Aktivt lönebidrag : ett effektivare stöd för arbetshandikappade : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Amwt lönebidrag Ett effektivare stöd för arbetshandikappade

Delbetänkande av LOSAM-utredningen

4:7; ua

SOK cc

to

w Statens offentliga utredningar WW 1997:5 W Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt

lönebidrag

Ett effektivare stöd för

arbetshandikappade

Delbetänkande av LOSAM-utredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: 3 Regeringskansliets förvaltningskontor i Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20482-7 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Arbetsmark-

nadsdepartementet Margareta Winberg

Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att bemyndiga chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild

utredare med uppgift över de

att se sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med

lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncemen. Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag f.d.

riksdagsledamoten Nils-Olof Gustafsson som särskild

utredare. Den 1 augusti 1996 förordnades följande personer att ingå i refererensgrupp till en utredningen. Ombudsmannen Christina Ebbeskog, TCO, överläkaren Lars-Eric Hedström, SACO, ekonomen Håkan Hellstrand, Svenska Kommunförbundet, förhandlingsdirektören Agneta Leijonhufvud, Arbetsgivarverket, utredaren Leif Lindberg, Landstingsförbundet, förbundsordföranden Sven-Eric Lundqvist, Riksförbundet för social och mental hälsa, ombudsmannen Klas Nilsson, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, företagssköterskan Gudrun Sandström, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, verksamhetsledaren Bertil Sköld, Synskadades Riksförbund, ombudsmannen Thomas Spogardh, Sveriges Dövas Riksförbund, ombudsmannen Anne Thelander, Neurologiskt handi-

kappades riksförbund, handikappkonsulenten Bodil Öberg,

De Handikappades Riksförbund, förbundsordföranden Lena

Öhrsvik, Reumatikerförbundet och ombudsmannen Berit Örtell, LO

i Ä Den 12 augusti 1996 förordnades ñLkand. Gunilla Sahlin, SAF ingå i

att referensgruppen.

Som sakkunniga förordnades den 1 augusti 1996

Missiv

avdelningsdirektören Lisbeth Lidbom, Arbetsmarknadsstyrelsen, ordföranden Margareta Persson, Handikappförbundens samarbetsorgan och direktören Sören Westin, Samhall AB. Samma dag förordnades departementssekreteraren Håkan Ceder, Socialdepartementet, departementssekreteraren Ulla-Karin Kinell, Arbetsmarknadsdepartekanslirådet Lagerlöf, Arbetsmarknads-

mentet, Inga-Britt

och Tony Malmdepartementet departementssekreteraren borg, i utredningen. Finansdepartementet som experter Länsdirektören Erik Olsson förordnades som sekreterare 1 1996. Som bitr. sekreterare föri utredningen den juli ordnades Anne Baxter den 29 juli 1996, Peter Udvardy den 5 augusti 1996, Åsa Saltin den 17 september 1996 och Sirje Pädam den 4 november 1996. Ulla-Karin Kinell har medverkat i utredningens Experten i löne-

arbete med en redovisning av jämställdhetsaspekter

bidragssystemet. Utredningen har antagit namnet LOSAM-utredningen. löne- Kommittén har tidigare avgivit en Arbetsrapport om organisationer. Rapporten âterbidrag inom allmännyttiga finns 2 i detta betänkande. som bilaga den 1 1997 förslag i Utredningen skall senast april avge Samhallkoncernen. Utredden del av utredningen som rör överlämnar härmed delbetänkandet Aktivt lönebidrag ningen . Ett effektivare stöd för arbetshandikappade, -

Stockholm i januari 1997

Nils-Olof Gustafsson /Anne Baxter Erik Olsson Sirje Pädam Åsa Saltin Peter Udvardy

l

Innehållsförteckning

Förkortningar 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Uppdraget 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Bakgrund 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Kort om direktiven 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Utredningsarbetets genomförande 18

. . . . . . . . . . .

2 Personer med jimktionshinder på arbetsmarknaden 19

. 2.1 Personer med funktionshinder 19 . . . . . . . . . . . . .

2.1.1 Definitioner av begrepp 19

. . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Antal personer med funktionshinder/

arbetshandikapp 21

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.3 Registrering av arbetshandikapp 22

. . . . . . . 2.1.4 Särskilda stödformer för sökande med

arbetshandikapp 23

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Arbetsmarknadens utveckling under l990-talet 24

. . .

2.2.1 Efterfrågan på arbetskraft 25

. . . . . . . . . . .

2.2.2 Tillgången på arbetskraft 25

. . . . . . . . . . . .

2.2.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

arbetshandikappade inom Samhall 27

. . . . . .

2.2.4 Sammanfattning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Sökande med arbetshandikapp under 1990-talet 29

. . .

2.3.1 Antalet sökande med arbetshandikapp 30

. . . .

2.3.2 Sökande med arbetshandikapp utan arbete 31

.

2.3.3 Långtidsinskrivna sökande med arbetshandikapp 33

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder 34

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Innehållsförteckning

2.3.5 Vem var sökande med arbetshandikapp i

oktober 1966 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.6 Arbetshandikappade i arbete under 1966 44

. .

2.3.7 Sammanfattning 47

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 särskilt stöd för arbetshandikappade 49 Utbetalningar av

2.4.1 Lönebidrag 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2 Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

OSA 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.3 Arbetshjälpmedel 51

m.m. . . . . . . . . . . . . 2.4.4 Samhall AB 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2.4.5 Sammanfattning 54

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Länebidrag regelutveckling och statistik 57

- . . . . . . Historisk tillbakablick 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.1 Ett flexibelt lönebidrag 59

. . . . . . . . . . . . .

3.1.2 Ändringar i lönebidragsförordningen 61

. . . . .

3.1.3 Lönebidragsanställningarnas utveckling under

1990-talet 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.4 Lönebidragsanställda inom allmännyttiga organisationer 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Statistik lönebidrag 67

om . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1 Anställda med lönebidrag 67

. . . . . . . . . . .

3.2.2 Beslut lönebidragsanställningar 77

om . . . . . .

3.2.3 Lönebidragets kostnader 82

. . . . . . . . . . . .

3.2.4 från lönebidragsanställningar 86 Avgångar

. . .

Lönebidrag nuvarande problem 93

- . . . . . . . . . . .

4.1 Lönebidragets flexibilitet och nivåer 93

. . . . . . . . .

4.1.1 Genomsnittskostnadens utveckling 93

. . . . . .

4.1.2 Af/Amics förhandlingar/omförhandlingar lönebidrag 98

av . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.3 Lönebidragets flexibilitet och nivåer i

urval 103

utredningens

. . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Undanträngningseffekter av åtgärden anställning

med lönebidrag 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Undanträngningseffekter 115

. . . . . . . . . . .

4.2.2 Empirisk kunskap om undanträngnings-

effekter 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3 Umeå forskningsgrupp 120

. . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 3

4.2.4 Samhalls

syn på undanträngningseffekter 120

.

4.2.5 Sammanfattning 121

. . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Konkurrens mellan bidrag 121

. . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Allmännyttiga organisationer 126

. . . . . . . . . . . . .

4.4.1 Inledning 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.2 Vad med allmännyttiga

avses organisationer 128

4.4.3 Stiftelse- och föreningsskattekommitténs

slutbetänkande 130 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.4 Bestämmelser i skattelagstiftningen 133

. . . . .

4.5 Lönebidrag och rehabilitering 135

. . . . . . . . . . . . .

4.5.1 RRV:s utvärdering RRV 1994:4 137

. . . . .

4.5.2 Kartläggning lönebidrag i Jämtlands län 139

av

4.5.3 TCO:s och AMS projekt om lönebidrag 140

. . 4.5.4 Slutsatser 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Särskilda insatser för vissa 142 grupper . . . . . . . . . 4.6.1 Särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd,

SIUS 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.2 Uppföljning SIUS-verksamheten 145

av . . . .

4.6.3 SIUS-verksamheten i Norge 148

. . . . . . . . .

4.6.4 Arbete handikappade 149

unga . . . . . . . . 4.6.5 Galaxen 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Statens mål och resultatkrav

samt utgiftskontroll och uppföljning 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 Statsmakternas mål och resultatkrav 155 . . . .

4.7.2 Statsmakternas krav på

återrapportering 158

. .

4.7.3 AMV:s hantering beslut av om anställningar med lönebidrag 160

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Qfentligt skyddat arbete OSA 165

. . . . . . . . . . . 5.1 Historik 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Regelsystemets utveckling 167

. . . . . . . . . . . . . . . 5.3 OSA i siffror 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Uppföljning OSA-verksamheten 171

av . . . . . . . . .

6 Kvinnor och män med

funktionshinder 173

. . . . . . . 6.1 Jämställdhet mellan kvinnor och män 173 . . . . . . . .

6.2 Arbetshjälpmedel 175

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Yrkesinriktad rehabilitering 175

. . . . . . . . . . . . ..

4 Innehållsförteckning

Antalet kvinnor och män med arbetshandikapp

arbetssökande 176

registrerade som

. . . . . . . . . . . .

6.5 Anställning med lönebidrag 177

. . . . . . . . . . . . . . arbete 181

6.6 Offentligt skyddat

. . . . . . . . . . . . . . . .

6.7 Statistik och forskning 182

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Överväganden och förslag

. . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Allmärma bedömningar 185

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.1.1 Mål och förväntningar 185

. . . . . . . . . . . .

organisation 187

7.1.2 Begreppet allmännyttig

. . . .

7.1.3 Lönebidragsanställdas arbetsmiljö 190

. . . . . .

7.1.4 AMV:s hantering lönebidragen 194

av . . . . .

7.1.5 Statens resultatkrav och AMV:s uppföljning 197

7 l 6 Undanträngningseffekter av åtgärden

anställning med lönebidrag 198

. . . . . . . . . . 7.1.7 Insatser för vissa 199 grupper . . . . . . . . . . arbete OSA 200

7.1.8 Offentligt skyddat

. . . . . . . 7.1.9 Jämställdhet mellan kvinnor och män 201 . . .

7.1.10 Lönebidragsanställdas roll inom kultur-

området 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 204

Förslag

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

lönebidrag kompetens 205

7.2.1 Handläggning av -

.

7.2.2 Definition och särbehandling av organisationer 206 allmärmyttiga

. . . . . . . . .

genomsnittlig bidragsnivâ 208

7.2.3 Uppföljning av

.

7.2.4 Särskild arbetsplatsintroduktion för

anställning med lönebidrag 221

. . . . . . . . . .

7.2.5 Lönebidrag till invandrare med

spräksvârigheter

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.6 AMV:s ekonomiadministrativa uppföljning 226

Ekonomisk 226

7.3 redovisning

. . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda 231

yttranden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Kommittédirektiv 233

Bilaga

. . . . . . . . . . . . . . .

2 Arbetsrapport lönebidrag inom Bilaga om

allmännyttiga organisationer 251

. . . . . . . . . statistiskt urval 259

Bilaga 3 Beräkningsmetoder och

. .

Förkortningar m.m.

.Af Arbetsförmedlingen AFL Lag 1962:381 om allmän försäkring AKU Arbetskraftsundersökningarna ALU Arbetslivsutveckling Ami Arbetsmarknadsinstitut AML Arbetsmiljölagen 1977: 1160 AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMV Arbetsmarknadsverket API Arbetsplatsintroduktion Dir. Direktiv Ds Publikation i departementsserien FN Förenta Nationerna HSO Handikappförbundens samarbetsorgan HTF Handelstjänstemannaförbundet LAN Länsarbetsnänmden PRAO Praktisk arbetslivsorientering Prop. Proposition OSA Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare RRV Riksrevisionsverket SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar SYO Studie- och yrkesorientering TCO Tjänstemännens Centralorganisation

Sammanfattning

LOSAM-utredningens uppdrag är att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA och arbete inom Sarnhallkoncernen. I detta betänkande lämnas förslag avseende lönebidrag och OSA. Betänkandet inleds i kapitel 1 med kort en genomgång av direktiven samt hur utredningsarbetet bedrivits. Kapitel 2 inleds med de att grundläggande begreppen i handikapp- och arbetsmarknadspolitiken definieras. Utredningen har använt sig av de definitioner som anges i FNzs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet och i promemorian "Förbud mot diskriminering i arbetslivet med av personer funktionshinder" . Därefter kort beskrivning arbetsmarknadens ges en av utveckling hittills under 1990-talet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det varit en kraftig obalans på arbetsmarknaden under denna period. Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit med hundratusentals platser år. Arbetslösper heten har samtidigt fyrdubblats och den relativa arbetslöshetenihar ökat till historiskt höga nivåer. I kapitlet görs kartläggning situationen för sökande en av med arbetshandikapp visar deras antal ökat som att kraftigt under perioden från år 1990 till år 1996. Bland dessa sökande är det framför allt de sökande utan arbete ökat som i antal. Antalet anställda med lönebidrag och i OSA har varierat mellan 48 000 och 55 000 sedan är 1990. Antalet arbets-

8 Sammanfattning

handikappade anställda inom Samhallkoncernen har samtidigt varit omkring 30 000. Den ökning av antalet arbetshandikappade som erhållit anställning med lönebidrag och anställning hos Samhall har varit förhållandevis begränsad jämfört med ökningen av antalet sökande utan arbete. AMV har under de senaste åren haft krav från som statsmakterna att arbetshandikappades andel av i personer konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga deras andel av utan arbete. Åren 1994 personer och 1995 uppnåddes inte detta mål. Under perioden januari till september 1996 uppnåddes dock målet. Antalet sökande med arbetshandikapp i konjunkturberoende åtgärder har sammanlagt varit relativt konstant sedan är 1990. Det har dock skett variationer mellan och inom åtgärderna. Exempelvis har antalet sökande med arbetshandikapp i arbetsmarknadsutbildning sjunkit. Det har samtidigt tillkommit nya åtgärder där sökande med arbetshandikapp har deltagit. Detta gäller främst åtgärderna arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion. I avsnitt 2.3.5 redogörs för en kartläggning av köns- och åldersfördelning samt utbildningsbakgrund hos de sökande med arbetshandikapp i oktober 1996. Kartläggningen visar att de sökande med arbetshandikapp är äldre än övriga sökande på arbetsfönnedlingarna. Andelen män är också större bland dessa sökande. Slutligen har sökande med arbetshandikapp en lägre utbildningsnivå än övriga sökande. Avslutningsvis redogörs i avsnittet för vilken andel av de sökande med arbetshandikapp erhållit ett arbete under som perioden januari till september 1996. I kapitlets sista avsnitt sammanställning utbetalges en av ningarna av särskilt stöd för arbetshandikappade sedan budgetåret 1989/90. Sammanställningen avser lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA, bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till Samhall AB. I kapitel 3 en historisk återblick lönebidragen och ges av utvecklingen i siffror.

Sammanfattning 9

I kapitel 4 beskrivs de nuvarande problemen med lönebidrag. Genomförandet av det flexibla lönebidraget fr.o.m. den l juli 1991 innebar att lönebidraget uteslutande skulle utgå i relation till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden funktionsnedsättav ning. Bidraget skulle således inte bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnader utan av den arbetshandikappade sökandens förutsättningar. Av uttalanden som gjordes av arbetsmarknadsministem ställdes förväntningar på att reformen skulle medföra bl.a. 0 Sänkt genomsnittlig bidragsnivå och därmed ökat utrymme för fler lönebidragsanställningar inom för givna ramen medel. 0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar. 0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

Man måste konstatera att regeringens intentioner vid genomförandet det flexibla lönebidraget den 1 1991 inte av juli har kunnat uppfyllas. Utredningen har erhållit ett representativt urval som omfattar 8 400 personer, av dem som var anställda med lönebidrag i mars 1996. Hälften av personerna i urvalet anställdes med lönebidrag före den 1 juli 1991. Det framgår att den genomsnittliga lönebidragsnivån bland dem som anställts före den 1 juli 1991 är 66 procent och 71 procent bland dem som anställts efter detta datum. Den totala genomsnittliga bidragsnivån är 68 procent vilket innebär att nivån i stort sett är densamma som när det flexibla lönebidraget infördes den 1 juli 1991. Utredningen har gjort en kartläggning av några studier som har gjorts om undanträngningseffekter på arbetsmarknaden av åtgärden anställning med lönebidrag. Det är svårt att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser storom leken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som analyserats. I huvudsak saknas det kunskap om i vilken utsträck-

10 Sammanfattning

ning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet. När det gäller anställningar med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer kan man utgå ifrån att undanträngningseffekten är mycket liten eller ingen alls med hänsyn till att det här är fråga om en arbetsmarknad som inte skulle finnas om anställningarna inte var subventionerade med lönebidrag. I direktiv det gäller förhindra utredningens sägs att när att uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer skall utredaren redovisa hur det regelverk som rör sådana anställda skall förändras. Detta innebär att de allmännyttiga organisationerna skall särbehandlas vilket i sin tur kräver en definition av vad som avses med allmännyttiga avsnitt 4.4 beskrivs den skatterättsliga defiorganisationer. I nitionen av vad som avses med allmännyttiga organisationer. Ett av målen med reformen flexibelt lönebidrag var att en anställning med lönebidrag skall leda till rehabilitering av den arbetshandikappade så att denne skall kunna övergå till ett osubventionerat eller lägre subventionerat arbete. Ett upprättande handviktigt led i rehabiliteringsarbetet är av en lingsplan. Syftet med en sådan plan är att den skall stödja den rehabiliterande anställningen så löneinriktningen av att bidraget på sikt kan reduceras/upphöra. I avsnittet redogörs bl.a. för RRV:S utvärdering av det flexibla lönebidraget RRV 1994:4 och en studie som gjorts TCO och AMS i tre län. av Av utvärderingarna framgår att det sker få övergångar till osubventionerat arbete. Handlingsplaner förekommer sällan, och är dålig kvalitet. De är inte rehabiliteringsinriktade av och rehabilitering förekommer inte heller i någon nämnvärd omfattning. har gjort kartläggning det särskilda Utredningen en av introduktions- och uppföljningsstödet SIUS, verksamheten Unga Handikappade och Galaxen. Resultatet av kartlägg-

Sammanfattning ll

ningen ger vid handen att dessa verksamheter har stor betydelse för människor med omfattande arbetshandikapp. Det år viktigt att samhället har en positiv vilja att ge även personer med omfattande arbetshandikapp samma möjligheter utan funktionshinder arbetsmarknasom personer på den. En iakttagelse är

att rehabiliteringsinslaget betonas mer

i dessa verksamheter än i den vanliga lönebidragshanteringen. En viktig slutsats blir därför att hanteringen av lönebidraget för alla grupper av arbetshandikappade bör utformas på ett sådant sätt att handlingsplaner, rehabilitering och uppföljning fokuseras och sätts i förgrunden. Sedan införandet av det flexibla lönebidragssystemet har statsmaktemas mål och resultatkrav för åtgärden varit relativt oförändrade. statsmakterna har sedan budgetåret 1992/93 formulerat volymkrav för antalet anställda med lönebidrag och i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Sedan budgetåret 1994/95 har krav även ställts att minst tre procent anställda med lönebidrag skall till icke av personer övergå subventionerat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utredningen har även kartlagt statsmakternas krav på AMS återrapporterng av lönebidragens kostnadsutveckling och konstaterar att kraven minskats för budgetåret 1997. Kartläggningen av AMV:s hantering av det ekonomiadministrativa systemet visar att det finns brister i flera avseenden. Af/Ami har saknat förutsättningar att ha överen blick över den ekonomiska situationen bl.a. på grund av

svårigheter att prognostisera utbetalningar, eftersläpningar i

rekvisitioner av lönebidrag från arbetsgivarna samt brister i systemet för rapportering vilka avslutat anställav som en ning med lönebidrag. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA infördes år 1985 efter beslut riksdagen. av Målgrupär arbetslösa med sociahnedicinska pen handikapp arbetslösa år berättigade till insatser enligt som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller arbetslösa som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare

12 Sammanfattning

haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under lång tid. Redan i december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle till kommuner, landstingskommuner och i vissa utgå fall andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete för socialmedicinskt handikappade. i beredskapsarbeten för Denna grupp sysselsattes tidigare arbetslösa socialmedicinskt arbetshandikappade och som var sedan i särskilda i beredskapsarbeten i kommunal regi. För de socialmedicinskt arbetshandikappade behövs särskilda insatser och dessa insatser bör vara nära kopplade till kommunens sociala enligt socialtjänstlagen. En omsorger , också sysselsättningen för dessa möjlighet att planera perso- i skulle kommunerna bättre förutsättningar att klara det ner ge totala sociala ansvaret för denna grupp. jämställdhet mellan kvinnor och män Kartläggningen av i 6 visar kvinnor med funktionshinder möter totalt kapitel att på arbetsmarknaden. Detta l sett större svårigheter än män gäller även vid anställning med lönebidrag. i En högre andel kvinnor än män är t.ex. registrerade som kvin- 3 deltidsarbetslösa vid arbetsförmedlingen. Fler män än är inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten. Betydligt fler nor män än kvinnor är anställda med lönebidrag och bland enskilda skillnaanställda med lönebidrag hos arbetsgivare är den särskilt markant.

Utredningens förslag

Utredningens förslag inleds med att det flexibla lönebidraget bör behållas. Därefter föreslår utredningen en definition av begreppet organisationer. Den särbehandling de allallmännyttiga av direktiven förutsätter gör männyttiga organisationerna som en sådan definition nödvändig och utredningen anser att man skatterättsliga definitionen. här skall ansluta sig till den Därutöver föreslår utredningen att de allmännyttiga organisa-

Sammanfattning 13

tionerna skall uppfylla kriterierna för god arbetsmiljö så som de i arbetsmiljölagstiftningen och låg betalningsföranges måga för att de skall komma i åtnjutande av ett högre lönestöd. Utredningen föreslår vidare att en anställning med lönebidrag skall föregås av en arbetsplatsintroduktion API. Detta innebär att utan lönekostnader för arbetsgivaren man får en inskolning på arbetsplatsen och bedömning den en av funktionshindrades nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till arbetet. Arbetsgivaren bör förberedas på att lönebidragets storlek kommer att bestämmas utifrån arbetsförmågans nedsättning i samråd mellan Af/Ami, den enskilde, arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Under praktiktiden bör en tjänsteman från Ami ha kontakt med arbetsplatsen och där medverka vid arbetsbedömningen. Utredningen finner det också angeläget att den genomsnittliga bidragsnivån för anställningar med lönebidrag sjunker. Utredningen föreslår därför att länsarbetsnämnderna ges i uppgift att följa utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån både totalt och för varje arbetsgivarkategori. Uppföljningen bör göras månadsvis och användas inforsom mation för de tjänstemän som förhandlar om bidragsnivåer. Ett syfte är att öka medvetenheten om den aktuella nivån och att därigenom förhindra att arbetsgivare erhåller en alltför hög bidragsnivå i förhållande till den arbetshandikappades arbetsförmåga. En skälig bidragsnivå bör uppfattas som en nivå som motsvarar arbetsnedsättningen. Med hänsyn bl.a. till att lönebidraget avses vara ett instrument för rehabilitering samt att målet skall vara att lönebidraget på sikt kan reduceras/upphöra, är handlingsplanen ett viktigt inslag för att nå detta mål. Handlingsplanen måste innehålla tydliga mål och de åtgärder behövs för att nå som målen. Af/Ami har sällan uppföljande kontakter med de arbetshandikappade sedan anställningen är klar och ser då ofta som sin uppgift att omförhandla lönebidraget. Utredningen föreslår därför en mer utvecklad kompetens för att

14 Sammanfattning

kunna upprätthålla en hög kvalitet i administrationen av lönebidraget. Enligt utredningens uppfattning kräver en effektiv handläggning motsvarande kompetens finns hos Ami. som Utredningen föreslår dessutom att en särskild funktion som lönebidragssamordnare/förhandlare inrättas i varje län. En funktion har särskilda kunskaper för att kunna möta som företagen i en förhandlingssituation. Denna funktion skall också samordna handläggningen av lönebidraget och kontakterna med företagen. Utredningen visar också på hur kostnaderna för detta kan finansieras. Enligt direktiven skall utredaren skall utifrån en bedömning vilken omfattning en sådan åtgärd kan få analysera av kostnaderna för att integrera personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket i systemet med lönebidrag. Efter en analys och bedömning anser utredningen att stöd till dessa bör rymmas inom åtgärden Anställning med personer lönebidrag. Motivet för utredningens ställningstagande är förbehållen med funktionsatt åtgärden bör vara personer nedsättningar som leder till arbetshandikapp. Utredningen skäl att den möjlighet finns för anser av samma som arbetshandikappade, långtidsarbetslösa personer som fyllt 60 år att erhålla anställning med lönebidrag skall upphöra. Utredningen föreslår slutligen att AMS prioriterar utvecklingen sitt uppföljningssystem för att Af/Ami skall få av nya heltäckande information om bl.a. det aktuella budgetutrymmet för anställningar med lönebidrag.

Uppdraget

1.1 Bakgrund

Arbetsmarknaden i slutet av 1980-talet karakteriserades av mycket låg arbetslöshet och brist på arbetskraft en på många områden. Politiken fokuserades därför i betydande utsträckning på att öka arbetskraftsutbudet och att minska sjukfrånvaro och förtidspensioneringar. Lagstiftning med skärpta arbetsmiljökrav och om ett ansvar för arbetsgivarna att rehabilitera sjukskrivna anställda infördes i början av 1990talet. Den syftade till att skapa bättre förhållanden för de anställda och minska utslagningen från arbetslivet, men också till att öka arbetskraftsutbudet och få ett bättre fungerande arbetsliv. Situationen förändrades vid 1990-talets början i många avseenden genom det kraftiga raset i efterfrågan på arbetskraft och därmed en alltmer ökande arbetslöshet. Arbetssökande med arbetshandikapp ñck betydligt svårare att göra sig gällande i konkurrensen om de lediga platserna. Arbetsmarknadspolitiken inriktades på att hålla nere den öppna arbetslösheten och motverka uppkomsten arbetslöshet. av Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik har alltid inneburit att aktiva insatser så långt som möjligt skall användas i stället för passiva kontantstöd. Detta har varit och är betydelsefullt inte minst för att arbetslösa skall kunna vidmakthålla och utveckla sitt kunnande och sin yrkeskompetens, så att de kan ta ett arbete när efterfrågan på arbetskraft åter ökar. I praktiken innebar detta en subventionering av olika former av praktik och andra aktiviteter i samband med nyrekrytering hos företagen.

16 Uppdraget

Det totala antalet arbetshandikappade som fick arbete per år ökade varje budgetår från 1992/93 till 1994/95. Subvenolika aktiviteter för arbetslösa arbetstioneringen av utan handikapp, ofta unga och välutbildade, medförde dock att det blev svårt att få arbetsgivarna att acceptera låga lönebidragsnivåer för arbetshandikappade. Arbetsmarknadsstyrelsens AMS resurser intecknades snabbt när efterfrågan på arbetskraft och därmed ytterligare möjligheten att finna för arbetshandikappade sökande åter började anställningar öka. Med de budgetrestriktioner som gäller finns inte utrymme anslaget särskilda åtgärder för arbetshandiatt expandera till Samhall AB. Det är därför kappade respektive anslaget används så de är i ytterst angeläget att resurserna att som störst behov av stöd kommer ifråga.

1.2 Kort om direktiven

De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är förbehållna sökande syftar till tillförsäkra dem arbetshandikappade att rätt och möjlighet att delta i arbetslivet som icke samma arbetshandikappade har. Dessutom skall de personer med ge funktionshinder möjlighet att ta del av alla de andra åtgärder finns för arbetslösa. som Några av de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag till Samhall AB har ytterst ett fördelningspolitiskt syfte och är viktiga delar svensk handikappolitik. Sedan åtgärderna av har införts har det inträffat stora förändringar arbetsmarknaden, vilket påverkat bl.a. medelstilldelning, bidragsnivåer och volymutveckling. Bland annat harmöjligheterna för komma på arbetsgravt arbetshandikappade att ut marknaden minskat. Regeringen har därför funnit skäl att utreda hur intentionerna med statsmakternas särskilda arbetsmarknadspolitiska stöd för arbetshandikappade och statsmakkrav resultat förhåller sig till de resultat har ternas på som redovisats.

Uppdraget 17

Enligt direktiven 1996:56, skall utredningen vad avser lönebidragen 0 analysera de resultat som uppnåtts genom att det flexibla lönebidraget infördes i förhållande till statsmakternas intentioner med införandet, 0 pröva om åtgärden lönebidrag är ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt medel för arbetshandikappade utifrån dagens arbetsmarknadssituation och arbetshandikappades behov, och föreslå regelförbåttringar, 0 undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav samt uppföljningssystemet ger tillräckliga förutsättningar för kontroll över kostnadsutvecklingen och föreslå alternativa lösningar, 0 utifrån en bedömning vilken omfattning sådan av en åtgärd kan få analysera kostnaderna för att integrera personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket i systemet med lönebidrag, 0 När det gäller att förhindra uppsägningar arbetshandiav kappade inom allmännyttiga organisationer skall utredningen redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

När det gäller översynen av åtgärden arbete inom Samhallkoncernen skall utredningen 0 pröva Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjligheterna till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar, 0 pröva om målen för Samhalls verksamhet och statsmakternas resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna för att bedöma resultaten eller om den utveckling och de strukturförändringar som skett på arbetsmarknaden kan motivera förändringar, 0 studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i fråga om den rehabiliterande verksamheten, och 0 analysera Samhalls verksamhet och målgrupperna för den samt diskutera om verksamhetsformerna och målgrupperna behöver förändras.

18 Uppdraget

Direktiven i sin helhet återges i bilaga till betänkandet.

1.3 Utredningsarbetets genomförande

Enligt direktiven skall utredningens arbete vara avslutat före utgången av år 1996. Riksdagen antog i maj 1996 arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 som syftade till att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Regeringen skulle under år 1996 återkomma till riksdagen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. Utredningen skulle därför senast den 15 1996 redovisa och hur regelverket behövde augusti om förändras i de avseenden det berörde lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer. Med anledning härav överlämnade utredaren den 14 augusti arbetsrapport om lönebidrag inom alhnännytiga en till statsrådet Margareta Winberg. Arbetsorganisationer sin helhet i bilaga till betänkandet. rapporten återges i en Det visade sig under utredningsarbetet att det inte skulle bli före utgången år möjligt att avsluta hela uppdraget av 1996. Utredaren bedömde att den del av utredningen som berör Samhall inte skulle hinna avslutas i tid medan åtgärderna anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete OSA däremot skulle kunna redovisas före årets slut. beslutade därför den 17 oktober 1996 Regeringen att utredningens arbete iden del som avser Samhalls verksamhet skall avslutat senast den 1 april 1997. vara

Personer med funktionshinder och

arbetsmarknaden

2.1 Personer med funktionshinder

Den svenska arbetsmarknadspolitiken bygger på rätten till arbete för alla. En vägledande princip är arbetslinjen som innebär aktiva att åtgärder skall prioriteras före passiva kontantstöd. I fråga med funktionshinder inneom personer bär arbetslinjen rehabiliterande att åtgärder och åtgärder för att stärka den enskildes konkurrenskraft skall före prioriteras arbetslöshetsersättning och förtidspensionering. Detta synsätt stämmer väl överens med de regler som anges i FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Enligt

reglerna bör medlemsstaterna aktivt stödja att människor

med funktionshinder integreras i den öppna arbetsmarknaden. Reglerna sådant anger exempel på hur stöd kan utformas och hur staternas handlingsprogram och andra insatser kan utfonnas. Standardreglerna stämmer väl överens med inriktningen av och målen för den svenska handikappolitiken. Staten har det yttersta ansvaret för att dessa mål förverkligas. statsmakterna ställer därför krav på arbetsmarknadsmyndigheterna att de skall prioritera sökande med arbetshandikapp och uppnå vissa resultat för dessa sökande.

2.1.1 Definitioner begrepp av I FN:s standardregler för funktionshindrade definieras de grundläggande begreppen i handikappolitiken. Man anger bl.a. följande definitioner.

20 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal funktionshinder i olika befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, och hörselskador eller sjukdomar, syn- medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Handikapp beskrimötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivver ningen. Syftet är att fasta uppmärksamheten på brister i miljön och

inom olika samhällsområden, exempelvis brister i information, kom-

munikation och utbildning hindrar människor med funktionsnedsom sättning från att delta på lika villkor.

Användningen av begreppen funktionsnedsättning och de definieras i FN:s standardregler bör handikappfesom ses

Under 1970-talet

i ljuset av den moderna handikapphistorien. fanns stark reaktion mot den tidens språkbruk. Begreppen

en användes ofta ett oklart och förvirrande sätt, vilket gav

dålig för politiska strategier och åtgärder. Språkvägledning

bruket speglade en medicinsk och diagnostisk inställning som

bristerna i det samhället. I

inte tog hänsyn till omgivande Förbud diskriminering i arbetslivet promemorian mot av

med funktionshinder Ds 1996:56 förtydligas

personer

begreppen på följande sätt;

En funktionsnedsättning eller ett funktionshinder är den begränsning individens funktionsförmåga som är följden av en skada eller av sjukdom. Handikapp är de negativa följderna av funktionshindret i förhållandet mellan individen och hans eller hennes omgivning. Handikapp är således inte egenskap hos en enskild person med en en skada eller sjukdom. Handikapp är i stället förhållandet mellan funktionshindret omgivning. Enligt denna definition och personens uppstår ett handikapp när människa till följd av ett funktionsen hinder inte kan utföra aktivitet på det sätt eller inom de gränser en

normalt. Funktionshindret är således isig inget

som kan anses som handikapp, kan bli det den miljö eller den situation sm den men om funktionshindrade befinner sig i är sådan att tillvaron försvåras. Med denna definition är handikapp något relativt och uppstår först i samspelet mellan en individ och den omgivande miljön. En person med

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 21

funktionshinder kan således uppleva handikappande situationer i en viss miljö eller i en viss situation utan att göra det iandra.

Inom arbetsmarknadspolitiken används begreppet "arbetshandikappad". I förordningen 1991:333 om lönebidrag betecknar begreppet "...arbetssökande som på grund av fysiska, psykiska, förståndsmässiga eller socialmedicinska handikapp har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden". I promemorian Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder beskrivs begreppet på följande sätt;

Begreppet arbetshandikappad används för att avgränsa den grupp personer som kan komma i fråga för olika slag av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, exempelvis bidrag till kostnader för arbetshjälpmedel eller arbetsbiträde, tillgång till särskilt anordnade arbeten eller utbildning eller praktik. Begreppet arbetshandikapp handlar om effekterna av ett funktionshinder på den enskildes möjligheter att utföra visst arbete. Också detta är således ett relativt begrepp, som innebär att ett funktionshinder inte behöver innebära ett arbetshandikapp. Det kan också innebära att en förhållandevis liten funktionsnedsättning kan medföra stora svårigheter att utföra ett arbete, exempelvis i de fall arbetet ställer stora krav på den fysiska eller psykiska prestationsfönnågan.

2.1.2 Antal med funktionshinder/ personer arbetshandikapp

Det är inte möjligt att hur många med funkange personer tionshinder det finns i Sverige. Som vägledning kan konstateras att antalet medlemmar i handikapprörelsen uppgår till mer än 450 000 personer. Dessutom uppbär över 400 000 personer förtidspension, sjukbidrag eller handikappersättning som huvudförmån från Socialförsäkringssystemet. Antalet sökande vid arbetsfömedlingarna och arbetsmark-

nadsinstituten Ami med ett arbetshandikapp är betydligt

färre, eller 82 200 personer i oktober 1996. För att en

22 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

sökande skall anses som arbetshandikappad krävs att han eller hon är arbetssökande, har ett funktionshinder i relation till en arbetsuppgift och att det gjorts en registrering om arbetshandikapp hos Arbetsmarknadsverket AMV. 1989 års Handikapputrednjng framhöll dock i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 att det absoluta flertalet i utredningens personkrets inte är arbetssöknade. Utredningen skall enligt direktiven se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Utredningens kartläggning av med funktionshinder är personer därför begränsad till dem som är registrerade som sökande med arbetshandikapp hos arbetsförmedlingen och Ami.

2.1.3 Registrering av arbetshandikapp

Det är personal på arbetsförmedlingarna och Ami som bedömer om en sökande kan anses ha ett arbetshandikapp. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS följ ande handledning till ger

verkets personall; v

Om det visar sig att den sökande på grund av funktionsnedsättning är i behov av särskilda väglednings- och rehabiliteringsinsatser eller inte kan få arbete utan att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som är förbehållna sökande med arbetshandikapp, vidtas ska arbetshandikapp anges. I de fall en sökande har en funktionsnedsättning, som inte påverkar arbetsutbudet och inte heller i övrigt är av betydelse i förhållande till de arbetsuppgifter som är eller förväntas bli aktuella, föreligger inget arbetshandikapp. Den sökande ska vara införstådd med att skrivas in som arbetshandikappad. Om den sökande själv inte anser sig ha något handikapp och inte heller är intresserad av någon åtgärd som är förbehållen arbetshandikappade ska arbetshandikapp inte anges.

Om AMV registrerar en sökande som arbetshandikappad anger man typ av arbetshandikapp. Det finns åtta olika

Ur "Handledning för användare Förmedlingssystemet AF-90. -

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 23

koder;

Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom. Hörselskada/dövhet. Synskada. Rörelsehinder.

Övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp

Psykiska arbetshandikapp. Intellektuellt arbetshandikapp. Socialmedicinskt arbetshandikapp.

2.1.4 Särskilda stödformer för sökande med arbetshandikapp

Utöver de

åtgärder som erbjuds arbetslösa sökande i övrigt.,

finns stödformer som är förbehållna sökande med arbetshandikapp. Om det är nödvändigt kan en sökande erbjudas arbetsvägledning och /eller yrkesinriktad rehabilitering för att man inom AMV skall kunna bedöma vilka åtgärder som bör erbjudas. Bidrag kan lämnas till arbetshjälpmedel, när det behövs för att funktionshindrad skall kunna utföra sina en person arbetsuppgifter. Arbetshjälpmedel kan vara tekniska hjälpmedel, exempelvis en bandspelare för en synskadad eller en telefonförstärkare för med nedsatt hörsel. Det kan en person också datorer med eller

vara utan kringutrustning, t.ex.

syntetiskt tal. Bidraget kan också avse anpassningar av arbetsplatsen eller utrustning på arbetsplatsen, t.ex. installation av en rullstolsramp, ändring av reglage på maskin en m m.m. Vidare kan bidrag lämnas till ett arbetsbiträde, undersom lättar för den funktionshindrade att normal personen göra en arbetsinsats, t.ex. en teckensprâkstolk en döv eller person läshjälp en synskadad person.

:Med övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp avses exempelvis allergier, diabetes och sjukdom eller skada i mag- och tarmfunktionerna.

24 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

De åtgärder är förbehållna sysselsättningsskapande som arbetshandikappade sökande är Anställning med lönearbete hos offentliga arbetsgivare OSA, bidrag Skyddat , Arbete inom Samhallkoncernen samt näringshjålp till start , verksamhet som företagare. Av dessa åtgärder av egen omfattar anställning med lönebidrag flest personer.

2.2 Arbetsmarknadens utveckling under

1990-talet

fä arbete den reguljära arbets- Möjligheterna att ett på marknaden bestäms främst av efterfrågan och tillgången på arbetskraft. Det i huvudsak för arbetshandigäller även sökande. Men för dessa sökande har också de olika kappade stödformerna betydelse. I det arbetsmarknadspolitiska en stor följande ges först en beskrivning över utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet3, därefter ges en beskrivsituationen för arbetshandikappade sökande under ning av samma period. direktiv 1994:124 till statliga kommittéer och Enligt konse-

särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska

kvenser skall kvinnors och mäns skilda villkor analyseras redovisas. I detta inte könsspeciñka skilloch kapitel berörs nader vad med funktionshinder. Utredningen gäller personer har i stället valt att redovisa dessa skillnader i ett eget 6 Kvinnor och män med funktionskapitel. Se kapitel hinder.

:För utförlig redovisning arbetsmarknadens utveckling hänvisas till en av Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande Aktiv arbetsmarknadspolitik" SOU 1996:34.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 25

2.2.1 Efterfrågan på arbetskraft

Tabell 2.1 visar att efterfrågan på arbetskraft har sjunkit kraftigt under 1990-talet. AMV registrerade totalt 650 000 nyanmälda platser år 19904. Därefter sjönk efterfrågan varje år t.o.m. år 1993. Antalet nyanmälda platser ökade igen under år 1994, men trots denna ökning efterfrågevar volymen endast hälften så stor som år 1990. Under 1996 sjönk åter antalet nyanmälda platser. Antalet var under perioden januari till oktober 1996 tjugo procent lägre än under motsvarande period 1995.

Tabell 2.1 Antal nyanmälda platser med än 10 dagars varaktigmer het under perioden 1990-1995..

Antal platser

Källa: AMS.

2.2.2 Tillgången på arbetskraft

Utbudet av arbetskraft redovisas Statistiska centralgenom byråns SCB arbetskraftsundersökningar AKU. Utgångspunkt för dessa undersökningar är samtliga i Sverige folkbokförda mellan 16 och 64 år. Denna personer grupp benämns Befolkningen. Gruppen delas därefter in i två undergrupper som benämns I arbetskraften respektive Ej

AMS statistik över nyanmälda platser med än 10 dagars varaktighet. mer

26 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

i arbetskraften. De ingår i arbetskraften delas personer som i sin tur in i undergrupperna "sysselsatta" och "Arbetslösa. Samtidigt som antalet nyanmälda platser minskat kraftigt har deltagandet i arbetskraften sjunkit. Det visar de siffror SCB redovisat. Det genomsnittliga antalet personer i som arbetskraften 250 000 mellan åren 1990 och sjönk med ca 1995. Samtidigt ökade antalet i befolkningen med personer 126 000. Arbetskraftens andel befolkningen sjönk dårca av med från 85 procent till 78 procent. Se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Antal i befolkningen mellan 16-64 år samt personer

därav i arbetskraften under perioden 1990-1995. Årsgenomsnitt.

Antal personer

Källa: SCB AKU.

Inte sedan 1930-talet har arbetslösheten varit lika hög som under 1990-talet. I tabell 2.3 redovisas att den Öppna arbets-

lösheten ökade från 1,6 år 1990 till 7,7 procent procent av

arbetskraften âr 1995. Räknat i antalet innebar det personer

antalet arbetslösa med ungefär 250 000. en ökning av öppet Under minskade antalet sysselsatta med samma period

sDet finns ytterligare indelningar i undergrupper, men dessa berörs här. Definitioner från SCB:s Statistiska meddelanden, "Arbetskraftsundersökningen ijuni 1996.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

500 000. Tabell 2.3 Antal sysselsatta och arbetslösa arbetslösheten samt i

procent av arbetskraften under perioden 1990-1995. Årsgenomsnitt.

Källa: SCB AKU.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetshandikappade inom Samhall

Regering och riksdag har under 1990-talet kraftigt utökat

omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för

att minska effekterna den för

av Sverige mycket höga arbets-

lösheten.

De arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna delas i AMS månatliga publikation Arbetsmarknadsstatistik mellan

upp

konjunkturberoende åtgärder och handikappåtgärder7.

Antalet i konjunkturberoende personer åtgärder ökade i

De konjunkturberoende åtgärderna utgörs i juli 1996 av Anställning med rekryteringsstöd", Starta eget-bidrag", Beredskapsarbete", "Anställning med utbildningsvikariat", "Arbetslivsutveckling", "Arbetsplatsintroduktion", s.k. "Kommunavtal", "Datortek" och "Arbetsmarknadsutbildning". Källa: AMS Arbetsmarknadsstatistik Juli 1996, Uar 1996:9.

7Handikappåtgärdema utgörs ijuli 1996 Anställning av med lönebidrag" samt "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare". Källa: AMS Arbetsmarknadsstatistik Juli 1996, Uar 1996:9.

28 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

med 137 000 från 52 000 år

genomsnitt personer personer

1990 till 189 000 år 1995. Det innebar en ökning

personer

med ca 250 procent.

Antalet i handikappåtgärder uppgick till ca

personer

under åren 1990 till 1994. År

50 000 i genomsnitt

personer och till 55 000

1995 ökade antalet uppgick ca personer.

Under 1996 har antalet åter minskat till ca 50 000 personer.

anställda inom Samhallkon-

Antal arbetshandikappade

1990 till 1995 till 30 000

cernen har under åren uppgått ca

år.

personer i genomsnitt per

Tabell 2.4 redovisar antal i konjunkturberoende

personer antal arbetshandi-

åtgärder och handikappåtgärder samt

anställda inom Samhallkoncernen under 1990-talet.

kappade

Tabell 2.4 Antal deltagit i konjunkturberoende

personer som

och handikappåtgärder samt antal arbetshandikappade

åtgärder j

inom Samhallkoncernen, under perioden 1990-1995.

anställda

Årsmedeltal.

,

R

Antal personer

E

Konjunktur- Handikapp- Arbetshandikappade beroende åtgärder åtgärder anställda inom Samhallkoncernen

i

1990 52 000 50 700 30 500 g

83 900 50 000 29 600 1991

1992 154 700 48 100 29 100

183 900 48 300 28 300 1993

1994 226 800 51 900 28 500

1995 188 500 55 200 29 200

Källa: AMS.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 29

2.2.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det varit en kraftig obalans på arbetsmarknaden under 1990-talet. Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit med hundratusentals platser är. Arbetslösheten har samtidigt per fyrdubblats. Såväl den öppna arbetslösheten antalet i arbetssom personer marknadspolitiska åtgärder har ökat till historiskt höga nivåer. Antalet deltagare i konjunkturberoende åtgärder har ökat från i genomsnitt 52 000 månad i början personer per av decenniet till i genomsnitt 189 000 personer månad år per 1995. Antalet i

personer handikappåtgärder har samtidigt

varit relativt oförändrat och uppgått till ca 50 000 personer månad. per

2.3 Sökande med

arbetshandikapp

under 1990-talet

I detta avsnitt beskrivning situationen för sökande ges en av med arbetshandikapp under 1990-talet. I avsnittet redovisas det faktiska antalet arbetshandikappade i olika

sökande-

kategorier. Där det är möjligt redovisas även de arbetshandikappade sökandes andel samtliga sökande i kateav gorm. Antalet arbetshandikappade sökande har ökat kraftigt under l990-talet. Deras antal har dock inte ökat i samma omfattning som det totala antalet sökande på arbetsförmedlingarna. Det medför i flera fall att antalet arbetshandikappade sökande ökat i en sökandekategori, samtidigt som deras andel av samtliga sökande i kategorin har minskat. Det faktum att andelen sökande med arbetshandikapp minskat i flera sökandekategorier skall inte tolkas som att situationen för sökande med arbetshandikapp har förbättrats. En sådan utveckling beror på att antalet sökande med arbetshandikapp inte ökar lika mycket som det totala antalet sökande när situationen på arbetsmarknaden försämras. Om -

2 16-1630

30 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

situationen på arbetsmarknaden i stället förbättras minskar inte heller antalet sökande med arbetshandikapp lika mycket totalt antal sökande. Därmed ökar åter deras andel i som sökandekategorierna. Beräkningen andelen sökande med arbetshandikapp i av olika sökandekategorier skall i stället användas för att följa arbetshandikappade sökande får tillgång till de upp om konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i minst samma omfattning som deras andel av antalet sökande utan arbete.

2.3.1 Antalet sökande med arbetshandikapp

Antalet sökande med arbetshandikapp pä arbetsförrned-

lingarna och hos arbetsmarknadsinstituten Ami har ökat

1990-talet. År 1990 deras antal till i under uppgick genomsnitt 53 000 Antalet ökade därefter årligen och personer. år 1994 till 83 000 År 1995 minskade uppgick personer.

antalet något

antalet sökande arbetsförmedlingarna har Det totala på ökat snabbare än antalet sökande med arbetshandikapp. Det har inneburit andelen sökande med arbetshandikapp minsatt kat. År 1990 uppgick deras andel till 16,1 procent. Fem år senare uppgick andelen till 8,4 procent. I tabell 2.5 redovisas antal sökande med arbetshandikapp samt andel samtliga sökande från 1990 till 1995. av

Observera med registrerat arbetshandikapp som deltar i åtgärderna att personer "Anställning med lönebidrag", Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare", och "Rekryteringsstöd" samt är anställda inom Samhallkoncernen, inte ingår i denna statistik.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 31

Tabell 2.5 Antal sökande med arbetshandikapp samt andel av samtliga sökande 1990-1995. Årsmedeltal.

Sökande med Andel av samtliga arbetshandikapp

Källa: AMS.

2.3.2 Sökande med arbetshandikapp utan arbete

Arbetsmarknadsverket klassificerar samtliga sökande hos arbetsförmedlingarna i olika sökandekategorier. Sökandekategorierna för sökande som kan ta arbete direkt s.k. "arbetslösa, sökande som är i behov av vägledning, sökande väntar på beslutad som en åtgärd och andra sökande som kan ta arbete direkt benämns gemensamt som Arbetssökande utan arbete. Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete ökade från i genomsnitt 18 000 år 1990 till i genomsnitt personer 47 000 år 1995. Under 1996 har ökningen fortsatt. personer Från januari till oktober i genomsnitt 49 800 sökande var med arbetshandikapp utan arbete. Den försämrade situationen på arbetsmarknaden har även påverkat situationen för arbetshandikappade sökande. Antal arbetshandikappade arbetslösa, dvs. utan arbete och som kan ta arbete direkt, har också ökat under 1990-talet. Deras antal ökade från i genomsnitt 3 500 år 1990 personer

Sökandekategorierna 11-15.

32 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

till 13 700 år 1995. Under perioden januari till personer 1996 minskade arbetslösheten bland arbetshandioktober sökande till i genomsnitt 13 200

kappade

personer. arbetshandi-

långtidsarbetslösheten

Aven har ökat bland sökande. År 1995 i genomsnitt 3 900 sökande kappade var med arbetshandikapp registrerade som långtidsarbetslösa. Deras antal uppgick till endast 600 år 1990. Under perioden 1996 i 3 400 arbetshandijanuari till oktober var genomsnitt kappade sökande långtidsarbetslösa. Antalet sökande med arbetshandikapp utan arbete samt arbetslösa och arbetshandidärav antal arbetshandikappade har dock inte ökat lika kraftigt

kappade långtidsarbetslösa

totala antalet sökande i dessa sökandekategorier. Det som har minsinnebär att andelen sökande med arbetshandikapp År 1990 uppgick andelen kat i respektive sökandekategori. sökande med arbetshandikapp utan arbete till 15 procent av sökande arbete. År 1995 uppgick deras andel samtliga utan Andel arbetshandikappade arbetslösa till 9,5 procent. arbetslösa år 1990. Är uppgick till 5,0 procent av samtliga deras andel till 3,8 Även bland lång- 1995 uppgick procent. tidsarbetslösa har andelen sökande med arbetshandikapp andel till 7,8 år 1990 och sjun-kit. Deras uppgick procent

år 1995. Under 1996 har långtidsarbetslösheten

4,1 procent minskat bland sökande med arbetshandikapp. Tabell 2.6 illustrerar utvecklingen under perioden

1990-1995.

Långtidsarbetslös är den varit öppet arbetslös i mer än sex månader. som under 25 år klassificeras långtidsarbetslösa om de varit öppet Ungdomar som arbetslösa i än fyra månader. mer

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 33

Tabell 2.6 Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete, därav arbetslösa och långtidsarbetslösa samt deras andel totala antalet av

sökande inom samma sökandekategori. Årsmedeltal.

Sökande med arbetshandikapp samt andel samtliga sökande av

arbetshandikapp

Långtidsinskrivna är sökande som varit inskrivna i mer än två år hos arbetsförmedlingen och utan avbrott varit som utan arbete eller deltagit i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under perioden. Den som är långtidsinskriven har alltså inte varit sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslös, verksam i OSA eller anställd med lönebidrag. Andelen lângtidsinslcrivna är högre bland sökande med arbetshandikapp än bland samtliga sökande. AMS har genomfört beräkningar av genomsnittligt antal lângtidsinskrivna på arbetsförmedlingarna från juli 1995 till 1996. juni Beräkningarna visar att i genomsnitt 36,0 procent av det totala antalet inskrivna med arbetshandikapp var långtidsinskrivna. Bland samtliga sökande var andelen 19,9 pro-

34 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

cent. Se tabell 2.7. Tabell 2.7 Genomsnittligt antal långtidsinskrivna samt långtidsinskriva med arbetshandikapp juli 1995 till juni 1996. Långtidsinskrivna

Källa: AMS.

2.3.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Åtgärden

Anställning med lönebidrag har haft den största de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetsvolymen av Antal i har varierat. Åren handikappade. personer åtgärden och 1991 antalet anställda med lönebidrag till 1990 uppgick i 000 Därefter minskade deras antal genomsnitt 45 personer. de två åren. Under år 1994 ökade dock åter antalet följande påföljande år uppgick deras antal lönebidragsanställda och till i 50 000. Se tabell 2.8. genomsnitt Antal arbetshandikappade i åtgärden Skyddat arbete hos har varit nästan konstant under hela offentliga arbetsgivare I 5 500 år deltagit 1990-talet. genomsnitt har ca personer per i åtgärden. Antal arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncermellan 28 300 år 1993 har fluktuerat som lägst

nen personer

och 30 500 år 1990. Ar 1995 uppgick som högst personer deras antal till 29 200 personer. Se tabell 2.8.

"Totalt antal inskrivna, med eller utan arbetshandikapp, definieras i detta på arbetsförmedlingarna vid månadens slut sammanhang som samtliga inskrivna utom de är sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslösa, som verksamma i OSA eller anställda med lönebidrag.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 35

Tabell 2.8 Antal personer i handikappåtgärderna samt

arbets-

handikappade anställda inom Samhallkoncernen, 1990-1995. Arsmedeltal.

Antal personer

5 700 sökande med arbetshandikapp inskrivna vid Ami år 1995. Under perioden januari till oktober 1996 har dock deras antal minskat till 4 700. Minskningen har flera orsaker. Amizs har alltmer resurser tagits i anspråk för konsultativa insatser gentemot arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna. Det är dessutom Ami som numera i många län har tagit över hela resultatansvaret för arbetshandikappade sökande. Allt fler sökande som får del av Amizs tjänster uppbär sålunda annan ersättning än utbildningsbidrag såsom arbetslöshetsersättning eller ersättning från försäkringskassa. Andelen sökande med arbetshandikapp har utgjort mellan 50 och 75 procent det totala antalet inskrivna vid Ami. av Sedan år 1992 har deras andel ökat. År 1995 uppgick andelen sökande med till arbetshandikapp ca 75 procent. Denna andel ökade ytterligare några procentenheter under perioden januari till oktober 1996. Det har varit en uttalad strävan från AMS sida andelen att arbetshandikappade vid Ami skall

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

öka. åren har AMV haft krav från statsmak- De senaste som

andel i konjunkturterna att arbetshandikappades av personer beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga

arbete. Åren 1994 och 1995

deras andel av personer utan

inte detta mål. Målet har dock uppnåtts under uppnåddes

1996. Se tabell 2.9.

perioden januari till september

Arbetshandikappade sökandes representation bland Tabell 2.9 arbete och i konjunkturberoende åtgärder 1994-1996. sökande utan

Arbetshandikappade sökandes andel av samtliga sökande

Källa: AMS.

i åtgärden Arbets- Antalet sökande med arbetshandikapp

"13 ökade de första åren under 1990-talet.

marknadsutbildning Därefter har antalet minskat. Se tabell 2.10. Under perioden

1996 deltog 6 400 sökande med

januari till oktober arbetshandikapp i åtgärden.

Även andelen sökande med arbetshandikapp har minskat

bland i arbetsmarknadsutbildning. Under perioden

deltagarna

1996 ökade dock deras andel eftersom det

januari till oktober

totala antalet minskade än antalet deltagare deltagare mer

med arbetshandikapp.

Uppgifterna i tabell 2.9 arbetshandikappade sökandes andel av samtliga om sökande skiljer sig från uppgifterna i tabell 2.6 på grund av att personer inskrivna vid Ami inkluderats i tabell 2.9. 3Arbetsmarknadsutbildning yrkesinriktad utbildning, allmänteoretisk avser eller orienterande utbildning är nödvändig förberedelse för utbildning som en yrkesutbildning.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 37

Minskningen av antalet arbetshandikappade i arbetsmarknadsutbildning beror till stor del försämrade bidragsvillkor. Exempelvis infördes år 1992 en lånedel i utbildningsbidraget vid reguljär utbildning. Detta avskaffades år 1995. Dessutom har rese- och traktamentsreglerna försämrats. Den minskade andelen arbetshandikappade i åtgärden beror även på att det totala antalet deltagare ökat kraftigt. Tabell 2.10 redovisar både antal sökande med arbetshandikapp i arbetsmarknadsutbildning och deras andel av totala antalet deltagare i åtgärden. Antal sökande med arbetshandikapp ökade även i åtgärden År Beredskapsarbete under början av 1990-talet. 1993 sjönk dock volymen till i genomsnitt 2 000 personer. Denna volym har därefter legat ganska stabilt. Under 1996 januari-oktober har antalet sökande med arbetshandikapp minskat till l 300 personer. Andelen sökande med arbetshandikapp i beredskapsarbete har halverats under 1990-talet. Minskningen skedde framför allt från år 1990 till år 1993. Är 1995 uppgick andelen sökande med arbetshandikapp till 13 procent. Minskningen av andelen arbetshandikappade i åtgärden under 1990-talet beror huvudsakligen på att det totala antalet deltagare i åtgärden fördubblats. Under perioden januari till oktober 1996 ökade dock andelen arbetshandikappade i åtgärden med två procentenheter.

Åtgärden "Arbetslivsutveckling ALU5 infördes år

1993. Antalet sökande med arbetshandikapp uppgick då till i genomsnitt 3 400. Antalet har därefter ökat med ca 1 000 År 1993 personer. utgjorde de sökande med arbetshandikapp

Beredskapsarbete är avsett att sysselsättning åt arbetslösa som inte kan få ge ett ordinarie arbete eller någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Arbetslivsutveckling ALU får anvisas arbetslös söker arbete person som genom arbetsförmedlingen, är arbetslös och inte kunnat beredas arbete, utbildning eller någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. ALU syftar dels till att de arbetssökande skall kunna bibehålla sin kompetens och sin kontakter med arbetslivet och dels till att få skydd mot utförsäkring.

38 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

10 procent samtliga deltagare. Även andelen sökande med

av

arbetshandikapp i åtgärden har ökat.

I tabell 2.10 redovisas bl.a. antalet sökande med arbets-

handikapp hos Ami och i de arbetsmarknadspolitiska åtgär-

der som beskrivits ovan.

Tabell 2.10 Antal sökande med arbetshandikapp hos Ami och i åtgärderna Arbetsmarknadsutbildning", Beredskapsarbete och "Arbetslivsutveckling" samt deras andel av samtliga i respektive åtgärd. Årsmedeltal. Antal med arbetshandikapp samt andel av samtliga

1 i Källa: AMS.

Antalet arbetshandikappade sökande i ungdomsåtgärder har

varierat under 1990-talet. År 1990 uppgick deras antal till ca 700 personer och de utgjorde en fjärdedel av samtliga deltagare i åtgärden. Därefter utökades den totala volymen sökande med arbetshandiav åtgärderna kraftigt. Andelen kapp minskade till ca 5 procent år 1993 samtidigt som antalet ökade till 3 000 År 1995 andelen densampersoner. var trots att antalet minskade till 1 300. ma personer I tabell 2.11 redovisas ungdomsåtgärdernas volymutveckarbetshandikappade sökande i åtgärderna ling och antal

Avser samtliga ungdomsåtgärder som varit aktuella under perioden 1990-1996. Dessa åtgärder är "Särskilda inskolningsplatser", "Akademikerpraktik", "Ungdomsintroduktion", "Datortek", samt s.k. "Kommunavtal".

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 39

"Utbildningsvikariat Invandrarpraktik och Arbetsplats- , introduktion API samt deras andel av samtliga sökande i respektive åtgärd. Under 1996 januari-oktober minskade antalet deltagare med arbetshandikapp kraftig i ungdomsåtgärderna. Antalet uppgick i genomsnitt till 500 personer och de utgjorde endast 2 samtliga sökande i ca procent av åtgärden. Under samma period har antalet arbetshandikappade sökande i API ökat kraftigt. De uppgick till i genomsnitt 5 800 personer per månad och utgjorde nästan femtedel en av samtliga deltagare i åtgärden.

Tabell 2.11 Antal sökande med arbetshandikapp i åtgärderna "Utbildningsvikariat", "Invandrarpraktik", "Arbetsplatsintroduktion" och i ungdomsåtgärder samt deras andel samtliga i åtgärav den. Årsmedeltal.

Antal med arbetshandikapp samt andel av samtliga Utbildningsvikariat Invandrarpraktik API Ungdomsâtgärder

Källa: AMS.

40 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

2.3.5 Vem sökande med arbetshandikapp i var oktober 1996

Sökande med arbetshandikapp har en annorlunda åldersfördelning än övriga sökande på arbetsförmedlingarna. Medelåldern är högre bland sökande med arbetshandikapp. Endast 9 procent sökande med arbetshandikapp befann sig av i den 24 år, i oktober 1996. yngsta åldersgruppen, t.o.m. Bland samtliga sökande på arbetsförmedlingarna var motsvarande andel 22 procent. Den bland sökande med arbetsvanligaste åldersgruppen handikapp var gruppen mellan 35 och 44 år. Bland samtliga sökande åldersgruppen 25 till 34 år den vanligaste. var Tabell 2.12 redovisar antal i respektive åldersgrupp personer för sökande och därav sökande med arbetshandisamtliga kapp . l Tabell 2.12 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav arbets-handikappade med fördelning efter ålder i oktober 1996.

25-34

samtliga sökande. Bland sökande med könsfördelning än

53 män i oktober 1996. Bland arbetshandikapp var procent

sökande endast 46 män vid samtliga var procent samma

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 41

tidpunkt. Antal män respektive kvinnor bland samtliga sökande och bland sökande med arbetshandikapp redovisas

itabell 2.13.

Tabell 2.13 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav arbetshandikappade med fördelning efter kön i oktober 1996. Antal personer Andel av Samtliga sökande Sökande med arbets- Samtliga sökande Sökande med arbets-

Källa: AMS.

Arbetshandikappade sökande har en lägre utbildningsnivå än övriga sökande hos arbetsförmedlingarna. De är kraftigt överrepresenterade bland de sökande som saknar gymnasieutbildning. Se tabell 2.14 för utbildningsnivåns fördelning bland sökande med arbetshandikapp och bland samtliga sökande.

42 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.14 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav arbetshandikappade med fördelning efter utbildningsnivå i oktober 1996.

1996: 12 illustrerat hur antalet långtidsinskrivna arbets-

Ura

utvecklats sedan 1992 fördelat efter utbildhandikappade ningsnivå. Man har i rapporten delat in sökande med gymnasieutbildning efter utbildningstid. Rapporten visar att de flesta endast tvåårig gymnasieutbildning. I genomgått en oktober 1996 uppgick deras andel till mer än tre fjärdedelar långtidsinskrivna arbetshandikappade sökande av samtliga med gymnasieutbildning. Se bild 2.1.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 43

Bild 2.1 Långtidsinskrivna arbetshandikappade fördelade efter utbildningsnivå under perioden januari 1992 till oktober 1996.

Källa: AMS.

Det vanligast förekommande funktionshindret bland arbetshandikappade utgjordes i oktober 1996 av rörelsehinder. Deras andel av samtliga sökande med arbetshandikapp uppgick till 44 procent. Det därefter vanligast förekommande funktionshindret var övriga somatiskt relaterade handikapp. De utgjorde 22 procent av samtliga sökande med arbetshandikapp. Sökande med socialmedicinskt arbetshandikapp utgjorde 14 procent samtliga arbetshandikappade. I tabell av 2.15 nedan redovisas samtliga sökande med arbetshandikapp med fördelning efter handikappkod i oktober 1996.

44 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.15 Sökande med arbetshandikapp med fördelning efter handikappkod i oktober 1996.

Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc Total kärl som handi handi med Antal 2900 2700 1400 3640017900 6300 350011200 82200 Andel 3% 3% 2% 44% 22% 8% 4% 14% 100%

Källa: AMS.

2.3.6 Arbetshandikappade i arbete under 1996

Under de nio första månaderna 1996 erhöll omkring 2,5 prosökande med arbetshandikapp arbete. I cent av samtliga ett

tabell 2.16 redovisas att 1,4 procent erhöll ett arbete utan

stöd. 0,5 procent erhöll ett arbete med lönebidrag, ett offent-

OSA eller arbete hos Samhall.

ligt skyddat arbete ett Bland sökande med arbetshandikapp ñck en något större

andel dem är än 35 år ett arbete än dem som av som yngre

är 35 år och äldre. 2,7 procent sökande med arbetshandi-

av

kapp under 35 år fick ett arbete under de nio första månader-

na 1996. Motsvarande siffra för äldre sökande var 2,3 pro-

cent. Se tabell 2.16.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 45

Tabell 2.16 Andel sökande med arbetshandikapp som erhållit arbete med fördelning efter ålder. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och arbete genom de

sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Avser

perioden januari till september 1996.

Antal Andel Sökande Totalt i Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete Arbete hos snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall -34 âr 28 000 2,7 % 1,7 % 0,5 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % 35- år 45 700 2,3 % 1,3 % 0,4 % 0,4 % 0,1 % 0,1 % 73 700 2,5 % 1,4 % 0,4 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % Totalt

Källa: AMS.

sökande hos arbetsförmedlingarna erhöll 6,3 Bland samtliga

arbete under de nio första månaderna 1996. En procent ett större andel dessa erhöll ett arbete utan stöd än bland

av

sökande med arbetshandikapp. Se tabell 2.17. Även bland samtliga sökande fick en större andel av de

sökande ett arbete. Skillnaderna mellan åldersgrupper-

yngre arbeten erhållna stöd.

na gäller utan

Tabell 2.17 Andel samtliga sökande erhållit arbete med lör-

av som

delning efter ålder. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd respektive tillfälligt arbete. Avser perioden januari

till september 1996.

Antal Andel

Källa: AMS.

46 Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden

Utbildningsnivån påverkar möjligheterna för sökande med arbetshandikapp att erhålla ett arbete. Bland dessa sökande ökar andelen som fått ett arbete under januari till september 1996 med utbildningstidens längd. Det finns dock ingen skillnad mellan andelen som fått arbete mellan sökande med gymnasieutbildning och sökande med eftergymnasial utbildning. Vad gäller arbete utan stöd så har t.o.m. en något större andel arbetshandikappade sökande med gymnasieutbildning erhållit arbete än sökande med eftergymnasial utbildning.

Tabell 2.18 Andel sökande med arbetshandikapp som erhållit arbete med fördelning efter utbildningsnivå. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och arbete genom de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Avser perioden januari till september 1996.

Antal Andel q

Sökande Totalt i Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete ArbeteTs

snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall grundskola 10 000 1,9 % 1,0 % 0,3 % T 0,3 % 0,1 % 0,1 Grundskola 26 500 2,2 % 1,1 % 0,3 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % Gymnasieutb 33 800 2,8 % 1,8 % 0,6 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % Eftergymn. 3 400 2,8 % 1,7 % 0,6 % 0,3 % % 0,1 0,0 % utb. Totalt 73 700 2,5 % 1,4 % 0,4 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % Källa: AMS.

Bland samtliga sökande arbetsförmedlingarna fick en betydligt större andel av de sökande med högre utbildningsnivå ett arbete. En jämförelse mellan tabellerna 2.18 och 2.19 visar att skillnaden i utbildningsnivå är mindre avgörande för arbetshandikappade sökande än för samtliga sökande för om de skall få ett arbete.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 47

Tabell 2.19 Andel av samtliga sökande som erhållit arbete med fördelning efter utbildningsnivå. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd respektive tillfälligt arbete. Avser perioden januari till september 1996.

utb. Totalt 667 500 6,3 % 5,7 % 1,6 %

Källa: AMS.

Sammanfattning

Syftet med detta avsnitt har varit att kartlägga situationen för sökande med arbetshandikapp under 1990-talet. Det material som redovisats har illustrerat att antalet sökande med arbets- Ökat under decenniet. År 1990 fanns det handikapp kraftigt i genomsnitt ca 50 000 sökande med arbetshandikapp. Sex år senare uppgick deras antal till ca 85 000. Bland de sökande med arbetshandikapp är det framför allt

de sökande utan arbete som ökat. Ökningen sedan år 1990

uppgår till nästan 30 000 personer. Det innebär att även antalet arbetslösa och därav långtidsarbetslösa ökat. Antalet anställda med lönebidrag och i OSA har varierat mellan 48 000 och 55 000 under decenniet. Antalet arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncernen har samtidigt varit omkring 30 000. Den ökning antalet arbetshandiav kappade som erhållit anställning med lönebidrag och hos Samhall har varit förhållandevis begränsad jämfört med

48 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

ökningen av antalet sökande utan arbete. AMV har de senaste åren haft uttalad strävan att öka som andelen arbetshandikappade bland de sökande vid Ami. Denna målsättning har uppnåtts. Antalet sökande med arbetshandikapp inskrivna vid Ami har däremot varierat hittills under 1990-talet. Under perioden januari till september 1996 minskade deras antal med i genomsnitt ca 1 000 personer jämfört med föregående år. Minskningen hänger samman med dels att Amizs resurser tagits alltmer i anspråk för konsultativa insatser gentemot arbetsförmedlingarna och försäkringskassoma, dels att Ami numera i många län har tagit över hela resultatansvaret för arbetshandikappade arbetssökande. Allt fler sökande som får del av Amizs tjänster uppbär sålunda annan ersättning än utbildningsbidrag såsom arbetslöshetsersättning eller ersättning från försäkringskassa. AMV har även haft som krav från statsmakterna att arbetshandikappades andel av personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga deras andel arbete. Åren 1994 och 1995 inte av personer utan uppfylldes detta krav. Under perioden januari till september 1996 uppfylldes dock kravet. Antalet sökande med arbetshandikapp i konjunkturberoende åtgärder har sammanlagt varit relativt konstant sedan 1990-talet. Det har dock skett variationer mellan och inom åtgärderna. Exempelvis har antalet sökande med arbetshandikapp i arbetsmarknadsutbildning sjunkit under decenniet. Det har samtidigt tillkommit åtgärder där nya sökande med arbetshandikapp har deltagit, främst åtgärderna arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion. I avsnitt 2.3.5 redogörs för en kartläggning av köns- och åldersfördelning samt utbildningsbakgrund hos de sökande med arbetshandikapp i oktober 1996. Kartläggningen visar att de sökande med arbetshandikapp är äldre ån de övriga sökande på arbetsförmedlingarna. Andelen män är också större bland dessa sökande. Slutligen har sökande med arbetshandikapp en lägre utbildningsnivå än övriga sökande.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 49

Avslutningsvis redogörs i kapitelavsnittet för vilken andel de sökande med arbetshandikapp som erhållit ett arbete av under perioden januari till september 1996. Totalt erhöll 2,5 procent det genomsnittliga antalet sökande under perioden av ett arbete. Något än hälften av dessa sökande erhöll ett mer arbete utan stöd. Ungefär en femtedel erhöll ett arbete med lönebidrag, inom OSA eller hos Samhall. Utbildningsnivå och ålder de arbetshandikappade sökandes möjligpåverkade heter att fä ett arbete. Dessa faktorer var dock inte lika avgörande för övriga sökande på arbetsförmedlingarna. som

2.4 särskilt stöd för

Utbetalningar av arbetshandikappade

Utbetalningarna särskilt stöd för arbetshandikappade har av under 1990-talet huvudsakligen inneburit utbetalning av lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga till arbetshjälpmedel och bidrag till arbetsgivare, bidrag Samhall AB.

2.4.1 Lönebidrag

Utbetalningarna av lönebidrag har i löpande priser ökat successivt från budgetåret 1989/90 till 1995/96. Från 1989/90 till 1991/92 ökade utbetalningarna med ca 25 procent. Därefter sjönk utbetalningarna något de följande för åter öka budgetåret 1993/94. Under de budgetåren att tolv första månaderna budgetåret 1995/96, består 18 som av månader, har utbetalningarna av lönebidrag minskat betydligt till 4 936 miljoner kronor. Beräkningen ett inflationsjusterat index visar att det av reala värdet av lönebidragsutbetalningarna varit ganska konstant under perioden, med undantag för några budgetår. Under budgetåren 1991/92 och 1994/95 var utbetalningarna

T.o.m. budgetåret 1991/92 utgick bidraget till Stiftelsen Samhall.

50 Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden

ca 10 procent högre än basåret. Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 sjönk det reala värdet av lönebidragsutbetalningarna kraftigt, både jämfört med basåret och föregående budgetår. Se utvecklingen i tabell 2.21.

Tabell 23.21 Utbetalda lönebidrag i löpande priser samt inflationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av lönebidrag Löpande priser lnflationsjusterat index enligt KPI 1989/90 4 138 mkr 100,0 1990/91 4 464 mkr 98,1 1991/92 5 251 mkr 109,7 1992/93 4 962 mkr 99,4 1993/94 5 069 mkr 99,5 1994/95 5 753 mkr 110,1 1995/962 4 936 mkr 92,9

Januari1990 100 Endastjuli 1995till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.2 Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA Utbetalningarna av statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA har i löpande priser ökat. Från budgetåret 1989/90 till budgetåret 1992/93 ökade utbetalningarna med 200 miljoner kronor. Det innebar en ökning med 50 procent. Därefter har utbetalningarna varierat. Under de tolv första månaderna 1995/96 uppgick utbetalningarna till 553 miljoner kronor. Det är en minskning med 60 miljoner kronor sedan budgetåret 1994/95. Ett inflationsjusterat index visar också att utbetalningarna

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 51

av statsbidrag till OSA har ökat under perioden. Från budgetåret 1989/90 till 1992/93 ökade utbetalningarna med 20

procent i reala termer. De har därefter varierat. Under de

tolv första månaderna budgetåret 1995/96 har utbetalningarna minskat med mer än 10 procent jämfört med föregående budgetår. Se tabell 2.22.

Tabell 2.22 Utbetalda statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare OSA i löpande priser samt inflationsjusterat index budgetår 1989/90 till 1995/96.

Utbetalningar av statsbidrag till OSA Löpande priser Inflationsjusterat index enligt KPI 1989/90 410 mkr 100,0 1990/91 449 mkr 99,6 1991/92 530 mkr 111,7 1992/93 607 mkr 122,8 1993/94 540 mkr 106,9 1994/95 616 mkr 119,0 1995/962 553 mkr 105,0 Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.3 Arbetshjälpmedel m.m.

Frånsett budgetåret 1990/91 uppgick utbetalningarna av bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i löpande priser till mellan

103 och 116 miljoner kronor under 1990-talets fem första

52 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

budgetår. De två senaste budgetåren har utbetalningarna

ökat. Se tabell 2.23.

Ett inilationsjusterat index visar en annan utveckling. Indexet visar att utbetalningarna i reala termer varierat kraftigt. Från budgetåret 1989/90 till 1991/92 minskade utbetalningarna med 20 procent. Därefter har utbetalningarna ökat något de två senaste budgetåren. Trots denna ökning uppgick utbetalningarna under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 till endast 90 procent av utbetalningarna under

budgetåret 1989/90. Se tabellen nedan.

Tabell 2.23 Utbetalda bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i löpande

priser samt inñationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av bidrag till arbetshjälpmedel m.m. Löpande priser lnilationsjusterat index enligt KPI 1989/90 116 mkr 100,0 1990/91 155 mkr 133,2 1991/92 92 mkr 79,0 1992/93 85 mkr 73,6 1993/94 90 mkr 77,7 1994/95 124 mkr 106,5 1995/962 105 mkr 90,6 Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

AMS har sedan budgetåret 1992/93 i årsredovisningen gett en mer detaljerad redovisning av vad bidraget till arbets-

Budgetåret l 992/93 redovisade AM S utbetalningarna för otraditionella insatser för arbetshandikappade som en del av utbetalningarna av bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i årsredovisningen. Dessa utbetalningar har räknats bort eftersom AMS därefter redovisat dem för sig.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 53

hjälpmedel m.m. använts till. I tabell 2.24 redovisas bl.a. att den andel använts för arbetsbiträde minskat och att den som

andel som använts för näringshjälp ökat. Ökningen av

utbetalningar för näringshjälp beror på att taket för detta stöd till 60 000 kronor den 1 juli 1994. höjdes per

Tabell 2.24 Utbetalda bidrag till arbetshjälpmedel m.m. fördelat efter användningsområde budgetåren 1992/93-1995/96.

Andel av totala bidraget till arbetshjälpmedel

Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.4 Samhall AB

Statens till Samhall AB, tidigare Stiftelsen Samhall, bidrag ökade i början decenniet. Mellan budgetåren kraftigt av 1989/90 och 1992/93 ökade bidraget i löpande priser med nästan 40 procent. Under de följande budgetåren minskade De tolv första månaderna budgetåret 1995/96 bidraget. uppgick minskningen till nästan 20 procent jämfört med samma period föregående budgetår. Ett inflationsjusterat index visar en likartad utveckling. Från 1989/90 till 1992/93 ökade det inflationsjusterade indexet med 15 procent. Det har därefter minskat mycket Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/ 96 kraftigt. bidraget i reala till endast 91 procent uppgick tenner av under 1989/ 90. utbetalade bidrag samma period budgetåret

54 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.25 Utbetalda bidrag till Samhall AB i löpande priser samt

inilationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av bidrag till Samhall AB Löpande priser Intlationsjusterat index enligt KPI 1989/90 3 604 mkr 100,0 1990/91 4 023 mkr 101,5 1991/92 4 557 mkr 109,3 1992/93 5 001 mkr 115,1 1993/94 4 934 mkr 111,2 1994/95 4 900 mkr 107,7 1995/962 4 156 mkr 91,3

Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: RRV samt egna beräkningar.

2.4.5 Sammanfattning

Utbetalningarna av särskilt stöd för arbetshandikappade har under 1990-talet huvudsakligen inneburit utbetalning av lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till

Samhall AB.

Utbetalningarna av lönebidrag har i löpande priser ökat

successivt från budgetåret 1989/90 till 1995/96. Under de

tolv första månaderna budgetåret 1995/96 minskade dock

utbetalningarna jämfört med samma period föregående budgetår. Ett inflationsjusterat index visar att det reala värdet av lönebidragsutbetalningarna varit ganska konstant under perioden, med undantag för några budgetår. Även detta index visar dock att utbetalningarna minskat kraftigt under budgetåret 1995/96. Utbetalningarna av statsbidrag till skyddat arbete hos

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 55

offentliga arbetsgivare OSA har i löpande priser ökat under 1990-ta1et. Från budgetåret 1989/90 till 1992/93 ökade utbetalningarna med 50 procent. Därefter har utbetalningarna varierat. Det inflationsjusterade indexet visar också att utbetalningarna av statsbidrag till OSA har ökat. Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 har dock utbetalningarna minskat med mer än 10 procent jämfört med föregående budgetår. Utbetalningarna bidrag till arbetshjälpmedel har variav erat kraftigt under samma period. Framför allt minskade utbetalningarna från budgetåret 1990/91 till 1991/92. De två senaste budgetåren har dock utbetalningarna ökat. Det inflationsjusterade indexet visar samma utveckling. Statens bidrag till Samhall AB, tidigare Stiftelsen Samhall, ökade kraftigt i början av decenniet. Under de följande budgetåren minskade bidraget. De tolv första månaderna budgetåret 1995/96 minskade bidraget mycket kraftigt jämfört med period föregående budgetår. Det inflationssamma justerat indexet visar en likartad utveckling.

Lönebidrag - regelutveckling och

statistik

3 Historisk tillbakablick

Under 1930-talet infördes det s.k. arkivarbetet för att stöd ge till arbetslösa kontorister. Arbetena användes under krigsåren även för att sysselsättning åt flyktingar. Efter hand ge utvecklades arkivarbetet alltmer som stödform för arbetshandikappade. Arkivarbete förekom främst hos staten och allmännyttiga organisationer. Halvskyddad sysselsättning tillkom under 1950-talet för att ge sysselsättning åt handikappade personer främst i det ä enskilda näringslivet. s Anställning med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 prop. 1978/79:73, AU20 rskr 186 och ersatte då arkivarbete och halvskyddad sysselsättning. Anställning med lönebidrag skulle dels göra det lättare för arbetshandikappade att fâ arbete, dels kompensera arbetsgivare för de merutgifter som det innebar att ha anställd med nedsatt arbetsfören måga. 3 Lönebidraget har utvecklats till ett betydelsefullt instrui ment för att främja sysselsättningen för arbetshandikappade. År 1960 sysselsattes 1 500 och tio år ca personer senare knappt 10 000 flertalet i arkivarbete. Under personer varav år 1991 sysselsattes i genomsnitt 44 500 månad personer per eller drygt 1 procent av arbetskraften i landet med stöd av lönebidrag. Det var alltså under 1970- och 1980-talen som lönebidragen utvecklades till dagens arbetsmarknadspolitiska instrument med etappvisa bidragsförstärkningar åren 1972, 1976, 1979 och 1984.

58 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Lönebidragets nivå var vid åtgärdens införande fast och utgick med olika nivåer och tidsperioder beroende på arbetsgivarkategori. Bidragsnivån hos statliga arbetsgivare och allmänna färsäkringskassor m. fl. var 100 procent av lönekostnaden och bidraget utgick utan tidsgräns. Budgetåret 1990/91 gällde en ram om högst 5 792 platser för denna arbetsgivarkategori. Bidragsnivån för allmännyttiga organisationer var 90 procent lönekostnaden utan tidsgräns. Nämnda budgetår gällav de högst 15 100 platser. en ram om När det gällde andra arbetsgivare som kommuner, landsting, affärsdrivande verk och enskilda företag gällde en 50 eller 25 beroende på anställbidragsnivå på procent om ningen varat kortare respektive längre tid än två år. Någon gällde inte. begränsning av platsantalet Förhöjt bidrag kunde utgå för t.ex. gravt handikappade ungdomar hos kommuner, landsting affärsdrivande verk och , enskilda företag. " kunde ursprungligen utgå förutom för arbets- Lönebidrag

personer

handikappade även för äldre eller personer som av hade svårt få arbete. Den 1 juli 1984 annan anledning att ändrades förhållandena och bidraget kom att förbehållas sökande med arbetshandikapp. Bidragsnivåerna justerades i viss mån. Dessutom infördes stödform introduktionsen ny stöd samtidigt som möjligheterna att få förhöjt bidrag - Det förhöjda bidraget kom därefter kallas vidgades något. att särskilt lönebidrag. Introduktionsbidraget utgjorde 90 procent av lönekostnaden i 960 tirnmar och kunde utgå till enskilda företag, affärsdrivande verk, kommuner och landsting samt även till statliga myndigheter m.fl. anställning därefter kunde om beredas utan lönebidrag. För bidraget gällde budgetåret 1990/91 en ram om högst 2,7 miljoner årsarbetstirnmar, motsvarande ca 3 000 platser. Särskilt lönebidrag utgick med 90 procent lönekostav naden första året, med 50 procent under andra, tredje och

Lönebidrag regelutveckling och statistik 59 -

fjärde året samt med 25 eller 50 procent vid eventuell förlängning. Nämnda budgetår gällde en ram om 4 200 platser samt 300 platser för gravt handikappade ungdomar och ytterligare platser i Malmöregionen. Under 1980-talets senare del började det allmänt att mer ifrågasättas, bl.a. i riksdagen, om inte stelheten i det rådande systemet borde ses över och om inte ett flexibelt system - - borde införas där bidragsnivåerna bestämdes den enskilde av arbetshandikappades arbetsförmåga och hjälpbehov. I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 föreslog AMS en begränsad försöksverksamhet med flexibla lönebidrag och påföljande budgetår inleddes sådana försök i Kronobergs och Kopparbergs län. Försöken utvidgades ytterligare ett budgetår senare till att omfatta tolv län och dessutom gravt handikappade ungdomar under 25 är i hela landet.

3.1.1 Ett flexibelt lönebidrag

Regeringen lade i budgetpropositionen 1991 fram förslag som innebar att det fr.o.m. den l juli 1991 genomfördes en genomgripande förändring av lönebidragssystemet prop. 1990/9l:100 bilaga 12, AU12. Förslaget antogs av riksdagen. Förändringen innebar att lönebidraget blev flexibelt i den meningen att det uteslutande skulle utgå i relation till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidragsnivån skulle således inte bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnaden. Det skulle heller inte längre finnas några skillnader i bidragshänseende mellan olika arbetsgivarkategorier. Bidraget kunde utgå till 100 upp procent lönekostnaden med tak för av ett högsta bidragsgrundande månadslön. Härutöver tillkom lönebikostnader som också var bidragsgrundande. Lönebidraget skulle utgå under en begränsad tid, högst fyra år men med möjlighet till

60 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

förlängning och bidraget skulle regelbundet omprövas. I propositionen uttalade arbetsmarknadsministern sitt gillande av att AMS redovisat sin avsikt att ompröva bidraget efter ett år och vid förlängning av bidragsperioden minst vartannat är. Den gällt bl.a. anställtidigare volymbegränsningen som och allmännyttiga organisationer avskaffaningar hos staten des följd av att bidragsgivningen i fortsättningen som en skulle finansieras från ett reservationsanslag. Det innebar att antalet i åtgärden bestämdes av statsmakternas personer medelstilldelning och av Afzs och Ami:s förmåga att förhandla Därutöver ställdes fr.o.m. budom bidragsnivån. getåret 1992/93 i AMV:s regleringsbrev ett resultatkrav på ett minsta antal arbetshandikappade i genomsnitt personer månad som skulle ges sysselsättning. per uttalanden arbetsmarknadsministern i proposi- Enligt av tionen 1990/912100 bilaga 12 förväntades reformen med flexibelt lönebidrag leda till: o Ökat kostnadsmedvetande hos Af och Ami. 0 Ökat antal övergångar till osubventionerat arbete dels fler anställningar inom privat sektor, dels genom genom kortare beslut och tätare omprövningar. 0 Ökat utrymme för individens önskemål eftersom gravt inte längre skulle hänvisade till stat och handikappade vara allmännyttiga organisationer. 0 Sänkt genomsnittlig bidragsnivâ och därmed ökat utrymme för inom för givna medel, lönebidragsanställningar ramen dels kortare tider för lönebidragsanställningarna genom och därigenom tätare omprövningar, dels genom fler anställda i framför allt privat sektor. Att bidragsnivån skulle fastställas med hänsyn till graden 0 av funktionsnedsättning. Fler placeringar hos arbetsgivare som på sikt kunde ta ett 0 kostnadsansvar för den som anställs med lönebidrag.

Inför reformen betonade arbetsmarknadsministern att ett

Lönebidrag regelutveckling och statistik 61 -

flexibelt bidrag inte fick tillämpas så att flexibiliteten innebar en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom var avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag skulle kunna öka. Både arbetsmarknadsministern och riksdagen underströk att de nya reglerna inte fick tillämpas på att sådant sätt att anställningstryggheten riskerades för de arbetshandikappade som redan hade en lönebidragsanställning. Det flexibla lönebidraget regleras i förordningen 1991:333 om lönebidrag, AMS föreskrifter AMS FS 1992:3 om lönebidrag samt AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen 1991:333 om lönebidrag.

3.1.2 Ändringar i lönebidragsförordningen

1992 Det särskilda lönebidrag under kortare som en period gällt för förtidspensionerade avskaffades då inte man längre ansåg att någon särskild bestämmelse behövdes i förordningen om lönebidrag för personer som uppbär förtidspension eller sjukbidrag. Taket för högsta bidragsgrundande månadslön höjs från 13 000 kr till 13 700 kr.

1993 En försöksverksamhet påbörjas med en stödforrn där ny en Stödperson skall kunna bistå funktionshindrad en arbetstagare på arbetsplatsen under introduktion och träning. Reglerna för lönebidrag vidgas så att lönebidrag t.o.m. den 31 december 1996, som alternativ till att lönebidrag lämnas till den funktionshindrade, kan lämnas till lönekostnaden för stödpersonen undr högst två år. Vad som skall anses vara bidragsgrundande lönekostnad preciseras. Vidare att bidragsbeloppet skall anges i kronor. Slutligen att bidraget skall reduceras vid oavlönad frånvaro. Vid förlängning av bidraget utöver det fjärde anställnings-

62 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

året skall omprövning ske regelbundet med högst tre års mellanrum. Tidigare gällde att bidraget skulle omprövas regelbundet med ett till tre års mellanrum. En ny 17 a § införs som innebär att det, vid omprövning beslut om lönebidrag som fattats före den 1 juli 1991, av skall beaktas om en minskning av lönebidraget kan medföra påtaglig risk för att den anställde inte får behålla en anställningen, Risken skall ha kommit till uttryck exempelvis genom förhandling om uppsägning. Riksdagen beslutar under 1993 som en engångsåtgärd om lönebidragsmedel till vissa kulturinstien omfördelning av tutioner med många lönebidragsanställda i syfte att institutionerna skall förutsättningar att sig till det ges anpassa nya systemet med det flexibla lönebidraget. Omfördelningen innebär förstärkta löneanslag för att institutionerna skall

kunna minska sitt bidragsberoende. Åtgärden omfattar insti-

tutioner där staten har ett särskilt ansvar för verksamheten och där de anställda med lönebidrag utgör en så stor andel av de anställda att verksamheten är helt beroende av deras arbete.

1994 Lönebidrag skall i vissa fall kunna lämnas för att underlätta fortsatt anställning för arbetshandikappade. Som i avvaktan arbetsmarknadsen tillfällig åtgärd, att läget förbättras, skall lönebidrag också kunna lämnas för anställda risk slås från arbetshandikappade som löper att ut arbetsmarknaden, när arbetsgivaren drar ner på sin verk-

samhet eller strukturerar om den. Åtgärden gäller under

tiden 1 juli 1994 30 juni 1995. - AMS åläggs att redovisa erfarenheterna av åtgärden senast i anslagsframställningen för budgetåret 1996/97. Möjligheten att i särskilda fall medge att ett högre lönebelopp än 13 700 kronor månad läggs till grund för per Lönebidrag för Stödperson jfr förbidrag slopas. ovan om söksverksamhet skall dock om det finns skäl för det kunna

Lönebidrag regelutveckling och statistik 63 -

grundas på en högre månadslön än 13 700 kronor.

1995 Lönebidrag får lämnas med högst 80 procent av lönekostnaden för den anställs med som bidrag fr.o.m. den 1 juli 1995. Vissa prioriterade undantas från grupper sänkningen. För har anställts med personer som lönebidrag före den 1 juli 1995 får bidrag lämnas med högst 90 procent av lönekostnaden. För att underlätta arbetsplacering får lönebidrag under tiden l juli 1995 31 december 1997 lämnas även för - personer som inte har ett arbetshandikapp, vederbörande har om fyllt 60 år, år långtidsarbetslös, är lokalt bunden och uppbär arbetslöshetsersättning. Bidraget får motsvara högst 50 procent av lönekostnaden.

1996 Lönebidrag som förlängs efter de första fyra årens anställning får efter den 1 januari 1996 inte överstiga 80 procent av lönekostnaden för den anställde. Det

är en tidigareläggning

den nivå inträder av som som en följd av att den högsta bidragsnivän vid nya anställningar sedan l juli 1995 är 80 procent. Undantaget för vissa prioriterade finns kvar. grupper Bestämmelsen i 17 § infördes den 1 a som juli 1993 upphävs. Risken för uppsägning skall inte beaktas särskilt när lönebidrag omförhandlas till en lägre nivå.

3.1.3 Lönebidragsanställningarnas utveckling under 1990-talet

Under de första budgetåren på 1990-talet fanns i genomsnitt månad 42 000 43 000 per - arbetshandikappade anställda med lönebidrag. Under budgetåret 1994/95 ökade antalet kvarstående anställda med lönebidrag med 13 och procent uppgick vid

64 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

slut till 50 500. Arbetsmarknadsverkets utbe-

budgetårets ca talade statsbidrag ökade i motsvarande mån. Volymökningen skedde samtidigt som den genomsnittliga bidragsnivån totalt

sett hade ökat än minskat. Resultatet blev att

snarare

Arbetsmarknadsverket budgetåret 1994/95 överskred den

anslagspost inom B 4-anslaget som finansierade kostnaderna för lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbetsmed 209 miljoner kronor. hjälpmedel m.m. ca Obalansen i lönebidragssystemet medförde att möjligheten att bevilja bidrag på sina håll i landet praktiskt taget

nya

upphörde. Riksdagen l995/96:AU4 godkände med anledning av

1995/96:96 under hösten 1995

regeringens proposition Arbetsmarknadsverkets överskridande av lönebidragsanslaget. Riksdagen beslutade vidare om en omfördelning av 325

kronor anslag till Arbetsmarknads-

miljoner av budgetårets politiska åtgärder till anställning med lönebidrag för att häva stoppet av nya lönebidragsanställningar. Enligt riksdagens beslut slutligen skulle regeringen återkomma till riksdagen och redovisa utvecklingen på lönebidragsområdet.

till 19 februari 1996

I en skrivelse regeringen den framhåller AMS bl.a. följande.

De medel tilldelats för budgetåret 1995/96 räcker inte för att som årsbasis finansiera kostnaderna för den volym lönebidrag Arbets-

marknadsverket uppnått vid budgetårets inledning. Medelsbristen

beräknas motsvara 4 400 platser. Länsarbetsnärrmderna arbetar ca intensivt för att komma tillrätta med obalansen i lönebidragssystemet. Under 1996 planeras en successiv neddragning med ca 3 200 platser. Neddragningen görs att medel som frigörs vid genom avgångar systemet inte utnyttjas för nya beslut om lönebidrag. ur

Besparingar görs också att beslut om lönebidrag omför-

genom handlas i syfte bidragsnivåerna till förbättringar i de att anpassa anställdas funktionsförmåga. Riksdagens beslut om att sänka den högsta bidragsnivån till 80 procent av lönekostnaden vid förlängning efter fyra år kommer också att på sikt sänka kostnaderna. Neddrag-

ningen antalet lönebidrag påskyndas också av uppsägningar av

av anställda med lönebidrag. I mitten februari 1996 fanns ca 600 av

Lönebidrag regelutveckling och statistik 65 -

kända varsel om uppsägningar av lönebidragsanställda de flesta anställda hos allmännyttiga organisationer. Genom att innevarande budgetårs anslagsmedel måste reduceras för att gottgöra överskridandet 1994/95 blir den reella förstärkningen genom riksdagens omfördelning av 325 miljoner kronor väsentligt mindre. De medel som återstår för lönebidrag till arbetshandikappade beräknas på årsbasis till högst 600 platser. Tillskottet av nya lönebidragsplatser genom de medel riksdagen omfördelat blir marginell i förhållande till kravet att minska volymen av lönebidrag för att nå ekonomisk balans. Från den 1 juli 1995 gäller att lönebidrag i vissa fall kan lämnas även för personer som inte är handikappade. Kravet är att vederbörande har fyllt 60 år och är lângtidsarbetslös. På grund det av knappa utrymmet för nya beslut har endast ett fåtal från denna grupp kommit ifråga för bidrag. Den 15 januari 1996 fanns 10 personer anställda med lönebidrag ur ifrågavarande kategori. Den 1 juni 1996 var antalet 42. Under de första åren på 1990-talet placerade Af/Ami allt fler

arbetshandikappade i arbete med lönebidrag. Trenden bryts dock

1995 av skäl som redovisats ovan. Antalet nya lönebidrag under sista kvartalet 1995 var således endast 47 procent av antalet under samma i tid 1994.

z 3.1.4 Lönebidragsanställda inom allmännyttiga

organisationer

Riksdagens beslut om att lönebidrag, som förlängs efter de fyra första årens anställning, efter den 1 januari 1996 inte får överstiga 80 procent av lönekostnaderna har framför allt fått effekter för de allmännyttiga organisationerna. Av AMS skrivelse till regeringen den 19 februari 1996 framgår att det då fanns 600 kända varsel uppsägningar löne-

ca om av .

bidragsanställda samt att de flesta av dem var anställda hos allmännyttiga organisationer. i I en senare kartläggning av varsel/uppsägningar av anställda med lönebidrag tiden januari april 1996 som på uppdrag

-

av AMS genomförts av länsarbetsnärnnderna, visar att

antalet varsel den 30 april 1996 hade stigit till 1 198 samt att

197 slutat på grund uppsägning. Av de 1 198

personer av

som varslats var l 042 anställda i allmännyttiga

personer

66 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

organisationer och av de 197 som sagts upp hade 147 samma form av anställning. 63 procent av de varslade i allmännyttiga organisationer anställda inom handikappvar organisationer och idrottsföreningar. Med anledning denna utveckling tog riksdagens arbetsav marknadsutskott ett initiativ syftade till att förhindra som uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Utskottet föreslog att lönebidrag för arbetshandikappad en som varit anställd med lönebidrag under minst fyra år och för vilken bidrag lämnas med mer än 80 procent av lönekostnaden i samband med omförhandling skulle kunna lämnas med oförändrat belopp till 1996 års slut. Förslaget berörde ca 8 000 arbetshandikappade och skulle finansieras omfördelning av innevarande budgetårs anslag. genom en Riksdagen antog förslaget i maj 1996. Riksdagens beslut avsåg alltså endast år 1996 och regeskulle därför under är 1996 återkomma till riksdagen ringen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. I enlighet med utredningens direktiv överlämnade utredadärför den 15 augusti 1996 en arbetsrapport till arbetsren marknadsministern. Utredaren i rapporten att han, uppgav direktiven förutsätter, undersökt förutsättningarna för en som i frågan och därvid funnit det mera långsiktig lösning att skulle kunna få negativa konsekvenser för lönebidragssystemet frågan som berör lönebidrag för arbetshandikappade om anställda hos allmännyttiga organisationer bröts ut och behandlades separat. Han föreslog därför att riksdagens beslut l995/96:AUl5 skulle förlängas t.o.m. 1997 års utgång. Han pekade också på möjliga finansieringar av detta förslag. Arbetsrapporten återges i sin helhet som en bilaga till detta betänkande.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 67 -

3.2 Statistik

om lönebidrag

I detta avsnitt presenteras statistik om lönebidragens utveckling med avseende på anställda med lönebidrag, genomsnittliga bidragsnivâer, genomsnittskostnader per person och månad avgångar från samt anställningar med lönebidrag.

3.2.1 Anställda med lönebidrag

Totalt antal samt fördelning efter ålder

En jämförelse mellan antalet anställda

med lönebidrag den

15 mars från år 1990 till år 1996 visar att antalet varierat med ett lägsta antal på 44 100 âr 1991, och ett personer, högsta antal på 48 500 personer, år 1995. Se tabell 3.1.

Åldersfördelningen bland anställda med lönebidrag har

bl.a. utvecklats så att antalet än 25 år blivit personer yngre allt färre. Från år 1990 till år 1996 halverades nästan antalet huvudsakligen beroende på att personer med funktionshinder ända till 25 års ålder kunnat delta i arbetsmarknadsupp politiska åtgärder som riktar sig till ungdomar. Först därefter har de blivit aktuella för anställning med en lönebidrag. Antalet anställda med lönebidrag inom den äldsta åldersgruppen, från 55 år och äldre, har varit relativt oförändrat. Däremot har antalet anställda med lönebidrag i åldersgrupfrån 25 till 54 år ökat från 32 000 i pen personer början av 1990-talet till 35 000 år 1996. En del denna av ökning hänför sig till ökningen antalet med av personer sjukbidrag/förtidspension som omfattats av verksamheten Unga handikappade.

68 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.1 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den 15 mars från 1990 till 1996.

Antal i åldersgrupp, år 19-20 21-24

Källa: AMS.

samtliga anställda med lönebidrag Omkring tre fjärdedelar av

under 1990 till 1996 mellan 25 och 54 år och

perioden var

femtedel äldre än 54 år. I tabell 3.2 redo-

omkring en var visas den relativa åldersfördelningen under perioden.

Tabell 3.2 Andel samtliga anställda med lönebidrag med av fördelning efter ålder den 15 mars från 1990 till 1996.

Andel i åldersgrupp, år 19-20 21-24 25-54 55-64 Totalt

Källa: AMS.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 69 -

Fördelning efter kön

Betydligt fler män än kvinnor har varit anställda med lönebidrag under perioden från år 1990 till år 1996. Antalet män har även ökat något under perioden samtidigt som antalet

kvinnor varit relativt oförändrat. I tabell 3.3 anges antalet

män respektive kvinnor anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den 15 mars 1990 till 1996.

Tabell 3.3 Antal män respektive kvinnor anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den 15 mars 1990 till 1996.

Antal i åldersgrupp, år Män Kvinnor

av

hittills under 1990-talet. Ökningen har pågått sedan 1992, då

andelen män utgjorde 56 procent. Fyra år uppgick andelen män samtliga anställda med lönebidrag till 60 procent. Se

av

tabell 3.4.

70 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.4 Andel män respektive kvinnor av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den från 1990 till 15 mars 1996.

Andel i åldersgrupp, år

Män Kvinnor 2

19-20 21-24 25-54 55-64 Totalt 19-20 21-24 25-54 55-64 Total

1 1990 0,5 % 2,7 % 39,8 % 13,2 % 56,2 % 0,3 % 1,8 % 31,5 % 10,2 % 43,8

1991 0,4 % 2,3 % 40,0 % 13,3 % 56,0 % 0,2 % 1,7 % 32,0 % 10,1 % 44,0

1992 0,4 % 2,2 % 40,0 % 13,4 % 56,0 % 0,2 % 1,5 % 32,2 % 10,1 % 44,0

1993 0,2 % 2,0 % 41,3 % 13,7 % 57,2 % 0,1 % 1,1 % 31,7 % 9,9 % 42,8

1994 0,2 % 2,1 % 43,6 % 12,2 % 58,1 % 0,1 % 1,1 % 31,9 % 8,8 % 41,9

1995 0,2 % 2,1 % 44,5 % 12,3 % 59,2 % 0,1 % 1,0 % 31,4 % 8,3 % 40,8

1996 0,1 % 1,9 % 44,6 % 13,0 % 59,6 % 0,0 % 0,8 % 30,7 % 8,8 % 40,4 j Källa: AMS.

Fördelning efter handikappkod

Under från år 1990 till år 1996 har rörelsehinder

perioden varit den vanligast förekommande orsaken till arbetshandikapp hos dem som varit anställda med lönebidrag. I

1996 21 000 med rörelsehinder anställda mars var personer

med lönebidrag.

Den förekommande orsaken till arbetshandi-

näst vanligast kapp var övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp, exempelvis allergier, diabetes och sjukdom eller skada i mag- och

AMV kan registrera åtta olika koder för arbetshandikapp. Enligt AMS handledning för användare av Förmedlingssystemet AF-9O är dessa koder; Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom. . Hörselskada/dövhet. . Synskada. . Rörelsehinder. . Övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp. . Psykiska arbetshandikapp. . Intellektuellt arbetshandikapp. . Socialmedicinskt arbetshandikapp. .

Lönebidrag regelutveckling och statistik 71 -

tarmfunktionema. I 1996 8 700 med mars var personer sådana funktionshinder anställda med lönebidrag. Därefter har med psykiska personer arbetshandikapp varit vanligast förekommande bland anställda med lönebidrag. Deras antal har dock sjunkit sedan år 1992. Antalet anställda med lönebidrag som inte registrerats med handikappkod har varierat. Deras antal uppgick till 1 700 i mars 1996. Se tabell 3.5. I Vassilios Vlachos rapport "Lönebidrag för arbetshandi-

kappade. En samhällsekonomisk utvärdering. Ds 1989: 19

framfördes tvâ förklaringar till att handikappkod ibland saknas. Den första förklaringen den var mänskliga faktorn, innebär arbetsförmedlare och som att arbetsvägledare ibland missar att notera handikappkod. Den andra förklaringen var att vissa arbetsförmedlare och arbetsvägledare ibland föredrar att inte notera arbetshandikapp. En sådan notering kan, enligt de förklaringar som Vlachos erhöll, bli en stämpel för all framtid. Enligt AMS kan även avsaknaden handiav kappkod bero på att det finns blivit anställda personer som med lönebidrag efter att de deltagit i åtgärden "Arkivarbete" och som blivit registrerade med handikappkod.

72 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.5 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter handikappkod den 15 mars från 1990 till 1996.

Antal per handikappkod

Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk Intell Soc Inget/ Samtl

. kärl som handi handi med Ovr 1990 l 609 l 443 l 235 18 802 8 785 4 783 2 984 3 270 2 072 44 98 1991 1 560 1 364 1 188 18 944 8 492 4 573 2 802 3 033 2 185 44 14 1992 l 573 1 481 l 283 20 110 8 870 5 035 3 263 3 364 l 806 46 1993 1 487 l 416 l 208 19 919 8 501 4 713 3 137 3 510 l 763 45 1994 1 383 1 423 l 173 20 580 8 412 4 114 3 211 3 679 1 258 45 1995 1 451 l 537 1 258 22 178 8 710 4 384 3 442 3 753 l 808 48 52 1996 1 492 l 588 l 275 21 008 8 718 4 119 3 595 3 230 1 693 46 71

Källa: AMS.

Personer har ett rörelsehinder har utgjort en allt större

som

andel av samtliga anställda med lönebidrag. Deras andel

uppgick i 1996 till 45 procent. Personer med övriga

mars

somatiskt relaterade arbetshandikapp har i stället utgjort en

allt mindre andel. Detsamma gäller andelen personer med

psykiska arbetshandikapp. Andelen anställda med lönebidrag utan handikappkod har

vid mellan utfallen den 15 från 1990 till

en jämförelse mars

1996 varierat mellan 2,8 procent och 5,0 procent. Se tabell

3.6. I Vassilios Vlachos rapport att 4 procent av

anges ca

anställda med lönebidrag saknade handikappkod när undersökningen genomfördes. Liksom utredningens undersökning baserades Vlachos undersökning på faktiskt utbetalade löne-

bidrag.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 73 -

Tabell 3.6 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med

fördelning efter handikappkod den 15 mars 1990 till 1996.

Andel per handikappkod

Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk Intell Soc

lnget/ Total

. kärl som handi handi med Ovr

3,6 % 3,2 % 2,7 % 41,8 % 19,5 % 10,6 % 6,6 % 7,3 % 4,6 % 100,0 %

1991 3,5 % 3,1 % 2,7 % 42,9 % 19,2 % 10,4 % 6,3 % 6,9 % 5,0 % 100,0 %

1992 3,4 % 3,2 % 2,7 % 43,0 % 19,0 % 10,8 % 7,0 % 7,2 % 3,9 % 100,0 %

1993 3,3 % 3,1 % 2,6 % 43,6 % 18,6 % 10,3 % 6,9 % 7,7 % 3,9 % 100,0 %

1994 3,1 % 3,1 % 2,6 % 45,5 % 18,6 % 9,1 % 7,1 % 8,1 % 2,8 % 100,0 %

1995 3,0 % 3,2 % 2,6 % 45,7 % 18,0 % 9,0 % 7,1 % 7,7 % 3,7 % 100,0 %

1996 3,2 % 3,4 % 2,7 % 45,0 % 18,7 % 8,8 % 7,7 % 6,9 % 3,6 %100,0 %

Källa: AMS.

F ärdelning efter arbetsgivarkategoriz

De som varit anställda med lönebidrag under perioden från år 1990 till år 1996 har huvudsakligen arbetat hos allmännyttiga organisationer och enskilda företag. Antalet anställda med lönebidrag i dessa kategorier har under hela perioden uppgått till drygt 30 000.

I tabell 3.7 redovisas samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990

AMV kan registrera nio olika arbetsgivarkategorier. Indelningen i arbetsgivarkategorier har inte ändrats sedan det flexibla lönebidragssystemet infördes. De alternativ som finns är anpassade efter det lönebidragssystem som byggde på fasta bidrag beroende på arbetsgivarkategori. De nio kategorierna är: l Statliga myndigheter. . 2 Institutioner motsvarande statliga myndigheter. . 3 Försäkringskassan. . 4 Allmännyttiga organisationer. . 5 Kommuner. . 6 Landsting. . 7 Affársdrivande verk. . 8 Enskilda företag. . 9 Annan arbetsgivare. .

74 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

till 1996. En jämförelse mellan utfallen visar att det skett förändringar av antalet lönebidragsanställda inom arbetsgivarkategoriema. De allmännyttiga organisationerna är inte längre den volymmässigt största arbetsgivarkategorin. I mars 1992 uppgick antal lönebidragsanställda hos allmännyttiga organisationer till 17 500. Deras antal har därefter minskat och uppgick samma månad år 1996 till 16 100. Det är i stället de enskilda företagen som de senaste åren haft flest anställda med lönebidrag. Antalet anställda med lönebidrag inom denna arbetsgivarkategori har successivt ökat sedan 1991 och uppgick i mars 1996 till 17 000. Hos kommunerna som varit den tredje största arbetsgivarkategorin har antalet anställda med lönebidrag ökat något och uppgick i mars 1996 till 6 100. Det innebär en ökning med 300 jämfört med månad är ca personer samma 1990. Antalet anställda med lönebidrag hos statliga myndigheter minskade däremot med 1 500 under personer samma period. I mars 1996 uppgick deras antal till 3 900. Antalet anställda med lönebidrag hos företag inom kategorin Annan arbetsgivare har ökat kraftigt. Under perioden 1993 till 1994 ökade deras antal från 240 mars mars till 1 600 personer. Enligt AMS beror ökningen personer sannolikt på bolagiseringen av statliga myndigheter och verk.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 75 -

Tabell 3.7 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990 till 1996.

Antal per arbetsgivarkategori Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Samtl Mynd stat kassa nytta sting verk företag arb.giv mun 1990 5 334 252 550 16 515 5 781 2 840 151 13 437 123 44 983 1991 5 201 261 572 16 469 5 313 2 648 143 13 407 127 44 141 1992 5 762 311 673 17 458 6 032 2 645 169 13 520 215 46 785 1993 5 529 249 604 17 093 5 803 2 193 137 13 803 243 45 654 1994 4 474 319 316 16 137 6 077 1 986 79 14 228 1 617 45 233 1995 4 155 350 334 656 6 202 1 627 95 16 972 2 129 48 520 1996 3 857 149 332 16 102 6 140 1 362 58 17 005 1 713 46 718

Källa: AMS.

Omkring tvâ tredjedelar av samtliga anställda med lönebidrag har hittills under 1990-talet varit anställda hos allmännyttiga organisationer och enskilda företag. En jäm-

förelsen mellan utfallen den 15 från år 1990 till år

mars

1996 visar att andelen anställda hos allmännyttiga organisationerna minskat med några procentenheter under de två senaste åren. Samtidigt har andelen anställda hos enskilda företag ökat. Från 1994 till månad 1996 ökade

mars samma

andelen från 32 procent till 36 procent. Det har varit ett

uttalat mål hos regeringen att en större andel av samtliga anställda med lönebidrag skall anställas enskilda av företag. Andelen anställda med lönebidrag som arbetar hos företag eller organisationer inom kategorin Annan arbetsgivare har ökat från 0,5 procent under perioden 1990 till 1993 till

4 procent de följande tre åren. Se tabell 3.8.

76 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.8 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med

fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990 till 1996.

Andel per arbetsgivarkategori Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Total Mynd stat kassa nytta mun sting verk företag arb.giv 1990 11,9 % 0,6 % 1,2 % 36,7 % 12,9 % 6,3 % 0,3 % 29,9 % 0,3 % 100,0 % 1991 11,8 % 0,6 % 1,3 % 37,3 % 12,0 % 6,0 % 0,3 % 30,4 % 0,3 % 100,0 % 1992 12,3 % 0,7 % 1,4 % 37,3 % 12,9 % 5,7 % 0,4 % 28,9 % 0,5 % 100,0 % 1993 12,1 % 0,5 % 1,3 % 37,4 % 12,7 % 4,8 % 0,3 % 30,2 % 0,5 % 100,0 % 1994 9,9 % 0,7 % 0,7 % 35,7 % 13,4 % 4,4 % 0,2 % 31,5 % 3,6 % 100,0 % 1995 8,6 % 0,7 % 0,7 % 34,3 % 12,8 % 3,4 % 0,2 % 35,0 % 4,4 % 100,0 % 1996 8,3 % 0,3 % 0,7 % 34,5 % 13,1 % 2,9 % 0,1 % 36,4 % 3,7 % 100,0 %

Källa: AMS.

Fördelning efter tid i åtgärden "Anställning med lönebidrag"

Under de första åren på 1990-talet ökade andelen anställda

med lönebidrag som deltagit i åtgärden i högst ett år. I tabell

3.9 redovisas jämförelse mellan utfallen den 15 mars från

en

år 1990 till år 1993. Tabellen visar att andelen ökade från ca

femtedel åren 1990 och 1991 till tredjedel år 1993.

en ca en

Det innebar att andelen ñck sin första personer som

anställning med lönebidrag ökade under denna period. Tyvärr har det inte varit möjligt att erhålla motsvarande siffror för perioden 1994-1996. Utredningen har dock erhållit ett representativt urval anställda med

av personer som var

lönebidrag i mars 1996. Dessa uppgifter visar att andelen personer som deltagit i åtgärden i högst tolv månader sjunkit

till ca 14,3 procent.

Tabellen 3.9 visar också vilken andel samtliga anställda

av

med lönebidrag deltagit i åtgärden i än åtta år.

som mer

Deras andel uppgick till mellan 17 och 20 procent under 1990-talets första år. Det urval utredningen erhållit av

som

de anställda med lönebidrag i mars 1996 visar att andelen då

Lönebidrag regelutveckling och statistik 77 -

uppgick till 28 procent. Det, indikerar att andelen som stan-

nar länge i åtgärden har ökat.

Tabell 3.9 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter tid i åtgärden den 15 mars 1990 till 1993 samt i

mars 1996.

Andel i åtgärden, år 0-11-22-3 3-44-55-66-77-8 8- Totalt 1990 21,5 % 13,8 % 11,8 % 10,3 % 7,9 % 6,9 % 6,5 % 4,0 % 17,5 % 100,0 % 1991 18,9 % 14,6 % 11,3 % 9,9 % 8,1 % 6,9 % 5,9 % 5,5 % 18,8 % 100,0 % 1992 24,8 % 12,7 % 10,7 % 8,8 % 5,9 % 6,9 % 5,6 % 4,7 % 20,0 % 100,0 % 1993 30,6 % 16,3 % 8,4 % 7,8 % 4,3 % 4,6 % 5,3 % 4,1 % 18,6 % 100,0 % 1996 14,3 % 14,7 % 11,1 % 6,9 % 5,5 % 6,6 % 7,6 % 5,6 % 27,7 % 100,0 %

Källa: AMS samt egna beräkningar.

3.2.2 Beslut lönebidragsanställningar

om

Genomsnittlig bidragsnivå

Den 1 juli 1991 infördes att lönebidrag skall vara flexibla vilket innebär att bidragsnivân för anställd endast skall

en

fastställas utifrån nedsättningen i arbetsförmåga. Tidigare fastställdes bidragsnivån efter arbetsgivarkategori. En jämförelse mellan utfallen den 15 mars 1992-1996 visar att den genomsnittliga bidragsnivân för samtliga anställda med lönebidrag ökade från är 1992 till år 1995. Den genomsnittliga bidragsnivän uppgick i mars 1992 till 70 procent. Samma månad år 1995 uppgick den till 73

procent. Till mars 1996 minskade dock nivån till 69 procent. Se

tabell 3.10.

Genomsnittlig bidragsnivå efter arbetsgivarkategori

Införandet av de flexibla lönebidragen har inneburit att

78 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

bidragsnivåerna till de olika arbetsgivarkategorierna jämnats ut. I det gamla lönebidragssystemet fick statliga myndigheter ett lOO-procentigt bidrag för sina lönebidragsanställda. Bidragsnivân till denna arbetsgivarkategori har sjunkit efter det att reglerna ändrades. Tabell 3.10 visar att den genomsnittliga bidragsnivån till anställda med lönebidrag inom statliga myndigheter minskade från 96 procent i mars 1992 till 81 procent fyra år Bidragsnivåerna till arbetssenare. givarkategoriema Institutioner motsvarande statliga myndigheter och "Försäkringskassan" har utvecklats samma sätt. Bidragsnivåerna till de allmännyttiga organisationerna har följt delvis samma utveckling. Minskningen av den genomsnittliga bidragsnivån har dock varit betydligt mindre. I det gamla lönebidragssystemet erhöll de allmännyttiga organisationerna en bidragsnivä på 90 procent. Till mars 1996 minskade den genomsnittliga bidragsnivån till nästan 83 procent. Denna sänkning är förhållandevis liten. I mars 1996 var det endast försäkringskassorna som hade en högre bidragsnivâ. Den genomsnittliga bidragsnivån har ökat sedan mars 1992 för de arbetsgivarkategorier som då erhöll en genomsnittlig bidragsnivá som var lägre än genomsnittet 70,2 procent. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga bidragsnivån till kommunerna ökade från 42 procent i mars 1992 till 51 procent samma månad år 1996. Den genomsnittliga bidragsnivån har även ökat för de enskilda företagen. De erhöll en bidragsnivâ som uppgick till 58 procent i mars 1992. I mars 1996 uppgick den till 62 procent. Observera att samtliga arbetsgivarkategorier förutom landstinget erhöll en lägre genomsnittlig bidragsnivä i mars 1996 än samma månad är 1995.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 79 -

Tabell 3.10 Genomsnittlig bidragsnivå för anställda med lönebidrag med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 1992 till 1996.

mars Bidragsnivå per arbetsgivarkategori Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Total Mynd stat kassa nytta sting verk företag arb.giv mun 1992 96,2 % 93,9 % 95,4 % 84,9 % 42,2 % 37,2 % 47,9 % 57,7 % 66,6 % 70,2 % 1993 93,0 % 90,1 % 94,6 % 84,5 % 47,0 % 39,1 % 50,3 % 60,5 % 67,9 % 71,3 % 1994 92,2 % 90,4 % 95,3 % 85,7 % 49,5 % 40,5 % 62,2 % 61,7 % 63,2 % 71,2 % 1995 90,4 % 89,7 % 94,4 % 86,1 % 52,2 % 43,1 % 64,8 % 65,6 % 65,7 % 72,7 % 1996 81,3 % 80,8 % 85,4 % 82,5 % 50,7 % 43,4 % 60,1 % 62,2 % 61,5 % 68,9 %

Källa: AMS.

Genomsnittlig bidragsnivå efter handikappkod

Den genomsnittliga bidragsnivån skiljer sig relativt lite mellan lönebidragsanställda med olika handikappkod. Den högsta genomsnittliga bidragsnivån lämnas till personer med handikappkoden Psykiska arbetshandikapp". I mars 1994 uppgick den genomsnittliga bidragsnivån för dem till 74 procent. Till mars 1996 sjönk den till 71 procent. Samma månad hade med handikappkoden intellektuellt

personer

arbetshandikapp den lägsta bidragsnivån. Den uppgick till

64 procent.

80 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.11 Genomsnittlig bidragsnivå för anställda med lönebidrag med fördelning efter handikappkod den 15 mars 1990 till 1996.

Bidragsnivâ efter handikappkod Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc Hjärt, Hörsel Inget/ Total kärl hzndi handi med Övr som 1994 72,1 % 68,3 % 69,2 % 71,8 % 71,9 % 73,7 % 62,2 % 72,5 % 73,3 % 71,2 % 1995 73,3 % 69,5 % 71,4 % 72,9 % 73,0 % 75,0 % 65,5 % 74,2 % 76,0 % 72,7 % 1996 70,3 % 66,7 % 68,3 % 69,3 % 69,4 % 70,7 % 64,4 % 68,7 % 68,9 % 68,9 %

Källa: AMS.

Fördelning efter beslutstidens längd Det har hittills under 1990-talet skett stora förändringar avseende längden på de perioder som besluten om anställningar med lönebidrag omfattat. Det gäller både nya och gamla omförhandlade beslut. En jämförelse mellan utfallen den 15 från 1990-1996 visar att det mellan åren 1990 mars och 1992 fanns omkring 2 000-2 500 beslut om lönebidrag omfattade till år. Därefter har sådana som en period upp ett beslut ökat kraftigt i antal. I mars 1996 var det 38 800 beslut omfattade period på maximalt ett år. som en Det har skett en motsatt utveckling vad gäller antalet

beslut om lönebidrag som omfattat en period mer än fyra

år. I 1990 fanns det 29 300 sådana beslut. Samma mars månad år 1994 var det endast 24 beslut som omfattade en så lång period. Denna utveckling beror huvudsakligen införandet av beslut om krontalsbelopp. Detta har inneburit att det varit gynnsamt för arbetsgivaren att erhålla beslut omförsom med korta intervall. Det arbetsgivaren möjlighet

handlas ger

snabbt efter Även att justera krontalsbeloppet löneändringar. arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten har intresse av att inte binda sig för långa beslutsperioder. Tabell 3.12 visar antalet personer anställda med lönebidrag med fördelning efter beslutstidens längd.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 81 -

Tabell 3.12 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter

längden på de perioder som besluten om lönebidragsanställningarna

omfattat, den 15 mars 1990 till 1996.

Antal i intervallet, år 1 1 2 2 3 3 4 4 Samtl - - - - - 1990 1 936 2 961 3 201 7 564 29 321 44 983 1991 2 304 3 776 3 103 8 057 26 901 44 141 Å 1992 2 592 6 182 4 758 8 133 25 120 46 785 i 1993 7 291 7 300 4 872 6 058 20 133 45 654

1 1994 14 319 29 886 841 163 24 45 233

l 1995 18 193 29 139 984 179 25 48 520 1996 38 768 6 617 1 250 58 25 46 718

Källa: AMS.

En avsevärt större andel av samtliga beslut om lönebidrag omfattade en period till ett år i 1996 än

upp mars samma månad år 1990. Andelen ökade från 4 procent till 83 procent

under perioden. Se tabell 3.13.

82 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.13 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter beslutstidens längd den 15 1990 till 1996. mars Andel i intervallet, år -1 1-2 2-3 3-4 4- Totalt

1993 16,0 % 16,0 % 10,7 % 13,3 % 44,1 % 100,0 % 1994 31,7 % 66,1 % 1,9 % 0,4 % 0,1 % 100,0 % 1995 37,5 % 60,1 % 2,0 % 0,4 % 0,1 % 100,0 % 1996 83,0 % 14,2 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 100,0 %

Källa: AMS.

3.2.3 Lönebidragets kostnader

Utbetalningarna av lönebidrag har tidigare beskrivits i avsnitt 2.4 Utbetalningar särskilt stöd för av arbetshandikappade. Inledningsvis beskrivs i avsnittet att utbetalningarna varierat under tidsperioden 1989/90 till 1995/96 med nivå en lägsta på 4 138 miljoner kronor, budgetåret 1989/ 90, och en högsta på 5 753 miljoner kronor, budgetåret 1995/96. Den högsta nivån är 39 procent högre än den lägsta räknat i löpande priser. En omräkning av utbetalningarna i fasta priser, dvs. justerat för inflation, visar att det reala värdet varit ganska konstant under perioden. Budgetåren 1991/92 och 1994/95 utgjorde undantag genom att utbetalningarna i fasta priser dessa budgetår var 10 procent högre än basåret 1989/ 90. De inledande 12 månaderna budgetåret 1995/96 sjönk av utbetalningarna av lönebidrag kraftigt jämfört med samma period budgetåret 1994/95. Det beror framför allt på en successivt minskande volym och en regeländring som innebar en sänkning av bidragsnivån vid nyanställningar från

Lönebidrag regelutveckling och statistik 83 -

den 1 juli 1995.

I tabell 3.14 redovisas utbetalda i

lönebidrag löpande priser samt inflationsjusterat index budgetåret 1989/90 till

1995/96.

Tabell 3.14 Utbetalda lönebidrag i löpande priser samt inflationsjusterat index budgetår 1989/90 till 1995/96.

Utbetalningar av lönebidrag Löpande priser Inflationsjusterat index

g enligt KPI

1989/90 4 138 mkr 100,0 p i 1990/91 4 464 mkr 98,1 1991/92 5 251 mkr 109,7 1992/93 4 962 mkr 99,4 1993/94 5 069 mkr 99,5 1994/95 5 753 mkr 110,1 1995/962 4 936 mkr 92,9

Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

Genomsnittligt lönebidrag per person och arbetsgivarkategori

Under de senaste åren har det skett en utjämning av genomsnittligt utbetalade lönebidrag per person mellan arbetsgivarkategorierna. Denna utveckling beror på införandet av de flexibla lönebidragen. I tabell 3.15 redovisas för varje arbetsgivarkategori genomsnittligt utbetalt lönebidrag per

person och månad i mars månad från år 1993 till år 1996.

Tabellen visar att utbetalade lönebidrag och

per person

månad sjunkit för nästan samtliga arbetsgivarkategorier som i mars 1993 fick ett bidrag som var högre än genomsnittet. För de arbetsgivarkategorier månad erhöll ett

som samma

84 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

lönebidrag per person och månad som var lägre än genomsnittet, har bidragen ökat. Exempelvis har genomsnittligt utbetalade lönebidrag till statliga myndigheter sjunkit från 13 100 kronor per person

och månad i 1993 till 11 800 kronor månad år

mars samma

1996. För enskilda företag har i stället genomsnittligt utbetalade bidrag till denna arbetsgivarkategori ökat från

5 600 kronor och månad i 1993 till per person mars

9 200 kronor i mars 1996. l

Det är endast utbetalningarna till allmännyttiga organisa-

tioner som utvecklats annorlunda. I mars 1993 erhöll de ett

genomsnittligt lönebidrag per person och månad

11 500 kronor. Tre år senare uppgick motsvarande belopp till 12 300 kronor. För närvarande är det de allmännyttiga organisationerna som erhåller det högsta genomsnittliga

k

lönebidraget bland arbetsgivarkategorierna.

Tabell 3.15 Genomsnittligt utbetalda lönebidrag i löpande priser per

person och månad för varje arbetsgivarkategori i mars månad från år 1993 till år 1996. Genomsnittligt utbetalat lönebidrag Statl Motsv Förs Allm Kom Land Aff.dr. Ensk Annan - Mynd stat kassa nytta mun sting verk företag arb.giv 1993-03 13100kr14100krl0900krll500kr4700kr4200kr4900kr5600kr7300k1 1994-03 12900kI 14000kI ll 500kr ll 800kr6100kr 5000kr 6900kr 8800kr 8800k1 1995-03 l2500kr 12 100kr ll 200kr 12400kr 6500kr5300kr 9300kr 9700kr9500k1 1996-03 11800krl0900krl0600kr12300kr6800kr5600kr 8600kr 9200kr 9000kJ

Källa: AMS.

Totalt utbetalda lönebidrag per arbetsgivarkategori

Utredningen har utifrån de uppgifter som AMS lämnat till regeringen i kvartalsrapporterna uppskattat de totala lönebidrag som utbetalats till respektive arbetsgivarkategori från

Lönebidrag regelutveckling och statistik 85 -

budgetåret 1992/93 till 1995/96 Beräkningarna för budgetåret 1995/96 de tolv första månaderna. Se tabell 3.16. avser Utbetalningarna till statliga myndigheter har sjunkit kraftigt under den period som redovisas i tabellen. Budgetåret 1992/93 utbetalades enligt utredningens beräkningar ca 900 kronor. Till de tolv första månderna budgetåret miljoner 1995/96 minskade utbetalningarna till ca 500 miljoner kronor. Utbetalningarna till allmännyttiga organisationer har också sjunkit något, men inte lika mycket som utbetalningarna till statliga myndigheter. Det är fortfarande de allmännyttiga organisationerna som totalt erhåller de största utbetalningarna. Utbetalningarna till enskilda företag har Ökatjkraftigt från 1992/93 till de tolv första månaderna 1995/96. budgetåret Det beror på att antalet anställda med lönebidrag liksom det till arbetsgivarkategorin Ökat. genomsnitttliga bidraget

Tabell 3.16 Utbetalade lönebidrag arbetsgivarkategori från budper getåret l992/93 till 1995/96. Utbetalade lönebidrag arbetsgivarkategori, miljoner kronor mkr per Förs Allm Kom Land- Affdr. Ensk Annan Statl Motsv

1994/95 600 40 2 070 440 80 5 1 640 160 1995/961 480 20

Endast juli 1995 till juni 1996. Källa: AMS samt egna beräkningar.

3Totalt utbetalade lönebidrag per arbetsgivarkategori har uppskattats utifrån antalet anställda samt genomsnittligt utbetalda lönebidrag per person och månad.

86 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

3.2.4 Avgångar från lönebidraganställningar

AMS har under de åren senaste publicerat ett antal rapporter om personer som avslutat en anställning med lönebidrag. Rapporterna har byggt på representativa stickprovsundersökningar. Det är lånsarbetsnämnderna som undersökt och till AMS redovisat avgångsorsakerna för de personer som ingått i respektive stickprovsurval. Den första undersökningen omfattade avslutpersoner som ade anställning med lönebidrag under perioden 1 en januari till 30 juni 1992. Följande undersökning avsåg perioden 1 mars till 31 augusti 1993 och den tredje undersökningen omfattade perioden från l mars till 31 augusti 1994. Urvalen till undersökningarna har gjorts ur AMV:s register. Utifrån de redovisningar AMS erhållit från länssom arbetsnåmnderna har man från det ursprungliga urvalet sorterat bort gått i förtidspension eller ålderspersoner som pension och personer som avlidit. AMS anger i sin rapport4;

För grupperna ålderspension, förtidspension och avlidna redovisas inte några uppgifter, då personerna i dessa grupper inte är aktuella för ett arbete utan bidrag. Dessa kategorier utgör alltså inga faktiska avgångar från lönebidrag och borträknas således från urvalet.

Även de fortsatt sina personer som anställningar med lönebidrag, för vilka uppgifterna i AMV:s register alltså varit felaktiga, har borträknats från urvalet. I tabell 3.17 redovisas resultaten från undersökningarna. Tabellen anger med fördelning efter avgångsorsak vilken andel av samtliga anställda med lönebidrag i början av varje undersökningsperiod som enligt stickprovsurvalen avslutat sin anställning.

Information från Vägledningsenheten 1994: l "Andel övergångar från lönebidrag till anställning utan lönebidrag. Stickprovsundersökning för perioden marsaugusti 1993.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 87 -

Observera att undersökningsperiodema omfattar månasex der varför resultaten inte behöver vara jämförbara med undersökningar som omfattar ett år. Den första undersökningen visade att 7,0 procent av samtliga lönebidragsanställda i början av januari 1992 lämnade sin lönebidragsanstållning under perioden januari till juni samma år. Sammanlagt 0,6 procent avslutade sin lönebidragsanställning för att de erhöll ett arbete utan bidrag. De fick huvudsakligen anställning hos arbetsgivare. samma i Omkring fem procent hade inget arbete efter det att de slutat sin anställning med lönebidrag. 1,6 procent slutade på egen begäran och 3,3 procent blev uppsagda av arbetsgivaren. Anställda med lönebidrag har ett visst skydd vid uppsägning. Lagen l982:80 om anställningsskydd anger att "Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende av turodningen. Det skydd som lagen ger har dock bara betydelse när verksamheter fortsätter. Den andra undersökningen gav delvis andra resultat än den första. Under perioden till augusti 1993 hade 7,5 mars procent av samtliga anställda med lönebidrag i början av mars slutat sin anställning med lönebidrag. En procent fick en anställning utan bidrag. Det är något mer än vid den första undersökningen. Resultaten från den tredje undersökningen som avser avgångar under perioden mars till augusti 1994 liknar resultaten från den andra undersökningen. Stickprovsurvalet visade att 7,4 procent av samtliga lönebidragsanställda i början av mars lämnade sin anställning med lönebidrag under undersökningsperioden. Urvalet visade också att 2,8 procent av de anställda med lönebidrag i mars blev uppsagda av arbetsgivarna. Det kan tilläggas att under de två första undersökningsperiodema avslutade 0,4 procent respektive 0,2 procent

88 Länebidrag regelutveckling och statistik -

av samtliga lönebidragstagare sin anställning och erhöll ett annat arbete med stöd, exempelvis inom Samhallkoncernen. De ingår i övriga i tabell 3.17. Resterande gruppen personer i gruppen övriga utgörs av dem som lämnat sin lönebidragsanställning av okänd orsak.

Tabell 3.17 Andel av samtliga som under varje undersökningsperiod avslutat sin anställning med lönebidrag fördelat efter avgångsorsak.

Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

Under de tvâ första undersökningsperioderna, januari till juni 1992 och mars till augusti 1993, avslutade en större andel män än kvinnor sin anställning med lönebidrag. Under den första perioden avslutade 7 procent av männen och 6,0 procent av kvinnorna sina lönebidragsanställningar. Under den andra undersökningsperioden lämnade 8,0 procent av männen och 6,5 procent av kvinnorna sina anställningar med lönebidrag. Dessa uppgifter redovisas i tabell 3.18. Uppgifterna kan endast redovisas för de två första undersökningarna.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 89 -

Tabell 3.18 Andel samtliga män respektive kvinnor under av som

varje undersökningsperiod avslutat sin anställning med lönebidrag.

Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

I tabell 3.19 redovisas vilken andel samtliga lämnade av som sin anställning med lönebidrag fördelat efter handikappkod. Av samtliga anställda med lönebidrag som registrerats med socialmedicinskt arbetshandikapp lämnade i genomsnitt 16 sin anställning med procent lönebidrag under respektive undersökningsperiod. Det är avsevärt mer än anställda med lönebidrag som registrerats med övriga arbetshandikapp. Ungefär 5-7 procent samtliga med övriga arbetshandiav kapp lämnade sin anställning med lönebidrag. Det innebär att det under dessa undersökningsperioder var det mer än dubbelt så vanligt att anställda som registrerats med socialmedicinskt arbetshandikapp lämnade sin anställning med lönebidrag.

Tabell 3.19 Andel av samtliga som under varje undersökningsperiod lämnat sin anställning med lönebidrag fördelat efter handikappkod. Andel av samtliga i början av varje period Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc kärl som handi handi med 9201-06 6,0 % 4,5 % 6,5 % 6,5 % 7,0 % 5,5 % 7,5 % 14,5 % 9303-08 5,0 % 5,5 % 3,5 % 7,0 % 7,5 % 6,0 % 6,0 % 17,5 %

Källa: AMS.

I Andel övergångar från till rapporten lönebidrag anställ-

90 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

ningar utan lönebidrag. Stickprovsundersökning för perioden mars-augusti 1993 redovisade AMS att bland dem som avslutade en anställning med lönebidrag var personer registrerade med socialmedicinskt arbetshandikapp överrepresenterade avseende samtliga avgångsorsaker. De var överrepresenterade både bland dem slutade sin anställsom ning på grund av att de erhöll ett arbete utan lönebidrag och bland dem som erhöll ett arbete efter att de avslutat anställningen. I AMS rapporter om de två första undersökningarna redogörs för vilken andel inom respektive arbetsgivarkategori som under varje undersökningsperiod lämnade sin anställning med lönebidrag. Detta redovisas i tabell 3.20. Observera att vissa arbetsgivarkategorier redovisats gemensamt. Tabellen visar att det framför allt är bland enskilda företag som anställda med lönebidrag slutat sin anställning.

Tabell 3.20 Andel av samtliga inom respektive arbetsgivarkategori som under varje undersökningsperiod lämnat sin anställning med Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

AMS har även redovisat avgångar från anställning med lönebidrag för andra perioder än de som redovisats ovan. I en rapport till den fördjupade anslagsframställan för budgetåren 1994/95-96/97 redovisades att 14 procent av samtliga anställda med lönebidrag i juli 1991 lämnade anställningen med lönebidrag under budgetåret 1991/92. Denna andel

Lönebidrag regelutveckling och statistik 91 -

inkluderar inte dem som gått i pension och som avlidit. Beräkningen är därmed gjort med samma villkor som i de ovan beskrivna undersökningarna. Budgetåret 1991/92 omfattade en period på tolv månader. De andelar redovisats i

som stickprovsundersökningarna

månader. A avser sex Om uppgifterna i tabell 3.16 till anpassas en tolvmånadersperiod innebär det att omkring 14-15 procent av de anställda med lönebidrag lämnade sin anställningar med lönebidrag under respektive undersökningsperiod.

Lönebidrag -- nuvarande problem

4.1 Lönebidragets flexibilitet och nivåer

4.1.1 Genomsnittskostnadens utveckling

Att lönebidraget gjorts flexibelt innebär att bidragets nivå skall fastställas med hänsyn till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Den som har en betydande nedsättning av arbetsförmågan på grund av en funktionsnedsättning skall kunna omfattas ett högre lönebidrag än den kan av som göra en större arbetsinsats. Bidragets skall således inte bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnader utan den av arbetshandikappade sökandens förutsättningar. Reformen med det flexibla lönebidraget föregicks av en försöksverksamhet inleddes under som budgetåret 1988/89 i Kronobergs och Kopparbergs län. Försöken utvidgades så att de budgetåret därefter omfattade tolv län och dessutom gravt handikappade ungdomar under 25 år i hela landet. Erfarenheterna från AMS försök med flexibla lönebidrag visade att det gick att få fler jobb för pengarna" med ett flexibelt system, att det genomsnittliga genom bidraget blev lägre. Bidragsnivân kunde sänkas så att 30 procent fler kunde anställas, jämfört med om ordinarie regler hade gällt. Regeringens intentioner vid genomförandet av det flexibla lönebidraget den 1 juli 1991 var enligt föredragande statsrådet prop. 1990/912100 bilaga 12 bl.a. Sänkt genomsnittlig 0 bidragsnivå och därmed ökat utrymme för fler lönebidragsanställningar inom för ramen givna

94 Länebidrag nuvarande problem -

medel. 0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar. 0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

I vilken utsträckning regeringens intentioner har kunnat upputvecklas i kapitel 7 avsnitt 7.1.1 Mål och förväntfyllas ningar. För att konstatera intentionen att sänka den genomom snittliga bidragsnivån uppnåtts behöver en jämförelse göras mellan nivåerna i lönebidragssystemet före reformen och nuvarande genomsnittliga nivå. En sådan genomförelse är inte helt enkel. Riksrevisionsverket RRV gjorde i sin utvärdering av det flexibla RRV 1994:4 sådan jämförelse lönebidraget en byggd på vissa antaganden. Deras beräkning av den genombeskrivs nedan. snittliga bidragsnivån i det gamla systemet Fram till den l juli 1991 var bidragsnivåerna fasta och dessutom olika för olika kategorier av arbetsgivare. Bidragsnivån för 100 för allmänstatliga arbetsgivare var procent, 90 och för kommuner, landsnyttiga organisationer procent affärsdrivande verk och enskilda företag 50 eller 25 ting, procent beroende på om anställningen varat mindre respektive mer än två år. För att kunna göra jämförelse krävs att fördelningen i en det gamla systemet mellan lönebidrag som hade 50-procenlönebidrag dvs. anställningstid mindre än två år tiga - - resanställningstid än två år pektive 25-procentiga bidrag mer i känd. Så är inte fallet. lågsubventionssektorerna är - En mellan det gamla det såg ut jämförelse systemet som i februari 1991 och de flexibla lönebidragen 1996 kräver vissa fördelningen mellan 50- och 25alltså antaganden om i RRV gjorde procentsbeslut lågsubventionssektorerna. antafördelningen mellan 50- och 25-procentsbesluten gandet att 1/3 Antagandet byggde på anställvar respektive 2/3. att ningstiderna långa och omsättningen låg i det tidigare var Det bör därför ha varit övervikt lönebidragssystemet. en av

Lönebidrag nuvarande problem - 95

anställda varit placerade än två år i som mer åtgärden.

Tabell 4.1 Andelar och bidragsnivåer för olika arbetsgivarkategorier.

Källa: AMS.

Antagandet ovan medför att den genomsnittliga bidragsnivån i 50/25-procentsektorema i februari 1991 33 var procent. Detta medför i sin tur den totala att genomsnittliga bidragsnivån vid tidpunkt 67 samma var procent. Att RRV:s antagande är rimligt kan illustreras att det av möjliga spannet för den genomsnittliga bidragsnivån 9102 är snävt. Extremvärdena 74 respektive 64 procent, där 74 procent innebär att alla beslut i lågsubventionssektorema låg på 50 procent och 64 procent innebär att alla låg på 25 procent är orealistiska. Även om hänsyn tas till förekomst av 90-procentiga särskilda lönebidrag och introduktionsstöd, ändras inte den genomsnittliga bidragsnivån före reformen nämnvärt.

Av Arbetsmarknadssstyrelsens AMS

kvartalsrapporter kan följa utvecklingen den genomsnittliga man av bidragsnivån för kvarstående anställda med lönebidrag. Efter reformen den l juli 1991 steg den genomsnittliga bidragsnivån successivt och nådde sin högsta nivå, 73 procent, under andra kvartalet 1995, för sedan att sjunka till 68 procent under andra kvartalet 1996.

96 Lönebidrag nuvarande problem -

Även volymerna har haft en liknande utveckling, från en

nivå med 49 991 anställda med lönebidrag

ett genomsnitt på

under andra kvartalet 1995 till 43 416 under andra kvartalet

1996. Se tabell 4.2. I avsnitt 3.2 detaljerad

ges en

hur volymer och bidragsnivåer utvecklats beskrivning av

under 1990-talet.

Tabell 4.2 Genomsnittlig bidragsnivå för kvarstående lönebidragsanställda, 9504-9506 och 9604-9606.

mynd.

Kommun

en senaste utvecklingen av anställningar med lönebidrag. Av antalet kvarstående anställda med lönerapporten framgår att under budgetåret 1994/95 ökade med 13 procent och bidrag vid till 50 500 vilket är den uppgick budgetårets utgång Detta kom leda till högsta volym som noterats någonsin. att att det anslag bl.a. finansierar kostnaderna för lönesom kom överskridas med 209 miljoner kronor. bidrag att ca AMS vidare att de medel tilldelats för buduppgav som

Länebidrag nuvarande problem 97 -

getåret 1995/96 inte skulle räcka för att på årsbasis fmansiera kostnaderna för den volym av lönebidrag som AMV hade uppnått vid budgetårets inledning. Medelsbristen beräknades motsvara 4 400 platser. Under 1996 ca planerades därför successiv en neddragning med ca 3 200 platser. Främst skulle avgångar från anställningar med lönebidrag användas som besparingar. Kostnaderna skulle också angripas genom att beslut om lönebidrag skulle omförhandlas i syfte att anpassa bidragsnivåerna till förbättringar i de anställdas arbetsfönnâga. Antalet anställda med lönebidrag minskade successivt efter den höga noteringen i juli 1995 och uppgick vid årets utgång till 49 059. Enligt från länsarbetsnänmderna till en prognos AMS skulle ärsgenomsnittet för anställda med lönebidrag minska från 49 607 för 1995 till 46 970 för 1996. Som framgår av tabellen var genomsnittet för andra kvartalet 1995 49 991 och har sedan sjunkit till 43 416 för andra kvartalet 1996. Denna siffra är dock för låg. Orsaken till detta är enligt uppgift från AMS att ett stort antal lönebidragsanställningar, när dessa uppgifter togs fram, var under omförhandling och därför inte kom med i redovisningen. Prognosen beträffande ärsgenomsnittet kommer dock med största sannolikhet att uppfyllas. Detta innebär att antalet kvarstående anställda med lönebidrag i december 1996 kommer att uppgå till ca 46 000. Mot bakgrund av regeringens intentioner med genomförandet det flexibla av lönebidraget, är det väsentligt att belysa orsakerna till utvecklingen av de genomsnittliga bidrag snivåerna och volymerna. Beskrivningen nedan bygger dels på iakttagelser gjorts vid som utredningens besök i några län, dels på TCO:s och AMS studie av lönebidragen.

98 Lönebidrag nuvarande problem -

4.1.2 Af/Amizs förhandlingar/omförhandlingar av lönebidrag

fram budgetåret 1994/95 hade delvis Volymökningen t.o.m. sin i visst uppsving arbetsmarknaden under åren grund ett 1994 och 1995. En ytterligare orsak var att regeringen satte mål att 52 000 månad skulle vara sysselsom personer per i lönebidrag och offentligt skyddat arbete satta åtgärderna OSA. innebar överträffade Volymökningen att man regemål finansierar kostnaderna för ringens och anslaget som lönebidrag, offentligt skyddat arbete, arbetshjälpmedel m.m. Överskreds med 209 miljoner kronor. Den genomsnittliga ca också, från 67 när bidragsnivån för lönebidraget steg procent det flexibla lönebidraget genomfördes den 1 juli 1991, till 73 den 30 juni 1995. I avsnitt 3.2 redovisas hur den procent bidragsnivån utvecklats totalt och för de olika

genomsnittliga

från 1992 till 1996.

arbetsgivarkategorierna mars mars

Ökningen av den genomsnittliga bidragsnivån efter

reformen med det flexibla lönebidraget genomförandet av t.o.m. budgetåret 1994/95 har troligen haft flera samverkande orsaker. svåra med hög arbetslöshet har säkert Det konjunkturläget Af/Ami:s arbetshandipåverkat möjligheter att placera i anställningar med lönebidrag. Vid utredningens kappade besök i olika lån har detta anförts som en faktor som påverkat nivå. För över huvud lyckas med lönebidragens att taget arbetshandikappade sökande har fått erbjuda att placera man med nivåer än de sökanlönebidrag högre som motsvaras av des funktionsnedsättning. orsak lösgöra sig från det En annan är svårigheten att med nivåer till statliga och allmängamla systemet höga nyttiga arbetsgivare. Statliga myndigheter har till följd av knappa för sin administration. Deras besparingar resurser sänka sina bidragsnivåer är därintresse av att tidigare höga för inte särskilt stort. Allmännyttiga organisationer som idrottsrörelsen och handikapporganisationerna driver sin verksamhet på ideell grund och saknar ofta betalnings-

Lönebidrag nuvarande problem 99 -

förmåga. sänkningar av bidragsnivåerna för dessa organisationer innebär i många fall att man tvingas säga upp sina anställda med lönebidrag. En förutsättning för det flexibla lönebidraget var att bidragsnivåerna skulle fastställas med hänsyn till graden av

funktionsnedsättning hos de personer som anställdes. Tydliga

handlingsplaner med klart uppsatta mål är en av förutsättningarna för att kunna koppla lönebidragets nivå till graden

av funktionsnedsättning. Flexibilitetens utformning kan

också utgöra en svårighet eller t.o.m. vara ett hinder för att anpassa lönebidragets nivå till arbetsförmågans nedsättning. Några finstämda instrument för fastställande av faktisk arbetsförmåga finns inte. Det kan därför, trots arbetsmarknadsinstitutens kompetens, vara svårt att göra realistisk en bedömning av om arbetsförmågan i förhållande till ett arbete är nedsatt med t.ex. 55 eller 60 procent. I arbetsmarknadsverkets regelbok sägs därför också att målet för överläggningarna med arbetsgivarna inte kan beskrivas på annat sätt än att den bidragsnivå bestäms skall som uppfattas som skälig. Tränings- och rehabiliteringseffekter, en förbättrad anpassning av arbetsinnehåll eller arbetsplatsutformning kan förbättra arbetsförmågan och motivera en sänkning av bidragsnivån, men det förekommer också att arbetsförmågan försämras genom fortgående funktionsnedsättningar och i sådana fall kan det vara befogat att höja bidragsnivån. Av TCO:s och AMS projekt om lönebidrag, som omnämnts i föregående avsnitt, finner stöd för de orsaker man som ovan angivits som förklaring till ökningen av bidragsnivåerna. Av studien framgår att man i samtliga tre län anser att lönebidragsnivåerna generellt sett är för höga och inte är anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga. Nedanstående citat undersökarnas resultatdiskussioner ur återger några av deras omdömen.

En grund för påståendet att arbetsgivare utnyttjar samhällsstöd på ett oegentligt sätt kan, jag tolkar det, de arbetshandisom vara att kappade anser att de utför i sina arbeten än vad lönebidragsmer

100 Lönebidrag nuvarande problem -

nivån innebär. Många arbetsgivare har höga lönebidrag, ca 80-90 Det innebär att den arbetshandikappades arbete bedöms procent. 10-20 kollegornas insatser. Detta förefaller motsvara procent av orimligt. Hår ska beaktas arbetsgivarnas omdömen om de arbetshandikappade. De har framhållit att personen i fråga är duktig, gör är alla andra Av dessa påståenden att döma ska stor nytta, som osv.

lönebidragsnivåerna sänkas.

Jag inte kan eller ska lägga skulden endast på arbetsanser att man

givarna. Orsaken till de höga bidragsnivåerna ligger i historien. Det nyligen bidragsnivån ska relateras till arbetshandikappets

är som

omfattning. Före 1 juli 1991 var det arbetsgivarkategorin som avgjorde bidragets storlek. Staten den kategori som hade högst

var

bidrag, ofta 100 procent, lägst bidrag hade de privata företagen, 25-50 Naturligtvis tar förändring som denna tid, men

procent. en förvånar mig litet är att det enligt handläggarna på Ami är vad som kommunala arbetsgivarna protesterar högst. Ofta de statliga och som hävdar de att de inte klarar att betala en större del av lönen. av

På till Ami i Malmöhus län vilken målsättning en fråga om det följa ärende, svarade man hade när gällde att upp ett en

sänka Under-

majoritet att målsättningen var att bidraget.

sökaren kommenterar detta.

Med den kännedom jag har arbetsgivarnas situation så tror jag att av det kommer bli tufft att nå målet vid omförhandlingen om man att inte utvecklar och samordnar rehabiliteringen. Arbetshandikappets utveckling spelar också in. Frågan är hur Ami skall kunna reducera inte fungerar. Även för bidragen om rehabiliteringsbiten om man tillfället viss frist i och med vissa bidrag varit väl så höga har en att så räcker det inte med att bli tuffa förhandlare om inte arbets-

givarnas ekonomi blir bättre eller man kan peka att produk-

tionsförmågan förbättrats. I vissa fall kan tuffa förhandlingar bara

bidra med ställa arbetstagaren på gatan varvid problemen genom att får ytterligare arbete med att utreda och placera.

man Enligt reglerna för det flexibla lönebidraget skall bidraget ge en ersättning för arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga. Hur skall skälig då denna nedsättning beräknas Instrument saknas för bedömning därför ligger de flesta bidrag långt högre än vad nedsättningen och Eftersom rehabilitering i någon påvisbar omfattning inte motiverar. förekommer saknas andra skäl än ekonomiska för den sänkning av

bidragen genomgående genomförs.

som nu

Om de blivit nödvändiga genomförts i omförbesparingar som en

Lönebidrag nuvarande problem 101 -

handlingsomgång där de mest omotiverade höga bidragen sänkts skulle förmodligen utrymme skapats så att de mest utsatta arbetstagarna fått behålla sina arbeten och uppsägningarna blivit färre.

Av redogörelsen framgår ovan att lönebidragsnivåerna genomgående är höga, att de inte fastställs med graden av nedsättning av arbetsförmågan hos den arbetshandikappade som grund samt att Af/Amizs förhandlingar med arbetsgivarna inte fungerar tillfredsställande. Att bidragsnivåerna och volymerna det senaste året sjunkit har sin grund i mera bristen på lönebidragsmedel. Omförhandlingarna har mera tagit sikte på att lönebidragen måste sänkas av denna anledning än att relatera en sänkning till förbättringar i de arbetshandikappades arbetsfönnåga.

Göteborgsmodellen Det finns dock exempel på att man med en genomtänkt strategi för hanteringen med lönebidrag lyckats förbättra handlingsplaner och uppföljning. Ett sådant exempel är Ami i Göteborgs och Bohus län där man under senaste året lyckats placera merparten av sina lönebidragsanställda i enskilda företag. I maj 1996 det totala beståndet var lönebidragsanställda 4 530 fördelade enskilda

personer på företag 42 procent,

ideella organisationer 31 procent, kommuner och landsting 17 procent och staten 10 procent. Genom ändrad organisation och en annan strategi för hanteringen av lönebidragen har under tiden september 1995 till maj 1996 700 placerats i lönebidrag. 75 procent personer av dessa har placerats hos enskilda företag, 19 procent hos ideella organisationer, 5 procent hos kommuner och landsting och l procent hos statliga myndigheter. Den s.k. Göteborgsmodellen har genomförts även i andra län.

102 Lönebidrag nuvarande problem -

Bild 4.1 De lönebidragsanställdas fördelning arbetsgivarkategori

per i Göteborgs och Bohus län i maj 1996.

Ideella Enskilda organisationer företa g 42% 3 IW° V

Kommuner 0. Staten landsting 10% 17%

Bild 4.2 Fördelning per arbetsgivarkategori fdr de personer som anställts med lönebidrag i Göteborgs och Bohus län under

september 1995 till maj 1996.

Staten Ideella landsting . 1yo . . 50 organisationer 19%

Enskilda företag 75%

Lönebidrag nuvarande problem 103 -

4.1.3 Lönebidragets flexibilitet och nivåer i utredningens urval

I detta avsnitt görs en genomgång av lönebidragets flexibilitet och utbetalda bidragsnivåer för personer som var anställda med lönebidrag under mars månad 1996. Uppgifterna bygger på ett representativt urval som utredningen erhållit AMS ekonomi.

av Se även bilaga 3. Avsnittet tar

upp regional fördelning av anställningar med lönebidrag efter arbetsgivarkategori, bidragsnivåer och utbetalt belopp samt p bidragsnivåer för personer anställda före respektive efter införandet det flexibla i av lönebidraget. Genomgângen i kapitel 3 visade att de enskilda företagen under 1990-talet ökat sin andel anställda med lönebidrag och är numera den största arbetsgivarkategorin. I skogslänen är dock fortfarande de allmännyttiga organisationerna den arbetsgivarkategori som har flest anställda med lönebidrag. Den regionala uppdelningen visar också att i förhållande till befolkningen är antalet anställningar med lönebidrag överrepresenterade i skogslänen. Ungefär 30 procent av lönebidragen finns i denna region medan regionens andel av landets befolkning är 20 procent. Höga bidragsnivåer finns hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner, försäkringskassan och de allmännyttiga arbetsgivama. Hos de allmännyttiga organisationerna ligger bidragsnivâema nästan uteslutande på mellan 80 och 90 procent. Det flexibla lönebidraget har inte sänkt bidragsnivåerna. I stället har det skett en ökning av lönebidrag i intervallet 50 till 75 procent samtidigt som lönebidrag med 25 procents bidragsnivå minskat. Diagram 4.3 nedan visar fördelningen efter antal anställda för olika arbetsgivare i storstadslän, skogslän och i övriga landet. Antalet anställda lönebidrag fördelar sig relativt jämnt efter denna indelning. Storstads- och skogslänen har

104 Lönebidrag nuvarande problem -

30 lönebidragen. I övriga landet finns ungefär procent var av

resterande 40 procent.

Länebidrag nuvarande problem 105 -

Diagram 4.3 Arbetsgivarnas andel av lönebidragen efter region i

mars 1996.

Storstadslån Statlig

Skogslån sunny Övriga Ynaflhü 57 7% Enskilt företag . . . . .

Allmännymg Kommun organisation 11% 397

Övriga landet

Statlig Övriga aun.: 5% Allmännyttlg ,b or satlon %

Kommun 12%

106 Lönebidrag nuvarande problem -

I landet helhet är de enskilda som företagen den största arbetsgivaren med 38 procent av samtliga anställningar med lönebidrag. Den näst största arbetsgivarkategorin utgörs av allmännyttiga organisationer med 33 procent. De högsta bidragen utbetalas till allmännyttiga arbetsgivare och statliga myndigheter. Diagram 4.4 nedan visar hur stor andel av totalt utbetalda lönebidrag som tillfaller respektive arbetsgivarkategori.

Diagram 4.4 Andel utbetalda bidrag i mars 1996 efter arbetsgivarkategori.

Statlig ö i

Enskilt företag 2:593 mytlgh

35% i

Kommun 97. Ailmännyttig organisation 41%

I förhållande till sin andel av samtliga anställda med lönebidrag 13 procent är kommunernas andel av utbetalda bidrag låg. Landstingen som i diagram 4.4 tillhör kategorin övriga arbetsgivare har också en förhållandevis låg andel av utbetalda bidrag. i I urvalet skiljer sig bidragsnivåerna något beroende på om , en anställning skett före respektive efter införandet av det flexibla lönebidraget. Skillnaden är att det finns fler anställningar med lönebidrag med låga bidragsnivåer från tiden före. För de flesta av dessa anställningar utgår en bidrags-

Lönebidrag nuvarande problem 107 -

nivå på 25 procent.

Ungefär lika många av de de anställningar med lönebidrag, för vilka det i mars 1996 utgick en bidragsnivå mellan 80 och 90 procent beviljades före som efter införandet av det flexibla lönebidraget.

Diagram 4.5 a Bidragsnivåer i utredningens urval bland dem som

anställts med lönebidrag före den l juli 1991.

Antal anställda före den 1 jull 1991 7000 i 6000 1

5000 Z:kL

E

3000 g

2000 :

1000 . 0 0-29 30- 40- 50- 00- 70- 00- 90- 100 39 49 59 00 79 09 99 Bldragsnlvå

En jämförelse av diagrammen 4.5 a och 4.5 b visar att det efter införandet av det flexibla lönebidraget skett en ökning av antalet anställningar med lönebidrag för vilka det utgår en bidragsnivå mellan 50 och 75 procent.

108 Lönebidrag nuvarande problem -

Diagram 4.5 b Bidragsnivåer i utredningens urval bland dem som

anställts med lönebidrag före den 1 juli 1991.

Antal anställda efter den 1 juli 1991 7000 I sooo 5000 4000 aooo zooo 1000 . o 0-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100 39 49 59 69 79 89 99 Bldragsnivå

Bidragsnivåema mellan olika arbetsgivarkategorier varierar relativt mycket. Majoriteten av lönebidragen för kommunala arbetsgivare utgår med 25 procent medan de flesta lönebidrag för statliga arbetsgivare utgår med 90 procent. Dia- 4.6.a och 4.6.b nedan visar vilka bidragsnivåerna

gram som

utgår till de enskilda företagen och de allmännyttiga organisationerna, som är de tvâ största arbetsgivarkategoriema.

Lönebidrag nuvarande problem 109 w

Diagram 4.6 a Bidragsnivåer för allmännyttiga arbetsgivare i mars

1996.

Anställda hos allmännyttan 1000 5" sooo :

5000 Ä 4000 Ä 3000 Ä 2000

1000 E

H 0 -29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100 39 49 59 69 79 39 99 B.,,,,,,,,..v,

För endast ett fåtal anställningar med lönebidrag utgår hos allmännyttiga organisationer ett bidrag lägre än 50 procent. Det är en betydligt större spridning på bidragsnivâer för anställda med lönebidrag hos enskilda företag.

110 Lönebidrag nuvarande problem -

Diagram 4.6 b Bidragsnivåer för enskilda företag i mars 1996.

Anställda i enskilda företag

. 0 -29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100 39 49 59 69 79 89 99 Bldragsnivå

Genomsnittet för utbetalt belopp per person och månad ligger på drygt 10 000 kronor. De arbetsgivarkategorier

som

har höga bidragsnivâer erhåller omkring 12 000 kronor i månaden. Diagram 4.7 nedan visar utbetalt lönebidrag per person och månad för samtliga arbetsgivarkategorier i mars

1996.

Lönebidrag nuvarande problem 111 -

Diagram 4.7 Utbetalt belopp per månad och lönebidrag efter arbetsgivare i mars 1996.

Kronor

Den regionala fördelningen av utbetalda lönebidrag visar att skogs- och storstadslänen i genomsnitt erhåller något högre bidrag än riket i övrigt. De utbetalda bidragen varierar mellan ett genomsnitt på 6 000 kronor och 12 000 kronor. Det högsta genomsnittet på över 12 000 kronor i månaden utbetalas till statliga arbetsgivare i storstadslänen och till allmännyttiga organisationer i storstads- och skogslänen. Diagram 4.8 visar utbetalt belopp i genomsnitt fördelat efter län och arbetsgivarkategori.

112 Lönebidrag nuvarande problem -

Diagram 4.8 Utbetalt belopp i genomsnitt fördelat efter region och arbetsgivare i mars 1996.

Kronor 12000 á á 10000 % % á 8000 % á 6000 á á 4000 á Iskogslän á 2000 % 1 Dövriga landet A iI/z I Stat Allmän- Kom- Enskilt Övriga Genomnytta mun företag snitt

Personer anställda med lönebidrag erhåller kollektivavtalsenlig lön. Det lönetak som finns på 13 700 kronor anger den för vilken arbetsgivaren kan erhålla ersättning.

summa

Bidragsnivån anger i procent den andel av lönekostnaden arbetsgivaren ersätts för. Löner högre än 13 700 är inte

som

bidragsgrundande och registreras därför inte. Uppgifterna från AMS bidragsgrundande lön på 13 700 kan därför

om en

vara något lägre än den lön som verkligen utbetalas till den är anställd med lönebidrag. Diagram 4.9 nedan har

som

tagits fram att dra ifrån 41 procents arbetsgivaravgift

genom

från den lönekostnad som AMS registrerar. En mindre del anställningarna har högre arbetsgivaravgifter. Enlitgt dia-

av

grammet erhåller drygt två procent av samtliga anställda med lönebidrag en månadslön som överstiger 13 700.

Lönebidrag nuvarande problem 113 -

Diagram 4.9 Beräknad månadslön för anställda med lönebidrag i mars 1996.

Månadslön 13100- 1300043700 1200043000 11000-12000 1000041000 9000-10000 www 1000-0000 0000-1000

0 5 10 15 20 25 30 Procent

Nästan en tredjedel av i utredningens urval har

personerna

lönenivå på mellan 13 000 och 13 700 kronor månad.

en per

Det är dock bara drygt fem procent som har 13 700 kronor eller mer i månadslön. Däremot har många som är anställda med lönebidrag mycket låga löner. En fjärdedel har en lön ligger under 7 000 kronor i månaden. Dessa låga

som

månadslöner förklaras av att deltidsarbete är vanligt bland arbetshandikappade. En könsuppdelning av denna statistik visar att det är främst kvinnor som har dessa låga löne-

nivåer.

114 Lönebidrag nuvarande problem -

Diagram 4.10 Beräknad månadslön för anställda med lönebidrag

efter kön.

Kvinnor I Män

o - " övriga13000-12000-11000-10000-9000- 8000- 7000- 6000- -6000 13700130001200011000100009000 8000 7000 Månadslön

I utredningens urval har 35 procent av kvinnorna och 15 procent av männen en månadslön som ligger under 7 000 kronor i månaden. Diagram 4.10 visar också att fler män än

kvinnor har en månadslön som överstiger 10 000 kronor. Se

även kapitel 6 som behandlar kvinnor och män med

funktionshisnder

.

Fördelningen mellan dem som anställts med lönebidrag före respektive efter den 1 juli 1991 visar inga skillnader i

månadslön. Lönenivåerna varierar däremot mellan olika

arbetsgivarkategorier. I enskilda företag och hos allmännyttiga organisationer har anställda med lönebidrag högre löner än anställda med lönebidrag hos övriga arbetsgivarkategorier.

Lönebidrag nuvarande problem 115 -

4.2 Undanträngningseffekter av åtgärden anställning med lönebidrag

4.2.1 Undanträngningseffekter

Enligt direktiven skall utredningen undersöka om åtgärden anställning med lönebidrag ger upphov till undanträngningseffekter. Riksdagens Revisorer har i oktober 1996 publicerat rap-

porten Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden 97:2.

I beskrivs hur rapporten arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan ge upphov till olika former av bieffekter som är mindre önskvärda. Syftet med arbetsmarknadspolitiska åtgärder är att de skall leda till ökad sysselsättning. Det finns dock motverkande faktorer som kan leda till att den avsedda sysselsättningsökningen blir lägre än avsett eller t.om. uteblir. De mekanismer som brukar diskuteras i dessa sammanhang är olika former av undanträngningseffekter. En av dessa former är de direkta undanträngningseffekterna som normalt brukar delas i två typer effekter. upp av I det fallet kan s.k. dödviktseffekt ena en uppstå när en anställning som ändå skulle komma till stånd subventioneras. Konsekvensen av denna effekt blir att arbetsgivaren erhåller en icke planerad vinstökning. I det andra fallet kan så en kallad substitutionseffekt uppstå när den subvention som uppstår åtgärden förändrar de relativa lönekostnaderna genom mellan olika arbetskraft. Innebörden är att arbetsgrupper av givaren finner det lönsamt att ersätta ordinarie arbetskraft sådan

eller som annars skulle anställas med den arbetskraft

subventioneras. Risken för ökar som undanträngning mer lik åtgärden är ett arbete som skulle ha utförts den ordiav narie personalen. För att få uppfattning en av åtgärdernas nettoeffekt reguljär sysselsättning måste således antalet subventionerade arbeten minskas med eventuella dödviktsoch substitutionseffekter.

116 Lönebidrag nuvarande problem -

Man brukar skilja på planerad och oplanerad undanträngning. En typ av planerad undanträngning är åtgärder som riktar sig till t.ex. arbetshandikappade och långtidsarbetslösa lönebidrag och rekryteringsstöd. Syftet i dessa fall är att åstadkomma en substitutionseffekt, dvs. att ersätta planerade ordinarie anställningar med den subventionerade arbetskraften. Dessa typer av planerad undanträngning bör särskiljas från åtgärder som saknar sådana motiv och som leder till

bieffekter som varken är avsedda eller temporära

Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA publicerade i maj 1996 rapporten En betalningsviljestudie av arbetsmarknadspolitiska åtgärder". I rapporten som har utarbetats av doktoranderna Anna Nordström och Pär Nyman, konstateras att inga samhällsekonomiska bedömningar gjorts av åtgärden anställning med lönebidrag före år 1989. På regeringens uppdrag genomfördes då samhällsekonomisk utvärdering Vassilios en av

Vlachos, Lönebidrag för arbetshandikappade Ds

1989:19. Syftet var att utvärdera de samhällsekonomiska och ñnansiella effekterna av lönebidraget i dess dåvarande form med allmänt och särskilt lönebidrag samt introduktionsbidrag, och hur den uttalade målsättningen att svårt funktionsse ge hindrade möjlighet till arbete uppfyllts. Som ett led personer i projektet ingick dessutom en medicinsk bedömning av läkarintygens funktion som underlag för placering. Vid utvärderingen de samhällsekonomiska effekterna av av lönebidraget förde Vlachos ett om att en resonemang samhällsekonomisk kostnad uppkommer lönebidraget om ger upphov till undanträngningseffekter. Detta sker om arbetsgivare som anställer arbetshandikappade personer blir översubventionerade, dvs. får ett större bidrag till lönekostnadema än vad som motsvarar den anställdes nedsättning av arbetsförmågan. Den arbetshandikappade konkurrerar då ut

För en djupare diskussion se Riksdagens Revisorers rapport 1996/97:2.

Lönebidrag nuvarande problem 117 -

annan arbetskraft från produktionen, framför allt den arbetskraft som har ett lågt produktionsvärde som approximativt motsvarar lönekostnaden. Utredningen fastslår att en viss grad av översubventionering troligtvis förekommer, men att det krävs experimentella studier för att kunna säkerställa om och inom vilka delar arbetsmarknaden detta sker. av I ett regeringsbeslut 1996-11-26 tillkännager regeringen att de avser att ge arbetsmarknadsverket följande uppdrag:

AMS har tidigare redovisat undanträngningseffekter av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och skall under budgetåret 1997 fortsätta med denna form av analyser. AMS skall analysera undanträngningseffekter för enskilda åtgärder och av den totala åtgärdsvolymen. Uppdraget skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 5 november 1997.

Parallellt med diskussionen undanträngningseffekter föreom kommer diskussion om huruvida det råder konkurrens mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är möjligt att en viss grad av konkurrens råder mellan olika åtgärder. Detta är dock vad som menas med undanträngningseffekter och kommer således inte behandlas i detta avsnitt i stället

att se

avsnitt 4.3.

4.2.2 Empirisk kunskap om undanträngningseffekter

Docent Johnny Zetterberg har på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen AMS gjort en genomgång av studier kring undanträngningseffekter av sysselsättningsskapande åtgärder. Rapporten " Har vi någon empirisk kunskap om undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige är publicerad i Information från utredningsenheten, AMS 95:8. Enligt docent Johnny Zetterberg är denna kunskap begränsad till två studier. Den första studien är av Gramlisch Ysander 1981 som undersöker hur beredskapsarbeten inom hälso- och sjukvård

118 Lönebidrag nuvarande problem -

i form vägarbeten påverkar av annan offentlig sysselsättning. Resultaten från studien påvisar att beredskapsarbeten i form av vägarbeten tränger undan annan offentlig sysselsättning. En förklaring till detta skulle enligt författarna att vara beredskapsarbeten nödvändiggör mer ordinarie personal i övervakande ställning. Skattningarna bygger dock på enbart 14 observationer. Dessutom omfattar undersökningen en period under vilken det skedde en snabb sysselsättningsexpansion inom hälso- och socialvård. Det är därför en öppen fråga om man skulle nå samma slutsatser i tider av

stagnation eller vid offentliga nedskärningar.

Den andra studien är av Forslund Krueger 1994, även denna undersökning studerar undanträngningseffekter av beredskapsarbeten. Till skillnad från föregående studie omfattar analysen både den privata sektorn och den offentliga sektorn. Det statistiska materialet omfattar data från 24 län under perioden 1976-1991 för arbetar i personer som byggsektorn. För anställda i sjuk- och hälsosektorn används motsvarande data för perioden 1982-1991. Enligt författarna visar resultaten betydande undanträngningseffekter i byggsektorn medan resultaten från motsvarande skattningar för sjuk- och hälsosektorn dock inte pekar på några undanträngningseffekter. Med anledning av detta ställer docent Johnny Zetterberg frågan vilka slutsatser kan dras som om undanträngningseffekter av beredskapsarbeten i Sverige I Grarnlich Ysanders studie är problemet det bristfälliga statistiska underlaget varför några bestämda slutsatser inte kan göras. Forslund Kruegers studie bygger på ett betydligt större och bättre statistiskt underlag. Problemet med denna studie är dock att det inte görs en distinktion mellan planerad och oplanerad undanträngning. Enligt docent Johnny Zetterberg är detta av central betydelse eftersom de implicerar helt olika politikslutsatser, vilket i sin tur medför att det gör det svårt att tolka vilket slag av undanträngning i byggsektorn som redovisas i studien. Rapporten från Riksdagens Revisorer 97z2 hänvisar till

Lönebidrag nuvarande problem 119 -

att endast ett fåtal studier har utförts i Sverige vad avser åtgärders direkta undanträngningseffekter. De påpekar även att studierna inte är helt invändningsfria vilket innebär att det är svårt att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser om storleken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som har analyserats. Studierna avser också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och åtgärdsvolym än i dag. Utöver Gramlich Ysander 1981 och Forslund Krueger 1995, redogörs även för tre studier som är genomförda 1995. Den ena av dessa är Calmfors och Skedinger 1995 vars studie undersökte sambandet mellan å ena sidan summan av öppet arbetslösa och personer i åtgärder och ä andra sidan omfattningen av sysselsättningsskapande åtgärder beredskapsarbete och ungdomsprogram respektive arbetsmarknadsutbildning inkl. företagsutbildning. Datamaterialet var en panel bestående av de 24 länen under perioden 1966-1990. Författarna fann i de flesta skattade modellerna att sysselsättningsskapande åtgärder tränger undan reguljär sysselsättning. Den andra studien är genomförd av Skedinger 1995 som utnyttjar kvartalsdata för perioden 1979-1991 för att analysera effekten på sysselsättningsskapande åtgärder .speciellt inriktade på ungdomar. Resultaten pekar på i princip

fullständig undanträngning redan efter ett kvartal resultatet

avser både direkta och indirekta effekter. Den tredje studien gjord av Blanchflower mfl. 1995 kunde visa att eftersom i åtgärgenom resonemang personer der inte räknas som sysselsatta, skulle detta kunna vara en indikation på att i åtgärder inte ersätter reguljärt personer anställda

För en djupare diskussion Rapport från Riksdagens Revisorer 1996/97:2. se Se också Ehnskov 1993 High and persistent unemployment: Assessment of the problem and its Causes OECD Economic Department Working paper No. , 132.

120 Lönebidrag nuvarande problem -

4.2.3 Umeå forskningsgrupp

I direktiven till LOSAM-utredningen sägs bl.a. att utredningen skall ha samråd med Nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet som för närvarande arbetar med studie en av Samhall och lönebidraget. LOSAM-utredningens sekretariat har träffat de forskare som arbetar med denna studie. Vid Umeå universitet genomför forskarlaget vid nationalekonomiska institutionen en studie av bl.a. undanträngningseffekter vid åtgärden anställning med lönebidrag och anställning inom Samhall. Studien är uppdelad i två delar varav den första delen utgörs av en betalningsviljestudie av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade EPA-rapport, Arbetsmarknadsdepartementet 1996. Den andra delen som inbegriper undanträngningseffekter är ännu påbörjad varför inga resultat kan redovisas. Vid mötet mellan forskarlaget och LOSAM-utredningens sekretariat kunde endast resonemang föras kring de metoder som forskarna har för avsikt att använda. De data som kommer att ligga till grund för forskningen hämtas från AMS Händelsedatabas. Vid forskning av undanträngningseffekter som kan uppstå i samband med åtgärden anställning med lönebidrag är tre olika metodansatser påtänkta. En statistisk ansats, en transportekonomisk kalkylansats och en ansats som utgår från de olika arbetsgivarkategorierna.

4.2.4 Samhalls på undanträngningseffekter syn Samhalls koncernledning har i skriften Att värdera Samhall från flera "3 samhällsekonomisk perspektiv gjort en värdering av Samhall. I denna studie har inte undanträngningseffekter inräknats i analysen. Följande argument används för detta

Samhall AB-skriftserie nr maj 1994.

Lönebidrag nuvarande problem 121 -

ställningstagande:

I samhällsekonomiska bedömningar beaktas ibland s.k.undanträngningseffekter. Det kan t.ex. innebära att man bedömer i vilken mån arbetsmarknadspolitiska insatser för en viss grupp försvårar möjligheterna till arbete för en annan grupp. Särskilt i tider med låg efterfrågan på arbetskraft och hög arbetslöshet brukar sådana frågeställningar förekomma. Vi har här medvetet valt att inte räkna med några sådana effekter av Samhalls arbetstillfällen för arbetshandikappade. Dels är sådana effekter och samband alltid mycket svåra att påvisa och uppskatta. Dels har vi utgått från grundförutsättningen att arbetshandikappade, oavsett konjunkturläge, alltid måste garanteras sin rättmätiga del av arbetsmarknaden, vare sig det sedan är i Samhall eller i det övriga arbetslivet

4.2.5 Sammanfattning

Enligt Vassilios Vlachos utvärdering "Lönebidrag för arbets-

handikappade" Ds 1989: 19 går det att teoretiskt påvisa att

åtgärden anställning med lönebidrag kan upphov till ge undanträngningseffekter. Vlachos fastslår dock att det krävs experimentella studier för att uppskatta storleken av undanträngningseffekterna. Några sådana experimentella studier har gjorts och de empiriska studierna som genomförts är inte invändningsfria. Slutsatsen blir att det i huvudsak saknas kunskap om i vilken utsräckning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet.

4.3 Konkurrens mellan

bidrag

Utredningen har under arbetets gång uppmärksammats på att en anledning till att sökande med arbetshandikapp har svårt att få ett arbete är att arbetsgivare kan erhålla olika former av stöd för att anställa arbetslösa vilka har nedsatt arbetsförmåga. Nedan presenteras därför översikt över arbetsen

4 Ibid s. 81.

122 Lönebidrag nuvarande problem -

marknadspolitiska bidrag arbetsgivare kan erhålla. Genomgången omfattar subventioner som utgår till arbetsgivare som anställer arbetslösa. Genomgången omfattar däremot inte stöd som betalas ut till företag i närings- eller regionalpolitiskt syfte5. Eftersom sådana stöd mer sällan är direkt kopplade till krav på anställningar är det dessutom svårare att bedöma i vilken mån, eller om de över huvud taget konkurrerar med t.ex. anställningar med lönebidrag. Tabell 4.3.1 nedan summerar de stödfonner som utgår till arbetsgivare och som administreras av AMV. Tabellen visar vilken kostnaden blir för arbetsgivaren att anställa en person, bidragets varaktighet, vilka arbetssökande som omfattas och den arbetsrättsliga lagstiftning som gäller för anställningen. Generellt sett skiljer sig de konjunkturberoende åtgärderna rekryteringsstöd, beredskapsarbete och arbetsplatsintroduktion från handikappåtgärdenna dvs. anställning lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA genom att de förra utgår för en kortare period. Det här är en medveten utformning eftersom konjunkturåtgärdenas främsta syfte är att överbrygga konjunkturväxlingar och få arbetsgivare att tidigarelägga nyanställningar.

sEn utförlig genomgång företagsstöd finns i ESO rapporten "Företagsstödet av vad kostar det egentligen " Ds 1995:14. -

Lönebidrag nuvarande problem 123 -

Tabell 4.3.1 Bidrag till arbetsgivare.

Bidrag till Kostnad för Maximal längd Typ sökande Arbetsrättslig av arbetsgivare arbetsgivare omfattas lagstiftning som

Lönebidrag 10-90 %, av lön Besluten högst 4 Arbetshandi- Kollektivavtal på max 13 700 år, kan kappade och LAS . men undantagsvis 0 förlängas stödet inkluderar

g lkP

OSA Som lägst 0 kr Kan variera Socialmed. Kollektivavtal Z lön 13 700 arbetshandimax men LAS 5 stödet inkluderar kappade lkp J Rekryterings- Max 350 kr/dag 6 månader Längtids- Kollektivavtal , stöd motsv. högst arbetslösa och 50 % av löne- LAS kostnad

Beredskapsarbete Max 350 kr/dag 6 månader Arbetslös är Kollektivavtal som motsv. högst minst 25 år LAS men 50 % av lönekostnad

Arbetsplats- 2 000, 6 månader Arbetslösa Deltagare som i introduktion O kr för bl.a. unga behöver betraktas som API arbetshand. handikappade arbetslivserf. arbetstagare kan beviljas längre tid i API

Den konkurrens som handikappåtgärderna möter från de konjunkturberoende åtgärderna, beror på att arbetsgivarens kostnad för personer med konjunkturstöd är förhållandevis låg i början av en anställning. I de fall anställning sträck-

en

er sig över en längre period kan dock åtgärderna inte konkurrera med de stöd som lämnas för arbetshandikappade

sökande.

Mot bakgrund av att konkurrens mellan olika bidragsformer kan förekomma, speciellt när konjunkturförhållandena pä arbetsmarknaden är svåra, är statsmakternas krav pä

AMV öka antalet platser för

om att arbetshandikappade i

124 Lönebidrag nuvarande problem -

konjunkturberoende åtgärder motiverad. avsnitt

Se även

2.3.4.

Åtgärderna anställning med lönebidrag och OSA beskrivs

ingående i andra avsnitt. Nedan därför en kort mer ges genomgång övriga stöd som presenteras i tabell 4.3.1. av lämnas under begränsad period för Rekryteringsstöd en att

underlätta anställning av långtidsarbetslösa Anställningen

kan tillsvidare eller tidsbegränsad. För antingen vara säsongsbetonat arbete mäste dock anställningen vara tillsvidare. Rekryteringsstöd lämnas inte till en statligt reglerad anställning. För den är anställd med rekrytesom ringsstöd utgår lön och andra anställningsförrnåner enligt gällande kollektivavtal7. Anställda med rekryteringsstöd omfattas anställningsskydd LAS. I slutet av lagen om av september 1996 hade drygt ll 000 anställning med personer dessa hade 12 registrerat rekryteringsstöd, av procent ett arbetshandikapp . Fr.o.m. den l januari 1997 utgår rekryteringsstöd med 350 kronor Stödet får högst 50 högst om dagen. ersätta lönekostnad lönekost-

procent av arbetsgivarens inklusive

nadspåslag månad. Bidraget betalas ut i högst sex per månader. kan dock utökas till 12 månader Längden på stödet i något följande fall: av 0 för äldre arbetslösa om synnerliga skäl föreligger för små företag vilka anställer akademiker som fullföljt en 0 utbildning som omfattar minst 120 högskolepoäng om företaget saknar den kompetens akademikern har.

arbete arbetslös fyllt 25 Beredskapsarbete avser att ge som år kunnat erhålla arbete andra åtgärder. För men genom betalar arbetsgivaren lön enligt kollekberedskapsarbeten ut

Lângtidsarbetslös är enligt AMV:s definition, den som varit arbetslös i minst månader utan någon mellanliggande period i anställning eller sex arbetsmarknadspolitisk åtgärd. För arbetslös upp till 25 års ålder gäller dock att den sammanhängande tiden i arbetslöshet skall ha varat i minst fyra månader. 7Alternativt anställningsförmåner som är jämförbara med kollektivavtal.

Lönebidrag nuvarande problem 125 -

tivavtal. Från och med den l 1997 januari gäller att arbetsgivaren får stöd i form av ett bidrag på maximalt 350 kronor om dagen. Ersättningen får högst täcka 50 procent av lönekostnaden. Lagen om anställningsskydd gäller inte för deltagare i beredskapsarbete. I slutet av september 1996 hade nästan 7 000 beredskapsarbete. Av dessa hade 14 personer procent ett registrerat arbetshandikapp. Arbetsplatsintroduktion API infördes arbetsmarksom nadspolitisk åtgärd den 1 juli 1995. Syftet med API är att ge arbetslösa yrkespraktik och arbetsliverfarenhet sedan som kan leda till ett riktigt arbete. Som ett steg i arbetsmark-

nadsinstitutens Amizs arbete med yrkesinriktad rehabilite-

ring utnyttjas API i syfte att ge arbets- och yrkesorientering, för underlätta beslut fortsatt att om planering och för att underlätta arbetsanpassning samt för att skapa förutsättningar för stadigvarande för anställningar arbetslösa med registrerat arbetshandikapp. Enligt vad utredningen erfarit är API en vanlig inkörsport till anställning för arbetshandikappade. AMS redovisar att 25 procent av de ca 7 000 nya lönebidragsanställningarna som tillkom under perioden 1 juli 1995 l juli 1996 hade föregåtts av API. - Arbetsplatsintroduktion får omfatta högst sex månader och får inte ersätta ordinarie arbete. För handikappade kan unga dock längre tid beviljas. Arbetsplatsintroduktion får anvisas arbetslösa från och med den l juli det år de fyller 20 års. Unga handikappade omfattas dock inte av åldersgränsen. Kostnaden för arbetsgivaren uppgår till 2 000 kronor i månaden deltagare och benämns fmansieringsbidrag. per Undantag från fmansieringsbidraget kan göras för arbetsgivare som erbjuder arbetsplatsintroduktion åt arbetslösa som är registrerade arbetshandikappade, är över 60 som år, invandrare, eller för personer som deltar i praktik i väg-

Fram till den l september 1996 gällde för ungdomar mellan 20-24 år, att arbetsgivare i förväg måste förbinda sig att efter introduktion erbjuda dem anställning i minst sex månader. Unga handikappade var dock undantagna från denna regel.

126 Lönebidrag nuvarande problem -

ledande syfte under högst fyra veckor. Deltagarna i arbetsplatsintroduktion betraktas inte som arbetstagare. Under tiden i introduktion får deltagarna utbildningsbidrag motsvarande sin dagpenning. Arbetshandikappade ungdomar har efter tolv månader rätt till en dagpenning om lägst 475 kronor. I slutet september 1996 fanns drygt 50 000 deltaav i API. Knappt en tiondel av dem hade ett registrerat gare arbetshandikapp .

4.4 Allmännyttiga organisationer

4.4.1 Inledning

Anställning med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 och ersatte arkivarbete och halvskyddad sysselsättning. Syftet med lönebidraget var dels att göra det lättare för sökande med funktionshinder att få arbete, dels kompensera arbetsgivare för de merutgifter det innebär att ha en anställd med nedsatt arbetsförmåga. Lönebidragets nivå var till en början fast och utgick med olika nivåer och tidsperioder beroende på arbetsgivarkate- Bidragsnivån för statliga myndigheter 100 gori. var procent lönesumman, inkl. sociala avgifter och vissa avtalsförav säkringar. För allmännyttiga organisationer var nivån 90 och för kommuner, landsting, affärsdrivande verk procent och enskilda företag 50 eller 25 procent beroende på om mindre respektive än två år. anställningen varat mer Lönebidragen till olika arbetsgivarkategorier, t.ex. de allorganisationerna stöd skiljde sig från männyttiga vars statens och övriga arbetsgivares, gjorde det nödvändigt att definiera vad som avsågs med allmännyttiga organisationer. handi-

I sysselsättningsutredningens betänkande Arbete

kappade, SOU 1978: 14, berördes frågan om en definition av de allmännyttiga organisationerna. Utredningen ansåg det angeläget att fastslå vilka verksamheter som skulle betraktas

Lönebidrag nuvarande problem 127 -

som allmännyttiga organisationer. Någon sådan definition gjordes inte av utredningen och har heller inte gjorts senare. Den definition hela tiden har använts är den som exempelsamling på statsunderstödda eller andra allmännyttiga organisationer som fanns i tilläggsdirektiven dir. A 1974:02. Nämnda exempelsamling i huvudsak bygger på 38 § i lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt. En genomgripande förändring av lönebidragssystemet genomfördes den 1 juli 1991. Bidraget blev flexibelt vilket innebar att lönebidragsnivän i fortsättningen skulle återspegla den arbetshandikappade personens arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidragsnivån skulle således inte bestämmas arbetsgivarens ekonomiska av möjligheter att för lönekostnaden. Det skulle heller inte finnas svara några skillnader i bidragshänseende mellan olika arbetsgivarkategorier. Bidraget kunde utgå upp till 100 procent av lönekostnaden med ett tak för högsta bidragsgrundande månadslön. Lönebidraget skulle utgå under en begränsad tid, högst fyra år, omprövas regelbundet och därvid kunna anpassas till förändringar i arbetsförmågan. Den tidigare volymbegränsningen som gällt bl.a. anställningar hos staten och allmännyttiga organisationer avskaffades som en följd av att bidraget i fortsättningen skulle finansieras från ett reservationsanslag, dvs. den utan möjlighet till överskridande som fanns med det tidigare förslagsanslaget. Som följd flexibilien av teten och av att skillnaderna i bidragsnivåer mellan arbetsgivarkategorierna försvann, blev det heller inte längre nödvändigt att särskilt definiera vad som avsågs med allmännyttiga organisationer. År 1995 beslutade riksdagen att lönebidrag får lämnas med högst 80 procent lönekostnaden för den anställs av som fr.o.m. den l juli 1995. För anställts före den personer som l juli 1995 får bidrag lämnas med högst 90 procent av lönekostnaden. Lönebidrag som förlängs efter de första fyra årens anställning får efter den 1 januari 1996 inte överstiga 80 procent lönekostnaden. Detta är

av en tidigareläggning av

128 Lönebidrag nuvarande problem -

den nivå så småningom skulle ha inträtt som en följd av som att den högsta bidragsnivån vid nyanställning sedan den l 80 Riksdagsbeslutet har framför allt fått juli 1995 är procent. konsekvenser för de allmännyttiga organisationerna. I budgetpropositionen för år 1997 föreslog regeringen en till den 30 juni 1997 när det gäller möjlighet till förlängning bibehållna lönebidragsnivåer för arbetshandikappade som varit anställda mer än fyra år inom allmännyttiga organisationer. En varsel/uppsägningar anställda med kartläggning av av tiden januari-april 1996 utförts länslönebidrag som av arbetsnämnderna på uppdrag av AMS visar att antalet varsel den 30 1996 uppgick till 1 198 l 042 de april samt att av anställda berördes varslen anställda i allmänsom av var nyttiga organisationer. På initiativ av arbetsmarknadsutskottet antog riksdagen, med utveckling, beslut med inneanledning av denna ett börden att lönebidrag för en arbetshandikappad som varit anställd med under minst fyra år och för vilken lönebidrag med 80 lönekostnaden i bidrag lämnas mer än procent av samband med omförhandling skulle kunna lämnas med oförändrat belopp till 1996 års slut. I LOSAM-utredningens direktiv sägs, med anledning av detta beslut, att när det gäller att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer skall, utredaren redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda. En sådan särbehandling av allmännyttiga organisationer innebär att en definition av vad som avses med allmännyttiga organisationer blir nödvändig.

4.4.2 Vad avses med allmännyttiga organisationer

delbetänkande Introduktionsstöd och I Handikappkommitténs lönebidrag, Ds A 1983:14, sägs att som allmännyttiga organisationer skall räknas sådana vars verksamhet inte har kommersiell inriktning, inte är vinstgivande eller utgör

Lönebidrag nuvarande problem 129 -

serviceorgan åt enskild person eller organisation som är vinstgivande. Finansieringen av verksamheten sker i huvudsak med bidrag av stat, kommun, landsting och medegna lemsavgifter. Som nämnts ovan ansåg sysselsättningsutredningen det viktigt att fastslå vilka verksamheter som skall betraktas som allmännyttiga. Den enda definition man gav var att de organisationer skall beröras som av ett 90-procentigt lönebidrag inte bör ha kommersiell inriktning eller vara vinstgivande och inte heller serviceorgan åt enskild eller person organisation som är vinstgivande. Hittills har följande statsunderstödda eller andra organisationer betraktats allmännyttiga: som Företagareföreningar, Skogsvârdsstyrelser9, Hushâllningssällskap, Allmänna försäkringskassorw, Arbetslöshetskassor, Arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, Politiska och religiösa organisationer, Nykterhets- och ungdomsorganisationer, Frivilliga försvarsorganisationer, Allmänna stiftelser av skilda slag, Turistorganisationer, Idrotts- och fritidsorganisationer, Studieorganisationer och bildningsförbund, Fornminnes- och hembygdsföreningar, Hemslöjdsföreningar, Folkrörelsearkiv, Folkets Hus-föreningar, Handikapporganisationer, Patientföreningar, Pensionärsföreningar, Elevkårer, Elevförbund, Hem- och skolaföreningar, Intresseorganisationer t.ex. Fastighets- ägare- och hyresgästföreningar och m.m. Föreningar för invandrare I AMS föreskrifter från år 1981 skall även regional biblioteks- och museiverksamhet m.m. jämställas med allmännyttiga institutioner oavsett om denna verksamhet drivs som förening eller stiftelse eller om den ingår i den kommunala förvaltningen. Den enda egentliga vägledning som finns när det gäller

9 Från den 1 juli 1980 jämställda med statliga myndigheter i samband med lönebidrag. °Se föregående not.

130 Lönebidrag nuvarande problem -

definition av allmännyttiga organisationer återfinns i lagen 1947:576 statlig inkomstskatt. Dessa bestämmelser om behandlas i avsnitt 4.4.4. I övrigt finns det ingen civilrättslig lagstiftning för ideella föreningar i Sverige. Bestämmelserna som reglerar föreningförhållanden är över huvud taget mycket få. I rättsarnas praxis har det sedan länge ansetts att en ideell förening äger rättskapacitet när den antagit stadgar och valt styrelse. Stadgarna skall i varje fall innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter åstadkoms. I övrigt har de ideella föreningstor frihet när det gäller hur stadgarna får utformas. arna

4.4.3 Stiftelse- och föreningsskattekommitténs slutbetänkande

I betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser och

ideella föreningar, SOU 1995:63, diskuteras vissa kriterier för allmännyttiga organisationer framför allt skattetekniska ur synpunkter. Det gäller bl.a. begreppet ideell förening, nuvarande allmännyttighetsbegrepp och konsekvenser av en ökande professionalism inom idrotten. Vidare berörs rätten till skattebefrielse om den ideella föreningen uppfyller vissa minimikrav beträffande t.ex. stadgarna, organisationen eller medlemsantalet.

Begreppet ideella föreningar När det gäller ideella föreningar kan de delas in i två huvudgrupper. Till den ena gruppen hör föreningar som har annat syfte än att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det kan t.ex. vara fråga om föreningar för religionsutövning, politisk verksamhet, vetenskaplig forskning, främjande av konst och litteratur, eller idrott. välgörenhet, sällskapsliv Den andra omfattar föreningar som har till syfte gruppen att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. För att en förening med sådant syfte skall godtas som ideell förening

Lönebidrag nuvarande problem 131 -

fordras att den inte bedriver ekonomisk verksamhet. Till denna grupp av ideella föreningar hör bl.a. branschföreningar och fackföreningar.

Nuvarande allmännyttighetsbegrepp

Nuvarande definition begreppet av allmännyttigt ändamål är avsedd att fånga in ett stort antal verksamheter skilda av slag som enligt gängse värderingar är att betrakta som allmännyttiga. För att ideell förening skall befrias från en skattskyldighet krävs den har till att huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. En fråga som diskuterades i betänkandet var om kravet på allmännytta skall uppfyllt redan när anses en förenings ändamål ligger inom ramen för de i lagen exemplifierade ändamålen, t.ex. politiska eller religiösa ändamål, eller om Skattemyndigheten därutöver måste pröva om ändamålet i det enskilda fallet har sådan karaktär det att från allmän synpunkt är värt Ändamålet att stödja. bör inte ha en alltför säregen karaktär och inte direkt strida mot vad som är acceptabelt ur allmän synpunkt. Kravet på allmännytta är inte uppfyllt om föreningen har till syfte att främja eller flera en familjers, medlemmars eller andra bestämda ekonomiska intressen. personers

Professionalism

I många olika situationer förekommer ideell att en förening betalar ut ersättning till medlemmarna för prestationer som dessa utför i föreningens verksamhet. De ersättningar som utgår för deltagande i ändamålsanknuten verksamhet kan en vara av skiftande karaktär och ligga mycket olika nivåer. Den företeelse som diskuteras i betänkandet är när en förening anlitar och betalar ut ersättning till personer som kan betecknas professionella utövare. Om som föreningens

verksamhet, t.ex. idrottstävlingar eller teaterföreställningar,

ligger på en hög professionell nivå, är detta en omständighet

132 Lönebidrag nuvarande problem -

kan bidra till att öka intresset för verksamheten och som skapa goodwill för denna. Detta kan i sin tur bl.a. underlätta rekryteringen av sådana medlemmar som engagerar sig på rent ideell basis. Man menar att ett professionellt inslag kan faktor som stärker den ideella verksamheten. Det vara en skulle vid helhetsbedömning kunna professionella inslaget en till 15-20 verka diskvalificerande. uppgå procent utan att

Föreningens stadgar, organisation m.m.

Kommittén här skall ställa särskilda övervägde om man upp villkor beträffande stadgarnas form och innehåll, t.ex. föreskriva att de skall skriftliga och innehålla tydliga vara principerna för uppgifter om föreningens ändamål och antagning av medlemmar. Man menade att dessa uppgifter nya behövs det skall vara möjligt avgöra om de allmänna om villkoren Verksamhetsinriktning och öppenhet är uppom fyllda. Slutsatsen var dock att det inte är nödvändigt med särskilda föreskrifter. några Å anspråk andra sidan måste en förening som gör skattebefrielse kunna visa att villkoren för skattefrihet verkvilket är svårt föreningen inte kan ligen är uppfyllda, om hänvisa till skriftliga stadgar. När det gäller medlemsantalet övervägde man behovet att ställa krav visst minsta medlemsantal. Det kan hävdas på ett att verksamheten i förening skall ha fått en viss spridning en innan det är befogat att beteckna den som allmännyttig. Ibland kan det dessutom finnas skäl att misstänka att en ideell förening med mycket begränsad medlemskrets har en det uppgivna, tillgodose vissa ett annat syfte än t.ex. att enskilda ekonomiska intressen. personers Kommittén fann dock att kravet på öppenhet torde få till konsekvens att medlemsantalet inte kan vara alltför begrän- Detta krav, tillsammans med kraven på verksamhetssat. och önskemålet hålla inriktning fullföljd, bör tillgodose att oseriösa föreningar borta.

Lönebidrag nuvarande problem 133 -

4.4.4 Bestämmelser i skattelagstiftningen

Någon lagstiftning om bildande av allmännyttiga organisationer finns inte. Nuvarande praxis utgår från bestämmelserna om beskattning av ideella föreningar som finns i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. För att en förening skall juridisk skall anses som person den ha antagit stadgar. Eftersom det inte finns någon lagstiftning på området fordras att de inte är alltför knapphändiga. Stadgarna har framför allt betydelse för det praktiska arbetet i föreningen och för att ändamålsparagrafen genom ge föreningen karaktär och motivera dess existens och verksamhet. För de flesta ideella föreningar är det vanligt med tre grundläggande funktioner nämligen den beslutande funktionen föreningsmötet, den verkställande funktionen styreloch den kontrollerande funktionen

sen revisorerna.

Stadbör innehålla regler för dessa funktioner. garna I Skatteförvaltningens broschyr för stiftelser och ideella föreningar stadgas vissa krav för att en förening skall vara allmännyttig. Det krävs att föreningen uppfyller kraven pâ allmännyttigt ändamål, verksamhetens art, öppenhet och inkomstanvändning. Föreningen får dessutom inte verka för medlemmarnas eller andra bestämda ekonomiska personers intressen.

Allmännyttigt ändamål Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga ändamål är religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt, idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart. Med huvudsakliga menas att 75-80 procent av verksamheten är inriktad på det allmännyttiga ändamålet.

Verksamhetens art Föreningen skall i sin faktiskt bedrivna verksamhet uteslu-

134 Lönebidrag nuvarande problem -

tande eller så gott som uteslutande tillgodose det allmännyttiga ändamålet enligt sina stadgar. Verksamheten skall dessutom ha varit allmännyttig under hela beskattningsåret.

Öppenhet

Föreningen får inte vägra någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss minimiålder även musikalitet i musikföreningar eller körer och men begränsningar i geografiskt hänseende.

Inkomstanvändning En förening med allmännyttigt ändamål/verksamhet och öppen medlemsantagning mäste bedriva en verksamhet som avkastningen föreningens tillskäligen svarar mot av gångar". Praxis är att minst 80 procent av nettot av inkomsterna, sett över period på 5 år, används för att aktivt en ca främja den allmännyttiga verksamheten.

Skattemyndighetens definition av allmännyttiga ändamål Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga ändamål år antingen kvalificerat allmännyttigt, dvs. att 0 främja försvarsåndamål 0 främja vård och uppfostran av barn 0 lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning 0 utöva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning första vid akademier,

i hand vetenskap högskolor och motsvarande institutioner

0 främja nordiskt samarbete

eller på annat sätt, t.ex. 0 religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt, idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart.

Lönebidrag nuvarande problem 135 -

Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t.ex.: 0 föreningar för gymnastik, sport, skytte och friluftsliv

idrottsligt ändamål och supporterklubbar till allmännyt-

tiga föreningar, 0 föreningar för konst, litteratur och musik kulturellt eller konstnärligt ändamål, 0 föreningar för ungdomsverksamhet, barn- och sommarkolonier, scoutverksarnhet, frivilliga försvarsorganisationer, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar och liknande, 0 de fria trossamfunden, de politiska partierna, nykterhets-

föreningar, invandrarföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och handikappföreningar.

Föreningar som har till syfte att tillgodose ändamål av mer

speciell eller säregen karaktär, t.ex. intresseföreningar och

sållskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmännyttiga. Vanligen anses inte heller sammanslutningar av fastighetsägare som skall tillgodose vissa gemensamma intressen, t.ex. villa- och hemföreningar, vara allmännyttiga.

4.5 Lönebidrag och rehabilitering

Enligt uttalande av arbetsmarknadsministern i propositionen 1990/ 91 : 100 bilaga 12 förväntades reformen med flexibelt lönebidrag bl.a. leda till ett ökat antal övergångar till osubventionerat arbete dels fler inom genom anställningar privat sektor, dels genom kortare beslut och tätare omprövningar. Ett av målen med reformen var alltså att anställning med en lönebidrag skall leda till rehabilitering av den arbetshandikappade så att denne skall kunna övergå till ett osubventionerat eller lägre subventionerat arbete. Rehabilitering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesinriktad rehabilitering. Den yrkesinriktade rehabiliteringen vänder sig till människor som av medicinska, sociala

136 Lönebidrag nuvarande problem -

eller liknande skäl har svårt att få och behålla ett arbete. Med rehabilitering avses i detta betänkande den yrkesinriktade rehabilitering bedrivs Arbetsmarknadsverket. som av Målet för AMV anslag sñnansierade yrkesinriktade rehabili- : s arbetslösa arbetssökande med funkteringsverksamhet är att tionsnedsättningar skall ñnna, få och behålla ett arbete i första hand på den reguljära arbetsmarknaden. Den anslagsfinansierade servicen för med arbetshandikapp kan personer bestå av såväl yrkesinriktad rehabilitering som platsförmedling och yrkesvägledning vid arbetsförmedling eller arbets-

marknadsinstitut Ami beroende på servicebehovet i det en-

skilda fallet. Rehabiliteringsverksamheten är dock sammanhållen inom arbetsmarknadsinstituten som nära samspelar med arbetsförmedling och med övriga berörda myndigheter. I detta avsnitt översiktlig beskrivning rehabiliteges en av ringens roll i AMV:s hantering av lönebidragssystemet. Ett viktigt led i rehabiliteringsarbetet är upprättandet av en Den skall innehålla överenskommelser mellan handlingsplan. arbetsförmedling, arbetsgivare, anställd och fackförening. Syftet med handlingsplanen är att den skall stödja den rehabiliterande inriktningen av anställningen så att lönebidraget pä sikt kan reduceras/upphöra. AMS metodhandbok beskriver utförligt vad som skall ingå i handlingsplanen: 0 och den anställde namn personnummer eller tidsbegränsad anställ-

0 anställningsvillkor tillsvidare

ning 0 anställningsdatum 0 arbetsuppgifter, även uppgifter som den anställde inte får/bör utföra skall noteras. arbetsanpassning t.ex. tekniska hjälpmedel, utvecklingsinsatser och mål, internutbildning, kamratstödjande insatser, organisatoriska förändringar som syftar till att utveckmöjligheterna för den arbetshandikappade personen, övriga rehabiliterande och utvecklande insatser samt vem :som är ansvarig bidragsnivå

Lönebidrag nuvarande problem 137 -

0 beslutsperiod 0 datum för uppföljning/omprövning 0 samtliga som deltagit i planeringen skall signera planen.

4.5.1 RRV:s utvärdering RRV 1994:4

RRV genomförde 1994 granskning en av arbetsfönnedlingarnas hantering av det flexibla lönebidraget. Resultatet av granskningen redovisades i en rapport, Utvärdering av det flexibla lönebidraget, RRV 1994:4. RRV:s undersökning baserade sig på data från intervjuer och genomgång av lönebidragsbeslut vid ett urval av 13 arbetsfönnedlingar. Granskningen utgick från de målsättningar som i proposition 1990/9l:100 sattes upp för det flexibla lönebidraget. Med detta som utgångspunkt var en av RRV:s frågeställningar om arbetshandikappade rehabiliteras inom ramen för en lönebidragsplacering. RRV:s intervjuer bekräftar bilden att det sällan sker av avgångar från åtgärden. Samtliga förmedlingar, med ett undantag, ansåg att avgångar till osubventionerat arbete är ovanligt. En vanlig uppfattning var att lönebidragsplaceringen är en slutstation. De flesta förmedlingarna ansåg att det inte finns något alternativ till lönebidrag för dem som omfattas av denna stödfonn. Osubventionerat arbete på den öppna marknaden ansågs i de flesta fall vara en orealistisk målsättning. Viktiga faktorer som påverkar möjligheterna till rehabilitering för i anställning med lönebidrag är, personer som nämnts ovan, handlingsplan samt uppföljning. Det av RRV undersökta materialet visade att endast 31 procent hade handlingsplan medan 69 procent saknade sådan. RRV:s bedömning efter genomläsning av drygt 1 000 akter var också att innehållet inte motsvarar det enligt som metodhandboken bör dokumenteras i handlingsplanen. I akten dokumenterades att ett lönebidragsbeslut hade fattats, vilka parter som var inblandade, datum för uppföljning och,

138 Lönebidrag nuvarande problem -

i de fall det rörde sig om uppföljning av ett redan fattat beslut, även en beskrivning av uppföljningens resultat. Mycket sällan framgick sådant som var framätsyftande och av betydelse för rehabiliteringen, som arbetsanpassning, utbildning, kamratstöd etc. RRV noterade också att omförhandlingar i icke obetydlig omfattning skedde per telefon. Omförhandlingar skall bl.a. leda fram till en revidering av handlingsplanen. En förutsättning för att en bra handlingsplan skall kunna upprättas är RRV:s mening alla inblandade

emellertid enligt att parter

träffas personligen vid samma tillfälle. Sammanfattningsvis RRV målet med rehabiliansåg att tering lönebidrag, vid tiden för undersökningen, inte genom nåddes i någon större utsträckning. Arbetsförmedlingarnas till rehabilitering den avspeglades i intresset för attityd som handlingsplaner och uppföljning medverkade till att rehabili- , teringseffekterna var begränsade och dänned också övergångarna till osubventionerat arbete. I sitt yttrande över Riksrevisionsverkets rapport om det flexibla lönebidraget 1994-08-30, AMS i sin uppger sammanfattning att man i stort delar RRV:s samlade bedömning av det flexibla lönebidraget och att man i stort ringat in samma problem som RRV i samband med sina länsuppföljningar. Det extremt svåra arbetsmarknadsläget uppges ha begränsat arbetsförmedlingarnas möjligheter att uppfylla alla mål som uppställdes vid övergången till flexibelt lönebidrag varför AMS och länsarbetsnämndema med tillfredsställelse noterade att RRV hade beaktat denna situation vid bedömning och förslag till åtgärder. AMS också att handläggningen lönebidrag i uppgav av flera län överförts till Ami för att på så sätt utnyttja den samlade kompetensen på handikappomrädet. Handlingsplaner var en viktig förutsättning för att det flexibla skulle bli effektivare åtgärd både för lönebidraget en individen och samhället. AMS delade därför RRV:s uppfattning att handlingsplanen, rätt använd, är ett bra instrument

Lönebidrag nuvarande problem 139 -

för rehabilitering och övergång till osubventionerat arbete. AMS målsättning är att alla beslut skall ha en handlingsplan. AMS ansåg vidare att handlingsplanen skall innehålla framåtsyftande åtgärder som arbetsanpassning, utbildning, kamratstöd samt klara målsättningar för m.m. rehabiliteringen och utvecklingen i anställningen.

4.5.2 Kartläggning lönebidrag i Jämtlands län av

Länsarbetsnämnden i Jämtlands län har genomfört en kartläggning av det totala antalet personer med lönebidrag under perioden november 1995 mars 1966 med uppgifter om ålder kön - - arbetsgivarkategori - arbetsgivare med fler än tre lönebidragsanställda handikappkod - - beslutsperiod handlingsplan kostnader. -

Uppgifterna finns redovisade kontorsvis och länsvis. Av den sammanfattande kommentaren till kartläggningen kan bl.a. följande utläsas: Hanteringen av handlingsplaner sköts i många fall på ett mindre bra sätt. Handlingsplaner saknades i 24 procent av ärendena. Det varierade dock starkt, från kontor hade som handlingsplaner upprättade i samtliga ärenden, till kontor som saknade handlingsplaner i mer än 50 procent av sina lönebidragsärenden. Även i de fall handlingsplaner fanns, var många ofullständigt ifyllda såväl vad gällde planeringsuppgifter som datum för handlingsplanen och underskrifter av berörda personer. Handikappkod saknades i 5 procent av ärendena. Det fanns beslut om förlängning som överstiger 3 år. Av kartläggningen besök utredningen samt som gjort i

140 Lönebidrag nuvarande problem -

andra län kan man dra slutsatsen att även om förbättringar skett i arbetsförmedlingarnas hantering av handlingsplaner under den tid som gått efter RRV:s utvärdering, finns fortfarande omfattande brister i denna hantering. En uppfattning är dock att handlingsplanerna bättre används ett instrusom ment för rehabilitering i de län där handläggningen av lönebidrag har lagts på arbetsmarknadsinstituten.

4.5.3 TCO:s och AMS projekt lönebidrag om På uppdrag av centrala delegationen för yrkesinriktad rehabi-

litering DYR, har TCO och AMS genomfört en kartlägg-

k ning i Gävleborgs, Stockholms och Malmöhus län. Amnet l för kartläggningen har varit arbetshandikappades rehabilitering och arbetsutveckling på arbetsplatsen. Kartläggningen har genomförts på ett 20-tal arbetsplatser i varje län där det finns anställda med lönebidrag. Kartläggningen genomfördes med intervjuer. Intervjuformuläret utarbetades av projektledaren, tjänstemän på länsarbets- 3 nämnderna, HTF, HSO, och AMS. Efter tre arbetsplatsbesök gjordes avstämning varvid några förändringar en gjordes i formuläret. Formuläret delades efter de fyra deltog upp grupper som I i undersökningen; arbetstagare, arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare samt An1i-handläggare. Dessutom inhämtades information från personakter. Frågorna i intervjufonnuläret har avsett ett flertal omräden som handlingsplan, rehabilitering, relationer på arbetsplatsen, löneutveckling, förändringar i lönebidragssystemet etc. I detta avsnitt berörs frågorna handlingsplan och om rehabilitering. Handlingsplanen anses vara ett viktigt instrument för en lyckad rehabilitering. En majoritet av arbetsgivare och arbetstagare känner dock inte till att handlingsplan en upprättats. I en majoritet av ärendena var inte målet tydligt när det gäller att placering med lönebidrag skall innebära rehabilitering som skall leda till reducerat bidrag eller

Lönebidrag nuvarande problem 141 -

övergång till anställning utan lönebidrag. Resultatet visar att det anses finnas större behov av rehabilitering än vad som är aktuellt i handlingsplanerna. De flesta av arbetstagarna som genomgår någon form av rehabilitering gör detta på sin fritid och på eget eller annat initiativ. Sjukgymnastik är den vanligaste åtgärden/behandlingen.

och arbetsinnehåll för

Anpassning av arbetsplatser att undvika att de lönebidragsanställdas besvär förvärras tycks dock i Gävleborgs län förekomma i ganska stor omfattning. I resultatdiskussionen till undersökningen i Stockholms län sägs bl.a. följande.

I AMS föreskrifter AMSFS 1993: 17 finns detaljerade beskrivningar hur rehabiliteringsarbetet skall bedrivas. Dessa regler kan uppav fattas rimliga och motiverade. Följs de borde en rehabilitering som

på/ arbetsplatsen lyckas. Men reglerna innebär dock ett omfat-

genom tande och tidskrävande arbete med varje anställning. Tidskrävande i den bemärkelsen att handläggarna skall besöka arbetsplatserna.

Eftersom ett arbetsmarknadsinstitut har ett stort upptagningsområde tar besöken mycket tid i anspråk. Den arbetsmängd en handläggare § har är för stor för att målet med regelbundna besök skall kunna upp- : fyllas. Konsekvensen blir att omförhandlingar delvis sker per telefon mellan handläggaren och arbetsgivaren. Arbetets organisation med

4 knappa leder till att uppsatta mål och ambitioner inte kan resurser uppfyllas.

I undersökarens reflektioner till undersökningen i

egna

Gävleborgs län sägs bl.a. följande.

Enligt reglerna för det flexibla lönebidraget skall bidraget ge en skäersättning för arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga. Hur skall då denna nedsättning beräknas. Instrument saknas för bedömning och därför ligger de flesta bidrag långt högre än vad arbetsnedsätmingen motiverar. Eftersom rehabilitering i någon pâvisbar omfattning inte förekommer saknas andra skäl än ekonomiska för den sänkning av

bidragen som nu genomgående genomförs.

142 Lönebidrag nuvarande problem -

4.5.4 Slutsatser

I RRV:s utvärdering av det flexibla lönebidraget RRV 1994:4 konstateras följande när det gäller rehabilitering av arbetshandikappade med hjälp av lönebidrag. 0 Det sker få övergångar till osubventionerat arbete. 0 Handlingsplaner förekommer sällan. 0 Handlingsplaner är av dålig kvalitet.

RRV konstaterar också bristen att på handlingsplaner över huvud taget och rehabiliteringsinriktade sådana i synnerhet kan ett uttryck för förmedlingarnas inför vara uppgivenhet möjligheterna att medverka till arbetsplaceringar utan lönesubvention. RRV föreslog i sin utvärdering att användningen av handlingsplaner borde förbättras, kvantitativt såväl som kvalitativt

och att förmedlingarna i ökad utsträckning skulle

tydliggöra arbetsgivaransvaret i samband med en lönebidragsanställmng. Med stöd vad framkommit vid besök av som utredningens i några län samt vad som framgår TCO:s och AMS av projekt om lönebidrag blir slutsatsen att någon större förändring inte skett sedan RRV gjorde sin Även utvärdering. om handlingsplaner i dag förekommer i större omfattning än tidigare, är de inte rehabiliteringsinriktade och rehabilitering förekommer inte heller i någon påvisbar omfattning.

4.6 Särskilda insatser för vissa grupper

4.6.1 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS

I både Psykiatriutredningen och

Handikapputredningen

konstaterades att det finns med komplex problegrupper en matik som är i behov av ett betydligt större individuellt stöd

Lönebidrag nuvarande problem 143 -

än vad som vanligtvis kan ges inom ramen för Amizs verksamhet eller Även övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. AMS har konstaterat att så är fallet och föreslog i anslagsframställningen inför 1992/93 att en försöksverksamhet med den amerikanska supported employment-metodiken skulle få prövas och utformas efter svenska förhållanden och behov. I slutet av år 1993 inledde AMS, på regeringens uppdrag, en försöksverksamhet med särskilda stödpersoner i arbetslivet. Syftet var att utifrån andra länders erfarenheter av Supported Employment-metodiken, utveckla en till svenska förhållanden modell för introduktions- och uppföljanpassad ningsinsatser kan öka möjligheterna för med som personer stora funktionshinder att få och klara ett arbete på den arbetsmarknaden. Är 1995 hade detta uppdrag reguljära utvidgats till att omfatta 16 län. Sammantaget har under 1994-1995 lokala projektverksamheter inletts i nånnare ett femtiotal kommuner. I budgetpropositionen prop. 1996/97 :1, bilaga 5 sägs att SIUS-projektet bör bedrivas försöksverksamhet ytterligare ett år i syfte att klargöra som organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsning när det gäller verksamhetens mål och innehåll innan SIUSmodellen övergår i en permanent fonn. innebär i samband med indivi- Supported Employment duella arbetsplaceringar att den funktionshindrade under sin första tid får stöd job coach" iden på arbetsplatsen av en svenska försöksverksamheten benämnd stödperson eller SIUS-konsulent. Vissa avsteg har gjorts från den ursprungliga modellen i Sverige med hänsyn till skillnader vad gäller arbetsrätt, arbetsmarknadspolitik och arbetslivsinriktad rehabilitering. Den amerikanska modellen innebär bl.a. att den enskilde individen från början erhåller fast avlönad en anställning och stödpersonen garanterar att arbetet blir utfört. En principiell skillnad jämfört med traditionellt rehaligger i rehabiliteringen förutsätts biliteringstänkande att kunna ske direkt på arbetsplatsen, utan särskild förträning eller krav på att den arbetssökande skall vara "färdig-

144 Lönebidrag nuvarande promem -

rehabilitera Arbetets och arbetsplatsens betydelse som instrument i rehabiliteringsprocessen betonas. En grundprincip är att arbetssättet i samband med en arbetsplacering skall vara metodiskt och välstrukturerat. Det gäller alla led, från inledande kartläggning/matchning av sökande och arbetsplats fram till den långsiktiga uppföljningen. Målgruppen för försöksverksamheten är de personer med omfattande funktionsnedsättning som inte kan ta del av de gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det har visat sig att psykiskt arbetshandikappade är den största gruppen 46 procent. Gemensamt för det stora flertalet av deltagarna i SIUS-projekten är att de aldrig eller inte på mycket lång tid har haft en fast förankring på arbetsmarknaden. Verksamheten sker i nära samverkan med andra rehabiliteringsaktörer och de särskilt anställda stödpersonerna, som skall ge det individuella stödet till den enskilde och till arbetsplatsen, har oftast sin anställning hos kommun, psykiatrisk verksamhet, organisationer eller andra som ser som sin roll i att samverka med arbetsmarknadsmyndigheterna för att ge optimalt stöd till dessa funktionshindrade. Stödpersonernas huvudsakliga arbetsuppgifter består 0 kartläggning av sökande, anskaffning av lämpliga arbetsplatser, arbetsanalys matchning, 0 att fungera som personligt stöd till den funktionshindrade på arbetsplatsen, medverka i introduktion till arbetsuppgifter och arbetsplats, samt att, efter påbörjad anställning, ta ett långsiktigt uppföljningsansvar såväl i förhållande till den enskilde som till arbetsplatsen och att 0 medverka med dokumentation och utveckla stödformen.

I Sverige finansieras kostnaderna för stödpersonerna över anslaget, Särskilda åtgärder för i form arbetshandikappade av lönebidrag. I anslutning tilll beslutet om försöksverksamheten gjordes ett tillägg i förordningen om lönebidrag som innebär som alternativ för att lönebidrag kan ersättning för särskild stödperson lämnas. från Undantag taket på 13 700

Länebidrag nuvarande problem 145 -

kronor har gjorts för SIUS-konsulentema och för dem utgår ersättning för den faktiska lönekostnaden. Den funktionshindrade behåller sin ersättning i personen form t.ex. pension, rehabiliteringsersättning etc. men blir av ofta inskriven vid Ami före deltagande i SIUS. Personen omfattas då av utbildningsbidrag vilket innebär att personen även har ett försäkringsskydd. Kostnadsmässigt innebär detta att när en får utbildningsbidrag i stället för t.ex. person förtidspension får AMV stå både för utbildningsbidraget och ersättningen som utgår till SIUS-konsulenten. När den enskilde individen inte år i behov av en Stödperson längre och får anställning utgår lönebidrag för denne i stället. en Den brist på åtgärdsmedel som inträffat i ett antal län sedan hösten 1994 har radikalt förändrat förutsättningarna för SIUS-verksamheten. I tre län har, som en direkt följd av medelsbristen, beslut fattats förtida avveckling av påom gående projektverksamheter. De lokala projekten har fått en mycket varierande utformförsöksorganisation, och stödning vad gäller målgrupper arbetssätt. Stödpersonerna i projekten har på personernas varierande sätt knutits till enskilda Ami s-lag eller riktade projekt/verksamheter för funktionshindrade alternativt givits en mer självständig roll, ofta med kommuner som formella arbetsgivare. Dessutom har ett antal lokala varianten förekommit.

4.6.2 Uppföljning SIUS-verksamheten av I SIUS Uppföljning försöksverksamheten med rapporten av särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet beskrivs läget för verksamheten i december 1995. I redovisningen ingick 459 sökande. För en tredjedel av SIUS-deltagarna rapporterades att dessa aningen fått en anställning, i regel med lönebidrag, alternativt att det aktuellt med förhandlingar anställvar om en ning. Cirka 25 procent hade av olika skäl avförts från

146 Länebidrag nuvarande problem -

försöksverksamheten medan återstoden, 40 beca procent, fann sig i olika faser av kartläggning eller introduktion och träning på en arbetsplats. I vissa län har man inte kunnat anställa efter introduktionstiden personen på grund av brist på lönebidragsmedel, vilket innebär att antalet personer som fått anställning är underskattat. Redovisningen i rapporten är till stor del probleminriktad eftersom den syftar till att underlag för fortsatt utveckge lingsarbete inom SIUS-verksamheten. Det framgår dock att resultatet i flera av de etablerade projekten är att SIUS är en åtgärd som kan ge nya möjligheter till arbete för många funktionshindrade. Vidare är det viktigt att slå vakt om SIUS karaktär arbetsmarknadspolitisk av åtgärd byggd på särskild metodik och kompetens för olika former stödinsatser i av samband med arbetsplacering på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt rapporten talar de ekonomiska beräkningarna för att SIUS är samhällsekonomiskt lönsam verksamhet sedd i en ett treårigt perspektiv. Även en kalkyl för den offentliga ekonomin i dess helhet visar på ett visst överskott. Eftersom de lokala SIUS-projekten i stor utsträckning haft en konstruerad och tillfällig organisation erfarenheterna ger inte underlag för några underbyggda förslag till en lämplig organisation för en reguljär SIUS-verksamhet. Nedan följer dock några synpunkter som man kommit fram till vid uppföljningen av SIUS-verksamheten. En allmän slutsats är att ett målinriktat utvecklingsarbete inte kan bli framgångsrikt om det görs beroende snabbt av föränderliga ekonomiska förutsättningar och prioriteringar. En fast, även betydligt mindre, projektbudget och en mer sammanhållande proj ektstyrning hade skapat väsentligt bättre förutsättningar för en effektivt genomförd SIUS-verksamhet. Den gemensamma projektutbildningen inför försöksverksamheten, bl.a. med hänsyn till stödpersonernas varierande bakgrund, har varit begränsad i många län. Områden där man sett behov av att lära sig mer är t.ex. förhandlingsteknik och allmän arbetsmetodik, funktionshinder, sjuk-

Lönebidrag nuvarande problem 147 -

domar och behandlingsformer samt regelsystem och åtgärdsformer inom det arbetsmarknadspolitiska området. Det behövs större insatser för att ge SIUS-verksamheten en tydligare identitet och från början skapa former för det nödvändiga samarbetet med berörda rehabiliteringsmyndigheter m.fl. När det stödinsatserna bör fråga sig hur omfatgäller man tande och långsiktiga de kan vara för att inrymmas i SIUSverksamhet utformad som en reguljär arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vid en summering av erfarenheterna från försöksverksamheten bör man ta ställning till vilka typer av insatser eventuell fortsatt SIUS-verksamhet i första hand bör som en inriktas på att vidareutveckla. En utveckling av SIUS till en arbetsmarknadspolitisk ny kräver tydlig avgränsning verksamhetens mål åtgärd en av och innehåll. Inriktningen mot den reguljära arbetsmarknaden måste vara vägledande för utformningen av insatserna och dess målgrupper. SIUS kompletterar övriga åtgärdsformer inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen främst genom åtagandet gentemot sökande och arbetsgivare i fråga om uppläming, personliga stödinsatser och långsiktig uppföljning på arbetsplatsen. SIUS-verksamheten ligger i skämingspunkten mellan en rad myndigheters och andra intressenters anvarsområden. Försökserfarenhetema visar allmänt på SIUS-verksamhetens beroende av en väl fungerande lokal samverkan kring planefastställande förutsättningar och mål/målgrupper för ring, av SIUS-insatserna. SIUS är långsiktig verksamhet som kräver fast ñnansien ering. Köp av enskilda SIUS-tjänster framstår inte som en lämplig modell. Utveckling SIUS till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd av med tydligt mål och innehåll kräver en samordning av insatser för metodutveckling, erfarenhetsöverföring, utbildning och annan kompetensutveckling samt marknadsföring.

148 Lönebidrag nuvarande problem -

4.6.3 SIUS-verksamheten i Norge

I Norge inleddes försöksverksamhet med likartad inriktning som SIUS år 1992. Beslut har fattats verkom en permanent samhet, som benämns Arbete med bistånd, från den 1 januari 1996. Man har goda erfarenheter av försöksverksamheten som pågått i tre år. Under denna tid har 32 lokala projekt varit igång över hela landet. Några av resultaten från försöksverksamheten är: 0 Närmare 300 arbetshandikappade har fått ett ordinärt arbete. 0 40 procent deltagarna arbetar full arbetsvecka. av 0 Cirka en tredjedel deltagarna fick arbete av som var personer med psykisk utvecklingsstörning. En femtedel var personer med psykiska sjukdomar.

0 Arbetsgivaren betalade lön helt eller delvis för de allra

flesta. 10 arbetsgivarna fick ekonomiskt procent av bidrag från AMV. 0 Nettoinkomsten för de arbetshandikappade arbetstagarna ökade med i genomsnitt 3 500 NOK månad. per

0 Åtgärden hade en arbetsskapande effekt. Mer än hälften

av deltagarna var i arbete som arbetsgivare inrättat för att få arbetsuppgifter utförda som tidigare varit olösta eller hade varit tilläggsuppgifter för andra anställda.

Arbetsgivarna framhäver stödet från stödpersonema tilretteleggere som en viktig orsak för att anställa yrkeshandikappade. Syftet med SIUS-verksamheten i Norge är, att arbetshandikappade arbetssökande skall kunna få och behålla ett arbete i det ordinära arbetslivet. Målgruppen är yrkeshandikappade arbetssökande som har behov av "tilrettelegging och upplärning i direkt anknytning till de arbeten där de är utplacerade i stället för träning/praktik inför det kommande arbetet. Dessa har personer arbetshandikapp av sådant slag att endast hel eller partiell

Lönebidrag nuvarande problem 149 -

förtidspension är ett realistiskt alternativ. Den norska SIUS-verksamheten har varit organisatoriskt knuten bl.a. till kommuner men då man velat få en nära anknytning till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, har valt att knyta den permanenta verksamheten till man

Arbetsmarknadsverkets AMV : s organisation. Den är nume-

enhet inom det norska AMV. ra en självständig Under introduktionstiden behåller individen sin ersättning i form av t.ex. förtidspension eller rehabiliteringsersättning eller en kombination av lön och bidrag. Vid anställning utgår motsvarande halvt 1/2 G till bidrag högst ett basbelopp och arbetsgivaren betalar lön därutöver. Det halva personen Gzet basbeloppet är ett indirekt lönestöd som utbetalas av socialförsäkringen. Skillnaden jämfört med Sverige är att individen endast ersätts med bidrag från socialförsäkringen under introduktionstiden. Till SIUS-konsulenten utgår ersättning liksom i Sverige. I kan i denna åtgärd så länge det är Norge en person vara lämpligt eller nödvändigt, dock högst i tre år.

4.6.4 Arbete åt unga handikappade

Är 1986 inleddes, på regeringens uppdrag, en försöksverksamhet med särskilda insatser för unga handikappade. Försöksverksamheten skulle omfatta förtidspensionerade ungdomar, 16-29 år, i hela landet och samtliga Af/Ami skulle i försöket. förbättra handimvolveras Syftet var att unga möjligheter få arbete i stället för sjukbidrag kappades att eller förtidspension. I riktlinjerna för försöksverksamheten fastslogs att den skulle läggas på ett sådant sätt att erfarenheter av upp metoder och arbetssätt sedan skulle övergå i reguljär verksamhet vid Af och Ami efter försökstidens slut. Verksam-

" l/2 G är lika med 50 procent ålderspensionens grundbelopp och utgör det av högsta belopp med maximal handikappersättning kan erhålla i lön en person utan att handikappersättningen reduceras.

150 Lönebidrag nuvarande problem -

heten är sedan budgetåret 1990/91 del den en av reguljära verksamheten vid Af/Ami. Ett år utökades senare uppdraget med en förebyggande verksamhet som gick ut på att Af/Amirs insatser även skulle omfatta Skolungdomar med funktionshinder riskerade som att få förtidspension de inte fick särskilt stöd inför om övergången skola-arbetsliv. I varje län fanns eller flera en projektsamordnare som kallades UH-samordnare. Deras roll var att på olika sätt stödja personalen vid arbetsförmedlingarna i deras arbete med målgruppen ungdomar med större funktionshinder. De hade också i uppgift att knyta och upprätthålla kontakter med samverkande myndigheter och organisationer i länet. Vid sidan den riksomfattande försöksverksamheten av pågick samtidigt 26 delprojekt, med inriktning på att utveckla och förbättra möjligheterna till arbete för ungdomar med funktionshinder. I syfte att förbättra de funktionshindrade ungdomarnas möjligheter till arbete eller yrkesutbildning direkt efter avslutad skolgång och därigenom förhindra pensionsalternativet inleddes ett nära samarbete mellan Af/Ami och skolan. Genom att tidigarelägga och intensifiera vägledningsinsatser till funktionshindrade elever kunde skolans SYO kompletteras så att dessa elever redan från årskurs 8 fick del ta av Af/Amizs specifika kompetens vad gäller funktionshinder i relation till arbete. Möjligheterna till tekniska anpassningsåtgärder och ersättning till arbetsbiträde vid praktisk arbets-

livsorientering ökade möjligheterna för även gravt funk-

tionshindrade ungdomar att få kontakter med arbetslivet. Denna form av vägledningsinsatser sker i nära samverkan mellan Af/Ami, skolans SYO-konsulenter, SIH-konsulenter eller särskolans yrkesvalslärare. Under försöksverksamheten genomfördes gemensamma utbildningsinsatser och konferenser med erfarenhetsutbyte för de olika samverkande aktörerna vilket lade grunden för ett omfattande nätverk. Detta nätverk har varit grunden för den fortsatta verksamheten efter försöksperiodens slut.

Lönebidrag nuvarande problem 151 -

Genom denna samverkan kan eleverna få följande särskilda insatser: väglednings- och planeringssamtal redan i årskurs 8 delta i särskild vägledningskurs medverkan till att finna lämplig PRAO-plats vid behov arbetsbiträde eller arbetshjälpmedel vid PRAO feriearbete för att få ökad arbetslivserfarenhet arbete efter avslutad utbildning.

ungdomar den för Psykiskt arbetshandikappade är grupp vilken det varit svårast att uppnå påtagliga resultat. Det har för denna inte på samma sätt varit möjligt att skapa grupp fungerande former för samverkan mellan Af/Ami och andra rehabiliteringsansvariga. . Fr.o.m. december 1987 tilldelades särskilda projektmedel för tjänst arbetskonsulent med särskild en tillfällig som uppgift att ta fram lämpliga arbetsplatser vad gäller prao/praktik och feriearbete för med funktionshinder. ungdomar I slutrapport från försöksverksamheten Arbete en unga handikappade konstateras att antalet nybeviljade sjukbidrag och för hela sjönk med 16 förtidspensioner åldersgruppen ca under perioden 1986-1989. Minskningen hänför sig procent dock helt till den åldersgruppen, 16-19 år. Antalet i yngsta denna åldersgrupp som beviljades förtidspension sjönk med drygt en tredjedel under samma tidsperiod. Denna utveckling gällde främst ungdomar med utvecklingsstörning. Den enda för vilken nybeviljningstalen ökade bland 16-19grupp åringarna ungdomar med psykiska sjukdomar. Bland de var något äldre ungdomarna var förändringarna måttliga. Av rapporten framgår att drygt en tredjedel av samtliga ungdomar i projektet befann sig i någon form av arbete eller utbildning tre år efter projektets slut. ca det allmänna lönebidraget bedöm- Ersättningsnivån genom des för många ungdomar i målgruppen som alltför låg och den generella nedtrappningen som orealistisk med hänsyn till Särskilt under projektets första år blev handikappets art.

152 Lönebidrag nuvarande problem -

kvoteringen av de särskilda lönebidragen ett avgörande hinder för arbetsplaceringar. Efter försök i två län beslutade riksdagen år 1989 att ungdomar i projektets målglrupp samt andra gravt handikappade ungdomar under 25 år skulle kunna anvisas anställning med flexibelt lönebidrag. Detta har möjliggjort anställningar som annars inte skulle ha kommit till stånd. I en uppföljning per den 1 februari 1991 redovisades att sammanlagt 204 handikappade ungdomar fått anställning med flexibelt lönebidrag, i huvudsak inom den privata sektorn, under den närmast föregående sjumånadersperioden. Verksamheten har volymmässigt ökat och antalet ungdo-

mar med sjukbidrag/förtidspension som omfattas av "unga

handikappadeverksamheten har ökat från 1 350 budgetåret 1990/91 till 2 576 perioden 1995-07-01-1996-06-30. Under samma period har 59,4 procent eller 1 530 gått till aktiva åtgärder dvs. fått arbete, praktik eller utbildning. De ungdomar som kommer till Af/Ami har oftast aktualiserats via det uppbyggda nätverk som beskrivs ovan. Även skolsamverkan har en hög volym och har ökat från att budgetåret 1990/91 omfatta 1 538 Skolungdomar till 1 931 perioden 1995-07-01-1996-06-30. Samtliga skolungdomar har fått del av väglednings- och planeringsinsatser från Af/Ami. Cirka 400 ungdomar har fått arbete eller praktik i anslutning till avslutad utbildning och 300 har ca fått feriearbete och för 173 har Af/Ami anskaffat särskild PRAO-plats oftast med någon form av anpassningsåtgärd. Drygt 240 ungdomar har deltagit i särskilda vägledningsveckor vid Ami som skall ligga till grund för den fortsatta studie- och yrkesplaneringen.

4.6.5 Galaxen

Galaxen bildades år 1986 av Byggförbundet och de riksbyggande storföretagen. Syftet var från starten att ordna anpassat arbete och rehabilitering för arbetshandikappade

byggnadsarbetare.Verksamhetens mål är att anvisade perso-

Lönebidrag nuvarande problem 153 -

ner skall rehabiliteras fysiskt och psykiskt så långt att de kan återgå till den reguljära arbetsmarknaden. Under de senaste fem åren har rehabiliteringsinslaget alltmer betonats. En galaxenanställning innebär arbetsplacering med hjälp lönebidrag på en vanlig arbetsplats, men där arbetsuppav gifterna är anpassade med hänsyn till arbetstagarens behov i enlighet med en individuell handlingsplan. Målet är ytterst att arbetstagaren skall kunna återvända till ordinärt arbete utan lönestöd. Galaxenverksamheten möjliggörs en överenskomgenom i melse med AMS om lönebidrag, samt genom att företagen 1 Iz ställer med anställningar. l upp anpassade i l Galaxen utgörs moderbolaget CentralGalaxen Bygg AB av samt dotterbolag i varje län LänsGalaxen Bygg AB. - CentralGalaxen har till uppgift att, tillsammans med en central samverkansgrupp, samverka och utveckla verksamheten i Länsgalaxbolagen. I varje län finns en lokal anpassningsgrupp för byggbranschen. Anpassningsgrupperna utreder alla anmälda rehabiliteringsfall och fattar beslut om individuella handlingsplaner för rehabilitering. Länsgalaxbolagen till att respektive placeras ut till ett föreser person där arbetsuppgifter ordnas pä det sätt den indivitag som duella handlingsplanen anger. De svarar också för den löpande uppföljningen av rehabiliteringen. Anställningen ompövas varje år, och kan i normalfallet förlängas till max fyra år. Verksamheten har volymmässigt ökat från 328 personer 1987 till l 180 år 1995. personer Från starten år 1986 fram till årsskiftet 1995/ 96 har 1 981 lämnat Galaxen. Av dessa har 484 personer, nästan personer 25 procent, övergått till ordinärt arbete utan lönestöd, 337 i och 147 i andra branscher. 463 har byggbranschen personer förlängt sitt yrkesverksamma liv och lämnat Galaxen för att få efter i genomsnitt års anställning. Ytterförtidspension tre ligare 122 har slutat vid ordinarie pensionsålder. personer I februari 1996 gjordes en utvärdering Att arbeta är en

154 Lönebidrag nuvarande problem -

gåva av Galaxenverksamheten med syfte 0 att belysa det långsiktiga rehabiliteringsresultatet för de efter Galaxenanställning fått personer som en ett reguljärt arbete utan lönestöd och 0 att, som ett underlag för förbättringar verksamheten, av belysa hur Galaxenanställningen fungerar och dess betydelse för individen.

Bland annat har intervjuer gjorts med drygt hälften de av personer, som under perioden 1993 mars 1995 övergått till reguljär anställning utan lönebidrag. Det visade sig att två år efter Galaxenanställningen var 75 procent de intervjuade av fortfarande i reguljär anställning, 22 procent arbetslösa var och samtliga dessa hade slutat av på grund av neddragningar i företagen. Endast två personer var långtidssjukskrivna. Rehabiliteringen i Galaxen handlar främst om yrkesinriktad rehabilitering. Ett viktigt inslag i detta är indiatt höja l videns självförtroende och tilltro till sin Över egen förmåga. 80 procent att deras allmänna livskvalitet har förmenar bättrats sedan de anställdes i Galaxen. Utvärderingen identifierar några faktorer som avgörande för att en Galaxenanställning skall fungera bra och vara en meningsfull rehabilitering, nämligen: Tydlig information till ledning och medarbetare om vad personen kan göra och inte göra, stöd och uppföljning från Galaxen, samt personens 1 egna mentala accepterande av sitt arbetshandikapp. Resultatet pekar också på att det år få med anledning som av sitt arbetshandikapp använder speciella hjälpmedel eller redskap. De individuella handlingsplanerna tycks dock inte gene- 1 rellt fungera styrinstrument för som ett rehabiliteringen. Totalt det, enligt var utvärderingen, närmare 40 procent som inte aktivt följde handlingsplanen i sitt arbete. De slutsatser dras i är det som rapporten att långsiktiga rehabiliteringsresultatet för dem som övergår till reguljär anställning utan lönestöd år mycket gott. Galaxenanställningen har för de flesta en mycket stor betydelse för det

Lönebidrag nuvarande problem 155 -

psykiska välbefmnandet och livskvaliteten. Vidare konstateras att det finns många fördelar med att Galaxen organiserar rehabilitering genom lönebidragsanställningar i byggbranschbl.a. har sammansättningen med en, arbetsgivare och fack i samverkan lyfts fram som något positivt.

4.7 Statens mål och resultatkrav samt

i utgiftskontroll och uppföljning

I detta avsnitt behandlas först de mål och resultatkrav I som I staten ställt för åtgärden Anställning med lönebidrag. I de z fall det inte varit möjligt att skilja dessa mål och krav från i de som statsmakternas ställt för åtgärden Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA behandlas åtgärderna gemensamt. Därefter följer en kartläggning statsmakternas av krav på återrapportering från Arbetsmarknadsverket AMV samt AMV:s hantering beslut anställningar med av om lönebidrag.

4.7.1 Statsmaktemas mål och resultatkrav

Sedan införandet av det flexibla lönebidragssystemet har statsmakternas mål och resultatkrav varit relativt oförändrade. I följande beskrivning har de mål och krav föresom skrivits delats upp i volymkrav och budgetrestriktioner.

Volymkrav

För budgetåret 1992/93 specificerade statsmakterna ett volymkrav för antal anställda med lönebidrag och i OSA. Det innebar att minst 51 000 med arbetshandikapp personer i genomsnitt månad skulle lämplig för per ges sysselsättning de medel som tillförts AMV. Detta volymkrav fortsatte att gälla även för budgetåret 1993/94. För budgetåret 1994/95 ökade statsmakterna volymkravet för genomsnittligt antal månad i personer per åtgärderna.

156 Lönebidrag nuvarande pruutem -

Det nya målet innebar att minst 52 000 personer med arbetshandikapp i genomsnitt per månad skulle vara anställda med lönebidrag eller i OSA. För följande budgetår, 1995/96, minskade statsmakterna volymkravet till minst 50 000 personer i genomsnitt månad. Enligt regeringsbeslut "Planeper ringsunderlag för budgetåret 1997 avseende Arbetsmarknadsverket" gäller detta volymkrav även under budgetåret 1997. Statsmakterna har ställt ytterligare två krav på Arbetsmarknadsverket under de senaste budgetåren. För budgetåret 1994/95 ställdes kravet att insatserna för handikappade unga skulle omfatta minst lika många personer som under budgetåret 1993/94. Dessutom föreskrev statsmakterna för budgetåret 1995/ 96 att minst 3 procent av anställda personer med lönebidrag skulle övergå till icke subventionerat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta krav gäller också för budgetåret 1997 enligt det planeringsunderlag som AMV erhållit. Det volymkrav som inför budgetåret 1994/95 formulerades för insatserna för unga handikappade togs bort under budgetåret 1995/96, beroende på att dessa insatser inordnades i den ordinarie verksamheten.

Budgetrestriktioner För 1991/92 tilldelades AMV omkring 5 200 miljoner kronor för åtgärderna lönebidrag och OSA. Statsmakterna formulerade inget volymkrav utan man föreskrev att att den genomsnittliga konstnaden per bidrag skulle minska jämfört med föregående budgetår. Fr.0.m. 1992/93 har statsmakterna föreskrivit I budgetår krav på minst antal personer som i genomsnitt per månad skall sysselsättning för de medel tilldelats för åtgärges som derna lönebidrag och OSA. Utifrån föreskrivna volymkrav och tilldelade medel är det möjligt att beräkna vilket snittbidrag som AMV högst kan utbetala i genomsnitt per

Lönebidrag nuvarande problem 157 -

person och månad. I tabell 4.1 anges tilldelade medel och lägsta volymkrav samt det högsta genomsnittliga snittbidrag per person och månad som AMV kan utbetala för att kunna uppfylla de ställda kraven. Tabellen visar att tilldelade medel månad för löneper bidrag och OSA minskades mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 från 523,8 miljoner kronor till 514,0 miljoner kronor. Samtidigt ökade statsmakterna det föreskrivna volymkravet till i genomsnitt 52 000 personer per månad. Det medförde att det högsta genomsnittliga snittbidraget per och månad som kunde utbetalas av AMV sänktes från person 10 300 kronor till 9 900 kronor. För följande budgetår, ; 1995/96, tilldelades AMV samma medel per månad men volymkravet sänktes till i genomsnitt 50 000 och personer månad, vilket innebar att det högsta möjliga snittbidraget per och månad utökades ökades till 10 300 kronor. För person budgetåret 1997 har AMV tilldelats 521,4 miljoner kronor månad. Eftersom volymkravet för budgetåret uppgår till per 50 000 månad innebär det att AMV kan personer per utbetala ett genomsnittlig bidrag per person och månad som uppgår till 10 400 kronor.

Tilldelade medel för åtgärderna lönebidrag och OSA har beräknats utifrân i regleringsbrev samt i planeringsunderlag för budgetåret 1997 för AMV specificerade belopp för dessa åtgärder samt bidrag till arbetshjälpmedel. Avdrag från de specificerade beloppen har gjorts för bidrag till arbetshjälpmedel samt övrigt med 100 miljoner kronor för budgetåret 1992/93, med 200 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 och 1994/95, med 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt 200 miljoner kronor för budgetåret 1997.

158 Lönebidrag nuvarande problem -

Tabell 4.1 Tilldelade medel för lönebidrag och OSA, volymkrav for

åtgärderna samt snittbidrag per person och månad utifrån givna förutsättningar från budgetår 1992/93 till 1997.

Tilldelade medel för lönebidrag och Volymkrav Snittbidrag per 05A och månad person För budgetåret Per månad 1992/93 6 308 mkr 525,7 mkr 51 000 10 300 kr 1993/94 6 286 mkr 523,8 mkr 51 000 10 300 kr 1994/95 6 168 mkr 514,0 mkr 52 000 9 900 kr 1995/96 9 257mkr 514,3 mkr 50 000 10 300 kr 1997 6 257mkr 521,4 mkr 50 000 10 400 kr

Källa: Regleringsbrev avseende Arbetsmarknadsdepartementets område,

planeringsunderlag för budgetåret 1997 avseende AMV samt egna beräkningar.

4.7.2 Statsmakternas krav på återrapportering

Arbetsmarknadsverkets rapportering av hur av statsmakterna ställda mål och krav uppfyllts rapporteras regelbundet

genom

dels den s.k. kvartalsrapporten och dels en månatlig rapport om medelsförbukningen. I kvartalsrapporten redovisar AMS hur de Verksamhetsmål som regeringen föreskrivit i regleringsbrevet har uppnåtts. I rapporten medelsförbruk-

om

ningen redovisar AMS medelsförbrukningen på de anslag

som disponeras AMV.

av

Förutom de regelbundet återkommande kvartals- och mânadsrapporterna har statsmakterna under de senaste budgetåren begärt att AMS skall redovisa andra utfall. I

regleringsbrevet avseende Arbetsmarknadsdepartementets

verksamhetsområde 1994/95 föreskrevs att AMS skulle

redovisa erfarenheter av försök med stödpersoner arbets-

tagare med funktionshinder. För budgetåret 1993/94

föreskrevs i regleringsbrevet att AMS halvårsvis i samband

SOU l997z5 Lönebidrag nuvarande problem 159 -

med varannan kvartalsrapport skulle redovisa insatser för unga handikappade samt representativa stickprovsundersökningar av andelen övergångar från lönebidrag till anställningar utan bidrag.

Kvartalsrapportens utformning

Kvartalsrapporten ges en ny utformning varje budgetår beroende på vilka utfall som statsmakterna anser behöver följas upp. Förutom uppföljning av verksamhetsmålen efterfrågar statsmakterna även en detaljerad redovisning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kvartalsrapporten utarbetas av Arbetsmarknadsdepartementet i dialog med AMS. Under budgetåret 1992/93 rapporterade AMS angående åtgärden Anställning med lönebidrag" antalet anställda med lönebidrag och genomsnittliga bidragsnivån per arbetsgivarkategori för samtliga, för anställda med förstagångsbeslut och för anställda med omprövade alternativt förlängda beslut. För budgetåret 1993/94 utökades AMS redovisning. Antalet nya och kvarstående anställda med lönebidrag och därav kvinnor samt i åldersgrupperna t.o.m. 24 år, personer mellan 25 och 54 år och äldre än 54 år redovisades liksom den genomsnittliga kostnaden per person och månad per arbetsgivarkategori. Införandet av lönebidragsbeslut i form av krontalsbelopp den 1 januari 1994 medförde att AMS inte kunde skilja mellan förstagångsbeslut och omprövade alternativt förlängda beslut varför antalet anställda med lönebidrag och genomsnittliga bidragsnivån per arbetsgivarkategori endast kunde redovisas för samtliga i åtgärden. personer Under budgetåret 1994/95 kunde AMS åter skilja mellan förstagångsbeslut och omprövade alternativt förlängda beslut. Redovisningen av antalet anställda med lönebidrag och den genomsnittliga bidragsnivån per arbetsgivarkategori redovisades därför åter för grupperna var för sig samt gemensamt. För övrigt redovisades samma uppgifter under det föresom

160 Lönebidrag nuvarande problem -

gående budgetåret. För budgetåret 1995/96 begärde Arbetsmarknadsdepartementet att AMS skulle redovisa ytterligare uppgifter. Det innebar huvudsakligen redovisning av antalet anställda med lönebidrag och genomsnittlig bidragsnivå per arbetsgivarkategori för: 0 äldre tidigare långtidsarbetslösa, 0 de prioriterade grupperna och personer ur 0 anställda med förstagängsbeslut vid högst en 80 procentig bidragsnivå.

begärde också redovisade Arbetsmarknadsdepartementet att uppgifter skulle redovisas fördelade män och kvinnor. Slutligen redovisade AMS antalet omförhandlingar per arbetsgivarkategori med anledning av beslut om en högsta bidragsnivå 90 procent fr.o.m. den 1 juli 1995 i budgetårets tre första kvartalsrapporter. För budgetåret 1997 har statsmakternas krav på AMS återrapportering av åtgärden lönebidrag förändrats väsentligt. AMS skall avseende lönebidragens utveckling i kvartalsendast redovisa utfallet för de Verksamhetsmål rapporterna som berör åtgärden. Redovisning av kostnadsutvecklingen, bl.a. styckkostnader och bidragsprocent, skall enligt för budgetåret 1997 avseende Arbets- "Planeringsunderlag marknadsverket endast ske halvârsvis.

4.7.3 AMV:s hantering av beslut om anställningar med lönebidrag 1 o arbetsförmedlingarna arbetsmarknads-

Det är Ai och

l instituten beslut sökande skall erhål-

Ami som fattar om en r

r å

en anställning med lönebidrag.

l

I ett flertal län har infört att endast Ami handlägger ärenden om anställman ningar för vilka det skall utgå lönebidrag.

Lönebidrag nuvarande problem 161 -

AMVss handläggning AMV:s handläggning av lönebidragsbeslut kan översiktligt beskrivas i följande steg; 1 Af alternativt Ami och en arbetsgivare kommer överens om att en sökande skall erhålla en anställning med lönebidrag. 2 Af/Ami fattar ett beslut om att lönebidrag skall beviljas. Beslutet skickas till fackliga representanter för underskrift. När beslutet återkommer till Af/Ami skickas det till LAN

för registrering.

3 LAN registrerar innehållet i beslutet i Åtgärdssystemet

, l som är AMV:s system för administration av åtgärdsmedel. 4 Hos LAN skapas en rekvisitionsblankett med bl.a. förtryckta uppgifter om arbetstagare och beslutstider. Dessa blanketter skickas till företaget. 5 Arbetsgivaren fyller i bidragsgrundande uppgifter, bl.a. antalet oavlönade fränvarodagar för arbetstagaren, och skickar rekvisitionsblanketten åter till LAN. 6 Den inkomna rekvisitionen registreras och bearbetas hos LAN, vilket betalningsunderlag och en avisegenererar ringsblankett som skickas till arbetsgivaren.

7 Utbetalningen registreras i Åtgärdssystemet. Transak-

tionen överförs för bokföring till Prosit, som är AMV:s ekonomisystem. 8 Lönebidraget utbetalas till företaget.

Problem med hanteringen För att Af och Ami skall kunna fatta ett beslut om en anställning med lönebidrag måste man kunna bedöma om det

Fr.o.m. den l januari 1997 handhas registreringen AMV-tjänster. av Ett alternativt tillvägagångssätt är att en preliminärregistrering görs i Åtgärdssystemet efter Af/Amizs beslut. När facklig representant skrivit under beslutet slutregistreras beslutet.

162 Lönebidrag nuvarande problem -

finns medel tillgängliga för ett sådant beslut. Det befintliga budgetutrymmet beräknas genom att medel avsatta för utbetalningar av lönebidrag minskas med ett belopp som motsvarar utbetalda medel samt reserverade medel för redan fattade beslut. Af och Ami avgör vilken andel tilldelade medel för av åtgärderna för arbetshandikappade som skall utbetalas som lönebidrag. Genom det utfallssystem som AMV hittills använt, Lokalsekin, har man kunnat få information om totalt utbetalade lönebidrag under budgetåret. Dessutom har det varit möjligt att erhålla information om reserverade medel för redan fattade beslut. För att få kännedom när beslut om upphör har det dock krävts att Af/Ami från LAN beställer särskilda utfallslistor. Arbetsförmedlingarnas och Amizs svårigheter att avgöra vilket budgetutrymme som finns för att fatta beslut nya om anställningar med lönebidrag beror även på att AMV inte kan påverka när utbetalning av lönebidrag skall ske och hur stor frånvaro som anställda med lönebidrag kommer att ha. Utbetalning av lönebidrag kan ske först när en arbetsgivare skickar in en rekvisition lönebidrag. Även det av om ligger i arbetsgivarens intresse att erhålla bidraget så fort som möjligt sker det stora eftersläpningar. Olika arbetsgivares rekvisitioner är dessutom ojämnt fördelade över året vilket gör det svårt att bedöma när i tiden utbetalningar kommer att ske. Det är även svårt för Af/Ami att prognostisera hur stora utbetalningarna av lönebidrag kommer att bli. Arbetsgivaren erhåller bidrag som utgörs ett fastställt krontalsbelopp av reducerat med ett belopp motsvarande antalet oavlönade frånvarodagar. Det är inte möjligt att i förväg uppskatta med vilket belopp de faställda krontalsbeloppen kommer att reduceras på grund av sjukfrånvaro. Fr.o.m. den l januari

I Stockholms län får Af/Ami kännedom utbetalade lönebidrag om genom utfallslistor från Prosit som distribueras av LAN.

Lönebidrag nuvarande problem 163 -

1997 förlängs arbetsgivarens

sjuklöneperiod till 28 dagar

varför antalet oavlönade frånvarodagar kommer att minska. Slutligen beror arbetsfönnedlingarnas och Amizs svårigheter att prognostisera utbetalningarna lönebidrag av på att det finns brister i systemet för rapportering vilka av som avslutat en anställning med lönebidrag. Information att om en anställning avslutats när inte alltid fram till förmedlingen eller institutet vilket medför att man medel för reserverar anställningar som upphört. Det är nödvändigt att beakta att ett beslut om utbetalning av lönebidrag i allmänhet innebär att arbetsförmedintecknar

lingen/Ami medel

för en period som sträcker sig längre än det budgetår när beslutet fattas. Man måste därför kontrollera att det finns medel tillgängliga för beslutet även under kommande budgetår.

Ett nytt uppföljningssystem AMV har under senare delen 1996 infört ett nytt system av för

ekonomiuppföljning, Presto. Detta system löser en rad av

de problem som beskrivits ovan. Samtliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut har eller kommer att ha tillgång till systemet. Presto är utvecklat så att uppgifter om utbetalade samt reserverade medel finns att tillgå på individnivå för samtliga beslut om anställning med lönebidrag. Det gör det möjligt för Af/Ami att på ett enkelt sätt stämma vilka transav aktioner som utgör den utbetalda totalsumma erhållits som via Lokal-Sekin eller ekonomisystemet. Det nya uppföljningssystemet gör det möjligt för Af/Ami att analysera vilka arbetsgivare som orsakar eftersläpningar i rekvisitionerna av lönebidrag. Dessutom innebär införandet av Presto en förbättring av systemet för rapportering av vilka som avslutat en anställning med lönebidrag. Af/Ami kan i systemet följa vilka registreringar om avslut som LAN gör

i Åtgärdssystemet.

164 Länebidrag nuvarande problem -

För att Af/Ami skall kunna erhålla heltäckande information om vilka medel som finns tillgängliga för anställnya ningar med lönebidrag krävs emellertid att uppföljningssystemet utvecklas ytterligare. Det saknas i dag möjlighet att med hjälp av Presto bedöma hur mycket medel som mäste reserveras för troliga förlängningar av befintliga beslut. Inom AMS utreds för närvarande hur uppföljningssystemet kan kompletteras med en sådan möjlighet. En sådan utveckling innebär dessutom att AMV:s försystem, AIS-H, måste utformas så att nödvändiga data kan överföras till uppföljningssystemet. Inom bl.a. Västerbottens och Stockholms län använder Af/Ami det s.k. Lena-systemet för att kunna bedöma det reella disponibla utrymmet för att fatta beslut om annya ställningar med lönebidrag. Det reella disponibla utrymmet utgörs av skillnaden mellan totalt avsatta medel för utbetalningar av lönebidrag och summan av utbetalda medel samt reserverade medel för redan fattade beslut och troliga förlängningar av beslut. Lena-systemet används bl.a. för att beräkna hur stor del av avsatta medel för utbetalningar av lönebidrag som måste reserveras för beslut som troligen kommer att förlängas.

Offentligt skyddat arbete OSA

5.1 Historik

I en skrivelse till regeringen den 31 augusti 1984 aktualiserade AMS frågan svårt medicinskt arbetshandikappade om sysselsattes främst i kommunala beredskapsarbeten. som AMS bedömde att anställningsformerna för denna grupp beredskapsarbetare behövde ses över. Fr.0.m. den 1 juli 1979 upphörde formellt beredskapsarbeten för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga, de s.k. T1-arbetena för socialmedicinskt arbetshandikappade. Dessa arbeten hade utförts utan att särskilda avtal träffades, varför arbetstagarna omfattades av bl.a. försäkringsskydd som övriga beredskapsarbetare fick del av. Särskilda beredskapsarbeten i kommunal regi bedrevs dock fortfarande för dessa sökande. AMS bedrev dessutom i regi för s.k. specialanvisad arbetsberedskapsarbeten egen kraft, främst socialmedicinskt arbetshandikappade. Enligt AMS utgjorde de kommunala beredskapsarbetena en fortsättning på vad som tidigare kallades för Tl-arbeten. De kunde beskrivas form skyddat arbete. De som en av anvisade var i praktiken undantagna från regeln om att beredskapsarbetstiden inte skulle överstiga sex månader. Det fanns enligt AMS personer som haft kommunalt beredskapsarbete detta slag under mycket lång tid. För flertalet av arbetstagare var dock anställningstiden kortare och avbrott för vård etc. var vanligt förekommande. Beredskapsarbete hade för dessa arbetstagare oftast varit den enda kontakten med arbetslivet. AMS ansåg att arbetsförhållandena för de socialmedicinskt arbetshandikappade i kommunala beredskapsarbeten behövde

166 Offentligt skyddat arbete OSA

ses över. Alla arbetstagare i beredskapsarbete skulle vara jämställda. Efter utredning konstaterade AMS att andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som inte var tidsbegränsade, skulle vara bättre lämpade att sättas in under längre tid för dessa arbetshandikappade. Ur den enskildes synpunkt föreföll det också befogat få fastare till att en anknytning en arbetsgivare. AMS föreslog därför att ett särskilt lönebidrag för dessa sökande skulle kunna lämnas vid fast anställning hos kommunerna. Bidraget skulle uppgå till 90 procent av lönekostnaden under tre år för att sedan antingen fortsätta på samma nivå eller sänkas till 50 eller 25 procent lönekostav naden. I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. prop. 1984/85 :45 bilaga 2 anförde dock föredragande , statsrådet att lönebidrag inte skulle lösa sysselsättningsproblemen för den aktuella Gruppen karaktäriseras gruppen. bl.a. av att den är mycket rörlig. Generellt sett är frånvaron bland dessa arbetstagare högre än bland beredskapsarbetare i allmänhet. Arbetsförmågan är som regel också mycket nedsatt främst bereonde på missbruksproblem. Enligt föredragande statsrådets bedömning kunde inte lönebidrag, på ens den högre nivå som AMS föreslagit, lösa sysselsättningsproblemen för den här gruppen. Anställning med lönebidrag innebär en individuell placering i ett fast arbete med oftast väl definierade arbetsuppgifter. Den som är anställd med lönebidrag omfattas också fullt ut av den arbetsrättsliga lagstiftningen, vilket bl.a. innebär att arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och på grund detta beretts särskild sysselsättning hos av arbetsgivaren skall få företräde till fortsatt anställning oberoende av turordningen, om det kan ske utan allvarliga olägenheter. Denna regel kan innebära att arbetsgivare tvekar att anställa personer, om de befarar att handikappet kan medföra problem på arbetsplatsen. Om dessa arbetstagare anställdes med lönebidrag skulle de dessutom få ett bättre anställningsskydd jämfört med andra arbetstagare.

Offentligt skyddat arbete OSA 167

Föredragande statsrådet ansåg att det behövdes särskilda insatser för de socialmedicinskt arbetshandikappade som arbetade i de s.k. Tl-arbetena. Insatserna måste av naturliga skäl vara nära kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. Med anledning härav förordades en omläggning av statens stöd så att kommunerna kunde ges friare och mer långsiktiga möjligheter att i nära anslutning till övriga sociala åligganden och rehabiliteringsinsatser planera sysselsättning för under läng tid och i personer som flera omgångar har varit sysselsatta med beredskapsarbete i kommunal regi. Vidare uttalades att skyddat arbete också skall kunna anordnas av kommuner, landstingskommuner j samt i vissa fall av offentliga arbetsgivare inom statsförvaltl ningen. Till skillnad från vad som gäller inom Samhällsföretagsgruppen bör skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare inte få avse industriell tillverkning.

5.2 utveckling Regelsystemets

I december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle utgå till kommuner, landstingskommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete för socialmedicinskt arbetshandikappade. I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, prop.1984/85:45, bilaga 2 föreslogs därför att m.m. offentliga arbetsgivare, främst kommunerna skulle kunna ge statsbidrag till skyddad sysselsättning som anordnades för dessa grupper. Arbetstagarna kunde därigenom påräkna mer varaktiga arbeten som inte måste omprövas varje halvår, samtidigt som rehabiliteringsaspekten kunde ges en klarare framtoning. Man konstaterade att skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, liksom skyddat arbete hos Samhall komatt undantaget från anställningsskyddslagens mer vara tillämpningsområde enligt lagens 1 Därför föreslogs att denna grupp, liksom de som har beredskapsarbete eller arbete i ungdomslag, bör undantas från lagen om offentlig

168 Ojfentligt skyddat arbete OSA

anställning. Statsbidraget föreslogs lämnas med högst 75 procent lönekostnaden inkl. lönekostnader för arbetstagare av som anvisades av Af. Riksdagen biföll förslaget. I budgetpropositionen prop. 1993/94: 100, bilaga 11 föreslog regeringen att målgruppen för OSA skulle vidgas till att även omfatta är berättigade till insatser personer som enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade samt personer med psykiskt betingade handikapp. Bidrag skulle kunna lämnas med upp till 100 procent lönekostnaden, men på nu gällande sätt beräknat med ett av krontalsbelopp. Riksdagen biföll förslaget.

5.3 OSA i siffror

Antalet personer i offentligt skyddat arbete det första året var i genomsnitt 1 823, år 1987 hade antalet ökat till 4 752. Därefter har antalet hållit sig runt 5 500 år och personer per år 1995 befann sig 5 597 i denna åtgärd. Utveckpersoner lingen av antalet personer i OSA framgår av tabell 5.1.

Tabell 5.1 Antalet personer i offentligt skyddat arbete, årsmedeltal.

År Antal

1991 5 441

1992 5 533 1993 5 669 1994 5 437 .1995 5 597 1996 5 198 i slutet av oktober

Av de i offentligt skyddat arbete i slutet personer som var av oktober 1996 4 260 män och 938 kvinnor. var

19997:5 Offentligt skyddat arbete OSA 169

Gruppens åldersfördelning framgår av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Ãldersfordelning av personer i offentligt skyddat arbete.

i

Den övervägande andelen av personer i skyddat offentligt arbete har ett socialmedicinskt arbetshandikapp. I tabell 5.3 nedan framgår fördelningen på handikappgrupp.

Tabell 5.3 Fördelning på handikappgrupper.

Totalt

170 Offentligt skyddat arbete OSA 1997:5

Utbildningsnivån hos personer i OSA, lönebidrag etc. är

generellt sett mycket låg. Endast 20 procent har en högre utbildning än grundskola. I tabell 5 .4 nedan redovisas utbildningsnivån hos personer som fanns i offentligt skyddat arbete i slutet av oktober 1996.

Tabell 5.4 Utbildningsnivå hos personer i offentligt skyddat arbete.

Kostnaderna för denna åtgärd under de senaste fem åren har varierat från 529 miljoner kronor till 616,2 miljoner kronor.

Kostnadsutvecklingen för personer i offentligt skyddat arbete

under perioden framgår av tabell 5.5.

Tabell 5.5 Kostnadsutvecklingen fdr i offentligt skyddat personer arbete.

.

Offentligt skyddat arbete OSA 171

5.4 OSA-verksamheten

Uppföljning av

År 1987 AMS verksamheten gjorde en uppföljning av Offentligt skyddat arbete. Rapporten redovisar en uppföljning av Verksamheten i fem utvalda kommuner. Uppföljningen visar bl.a. att: direktiven att överföra sökande med socialmedicinskt arbetshandikapp från Tl-arbete till OSA har följts, överenskommelser samråd har gjorts men att om formerna varierar och har utarbetats efter lokala behov och förutsättningar, både kontinuerliga överläggningar och informella kontakter förekommer men att arbetssättet varierar, kriterierna inte ändrats avseende vilka som anvisas till OSA att det förefaller som om anställningsformen men utnyttjas för betydligt personer än under Tlyngre tiden, kommunernas samordnare har en nyckelposition vad gäller anställningsrutiner och uppföljning av OSAanställda på arbetsplatser och kontakter med Af genom och socialtjänsten, arbetsledare, Afzs och socialtjänstens kontaktpersoner arbetar aktivt för att kringfunktionerna skall fungera men att socialtjänstens medverkan på grund av resursbrist varit otillräcklig.

Vid uppföljningen har följande gemensamma svårigheter redovisats: AMV och kommunerna har inte samma budgetår. Det är svårt att följa verksamheten planerings- och budgetmässigt eftersom bidrag beräknas och utbetalas halvårsvis i efterskott. Beläggningsstatistiken är ofta inaktuell. 0 0 Det är svårt att planera på grund av hög frånvaro. 0 AF har svårigheter att följa upp närvaron.

172 Offentligt skyddat arbete OSA 1997:5

0 Det är vissa svårigheter med att motivera de anställda för andra åtgärder eftersom de trivs med OSA-arbete.

Även den redovisade om ovan uppföljningen från 1987 gjordes endast två år efter införandet och ligger tio år tillbaka i tiden, konstaterar dock utredningen efter kontakter och besök i landet att en del av problemen fortfarande är aktuella.

Kvinnor och män med

funktionshinder

6.1 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män är viktig föruten för delaktighet målen för FN:s sättning jämlikhet och - I introduktionen till FN:s standardregler handikapprogram.

också under punkt 15 särskild uppmärksamhet

uttrycks att skall riktas bl.a. kvinnor. på EU:s vitbok europeisk arbetsmarknads- och om publicerades i juli 1994. Den ligger till grund

socialpolitik

rörande på unionsför ett socialt handlingsprogram åtgärder nivå inom de arbetsmarknads- och socialpolitiska områdena för 1995 till 1997, kommissionen lade fram i perioden som april 1995. Denna vitbok tar bl.a. upp frågan om jämställdhet mellan kvinnor och Under särskild punkt nämns en för också måste försöka möta de att en politik jämställdhet skiftande behoven och förväntningarna hos funktionshindrade kvinnor. Handikappade kvinnor är mycket diskriminerade på det inom för området visade en utredning, som gjordes ramen Helios år 1988, vilket har kommenterats i I-programmet samband med ett nordiskt arbetsseminarium arrangerat av Nordiska nämnden för handikappfrågor år 1995. för kvinnor och män med Kunskaperna om problemen funktionshinder arbetsmarknaden är bristfällig det är på men uppenbart att kvinnorna möter totalt sett större svårigheter. Kvinnor med funktionshinder har inte enbart problem i och med inträdet arbetsmarknaden. De möter också svårigpå andra områden i livet. könsspeci-

Kombinationen

heter på av

174 Kvinnor och män medfunktionshinder

fika svårigheter och ytterligare marginalisering handigenom kappet medför att funktionshindrade kvinnor är underen priviligerad grupp när det gäller deras möjligheter på arbetsmarknaden. Kvinnor med ett eller flera funktionshinder upplever därför ofta att de är handikappade i dubbel bemärkelse vilket också har konstaterats i regeringens proposition 1993/94:147 jämställdhetspolitiken. om I det tidigare projektet Kvinnor och handikapp belystes funktionshindrade kvinnors specifika situation. I projektets

slutdokumentation Kvinnobilder 1991 framgick att andelen

kvinnor med funktionshinder som arbetar deltid var hög i jämförelse med männen. De tar samtidigt oftast ett större ansvar för barnen och hemmet andra kvinnor. Konsesom kvenserna med ett deltidsarbete innebär att det blir svårare att avancera, dålig löneutveckling, sämre information. Deltidsarbete eller förtidspension kan vara den enda möjligheten för att funktionshindrade kvinnor skall kunna klara både av familjelivet och funktionsnedsåttningen i stället för att kräva hjälpmedel och en fungerande samhällsservice. I slutet av oktober 1996 visar AMS statistik att en högre andel kvinnor än män med arbetshandikapp var registrerade deltidssom arbetslösa eller hade tillfällig timanställning vid arbetsförmedlingen. Deltidsarbetslös är den som redan har ett arbete på deltid men som skulle vilja utöka antalet arbetade veckotimmar. Statistiken i nedanstående tabell visar ungefär samma andelar som för kvinnor och män i hela populationen.

Tabell 6.1 Kvarstående arbetssökande med arbetshandikapp som har tillfällig timanställning eller är deltidsarbetslösa.

Källa: AMS.

Kvinnor och män medfunktionshinder 175

6.2 Arbetshj älpmedel

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS har ett särskilt ansvar för att bevaka att utvecklingen av arbetshjälpmedel för funktionshindrade sker målinriktat och effektivt, dels att göra framåtsyftande och konstruktiva upphandlingar för att ta fram tekniska lösningar i konkreta arbetssituationer. nya AMS har ingen tillgänglig statistik över hur arbetshjälpmedel och arbetsplatsanspassningar är fördelade mellan män och kvinnor men många har intrycket av att det är vanligare att män får avancerade arbetshjälpmedel. Det pågår för närvarande diskussioner inom AMS i syfte att lyfta fram funktionshindrade kvinnors situation i samband med

insatser

för att ta fram teknik, metoder och arbetshjälpny nya nya medel. Resultatet AMS utvecklingsarbete när det gäller av arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassningar bör i ökad utsträckning kunna fokuseras på att öka möjligheterna för både män och kvinnor med funktionshinder att få ett arbete på arbetsmarknaden.

6.3 Yrkesinriktad

rehabilitering

Fler män än kvinnor är inskrivna vid Arbetsmarknadsinstituten Ami. En anledning till detta kan vara att Ami finns på ett begränsat antal orter i landet samt att det krävs en längre tids kartläggning i samband med en inskrivning. AMS har en omorganisation försökt att decentralisera genom resurserna i syfte att försöka göra den yrkesinriktade rehabiliteringen mer lätttillgänglig för de sökande. Ami arbetar alltmer konsultativt i nära sambarbete med arbetsförmedlingen samtidigt som vistelserna vid ett Ami har förtkortats. Möjligheterna för träning på en arbetsplats hemorten har också blivit större vilket ökat tillgängligheten för kvinnor har svårigheter att vara hemifrån i längre perioder. I som slutet 1996 2 409 kvinnor med funktionsav september var hinder 2 734 registrerade vid Ami. respektive män

176 Kvinnor och män med funktionshinder

6.4 Antalet kvinnor och män med

arbetshandikapp registrerade som

arbetssökande

I oktober 1996 var det fler män än kvinnor arbetssom var

handikappade och registrerade som kvarstående arbetslösa.

Kvinnornas andel av det totala antalet arbetssökande med

arbetshandikapp har varit relativt oförändrat sedan oktober

1991.

Tabell 6.2 Kvarstående arbetshandikappade arbetslösa fördelade på män och kvinnor.

Källa: AMS.

AMS för även statistik när det gäller antalet arbetssökande personer med olika kategorier av arbetshandikapp. Under slutet av september år 1996 kunde man ñnna att det största antalet kvinnor med arbetshandikapp fanns registrerade i i sökandekategorin för rörelsehindrade personer. I denna kate- i gori visar siffrorna att det fanns något fler män än kvinnor med arbetshandikapp. Den näst största med arbetsgruppen sökande kvinnor med arbetshandikapp var registrerade i sökandekategorin för övriga somatiska sjukdomar. Den mest påtagliga skillnaden när det gäller fördelningen av antalet män och kvinnor med arbetshandikapp registreringen var av

Kvinnor och män medfunktionshinder 177

socialmedicinskt arbetshandikappade med 1 157 män och 193

kvinnor. slutet år 1996 hade 1 773 kvinnor och

I av september

med avaktualiserats från arbets-

2 072 män arbetshandikapp förmedlingen.

Tabell 6.3 Kvarstående arbetssökande kvinnor och män i slutet av september 1996 fördelade efter sökandekategori kat 11 och handikapp.

Källa: AMS.

6.5 Anställning med lönebidrag

statistiska uppgifter har tagits fram ett Följande ur representativt urval ur AMS åtgärdsdatabas. Det representativa urvalet utgörs av ca 8 400 personer som har haft lönebidrag månad 1996. har räknågon gång under mars Uppgifterna för motsvara det totala antalet anställda med nats upp att lönebidrag som var 47 135.

178 Kvinnor och män medfunktionshinder

Tabell 6.4 Kvinnor och män har anställning med lönebidrag som

fördelat på olika arbetsgivarkategorier.

Arbetsgivarkategori Antal Andel procent av,

Källa: AMS samt egna beräkningar.

Av tabellen framgår att andelen kvinnor anställda med lönebidrag är störst vid statliga myndigheter, allmännyttiga organisationer och kommuner. Den arbetsgivare som hade betydligt fler män än kvinnor anställda med lönebidrag var enskilda arbetsgivare där männens andel utgjorde 45 procent i jämförelse med kvinnornas andel 27 som var procent. Dessa uppgifter speglar väl den könsfördelning föresom kommer på arbetsmarknaden i stort. Syftet med införandet av det flexibla lönebidraget den l juli 1991 var bl.a. att systemet skulle tillgodose den sökandes önskemål arbete och arbetsplats är egna om som lämplig med hänsyn till hans eller hennes utbildning eller intressen. Siffrorna i tabell 6.4 visar på en tendens att kvinnor och män är över- eller underrepresenterade hos vissa arbetsgivarkategorier. Flera orsaker som t.ex. utbildning eller arbetsupp-

Kvinnor och män med funktionshinder 179

gifter kan ligga till grund för denna fördelning, men ökad uppmärksamhet bör i samband med placering med

ges en

lönebidrag för att öka möjligheterna för respektive kön att få arbete hos olika arbetsgivarkategorier.

Tabell 6.5 Anställningstid med lönebidrag fördelat efter kön.

Max anställningstid Antal Andel av, procent Kvinnor Män Samtl kvinnor Sarntl män

Källa: AMS samt egna beräkningar.

Av ovanstående tabell går att utläsa att det förekommer vissa skillnader mellan kvinnor och män med funktionshinder när det gäller anställningstidens längd med lönebidrag. Männens andel är högre när det gäller anställningstider till högst upp fyra år medan andelen kvinnor som har befunnit sig längre tid i åtgärden lönebidrag är större. Sammantaget visar siffrorna på att det finns tendenser till högre omsättning bland männen med funktionshinder än en kvinnorna, som förefaller att stanna längre i sin anställning med ett lönebidrag. En del av denna omsättning kan innebära övergångar till den öppna arbetsmarknaden utan något lönestöd till arbetsgivaren.

180 Kvinnor och män medfunktiønshinder

Ett av villkoren som finns angivna i förordning 1991:333 om lönebidrag är att det vid anställningen ges ut lön och andra anställningsfönnâner kollektivavtal enligt eller att lönen och förmänerna är jämförbara med kollektivavtal i branschen. Enligt samma förordning får bidraget förlängas utöver det fjärde anställningsåret endast om det är motiverat med hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och möjligheter att övergå till en anställning utan ett lönebidrag. AMS bör ha goda förutsättningar att inför beslutsperiodernas utgång ompröva förutsättningarna regelbundet, vilket också regleras i förordningen om lönebidrag

Tabell 6.6 Genomsnittlig bidragsgrundande lönekostnad samt bidragsnivå per arbetsgivarkategori för män respektive kvinnor anställda med lönebidrag. g

Källa: AMS samt egna beräkningar. Tabellen visar att den genomsnittliga bidragsprocenten för samtliga arbetsgivarkategorier är i stort sett lika för både

Kvinnor och män medfunktiønshinder 181

män och kvinnor med arbetshandikapp. Lönebidragsprocenten kan däremot variera om man studerar varje enskild arbetsgivare där t.ex. kvinnor med arbetshandikapp har ca 15 procent högre bidragsnivå än män anställda vid affärsdrivande verk. Stora skillnader förekommer däremot om man studerar den genomsnittligt bidragsgrundande lönekostnaden för kvinnor respektive män med arbetshandikapp. Män med arbetshandikapp anställda vid statliga myndigheter, allmännyttiga organisationer, kommuner, landsting och enskilda arbetsgivare har en påtagligt högre genomsnittlig bidragsgrundande lönekostnad än kvinnorna med arbetshandikapp. Den bidragsgrundande lönekostnaden är 2 518 kr högre för män med arbetshandikapp än för kvinnor. Eftersom att den del den anställdes månadslön vid av heltidsarbete som överstiger 13 700 kronor inte får läggas till grund för lönebidrag och heller inte registreras i AMS databas, kan de faktiska löneskillnaderna mellan män och kvinännu större. Det skulle därför i detta sammanhang nor vara vara intressant att på sikt göra närmare studier om hur den könsuppdelade arbetsmarknaden och det höga antalet deltidsarbetande påverkar lönesättningen i samband med anställning med lönebidrag.

6.6 skyddat arbete Offentligt

Från och med den 1 juli 1979 upphörde formellt beredskapsarbeten för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga s.k. T 1 arbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade. Offentligt skyddat arbete OSA infördes i enlighet med ett i proposition 1984/85 :45 statsbidrag till offentliga förslag om arbetsgivare för skyddad sysselsättning för socialmedicinskt arbetshandikappade. Denna åtgärd har under en längre tid riktat sig till socialmedicinskt arbetshandikappade med ett mycket högt antal Männen också manligt deltagande. var flest i sökandekategorin sociahnedicinskt arbetshandikappade

182 Kvinnor och män medfunktionshinder

under slutet av september månad 1996. Målgruppen för denna åtgärd har senare Vidgats till att även omfatta personer som är berättigade till insatser enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade samt personer med psykiskt betingade arbetshandikapp i enlighet med proposition 1993/94: 100. Mot bakgrund av att kvinnor med arbetshandikapp utgör en högre andel i andra sökandekategorier än socialmedicinskt arbetshandikapp bör åtgärden OSA kunna vara en alternativ åtgärd i högre utsträckning än tidigare.

6.7 Statistik och

forskning

Regeringens proposition 1993/ 94: 147 om jämställdhetspolitiken har konstaterat att kunskaperna om situationen för funktionshindrade kvinnor är bristfällig. Påfallande lite statistik och undersökningar finns om funktionshindrade kvinnors situation i jämförelse med funktionshindrade män. Information och statistik om funktionshindrade är inte personer heller könsuppdelad. Även utredningen om Kvinnors arbetsmarknad SOU 1996:56 har funnit bristfällig forskning av funktionshindrade kvinnors situation på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöfonden har sedan flera år gett stöd till särskild forskning och utveckling av funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Rådet för

arbetslivsforskning har under

1995 övertagit dessa uppgifter sedan fonden upphört. Rådet för arbetslivsforskning och Socialvetenskapliga forskningsrådet har avlämnat en kunskapsöversikt handigemensam om kappforskning ur ett arbetslivsperspektiv. En av handikappombudsmannens uppgifter är att bevaka funktionshindrade kvinnors situation. I myndighetens första rapport till regeringen budgetåret 1994/95 konstateras att den ringa omfattningen av handikappinriktad forskning på arbetsmarknadsornrådet är i högsta grad otillfredsställande. Även i myndighetens senaste rapport från hösten 1995 finns slutsatser mot bakgrund av en sammanfattande kartläggning

Kvinnor och män medfunktionshinder 183

av forskning, litteratur, statistik och projekt som styrker detta missförhållande. Handikappolitiska Utredningsinstiutet har under 1996 gjort en levnadsnivåundersökning av medlemmar inom De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. I redovisas bl.a. rapporten könsuppdelad statistisk avseende sysselsättning, arbetsplatsanpassningar och arbetsplatssituat10n. Statistiska centralbyrån SCB har i samarbete med Handikappombudsmannen nyligen beviljats medel för en pilotundersökning av Rådet för arbetslivsforskning. Undersöks ningen som syftar till att kartlägga de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden inom ramen för SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU. Pilotprojektet pågår under en period av tre månader under hösten 1996 för att därefter redovisas i tabeller med korta kommentarer och förslag till eventuellt fortsatt arbete under våren 1997. På Socialdepartementet pågår ett arbete i syfte att under mer systematiska former försöka bredda och fördjupa diskussionerna om det framtida välfärdssamhället. Arbetet bedrivs under beteckningen Välfårdsprojektet. I en nyligen utkommen bok med arbetsnamnet: I första hand kvinna fakta och diskussion om kvinnor med funktionshinder konstateras att det finns ringa forskning och framtagen könsskiljande statistik på området. Trots tidigare satsningar är det angeläget att göra ytterligare satsningar på forskning om arbetsliv och handikapp. Handikappforskningens mål är att lösa problem och studera varför funktionsnedsättningar leder till handikapp. En förutsättning för att situationen för kvinnor med funktionshinder skall kunna förbättras och synliggöras är att forskning och statistik utvecklas.

överväganden och förslag

7.1 Allmänna

bedömningar

7.1.1 Mål och förväntningar

Genomförandet det flexibla lönebidraget fr.0.m. den 1 av juli 1991 innebar att lönebidraget uteslutande skulle utgå i relation till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. I uttalanden av arbetsmarknadsministern i propositionen 1990/912100 ställdes förväntningar på att reformen skulle medföra bl.a. 0 Sänkt genomsnittlig bidragsnivå och därmed ökat utrymme för fler lönebidragsanställningar inom ramen för givna medel. 0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar. 0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

Inför reformen betonade arbetsmarknadsministern att ett flexibelt lönebidrag inte fick tillämpas så att flexibiliteten innebar en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom var avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag skulle kunna öka. Utvecklingen har därefter visat att den genomsnittliga bidragsnivån sammantaget inte har blivit lägre än nivån var vid genomförandet av reformen. Den steg tvärtom och var som högst den 1 juli 1995 med 73 procent varefter den har sjunkit och uppgick den 1 juli 1996 till 68 procent, vilket är

186 Överväganden och förslag

i stort sett samma genomsnittsnivå som vid införandet det av flexibla lönebidraget. Intentionerna att öka andelen anställningar hos enskilda och kommunala arbetsgivare har inte kunnat förverkligas i någon större omfattning. Dock ökade andelen anställda i enskilda företag mellan mars 1994 och mars 1996 från 31,5 procent till 36,4 procent. En jämförelse mellan utfallen i mars månad 1990 och månad 1996 visar att det skett samma en del förändringar av antalet anställda inom de olika arbetsgivarkategorierna. De allmännyttiga organisationerna är inte längre den volymmässigt största arbetsgivaren. Det är i stället de enskilda företagen som de senaste åren haft flest anställda med lönebidrag. Antalet lönebidragsanställda hos kommunerna har ökat något, medan antalet anställda hos statliga myndigheter har minskat sedan 1992 från 5 800 till 3 900 i 1996. i mars Även har tätare om man nu omprövningar av lönebidragsanställningar, finns inget som tyder på att bidragsperioderna i de enskilda fallen blivit kortare. Kartläggningen visar tvärtom att andelen av samtliga anställda med lönebidrag som varit anställda i mer än sju år ökat från 24,3 procent 1991 till 33,3 procent i mars 1996. Andelen anställda som stannar mycket länge i sin anställning med lönebidrag har därmed ökat. Antalet anställda med lönebidrag har varierat under 1990talet. En jämförelse mellan utfallen i mars månad från år 1990 till år 1996 visar att antalet var lägst 1991 då det uppgick till 44 100 År 1995 antalet högst personer. var som och uppgick då till 48 500. I mars 1996 var antalet 46 700 och enligt en prognos som gjorts av länsarbetsnämnderna kommer antalet anställda med lönebidrag i december 1996 inte att överstiga 46 OOO. Sammanfattningsvis måste man därför konstatera att regeringens intentioner vid genomförandet av det flexibla lönebidraget den 1 juli 1991 inte har kunnat uppfyllas. Som framgår av kartläggningen har detta sin grund i en rad olika

Överväganden och förslag 187

samverkande faktorer. 0 Att den genomsnittliga bidragsnivån inte kunnat sänkas har delvis sin förklaring i det svåra konjunkturläget med hög arbetslöshet påverkat nivån vid som placering av lönebidragsanställda. 0 En annan orsak är troligen svårigheten att lösgöra sig från det gamla systemet med höga nivåer till statliga och allmännyttiga organisationer. 0 Volymökningen fram till och med budgetåret 1994/95 hade delvis sin grund i ett visst uppsving på arbets- 1 marknaden under åren 1994 och 1995. En ytterligare orsak var att regeringen satte som mål att 52 000 J personer månad skulle sysselsatta i åtgärderna lönebidrag per vara och offentligt skyddat arbete OSA. Anslagsöverskridande och därefter bristen på lönebidragsmedel har varit orsaken till att volymen lönebidrag åter minskat.

Utredningen anser dock att det flexibla lönebidraget har sådana fördelar att det bör behållas. En effektivisering av hanteringen bör leda till att intentionerna kan uppfyllas. En effektiv hantering av lönebidraget framstår som särskilt viktig samt att det hanteras på ett sådant sätt att det får en mer rehabiliterande effekt och att utrymme skapas för fler lönebidragsanställningar. En beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av att allt fler människor hamnar mellan de olika stödsystemen i stället för att bli föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering och placeras i åtgärder som leder till arbete eller meningsfull sysselsättnng, kommer att göras i utredningens slutbetänkande.

7.1.2 Begreppet allmännyttig organisation

Riksdagen antog i maj 1996 arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 som syftade till att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga

188 Överväganden och förslag

organisationer. Enligt direktiven skall utredningen därför redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda. Den särbehandling av allmännyttiga organisationer som detta innebär har sin grund i att ideella organisationer vid låga lönebidragsnivåer ofta saknar ekonomiska förutsättningar att behålla sina anställda med lönebidrag. En särbehandling innebär att de allmännyttiga organisationerna på ett eller annat sätt bör kompenseras för de sänkningar som sker av lönebidragsnivåerna. Detta kräver en definition av vad som avses med allmännyttiga organisatioi detta avseende. En sådan definition och en klar ner avgränsning av vad som skall avses med allmännyttiga organisationer samt vilka villkor som i övrigt skall gälla är en förutsättning för att komma i åtnjutande av en särbehandling förutsätts i direktiven. som En definition bör i huvudsak utgå från reglerna om beskattning ideella föreningar som finns i lagen av 1947:576 om statlig inkomstskatt. I skattereglerna finns vissa krav för att en förening skall vara allmännyttig. Det krävs att föreningen uppfyller krav på allmännyttigt ändamål verksamhetens art - - öppenhet inkomstanvändning. -

Föreningen får dessutom inte verka för medlemmarnas eller andra bestämda ekonomiska intressen. personers

Definition allmännyttiga ändamål av Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga ändamål är antingen allmännyttigt, dvs.

kvalificerat att

0 främja försvarsändamål 0 främja vård och uppfostran av barn lämna understöd för beredande undervisning eller 0 av utbildning

överväganden och förslag 189

0 utöva hjälpverksamhet bland behövande, främja veten-

skaplig forskning i första hand vetenskap vid akademier,

högskolor och motsvarande institutioner

0 främja nordiskt samarbete

eller på annat sätt, t.ex. 0 religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt,

idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart.

Med huvudsakliga ändamål" att 75-80 menas procent av verksamheten är inriktad på det

allmännyttiga ändamålet.

Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t.ex.: 0 föreningar för gymnastik, sport, skytte och friluftsliv

idrottsligt ändamål och supporterklubbar till allmännyt-

tiga föreningar,

0 föreningar för konst, litteratur och musik kulturellt och

konstnärligt ändamål, 0 föreningar för undomsverksamhet, barn och sommarkolonier, scoutverksamhet, frivilliga försvarsorganisa-

tioner, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårds-

föreningar, hembygdsföreningar och liknande, 0 de fria trossamfunden, de politiska partierna, nykterhetsföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och

handikappföreningar.

Föreningar som har till syfte att tillgodose ändamål av mer

speciell eller säregen karaktär, t.ex. intresseföreningar och

sällskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmännyttiga. Vanligen anses inte heller sammanslutningar av fastighetsägare som skall tillgodose vissa gemensamma intressen, t.ex. villa- och hamnföreningar, vara allmännyttiga.

Verksamhetens art Föreningen skall i sin faktiskt bedrivna verksamhet ute-

7 16-1630

190 Överväganden och förslag

slutande eller så gott som uteslutande tillgodose det allmännyttiga ändamålet enligt sina stadgar. Verksamheten skall dessutom ha varit allmännyttig under hela beskattningsåret.

Öppenhet

Föreningen får inte vägra någon inträde eller utesluta någon i

delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. som Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss minimiålder även musikalitet i musikföreningar eller körer och men begränsningar i geografiskt hänseende.

i Inkomstanvändning En med allmännyttigt ändamål/verksamhet och förening öppen medlemsantagning måste bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Praxis är att minst 80 procent av nettot av inkomsterna, sett över period på ca 5 år, används för att aktivt främja den en allmännyttiga verksamheten.

7.1.3 Lönebidragsanställdas arbetsmiljö

Utredningen har i sitt arbete noterat att små föreningar, som ofta har lönebidragsanställd arbetar ensam, inte har en som särskilt förutsättningar leva till sitt goda att upp ansvar som arbetsgivare, vare sig arbetsrättsligt eller ur arbetsmiljö- Det måste olämpligt, framför allt med synpunkt. anses som tanke rehabiliterande syfte anställd på lönebidragets att en arbetar i olämplig miljö och utan arbetshandikappad en sociala kontakter. Samma krav i dessa avseenden måste naturligtvis ställas på allmännyttiga organisationer som på alla andra arbetsgivare. vad arbetsförhållanden Arbetsgivarens skyldigheter gäller och förebyggande insatser regleras i Arbetsmiljölagen

Överväganden och förslag 191

AML och föreskrifter inom denna ramlags område. Av AML l kap. 1 § framgår att: Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 3 kap. 2 § anges att: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder behövs för som att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare att: " Om arbetsförhållandena påkallar det skall arbetsanges givaren föranstalta om företagshälsovård i den omfattning verksamheten kräver". 3 kap. 2 § internkontrollen:

a reglerar

Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten pâ ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd lagen. Han av skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna verk-

med

samheten och vidta de åtgärder som föranleds detta. Åtgärder av som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas.

I denna paragrafs tredje stycke kopplas arbetsgivarens arbetsmiljöansvar till rehabiliteringsansvaret: Arbetsgivaren skall vidare till att det i hans verksamhet finns se en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter enligt denna lag och som enligt 22 kap. AFL vilar på honom.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering trädde i kraft l juli 1994. De har en liknande uppbyggnad som föreskrifterna om internkontroll. Krav ställs på att mål anges för verksamheten, de anställdas behov av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder skall följas fortlöpande och nödvändiga åtgärder påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsfördelningen skall vara klargjord med nödvändiga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för de ansvariga. Krav ställs på årlig uppföljning och nödvändiga rutiner samt i den mån det behövs skriftlig dokumentation av dessa.

192 Överväganden och förslag

Enligt lagen om allmän försäkring AFL har arbetsgivaren förstahandsansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering de anställda fr.0.m. den 1 januari 1992. Detta ansvar av innebär att arbetsgivaren, för redan anställda, skall utreda behovet rehabiliteringsinsatser och genomföra sådana i av anslutning till den egna verksamheten. I utredningsansvaret ingår också att kartlägga behovet av arbetshjälpmedel. innebär både inom redovisade Arbetsgivaransvaret att ramar allmän försäkring möta de för arbetsmiljölagen och lagen om tillhandahålla och för enskildas behov, lösningar svara kostnaderna. med leva till bl.a. Små föreningars problem att upp intentioner framgår flera underarbetsmiljölagens av sökningar. Från en sådan undersökning redovisas här en kartläggning anställda med och deras arbetsplatser i fråga av lönebidrag utbildning, anställningsförhållande och rehaom arbetsmiljö, bilitering. saknades i alltför fall 63 procent arbets- Det många varför arbetsförhållandena ofta blev mycket beskrivningar oklara. Men de otydliga arbetsvillkoren berodde även på bristande i arbetsgivarrollen och arbetsgivarens engagemang insikt den anställdes nedsättning av arbetsfönnågan. om i de flesta fall mycket bra med Arbetsplatserna var ergonomiskt riktiga möbler och stora utrymmen. Kontorstekniskt välutrustade med faxar och i många fall var de kopiatorer, datorer. Däremot har den sociala miljön inte varit lika vid val lokal. Där fanns stora brister i fråga viktig av om köksutrustning, standard i pausrum personalutrymmen t.ex. Det saknades t.o.m. vatten och avlopp på vissa ställen. etc. ensamarbetare ensamheten socialt För många var just ett problem. anställd hade i samverkan med arbetsgivare, Ingen någon handfackförening och arbetsförmedling upprättat lingsplan för rehabilitering. Av kartläggningen framgår att 41 de anställda hade ett ökat rehabiliteringsprocent av

Överväganden och förslag 193

behov. Det fanns många exempel på att ingen i styrelsen hade arbetsgivarrollen och fungerade som arbetsledare, vilket fick

till följd att tjänstgöringsrapporter inte attesterades samt att

ingen kontroll gjordes på sjukfrånvaro, semester eller annan frånvaro. Det fanns föreningar inte anslutna till som var någon arbets givarorganisation, föreningar som slarvade med arbetsgivaravgifter/försälcringar för de anställda samt föreningar där styrelsen inte medveten att de hade driftansvaret var om för en anläggning med anställd personal. Som en följd av kartläggningen har man i projektet genomfört ett flertal aktiviteter. 0 Utbildning av ett stort antal anställda med lönebidrag inom arbetsrätt, personalutveckling och datautbildning på olika nivåer. 0 Infört ärlig arbetsgivarutbildning bl.a. en som avser arbetsgivarrollen, försäkringar och arbetsmiljö. 0 Infört samordnad löneadministration med ett antal föreningar i länet. 0 Startat ett projekt för samverkan där projektledaren är anställd av arbetsförmedlingen till 80 procent och svarar för omförhandlingar, rehabiliteringsärenden och arbetsmiljöfrågor.

Liknande åtgärder med utbildning och samordning har gjorts bland de allmännyttiga organisationerna på flera håll i landet. Ovanstående redogörelse pekar på små i att föreningar allmänhet inte klarar sin roll som arbetsgivare. I varje fall inte på ett sådant sätt att arbetshandikappades behov av utveckling och rehabilitering kan tillgodoses. En särbehandling av de allmännyttiga organisationerna innebär ett högre lönestöd än i fall motiveras som många av nedsättningen av de arbetshandikappades arbetsförmåga. Det mäste då anses rimligt att en förening uppfyller grundläggande krav som följer av att vara arbetsgivare för att komma i åtnjutande av

194 Överväganden och förslag

ett sådant stöd. Idrottsrörelsen är den största arbetsgivaren bland de allmännyttiga organisationerna. På grund av den utbredning över landet t.ex. idrottsrörelsen och handikapporganisasom tionerna har finns goda möjligheter att med sådana åtgärder som nämnts ovan, med samordning och utbildning, skapa förutsättningar att uppfylla kraven på god arbetsmiljö. En förutsättning för en särbehandling bör dock vara att man uppfyller arbetsmiljökriteriet.

7.1.4 AMV:s hantering av lönebidragen

Bedömning av arbets/funktionsförmåga En förutsättning för det flexibla lönebidraget var att bidragsnivåerna skulle fastställas med hänsyn till graden av funktionsnedsättning hos den anställdes. Av person som kartläggningen framgår att det inte finns några fmstämda instrument för fastställande av faktisk arbetsfönnåga. Det kan därför vara svårt att göra en realistisk bedömning av i vilken utsträckning arbetsfönnågan är nedsatt i förhållande till den enskildes funktionsnedsättning och det arbete han utföra. I arbetsmarknadsverkets också skall regelbok sägs att målet för överläggningarna med arbetsgivarna inte kan beskrivas på annat sätt än att den bidragsnivâ som bestäms skall uppfattas som skälig. Av TCO:s och AMS projekt om lönebidrag, som omnämnts i kartläggningen, finner man stöd för att detta kan vara en av flera orsaker till ökningen av bidragsnivåerna. Det svåra konjunkturläget med hög arbetslöshet sig från det gamla samt svårigheterna att lösgöra med nivåer till statliga och allmännyttiga systemet höga arbetsgivare är andra orsaker. Av TCO:s och AMS studie framgår att man i samtliga tre undersökta län anser att lönebidragsnivâerna generellt sett är för höga och inte är anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga.

Överväganden och förslag

Förhandlingar Av RRV:s utvärdering det flexibla av lönebidraget RRV 1994:4 framgår också AMV:s

att förhandlingskompetens

behöva förbättras. anses Vanliga brister är osäkerhet i förhandlingssituationen beroende på ovana, respekt för arbetsgivaren, och för dålig kunskap i ekonomiska frågor. I förhandlingen får handläggarnas eventuella argument om arbetsförmåga ofta stå tillbaka för arbetsgivarnas ekonomiska argument. Flertalet handläggare som RRV intervjuade hade inte fått någon utbildning i förhandlingsteknik. Utredningen har vid sina besök ute i verksamheten gjort samma iakttagelser.

Handlingsplaner och rehabilitering Ett viktigt led i rehabiliteringsarbetet år upprättandet av en handlingsplan. Den skall innehålla överenskommelser mellan arbetsfönnedling, arbetsgivare, anställd och fackförening. Syftet med handlingsplanen är att den skall stödja den rehabiliterande inriktningen anställningen så av att lönebidraget på sikt kan reduceras/upphöra. Av kartläggningen framgår att det sker få övergångar till osubventionerat arbete. Handlingsplaner förekommer sällan, de är av dålig kvalitet, är inte rehabiliteringsinriktade och rehabilitering förekommer inte heller i någon nämnvärd omfattning. Av sammanfattningen AMV:s ovan av hantering av lönebidragen kan man dra slutsatsen att den bristande effektiviteten i lönebidragssystemet till en del har sin grund i bristande kompetens. Lönebidragets rehabiliteringspotential har heller inte tagits till vara. Arbetsförrnedlingarnas attityd till rehabilitering som den avspeglas i intresset för handlingsplaner och uppföljning medverkar till att rehabiliteringseffekterna blir begränsade. Av utredningens besök i flera län framgår också att anställningar med bidrag länge betraktats som en slutstation vilket kan vara en förklaring till handläggarnas inställning till handlingsplaner och rehabilitering. Kompetensen vid fastställande av arbetsförmåga, för-

196 överväganden och förslag

handlingar med arbetsgivare och uppföljning av lönebidragsärenden är för effektivisering. Förslag i denna väsentlig en utvecklas därför nedan. fråga

Andra frågor lönebidragets hantering om Av TCO:s och AMS uppföljning av lönebidragen i tre län de får otillframgår bl.a. att arbetsgivarna upplever att ett räckligt stöd och hjälp med att lösa de problem som uppstår efter anställningen en med arbetshandikapp. av person allt de kan för underlätta att

Arbetsförmedlingen/Ami gör

att en anställning kommer till stånd men när anställningen är klar kontakten. Då Af/Ami endast sin upphör ser som omförhandla lönebidraget. Tyvärr sker dessa föruppgift att telefon. Det innebär att någon handlingar oftast per mellan och arbetsförförtroendefull kontakt arbetsgivarna medlingen inte utvecklas. Även de fackliga organisationerna får bakläxa. Oftast lämfacket hela ansvaret för anställning, lönesättning och nar Af/ Ami och den arbets-

anpassningsbehov till arbetsgivaren,

handikappade själv. Bristen på kunskap om lönebidrag, arbetshandikapp, anställningsfonnen m.m. är stor. mellan alla berörda i denna Det är viktigt att samspelet fungerar tillfredsställande. De fackliga organisatioprocess utarbeta information till

nerna har här en viktig uppgift att

regional och lokal facklig nivå om arbetshandikapp, löneoch vad behöver göra när det gäller anställning, bidrag man och stöd till anställs med löneintegrering personer som Arbetsmarknadsverket bör inrikta sitt arbete på att bidrag. utveckla kvalitativa rutiner för sin medverkan efter att mer kommit till stånd. Det är Af/Ami har den en anställning som bästa kunskapen om med funktionshinder och personen arbetshandikapp. De har också intresse av att anställningen problem uppstår efter inte havererat på grund av som och inte löses på ett för alla parter bra anställningen som sätt. kontakter med läns- Av kartläggningen och utredningens

Överväganden och förslag 197

arbetsnämnder och arbetsförmedlingar framgår att man i många fall inte har någon genomtänkt strategi för hanteringen av lönebidrag. I ca hälften av länen har ansvaret för lönebidragshanteringen förts över till arbetsmarknadsinstituten medan hanteringen i övriga län klaras av arbetsförmedlingarna. Detta innebär att man får skilda förutsättningar att hantera lönebidragen vad avser såväl upprättande av handlingsplaner som förhandlingar och uppföljning. Det finns också exempel på att man med en genomtänkt strategi och ändrad organisation för hanteringen med lönebidrag avsevärt lyckats förbättra handlingsplaner och uppföljning.

7.1.5 Statens resultatkrav och AMV:s uppföljning

AMS har sedan en tid arbetat med ett uppföljningssystem i syfte att kunna följa kostnadsutvecklingen. AMS överskred reservationsanslaget Särskilda för

åtgärder arbetshandikappa-

de budgetåret 1994/95 till följd av den höga volymutvecklingen och tidigare begränsningar i regelverket att förhandla fram lägre bidragsnivåer. Enligt direktiven skall utredaren därför pröva statens möjligheter att följa upp kostnaderna och volymutvecklingen och att göra förbättringar uppföljningen i syfte att förav hindra framtida eventuella överskridanden av anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Kartläggningen av AMV:s hantering av det ekonomiadministrativa systemet visar att det funnits brister i flera avseenden. Af/ Ami har saknat förutsättningar att ha en överblick över den ekonomiska situationen bl.a. på grund av svårigheter att prognostisera utbetalningar, eftersläpningar i rekvisitioner av lönebidrag från arbetsgivarna samt brister i systemet för rapportering av vilka som avslutat en anställning med lönebidrag. Utredningen konstaterar också att kraven på AMS återrapportering av lönebidragens kostnadsutveckling minskats för budgetåret 1997, en utveckling som enligt utredningen

198 Överväganden och förslag

försvårar statsmakternas möjligheter att följa hur kostnaderna för lönebidragen utvecklas.

7.1.6 Undanträngningseffekter åtgärden av anställning med lönebidrag

Enligt direktiven skall utredningen undersöka om åtgärden anställning med lönebidrag tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Vidare skall utredningen pröva om det finns undanträngnings- och inlåsningseffekter när en stor andel av de anställda med lönebidrag är anställda hos allmännyttiga organisationer. I avsnitt 4.2 har en kartläggning gjorts av några studier av undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. En rapport från Riksdagens Revisorer 97z2 hänvisar till att endast ett fåtal studier har utförts i Sverige vad avser ätgärders direkta undanträngningseffekter. De påpekar även att studierna inte är helt invändningsfria vilket innebär att det är svårt att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser om storleken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som har analyserats. Studierna avser också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och ätgärdsvolym än i dag. Slutsatsen blir att det i huvudsak saknas kunskap om i vilken utsträckning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet. I samhällsekonomisk utvärdering av en

Vassilios Vlachos, Lönebidrag för arbetshandikappade" Ds

1989:19 för denne ett resonemang om att en samhällsekonomisk kostnad uppkommer om lönebidraget upphov ger till undanträngningseffekter. Detta sker om arbetsgivare som anställer arbetshandikappade blir översubvenpersoner tionerade, dvs. får ett större bidrag till lönekostnaderna än vad som motsvarar den anställdes nedsättning av arbetsfönnägan. Den arbetshandikappade konkurrerar dä ut annan arbetskraft från produktionen, framför allt den arbetskraft som har lågt produktionsvärde som approximativt motsvarar lönekostnaden. Vlachos slår fast att en viss grad av över-

Överväganden och förslag 199

subventionering troligtvis förekommer, men att det krävs experimentella studier för att kunna säkerställa om och inom vilka delar av arbetsmarknaden detta sker. Några sådana experimentella studier har inte gjorts. Man brukar skilja på planerad och oplanerad undanträngning. En typ av planerad undanträngning är åtgärder som riktar sig till t.ex. arbetshandikappade lönebidrag. Syftet i dessa fall är att åstadkomma en substitutionseffekt dvs. att ersätta planerade ordinarie anställningar med den subventionerade arbetskraften. När det gäller anställningar med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer kan man utgå ifrån att undanträngningseffekten är mycket liten eller ingen alls med hänsyn till att det här är fråga om en arbetsmarknad som inte skulle finnas om anställningarna inte var subventionerade med lönebidrag. De höga lönebidragsnivåerna hos de allmännyttiga organisationerna innebär dock att man med största sannolikhet i stället får en inlåsningseffekt. En särbehandling av de allmännyttiga organisationerna, som direktiven förutsätter, kommer att innebära fortsatta höga lönesubventioner och därmed stor risk för inlåsning. För att i möjligaste mån motverka detta måste kraven på tydliga handlingsplaner, rehabilitering och uppföljning sättas höga. Hur detta skall ske utvecklas i förslagen nedan.

7.1.7 Insatser för vissa

grupper

En kartläggning har gjorts det särskilda introduktions- och av uppföljningsstödet SIUS, verksamheten Unga Handikappade och Galaxen. Resultatet kartläggningen vid handen av ger att dessa verksamheter har stor betydelse för människor med omfattande arbetshandikapp. Det är viktigt att samhället har en positiv vilja att ge även personer med omfattande arbetshandikapp samma möjligheter som personer utan funktionshinder på arbetsmarknaden. En iakttagelse är att rehabiliteringsinslaget betonas mer i dessa verksamheter än i den

200 Överväganden och förslag sou 1997:5

lönebidragshanteringen. En viktig slutsats blir därför vanliga att hanteringen lönebidraget för alla av arbetsav grupper handikappade bör utformas på ett sådant sätt att handlingsplaner, rehabilitering och uppföljning fokuseras och sätts i Förslag med denna innebörd utvecklas nedan. förgrunden. Vad har inte kunnat klaravser SIUS-projektet man ännu göra organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsverksamhetens mål och innehåll. I ning när det gäller 97: 1 föreslås därför

budgetpropositionen 1996/ bilaga 5 att

, bör bedrivas försöksverksamhet ytterli- SIUS-projektet som ett år. gare

7.1.8 Offentligt skyddat arbete OSA

Enligt direktiven skall utredningen göra en översyn även av den sysselsättningsskapande åtgärden offentligt skyddat arbete OSA. I december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle till kommuner, landstingskommuner och i vissa fall utgå andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete för socialmedicinskt arbetshandikappade. Denna hade tidigare sysselsatts i beredskapsarbeten grupp för arbetslösa med medsatt arbetsförmåga, de s.k. T1arbetena för socialmedicinskt arbetshandikappade och sedan

i särskilda beredskapsarbeten i kommunal regi.

I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder anförde föredragande statsrådet att det prop.1984/85:45 behövdes särskilda insatser för de socialmedicinskt arbetshandikappade och att dessa insatser måste vara nära kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. En också för dessa möjlighet att planera sysselsättningen personer skulle ge kommunerna bättre förutsättningar att klara det totala sociala ansvaret för med tyngre personer socialmedicinska arbetshandikapp. Man konstaterade också att skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare skulle komma att vara undantaget från anställningsskyddslagens tillämp-

SOU l997:5 Överväganden och förslag 201

ningsomrâde enligt lagens 1 § och föreslog också att gruppen g skulle undantas från lagen om offentlig anställning. Utredningen konstaterar att både volym och kostnader för dem i offentligt skyddat arbete har hållit sig som sysselsätts tämligen konstant över tiden. Cirka 5 000 sysselpersoner sätts i denna stödform till en kostnad av ca 500 miljoner kronor årligen. Utredningen har övervägt om denna stödskulle kunna slås med stödformen anställning åtgärd samman

med lönebidrag så att OSA härigenom skulle komma att

omfattas även av andra arbetsgivarkategorier. Med hänsyn till bl.a. att det här är fråga om en större i arbetshandikappen är det framför allt två skäl tyngd som talar mot en sådan sammanslagning. Det skulle innebära att denna kom att omfattas av lagen om anställningsgrupp skydd, något som skulle kunna påverka möjligheten till Det skulle också innebära sämre placering i arbete negativt.

i

möjligheter för kommunerna att i nära anslutning till övriga

i

sociala åligganden planera deras sysselsättning, dvs. ta det för denna arbets-

l

totala sociala ansvaret grupp av j handikappade.

l

7.1.9 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Kartläggningen jämställdhet mellan kvinnor och mån i av kapitel 6 visar att kvinnor med funktionshinder möter totalt arbetsmarknaden också sett större svårigheter än män på men när det gäller anställningar med lönebidrag. En högre andel kvinnor än män är t.ex. registrerade som deltidsarbetslösa vid Fler än kvinarbetsförmedlingen. män nor är inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten Ami. Betydligt fler män än kvinnor är anställda med lönebidrag och bland anställda med lönebidrag hos enskilda arbetsgivare är skillnaden särskild markant. Fler orsaker som t.ex. utbildning eller arbetsuppgifter kan ligga till grund för denna skillnad dock arbetsmarknadsmen utredningen anser att verket bör rikta större uppmärksamhet mot kvinnors möjlig-

202 Överväganden och förslag sou 1997:5

heter att få arbete med lönebidrag hos olika arbetsgivarkategorier. AMV bör ha förutsättningar att styra utvecklingen så att en utjämning här kan ske mellan kvinnor och män.

7.1.1O Lönebidragsanställdas roll inom kulturområdet

Antalet anställda med lönebidrag vid vissa institutioner inom kulturområdet är betydande. Framför allt detta arkivgäller och museiinstitutioner. Utredningen har inhämtat att totalt ca 500 är anställda med personer lönebidrag vid Riksarkivet, Språk- och folkminnesinstitutet, Riksantikvarieämbetet samt de centrala museerna. Sammantaget utgör de anställda med lönebidrag ca 20 procent av personalen vid dessa institutioner. Vid länsmuséerna har 400 ca personer anställning med lönebidrag vilket motsvarar närmare 40 procent av personalen. Andelen anställda med lönebidrag kan variera kraftigt mellan olika institutioner och i vissa fall uppgå till närmare 60 procent. För centrala delar musei- och arkivinstitutionernas av aktiviteter såsom registrering och dokumentation är andelen anställda med lönebidrag så stor att de grundutgör en förutsättning för att verksamhet skall kunna bedrivas. Hela arkiv- och museisektom blir därmed också extra känslig för förändringar av villkoren för de anställda med lönebidrag. Arbetsmarknadspolitiska beslut och åtgärder kommer att spela en avgörande roll inom denna del av statens kulturpolitiska ansvarsområde. En plötslig neddragning av antalet anställningar med lönebidrag eller en allt för snabb reducering av ersättningsnivåerna, vid de berörda institutionerna kan få negativa konsekvenser för verksamheten. När det flexibla infördes lönebidragssystemet uppmärksammades kultursektorns särskilda förutsättningar. Det nya systemets konsekvenser ansågs så kraftigt påverka institutionernas möjlighet att bedriva sin verksamhet, och dessutom allvarligt försvåra för de anställda med lönebidrag, att

Överväganden och förslag 203

särskild kompensation krävdes för att lindra effekterna. Medel omfördelades, från anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade till vissa centrala kulturinstitutioner med förhållandevis hög andel anställda med lönebidrag. Medlen utgick som kompensation för att institutionerna skulle kunna upprätthålla verksamheten och bibehålla andelen anställda med lönebidrag. Som ovan nämnts är centrala verksamheter inom kultursektorn baserade på personal anställd med lönebidrag. Enligt utredningens bedömning kan de förändringar av de ekonomiska villkoren för lönebidragsanställning som föreslås gälla , för staten i övrigt, i hög grad inverka på vissa kulturinstitutioners förutsättningar att arbeta efter kulturpolitikens intentioner. Enligt uppgifter till utredningen klassificeras länsmuséerna som allmännyttiga organisationer medan de centrala muséema och länsarkiven klassas statliga institusom tioner. Utredningens förslag kommer därför att olika förge utsättningar för länsmuséema och de övriga institutionerna. Det ligger emellertid inte inom ramen för utredningens uppdrag att redogöra för de särskilda konsekvenser för kulturområdet utredningens förslag angående villkor för som anställning med lönebidrag kan föranleda. Utredningen föreslår därför att en särskild konsekvensanalys för kulturområdet sker av förslaget till förändringar av villkoren för anställning med lönebidrag.

204 Överväganden och förslag

7.2 Förslag

Förslagen i sammanfattning:

Det flexibla lönebidraget bör bibehållas.

Handläggning av lönebidragen föreslås effektiviseras genom flera åtgärder. Bland annat genom att en särskild funktion som sam-

ordnare/förhandlare inrättas i varje län.

Särskild arbetsplatsintroduktion för anställning med lönebidrag

föreslås under högst sex månader.

Länsarbetsnämndema föreslås följa utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån som under en treårsperiod gradvis

skall trappas ned till 60 procent.

Definition och positiv särbehandling av allmännyttiga organisa-

tioner som föreslås få utfyllnad till en genomsnittlig bidragsnivå

, på 80 procent. I det enskilda fallet högst 90 procent.

Utredningen anser att åtgärden anställning med lönebidrag skall förbehållas personer med funktionshinder som leder till arbets-

handikapp. Stöd till invandrare med sprâksvårigheter bör därför

inte inrymmas i denna åtgärd.

Utredningen föreslår att AMS prioriterar utvecklingen av sitt nya uppföljningssystem för att Af/Ami skall få heltäckande informa-

tion om bl.a. det aktuella budgetutrymmet för anställningar med lönebidrag.

Trots att regeringens intentioner med införandet det

av

flexibla lönebidraget inte har kunnat uppfyllas, föreslår utredningen att flexibiliteten skall bibehållas. Den effektivisering av lönebidragshanteringen som föreslås nedan bör leda

Överväganden och förslag 205

till en sänkning av den genomsnittliga bidragsnivån och skapa utrymme för att öka ätgärdsvolymen.

7.2.1 Handläggning av lönebidrag kompetens - Av kartläggningen och de allmänna bedömningarna framgår att handläggningen av lönebidragen många håll brister i effektivitet. De viktigaste iakttagelserna utredningen som gjort kan sammanfattas på följande sätt: 0 Handlingsplaner förekommer sällan. 0 Handlingsplanerna är dålig kvalitet. av 0 Det sker få övergångar till osubventionerat arbete. 0 Lönebidragsnivåema är generellt sett för höga och inte anpassade till graden av arbetsförmåga. 0 Att fastställa faktisk arbetsförmåga anpassad till ett bidrag med total flexibilitet är svårt och kan vara en orsak till ökningen av bidragsnivåerna. 0 Af/Ami har sällan uppföljande kontakter med de arbetshandikappade och arbetsgivarna sedan anställningen är klar och ser då ofta som sin enda återstående uppgift att omförhandla bidraget. 0 Omförhandlingar sker ofta telefon. per

Med hänsyn bl.a. till att lönebidraget avses vara ett instrument för rehabilitering samt att målet skall vara att lönebidraget på sikt kan reduceras/upphöra, är handlingsplanen ett viktigt inslag för att nå detta mål. Handlingsplanen måste innehålla tydliga mål och de åtgärder som behövs för att nå målen. Förslaget om arbetsplatsintroduktion före lönebidragsanställningen i kombination med upprättandet av en handlingsplan, kan bidra till en förbättring och effektivisering lönebidragshanteringen ökade insatser från av genom Af/ Ami, mer träffsäkra arbetsplaceringar samt bidragsnivåer anpassade till arbetsförmågan och härigenom mindre bidrag sbehov.

206 Överväganden och förslag

Utredningen anser att det dessutom behövs en mer utvecklad kompetens för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i administrationen av lönebidraget. Enligt utredningens uppfattning kräver en effektiv handläggning motsvarande kompetens som finns inom Ami. Utredningen föreslår dessutom att en särskild funktion som lönebidragssamordnare/ förhandlare inrättas i varje län. En funktion som har särskilda kunskaper för att kunna möta företagen i en förhandlingssituation. Denna funktion skall också samordna handläggningen av lönebidraget och kontakterna med företagen. Utredningen är klart medveten om att detta innebär ökade Ä administrativa kostnader. andra sidan innebär en fortsatt ineffektiv handläggning dels ökade kostnader för lönebidragen, dels att intentionerna med lönebidraget troligen inte kan uppfyllas.

7.2.2 Definition och särbehandling allmännyttiga av organisationer

Som ovan nämnts skall utredningen enligt direktiven, när det gäller att förhindra uppsägningar inom allmännyttiga organisationer, redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

Den särbehandling av allmännyttiga organisationer, som

direktiven förutsätter, innebär att dessa skall kompenseras när lönebidragets högsta nivå inte längre kommer att uppgå till 90 procent. En definition av vad som avses med begreppet allmännyttig organisation blir därför nödvändig för att klargöra vilka arbetsgivare som skall komma att bli föremål för en särbehandling. Utredningen föreslår därför att vid hanteringen man av lönebidrag ansluter sig till den skatterättsliga definitionen av vad som avses med allmännyttiga organisationer, som återunder avsnitt 7.1.2. Med hjälp denna definition kan ges av

Överväganden och förslag 207

man avgöra om en ideell organisation är att betrakta som allmännyttig . De fackliga organisationerna betraktas inte, i skatterättsligt hänseende, som ideella allmännyttiga organisationer eftersom deras syfte är att stödja medlemmarnas ekonomiska intressen. Utredningen anser dock att de fackliga organisationerna, i detta avseende, även fortsättningsvis bör kunna betraktas som allmännyttiga organisationer. Utredningen föreslår också att de allmännyttiga organisationerna, för att komma i åtnjutande av ett högre lönestöd, skall uppfylla kraven god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Redogörelsen under avsnitt 7.1.3 visar att små föreningar ofta inte klarar sin roll som arbetsgivare. I varje fall inte på ett sådant sätt att arbetshandikappades behov av utveckling och rehabilitering kan tillgodoses. Vid placering av funktionshindrade i lönebidragsanställning, bör AMV om man saknar kunskap om arbetsplatsen, försäkra sig att om arbetsmiljön är godtagbar. Ytterligare ett kriterium som bör gälla för att man som allmännyttig organisation skall omfattas av en särbehandling är att organisationen eller föreningen skall kunna styrka att man har låg betalningsfönnåga. Bland de allmännyttiga organisationerna finns föreningar som har god ekonomi och därför rimligen inte bör komma i åtnjutande ett högre av lönestöd än andra arbetsgivare anställer med som personer lönebidrag. Detta bör kunna lösas genom att organisationen vid anställningen och vid omförhandling, med sin senaste deklaration/ särskild uppgift till Skattemyndigheten, styrker att den har låg betalningsfönnåga. En genomgång av de allmännyttiga organisationerna i tre län visar att dessa vid tillämpning de båda nämnda kriteav rierna, med en grov uppskattning, skulle minska med ungefär sjättedel. Minskningen blir dock mindre t.ex. en om idrottsrörelsen länsvis genom samordning av löneadministration, rehabilitering och arbetsmiljöfrågor uppfyller arbetsmiljökriteriet.

208 Överväganden och förslag

Utredningens förslag blir att lönebidragets storlek, med beaktande av vad som anförts ovan, för de allmännyttiga organisationerna fastställs i två steg. Under första period högst månader förslag

en av sex se

om API sker erforderlig inskolning och eventuell anpassning av arbetsplatsen i samråd med Af/Amizs handläggare. Förutsättningar skapas då för att i en reell miljö fastställa graden arbetsförmåga. Detta innebär att i det första steget av man hanterar en kommande anställning med lönebidrag på samma sätt för alla arbetsgivare som har anställda med lönesom bidrag. Därefter fastställs lönebidragets nivå i samråd mellan den arbetshandikappade, arbetsgivaren, den fackliga organisationen och Af/Ami. Om lönebidragsnivån med hänsyn till arbetsförmågan bedöms bli lägre än 80 procent, dvs. den högsta nivå som sedan 1 juli 1995 gäller vid nyanställningar, får den ideella organisationen ansöka om utfyllnad av bidragsnivån med åberopande av låg betalningsförrnåga. Detta måste kunna styrkas med t.ex. uppvisande av senaste deklaration/särskild uppgift till skattemyndigheten. Detta innebär att lönebidragssystemet med fastställande av arbetsförmåga kommer att behandlas lika för alla arbetsgivare. Allmännyttiga organisationer har därefter möjlighet att genom en egen viljeyttring få den utfyllnad av bidragsnivån som motsvarar deras lägre betalningsförmåga, dock högst 90 procent. Lönebidrag med 100 procent kan naturligtvis också fortsättningsvis beviljas för gravt handikappade, vilket gäller alla arbetsgivarkategorier. Utredningen förutsätter också att erforderliga övergångsregler tillskapas som ger förutsättningar för en mjuk övergång.

7.2.3 Uppföljning av genomsnittlig bidragsnivå

Utredningen finner det angeläget att den genomsnittliga bidragsnivån för anställningar med lönebidrag sjunker.

Överväganden och förslag 209

Genom att på så vis sänka utgifterna för lönebidragen, skulle fler arbetshandikappade kunna beredas anställning. Ett av målen med införandet det flexibla lönebidraget att av var sänka den genomsnittliga bidragsnivån. År 1995 den låg på 73 procent. Detta innebar att bidragsnivån ökat jämfört med 1991. Bidragsnivån år 1996 låg dock något lägre, vilket betyder att genomsnittet i stort sett är detsamma som vid införandet av det flexibla lönebidraget. I det kärva arbetsmarknadsläge som rått sedan den 1 juli 1991 har det varit svårt att placera anställda med låg lönebidragsnivä. I samband med att lönebidragen förändrades blev det möjligt för vissa arbetsgivare, bl.a. enskilda företag att erhålla högre bidragsnivåer än tidigare. Utredningen har funnit att bidragsnivåerna utjämnats mellan arbetsgivarkategorierna. För att visa om detta beror på att bl.a enskilda arbetsgivare anställt med större nedsättning i arbetspersoner förmåga än tidigare eller om det beror på att bidragsnivåerna generellt sett drivits upp skulle kräva en grundlig genomgång enskilda arbetsplatser. Av AMS och TCO:s rapport om av lönebidrag i tre län framgår dock, att lönebidragsnivåerna generellt sett är för höga och inte anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga. Utredningen finner att uppföljningen av huruvida intentionerna med det flexibla lönebidraget uppnåtts varit bristfállig. Detta avser även bidragsnivåemas utveckling. Ansvaret för fastställande bidragsnivån ligger idag hos Af/Ami. av Nivån bestäms dels med hjälp av arbetsprövning och dels i förhandlingar med arbetsgivare. Af/Ami har som uppgift att se till att den överenskomna ersättningen är skälig. Utredningens bedömning lönebidragets nivå fastär att om ställs enbart med utgångspunkt från arbetsförmågans nedsättning bör den genomsnittliga bidragsnivån kunna sänkas avsevärt. Av denna anledning föreslår utredningen att länsarbetsnämnderna i uppgift att följa utvecklingen av den genomges snittliga bidragsnivån. En uppföljning bör göras av den genomsnittliga bidragsnivån både totalt och för varje arbets-

210 Överväganden och förslag

givarkategori. Uppföljningen bör genomföras månadsvis och

användas information för de som tjänstemän som förhandlar om bidragsnivåer. Syftet är att öka medvetenheten om den aktuella nivån och att därigenom förhindra att arbetsgivare erhåller alltför hög bidragsnivå i förhållande till den en arbetshandikappades arbetsfönnåga. En skälig bidragsnivå bör alltså nivå uppfattas som en som motsvarar arbetsnedsättningen. Med hänsyn till att merparten lönebidrag har nivå en som väsentligt överstiger 50 procent och det finns skäl att utgå från att med mycket personer grava funktionsnedsättningar och låg prestationsfönnåga endast utgör mindre del de en av anställda med lönebidrag, är det rimligt att utgå från att den genomsnittliga bidragsnivån bör kunna sänkas avsevärt. En bedömning är också att införandet särskild API kan av en vara ett stöd för Af/Amizs förhandlare vid fastställandet av bidragsnivån. Av kapitel 3 tabell 3.10 framgår att den genomsnittliga bidragsnivån hos statliga myndigheter och försäkringskassorna är 81 respektive 85 procent vilket är väsentligt högre än hos övriga arbetsgivarkategorier. Utredningen vill erinra om att riksdagen i maj 1996 enigt uttalade att det är särskilt viktigt att offentliga arbetsgivare, som för närvarande har arbetshandikappade anställda med de högsta bidragsnivåerna, agerar på ett socialt ansvarsfullt sätt.

Bidragsnivåer i mars 1996

Diagram 7. l visar fördelningen efter bidragsnivå i utredningens urval av anställda med lönebidrag under månad mars 1996. Anställningarna med lönebidrag har delats i två upp grupper. De som anställdes före den 1 juli 1991 och de som anställdes efter detta datum. Drygt hälften i av personerna utredningens urval anställdes med lönebidrag efter den l juli 1991. Den genomsnittliga bidragsnivån bland dem som anställdes före den l juli 1991 är i urvalet 66 procent och bland dem som anställdes efter detta datum är nivån 71

Överväganden och förslag 211

procent. Införandet av det flexibla lönebidraget har haft

som

följd att andelen anställda med lönebidrag för vilka det utgår ett bidrag under 50 procent minskat. Andelen anställda med lönebidrag för vilka det utgår ett bidrag mellan 60 och 79 procent har samtidigt ökat.

Diagram 7.1 Bidragsnivå för ett urval anställda med lönebidrag i

mars 1996.

Andel anställda 1°°°/° -:-:-. 90% :ñBldragsprocen 50% I intervallet 7°% 990-100; . 60% Eiåfff 50-59 5 1 5°% -:-:: - 1 Zgägi; 55° E 40% i 30% fäfffä Iso-ss 20% A 10% ä 0% före199107-01 efter1991-07-01

Diagrammet visar att det i mars 1996 för anställningar med lönebidrag fortfarande går att finna spår av den gamla bidragsstrukturen. Bland dem som anställts med lönebidrag före den 1 juli 1991 har nästan en fjärdedel en bidragsnivä som ligger under 50 procent. I princip hela denna har

grupp

en bidragsnivä på 25 procent. Av dem som anställts efter den 1 juli 1991 är andelen med en bidragsnivä under 50 procent mycket lägre. Dessa utgör endast 8 procent och de uppvisar en relativt stor spridning mellan nivåerna 25 och 49

procent.

212 Överväganden och förslag

Omfördelningsalternativ med fokus på den genomsnittliga bidragsnivån

Med hjälp av utredningens representativa urval som består av 8 416 hade anställning med lönebidrag i personer som mars 1996, har beräkningar gjorts för av hur mycket medel som skulle kunna omfördelas vid en förändrad genomsnittlig bidragsnivå. Utbetalningarna i mars månad har sedan räknats

till årskostnad. Se även bilaga 3.

upp För i urvalet den genomsnittliga bidragspersonerna var nivån 68,5 procent. De allmännyttiga arbetsgivarna erhöll en genomsnittlig nivå på 82,3 procent. Utredningen presenterar tre alternativa beräkningar. De generella nivåerna omfattar en genomsnittlig bidragsnivå på 70 procent, 60 procent och 50 procent. Eftersom utredningen vill behålla det flexibla lönebidraget, bör de genomsnittliga bidragsnivåerna betraktas som den kostnadsram inom vilken bidragsnivåerna kan variera. Vid sidan av beräkningarna för 70, 60 och 50 procentnivåerna har utredningen räknat på det utrymme som skulle behövas för att fem sjättedelar allge av männyttan en särbehandling grund av låg betalningsförmåga. Genomsnittet för denna del av allmännyttan har satts till 85 respektive 80 procent. Totalkostnaden för alternativen visar årskostnaden för i 1996 års priser. Kostnadsförändringen i tabellönebidragen lerna utgörs av utgifterna för 1996 minus kostnaden i ett alternativt system.

Överväganden och förslag 213

Tabell 7.1 Alternativ med en generell nivå på 70 procent och positiv

särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och 80 procent.

Förslag Bidragsnivå i Förändring i Förändring i genomsnitt miljoner procent av kronor 1996 jämfört med års utgifter 1996 års utgifter

5/6 allmärmyttan 85 % av

Eftersom förslagen i tabell 7.1 innebär en höjning av dagens genomsnitt uppvisar samtliga alternativ en kostnadsökning. Kostnaden för att tillåta höjning av genomsnittet till 70 en procent för alla arbetsgivare uppgår till ca 110 miljoner kronor och motsvarar ungefär 900 anställningar med lönebidrag under ett år. För att behålla volymen måste i så fall finansiering sökas på annat håll.

214 Överväganden och förslag

Tabell 7.2 Alternativ med generell nivå på 60 procent och positiv

särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och

80 procent.

Förslag Bidragsnivâ i Förändring i Förändring i genomsnitt miljoner procent av kronor 1996 jämfört med års utgifter 1996 års utgifter

Beräkningarna i tabell 7.2 visar budgeteffekterna för samma särbehandling av allmännyttan som i tabell 7.1. Det första förslaget som går ut på att särbehandla fem sjättedelar av allmännyttan så att dessa tillåts höja sin genomsnittliga bidragsnivå till 85 procent kostar drygt 65 miljoner. Jämfört med dagens utgifter är dock intäkten av att övriga arbetsgivare minskar sin bidragsnivå till ett genomsnitt på 60 procent tillräckligt stor för att finansiera både allmännyttans högre bidragsnivåer och att öka antalet lönebidrag. Kostnaderna skulle minska med nästan 140 miljoner kronor och antalet anställningar skulle kunna öka med 000 drygt 1 personer. Att låta fem sjättedelar av allmännyttan ligga på en genomsnittlig nivå motsvarande en bidragsnivå på 80 procent, dvs. några procentenheter lägre än i dag, innebär att utgifterna för dessa minskar med drygt 50 miljoner. De totala utgifterna skulle med detta förslag i samband med att övriga arbetsgivare sänker sin genomsnittliga bidragsnivå till

Överväganden och förslag 215

60 minska kostnaderna med 250 procent drygt miljoner och räcka till mer än 2 000 lönebidrag. nya Den genomsnittliga årliga kostnaden för en anställning med lönebidrag uppgick år 1996 till drygt 120 000 kronor. Om den genomsnittliga bidragsnivån hade legat på 60 procent för alla arbetsgivare skulle 6 000 lönebidrag nya kunnat anordnas under 1996. Beräkningarna i tabell 7.1 och tabell 7.2 grundar sig på nuvarande lönetak på 13 700 kronor i månaden. Utredningen räknar att en höjning av lönetaket från dagens nivå till 14 000 kronor i månaden skulle kosta ytterligare drygt 20 miljoner kronor och att en höjning till 14 500 skulle kosta ca 60 miljoner. Beräkningen bygger på ett antagande att de om som i dag har en månadslön på mellan 13 500 och 13 700 skulle komma i fråga vid en höjning av lönetaket. I utredningens urval har drygt en femtedel lön i det intervallet.

Diagram 7.2 Antal nya lönebidrag om den genomsnittliga bidragsnivån sänks till 60 procent.

Antal nya Lönetak Iönebldrag 14500

.14000

216 Överväganden och förslag

Diagram 7.2 visar uppgifterna i tabell 7.2 med tre alternativa lönetak. Kostnadsändringama har räknats om till antal nya lönebidrag. Tabell 7.3 nedan visar effekterna på budgeten i det fall den genomsnittliga bidragsnivån sänks till 50 procent och lönetaket ligger kvar på 13 700. När bidragsnivân sänks till ett genomsnitt 50 procent för alla arbetsgivare, kan mer än en fjärdedel av utgifterna sparas. Det innebär att antalet lönebidrag skulle kunna öka med 17 000. En positiv särbehandling av allmännyttan upp till 85 procent skulle ge 730 miljoner att omfördela och räcka till drygt 8 000 nya lönebidrag.

Tabell 7.3 Alternativ med generell nivå på 50 procent och positiv särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och 80 procent.

Förslag Bidragsnivä i Förändring i Förändring i genomsnitt miljoner procent av g kronor 1996 l jämfört med års utgifter 4 1996 års utgifter

Diagram 7.3 visar förslagen i tabell 7.3 för tre alternativa lönetak. Diagrammet visar hur många lönebidrag nya som skulle kunna anordnas vid de föreslagna nivåerna.

överväganden och förslag 217

Diagram 7.3 Antal nya lönebidrag när genomsnittet sänks till 50 procent.

Antal nya lama lönebidrag .14500 I14ooo 1113700

Utredningen har övervägt de förslagsaltemativ som presenterats i avsnittet. Den förlust på 1 000 eller fler lönebidrag som en höjning av bidragsnivån till 70 procent leder till kan inte accepteras. Utredningen anser det i stället vara angeläget att poängtera vikten av att intentionerna med det flexibla lönebidraget verkligen uppfylls. Beroende på att personer med mycket grava funktionsnedsättningar och låg prestationsförmåga endast utgör en mindre del av dem som är anställda med lönebidrag, anser utredningen att en genomsnittlig bidragsnivâ på 50 procent är befogad. En sådan nedden generella nivån skulle för drygt dragning av ge utrymme 10 000 nya lönebidrag. Neddragningen av de genomsnittliga bidragsnivåerna från dagens läge till 50 procent kan dock innebära svåra omställningsproblem för vissa arbetsgivare. I valet mellan generell nivå på antingen 50 eller 60 proen cent förordar därför utredningen en genomsnittlig bidragsnivå på 60 procent.

218 Överväganden och förslag SOU 1997;5

Utredningen anser vidare att det är befogat att tillåta något

högre bidragsnivåer för allmännyttiga arbetsgivare. Se av-

snitt 7.2.2 om definition av allmännyttan.

Genomförande Utredningen är medveten om att den sänkning av bidragsnivån föreslås kräver vissa som omställningar. För arbetsgivare med anställda med lönebidrag och höga bidragsnivåer innebär utredningens förslag en ekonomisk försämring. Det kan ta tid att verksamheten på grund de lägre anpassa av intäkter neddragning innebär. Av denna en anledning föreslår utredningen gradvis nedtrappning en av bidragsnivåerna. De mest omfattande neddragningarna av utredningens förslag kommer att beröra statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner, försäkringskassor och den del allmänav nyttan som omfattas av specialregler. Utredningen har dock redan tidigare pekat på riksdagens uttalande om att offentliga arbetsgivare måste agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Utredningen finner det motiverat att föreslå en gradvis neddragning av bidragsnivåerna under en period av tre år. Diagram 7.4 visar hur de genomsnittliga bidragsnivåerna fördelar sig för de berörda arbetsgivarna i utredningens urval. I diagram 7.4 också de nivåer

presenteras genomsnittliga

som ger en utjämnad nedtrappning för statliga arbetsgivare, institutioner, försäkringskassa och en sjättedel av allmännyttan. Eftersom bidragsnivåerna år 1996 varierar något innebär det att den procentuella nedtrappningen blir olika för de skilda arbetsgivarkategorierna under det första året. Som riktmärke kan dock nämnas, att nedtrappningen motsvarar en ungefärlig nedskärning med 10 procent om året.

Överväganden och förslag 219

Diagram 7.4 Nedtrappning av bidragsnivåerna under

treårsperiod.

Bldragsnlvå 90 80,69 ao 70 so so 211996I1997 40 30 El 1998 1 B 20

Stat Institution Försäkrlngskassa 1/6 Allmännytta

Diagram 7.5 nedan visar hur bidragsnivåerna i utredningens urval är fördelade efter bidragsnivå hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner och försäkringskassorna.

Diagram 7 .5 Bidragsnivåerna hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner och försäkringskassan.

-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100 39 49 59 69 79 89 99 Bidragsnivå

220 överväganden och förslag

Dessa erhåller mycket höga bidragsnivåer i dag. arbetsgivare Mer än hälften lönebidragen ligger på 90 procent eller

av

Endast har bidragsnivå under 60 mer. sju procent en prode höga bidragsnivåerna har tillkommit cent. Majoriteten av före den l juli 1991. Tabell 7.4 nedan visar ett par räkneexempel pä hur långt olika kombinationer av nedskrivningar av de höga bidragsnivåerna kan nä för att genomföra nedtrappningsförslagen. Utredningen förutsätter dock att övergångsregler som ger en

i

smidig övergång tillskapas.

Tabell 7.4 Exempel på förändringar nedtrappning på

som ger en ungefär 10 procent år for stat, institutioner, försäkringskassan per och l/6 av

År År Effekt År 3 Effekt 1 Effekt 2

Ned- Om nivån Ned- Om nivån Ned- Om bidragsnivå trappning 65 % skriv trappning eller 6O trappning % skriv med 10 % ned med 10 med 12 % skriv ned med med 8 % 75 ned med 10 5 enheter

Om bidrags Ned- Om bidrag Ned- Om bidrag Ned- % trappning 90 90 trappning 70 så skriv trappning nivå 6O med med ll % 80 80 med 9 % ned med 10 med 8 % skriv ned antal "ar i 75 75 övriga ned 5 anställn. 70 70 enheter 65 65

Utgifterna för utredningens förslag om en sänkning av bidragsnivån till 60 procent under en treårsperiod, extra

och taket till 14 000

bidrag till allmännyttan en höjning av

kronor i månaden visas i tabell 7.5. Tabellen visar också

med oförändrat lönebidragssystem. Eftersom utgifterna ett

sänker kommer l 900

utredningens förslag utgifterna, ca nya

överväganden och förslag 221

lönebidrag kunna anordnas under den kommande treårsperioden.

Tabell 7.5 Kostnaden för utredningens förslag i löpande priser i miljoner kronor för år 1997-1999. Kostnadsberäkningarna antar oförändrade volymer.

Om höjningen av lönetaket införs först år 1998 kan antalet nya lönebidrag spridas ut jämnare och ökningen år 1997 uppgå till 630 nya lönebidrag.

7.2.4 Särskild arbetsplatsintroduktion för anställning med lönebidrag

Arbetsmarknadsinstituten Ami har utvecklat en god kompe-

tens för arbetsprövning och utredningen det anser viktigt att de som ansvarar för hanteringen av lönebidragen skall ha motsvarande kompetens. För att underlätta bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan är det väsentligt att bedömningen efter utredning kan göras i en reell arbetssituation på den arbetsplats där en anställning med lönebidrag planeras. Utredningen föreslår därför att en anställning med lönebidrag skall föregås av en arbetsplatsintroduktion API under högst sex månader om inte särskilda skål talar emot. Detta innebär att man utan lönekostnader för arbetsgivaren får inskolning på arbetsplatsen. Eventuella en anpassningar bör då också ske på arbetsplatsen och bedömning den en av

222 överväganden och förslag sou 1997:5

funktionshindrades nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till arbetet. Arbetsplatsintroduktionen syftar till att leda till en anställning med lönebidrag. Arbetsgivaren bör förberedas på att lönebidragets storlek kommer att bestämmas utifrån arbetsförmägans nedsättning i samråd mellan Af/Ami, den enskilde, arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Detta förslag innebär att arbetsgivaren inte kommer att ha några lönekostnader för den arbetshandikappade under tiden för inskolning på arbetsplatsen. Den kostnadssänkning arbetsgivaren därmed erhåller minskar också eventuell konkurrens mellan lönebidrag och andra, konjunkturberoende åtgärder. Under perioden i särskild API bör en tjänsteman från Af/Ami ha kontakt med arbetsplatsen och där medverka vid arbetsbedömningen. I kompletteringspropositionen 1992/93: 150 bilaga 8 föreslog regeringen att medel till utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabilitering skulle anvisas under anslaget Särskilda för arbetshandikappade. I skälen för förslaget anföråtgärder de föredragande statsrådet bl.a: att med denna omfördelning mellan anslagen skulle medlen till utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid Ami bli mindre känsliga för kostnads- och volymförändringar. Exempelvis kan ökade insatser vid Ami påverka kostnaderna för lönebidrag genom mer träffsäkra arbetsplaceringar och därmed mindre bidragsbehov. Med den svaga arbetskraftsefterfrågan som råder är dessutom praktik och arbetsträning genom Ami ofta ett alternativ till anställning med lönebidrag eller förutsättning för anställning skall komma till stånd. en att en

införandet särskild arbetsplats- Utredningen menar att av en introduktion före en anställning med lönebidrag skulle få, just de effekter som redovisades i ovanstående citat. Utredningen förutsätter också att de förändringar i regelverket är förutsättning för den föreslagna förändsom en ringen genomförs.

Överväganden och förslag 223

Finansiering av särskild API Sökande deltar i som arbetsplatsintroduktion erhåller utbildningsbidrag motsvarande sin dagpenning. Idag genomgår ca 25 de procent av arbetshandikappade en API innan de anställs med lönebidrag. Särskild arbetsplatsintroduktion avser introduktion under högst sex månader inte om särskilda skål talar emot. Detta kommer den tid att förlänga då utbildningsbidrag betalas ut totalt sett. De medel som avsatts till utbildningsbidrag för arbetshandikappade har inte utnyttjats fullt ut de senaste åren, det finns här en möjlighet att ge försörjning åt fler arbetshandikappade i samband med deltagande i API. Efter det kraftiga överdraget av anslaget för utbildningsbidrag under budgetåret 1992/93 fördes utbildningsbidragen för sökande vid Ami in i som en egen post handikappanslaget. Detta för att minska sårbarheten i fmansieringssystemet för sökande med funktionshinder. Budgetutfallet för de påföljande åren har varit bättre. Budgetåren 1993/94 och 1994/95 förbrukades endast 88 respektive 76 procent av anslaget. Under det förlängda budgetåret 1995/96 hade vid utgången av oktober månad 72 procent av anslaget för utbildningsbidrag åt arbetshandikappade förbrukats. Enligt årets budgetproposition kommer medlen för utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami att föras till anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. AMS målsättning är att minst 26 000 arbetshandikappade månad skall erhålla per utbildningsbidrag. I årets budgetproposition avdelas 560 kronor ca miljoner i utbildningsbidrag åt arbetshandikappade för budgetåret 1997. Förslaget om en särskild API kommer att öka utgifterna för Å utbildningsbidrag åt arbetshandikappade. andra sidan fördröjs inträdet i en anställning med lönebidrag varför

Prop 1996/1997:1.

224 Överväganden och förslag

utgifterna för lönebidrag kommer minska. vidare

att Se av-

snitt 7.3 om ekonomisk redovisning.

7.2.5 Lönebidrag till invandrare med språksvårigheter

Enligt direktiven dir. 1996:56 skall utredaren utifrån en bedömning av vilken omfattning en sådan åtgärd kan få analysera kostnaderna för att integrera med bristpersoner fålliga kunskaper i svenska språket i systemet med lönebidrag. I Invandrarpolitiska kommitténs delbetänkande, Arbete till invandrare, SOU 1995:76 föreslogs att vissa invandrare skall kunna ges anställning med lönebidrag. Endast invandrare med särskilt besvärliga förutsättningar t.ex. långtidsarbets- löshet, låg allmän utbildning och bristande kunskaper i svenska språket skulle komma ifråga. - Vad gäller bidragsnivån ansåg kommittén att den inte bör vara högre än 50 procent av lönekostnaden, eftersom de nivåerna bör förbehållna med funkhögsta vara personer tionshinder. Kommittén uppskattade 1 500 med invandatt ca personer rarbakgrund årligen skulle beröras av förslaget. Kostnaden skulle uppgå till 126 miljoner kronor år och finansieras per en förstärkning av anslaget för lönebidrag. Den genom offentliga sektorn skulle stå för försörjningskostnaderna, vilka inte skulle bli större än t.ex. socialbidrag. Flera personer bland invandrare skulle få arbete på den reguljära arbetsmarknaden jämfört med andra lönebidragsanställda. I Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande, Sverige framtiden och mångfalden, SOU 1996:55 har man preciserat förslaget om lönebidrag för vissa invandrare. Preciseringen innebär att lönebidrag bör vara förbehållet med personer långvariga och permanenta språksvårigheter. Bidraget bör kunna utnyttjas äldre långtidsarbetslösa med lång av personer vistelsetid i Sverige, för vilka åtgärder med bl.a. upprepade

Överväganden och förslag 225

utbildningsinsatser inte fungerat. Bidraget skulle kunna göras till en del av det allmänna lönebidraget att brister i erforderliga språkfärdigheter genom likställs med andra typer av arbetshandikapp. Med den kraftiga inriktning på personer med språksvårigheter som kommittén föreslår är det sannolikt få av de är aktuella för åtgärden som kan få sysselpersoner som den ordinarie arbetsmarknaden. Kostnaden för sättning på lönebidraget bör därför sättas i relation till att den alternativa försörjningen för de aktuella sker offentlig personerna genom sektor, antingen via socialbidrag eller andra ersättningar till icke sysselsatta. Detta skulle också motivera att fler än 1 500 skulle kunna omfattas åtgärden. Kommittén personer av räknar med att 3 000 skulle beröras av förslaget personer och att kostnaden skulle uppgå till 252 miljoner kronor. Även det är viktigt att invandrare med bristande kunom skaper i svenska språket möjligheter till sysselsättning på ges den reguljära arbetsmarknaden anser utredningen att detta stöd bör inom åtgärden anställning med lönerymmas bidrag. Motivet för utredningens ställningstagande är att denna förbehållen med funktionsåtgärd bör vara personer nedsättningar som leder till arbetshandikapp. Under tiden l juli 1995 31 december 1997 kan löne- bidrag lämnas även för inte har ett arbetspersoner som vederbörande har fyllt 60 år, är långtidshandikapp, om arbetslös, lokalt bunden och uppbär arbetslöshetsersättning. Utredningen föreslår också att dessa regler skall upphöra. De som vid tidpunkten för upphörandet beviljats lönebidrag skall dock kunna behålla detta december 1997. Även längst t.o.m. här är utredningens motiv att lönebidraget bör vara förbehållet med funktionsnedsättningar som leder till personer arbetshandikapp.

226 Överväganden och förslag

7.2.6 AMV:s ekonomiadministrativa uppföljning

Af/Ami har svårigheter att överblicka den ekonomiska situationen i lönebidragshanteringen på grund av brister i AMV:s ekonomiadministrativa system som redovisats i avsnitt 4.7. Utredningen föreslår därför att AMS prioriterar utvecklingen av sitt uppföljningssystem för att Af/Ami skall få helnya i täckande information bl.a. det aktuella om budgetutrymmet , för anställningar med lönebidrag. Eftersläpningarna i arbetsgivarnas rekvisitioner av lönebidrag bör också minskas ändring i lönebidragsgenom en förordningen. Rekvisition av lönebidrag bör vara AMV tillhanda och effektueras månadsvis och långa eftersläpningar i inte tillåtas. Det är också viktigt att systemet utformas så att AMV på lokal nivå och länsnivå kontinuerligt kan följa utvecklingen de genomsnittliga bidragsnivåerna särskilt med hänvisning av till utredningens förslag om uppföljning av den genomsnittliga bidragsnivån. Se avsnitt 7.2.3.

7.3 Ekonomisk redovisning

I det här avsnittet redovisas de ekonomiska konsekvenser som följer av utredningens förslag. Utredningen föreslår en mer utvecklad förhandlingskompetens hos Af/Ami. Förutom de eventuella utbildningsinsatser som behövs för befintlig personal, föreslår utredningen att en samordningsfunktion inrättas i varje län. Den speciella samordningsfunktionen bör genomföras i projektform under tre år och därefter utvärderas. Utredningen räknar med att förstärkningen förhandav lingskompetensen ökar utgifterna med i storleksordningen 10 till 15 miljoner kronor om året under en treårsperiod. Vidare föreslår utredningen en allmän nedtrappning av bidragsnivåerna. Utredningen har övervägt olika alternativ och anser att den generella bidragsnivån bör styras till i genomsnitt 60 procent för alla arbetsgivare. För att förhindra uppsägningar inom allmännyttiga organisationer, skall dessa

Överväganden och förslag 227

arbetsgivare efter en egen viljeyttring och efter prövning av betalningsfönnågan kunna erhålla kompensation för bidragsnivåer till 90 Den upp procent. genomsnittliga bidragsnivån för allmännyttan tillåts dock inte öka utöver dagens nivåer. Utredningen anser det vara angeläget att bidragsnivåerna sjunker något även för denna kategori. Detta bör kunna ske dels genom effektivare arbetsbedömningar och dels genom den av utredningen föreslagna förhöjda förhandlingskompetensen. Utredningen föreslår vidare att det utrymme som skapas genom den föreslagna nedtrappningen av bidragsnivåema, omfördelas för inrättande av lönebidrag. Enligt utrednya ningens beräkningar kan drygt 2 000 nya lönebidragsanställningar frambringas om den genomsnittliga bidragsnivån sänks till i genomsnitt 60 procent samtidigt som fem sjåttedelar av allmännyttan tillåts ligga på en genomsnittlig bidragsnivå på 80 procent. Utredningen finner att det inom ramen för nedtrappningen finns utrymme för en höjning av lönetaket från 13 700 kronor i månaden till 14 000 kronor. Kostnaden för höjningen uppgår till drygt 20 miljoner kronor. Tillskottet i nya lönebidrag uppgår därmed till ca 1 900. Utredningen avser införa särskild arbetsplatsintroduken tion särskild API. Detta för att bedömningen av arbetsförmågan skall ske i en reell arbetssituation och därmed bli mer träffsåker. Under tid i särskild API skall utbildningsbidrag utgå till den arbetshandikappade. Enligt utredningens beräkningar innebär det att utgifterna för utbildningsbidrag kommer att öka något. Från och med budgetår 1997 finns medel för utbildningsbidrag åt arbetshandikappade under anslagspost A2. AMS har mål att till att minst 26 000 som se arbetshandikappade i genomsnitt per månad får del av dessa medel. De senaste åren har i genomsnitt 6 000 lönenya bidragsanställningar tillkommit. Om volymen ligger kvar på nivå innebär det 3 000 utbildsamma en volymökning på ca ningsbidrag i genomsnitt månad. I syfte att hålla hela per

228 Överväganden och förslag

lönebidragssystemet inklusive särskild API inom handikappåtgärderna förutsätter utredningen att erforderliga omdisponeringar av medel sker.

Tabell 7.3.1 Kostnad för utredningens förslag i löpande priser i miljoner kronor år 1997-1999.

funktion och kompetensutveckling

Summa 5 857 6 121 6 257

Tabellen visar kostnaden för särskild API, lönebidrag ovan och den föreslagna samordningsfunktionen med satsning på kompetensutveckling. Utredningen räknar att antalet utbildningsbidrag för särskild API uppgår till i genomsnitt 2 500 i månaden under införandeåret. Särskild API som personer föregår en placering i lönebidrag kommer dock att fördröja inträdet i lönebidrag under införandeåret. Utredningen räknar därmed med att drygt 80 miljoner beräknade spara av utgifter för lönebidrag. År 1998 räknar utredningen att i genomsnitt 3 000 månad erhåller särskild API. Kostnaden för personer per deras utbildningsbidrag uppgår till ca 300 miljoner kronor. Tillsammans med ökningen antalet lönebidrag som nedav trappningen av bidragsnivåerna möjliggör kommer antalet lönebidrag kunna öka med cirka 700. Utgifterna för löneåret kronor. Även bidragen hamnar det på ca 5,8 miljarder för nästföljande år räknar utredningen med ett genomsnitt på 3 000 i månaden i särskild API. Nedtrappningen av personer

Överväganden och förslag 229

de generella bidragsnivåerna kommer att möjliggöra ytterli- 750 lönebidrag. Tabellen nedan visar den ökning gare av antalet utredningen räknar med. personer som

Tabell 7.3.2 Ökning av antalet personer i handikappåtgärder.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Margareta

Persson

Direktiven till utredningen har angett att alla förändringar av lönebidragssystemet skall ske inom befintlig ekonomisk ram. Det är en oacceptabel utgångspunkt, i ett läge där alltfler arbetshandikappade ställs utanför arbetsmarknaden och där de förändringar i sjuk- och förtidspensionssystemet som träder i kraft 1 januari 1997 ytterligre kommer att öka antalet människor är i behov lönebidrag. Ur samhällssom av ekonomisk synpunkt är det ingen besparing att människor blir beroende av arbetslöshetsersättning, förtidspensionering eller socialbidrag i stället för att få ersättning för en aktiv arbetsinsats. För den enskilda individen med ett funktionshinder kan arbetslösheten leda till en stor isolering och en både sämre livskvalitet och sämre hälsa. Ett konkret utslag av att alla förändringar skall hållas inom ramen är förslaget att endast höja taket från nuvarande 13 700 kronor i månaden till 14 000 kronor. För varje hundralapp som taket höjs blir flera tusen människor i behov av lönebidrag fortsatt arbetslösa. Samtidigt är det helt oacceptabelt att taket inte kan höjas mer än till 14 000 kronor, eftersom den nuvarande nivån varit oförändrad i flera år. Lönebidraget skall kompensera arbetsgivaren för den del av arbetet som arbetstagaren på grund av ett funktionshinder inte kan utföra i tillräcklig omfattning. Det betyder att lönebidrag inte skall vara reserverat för enbart låglöneyrken.

232 Särskilda yttranden

Det är bra att utredaren föreslår en särbehandling av allmännyttiga organisationer, eftersom det är en arbetsmarknad som annars inte skulle finnas för särskilt många. Ett känt faktum är att de flesta allmännyttiga organisationer a har låg betalningsförmåga. Utredaren räknar med att ungefär l E 1 5/6 erhålla . av allmännyttan kommer att kunna kompensation i .z för sin i låga betalningsförmåga. Det betyder i praktiken att i a l i

normalfallet kommer ett högt lönebidrag att utgå till allmän-

nyttiga organisationer. Det är emellertid otillfredsställande att utredaren inte preciserat vilka regler som skall gälla för de fall där låg betalningsfönnåga inte anses föreligga. Utredarens förhoppning om att den genomsnittliga lönebidragsnivån för statliga arbetsgivare skall bli 60 procent ligger till grund för möjligheten att frigöra pengar till andra insatser inom systemet och till fler lönebidragsplatser. Det är rimligt att staten inte subventioneras mer än vad funktionshindret ger anledning till. Däremot är det svårt att tro att denna målsättning skall bli praktisk verklighet, om inte instrument för detta skapas.

Kommittédirektiv

Bilagal

Stödformerna anställning med lönebidrag, Dir.

skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

OSA och arbete inom Samhallkoncemen

Beslut vid regeringssammanträde den 27 juni 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Sarnhallkoncernen. Utredaren skall analysera de resultat som uppnåtts att det flexibla - genom lönebidraget infördes i förhållande till statsmakternas intentioner med införandet, pröva om åtgärden lönebidrag är ett effektivt arbetsmark- medel för arbetshandikappade utifrån dagens nadspolitiskt arbetsmarknadssituation och arbetshandikappades behov, och föreslå regelförbättringar, undersöka statsmakternas mål och resultatkrav samt om uppföljningssystemet ger tillräckliga förutsättningar för kontroll över kostnadsutvecklingen och föreslå alternativa lösningar, utifrån bedömning vilken omfattning sådan en av en åtgärd kan få analysera kostnaderna för att integrera med bristfälliga kunskaper i svenska språket i personer systemet med lönebidrag.

234 Bilaga 1 Kommittédirektiv SOLJI9975 -

När det gäller att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organsationer skall utredaren redovisa hur det regelverk skall förändras rör sådana - som anställda.

Vidare skall utredaren pröva Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjlig- heterna till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar, pröva om målen för Samhalls verksamhet och statsmak- ternas resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna för att bedöma resultaten eller den utveckling och de om strukturförändringar som skett arbetsmarknaden kan motivera förändringar, studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i fråga om den rehabiliterande verksamheten, och analysera Samhalls verksamhet och målgrupperna för den samt diskutera om verksamhetsformerna och målgrupperbehöver förändras. na

Bakgrund De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är förbehållna arbetshandikappade sökande syftar till att tillförsäkra dem samma rätt och möjlighet att delta i arbetslivet som icke arbetshandikappade har. Dessutom skall de ge personer med funktionshinder möjlighet att ta del av alla de andra åtgärder som finns för arbetslösa. Under budgetåret 1995/96 anvisades 7,2 miljarder kr till särskilda åtgärder för arbetshandikappade, 4,5 miljarder kr till bidrag till Samhall AB och 22,7 miljarder kr till olika konjunkturberoende åtgärder, av vilka ca 10,3 % bedöms bli använda till insatser för arbetshandikappade. Några av de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag till Samhall AB har ytterst ett fördelningspolitiskt syfte och är viktiga delar av svensk handikappolitik. Sedan åtgärderna har införts har det inträffat stora förändringar på arbetsmarknaden, vilket påverkat bl.a. medelstilldelning, bidrags-

Bilaga 1 Kommittédirektiv 235 -

nivåer och volymutveckling. Gravt arbetshandikappades möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden har också minskat. Det finns därför skäl att utreda hur intentionerna med statsmakternas särskilda arbetsmarknadspolitiska stöd för arbetshandikappade och statsmakternas krav på resultat förhåller sig till de resultat har redovisats. som

Tidigare utredningar Det har under mycket lång tid lämnats lönesubventioner till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade sökande som anvisas av arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsinstituten och statligt stöd till anordnare s.k. av skyddat arbete. Genom åren har stödformerna förändrats och utvecklats. Sin nuvarande utformning har de fått efter omfattande utredningar.

Anställning med lönebidrag Sysselsåttningsutredningen lade i ett delbetänkande fram förslag om att de dåvarande stödformerna arkivarbete och halvskyddad sysselsättning skulle ersättas med en stödform kallad anställning med lönebidrag SOU 1978: 14. Riksdagen beslutade sedan om det stödet prop. 1978/79:73, bet. nya l978/79:AU20, rskr. 1978/79:l86. År 1982 tillkallades kommitté med en uppdrag att utreda frågan om de handikappades situation på arbetsmarknaden. Enligt sina direktiv dir. 1982:40 och 1983:14 skulle kommittén bl.a. pröva frågan i om förenklingar lönebidragssystemet. Kommitténs förslag i betänkandet Vägar till arbete för

handikappade DsA 1984:12 föranledde sedan förslag till

riksdagen prop. 1983/842122 om introduktionsstöd och reformerat lönebidrag för arbetshandikappade, m.m. Den mest omfattande förändringen lönebidragssystemet av genomfördes den 1 juli 1991, då bidraget gjordes flexibelt och beroende av den arbetshandikappade förutpersonens

236 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

sättningar och behov och inte tidigare beroende vilsom av ken kategori arbetsgivare som ñck bidraget prop. 1990/912100 bil.l2,bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/912165. Riksdagen har beslutat prop. 1995/96:96, bet. l995/96:AU4, rskr. 1995/96:61 om vissa förändringar i försöka häva totalstopp för anställningar med syfte att ett nya lönebidrag och i en långsammare takt successivt minska omfattningen av bidragsnivåerna. Beslutet innebar b1.a. att bidragsnivân vid förlängning av beslut om lönebidrag efter de första fyra anställningsären inte får överstiga 80 procent av lönekostnaden. Undantag har gjorts för vissa grupper med omfattande arbetshandikapp. Riksdagen har också antagit arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15, i syfte att förhindra uppsägningar av anställda med lönebidrag inom

allmännyttiga organisationer.

Arbete hos Samhallkoncernen Stiftelseorganisationen Samhällsföretag etablerades den l januari 1980 efter långt och omfattande utredningsarbete under 1970-talet. På förslag b1.a. ibetänkandena grundval av Skyddat arbete SOU 1972:54 och Organisation för skyddat arbete SOU 1975:82 beslutade riksdagen prop. 1977/78:30, bet. l977/78:AU16, rskr. 1977/78:74 om den Beslutet innebar förändrat huvudnya organisationen. ett förändrad främst verk-

mannaskap och en organisation av

samheten vid verkstäder för skyddat arbete som bedrivits med statligt stöd av primär- och landstingskommunala huvudmän, samt statliga kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och visst hemarbete. Staten bildade tillmed regionala stiftelser för sammans landstingskommunema skyddat arbete i varje län. För vissa övergripande frågor inrättades central stiftelse. en i 1990 särskild utredare Regeringen tillkallade november en för översyn Samhall. Den särskilde utredaren att göra en av dåvarande kommunalrådet Sven Hulterström avlämnade - i augusti 1991 betänkandet Samhall i går, i dag i morgon

Bilaga 1 Kommittédirektiv 237 -

SOU 1991:67. Förslagen i betänkandet kom att ligga till grund för riksdagens beslut prop. 1991/92:91 bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249, om ombildning av Samhall till aktiebolag.

Utvecklingen under 1990-talet Arbetsmarknaden i slutet av 1980-talet karakteriserades av mycket låg arbetslöshet och en brist på arbetskraft på många områden. Politiken fokuserades därför i betydande utsträckning på att öka arbetskraftsutbudet och att minska sjukfrånvaro och förtidspensioneringar. Lagstiftning med skärpta arbetsmiljökrav och om ett ansvar för arbetsgivarna att rehabilitera sjukskrivna anställda infördes i början av 1990talet. Den syftade till att skapa bättre förhållanden för de anställda och minska utslagningen från arbetslivet, men också till att öka arbetskraftsutbudet och få ett bättre fungerande arbetsliv. Situationen förändrades vid 1990-talets början i många avseenden genom det kraftiga raset i efterfrågan på arbetskraft och därmed en alltmer ökande arbetslöshet. Sökande med arbetshandikapp fick betydligt svårare att göra sig gällande i konkurrensen om de lediga platserna. Arbetsmarknadspolitiken inriktades på att hålla nere den öppna arbetslösheten och motverka uppkomsten av lângtidsarbetslöshet. Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik har alltid inneburit att aktiva insatser så långt som möjligt skall användas i stället för passiva kontantstöd. Detta har varit och är - betydelsefullt inte minst för att arbetslösa skall kunna vidmakthålla och utveckla sitt kunnande och sin yrkeskompetens, så att de kan ta ett arbete när efterfrågan på arbetskraft åter ökar. I praktiken innebar detta då en subventionering av olika former av praktik och andra aktiviteter i samband med nyrekrytering hos företagen. Det totala antalet arbetshandikappade som fick arbete per år ökade varje budgetår från 1992/93 till 1994/95. Sub-

238 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

ventioneringen av olika aktiviteter för arbetslösa utan arbetshandikapp, ofta unga och välutbildade, medförde dock att det blev svårt att få arbetsgivarna att acceptera låga lönebidragsnivåer för arbetshandikappade. AMS resurser intecknades snabbt när efterfrågan på arbetskraft och därmed ytterligare möjligheten att finna anställningar för arbetshandikappade sökande åter började öka. Med de budgetrestriktioner som gäller finns inte utrymme att expandera anslaget särskilda åtgärder för arbetshandikappade respektive anslaget till Samhall AB. Det är därför ytterst angeläget att resurserna används så att de som är i störst behov av stöd kommer ifråga.

Anställning med lönebidrag Under år 1990 var i genomsnitt 52 700 arbetshandikappade registrerade som arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller så deltog de i konjunkturberoende åtgärder exklusive rekryteringsstöd. Antalet arbetshandikappade inskrivna vid arbetsförmedlingarna har sedan ökat successivt under de senaste åren. Under 1995 var i genomsnitt 80 900 arbetshandikappade inskrivna arbetssökande eller så deltog de i någon som form av konjunkturberoende åtgärd exklusive rekryteringsstöd. Bland handikappåtgärderna är anställning med lönebidrag den dominerande. År 1990 var i genomsnitt 45 000 arbetshandikappade placerade med lönebidrag, 30 600 hos Samhall medan 5 700 arbetshandikappade befann sig i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA. År 1995 hade antalet anställda med lönebidrag ökat till 49 600 medan 29 200 arbetshandikappade anställda hos Samhall och 5 600 var omfattades åtgärden OSA. Den kraftiga ökningen av antalet anställda med lönebidrag har lett till att AMS har haft påtagliga svårigheter att fmansiera beslut under 1995. Antalet beslut lönebinya nya om dragsmedel under sista kvartalet 1995 uppgick till knappt hälften av antalet under motsvarande tid 1994.

Bilaga 1 Kommittédirektiv 239 -

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat att fler personer med arbetshandikapp skall hänvisas till arbetsgivare som har större möjligheter att gå över till ett icke subventionerat arbete. Utvecklingen sedan med det flexibla systemet lönebidraget infördes visar att den genomsnittliga kostnaden för lönebidraget har ökat, dels pga. högre lönekostnader, dels som en följd av läget på arbetsmarknaden. Målet att hänvisa fler med personer arbetshandikapp till enskilda arbetsgivare har trots arbetsmarknadsläget fått genomslag. År 1991 fanns 26% anställda med av personer lönebidrag hos enskilda arbetsgivare. I december 1995 fanns 41% hos enskilda arbetsgivare. De allmännyttiga organisationernas andel har samtidigt minskat från 42% till 34%. Antalet arbetshandikappade som lämnat arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten till en anställning har haft en positiv utveckling 1992-1995. Tillgången till lönebidragsmedel har varit en orsak till denna utveckling men även en utveckling av arbetsformema inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Under det första kvartalet 1996 var 12 200 personer anställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer respektive 17 200 vid enskilda företag.

Samhall AB Riksdagens beslut om bolagisering av Samhall innebar att vissa resultatkrav bestämdes för Samhalls verksamhet:

Samhall AB skall erbjuda en viss bestämd minsta syssel- sättningsvolym för arbetshandikappade anställda. Minst 40 % de - av nyanställda skall rekryteras från de s.k. prioriterade grupperna, dvs. utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och llerhandikappade. Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbets- marknaden skall uppgå till minst 3 % av de arbetshandikappade anställda på årsbasis. Verksamheten skall bedrivas med ökad effektivitet och resurserna inom koncernen skall utnyttjas bättre och med

240 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

inriktning på en successiv nedtrappning av statens ersättning. Ersättningen exklusive bidrag till fastighetsfonden skall senast budgetåret 1997 svara mot högst lönekost- naden för de arbetshandikappade anställda. ä

Måluppfyllelse och affärsutveckling under 1990-talet Samhalls möjligheter att uppfylla statsmakternas krav är i hög grad beroende av hur Samhalls affärsverksamhet utvecklas. I lågkonjunkturer med efterfrågan på varor och svag tjänster minskar Samhalls möjligheter att erbjuda meningsfullt arbete de anställda eller att öka antalet sysselsatta. Samhalls inkomster minskar. En arbetskraftsegna svag efterfrågan på den reguljära arbetsmarknaden innebär mindre möjligheter för de Samhallanställda att över till annat a arbete. t Så var fallet under lågkonjunkturen vid 1990-talets början, I Samhall kunde ändå samtliga resultatkrav. I men uppfylla fråga övergångar till den reguljära arbetsmarknaden om kunde dock inte varje år nå ett resultat på 3 % netto, man dvs. sedan de som återgått till Samhall räknas ifrån. Statsmakternas krav innebar heller inte att återgångar skulle räknas från, utan enbart att 3 % skulle lämna Samhall för annat arbete. När sedan vände under år 1994 förbättrades konjunkturen

också Samhalls resultat. sysselsättningen kunde öka utöver

statsmakternas krav. Möjligheterna för de anställda hos Samhall att få arbete utanför Samhall ökade likaså. Samhalls ekonomiska resultat förbättrades. Utvecklingen under 1995 och 1996 har varit fortsatt god, dock visar det sig nu tecken på en avmattning till följd av en dämpad konjunktur. De Samhallanställdas möjligheter att övergå till arbete utanför Samhall har minskat pga. minskad till lönebidragsmedel. Ca 75 % dessa övergångar tillgång av sker med hjälp av lönebidrag.

Bilaga I Kommittédirektiv 241 -

Uppdraget Kraven pä särskilda insatser ökar för allt större grupper av sökande. De drastiska strukturförändringama på arbetsmarknaden parallellt med en hög arbetslöshet drabbar människor med olika former av arbetsbegränsningar. Utredaren skall göra en analys av hur yttre omständigheter som arbetsmarknads- och konjunkturutvecklingen samt förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat effektiviteten i samhällets stöd till arbetshandikappade. Utredaren skall bedöma effektiviteten i åtgärderna anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och de arbetstillfällen som erbjuds inom Samhall och därvid värdera verksamheternas resultat i förhållande till insatta resurser samt i vilken utsträckning gravt arbetshandikappade omfattas av verksamheterna.

Anställning med lönebidrag Utredaren skall pröva om lönebidrag är ett effektivt medel för att arbetshandikappade skall kunna få arbete den öppna arbetsmarknaden. Därvid bör utredaren beakta det som fördes fram i regeringens proposition 1995/96:96 om Anställning med lönebidrag om ett antal problem när det gäller uppfyllelsen av intentionerna med det flexibla lönebidraget.

Ekonomi Utredaren skall pröva i vilken utsträckning mål och förväntningar på det flexibla lönebidraget har uppfyllts sedan det infördes den 1 juli 1991, dvs. i vilken utsträckning fler kimnat arbete till lägre genomsnittlig kostnad. ges en Försöksverksamhet som bedrevs inom AMS före år 1991 visade att ett flexibelt lönebidrag gav mer jobb för pengarna". Utredaren skall undersöka om flexibiliteten i bidraget ökat förutsättningarna att få ut fler arbetshandikappade i arbete. Ytterligare en fråga är om lönebidrag är kostnads-

242 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

effektiva och hur kostnaderna för dem har utvecklats, liksom bidragsnivåerna för olika arbetsgivarkategorier. Vidare skall det undersökas om åtgärderna tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. . å Dessutom bör effektiviteten i arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens förhandlingar om bidragsnivåer utvärderas i syfte att belysa betydelsen av tydliga strategier é i förhandlingsarbetet. i Utredaren skall lägga fram förslag till förändringar som Å kan leda till att fler arbetshandikappade kan beredas anställning med lönebidrag inom givna medelsramar i enlighet med aktuella långtidskalkyler i 1996 års budgetproposition. l Mål och resultat l Utredaren skall analysera statens mål och resultatkrav för åtgärderna lönebidrag och offentligt skyddat arbete för att förbättra möjligheterna till kontroll över kostnads- och volymutvecklingen. Utredaren bör överväga om gällande volymkrav bör revideras med hänsyn till gällande konjunkturläge och arbetsmarknadssituation och olika handikappbehov. gruppers

Målgrupper för lönebidrag Utredaren skall pröva det ökade antalet arbetssökande om förändrat förutsättningarna för att åtgärden anställning med lönebidrag når rätt målgrupp och om tydligare definitioner är nödvändiga i syfte att tydliggöra gränserna mot icke arbetshandikappade. En förutsättning för en anställning med lönebidrag är att det finns ett arbetshandikapp. Detta innebär att den arbetssökande skall ha en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan i relation till de arbetsuppgifter som skall utföras. Utredaren skall studera om flexibiliteten i lönebidraget har lett till att de högsta bidragsnivåerna faktiskt används för personer med svåra funktionshinder och att dessa personers

Bilaga 1 Kommittédirektiv 243 -

möjligheter till arbete har kunnat förbättras. Utredaren skall därvid överväga det behövs om förändringar som leder till att de högre bidragsniväema används för dem mest som behöver ett stöd. Utredaren bör formerna för pröva att öka möjligheterna för gravt arbetshandikappade att få del av och detta kan ske den totala resurserna om utan att bidragsvolymen ökar. Vidare skall utredaren utreda och lägga fram förslag till ett tidsbegränsat lönebidrag, som kan differentieras med hänsyn till omfattningen av arbetshandikappet. Utredaren skall studera erfarenheterna insatser av som gjorts för personer med omfattande arbetshandikapp och lägga fram förslag om i vilka former sådana insatser skall göras fortsättningsvis. Därvid skall utredaren särskilt studera de särskilda satsningar som gjorts inom verksamheten Unga Handikappade och försöksverksamheten med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet SIUS. Utredaren skall vidare granska hur åtgärden lönebidrag fungerat för långtidsarbetslösa i 60 åldersgruppen är och äldre som får ersättning från arbetslöshetskassa. Utredaren skall också analysera vilken omfattning en integrering i systemet med lönebidrag av med bristfälliga kunskaper personer i svenska skulle kunna få samt kostnaderna för detta.

Allmännyttiga organisationer Utredaren skall pröva om det finns undanträngnings- och inlåsningseffekter när en stor andel av de anställda med lönebidrag är anställda hos allmännyttiga organisationer. Utrearen skall lägga fram förslag till en bidragskonstruktion i syfte att bibehålla handikappades sysselsättningsmöjligheter hos denna arbetsgivarkategori utan att förändringen medför negativa inlåsningseffekter och höga bidragsnivåer. Lönebidraget skall inte uppfattas som ett ensidigt föreningsstöd. Vidare skall förutsättningarna för att i ökad omfattning placera arbetshandikappade med lönebidrag hos kommunala och privata arbetsgivare kartläggas.

244 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

Regelsystem et Utredaren skall undersöka om ett lönebidrag med ett fast krontalsbelopp kan innebära att staten får en bättre kontroll lönebiöver kostnadsutvecklingen när det gäller åtgärden Vidare skall utredaren studera vilka skäl anställda drag. av med sådan anställning och i vilken lönebidrag lämnar en 3 Ä omfattning de går till anställningar utan lönebidrag. Ut- i redaren skall förändringar reglerna för lönebipröva om av draget kan öka möjligheterna för arbetshandikappade med lönebidrag att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden utan stöd.

Uppföljning . AMS har sedan tid arbetat med ett uppföljningssystem i en kunna kostnadsutvecklingen. AMS överskred syfte att följa Särskilda åtgärder för arbetshandikappareservationsanslaget de 1994/95 till följd den höga volymutveckbudgetåret av lingen och tidigare begränsningar i regelverket att förhandla fram lägre bidragsnivåer. Utredaren skall pröva statens möjligheter att följa upp kostnaderna och volymutvecklingen och att göra förbättringi syfte förhindra framtida eventuella ar av uppföljningen att överskridanden anslaget Särskilda åtgärder för arbetsav handikappade.

Samhall AB

Målgrupper I den allmänna debatten ställs ofta anställning med lönebidrag mot arbete inom Samhall. Ibland ifrågasätts om Samhall arbete åt de har störst behov av verksamger grupper som heten. Lönebidrag framhålls som ett mindre kostnadskrävande stöd även för med svåra funktionshinder. personer Utredaren bör riktlinjer målöverväga om närmare om för anställning hos Samhall behövs och skulle grupperna en

Bilaga 1 Kommittédirektiv 245 -

innebära ett stöd för arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten i deras arbete. En utgångspunkt för utredarens arbete i denna del skall vara att åtgärden når "rätt grupper och att dödviktseffektef kan undvikas, dvs. att anställningar inte subventioneras i onödan eller med för höga belopp. Möjligheten till en anställning med lönebidrag alltid skall prövas innan en anvisning till Samhall kan bli aktuell. Denna princip skall inte frångås. Det kan emellertid finnas skäl att överväga frågan om målgrupper för en anställning hos

Samhall. överväganden skall kanske gälla vilka grupper som

behöver det stöd som Samhall erbjuder snarare än att det diskuteras om graden av funktionsnedsättning hos enskild sökande skall vara av betydelse för bedömningen om Samhall är den mest lämpliga sysselsättningsforrnen. Många människor, också med omfattande funktionshinder, klarar en individuell placering på den reguljära arbetsmarknaden. Andra kan, oavsett graden av nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrets svårighetsgrad, behöva det särskilda stöd som anpassade arbetsformer, en stödjande arbetsledning och stöd i den arbetsgruppen utgör och kan erbjudas egna som hos Samhall.

Den ekonom iska effektiviteten Utredaren skall granska hur olika slag av verksamheter hos Samhall bidrar till företagsgruppens ekonomiska resultat och utifrån granskningen bedöma förutsättningarna för en fortsatt effektivisering av verksamheten. Det finns i dag verksamheter främst på tillverkningssidan, medför stora kostsom nader och därmed stora behov av bidrag från staten. Den geografiska spridningen verksamheten innebär också kostav nader. Det kan därför finnas skäl att överväga om ett kärvare ekonomiskt läge kan motivera lokalisering till färre orter. Vid bedömningen möjligheterna till kostnadseffektiav viseringar måste samtidigt andra konsekvenser uppmärksam- De arbetshandikappade arbetstagarna behöver olika slag mas.

246 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

av arbetsuppgifter, som är lämpliga för dem med hänsyn till deras skiftande slag av funktionshinder. Vidare behöver arbetshandikappade över hela landet ha möjlighet till sysselsättning inom Samhall. I granskningen måste således också beaktas de krav och

kostnader som företagets sociala och fördelningspolitiska

uppdrag medför. I den utsträckning konflikter kan uppstå mellan ekonomiskt motiverade fortsatta effektiviseringar och verksamhetens sociala mål bör dessa belysas. En betydelsefull aspekt vad gäller den ekonomiska effektiviteten är ev. undanträngningseffekter, dvs. om verksamheten tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Utredaren bör informera sig om och redovisa hur frågor om undanträngningseffekter och eventuell snedvridning av konkurrensen behandlas i andra länder med omfattande skyddad verksamhet.

Mål och resultat Utredaren skall pröva om målen och resultatkraven för Samhall innebär de mest lämpliga kriterierna för att bedöma verksamhetens resultat eller om de bör revideras eller förändras. De har varit oförändrade allt sedan bolagiseringen. Viktiga uppgifter för Samhall bör vara att ytterligare minska behovet av statligt stöd och att uppnå en god genomströmning anställda. av

Uppgiften att ge arbete och rehabilitera Utredaren bör se över hur Samhalls uppgifter fullföljs och, om det finns skäl till det, lämna förslag om hur den rehabiliterande uppgiften ytterligare kan stärkas. Samhall har den dubbla uppgiften att både ge arbete ät arbetshandikappade och rehabilitera dem, så att de åtminstone på sikt kan ta steget över till den reguljära arbetsmarknaden. Det övergripande målet bör vara att alla som har den möjligheten kan gå över till den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt kan ett

Bilaga 1 Kommittédirektiv 247 -

arbete hos Samhall för vissa svårt funktionshingrupper av drade personer innebära en hög grad av rehabilitering, jämfört med exempelvis sysselsättning vid dagcenter eller en tillvaro som förtidspensionerad.

Förändringar av verksamheten Utredaren skall överväga om formerna för Samhalls verksamhet kan behöva förändras. Därvid bör utredaren belysa möjligheterna till en utbyggnad av entreprenadverksamheter och inbyggda verksamheter och konsekvenserna av sådana förändringar. Dagens Samhall skiljer sig mycket från den verksamhet som bedrevs i de tidigare s.k. skyddade verkstäderna. Samhall är på ett helt annat sätt en del av svenskt näringsliv och mer lik arbetslivet i övrigt. Detta stärker de anställdas möjligheter att över till andra arbeten. Samtidigt måste Samhalls verksamhet vara präglad av samhällets uppdrag att ge arbete arbetshandikappade och tillhandahålla de särskilda anpassningar och det stöd arbetstagarna behöver. Samhall har under senare år i hög grad eftersträvat att öppna sin verksamhet mot samhället och arbeten innebär ge som direkta kontakter med allmänheten, främst ett ökat genom inslag av service och tjänster. Utredaren skall studera hur verksamhet med särskilt anordnat arbete för arbetshandikappade organiseras i andra nordiska länder samt i andra länder i Europa, som har omfattande sådan verksamhet. Utredaren skall mot bakgrund härav överväga för- och nackdelar med att de olika sätt att organisera arbete för arbetshandikappade framkommer som vid en sådan jämförelse. Vidare skall utredaren jämföra detta med den verksamhet som bedrivs i Samhall. I Sverige sysselsätts 8 1 000 i arbetsca per personer kraften i vad som i internationella sammanhang brukar kallas skyddat arbete. Merparten arbetar i Samhallkoncernen och bara drygt 5 000 i OSA. I Nederländerna är andelen i skyddat arbete av arbetskraften ännu högre än i Sverige.

248 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

Länder som Tyskland och Frankrike har en betydligt lägre andel arbetskraften i skyddad verksamhet, men antalsav mässigt väsentligt fler än i Sverige till följd av de högre befolkningstalen i dessa länder.

Samråd m.m. Riksrevisionsverket RRV överväger att eget initiativ göra en självständig översyn av anställning med lönebidrag och Samhalls verksamhet. Vidare har Riksdagens revisorer aviserat sin avsikt att göra en förstudie till en översyn av Samhall. Nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet arbetar f.n. med en studie av Samhall och lönebidraget, bl.a. samhällsekonomiska kalkyler och undersöker gör man förekomsten av undanträngningseffekter. Arbetet beräknas avslutat under år 1997. vara Samhall AB genomför en egen utredning, "Samhall mot år 2005, om Samhalls framtida utveckling m.m. som beräknas avslutad under sommaren 1996. vara Utredaren bör hålla kontakt med dessa utredare och hålla dem underrättade om sitt arbete, så att dubbelarbete undviks. Vidare bör utredaren vid behov samråda med Samhall, särskilt de ekonomiskt inriktade delarna av översynen. om

Generella direktiv För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpoli-

tiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden

dir 1994:23 samt de jämställdhetspolitiska konsekvenserna

sina förslag 1994:124 redovisa konsekvenser

av dir samt

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Utredaren skall under arbetets gång informera Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Samhall, företrä-

dare för arbetsmarknadens parter och handikapporganisatio-

sitt arbete samt bereda dem tillfälle att framföra nerna om

Bilaga 1 Kommittédirektiv 249 -

synpunkter.

Redovisning av uppdraget Utredarens arbete skall avslutat före utgången av år vara 1996. Riksdagen har nyligen antagit arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 som syftar till att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Regeringen skall under är 1996 återkomma till riksdagen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. Utredskall därför senast den 15 augusti 1996 redovisa om aren och hur behöver förändras i de avseenden det regelverket berör lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer.

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag 251 -

Bilaga

2 Arbetsrapport om lönebidrag inom allmännyttiga organisationer

Undertecknad har tillkallats som särskild utredare med uppgift att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncernen. Enligt sammanfattningen av direktiven l996:56 utgörs uppdraget, vad avser anställning med lönebidrag, av att

0 analysera de resultat som uppnåtts att det flexibla genom lönebidraget infördes i förhållande till statsmakternas intentioner med införandet, 0 pröva om åtgärden lönebidrag är ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt medel för arbetshandikappade utifrån dagens arbetsmarknadssituation och arbetshandikappades behov, och föreslå regelförbättringar, 0 undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav samt uppföljningssystemet tillräckliga förutsättningar för ger kontroll över kostnadsutvecklingen och föreslå alternativa lösningar, 0 utifrån en bedömning av vilken omfattning en sådan åtgärd kan få analysera kostnaderna för att integrera personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket i systemet med lönebidrag.

När det gäller att förhindra uppsägningar arbetshandiav kappade inom allmännyttiga organisationer skall också 0 redovisas hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

252 Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag -

Riksdagen har nyligen antagit arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 syftar till att förhindra som uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Regeringen skall under år 1996 återkomma till riksdagen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. Undertecknad skall därför senast den 15 augusti 1996 redovisa om och hur regelverket behöver förändras i de avseenden det berör lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer.

1 Överväganden och förslag

Ersättningsnivån för lönebidrag har under senare år etappvis sänkts. Riksdagen beslutade under våren 1995 att fr.0.m. den 1 juli 1995 lönebidrag får lämnas med högst 80 nya procent av lönekostnaden. För har anställts personer som med bidrag före nämnda dag får bidrag lämnas med högst 90 procent av lönekostnaden. Riksdagen har därefter under hösten 1995 ytterligare skärpt reglerna. Sedan den 1 januari 1996 gäller att lönebidrag förlängs efter de första fyra åren får lämnas med som högst 80 procent av lönekostnaden. Det är fråga om en tidigareläggning nivå så småningom skulle ha inträtt av en som följd att den högsta bidragsnivån för lönebidrag som av nya inte får överstiga 80 procent. Detta har medfört att särskilt de allmännyttiga organisationerna haft svårt att bära den kostnadsökning som främst riksdagens beslut att sänka bidragsnivån till 80 procent efter fyra års anställning fört med sig. En kartläggning av varsel/uppsägningar anställda med lönebidrag tiden januari av april 1996, som på uppdrag av AMS genomförts av läns- arbetsnämnderna, visar att antalet varsel den 30 april 1996 uppgick till 1 198 samt att 197 slutat på personer personer grund av uppsägning. Av de 1 198 varslats personer som var 1 042 anställda i allmännyttiga organisationer. 63 procent av de varslade i allmännyttiga organisationer var anställda inom

Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag -

handikapporganisationer och idrottsföreningar. Med anledning denna utveckling tog riksdagens arbetsav marknadsutskott initiativ till förhindra ett som syftade att uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Utskottet föreslog att lönebidrag för en arbetshandikappad som varit anställd med lönebidrag under minst fyra är och för vilken lämnas med än 80 bidrag mer procent av lönekostnaden i samband med omförhandling skulle kunna lämnas med oförändrat belopp till 1996 års slut. Förslaget beräknades beröra 8 000 arbetshandikappade och kostnaca den för insatsen beräknades av arbetsmarknadsutskottet till 40 skulle täckas omförhögst miljoner kronor som genom en medel från anslagspost 2 till anslagspost 1 under delning av B 4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. anslaget Riksdagens beslut avser alltså endast innevarande år och skall därför under år 1996 återkomma till riksregeringen med förslag långsiktig lösning i frågan, vilket dagen om en är till de överväganden och förslag lämnas bakgrunden som nedan. Undertecknad har, direktiven förutsätter, undersökt som finna långsiktig lösning i förutsättningarna att en mera har därvid funnit det skulle kunna få negativa frågan. Jag att konsekvenser för frågan berör lönebidragssystemet om som för arbetshandikappade anställda vid alhnännytlönebidrag tiga organisationer bryts ut och behandlas separat. De främsta skälen för mitt ställningstagande är följande. För att åstadkomma mer exakta beräkningar av den särbehandling som i direktiven förutsätts för de allmännyt-

tiga organisationerna mäste en noggrann prövning göras av

vad som kan inrymmas inom begreppet allmännyttiga organisationer". Enligt min uppfattning behöver en renodling ske av de verksamheter som i dag registreras som allmännyttiga organisationer. På sikt finns här en betydande besparingsborde ökade inom andra delar potential som ge resurser av lönebidragssystemet. Jag har här påbörjat en kartläggning.

254 Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag -

Jag har också påbörjat beräkningar av hur en omfördelning av resurserna mellan de olika arbetsgivarkategorierna skall kunna tillföra de mest betalningssvaga arbetsgivarna inom allmännyttiga organisationer resurser, som möjliggör för dem att även i framtiden i samma omfattning kunna ha arbetshandikappade lönebidragsanställda. Uppföljningen inom lönebidragssystemet är enligt min mening inte tillfredsställande. Jag har påbörjat ett arbete som skall utmynna i ett förslag till förbättringar härvidlag. Enligt min mening finns här betydande effektivitetsvinster att göra och som inom nuvarande ekonomiska ramar möjliggör nya lönebidragsplatser. Dessa bör riktas främst till privata företag och kommuner. Med anledning av vad jag anfört ovan föreslår jag därför att riksdagens beslut l995/96:AUl5, det s.k. "provisoriet" , förlängs t.o.m. 1997 års utgång. Jag pekar också på möjliga finansieringar av detta förslag. Motivet till att jag föreslår en förlängning som skall pågå ett helt är är att berörda arbetsgivare och arbetstagare skall få tid sig till det lönebidragssystem att anpassa vars förslag inte kan bli känt före 1996 års utgång. Det bör dessutom skapa förutsättningar att, i avvaktan på ett förslag om en långsiktig lösning, förhindra ytterligare uppsägningar eller att redan varslade anställda blir uppsagda hos de allmännyttiga organisationerna. Kostnaden för riksdagens beslut 1995/96:AUl5 beräknades till högst 40 miljoner kronor som skulle täckas genom en omfördelning av medel från anslagspost 2 till anslagspost 1 under anslaget B 4 Särskilda åtgärder. En förnyad beräkning visar att kostnaden för 1996 blir ca 9,5 miljoner kronor samt att kostnaden för 1997 kommer att stanna vid ca 38,5 miljoner kronor bilaga. Den totala kostnaden för 1996 och 1997 blir därmed 48 miljoner kronor. Med de medel som frigörs i nedanstående förslag kan därmed förslaget finansieras. Under tiden 1 juli 1995 31 december 1997 kan lönebi- -

Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag -

drag lämnas även för som inte har ett arbetshandipersoner kapp, om vederbörande har fyllt 60 år, är långtidsarbetslös, är lokalt bunden och uppbär arbetslöshetsersättning. Jag föreslår också dessa skall De vid tidatt regler upphöra. som punkten för upphörandet beviljats lönebidrag skall dock kunna behålla detta längst t.0.m december 1997. Motivet för mitt förslag är att lönebidrag bör vara förbehållet personer med arbetshandikapp. Enligt en beräkning kommer den totala kostnaden för denna därmed att stanna vid 11,5 miljoner kronor, vilgrupp ket innebär att 39,5 miljoner kronor av reserverade 50 miljoner kronor därmed frigörs. Förslaget om förlängning har diskuterats och förankrats hos såväl sakkunniga och experter som företrädare för olika organisationer. Om arbetsmarknadsministern accepterar mitt förslag kommer jag i enlighet med direktiven att innan årsskiftet redovisa förslag till en långsiktig lösning om hur ett framtida lönebidragssystem skulle kunna utformas.

256 Bilaga 2 Arbetsrapport om lönebidrag -

Prognostiserad kostnad för beslut att lönebidrag kan lämnas med oförändrat belopp till anställda inom allmännyttiga organisationer under 1996 och 1997.

Kostnad för anställda som ska omförhandlas under 1996

A. Kostnad 1996 för de som uppnår 4-årig anställning under detta år

Antal anställda 1 000 Q

Genomsnittlig kostnad per anställd och månad 12 400 kr Källa: AMS å Genomsnittlig bidragsnivå 89% Källa. AMS l Genomsnittlig bidragsnivå utan riksdagsbeslut 80% Procentuell skillnad på bidragsnivå 10.11% i Antal månader med full kostnadstäckning 4 Antagande Prognostiserad kostnad 5 015 730 kr B. Kostnad 1996 för de som återomförhandlas under detta år Antal anställda 900 Antagande Genomsnittlig kostnad per anställd och månad 12 400 kr Källa: AMS g Genomsnittlig bidragsnivå 89% Källa. AMS Genomsnittlig bidragsnivå utan riksdagsbeslut 80% Procentuell skillnad på bidragsnivå 10.11% Antal månader med full kostnadståckning 4 Antagande Prognostiserad kostnad 4 514 157 kr Kostnad för 1996 9 529 888 kr Kostnad för 1997 28 589 663 kr se fotnot

Kostnad för anställda som ska omförhandlas under 1997

A. De som uppnår 4-årig anställning under 1997 Antal anställda 426 Källa: AMS Genomsnittlig kostnad per anställd och månad 12 400 kr Källa: AMS

B. De som återomförhandlas under 1997 Antal anställda 900 Antagande Genomsnittlig kostnad per anställd och månad 12 400 kr Källa: AMS Genomsnittlig bidragsnivå 89% Källa. AMS Genomsnittlig bidragsnivå utan riksdagsbeslut 80% Procentuell skillnad på bidragsnivá 10,11% Antal månader med full kostnadstäckning 6 Antagande Prognostiserad kostnad 6 771 236 kr Kostnad för 1997 9 976 288 kr

Total kostnad för 1996 + 1997 48 095 838 kr

Fotnot Beslut som fattas 1996 gäller även 1997 och medför då högre kostnader eftersom samtliga månader kräver full kostnadstäckning

B ag a 2 A r e b N.. r w m. r t 0 m I ö n e b M m g 257

b

m

m m b b

S

- . b b

E s

m m

8 8

b b b

v o b b b m m . b b 2

u m w

Bilaga 3 Beräkningsmetoder och statistiskt

urval

Beräkningsmetoder och statistiskt urval

1 Inledning

I kapitel 7 redovisas beräkningar över ekonomiska effekter överväganden och förslag för effektivisering av utredningens lönebidragen. Beräkningarna bygger i huvudsak på en av mikrosimuleringsmodell som utredningen har utvecklat. AMS Ekonomi har bistått utred- Arbetsmarknadsstyrelsens med statistiskt underlag och i övrigt bidragit med ningen värdefulla rädl. För att beräkna de ekonomiska effekterna av enskilda förändringar och kombinationer av förändringar är det effekterna under följd år. Hur nödvändigt att beräkna en av och när olika effekter uppkommer beror i stor utsträckning på vilka övergångsregler som tillämpas. Regeländringarna kan också själva påverka beteendet hos dem som berörs av förändringarna. Detta skulle dock kräva en mycket Utredningen har genomfört statisk komplicerad analys. en inte hänsyn till eventuella beteendeföranalys som tar ändringar. i tabell 7.1-7.3 vissa Utredningen presenterar först, förenklade beräkningar av hur förändringar skulle påverka kostnaderna för lönebidragen om de får omedelbar effekt.

För urvalsdragning har Stanislav Skowron och Tomas Gunnarsson ansvarat. Utredningen bär dock det fulla ansvaret för modellens uppbyggnad och funktion.

260 Bilaga 3 Beräkningsmetoder och statistiskt urval -

Övriga beräkningar som presenteras i tabell 7.5 och i avsnitt

7.3 bygger på de sammanlagda effekterna samtliga av förändringar enligt utredningens förslag. Kostnadseffekterna har beräknats för en treärsperiod. Utredningen följer de kostnadsuppräkningar som gjorts i regeringens budgetproposition för år 1997 Prop. 1996/1997: l. Detta ger möjlighet att studera de ekonomiska effekterna av utredningens förslag fram till år 2000.

2 Utredningens kalkylmodell

Gjorda beräkningar utifrån utredningens kalkylmodell baseras på de faktiska kostnaderna för lönebidrag under en månad. Kalkylmodellen visar hur kostnaderna skulle påverkas av ett alternativt regelsystem. Av praktiska skäl bygger kalkylen på ett urval anställda med lönebidrag. Kostnaden med nuvarande lönebidrag grundar sig på det statistiska urvalet. Ett förändringsalternativ beräknas sedan för varje individ. Detta visar hur mänadskostnaden hög skulle varit med ett alternativt lönebidrag. I beräkningsgången kan lönebidragen ändras med avseende på arbetsgivarkategori, anställningstid och bidragsnivåer. Genom att jämföra mänadskostnaden i det nuvarande lönebidragssystemet med alternativet gär det att uppskatta den procentuella skillnaden i kostnad. Utbetalt belopp för varje individ summeras och räknas upp såv att summan motsvarar samtliga lönebidrag under månaden. För att erhålla årskostnad multipliceras mânadskostnaden med 12. Följande variabler har ingått i utredningens urval:

Variabler Variabelbeteckning

personid, unikt löpnummer,

1°id

ett ålder, Ald kön, Kön län, Län

Bilaga 3 Beräkningsmetoder och statistiskt urval 261 -

arbetsgivarkod, Agk

krontalsbelopp månad, Bkr per bidragsgrundande lönekostnad, Blk bidragsprocent, Bpr antal frânvarodagar, Frd utbetalt belopp avseende 9603, Ube Ant anställningstid.

Det har varit möjligt att erhålla den totala månadskostnaden för 1996

Tkmv mars genom att summera

utbetalda belopp för personerna i urvalet. Denna uppgift saknades i 25 fallen. Av denna anlednämligen procent av de kostnaderna för anställda med

ning har verkliga v

lönebidrag prognostiserats att enligt formel 1:l genom reducera antal frånvarodagar från antalet genomsnittligt arbetsdagar under månaden.

Adm antal arbetsdagar under månaden Frdp prognos av genomsnittligt antal frånvarodagar

Tkmv ZUbev ZBlkv FrdpBlkv+Adm Bprv 1 : l

-

En månadskostnad har sedan beräknats för ett alternativt lönebidragssystem Tkmf. Bidragsprocent, arbetsgivaranställning har varierats. Därefter har kategori och tid med utbetalt beräknats för varje individ. Månads-

belopp Ubef

kostnaden för förändringsalternativet utgör summan av utbetalt belopp enligt fonnel 1:2.

Tkmf ZUbefZBlk FrdpBlkf+Adm Bprf1:2

-

Årskostnad För att omvandla de erhållna månadskostnadema till årstotaler multipliceras de med tolv. för årskostnaden skall erhållas Förutsättningarna att

262 Bilaga 3 Beräkningsmetoder och statistiskt urval -

genom att månadskostnaden multipliceras med tolv är att: antalet personer är oförändrat under året, den genomsnittliga bidragsgrundande inkomsten är oförändrad under året, det genomsnittliga antalet frånvarodagar månad är per oförändrat under året, den genomsnittliga bidragsnivån är oförändrad under året.

Budgeteffekten har sedan kalkylerats att dra ifrån genom årskostnaden för förändringsalternativet Tkåf från de verkliga ârskostnadema Tkåv enligt formel 1:3.

Tkåv Tkåf Budgeteffekt

- kr 113

3 Det statistiska underlaget

Från AMS Åtgärdsdatabas i vilken utbetalningar för löne-

bidrag registreras har 8 416 personer dragits. Urvalsramen utgörs av alla lönebidrag under mars månad 1996. Själva urvalet omfattar samtliga vars nionde siffra i personer personnumret antingen är 5 eller Från urvalet har 19 personer strukits på grund av oanvändbara statistiska uppgifter. Totalt fanns det 47 135 lönebidrag i mars enligt AMS

Åtgärdsdatabas. Utredningen har skattat kostnaderna för

lönebidrag i mars 1996 till 475 miljoner kronor. Denna skattning har beräknats genom att de registrerade utbetalningarna som uppgick till 360 miljoner kronor korrigerats med de icke registrerade. Tar man hänsyn till att 25 procent av urvalet saknade uppgift om utbetalt belopp stämmer kostnaden med 99 procents exakthet. Kontrollräkningar visar att urvalet är representativt vad gäller arbetsgivarnas andel av lönebidragen, genomsnittligt utbetalt belopp, bidragsnivåer och åldersfördelning av de anställda samt fördelning efter län. I urvalet är dock andelen kvinnor något underrepresenterad jämfört med det totala antalet. Utredningen har

Bilaga 3 Beräkningsmetoder och statistiskt urval - 263

korrigerat för detta. Eftersom antalet lönebidrag varierat under året är det troligt att mars månad inte kan betraktas som representativt. Det är högst sannolikt att kostnaderna överskattats i kalkylerna. En annan felkälla i beräkningarna utgörs de av

utbetalningar som registrerats i Åtgärdsdatabasen. Utred-

ningen har uppskattat den möjliga överskattningen av kostnaderna till knappt 5 och procent korrigerat för detta. Prognostiserad årskostnad blir dänned 5,4 miljarder för år 1996.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. . Fastighetsdataregister. Ju. . Förbättrad miljöinfomation. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför . arbetshandilcappade. A.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighetsdalaregister. 3 Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 - Finansdepartementet Inkomstskattelag, del I-IlI. 2 Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför arbetshandikappade. 5 Miljödepartementet Förbättrad miljöinfomation. 4