någon del av beskattningsåret. För gift 20 000 5 145 2 725 3 345 skattskyldig krävs även att maken varit 25 000 7 022 4 482 5 222 30 000 9193 6 533 7 393 bosatt här i riket under någon del av 35 000 11 768 8 899 9 968 beskattningsåret. Har maken varit bosatt här 40000 14 917 11869 13117 i riket under mindre än hälften av beskatt- 45 000 18 060 15 012 16 260 50 000 21209 18161 19 409 ningsâret föreligger rätt till halv skattereduk- 60 000 27 463 24 423 25 663 tion. 70 000 33 663 30 623 31 863 80 000 40 654 37 434 38 854 90 000 47 754 44 534 45 954 100 000 54 854 51634 53 054 Individuella verkningar 150 000 91 329 88 069 89 529

I tabell l och 2 nedan anges den totala skatten för olika inkomsttagare med tillämpning av de regler som gäller för 1974 års inkomst. Med total skatt avses sammanlagd betsinkomst. Kommunal utdebitering 24 kr. statlig och kommunal inkomstskatt samt per skattekrona. Sjukförsäkringsavgiften besjukförsäkringsavgift. För makar som båda räknad med hänsyn till ett basbelopp på

har inkomster har dessa förutsatts vara ar- 7,900 kr.

Tabell 11. 2 Skatten för olika kategorier inko msttagare. Två inkomsttagare

sammanlagd Gifta, båda makarna har inkomst årsinkomst,

25 000

Fosterbarnsersättningens behandling t skatte- ningen som utfärdats av Svenska kommun-

hänseende förbundet. I rekommendationen anges som lägsta ersättning för vård i enskilt hem av Skattelagstiftningen barn som omhändertagits enligt barnavårds- Ersättning för vård av fosterbarn berörs inte lagen ett belopp motsvarande 90 % av det särskilt i skattelagstiftningen. Frågan om vid årets ingång gällande basbeloppet. Med skatteplikt för ersättningen och avdragsrätt det för januari 1973 fastställda basbeloppet för kostnaderna får därför bedömas enligt de 7 300 kr. är ersättningen för år l973 lägst allmänna bestämmelserna. 548 kr. per månad. Högre ersättning bör Enligt 3l§ KL hänförs till tjänst dels enligt rekommendationen utgå om barnet på allmän eller enskild tjänst eller stadigvarande grund av exempelvis fysiska eller psykiska uppdrag samt varje annan fast eller tillfällig handikapp ställer särskilt höga anspråk på arbetsanställning, dels tillfälligt bedriven ve- fosterföräldrarnas insatser eller om vården tenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed får anses vara av mer tillfällig natur. jämförlig verksamhet, tillfälligt uppdrag, så- Enligt rekommendationen bör särskild ersom uppdrag att förrätta bouppteckning, sättning utgå för kostnader för läkarvård och arvskifte, auktion, besiktning, värdering, liknande, skäliga fickpengar och utrustning skogsräkning samt annan därmed jämförlig av speciellt slag såsom säng, cykel m. m. I inkomstgivande verksamhet av tillfällig na- vissa fall ingår ersättning för dessa kostnader tur. i den kontanta ersättningen. Till intäkt av tjänst hänförs enligt 32 § l Riksskatteverket uttalar att den uppburna mom. KL avlöning, arvode, traktamente och ersättningen med undantag av särskild kostannan förmån i pengar, bostad eller annat, nadsersättning bör tas upp som skattepliktig som utgått för tjänsten. Enligt 32 § 3 mom. intäkt. Den skattepliktiga redoersättningen KL upptas dock inte som intäkt vad som av visas efter fosterföräldrarnas eget val anstaten eller kommunen anvisats till bestritingen av en av dem eller fördelad mellan dande av särskilda, med vissa tjänster eller dem. Beloppet tas upp under inkomst av uppdrag förenade kostnader. tjänst vid punkt 1 i deklarationen om anställ- Avdrag från intäkt av tjänst får enligt anses ningsförhållande föreligga och vid huvudregeln i 33 § l mom. KL göras för alla punkt 2 i annat fall. utgifter vilka är att anse som kostnader för Riksskatteverket har vidare fastställt fullgörande av tjänsten. Avdrag får sålunda normalbelopp för kostnadsavdragen. Norgöras för hyra för arbetslokal, kostnad för malbeloppen för barn under 10 år är 480 kr. arbetsbiträde, resekostnader i tjänsten samt per månad och för äldre barn 640 kr. per kostnad för instrument och facklitteratur, månad (1974 års taxering). Det högre belopdylikt som varit nödigt för tjänstens fullgö- pet bör medges fr.o. m. det kalenderår då rande. barnet fyllt l0 år. Understiger den uppbuma ersättningen normalbeloppen bör i regel avdrag medges Riksskatteverkets anvisningar med hela ersättningen. Avdrag medges inte för sådana kostnader som det utgått särskild Riksskatteverket har utfärdat anvisningar för för. ersättning fosterbarnsersättningarnas skattemässiga be- Normalavdragen har fastställts med uthandling i olika hänseenden. De anvisningar gångspunkt i att ersättningen utgått enligt som gäller f. n. utfärdades den 13 december kommunförbundets rekommendation. I nor- 1973 och avser 1974 års taxering. malavdragen har sålunda inräknats kostnader I anvisningama berörs frågan om avdragsför mat, bostad samt inköp av kläder, skor rätten för kostnaderna för fosterbarn varvid eller annan utrustning. Vidare har inräknats erinras om den rekommendation för ersätt- andel i kostnader som är gemensamma för

282 SOU 1974: 7

toalettartik- eller för värde familjen, såsom för resor, tvätt, något avdrag för arbetslöner

Dessutom har beaktats av kost till anställda. J. uppgav inte någon lar, telefon 0.dyl.

del av beloppet 16 860 kr. till beskattning. vissa merkostnader för slitage på möbler och

Vården hade enligt J. medfört stora kostnaannan utrustning i hemmet.

der bl. a. för inköp och förslitning av möbler Om särskilda omständigheter föreligger

än och inventarier, för fickpengar, arbetsprekan avdrag medges med högre belopp

resor, biobesök och klädinnormalavdragen. Sådana särskilda omständig- mier, presenter,

kan anses föreligga i de fall den köp. heter ansåg att 6 744 kr. avser att täcka även Taxeringsnämnden kontanta ersättningen (40 %) av den erhållna ersättningen utgjorde kostnader som enligt kommunförbundets

Vidare skattepliktig inkomst. rekommendation bör ersättas särskilt. Hos prövningsnämnden yrkade J. att erbör högre avdrag medges vid vård av barn inte skulle beskattas och anförde eller sociala sättningen som genom fysiska, psykiska att omhändertagandet av ungdomarna inte har medfört ökade kosthandikapp skett i förvärvssyfte. J. uppgav att han inte nader såsom för resor, telefon, slitage på kunde bevisa kostnadernas storlek bl. a. enär inventarier och utrustning ihemmet. För att

än avfordrande av kvitton på fickpengar, preavdrag skall medges med högre belopp senter o. d. skulle försvåra uppbyggandet av normalavdragen bör krävas att de för bedömdet förtroende mellan ungdomarna samt J. omständigheterna särskilt ningen avgörande och hans hustru som var en förutsättning anges. Om kontantstöd utgått till fosterföräldrar- för ett lyckat resultat.

Prövningsnämnden fann att ersättningen na i form av bidragsförskott enligt lagen

för J. skattepliktig inkomst av 143) om bidragsförskott eller som utgjorde (1964: om all- tjänst. Med hänsyn till i målet föreliggande Vårdbidrag enligt lagen (1962:381)

särskilda omständigheter ansåg prövningsmän försäkring, bör avdragen reduceras med

härtill. Däremot bör någon reduce- nämnden det av taxeringsnämnden beviljade hänsyn av den för omkostnader vara för lågt. av avdragen inte ske enbart avdraget ring Prövningsnämnden medgav därför J. avdrag anledningen att barnbidrag enligt lagen

12645 kr. eller med 529) om allmänna barnbidrag utgått med skäliga ansedda (1947: 75 % av den uppburna ersättningen av till fosterföräldrama.

16 860 kr.

Hos kammarrätten yrkade taxeringsinten-

Rättspraxis denten att kostnadsavdraget skulle nedsättas.

för sin del att ersättningen inte om den skattemässiga behandlingen J. yrkade Frågan

av fosterbamsersättning har under senare tid skulle upptas till beskattning.

Kammarrätten lämnade båda parternas av regeringsrätten iett mål angående prövats som avgjorts av domstolen besvär utan bifall. 1969 års taxering kamimålet Regeringsrätten gjorde inte ändringi den 15 maj 1972. omständigheterna marrättens utslag. Två ledamöter var emellervar följande.

från tid skiljaktiga och uttalade följande. J. uppbar under beskattningsåret som stads barnavårdsnämnd 16 860 Regeringsrådet Hjem: S. k. fosterlega, Stockholms av erhåller t.ex. till följd av att han kr. utgörande ersättning för familjevård någon

Han drev överenskommelse med barnavårdstvå narkotikaskadade ungdomar. enligt

om 72 ha med huvud- nämnd i sitt hem omhändertagit missanpasjordbruk på fastighet I själv- sade bam eller ungdomar i syfte att ge dem saklig inriktning på svinuppfödning. och fostran - en uppgift väl värd hade J. vid beräkning av nettoin- vård deklaration stöd - torde huvudsakligen avse upptagit värde av förmån samhällets täkt av fastigheten för kostnader som uppstått på av bostad om två rum, som ungdomarna ersättning

av omhändertagandet. Viss del av Han hade inte tillgodofört sig grund disponerat.

legan får emellertid i allmänhet anses utgöra arvode för uppdraget såsom sådant. Vad som utgör kostnadsersättning är ej att betrakta som intäkt av sådant slag att den skall underkastas beskattning, vilket däremot är fallet med den del som är arvode. Utredningen i målet - särskilt den omständigheten att det här gällt ett par narkotikaskadade ungdomar - får anses ge vid handen att vad J. uppburit såsom fosterlega - 16 860 kr. - i sin helhet utgjort kostnadsersättning. J. är därför berättigad till avdrag med detta belopp. På grund härav prövar jag rättvist nedsätta taxeringarna i överensstämmelse med vad sålunda anförts. Regeringsrådet Petrén: Uppdrag att omhänderha vård av narkotikaskadad ungdom får anses utgöra sådan tjänst som anges i 31 § KL. Den ersättning som av Stockholms stads barnavårdsnämnd utbetalats till J. för vården av de i målet berörda ungdomarna har enligt utlåtande av konsulenten vid nämnden Ragnar Götestam utgjort allenast kompensation för de kostnader som de båda ungdomarna förorsakat J. Ersättningen är förty att anse som sådan av kommun anvisad kostnadsersättning, vilken enligt 32 § 3 mom. KL inte skall upptas såsom intäkt. Då sålunda det av J. från nämnden uppbuma beloppet 16 860 kr. inte utgjort skattepliktig inkomst, bestämmer jag med ändring av kammarrättens utslag J :s taxering i överensstämmelse härmed.

12 Allmänna barnhuset

Inledning fonden skall ett av Stockholms stads drätselnämnd utsett ombud ha säte och stämma i Allmänna barnhuset är en stiftelse med direktionen (3 §). ursprung från 1600-talet. Dess nuvarande reglemente utfärdades av Kungl. Majzt den Historik 20 december l957 och gäller från och med den l januari 1958. Närmast föregående Allmänna barnhuset kan anses ha stiftats den reglemente utfärdades av Kungl. Majzt den 30 oktober 1633 av Drottning Kristinas 21 november 1930 (SFS 1930: 402). förmyndarregering. Denna dag utfärdade re- Enligt nu gällande reglemente, som finns geringen ”privilegium för Mester Johan Matintaget i socialstyrelsens råd och anvisningar thiae opå ett Orphanotropium att anrättaj i socialvårdsfrågor nr 108, september 1958, Stockholm för fattige och Faderlöse Barns är Allmänna barnhuset ett institut för social Lärdom och uptuchtelse”. barnavård, som har till ändamål att såsom Genom stiftelsebrevet ställdes egendom särskild stiftelse i enlighet med bestämmel- till förfogande för barnhusets drift. Bland serna i reglementet verka för god vård och willkor och privilegier” som efterlåtits” uppfostran av värnlösa eller eljest vårdbehö- Matthiae och hans Consorter nämns först vande barn och en i övrigt förbättrad social Kungl. Majzt nådigst skäncktt och förähbarnavård. Barnhuset skall i detta syfte bl. a. rett till Faderlösa och andra älende Barns bedriva, understödja eller eljest främja upp- ewerdelige ägendom viss tomt på Wästra lysning och forskning samt pröva nya åtgär- Malmen i Stockholm . Under tiden därefter der (1 §). har ytterligare egendom förlänats barnhuset För understödjande av barnavård i Stock- av enskilda och av staten. Särskilt kan holm med medel från en i barnhusets räken- nämnas att förmyndarregeringen genom doskaper avskild fond, kallad Allmänna barn- nationsbrev den 24 mars 1637 till barnhuset husets Stockholmsfond gäller särskilda av ”nådigst bewilliadt och förähradt, eftersom Kungl. Majzt fastställda bestämmelser (2 §). wij och här med der till deputera, skäncke Barnhuset förvaltas av en direktion med och gifwe, af allehanda Sädestijonde som säte i Stockholm. Direktionen består av uthj alle Kyrekioherbergen j Svea Rijke och högst sju för fyra år i sänder av Kungl. Maj: t halfparten av Storfurstendömmet Finland förordnade ledamöter. Kungl. Majzt utser inkommer, hwar fyretijonde tunna, eller af ordförande i direktionen. Vid behandling av hwar tijonde tunna en hallf span, så och der fråga som rör förvaltningen av Stockholms- till med uthj andre wåre och Chronones

räntor Ett Tusende daler åhrligen. På för- Allmänna bamhusets rättsliga ställning slag av Kungl. Majzt medgav Rikets ständer 1815, att barnhuset skulle få viss del av den Frågan om Allmänna bamhusets rättsliga utgående stämpelavgiften på spelkort, som ställning är föremål för delade meningar och borde stämpelbeläggas i Stockholm, i ersätt- har diskuterats vid flera tillfällen under ning för den förlust i inkomsterna som skulle senare tid. Vid åtminstone två tillfällen har tillskyndas barnhuset genom de finska pro- omfattande utredningar härom verkställts. vinsernas skiljande från Sverige. Enligt Den ena utredningen skedde i samband med Kungl. brev den 4 juni 1886 erhöll barnhuset att det tidigare nämnda reglementet den 21 i samband med grundskatternas avskrivning, november 1930 utfärdades. Vid utredningen i stället för fyrtiondespanmålsmedlen, ett avgavs utlåtanden av jur. dr. E. Carlqvist, årligt vederlag av statsmedel uppgående till professor Nils Herlitz och justitiekanslern. visst belopp. Bamhuset har också av ständer- Den andra utredningen verkställdes år 1946 na eller av Kungl. Majzt tillerkänts rätt att av f. d. justitierådet Emil Sandström på under olika tider av sin tillvaro uppbära uppdrag av Kungl. Maj zt. andra förmåner t. ex. fattigpenningar, manu- Vid 1930 års undersökning gällde det att fakturfondsmedel, rasp- och spinnhusmedel, avgöra om barnhuset utgjorde en statlig sakören och böter, biljardavgifter, tolags- inrättning utan självständig rättssubjektivitet medel, centonal- och avancementspenningar, eller om barnhuset var ett självständigt rättskollektmedel, del av riksbankens räntevinst subjekt. Vidare skulle utrönas om barnhuset m. m. Under åren 1793-1950 har barnhuset var inrättat till förmån för Stockholms stad dessutom haft inkomster i form av s. k. eller för landet i dess helhet. Det senare inlösenavgifter, dvs. avgifter som den fick spörsmålet har fått sin lösning genom ett erlägga som önskade att barnhuset skulle ta avtal som bamhusets direktion efter Kungl. hand om ett barn. Maj :ts bemyndigande ingått med Stock- År 1785 barnhusen i holms stad den 22 november 1930. Avtalet omorganiserades Stockholm. Därvid sammanslogs det s. k. utgår från att barnhuset är inrättat för hela stora barnhuset och det för enbart Stock- landet. holms stad inrättade till en Avtalet med Stockholms stad innebär politibarnhuset institution, kallad Allmänna barnhuset. bl. a. att staden överlämnar fem miljoner kri av bamhusets angelägenhe- reverser till barnhuset mot att barnhuset Förvaltningen ter har skett instruktioner och regle- avstår all rätt till egendomen Rålambshov. enligt menten som utfärdats av Kungl. Majzt tid Staden avsäger sig alla vidare anspråk på efter annan. Det senaste reglementet är som bamhusets egna tillgångar. Bamhusets fordinledningsvis angivits av den 20 december ran på staden skall i bamhusets räkenskaper 1957. avsättas till en särskild fond, kallad Allmän- Stockholms stads myndigheter har haft na bamhusets Stockholmsfond. Denna fond vidsträckta befogenheter i fråga om barnhu- skall för all framtid hållas avskild från sets skötsel. Olika förvaltningsmyndigheter bamhusets övriga egendom. Avkastningen har haft överinseende över bamhusets sköt- skall användas på visst angivet sätt till sel. I början av 1800-talet blev emellertid en Stockholms stads barnavård. Av beloppet särskild fristående direktion tillsatt och ställ- fem miljoner kronor har en miljon med des mera omedelbart under Kungl. Maj:ts Kungl Maj:ts medgivande ställts till förfoeget inseende. gande som bidrag till stadens andel i kostna- I fråga om de närmare detaljerna i detta derna för den pediatriska klinik ,som upphänseende får utredningen hänvisa till en förts vid Karolinska sjukhuset. Fr. o. m. den översikt över Allmänna bamhusets historia 30 juni 1952 redovisas därför Stockholmssom har utgivits av Centraltryckeriet, Stock- fonden med fyra miljoner kr. holm 1927. Frågan om bamhusets ställning i förhål-

lande till Stockholms stad har alltså lösts fasta egendomar var uppenbarligen att beavtalet. Dess ställning i förhållande trakta såsom statsfastigheter. Trots att en genom till staten har emellertid bedömts olika vid bestämmelse i reglementet (1910 års reglede berörda Fosterbarnsut- mente §16), syntes möjliggöra en sådan undersökningarna. redningen vill här redovisa vissa synpunkter åtgärd, torde därför inte Kungl. Maj :t mot som anförts vid dem. I fråga om de närmare stadgandena i 77§ regeringsformen kunna detaljerna hänvisas till dessa undersökningar. utan riksdagens hörande och bifall försälja Carlqvist anförde bl. a. följande: Beträf- eller pantförskriva barnhusets fastigheter. fande barnhusets tillkomst stod man inför Herlitz framhöll bl. a. följande: Det var ett fall, då statens högsta förvaltningsmyn- vid den tid, då barnhuset tillkommit, brukdighet på ämbetets vägnar och till framtida ligt att beståndet av inrättningar av betydelse fullföljande av ett ändamål som vid inrätt- för det allmänna tryggades i den formen att ningens tillkomst fattades såsom en statsupp- vissa tillgångar på ett varaktigt sätt av staten gift (ett led i den fattigvårdande verksamhe- ställdes till deras förfogande. Man kunde ten) ställt medel till förfogande. Man har sålunda för Sveriges del erinra inte bara om gjort detta till en juridisk form som samman- inrättningar som Danvikens hospital utan föll med den privaträttsliga stiftelsen. Så- även om anvisandet av medel till kyrkliga tillvida kunde man beteckna barnhusets ändamål, till hospital och skolor, till marättsliga karaktär som en statlig stiftelse. gistratens underhåll m. m. Likartade tillväga- Såsom emottagare av de tomtområden gångssätt (indelningssystemet), användes samt anslag in natura och i penningar, vilka även vid finansierandet av utpräglat och av Kungl. Maj :t under 1600-talet ställts till otvivelaktigt statliga inrättningar. barnhusets disposition nämnde de kungl. Den rättsuppfattning, som ligger bakom breven som regel blott barnhuset. Endast detta systern, kunde karaktäriseras så att till inrättningens donationsbrev av den 30 okto- de olika ändamål, vilkas tillgodoseende på ber 1633 gjorde härifrån ett undantag så- ett varaktigt sätt tryggats genom särskilda tillvida som i detta sades att den barnhuset medel, i stor utsträckning knöts mer eller då tillagda tomten vore given till faderlösa mindre utbildade föreställningar om särskiloch andra barns evärdeliga egendom. Härav da rättssubjekt, utrustade med rättigheter framgick till en början att emottagaren av de gentemot kronan. Den onormala dubbelställekonomiska förmåner, som under 1600-talet ningen som från nutidens synpunkt sett möjliggjorde barnhusets existens, icke var en barnhuset intog såsom å ena sidan jämförligt enskild fysisk eller juridisk person utan ett med enskilda rättssubjekt, å andra sidan på av staten dåvarande högsta förvaltningsmyn- visst sätt ställt under statens ledning, var dighet skapat rättssubjekt, barnhuset. med andra ord en normal företeelse. För Carlqvist fann att uppfattningen om att nutiden är detta betraktelsesätt i det stora barnhuset är att betrakta som en stiftelse hela främmande. Statsorganen däremot räkinte kan vidhållas. Följden härav blev att nades aldrig som rättssubjekt. I kraft av frågan om dispositionsrätten till de till in- denna förskjutningi rättsuppfattningen hade rättningens förfogande stående tillgångar en mängd förut mer eller mindre självständiborde lösas enligt vanliga statsrättsliga grun- ga inrättningars rättssubjektivitet helt uppder för dispositionen av statsegendom. gått i statens. Kungl. Maj :t hade jämlikt sin enligt 89§ i Vissa av de ifrågavarande förhållandena regeringsformen tillkommande s. k. ekono- har alltså förändrats genom att statens befomiska lagstiftningsrätt att förordna om an- genheter starkare betonats och det element vändningen av de medel, som nu .stode till av rättssubjektmtet gentemot staten som Kungl. Maj :ts förfogande för barnhusets räk- vunnits har upphört. l andra fall har däremot ning. Kungl. Maj :t hade även att ge regler för en utvecklingi motsatt riktning ägt rum, vars barnhusets tillärnade verksamhet. Barnhusets resultat summariskt kan uttryckas så, att

SOU 1974: 7 287

rättssubjektiviteten blivit otvivelaktig även statsregleringsfråga. Särskilt var påfallande från nutida synpunkt. att barnhuset erhållit lån från staten. Trots Det är givetvis förenat med stora svårighe- bestämmelsen i regeringsformen §77 hade ter att på hithörande frågor ge säkra svar. aldrig riksdagens samtycke inhämtats till Det kan ej anses avgörande att barnhusets avhändelser av barnhusets fasta egendom. rättsställning från början gestaltats i former Starka skäl talade sålunda för att anse att lånade från det ursprungligen ur romersk rätt barnhuset inte för närvarande var en till hämtade stiftelsebegreppet och att den där- statens förvaltning hörande inrättning och efter länge behållit en sådan gestaltning att staten icke heller kunde utan vidare (intagit en ställning, som närmast kan karak- tillägga det en sådan karaktär. täriseras som ett självständigt rättssubjekt). Sökte man slutligt positivt bestämma Å andra sidan var det inte heller avgörande barnhusets rättsställning, så innebar det sagatt i huvudsak staten visades ha tillhandahål- da till att börja med att barnhuset var ett lit barnhuset dess medel. skilt från staten. självständigt rättssubjekt, Även enskilda medel hade kommit barn- På barnhuset var följaktligen ej de vanliga huset till godo. Bl. a. hade tomter inköpts reglerna om statsreglering och reglerna i RF för barnhusets räkning för sålunda samman- § 77 tillämpliga. Sin förmögenhet måste bragta medel. Eftersom det är ovisst i vilken detta rättssubjekt besitta med äganderätt. De utsträckning detta skett borde staten bara inkomster barnhuset uppbär från staten och med varsamhet göra gällande befogenheter Stockholms stad borde betraktas såsom beträffande dispositionen av barnhusets me- grundade i detta rättssubjekt tillkommande del gällande. fordringsrätter som riktade sig mot dem, Att barnhuset från början framstått såsom dock med vissa inskränkningar. i särskilt utpräglad grad avskilt från kronan Herlitz avsåg vidare att staten obestridlistämde överens med den allmänna tendensen gen ägde befogenhet att utöva en viss ledning under 1600- och 1700-talet att förläna an- av barnhusets förvaltning. Denna befogenhet stalter och stiftelser ad pios usos en måste anses ingå i Konungens styrande makt, särskilt skyddad rättsställning (räntor och i den mån den ej inskränktes vad i genom fastigheter, anslagna till sådana ändamål, statsregleringsväg bestämdes. En bestämd undantogs från indragning till statsverket i gräns fanns emellertid för dess befogenheter. samband med reduktionerna). Då så skedde, De föreskrifter Kungl. Maj: t meddelade måskunde man anta att man avsåg att respekte stanna inom ramen för det ursprungligen tera en verklig rätt som var av mera påtaglig bestämda ändamålet med inrättningen. beskaffenhet än den som kunde tillkomma En viktig fråga var hur det förhöll sig med andra inrättningar. statens ställning i händelse av väsentlig för- Det kan inte bestridas att barnhusets ändring eller ett fullständigt upphörande av angelägenheter delvis handhafts i former som barnhusets hittillsvarande verksamhet ifrågamycket liknar dem som brukas inom den kom. Om det förutvarande ändamålet icke statliga förvaltningen. Stundom fann man längre kunde det fullföljas, syntes ligga också barnhuset betecknat såsom en statens närmast till hands att taga i anspråk den inrättning. permutationsrätt som Konungen ansågs äga Å andra sidan gäller att statsmakterna vid beträffande stiftelser över huvud. Det kunde flera tillfällen även under senare tid givit emellertid med skäl ifrågasättas huruvida en tämligen klart uttryck för den uppfattning- sådan rätt i förevarande fall fanns. Skulle en, att barnhuset var ett från staten skilt barnhuset betraktas såsom en stiftelse, vore rättssubjekt. Barnhusets tillgångar blev icke det nämligen staten, som själv intog stiftaredovisade för riksdagen i samband med rens ställning. Med hänsyn härtill syntes det statsregleringen och dispositionen av dessa naturligare, att i den nu antydda situationen, tillgångar torde aldrig ha betraktats som en anse staten befogad - naturligen med iaktta-

288 SOU 1974: 7

gande av den rätt som kunde tillkomma Allmänna barnhuset i Stockholm är en Stockholms stad 4 att återta vad som efter stiftelse. I följande reglemente av 1930 stiftelseändamålets upphörande inte längre (SFS nr 402), § l, liksom i den ändring som fann användning. Detta hade den betydelse- 1945 ägt rum i samma paragraf har samma fulla konsekvensen att - medan permuta- konstaterande fått den ändrade formen att tionsrätt, där sådan fanns, otvivelaktigt kun- det sägs att ”Allmänna barnhuset har till de utövas av Kungl. Maj :t ensamt - förfo- ändamål att såsom särskild stiftelse utöva gandet över den av staten återtagna egendo- sin verksamhet. men måste följa de om statens tillgångar Även om dessa uttalanden i reglementena gällande reglerna. ej ha en avgörande betydelse angående den Justitiekanslersämbetet uttalade bl. a. Äm- barnhuset rätteligen tillkommande juridiska betet ansåg att barnhuset inte var att anse karaktären måste de dock anses såsom ihög såsom en privaträttslig stiftelse med en så- grad auktoritativa uttalanden. Särskilt kan dans åtminstone relativa självständighet gent- uppmärksammas att förslaget angående den emot staten. Denna karaktär torde däremot i omläggning av barnhusets verksamhet, vilken viss mån tillhöra de av barnhuset uppbuma ägde rum genom 1930 års reglemente, underdonationerna från enskilt håll, vilka därför ställdes riksdagens godkännande och att fråvore underkastade de vanliga permutations- gan om barnhusets rättsliga ställning i proporeglerna. sitionen var föremål för en ingående utred- Ämbetet uttalade vidare att barnhuset ning utan att invändningar restes mot uttanärmast syntes vara att anse såsom en allmän landet i 1910 års reglemente. inrättning. Såsom en inrättning betecknades Mot dessa omständigheter, som oförtydbarnhuset i en rikets ständers skrivelse den bart visar att Allmänna barnhuset ansetts och 24 mars 1848 och sådan var även beteck- behandlats såsom ett självständigt rättssubningen i barnhusets reglemente 1850 och i jekt, kan avgörande betydelse ej tillmätas ett reglemente den 14 mars 1879 rörande sådana förhållanden som att barnhuset i utlåning med mera ur allmänna bamhusin- någon skrivelse kallats en statens välgörenrättningens m. fl. fonder. hetsinrättning, att barnhuset och ej barnen Barnhuset kunde icke frånkännas rättssub- angivits såsom mottagare av förläningarna jektivitet. Men beträffande sättet för använd- och ej heller att handhavandet av barnhusets ningen av innehavande egendom, formerna delvis ägt rum i former, som angelägenheter för inråttningens organisation m. m. var mycket lika de inom den statliga förvaltningbarnhuset underkastat statens mycket detal- en brukade. jerade bestämmanderätt. Det mått av själv- Sandström uttalade i permutationsfrågan ständighet som staten lämnat barnhuset, att det saknas skäl varför ett sådant beslut ej var historiskt och faktiskt mycket ringa. skulle fattas i vanlig ordning. Kan det ur- Om barnhusets ändamål undergick änd- ändamålet inte längre förverkligas sprungliga ring, måste riksdagen ha rätt att besluta ny beslut om nytt och fattas ej i sådan ordning användning för dispositioner som barnhuset ändamål, är det naturliga, i överensstämmelhittills åtnjutit; och detta även om barnhuset se med vad som att från staten sagts, emot justitiekanslerns uppfattning skulle va- härstammande till staten egendom återgår ra att anse såsom en stiftelse med en och att vilka av anslagen utgå på grund självständighet, som endast begränsas av per- förläning upphör. mutationsrättens normer. Om Allmänna barnhuset upphör, måste Sandström anförde bl. a.: Uppfattningen om enligt Sandström naturligtvis Stockholms barnhusets karaktär av stiftelse har så sent stads rätt iakttas och likaså åtgärder vidtas som 1910 fått ett särskilt pregnant uttryck, för permutation av kända enskilda fonder, då i det samma år utfärdade reglementet för vilka anförtrotts åt barnhuset. barnhuset (SFS nr 125) § 1 utsagts att Som en sammanfattning av de här berörda

l9-SOU 1974: 7 289

undersökningarna torde kunna anges att ningstagande till frågan är synnerligen vansk- Carlqvist och justitiekanslern funnit Allmän- ligt. na barnhuset vara en statlig inrättning. Herlitz och Sandström anser däremot att barnhuset är en inrättning med självständig rätts- Allmänna barnhusets tillgångar m. m. subjektivitet i förhållande till staten. Till denna uppfattning har också anslutit sig Barnhusets tillgångar och skulder framgår av justitiekanslersämbetet i ett yttrande den 5 balansräkning den 30 juni 1972 som är den februari 1947 över Sandströms utredning, för utredningen senast tillgängliga. Balansehuru ämbetet uttalat att ett bestämt ställ- räkningen har följande utseende.

Balans till 1972/73

Tillgångar

Likvida medel: Kassabehållning 2 210: 30 Postgirokonto 59986-0 1 811: 34 ”

Bundna medel:

Fastigheter:

Surbrunnsgatan 36/ Döbelnsgatan 50 1 570 000: - Danderydsgatan 11 518 376: - 5 518 376: - Fordringar: Centrala skattekontot 10 000: - 15 101 422: 73 Allmänna barnhusets Stockholmsfond: Stockholms kommuns revers 4 000 000: - Summa kronor l9 101 422: 73

290 SOU 1974: 7

Skulder

Fastigheten Pelargatan 19, skuld 630 000: intecknad forskn. bidrag 11000: Bohman, M., 8120: Ekermo, C., 43 443: 08 62 563: 08 Statens Personalpensionsverk

62 816: Hyresmedel Källskatt 13142:

Reserverade medel Allmänna barnhusets historia 14 925: 27 481: 60 42 406: 60 Utbildningsbidrag

927: 68

Trpt 810

810 927: 68 Trpt

Donationsfonder: Underståthållare T. Hintzes fond 10 037:

Fonden för beredande av livränta

5 000: J.H. Scharps fond

Apotekare Vice häradshövding Adolf Brauns och hans hustrus donationsfond 16 900: Innestående ränta å förestående 150: fyra fonder

Syster Augusta Blomqvists donationsfond 32 359: Gondretska fonden 24 932: fond 25 000: G. Löwenhjelms J.N. Brandts fond 3 000: Fonden till minne av Hugo Fåhraeus 2 900: Revisor J .W. Liedbergs donationsfond 10 000: 3 000: R. Sahlqvists donationsfond

SOU 1974: 7

Belöningsfonden för ammor och

Eget kapital: Pensionsfond för barnavårdsombud 383 077: 29 Pensionsfond för befattningshavare vid Allmänna barn-

Stockholmsfonden: Fondens kapital 4 000 000: - Summa Kronor 19 101 422: 73

292 SOU 1974: 7

Vinst- och Förlust Räkning 1971/72

Inkomster:

In komsträn tor Aktier 252 273: 50 Förlagsbevis 10400: 158 478: 24 Obligationer Inteckningar 108 715: Bankräntor 68 741: 27 598 608: 01

Fastigheter

Surbrunnsgatan 36/ 50 95 961: 44 Döbelnsgatan ll 32 066: 46 355 818: 84 Danderydsgatan m. m. 4536: 60 Försäljning av publikationer Kronor 958 963: 45

Utgifter:

Fosterhemsförmedling 133 014: 55 Upplysningsverksamhet 15027: 67 Kontaktkonferenser och publika-

Pensionsfond för befattningshavare vid Allmänna barnhusets expedition 57 000: årets överskott 345 758: 85 Dispositionsfonden, Kronor 958 963: 45

SOU 1974: 7 293

Beträffande posterna i balansräkningen medling, som ombesörjs av barnavårdsombukan anföras har bokföljande. Fastigheterna den och upplysningsverksamhet genom länsförts till inköpsvärdet. Taxeringsvärdet är förbund och genom egna kontaktkonferen- 7 070 000 kr. och brandförsäkringsvärdet ca ser samt genom publikationer i fosterhems- 18 253 000 kr. Fastigheten Danderydsgatan och adoptionsfrågor. ll rymmer lokaler för sociala barna- och Barnhuset har vidare lämnat till bidrag ungdomsvårdsseminariet. Övriga fastigheter fosterbarn från särskilda fonder och bedrivit har förvärvats i kapitalplaceringssyfte. Barnhuset är också forskningsverksamhet. Aktierna utgörs av dels aktier i börsnote- huvudman för sociala barna- och ungdomsrade företag, dels aktier i Sätra bruks aktiebo- vårdsseminariet, som utbildar ledande persolag som helt ägs av barnhuset. De börsnotera- nal vid barnhem m. fl. institutioner. de aktierna är bokförda i l 100 965 kr. och I fråga om de närmare detaljerna i barnaktierna i Sätra bruk i 1611000 kr. Det husets verksamhet under berörda verksamsistnämnda beloppet motsvarar inköpspriset hetsår kan följande nämnas. på aktierna vid barnhusets förvärv år 1935. Den länsför- Fosterhemrfärmedlingen. Aktiemas nominella värde är 1 400 000 medling av fosterhem, som sedan 1947 skett (2 800 aktier á 500 kr.). Utdelningen på har varit så orgenom bamavårdsombuden, aktierna var under senaste räkenskapsåret att länens barnavårdsganiserad, respektive 42 243 kr. för de börsnoterade och 210 000 socialvårdsförbund stått som huvudmän för kr. för dem i Sätra bruks aktiebolag. verksamheten. Kostnaderna för verksamhe- Sätra bruk är en jordbruksfastighet belä- ten har bestritts av barnhuset och respektive gen i huvudsak i Undenäs kommun av Bamavårdsombudens landsting. huvudsakliga Skaraborgs län. Arealen är ca 5 000 hektar, är att anskaffa fosterhem och arbetsuppgift varav ca 4 000 hektar produktiv skogsmark. andra familjevårdshem för barn och ungdom. På fastigheten finns ett enramigt sågverk som I en framställning till landstingsförbundet producerar ca 1000 standards per år. Där den 26 januari 1970 har barnhusets direksågas endast timmer från den egna awerk- tion en allmän rekommendation till begärt ningen. På fastigheterna finns vidare två landstingen att överta huvudmannaskapet vattenfall på tillsammans 800 kW effekt. De för barnavårdsombudsorganisationen. Framsamkörs med riksnätet och lämnar emellan ställningen motiverades av att det ej kunde tre och fyra miljoner kWh per år. Bolagets vara befrämjande för fosterhemsförmedlingsfastigheter och andra verksamheten anläggningstillgångar med den splittring, som upphar ett taxeringsvärde på 10 060 300 kr. stått i barnavårdsombudsorganisationen som varav skogsbruksvärde 8 266 400 kr. Brand- en följd av att de särskilda länsförbunden försäkringsvärdet är 8 272 000 kr. Antalet avvecklats och bamavårdsombuden i dessa anställda är drygt ett fyrtiotal. län överförts till landstingen. Ytterligare landsting har härefter övertagit huvudmannaskapet för bamavårdsombuden. Under 1971 Allmänna barnhusets aktuella verksamhet fanns fem barnavårdsombud kvar anställda Barnhusets aktuella verksamhet framgår av hos länens socialvårds- barnavårdsrespektive den för utredningen senast tillgängliga verk- förbund. I april 1973 hade antalet nedgått samhetsberättelsen som i huvudsak avser till två. I de län, där respektive landsting tiden l juli 1971 - 30juni 1972. Iverksam- för barnavårdsövertagit huvudmannaskapet hetsberättelsen framhålls att barnhuset enligt bidrar barnhuset ombudet, ej längre ekonositt reglemente skall bedriva, understödja miskt till barnavårdsombudens verksamhet eller eljest främja upplysning och forskning utan landstingen svarar helt för kostnaderna. samt pröva nya åtgärder inom den sociala Den kontakt- och serviceverksamhet, som bamavården. Barnhusets verksamhet innefat- barnhuset utövat gentemot de hos länsförtar ekonomiskt stöd till den fosterhemsför- bunden anställda har bamavårdsombuden,

294 SOU 1974: 7

även de hos konferenserna koncentrerats kring frågor rödock efter önskemål omfattat

rande barnmisshandel. Ett tiotal sådana konlandstingen anställda ombuden.

redo- ferenser har hållits. Konferensema har varit Under 1971 har barnavårdsombuden

i till bamhusets egendom Sätra bruk. visat placering av 706 barn och ungdomar förlagda

Kostnaderna har för bamhusets del under fosterhem. Antalet placeringar avser samtliga

verksamhetsåret uppgått till 38 098 kr. ombud i landet. Förutom dessa placeringar

I konferenserna har deltagit företrädare på har ombuden anmält medverkan vid place-

länet i 9 fall. och i kommunerna för den sociala länsplanet ringar utom eller inom det egna förmedlat barnavården, mödra- och barnavårdscentra- Därjämte har barnavårdsombuden

av 388 barn i sommarhem. ler, daghem, skolan, polis och åklagare. placering för barnavårdsombudens Barnhusets upplysningsverksamhet genom En redogörelse av bamhusets Barnhuset har tidigare utgivit verksamhet år 1971 lämnas publikationer.

Forum nr 7 år skrifterna Adoption, ”Så kom du hem till

direktör i tidskriften Socialt

Som vårt eget och Fosterbarns- 1972. oss,

vård”. Upplysningsverksamhet genom länens bar- Allmänna barnhuset har i studiesyfte fått navårds- och socialvårdsförbund. Den upp-

som påbörja- ta emot besök avi Sverige och i andra länder lysnings- och kursverksamhet, socialt verksamma personer. De besökande des i mitten av 1940-talet genom länens

har varit särskilt intresserade av fosterbarnsbarnavårds- respektive socialvårdsförbund

vården och därmed sammanhängande frågor. och sedan vidareutvecklats, har genom åren år besöker elever från sociala barnastötts av Allmänna barnhuset. Kurserna hari Varje

Allmänna barnförsta hand varit avsedda för barnavårds- och ungdomsvårdsseminariet

huset och informeras om bamhusets verknämndernas ledamöter och funktionärer. De

och som huvudman för kunskap samhet ställning har syftat till att ge en fördjupad

seminariet. om den lagstiftning, som berör den barnavår- Nordiskt samarbete. Som svensk sektion dande verksamheten och att belysa den

av den nordiska sammanslutningen för bar- Verksamheten har praktiska tillämpningen. navård och ungdomsskydd upprätthåller Alläven haft som en viktig uppgift att främja

männa bamhuset kontakt med övriga nordiskontakten mellan dem som arbetar inom den

och att ökad ka sektioner och har den 29-30 september sociala barnavården skapa

1971 samlat representanter för de nordiska förståelse för frågor kring barn och ungdom.

kurser har hållits för bamavårds- sektionerna till konferens på Sätra bruk. Särskilda

Forskningsverksamhet. Denna verksamhet män, fosterbarnsinspektörer, ungdomsledare

har anord- bedrivs dels i form av bamhusets egna och övervakare. Liksom tidigare

där undersökningar och dels i form av anslag till nats speciella fosterföräldraträffar, enskilda forskare för sådana projekt, som fosterföräldrarna beretts tillfälle rådgöra om

utan att vara alltför omfattande bedöms aktuella problem och få information i frågor

rörande fosterbarnen och deras vård. I och angelägna för den sociala barnavården.

Följande undersökningar har varit aktuella med den aweckling som skett av många

socialvårdsförbund under Foster- under verksamhetsåret: (se ovan Undersökningen angående 1952-1953 hemsförmedlingen) har bamhusets anslags-

fosterbarn; undersökningen om minskat. För år 1971 har bidrag nyplacerade givning förbud mot förflyttning av fosterbarn och lämnats endast fem länsförbund med 14 370

ärenden om fosterbarnskr. övriga tvistiga

kontakt- förflyttningar; undersökningen angående Upplysningsverksamhet genom barns i fosterhem; undersökm. m. Den upplysningsverksam- anpassning konferenser som barnmisshandel och annan het s. k. kontaktkonferenser, ningen angående genom under år 1955, har skadlig behandling av barn samt undersökbarnhuset påbörjade har av utländska adoptivbarn; försöksfortsatt. Verksamhetsåret 1971/72 ningen

SOU 1974: 7

verksamhet inom den förebyggande barna-

och ungdomsvården ”Örebroprojektet; un-

dersökning om olika tillsynsformer för barn upp till två års ålder; sammanställning och bearbetning av material från en efterundersökning av barn, som i mitten av 1950-talet var aktuella för placering i adoptivhem; utvidgning och fördjupning av materialet för 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar samt kartläggning av problem vid en institution för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Sociala barna- och ungdomrvårdsseminariet. Sedan den l juli 1953 står Allmänna barnhuset som huvudman för sociala barnaoch ungdomsvårdsseminariet, som utbildar socialpedagoger för tjänster i ledande ställning vid barnhem m.fl. institutioner för barn och ungdom. Kostnaderna för verksam-

heten har tidigare bestritts av staten och

barnhuset med hälften vardera. Efter den 1 juli 1965 lämnar staten anslag med belopp, som avses täcka hela kostnaden. För verksamhetsåret 1971/72 har beviljats anslag med 490 000 kr. Verksamheten är förlagd till Danderydsgatan 11, där seminariet förhyr lokaler i barnhusets för ändamålet inköpta och iordningställda fastighet. För seminariet finns en särskild styrelse. Verksamheten bedrivs enligt en av tillsynsmyndigheten, skolöverstyrelsen, godkänd läroplan. Seminariet avlämnar särskild verksamhets-

berättelse. i

För läsåret 5 Utbildningsbidrag. 1971/72 å har utbildningsbidrag beviljats sex fosterbam 3 med ett sammanlagt belopp av 9 270 kr.

SOU 1974: 7

II Överväganden och förslag

13 rder

Förebyggande åtgä

Allmänna synpunkter höver dock ytterligare insatser göras. Samhällets ekonomiska stöd och sociala service Allmänt förebyggande åtgärder till barnfamiljer måste fortlöpande byggas Med allmänt förebyggande åtgärder avser ut. utredningen generella socialpolitiska anord- Till den allmänt förebyggande verksamningar som syftar till att för alla skapa så heten hör också omsorgen om människornas gynnsamma levnadsförhållanden som möj- boendemiljö. Av utredningens undersökligt. Dessa åtgärder omfattar såväl ekono- ningar framgår att många av de för samhällsmiska stödformer som andra kollektiva an- vård Omhändertagna fosterbarnen kom från ordningar för hjälp och service åt föräldrar mindre tillfredsställande boendemiljöer. Näsoch deras barn. Genom en allmänt förebyg- tan 2/3 av dem som vid tidpunkten för gande verksamhet skapas möjligheter till omhändertagandet fanns hos sina föräldrar bättre uppväxtförhållanden för barn och tillhörde kategorin trångbodda familjer. En ungdom. mycket stor del av bostäderna saknade Den föränderlighet som präglar det mo- vanliga bekvämligheter som vannvatten, bad derna samhället och de nya levnadsmönster och WC. Resultaten hänför sig delvis till som efter hand växer fram skapar behov av förhållanden som ligger flera år tillbaka i nya stöd- och serviceanordningar. Under de tiden då de för undersökningarna utvalda senaste årtiondena har t. ex. flyttningen från barnen hade omhändertagits åren glesbygd till tätort varit mycket kraftig. 1954-1970. I de bostäder som producerasi Samtidigt har förvärvsverksamheten utanför dag är den materiella standarden högre än hemmet ökat alltmer. Avståndet mellan förr. Genom ett vidgat bostadsstöd har bostad och arbetsplats har också ökat för många barnfamiljer fått tillgång till dessa nya många. Vidare är studietiden längre än förr och bättre bostäder. Bostadsbristen är heller vilket bl. a. medför att allt fler bildar familj inte längre lika påtaglig och andelen trångredan under studietiden. Av dessa och andra bodda familjer har under åren minskat. anledningar behöver föräldrari många fall ha Trots den höga materiella standarden är ersättare under olika tider och för olika boendemiljöerna på många håll otillfredsändamål. Familjen behöver således service ställande. Bostadsområdena blir för barn och stöd även då den fungerar väl inom sin ofta för stora och oöverblickbara. Normala ram. kontakter mellan närboende försvåras. Öpp- Samhället gör redan nu stora insatser på na, stora och sterila ytor skapar anonymitet olika områden. Detta sker bl. a. inom famil- mellan människor, vilket får särskilda konsejepolitiken. Enligt utredningens mening be- kvenser för barn och ungdom som ställs

SOU 1974: 7 297

utanför det vuxenstöd eller den sociala risker av olika slag. Endera kan den förekontroll som de måste ha. Många sociala byggande verksamhet som bedrivs gälla vissa problem anses också vara ett direkt utslag av grupper av barn eller ungdomar eller vara av brister i boendemiljön. Psykiska och sociala individuellt slag. För att undvika särbehandproblem sammanhänger ofta med exempelvis ling bör dessa åtgärder så långt möjligt ges isolering och trångboddhet. Att ständigt inom ramen för samhällets normala service. söka förbättra bostäders och bostadsom- Genom att på ett tidigt stadium sätta in rådens utformning är ett viktigt inslag i det tillräckliga resurser i form av stöd och service allmänt förebyggande arbetet. till barnen och deras familjer är det ofta Kommunala organ har ansvar för boende- möjligt att motverka en negativ utveckling av miljöemas planering och utformning. I kom- beteendet. Då skador redan uppstått får munallagen sägs att kommunstyrelsen med samhället större svårigheter att hjälpa med uppmärksamhet skall följa de frågor som kan sociala behandlingsåtgärder, vilket ivissa fall inverka på kommunens utveclding. Bestäm- leder till att tvångsåtgärder måste tillgripas. melserna anses innebära att kommun- Viktiga medel för hjälp åt de barn och styrelsen skall svara för att erforderlig ungdomar som bedöms vara utsatta för långtidsplanering kommer till stånd samt att risker är bamavårdscentralerna och deras denna samordnas med annan planering. verksamhet, förskolan, skolan och fritids- Initiativet till översiktlig fysisk planering har verksamheten i dess olika former. Den sociai stor utsträckning också förskjutits från la hemhjälpen och den psykiska barna- och byggnadsnämnd till kommunstyrelse. Enligt ungdomsvården (PBU) bör också i hög grad byggnadsstadgan har byggnadsnämnden att kunna utnyttjas i det förebyggande arbetet. öva inseende över hur kommunens område I de följande avsnitten tar utredningen bebygges. Särskilt åligger det nämnden att upp några av samhällets möjligheter till en bl. a. ”samarbeta med övriga myndigheter, utökad satsning på åtgärder av förebyggande vilkas verksamhet berör nämndens arbetsom- slag. Huvudsakligen rör resonemangen den råden eller vilkas bedömanden äro av bety- individuellt förebyggande verksamheten. I delse för nämndens verksamhet”. Därmed sammanhanget bör påpekas att utredningen torde det vara en självklarhet att samtliga med förebyggande verksamhet på individuell kommunala organ skall höras vid planeringen nivå menar åtgärder för barn och ungdomar, av nya bostadsområden. hos vilka symptom på sociala avvikelser ännu Enligt utredningens mening är det natur- inte trätt i dagen men som likväl bedöms ha ligtvis av stor betydelse att man i den särskilda behov av stöd och stimulans. Såframtida planeringen undviker faktorer, som dant behov kan bero på fysiska eller psykiskan medverka till uppkomsten av sociala ka handikapp hos barnet eller på att barnet i störningar. Kommunernas sociala organ mås- socialt hänseende är underprivilegierat på te i större utsträckning än vad som i många grund av brister i uppväxtmiljön. Det bör fall sker intressera sig för planeringen och på således observeras att de förebyggande åtgärett tidigt stadium aktivt delta idetta arbete. der som omfattas av barnavårdslagens 26 § Det är också angeläget att ett fortsatt ut- av utredningen betraktas som viss form av vecklingsarbete sker beträffande formerna behandling. Sådana åtgärder tas därför upp i för de sociala organens medverkan i pla- följande kapitel. neringsarbetet. Föräldrautbildning Förebyggande åtgärder av speciellt slag Större kunskaper hos föräldrar om små barns Samhället bör även iökad omfattning satsa pedagogiska behov skulle i många fall vara av på förebyggande åtgärder för barn och stor betydelse för barnens utveckling. Likaså ungdomar som bedöms vara utsatta för skulle kunskaper om ungdomsårens naturliga

298 SOU 1974: 7

problem och svårigheter i dagens samhälle rör, precis som landstingskurserna, till öka föräldrarnas säkerhet och förmåga att största delen den fysiska omvårdnaden. I fungera som vuxenstöd åt egna barn och kurserna ingår barnets utveckling under de deras kamrater. första åren, men ämnet får inom ramen för Otillräcklig kunskap om barns behov av de förhållandevis få lektionstimmarnai realistimulans, betydelsen av fast känslomässig teten ett minimalt utrymme i undervisanknytning och trygghet till vuxna osv. ningen. Samma huvudsakliga inriktning på torde inte vara ovanlig. Mest märks kanske praktisk vård har den rådgivande och stöddetta i familjer där symptom på sociala jande verksamhet samt i vissa fall undervisstörningar gett sig tillkänna. Många forsk- ning som personal vid barnavårdscentralerna ningsresultat pekar också på att behovet av kan ge. Någon egentlig föräldrautbildning är kunskaper och insikter om barns utveckling det som regel inte fråga om och sådan och uppfostran är mycket stort. Från före- bedrivs inte vid centralema i reguljär form. byggande synpunkt är det således viktigt På vissa håll i landet förekommer försöksmed olika former av föräldrautbildning. verksamhet med föräldrautbildning. Inslag av sådan utbildning finns i olika projekt rörande kontaktverksamhet mellan förskola Nuvarande förhållanden och föräldrar, där bl. a. socialstyrelsen medi familjekunskap ingår för verkar. Genom vissa studieförbund och i Undervisning närvarande som delar i vissa något fall genom PBU förekommer också integrerade ämnen i grundskolan. Inom vissa oriente- kurser av försökskaraktär, som syftar till att ringsämnen finns moment, som kan hänföras öka föräldrars förståelse för barns utveckling till familjekunskapsfrågor. Det finns dock och ge ökad insikt i samspelet inom familjen. inte huvudmoment inom TRU (TV och radio i utbildningen) har något speciellt dessa, som har benämningen familjekunskap. sedan 1971 sänt olika slags föräldraprogram Ämnet som förekommer med inom ramen för vuxenutbildningen. På senabarnkunskap, 20 timmar i årskurs 9, kan också behandla re tid har föräldraprogrammen haft anknytfamiljefrågor, t. ex. inom momentet hem ning till TRU: s förskoleprogram. Ytterligare och samhälle. Sexualkunskap förekommer sådana försök med s. k. kringprogram planesom huvudmoment inom ämnet biologi och ras. Det bör vidare nämnas att den i juni samlevnadsfrågor behandlas bl. a. inom äm- 1973 av Kungl. Maj: t tillsatta arbetsgruppen nena samhällskunskap och religionkunskap. för verksamhet för barn med särskilda behov Inom gymnasieskolans konsumtionslinje av stödåtgärder m. m. bl. a. fått i uppdrag att och vårdlinjens gren för bama- och ungdoms- behandla frågan om föräldrautbildning. vård finns till viss del undervisning som berör föräldrakunskap. På övriga linjer saknas dessa former av mer ingående undervisning Utredningens överväganden rörande familj och barn. Varken inom eller finns det Erfarenheter från olika former av förebyggrundskolan gymnasieskolan sammanhållande ämne eller moment gande verksamhet visar att de människor något inom ett ämne som behandlar som främst är i behov av hjälp och stöd ofta föräldraskap. Viss bedrivs i dag av inte är benägna att självmant inhämta kunföräldrautbildning i samband med mödravården. skaper eller delta iverksamheten. Föräldrar några landsting som hittills eller blivande föräldrar som i första hand Undervisningen, i regel varit till några få lektionstimmar, inne- skulle behöva undervisning om föräldrabegränsad håller moment rörande bar- skapets roll deltar oftast inte i undervishuvudsakligen nets vård. Svenska röda korsets kurser för ningen, medan de som deltar imånga fall på blivande mammor och pappor omfattar som ett tidigt stadium redan tillägnat sig väsentliregel fler lektionstimmar. Kursinnehållet be- ga kunskaper. Orsaken till att vissa grupper

SOU 1974: 7 299

av människor inte självmant tar del av denna program och genom att kurser i erbjuda typ av verksamhet kan bero på attityder, kan olika av föräldrautbildning grupper värderingar och traditionella mönster som är människor nås. Den verksamhet som hittills svåra att ändra. Det är därför viktigt att bedrivits genom TRU bör ytterligare utvidväsentliga delar av föräldrautbildningen tas gas och utvecklas. Utvecklingen mot kassettupp vid den förberedande utbildningen, dvs. TV i undervisningen gör det möjligt att i inom det obligatoriska skolväsendet. framtiden använda program i kursverksam- Utredningen föreslår att förberedande för- het vid t. ex. mödravårds- och barnavårdsäldrautbildning i större utsträckning än i dag centraler. I vissa fall bör samtidigt större skall ingå i såväl grundskolan som gymnasie- utrymme ges i radio och TV för upplysning skolan. Genom skolöverstyrelsens försorg kring barns och ungdomars och utveckling bör försöksverksamhet kring sådan under- behov vid olika under tidpunkter uppväxtvisning komma till stånd. De inslag av tiden. föreslår att särskilda me- Utredningen föräldrakunskap som för närvarande ligger del utgår till föräldrautbildning i radio och splittrade på flera ämnen bör härvid kunna TV. Utredningen föreslår att 2 milj. kr. sammanföras till ett enda ämne eller ingå anslås till sådan verksamhet. Målet för en som huvudmoment inom något ämne. sådan bör vara att föräldrautbildsatsning Den kursverksamhet som i dag bedrivs för ning blir ett fast inslag i programverksamheblivande föräldrar bör enligt utredningens ten. uppfattning utvidgas. Den bör också till större del omfatta moment som rör barns emotionella behov och övriga behov av Barnavårdscentraler stimulans. Sådan undervisning kan ingå i Den nuvarande verksamheten vuxenutbildningen. Studieplaner bör utarbetas av skolöverstyrelsen i samråd med social- Varje landsting och kommun utanför landsstyrelsen. Utbildningen bör också kunna ting är skyldig att bedriva mödra- och förmedlas av studieförbunden. Samarbete barnhälsovård. Denna hälsovård skall avse bör ske med mödra- och barnavårdscentraler, såväl fysiskt som psykiskt förebyggande PBU, förskolan och skolan. Lärarkrafter bör verksamhet och är i princip öppen för alla. i stor utsträckning kunna hämtas från dessa Mödrahälsovård ges vid mödravårdsinstitutioner liksom från socialvården. Möd- central. Vården omfattar vård av kvinnan ravårds- och barnavårdscentralerna kan svara under havandeskapet och under tiden närför att kännedom om kurserna når ut till mast efter förlossningen. Dessutom meddelas blivande och nyblivna föräldrar. Föräldrar- preventivrådgivning. Vid behov ges råd och nas möjligheter att delta i sådan utbildning hjälp i personliga och sociala frågor samt bör underlättas t. ex. genom hjälp med anvisningar om annan hjälp från samhället. barntillsyn. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de unga Utredningen anser vidare att kunskaper och ensamstående mödrarna. Barnmorska om förskolebarns behov och utveckling dess- vid centralen har att bedöma behovet av utom bör kunna förmedlas genom förskolan. hembesök. Omkring 90% av de gravida På samma sätt bör kunskaper om skolbar- kvinnorna uppsöker f. n. mödravårdscentral. nens behov och utveckling kunna förmedlas Barnhälsovård ges vid barnavårdscentral. genom skolan. Föräldrautbildningen kan Verksamheten omfattar i första hand föreexempelvis omfatta relationerna mellan byggande åtgärder samt kontroll av barnets tonåringar och vuxna samt pubertetsålderns kroppsliga och själsliga hälsa. Barnhälsoolika problem. vården skall vara inriktad på bedrivande av Radio och TV bör kunna medverka i den en fullständig hälsoövervakande och handiorganiserade föräldrautbildningen. Genom kappuppspårande verksamhet i fråga om alla att regelbundet sända föräldrautbildnings- barn från födelsen intill skolåldern. Förutom

förebyggande åtgärder och hälsokontroller barn som misshandlats betydligt lägre än för ingår åtgärder för tidig upptäckt av rubb- genomsnittet. ningar i barnets fysiska och psykiska utveck- Kungl. Majzt uppdrog 1969 åt socialstyling samt av sjukdomar och annat som relsen att bl. a. utreda och lägga fram förslag medför eller kan medföra handikapp. Barna- till åtgärder för en obligatorisk anmälan av vårdscentralerna skall också se till att konsta- alla nyfödda barn till den förebyggande terade avvikelser blir föremål för medicinska barnavården. Sedan socialstyrelsen fullgjort och sociala åtgärder. Genom centralernas utredningen uppdrog Kungl. Maj: t åt styrelförsorg kan föräldrarna få information, en- sen att meddela vägledande information till skilt eller i grupp, i frågor av betydelse för sjukvårdshuvudmännen om ett enhetligt förbarns vård och fostran. farande vid anmälan av nyfödda barn till Inom barnhälsovårdens ram sker f. n. barnavårdscentral och mödravårdscentral. en speciell hälsokontroll av fyraåringar. Födelsemeddelanden översänds numera re- Avsikten är att skaffa om de gelmässigt till barnavårdscentraler från BBkunskap sjukdomar och handikapptillstånd i vid be- avdelningar. märkelse som förekommer i förskoleåldern Förändringar av olika slag beträffande och därmed barns förhållanden från födelsen till ge möjlighet att på ett tidigt upp stadium förebygga resp. behandla sjukdomar skolåldern kan numera registreras och följas och skador, som utan behandling kan verka upp av barnavårdscentral. Flyttning meddeinvalidiserande. las från personregistret vid länsstyrelserna till Försök med uppsökande verksamhet ut- barnavårdscentralerna som därigenom får förs i en del kommuner på grundval av uppgifter om varje barn som bor inom dess barnstugeutredningens förslag. Försöken verksamhetsområde. sker i samarbete mellan barnavårdscentral och kommunal socialvård. Syftet med försö- Utredningens överväganden ken är att finna former för den uppsökande verksamheten. En särskild har Barnavårdscentralerna har en unik möjligarbetsgrupp het att komma i kontakt med alla bamfamiltillsatts av Kungl. Majzt med uppdrag att denna försöksverksamhet och bl. a. jer på ett tidigt stadium. Detta betyder att följa med hänsyn till verksamhetens resultat utar- centralerna har möjlighet att tidigt upptäcka verk- de behov barnfamiljer har. Det är därför av beta förslag till hur den uppsökande stor vikt att ett vidgat samarbete samheten lämpligen kan organiseras i olika mycket kommuner samt hur kommer till stånd mellan barnavårdscentraett vidgat samarbete mellan barnhälsovård och social barnavård lerna och den primärkommunala socialvårkan utformas. den. Enligt utredningens mening bör en bredare grundutbildning resp. fortbildning av personal vid barnavårdscentralerna kunna Hur når barnavârdscentralerna barnen? vidga centralernas förutsättningar att dels Frågan om införande av skyldighet att upptäcka sociala brister och dels samarbeta anmäla barn till barnavårdscentral har dis- med primärkommunala befattningshavare på kuterats i olika sammanhang under senare år. ett effektivt sätt. I utbildningen bör ingå fler Bakgrunden har bl. a. varit att många av de moment som berör förekommande problem barnfamiljer som bäst skulle behöva stöd och av social natur i familjer samt samhällets hjälp av det slag som barnavårdscentral kan hjälpmöjligheter på det sociala området. erbjuda inte kommer i kontakt med centra- Utredningen vill också framhålla betydelsen lerna. Bl. a. visade Socialstyrelsens utredning av att personalen vid barnavårdsnämnderna om barnmisshandel 1969 att vid barnavårds- får bättre kännedom om barnavårdscentracentraler i Stockholm, Göteborg och Malmö lernas verksamhet och möjligheter. Detta bör var inskrivnings- och besöksfrekvensen för de kunna ske t. ex. genom viss gemensam fort-

SOU 1974: 7 301

bildning, gemensamma konferenser etc. skolans verksamhet. Enligt utredningen bör Redan nu föreligger skyldighet att göra man genom verksamheten i förskolan sträva hembesök hos alla nyfödda och i vissa fall efter att i samarbete med föräldrarna ge varje hos äldre bam. Barnavårdscentralema bör barn bästa möjliga betingelser att rikt och enligt utredningens mening i högre grad än mångsidigt utveckla sina känslo- och tankevad som för närvarande tycks vara fallet följa mässiga tillgångar. Förskolan kan därigenom den gällande rekommendationen om hembe- lägga grunden till att barnet utvecklas till en sök även hos äldre förskolebarn. öppen, hänsynsfull människa med förmåga Om barn trots kallelse till läkarbesök inte till inlevelse och till samverkan med andra,i kommer till barnavårdscentral, bör centralen stånd att komma fram till egna omdömen genom information och hembesök arbeta för och problemlösningar. Förskolan bör hos att barnet infinner sig. Får personalen trots barnet lägga grunden till en vilja att söka och detta inte kontakt med föräldrar och barn använda kunskap för att förbättra såväl egna bör man samråda med barnavårdsnämnd och som andras levnadsvillkor. diskutera de ytterligare åtgärder som even- Denna målsättning för förskolans verktuellt kan behöva sättas in. Den år 1973 av samhet samt en rad andra förslag från Kungl. Majzt tillsatta arbetsgruppen rörande bamstugeutredningen beträffande förskolans verksamheten för barn med särskilda behov verksamhet har senare fastlagts i den propoav stödåtgärder m. m. har fått till uppgift att sition om förskoleverksamhetens utbyggnad bl. a. utreda formerna för socialvårdens och och 1973: 136) som organisation (prop. barnhälsovårdens uppsökande verksamhet. nyligen antagits av riksdagen. (SoU Utredningen vill mot denna bakgrund under- 1973:30, rskr. 1973:372.) stryka vikten av att arbetsgruppen också Beslutet innebär att kommunerna fr. o. m. behandlar och framlägger förslag beträffande den l juli 1975 får en lagfäst skyldighet att samarbetet mellan barnavårdscentralema och anvisa plats i förskola för alla barn i kommuden kommunala barnavården då det gäller nen frân höstterminen det år barnet fyller åtgärder för mindre barn. sex år. Genom information och uppsökande verksamhet skall kommunen verka för att alla Förskolan sexåringar i kommunen deltar i förskolans Antalet familjer med många barn tenderar verksamhet. För glesbygdskommunema öppatt minska. Det är numera vanligt att båda nas möjlighet att anordna förskola med föräldrarna i en familj förvärvsarbetar. Bar- kortare verksamhet per år men i stället skall nens kontakter inom familjen med andra den omfatta två år, dvs. redan från det barn och med vuxna har därmed minskat. barnet fyller fem år. Som följd därav har det ställts allt högre krav I propositionen betonas förskoleverksampå en utbyggd samhällsservice för barnens hetens betydelse för barn med olika former omvårdnad och tillsyn. av handikapp. Särskilda insatser föreslås för Barnstugeverksamheten har under senare barn under sex års ålder som av fysiska, år byggts ut mycket kraftigt. Den l juli 1973 psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl kunde antalet platser i barnstugor (daghem, har särskilt behov av stöd och stimulans för fritidshem och lekskolor) beräknas till ca sin utveckling. Dessa barn bör så långt 170 000. Dessutom fanns ca 45 000 platseri möjligt integreras med andra barn i daghem familjedaghem. Fortfarande råder dock brist eller deltidsgrupper. Kommunerna skall bepå framför allt daghemsplatser på många håll driva uppsökande verksamhet för att få ilandet. kännedom om dessa barn och anvisa dem Barnstugeutredningen har i sitt betänkan- förskoleplats. de Förskolan (SOU 1972:26 och 27) sökt Fosterbamsutredningens undersökningar formulera en allmän målsättning för för- visar att närmare 60 % av de för samhällsvård

302 SOU 1974: 7

Omhändertagna fosterbarnen vistades hos en på barns och ungdomars beteende har skolan eller båda biologiska föräldrarna omedelbart en mycket stor uppgift. Under minst nio år före omhändertagandet. Bamtillsyn hade fö- kommer skolan i kontakt med alla barn och

re omhändertagandet ordnats för omkring ungdomar. Den kännedom skolan och dess

15 % av fosterbarnen. För vart tionde barn personal därvid förvärvar och de kontakter hade kommunerna före omhändertagandet mellan hem och skola som byggs upp blir ordnat med tillfällig heldygnsvård hos an- enligt utredningen en värdefull tillgång i det hörig eller hos någon som bodde i närheten förebyggande arbetet. av föräldrarna. Även om de nämnda siffrorna Förändringen inom skolan under senare år också avser barn äldre än 7 år och till viss del har i många avseenden varit snabb. Grundbaseras på förhållanden från 1950-talet mås- skolan och gymnasieskolan har blivit helt te man konstatera att många omhänderta- genomförda. Målet för reformeringen av ganden skett utan att samhället dessförinnan skolutbildningen har varit att ge alla ungdoi någon större utsträckning har försökt an- mar oavsett social bakgrund och geografisk vända förskoleplats som ett alternativ till hemvist samma chans till en god utbildning. fosterhemsplacering. Å andra sidan måste Skolan skall enligt skollagen meddela framhållas att det utanför undersökningens eleverna kunskaper och öva deras färdigheter ram kan finnas ett stort antal barn och samt i samarbete med hemmen främja familjer där kommunen genom tidiga insat- elevernas utveckling till harmoniska mänser av denna art kunnat undvika ett senare niskor och till dugliga och ansvarskännande omhändertagande. samhällsmedlemmar. Enligt läroplanen för Förebyggande insatser i form av förskole- grundskolan skall eleverna ges möjlighet att plats eller familjedaghemsplats skulle ofta påverka sina arbetsvillkor. Verksamheten kunna medverka till att lösa såväl temporära måste enligt läroplanen utformas så att det som mera permanenta krissituationer i famil- blir möjligt för varje enskild elev att under jen. De chockupplevelser det innebär för små uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina barn att ryckas ur sin invanda hem- och anlag och möjligheter. Det gäller vidare att närmiljö för kortare eller längre tids hel- finna studievägar och arbetssätt, som främjar dygnsplacering i en helt främmande omgiv- den personliga utvecklingen. ning skulle därmed kunna motverkas. Anta- Det gemensamma ansvaret och intresset let barn som behöver omhändertas eller för de ungas utveckling bör enligt grundskoplaceras på längre avstånd från hemmet lans läroplan förena hem, skola och samhälle skulle direkt minska och en omfördelning av i ett fruktbärande samarbete. Det framhålls samhällets resurser skulle kunna bli möjlig. att hemmet, även under barnets år i skolan, Utredningen vill mot denna bakgrund har det primära och huvudsakliga ansvaret kraftigt framhålla värdet av förskoleverksam- för barnens fostran och vård men att skolan hetens förebyggande effekt. Denna utgör ett behöver god kännedom om elevens situation tungt vägande skäl för en kraftig ekonomisk i dess helhet. Ansvaret för samverkan mellan satsning på förskoleområdet. hem och skola måste också i sista hand vila på skolan. Samarbetet mellan skolan, ungdoms- Skolan styrelser och fritidsnämnder måste enligt vad som sagts i läroplanen självfallet bli av stor Allmänt omfattning. Även med barnavårdsnämnder, Skolan har självfallet stor betydelse för barns andra sociala nämnder och polisen bör och ungdomars utveckling. Både då det samverkan äga rum. gäller inlärningen av sociala normer, kunska- Det har i olika sammanhang framförts per om sociala avvikelser och problem samt många önskemål eller krav som bör tillgodosocial kontroll i meningen vuxenreaktioner ses för att skolan i framtiden skall kunna

SOU 1974: 7 303

fungera bättre och blir mer i integrerad tidigare genomföra specialundervisning inom samhället. Bland annat har man i debatten klassens normala ram. önskemålet att infoga betonat att lärarna måste få mer tid till specialundervisningen i det vanliga skolarbeförfogande för elevernas utveckling och tet har också starkt framhållits i direktiven sociala beteende i skolan. I debatten har till SIA. Bl. a. framhålls att principen att så dock ifrågasatts det lämpliga i att skolan som långt möjligt undvika organisatorisk bygger upp en egen ”skolsocial” verksamhet differentiering av eleverna som varit vägmed psykologer, kuratorer och hälsovårds- ledande för grundskolans även utformning personal. En ökad med sam- borde integrering gälla när det behövs särskilda insatser hällets övriga verksamhet och då i första för de ”underpresterande” eleverna. Ett orhand med socialvården skulle minska beho- ganisatoriskt sammanhållet system bidrar envet av egen social service inom skolan. ligt direktiven ”till att motverka social åt-

skillnad och hos eleverna skapa förståelse för människors olika förutsättningar och beteen- Elever med svårigheter i skolarbetet den”. Det framhålls i läroplanen att skolan har ett Insatser för elever med olika svårigheter särskilt ansvar för de elever som av fysiska, bör enligt fosterbarnsutredningens mening i psykiska eller andra skäl har svårigheter i största möjliga utsträckning ske inom ramen skolarbetet. Elever som på grund av sådana för det vanliga skolarbetet. När det gäller svårigheter behöver en kompletterande eller elever med sociala svårigheter är samarbetet stödjande undervisning jämsides med övrig med barnavårdande av stor myndigheter undervisning i vanlig klass kan erbjudas betydelse. Det år av stort värde att lärare har

specialundervisning. En riktpunkt för under- kunskap i sociala frågor och intresserar sig visningen av elever med skolsvårigheter är för elevernas sociala situation. Detta skapar att dessa elever så långt möjligt bör gå i för samarbete vidgade förutsättningar mellan vanliga klasser. Samordnad specialundervis- skolan och kommunens socialvård. anordnas i form ning av hjälpundervisning,

observationsundervisning, skolmognadsundervisning etc. Fritidsverksamhet Inom utredningen om skolans inre arbete (SIA) behandlas frågan hur specialundervis- Fritidsverksamhet för barn och ungdomar är ningen skall utformas. Det centrala av stor proble- givetvis betydelse i det allmänt met är hur skolan skall hjälpa barn och arbetet. förebyggande En större satsning på ungdom som av skilda skäl - individuella och fritidsverksamhet fritidsanordningar och sociala - har det svårt och hur ökar barns till En möjligheter utveckling. skolverksamheten skall kunna organiseras så sådan satsning skapar vidare förutsättningar att den minskar svårigheterna. SIA anser att för kontakt mellan människor med olika specialundervisningen endast är ett medel av och bakuppfattningar, sysselsättningar många. Man betonar t. ex. att det är viktigt grund. Barn och ungdomar får på detta sätt att problem kan spåras tidigt i barnets liv, på möjlighet att delta i grupper, föreningar och

bamavårdscentraler, i fyraårsundersök- organisationer. Behovet av vuxenkontakter i i förskolan etc. och att tidigt insatta ningen, närmiljön kan för många tillgodoses på detta hiälp- och stödåtgärder ger den bästa förut- sätt. Om de unga själva finner fritidsaktivisättningen för att klara en kommande teterna och attraktiva meningsfulla kan passkolgång. sivitet och destruktivitet undvikas. särbehandling av elever med skolproblem För att skapa fritidssysselsättningar för i form av undervisning i specialklasser hari fler barn och ungdomar bör skolans resurser olika sammanhang kritiserats. Numera sträkunna utnyttjas i ökad utsträckning. Samvervar man dock efter att i större omfattning än kan med kommunens fritidsnämnd och de

304 SOU 1974: 7

föreningar som arbetar med barn och ung- kan gälla pedagogiska insatser vid parklek, dom är viktig. lekverksamhet för bl. a. invandrarbam m. m. Olika former av fritidsverksamhet är också Såväl kommuner som organisationer bör viktiga då det gäller att arbeta förebyggande kunna stå som huvudmän för sådan verksamför vissa grupper av barn och ungdomar och i het. Det är emellertid viktigt att de projekt det individuellt förebyggande arbetet. Utred- som initieras av organisationer planeras och ningen anser att den intensivverksamhet för genomförs i samverkan med kommunerna. vissa ungdomar som bedrivits bl. a. i Stockholm är av stort värde. Man måste dock vara Andra former av förebyggande verksamhet medveten om riskerna med att på detta sätt isolera ”annorlunda” ungdomar från ung- Kommunernas uppsökande verksamhet har domar i allmänhet. Därigenom kan man en viktig förebyggande uppgift. Enligt 6§ befästa det ”avvikande” beteende som man socialhjälpslagen har socialnämnden att beegentligen syftar till att undanröja. Samma driva en aktivt uppsökande verksamhet. risker föreligger i fråga om ungdomens före- Socialnämnden är ålagd att göra sig väl ningsverksamhet. Man bör även i detta sam- förtrogen med den enskildes behov av manhang undvika att stöta ut de besvärliga omvårdnad och att verka för att detta behov och problematiska ungdomarna. Ungdomsor- blir tillgodosett. ganisationerna bör enligt utredningen ha Kommunernas verksamhet uppsökande goda förutsättningar att hjälpa ungdomar skall i första hand avse grupper som kan med sociala störningar. Dels har man möjlig- antas vara i behov av särskilt stöd. Även het att ordna engagerande program för verk- bamavårdslagen innehåller bestämmelser samheten, dels blir antalet ungdomar med som berör kommunernas skyldighet på detta problem inte i majoritet, vilket är positivt. område. Enligt 3§ BvL skall barnavårds- Ungdomsorganisationer får bidrag för sin nämnden ”göra sig väl förtrogen med barns verksamhet från stat, landsting och kommu- och ungdoms levnadsförhållanden inom ner. Kungl. Majzt har också vid flera olika kommunen samt därvid särskilt uppmärktillfällen - samma beviljat bidrag av arvsfondsmedel sådana underåriga som med hänsyn hittills ca 10 milj. kr. - till försöksverksam- till kroppslig eller själslig hälsa och utrusthet med fritidsaktiviteter för barn, företrä- ning, hem- och familjeförhållanden samt desvis i åldrarna 7-12 år. Försöken avser omständigheterna i övrigt kunna anses vara verksamhet, som bl. a. bedrivs i samarbete särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnmellan kommuner och organisationer. Pro- samt”. jekten är av vitt skilda slag och hittillsvaran- Det har framförts en del kritik mot att de resultat bedöms som goda. Avsikten är den uppsökande verksamheten i kommunerbl. a. att försöka få fram modeller för na ännu inte år tillräckligt effektiv. Bl. a. har liknande satsning i andra kommuner. För- bamstugeutredningen funnit att det är ytsöken har utvidgats att även omfatta nya terst få kommuner som systematiskt bedriformer av sommarkoloni- och lägerverksam- ver uppsökande verksamhet beträffande barn het samt annan ferieverksamhet m. m. under 7 år. Bl. a. av detta skäl har enligt Utredningen anser - mot bakgrunden av bamstugeutredningen daghem och lekskola utredningens resonemang om de förebyggan- för de flesta barn med särskilda behov hittills de insatsernas betydelse för att förhindra en inte blivit det instrument i den förebyggande social - att ur negativ utveckling bidrag vården som vore önskvärt. arvsfonden skall utgå till försök med fritidsak- Fosterbarnsutredningen föreslår att komtiviteter för barn även under 7 år. Det måste munernas uppsökande verksamhet intensianses angeläget att medel ställs till förfogan- fieras och i ökad omfattning samordnas med de för att nya former av öppen verksamhet annan samhällsverksamhet. De socialvårdanför förskolebarn skall kunna prövas. Detta de organen måste härvid bygga upp kontakt-

20-SOU 1974: 7 305

vägar åt olika håll. Bamavårdscentralernas det angeläget att verksamhetens förebygganmöjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka de del förstärks och att det kommer till sociala brister och betydelsen av samarbetet stånd ett förbättrat samarbete med andra med den kommunala barnavården har redan barn- och ungdomsvårdande organ. tidigare betonats. Liknande samarbete bör i Familierådgivningen, som bedrivs på förfråga om den uppsökande verksamheten sök sedan år 1960, har som regel också skapas exempelvis med förskolan, skolan och landsting som huvudman. Verksamheten fritidssektorn. Vidare bör fältverksamheten finns förlagd till fristående familjerådgivbyggas ut så att personal inom socialförvalt- ningsbyråer, lasarettskliniker, PBU eller rådningen i större utsträckning än hittills kan givningsbyråer för abortförebyggande verkverka på fältet och därmed delta i den samhet. Inom familjerådgivningsverkuppsökande verksamheten. samheten ges rådgivning och behandling i Den uppsökande verksamheten bör kun- samband med konflikter i äktenskap och na leda till att man på ett tidigt stådium familj. Man bedriver även upplysningsverkupptäcker barn och ungdomar, som är i samhet i samlevnadsfrågor. För att familjesärskilt behov av stödåtgärder. De åtgärder rådgivningen i ökad utsträckning skall kunna som härvid vidtas bör som tidigare nämnts i användas i det förebyggande arbetet bör det första hand ges genom samhällets normala enligt utredningens mening vara en fördel sociala service. Stödet och hjälpen till de om den kan knytas till den primärkommunaunga och deras familjer kan vara av såväl la socialvårdande verksamheten. Det ankommateriellt som personellt slag. Det materiella mer dock på socialutredningen att närmare. stödet kan ha rent ekonomisk karaktär och behandla familjerådgivningen. ges i form av socialhfälp, hjälp med hyran etc. Andra former av materiellt stöd kan vara att hjälpa till med anskaffande av bättre bostad eller upprustning av bostad och att hjälpa till med att skaffa den unge själv eller förälder utbildning, arbete e. d. Det personella stödet kan t. ex. bestå av hjälp med tillfällig eller mer permanent barntillsyn, kontakter med myndigheter och förvaltningar samt i övrigt hjälp med vardagens praktiska detaljer. Härvid bör den sociala hemhjälpen kunna göra en väsentlig insats i det förebyggande arbetet. Även andra funktioner än de primärkommunala bör givetvis komma ifråga. Den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU), för vilken landstingen är huvudmän, kan således spela en betydande roll i det förebyggande arbetet. PBU har enligt sina instruktioner att genom medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder bland barn och ungdom undanröja sådana förhållanden som kan leda till eller befaras leda till psykiska störningar samt behandla sådana. I instruktionen betonas vidare det förebyggande arbetet och det framhålls att åtgärderna bör gälla hela familjen. Utredningen anser

306 SOU 1974: 7

för vård och behandling

14 Utgångspunkter

Allmänna normaliseringsprincipen. Med normalisering utgångspunkter avses i detta sammanhang att samhällets Allmänt till insatser för människor med särskilda behov förebyggande åtgärder syftande förbättrad för barn och ung- får en sådan utformning att de i så liten uppväxtmiljö domar fram- som möjligt upplevs som särbetorde som utredningen tidigare utsträckning hållit på lång sikt kunna minska behovet av handling. Samhällets stöd bör upplevas som Ett ökat socialt inflytan- ett normalt serviceinslag i t. ex. boendeomhändertaganden. av bostadsområden och Såväl insatser som de vid planeringen miljön. förebyggande fritidsområden kan minska riskerna för fram- vård- och behandlingsåtgärder bör ske med tida sociala och awikelser. I ett hjälp av samhällets allmänna sociala service. störningar kortare torde direkta insatser Normalisering kan också betyda att samtidsperspektiv medvetet och aktivt motverkar av förebyggande slag för barn och ungdomar hällsorganen med låg inkomst, invandrakunna förhindra ingripanden av tvångskarak- att t. ex. hushåll tär. De som lever i understimulerande och re etc. får bostäder i vissa områden medan

konfliktfyllda miljöer kan på olika sätt bättre situerade får bostäder i andra. en aspekt på normalisering är kompenseras. Ytterligare som bl. a. innebär en samord- Även om man satsar mer på förebyggande helhetssynen kan omhändertaganden för sam- ning av insatser i behandlingsarbetet och på åtgärder hällsvård inte helt undvikas. Det är t. ex. det organisatoriska planet. Det betyder vidaatt samhället inte kan underlåta att re att resurser från flera delområden vid självklart - om nödvändigt med omhänderta- behov bör kunna koncentreras till det områingripa ganden - om barn och ungdomar misshand- de där de bäst behövs. las eller eljest om deras liv, hälsa och De behandlingsmetoder som i dag i allmänhet används är ofta för bundna. l stor utveckling hotas. De förslag som i fortsättberör i första hand barn utsträckning är de fortfarande individ- och ningen diskuteras vilka är i behov av särskilda symptominriktade och bestäms i alltför hög och ungdomar, vårdinsatser. har föl- grad av den enskildes tidigare sociala ”belast- Fosterbarnsutredningen Man måste i stället bedöma mänjande allmänna utgångspunkter som grund ning”. niskan i behandlingssituationen efter hur för dessa förslag. hon fungerar i den miljö hon vistas i och utifrån denna bedömning sätta in de service- Normalisering och behandlingsåtgärder som för ögonblicket

l samband med de i fortsättningen redovisa- bedöms vara mest ändamålsenliga. ofta till Ökad satsning på förebyggande åtgärder i de förslagen refererar utredningen

SOU 1974: 7 307

enlighet med de resonemang som utredning- flesta hade det dock varit fråga om endast en en tidigare fört innebär att principen om vistelse. För över hälften var vistelsen 6-12 normalisering i hög grad tillgodoses. Även månader. när barn och ungdomar måste skiljas från En tämligen stor grupp av fosterbarnen sina föräldrar anser utredningen att norma- (nästan 25 %) hade vistats iannat fosterhem liseringsprincipen så långt som möjligt bör än det vid undersökningstillfället aktuella. följas. Omplaceringar av barnet skall således Drygt l/5 av dessa barn hade varit två eller innebära så begränsade förändringar i barnets tre gånger i fosterhem och ett fåtal mer än livsföring som möjligt. Kontakterna med tre gånger. Dock finns det exempel på att föräldrar, lärare, skolkamrater etc. bör inte barn vistats i fem olika fosterhem. En av de upphöra såvida inte detta av särskilda skäl huvudsakliga anledningarna till att de tidigabedöms vara nödvändigt. Om barnet placeras re fosterhemsplaceringarna upphört var att i annan familj bör man sträva efter att finna de biologiska föräldrarna själva ville överta en familj som barnet känner sedan tidigare vården (nära l/3 av fallen). För inte mindre eller att miljön inte är alltför främmande. än 20 % av de Omhändertagna barn som Återkommande omplaceringar, som ofta in- tidigare vistats i annat fosterhem var dock nebär avbrytande av kontakter och otrygg- anledningen att fosterföräldrarna själva inte het inför framtiden, bör så långt möjligt ville fortsätta vården. Mot bakgrunden av att undvikas. barnets problem enligt barnavårdsnämnder- Många barn och ungdomar som omhän- nas uppgifter var ordinära får siffran betrakdertagits för samhällsvård har varit utsatta tas som anmärkningsvärt hög. för upprepade omplaceringar. Detta visar Utöver dessa vårdarbyten tillkommer för också utredningens undersökningar. många av barnen besök vid PBU, psykiatris- Under större delen av första levnadsåret ka kliniker, olika behandlingshem m. fl. Allt fanns ca 45 % av de Omhändertagna foster- detta måste självfallet leda till att de ombarnen hos båda biologiska föräldrarna och händertagna barnen och ungdomarna uppledrygt 20% hos en av dem, de flesta hos ver en rotlöshet som måste befästa en känsla modern. Omkring 20 % var på barnhem och av att inte vara som andra. Det är därför nära 10% vistades i fosterhem. Vid tid- enligt utredningens mening angeläget att punkten för omhändertagandet vistades samhällets vård och behandling ges i former drygt 20 % hos båda biologiska föräldrarna som leder till att dessa barns och ungdomars och 35 % hos en av dem, ca 20 % på levnadsförhållanden så litet som möjligt avbarnhem och drygt 10 % i fosterhem. Vid viker från det normala. tidpunkten för den aktuella fosterhemsplaceringen hade nästan 40% av barnen pla- Närhet cerats på barnhem och endast l/4 fanns hos någon av föräldrarna. Andelen fosterhems- I den allmänna debatten om socialvårdens placerade hade ökat till ca 15 %. Dessutom målfrågor har framhållits att vård långt från vistades en stor andel hos släktingar, vänner hemorten bör undvikas och att sociala till familjen m. fl. resurser i stället bör sättas in i boendemiljön Barnen som vårdades på upptagnings- och eller dess närhet. Behandling enligt närhetsspecialhem kom till största delen (69%) principen betyder också att nyss nämnda direkt från föräldrahem. Omkring 10% kom princip om normalisering lättare kan tillgofrån fosterhem och lika många från annat doses. De positiva kontakter som en ung barnhem. Dessa siffror visar att många barn människa har med t. ex. kamrater och vuxna i har fått byta miljö många gånger. Av under- närmiljön kan vara till hjälp i behandlingssökningen rörande fosterbarnen framgår att arbetet. Möjligheter till framgång i behandså gott som hälften av de Omhändertagna lingen torde ofta vara större om inte bara någon gång vistats på barnhem. För de allra ”symptombäraren”, utan även andra berörda

308 SOU 1974: 7

deltar. tas om kontakter förekommer mellan bei familj och övrig social omgivning

Vidare kan flera olika resurser lättare sättas rörda parter, dvs. mellan barnet, de biologis-

eftersom ka föräldrarna, fosterföräldrarna och barnain om behandlingen ges i närmiljön kommunen som vårdsnämnden. Placeringar på korta avstånd det oftast är den egna medger givetvis i större utsträckning sådana förfogar över dessa. kan kontakter än långväga placeringar. Av under- Genom utredningens undersökningar bam sökningarna framgår också att kontaktsättet konstateras att många Omhändertagna

från sina mellan fosterföräldrar och barnets föräldrar och ungdomar placerats långt Av de varierar med avståndet. Ju kortare avstånden närmaste anhöriga och sin hemmiljö.

fosterbarnen hade nära 30 % var, desto vanligare var det med personliga Omhändertagna i fosterhem 30 mil eller mer från kontakter medan brevskrivande var vanligare placerats föräldrarnas bostad. ju längre avstånd det var fråga om. l många (vårdnadshavarens) l0 mil eller mer fall förekom ingen kontakt alls. Vid tiden Så gott som hälften fanns för undersökningarna förekom således ingen från föräldrahemmet. som helst kontakt mellan fosterhem och Visserligen kan det i vissa fall finnas motiv - eller föräldrar för omkring l/3 av de för att barn och ungdomar tillfälligt biologiska - fosterbarn som inte var släkt med fostermer permanent placeras långt från hemor-

ten. Placering kan föräldrarna. på annan ort i släkthem t. ex. ibland vara det lämpligaste vårdalterna- En stor del av de långväga placeringarna

tivet. Det finns även ungdomar som på grund tycks enligt utredningens undersökningar

e. d. snabbt måste få inte heller ha varit motiverade ur vård- och av narkotikamissbruk överhuvudta- behandlingssynpunkt. Flertalet fosterbarn en ny miljö för att missbruket (70%) var vid tidpunkten för omhändertaget skall kunna hävas. i vilka gandet yngre än 7 år och nästan hälften Ytterligare exempel på situationer kan är de där yngre än 4 år. Missbruk av olika slag hos närhetsprincipen frångås förhållandena i familjen är så svåra att barnet (25 § b BvL), vilket i och för sig kan

måste bli föranleda placering långt från hemorten, vistelsen utanför föräldrahemmet torde knappast förekomma i dessa ålderslångvarig. För vissa barn kan det härvid vara grupper. Inte heller hade 25 § a första nödvändigt med en mer definitiv omplaceen (misshandel, fara för kroppslig eller ring och i samband med detta kan punkten

själslig hälsa) använts inågon större utsträcklångväga placering t. o. m. vara en fördel. för de allra Givetvis behöver mycket ingående undersök- ning som omhändertagandeskäl I stället var det vanligaste formella ningar ske innan man mer definitivt skiljer yngsta. Kommer man genom skälet förhållanden som avses i 31 § andra barn från föräldrarna. av föräldrarna eller deras dessa undersökningar fram till att barnet stycket (begäran

inte kan vårdas i sitt samtycke), som använts för drygt 60 % av trots stödåtgärder alla Omhändertagna fosterbarn. Därnäst kom ordinarie hem och bedöms förhållandena

som svåra under överskådlig tid bör man i 25 §a andra punkten (fostraren olämplig,

hand försöka få en mer varaktig oförmåga) som använts för omkring l/3 av första

till stånd. l vissa sådana fall kan det dem. placering till anser mot bakgrunden av det finnas skäl att undersöka möjligheterna Utredningen

Därmed skulle en negativ utveck- anförda att det är angeläget att den behandadoption. sida i ling beroende på en ogynnsam uppväxtmiljö ling och vård som ges från samhällets

kunna förhind- framtiden i största möjliga utsträckning genom många fostrarbyten Placeringar bör därför i ras. sätts in i närmiljön.

En eventuell av barn i annan första hand ske inom den egna kommunen. placering måste dock i princip inriktas på familj

återförening av bamen och deras föräldrar.

Återföreningen torde iflertalet fall underlät-

Frivillighet och medinflytande hem genom barnavårdsnämndens försorg utan att nämnden fattat beslut om omhän- Under senare år har frivillighet och tvång av barnadertagande. Betalningen erläggs inom socialvården diskuterats. Denna diskus- vårdsnämnden som därvid åberopar 26§ sion, som bl. a. gällt de mindre goda effek- (hjälpåtgärder). Sådana beslut synes i viss terna av tvång i vårdsammanhang, har i viss förekomma utsträckning även i fall som inte utsträckning påverkat valet av åtgärder. täcks av nämnda av detta lagrum. Åtgärder Frivillig vård har blivit vanligare. Även både slag får ses som ett led i strävandena utvecklingen inom barn- och ungdoms- mot normalisering och mot ökad frivillighet vården går i denna riktning. inom barnavården. Tillämpningen av barnavårdslagen varierar Frågan om medinflytande i vård och emellertid. Vissa kommuner ilandet använ- har också diskuterats i olika behandling der tvång i större omfattning än andra trots sammanhang. Vården upplevs som mera att de har likartad befolkning och struktur. meningsfull av de berörda om det finns Detta tyder enligt utredningens uppfattning möjlighet till medinflytande, och det finns inte bara på att lagtillämpningen är olika anledning att anta att vårdresultatet i utan också på att strävanden att använda många fall blir bättre. anser Utredningen mer frivilliga behandlingsformer i många fall därför att de som berörs av direkta vårdinsatleder till att tvångsåtgärder kan undvikas. ser i mycket större utsträckning än för I debatten har flera sidor av närvarande bör få möjligheter negativa till medinflytvångsingripanden framhållits. En negativ tande. Detta medinflytande avser såväl val av sådan som påvisats är att man vårdform som innehållet i den vård och genom tvånget underkänner människors förmåga att behandling som ges. Även i de fall barn och själva ta ansvar för sin sociala situation. En ungdomar på grund av svåra sociala förhålannan är att tvångsingripanden landen måste från skapar eller skiljas sin familj är det förstärker en ”awilcaridentitet”. Tvångsåt- angeläget att i möjligaste mån skapa förutgärder kan också ha en indirekt negativ sättningar för både föräldrar och barn att effekt på människors till social medverka inställning vid val av lämplig vårdform. verksamhet. Föräldrar tvekar t. ex. att ta kontakt med barnavårdande i myndigheter situationer när de är i behov av råd och Detta kan Huvudmarmaskap m. m. hjälp. gälla såväl när enklare förfrågningar borde kunna göras som när Vårdansvaret allvarliga problem uppstått men då föräldrarna av rädsla för tvångsingripanden inte vågar Möjligheterna att i framtiden arbeta efter de kontakta förut nämnda myndigheterna. principerna om normalisering, Å andra sidan finns det exempel på att närhet, frivillighet och medinflytande torde i föräldrar själva utan att barnen är formellt hög grad bero på vilka vårdresurser som står Omhändertagna - för längre eller kortare tid till förfogande, vem eller vilka som är - låter placera sina barn i institution eller i huvudmän för dessa resurser och hur ansva-

annan familj. Således var enligt undersök- ret för att den omhändertagne får den vård ningarna nära 10 % Siv barnen i spädbarns- och behandling som bäst svarar mot hans hem, upptagningshem och specialhem inte behov (vårdansvaret) är fördelat. De organi- Omhändertagna av bamavårdsnämnd. Vidare satoriska förhållanden som för närvarande var omkring 1/4 av samtliga fosterbam råder leder ofta till som främst problem privatplacerade. Dessa placeringar sker istor berör just vårdansvaret. utsträckning i släktinghem. De vård- och behandlingsresurser som Det förekommer också att barn och ungfinns i dag ligger för det första splittrade på domar placeras i institutioner eller enskilda olika huvudmän: landsprimärkommuner,

310 SOU 1974: 7

ma att ske över kommungränser. När det ting och stat. I princip gäller att den omhänbarnavårdsnämnden bär ansvaret gäller placering i enskilt hem av ungdomar dertagande 16 år och däröver är det också vanligt med för den vård som ges den omhändertagne gäller beträffande placeringar över kommungränserna. (39 § BvL). (Undantag inskrivna i ungdomsvårdsskola för ungdomar vilka den statliga ungdomsvårdsskoleorgani- Utredningens överväganden sationen svarar.) För närvarande upplevs vårdansvaret ofta som delat t. ex. Ett odelat vårdansvar för omhändertagande emellertid mellan och de van- nämnd kombinerat med skyldighet för priomhändertagandenämnd barnhemmen och deras märkommunerna att själva ställa erforderliga ligtvis landstingsägda till förfogande (enskilda hem, personal och övrig expertis. vårdplatser för det andra barnhem, inackorderingshem m. m.) fram- Inom kommunerna ligger behand- står enligt utredningens mening som efterolika funktioner som kan utnyttjasi nämnder eller förvalt- strävansvärt. Som huvudregel bör gälla att lingsarbetet på flera Dessa förhållanden medför ofta att placeringen sker inom den egna kommunen. ningar. man inte kontinuitet i arbetet och I den mån det blir nödvändigt att gå över uppnår bör anskaffandet av hematt helhetssynen inte blir tillräckligt tillgodo- kommungränserna men ske i samråd med vederbörande främsedd. också det delade mande kommun. Ansvaret för barnens vård För det tredje uppträder och behandling i hemmen bör dock helt åvila vårdansvaret mellan olika primärkommuners då fosterbam den omhändertagande nämnden. barnavårdsorgan placerats över Efter kommunsammanläggningarna förfokommungränser. Som en följd av reglerna och i synnerhet de om fosterhemstillsyn får då även bamavårds- gar de flesta kommuner där fosterhemmet större över betydande vård- och behandlingsnämnden i den kommun erhåller resurser. Stora och medelstora primärkomär beläget ansvar för att fosterbarnet vård och fostran” m. m. Erfarenheten muner bör därför redan i dag kunna ta hela ”god inte sällan ansvaret för erforderliga åtgärder avseende har visat att placerandenämnden både förebyggande insatser och direkta beförsummar att ta sitt ansvar enligt 39 § BvL Den differentierade och och helt litar på vistelsekommunens nämnd, handlingsåtgärder. integrerade barn- och ungdomsvård som de vars förpliktelser i detta hänseende reglerasi större kommunerna redan bedriver med till- 47-49 §§ BvL samt fosterbamskungörelsen. till att lämpning av helhetsprincipen och med hjälp Förhållanden av detta slag bidrar till ett samlat över av en i stort sett väl utbyggd social servicemöjligheterna grepp ärendena minskar och att en rationell verksamhet spelar härvidlag en betydande planebort från den roll. Därtill kommer de nya initiativ för en ring försvåras. Ju längre bättre boendemiljö och boendeservice som omhändertagande kommunen vårdplatsen

för en omhändertagen är belägen, desto mera många kommuner tagit på senare år. Det största behovet av att placera barn gör sig dessa svårigheter gällande. Många och ungdomar utanför föräldrahemmet finns fosterhemsplaceringar sker i dag som tidigare nämnts Omkring 2/3 av de i de befolkningsmässigt största kommunerna. på långa avstånd. för samhällsvård Omhändertagna fosterbamen Enligt undersökningarna svarade de 12 stör-

hade enligt utredningens undersökningar pla- sta kommunerna för 40 % av de fosterbam

cerats över kommungränser. Det förekom- som 1970 var Omhändertagna för samhälls-

alltså en avsevärd över vård. Beträffande hamen på barnhem var mer förflyttning motsvarande siffra 60 % och beträffande de i kommungränserna när bam placeras i fosterhem. Även fr. o. m. år 1974 då antalet ungdomsvårdsskolor intagna 50 %. I de 12

kommuner blivit 278, skulle med största kommunerna fanns omkring 25 % av färre, en avsevärd del av alla landets barn i de aktuella åldersgruppergällande placeringsnormer fosterbarnsförflyttningarna säkerligen kom- na.

Mindre kommuner kan ha framtiden kan komma naturligtvis att minska måste svårt att själva tillgodose eventuella behov av många primärkommuner sannolikt skapa ett mer kvalificerad vård för barn och ungdom. bredare register av vård- och behandlingsre- Även efter den l januari 1974 har ca 130 surser. Vissa kommuner förfogar redan nu kommuner en än befolkning på mindre över specialister såsom läkare och psykolo- 15 000 personer. Genom kommunreformen ger, vilka är knutna till social centralnämnd har dock även de relativt små kommunerna eller barnavårdsnämnd. En del kommuner fått en bättre och har socialvårdsorganisation även egna institutioner för utredning därigenom ökade resurser för vård eller eller behandling. Många av de samhällsfunkbehandling än tidigare. Det kan i samman- tioner som utredningen diskuterat i samband hanget erinras om att utredningens undermed den förebyggande verksamheten bör ocksökningar visat att mindre kommuner rela- så kunna användas för direkta värdinsatser tivt sett har ett förhållandevis litet behov av t. ex. förskolan och skolan, fritidsverksamplatser i t. ex. fosterhem och barnhem. heten för barn och ungdom, den sociala I den mån man i mindre kommuner får etc. hemhjälpen svårt att på egen hand kontinuerligt tillhan- De klyftor som alltjämt finns mellan olika dahålla kvalificerad vård och behandling bör förvaltningar och som ofta medför dubbeldet vara möjligt att åstadkomma sådan i arbete och bristande i behandsamordning samarbete med andra kommuner. Detta kan lingsarbetet måste i framtiden överbryggas. ske genom särskilda avtal mellan kommuner Enligt utredningens bör man se den mening eller genom att kommunalförbund bildas. kommunala verksamheten som en helhet - Utredningen föreslår således att primär- en över helhetssyn förvaltningsgränserna. kommunerna skall vara huvudmän för den Inom det kommunala området har det också sociala barn- och ungdomsvården. Utredning- under senare år blivit allt vanligare att man ens uppdrag omfattar inte ungdomsvårdssko- betraktar kommunal verksamhet som en lorna varför konkret endast medför förslaget helhet. Man ser alltså arbetet med t. ex. barnatt den vårdform som landstingen i dag och ungdomsvård som en enda verksamhet svarar för, dvs. barnhemsvården, tas över av oberoende av vilka kommunala nämnder primärkommunerna. Varje kommun bör sva- som handhar den. ra för att behovet av erforderliga vårdplatser I det följande diskuteras en modell för tillgodoses. Om det är nödvändigt kan kom- den primärkommunala barn- och ungdomsmuner gå samman för att tillgodose behovet. vården. är att få till stånd (Se skiss.) Syftet l den nya lagstiftningen bör varje kommun ett bättre utnyttjande av redan tillgängliga också få ansvar för den vård som genom dess resurser. Modellen skall ses som ett exempel försorg äger rum utanför den egna kommu- och torde i princip vara användbar i alla nen. kommuner. Verksamhetens omfattning kan dock variera mellan olika kommuner, och ju större kommuner det är fråga om, desto bättre underlag finns det för ett mer diffe- Modell för primärkommunal barn- och rentierat utbud av resurser. ungdomsvård

Inledning Behandlingsenheten

Vid primärkommunalt huvudmannaskap för Normalt ett barnavårdsärende anhängiggörs den sociala barn- och ungdomsvården torde vid sociala centralnämndens avdelning för det i vissa kommuner bli nödvändigt att socialt och utrednings- behandlingsarbete. vård- och behandlingsresurserna omdispone- Inom avdelningen görs bl. a. en bedömning ras och samordnas. Även om behovet av efter varefter vid behov olika helhetssynen platser för vård utanför föräldrahemmet i behandlingsåtgärder föreslås. Visar det sig

312 SOU 1974: 7

Skiss över modell för primärkommunal barn- och ungdomsvård

SOCIAL CENTRALNÄMND

i

l i

Avdelning för socialt utrednings- och Ärende _ behandlingsarbete

socmarbetare Behand|ingsenhet socialarbetare Fritidsledare Läkare Föräidrar | Psykolog Andra vårdpersonal : I | I . , l I

L\ \ ø_ 4

å å i % Z Z { “ I“"""T* _“1 l I

I l ,

| l |

i

Vård i i |

föräldrahemmet

Vård i l

f annan familj

Vård i institution

Dagbarnvårdare

Famiii* rådGiV ning

vid ärendets bedömning att det finns behov behandlingsplanerna. av specialistmedverkan i utredningen eller att Arbete med såväl barn och ungdomar som det sannolikt är fråga om ett kvalificerat föräldrar förutsätter närhet. geografisk behandlingsärende bör den handläggande Genom att lokala behandlingsenheter skapas socialarbetaren kunna anlita en behandlings- för att arbetet ges större förutsättningar enhet. Syftet med en sådan enhet är att genomförs enligt närhetsprincipen. tillgodose ett behov av samlade utredningsoch behandlingsresurser. Enheten bör i alla - Resurser för vård och behandling avseenden vårdplatser, personal, behandlingsresurser i övrigt - göras flexibel. Vård och behandling bör självfallet kunna Till enheten kan knytas specialister som sättas in på ett lämpligt sätt i varje enskilt socialarbetare, läkare, psykologer, vårdperso- fall. Möjligheter att använda olika vårdalternal, fritidsledare m. fl; Även föräldrar bör nativ och stödåtgärder måste finnas. I detta kunna delta i enhetens arbete. Genom att bör framhållas vikten av att sammanhang

man i varje enskilt ärende samlas i ett befintliga resurser kan utnyttjas på ett

arbetslag torde förutsättningarna vara större flexibelt sätt. Flexibiliteten torde för övrigt för att det gemensamma kunnandet och underlättas av primärkommunalt huvudmanerfarenheterna används på ett effektivt sätt. naskap för merparten av den sociala barn- Specialisttjänster som primärkommun nor- och ungdomsvården. Förutom vårdformer malt inte förfogar över bör vid behov kunna som redan prövats bör möjligheter finnas att köpas från andra huvudmän. också pröva nya sådana som ännu endast Vid enheten görs en fullständig utredning bedrivits som försöksverksamhet. av ärendet. Utredningen skall mynna ut i De olika resurser som i framtiden står till beslutsunderlag och behandlingsplan. Efter- förfogande bör kunna utnyttjas av såväl som alla beslutsunderlag och behandlings- avdelningen för utrednings- och behandlingsplaner skall passera den sociala utrednings- arbete som behandlingsenheten. Samtidigt och kommer enhe- som enheten en resurs i det sociala behandlingsavdelningen utgör ten inte att ha någon fristående och själv- arbetet måste den således ha vissa vårdresurständig funktion. ser till sitt förfogande. Det är naturligtvis tänkbart att vissa Olika vård- och behandlingsresurser skall ärenden kommer att anhängiggöras direkt kunna sättas in - i vården av den unge själv vid behandlingsenheten. Dessa ärenden mås- eller för hjälp åt hans familj - vare sig den te dock gå in till avdelningen, eftersom det unge bor kvar i föräldrahemmet eller placeär den som inför social centralnämnd ras i annan familj eller institution. Det kan eller distriktsnämnd skall ha det yttersta också i vårdsyfte förekomma andra mer ansvaret för ärendena. Därmed undviker man långvariga placeringar utanför föräldraockså risker för att arbetet vid enheten blir hemmet, t. ex. vid vissa yrkesskolor. Dessa alltför symptominriktat. Genom enhetens boendeformer kan under vårdtidens gång naturliga anknytning till kommunens avdel- variera. Det kan tänkas att behandlingen till ning för socialt utrednings- och behandlings- en början ges i samband med placering arbete finns förutsättningar för att helhets- utanför föräldrahemmet och att vården iett synen blir väl tillgodosedd. senare skede ges sedan den unge återförenats Som en allmän princip i vård- och med föräldrarna. krissituationer Tillfälliga behandlingsarbetet skall gälla att enhetens kan också föranleda av tillfälliga ändringar personal följer ärendet under hela vårdtiden. ”boendeform”. Härigenom skapas möjligheter till kontinui- Av tidigare förda diskussioner vårkring tet i arbetet varvid man kan kontrollera att dens normalisering följer att vård i föräldravård och behandling sker enligt uppgjorda hemmet bör föredras framför placeringar planer eller att man efter hand kan modifiera utanför hemmet. Denna form av värd - som

314 SOU 1974: 7

behandlas mer ingående inästa kapitel - bör skolan betydande skolsociala anordningar som vid samarbete mellan skola och den kunna göras effektiv genom att en eller flera används. kommunala socialvården kan få betydelse i hjälp- och stödåtgärder barn måste vård- och behandlingsarbetet. Den kommu- I den mån och ungdomar utanför föräldrahemmet är det nala fritidsverksamheten bör också kunna placeras i allmänhet utnyttjas i detta arbete. enligt utredningens uppfattning att välja vård i annan familj Av övriga primärkommunala resurser bör lämpligast framför vård i institution. främst den sociala hemhjälpen (kapitel 15) Trots nya former för vård och behandling kunna utgöra en viktig tillgång när barn och torde det emellertid även i framtiden finnas ungdomar vårdas i föräldrahemmet eller anvisst behov av vård i institution. Även om nan familj. kan minska kan vissa institu- Andra resurser än primärkommunens måsantalet platser komma att behövas för svårare te också kunna tas i anspråk. Redan i dag tionsplatser störda ungdomar. Behandlingsenheten bör ha utnyttjas t. ex. på många håll den psykiska till vissa institutionsplatser. Det kan barna- och ungdomsvården (PBU) av många tillgång av ett ären- bamavårdsnämnder i det direkta vårdarbetet. nämligen under utredningsskedet vid en eventuell vara Ca 10 % av alla Omhändertagna fosterbarn

de eller krissituation

nödvändigt att den unge erhåller dygnsvård. hade fått behandling på PBU. I denna siffra alternativ eller till att kan ingå remisser för utredning, intyg eller Som komplement står till enhetens förfogande liknande. barnhemsplatser för dygnsvård finns PBU:s verksamhet, som för närvarande kan tänkas att platser inom enheten. bedrivs både som sjukhusvård och som

Som stöd och hjälp måste också andra öppen vård, skall genom medicinska, psykoresurser finnas för att temporärt eller per- logiska, pedagogiska och sociala åtgärder manent användas i vårdarbetet. Dessa bör vid bland barn och ungdom undanröja sådana behov kunna sättas in oavsett om den unge förhållanden som visat sig eller befaras kunbor i eller utanför föräldrahemmet. na leda till psykiska störningar samt behandsådana. I instruktionen fram- Familjeterapi (se vidare kapitel 15) kan la uppkomna ett hålls PBU: s roll i det förebyggande arbetet, för många barn och ungdomar betyda alternativ föräld- vilket utredningen behandlat i föregående direkt till placering utanför I instruktionen betonas också att rahemmet. Det torde också i många fall vara kapitel. samarbete skall äga rum med andra organ. viktigt att familjen behandlas i de fall plautanför föräldrahemmet skett. På Från landstingen och de tre landstingsfria cering kommunerna framfördes i enkätsvaren en detta sätt underlättas ofta återföreningen del synpunkter på samarbetet mellan barnmellan barn och föräldrar. Behandlingsenheten kan ett centrum för olika hemmen och PBU. Åtta landsting ansåg att utgöra former samarbetet fungerade bra. Sex hade ingen av familjeterapi. Förskolan bestämd uppfattning medan tolv var kritiska. är ett exempel på en tillgänglig stödresurs. i förskola kan vara De som var negativa kritiserade i regel de Heltidsplats ett direkt alternativ till placering utanför långa väntetiderna. kan också I framtiden torde det komma att krävas föräldrahemmet. Förskoleplats utmärkt till vård i ett intimt samarbete mellan PBU och de vara ett komplement eller institution. Personal vid föreslagna behandlingsenheterna. En succesannan familj förskola bör i vissa fall ha möjlighet att göra siv sammansmältning av deras verksamhet

en väsentlig insats i vård- och behandlings- kan vara en tänkbar utveckling. Utredningen vill mot bakgrund av diskussionen om arbetet och bör i dessa sammanhang ingå i huvudmannaskapet för samhällets resurser behandlingsenhetens lag av specialister. Plats i fritidshem eller hos dagbarnvårdare inom barn- och ungdomsvården ifrågasätta sätt. Vidare har om inte PBU åtminstone beträffande de kan utnyttjas på liknande

större kommunerna organisatoriskt bör överflyttas till primärkommun. Denna fråga torde komma att behandlas av socialutredningen.

15 Vård i föräldra hemmet

När barn och ungdomar blir föremål för alternativ till vård i annan familj eller i samhällets bör, som tidigare fram- institution förutsätter att en del av de åtgärder insatserna vara av sådan karaktär att nuvarande resurserna omfördelas. Vistelse i hållits, de inte framstår som någon särbehandling. föräldrahemmet bör således kunna kombi- Genom att sätta in vård och behandling neras med olika hjälp- och stödåtgärder på medan den unge huvudsakligen vistas i ett sådant sätt att man åstadkommer en föräldrahemmet undviker man i de flesta fall effektiv vård och behandling. att samhällets ingripanden leder till förhål- För att skapa vidgade möjligheter till vård landen som är onormala för den unge. i föräldrahemmet måste samarbetet mellan olika sociala funktioner utvecklas. Den tidi- Värdet av att behandlingen ges i närmiljön diskuterat i det föregående. gare skisserade modellen för den primärkomhar utredningen munala barn- och ungdomsvården med en Vård i föräldrahemmet innebär också möjligheter till medinflytande över vårdens ut- behandlingsenhet kan skapa förutsättningar för olika former av samarbete. Den samordformning. ning av vårdinsatserna som behövs i varje Redan i dag får många barn och ungdomar eller vård ärende kan organisatoriskt ledas från benågon form av stöd, behandling F.n. vidtas handlingenheten. Denna kan således bli medan de bor hos sina föräldrar. år förebyggande enligt 26 § central för den vård och behandling som ges. varje åtgärder BvL för omkring 13 000 barn och ungdomar. Vid en och samma tidpunkt torde

sådana åtgärder vidtas för omkring 5 000 barn och ungdomar. De allra flesta av dessa vistas i föräldrahemmet. Dessutom görs in- Hjälp och stöd till föräldrahemmet satser av vårdkaraktär för många barn och medan de bor hos föräldrarna Samhällets allmänna service bör som utredungdomar tidigare utvecklat användas i det utan att BvL tillämpas. Hur stort deras antal ningen direkta behandlingsarbetet. Gränsen mellan är finns det inga uppgifter om men utveckvård och behandling i föräldrahemmet och lingen tycks under senare år ha varit den att försöker förebyggande åtgärder i utredningens mening man i allt större utsträckning ge för främst barn och ungdomar med särskilda vården på detta sätt. behov blir därmed flytande. Föräldrarna bör Utredningen är av den uppfattningen att liksom i fråga om det förebyggande arbetet vård och behandling i ännu större utsträckkunna erhålla både ekonomisk hjälp och ning än f. n. kan ges medan barnen bor kvar i föräldrahemmet. Denna form av vård som hjälp av personellt slag.

SOU 1974: 7

Ekonomisk hjälp eller båda föräldrarna. För ungefär 5 % av barnen hade man hjälpt föräldrarna att Föräldrar bör ges ett sådant stöd att barn skaffa och för nära l5 % arbete. utbildning inte skall behöva skiljas från sin familj av har redan betonat Utredningen tidigare materiella skäl. Ekonomisk hjälp till de förskolans, och fritidsdagbarnvårdarnas biologiska föräldrarna bör i många fall kunna hemmens roll i fråga om hjälp med barntillförebygga ett omhändertagande för samhälls- syn och deras betydelse för vårdarbetet. vård. Sådan hjälp är även motiverad ur Åtgärder av servicekaraktär kan också åstadsamhällsekonomiska synpunkter eftersom kommas att hemvårdare och barngenom vård i fosterhem f. n. kostar ca 20-40 kr. vårdare för mer direkt vård. Den utnyttjas per vårdad och dag, i barnhem ca 200 kr. sociala hemhjälpens roll i fråga om det och i ungdomsvårdsskola ca 300 kr. (vård personella stödet har således stor betydelse. inom skola). Fosterbarnsundersökningen visar att Den sociala hemhjälpen socialhjälp förmedlats till föräldrarna för 45 % av barnen före För omhändertagandet. 1/4 av fosterbarnen hade enligt under- Hjälp till hyran hade utgått för 30% och sökningarna familjen erhållit social hemhjälp annan ekonomisk hjälp för 20 %. eller liknande före Utomhändertagandet. Om ett barn trots allt måste omhändertas redningen anser att detta slag av hjälp bör för samhällsvård är det naturligtvis angeläget kunna ges i ökad omfattning och att verkatt föräldrarna får stöd även efter samheten det att bör få ett något vidgat innehåll. barnet omhändertagits. Syftet med vården Vissa kommuner använder hemvårdare för utanför föräldrahemmet skall i princip arbete i familjer ju med sociala problem. Vid vara att familjen kan återförenas. Ett omfat- slutet av 1972 hade 23 kommuner hemvårtande och mångsidigt stöd bör kunna leda dare avdelade för sådan verksamhet. I Götetill att barnet snabbare kan återvända till försök med hemvårdare i s. k. borg pågår hemmet och att riskerna för förnyat omhän- Den multiproblemfamiljer. hittillsvarande dertagande minskar. verksamheten har bl. a. gällt familjer där Utredningens undersökningar visar att frågan om barns omhändertagande för samstödet till de biologiska föräldrarna minskar hällsvård varit aktuell. Samarbete har skett betydligt då barnet placerats. Medan någon med socialläkare och socialarbetare. Hemform av hjälp utgått till föräldrarna för 3/4 vårdarna har lärt ut och hjälpt till att sköta av barnen före omhändertagandet hade så- hemmet och föräldrarna har stimulerats till dan hjälp givits endast för hälften efter I samarbete egna insatser. med socialbyrån omhändertagandet. har utrustning och lämpliga hjälpmedel anskaffats. För barnen har man ordnat sysselsättning, deltagit i lekar, hjälpt till med Personell hjälp anskaffat ordnat läxläsning, materiel, med besök på museer etc. Erfarenheterna av Det bör naturligtvis inte accepteras att barn försöksverksamheten är enligt socialförvaltplaceras i annan familj eller institution, ningen positiva. Den yttre miljön har upp-

därför att föräldrarna saknar t. ex. bostad, rustats och barnen har

stimulerats. Man barntillsyn eller arbete. Av fosterbarnsunder- anser att föräldrarnas förståelse för barnens sökningen framgår att man före omhänder- situation och behov har ökat. Föräldrarna tagandet skaffat bättre bostad eller bidragit förefaller ha lärt klara vissa sig att bättre till bostadens upprustning åt föräldrarna till och kristillstånd. problem 10 % av barnen. Barntillsyn hade ordnats för Resultaten av den nuvarande verksamhetomkring 15 % av de barn som omedelbart en talar för att en ökad satsning på den före omhändertagandet bodde hos någon av sociala hemhjälpen för denna typ av uppgif-

318 SOU 1974: 7

ter kan ge goda effekter. Utredningen anser hemmet. Det är också en allmän erfarenhet att det är viktigt att hemvårdarna har att det är svårt att uppnå varaktiga resultat tillgång till viss handledning eller möjlighet av vården om man behandlar bara barnet och till samråd med socialarbetare. För att hem- inte de personer och inslag i miljön som gör vårdare skall kunna göra en effektiv insats i att barnet måste skyddas eller i övrigt barnfamiljer med sociala problem bör de få orsakar de problem och beteendestörningar bättre möjligheter än för närvarande till som aktualiserar frågan om ett omhändertafortbildning. Utredningen föreslår att för- gande. söksverksamhet med fortbildning av hemvår- Det finns många olika typer av problem dare och barnvårdare påbörjas i arbetsmark- och behov som motiverar insatser av hemmanadsstyrelsens regi och i samarbete med hos-karaktär i barnets miljö. Det är önskskolöverstyrelsen och Svenska kommunför- värt att familjeterapi kan bedrivas för att bundet. förhindra att barn skils från sin familj. I passiviserande, understimulerande miljöer kan familjeterapi vidare ge den stimulans och Familj eterapi aktivitet som ger barnen möjlighet till en l kapitel 8 har utredningen redogjort för nya mer normal utveckling. vårdformer inom barn- och ungdomsvården, Även i de fall barn placerats utanför bl. a. familjeterapi eller familjebehandling. hemmet är det av värde att familjesituationen Hittillsvarande erfarenheter från försök i kan påverkas för att förbättra möjligheterna både Sverige och andra länder tyder på atti till en återförening och för att minska många fall bättre resultat kan uppnås med riskerna för en ny placering utanför föräldrafamiljeterapi än med traditionell vård. Det hemmet. bör dock påpekas att det är svårt att göra Ett omhändertagande av ett barn vid varje mer direkta jämförelser med andra vårdfor- svårare kris kan framkalla en känsla hos mer. barnet av att det är barnet självt som är Familjeterapi är en behandlingsform som orsaken till svårigheterna i familjen. Risken bl. a. syftar till att förbättra relationerna är betydande för att barnet upplever det som inom familjegruppen. Genom att flytta be- ett straff att sättas på anstalt. Det är handlingen in i hemmet vill man få familje- självklart att en sådan upplevelse kan få medlemmarna att förstå de problem som menliga konsekvenser för barnets möjlighefinns och medverka i lösningen av dem. ter att utvecklas normalt. Familjeterapi, som ibland också kallas I många fall har barn under hela sin familjebehandling, familjearbete eller uppväxttid pendlat mellan föräldrahem och ”hemmahosterapi”, bedrivs i mycket varie- olika fosterhem eller institutioner. Detta rande former. Både praktiska och terapeutis- visar inte minst efterundersökningar av ungka moment ingår i behandlingen. Den mest domar som vårdats på ungdomsvårdsskola. avancerande formen bedrivs av särskilt ut- Trots alla de åtgärder som vidtagits under de bildade terapeuter. En annan enklare form är olika vårdperioderna kan effekterna av vistelviss familjebehandling i samband med social serna många gånger ha varit sådana att de hemhjälp. De personalkategorier som deltar snarast motverkat syftet med placeringarna. är t. ex. psykologer, socialarbetare och soci- Genom att avskiljas från den egna familjen alpedagoger. Arbetet kräver god utbildning kan barnet förlora möjligheten att uppleva och fortlöpande handledning. sig själv som medlem av en viss bestämd Familjeterapi som behandlingsform har familj. tillkommit därför att man alltmer kommit Även när det biologiska hemmet är av att inse hur svårt det är att behandla barns sådan beskaffenhet att det bedöms som beteendestörningar om man inte samtidigt olämpligt för all framtid är det inte alltid försöker göra något åt beteendemönstren i möjligt att genomföra en trygg placering i

SOU 1974: 7 319

annan familj som kan bli varaktig eller leda arbete. Andra modeller kan också prövas. till adoption. Det finns föreslår exempel på att Utredningen att bidrag utgår för barnets föräldrar agerat på ett sådant sätt att stimulera försök med familjebehandling. mot fosterhem att vistelsen måst avbrytas. föreslås Bidraget uppgå till ett sammanlagt Ett sådant barn omhändertas kanske forbelopp av 6 milj. kr. ocl. avse en treårig mellt för samhällsvård endast en gång men Med till att medel försöksperiod. hänsyn utsätts ändå för ständiga fosterhemsbyten. från Allmänna Barnhuset föreslås tillfalla Även i sådana fall bör Allmänna arvsfonden familjebehandling bör bidrag till försöken kunna sättas in hos de biologiska föräldrarna beviljas från arvsfonden. Medlen bör kunna för att hjälpa dem att bättre förstå både sin användas till planering av försöksobjekt, till egen och barnets situation. utbildning och handledning av personal samt Ändamålet med familjeterapi är alltså att till utvärdering och rapportering av resultamedverka till att lösa konflikter inom famil- ten. De kommuner som önskar delta i jen och försöka förbättra relationerna mellan försöken bör själva svara för driftskostnader. familjemedlemmarna. I många fall är det De bör också vara beredda att om försöken emellertid också angeläget att förbättra fa- faller väl ut satsa eller omfördela medel till miljens eller de enskilda familjemedlemmar- fortsatt verksamhet. nas störda relationer till omvärlden t. ex. Frågor som berör framtida och utbildning grannar, arbetsplatsen, skolan, myndigheter handledning av personal, t. ex. specialutbildetc. Denna del av arbetet benämns i metod- ning och fortbildning i familjeterapi, bör bli debatten för samhällsarbete. Mellan sam- föremål för överväganden av berörda utbildhällsarbete och familjeterapi finns emellertid ningsinstanser. Universitetskanslersämbetet ingen klar gräns. Ibland har arbetet haft sin (UKÄ) och nämnden för socionomutbildtyngdpunkt i familjebehandlingen, ibland i ning bör få i uppdrag att utarbeta förslag till samhällsarbetet. De flesta exemplen från lämplig utbildning. Sådan utbildning bör i Sverige är blandformer. första hand ske vid socialhögskolorna. Ett Utredningen anser att man i större ut- antal vid dessa skolor bör utbildningsplatser sträckning bör pröva familjeterapi inom sam- kunna avdelas för utbildning av familjeterahällets barn- och ungdomsvård. Denna be- peuter. handlingsform tillgodoser såväl kravet på Den centrala administrationen av försöksnärhet som medinflytande från de behandla- verksamheten bör meenligt utredningens des sida. Dessutom vill utredningen priorite- handhas av en inom ning socialstyrelsen ra vård i föräldrahemmet framför vård som tillsatt projektgrupp där bl. a. representanter innebär att barnet skils från föräldrarna. för Svenska kommunförbundet och social- Användandet av familjeterapi bör också in- högskolorna bör ingå. Ansökningar om binebära ett minskat behov av platser i annan drag till försök med familjeterapi bör befamilj och i institution. dömas av nämnda projektgrupp. Utredningen föreslår att försöksverksamhet med familjeterapi påbörjas i ett antal kommuner. Försöken bör avse olika former av familjebehandling, således också sådan behandling som har inslag av samhällsarbete. Social centralnämnd bör vara huvudman för försöken. Ett nära samarbete förutsätts kunna ske med barnavårdscentral, förskola, skola, PBU m. fl. Personellt och lokalmässigt bör det finnas förutsättningar för att låta den tidiga-re beskrivna behandlingsenheten utgöra ett centrum för familjeterapeutiskt

320 SOU 1974: 7

16 Vård i annan familj

En större satsning på förebyggande åtgärder navårdsnämnden har att utöva tillsyn över för barn och ungdom och en utbyggnad av alla fosterhem inom kommunen. Tillsynen samhällets hjälp och stöd till föräldrarna kan om nämnden beslutar det fortsätta efter kommer enligt utredningens uppfattning att det att barnet fyllt 16 år, dock under högst leda till ett minskat behov av vård utanför tre år. föräldrahemmet. De barn och ungdomar som Enligt den officiella statistiken fanns det i föräldrahemmet inte kan ges den vård de vid utgången av år 1971 drygt 16 000 behöver bör i största möjliga utsträckning få fosterbarn i hela landet. Av dessa var nära vård i annan familj. Denna vårdform är att 12000 barn Omhändertagna för samhällsföredra framför vård i institution, bl. a. vård och drygt 4 500 barn privatplacerade. därför att den i högre grad än institutions- Härutöver var enligt utredningens undersökvården kan tillgodose de principer om nor- ningar år 1970 omkring 3 500 ungdomar i malisering, närhet, frivillighet och medinfly- åldern 16 år och äldre placerade i enskilda tande som utredningen vill ställa upp för hem av barnavårdsnämnder och ungdomsbarn- och ungdomsvården. vårdsskolor. Fosterbarnsundersökningen visar att omkring en tredjedel av de för samhällsvård Nuvarande förhållanden Omhändertagna fosterbarnen vistades i famil- Underårig som omhändertagits för samhälls- jer som tidigare haft fosterbarn. Omkring vård skall enligt 36 § BvL i första hand 30 % av barnen bodde i fosterhem där någon placeras i enskilt hem, dvs. fosterhem, om av fosterföräldrarna under sin barndom kom-

barnet är under 16 år. Barn placeras emeller- mit i direktkontakt med fosterbarnsvård. I

tid också i stor utsträckning i fosterhem på 10% av fallen hade åtminstone den ena enskilt initiativ. Enligt 46 § BvL förstås med fosterföräldern själv varit fosterbarn ochi ca fosterbarn barn under 16 år som vårdas och 20 % av fallen hade det funnits fosterbarn i fostras i annat enskilt hem än hos föräldrar- något av fosterföräldrarnas föräldrahem. na eller särskilt förordnad förmyndare, vil- Många fosterföräldrar hade således följt upp ken har vårdnaden om barnet. Barn får inte vad man närmast skulle kunna kalla en mottas i enskilt hem som fosterbarn utan att fosterhemstradition. barnavårdsnämnden i den kommun där hem- Av undersökningen framgår också att met är beläget meddelat tillstånd därtill. fosterföräldrarna genomsnittligt inte skilde Tillstånd behövs dock inte om barnet är sig från andra grupper i samhället i fråga om omhändertaget och av barnavårdsnämnden fritidsintressen, föreningstillhörighet m. m. i fosterhem inom kommunen. Bar- De få olikheter som fanns förklaras av placeras

21-SOU 1974: 7 321

skillnader i åldersfördelning, bostadsort osv. hemmen svarar mot de fosterhem kommu- Man kunde dock urskilja olika typer av nerna använder sig av i dag. De kommunala fosterhem. Omkring 30 % av de för samhälls- familjehemmen är en utvecklad form av vård Omhändertagna fosterbarnen hade fos- familjehem. l kap. 8 Nya vårdformer har terföräldrar som var släkt med barnen. Det utredningen givit exempel på denna typ av vanligaste var att barnet hade morföräldrarna hem som redan finns inrättade i några som fosterföräldrar. kommuner. är avsedda att Familjehemmen Många av barnen hade funnits i fosterhem- så långt möjligt också träda i stället för met sedan de var små. I vissa fall kan detta dagens barnavårdande institutioner, barnhem betyda att det uppstått ett normalt” fa- etc. miljeförhållande mellan barnet och fosterför- kommun Varje skall enligt 2 § BvL sörja äldrarna. Å andra sidan förekom det att för sin barnavård. har Landstingskommun svårbehandlade, ofta något äldre barn, var enligt 56§ BvL att inrätta och driva de placerade hos särskilt kvalificerade fosterför- barnhem som finns upptagna i barnhemsplan äldrar. Närmare 150 barn i totalt ett 50-tal som fastställs av socialstyrelsen för varje kommuner vårdades i s. k. professionella landstingskommun. Utredningen har i kapifosterhem. Fosterföräldrarna i dessa hem tel 14 föreslagit att primärkommunen skall hade social eller pedagogisk utbildning eller vara huvudman för i princip all social barnsärskild erfarenhet för uppgiften som vårdare och ungdomsvård i kommunen och att komav Omhändertagna barn och ungdomar. munen skall vara skyldig att ställa erforderliga vårdplatser i t. ex. enskilt hem eller barnhem till förfogande. Utredningen före- Den framtida vården i annan familj slår därför att varje kommun åläggs att sörja Utredningen har tidigare framhållit betydel- för att barn och ungdom kan beredas vård i sen av att normaliserings- och närhetsprin- familjehem. ciperna följs också vid vård utanför föräldra- Normaliserings- och närhetsprinciperna hemmet. av den unge skall bör komma Omplaceringen till uttryck genom att vårdeni medföra så små förändringar som möjligt. familjehem i första hand sker inom den Kontakterna med den tidigare miljön bör i kommun där den har sin hemort. unge görligaste mån behållas. Placeringen i annan Tillsynen över familjehemmen bör åvila barfamilj bör ske under medverkan av den unge navårdsnämnden i den kommun som inrättat och hans föräldrar. Samhällets stöd till den kommunalt familjehem eller den barnanya” familjen bör ökas och barnavårds- vårdsnämnd genom vars försorg den unge nämndens tillsyn förbättras. Med dessa rikt- bereds vård i enskilt familjehem. Om det linjer för den framtida vården iannan familj skulle visa sig motiverat från vårdsynpunkt bör det vara möjligt att undvika de ompla- att anlita ett familjehem utanför den egna ceringar som enligt utredningens undersök- kommunen bör ändock den placerande barningar hittills varit alltför vanliga. Syftet navårdsnämnden ha tillsynen över hemmet. med vården - att varaktigt återförena den En sådan placering bör emellertid inte få ske unge med hans egna föräldrar eller när detta utan att bamavårdsnämnden i vistelsekominte är möjligt att skapa en normal, stabil munen blivit hörd. livsmiljö i en annan familj - kan uppfyllas Gränsen för ingripanden med stöd av BvL bättre. bör enligt utredningens uppfattning i princip sammanfalla med den föreslagna, nya myndighetsåldern 18 år. Även om den nuva- Familjehem rande 20-årsgränsen för ingripanden med Utredningen föreslår att den nuvarande fos- stöd av 25 § b BvL står kvar tills vidare, bör terbarnsvården ersätts av vård i enskilda och kommunernas skyldighet att sörja för vård i kommunala familjehem. De enskilda familje- familjehem begränsas att gälla till dess den

unge fyller 18 år. Detta hindrar naturligtvis pedagogisk materiel m. m. inte att kommunerna använder vård i famil- Utredningen återkommer i följande avjehem även för äldre ungdomar när så är snitt till bl. a. frågorna om hjälp och stöd till lämpligt. familjehemmen samt till ekonomisk ersätt- Vård i familjehem bör vara en vårdform ning och beskattning. inte bara för barn och ungdomar som om- De enskilda familjehemmen bör kunna händertagits för samhällsvård utan också för användas för både längre tids vård och andra underåriga som behöver sådan vård. korttidsplaceringar. I princip torde det bli

Redan i dag förekommer det att barnavårds- mindre vårdkrävande barn och ungdomar

nämnder använder placering i fosterhem som som placeras i denna typ av familjehem. en förebyggande åtgärd, ehuru detta knap- Hemmen kommer därför sannolikt i stor past varit avsett vid den nuvarande lagens utsträckning att utnyttjas för yngre barn. tillkomst. Enligt utredningens uppfattning Det är från vårdsynpunkt inte lämpligt att kan det emellertid ibland vara lämpligt att många barn vårdas samtidigt i hemmet. använda vård i familjehem även om den unge Utredningen anser att antalet samtidigt vårinte omhändertagits för samhällsvård. Själv- dade barn bör begränsas till två. Bara i fallet bör man i dessa fall inte anlita vård- undantagsfall, t. ex. om samtliga placerade formen om inte föräldrarna, och ofta också barn är syskon, bör antalet kunna vara den unge själv, är införstådda med det högre. Det föreslagna platsantalet överenslämpliga i detta. stämmer med socialstyrelsens rekommenda- Benämningen vård i familjehem bör vara tioner i Råd och anvisningar (1961: 137) om reserverad för den vård som sker genom fosterbarnsvård. barnavårdsnämnds försorg. Placeringar i an- Barnavårdsnämnden kan träffa avtal med nat enskilt hem som äger rum på privat väg föräldrarna - vårdarna - i enskilt familjefaller därför utanför bestämmelserna om hem om viss beredskap för främst brådskanfamiljehem. Utredningen föreslår att foster- de placeringar. Arvode liksom viss kostnadsbarnsbegreppet utmönstras ur lagstiftningen. ersättning bör utgå för denna beredskap. Utredningen återkommer i ett särskilt avsnitt till de privatplacerade barnens förhållanden. Kommunala familjehem För att kunna tillskapa hem med en fastare Enskilda familjehem bindning till den kommunala socialvården än De enskilda familjehemmen bör få större vad som är fallet med fosterhem av traditioresurser och mer stöd av samhället än vad nellt slag bör kommunala familjehem inrätmånga fosterhem får f. n. Barnavårdsnämn- tas. De kommunala familjehemmen bör driden bör sörja för att en kontinuerlig kontakt vas av barnavårdsnämnden. Åtminstone en kan hållas med hemmen. De som vårdar av vårdarna bör vara anställd på heltid av barnen bör vid behov få information och kommunen. I regel torde det vara lämpligt Den tidigare beskrivna behandlingsen- att kommunen tillhandahåller bostad liksom hjälp. heten kan vara ett lämpligt instrument för vissa inventarier och olika slag av pedagogisk denna verksamhet. De till behandlingsen- och annan materiel som barnen behöver. heten knutna specialisterna skall kunna stå Barnavårdsnämnden bör sörja för att familjetill hemmens förfogande när det behövs. hemsvårdarna vid behov kan få avbrytare Kommunen bör i större utsträckning än som och annan personell hjälp. nu ofta är fallet tillhandahålla pedagogisk Minst en av vårdarna i kommunalt familjeoch annan materiel. Ersättning för vården hem bör ha social eller pedagogisk utbildning bör utgå med ett bestämt belopp per barn eller särskild erfarenhet av samhällets barnoch månad. Utöver detta arvode bör kost- och ungdomsvård. Erfarenheter av fritidsnadsersättning utgå för mat, kläder, resor, och föreningsverksamhet bland ungdomar

SOU 1974: 7 323

bör också kunna vara kvalificerande. för kommuns kostnader för anordnande och De kommunala familjehemmen är främst utrustning av kommunala familjehem. Utredavsedda för äldre barn och ungdomar, men ningen uppskattar medelsbehovet härför till detta utesluter inte att de också används för 2 å 3 milj. kr. per budgetår. vård av yngre barn. Hemmen skall kunna utnyttjas för betydande vårdinsatser, ofta i akuta situationer. De bör därför kunna hålla Rekrytering av familjehem en hög beredskap. Vård i kommunalt famil- Gällande anvisningar m. m. jehem bör kunna utgöra ett direkt alternativ till placering i institution. I de flesta fall Enligt kungörelsen (1960:594) om fostertorde de kommunala familjehemmen komma barnsvård skall vid utredning om tillstånd att att användas för korttidsvård. mottaga fosterbarn upplysningar inhämtas Det kommunala familjehemmet bör i så rörande vilka kan samtliga förhållanden, stor utsträckning som möjligt fungera som vara av betydelse för bedömande av sökanen vanlig familj. För att undvika att hemmet des möjligheter att bereda barnet god vård får institutionskaraktär bör antalet barn och och fostran samt i övrigt gynnsamma levungdomar som samtidigt vårdas i hemmet nadsförhållanden. Av vikt är därvid att bari regel inte överstiga fyra. nets anlag, karaktär och utvecklingsmöjlig- Strävan efter normalisering innebär också heter noga beaktas. att de kommunala familjehemmen inte bör Socialstyrelsen har i tidigare nämnda Råd vara differentierade i fråga om kön och och anvisningar (1961: 137) om fosterbarnsålder. Hemmen bör vidare utnyttjas både för vård för av angett riktlinjer prövningen placering av barn eller ungdomar som om- ansökan om tillstånd att taga fosterbarn. händertagits för samhällsvård och för andra framhåller bl. a. att ett fosterhem Styrelsen unga som har behov av speciellt stöd. bör vara ett ”fullständigt” hem, dvs. bestå av Som tidigare nämnts finns i några kom- två makar. Hemmet bör ha normal ekonomuner redan olika slag av kommunala famil- misk standard och fosterföräldrarna bör vara jehem. De s. k. storfosterhem som många socialt välanpassade. Det är viktigt att ett kommuner anlitar i dag kan troligen i en del gott förhållande råder mellan fosterföräldrarfall ombildas till eller ersättas av kommunala na inbördes samt mellan dem och eventuella familjehem. övriga familjemedlemmar. De kommunala familjehemmen kommer i Blivande fosterföräldrar bör enligt anvispraktiken att få en nära anknytning till övrig ningarna bl. a. ha ett begrepp om barns olika kommunal familjeservice. Eftersom åt- utvecklingsstadier och kunna respektera barminstone en av vårdarna i det kommunala nets egenart. Några krav på utbildning eller familjehemmet skall vara anställd av kommu- särskilda kunskaper ställs inte. I fråga om nen kommer anställningsförhållandena att hem som skall ta hand om missanpassade vara desamma som för exempelvis dagbarn- och psykiskt störda barn eller om sjuka och vårdare. Utredningen föreslår därför att barn bör dock särskilt stora handikappade kommunerna blir berättigade till statligt krav ställas på fosterföräldrarnas personliga bidrag enligt gällande grunder för statsbidrag egenskaper och praktiska erfarenheter. Antill kommunala familjedaghem. Bidrag bör nämner att fostermodern kan ha visningarna utgå för kostnader för lön och sociala haft anställning på barnhem eller barnkoloni förmåner till vårdare i de kommunala famil- och att fosterfadern kan ha arbetat som jehemmen. Statens kostnader härför har av scoutledare eller ungdomsledare i någon förutredningen beräknats till 8 å 10 milj. kr. per ening. budgetår. Fosterbarnsundersökningen visar att fler- Utredningen föreslår vidare att bidrag talet fosterföräldrar var gifta. Ungefär hälfskall kunna utgå från allmänna arvsfonden ten av fosterbarnen bodde hos fosterföräld-

324 SOU 1974: 7

rar med egen villa eller eget radhus. Foster- förutse att antalet barn som vårdas i annan föräldrarna till Omhändertagna barn hade en familj kommer att minska. Av de barn som i socialgrupp II jämfört måste få vård i annan familj kommer å andra överrepresentation med landets totala befolkning. Fostermöd- sidan sannolikt en större andel barn att vara rarna liksom fosterfäderna var genomsnittligt särskilt vårdkrävande. Detta understryker äldre än föräldrar till barn i samma ålders- betydelsen av att barnavårdsnämnden väljer grupper och få fostermödrar förvärvsarbeta- familjehemmen med stor omsorg och under de på heltid. vårdtiden ger hemmen allt tänkbart stöd. Som fosterhemsanskaffare fungerade Utredningen vill samtidigt peka på faran enligt utredningens undersökningar socialar- av att välja familjehem som skiljer sig alltför betare och fosterbarnsinspektörer vid barna- mycket från den miljö den unge är van vid vårdsnämnd samt i mindre kommuner ibland sedan tidigare. Strävan att komma till rätta också barnavårdsombud. Fosterbarnsinspek- med beteendestörningar eller att kompensera törernas utbildning var skiftande. Många av barnet för bristande stimulans under den de heltidsarbetande (39 %) hade socionom- tidigare uppväxten får inte leda till att examen. Andra hade t. ex. socialpedagogisk barnet kommer till en familj som tvingar utbildning, sjuksköterskeutbildning, barn- barnet att anpassa sig till en livsstil som ter morske- eller ungdomsledarutbildning. 12 % sig hotfullt ny eller alltför krävande. En hade ingen högre formell utbildning än negativ attityd hos de nya vårdarna till folkskola. barnets biologiska föräldrar och den livsform dessa representerar kan försätta barnet i en svår eller rentav ohållbar situation. Barnet Utredningens synpunkter kan känna sig tvingat att ta avstånd från sina vill i det följande ge några föräldrar och den tidigare miljön, även om Utredningen allmänna av i denna inrymt positiva inslag för barnet. synpunkter på rekryteringen första hand enskilda familjehem. Som tidiga- Vårdarna i familjehemmet måste också kunna samarbeta med barnets föräldrar och re framhållits är det av grundläggande betydelse för barnets utveckling till vuxen att ha god kontakt med förskolan och andra barnet får tillräcklig stimulans under upp- samhällsinstitutioner. växtåren. När samhället tar på sig ansvaret Enligt utredningens undersökningar hade ett barn från en miljö till en endast ca 25 % av de Omhändertagna barnen för att flytta annan är det ett självklart krav att samhället i åldern 7 år och äldre på något sätt fått ser till att barnets behov blir delta när fosterhemsplaceringen diskuterapedagogiska Barnavårdsnämnden får således i des. Utredningen anser det angeläget att tillgodosett. dessa fall ett särskilt ansvar för att barnets placeringen i ett familjehem förbereds gehar tillräckliga om nom att barnet och dess föräldrar får diskunya vårdare kunskaper barns behov och utveckling. Utredningen har tera val av familjehem och i förväg besöka tidigare betonat vikten av att vårdarna i familjehemmet. får information Det kan naturligtvis vara svårt att finna enskilt familjehem och hjälp från kommunen och att man i större tillräckligt många familjehem som kan fylla utsträckning än f. n. tillhandahåller peda- de ofta högt ställda anspråken på lämplighet. Utredningen vill emellertid peka på att den gogiskt materiel. Kraven får en uppfostran fosterföräldrautbildningen, som än så på att barnet nya som utvecklar barnet enligt dess förutsätt- länge drivs på försök men som utredningeni särskilt stora det följande föreslår permanentad, kan utningar och behov är naturligtvis när ett för samhällsvård omhändertaget barn göra en naturlig rekryteringsbas när det eller är understimule- att finna som är villiga och har beteendestörningar gäller personer rat. Med en större satsning på förebyggande lämpliga som vårdare i familjehem. och vård i föräldrahemmet kan man Socialarbetaren ställs inför en krävande åtgärder

SOU 1974: 7 325

uppgift vid val av lämpligt familjehem. Det Enligt utredningens mening bör dock de är därför viktigt att han har en tillräcklig ökade kraven på vårdare i familjehem föranutbildning i dessa frågor. Enligt utredningens leda större insatser från samhället i form av mening bör såväl grundutbildningen som hjälp och stöd till familjehemmet. Den sociamöjligheterna till vidareutbildning förbätt- la hemhjälpen är ett exempel på en stödreras. surs som kan användas. I fråga om barn Utredningen föreslår att de nu anlagda under skolåldern kan förskolan spela en Synpunkterna på rekryteringen av familje- betydelsefull roll för såväl barnets utveckling hem beaktas vid den överarbetning av social- som vårdares behov av personell assistans. styrelsens nuvarande anvisningar som blir Kommuner som inrättar den tidigare beskrivnödvändig om utredningens förslag om fa- na behandlingsenheten bör kunna utnyttja miljehem genomförs. denna för hjälp åt familjehem. l en krissituation kan den unge vårdas vid enheten eller vårdpersonal från enheten biträda i familje- Hjälp och stöd till familjehem hemmet. De erfarenheter av vård och behandling av I kap. 10 har utredningen redogjort för barn och ungdomar som flertalet fosterför- den försöksverksamhet med utbildning av äldrar har i dag grundar sig främst på egna fosterföräldrar som i samråd med utredningerfarenheter. en satts i gång i ett antal kommuner. praktiska Som tidigare nämnts visar utredningens undersökningar att många Utredningen föreslår att utbildningen permafosterföräldrar kommit i kontakt med foster- nentas och att de kommuner som vill barnsvård under anordna sådan utbildning får möjlighet till sin egan uppväxttid. Ungedet. Utbildningen bör på samma sätt som fär 1/3 av de Omhändertagna fosterbarnen fanns vidare i fosterhem som tidigare försöksverksamheten bedrivas i form av tagit emot fosterbarn och de allra flesta fosterför- arbetsmarknadsutbildning. Kursplanen bör äldrar hade haft egna barn. genom skolöverstyrelsens försorg ändras till Erfarenheter av mer teoretisk natur i form att avse utbildning av vårdare i familjehem. av särskild utbildning för uppgiften som Utredningen anser det angeläget att så många fosterförälder var däremot ovanlig. I mycket som möjligt får tillfälle att delta i utbildbegränsad omfattning hade fosterföräldrar ningen. deltagit i kurser med inriktning på foster- Kommunerna bör i större utsträckning än barnsvård, gemensam utbildning med dag- hittills anordna allmän informations- och barnvårdare, gruppsam tal eller annan kurslik- kontaktverksamhet i frågor som är viktiga nande verksamhet. Något vanligare var det för familjehemmen. Vårdarna bör samtidigt att man fått information av olika slag men ges möjlighet att utbyta erfarenheter sinsockså detta hade förekommit i blygsam emellan. utsträckning. Det vanligaste var inbjudan till samtal med t. ex. befattningshavare vid barnavårdsnämnd, vilket förekommit i en Ekonomisk ersättning och beskattning femtedel av fallen. Fosterföräldrarna tycks Gällande anvisningar m. m. inte heller vara speciellt angelägna om utbildning eller information i dessa frågor. Endast Den nuvarande fosterbarnsersättningen utgår 15 % av barnen hade fostermödrar som på i regel enligt Svenska kommunförbundets direkt fråga uttryckte önskemål om sådan rekommendationer. Enligt rekommendatioutbildning eller information vid intervjun. nerna bör ersättningens lägsta belopp vara Flertalet fosterföräldrar ansåg också att man 90% av det basbelopp som gäller vid hade lagom kontakt med barnavårdsnämn- ingången av året. För 1974 innebär det 610 den. Endast var femte ansåg att man hade kr./mån. Det förutsätts att ersättning kan för liten kontakt. utgå även med högre belopp om det är

326 SOU 1974: 7

normalt skall tas befogat med hänsyn till omständigheternai ersättningens bruttobelopp det enskilda fallet. När fosterbarnsundersök- upp i självdeklaration och att avdrag skall (1970) var 375 kr./mån. yrkas för kostnaderna för fosterbarnen. ningen genomfördes som kommunförbundet rekom- prövar sedan kostdet belopp Taxeringsmyndigheterna menderade som lägsta ersättning. (Rekom- naderna och fastställer det avdragsgilla Skatt påförs bara i de fall mendationen gällde då 75 % av basbeloppet.) beloppet. detta ersättningen överstiger de avdragsgilla kost- Enligt undersökningen utgick belopp för nästan 40 % av de för samhällsvård naderna. omhändertagna fosterbarnen. För drygt Taxeringsmyndigheternas prövning syftar 10 % var fosterlönen i princip till att fastställa det exakta lägre än 375 kr. och för övriga 50 % var den högre. För nära 10 % av beloppet av kostnaderna för fosterbarnen. barnen fosterlöner med 700 kr. per Det gäller såväl kostnader som direkt hänför utgick månad eller mer. Större kommuner betalade sig till fosterbarnet, t. ex. utgifter för mat och som fosterbarnets andel i genomsnittligt ut högre fosterlöner än mind- kläder, re kommuner. familjens gemensamma kostnader för bostad Fosterlönens storlek hade samband med m. m. I de fall det i praktiken är svårt att faktorer som barnets ålder, om barnet var med bestämdhet ange de olika kostnadsposeller inte samt i viss mån med terna som avser fosterbarnet måste någon handikappat anledningen till omhändertagandet. För barn form av skälighetsuppskattning tillgripas. som fanns hos fosterföräldrar tillhörande Mot bakgrunden av dessa förhållanden har I och II utgick i allmänhet högre riksskatteverket fastställt normalavdrag som socialgrupp än för dem hos fosterföräldrar i medges om inte högre avdrag motiveras av belopp socialgrupp III. omständigheterna i det enskilda fallet. Särskild ersättning bör enligt kommunför- Normalavdraget är vid 1974 års taxering 480 bundets rekommendationer utgå för vissa kr. per månad för barn under 10 år och 640 t. ex. viss utrustning, läkar- kr. per månad för äldre barn. Trots slags kostnader emellertid redan vård och fickpengar. Enligt undersökningar- schabloniseringen föreligger na hade kostnad för kläder, säng, sängutrust- ett flertal mål hos skattedomstolarna avsening e. d. ersatts för ungefär hälften av ende avdragsrätten för fosterbarnskostnader. fosterbarnen, kostnad för cykel, moped, I dessa mål har avdrag yrkats utöver Sportutrustning 0. d. för ungefär 25 %, kost- schablonen. nad för annan lekmateriel för mindre än 5 %, läkarvårdskostnader, och kostnader för läke- Utredningens förslag medel, resor e. d. för ungefär 40 %, kostnader i samband med tandvård för ungefär Enligt utredningens förslag skall olika 15 %, resekostnader vid resor till föräldra- ersättningsformer gälla för kommunala och hemmet för ungefär 10 %, skäliga fickpengar enskilda familjehem. I det kommunala för ungefär 5 %, kostnader för barnets familjehemmet skall åtminstone en av kurser e. d. något under 5 % samt makarna vara anställd på heltid av kommuutbildning, annan särskild utgift för ungefär 10 %. nen. Anställningen innebär att lön utgår Särskild är skattefri så oavsett antalet barn och ungdomar som kostnadsersättning som anges i riksskatteverkets anvisningar. I vårdas i hemmet. Kommunen skall svara för fråga om fosterlönen utgår för närvarande de sociala avgifterna i den ordning som gäller som summabelopp för andra anställda hos kommunen. Beskattsom regel ersättningarna utan uppdelning på arvode för fosterföräld- ning av inkomsten sker på vanligt sätt. rarnas vårdinsats och gottgörelse för sedvan- Utöver lönen bör kostnadsersättning utgå kostnader för barnet. Detta innebär enligt upprättat avtal. Denna kostnadsersättliga enligt gällande Skatteregler att fosterlönen ning kan utgå per barn och dag och bör avse inkomst. Härav följer att kostnader för mat, resor, fickpengar och utgör skattepliktig

andra mer löpande utgifter. Dessutom är förenad med betydande nackdelar. Den tillkommer ersättningar av engångskaraktär bör därför i enligt utredningens uppfattning såsom kostnader för läkar- och tandläkar- framtiden undvikas. vård, kläder e. d. Samtliga kostnadsersätt- Om skatteplikten inskränks till den del av ningar skall vara skattefria. ersättningen som avser vårdares arbetsinsats För det enskilda familjehemmet blir kommer taxeringsmyndigheternas prövning ersättnings- och skattefrågan i normalfall av att omfatta enbart detta belopp. Eftersom samma natur som för flertalet av dagens beloppet är ostridigt behöver regelmässigt fosterhem. det inte föranleda tvistigheter. Enligt utredningens uppfattning bör er-

Kostnadsersättningen behöver inte om-

sättningen i skattehänseende betraktas fattas på av taxeringsmyndigheternas prövning.

samma sätt som annan ersättning för utfört Ersättningen regleras genom överenskommel-

arbete. Det innebär att beskattningen bör se mellan vårdare i det enskilda familjehemavse det nettobelopp som kvarstår sedan met och kommunen. Genom att ersättningen ersättningen minskats med kostnaderna för bestäms från fall till fall av de parter som den vårdade. l tekniskt hänseende kan detta bäst känner de aktuella omständigheterna resultat åstadkommas på två sätt. Den ena bör denna ordning att ge goda möjligheter metoden är att som f. n. låta skatteplikten anpassa ersättningen med hänsyn till varje omfatta ersättningens och bruttobelopp barns speciella förhållanden. Det blir också medge avdrag för de faktiska kostnaderna. möjligt att löpande anpassa ersättningen om Den andra metoden är att dela kostnaderna utvecklar upp sig på annat sätt än ersättningen i en del som avser ersättning för som bedömdes då överenskommelsen träffadet utförda arbetet och en del som avser des. gottgörelse för kostnader. Skatteplikten Även om kostnadsersättningarna bestäms i skulle i det sistnämnda fallet begränsas till princip individuellt torde det vara praktiskt ersättningen för det utförda arbetet. Utredatt vägledande schabloner utarbetas. Utredningen vill i sammanhanget erinra om att ningen förutsätter att kommunförbundet redan enligt nuvarande bestämmelser skatte- även i fortsättningen utfärdar rekommendafrihet gäller för som staten eller tioner belopp i fråga om ersättningarna. Det torde kommunen anvisat till bestridande av särskil- vara lämpligt att rekommendationerna omda kostnader som är förenade med vissa fattar både ersättningens arvodesdel och tjänster eller uppdrag. kostnadsersättningama i sin helhet. l valet mellan de båda metoderna vill Metoden att låta skatteplikten omfatta utredningen anföra följande. En skatteplikt bara arvodesdel är ersättningens enligt för hela ersättningen och avdragsrätt för klart utredningens uppfattning överlägsen kostnaderna innebär att vårdare fortlöpande den berörda. Den kan tidigare visserligen under året måste beräkna och anteckna en föranleda en benägenhet hos vårdare att mängd ofta svårbestämda kostnadsposter. försöka få så stor del av ersättningen som Vårdaren har sedan att inför taxeringsmyn- rubricerad som för möjligt gottgörelse digheterna lämna utredning om kostnaderna. kostnader i stället för som ersättning för Erfarenheten visar att denna ordning lett till arbetsinsats. förutsätter emel- Utredningen svårlösta tvistigheter mellan fosterföräldrar lertid att kommunförbundet rekomgenom och taxeringsmyndigheter även om vissa mendationer medverkar till att hålla kostförenklingar kan nås genom anlitande av nadsersättningarna på en skälig nivå. schabloner. De förhållanden som taxerings- Utredningen föreslår sålunda att ersättmyndigheterna här får ta ställning till är ofta ningen för vård i enskilda familjehem skall av rent personlig natur såsom fosterbamets vara skattepliktig bara såvitt den gäller

speciella beteende, skador som barnet vållat vårdares arbetsinsats. Ersättningen för kost-

osv. Det är uppenbart att en sådan ordning nader bör däremot vara skattefri. Förslaget

328 SOU 1974: 7

föranleder en ändring i anvisningarna till skatt blir aktuell då den skattepliktiga delen 32 § kommunalskattelagen(1928: 370). av ersättningen överstiger ca 4 500 kr. per år.. Flertalet fosterbarnsersättningar betraktas Kommunerna blir också skyldiga att sända f. n. som intäkt av tjänst. I en del fall där kontrolluppgift på det skattepliktiga belopföräldrarna haft flera fosterbarn och fått pet senast den 31 januari året efter förhållandevis stora ersättningar har ersätt- inkomståret. ningarna ansetts som intäkt av rörelse. Om Av gällande bestämmelser följer också att skatteplikten enligt utredningens förslag arvodesdelen av ersättningen blir sjukpentill ersättningens arvodesdel torde ninggrundande och pensionsgrundande. begränsas redan med gällande bestäm- Kostnadsersättningen kommer däremot inte ersättningen melser komma att anses som intäkt av tjänst. att beaktas inom den allmänna försäkringen. utredningens uppfattning är det också Detta resultat överensstämmer med utred- Enligt naturligt att hänföra ersättningen till detta ningens bedömningar i ersättningsfrågorna inkomstslag. Det innebär att ersättning till och föranleder sålunda inte något ändringsvårdare i enskilt familjehem kommer att förslag från utredningen. betraktas som A-inkomst och beskattas Ersättning för vård i enskilt familjehem individuellt. Ersättningen kommer vidare att enligt utredningens förslag torde vidare, som grunda rätt till förvärsavdrag på högst 2 000 framgår av den tidigare redogörelsen, komma kr. när förutsättningarna iövrigt för sådant att betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Det innebär att avdrag föreligger. Enligt riksskatteverkets anvisningar får avgifterna till den allmänna försäkringen fosterföräldrarna f. n. själva bestämma vem betalas av vårdarna själva. Ingenting hindrar som skall redovisa fosterbarnsersättningen. emellertid vårdare och vederbörande komeller mun att genom avtal bestämma att kommu- Denna kan tas upp av endera föräldern fördelas mellan dem. Skatten på ersättningen nen skall betala avgiften. Det bör understryblir i°vissa fall ungefär densamma oavsett kas att de sjukförsäkrings- och ATP-avgifter som anses som skatt- som här kan förekomma - i den mån de vem av föräldrarna I andra fall kan skatteeffekterna bli genom de särskilda reduktionsreglerna över skyldig. tämligen olika beroende på vem som tar upp huvud blir aktuella - är tämljgen små. ersättningen. Allmänt gäller att det i regel är Vårdares fördelning av ersättningen melförmånligast om ersättningen redovisas av lan sig vid beskattningen har betydelse också den förälder som har den lägsta inkomsteni inom den allmänna försäkringen. Olika övrigt. effekter kan här uppkomma beroende på Enligt utredningens uppfattning är nuva- vilka inkomster i övrigt som förekommer. rande ordning i detta hänseende den mest Situationen kan vara sådan att ersättningen lämpliga. När barn placeras hos tvåmakar grundar rätt till sjukpenning och pension om båda ha lika ansvar för barnet och den redovisas hos ena maken medan en förutsätts makarna får själva bestämma den närmare redovisning hos den andra maken inte ger av vårdinsatserna. Det är då denna rätt. Dessa effekter, som givetvis fördelningen att makarna oavsett inkomstens art, kan naturligt själva får bestämma uppkommer skall fördelas mellan böra uppmärksammas då ersättningarna också hur ersättningen dem. utredningen bör sålunda taxe- redovisas. Enligt ringsmyndighetema gå ifrån makarnas fördelning av ersättningen bara om den framstår som uppenbart orimlig. Om ersättningen anses som intäkt av tjänst blir kommunen skyldig att innehålla A-skatt enligt vanliga regler vid preliminär utbetalningen. Skatteavdrag för preliminär

SOU 1974: 7

Ersättning för barn som vistas hos särskilt avser möjligheterna för barnavårdsnämnd att förordnad förmyndare m. m. utge fosterlega, utskottets är enligt mening viktiga och talar för en översyn av lagen i Den som är omhändertagen för samhällsvård angivna avseende. Under hänvisning till bl. a. kan enligt nuvarande lagstiftning inte vara fosterbarnsutredningens arbete har utskottet placerad i sitt eget hem hos föräldrarna. Inte emellertid förklarat sig inte vara berett att ta heller kan han vara utplacerad hos särskilt initiativ till något en sådan översyn som förordnad förmyndare om denna även är aktualiserats genom motionen. Utlåtandet vårdnadshavare för barnet. Om vårdnaden har bifallits av riksdagen. för ett för samhällsvård omhändertaget barn, Utredningen har att tidigare föreslagit som är utplacerat hos fosterföräldrar, över- vård i familjehem skall kunna användas som flyttas från föräldrarna till en av fosterför- förebyggande åtgärd enligt 26§ BvL och äldrarna som särskilt förordnad förmyndare, således även för barn som inte omhändertamåste således samhällsvården upphöra. Som gits för samhällsvård. Ersättning för vården fosterbarn definieras i BvL barn under 16 år bör kunna från bamavårdsnämnden utgå som vårdas och fostras i annat enskilt hem också i dessa fall. Enligt utredningens meän hos föräldrarna eller särskilt förordnad ning bör det inte heller finnas något hinder förmyndare, vilken har vårdnaden om bar- emot att i vissa fall anlita en särskilt förordnet. nad förmyndares/vårdnadshavares hem som I motion 1973: 902 till riksdagen har föreslår därför familjehem. Utredningen att frågan tagits upp om ersättning (fosterlega) definitionen på familjehem i den nya lagstiftför barn som varit för utformas Omhändertagna ningen så att denna möjlighet inte samhällsvård och utplacerade hos fosterför- utesluts. äldrar men beträffande vilka vårdnaden Utredningens förslag aktualiserar frågan överflyttats till en av fosterföräldrarna som om en översyn av kommunens ersättningssärskilt förordnad förmyndare. Motionärerna rätt för vårdkostnaden. Enligt 71 § BvL har anför att eftersom utbetalning av fosterlega kommun rätt att ivissa fall erhålla ersättning är knuten till barnets vistelse i ett fosterhem, av annan kommun eller av staten för utgift sådan ersättning inte kan utgå till en särskilt som föranletts av att någon omhändertagits förordnad förmyndare/vårdnadshavare, trots för samhällsvård. Kommun äger vidare enligt att barnet ytterst sällan har några större 72 § BvL att som ersättning för vårdkostnatillgångar eller bidrag som kan ersätta foster- den, när någon omhändertagits för samhällslegan. Motionärerna yrkar att BvL ändras så vård, uppbära underhållsbidrag eller annan att fosterlega kan utgå för barn som vistas periodiskt utgående förmån, som tillkommer hos särskilt förordnad förmyndare som har honom och belöper på vårdtiden. Kommun vårdnaden om barnet. Man påpekar att är även berättigad att utfå ersättning för genom en sådan ändring skulle man kunna sagda kostnad av egendom som tillhör den undvika att rent formella förmyndarskap underårige. För kostnad, som kommun haft tilläggs andra personer än fosterföräldrar, för någon som omhändertagits för samhällsexempelvis socialvårdstjänstemän. Anhöriga vård och ej fyllt 16 år, är vidare enligt 72 § till barn som mist sina föräldrar skulle kunna BvL föräldrarna ersättningsskyldiga. Högsta tillförsäkras viss ekonomisk ersättning om de årliga ersättningsbelopp har den l januari tar hand om barnet och detta således får 1974 höjts från 2 500 kr. till 5 000 kr. vistas i en miljö som inte är barnet helt Gemensamt för de nu återgivna ersättfrämmande. är att rätten ningsreglerna till ersättning är Socialutskottet har i utlåtande (S0U begränsad till kostnader som föranletts av 1973:20) över, motionen uttalat att de omhändertagande för samhällsvård. Komomständigheter motionärerna åberopat som mun har således inte rätt att erhålla skäl för en ändring av barnavårdslagen, såvitt gottgörelse för kostnader i anledning av

330 SOU 1974: 7

förebyggande åtgärder eller omhändertagan- från fosterhemmet, såvida det inte är fråga de för utredning. Socialutredningens pågåen- om så allvarliga missförhållanden som sägs i de arbete torde beröra också bestämmelserna 25 § a BvL. i 71 och 72 §§ BvL. Fosterbarnsutredningen är med hänsyn härtill inte beredd att föreslå Tillstâ nds frågan någon ändring av reglerna om kommuns ersättningsrätt. Som utredningen tidigare Syftet med bestämmelserna om tillståndsframhållit kan vård i familjehem som före- tvång har varit att så långt möjligt skapa bara komma ifråga när garantier för att barnet och de blivande byggande åtgärd samförstånd kunnat uppnås med den som fosterföräldrarna passar för varandra. Det har vårdnaden om barnet. Utredningen för- kan emellertid enligt utredningens uppfattutsätter därför att ersättningsfrågoma i en ning ifrågasättas om det under nuvarande del fall kan lösas genom överenskommelse förhållanden på barn- och ungdomsvårdens mellan föräldrarna och barnavårdsnämnden. område längre är tillräckligt motiverat att behålla ett generellt tillståndstvång vid privatplaceringar av barn. Man kan i allmänhet av barn inte anse att andra eller högre krav skall Privatplacering ställas på de enskilda familjer som föräldrar- Gällande anvisningar m. m. na valt att låta barnet bo hos än på föräldrarav na själva. Samhällets ansvar för att barnen Som tidigare nämnts fanns vid utgången foster- får en så god uppväxt som möjligt bör vara år 1971 drygt 4 500 privatplacerade barn. Fosterbarnsundersökningen visade att lika starkt om barnet vårdas hos sina föräldfosterbar- rar som om det vårdas i annan familj. omkring 3/4 av de privatplacerade nen var släkt med fosterföräldrarna. Oftast Behöver samhället ingripa mot missförhållanhade barnet morföräldrarna som foster- den, bör detta ske enligt samma regler föräldrar. l ungefär hälften av fallen var oberoende av var barnet vistas. Svårigheterna mödrarna 15-19 år när barnet föddes. att kontrollera efterlevnaden av bestämmel- Många av de privatplacerade fosterbamen serna om tillståndstvång och att ingripa mot hade bott i fosterhemmet sedan födelsen. placeringar som skett utan tillstånd gör det Nästan tre fjärdedelar av dem hade vid ytterligare befogat att ifrågasätta riktigheten vistats i fosterhemmet av nuvarande ordning. Utredningen föreslår undersökningstillfället mer än fem år. mot denna bakgrund att gällande bestämmel- Man måste räkna med att utöver de av ser om tillstånd vid privatplacering av barn barnavårdsnämnderna kända fosterbamen slopas. finns barn som vistas lång tid hos Det är självfallet angeläget att barnavårdsåtskilliga släktingar eller andra utan tillstånd. Detta nämnden får vetskap om att barn på privat väg placerats i annan familj. Utredningen har beror bl. a. på att avsikten många gånger inte varit att barnet skulle stanna hos den andra därför övervägt att föreslå en anmälningsannat än tillfälligt. Det gällande skyldighet i stället. En sådan skyldighet familjen för skulle i huvudsak tillståndstvånget att barn på privat väg ge barnavårdsnämnden efterlevs samma möjlighet till kontroll som tillståndsskall få placeras i fosterhem många inte. svårigheterna att kontrollera tvånget i verkligheten innebär. svårigheterna gånger är också att få en anmälningsskyldighet efterlevd efterlevnaden av bestämmelserna skulle dock sannolikt inte bli mindre än vad stora. Enligt 88 § BvL kan den straffas som utan tillstånd, då sådant krävs, i sitt hem de visat sig vara när det gäller skyldigheten fosterbarn. Åtal har veterligt inte att begära tillstånd. Enligt vad utredningen mottager väckts mot någon enligt denna bestämmelse. erfarit övervägs f. n. frågan om möjligheterna Barn som utan tillstånd placerats i fosterhem för barnavårdsnämnd att få vetskap om barn kan inte heller av barnavårdsnämnden skiljas som flyttat genom aviseringar från folkbok-

SOU 1974: 7

föringen. Vid sidan om sådan avisering kan om en adoption av det övervägande flertabarnavårdsnämnd få kännedom om privat- let av de utländska barn som kommer till placerade barn via barnavårdscentraler, för- landet. Med detta bör också följa ett särskilt skolan och skolan. En annan väg är kommu- ansvar för samhället att hålla deras levnadsnens förmedlingsorgan i de fall bostadstillägg förhållanden under uppsikt fram till dess utbetalas på grund av barnet. Utredningen allmän domstol prövat om adoption lämplihar på grund av det anförda stannat för att gen må äga rum eller i förekommande fall inte föreslå någon anmälningsskyldighet vid utländsk adoption godkänts av Kungl. Majzt privatplaceringar av barn. eller myndighet som Kungl. Majzt bestämt. Det kan för övrigt nämnas att utländska myndigheter ofta vill ha garantier för att det Barn från utlandet nya hemmet står under tillsyn till dess Ett särskilt problem utgör de utländska barn är klar. adoptionen Utredningen föreslår på som kommer till Sverige för att bli de nu anförda skälen att en särskild bestämadopterade. Enligt utredningens undersök- melse förs in i BvL enligt vilken utländskt ningar hade år 1970 omkring 15 % av de barn under 16 år som i adoptionssyfte privatplacerade barnen vistats i annat land mottas i enskilt hem skall stå under tillsyn av innan de kom till fosterhemmet. Andelen barnavårdsnämnden till dess adoptionen ägt sådana barn är f. n. sannolikt större, rum. eftersom antalet ansökningar om adoption av utländska barn ökat kraftigt de senaste åren. Innan en adoption kommer till stånd görs regelmässigt en utredning av barnavårdsnämnden om hemmets lämplighet som adoptivhem. Enligt nuvarande 47§ tredje stycket BvL får barnavårdsnämnd meddela förhandsbesked om ett enskilt hems lämplighet som fosterhem. Bestämmelsen har framför allt betydelse för den som vill söka sig ett adoptivbarn utomlands. Förhandsgodkännande av behörig svensk myndighet är nämligen i regel en förutsättning för att man skall få hand om ett utländskt barn. Utredningen föreslår att nuvarande bestämmelse om förhandsgodkännande ändras att i stället gälla ett hems lämplighet som adoptivhem. Även om det enligt utredningens uppfattning inte finns tillräckliga skäl att behålla tillståndstvång och särskild tillsyn över privatplacerade barn i allmänhet, kan särskilda synpunkter läggas på de utländska barnens förhållanden. Dessa barn har till skillnad från de svenska barnen i regel inte någon anhörig eller annan som kan bevaka deras rätt här i landet. Deras ställning är därför mer utsatt än den är för övriga privatplacerade barn. Härtill kommer att samhället ställt sig bak-

332 SOU 1974: 7

17 Vård i institution

Med en ökad förebyggande vård och genom genom att för vård och fostran” ta emot tillkomsten av nya vårdformer bör det i ungdomar, som är yngre än 18 år. framtiden vara möjligt att minska omfatt- Enligt 56 § BvL skall socialstyrelsen ningen av vård iinstitution. Denna vårdform fastställa barnhemsplan för varje landstingsbör väljas endast i de fall då vårdbehovet är kommun. Landstingskommun har att inrätta sådant att en mera öppen vårdform inte kan och driva de barnhem som finns upptagna i erbjuda de speciella vårdresurser som behövs. barnhemsplanen, i den mån annan inte drar försorg därom. Omkring 15 % av landets barn och Nuvarande förhållanden ungdomar som genom samhällets försorg Den som omhändertagits för samhällsvård erhåller vård utanför föräldrahemmet finns skall enligt 36 § BvL överlämnas till enskilt på någon typ av institution. Ungefär 45 % av hem eller placeras i lämplig anstalt. Med dessa (drygt 1 700) vistades år 1970 enligt barnavårdsanstalt förstås enligt 55§ sådan utredningens undersökningar på barnhem.. för vård och fostran av barn och ungdom Ungefär 700 ungdomar vårdades på ungunder 18 år avsedd anstalt som inte är att domsvårdsskola. Ungefär 600 ungdomar hänföra till sjukvårdsanstalt, till hem för fanns i inackorderingshem och ungefär 800i blinda, döva eller van- annan institution eller i vissa fall för utbildpsykiskt efterblivna, föra eller till sådant elevhem som står under ning. av central dvs. nume- Av de olika barnavårdande institutioner tillsyn Skolmyndighet, ra skolöverstyrelsen. Särskilda former av som finns i dag har utredningen främst barnavårdsanstalter är barnhem, barnkolo- inriktat sina undersökningar på barnhemsamt elevhem, som är knut- men. Undersökningarna har bl. a. visat att i nier, barnstugor na till skolor och har till ändamål att april 1971 fanns 187 barnhem av vilka 114 underlätta elevernas skolgång. var upptagningshem, 31 specialhem, 31 bestämmelser om barna- spädbarnshem och 11 mödrahem. För Barnavårdslagens vårdsanstalter är inte tillämpliga på ung- omkring 70 % av barnhemmen var landsting domsvårdsskolorna. De är i allmänhet inte huvudman, för 17 % kommun utom landsheller dvs. av ting och för 12 % föreningar eller stiftelser tillämpliga på ungdomshem, kommuner eller enskilda drivna hem, som av olika slag. Antalet platser på barnhemmen har till att bereda och var nära 2 800. Omkring 2/3 av platserna var syfte inackordering viss åt företrädesvis i vid undersökningstillfället belagda. Av den tillsyn ungdomar, åldrarna 15-19 år. Bestämmelserna gäller officiella statistiken för år 1972 framgår att dock då ungdomshem fungerar som barnhem det vid slutet av året fanns 170 barnhem

med 2 500 platser. och tungrott. Föräldrar hade vidare ofta Enligt en av landstingsförbundet utförd visat stor tveksamhet till utomlänsplaceundersökning var 1/3 av alla barn på ringar av barnen. barnhem 3 år eller yngre. Om barnen på Från vissa landstingskommuner framförspädbarns- och mödrahemmen undantas var des i samband med undersökningen synca 30 7a under skolåldern, ca 45 % 7-15 år punkter på hur barnhemsvården skulle och övriga 16 år och äldre. Vårdtiderna kunna förändras. Bland dessa synpunkter varierade från mycket korta vistelsetider till kan nämnas förslag till övergång till mindre extremfall om 9-10 år. Intagningsorsakerna barnhemsenheter och klarläggande av målvar av varierande slag. Det vanligaste reella sättningen för barnhemsverksamheten. skälet till barnhemsvistelsen var sjukdom hos Önskemål framkom emellertid också om den eller dem som hade vårdnaden om barnet. utbyggnad av vård i familj på barnhemsvår- Därnäst kom skolsvårigheter och skolk hos dens bekostnad. barnet. Omkring 70 % av barnen kom direkt Den inom arbetsgrupp landstingsförbunfrån föräldrahemmet till barnhemmet. det, som har utfört förbundets undersökning Vården av barn och ungdomar tycks av barnhemsvården, har lagt fram vissa under de senaste åren ha förskjutits mot mer förslag till förbättringar. Landstingsförbunöppna vårdformer. Av den statisti- det har i skrivelse den 2 oktober 1972

officiella

ken framgår att av antalet ungdomsvårdsskole- meddelat sin principiella anslutning till de elever har andelen vårdade inom skolorna uppdragna riktlinjerna. före- Arbetsgruppen minskat. Vidare har under tidsperioden slog bl. a. att platsantalet per Vårdenhet 1965-1972 antalet barnhem och barnhems- (avdelning) på barn- och tonårshem inte platser samt antalet vårdade på barnhem skulle överstiga åtta, att avdelningarna på minskat markant. Under perioden barnhem för barn l-l2 år skulle omdispo- 1971-1976 hade vidare landstingen enligt neras så att en varierande ålderssammansättbarnhemsundersökningen för avsikt att lägga ning kunde genomföras, att pojkar och ned ett 20-tal barnhem. Motiven för de flickor skulle vårdas tillsammans på barnplanerade nedläggningarna uppges vara den hem, att tjänster skulle inrättas för förskollåga beläggningen, stora och otidsenliga loka- lärare och fritidsledare samt att samverkan ler samt höga kostnader. med primärkommunerna skulle komma till Regionsamverkan inom barnhemsvården stånd beträffande förskoleverksamheten. betyder att två eller flera landstingskommu- Gruppen föreslog vidare att barnhemsförener har gemensam barnhemsplan. Region- ståndarna skulle få en för sina uppgifter samverkan bedrevs av 17 landsting uppdela- adekvat utbildning, att personalen skulle få de på fyra regioner. Det främsta motivet för genomgå fortbildningskurser samt att beregionsamverkan var den låga beläggningen. handlings- och personalkonferenser skulle Bland landstingens svar på fosterbamsutred- utnyttjas för internutbildning. Arbetsgrupningens frågor nämndes att man genom pen menade också att ökat samarbete med samverkan bättre kunde utnyttja varandras primärkommunal PBU och skola barnavård, resurser. Landstingens synpunkter på region- borde komma till stånd. samverkan var till största delen positiva. De relativt få negativa uppfattningar som fram- Den framtida institutionsvården kom gällde främst långa avstånd och att det var svårt att upprätthålla de vårdade barnens Gjorda undersökningar och långvarig erfarenkontakt med föräldrar, barnavårdsnämnd het visar att institutionsvården som sådan och kamrater. Enligt svaren från landstingen kan öka riskerna för en negativ utveckling hade även vissa bamavårdsnämnder framfört hos den vårdade. Det starkt markerade kritik mot de långa avstånden och dessutom avbrottet i de vanliga sociala kontakterna i mot att intagningssystemet var tidskrävande närmiljön kan för de mindre barnen få både

334 SOU 1974: 7

temporära och bestående skador till följd, i principerna om närhet och normalisering. vid längre tids vård. Institutions- Vården bör ske i så nära kontakt med den synnerhet vård innebär oftast ständigt återkommande tidigare miljön som möjligt. Samverkan bör vårdarbyten som främst små barn har svårt ske med övrig barn- och ungdomsvård. att klara av. En fast och djup kontakt med några få vuxna, föräldrar och andra är av Barn- och ungdomshem stort värde för barnets utveckling. Institutionsvård av traditionellt vidare Utredningen föreslår att de institutioner som slag innebär större risker än annan vård för att den används för vård av barn och ungdom i vårdade betraktas som ”avvikande”. Flera framtiden skall kallas barn- och ungdomsundersökningar har visat att institutionsvård hem. Denna benämning ersätter det nuvaranutan snarare motverkar de uttrycket barnavårdsanstalt. Till barni regel inte främjar och bör räknas i huvudsak syftet att integrera de vårdade i samhället ungdomshem eller att normalisera deras levnadsvillkor. samma institutioner som de som f. n. anses Vården kan ofta verka isolerande och som barnavårdsanstalt enligt BvL. Utredningtill följd av anpassning till en återkommer i kommentaren till författpassiviserande speciella normer och regler för vistelsen på ningsförslagen (kap. 20) till frågan om vilka en institution, slutenheten i miljön etc. institutioner som bör räknas som barn- och Det finns kommuner som redan tagit ungdomshem. konsekvenserna av de mindre tillfredsställande resultaten av traditionell institutions- Vårdens utformning vård och helt eller delvis ersatt denna med vård i familj. anser att en sådan Barnhem av traditionell typ bör enligt Utredningen ändrad av barn och utredningens uppfattning förändras så att de inriktning på vården ungdom bör kunna ske i flera kommuner. i möjligaste mån tillgodoser de vårdprinciper Inte minst av normaliseringsskäl bör insti- som utredningen tidigare angett. Alla former tutionsvård undvikas så långt som möjligt. av differentiering av de vårdade bör så långt kan emellertid inte undvikas. Pojkar och flickor liksom En öppnare vårdform möjligt alltid klara av de vårdbehov som uppstår i olika åldersgrupper bör kunna vårdas på vissa situationer. Det kan vara fråga om barn samma institution. Formella gränsdragningar vars beteenden innebär risk mellan skilda institutionstyper bör undvikas. eller ungdomar för att de skall skada sig själva eller Ungdomar, som t. ex. behandlas för någon En del behöver form av missbruk, kan dock sannolikt inte omgivningen. ungdomar kanske under kortare tid institutionsvård för omedelbart vårdas tillsammans med barn, som sociala att bryta ett pågående missbruk. Möjligheter uppvisar symptom på andra till sådan vård kan också behövas under störningar. Eftersom missbruk är ovanligt tiden man utreder allvarligare lagbrott som bland de yngre är det troligt att vissa barnoch ungdomshem främst bör utnyttjas för ungdomar begått. Placering i institution kan således åtmins- vård av yngre barn medan andra har resurser tone under en begränsad tidsperiod framstå att klara de äldre. som motiverad när denna vårdform ensam För att undvika de nackdelar som är över de resurser som förbundna med stora institutioner är det förfogar speciella vården av barn och ungdomar i enstaka fall angeläget att platsantalet inte blir för högt. kräver. Institutionsvården bör emellertid Utredningen anser för sin del att antalet i platser vid barn- och ungdomshem eller vid enligt utredningens mening främst utnyttjas akuta situationer. Den bör vara inriktad på enhet inom sådant hem i allmänhet inte bör skall föras över överstiga åtta. Denna siffra överensstämmer att den unge snarast möjligt till vård. Även vid placering i med landstingsförbundets tidigare angivna öppnare bör man sträva efter att tillgodose rekommendationer och torde redan tilläminstitution

7 335 SOU 1974:

pas i dag. Man bör också enligt utredningens Den minskning av platsantalet som utreduppfattning sträva efter att hålla antalet ningen framhållit som möjlig gör att verksamenheter inom ett barnhem begränsat. heten vid vissa barnhem kan läggas ned. Barn- och ungdomshem bör ha resurser Detta främst barnhem gäller med olämplig för att kunna bedriva en intensiv och allsidig lokalisering, dvs. hem som har små eller inga vård. Det är t. ex. viktigt att barnen och möjligheter att integrera vården med övrig ungdomarna kan erbjudas olika former av kommunal verksamhet. Vissa geografiskt väl sysselsättning. Barns behov av pedagogisk kan kvarstå och med delvis belägna barnhem stimulans, i synnerhet i förskoleåldern, är ändrad inriktning ingå i ett variationsrikt som tidigare nämnts mycket stort. Utred- vård-och Barnhem med behandlingssystem. ningens barnhemsundersökning visar dock goda lokaliteter bör, om platsbehov finns att det bland dem som anställts vid inom den kommun där hemmen ligger, barnhemmen var få som hade lämplig kunna kvarstå som barn- eller ungdomshem. pedagogisk utbildning för uppgiften. Ansla- Barnhem, som är välbelägna och väl gen till pedagogiskt materiel och lekmateriel lämpade för ändamålet, kan vidare användas var små i den mån de har kunnat redovisas. för de i det föregående beskrivna behand- Barn- och ungdomshem bör enligt utredning- lingsenheterna. Dessa enheter bör som ens uppfattning vara lika väl utrustade med tidigare nämnts kunna organiseras alltefter pedagogiska hjälpmedel som förskolor och kommunens egna behov av specialistmedfritidshem. Vårdpersonalen bör ha utbild- verkan, som bas för familjebehandling etc. ning som tillgodoser de vårdades behov av Det bör överlämnas åt kommunerna att utvecklande och rehabiliterande sysselsätt- själva utforma organisationen av de barnningar. och ungdomshem som kan behövas. De som vårdas i barn- och ungdomshem Väl fungerande enskilda barnhem kan bör vidare i största möjliga utsträckning under en övergångstid tas över av kommudelta i verksamheter utanför hemmen. För nerna. I fortsättningen bör barnegentlig yngre barn torde det vara självklart att plats i hemsverksamhet inte drivas i privat regi. ”normal” förskola ordnas. Skolbarnen bör Utredningen återkommer i kapitel 20 till också i möjligaste mån delta i reguljär frågan om den framtida tillståndsgivningen skolundervisning. Barn- och ungdomshem när det gäller enskilda barn- och ungdomsbör således, på samma sätt som föräldrar och hem. vårdare i familjehem, ha stöd av olika med barnhemsplaner Systemet bör slopas servicefunktioner i samhället. Integrations- och socialstyrelsens och länsstyrelsernas särsträvanden torde också kunna leda till att skilda tillsyn över kommunernas barn- och barn och ungdomar i institutionens närhet i ungdomshem upphöra. Bestämmelserna i 4 betydligt större än i dag kan utsträckning och 5 §§ BvL bör i detta sammanhang vara delta i verksamheter inom barn- eller Hittillsvarande erfarenheter tillräckliga. tyungdomshemmet. der på att kommunerna kan komma att tillgodose behovet av barn- och ungdomshem på ett varierande sätt. Stora kommuner Hu vudmannaskap och lokalisering torde komma att ha större behov av platser - Som tidigare föreslagits bör kommunerna ta även relativt sett - på barn- eller ungöver ansvaret för i princip hela barn- och domshem än små kommuner. Redan i dag är ungdomsvården. Varje kommun bör ensam det främst de största kommunerna som till eller i förening med andra kommuner sörja övervägande del utnyttjar institutionerna. också för att behovet av platser i barn- och Enligt undersökningarna hade år 1970 de 12 ungdomshem blir tillgodosett. Förslaget in- största kommunerna placerat över hälften av nebär att landstingens huvudmannaskap över de barn som fanns i olika typer av institutiobarnhemsvården upphör. ner. Om enbart barnhemmen betraktas fin-

336 SOU 1974: 7

ner man att hela 60 % av placeringarna gjorts Av den heltidsanställda personalen var av de 12 största kommunerna. De medelsto- omkring 20 % föreståndare eller biträdande ra kommunerna hade placerat drygt 20 % av föreståndare, drygt 25 % barnsköterskor, barnen i barnhem och de minsta kommuner- 15% barnhemsassistenter drygt och drygt na nära 20 %. 15 % kokerskor eller ekonomibiträden. Sett i relation till det totala antalet barn De vanligaste utbildningarna bland persooch ungdomar i olika kommuner är det alltså nalen vid barnhemmen var enligt utredningbetydligt vanligare att större kommuner ens undersökningar folk- eller grundskoleföretar institutionsplaceringar än att mindre utbildning (28 %) samt barnsköterskeutbildkommuner gör det. För de större kommu- ning (27 %). Därefter kom anstaltspedagognerna gäller också att institutionerna är så utbildning (12%) medan socialpedagogutbelägna att många placeringar kan ske enligt bildning var mindre vanlig (5 %). Endast l % närhetsprincipen. Barn på upptagningshem av personalen vid spådbarnshemmen hade och specialhem tycks t. ex. inte i samma sådan utbildning. Fortbildning förekom engrad som fosterbarn placeras på långa dast i begränsad omfattning. avstånd från hemorten. Endast 2 % fanns på De föreslagna ändringarna inom barnavstånd om 30 mil eller mer från föräldra- hemsvården och övergången till primärkomhemmet och drygt 15 % på avstånd om 10 munalt huvudmannaskap innebär givetvis mil eller mer. 3/4 av barnen på upptagnings- vissa förändringar för personalen. Barn- och hemmen fanns inom 5 mil från föräldrarna. ungdomshemmens personal bör självfallet till Detta kan tolkas så att flertalet upptagnings- stor del kunna rekryteras från dem som i dag och specialhem i dag finns på orter som har finns anställda vid barnhemmen. I de fall de största behoven av barnhemsplatser. barnhem läggs ned kan personalen omplace- Mindre kommuner kan givetvis få svårig- ras till andra uppgifter inom den kommunala heter att själva hålla en väl utbyggd barn- och ungdomsvården. Då barntillsyn, organisation med kvalificerade vårdresurser. social hemhjälp och liknande funktioner i I vissa fall torde man få diskutera undantags- framtiden i större omfattning än nu bör lösningar när det gäller barn- och ungdoms- utgöra hjälpresurser för vård av barn såväl hem. Samarbete med andra kommuner kan inom som utom föräldrahemmet, torde visa sig nödvändigt även om detta kan barnhemspersonalens kunskaper och erfareninnebära att man tvingas bryta mot närhets- heter kunna utnyttjas inom dessa områden. principen. Barnhemspersonal bör dessutom enligt ut- Awecklingen av landstingens uppgifter redningens uppfattning kunna anställas som när det gäller barnhemmen och primärkom- vårdare i kommunala familjehem. munernas Övertagande av geografiskt välbe- För den personal som i framtiden kommer lägna hem bör enligt utredningens uppfatt- att arbeta på barn- och ungdomshem bör det ning ske successivt under perioden ställas ökade krav på utbildning och fortbild- 1975-1979. Ersättningsfrågor och dylikt ning. Den socialpedagogutbildning som ges i bör kunna lösas genom förhandlingar mellan dag bl. a. vid sociala barna- och ungdomsprimärkommuner och landsting. vårdsseminariet och de anstaltspedagogiska yrkeskursema syftar till att meddela kunskaper för vård på bamavårdande institutioner. Personalfrågor och utbildning Den förra utbildningen är avsedd för Enligt utredningens barnhemsundersökning personal i ledande ställning inom barnhemsfanns på samtliga barnhem 2 207 anställda vården. Enligt vad som framgår av kap. 10 den 31 december 1970. 78% av dessa var har socialpedagogerna efter en tids yrkesanställda på heltid, vilket betyder att det i verksamhet erhållit andra anställningar än genomsnitt fanns omkring 9 heltidsanställda sådana för vilka utbildningen huvudsakligen på 10 vårdade barn. är avsedd. Detta förhållande torde bl. a. tyda

22-SOU 1974: 7 337

på att utbildningen är användbar inom stora delar av barn- och ungdomsvården. Det bör dock i detta sammanhang observeras att det fram till 1970-talets första år rådde brist på socionomer och att detta kan ha lett till den ökade efterfrågan på socialpedagoger. Enligt utredningens mening innehåller den nuvarande socialpedagogutbildningen många inslag som bör vara värdefulla för verksamhet inom hela området för social barn- och ungdomsvård. Med vissa kompletteringar som gör utbildningen mera inriktad på familjebehandling synes den kunna fungera tillfredsställande också i fortsättningen. Utbildningarna på barnavårdsområdet karaktäriseras i övrigt av att de är snävt avgränsade från varandra. Denna avgränsning synes dels vara historiskt betingad, dels ha sin grund i vårdorganisationens uppbyggnad. De gemensamma dragen i utbildningarna på barn- och ungdomsvårdens område synes hittills inte ha tagits tillvara på ett tillfredsställande sätt. Utredningen är medveten om att dessa frågor diskuteras inom pågående utredningar på utbildningsområdet, men vill ändå betona angelägenheten av en samordning av de utbildningar som berörts i kap. 10, nämligen förskollärare-, fritidspedagog-, ungdomsledare-, anstaltspedagog- och socialpedagogutbildningarna. Samordning måste också ske när det gäller fortbildning och kursverksamhet. Utredningen har redan i det föregående påpekat vikten av att gemensam kurs- och konferensverksamhet för befattningshavare bedrivs inom olika delar av det sociala området. De olika personalkategorierna bör därmed få ökad förståelse för andras arbete dels genom kursernas gemensamma utbildningsinnehåll, dels genom de personliga kontakterna under utbildningen.

Övriga

18 frågor

Skolan och de för samhällsvård omhänder- Av en undersökning som utförts av utredtagna ningen om skolans inre arbete (SIA) under våren 1972 framgår att olika former av Skolproblem av olika slag har ofta angetts stödundervisning är vanligare för fosterbarn som skäl för vård såväl i fosterhem som i än för elever som bor hos sina föräldrar. barnhem och ungdomsvårdsskola. Av de för Enligt SIA: s undersökningar var l % av samhällsvård Omhändertagna barn som hös- samtliga elever i 43 undersökta rektorsområten 1970 var fosterbarn var enligt utred- den fosterbarn. 26 % av fosterbarnen hade ningens undersökning endast omkring 30 %i fått specialundervisning i klinik eller av skolpliktig ålder vid tidpunkten för omhän- speciell lärare. Motsvarande siffra för övriga dertagandet. Ungefär 1/10 av dessa hade elever var 15 %. Tillgången på särskilt utbilspecialundervisning av något slag. En av de dad personal för stödundervisning var dock vanligaste direkta orsakerna för intagning begränsad i synnerhet i mindre kommuner. på upptagningshem var skolsvårigheter och Drygt 20 % av rektorsområdena i de mindre skolk. För barnen på specialhemmen domi- kommunerna saknade speciallärare. 60 % nerade skolsvårigheter/skolk som intagnings- saknade Skolkurator och skolvärdinna. orsak. För drygt 20% av ungdomarna i Förberedande kontakter mellan avlämnanungdomsvårdsskolorna hade enligt den offi- de och mottagande rektorsområden vid nyciella statistiken skolk och disciplinproblem placering av fosterbarn förekom långt ifrån uppgivits bland de symptom, som föranlett alltid. För endast 37 % av fosterbarnen hade ansökan om intagning. sådan kontakt tagits. Omkring 8 % av barnen Ett barns förhållande i skolan är ofta av hade placerats inom ett rektorsområde där betydelse både när det gäller orsakerna till skolans befattningshavare inte haft någon ett omhändertagande och vid placering av som helst vetskap om placeringen innan barnet i en ny miljö. Socialstyrelsen har barnet själv infann sig första skoldagen. Även framhållit betydelsen av att skolan på för- kontakterna mellan skola och barnavårdshand underrättas vid placering av fosterbarn nämnd var begränsade. För inte mindre än i skolpliktig ålder. Styrelsen menar att en 53 % av fallen saknades sådan kontakt. För lärare som på förhand känner till ett barns endast 7 % av barnen hade kontakt av mer särdrag och skolsvårigheter har större möjlig- regelbunden karaktär etablerats. heter att hjälpa barnet till rätta än en som Anledningar till att förberedande kontakt inte känner till barnet. De upplysningar som inte togs i vissa fall var bl.a. att barnet sedan bör lämnas skall endast avse sådant som kan tidigare gick i skola inom rektorsområdet. vara av värde för barnets anpassning i skolan. En annan orsak var att man bedömde det

SOU 1974: 7 339

som onödigt att förbereda det mottagande mar kan tvingas byta skola inom samma rektorsområdet om placeringen. SIA anser i kommun. Utredningen anser att barnavårdsen kommentar i undersökningsrapporten att nämnden i samarbete med skolan regelmäsdet måste anses vara helt otillfredsställande sigt skall undersöka den unges aktuella skolatt ca 8 % av skolpliktiga fosterbarn placeras situation, om flyttning till en annan skola inom ett rektorsområde där skolans befatt- anses nödvändig. Innan den unge placerasi ningshavare inte har någon som helst vetskap annan familj eller i barn- eller ungdomshem om placeringen förrän första skoldagen är bör barnavårdsnämnden ta reda på om t. ex. inne. den specialundervisning som kan behövas Av fosterbarnsutredningens undersökning finns att tillgå i det nya rektorsområdet. framgår att drygt 70 % av fosterbarnen vari Barnavårdsnämnden eller elevens tidigare skolpliktig ålder vid undersökningstillfället. skola bör dessutom informera åtminstone För ca 90% av dessa tyckte fostermodern rektorn för den nya skolan om förhållanden att barnet klarade skolmiljön, dvs. själva som kan ha betydelse för elevens möjligheter skolgången bra, medan skolarbetet som så- att fungera i den nya skolan. Utredningen dant gått bra för något färre (70 %). Något föreslår att dessa synpunkter beaktas vid en mindre än 10 % av 7-15-åringarna hade av Socialstyrelsens nuvarande överarbetning skolkat eller visat annan anpassningssvårighet anvisningar. i skolan. Utredningen ifrågasätter om 0,3-timmars- Enligt fosterbarnsutredningens barnhems- regeln för specialundervisning fortfarande undersökning var 44 % av barnen på upptag- skall gälla. Det är rimligt att antalet veckoningshemmen i skolpliktig ålder. Motsvaran- timmar för specialundervisning anpassas efde siffra för specialhemmen var 81 %. Drygt ter behovet i den enskilda kommunen. Ut- 1/4 av skolbarnen hade undervisningen för- redningen finner det angeläget att SIA tar lagd till barnhemmen. Av skolbarnen på upp denna fråga till övervägande. upptagningshemmen fick ungefär 5% enskild undervisning. Specialundervisning Var Utvidgning av besvärsrätten betydligt vanligare och vart tredje skolbarn på upptagningshem och specialhem gick i Har barnavårdsnämnd enligt 29 eller 30§ hjälpklass, skolmognadsklass, läsklass, obser- BvL beslutat att någon skall omhändertas för vationsklass eller dylikt. En liten del av samhällsvård eller utredning skall beslutet skolbarnen, ca 3 %, ansågs inte kunna erbju- enligt 24 § BvL ofördröjligen delges honom das lämplig enskild undervisning eller någon själv, om han fyllt 15 år, och hans föräldrar. form av specialundervisning. Den som delges beslutet skall samtidigt Fosterbarnsutredningen anser det vara av anmodas att skriftligen förklara huruvida största betydelse att skolans särskilda resur- han samtycker till att det verkställs. Beslutet ser kommer de barn och ungdomar till del skall underställas länsrättens prövning, om som vårdas i familjehem eller barn- eller inte var och en som erhållit del av beslutet ungdomshem. Noggranna förberedelser bör samtycker till att det verkställs. I 80 § BvL därför göras innan den unge flyttas från en anges alla de beslut av barnavårdsnämnd mot skola till en annan. Utredningen har föresla- vilka talan får föras genom besvär till länsgit att placeringar i familjehem eller barn- rätten. Bland dessa kan nämnas beslut med eller ungdomshem i första hand skall ske stöd av 26 § BvL om föreskrift eller övervakinom den kommun där den unge har sin ning, beslut i ärende om samhällsvård enligt hemort. Flyttningar över kommungränser 31 § och beslut i ärende om samhällsvårds bör därmed i framtiden bli relativt sällsynta. upphörande. Besvär skall föras inom tre Närhetsprincipen bör så långt möjligt tillgo- veckor från det klaganden fått del av beslutet. doses också inom kommunen. Man måste Beslut av barnavårdsnämnd i frågor som dock räkna med att många barn och ungdo- berör behandlingen av en omhändertagen

340 SOU 1974: 7

kan i allmänhet inte överklagas. Undantag dessa fall. har emellertid för beslut som rör En utvidgad besvärsrätt kan tänkas leda gjorts föräldrars rätt till att tiden i vissa fall mellan till umgänge med omhänder- förlängs taget barn. barnavårdsnämndens beslut om omhänderta- Beslut som kan skall enligt gande och den unges placering i visst hem överklagas 22 § BvL lända till efterrättelse utan hinder slutligt avgörs. Barnavårdsnämndens beslut av förd klagan. Beslut om omhändertagande om placering bör dock, liksom andra beslut för utredning skall också lända till omedel- som kan överklagas, lända till efterrättelse bar efterrättelse. Beslut om omhändertagan- utan hinder av förd klagan. En annan följd de för samhällsvård enligt 29 § får verkställas av en utvidgad besvärsrätt är det obehag som om som en obefogad klagan kan vålla vårdare i omedelbart, barnavårdsnämnden, oftast är fallet, förordnar om det. familjehem. Fördelarna med en utvidgning Besvärsreglerna innebär som framgått av besvärsrätten överväger dock enligt utredbl. a. att föräldrarna till ett för samhällsvård ningens mening nackdelarna. Utredningen barn inte kan överklaga bar- föreslår sålunda att besvärsrätten sträcks ut omhändertaget navårdsnämnds beslut att placera den unge i att omfatta också beslut att placera den unge visst enskilt hem eller i institution. Utred- i visst familjehem eller barn- eller ungdomsningen har i det föregående betonat vikten hem. Om föräldrar efter viss tid finner att av att det nya hemmet väljs med omsorg. det var olämpligt att placera barnet i ett visst Utredningen har understrukit att den unge så hem, kan de begära hos barnavårdsnämnden långt möjligt bör vårdas i en miljö som han att barnet skall flyttas. Möjlighet bör också är förtrogen med sedan tidigare och att ges att överklaga beslut av barnavårdsnämnd vårdform och placering i visst hem bör väljas att avslå en sådan framställning. i samråd med den unge själv och hans föräldrar. De nuvarande besvärsmöjligheterna framstår mot denna bakgrund som mind- Allmänna barnhuset re tillfredsställande. Föräldrarna kan ha ett Allmänna överväganden befogat intresse att överklaga ett beslut som t. ex. innebär att barnavårdsnämnden från- Enligt direktiven skall fosterbarnsutredgått närhetsprincipen och placerat den unge i ningen, om utredningen ger anledning därtill, ett hem som ligger långt från hemorten. Ett behandla frågor rörande allmänna barnhuset annat exempel är att barnavårdsnämnden samt sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets och Utredåterplacerat den unge i ett hem som föräld- uppgifter organisation. rarna anser olämpligt beroende på att barnet ningen har funnit att övervägandena beträfinte trivts där, vårdarna visat sig hysa fande vården av barn och ungdomar i fostertidigare i livsåskådningsfrå- hem och barnhem berör också den verksamen särpräglad uppfattning Även önskemålet het barnhuset bedriver. Utredningen har gor etc. om en enhetlig i placeringsfrågor därför ansett sig böra ta upp även frågorna praxis mellan kommunerna kan göra det motiverat att föräldrarna får om barnhuset och barna- och ungdomsvårdsatt begära länsrättens prövning av seminariet. möjlighet i visst Barnhuset är enligt sitt reglemente ett barnavårdsnämnds beslut om placering eller barn- eller institut för social barnavård, som har till familjehem ungdomshem. Sådana beslut kan visserligen indirekt kom- ändamål att såsom särskild stiftelse enligt ma upp till behandling i samband med att bestämmelserna i reglementet verka för god länsrätten t. ex. ett beslut i ärende vård och uppfostran av värnlösa eller eljest prövar om samhällsvårdens upphörande. Utred- vårdbehövande barn och en i övrigt förbättanser dock att föräldrarnas rätt till rad social barnavård. Barnhuset är också ningen av vårdform eller hem huvudman för sociala barna- och ungdomsinflytande på valet bör förstärkas besvärsrätt i vårdsseminariet, som utbildar socialpedagogenom en direkt

ger för tjänster i ledande ställning vid barn- är allmänna barnhusets uppgifter i huvudsak hem m. fl. institutioner för barn och ung- identiska med dem som enligt gällande bedom. Dess nuvarande verksamhet och ekono- stämmelser vilar på samhället. Mot bakgrund miska förhållanden i huvuddrag framgår av av vad utredningen anfört om den framtida redogörelsen i kap. 12. Kostnaderna för utformningen av barn- och ungdomsvården barnhusets verksamhet fördelar sig för verk- framstår det som naturligt att allmänna samhetsåret 1/7 1971-30/6 1972 enligt barnhusets verksamhet inte längre bedrivs följande: fosterhemsförmedling 133 014 kr., självständigt utan inordnas i samhällets verkupplysningsverksamhet, kontaktkonferenser samhet i detta hänseende. Barnhusets tilloch publikationer m. m. 57 973 kr och gångar bör därför enligt utredningens uppforskning 107 570 kr. Kostnaderna för admi- fattning överföras till det allmänna. nistration utgjorde 200 483 kr. Årets över- Formerna för ett överförande av tillgångskott var 345 758 kr. Det är således en mind- arna är beroende av huruvida barnhuset är en re del av de för året tillgängliga medlen som enskild eller en statlig institution. Som bedisponerats för direkt barnavårdande verk- rörts i kapitel 12 råder olika meningar i detta samhet och forskning. hänseende. Med hänsyn härtill bör överfö- Allmänna barnhuset har under en lång randet enligt utredningens uppfattning ske följd av år utfört ett värdefullt arbete för att genom samfällt beslut av Kungl. Majzt och i olika hänseenden främja den sociala barna- riksdagen. vården. Förutsättningarna för dess verksam- De tillgångar barnhuset disponerar har het är emellertid i dag väsentligt annorlunda ursprungligen ställts till dess förfogande för än tidigare. Barnhuset tillgodosåg vid sin att främja barn- och ungdomsvården. Ett tillkomst för över 300 år sedan behov som överförande till det allmänna bör därför ske dittills inte varit föremål för samhällets på ett sådant sätt att tillgångarna och deras uppmärksamhet i nämnvärd omfattning. Nu- avkastning även i fortsättningen kan förbemera är den sociala barn- och ungdomsvår- hållas detta ändamål. En sådan lösning torde den en samhällsuppgift av väsentlig betydelse också stå i överensstämmelse med syftet med och verksamheten har utförligt reglerats ge- de privata donationer som gjorts till barnhunom lagstiftning. set under årens lopp. Det omedelbara ansvaret för barn- och Olika lösningar är tänkbara när det gäller ungdomsvården vilar i dag på kommunerna att överföra barnhusets tillgångar till det som dessutom av utredningen föreslås få ett allmänna. Utredningen har funnit att ett ökat vårdansvar på detta område. Staten har överförande till allmänna arvsfonden är det genom länsstyrelserna och socialstyrelsen som från olika synpunkter är det lämpligassamordnande, rådgivande och övervakande te. uppgifter. Staten driver också bl. a. ung- Enligt lagen (1928: 281) om allmänna domsvårdsskolor och vissa utbildningsanstal- arvsfonden gäller att egendom som tillfaller ter för befattningshavare inom barn- och fonden skall, utan sammanblandning med ungdomsvården. F. n. medverkar även lands- andra medel, förvaltas som en särskild fond tingen som huvudmän för barnhem. för främjande av vård och fostran av barn För att fullgöra samhällets åtaganden in- och ungdom samt omsorg om handikappade. om den sociala barn- och ungdomsvården Har egendom som inte utgörs av pengar anvisas de medel som med hänsyn också till tillfallit fonden skall lämplig person förordövriga behov bedöms böra ställas till förfo- nas att omhändertaga och försälja egendogande för ändamålet. Det är givetvis lämpligt men. Av medel som influtit under ett år skall att avvägningen i detta hänseende kan göras en tiondel läggas till fonden. Återstoden med utgångspunkt i de samlade resurser som skall jämte avkastningen av fondens medel står till förfogande. vara tillgänglig för utdelning. Understöd ur Som framgår av den tidigare redogörelsen fonden får inte lämnas för åtgärd som det

342 SOU 1974: 7

åligger stat och kommun att bekosta. Arvs- ungdomsvården. Från detta anslag utgår bifonden förvaltas av kammarkollegiet. Under- drag till offentliga och enskilda institutioner stöd ur fonden utdelas i efter särskild Även från allav Kungl. Majzt framställning. männa arvsfonden kan medel utbetalas för socialdepartementet. Utredningen föreslår sålunda att allmänna forskning och försöksverksamhet. barnhusets verksamhet Av det sagda framgår att forsknings- och och tillgångar överförs till staten. Överförandet försöksverksamhet bedrivs med medel som bör ske genom samfällt beslut tillhandahålls av främst socialdepartementet av Kungl. Majzt och riksdagen. och socialstyrelsen. Forskningsprojekt på hithörande område finns också inom vissa universitet och högskolor. Enligt utred- Barnhusets verksamhetsgrenar ningens uppfattning bör erforderliga resurser olika verksamhetsgre- i förevarande hänseende ställas till förfogan- I fråga om barnhusets nar har utredningen gjort följande övervägan- de inom denna ram. den mot av det nyss framförda Utredningen vill framhålla angelägenheten bakgrunden av att medel som enligt utredningsförslaget förslaget. sker redan tillförs allmänna arvsfonden i viss utsträck- Fosterhemsförmedlingen genom kommunerna och vid sidan därav ge- ning används till forskning och försöksverksamhet rörande barn- och ungdomsvården. nom landstingen. Fr. o. m. den 1 januari I samband med avvecklingen av barnhuset 1974 finns inte längre något barnavårdsombör prövas ivilken mån kostnadsansvaret för bud hos länens socialvårds- resp. bamavårdssom avlönas med medel från barn- då inte färdiga undersökningar, som bedrivits förbund, med barnhusets stöd, bör övertas av det huset. genom länens allmänna. Upplysningsverksamheten barnavårds- och socialvårdsförbund har i viss Sociala barna- och ungdomsvårdssemifått stöd av barnhuset. nariet bör enligt utredningen inordnas i det utsträckning Upplysnings- och kursverksamhet av motsvarande allmänna skolväsendet. Man bör härvid kunslag bedrivs emellertid numera i allt större na vinna betydande fördeiar om seminariet av kommunförbundets länsav- t. ex. förenas på lämpligt sätt med ett utsträckning förskoleseminarium. I samband härmed kan delningar. Enligt utredningens uppfattning bör denna verksamhet kunna täcka det det vara en uppgift för skolöverstyrelsen att behovet. Även kontaktkonfe- överväga en flyttning av seminariet till ort föreliggande renser bör i erforderlig omfattning kunna utanför Stockholm. anordnas inom ramen för kommunförbun- Awecklingen av Stockholmsfonden är en dets, länsavdelningarnas och kommunernas särskild fråga vid allmänna barnhusets uppverksamhet. När det gäller utgivande av hörande. Denna fond utgörs av en barnhubör socialstyrelsen sets fordran på Stockholms kommun till lämpliga publikationer medverka även i fortsättningen. belopp av 4 milj. kr. Avkastningen av fonden samarbete kommunens barnavård vid sidan I fråga om nordiskt gäller att tillgodoförs både socialstyrelsen och andra organ, t. ex. av de ordinarie anslagsmedlen. Utredningen redan har etablerade för- anser att fonden bör avvecklas genom att kommunförbundet, bindelser med de nordiska länderna och fordringen på Stockholms kommun efterges andra länder. internationella samtidigt som de mot avkastningen svarande Erforderliga kan utbetalningarna upphör. Ett förordnande av kontakter enligt utredningens mening ske inom denna ram. denna innebörd bör ges i statsmakternas i den verk- beslut om barnhusets överförande till staten. Forskningsverksamhet ingår Vidare finns Allmänna barnhusets arkiv är av stort samhet socialstyrelsen bedriver. medel avsatta intresse från kulturhistorisk synpunkt och i socialdepartementets budget till försöksverksamhet bl. a. inom barn- och för forskningsändamål och bör bevaras som

SOU 1974: 7

en enhet. Barnhuset har också värdefulla Pensionerna till barnhusets egen personal inventarier i form av möbler, tavlor, minnes- betalas ut av statens personalpensionsverk föremål m. m. Av inventarierna har barnhu- som sedan erhåller motsvarande av belopp sets nattvardssilver deponerats hos Stock- pensionsfonden. Denna fond belastas också holms stadsmuseum. Övriga inventarier för- av vissa pensionsförpliktelser gentemot varas f. n. i anslutning till barnhusets expedi- Stockholms kommun som barnhuset iklätt tion. sig i samband med att barnhusets engage- I samband med att barnhusets tillgångar mang i Norrtulls sjukhus avvecklades år övertas av staten bör arkivet enligt utred- 1930. På grund av dessa förpliktelser utbetaningens uppfattning överföras till riksarkivet. lades under verksamhetsåret 21 754 kr. till Härvid blir sekretesslagen (1937: 249) Stockholms kommun. tillämplig på handlingarna i arkivet. Det Sociala barna- och ungdomsvårdsseminainnebär normalt att handlingarna i vad de riet har fast anställd personal, bestående av angår enskild persons förhållanden inte utan rektor, f. 1910, biträdande rektor, f. 1920, hans samtycke får utlämnas till annan tidiga- och en kansliskrivare, f. 1921, samt ett re än sjuttio år efter handlingens datum kontorsbiträde, f. 1922. Härav är de två (14 § sekretesslagen). Genom bestämmelsen förstnämnda tjänsterna pensionsreglerade. torde skälig hänsyn tas till enskilds intresse Vid ett överförande av barnhusets tillatt få personliga förhållanden skyddade från gångar till staten bör givetvis personalens och insyn. Härtill kommer att arkivmyndigheten den förutvarande intressen tillpersonalens vid utlämnande har möjlighet att göra erforvaratas. Enligt utredningens uppfattning bör derliga förbehåll. det vara möjligt att bereda barnhusets samt Övriga inventarier med ekonomiskt eller sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets kulturhistoriskt värde bör övertas av social- anställda i aktiv ålder, om de så önskar, styrelsen. Det bör ankomma på socialstyrel- likartad sysselsättning. För dem som inträtt i sen att förfoga över inventarierna på lämpligt pensionsåldern bör statens personalpensionssätt genom användning för egen räkning eller verk svara för de pensionsförpliktelser som genom deposition. nu vilar på barnhuset. Kungl. Majzt torde böra bemyndigas att vidta de övergångsåtgärder som kan behövas. Personalfrågor Barnhusets anställda personal utgjorde den l januari 1974 en direktör, f. 191 l, en kansliskrivare, f. 1908, en kamrer, f. 1930, och ett kontorsbiträde, f. 1932. Härtill kommer såsom arvodesanställda en expert för forskningsverksamhet, f. 1929, en fastighetsförvaltare, f. 1917, och tre fastighetsskötare, födda resp. 1899, 1909 och 1925. Barnhuset har vidare pensionsförpliktelser som avser befattningshavare vid expeditionen samt barnavårdsombuden. Två pensionsfonder har avsatts, dels pensionsfonden för befattningshavare vid allmänna barnhusets expedition med kapital den l juli 1972 av 136 563 kr., dels pensionsfonden för barnavårdsombuden med kapital samma dag av 383 077 kr. Under verksamhetsåret avsattes till fonderna resp. 57 000 kr. och 27 988 kr.

344 SOU 1974: 7

19 m. m.

Kostnader, statsbidrag

har inte funnit det möjligt att samhällsingripanden på ett markant sätt Utredningen förändrar barns och ungdomars normala med någon exakthet ange kostnadseffektersom fram. l det livsmiljö. Utredningen har därför föreslagit na av de förslag läggs i huvudsak endast vissa att den traditionella barnhemsvården i så följande görs därför stor utsträckning som möjligt ersätts av vård allmänna överväganden i fråga om kostnader och finansiering. i annan familj. En ökad satsning på och

har i det föregående föresla- upprustning av vården iannan familj medför Utredningen vissa förändringar av den sociala barn- ökade kostnader. Dessa åtgärder torde dock git har därvid sikt till viss del kompenseras av och ungdomsvården. Utredningen på längre för samhället eftersom vårdi främst betonat vikten av att åtgärder vidtas lägre kostnader stadium att omhändertagan- institution är mer kostnadskrävande än vård på ett så tidigt den och i annan familj och ifamilj. placeringar framför allt i institution så långt möjligt

undviks. Åtgärder av detta slag innebär att Kommunernas kostnader en ökning av de ekonomiska insatserna verksam- Kommunerna förfogar i dag över en rad måste ske inom den förebyggande viktiga instrument av betydelse för det föreheten. Vård och behandling medan barnen byggande arbetet. Kommunal service i form vistas i föräldrahemmet medför också ökade av social hemhjälp, förskolor, fritidshem och kostnader. Dessa satsningar leder dock enligt familjedaghemsverksamhet m. m. kan medutredningens mening till att antalet placeföräldrahemmet i framtiden verka till att problemen i familjen eller hos ringar utanför vilket torde minskade barnen kan lösas utan att mera ingripande kan minska betyda behöver vidtas från samhällets sida. kostnader för vård i annan familj och i åtgärder En fortsatt utbyggnad av den kommunala institution. har - Även med en effektiv och väl fungerande servicen för barnfamiljerna enligt förebyggande verksamhet kan det inte und- utredningen - avgörande betydelse för möj-

måste göras i ligheterna att undvika samhällsingripanden. vikas att andra samhällsinsatser Det är därför viktigt att kommunerna fortspeciella familjesituationer eller när speciella sätter av den sociala servicen. problem uppstår. Utredningen har föreslagit utbyggnaden förordat kan vissa förändringar av vården i annan familj De åtgärder som utredningen barn- och ung- i stor utsträckning komma till stånd inom och av den institutionella domsvården. för utred- den nuvarande kommunala socialvårdsorga- Utgångspunkten nisationen. l vissa hänseenden förordar utningens överväganden om den institutionella vården har varit en önskan att undvika att redningen en samordning och effektivisering

av nuvarande resurser, i andra en utökning. framtida behovet av vård i barn- och ung- En ökad användning av t. ex. den sociala domshem. Som utredningen framhållit tidihemhjälpen i direkt vårdarbete medför öka- gare synes denna form av vård komma att de kostnader. Detsamma gäller vid en ut- minska i omfattning. veckling av behandlingsmetoder såsom farniljeterapi. För att stimulera en utveckling av Landstingens kostnader sådana behandlingsmetoder föreslås statliga medel utgå till försöksverksamhet. För landstingen innebär det kostnadsminsk- Det stöd till enskilda familjehem, såväl för barnhemsningar när huvudmannaskapet ekonomiskt som personellt, som utredningen vården överförs till kommunerna. Storleken förordar leder till ökade kostnader för komav denna kostnadsminskning kan uppskattas munerna. Den som därvid till 70-75 kostnadsökning milj. kr. per år. Kommunernas uppkommer får dock ses mot bakgrunden av Övertagande av huvudmannaskapet föreslås att det totala antalet enskilda familjehem ske successivt under 1975-1979 perioden liksom antalet torde och förutsätts bli föremål omhändertaganden för förhandling komma att minska. Övergången från nuva- mellan parterna. rande ersättningssystem, där bruttoersätt- har föreslagit att främst bar- Utredningen ningen till enskilda fosterhem i princip är navårdscentralerna men även den psykiska skattepliktig, till den av utredningen före- barna- och ungdomsvården skall få vidgade slagna ordningen med en arvodesdel och en uppgifter, i första hand på det förebyggande omkostnadsdel, där enbart arvodesdelen är området. Detta medför ökade kostnader för skattepliktig, beräknas medföra en kostnads- landstingen. ökning för kommunerna. Avgörande för hur stora kostnaderna kommer att bli är främst statsbidrag m. m. frågan om ersättningsbeloppens storlek och den omfattning verksamheten kommer att få Som tidigare nämnts är olika former av i framtiden. kommer bl. a. att verksamhet Omfattningen förebyggande av väsentlig betypåverkas av i hur stor utsträckning kommu- delse. Genom de statsbidragsregler som renerna inrättar de kommunala dan finns medverkar familjehem också staten i hög grad som utredningen föreslår. till att en utbyggnad av sådan verksamhet Avsikten med de kommunala familjehem- kommer till stånd. t. ex. Statsbidrag utgår men är att kommunen genom dessa skall få för social fritidshem hemhjälp, förskolor, till en vårdresurs tillgång med fastare anknyt- och familjedaghemsverksamhet. Utredningen ning till kommunens barn- och ungdomsvård har därför inte funnit några avgörande motiv i övrigt. Minst en vårdare i kommunalt för att föreslå nya generella statsbidrag på familjehem skall således på samma sätt som dessa områden. exempelvis dagbarnvårdare vara anställd av Medel föreslås dock utgå för försöksverkkommunen. Anordnande och drift av kom- samhet i olika former. När det gäller fritidsmunala familjehem medför kost- verksamhet föreslår betydande utredningen att bidrag nadsökningar för kommunerna. Utredningen ur allmänna arvsfonden skall utgå till försök föreslår därför, vilket närmare berörs senare i med fritidsaktiviteter för barn under 7 åri detta kapitel, att statsbidrag skall utgå för likhet med vad som nu gäller för barn 7-12 denna verksamhet. år. Utredningen föreslår vidare att 2 milj. kr. Utredningsförslaget att föra över huvud- anslås för en utökad föräldrautbildning i mannaskapet för de nuvarande barnhemmen radio och TV. från till kommunerna innebär landstingen Den sociala hemhjälpen bör som nämntsi givetvis en kostnadsökning för kommunerna. större utsträckning än f. n. kunna användasi Hur stor denna ökning blir kan inte beräknas familjer med sociala problem. Utredningen i förväg eftersom kostnaden beror på det föreslår att försöksverksamhet med fortbild-

346 SOU 1974: 7

och barnvårdare påbörjas ningen uppskattar medelsbehovet härför till ning av hemvårdare i arbetsmarknadsstyrelsens regi. 2 â 3 milj. kr. per budgetår. En försöksverksamhet med utbildning av fosterföräldrar pågår f. n. som arbetsmark- Sammanfattning nadsutbildning i ett antal kommuner. Utredföreslår att en reguljär sådan utbild- Utredningens förslag medför att kommunerningen till stånd. na får ökade kostnader genom ytterligare ning kommer Utredningen har framhållit familjeterapins utbyggnad av den sociala servicen, stöd till enskilda inrättande av kommubetydelse då det gäller att öka stödet bl. a. familjehem, till barnets För att få ökad nala familjehem och övertagande av ansvaret egen familj. erfarenhet av denna behandlingsform före- för vård i barn- och ungdomshem. För att slår utredningen att 6 milj. kr. ställs till stimulera en utbyggnad av den sociala serviförfogande för försöksverksamhet under en cen utgår redan nu statsbidrag för social Bidrag ur allmänna arvsfonden hemhjälp, förskoleverksamhet m. m. Utredtreårsperiod. bör utgå för detta ändamål. Utredningen ningen föreslår att medel utgår till försöksföreslår också att frågor som berör den verksamhet med familjeterapi och för fritidsframtida utbildningen i familjeterapi bör bli verksamhet för barn under 7 år. Staten får föremål för av UKÄ och också kostnader för föräldrautbildning, för överväganden nämnden för socionomutbildning. försöksverksamhet med fortbildning av hemföreslår att Allmänna barn- och barnvårdare samt för utbildning av Utredningen överförs till allmänna arvs- vårdare i familjehem. statsbidrag föreslås husets tillgångar fonden. Härigenom tillförs staten tillgångari utgå för driften av kommunala familjehem storleksordningen 20-30 milj. kr. som kan och kommunerna föreslås också få bidrag för beräknas ge en årlig avkastning på ca 2 milj. anordnande av sådana. kr. Dessa belopp torde f. ö. böra uppräknas Utredningens förslag om barnhemsvårdens överförande till kommunerna innebär kostytterligare med hänsyn till prisutvecklingen beträffande skog och skogsfastigheter. Vid nadsminskningar för landstingen medan förkost- verken bedömning av utredningsförslagens slagen om bl. a. barnavårdscentralernas nadseffekter bör detta beaktas. samhet medför vissa kostnadsökningar. nämnts föreslår utredningen Utredningen förutsätter att de ekonornis- Som tidigare att kommunala familjehem inrättas i kom- ka konsekvenser som utredningens förslag Minst en av vårdarna i kommunalt innebär, bl. a. överflyttning av kostnader munerna. vara anställd av från till kommuner, beaktas vid familjehem skall på heltid landsting De kommunala den översyn av den kommunala ekonomin kommunen. familjehemmen kommer därmed i praktiken att få en nära som f. n. pågår inom kommunalekonorniska anknytning till kommunal familjeservice i utredningen. övrigt. Utredningen finner det därför naturligt att kommunerna blir berättigade till statligt bidrag enligt gällande grunder för statsbidrag till kommunala familjedaghem. Bidrag föreslås utgå för kostnader för lön och sociala förmåner till vårdare i de kommunala familjehemmen. Statens kostnader härför har av utredningen beräknats till 8 å 10 milj. kr. per budgetår. Utredningen föreslår vidare att bidrag skall kunna utgå från allmänna arvsfonden för kommuns kostnader för anordnande och utrustning av kommunala familjehem. Utred-

SOU 1974: 7

20 Kommentar till

författningsförslagen

Inledning Utredningen har funnit sig böra avstå från den översyn av bestämmelserna i kungörel- Som framgått av den allmänna motiveringen sen (1960: 594) om fosterbarnsvård och föreslår utredningen att man i största möjliga stadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter

utsträckning skall undvika institutionsvård som föranleds av utredningens förslag och inom barn- och ungdomsvården. Barn och som även i övrigt synes påkallad. Utredungdomar som omhändertas för samhälls- ningen har också avstått från att föreslå vård bör i stället som regel placeras i enskilda ändringar i kungörelserna (l960:72l och eller kommunala familjehem. i Placering 722) om organisationen av barnavårdsverkfamiljehem skall av barnavårdsnämnderna samheten i Stockholm resp. angående unkunna användas som vårdform även för barn i vissa fall dantag från bestämmelserna i som inte omhändertagits för samhällsvård. 47-49 §§ BvL. Bestämmelserna om tillstånd för att på De nya reglerna om familjehem har föran-

privat väg mottaga fosterbarn föreslås slo- lett en ändring i 4§ lagen (1947: 529) om pade och fosterbarnsbegreppet föreslås ut- allmänna barnbidrag. I punkt 2 övergångsmönstrat ur lagstiftningen. Kommunerna bestämmelserna till till utredningens förslag skall enligt förslaget bli huvudmän för bl. a. lag om ändring i BvL föreslås en regel om de barnhem som ännu kommer att finnas vad som efter ikraftträdande skall lagens kvar. Barnavårdsanstalterna föreslås i fort- avses med fosterbarn enligt föreskrift i lag sättningen bli kallade barn- och ungdoms- eller annan Det har därför författning. inte hem. ansetts behövligt att ändra bl. a. 9 § bidrags- Utredningen har ansett det lämpligt att andra förskottslagen. 22§ stycket lagen sammanföra bestämmelserna om familjehem (1956:2) om socialhjälp är sedan länge i och om barn- och ungdomshem i 7 kap. behov av redaktionell översyn. Utredningens barnavårdslagen (BvL). Dessa bestämmelser förslag borde också leda till ändring istadersätter såväl nuvarande 7 kap. om foster- Detta gandet. anknyter emellertid till folkbarnsvård m. m. som 8 kap. om barnavårdsbokföringsförordningen (1967: 198) som är anstalter. Åtskilliga regler av detaljkaraktäri föremål för översyn av hemvistsakkunniga. nuvarande 7 och 8 kap. har inte tagits medi Med hänsyn till att en ändring har konseförslaget till ny lagstiftning. kvenser Utredningen på ett område som ligger utanför föreslår en utvidgning av besvärsrätten i fosterbarnsutredningens uppdrag har utred- 80 §. Lagförslaget innebär i övrigt följdänd- ningen avstått från att för sin del föreslå

ringar på flera andra ställen i BvL. Dessa ändring i stadgandet. kommenteras inte särskilt. Utredningens förslag i fråga om beskatt-

SOU 1974: 7

ningen av ersättning för vård i enskilda Familjehem och - när det behövs - barnfamiljehem har föranlett en ändring i anvis- och ungdomshem skall enligt förslaget finnas till 32§ kommunalskattelagen för vård av barn och ungdom under 18 år. ningarna (1928:370). Denna åldersgräns sammanfaller i fråga om barn- och ungdomshemmen med den gräns som gäller i nuvarande 55 § BvL. Där förstås till lag om ändring i bamavårdsla- med barnavårdsanstalt anstalt som är avsedd Förslaget 97) för vård och fostran av barn under 18 år. gen (1960: Med fosterbarn förstås däremot enligt 46§ 7 kap. Vård i familjehem, barn- och ung- nuvarande lag endast barn under 16 år. domshem m. m. Barnavårdsnämnden får dock om särskilda skäl påkallar det besluta att tillsynen över 46§ fosterbarn skall fortsätta under viss tid, 16 år. Enligt 2 § BvL skall varje kommun sörja för högst tre år, efter det att barnet fyllt sin barnavård vad som stadgas i BvL. Den övre gränsen för omhändertagande enligt Med bestämmelsen i första stycket av den för samhällsvård bör enligt utredningens velat slå fast att mening i princip sammanfalla med den mynnya 46 § har utredningen det i varje kommun skall finnas familjehem dighetsålder, 18 år, som föreslagits av grundlagberedningen i samband med den sänkning och, när det behövs, barn- och ungdomshem. Barnavårdsnämndernas ansvar för dessa hem av rösträttsåldern som förslagen till ny regeringsform och ny riksdagsordning innebär. framgår av 47 och 48 §§. Behoven av familjehemsvård skiftar natur- Förslagen har av 1973 års riksdag antagits starkt mellan olika kommuner. I som vilande för vidare grundlagsenlig beligtvis föreskrifter i handling (prop. 1973:90, KU 1973:26). I lagförslaget ges därför inga fråga om arten och omfattningen av de en PM, som upprättats inom justitiedepartefamiljehem som skall finnas. Det överlämnas mentet, med förslag om sänkning av myndigåt den enskilda kommunen att själv avgöra hetsåldem till 18 år m. m. (Ds Ju 1973:11) föreslås den nuvarande för hur behovet av familjehem skall tillgodoses. ZO-årsgränsen I fråga om vården i barn- och ungdoms- barnavårdsnämnds ingripande med stöd av hem bör erinras om utredningens förslag (se 25§ b) BvL bibehållen i awaktan på den aweckla de allmänna översyn av vårdlagstiftningen som kap. 17) att så långt som möjligt nuvarande barnhemmen. 1 största möjliga pågår inom socialutredningen. Fosterbarnsutsträckning skall de barn och ungdomar utredningen har dock inte ansett att den som måste vårdas utanför sina föräldrahem föreslagna skyldigheten att sörja för familjeges plats i familjehem. Vissa av de nuvarande hemsvård och vård i barn- och ungdomshem barnhemmen kan knytas till de behandlings- bör sträcka sig längre än till dess ungdomarenheter som enligt utredningens modell bör na fyller 18 år. Det kan förutsättas att kunna ha platser för akutvård. Utredningen kommunerna oberoende av åldersgränsen i har inte funnit skäl att behålla de nuvarande första stycket av 46 § kommer att sörja för av socialstyrelsen fastställda barnhemspla- att även äldre ungdomar som under en nerna. Det bör ankomma på varje kommun övergångstid omhändertages med stöd av att själv pröva behovet av barn- och ung- 25 § b) BvL kan beredas plats i familjehem domshem inom den egna kommunen. Som eller ungdomshem när det behövs. av den allmänna motiveringen är l andra stycket av förevarande paragraf framgått det intet som hindrar att exempelvis mindre har den närhetsprincip kommit till uttryck kommuner går samman, genom kommunal- som utredningen förordat i den allmänna förbund eller på annat sätt, när det gäller att motiveringen (kap. 14). Vård i familjehem infria ansvaret för denna del av barn- och eller i barn- eller ungdomshem bör i första hand ske inom den kommun där den unge ungdomsvården.

SOU 1974: 7 349

har sin hemort. Vägledande i valet av hem andra barnavårdsnämnden. bör vara att så långt möjligt låta den unge Om barn som vårdas på anstalt, där vistas i den miljö han är förtrogen med sedan modern intagits, bör omhändertagas för samtidigare. Detta är inte minst betydelsefullt hällsvård enligt 31 § BvL, skall enligt 34§ för att underlätta återkomsten till den egna åtgärden vidtas av den barnavårdsnämnd som familjen. Ibland kan det dock på grund av har befattningen med modern, om hon är barnets intresse, släktrelationer och dylikt, omhändertagen för samhällsvård, och i annat vara befogat att välja t. ex. ett familjehem fall av barnavårdsnämnden i den kommun som ligger utanför den egna kommunen. där barnet är mantalsskrivet eller har sin

Någon gång kan det också finnas anledning födelsehemort. Enligt 35§ tredje stycket

att välja ett sådant hem därför att det kan skall de i 5 kap. angivna åtgärderna, bl. a. erbjuda vårdmöjligheter som på grund av den överlämnande till enskilt hem eller placering unges särskilda förhållanden, t. ex. vid miss- i lämplig anstalt (vård i familjehem, bambruk av narkotika, inte utan olägenhet kan eller ungdomshem eller annan lämplig institillgodoses i ett närmare beläget hem. Att en tution enligt utredningens förslag) vidtas av kommun har svårighet att i tillräcklig om- den nämnd som beslutat omhändertagandet, fattning anskaffa familjehem inom den egna om inte annat är särskilt stadgat. Ärendena kommunen får däremot inte leda till att man kan dock flyttas över till annan barnavårdsfrångår närhetsprincipen. För bam- och ung- nämnd, om denna samtycker. Närhetsprindomshemmens del kan läget ibland vara cipen bör enligt utredningens mening komannorlunda. Små kommuner med litet behov ma till starkare uttryck i de nu nämnda av sådana hem kan, som tidigare nämnts, fallen. Det kan emellertid förutsättas att behöva gå samman för att klara ansvaret för socialutredningen uppmärksammar bestämvården i barn- och ungdomshem. I sådana melserna i 34 och 35 §§ vid sin översyn av fall måste naturligtvis närhetsprincipen kun- den sociala vårdlagstiftningen. Fosterbarnsna frångås. utredningen har därför avstått från att för Om kommunen anser sig böra anordna sin del föreslå ändringar i dessa bestämmelfamiljehem eller barn- eller ungdomshem i ser. annan kommun, får enligt tredje stycket detta inte ske utan att barnavårdsnämndeni den kommunen blivit hörd. Som framgår av 47§ 47 och 48 §§ skall visserligen tillsynen över hemmet eller ansvaret för driften åvila den Familjehemmen är enligt första stycket avplacerande nämnden, men nämnden i den sedda för barn eller ungdom som behöver mottagande kommunen har självfallet ett vård och fostran i annan familj än den egna. starkt intresse av att kunna följa utveck- Bl. a. familjedaghemmen räknas inte som lingen av barn- och ungdomsvården i sin egen familjehem, eftersom de inte har till syfte att kommun. Särskilt i små kommuner kan det ge vård och fostran. Den nuvarande definiuppstå konkurrens om resurserna, bl. a. på tionen på fosterbarn innehåller motsvarande skolans område, om stora kommuner - trots uttryck. Utredningen har inte sett det som den föreslagna bestämmelsen iandra stycket sin uppgift att ändra BvL:s terminologi i - i större omfattning t. ex. placerar barn i detta avseende. Med den egna familjen förfamiljehem i mindre kommuner. Utred- stås den familj barnet bildar tillsammans ningen har övervägt att föreslå en vetorätt med sina biologiska föräldrar eller adoptivför barnavårdsnämnden i den mottagande föräldrar. I motsats till definitionerna i kommunen men ansett att detta skulle vara nuvarande 46 § utesluter familjehemsbegrepen alltför långtgående åtgärd. Utredningen pet inte att barn placeras i familjehem hos utgår dock från att den placerande nämnden särskilt förordnad förmyndare som har vårdfäster avgörande vikt vid yttrandet från den naden om barnet. Ändringen har behandlats

350 SOU 1974: 7

i kap. 16. Begreppet familj bör inte fattas för slagna utvidgningen av tillämpningen av 26 § snävt. Det är t. ex. inte uteslutet att placera BvL kan ske utan lagändringar i avvaktan på barn för vård i familj som bara består av en socialutredningens arbete. vuxen. l andra stycket ges närmare bestämmelser Till skillnad från vad som f. n. gäller om familjehemmen. Som framgått av den fosterbarnsvård avses med vård i allmänna motiveringen bör det finnas två beträffande endast sådan vård som sker slag av familjehem, enskilda och kommunala. familjehem barnavårdsnämnds Detta De enskilda familjehemmen motsvarar de genom försorg. av andra punkten i första stycket. nuvarande vanliga fosterhemmen som barframgår navårdsnämnderna använder vid placeringar i Enligt 26 § BvL skall barnavårdsnämnden vidta förebyggande åtgärder när sådana miss- enskilda hem. I den gällande lagstiftningen är förhållanden som sägs i 25 §. Med det enligt huvudregeln barnavårdsnämnden i råder, förebyggande åtgärder menas l. hjälpåtgär- den kommun där fosterhemmet är beläget der, innefattande råd och stöd, 2. förmaning som har tillsyn över hemmet (49 §). Kooch varning, 3. föreskrifter rörande den un- nungen kan dock ge dispens från tillsynsderåriges levnadsförhållanden samt 4. över- skyldigheten, om barnavårdsnämnd som vakning. Om förebyggande åtgärder är gagn- överlämnat Omhändertagna barn till fosterden underårige omhändertas för hem i annan kommun prövas ha vidtagit fullt lösa, skall samhällsvård. har i den allmän- betryggande anordningar för tillsynen Utredningen na motiveringen 15) föreslagit att barn (52 §). Enligt förslaget skall i framtiden (kap. och i större utsträckning än f. n. tillsynen över ett enskilt familjehem alltid ungdom skall vårdas i föräldrahemmet. Utredningen utövas av den barnavårdsnämnd genom vars att föreslå den unge beretts vård i hemmet. Om har i det sammanhanget övervägt försorg att även den som omhändertagits för sam- barn från olika kommuner placeras i samma hällsvård i vissa fall skulle kunna vårdas i hem, innebär detta att mer än en barnavårdsföräldrahemmet. har emellertid, nämnd kommer att få tillsyn över samma Utredningen bl. a. med till socialutredningens familjehem. Enligt utredningens mening bör hänsyn arbete, stannat för att inte föreslå man dock räkna med att det bara i enstaka pågående sådana i lagstiftningen att detta fall kommer att inträffa att barn från olika ändringar en kommuner i samma familjehem. blir möjligt. I stället förordar utredningen placeras utvidgad tillämpning av 26 § BvL så att Olägenheter av en dubbel tillsyn bör därför i hjälpåtgärder i form av råd och stöd enligt praktiken bli sällsynta. 1 sätts in redan innan det uppstått så Kommunalt familjehem skall drivas av punkt allvarliga missförhållanden som sägs i 25 §. barnavårdsnämnden i den kommun som in- Sådana åtgärder kan f. ö. kombineras med rättat hemmet. Utmärkande för de kommuekonomiskt stöd enligt 26§ andra stycket. nala familjehemmen är, enligt vad utred- Härigenom bör det vara möjligt att minska ningen anfört i den allmänna motiveringen, antalet omhändertaganden. bl. a. att minst en av vårdarna är anställd på Som framgått av den allmänna motive- heltid av kommunen och att kommunen kan ringen (kap. 16) förordar utredningen vidare sörja för bostad, avbytare m. m. att tillämpningen av 26 § utvidgas i så måtto Barnavårdsnämndema är i 16 § kungörelatt familjehemsvård kan komma till använd- sen (1960:594) om fosterbarnsvård ålagda ning också för barn och ungdom som inte att årligen lämna uppgift till länsstyrelserna omhändertagits för samhällsvård. Vård i fa- om de fosterbarn som står under nämndens bör dessutom kunna komma till tillsyn. Utredningen anser att motsvarande miljehem stånd innan förhållandena blivit så allvarliga rapporteringsskyldighet bör gälla för barn 26 § kan som vårdas i enskilda och kommunala familsom sägs i 25 §. Åtgärderna enligt då ofta inte längre betraktas som förebyg- jehem. Föreskrift om detta kan ges i en ny förutsätter att den före- kungörelse eller i anvisningar från socialstygande. Utredningen relsen. SOU 1974: 7

48§ föreningar för barn och ungdom m. m. Gränserna mot annan fritidsverksamhet håller på Barn- och ungdomshemmen är avsedda för att försvinna. Verksamheten på fritidshembarn eller ungdom som behöver annan vård men kan knappast sägas innebära vård och och fostran än sådan som ges i familj. Med fostran. Fosterbarnsutredningen har mot barn- eller ungdomshem förstås i huvudsak denna bakgrund funnit att även fritidshemsamma hem som i dag räknas som barna- men bör undantas från BvL: s bestämmelser vårdsanstalter. Utredningen har dock velat om barn- och ungdomshem. föra förskolorna enligt lagen (1973: 1205) I nuvarande 55 § undantas elevhem som om förskoleverksamhet (prop. 1973: 136), står under tillsyn av central Skolmyndighet, fritidshemmen samt samtliga skol- och elev- dvs. skolöverstyrelsen. Enligt uppgift från hem utanför bestämmelserna. socialstyrelsen finns det f. n. bara ett enda Lagen om förskoleverksamhet innehåller privat elevhem som drivs under överinseende föreskrifter om kommuns skyldighet att av socialstyrelsen. I övrigt har skol- och bedriva förskoleverksamhet och om led- elevhemmen ställts under tillsyn av skolöverningen av förskolan, tillsyn m. m. Ledningen styrelsen. Utredningen har med hänsyn härav verksamheten skall normalt utövas av till ansett att skol- och elevhemmen generellt barnavärdsnämnden inom varje kommun. bör tas undan från bestämmelserna om barn- Länsstyrelserna och socialstyrelsen är till- och ungdomshem. synsmyndigheter. En erinran om lagen om Nuvarande lag innehåller i 55 § andra förskoleverksamhet har tagits in i 2 § BvL. stycket en uppräkning av de vanligaste for- Endast formella ändringar har gjorts i 55 § merna av barnavårdsanstalt. har Utredningen BvL. l propositionen (1973: 136) anförs att inte funnit anledning att behålla en sådan såväl fosterbarnsutredningen som socialut- när uppräkning det gäller barn- och ungredningen från olika utgångspunkter ser över domshem. Benämningen barn- och ungdomsbestämmelserna i 8 kap. BvL och att det hem innefattar dock alla de i dag förekomföljaktligen relativt snart blir anledning att mande slagen av barnavårdande institutioner återkomma till dem. - t.ex. barnhem, pojkhem, flickhem, ton- Enligt fosterbarnsutredningens uppfatt- årshem, inackorderingshem, privata förskoning har de kommunala förskolorna genom lor, barnkolonier - likaväl som de nya som lagen om förskoleverksamhet fått en sådan ev. kan tillkomma i framtiden, under förutreglering att det inte längre finns anledning sättning att de inte undantagits i lagen. att behålla dem under bestämmelserna för Utredningen vill i detta sammanhang frambarn- och ungdomshem. Lagen om förskole- hålla att privata s. k. storfosterhem bör anses verksamhet gäller dock inte för de privata som barn- eller ungdomshem, om verksamförskolor som kan förekomma. I utred- heten bedrivs yrkesmässigt och i varje fall ningens lagförslag har därför undantaget om antalet samtidigt vårdade barn eller begränsats till de förskolor som omfattas av ungdomar regelbundet överstiger fyra. lagen om förskoleverksamhet. På övriga för- om kommun eller landstingskommun ämskolor blir således bestämmelserna om barn- nar inrätta barnhem, skall enligt 57 § nuvaoch ungdomshem tillämpliga. Detta är f. n. rande lag plan för hemmet och dess verksamden enda möjligheten att ställa dem under het underställas Konungen, eller om Kosamhällets kontroll. nungen så bestämmer, socialstyrelsen. Öns- Fritidshemmen drivs av barnavårdsnämn- kar annan än kommun eller landstingskomdema. Barnstugeutredningen arbetar f. n. mun inrätta barnhem, skall tillstånd sökas med frågan om fritidshemmens framtida hos Konungen, eller om Konungen så beorganisation och författningsmässiga regle- stämmer, socialstyrelsen. Enligt 6 § stadgan ring. Fritidshemmens verksamhet utvecklas (1960: 595) för barnavårdsanstalter skall f. n. mot ett ökat samarbete med skola, socialstyrelsen överlämna eller tillplanen

352 SOU 1974: 7

ståndsansökningen till Kungl. Majzt om behandlingsformer för ungdom med narkosöks till anordnande av tikaproblem som pågår på en del håll i statsbidrag samtidigt barnhemmet. I annat fall har socialstyrelsen enskild regi. Utredningen förutsätter att soatt själv företaga ärendet till avgörande. cialstyrelsen restriktivt prövar ansökningar Statsbidraget upphörde emellertid med ut- från enskilda att för viss tid få inrätta och gången av år 1965. När verksamhet påbörjas driva barn- eller ungdomshem. Utredningen vid annan barnavårdsanstalt än barnhem, anser sig också kunna utgå från att barnaskall anmälan därom göras hos socialstyrel- vårdsnämnden i den berörda kommunen sen eller, om Konungen så bestämmer, hos hörs över ansökan om att få inrätta privat vederbörande länsstyrelse (57 § 2 st. BvL). barn- eller ungdomshem och att barnavårds- Bestämmelserna äger motsvarande tillämp- nämndens inställning får stort inflytande på ning beträffande större förändringar i fråga socialstyrelsens bedömningi tillståndsfrågan. om barnavårdsanstalt. Även länsstyrelsen bör givetvis höras i sådana

Av kommunernas ansvar för barn- och ärenden.

ungdomshemsvården bör enligt utredningens Enligt 4§ BvL skall varje länsstyrelse mening följa att de kommunala hemmen inom sitt län noga följa tillämpningen av BvL skall få inrättas utan tillstånd av Kungl. samt tillse att barnavården ordnas och hand- Majzt eller socialstyrelsen. Inte heller synes has ändamålsenligt. Socialstyrelsen har enligt det finnas skäl att i lagen ställa upp krav på 5 § BvL på motsvarande sätt att följa barnaanmälan till tillsynsmyndigheterna. Lagför- vårdsverksamheten i riket och genom råd slaget innehåller följaktligen inga bestäm- och anvisningar verka för att den ordnas och melser om tillstånd eller anmälan när det utvecklas ändamålsenligt. Socialstyrelsen har gäller barn- och ungdomshem som drivs av dessutom enligt samma paragraf att öva kommun. tillsyn över barnavårdsanstalter som avsesi 8 Annorlunda förhåller det sig när enskilda kap. personer eller sammanslutningar vill inrätta Utöver dessa allmänna tillsynsbestämmelbarn- och ungdomshem. För dessa fall bör ser finns i 8 kap. en rad ytterligare bestämkontrollen behållas eller rentav skärpas. Ut- melser som rör tillsynen över barnavårdsredningen föreslår att tillståndstvånget utvid- anstalterna. Enligt 59§ skall således bl. a. barnhem- samråd om önskad intagning i barnhem, som gas att gälla inte bara de egentliga men utan alla slag av barn- och ungdoms- är upptaget i barnhemsplan, äga rum med hem. Enligt förslaget skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Till länsstyrelsen skall också lämnas uppgifter om dem som vårdas i socialstyrelsen. Utredningen anser i princip att alla barna- barnhem. Barnavårdsnämnd har enligt 60§ vårdande institutioner bör drivas i samhällets att öva tillsyn över varje barnavårdsanstalt regi. Det bör därför inte längre kunna få inom kommunen och att göra anmälan om förekomma att egentlig barnhemsverksamhet missförhållande vid barnavårdsanstalt till (t. ex. i spädbarnshem, mödrahem, upptag- länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall enligt 61 § ningshem och specialhem) drivs på privat genom åläggande ingripa mot missförhållanväg. Väl fungerande privata barnhem som den och underrätta socialstyrelsen om sådant drivs med från det allmänna bör åläggande. På socialstyrelsen ankommer enbidrag under kunna övertas av 62 § att återkalla tillstånd eller att en övergångsperiod ligt kommunerna. Sådan verksamhet bör i fram- meddela förbud mot fortsatt verksamhet, tiden ankomma kommunerna. Det om åläggande bedöms vara gagnlöst eller på kan å andra sidan ibland vara befogat att inte medför rättelse. I 63 §, slutligen, ges tillåta enskilda initiativ bl. a. i fråga om nya tillsynsmyndighet rätt att erhålla de upplysformer av vård där kommunen inte är ningar som erfordras för sin tillsyn över intresserad av att stå som huvudman. Som barnavårdsanstalt, rätt att inspektera anstalt exempel kan nämnas de försök med nya och att begära handräckning av polismyndig-

23-SOU 1974: 7 353

het om tillträde vägras utan godtagbart skäl. lagen. Inte heller synes det finnas skäl att Som tidigare nämnts skall kommunerna behålla den i 63 § intagna bestämmelsen om enligt utredningens förslag överta ansvaret handräckning av polismyndighet, om tillträför i princip hela barn- och ungdomshems- de vägras utan godtagbart skäl. Denna bevården. Varje kommun skall själv pröva stämmelse kom till år 1960 med den nuvabehovet av sådana hem inom sin kommun. rande BvL och har såvitt känt aldrig tilläm- För inrättande av kommunalt barn- eller pats. De allmänna bestämmelserna i polisungdomshem skall inte längre gälla skyldig- instruktionen (1972: 511) torde innebära het att begära tillstånd eller lämna anmälan. tillräckliga möjligheter att bereda sig tillträde Enligt utredningens uppfattning bör i kon- om det kan befaras att barn befinner sig i sekvens härmed också det huvudsakliga till- nöd. synsansvaret ävila kommunerna. Den tillsyn Den som driver barnavårdsanstalt skall som utövas av socialstyrelsen och länsstyrel- enligt stadgan (1960:595) för barnavårdsserna har redan i dag utvecklats till en i anstalter varje år insända berättelse över huvudsak rådgivande verksamhet. Utred- föregående års verksamhet till barnavårdsningen föreslår därför att de särskilda till- nämnden, länsstyrelsen och socialstyrelsen. synsbestämmelserna i nuvarande 8 kap. som Det är naturligtvis viktigt att socialstyrelsen gäller socialstyrelsen och länsstyrelserna slo- och länsstyrelserna får kunskap om utveckpas. Enligt utredningens mening är det an- lingen också sedan kommunerna tagit över svar som i 4 och 5 §§ BvL ålagts dessa barn- och ungdomshemsverksamheten. Kommyndigheter för den barnavårdande verk- munerna bör därför, liksom i fråga om samheten i stort tillräckligt för att ge dem familjehemmen, vara skyldiga att årligen ett önskvärt inflytande över utvecklingen i rapportera till länsstyrelsen. Dessa bör skicka fråga om barn- och ungdomshemmen. Det en sammanställning över rapporterna till särskilda tillsynsansvar över barnavårdsan- socialstyrelsen. Föreskrifter härom kan ges i stalterna som enligt 5 § åvilar socialstyrelsen en ny kungörelse eller i anvisningar av föreslås samtidigt slopat. socialstyrelsen. I den nya 48§ fastslås, liksom i 47§ beträffande de kommunala familjehemmen, 49§ att barn- eller ungdomshem som inrättas av kommun skall drivas av barnavårdsnämnden Paragrafen innehåller rekommendationer om i kommunen. Härav följer att ansvaret för det högsta antal barn eller ungdomar som tillsynen över hemmet åvilar denna nämnd, samtidigt bör vårdas i enskilda och kommuäven om hemmet till äventyrs skulle vara nala familjehem och i barn- eller ungdomsbeläget i annan kommun. hem. Bestämmelsens bakgrund framgår av Barn- eller ungdomshem som drivs av den allmänna Avsikten har motiveringen. enskild person eller sammanslutning skall stå varit att fastställa en övre gräns för varje slag under tillsyn av barnavårdsnämnden i den av hem. kommun där hemmet är beläget. Det torde Hur många barn som bör mottagas upp till utan särskilda bestämmelser vara klart att de angivna gränserna för familjehemmen socialstyrelsen efter anmälan från barna- måste givetvis variera mellan olika familjevårdsnämnden om missförhållanden kan hem bl. a. beroende på antalet egna barn i stoppa verksamheten genom att återkalla familjen och dessas ålder samt de mottagna tillståndet. I extrema fall kan barnavårds- barnens vårdbehov. Hänsyn måste naturligtnämnden ingripa genom att ta hand om de vis också tas till om det i familjen finns barn som vistas där för samhällsvård. Rätt dagbarn eller privatplacerade barn eller barn till tillträde till enskilt barn- eller ungdoms- som placerats i hemmet av ett annat samhem bör vara ett villkor vid tillståndsgiv- hällsorgan. Från de rekommenderade beningen och behöver därför inte regleras i gränsningarna bör undantag kunna göras i

354 SOU 1974: 7

särskilda fall. Ett familjehem som redan har 50§ hand om det maximala antalet barn bör t.ex. för en kortare tid kunna ta emot Paragrafen motsvarar nuvarande 50 § BvL ytterligare ett barn som måste placeras ome- om förbud att taga fosterbarn från fosterdelbart. Det kan också visa sig lämpligt att hem. Bestämmelserna gäller såväl barn vilka placera en hel syskonskara i samma familje- vårdas i familjehem som barn vilka på privat hem även om det rekommenderade platsan- väg placerats i annan familj. Till skillnad från talet därigenom överskrids. de föreslagna bestämmelserna är de nuvaran- Rekommendationen om högsta platsantal de enligt sina ordalag tillämpliga också på för i barn- och ungdomshem gäller hela hemmet samhällsvård Omhändertagna barn. För dessa eller, om det är uppdelat på olika vårdenhe- barn behövs dock inte flyttningsförbud, efter, avdelning inom hemmet. Som påpekatsi tersom vårdnadshavaren inte kan bestämma den allmänna motiveringen (kap. 17) bör över barnets vistelseort så länge barnet är man även sträva efter att begränsa antalet omhändertaget. Om samhällsvården skall förenheter inom ett hem. Liksom beträffande klaras avslutad på föräldrarnas begäran bör familjehemmen kan det ibland finnas motiv det vara möjligt att samtidigt meddela flyttför att överskrida maximiantalet, t. ex. i ningsförbud när detta anses påkallat. Ibland akuta situationer. kan det i stället vara nödvändigt att omhän- Från bestämmelserna om platsantal har dertaga barnet för fortsatt samhällsvård med undantag gjorts för bamkolonier. Det kan stöd av 42 § tredje stycket. erinras om att barnstugeutredningen har fått i uppdrag att närmare utreda bamkolonier- 5l§ nas roll i framtiden. Utredningen har inte funnit tillräcklig anledning att även undan- Paragrafen överensstämmer med nuvarande taga privata förskolor. Socialstyrelsen bör 51 § första stycket BvL. Bestämmelsen hari dock i tillstånd till sådan skola kunna medge huvudsak betydelse när det gäller personer ett högre platsantal än det som år rekom- som tar emot barn som feriebarn. Utredmenderat för barn- och ungdomshem i all- ningen har inte ansett det tillräckligt motimänhet. verat att, som fallet är enligt nuvarande lag, Enligt utredningens uppfattning bör barn låta förbudet gälla också när den det gäller och ungdomar i olika åldrar och av olika kön flyttar till annan kommun eller att föreskriva kunna beredas plats i samma familjehem i skyldighet för barnavårdsnämnd som meddestörre utsträckning än som f. n. är vanligt vid lat förbudet att underrätta barnavårdsfosterbarnsplaceringar. Det är ofta en fördel nämndeni den kommun dit flyttningen sker. att barnen i familjehem liksom i vanliga Särskilt i stora kommuner kan det vara en familjer får leva tillsammans med syskon i tillfällighet om barnavårdsnämnden får känolika åldrar. Detta hindrar inte att det ibland nedom om en flyttning. Får barnavårdskan vara befogat att inrätta särskilda hem nämnden reda på att flyttning skett kan det t. ex. för spädbarn eller för tonåringar med dock ibland finnas skäl att underrätta den narkotikaproblem. Vad nu sagts gäller också andra barnavårdsnämnden. Om det anses barn- och ungdomshemmen. Det kan påpe- lämpligt kan socialstyrelsen erinra om detta i kas att Landstingsförbundet i skrivelse den 2 sina anvisningar. Det torde utan särskild oktober 1972 till landstingens förvaltnings- bestämmelse vara självklart att barnavårdsutskott beslutat rekommendera att avdel- nämnden kan återkalla ett förbud. ningarna på barnhem för barn l-12 år omdisponeras så att en varierande ålderssam- 52§ mansättning kan genomföras. Man anser också att pojkar och flickor bör vårdas Enligt nuvarande 47 § tredje stycket BvL får tillsammans på barnhem. barnavårdsnämnden meddela förhandsbe-

sked om ett enskilt hems allmänna lämplig- 53§

het som fosterhem. Bestämmelsen har fram- Enligt 54 § nuvarande lag får enskild person förallt betydelse för den som vill söka sig ett eller sammanslutning inte utan tillstånd av adoptivbarn utomlands. Förhandsgodkänsocialstyrelsen bedriva förmedlingsverksamnande av behörig svensk myndighet är i regel het beträffande fosterbarn. I förevarande en förutsättning för att man skall få hand paragraf har möjligheten för enskild person om ett utländskt bam. Eftersom det för eller sammanslutning att bedriva förmedprivata placeringar av barn under 16 år i lingsverksamhet med tillstånd av socialstyrelannans hem än vårdnadshavarens enligt utsen slopats. Enligt utredningens mening finns redningens förslag inte längre skall gälla det inga sakliga skäl för att tillåta sådan tillståndstvång, föreslås bestämmelsen om verksamhet. förhandsgodkännande i första stycket av Socialstyrelsens nämnd för internationella förevarande paragraf i stället gälla hemmets allmänna adoptionsfrågor har den 31 juli 1973 träffat lämplighet som adoptivhem. Det ett samarbetsavtal med föreningen Adopbör erinras om att det ankommer på allmän tionscentrum för tiden den l juli 1973-den domstol att pröva om adoption lämpligen 30 juni 1974. Medan nämnden svarar för må äga rum. Domstolen skall dessförinnan adoptionskontakter på officiell nivå skall ha inhämtat yttrande av barnavårdsnämnd. enligt avtalet föreningen handha de mera När det gäller de enskilda familjehemmen informella kontakter som kan uppnås med torde barnavårdsnämnderna knappast ha beinstitutioner eller personer i främmande länhov av att kunna få ett hems lämplighet der. En av socialstyrelsen utsedd represenprövat i förväg. tant skall adjungeras till föreningens styrelse. Med utredningens förslag att slopa till- Avtalet får enligt utredningens mening ståndstvånget vid privatplacering av barn i fattas så att socialstyrelsen tagit på sig annans hem följer också att barnavårdsnämnansvaret för den verksamhet som Adoptionsdens särskilda tillsyn över sådant hem uppcentrum bedriver. Verksamheten bör därför hör. Bestämmelsen i andra stycket om tillsyn inte anses strida mot förbudet i 53 §. över enskilt hem som mottagit utländskt

barn i adoptionssyfte utgör i detta avseende

ett undantag. Förslagets bakgrund framgår

av den allmänna motiveringen (kap. 16). I 12 kap. Besvär

många fall får barnavårdsnämnderna tidigt 80 § vetskap om de utländska barnen genom att

de kontaktas av de blivande adoptivföräld- Förslaget innebär - utöver vissa konsekvens-

rama. För att nämnderna skall få vetskap ändringar en utvidgning av besvärsrätten

också om de övriga utländska barnen bör det när det gäller beslut om placering i visst

vara möjligt att ordna avisering från folkbok- familjehem eller barn- eller ungdomshem.

föringen till barnavårdsnämnderna när det Motiven för de nya besvärsmöjligheterna har

gäller sådana grupper av utländska barn som angetts i kap. 18. Avsikten är att möjliggöra

kan misstänkas vara adoptionsfall. En sådan klagan till länsrätten i fråga om såväl den

avisering bör kunna ske samtidigt med den vårdform som barnavårdsnämnden bestämt

automatiska avisering som sker till försäk- vård i familjehem eller i barn- eller ringskassorna. Utredningen förutsätter att ungdomshem - som nämndens val av visst

socialstyrelsen tar upp denna fråga med hem. Beslut om intagning i ungdomsvårds-

andra berörda myndigheter. skola berörs inte. Enligt 57 § andra stycket

stadgan (1960:728) för ungdomsvårdssko-

lorna kan nämligen talan föras (till kammar-

rätten) mot socialstyrelsens beslut isärskilt

fall rörande intagning i ungdomsvårdsskola

eller rörande elev vid sådan skola. Enligt barnavårdsnämnder som placerat barn i samma hem utövar samtidig tillsyn över hemlagförslaget får talan också föras mot beslut av barnavårdsnämnden att avslå en framställ- met.

ning om ändring av den beslutade vårdfor-

men eller valet av hem. Det blir härigenom 2. möjligt att få ett beslut om överlämnande i Bestämmelser om fosterbarn torde finnas i familjehem eller barn- eller ungdomshem även sedan besvärstiden (tre ett tämligen stort antal andra författningar. överprövat beslutet Med fosterbarn torde oftast avses fosterbarn veckor) för det ursprungliga gått till som med stöd av i BvL:s mening. Utredningens förslag inneända. Barnavårdsnämnd, att föräld- bär att fosterbarnsbegreppet utmönstras ur 41 § andra stycket BvL beslutar barnavårdslagstiftningen. Enligt förevarande rarna till ett omhändertaget barn skall utefrån med kan bli övergångsbestämmelse skall bestämmelser slutas umgänge barnet, nödsakade barnets vistelseort om fosterbarn i andra författningar avse barn att hemlighålla under sexton år som vårdas och fostras i för föräldrarna. Det år tydligt att den nya annan än den egna. Innehåller annan besvärsrätten inte kan utnyttjas i dessa fall. familj författning avvikande regler om vad som där skall förstås med fosterbarn, t. ex. annan åldersgräns, skall givetvis dessa regler gälla. Övergångsbes täm melser

l . 3. Lagändringarna föreslås träda i kraft den l dvs. samtidigt med lagen om De barnhem som nu drivs av landstingskomjuli 1975, förskoleverksamhet. munerna skall enligt utredningens förslag över successivt övertas av kommunerna under Vid ikraftträdandet upphör tillsynen fosterbarnen och de nya perioden 1975-1979. De föreslagna bestämde privatplacerade blir tillämpliga melsema i 7 kap. om barn- eller ungdomsreglerna om vård i familjehem som hem skiljer mellan kommunalt drivna hem på de fosterhem som vårdar fosterbarn och hem som drivs av enskild person eller placerats av barnavårdsnämnd. De nya tillsammanslutning. Landstingskommun kan såsynsbestämmelserna får till följd att barnaledes dessa bestämmelser inte driva vårdsnämnd som före ikraftträdandet place- enligt i annan barn- och ungdomshem efter den l juli rat barn i hem som är beläget från 1975. Stockholms läns landsting övertog så kommun övertar ansvaret för tillsynen barnavårdsnämnden i den andra kommunen. sent som den 1 januari 1971 de barnhem att meddela som tidigare drevs av Stockholms stad. Ut- Det har inte ansetts nödvändigt särskilda till reglerna redningen anser trots detta att Stockholms Övergångsbestämmelser och i barn- och kommun - inte minst mot bakgrund av om att vård i familjehem där ungdomshem bör ske inom den kommun kommunens ansvar för familjehemsvården

den unge har sin hemort och om det högsta i någon form bör ta över det direkta ansvaret antalet barn eller ungdomar som samtidigt också för sin barnhemsvård. bör vårdas i sådant hem. Utredningen utgår Enligt övergångsbestämmelserna i denna från av får landstingskommun som inrättat att dessa regler - som har formen punkt rekommendationer - kommer att tillämpas barn- eller ungdomshem före lagens ikraftträ-

successivt vid nya placeringar. Det bör själv- dande fortsätta att driva sådant hem längst fallet inte komma i fråga att man flyttar till utgången av år 1979. Liksom enligt redan barn bara för att kunna nuvarande regler skall ett av landstingsplacerade rekommendationerna. Under en kommun drivet hem stå under tillsyn av uppfylla får man också bära de olä- barnavårdsnämnden i den kommun där hemövergångsperiod genheter som kan uppkomma av att olika met är beläget.

SOU 1974: 7

Särskilt yttrande

Av Greta Wallin och K. G. Larsson

Besvärsrätt över barnavårdsnämnds beslut eftersträvas men torde långt ifrån alltid enligt 36 § BvL kunna uppnås. Ju svårare ärenden, desto större torde i allmänhet risken vara för att En av grundtankarna i utredningens förslag föräldrarna eller de Omhändertagna själva är att barnavårdsnämndens verksamhet, ivad skall ställa sig negativa till samarbete och att den avser enskilda bam och ungdomar, skall de skall använda sig av eventuell besvärsrätt. inriktas mot ett ökat användande av stöd- Besvärsrätt över barnavårdsnämnds beslut och hjälpåtgärder, planerade och genomför- angående omhändertagens placering skulle da i samråd och samarbete med föräldrar och enligt vår mening med största sannolikhet få barn, och att restriktivitet skall iakttas i en negativ inverkan på effektiviteten hos fråga om omhändertagande för samhällsvård. nämndernas åtgärder beträffande de omhän- Även i fall där samhällsvård måste tillgripas dertagna. Bl. a. skulle nämndernas möjlighebör, enligt utredningens mening, den omhän- ter att finna lämpliga enskilda familjehem dertagnes föräldrar i möjligaste mån ges försvåras. Förutsättningen för att nämnderna medinflytande beträffande vården och be- skall få maximal nytta av den elastiska handlingen, likaså den omhändertagne själv, organisation för utredning och behandling, när förutsättningar finns med hänsyn till som utredningen skisserat, torde vara att hans ålder. Utredningen föreslår också att nämnderna får göra de placeringar och ombesvärsrätt skall införas över barnavårds- placeringar, som anses erforderliga, utan risk nämnds beslut enligt 36 § BvL om överläm- för att de skall kunna undanröjas som följd nande för vård i familjehem, barn- eller av besvär. Man får i sammanhanget inte ungdomshem eller annan institution än ung- heller glömma det administrativa merarbete domsvårdsskola eller avslagit framställning som besvären skulle förorsaka nämnderna. om ändring av sådant beslut. (Rätt att anföra (Kommuniceringar, delgivningar, yttranden besvär över barnavårdsnämnds beslut enligt över besvär m. m.). barnavårdslagen tillkommer barnets vård- Ovanstående bör ses mot bakgrunden av nadshavare samt barnet självt om det fyllt 15 att föräldrarnas rätt i samband med själva år). omhändertagandet är väl tillvaratagen, lik- Vi ansluter oss i huvudsak till ovannämn- som de barns, som fyllt 15 år. da principer men kan inte dela utredningens Det kan tilläggas att den föreslagna nya uppfattning beträffande lämpligheten att in- besvärsrätten i viss mån skulle komma i strid föra den föreslagna besvärsrätten. med stadgandet i 4l § 2 st. BvL, enligt vilket Ansvaret för att den omhändertagne får barnavårdsnämnd kan förordna att föräldrarden vård och behandling som bäst svarar mot na till ett omhändertaget barn skall uteslutas hans behov vare sig han omhändertagits från umgänge med barnet. Ett sådant förordt. ex. på grund av barnmisshandel, narkotika- nande måste ej sällan få formen av beslut att missbruk eller kriminalitet - åvilar helt barnets vistelseort för föräldrarhemlighålla barnavårdsnämnden. Samråd och samför- na. stånd med föräldrar och barn bör givetvis

358 SOU 1974: 7

till vissa kostnader för kommu- redningen till 8 å 10 milj. kr. per år. Ett statsbidrag motsvarande statsbidrag för arvodesdelen av nala familjehem kostnaderna för enskilda familjehem kan har framhållit vikten av att beräknas till ca 20 milj. kr. per år. Stats- Utredningen beaktas vid valet av bidrag för lönekostnader resp. arvodeskostnormaliseringsprincipen Ur nader vid såväl kommunala som enskilda behandlingsmetod. normaliseringssyn- Institutionsvistel- skulle sålunda totalt uppgå till punkt är vårdmiljön viktig. familjehem se för barn och ungdom är inte normalt”. 28 á 30 milj. kr. per år. för institutionsvård De förslag utredningen frarnlägger, bl. a. Som ersättning utgör - ökad verksamhet, ökat stöd vården i familjehem där förutsättningar förebyggande saknas eller där sådan vid vård i föräldrahem och till familjehem för vård i föräldrahem lett samt utbildningsinsatser innebär väsentligt inte trots insatta hjälp- och stödåtgärder - ökade kostnader för kommunerna. Därtill till önskvärda förändringar en mycket värdefull kommer överförandet av huvudmannaskapet tillgång just genom sin anknytning för barn- och ungdomshemmen till kommutill normal familjemiljö. nuvarande kostnader för förslag upptar två olika for- nerna (landstingens Utredningens - enskilda och kommu- barnhemmen ca 75 milj. kr. per år) och mer av familjehem förut- ändrat ersättningssystem för enskilda familnala. De kommunala familjehemmen (kostnadsökningar i dagsläget kan sätter minst en heltidsanställd vårdare i jehem uppskattas till 40-60 milj. kr. per år). hemmet. Med fasta anställningsförhållanden Mot bakgrunden av enbart de här nämnda följer helt naturligt bl. a. anspråk på fasta Det kostnadsökningarna för kommunerna har ett arbetstider, avlösare vid ledighet etc. kommunala får därför lätt statsbidrag på 8 â 10 milj. kr. ringa ekonofamiljehemmet misk för den kommunala ekonokaraktären av en mindre institution. Den betydelse kan de min. Samtidigt kan hävdas att mot samma mest ”normala miljön onekligen bakgrund ett statligt ekonomiskt engageenskilda familjehemmen erbjuda. om vi är fullt införstådda med att mang i den kommunala kostnadsökningen Även kommunala familjehem för vissa barn och med ca 30 milj. kr. per år inte kan anses

kan vara en lämplig vårdform bör orimligt. ungdomar icke denna form av familjehem generellt prioriteras före enskilda familjehem. Det är viktigt att sociala centralnämnden/barnavårdsnämnden,. som enligt utredskall ha ett klart uttalat totalningsförslaget ansvar för barn- och ungdomsvårdsåtgärderi de enskilda fallen, i sitt val av åtgärder endast ser till vad som kan bedömas vara

bäst för det bam eller den ungdom åtgärden avser. Vi finner därför inte skäl biträda utredatt statsbidrag ensidigt skall ningens förslag för täckandet av vissa kostnader för utgå kommunala familjehem. Skall familjehems-

vården stimuleras genom statliga bidrag bör dessa bidrag utgå för kommunernas kostnader för såväl enskilda som kommunala famil-

jehem. Statens kostnader för bidraget till de kommunala familjehemmen beräknas av ut-

SOU 1974: 7

Bilagor

l Teknisk

Bilaga rapport

l Bakgrund och syfte (enkätformulär A2) sändes till samtliga kommuner i Sverige. Formuläret skulle fyllasi av l.l Inledning den barnavårdsnämndens ordförande eller och som ansvarade för fosterbarnsl denna rapport redovisas uppläggningen tjänsteman rörande vården. Frågorna gällde fosterbarnsvårdens genomförandet av en undersökning ut- bamavårdsnämndens arbete fosterbarn som statistiska centralbyråns organisation, medverkat i på uppdrag av m. m. och avsåg förhållandena den 7 septemredningsinstitut Fosterbarnsutredningen. ber 1970. Delmoment B berörde ett urval av fosterbarn i landet. (Beträffande urvalet se vidare 1.2 Syfte avsnitt 2). Frågeformulär (enkätformulär har varit att E3) sändes till ett antal kommuner i landet. Avsikten med undersökningen vård av barn och formulär innehöll frågor rörande ett belysa vissa frågor rörande Varje ungdom i enskilda hem, barnhem och andra visst fosterbarn och avsåg också förhållanbarnavårdande institutioner. Speciellt avsåg dena den 7 september l970. Enkätformuatt kartlägga de nuvarande låret skulle fyllas i av den tjänsteman som undersökningen formerna för och omfattningen av foster- respektive barns senaste fosterhandlagt hemsverksamheten. Bland annat skulle un- hemsplacering. Frågorna avsåg att belysa försöka belysa fosterbarnens fosterbarnets familjeförhållanden, eventuell dersökningen förhållanden samt fosterföräldrarnas tidigare vård och behandling, bamavårdstidigare till fosterbarnsvården. nämndens åtgärder beträffande detta .barn inställning m. m. aDelmoment C gällde samma urval av 1.3 Allmänt om undersökningens uppläggfosterbarn som i delmoment B. Besöksinterning med varje utvalt barns vju skulle genomföras Det visade sig praktiskt att genomföra fostermor. Formuläret (intervjuformulär C) i tre olika moment. Dessa innehöll frågor om fosterföräldramas bakundersökningen delmoment benämns fortsättningsvis A, B grund, deras kontakter med den placerande resp. C. Delmomenten A och B utfördes som postenkät och delmoment C som besöksin- l Statistiska centralbyrån, Utredningsinstitutet,

tervju. augusti 1971, P1449. ° Delmoment A innebär en totalundersök- Bilaga 2 3 ning av landets kommuner med avseende på Bilaga 3 “ barnavårdens organisation. Frågeformulär Bilaga 4

SOU 1974: 7

kommunen, barnets föräldrar och andra fos- ningsstratum omfattar den mängd elementerföräldrar, fritidsintressen m. m. Inter- tära enheter i urvalsramen, som också ingåri vjuerna genomfördes av utredningsinstitutets undersökningspopulationen. Förhållandet lokalombud under tiden l2.l0-25.l0.1970. mellan begreppen undersökningspopulation, Uppföljning och vissa kompletteringar har urvalsram och undersökningsstratum kan gjorts t. 0. m. den 21.11.1970. Beträffande åskådliggöras med följande figur. samtliga tre delmoment har det insamlade materialet redovisats i korstabeller eller enkundersökningsla frekvenstabeller. population urvalsram

/ 2 Population, urval, parametrar och estimation 2.l Mål- och undersökningspopulation undertäckning Övertäckning Målpopulationen utgör i delmoment A samtliga kommuner som kommer att påverkas av de beslut som fattas på grundval av undersökningsresultaten. Målpopulationen vad gäl- a Undertäckning utgörs av de enheter ler delmomenten B och C utgörs av alla som ingår i undersökningspopulationen men fosterbarn som i framtiden finns i Sverige. inte i urvalsramen. Med undersökningspopulatian avses den Med ovanstående definition av undersökmängd elementära enheter som man utifrån ningspopulationen förekommer undertäckundersökningens syfte och med hänsyn till ning om det i förteckningen över fosterbarn praktiska omständigheter beslutar sig för att från de utvalda kommunerna saknas persoundersöka. Undersökningspopulationen be- ner som. var fosterbarn den 7 september står med avseende på delmoment A av 1970. (Jfr undertäckningsfel iavsnitt 4.2.2.) kommuner i Sverige 1970. Beträffande del- b Övertäckning utgörs av de enheter som momenten B och C utgör undersöknings- ingår i urvalsramen men inte i undersökpopulationen de personer som var fosterbarn ningspopulationen. Urvalsramen kan i deli Sverige den 7 september 1970. momenten B och C ge upphov till två I praktiken innebär detta att den under- kategorier av Övertäckning. sökningspopulation man väljer kan visa sig vara inaktuell i framtiden. Det sker kom- l Individ som inte var fosterbarn den 7 munsammanslagningar, som medför att små september 1970 finns med i förteckningen kommuner försvinner. Bamavårdens organi- från de utvalda kommunerna. sation inom kommunerna förändras. Struk- 2 Individ som var fosterbarn den 7 septemturen hos gruppen fosterbarn förändras ber 1970 finns med i förteckningen trots genom att exempelvis ålderfördelningen blir att personen inte bor i den kommun som annorlunda. lämnat förteckningen.

I detta sammanhang vill vi påpeka att många kommuner i sin förteckning fått med 2.2 Urvalsram och undersökningsstratum mycket gamla uppgifter. I första hand rör det sig om privatplacerade” barn, vilkas Som urvalsram i delmomenten B och C fosterhemsplacering upphört eller vilkas fosanvändes en förteckning över samtliga foster- terföräldrar flyttat till annan kommun. barn i åldrarna 0-15 år boende i fosterhem Kommunernas register förefaller alltså innebelägna i ett urval av kommuner. Undersök- hålla inaktuella uppgifter. De fosterbarn som

362 SOU 1974: 7

utgör övertäckning ingår inte i resultatredo- Stratum Antal kommuner Antal kommuner

2.3 Urval 4 82 20 5 754 76 2.3.1 Allmänt om urvalet Totalt 848 l08 Delmoment A berörs i egenskap av totalundersökning inte av avsnittet urval.

Urval av fosterbarn gjordes för delmomenten B och C. På grund av att inga nöjaktiga 2.3.3 Urval av fosterbarn urvalsramar fanns att tillgå valdes att upprätta en urvalsram. I ett urval av landets I stratum l (Stockholm) utvaldes fosterbarn förteck- från vid barnavårdskommuner lät göras en fullständig systematiskt register ning över i kommunen boende fosterbarn. nämnden. Undantag var Stockholms kommun där urval För övriga strata gällde att för varje utvald av fosterbarn från bamavårds- kommun delades fosterbarnen in i två s. k. gjordes direkt nämndens sekundära strata. Barn, vilka placerats av register. De flesta fosterbarnen antogs vara placera- kommun, som tillhör primärstratum 2 eller de av större kommuner (städer) men placera- 3, fördes till sekundärstratum l samt barn, de i mindre kommuner. För att få god vilka av kommun, som tillhör placerats täckning med avseende på både från vilken primärstratum 4 eller 5 fördes till sekundärbarn kommer och ivilken stratum 2. Inom varje kommun korn barnen typ av kommun fosterhem ligger genomför- således att indelas i två strata. Från varje typ av kommun des ett tvåstegsurval med stratifiering i båda sekundärstratum i respektive kommun valdes leden. ett antal fosterbarn genom obundet slumpurval. ”Privatplacerade” fosterbarn mässigt hänfördes till sekundärstratum efter vistelse- 2.3.2 Urval av kommuner kommun. I första fasen stratifierades landets kommu- Av nedanstående tabell framgår urvalsstorner efter invånarantal och tätortsgrad. Här- leken för varje kommun i respektive primärstratum med avseende på sekundärstratum. vid erhölls följande s. k. primära strata:

l Stockholms kommun Primära Ant. utv. bam/kommun 2 Göteborg och Malmö med mer än 65 000 stratum Sek. str. l Sek. str. 2 3 Övriga kommuner invånare 2 10 10 med mer än 30000 3 5 5 4 Övriga kommuner 4 3 3 invånare samt kommuner med 90 % tät- l 2 5 ortsbefolkning eller mer och med mer än På detta sätt skulle urvalet omfatta 553 10 000 invånare fosterbarn. På grund av att det i vissa 5 Övriga kommuner kommuner inte fanns tillräckligt antal foster- Från strata samtliga barn tillhörande ett av eller båda sekundär- 1, 2 och 3 uttogs kommuner. Från strata 4 och 5 valdes strata korn endast 510 fosterbarn med i

kommuner systematiskt från en förteckning bruttourvalet. över landets samtliga kommuner. Antalet kommuner i urvalet framgår av följande tabell:

2.4 Parametrar och estimation För barn som placerats av kommuner i

sekundärstratum 1 erhölls totalskattningar 2.4.1 Parametrar genom att i formeln ovan fixera indexj till

De parametrar som skattats är i delmomen- l. För barn placerade av kommuner i

ten B och C andelen fosterbarn som tillhör sekundärstratum 2 erhölls skattningen ge-

en viss redovisningsgrupp och som har en viss nom att fixeraj till 2.

egenskap av dem som tillhör redovisnings-

gruppen. Här presenteras även tabeller med 2.4.4 Estimation av procenttal skattningar av totaler.

En detaljerad redovisning av undersök- Procenttalsskattningar har erhållits genom

ningsvariablerna framgår av frågeformulären. att dividera totalskattningar erhållna med

ovanstående formler med totalskattningar av

antalet fosterbarn i riket eller i respektive 2.4.2 Allmänt om estimation redovisninggrupp. För delmomenten B och C gäller att alla

parametrar är relaterade till fosterbarnen. De 2.4.5 Estimation och urvalsstorlek skattningar som beräknats anger hur många

procent av fosterbarnen som vistats i foster- Det har egentligen, med hänsyn till urvalets

hem med vissa egenskaper och inte hur inte varit att dela storlek, lämpligt upp många procent av fosterhemmen som har materialet i för små redovisningsgrupper. vissa egenskaper. Metoden med sekundärstratifiering har dock

ansetts möjliggöra en särredovisning efter

placerande kommuns storlek men även dessa 2.4.3 Estimation av totaler skattningar bör användas med försiktighet.

För att skatta antalet fosterbarn med en viss (Se avsnitt 4.2.1.)

egenskap X användes formeln

x = å w ;h 2 F .. ;hä _ *mk J 3 Undersökningens genomförande

h=1 hi=lj=l h”k=1

3.1 Provundersökningar

Under sommaren 1970 genomfördes två h = index för primärstrata provundersökningar. Det huvudsakliga syftet i = index för utvald kommun var att testa frâgeformulären. Dessutom j index för sekundärstrata önskades en viss vägledning beträffande k = index för utvalt fosterbarn utformningen av intervjuarutbildning för = = antal kommuner

Wh Mh/mh i primärstra-

delmoment C. tum h/antal utvalda kommu- Enkätformulären A och B sändes till 15 ner från stratum h kommuner med varierande invånarantal. Var = = antal fosterbarn

Fhij Nhij/nhü i pri-

och en av de 15 kommunerna erhöll ett märstratum h, kom- A-formulär och två B-formulär. För B-formun i 0ch°sekundärmulären utvaldes slumpmässigt två fosterstratumj / motsvabarn, vilkas fosterhemsplacering respektive rande antal utvalda kommun handlagt. barn Provundersökningen visade att enkätforl om fosterbarn k i primärstramulären A och B fungerat tillfredsställande. = xhijk tum h, kommun i och sekun- Vissa smärre innehållsmässiga justeringar därstratum j har egenskapen gjordes dock inför huvudundersökningen. O annars Via telefonsamtal med en del av de medver-

kande kommunerna framgick att enkätfor-

B. na samt att svaren på frågor inte var mulär A krävt längre tid än enkätformulär Som helhet föreföll dock inte något av inkonsekventa eller orimliga. Inte I de fall där svarsmarkeringar inte kunde formulären innehålla några oklarheter. heller kunde något som pekade på oklarheter tydas eller där kommunerna tydligt missuppfattat frågor har formulären kompletterats i frågornas formuleringar spåras av svaren. lntervjuformulär C prövades på ett urval per telefon. Vid eliminerades också av fostermödrar i Uppsala. Besöksintervjuer granskningen av ett lokalombud och en av in- otillåtna dubbelmarkeringar och vissa komutfördes under tiden pletteringar utfördes med utgångspunkt från stitutets utredningsmän av kommunerna tillskrivna kommentarer. 2l.6-2.7.l970. Totalt söktes kontakt med 14 fostermöd- Överflödiga svarsmarkeringar ströks. rar. ll intervjuer genomfördes. 3 fostermöd- Kodningen skedde parallellt med granskrar anträffades på grund av att ningen och omfattade kodning av kommuinte, troligen de varit bortresta under fältarbetstiden. lnga nens länstillhörighet och tätortsgrad. Vidare infördes vissa koder för svarsbortfall på vägrare anträffades. att enskilda svarsalternativen för en l stort sett visade provundersökningen frågor. C fungerade bra för sitt fråga i formuläret sammanfördes under ny intervjuformulär ändamål. Lokalombudet och utredningsman- l övrigt framgår koderna av kodbeteckning. nen fann formuläret som helhet lätthanter- enkätformuläret. Vissa smärre och tillägg i formuläret överfördes till ligt. förändringar Uppgifterna fem hålkort/kommun med hålkortsdisposigjordes dock inför huvudundersökningen. En del väsentliga detaljer angående in- tion som framgår av enkätformuläret. (Stansstruktionen till lokalombuden uppdagades kolumnerna är angivna i formulärets margi-

genom provundersökningen. Bl. a. kan näm- naler.) nas att det föreföll viktigt att i instruktionen betona att fosterbarnet inte skulle få närvara vid intervjuns genomförande. 3.2.3 Kvalitetskontroller

Kontroll av granskning och stansning utfördes med institutets standardprogram för 3.2 Delmoment A variabelkontroller. logiska kontroller och och bortfall Hålkortsmassan testades mot 230 villkor 3.2.1 Fältarbete som främst innebar kontroll av Första utsändningen av enkätformulär A till rum i 1 att stans förekom i de kolumner som var landets samtliga kommuner ägde innehöll ock- aktuella för kommunen ifråga september 1970. Försändelsen 2 att stans inte förekom i kolumner som så följebrev. Påminnelseförsändelse skickades Här- inte var aktuella ut i månadsskiftet september-oktober. till de 3 att variabelvärden inte var ologiska eller efter skedde påminnelser per telefon kommuner som inte inkommit med svar. orimliga hade vid 4 att rätt antal kort/kommun fanns och att Trots upprepade påstötningar 4 kom- inga dubbletter förekom. tidpunkten för tabellframställningen muner inte besvarat enkäten. Redovisningen gäller därför 844 av landets 848 kommuner.

3.2.4 Tabellframställning

3.2.2 Granskning, kodning och stansning materialet har för delmoment Det insamlade allteftersom formu- A redovisats dels i form av en enklare Granskningen utfördes lären kom in. Arbetet omfattade bl. a. frekvenslistning för varje variabel, dels i form av korstabeller. Korstabellerna har framkontroll av att kommunerna besvarat frågor-

ställts via institutets standardprogram för enskilda frågor. l övrigt framgår koderna av

korstabeller (KOTAB). enkätformuläret.

Uppgifterna överfördes till tre hålkort per

fosterbarn med hålkortsdisposition enligt 3.3 Delmoment B enkätformuläret. (Stanskolumnerna är angiv-

na i marginalerna.) 3.3.1 Fältarbete och bortfall

Till varje kommun, som placerat ett eller

flera utvalda fosterbarn, utsändes postenkät- 3.3.3 Kvalitetskontroller

formulär samtidigt med formulären för del- Kontroll av granskning och stansning utförmoment A. Påminnelser skedde på samma des på samma sätt som i delmoment A. sätt som i delmoment A. I den mån enkät- Eftersom urvalet av fosterbarn i delmoment formulär B inte återsänts inom angiven tid B var detsamma som i delmoment C skedde har telefonpåminnelser företagits. l en del en sammankoppling mellan de båda delfall vid upprepade tillfällen. momenten (totalt 9 hålkort per fosterbarn). Totalt skickades 510 formulär ut. 50 Den hålkortsmassa som på så sätt erhölls (9,8 %) av dessa utgjorde övertäckning. Övertestades mot över 600 villkor. täckningen kan uppdelas i barn för vilka

fosterbarnsvården upphört och i barn, vilka 3.3.4 Tabellframställning - tillsammans med fosterföräldrarna eller

oberoende av dessa - flyttat till annan Någon separat tabellframställning har inte

kommun än den som gjort förteckningen direkt skett för delmoment B. Hela datama-

över fosterbarn. (Undantag utgör i det senare terialet B+C redovisades först i en frekvens-

fallet stockholmsbarnen, vilka följts vart de listning där allt material var uppräknat till

än har flyttat.) riksnivå. Härefter har korstabeller framställts

Nettourvalet utgjordes således av 460 medelst KOTAB. Dessa presenterar dels

fosterbarn. För 11 av dessa hade vid tid- totalantal fosterbarn och dels andelar foster-

punkten för tabellframställningen ännu inget barn i procent med viss egenskap uppräknat

svar inkommit. till riksnivå. Motsvarande tabeller har också

framställts enbart med avseende på antalet Antal % fosterbarn i urvalet.

3.4.1 Fältarbete och bortfall Fältarbetet genomfördes av institutets lokalombud under tiden 12.10-26.10.1970. In- 3.3.2 Granskning, kodning och stansning troduktionsbrev utsändes till intervjuperso- Granskningen utfördes allteftersom formulä- nerna den 8.10.1970. Till dem som vägrade ren kom in och samma typ av kontroller som att deltaga i undersökningen skickades ett för delmoment A gjordes (3.2.2). vägrarbrev i anslutning till att lokalombuden Kodningen skedde parallellt med gransk- rapporterade vägran. ningen och omfattade kodning av kommu- Före fältarbetet hade lokalombuden fått nens länstillhörighet och tätortsgrad, foster- speciella anvisningar och instruktioner angåbarnets födelseår, kön, födelseland, antal ende undersökningen och i anslutning till syskon samt ordning i syskonskaran. Vidare dessa besvarat några övningsuppgifter. infördes vissa koder för svarsbortfall på Bruttourvalet omfattade 510 fosterbarn.

366 SOU 1974: 7

Som framgår av avsnitt 3.3.1 utgjorde för delmomenten B och C. Till varje fosterbarn räknades således totalt 9 hålkort för de 9,8 % eller 50 av dessa övertäckning. För de återstående 460 fosterbamen båda delmomenten tillsammans. Hålkortsgenomfördes med fosterföräldrar i 443 massan testades mot över 600 villkor (jfr intervju fall (i första hand fostermodern). Bortfallet, 3.3.3). vilket helt utgjordes av vägrare, var 17 st. eller 3,7 % av nettourvalet. 3.4.4 Tabellframställning

sats. l detta inbegrips även den ovan nämnda registerinsamlingen.

3.4.2 Granskning, kodning och stansning

Syftet med granskningen var i delmoment C att kontrollera att lokalombuden inte hop- 4 Osäkerhet i undersökningrrerultaten pat över frågor, att stryka frågor som inte 4.1 Olika typer av fel skulle ställas, att se efter om lokalombuden markerat svarsalternativen på rätt sätt osv. För att bedöma säkerheten i undersöknings- De formulär som innehöll icke rekonstruer- resultaten måste man ta hänsyn till flera skickades tillbaka till faktorer som kan ge upphov till fel i bara ofullständigheter lokalombuden för komplettering. skattningarna. Med att ett fel förekommer Kodning har skett av bostadsort, ips yrke, menas här att skattningen av en parameter makes/makas yrke, ”socialgrupp” och släkt- skiljer sig från parametervärdet i populaskap med fosterbarnet. I övrigt framgår tionen. koderna De felkomponenter som kan förekomma av intervjuformuläret. via vid kan efter orsak grovt I samband med kodningen inhämtades undersökningar registret över totalbefolkningen sammanräk- delas uppi nad nettoinkomst för år 1969 för ip och 1 Undertäckningsfel, dvs. fel i urvalsramen, eventuell make/maka. Den inkomstuppgift av inkomst som leder till att skattningarna inte avser som härvid avses är summan för inkomstens för- hela den undersökningspopulation som (efter kostnadsavdrag värvande) av jordbruksfastighet, av annan angivits. 2 Stickprovsfel, dvs. fel i skattningarna, som fastighet, av rörelse såsom delägare i handelsm. m., av tjänst av tillfällig förvärvs- beror på att endast ett urval studerats. bolag Därtill kommer 3 Bortfallsfel, dvs. fel i skattningarna, som verksamhet samt av kapital. till inkomst. beror på att mätvärde för vissa enheter sjömansskatt beskattningsbar det totala dras summan av saknas på en eller flera undersöknings- Från beloppet underskott i förvärvskälla. variabler. i formuläret överfördes till 4 Mätinstrumentfel, dvs. fel iskattningarna, Uppgifterna som uppstår på grund av brister i mätinfem hålkort/ip. (Korten 4-8.) Registeruppöverfördes till ett 9: e hålkort. strumentet. gifterna 5 Mätsituationsfel, dvs. fel i skattningarna, som beror på bristande kontroll över 3.4.3 Kvalitetskontroller mätsituationen. Maskinell kontroll av granskning och stans- 6 Bearbetningsfel, dvs. fel i skattningarna, skett gemensamt som uppkommer vid det manuella och ning har som ovan nämnts

maskjnella handhavandet av datamateria- Då systematiskt fel förekommer blir sanlet. nolikheten att konfidensintervallet omfattar populationsvärdet lägre än avsett. Fel av Felen 1 och 3-6 kan uppträda såväl vid l-6 typerna ovan kan samtliga bidraga till stickprovsundersökningar som vid totalun- det systematiska felet. dersökningar medan felen 2 endast kan Undertäckningsfel uppkommer på grund förekomma i stickprovsundersökningar. av undertäckning. Någon sådan förekommer Nedan diskuteras både icke-systematiska fel inte i delmoment A. I delmomenten B och C och eventuella systematiska fel. har inaktuella hos kommunerna register medfört undertäckning. Några kommuner kan ha upprättat förteckningen från register 4.2 Felens omfattning som var aktuella under tidigare delen av 1970, men de flesta förteckningama var 4.2.1 Icke-systematiska fel maximalt två månader gamla vid undersök- De icke-systematiska felens storlek uppskat- ningens genomförande. Om man kan anta att tas med statistisk sannolikhetsteori. Varje undertäckningen är liten eller att de fosterskattning betraktas som en slumpvariabel barn som utgör undertäckning inte nämnvärt med en viss sannolikhetsfördelning som skiljer sig från de undersökta fosterbarnen är beror på samtliga tidigare nämnda fel. undertäckningsfelen små. Slumpvariationen i denna variabel mäts med Stickprovsfel kan inte förekomma i delskattningens standardavvikelse. Slumpva- moment A eftersom där en totalundersökriabeln antages vara normalfördelad och ning av samtliga kommuner har gjorts. Det därmed entydigt bestämd av skattningens urvalsförfarande som använts i delmomenten förväntade värde och standardawikelse. B och C är ett sannolikhetsurval, dvs. Det icke-systematiska felets storlek kan urvalssannolikheten för varje fosterbarn är anges genom ett konfidensintervall som känd. Parametrarna har skattats med estimaanger gränserna innanför vilka populations- torn i avsnitt 2.4.3. Denna estimator är värdet ligger med viss tilltro. Ett 95 %:s förväntningsrätt, dvs. den medför inga systekonfidensintervall beräknas som skattningen matiska fel. i 2 gånger standardavvikelsen för skattning- Bortfallsfel medför inte systematiska fel en. om bortfallet sker helt slumpmässigt. Detta Vid bearbetningen av undersökningen har antagande kan inte alltid göras eftersom de inte några standardavvikelser beräknats. Som enheter som utgör bortfall systematiskt kan helhet kan dock sägas att de icke-systematis- avvika från dem som svar inkommit för. ka felens storlek (och därmed konfidensin- Inverkan av bortfallet måste studeras för tervallens bredd) i hög grad är beroende av och redovisningsgrupp varje variabel för sig. urvalsstorleken i den betraktade redovis- Man har då inte bara att ta hänsyn till de ningsgruppen. Ju mindre urvalsstorleken är enheter för vilka svar inte erhållits på någon desto osäkrare tenderar skattningarna att fråga (t. ex. vägrare) utan även de enheter vara. för vilka man av någon anledning inte har svarat på den fråga i vilken den aktuella variabeln mäts. 4.2.2 Systematiska fel Det systematiska felet som beror på

Om skattningens förväntade värde inte över- bortfall kan skrivas B = Pb (P - P)/100

ensstämmer med parameterns värde i populationen har skattningen ett systematiskt fel. där Storleken på detta fel kan i allmänhet inte beräknas utan omfattande specialundersök- är bortfallsprocenten för den aktuella

Pb

ningar. variabeln och redovisningsgruppen

368 SOU 1974: 7

bland lokalombuden inte förklarat innebörden av P är procenttalet de i redovisningssom svarat begreppen omhändertagen och privatgruppen bland de i redovisnings- placerad”. En felaktig hänvisningi fråga 50 a P gär procenttalet har i viss mån reparerats. Dock har i några gruppen som inte svarat fall frågorna 51 och 52 felaktigt överhoppats vilket förorsakat något större svarsbortfall Det framgår av formeln att det systematisär noll om P = för dessa frågor än för övriga frågor. ka fel som beror på bortfall P (detta inträffar om bortfallet är slump- Mätsituationsfel kan bero på mässigt). Vidare avtar felet med avtagande l att någon annan än den som skall besvara bortfallsprocent. formuläret har besvarat detsamma Övre och undre gränserna för B är 2 att den som besvarar frågorna inte kom-

B.. mer ihåg det riktiga svaret utan gissar

0 =PbP7100

3 att den som besvarar frågorna medvetet B

U =w%(m0-Fymo

förvränger svaret Övre gränsen fås om ingen enhet i 4 att (i en intervjusituation) intervjuaren har bortfallet har egenskapen och undre gränsen instruktioner eller missuppmissuppfattat om alla enheter i bortfallet har den aktuella fattar intervjupersonens svar. egenskapen. från den information Det är inte känt att formulär besvarats av Med utgångspunkt ”fel person i något fall. Visserligen kan man har om bortfallsenheterna är det ibland att såväl A- som B-formulär ha ”delegerats” så möjligt för personer med fackkunskap för B. att personer som inte har tillräcklig inblicki ange mindre intervall förekommer om felak- olika frågor har besvarat frågorna. Dock Mätinstrumentfel finns i formulären så att en fråga antas att frågebesvararen har informerat sig tigheter och svaret avser något annat där oklarheter uppstått. Beträffande intermissuppfattas än det man avser mäta. De felaktigheter som vjuformulär C har i några fall intervjupersohar i de tre formulären har nen (fostermodern) fått hjälp av sin make uppdagats kompletterats. Eventuella oupptäckta fel och i några fall har maken själv besvarat och brister i formulär, kan ha förorsakat frågorna. På grund av frågornas karaktär har

systematiska fel. detta knappast inverkat på svaren. l enkätformulär A kan vissa begrepp ha Gissningar och medvetna förvrängningar uppfattats på skilda sätt. Framför allt gäller av svaren behöver i och för sig inte leda till det av ”antalskaraktär”. I samband några systematiska fel. Att sådant skulle ha frågor har dock vissa kontroller förekommit förefaller osannolikt för de med granskningen företagits. Två frågor uppfattades så olika i flesta av frågorna. skilda kommuner att det inte ansetts me- Risken för missuppfattningar och felkodatt redovisa svaren. Det gäller ningar från lokalombuden tycks vara liten. ningsfullt 21 och 23. De lokalombud som utfört intervjuerna har frågorna I fråga 26, enkätformulär B, förekommer inte rapporterat några svårigheter. de for- kan inträffa om instruken felaktig hänvisning. Beträffande Bearbetningsfel mulär där frågorna 28 och 29 skulle ha blivit tionerna för granskning, kodning och stansbesvarade, men som på grund av hänvis- ning missuppfattats. När det gäller gransk-

ningen felaktigt överhoppats, har komplette- ning och kodning har ett flertal stickprovsringi efterhand gjorts. kontroller utförts under arbetets gång och I intervjuformulär C är fråga 20 oklart det har därvid inte framkommit att instrukformulerad. Den bör därför tolkas med viss tionerna missuppfattats. Med utredningsinförsiktighet eftersom missuppfattningar kan stitutets standardprogram för logiska konha förekommit. 31 och 32 kan troller har också såväl granskning och kod- Frågorna vidare ha förorsakat felaktigheter i de fall ning som stansning kontrollerats.

24-SOU 1974: 7 369

lIEHIHHlIIYHHH

“im

SIIIISTISKH

UTR EDN INGSINSTITUTET Linnegatan 87, Fack,10250 STOCKHOLM 27 Telefon:M-630560 Flllolx Rlnggelen32, Box902,70122ÖREBRO Telefon:019-14 0320

P H49

Fosterbarnsundersökningen

Enkätformulür A

Pormuläret besvarasav barnavdrdsnlimndens ordförande eller den tjänsteman somansvarar för fosterbamsvdrden.

Anvisningar 1 Svaragenomatt sätta kryss i lämplig ruta eller genom att skriva på en prickar! rad. 2 OmNi b: tveksamsmhur Ni skall svara sa skriv på särskilt utryme pA sista sidan. 3 Frågornaavser förhållandena den 7 september,ominte annat anges. 4 !ormuläret insända inom6 dagar, och i bifogat svarskuvert.

x LÄ t v-s 4 E! s-s EJ v EI

?OSTEHBAEISVÃRDEIS OBGAIISAIIOI 1 Eur Ir fosterbarnsvhien1 organiserad i Er V 2 Hur stor personal är för närvarandehelt eller kommun? delvis sysselsatt medtillsyn över fosterblm°n2 an. :os: thaman? Inglr i samardnadsooialvlrd enligt a 1 familjevlrdsprincipen Antal

2 D funktionsprinoipen (barnavårdsnämnd, var för sig) på heltid (minst 35 tim/vecka) . . . . . somhar dessaarbetsuppgifter 13-14 på halvtid (20-34 tim/vecka)

på deltid (mindre än 20 tim/vecka) led fosterbarnsvård avsesdels att barna- 2 led fosterhem avsesenligt BvL bam under 16 vlrdsnämndenenligt 36 § B11;användersig av g somvårdas och fostras i annat enskilt hem fosterhem i egeneller annankommun somvlrd- En hos föräldrar-na eller särskilt fat-ordnad form för omhlindertagnebarn, dels vård enligt förmyndare, vilken har vdrdnadenombarnet. bestämmelserna i 7 kap BvL. led fosterföräldrar avsesde somi sitt hem mottagit fosterhem. led fosterhem avseshem där fosterhem mottagite.

370 SOU 1974: 7

15 I hur mångafall har fosterbarnainspektör 22 Användersig nämndenför närvarandeav professiil under 1969 Mart anmälantill barnavårds- nella fosterhem (dvs hemdär foster-föräldrarna nämndenommissförhållanden i fosterhem enligt har social, psykologisk eller barnpsykologisk 13 § KK28.10.1960omfoste barnsvånü utbildning och/eller speciell elfarenheth Fråganavser armärhiitg ot barnet eller

fosterföräldrarua eller mot de forhållanden ialej 17

under vilka barnet lever, samtgäller fall där

l

sådanart att skal till ingripande föreligger från barnavårdsnamndens sida. 25 I vilken utsträckning anvandersig nämndenför Antal närvarandeav följande typer mvenskilda hem för ungdom,16 år eller äldre? I 50-51 l Totala antalet fall Antal ä 5 2-53 . Därav fall dar anmälanskett till Enskilt hemmedtvå föräldrar 20-22 barnavårdsnümnd i annankommun Enskilt hemmedin; förälder 23-24 1111090111111 16 ÅROCHÄLDRE Användersl nämndenför nlrvmramdeav professio- 16 Hur mångaungdomar,16år och däröver, är för nella hem se under 22) für ungdom,16 år eller närvarandeav Er harnavårdsnâmnd placerade i äldre? enskilda hemi Er egeneller annankommun?

Antal ,Em

54-56 Totala antalet ungdomar

57-59 Därav placerade i Er egenkommun Utgår somregel ersättning till professionella hem(fosterhem och andra) ävenunder den tid 60-62 Dlrav placerade i annankommun barn eller ungdome: är placerade där?

17 Hur månganga placeringar i enskilda hemav vara;

ungdomar,16 år och därüver, gjordes av Er

barnavårdsnämnd under 1969? 21:a 2B

Antal Kommunen förfogar aj över profeuionsllm 3 hell

26 Har barnavårdsnamnden på senareår haft svårig- 66-66 Därav placerade i Er egenkommun heter att rekrytera fosterhem respektive enskilda hemför någonav följande grupper? 69-71 :vote Därav placerade i annankommun

N Markeraett svar på varje rad.

18 Hur upprätthåller Ni kontakt medungdomar, 16 år och däröver placerade i enskilda hem Stora _Vissa Inge. i andra kommuner (39 § BvlJ? svårig- svårig- svårig- Sätt en etta i rutan framför det sätt somär heter heter D3 nv1 vanligast, en tvåa framför det näst vanligaste 05V- 1 2 E LH Pojkar 0-12 nån 29

72 Genom telefonkorxtakt medhemmeti. fråga 1 2 D 31_ Flickor 0-12 man 75 Genom besöki fceterhemmet

1 2 1:] 3 D Pojkar 1.. 2 år 31

74 Genom förfrågningar hos tjänstemän eller

förtroendemana.den andra kommunen 11:: 2 ü 3 D Flickor 1.- 2 år 32

:E 2:] 3:1 Pojkar a-su 33

1 g 2 3 a Flickor 3- 6 år 34

76 Kontakt :nedungdomarnahar ej anse-its nödvändig 1 D 2 D 3 D Pojkar 1-11 år 35

19 Hur mångaungdomar,16 år och däräver, Er av 1 1: 2 E] 3 1:] Flickor 7-11 år 36

annanbarnavårdsnamnd - såvitt känt - placerade i enskilda han i Er kommun? 1 D 2 D 3 E] Pojkar 12-15 år 37

Antal 1 E] 2 E] 3 E] Flickor 12-15 år

5-6 Totala antalet ungdomar 1 D 2 D 3 E, Pojkar 15- n» 39 20 Hur mångabarn och ungdomar(alla åldrar) är 1 :I 2 E 3 D Flickor 16- år 40 för närvarandeav ungdomsvårdsskolaplacerade för vård utom skola i enskilt hemi Er kommun?

Antal 1

Totala antalet barn och ungdomar

9-10 Därav ungdomar,16 år och äldre Totala antalet ej känt av barnavårds- D nämnden

i

TILLGÅNG PÅ00a REKRYTERING AVHEM

21 I vilken utsträckning användersig nämndenför närvarandeav följande typer av fosterhem? Antal

11-14 Poster-hem medtvå föräldrar

15-16 Fostex-hem mede_n förälder

372 SOU 1974: 7

”im 3

STATISTISKA STTTTTTATITYHTN

UTREDNINGSINSTITUTET Linnégatan 87, Fack,10250STOCKHOLM 27 Telefon:08430660 FIIIoTxRluggoton32, Box902,70122ÖREBRO Telefonx019-14 0320

P 1449

Fosterbarnsundersökningen

Enkätformulör B

Farmuläret ifvlles ommöjligt av den tjänsteman somhaft handomden nuvarande placeringen av det nedanangivna barnet (eljest av personmedliknande tjänst). Frågorna avser att belysa de nuvarandeformerna för och oafattni en av fosterbarnsvården.Varje enkätlorntulär B galler ett bestämtfoeterbarn. Detta formulär avser det barn vars namnoch peraonnulmerfinns angivet noderst på denna sida.

Observeraatt medfosterbarn avses inte s k vlstelsobarn (eommarbarn,ferie- barn o d .

Vi. vill understryka att alla. somarbetar medundersökningenhar tystnad-plikt. De svar Hi lämnarfår enligt sekretesslagen inte utlämnasutan användsuteslutande tör statistiska bearbetningar.

AIWISHINGAH 1 Besvarafrågorna genomatt sätta kass i lämpliga rutor eller genomatt skrivt: på en grickad rad.

2 OmIH. är tveksamomhur Ni skall svara sa skriv på anmårkningsradenpl sista sidan.

3 Omuppgift inte finns tillgänglig för vissa frågor angei marginalentill vänster omfrågan: UPPGIPT SAIQIAS. 4 Frågorna avser ominget annat;angesden fosterbarnsplacering somvar aktuell den 7.9.1970. 5 Bänvisningar till paragrafer avser BvL. 6 Skicka in formuläret i bifogade kuvert inom8 dagar.

Efternamn Förnamn

TCÃQTTTM

T led fosterhem avses enligt BvLbarn under 16dr somvårdas och fostras i annat enskilt hemän hos föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare, vilken har vårdnadenombarnet. led foeterföräldrar avsesde somi sitt hemmottagit fosterbarn. Ied fosterhem avses hemdär fosterbarn mottagits.

4:a väwå må

sou 1974; 7

10 Vemboddebarnet hos vid tidpunkten för omhänder- (forts) tagandet (beträffande privstplacerade barn vid E51 lg E225 närmastföre den nuvarandeplacering- sakn

tidpunkten en ? 1 vårdadeepå psykiatri akt sjuk-

Barnet boddehos 1 2 3 hus eller klinik 45 1 vårdadespå vårdanstalt/kon-

01D bådabiologiska föräldrarna 1 2 I 3 [j valeschenthemför alkaholmiss- 46

den biologiska moderntillsammans medannan brukare 02 [:] manlig person än barnets far (t ex styvfar)

1 m 2 3 vårdadespå kroppssjukhus 47

den biologiska fadern tillsammans medannan

031:] kvinnli person an barnets mor (t ex i 2 ü 5 vérdadespå ungdomsvårdskola 4a

styvmor 1 2 1 var intagen på fångvårdsanstalt 49 04 [::] enbart den biologiska modern var häktad anhållen eller om- 29-30 1 2 3 händertagenav polismyndighet 50

05a I enbart den biologiska fadern

vistades på annaninstitution.

06 adoptivföraldrar C1 2D s D »se s

07 E] ensamstående adoptivförülder

08 foster-föräldrar 1 2! vistades på okändort

ii 52

Är barnets bådaföräldrar (edoptivföräldru) okända för myndigheternabehöverfråga 13 ej besvaras.

+13 Ear barnet upplevat att något av följande in- 10I: barnet var på barnhem träffat medde förlildrar hos vilka barnet vistats (biologiska eller adoptivförildrarh +11 Vilka av följande förhållanden gällde för barnets j___ mor (adoptivnor) vid tidpunkten närmastföre barnets omhändertagande (beträffande privatplace- Iarkere svar för varje alternativ. rade barn vid tidpunkten närmastföre den nuvarandeplaceringenh le* Q

lax-kara svar för varje alternativ. l 2 töräldrarna har separerat 53 -- En av eller bådaföräldrarna har Iej ga_ 113m Barnets mor (adoptivmor) 1 avlidit sakn I 2 54 var avliden. OmJa: Port- Förälder hos vilken barnet vistats

31 18 2B 3B sitt medfr 12 1 2 B har gift omsig eller flyttat

ihop 55 medannanperson var okändför myndigheter-

32 1 g 2 B 3 E OmJe: ?orteätt ned fr ;- -

1 l 2 56

- yrkesarhetede. Angevilket

33 1 D 2D z D vw

+14 Hadebarnet några syskonvid tidpunkt.: för omhändertagandet(beträffande privatplacerade barn vid tidpunkten närmastföre den nuvarande 34 vårdadespå psykiatriskt placeringenh 1 I 2 E 3 E] sjukhus eller klinik Räknaend-asthel- och halvsynkoni förildrahem vårdedespå vårdanstnlt/kon- (adoptivhem)där barnet tidigare vistats. 35 1 D 2 5 E velescenthemför alkoholmissbrukare 1 E Hej -á Fortsätt medfr 17 57 36 1 E] 2 B 3 E vårdadespå kroppssjukhus 2 Ja. Angesyskonensfödelseår:

37 1 l 2 I:

3 m vårdedespå ungdomsvårdskola

var intagen på fångvårds- | 53

iü 2a SE anstalt

40 1 I: 2 E 3 E tion. Angevilken: 6 7

41 1 D 2 3 vistades på okändort +15Ear något/några ev syskonenanmälts till barnavårdsnämnden? +12 Vilka av följande förhållanden gällde för barnets far (adoptivfer) vid tidpunkten närmastföre bar- 1 nets omhändertagande (beträffande privstplaeera- Iej -ørortsatt medtr 17 de barn vid tidpunkten närmastföre den nu- 2 varandeplaceringen” , Ja so

3 Uppgift saknas-Portsätt md fr 17 Markerasvar för varje alternativ. !

Hej gg ggpg Barnets far +16 Har något syskonplacerats i barnets nuvarande sakn fosterhem? var avliden- OmJa: Port-

42 ia 2D ;Ej sätt medfr 13 \ IE Nej

4 61 var okändför myndigheter- 2 .Ta 45 1 2 3 E OmJa: Fortsätt medfr il 111%. yrkesarbetnde. Angevilket

44 1D 2 3 E yrke:

(forts)

378 SOU 1974: 7

33 Val aktualiserade den undersökningi bar-nuvärde- 36 Hur överlinnades barnet till tosterheanet? nlanden son tliregick och resulterade i omhändertegandet? s D Häntsdesav rostertörâldrarna Anländetill fnsterhennet i sällskap en- 1 D Barnets :ax-nan: (vårdnadshavare) 2 D bart ned föräldrarna/nagon av föräldrarna 2 D lura anhörig till barnet Anlinde till tosterheet i sällskap ned a D föräldrarna/förälder + befattningshavare a D Granneeller hyresvärd inon barnavården(t ex socialassistent eller barnheaaförestandare) c D Poliemyndighet, åklagare eller domstol Anllnde till tosterlnnaet i elllskap aed

68 Barnavdrdsonbudeller barnavardakonsulent 41D befattningshavare inoa barnavlrden sm

s D barnet kandeväl eller ganskevill behandli b / P31),psykiatrisk klinik. Anlandetill tueuurhenet i sällskap ned

s D barnhea, ungdoaebaa/ ungdoaavlrdsskola 5D befattningshavare son barnet kandeflyk-

tigt eller son det ej tidigare susanv D Privatlllkare, tjansteläkare träffat med

1D Annat sitt. Angevilket:

jande art? Prlgorna 37 och 38 besvarasendast on fosterhennet Iarke svar för varje rad. ligger i annankomma. 37 Har representanter för den age barnavlrdsnlanden 12.1. _ -1 besökt benet före placeringen? Behandlinghos den psykiska barna-

69 1 D 2 D och ungdeaavlrden(17817) 1a Hej

Poliklinisk behandling pl barn-

Vlrd pa barnpsykiatrisk klinik el- 58 Har representanter för den age barnavlrdsnkmden 71 1 D 2 D ler till sidan anslutet behandlings- besökt heametefter placeringen? hen (sjukhemför lättare psykiskt sjuka barn

11:! Hej

vara pl fristående behandlingshea 9

72 1D 2D för psykiskt störda barn 2D Ja. Hur mangaglnger? Antal: u... gangar 10-11

Vard pd enskilt ejukhea för psykiskt

73 wDzD sjuka barn 39 Var den aktuella tosterbarnsplnceringen att be-

trakta soms k katastrotplacerlu, dvs placering Vård pd annananstalt an ovanstlendd där synnerligen akuta prsblen tvingat fran en

74 1D2D (dock ej barnhemeller ungdonsvdrde- rycket skyndsaalösning?

skola). Angevilken:

eaaeeeseeeeeeeeeeseaeeesaaeaeseseee 1G le.) 12

nansivinnsuännns KÄIWBDOI ox mr: NUVARANDE rosma- 2D a.

annan BABKETS OCHPÖRÄIJJRARIAS KÄHIEDOI OI DR!IIIVARAIDB POäERHEMT 35 Ven initierade valet av det uuv ros* ast? +40 Har barnet tidigare vistats i det nuvarandefosuerhenneti något av följande salnanhang?

1 D 2 D Somdagbarn Landstingets toeterhensanskattare, place-

4D ringsassistent e d v D 2 D Sonfoster-barn

... 16

sD FBI! Il: 2G I annat sammanhang. Angevilket: eD HSrildrarna/nlgsn av föräldrarna seeseeeaeeeneeeeeeeesseseeee-eeeees

man; (aor- och farföräldrar, s skon, +41 Besvarasombarnet ej besökt xusterhaalet tidi-

1D balveyskon sant :sz-klarare syskon gare.

de placeringen komtill stand? essssseeeeaeeeeeseeeeeeeenseeeeseeeaessee-

1Dso3

2D Ja -)Fortsätt medtr 43

:D Uppgift saknas 42 Brbjöd barnavlrdsnbandenbarnet att besökabenet innan det placerades där?

1D Hej

2D s..

SOU 1974: 7 381

43 Hadebarnet möjlighet att själv ta ställning UPPGIFTER OI POSTERHEIIB! till tosterhemsplaceringen? 4-50Ungefär hur längt är avståndet mellan foster-

1:] Nej hemmetoch föräldrarnas (vårdnadshavarens)

bostad? ZE Ja 1 E 1 mil eller kortare Ombarnst aldrig bott hos sina föräldrar (adoptiv-

föräldrar) skall frågorna 44-50 ej besvaras. 2D 1-5 mil

44 Besökte barnets föräldrar (vårdnadshavare) foster-hemmetinnen placeringen skedde? :D 5-10 mil

4D 10-30mil 26

1 E] Hej

20 sD ler än 30 mil

2 E Ja -› Fortsätt medrr 46

sD Uppgift saknas

3 Uppgift saknas

vD Hiräldrahem (motsv) saknas

45 Erbjöd barnavdrdsnämnden föräldrarna (vdrdnadshavaren) att besökafosterhemmetinnan barnet placerades där? 451 Hur länge har barnet vistats i det nu aktuella foeterhemmet?

1B!”

1 E 1 mäneller mindre

21 züu

2 1-) mån 3 Pöräldrarna var ej anträfrbara u: 3-6 man 46 Pannadet möjli het för barnets föräldrar (vardnadshavsreg att välja mellan fosterhem och b 6-12 mån institutionsvárd innan placeringen komtill stånd?

üüüüümaü

12-18mån 27

1D Nej 18-24man

22 2 B Ja -rPortsätt medfr 48 2-3 dr

47 Av vilken anledning fanns ej dennamöjlighet? 3-5 Ar

w Her än 5 Ar 1 D Föräldrarna var ej anträtrhara

2 D Lämpligainstitutionsplatser fanns ej Utgick fosterlön i augusti 1970?

Föräldrarna hade själva bestämtsig för

23 3 1:1 den aktuella placeringen .JJ Nej 25

sD Uppgift saknas 53 Har kommuner.- bidrtgit ekonomisktpå annat sätt

än genomtosterlön?

4B Fannsdet möjlighet för barnets föräldrar (vårdnadshavare)att välja mellan olika fosterhem Markerasvar för varje alternativ. I innan placeringen komtill stånd? Ja

24 1a Hej Kostnadför kläder, säng, säng-

utrustnixu, e d 33

DÖE

2 D Ja ---› Fortsätt medfr 50 Kostnadför cykel, moped,sport-

utrustning, e d 54 49 Av vilken anledning fanns ej dennamöjlighet? Kostnadför lelmaterial 35 v D Föräldrarna var ej anträtfbara Det stod inte fler än ett fosterhem till Skäliga f 1ckpengar 36 2 D buds Kostnadfdr barnets utbildning, kurser eller liknande 57 Föräldrarna hade själva bestämtsig för 25 3 D det aktuella hemmet Läkarvlrdskostnader, kostnader för läkemedel, resekostnadervid rosa 36 till och fran läkare e d, i den

försäkring Tsndvärdskoatnadereller resa till

sD Uppgift saknas och från tandläkare 39

Reaekostnaderför barnet och i förekommande fsll för vårdare vid resa 40 till barnets föräldrahem

382 SOU 1974: 7

Bilaga 4

STATISTISKA CENTRALBYRÅN P 1449 Utredningsinstitutet Fack 102 50 Stockholm 27 Tel 08-63 05 60

Fosterbarnsundersökningen

Intervjuformulär C Avsett för fosterhemmen

l__lål.__l UB-nr l Man 2 Kvinna _ [____]___] Personnr l I I l l I l I l I l l J Bostadsort Län: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Intervju från kl . _ , _ _ _ Loko nr . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . till kl _ _ , , _. Intervjudatum .. . . ./. . . .. 1970 334 SOU 1974: 7

Fråga l Vilket civilsrånd har Ni?

Ogif t

i

Frånskild _› Gå till fråga 3

Asus»-

Änka/ Änkling Gift Vilket år gifte Ni Er?

Fråga 2 Ställ fråga 2 om gift enligt fråga l

Har Ni sammanlevt under större delen av 1970 med Er make/maka?

Ja - Gå tillfråga4 Nej

Fråga 3 Ställ fråga 3 om ogift, frånskild eller änka/änkling enligt fråga l eller om nej enligt fråga 2

Har Ni sammanlevt med någon (annan person) under äktenskapliga former under större delen av 1970.7

p.. Nej Ja -› Sedan vilket år?

Fråga 4 Vilken utbildning har Ni? Räkna även med eventuell yrkesutbildning på heltid som varat minst ett år.

Enbart folkskola, fortsättningsskola eller liknande, icke helt genomgången grundskola eller enhetsskola Folkskola (eller liknande) samt därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola) Enbart realexamen (även praktisk), genomgången grundskola eller enhetsskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola Realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex fackskola, handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminarium, teknisk utbildning) Enbart studentexamen (även fackgymnasium)

O\(JI Studentexamen samt därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex folkskol-

lärarexamen, högskola eller universitet utan examen) Examen från universitet eller högskola

1974:7 385 25-SOU

Fråga 5 Vilket är Ert yrke eller huvudsakliga sysselsättning för närvarande? Vilken titel har Ni?

EE Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Titel: . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om ej förvärvsarbetande, koda orsak

Hemarbetande Medhjälpande familjemedlem

khåLülvi-I

Studerande Pensionär Annan orsak

Frâga 6 Ställ fråga 6 om ip är förvärvsarbetande enligt fråga 5

Är Ni egen företagare eller anställd?

Egen företagare Anställd på heltid (minst 35 tim/vecka)

bum»-

Anställd på halvtid (20-34 tim/vecka) Anställd på deltid (mindre än 20 tim/vecka

Fråga 7 Ställ fråga 7 om ip inte är förvärvsarbetande enligt fråga 5

Har Ni försökt skaffa arbete under 1970?

...r Ja 2 Nej

Fråga 8 Frågorna 8-11 ställes om ja på fråga 2 eller fråga 3

Vilken utbildning har Er make/maka/partner? Räkna även med eventuell yrkesutbildning på heltid, som varat minst ett år.

1 Enbart folkskola, fortsättningsskola eller liknande, icke helt genomgången grundskola eller enhetsskola 2 Folkskola (eller liknande) samt därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola) 3 Enbart realexamen (även praktisk) genomgången grundskola eller enhetsskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola 4 Realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt. därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex fackskola, handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminarium, teknisk utbildning) 5 Enbart studentexamen (även fackgymnasium) 6 Studentexamen samt därutöver yrkesutbildning i minst ett år (t ex folkskollärarexamen, högskola eller universitet utan examen) 7 Examen från universitet eller högskola

386 SOU 1974: 7

Fråga 9 Vilket är Er makes/makas/partners yrke eller huvudsakliga sysselsättning? Vilken titel har han /hon?

Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Titel: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om ej förvärvsarbetande, koda orsak

Hemarbetande Medhjälpande familjemedlem

(zu-hmmm-

Studerande Pensionär Annan orsak

Fråga 10 Om make/maka förvärvsarbetande enl fråga 9

Ãr Er make /maka /partner egen företagare eller anställd?

Egen företagare Anställd på heltid (minst 35 tim/vecka)

buk»-

Anställd på halvtid (20-34 tirn/vecka) Anställd på deltid (mindre än 20 tim/vecka)

El Kodas av Ui

Fråga ll Vilket är Er makes/makas/partners personnummer?

lllI|llJl|lIJ Koda födelseârets två sista siffror (siffrorna

l_L_I 2 och 3) imarginalen

Fråga 12 a Fråga 12 ställs om ip är egen företagare enligt fråga 6 eller om maken/makan] partnern är egen företagare enligt fråga 10 Brukar fosterbarnet delta iarbetet med det egna företaget (jordbruketü

.-1 Ja Nej -› Gå till fråga 13

Fråga 12 b Sker detta regelbundet?

Ja, hela âret

båtvb-

Ja, sommartid Nej

SOU 1974: 7 387

Fråga Vilken typ av bostad bor Ni i? Hyreslägenhet Insatslägenhet (bostadsrättslägenhet)

Lau-hunn-

Egen villa eller radhus J ordbruksfastighet Annan bostad. Ange vilken: . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga Hur många rum finns det i Er bostad? Rum (andra än kök, badrum, hall etc)

Fråga Hur stor år den ungefärliga lägenhetsytan? Kvadratmeter

Fråga Har Ni i Er bostad tillgång till . . . . CJ varm vatten ?

uwuuwmz

dusch eller bad? WC? centralvärme? telefon ? TV?

Fråga Hur många personer ingår iErt hushåll? Räkna även med Er själv och fosterbarnet. Personer

Fråga Har Ni därutöver någon inneboende? Nej Ja Hur många? Personer

Fråga Hur många egna barn eller adoptivbarn har Ni för närvarande? Barn

Fråga 20 Har Ni tidigare haft egna barn eller adoptivbarn som Ni inte har nu? p_n Ja Nej

388 SOU 1974: 7

Fråga 21 Vill Ni ange födelseår och kön på samtliga hemmavarande barn? Tag först det fosterbam vars namn nämndes i början och efter det såväl egna bam som adoptivbarn och andra fosterbarn om Ni har några. Anteckna alltid det fosterbam frågorna avser som bam nr 1. Tablå 1 Ãr detta barn . . . . . . . Barn Födelse- Pojke Flicka eget adoptiv- fosterår barn barn bam

C29

1. 19-. . . 1 2 1 2 2. 19. . . . l 2 l 2 3 3. 19. . . . 1 2 l 2 3 4. 19. . . . l 2 l 2 3 5. 19. . . . 1 2 l 2 3 6. 19. . . . l 2 1 2 3 7. 19. . . . 1 2 l 2 3

21 Fråga 22 Fråga 22 ställs om fler än ett av barnen är fosterbarn enligt fråga vi Ãr fosterbarnet (något/några av fosterbarnen) syskon med det fosterbarn nämnde i början ? Ja Nej

Fråga 23 Är Ni (eller Er make/maka/partner) släkt med det fosterbarn som frågorna avser? Nej

[go- J a; Ange släktskapet:

SOU 1974: 7

Fråga 24 Frågorna 24-29 ställs om födelseåret är 1961 eller senare för bam nr 1 enligt fråga 21 Svaren markeras efter hand i tablå 2

A: Finns nâgra av tillsynsformerna på det här svarskortet på Er bostadsort?

överlämna svarskort l

B: Ställs om något Ja-svar givits på A

Har fosterbarnet plats vid någon av tillsynsformerna på svarskortet?

Om Ja: Hur många timmar om dagen är fosterbarnet normalt på/i . . . . . .?

C: Har Ni tidigare försökt att få någon (annan: om barnet har plats enl B) tillsynsform? D: Skulle Ni vilja att fosterbarnet fick tillgång till någon (annan: om barnet har plats enl B) tillsynsform? Välj i såfall den tillsynsform enligt svarskortet Ni helst skulle önska.

E: Står Ni i kö för någon eller nägra av tillsynsformerna?

Tablå 2

A: B: C: D: E: Vet Om Ja: Ja Nej ej Ja Nej ant tim/dag Ja Nej Ja Nej

Daghem l 2 3 l 2 1 2 ›- ›-n h)

| I I

Lek-

l

skola 1 2 3 l 2 I I l 2 2 l 2

Fri-

tidsheml2 312 I||12 312

Kommunala

familje-l2 3 12 |__L_ll2 4 12

daghem Privata

familje-12 3 12 LLJIZ 5 12

daghem

Ingen (annan) tillsyns- 6 form önskas

390 SOU 1974: 7

24 B Fråga 25 Fråga 25 ställs om Ja på något alternativ enligt fråga

Hur mycket brukar Ni betala per mtlnad för tillsyn av fosterbarnet?

L_LJ_I Kr/mån

24 B Fråga 26 Fråga 26 ställs om Nej på alla alternativ enligt fråga

Hur brukar tillsynen normalt ordnas om dagarna? 1 Tillsyn av Er själv eller Er make/maka/partner 2 Tillsyn ihemmet av någon annan . . . . . . . . . . . . . . . 3 Annan tillsyn. Ange vad: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Barnet är utan tillsyn

Hur är Era möjligheter att ordna tillsyn av fosterbarnet under Er fritid? Fråga 27

Kan tillsyn 1 alltid ordnas 2 ordnas för det mesta 3 ordnas mer sällan eller 4 aldrig ordnas? 5 Ip säger sig inte ha någon fritid

Fråga 28 Vem kan se till fosterbamet under dagen om det insjuknar?

Ja Nej l 2 Ni själv (eller Er make /maka /partnerj 1 2 Annan medlem ihushållet (om fler finns) 1 2 I hemmet av någon annan 1 2 Barnets (biologiska) föräldrar 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Utanför hemmet av någon annan. Ange vem: . . . . . .

Om den som brukar se till fosterbarnet under dagen blir förhindrad, till exempel Fråga 29 av sjukdom, vem kan då ta hand om barnet?

Ja Nej 1 2 Ni själv (eller Er make /maka/partner) 1 2 Annan medlem ihushållet 1 2 I hemmet av någon annan 1 2 Barnets (biologiska) föräldrar 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Utanför hemmet av någon annan. Ange vem: . . . . . . . . .

SOU 1974: 7

Fråga 30 a Har fosterbarnet eget rum?

,_ Ja -› Gå till fråga 31 2 Nej

Fråga 30 b Vem eller vilka delar fosterbarnet mm med?

a .l Er själv

›-›-›-›-hv NNNNZ

Er make /maka /partner Annan manlig hushållsmedlem Annan kvinnlig hushållsmedlem

Är fosterbarnet omhändertaget för samhällsvård eller brivatplaceratW Fråga 31

g Omhändertaget 2 Privatplacerat -› Gå till fråga 42

Har fosterbarnet innan omhändertagandet kom till stånd varit privatplacerat Fråga 32 hos Er?

›_ Ja -› Gå nu fråga 42 2 Nej

Fråga 33 På vilket sätt fick Ni först kännedom om det fosterbarn som vi här talar om?

Direkt kontakt med barnavårdsnämnden Barnavårdsombud/barnavårdskonsulent

0151:35)!-

Annons avseende just detta barn Annons för nyrekrytering av fler fosterhem släktingar/bekanta till personal på barnavârdsnämnd eller barnavårdande institutioner Förälder (biologisk) till fosterbarnet Släkting till fosterbarnet

\O®\IO\

Annan fosterförälder Annan person eller institution. Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 34 Kände Ni barnet eller barnets föräldrar innan man diskuterat barnets placering hos Er?

,_. Ja 2 Nej -› Gå till fråga 36

392 SOU 1974: 7

Hade barnet vistats hos Er innan man börjat tala om att placera barnet iErt hem? Fråga 35 a y... Ja Nej -› Gå nu fråga 36

Fråga 35 b Vistades barnet tidigare hos Er. . . . .

N el som fosterbarn? som dagbarn?

NNNNNZ

som feriebarn? på tillfälligt besök? ›-›-›-›-›-|- av annan anledning? Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gå till fråga 39

Träffade Ni barnet innan det flyttade till Er, dvs efter det att man hade börjat Fråga 36 tala om att placera barnet hos Er?

1 Nej 2 Ja Hur många gånger?

U_J Ggr

Fråga 37 Fråga 37 ställs om Ip är sammanboende enligt frågorna 2 eller 3 barnet innan det flyttade till Er? Träffade Er make/maka/partner ._. Nej Ja Hur många gånger?

Ggr

Fråga 38 Fråga 38 ställs endast om Ja enligt fråga 36 Besökte barnet Er iErt hem innan det definitivt blev bestämt att barnet skulle placeras hos Er? l Ja 2 Nej

Fråga 39 Träffade Ni barnets (biologiska) föräldrar eller någon av dem innan barnet flyttade till Er, dvs efter det att man hade börjat tala om att placera barnet hos Er?

l Nej 2 J a Hur många gånger?

LU og:

Fråga 40 Fråga 40 ställs om Ip sammanboende enl frågorna 2 eller 3

Träffade Er make/maka/partner barnets föräldrar innan barnet flyttade till Er?

g_ Nej Ja Hur många gånger?

Ggr

Hade Ni speciella önskemål om att ta en pojke eller flicka innan Ni tog det foster- Fråga 41 a bam vi talar om?

Ja, pojke

ute»-

Ja, ñicka Nej

Fråga 41 b Hade Ni speciella önskemål om åldern?

p-n Ja Nej -› Gå uu fråga 42

Fråga 41 c N Vilken åldersgrupp önskade Ni i första hand?

0- lår 2- 5 år

knä-WN»-

6- 9år l0-l2åreller 13-15 år

Fråga 42 Har barnavårdsnämnden vidtagit någon eller några av följande åtgärder för att lämna stöd till Er som fosterförälder?

Nej a. HarNi deltagiti. . . . . kurs med inriktning på fosterbarnsvård i barnavårdsnämnds eller annans regi?

Om Ja:Hur många timmar avsåg kursen /kurserna?

Timmar

introduktionskurs under en eller ett par dagar för främst nya fosterföräldrar?

IOIQIQ

gemensam utbildning med dagbarnvårdare eller annan barnavårdande personal? regelbundet återkommande gruppsamtal mellan fosterföräldrar där i huvudsak praktiska problem diskuteras? annan undervisning anordnad av barnavårdsnämnden?

Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nej b. HarNifått. . . .. inbjudan till samtal med t ex befattningshavare vid barnavårdsnämnd, med barnavårdsømbud eller med barnavårdskonsulent?

Om Ja: Har Ni deltagit i sådana samtal?

INJIOIO

litteratur, broschyrer, tidskrifter? speciell information om exempelvis kost, hälsovård, fritidsaktiviteter, lekmaterial m m? annan information från barnavårdsnämnden? Om Ja: Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

394 SOU 1974: 7

§3 Nej C. HarNifått. . . .. hjälp till bättre bostad?

h-r-v-bn

avläsning genom social hemhjälp eller liknande? annan praktisk hjälp? Om Ja: Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 43 Har Ni några speciella önskemål då det gäller utbildning eller information inför uppgiften som fosterförälder?

Ja Ange vilken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nr- Nej

Fråga 44 Har Ni något eller några av följande typer av ersättningsbidrag därför att Ni har fosterbarn ?

h? 8.

u-i-u NZ Fosterlön. Om Ja: Hur stort belopp/mån?

Kr/mån

:E Ersättning från någon av eller båda barnets föräldrar

Om Ja: Hur mycket/mån? Kr/mån

:E Ersättning från annan enskild person

Om Ja: Hur mycket/mån? Kr/mån

Bidragsförskott Allmänt barnbidrag

›-›-›- NNN Barnpension Om Ja: Hur mycket/mån?

Kr/mân

:E Barnlivränta Om Ja: Hur mycket/mån?

Kr/mån

Bostadstilläg för barnfamiljer

›-›- Niki Vårdbidrag Om Ja: Vilken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur mycket/mån? Kr/mån

:E

Annan ersättning Om Ja: Vilken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur mycket/mån?

E Kr/mån

Fråga 45 a Fråga 45 ställs till Ip som har fosterlön enligt fråga 44

När det gäller fosterlönen, har det diskuterats om den skall tas upp som inkomst eller inte i siälvdeklarationen. Praxis är olika i olika delar av landet.

Hur gjorde Ni? Tog Ni upp 1969 års fosterlön i självdeklarationen? (Vi vill påminna om att Ert svar är konfdentiellt och att uppgifterna enligt sekretesslagen inte får utlämnas till någon.)

Ja Nej

ämm»-

Vet ej - Gå till fråga 45 e Hade inte fosterlön 1969 %

SOU 1974: 7

Fråga 45 b Yrkade Ni något avdrag för 1969 års fosterlön?

l Ja 2 Nej _› Gå till fråga 45 e 3 Vet ej J

Fråga 45 c Hur stort var avdraget?

I Kr

0061 Vet ej -› Gå till fråga 45 e

Fråga 45 d Hur stort avdrag godkände taxeringsnämnden?

l Kr

0001 Vet ej

Fråga 45 e Tänker Ni ta upp fosterlönen för 1970 i siälvdeklarationen?

Ja Nej

DOM» Vet ej

Fråga 46 a Tycker Ni att Ni har för mycket, för litet eller lagom kontakt med barnavårdsnämnden iEr egen kommun?

För mycket

Mun-

För litet Lagom

Fråga 46 b Upplever Ni kontakter med barnavårdsnämnden iegna kommunen som värdefulla, besvärande eller är de utan betydelse?

Värdefulla

5393!-

Besvärande Utan betydelse

Fräga 47 Är fosterbarnet placerat hos Er från annan kommun än den Ni själv bor i?

l Ja 2 Nej -.› Gå till fråga 49

Fråga 48 a Tycker Ni att Ni har för mycket, för litet eller lagom kontakt med barnavârdsnämnden iden placerande kommunen?

För mycket

Mu»-

För litet Lagom

Fråga 48 b Upplever Ni kontakter med den placerande kommunen som värdefulla, besvärande eller är de utan betydelse?

Värdefulla

Non-

Besvärande Utan betydelse

396 SOU 1974: 7

med Fråga 49 a Har barnets biologiska föräldrar och /eller annan nära anhörig tagit kontakt Er? Er (eller Er make /maka /partner) sedan fosterbarnet placerats hos

Ja Nej -› Gå till fråga 50

Fråga 49 b Har någon av dom . . . . .

ej besökt fosterhemmet?

wwmwmmz

inbjudit Er (Er make/maka/partner) till sitt hem?

i-Ir-*i-lr-üi-Ihn:

ofta ringt till Er (Er make/maka/partnerj? Om nej: någon gång ringt till Er (Er make/maka/partnerj? ofta skrivit brev till Er (Er make/maka/partnerj? Om Nej: någon gång skrivit till Er (Er make/maka/partnerj?

nära an- Fråga 50 a Har Ni tagit någon kontakt med barnets biologiska familj eller annan hörig (m0r-, farföräldrar, mostrar e d) sedan fosterbarnet placerades hos Er?

Ja

[gr-n Nej --› Gå till fråga 53

ei besökt de biologiska föräldrarna eller annan nära anhörig till fosterbarnet?

wmwwuwz

inbjudit biologisk förälder eller annan nära anhörig att besöka fosterhemmet?

p_;._;_.._.._._.;.

ofta ringt till biologisk förälder eller nära anhörig? Om Nej: någon gång ringt till biologisk förälder eller nära anhörig? ofta skrivit brev till biologisk förälder eller nära anhörig? Om Nej: någon gång skrivit brev till biologisk förälder eller nära anhörig?

kontakt med barnets Fråga 51 a Tycker Ni att Ni har för mycket, för litet eller lagom biologiska föräldrar (annan nära anhörigj?

För mycket För litet

-Älsábäh-

Lagom Har ingen kontakt alls -› Gå till fråga 52

med de biologiska föräldrarna som värdefulla, besvärande Fråga 51 b Upplever Ni kontakter eller är dom utan betydelse?

Värdefulla

Nwr-ø

Besvärande Utan betydelse

SOU 1974: 7

Vilken inställning tror Ni att barnets biologiska föräldrar har till fosterhems- Fråga 52 a placeringen hos Er?

Vet Förälder Pos Neu Neg ej okänd/avliden a. Är moderns inställ- l 2 3 4 5 ning positiv, neutral eller negativ b. Är faderns inställ- 1 2 3 4 5 ning positiv, neutral eller negativ

Fråga 52 b Fråga 52 b ställs om båda föräldrarna är okända/avlidna

Vilken inställning tror Ni att annan nära anhörig till barnet har?

Barnet saknar Vet annan nära Pos Neu Neg ej anhörig c. Är annan nära an- l 2 3 4 5 hörigs inställning positiv, neutral eller negativ?

Fråga 53 Fråga 53 ställs inte om fosterbamets moder och fader är okända eller avlidna enligt fråga 52 a

Har någon av eller båda föräldrarna försökt återfå barnet?

J a

02h!!-

Nej Vet ej

Fråga 54 Hur lång tid tror eller vet Ni att fosterbarnet kommer att stanna hos Er som fosterbarn?

Mindre än l är 1-3 år

AwNh-a

Mer än 3 år Vet ej

Fråga 55 a Skulle Ni vilja adoptera fosterbarnet?

Ja

mn»-

Nej -› Gå till fråga 56 Vet ej

Fråga 55 b Vad tror Ni om möjligheterna att få göra det?

Goda Inga möjligheter

4503M0-

Vet ej Annat: Ange lps svar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

398 SOU 1974: 7

Fråga 56 Tror Ni att barnavårdsnämnden skulle ta hänsyn till fosterbarnets önskemål ifråga om adoption och vistelselängd hos Er?

l Ja 2 Nej 3 Vet ej 4 [p anser att barnet är för litet

Fråga 57 Fråga 57 ställs om det namngivna fosterbarnets födelseår är 1963 eller tidigare enligt fråga 21

Har fosterbarnet enligt vad Ni känner till varit med om något av följande under den nu aktuella vistelsen iErt hem?

J a Nej 1 2 Skadegörelse, stöld av bil eller moped eller annat egendomsbrott- 1 2 Missbruk av alkohol, även öl l 2 Missbruk av thinner eller liknande medel (sniffning) l 2 Missbruk av narkotika och /eller läkemedel l 2 Aggressions- eller våldshandling mot person 1 2 Skolskolk eller annan anpassningssvdrighet i skolan l 2 Rymning 2 . . . . . . . . . . l Något annat. Ange vad: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 5 8 Hur anser Ni att barnet har klarat sig den senaste tiden i de sammanhang som angivits på det här svarskortet?

överlämna svarskort 2

Bra Varken Dåligt Vet Barnet går bra eller ej inte i dåligt skolan

1 2 3 4 l familjen l 2 3 4 5 l skolmiljön I skolarbetet l 2 3 4 5 l kontakten med l 2 3 4 kamrater l kontakten med l 2 3 4 vuxna I fråga om l 2 3 4 fritidsintressen

Fråga 59 a Hur stort belopp får fosterbarnet i fickpengar per vecka av Er för eget bruk?

LU Kr/vecka

Fråga 59 b Får fosterbarnet regelbundet fickpengar av någon eller båda föräldrarna?

Båda föräldrarna okända/avlidna Nej

WN* Ja Hur mycket?

E Kr /vecka

Fråga 59 c Får fosterbarnet regelbundet _ñckpengar av någon annan?

l Nej 2 Ja Hur mycket?

|_|__| Kr/vecka

Fråga 60 a Har barnet någon kontakt med förälder/föräldrar eller annan nära anhörig {mor-, farföräldrar, mostrar e d) .7

Ja Nej

Jibålvh-

Vet ej Gå till fråga 61 Barnets båda föräldrar är okända/avlidna och barnet saknar nära anhöriga

Fråga 60 b Har fosterbarnet. . . . .

Ja Nej 0.-

wwwg_

1 2 besökt föräldrarna /förålder eller annan nära anhörig? 1 2 l ofta rirgt till eller fått telefonsamtal från förälder eller annan nära anhörig? 2 Om Nej: någon gång ringt till eller fått telefonsamtal från förälder eller annan nära anhörig? l 2 ofta skrivit brev till eller fått brev från förälder eller annan nära anhörig?

1 2 un»

Om Nej: någon gång skrivit brev till förälder eller annan nära anhörig?

Ãr fosterbarnet psykiskt handikappat eller fysiskt handikappat (t ex synfel, Fråga 51 hörselfel, rörelsehinder e d) ?

Ja, svårt Ja, något Nej hindrad hindrad

Psykiskt handikapp Synfel

wwwww

v-n-n-p-t-n

Hörselfel

IQIQNNIQ

Rörelsehinder Annat fysiskt handikapp

Fråga 62 Vet fosterbarnet om att det är fosterbarn?

p_ Ja Nej

Fråga 63 Har Ni haft fosterbarn innan det fosterbarn vi talat om kom till Er?

p... Ja Nej

Fråga 64 Fanns det fosterbarn i Ert föräldrahem?

p-n Ja Nej

SOU 1974: 7

Fråga 65 Har Ni själv varit fosterbarn?

l Ja 2 Nej

Fråga 66 Frågorna 66-67 ställs endast till sammanboende enligt frågorna 2 och 3

Fanns det fosterbarn iEr makes/makas/partners föräldrahem?

l Ja 2 Nej 3 Vet ej

Fråga 67 Har Er make /maka/partner varit fosterbarn?

l Ja 2 Nej 3 Vet ej

Fråga 68 a Har Ni kontakt med andra fosterföräldrar?

l Ja 2 Nej -› Gå till fråga 69

Fråga 68 b Har det varit i form av . . . . .

l organiserade kontaktträffar 2 mer tillfälliga kontakter eller 3 båda delarna?

Fråga 69 Har någon i Ert hushåll

Ja Nej 1 2 bil? 1 2 båt? l 2 sommarstuga?

Fråga 70 Tillhör Ni någon eller nâgra föreningar eller organisationer? Har Ni eller har Ni haft något styrelseuppdrag?

Koda för varje typ av förening

Med- Ej Styrellem med- seupplem drag l 2 3 1. Fackförening 1 2 3 2. Politisk förening l 2 3 3. Idrottsförening 1 2 3 4. N ykterhetsorganisation 1 2 3 5. Religiöst samfund (ej statskyrkan) 1 2 3 6. Hobbyförening 1 2 3 7. Sällskapsklubb (ordenssâllskap) 1 2 3 8. Annan typ av förening/organisation

26-SOU 1974: 7 401

Fråga 71 Läser Ni någon tidning regelbundet?

w Nej Läser Ni någon . . . . . daglig ortstidning

r-v-n-t-u

daglig rikstidning Veckotidning

Fråga 72 Brukar Ni göra något av följande på Er fritid?

Nej Ja E1 N någon ofta 00 “°§° laga/fiska Sköta trädgård Gå på bio Gå på teater/konserter/museer/utställningar Gå på restaurang/dans

wwwwwmwwwwwwwwwwwww

Läsa böcker/tidskrifter

b-ti-li-4|d)-lI-4Fdb_›-lhd)-di#›-IIá›-ID-lI_|-Ibd

Läsa Veckotidningar Gå i statskyrkan Gå på frikyrkliga sammankomster

NMNNNMNNNNNNNNNNNN

Gå omkring på gator och iaffärer Gå på idrottsevenemang Idrotta/motionera/vara ute i skog och mark Göra bilutflykter Besöka slåktingar/vänner/bekanta Ha släktingar/vånner/bekanta på besök Delta i studiecirklar eller kurser Spela musikinstrument Lyssna på radio/grammofon /se på TV Syssla med hobbyverksamhet (sticka, sy, snickra, måla, samla frimärken och liknande) ›- N D) Något annat. Ange vad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 73 Frågorna 73-74 ställs till sammanboende enligt frågorna 2 eller 3

Tillhör Er make/maka/partner någon eller några föreningar eller organisationer? Har han /hon eller har han /hon haft styrelseuppdrag?

Koda för varje typ av förening

Med- Ej Styrel- § å med- seupplem drag . Fackförening . Politisk förening

wwwwwwww

. Idrottsförening

›-›-›-I›--›-›-›-a›-

. Nykterhetsorganisation

IQIQNIQIQNNIQ

. Religiöst samfund (ei statskyrkan) . Hobbyförening . Sällskapsklubb (ordenssällskap) &. Annan typ av förening/organisation

402 SOU 1974: 7

Fråga 74 Brukar Er make/maka/partner göra något av följande på sin fritid?

Nej Ja Ja någon ofta gång l 2 3 Jaga/fiska l 2 3 Sköta trädgård l 2 3 Gå på bio l 2 3 Gå på teater/konserter/museer/utställningar 1 2 3 Gå på restaurang/dans l 2 3 Läsa böcker/tidskrifter 1 2 3 Läsa veckotidningar 1 2 3 Gå i statskyrkan 1 2 3 Gå på frikyrkliga sammankomster l 2 3 Gå omkring på gator och i affärer l 2 3 Gå på idrottsevenemang l 2 3 Idrotta/motionera/vara ute i skog och mark l 2 3 Göra bilutflykter 1 2 3 Besöka släktingar/vänner/bekanta l 2 3 Ha släktingar/vänner/bekanta på besök l 2 3 Delta i studiecirklar eller kurser l 2 3 Spela musikinstrument 1 2 3 Lyssna på radio/grammofon/se på TV (sticka, sy, snickra, måla, samla frimärken och l 2 3 Syssla med hobbyverksamhet liknande) 3 . . . . . . . . . . . . l 2 Något annat. Ange vad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 75 Har Ni grannar, bekanta eller släktingar som för närvarande inte har fosterbam men som Ni tror skulle kunna vara lämplgva och intresserade av att fungera som fosterföräldrar?

l Ja, med ganska stor säkerhet. Antal föräldrapar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Ja, men med viss tvekan. Antal föräldrapar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Nej

Anm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

sou 1974:7

Bilaga 5

FOSTERBARNSUTREDNINGEN Socialdepartementet Fack 103 10 Stockholm 2 Tel. 08/23 62 00/1979

Frågor till landstingen och de landstingsfria kommunerna om barnhemsvården

Anvisningar l. Svara genom att sätta kryss i lämplig ruta, fylla i tabell eller genom att skriva på prickad rad.

2. Frågorna avser förhållandena vid samtliga barnhem (enskilda, primärkommunala och landstingskommunala) belägna inom landstingsområdet den 31 december 1970 om inte annat anges.

3. Formuläret insändes till Fosterbarnsutredningen, Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, senast den 15 april 1971.

404 SOU 1974: 7

2 såå .Eu .\.E:

:En

-w:_:vo_:å

_

wåsüwäax

å: å. :me:

:av

:vn

-ao v:

:omm:

...zuucømtâm

:m:

=:

...Ewåäääoâoa

:o: v:

:ovfEommEävEN:

:w :m

205mm

. .

:av:

. . . .

müäv

mv_::$mn.:

L:

42020:

LonvoE

:omväg

m:

:a::

.ååo voE _vanan_ 93.2%

8822:8.:

ovåvä.,

:SE

:av

:w -än å :E:

:oEEo: :SoH

.30

:än

å 0:8

uvmånzEêoxm

-sa v:

mMEmE

maoêEox

:v32:

:Eoxz:

:v:

mmxmm::mêvzsn

å: v: : å.

uvâäâ:

å: å :E:

:oEEu: :aäâz

E: ov

xoovzaxüogov_

.En

:v82:

v:

850 35:a

áwEâm.

m.:

_8:

.Howüxmmåoåüån

ov Å å: v:

av

.v:w

ä.:

.än å å.:

5.:

Hoz

5:35:23

mcåxoäuo.

.CoEEuSCHND ovmåamEocååm

.En v:

.SSW

muhäomav

_

5:2:

v22 Å :o: v:

E8

Aäoaåmn

:ax v?

_

-än å :ME

.E

mv:m:w

:m:

:aêvsâ:

å .E

nxwuøavxâäm

å: v:

:än

93 I H :av .sm v:

.CENG

E:ommw:_:=_:m:m

5:529_

Du

:mn En :msn :Bm

:än .o .ha å :E:

:_5895 mmâaoüaw

å

Små.:

:ávwnm .E232 .sauna

Eoåmmnwäøåâam

.üvvå

âoååunåmn

85:?

...F E0: m: .En v:

I :så 2:3

.:o:E2ou_ww5:u_:wE:å

00:30.25

-_01 v:

:En: moøå 18:a

58:5:

-än :s:

.E352

å

5:a

322:

32.388:

åoêEosåum

.Suomoaaxzäoâom

ocaâwâa

_

:o: v:

êoêêomv 32.888: oåvåamobø.: 05523..:

73:a

ovååâ:

womå

:oo .Bm v:

ow:

092 :En:

uiEzm

vvs_

-Eon .Eam

_ m

Anm_ -Eom 30::

_

-E=:

m

.H 30:. .E=: .SE m_ a :o .m 3:: m.: aE

SOU 1974: 7

._09

äzooâm

u:

:o: v5

.måanmøä

.ämm

ouøncä_ aux?

:EEw

»genius

5:0

wiâu ow=

EOm

åoxwmoxä Eüzøxaå

-BO E.

.xätänøm .UCP-Måduxm

:u

20% ;om u:

-än E.

uoxâoanxøxâm

-3_Sm: wowøvom ._01

u:

-auâmuåâwcâm

o:

winuznuzou

...ä

oååêøxmuøm

-_02 u:

. .En u:

-Eozoöom Media-FU:

oäåavuwzêäm

-_01 E.

G00 -se

-øxmuoawäøäm

E»

mååånga

GOEEDÅGuND

-sm 2a

.ömownvommuämøax

.coåEozcuwn

.BD

.oxäoåamazmw

Eu .nu

95:35:_

._02 Eu

HOuGNMUMNHQ uomomuvomääom

v?

.xoxåomøuømåêmnus

3558._

-se

-omacvmwaoom

v:

mcmcumau:

S00

än å: U5

.öxmuoåäaäm

:§20 :ma

-EQ 3a

mcåmsoüom

›o_m

313mm ?comhem :S8 ;om u:

®mE om=

30550: _SEGE_ uEE=m -E02 ._0553 mEEzm

H N _

m_ m .v mg

är huvudman? 5. Förekommer fortbildning av personer vid de barnhem där landstinget

förekom- förekom- Vilka perso- Antal Finns det behov av Hem- Fortbildning Fortbildning mets mer utom hemmet mer inom hemmet nalgrupper fortbil- (ytterligare fortnummer företrädesvis dade bildning Ja Antal Nej Ja Antal erhåller 1970 Nej tim. tim. fortbildning Nej Ja Tim./år senaste senaste och beåret året fattningshavare

l 2

15 Summa

Om ja, vem eller vilka svarar för fortbildning. Ange samtliga tillämpliga alternativ. E) Landstinget i samarbete med landstingsförbundets utbildningsavdelning Landstinget i samarbete med bildningsorganisation Landstinget och kommunförbundet

CJDDD

Bildningsorganisation Annan organisatör av utbildningen. Vilken?

SOU 1974: 7

E00 .E

-..Sto

m:

ÄEE.

.Em8_:o›voE::m:ox

å NuwO

:§7:

.mnbmzääm usnEo

H5:

3:2_

_aomoäu_

.:o._._

.en

AÄNSOU

m:

3:5 Guam: ä: :8=_

uns.:

.wEmzEäm E0329_

oänämäoåp

S

goa?

m:

.\EE.