Sveriges medverkan i FN:s familjeår Bil. 4,slutbetänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

akilømäøeor

Hearing

om

och

familjeâplittring

1 till

Bilaga

âOUå

Kommittén för FNzø

familjcår

.

B S M

. .. 2

n

. ..

e i

M du

Statens offentliga utredningar 1996:37 Socialdepartementet

skilsmässor

Hearing om

och

familjesplittring

Bilaga

1 Bilaga till Slutbetänkande av Igolnmittén för FN:s familjeår Stockholm 1996

ISBN: 91-38-2021 3-1 ISSN: 0375-250X

Huvudredakör: BirgitArve-Fares Biträdanderedaktör,formgivning ochlayout:LenaWikström I redaktionenharäven medverkat: CeciliaRunnström Norstedts TryckeriAB Stockholm1996

Heoring om

skilsmässor

och

fomiljespliüring

30/9-1/10

9 Arrongerod ov Kommittén för FNs fomiijeör

s 1992:06

Förord

Kommittén för FN:s familjeår arrangerade hösten 1993 en hearing skils-

om mässor och familjesplittring. De frågor togs under denna har gått som upp som röd tråd verksamheten under hela den tid kommittén har arbetat: en genom som

frågor om samspelet mellan vad som händer inom familjerna och vad som sker

i omvärlden, hur och barn hanterar sin situation före, om mammor, pappor

under och efter familjeseparation och vad stödet eller bristen stöd och

en förståelse i omvärlden betyder för dem berörs. som

En dokumentation från seminariet publicerades i januari 1994. Efterfrågan

denna har varit stor både under och efter familjeåret. När kommittén nu avslutar sin verksamhet har därför beslutat att göra denna dokumentation till-

gänglig att ut den bilaga till kommitténs slutrapport.

genom ge som en

Vi vill samtidigt fästa uppmärksamheten de förändringar skett sedan som hearingen genomfördes. Det gäller framför allt ifråga det familjeekonomiska om stödet, där både bidragsförskott, underhållsbidrag och bostadsbidrag har varit

föremål för översyn och det gäller den juridiska handläggningen vårdnads-

av frågor i samband med skilsmässa/ separation. Vi har därför kompletterat de ur-

sprungliga texterna med inledande kommentar de förändringar

en om som

skett i anslutning till berörda avsnitt avsnitten Hur fungerar rätten Hur

resp.

fungerar det ekonomiska regelsystemet

Vi vill också peka att flera de undersökningar redovisades vid hear-

av som ingen har hunnit slutföras och finns avrapporterade i publikationer. Vi egna har tagit de monografier publicerats efter hearingen i lista för upp som en lästips lagt till i slutet denna rapport. I övrigt hänvisar vi till respeksom av tive författare för aktuell information.

Rapportens värde är framför allt att den bred översikt över ett svårt och ger en mångdimensionellt problemområde samt att den mångsidig belysning ger en förhållanden har stor relevans för barns välfärd och uppväxtvillkor i av som vårt samhälle. Den kan därför läsas inledning och orientering för fortsom en

satt kunskapssökande, i bl.a. undervisning och fortbildningssammanhang och där utgångspunkt för diskussioner.

tjäna som fördjupade

Ann-Christin Tauberman Birgit Arve-Parês Ordförande Sekreterare Kommittén för FNzs familjeår Kommittén för FN:s familjeår

Kommittén för FN:s familjeår

anordnade i månadsskiftet september/ oktober hearing skilsmäs- 1993 en om och familjesplittring. Syftet med denna att bred kunskapsinventesor var en ring och ett underlag för diskussion behovet särskilda initiativ till en om av stöd för barn och föräldrar i familjer splittras. bjuda in forssom Genom att

kare och praktiker med olika erfarenheter omständigheterna i samband med

av

skilsmässor ville kommittén ett brett kunskapsunderlag för interna diskus-

sioner.

Ett 30-tal forskare och praktiker inbjöds att delta med förberedda inlägg. De tillsammans aktuell belysning skilsmässoproblematiken såsom den gav en av speglas statistik i och centrala register, i praktisk yrkesutövning bland grupper som möter familjer i kris och uppbrott, samt i forskning familjernas om och de enskilda familjemedlemmarnas situation före, under och efter skilsmäs-

san.

Vi har bedömt det angeläget vidare krets än de ursprungliga åhöra-

att ge en

tillfälle att ta del de forskningsresultat och erfarenheter redovisa-

rna av som des under hearingen. Kansliet har därför ställt samtliga inlägg i samman en stencil, där varje författare själv för innehåll och redigering. Vi har besvarar

mödat om att ge materialet enhetlig utformning och i vissa fall lagt till

oss en

förtydliganden som kommit fram i den efterföljande diskussionen, i

men övrigt inte gjort några bearbetningar de befintliga av texterna.

Vår förhoppning är att dessa texter kan användas inspirationskälla och som

arbetsmaterial för dem vill arbeta vidare med de många och viktiga frå-

som kom under hearingen. gor som upp

Stockholm den 31 januari 1994

Carl-Anders Ifvarsson Birgit Arve-Parês Statssekreterare Sekreterare Ordföranden

Tidens Tecken

Skilsmössoponoramof: om fomiljemönsfrefs skiffningcar och dynamik

âr

Imednmg

I detta och följande avsnitt presenteras övergripande statistik och forskning

om

familjemönster och separationer. Aktuella resultat från de studier som redovisades vid hearingen finns idag i flera fall publicerade i egna monografier.

Bl.a. har SCB givit ut Att klara Arbete, barn, familj, Fakta den svenska

av - om familjen, Skilsmässor och separationer samt Kvinnors och mäns liv.

Socialstyrelsen har givit ut rapporterna Ensam flyktingbarn utan vårdnads-

- om

havare i Sverige samt Olovligt bortförda barn

Flera de medverkande forskarna har också publicerat sig i olika artiklar och av

lägesrapporter bl.a. i de antologier och tidskriftsnummer publicerats eller

som

fått publioeringsstöd Kommittén för FN:s familjeår under perioden 1993-1996.

av

För dessa och övriga rapporter hänvisas till den litteraturlista återfinns som

längst bak i denna rapport och /eller till en direkt kontakt med respektive för-

fattare.

Red. anm.

l l Tidens tecken

:g-xáøl JSEBJÅSZ

. i i W w: en,

Ti 1

:åáuvçg YIÃÄ

Åke N//sson

Stor rörlighet på fomiljemorknoden

Fram till 1960-talet betraktades familjebildning och giftermål likvärdiga

som begrepp. Familjesplittring kunde bara ske skilsmässa. Den traditionella genom

statistiken giftermål och skilsmässor kunde därför ett tillfredsställande

om

sätt belysa familjebildning och familjesplittring. Sedan 1960-talet har emellertid samboförhållandena alltmer ersatt äktenskapet samlevnadsform.

som

Familjebildning och familjesplittring belyses därför allt sämre med uppgifter som baseras antalet giftermål och skilsmässor.

Intresset för giftermål och skilsmässor är emellertid fortfarande Låt där-

stort. oss

för se utvecklingen av giftermål och skilsmässor. Under början 1960-talet

av

giftermålsfrekvensen hög. År 1967 inträffade tydligt trendbrott. Giftermålen

var ett

minskade. År 1971 hade giftermålen gått med tredjedel. Därefter har giftermå-

ner en len legat låg nivå med ett undantag. I december 1989 än SO-dubblades en mer

giftermålsfrekvensen. Ändrade regler för änkepension den utlösande orsaken.

var

Drygt 60 000 sambopar gifte sig under en månad. Merparten av dem som gifte

sig då dock att de inte några förmåner giftermålet. var unga vann genom

Under 1950-talet låg skilsmässorna stabil nivå något under 10 000

en per

år. I mitten 1960-talet började skilsmässorna öka antal för i att nå 16 000 år 1973

av

och 27 000 1974. Den äktenskapslagstiftningen medförde att 50

nya ca procent

fler skilsmässor hann registeras under 1974 jämfört med tidigare år. Betänketiden

blev ett halvår mot tidigare ett års hemskillnad. När haussen i skilsmässor

gått över år 1977 blev antalet skilsmässor 20 000. Därefter har antalet legat

den nivån till slutet 1980-talet. Runt 1990 har skilsmässorna åter ökat. av

Nyo somlevnodsformer

Traditionellt har befolkningen redovisats efter fyra civilstånd: ogifta, gifta, frånskilda och änkor/änklingar. Med hänsyn till dagens samlevnadsformer är det

mer

adekvat att redovisa befolkningen enligt indelningen ensamstående, sambor och gifta. I det följande kommer att koncentrera oss den indelningen och

senare

se utvecklingen sedan mitten av 1970. Tyvärr kan de nya samlevnadsformerframväxt under 1960-talet och början 1970-talet bara beskrivas knapphän-

nas av

digt med hjälp officiell statistik.

av

Det kan kanske tyckas onödigt att skilja sambor och gifta. Det är emellertid stora skillnader mellan sambor och gifta i flera avseenden såsom ålderssammansättning, geografisk fördelning i Sverige, varaktigheten förhållandet och

separationsfrekvensen. Därför kommer sambor och gifta att behandlas för sig. var

l3 Tidens tecken

0 Fler ensamstående Under 1970-talet och 1980-talet har de ensamstående blivit fler. Tillväxten i antalet ensamstående har dock avtagit under delen 1980-talet. senare av

Giftermål och skilsmässor 1930-1992 samt ihopflyttningar och isårflyttningar 1980, 1985 och 1990 120000

100000 Ihopflyttningar

80000 -

Giftermál

n

60000 lsár- W nya".

ngar

20000 Skilsmässor .../

ø-ff/

0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Ar

Fler ungdomar har valt gymnasie- och högskoleutbildning och har därmed

senarelagt sin familjebildning. Men det är inte bara bland ungdomar andelen som ensamstående ökar utan också bland medelålders. Den höga separationsfrekvensen har medfört att fler medelålders lever ensamstående. som

Fler sombor

Antalet sambor har ökat kontinuerligt med enda undantag. Det

ett stora antalet

giftermål i december 1989 reducerade tillfälligt antalet samboförhållanden. Ar

Tidens tecken l4

1990 levde 376 000 sambor vilket kan jämföras med 235 000 1975. Det par som är bland de medelålders sarnboförhållandena också börjar bli vanligare. I som nu de åldrarna har andelen sambor varit oförändrad sedan mitten 1970-talet. unga av

Det finns mycket talar för att det frånskilda män och kvinnor som redan som var i början 1960-talet introducerade samboskapet. Giftermålsfrekvensen gick av nämligen ned för frånskilda under den perioden. Det verkliga genomslaget fick den samlevnadsformen i början 1970-talet. Då blev det betydligt vanligare nya det föddes barn i samboförhållanden. År 1970 föddes barnen att ca 10 procent av i samboförhållanden medan fem år andelen hade ökat till 25 procent. senare ca

Förre öklenskop

Det högsta antalet äktenskap noterats i Sverige var 1,93 milj. 1970. Därefter

som

har antalet minskat beroende både låg giftermålsfrekvens och hög skilsmässofrekvens. År 1988 antalet lågt 1,66 milj. Efter 1989 års giftermålsboom

var som har äktenskap åter minskat från 1,72 milj 1989 till 1,69 milj 1992. Nergången i antalet äktenskap är större än uppgången i samboförhållanden.

Fomiljeblldning och fomiljeupplösning

Flertalet dem bildat familj under den senaste 25-årsperioden gör det av som geatt flytta ihop. En låg andel gifter sig när de flyttar ihop. Andra nom av paren gifter sig efter några medan andra aldrig gifter sig. Giftermålsstatistiken duger

således inte längre när familjebildningen ska studeras. Från folkräkningarna 1980, 1985 och 1990 kan familjebildningstal hämtas. Med familjebildningstalet nybildade familjer året före folkräkningen i förhållandet till antalet

menas

ensamstående vid folkräkningen. Egentligen räknas talet att antalet nyblivna

sambor och nyblivna gifta kvinnor utan sambor tidigare relateras till

att vara antalet ensamstående kvinnor.

Unga senorelögger familjebildningen medelålders bildar familj - ny

Familjebildningen för kvinnor i åldern 20-30 låg år 1980 ungefär samma nivå giftermålsfrekvensen år 1960. Från 1980 till 1990 har familjebildningstalet som gått med 10 procent för kvinnor i ålder 20-30 år troligen beroende ner ca senareläggning familjebildningen. av

För kvinnor i åldern 30-40 familjebildningen betydligt intensivare 1980

var

än vad 1960 års giftermålstal visar. Uppgången är 40 procent för 30-35-åring-

ca och 70 procent för 35-40-åringar. Under andra hälften 1980-talet har dock ar av

familjebildningen avtagit också för kvinnor i åldern 30-40 år.

För kvinnor ålder 40-50 är utvecklingen ungefär likadan för 30-40-åriga

som kvinnor dvs. betydligt intensivare familjebildning 1980-talet än år 1960 samt nedgång i slutet av 1980-talet. en

15 Tidens tecken

0 Två betydande utvecklingstendenser kan utläsas de förblir ensamstående högre i åldrarna än tidigare vilket kan ty- - unga upp das att familjebildningen senareläggs, som i 30- och 40-årsåldrarna bildar familj i betydligt större omfattning - personer än tidigare vilket kan tydas effekt dels att de senarelagda" familsom en av jerna bildas, dels att många bildar familj för andra eller tredje gången.

Möjligheten att bilda familj i åldrarna över 30 år har blivit betydligt större under de senaste decennierna. Förklaringen är självklar bör kanske ändå påpemen kas. Fler ensamstående män och kvinnor i åldrarna över 30 år gör att utbudet tänkbara partners har ökat. Det är därför lättare att finna partner än av en nu tidigare. Det ökade antalet ensamstående gör också att antalet nybildade familjer med och kvinna i åldrarna över 30 blir fler och fler. en man

Nybildade familjer i tusental år 1980, 1985 och 1990

Som framgår av tablån ovan bildas ca 90 000 familjer per dvs. mer än dubbelt många som gifter sig årligen.

Hög fomiljesplittring

Omkring 50 OOO familjer upplöses år att makarna flyttar isär. Drygt per genom 20 OOO äktenskap upplöses medan nästan 30 OOO sambopar Som separerar. synes är det betydligt vanligare att samboförhållanden upplöses än äktenskap. Det

finns fyra gånger många äktenskap som samboförhållanden. Sedan lång tid

tillbaka är det väl känt att äktenskap med kontrahenter har hög skilsmäsunga sofrekvens. Vidare är det påvisat att förhållanden med kort varaktighet har hög

separationsfrekvens.

Personer lever i samboförhållanden är betydligt än de lever i

som yngre som äktenskap. Vidare har samboförhållanden regel kortare varaktighet än som en äktenskapen. Detta gäller oberoende makarnas ålder. Som exempel kan av tas kvinnor i ålder 30-34 år. De gifta kvinnorna har sammanbott i genomsnitt 8 sambokvinnorna endast i 4 år. Det är därför naturligt att det är mycket men vanligare att sambor flyttar isär än att gifta gör det. jämförs gifta och sambor som är i ålder och bott ihop lika länge finnar dock att sambor har samma som man

en separationsfrekvens om är ca 75 procent högre än vad gifta har.

Om den skilsmässofrekvens har observerats de senaste åren blir beståensom de kommer ungefär 45 procent äktenskapen att upplösas skilsmässa. av genom

Tidens tecken 16

Skilsmässofrekvensen har Ökat under de senaste åren. Det finns inte tillräckligt med data för att göra motsvarande beräkningar för sambor. Generellt kan man påstå att samboförhållanden blivit stabilare under 1980-talet. Utvecklingen

bröts emellertid av giftermålsboomen i december 1989. Drygt 60 000 stabila samboförhållanden blev då äktenskap.

Separationer i tusental bland sambor och gifta åren 1981, 1986 och 1991

Ar Antal bland Per 1000

Årligen upplever 45 000 barn en separation

Ungefär 45 000 barn upplever deras föräldrar under år. Även

att separerar ett

sambofamiljer med barn har högre separationsfrekvens än äktenskap med barn.

Familjer med två och tre barn är de stabilaste familjerna. Efter en separation bor 75-90 procent barnen hos Har föräldrarna levt sambor är det av mamman. som större andel barnen bor hos än föräldrarna varit gifta. en av som mamman om Pappornas möjlighet att hand om barnen ökar med barnantalet. Av trebarnsfår 25-35 procent ta hand om ett eller flera av sina barn medan papporna av ettbarnspapporna får endast 10-20 procent ta hand sina barn. om

23 000 barn upplever att mamma för en ny man

redan har varit med farniljesplittring kan ganska snabbt Barn som om en uppleva familjen åter förändras. År 1990 23 OOO barn med flytatt var om att mamman tade ihop med Vidare upplevde 3 000 barn att flyttade ihop med en ny man. pappan kvinna. Här redovisas enbart de ihopflyttningar barnet själv är med en ny som om. Den frånvarande förälderns familjebildning ingår inte i dessasiffror.

Antal barn bor i ombildade familjer tycks dock inte bli fler, troligen berosom

ende ombildade familjerna har mycket hög separationsfrekvens.

att en

Stigande separaiionsfrekvens

Från år mitten 1970-talet till slutet 1980-talet kan inte observera någon av av man påtaglig förändring skilsmässofrekvensen. Under period valde allt av samma

fler att leva som sambor vilka har betydligt högre separationsfrekvens än gif-

ta. Resultatet detta blev att fler förhållanden upplöstes trots att samboförhålav landena blev stabilare. Sedan slutet 1980-talet har skilsmässofrekvensen åter av ökat. Separationsfrekvensen bland sambor har också ökat.

Åke Nilsson

Programmet för befolkningsstatistik, SCB

l 7 Tidens tecken

E//sabefh Landgren Möller

Familjen i statistiken

På SCB-programmet Demografi med barn och familj arbetar just med

nu en

intervjuundersökning kallar Familj och arbete eller kortare Familjeunder-

som sökningen. Där ingår skilsmässor och separationer del i familjebilden. som en

När vi gjorde provundersökning för 2,5 år sedan frågade bl.a. inter-

en om

vjupersonerna instämde i påståendet: Det lika vanligt att folk gled ifrån

var varandra förr, då det inte lika lätt att skiljas. 88 procent instämde. men var

Möjligheterna skiljas påverkar självklart skilsmässofrekvensen. Man behö-

att

bara liberaliseringen skilsmässolagstiftningen 1974. Just det året

ver se av skjuter skilmässofrekvensen kraftigt i höjden. Den höjs och stannar högre en

nivå. Se diagram

Det kanske inte skilsmässolagstiftningen våra intervjupersoner främst

var som tänkte när de menade orsaken till skilsmässa lika stor förr samtidigt att var

möjligheterna mindre. Den allt överskuggande förändringen tror jag

som var är kvinnor fått allt större möjligheter försörja sig själva. Makarna är inte att att längre fast bundna till varandra ekonomiska skäl. Det gör det säkert lätav både för män och för kvinnor att besluta sig för att låta ett förhållande tare

upphöra. Samtidigt har samboende utanför äktenskapet blivit allt vanligare och

det är också utryck för makarna inte längre är lika fast bundna till ett att varandra. Hand i hand med de ekonomiska möjligheterna går också attitydför-

ändringar med tiden gjort skilsmässa mer acceptabelt.

som

Bland är de gifta i majoritet. 1990 hade vi 1,6 miljoner gifta och paren stor par 370 OOO sambopar. Men samborna blir allt fler bekostnad av de gifta. Det är särskilt tydligt vad gäller nyligen flyttat ihop. Det är också att isärflyttpar som ning är betydligt vanligare bland sambor än bland gifta, även när de har barn. har högst skilsmässo/isärflyttningsfrekvens både bland gifta och Barnlösa par sambor.

Det är kanske inte svårt att förstå att separationer är betydligt vanligare bland

barnlösa sambor än skilsmässor bland gifta barnlösa. Bland de barnlösa

samboparen finns människor ännu inte riktigt bestämt sig, en del av paunga som

är kanske jämföra med forna tiders förlovade Det är naturligt att

ren att par. unga människor under tid prövar sig fram. Men även när det finns barn är isärflytt-

i en

ningen frekvent bland sambor än bland gifta.

g mer

Statistiken familjemönster och därmed också skilsmässor och separationer om kan efter komplexitet indelas i flera nivåer alla bjuder svårigheter. som

l9 Tidens tecken

åt

Tvärsnitt dvs. situationen vid viss tidpunkt: Redan här stöter statistikern

en

svårigheter p.g.a. av avsaknaden av registrering samboförhållanden och

av separa-

tioner mellan sambor. Vi blir beroende frågeundersökningar där folk- och

av

bostadsräkningen är den största och mest centrala. Vid sidan den finns infor-

av

mation i undersökningen om levnadsförhållanden och i återkommande familjeundersökningar.

skilsmässor per 1 000 äktenskap under äktenskapets första, andra, tredje och fjärde kalenderår för kalenderåren 1955-1989

40.00 .., 5 i 5.3. 35.00 j

sj

g

r

än

3090 a K

l .3 8

1 8 8

x 15.00

../ x l

/ . t x/ H I 5.00 --.7

/4

,//\y\

/"

0.00 l

:n | å 1-1 å

3 3 3

v- å å

kalenderår

Första Andra Mmmm Tredje Fjcrdc

Tidens tecken 20

Ö

Ser familjens sammansättning barns perspektiv kan den ut i

man ur se som

tabellen nedan. Uppgifterna är 8-9 gamla. Nya resultat kommer i 1992/93 års

undersökningar levnadsförhållanden. om

Tabell 1: Barnens fördelning på olika familjetyper 1984/85. Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden 1984/85. SCB

Fami/jetyp Andel av alla barn 0-17 år. Procent

Traditionell kärnfamilj med mor och far och enbart gemensamma barn 80

Ensamstående förälder 10

Ombildad familj med styvmor eller styvfar och inga nya syskon 3

Ombildad familj där halvsyskon tillkommer 5

Ombildad familj där både mannen och kvinnan har egna barn med i boet 1

Ombildad familj med "mina", dina och "våra " barn 0,3

Netto/förändringar, dvs. information hur sammansättning familjerna för-

om av ändras från tidpunkt till Ett tidens tecken är att ensamboendet en en annan: av

blir allt vanligare och att allt färre barn bor med båda sina ursprungliga för-

äldrar.

Brutto/förändringar eller flöden: Här finns och intressant flödesstatistik ny grundad folk- och bostadsräkningar och löpande befolkningsstatistik. Denna statistik har redogjorts för i föregående inlägg Åke Nilsson. av

Livsförlopp

Nästa till större komplexitet är att försöka beskriva livsförloppet. steg trappan Flödesstatistiken talar för hur många bildat familj, hur många om oss som som har skilt sig under ett år vet inte människor är med om osv., men om samma dessahändelser flera gånger. För att förstå förloppen behöver också sätta in händelser i familjelivet i sitt sammanhang med förvärvsarbete och liv personernas

i övrigt. Livsförloppsdata finns i SCB:s pågående familjeundersökning.

Fomiljeundersökningens uppbyggnad

Vi har SCB just avslutat datainsamlingen för den andra stora familj eundersök-

ningen. En tidigare sådan, kallad fruktsamhetsundersökningen, genomfördes

1981 med tillägg för populationen män 1984. Både de tidigare i undersökningarna

och i den görs ställs retrospektiva frågor till män och kvinnor. Vi frågar som nu

uppväxtförhållanden, när gått i skola och utbildning, hela för-

om man annan värvsarbetshistorien med yrken, arbetstider, föräldraledigheter När fick mm. barn, när gifte sig, blev sambo, när upphörde förhållandet osv. man man

Tidens tecken

Ö

Familjeundersökningen är uppbyggd för att ge möjlighet till analyser av samband mellan familjemönstrets förändringar och olika bakgrundsfaktorer. Här kan komma betydligt längre i analysen än då använder registerdata man man enbart. Det har visats redan i den förra familj eundersökningen. Forskare kommer att utnyttja den rika informationskälla familjeundersökningen utgör. som Själva kommer vi att utge ett antal beskrivande resultatrapporter och artiklar.

Kommittén för FN:s familjeår har skissat ett forskningsprogram redan i sin inledande fråga familjemönster och familjesplittring ett tidens tecken. Man kanom som ske ska komma ihåg att samtidigt skilsmässorna och separationerna är som många är samtidigt nya parbildningar mycket vanliga. Det bildas fler familjer än någonsin idag. Familjen är ingalunda död hör påstås ibland. Vidgar som man man familjebegreppet till att också omfatta den äldre generationen är min tro att kontakterna generationerna emellan är frekventare än någonsin trots stora avstånd.

Med hjälp familjeundersökningen kan komma mycket god bit väg av man en vad gäller de flesta av frågorna under rubriken Familjemönster och familjesplittring som ett tidens tecken.

Hur möngo äktenskap/somboförhöllonden

Datafilema från familjeundersökningen börjar bli färdiga har ännu inte bemen arbetat data. Några resultat finns dock det är roligt att visa här idag. som upp

Tabell 2: Antal äktenskaplsamboförhålIanden som intervjupersonerna uppgett sig ha haft. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

ännu inte varit sambo eller gift medan nästan dubbelt många, 18 na procent, av

männen i ålder saknar erfarenhet äktenskap eller samboförhållanden.

samma av

Vid 44 år har män och kvinnor varit gifta eller sambo i ungefär utsträck-

samma ning. Nära 70 procent hade haft endast ett förhållande och dessa levde de flesav

ta 85 procent fortfarande kvar i äktenskap/ samboförhållande. Endast 5

samma procent av männen och 3 procent kvinnorna att de aldrig varit sambo av uppger

eller gifta. Man kan förmoda att bland undersökningens bortfall drygt 20 procent ingår ensamstående och aldrig varit gifta/samboende

personer som oftare än andra. Talen 5 3 för aldrig varit gifta/ resp. procent personer som sam-

boende kan därför vara underskattade, särskilt bland männen.

Tidens tecken 22

ä

34-åringar hade hunnit med nästan lika många äktenskap/ samboförhållanden de tio år äldre. Det är ytterligare tecken skilsmässor och

som som var ett att separationer ökat.

I 1992 års undersökning Familj och arbete ställdes också antal attitydfrå-

om ett bland annat inställning till skilsmässa. gor om

Tabell 3: Män och kvinnor i åldrarna 29,34 och 44 år som instämmer i olika påståenden om separationer och skilsmässor. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

Andel som instämmer Procent Samtliga Män Kvinnor

Det är för lätt att skiljas 61 55 65

Om det finns barn borde man ha tillgång till familjerådgivare 90 89 91

Par borde hålla ihop för barnens skull 53 61 45

Par skulle hålla ihop mer om ansvar för barn och hushåll delades mer lika 72 69 74

Familjeundersökningen är upplagd att man skall kunna studera samband

mellan familjebeteende, bl.a. skilsmässor och separationen och bakgrundsfaktorer. Intervjupersonerna kan i olika sociala och kulturella grupperas grupper. Den vanliga socioekonomiska indelningen finns för intervjupersonen och den-

nes föräldrar, också utbildning och familjebakgrund För varje

egen mm. separation eller skilsmässa finns uppgift datum och det fanns barn. Vi får om om

veta om man bildar familj igen och kan följa den parallella utvecklingen

man

arbete och utbildning och barnafödande.

av

Familjeundersökningen kommer att analyseras och redovisas SCB och

av av

forskare. På demografiska avdelningen vid Stockholms universitet kommer

att utnyttja den andra är också välkomna. Naturligtvis kan detta först man men

ske efter prövning utlämnande är förenligt med sekretesslagens be-

en av om stämmelser och kommer mycket med hur handskas med att vara noga man utlämnade data. Ett alternativ är att arbeta med materialet i SCB:s lokaler. SCB

kommer att ta betalt för service och hantering kring utlämnandefrågor. Det finns

inga anslag för den slags service.

Konsekvenser

Eftersom Familjeundersökningen Familj och arbete innehåller retrospektiva

frågor och kartlägger en del av livsförloppet finns det möjligheter beskriva eller

att ta fram vissa hårddata konsekvenser separation och skilsmässa. jag vill om av

särskilt peka möjligheterna kombination familjeundersökning-

att genom av och inkomststatistiken beskriva de ekonomiska konsekvenserna. För några en

år sedan gjordes SCB del beräkningar för dåvarande underhållsbidrags-

en

23 Tidens tecken

kommittén inkomststandarden bara mellan ensamståendär man jämförde inte de och samboende också mellan s.k. traditionella kärnfamiljer dvs. utan marnoch deras barn och s.k. ombildade familjer där ma, pappa gemensamma en man

och kvinna gått in i ett nytt parförhållande och där någon av dem eller bägge hade barn med sig från ett tidigare förhållande. Resultaten pekade att den

om-

bildade familjen hade minst lika god eller bättre inkomststandard än den

t.o.m. traditionella kärnfamiljen. Hänsyn hade tagit till familjens storlek. Det är myckkan spela in och göra resultatet blir så. Bland annat vet vi att inkomet som att

oftast blir bättre med åren. Äldre föräldrar kan erbjuda sin familj bättre

sterna standard än Då kunde vi inte studera inkomsterna för yngre. samma personer före och efter skilsmässa eller separation. Det skulle vi kunna göra idag men jag

vill betona det svårt och grannlaga arbete inte görs i handvänd-

att är ett som en

ning. Innan startar ett sådant projekt bör i en förplanering noggrannt

man man

penetrera möjligheterna. Det finns fallgropar och brister i statistiken som man

måste överväga.

Familj eundersökningen har således mycket när det gäller studier skils-

att ge av mässor och separationer del i livsförloppet och komponent i som en som en förändringar i familjemönstret. Men den är inte särskilt inriktad just skilsmässor och separationer. Det finns ingen information hur skilsmässan gick om till, konsekvenser för umgänge mellan vänner och släktingar, mellan barn och

föräldrar eller liknande.

Från undersökningen levnadsförhållanden, ULF, har vi enkel informa-

om en kontaktfrekvensen mellan barn och frånvarande föräldrar. Åren 1984-85 tion om hade femtedel barn med frånvarande förälder ingen kontakt med en av en denne. Åtta barnen hade far okänd eller far eller procent av en som var en mor avlidit. Drygt tredjedel hade kontakt varannan helg eller mer. Vi komsom en snart att uppgifter från ULF 1992/ 93. mer nya

Under familjeåret 1994 räknar med att flera olika sätt presentera resultat från 1992 års familjeundersökning. Ett i vår resultatredovisning kommer tema att bli skilsmässor och separationer.

Elisabeth Landgren Möller

Chef för Demografi med barn och familj SCB

programmet

Tidens tecken 24

/ngr/b Ä kerman

Born i mångkulturella vördnodskonflikier

En stor del arbetet Socialstyrelsen idag handlar arbeta med

av om att upp-

följning, utvärdering, tillsyn och kunskapsförmedling. För mig innebär det uppföljning och utvärdering av socialtjänstens arbete med de familjerättsliga frågorna.

Jag skall redovisa familjeförändringarna de blir synliga Socialstyrelsen

som framför allt de kontakter Socialstyrelsen har med Länstyrelser, genom som socialtjänst, domstolar, advokater och inte minst enskilda.

Jag skall också redovisa den första delen i den uppföljning Socialstyrelsen

som

gör om socialtjänstens insatser när det gäller olovligt bortförande barn. Den

av

del är klar idag är kartläggning antalet barn i samband med vård-

som en av som nadskonflikt förts från eller till Sverige.

Föräldrar för sina barn både när de lever tillsamtar ett stort gemensamt ansvar

och då de Socialstyrelsens utvärdering samarbetssamtal 1989

mans separerar. av visade att 80 % de föräldrar sökte samarbetssamtal också kom till av som en överenskommelse när det gällde barnen.

Det finns ingenting idag tyder att detta skulle ha förändrats tvärtsom utan om. De allra flesta föräldrar försöker samarbeta och som separerar att tar ett gemensamt för sina barn. De fortsätter föräldrar och är måna ansvar att vara om att barnen ska påverkas lite möjligt separationen. När har som av man

problem söker hjälp. Detta blir synligt antalet föräldrar

man genom att som

vill ha rådgivning och hjälp i samband med skilsmässa verkar öka inom kommunernas familjerätter, vilket bl.a. visar sig i längre väntetider till samarbets-

samtalen.

I 1990 års siffror familjeförändring redovisas ökning separationer bland

om en av familjer med barn i föreskole- och lågstadieåldrarna. Detta är situation unga en under de senaste åren har varit känd inom socialtjänsten och här besom som kräftas.

Dessa familjer är i behov mycket stöd och hjälp. En socialsekreterare

unga av uttryckte svårigheten med detta arbete ungefär här: "Hur lär man ett ungt par samarbeta om barnen när de varken hunnit etablera sig eller försom par som äldrar" Många dessa familjer lever också under svår ekonomisk av unga en press. Många drabbas idag av arbetslöshet och de är i många fall hårt skuldsatta genom t.ex. dyra bostadslån.

25 Tidens tecken

i

Vad händer i dessa familjer i samband med separationen Här skulle beunga

hövas kunskap hur föräldrarna ska lösa vårdnad och umgängesfrågan

mer om för det lilla barnet. Risken är i dessa familjer betraktas stor att pappan unga som

utbytbar. Mamman har vårdnaden barnet och vissa barn byter pappa flera

om gånger under sin förskoletid. Trots i barnet kan han ha pappans engagemang

svårt upprätthålla kontinuerlig kontakt med det lilla barnet

att en om mamman olika orsaker motsätter sig detta. Många säger att de haft svårigheter av pappor

stöd och hjälp socialtjänsten upprätthålla denna kontakt. Enda

att av att

möjlighet för dem kan bli vårdnad, umgänge eller verk-

att starta processer om

ställighet. kan pågå under många år.

Dessa processer

också viktigt uppmärksamma de barn har kontakt med sin

Det är att som pappa

olika orsaker vill detta. Socialtjänsten har ett att

p.g.a. att pappan av ansvar

med rådgivning och samarbetssarntal hjälpa dessa föräldrar barnets behov

att se dem båda och också barnets rätt att växa utan stridande föräldrar. av se upp

Socialtjänsten har stödja och hjälpa de barn varit utsatta för ett ansvar att som tvist vårdnad eller umgänge i domstol. en om

Mycket tyder vårdnadskonflikterna framför allt de avgörs i domstol

att som

komplicerade. Incestanklagelser och andra anklagelser i vårdnadsären-

blivit mer

den tycks öka. Som följd detta ökar också antalet umgängesdomar där

en av umgänget skall ske med kontaktman. Socialtjänsten har många håll svårt att

ställa med de domstolarna kräver dem. upp resurser som av

Sverige har utvecklats till mångkulturellt land och det också i familje-

ett syns

bildningen. I många vårdnadskonflikter handläggs socialtjänsten har

som av

föräldrarna olika kulturell bakgrund. Många dessa föräldrar har mycket lite

av kunskap varandras kultur, seder och religion. Det är inget frågar om man om när är nykär. Olikheterna blir synliga när familjen är etablerad och barnen man

kommer. Nu måste föräldrarna respektera och förstå varandras olikheter,

accepdem och tillåta barnet bli del båda. Det är viktigt att dessa föräldrar tera att en av får råd och stöd i sin föräldraroll.

En barn hamnat i fokus det senaste året är de bortförda barnen, dvs. grupp som

barn olovligen förts till eller från Sverige. Bortförandet är för barnet i

som en

de flesta fall tragisk konsekvens separationskonflikt.

av en

I Föräldrabalken FB infördes 1 juni 1993 lagändring säger att domsto-

en som

len vid bedömning vårdnads- eller umgängesfråga skall beakta risken för

av en barnet i samband med utövande umgänge utsätts för övergrepp, olovliatt av bortförs, kvarhålls eller far illa. gen annars

För kunskap detta problem gör Socialstyrelsen en uppföljning av

att mer om

socialtjänstens insatser då det gäller olovligen bortförda barn. Undersökningen

socionom Elsa Nyberg. görs av

Tidens tecken 26

ö

Vi vill i denna undersökning framför allt försöka uppfattning

en om

Hur många barn berörs. De siffror har idag är antalet barn UD

:e som som kommer i kontakt med och det rör sig framför allt konventionsbarn dvs. om barn från länder där Sverige skrivit avtal återförande. ett om Hur familjerna Är den bortförande föräldern muslimsk gift med :e ser ut. man svensk kvinna Det är ofta den bilden massmedia ger. Vilka faktorer leder till föräldrar olovligen bortför sina barn. som att Vilka insatser socialtjänsten gjort före bortförandet. s Vilka förebyggande insatser kan vidtas för möjligt förhindra barns s som att om bortförande.

Antalet barn förts bort eller förts hit har vi fått fram länsstyrelsom genom att i varje län försökt ta reda vilka ärenden varit aktuella inom socialsen som tjänsten framtill 1992. Kontakt har också tagits med Utrikesdepartementet,

Bortrövade barns förening, Advokatsamfundet, Riksförbundet för kvinnojourer

i Sverige, riksdagsmän med i frågan, Bris, Rädda Barnen m.fl. Ett engagemang antal domar har också gåtts igenom.

Det är svårt att fram exakta siffror hur många barn varit aktuella som p.g.a. att socialtjänsten inte registrerar dessaärenden något särskilt sätt. Ibland ses dessa ärenden rådgivningsärenden, dvs. endera eller båda föräldrarna har som kontakt med socialtjänsten vid något eller några tillfällen, därutöver görs men

inget från socialtjänstens sida. Kartläggningen bygger alltså vad de handläggare som nåtts av frågan minns.

För det mesta vet heller inte socialsekreterarna vad hänt barnen sedan som kontakten upphört. Ett större antal barn redovisas kan därför återän som vara förda utan att socialtjänsten får kunskap detta. Detta visar tydligt de svårigom heter ofta blir aktuella när göra uppföljning och utvärdering som man en av

socialtjänstens arbete. Det finns inget enhetligt registrerings- och dokumen-

tationssystem.

Kartläggningen får ett första försök inventera problemets omfattning.

sessom att

Born som förts ut ur Sverige till ett annat lond

I det följande redovisas uppgifter om bortförda barn t.o.m. 1992 där vårdnaden är föremål för tvist mellan föräldrarna eller a en föräldrarna har vårdnad beslut flyttning + gemensam men ett gemensamt om saknas, eller ° barnet förs bort föräldrar saknar del i vårdnaden. av som

I kartläggningen finns 113 barn bortförts 1992 eller tidigare. Barnen som repre-

senterar 79 familjer. Det äldsta bortförandet skedde 1970 de flesta ärendena

som redovisats har varit aktuella under år. Bortförandet har för 34 barn senare angetts till perioden 1989-1992.

Tidens facken

7 barn bortfördes 1989 dem 4 6 år eller vid bortförandet. - av var st yngre 3 barn bortfördes 1990 1 under 6 år. - var 13 barn bortfördes 1991 dem 11 st 6 år eller yngre. - av var 11 barn bortfördes 1992 dem 5 under 6 år. - av var

39 barn har återförda till Sverige. angetts vara

95 barn från 65 familjer har förts bort sin far och 18 barn från 14 familjer har av förts bort av sin mor.

Barn med svensk och utländsk förälder. e en en 63 barn har svensk förälder. Tio har svensk De barn har svensk en pappa. som en och utländsk utgör alltså nästan hälften materialet 47%. mamma en pappa av En dessa har fört bort ett barn. av mammor

Papporna kommer i åtta fall från Tunisien, fem från Egypten, fyra från USA samt

från vardera Grekland och Italien. I övrigt finns många länder representerade. tre

12 svensk, har dömts för egenmäktighet mot barn.

pappor, varav en

Barn med två utländska föräldrar. 40 barn från 26 familjer har två föräldrar utländsk härkomst. Barn med två av föräldrar utländsk härkomst utgör 35 % de bortförda barnen. I tre familav av jer har fört barnet Sverige, i övriga fall I familjer mamman ut ur pappan. sex kommer båda från Iran, i båda från Marocko och i tre båda från Finland. I tre övrigt är det spridning föräldrarnas ursprungsländer. stor

Sex har dömts för egenmäktighet med barn, i fyra dessa fall kommer pappor av land. mamman från samma

Barn med två svenskaföräldrar. .s Tio barn från sju familjer har två svenska föräldrar. I fyra dessa familjer har av fört barnen utomlands, i övriga fall dessa har dömts mamman pappan. Ingen av

för egenmäktighet mot barn.

Hitfördo born

I materialet redovisas 40 barn i 27 familjer förts hit mellan åren 1977-1992. som Av dessa är det känt 10 återförts. Inget de hitförda barnen har två svenska att av föräldrar.

13 barn har två utländska föräldrar med utländsk härkomst tio familjer. I tre

fall kommer båda från Iran. Tre barn har förts hit sina 27 barn i 17 av mammor. familjer har svensk och utländsk förälder. I tre fall är svensk, i 14 en en pappan fall Det är alltid den svenska föräldern fört hit barnet. 11 barn från mamma. som sju familjer har sin svenska förts hit från USA. av mamma

Tidens tecken 28

ä

Utredningen fortsätter med uppföljning socialtjänstens insatser. Inter-

nu en av

vjuer kommer att ske med handläggare inom socialtjänsten, med föräldrar till

bortförda barn, samt med bortförda barn kommit tillbaka. Kontakt komsom mer att tas med föräldrar bortfört. som

Rapporten kommer att redovisas i sin helhet NOPUS seminarium om Familjerätt i Norden i Oslo december 1994.

Ingrid Åkerman

Byrådirektör, Socialstyrelsen

29 Tidens tecken

Tidens Tecken

Skilsmassorisker:

om orsaker och

sociala mönster

2 16-0966

Jan M. /-/oem

Utbildning stabiliteten i äktenskapet

gynnar

Kvinnor med högre utbildning har haft en gynnsammare utveckling ön andra vad göller risken för skilsmössa under de tva senaste decennierna.

Skilsmässoreformen 1974 Sverige mycket liberala regler för skilsmässa. En

gav

skilsmässa betraktas här som makarnas privata angelägenhet, och den beviljas utan att parterna behöver något skäl. Myndigheternas inblandning begränsas

ange

till att övervaka att vårdnadsbeslut om paret har barn och ekonomiska

upp-

görelser går rätt till. I samband med reformen gick skilsmässotalen upp kraftigt och efter 1974 har de legat betydligt högre nivå än någonsin tidigare.

en

Sverige har bland de högsta skilsmässoriskerna i Europa, nästan lika höga

som till exempel Danmark och Storbritannien.

Många faktorer påverkar skilsmässorisken. En hel sådana faktorer är grupp av

knutna till äktenskapets startbetingelser. Skilsmässorisken är högre paret

om

sambodde före giftermålet, kvinnan hade barn före äktenskapet, hon

om om var

mycket ung när hon gifte sig, och om hon gravid då. Betydelsen några sådana

var av

faktorer framgår vidstående tabell, är baserad data för 1971-1991 från

av som

Statistiska centralbyrån.

Tabellen skall läsas följande sätt: Kvinnor gifte sig i 16-17 åts ålder har 2.2

som gånger hög skilsmässorisk jämförbara kvinnor gifte sig i ålder 20-23. som som

Se vänstra fältet i tabellen. Kvinnor gifte sig i 18-19 års ålder hade sextio

som

procent högre skilsmässorisk än de senare faktorn i tabellen är 1.6. När gifter-

målsåldern stiger, faller skilsmässorisken, och kvinnan gifte sig i 29-35 års

om

ålder, är risken bara hälften av vad den för kvinnor gifte sig i åldersin-

var som

tervallet 20-23 den hela tiden jämför med; faktorn i tabellen är 0.5.

grupp

Det flera förklaringar till detta mönster. Dels är generellt

ges man mer mogen

senare man gifter sig. Vidare är det större risk att de par som gifter sig särskilt

Betydelsen av vissa startbetingelser för risken för skilsmässa bland gifta svenska kvinnor, 1971-1991.

Giftermálsálder Effekt Barn före

29-35 Basgrupp. Övriga riskniväer jämförs med denna. 33 Tidens tecken

tidigt, växer ifrån varandra efter någon tid. Slutligen verkar det de som om som är särskilt när de gifter sig, allmänt har svårare för hålla äktenskapet unga att samman längre fram.

Skilsmässorisken ökar dessutom med sextio procent kvinnan är barnlös om

men gravid vid giftermålet faktorn är 1.6 i högra fältet i tabellen. Har hon barn

innan hon gifter sig, höjs skilsmässorisken med faktor 2.7 hon inte dess-

en om utom är gravid, och med faktorn 3.3 hon både har barn och är gravid. Alla om dessa jämförelser görs mot gruppen av kvinnor varken gravida vid som var giftermålet eller hade barn innan. Resultaten kvinnor inte har varit avser som

gifta förut kvinnor i förstagångsäktenskap.

Utöver startbetingelserna beror naturligtvis skilsmässorisken också den aktuella situationen. Särskilt viktigt är det paret har barn eller och hur om många barn de eventuellt har. Detta kan också ha många förklaringar. Dels skaf-

far äkta sig inte gärna barn eller flera barn än de redan har de tycker

par nog om

de har ett dåligt förhållande sig emellan. När de väl har fått barn, är makarna

dessutom säkert måna än förr att hålla kanske främst för barmer om samman, nens skull men också för att de inte själva skall miste den dagliga kontakom ten med barnen.

Om jämför med kvinnor med ett barn, finner att kvinnor utan barn hade 2.5 gånger hög skilsmässorisk, att kvinnor med två barn hade halva skilsmässorisken, och att kvinnor med tre eller flera barn hade fyrtio ettbarnsprocent av skilsmässorisk. mammornas

Som nämnts är dessa skattningar beräknade utifrån befolkningsdata från åren

1967 till 1991. Det har varit ganska stark utveckling skilsmässoriskerna en av under denna period. Några drag utvecklingen framgår vidstående tabell av av

för kvinnor gifta vid 20-23 års ålder. Utvecklingen har haft motsvarande möns-

ter för andra giftermålsåldrar. Vi bland annat att femte kvinna född 1949 ser var som gifte sig i denna ålder skildes inom loppet fjorton års äktenskap, medan av

kohorten född tio år bara behövde nio års äktenskap för att lika

senare stor andel skilda. Det har uppenbarligen skett stark liberalisering skilsen av synen mässa i befolkningen under de senaste decennierna.

Procent som skilde sig inom loppet av de första äktenskapsåren bland kvinnor som gifte sig i åldern 20-23 i centrala födelsekohorter i vårt material.

Födelseår 1944 1949 1954 1959 1964

Skilda inom 4 år 2,2 5,0 8,7 9,3 11,1 9 år 10,0 14,1 18,7 20,8 14 år 16,0 20,4 25,6

Antalet gifta i åldern 20-23 7 621 15 626 11 127 6 308 6 208

Tidens tecken 34

Utvecklingen av skilsmässorisken för gifta svenska kvinnor med barn efter utbildningsnivå, 1971-1991, Standardiserad för giftermålsålder 20-35, för antal barn 0, för första barnets ålder, och för om kvinnan var gravid vid giftermålet.

FIGUR A FIGURE B Förgyrnnasiall utbildningsnivå Gymnasial mbildningsnivá

Riskmi.i barnlös. EmyMJSN-GO Risk tilbarnlösa. mi. lovgym. 1978-80 4 4

gábnnáhl Modêuam jillørrrlllol inmn Mod bum inmn

; ; ; ; 3 1 z o 1,970 1970 1974 1979 1992 1995 1990 1974 1979 1992 1995 1990 Period Pacha

FIGUR C FIGUR D Eftergymnasialt utbildningsnivå Alla ulbildningsnivâer

Risknl.u bQINOuJOIwmJQN-OO nu nu.nununnan. mamman Å . . 4 . i . .

Mod: barn vid gihnrmâlol å

1970 1974 1978 1982 1966 1990 1970 1974 1978 1982 1986 1990

35 Tidens facken

a

Vidstående diagram visar att kvinnor olika utbildningsnivåer har haft olika utveckling skilsmässorisken. För kvinnor med förgymnasial utbildning har av skilsmässorisken stigit rätt kraftigt sedan slutet 1970-talet. Det är möjligt att av denna ökning är ett pris kvinnorna har fått betala för sitt allt starkare som enarbetsmarknaden. Risken har också stigit för kvinnor hade gagemang som gymnasial utbildning, inte alls lika mycket. men

För kvinnor med eftergymnasial utbildning har utvecklingen varit som synes helt För dem har risken fallit sedan mitten 1970-talet. Nedgången en annan. har varit extra stark för dem hade barn före äktenskapet. Det verkar som som kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit särskilt gynnade utveckom av lingen sedan mitten 1970-talet. Dessa kvinnor har bättre än andra kunnat använda sig av utbyggnaden av barnomsorg och barnledighet, och det är möjligt att detta progressivt har lett till förbättrad livssituation för kvinnor i denna en mer än för andra kvinnor. grupp

Kurvorna i figuren har beräknats med hjälp indirekt Standardisering. Denav metod nivån för skilsmässorisken till exempel under 1974 för kvinnor na ger med eftergymnasial utbildning inte hade barn före giftermålet, i förhållansom de till skilsmässorisken 1978-80 for kvinnor med förgymnasial utbildning som heller inte hade barn före giftermålet. Samtidigt hålls effekten övriga faktoav startbetingelser, antal barn, osv. under kontroll. I analysen har hållit rer oss till kvinnor gifte sig i 20-35 års ålder och har fått barn. Detta är de som som vanligaste giftermålsåldrarna, och det är främst för kvinnor med barn skilssom en mässa är ett socialt problem.

Kvinnor utan barn har högre skilsmässorisk än kvinnor med barn. Skilsmässoutvecklingen för kvinnor utan barn liknar den finns i diagrammet, den som men är mycket mindre dramatisk och återges inte här.

Vi har bara redovisat skilsmässorisker för kvinnor. Detta är inte därför att tror att det bara är kvinnans situation bestämmer risken för att ett skall skilja som par sig, utan därför att vi inte har motsvarande data för män.

Jon M. Hoem Professor i demografi vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, chef för Demografiska avdelningen vid Stockholms universitet.

Ndens tecken 36

Can Göran Svedin

Möns och kvinnors syn på skilsmössoorsoker

och upplevda konsekvenser ov skilsmösson

Denna redovisning är del ett större forskningsprojekt omkring barn och

en av

skilsmässa bedrivits vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid

som

Hälsouniversitetet i Linköping, i huvudsak doktorand Marie Wadsby och

av undertecknad.

Syftet med presentationen är att beskriva bakgrund och orsaker till skilsmäshur de förändringar skilsmässan medförde upplevdes de

san, av vuxna, samt att beskriva skillnader mellan män och kvinnor. -

Studien utgår från de par som skilde sig under ett års tid, 1987-88, vid Linköpings Tingsrätt i sin domsaga har 4 kommuner.

som

Samtliga par som fullföljde sin skilsmässoansökan, kunde intervjuas utan tolk

och hade hemmavarande barn under 18 år, 141 eller 282 individer ombads par

deltaga. Den slutliga undersökningsgruppen kom att bestå av 157 personer, 88 kvinnor och 69 110 familjer, tabell

män ur

Tabell 1: Urval av undersökningsgrupp

separat, varade i genomsnitt i 2 timmar.

Intervjuformuläret omfattade dels faktafrågor, dels halvstrukturerade frå-

rena gor. Utöver intervjun fick föräldrarna fylla i två skattningsscheman. På den

första fick föräldrarna visuella analogskalor vilka orsaker frekvens

ange

och hur pass starkt bidragande dessa varit intensitet till skilsmässan. Listan

bestod 20 ofta angivna skilmässoorsaker Koch-Nielsen, 1983.

av

37 Tidens tecken

ä

På det andra skattningsschemat fick föräldrarna ett liknande sätt fylla i vilka förändringar skett för dem följd skilsmässan och dessa som som en av om förändringar upplevts positiva eller negativa. som

Resultat, ollmöni

Elva procent männen och 13 procent av kvinnorna hade tidigare varit gifta/

av sambo. Kvinnorna kom i signifikant större omfattning från skilsmässohem än

männen, 22 procent respektive 9 procent, och detta var en något större andel än

förväntat med tanke skilsmässofrekvensen när dessa kvinnor växte upp. Beträffande socioekonomisk indelning det tämligen god överensstämvar en melse med fördelningen bland befolkningen i hela landet med undantag för att det dubbelt vanligt med företagare i skilsmässogruppen. var egna

Den genomsnittliga åldern vid äktenskapets ingående 24.5 år för kvinnorna var och 27.2 för männen. Endast 8 procent kvinnorna och 3 procent männen av av under 20 år då äktenskapet ingicks. Den genomsnittliga ålderskillnaden var var 3.3 och knappt 4 procent av paren hade åldersdifferens än 10 år. en mer

Äktenskapet hade i genomsnitt varat i 10.5 år och den genomsnittliga varaktig-

heten i samboendet 14.3 år. Idrygt fjärdedel 27 procent hade äktenskapet

var en

haft varaktighet mindre än 5 år, endast 5 procent hade sammanbott

en men en

kortare tid än så. De gifte sig vanligtvis inte förrän vid första barnets

yngre paren födelse 82 procent.

Initiativ

Kvinnorna ansåg att de äktenskapliga problemen hade funnits signifikant längre tid än männen och i 60 procent fallen tog kvinnan initiativet till skilsmäscza av san. Perioden mellan den första diskussionen om skilsmässa till att den blev av var i 70 procent av fallen mindre än ett år. Endast 15 procent hade haft kontakt

med familjerådgivning eller liknande.

Skilsmössoorsoker

Kvinnorna fler enskilda skilsmässoorsaker än männen, i genomsnitt 4.9 uppgav 4.2. En dominerande partner och missbruk signifikant oftare resp. uppgavs av kvinnorna jämfört med männen. Fysiskt våld och konflikter fritiden om var också signifikant tyngre skäl till skilsmässan enligt kvinnorna. Männen ansåg signifikant oftare att partnerns otrohet var orsaken till skilsmässan, tabell Huvudorsaken till skilsmässan i 37 procent konflikter olika uppgav paren vara av slag och sammantaget med fysiskt våld och missbruk utgjorde detta orsaken i

hälften alla fall, figur

av

Vid skilsmässan bodde 65 procent i eget hus. Efteråt bodde 22 procent av paren av kvinnorna och 42 procent av männen kvar i denna slags boende. Män behöll hus, kvinnor lägenhet.

Tidens tecken 38

Tabell 2: Orsaker till skilsmässan

Män Kvinnor Chi M-W n69 n88 % md iqr % md iqr

Utvecklats ifrån varandra 59 69 14,6 66 78 18,5 Dominerande partner 25 67 23,1 42 61 15,4 0,05 Konflikter om: Arbetsfördelningen i hemmet 36 26 20,9 43 47 24,5 Prioriteringen arbete-familj 30 39 14,6 38 54 21,9 Barnens uppfostran 25 35 29,5 35 51 29,4 Pengar 38 42 22,5 35 49 23,5 Hur fritiden ska användas 39 41 20,0 38 64 22,4 0,05 otillfredsställande

Själv träffat ny partner 12 72 18,0 11 85 13,0 Makens missbruksproblem 3 72 21 89 9,5 0,01 ° - Egna missbruksproblem 4 92 15,0 6 76 15,1

l Chi74,451, Df1, 2 Chiz3,988, Dh1, Chi29,202, Df1 Figur 1: Huvudorsak till skilsmässan, n157

37%

I Konflikter Missbruklysiskt ma E Gliditisär Sjukdom D Nypanncnounhcx Tidens facken

+

Figur 2: Upplevda konsekvenser som en följd av skilsmässan enligt män och kvinnor

följd skilsmässan Förändring som av enligt män och kvinnor

Negativ förändring Positiv förändring Mann Whitney - U test -

ecence 1-4:

scenerna 5

p 0.01

m

Ekonom

Relationer familjI släkt °°r°°

Relationer -1-2:

vänner . °°°5

Arbete i

Fritid "-"""a_;"_E-+-i

å; °°1 Fysiskhälsa

Brukav lugnande medel sömnmedel ö, Bmkavalkoholldroger

°°°° WW välbefinnande , man Siâivfömoende

.WåoKÅNlN-zø o20 Äosi 8101.00

1 Män.n60 Zl Kvinnor,n79

Ekonomin den variabel både män och kvinnor skattade mest förvar som som

ändrad. En signifikant skillnad mellan könen förelåg dock. Kvinnor upplevde i större omfattning förbättring jämfört med männen. Egen kontroll och över-

en

blick i kombination med bostads- och vårdnadsbidrag uppgavs som förklaring. Relationer till andra familjemedlemmar och släkt förändrades för omkring

hälften både män och kvinnor. Vänskapsrelationerna förändrades dock olika av för män och kvinnor. Medan männen upplevde att de tappade sociala relationer i och med skilsmässan behöll fler kvinnor gamla vänner under och efter äkten-

T/dens tecken 40

skapet samt knöt oftare nya kontakter efter skilsmässan. Av männen upplevde

sig 35 procent inte ha haft någon att prata med skilsmässan, medan ytterliom 10 procent inte upplevde något behov med någon. Motsvarangare av att prata de siffror för kvinnorna 15 respektive var 1 procent.

Både män och kvinnor upplevde att de fått tid för arbete och fritidsmer egna intressen jämfört med före skilsmässan.

Det fler män upplevde den fysiska hälsan hade försämrats efter skilsvar som att mässan jämfört med kvinnorna oftare den förbättrad Skillnaden som uppgav som mellan män och kvinnor signifikant. Män tagit initiativ till skilsmässan var som mådde bättre och förbrukade mindre psykofarmaka än de blivit övergivna. som

Majoriteten kvinnorna, upplevde sitt psykiska välbefinnande av 72 procent, som förbättrat och 18 försämrat, medan procent som motsvarande siffror för män-

nen var 28 procent respektive 45 procent. På sätt förelåg skillnad

samma en mellan hur män och kvinnor tyckte deras självförtroende förändrats. De män

som hade haft någon att prata med skilsmässan mådde signifikant bättre och om upplevde ett bättre självförtroende än de saknat detta. som

Vid genomgång de psykiatriska journalerna vid US i Linköping visade det

en av

sig att 24 procent av männen, eller 4.5 gånger fler än matchad kontrollgrupp,

en hade haft psykiatrisk kontakt medan motsvarande siffra för kvinnorna en var 17 procent, eller 2.5 gånger så vanligt.

Diskussion

Undersökningen visade att kvinnor och män skiljde sig betydligt då det gällde

att uppleva och identifiera svårigheter i äktenskapet såväl kvantitativt kvalitasom

tivt. Att kvinnorna bättre psykologiskt förberedda och initiativet till skils-

var tog mässan medan männen i större utsträckning kvar chockfas i vid intervjutillfället. var

Undersökningen visade också att någon parterna i skilsmässa är "för-

om av en lorare" så är det männen.

Trots i många fall försämrad ekonomi upplevde kvinnorna bl.a. psykologis-

en

ka vinster kompenserade detta, sätt den ökade möjligheten

som samma som att styra och kontrollera sitt liv ökade självförtroendet. Kvinnorna hade dessut-

fler sociala kontakter, vilket underlättade anpassningen efter skilsmässan. om

Omvänt präglades männens tillvaro i många fall försämrad ekonomi, av en förlust sociala kontakter, försämrat psykiskt välbefinnande och fysiskt hälsoav

tillstånd, något även konstaterats i svensk studie Hallberg 8C

som en annan Mattsson, 1989. Att bli övergiven och inte ha någon med att att prata var extra belastande faktorer. Männen verkade således sämre förberedda och rustade att genomföra skilsmässan, sig efteråt än kvinnorna. Detta samt att anpassa är ett

41 Tidens tecken

viktigt fynd för advokater, familjerådgivare och läkare att ta hänsyn till i sina kontakter med män efter skilsmässa. Stöd och hjälp till dessa män har hittills en huvudsakligen tillgodosetts frivilliga organisationer för icke vårdnadsgenom havande föräldrar.

Carl-Göran Svedin

Med. dr och leg. psykoterapeut, avd. för barn- och ungdomspsykiatri,

Hälsouniversitetet i Linköping

Tidens tecken 42

U//a B/Örnberg

Ideol och verklighet

Vordogslivets villkor och inneboende konflikter

Skilsmässor och separationer har ökat stadigt de senaste decennierna. I dis-

kussionerna kring orsakerna till detta kan urskiljas två typer av förklaringsmodeller. Den tar fasta strukturella möjligheter. Inom för denna

ena ramen

förklaringsmodell finns tre teser:

a. Kvinnors yrkesarbete kvinnor i allt högre utsträckning har blivit yrkesarbetande har det

Genom att

också blivit ekonomiskt möjligt för kvinnor att försörja sig själva och sina barn. Deras ekonomiska självständighet har också givit dem större möjligheter att

skilja sig och leva ensamstående förälder med sina barn. som

Välfärd och bög levnadsstandard Genom att samhällets stödsystem har expanderat finns det i dagens samhäl-

ett ekonomiskt och socialt stödstystem runt individerna också har bisom

dragit till ökad individualisering. Det ekonomiska och sociala beroendet

en

inom familjen har minskat. Individerna har generellt sett större ekonomiska möjligheter att leva oberoende av det stöd som familjen och kretsen runt fa-

miljen kan Man kan ersätta familjen med andra relationer och system. ge.

Liberaliserad lagstiftning

c. Den lagstiftning som reglerar skilsmässor och separationer har liberaliserats

och skilsmässan har blivit enkel procedur. Genom förenklade procedurer har

en också skilsmässor avdramatiserats. Man skulle kunna uttrycka det så synen att skilsmässor och separationer har institutionaliserats icke stigmatisom en

serande lösning familjeproblem.

Dessa teser tar fasta vilka strukturella möjligheter individer har att skilja sig och kan orsaker till att skilsmässor och separationer ökar, jag uppfattar

sessom men

att de egentligen inte berör orsakerna till skilsmässor i djupare bemärkelse.

en

För att förstå orsakerna till skilsmässor och separationer får studera man samlevnadsmönster och relationer mellan människor i det moderna livet och stu-

dera vad familj och familjerelationer betyder för de individer bildar familj.

som

En sådan förklaringsmodell tar fasta samlevnaden ett gemensamt

som pro-

jekt eller ett individuellt projekt.

som

Internationell forskning visar att familjelivet har ett högt Värde de i flesta länder.

43 Tidens tecken

ê

Familj samlevnadsform har fortfarande stark attraktionskraft och de som en flesta män och kvinnor har för avsikt att bilda familj. Snarare skulle unga man kunna uttrycka situationen att många har höga förväntningar vad familjelivet skall ge i utbyte.

Män och kvinnor i Sverige har i dag familjen närmast skulle en syn som

kunna beskrivas att det utgör ett projekt. I en undersökning jag håller

som som

att bearbeta ställdes fråga deras familj.

en om syn

Alternativ 1 traditionell uppfattning familjen. Familj bekräftas - om genom

äktenskapet. Man och hustru har skyldighet att efter bästa förmåga hålla sam-

Män och kvinnor är olika och bör ha olika roller i familjen. man.

Alternativ 2 familjen som projekt. Familjen är ett gemensamt projekt som inte -

behöver bekräftas äktenskap. Män och kvinnor är visserligen inte lika,

genom

de bör ändå dela arbetet i familjen efter bästa förmåga. Sammanhållning-

men

kan bara fungera båda är lika engagerade i familjen.

en om

Alternativ 3 familjen som avtal. Familj kan liknas vid ett kontrakt som inte -

måste vara ett äktenskapskontrakt. Man ingår ett gemensamt avtal om en arbets-

fördelning. Man håller ihop länge tycker att får något ut som man man av och länge båda följer det avtal har träffat. samvaron som som man

Tabell 1

Kvinnor -29 Män -29 Kvinnor 40- Män 40-

stämmer i alternativ två. Tabell 1 visar att män och kvinnor över 40 år i något större utsträckning håller den traditionella familjeformen. En jämförelse mellan samboende och gifta visar också än 90% de samboende tyckatt mer av er att beskrivningen av proj stämmer in deras uppfattning faav milj, medan detta gällde för 75% de gifta. cza av

Innebörden att parterna familjen projekt år att samlevnaden inte av ser som

är given utifrån givna rollförväntningar. Med traditionell familjen kan

en syn

föreställa sig att makarna har föreställningar arbetsfördelning och

man om inte behöver ifrågasättas och förhandlas. Om och vet sin samvaro som var en

plats behöver man inte resonera mycket om detta. Men om det inte är så, står

möjligheterna fritt välja hur vill ha det i sin familj. Åtminsöppna att man egen tone föreställer sig att har ett fritt val. Detta ställer krav att dels man man man väljer hur vill ha det, dels att också bör nöjd när har träffat man man vara man

Tidens facken 44

ett val. Med projektsyn familjen är familjelivet och arbetsfördelning något

en

förhandlar fram i den dagliga Båda parter har förvänt-

som man samvaron.

ningar och föreställningar måste göras tydliga i det dagliga samspelet.

som

Trots att de flesta partners att väljer den arbetsfördelning

anser man som passar dem bäst visar statistiken att slutresultatet i de allra flesta fall är traditionellt. Arbetsfördelningen mellan könen följer ett välkänt mönster.

I pågåendeundersökning familj, föräldraskap och förvärvsarbete, har jag

en om

frågat hur upplever arbetsfördelningen i hemmet, bl.a.

om man om man upp-

lever den som rättvis eller orättvis. Diagram 1 visar att cirka en tredjedel både

av

kvinnor och män att arbetsfördelningen i hemmet inte är rättvis. Påfal-

anser

lande är att de kvinnor som tycker att hushållsarbetet är betungandeockså i hög utsträckning 54% anser att arbetsfördelningen är orättvis. Drygt 35% av kvin-

och 25% männen att ofta har konflikter hushållarbenorna av menar man om

tet. Dessa siffror tyder att förhandlingar arbetsfördelningen i hemmet är

om

källa till konflikt som i många familjer uppfattas som slitsam. Resultaten

en

visar överensstämmelse med Carl Göran Svedins undersökning orsaker till

om skilsmässor. Hans resultat visar att många kvinnor den sneda arbetsfördelser

ningen i hemmet starkt bidragande orsak till skilsmässor.

som en

Diagram 1 Kvinnor och män som anser att arbetsfördelningen I hemmet inte är rättvis.

E KUINNUH NYB I LELFHMILJ I MHN

SHMBDENDE

Jag har i undersökningen också ställt fråga där parterna har fått ta ställning

en 1 till de att partnern får ut livet än själv får. Resultaten visar om anser mer av man

j att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män deras får

anser att partner ut

i livet än de själva. På motsvarande sätt visar det sig också att männen i

mer av

undersökningen anser att de själva får ut mer av livet än sina partners. Diagram

2 8C Totalt sett har de flesta uppfattningen att de får ut lika mycket livet.

av

Men skillnaden mellan könen i uppfattning får ut mest är signi-

om vem som

fikant 5% signifikansnivå.

Tidens tecken

Diagram 2

MñN

I KUINNOH

DDDUUD DDDDDD DD D DU U DD

Ja, jag anser att min partner får ut mer av livet än jag.

Diagram 3

16 g MHN 14 12 KUINNUR . G w @ Å N S

Ja, jag anser attjag får ut mer av livet än min partner.

För att ytterligare belysa olikheter respektive likheter i uppfattningar förom hållandena i hemmet har jag ställt frågor hur jämför sig med sin partom man när det gäller barnen. Drygt 24°/o kvinnorna och 20% männen ner av av menar att de ofta har konflikter rörande själva arbetet med barnen. Betydligt färre menar att man har konflikter beträffande barnuppfostran.

Resultaten visar också att män och kvinnor menar att deras partner har en anbarnen än vad de själva har. Diagram 4 visar att 43-46% båda nan syn av könen att deras partner har ett annorlunda sätt i förhållande till barnen menar

än vad de själva harl. Drygt tredjedel kvinnorna att maken är för

en av anser passiv i förhållande till barnen. Av männen är det endast 15% att som anser barnens är för passiv. mor

Dennavariabelharmätts med summationindex bygger ett som ett antal frågor om hur man bedömer sinpartner tiopunkter.Resultatenbearbetasförnärvarande förpublicering.

Tidens tecken 46

Att man i parförhållanden är olika i sitt sätt gentemot barnen och att man har olika uppfattningar hur skall sköta hushållsarbetet och verksamhet

om man annan

i hemmet behöver i sig inte vara ett alarmerande drag. Tvärtom. Men olikheter-

måste kunna hanteras och det utbyte familjelivet måste uppfattas na som ger som rimligt parterna i det långa loppet. av

Forskningsresultat tyder att parterna i moderna äktenskap tenderar att ett kortare tidsperspektiv vad gäller utbytet i äktenskapet. Detta tolkas som en konsekvens i dag har mindre livslångt äktenskap. Troav att man en tro ett ligtvis kan detta också del i de kulturella signaler det moderna sessom en som samhället och till stor del handlar föränderlighet och snabb omställger som om ning. Var och har för skapa sitt livsinnehåll och försöka en ett ansvar att eget

ut mycket möjligt tillvaron. Undersökningar av parrelationer visar

som av

att män och kvinnor har olika förväntningar varandra och vad familjelivet

skall Trycket familjen blir högt och förväntningarna är höga och olika. ge.

Samtidigt med att familjeliv har intimiserats har det blivit ökad inriktning en kvaliteten i de sociala relationerna. Önskan högre livskvalitet leder till om välj bort leva i relationer är destruktiva för själv. Insikten att man er att som en förändring är möjlig leder också till ett förhållningssätt att kan om att man se förändring ett måste, eller åtminstone legitimt och önskvärt. Litet tillspetsat som

Diagram 4

E MñN o0'o'0'o'0'0'0'o'0'0'o'o'3 2929292929292929292929392929.

mm | 5 i KUINNOR

000'0'o'o'0'0'0'0' PHSSlU s.I0I02026102020.02 O

I 1 l I 1 I l 920202020202020202020202020202020202020202020202 00000OOOOOOÖOOOOOOOOOOOOOOOO1 20202024 OLIK

B 5181520255035404550

Män och kvinnorjämför sig med varandra med avseende på hur de behandlarsina femåringar.

skulle kunna påstå att nära sociala relationer har blivit utbytbara ett sätt man skulle ha varit otänkbart för 100 år sedan. det moderna ligger I en förändsom ringsmoral också innebär strävan mot att optimera sina livschanser. som en I detta kan ligga ambitioner att inte bara förändra själv utan också sin partom Tillvaron kan alltid göras bättre, kroppen kan bli vältränad och vackrare. ner. mer

Man kan utvecklas också genom nya relationer. Ökningen i skilsmässor kan i

denna tolkning sessom en konsekvens av att förväntningarna vad äktenskapet,

eller parrelationen skall i utbyte har ökat. Särskilt gäller detta för kvinnor,

ge

47 Tidens tecken

ä

för vilka det emotionella innehållet i äktenskapet har större betydelse än för män. Kvinnor nöjer sig inte längre med förhoppningar om ett bättre liv, de ger upp äktenskapet, ofta med sämre materiell situation som följd.

Det ligger motsättning i att Ökade krav självständighet och personlig en ut-

veckling, vilket innebär frihet att disponera tid för sig själv, utvecklas parallellt med önskan fullödigare relationer i det intima livet. Kärlek och

en om intimitet innebär att sig själv. Att lära sig att hantera denna motsättman ger av ning ställer stora krav män och kvinnor i det moderna samlivet.

Ullo Björnberg Docent, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

Tidens tecken 48

Anna-Karin Koll/nd

"Relationen" som eH tidens Tecken

Vi mönstren för skilsmässor och separationer har ändrats avsevärt vet att un-

der 1900-talet, vet betydligt mindre hur människors samlevnadspro-

men om

blem förändrats. Finns det något kan ett tidens tecken när det gäller

se som

just sarnlevnadsproblem Min avsikt några provisoriska synpunkter

är att ge

denna fråga utifrån pågående studie familjerådgivningen.

en om

I drygt fyrtio år har människor i detta land kunnat vända sig till familj erådgivare

för att ventilera sina äktenskapliga problemFVad kan de erfarenheter som gjorts

inom denna verksamhet förändringar i sådana samlevnadsproblem sägaoss om

I princip finns tre olika slags informationskällor kan så-

som ge oss svar en

dan fråga. Skriftliga dokument producerade genom åren, antingen av familjerådgivare själva eller journalister; minnen och intryck hos rådgivare med

av

långvarig erfarenhet i yrket; verksamhetsrapporternas beskrivningar. Jag komatt använda mig av samtliga källor, men med tonvikt den sist nämnda.

mer

Under i stort sett alla familj erådgivningens arbetsår har verksamhetsrapporter upprättats för att dokumentera och motivera denna typ rådgivning. I dessa

av rapporter finns för varje sedan 1950-talets början rubrik ofta benämnts en som

problemgrupper. Här har sammanställningar gjorts över vilka slags samlevnadsproblem människor sökt hjälp för. År från år går det följa hur många

som att procent ärendena helt eller delvis handlade otrohet, sexuella av som om problem, oenigheter kring barnuppfostran, problem med släkt etc.

I första hand har detta varit uppgifter för uppdragsgivare och politiker

som

önskat veta vad egentligen gjorde inom familjerådgivningen. Men dessa

man

problemgrupper med sina procentandelar inte enbart något för huvudmännens

var

arkiv. De användes också i föreläsningssammanhang, för att kunna svara männis-

kors nyfikna frågor hur ofta samlevnadssvårigheter hade sin grund i ekonomin,

om

sexualiteten etc. Aven i tidningsreportage har tämligen ofta just den här typen av uppgifter cirkulerat. Så kunde man t.ex. 1960 läsa i en dagstidning att en av de vanligaste anledningarna till att människor besökte familjerådgivningen i Lund var alkoholproblem, tätt följd av psykisk sjukdom och ekonomiskt trassel. Huvudproblemet sägs dock temperamentsskillnader, beteckning

vara en som står för att makarna är olika att de inte kan förstå och stå ut med varandra.

Flera de familjerådgivare med många års erfarenhet i yrket, jag har av som sam-

Under femtiotalet var detenbartmänniskori några städer som hadedennamöjlighet. men under sextiotaletkunde allt i olikadelarav Sverigekontakta familjerådgivare.

49 Tidens tecken

talat med, har beskrivit sin frustration inför dessaproblemlistor. De ett sätt att var

utåt definiera verksamheten och vad den handlade samtidigt tyckte de att

om, men

rubriceringarna spegladerådgivningsarbetet ett felaktigt eller åtminstone

-

ensidigt sätt. Det var även svårt att beskriva ärenden man ofta kände väl i denna

-

typ av problemkategorier och att tillhandahålla rättvisande uppgifter till statistiken.

Under årens lopp har många arbetsgrupper bildats med uppgift förbättra

att

sättet att beskriva och definiera de olika problem familjerådgivare

typer av

arbetar med. Successivt har också kategorierna förändrats, omdefinierats, givits en ny språkdräkt. Men dessaförändringar har inte bara varit en följd av inre

re-

digeringsarbete. De har också påverkats av att människor som vänt sig till rådgivningen aktualiserat typer samlevnadsproblem.

nya av

Om man genom årens lopp följer dessa olika problemkategoriseringar är det

enligt min mening inte frekvenserna i första hand är intresse, sätsom av utan

ten att definiera vad som är problematiskt. Två tydliga förskjutningar framträder. För det första sker förändring från ett beskrivningssätt utgår från

en som

rådgivarens bedömning av vad som är huvudproblemet, till ett utgår från

som

de sökandes eget sätt att definiera sina problem. För det andra sker föränd-

en

ring i sättet att definiera den åren överlägset mest frekventa problemgrup-

genom

Här sker tydlig förskjutning från ett personinriktat beskrivningssätt

pen. en som tar fasta psykiska egenskaper till ett relationsinriktat.

1 Det allra första året, år 1952, beskrevs huvudgruppen problem helt sonika

av

som allmän oenighet mellan makarna eller psykiska egenheter och personliga problem hos en av dem.2 De följande åren ändrades denna beteckning till personliga problem, med bristande eller vikande känsloengagemang, temperamentsdifferenser, eller psykisk insufficiens. Detta sätt att beskriva minst hälf-

ärendena stod kvar till slutet sextiotalet. ten av av

2 Ett nytt grepp sättet att definiera problemkomplexet togs 1970. Nu talades störd relation den övergripande kategorin kring vilken skiftande

om som problem kretsade: bristande familjeansvar, temperamentsolikheter, barn- och släktproblem, Under sjuttiotalet förfinades sedan denna klassifikation ytterligare. osv. Relationsproblem mellan två/ flera familjemedlemmar utskildes från familjesociala problem och individuella problem, dit psykiska störningar fördes. nu

3 År 1980 skedde förändring. det i stället de hjälpsökandes nästa Nu är egen

definition sitt prekära läge är utgångspunkten för problemkategorierna

av som

och statistiken. Det överlägsetvanligaste under åttiotalet människor vid tids-

är att

beställning eller första besöket uppger att man har svårt att prata med varandra,

är olika, har ständiga gräl, att det låst sig, man känner leda vid varandra, etc. Detta

rubriceras som trassel med relationen eller kommunikationsproblem.

2 Jag utgår här från verksamhetsrapportema förStockholms stads familjerâd ivning,1952-1990,eftersom de ger den längstatidsserien.Verksamhetsrapportema harskiltsig t något mellanolika byråer i landet. men i huvudsakföljt ett likartat mönster.

Tidens tecken 50

e

Denna förändring i problemdefiniering speglar familjeterapins intåg i Sverige slutet sextiotalet och början sjuttiotalet, med de stora förändringar

mot av av

i familjebehandlares arbeta och betrakta familjen på, det medförde.

sätt att som Visserligen utgick också tidigare från att det samspelet mellan makarman var

det hela rörde sig hade då ett psykosocialt betraktelsesätt

na om, men man snarare

än relationellt. Tidigare sågs sexuella problem åtminstone potentiellt

ett t.ex.

något för gynekologen. Nu blir i stället sexuella problem ett sätt varigenom

som relationen kommer till uttryck. Relationen har blivit något överordnat i förstå-

elsen av parförhållandet.

Hur skall förstå denna förändring i sättet definiera samlevnadens man nu att huvudproblem Är den helt och hållet effekt förändring kunen av en av

skapsläget, begreppen, förståelsen hos rådgivarna Eller har dessa förändringar

något göra också med dem sökt hjälp, med deras sätt att förstå, beskriva och att som definiera vad är fel Med andra ord, hur samspelet ut mellan rådgivarnas som ser

kunskapsutveckling och de hjälpsökandes sätt att definiera sina problem

I mina samtal med familjerådgivare med många års erfarenhet arbetet har jag av

ställt frågor kring deras intryck förändringar i det deras klienter sökt hjälp

av som för. Hos flera dem återkommer ett likartat intryck, nämligen att människor som av sökte familjerådgivning under åttiotalet än tidigare inställda att sammer var

levnadsproblem något hade tillsammans. Dvs. det är "vi i vårt för-

var man att

hållande har problem; inte bara Givetvis är det långt ifrån alltid

som en av oss.

så. Men ändå fanns hos flera de intervjuade upplevelse sådan skillnad

av en av en

över tid i inställningen hos människor sökt familjerådgivning. Någon

som memänniskor själva började presentera och sina problem genom att nar att t.o.m. formulera sig i relationstermer: Vi har det inte bra i vår relation. Vi måste för-

söka göra något det Tidigare det vanligare att den tog kontakt gjorde var som det för klaga sin och tyckte att det han eller hon som behövatt partner, var - de hjälp. Att det den andre hade skulden, vilket familj erådgivaren också var som förväntades klargöra för denna felande part.

Den här minnesintryck, givetvis alltid är behäftade med en rad typen av som

osäkerheter, får visst stöd i den skriftliga dokumentation som producerats genom åren, främst då utvärderingsförsök. T.ex. det i studie från sjuttiotalets början

var en

25 de sökande hade förväntningar att familjerådgivaren skulle

procent av som om avgöra vad rätt och fel, eller hjälpa till att göra partnern. I liknande som var om

studier från 1990-talet är denna förväntningar betydligt ovanligare

typ av

Hur skall förstå detta och hur kan tolka den här förändringar man man typen av i människors sätt definiera sina problem Rör det sig ett införlivande av att om

psykoterapeutiskt tänkesätt i människors vardagliga liv, i deras sätt att tänka

ett

3 Anna-Stina Högströmoch BirgittaKarlsson,Den kommunala familjerådgivningenStockholm, i Stockholms Socialhögskola, 1971, 3-betygsuppsatssamt CarinGustafsson ochMargareta Nyqvist, Familjerådgivning är friskvård, Institutionen förbarn- och ungdomspsykiatri, Lund,1991 uppsats i psykoterapiutbildning.

5 Tidens tecken

+

om sig själva, förstå sig själva Och är detta i fall att betrakta till-

som en mer

fällig, övergående trend eller en förändring ett djupgående slag

av mer

Bland teoretiskt inriktade sociologer idag finns påtagligt intresse för det

ett reflektiva medvetandet och dess konsekvenser. Med det avses bland annat att

vetenskaplig kunskap, utvecklas i syfte att beskriva den sociala världen,

som rutinmässigt införlivas i denna, blir del den och därmed samtidigt meden av

verkar till att omvandla denna vardagsvärldf

En dessa teoretiker, Anthony Giddens, har nyligen med hjälp bl.a.

av av terapeutiska arbeten, självhjälpsmanualer och liknade lektyr, sökt avläsa vilka för-

ändringar som håller att ske inom den allra mest privata sfären, alltså den som handlar sexualitet, kärlek och parförhållanden. Han i det populära

om ser

uttrycket relation, vikten att vårda sina relationer etc., något djupgå-

mer

ende än modeterrn. I den moderna kulturen spårar han embryot till

en en ny typ

av parförhållanden som han benämner den relationen. Den benämns

rena ren därför att den saknar varje form stöd i några yttre förhållanden, och av därför att det är relationen i sig än den andra är det eftertrakmer parten som tade. Relationen blir bas för vardera utveckling sin identitet. en parts av egen Förhållandet, baserar sig tilltro, jämlikhet, har karaktär rullande som av ett kontrakt obestämd tid, och är hela tiden föremål för prövning och ompröv-

ning. Så länge relationen parterna något består den, upphör den.5

ger annars

Denna bild samlevnadsform och samlevnadsideal i vårdande liknar av en ett

inte särskilt mycket det familj haft i åtanke, då de betonat rela-

som eterapeuter

tionernas betydelse. När de begrepp och tankeformer utformats inom

som

familjeterapin införlivas i helt andra vardagliga sammanhang kan de förändra gestalt och andra skepnader. Så kan teoretiska begrepp, överförda till praktiska vardagssammanhang, betydelse för hur människor definierar och söker hantera sina samlevnadsproblem vilket i sin återverkar hur professionella

- tur

yrkesgrupper såsom familjerådgivare definierar samlevnadsproblem.

samma

Anno-Karin Koliind

Fil. dr, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

4 AnthonyGiddens,Thetransformation of intimacy.Sexuality.love eroticism modernsocieties. PolityPress,Cambridge,1992;DavidCheal,Familyandthestateoftheory,Harvester/Wheatsheaf, NewYork,1991.

5 AnthonyGiddens, a.a.spec.s. 58,138

Tidens tecken 52

Familjer uppbroñ, erfarenheter ur praktiken

Möter med i kris:

familjer

om samlevnodskriser och

konflikfbeorbefning

U//a Holmberg

Familjer i uppbrott - ett tidens tecken

Om samarbete mellan praktiker, forskare och myndigheter

Familjerådgivningen i Stockholm har behov samarbete, nära och kontinuerav

ligt, med forskare inom beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig och/ eller

humanistisk disciplin.

Jag tänker presentera detta behov i form lek, allvarsam lek: av en en

Jag söker konsult. Vi har inom familj erådgivningen lång tradition att

en en av anlita konsulter. När jag började familj erådgivningen 1971 fanns psykiatriker, psykoanalytiker, barnpsykolog, jurist, ekonom och gynekolog. Nu har analytiker och barnpsykolog. Det är närmast analytikern jag har i tankarna som modell för den konsultation jag nu söker.

När dialogen mellan ett par som lever i en nära och intim relation eller när

samarbetet mellan har levt i nära relation, enbart ska ett par som en men nu samarbeta föräldrar, tystnar eller upphör eller hotar att tystna respektive som upp-

höra vänder sig paret till familjerådgivningen. Inte alla förstås, några redan

men detta är en intressant fråga, varför blir kris kris för några inte för alla en en men

och varför söker bara somliga professionell hjälp

När dialogen mellan paret och familjerådgivaren hotar att upphöra, då vänder sig familjerådgivaren till konsulten.

Inom familj erådgivningen är vi noga med att skilja konsultation och handledning. Handledning är något för de ännu inte lärt sig jobbet. Vid konnya som sultation vänder sig till yrkesgrupp för att dess professionella man en annan

kunskaper och erfarenheter, frågan belyst från kompletterande håll. Efter 40

års verksamhet kan vi jobbet. Vi kan naturligtvis alltid bli bättre, vi kan men jobbet. Det är alltså fortfarande konsult jag vill nå. en

Skälen för att vill dra ett ärende i konsultation är i princip två slag. De man av kan finnas hos klienten inte förstår eller är bekymrad för eller hos som man familj erådgivaren som känner sig förvirrad, inte känner igen sig själv eller blir alltför bekymrad, ledsen, tyngd. Också fokus i konsultationen växlar från klient till familj Familjerådgivaren kan säga sig vilja fokusera det ena området behöver kanske fokus det andra. men mer

Nu kommer jag till konsultationen. Jag familjerådgivningen är bekymrad för

55 Familjen uppbro

klienterna, vill deras problematik. Jag är förvirrad, känner mig lite veta mer om osäker beträffande roll och uppgift. Jag vill ha hjälp att tyda tidens tecken.

När börjar konsultation drar ofta, rationella och irrationella man en man av

skäl, lite bakgrunden. Man talar hur har löst eller förstått liknande

av om man

problem tidigare. Detta för att sätta konsulten in i tankesättet. Men det är också

ett uttryck för motstånd känner sig för. - man

Familjerådgivningen är psykosocial verksamhet. När ska hjälpa riktar

en par

vi vår uppmärksamhet mot relationen, individen och familjen, men också paret/ familjen i relation till samhället. Finns det generell innebörd det

en mer

paren/ familjerna återkommer till just nu Varför kommer många den här

hösten den eller den socialt, ekonomiskt, åldersmässigt, med just ur gruppen, det här problemet Har tillräckliga kunskaper för förstå Är det något jag att bör/ borde föra vidare till huvudman eller forskare

Så häri backspegeln serjag, schematiskt och subjektivt, sambandet mellan paret, familjen och samhället ungefär här från den tidpunkt jag började familje-

som rådgivare 1971.

Åldersgruppen 30-45 dominerade. Man hade fastnat stela, i tunga mönster. Det

tråkigt utagerande, maktkamp, ofta det fördolda, dvs. i nattetid. Syndabocks-

var ett tänkande. Alkohol, bråk och otrohet och hot skilsmässa. om pengar, en annan om

Ett begränsat spelutrymme, ett missnöje. Gamla värderingar och rollmönster

började ifrågasättas. Det svårt att formulera vad, något höll att sättas var men igång. Pådrivande faktorer var:

Pillret: kvinnorna kunde själva bestämma över fortplantningen och det blev hotfullt för relationen.

Flyttlassen rullade: ofta satt bara lasset, i alla fall i första vändan, och skilsen

mässan var snart genomförd utan att man visste varför.

Kvinnorna kom utpå arbetsmarknaden: offentliga sektorn byggdes ut. Arbetarklas-

kvinnor gick Kom-Vux, männen inte hade råd med och inte behövde, sens som för de hade jobb ändå Kvinnorna ñck därmed språk och självkänsla. Det blev hotfullt.

Feminismen drog fram vind. Medelklassens kvinnor skulle förverkliga som en sig själva, ofta med hjälp skilsmässa. av

Antalet skilsmässor ökade: debatten igång. Vi fick äktenskapslagvar en ny stiftning. Det blev lätt att inleda förhållanden och lätt att upplösa dem. Det var de lyckliga skilsmässornas tid. Vi hängde med eller gjorde det inte. Ibland kände sig prästens lilla kråka. man som

Sedan det 1980-talet, framgångsåren. Allt skulle orka, göra, vilja och få. var man

Familjer I uppbrof/ 56

Allt kunde köpas för även inga hade. Man blev förbryl-

pengar om man pengar

lad när det inte gick och det gick över äktenskapet. Sedan dag

ut en var peng-

arna slut och man stod där med skulder långt över öronen och den kunde

upp som stack från allt.

Vår nuvarande ekonomiska kris märkte vi väldigt tidigt familjerådgivningen.

Vintern 1990-1991 minns jag att jag lade märke till att något gång. Det nytt var

märktes tidsbeställningen. En vilsenhet, förvirring, irritation, tröstlös-

oro,

het, hjälplöshet. På familjerådgivningen började vi räkna arbetslösa vi

att som

inte gjort tidigare och snabbt låg antalet arbetslösa bland våra klienter långt över siffrorna för staden. Familjevåldet och missbruket ökade och barn blev försummade. De självkänsla och identitet hotas, äktenskap upplöses och äktenskap

vuxnas

upplöses inte. Fast i skuldfällan kan man varken åstadkomma förändring

en eller ifrån varandra.

Min fråga, som även här i efterhand bekymrar mig, också med tanke

att

det snart kommer frågor, är: Hade det varit värdefullt fört dessaiakt-

nya om

tagelser vidare Hade vi kunnat göra något, vi blivit tecknen tidigare

om varse

och förstått deras innebörd Göra någonting annat än det gjorde i det enskil-

da fallet eller medverkat till generella insatser Om vi/ ni det, kan vi då tror inleda ett samarbete, vill någon bli vår konsult

När har kommit här långt i konsultation händer ofta två saker. Konman en

sulten kommer med kommentar eller ett förslag avvisas. Motståndet

en som träder i funktion. Ofta i form ett avvisande det inte det jag ville av - var veta, det inte det jag behövde. var

Om någon alltså föreslår att ska skaffa kunskaper skils-

nu av er oss mera om

mässofamiljer eller familjer i kris, lära det psykologiska förloppet

oss mer om

i skilsmässofamiljer och skilsmässobarn, är det inte det jag upplever

om som

vårt stora behov just Naturligtvis är det väldigt viktigt det ständigt fors-

nu. att kas vidare det området, jag bedömer det är problemet vad det gälmen som

ler kunskaper det slaget fråga information och undervisning.

av mer en om

Svårigheterna består i att tid att ta del de forskningsresultat redan lig-

av som

ger framme, att kunna integrera de kunskaper finns i det praktiska arbetet.

som

Undervisningen i skilsmässofrågor, bortser från de juridiska aspekterna,

om man

är mycket begränsad t.ex. socialhögskolorna, och socialsekreterares behov av kunskaper vad det gäller skilsmässofrågor, samarbetssamtal och vårdnadsfrågor, bortsett från de juridiska aspekterna, är mycket Det råder brist

stort.

tid och pengar till att integrera kunskaper och metodutveckla.

Efter motståndsfasen kommer nästa fas, kanske också handlar som om mot-

stånd, nämligen den stora hjälplöshetsfasen, då också blir avvisande. Ing-

man en vet någonting och absolut inte jag. Hur ska jag bara under än 20 år som mer

har träffat och familjer i kris veta någonting överhuvudtaget äktenskap

par om och skilsmässor. Var finns normalfallen Hur de icke-kliniska fallen de ser ut,

Ferm/ler / uppbro

å

aldrig kommer till familjerådgivningen Varför och detta är stor fråga som - en varför lever folk i långvariga relationer när de inte längre behöver det Det - nu

är knappt hur många gör det eller hur många upphör

att ens vet, som som

leva tillsammans. Vi saknar jämförelsematerial, psykologiskt och statistiskt.

att Vore det inte tiden, forskare ägnar sig samlevnadsfrågor, forskade att som normalfallen Om det är normalt att leva länge i relation. Ungemera nu en

fär barnpsykologerna har gått över från att enbart rikta sitt intresse mot de

som

kliniska fallen till studera de vanliga med god effekt för det kli-

att ungarna -

niska arbetet. Återigen: Varför stannar folk i sina äktenskap

Det just bekymrar är naturligtvis arbetslösheten, den ekonomiska som nu oss krisen. Människor är fast i skuldfällan de kan varken leva tillsammans eller -

skiljas. De skiljs eller skilda redan när det svängde, hur går det för dem

som var

Gemensam vårdnad och föräldraansvar produkter ett väl-

gemensamt var av stånds- och välfärdssamhälle och förutsätter viss grad ekonomisk och en av social trygghet för det ska fungera. Vad händer har skilsmässoetik att om en skiljer sig från det praktiskt genomförbara som

Våra ärenden blir allt och svårare, allt komplicerade. Det finns också

tyngre mer i Stockholm skillnader inom staden, inget sambanden, stora men vet om sammanhangen. Ett bekymmer är de de mycket i 20-25-årsannat unga paren, unga,

samband med första graviditeten, planerad eller

åldern som kommer i kris i

kommer till samarbetssam- Eller som

oplanerad. redan medan graviditeten pågår

tal och vill ha vårdnad och delad vård från första dagen. Om detta talar gemensam också våra kollegor ute i landet. Nu finns det gott bostäder, separationen går om fort. Något vi har sistone är att många människor i 20-25 till som noterat

30-35-årsåldern något egendomligt sätt är trassliga" invärtes. Många dem

av klarar sig tydligen bra i yrkeslivet, fast del naturligtvis är drabbade den en av ekonomiska krisen, inom sig är de trasiga och tomma, med och begränsamen de eller mycket säregna erfarenheter tidiga nära relationer. De saknar, tycks det, av inre referensram för relationer. en egen

Sedan många tillbaka har ett bekymmer vi inte har lyckats lösa, och som

det är invandrarna. Man kan fråga sig de egentligen är jag vill inte bli miss-

om

förstådd nu ett problem för familjerådgivningen, eftersom vet så lite. Det är

tecken från främmande kultur. Kanske borde de hjälp någon svårt att tyda en där vi möjligen kunde konsulter. Vad gäller invandrarna är jag annanstans, vara inte minst bekymrad för invandrarmännen ofta vänder sig till familj erådsom givningen för samarbetssamtal inte får med sig sina svenska kvinatt men som till familjerådgivningen. Institutionen präglas svensk kvinnlig arbetskraft. nor av

Ett tidens tecken är flyktingarna inte genast kommer till familjerådannat som

givningen, småninom. Vi är inte beredda, vi blir mest bekymrade. ag

men kan här inte hålla borta tankarna från liten flicka föddes långt uppe i beren som

i ett fjärran land. Föräldrarna engagerade i den politiska kampen. Två

gen var

Fam///ér / uppbrof/ 58

månader gammal forslades hon hemliga vägar till morföräldrarna, där hon

växte till hon 7 år. Då fördes hon till Sverige dit föräldrarna hade komupp var

mit år tidigare, och möttes hon Arlanda två separerade föräldrar

ett par av

genast började tillämpa delad vård. Då kan tala familjesplittring,

som man om

med risk för splittrad personlighet.

Överhuvudtaget tycker jag att är alltför etnocentriska i Vårt tänkande, och jag

misstänker att när vi sitter här idag tänker de flesta i våra bekymmer av oss

för skilsmässofamiljer vanliga svenska familjer.

Avslutningsvis ett aktuellt bekymmer varit aktuellt länge och vi har som som

skjutit framför nämligen innebörden fördelningen män och kvinnor

oss, av

familjerådgivningen. Det kanske mest är att vi inte har omsatt i praktiken kunskaper som redan finns, men man kan fråga sig varför. Jag pläderar inte för någon kvotering, frågan borde bli ordentligt belyst.

men

Nu kanske den uppmärksamt har följt konsultationen har märkt jag växsom att lat fokus mellan klienten och mig själv ofta händer i konsultationerna som i verkliga livet. Men är jag för att fokusera själva, dvs. familjenu mogen oss rådgivningen.

Jag är förvirrad och ganska oroad. Det handlar mitt förhållande till omgivom

ningen, tiden, allmänheten, uppdragsgivarna. Stämmer min äktenskap

syn och skilsmässa med allmänhetens, samhällets, uppdragsgivarnas Om inte, vad

får det för komplikationer för mitt arbete

Vi familjerådgivare har haft det bra, har själva kunnat formulera målsättning-

en med vårt arbete, fått den sanktionerad och själva bestämt innehållet.

Vi har alltid påstått inta neutral hållning till olika samlevnadsformer. Men

oss en

jag minns det inträffade markant förändring för kanske 10 år sedan

som en mot

fördjupad neutral hållning, med respekt för olika samlevnads-

en mer en syn stor

former. Vi började skilsmässor aktivt val, inte bara kapitulation,

se som ett som en och skilsmässobeslutet ett beslut upplösa den nära, intima relationen, som att medan föräldrarelationen skulle bestå, kanske kunna utvecklas. Vi rent av

förstod att denna helt i linje med lagstiftarnas intentioner, samhällets

syn var syn samlevnad och skilsmässor. Vi rensade språket. Splittrade familjer fortsatt ut,

föräldraskap in tillsammans med tvåkärnsfamiljen. Vi visste att det skulle tid

ta

att påverka attityder, men det kändes meningsfullt och riktigt med.

att vara

Men denna höst har jag börjat fundera. Inte mycket utifrån våra klienter,

men utifrån massmedia och myndigheter. Det talas fortfarande skilsmässoorsaom

ker det någon naturlag styrde skilsmässoprocessen. Vem ska

som om vore som eller ha barnet, frågas i populärt TV-program. Socialdepartementet anordett

nar, med anledning av FN:s familjeår, hearing familjesplittring ordet

en om

finns inte i akademins ordlista och regeringen lägger proposition familjeråd-

en om

59 Familjen i uppbrof/

givning och säger där att verksamheten i huvudsak är inriktad att hjälpa samlevande med sin relation. Syftet är att bistå dem att de kan hantera

par

sina konflikter, problem och krissituationer ett sådant sätt att de kan fortsätta

att leva tillsammans.

Mot det står Stockholms kommun, formulerar sig här: rådgivningen

som

syftar till att: hjälpa med relationssvårigheter att förändra eller upplösa sin

par

relation och vid skilsmässa hjälpa föräldrar till ett fortsatt samarbete kring

att barnen.

Problemet är inte har rätt eller fel, det faktum att vi tolkar vem som utan upp-

giften olika. Jag blir förvirrad och vad får det för konsekvenser för arbetet

Tack för konsultationen. Jag hoppas att någon tar sig an uppdraget att hjälpa oss

tyda tidens tecken, de tecken Vi får från klienterna, från massmedia, allmänhe-

ten, Socialdepartementet.

Ulla Holmberg Socionom och legxerapeut, chef för familj i Stockholm

Famiyer i uppbroff 60

M argare /0 Nyq v/sf Asker

Erfarenheter frön möten med och

por familjer

i kris

Som verksam familjerådgivare i än 25 år tycker jag mig tydligt ha hur

mer sett den allmänna familjen och skilsmässorna har förändrats. I slutet synen paret,

av 60-talet och början 70-talet sökte många familjerådgivningen för

av att om möjligt reparera sina parförhållanden. Senare under 80-talet uttalade ofta de

sökande att de hade relationsproblem många ville samtidigt förverkliga sig

men

själva. Detta gällde hög i grad kvinnorna. Mot slutet 80-talet talade

av man

familjerådgivningen visserligen parrelationen fokuserade

mest om men man

ändå alltmer barnens situation. Barnen deltog då och då i samtalen. Unge-

fär situation råder under 90-talet. samma

Man har under 90-talet också poängterat nätverkets betydelse för familjen.

I nätverket ingår såväl släkten samhället i övrigt och dess påverkan som paren och familjen. Nätverket har stor betydelse maktfaktor för den enskilde. Inte som sällan förekommer det tyvärr samhällsinstitutionerna olika försöatt sätt ker bestämma över familjen. Att nätverket är viktigt här se som en resurs men finns också varning. En del söker hjälp då de har svårt för någon en par att som

helst struktur sin familj. En del och familjer känner sig mycket pressade

par av att nätverket blivit för stort. Det kan handla levt i flera förhålom par som landen, t.ex. varit gifta eller sambo flera gånger och har barn i de olika förhål-

landena. Här finns många krafter från tidigare far- och morföräldrar,

partners, svärföräldrar, samhället såsom skola och fritid med flera. Nätverket kan det om

blir för bli maktfaktor hindrar funktionella lösningar.

stort en som

I det praktiska arbetet med familjekriser vill jag peka några utlösande mekanismer och förlopp i familjekriser kan leda till skilsmässa och familjesplitt-

som ring. Detta blir naturligtvis mycket summarisk och förenklad

en redovisning. Något som är tydligt är de s.k. utvecklingskriserna, handlar de olika

som om livsfaser vi människor möter. I förälskelsefasen upplever bekant som paren som livet fantastiskt. Man speglar sig i varandra och självkänslan blir stärkt. Så som småningom kanske första barnet föds. Från ha varit måste in att paret man i rollen förälder. Förväntningarna den andra blir i den här fasen som parten inte sällan orealistiska. Sättet att lösa problemen är ofta problemet och tende-

att ha likhet med de lösningsmodeller haft i ursprungsfamiljerna.

rar man Här sker många kollisioner. En kritisk fas i livet är när barnen flyttar hemiannan

från. Många har kanske fungerat förälder och har glömt relatera

mest som att tillfredsställande vuxenplanet. Om andra stressfaktorer kommer in i bilden

under de här livsfaserna blir påfrestningarna starka. Det kan handla

extra om

61 fam/jer / Uppbroff

ö

sjukdom, ekonomisk dödsfall i familjekretsen, arbetslöshet, omorganipress, sationer arbetet m.m..

stressfaktor är tiden. Alla vi i vårt samhälle lever i allt snab- En annan vet att bare takt, vilket för många kan innebära svårigheter. I det här sammanhangstora

måste beakta tid är något mycket individuellt. Min uppfattning är att

et man att ofta är alltför målfiirerade och glömmer vägen. Professor Beate Schückatt se ing från München har studerat accelerationstendensen i den medicinska omsor-

Hon har även intresserat sig för psykosociala reaktioner i sammanhanget.

gen. berättar hur vi under det seklet fram allt snabbare från Hon om senaste tar oss

punkt till punkt. Man har bland kunnat notera att födelsen som är vår

annat farligaste i livet går allt fortare. T.o.m. metronomen, pendeln som i musiresa ken takten, går allt fortare. Det är viktigt i allt möte med människor att anger vad behöver accelereras och vad behöver tid. Jag tänker fundera över som som indiern stationen i San Francisco, stilla. Tåget hade redan gått men som satt hade gått fort ville vänta sin att mannen

Andra utlösande mekanismer frestar parrelationerna är temperaments-

som olikheter. Det i förälskelsen tillgång kan orsak till stridigsom var en senare vara heter och separation. Den lugne med förtjusning den livliga mannen ser t.ex.

temperamentsfulla kvinnan i förälskelsen. Så småningom kan det livliga tem-

upplevas hot. Vid olika slag förmår ofta inte peramentet som ett stress av paren varandras olikheter. De gör varandra till fiender och har svårt att att acceptera kommunicera.

I många sammanhang har pekat mäns och kvinnors olika sätt att möta man konflikter och kommunicera känslor. Under 1990-1991 utförde familjerådom givarna Carin Gustafsson och Margareta Nyqvist Asker undersökning där en bl. avsåg mäta det känslomässiga klimatet. En hel del jämförelser man a. att

gjordes mellan män och kvinnor före efter behandling. I undersökningen

resp.

ingick självskattningsformuläret Familjeklimat utarbetats av K Hansson

som i Lund. Familjeklimatef består lista med 85 olika adjektiv som senare av en sarnmanförs till fyra faktorer; Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Något som

intressant i jämförelser mellan kvinnor och män dimensionen Sponta-

var var nitet. Före behandling visade kvinnorna högre spontanitet än männen. Efter be-

handling närmade linjerna sig varandra i faktorn. Detta indikationer att gav hade fått lättare kommunicera. Vad gäller dimensionen Distans hade paren att distansen minskat efter behandling, vilket också gjorde kunde kommuatt paren nicera bättre även separation aktuell. om var

Beträffande barnens familjeliv efter familj esplittring framstår tydligt att barnens en

välbefinnande i hög grad har samband med hur föräldrar hanterar konflikter och

därmed sina relationer till barnen. I familjer där hanterat sina konflikter man dåligt finns risk för i samband med separation även hanterar sepastor att man rationen dåligt. Min erfarenhet är de har svårt att kommunicera i att par som krissituation kan detsamma, dvs. hantera sina relationer ännu en göra mera av

Fami//er I uppbro 62

å

sämre. Utan hjälp till konfliktlösning och bättre kommunikation kan barnen utsättas för stora svårigheter.

Som familjebehandlare försöker vi bättre modeller för konfliktlösge paren ning. Som expert handlar det om att aldrig ta över ansvaret från utan vuxna ge

dem och därmed delaktighet i problemlösningen. Barn motsätter sig i

ansvar regel förändring eftersom framtiden för dem är oviss och tryggheten kan hotas vid skilsmässa. Eftersom människor har tendenser att dels attackera en varandra och dels dra sig undan vid konflikter finns risken att även barnen gör samma sak. Attack respektive flykt är ett mycket vanligt försvar.

I många år har talat föräldrautbildningens betydelse och min uppfatt-

man om

ning är att föräldrautbildning bör sättas in i samband med att vuxna blir föräldrar

även Under graviditeten är många svagt motiverade att prata men senare. om

de förändrade roller föräldraskapet innebär. Man har svårt att känna igen

som sig ännu inte kommit i föräldrasituationen. i relationen mellan de om man

hör med föräldrafunktionen och bör sammankopplas med den

vuxna samman föräldrautbildning är fokuserad barnets behov. som mer

I familj där barn mår dåligt efter separation barnen inte sällan

en en agerar ut

familjeångesten. På något sätt vältrar de vuxna ibland över problemen bar-

Barnet blir delegat. I de fall där föräldrarna själva kan härbärgera sin ångnen.

est klarar sig barnen ganska bra. Många de söker familjerådgivning

av par som tycks medvetna att de själva måste lösa problemen och därigenom vara om minskas trycket barnen.

Som jag nämnt tidigare beaktar inom familjerådgivningen alltmer barnens situation, både indirekt samtal med föräldrarna och ibland direkt genom genom samtal även med barnen. Min bestämda uppfattning är att samhället här måste

föräldrarna samarbetspartner. Som regel kan inte bearbeta

se som en man en kris snabbt. Det handlar om en process som ibland tar flera år. I själva krisen i samband med eventuell skilsmässa bör mycket stöd att hantera fören paren äldrasituationen. Emellanåt kan föräldrarna efter skilsmässa samarbeta barom krisen kan komma när någon föräldrarna går in i relationer. nen men av nya

Fortfarande vill många att den familjen skall fungera den gängse kärn-

nya som

familjen, vilket är omöjligt barnens föräldrar bor skilda håll.

om

Vid problemlösning vill ofta orsak till problemet och vad

man ge en som orsakar olika symtom i kriser. Situationen är knappast enkel. En separation kan

orsaka stor kris kan lika gärna säga att bakomliggande faktorer är

men man orsaken. Det viktigaste i sammanhanget är hur man hanterar svår situation en

inte alltid når orsakerna. Människor upplever ofta och

även om man en samsituation mycket olika. ma

Ingen människa kan leva utan relationer. Hur vi lär relatera är något det oss av viktigaste i mänskligt fungerande. Man kan heller inte låta bli att kommunicera.

3 160966 63 Fam///er/ uppbro

Allt vi gör handlar kommunikation både språkligt och kroppsliga

om genom

signaler.

En viktig faktor i alla relationer är makten. Ofta har det talats om mäns makt

över kvinnorna talar kanske inte lika ofta maktsystemet. Kvinnor men man om har tendens att nedvärdera sig själva lika mycket männen kan nedvären som dera kvinnorna. Det blir dans där båda påverkar varandra. Något som en som

vi märker vid familjerådgivningen är många kvinnor upplever sina män

att

som svaga och osjälvständiga, när de inte förmår ta lika mycket i famil-

ansvar

jen kvinnorna gör. Samtidigt har kvinnorna svårt att låta männen ta

som ansvar

sitt sätt i hemsituationen. Vad gäller maktbalansen gentemot samhället väljer oftare kvinnorna att ställa sig i bakgrunden och låta männen bli de

som tar ansvaret.

Kvinnorna har dock blivit mer ekonomiskt oberoende och är i många andra

hänseenden självständiga. Samtidigt kommer de konflikt i med att de fått

mer

lära sig att underdåniga och beskyddande för att skydda andra och bevara

vara

någon slags ömtålig balans i relationssystemet. Tidigare generationers på-

arv verkar nuvarande relationer mellan män och kvinnor mycket starkt och mot-

ståndet mot förändringar är känt och dokumenterat. Vi får dock inte glömma och familjen i större socialt sammanhang. Män identifierar sig

att se paret ett

med samhället talar mycket självständighet och prestationer och

mer som om kvinnor utvecklar sin identitet relaterande. Att balans i den här mer genom växelverkan mellan könen kan svårt. vara

Samhällets bästa insats är att räkna med familjen som en resurs. Några som

att familjen trots allt inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjä-

anser som

är författarna och familj eterapeuterna karl Gustaf Pilz och Kristin Gustafs-

nar

döttir. I sin bok Den osynliga familjen, Samarbetspartner eller Syndaboc/e har de utvecklat synen familjen och familjen i samhället. Några rubriker är Makt

och myter, Familjen syndabock Ett bokens syften är placera som m.m.. av att

in familjen och samhällets institutioner i ett större sammanhang.

Den viktigaste omgivningen för de flesta av oss är våra parrelationer och våra

familjer. Aven de som lever relaterar sig regel i någon form

ensamma som av

familj, kanske sin ursprungsfamilj. På har vi inom familjerådgivningen

senare mött allt fler äldre människor olika sätt kräver livskvalitet. Det är som en

sanning att många äldre småningom blir allt mindre förmögna att klara sig

själva. Andra äldre får skydd än de behöver och klagar över deras personer mer att

anhöriga eller personal inte respekterar deras önskningar. Även här är det viktigt

nätverksperspektivet och de äldres del i helheten. Kriser i familjen med att se

någon äldre person handlar ofta repris tidigare svårigheter. Inte sällan

om av

räknar bort de krafter flergenerationsperspektivet har i sig.

man som

Utifrån mitt praktiska arbete med och familjer har det blivit allt tydligare

par

hur komplexa mänskliga problem är och att det nästan med nödvändighet slutar

Fam/Jer / uppbroff 64

med att människor har olika förklaringar till problem. Olika förklaringar krä-

olika lösningar. Utan samarbete finner vi inga lösningar, något gäller ver som såväl mellan individerna mellan familj och samhälle. Utan samarbete som

försvagas ett helt system eftersom helt tenderar försvagas

ett system att om en

kugge förlorar sin kraft. En angelägen uppgift i framtiden är hur olika sätt kan bli delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Kanske måste tala

mer om

de positiva Visionerna än om problemen eftersom problemen ofta

synen

innehåller lösningarna.

Margareta Nyqvist Asker Socionom och leg. terapeut, föreståndare vid familjerådgivningen i Södra Halland

Referenser

Gustafsson C, Nyqvist Margareta. Familjerådgivning arfris/eøård Uppsats för psykoterapiutbildning, Lund, 1991.

Hansson K. Psykologi tillämpning, i 1 1989, Lunds universitet.

nr

Pilz K G och Gustavsdöttir, Kristin. Den osynliga/am Samarbetspartner eller syndabock. Ask och Embla förlag, 1992.

65 Familjen uppbrof/

Kor/n Lybeck

Familjen i glesbygd

Jag har samlat ihop några frågeställningar, kommentarer och funderingar kring familjeliv i glesbygd och familjer i separation.

Under 20 år har jag arbetat med familjer, och enskilda kurator barnpar som psyk, personalkonsulent och familjerådgivare, huvudsakligen i Mora.

Socialt nötverk

Bristande socialt nätverk nämns ofta som en bidragande orsak till att faunga

miljer inte klarar de påfrestningar relationerna utsätts för. På familje-

av som

rådgivningen i Dalarna möter vi också de här familjerna, för

men oss som

arbetar i glesbygd är inte det den dominerande bilden. Hos är det betydligt

oss vanligare, bland de söker hjälp, att familjerna i stället har problem med par som att klara gränssättning och konflikter i förhållande till ett omfattande fysiskt och

psykiskt nära nätverk. Det är till exempel mycket vanligt att det paret får

unga avstyckad tomt någons föräldrar att bygga sitt hus på. De kommer då att en av bo i by eller till och med gård föräldragenerationen. Det samma samma som här kan innebära ett fantastiskt stöd och avlastning för den familjen, unga men kan också upphov till många konflikter. Vems beslut skall gälla farmor vara och farfars eller mammas Ska det unga paret använda sin semester till att hennes föräldrar med höskörden eller ska de fira semester hand Ytpa egen terligare en bild är det par, med ett gemensamt barn, som inte klarade att leva av tillsammans för att ingen dem beredd att sin, sedan många av var ge upp generationer ärvda, släktgård för att flytta till den andra. Blir det sedan skilsmässa

mellan ett par, som byggt sitt hus gård föräldrarnas, kan det bli

samma som nästan omöjlig situation att lösa praktiskt och ekonomiskt, förutom alla de en känslor är inblandade. En väldigt vanlig kommentar, får från som som paren när de kommer till och söker hjälp, är att de redan har försökt hjälp från oss föräldrar, syskon eller vänner de anhöriga bara ställning för den men tar ena parten i konflikten. Paret säger då att de behöver någon utomstående är som opartisk och kan hjälpa dem komma vidare med att lösa svårigheterna.

Arbets- och ansvarsfördelning

Den absolut vanligaste konflikten, tar när de kommer till familsom paren upp

jerådgivningen, gäller arbets- och ansvarsfördelningen i familjen. det här

jag ser

som ett uttryck för bland annat de rollförändringar som pågår i samhället. I Kop-

parbergs län och speciellt i Mora kommun har mycket hög skilsmässofreken jag har funderat det kan ett uttryck för att det Dalarna blir i extra vens. om vara

l 67 Fam//jer/ uppbroff

ö

starka kollisioner mellan mycket etablerade traditionella värderingar och sätt att leva och de krav och förväntningar ställs förändrade könsroller, för-

som av

ändrade föräldraroller, kvinnors förvärvsarbete, ökande jämställdhet

med mera.

Ser man rollförändringen i ett längre perspektiv, kan man tänka att länge mäns och kvinnors roller byggde arbetsfördelning och att de komplettera-

de varandra, kunde de leva sida vid sida. I och med att rollerna utjämnas måste samarbeta och förhandla mycket med varandra arbetsuppgifter paren mer om

och och utrymme i familjen. I de här mötena/ konflikterna blir skill-

vars ens

naderna mellan manligt och kvinnligt tydliga. Det kan skillnader vad

vara

gäller olika sätt att tänka, olika behov av närhet och distans, olika sätt att hantera konflikter, olika betoning att vara eller att göra, maktfrågor och

sex

väg till närhet eller närhet förutsättning för Så uppstår

som en som en sex.

missförstånd där hon önskar att han skall säga jag älskar dig och han bygger ett jättestort och fint henne ett uttryck för sin kärlek. Ett annat

garage som exem-

pel ä; när mannen ägnar helgerna att jaga och fiska och han ser det att han

som bidrar till familjens försörjning, medan hustrun tycker att han utövar ett fritidsintresse och inte tar sin del ansvaret för barn och hemarbete. av

En vill skiljas men inte den andra

Om paret söker familjerådgivning följd att någon vill är det

som en av separera,

vanligen kvinnan som vill skiljas men inte mannen. Kvinnan har varit missnöjd

i flera år och har försökt sitt missnöje och säger det hade jag prata om mannen

ingen aning om, varför har du inget sagt, jag trodde inte de så farligt. Hur

var

skall kvinnor att bli tydligare i sitt missnöje och med att uttrycka sina

man behov och hur skall männen att bli lyhörda, kan komman mer att paret

ma igång med en dialog och ett arbete med sin relation innan känslorna tagit

helt slut Jag skulle önska att vi inom familjerådgivningen metodtog oss an ett utvecklingsarbete, kanske med forskningsstöd, vad gäller möta de där att par,

vill skiljas och inte den andra. Det gäller försöka göra samarbets-

en att upp ett kontrakt med två människor vill två helt olika saker vill skiljas, som - en men inte den andra. Ofta och kvinnan i helt olika faser i sin kris. är mannen egen

Mannens kris kanske är akut kvinnan igår att nu vill jag skiljas kvinnan

- sa kan ha bearbetat sitt beslut under flera år.

Skulle ett arbete med att utveckla bemötandet de här kunna minska av paren riskerna för destruktiv utveckling kris en av parets

Föräldraskap efter separation

Sedan några år tillbaka har jag, med stöd och från Socialstyrelsen, arbetat pengar

med ett projekt som heter Samarbetssamtal i glesbygd. Projektet växte fram ett behov att öka kvaliten arbetet med att hjälpa föräldrar med vårdnads-

ur av och umgängeskonflikter. Små kommuner har svårt utveckla den specialistatt kompetens behövs för att göra ett bra arbete med sarnarbetssarntal. För som en

Fam/Yjer/ uppbroff 63

a

närmare beskrivning dessa svårigheter hänvisas till Socialstyrelsens "Råd av

och anvisningar samt förarbetena till den aktuella lagstiftningen inom området. Projektet gick ut att tog kontakt med familjerådgivare, socialsekrete-

och andra som hade kunskap och intresse att arbeta med samarbetssamtal. rare av Vi gjorde det möjligt för dem att bilda samtalsledarpar skulle kunna arbeta som över kommun- och landstingsgränser. Under hösten -93 kommer vi påbörja att

utvärderingen av projektet. En svårighet i arbetet med separerade föräldrar är den "standardlösning för föräldraskap nästan uppfattas det lag.

som som om vore

Barnen bor hos och hälsar hos helg och så vidare.

mamma pappa varannan Föräldrarna sig inte tid och utrymme att fundera över vad just deras barn ger behöver och vilka förutsättningar de har. Dessutom väljer del föräldrar vuxna en "standardmodellen" ett sätt att undvika konflikter sins emellan. Många försom äldrar är skräckslagna för att hamna i en vårdnads- och umgängeskonflikt. Genom att ta standardmodellen behöver de inte stå för att de har valt ovanlig lösning en eller ta emot kritik från släkt, vänner, dagis och andra. Det skulle vikt vara av stor

att mer kompetens i arbetet med samarbetsamtal, mer forskning olika for-

om

mer av föräldraskap efter separation såsom Öbergs gjort och att kunskapen

fördes ut till allmänheten. Jag skulle kunna tänka mig projekt utformas ett som att i kommun går ut mycket aktivt och erbjuder alla separerande man en par samarbetssamtal, enligt modell från Norge.

Samarbetssamtal som metod är krisinriktad och bygger korta behandlings-

tider. Vilken effekt skulle föräldrarna stöd i man om man gav processen att bygga föräldraskapet efter separationen, erbjuda uppföljningsupp genom att samtal under längre tid, exempelvis ett år Ytterligare fråga jag ställt mig en en

är, hur utformningen av föräldraskapet under tiden paret levde tillsammans

påverkar vad händer vid separation och hur lyckas utforma försom en paret äldraskapet efter skilsmässa en

Stöd Till barnen

När det gäller barnens situation har jag två enkla förslag. Vi i våra arbeten

som

exempelvis BUP, Socialtjänsten, Familjerådgivningen och Ungdomsmottag-

ningarna, möter föräldrar och barn, skulle kunna bjuda in barn och ungdomar,

föräldrar till gruppsamtal eller självhjälpsgrupper i någon form.

vars separerar,

Två föräldrar höll att till sina barn familjerådgivaren de

som separera sa att pratade med undrade inte barnen också ville komma och Då den om prata. sa S-åriga dottern "kom hon ihåg mig". Det finns alltid undantag, men sedan någår tillbaka bjuder jag in barnen till något eller några samtal, jag och förra om äldrarna arbetar med separation. Det är viktigt att barnen får stöd i mera samband med att föräldrarna Hur detta skall ske är viktig metodseparerar. en fråga behöver ägnas mycket uppmärksamhet. som

Korin Lybeck

Socionom, familjerådgivningen i Mora

69 Fam/Jer i uppbro

Henry

Perspektiv i körlek och kris

Utveckling ov en begreppsrom för fomiljerödgivning

I Sverige upplöses årligen cza 20 000 äktenskap vilket är ungefär hälften antalet

av

ingångna äktenskap per år Statistisk årsbok, 1992. Denna siffra har varit täm-

ligen konstant under många år. Många dessa separationer kan antas ha inneav burit ett trauma för de berörda parterna och då inte minst för barn till makarna. Kärlek till partner och ett bra familjeliv är för såväl samboende en som ensamstående några av livets viktigaste värden Montgomery och Johansson, 1989. Detta är uppenbarligen värden människor inte vill eller tona ned. som ge upp Att misslyckas i uppnåendet dessa värden i samlevnadskris och i av en samband med separation blir därför naturligt traumatisk upplevelse, kan en en som

upphov till svårläkta psykiska sår.

ge

För att hjälpa makar i kris erbjuder många kommuner rådgivningsverksamhet familjerådgivning. I det följande kommer jag att redogöra för ett nystartat

forskningsprojekt finansierat av SFR, som syftar till att ge kunskaper och

Verktyg kan till hjälp i kommunal familj erådgivning och i råd-

som vara annan givning till makar i kris. Parallellt med och integrerat med detta syfte har projektet också ambitionen att ge grundläggande kunskaper psykiska faktorer om som är av betydelse för den upplevda kvalitén i en parrelation.

Teoretiska utgångspunkter

Sedan många år har forskning bedrivits kring faktorer är betydelsefulla för

som

hur väl parrelationer upplevs fungera marital satisfaction för aktuell lit-

en

teraturöversikt O Leary 8C Smith, 1991. En rad studier har visat att kogniti-

se faktorer är stor betydelse för tillfredsställelse med samlevnadsrelation. va av en Hur parterna upplever och tolkar sitt eget och makens agerande är således en viktig determinant av tillfredsställelsen med parrelationen. Exempelvis har

funnit att parter i kris tenderar att negativa tolkningar

man ge av partnerns beteende Bradbury 8C Fincham, 1990. Gottman et 1976 jämförde hur pass positiva/ negativa parterna upplevde avsikten med sitt och beeget partnerns

teende och fann att par i kris tenderar att tolka in betydligt negativ avsikt

mer bakom partnerns beteende än vad han/ hon själv upplevde sig ha. Betydelsen av

kognitiva faktorer visar sig också i att kognitivt baserad terapi har givit goda

resultat för i kris Baucom et 1989.

par

Min egen forskning har sedan mitten av 70-talet berört den kognitiva bakgrunden till beslutsfattande och ställningstaganden. I den forskning jag bedriver för

som

7 l Familjer I uppbro

å

närvarande utgår jag från att begreppet perspektiv är fundamentalt för att förstå hur människor värderar olika beslutsalternativ eller objekt. Grundtanken är att

perspektivet ofta avgör huruvida ett objekt värderas positivt eller negativt.

Det aktuella projektet utgår från att det perspektiv som personerna i

nu en parrelation har det och partnerns handlande är betydelse för deras egna av tillfredsställelse med sin relation. Närmare bestämt antas att perspektivet i förälskelse och kärlek är helt annorlunda än när relationen är i kris. Ett och sambeteende kan tolkas helt olika beroende perspektivet. Perspektivskiften ma kan alltså ske samband med i utveckling sker från kärlek till kris. Nedan att en

två exempel sådana perspektivskiften. Det ena är hämtat från en inter-

ges vju utförd min medarbetare Helena Willén med makarna i ett i av en av par kris. Det andra exemplet är ett citat från Göran Häggs roman Hjärtats diktatur

fyra 40-talisters utveckling.

en roman om

Har G. förändrats Ja, jag såg till honom i början. Jag såg bara hans goda sidor. Det både upp var som jag och han valde att visa sig då. Jag svartsjuk. Han var aldrig svartsjuk. Jag var hade prestige. Han aldrig. Jag hade ångest, inte han. Jag tog till mig det här. Han absolut perfekt. Efterhand när jag fick nyanserad bild mig själv var en mer av blev han också mänskligare. Såg honom tvärtom: Från att ha sett till upp

honom tyckte jag att han kuvat mig Kände att jag växt honom.

om

...Och dess hade ingenting fungerat. Men det var först nu, den senaste sen månaden, han hade börjat inse att det varit så. Hans minnen hade börjat som ändra innehåll retroaktivt historieböckerna i George Orwells 1984 - som som

skrevs efter varje politisk förändring. Det när det hände och långt ef-

om som

teråt framstod vacker uppoffring framstod den mest äckliga

som en nu som ryggradslöshet. Trevliga utflykter visade sig plågsamma botgöringar. Ann vara

Maris kloka synpunkter verkade plötsligt den mest hänsynslösa sexuella

som utpressning...

I det följande preciserar jag först det perspektivbegrepp som projektet bygger

och hur begreppet kan användas för att förstå parrelationer.

Begreppet perspektiv

När begreppet perspektiv används i sin ursprungliga perceptuella mening syf-

tar det hur ett subjekt varseblir ett objekt. Begreppet perspektiv förutsätter

att det finns variation i hur objekt kan uppfattas. Variationen kan bero

en

följande tre faktorer: a subjektets synvinkel, egenskaper hos objektet framträdande, mindre framträdande egenskaper och c distansen mellan subjekt

och objekt. Vad uppfattas från ett givet perspektiv kan dels karakteriseras

som detaljeringsgrad och storlek synfältet. Vad

i termer av figur-grundrelationer,

blir figur och vad blir grund är framförallt beroende synvinkel och som som av objektegenskaper, medan detaljeringsgrad och synfältets storlek är beroende av

Fam/Wer/ uppbro 7-

st

distansen. Skillnaden mellan figur och grund tenderar bli påtagligare att kortare distansen är till objektet.

I föreliggande projekt används begreppet perspektiv för beskriva hur att en människa värderar ett objekt i det här fallet hur i samborelation - en part en

värderar sig själv och partnern. Jag antar att perspektivbegreppet här kan användas ett sätt är analogt hur begreppet används i perceptuell kon-

som mot en

Även berör perspektiv hur subjekt uppfattar objekt, fast med

text. nu ett ett nu

avseende hur subjektet värderar objektet. Värderingen beroende

antas vara

av a subjektets aktuella intressen jfr synvinkel, som i sin tur är en följd av

roller, eller han/ hon identifierar sig med, framträdangrupper personer som de egenskaper hos objektet och objektets grad

c av positiv eller negativ rele-

vans för subjektet jfr distans. I det följande betecknas den sistnämnda faktorn distans. som

Figurgrundrelationer antas två slag. I inifrånperspektiv utgöres figuren

vara av ett av positiva egenskaper och möjligheter hos objektet, medan negativa egenska-

per och möjligheter kommer i bakgrunden. Inifrånperspektiv anläggs normalt när subjektet uppfattar att objektet är inriktat eller kan användas till uppnå

att

subjektets aktuella intressen. Inifrånperspektiv innebär objektets potential

att

harmonierar med subjektets intressen. Ett subjekt uppfattar normalt sitt hand-

lande inifrån, dvs. länkat till hans/ hennes aktuella intressen. Om som ett objekt harmonierar med subjektets aktuella intressen är det därför relevant att

säga att objektet från ett inifrånperspektiv. I utifrånperspektiv objek-

ses ett ses oberoende subjektet. Figur-grundrelationerna beror här i viss mån tet som av distansen mellan subjekt och objekt. Ett inifrånperspektiv innebär normalt

att det är kort distans mellan subjekt och objekt. I utifrånperspektiv kan

ett distansen växla. När distansen är kort och subjektet uppfattar objektet fungerar att oberoende honom/ henne blir det naturligt fokusera objektets negativa av att

egenskaper och möjligheter att hota subjektets intressen. Det negativa blir därför grund och det positiva blir bakgrund. När distansen är lång blir det lättare

att

överblicka objektet. Både positiva och negativa egenskaper kan uppfattas,

men

de upplevs mindre intensivt än när objektet är nära håll.

I likhet med hur fallet är i visuell perception är figur-grundrelationer beroen-

de subjektets synvinkel i hans/ hennes intressen och egenskaper

termer av

hos objektet. Skiften i perspektiv kan ske individen ändrar sina intressen

om

eller individen upplever att objektet har ändrat sig eller har egenskaper

om som han/ hon inte tidigare upptäckt. Som nämnts hänger individens intressen ovan med roller eller individen identifierar sig med. Jag samman personer som antar

det finns grundläggande identifikationsmöjligheter:

att tre a Ego-identifzering

inriktning individens privata intressen, Vi-identzfering inriktning

intressen är för individen och för eller flera andra som gemensamma en personer individen känner samhörighet med,

scm c A nnan-identifiering inriktning

intressen hos eller flera andraindivider. Perspektivskiften kan således en sl:e subjektet byter identifikation. Exempelvis kan objekt från om ett som

73 Familjer / uppbro/f

ä

vi-perspektiv inifrån t bostad ett gemensamt inköpt och

ett ses ex en som par

inrett utifrån ett ego-perspektiv t kan den gemensamt införskaffade

ses ur ex

bostaden upplevas ett hinder för subjektets privata utveckling.

som

Perspektiv och perspektivskiften i parrelationer

I parrelation de tre ovannämnda subjektidentifikationerna mot part-

en svarar individuella, privata intressen Ego, intressen Vi, nerns parets gemensamma

den andre intressen Annan. Om dessa tre subjektidentifikationer

partnerns kombineras med inifrån- respektive utifrånperspektiv och kort respektive lång distans för utifrånperspektiven uppstår nio olika perspektiv. Innebörtyper av

den hos dessa perspektiv beskrivs i nedanstående tabell. Tabellen visar också

känslor och beteenden kan förknippas med de olika perspektiven. som

Subjekt- Inifránperspektiv Utifrånperspektiv Utifrånperspektiv identifikation Kort distans Lång distans

Ego Subjektet uppfattar Subjektet upplever Subjektet har partnern som ett att partnern kan hota inget engagemang i verktyg för att nå hans/hennes privata partnern. sina privata intressen. intressen. Tolerans Exploatering Rädsla, ilska Likgiltighet

Vi Subjektet upplever Subjektet upplever Subjektet att han/hon och att partnern arbetar granskar utan partnern verkar för mot parets känslomässigt gemensamma gemensamma engagemang hur intressen. intressen. relationen fungerar.

Samarbete, kärlek Indignation Problemlösning

Partnern Subjektet identifierar Subjektet identifierar Subjektet identiñsig med partnern och sig med partnerns erar sig med hur dennes intressen. upplevelse att han/hon partnern ser på hotar dennes intressenhonom/henne Empati, vilja att från lång distans. hjälpa partnern Empati, skam, skuld Distans till sig själv

välfungerande parrelation dominerar förmodligen vi- och partnerinrikta-

I en

de inifrånperspektiv. Relationen kännetecknas samarbete, kärlek, ömsesi-

av dig empati och vilja hjälpa varandra. Den välfungerande parrelationen kan att också utmärkas har distans till sidor hos varandra de inte av att parterna som

relevanta för relationen. Dessa sidor upplevs som förknippade med

ser som

partnerns legitima privata intressen. Om problem uppstår i relationen anläggs utifrånperspektiv. Subjektet uppfattar hur han/ hon betett

ofta ett partnerinriktat

sig olämpligt och försöker skadan. Subjektet kan också

mot partnern reparera problemet ett distanserat utifrånperspektiv och från denna utgångsse ur punkt komma fram till lösning problemet. en

Familjen i uppbro 74

6 Krisfyllda relationer kan förknippas med flera olika perspektiv som kan vara

olika för de två parterna. Den partnern kan ha ett ego-inriktat inifrånena

perspektiv den andre partnern, vilket kan leda till att den partnern

senare ser

på honom/ henne ett vi-inriktat utifrånperspektiv. Den senare partnern kän-

ur

sig kränkt och indignerad att utnyttjad sin partner. Bilden kan

ner av vara av

kompliceras att den förre partnern själv uppfattar att han/ hon själv inte har

av

ett ego-inriktat inifrånperspektiv utan, säg, ett vi-inriktat inifrånperspektiv som

partnern har misstolkat ag gjorde det här för vårt bästa, fast du

gemensamma

inte vill inse det En typ kris uppstår den partnern har för-

annan av om ena

lorat sitt intresse för den andre ego-inriktat utifrånperspektiv, lång distans,

medan den andre partnern fortfarande vill vidmakthålla ett vi-inriktat inifrån-

perspektiv relation. En tredje typ kris kan utlösas båda parterna

av om

upplever att den andre hotar de egna intressena. Två ego-inriktade utifrånper-

spektiv kort distans står då mot varandra.

Perspektivförändringar kan ske följd att parterna förändrar sina vär-

som en av

deringar och intressen. Parterna utvecklas olika håll jfr Koch-Nielsen, 1983; Skaldeman, 1992. Perspektivförändringar kan också ske följd föränd-

som en av

ringar i deras livssituation, får barn. Dessa förändringar

t.ex. genom att paret

kan leda till hot mot de intressen som tidigare förenade paret Argyle, 1987.

Perspektivförändringar inträffar dock inte automatiskt som en följd av föränd-

ringar hos parterna och i situationen, utan kan, påpekats, som ovan vara mer

eller mindre styrda subjektet. I syfte att fram ett stabilt perspektivskifte

av

kan subjektet identifiera sig med roller leder till ett sådant perspektivskif-

som

te. Han/ hon kan eller mindre avsiktligt också minska eller öka distansen

mer

till objektet. Han/ hon kan också leta efter sidor hos partnern som är förenliga

med givet perspektiv. Han/ hon kan vidare i sitt beteende, ett genom som ovan nämnts, stimulera fram eller vidmakthålla olika perspektiv hos sig själv och

partnern.

Att det finns möjlighet att genom ändrat tänkande och handlande stimulera fram

perspektivskiften är ett grundläggande antagande projektet. i Om detta antagande är giltigt så kan en målsättning för familjerådgivning att hjälpa i kris

vara par

att finna perspektiv leder till att krisen löses. Lösningen kan variera från fall

som till fall. Det kan fråga varierande inslag vi-inriktat inifrånperspekt.ex. vara om av

tiv, av partner-inriktat inifrånperspektiv och av distanserade utifrånperspektiv. I lösningen kan ingå att parterna ökar sin medvetenhet om att flera perspektiv är möjliga och att det är möjligt att genom lämpligt tänkande och handlande växla perspektiv. Till sist bör påpekas att lösningen givetvis är beroende

av om

bestämmer sig för att fortsätta förhållandet respektive avbryta det.

parterna

Vad skoll göras i projektet

Projektet genomförs i två steg. Det första konstruktion och prelimisteget avser när utprovning av instrument för kartläggning av perspektiv i parrelationer.

75 Fam//jer i uppbro

6 Framför allt skall två instrument utvecklas, nämligen avseende

a hur parter-

sina och partnerns intressen och värderingar och hur

na ser egna parter-

från olika perspektiv tolkar sina och beteenden. Formulär

na egna partnerns

innehåller också frågor möjligheter till förändringari beteenden och mål-

om

sättningar och förändringar skett tidigare i dessa avseenden

om

I projektets andra steg används perspektivinstrumenten i kris och

par par

förmodas ha välfungerande relation. Sammanställningar görs rela-

som en av

tioner mellan från de två formulären och mellan inom respektive for-

svar svar

mulär. Man kan här uppmärksamma relationen mellan allmänna värderingar

och intressen formulär a och de intressen upplevs förknippade med

som vara

specifika beteenden formulär Vidare kan man med utgångspunkt från båda formulären jämföra självbedömningar och bedömningar

partnerns av samma De nämnda jämförelserna samt övrig information från person. nu svaren

formulären utgångspunkt för bedömningar möjligheter och begräns-

är en av

ningar när det gäller förutsättningar för fruktbara perspektivskiften. Exempelvis kan det framkomma att parterna har vissa värderingar och sätt

gemensamma

att bete sig skulle kunna utgångspunkt för uppbyggandet vi-

som vara en av ett

inriktat inifrånperspektiv. Det kan också visa sig att parterna har missuppfat-

tat hur den andre själv, information även den kan upphov ser en en som ge

till perspektivskiften. Bedömningarna kontrolleras och preciseras i uppföljande intervjuer med Här ställs dessutom uppföljande frågor hur

paren. om parre-

lationen utvecklats och hur makarna den framtida utvecklingen

om ser av

relationen. Svaren dessa frågor antas kunna ytterligare underlag för

ge en

bedömning av hur parternas perspektiv varandra utvecklats och vilka

av

möjligheter som finns för parterna att skifta perspektiv.

Henry Montgomery Professor i kognitiv psykologi, Stockholms universitet

Familjer i uppbroff 76

Referenser

Argylle, M. Ilaepsycbology bappiness. London: Methuen 1987. Bradbury, T. N., 8C Fincham, F. D. Attributions in marriage: review and critique. Psychological Bulletin, 107, 3-33, 1990. Baucom, D. H., Epstein, N., Sayers, S., Goldman Sher, T. The role of cognitions marital relationships: deñnitional, methodological, and conceptual issues. journal Consulting ana Clinical Psychology, 57, 31-38, 1989. Gottman, M., Notarius, C., Markman, H., Bank, S., Yoppi, B. et al. Behavioral exchange theory and rnarital decision making. journal ofPersonality and Social Psychology, 34, 14-23, 1976. Koch-Nielsen, Skilsmisser. Copenhagen: Institute of Social Research, 1983. Montgomery, H. ö: Johansson, U. Life values: their structure and relation to life situation. In Maital Applied bebavioural economic: Vol. pp. 420-437. Brighton: Wheatsheaf, 1988. O Leary, K. D., 8C Smith, D. A. Marital interactions. Annual Review ofPsycbology, 42, 191-212, 1991. Skaldeman, P. Marita adjustment in relation to human values. C-uppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 1992.

77 Pam/Fer / uppbroff

Ann-Chr/sf/n C ederborg

Nör familjen förändras

Vid Tema Barn i Linköping pågår ett projekt under namnet Familj ocbförändring. Samtalsmönster i jêzmiüeterapi. Professor Karin Aronsson är projektledare och handledare för den avhandling jag skriver utifrån det här materialet. som

Socialvetenskapliga forskningsrådet stödjer projektet ekonomiskt. Terapisekvenserna presenterades i mitt anförande hämtat från den nämn-

som var ovan

da studiens datamaterial. Det här projektet kartlägger familjeterapeutiska och särskilt då samtalsmönster mellan olika familjemedlemmar och

processer

mellan familj och Tjugo familjer ingår i studien och deras familjete-

terapeut. rapier har videobandats under perioder till tjugo månader. Totalt deltar en

19 terapeuter från fem Barn och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagning-

Datamaterialet består 108 videoinspelade terapeutiska Sessioner samt inar. av tervjuer med samtliga familjer och och för sig månader terapeuter var en sex efter sista terapisessionen. Projektet har alltså haft huvudsaklig uppgift att som

belysa vad händer och sker i familjeterapeutiska samtal, dess sociala gram-

som

matik, utifrån barn och ungdomsperspektiv. Vi studerar vad det är för för-

ett ändringar kan ske i familjers samspelsmönster familjeterapeutisk som genom

behandling. Bryts dysfunktionella samspelsmönster i familjer Om det sker, i

fall hur

Analysarbetet utgår från socialpsykologiskt perspektiv och metoden kan

ett beskrivas microsociologisk. Viktiga teorireferenser är bland annat Erving som Goffman 1961, 1963, 1967 analyserat hur människor gentemot som agerar varandra när de möts i olika sociala sammanhang samt Brown och Levinson 1987 har skapat detaljerad modell för språkliga strategier vid socialt som en

fasadarbete. Fram till har projektarbetet resulterat i fem artiklar, utifrån

nu ovan

nämnda infallsvinklar Aronsson 8C Cederberg, 1993a, c; Cederborg, b.

Efter datainsamlingen slutförd visade det sig att åtta studiens tjugo

att var av barn och ungdomar lever i familjer har genomgått eller just arbetar sig som

skilsmässoproblematik. Totalt finns det 52 terapitimmar med barn

igenom en har skilsmässa verklighetsbakgrund. Det kan återspegling som som sessom en det faktum i samhället i stort riskerar cirka vart tredje barn att behöva av att uppleva skilsmässa mellan föräldrarna. Det är därför att betrakta som mycken

et angeläget att studera de här familjeterapeutiska samtalen eftersom de ger en

också hur

möjlighet till att lära och förstå mer omkring barnens situation, men

familjen helhet i samband med skilsmässa mellan makar. som reagerar, en

Studien kommer framför allt att fokusera analysen barnens och ungdomarnas

perspektiv och belysa hur deras reaktioner beaktas i det familjeterapeutiska

79 Fem/yen uppbro/f

arbetet. Analysarbetet med skilsmässobarnen och deras familjer har just påbör-

jats, här ges endast inblick i den guldgruva materialet utgör. en som

I de artiklar skrivits utifrån det här materialet Cederborg, 1993b

en av som

konstateras att i två de aktuella sju familjerna med förskolebarn, de

av var vux-

na enseom att barnet psykiatriskt stört. I de övriga fem fanns konflikt kring

var en

normalitetsfrågan. I två familjer det konflikt mellan föräldrarna,

var en mam-

morna anklagade barnet för avvikande beteende och mildrade kri-

papporna

tiken mot barnen. I de resterande hade daghemspersonalen rekommenderat

tre

en psykiatrisk behandling av barnen vilket föräldrarna från början ansåg

var

onödigt. I samtliga sju fall blev barnen friskförklarade i sina familjeterapier och deras problem rättfärdigades eller ursäktades föräldrarnas äktenskapspro-

av

blem, syskonavundsjuka eller orsaker utanför familjen.

Ni ska höra de här fallen, solskenshistoria. Den handlar Stefan om ett av en om

som kom till Barn och Ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning

en p.g.a. att

daghemspersonalen ansåg att pojken behövde individualterapeutisk behandling

för sitt aggressiva beteende. Stefan har två

sex som systrar, en äldre som var

15 år gammal, fem år gammal. Han korn till Barn och

samt en yngre som var en

ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning första gången tillsammans med sin och sina två systrar. Därefter inbjöds delta vilket han

mamma pappan att accep-

terade och uppskattade. Totalt blev det 18 terapisessioner pojken

varav var när-

varande vid 14 stycken två sessionerna par-terapier. Behandlingen

av var

pågick under en period ett år och åtta månader.

av

Det var daghemmet som hade svårt att hantera pojken, han rymde från dagis, han verkade deprimerad och också orolig över pojkens beteen-

mamman var de. Föräldrarna i konflikt med varandra och de hade just bestämt sig för var att

separera. Föräldrarna från början kritiska till daghemspersonalens bedöm-

var

ning pojkens problem. Mamman kunde hålla med han lite bråkig

av om att var

hon menade att det är alla andra killar också. Enligt henne hade

men personalen överdrivit problemen.

I en tidigare studie Cederborg 1993b blev det tydligt hur professionella från olika institutioner hamnar i konflikt med varandra kring frågan

om barnet är att betrakta normalt eller stört. Ett dessa konfliktfall just Steve. Insom av var stitutioner kan ha olika behov definiera barn normalt eller stört. Det att ett som

kan exempelvis så att daghemspersonal beskriver barns beteende

vara ett som

avvikande eller stört för exempelvis personalresurs i arbets-

som att en extra

laget, medan personalen Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning kan

en beskriva beteende normalt i syfte stärka barnets identitet och samma som att

förändra föräldrarnas barnets problem.

syn

I fallet Steve hade psykologen daghemmet pojken i behov

ansett att var av

individualterapeutisk behandling. En diagnos terapeuterna den Barn-

som

och ungdomspsykiatriska mottagningen ogillade.

Famüerf uppbro/f 30

6 Exempel 1 samtal sia 5

Manlig Terapeut: Precis, för den här psykologen Siv hon hade någon idé att

om

Steve skulle komma hit och någon slags behandling och när lyss-

egen

nade förra gången, när inte du med terapeuten vänder sig mot fadern

var

mm, förstod att det hade varit väldigt stora omställningar i familjen visst och också för Steve och då brukar inte i förstone börja träffa

några barn själva, utan då vill vi förstå det här utifrån det kan mer om vara reaktioner förändringar har skett i familjen precis. så det är som

liksom ledi det och ville träffa dig. F just de. Det hade alltså den

ett att :

psykologen idé att det bra för Steve och där undrade vi litet grand

en om vore

F: Ja. det någon bra idé, F: mm det var mer så.

om var

Fadern: just det.T M: mm Svar din fråga då. jag har varit borta väl-

digt mycket ag har varit konsekvent borta kan säga alla varda-

va. man

Inte helger då även helger ibland då och sedan har jag haft den här

gar. men arbete vad ska jag säga nästan tio tillbaks så jag har inte typen av upplevt det här Britta och de här berörda dagis och dagmamman berätsom tat så-

Manlig Terapeut: Vad tänker du då när du säger det här

Fadern: det här det är problem då dagis att säga och det här med

att

psykologen och det här har blivit sista terminen,T mm det har inte

som :

jag att säga upplevt sätt min f.d fru TM: mm och det

samma som va har kanske också varit svårt för henne liksom att berätta det här för mig,

jag skulle förstå egentligen hur, jag har kanske upplevt litet för enkelt

att

sätt, kanske tyckt att det inte varit farligt kanske. Det ordnar sig alltid, busiga här kanske.TK: Helt klart jag inte fått den insik-

ungar va mm är att

i det då långt när Britta har fått ten som va.

Genom mikroanalyser samtal går det att inblick i hur kulturella makav en

rofenomen återspeglar sig i samtal människor emellan. Det här terapeutiska samtalet klargör att pappans frånvaro från hemmet har inneburit att han fått en distans till pojkens problem och inte alltid lyssnat hustruns berättelser

om

pojkens problem. Det är kvinnan i den här familjen som har den största kunskapojkens situation, ett samhällsfenomen inte är alldeles ovanligt.

pen om som Pappor är de oftast hamnar distans från barnet och konflikten mellan som föräldrarna kan hindra dem från förstå barnets situation. Barnet kan komatt

att hamna i kläm mellan föräldrarnas svårigheter att kommunicera. Konflikten

ma

mellan föräldrarna kan göra att barnet måste ta till rätt kraftiga reaktionsmönster för att uppmärksamhet.

De före detta makarna i vanliga fall hade svårt att prata med varandra

som om

sin make/ maka-konflikt, hittade med terapeuternas hjälp en konfliktfri sfär utifrån det ansvaret de hade för pojken föräldrar. När pappan

gemensamma som

81 Familjer I uppbro

så

uttrycker att han kanske har underskattat reaktion erkänner också sonens mamman att hon inte heller förstått vidden problematik: av sonens

Mamma: Jag sågVäl inte direkt att Steve mådde dåligt heller egentligen förut sedan när han började dagis liksom.

men

Här har de grund att utgå ifrån. Ingen dem har pojkens en gemensam av sett

problem som allvarliga, ingen av dem är bättre än den andra.

I terapeutiska samtal kan problematiska beteenden hos barn omdefineras till

normal reaktion kris. Detta kan strategi för befria barnet från en en vara en att

att tillskrivas stigmatiserande psykiatrisk diagnos.

en

Exempel 2 samtal 2 sia 9

Fadern: Helt uppenbart är då enligt min uppfattning är att hur än gör då,

man

som vi två när vi separerar här nu dåT M: mm visst är det stark påver-

en kan barn, det är helt

Manlig Terapeut: Hur tror du det kan ha påverkat Steve

Fadern: det tror jag, det är jag övertygad själv, att det är enbart nog om negativt, det tror jag.

Manlig Terapeut: Kan du beskriva något mer omkring det, för att liksom leta

någonting han så att säga var

Fadern: jag tror då i fall att han märker dom här spänningarna då är som mellan så säga TM: då eller

oss vuxna att va. mm Barnen Steve i det här

fallet han märker det direkt då TM: Och sedan blir hans

att va. mm svar

så att säga den här busigheten då uppmärks- jag finns alltså.

Manlig Terapeut: För att någon slags uppmärksamhet tänker du snarast

Fadern: Jaa

Manlig Terapeut: Att ni, eftersom ofta är det att när skiljer sig mycket

man energi går till just det, att det är svårt orka med andra saker till exempel att

precis, barnen blir väldigt, är det du tänker, Att

att man man då barn tar till litet kraftfullare sätt för visa finns därP. som att att man

Fadern: Det kan jag tänka mig

Terapeuten kan med sina styrda frågor utöka förståelsen för orsakerna till pojkens problematiska beteende. I det här exemplet kan vi hur formule-

just se pappan utvidgad pojkens reaktion. Steve busar för uppmärksamhet, rar en syn att

Familjer i uppbro h 82

rättfärdigande omdefinierar pojkens beteende till att normal ett som vara en

reaktion pressad hemsituation. I artiklarna i projektet har vi just

en en av

beskrivit terapeutiska samtals sociala grammatik Aronsson 8C Cederberg,

1993b. Där framkommer de tydligaste terapeutiska strategierna är att en av orkestrering. Terapeuter kontrollen mestadels via frågor och tar styr vem som ska med vad och hur ofta det ska ske. En strategi möjligprata vem om som ger het belysa orsakerna till barns problematiska beteenden utifrån mer an ett att

perspektiv.

Terapeuterna i Steves terapi kan beskrivas barnombudsmän för pojken. De

som

tydliggjorde pojken behövde båda sina föräldrar och att och

att mamman papinte hade orkat sätta de gränser Steve behövde. pan som

Exempel 3 samtal 3 sia 26

Mamma: Har inte ni några förslag då hur ska göra, TM: Ja M skrattar man

generat hur ska ta honom

man

Manlig Terapeut: jag funderar på, jag hittar inte något bra för det namn som finns i som. för det är något i och för sig finns i den här KRAFungar som TEN ibland brukar kalla det för någon slags kungakraft något sånt, att man barn har, alla barn har någon slags medfödd idé att de är kungar eller att om

drottningar F ähm och det fint det Alla skrattar det är

: mm är vuxna

fint fast att

Kvinnlig Terapeut: Fast det är litet för tidigt.

Manlig Terapeut: det är något positivt, alltså att det är någonting det men av alltså, det hos alla barn kungakraften eller drottningkraften va, jag är ser va, något sätt den saker och ting ska centreras runt omkring och när barsom är riktigt små så är det väldigt bra därför att det gör att föräldrarna stälnen

ler och vårdar och pysslar och lyssnar när den piper och där, mm

upp om blir väldigt alert förälder oftast blir det i alla fall. Sedan när barman som man börjar bli litet äldre brukar det någon slagskamp omkring det M: nen vara barnen måste, kungakraften måste börja minska.

mm Att att

Fadern: Mm

Kvinnlig Terapeut: Man måste ta sig prinsklädseln.

Manlig Terapeut: just bli prins och det måste bli någon slags känsla att av kungen och drottningen allt och och själv är att är trots mamma pappa man prins och prinsessa.

Pojken ansågs ha för makt i familjen och sig eller stor vare mamma pappa ansågs ha orkat med kamp med pojken. Terapeuten tycks att Steve att ta en mena

83 Familjer i uppbro

inte hade ett acceptabelt socialt beteende. Genom använda metaforiskt

att ett

språk kan terapeuter reducera risken för att kränka föräldrarna i deras roll

som

uppfostrare. Samtidigt kan det, i det här fallet, sätt försöka hitta

som vara ett att

en gemensam förståelsegrund för pojkens problematiska beteende hos både föräldrarna och pojken.

Föräldrarna förvånade över pojken blev krånglig när han korn till den

var att

Barn och ungdomspsykiatriska kliniken. Han hade varit så hanterlig

strax

innan de kom dit. Förståelse för pojkens reaktioner Bup mottagningen skapades ytterligare metafor. Han beskrevs bedriva projekt med sitt

genom en ett

problematiska beteende. Hans syfte skulle återförena föräldrarna och

vara att pappan att flytta hem igen.

Exempel 4 samtal 7 sid 17

Manlig Terapeut: Ser du det också det är något projekt Steve håller som att som med

Fadern: det är uppenbart tycker jag han försöker och jobba det, TM: nog att det märker då

mm jag att de, det tycker jag.

Manlig Terapeut: Hm. Hur märker du det liksom kan du ta något exempel

Fadern: Det är alltid det här alltså att jag ska hemma länge möjvara som

ligt och åka möjligt och helst inte åka alls då, han vill vi ska

sent som att göra grejor tillsammans så här då sådana saker han är inte pigg men att komma till mig då till mig TM: nej han vill gärna jag kommer men, upp att

hit istället och sådana saker TM: mm jag tycker att han drar mig neråt det

har jag funderat kan,

Manlig Terapeut: mm,.mm, år det

Fadern: Vad säger du da ingenting

Fadern vänder sig mot Steve som tittar ner i en tidning och börjar vissla

Mamma: Så visslar han dessutom.

Kvinnlig Terapeut: Det kan det finns litet risker för Steve Visa vara att att sig för liksom glad här och prata för då kanske vi skulle säga behöver att

inte mer,TM: de skulle verkligen

ses mrn vara då kommer inte pappa så

tldlgt.

Att prata om föräldrarnas svårigheter makar kan socialt laddat Wae-

som vara

tbreatening. Karin Aronsson har i tidigare studier pediatriska samtal 1991

av

och jag själv i familjeterapeutiska samtal Cederborg,1993a kunnat

Visa att

professionella talar till föräldrar igenom barnen, viket är mindre hotfullt för

Familjen i uppbro h 84

föräldrarna. Budskap till föräldrarna kan skickas via barnet eller här där som terapeuten får information föräldrarnas relation makar genom att fråom som

hur pojken lyckas med sitt projekt att återförena föräldrarna. En politerzess stra-

ga

tegi kan tyckas mer oförarglig än en direkt fråga om föräldrarna har

som vara

börjat återförenas.

Det terapeutiska arbetet med att föräldrarna att samarbeta kring pojkens insocialisering i en prinsr0ll, förde paret samman som makar och de erhöll också två terapisessioner utan barn, slags parterapi där de bestämde sig för att flytta

en

igen. Det fortsatta terapeutiska arbetet bestod i att verbalt och icke-ver-

samman förhållningsätt mellan familjemedlemmarna. Föräldrarna balt lära ut ett nytt

berättade i efterintervjun, att de stärktes isin föräldraroll farniljeterapin

genom och kan samarbeta bättre föräldrar också med både skolan och nu som men

daghemmet. Steves projekt att återförena familjen under tak kan därmed

samma

betraktas slutfört. Hans problematiska beteende utanför hemmet har av-

som

klingat och framtiden ljus ut för familjen.

ser

En slutsats kan göras i det här skedet analysarbetet är helt klar. Nämsom av

ligen att terapeuter omdefinierar psykiatriska symtom hos barn med skilsmässoproblematik föräldrars konflikter med

till att vara normala reaktioner

varandra. Ett barnperspektiv består i att de äktenskap påverkar bar-

som vuxnas

psykiska beteende. Makarnas konflikter med varandra väcker reaktioner

nets

hos barn kan föranleda terapeutiska insatser Barn och ungdomspsyki-

som atriska kliniker.

Ann-Christin Cederborg Leg.terapeut, doktorand,

Tema Barn, Universitetet i Linköping

85 Familjen uppbro

Referenser

Aronsson, K. Facework and control in multi-party talk. A pediatric study." case I Markova och K. Foppared, Asymmetries in dialogue. New York: Harvester. sid 49-74, 1991.

Aronsson, K. and Cederberg, A-C. A love retold. Moral order and inter-

story

generational negotiations. IJ. Bergmann och P. Linell red Moral dimensions in dialouge. forth coming book, 19939.

Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Voice ana orchestration in family therapy tal/e On co-narration in multi-party tal/e. Manuskript, 1993b Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Coming in family therapy tal/e. On the

age

social construction generational Manuskript,

status 1993 c

Brown, P. and Levinson, Politeness: Some universals in language Carn-

usage.

bridge University Press, 1987. Cederberg, A-C. Asymmetries in family therapy tal/e. Participation framewor/es

ana children. Manuskript, 199321 young

Cederberg, A-C. The social construction thepsychiatrically disturhedpre-school

child. Nlanuskript, 1993b Goffman, E. Encounters. Two studies in the sociology interaction. London: The Penguin press, 1961.

Goffman, E. The behaviour in public places. Notes the social organization

on

gatherings. New York. The Free Press, 1963.

Goffman, E. Interaction rituals. New York. Pantheon Books, 1967.

Familjer / uppbro 86

. Ö

Familjer i uppbroH, erfarenheter ur praktiken

Hur rätten

fungerar

om rättsliga processer

och rvisrefrögor

L

êe

Imednmg

Sedan hearingen skilsmässor och familjesplittring genomfördes har vissa

om förändringar skett när det gäller stödet till barn och föräldrar i samband med skilsmässa eller separation.

En kommunalisering av familjerådgivningen har genomförts. Förslag om förändringar i familjerätten har presenterats av Vårdnadstvistutredningen i betän-

kandet Vårdnad, boende, umgänge SOU 1995:79. Utredningen föreslår bl.a. ändringar i föräldrabalken för att stärka barnets rättskydd och rätt till kontakt med båda föräldrarna.

Förslag ändrade bestämmelser när det gäller vårdnad har även lämnats i om

slutrapporten från den förra regeringens Ds 1995:2. En lagrådsremiss

pappagrupp förslag från båda dessa rapporter bereds för närvarande ijustitiedesom tar upp partementet. En proposition är att vänta vid årsskiftet 96/97.

De reforrnförslag tillkommit vad gäller ekonomiska stödformer presenteras som

i inledningen till avsnittet Det ekonomiska regelsystemet.

Red. anm.

89 Fam/yer i uppbro

A nde/s A ge/l

Fo miljeseporotioner och juridiska regler

Konflikflösning och hondlingsdirigering

Ur ett rättsteoretiskt perspektiv diskuteras ibland i vad mån juridiska regler har konfliktlösande eller handlingsdirigerande funktion. De familjerättsliga

en en reglerna verkar naturligtvis konfliktlösande i enskilda fall. Titeln för det juri-

diska inslaget ivårt seminarieprogram, Hur fungerar rätten P rättsliga

- om processer och tvistefrågor, betonar det perspektivet. Man kan emellertid ock-

så ställa frågan i vad mån reglerna verkar handlingsdirigerande för människors beteende. I termen handlingsdirigering bör då inte lägga in att lagstiftare

man

och domstolar söker påverka människors beteende eller mindre drakoniskt,

mer

även sådana lösningar generellt sett inte kan uteslutas.

om

Handlingsdirigeringen kan nämligen också ha den formen rättsreglerna fak-

att

tiskt påverkar folks beteenden, t.o.m. om någon påverkan inte varit avsedd. Jag vill säga några ord både konfliktlösning och handlingsdirigering i fråga

om om

sådana regler aktualiseras beträffande skilsmässor.

som

Förutsättningarna för äktenskapsskillnad bekant mycket enkla i Sverige.

är som Den principiella utgångspunkten är att makes vilja att skiljas alltid skall en respekteras. Såtillvida är äktenskapet ett avtal, ensidigt kan sägas som upp av en

part. Dock skall den domstol, handlägger ansökan äktenskapsskill-

som en om nad, föreskriva en betänketid månader, det finns ett barn under om sex om

sexton år eller betänketid begärs den make inte gjort ansökningen

om av som

eller båda makarna tillsammans. Med betänketiden har lagstiftaren velat

av motverka förhastade skilsmässor i dessa speciella fall. Förfarandet i själva skils-

mässofrågan är regelmässigt enbart skriftligt. Om parterna samtidigt är

oense

om vårdnad över barn, underhåll eller bodelning, hindrar inte det skilsmässodomen. De frågorna måste då slutgiltigt lösas

senare.

Om makarna i de nämnda följ dfrågorna vårdnad, underhåll

är oense en av om

eller bodelning har de stor frihet att lösa sitt mellanhavande avtal,

genom ett

som domstolen inte lägger sig låt att det finns formell ingripandemöj-

vara en

lighet i vårdnadsfrågan med tanke barnens bästa. För bodelningen finns

som

ett förstadium den särskilda möjligheten att förordnad s.k. bodelningsför-

en

rättare vanligtvis en advokat som kan besluta om en s.k. tvångsbodelning, om

han inte kan och kvinnan att komma överens. mannen

I ett internationellt perspektiv är den svenska regleringen mycket liberal, antagligen liberalast i västvärlden, eftersom varken makes "skuld" otrohet, alkoholism

9 l Fam/Jer / uppbro

å

m.m. eller lång och varaktig söndring numera får spela någon som helst roll

sig skilsmässogrund eller underlag för rättsverkningar i samband vare som som med skilsmässan. På de flesta håll i Europa finns det i dag särskild möjligen

het till äktenskapsskillnad efter särlevnad, när båda makarna vill skiljas,

men sällan efter kort tid i Sverige. Vi kan notera att man i Danmark och Norge som valt att behålla separation viktigaste skilsmässogrund, dvs. den hemsom skillnad efter domstols dom fanns i Sverige mellan 1915 och 1974. I England, som Frankrike och Tyskland är dock den totala skilsmässolagstiftningen ännu inte

liberalt utformad som den nordiska lagstiftningen blev med början

ens 1910-talet.

Det svenska systemet är i hög grad inriktat smidigast möjliga konfliktlösning

sig tänker förutsättningarna för äktenskapsskillnad eller lösandet vare man tvistiga följdfrågor. Möjligen kan dock sägaatt principerna för uträkning av man underhållsbidrag är invecklade, att de snarare stimulerar än motverkar av konflikter.

Handlingsdirigeringen spelar däremot liten eller ingen roll med ett undantag, nämligen i fråga vårdnaden över barn. Befrämjandet senare år av gemenom rättslig vårdnad och snmarbetssamtal mellan föräldrar, om vårdnadsfråsam av från början varit tvistig, innebär strävanden efter både konfliktlösning och gan

handlingsdirigering. Det övergripande ändamålet av denna inriktning kan sägas slå vakt vad någon här seminariet tidigare i dag kallade förför-

vara att om

äldrastabilitet. föräldrastabilitet kan naturligtvis motiveras redan

Intresset av

den enkla och för tiden självklara iakttagelsen, äktenskapsskill-

genom nu att en nad visserligen gör slut den gamla familjerelationen mellan hustrun och inte båda föräldrarnas relation till barnen, eftersom den förbinmannen men delsen är oberoende äktenskapet. I fråga användningen av om av gemensam vårdnad är väl egentligen problemet beträffande handlingsdirigering att dra en gräns gentemot sådana fall då föräldrarna saknar förmåga att samarbeta, och gevårdnad kan skapa konflikter i stället för att lösa dem. Samarbetssammensam talen spelar naturligtvis därvidlag viktig roll. en

På tal den rättsliga vårdnaden vill jag skjuta en synpunkt

om gemensamma

gäller själva begreppsbildningen. Begreppet vårdnad är i Sverige odelbart;

som

det finns inte någon möjlighet att i vissa andra länder dela upp vårdnaden

som

i flera delfrågor och bestämma särskilt barnet skall bo eller

t.ex. var om umgänge med den andre föräldrern än den barnet bor med. Särskilt i England som finns det 1989 års Children: Act långtgående möjligheter att spalta genom upp

begreppet parental responsibility som motsvarar vårdnad i delkomponenter.

Det skulle inte skada med översyn själva vårdnadsbegreppets innenog en av håll i svensk rätt under uppmärksammande utländska lösningar. av

Lagstiftningen har alltså byggt värdet av föräldrastabilitet. Däremot har frågan

familjestabilitet inte alls tilldragit sig något intresse år. Reglerna om senare

betänketid för äktenskapsskillnad innebär visserligen ett försiktigt vakt-

om

Famüer / uppbroff 92

ö

slående familjestabiliteten, i har värdet familjestabilitet inte om men stort sett av alls uppmärksammats. Nu kan förstås och tänkas vilja ifrågasätta en annan nyttan

familjestabilitet överhuvudtaget. Det är ofrånkomligt i samhälle vår

av nog ett av

typ, att man måste räkna med hög separationsfrekvens och alla ingår

en att som

i ett parförhållande riskerar att råka ut för separation; det är inte något konstigt

en

med det. Skilsmässoforskningen har också visat de emotionella och sociala

att anpassningsproblem, barn särskilt pojkar i tonåren kan uppvisa efter försom

äldrarnas separation, beror slitningar i familjelivet än skilsmässan

mera som

sådan. För äktenskap eller andra parförhållanden, klart fungerar dåligt, blir

som

därför slutsatsen att det just för barnens skull är bättre upplösa dem fortast

att möjligt än att söka bevara dem och öka barnens problem.

Klart är väl dock att varje äktenskapsskillnad eller separation utgör något av ett misslyckande. Om misslyckandet kan undvikas är det bra för barnen. Eftersom

familjeseparationer i Sverige för närvarande berör 40.000 barn finns det all

cza per anledning att fundera över familjestabiliteten kan förbättras. Kan förändrad om en

lagstiftning ha någon betydelse Själva förutsättningarna för äktenskapsskillnad har då knappast någon avgörande betydelse. Bakom den höga skilsmässofrekvensen ligger sociala faktorer som inte låter sig påverkas restriktiva skilsmässoregler,

av och kan inte hindra folk från flytta isär och förr eller skilja sig man att att senare även om reglerna är restriktiva. Detta är gamla sanningar.

Vad däremot kan sakna är enligt min mening inriktning fam iljeråd-

man en

givning som ett medel att bevara ett och annat onödan upplöst äktenskap.

Den möjligheten har alldeles glömts bort jämfört med inriktningen samarbets-

samtal som ett medel att befrämja föräldrastabiliteten. Familjelagssakkunniga föreslog i det betänkande ledde till 1973 års regler äktenskapsskillnad,

som nya om

att alla makar ansökt äktenskapsskillnad skulle meddelande från

som om ett

tingsrätten att frivillig familjerådgivning stod till förfogande. Förslaget

om

förverkligades aldrig eftersom familjerådgivningen hade olika huvudmän och var ofullständigt utbyggd en del håll i landet. Enligt min mening finns det skäl att ta det förslaget igen. Familjerådgivning tidigare stadium är bättre

upp ett

än samarbetssamtal Helst borde förstås familjerådgivningen komma in

senare.

ännu tidigare än då skilsmässofrågan redan väckts vid domstol. Advokaters

agerande före skilsmässa har här sitt intresse. en

Finns det några regler inte har med skilsmässofrågor göra,

som att men vars utformning ändå kan påverka familjestabiliteten Säkert finns det sådana regler, även om det är svårt att mäta orsakssambanden och även vid sådan om man en diskussion gränsen till allmänna kultur- och livsmönster har än passerar som ett

större förklaringsvärde. Låt mig emellertid avslutningsvis olika frågor,

ta upp tre

som gäller om rättsreglernas utformning eller sätt verkar handlingsdiri-

ett annat

gerande i betydelsen av att de vid i mening kan påverka familjestabiliteten.

Den första frågan gäller den höga frekvensen samboende äktenskap. Ungeav utan

fär vartannat barn föds ogifta föräldrar och enligt SCB:s undersökningar

av vet

93 Femi/jer i uppbro

risken för barn skall sina föräldrar gånger hög för att att se separera är tre

ogifta samboende föräldrar för gifta föräldrar. Visserligen är det av

men som flera skäl klart, separationerna bland ogifta samboende bör högre än för att vara

gifta; genomsnittsåldern inom är lägre och med nuvarande familjebild-

gruppen

ningsvanor är det bara de stabila alls gifter sig. Om vi enbart

mera paren som

intresserar för dem förblir ogifta kan dock fråga sig, om inte äkten-

oss som man skapet sådant kan ha viss, familj effekt de psykosom en genom

logiska mekanismer kan spela in. Slutsatsen denna tanke kan

som av är att man

fundera det inte uppkommer värdekonflikt å sidan, vilket

om en om man ena

är fallet i Sverige, godtar samboende under äktenskapsliknande förhållanden likvärdigt med äktenskap rad lagstiftningsområden, och å andra sidan

som en

familj estabiliteten kan förtjäna lagstiftningens stöd. Betänketidsreglerna

anser att

är uttryck för tanken familjestabilitet dock inte varit helt främmande för

att

den svenska lagstiftningen. Onekligen finns det dock hel del behov lös-

en av ningar juridiska frågor även för samboende utan äktenskap, inte bara inom av civilrätten även inom socialrätten liksom andra håll. Hela problemautan

tiken är därför komplicerad. jag får inskränka mig till att fästa uppmärksamhe-

frågor samboende utan äktenskap även kan begrundas tal ten att om om

familjestabilitet.

Min andra fråga har formen påpekande. Lagstiftningen inom social-

mera av ett

lagstiftningen i vid mening bör ha sådan utformning att den inte ibland fram-

en lockar familjeseparationer. Det kan tänkas att kvinna och gång kan en en annan bättre ekonomisk situation hon och barnen från mannen. I varje en om separerar

fall reglerna bidragsförskott kan någon gång tänkas sådan effekt, låt

om en vara ensamstående vårdnadshavare typiskt har besvärlig situation både att en sett en

personligt och ekonomiskt. Vid konstruktionen olika sociala förmåner liksom

av

skattesystemet är det angeläget att reglerna i allmän mening är rättvisa och

av motverkar diskriminering familjetyp jämförd med andra. Främst får av en man

jämföra kärnfamilj, ensarnförälderfamilj och ombildad familj Men jag får göra det

lätt för mig lämna även dessasvåra frågor. genom att

Min tredje och sista fråga gäller det inte kan finnas en motsättning i vårt samom

hälle mellan två i och för sig befogade önskemål båda i varierande grad

som av-

speglar sig i lagstiftningen olika områden. Det gäller förändrade könsroller

ena

lika möjligheter och för både män och kvinnor. Det andra gäller

samt ansvar

då familjestabiliteten. Hur går det att bästa sätt förena dessabåda mål Redan själva frågan är fruktar jag, provokativ för och Men den tål att be-

nog, en annan.

grundas.

Rättssociologisk forskning de mekanismer jag har berört intresom som vore den är inte lätt att åstadkomma. sant, men

Anders Agell Professor i civilrätt, Uppsala Universitet

Familjer i uppbroff 94

B/fff Lou/se Marfe/eur-Agrel/

Barnets rättsliga ställning vid skilsmässa

I den rättsliga är det advokaten först träffar människor i skilsmässo-

processen som

situation. Advokatens roll i detta sammanhang är enligt min uppfattning med

att,

hjälp av det regelsystem som finns, hjälpa människor att ett så bra liv som möjligt efter föräldrarnas separation och familjens upplösning. Detta är alltså målet med advokatens verksamhet inom familjejuridiken i vårt samhälle.

Under äktenskapet har föräldrar enligt lag vårdnad sina barn.

gemensam om

Eftersom lagstiftaren strävat efter att även samboende föräldrar ska ha

gemensam

vårdnad barnen har detta kommit att bli allt vanligare. Det innebär även

om att

vid sarnboendeupplösning uppkommer frågan vad ska hända med bar-

om som nen när föräldrarna separerar. Detta sker också även kvinnan är om ensam

vårdnadshavare för barnen under samboendeförhållande i enlighet med huvudregeln. Anledningen härtill är att vi har helt delaktighet från

numera en annan

pappans sida när det gäller vården barnen jämfört med vad har haft tidigare.

om

Människor kontaktar advokat inte bara samband med i separationer ockutan

när märker att det inte fungerar för barnen efter det att familjen upplösts.

man

Där har det skett en förändring under de senaste 20-25 åren. I början 1970-talet

av fanns inte begreppet vårdnad utan då skulle föräldrarna bestämma gemensam dem skulle ha vårdnaden barnen. Men i och med att vi fick vem av som om

regler vårdnad har det blivit problem för människor hantera

om gemensam att den. Dessa problem är i och för sig något mindre än de vari början de nu men

finns fortfarande. Det är många gånger svårt för människor den

att gemensamrria vårdnaden att fungera, det låter bra det är inte alltid godo. Fördemen av larna med vårdnad jag det utifrån min erfarenhet är framför gemensam som ser

allt psykologiska. Det är viktigt för barnen att båda föräldrarna kan känna sig delaktiga i vårdnadsansvaret.

Men det finns också nackdelar olika slag. Föräldrarna måste bestämma när

av

barnen ska vistas hos denena eller den andra. Det finns inga möjligheter

att domstol ett beslut barnens vistelsetider hos vardera föräldern. genom om

Detta är bara möjligt när den ena föräldern har vårdnaden. Den

gemensamma

vårdnaden förutsätter att föräldrarna ska komma överens när det gäller barnens vistelser det har visat sig att det kan bli betydande svårigheter detta.

men om underlätta för föräldrarna brukar många advokater arbetar För att av oss som

med familjejuridik detta slag skriva s.k. överenskommelser mellan föräld-

av

där reglerar när barnen ska hos den eller den andra. Dessa

rarna man vara ena överenskommelser är emellertid inte något sätt exigibla, dvs. kan inte man

vända sig till domstol för att beslut verkställighet ett sådant avtal. Detta

om av

4 16-0966 95 Fam/Ier / uppbro

är däremot möjligt den föräldern har vårdnaden och den andre om ena ensam har domstol fastställt beslut umgänge. Den förälder barnet inte ett av om som

bor hos får detta sätt ett sämre skydd mot den andra förälderns godtycke än

han/ hon skulle ha han/ hon inte vårdnadshavare. om var

Reglerna vårdnad kan också orsaka stora ekonomiska problem för

om gemensam föräldrar. När barnen bor lika mycket hos vardera föräldern finns det inte laglig

möjlighet att fastställa underhållsbidrag för barnen. Om den föräldern har

ena betydligt bättre ekonomi än den andra betyder detta att barnet kan mycket olika standard hos den jämfört med hos den andre. Dessa regler kan i slutänden ena

medföra stora svårigheter för den har sämre ekonomi och orsaka konflik-

som ter mellan föräldrarna ytterst går ut över barnen. I dessa fall, alltså när som barnen bor lika mycket hos vardera föräldern, utgår inte heller bidragsförskott.

praktisk fråga har betydelse för människor i separationssituatio-

En annan som är att när barnet är skrivet hos den ena föräldern kan den föräldern erhålla ner 1 000 kronor i bostadsbidrag jämfört med den förälder där barnet inte är mer skrivet under förutsättning relativt lika inkomster. av

De ekonomiska frågorna och frågan ivilken utsträckning barnen ska vistas om hos den eller andre föräldern är problem påverkar föräldrarnas möjena som ligheter att komma överens barnen ska bo. om var

När människor söker advokat i separationssituationer jag att anser man omedelbart bör försöka fokusera allt fortsatt arbete barnen. Målet med familjeadvokatens arbete bör vara att försöka ordna det bra som möjligt för barnen

när föräldrarna har separerat. Det är min absoluta erfarenhet och uppfattning

föräldrar kan ordna det bra för sina barn blir det också bäst för dem att om själva. Det är därför viktigt att tala för människor i samband med separatioom att det är barnens behov är det väsentliga. ner som

Om människor är är det mycket vanligt att sammanträffar parter och oense man ombud för att diskutera de frågor som blir aktuella. I och med att man gör detta kommer också den problematik jag tidigare talat i dagen. Det visar sig som om då att det kanske inte är lika viktigt för människor har vårdnaden dvs. vem som hur vårdnadsfrågan formellt löses som var barnen ska bo. Detta betyder att vi

egentligen har samma problematik idag när har gemensam vårdnad som

tidigare hade när enskild vårdnad mer var huvudregel.

Familjeadvokatens arbete går ut att undvika tvist. Om föräldrarna inte kan komma överens måste den föräldern vända till domstol. Då bestämmer ena en

ensamdomare inledningsvis barnen ska bo under tid vårdnadsutredning

var som pågår. I sista hand blir det huvudförhandling. Vid rättslig tvist ökar alltid en konflikterna mellan föräldrarna och det är därför mycket väsentligt framför allt för barnen i stället strävar efter föräldrarna själva löser de frågor att man att som blir aktuella i samband med separationen.

Familjen uppbrof/ 96

9 Det är mycket vanligt att separerande par varit familjerådgivning innan

man kontaktar advokat. Om detta inte skett bör advokat försöka påverka man som

människor till att anlita familjerådgivning. Anledningen till detta är inte

att motverka separationen sådan utan att i möjligaste mån försöka underlätsom

ta för familjen att kunna fungera väl även efter separation. Eftersom inte

en man

kan tvinga någon att familj erådgivning är detta inte möjligt inte båda

om föräldrarna vill ställa Det är inte ovanligt att den föräldern önskar upp. ena utnyttja familjerådgivningen att den andra vägrar. Tyvärr uppkommer men samma

problematik när det gäller samarbetssamtal. Enligt propositionen får domsto-

len inte förordna samarbetssamtal den parten säger inte vill delom ena att man

taga i samarbetssamtal. Detta måste mycket märkligt och bör enligt min

anses

uppfattning ändras eftersom man då inte kan tillgodose syftet med reglerna

om samarbetssamtal.

jag skulle önska att det fanns mer forskning angående hur barn mår vid gemensam vårdnad. Är det bra barn bor lika mycket hos den hos den andra att ena som

föräldern Är det viktigt med stabilt boende eller har detta ingen betydelse

ett

Är det i stället viktigare barnet har tillgång till båda sina föräldrar Är det

att bra tala med barn hur de själva vill bo Är det bra advokater att om att som upplevs stående den eller den andra förälderns sida gör detta Bör som ena

det någon annan Ska det särskilt utbildad person I del fall talar

vara vara en en

med barnen i vårdnadsutredningen inte alltid. Man hör ofta att barnen

man men känner sig bortglömda i denna situation, att de undrar varför det inte är någon

som talar med dem.

Det måste dessutom anses mycket viktigt att inventera vilka finns resurser som för att möta barnens behov i separationssituationer. Det finns kvinnojourer,

mansjourer, familjerådgivning, samarbetsamtal etc. Men vad finns för att hjälpa barnen Barnen är de ytterst och innerst är delaktiga i familjeupplösningen,

som barnen måste subjekt och inte objekt och det måste finnas någon eller några vara särskilt till barnens behov och möjligheter i samband med föräldsom ser att

rarna separerar.

BW Louise MorteIeur-Agrell

Advokat, Uppsala

97 Familjer i uppbroff

. uxgv-.Pi ...vik

Mon/ko S an dah/

Juridik vårdnadstvister

-

Byrån för familjerättsfrågor i Malmö har erfarenheter

av Samarbetssarntal och ut-

redningar i vårdnads- och umgängesfrågor sedan många tillbaka. Handlägga-

rna är socialsekreterare och arbetar under socialtjänstsekretess. Under många år hade vi 100 stycken utredningar från tingsrätten. åren har haft ca De senaste en

ökning med 30% årligen och har 120 utredningar, 50 snabbupplysningar och

nu 50 samarbetssamtal. Vi har dessutom 15 stycken begäran Samarbetssarntal ca om från advokat eller föräldrar där ärendet ännu inte nått domstol. i

Byrån förmedlar ocskå upplysningar jml 6 kap 19 § FB dvs. uppgifter lämnas från socialnämnden till tingsrätten i frågor kan betydelse för intesom vara av rimistiskt vårdnadsbeslut. Vanligen handlar det att informera tingsrätten om om utredningar avseende LVU, misshandel eller liknande.

Rådgivningsbehovet från föräldrar, som nyligen fått gemensam vårdnad, antingen efter skilsmässan eller vid separation, är mycket stort. Cirka 60 sådana familjer har kortvarig kontakt med årligen. Vanliga problem är svårigheter att

oss igång umgänget, svårigheter med ord ska gälla då föräldrarna inte kan vems som tiderna för umgänget, kontakter med skolan, samtycke till passansökan enas om och liknande. Det är vanligt att personal från daghem ringer för rådgivning i ärenden där föräldrarna olika besked ska hämta och lämna ger om vem som barnet.

Lagändringen Föräldrabalkens 6 kap korn 1991 syftar till att bana väg av som för utveckling mot att föräldrarna själva i utsträckning möjligt en stor som skall kunna komma överens ivårdnads- och umgängesfrågor.

Hur det dö ut i praktiken ser

Om parterna fått kraftigt stöd för sin linje respektive ombud och vid förav handlingen i TR fått framföra detaljerad beskrivning den andre förälderns av negativa sidor, är det mycket spänt mellan föräldrarna då samtalen skall börja. Samarbetssarntal är sällan något möte där föräldrarna lugnt barnets resonerar om bästa. Snarare är det ett möte med högljudd ordväxling föräldrarnas ilska p.g.a. och förtvivlan.

Socialsekreteraren skall emellertid den unika situation det innebär ta vara att stå mitt emellan parterna och deras ombud. Det gäller att sätta sig in i hur det är att barn just i den här tvisten. Vi lägger stort arbete att lirka vara ner

igång ett umgänge som har en möjlighet att fungera.

99 Fam/Ier / uppbroff

4%

Det krävs att samtalsledaren kan motivera dem till att nå dialog och skapa en

förutsättningar för lösning, båda kan acceptera. Föräldrarna säger sig

en som

vilja till barnets bästa, och vill ha igenom sitt förslagoch vill ha

se men var en barnet boende hos sig.

Idag är det just boendet, blivit den svåra knäcka. Med boendet

som nöten att följer närhet till dagis, skolplacering Den förälder, har barnet boende osv. som hos sig, får stå för merparten den vardagliga barnet. av omsorgen om

För flertalet föräldrar är det säkert bra med vårdnad under utredgemensam

ningstiden. Då finns det bättre förutsättningar för att en öppen diskussion och

lättare för föräldrarna att visa generositet i umgängesfrågan. Det är emellertid märkligt att en misshandlad kvinna, som nyligen brutit från destruktiv upp en relation, rekommenderas att med vårdnad. Det är inte gemensam ovan-

ligt att sådana kvinnor kontaktar oss och beskriver att de känt sig pressade att

med vårdnad för att framstå samarbetsovilliga. Ibland gemensam som är det kvinnans advokat tryckt på. Om hon går med egen som gemensam

vårdnad för att därigenom hindra från att dom umgänget, har hon

mannen skjutit problemen framför sig.

Vi kommer i kontakt med familjer där barnet inte träffat den andra föräldern

mycket länge. Föräldrarna kan ha separerat redan då barnet var några månader

gammalt och därmed har någon minnesbild fadern. Flera fall rör av numera invandrarfarniljer, levt ifrån varandra ett eller flera år. Långa umgängesavsom brott kan ha orsakats missbruksförhållanden, psykisk störning hos förälder eller av misstanke sexuella övergrepp. Dessa barns situation skall inte förväxlas med om förhållandena i s.k. vanlig skilsmässofamilj". Min erfarenhet det uppkomen är att

mer många svårlösta praktiska problem då domstolen alltför välvilligt beslutar

om vårdnad eller umgänge i dessafamiljer. Vi tendens till att tingsgemensam ser en

rätterna beslutar umgänge trots att flera problem är outredda.

om

Det är också problemfyllt kvinna, bor skyddad adress, skall

när en som skicka iväg barnet umgänge till den andre föräldern enligt domstolsbeslut.

Kan verkligen begära att barnet förtiger det bor Och vad vet

man var man om barnets förmåga att klara att umgås med fadern samtidigt barnet märav som ker moderns oro Att barn tar skada av att bevittna faderns misshandel av

modern har uppmärksammats tillräckligt vid umgängesbeslut.

Det förekommer att domstolen beslutar besöksförbud för förälder samtidigt om en den beslutar umgängesrätt. Det är vår erfarenhet att små barn behöver som om ha sin vårdnadshavare i närheten när umgänget startar, liknande den situation förekommer då introducerar barn ett dagis. Det är betydligt lättare som man att bygga upp en god relation mellan förälder och barn får ta det steg för steg. om man

Om inte kan ha föräldrarna vid samtal startar utredningen man gemensamma med samtal med dem för sig. Senare följer hembesök då träffar barnet var

Familjer / uppbro lOO

tillsammans med modern respektive fadern, besöker barnet dagis

osv.

Finns det möjligheter till det, ordnas därefter samtal med föräld-

gemensamma Vi kan själva närvara några gånger då umgänget skall komma igång. rarna.

Det har blivit vanligare att domstolen beslutar att kontaktman, utsedd socialav nämnden, ska närvara vid umgänget. Nämnderna har hittills haft mycket svårt att ordna kontaktpersoner i den utsträckning domstolen önskar. Det är inte som bara svårigheter att hitta är beredd att ägna flera timmar vid en person, som veckoslutet umgänget, det är också fråga att finna vill en om en person som ställa upp där det är risk för hotfulla situationer. För att umgänge med kontakt-

ska kunna fungera bra behöver först ordna möten mellan modern,

person man

barnet och kontaktpersonen för att ett förtroende dem emellan skall finnas. En orolig lär inte lämna ut ett litet barn till fadern han utan förvarning

mamma om

dyker vid hennes dörr med okänd kontaktperson vid sin sida. Hennes

upp en har då förstärkts. oro snarare

Att sätta barnet i fokus angelägenuppgift för Samtal med barn sker långt är en oss.

ner i åldrarna och, enligt vår uppfattning, med god framgång. Barnen gott

ser som alltid positivt dessa samtal. Den svåraste delen är att föräldrarna att acceptera det som framkommit om barnens situation. En rak och ärlig diskussion

i detta skede banar väg för förlikning. Om detta går att uppnå måste utred-

en ning skrivas till rätten.

För att den kunskap utredarna samlat sig under utredningstiden skall

som

komma domstolen till del, är det enligt vår uppfattning bäst utredaren läg-

om

ett förslag och motiverar sitt ställningstagande. Att inte lämna något förslag

ger har, enligt vad många kommuner erfarit, inneburit att striden tar fart nytt. Vi har fått höra från andra delar i landet att några domstolar inte tycker det är lönt att begära någon utredning från socialnämnden utan nöjer sig med snabbyttrande med faktamaterial eller BUP-utredning. Denna utveckling rimmar dåligt med kravet barnets rättighet att bli hörd innan domstolen fattar beslut. Detta står också inskrivet i FN:s barnkonvention.

På Familjerättsbyrån i Malmö erbjuder i första hand samarbetssamtal, vilka kan två-tre månader. Om det sedan behövs utredning har handläggare

vara en samma

hand ärendet och samlar då fler fakta kring barnet, gör hembesök, besöker

om dagis Vid enbart samarbetssamtal har nått förlikning i 60% ärendena. osv. ca av Då utredning har gjorts är siffran närmare 35% förlikningar. I de fall föräldrarna en

kommer till samtal innan ärendet väckts i domstol är siffran för förlikning 70%.

Fördelen med att ha nått förlikning är givetvis att föräldrarna har möjligheter till ett bättre samarbete framöver något säkerligen uppskattas barnet. - som av

Moniko Sondohl Sektionschef, Byrån för familjerättsfrågor i Malmö

101 Familjer I uppbro

.din i HH. q m

fwrzfix. M6;

human-LT man: .. sd fin; ,favtxuå å

va öht

§0 ämm - 352Vkrm .

Beng/A/mebäck

familjer i röHen

SpIiHrode

I mitt arbete domstolsjurist i länsrätt kommer jag dagligen i kontakt med

som skilda frågor som

behandlar eller har samband med följder familjesplittring.

av

I det följande några reflektioner hur lagstiftningen och dess tillämpningar

ges

påverkar dessa familjer.

I länsrätt handläggs huvudsakligen mål som rör tvister mellan enskilda och det allmänna. Först skall nämnas att mål ekonomiskt bistånd enligt socialtjänst-

om

lagen 1980:620 tillhör den målkategori som till antalet ökat mest under senare

år. I dessa mål är ensamföräldrar med barn förhållandevis stor. Efter gruppen en separation tar det i regel lång tid innan de särlevande föräldrarna får ordning sin ekonomi, vilket tydligt märks i de mål kommer till länsrätten. Trots som om-

fattande stöd från socialförvaltningarnas sida, uppvisar många dessa föräldrar

av

en otillräcklig förmåga att hantera sina redan ansträngda ekonomier ett realistiskt sätt. Påfallande är att exempelvis betalning hyra och elström får stå till-

av baka för betalning privata skulder. Även viss okunskap hos föräldrarna av om

finns de förutsättningar som gäller för att ekonomiskt bistånd, tycks det

om

ibland att den enskilde förälderns möjligheter att ta ett för sin och

vara ansvar

familjens ekonomi inte tas tillvara bästa sätt. Det är också ibland som så att bistånd lämnas utan att de grundläggande orsakerna till dålig ekonomi klaigjorts.

en

I stödsystem detta slag finns därför risk för att det ekonomiska ansvaret

av en

förskjuts från den enskilde till den bidragsgivande myndigheten.

Andra sociala mål som handläggs länsrätt i rör frågor om tvångsomhändercagande barn och ungdomar enligt lagen 199052

av med särskilda bestämmelser om

vård och tvångsomhändertagande missbrukare enligt lagen

av unga m.m. om av

1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall Mina erfarenheter av föräldrar i dessa mål är att de inte är så väl rustade för god fungerande livs-

en

föring. Krav från omgivningen och andra vardagliga påfrestningar växer inte sällan till svårbemästrade problem skapar konflikter. Dessa förhållanden

som

gör att de jämförelsevis känner sig ställda inför stora krav i relationerna till varandra och i sina uppgifter som vårdnadshavare.

Som domare i mål tvångsomhändertaganden måste vid muntlig för-

om man en handling noga sätta sig in i förälderns eller föräldrarnas situation för att kunna

göra bedömning av om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om

en det är ett barn är föremål för tvångsvård måste dessutom försösom man noga

ka utifrån barnets perspektiv bedöma de risker det kan utsättas för grund

som den situation föräldern eller föräldrarna befinner sig i och avgöra vad av som är bäst för barnet. Detta gäller såväl när inte kunna som en ung mamma anses

l03 Familjer / uppbro

knyta till sitt nyfödda barn när tonåringen börjat utveckla ett socialt destrukan som tivt beteende och socialnämnden hävdar att frivilliga insatser inte är tillräckliga.

Som regel förordnas ett offentligt biträde barnet. Om det inte är lämpligt

att barnet grund låg ålder eller andra orsaker är med vid den muntliga förav handlingen har biträdet att till rätten förmedla kunskaper barnet och föra om fram barnets talan. Ett viktigt led biträdets uppdrag i är att besöka barnet och, det går att tala med barnet, lyssna vad barnet har att säga. om

En speciellt besvärlig fråga i mål tvångsvård missbrukare och rätten

om av som

emellanåt får ta ställning till är gravida kvinnor kan omhändertas enbart

om

grund att fostret riskeras att skadas. Enligt strikt tillämpning bestämmel-

av en av

serna 4 § första stycket punkt 3 LVM kan denna grundi sig inte godtas. I lagrummet anges som förutsättning för tvångsvård bl.a. att någon till följd

av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada någon närstående. Den strikta tillämpningen begreppet närstående inte omfatta ofödda barn. Enligt av anses min uppfattning bör dock begreppet kunna vidgas något för att stå i övernumera ensstämmelse med artikel 6 FN-konventionen barnets rättigheter. I artikeln om stadgas att konventionsstaterna erkänner att varje barn har inneboende rätt en till livet och att konventionsstaterna till det sin förmåga skall säkeryttersta av

ställa barnets överlevnad och utveckling. Det bör tilläggas att frågan

rymmer

även ett gränsdragningsproblem i förhållande till kvinnans rätt att enligt abortlagen 1974:595 avbryta havandeskapet abort. Innan ställning tagits till

genom

abort bör enligt min mening FN-konventionen medföra att bestämmelsena

en i LVM sådan tolkning att det ofödda barnet långt möjligt skyddas ges en mot skador till följd kvinnans missbruk. av

I länsrätten förekommer ett slags mål rör tvister mellan enskilda och det är som mål enligt 21 kap. föräldrabalken FB verkställighet domar och beslut om av vårdnad eller umgänge Av bestämmelsena i 21 kap. FB följer att länsom m.m.

första instans ansökan vårdnadshavare eller umgängesförälder

rätt som av

skall besluta att genomföra vad allmän domstol tingsrätt i första instans bestämt

föräldrarna skall vårdnadshavare och när förälder inte om vem av som vara en

har vårdnaden, i vilken omfattning den förälderna skall umgås med barnet.

Det har senare år i riksdagsuttalanden allt starkare betonats att föräldrar har

ett gemensamt för sina barn och att det är väsentlig betydelse för ansvar av

barnens trygghet under uppväxten att de har goda och nära relationer till båda sina föräldrar. Lagutskottet har särskilt framhållit att det är angeläget att föräld-

kan handla i anda samförstånd och omtanke barnet, även rarna en av om om föräldrarna inte lever tillsammans betänkande 1990/91:LU13. Dessa tankar

ligger till grund för den reform av FB:s regler som trätt i kraft den 1 mars 1991. Genom de reglerna har ett större lagts föräldrarna att själva kom-

nya ansvar

överens hur vårdnads- och umgängesfrågorna skall lösas. Till föräldrar-

ma om

nas hjälp skall varje kommun kunna erbjuda samarbetssamtal.

I stor utsträckning kan föräldrar samarbetssamtalet komma överens genom om

Familjer I uppbro l 04

å

hur ansvaret för barnen skall fördelas mellan dem. I ett antal fall kan inte man

hålla träffade överenskommelser och följa vad allmän domstol

grundval av samarbetssamtalet har bestämt vårdanden eller umgänget. Vanligast är om att

umgänget inte fungerar. Umgängesföräldern ansöker då hos länsrätten

om att tingsrättens dom skall verkställas.

Efter första skriftväxling ansökan med den förälder är motpart, för-

en av som ordas regel tjänsteman inom socialtjänsten att medlare mellan som en vara

föräldrarna. Avsikten med uppdraget är att umgänge skall kunna ske frivil-

väg. Medlaren besöker båda föräldrarna i deras hem och samtalar med dem. Viktigt är att medlaren kan prata med det barn umgänget gäller. Medlaren som

lämnar sedan en skriftlig redogörelse för sin umgängesfrågan och

syn om hinder finns mot verkställighet, exempelvis det finns risk inte är ringa om som för att barnet kan ta skada eller det är uppenbart att förhållandena ändrats om sedan tingsrättens beslut att umgänget bör prövas nytt.

Det kan här sägas att det ofta är svårt att tag i medlare. Till skillnad från en

vad som gäller om kommuns skyldighet att erbjuda föräldar samarbetssamtal

12 § socialtjänstlagen, finns inte någon motsvarande skyldighet när det gäl-

a

ler att anordna medling i mål verkställighet. Detta är brist och försvårar

om en målens handläggning.

När FB-målet kommit till det stadiet att muntlig förhandling hålls, jag min ser

roll något konfliktlösare. Förhandlingarna handlar mycket oenig-

som av om het och skiljaktigheter. Naturligtvis måste sådana fakta komma fram, vad men

brukar ge öppningar till acceptabla lösningar är när det i målet går att ta

som fram faktorer förenar föräldrarena och höra efter hur de vill beskriva när som

ett umgänge fungerar ett bra sätt. I föräldraansvaret, som det är beskrivet i

bl.a. lagutskottets ovannämnda betänkande, ligger krav föräldrarna ett att måste anstränga sig att mobilisera sina att de kan lyfta barnens behov resurser sina konflikter. En hel del fantasi och inlevelse krävs från domarens sida ut ur för att detta skall lyckas.

Vad punkt särskilt har slagit mig i FB:s bestämmelser, utgår från som en som att det är barnets behov av goda och nära relationer med båda sina föräldrar, är att det i FB saknas rättsmedel för barnet vårdnadshavare till stånd att genom ett umgänge med bortovarande förälder. Hur gärna barnet än vill och hur beston hovet än är för barnet att ha kontakt med bortovarande förälder kan detta inte en

lösas rättsligt. Rätten till umgänge kan rättsligt endast påkallas umgängesrätts-

av förälder. Jag anser att ett i FB konsekvent genomfört föräldraansvar utifrån barns

bästa borde någon lösning också denna fråga.

rymma av

Bengt Almeböck Chefsrådman, Länsrätten i Malmöhus län.

I 05 Familjer / uppbro

6 I skilsmössons spår

Hur fungerar

det ekonomiska

regelsysfemet

a

inledning

Det ekonomiska bidragssystemet har sedan hearingen genomfördes varit före-

mål för olika reformförslag. Några dessahar särskilt berört familjeekonomin av i familjer lever åtskilda. som

Underhållsbidragsutredningen presenterade våren 1995 sitt betänkande Underbållsbidrag och bidragnfirskott SOU 1995:26. Regeringen har därefter, grund-

från Socialdepartementet, Ds 1996:2,

val av en departementspromemoria

behandlat frågan bidragsförskott med förtur. I propositionen Pr0p.1995/ om 96208. Uruierbâllsstöd till bam till särlevandeföråldrad föreslås att bidragsförskottet

ersätts underhållsstöd i form ett fast krontalsbelopp oförändrat i

av ett av förhållande till 1994 års underhållsbidrag till barn föräldrar inte lever tillvars

Återbetalningsskyldighet föreslås föreligga med en viss procent av

sammans. bruttoinkomsten för den förälder inte bor tillsammans med barnet. Återbesom

talningsskyldigheten bli omprövad årligen mot den senast tillgängliga

avses taxeringen. Propositionen behandlas i Riksdagen hösten 1996.

Övriga frågor som behandlades av Underhållsstödsutredningen, bl.a. reglerna

för underhållsbidrag, vid tillfälle. tas upp ett senare

De förändringar i övrigt genomförts i det ekonomiska bidragssystemet, i som besparings- och effektiviseringssyfte, efter förslag från Bostadsbidragsutredning-

Bostadsbidragen efektivare inkomstprövning SOU 1995:133,har varit

en - - av

generell och inte inneburit några större specifika förändringar själva

mer art av regelsystemet för familjer lever åtskilt. Nämnas kan dock att vissa gruppen som

smärre förändringar beslutats i bestämmelserna för bostadsbidrag för umgänges-

rättsföräldrar.

Red. anm.

109 /sk//smässans spår

Barbro Dun ér

Ekonomiskt stöd riII barnfamiljer

Bidrogsförskoff BDF

Bidragsförskott kan till föräldrar med barn har flyttat isär den

ges som om un-

derhållsskyldige föräldern inte betalar eller bara ett lågt bidrag. Bidraget kan

ger

till den månad barnet fyller 18 år. Det finns även ett förlängt bidragsförskott

ges

lämnas till de barn studerar gymnasienivå. Det ges längst till juni

som som

det år barnet fyller 20 år.

Beloppet bestäms i basbeloppet och är 40% förälder är under-

procent av om en hållsskyldig och 2x40°/o båda föräldrarna är underhållsskyldiga. 1992 beom var loppet 1 123 kri månaden och 1993 är det 1 147 kr i månaden. Kostnaderna för detta täcks i första hand den underhållsskyldiga Det fattas täcks av som av allmänna medel. Antalet barn omfattas detta har naturligtvis varierat. som av Under år när antalet barn i åldern 0-17 år har ökat har också antal bisenare

dragsförskott ökat. I december 1992 det 279 000 barn fick bidragsförskott

var som i åldersgruppen. I juni 1993 hade det ökat till 285 000 barn. I relation till totala

antalet barn i åldern 0-17 har antalet BDF-barn legat ganska konstant kring

14% mellan 1984 och 1992 vilket framgår diagram De sista året har det ökat av något och andelen har börjat närma sig 15% 14,6°/o. Det skulle betyda att fler barn får bidragsförskott även att fler familjer De s.k. BDF-barmen separerar.

279 000, utgör ungefär 49% de barn inte bor med båda sina föräld-

nen, av som I de övriga familjerna sköts underhållet annat sätt och där behöver inte rar. försäkringskassan hjälpa till.

I tabellen visas utbetalningar och inbetalningar bidragsförskott 1982-1992 och

av

under perioden. där framgår att kostnaderna för bidragsförskott har ökat Det har ökat det debiteras de underhållsskyldiga har legat

sombetalas ut men som mellan 34 och 38%, och resten täcks alltså allmänna medel. Av det debiteav

rade beloppet är det inbetalda beloppet ganska högt. Förmågan att betala har

legat kring drygt 90% har minskat. Den 94% 1991, 1992 sjönk den men var men till 88%. Det tyder också att det har blivit kärvare, familjen har sämre ekonomi, det är svårare stå för kostnaderna. I diagram 2 visas utgifterna omräkatt nade till 1992 års priser. Där framgår att den del täcks allmänna medel som av i har blivit större. Den mindre delen, underhållsskyldiga står för, har varit som ganska konstant.

Det intressant studera de familjer får bidragsförskott. RFV har vore att som tidigare haft statistik det f.n. finns inget statistikregister. I framtiden men kommer det finnas sådant register. uppgifterna finns redovisade att ett De senaste

l l l /sk/Zcmässans spår

ä

t.o.m. 1986. Där framgår att i gruppen vårdnadshavare kvinnornas andel

var av

antal vårdnadshavare väldigt hög mellan 1978 och den minska-

1986 även om

de något, från 90% till 87%, alltså män. I underhållsskyldi-

resten var gruppen

ga var fördelningen kön den motsatta, dvs. majoriteten män. Det är möjligt

var

att det har förändrats något jämför med i dag, förmodligen

om man men är

förändringen inte stor. Vad beträffar åldersfördelningen hos underhållsskyl-

diga och vårdnadshavare de flesta i åldern 30-39 år i båda var grupperna.

Barbro Dunér

Utredare, Statistikenheten, Riksförsäkringsverket

Diagram 1: Bidragsförskott 1980-1992, procentuell andel barn med BDF av samtliga barn i åldern 0-17 år. December

Andel barn %

A

O I I I I I l I I l l I I 1980 81 82 83 84 85 86

/ sk/Zsmássans spår l 12

Underhállsbidraget kan ibland vara högre än BDF-niván.l dessa fall har hela bidraget medräknats. Tabell: Bidragsförskott 1980-1992, utbetalningar och inbetalningar

Diagram 2: Bidragsförskott 1980-1992, finansiering omräknat i 1992 års priser Mkr 4000 3500 3000 .. 2500 2 000 1 500 1 000 Underhâllsskyldiga 500

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 9192

i 13 /ski/smässans spår

Eva Edsfröm-Fo/s

Samhällets marginalgrupper

- några kommentarer

Inledningsvis vill jag varför Statskontoret varken är forskare presentera som

eller praktiker uttalar sig i sammanhang detta. Statskontoret är statlig

ett som en

myndighet, stabsmyndighet bl.a. utför utredningar regeringens uppdrag.

en som

Bakgrunden är att under hösten 1992 fick ett uppdrag av Finansdepartementet innehöll beställning till att utveckla metod för sektorövergripande

som en oss en

analyser. Metoden skulle ett systematiskt uppbyggt hjälpmedel för regerings-

vara

kansliets tjänstemän att överblick och information om sektorövergripande frågor och problem kan behöva uppmärksammas i t.ex. budgetsammanhang.

som

Statskontoret orde inom för detta uppdrag tre fallstudier olika karaktär

ramen av

för både utveckla och pröva metoden. En dessa fallstudier belyste sam-

att av

hällets marginalgrupper där gjorde fördjupning inom ett delområde

en som

avsåg ensamståendeföräldrar. De andra studierna gjordes inom områdena kriminalpolitik och glesbygdspolitik. Det är våra erfarenheter från studien samhällets

om

marginalgrupper som ligger till grund för detta anförande.

Upplöggning, avgränsning m.m.

Samhällets marginalgrupper är inte ett entydigt, väldefinierat begrepp och därmed inte heller enhetligt politikområde. I denna fallstudie har det därför

ett

varit nödvändigt för själva definiera begreppet. För våra syften med studien

oss att

valdes definition innebar att personer som i hög grad och olika sätt

en som

är beroende samhällets stöd och omsorg i sin livsföring kan betecknas som

av

marginalgrupp. De områden vi här studerat är arbetslösa, ensamstående

en

föräldrar, förtidspensionärer, missbrukare och psykiskt störda personer. Inom dessa har vi belyst helheter definitionen vi använt innebär att att

grupper men

det inom bara är de är i hög grad beroende stödet som betecknas

gruppen som av

marginalgrupp. Det är kort sagt inte alla ensamstående föräldrar hör

som som

hit den har det besvärligt, detsamma gäller för övriga

utan grupp som mest delstudier.

Beskrivningsmodellen för sektorövergripande studier

Ett mål för Statskontorets arbete för Finansdepartementet att ta fram en

var

metod enkelt och systematiskt sätt kan göra analyser hela politik-

som ett av

områden och därigenom underlag för beslut om förändringar och förbättra

l l5 lsk/Ysmässans spår

å

resultatstyrningen. Avsikten med studien inte komma med förslag till

var att

förändringar i de konkreta fallstudierna. Metoden fick sin form i den s.k. beskrivningsmodellen. Metoden utvecklades parallellt med vår fallstudie, bl.a.

grundval erfarenheterna från vår studie. De delstudier ingick i vår fallav som

studie följer alla form, nämligen denna:

samma

En allmän beskrivning området sådant, hur området fram,

av som t.ex. växt hur många som omfattas, vilken omfattning det har och vilka åtgärder som

definitionsmässigt kan räknas dit.

Vilka mål kan identifieras för politikområdet

Vilka aktörer, åtgärder och kostnader finns inom området

Vilka styrmedel finns för området

Går det att mäta några resultat och effekter den förda politiken av

Sammanfattande analys.

För delområdet ensamstående föräldrar gjordes fördjupad

en studie och det är främst den bild vi får fram denna och de generella slutsatserna för genom mer hela fallstudien jag här vill förmedla. som

Ensamstående föräldrar

Gruppen ensamstående föräldrar idag är heterogen än tidigare och innehål-

mer

ler såväl mindre antal välbärgade individer med goda sociala kontakter

ett som

många mödrar med låg utbildning, låg inkomst och dålig förankring arbets-

unga

marknaden. Dessa mödrar har dessutom dåligt självförtroende, inte sällan

unga

missbruksproblem samt svårigheter med myndighetskontakter och socialt

um-

gänge överhuvudtaget. Vid tiden för tillkomsten olika samhällsstöd dock

av var

gruppen mer homogen och hade likartade behov ekonomiska och sociala skäl.

av

Andelen barn inte lever med båda sina biologiska föräldrar har

som samman stadigt ökat 1985 uppgick andelen till 13°/o alla barn eller 235 000. av

Olika faktorer idag, sociala och ekonomiska, identifierar således en grupp ensamstående föräldrar oftare än andra föräldrar är i behov vård och som av stöd i olika former. I vår fallstudie intresserar för denna, den oss mest utsatta gruppen. Kännetecknande för vår ensamstående föräldrar är de har grupp att

ringa eller ingen kontakt eller stöd från den andre biologiska föräldern.

Andra kännetecken för ensamstående föräldrar helhet är sämre ekonomiska som

förutsättningar genom att

hushållet endast har förvärvsinkomst - en 85% av vårdnadshavarna är kvinnor med förhållandevis låga inkomster -

/ sk/Ysmässans spår l 16

de har sämre valmöjligheter rörande förvärvsarbete barnomsorgsskäl - av

de har lägre tillgång till materiella exempelvis fritidshus

resurser de har sämre likviditet

hushållet oftare uppbär socialbidrag

Föräldrarna har mindre tid för sina barn än andra föräldrar eftersom de i högre

grad arbetar heltid och får för inköp och hemarbete.

ensamma svara

Beträffande socialbidragsberoende är det värt att påpeka att det finns två olika tendenser för denna Antingen är det kort bidragsperiod i samband med

grupp. en separationen i avvaktan bidragsförskott och andra förhållanden som hör

med det i situationen. När den har stabiliserats upphör bidragstasamman nya gandet. För andra föräldrar finns bilden svårigheter att erhålla ett heltidsarbete av eller arbete överhuvudtaget. Föräldern blir därigenom bidragsberoende för

längre tid och har problem och incitament att ta sig detta förhållande.

stora ur I denna märks med kort eller ingen samboendetid, dels äldre grupp unga mammor kvinnor med dålig förankring arbetsmarknaden.

Bland de övergripande målen för familjepolitiken ingår att särskilt stöd skall

lämnas till vårdnadshavare och barnomsorgen skall utformas ensamma att den stöd till föräldrar förena förvärvsarbete och studier med vård och att ger att för barn. Målformuleringarna indikerar att ensamstående föräldrar är ansvar stödberoende bland andra preciserar inte dessa föräldrars stöden grupp men

behov ytterligare.

Vår analys aktörer konstaterade ensamstående föräldrar utnyttjar olika forav att

samhällsstöd i högre grad än andra föräldrar. Gemensamt för de redovisade

mer av

aktörerna är dock ingen arbetar enbart för denna målgrupp. Försäkrings-

att kassan har för betala rätt bidrag i rätt tid, grovt sett. Arbetsföransvar att ut

medlingen kan arbjuda olika former arbetsmarknadspolitiska stödformer

av saknar möjligheter lösa barntillsynen för den ensamstående föräldern men att

erbjudandena kan utnyttjas. Kommunen har det övergripande ansvaret för

att alla medborgare disponerar endast över socialbidragen ekonomisk men som stödform. Ingen aktör har ett helhetsansvar vilket kan leda till suboptimereringar

bristande samverkan och oklara gränssnitt mellan olika aktörers befogengenom

het. En viktig iakttagelse är aktörerna saknar incitament för att t.ex. minska

att

bidragsberoende, vinsterna sådan åtgärd tas hem någon annan

ett av en av aktör.

De ekonomiska stödformerna idag är både generella och behovsprövade slag

av och överhuvudtaget kan samhällets stöd till ensamstående föräldrar sägas att

uttalat främst handlar ekonomiska stödåtgärder. Stöden kan sägas

mer om

uppfylla de grundläggande behoven fördelningseffekten kan utvecklas

men

ytterligare vi. T.ex. finns det idag ingen koppling mellan bidragets stor-

anser

lek vad gäller bidragsförskott och vårdnadshavarens behov trots att förslag om ändring i denna riktning väckts. Utformningen grundstödet riskerar också

av

l l7 /sk/smässans spår

ä

att konservera ett bidragsberoende och bidrar inte aktivt till individen

att ge incitament till att förändra sin situation. Behoven stöd är och av sammansatta

involverar många gånger flera aktörer befogenheter och medelstillgång

men är inte alltid i paritet.

Målen är oftast mycket generella och övergripande och sällan uttryckta i resultat-

mått. Som följd detta försvåras all relevant utvärdering måluppfyllelsen.

en av av

Detta gäller generellt för hela området marginalgrupper.

Vår bedömning är möjligheten nå effekt olika stödåtgärder för de

att att av

ensamstående föräldrar vi definierar marginalgrupp skulle öka de

som som om

ekonomiska bidragen kombineras med selektiva individuella insatser. Samhällets

stöd borde koncentreras till de behöver det och utformas mer grupper som mest så att de motiverar individen själv för och påverka sin situation. att ta ansvar

Detta skulle kunna ske social arbetsträning, etablering nätverk med

genom av likasinnade för utbyte tjänster och möjligheter stödja varandra. En tänkbar av att

modell skulle kunna att med komplex problembild tilldelas

vara personer en

stödperson knuten till socialtjänsten skulle kunna befogenheter

som ges att samlat till individens behov och köpa tjänster andra aktörer. Härigenom se av

skulle det kunna bli möjligt att komma bort från de nackdelar finns med

som

det splittrade mellan exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen

ansvaret och kommunen.

Evo Edström-Fors

Organisationsdirektör, Statskontoret

/ sk/lsmässans spår l l 3

Eva Olsson

Hur fungerar det ekonomiska bidragssysiemef

om regelsystemens utformning och konsekvenser för barn och föräldrar

I skilsmässans spår följer vanligtvis ekonomiska problem i kombination med konsekvenser av psykosocial natur.

splittrade familjer blir i allt större omfattning involverade samhällets bidragssystem. i

Behovet ekonomiskt stöd, även andra anledningar, t.ex. svårigheter att av men komma överens, föranleder många söka sig i systemet. Bidragsförskott ofta att ses

enbart ett ekonomiskt stöd. Det omfattande regelverket i det komplexa syste-

som

betyder emellertid att situationen för parterna blir komplicerad än så.

met mer

Som samhällsföreteelse utgör familjesplittring/underhållsskyldighet ett icke obetydligt fenomen. Det sätt vilket bidragsskyldiga föräldrar reagerar i samhällssystemet kan indikation hur de i andra samhällsfunktio-

ge en om reagerar

exempelvis arbete, socialt Konsekvenser kan även

ner, engagemang m.m.

härledas i ekonomiska problem samt medicinska följder.

Underhållsskyldiga består till största delen av män pappor. -

Det ekonomiska bidragssysfemet

Bidragsförskott är sedan 1937 samhällets stödformer till barn vars föräld-

en av

inte lever tillsammans. Syftet med bidraget i början att skapa ett grund-

rar var

skydd till ogifta och frånskilda mödrar.

Bidraget utbetalades förskottsvis och motsvarade det underhållsbidrag som fastställdes i dom eller avtal, begränsades till vissa generella maximibe-

men

lopp. 1956 ändrades lagen till att omfatta även fäder.

Möjligheten till utfyllnadsbidrag infördes 1957 i syfte att fylla ut bristande för-

måga hos den underhållsskyldige föräldern. Utfyllnaden betraktades ett som samhällsstöd för föräldern skulle kunna täcka sin del barnets ekonomisatt av ka behov. Reglerna för eftergift återkravsskuld till början restriktivt av var en utformade.

Dagens system

Bidragsförskott är enligt gällande lagstiftning stöd till barn bor tillsammans

ett som

med bara den sina föräldrar och har rätt till underhållsbidrag från den

ena av

l 19 /sk/Ysmässans spår

ä

andra föräldern. Stödet är utformat garanti för barnet varje månad som en att

får ett belopp motsvarande 0,4 basbelopp år, f.n. 1 147 kronor månad.

per per

Bidragsförskott kan beviljas efter ansökan hos försäkringskassan. Det är således

inte rättighet och bör heller inte betraktas "allmänt separationsstöd. en som ett

Prövning rätten sker utifrån bidragsförskottslagen. Försäkringskassan har även

av

att avgöra skäligheten fastställt i underhållsbidrag. Bidragsförskottet är behovs-

prövat. Rätt till bidragsförskott kvarstår tills barnet fyllt 18 år. Om barnet studerar kan förlängt bidragsförskott utbetalas t.o.m. juni månad det barnet fyller 20 år.

Utgifterna för samhällsstödet finanseras statsmedel för den del inte genom som

betalas underhållsskyldiga. Bidraget förskotterar och/ eller fyller under-

av ut

hållsbidrag som i sig är en privaträttslig skyldighet för en förälder att betala till

sitt barn han eller hon inte bor tillsammans med. som

Bidragsförskott består av två sinsemellan olika delar: Förskottsdelen motsvarar fastställt underhållsbidrag till 0,4 basbelopp

- upp

år. Förskottet kan betalas ut förutsättningarna för övrigt är uppfyll-

per om da i de fall underhållsbidraget inte betalas direkt till barnet eller detta fastom

ställs till ett lägre belopp än 0,4 basbelopp.

Utfyllnadsdelen utgör det tillskott samhället lämnar till underhållsbidrag - ett som är lägre än 0,4 basbelopp år för att barnet skall bidrag per garanteras den nivån. Den delen skall inte återkrävas utan utgör ett rent samhällsstöd.

Lagstiftningen ifråga om samhällsstödet är beroende samordning mellan

av en

bidragsförskottslagen och föräldrabalken. Den bidragsskyldige respektive den bidragsberättigade föräldern samverkar i s.k. tvåpartsförhållanden. Regelsystemet

beträffande bidragsförskott är dessutom organiserat omkring rad angränsanen de lagområden. När bidragsförskott beviljas inträder samhället i barnets rätt att

utkräva underhållsbidrag. Den underhållsskyldige blir därmed betalningsskyldig

till försäkringskassan i stället för till barnet.

Ifråga krav återbetalning underhållsbidraget är verksamheten uppbyggd om av

kontakter med rad sociala myndigheter förutom de underhållsskyldiga själva.

av en

Inbetalas inte underhållsbidraget överlämnas ärendet till kronofogdemyndigheten.

Vid debitering underhållsbidraget tas ingen avgift Uppkommen skuld är

av ut.

inte räntebelagd. Skuld äldre än tre år preskriberas. Möjlighet till återkravseftergift av underhållsskuld finns efter särskild ansökan. Efter försäkringskassans utredning beslutas sådana ärenden socialförsäkringsnämnd.

av

Regler om underhöllsskyldighet mo born

Föräldrar har Villkorlig skyldighet att bidraga till barnets underhåll efter vad som

är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade förmåga. För-

/ sk/kmässans spår lZO

ä

älder inte varaktigt bor tillsammans med barnet skall fullgöra sin del undersom av hållsskyldigheten genom att betala fastställt underhållsbidrag till barnet.

Underhållsskyldighet för föräldrarna gäller tills barnet fyllt 18 och om barnet fortfarande studerar intill 21 år. Gällande regler hänförs till föräldrabalken från 1949. Riksdagen antog 1978 ny lagstiftning beträffande underhållsskyldighet mot barn och frånskilda Reglerna började tillämpas 1 juli 1979. m.m.

Det primära syftet med de ändrade reglerna var att lätta bördan för underhållsskyldiga med svag ekonomi. Föräldrarnas underhållsskyldighet betecknades därmed inte ovillkorlig utan beroende ekonomisk förmåga. som av

I föräldrabalken tillkom regler som innebar att endast det överskott föräldav en ekonomiska förmåga återstår sedan föräldern fått förbehålla sig medel ers som för och ivissa fall övriga familjemedlemmars levnadskostnader kan i egna tas anspråk för underhållsbidrag. Barnets behov kom därmed att en sekundär betydelse i förhållande till föräldrarnas, i synnerhet den underhållsskyldiges, behov.

Reglerna för beräkning underhållsbidrag kan innebära bl.a. att högre inav en komst hos vårdnadshavaren än hos den bidragsskyldige ett lägre underhållsger bidrag än vad kan erläggas, vilket högre sarnhällskostnader. som genererar

1978 års reform inriktad att förbättra situationen för de bidragsskyldiga var föräldrarna. I propositionen 1978/ 79:12 anfördes att man samtidigt måste försöka undvika att åtgärderna gick ut över barnen och vårdnadshavaren och att utväg kunde vara att samhället tog sig betydligt större del underhållsen av kostnaderna än vad tidigare varit fallet. som

Vidare anfördes att åtgärderna inte torde leda till någon sammantaget större ekonomisk belastning för stat och kommun. Man måste enligt utredarna räkna med de samhälleliga vinster kan följa reform syftar till att rissom av en som kerna för social utslagning för underhållsskyldiga med särskilt svåra problem minskar och i övrigt anpassa underhållsskyldigheten efter den ekonomiska förmågan. Beträffande beräkningsmetoden för underhållsbidrag fanns också skäl till att eftersträva en mer enhetlig bedömning rättssäkerheten eftersom av flera medverkar vid fastställande underhållsbidrag: allmänna domstoorgan av lar, advokatbyråer, kommunernas familjerätter med rätt att väcka talan om underhållsbidrag inför domstol, samt försäkringskassan.

Försäkringskassan har därmed fått central roll i kontakten med övriga en samhällsorgan. Det är nödvändigt att tjänstemännen besitter kunskap i familj erätt, socialrätt och förvaltningsrätt för att tillsammans med övriga myndigheter handlägga ärenden korrekt. Båda parter i ett bidragsförskottsärgemensamma ende kräver ett professionellt förhållningssätt av försäkringskassans handlägdå de genomgår den traumatiska förändringen i sina liv skilsmässa gare som en kan vara.

l2l /sk/Ysmässans spår

å

Konsekvenser för born och föräldrar

En grunderna i 1978/79 års proposition underhåll till barn förbättra av om var att situationen för de bidragsskyldiga föräldrarna såväl ekonomiskt socialt, som det sättet att en större del av ansvaret än tidigare skulle komma att övertas samhället. av

Ivilken mån ett beslut om bidragsförskott kan upplevas ogynnsamt för den som

underhållsskyldige är oklart. Underhållsbidraget betalas sådant fall i inte längre till den andre föräldern personligen utan i stället till försäkringskassan samhäl-

let. Det ekonomiska ansvaret för barnet får då betydelse eftersom en annan ansvaret för barnet övertas samhället och den underhållsskyldige blir av ansvarig gentemot samhället.

I svensk forskning omkring skilsmässor har fr.a. Hans Hallberg kunnat konstatera att samband finns mellan försämrat hälsotillstånd, alkoholmissbruk m.fl. riskfaktorer och skilsmässor. Männen framstår stora förlorare vid skilssom mässor. Män har ofta, enligt forskare, sämre beredskap för separationer än kvinnor och förlorar mycket än kvinnor. Separationen kan bli utlösande faktor mer en

för ett självdestruktivt beteende och kan djupgående konsekvenser för alla

inblandade.

Fadersrollen har successivt kommit att betyda för männen ökat mer genom ett och ett större ansvarstagande för barnen och får så sätt större engagemang betydelse för barnen. Den förälder som efter en separation inte lever tillsammed barnen eller har vårdnad tenderar att rubbas i sin roll mans ens gemensam aktiv förälder konsekvens därav. Genom undersökningar gjorda som som en av

Bente och Gunnar Öberg har konstaterats att kontakten mellan män och barn

i hög grad försämrats några år efter en skilsmässa.

Erfarenheter

Erfarenheter hur bidragsbetalande föräldrar framkommer dagligen i av reagerar återkommande kontakter med dem. Reaktionerna gäller såväl den situatioegna uppfattningen försäkringskassan. Okunnigheten regelsystemet nen som om om och hur den rätten och skyldigheten påverkas är påfallande stor. egna

Samhället behöver på hur anderbållsskyldiga föräldrar mår och vilken svar påverkan konstruktionen av gällande regelsystem bar idag.

Samlade erfarenheter familjesplittring sett den underhållsskyldiga föräld-

av ur erns synvinkel och av gjorda studier har gett upphov till relevanta frågeställningangående deras situation i samhället. Barnet förlorare ägnas ar som uppmärksamhet, vilket är helt relevant. Barnets välbefinnande är i hög grad

avhängigt föräldrarnas situation. Ensamföräldrars situation har belysts i olika

sammanhang, bl.a. i statliga utredningar. Underhållsskyldiga föräldrars förhållanden har däremot inte lyfts fram i någon väsentlig grad.

/sk/Ysmässans spår l

i Forskningsprojekt i Västernorrland

Ett forskningsprojekt har därför initierats vid försäkringskassan i Västernorrland. Ett syfte är att hur underhållsskyldiga föräldrar upplever sin roll,

svar egen

känslomässigt respektive ekonomiskt före och efter separationen

- personligt och ifråga om relationer till barnet. -

Ett annat syfte är att ta reda konstruktionen det existerande bidragsom av systemet i sig har någon betydelse ifråga om ansvarstagande och engagemang i förhållande till sig själv, barnet och i förhållande till samhället utbetalasom underhållsbidrag. re av

Riksförsäkringsverket har anslagit medel till projektet. Pedagogiska institutio-

vid Stockholms universitet är knuten till projektet. Avsikten är att göra nen en

teoretisk analys och empirisk undersökning. Riksförsäkringsverkets regis-

en

ter ligger till grund för analys befintliga data. Forskningsrapporten planeras

av kunna presenteras under oktober månad 1994.

Evo Olsson

FiLkand., Försäkringskassan, Härnösand

I 23 / skilsmässan: spår

An/fa W/cksfröm

Underhöllsbidrogs- och

bidrogsförskottsutredningen -93

ag är sekreterare i Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 UBU -93. Utredningen, som ligger under Socialdepartementet, har just bör-

jat sitt arbete och skall klar med det vid den här tiden nästa år. Särskild vara

utredare är lagmannen i Kammarrätten i Sundsvall Anna-Karin Lundin. Utredningen har i uppdrag att överväga Vissa frågor underhållsbidrag och bidrags-

om

förskott. Det är inte fråga att konstruera några helt endast

om nya system utan

om punktvisa förändringar. Uppdraget kan delas in i olika områden. För det första gäller uppdraget vissa organisatoriska frågor.

Bakgrund

Som framgått av tidigare föredrag är de privaträttsliga reglerna om underhålls-

bidrag till barn och de offentligrättsliga reglerna om bidragsförskott som är

-

social förmån sammankopplade.

en -

Bidragsförskottet har två funktioner, dels en förskottsfunktion, dels utfyllnads-

en

funktion. Förskottsfun/etionen innebär att det underhållsbidrag förälder

som en

skall betala men inte betalar förskotteras samhället. Försäkringskassan

av

betalar underhållsbidraget till barnet och övertar sedan barnets rätt till under-

hållsbidrag från den bidragsskyldige. Han eller hon skall så länge bidragsför-

skott utgår betala det fastställda underhållsbidraget till försäkringskassan i

stället för till barnet. Förskottsdelen kan aldrig överstiga det fastställda under-

hållsbidraget.

Utfyllnadsfunktionen är det stöd samhället lämnar till barn har låga

som un-

derhållsbidrag eller inte något underhållsbidrag alls fastställt t.ex. eftersom den bidragsskyldiga föräldern inte har förmåga att betala något bidrag. Samhällsstödet utgör mellanskillnaden mellan eventuellt underhållsbidrag och visst

ett

i lagen angivet belopp, f.n. 1 147 kr/ mån. Detta belopp kan inte återkrävas

av

den bidragsskyldige föräldern.

Det staten kan återkräva den bidragsskyldiga föräldern när bidragsförskott läm-

av nats är alltså det underhållsbidrag som är fastställt. Försäkringskassan har därför

ett intresse av att underhållsbidrag inte läggs en för låg nivå. Kassorna kan emellertid i dag i princip endast begränsad i omfattning och indirekt det finns vissa

spärregler i bidragsförskottssystemet för att förhindra missbruk påverka - storleken av underhållsbidragen.

125 /ski/smässans spår

9 I övrigt är underhållsbidragens storlek i princip fråga mellan barnet och dess en föräldrar. Det är de sluter avtal och det är de i eventuell som som processar en rättegång.

Uppdraget

1 Utredningen skall undersöka om försäkringskassorna kan aktiv ges en mera roll när underhållsbidrag till barn fastställs eller jämkas. I första hand skall

utredningen överväga en lösning som innebär att försäkringskassan, när bidragsförskott utgår, får ställning part vid avtal och rättegång underhållsbidrag.

av om På sätt skulle kassorna kunna aktivt och direkt i t.ex. och inte agera en process i dag allmänhet i barnet. som genom

2 Utredningen skall också belysa i vilken utsträckning offentliga bör organ

enskilda råd och hjälp med att räkna ut underhållsbidrag och träffa under-

ge hållsavtal.

3 Det åligger i dag socialnämnderna att till att barn föräldrar inte är se vars

gifta med varandra tillförsäkras underhåll. Utredningen skall överväga om socialnämnadernas skall ha kvar denna uppgift eller den bör flyttas över till

om något annat organ t.ex. de allmänna försäkringskassorna.

Förutom dessa organisatoriska frågor gäller uppdraget underhållsbidrag.

1 Utredningen skall reglerna för hur underhållsbidrag bestäms överväga om

kan göras enklare och schablonmässiga än i dag utan att de bakomliggande

mera principerna rubbas. Nu gällande regler uppfattas ofta komplicerade. som

2 Utredningen skall också pröva om de nuvarande förbehållsbeloppen för t.ex. bostadskostnader är rimliga eller de, vissa kritiker hävdat, är alltom som för generösa.

3 Utredningen skall vidare överväga om preskriptionstiden för underhållsbidrag bör förlängas. I dag preskriberas ett fastställt underhåll efter tre år.

En tredje del av uppdraget gäller bidragsförskott. Reglerna om bidragsförskott och reglerna underhållsbidrag är samordnade. Samordningen får del om en olyckliga följder och det ingår i uppdraget att se över hur de negativa verkningkan begränsas eller undanröjas. arna

1 En de oftast påtalade bristerna i dagens system är att bidragsförskott ut-

av fyllnadsbidrag kan utgå även till barn inte har behov det t.ex. grund som av inkomster eller grund att eller båda föräldrarna kan för av egna av en svara barnets försörjning. Har ett barn inkomster har det inte rätt till understora egna

hållsbidrag. Trots detta eller grund av detta får barnet fullt bidragsförskott.

I dessa fall kan t.ex. tänka sig att införa någon form spärregel.

man av

/sk//smässans spår l26

v

2 Den bidragsskyldiges eventuella skulder till det allmänna grund av utgivna bidragsförskott är i dag inte belagda med ränta. Inte heller sker någon

skulduppräkning med hänsyn till inflation. Det ligger alltså nära till hands

att

en underhållsskyldig prioriterar andra skulder framför betalning underhålls-

av bidrag.

Utredningen ska överväga återkravsreglerna kan ändras det blir mindre

om att

förmånligt än i dag att ha skuld till bidragsförskottssystemet. Avgiftsbeläggning

en

eller skulduppräkning kan möjliga lösningar.

vara

Uppdraget omfattar kartläggning de även en av bidragsskyldigas ekonomiska

situation. Reglerna underhåll ändrades reform 1979. Ett huvudom genom en av

syftena med reformen att lindra bördorna för underhållsskyldiga med

var svag ekonomi. Reformen har kritiserats för att den genomfördes beslutsundertrots att

laget var bristfälligt bl.a. vad gällde de underhållsskyldigas situation. Även i dag vet man ganska lite situationen för de bidragsskyldiga.

om

Utredningen har därför i uppdrag att belysa de underhållsskyldigas ekonomiska

situation. I den delen har utredningen inlett samarbete med Statistiska ett

centralbyrån och kontakter har också tagits med Eva Olsson från försäkringskas-

i Härnösand i ett projekt skall beskriva situationen för de bidragssan som skyldiga i Västernorrland.

Utredningen skall även praxis i underhållsmål. Det hävdas ofta praxis se att i underhållsmål varierar och det ingår i uppdraget att kartlägga ivilken omfattning och vilket sätt praxis skiljer sig åt.

Slutligen gäller uppdraget umgängesresor. Efter en skilsmässa/ separation inträffar det ofta att barnet och föräldrarna inte bor De en av samma ort. resor som

är förknippade med umgänget kan kostsamma och leda till umgänget

vara att minskar eller helt upphör.

I dag finns det inte någon författningsbestämmelse reglerar föräldrarnas

som inbördes för umgängeskostnader. Domstolarna kan i umgängesmål i vissa ansvar

undantagsfall föreskriva hur kostnaderna skall fördelas. Det ingår i utredningens uppdrag att överväga reglerna underhåll kan utformas för

om om att ansvaret umgängeskostnader fördelas mellan föräldrarna.

Anita Wickström Hovrättsassessor, Justitiedepartementet

5 6°9 l27 / sk/Ysmâssans spår

I skilsmössans spår

Vad händer i

fomiljeekonomin

P/a Nilsson

ör inte oIH

Pengar

Jag har jobbat tio år som familjeekonom, och de tio åren dessförinnan arbetade jag skolkurator. Jag kom då väldigt i stor utsträckning i kontakt med barn som i samband med skilsmässa.

Jag har precis kommit ut med bok heter Pengar är inte allt, jag en ny som men

tar tillbaka redan i förordet de betyder väldigt mycket. Det är bok där jag

- en låter 14 familjer skildra sin situation, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men också vad det har för betydelse för relationer och mycket annat. När jag började Skolkurator underskattade jag ekonomins betydelse. Jag tyckte att som re-

lationerna ändå var det som var det mest väsentliga, hur man hade det ihop med

Men jag fick lära mig att bekymren för ekonomin verkligen är involvevarann. rade i de trassliga relationerna. Vad kommer först och vad kommer som som sedan det kan väl egentligen kvitta. -

Den familjen jag berättade i min bok, lärde jag faktiskt känna under min ena om tid skolkurator. Det handlar ensamstående vårdnadshavare. Hon har som om en

två barn, hon har vårdnaden om båda när träffas, men pojken som går högstadiet vill väldigt gärna bo hos sin pappa, vilket han säger till alla utom till sin

Han vet att hon inte blir glad över att höra det. Efter tid flyttar egen mamma. en

pojken till sin och då ekonomi. Innan hade vi inte alls

pappa, rasar mammans varit inne att det också kunde ha de konsekvenserna. Men hon hade fått underhållsbidrag för två barn, barnbidrag för två barn och bostadsbidrag. När det barnet skulle bo hos henne och det andra hos kom de övernu ena pappan

om att de inte skulle betala underhållsbidrag till varandra. Hon tappade ett

ens barnbidrag och bostadsbidraget minskade, och det fick faktiskt till följd att hon hade mycket svårt att bo kvar i den bostad hon hade.

familj jag berättar finns underhållsskyldig,

I en annan som om en en pappa som skäms över att klaga över att han tycker ekonomin är bekymmersam. Han har svårt att ha råd med ett bra innehåll när han har umgänge med sina barn. Han tycker att han betalar ett högt underhållsbidrag, och att han själv har väldigt

dåligt råd att göra saker tillsammans med barnen när de är hos honom. Samti-

digt han alltså inte gillar att klaga över att det är det handlar som pengar om.

När tittar ekonomin vid skilsmässor så tycker jag att måste skilja man man

vad händer omedelbart, under övergångsperiod i samband med

som en

skilsmässan, och hur det ut långsiktigt, när kommit över den här

ser man anpassningsperioden. I samband med skilsmässan ska man bygga upp två hem av ett och det kostar. Det är väldigt vanligt i dag att barnfamilj med samboen

131 / ski/smässans spår

ä

ende föräldrar bor i småhus. Även före den ekonomiska krisen det svårt för var en av föräldrarna att ha råd att bo kvar i huset och klara ekonomin efter skils-

mässan. Det vanligt att valde att sälja. Ofta fick kanske slant var man man ut en när man sålde huset och kunde använda den till insats till bostadsrätt t.ex. en Idag är det ännu svårare att klara ekonomin efter skilsmässan, den föräldom ern som har vårdnaden barnen bor kvar i huset. Det är inte heller lätt om att lösa den ekonomiska situationen genom att sälja har man köpt vid fel tidpunkt och huset har blivit mindre växt får idag inte några man ut pengar som man kan använda för att skaffa bostad. ny

Kanske kan det hända att det också räddar del från skilsmässa, är en att man pass livegen när det gäller ekonomin. I många fall är det kanske inte bra, kanske i

något fall att det i längden visar sig kunde trassliga förhållanden. att man reparera

Utifrån den statistik jag har tagit del åren, framför allt från SCB, när det av genom gäller disponibel inkomst per person eller konsumtionsenhet det korrekt heter, som brukar jag sammanfatta min bild hur det ut för ensamstående med barn, av ser jämfört med samboende med barn, Av de siffrorna tycker jag att det verkar som ensamstående med ett barn, när de väl har kommit över omställningsperioom den, har det ungefär samboende med två barn. Ensamstående med två barn som har det ungefär samboende med tre barn. Sedan slutar det, för ensamståsom ende med tre barn kan faktiskt ha det bättre än samboende med barn. tre Om man ska sammanfatta stödet till ensamstående med barn är min bild att har ett relativt gott ekonomiskt stöd i Sverige i dag. Detta i form bostadsav bidrag och bidragsförskottssystemet, som gör att barn växer med som upp en förälder kan ha någotsånär likvärdiga ekonomiska levnadsvillkor barn som som växer upp med båda sina föräldrar. Det är väl lite överdrivet att säga så, för de

exempel som tas upp nedan visar ändå att det är ganska stor skillnad att leva som ensamstående.

Anta att kvinnan tjänar 10 000 kr/ mån och 15 000. 1992 års siffror När

mannen de bodde tillsammans i kärnfamiljen, förra året, och de hade betalt hyra 4 425

kr sägs genomsnittet för fyrarumslägenhet, betalat sina kostnader

som vara en

för mat, kläder, tidning, telefon enligt konsumentverkets beräkningar, till

resor

jobbet att åker kollektivt och också att barnomsorgen är betald. Då har

man de förra året kvar 4 500, Vilket många barnfamiljer använder till lägga ca att ner mer pengar boendet. Dessutom har nästan alla samboende barnfamiljer bil,

vilket ganska stor det här överskottet går till. Dessutom skulle1993 en summa av års siffror ha varit ungefär tusen kronor lägre, beroende krispaketen, höjda

skatter, höjda bensinpriser och höjd matmoms bl.a. Men de separerade följanom de år Då inträffar det att hon är vårdnadshavare med två barn får ungefär som 800 kronor kvar när de nödvändigaste utgifterna är betalda. Den underhållsskyl-

dige har högre lön, 15 000 i månaden, har ungefär 1 400 kr kvar. pappan som en

Sedan vad händer har träffat tjänar lika ser som om mamman en ny man, som mycket som den första. Ifall hon flyttar ihop med honom, har de det bättre

/sk/Ysmässans spår l32

ställt än den ursprungliga familjen. Det är kanske inte konstigt, för den

nye

mannen är inte underhållsskyldig till några barn.

Det brukar anmärkningsvärt är när underhållsbidraget är lägre

som vara mer

än bidragsförskottet, och de fall när t.o.m. underhållsbidraget kan sänkas i

sam-

band med flyttar ihop med Ett ännu högre statligt

att mamman en ny partner. stöd utgår då, eftersom den statliga utfyllnadsdelen inom bidragsförskottets ram blir högre. Då måste säga att det har inte den familjen större behov man nya av än den ursprungliga kärnfamiljen hade.

jag har räknat lite till i dag 1993 års siffror. Då valde jag räkna att att mamman och pappan hade lika lön, vilket inte är vanligt. De tjänade 13 000 kr Räknat med metod innebär det kärnfamiljen idag har 1 255 var samma att . kr kvar när de har betalt genomsnittlig hyra och konsumentverkets beräken nade kostnader för vad det kostar att leva och till jobbet. Med de lönerresorna och 1 255 kr kvar att ha råd med bil, det är rätt svårt. Det är kärv ekonomi. na - en

Efter skilsmässan hamnar både vårdnadshavaren och den underhållsskyldige i stort sett socialbidragsnivå.

Hur står det då till de har tre barn Fortfarande exempel när det gäller om samma

lönerna. De har 600 kr kvar när det nödvändigaste är betalt, iverkligheten

men

har de bil som de lägger på. Så de drar utgifter för och

ner mer pengar ner mat

mycket annat för att det att ihop. Efter skilsmässan betalar den underhållsskyldige pappan allt vad han kan, och det är ändå ett underhållsbidrag är

som

lägre än bidragsförskott naturligtvis, för tre barn, det utgår en stor del bidrags-

förskott eller utfyllnadsbidrag till vårdnadshavaren. Men här är det faktiskt så att bostadsbidraget plus tre bidragsförskott betyder förbättrad ekonomi för en och barnen, jämfört med när de bodde tillsammans med En mamman pappan.

förklaringarna är konstruktionen bostadsbidraget.

av av

Disponibel inkomst inkomst efter hyra, mat, kläder och andra nödvändigauppgifterenl. Konsumentverkets beräkningar, resor till arbetet samt barnomsorg

Kärnfamilj Ensamstående Pappa utan mamma vårdnad 2-barnsfamilj 1992 Mannen tjänar 15 000 kr/mån Kvinnan 10 000 kr/mån ca 4 500 kr ca 800 kr ca 1 400 kr

2-barnsfamilj 1993 Mannen tjänar 13 000 kr/mån Kvinnan 13 000 ca 1 250 kr ca 25 kr ca 40 kr

3-barnsfami/j1993 Mannen tjänar 13 000 kr/mán Kvinnan 13 000 kr/mån ca 600 kr ca 800 kr ca 50 kr

OBS: Familjetyperna är jämförbara. De exempel som tas upp redovisas endast som illustration till texten. 1993 års siffror beräknas på en högre boendekostnad.

133 / sk/Ysmässans spår

6 Naturligtvis har det här med bidragsförskott 1 150 kr barn skattefritt per

mycket stor betydelse, men det har också bostadsbidragets utformning. Jag

tycker det är märkligt att har och inkomstgräns när prövar man en samma man bostadsbidrag sig är eller två för det är väldigt svårt att vare man en vuxna, bostadsbidrag för familjer när det finns två inkomster. Det är många gånger att bråk ekonomin ligger bakom skilsmässa. Jag tycker att ska om en nog man tjäna lite det täcker de vanliga levnadskostnaderna för till mer att en vuxen när prövar bostadsbidraget i det fallet. man

Pio Nilsson Familjeekonom, TCO

/5k/75mä55an5 spår l34

Irene A-K Andersson

underhållsskyldige och ensomföröldror

från Ds 1992:25 studerade jag och docent Björn Gustafs-

I en ESC-rapport 1992 son budgetvillkoren efter skattereformen 1991. Budgetvillkoren är de incitament i skatte-, avgifts-, och transfereringssystemen människor möter, när som de skall fatta beslut t.ex. arbetskraftsutbud, sparande och konsumtion. Vår om analys pekar på, att marginaleffekterna fortfarande är mycket höga för vissa och nivåer bruttoinkomsten. Därigenom finns det starka incitament grupper av för dessa familjer att undvika sådana tillstånd. Man bör t.ex. undvika att arbeta heltid, är underhållsskyldig med låg lön. Vidare är det privatekonoom man miskt dåligt lönsamt att arbeta för lågavlönade ensarnföräldrar med minst mer två barn, och med ett barn, lönen är medelhög. om

Samspelet mellan inkomstskatter och inkomstprövade bidrag gör att marginaleffekterna kan höga utan att den ekonomiska standarden är det. I dagens vara Sverige är det frågan ett tiotal transfereringar och avgifter för några sociala om tjänster tillsammans 30 miljarder kronor årligen som kan ge upphov till om marginaleffekter. Vårt modellarbete omfattar förutom inkomstskattesystemet även bostadsbidrag, barnomsorgstaxor, studiemedel, samt underhållsbidrag/ bidragsförskott. Kommunalskatten kan marginaleffekter 26-34%, den ge statliga inkomstsskatten 20%, bostadsbidragen 20%, daghemstaxorna 4-8% samt återbetalning av den äldre typen av studiemedel 20%, dvs. totalt 90-102% i de intervaller där dessa effekter uppträder samtidigt.

Ett fem barn i Sverige lever inte i traditionell kärnfamilj. Vårdnadshavaav en dvs. den förälder barnet bor hos, är i regel berättigad till underhåll från ren, som den andre föräldern, den underhållsskyldige. I de allra flesta fall är vårdnadshavaren kvinna och den underhållsskyldige Ca 300 000 familjer moten en man. tar underhållsbidrag/bidragsförskott. De flesta är ensamstående med barn, men ungefär en tredjedel av mottagarna är par med barn, dvs. vårdnadshavaren har partner. De betalar underhållsbidrag är avsevärt färre, något under en ny som 200 000 familjer. Differensen gentemot antalet mottagare kan föras tillbaka bidragsförskottet. Underhållsbidrag är en överföring mellan familjer grundad lagstiftning. Den förälder inte har vårdnaden barnet och inte heller som om bor tillsammans med det skall betala underhåll.

Socialstyrelsens allmänna råd hur underhållsbidrag kan beräknas innebär, om barnens schablonmässigt beräknade behov stiger med deras ålder. Om den att underhållsskyldiges inkomster överstiger förbehållsbeloppet för egna och eventuellt hemmavarande barns behov, skall del överskottet betalas till vårdnadsen av havaren. Underhållsbidragets storlek är också beroende vårdnadshavarens av

135 i /sk/Ysmässans spår

inkomst. När inget eller litet underhållsbidrag betalas, erhåller vårdnads-

ett

havaren istället bidragsförskott, vilket fungerar försäkring från den offent-

som en

liga sektorn. Om den underhållsskyldiges inkomst är tillräckligt kan det

stor, vara

aktuellt för försäkringskassan återkräva det förskotterade underhållsbidraget.

att

Vid splittring familjen beror skilsmässa eller separation tänker vi

en av som oss här att det bildas två hushåll i stället för det gamla. Vi arbetsnya antar att tiden varierar och påverkar bruttoinkomstens storlek, vilken avläses den

horisontella axeln i figur 1 och Förutom lön finns rad andra inkomstslag,

en

t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning, också

som ett eller annat sätt har göra med individens förvärvsarbete. Dessa inkomster att likställs taxeringsmässigt med löner och även i vår analys.

På den vertikala axeln hur marginalskatten och de sammanlagda margi-

ser

naleffektena påverkas. Marginalskatten uttrycker hur inkomstskatten ändras när inkomsten förändras. I det skattesystemet blev marginalskatten mindre

nya

enhetlig än vad som ursprungligen föreslagits att grundavdraget gjordes

genom beroende inkomstens storlek. Med marginaleffekt hur mycket av menas av en

liten inkomstökning avgår inkomstskatter, reducerade transferering-

som som ar och ökade avgifter för social service. Marginaleffekten är alltså minst lika stor som marginalskatten. Den ekonomiska standarden, eller disponibel inkomst, beräknas bruttoinkomsten plus genomsnittsutbytet, utbytet positivt, som om är

dvs. transfereringarna är större än inkomstskatter och avgifter. Är genomsnitts-

utbytet däremot negativt, dras stället i beloppet ifrån bruttoinkomsten. Genom-

snittsutbytet i bruttoinkomsten. anges procent av

Våra beräkningar hur marginaleffekterna påverkas underhållsbidragsreg-

av av

lerna förutsätter att underhållsbidraget automatiskt justeras vid förändringar

av

såväl den underhållsskyldiges den underhållsberättigades ekonomi.

som

Många underhåll ändras i verkligheten högst sällan.

Vidare är underhållsbidraget beroende barnomsorgsavgiften, vilken i sin

av tur

beror underhållsbidraget. Båda ingår i beräkningsunderlaget för respektive

av

storhet. Dessa delsystem är således endogena. I vår analys, har vi valt först

att

fastställa barnomsorgsavgiften vid inkomststeget 1 000 kr under den aktuella inkomsten och därefter underhållsbidraget.

I figur 1 återgå situationen för är minst 29 skyldig betala under-

en person som att håll för ett barn är 9 gammalt. Vidare förutsätts vårdnadshavaren inte har som att

något överskott, t.ex. grund att hon studerar. Vid bruttoinkomst 114 000,

av en

vilket för heltidsarbetande mycket låg lön, blir underhållsbidraget

en motsvarar en

till fullo betalningspliktigt. Därigenom blir marginaleffekten exceptionellt hög. För högre inkomster ger underhållsbidraget inget tillskott till marginaleffekten.

Figuren modifieras vårdnadshavaren har högre inkomst. Underhållsbidrags-

om systemets tillskott blir aldrig lika högt, i gengäld sträcker det sig över men ett

/ skilsmässan: spår l36

X

H .n ä

m

h

.n m n n å

u u u x .w N ä

. N. . ... u .. .I .. .|| .IU I x -0 .u u m. .. ul u .n .u 3 o o

m.

137 /sk/kmässans spår

N % x p .

o.

H a H

. 8

ä å å

. 8

ä

. p

å s b

r % .n n n m å å ä

u u u x w N .

än a .., . ...

x xx

A N V N .. u . ... u .u :I n . ... ..u .I I . - I .u - u

o o o

/ sk//smässans spår 138

°

längre intervall. Marginaleffekterna för underhållsskyldiga, ensamstående utan

hemmavarande barn liknar effekterna för barnlösa. Den tillkommande margi-

naleffekten ökar med antalet underhållsskyldiga barn, minskar med vård-

men nadshavarens överskott.

Ensamföräldrar och deras barn har generellt förhållandevis låg ekonomisk

en standard. Till dem riktas därför olika former samhällsstöd. Många ensamav föräldrar är berättigade till bostadsbidrag och har därigenom förhållandevis

höga marginaleffekter. Härtill kan komma barnomsorgsavgifter samt att det

underhållsbidraget reduceras vid inkomstökningar. mottagna

De flesta ensamföräldrar har bara ett hemmavarande barn. Enligt en skattning

SOU 1990:48 hade 111 000 ensamföräldrar barn, medan två barn fanns hos ett ensamföräldrar och eller flera barn hos 10 000 ensamföräldrar. Av 56 000 tre ensamföräldrarna hade 29% barn i förskoleåldern medan majoriteten enbart har

barn i åldern 7-18 år.

Marginaleffekter över 50 är aktuella för ensamföräldrar med ett barn

procent

i kommunal barnomsorg, bruttoinkomsten är lägst 100 000 kronor, dvs.

om som för alla heltidsarbetar eller arbetar lång deltid. I gott hela innästan som som

tervallet mellan 151 000 kronor och 220 000 kronor är marginaleffekten över 70 Först när bostadsbidraget är helt avtrappat sjunker marginaleffekten

procent. ned till 55 procent.

Situationen då ensamföräldern dessutom har hemmavarande skolbarn visas ett

i figur Vid låga bruttoinkomster påverkar barnomsorgsavgiften inte margi-

naleffekten eftersom den täcks underhållsbidrag. Intervallet där ensamförav

ålderns inkomst reducerar underhållsbidraget, före det att bidragsförskott utgår, är längre och effekten är här synnerligen hög. Avtrappade bostadsbidrag ger upphov till marginaleffekter inom ett större intervall.

Avslutande kommentar

Jag skall avslutningsvis nämna några synpunkter skatte-, avgifts- och bidrags-

i allmänhet och det rekommenderade sättet att beräkna underhållsbisystemet drag i synnerhet:

Trots vi i Sverige har haft obligatorisk särbeskattning arbetsinkomster

att av

sedan början 70-talet, drabbas fortfarande hushållstyper hårdast

av samma av

höga marginaleffekter. Strävan reducera dessa effekter förefaller inte ha

att

omfattat de Inkomstskattesystemet har upprepade gång-

värst utsatta grupperna.

reformerats, varvid marginalskatterna successivt har sänkts. De övriga

er mar-

ginaleffekterna har emellertid lämnats orörda eller justerats ytterst lite.

Nya barns och försörjning prioriteras vid beräkning underen ev. ny partners av hållsbidrag. Studier, bilar nödvändiga för den underhållsskyldiges som anses

139 /sk/smässans spår

arbete, obetalda skulder osv. går också före skilsmässobarnens försörjning. Signalen i systemet är utan tvekan, att skilsmässobarnen är undantag.

satta

Dessutom är systemet för underhållsbidrag inkomstberoende. Upp till fyra vuxna personers ekonomi kan inblandad vid beräkning underhållsbi-

vara av

drag och därtill barnens ekonomi, de har inkomster. Ett sådant sam-

om egna taxeringssystem, förväntar sig inte i Sverige 1990-talet. Om det så, man är

att bristande förmåga hos de biologiska föräldrarna komma

att överens om

ekonomin är orsak till den familjesplittring vi kan iaktta i det svenska

en sam-

hället idag, är det mycket olyckligt de ekonomiska beroendeförhållande-

att na dem emellan kvarstår efter separation. Har föräldrarna inte lyckats lösa en

dessa konflikter medan de lever tillsammans, är det föga sannolikt de

att ett

smidigt sätt kommer överens om barnens försörjning, när separationen väl är ett faktum. Förlorarna blir återigen skilsmässobarnen.

Irene A-K Andersson

Ek.dr., forskare vid Handelshögskolan i Göteborg

Noter till figur 1:

1 Den underhållsskyldige UHS börjar betala inkomstskatt. 2 Brytpunkten för hushållet att börja betala inkomstskatt netto, dvs. genomsnittsutbytet 0 vid 46 000 kr. 3 Grundavdraget börjar trappas upp. 4 Bostadsbidraget börjar trappas av. 5 Maximalt grundavdrag. 6 Grundavdraget börjar trappas ner. 7 UHS börjar betala underhåll, varvid det fastställda underhållet paragr. 31 genast uppgår till bidragsberättigat barns schablonbehov 16 760 kr taket, vilket är mer än bidragsförskottet 12 880 kr 8 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel börjar upphöra. 9 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel upphör helt. 10 Bostadsbidraget helt avtrappat. 11 Grundavdraget helt nedtrappat

Noter till figur 2:

1 Underhållsbidraget blir större än bidragsförskottet redan vid inkomst på 6 000 kr. en 2 vårdnadshavaren VSH börjar betala inkomstskatt. 3 Grundavdraget börjar trappas upp. 4 Bostadsbidraget börjar trappas av. 5 Maximalt grundavdrag 6 Grundavdraget börjar trappas ner. 7 VSH:s kvot Dänned minskar underhålletför UHS. underhållet bidragsförskottet 25 760 kr. 8 Underhållet Bidragsförskottet. 9 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel börjar upphöra. 10 Brytpunkten för hushållet att börja betala inkomstskatt netto, dvs. genomsnittsutbytet 0 vid 174 000 kr. 11 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel upphör helt. 12 Grundavdraget helt nedtrappat. 13 Bostadsbidraget helt avtrappat.

/ skilsmässan: spår l40

6 I skilsmössons spår

Löker sår Tiden alla

Om hölsoutveckling och

hölso efter

psykisk

skilsmässan

Hans Hallberg

Frönskildo möns dödlighet

sjukvårdsperspektiv tycks skilsmässa negativa konsekvenser framför Ur ett allt för männens del. Frånskilda män har jämfört med gifta en betydande över-

dödlighet. För kvinnor är dessa civilståndsskillnader avsevärt mindre. Utvecklingen under 70- respektive 80-talet framgår av nedanstående figur.

Döda/100 000 .lnv soo Män . soo-

400 Frårtskllda 1 300 1 Totalt 200 å

100 -

0 u u . . 1970 1975 1980 1935 1990 Figur 1: Dödlighet bland män 25-44 år, frånskilda och totalt, 1970-90. Döda per 100 000 invånare. Åldersstandardiserat. Källa: Befmkningsförändringar, Statistiska centralbyrån

Civilståndsskillnaderna i dödlighet är störst för tillstånd med nära koppling till

livsstilsfaktorer och älvdestruktiva levnadsvanor. Under 70-talet levercirrvar

hos skrumplever dödsorsak tolv gånger vanligare hos frånskilda än hos

som

gifta män, olyckshändelser trafikolyckor undantagna tio gånger och självmord fem gånger vanligare. Risken att avlida i hjärtinfarkt respektive lungcancer

var

fördubblad. Under 80-talet har de frånskilda männens överdödlighet minskat

kraftigt även om nivån fortfarande ligger betydligt förhöjd.

Frönskildo möns sjuklighet

Även avseende sjuklighet utgör frånskilda män riskgrupp. Ett antal en stort svenska och internationella studier har påvisat uttalade civilståndsskillnader för

psykiatriska tillstånd bland såväl polikliniska sjukhusvårdade patienter.

som

143 / ski/smässans spår

Samma mönster även för somatisk sjuklighet. I svensk undersökning

ses en stor

frånskilda överrepresenterade inom nästan alla diagnosgrupper

var avseende sluten somatisk sjukvård. För kvinnor noterades endast små civilståndsskillnader.

Både avseende psykisk och somatisk sjuklighet är alkoholrelaterade tillstånd vanliga bland frånskilda män. Mörkertalen är dock stora. Alkoholberoendet blir många gånger uppmärksammat varken i primärvård eller i sjukhusvård.

Frönskildo i Borlänge

För att närmare belysa skilsmässoprocessens hälsomässiga konsekvenser beskrivs här översiktligt undersökning genomförd i Borlänge.

en

Borlänge är en stad med ungefär 50 000 invånare och med en försörjningsstruk-

tur framför allt profilerad mot industriella verksamheter. Andelen invandrare,

huvudsakligen från Finland, är hög. Jämfört med övriga kommuner i Dalarna

är andelen socialbidragsberoende och andelen frånskilda hög. Även avseende registrerad kriminalitet har Borlänge höga tal.

Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga män mellan 30 och 44 års ålder under sista halvåret 1984 erhållit äktenskapsskillnad sammanlagt

som -

32 De erbjöds kostnadsfri hälsoundersökning vid den vårdcentral

personer. en där jag då arbetade distriktsläkare. Vidare ombads männen besvara som att ett

omfattande frågeformulär bl.a. belyste olika aspekter deras hälsa och

som av sjukvårdskontakter, arbetssituation samt det sociala nätverket före, under och närmast efter skilsmässan. Merparten frågorna hämtade från SCB:s återav var

kommande intervjuundersökningar vilket möjligheter till jämförel-

gav med ett representativt urval jämnåriga svenska män. ser av

Vidare studerades hur sjukskrivningsmönstret hade förändrats under period

en

omfattande två år före skilsmässan till och med fem efter denna 1982-1989. Journalhandlingar från de tre vårdcentralerna i Borlänge analyserades beträf-

fande besöksfrekvens och kontaktorsaker.

Hälften männen 52 de under de två månaderna ofta haft av uppgav att senaste

psykiska besvär ängslan, ångest, eller nedstämdhet. Denna höga andel

som oro

skall jämföras med 9 °/o i ULF-materialet. Anmärkningsvärt hade dock ing-

nog en av männen under skilsmässoåret sökt distriktsläkare för psykiska besvär och sådana fanns endast i något enstaka fall noterade i journalerna. En övervägande majoritet läkarbesöken akut karaktär besökstid dag vårdav var av samma som

centralen kontaktats och gällde i regel vanliga krämpor ryggbe-

som magont,

svär, förkylningar. Att tiden kring skilsmässan verkligen inneburit belastning

en

hälsotillståndet framgår emellertid sjuktalsutvecklingen i

av gruppen.

De två åren före separationen hade männen lägre sjukfrånvaro än referensgruppen.

/sk//smässans spår 144

JU

skilsmässa

I frånskilda :naturum nan grupp

Figur 2: Sjuktal dagar per år under 1982-1989 för 30 under 1984 frånskilda män jämfört med sjuktalsutvecklingen under samma period för alla svenska sjukförsäkrade män i åldern 30-39 år.

Skilsmässoåret och de tre därpå följande åren emellertid sjuktalet högre för att var

de två sista åren under perioden åter ligga en lägre nivå än i referensgruppen.

Sjuktalsutvecklingen illustrerade också betydelsen av att vara initiativtagare till

skilsmässan samt att ha tillgång till ett fungerande socialt nätverk. Såväl av

bland det fåtal n4 själva aktualiserat skilsmässa bland de n6

som som som haft tillgång till socialt stöd under själva separationsfasen sjuktalen var ge-

nomgående låga under samtliga år.

Socio-ekonomiskt utgjorde männen ett genomsnitt befolkningen varför sjuk-

av skrivningsmönstret kan förklaras selektion beträffande vissa belastade av

yrken. Påfallande att arbetssituationen flertalet uppfattades positiv.

var av som Kontakter med arbetskamrater fritiden vanliga. Ingen männen fick sin var av arbetsmarknadsposition förändrad i samband med skilsmässan. Hälften av männen uppgav däremot att deras bostadsstandard försämrats och lika stor andel att den ekonomiska situationen påverkats negativt.

Livsstilsfokforer och skilsmösso

Alkoholens roll vid skilsmässa framhålls ofta. Även i denna nyligen grupp av

frånskilda medelålders män fanns överrepresentation alkoholproblem.

en av

Utifrån en samlad värdering kunde fjärde bedömas ha hög alko-

var man en holkonsumtion. Några männen också sina alkoholvanor viki av uppgav som en

tig orsak till skilsmässan. Bland män med alkoholproblem för flertalet den

4 var

3 aktuella skilsmäsan den andra i två fall den tredje. Deras andra tredje äkten-

skap hade upplösts efter betydligt kortare tid än det föregående. I denna grupp

145 / sk/Ysmässans spår

m

var sjuktalen genomgående höga både före och efter skilsmässan framför men allt under själva skilsmässoåret.

Rökning var också överrepresenterat bland de frånskilda männen 58%

- var

dagligrökare vilket är dubbelt stor andel som i en referensgrupp. Bland de åtta

männen med alkoholproblem var alla utom rökare. De rökte en som uppgav

också att deras rökvanor tilltagit i anslutning till skilsmässan. Kostvanoma hade

också försämrats. Däremot det flera att deras motionsvanor var som uppgav

hade förbättrats ett försök att fysiskt radera delvis bortträngd eller in-

- ut en

tolerabel psykisk smärta

Fem år senare

Vid uppföljningsundersökning postenkät fem framkom

en genom senare att männens livssituation till stor del hade reorganiserats. Hälften männen av var

nu omgifta eller sammanboende. En tredjedel av dem som hade minderåriga

barn vid skilsmässan hade också den faktiska vården sina barn. Den socioom

ekonomiska fördelningen oförändrad.

i gruppen var

Arbetssituationen uppgavs fortfarande positiv fritidskontakter med som men

arbetskamrater längre lika vanligt förekommande. Såväl bostadsstandard

var

ekonomi bedömdes ha förbättrats och avvek längre från ULF-popula-

som tionens data.

Andelen upplevde sin hälsa god liksom andelen hade någon

som som som långvarig sjukdom låg samma nivå i ULF-gruppen mot att fem år tidisom

ha varit betydligt lägre. Av specificerade subjektiva besvär rapporterades

gare

emellertid trötthet och sömnsvårigheter i oförändrat hög utsträckning medan

däremot psykiska symptom betydligt mindre vanliga. var

Rökvanoma hade ändrats nämnvärt och andelen dagligrökare fortfaran-

var

de dubbelt hög i referensgrupp. Den självrapporterade alkoholkon-

som en sumtionen hade i gruppen som helhet förändrats. Hög alkoholkonsumtion

och dagligrökande samt psykosomatiska och/ eller psykiska besvär vanli-

var bland facklärda arbetare med än skilsmässa bakom sig. I denna ga mer en

levde också de flesta vid uppföljningen dvs. omgifta eller

grupp ensamma sammanboende och utan faktisk vård något barn. om

Skilsmässa i ett utvecklingsperspektiv

Kris betyder både fara och möjlighet. Skilsmässokrisen kan innebära nyorien-

en

tering och personlig utveckling. Vid femårsuppföljningen tycks flertalet de

av

frånskilda männen i Borlänge må bättre. Förekomsten psykiska besvär har

av

minskat. Sjuktalen ligger låg nivå. De flesta männen lever i parför-

ett nytt hållande eller tillsammans med något barn. Kontrollen över livssituationen förefaller ha återvunnits.

/ sk/Ysmässans spår 146

9 Mätt med mått dödlighet tycks utvecklingen för frånskilda män

ett grovt som

under 80-talet ha varit mindre än under 70-talet. Bakgrunden till detta

ogynnsam

kan utläsas tillgängliga data. Möjligen är det så att män i dag i större ut-

av sträckning försöker leva till sitt föräldrar även efter skilsmässa. upp ansvar som

Insikten barn behöver fortsatt tillgång till båda sina föräldrar har också att genom-

den moderna familjerättslagstiftningen. Sedan 1983 är vårdnad

syrat gemensam föräldraansvar vid skilsmässa. Kanske kommer det och gemensamt norm faderlösa samhället efterträdas mansroll i den överlevnadsatt av en som egna

strategin inkluderar närhet och gemenskap med barnen ett ledmotiv.

som

77m child father to the

man.

Hans Hallberg

Med.dr., Dalarnas forskningsråd

147 /ski/smässans spår

Michael Gäh/er

Skilsmössons konsekvenser för det psykiska

völbefinnondei

Under 1991 genomfördes vid Institutet för social forskning den fjärde och

senaste levnadsnivåundersökningen. Liksom 1968, 1974 och 1981 intervjuades ca en

promille ungefär 5 500 individer av Sveriges vuxna befolkning i åldrarna 18-75

år sina levnadsvillkor ett antal olika aspekter. Denna text, som behand-

om ur lar skilsmässors och separationers inverkan det psykiska välbefinnandet, baserar sig analyser utförda detta datamaterial. Inledningsvis diskuteras de psykiska konsekvenserna för dem i splittrad familj och som växer upp en

därpå konsekvenserna för dem skiljer sig.

som

Psykisk hölso hos dem som vöxer upp i skiismössohem

Hur går det för de barn växer i ett skilsmässohem I takt med att fasom upp miljen blivit instabil får allt fler individer erfarenhet att deras föräldrar mer av

skiljer sig eller figur Denna utveckling gör det kanske viktiga-

separerar än någonsin att försöka ta reda vilka konsekvenser detta får. re

Forskningen området skiljer kort- och långtidseffekter. Den fråga som jag

koncentrerat mig att söka besvara är det kvarstår några negativa konseom

kvenser för den psykiska hälsan ålder för dem skilsmäs-

i vuxen som vuxit upp i sohem. De flesta är väl överens om att det bästa för barnet är att växa upp i en zäl

fungerande familj med båda sina föräldrar, men vad händer när det uppstår allvarliga slitningar mellan de vuxna Den avgörande frågan är det inte är lika

om

negativt eller kanske värre för barnens psykiska hälsa föräldrarna

o. m. om

fortsätter att leva ihop i konfliktfylld relation än de skiljer sig.

en om

I levnadsnivåundersökningarna finns uppgifter vuxit med båda om man upp

sina föräldrar eller dessa skilt sig det ställs också fråga det fö-

om men en om

rekom allvarliga konflikter i uppväxtfamiljen. Utifrån denna information har fyra kategorier bildats: 1 de varken upplevt skilsmässa eller konflikter, 2

som de upplevt konflikter ingen skilsmässa, 3 de har erfarenhet som men som av skilsmässa inte konflikter och 4 de varit med både skilsmässa och men som om konflikter.

Som indikator psykisk hälsa har ett index skapats utifrån frågor

svaren om

Dennauppsatsär en förkortadversion av ett kapiteli boken:Fritzell, 0. Lundbergred, 1994. Vardagensvillkor. Stockholm: BrombergsFöriag.

l 49 / ski/smässans spår

E

8 I . d .

. a

n I §

ä I .I

m

/ 5k/7smä55an5 spår 150

°

individen ansett sig lida allmän trötthet, sömnbesvär, nervösa besvär, överav

ansträngning, depression eller psykisk sjukdom under det senaste året.

Om det är separation mellan föräldrarna i uppväxten har större inatt en en

verkan det psykiska välbefinnandet i livet än konflikter bör förvänta

senare de individer erfarit både separation och konflikter är de som oss att som en drabbas hårdast, följda dem upplevt skilsmässa inga konflikter. av som en men Om vi däremot konflikter är det äger störst inflytande det tror att som mentala hälsoläget bör förvänta de individer vuxit i ett konfliktfyllt oss att som upp

hem, där föräldrarna fortsätter leva tillsammans vilket kan indi-

att sessom en kation också konflikterna fortsätter, är de påverkas mest negativt, att som följt dem erfarit konflikter lett till skilsmässa. av som som

Vad då den empiriska prövningen för resultat Låt inleda med att titta gav oss

enkel fördelning mellan uppväxtfamilj och andel med psykiska be-

en typ av

i ålder kolumn 2 i tabell Något förvånande kanske, visar det sig

svär vuxen 20% dem vuxit i konfliktfyllt hem där föräldrarna fortsatt att ca. av som upp ett

leva ihop lider psykisk ohälsa vi här definierat den. Andelarna hos

av som de andra är klart lägre. Av detta bör dock inte genast dra några grupperna man

långtgående slutsatser. Grupperna kan skilja sig andra sätt att vi förväxlar effekten uppväxtfamilj med någonting annat, t.ex. att det varit van-

av

ligare med ekonomiska problem i vissa familjer än i andra eller att

typer av skiljer sig i åldersstruktur, det rör sig här individer i åldrargrupperna om 18 till 75 år. För komma detta problem måste vi använda metod na att en som till flera förhållanden samtidigt. sådan metod logistisk kan ta hänsyn En är regression där kan kontrollera för andra förhållanden och alltså den man se

relativa effekten i det här fallet, typ av uppväxtfamilj.

av,

Tabell 1: Uppväxtfamilj och psykiska besvär. Andel individer med psykiska besvär efter typ av uppväxtfamilj respektive skillnader i risk oddskvoter att lida av psykiska besvär för män och kvinnor logistisk regression. signifikans på 1%-nivån, signifikans på 5%-nivån.

Relativ risk Typ av uppväxtfamilj Antal % psykiska män kvinnor besvär

skilsmässa/separation + konflikter 3874 9,9 1,00 1,00

skilsmässa/separation + konflikter 385 19,9 1,99 1,80"

Skilsmässa/separation + konflikter 152 8,5 0,84 0,89

Skilsmässa/separation + konflikter 195 13,9 1,22 1,32

a I denna modell ingår följande variabler: Typ av uppväxtfamilj + ålder + klasstillhörighet + ekonomiska svårigheter i uppväxten + nuvarande familjestatus + familjehistorik

l5l / skilsmässan: spår

e

Resultaten redovisas i form estimat risken för individer med av s. som anger olika typ uppväxtfamilj ha psykiska besvär. De varken har erfarenhet av att som

konflikter eller skilsmässa har valts referenskategori vilket innebär

av som s. att risken för de andra relateras till denna Risken för referensgrupperna grupp.

kategorin har satts till 1 och har risken 1.50 innebär detta

om en annan grupp att denna har 50°/o-igöverrisk för psykiska besvär. Med signifikans, grupp en som utmärks i-tecken i tabellen, skillnad är statistiskt säkerställd. av menas att en

Iden modell redovisas i kolumn 3 män och kolumn

som 4 kvinnor i tabell

1 kontrolleras det för individens ålder, huruvida det förekom ekonomiska svå-

righeter i uppväxten, nuvarande familjestatus sammanboende/ sammanboende, själv genomgått separation/ skilsmässa och slutligen

om man en egen

klasstillhörighet denna variabel är indelad i två arbetarkategorier, tjänste-

tre

mannakategorier och en jordbrukar- respektive företagarkategori. Den bild får påminner i allt väsentligt den procentandelarna tidigare visade. Från

om som

referenskategorin avviker, både bland män och kvinnor, endast signi-

en grupp

fikant, nämligen de upplevt konflikter inte skilsmässa. Dessa har

som men en nära två gånger så stor risk att lida psykiska besvär respektive referensav som

kategori

Varken styrkan i estimaten eller den inbördes relationen mellan de olika typer-

na av uppväxtfamilj skiljer nämnvärt mellan könen. Mäns och kvinnors

psy-

kiska hälsa förefaller alltså påverkas ungefär sätt uppväxtfamiljen.

samma av

Sammanfattningsvis tyder resultaten att det är konstanta konflikter och inte

separationer i uppväxten påverkar individens mentala välbefinnande som se-

nare i livet. Endast avviker från referenskategorin och det är de

en grupp som levt i familj utmärkts konflikter där föräldrarna fortsatt leva en som av men att

Det verkar alltså inte finnas grund för tanken bör hålla ihop

samman. att man

dåligt fungerande familj "för barnens skull, tyder resultaten

en snarast

motsatsen, att det är ondo för barnen lång sikt växa i familj

av att upp en som präglas konflikter. av

Psykisk hölso hos dem som skiljer sig

Hur går det för då I antal undersökningar har funnit

parterna ett stort man ett samband mellan individens familjestatus och den psykiska hälsan. Skilda lider

i högre grad än gifta psykiska besvär medan andelarna för änkor/änklingar

av

och ogifta dvs. de aldrig varit gifta brukar ligga däremellan. Ett antal olika

som teorier har förts fram för att förklara detta de kan sammanfattasunder men tre

huvudrubriker. För det första: Selektion, både i och äktenskapet. Med

ut ur detta att de med sämre psykisk hälsa sällan blir gifta och även menas mer när de blir det skiljer de sig oftare. De skildas psykiska hälsa skulle alltså inte ha

försämrats skilsmässan utan den sämre redan dessförinnan och dessav var var

Intressant attnoteraär också attde som harerfarenhet aven skilsmässa men intekonflikter har liten en undenisk.Skillnaden dock är så litenattdenmycketvälkan varaen effekt slumpen. av

/ sk/Ysmässans spår l 52

utom i vissa fall ett bidragande skäl till separationen. För det andra: Normer och

värderingar, dvs. de skilda mår sämre därför de brutit väl förankrade att mot dels att ha skilt sig, dels att inte gifta. För det tredje normer, genom genom vara och det intuitivt tänker på: Skilsmässan i sig. De skilda mår sämre man p. a.

omständigheter i samband med och effekt skilsmässan. I denna

som en av se-

typ teori eller förklaring har framförallt studerat två förhållanden,

nare av man dels betydelsen försämrade ekonomiska villkor i samband med separationen av och dels förlusten nära social relation blir följden när två av en som parter lämnar varandra.

Man har också funnit könsskillnader såtillvida att kvinnors försämrade psykis-

ka hälsa i högre grad har kunnat förklaras de får sämre ekonomiska för-

av att utsättningar medan männen mest påverkas att de mister nära social av en

relation. Kvinnorna har oftare kan kompensera för-

än männen nära vänner som lusten en partner medan männens sociala nätverk generellt sett är mindre av utvecklat.

Hur har då denna fråga analyserats här Till att börja med har det blivit vanligt med samboende att, som det heter i skrift från SCB, Familjebildningen en

inte längre ett relevant sätt kan belysas med hjälp av statistiken över giftermål".3 Av detta skäl har ingen åtskillnad gjorts mellan äktenskap och sambo-

ende eller, då familjen upplöses, mellan skilsmässa och separation mellan samboende.

Data från de två senaste levnadsnivåundersökningarna, 1981 och 1991, har använts. Materialet är longitudinellt med panelansats, dvs. individer

en samma

besvarar frågor vid olika undersökningstillfällen, vilket är lämpligt när

samma

här vill studera effekten förändring. Fyra kategorier har urskiljts

man som av en delar in individerna efter deras familjestatus. Grupp 1 består dem som av som

var gifta/ samboende med samma person både 1981 och 1991. Grupp 2 dem

av som skilt sig/ separerat mellan 1981 och 1991 sammanbor med men som en ny partner. Grupp 3 är desom separerat och nu lever och 4 utgörs ensamma grupp

dem som aldrig sammanbott med någon.

av

Skiljer sig då den psykiska hälsan mellan individer med olika familj estatus

I enkel fördelning kolumn 2 i tabell 2 att den lägsta andelen med

en ser psy-

kisk ohälsa 10.6°/o återfinns bland dem varit gift/samboende med

som samma vid de båda undersökningstillfällena medan de skilt sig och person som numera lever förefaller de mår sämst. Kvarstår dessa skillnader när ensamma vara som kontrollerar för andra faktorer kan tänkas påverka den psykiska hälsan som

Iden modell redovisas i kolumnerna 3 och 4 i tabell 2 kontrolleras det för som

ålder, egen klasstillhörighet, psykisk hälsa 1981, huruvida har tillgång till

man

3 Citat från sidan i SCB, 26 1990. Familjebildning ochfamiljeupplösning under 1980-talet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

153 / sk//smässans spår

nära social relation i det här fallet har någon ställer

en om man som upp om

blir sjuk, vill ha sällskap eller behöver personliga bekymmer och

man prata om

slutligen om man har tillgång till något som kan kallas kontantmarginal, dvs.

kan fram 10.000 kronor inom vecka. Vad framkommer efter om man en som kontroll för alla dessa förhållanden är att bland kvinnorna avviker de skilda

ensamstående något medan skillnaderna mellan männen är mycket små. Om skilsmässa alltså påverkar den psykiska hälsan hos dessa kvinnor verkar

en

betydelsen för tämligen begränsad.

männen vara

Tabell 2: Familjestatus och psykiska besvär. Andel individer med psykiska besvär efter famlljestatus respektive skillnader i risk oddskvoter att llda av psykiska besvär för män och kvinnor Iogistisk regression. signifikans på 1%-nivån, signifikans på 5%-nivån.

Relativ risk Familjestatus Antal % psykiska män kvinnor besvär

Gift/sambo 1981 + 1991 med samma partner 2244 10,6 1,00 1,00

Skild men gift/sambo med ny partner 117 12,0 1,48 1,49

Skild och ensamstående 176 18,8 1,27 1,99

Ensamstående har aldrig sammanbott 291 13,0 1,32 1,03

° l denna modell ingår följande variabler: Familjestatus + ålder + klasstillhörighet + psykisk hälsa 1981 + nära social relation + kontantmarginal

Den tolkning jag gör av resultaten i några av de modeller som inte redovisas här

är att om det finns en selektionseffekt, dvs. att de skilde sig mådde sämre som redan innan skilsmässan, så är den i vart fall mycket Det finns också svag. en

tendens, också denna tämligen dock, till att skilda mäns försämrade

svag psy-

kiska hälsa snarast beror att de mister nära relation kvinnorna kompen-

en oftare för detta med att ha nära relationer till t.ex. släkt eller vänner serar

medan den försämrade hälsan hos kvinnorna i högre grad förklaras de-

av att

ekonomi försämras. Detta är alltså helt i enlighet med den tankegång

ras om

könsskillnader som refererades tidigare. Sammanboende verkar alltså

vara

viktigt för män och kvinnor olika sätt.

Det finns sålunda skillnader i psykisk hälsa mellan olika individer beroende

deras familjestatus. varit gifta eller samboende under hela tidsperioden

De som

1981-9 1 förefaller ha den bästa psykiska konditionen. Bland männen är dock skillnaden mellan mycket liten vilket tyder att sig skilsmäs-

grupperna vare

eller kontinuerligt ensamstående har någon större inverkan det psykiska

sa

hälsoläget hos dessa.Bland kvinnorna avviker en grupp tydligt och det är de som skilt sig/ separerat och lever Det psykiska hälsoläget har försäm-

nu ensamma. rats för dessakvinnor och det är något annat än det kontrollerat för här som

är anledningen till detta.

/sk/Ysmässans spår

9 Sammanfattande diskussion

Den psykiska hälsan hos dem vuxit i ett skilsmässohem verkar inte

som upp

ha påverkats nämnvärt. Det avgörande tycks istället vara om det förekommit konflikter i uppväxtfamiljen eller Sämst mår de individer har erfaren-

som

het konflikter där föräldrarna fortsatt leva ihop. Detta är ett resultat som är

av konsistent med tidigare forskning. Uppfattningen bör hålla ihop att man en familj för barnens skull kommer alltså skam här.

Det verkarockså finnas viss överrisk för psykisk ohälsa hos de parter som

en Aven när kontrollerar för den ekonomiska situationen och huruseparerar. vida har nära social relation kvarstår klar överrisk för de kvinnor man en en

separerat och lever ensamstående. Dessa har dubbelt hög risk

som nu som

lida psykiska besvär de kontinuerligt gifta/ samboende kvinnorna

att av som och orsaken till detta förefaller separationen. En liknande effekt återfinns vara

inte hos de separerade, ensamstående männen. Ett annat viktigt resultat är att män och kvinnor förefaller beroende äktenskap/ samboende olika

vara av

sätt. Kvinnors psykiska hälsa påverkas mest att deras ekonomiska situation

av i högre grad försämras skilsmässa/ separation medan män påverkas av att av en de mister nära relation. Män har alltså troligen ett sämre socialt skyddsnät, en i form nära vänner, utanför förhållandet. av t. ex.

Michael Göhler

Doktorand, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet

155 /sk/Ysmässans spår

Danufa Wasserman

Skilsmässa och suicidala beteenden

Självmord och sjölvmordsförsök i Sverige

Suicidalt beteende samlande beteckning självmordsförsök,

är en upprepa-

de självmordsförsök och handlingar som leder till fullbordade självmord. I Sverige dör omkring 2 000 i självmord varje år. Av dessa utgör 25% s.k.

personer

osäkra självmord, dvs. dödsfall där tveksamhet föreligger skada uppkom-

om

mit olyckshändelse eller uppsåt. Då huvuddelen sannolikt är självmord

genom

kallas de för osäkra självmord. 1991 inträffade bland män 1 036 säkra och 346 osäkra självmord, totalt 1 382. För kvinnor motsvarande antal 447 säkra

var

självmord och 186 osäkra självmord, totalt 633 Under de två

personer. senaste

decennierna har observerat viss nedgång antalet självmord i Sverige.

man en av Nedgången har varit större för män än för kvinnor och visar sig främst i minsken

ning självmord läkemedelsförgiftning Beskow 1993.

av p.g.a. et

Antalet försök till självmord uppskattas till omkring 20 000 år. Av befolk-

per en

ningsstudie i Västerbottens län Renberg et al. 1986, där undersökte 710

man

slumpmässigt utvalda personer i åldern 18-65 år, framgår att 2,5% de tillfrå-

av

gade någon gång försökt ta livet av sig. Enligt befolkningsstudie i Stockholm

en

omfattande 600 slumpmässigt utvalda i åldern 20-64 år Ramberg I-L,

personer

Wasserman D, 1993 3,5% de svarade enkäten de någon

uppgav av som att

gång försökt ta livet av sig. Enligt dessa resultat skulle det uppskattade antalet

personer i Sverige som någon gång försökt begå självmord mellan 150 000 vara och 200 000 personer.

När det gäller antalet förlorade till 65 års ålder intar självmord, både vad

upp

gäller kvinnor och män, första plats jämfört med andra dödsorsaker. Detta för-

hållande beror att många självmord inträffar bland och medelålders unga människor. Självmordsbeteenden medför mycket lidande, både för dem som

utför handlingen och för de anhöriga. Bland anhöriga till suicidala individer finns ökad självmordsrisk.

en

Civilstönd och självmord

Skilda män och kvinnor har de högsta självmordstalen. Därefter kommer änklingar och ogifta. Gifta uppvisar den lägsta statistiska risken för dö i själv-

att

mord. I nordisk studie omfattande ett oselekterat befolkningsunderlag

en ca

1 250 000 invånare Wasserman D, et al. 1993 har visat att både frånskilda

man

män och kvinnor löper den största risken även för försök till självmord. Därefter följer ogifta, änkor och an" klin De lägsta riskerna för självmordsförsök före-

gar.

157 /sk/Ysmässans spår

+

kommer hos gifta män och kvinnor Figur Frånskilda både män personer, och kvinnor, uppvisar alltså både de högsta självmords- och självmordsförsökstalen.

Riskfaktorer för självmord och sjölvmordsförsök

En viktig riskfaktor för uppkomst av självmordsbeteende är förekomst av psykiatrisk sjukdom, framför allt depression och/ eller missbruk. När retro-

man

spektivt analyserar förloppet av den suicidala processen hos personer som tagit

livet sig visar det sig att det i många fall är skilsmässa eller separation av en en är den omedelbart utlösande orsaken till självmordet. Detta förhållande som bekräftas vid intervjuer med de patienter försökt ta livet sig, översom av men

levt Wasserman D, 1990. vanligaste anledningar-

De av patienterna uppgivna till självmordsförsök skilsmässa, separation eller hot separation na var om

uppgavs i tredjedel fallen. Andra relationsproblem i förhållandet till

en av partnern eller andra i 26% fallen och psykisk sjukdom personer uppgavs ca av anledning till självmordsförsöket i 36%. Flera olika anledningar kunsom ca samtidigt och individ. de anges av en samma

Aktuella och tidiga objektförluster

Vilka individer kommer med suicidala beteenden i situationer när att reagera skilsmässa eller hotande separation är aktuell I del fall kan det fråen en vara sådana individer valt partner stärker deras självkänsla och ga om som en som kan betraktas som en del av individens egen personlighet. Detta förhållande kan medföra negativa konsekvenser för individen vid en skilsmässa, när den förstärkning självkänslan partnern går förlorad. ju större beroendet är, av som ger, desto större risk för kaotiska och regressiva reaktioner kan leda till självsom en destruktiv handling vid skilsmässa. Karin Boye beskriver tydligt i några rader

Härdama hur dödslängtan och självmordsförsök kan följa efter det att rela-

ur en tion bryts.

Allt, allt jag ägde Ditt än mitt. var mer Allt jag vackrast ville Ditt, Ditt, Ditt. var

Livlöst är livet, där inte Du är kvar. Världen är ett väldigt skal, som ingen kärna har.

Undersökningsresultat Wasserman D, Cullberg 1989 har visat att de perso-

har förlorat moder, fader eller deras ersättare under uppväxttiden, ner som geskilsmässa, separation eller dödsfall, samt varit vittne till suicidala nom beteenden självmord eller självmordsförsök i föräldrahemmen, löper risk att

/ skilsmässan: spår l 58

n

ä I 6 6-0966 159 / ski/smässans spår

återupprepa dessahandlingar i ålder. Enligt den psykodynamiska teorin mogen

är identifikationen med förälder eller nära släkting varit Suicidal viktig

en som en

förklaringsfaktor.

Men det är inte så att alla individer lever i starka beroenderelationer tar som livet sig eller med självmordsförsök vid eventuell skilsmässa. Det av reagerar en

är tänkbart att risken för utveckling suicidala beteenden ökar det

av om sam-

tidigt finns en ärftlig disposition. I en studie av 57 adopterade utan

personer

känd psykiatrisk sjukdom, vilka tagit livet sig, har Schulsinger visat att bio-

av

logiska släktingar till dessa personer visade en högre incidens av självmord än adoptiva släktingar Schulsinger F et al. 1979. Enligt en annan studie uppskattas frekvensen självmord bland familjemedlemmar till försökt ta

av personer som

livet sig till 6-9% Roy A, 1983.

av

Uppvöxttid

Suicidala individer växer ofta i kaotiska hem med ett negativt emotionellt upp klimat och i splittrade familjer där intresserade ersättare för föräldrarna saknas.

Detta leder till att möjligheten att utveckla stabil personlighet med god själv-

en

känsla förloras. Störningar i den suicidala självkänsla beror under

personens

vilken utvecklingsperiod separationen från eller båda föräldrarna äger

som ena

rum. Den mest känsliga perioden är fram till fem års ålder, då barnet uppnår en objektkonstans och har stabil triangulär relation med sina föräldrar. Om för-

en äldrar saknas eller det emotionella klimatet i hemmet är negativt under den här

tiden, bl.a. till följd föräldrarnas depression eller missbruk, kan det hos

av egen vissa individer uppstå störningar i den psykiska utvecklingen bristande genom

möjligheter till uppbyggnad av stabila objekt- och subjektrelationer. Det djupa sår

uppstår under uppväxttiden hos det depriverade barnet, täcks över med olika som psykologiska kompensatoriska försvarsmekanismer. Detta sår blottas nytt när

separation i vuxen ålder inträffar. Den smärta, sorg och kränkning, samt den

en ny

hjälplöshet, hopplöshet och förtvivlan blandad med raseri som då aktiveras kan bli övermäktig och för att slippa återuppleva dessa outhärdliga känslor väljer man att rikta aggressiviteten mot sig själv och ta livet sig.

av

Enligt den psykodynamiska teorin kan många suicidala handlingar ett

ses som

resultat återupprepning och reaktivering alla de beskrivna känslor

av av ovan som

individen upplevde under barndomen i samband med den brist

omsorg som barnet erfor och den omvårdnad föräldrarna inte varit förmögna att I detta som ge.

sammanhang måste dock betonas att barnets erfarenhetsutveckling och inlärnings-

inte bara är beroende föräldrarnas egenskaper att eller minprocess av vara mer dre tillfredsställande eller frustrerande, utan också barnets eget sätt att uppleva den eller avsaknad från föräldrarna, vilket i sin tur beror omsorg av omsorg

barnets individuella inneboende driftsystem som är konstitutionellt förankrade. Därför klarar sig vissa barn väl, trots att förhållandena, utifrån sett, är synnerligen

ofördelaktiga. Samtidigt kan andra barn reagera negativt, mycket starkare än för-

väntat, vissa objektivt sett inte särskilt levnadsförhållanden.

ogynnsamma

/sk/smässans spår 160

e

Suicidal kommunikation

Suicidala handlingar sker sällan utan förvarning och utan kommunikation till

omgivningen. Den suicidala kommunikationen kan indelas verbal och icke verbal, i

samt direkt och indirekt kommunikation Wolk-Wasserman D, 1986. De flesta

familjemedlemmar uppfattar den suicidala kommunikationen. Men grund av rädslan att framkalla Suicidal handling att tala de suicidala medde-

en genom om

landena bemöts den suicidala kommunikationen med tystnad Iden ofta emotionellt mycket påfrestande situationen med Suicidal familjemedlem kan den suicidala

en individen även bemötas med ambivalens, som tydligast syns hos de flesta partners i tvekan relationen skall fortsätta eller inte. Den suicidala kommunikationen om kan även i vissa fall bemötas med dold eller öppen aggressivitet. Liknande

reaktioner kan även observeras hos vårdpersonalen Wolk-Wasserman D, 1987.

Den suicidala individens redan från början dåliga självkänsla och hopplöshetskänslor ökar, när omgivningen svarar med ambivalens och aggressivitet samt med

tystnad de suicidala meddelandena. Det är ytterst viktigt att både anhöriga

samt de är mindre emotionellt berörda och den suicidala indipersoner som som

viden möter bland vännerna, arbetsplatsen eller andra i sammanhang, vågar med respekt, intresse och hjälpsamhet bemöta och med ord svara den suicidala

kommunikationen kommer från ytterst förtvivlad befinner sig som en person som i kaotisk och hotande livssituation. Ett sådant samtal kan visa vägar ut en nya

svårigheterna och motivera den suicidala att söka professionell hjälp.

ur personen

Sammanfattning

Frånskilda både män och kvinnor, löper större risk än gifta att begå

personer,

självmord eller självmordsförsök. En skilsmässa kan betraktas som en påtaglig risksituation för uppkomsten självmordsförsök och självmord. Därför borde

av

särskilt utsatta riskgrupper uppmärksammas vid skilsmässosituationer. Till dessariskgrupper hör visar tecken aktuell depression och/ eller

personer som

missbruk, har vuxit i splittrade hem, har förekomst suicidala

upp anamnes av

beteenden hos familjen eller egna tidigare självmordsförsök, samt de visar

som

starka beroendedrag.

Slutsatser

För att kunna förebygga suicidala beteenden borde de yrkesgrupper, inte minst

advokater, har kontakt med befinner sig i skilsmässositusom personer som en

ation, ha etablerade förbindelser med olika institutioner eller psykologkonsul-

ter, till vilka de snabbt kunde hänvisa de individer eventuellt tillhör som en

riskgrupp för suicidala handlingar. Behandling med moderna läkemedel och/ eller samtalsterapi goda resultat. Självklart är det här fråga svår ba-

ger om en

lansgång, eftersom den personliga integriteten alltid måste respekteras. Men

ofta handlar det att de utomstående är rädda för att med ord beröra den om

suicidala svåra psykologiska situation och även konstruktivt besva-

personens den suicidala kommunikationen. har suicidala tankar och ra Personer som funderar att ta livet av sig är oftast lättade när man öppet kan samtala med

/sk/kmässans spår

dem dessa problem. Även barnens situation och barnens psykiska tillstånd

om

borde uppmärksammas vid skilsmässa, för att adekvat hjälp i tid skall kun-

en

tillhandahållas och det sättet förebygga de negativa konsekvenser

na som en skilsmässa kan innebära för barnets identitetsutveckling.

Det är alltså väsentlig suicidpreventiv uppgift att informera de yrkesgrup-

en regelmässigt kommer i kontakt med befinner sig i skilsper som personer som mässosituationer de suicidrisker i del fall kan föreligga, samt om som en

stimulera till uppbyggnad ett fungerade kontaktnät med t.ex. psykologkon-

av sulter, familjerådgivare, PBU, m m.

Donuto Wossermon

Med.dr, docent vid Karolinska institutet, chef för Centrum för suicidforskning

och -prevention vid KS

Referenser

Beskow, Allebeck Wasserman D, Åsberg M. Självmord i Sverige. En epidemio-

logisk översikt. Utgiven av Medicinska Forskningsrådet, Forskningsråds-

nämnden och Folksams vetenskapliga råd. 1993: 1-140.

Ramberg I-L, Wasserman D. Incidens ochprevalens av sjalvmordsförsö/e hos 20-65-

åringar i Stockholm. Manuskript 1993.

Renberg Jacobsson L. Enkätundersökning i Västerbotten: 32% har självmordstankar någon gång livet." Läkartidningen, 1986;83;28-29:2460-2462.

Roy A. "Family History of Suicide. Arch Gen Psychiatry 1983;40:971-974. Schulsinger Kety Rosenthal D et al. A family study of suicide." In: Schou

M, Stromgren E eds: Origins, Prevention and Treatment ofAfective Disorders,

New York, Academic Press Inc, 1979:277-287. Wolk-Wasserman D. Suicidal communication of attempting suicide persons and of significant others. Acta Psychiatr Scand 1986;73:481-499. responses Wolk-Wasserman D. Sante problems connectedwith the treatment suicide attempt

patients: Tranyrerence and countertransjference aspects. Crisis 1987;8/1:69-82.

Wasserman D. Flest självmordsförsök bland frånskilda mödrar. Social unga,

Forskning Social Research 1990;4:6-7.

Wasserman D, Cullberg "Early separation and Suicidal behaviour in the paren-

tal homes of 40 consecutive suicide attempters. Acta Psychiatr Scand 1989;79:296-302. Wasserman D, Fellman M, Bille-Brahe U, Bjerke Jacobsson Jessen G, Lönnqvist JK, Njåstad O, Ostamo A, Salander-Rehnberg E. "Parasuicide in the Nordic Countries. Scandinavian journal Social Medicine. In 1993. press

/ sk/kmässans spår 162

Margorefa Hydén

Spänningen i svenska äktenskap

Det svenska äktenskapet, vill jag påstå, bygger romantisk äktenskapssyn

en

där förväntningarna bekräftelse, personlig tillfredställelse, tillhörighet och gemenskap är centrala. Det svenska äktenskapet bygger långtgående åta-

ett

gande att hålla ihop, med det livslånga förhållandet ideal. Men det bygger

som

också att det är möjligt att skiljas, något jag är lika grundläggande

som menar

för vår uppfattning vad ett äktenskap är åtagandet att hålla ihop.

om som

Min utgångspunkt för detta anförande är familjevåldsforskarens och psyko-

terapeutens. Det gör att jag talar utifrån ett delvis annat perspektiv än de före-

gående talarna, som betraktat skilsmässa och familjesplittring som något oönskat och traumatiskt, något framkallar smärta och ohälsa. Sett

som som ur

den misshandlade kvinnans perspektiv gäller det omvända förhållan-

snarare

det: Äktenskapet har framkallat smärta och ohälsa, det långtgående åtagandet

att hålla ihop har för hennes och barnens del kommit att utgöra traumatiseen

rande faktor. Varför går hon inte frågar med kritisk ton när det gäller

en en misshandlad kvinna. Vad vi då inte är att även hon med största sannolikhet ser har det livslånga förhållandet ideal, ideal gör att här idag samlas som samma som för det står i inbjudan diskutera skilsmässoproblematiken. att som

Ur familjevåldsforskarens perspektiv är det inte speciellt angeläget att ställa frågor om varför människor skiljer sig i den utsträckning som sker, utan varför

de inte gör det oftare. För den misshandlade kvinnan och hennes barn innebär

skilsmässan möjlighet till positiv hälsoutveckling, till ett människovär-

en en

digt liv. Att möjligheten att skiljas framhålles som grundläggande för vår svenska äktenskapssyn är här viktigt, och att detta utgör faktisk och inte bara

en en

tänkt möjlighet. Flera gårdagens talare menade kvinnor och män blivit

av att

alltmer ekonomiskt oberoende varandra i takt med att den kvinnliga för-

av värvsfrekvensen ökat, vilket gör att kvinna inte är tvingad att fortsätta en en

samlevnad försörjningsskäl. Jag vill här också peka samhällets roll i form

av

ekonomisk bidragsgivare sådant bidragsförskott, bostadsbidrag och

av av som

socialhjälp i de fall ensamstående inte klarar att försörja sig och sina

en person

barn. I min egenskap psykoterapeut vid Alla Kvinnors Hus i Stockholm har

av

jag haft anledning att i ökad utsträckning hysa farhågor att det i den ekonomiska krisens spår blir allt svårare att ekonomiskt stöd, inte minst socialhjälp. För några de kvinnor jag träffat har det förhållit sig följande sätt: En

av en-

samstående kvinna utan barn flyttar från kommun till i samband

en en annan

med flykt från får bostad i tredje, har möblerna magasinerade den i

mannen, en

första. Hon söker socialhjälp för att betala magasinskostnaderna och får avslag överallt, med hänvisning till att hon söker i fel kommun. Av fyra-

en ung

163 /skismässans spår

å

barnsmamma med två skolbarn och två förskolebarn utan utbildning efter grundskolan och varit hemma sedan barnens födelse krävs att hon varje

som

dag uppsöker Arbetsförmedlingen, har kontakt med ekonomigruppen, bam- och

familjegruppen, samt barnomsorgsbyrån. Hon har flytt utan någon sina av

ägodelar och fick heller inte hämta något för mannen, som menade att det var onödigt och att hon nog skulle snart komma tillbaka. Socialsekreteraren i hen-

f.d. hemkommun rädd för honom för han hotfull, polisen kunde nes var var inte hjälpa henne därför att bodelningen inte var klar, socialsekreteraren i hennes hemkommun kunde inte hjälpa henne med möbler därför att hon nya redan hade ett bohag. Efter två månader flyttar hon tillbaka till mannen.

Gemensamt för alla kvinnor som lever eller levt i misshandelsäktenskap är att det egna livsprojektet fått stå tillbaka för att det gemensamma äktenskapliga projektet skall kunna fortsätta. Detta innebär stor påfrestning och utgör

en en

potential för ohälsa, psykisk såväl som kroppslig. Våldsdrabbade kvinnor är en eftersatt patientgrupp, och jag att bör utarbeta ett behandlingsprogram

menar

är direkt anpassat till att möta dessakvinnors behov. Jag har i dagarna tagit

som

ett första steg och sammankallat kollegor med långvarig erfarenhet

en grupp av terapi med kvinnor för att initiera ett sådant arbete.

För barn till misshandlade kvinnor innebär föräldrarnas skilsmässa lättnad, en också svårigheter. En del dessa barn tvingas under längre eller men nya av en

kortare tid leva flyktingar i sitt eget land, därför att mamma är flykt

som

undan då hon är rädd att hennes uppbrott skall utlysa våldsvåg. Ge-

pappa en ny mensamt för barnen är att fadern i allmänhet har umgängesrätt, modern ofta fortsätter mycket rädd, och vecka skall hon lämna barnet för att vara varannan umgänge med den skadat henne och hon fruktar. Detta försätter man som som

barnen i absurda situationer. När det gäller det lilla barnet kan ifrågasätta

man värdet detta umgänge. jag har dock varit med om fall där det trots allt fungav erat, därför att släkten ställt upp med mer neutral miljö.

Om barnet inte träffar sin löses eventuellt ett problem, ett nytt

pappa men uppstår. Det går förmodligen att leva utan ett tag inte hela livet, något pappa men kan leda till förtroendekris med För de större barnen kan det som en mamma.

att de inte träffat sin länge, längtar, undrar, har honom i hu-

vara pappa vudet" någon uttryckt det, är rädda för ett möte och tar därför inte som men upp

frågan kontakt. Eller de frågan i konflikt med Är det

om tar upp - mamma. någon barn som jag menar är värda all uppmärksamhet under FN:s fagrupp

miljeår, är det dessa barn. De behöver stöd alla upptänkliga sätt.

Till sist vill jag något ljusare bild människor klarar umgänget ge en av som av

med sina barn fast förutsättningarna inte är det bästa. Det gäller undersök-

en

ning gjord i familjerättsenheten i Norrköping kallad Barn och fäder

av - umgängesmönster hos 72 barn födda 1989 föräldrar sammanbodde vid vars tidpunkten för barnets födelse. Anledningen till undersökningen att var man tänkte sig att det här rörde sig föräldrar och barn skulle ha om en grupp som

/ skilsmässan: spår 164

e

speciellt svårt att lyckas med att bra relation, och därför behövde stöd. en extra Detta skulle visa sig fel. vara

Arton föräldrapar hade flyttat ihop. Övriga barn bodde med har

mamma som vårdnad, utom i fem fall med vårdnad. 2/3 männen hade kontigemensam av nuerlig kontakt med sina barn, vilket betydde umgänge med dem vecka varannan

eller oftare. Föräldrarna i stort sett nöjda, barnen inte tillfrågade efter-

var men

som det rörde sig om små barn kan man förmoda att föräldrarnas inställning

gav en god garanti.

1/3 hade mycket gles eller ingen kontakt. Fem barn hade aldrig träffat sin far.

Männen som inte träffade sina barn kunde delas in i tre kategorier: Fall ifrågasatt umgänge dvs.. faderskapet ifrågasatt och fastställt med

av var blodprov etc. Konflikt med i två fall. mamman För flertalet rörde det sig snarast om något kanske kan beskrivas som som

allmän oföretagsamhet. Det hade inte blivit så därför att avståndet, ekonomin, arbetstider, det hade gått för lång tid, kvinnans lade

nye partner, osv..

hinder i vägen. I några fall hade ett umgänge påbörjats därför

att pappas sam-

bo, barnet självt eller familjerätten hade tagit initiativ.

Min reflexion inför dessa resultat är att budskapet barn behöver bägge sina

föräldrar har gått fram. Föräldrar klarar i allmänhet leva till detta av att upp

även när utgångsläget är svårt. Detta har fått mig att tänka, att de föräldrapar

som

är i djupaste konflikt och upptar mycket familj erådgivningens och fa-

som av miljerättens tid, energi har kanske förlett att tänka att det enskilda föräldoss raansvaret och det enskilda barnets lycka är knutet till föräldrarna gemensamt,

och därför är beroende deras förmåga att ta ett föräldraansvar.

av gemensamt Istället skall kanske poängtera det enskilda föräldraansvaret och det stöd. ge

Så sista reflexion med utgångspunkt från denna undersökning. När

en man sut-

tit i snart två dagar och lyssnat i denna hearing, kan för sig

oss man att

svenska folket vadar i smet familjerådgivning, samarbetssamtal och

en seg av

tingsrättsförhandlingar i den förtvivlade förhoppningen att någon ordning sitt föräldraskap. Det kanske är helt förvriden bild. Istället kanske de är

en ute och leker med sina ungar...

Margareta Hydén

Fil.dr., legpsykoterapeut, Stockholm

65 l skilsmässan: spår

ö

I skilsmössons spår

Hurgördef

för barnen

7 16-0966

Anna forb/ömsson

Hur gör det för barnen

Det har diskuterats mycket kring ekonomiska, politiska eller sociala synpunkter

familjer i samband med skilsmässor. Jag vill här infallsvinkel hur går ge en annan -

det för barnen Det är viktigt de inte glöms bort vid separation. Jag kommer

att en

att försöka beskriva den vardag och den verklighet barnen utsätts för.

som

Mina tankar grundar sig inte regelrätt forskning mina erfaren-

utan snarare heter utifrån praktiskt arbete. Jag har bland under års tid arbetat med annat ett par

ett radioprogram, Dialog, till vilket barn och ungdomar kunde vända sig när de

ville prata med någon. Av dem hörde sig det förhållandevis många som av var barn med separerade föräldrar, barn inte hade någon tala med. som annan att

Ungdomarna valde själva att tala sina problem sina villkor. De har om egna

gett sin dokumentära bild sin verklighet. Jag har inte gått och frågat

egen av ut dem och bett bestämda frågor. Tvärtom, det är de har velat om svar som

berätta sina problem, sin verklighet och sina frågor.

om

ag kommer att ut å från ett mikro lan när a beskriver hur de lever sin

g P JOg u PP situation. Mina erfarenheter grundar . o bade radioprogrammet och

sig pa ett

långvarigt barnpsykiatriskt arbete.

Vod vill de unga

Från samtalen med barn från separerade familjer har jag funnit att det för dem handlar tre viktiga aspekter tiden, ensamheten och familjen. om -

Tzden:Tid är viktigt för barn. De behöver tid utifrån sina villkor, tider

egna

som passar dem och i tillräcklig mängd. Alltför många barn har varit med

om att

mötas av föräldrar med uttryck jag ska bara, sen. Barn längtar efter

som men tid med med föräldrarna och med andra Framför allt barn, förvuxna, vuxna. vars

äldrar är åtskilda behöver tid med både och de slipper välja

mamma pappa att mellan föräldrarna. I vårt samhälle tiden ofta till små barn i form barnleges av

dighet även större bam behöver tid. Det finns undersökningar visar

m.m. men som att i familj pratar sju minuter dag med sina barn. Barn och ungdomar man en per längtar efter att bli sedda och efter känna sig behövda. att

Ensambeten: Ensamhet är också ett stort problem för ungdomar idag. Det är

kanske den allra vanligaste orsaken till de mår dåligt. De får lätt dåligt själv-

att förtroende och känslor att övergivna. De känner alla andra har någon av vara att men att de har ingen. Detta berör starkt barn, föräldrar är skilda. Barnen vars

l69 /sk//smässans spår

känner de kan hamna mittemellan, de kan tvingas välja bort såväl att att pappa

som mamma.

Familjen: Familjen är viktig för ungdomar idag, mycket viktigare än vad vi många gånger Barn och ungdomar längtar efter att tillsam-

vuxna tror. vara

med familjen. När föräldrarna skiljer sig har barnen svårt att förstå att

mans

och inte längre tycker varandra eftersom barnen själva ofta

pappa mamma om

tycker lika mycket bägge föräldrarna. Familjens roll i det industrialiserade

om samhället har blivit för den emotionella tillfredsställelsen. Detta gör att svara

det känsligt för barn med skilda föräldrar. För del ungdomar kan det

extra en

bli att de alltför tidigt kommer att bo för sig själva.

Här kommer kort utdrag samtal med flicka mot sin vilj lever

ett ur ett en som,

ensam:

men det kanske annorlunda jag bodde hos mina föräldrar. Men jag har bott Vore om

själv sedan jag 15 år. Jag går mest för mig själv hemma. Det är ganska ensamt

var

ibland. Det kändes hemskt besvärligt från början, har jag vant mig lite.

men nu

Min bor bit härifrån han kan jag inte prata med för han och hans pappa en men

fru har haft del problem själva och ett tag har han sagt att han inte har tid.

en nu

Han har ingen möjlighet mycket med mig och det har kanske inte

att prata gjort ändå. Men just verkar det alldeles hopplöst i alla fall. nu vara

Jag känner mig utlämnad något sätt. Fast egentligen tycker jag inte att det finns någon anledning till jag ska göra det, jag gör det ändå.

att men

Det framgår denna flicka blivit väldigt villrådig. Hon har lärt sig att

att att undan. Hon har utvecklat misstro i stället för tilllit till människor. Hon har ut-

vecklat skuldkänslor i stället för självförtroende. Hon har svårt att balansera

mellan närhet och avstånd och saknar såväl mamma som pappa. I tonåren är

ungdomarna nybörjare att Då behöver de förebilder från såväl

vara vuxna. det könet det Fattas den förebilden blir det svårare att egna som motsatta. ena bra identitet. utveckla en

En flicka varit med att hennes föräldrar separerat berättar att hon tyckte

som om hon helt måste ändra sitt beteende för att överleva. Hon säger ett i samtal:

Men jag har kommit att innan kände jag att jag var ingen och nu har nu

jag varit väldigt mycket någon i ett helt år. Men jag har varit någon lite för

nog

mycket Jag skulle Vilja ingen i handen, för jag Vet att jag har mycket att lära

nu. ta ingen. av

Hon beskriver hur hon pendlar mellan att någon och att vara ingen och hur

vara

hon längtar efter finna sig själv hur svårt det är då hon varken har

att men pappa eller inom räckhåll. mamma

/sk/kmässans spår

9 Andra ungdomar har berättat för mig hur de har i valsituation, de satts en som

upplever som fullständigt omöjlig. de kan inte välja mellan pappa och mamma utan de väljer i stället att bo kvar i huset. Det är huset blir viktigast. De

som

upplever också kampen och smutskastningen mellan föräldrarna mycket

som svår och att de dras in i ständiga konflikter de har svårt att värja sig mot. som Det blir oerhört lätt för dem att ta sig skulden för föräldrarnas skilsmässa.

Varför blir det sö jobbigt

Familjens roll har förändrats, vilket är orsak till det idag blir svårt för barn

en att med skilda föräldrar. Det är endast hemmet i barnet kan emotionell tillsom

fredsställelse. Det är i hemmet kan eller trött, glad eller ledsen.

man vara arg Barnen tar ofta sig skulden för föräldrarnas skilsmässa och barn ensamma har tendens att komma för nära föräldern. Det blir partner till sin en en eneller samma mamma pappa.

Möjligen handlar det också den tid vi lever i där allt ska ske allt snabbare om och allt ytligare.

Situationen för adopterade barn är extra känslig. Ofta klarar inte dessa att ytterligare en ny familj och ofta får de svårt vid separation att behålla far- och en morföräldrar.

I Sverige strider parterna fortfarande om att vårdnaden barnen i tvist. om en

I USA strider föräldrarna ibland att slippa vårdnaden. Detta är viktigt för

om i Sverige att notera att inte också vi småningom hamnar i sådan sioss en tuation. Nu bildas många blandade familjer med väldigt många människor inblandade. Det innebär att många lever i ett komplicerat familjemönster, i vilket det handlar om mina barn, dina barn och våra barn. Det finns alltid en annan

familj någon annanstans att ta hänsyn till och samplanera med.

Vod kon göra

jag tror att det är viktigt att arbeta förebyggande, något sätt hjälpa männis-

att

kor att klara sina äktenskap. Ibland skiljer sig människor lite för lätt. Jag har

av

tidigare arbetat med föräldrautbildning och jag tror att den kan sätt

vara ett att

hjälpa föräldrar att klara den idag komplicerade rollen samtidigt föräld-

att vara

och äktenskapspartner. I USA är äktenskapskurser vanlig lysningspresent.

er en

Vart kan då barn och ungdomar vända sig för att tala med någon de hamnar om i en skilsmässosituation eller annan svår situation I skolorna finns skolsköter-

skor psykologer och skolkuratorer. Men ibland kan det fel att dra in familje-

vara situationen i skolan. Ungdomarna kan behöva ha skolan som en tillflyktsort när

det blir för jobbigt hemma.

Det som finns i övrigt är olika telefonjourer där ungdomarna kan vara anonyma -

l 71 /sk//smässans spår

till exempel BRIS och Jourhavande kompis. Också mitt tidigare radioprogram

Dialog fungerade sådan möjlighet. Egentligen är det hemskt att det ska som en finnas behov dessa. Med det jag att det alltid är bättre det finns av menar om

någon i ungdomarnas nära verklighet som de kan tala med.

Jag arbetar sedan många psykolog barnpsykiatrisk klinik och jag vet

som en erfarenhet att det är ovanligt att barn själva söker sig dit. Men arbetar mycket av

med barn föräldrar har separerat. Vi arbetar då med hela familjen flera

vars

olika plan. Det är speciellt viktigt att försöka hjälpa barnet att bli sedd och

upp-

muntra dem att själva hitta lösning i stället för att älta problemen.

en

I modern familjeterapi finns såväl kunskap metoder för att hjälpa föräldrar som skilsmässosituation. och barn i en

När vi pratar skilsmässor tycker att det är viktigt att ständigt betona barnets om

perspektiv. Detta gäller för såväl jurister, statistiker och socialarbetare som psykologer. Alla måste föra barnets talan då dessa har svårt att själva göra det.

Samhället har försökt att stötta och hjälpa barnfamiljer, också i samband med separationer. Det ger bidrag, hjälper till med ekonomisk planering, försöker se till att föräldrar får kunskap och tillräckligt med tid Idag har kommit fram

osv. till insikten att vi måste till att det finns någon ungdomarna kan tala med. se som

Anno Torbiörnsson Psykolog och psykoterapeut, Umeå

/sk//smässans spår 172

Göran lassbo

Nya möjligheter för familjen

Min tanke är att presentera några tecken kan tyda vissa tendenser i utvecksom lingen i samhället, i sig kan manifestation det har skett vissa som vara en av att

djupgående förändringar inom området familj, och kanske framför allt då familjer i förändring. Jag tänker helt egocentriskt referera till undersökningar

tre som

jag har genomfört själv, för att skapa underlag för detta.

Den första rör inte familjer i sig, de viktigaste delarna det formel-

utan en av av

stödsystemet, nämligen den kommunala barnomsorgen. Jag har, tillsammans med Lars Gunnarsson, i Göteborg genomfört några undersökningar

stora om

vad föräldrar tycker sin barnomsorg. En omfattade inte mindre än 250 in-

om tervjuer med föräldrar. Vi sammanställde detta såväl kvantitativt kvalitasom

tivt, och ett resultat den kvantifierade sammanställningen vi kunde

av var att härleda vilka variabler ledde fram till nöjd med den barnomsom att man var

sorg man hade, att barnomsorgen fyllde behoven.

Vi hade ett antal bakgrundsvariabler med i undersökningen. Det föräldrar-

var socio-ekonomiska status, det hur många barn, vilken form barnomnas var av

det eller två föräldrar, hur länge barnen hade gått i barnomsorg,

sorg, om var en etc. Förutom det hade ett antal processvariabler rörde vilken kontakt försom

äldrarna hade med barnomsorgen, hur det hade gått till när de valde barnomvilken de hade barnuppfostran etc.

sorg, syn

Det visade sig då till vår förvåning i ingen bakgrundsvariab-

att stort sett av lerna, hade någon korrelation med hur nöjd Det istället den konman var. var

takt hade, det hade byggt själv med barnomsorgen avgjorde

man man upp som om man var nöjd eller

inte vilken utbildningsnivå, det hade inte göra med det eller två

att om var en

föräldrar i familjen. Och jag undrar: vilket land i världen kan visa

annat upp detta

Den andra delen gäller värderande enkätdel det FAST-projektet, där

en av stora

ett stort antal svenska familjerföljdes intensivt mellan det barnen och

var tre

åtta år och där det sedan har gjorts uppföljningar när de tolv och år.

var sexton

När barnen i åttaårsåldern, fick såväl tvåföräldersfamilj

var en- som er svara

enkäter vad de tyckte lätt och svårt i föräldrarollen. Vi gjorde speciell

om var en

enkät för de föräldrarna. De fick kryssa i vilka områden de tyckte

ensamma var särskilt svåra i enföräldersrollen och vilka lättare. som var

Det visade sig att de frågor täckte praktiska förhållanden, framför allt som att

l 73 / skilsmässan: spår

ha tillräcklig tid, de upplevdes de mest besvärliga. Att var som som pengarräcka till, inte ha bil och körkort upplevdes också besvärligt. na att att som

I mitten låg sociala och emotionella faktorer. Känsla ensamhet, att inte ha någon av dela de dagliga bekymren med viktig variabel. Att inte kunna ha hobatt var en bies den i utsträckning ville, att inte kunna leva ett liv som vuxen som man man skulle ha kunnat hade varit två och kunnat delat det hela. om man

Längst listan hamnade variabler skulle kunna tänkas uttrycka någon ner som form negativ social stigmatisering; att talade att tyckte av grannarna om en, man det svårt vettigt umgänge, att ha otäcka telefonsamtal eller att var att ett

uppvaktningar inte intresserad Mycket de här kvinnorna,

som man var av. av kvinnor allihopa, hade upplevt detta. för de var

Det här kan jämföras med undersökning genomförts Stockholms en som av stad femtiotalet vid två tillfällen. Då upplevdes de praktiska problemen

Då gällde det inte att tid, och att inte ha körkort, utan

som enorma. som nu

då gällde det inte hade någonstans att bo, bodde kanske badrummet i

att man man

hos någon släkting. De upplevde i allra högsta grad att de stigmatiserade.

var Det dock skillnad mellan änkor och frånskilda. Det var de frånskilda var stor upplevde de hade dåligt människovärde, att andra såg ned dem. som att ett Ingenting framkom i dessa undersökningar ha krav leva om att ens att någon form det sociala liv levde som gift. På den tiden var man av som man gift bodde ihop. Man hade inte de förväntningarna. om man

För det tredje ska jag visa LISREL-analys baserad resultatet nordisk en av en undersökning 100 mödrar och 100 deras barn. 25 mödrar vardera av ensamma av från Sverige, Danmark, Finland och Norge. Alla hade barn mellan nio och tretton år. Vi valde den åldern för att tyckte det är då kan intervjua barn om deras man erfarenheter. Det här är dock baserat mödrarnas bedömningar sin situation. av

Vi ville ha mått, försöka hitta någon anledning till varför klarade sig. ett man Att kunde sig i den här situationen. Och då vi anpassning man anpassa menar aktivt mått, det är inte att bita i det äpplet och sitta tyst och snäll, som ett sura det kunna sig aktivt sätt, att behärskade utan var att anpassa ett man en situation, det är det kallas adaption bilden. som

Vi ville också försöka komma bort ifrån detta att vi medelklass manliga som

i det här fallet i alla fall forskare talade för andra vad positiv

om som var en utveckling. Vi lät dem själva värdera de tyckte att de hade lyckats bra, om om de trivdes i sin situation, de ansåg enföräldersfamilj lika bra om att en var som entvåföräldersfamilj för barn, etc. Vi nöjde emellertid inte med detta utan oss

vi kopplade detta med vissa objektiva bedömningar. Hade de här kvinnorna

verkligen ändrat sin situation de de facto kunde kvarstå ensamstående att som mödrar under period Inte för livet, kanske för tid framöver De hade en men en vid intervjutillfället i genomsnitt varit i fem år. ensamma

/ skilsmässans 5,0 år 174

9 Vi kopplade ihop de här måtten. låg högt båda fick också högt

Den som det sammanfattande måttet adaption.

Fig. 1: Back-ground variables, social network-variables, and mothers positive adaption to the one-parent family. LISREL-analysis, n100

9 v26

x .54

.87 :,25 WORKTYPE .50

25 ADAPTION ADAPTION

.47

.67 RELATIONS .82

.81

Dashed11neNntsignificant

I LISREL-analys arbetar med variabler tillsammans kan tänkas ha en man som

bakomliggande s.k. latent variabel i figuren representerade av cirklarna.

en

Mammans ålder, hennes utbildningsnivå, arbete och hennes inkomst

typ av samvarierar med bakomliggande latent faktor jag har kallat socio-ekoen som nomisk status SES.

Vi fann att att det här måttet, socioekonomisk status, icke samverkade med var

adaption alltså anpassningen. De enskilda variablerna som ingick i den här SES-

, variabeln hade också ringa samverkan med övriga: Lone loneliness, det var , mödrarnas bedömning huruvida de kände sig mycket kanske av om ensamma, övergivna. Stigma står för social negativ stigmatisering. SNSize står för snarare det sociala nätverkets storlek, alltså hur många de kände och umgicks med. SNSat står för satisfaction, och det deras bedömning hur tillfredsvar av pass ställda de med sitt sociala nätverk, de hade det sociala nätverk de önsvar om kade eller icke. SNsup slutligen står för support, och mått hur mycket stöd var

hade de människor de kände. Det gällde såväl socialt, emotionellt som prak-

av tiskt stöd. Samtliga de här samverkade med bakomliggande latent variabel en vi benämnde Sociala relationer. som

175 /ski/smässans spår

e

Det är också intressant att nämna några variabler som inte passade modellen. i

Det gäller t.ex. hur länge de hade varit ensamstående. Det alltså inte någon

var

kontinuerlig variabel till vida att de blev bättre och bättre det här med enföräldraskap längre tiden gick. En del lyckades snabbt, del det lång

en tog

tid för, del lyckades aldrig. Något inte heller samverkade kontakt-

en som var

frekvensen med fadern. Det samverkade i allra högsta grad emellertid

som var

goda sociala relationer å sidan och positiv anpassning till enföräldrasi-

ena en tuationen å den andra.

Det kan förefalla självklart tittar forskningen området är

men om man

inte alls alltid givet att det är det här sättet. Ibland, i synnerhet vid komparativa studier, slår de här SES-faktorema igenom väldigt klart. Det går nästan inte att lyckas med fel bakgrund. Vi kan se en skillnad även i den nordiska situationen här. IFinland är det kärvare än i de andra länderna. Där är det betydligt lättare om man har relativt hög utbildning och hög inkomst.

Så den tendens jag vill peka på, är att kanske det formella stödsystemet tillsam-

med del andra faktorer kan ha att göra med storlek mans en som gruppens t.ex.,

kan ha bidragit till att de materiella förutsättningarna ändrats de här struk-

att turella faktorerna inte slår igenom sätt. Det finns ingen tvekan samma om

att enförälderfamiljer är fattigare än tvåföräldersfamiljer, för det är de. Men det är möjligt att stödsystemet fungerar att det är andra variabler främst slår

som

igenom. De som man kan påverka själv, kan lära sig, och har

som man som att

göra med personlighet och social ingenjörskonst, inte behöver

men som vara bestämda de föräldrar du har. av

Det gäller idag att kunna det positiva finns i samhället, och även

se som att försvara det. De här resultaten skulle inte kunna finnas i så många länder, det är min absoluta övertygelse.

Göran Lassbo

Fil.dr., forskare, Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet

I skismässans spår I 76

Gunnar Öberg

Hur born kloror en skilsmässa

Jag kommer att referera till två undersökningar jag gjort tillsammans med

som

Bente Öberg. Den ena undersökningen berör barn och föräldrar efter

som

skilsmässan har blivit eniga om gemensam vårdnad. B 8CG Öberg: Skiljas

men inte från barnen. Natur och Kultur, 1987. Den gjordes början i 80-talet av

då den vårdnaden ännu helt frivillig. Vi djupintervjuade 60

gemensamma var

familjer 110 föräldrar och 85 barn. Utifrån ett grundmaterial närmare

5000 skilsmässor, där nästan 1200 familjer hade valt vårdnad, drog gemensam

vi slumpmässigt 60 familjer. Hälften av dessa hade varit skilda i fem år och

den andra hälften i ett år. På liknande sätt hade hälften valt delad vård lika stort umgänge med sina båda föräldrar och den andra hälften ensamvård, dvs. barnen bodde hos besökte Vår avsikt att utvärdemamman men pappan. var den vårdnaden och beskriva vilka för- och nackdelar ra gemensamma som barn och föräldrar ansåg att de två Vårdformerna hade. Vi med både tog upp

föräldrar och barn hur de hade upplevt den vårdnaden och den

gemensamma

vårdform de hade praktiserat. Eftersom intervjuerna långa och mycket ingå-

var ende mellan 3-6 timmar med föräldrarna och runt 1-12 timme med barnen -

fick ett bra underlag för vår utvärdering.

-

När det gällde bedömningen den vårdnaden fann att runt

av gemensamma föräldrarna tillfreds med den vårdnaden. Ide återstå- 60% av var gemensamma

ende fallen antingen bägge föräldrarna missnöjda eller dem positiv

var en av och den andre negativ. klara skillnader mellan de hade valt delad Det var som

vård och de som hade ensamvård. Den sistnämnda missnöjd gruppen var mera med den vårdnaden. Kvinnorna besvikna att männen inte gemensamma var ville ta aktiv del i ansvaret barnen och männen anförde bl.a. att de reali- i om

teten inte hade något att säga till att de inte viktiga.

om - var

Utifrån olika kriterier såsom föräldrarnas samarbetsförmåga, konfliktområden, kontaktomfång, barnens beteenden och deras egna beskrivningar av hur de levde skilsmässobarn, gjorde skattning deras livssituation. Vi resonerade

som en av

följande sätt: Utifrån den kontakt haft med familjerna och det då har sett

och hört bedömde hur det skulle att leva barn dessafamiljer. i En totalvara som

bedömning från vår sida tog stor hänsyn till hur föräldrarna varandra.

som var mot Vi fann då att 20% föräldrarna hade dålig relation till varandra barn av en att ett rimligtvis borde må dåligt att leva i sådan miljö. Av dessaföräldrar hade samtav en liga etablerat förhållanden och ett flertal dem att konflikterna trapnya av angav pades eller utlöstes i samband med den förändrade familjekonstellationen. upp

Utifrån våra undersökningsresultat finner barn är med föräldrarnas

att som om

l 77 / skilsmässans spår

skilsmässor inte löper större risk att psykiska skador än vad barn som lever i intakta familjer får.

Våra erfarenheter från denna undersökning säger att det inte är skilsmässan oss sådan gör barn kan ha det svårt utan bråken och osämjan mellan som som att

föräldrarna avgörande roll för hur barn mår efter skilmässan. Detta

spelar en

har många andra undersökningar tidigare konstaterat.

Barnens föräldrarnas skilmässa varierade självklart det framsyn men var

för allt de barnen uttryck för familjen hade splitt-

yngre som gav en sorg över att

De beskrev pappa-mamma-barn ett sådant sätt att den framstod

rats. som en

slags arkaisk gestalt de sörjde och många barn hade flera efter skilsmäs-

som drömmar återförening. Men barn är realistiska. När de påmindes om san om en

de bråk de varit med var de inte längre så sugna att familjen skulle

som om återbildas. Men de flesta barn beskrev att den första tiden efter skilsmässan var svår det med tiden blev bättre. Undantag de barn föräldrar men att var vars varandra. fortsatt att bråka med

Vi fann det spelar roll för hur föräldrarna klarar sina barn efter att som stor av skilsmässan hänger med hur bra de har lyckats separera från varsamman pass

andra det äktenskapliga planet. De rör ihop äktenskap och föräldraskap

som får ofta svårigheter i samarbetet barnen. Vi fann också att de valt derunt som

lad vård hade bättre och mera okomplicerad relation till varandra än de som.

en hade löst vården det traditionella sättet barnet hos och far sön- - mor som

dagsförälder. Vi har tolkat detta att de valde delad vård ansåg det viktigt

som som barnet fick bra kontakt med båda föräldrar och att de såg jämställdheten att en mellan föräldrarna viktig. som

Den slutsats vi dragit denna undersökning är att det finns inget som talar för av vårdform skulle den andre överlägsen, dvs. den delade vården kan att en vara under vissa förutsättningar bra alternativ till den traditionella vara ett ensam-

vården. Och det är bäst för barnet är uppenbart att de föräldrar som inte

som kan eller vill samarbeta får hjälp med att reducera spänningarna.

Utifrån vår erfarenhet barn med ensamvård riskerade att förlora kontakav att med sina har undersökt barn och fäder där umgänget obefintten pappor var

ligt eller obetydligt. B 8C G Öberg: Pappa, se mig Förlagshuset Gothia, 1992.

Vårt syfte med detta projekt att kunskaper varför 160.000 barn

var mera om ca

i vårt land har ingen eller högst obetydlig kontakt med sina fäder. Vi har in-

en tervjuat 100 barn i åldrarna 7-47 år och 75 En del fäderna har bott pappor. av med sina barn och andra har inte gjort det och en del ville ha umgänge med

barnen och andra önskar inte detta.

En del de barn vi intervjuade upplevt fadersfrånvaro i sin

av var vuxna som

barndom, vilket har inneburit att har fått utförliga beskrivningar vad detta

av

har betytt i längre tidsperspektiv. Vi hade nedre gräns för frånvaro

ett som av

/ sk/Ysmässans spår 1 78

ä

kontakt minst år för många barn och hade den bristande konsatt ett men pappor

takten i många eller de aldrig har sin Ur barnets synvinkel

varat att sett pappa. har frånvaron i de flesta fall lämnat djupa spår efter sig. Det har självav en pappa

klart med frågan behov identifikationsfigur och att

att göra om ens ursprung, av

uppleva samspelet mellan och kvinna. Och för flickor saknat

man som en

fadersfigur i tidig ålder har den oidipala förälskelsen i varit omöjlig.

pappan

barnens värld har fadersfrånvaron förknippats med starka känslor alltifrån en I

stillsam sorgsenhet till starkt avståndstagande och ilska. Men till bilden hör

ett också längtan och undran över varför försvunnen och fantasier om pappan var honom. De allra flesta inställda söka när de blev stora var att upp pappan eller också hade de redan gjort detta. I del fall hade sådan kontakt blivit en en

positiv upplevelse för andra hade det blivit besvikelse. För många

en men en

den grundläggande känslan de hade blivit förnekade och utan undantag

var att

ville alla frågan varför besvarad. Om än det i barnens beskrivningar fanns

både ilska och besvikelser fäderna de oftast inte fördömande. stora mot var utmärkande flickornas saknad och deras längtan efter en Det som var var stora

kunde beskyddande. Det var påfallande många kvinnor som

person som vara samband med de gifte sig och själva fick barn fadersfrånvaron hade i att angav att

aktualiserats. Och påfallande många dem hade sökt psykoterapi för att

av

hjälp med denna problematik.

effekt fadersfrånvaron flickorna nämnde rörde relationen till Två Den av som

dominerade. En del gjorde allt för inte bli övergiven mannen och

mönster att av

hade uppenbara svårigheter markera sina gränser de lät sig trampas på.

att egna - Andra däremot gjorde det när de kände ett alltför stort känslomässigt motsatta beroende till bröt de relationen för att inte riskera att själv bli övergiven. en man

Vi fann också de barn, mödrar inte förbittrade och att vars var pappan som

inte hade förtalat honom, hade bättre självkänsla än de barn som upplevt

en

motsatsen.

För pojkarna hade fadersfrånvaron både inneburet saknad och viss

en sorg, en osäkerhet hur ska och De att de hade sakman vara som man pappa. angav fast hand och kunde sätta gränser också någon nat en en vuxen man som men

fungerade slags Vägvisare. De pojkarna hade saknat pappa

som som en yngre en lekte och brydde dem och hade ofta varit avundsjuka kamrater som sig om

haft De barn hade varit med allvarliga umgängessabotage

som en pappa. som om

från sida hade regel fått mycket snedvriden bild pappan.

mammans som en av

Konsekvensen sådan påverkan kan bli att de själva upplever sig ha farliga

av en

eller dåliga sidor i sin personlighet. Och den kraftiga lojalitetskonflikt dessa

som barn för medför de tvingas välja indoktrinerarens bild utsätts att att acceptera den andre föräldern för att inte sönder. av

De ofrivilliga barn kände sig vanligtvis förnekade och oälskade, och pappornas

de hade funderingar det något med dem gjorde inte ville

om var som att pappan

179 l skilsmässans spår

veta dem. De uttryckte stark längtan efter till slut skulle

av en att pappan acceptera deras existens och att de skulle källa till glädje och inte katastrof vara en en i hans liv.

Vår konklusion denna undersökning många barn allt klarar av är att trots av frånvaron av en pappa, men för de flesta har det inneburit stor över en sorg att inte ha blivit bekräftade. Alla värstingar sägs ha varit faderlösa alla men

faderlösa blir inte värstingar Barnen uttryckte klart och tydligt

att pappan

många plan är en ytterst viktig är nödvändig för att de skulle kun-

person, som

na ha det bra i livet. Och de ville hellre ha konfrontation med den verkliga än den fantasifigur har fått ersätta den frånvarande

pappan som pappan.

Gunnar Öberg Fil.dr., psykolog, familjeterapeut, Åkersberga

/sk//småssans spår 180

4% I skilsmössons spår

Hur fungerar

nätverken runt barnen

efter skilsmässan

An-Mag/iff Jensen

Barns Fomilier

Midt 1980-tal1et det klart at det foregikk omfattende demografiske end-

var

ringer hadde betydning for barns oppvekst, visste lite

som rammene om men

hvordan. I økende grad ble det klart at det eksisterer svaert lite statistisk

om informasjon vedrørende barn. Dette gjelder saarlig de familiemønstrene. nye

For eksempel hadde fruktbarheten sunket i år. Imidlertid var det komp-

mange

lisert å finne et enkelt spørsmål som hvorvidt dette hadde innvirkning

svar barn vokste med søsken eller ikke. om

også sterk økning i andel barn født utenfor ekteskap. Men visste

Det var en

lite i hvilken grad dette betød att barn ble født i samboerforhold eller

om av enslige mødre.

Det sterke økningen i samboerskap betød også at skilsmissestatistikken som

basert oppløsning formelle ekteskap ikke lenger kunne brukes for å

er av

hvor barn utsettes for familieoppløsning.

noe om mange som

Bjørg Moen, ved Statistisk sentralbyrå jeg tok utgangspunkt i disse endring-

og

stilte spørsmål hvilken rolle disse spiller for rammenen om barns opp-

er, og om vekst.

Vi tok utgangspunkt i følgende problemer vi ønsket å belyse: som hvilke familietyper blir barn født inn i hvilke familietyper vokser barn opp i hvordan stabilitet turbulens i barns familier er og vokser barn med søsken, hvilke søskentyper hel-, halv- stesøsken opp og og

hvordan barns videre slektskapsnettverk.

er

Vårt første formål å beskrivelse disse forhold generelt for alle barn.

var en av I tillegg til å beskrivelse demografiske endringer, ønsket vi også å se en av sociale økonomiske konsekvenser. Vi ønsket å kartlegge hvor barn og mange

har yrkesaktive mødre, hvorvidt barndom flytting

som er preget av mye og

hvordans barns økonomiske oppvekstvilkår For alle disse forholdene ville

er.

vi, itillegg til å generell beskrivelse, også hvordan forholdene knyt-

en se var

til den farnilietype barn levde i med far, med enslig forelder i

tet mor og og sammensatt familie.

Vår neste formål å spesiell beskrivelse situasjonen til den gruppe

var en av barn hadde opplevd at foreldrene flyttet fra hverandre. Her ble det lagt som var

l83 /sk/smässans spår

ê

seerlig vekt kontakt med den forelderen barnet ikke lenger bodde med

som

oftest far.

som

Data for denne undersøkelsen ble innhentet ved hjelp Vi ønsket av en survey. å beskrive perioden fra begynnelsen 1970 årene, til slutten 1980 årene. av av

Undersøkelsen ble gjennomført i 1988 omfatter et landsrepresentativt utvalg

og vel 3000 barn fødelsekullene i 1972, 1978 1984. Ved å ta et slikt utgangspunkt og

kunne vi sammenligne kullene med hensyn til hvilke familietyper de født

var

inn hvilke familietyper de levde i ved gitte aldre saerlig alderene 16,

10 4 år den alderen hvert kullene hadde intervjutidspunktet

og som var av

endringer i familker livsløp.

og over

Den første rapporten fra undersøkelsen Enebøzm,delebam, stebam Barns famier lier i lys sarnlivsm nstre blant foreldre i 1970- 80-åra. An-Magritt Jensen av nye og Bjørg Moen i samarbeid med Sten Erik Clausen, NIBR-rapport 14, 1991. og nr.

Hovedtrekk

Kjernefamilien er den vanligste rundt barns fødsel oppvekst, nå

ramme og før: som

Til tross for høj andel barn blir født ugifte mødre, viser det

- at en av seg at nesten alle barn fødes i familie med to foreldre. en Til tross for økningen i antall skilsmisser, lever ni barn i familier med - av to Voksne.

Til tross for fruktbarhetsnedgangen i 70- SO-åra, har alle barn minst

- og nesten én bror eller søster.

Stadig faerre barn vokser imidlertid med biologiske far i husholdet. - opp

Stadig flere barn tilbringer en del av barndommen i eneforsørgerfamilie.

- en Stadig flere barn opplever flere familieskifter i barndommen. -

Stadig flere barn vokser opp med søsken som ikke helsøsken.

- er

Den neste rapporten fra undersøkelsen Det va/elendefaderskapet Barns fami-

er lier etter samlivsbrudd. An-Magritt Jensen, NIBR-rapport 1992. nr.

Hovedresultoter

Barn med samboende foreldre har høyere - sannsynlighet for å oppleve sam-

livsbrudd barn med gifte foreldre.

enn Bare ett av tre barn har vanlig samvxr med far etter bruddet, fire - og ett av barn har ikke med far i måneden forut for undersøkelsen. vaert sammen

Geografisk avstand mellom foreldrenes hushold er den viktigste til

- grannen

lite deretter kommer barnets alder fordeling foreldreansvar.

samvxr, og av Storbybarn har høyere sannsynlighet for å oppleve samlivsbrudd, de har - men

samtidig mer samveer med far, enn barn i perifere områder.

Flere enebarn barn med søsken opplever samlivsbrudd, de har - enn men samtidig med far barn med søsken. mer samvzr enn

/sk/Ysmässans spår 184

ä

Samlivsbrudd forbundet med lite kontakt med besteforeldre farssiden, - er

saerlig dersom det er lite kontakt mellom barn og far.

I tolkningen resultatene det lagt vekt hva disse endringene betyr for barns

av er

oppvekst. Det blir reist diskusjon vi står overfor feminisering

en om en av

barndom innebxrer at kvinner, i tillegg til at de fortsatt kanskje i økende

som og

grad har for barn, også får det økonomiske Samtidig

omsorgsansvar ansvar.

foregår det en endring i farsrollen som kan beskrives som en polarisering. Det

ett tidens tegn at fedre får større psykologisk naerhet til barn. Et annet er av en økende fedre ikke deler hverdagslivet med barna av tidens tegn er at en gruppe

sine, de får fysisk distanse til barn.

en

An-Mogrih Jensen

Candpolit., Norsk Institutt for by- regionforskning

og

185 /sk//smässans spår

V/beke Bing

Barndom och Iivsuppgifier

Under dessa två dagar har mycket blivit belyst. Det är betydligt jag känner

igen från mitt tidigare yrkesliv. Jag är från början socialsekreterare och har

arbetat i Göteborgs kommun i många år, inom det förebyggande föräldrastödet,

mödrahälsovård, barnhälsovård, barnomsorg.

I början mitt arbetsliv jag bland utslagna män, Göteborgs medelålders av var

uteliggare. Jag omkring 20 år gammal och till socialkontoret där jag

var var

anställd korn ganska livserfarna män berättade sina liv sjömän,

som om som bergsprängare och stuveriarbetare. Så började det komma allt fler yngre personer, i ZO-ZS-årsåldern, både kvinnor och män. De hade ingenting bakom sig och till

inte heller något framför sig utan utanför samhällsgemenskapen re-

synes var dan innan vuxenlivet börjat. Detta grunden till att jag började intressera mig var för barndomens och uppväxtens betydelse.

Sedan några veckor arbetar jag Folkhälsoinstitutet, för att fortsätta att fundera och verka för detta: vilket sätt kan ett generellt folkhälsoarbete underlätta och befrämja barns uppväxt

Figur 20: Risk för isärflyttning per tusen barnfamiljer med en dotter under 1 år i olika resursområden i Göteborg 1986

I I-barnstom E z-barnsfam

svaga Medel Starka Göteborg

Resursomräden

l87 I sk/lsmässons spår

of

Allt berörts dessa dagar har fokus socialt fenomen med

som satt ett stora konsekvenser för folkhälsan. Det är ett bra exempel tvärsektoriellt ett samman-

hang ur vilket ett folkhälsoproblem uppstår. Skilsmässor får hälsomässiga konse-

kvenser för och barn. Själv har jag varit medförfattare till stora grupper vuxna

den tredje folkhälsorapporten i Göteborg. Den beskriver barns hälsa. Jag hade kunnat visa fler staplar och diagram avsnitt familjebildning

ur rapportens om

och familjeupplösning, liknande bilder har redan

men presenterats.

I stället vill jag avslutningsvis selektivt urval den målgrupp

presentera ett ur

flera gånger återkommit till. Jag ska berätta s.k. nollåringar de

om tre som heter i statistiken; Erik, Julia och Arvid. Deras föräldrar är sambo. De också är kusiner, eftersom de har varsin förälder är syskon eller åtminstone halvsom

syskon med varandra. Detta vet de förstås ingenting de ingår frimodigt

om utan i det nätverk familjen dem tillträde som ger till. Och de här små bebisarna är faktiskt kusiner till mina barn, jämnåriga med mina barnbarn. På det här men sättet är det: Idag råder ett visst kaos i livets trappa. Farfar sitter inte i gungstolen

och smuttar sin pipa och är koncentrerad sina barnbarn han har i själva verket fått barn. Farmor sitter för den delen inte i gungstolen hon heller. nyss Hon är jobbet.

Mycket det behandlats under denna hearing handlar dessaförvirrade

av som om

familjeband gärna vill hålla ihop. Det bästa jag kan bidra med är

som kanske att förklara karta jag själv använder i mitt arbete. Kanske kan en som

kartan hjälpa att undanröja några de problem nämnt, finna position

oss av att en i den struktur arbetar Kartan berör det från barnets tidiga psykiska mesta

utveckling till vuxna människors krisberedskap och samhällets stöd.

Vi utvecklas från vår första tid, före födseln till dess det hela slut någonstrax tar stans när vi är omkring hundra år. Vi gör livet och psykologerna har en resagenom

lärt att med jämna mellanrum står inför olika psykiska utvecklingsupp-

oss

gifter, stadier där viktiga delar vår hälsa utvecklas det mellanmänskliga

av ur

samspelet. Går detta bra når en högre mognad varje gång genomfört

en

sådan utvecklinguppgift och erövrar psykisk hälsa.

Det lilla barnet utvecklas snabbt och är berett utveckling i samspel med sina

närmaste vårdnadshavare, de är där och är beredda. Barnet lär beroom vuxna ende och erövrar tillit.

Såsmåningom utvecklar barnet sin självständighet, frigör sig, den tidigare

om

erfarenheten beroende finns. När barnet blir äldre får kamratgruppen allt

av

större betydelse. Barnet utvecklar sin självbild, kamrat eller ha

att vara en en

kamrat, att duga eller inte duga. Så småningom i tonårsperioden genomgår vi en repetition allt det här. De utvecklinguppgifter inte blir lyckosamt

av som

utförda resulterar i brister behöver kompenseras eller under

som repareras livets gång. De utgör vår psykiska sårbarhet. Detta mycket förkortad är en psykologilektion.

/ skilsmässan: spår 188

Så går i vuxenlivet med ett psykiskt bagage. När då vandrar fram

man ut livets stig kommer händelser emot En del är vi relativt väl förberedda på, men oss. de är ändå riskfyllda, den barn. Utöver dessa kommer händelser emot som att vi är dåligt förberedda på, slår hårt och ställer hela tillvaron oss som som som kant. Dödsfall, arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom drar fram oväder som vår Efter tids omskakning klarar vi kanske detta bra, med det vi resa. en som har i bagaget, eller får bestående problem och behöver hjälp från andra. mer

Händelserna får helt olika innebörd beroende hur gamla vi är, vilken utvecklingspsykologisk livsuppgift står inför och den händelsens karaktär. Att

yttre förlora sin när är fem har helt betydelse än när är pappa man en annan man i femtioårsåldern. Behovet socialt stöd olika ut. Det lilla barnet söker av ser skydd hos föräldrarna medan den beroende andra och vuxne är mer av vuxna skyddet räcker till, då av samhällets stöd. När stormarna drar och det egna inte behöver vi någon annan.

Det talas riskgrupper och risksituationer. Risk är väl dels ett statistiskt om begrepp, sannolikhet för att ofördelaktig händelse inträffar, beskrien en men kan bra. ver också ett tillfälle som möjligen går illa - men också

Det tredje nätverket

Låt komplettera med liten historielektion också. Låt tillbaka 100 år oss en oss i tiden: I de små röda stugorna skötte kvinnorna det mäta födelse och död, sjuk- -

vård, undervisning, arbete. Den offentliga verksamheten liten. De fattigaste

var

och mest utsatta kunde möjligen hjälp av kyrkan eller en begränsad fattig-

vård. Under vårt sekel har utvecklingen lett till att proportionerna blivit omvända. De jobbade i de små röda stugorna, iden civila sfären, har övergått som i offentlig sektor och sköter omsorgsuppgifterna Idag diskuteras i och en stor för sig det ska så, vi skall stor del vårt sociala skydd från om vara om av den offentliga sektorn.

Förutom familjen och det offentliga skyddet finns också ett tredje nätverk där

det finns tillgång till stöd och kraft. Det är det tredje nätverket består

som av

människor med intressen. De har lust att stödja och hjälpa

gemensamma varan-

dra antingen de är tvillingförälder, frånskilda eller i ett bostadsområde.

grannar Fördelen med den här sektorn är att den stor ömsesidighet och rymmer en annan

relation än den har med doktorn, psykologen eller socialarbetaren.

man

En poäng med det tredje nätverket är också att det har stor kunskap och erfarenhet. Det har bildats för att odla sitt eget intresse och har därför mycket att berätta. Tredje nätverket kan inspirera, avlasta och komplettera den offentliga sektorn.

När jag skrev folkhälsorapporten i Göteborg barn och familjer tog jag utgångsom punkt i de samtal hade kommit till BRIS, Barnens rätt i samhället, jag intersom

vjuade föräldraföreningar och läste verksamhetsberättelser. Den bild det tredje

l89 /sk/Ysmässans spår

nätverket tecknade mig återspegling barns hälsoproblem väl gav en av som stämmer med den många fackmän Nämligen att barn har avsevärda som ger.

hälsoproblem av psykosocial natur. Dessa handlar i hög grad om dåliga relatio-

och bråk mellan föräldrarna. De flesta samtal når BRIS rör barn ner som som vill ha kontakt med den förälder de förlorat efter skilsmässa eller de är en som rädda att förlora.

En källa till bekymmer är konflikter mellan bam dvs. mobbing i skolan annan ,

som också är ett allvarligt samlevnadsproblem. Vi kan olika i sammanhang stärka relationerna mellan de små barnen och deras föräldrar, stödja goda relationer mellan barn eller skapa samlevnadsstöd för föräldrar. Vi kan olika sätt inför den offentliga sektornsbemötande och barn eller sti-

tressera oss av vuxna

mulera det tredje nätverket.

Verkligheten

Själv har jag arbetat med det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälso-

vården vilket bra position i förhållande till den målgruppen berörts

ger en som

nämligen bebisarna. På MVC och BVC har samhället satsat mycket till gagna

den blivande och nyblivna familjen, därför att vet att det är riskfylld siman en

tuation familjen befinner sig i och samhället unnar den mycket gott Senare års forskning inom barnpsykologi och tokologi födandets psykologi visar att

under denna period i livet när mycket står spel finns också mycket att vinna. Det finns goda skäl att föräldrarna den bästa support. ge

Visserligen klarar de allra flesta föräldrar första spädbarnsåret utan svårig-

av heter, säger Lisbeth Brudahl, psykolog i tokologi, för del blir det här året en

t.o.m en bekymmersfri och lycklig tid, idag vet att många skilsmässor

men man har sitt i problem uppstod mellan makarna i samband med första ursprung som barnets födelse. tredje nybliven känner stark och Man vet att var mamma oro

hjälplöshet under de första månaderna efter förlossningen. En del blir djupt

deprimerade och tusen får psykotiska symptom. Man konflikter med en av vet att

mor- och farföräldrar ofta uppkommer i samband med barnafödande. Man vet

även att män som misshandlar kvinnor ofta börjar med detta när kvinnorna är

gravida eller nyförlösta. Man vet också att det sexuella samlivet är sårbart för-

sta året efter hemkomsten från BB, och att barnmisshandel oftast förekommer under barnets första levnadsår. Detta är nyblivna föräldrar oförberedda på.

Jag vill säga att det är också Vore bättre förberedda, och ville önska familjen lycka till, skulle dem kärleksfulla behandling när drömmarna ge samma

går i kras och familjen upplöses. Men de kontakter vi, inom den offentliga sektorn, har med den nyupplösta familjen mycket splittrad, utredande och ifråga-

är av sättande karaktär. Där finns inga eller bubbelbad, ingen klapp axeln. mysrum

Under fem år drev jag ett projekt kallades den osynliga föräldern och som utgångspunkten det många påpekat att frånskilda män löper risk för var som att

/sk//smässans spår 190

utveckla ohälsa. Jag kopplade projektet med de frånskilda männen till mitt arbete

bamavårdscentralen, och inbjöd frånskilda fäder till ferievistelse tillsammans en med sina barn.

ingenting frånskilda män eftersom jag under alla år jobbat Jag visste nästan om med Trötta och ensamstående med glesa

mycket mammor. tappra mammor

nätverk hade jag i förorten där jag verkat. Jag visste att deras glesa stöttat ute

nätverk de fick mindre det goda mänskliga relationer i form gjorde att av som ger uppskattning, goda råd och värdegemenskap och delad glädje. Som professionell

av

det glädje kvinnogemenskapen växa. Nu tvingades jag tänka annat:

var att se Vad sig i huvudet frånskild och deras barn rör en pappa -

Så korn det sig jag inbjöd till lägerverksamhet där skrev en inbjudan

att en

"Med välkommen till friluftsläger. Två manliga familjeråd-

pappa semester, givare följde också med. Vi skulle tillbringa vecka tillsammans landet och en

ville främst bidra till stärka gemenskapen mellan barnen och deras och

att pappor emellan. Jag ville hur deras liv artade sig. pappor veta mer om

första erfarenheten det offentliga barnavårdande systemet inte kände Den var att till några frånskilda Iden förort där jag arbetade levde 30% barnen pappor. av med ensamstående ensamstående förälder, oftast Och ändå kunde en mamman. varken barnavårdscentral, vårdcentral, förskola eller socialkontor tipsa pappa en följa med. Jag fick vända mig till Göteborgsposten, skrev solig om att som en artikel, och till det kommunala kriscentret för män. De hade mött många män

i den här situationen. Vi kom iväg, nio och deras barn. Detta är år pappor sex

förändrade totalt min verklighetsbild. Jag hade aldrig tidigare levt

sedan. Lägret

i pappakollektiv och hört barn hela dagarna pappa, kom och

ett ropa pappa

hjälp mig, och "pappa, jag har fått flis itummen" och vidare.

se", pappa, en

Pappor fyllde sommarluften. Jag fick del gemenskap, och jag tvingades

av en stor

ställa mig frågan: Skall denna gemenskap verkligen förlorad Alla de här hade eller mindre komplicerade umgängesmöjligheter. Somliga var

papporna mer starkt ifrågasatta, andra hade långa resvägar. En skulle köra 150 mil varje umgänges-

helg han ville träffa sina barn. Jag kom in i mycket krass Verklighet. om en

Papporna vände hem till Göteborg och förorten igen, och vi funderade över hur

stödet till denna form föräldraskap kan utformas. Umgängesföräldern har

av svåra villkor för föräldraskapet. Att socialiseras till förälder kräver mänskligt

utbyte, inte bara med barnet, också i det nätverket. Den offentliga utan vuxna barnomsorgen och andra barnavårdande verksamheter uppmuntrar ständigt

föräldrar, "Vad Kalle har blivit stor, har han inte blivit lik dig" När umgänges-

föräldern träder till mellan fredag och söndag, då har vi stängt och ingen ropar,

"Var har du köpt Kalles stövlarVi för helt enkelt inte den typen samtal med av dessa föräldrar.

Därför bildade förening för råd, stöd och gemenskap. Min

papporna en egen stödja och stimulera krafterna i det tredje nätverket, och det

uppgift var att

191 / skilsmässans spår

resulterade i Föreningen Söndagsförälder" sedan har varit ständig

som en sam-

talspartner. Nio lokalföreningar har startat över hela landet. Men det

var

pappalägret det började. Nio pappor blev snart femhundra föräldrar i Göteborg. Också kvinnor kom med. Föreningen Söndagsförälder" fyllde uppdämt

ett

behov och har tagit omkring 9 000 telefonsamtal året. Detta vittnar

emot om om livssituation måste uppmärksammas. en som

Vår första aktivitet producera och sprida tidning

gemensamma var att en som

just hette Den osynliga föräldern. I tidningen kommer föräldrar till tals. Träffar du många söndagsföräldrar i ditt jobb tillfrågas dessutom förskollära-

doktorn, läraren. "Vi undersöker inte föräldrarollen så med karlar ren, noga doktorn. Vilket han faktiskt borde göra. svarar

Framtiden

Mot bakgrund dessaerfarenheter vill jag avslutningsvis önska något för framav tiden.

Samlat kontinuerligt stöd

Nu vet vi att skilsmässor leder till svåra reaktioner när de inblandade skall

handskas med besvärliga känslor och myndighetskontakter. Det är orimligt och hälsovådligt att splittrade människor också skall springa i splitt-

runt en

rad offentlig vårdapparat. Och människor aldrig varit i klammeri med

som

rättvisan skall sina öden avgjorda domstolsmyndigheter. Är det någon

av gång i livet behöver ett samlat stöd är det i denna situation. Det behövs man

ett stöd är tillgängligt över tid. Även familjerätten löser akut situa-

som om en tion är detta inget stöd för all framtid. Det uppstår situationer och nya nya svårigheter och när barnen börjar krångla i tonåren då har ensamföräldern

eller söndagsföräldern glömt familjerätten för länge sedan. Jag vill det att

skall finnas ett tillgängligt stöd till de familjerna ensamförälderfaniljen,

nya -

söndagsförälderfamiljen och den ombildade familjen från skilsmässan och

framåt.

barnen De yngsta Man måste ta i beaktande att det är hög separationsfrekvens bland de yngsta barnens föräldrar, bland spädbarnen. Detta får konsekvenser. Det är svårt stora

att etablera en god relation till spädbarnet för den förälder inte kroppsligt

som och mentalt är nära bebisen. Någon gång måste föräldern lära känna sitt barn

för att kunna längta efter det och för barnet skall känna sig efterlängtat. Det

att

är ett minimikrav, ett föräldraskapets existensminimum. Att föräldrar och barn

skall ha bilden varandra även naturligtvis det är önskvärt det också av om att skall finnas ett bra umgänge.

I Göteborg har det varit flera försöksverksamheter för att finna former för nya föräldrastöd. Jag hoppas att också Folkhälsoinstitutet skall bidra till fokuatt

ett annat innehåll i familjestödet med tanke de familjerna och

sera nya

/ skilsmässan: spår 192

e

Ålderfördeln på barn vid iamlljeupplösn 1986.Göteborg

17år27% 12-16år14,o°/.

M

fyllt Zár40,1°/.

7-11Ar05,5% w

2-6Ar21794

VibekeBing Uppgifterframtagnaför Folkhälsorappon 3:2 Göteborg1991.

deras splittrade situation. I Göteborg finns försök verksamhet kallad

en

"Pappis" där umgängesföräldrar kan träffas helgerna och umgås och hjälp

med sina spädbarn. Mammorna kan också känna trygghet för att barnen har det bra

Det finns också öppen förskola med riktad verksamhet, Klubb Arnold, en en

särskilt vänder sig till med syfte att skapa ett nätverk också kan

som pappor, som

fungera när det blir trassel familjen. i Det etableras ett nätverk att vända tillbaka till.

Över huvud finns det fler kriser i samhället kräver bemötaget som ett varsamt tande när många familjer och hushåll lever ensligt med ett svagt nätverk och bara Arbetslöshet drabbar allt fler föräldrar vilket gör det än en vuxen. unga mer nödvändigt att värna om de civila nätverken, i familjerna och bostadsområdena.

Till slut barnet

För att inte generalisera för yvigt och bli stereotyp skall jag låta ett enskilt barn berätta hur det känns att förlora kontakten med en förälder. BRIS har många samtal med barn och föräldrar. Det gjorde starkt intryck mig när barnombu-

det BRIS för några sedan visade mig dikt från 14-årig flicka. Hon hade

en en haft längre kontakt med ombudet för att hjälp att nå sin hon inte en pappa som hade sett sedan hon två år, hon längtade efter honom. Till slut blev var men det bestämt att flickan skulle ta steget att ringa sin med hjälp sin skolpappa av sköterska. Tyvärr visade det sig inte intresserad. att pappan var

Flickan skrev ner sina tankar och jag tänker många adoptivbarn som verkar ha förlorat något, något outgrundligt sedan återkommer hela livet. Detta som

193 /sk/Ysmässans spår

behöver inte alls leda till att barn blir varken värstingar eller avvikande något sätt, utan stannar kanske vid är tung att bära. en sorg som

Två efter samtalet till skickar flickan sina många dikter till BRIS: pappan en av

Jag längtar till ett speciellt möte, mötet med min far.

inte det inträffar, jag då får Jag vet om men om svar,

mina frågor om utseende det finns förstås flera

svar och i drömmen han med ett leende. svarar Han och hans fru har skaffat sig två söner nya han älskar dem, där hjälper inga böner. Nerför min kind trillar tår en när jag tänker att någon hans kärlek och kyssar får. Jag längtar efter min pappa jag tänker honom och mitt hjärta börjar klappa. Tänk han tyckte mig gång om om en tiden sedan dess har blivit mycket lång. Han har aldrig längtat efter mig nog han har kanske fullt upp med att tänka sig. Han vet inte hur länge jag har gråtit sak vet jag att jag honom inte har förlåtit." men en -

Nu hade jag egentligen tänkt illustrera en annan pappa-barndröm, som alla

har tagit del Jag tänker när Evert Taube skriver Brevet från lillan. Där av. sitter frånvarande och tänker sig vad ett brev till honom skulle kunen pappa

na berätta. En hälsning till pappan med en beskrivning av vardagen.

I vår fantasilösa vårdapparat kunde underlätta fler kontakter det man av mer anspråkslösa slaget såsom inom skolan och barnomsorgen. Jag är själv ett skilsmässobarn. När det dags att förbereda Fars dag i skolan med brev och små var presenter så hade min och fröken kommit fram till att slopa det där mamma

firandet med tanke att allt fler barn utan far. Med den tidens psykologi

var

sopades under mattan. Idag skulle Fars dag kunna fylla en viktig funk-

papporna tion att barnen fick hjälp att skicka hälsning till sin bor genom en pappa som någon annanstans.

Vibeke Bing Socionom, Folkhälsoinstitutet

/ skilsmässan: spår 1 4 9

,mig

6 Tillögg:

för vidare

Tips lösning

För att uppslag till vidare läsning hearingens frågeställningar presenteras

ge om här förteckning över böcker och redovisar resultat från svenska en rapporter som skilsmässostudier, utgivna efter kommitténs hearing. Den har erhållits genom

enkel sökning i Libris under begreppen skilsmässa skilsmässobarn, vårdnads-

en

frågor, separation separationsrätt. I listan ingår artiklar. Den har därför

kompletterats med några antologier utkommit i anslutning till familjesom året, och alla innehåller artiklar med anknytning till skilsmässoområdet. som Endast svenska författare och facklitteratur har medtagits.

För den är intresserad ytterligare information den forskning som av om som i hearingrapporten rekommenderas också direkt kontakt med presenteras en vederbörande författare.

Agell, A., Arve-Fares, B., Björnberg, B. red. Modernt familjeliv och/Qzmiljeseparationer. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Allmänna förlaget 1993

Agell, A. Äiktenskaps- och samboenderätt enligt 1987 års lagstiftning. Uppsala:

Iustus 1994-189

Agell, A. Familjerätt Äktenskap, samhoende, partnerskap. Uppsala: Iustus 1995

Back, K., Wadsby, M., Svedin C. G. Barn ochskilsmässan invandrar- och flyktingfzmiljer. Rädda Barnens rapportserie, Stockholm 1993

Björnberg, U., Kollind, A-K., Nilsson, A. red. anus ê Brombergs

genus. förlag, Stockholm 1994

Båvner, P., Hoem, M. Ris/eerför skilsmässa: ärförsifödsløåldern ett bättre mått

startålderns betydelse än giftermålsåldem arâ Stockholm research reports in demography 87, Stockholms universitet 1994

Cederberg, A-C., Family therapy Collaborative work. Linköping studies in

as and science 106, Universitetet i Linköping 1994 arts

Publicerad som bidrag till FN:s familjeår.

Ö .

Ekselius, E., Notini, D., Öberg, G. Människor i kris. Liber utbildning, Stock-

holm 1994

Folkhälsoinstitutet 1995:39, Faderskap iskilda världar. Ylander, C. red.

Friberg, T. Everyday l women s adaptive strategies in time and space. Docu-

ment Swedish Council for Building Research 1993:7, Lund studies geography Ser. Human geography 55, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm 1993

Fritzell, Lundberg, O. Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Brombergs förlag, Stockholm 1994

Hoem, M. Educational capital and divorce risk in Sweden in the 19705 and I 9805. Stockholm research in demography 95, Stockholms univerreports sitet 1995

Hoem, M. Educational gradients in divorce risks in Sweden decades. in recent Stockholm research reports in demography 84, Stockholms universitet 1995

Hydên, M. Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga och det möjliga. Liber utbildning, Stockholm 1995

Jaimen, L. Underhdllsskyldigafader och mödrar. Försäkringskassan Härnösand 1994

Lejon, F. R. Asymmetrisk interaktion: mötet mellan klient och socialffirvaltning i vdrdnadsprocess. Studier i socialt arbete vid Umeå universitet 20, 1996

Lennéer-Axelsson, B. Mannens röster i kris och förändring. Natur och kultur, Stockholm 1994

Nilsson, Pia Pengar är inte allt Prisma, Stockholm 1993

Nordic Demographic Symposium- Demography, and welfare. Lund studies economy in economic history Scandinavia population studies 10, Lund 1995

Reberg, L. Mammas kille och pappas styvharn berättar. MånPocket, Stock-

holm 1995

Regeringens proposition 1995/96:186, Nya regler för bostadsbidrag. Fritzes, Stockholm 1996

Regeringens proposition 1995/96:208, Underha°llsstöd till barn till särlevande föräldrar. Fritzes, Stockholm 1996

ä

Selander, E., Wahlström, L. Tio röster familjerådgivning: kvalitativ stu-

om en

die. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 1994

Socialdepartementet, Ds 1996:2: Underhållsstöd till barn till sarlevandeförald-

Fritzes, Stockholm 1996 rar.

Socialdepartementet, Ensamföraldrar en utsatt grupp. Välfärdsprojektet 1996

-

Socialmedicinsk tidskrift, 72:a årg., häfte Familjen jordmån för barns som hälsa och utveckling. Lagerberg, D., red. Stockholm 1995

Socialstyrelsen, Ensam: flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige. SoSom rapport 110, Statens invandrarverk, Norrköping 1994

Socialstyrelsen, Olovligt bortförd Om bort- och hitförda barn i vårdnads- och umgängeskonflikter

Socialvetenskaplig tidskrift, årgång nummer 2-3. Temanummer om familje-

forskning, Andersson, G. red., Lund 1994

SOU 1995:26, Underhållsbidrag och bidragsförskott. Fritzes, Stockholm 1995

SOU 1995:133 Bostadsbidragen e/ektivare inkomstprövning besparingar.

- - Fritzes, Stockholm 1995

SOU 1995:79, Vårdnad, boende, umgänge: betänkande av Vårdnadstvistutredningen. Fritzes, Stockholm 1995

, Sveriges medverkan iPNsfamiljeår, Appendix Familjen

- en

gränslös resurs, Fritzes, Stockholm 1996

Statistiska centralbyrån SCB Att klara arbete, barn, familj. Demografiska av rapporter 1994:1, 1994

Statistiska centralbyrån SCB, Fakta den svenska familjen. Demografiska om rapporter 1994:2

Statistiska centralbyrån SCB, Kvinnors och mans liv. Demografiska rapporter

1995:2

Statistiska centralbyrån SCB, Skilsmässor och separationen bakgrund och

utveckling. Demografiska rapporter 1995:1

Sydsjö, G., Wadsby, M., Svedin, C. G. Barn till psykosociala riskmödranfrån

mödrarnas graviditet till barnen är 8 år. Rädda Barnen Stockholm 1995

6 Torbiörnsson, A., Johansson, Å., Olsson, mår våra bamâ Intervjuer L. Hur med barn iPiteå. Rädda Barnens rapportserie, Stockholm 1995

Wadsby, M. Children ofdivorce ana their parents. Linköping university med-

ical dissertations 405, Linköping 1993

Öberg, B., Öberg, G. När föräldrar s/eils: relationer och separationen Liber

om

utbildning, Stockholm 1994

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-205021, TELEFON08-690 9190 ISBN: 91-55-20215-1 ISSN: O575-25OX