Samhall i går, i dag, i morgon

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

A.

Betankande av utredningen för övenrsyn av Samhall

M

Statens offentliga utredningar

ggg

Arbetsmarknadsdepartementet - i

.

Samhall

i går i dag i

morgon

Betänkande av utredningen för översyn av Samhall

Stockholm 1991

kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets SOU och Ds ombesörja remissutsändningar dessa publikationer. förvaltningskontor av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationernakan ocksåköpasi lnfotmationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10847-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X

Stockholm 1991

SOU 199167 3

Till statsrådet och chefen ñr

arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 22 november 1990 chefen för arbets-

marknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn Samhall. I uppdraget ingick också att belysa olika omvärldsav faktorers påverkan på Samhallgruppen framför allt ur ett framtida perspektiv och om det mot denna bakgrund fanns skäl att precisera eller i några avseenden ändra Samhalls mål och roll i samhället och om det fanns anledning att ändra Organisationsform för företagsgruppen. Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag kommunalrådet Sven Hulterström som utredare.

Till sekreterare utsågs den 4 februari 1991 ekon.lic. Sören Westin och

jur.kand. MariAnne Olsson. sekretariatet har biträtts assistentema Anita

av

Börjesson och Doris Olsson vid departementens utredningsavdelning i

Göteborg. Som referensgrupp och sakkunniga att biträda utredningsmannen förordnades samma dag direktören Christer Dahl, Samhall Alea, ombudsman- Per-Ivan Andersson, LO, ombudsmannen Christina Ebbeskog, TCO, nen direktören Bernhard Gustavsson, yrkesvägledaren Kenth Pettersson, HCK, sektionschefen Aina Daléus, Landstingsñrbundet, vågledningsdirektören Anne-Marie Qvarfort, AMS, sakkunniga direktören Birgitta och som

4 SOU l99l 67

Böhlin, Samhall, och departementsradet Christer Mahl, arbetsmarknadsdepartementet. Jag får härmed överlämna betänkandet SOU 199167 Samhall i går, i dag, i morgon. Till betänkandet har fogats särskilda yttranden av sakkunniga Birgitta Böhlin samt följande ledamöter i referensgruppen, Per-Ivan Andersson, Christer Dahl, Bernhard Gustafsson och Anne-Marie Qvarfort. Mitt uppdrag är härmed slutfört.

Göteborg i augusti 1991

Sven Hulterstöm

Sören Westin MariAnne Olsson

SOU 199167 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förkortningar 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fackordlista 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författningsförslag 33 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslag till lag ändring i lagen om

1987519 om riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag

och stiftelser 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till lag upphävande om av lagen 197947 om regionala stiftelser

för skyddat arbete 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till förordning upphävande om av förordningen l97948 regionala om stiftelser för skyddat arbete 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till bolagsordning för Samhall AB 38 . . . . . . . .

Förslag till bolagsordning förregionala

aktiebolag 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppdraget. bakgrund och genomförande 47 . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Arbetets bedrivande 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 SOU 199167

med andra utredningar 49 1.3 Sammanhang . . . . . . . . . . . . . uppläggning 50 1.4 Betänkandets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samhall under 10 är 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhalls tillkomst 55 2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sociala arbetsmarknadspolitiska målen 56

2.2 De och . . . . . . .

2.2.1 Arbetets betydelse 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Rekryteringen till Samhall 58 . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Rekryteringen gravt handikappade 60 av . . . . . . - 2.2.4 Kodning arbetshandikapp ett problem 66 av . . . . . 2.2.5 Andelen övergångar 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.6 Regional utjämning har uppnåtts 70 . . . . . . . . . . 2.3 De personalpolitiska målen 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Personalpolitikens inriktning 71 . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Kompetensutvecklingen gäller alla 72 . . . . . . . . 2.3.3 Arbetsmiljöfrågorna 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Nya arbetsformer 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 De affärsmässiga målen 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Den affärsmässiga strukturen 76 . . . . . . . . . . . . 2.4.2 En del det svenska näringslivet 77 av . . . . . . . . 2.5 De ekonomiska målen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Finansieringsprinciper 78 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Varför har resultatprocenten

förbättrats 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.3 Samhalls fastigheter 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Samhall ur ett samhällsekonomiskt

perspektiv 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Inledning 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199167 7

2.6.2 En samhällsekonomisk utvärdering kan

ge olika resultat 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.3 Slutsats 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Kan de sociala, arbetsmarknadspolitiska och

ekonomiska målen förenas 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utvecklingen i vår omvärld hot mot eller möjlighet för Samhall 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Internationaliseringen och strukturomav vandlingen i det svenska näringslivet

påverkar också handikappades arbetsmarknad 93 . . . . . . . . 3.1.1 Svensk ekonomis internationalisering 93 . . . . . . 3.1.2 Ökad internationell integration 94 . . . . . . . . . . . 3.1.3 Svenskt näringslivs konkurrenskraft 96 . . . . . . .

3.1.4 Strukturomvandlingen påverkar också

handikappades arbetsmarknad 97 . . . . . . . . . . . 3.2 Arbetsmarknadspolitiken 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 99 . . . . . . . . . 3.2.2 Utslagningen från arbetsmarknaden

skall minska 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Befolkningsutvecklingens betydelse för

arbetskraftsutbudet 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Utredningar som tar frågor upp om handikappade och sysselsättning 104 . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.1 Handikapputredningen 104

. . . . . . . . . . . . . . .

3.4.2 Psykiatriutredningen 107

. . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Handikappades rätt och möjligheter till

arbete inom EG och i några andra länder 108 . . . . . . . . .

8 SOU 199167

3.5.1 Inledning 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 EG och de handikappade 109 . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Maastrichtinstitutet 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Skyddat arbete i Nederländerna 112 . . . . . . . . . 3.5.5 Skyddat arbete i Storbritannien 115 . . . . . . . . .

och roll samhället 119 Samhall mål i . . . . . . . . . . . . . Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för arbetshandikappade 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Samhall behövs även under 90-talet 121 . . . . . . . 4.1.2 Samhalls mål och roll i samhället 123 . . . . . . . . 4.1.3 Behovet av arbetsplatser inom

Samhall 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Rolltördelningen mellan AMS och Samhall 127 . . . . . . . . 4.2.1 Bakgrund 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 AMS motiv för ändrad rollfördelning 129 en . . . . 4.2.3 Samhall avvisar AMS förslag 130 . . . . . . . . . . 4.2.4 Oförändrad rollfördelning 132 . . . . . . . . . . . . . 4.3 Samverkan mellan AMS och Samhall 137 . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Det gemensamma planeringsarbetet

kan utvecklas 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Den geografiska fördelningen kan

ändras 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Rekryteringen till Samhall bör även i

fortsättningen ske via arbetsförmed-

lingen 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Individuell utvecklingsplan 141 , , , ,

4.3.5 Övergångar än mer betydelsefullt 143

- . . . . . .

SOU 199167 9

4.3.6 Fortsatt metodutveckling 144 . . . . . . . . . . . . . 4.4 Samhall behöver ändra affärsinrikming 146 . . . . . . . . . . . 4.4.1 Industriproduktionen behöver minskas 146 . . . . . 4.4.2 Tjänsteproduktion kan ge nya

möjligheter 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samhall stiftelse eller aktiebolag 149 - . . . . . . . . . . . . . Stiftelsen Samhall 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Valet stiftelseform för Samhall av 150 . . . . . . . . 5.1.2 Samhalls organisation 151 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Reformarbetet inom den statligal54

sektorn påverkar Samhall 154 . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 En lag stiftelser 155 ny om . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Samhalls framtida associationsform 156 . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Inledning 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Bolagsformen tar till Samhalls vara

möjligheter 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Tvångslikvidation enligt

aktiebolagslagen 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Bolagsformen fördel i en

beskattningshänseende 159 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Samhall bör ombildas till aktiebolag 160 . . . . . . 5.3 Samhalls inre organisation 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Nuvarande struktur 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 En organisationsstruktur ny 162 . . . . . . . . . . . . 5.4 Samhall AB 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Riksdagens och regeringens framtida

styrning och insyn 165 . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 SOU 199167

5.4.2 Ledningsñmktionen inom

168 Samhallgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . regionala dotterbolagens styrelse 5.4.3 De . . . . . .

5.4.4 Styrelser i säljbolag m.m. . . . . . . . . . . . . övrig kontroll 176 5.4.5 Revision och . . . . . . . . . . . .

6 Övergång från stifieLse till aktiebolag,

finansieringsprinciper m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 6.1 Ombildning till aktiebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förutsättningar för bolagisering 6.1.1 en

av Samhall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bolagsordning för Samhall AB 6.1.2 m.m. dotterbolagen 184 och de regionala . . . . . . . . . . 6.1.3 Ekonomiska konsekvenser vid

aktiebolag 191 övergången till . . . . . . . . . . . . .

6.2 Finansieringsprinciper m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 En bidragskonstruktion ny . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Omläggning till kalenderårsvisa

medelsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Påverkar EGs regler om statsstöd m.m.

till Samhall 199 driftbidraget . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden

Birgitta Böhlin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Per-Ivan Andersson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Christer Dahl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bernhard Gustavsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anne-Marie Qvarfort . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199167 11

Bilaga 1 Direktiven 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Samhalls översynsrapport Samhall mot år

2000 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199167 13

Förkortningar

Af Arbetsförmedling Ami Arbetsmarknadsinstitut AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AU Arbetsmarknadsutskottet AMV Arbetsmarknadsverket bet. Betänkande Dir. Kommittédirektiv dnr Diarienummer Ds Departementsserien Ds A Arbetsmarknadsdepartementets departementsserie Ds Ju Justitiedepartementets departementsserie

EFFA Europeiska frihandelssammanslutningen

EG Europeiska Gemenskapen FiU Finansutskottet HCK Handikappförbundens centralkommitté Hfl Holländska floriner LO Landsorganisationen i Sverige Pund sterling M Miljoner Prop. Regeringens proposition till riksdagen rskr. Rikdsdagsskrivelse SfU Socialförsäkringsutskottet SkU Skatteutskottet SOU Statens offentliga utredningar TCO Tjänstemännens Centralorganisation

SOU 199167 15

Fackordlista

aktiebolag bolag, där delägarna inte personligen för svarar bolagets förbindelser.

balansräkning redovisning i sammandrag rörelses samtliga tillav en gångar, skulder och eget kapital på balansdagen samt ställda panter och ansvarsforbindelser.

dotterbolag se nedan moderföretag

effektivitet förhållandet mellan insatta produktionsresurser och en för produktionen uppställd målsättning.

eget kapital medel ägare satt in i ett företag och kvarhållna som vinstmedel.

finansiering anskaffning de medel behövs för och av som att starta driva ett företag. Ett företag kan finansiera investeringar i anläggningstillgångar, rörelsekapital, exportkrediter m.m.

habilitering att behålla, stärka eller skapa funktionsförmåga hos en en handikappad person.

intäkt periodiserad inkomst.

koncern en ekonomisk samarbetsform mellan juridiskt självständiga företag i syfte att samordna de i koncernen ingående företagens verksamhet. Den består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Alla bolag i en koncern, även dotterbolag, kallas koncernbolag.

16 SOU 199167

koncemredovisning moderbolaget skall för varje räkenskapsår avge koncemresultaträkning och koncernbalansräkning. Dessa skall utgöra sammandrag av moder- och dotterbolagens resultat- och balansräkning.

konsument -prisindex visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av bl.a. ändringar i indirekta skatter och subventioner. Indextalen beräknas exkl. direkta skatter och sociala förmåner.

kostnad periodiserad utgift.

likvidation upplösning av ett aktiebolag eller andra företagsformer genom att tillgångarna omvandlas i pengar och skulderna betalas, varefter eventuellt överskott delas mellan delägarna.

marginalintäkt ökningen i de totala intäkterna när t.ex. försäljningen ökar med en enhet.

marginalkostnad ökningen i de totala kostnaderna när t.ex. försäljningen ökar med en enhet.

marknadspris det pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud

och efterfrågan på en marknad.

moderföretag en ur beslutssynpunkt överordnad företagsenhet gentemot de underordnade dotterföretagen. Moderföretagets ledarroll förutsätter ett bestämmande inflytande över dotterföretagen.

personalekonomi hushållning med de mänskliga resurserna i företag, t.ex. utbildning, arbetsmiljö och rekrytering.

SOU 199167 17

produktivitet produktionsresultat i förhållande till insatsen av produktionsresurser.

rehabilitering handikappad återanpassning till en persons bästa möjliga psykiska, fysiska och yrkestekniska ñrmâga.

resultaträkning redovisning i sammandrag samtliga av intäkter och kostnader under ett räkenskapsår.

SOU 199167 19

Sammanfattning

Samhallgruppen tidigare Samhällsföretag stiftelseorganisation - - är en som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete handikappade. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Lokalisering och dimensionering av arbetsplatserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Verksamheten skall bedrivas effektivt och med iakttagande affärsmässiga av principer. Samhall bildades den 1 januari 1980. Mot bakgrund av att drygt tio år förflutit sedan dess och med hänsyn till det fömyelsearbete för som

närvarande pågår inom

den statliga sektorn i syfte att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna beslutade regeringen den 22 november 1990 om direktiv till särskild utredare för översyn en en av Samhall. y

Översynen skall beskriva hur de ursprungliga målsättningarna lades

som fast för företagsgruppen hittills har kunnat uppfyllas. I mitt uppdrag ingår också att bedöma om ändrade omvärldsförhållanden kommer ställa att andra krav på Samhall under 1990-talet och det finns behov om av att ändra organisationsformen för Samhall. Den framtida och ansvarsrollfördelningen mellan AMS och Samhall är ytterligare fråga en som omfattas av mitt uppdrag.

20 SOU 199167

Betänkandets uppläggning

Samhall har flera övergripande mål, som delvis förstärker varandra, delvis kan komma i konflikt med varandra. Min översyn i kapitel 2 av Samhalls verksamhet under de drygt elva år gruppen har funnits utgår från hur de ursprungliga sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna hittills har kunnat uppfyllas. Kapitel 3 innehåller analyser och bedömningar hur olika omvärldsfaktorer kan komma att påverka av Samhalls möjligheter att genomföra sin verksamhetsidé och vad en närmare svensk anknytning till EG kan få för konsekvenser för handikappades rätt till arbete. I kapitel 4 redogör jag för mina ställningstaganden om Samhalls framtida roll liksom frågan ansvars- och rollfördelningen mellan AMS om och Samhall och den nödvändiga omstruktureringen Samhalls nuvarande av produktionsinriktning. Kapitel 5 innehåller förslag till att de i Samhallgruppen ingående stiftelsema skall ombildas till aktiebolag och därmed sammanhängande organisations- och ledningsfrågor. Slutligen behandlar jag de förutsättningarna för övergång till aktiebolag och lämnar

formella en

förslag till bidragskonstruktion m.m. samt redogör för EG-aspekten en ny på det statliga bidraget till Samhall i kapitel

De sociala och arbetsmarknadspolitiska målen

Arbetet är grundläggande betydelse för såväl den enskilde som för av samhället helhet oavsett man är handikappad eller ej. Arbetslinjen som om är sedan länge ett begrepp i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Verksamheten vid Samhall skall därför arbetsmarknadspolitisk ses som en åtgärd för att värna arbetshandikappades rätt till arbete och ge de om

SOU 199167 21

anställda en möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsförmåga. När Samhall startade sin verksamhet år 1980 antalet anställda var arbetshandikappade 20 900. Vid utgången budgetåret 198990 de av var 30 434, en ökning i runda tal med 9 500. Andelen övergångar har också haft en positiv utveckling och har under senare år i genomsnitt legat på l 300 år. Under åren 1988personer per 1989 nåddes den hittills högsta nivån då knappt 1 600 lämnade personer Samhall för annat arbete. En regional utjämning av det skyddade arbetet över landet har också kunnat genomföras. I juni 1991 fanns det ca 590 Samhallarbetsplatser inkl. inbyggd verksamhet och entreprenader i 243 kommuner att jämföra med 375 arbetsplatser i 210 kommuner år 1980. Även andelen anställda om från de s.k. prioriterade grupperna, dvs. psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda och med personer grava funktionshinder inte nått till den höga ambitionsnivå år 1980 upp som sattes har Samhall i stort sett uppfyllt de sociala och arbetsmarknadspolitiska målsättningar som lades fast när företagsgruppen bildades.

De affärsmässiga och ekonomiska målen

Under 1980-talet har det inom resp. regionalt företag pågått systematisk en översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden och affärssegment. Antalet branscher som varje regionalt företag arbetar i har begränsats. Förutom den traditionella industriproduktionen har satsningen på serviceoch tjänsteområdena lett till större valmöjligheter mellan olika typer av arbete för den enskilde. Denna utveckling har emellertid inte haft enbart

22 SOU 199167

för de arbetshandikappade. Under utredningsarbetet positiva konsekvenser Landstingsförbundet genomförd enkät till landets har bl.a. i en av framkommit de enklare arbetsuppgifter som lämpar omsorgshuvudmän att för psykiskt utvecklingsstörda har försvunnit och ersatts med sig väl teknik. Liknande synpunkter har också framförts till psykiatriutredmodern det gäller de psykiskt stördas möjligheter till en anställning i ningen när Samhall. De första åren reducerades bidragsbehovet till Samhall relativt snabbt och resultatutvecklingen positiv för att under senare år stagnera. var Resultatet exkl. kostnaderna för Samhalls fastigheter har emellertid under den gångna tioårsperioden förbättrats från 142,9 % av de arbetshandikappades lönekostnader inkl. lönebikostnader till 111,9 % budgetåret 198990. Oaktat samhällets ökade kostnader för utbyggnaden av Samhall har den

statliga ersättningen i 1990 års penningvärde per arbetstillfålle kunnat

nedbringas från 155 000 kr. år 1980 till 120 000 kr. år 1990. Den successiva tillväxten i sysselsättningsvolym ca 10 000 helårs- arbeten har även påverkat resultatprocenten i positiv riktning. Genom timökningen har Samhall fått ett bättre kapacitetsutnyttjande av sina anläggningstillgångar och direktanställda och därmed kunnat sprida de fasta kostnaderna på fler antal enheter. Samhall har således genom effektivisering och expansion reducerat behovet statligt bidrag i en omfattning som i allt väsentligt motsvarar de av en gång uppställda målen.

sou 199167 23

En del det svenska näringslivet

av

I början av Samhalls verksamhet riktades kritik mot Samhall för otillbörlig konkurrens. Samhall utvecklade därför bl.a. ett priskalkyleringssystem for sina produkter. År 1980 träffades också en överenskommelse mellan Samhall och näringslivsorganisationerna att upprätta om ett gemensamt kontakt- och samrådsorgan i marknadsfrågor, det s.k. Kontaktrådet Samhall näringslivet. Under perioden 1980-1990 har 71 ärenden avgiorts i - Kontaktrådet. Huvuddelen dessa hänför sig till de inledande åren av av

Samhalls verksamhet. Det finns

numera uppenbarligen en positiv syn på Samhall och dess verksamhet från näringslivsorganisationer och enskilda företag. Diskussionen om osund konkurrens och otillbörlig prissättning har inte heller samma framskjutna plats.

Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Flera utredningar och studier har försökt att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder för handikappade. Arbetstillfällena vid Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har bl.a. utretts av Samhall, 1989 års Handikapputredning och expertgruppen för forskning regional om utveckling ERU. De har kommit till olika resultat till följd valet av av infallsvinkel. Svårigheten är naturligtvis också att presentera samhällsekonomiska kalkyler som tar fasta på hela det komplexa ekonomiska fält som arbetsmarknadspolitiken är en del För att kunna bedöma de överav. gripande målsättningarna bakom Samhall ett samhällsekonomiskt ur perspektiv är det nödvändigt med allsidig belysning hänsyn till en som tar

24 SOU 199167

samhällsekonomin. Dessvärre har tidsramen för mitt samtliga aspekter av uppdrag varit för kort för en sådan studie.

Utvecklingen i vår omvärld hot mot eller möjlighet för

Samhall

Sveriges ekonomi är alltmer sammanflätad med omvärldens. Den internationella ekonomiska utvecklingen men också det internationella politiska skeendet påverkar i hög grad också den svenska arbetsmarknaden. I vår nära omvärld sker flera förändringar samtidigt. EGs inre marknad står snart inför sin fullbordan och ansökan om svenskt medlemskap i EG en in. De omvälvningama i Öst- och Centraleuropa kan har lämnats stora innebära såväl ökade exportmöjligheter svenska som ökad av varor konkurrens från s.k. lågprisländer. På flera andra håll i världen byggs nya regionala handelscentrum Detta innebär ökad konkurrens både upp. en den inhemska och internationella marknaden. Det svenska näringslivet står

därför inför omfattande strukturomvandling för att möta 1990-talets allt

en hårdare internationella konkurrens. Likaså pågår ett fömyelsearbete inom

den offentliga sektorn med ökade inslag konkurrens. Dessa faktorer

påverkar i såväl positiv negativ riktning Samhalls möjligheter att i

som framtiden kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina arbetstagare Inom social- och arbetsmarknadspolitiken har systematisk tillämpning en arbetslinjen introducerats genom en rad olika åtgärder som syftar till att av motverka ökad utslagning i arbetslivet. en Människor med funktionshinder har emellertid en högre arbetslöshet än genomsnittet av befolkningen. Detta förstärks av den pågående strukturom-

SOU 199167 25

vandlingen i det svenska samhället. Även om utgångspunkten måste vara att handikappade skall ha sin utkomst på den reguljära arbetsmarknaden kommer behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbetshandikappade att vara fortsatt stort framöver.

EG och de

handikappade

En närmare anknytning till EG skulle kunna få konsekvenser för den svenska arbetsmarknadspolitiken och därmed även for arbetshandikappade. Men med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EGs inre marknad och att arbetsmarknadspolitiken inom EG är en nationell angelägenhet bl.a. bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera EG-länder kan - Samhalls erfarenheter komma bidra till snarare att ett ökat samarbete på detta område.

Samhall behövs även under 1990-talet

Samhall kommer att behövas även under 1990-talet som en av flera åtgärder för att upprätthålla den vägledande principen för svensk sysselsättningspolitik arbete alla. - Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns. Platserna i Samhall skall vara förbehållna dem för sin försörjning som inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som därför riskerar att ställas vid sidan av arbetsmarknaden.

26 SOU 199167

utbyggnad Samhall är till stor del avhängigt Behovet en framtida av av utformningen av och tillgången till situationen på arbetsmarknaden samt åtgärder. Arbetsvolymen fastställs lämpligen olika arbetsmarknadspolitiska den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken. vid riksdagens prövning av

kunskaper

rehabiliteringsområdet bör tas till

Samhalls inom

vara

spela viktig roll i ett större rehabilite- Samhall kan också komma att en på kommersiell basis erbjuda tillfälliga ringssammanhang genom att rehabiliteringsplatser försäkringskassan, andra arbetsgivare, arbetsförmedlingararbetsmarknadsinstitut m.fl. till följd av den omdaning som sker i arbetslivet. Som ett led i denna utveckling bör även för närvarande arbetsmarknadsverket möjlighet att utnyttja anslaget C7. Särskilda ges arbetshandikappade under statsbudgetens tionde huvudtitel att åtgärder för upphandla tillfälliga rehabiliteringsplatser hos Samhall. Platserna som också förfogande på kommersiell basis får dock inte inkräkta på ställs till Samhalls grundläggande verksamhet.

Oförändrad och rollfördelning mellan AMS och

ansvars- Samhall

har föreslagit regeringen låter utreda arbetsmarknadsverket AMS att om eller fullt skall få köpa arbetsplatserrehabiliteringsresurser från delvis ut Samhall. Det statliga bidraget i dag går till Samhall skulle enligt som

SOU 199167 27

förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. Samhall har avvisat AMS förslag. Nuvarande rollfördelning mellan AMS och Samhall bör bestå, dels därför att försöksverksamheten med flexibla lönebidrag pågått en förhållandevis kort period och under högkonjunktur, en dels därför att om anslaget fördes över till AMS budget skulle Samhall berövas den ekonomiska basen för ett nödvändigt omstruktureringsarbete.

Ansvars- och befogenhetsfördelningen

mellan AMS och Samhall behöver dock förtydligas och förbättras främst på regional och lokal nivå. Det gemensamma planeringsarbetet bör utvecklas, i första hand i samrådsgrupperna vid de enskilda Samhallarbetsplatsema. På regional nivå kan det ske bl.a. genom att Samhall bereds tillfälle att delta i DYR. Arbets förmedlingarna bör även i fortsättningen för rekryteringen svara till och övergången från Samhall till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Samhall och arbetsförmedlingen skall gemensamt upprätta individuella rehabiliteringsplaner för att öka den enskildes möjligheter till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Fortsatt metodutveckling kan

ge mer anpassade arbetsuppgifter

åt arbetshandikappade

Fortsatt metodutveckling genom att förbättra arbetsuppgifterna, arbetsinnehåll, arbetsorganisation, mottagnings- och introduktionsrutiner kan öka de prioriterade gruppemas möjligheter få anställning att en i Samhall. Utvecklingen av nya verksamheter inom tjänsteområdet alternativ som till den tillverkningsindustri som traditionellt dominerat koncernens verksamhet

28 SOU 199167

och ett ökat utnyttjande av den moderna tekniken bör kunna skapa mer anpassade arbetsuppgifter åt arbetshandikappade.

Samhallgruppen ombildas till aktiebolag

Den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna ombildas till aktiebolag fr.0.m. den l juli 1992 för att i större utsträckning ta till vara

den koncempotential som finns i den nuvarande organisationen. Förutom

fördel i beskattningshänseende innebär aktiebolagsformen en tydligare en och befogenhetsfördelning mellan regering och riksdag å ena sidan ansvarsoch Samhallkoncemen å den andra. Den centrala stiftelsen ombildas till Samhall AB och blir moderbolag i organisationen och de regionala stiftelsema helägda dotterbolag i den nya syfte att stärka koncemstrukturen i Samhallgruppen. Den nuvarande regionala indelningen bör vara basen för verksamheten även under l990-talct. Samhalls koncemstyrelse bör emellertid ha friheten fastställa den inre organisationen och den till förändrade att anpassa förutsättningar för att kunna bli effektiv och framgångsrik. Sådana

förändringar skall lämpligen ingå i de planer koncemledningen upprättar

för framtida strategier och fortlöpande redovisas till regeringen.

Ledningsfunktionen i Samhall

En vägledande princip för styrelser i statligt ägda aktiebolag är att styrelserna skall små för att vara effektiva, vanligen högst tio vara personer. Personliga suppleanter utses inte men kan i vissa fall vara

SOU 199167 29

nödvändigt. Samma förhållande bör gälla ñr Samhalls framtida koncemstyrelse. Koncemstyrelsen bör förutom arbetstagarrepresentanter enligt lag bestå av nio ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser styrelsen och styrelseordföranden bland dem i särskild ordning. Regeringen bör fri att avgöra styrelsens sammansättning. Det är vara viktigt att styrelsen får en bred kompetens. I styrelsen bör ingå personer med erfarenhet från personal-organisationsutveckling, aftärsstrategiska frågor, arbetsmarknadspolitiken och andra berörda samhällsområden som

t.ex. landstingsvärlden och handikapporganisationema. I övrigt skall

aktiebolagslagens bestämmelser följas. Normalfallet i en koncemstruktur är att moderföretaget fastställer töretagsorganisation och dotterbolagsstyrelser. Koncemstyrelsen skall enligt mitt förslag ha frihet att fastställa den inre företagsorganisationen. en Följaktligen borde ägaren, dvs. Samhall AB utse styrelserna i de regionala dotterbolagen. Men med hänsyn till det historiska sambandet med landstingen och det stora samhällsintresse som finns i Samhall, bl.a. genom att en betydande del av verksamheten finansieras via statsbudgeten bör avsteg göras från denna princip. De regionala dotterbolagens styrelser skall förutom arbetstagarrepresentanter enligt lag bestå av sju ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser efter nominering av resp. landsting tre ledamöter inkl. styrelsens ordförande jämte suppleant. en Aktieägaren i de regionala bolagen, dvs. Samhall AB utser övriga fyra ledamöter jämte två suppleanter. Ett nomineringsförfarande av nuvarande modell bör i framtiden kunna garantera dels att inte såväl regering Samhall AB som utser samma ledamöter, dels att den framtida sammansättningen dotterbolagens av

30 SOU 199167

väsentligt fördelningen av platserna i styrelserna styrelser i allt motsvarar i de nuvarande regionala stiftelsema. i dotterbolag bildas för andra ändamål än att bereda För styrelser som arbetshandikappade arbete bör aktiebolagslagens bestämmelser gälla. bör i likhet med nuvarande förhållande vara tre, jämte Antalet revisorer och bolagsstämman. I dotterbolagen bör likaledes tre suppleanter utses av revisorer jämte suppleanter utses bolagsstämman. Till revisor i av dotterbolag bör i likhet med nuvarande förhållanden en av moderbolagets revisorer utses.

Konsekvenser övergången till aktiebolag

av

En ombildning den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna till av aktiebolag och koncern med ett moderbolag och 24 helägda dotterbolag en liksom skattemässiga och redovisningsmedför en rad formella åtgärder mässiga konsekvenser. Till de formella åtgärderna hör upplösning av stiftelsema, förslag till bolagsordning skall bifogas stiftelseurkundema för vart och ett av de som nya aktiebolagen. Någon myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 § regeringsformen RF ansågs inte kopplad till den forvaltningsuppgift somxår 1980 anförtroddes Samhall. Detta förhållande kan inte anses ändrat genom att Samhall nu ombildas till aktiebolag. Den nuvarande lagstiftningen grundar sig dessutom på 8 kap. 5 § RF att landstingen och staten gemensamt stod som genom bildare av de regionala stiftelsema. Aktiebolagslagens bestämmelser om bl.a. formkrav för bolagsordningen kan väl tillgodose behovet att utöver de obligatoriska bestämmelserna m.m.

SOU 199167 31

som skall finnas angivna i bolagsordningen, införa särskilda bestämmelser vad gäller Samhalls verksamhet. En särskild lagstiftning för Samhallgruppen kan därför inte anses påkallad. För att garantera riksdagens och regeringens insyn i och inflytande över verksamhetens inriktning kan ett flerårsavtal träffas med Samhall AB som komplement till de villkor som anges i regleringsbrevet för det statliga bidraget. Vid en ombildning till aktiebolag skall stämpelskatt tas utför såväl aktier som fastigheter. Stämpelskatten för aktierna i moderbolag och regionala dotterbolag i Samhallgruppen kan uppskattas till mellan 23-27 milj. kr. och för fastigheterna till 60 milj. kr. Riksrevisionsverket kammarkollegiet resp. och i sista hand regeringen kan efter ansökan medge nedsättning eller befrielse av sådana skatter.

En ny bidragskonstruktion

Samhall har hittills i allt för liten utsträckning använt sig etablerade

av töretagsekonomiska mått. Dåliga affärer och affärsutveckling svag kan t.ex. döljas genom en ökning av antalet arbetade timmar. Den nuvarande resultatprocenten avslöjar inte detta. Eftersom Samhalls ekonomiska resultat bedöms enbart utifrån resultatprocenten uteblir regeringens och riksdagens möjligheter att göra samlad bild resultatutvecklingen. en av Fastigheterna och arbetsmiljön har nu den standarden att posterna ñr driñ och lokaler läggs samman till ett belopp för hela verksamheten. En bidragskonstruktion skall också bättre mot den nyorientering ny svara som gäller för riksdagens och regeringens styrning den statliga av verksamheten och underlätta den framtida styrningen och ledningen av Samhallgruppen. Samhall skall därför lägsta nivå antalet prestera en

32 SOU 199167

arbetade timmar, för vilka ett statligt bidrag utgår. Överskott får användas för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på ett lägsta antal övergångar kopplas också till bidraget.

SOU 199167 33

Författningsförslag m.m.

l Förslag till

Lag om ändring i lagen 1987519

om riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.

Härigenom föreskrivs l § lagen 1987519 att om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande aktiebolag och stiftelser.

Aktiebolag Aktiebolag

Aktiebolaget Statens anläggnings- Aktiebolaget Statens anläggningsprovning provning Aktiebolaget Svensk Bilprovning Aktiebolaget Svensk Bilprovning Aktiebolaget Tipstjänst Aktiebolaget Tipstjänst Aktiebolaget Trav och Galopp Aktiebolaget Trav och Galopp

Omtryckt 1990423 2 Senaste lydelse 1990423.

34 SOU 199167

Aktiebolaget Vin- Spritcentra- Aktiebolaget Vin- Spritcentralen len Apoteksbolaget Aktiebolag Apoteksbolaget Aktiebolag Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Dramatiska teatern aktiebolag aktiebolag Kungliga Teatern Aktiebolag

Kungliga Teatern Aktiebolag

Aktiebolag Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag Radiotjänst i Kiruna Elektriska Samhall Aktiebolag och de 24 SEMKO, Svenska Aktiebo- regionala dotterbolag som ingår i Materialkontrollanstalten Samhallgruppen lag Bostadsñnansieringsaktie- SEMKO, Svenska Elektriska Statens Materialkontrollanstalten Aktiebobolag, SBAB Swedish Geotechnical Systems lag Statens Bostadsfinansieringsaktie- Aktiebolag Swedish National Road Consulting bolag, SBAB Swedish Geotechnical Systems Aktiebolag Svensk Avfallskonvertering Aktie- Aktiebolag Swedish National Road Consulting bolag SAKAB Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag Svensk Avfallskonvertering Aktie- Aktiebolag Penninglotteriet Aktiebo- bolag SAKAB Svenska Svensk Kärnbränslehantering lag Systembolaget Aktiebolag Aktiebolag Utveckling Aktiebolag Svenska Penninglotteriet Aktiebo- V.T.I. Värdepapperscentralen VPC Ak- lag tiebolag Systembolaget Aktiebolag V.T.I. Utveckling Aktiebolag

SOU 199167 35

Värdepapperscentralen VPC Ak-

Stifielser tiebolag

Fonden för industriellt samarbete

Stmelser

med u-länder Fonden för industriellt utveck- Fonden för industriellt samarbete

lingsarbete Industrifonden med u-länder

Stiftelsen för framtidsstudier Fonden för industriellt utveck- Stiftelsen Nordiska museet lingsarbete

Industrifonden

Stiftelsen Riksutställningar Stiftelsen för framtidsstudier

Stiftelsen Samhall och de regiona- Stiftelsen Nordiska

museet la stifielser som ingår i Samhall- Stiftelsen Riksutställningar SWPP Stiftelsen Statshälsan Stiftelsen Statshälsan Stiftelsen Svenska institut Stiftelsen Svenska institut Stiftelsen Sveriges teknisk-veten- Stiftelsen Sveriges teknisk-veten- skapliga attachéverksamhet skapliga attachéverksamhet Stiftelsen Tekniska museet Stiftelsen Tekniska museet Svenska rikskonserter Svenska rikskonserter Sveriges turistråd Sveriges turistråd Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen Lag 1990423 Lag 1990423

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den tillämpas även på granskningen av sådan verksamhet i Samhallgruppen har som påbörjats dessförinnan.

36 SOU 199167

2 Förslag till

lagen 197947 regionala stiftelser

Lag om upphävande av om

för skyddat arbete.

Härigenom föreskrivs lagen 197947 regionala stiftelser för att om skyddat arbete skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.

SOU 199167 37

3 Förslag till

Förordning om upphävande av förordningen 197948 om

regionala stiftelser för skyddat arbete.

Regeringen föreskriver att förordningen 097948 regionala stiftelser om för skyddat arbete skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.

38 SOU 199167

4 Förslag till

Bolagsordning

§ l

Bolagets firma är Samhall Aktiebolag.

§2 Bolaget har sitt säte i Botkyrka kommun.

§ 3 Föremålet ñr bolagets verksamhet är att leda och samordna verksamhet bedrivs för att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för som arbetshandikappade där behoven finns och annan därmed förenlig verksamhet.

§ 4 Bolagets aktiekapital skall utgöra minst Xhundramiljoner XOO 000 000 och högst Yhundramiljoner Y 00 000 000 kronor.

§ 5 Aktie skall lyda på etthundra 100 kronor.

§ 6 Aktie i bolaget får inte genom teckning eller överlåtelse forvärvas av utländsk medborgare och annat utländskt rättssubjekt, svenskt aktiebolag, som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen,

SOU 199167 39

svenskt handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt, svensk stiftelse, svensk ekonomisk förening som är kontrollsubjekt.

Uttrycken utlänningsförbehåll och kontrollsubjekt i första stycket har den innebörd, som anges i 3 och 4 §§ lagen 1982617 utländska förvärv om av svenska företag m.m. företagsförvårvslagen samt 5 § promulgationslagen 1982619 till nämnda lag.

§7

Styrelsen utser verkställande direktör.

§ 8

Bolagets styrelse skall förutom tre arbetstagarledamöter enligt lagen 19871245 om styrelserepresentation för de privatanställda bestå nio av ledamöter och tre suppleanter som utses av regeringen. Styrelsens ordförande utses bland dem av regeringen i särskild ordning.

§ 9

Styrelsen sammanträder på kallelse ordföranden. Styrelsen är beslutför av när mer än halva antalet ledamöter är närvarande eller företrädda av suppleanter.

§ 10

På ordinarie bolagsstämma utses årligen tre revisorer jämte suppleanter för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

§12

Bolagets räkenskapsår skall kalenderår. vara

40 SOU 199167

§13

Kallelse till bolagsstämma liksom andra meddelanden till styrelseledamöteroch suppleantema skall ske genom kallelse per post, kallelse till na bolagsstämma tidigast fyra och senast tre veckor före stämman.

§14

Riksdagsledamöter har rätt att, efter anmälan till styrelsen senast två veckor i förväg, närvara vid bolagsstämma och i anslutning till denna ställa frågor. Underrättelse tid och ort för bolagsstämma skall tidigast fyra och senast om tre veckor för stämman sändas till riksdagens kammarkansli.

§15

Styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett öppnar förhandlingarna till dess ordförande valts.

§ 16

Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma.

Val av ordförande. Upprättande och godkännande av röstlängd. Val av en eller två justeringsmän. Fråga huruvida stämma blivit behörigen sammankallad. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt koncemredovisningen och koncemrevisionsberättelsen. 9 Beslut om

a fastställelse av resultaträkningen, balansräkningen samt

koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen b dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen

c ansvarsfrihet ät styrelsen och verkställande direktören.

Fastställande av arvoden styrelsen och revisorerna. Anmälan om val av styrelseledamöter jämte suppleanter samt val av revisorer och revisorssuppleanter.

SOU 199167 41

Annat ärende ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen som 19751385 eller bolagsordningen.

§ 17

Vid en väsentlig förändring verksamheten av skall beslut härom inhämtas av bolagstämma.

Sådan väsentlig förändring kan Lex. utanför Samhallgruppen vara att avyttra aktier i dotterbolag föremål för verksamheten vars är att genom produktion av varor och tjänster bedriva meningsfullt och utvecklande arbete arbetshandikappade och därmed jämförlig annan åtgärd.

§ 18

Vid bolagets upplösning skall, sedan bolagets skulder betalats, bolagets tillgångar tillfalla staten.

§19

Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande regeringen. av

42 SOU 199167

5 Förslag till

Bolagsordning

§ 1

Bolagets firma är Samhall xx Aktiebolag.

§2 Bolaget har sitt säte i Y kommun i X-län.

§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att genom lämplig produktion av och tjänster bedriva meningsfullt och utvecklande arbete för varor arbetshandikappade där behoven finns och annan därmed förenlig verksamhet.

§ 4 Bolagets aktiekapital skall utgöra minst enmiljon l 000 000 och högst Xmiljoner XOO 000 000 kronor.

§ 5 Aktie skall lyda på etthundra 100 kronor.

§ 6 Aktie i bolaget får inte genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare och annat utländskt rättssubjekt. 2. svenskt aktiebolag, som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen,

SOU 199167 43

svenskt handelsbolag, om någon av bolagsmärmen är kontrollsubjekt, svensk stiftelse, svensk ekonomisk förening som är kontrollsubjekt.

Uttrycken utlänningsförbehäll och kontrollsubjekt i första stycket har den innebörd, som anges i 3 och 4 §§ lagen 1982617 utländska förvärv om av svenska företag m.m. företagsförvärvslagen samt 5 § promulgationslagen 1982619 till nämnda lag.

§7

Styrelsen utser verkställande direktör.

§8

Bolagets styrelse skall förutom tre två arbetstagarledamöter enligt lagen 19871245 om styrelserepresentation för de privatanställda bestå sju av ledamöter och tre suppleanter. Regeringen utser efter nominering av landstinget i X-län ordförande och två ledamöter jämte suppleant. en

Övriga fyra ledamöter jämte två suppleanter aktieägaren i Samhall

utses av XX Aktiebolag.

§ 9

Styrelsen sammanträder på kallelse ordföranden. Styrelsen är beslutför av när mer än halva antalet ledamöter år närvarande eller företrädda av suppleanter.

§ 10

På ordinarie bolagsstämma utses årligen tre revisorer jämte suppleanter för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

Till revisor i dotterbolag bör, det kan ske, utses minst moderboom en av lagets revisorer.

44 SOU 199167

§11

Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

§12

Kallelse till bolagsstämma liksom andra meddelanden till styrelseledamöteroch suppleantema skall ske genom kallelse per post senast tre veckor na före stämman.

§13

Styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett öppnar förhandlingama till dess ordförande valts.

§14

Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma. Val av ordförande. Upprättande och godkännande av röstlängd. Val en eller två justeringsmän. av Fråga huruvida stämman blivit behörigen sammankallad. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen. Beslut om

a fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen

b dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen

c ansvarsfrihet åt styrelsen och verkställande direktören.

Fastställande av arvoden styrelsen och revisorerna. Anmälan om val av styrelseledamöter jämte suppleanter samt val av revisorer och revisorssuppleanter. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 19751385 eller bolagsordningen.

SOU 199167 45 §15 Vid bolagets upplösning skall, sedan bolagets skulder betalats, bolagets tillgångar tillfalla moderbolaget. §16 Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande koncemstyrelsen av i Samhall AB.

SOU 199167 47

Uppdragets bakgrund och genomförande

1 1 Uppdraget

.

Samhallgruppen tidigare Samhällsföretag är stiftelseorganisation - - en som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete åt handikappade. Detta skall ske genom produktion och tjänster. Lokalisering och dimensioneav varor ring av arbetsplatserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Arbetsförmedlingen disponerar de riksdag och regering fastställda arbetstillav fällena hos företagsgruppen och anvisar de arbetshandikappade som är i behov av arbete inom gruppen. Fr.o.m. budgetåret 199091 kan Samhall på kommersiell basis även erbjuda försäkringskassan företag och förvaltningar expert- och yrkesinriktad rehabilitering inkl. platser för arbetsträning. Verksamheten skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Samhall bildades den 1 januari 1980. Mot bakgrund drygt tio är av att förflutit sedan dess och med hänsyn till det fömyelsearbete för som närvarande pågår inom den statliga sektorn i syfte att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna beslutade regeringen den 22 november 1990 att tillkalla särskild utredare för översyn en en av Samhall. Direktiven 199073 återges i bilaga

48 SOU 199167

Översynen innebär att undersöka och beskriva hur de ursprungliga

sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen som lades fast i prop. 19777830 hittills har kunnat uppfyllas och förenas samt även bedöma dessa utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det gäller också att dels mot denna bakgrund, dels med hänsyn till olika omvårldsfaktorers påverkan på de krav som framledes kan komma att ställas på Samhalls verksamhet, göra en bedömning om det finns skäl att i några avseenden förändra eller precisera Samhalls mål och roll i samhället. I uppdraget ingår också att överväga behovet av en eventuell förändring av organisationsformen för företagsgruppen, liksom även om den nuvarande ansvars- och rollfördelningen mellan arbetsmarknadsveiket och Samhall bör ändras genom att det statliga bidraget som i dag går till Samhall helt eller delvis skall övergå till AMS budget för lönebidrag för köp av arbetsplatserrehabiliteringsresurser från Samhall.

1.2 Arbetets bedrivande

För att fördjupad kunskap problem, behov cch faktiska fören om hållanden har jag och sekretariatet haft överläggningar met företrädare dels för Samhall och Samhalls styrelse, AMS och arbetsnarknadsverket, Landstingsförbundet, dels med olika intresseorganisationer som berörts av

uppdraget såsom Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemämens Centralor-

ganisation, Samhalls koncern-MB, Handikappförbundens centralkommitté, De Handikappades Riksförbund och Synskadades Riksfobund.

SOU 199167 49

För att få del av övergripande arbetsmarknadspolitiska och andra bestämmelser inom EG som kan komma att påverka Samhall vid en närmare svensk anknytning till EG har utredningen gjort studiebesök i Bryssel och sammanträffat med företrädare för såväl EG-kommissionen som den svenska EG-delegationen. Jag har också haft överläggningar med företrädare för de nederländska och engelska motsvarigheterna till Samhall liksom för det engelska arbetsmarknadsdepartementet.

1.3 Sammanhang med andra utredningar

Samtidigt utredningsarbetet pågått har Samhall slutfört sin översynssom rapport Samhall mot år 2000. Samhalls styrelse har i april 1991 överlämnat rapporten till utredningen. Eftersom jag enligt direktiven skall beakta vad som framkommit i denna rapport i de delar berör mitt som uppdrag och att den i flera avseenden haft betydelse för mina överväganden har sammanfattningen av denna fogats som bilaga 2 till betänkandet. Samhall har i skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet den 23 augusti 1990 som ett av skålen for att företagsgruppen skall ombildas till aktiebolag

angett att beskattningsreglema för stiftelser är oförmånligare än för

aktiebolag. Direktiven anger därför att jag vid behov skall samråda med

stiftelse- och föreningsskattekommittén Fi 198803 för närvarande som utreder frågan om beskattning av stiftelser. Likaså har 1989 års Handikapputredning S 198803 haft i uppdrag att bl.a. behandla sysselsättningsfrågor ñr funktionshindrade.

Handikapputredningen har i maj 1991 avgett sitt fjärde delbetänkande

SOU 199146 Handikapp Välfärd Rättvisa. De delar Handikapputredav ningens förslag som även berör mitt uppdrag har jag redovisat i kapitlen

50 SOU 199167

sekretariatet har också haft överläggningar med företrädare för 3 och 4. Handikapputredningens sekretariat. behov samhällsstöd i olika former utreds för Psykiskt störda personers av utredningen service, stöd och vård till psykiskt störda S närvarande av om 198801, den s.k. psykiatriutredningen. Denna utredning har hittills avgett delbetänkande SOU 199147 På väg som innehåller exempel på ett förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. sekretariatet har i fråga psykiskt stördas behov sysselsättning i skyddade former om av samrått med psykiatriutredningen, vilket jag behandlar närmare i kapitlen 2 och 4.

1.4 Betänkandets uppläggning

Betänkandet år upplagt på följande sätt. I kapitel 2 gör jag en genomgång Samhalls verksamhet under de elva år företagsgruppen funnits med av utgångspunkt från hur de sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målen lades fast vid bildande har kunnat uppfyllas. som gruppens Kapitel 3 innehåller redogörelse över och en analys av olika en omvärldsfaktorer kan öka eller hota Samhalls möjligheter att som genomföra verksamhetsidén att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för arbetshandikappade. I kapitel berör jag också den pågående samma strukturomvandlingen i det svenska samhället och hur denna kommer att påverka handikappades arbetsmarknad. Jag lämnar här också en redogörelöver utredningens studieresa. se Samhalls mål och roll i framtiden liksom frågan om ansvars- och rollfördelningen mellan AMS och Samhall behandlar jag i kapitel Där visar jag också på vägar till ett bättre samarbete mellan de båda organisa-

SOU 199167 51

tionema och hur nödvändig en omstrukturering Samhalls nuvarande av produktionsinriktning är för att Samhall skall kunna fullgöra sin uppgift. Mina ställningstaganden i fråga Samhallgruppens framtida associaom tionsform redovisar jag i kapitel Slutligen behandlar jag i kapitel 6 formerna för en övergång till aktiebolag och lämnar förslag till en ny bidragskonstruktion m.m. samt redogör för EG-aspekten på det statliga bidraget till Samhall med utgångspunkt från EGs konkurrensregler.

SOU 199167 53

2 Samhall under 10 år

Min bedömning i sammanfattning

Genomgången av Samhalls verksamhet under de drygt elva år foretagsgruppen funnits visar att de sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna i stort sett kunnat uppfyllas. Antalet anställda arbetshandikappade är i dag ca 30 400 mot runt 20 000 år 1980. Däremot har inte andelen anställda från de s.k. prioriterade grupperna, dvs. psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda

och personer med andra grava funktionshinder ökat i tillräcklig

omfattning. Antalet övergångar till den reguljära arbetsmarknaden har också haft en positiv utveckling och har under år i genomsnitt legat senare på l 300 år. Åren 1988 personer per 1989 nåddes den hittills högsta nivån då knappt 1 600 personer lämnade Samhall för annat arbete. Den regionala utjämningen av det skyddade arbetet över landet har också kunnat genomföras. I juni 1991 fanns det 590 Samhallarbetsca platser inkl. inbyggd verksamhet och entreprenader i 243 kommuner att jämföra med 375 arbetsplatser i 210 kommuner år 1980.

54 SOU 199167

industriproduktion innebär satsningen på Förutom traditionell valmöjlighetema för arbetshandikapservice- och tjänsteområdena att pade mellan olika arbete har ökat. typer av uppenbarligen positiv på Samhall och dess Det finns en syn verksamhet från näringslivsorganisationer och enskilda företag. Kritiken konkurrens och otillbörlig prissättning har inte

om osund

framträdande plats under de första åren efter Samhalls samma som bildande. Resultatet exkl. kostnaderna för Samhalls fastigheter har förbättrats från 142,9 % de arbetshandikappades lönekostnader år 1980 till av 111,9 budgetåret 198990. Oaktat samhällets ökade kostnader för utbyggnaden Samhall har den statliga ersättningen per arbetstillfálle av i 1990 års penningvärde kunnat nedbringas från 155 000 kr. år 1980 till 120 000 kr. år 1990, real förbättring per arbetstillfálle om en 23 %. bedöma de övergripande målsättningarna bakom Samhall ur För att ett samhällsekonomiskt perspektiv är det nödvändigt med en allsidig belysning hänsyn till samtliga aspekter samhällsekonomin. som tar av Tidsramen för mitt uppdrag medger emellertid inte en sådan analys. Samhall har under 1980-talet lyckats förena personlig utveckling och affärer och därmed även visat att de skilda målen är möjliga att förena.

sou 199167 ss

2.1 Samhalls tillkomst

Stiftelsen Samhällsföretag numera Samhallgruppen bildades den l - januari 1980 för att utjämna tillgången på skyddat arbete efter behoven över landet och för olika handikappgrupper och meningsfulla och att ge utvecklande arbeten genom produktion och tjänster samt att av varor begränsa kostnaderna för verksamheten koncemmässig samordgenom en ning och en i övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. En hög ambitionsnivå skulle också eftersträvas för att allt fler gravt ge handikappade möjlighet till avlönat arbete och därmed försörjning. egen Det konstaterades också att många har möjlighet att på längre sikt ta arbete på den reguljära arbetsmarknaden medan andra har så nedsatt arbetsförmåga att de knappast ens på längre sikt kan komma ifråga för sådant arbete. Det skyddade arbetet skulle därför utformas och bedrivas så att det åtminstone på lång sikt förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta steget över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Kraven på ökad effektivitet skulle framför allt uppnås bättre genom en samordning samt friare och affärsmässiga verksamhetsformer än vad mer som tidigare varit möjligt. Vidare skulle arbetsplatserna ñr skyddat arbete ses som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv jfr även prop. 19777830, AU 16, rskr. 74. Idag består Samhall av en central stiftelse och 24 regionala stiftelser, en i varje län. De regionala stiftelserna driver bl.a. egna verkstäder, entreprenader och arbetsplatser i s.k. inbyggd verksamhet. Inom företagsgruppen finns också ett mindre antal svenska och utländska aktiebolag. Dessa har samlats i en sidoordnad aktiebolagsrättslig koncern med Samhall Trading moderbolag. i som

56 SOU 199167

Den centrala stiftelsen tillkom genom riksdagsbeslutet om Samhall. Regeringen beslutade i februari 1979 om dess inrättande och fastställde samtidigt stadgar för stiftelsen. Den regionala verksamheten regleras i lagen l97947 och förordningen 197948 om regionala stiftelser för skyddat arbete.

Företagsgruppens resultat mäts främst inom följande tre målområden

att handikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete i avsedd omfattning, 2. att de arbetshandikappades förutsättningar att få arbete hos annan arbetsgivare förbättras, att behovet av statlig ersättning begränsas genom en god ekonomisk resultatutveckling.

Samhalls verksamhet har därför flera övergripande mål, som delvis förstärker varandra, delvis kan komma i konflikt med varandra. Mitt uppdrag enligt direktiven år att beskriva hur de ursprungliga sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna hittills har kunnat uppfyllas för företagsgruppen. Jag utgår från denna indelning i min redogörelse över Samhalls verksamhet under de drygt elva år som gått sedan bildandet.

2.2 De sociala och arbetsmarknadspolitiska målen

2.2.1 Arbetets betydelse

SOU 199167 57

Arbetet är grundläggande betydelse för av såväl den enskilde for som samhället som helhet. Ett samhälle med hög sysselsättning skapar bestående produktiva värden kan bidra till människors som välfärd. Arbetet har emellertid också avgörande betydelse för hälsan, en den sociala gemenskapen och tryggheten. Arbetet är viktigt för livskvaliteten oavsett är handikappad eller om man ej. Arbetskamraterna och arbetsgruppen fyller en viktig funktion och ger stöd och trygghet. Verksamheten vid Samhall skall därför ses som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att värna om arbetshandikappades rätt till arbete och ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsförmåga. Den anställde skall också på sikt kunna gå över till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Många gånger kan det dock för gravt handikappade innebära en hög grad rehabilitering av att kunna klara ett arbete inom Samhall. Däremot skall skyddat arbete inte komma ifråga för personer som är arbetslösa av i huvudsak renodlade arbetsmarknadsskäl ifr prop. 1977- 7830 s. 79. Ett mått på hur väl Samhall uppfyllt målet att bereda arbetshandikappade arbete är utvecklingen antalet anställda av arbetshandikappade inom företagsgruppen under den gånga tioårsperioden. Av tabellen nedan framgår att antalet arbetshandikappade som vid starten år 1980 uppgick till 20 900 vid utgången av budgetåret 198990 uppgick till 30 434 personer, ökning i runda tal med 9 500. en Under samma tid har brutto-rekryteringen till Samhall varit 40 000 ca personer.

S8 SOU 199167

r W ANT. 35000

IIIB

2111 V

151 iaoaorsimzazazmmuavasasresaamavaaaarssasrsoJ k

2.2.2 Rekryteringen till Samhall

Platserna vid Samhall disponeras arbetsmarknadsverket som en av de av särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för arbetshandikappade. Före anställning vid Samhall skall andra sådana åtgärder ha prövats av en arbetsmarknadsverket arbetsförmedlingarna. En fråga inställer sig är om Samhalls insatser har nått rätt målgrupsom Av betydelse i detta sammanhang är den avgränsning av den krets per. arbetssökande på grund psykiska, fysiska, intellektuella eller sociala som av handikapp har sådana begränsningar i sina förutsättningar att de för att kunna hävda sig måste ges särskilda ekonomiska och andra stödåtgärder. Den höga ambitionsnivån vad gällde rekryteringen av gravt handikappade föranledde Samhall, efter samråd med AMS och handikapporganisationer-

SOU 199167 59

na, att i början på 1980-talet definiera begreppet gravare handikapp enligt

följande

Med gravt handikappade avses de arbetssökande arbetsförmedlingen som anvisar därför att de utestängts från arbetslivet på grund endera av särskilt svårt fysiskt handikapp, måttlig utvecklingsstörning, svårt psykiskt handikapp, socialmedicinskt handikapp med missgrava bruksproblem eller kombinationer av ovanstående handikapp. Samhall skriftserie nr april 1983

Nedanstående tabell redovisar antalet arbetshandikappade fördelat per handikappgrupp baserat på det underlag arbetsförmedlingarna lämnat som till Samhall vid anställningstillfállet.

Ilandlkappmrdelnlng December 1979 Juni 1990 rap Ant ans Ökning Ant anst ArbJnmdIkIlPP Kod dee 1979 199079 juni 1990 Hjärta kärl- och

Övr somatlska arbetshindcr 5 2 663 82% 4 837 Psykiska arbets

Avser anställda vid industriella beredskapsarbeten och kontorsarbets-

centralen Industriella beredskapsarbetena avsedda jör arbetslösa var och någon handikappkodningjörekam därför inte. De anställda vid

kontarsarbetscentralerna ingick l det dåvarande arkivarbetet avsett för såväl arbetshandlkappade äldre arbetskraft ° som

Källa Rapporten Samhall mot år 2000, 41, Tullinge, 1991. s

60 SOU 199167

Den totala ökningen antalet anställda sedan år 1980 uppgår till 46 %. av med hörselskador, rörelsehinder, övriga somatiska hinder, För personer psykiska arbetshandikapp, förståndshandikapp och socialmedicinska handikapp är andelen däremot högre medan gruppen hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt synskadade uppvisar en lägre ökning. Fördelningen på de åtta handikappgrupperna redovisar dock inte graden av funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens registrering av arbetshandikapp beskriver endast att det finns ett samband mellan den arbetssökandes funktionshinder och svårigheterna att eller behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det går därför inte med ledning av förändringen i handikappsammansättningen att utläsa om rekryteringen förskjutits till förmån för personer med gravare handikapp.

2.2.3 Rekryteringen av gravt handikappade

De prioriterade grupperna

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat att rekryteringen av gravt handikappade till Samhall skall ges ett särskilt utrymme. Riksdagen beslutade år 1987 om en ökad sysselsättningsvolym inom Samhallgruppen för att tillgodose behovet av arbetstillfällen för grupper med svåra handikapp, t.ex. psykiskt utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och personer med svåra funktionsnedsättningar på orter där behoven är särskilt

stora ifr prop. 198687100, bil. 12, AU 11, rskr. 139.

AMS och Samhall har därför enats om att dessa arbetstimmar skall användas för rekrytering från de s.k. prioriterade grupperna. En gemensam målsättning för AMS och Samhall har fram till den 1 juli 1991 varit att

SOU 199167 61

minst 50 % av nyrekryteringen, dvs. såväl ersättnings- utökningssom rekrytering, skall bestå sökanden från denna av grupp. Riksdagen har vid behandlingen 1991 års budgetproposition av beslutat att den statliga bidraget Samhall erhåller för verksamheten skall ökas för att ge större utrymme för rekrytering från de prioriterade jfr grupperna prop. l99091100, bil. 12, AU 12, rskr. 165. De senaste åren har det skett ökning andelen nyrekryterade en av från de prioriterade Det föreligger dock grupperna. stora variationer mellan länen. Inte heller målsättningen andelen 50 % nyrekryteringama från - av de prioriterade har uppnåtts fullt AMS grupperna - ut. och Samhall har därför enats att precisa definitioner prioriterade om mer av grupper skall tillämpas fr.o.m. budgetåret 199192 i syfte att stärka dessa gruppers ställning. Som en följd härav har AMS och Samhall också enats om att målet för budgetåret 199192 skall vara att 40 % dem nyanställs av som skall rekryteras från prioriterade grupper. Andelen nyrekryterade från de prioriterade i förhållande till grupperna samtliga nyrekryterade har sedan år 1987 utvecklats på följande sätt

A13 z Spridning mellan länen

-

Källa Samhalls årliga resultatrapporter, Personal

Redovisningen av handikappfördelningen inte graden funktionsanger av nedsättning och inte heller inriktning och behov av stödinsatser. Registre-

62 SOU 199167

beskriver endast sambandet mellan den enskildes arbetshandikapp ringen av svårigheterna att på kort sikt få arbete på den funktionsnedsättning och reguljära arbetsmarknaden. inte enbart med stöd av andelsförändringama i Det går således att handikappsammansättningen avgöra Samhall har tagit emot fler om handikapp än tidigare. Antalsmässigt har väsentligt personer med gravare handikappade dock fått arbete och andelen anställda som tillhör fler gravt högre än år 1980. dessa grupper är

Arbetsuppgifterna inte anpassade för de prioriterade grupperna är

utredningsarbetet har det framförts flera olika skäl till att sökande Under de prioriterade inte återfinns i Samhall. ur grupperna Landstingsförbundet har i maj 1991 med anledningen av översynen av Samhall enkät till landets 38 omsorgshuvudmän i syfte att sänt ut en undersöka de psykiskt utvecklingsstördas möjligheter till skyddat arbete. Enkäten omfattar dem är föremål för särskilda omsorger enligt som som lagen 1985568 särskilda om psykiskt utvecklingsstörda har om omsorger 29 huvudmän. Svaren har tillställts utredningen. besvarats av Utredningen har också haft överläggningar med sekretariatet för utredningen service, stöd och vård till psykiskt störda S 198901, den om s.k. psykiatriutredningen, för belysning av denna handikappgrupps en behov av skyddat arbete.

SOU 199167 63

Psykiskt utvecklingsstörda

Nettoökningen av antalet arbetstagare vid Samhall från gruppen psykiskt utvecklingsstörda har varit liten det senaste året. Flera landsting uppger att behovet varierar mellan ytterligare 50 100 platser för utvecklingsstörda per år, medan andra ser ett minskat behov. Orsakerna till att nyrekryteringen brister flera, uppges vara t.ex. att det saknas plats, att det råder anställningsstropp. Några omsorgshuvudmän anser att genomströmningen vid Samhall är för dålig. Norrbottens läns landsting har egen skyddad verksamhet där 170 arbetar. ca personer De skulle i princip kunnat arbeta vid Samhall. En anledning till den bristande rekryteringen psykiskt av utvecklingsstörda till Samhall, som anges av många omsorgshuvudmän är att de utvecklingsstörda inte kan beredas plats på grund av att de inte klarar de höga produktionskraven. Många beklagar också att de sociala målen för verksamheten har fått en alltför undanskymd plats. Inte heller arbetsuppgiftemas karaktär anses de utvecklingsstörda, eftersom passa enklare arbetsuppgifter försvinner och ersätts med avancerad teknik. mer Bristande kunskap hos verkstadsledningen handikapp om och utvecklingsstörning anges som en stor svårighet liksom otillräcklig introduktion och inskolning, t.ex. vid byte arbetsuppgifter. av De utvecklingsstörda också fungera bättre i arbetslag utanför uppges ett verkstadsmiljön. Olika typer serviceuppgifter med arbetsledare av en egen har visat sig passa bra för utvecklingsstörda.

SOU 199167

Psykiskt sjuka

Psykiatriutredningen har i sitt arbete kunnat konstatera att det framförs kritik Samhall ofta inte kan erbjuda psykiskt funktionshindrade mot att arbete i tillräcklig utsträckning. Till utredningen har också framförts att Samhall alltför ofta inte kan erbjuda arbetsuppgifter är anpassade till som de psykiskt funktionshindrade. I utredningens kontakter med psykiatrin har det t.ex. pekats på att m.m. brist på inbyggda verksamheter särskilt avpassats till de det är som psykiska funktionshindren. Vidare har det pekats på att det är brist på sådana administrativa eller intellektuella arbetsuppgifter som kan passa mer till dessa funktionshindrade. Det har också framförts att regeln att kunna klara att arbeta minst om fyra timmar dag innebär ett hinder för att bereda vissa psykiskt sjuka per arbete. Utmärkande för de psykiska sjukdomarna är bl.a. att de ofta ger funktionshinder varierar över tiden. Vissa psykiskt sjuka kan periodvis som ha hög funktionsförmåga medger arbete upp till åtta timmar per en som under andra perioder är arbetsförmågan liten eller ingen. dag, men Psykiatriutredningen skall i enlighetmed sina direktiv Dir 199071 behandla frågor bl.a. arbetsrehabilitering och kontakter med arbetsom marlmaden. Utredningen planerar i detta sammanhang frågor att ta upp rörande Samhalls insatser till psykiskt störda i denna del. Liknande synpunkter har framförts vid de överläggningar jag haft med företrädare för Handikappförbundens centralkommitté såväl Riksförav bundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna FUB som Riksförbundet för social och mental hälsa RSMH.

SOU 199167 65

Hinder och svårigheter att få och kunna behålla anställning i Samhall en är i flera avseenden således för de båda handikappgruppema. gemensamma

Ökat behov av samverkan

Personer från de prioriterade grupperna finns många gånger inte registrerade hos arbetsförmedlingarna. Landstingsförbundets enkät visar rutinerna att på detta område varierar. Endast en tredjedel dem lämnat av som svar anmäler psykiskt utvecklingsstörda till arbetsförmedlingen. Skälen är flera, bl.a. att en anmälan inte medför någon plats i Samhall, anmälan sker bara av dem för vilka det är realistiskt att få ett arbete, eftersom de duktiga inte få något arbete känns det bortkastat och löjligt att anmäla de mindre duktiga. I en fältstudie Rekrytering prioriterade till Samhall i Y-, ur grupper Z-, AC- och BD län SandströmSundströmHusberg 1991-03-15 kring rekrytering ur prioriterade till Samhall konstateras betydande grupper ett mörkertal. Det finns ett stort antal i de prioriterade handikapppersoner grupperna som är i behov av arbeteutredning, inte är anmälda men som såsom sökande på arbetsförmedlingen. Från samhällets sida har inte heller någon aktiv uppsökande verksamhet bedrivits. Storleken på det s.k. mörkertalet är svårt att uppfattning en om, eftersom de flesta kommuner och landsting saknar organiserad en samverkan mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommunens socialtjänst och handikapporganisationer för att kunna uppskatta behovet av arbetstillfällen för dessa handikappgrupper. Inom både kommuner och landsting pågår en decentralisering verksamheten. Detta har i många fall av medfört att tidigare samverkansstrukturer splittrats och ännu inte att nya

66 SOU 199167

Landstingsförbundets enkätsvar innehåller flera förslag hunnit byggas upp. utvecklingsstördas möjligheter att få en plats till förbättringar av psykiskt i kapitel 4 med en närmare redogörelse över i Samhall. Jag återkommer hur i övrigt bättre möjligheter att nå de dessa och med förslag till skall kunna skapas genom bl.a. en bättre samverkan prioriterade grupperna arbetsförmedlingarna och Samhall. mellan omsorgsnämnderna,

arbetshandikapp ett problem 2.2.4 Kodning av

kodning olika typer arbetshandikapp som Den klassificering av av - gör är inte entydig och inte alltid korrekt. Detta arbetsförmedlingarna Samhalls insatser når rätt målgrupp eftersom försvårar bedömningen av om osäkert. Kodningen anger inte heller behovet av utgångsmaterialet är stödåtgärder för den enskilde. känslig fråga. Kodningen i sig kan verka Att koda handikapp är en självkänslan och for möjligheterna att mobilisera de egna nedsättande för nedsättande för självkänslan att kodas med psykiska resurserna. Det är mer handikapp i jämförelse med rent somatiska eller socialmedicinska och det sker därför underrapportering av de psykiska och handikapp en socialmedicinska Om både har ryggbesvär och grupperna. en person alkoholproblem detta flerhandikapp i flertalet fall som rapporteras Kodning dock förutsättning för att den enskilde skall få ryggbesvär. är en till de särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för arbetstillgång

handikappade. erhåller arbete vid Samhall har sammansatt problematik Många som en medicinska, sociala och personliga förhållanden som inte så enkelt kan av och till siffra i AMS indelning arbetshandikapp. översättas grupperas en av

SOU 199167 67

Enligt arbetsmarknadsverket betecknas som arbetshandikappad en arbetssökande som på grund av fysiskt, psykiskt, förståndsmässigt eller socialmedicinskt arbetshandikapp har, eller förväntas få, svårigheter med att få eller behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Avgörande är således att arbetshandikappet är relaterat till överenstämmelsen mellan den sökandes möjligheter och den omgivande arbetsmarknadens struktur och efterfrågan på arbetskraft. Det betyder i teoretisk, och förmodligen även i praktisk mening att en sökande kan vara arbetshandikappad i X-stad men inte Y-By. En sökande kan vara arbetshandikappad i februari men inte i juni månad. De koder AMS tillämpar motsvarar inte alltid de verkliga arbetshindren. Arbetsförmedlingens möjligheter att göra medicinska bedömningar är helt beroende av läkarutlåtanden. Dessa kan vara svåra att få tillgång till och kan även innehålla en beskrivning enbart en skada eller sjukdom för av personer som har fler än ett funktionshinder. Det kan också förekomma att en inplacering i handikappgrupp sker utan medicinskt underlag i form av läkarutlåtande eller psykologisk utredning. Detta sker emellertid efter överenskommelse med den sökande. Ur arbetsförmedlarens perspektiv är handikappklassificeringen sannolikt av underordnad betydelse jämfört med möjligheten att finna den lämpligaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden för sökande. Avsikten med Samhallen resursen är dock att den skall vara tillgänglig för dem som bäst behöver den, dvs. de gravt arbetshandikappade.

68 SOU 199167

2.2.5 Andelen övergångar

I början 1980-talet antalet övergångar till ett arbete på den reguljära av var

arbetsmarknaden 300 personer. Detta motsvarade ca 1,3 % av antalet

ca arbetshandikappade. Den högsta nivån nåddes budgetåret 198889 när 5,4

% l 597 personer lämnade Samhall för annat arbete.

Förklaringama till att andelen övergångar successivt förbättrats är flera. Andelen övergångar är ett operativt målområde inom Samnumera hallgruppen. En högre andel övergångar ökar möjligheterna för ytterligare arbetshandikappade att få arbete, vilket gör att även arbetsförmedlingarna har ett intresse att medverka i detta arbete. av Nyanställda inom Samhall informeras numera på ett tidigt stadium om syftena med Samhalls verksamhet är just att förbereda dem för att ett av arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Förutom insatser för den enskilde för att våga pröva anställning hos andra arbetsgivare finns även en en ettårig återanställningsgaranti. Denna återanställningsgaranti utnyttjas av 27 96. Sett detta perspektiv så är sju av tio övergångar framgångsrika. ur Antalet avgångar till följd uppsägning har ökat under 1980-talet. av egen Uppföljning saknas. Självfallet är det många olika orsaker av denna grupp bakom denna ökning. Sannolikt ingår i denna grupp personer som på eget initiativ tagit ett arbete den reguljära arbetsmarknaden.

För att stimulera Samhalls inre arbete med övergångar utgår ett stimulansbidrag inskolningsbidrag med 35 000 kr. till den enskilda - arbetsplatsen för varje gång lämnar Samhall för den reguljära en person arbetsmarknaden. Dessutom finns det särskilda arbetskonsulenter för att

SOU 199167 69

arbeta med frågor kring övergångar från både Samhallföretagens och från länsarbetsnämndemas sida. En del av övergångama har skett med hjälp lönebidrag av vilket bidragit till den positiva utvecklingen. En majoritet av dem lämnat Samhall är som emellertid så rehabiliterade genom att de t.ex. har brutit sitt missbruk eller fått en bättre självkänsla, att vederbörande kan ta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden utan lönebidrag.

Nedanstående figur redovisar andelen övergångar under 1980-talet

ÖVERGÅNGAR

aiazaøaaaaaaaøaswøaasmsnøaaaøaasüso

Källa Samhalls årsredovisningar

Samhall bedömer för egen del att antalet övergångar bör ligga mellan 3 - 6 %. Självfallet varierar nivån på antalet övergångar med hänsyn till efterfrågan på arbetskraft. Men framgått tidigare finns det alltid som

70 SOU 199167

så rehabiliterade att de kunnat ta anställning på den öppna personer som är arbetsmarknaden oavsett efterfrågeläget.

2.2.6 Regional utjämning har uppnåtts

Den ojämna fördelningen i landet tillgången till skyddat arbete var en av anledningarna till att Samhall bildades. Den organisation som då av beslutades central stiftelse och 24 rörelsedrivande regionala stiftelser, - en i varje län består än i dag. Det utökade antalet arbetstillfällen har en åstadkommits effektivisering verksamheten och genom ökade genom en av statliga bidrag. Detta har utnyttjats för att förlägga nya arbetsplatser närmare de arbetshandikappade. I juni 1991 fanns det 590 Samhallarbetsplatser inkl. inbyggd ca verksamhet och entreprenader i 243 kommuner att jämföra med 375 arbetsplatser i 210 kommuner år 1980. Samhall har genom denna utveckling motsvarat förväntningarna på regional utjämning av det en skyddade arbetet i landet. Det har också skett förändringar av fördelningen av arbetstillfällen mellan länen. Den genomsnittliga förändringen av antalet arbetstimmar över landet är 41 under l980-talet. Utbyggnadstakten i länen varierar från 15 % Jämtland till 101 % Norrbotten. Nedanstående tabell redovisar ökningen i procent av antalet arbetstill-

fällen avser volymen arbetstimmar 1990-06-30 jämfört med 1980-01-01

Av tabellen framgår att 50 % länen har behållit sin andel av den ca av totala verksamheten under utbyggnadsperioden medan det för ca 50 % av länen skett större förändringar vad utbyggnadstakten, därför att avser arbetstillfällen varit större i dessa områden. behoven av

2.3 De personalpolitiska målen

2.3.1 Personalpolitikens inriktning

72 SOU 199167

Målen för Samhalls personalpolitik som vilar på den idémässiga bas som formulerades i förarbetena och prop. l97778l39 återfinns i Samhalls Policydokument nr rev 1988. Samhalls personalpolitik har inriktats på utbildning och arbetsväxling, den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt individuellt anpassade stöd- och hjälpinsatser. Förutsättningen för en god personalpolitik är att det finns arbetsuppgifter genom att de varor och tjänster som produceras är efterfrågade i konkurrens med andra företags utbud. Marknadsföring, produktionsplanering och materialstyrning fungerar som i andra företag. De tidigare specialarbetsplatserna för vissa typer av handikappgrupper har upphört. Numera arbetar personer med olika typer arbetshandikapp av tillsammans på varje arbetsplats. Samhall är skickligare att hantera personalutvecklande frågor nu än år 1980. Naturligtvis råder det variationer inom koncernen och förhållandena på vissa enskilda arbetsplatser uppfyller inte ställda krav. Detta emotsäger dock inte det positiva intrycket av en förbättrad personalpolitik.

2.3.2 Kompetensutvecklingen gäller alla

Kompetensutvecklingen inom Samhall riktar sig till samtliga anställda och innebär i genomsnitt ca 35 timmars utbildning, exkl. introduktionsutbildning, om året. Den särskilda utbildningsverksamheten för arbetshandikappade innehåller introduktionsutbildning, yrkestekniska baskurser och yrkesteknisk fortbildning, basfárdighetsträning och övrig utbildning. År 1980 uppgick utbildningen till en timma i genomsnitt, Motsvarande utbildningsinsatser för LO-medlemmar var år 1987 i genomsnitt per

SOU 199167 73

anställd och år 2,3 dagar. Omräknat i timmar innebär det ca 18 timmar årlig utbildning. De yrkestekniska baskursema och den yrkestekniska fortbildningen har två grundläggande syften. Den skall ge de anställda personlig och en yrkesmässig utbildning och därmed också på sikt stärka möjligheterna till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildningen skall även de ge anställda erforderlig kompetens så att Samhall klarar de affärsmässiga åtagandena. För den direktanställda personalen finns ledarutvecklingsprogram och fackutbildningsverksamhet. Ledarutvecklingsprogrammen syftar till att stärka förmågan att vara bli ledare i en verksamhet som kräver ett starkt personligt engagemang för människor och att samtidigt arbeta i en konkurrensutsatt verksamhet. Fackutbildningsverksamheten vänder sig till företagets olika specialistfunktioner såsom säljare, inköpare, företagshälsovård, ADB, lönehandläggare och ekonomer m.fl. Det sker inom Samhallkoncemen en löpande och bra utbildningsverksamhet som är basen i den kompetensutveckling som pågår. En mycket stor del av denna är arbetsplatsanknuten. Detta ökar förutsättningarna till lärande i arbete och därigenom kan teori och praktik förenas. Samhallutbildningarna arrangeras ofta i samarbete med AMU, Komvux, studieförbund m. fl., men den större delen drivs i egen regi. Ledarutvecklingsprogrammen ger ökade förutsättningar att vara ledare i Samhalls verksamhet och åstadkomma ett samspel mellan den arbetsmarknadspolitiska uppgiften och affärsverksamheten. Förmågan att skapa en lärande organisation är därför ett avgörande framgångskriterium. Det är positivt att Samhall hanterar de totala kompetensutvecklingsfrågorna som ett medel för att genomföra sin uppgift.

74 SOU 199167

2.3.3 Arbetsmiliöfrágorna

Arbetsmiljön

Arbetsmiljöfrågomas hantering och företagshälsovården har stor betydelse

individuellt anpassade stöd- och hjälpinsatser. För fysiskt

vad avser handikappade och även för psykiskt utvecklingsstörda är den tekniska anpassningen arbetsplatser och arbetsuppgifter betydelsefull. För de av psykiskt och socialmedicinskt arbetshandikappade är de kamratstödjande insatserna särskilt viktiga. För att tillgodose de individuella behoven arbetar Samhall med att

successivt förbättra den tekniska anpassningen arbetsplatser, stärka

av arbetsledamas kunskaper inom adekvata områden och stimulera till kamratstödjande insatser och ha en väl utbyggd företagshälsovård. För den individuella tekniska anpassningen har hitintills huvudsakligen

traditionell teknik använts. Årligen satsas ca 30 milj. kr. på detta område

av Samhalls samlade investeringar om ca 200 milj. kr. for nya maskiner och inventarier. Därtill kommer medel för generell teknisk anpassning. Kamratstödjande åtgärder är ett annat inslag i den verksamhet som Samhall bedriver. Det förekommer även organiserad utbildning för den typen av uppgifter. Bland de kamratstödjande insatserna finns särskilda program för vissa handikappgrupper, t.ex. för psykiskt utvecklingsstörda och missbrukare den s.k. Alvik-modellen. Samhall har också utvecklat särskilda stödinsatser för arbetshandikappade anställda med invandrarbakgrund.

SOU 199167 75

F öretagshälsøvdrden

För företagshälsovården finns särskilda riktlinjer som innebär att varje företag skall ha en företagsläkare, en skyddsingenjör och en beteendevetare per 1 000 anställda, en företagssköterska 500 anställda samt per en töretagsgymnast per 1 500 anställda.

Samhalls företagshälsovård är dimensionerade efter dessa nyckeltal och ligger på en högre nivå än övriga företag, i regel är bemanningen dubbelt så hög. Samhall är även anslutet till externa företagshälsovårdscentraler.

2.3.4 Nya arbetsformer

Satsningen på service och tjänster har medfört att valmöjligheterna olika av typer av arbete ökat och att de arbetshandikappade inte längre enbart är hänvisade till arbete i en industriell miljö. Detta skall inte enbart ses som en lösning för strukturella affársproblem utan framför allt som en möjlighet för arbetshandikappade att få tillgång till ett brett utbud för att pröva och välja den arbetsuppgift som är mest lämplig för henne eller honom. Det ökar också möjligheterna att anställa fler svårt handikappade. Arbetsuppgifterna i Samhall kan självfallet aldrig bli en kopia av det totala utbudet

av arbetsuppgifter i samhället. Det är inte heller meningen.

Samhalls ökade engagemang inom entreprenader och inbyggda verksamheter bidrar till att öka integrationen med övrigt näringsliv. Samhall ges läromöjligheter och det samarbetande företaget får bättre inblick nya en kring arbetshandikappades förutsättningar och villkor. Samtidigt förenklar

76 SOU 199167

det steget för den enskilde från Samhall till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Hittills har Samhall tillämpat en regel som innebär att en inbyggd verksamhet måste omfatta minst fem personer.

2.4 De affärsmässiga målen

2.4.1 Den affärsmässiga strukturen

Under hela 1980-talet har det inom resp. regionalt företag pågått en systematisk översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden och affärssegment. Ett inslag i denna process har varit att begränsa antalet branscher varje regionalt företag arbetar Genom att det regionala som perspektivet dominerat affársutvecklingsinitiativen förekommer det fortfarande att potentialen inte tas till vara på det mest ändamålsenliga sättet. Eftersom nästan varje regionalt företag agerar på såväl den lokala, nationella internationella marknaden med likartade produkter uppstår som affärsmässig mångfald som gör det svårt att centralt överblicka de en

affärsmässiga resurserna. Samhalls ledning har systematiskt förbättrat den

totala afñrsmåssigheten, men saknar enligt egen åsikt förfogandet av den inre organisationen. Detta behövs för att kunna ta det tredje utvecklingssteget mot en nationell koncern för att ge arbetshandikappade arbete. Det ñrsta utvecklingssteget var att få väl fungerande enskilda arbetsplatser, det andra att regionalt väl fungerande företag. Behovet av en ökad koncerngemensam affirsstyming kvarstår därför.

SOU 199167 77

2.4.2 En del av det svenska näringslivet

I början av Samhalls verksamhet riktades kritik mot Samhall för otillbörlig konkurrens. Samhall utvecklade därför bl.a. ett priskalkyleringssystem för sina produkter. Genom detta lades grunden för en korrekt prissättning. År 1980 träffades också överenskommelse mellan Samhall och en näringslivsorganisationema om att upprätta ett gemensamt kontakt och samrådsorgan i marknadsfrågor, det s.k. Kontaktrådet Samhall näringsli- vet. Näringslivsorganisationerna representeras av Sveriges Industriförbund, Småföretagens Riksorganisation och Svenska Handelskammarförbundet. Kontaktrådet är en instans till vilken företag kan vända sig med klagomål om de anser sig vara utsatta för otillbörlig konkurrens, t.ex. prisdumpning. Det förutsätts att rådetsrekommendationer rättelser respekteras och om efterlevs av berörda parter. Förutom sin uppgift som partsinrättad skiljenämnd behandlar rådet även mer allmänna och principiella frågor kring konkurrens, prissättning m.m. Under senare år har vidare ett informellt samarbete och informationsutbyte etablerats mellan näringsfrihetsombudsmannen NO och Kontaktrådet. Under perioden 1980 1990 har 71 ärenden avgiorts i Kontaktrådet. - Huvuddelen av dessa hänför sig till de inledande åren av Samhalls verksamhet. Av dessa har rådet i ca 50 % ansett den riktade kritiken mot Samhall vara korrekt. Detta skall jämföras mot att Samhall årligen gör ca 30 000 50 000 affärsavslut. - Det finns uppenbarligen en positiv syn på Samhall och dess verksamhet från näringslivsorganisationer och enskilda företag. Den diskussion som fanns i början på 1980-talet om osund konkurrens och otillbörlig prissättning har inte heller samma framskjutna plats längre.

78 SOU 199167

2.5 De ekonomiska målen

2.5.1 Finansieringsprinciper

Det ursprungliga ñnansieringssystemet mr Samhallkoncemen som lades fast 1979 har med hänsyn till den statsfinansiella situationen varit föremål för år flera översyner i syfte att minska bidragsbehovet inom ramen för gällande arbetsmarknadspolitiska och sociala mål. Nuvarande ñnansieringssystem gäller fr.0.m. budgetåret 198485 och innebär i korthet att den statliga merkostnadsersättningen utgår med ett visst procenttal lönesumman inkl. lönebikostnader för de anställda av

arbetshandikappade. Detta procenttal benämns resultatprocent och är

Samhalls rörelseunderskott dividerat med lönekostnadema för arbets-

handikappade. Samtidigt fastställdes ett kvantitativt mål för företags sysselsättning uttryckt i arbetstimmar jfr prop. 198384l00, bil. gruppens 12, AU 19, rskr. 322. statsmakterna mäter det ekonomiska resultatet för Samhallkoncemen främst förändringar resultatprocenten. Styrningen med resultatgenom av procenten och antalet fastställda timmar ger en uppfattning över tiden om Samhalls förmåga att förbättra sitt resultat. Samhall redovisar det statliga bidraget till verksamheten i sin resultatredovisning som en statlig merkostnadsersättning. Utöver det statliga bidraget för lönekostnader inkl. lönebidragskostnader för arbetshandikappade erhåller Samhall dessutom bidrag till den särskilda fastighetsfond som inrättades är 1980. Fr.o.m. innevarande budgetår erhåller Samhall dessutom ett särskilt kapitaltillskott för skattekompensation till följd de ändrade reglerna för avsättning till lagerreserv och av

SOU 199l67 79

resultatutjämningsfond fr.0.m. den 1 juli 1990 jfr prop. 19909l100, bil. 12, rskr. 165.

2.5.2 Varför har resultatprocenten förbättrats

Nedanstående figur redovisar resultatprocentens utveckling

150 145- 140 135- 130- 1254 m ..

110 105- 100 waoanmmzazweawuwasayeswsrsnaaaaraswsoJ L

Resultatet exkl. kostnaderna för fastigheterna för Samhall har förbättrats från 142,9 % av de arbetshandikappades lönekostnader inkl. lönebidragskostnader år 1980 till 111,9 % budgetåret 198990. Samhall har bl.a. genom ökad försäljning, personalutveckling, kostnadseffektivitet och genom ökad affärsmässighet kunnat reducera kostnaderna för verksam-

80 SOU 199167

heten. Utbyggnaden av Samhalls verksamhet har emellertid lett till att samhällets totala kostnader för verksamheten har ökat. Den statliga arbetstillfälle uppgick år 1980 i 1990 års penningvärde till ersättningen per 155 000 kr. och år 1990 till 120 000 kr. Det betyder en real förbättring på ca 23 % per arbetstillfälle. De första åren reducerades bidragsbehovet till Samhall relativt snabbt och resultatutvecklingen var positiv. De senaste åren har den däremot stagnerat. Skälen till detta är flera. Förbättringarna inom den fastställda organisationsstrukturen gjordes tidigt och rekryteringsinriktningen mot handikapp har blivit allt tydligare. Andelen övergångar till den gravare reguljära arbetsmarknaden har också haft positiv utveckling. Samhall har en de senaste åren dessutom mött hårdnande internationell konkurrens på en legomarknaden. Den successiva tillväxten i sysselsättningsvolym ca 10 000 helårs- arbeten har även påverkat resultatutvecklingen i positiv riktning. Denna tillväxt har varit möjlig genom affärsutveckling och affärsmässig expansion. Genom timökningen har Samhall fått ett bättre kapacitetsutnyttjande av sina anläggningstillgångar och direktanställda och samtidigt kunnat fördela sina fasta kostnader på fler antal arbetade timmar. De regionala företag som fått kraftig volymökning sysselsättning har haft draghjälp detta när det en av av gäller resultatförbättring. Oavsett orsakerna har Samhall effektivisering och expansion genom reducerat behovet statligt bidrag i omfattning i allt väsentligt av en som motsvarar de en gång uppställda målen. Jag anser emellertid att resultatprocenten är ett tveksamt styrmått och återkommer i kapitel 6 med förslag till bl.a. en ny bidragskonstruktion.

SOU 199167 81

2.5.3 Samhalls fastigheter

Standarden på de fastigheter Samhall övertog år 1980 mycket var varierande och den regionala utbyggnaden skilde sig avsevärt mellan länen. För att undvika att de betydande skillnaderna skulle bestå om resp. regional stiftelse fick disponera de investeringsmedel som frigjordes genom avskrivningar av fastighetskapitalet inrättades central fastighetsfond en sedermera Samhall Fastigheter, som fick ägaransvaret för företagsgruppens hela fastighetsbestånd och som också skulle svara för all förhyming. Samhall Fastigheter är en särskild enhet inom den centrala stiftelsen och verksamheten redovisas som en del i moderföretagets resultat- och balansräkningar. I årsredovisningen är kostnadema för fastigheterna upptagna i resultaträkningen och fastighetemas bokförda värde redovisade i balansräkningen. Samhall äger 248 egna fastigheter och förhyr helt eller delvis ca 90 fastigheter och disponerar totalt ca l 150 000 m lokalyta. Driftbidraget till fastighetsfonden utgår med medel motsvarande avskrivningamas storlek beräknade på fastighetemas anskaffningsvärde, externa hyror, räntor och administration. Denna princip lades fast redan när Samhall bildades jfr prop. 1978792139. Samhall Fastigheter tillämpar alltsedan starten år 1980 en hyressättning för egna lokaler som baserar sig på schablonhyror i fem klasser. En indexuppräkning sker med 50 % av konsumentprisindex KPI. För ny-, om- och tillbyggnad uttas en hyra med en viss procentsats på investeringen i byggnad resp. byggnadsinventarier. Procentsatsema har varierat och är för närvarande 11,5 resp. 20 %. Hyror enligt den senare uttas under åtta år avskrivningstiden för byggnadsinventarier. Ett visst hyresstöd utgår till

82 SOU 199167

Det skall i princip motsvara de lokaliseringsbidrag som Norrlandslänen. privata företagare kan erhålla på motsvarande orter. 1992 införs ett nytt debiteringssystem som medför att Den 1 juli år utgå från de marknadsmässiga hyrorna på de hyressättningen kommer att där Samhall har verksamhet förlagd. orter det i interna redovisning i resultatet för de

Genom att koncemens

regionala företagen ingår kostnader för hyror påverkas deras resultatprocent i motsvarande omfattning. Så år däremot inte fallet när det gäller redovisningen resultatprocenten för koncernen som helhet. Resultatet för de av regionala företagen är därför alltid sämre. Enligt Samhall har den förvaltningen medfört en högre gemensamma effektivitet än fastigheterna förvaltats av de regionala företagen själva. om Vid bildandet Samhall det fastighetsbestånd som övertogs av mycket av var skiftande standard. Den förvaltningen har gjort det möjligt gemensamma att utjämna standarden på ett sätt som inte gått om varje enskilt företag skulle genererat sina avskrivningsmedel. Genom de erfarenheter Samhall Fastigheter förvärvat uppträder de ett normerande sätt i förhållande till den organisationen och kan även agera kraftfullare på marknaden när egna det gäller externa förhyrningar, och bl.a. ombyggnadsproduktion än vad de regionala företagen själva förmår. Samhalls fastigheter, mark och markanläggningar är per 1990-06-30 bokförda till 1 miljard kronor. Enligt uppgifter från Samhall uppgår ca återanskaffningsvärdet till 5 miljarder kronor. En stor del av Samhalls ca fastighetsbestånd är emellertid beläget i orter med mycket ringa efterfrågan på industrifastigheter. Möjligheterna att sälja ut delar av fastighetsbeståndet, t.ex. i Norrlands inland, är därför mycket små. Samhall bedömer således att marknadsvärdet uppgår till ca 2 miljarder kronor eller knappt hälften av återanskaffningsvärdet.

SOU 199167 83

Fastighetsfrågoma bör av effektivitetsskäl även i framtiden samlade vara i en organisation. Däremot finns det inte längre ett behov av att dela upp bidraget till Samhall i en post för fastigheterna och för verksamheten i en övrigt. Jag återkommer till detta i kapitel

2.6 Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

2.6.1 Inledning

Enligt direktiven skall de övergripande målsättningarna också bedömas från ett samhällsekonomiskt perspektiv. De allra flesta instämmer i principerna handikappades rätt till arbete. om Den självklara utgångspunkten för de ekonomiska övervägandena är att välfärdssamhället har tagit på sig ett ansvar för alla individers försörjning. Den som på grund av sjukdom, handikapp eller ofrivillig arbetslöshet inte kan delta i produktionen, skall ändå garanteras att få en rimlig del av produktionsresultatet. Allteftersom välfärdssamhället har utvecklats har den garanterade miniminivån blivit allt högre. Arbetslinjen har varit vägledande för den svenska arbetsmarknadspolitiken under många år. Utgångspunkten är att arbete till alla leder till såväl individuella vältärdsvinster som samhällsekonomiska vinster. Flera försök har gjorts att analysera de samhällsekonomiska effekterna av olika insatser.

84 SOU 199167

2.6.2 En samhällsekonomisk utvärdering kan ge olika resultat

Samhalls utredning

År 1985 lät Samhall genomföra samhällsekonomisk studie som visade en att den samhällsekonomiska vinsten för varje nytt arbetstillñlle inom Samhall 20 000 30 000 kr 1985 års penningvärde. De samhällsvar ca ekonomiska kalkylema har resulterat i en vinst- och förlustsida. I de en samhälleliga välfärdsvinstema ingår ett minskat antal förtidspensionärer, reducerad arbetslöshet och utslagning, indirekta sysselsättningseffekter hos materialleverantörer, rehabiliteringen inom Samhall och därmed ex. övergångama till den reguljära arbetsmarknaden samt ett minskat vårdbehov. På ñrlustsidan linns den statliga merkostnadsersättrlingen, kvardröjande förtidspensioner för vissa anställda och sysselsättningseffekter hos andra

Samhall inte hade funnits.

företag om

Hartdikapputredningen

1989 års Handikapputredning har också i sitt fjärde delbetänkande SOU 199146 Handikapp Välfärd Rättvisa gjort ett försök till samhällsekonomisk ansats bl.a. skäl för en utökning av antalet arbetstillfällen vid som Samhall tioårsperiod. Handikapputredningen härvid i allt under en har väsentligt stött sig på resultatet av Samhalls studie, refererad i egen föregående avsnitt. Dessa uppgifter har också vägts in i Handikapputred-

ningens ekonomiska överväganden ifr avsnitt 3.4. Handikapputredningen

anser i detta sammanhang att man också måste beakta att ett arbete inom Samhall innebär att en förtidspensionering kan upphöra På sikt innebär ett

SOU 199167 85

arbete i regel ett minskat behov av sådana andra stödinsatser som framgår av förslaget till lag stöd och service till vissa funktionshindrade LSS om och från rehabiliteringsaktörer, sjukvården m.m. Lagens personkrets kan enligt min mening i allt väsentligt jämställas med de prioriterade grupperna. Utredningen refererar också till Samhalls samhällsekonomiska studie från år 1985. I övrigt redovisas inte några samhällsekonomiska effekter av förslagen.

Utvärderingen av lönebidrag för arbetshandikappade

År 1989 presenterades samhällsekonomisk utvärdering Ds 198919 en Lönebidrag ñr arbetshandikappade. Grundförutsättningen för utvärderingen har varit, att alternativet till anställning med lönebidrag är sjukbidrag, som övergår till förtidspension, eller direkt förtidspension för de berörda arbetshandikappade. Utvärderingen visar att de samhällsekonomiska vinsterna av lönebidraget för arbetshandikappade är betydande. De positiva slutsatserna får dock enligt utredningen inte tolkas så att varje subventionerad sysselsättning är samhällsekonomiskt lönsam, och att

man därmed kan expandera sysselsättningsbidragen i obegränsad om-

fattning. Detta kan leda till att de samhällsekonomiska vinsterna övergår till samhällsekonomiska förluster.

86 SOU 199167

ERU

för forskning regional utveckling ERU är en fristående Expertgruppen om forskningsorganisation bedriver forskningsverksamhet om bl.a. som näringslivets strukturförändringar. ERU har tagit modell gör det möjligt att värdera de

fram en som

geografiska konsekvenserna olika typer av åtgärder. av Det samhällsekonomiska perspektivet har således angripits från en annan utgångspunkt än de redovisade studierna om de samhällsekonomiska nyss konsekvenserna olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetsav handikappade. stödet till Samhallgruppen att det har inte bara ERU anför i fråga om finansiella effekter utan påverkar också sysselsättning och produktion. Utan stödet finge Samhallgruppen avvecklas. En avveckling av stödet till Samhallgruppen skulle emellertid ha positiva effekter på samhällsekonomin. l ERUs beräkningar ingår däremot inte kringkostnader som ökade kostnader för hemhjälp och övrig tillsyn som kan bli effekten av en nedläggning. Man har inte heller tagit hänsyn till handikappolitiska och arbetsmarknadspolitiska mål utan sett på vad skattebetalarna skulle vinna på en nedläggning jfr Ds 199074 Geografm i den ekonomiska politiken s. 38 ff.

2.6.3 Slutsats

De utredningar och studier om de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder jag nu kortfattat har redogjort för visar att resultaten i hög grad beror på valet av infallsvinkel. Svårigheten är naturligtvis också att

SOU 199167 87

presentera samhällsekonomiska kalkyler som tar fasta på hela det komplexa ekonomiska fält som arbetsmarknadspolitiken är en del av. Vissa ekonomiska data låter sig relativt enkelt omsättas i mätbara termer. Med de individuella välfärdsvinstema är det emellertid inte lika lätt. För att kunna bedöma de övergripande målsättningarna bakom Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det enligt min mening nödvändigt med allsidig en belysning som tar hänsyn till samtliga aspekter av samhällsekonomin. Dess värre medger inte tidsramen för mitt uppdrag en sådan studie.

2.7 Kan de sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomi-

ska målen förenas

Samhalls verksamhet har flera övergripande mal, som delvis förstärker varandra, delvis kan komma i konflikt med varandra. Är det möjligt att bedriva verksamhet när såväl sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska mål skall förenas Frågan besvaras på olika sätt. Utifrån ett ñrindustriellt perspektiv

där produktivitetsförbättringarna endast är en funktion av att den enskilde

ökar sin, oftast fysiska, arbetsprestation finns naturligtvis stora svårigheter

att förena de olika målen i en verksamhet som Samhalls.

I dagens samhälle handlar förbättringar i industriell verksamhet i allt

väsentligt om att hantera frågor produktivitet och effektivitet. Med om produktivitet avses att göra saker rätt och med effektivitet att göra rätta saker i förhållande till de mål sätts I detta sammanhang överskattas som upp. ofta den rent fysiska arbetsinsatsen. Produktiviteten bestäms numera flera faktorer som mäste ses en i hel av

Hit hör kvalitet, samverkan med andra, arbetsorganisation, ökad

processyn.

88 SOU 199167

intern och extern servicegrad, personalutvecklingsinsatser, produktionsteknik Det är således rad åtgärder som bidrar till att förbättra m.m. en produktiviteten än att öka intensiteten i den enskildes arbetssnarare prestation. Om vi bortser från de makroekonomiska och politiska villkoren för den framtida produktivitetsutvecklingen i Samhall blir troligen huvuduppgiften för den enskilda arbetsplatsen att vara en lärande organisation, att skapa det utvecklande arbetet. I detta perspektiv blir det angeläget att även övergå från individuell kompetens till organisatorisk kompetens. För att nå detta krävs vilja till inlärning och förnyelse bort från gamla handlingsmönster, samt spridning kompetens mellan individer och arbetsplatser. av Affärsutveckling och personalutveckling kan emellertid inte frikopplas från varandra. Det är därför angeläget att ta hänsyn till personalpolitiska strävanden redan vid affärsvalet. Förhållandet affärsutveckling och personalutveckling symbiotisk karaktär. Framgång i affärsutvecklingen har en kräver långsiktiga och kvalificerade personalutvecklingsinsatser. För att uppnå detta behöver den tidigare aftärsutvecklingen avkastning i en ge en sådan omfattning att den säkerställer erforderlig utvecklingskraft. Med detta synsätt på förhållandet på produktionindivid blir de latenta målkonfliktema finns inbyggda i en verksamhet Samhalls mindre som som än de presenteras utifrån ett förindustriellt perspektiv. om Samhalls utveckling under 1980-talet visar i sig att målen inte varit

oförenliga. Samhall förefaller i dag skickligare att hantera personalutveck-

lingsfrågor än år 1980. Samtidigt har det statliga bidraget kunnat reduceras. Andelen anställda som är gravt handikappade har också ökat. Avgörande för att kunna förena sociala, arbetsmarknadspolitiska och affärsmässiga mål är att säkerställa att den enskilde får rätt arbete utifrån sina förutsättningar och möjligheter till kontinuerlig utveckling. Härigenom

SOU 199167 89

skapas även förutsättningar för såväl en fortsatt ekonomisk förbättring som ett fullföljande av de personalpolitiska ambitionerna. Därvidlag är det inte någon principiell skillnad mellan Samhall och övrig verksamhet, varken offentlig eller privat. Ett av de avgörande framgångskriterierna i all verksamhet är att på bästa möjliga sätt ta tillvara den enskildes ñrutsättningar, ambitioner och kunnande. Samhall har under 1980-talet lyckats förena personlig utveckling och afñrer och därmed även visat att de skilda målen är möjliga att förena.

SOU 199167 91

3 Utvecklingen i vår omvärld - hot mot eller

möjlighet för Samhall

Min bedömning i sammanfattning

Sveriges ekonomi är alltmer sammanflätad med omvärldens. Världsekonomins känslighet och den korta tidsrymden mellan uppgång och nedgång har tydligt illustrerats händelseutvecklingen i var omvärld de av senaste åren. Den internationella ekonomiska utvecklingen också det men internationella politiska skeendet påverkar i hög grad också den svenska arbetsmarknaden. På några år har den europeiska arkitekturen förändrats. Inom EG har samarbetet fördjupats och Sverige har ansökt medlemskap i EG. om Utvecklingen och återuppbyggnadsarbetet i flera länder i Öst- och Centraleuropa kan innebära ökade exportmöjligheter svenska av varor, men också ökad konkurrens från dessa länder med låga lönekostnader och närhet till den svenska marknaden. I bl.a. Nordamerika och i Sydostasien rivs handelshinder mellan nära handelspartners. Detta påverkar Samhalls möjligheter att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten sina arbetstagare.

92 SOU 199167

Problemen i den svenska ekonomin som hög kostnadsutveckling, låg produktivitet, svag tillväxt och arbetskraftsbrist har de senaste åren en bytts i dämpad efterfrågan på arbetskraft. Det drabbar särskilt dem en redan har en svag ställning på arbetsmarknaden. som Från statsmaktemas sida har en rad åtgärder vidtagits för att stabiliseekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna. Inom ra social- och arbetsmarknadspolitiken har en systematisk tillämpning av arbetslinjen introducerats genom en rad olika åtgärder som syftar till att F motverka ökad utslagning i arbetslivet. Statens insatser inom en näringspolitiken samordnas för att främja den ekonomiska tillväxten och 5 den strukturomvandling är nödvändig för att möta 90-talets allt som hårdare internationella konkurrens. För Samhall kan denna utveckling innebära ett hot också nya möjligheter att genomföra sin verksammen hetside. Människor med funktionshinder har en högre arbetslöshet än genomsnittet befolkningen. Detta förstärks den pågående struktuav av romvandlingen i det svenska samhället. Även utgångspunkten måsta om att handikappade skall ha sin utkomst på den reguljära arbetsvara marknaden kommer behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder att vara fortsatt stort framöver. En närmare anknytning till EG skulle kunna få konsekvenser för den svenska arbetsmarknadspolitiken och därmed även för arbetsbandikappade. Men med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EGs inre marknad och att arbetsmarknadspolitiken inom EG är nationell en angelägenhet bl.a. så bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera EG-länder kan Samhalls erfarenheter snarare komma att bidra till ett ökat samarbete på detta område.

SOU 199167 93

3.1 Internationaliseringen och av strukturomvandlingen i

det svenska näringslivet påverkar också

handikappades

arbetsmarknad

3.1.1 Svensk ekonomis internationalisering

Den svenska ekonomins internationalisering har öppnat vägar till större en och friare marknad, som ger möjligheter att bättre utnyttja den internationella specialiseringens och koncentrationens fördelar lönsamhetssynur punkt. Produktionen har genom den ökade konkurrensen, de friare kapitalrörelserna samt stordriftens fördelar koncentrerats till färre enheter. Den internationella ekonomiska utvecklingen, även det intemationelmen politiska skeendet, påverkar också i hög grad den svenska arbetsmarknaden. Världsekonomins känslighet och den korta tidsrymden mellan uppgång och nedgång har tydligt illustrerats händelse utvecklingen i av -

Mellersta Östern, börsfallet hösten 1990 och svängningarna

av av på de finansiella marknaderna. Samtidigt friheten i handelsutbytet medför betydande välfärdsvinster som innebär den svenska ekonomins omvärldsberoende också krav på en fortlöpande och effektiv anpassning till förutsättningar. nya I takt med att efterfrågemönster ändras, tekniken utvecklas och industriländer nya växer fram krävs en förnyelse såväl produktutbud produktionsteknik. av som Förmågan till en sådan strukturomvandling är betydelse ñr av stor möjligheterna att bibehålla och förstärka näringslivets internationella konkurrenskraft och dess bidrag till den ekonomiska utvecklingen.

94 SOU 199167

3.1.2 Ökad internationell integration

i vår omvärld går mycket snabbt. På bara några år har Utvecklingen nu den europeiska arkitekturen förändrats. EG har samarbetet fördjupats och den inre marknaden står inför Inom

I Öst och Centraleuropa tas viktiga steg mot demokrati och

sin fullbordan. marknadsekonomi. Världsekonomin står nu inför ett nytt avgörande skede genomgripande förnyelse de ekonomiska förbindelserna. Detta med en av påverkar givetvis den svenska ekonomin i olika avseenden. Mellan EFTA-ländema och EG pågår förhandlingar om att upprätta ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Målet är att ett EBS-avtal den 1 januari 1993. Förhandlingarna skall skall träda i kraft per vara slutförda före årsskiftet 199192.

dess medlemsländer kommer att spela central roll i den

EG och en fortsatta utvecklingen det europeiska samarbetet. I dag kan vi därför av konstatera att ett svenskt EG-medlemskap ligger i vårt nationella intresse. Sverige har därför den 1 juli 1991 ansökt om medlemskap i EG. Den omställning sker såväl politiska som ekonomiska system som nu av i flera länder i Öst- och Centraleuropa, kommer att konsekvenser även för västvärlden. Mot bakgrund de omfattande behov som är förknippade med av återuppbyggnadsarbetet öppnas möjligheter till en växande marknad för svensk export bl.a. av de investeringsvaror som krävs. Utvecklingen kan samtidigt innebära ökad konkurrens från länder med relativt låga en lönekostnader och närhet till den svenska marknaden. Samhall har i sin översynsrapport Samhall mot år 2000 uttryckt oro för hur denna utveckling kommer att påverka Samhalls möjligheter att skapa meningsfulla arbetsuppgifter sina arbetstagare.

SOU 199167 95

Men det är inte bara från dessa områden som Samhall befarar ökad en konkurrens inom sådana verksamhetsområden som kan betraktas som traditionella för Samhall. Även på andra håll i världen pågår regionala integrationsprocesser. I bl.a. Nordamerika och Sydostasien bedrivs ett omfattande arbete med att riva handelshinder mellan nära handelspartners. Stillahavsasien är den region i världen som i dag kan uppvisa den utan jämförelse snabbaste ekonomiska tillväxten. Japan, är det ekonomiska som och finansiella centret i området är efter USA världens största ekonomi. Denna utveckling betyder att konkurrensen från länderna i detta område också påverkar Samhalls framtida möjligheter när det gäller industriproduktion. De politiska besluten berör således hela världsekonomin, strävandemen na till fördjupat samarbete är särskilt starka i Europa. Det är ännu svårt att exakt fastställa vilka resultat kommer att uppnås i denna Det som process. är ännu svårare att beskriva vidden och djupet av den integration som därmed möjliggörs. Men det finns goda skål att tro att denna process kommer att ge ekonomierna en ökad vitalitet och skapa förutsättningar för stora framsteg i alla deltagande länder. Den internationella också osäkerhetsmoment och oroande scenen rymmer drag. Världshandelns tillväxt försvagades påtagligt under år 1990 och har under år 1991 hittills varit fortsatt svag.

Den vikande internationella konjunkturen har fått återverkningar också

för Sverige. Omslaget från överhettning till ett kraftigt försvagat efterfrågelåge har kommit snabbt. Förverkligandet av EGs inre marknad och genomñrandet av strukturella förändringar i form av avregleringar och skattereformer i en rad länder kan dock ge utrymme ñr en effektivisering den internationella ekonomin av

96 SOU 199167

och därmed en hög produktivitetstillväxt. En hög investeringsnivå under slutet 1980-talet bör ge utrymme för en relativt hög produktivitetstillväxt av utan att de större västekonomiema slår kapacitetstaket.

3.1.3 Svenskt näringslivs konkurrenskraft

För ett litet land som Sverige kommer det även i framtiden att vara avgörande för vår nationella utveckling att svenskt näringsliv kan verka och internationellt konkurrera inom frihandelns ram. En fortlöpande strukturomvandling i näringslivet är ett centralt inslag i väl fungerande marknadsekonomi. Den innebär också att ineffektiva en företag och branscher slås ut och ersätts med mer livskraftig verksamhet. Under de senaste decennierna har näringslivet kommit att präglas av en kunskapsintensiv produktion. De konkurrensutsatta branscher som haft mer hög andel välutbildad arbetskraft har vuxit förhållandevis snabbt. en Samtidigt har den internationella integrationen ökat och konkurrensen från industriländer har gjort sig gällande i många traditionella branscher. nya Svenska företag har också aktivt än tidigare kunnat utnyttja de mer fördelar en ökad internationell rörlighet medför. Många av de stora som företagen har en betydande del av hemmamarknaden och strävan att expandera ytterligare har ofta medfört direkta investeringar i produktionsanläggningar utomlands. Problemen i den svenska ekonomin har emellertid under de senaste åren varit en hög kostnadsutveckling, låg produktivitet, svag tillväxt och en arbetskraftsbrist som det senaste året bytts i dämpad efterfrågan på en arbetskrañ. Dessa problem motverkas främst snabb strukturomgenom en vandling. Detta förutsätter en ekonomisk politik inriktas på att öka som

SOU 199167 97

konkurrenskraften genom att fä kostnadsutvecklingen under kontroll. En aktiv arbetsmarknadspolitik är samtidigt nödvändig ñr att hålla arbetslösheten nere. En ekonomisk politik som är inriktad på att dämpa inflationen och stimulera produktiviteten och tillväxten kräver väl en fungerande arbetsmarknad. Arbetsmarknadspolitiken blir därmed ett av medlen för att mildra motsättningarna mellan inflation och arbetslöshet. Näringspolitiken under 90-talet kommer därför att inriktas på att inom ett stort antal områden främja den strukturomvandling som krävs för att möta bl.a. ändrade efterfrägemönster, ökad internationell integration och nya konkurrentländer. I denna omställning spelar ekonomins funktionssätt en viktig roll liksom tillgång på välutbildad arbetskraft, god forslmingsen och utvecklingsmiljö, en ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande marknader. Den anknytning av den svenska kronan till EGs valuta ECU, som riksbanken beslutade om i maj 1991, är ett led i strävan att förbättra det svenska näringslivets konkurrenskraft.

3.1.4 Strukturomvandlingen påverkar också handikappades arbetsmarknad

Det svenska näringslivet och därmed arbetsmarknadens struktur har i grunden förändrats. sysselsättningen inom industrin har minskat. Detta balanserades ett antal år med en kraftig ökning av antalet sysselsatta inom tjänstesektom. Inför 90-talet ser vi hur expansionen i den offentliga sektorn kommer att dämpas, vilket fär konsekvenser för såväl tjänstemän som arbetshandikappade. Tjänstemän i den privata sektorn har också i högre grad än tidigare kommit att beröras av varsel vid uppsägningar. Det mest framträdande draget i den genomgripande förändringen av vårt näringsliv

98 SOU 199167

är ändå takten i förändringen. Detta drabbar handikappade i större utsträckning än arbetskraften i övrigt. Arbetsmarknaden har också genomgått stora förändringar. Dessa förändringar har både positivt och negativt påverkat handikappades möjligheter få arbete, vilket i sin tur lett till ökade anspråk på samatt

hälleligt stöd för att handikappade skall kunna komma in i arbetslivet.

Den förskjutning skett från fysiskt tunga arbeten till s.k. tjänstesom mannaarbete har gjort det lättare för del handikappade att med eller en utan arbetsmarknadspolitiska insatser att komma ut i arbetslivet. En omsvängning i möjligheterna att finna arbete utan stöd på den reguljära arbetsmarknaden ägde dock under slutet av l980-talet. rum Människor med funktionshinder har trots detta en avsevärt högre

arbetslöshet än genomsnittet befolkningen oavsett om det är hög- eller

av lågkonjunktur. aldrig fått fotfäste på arbetsmarkna- Det finns många som den. Till dem hör med psykiska, förståndsmässiga eller socialmepersoner dicinska handikapp. Andra har blivit arbetslösa på grund av brister i arbetsmiljön eller på grund av att deras funktionshinder har förvärrats. Också kraven på utbildning är större och industrins utveckling innebär att reträttplatserna är färre än förut. Sveriges ekonomi är också på ett komplicerat sätt sammanflätad med omvärlden. De stora svenska industrikoncemema är internationella företag med verksamheten spridd över hela världen. Sverige, med ungefär l % av världens BNP, kan inte nämnvärt påverka den internationella ekonomiska utvecklingen. Däremot får utvecklingen i omvärlden betydande konsekvenser här hemma som vi måste anpassa oss till för att i längden kunna upprätthålla en god ekonomisk tillväxt för att därmed kunna trygga välfärden. Det visar inte minst det senaste årets händelser inte bara i vår nära omvärld utan även i andra delar av världen.

SOU 199167 99

Under den första hälften av 1990-talet kommer också forutsättningama för den offentliga sektorn att förändras. Det sker en omprövning av den offentliga verksamhetens organisation och administration i syfte att finna effektivare former. Det gäller Lex. frågor som hur mycket som skall produceras i offentlig regi och att göra en klarare åtskillnad mellan rollen som finansiär och rollen som producent. Även jag att handikappade skall ha sin utkomst på den om anser reguljära arbetsmarknaden ser jag, mot bakgrund av den utveckling jag beskrivit i det föregående, behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbetshandikappade som fortsatt stort framöver.

3.2 Arbetsmarknadspolitiken

3.2.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Den svenska arbetsmarknaden har präglats av en i internationellt perspektiv mycket låg arbetslöshet. Arbetslinjen, i stället för kontantlinjen, har varit och är utgångspunkten för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Den gäller såväl för personer som aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden som ñr dem som haft arbete på den reguljära arbetsmarknaden, men av skilda skäl blivit ställda sidan. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är dels individinriktade, dels inriktade mot att komplettera och påverka efterfrågan på arbetskraft. Det gäller att ta fram det bästa i arbetslivet och ge alla tillgång till det goda arbetet. Samhällets resurser utnyttjas fullt ut när varje individ, utifrån sina förutsättningar, har möjlighet att ge sitt fulla bidrag.

100 SOU 199167

Arbetsmarknadspolitiken består därför av en rad aktiva insatser som i sig innebär eller tar sikte på att ge den enskilde en fast förankring på arbetsmarknaden. Det nyskapande program med satsning på kompentensutveckling och utbildning för både arbetstagare och arbetslösa regeringen lade fram våren 1991 för att möta den ökande arbetslösheten och därmed bidra till att strukturomvandlingen gör näringslivet starkare när konjunkturen vänder, är ett exempel på detta jfr prop. 199091150. Nedgången på arbetsmarknaden har varit snabb. Efterfrågeläget har på kort tid försvagats markant och arbetslösheten har börjat stiga. Vid lägre efterfrågan på arbetskraft drabbas normalt i första hand sådana grupper som redan i utgångsläget har ställning på arbetsmarknaden. Det kan en svag Lex. arbetshandikappade, äldre arbetstagare som mist sin anställning vara i samband med personalinskränkningar, nytillträdande ungdomar med svag utbildningsgrund och invandrare. Det är arbetsförmedlingens uppgift att underlätta för grupper med en ställning på arbetsmarknaden att tillgång de särskilda åtgärder för svag arbetshandikappade eller till arbete i Samhall som är en del av arbetsmarknadspolitiken. Den omläggning av anslagsstrukturen som skett i 199192 års budget såväl vad gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i allmänhet de särskilda åtgärdemaför arbetshandikappade medför en som stor frihet för arbetsförmedlingen att i varje situation välja den lämpligaste åtgärden för sökande jfr prop. 199091100, bil. 12, AU ll och 12, en rskr. 165.

3.2.2 Utslagningen från arbetsmarknaden skall minska

SOU 199167 101

Utslagningen från arbetsmarknaden har ökat. Antalet långvarigt sjukskrivna och förtidspensionerade har stigit kraftigt under 1980-talet. Däremot har den årliga nybeviljningen sjukbidrag och förtidsav pensioner för handikappade ungdomar i åldern 16 29 år minskat under senare år. Rapporten från AMS projekt Arbete handikappade, unga varigenom unga handikappade med olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, däribland flexibla lönebidrag, har kunnat beredas arbete i stället för pension visar att antalet nybeviljningar minskat sedan försöksverksamheten startade år 1987. Under den tioårsperiod föregick projektet nivån som var tämligen konstant och berörde runt 2 000 år. År 1990 personer per var antalet nytillkomna sjukbidragförtidspensioner till 16 29-åringar - ca l 500. Ohälsotalets utveckling över åren styrs rad faktorer, bl.a. av en demografiska förändringar, utvecklingen på arbetsmarknaden samt förändringar i socialförsäkringens regelsystem och dess tillämpning. statsmakterna har genom olika initiativ angett färdriktningen för 90-talets arbete med att förbättra arbetslivet för att nedbringa den oroväckande utvecklingen utslagningen från arbetsmarknaden. av På riksdagens initiativ har arbetslivsfonden inrättats. Fondens tillgångar härrör från den särskilda arbetsmiljöavgift erlagd arbetsgivare enligt av lagen 1989484 arbetsmiljöavgift tillkom i juni 1989 om som jfr bet. 198889FiU 30, rskr. 327. Från fondmedlen utgår bidrag till arbetsgivare för rehabiliteringsåtgärder för anställda med långvarigt

nedsatt hälsa,

åtgärder för att nedbringa anställdas sjukfrånvaro och till investeringar för en bättre arbetsmiljö. Riksdagen har också fastställt riktlinjer för användningen av fondens medel till arbetsmiljöförbättrande åtgärder resp. rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder prop. l9899062, SfU 12, rskr. 185.

102 SOU 199167

har i maj 1991 också beslutat om en genomgripande Riksdagen arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet för att minska reformering av arbetslivet och hjälpa de drabbade tillbaka till en meningsfull förslitningen i i rehabiliteringsprocessen förskjuts härigenom sysselsättning. Tyngdpunkten och den anställde skall beredas fortsatt arbete hos sin mot arbetslivet skall prövas först när dessa möjligheter är

arbetsgivare. Andra alternativ

försäkringskassans arbete med rehabilitering förändras uttömda. Också kassan får övergripande samordningsansvar för rehabilitegenom att ett ringsverksamheten mellan olika myndigheter. Försäkringskassan skall bl.a. och utvärdera hur rehabiliteringsverksamheten i ston fungerar följa upp sitt geografiska område. Den betydelse detta kan ha för att förbättra inom bli kända arbetsförmedlingen de prioriterade gruppernas möjligheter att av jag till i avsnitt 4.3.1. En bestämd nedre gräns till 60 år för återkommer förtidspension enligt de s.k. äldrereglema har också införts. Detta innebär förtidspensionering enbart arbetsmarknadsskäl har avskaffats jfr att av 1990912140, AU 22, rskr. 302 och 1990912141, SflJ 16, prop. prop. rskr. 333. I långsiktig bedömning utslagningen på arbetsmarknaden och den en av allt snabbare ökningen antalet förtidspensionärer, bl.a. för att lägga fast av Samhalls framtida roll, bör enligt min mening väga in de eventuella man effekter på rehabiliteringen ökad bevakning arbetsmiljöfrågorna och en av de massiva satsningar på rehabilitering jag nyss har redogjort för kan som få. Stor betydelse för Samhalls framtida roll har även de ansträngningar sida för finna arbeten, främst som görs från statsmakterna att nya genom satsning på utbildning och tillfälle att skaffa yrkeserfarenhet för dem som riskerar att förtidspensioneras. 1989 års Handikapputredning ifrågasätter emellertid i delbetänkandet SOU 199146 Handikapp, Välfärd, Rättvisa i vilken utsträckning den

SOU 199167 103

förbättrade arbetsmiljön kommer att bli tillgänglig för utredningens personkrets. Handikapputredningen ser uppenbara risker ñr att arbetsgivare kommer att bli ytterst försiktiga och noggranna i sin prövning nyanställav ningar jfr även avsnitt 3.4.1. Även vid riksdagsbehandlingen av propositionen om rehabilitering och rehabiliteringsersättning framfördes en viss oro för att kroniskt sjukas och handikappades situation på arbetsmarknaden kunde försvåras. Socialñrsåkringsutskottet förutsatte emellertid att den uppföljning av effekterna av rehabiliteringsverksamheten som aviserats av regeringen också belyser eventuella sådana effekter jfr bet. 19909lSfU 16.

3 Befolkningsutvecklingens betydelse ñr arbetskraftsutbudet

Enligt långtidsutredningen 1990 SOU 199014 har förändringar i befolkningens storlek och sammansättning betydelse för den ekonomiska utvecklingen i flera olika avseenden. Bl.a. så påverkar befolkningsutvecklingen produktionsresursema att tillväxten i befolkningen i de genom yrkesverksamma åldrarna avgör vilket potentiellt utbud av arbetskraft som finns tillgängligt. Den demografiska utvecklingen kan också inverka på arbetsmarknadens funktionssätt. Det är t.ex. tänkbart att arbetskraftens

anpassningsförmåga påverkas av att andelen yngre minskar samtidigt som

andelen äldre ökar. Befolkningen i yrkesverksamma åldrar blir i genomsnitt äldre under 1990-talet i takt med att de stora fyrtiotalsgenerationema åldras. Denna utveckling har två sidor. Normalt stiger arbetskrañens produktivitet med åldern ackumulerad yrkeserfarenhet. Å andra sidan minskar genom en

anpassningsförmågan mått Lex. med geografisk eller yrkesmässig rörlighet

104 SOU 199167

med åldern. Yngre tenderar att byta arbete med kortare intervaller än den äldre delen av arbetskraften. Yngre och äldre arbetskraft är således i flera avseenden inte helt utbytbara och ålderstörskjutningen på 1990-talet kommer att ställa nya krav på t.ex. utbildningssystemet, men sannolikt också för företagens organisation när typiska ingångsjobb blir svårare att tillsätta. Den demografiska utvecklingens effekt på arbetskraftsutbudet beror på både förändringar av befolkningens storlek och sammansättning på åldrar med olika arbetskraftsdeltagande. I ett längre perspektiv finns det emellertid mycket talar för att utrymmet för en tillväxt av arbetssom kraften kommer att vara begränsat. Periodvis kommer emellertid även fortsättningsvis utbudet att växa snabbare än sysselsättningen och arbetslöshet uppstå i varierande omfattning. Vid lägre efterfrågan på arbetskraft drabbas normalt i första hand sådana redan i utgångsläget har ställning på grupper som en svag arbetsmarknaden. Med begränsade arbetskraftsresurser gäller det att då ta tillvara temporära eller mer långvariga utbudsöverskott främst i produktivitetshöjande syfte. Ett exempel är olika former kom- petenshöjanav de åtgärder. Bristen på arbetskraft borde också innebära fler arbetstillfällen för människor med handikapp. Det gäller särskilt unga handikappade som ofta är välutbildade och ställer andra krav på sitt arbete.

3.4 Utredningar frågor handikappade och

som tar upp om

sysselsättning

3.4.1 Handikapputredningen

SOU 199167 105

1989 års Handikapputredning skall enligt direktiven dir. 198853 utreda vissa frågor om kommunernas och landstingens insatser för människor med omfattande funktionshinder. Huvuduppgiften är att kartlägga och analysera de insatser för funktionshindrade som görs inom socialtjänsten samt habiliteringen och rehabiliteringen. Personkretsen är avgränsad till barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder samt de små och mindre kända handikappgruppema. Förslagen skall leda till förbättringar som innebär att dessa grupper i framtiden kan tillförsäkras ett väl fungerande stöd. Handikapputredningen har hittills avgett fyra delbetänkanden och presenterat ett antal rapporter. Det tredje SOU 199019 Handikapp och välfärd, är en kartläggning av vad som uppnåtts inom handikappområdet när det gäller handikappades rätt till tillgänglighet, självbestämmande, delaktighet och inflytande. Utredningen konstaterar att det fortfarande råder betydande skillnader i välfärden mellan handikappade och andra människor. Bl.a. har utredningen funnit att det finns två stora bristområden för svårt funktionshindrade. De är tillgång till fritidsverksamhet samt sysselsättning och arbete. I betänkandet redovisas också resultaten av en enkät till kommunernas socialtjänst. Av denna framkom att endast 14 av 72 tillfrågade kommuner ordnat meningsfull sysselsättning för ungdomar med funktionshinder. Motsvarande uppgift för vuxna var 36 96. 1 en enkät till de berörda besvarad av 652 av totalt 1 016 brukare uppgav 62 % att de saknade arbete utanför hemmet och 72 % att de saknade daglig sysselsättning. I betänkandet SOU 199146 Handikapp, Välfärd, Rättvisa föreslår utredningen när det gäller sysselsättning och arbete för den aktuella personkretsen att

106 SOU 199167

Arbetslinjen hävdas för med svårare funktionshinder. personer -

kommunal sysselsättningsgaranti införs för personer med svårare En funktionshinder. 34 000 personer berörs.

Kommunerna gespfrihet att fullfölja sitt sysselsättningsansvar i olika former, vissa krav på utformning och innehåll ställs. men gemensamma En funktion kommunal arbetsanpassare införs. som

Försäkringskassoma åläggs för uppföljning av insatser i ett ansvar individuella planer sysselsättning och arbete. om

Möjligheter till personlig assistans underlättas även i arbetssituationen. - Vidgade möjligheter, motsvarande särskilda inskolningsplatser, skapas för med svårare funktionshinder. Ca 6 000 nya arbetstillfällen personer tillkommer inom Samhall under en 10-årsperiod. Viss andel av Samhalls arbetstillfällen ställs till direkt förfogande för kommunerna. Arbetsförmedlingen skall ha kontaktpersoner för landstingens habiliteringslrehabiliteringsorganisation.

Som framgår i kapitel 1 har jag under utredningsarbetet samrått med Handikapputredningen när det gäller sysselsättningsfrågor för funktionshin-

drade. l-landikapputredningens betänkande remissbehandlas rör närvarande.

Remisstiden går ut den 16 december 1991. Utredningen har emellertid inte anmodats att avge remissyttrande över detta. Jag ser det därför inte som min uppgift att ta ställning till Handikapputredningens förslag. I de delar dessa också berör mina överväganden om Samhall redovisar jag dem i kapitel 4.

SOU 199167 107

3.4.2 Psykiatriutredningen

Samtidigt med 1989 års handikapputredning utreder psykiatriutredningen behov av de psykiskt sjukas behov av service, stöd och vård. Som jag redovisat i kapitel 1 har sekretariatet haft kontakt med företrädare för psykiatriutredningen för en belysning denna handikappgrupps behov av av skyddat arbete i Samhalls regi. Den psykiatriska vården har förändrats mycket snabbt. I Sverige har den utvecklats till en integrerad del av hälso- och sjukvården med en markerad inriktning att psykiskt störda skall förutsättningar att leva så normalt ges som möjligt ute i samhället. Psykiskt sjuka är i behov av samordnade insatser från samhällets sida. Ansvaret för att tillgodose de psykiskt stördas behov ett fungerande av boende, meningsfull sysselsättningarbete och andra liknande icke direkt

vårdinriktade behov åvilar emellertid andra organ än hälso- och sjukvården.

Den förändrade inriktningen från ett totalt omhändertagande vid stora institutioner till en situation där huvuddelen vården skall i öppna av ges former förutsätter därför långtgående samordning sker mellan den att en psykiska vården och andra i samhället. organ Behovet av samordning och samverkan gäller främst den primärkommunala socialtjänsten i form av både individ- och familjeomsorg och hemtjänst

samt landstingens primärvård. Men även andra samhällsorgans insatser

såsom bostads- och arbetsförmedling, skyddade arbetsplatser, försäkringskassa, skola, polis, kriminalvård, fackliga och andra frivilliga organisationer maste samordnas med vården. När det gäller sysselsättning och arbete är det slutsteget till ett normalt liv som är svårast att uppnå. Det visar inte minst AMS projekt Arbete

108 SOU 199167

handikappade där man lyckades väl med alla handikappgrupper att få unga fotfäste på arbetsmarknaden, utom för de psykiskt sjuka. Psykiatriutredningen har avgett ett delbetänkande SOU 199147 På väg. Betänkande är en kartläggning av pågående projekt- och utvecklingsarbeten som riktar sig till psykiskt störda.

3.5 Handikappades rätt och möjligheter till arbete inom

EG och i några andra länder

3.5.1 Inledning

Sverige tog den 1 juli 1991 ett avgörande steg mot ett närmare samarbete med Europa genom att lämna in sin ansökan om medlemskap i EG. Detta kommer att påverka det svenska samhället i flera avseenden. Redan ett EES-avtal skulle innebära en närmare anknytning till EG som kan få konsekvenser för bl.a. den svenska arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken betraktas inom EG i första hand som en nationell angelägenhet. Detta faktum innebär dock inte att den saknar

betydelse i EG-samarbetet. Framför allt har vikten att den sociala

av

utvecklingen sker i takt med den ekonomiska utvecklingen och den inre

marknadens framväxt understrukits genom den s.k. sociala dimensionen. Som uttryck för denna politiska viljeinriktning antogs i slutet år 1989 av EGs sociala stadga, Den Europeiska gemenskapens stadga om grund-

läggande sociala rättigheter för arbetstagare av elva EGs tolv med-

av lemsländer.

SOU 199167 109

Stadgan berör främst arbetstagarnas sociala rättigheter men som ett särskilt område pekas på handikappades rätt till konkreta åtgärder i syfte att förbättra integrationen i samhälle och yrkesliv. EG-kommissionen har också utarbetat ett handlingsprogram för att till den l januari 1993 hinna besluta om ett stort antal initiativ uppföljning som av den sociala stadgan. Det ligger emellertid inte inom ramen för denna utredning än annat att ytterst överskådligt redogöra för EG och handikappfrågoma. För en djupare redogörelse över detta område hänvisas i stället till kap. 20 Handikapputredningens betänkande Handikapp, Välfärd, Rättvisa. Här har tyngdpunkten lagts på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för handikappade och då främst skyddat arbete inom EG och i några EGs av medlemsländer. Iden mån EGs bestämmelser bl.a. statsstöd kan strida åtgärder om mot inom den svenska arbetsmarknadspolitiken återkommer jag till i kap.

3.5.2 EG och de handikappade

EGs handikapprøgram

Med mer än 30 miljoner handikappade i EGs tolv medlemsländer ställdes tidigt krav på förbättrade levnadsförhållanden för denna De ñrsta grupp. åtgärderna korn år 1974 och gällde yrkesutbildningen men ñrst i samband med det internationella handikappåret 1981 fördjupades arbetet. En särskild avdelning byggdes upp inom EG-kommissionen har samordningsansom svaret för handikappfrågor och man antog det första handlingsprogrammet, som främst gällde nya hjälpmedel, erfarenhetsutbyte och information.

110 SOU 199167

handlingsprogrammet, pågick åren 1983 1987, har Det första som andra HELIOS som löper till och med år 1991. avlösts av ett program,

HELIOS 1 har tre huvudområden

Social- och politisk integration -

Tekniskt samarbete när det gäller informationsutbyte -

Utveckling informationssystemet HANDYNET, som är ett datoriserat - av informationssystem

Huvudansvaret för handikappolitiken ligger på medlemsländerna. EGs handikappolitik är ett komplement till de nationella åtgärderna och har hittills varit inriktad på erfarenhetsutbyte och information. Som del handlingsprogrammet för att följa upp innehållet i den en av sociala stadgan har kommissionen lagt fram ett direktivförslag COM 90 SSS-final for att förbättra transportmöjlighetema för handikappade V arbetstagare. Ett tredje handlingsprogram HELIOS håller på att utarbetas och skall åren 1992 1996. Bl.a. så föreslås programmet inriktas på rehabiliteavse ring, yrkesutbildning och sysselsättning. En del under detta område kommer att röra formerna för skyddat arbete inom EG och vilka arbeten att utnyttja den nya teknologin kan innebära bättre möjligheter som genom till sysselsättning för handikappade. Kommissionen har under år 1990 lanserat ett speciellt program - HORIZON för handikappade personer och andra personer som har det speciellt svårt i samhället i syfte att underlätta dessas inträde på arbets-

SOU 199167 lll

marknaden speciellt i sådana regioner och områden inom EG som är mindre utvecklade eller där omstrukturering av näringslivet sker. Detta program finansieras i huvudsak via EGs sociala fond.

3.5.3 Maastrichtinstitutet

European Centre for Work and Society Maastrichtinstitutet med säte i - Nederländerna är ett fristående icke vinstdrivande forskningsinstitut som bedriver forskning- och seminarieaktiviteter för utbildning och erfarenhetsutbyte inom arbetsliv och arbetsmarknad. En stor del av aktiviteterna sker med stöd från EG. Ett program för handikappades situation på arbetsmarknaden med bl.a. regionala studier av dessas integrering i arbetslivet planeras. Det statsñnansiella läget i många av EGs medlemsländer har tvingat fram en minskning av statsbidragen till det skyddade arbetet. Det gäller därför att på andra vägar försöka stärka den skyddade verksamhetens ekonomiska situation bl.a. genom ökad affärsmässighet och genom att utveckla nya arbetsmetoder ställer krav på en bättre arbetsledning, som utbildning etc. På Maastrichtinstitutet avser man därför starta ett projekt med denna inriktning under hösten 1991. Projektet utarbetas i samarbete med ISO-programmet HORIZON. EISW European Initiative for Sheltered Workshops är ett nätverk för - - EGs medlemsländer för utbyte av information och utveckla metoder för att finna former för övergången från skyddat arbete till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, framför allt genom att stimulera tekniska innovationer gör sådana möjliga. Vid ett svenskt medlemskap i EG skulle som

112 SOU 199167

representanter för t.ex. den svenska motsvarigheten för skyddat arbete få samma rättigheter att delta i samarbetet inom EG.

3.5.4 Skyddat arbete i Nederländerna

Utvecklingen av skyddat arbete

Nederländerna, med sina 15 miljoner innevånare, har en av de mer omfattande verksamheterna med särskilda arbetsplatser för handikappade i Västeuropa. Det skyddade arbetet för handikappade i Nederländerna har en lång tradition. Till en början organiserades sådana arbetsplatser av främst olika frivilligorganisationer. Allteftersom antalet anställda i skyddad verksamhet ökade, blev kravet på en lagstiftning på området allt större. Sedan år 1969 finns en särskild lag om skyddat arbete. Till skillnad från Sverige åligger det kommunerna att anordna sådant arbete. De erhåller ekonomiskt stöd till verksamheten från den holländska staten. Det är också kommunens socialvård som disponerar platserna vid de skyddade verkstäderna.

De skyddade verkstäderna skall verka genom att producera varor och tjänster men under för de handikappade anpassade former. De anställda erhåller lön för sitt arbete. 90 av tillverkningen vid de nederländska verkstäderna är underleveranser till annan industri. I övrigt finns en rad olika affärsområden representerade allt ifrån montering, förpackning till trädgårdsarbete och administration till högteknologisk produktion.

SOU 199167 113

Omfattningen av skyddat arbete

Sedan år 1969 har verksamheten vuxit mycket snabbt. Orsaken uppges vara att handikappades möjligheter att finna ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är begränsade liksom är fallet i många andra länder. Totalt arbetar ca 80 000 handikappade vid 102 företag runt om i Nederländerna. Antalet direkt anställda arbetsledare, tjänstemän m.fl. uppgår till ca 7 500.

Finansieringen av skyddat arbete

Till följd av de alltmer ökande kostnaderna för den skyddade verksamheten och mot bakgrund av ett begränsat samhällsekonomiskt utrymme har den nederländska regeringen vidtagit en rad åtgärder för att få kontroll över kostnadsutvecklingen. Bl.a. har en övre gräns för antalet anställda vid resp. verkstad införts. En försöksverksamhet med en ändrad ansvarsfördelning i fråga om finansieringen pågår också sedan år 1989. Fram till dess svarade staten ensam för bidraget till verksamheten. Den finansieras numera till 80 % via statsbudgeten och med 20 % av kommunerna. Stödet från det allmänna uppgår till sammanlagt runt 3.200 milj. Hfl. Underskott som uppkommer i verksamheten härutöver skall finansieras genom ökad effektivitet. Statens roll har också ändrats i samband med försöksverksamheten, från detaljgranskning och inspektion till resultatuppföljning och utvärdering av om arbetsuppgifterna i tillräcklig utsträckning är anpassade till de anställda.

114 SOU 199167

Rätt till skyddat arbete

Rätt till skyddat arbete enligt lagen skyddat arbete har handikappade om olika skäl har svårt att få arbete på den öppna arbetspersoner som av marknaden. Däremot är inte personer som är arbetslösa av arbetsmarknadsskäl berättigade ,till en skyddad anställning. Reglerna för att berättigad till en anställning i en skyddad verksamvara het liknar i flera avseenden de svenska. Vem som helst som uppfyller kraven ñr skyddad anställning har rätt att vid arbetsförmedling söka en en sådan. Kraven på arbetsförmåga avviker dock från de svenska förhållandena. De arbetssökande indelas i en A-kategori och en B-kategori.

Till kategori A förs de kan arbeta minst en tredjedel av vad en

som anställd i ett företag på den öppna marknaden arbetar. För att kunna komma i fråga för en anställning i kategori B ställs inte några krav på arbetsförmåga utan den sökande måste kunna upprätthålla ett visst arbetsmönster och inte skapa oro bland övriga arbetstagare. De erhåller lön först efter det att de visat sig kunna klara ett visst arbetsmått. Anställda i denna kategori är framför allt gravt utvecklingsstörda. För kategori B ses arbetet mera som en social funktion. Det finns inte något som hindrar att en person som börjar som kategori B efter inskolning och yrkesutbildning går över i kategori A.

övergångar

Med hänsyn till att den allmänna arbetslösheten i Nederländerna legat på nivåer mellan 10 15 % har övergångar till den öppna arbetsmarknaden inte varit något mål i sig. Det senaste året har emellertid ett särskilt bidrag

SOU 199167 115

på 10 000 Hfl utgått för att stimulera företagen att arbeta med övergångar från verkstäderna till det övriga arbetslivet. Det skyddade arbetet del både arbetsmarknadspolitiken ses som en av och handikappolitiken. För att underlätta att handikappade i första hand får arbete på den öppnar arbetsmarknaden innehåller 1986 års handikapplag bestämmelser om kvotering av handikappade anställda. Mellan 3 7 procent av de anställda såväl inom privat som offentlig sektor måste vara handikappade. Detta mål skall vara uppfyllt inom treårsperiod. I annat en fall riskerar arbetsgivaren att behöva betala ett bidrag till den allmänna handikappfonden General Disability Fund.

3.5.5 Skyddat arbete i Storbritannien

Utvecklingen av skyddat arbete

År 1944 infördes i Storbritannien särskild handikapplag en som bl.a. innehåller bestämmelser om skyddat arbete för gravt handikappade. Lagen har ändrats över åren men är fortfarande grundstenama för att skapa en av sysselsättningsmöjligheter för handikappade. I lagen finns också föreskrifter om kvotering, speciellt anpassade arbeten, yrkes- och vidareutbildning för personer med handikapp. 1980-talet visade att det var möjligt att med ett särskilt samhällsstöd i större utsträckning finna arbeten på den reguljära arbetsmarknaden även ñr relativt gravt handikappade. Detta kan jämföras med de svenska lönebidragen. Från engelsk sida ser man detta mycket positivt. Genom att allt som fler handikappade finns ute i arbetslivet undviks den diskriminering som en anställning i skyddad verksamhet innebär och utbudet arbetstillfällen kan av

116 SOU 199167

anpassas till individuella önskemål. Fler personer kan också få arbeten genom att overheadkostnadema är mindre och den regionala och lokala spridningen blir större. Även det framöver kommer att finnas behov om av skyddade verkstäder tror de engelska statsmakterna på förskjutning från en skyddat arbete till anställning med särskilt stöd. Inför 1990-talet har arbetsmarknadsdepartementet i Storbritannien låtit utföra en studie Employment and Handicap över nya angreppssätt och - för att undersöka behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öka möjligheterna till sysselsättning. De skyddade verkstäderna drivs av olika huvudmän. Redan år 1946 bildades Remploy Ltd som är ett statsunderstött företag och som var förebild för bildandet Samhall. Härutöver bedriver kommuner och av frivilligorganisationer sådan verksamhet. Studien Employment and Handicap visar att den skyddade verksamheten behöver förändras för att i större utsträckning möta de handikappades krav på meningsfull sysselsättning. Verksamheten behöver också struktureras om för att möta samhällets krav på kostnadseffektivitet i tid av begränsade en resurser .

Omfattningen av skyddat arbete

Runt 20 700 personer med grava handikapp var anställda i skyddad verksamhet i mars 1990. Drygt 14 000 av dessa fick sin utkomst i Remploy 8 750, i kommunala och frivilligorganisationemas fabriker och verkstäder 5 500. Antalet anställda i den engelska motsvarigheten till Samhalls inbyggda verksamhet

SOU 199167 ll7

är i stadigt ökande från runt l 000 personer år 1985 till knappt 6 500 i

mars 1990.

Rätt till skyddat arbete

För att vara berättigad till en anställning i skyddat arbete måste en person vara registrerad enligt bestämmelserna i 1944 års handikapplag och då i gruppen för grava handikapp. Anställningen vid Remploys verkstäder sker genom hänvisning via arbetsförmedlingen. För att få anställning kräver Remploy att man är motiverad för arbete och att man har minst en tredjedels arbetsförmåga. De första tre månaderna betraktas som en provanställning.

Finansieringen

Kostnaderna för den skyddade verksamheten finansieras via statsbudgeten, av kommuner och frivilliga organisationer. Det statliga anslaget var budgetåret 198990 101 ME vilket motsvarar 79 kostnaderna för av samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för handikappade.

Remploy Ltd

Det engelska företaget Remploy Ltd startade redan år 1946 med uppgift att bereda handikappade arbete. Remploy år internationellt sett den organisation eller företag som har de största likheterna med Samhallgruppen.

118 SOU 199167

11 000 anställda, varav 8 750 handikappade, Remploy har totalt i England, Skottland och Wales. fördelade på 95 verkstäder runt om handikappade anställda inom Remploy har i stort sett varit Antalet 1980-talet. Den engelska regeringen har i stället inriktat oförändrat under arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för handikappade på bl.a. lönebide

dragsanställningar i det övriga arbetslivet.

försäljningsintäkter har sedan början av 1980-talet ökat från Remploys till dagens dryga miljard kronor. Det statliga stöder har ca 400 milj. kr. en 1980-talet kommit att för allt mindre andel av Remploys under svara en uppgår det statliga stödet till ca 550 milj. kr. att inkomstkälla. I dag med åren 198182 då det låg på samma nivå som Remploys egna jämföra i försäljningsintäkter. Remploy har hittills inte haft övergångama till arbete på den reguljära arbetsmarknaden någon särskild målsättning med verksamheten. Det som också delade meningar inom Remploy värdet med övergångar för råder av den enskilde. En anställning i Remploy verkstad innebär också en en karriärmöjlighet inom företaget. Företrädare för Remploy menar att en anställning på den öppna marknaden kan beröva en person den självkänsla inom den skyddade verksamheten. som byggs upp

SOU 199167 119

4 Samhall mål och roll i samhället

-

Mina förslag i sammanfattning

Trots de arbetsmarknadspolitiska insatserna för handikappade under senare år kommer sannolikt många arbetshandikappade inom överskådlig framtid att vara utestängda från den reguljära arbetsmarknaden. Samhall kommer därför att behövas även under 1990-talet flera som en av åtgärder för att upprätthålla den vägledande principen för svensk sysselsättningspolitik arbete alla. - Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten arbetshandikappade där behoven finns. Platserna i Samhall skall förbehållna dem för sin vara som försörjning inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som därför riskerar att ställas vid sidan av arbetsmarknaden. Samhall kan också komma att spela en viktig roll i ett större rehabiliteringssammanhang genom att på kommersiell basis erbjuda tillfälliga rehabiliteringsplatser försäkringskassan, andra arbetsgivare, arbetsñrmedlingararbetsmarknadsinstitut m.fl. till följd den omdaning av som för närvarande sker i arbetslivet. Behovet av en framtida utbyggnad Samhall är till stor del avhängigt av situationen på arbetsmarknaden samt utformningen och tillgången till av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsvolymen fastställs

120 SOU 199167

lämpligen vid riksdagens prövning den sammanhållna arbetsmarkav nadspolitiken. Nuvarande rollfördelning mellan AMS och Samhall bör bestå, dels därför att försöksverksamheten med flexibla lönebidrag pågått en förhållandevis kort period och under högkonjunktur, dels därför att en anslaget fördes över till AMS budget skulle Samhall berövas den om i ekonomiska basen för ett nödvändigt omstmktureringsarbete. Ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan AMS och Samhall behöver förtydligas och förbättras främst på regional och lokal nivå genom att det planeringsarbetet utvecklas främst i samråds- - gemensamma vid de enskilda Samhallarbetsplatsema och på regional nivå grupperna bl.a. att Samhall bereds tillfälle att delta i DYR genom 5 arbetsförmedlingarna även i fortsättningen svarar för rekryteringen till och övergången från Samhall till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden Samhall och arbetsförmedlingen upprättar gemensamt individuella rehabiliteringsplaner för att öka den enskildes möjligheter till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fortsatt metodutveckling att förbättra arbetsuppgiftema, genom arbetsinnehåll, arbetsorganisation, mottagnings- och introduktionsrutiner kan öka de prioriterade möjligheter att anställning i gruppernas en Samhall. Utvecklingen verksamheter inom tiåisteområdet som av nya

alternativ till den tillverkningsindustri som traditionellt dominerat

koncernens verksamhet och ett ökat utnyttjande av den moderna tekniken arbetsuppgifter arbetshandikappade. bör kunna skapa mer anpassade

SOU 199167 121

4.1 Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder ñr

arbetshandikappade

4.1.1 Samhall behövs även under 90-talet

Avgörande för den fulla sysselsättningen är att de människor som vill ha ett arbete också skall ges en möjlighet till arbete oberoende av individuella skillnader i förutsättningar och behov av stödinsatser. Denna utgångspunkt innebär även att samhället på olika sätt skall medverka till att skapa arbetsmöjligheter för den enskilde. Samhället förfogar över betydande arbetsmarknadspolitiska resurser för att stödja såväl människor med funktionshinder, i vissa fall unga handikappade, som dem som slagits ut från arbetsmarknaden av olika skål. De omfattar vägledning, yrkesinriktad rehabilitering, särskilda inskolningsplatser, arbetshjälpmedel åt handikappade, näringshjälp, anställning med lönebidrag, statsbidrag för skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och strukturstöd för byggarbetsmarknaden. Härutöver disponerar arbetsmarknadsverket platserna hos Samhall.

Genom den förenklade anslagsstruktur m.m. vad gäller de arbets-

marknadspolitiska åtgärderna för handikappade som riksdagen beslutade om i mars 1991 har arbetsförmedlingarna fått ökade möjligheter att i valet av åtgärd bättre kunna anpassa denna till den enskildes behov och förutsättningar. Vidare har riksdagen beslutat att lönebidraget vid anställning av arbetshandikappade skall vara flexibelt, vilket innebär att det inte längre knyts till arbetsgivarkategorier utan i stället bestäms av den arbetshandikappade personens behov och förutsättningar. Samtidigt underströk riksdagen att de nya reglerna inte får tillämpas på ett sådant sätt att

122 SOU 199167

riskeras för de handikappade som i dag har en anställningstryggheten lönebidragsanställning. I den mån förändringen leder till en ökad andel arbetsgivare, kan erbjuda övergång till en reguljär placeringar hos som en lönesubventioner från arbetsmarknadsverket, kan det också anställning utan genomströmningen och bättre resursutnyttjande. Den genomsnittöka ge ett kostnaden för lönebidragen väntas också bli lägre, vilket ger en större liga sysselsättningseffekt anvisade medel. AMS har också ålagts ett av allt fler skall få arbete med hjälp av lönebidrag jfr prop. resultatkrav att 19909ll0O. bil. 12, AU 12, rskr. 165. Med hänsyn till det resultat hittills vunnits genom den försöksverksom samhet bedrivits i antal län har AMS i sin anslagsframställning för som ett budgetåret 199192 hemställt regeringen skall utreda om lönebidragssysatt skall kunna utnyttjas även vid Samhall. AMS skulle för detta temet

medel Samhall förfogar över i dag. Jag

ändamål helt eller delvis tillföras de återkommer till denna fråga i avsnitt 4.2, där jag behandlar den framtida och rollfördelningen mellan AMS och Samhall. ansvars- Trots de kraftiga arbetsmarknadspolitiska insatserna för handikappade under år har människor med funktionshinder nu liksom förr senare svårigheter fotfäste i det reguljära arbetslivet. Detta bekräftades att ytterligare under den överhettning på arbetsmarknaden som rådde under år 1989. Många arbetshandikappade kommer sannolikt också att inom en överskådlig framtid att vara utestängda från den öppna arbetsmarknaden. Det behov skyddat arbete i olika former som kommer att finnas även av under l990-talet skall därför ses som ett medel att upprätthålla den vägledande principen för svensk sysselsättningspolitik arbete åt alla. - Samhall kommer därför att behövas även under 1990-talet.

SOU 199167 123

Statsmaktema har uttalat att det är särskilt viktigt att åtgärder för arbetshandikappade förbehålls dessa sökande och därför skiljs från de

åtgärder, som kan komma i fråga också för icke handikappade. Åtgärder

som enbart har arbetshandikappade som målgrupp bör inte kunna ersättas med åtgärder för andra målgrupper, så att resurserna omfördelas till andra än arbetshandikappade. Jag vill här erinra om att redan vid Samhalls bildande lades fast att det skyddade arbetet inte skulle komma ifråga for personer som är arbetslösa i huvudsak av renodlade arbetsmarknadsskäl.

4.1.2 Samhalls mål och roll i samhället

Samhalls verksamhetsidé är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för arbetshandikappade där behoven finns. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. I kapitel 2 har jag redovisat min syn på Samhalls verksamhet under de elva år som gått sedan Samhall bildades. Den centrala stiftelsens uppgift att samordna den affärsmässiga delen med de sociala målen till så låga kostnader som möjligt har i stort sett kunnat uppfyllas. Jag har också i kapitel 3 pekat på rad internationella och inhemska en företeelser som kommer att ställa krav på en fortlöpande och effektiv anpassning till nya förutsättningar. För att fullt ut förverkliga arbetslinjen i den svenska arbetsmarknadspolitiken bör det även i fortsättningen ankomma på statsmakterna att anordna arbetstillfällen för dem som för sin försörjning inte kan finna arbete på den öppna arbetsmarknaden. Jag har därför inte funnit skäl att föreslå någon ändring av den övergripande målsättningen för det skyddade arbetet inom Samhall. Däremot jag att Samhall kan komma att få anser en

124 SOU 199167

något ändrad roll i framtiden med hänsyn till dels utvecklingen av arbetslivet och befolkningssammansättningen, dels att allt fler gravt handikappade kräver sin rätt till arbete. Jag har därvid bl.a. kunnat konstatera även utvecklingen i sig har varit positiv har den höga att om ambitionsnivån när det gäller rekryteringen från de prioriterade grupperna inte kunnat fullföljas. Orsakerna till detta är flera jfr avsnitt 2.2.3. Handikapputredningen föreslår att kommunerna skall ges ansvaret för sysselsättningen vid sidan arbete genom en kommunal sysselsättningsav garanti. Om handikapputredningens förslag genomförs i denna del kan Samhalls erfarenhet tas till på olika sätt. Samhall kan därvidlag få en vara viktig roll att bistå med arbetsuppgifter och rehabiliteringsinsatser. genom Handikapputredningens förslag att viss del Samhalls arbetstillfällen en av ställs till direkt förfogande för kommunerna kommenterar jag i avsnitt 4.3.2 där jag behandlar arbets- och rollfördelningen mellan AMS och Samhall. Samhall kan också sättas in i ett större rehabiliteringssystem. I den omdaning sker i arbetslivet för att minska ñrslitningsskador och som nu utslagningen från arbetsmarknaden kommer Samhall med sin långvariga erfarenhet praktiskt rehabiliteringsarbete att kunna medverka i detta av arbete. Så har delvis skett redan nu genom att försäkringskassan under

innevarande budgetår får disponera 500 milj. kr. för yrkesinriktad

rehabilitering för att bl.a. upphandla rehabiliteringsplatser hos Samhall. Syftet med dessa rehabiliteringsplatser år att arbetsperioden vid Samhall skall ett led i rehabiliteringsprocess och inte leda till anställning vara en en hos Samhall. Denna möjlighet att på kommersiell basis erbjuda andra arbetsgivare, vårdhuvudmän, försäkringskassan och även arbetsförmedlingamaarbetsmarknadsinstituten tillfälliga rehabiliteringsplatser och kunskapsstöd kring bl.a. rehabilitering kommer sannolikt att bli ett

SOU 199167 125

väsentligt inslag i Samhalls verksamhet. Dessa rehabiliteringsplatser får dock inte inkräkta på Samhalls grundläggande verksamhet utan ett vara komplement och kompetensbidrag till samhällets totala rehabiliteringsinsatser.

4.1.3 Behovet arbetsplatser inom Samhall av

Samhall har i sin översynsrapport Samhall år 2000 vissa mot angett förskjutningar de målgrupper i framtiden bör beredas plats i av som företagsgruppen. Följande bedömningar av Samhall bygger dels på enkät till 110 en arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut behovet olika om av arbetsmarknadsåtgärder för arbetshandikappade genomfördes under som budgetåret 198990 inom ramen för Samhalls arbetsorganisationsprojekt, dels på en allmän bedömning utvecklingen på arbetsmarknaden av

Fler yngre välutbildade personer med svårare funktionshinder och med liten arbetslivserfarenhet.

Fler äldre, lågutbildade med förslitningsskador. I vilken utsträckning denna grupp kommer att efterfråga Samhall-jobb kommer dock att variera betydligt lokaltregionalt beroende på den allmänna arbetsmarknadssituationen.

Fler yngre med svårare funktionshinder t.ex. psykisk utveck- - som lingsstörning med begränsad yrkesutbildning ofta till serviceyrken, och

126 SOU 199167

arbetslivserfarenhet eller med enbart vistelse i dagcenter som utan bakgrund.

socialmedicinskt arbetshandikappade med begränsade Fler yngre arbetslivserfarenheter och dålig skolbakgrund.

Fler arbetshandikappade med tidigare yrkeserfarenheter från personer tjänstesektom, såväl den privata som offentliga. I denna grupp kommer ingå fler äldre tjänstemän, utbildning inte längre är gångbar. att vars

Fler arbetshandikappade med invandrarbakgrund och flyktingar med fysiskapsykiska skador härrör från krig, förföljelse m.m. som

Jag har i och för sig inte något att erinra mot de kategorier som Samhall i sina bedömningar vilka grupper som kan bli potentiella anger om arbetstagare hos Samhall. Samhall slår också fast att med hänsyn till kända omvärldsfaktorer kommer behovet antalet arbetstillfällen inom Samhall år 2000 att vara av det dubbla mot dagens 30 000. Denna beräkning tar hänsyn till ca förväntade effekter av systemet med flexibla lönebidrag. De faktiska och överblickbara möjligheterna, affärsmässigt, ekonomiskt och organisatoriskt medför emellertid att Samhall skulle kunna klara att ge 35 000 40 000 personer anställning år 2000. I-Iandikapputredningen har å sin sida föreslagit en utökning av antalet arbetstillfällen med 6 00 under en tioårsperiod för att bereda de personer som berörs av utredningens förslag större möjligheter till ett fast arbete. Från flera håll anses andelen anställda i skyddat arbete redan i dag hög. Ansträngningama bör enligt min mening i större utsträckning inriktas mot

SOU 199167 127

att finna lösningar som leder till att så många möjligt får ett arbete på som den reguljära arbetsmarknaden. Det nya flexibla lönebidraget har hittills visat på ökade möjligheter att finna individuella lösningar för många handikappade. Skyddat arbete bör därför i första hand förbehållet den vara grupp arbetshandikappade som riskerar att ställas utanför arbetsmarknaden. De kraftiga satsningar som nu görs för arbetslivets förnyelse för att förbättra arbetsmiljön och därmed produktionen bör också skapa förutsättningar för att flera ur dessa i större utsträckning kan stanna grupper kvar på sin ursprungliga arbetsplats och i framtiden minska behovet av arbetsplatser för dem hos Samhall. Detta bör skapa utrymme för att bereda fler från de prioriterade grupperna anställning i Samhall. en Behovet av en framtida utbyggnad Samhall är till stor del avhängigt av situationen på den reguljära arbetsmarknaden samt utformningen och av tillgången till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den omdaning som för närvarande sker i arbetslivet och av arbetsmarknadspolitiken mot rehabilitering och kompetensutveckling gör att jag inte kan dela Samhalls uppskattning av antalet arbetstillfällen under l990-talet. Arbetsvolymen bör därför fastställas vid riksdagens prövning av den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken.

4.2 Rollfördelningen mellan AMS och Samhall

4.2.1 Bakgrund

Som av flera särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för handikappaen de disponerar arbetsmarknadsverket platserna hos Samhall. De arbetshandikappade anvisas plats i Samhall via arbetsförmedlingen och står

128 SOU 199167 -

således till arbetsmarknadens förfogande. Den nuvarande rollfördelningen mellan AMS och Samhall innebär att AMS svarar för den arbetsmarknadspolitiska behovsbedömningen av skyddat arbete. Det ankommer på Samhall att väga samman det angivna behovet med sina affärsmässiga och organisatoriska förutsättningar att kunna tillgodose efterfrågan på platser, eftersom Samhalls verksamhet finansieras dels genom statliga bidrag, dels genom försäljningsintäkter. Samhall svarar för anslagsframställningen om det skyddade arbetet till regeringen. AMS har i rapport den 30 mars 1990 samt i anslagsframställningen en inför verkets budget för treårsperioden 199192 199394 föreslagit att regeringen låter utreda om arbetsmarknadsverket delvis eller fullt ut skall få köpa arbetsplatserrehabiliteringsresurser från Samhall. Det statliga går till Samhall skulle enligt förslaget övergå till AMS bidraget som i dag budget för lönebidrag. Samhall har i skrivelse den 28 mars 1991 dnr 1591 överlämnat sin en bedömning AMS förslag och samtidigt avvisat detta. av För att få ett så allsidigt underlag möjligt för mina överväganden i som denna fråga har AMS beretts tillfälle att dels lämna synpunkter på Samhalls skäl till att avvisa förslaget, dels vidareutveckla förslaget, vilket skett i en särskild skrivelse den 13 maj 1991 dnr 2391. Samhall har därefter den 5 juni 1991 inkommit med ytterligare synpunkter på AMS förslag om att överta hela eller del av Samen hallanslaget dnr 2791. Både AMS och Samhall har i sina yttranden också kommenterat de skäl som var och en anfört för och emot en ändrad rollfördelning mellan dem.

SOU 199167 129

4.2.2 AMS motiv lör ändrad rollfördelning en

AMS framhåller att syftet med förslaget ändrad rollñrdelning är om en att göra Samhall till en ännu bättre rehabiliteringsaktör där synpunkter, behov och önskemål från den lokale kunden arbetsförmedlinglarbetsmarknadsinstitut och därmed den enskilde arbetssökande får större - - ett genomslag. AMS betonar också att det flexibla lönebidraget arbetsmarknu ger nadsverket bättre förutsättningar att hjälpa arbetshandikappade till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Andra faktorer skapar som nya möjligheter för AMS är

projektet Arbete åt unga handikappade har utvecklat arbetssätt och metoder för att ta till vara även mycket gravt handikappades resurser

arbetsgivamas ökade ansvar för att stödja och rehabilitera dem - som redan har en anställning gör att arbetsmarknadsverket kan koncentrera sina insatser till att hjälpa arbetslösa handikappade till arbete

den tekniska utvecklingen inte minst den som initierats av AMS i bl.a. - - TUFFA-projektet har blivit ett ytterligare stöd för strävandena - att ge gravt handikappade ökade valmöjligheter på den reguljära arbetsmarknaden.

den förbättrade metodiken och den utökade teknikanvändningen inom arbetsmarknadsverket har effektiviserat platsförmedlingen.

130 SOU 199167

framhåller även för socialmedicinskt arbetshandikappade AMS att gruppen offentligt skyddat arbete OSA ett bättre alternativ än Samhall. är arbetsuppgifter, främst landskapsvård och reparations- Kommunernas lämpliga för stora av socialmedicinskt arbetsarbeten, är mer grupper handikappade än Samhall. AMS förslaget kommer att ett effektivare resursutnyttjande anser att ge anslaget C7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade kunde utökas om med hela eller delar anslaget till Samhall för att upphandla arbetsplatser av med flexibla lönesubventioner hos bl.a. Samhall. En övergång till ett sådant system kan enligt AMS lämpligen inledas med att det eventuella tillskottet medel statsmakterna vill avsätta för av som arbete arbetshandikappade tilldelas AMS. De medel som skulle tilldelas arbetsmarknadsverket borde kunna utnyttjas för placering av sökande med grava eller lättare handikapp hos Samhall eller hos andra aktörerlarbetsgivare. Den lönesubvention som arbetsförmedlingenarbetsmarknadsinstituten betalar till Samhall eller annan aktör bör för att den önskade effektiviseringen skall uppnås utgå enligt den modell som gäller för det flexibla lönebidraget, dvs. bidragets nivå utgår från den enskildes förutsättningar, behov och grad av funktionsnedsättning.

4.2.3 Samhall avvisar AMS förslag

Samhall avvisar förslaget om att AMS helt eller delvis skall överta Samhalls anslag och anser att den hittillsvarande ansvarsfördelningen bör vidareutvecklas och även råda framöver. Samhall framför vidare att ett Övertagande av Samhalls medel på flera avgörande punkter kommer förändra de grundläggande förutsättningarna för Samhallgruppen som

SOU 199167 131

företag och därmed försämra dess möjligheter att bereda arbetshandikappade meningsfullt och utvecklande arbete. Samhall framhåller att följande konsekvenser talar emot ett genomförande av AMS-förslag

Förslaget skulle leda till en återgång till den situation som rådde på - 1970-talet och som låg till grund för besluten om Samhalls bildande. Före 1980 disponerade AMS betydande medel för driften av såväl egna verkstäder som bidrag till de kommunala verkstäderna för skyddat arbete.

Möjligheterna till arbete för svårt handikappade skulle försämras. -

Utvecklingen under 1980-talet visar att nuvarande finansieringssystem har uppenbara fördelar såväl samhällsekonomiskt och affärsmässigt som mänskligt.

Samhall skulle övergå från företags -till myndighetsform. -

Behovet av affärsorientering och långsiktighet för kundrelationer och investeringar skulle inte längre kunna tillgodoses.

Möjligheterna att behålla och utveckla en god företagsledningskompetens försämras.

Behovet samlad ledning och styrning kan inte tillgodoses i en - av verksamhet med två huvudmän.

132 SOU 199167

Kostnaderna för verksamheten skulle öka. -

Incitamenten att arbeta med övergångar till arbete hos andra arbetsgivare skulle minska betydligt.

Risk för att Samhalljobben används före eller likvärdigt med lönebidrag. -

I stället bör, enligt Samhall, krafter nu sättas in för att utveckla och förstärka arbetsmarknadsverkets beställarfunktioner, inkl. uppsökande insatser och ökade ansträngningar för att finna andra arbeten till de anställda som kan och vill lämna Samhall. Samhall å sin sida bör fördjupa förmågan att alltmer anpassa arbetsuppgifterna till individuella förutsättningar samt vidareutvecklas som ett professionellt företag, integrerat med övrigt näringsliv.

Samhall avslutar med att den nuvarande ordningen med Samhall

som företag med integration av mål och för arbetstillfällen och affärer ansvar är bättre för svårt handikappade och för statens ekonomi än ett förverkligande till del eller till fullo av AMS förslag.

4.2.4 Oförändrad rollfdrdelning

Både AMS och Samhall för fram övertygande skäl ändrad för och emot en ansvarsfördelning dem emellan. Samhällets ambitioner när det gäller såväl tidig och samordnad rehabilitering som arbete åt alla är höga. Ett stort antal arbetshandikappade står emellertid fortfarande utanför arbetsmarknaden.

SOU 199167 133

Målet om full sysselsättning kan i realiteten inte heller i form anges av en bestämd sysselsättnings- eller arbetslöshetsnivå hos befolkningen. Full sysselsättning arbete åt alla förutsätter sund ekonomisk utveckling - - en och är dessutom beroende samhällets utveckling i Tendensen av stort. i andra länder går mot att med stöd av olika lönesubventioner finna arbeten på den reguljära arbetsmarknaden av just detta skäl. En övergripande målsättning måste därför vara att så många arbetshandikappade som möjligt kan beredas sysselsättning inom för de ramen anslag som statsmakterna anvisar till olika former lönesubventionerad av anställning. Hit räknar jag både de medel beviljas AMS för särskilda som åtgärder för arbetshandikappade och de tillförs Samhall för som det skyddade arbetet.

Prioriteringen åtgärder för arbetshandikappade innebär av

Arbete på den reguljära marknaden utan lönestöd. Arbetsplatsanpassningar kan genomföras.

Arbete på den reguljära marknaden med lönestöd och eventuell arbetsplatsanpassning.

Skyddat arbete.

Denna ordning innebär bl.a. att arbetsmarknadsutbildning prioriteras framför en lönebidragsanställning, utbildningen bedöms om kunna leda till en anställning utan lönesubvention.

134 SOU 199167

rad faktorer successivt skulle vidga hand- AMS har pekat på en som öka prioriteringen dessa åtgärder till förmån för lingsutrymmet ñr att av arbete på den öppna arbetsmarknaden. ett Försöksverksamheten med Arbete unga handikappade har visat att en och systematisk arbetssätt mellan samhällets olika nära samverkan ett rehabiliteringsaktörer leder till relativt goda resultat. Arbetsmarknadsverket fallen funnit arbetsuppgifter åt unga handikappade på den har i de flesta reguljära arbetsmarknaden arbetsplatsanpassningar och flexibla genom Verksamheten har vänt sig till ungdomar upp till 30 år med lönebidrag. funktionsnedsättningar och tidigare haft sin försörjning genom grava som

förtidspension eller sjukbidrag se vidare AMS rapportserie om meto-

dutveckling inom vägledning och yrkesinriktad rehabilitering, Serie V 19911. Flexibla lönebidrag och ett ökat arbetsgivaransvar för att stödja och rehabilitera dem redan har en anställning frigör också resurser som som kan satsas på att hjälpa arbetslösa handikappade till ett arbete. Samhall å andra sidan AMS förslag en återgång till de ser som förhållanden rådde under 1970-talet, då AMS till en betydande del som svarade för det skyddade arbetet. Samhall har också ett behov av långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet. Investeringar i maskiner, kompetens, fastigheter kräver som bekant en viss tid innan de ger en m.m. rimlig avkastning. AMS förslag skulle också enligt Samhall innebära osäkerhet både vad tillgång på produktionsfaktorer och marknadsföravser utsättningar. Det skulle vidare leda till förfång för de bäst behövande att skulle särskilt drabba de prioriterade få en meningsfull sysselsättning. Detta grupperna. Den nydaning för närvarande sker inom den offentliga sektorn med som ökade inslag konkurrens skulle tala för att åtminstone det tillskott av av

SOU 199167 135

medel som riksdagen framöver är beredd att anslå till Samhall i stället borde tillföras arbetsmarknadsverket för att placera sökande med grava eller lättare handikapp hos Samhall eller hos andra aktörerarbetsgivare. Ett sådant tillskott hade också kunnat användas för en begränsad försöksverksamhet i syfte att ge en fördjupad analys av en alternativ finansieringsmodell vid valet av åtgärder för arbetshandikappade. Försöksverksamheten med flexibla lönebidrag har emellertid pågått under en förhållandevis för kort period för att kunna ge ett tillräckligt säkert underlag för möjligheterna att bereda fler arbetshandikappade arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Systemet har permanentats först den 1 juli 1991. Erfarenheterna från försöksverksamheten som genomfördes under 1980-talets högkonjunktur tyder på att fler beretts arbete på den öppna arbetsmarknaden men nu duggar varslen uppsägningar allt tätare och om osäkerheten om samma positiva resultat under de kommande åren är stor. Samhall står inför en omfattande omstrukturering av sin verksamhet för att möta 1990-talets ökade internationella konkurrens och för att även i fortsättningen kunna genomföra verksamhetsidén jfr även avsnitt 3.1.3. Jag kommer också att i kapitel 5 att föreslå att Samhallgruppen ombildas till aktiebolag. Att då rycka undan den ekonomiska basen för detta nödvändiga arbete vore högst olyckligt. Det skulle enbart Samhall som framför i sin andra skrivelse drabba dem som för närvarande är anställda i Samhall. Den nuvarande rollfördelningen mellan AMS och Samhall bör av dessa skäl bestå. För de handikappade särskilt handikappade är emellertid de - unga arbetsmarknadspolitiska insatserna viktiga för att de skall ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. möjligheterna till vägledning inför yrkesoch studieval, möjligheten att pröva olika arbetssituationer samt tillgången till hjälpmedel, personlig assistans och psykosocialt stöd.

136 SOU 199167

Många ungdomar med omfattande funktionshinder har också ofta små möjligheter att få praktik och på det sättet skaffa sig erfarenhet av arbetslivet. Arbetsmarknadsverket disponerar för närvarande 1 000 tillfälliga praktikplatser för arbetshandikappade inom ramen for Samhallanslaget. I det föregående har jag pekat på att ett väsentligt inslag i Samhalls framtida verksamhet sannolikt kommer att bli att på kommersiell basis och som ett led i en rehabiliteringsprocess erbjuda bl.a. försäkringskassan, andra arbetsgivare och arbetsförmedlingararbetsmarknadsinstitut, tillfälliga rehabiliteringsplatser. Det nuvarande anslaget C7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade under tionde huvudtiteln som disponeras av arbetsmarknadsverket medger inte att de anvisade medlen används för detta ändamål. Medel som finns under det konjunkturbaserade anslaget B2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är de resurser arbetsmarknadsverket för närvarande kan använda för otraditionella insatser som t.ex. köp av Samhallresurs. Anslaget B2. gäller dock alla som står till arbetsmarknadens förfogande och är begränsat. Det finns emellertid ett stort värde i att framför allt unga handikappade får en möjlighet att skaffa sig en yrkeserfarenhet som ökar deras möjligheter att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. AMS har framfört att en väg för att ta tillvara hela arbetsmarknadens möjligheter att bistå handikappade är att anslaget för särskilda åtgärder för arbetshandikappade skulle få användas för att även upphandla rehabiliteringsplatser hos Samhall. Även jag för ytterligare stärka de anser att att handikappades situation på arbetsmarknaden skulle det fördel om vara en medlen som anvisas för särskilda åtgärder för arbetshandikappade också kunde användas av arbetsförmedlingararbetsmarknadsinstitut för upp-

SOU 199167 137

handling tillfälliga rehabiliteringsplatser. av Dessa platser får dock inte inkräkta på Samhalls grundläggande verksamhet. Mitt ställningstagande att den nuvarande rollfördelningen mellan AMS och Samhall skall bestå medför också tydligare att en ansvars- och befogenhetsfördelning dem emellan och förbättrad samverkan på främst en regional och lokal nivå behöver utvecklas.

4.3 Samverkan mellan AMS och Samhall

4.3.1 Det planeringsarbetet kan utvecklas gemensamma

En förutsättning for väl fungerande samverkan är såväl AMS en att som Samhall fortsätter att utveckla effektiviteten i sina huvuduppgifter resp. samtidigt som samarbetet dem emellan förbättras. På central nivå bör detta som hittills komma till uttryck i policydokument gemensamma som är vägledande för arbetet längre ned i organisationerna. På den regionala lokala nivån bör systemet med årliga kontrakt spridas ytterligare och ange gemensamma mål, resurser, organisation, uppföljning och former för utvärdering. Härigenom uppkommer såväl tydliga rollfördelningar som realistiska uppfattningar om vilka uppgifter åvilar vardera parten inom som ramen för det nödvändiga samarbetet. Ytterligare ett forum till förbättrad samverkan mellan olika organ för att förbättra rehabiliteringen och tillgången till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för handikappade kan vara att utnyttja delegationen för yrkesinriktad rehabilitering DYR som finns hos länsarbetsnämnderna. Delegationen består av länsarbetsdirektören och representanter för landstinget, kommunerna i länet, kriminalvården, försäkringskassan, arbetsmarknadsutbild-

138 SOU 199167

arbetsmarknadens parter och handikapporganisationerna. Det är ningen, naturligt även det regionala Samhallföretaget bereds enligt min mening att tillfälle att delta i DYR. Samrådsgrupperna vid Samhalls enskilda arbetsplatser bör även framöver det lokala forum i vilket ett utökat samarbete kan äga rum. I dessa vara ingår företrädare för arbetsförmedlingen, Samhall och de fackliga grupper organisationerna. Mot bakgrund försäkringskassans nya samordnande av roll inom rehabiliteringsområdet är det rimligt att försäkringskassornas och samrådsgruppemas verksamhet integreras. Inte minst blir arbetet med rehabiliteringsutredningarutvecklingsplaner särskilt betydelsefulla i detta arbete. Även Handikapputredningens förslag att försäkringskassorna skall om följa de individuella habiliterings- och rehabiliteringsplanerna, vad upp sysselsättning och arbete för de personer som omfattas av handikapavser putredningen personkrets stärker behovet av en integration mellan försäkringskassan och samrådsgrupperna. Det finns ytterligare en fördel med ett sådant arrangemang. Mörkertalet, dvs. hur många som inte är föremål för någon arbetsmarkpersoner nadspolitisk åtgärd är också stort. Handikapputredningens undersökning visade att antalet personer som saknade daglig sysselsättning är anmärkningsvärt högt jfr avsnitt 3.4.1. Många av dessa personer är inte kända vare sig av arbetsförmedlingen eller de landstingsdrivna omsorgerna för de psykiskt utvecklingsstörda eller inom den psykiatriska vården och

kan inte heller hänföras till Handikapputredningens personkrets. Vi vet

också att den grupp människor vi nu talar om i flertalet fall uppbär sjukpension eller förtidspension. Det är således även i dessa fall försäkringskassan som har den bästa överblicken.

SOU 199167 139

Detta formaliserade samarbete bör dock inte hindra att det sker en direktkontakt mellan de olika rehabiliteringsaktörema i enskilda ärenden. Samhall och AMS har ett särskilt ansvar att förbättra sin samverkan. Inom de områden jag berör i det följande pågår redan i dag i flera avseenden ett sådant arbete som syftar till kvalitetsförbättringar i verksamheten. Det föreligger dock skillnader i olika delfrågor och i nivåer på samarbete mellan regionala företaglänsarbetsnämnder och Samhallarbetsplatserarbetsförmedlingar. Bedömningen av den långsiktiga geografiska fördelningen och förslag om nivån för antalet arbetstillfällen inom Samhall bör även i framtiden ankomma på AMS. Samhalls uppgift i denna övergripande och långsiktiga process blir att våga samman behoven AMS med de affärsmässiga anger

ochorganisatoriska förutsättningarna för kunna planera förändringar

att i verksamheten på lång kort sikt. resp.

4.3.2 Den geografiska fördelningen kan ändras

Samhalls arbetsplatser är betydelsefulla inslag i och regioners orters infrastruktur. Därigenom får Samhalls arbetsplatser även regionalpolien tisk betydelse. Med hänsyn till de strukturförändringar som alltid sker i vårt samhälle kommer naturligtvis även förläggningen av Samhalls arbetsplatser att påverkas. Det är därför viktigt erinra syftet att om att med Samhalls verksamhet är att bereda arbetshandikappade meningsfulla och utvecklande arbeten där behoven finns Strukturförändringama kommer också påverka tilldelningen att av antalet arbetstillfällen mellan län och inom län eftersom det skyddade arbetet skall förläggas där behoven finns. Andra arbetsmarknadspolitiska ocheller

140 SOU 199167

således sättas in i stället för att upprätthålla regionalpolitiska insatser skall andra skäl behov arbete för sysselsättningen på orter där än ett av arbetshandikappade föreligger.

planeringsarbete vad Samhalls geografiska

Genom ett långsiktigt avser för fortsatt gemensamt planeringsarbete på god grund ett struktur skapas en regional och lokal nivå.

Samhall bör även i fortsättningen ske via 4.3.3 Rekryteringen till arbetsförmedlingen

grannlaga uppgift. Det är därvid angeläget Rekryteringen till Samhall är en med andra ansvariga myndigheter att arbetsförmedlingen tillsammans verksamhet så att tillhör målgruppen bedriver en uppsökande personer som anmälda arbetssökande och ges det stöd som för Samhallarbete blir som behövs för att kunna få ett arbete. underlätta detta. Det är viktigt att den Väl fungerande rutiner kan förberedd inför sitt arbete på Samhall och medveten om att enskilde är väl led i rehabiliteringsprocess, där målet är att senare detta ingår som ett en arbete på den reguljära arbetsmarknaden. lämna Samhall för ett

ha effektiv och rullande personalplanering. Det är

Samhall bör också en arbetsförmedlingarna kan förbereda arbetssökande denna som möjliggör att Denna personalplanering bör även beakta för ett arbete inom Samhall. förutsättningarna för övergångar. arbetshandikappade till Samhall bör även framöver ske Rekryteringen av anvisar anställning i Samhall. arbetsförmedlingarna, som en genom tillsammans med arbetsmarknadsinstituten de som Arbetsförmedlingen är överblicken över den lokala arbetsmarknaden och sannolikt har den bästa

SOU 199167 141

som har en rad arbetsmarknadspolitiska instrument till sitt förfogande. En anvisning till ett arbete i Samhall blir angenäm rätt åtgärd utifrån såväl den arbetssökandes förutsättningar som den näraliggande arbetsmarknaden. Handikapputredningen har föreslagit att rekryteringsvägarna till Samhall skall utvidgas genom att en viss andel av arbetstillfällena vid Samhall ställs till direkt ñrfogande ñr kommunerna. Detta ligger i linje med utredningens förslag om kommunernas ansvar för sysselsättning av svårt

handikappade, den slk. sysselsättningsgarantin. Övergången från sysselsätt-

ningsaktivitet till ett arbete inom Samhall skulle därigenom kunna ske som ett led i en av kommunen uppgiord rehabiliteringsplan, varigenom fler svårt handikappade via Samhall skulle kunna gå ut på den öppna arbetsmarknaden. Handikapputredningens förslag bryter den hittillsvarande principen om att det endast är arbetsförmedlingen som kan anvisa en anställning hos Samhall. Förslaget har förtjänster men en risk med att utvidga rekryteringsvägarna år att det för enskilda personer kan finnas lämpligare alternativ som förblir oprövade om rekryteringen sker direkt till Samhall. Ytterligare en aspekt är att en sådan ordning skulle strida mot de vägledande principerna om normalisering och integrering som är centrala begrepp för insatserna på handikappområdet. Eftersom förslaget för närvarande remissbehandlas avstår jag från ytterligare kommentarer.

4.3.4 Individuell utvecklingsplan

Rehabiliteringsprocessen för de anställda vid Samhall kan delas in i tre steg förberedelser inñr anställning i Samhall, individuell utveckling genom arbete med stöd- och anpassningsåtgärder samt förberedelser inför

142 SOU 199167

anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Individuella utvecklingsplaner är ett hjälpmedel i detta arbete. T i Detta rehabiliteringsperspektiv ställer krav på att den individuella utvecklingen baseras på genomtänkt rehabiliteringsplan. Sådana planer skall en enligt min mening konsekvent upprättas när alternativet Samhall har den lämpligaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden. bedömts som Rehabiliteringsplanen bör bl.a. innehålla en nulägesbeskrivning och målen med anställningen på både kort och lång sikt. Det kan exempelvis övergång inom relativt period, att bryta en långstidsvara en en snar jukskrivning, vara en del i social anpassning eller att målet i sig är ett en arbete i Samhall. Medlen för att nå dessa mål bör redovisas i själva planen. Särskilt viktigt är det att de planer som upprättas är realistiska och uppföljningsbara. En konkret och handlingsorienterad individuell rehabiliteringsplan underlättar bl.a möjligheterna att även lägga märke till mindre förbättringar och därmed den fortsatta rehabiliteringen. Det är särskilt betydelsefullt vid rehabilitering med psykiska måste Självfallet måste av personer

de individuella rehabiliteringsplanema upprättas tillsammans med den

enskilde och formuleras på ett sådant sätt att de bidrar till delaktighet och inte leder till dålig arbetssituation och stress. en Vid själva anställningstilltället är det angeläget att behoven av erforderlistödinsatser preciseras. De kan exempelvis omfatta särskild handledning, ga teknisk anpassning, samverkan med bl.a. kommunernas socialtjänst och den psykiatriska Vården kamratstöd och socialt nätverk. De reglerna om rehabilitering och rehabiliteringsersättning förstärker nya bl.a. arbetsgivarnas ansvar inom detta område. Arbetsgivaren skall numera utreda behovet rehabiliteringsätgärder för de anställda. De individuella av

sou 199167 143

utvecklingsplanema inom Samhall skall därför vara av en sådan kvalitet att uppfyller kraven för rehabiliteringsutredning. de även en anställningsperioden är det arbetsledningen hos Samhall som har Under för den individuella rehabiliteringsplanen integreras med ansvaret att arbetsuppgifter, utbildnings- och övriga utvecklingsinsatser på den enskilda Samhallarbetsplatsen. Därvidlag är personliga utvecklingssamtal ett betydelsfullt instrument. För att säkerställa kontinuitet krävs att arbetsförmedlingen följer den enskildes utveckling på arbetsplatsen. Detta för att kunna bedöma när det är lämpligt för den enskilde att kunna övergå till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

4.3.5 övergångar betydelsefullt

- än mer

Ett mål med Samhalls verksamhet är att förbereda de anställda för en övergång till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Möjligheten att genomföra detta påverkas givetvis av det allmänna konjunkturläget,

Samhalls insatser för att påverka utfallet samt av de resurser

egna som arbetsförmedlingarna avsätter för detta målområde. Den grundläggande principen bör vara att alla som vill och kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall erbjudas detta. Samhall bör därför regelbundet uppmuntra alla anställda som vill och kan få ett arbete att anmäla sig som ombytessökande till arbetsförmedlingen. Det innebär ett tydligare sätt att visa vilka och hur många Samhallanställda som arbetsförmedlingen behöver avsätta resurser för i sitt arbete. Ansvaret för de arbetsförberedande och motivationshöjande insatserna bör även framdeles åvila Samhall.

144 SOU 199167

En väg för att vidmakthålla nivån på övergångar även under en lågkonjunktur är att arbetsförmedlingen använder de flexibla lönebidragen som en del i strategin för övergångar. På motsvarande sätt kan Samhall utnyttja sina kundkontakter för att upparbeta potentiella arbetsmöjligheter i andra företag. Detta underlättas genom att de anställda i ökad utsträckning får arbeta med kundkontakter. Detta förarbete hos Samhall bör underlätta arbetsförmedlingarna uppsökande arbete hos arbetsgivare för att ge arbetshandikappade arbete på den reguljära arbetsmarknaden, med eller utan flexibelt lönebidrag.

4.3.6 Fortsatt metodutveckling

I avsnitt 2.2.3 har jag redovisat olika hinder för att fier ur de prioriterade grupperna skall kunna beredas anställning i Samhall. Samstämmigheten mellan olika handikappgrupper är stor när det gäller faktorer som påverkar dessa gruppers möjligheter till ett Samhallarbete, som t.ex. bristande kunskap hos verkstadsledningen om handikappet, målkonflikten mellan lönsamhet och rehabilitering, svårigheter att finna lämpliga arbetsuppgifter etc. Kravet på att kunna arbeta minst halvtid utestänger också många arbetshandikappade från en anställning i Samhall, framför allt från de prioriterade grupperna. Själva handikappet kan således medföra att flera utestängs från anställning i Samhall genom den nedre gräns för arbetsförmåga som för närvarande gäller. Förslagen till förbättringar är dock åtskilliga. Bl.a. så understryks behovet av ett utökat och förbättrat samarbete mellan arbetsförmedling, omsorgsverksamheten och Samhall. Mellanformer mellan dagcenterverk-

SOU 199167 145

samhet och Samhall måste utvecklas och det bör inte finnas så strikta gränser som nu mellan dessa båda verksamheter En generöst tilltagen inskolning, pryoplatser och ett mer varierat utbud av arbetsuppgifter är andra förslag. Den inbyggda verksamheten och service och tjänster förs ofta fram som ett lämpligt alternativ för såväl psykiskt utvecklingsstörda som psykiskt sjuka. Behovet av sysselsättningsformer före en Samhallanställning blir också alltmer tydligt. Inte minst handikapporganisationerna pekar på att det finns ett rehabiliteringsgap mellan ett liv i passivitet inom t.ex. psykiatrin och ett

liv i arbete. Dessa frågor ligger emellertid inte inom för denna

ramen utredning. Mot bakgrund av de rehabiliteringseffekter och i Övrigt positiva verkningar som följer av att en person som inte deltagit i arbetslivet eller enbart deltagit i terapiarbete ges möjlighet att förvärvsarbeta skulle väg en att öka antalet anställda i Samhall från dessa grupper vara att sänka kravet på att kunna arbeta minst fyra timmar. För den enskilde har det en rehabiliterande effekt som på sikt kan innebära fast förankring i Samhall en eller en övergång till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden samtidigt som det fyller ett gap mellan den institutionaliserade arbetsträningen eller dagcenterverksamheten och kommunernas socialtjänst. Det kan emellertid finnas en risk med en sådan åtgärd, nämligen att en anställning i Samhall skulle bli liktydig med den sysselsättning som bedrivs bl.a. vid dagcenter. Ett annat sätt är att utveckla metoder som gör det möjligt att i större utsträckning kunna ta emot handikappade från de prioriterade grupperna. Det är därför angeläget att det vid Samhalls arbetsplatser görs kontinuerliga ansträngningar för att förbättra arbetsuppgifternas innehåll, arbetsorganisation, mottagnings- och introduktionsrutiner. Det är också viktig att bl.a.

146 SOU 199167

arbetsledama erhåller en sådan utbildning att de är beredda att möta och hantera olika handikappgruppers särart. Detta kommer sannolikt att öka förutsättningarna att kunna ta emot fler gravt handikappade. En stor del av detta framåtsyftande arbete bör ske i nära samarbete med arbetsförmedlingama. En fortsatt metodutveckling jag därför som en bättre väg att öka ser rekryteringen från de prioriterade grupperna än att sänka kravet på att kunna arbeta ett visst antal timmar.

4.4 Samhall behöver ändra affársinriktning

4.4.1 Industriproduktionen behöver minskas

I Samhall mot år 2000 konstaterar styrelsen att den strukturomvandling det svenska näringslivet som kommer att bli nödvändig till följd av av ändrade omvärldsförhällanden också kommer att ställa andra krav på Samhall än de som ställdes under 1980-talet. Jag delar denna uppfattning. Allt fler arbetshandikappade har vidare en yrkesbakgrund eller utbildning gör att de ställer andra krav på sysselsättning än Samhall med sin som nuvarande verksamhet kan erbjuda. Det gäller framför allt unga hanikappade. Samhalls framtida affärsinriktning kommer därför med nödvändighet att behöva anpassa sig till den internationella konkurrensen, varvid den egna organisationens förmåga att klara den nya konkurrenssituationen behöver utvecklas. I takt med att efterfrågemönstret ändras, tekniken utvecklas och industriländer växer fram krävs en förnyelse av såväl produktutbud nya produktionsteknik. Möjligheterna till koncemgemensam affärsutvecksom

SOU 199167 147

ling inom Samhall bör enligt min mening stärkas för att möta de nya villkoren. Såvitt jag kan bedöma måste Samhall fortsätta och inom vissa områden öka takten i sitt omstruktureringsarbete för att även i framtiden kunna producera efterfrågade och tjänster inom lönsamma affärsomvaror råden. Detta får dock inte ske med åsidosättande av de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen. De studiebesök utredningen har gjort bl.a. i Nederländerna och Storbritannien visar omstruktureringsarbete av den skyddade att samma verksamheten pågår i dessa länder. Det finns enligt min mening inte heller något motsatsförhållande mellan goda affärer och god personalutveckling. Avgörande för en framgångsen rik affärsverksamhet är kunskaper om kundbas, marknad, produktion m.m. För att även på sikt kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten är det nödvändigt att affärsverksamheten utvecklas på ett gynnsamt sätt och arbetsuppgifterna anpassas till de arbetshandikappade. En positiv affärsutveckling ger utrymme för nödvändiga investeringar i personal, nya marknader, maskiner och inventarier. Merparten av Samhalls framtida förbättringar ligger således inte i att varje enskild person skall arbeta i allt snabbare tempo utan att Samhall utnyttjar sina organisatoriska möjligheter på ett effektivare sätt. En organisation som anpassar sig efter olika förutsättningar har större möjligheter att genomföra sina ambitioner än den som inte följer med i utvecklingen. Samhall bör därför under 1990-talet inrymma olika organisatoriska lösningar. Jag återkommer till denna fråga i kapitel

148 SOU 199167

4.4.2 Tjänsteproduktion kan ge nya möjligheter

På flera för Sverige viktiga industriella avsnitt sker för närvarande en direkt integration mellan varu- och tjänsteproduktion. Det samtidiga beroendet och tjänster växer. De pågående förändringarna kan mellan varor sägas leda till ett tjänsteindustriellt samhälle, där varor och tjänster alltmer sammantörs i produktion av integrerade system. Sverige anses rent allmänt ha potential att bygga upp tjänsteproduktion i utlandet. en Bakgrunden är att tjänster är svåra att transportera och lagra. Begrepp som flexibilitet, närhet till kunden, helhetslösningar med skräddarsydda tjänster och produkter är i stället vägledande. På tjänsteområdet kvarstår dessutom många handelshinder i form nationella regleringar. Sådana hinder kan av bl.a. upphöra fullföljandet av den europeiska marknaden. Omvänt genom borde dock gälla att utländska företag som vill sälja på den svenska marknaden med hänsyn till de regler som vi har borde vara intresserade av att etablera sig i Sverige och därmed öppna möjligheter även för Samhall. Vägen via Sverige kan också vara en inträdesbiljett till EGs inre marknad. Samhall har under år påbörjat utvecklingen av nya verksamheter senare inom tjänsteområdet alternativ till den inriktning på tillverkningsinsom dustri traditionellt dominerat koncernens verksamhet. Samhall bör som härigenom i större utsträckning kunna ta tillvara de kunskaper och färdigheter finns hos den ökande gruppen yngre och välutbildade som med funktionshinder. Viss tjänsteproduktion är också särskilt personer lämplig för t.ex. psykiskt utvecklingsstörda. Genom en sådan inriktning och att i större utsträckning utnyttja den moderna tekniken skulle genom såväl Samhall andra arbetsgivare kunna skapa mer anpassade som arbetsuppgifter åt arbetshandikappade.

SOU 199167 149

5 Samhall stiftelse eller

- aktiebolag

Mina förslag i sammanfattning

Den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelsema ombildas till aktiebolag fr.o.m. den l juli 1992. Samhall AB blir moderbolag i den organisationen och de nya regionala företagen dotterbolag i syfte att stärka koncemstrukturen i Samhallgruppen. Den nuvarande regionala indelningen bör basen för verksamvara heten även under 1990-talet. Samhalls koncemstyrelse bör emellertid ha friheten att fastställa den inre organisationen den till och anpassa

förändrade förutsättningar för att kunna bli effektiv och framgångsrik.

Sådana förändringar bör fortlöpande redovisas regeringen i planer för framtida strategier. Koncemstyrelsen skall förutom arbetstagarrepresentanter enligt lag bestå av nio ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser styrelsen och styrelseordföranden bland dem i särskild ordning. I övrigt tillämpas aktiebolagslagens bestämmelser i Samhall AB.

150 SOU 199167

De regionala dotterbolagens styrelser skall förutom arbetstagarrepresentanter enligt lag bestå av sju ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser efter nominering av landstinget tre ledamöter inkl. styrelsens ordföranden jämte en suppleant. Aktieägai de regionala bolagen, dvs. Samhall AB, utser övriga fyra ren ledamöter jämte två suppleanter. För styrelser i dotterbolag bildas för andra ändamål än att som bereda arbetshandikappade meningsfullt och utvecklande arbete tillämpas aktiebolagslagens bestämmelser. Antalet revisorer bör i likhet med nuvarande förhållande vara tre, jämte suppleanter och utses av bolagsstämman. I dotterbolagen bör likaledes tre revisorer jämte suppleanter utses bolagstämman. Till revisor i dotterbolag bör i likhet med nuvaranav de förhållanden en av moderbolagets revisorer utses.

5.1 Stiftelsen Samhall

5.1.1 Valet av stiftelseform för Samhall

Vid bildandet Samhall det väsentligt att bryta ut den skyddade av var den offentliga förvaltningsadministrationen och i stället sysselsättningen ur driva verksamheten i friare företagsformer. Valet stod mellan aktiebolag och stiftelse. Fördelen med dessa båda töretagsformer är att författningar och föreskrifter, gäller myndigheter och kan vara till nackdel för det som som affärsmässiga, inte är tillämpliga offentligt ägda bolag eller stiñelser.

sou 199167 151

Det gäller t.ex. bestämmelser upphandling, försäljning och förvaltning om egendom samt offentlighet och sekretess i fråga om affärshandlingar. av Aktiebolagsformen ansågs emellertid, med hänsyn till aktiebolagslagens regler bl.a. tvångslikvidation, endast passa för verksamhet som syftar om till full kostnadstäckning eller överskott. Det förhållandet att arbetsvårds-

företagen ställde krav på betydande kapitaltillskott var därför ett avgörande

motiv för att välja stiftelseformen. För stiftelseformen talade också det förhållandet att skyddat arbete inte bedrivs i lönsamhetssyfte utan för att tillgodose de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen. Några remissinstanser förordade dock aktiebolagsformen. Deras motiv var bl.a. att det för stiftelser saknas enhetliga förvaltningsbestämmelser liknande dem som finns för aktiebolag. Detta skulle minska möjligheterna till samhällelig kontroll och insyn över verksamheten. Behovet av demokratisk förankring och medi nflytande från arbetsmarknadens parter bedömdes dock väl kunna tillgodoses genom särskilda bestämmelser i de urkunder som skulle reglera de regionala stiftelsemas verksamhet. Aktiebolagslagens bestämmelser om förvaltning, redovisning och insyn blev i detta avseende vägledande för utformningen av stiftelsemas stadgar.

5.1.2 Samhalls organisation

Samhallgruppen är en stor och särpräglad organisation. Verksamheten är komplex jämfört med traditionella företag. Utbudet arbetstillfällen och av produktionskapacitet skall dels möta och tjänstemarknadens eftervarufrågan, dels arbetsmarknadens efterfrågan på arbetsuppgifter handikappade. Samhallgruppen har således en unik roll och jämförelse med en näringslivet i övrigt eller affärsverken är därför svår göra. Den att

152 SOU 199167

arbetsmarknadspolitiska uppgiften skall kombineras med en konkurrensutsatt affärsverksamhet. Den centrala stiftelsens uppgift är att få till stånd en över landet enhetlig utformning av det skyddade arbetet och samordna verksamhetens affärsmässiga del så att verksamhetens sociala mål kan uppfyllas till så låga kostnader möjligt. Den centrala stiftelsen har också gentemot staten som det övergripande ansvaret ñr verksamheten och spelar inom gruppen rollen av ett moderbolag inom en koncern. Samhalls verksamhet är primärt arbetsmarknadspolitiskt motiverad och den affärsmässiga delen har hittills varit ett medel att uppnå de sociala målen. Den centrala stiftelsen skall ha tillsyn över de regionala stiftelsema och samordna deras verksamhet. De regionala stiftelsema har emellertid egen verkställande direktör VD och styrelse. Jämför även slutet av detta avsnitt. egen

SAMHALLGRUPPEN

SAMHALL centrala stiftelsen

24 Regionala SAMHALLTRADINGAB företag med dotterbolag stiftelser

410 Produktionsenheter med 30 400 Arbetshandikappade Anställda 4 800 Direkt anställda arbetare. arbetsledare tjänstemän

SOU 199167 153

Samhall har jag nämnt i kapitel 2 varit föremål för flera översom synsutredningar utan att detta medfört någon grundläggande förändring i verksamheten när det gäller styrning och organisation, dels i förhållande till regering och riksdag, dels vad gäller den interna strukturen. Samhalls verksamhet har under de drygt elva år företagsgmppen funnits utvecklats i riktning mot en modern koncern, oaktat i att gruppen associationsrättslig mening inte omfattas aktiebolagslagens koncernav regler. Stiftelsema inom Samhallgruppen är juridiskt och ekonomiskt sett självständiga rättssubjekt. De är inte några statliga myndigheter och kan heller jämställas med de affärsdrivande verken. De utgör således inte någon del av den juridiskt och ekonomiskt sammanhållna statliga förvaltningen. Offentlighetsprincipen är inte tillämplig på företagsgruppens skriftliga handlingar. Även arbetsrättsligt är Samhall del en av den privata sektorn och inte den offentliga. Trots att Samhallgruppen består självständiga rättssubjekt är av gruppen ett statligt arbetsmarknadspolitiskt instrument. Det statliga och politiska inflytandet över verksamheten är därför stort. Regeringens möjligheter att utöva sitt inflytande över verksamheten vilar dels på privaträttslig grund genom att regeringen styrelse och utser verkställande direktören i den centrala Samhallstiftelsen, på offentdels ligrättslig grund att regeringen föreslår genom storleken på den statliga merkostnadsersättningen jämte bidraget till fastighetsförvaltningen och genom den lagstiftning reglerar Samhalls regionala som verksamhet. Jag vill här erinra om att beslut i dessa frågor kräver riksdagens medverkan. I syfte att stärka ägarinflytandet över de regionala stiftelsema, särskilt med tanke på samordningsbehoven, gjordes år 1983 ändringar i en del

154 SOU 199167

lednings- och styrfunktionerna i jfr 198283l49, AU 25, gruppen prop. rskr. 348. Enligt lagen l97947 och förordningen 197948 om regionala stiftelser för skyddat arbete är dessa skyldiga att följa de övergripande beslut fattas moderstiftelsen i frågor rör planering, budgetering som av som och ekonomi samt personal- och rehabiliteringspolitik. Som ett ytterligare styrmedel har den centrala stiftelsen befogenheter att lämna de regionala stiftelsema anvisningar i deras verksamhet. De starka kopplingar mellan den centrala stiftelsen och de regionala stiftelserna med direktivrätt, rätt att utse verkställande direktör och efter nominering flertalet styrelseledamöter m.m. gör att man kan ifrågasätta om de regionala stiftelsema i viss mening är fristående juridiska subjekt. en Den centrala stiftelsens inflytande har förstärkts samtidigt som marknadens betydelse ökat.

5.1.3 Reformarbetet inom den statliga sektorn påverkar Samhall

Samhall, förvaltar viktig del samhällets arbetsmarknadspolitik, som en av arbetar på marknader där inslagen konkurrens blir allt större. Samtidigt av sker internationalisering det svenska näringslivet som kräver en allt en av större anpassning till de internationella spelreglerna. Det är också angeläget att den statliga förvaltningen anpassas till nya förutsättningar och behov i takt med ändrade förhållanden i samhället och linje med den resultatorienterade styrning utvecklas. Regeringen har i som såväl i skrivelsen 19909150 till riksdagen om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten de offentliga utgifterna som i 1991 års av

budgetproposition bil. 2 presenterat ett omfattande åtgärdsprogram för att

SOU 199167 155

stabilisera den svenska ekonomin, förbättra ekonomins funktionssätt och begränsa tillväxten de offentliga utgifterna. I skrivelsen anfördes bl.a. av att ett viktigt inslag i arbetet med att skapa bättre tillväxtmöjligheter är att effektivisera den statliga förmögenhetsförvaltningen. Till de förändringar är aktuella redan hör bl.a. översynen stiftelsen Samhall. Även som nu av den statliga affärsverksamheten är föremål för översyn. Utvecklingen av statens affärsdrivande verksamhet inriktas på att i ökad utsträckning omvandla dessa verk till aktiebolag jfr prop. 19909187. Som ett led i utvecklingen av den offentliga sektorn har riksrevisionsverket RRV bl.a. kartlagt statliga stiftelser, dvs. sådana där staten är stiftare, antingen ensam eller tillsammans med annan part, och föreslagit riktlinjer för användningen av stiftelseformen för statlig verksamhet. Hit hör Samhall. Stiftelseformen bör enligt riksrevisionsverket inte användas för verksamhet som är av så pass central betydelse för staten att man vill stå ensam som huvudman, ha det huvudsakliga finansieringsansvaret samt ha stora möjligheter till insyn och direktstyming. Myndighetsformen är det naturliga valet för denna typ av verksamhet. I vissa fall kan bolagsformen övervägas, t.ex. när det är fråga om konkurrensutsatt näringsverksamhet

ifr även RRV 1989422 Stiftelser för statlig verksamhet.

Regeringen har med anledning av verkets rapport i prop. 19909ll00, bil. 2 lagt fast vissa principer som innebär en restriktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelseform och som i allt väsentligt stämmer överens med riksrevisionsverkets förslag till riktlinjer för statlig verksamhet stiftelseform.

5.1.4 En ny lag om stiftelser

156 SOU 199167

Inom justitiedepartementet pågår ett arbete med en stiftelselag för en civilrättslig reglering av stiftelseväsendet. En lagrådsremiss i ämnet kan väntas inom en mycket snar framtid. Enligt vad jag erfarit kommer förslagen i remissen att i allt väsentligt bygga på de förslag som återfinns i promemorian Ds Ju 198714 Stiftelser. Promemorians förslag till stiftelselag är i detta sammanhang av särskilt intresse i två avseenden. Det ena är förslaget om en särskild stiftelseform s.k. anslagsstiftelser för stiftelser som bildas av staten ensam eller tillsammans med annan stiftare. Det andra är förslaget om likvidation av stiftelser som utövar näringsverksamhet. Det senare förslaget innebär i sak att en stiftelse som utövar näringsverksamhet är skyldig att träda i likvidation om värdet av stiftelsens tillgångar är lägre än summan av stiftelsens skulder. Reglerna har i övrigt utformats i nära anslutning till bestämmelserna om likvidation i 13 kap. aktiebolagslagen. Enligt promemorieförslaget är de emellertid inte avsedda att vara tillämpliga på anslagsstiftelser. Enligt vad jag erfarit kan lagrådsremissen komma att innehålla ett förslag med den innebörden att en anslagsstiftelse som inrättats genom lag inte skall omfattas av stiftelselagens tillämpningsområde. För Samhalls vidkommande skulle konsekvensen av en sådan regel bli att stiftelselagen skulle bli tillämplig på den centrala stiftelsen, men inte på de regionala stiftelserna.

5.2 Samhalls framtida associationsform

5.2.1 Inledning

SOU 199167 157

Samhall har i en skrivelse den 23 augusti 1990 till arbetsmarknadsdepartementet föreslagit att regeringen skyndsamt utreder företagsgruppens juridiska företagsform och framhållit att stiftelseformen flera numera av skäl framstår som mindre fördelaktig än aktiebolagsformen utifrån den totala verksamhetens behov. Inte minst gäller det från ansvarssynpunkt i kommersiella sammanhang. Samhall framhåller vidare att ändringen i företagsbeskattningen kommer att göra det ofördelaktigare att bedriva omfattande rörelse i stiftelseform. Även riksdagen har i anslutning till behandlingen av anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 199192 med hänvisning till RRVs rapport och det pågående lagstiftningsarbetet i fråga stiftelser, uttalat att detta om beslutsunderlag kommer att ge utredaren god vägledning vid överväganden om Samhalls framtida Organisationsform jfr bet. l99091AU 12.

5.2.2 Bolagsformen tar till Samhalls möjligheter vara

Samhallföretagen är i allmänhet verksamma inom flera branscher och arbetar på marknader där både den nationella och internationella konkurrensen har ökat starkt sedan Samhalls tillkomst. En ändamålsenlig och effektiv styrning av verksamheten är också angelägen. Detta försvåras av den organisationsstruktur som Samhall har i dag, ineffektiv som ger en resursanvändning och långsam och ibland utebliven anpassning till nya krav. Koncernpotentialen är också i alltför liten utsträckning tillvaratagen. Detta märks särskilt vid utformningen av koncerngemensamma strategier, styrningen av investeringar och genomförandet marknadsföringförav t.ex. säljning, produktutveckling och produktionsteknik. Genom att inte utnyttja

158 SOU 199167

koncemstyrkan i full utsträckning uppstår strukturella merkostnader för verksamheten. Ett sätt att renodla rollerna och effektivisera beslutsfattandet är att använda den associationsform, huvuddelen av all affärsverksamhet i som Sverige, liksom utomlands, bedrivs inom, dvs. aktiebolagsformen. Möjligheterna för staten att i sin affärsverksamhet ta hänsyn till sociala och regionalpolitiska mål och för Samhalls del också arbetsmark- - som nadspolitiska mål är inte beroende verksamhetens associationsform. - av Däremot påverkas givetvis sättet att styra verksamheten. Jag har tidigare berört det sätt på vilket statens nuvarande inflytande utövas i stiftelsen jfr avsnitt 5.1.2. Aktiebolag är självständiga rättssubjekt vilkas verksamhet regleras främst i aktiebolagslagen. Jag emellertid att det även i framtiden anser kommer att finnas stora möjligheter att utöva ett aktivt inflytande från ägarens sida även i fråga om bolag.

5.2.3 Tvángslikvidation enligt aktiebolagslagen

Kvarstår då inte problemet med aktiebolagslagens bestämmelser om tvångslikvidation som var ett tungt vägande skäl för valet av stiftelseformen när Samhall bildades Bestämmelserna i aktiebolagslagen har sedermera skärpts lagen 1983453 så att kontrollbalansräkning numera skall genom en upprättas så snart det kapitalet misstänks understiga hälften av det egna registrerade kapitalet. Samhall har for del i skrivelsen den 23 augusti 1990 anfört att egen erfarenheterna de utbetalningsrutiner används för den statliga av som merkostnadsersättningen visar att det inte finns risk för att likvidationsbe-

SOU 199167 159

stämmelsema skulle upphov till tillämpningsproblem om Samhallgrupge skulle ombildas till aktiebolag. I själva verket torde det enligt senare pen uppgift från Samhall det årliga statliga bidraget till stiftelsen vara som garanterar att likvidationssvårigheter inte kommer att uppstå. I motsats till de förhållanden råder kommer den nya lagen om som nu stiftelser, förutom allmänna regler, sannolikt att innehålla bestämmelser om likvidationsförfarande för stiftelser som bedriver näringsverksamhet jfr avsnitt 5.1.4. Jag anser därför inte att denna fråga längre har avgörande betydelse för valet av Samhalls framtida associationsform.

5.2.4 Bolagsformen en fördel i beskattningshänseende

l det första steget av skattereformen sänktes den statliga inkomstskatten för de flesta företagsformer från 52 till 40 % prop. 19899050, SkU 10, rskr. 96. För familjestiftelser uppgår skattesatsen alltjämt till 52 96. Bolagsskatten har numera sänkts till 30 jfr. prop. 19909154, SkU 10, rskr. 106. Rätten att göra avsättning till lagerreserv och resultatutjämningsfond har vidare tagits bort. En särskild skatteutjämningsreserv SURV har införts för aktiebolag men inte för stiftelser och baseras på företagens beskattade egna kapital K-surv. Avdrag för avsättning medges med högst 30 %. För företag med litet eget kapital medges en alternativ reserveringsmöjlighet på maximalt 15 av lönesumman L-surv. Allmännyttiga stiftelser, ideella föreningar m.fl. gynnades i det tidigare

systemet genom att de var skattebefriade för vissa inkomster. För att

åstadkomma att dessa subjekt får samma ställning i det nya systemet föreslog utredningen om reformerad företagsbeskattning URF att man i

160 SOU 199167

förekommande fall skulle få fördela inkomsten på en skattepliktig och en skattefri del. Vilken lösning som skall väljas på sikt övervägs av stiftelseoch föreningsskattekommittén Fi 198803 som för närvarande utreder beskattningsreglema för stiftelser och ideella föreningar dir. 19886. Enligt det samråd jag har haft med kommittén förefaller det inte troligt att det blir några väsentliga förändringar i skattskyldigheten för bl.a. stiftelser. Att bibehålla stiftelseformen för Samhall skulle därför innebära att det särskilda kapitaltillskott Samhall erhåller redan nu som skattekompensation för de ändrade reglerna för avsättning till lagerreserv och resultatutvecklingsfond kommer såvitt jag kan bedöma, att även i framtiden finansieras via statsbudgeten. Den eftersläpningseffekt som följer av nuvarande taxeringsregler kommer att påverka statsbudgeten under fyra år innan ett räkenskapsårs skatt slutligen reglerats. De gynnsammare beskattningsreglerna för aktiebolag skulle även ur denna synvinkel vara att föredra.

5.2.5 Samhall bör ombildas till aktiebolag

När Samhall bildades flera skäl som hinder mot att välja aktieboangavs lagsformen för verksamheten, bl.a. aktiebolagens regler om tvångslikvidation och kraven på betydande kapitaltillskott. Det ansågs inte heller förenligt med verksamhetens inriktning att bedriva den i former som liknande näringslivets. Utvecklingen har gått dithän att bolagisering av den statliga affären sverksamheten även har till uppgift att ta hänsyn till sociala och som regionala mål, blir allt vanligare för att effektivisera den statliga förmögenhetsförvaltningen.

SOU 199167 161

Dessutom kommer regeringen hösten 1991 att till riksdagen lägga ett förslag till en helt ny lag om stiftelser som bl.a. kommer att innehålla bestämmelser om tvångslikvidation för stiftelser som utövar näringsverksamhet. Skattereformen har också fått konsekvenser ñr stiftelser och därmed jämställda. De gynnsammare beskattningsreglema för aktiebolag, är inte bara till fördel för Samhall, utan innebär också att den eftersläpning i statsbudgeten som uppstår genom det särskilda kapitaltillskottet för skattekompensation bortfaller. Även jag återkommer till frågan riksdagens och regeringens om om möjligheter till insyn i och inflytande över Samhall om företagsgruppen ombildas till aktiebolag fanns det några remissinstanser redan då som Samhall bildades, ansåg att detta skulle garanteras bättre om aktiebolagsformen då hade valts. Det finns också en ekonomisk aspekt på bolagsformen. Genom att inte kunna utnyttja den koncempotential som en övergång till aktiebolag skulle medföra uppstår strukturella merkostnader för verksamheten. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att såväl den centrala stiftelsen som de 24 regionala stiftelsema ombildas till aktiebolag.

Övergången till aktiebolag bör ske den l juli 1992. Jag återkommer i

kapitel 6 med motivering till de bestämmelser jagavser föreslå skall ingå i bolagsordningama m.m.

5.3 Samhalls inre organisation

5.3.1 Nuvarande struktur

162 SOU 199167

De översyner Samhalls verksamhet och organisation som gjorts under av åren har resulterat i olika förslag till lösningar utan att detta lett till några påtagliga förändringar. Tidigare har frågan dels om s.k. produktbolag, dels om en sammanläggning de 24 länsstiftelsema till ett färre antal regionala stiftelser varit av

föremål för utredning ifr Ds A 19836 Samhällsföretagsgruppens framtida

organisation m.m.. Produktbolagen syftade till att skapa klarare ansvarstörhållanden genom att samla ansvaret för produktion och marknadsföring i en och samma organisatoriska enhet. Tanken på produktbolag förefaller ha vuxit fram ur två erfarenheter. Dels att en helt nödvändig produktions- och marknadsmässig samverkan mellan de regionala stiftelsema haft svårt att växa fram på frivillighetens väg. Dels att de samarbetsformer som kunde tillämpas för gällande intentioner och lagstiftning visade på svårigheter inom ramen när det gäller att uppnå önskad effektivitet. Förslaget genomfördes dock inte och jag har kunnat konstatera att problemen kvarstår. Jag har i avsnitt 3.1 pekat på att svensk industri numera påverkas mycket förändringar i vår omvärld än tidigare. Genom att Samhall snabbare av arbetar i konkurrensutsatt miljö uppstår ett behov av att kunna vidta en strukturförändringar för att kunna anpassa verksamheten till utbud och efterfrågan. Det är också tveksamt en verksamhet som under konkurom renstryck på den kommersiella marknaden skall ha en organisation agerar är enhetlig över hela landet. som

5.3.2 En ny organisationsstruktur

SOU 199167 153

Valet står mellan att behålla den nuvarande uppbyggnaden eller att organisera Samhall med utgångspunkt från vad som är mest ändamålsenligt i olika situationer. Samhall har i sin översynsutredning Samhall mot år 2000 förordat en pluralistisk organisationsstruktur som innebär dotterbolag organiserade utifrån regionala strukturer. Det är därvid angeläget att inte ha fler regionala företag än vad som motiveras utifrån effektivitetsskäl,

dotterbolag som är koncemgemensamma affárstöretag med ett samlat ansvar for personal och affärer för samtliga arbetsplatser inom ett affärsområdesegment där det uppnås skalfördelar. Sådana dotterbolag skall inrättas när detta är mer effektivt än att ha verksamheten i regionala bolag,

dotterbolag som förstärker samverkansformerna mellan olika Sam- hallföretag för t.ex. försäljning, produktutveckling, produktionsteknik eller personalutbildning samt

delägda bolag med externa företag som t.ex. joint venture för tekni- kutveckling, utlandsförsäljning m.m.

Alltsedan förslaget om att inrätta produktbolag fördes fram i början av 1980-talet har kritik av framför allt två slag riktats mot att ändra den nuvarande organisationsstrukturen. För det första anses det inte förenligt att med bibehållna höga arbetsmarknadspolitiska och sociala mål bedriva verksamhet för arbetshandikappade i likartade organisationslösningar som näringslivet väljer. För det

164 SOU 199167

andra befaras att produktion, affärsmässighet och effektivitet kommer att bli mål i sig, medför att arbetstakten på de enskilda arbetsplatserna som kommer att drivas till ett sådant tempo att det negativt påverkar de upp arbetshandikappades möjligheter till rehabilitering. Jag vill här erinra om att ett av de väsentligaste motiven bakom Samhallgruppens bildande var att åstadkomma en effektivare branschmässig samordning verksamheten, i syfte att främja en positiv utveckling av av både sysselsättning och handikappades delaktighet i samhällsbyggandet. De strukturforändringar är påkallade inom töretagsgruppen liksom för som nu den sektorn och näringslivet i övrigt ställer enligt min mening gemensamma stora krav på organisationens anpassningsförmåga och flexibilitet. All erfarenhet visar på att strukturförändringar förutsätter omfattande organisationsförändringar för att bli effektiva.

Samhalls framtida organisationsstruktur

Samhall

Dotterbolag som organiseras Regionala utifrån ex marknadprodukt dotterbolag eller distributionskanal

Med hänsyn till Samhalls framtida affärsstruktur anser jag att den regionala organisationen skall vara basen för verksamheten även under 1990-talet. En viss reducering av antalet regionala företag kan dock bli nödvändig av effektivitetsskäl. Det är också angeläget att den nya Samhallkoncemen i en

SOU 199167 165

framtid får en sådan organisation att koncemstyrelsen efter det att riksdag och regering via beslut om riktlinjer och bolagsordning och i ekonomiska villkor har gett de grundläggande förutsättningarna för verksamheten kan bli effektiv och framgångsrik. Samhall bör därför ha frihet att fastställa den inre organisationen och exempelvis kunna inrätta koncemgemensamma affärsföretag t.ex. gemensamma säljbolag, branschföretag etc. Den pluralistiska ansats Samhallgruppen föreslagit i sin översynsrapport kan därvid tjäna som modell. I avsnitt 5.4.1 visar jag på vägar hur ägarinflytandet kan utövas även vid en bolagisering av Samhall. Jag utgår därför ifrån eventuell att en reducering av antalet regionala bolag är sådan åtgärd kommer att en som ingå som en naturlig del i de planer för framtida strategier styrelse och som koncemledning enligt mitt förslag skall åläggas att fortlöpande redovisa för regeringen.

5.4 Samhall AB

5.4.1 Riksdagens och regeringens framtida styrning och insyn

Riksdagen

I avsnitt 5.1.2 har jag redogjort för det nuvarande statliga och politiska inflytandet över Samhall. Med hänsyn till att Samhall även i framtiden skall vara ett arbetsmarknadspolitiskt instrument finansierat via statsbudgeten är det angeläget att detta inflytande bibehålls när Samhall ombildas till aktiebolag.

166 SOU 199167

Den formen för styrning den statliga verksamheten som riksdagen nya av godkänt innebär att myndigheter och därmed jämställda inordnats i ett treårigt cykliskt mönster så att varje myndighet normalt blir föremål för en fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år. Samhall har i avvaktan på denna utredning inte ingått i detta system. Prövningen skall vid de tillfallena starkt resultatorienterad och också innefatta de regelverk, vara transfereringar myndigheterna administrerar. Riktlinjerna för att m.m. som utveckla styrningen av den statliga verksamheten utvecklades först i verksledningsspropositionen år 1987 och därefter genom riksdagens ställningstagande till kompletteringspropositionen år 1988. Genom den nya budgetprocessen kommer riksdagen och regeringen inte enbart att anvisa utan också att önskad inriktning och förväntat resultat för den resurser ange närmaste treårsperioden, s.k. resultatstyrning. Jfr 19868799, KU 29, rskr. 226 och prop. 1987882150, bil. prop. FiU 30, rskr. 394. l betänkandet SOU 199083 Ny budgetproposition av budgetspropositionsutredningen föreslår utredningen bl.a. att riksdagen, som ett inslag i den treårsrytmen, bör bedriva ett mer utvecklat och intensivare nya uppföljnings- och utvärderingsarbete, främst genom sina utskott. Nyorienteringen i den statliga budgetprocessen innebär att riksdagen och regeringen i mindre utsträckning skall detaljstyra, och i större utsträckning mål, ekonomiska och villkor och krav på resultat. styra genom ramar Samtidigt skärps kraven på uppföljning och utvärdering. Riksdagsledamöter har även rätt att närvara vid bolagsstämmor i bolag ägs direkt staten till i princip minst S0 % och i anslutning härtill som av ställa frågor. Denna rätt har tillkommit för att förbättra riksdagens insyn i de statliga företagen. lnsynsformen är inte författningsmässigt reglerad

SOU 199167 167

har i kraft regeringens ägarinflytande föreskrivits i bolagsordningen utan av för berörda företag. Enligt min mening kommer detta att garantera att det politiska inflytandet över Samhall kommer att fortsatt stort framöver. vara

Regeringen

Regeringen har i första hand ägaransvaret för de statliga aktiebolagen. Regeringens funktion som beredande och verkställande organ av riksdagens beslut innebär att regeringen medverkar vid både fastställandet av de allmänna riktlinjerna för bolagens verksamhet och finansieringen av den. Redan nu är villkoren för att Samhall skall disponera medlen som anvisas i budgeten införda i regleringsbrevet. Samma förhållanden gäller även för sådana aktiebolag som har en garanti från statsmaktemas sida om ett visst ekonomiskt bidrag i utbyte mot vissa prestationer. I denna del medför en ombildning av Samhall till aktiebolag således inte någon skillnad mot nuvarande förhållanden. Man kan också överväga att i fråga om bolag, stiftelser m.fl. som fullgör uppgifter av sådan karaktär att riksdagen och regeringen bör ha insyn i och inflytande över verksamhetens inriktning att träffa flerårsavtal som också anger förutsättningarna För att bidraget skall erhållas. Förutom att den nya budgetprocessen ställer ökade krav på regeringen vid budgetpropositionens utformning kommer också den pågående bolagiseringsprocessen inom en rad statliga områden att ställa krav på regeringskansliet att utveckla ägarroll och styrmetoder. Aktiebolagsformen innebär också att en större tyngd kommer att läggas vid uppföljning och analys av resultat och måluppfyllelse än tidigare.

168 SOU 199167

Den formella styrningen av de bolag där staten helt eller delvis äger aktierna utövas regeringen på bolagsstämman. Genom val av styrelse av och möjligheten att i bolagsordningen föra in särskilda bestämmelser om verksamhetsinriktning m.m. kan statens representanter utöva ett indirekt

inflytande över bolagets verksamhet. Ägarinflytandet kan också utövas

genom att styrelse och koncemledning åläggs att lägga fast en företagspolicy och upprätta planer för framtida strategier, som fortlöpande redovisas till regeringen.

5.4.2 Ledningsfunktionen inom Samhallgruppen

Koncernstyrelren

Enligt aktiebolagslagen är det styrelsen som inför ägarna har ett odelat ansvar för verksamheten. Detta ansvar innebär också att Samhalls koncemstyrelse skall svara for att bolaget följer de riktlinjer som statsmakterna fastställer för verksamheten i koncernen. sammansättningen av Samhalls styrelse har varit föremål för flera förändringar under 1980-talet. Den nuvarande gäller från den 1 juli 1989 och består av tre riksdagsledamöter, en företrädare för regeringskansliet, en arbetsmarknadsstyrelsen, en Landstingsförbundet, en handikapprörelsen, två de anställdas huvudorganisationer, två näringslivet och en oberoende styrelseordförande. Förutom de tolv ordinarie ledamöterna finns elva personliga suppleanter. Regeringen utser samtliga ordförande och vice ordförande i särskild ordning för högst tre år. Den nuvarande mandattiden löper ut den 30 juni 1992.

SOU 199167 169

Genom denna ändring ökade näringslivets representation och handikapp-

rörelsen kom att en plats i styrelsen. Behovet att ha från myndigav en heter och organisationer fristående person som styrelseordförande har understrukits genom valet av den nuvarande ordföranden, kommer som från näringslivet. För att ge utrymme åt detta utan att styrelsen behövde utökas reducerades antalet riksdagsledamöter till tre och Landstingsförbundet fick en plats. Samhall har i sin översynsrapport Samhall mot år 2000 avstått från att lägga några förslag vad gäller koncemstyrelsen med hänsyn till att det är en ägarens uppgift. Samhall framhåller emellertid att den förändring som genomfördes för snart två år sedan är ändamålsenlig oaktat styrelsens storlek. Samhall ifrågasätter dock ordningen med personliga suppleanter. En vägledande princip för övriga statliga bolag är att styrelserna skall vara små för att vara effektiva, vanligen högst tio personer. Styrelseledamötema utses för sin kompetens att driva ett företag eller för att de på annat sätt kan bidra till att verksamheten utvecklas. Personliga suppleanter utses i allmänhet inte men kan i vissa fall nödvändigt. Antalet vara begränsas i dessa fall till ett absolut minimum. Det ligger inte heller något allmänt intresse i att eftersträva representativitet för olika i grupper samhället. Samma förhållande bör gälla för Samhalls framtida koncemstyrelse för att ge arbetsformer som säkerställer kontinuitet och Antalet engagemang. ledamöter bör därför begränsas till nio och antalet suppleanter till tre. Genom att Samhall ombildas till aktiebolag kommer lagen 19871245

om styrelserepresentation för de privatanställda att bli tillämplig. Det

innebär att tre representanter för de fackliga organisationerna skall beredas plats i styrelsen. De har enligt samma lag rätt att utse suppleanter. Eftersom stiftelser inte omfattas av denna lag företräder de nuvarande

170 SOU 199167

fackliga representantema i styrelsen huvudorganisationema TCO och LO enligt den fördelning platserna i styrelsen som lades fast när Samhall av bildades jfr prop. 19777830. Samhalls framtida koncemstyrelse skulle således komma att bestå av sammanlagt tolv ordinarie ledamöter och högst sex suppleanter med hänsyn till arbetstagarnas rått till styrelserepresentation. tagen Styrelseordföranden kommer att inta central roll såväl i kontakter en utanför inom koncernen. Han eller hon bör därför utses av regeringen som i särskild ordning.

Styrelsens sammansättning

Staten kommer att bli ägare aktierna i Samhall AB. Konensam av cernstyrelsen i sin helhet bör därför utses regeringen. Jag anser också av regeringen bör fri att avgöra styrelsens sammansättning. att vara Styrelsen bör enligt min mening sättas samman med personer med erfarenhet från personal-organisationsutveckling, affärsstrategiska frågor, arbetsmarknadspolitik och andra berörda samhällsområden som t.ex. landstingsvärlden och handikapporganisationema. statliga budgetprocessen förutsätter att riksdagens styrning Den nya av den statliga verksamheten i fortsättningen skall präglas av långsiktighet och fastställande mål och när det gäller Samhall, arbetsmarknadspolitiav som ken. Jag vill därför ifrågasätta riksdagen i formell mening skall beredas om plats i Samhalls styrelse i förhållande till den parlamentariska situationen. Givetvis kan enskilda riksdagsledamöter även i fortsättningen utses till ledamot i Samhalls styrelse.

SOU 199167 171

Det finns emellertid ett klart värde i att viktiga samhällsområden är företrädda i styrelsen och känner sitt ansvar för och kan bidra till att utveckla Samhalls verksamhetsidé. Om regeringen väljer att tillämpa ett nomineringsförfarande enligt den praxis som utvecklats kan den nuvarande sammansättningen och fördelningen därvid tjäna som förebild för den framtida koncemstyrelsen. Regeringen bör också vara fri att avgöra fördelningen suppleantplatsema så att ett ändamålsenligt styrelsearbete av blir möjligt. Det innebär enligt min mening att suppleantema inte bör vara personliga och att de skall ha närvarorätt vid koncemstyrelsens sammanträden. För egen del kan jag se fem ledamöter inkl. styrelseordföranden från staten ägaren och näringslivet. Det ligger dock ett värde i att som komplement till det statliga inflytandet bereda olika företrädare för stora samhällsgrupper plats i koncemstyrelsen. Återstående fyra ledamöter bör därför utses bland sådana organisationer som jag nämnt i det föregående. Suppleantplatsema bör utnyttjas för att tillgodose det ytterligare behov av information och insyn som kan förekomma. Bortsett från att regeringen i särskild ordning i stället för bolagsstämman skall utse styrelse och ordförande bör aktiebolagslagens bestämmelser om mandattid för och upphörande av styrelseuppdraget, styrelsens ansvarsfrihet m.m. tillämpas. Det innebär att mandattiden för ledamöterna bör löpa från bolagsstämma till bolagsstämma inte annat i bolagsordningen. om anges

Verkställande direktör

Enligt aktiebolagslagen är det styrelsens uppgift att tillsätta verkställande direktör. Med hänsyn till mina överväganden riksdagens och regeringom

172 SOU 199167

ens möjligheter till styrning och insyn i bolaget förutsätter jag dock att samråd sker med regeringen i denna fråga.

5.4.3 De regionala dotterbolagens styrelser

StyreLsen i dotterbolagen

I översynsrapporten föreslår Samhall att moderföretagets styrelse får befogenhet att utse samtliga ledamöter i styrelserna i de regionala företagen på motsvarande sätt som sker i andra företagsgrupper. Samhall anser att den allsidiga sammansättning de regionala styrelserna nu har och som är en styrka, även i framtiden skall garanteras genom en speciallagstiftning. Antalet ledamöter i styrelserna liksom antalet personliga suppleanter bör däremot minskas. För närvarande gäller att av styrelsens elva ledamöter utser landstingen fem inkl. ordförande jämte suppleanter, medan den centrala stiftelsen efter nominering från AMS, de regionala fackliga huvudorganisationerna, näringslivet och Samhall utser de övriga jämte suppleanter och verkställande direktör. Denna ordning som varit i kraft sedan den l juli 1983, har bl.a. tillkommit för att tillgodose det personsamband som är nödvändigt för att skapa förutsättningar för smidiga insynsmöjligheter i de regionala stiftelserna och snabbhet i informationsutbyte och beslutsfattande. Därutöver finns två fackliga representanter för de anställda adjungerade till styrelsen. Nuvarande styrelsesammansättning i de regionala stiftelserna är historiskt betingad så till vida att Samhall bildades genom att den statliga och landstingskommunala verksamheten för landets arbetsvård slogs samman

SOU 199167 173

i 24 regionala stiftelser. Fram till år 1983 var också kostnadsansvaret för verksamheten delat mellan staten och landstingen. sammansättningen kan även ses som ett uttryck för att man velat skapa insyn i verksamheten från en bred intressekrets. Det finns skäl, bl.a. socialpolitiska och den historiska anknytningen till landstingen, som talar för att denna ordning skulle kunna bestå i den framtida Samhallkoncemen. Men med hänsyn till den vägledande principen att styrelserna inte bör vara för stora för att effektivt kunna utföra sitt uppdrag och som varit grunden för mina ställningstaganden i fråga om koncemstyrelsens storlek samt för att tillgodose kravet på ökat ett ägarinflytande anser jag en förändring nödvändig. T.ex. bör landstingens representation i dotterbolagens styrelser kunna minska något utan negativa konsekvenser från inflytandesynpunkt. Jag föreslår därför att antalet ledamöter i dotterbolagens styrelser begränsas till sju och antalet suppleanter till tre. Suppleanterna bör inte vara personliga, utan som jag framfört i fråga suppleantplatsema i om koncernstyrelsen, utnyttjas för att garantera olika intresseorganisationers möjlighet till information och insyn. De bör också ha närvarorätt vid styrelsesammanträdena i dotterbolagen. Genom att även de regionala stiftelsema ombildas till aktiebolag kommer lagen 19871245 om styrelserepresentation för de privatanställda bli att tillämplig. Det innebär att tre representanter för de fackliga organisationerna skall beredas ordinarie plats i styrelsen i minst 17 de regionala av företagen och i resterande sju två ordinarie styrelseledamöter. De fackliga organisationerna har också rätt att utse suppleanter för sina företrädare. Styrelsema i de framtida regionala dotterbolagen inom Samhallkoncemen kommer således att bestå av högst tio ordinarie ledamöter och högst sex suppleanter med hänsyn till de anställdas rätt till styrelserepresentation.

174 SOU 199167

Normalfallet i koncemstruktur är att moderföretaget fastställer en företagsorganisation och dotterbolagsstyrelser, vilket också Samhall påpekat. I det föregående har jag förordat att koncemstyrelsen skall ha frihet förfoga över den inre organisationen. Det borde därför vara att naturligt att ägaren i de regionala dotterbolagen, dvs. Samhall AB, utser styrelserna i dessa bolag. Men med hänsyn till det historiska sambandet landstingen och det samhällsintresse finns i Samhall, bl.a. med stora som betydande del verksamheten finansieras via statsbudgeten, genom att en av föreslår jag dock att avsteg görs från denna princip. Styrelsens roll och befogenheter såväl i koncemstyrelsen som i dotterbolagen skiljer sig delvis från det som är gängse i ett uteslutande kommersiellt verksamt aktiebolag att riktlinjerna för verksamheten genom läggs fast av statsmakterna. Regeringen bör därför efter nominering av landstinget i resp. län utse tre sju styrelseledamötema och dem till styrelseordförande i av de en av samtliga regionala dotterbolag jämte de tre suppleanterna. Anmälan en av skall liksom i fråga koncemstyrelsen ske vid den årliga av valet om Mandattiden efter aktiebolagslagens bestämmelbolagsstämman. anpassas Samhall AB utser övriga fyra ledamöter och två suppleanter. ser. låta Samhall AB i de regionala dotterbolagen utse Genom att nya styrelsens ledamöter bibehålls det samband mellan den majoriteten av styrelsen och de regionala styrelserna tillkom redan år 1983 centrala som i den nuvarande stiftelseorganisationen. Härigenom kan koncemstyrelsen efter det att riksdag och regering via bolagsordning, avtal och beslut ekonomiska villkor gett de grundom läggande förutsättningarna för verksamheten ta det ansvar för verksam- åligger den enligt aktiebolagslagen. Rollfördelningen mellan heten som

SOU 199167 175

riksdag och regering å sidan och koncemstyrelsen å andra sidan blir ena därigenom klarare än nu. Det är fördel de övriga ledamöterna kan hämtas från olika en om det svenska samhället. Även styrelserna i dotterbolagen bör sektorer av därför sättas med personer med erfarenhet från personal-0rganisasamman tionsutveckling, affärsstrategiska frågor och berörda samhällsområden. Jag vill också understryka vikten att styrelserna i de nybildade dotterbolagen av återspeglar de olika intressen kommer att finnas företrädda i moderbosom lagets styrelse, men med en regional och lokal anknytning. Jag föreslår därför att koncemstyrelsen får utse ledamöterna efter ett nomineringsförfarande liknande det tillämpas i dag. Samtidigt är det viktigt att de som återstående styrelseplatsema utnyttjas för att stärka personsambandet mellan moderföretag och dotterbolag. Ett nomineringsförfarande av nuvarande modell bör i framtiden kunna garantera dels att inte såväl regering som Samhall AB utser samma ledamöter, dels att den framtida sammansättningen av dotterbolagens styrelser i allt väsentligt motsvarar fördelningen av platserna i styrelserna i de nuvarande regionala stiftelsema.

176 SOU 199167

5.4.4 Styrelser i sälibolag m.m.

För styrelser i dotterbolag som bildas för andra ändamål än att bereda arbetshandikappade arbete, t.ex. gemensamma säljbolag som Samhall Trading AB, Samhall Office, Samhall Teko m.f1. bör aktiebolagslagens bestämmelser gälla.

5.4.5 Revision och övrig kontroll

Formell reglering

Några generella krav på redovisning och revision för stiftelser finns inte bortsett från bokföringslagens regler. Revision av statlig verksamhet som bedrivs i form av stiftelser regleras normalt i stiftelsemas stadgar. I praktiken sker revisionen i tillämpliga delar efter förebild av vad som gäller för aktiebolag. Frågan om att bevilja ansvarsfrihet för styrelse, verkställande direktör o.d. regleras således i den centrala Stiftelsens stadgar dnr AL 589486 resp. lagen om regionala stiftelser för skyddat arbete. Stiftelserna kännetecknas av att de saknar ägare i egentlig mening. Detta i sin tur betyder att revisorerna i normalfallet inte gör några uttalanden om ansvarsfrihet eftersom detta inte krävs av stadgarna. Det organ för ägarintressena som bolagsstämman utgör i ett aktiebolag saknar motsvarig-

het i stiftelser. Årsredovisningar och revisionsberättelser från stiftelserna

lämnas därför regelmässigt till regeringen eller därtill av regeringen bemyndigad myndighet samt i förekommande fall till andra huvudmän i stiftelserna.

SOU 199167 177

Formema för beviljande av ansvarsfrihet för styrelse, verkställande direktör o.d. hos den centrala stiftelsen behandlas i dess stadgar. Där anges att ansvarsfrihet beviljas genom beslut av regeringen. Revision av statlig verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform regleras av samma lagstiftning som gäller för enskilt ägda aktiebolag, dvs. av akitebolagslagen. Lagstiftningen har kompletterats med rekommendationer från Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. Rekommendationema utgör tolkningar av god praxis på revisionsområdet. Revisionsuppdraget omfattar granskning av bolagets årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisor i moderbolag skall också granska koncemredovisningen och öv riga koncerntörhállanden. Dotterbolagen har upplysningsplikt gentemot moderbolagets revisor. Normalt utses minst en av moderbolagets revisorer också till revisor i dotterbolagen. Revisorerna har tystnadsplikt i förhållande till enskilda aktieägare, styrelseledamöter och utomstående. De har därför inga befogenheter att rapportera direkt till regeringen.

Revisorsjitnktionen i Samhall

Revisorer i aktiebolag utses av bolagsstämman men kan också till en del utses på armat sätt om det anges i bolagsordningen. I de statliga bolagen utser bolagsstämman i de allra flesta fallen mellan två och fem revisorer. Alla bolagen har minst en auktoriserad revisor och i ungefär hälften av bolagen ingår dessutom minst en icke auktoriserad revisor. Några särskilda föreskrifter eller befogenheter finns inte när det

gäller att företräda statens intressen. I bolag, där staten är minoritets-

delägare, har den ofta i konsortialavtal tillförsäkrat sig rätten att nominera

178 SOU 199167

egna revisorer att väljas på bolagsstämman. För alla de på särskilt sätt utsedda revisorerna gäller att deras uppgifter och ansvar regleras av aktiebolagslagen. Revisorerna väljs normalt av bolagsstämman för tid och till antal som anges i bolagsordningen. I bolagsordningen kan också stadgas att en eller flera revisorer skall tillsättas av annan än bolagsstämman. Som regel skall minst en av bolagets revisorer vara auktoriserad. De tre revisorer som enligt den centrala stiftelsens stadgar skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och årsredovisning utses av regeringen, varav en av dem efter förslag av de fackliga organisationer som företräder de arbetshandikappade anställda vid de regionala

stittelsema. Även för revisorerna utses personliga suppleanter. En

av Stiftelsens revisorer skall också ingå bland de revisorer som granskar de bolag där den centrala stiftelsen är moderbolag. l-Iärutöver kan riksrevisionsverket med stöd av lagen 1987519 om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser genomföra särskilda revisionsprojekt rörande Samhalls måluppfyllelse, effektivitet m.m. Revision av de regionala stiftelsernas verksamhet, antalet

revisorer och bestämmelser om hur de utses regleras i lagen om regionala

stiftelser för skyddat arbete. För granskning av varje regional stiftelse skall det finnas tre revisorer landstinget utser en och den centrala stiftelsen två. På samma sätt varav utses motsvarande antal suppleanter. En av de stiftelsen utsedda revisorerna skall på samma sätt som gäller för den centrala stiftelsen utses efter förslag den fackliga organisation som företräder det största antalet arbetsav handikappade anställda. Riksrevisionsverket har rätt att även granska de regionala stiftelsernas verksamhet.

SOU 199167 179

Ombildningen den centrala stiftelsen och de regionala stiftelsema till av innebär enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen att revisor utses aktiebolag bolagsstämman. l bolagsordningen kan dock bestämmas att en eller av flera, dock inte alla, skall tillsättas annan än bolagsstämma. Detta skulle av kunna öka möjligheter till insyn. Ytterligare ett skäl som kan tala statens för regeringen även skall utse några av revisorerna i de nybildade att aktiebolagen är det avsteg från bestämmelserna i aktiebolagslagen i fråga tidigare har föreslagit. om utseende av styrelserna jag Regeringen har emellertid utövare av statens funktioner som ägare som eller huvudman i bolag och stiftelser mer eller mindre direkt insyn i utsedda ombud vid bolagsstämmor, styrelseledamöter och företagen genom revisorer. Dessa utgörs till en del av departementstjänstemän. Inom ramen för särskilda utvärderingar o.d. och den årliga budgetprocessen ges vidare olika slag insyn liksom informella direkta kontakter mellan av genom företrädare för regeringen eller regeringskansliet och ledningarna för företagen. Revisorerna bör därför utses av bolagsstämman. Aktiebolagslagen kräver kvalificerad revision i större aktiebolag. Härmed avses att i sådana bolag skall minst en av revisorerna vara auktoriserad eller godkänd 10 kap. 3 §. I stället för dessa kan ett auktoriserat revisionsbolag fullgöra uppgiften 10 kap. 2 § tredje stycket. Kvalificerad revision kommer i princip att gälla för de stiftelser som nu ombildas till aktiebolag. Såvitt jag kan bedöma är det nuvarande antalet revisorer, dvs. tre, väl till det gäller för statliga bolag i övrigt. Även aktieboanpassat som om lagslagen inte ställer krav på att suppleanter skall utses föreslår jag av praktiska skäl, t.ex. för att inte behöva inkalla extra bolagsstämma för att utse ersättare, motsvarande antal suppleanter.

180 SOU 199167

Möjligheterna till information är en grundläggande förutsättning för koncemrevisionen. Det är därför lämpligt att det personsamband som för närvarande finns mellan revisorerna i den centrala stiftelsen och revisorsfunktionen i de regionala stiftelserna också består i den framtida Samhallkoncemen. På motsvarande sätt som inom andra koncerner bör därför till revisor i dotterbolagen utses minst en av moderñretagets revisorer.

SOU 199167 181

6 Övergång från stiftelse till aktiebolag,

fmansieringsprinciper m.m.

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Detta kapitel innehåller förutom motivering till bestämmelserna i förslagen till bolagsordning för såväl Samhall AB de regionala som dotterbolagen såväl bedömning av vissa skattemässiga konsekvenser som förslag i fråga om finansiering m.m. Stämpelskatten för aktierna i såväl moderbolag i dotterbolag i som Samhallgruppen kan uppskattas till mellan 23 27 milj. kr. och för fastigheterna till 60 milj. kr. Riksrevisionsverket resp. kammarkollegiet och i sista hand regeringen kan efter ansökan medge nedsättning eller befrielse av sådana skatter. En ny bidragskonstruktion för medelstilldelningen till Samhall införs. Den innebär att de två posterna för dels driftbidraget till Samhall, dels till fastigheterna slås samman till ett belopp. Samhall skall i framtiden prestera en lägsta nivå på antalet arbetade timmar. Överskott kan användas för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att

182 SOU 199167

minska det statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på ett lägsta antal övergångar kopplas också till bidraget. Räkenskapsåret för såväl Samhall AB som de regionala dotterbolagen läggs om till kalenderår under förutsättning att de problem en sådan ordning medför, bl.a. i samarbetet med AMS, kan lösas och riksdagens bedömning av den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken inte försvåras. Det statliga bidraget till Samhall bedömer jag inte komma i konflikt med EGs konkurrensregler och bestämmelser om statliga stödåtgärder.

6.1 Ombildning till aktiebolag

6.1.1 Förutsättningar för en bolagisering av Samhall

Inledning

En ombildning av den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelsema till aktiebolag och koncern med ett moderbolag och 24 dotterbolag medför en rad formella åtgärder liksom skattemässiga och redovisningsmässiga konsekvenser. Till de formella åtgärderna hör upplösning av stiftelserna, förslag till bolagsordning som skall bifogas stiftelseurkundema för vart och ett av de aktiebolagen. nya Tillstånd att upplösa den centrala stiftelsen liksom att upphäva förordningen om regionala stiftelser för skyddat arbete ankommer på

SOU 199167 133

regeringen. Upphävande lagen regionala stiftelser kräver riksdagens av om medverkan. Jämför författningsförslag 2 och Samhall har bland de förslag överlämnats till utredningen föreslagit som övergång till aktiebolagsformen bör kompletteras med en särskild att en lagstiftning reglerar Samhallkoncemens verksamhet. Samhall har även som inkommit med till hur sådan lag skulle kunna utformas.

en skiss en

Förslaget innehåller i allt väsentligt sådana bestämmelser som normalt regleras i en bolagsordning för ett aktiebolag.

Lag ocheller bolagsordning

Enligt ll kap. 6 § regeringsformen RF kan en förvaltningsuppgift överlämnas till t.ex. bolag, förening eller stiftelse. Innebär uppgiften även myndighetsutövning skall överlämnandet ske med stöd i lag. Redan när Samhall bildades ansågs inte kravet på lagform enligt 11 kap. 6 § RF nödvändigt. Staten stod som ensam stiftelsebildare av den centrala stiftelsen och regeringen beslutade om dess inrättande och fastställde stadgarna. Inte heller lagstiftningen som reglerar bildandet av de regionala stiftelsema skedde med stöd av nämnda lagrum utan med stöd av 8 kap. 5 § RF. Här var staten tillsammans med landstingen stiftelsebildare. Bestämmelserna i 8 kap. 5 § RF anger bl.a. att föreskrifter om kommunernas befogenheter och om deras åligganden skall meddelas i lag. Någon myndighetsutövning ansågs således inte vid det tillfället kopplad till den förvaltningsuppgift som anförtroddes Samhall. Detta förhållande kan inte anses ändrat genom att Samhall nu ombildas till aktiebolag. Aktiebolagslagens ABL bestämmelser om bl.a. formkrav för bolagsordningen kan väl tillgodose behovet av att utöver de obligatoriska be-

184 SOU 199167

stämmelsema som enligt 2 kap. 4 § ABL skall finnas angivna i bolagsordningen, införa särskilda bestämmelser vad gäller Samhalls verksamhet. Sådana bestämmelser får emellertid inte stå i strid mot aktiebolagslagen eller amian lag eller författning. En särskild lagstiftning för Samhallgruppen kan därför inte anses påkallad. Däremot kan det vara lämpligt att för att garantera riksdagens och regeringens insyn i och inflytande över verksamhetens inriktning att träffa ett flerårsavtal med Samhall AB som komplement till de villkor som anges för det statliga bidraget.

6.1.2 Bolagsordning m.m. üir Samhall AB och de regionala dotterbolagen

StzjieLseurkund

Aktiebolag kan enligt 2 kap. l § ABL bildas av en eller flera stiftare. Formkraven för den obligatoriska stiftelseurkunden återfinns i 3 § samma kapitel. En sådan skall upprättas för vart och de tilltänkta aktieboett av lagen. Stiftelseurkunden skall förutom förslag till bolagsordning också ange teckningskurs på aktie, teckningstid, kallelse till konstituerande stämma, kvalificerad bolagsbildning, apportbestämmelser m.m. De två sistnämnda är aktuella med hänsyn till att aktierna i Samhall AB skall betalas med apportegendom. Jag har här velat erinra om formen för bildande av aktiebolag, men avger inte något förslag på hur en sådan urkund kan utformas.

SOU 199167 185

Bolagsordningen

Jag har i avsnitt 5.4.1 erinrat om de olika möjligheter som finns att även i framtiden garantera det statliga och politiska inflytandet över Samhall. I avsnitt 6.2.1 kommer jag att föreslå en ändrad bidragskonstruktion som syftar till att bättre svara mot nyorienteringen i den statliga budgetprocessen. Det statliga inflytandet kan också utövas indirekt val genom av styrelse och möjligheten att i bolagsordningen införa särskilda bestämmelser om Verksamhetsinriktning och begränsningar i styrelsens befogenheter. Bolagsordning skall fogas till stiftelseurkunden. Till de obligatoriska uppgifterna hör bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, aktiekapitalet, aktiemas nominella belopp, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, sättet för sammankallande bolagsav stämma, vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma och vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta 2 kap. 4 § ABL. En övergång till aktiebolagsformen bör sannolikt inte föranleda någon annan förändring av företagets firma än att aktiebolag läggs till det nuvarande namnet. Jag har i avsnitt 5.3.2 utgått från att den regionala organisationen skall vara basen för verksamheten även under 1990-talet. Med anledning härav har jag valt att upprätta dels ett förslag till bolagsordning för det framtida Samhall AB, dels ett förslag de regionala som avser dotterbolagen, där de närmare uppgifterna för varje enskilt bolag får anges i samband med bildandet av aktiebolaget. Båda förslagen redovisas under rubriken författningsförslag som 4 och Bolagsordning för bolag som bildas för andra ändamål än att ge arbete handikappade bör beslutas av konstituerande bolagsstämma.

186 SOU 199167

I det följande kommenterar jag de bestämmelser i bolagsordningen som avviker från det som är brukligt i aktiebolag och de ytterligare bestämmelser som jag anser nödvändiga för en fortsatt god styrning och insyn från statsmakterna.

Bolagsordningen för Samhall AB

§3

Föremålet ñr bolagets verksamhet skall i bolagsordningen anges till sin art. Skall bolaget bedriva ekonomisk verksamhet är det ett krav. En viss specificering av de rörelsegrenar bolaget skall verka inom är således nödvändig. Bestämmelsen har tillkommit för att begränsa styrelsens möjligheter att göra genomgripande ändringar av verksamhetens art utan att iaktta proceduren för bolagsändring. I ett bolag som Samhall vars föremål för verksamheten i första hand år att bereda meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade genom produktion av varor och tjänster kompliceras möjligheterna att ange inom vilka rörelsegrenar bolaget skall bedriva sin verksamhet. Samhallgruppen arbetar för närvarande i ett 20-tal olika affärsområden totalt omfattar ett 100-tal affärssegment. Den affärsdrivande verksamsom heten kan också sägas vara sekundär till verksamhetens art. Samhalls uppgift är också i första hand att på den öppna marknaden finna lämpliga arbetsuppgifter åt sina arbetstagare, oavsett vilken rörelsegdet handlar om. Just i detta fall bör således styrelsen ha stor frihet att ren göra förändringar i verksamhetens art.

SOU 199167 187

Jag har därför avstått från att i töremålsparagrafen ange de affärsområden Samhall för närvarande arbetar inom. Ytterst är det en fråga för patent- och registreringsverket.

§ 6

Även blir ägare aktierna i Samhall AB och sannolikom staten ensam av heten för att de skall avyttras i det närmaste obefintlig har jag ändå ansett det befogat att ta in bestämmelse om utlänningsförbehäll och vara en förvärvskontroll.

§7

Av aktiebolagslagen följer att det är styrelsen som utser verkställande direktör om bolagets aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst en miljon kronor 8 kap. 3 §. För att undgå oklarheter på den punkten har jag ändå valt att ta in en bestämmelse härom i bolagsordningen.

§ 8

Styrelsen i aktiebolag utses vanligen av bolagsstämman om inte denna rättighet genom föreskrifter i bolagsordningen överförts på annan än bolagsstämman. Jag har i avsnitt 5.4.2 angett skälen till varför jag föreslagit att regeringen och inte bolagsstämman skall utse styrelseledamöter inkl. styrelsens ordförande och suppleanter.

188 SOU 199167

§12

För ytterligare redogörelse av övergången till kalenderårsvisa räkenskapsår, se avsnitt 6.2.2.

§14

En förutsättning för riksdagsledamöter att närvara vid bolagsstämmor i bolag som ägs direkt av staten till i princip minst 50 % och i anslutning härtill ställa frågor är att denna rätt skrivs in i bolagsordningen.

§18

För att undvika osäkerhet om vem tillgångarna skall tillfalla vid en eventuell upplösning av bolaget har en bestämmelse tagits in att dessa om skall tillfalla staten.

§19

Beslut om ändring av bolagsordningen fattas i normalfallet bolagsstämav ma enligt 9 kap. 14 § ABL, utom i fall av bristande betalning av aktier vid kontant emission. Samma lagrum andra stycket innehåller emellertid bestämmelser om att det i bolagsordningen kan tas in föreskrift en som innebär att för en ändring i bolagsordningen skall äga giltighet krävs utomståendes medgivande. Av skäl som jag anfört i avsnitt 5.4.1 bl.a. regeringens framtida om styrning och insyn och de avvikelser jag har föreslagit för utseende av styrelseledamöter m.m. följer att bolagsordningen inte bör kunna ändras

SOU 199167 189

regeringens godkännande. Även riksdagen bör fortlöpande hållas utan informerad om sådana ändringar.

Bolagsordning för dotterbolagen

Bolagsordningen för dotterbolagen innehåller i likhet med förslaget till bolagsordning för Samhall AB ett antal föreskrifter utöver det som är vanligen förekommande i koncembildningar.

§3

När det gäller de enskilda bolagsordningama för de regionala dotterbolagen kan det ñnnas skäl att i föremålsbestämmelsen närmare specificera verksamhetens art. Detta anser jag dock vara en uppgift för Samhalls koncemledning att avgöra.

§ 6

Även i dotterbolagens bolagsordning bestämmelse utlänningstörbör en om behåll och förvärvskontroll tas in.

§7

Av skäl som jag anfört under motsvarande bestämmelse i förslaget till bolagsordning för Samhall AB bör även i dotterbolagens bolagsordningar tas in en bestämmelse om att det är styrelsen som utser den verkställande direktören.

190 SOU 199167

§8

Av skäl som jag anfört i avsnitt 5.4.3 bör regeringen utse tre styrelseleda-

möter inkl. styrelsens ordförande och en suppleant. Ägaren, dvs. Samhall

AB, utser de övriga fyra ledamöterna jämte två suppleanter.

§9

Syftet med att en av moderbolagets revisorer även skall utses till revisor i dotterbolag är att ge moderbolagets kontrollorgan kännedom om dotterföretagens förhållanden för att kunna bedöma moderbolagets och koncernens resultat, ställning och förhållanden i övrigt. En sådan ordning finns redan i Samhallgruppen. Jag har ändå ansett det befogat att ta in en bestämmelse härom i bolagsordningen.

§11

En övergång av kalenderårsvisa räkenskapsår för Samhall ABinnebär att även dotterbolagens räkenskapsår behöver läggas om.

§15

Moderbolaget Samhall AB kommer i den koncemstruktur som bildas att bli ägare till aktierna i de regionala dotterbolagen. Därav följer att vid en upplösning av ett regionalt dotterföretag skall företagets tillgångar tillfalla moderbolaget.

SOU 199167 191

§16

bolagsordningen för de regionala dotterbolagen bör kunna ändras Inte heller medgivande, i detta fall koncernstyrelsens i Samhall AB. utan utomståendes säkerställs styrelsens möjligheter till insyn i de regionala På detta sätt dotterföretagen.

6.1.3 Ekonomiska konsekvenser vid övergången till aktiebolag

Inledning

Utöver de rent formella åtgärderna såsom stiftelseurkund, förslag till bolagsordning, registrering hos patent- och registreringsverket m.m., vid ombildning de centrala stiftelsema och de 24 regionala stiftelserna till av aktiebolag uppstår också ekonomiska konsekvenser vid övergången och i omedelbar anslutning till denna. Bland de frågor är aktuella återfinns inkomstbeskattning, stämpelsom skatt på aktier och fastigheter. Samhalls bokslut for räkenskapsåret 199091 kommer inte att ha ställts innan mitt uppdrag skall vara slutfört. samman Vinner mina förslag gehör om att de nuvarande stiftelserna i Samhall skall ombildas till aktiebolag den 1 juli 1992 skall de skattemässiga och redovisningsmässiga konsekvenserna baseras på det bokslut som avser

199192. Det bör därför ankomma på Samhall närmare

räkenskapsåret att underlaget för de olika skatteslagen. I det följande behandlar jag vissa ange principiella frågor som hänger samman med bolagiseringen av Samhall.

192 SOU 199167

Stdmpelskan på aktier

Samhall har uppgett att aktiekapitalet i Samhall AB kan komma att ligga mellan 300 till 500 milj. kr. För de regionala dotterbolagen kommer aktiekapitalet enligt uppgift från Samhall sannolikt att variera mellan l milj. kr till 7 milj. kr. Enligt lagen 1984405 stämpelskatt på aktier utgår om vid bildandet aktiebolag stämpelskatt med 2 % på aktiemas nominella av belopp. Samma förhållande gäller om samtliga aktier helt eller delvis betalas genom apportegendom, vilket kommer att bli fallet vid bolagiseringen av Samhall. Stämpelskatt erläggs oavsett staten eller är bildare om annan av aktiebolaget. Stämpelskatten för staten som bildare Samhall AB skulle med av utgångspunkt från den nedre och övre gränsen för det uppskattade aktiekapitalet komma att uppgå till mellan 6 och 10 milj. kr. Stämpelskatten för dotterbolagen skulle vid ett genomsnittligt aktiekapital på 3,5 milj. kr. komma att sammanlagt uppgå till knappt 17 milj. kr. Föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, i detta fall riksskatteverket, enligt lagen 1984151 om punktskatter och prisregleringsavgifter, 9 kap. 4 medge nedsättning av eller befrielse från skatt.

Stampelskatt pá fastigheter

I samband med att Samhall ombildas till aktiebolag kommer de fastigheter som i dag ägs av den centrala stiftelsen att överlåtas till Samhall AB. Vid överlåtelse av fastigheter utgår enligt lagen 1984404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter stämpelskatt med 3 % på

SOU 199167 193

köpeskillingen alternativt på fastighetemas taxeringsvärde om detta är högre. Samhalls fastigheter är endast delvis åsatta ett taxeringsvärde, varför en särskild värdering även måste göras av fastigheterna. Av redogörelsen över Samhalls fastigheter i kapitel 2 framgår att fastighetsbeståndet beräknas till ett återanskaffningsvärde på runt 5 miljarder kronor. Marknadsvärdet har däremot uppskattats till ca 2 miljarder kronor. Eftersom fastigheterna i flertalet fall inte är åsatta något taxeringsvärde har det av Samhall angivna marknadsvärdet använts som grund för beräkningen av stämpelskatten. Den skulle med denna utgångspunkt komma att uppgå till ca 60 milj. kr. Enligt 42 § samma lag kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, i detta fall kammarkollegiet, medge nedsättning av eller befrielse från sådan skatt. Samhall har låtit Bohlins revisionsbyrå göra en genomgång av de skatemässiga och redovisningsmässiga konsekvenserna av en ombildning till aktiebolag. Detta underlag har under hand tillställts utredningen. I fråga om stämpelskatten på fastigheter anför revisionsbyrån att för att undgå ett

mycket omfattande värderingsarbete blir nödvändigt med hänsyn till

som avsaknaden av taxeringsvärden bör befrielse från stämpelskatt eftersträvas.

6.2 Finansieringsprinciper

m.m.

6.2.1 En ny bidragskonstruktion

194 SOU 199167

Nuvarande bidragskonstruktion

Den nuvarande bidragskonstruktionen utgår från de ñnansieringsprinciper utarbetades av NOSA-kommittén Nya organisationskommittén för som skyddat arbete. Finansieringen den löpande verksamheten skulle enligt av dessa ske genom intäkter och genom ett statligt driftbidrag for att täcka uppkommet underskott jfr 197879139. Detta driftbidrag relateraprop. des till lönesumman, inkl. lönebikostnader, för de arbetshandikappade, benämnt bidragsprocent och under senare år resultatprocent. Utan att behöva reducera antalet bidragsberättigade arbetade timmar har riksdagen kunnat ställa krav på Samhall att effektivisera verksamheten genom att sänka resultatprocentnivån. Den nuvarande konstruktionen tar emellertid inte hänsyn till effekterna marginalintäkter och marginalkostnader när antalet bidragsberättigade av arbetstimmar ändras. Ett exempel på sådan marginaleffekt är att en Samhalls resultatprocent förbättras, dvs. minskar, när antalet arbetade timmar ökar. Konstruktionen av driftbidraget innebär att Samhalls verksamhet mäts och ett schablonmässigt sätt, inte har någon motsvarighet i styrs som verksamhet. Det sker dels från riksdag och regering gentemot annan Samhalls styrelse, dels i Samhalls interna styrning. Samhall har hittills i allt för liten utsträckning använt sig av etablerade företagsekonomiska mått, som exempelvis resultat-, balans- och marknadsmått för den interna styrningen. Korrekta impulser för att nå ett bättre ekonomiskt resultat kan därför utebli. Dåliga affärer och svag affärsutveckling kan Lex. döljas genom ökning av antalet arbetade timmar. en Resultatprocenten avslöjar inte detta. Det gör däremot etablerade företagsekonomiska mått.

sou 199167 195

Kostnadsutvecklingen styrs också genom den s.k. timramen som medför mycket stopp och start i rekryteringsprocessen. Det är flera faktorer som påverkar antalet arbetade timmar såsom antalet anställda, antalet deltidsarbetande, antalet övergångar, antalet studieledigheter, närvaroutvecklingen, antalet arbetsdagar per år, m.m. Dessutom beror antalet arbetade timmar per år av när under året dessa händelser inträffar. En studieledighet som inträffar i september påverkar av naturliga skäl antalet arbetstimmar i mindre utsträckning än om den inträffar i april. Samhall har därför i sin översynsrapport föreslagit att timramen skall få över- resp. underskridas med 2 %. Den nuvarande ordningen med att Samhall anvisas medel för dels drift, dels fastighetsfonden kan också ifrågasättas. Samhalls ekonomiska resultat bedöms också enbart utifrån resultatprocenten. Fastigheterna och arbetsmiljön har den standarden för nu att posterna drift och lokaler bör läggas samman till ett belopp for hela verksamheten. Däremot är det fortfarande angeläget att dessa frågor hanteras på ett sådant sätt att överblick och samlad beslutskapacitet säkerställer de reala tillgångamas värde och tillväxt.

En ny bidragskonstruktion

Jag tiden att, i enlighet med den nyorientering anser nu vara mogen för riksdagens och regeringens styrning den statliga verksamheten, ändra av

konstruktionen av bidraget till Samhall. Vidare skall det sättas tydliga mål,

ekonomiska ramar och villkor samt ställas krav på .resultat Samhalls av verksamhet.

196 SOU 199167

Ekonomisk effektivitet redovisas främst i kronor och bör även gälla för Samhalls verksamhet. Härigenom kan man precisera ekonomiska val. Styrning och ledning underlättas också om verksamhetens ekonomiska prestationer uttrycks i kronor och i resultatprocent. Detta blir inte minst viktigt inför övergång till aktiebolag. en Bidraget till Samhall har hittills beräknats efter en procentsats av den faktiska lönesumman, inkl. lönebikostnader, för arbetshandikappade. Förändringen av bidragsbeloppen har stämt väl överens med förändringarna i konsumentprisindex under motsvarande period. Detta skulle i och för sig tala för att fortsätta med den nuvarande principen. Jag anser dock att medel till Samhalls verksamhet årligen skall uppräknas enligt den pris- och löneomräkning som normalt sker med utgifter i statens budget för att få en bättre kontroll över kostnadsutvecklingen. Det finns olika sätt att beräkna arbetsvolymen på. Alternativ till timmar kan antalet arbetshandikappade eller helårsanställda eller antal vara helårsarbeten kontrakterad tid exkl. semester. De är emellertid sämre mått härpå att de innehåller andra faktorer än sådana som rör arbetsgenom volymen. T.ex. kan antalet helårsanställda förväxlas med antalet helårsarbeten. Antalet arbetade timmar, inkl. sådana timmar som Samhall skall betala sjuklön för, bör därför även framöver vara underlaget för Samhalls arbetsvolym. Utgångspunkten för en sådan beräkning bör lämpligen vara timantalet och driftbidragen för budgetåret 199192. Den nuvarande högstbestämningen av antalet arbetade timmar bör dock ersättas med en lägsta nivå vad avser det antal arbetstimmar som Samhall skall prestera. Med hänsyn till det ojämna timutnyttjandet, orderstock m.m. vill jag samtidigt understryka vikten av att Samhall ges en möjlighet att omfördela arbetstimmar mellan åren. För att minst uppnå det mål som riksdagens fastställt bör omfördelningen av de anvisade medlen mellan år

SOU 199167 197

kunna avse en period om tre år och betecknas reservationsanslag som ett med denna innebörd. Genom att kräva viss minsta arbetsvolym kan en man eliminera en del de svårigheter i nuvarande styrning jag redogjort av för tidigare, samtidigt som man kan betona Samhalls uppgift utföra så att många arbetade timmar som möjligt för arbetshandikappade inom ramen för de ekonomiska riksdagen anvisar. Effektiviseringar resurser av Samhalls verksamhet kan därmed antingen användas för skapa fler att arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det statliga driftbidraget. Utifrån arbetslinjens och rehabiliteringspolitikens perspektiv är övergångar en betydelsefull indikator på resultatet Samhalls verksamhet. av

Övergångarna är ett indirekt mått på Samhalls rehabiliteringsförmåga

och understryker samtidigt betydelsen att Samhall är rehabiliteringsav ett företag. Av dessa skäl bör även antalet övergångar vara ett framtida resultatkrav från riksdagen.

6.2.2 omläggning till kalenderårsvisa medelsanvisningar

Samhall har i sin översynsrapport aktualiserat frågan ändrat om ett räkenskapsår. Detta sammanfaller för närvarande med det statliga budgetåret. Enligt Samhall har denna ordning ogynnsamma konsekvenser för koncernens verksamhet i olika avseenden. Samhall har därför i en skrivelse den 27 mars 1991 till den särskilde utredaren hemställt frågan att prövas i anslutning till översynen av Samhall. En sådan ändring skulle innebära att de statliga medlen till Samhall anvisades per kalenderår och inte budgetår. Tidpunkten per för att inge anslagsframställningen skulle dock inte ändras utan enligt Samhall vara

198 SOU 199167

dvs. den 1 september, med den skillnaden att den

densamma som nu, men

skall behandlas i tilläggsbudget I på hösten samma år och avse det verksamhetsår börjar året efter. Enligt ett förslag i betänkandet som l99083 Ny budgetproposition av budgetpropositionsutredningen bör en höstproposition till riksdagen i första hand ta sikte på sådana beslut som skall äga giltighet från det kommande kalenderåret. Skälen till den föreslagna förändringen är flera. Många av de avtal som ingås med utomstående knyts till kalenderåret. En övergång till kalenderår räkenskapsår förenklar administrationen och innebär säkrare prognoser som och bokslut. Även planeringssynpunkt skulle det fördel. ur vara en De affärsdrivande verken och Sveriges Radio AB tillämpar numera kalenderår som räkenskapsår. Jag ser därför inte något hinder mot att en sådan ordning tillämpas även på Samhall. En övergång till kalenderårsvisa räkenskapsår är emellertid inte helt problemfri. T.ex. så behöver arbetsmarknadsverket förändra sina rutiner när det gäller bl.a. behovsbedömning antalet platser i den skyddade av verksamheten m.m. Omläggningen till kalenderår får inte heller innebära att Samhall rycks den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken så att riksdagens bedömning ur därmed försvåras.

SOU 199167 199

6.2.3 Påverkar EGs regler om statsstöd m.m. driñbidraget till Samhall

Inledning

Tanken bakom skapandet av EGs inre marknad är att den europeiska industrins konkurrenskraft skall stärkas genom tillgången till en gränsfri marknad på vilket det skall råda en fri konkurrens. Den inre marknaden som i stor utsträckning innebär att protektionistiska hinder av olika slag avskaffas, medför att krav ställs på en rättvis konkurrenspolitik inte som tillåter t.ex. snedvridande statligt företagsstöd. Trots detta använder sig medlemsländerna inom EG liksom på andra håll ett brett spektrum av av allmänna, regionala och sektorsvisa stödformer inom många områden. I skenet de pågående EES-förhandlingama, och den svenska ansökan av om medlemskap i EG är frågan om bl.a. det statliga driftbidraget till Samhall kan komma i konflikt med EGs regler om statliga stödåtgärder aktuell.

EGs regler statliga stödâtgärder om

Grundläggande relevanta EG-regler på stödomrädet är artiklarna 90, 92 och 93 i Romfördraget och artiklarna 54 och 95 i Parisfördraget. Därtill kommer rådsdirektiv och ett antal meddelanden och riktlinjer utfärdats som av kommissionen. Artikel 921 Romfördraget innehåller ett generellt förbud statliga mot stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen inom EG. I undantagsfall får dock selektivt stöd förekomma artikel 922, det

200 SOU 199167

gäller främst stöd social natur, till ekonomiskt eftersatta områden och av sektorstöd till särskilt utsatta näringsgrenar eller för att avhjälpa skador naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser. Artikel 93 orsakade av skiljer mellan redan existerande stödåtgärder och nya stödåtgärder. Kommissionen granskar fortlöpande existerande stödåtgärder for att se de är förenliga med art. 92. om Som ett led i strävandena mot fri inre marknad med lika konkuren rensvillkor, har allmän skärpning kommissionens övervakning av en av utgivet statligt stöd i medlemsländerna kunnat konstateras under senare år i riktning mot allt restriktivare förhållningssätt till sådana åtgärder. Det gäller särskilt stöd oavsett ändamål till företag i de rikare delarna i EG. Medlemsländerna är också skyldiga att notiñera nya stödåtgärder till kommissionen. Finner kommissionen att statligt stöd i något avseende påverkar samhandeln mellan länderna negativt och äventyrar det fria flödet av varor direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan kommissionen besluta att de skall avskaffas eller ändras. I sista hand är det EG-domstolen som avgör en sådan fråga. Statliga stödåtgärder enbart påverkar konkurrensförhållandena inom som medlemsstat prövas emellertid enligt den nationella lagstiftningen. en

Samhall en del även av det svenska näringslivet

Samhall är förutom del sammanhållna svenska arbetsmarknadspolitien av ken även en del av det svenska näringslivet. Samhall har för del uppgivit att verksamheten redan år 1985 varit egen utsatt för kommissionens granskning. Frågan då rörde om prissättningen på

SOU 199167 201

Samhalls varor sådana att den stod i strid med var Romfördragets bestämmelser art. 25 om dumpad import. Samhall ingick inte bland de företag, vars produkter träskor drabbades särskild antidumpningsav en tull från EGs sida. I en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad Ds 19908 rapport om Svensk arbetsmarknadspolitik och västeuropeiska integrationen konstateras att det enda bidraget inom arbetsmarknadspolitiken som kan karakteriseras som ett sådant statligt stöd kan ha som en snedvridande effekt på samhandeln är driftbidraget till Samhall. Enligt rör det rapporten sig emellertid ett bidrag berör arbetshandikappade om som och som skall ersätta nedsatt produktionsförmåga. Som framgår i avsnitt 3.5 förekommer skyddat arbete under former liknande Samhalls och som drivs med varierande statligt stöd även i EGs medlemsländer. Enligt samtal som utredningen haft såväl med den svenska EG-delegationen som företrädare för den nederländska och brittiska skyddade verksamheten har man ännu så länge inte behövt begära undantag från konkurrensreglerna hos kommissionen. Verksamheten har också funnits i resp. länder långt före medlemskapet i EG. Men med hänsyn till den restriktivahållning till olika statliga stödåtgärder, framför allt när det gäller omprövning existerande av redan stödåtgärder, från kommissionens sida kan det inte uteslutas helt att verksamheten kan ifrågasättas konkurrenssynpunkt. ur Samtidigt är det emellertid viktigt att komma ihåg att det statliga stödet i detta fall har som syfte att tillgodose rättvis fördelning välfärden. en av Det kan därför inte avskaffas utan negativa konsekvenser för vissa utsatta grupper.

202 SOU 199167

Jag utgår därför från att de förhållanden som gällt för den skyddade verksamheten i såväl Nederländerna Storbritannien vid inträdet i EG som också skall gälla för stödet till Samhall vid en närmare anknytning till EG.

sou 199167 203

Särskilda

yttranden

Av sakkunniga Birgitta Böhlin

Betänkandet ger en relativt nyanserad bild av Samhalls utveckling under 1980-talet. På några punkter är beskrivningen dock inte helt rättvisande. Till exempel gäller detta rekryteringen, där två grupper lyfts fram på bekostnad av övriga grupper när det gäller fördelningen av arbetstillfällen inom den av riksdagen beslutade ramen. De förslag till förändringar som läggs fram överensstämmer i viktiga delar med den bedömning Samhall gjort i utredningen Samhall mot år 2000. Detta förutsättningar för fortsatt positiv utveckling ger en av koncernen. På tre punkter känner jag mig emellertid töranlåten att lämna ett särskilt yttrande, nämligen behovet särskild lagstiftning - av utseende av regionala styrelser modell för tilldelning av merkostnadsersättning -

Lag om Samhall

Hittills har Samhalls uppgift och vissa övergripande regler för verksamhetens bedrivande angivits i en särskild lagstiftning för företagsgruppen

204 SOU 199167

SFS 197947 med vissa senare ändringar. När Samhalls koncemstyrelse tidigare hos regeringen väckt frågan ändrad företagsform från stiftelse om till aktiebolag förutsattes att speciallagstiftning även fortsättningsvis skulle finnas för Samhall vid sidan av de regler aktiebolagslagen anger. Det är positivt att utredaren föreslår en övergång till aktiebolag, men nu jag saknar förslag till speciallag anpassad till den nya foretagsformen. en Enligt min mening bör Samhalls verksamhetsidé och ansvar på den svenska arbetsmarknaden och i näringslivet även framgent tryggas genom en speciallag. Utredarens förslag innebär att verksamheten fortsättningsvis enbart skulle regleras i bolagsordning fastställs av regeringen och en som därmed kan ändras utan riksdagens hörande. En sådan lösning, jämfört med lagstiftning, lägre dignitet och sämre förutsättningar for trygghet och ger en kontinuitet i den politiska styrningen gentemot koncernens 35 000 anställda och utomstående intressenter. Det har varit ett uttalat intresse från Samhalls fackliga organisationer, ledning och viktiga intressenter som exempelvis handikapprörelsen att vid övergång till aktiebolag garantera verksamen hetsidén i lag. Vissa intressenter är Lex. rädda för att affärsmässiga och regionalpolitiska frågor kan riskera att ta överhand i förhållande till verksamhetsidén det enda i lag regleras kring Samhall är vad om som aktiebolagslagen En speciallag också möjlighet att som hittills anger. ger reglera sekretessen gällande enskilda arbetshandikappades förhållanden, vilket gäller för andra samarbetsorgan som till Samhall överlämnar personliga handlingar. Såsom Samhall tidigare framhållit till regeringen 1990-08-23 kräver regeringsformen, kap. ll § att övergång till bolag eller stiftelse med törvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning måste ske med stöd lag. Samhalls uppgift att bl.a. fastställa budget för av företagen inom och därmed fördela de omfattande statliga medel gruppen

SOU 199167 205

som anslås i merkostnadsersättning har hittills tolkats sådan som en myndighetsutövning jämför nuvarande lag för Samhall, § 1. Mot denna bakgrund förordar jag att en modifierad speciallag om Samhall som kompletterar aktiebolagslagens bestämmelser och tar upp verksamhetsidén, medelsfördelning och sekretess. Ett förslag till sådan lag har utarbetats inom Samhall.

Utseende av regionala styrelser

Utredaren föreslår att regeringen får rätt sju styrelseledaatt utse tre av möter i de regionala bolagens styrelser efter nominering landstingen av samt en av dessa tre som ordförande. Detta innebär, eftersom lagen om styrelserepresentation blir tillämplig, att Samhall inte har majoritet i de styrelserna. Beroende på bolagets nya storlek blir relationen 4 till 5 eller Samtidigt följer utredaren aktiebolagslagen och föreslår ett verkställande direktören den regionala utses av styrelsen. Den föreslagna konstruktionen innebär att besvärande avsteg från vad utredningen annars föreslår i form ett fullt hos moderföretaget av ansvar för den samlade Samhall-verksamheten i landet gentemot regeringriksdag. Ansvaret i företagens ledningsorgan blir oklar. Det kan uppfattas att ägaren inte har fullt förtroende för sin egen koncemstyrelse, något i sin tur som kan påverka rekryteringen till denna. Det skiljer sig klart från vad som gäller inom andra statliga koncerner och även från utvecklingen inom myndighetssfären där den centrala myndigheten styrelseledamöter i utser regionala organ. För Samhall leder det till moderföretagets t.o.m. att

206 SOU 199167

styrelse får otydligare och ställning än för närvarande, då man en svagare utser majoriteten av styrelsen och VD samt har den s.k. anvisningsrätten. Med utgångspunkt från de krav på omstruktureringar koncernen står inför under sin andra tioårsperiod och som utredaren bejakar, framstår det särskilt olyckligt. För att klara detta krävs en sammanhållen koncern som med tydliga ansvarsförhållanden och klara lojaliteter. Jag förordar därför att dotterbolagens styrelser, med undantag för arbetstagarrepresentantema, framdeles utses av Samhalls koncernstyrelse. Detta utesluter givetvis inte att sammansättningen kan regleras i enlighet med vad utredaren föreslår och också förutsatts i rapporten Samhall som mot år 2000.

Modell för tilldelning av merkostnadersättning

Utredaren har valt att presentera ett alternativ till nuvarande merkostnadsersâttning. Härvid bör noteras att det i den offentliga debatten inte har framförts någon kritik mot det sätt på vilket Samhall hittills finansierats. Inte heller har ägaren framfört några erinringar i propositioner och riksdagsbeslut. Någon utvärdering nuvarande modell har inte gjorts, varken i av anslutning till förslaget eller på annat håll i betänkandet. Inte heller har utredaren visat på några andra motiv för att motivera en förändring. Utredaren har också direkt fel när han att vi i alltför liten utmenar sträckning använt oss av etablerade företagsekonomiska mått i den interna styrningen och att resultatprocenten inte är ett effektivitetsmått. Vad som talar för att bibehålla nuvarande modell finns utvecklat i rapporten Samhall mot år 2000, kap. 4.13.

SOU 199167 207

När det gäller verksamhet finansieras av staten har Samhall hittills som varit föregångare att ha inbyggd resultatmätare som kan en genom en ge en bild av effektivitetsutvecklingen i form av resultatprocenten. Denna försvinner med ett fast anslag som årligen räknas upp för att kompensera för löneutvecklingen ocheller volymförändringar. När formerna för medelstilldelningen skall bedömas är det viktigt att utgå ifrån den verksamhetsidé och de mål Samhall har att arbeta med och att Samhall är till för de svårast arbetshandikappade. Nuvarande modell inbjuder inte till att rekrytera arbetshandikappade med hög prestationsförmåga ocheller låg sjukfrånvaro. incitament saknas också att rekrytera flera direktanställda. Det inbyggda inflationsskyddet ger dels anställningstrygghet för de arbetshandikappade, dels enkelhet i att mäta resultatförändringar över tiden oavsett förskjutningar i affarsinriktning. Risken med utredarens modell for att lönepolitiken blir en fråga för riksdagen i samband med att man årligen prövar anslagsuppräkningen måste också beaktas även om givetvis förhandlingarna sköts arbetsmarknadens parter. av Utredaren pekar själv på att den automatiska indexkompensationen inte utnyttjats för att blåsa upp löneutvecklingen, det egentligen enda motivet att ifrågasätta nuvarande system. Inom Samhallkoncemen har resultatprocenten ett ytterligare värde. Den har under 1980-talet utgjort i resultatförbättringssammanhang en sporre både på koncernnivå och vid jämförelse den ekonomiska utvecklingen av på företagsnivå och även inom företagen. I Samhall mot år 2000 görs bedömningen att det borde gå att nå resultatprocent 95-98 96. Den en om kultur som byggs upp kring resultatprocenten har således ett värde i sig. Mot den här bakgrunden har jag svårt att inse behoven av en ändrad konstruktion av merkostnadsersättningen utan förordar att resultatprocenten bibehålles med möjlighet för Samhall att reglera timramen med i 2

208 SOU 199167

årligen. Vill ägaren förändra de ekonomiska resultatkraven på Samhall är det lämpligare att variera resultatprocenten.

Av ledamoten i referensgruppen Per-Ivan Andersson

Jag delar utredarens bedömningar och förslag förutom på två punkter.

Dotterbolagens styrelser

Enligt min mening bör moderbolagets styrelse utse hela styrelsen för dotterbolaget. Regeringen skall enligt förslaget utse moderbolagets styrelse varför moderbolagets styrelse med förtroende borde få utse dotterbolagens styrelser. Den föreslagna ordningen medför otydlighet i koncernens styrfunktion. Jag stöder utredarens förslag beträffande nomineringsförfarandet. Landsting och organisationer skall ha rätten att nominera lämpliga personer till styrelserna.

Bolagsordningen, 19 §

Enligt min mening bör denna paragraf skrivas Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande av regeringen. Bolagsordningens 14, 17 och 18 kan ändras utan riksdagens medgivande .

SOU 199167 209

De paragrafer som rör bolagets huvudsakliga ändamålsinriktning bör inte kunna ändras utan riksdagens medgivande.

Av ledamoten i referensgruppen Christer Dahl

Dotterbolagens styrelser

Ur företagsledningsperspektiv finner jag det mer ändamålsenligt att dotterbolagens styrelser utses helt och hållet av ägaren, dvs i detta fall moderbolaget Samhall. Detta klarare ansvarsfördelning inom ger en koncernen och främjar en effektivare styrning av verksamheten. Regeringen utövar sin ägarroll genom att utse ordföranden och ledamöter i moderbolaget Samhalls styrelse. Med det förslag som utredningen skisserar får en variant som saknar motsvarighet i andra aktiebolag. Det är enligt min mening risk för att styrelserna med den i utredningen föreslagna kopplingen till två huvudmän blir det ledningsorgan, som på ett entydigt och klart sätt ansvarar för de resultat skall uppnås. som

Dotterbolagen är operativa redskap för att genomföra konkreta åtgärder i

syfte att förverkliga de mål moderbolaget ytterst är ansvarigt för gentemot regeringen. Att moderbolaget utser ledamöterna i styrelsen strider ingalunda mot att det i dotterbolagens styrelser skall vara företrädare för skilda samhällsintressen. Moderbolagets styrelse är entydigt ansvarig för att detta blir fallet. Genom att de är utsedda av moderbolaget blir det emellertid rakare linje en och koncemmässig samordning underlättas.

210 SOU 199167

Bolagsordningen för dotterbolag inom Samhall bör därför enligt min mening i § 8 lydelse att ledamöterna utses av moderbolaen som anger gets styrelse.

Modell för merkostnadsersättning

Den nuvarande modellen för beräkning och angivande av merkostnadsersättning till Samhall, bygger på att merkostnadsersättningen beräknas som lönekostnadema för anställda arbetshandikappade. en procentsats av Den är enligt min mening överlägsen andra redovisade förslag genom att den i ett och mått sammanväger både ett arbetsmarknadspolitiskt samma och ekonomiskt mål. Hela verksamheten inom Samhall går ut på att bereda arbetshandikaparbete. Lönekostnaden för dessa är därför den mest fasta kostnaden pade ett existerar. Det ter sig därför synnerligen naturligt att koppla merkostsom nadsersättningen till denna Genom koppling till lönebildningen i post. övrigt på arbetsmarknaden fås ett inilationsoberoende mått på effektiviteten i verksamheten. Detta mått har varit ett de få resultatmål som tillämpats av inom statsbudgeten. Det därför ologiskt att nu överge denna modell, vore när ambitionerna snarare är att öka inslaget av resultatmått. Att resultatmåttet procent av en viss bas ansluterväl till anges som en effektivitetsmått, t.ex. det inom företagsekonomin tillämpade andra räntabilitetsmåttet. Det har dessutom i hela företagsgruppen etablerats ett medvetande om mått och strävan har varit successivt sänka resultatprocenten till detta att 100 och under det. Att ta bort detta mättal riskerar att äventyra en nu viktig motivationsfaktor.

SOU 199167 211

De effekter kan inträffa grund av att lönekostnadema för som anställda förändras, t.ex. ändrad lagstiftning eller avtal mellan genom arbetsmarknadens parter, kan identifieras och kalkyleras. Detta kan då beaktas vid angivandet procenttalets storlek. Modellen som sådan av behöver inte ändras. Det är vidare naturligt att det i den interna styrningen av verksamheten tillämpas ett flertal andra mått för att följa resultatutveckligen såväl i strikt företagsekonomiskt hänseende som personalutvecklingsmässigt. Verksamheten redovisas dessutom i alla avseende på sedvanligt sätt i årsredovisning, med resultaträkning, balansräkning och Finansieringsanalys enligt de krav som finns i lag och utvecklad praxis. För styrning av Samhalls verksamhet med samtidigt beaktande flera av målvariabler har den tillämpade modellen visat sig väl ägnad att främja både ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk resultatförbättring.

Rekryteringsvägar

Utredningen framhåller att rekryteringen till Samhall även i fortsättningen bör ske uteslutande via arbetsförmedlingen. Utredningen avstår härvid från att närmare överväga handikapputredningens förslag om att ställa en viss andel av Samhalls arbetstillfällen till förfogande för kommunerna. Enligt min mening skulle ett genomförande handikapputredningens av

förslag förbättra möjligheterna till arbete för svårt handikappade.

På detta sätt skulle en del av Samhalls arbetstillfällen verkligen förbehållas grupper med svåra handikapp. Samarbetet mellan Samhall och de kommunala huvudmännen skulle därigenom komma att förstärkas och den enskildes

212 SOU 199167

övergång från sysselsättningsverksamhet till arbete inom Samhall underlättas.

Av ledamoten i referensgruppen Bernhard Gustafsson

Jag har under flera år haft förmånen att medverka som näringslivsrepresentant i Samhallgruppcns utveckling genom olika styrelseuppdrag och rådgivare i några större utvecklingsprojekt. Jag har även engagemang som därvid blivit imponerad den snabba kompetensutveckling som skett på av alla nivåer inom Samhallgruppen i riktning mot ett allt större affärsmässigt kunnande. Detta har lett till att Samhallgmppen numera utgör en uppskattad samarbetspartner till andra svenska industriföretag. Tack vare ambitiösa satsningar på bl.a. personalutveckling och intern utbildning har Samhallgruppen utan att den arbetsmarknadspolitiska verksamhetsidén åsidosatts blivit fullt integrerad och helt accepterad del av det svenska - en näringslivet. I viktigt avseende har jag haft orsak att inta mer reserverad ett en hållning. del exempel på att styrelser i de regionala Jag har sett en företagen kan försvåra möjligheterna att tillräckligt snabbt få till stånd en koncernövergripande uppslutning kring gemensamma affärsutvecklingssatsningar och företagekonomiska prioriteringar. Att moderföretaget Samhall enligt nuvarande ordning utser 6 ll ordinarie ledamöterna varav endast av 2 efter fritt val, har enligt vad jag tyckt mig märka gett upphov till eget viss osäkerhet rollfördelningen inom Samhallgrupen. Detta har enligt om min uppfattning hämmat framväxten av en förtroendefull koncemanda, liksom fullt ansvarstagande och motivation för koncemgemensamma projekt bland chefer. I vissa fall anser jag att detta har bidragit till att gruppens

SOU 199167 213

projekt som syftat till att ta tillvara Samhallgruppens samlade affärsmässiga kompetens, t.ex. utnyttjande skalfördelar, har gått alltför trögt genom av och långsamt att genomföra. Denna osäkerhets- och tröghetstendens på ledningsnivån har varit mer märkbar hinder än de särskilda hänsynstasom ganden och anpassningsåtgärder som erfordrats med tanke på arbetshandikappen hos personalen. Det är mot bakgrund av dessa erfarenheter jag beklagar som att utredningen valt att i stor utsträckning bygga vidare på det nuvarande olämpliga systemet med dubbelkommando vid utseendet de regionala av styrelseledamötema. Enligt utredningens förslag skall de regionala företagens styrelser bestå 7 ordinarie styrelseledamöter, förutom de av arbetstagarledamöter som de anställdas fackliga organisationer kommer att utse med stöd av styrelserepresentationslagen. Av de 7 ordinarie ledamöterna föreslås att 3 skall utses direkt regeringen och resterande 4 av av koncemstyrelsen på bolagsstämman. Om räknar in de fackliga man arbetstagarledamötema, innebär detta att moderbolagets ägarinflytande kan komma i minoritet i styrelsen. Att en del styrelseledamöter i ett aktiebolag utses på sätt än annat genom val av bolagsstämman är i och för sig förenligt med aktiebolagslagen. Denna möjlighet har emellertid öppnats med tanke på utomstående organisationer och liknande. Att i princip och förbehåller en samma ägare sig rätt att utse vissa styrelseledamöter på bolagsstämman och vissa andra styrelseledamöter direkt, dvs vid sidan av bolagsstämman, är något nytt som jag aldrig tidigare träffat på under min långa tjänstgöringstid på företagsledande befattningar inom övrigt svenskt näringsliv. Skillnaden mellan Samhalls koncemstyrelse och regeringen blir nämligen enligt min mening i detta sammahang ñktiv, eftersom det är fråga om statligt helägda bolag. Även de regionala styrelseledamöter som år utsedda

214 SOU 199167

koncemstyrelsen kommer självfallet att uppfatta regeringen som den av högsta exekutiva företrädaren för ägaren staten. De kommer alltså i lika hög grad de av regeringen direkt utsedda ledamöterna vara inställda som på att följa regeringens direktiv och söka förverkliga dess intentioner beträffande Samhallkoncemens verksamhet. Att den statliga ägaren utser styrelseledamöter på två olika beslutsnivåer kommer därför i praktiken främst att innebära att ledamöterna uppfattas ha olika status. Det finns risk för att styrelsen uppfattas bestå av en storts Aoch B-lag. Detta befordrar inte det kollegiala samarbete som är nödvändigt för ett effektivt styrelsearbete. Det strider också mot principen att alla styrelseledamöter har samma rättsliga ställning och att deras inflytande på styrelsearbetet enbart beror på deras personliga egenskaper och kunnande och på den sakliga tyngden i de synpunkter och argument som de framför på styrelsesammanträdena. Att regeringen enligt utredningens förslag förbehåller sig rätten att utse del styrelseledamöterna direkt och alltså inte via moderbolaget som en av regeringen ändå har ett IOO-procentigt ägarinflytande över kan dessutom på vissa håll komma att uppfattas en slags desavuering av konsom cernledningen. Detta bidrar inte till att minska den tendens till rollförvirring i komplicerade utvecklingsfrågor jag ibland tyckt mig ha iakttagit som inom Samhallgruppen. Av dessa skäl kan jag inte biträda utredningens förslag om förfarandet ñr utseende av styrelserna i de regionala företagen. Jag förordar för min del att koncernledningen på normalt sätt får utse samtliga styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i de regionala företagen med undantag de arbetstagarledamöter som utses av de fackliga av organisationerna.

SOU 199167 215

Av ledamoten i referensgruppen Anne-Marie Qvarfort

Regeringens Samhallsutredare har haft uppdraget att pröva AMS förslag om att det statliga bidrag som går till Samhall helt eller delvis skall övergå till AMS anslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för köp av arbetsplatserrehabiliteringsresurser från Samhall. Jag anser i likhet med utredaren att arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden skulle stärkas om de medel som anvisas AMV för särskilda åtgärder för arbetshandikappade också kan användas afAmi av för upphandling av tillfälliga rehabiliteringsplatser hos Samhall. Jag delar också utredarens mening att ansträngningama i större utsträckning bör inriktas på att finna lösningar leder till att så många som arbetshandikappade som möjligt får ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. AfAmi måste emellertid alla möjligheter arbeta ges att individinriktat och lösningen för den enskilde till dennes förutanpassa sättningar och den lokala arbetsmarknaden vid det aktuella tillfället. AMS förslag om att Samhalls anslag helt eller delvis skulle föras över till AMVs anslag för upphandling av lämpliga rehabiliteringsresurser grundar sig på ett sådant synsätt och behov. Utredaren har emellertid avtört AMS ursprungliga förslag med motivet att det vore olyckligt att rycka undan den ekonomiska basen för Samhall inför en omfattande strukturförändring och ombildning till aktiebolag. en Att helt ändra finansieringsväg inför dessa omfattande förändringar anser även jag vara olämpligt. Jag anser dock att utredaren borde föreslagit begränsad försöksverken samhet i t.ex. två län där t.ex. 10 % Samhalls anslag skulle kunna av överföras till AMV i syfte att afAmi möjlighet till ett marginellt ge ekonomiskt styrmedel den regionala Samhallresursen. av

216 SOU 199167

Försöket skulle kunnat begränsas så att den ekonomiska basen för Samhall inte tycktes undan i samband med övergången till aktiebolag. Den strukturförändring Samhall står inför skulle dessutom delvis kunnat få som mer kundanpassad och efterfrågestyrd inriktning dvs. prövad utifrån de en arbetshandikappades förutsättningar och önskemål samt ett tydligare arbetsmarknadspolitiska perspektiv. genomslag av

SOU 199167 217 @

Kommittédirektiv

Bilaga 1 EEE

E3

Dir. 199073

Översyn av Samhall

Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-22

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet. statsrådet Sahlin. anför

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra översyn en av Samhall. Utredaren skall-beskriva hur de ursprungliga sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen hittills har k unnat uppfyllas samt belysa olika omvärldsfaktorers påverkan Samhallgruppen framför allt ur ett framtida perspektiv. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det finns skäl att precisera eller i några avseenden ändra Samhalls mål och roll i samhället och om det finns anledning att ändra Organisationsform för företagsgruppen.

Samhallgruppen

Samhallgruppen tidigare Samhällsföretag är stiftelseorganisation - - en som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete handikappade. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Lokalisering och dimensionering av arbetsplatserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Arbetsförmedlingen disponerar de av riksdag och regering fastställda arbetstillfällena hos företagsgruppen och anvisar de arbetshandikappade är i besom hov av arbete inom gruppen. Fr.o.m. budgetåret l9991 kan Samhall även erbjuda försäkringskassan företag och förvaltningar expert- och yrkesinriktad rehabilitering inkl. platser för arbetsträning. Verksamheten skall bedri- . vas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Samhall bildades den januari l 1980. De dåvarande. mestadels landstingsdrivna verkstäderna för skyddat arbete, slogs samman med arbetsmarknadsverkets kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten Sam vissa former hemarbctc i organisation. av en ny

218 SOU 199167

Huvudmotivet för den nya organisationens bildande var, dels att utjämna tillgången på skyddat arbete efter behoven över landet och för olika handikappgrupper. dels att ge meningsfulla och utvecklande arbeten, dels begränsa kostnaderna för verksamheten genom koncernmässig samordning och en i övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. Företagsgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall och 24 regionalalänsvisa stiftelser. Till företagsgruppen hör också en mindre aktiebolagsrättslig koncern av såväl svenska som utländska marknadsföringsbolag. Gruppen har ca 340 egna verkstäder med f.n. ca 35000 anställda. varav ca 30400 är arbetshandikappade anställda.

Samhalls mål

Samhalls verksamhet har flera övergripande mål. som delvis förstärker varandra, delvis kan komma i konflikt med varandra. Verksamheten skall värna om arbetshandikappade människors rätt till ett avlönat arbete och ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsförmåga. Den anställde skall sikt kunna över till ett arbete den reguljära arbetsmarknaden. Men samtidigt understryks i förarbetena prop. 19777830. s. 79 att det för gravt handikappade många gånger kan innebära en hög grad av rehabilitering att kunna klara ett arbete inom Samhall. Arbetsplatserna skall i görlig mån anpassas till de handikappades behov i fråga om lokalernas utformning. arbetsorganisation. produktionsuppläggning. arbetsledning. teknisk arbetsanpassning m.m. Olika särbehov skall tillgodoses genom t.ex. ökad differentiering av arbetsuppgifter och olika stödinsatser. Frågan om verkstädernas lokalisering har även betydelse. Ett annat viktigt mål är att ge fler gravt arbetshandikappade möjlighet till en produktiv insats och egen försörjning. l de ekonomiska målen ligger att de arbetar i verksamheten skall prosom ducera efterfrågade och tjänster och därigenom bidra till utvecklingen varor vårt lands samlade välstånd. Vidare skall verksamheten bedrivas pa effekav tivast möjliga sätt. Den splittring den skyddade verksamheten pä flera av olika huvudmän. som fanns före år 1980 medförde att affärsmässigheten och effektiviteten var dålig. Den samlade organisationen bedömdes kunna nya stora samordningsfördelar. Anskaffning av material. tillverkning och ge marknadsföring av produkterna bedömdes kunna ske mer professionellt. Ekonomiska fördelar bedömdes också kunna uppnås genom en mer rationell fördelning av produktion och arbetsuppgifter verkstäderna emellan. Samtidigt begränsas möjligheterna att göra sådana rationaliseringzir av att

SOU 199167 219

tillgång till varierat utbud av arbetsuppgifter. ;trbctstagatrnzt behöver ha ett Även företagsindelningen innebär en viss begränsning av möjden liinsviszn produktionsfördelning inom ett affärsområde. ligheterna till en rationell

Onwiirltlsjirklører

verksamhet påverkas starkt av olika förhållanden i om- Samhallgruppcns ökande intcrnationaliseringen med tillkomsten av nya marknavärlden. Den handelsblock år sådan omvårldsfztktor. Förändringar arbetsder och en marknaden med minskande tillverkningssekttvr och en expanderande en påverkansfaktor betydelse för en sådan utprägtjånstesektor år en annan av Samhall med andel legotillverkning. Dessa förlad industrigrupp som stor har redan inneburit förändringar företagsgruppens verksamhet hållanden av påverka också den fortsatta utvecklingen. och kommer att har under år ökat s.k. inbyggd verksamhet och Företagsgruppen senare entreprenader. Den innebär att anställda hos Samhallgruppcn utför arbete hos andra arbetsgivare med arbetsledning från Samhall. Samhall har angivit kommer att utveckla denna verksamhet ytterligare. att man Arbetsmzrrknadspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden får betydelse för behovet arbetstillfällen hos Samhall. Också bcfolkningssaimav mansåttningen med ökad andel äldre människor i befolkningen och ett en stort antal invandrare och flyktingar kommer att ställa nya krav på Samhall. Socialpolitiskzi stråvandcn att avveckla institutionshoende för exempelvis psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka innebär ytterligare krav fö-

retagsgruppen. Fr.o.m. innevarande år har Samhallgruppen också börjat erbjuda experttjänster inom omrâidet yrkesinriktad rehabilitering och arbetsanpztssning till företag och förvaltningar. behöver sâidan satkkunskap. Detta innebär en sunt delvis ny roll för Samhaill. Mot bakgrund de snabba föråiitdringztrnzi i omvärlden under senare tid av och de utredningar f.n. pågår och som i större eller mindre utsträckning som tangerar Samltatlls verksamhetsområde har Samhall i augusti mättad år i startat en översynsutrednittg Samhall mot år Zlltlll.

Organisatimrsfonn för sumhullgruppvn

Vid Samhalls tillkomst diskuterades frågan om företagsgruppeit skulle bedrivas i aktiebolatgs- eller stiftelseform. Valet föll stiftclseformen. såvitt basorganiszttionen. Avgörande för detta val var. som det då bedömavser des. risken att komma i konflikt med aktiebolagslagens likvidationsbeståimmelser. De nuvarande reglerna för den statliga ersättning som utgår till Sant-

220 SOU 199167

hall innebär inte några sådana formella hinder mot att företagsgruppcns verksamhet skulle kunna bedrivas i akticbolagsfornt. Samhall har i skrivelse den 23 augusti N90 föreslagit att regeringen skyndsamt utreder företagsgruppens juridiska företagsform och framhållit att stiftelseformen numera av flera skäl framstår som mindre fördelaktig än aktie-

bolagetsformen utifrån den totala verksamhetens behov. Inte minst gäller

det från ansvarssynpunkt i kommersiella sammanhang. Samhall framhåller vidare att ändringen i företagsheskattningen kommer att göra det ofördclztktigare att bedriva omfattande rörelse i stiftelseform. l detta sammanhang bör också nämnas att arbetsmarknadsstyrclscn AMS i en rapport den 30 mars l990 samt i anslagsframställningen inför verkets treårsbudget för budgetåren l99l92-l99394 föreslagit att arbetsmarknadsverket delvis eller fullt ut skall få köpa arbetsplatserrehabiliteringsresurser från Samhall. Bidraget som i dag gär till Samhall skulle enligt förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. l en rapport till regeringen den 31 augusti 1990 har riksrevisionsverket prövat stiftelseformens lämplighet för olika statliga organ och därvid funnit att staten bör undvika att bilda helstatliga stiftelser för sin verksamhet samt att exempelvis Samhall. som be står av 25 stiftelser bör ombildas till bolag. Vidare har Handikappförbundens Centralkommitté kommit in med en skrivelse.

Uppdraget

Jag föreslår att en särskild utredare tillsätts för att göra en översyn av Samhall. Utredaren skall undersöka hur de övergripande målsättningarna enligt ovan för Samhallgruppens verksamhet som lades fast i prop. |977I7830 har kunnat uppfyllas och förenas samt också bedöma dessa utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därefter skall utredaren med utgångspunkt från dels hur Samhall hittills har kunnat uppfylla och förena sina mål dels de krav som framledes kan komma att ställas Samhalls verksamhet med hänsyn till olika omvärldsfaktorer. göra en bedömning om det finns skäl att i några avseenden förändra eller precisera Samhalls mål och roll i samhället. l denna fråga skall utredaren hålla kontakt med och beakta vad som framkommer i den översynsutredning. Samhall mot år 2000 som för närvarande pågår inom Samhall och som beräknas vara avslutad i mars 1991. Utredaren skall vidare med beaktande av tidigare nämnda skrivelser från Samhall och AMS, överväga behovet av eventuell förändring av organisationsformen för företagsgruppen. Skulle utredaren finna att företagsgruppens organisationsform bör ändras skall ett fullständigt förslag lämnas.

SOU 199167 221

I sitt arbete skall utredaren ha ett nära samarbete med Samhall och inte behandla sådana fragor som ligger inom ramen för Samhalls koncernstyrelses amsvzirsirmråide.

Ramar för utredningens arbete Frågan om beskattning av stiftelser utreds f.n. av stiftelse- och föreningsskattekontmitten Fi l98Xl3. Vidare har l989 års Handikapputredning S 198853 att bl.a. behandla sysselsâittningsfrågor för funktionshindrade. Utredaren bör vid behov samråda med dessa båda utredningar. För utredningen skall direktiven dir l984z5 för samtliga kommittéer och särskilda utredare gälla ingående utredningens förslag och konsekvenser samt vad regeringen föreskrivit om beaktande av EG-aspekten dir. 194843. Uppdraget skall redovisas senast den 3l augusti l99l.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har infört hemställer jag att regeringen bemyndigçar chefen för arbetsmarknadsdepzirtementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen l97bzl I9 med uppdrag att göra en översyn av Stiftelsen Samhall att besluta om sakkunniga. referensgrnpper. experter och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns inslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemstâillan. . Arbetsmarknadsdepztrtententet

SOU 199167 223 Bilaga 2

Samhall mot år 2000

224 SOU 199167

SAMMANFATTNING

Bakgrund inledning -

Samhall mot år 2000 är översyn av hittills gällande utvecklingslinjer och en strategier for Samhallkoncemen. Syftet är att ge en vision av vart koncernen bör sträva och strategier för att nå dit. Behoven av förändringar i roll och spelregler för koncernen till följd härav konkretiseras. Samtidigt görs i tillbakablick över koncernens hittillsvarande verksamhet rapporten en och måluppfyllelse 1980 1990. -

Översynen utgår från en omvärldsanalys som behandlar såväl den

kommersiella sidan med hot och möjligheter i Sverige och internationellt samhällsförändringar och behovet av arbetstillfällen för handikappade som kap. 2. En utgångspunkt är en beskrivning av den hittillsvarande utannan vecklingen och måluppfyllelsen, framför allt i förhållande till ägarens riksdagen och andra intressenters förväntningar. Detta tas upp i kap. 3 där även nulägesanalys koncernen och en bedömning av potentialen till en av ytterligare förbättringar redovisas. I ett särskilt delavsnitt kap. 2.11 görs också internationell jämförelse av insatser för arbete åt handikappade. en Med utgångspunkt från omvärldsbeskrivningen och nulägesanalysen preciseras sedan i kap. 4 koncernens roll och uppgifter för 90-talet, utvecklingsmål och strategier. Vidare redovisas de konsekvenser detta får för organisation, och ekonomiskt resultat. Det är viktigt att resurser understryka att dessa siffror och resultatmål skall ses mer som en vision mot år 2000 än som precisa mål. Framtiden rymmer alltid en hög grad av

osäkerhet. Detta kan inte minst konstateras i den stund mars 1991 som

SOU 199167 225

denna rapport skrivs med krisen i Persiska viken, turbulcnta händelser i Baltikum och högt svenskt kostnadsläge med tendenser till högre svensk arbetslöshet. De snabba och många gånger oförutsägbara omvärldsförändringarna gör det emellertid väl så viktigt att klargöra vad Samhall kan och skall göra. I slutet av kap. 4 sammanfattas rapportens förslag. Avsikten är att förslag som kräver beslut av ägaren överlämnas till regeringen för ställningstagande, medan de övriga förslagen bli föremål för beslut och verkställighet inom koncernen. Hela rapporten kommer också att överlämnas till den av regeringen särskilt tillsatte utredaren för översyn vissa av frågor rörande Samhall för att kunna utgöra utgångspunkt för dennes en slutsatser om Samhall. Rapporten har, före beslut koncernstyrelsen och förhandling i av koncern-MB, beretts av en särskild projektstyrelse med stöd bred av en

referensgrupp med företrädare från rad viktiga intressenter se bilaga l

en sid 4-5. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats vid konferenser med koncernens ordföranden och VDar. De strategier för framtida utveckling som tas i rapporten, kommer upp att förankras bland koncernens ledningsorgan och sedan vidare hos alla

35 000 anställda för att få kraft i målinriktningen för 90-talet.

gemensam

Kapitel 2

OMVÄRLDSBESKRIVNING

Allmän och internationell bakgrund avsnitt 2.1 2.5 -

226 SOU 199167

Samhallkoncemen arbetar såväl i politiskadministrativ som i en en kommersiell miljö. Samhalls verksamhetsidé, att skapa meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade där behoven finns, är formulerad utifrån politiska och samhällsekonomiska mål. Verksamhetens medel organisation och genomförande är starkt influerad av metoder och instrument hämtade både från den politiskaadministrativa och den kommersiella miljön. Med hänsyn till detta krävs att Samhall i vardagen behärskar de båda miljöerna och att omvärldsanalyser tar fasta på förändringar i de båda miljöerna. Denna unikitet, att Samhall har legimitet i såväl den politiska kommersiella miljön, är fördel som inte minst bör tillvaratas i som en aftärsutvecklingssammanhang.

Händelsema i Östeuropa hösten 1989, i baltstatema 1991 och ut-

vecklingen i Mellersta Östern 199091 betydande effekter på många ger samhällsområden, vilket gör framtiden extra svårbedömbar. Det sker idag ett omfattande internationellt arbetsbyte. Länder som Hong Kong, Sydkorea, Singapore och Taiwan övertar alltmer av den industriella produktionen. I dessa länder finns en växande arbetskraftsstyrka och väsentligt lägre relativa lönekostnader, vilket innebär en stor konkurrensfördel for de arbetskraftintensiva produktionsområdena. De nämnda länderna med grannstater har idag en mycket stor förmåga att producera produkter med bra kvalitet och design och hög teknologi till mycket konkurrenskraftiga priser. På den europeiska närmarknaden kommer USA, Japan och tredje världen de k NIC-ländema kraftfullt än någonsin tidigare. s att agera mer Samtidigt detta sker blir europeiska exportföretag allt mer intematiosom

nella och erbjuder mer och systemlösningar på den internationella

mer av marknaden.

SOU 199167 227

Beslutsprocessen, vad köp insatsvarortjänster, sker alltmer i en avser av miljö med internationella överväganden. Beslut om köp av europeiska insatsvarortjänster kommer att ske utanför Europa. Det geografiska avståndet mellan köpare och säljare i underleverantörsledet kommer således att öka. Samtidigt med denna utvecklingstrend skall dock inte betydelsen närhet till samarbetspartners och marknader underskattas. av De svenska företagen lämnar den gamla ordningen med råvarubaserad och produktionsproduktorienterad industrialism för en marknadslkundbaserad affärs- och organisationsutveckling. Skalfördelar i den övergripande strukturen kombineras med att alltmer skräddarsys i den enskilda produktentjänsten. Detta i strategiska allianser blir framgångskriteriema i i morgondagens agerande för de svenska gränslösa företagen. Kostnadseffektivitet blir än mer nödvändigt. De företag som inte har förutsättningarna till export kommer att få ett minskat handlingsutrymme. Konkurrenskraften kan endast bibehållas genom att reducera kostnaderna. Två huvudlinjer kan därvid urskiljas, dels företagens inre kostnadssänkande åtgärder, dels strukturella åtgärder i antingen vertikala eller horisontella samarbetsformer. Sammantaget kommer den svenska industrin, och framför allt de exportinriktade företagen, framöver troligen att bli än mer betydelsefulla för Sveriges ekonomi, utveckla högre effektivitet och bli väsentligen en mycket mer integrerade i den internationella ekonomin. Samtidigt kommer de att sysselsätta klart färre anställda i Sverige. Ett exempel på det senare är att nästan samtliga expansionsinvesteringar idag sker utomlands.

Strukturomvandlingen i Sverige avsnitt 2.6

228 SOU 199167

De allmänna förutsättningarna till affärsmässig utveckling bestäms i stor utsträckning av strukturomvandlingen i samhället. Genom att dels vara följsam i förhållande till den, dels leta efter marknadsmöjligheter strukturomvandlingens framsida, så bidrar företag aktivt till samhällets totala och nödvändiga omdaning. Strukturomvandlingen kommer att fortsätta i samma förändringstakt som tidigare. Det är en successiv process, som leder till att andelen sysselsatta inom industriell verksamhet kommer att minska i Sverige och andelen inom service- och tjänstesektorerna kommer att öka. Idag är 33 % av arbetskraften verksam inom industriell verksamhet och 67 % inom tjänstesektom. Prognosen för år 2000 pekar på en fördelning 2773, alltså en fortsatt betoning av tjänstesektorn. En stor del andel av tillväxten i service och tjänster är hänförligt till de strukturförändringar som industriföretagen genomgår. Genom att industrifdretagen väljer att koncentrera sig mot sin kämaffár ökar samtidigt utrymmet för andra att specialisera sig och sälja insatstjänster. Motsvarande strukturförändringar sker inom den offentliga sektorn, varför det totala utrymmet för specialisering ökar inom området service och tjänster.

Tillvaratagandet av mänskliga resurser avsnitt 2.7

Dagens och morgondagens generation har andra krav på arbetet än de som gick ut i arbetslivet för 10 20 år sedan. Det som värderas är inte bara anställningstrygghet utan också ansvar, utveckling, medbestämmande och självständighet. Företag som medvetet försöker utveckla sin arbetsorganisation skaffar sig såväl en uppenbar konkurrensfördel om morgondagens

SOU 199167 229

arbetskraft, som bättre möjligheter till genomförandet av verksamhetslaffársidén.

Fler arbetshandikappade avsnitt 2.8

En rad olika faktorer talar för att antalet arbetshandikappade med behov av särskilda stödinsatser kommer att fortsätta öka under 1990-talet.

a Den nu dämpade ejieärágan på arbetskraft kan leda till ett minskat

intresse för att se arbetshandikappade som en resurs och del arbetsav kraften.

b Utbudet av arbetsuppgifter förändras. Samhället får ökad specialien sering, enklare arbetsuppgifter försvinner, rationalisering och mer arbetsintensiv produktion flyttar i ökad utsträckning utomlands. Sammantaget minskar detta arbetsmöjlighetema för arbetshandikappade såväl i näringslivet som i den offentliga sektorn.

c När det gäller sammansättningen av arbetskrafien kommer ungdoms-

kullama att minska samtidigt som antalet i åldrarna 45 64

personer kommer att öka på arbetsmarknaden. En osäkerhetsfaktor i arbetskrañprognosen är hur invandringen kommer att utvecklas.

d Arbetsmarknadspølitikens roll och inriktning. Under 1980-talets senare hälft betonades arbetslinjen. I skenet av obalanserna i den svenska

ekonomin under inledningen av 1990-talet har arbetslöshetens och

arbetsmarknadspolitikens betydelse för inflationsbekämpningen kommit att uppmärksammas än tidigare i den politiska debatten. mer

230 SOU 199167

De arbetsmarknadspolitiska insatserna för arbetshandikappade skall i första hand inriktas mot att skapa arbete i det reguljära arbetslivet, där bl a lönebidraget är ett viktigt instrument. De ökade kraven på utbildning och kompetens förväntas ge de interna arbetsmarknadema en ökad betydelse. Samtidigt kan detta medföra ökade svårigheter för de grupper, t.ex. arbetshandikappade, som skall komma in i arbetslivet.

e En battre arbetsmiljö Sammantaget kan nu aktuella och planerade

åtgärder på arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet förväntas bidra till att under 1990-talet utveckla god arbetsmiljö i vid mening. Detta en skulle i så fall innebära att utslagningen från arbetslivet kan stoppas och leda till en bättre situation för de arbetshandikappade som har upp ett arbete. Det ñnns dock uppenbara risker för att utvecklingen med ett ökat arbetsgivaransvar för rehabilitering, ev sjuklön och differentierade arbetsgivaravgifter samtidigt leder till att arbetshandikappade kommer att möta nya hinder när det gäller att ta sig in i arbetslivet. Arbetsgivare kommer i ökad grad att värna om sina redan anställda och samtidigt bli ytterst försiktiga och prövande vid nyanställningar. Detta kommer utan att drabba de grupper som står utanför arbetslivet.

t Hairdikappølitiska ambitioner Principerna om full delaktighet och jämlikhet har under 1980-talet också varit vägledande för en del fortsatta reformer på handikappområdet. Under senare år har dock debatten om samhällets insatser inom olika områden kommit att präglas av krav på förnyelse, återhållsamhet, effektivisering, målstyrning och decentralise- Under 1990-talet del dessa förväntas omsättas

ring etc. kan en av krav

i förändringar och nytänkande inom flera av samhällets sektorer. l denna

SOU 199167 231

utveckling kommer inte de handikappolitiska frågorna att automatiskt får framskjuten position. Fortfarande finns betydande klyftor mellan en handikappade och icke handikappade i möjligheterna till arbete och sysselsättning. Under 1990-talet kan också fortsatt avinstitutionalisering liksom en en fortsatt utveckling medicinsk och social rehabilitering förväntas skapa av behov av arbete för handikappade som hittills står helt utanför arbetslivet. Användningen av ny teknik och nya möjligheter till arbetsanpassning skapar också bättre förutsättningar för arbete åt handikappade, vilka tidigare inte alls kommit i åtanke för arbete. Detta gäller främst grupper bland psykiskt utvecklingsstörda, psykiskt sjuka, flerhandikappade och missbrukare. Samtidigt är detta grupper som drabbas särskilt hårt av de växande kraven på kompetens och flexibilitet i arbetslivet.

g Fler handikappade invandrare Dessa grupper kommer troligen att öka under 1990-talet dels genom strukturförändringama i arbetslivet, dels genom en fortsatt stort antal flyktingar.

Offentliga sektorns omdaning avsnitt 2.9

Det är orimligt att anta att stora delar av det som idag utförs i monopolliknande miljö kommer att utföras under konkurrens. Härvid kan förväntas konkurrens mellan olika offentliga verksamheter, konkurrens mellan offentliga och privata verksamheter samt konkurrens mellan privata verksamheter. Under 1990-talet kommer den offentliga sektorns förnyelse bl att a beröra följande frågor rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän,

232 SOU 199167

den offentliga sektorns strukturella uppbyggnad och vilka kämafiärer den skall koncentrera sig på. För att klara detta krävs att de s k beställar- och producentrollema utvecklas. När detta sker kommer det att bli ett ökat utrymme för alternativa produktionsformer och olika lösningar. Entreprenader och upphandlingar kommer därvidlag att få framträdande roller.

Miljö och etikfrågorna hamnar i fokus avsnitt 2.10

De etiska frågorna blir betydelsefulla vad avser det interna förhållningssättet, agerandet i affärsmiljön och framsyntheten i miljöarbetet. Etiken formuleras inte inifrån en organisation utan bestäms av externa samhällskrafter. Det råder inte alltid heller harmoni mellan vad som är lagstiftarens mening och samhällskraftemas uppfattning. Troligen är det så, att engagemanget i miljöfrågor kommer att nå full genomslagskraft under 1990-talet. Konsumenten kommer att i ökad omfattning efterfråga produkter som framställs med miljöacceptabla metoder, och som innehåller material som före, under och även efter användningen har den minsta menliga påverkan på miljön.

Arbete åt arbetshandikappade ur ett internationellt perspektiv avsnitt 2.11

Under 1980-talet ökade medvetenheten om handikappades behov och rättigheter till arbete runt om i världen. En rad särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för handikappade har utvecklats i form av lagstiftningsåtgärder, yrkesinriktad rehabilitering, lönebidragsanställningar, särskilda arbetstillfällen rn m. Den svenska arbetsmarknadspolitiken är unik

SOU 199167 233

så tillvida att den rymmer flertalet av dessa olika åtgärder för handikappade. I de flesta andra länder återfinner man någon eller några av åtgärderna. Sammantaget kan konstateras att man i många länder sedan långt tillbaka under 1900-talet anordnat särskilda arbetstillfällen för handikappade i mer eller mindre industriella och välorganiserade former. Skyddat arbete för handikappade förekommer också som begrepp och företeelse världen över. I många länder har rests ökade krav på ekonomisk effektivitet för det skyddade arbetet. Detta har lett till ett utbrett internationellt intresse för att utveckla såväl foretagsledningsmetoder och kompetens som affärsmässighet och den ofta dåligt utvecklade marknadsföringen. Härvid har man på många håll också börjat se över möjligheterna till att genom olika samordnade insatser nå ett bättre resursutnyttjande. Samhalls utveckling har i detta sammanhang väckt ett mycket stort intresse. Samhall har också givits en ledande ställning i den internationella organisationen IPWH. - Handikapporganisationema m intressenter i flera länder har engagerat sig för att det skyddade arbetet skall ökad status och betraktas ges en som riktigt arbete. Det finns idag också tydliga internationella tendenser till att det skyddade arbete i ökad utsträckning betraktas del arbetssom en av marknadspolitiken. Under 1990-talet kan det i det internationella perspektivet särskilt de allmänt ökade ambitionerna att integrera handikappade i arbetslivet förväntas påverka utformningen och inriktningen det av skyddade arbete på olika sätt. Samhalls försök med inbyggd verksamhet och entreprenader har härvid uppmärksammats.

Slutsatser av omvärldsbeskrivningen avsnitt 2.12

o Ett medlemsskap i EG Samhalls kommersiella roll. Samhalls gynnar verksamhetsidé kan samtidigt bli intressant för EG.

234 SOU 199167

Den internationella konkurrensen kan ge Samhall ökade möjligheter till o tillverkning.

Samhall få inte bli en parkeringsñcka andra företag som om- 0 strukturerar sin verksamhet.

Det är förenat med mycket stora risker för Samhall att även fortsätto ningsvis vara starkt tillverkningsorienterat.

Den växande tjänstesektom kan ge Samhall möjligheter, inte minst på o Samhalls regionala spridning och ägarbild sektorn är grund av samt att arbetsintensiv.

Samhalls verksamhetsidé ligger i tiden. 0

90-talets arbetsmarknad kan förväntas präglas av fortsatta obalanser. o Trots brist på arbetskraft inom flera sektorer och insatserna på en arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet möter arbetshandikappade nya hinder när det gäller att ta sig in i arbetslivet. Behovet av särskilda arbetstillfällen för arbetshandikappade kommer att öka och då speciellt för svårt handikappade.

Efterfrågan på Samhalls kompetens kommer att öka till följd av ökade o ambitioner att handikappade ett jämställt liv med ickehandikappade. ge

Offentliga sektorns omdaning innebär betydande aftärspotential för o en Samhall.

SOU 199167 235 Samhall är väl rustat att möta framtida krav inom miljöområdet. 0 Internationellt står sig Samhall väl jämfört med motsvarande verksamo heter.

Kapitel 3 NULÄGESANALYS Verksamhetsidéns utveckling och förväntningarna på Samhallgruppen avsnitt 3.1 3.2 - I riksdagens beslut 1977 om bildandet av Samhällsföretag sedermera Samhall framhölls bl a följande beträffande inriktningen av ñretagsgruppens verksamhet och de arbetstillfällen som skulle erbjudas arbetshandikappade o Arbete som bygger på produktion av angelägna varor och tjänster och bidrar till utvecklingen av vårt lands samlade välstånd; o Avlönat arbete under så normala former som möjligt; o Jämnare tillgång på arbetstillfällen över landet; o Större enhetlighet ifråga om personalpolitik och anställningsvillkor; o Arbete för fler gravt arbetshandikappade;

236 SOU 199167

Ökad differentiering arbetsuppgifter; o av

o Förstärka de anställdas möjlighet att på sikt kunna ta steget över till annat arbete.

Samhall har sedermera sammanfattat dessa krav och förväntningar på vad Samhall skall åstadkomma i verksamhetsidén

Samhallgruppens verksamhetsidé är att ge meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade där behoven finns. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Företagsgruppens resultat mäts främst inom följande tre målområden

1 att arbetshandikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete i avsedd omfattning;

2 att de arbetshandikappades förutsättningar att få arbete hos annan arbetsgivare förbättras;

3 att behovet av statlig ersättning begränsas genom en positiv ekonomisk utveckling.

Medlet för uppnå de målen är affärs- och produktionsutveckling.

att tre

Samhallgruppens resultat avsnitt 3.3

I avsnittet görs en bred genomgång och analys av Samhalls måluppfyllelse inom de tre målområdena, liksom av hur medlet affärer utvecklats.

SOU 199167 237

Jämförelser görs med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade och samspelsformer med olika intressenter beskrivs. För resultatet väsentliga resurser som ledarutveckling, kompetensñrsörjning, personalinflytande och facklig samverkan belyses. Sammantaget konstateras att utvecklingen visat att riksdagens Erväntningar i den mån de går att mäta infriats 1980-198990. Antalet - arbetstillfällen för handikappade har ökat med 10 000 eller närmare 50 96. Samtidigt har administrativ och annan direktanställd personal minskat med 600 så andelen anställda arbetshandikappade har ökat från 79 till 86 96. Arbetstillfällena är jämnare fördelade över landet och i större utsträckning än tidigare förbehållna svårt handikappade. Nya och mer integrerade arbetsplatserformer har tillkommit. Affärsutvecklingen har bl lett till att a Samhall idag även kan erbjuda jobb inom service och tjänster. Övergångarna till anställningar hos andra arbetsgivare har femdubblats. En kraftig ekonomisk resultatförbättring har uppnåtts. Mätt per arbetstillfälle har kostnaden kunna sänkas med 20 eller ackumulerad totalt har en resultatñrbättring för IO-årsperioden med över 4 600 Mkr realt uppnåtts. De negativa värdeladdningama kring skyddat arbete har nästan försvunnit. Flertalet anställdas syn på sina arbetsplatser är positiv. De anställda numera

upplever stolthet över vad som produceras och att omvärlden allt

mer

känner respekt för deras arbete. Utvecklingen har samtidigt lett till ett allt

mer harmoniskt förhållande med övrigt näringsliv. Den positiva utvecklingen och måluppfyllelsen under 1980-talet, framför allt jämfört med riksdagens kravambitioner, tär inte tolkas sä att koncernen är färdigutvecklad och har uttömt sin potential. Det finns ytterligare potential inom skilda områden. En del av utvecklingsmöjligheterna ligger i koncernens hand själva att uppnå med ytterligare tid och arbete. Det gäller tex anställning fler av

238 SOU 199167

svårt handikappade, utveckling arbetsorganisation och förbättrade av planeringssystem för produktion. Andra möjligheter när det gäller att uppnå ytterligare ekonomiska resultatförbättringar är beroende av beslut från ägaren. Detta gäller t ex utvecklingen av en annorlunda affársstruktur och minskade administrativa kostnader under förutsättning att koncernen inte är bunden till riksdagen låst organisation med regionala företag. en av Andra möjligheter handlar hur Samhall kan möta en allt hårdare om internationell varukonkurrens och om andra arbetsgivare är villiga att anställa fler arbetshandikappade från Samhall.

sou 199167 239

Samhalls resultatutvecklig under 80-talet kan sammanfattas i följande tabell

197980 198586 198990

Antal arbetshandikappade anställda totalt 20900 27 571 30400 varav inbyggd verksamhet och entreprenader 85 300 850 Direktanställda 5 469 4 960 4 845 100 770 1 340

övergångar

Ekonomiskt resultat resultatprocent 142,9 121,2 111,9 kostnadarbetstillfálle 155 000 131 000 120 - 1990 års penningvärde 000 SEK total förbättring 197980- 4 671 miljoner - 8990 kronor

Samhällsekonmisk vinst för nytt jobb, sax 800 20 000 Försäljning MSEK 198586 Total intäkt MSEK 893 2126 2994 2100 5059 6999

240 SOU 199167

Avser halvåret januari-juni 1980 Avser juni 1981 2

Uppdragsgivarens och intressenternas synpunkter avsnitt 3.5

En bred enighet och ett positivt stöd har kunnat konstateras i riksdagen vad gäller Samhall under de gångna åren. Samhalls bedömning av synen behovet av merkostnadsersättning liksom utvecklingslinjema har överlag fått stöd genom åren. De första årens diskussioner om konkurrensfrågan har helt försvunnit. Det partiskiljande har varit volymen arbetstillfällen, där vissa partier velat gå längre än regeringen. AMS har stött uppbyggnaden och utvecklingen av Samhall under åren. Under 1990 har dock kunnat konstateras i vissa frågor delvis förändrad inställning. När det gäller en Handikapporganisationemas inställning så gör mångfalden organisationer bilden något splittrad. Dock har man aktivt stöttat tillkomsten och utvecklingen. För att kunna förverkliga målet att anställa fler gravt handikappade vill att sänkningen av riksdagens merkostnadsersättning man hejdas och vänder uppåt. Man vill se mer tjänste- och servicejobb liksom inbyggd verksamhet. De fackliga centralorganisationerna LO och TCO har vid tillkomsten och under hela 1980-talet varit tillskyndare till Samhalls nya organisation, verksamhet och uppgift i arbetsmarknadspolitiken. En bred samsyn finns också mellan de båda organisationerna i övergripande frågor. Från näringslivets organisationer finns idag en positiv syn Samhall och koncernen betraktas numera som en del av svenskt näringsliv. Mer inbyggd verksamhet förespråkas.

SOU 199167 241

Samhallgruppens tillgångar en sammanfattning avsnitt 3.6 - 0 Samhall har utvecklat ett kunnande på att tillvarata var och ens arbetsförmåga. 0 Samhall har en industriell erfarenhet inom många teknikområden. o Kunskaperna om förändringsprocesser och vilja att förändra och utveckla olika verksamhetsområden. o Infrastrukturen inom Samhall med en bred geografisk spridning. o Den finansiella styrkan och bra ekonomisk resultatutveckling inom flera regionala företag. o Den unika verksamhetsidén, vars know-how börjar efterfrågas även utanför Samhall.

0 Samhalls medarbetare med sin positiva syn till arbete och till Samhall.

o Satsningen på service och tjänster vilket vidgar utbudet arbetsuppav gifter.

0 En outnyttjad potential till skalfördelar vad avser marknadsföring,

produktutveckling och produktion.

242 SOU 199167

Kapitel 4

MOT ÅR 2000 SAMHALL

Samhalls roll på 1990-talets arbetsmarknad avsnitt 4.2

Samhall är en av flera särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetshandikappade, vilka har målsättning att arbetshandikappade skall som få och behålla ett arbete, i första hand i det reguljära arbetslivet. Under 1990-talet vill Samhall möjligheten till arbete för alla grupper vara arbetshandikappade som inte kan beredas arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall skall härvid erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete där behoven ñnns. För del kan Samhall utgöra en viktig en utvecklingsresurs och en kortare tids arbete inom Samhall är ett steg ut eller tillbaka till det reguljära arbetslivet. För andra kan ett arbete inom Samhall vara ett mera långsiktigt alternativ till förtidspensionering. Samtidigt finns en avgränsning mellan ett arbete inom Samhall och

sysselsättningsformen vid arbetsmarknadspolitiken I Samhall

sidan av handlar det om ett avlönat arbete där den anställde efter en generös inskolningstid minst på halvtid deltar i arbetsgemenskapen. Samhalls nisch som resurs för de arbetshandikappade förutsätter ett nära samarbete med andra aktörer arbetsförmedlingar kommuner, och som försäkringskassan I en kompletterande roll kan Samhall erbjuda andra arbetsgivare och försäkringskassor tillfälliga arbetsträningsplater, knowhow och arbetsanpassning m m.

Rolllördelning mellan arbetsmarknadsverket och Samhall avsnitt 4.3

SOU 199167 243

Inför framtiden har några olika alternativ för utvecklingen av rollfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och Samhall övervägts. Med utgångspunkten att varje företagorganisation skall eftersträva att utveckla och koncentrera sig på sin kämaffär bör nuvarande rollfördelning mellan arbetsmarknadsverket och Samhall i sina grunddrag bibehållas oförändrad förslag 4a. Detta förutsätter att de bägge organisationerna fortsätter att utveckla effektiviteten i sina respektive uppgifter samtidigt samspelsformerna vidareutvecklas. En viktig förutsättning för ett väl som fungerande samarbete är att samarbetspartnema har tydliga och väl avgränsade roller. I det regionalalokala samarbetet kan detta manifesteras i någon form av kontrakt mellan arbetsmarknadsverket och Samhall. Förutom rollfördelningen kan kontrakten dokumentera gemensamma mål, organisation, uppföljning, utvärdering för samarbetet. Även resurser, m m fortsättningsvis förutsätts verkstädernaarbetsställenas samrådsgrupper, med företrädare för arbetsförmedlingen och företaget m utgöra en viktig grund för samspelet. Förslag b andra rekryteringsvägar. För framtiden torde kommunerna få ett ökat ansvar för sysselsättningsskapande och förberedande insatser som ligger utanför arbetsmarknadspolitikens medel. Mot denna bakgrund kan förväntas att det tillskapas en hel del nya kommunala m aktiviteter för att hitta och utveckla vägarna till arbete. En del sådana aktiviteter, med oftast oavlönade arbeten, har redan etablerats i form dagcentrens av utegrupper,omsorgemasarbetsanpassare,kommunalasysselsättningsprojekt m m. I detta sammanhang finns uppenbara risker för att kommunerna m driver och utvecklar sysselsättningsverksamheter, och så småningom former av avlönat arbete, som man egentligen inte har naturlig kompetens för. För att möta detta skulle en väg kunna vara att Samhalls arbetstillfällen delvis skulle kunna användas direkt av kommuner och landsting för tillfälliga

244 SOU 199167

arbetsförberedande insatser eller för mer stadigvarande arbeten. En sådan ordning skulle lämpligen innebära att en bestämd andel, tex 15 20 %, av de arbetstillfällen Samhall kan erbjuda inom den finansiella ram som fastställts av riksdagen, kan disponeras av kommuner och landsting. Härvid förutsätts dock att arbetsförmedlingen ansvar för att bistå även svårt handikappade inte minskar. Tvärtom skulle detta vara en väg att i ökad utsträckning nå de grupper svårt handikappade som inte är registrerade som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och Samhalls arbetstillfällen skulle härvid komma fler svårt handikappade till del. Samtidigt kan en sådan ordning förstärka helhetssynen i rehabiliterings- och stödinsatsema. Samhall-ansvar för Övergångarna Wrslag c. Arbetet med övergångama speglar klarare än något annat område effekterna av rollfördelningen mellan AMV och Samhall. Hittillsvarande erfarenheter talar för en tydligare rollfördelning mellan AMV och Samhall när det gäller ansvaret för Övergångarna. Detta skulle innebära att Samhall i första hand svarar för allt ifrån arbetsförberedande och motivationshöjande insatser till att medverka till att finna nya jobb för de anställda som vill och kan övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det senare kan ske bl a genom att jobberbjudande ordnas via utnyttjande av kundkontakter och relationen till samarbetspartners i inbyggd verksamhet. Detta innebär också att Samhall avsätter ytterligare resurser t ex i form av arbetskonsulenter för arbetet med övergångama. När arbetsförmedlingens insatser bedöms som önskvärda för att finna ett nytt lämpligt arbete anmäls och registreras den Samhall-anställde som ombytessökande hos arbetsförmedlingen, vilken då

med utnyttjande av sina resurser lönebidrag m m försöker finna ett nytt

arbete. Detta skulle också på ett tydligare sätt än hittills visa vilka och hur många Samhall-anställda arbetsförmedlingen har att avsätta nödvändiga resurser för i sitt arbete. Förslaget bör på sikt öka antalet övergångar.

SOU 199167 245

I avsnittet tydliggörs också avgränsningen mellan lönebidrag och Samhall-anställning.

Behov av arbetstillfällen och målgrupper avsnitt 4.4

Sett till behovet av arbete för handikappade och alternativa möjligheter skulle det vid slutet av 1990-talet säkerligen behövas fördubbling av en antalet arbetstillfällen hos Samhall för att dagens ambitioner skulle kunna uppfyllas. Det är dock inte realistiskt att räkna med en sådan expansion av Samhalls verksamhet. Sett till Samhalls faktiska nu överblickbara möjligheter, affärsmässigt, ekonomiskt, organisatoriskt etc, skulle Samhall vid slutet av 1990-talet kunna ha omkring 35-40 000 arbetshandikappade anställda. Ökade krav kommer att ställas på Samhall när det gäller att bereda arbete för arbetssökande med svårare arbetshandikapp. Detta gäller såväl psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda, socialmedicinskt arbetshandikappade som flerhandikappade. Samhalls framtida målgrupper kommer bl a att innehålla

o Fler yngre relativt välutbildade personer med svårare funktionshinder

och med liten arbetslivserfarenhet.

o Fler äldre, lågutbildade med förslitningsskador. I vilken utsträckning denna grupp kommer att efterfråga Samhall-jobb kommer dock att variera betydligt lokaltregionalt beroende på den allmänna arbetsmarknadssituationen.

246 SOU 199167

Fler yngre med svårare funktionshinder som t ex psykiskt utvecko lingsstörning med begränsad yrkesutbildning ofta till serviceyrken, och utan arbetslivserfarenhet eller med enbart vistelse i dagcenter som bakgrund.

socialmedicinskt arbetshandikappade med begränade arbetso Fler yngre livserfarenheter och dålig skolbakgrund.

Fler arbetshandikappade personer med tidigare yrkeserfarenheter från 0 tjänstesektom, såväl den privata offentliga. I denna grupp kommer som att ingå fler äldre tjänstemän, vars utbildning inte längre är gångbar.

Fler arbetshandikappade med invandrarbakgrund och flyktingar med 0 fysiskapsykiska skador härrör från krig, förföljelse m m. som

För att Samhall skall kunna förbehållas svårt handikappade kommer även framöver att finnas behov av att vid rekryteringen prioritera vissa grupper. Prioriteringarna mellan olika kan dock behöva varieras över tiden. grupper Dessutom kan på sikt övervägas behovet av att variera prioriteringarna regionalt. För att denna styrning rekryteringen skall nå avsedd effekt av krävs dock samtidigt en utveckling verksamheterna, samspelsformer m av för Samhall, arbetsförmedlingen olika aktörer inom den yrkesinrikm m

tade rehabiliteringen. Åtgärder för detta redovisas närmare i avsnittet.

Det utvecklande arbetet avsnitt 4.5

Inom den personalpolitiska området finns inom Samhall i stort de kunskaper och teorier behövs för ett aktivt personalutvecklings- och som

SOU 199167 247

rehabiliteringsarbete. Här står koncernen alltså inte på samma sätt som när det gäller affärsutvecklingen inför omvärldsförhållanden och frågeställnya ningar. Inför 2000-talet kommer den stora personalpolitiska uppgiften att bestå att hitta ännu effektivare sätt att uppnå det som beskrivs i olika av och riktlinjer. Strategiema får inte trivialiseras och delas i program upp separata frågor som hanteras utan helhetssyn. Frågor kring personal, arbetsmiljö. arbetsorganisation rn m måste integreras med affärs- och verksamhetsutvecklingen, val av affärer och tekniska lösningar. Affärsutvecklingen är än viktigare förutsättning för personalutvecklingen och en vice Nya metoder kommer att behövas för t ex verksamhetsplaneversa. ring, resursñrdelning och resultatuppföljning. Förändringsarbetet skall ge-

nomföras underifrån i bred samverkan och i samförstånd. Men det måste

stödjas av och utgå från koncerngemensamma strategier. Det utvecklande arbetet kännetecknas av såväl individens utveckling som den utvecklande arbetsplatsen arbetsorganisation.

Individens utveckling bestäms av

o behovet av utveckling i egen takt, o förekomsten av individuella handlings- och utvecklingsplaner, o trygghet, o information och inflytande över det egna arbetet.

Viktiga delar i den utvecklande arbetsplatsen är

o arbetet och dess organisation o den lilla arbetsgruppen med grupporienterat synsätt, o skapa förståelse för förnyelse och förändring,

248 SOU 199167

o företagshälsovården, o möjligheter till flexibla arbetstider, o kamratstöd, o teknisk arbetsanpassning med användande av ny teknk.

Det goda arbetet inom Samhall skall under 1990-talet lännetecknas av

0 självständighet, 0 inflytande, 0 lärande, o gemenskap, delaktighet och trygghet.

Detta leder till utveckling och rehabilitering där de individuella målen kam uppnås i egen takt.

För arbetslaget innebär målet med det goda arbetet att gruppen

0 får större befogenheter, 0 tar ansvar, 0 aktivt medverkar i produktionens utformning och i ñrändringsarbetet, 0 får bättre möjligheter att ge kamratstöd.

För arbets- och företagsledningen innebär det goda abetet möjlighet attt förbättra måluppfyllelsen både när det gäller meningsfulla och utvecklande arbeten, övergångar och ökad produktivitet och kostnadseffektivitet.

Arbetstagarinllytande och fackligt arbete avsnitt 4.0

SOU 199167 249

En viktig förutsättning för 1990-talets förändringsarbete är att anställda på allaa nivåer inom företagsgruppen ges möjlighet att med och påverka vara planeringen inför förändringarna. Detta förutsätter också en aktiv medverkan från de fackliga organisationerna. Mot denna bakgrund skall samarbetet med de fackliga organisationerna på alla nivåer präglas av en positiv attityd och en öppenhet för samförståndslösningar. De fackliga organisationerna skall också ges praktiska förutsättningar och stöd för att driva sin verksamhet. .Med utvecklingen av nya verksamheter kommer att behövas successiv en anpassning av det fackliga inflytandet, avtal till helt avtalsomm m nya råden. Härvid har Samhall och de fackliga organisationerna ett ömsesidigt intresse av att stabiliteten i avtalsförhållandena vidmaktshålls.

Avvägning mellan övergångar och fasta arbetstillfällen avsnitt 4.7

Sammantaget skulle en betydligt större inriktning på övergångar innebära minskade möjligheter för Samhall att erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete för de svårt arbetshandikappade. Det handlar alltså att den om grundläggande utformningen Samhalls verksamhetsidé bör stå fast inför av år 2000. insatserna under 1990-talet bör därför inriktas på att utveckla

Samhalls skicklighet i att generera arbete och rehabilitering genom aktiv

aürsutveckling och resurser avsättas för att kunna bibehålla dagens ambitioner med övergångar om 3 6 av de anställda. Genom registrerimg fullt ut av de anställda som själva skaffar arbete torde denna andel öka något. Under 1990-talet bör metodiken i arbetet med Övergångarna utvecklas. Härvid bör bl a prövas nya modeller t att som ex en grupp anställda övertar och driver verksamhet med visst stöd från Samhall.

250 SOU 199167

Former för Samhall-arbete avsnitt 4.8

Samhall bör eftersträva att kunna erbjuda ett varierat utbud av arbetsformer med allt från egna arbetsplatser till hos andra arbetsgivare fullt ut integrerade arbetsformer. På medelstor ort vid slutet av 1990-talet skulle en utbudet av Samhalls arbetstillfällen kunna se ut enligt följande

o En egen Samhall-arbetsplats o Entreprenader 0 Inbyggd verksamhet Stödfunktion för 0 Vissa lönebidragsanställda enligt avtal med arbetsförmedlingen - Kooperativeget företag med tidigare Samhall-anställda - Kommunala m sysselsättningsverksamheter -

Under 1990-talet bör Samhall eftersträva en utveckling av samtliga dessa former för Samhall-arbete. Därutöver bör ñmias en öppenhet för att pröva och experimentera med former t vad avser ägarförhållanden, nya ex allianser med utomstående företag m m. Härvid skulle t ex kunna prövas den inbyggda verksamheten kan utvecklas med alternativ där Samhall om och samarbetspartnem tillsammans äger och driver en inbyggd verksamhet, där samarbetspartnem utnyttjar och bekostar vissa rehabiliteringsplatser för sina anställda. Det övergripande målet om integrering skulle också delvis kunna uppnås genom att det reguljära arbetslivet flyttas in i Samhalls verksamhet. Detta skulle kunna vara en modell att utveckla på glesbygdsorter med små möjligheter till utveckling av såväl lönebidragsanställningar inbyggda verksamheter och entreprenader. Det är dock viktigt att som

sou 199167 251

försök sker i kontrollerade former och att utgångspunkten alltid måste dessa Samhalls uppgift att bereda arbete för arbetshandikappade. vara 1989 års handikapputredning har uppmärksammat behovet av sysselsättningsformer vid sidan arbetsmarknadspolitiken. Skall Samhall medverka av i någon sådan sysselsättningsform bör huvudmannaskapet ligga någon förslagsvis hos kommunerna. Däremot bör Samhall mot annanstans för de arbetsrelaterade inslagen i verksamheten. Ett ersättning kunna svara alternativ kan att Samhall står för kontakter med andra arbetsgivare vara för typ inbyggd verksamhet, där mindre grupper har sysselsättning en av på olika ställen i arbetslivet.

Affärsutveckling avsnitt 4.9

Det är viktigt att de arbetsuppgifter som Samhall erbjuder så långt som möjligt överensstämmer med kraven och förväntningarna från de arbetssökande som behöver Samhall. I praktiken betyder det att Samhall måste anpassa sin affärsutveckling så att den blir följsam i förhållande till strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden. Vidare är det viktigt att utbudet av arbetsuppgifter är tillräckligt diversifierat så att arbetssökandens olika erfarenheter och kompetenser kan tillvaratas inom ramen för Samhalls verksamhetsidé. Genom detta matchas även de yngre arbetstagarnas värderingar med arbetets inriktning. Affärer som medför varierande arbetsuppgifter stimulerar till personalutveckling. Därigenom byggs automatiska personalpolitiska strävanden i affärsvalet. Affärer som innehåller ensidiga och monotona arbetsuppgifter behöver däremot ytterligare personalutvecklingsinsatser för att kompensera det svaga affärsvalet.

252 SOU 199167

När det gäller den kommersiella marknaden är det viktigt att Samhall befinner sig på framtidsmarknader. Detta ger förutom en starkare ekonomisk potential även strategiska fördelar genom att Samhall därigenom kan attrahera intressanta samarbetspartners. Det ökar i regel också självkänslan hos de anställda. Det är vidare centralt att välja affärer där Samhall har förutsättningar att bli effektivt inom ramen för det gjorda valet. Omvärlden bestämmer kraven för Samhalls effektivitet. För morgondagens effektivitet krävs betydande kunskap i försäljning, ordermottagning, kundrelationer, konkurrensbevakning, produktions- och materialstyming m m. För att klara detta krävs alltid en viss kritisk massa av grundkompetens. Den redovisade omvärldsbeskrivningen visar på ökade krav att ha en mer homogen verksamhet. Större volym, ökad uthållighet och högre kompetens kombinerat med unikitet och kundengagemang är nödvändigt för att klara morgondagens påfrestningar. Den pågående affärsutvecklingen inom Samhall måste därför tydligt ha de ovan nämnda kriterierna som ständiga ledstjärnor vid val av marknader och produkter. Utifrån Samhalls verksamhetsidé blir det naturligt att ta tillvara de

möjligheter som strukturomvandlingen erbjuder se avsnitt 2.6. Av-

vägningen mellan industriell verksamhet och servicetjänster inkl skog blir därför ett strategiskt beslut för Samhall. Det gär naturligtvis inte att i exakta tal ange en framtida volym, som ytterst blir beroende av marknaden och kompetensen.

Däremot anger ett beslut en inriktning av hur resurserna bör styras. Samhalls huvudstrategi för affärsutveckling mot år 2000 blir att bromsa sig ur delar av konglomeratet och samtidigt gasa för att bli större inom

SOU 199167 253

vissa aftärsverksamheter och då speciellt inom service- och tjänsteverksamheter. Samhallkoneemen kommer dock även år 2000 vara verksam inom Servicetjänster, Egna produkter och Legotillverkning, med men en annan fördelning. Den långsiktiga inriktningen är att Samhall på koncemnivd har följande grundstruktur

0 servicetjänster 35-40 % 12-16 miljoner timmar inkl. skogträdgård

o egna produkter 20 % 7-8 miljoner timmar

o underleverantör 40-45 % 14-18 miljoner timmar lego inkl förpackn

En intressant kombination i ett långsiktigt perspektiv år självfallet att utnyttja synergieffekter mellan de tre strukturerna. Detta att t genom ex erbjuda service och tjänster som en förlängning legoprodukt. Faktuav en

rering, reservdelslager, manualer, uppdateringar av ritningarregister och

transporter kan vara tilläggstjänster som erbjuds produktlegokund. Vilka affärsområdenbranscher Samhall vid möjlighet ska välja är ett arbete som pågår kontinuerligt inom ramen för den löpande koncemplaneringen och den kontinuerliga affársutvecklingen. För det fortsatta arbetet föreslås följande inriktning i gruppering av koncernens nuvarande drygt 100 affarssegment

ServiceTjänster

254 SOU 199167

2. Lokal industri Industri-allianser 4. Konsument och distribution

Samhalls framtida organisation avsnitt 4.10

Kraven på Samhalls företagsorganisation måste vara att den som ett effektivt medel kan medverka till att genomföra verksamhetsidén. Följande generella villkor kan därför formuleras för organisatoriska lösningar inom Samhall

arbetsplatserna skall finnas geografiskt utspridda fn i 250 kommuner 0 som hittills över landet där behoven finns

ett diversifierat utbud av affärsområden bör möjliggöras i varje uppo tagningsområdelän för att ge den arbetssökande valmöjlighet

kraftfull affärsutveckling är nödvändig för att nå tillräcklig orderingo en äng och därmed kunna genomföra verksamhetsidén

de skilda Samhallenhetema, fn drygt 410, skall på ett effektivt sätt kunna 0 samverka med den lokala samhälleliga strukturen, exempelvis arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvård och socialtjänst

de valda organisatoriska lösningarna skall stödja affärsmannaskap och o affärsutveckling samt minimera administrativa kostnader och därigenom bidra till att förbättra Samhalls ekonomiska resultat

SOU 199167 255

den valda affärsinriktningen inom de skilda Samhallenhetema skall öka 0 förutsättningarna för rekrytering av prioriterade grupper och att åstadkomma övergångar

organisationen mellan koncemledning och den enskilda arbetsplatsen kan 0 med beaktande angivna villkor variera utifrån affärsmässiga av ovan förutsättningar

Utifrån omvärldsbeskrivningen och nulägesanalysen kan det konstateras att den regionala organisationsstrukturen inte är tillräcklig för att kunna ta tillvara Samhalls koncemstyrka. det förstärks av den kvarstående resultatspridningen mellan dagens länsvisa företag, som trots påtagliga förbättringar under 80-talet, uppgår till 30 40 resultatprocentenheter. En resultatprocent motsvarar på koncemivå ca 35 Mkr. Den lösning som förefaller vara optimal för genomförandet av Samhalls verksamhetsidé är att utnyttja olika organisatoriska lösningar som

o att bibehålla en grundläggande regional struktur med möjlighet till vissa fusioner

o att införa koncerngemensamma affársföretag med samlat för ansvar personal och affärer för alla verkstäder inom ett aftärssegmentaffärsområde där skalfördelar i kundbasproduktion kan nås

o samverkansformer inom Samhall, t ex mellan regionala företag i form av gemensamma marknadföringsföretag för försäljning och produktutveckling

256 SOU 199167

o samverkansformer med externa företag; exempelvis i form av joint

venture bolag for teknikutveckling, utlandsförsäljning, etc

I detta organisationsperspektiv förblir den regionala grundstrukturen basen även under 1990-talet. Det avgörande för tidsperspektivet fram till år 2000 är dock att Samhall ges förutsättningar att organisera sig utifrån vad som är optimalt i olika situationer. Det kan ha att göra med skalfördelar i den interna administrationen, produkters livscykler, marknadsetableringar, skalfördelar i produktion, marknad och produktutveckling, närhet till kunder samt att minska overhead genom att inte vara bunden till att ha kompletta företag i varje län oavsett antal anställda. Det avgörande är således att organisatoriska lösningar inte är ett självändamål eller på annat sätt utgör begränsningar för att kunna genomföra verksamhetsidén. De organisatoriska lösningarna skall vara ett stöd för verksamhetsidéns genomförande. För att kunna genomföra Samhalls verksamhetsidé är det rimligt att räkna med att koncernen har något annorlunda struktur år 2000. Det är en dock viktigt att betona att den stora geografiska spridningen av arbetsplatser över landet skall finnas kvar och att ett diversifierat utbud av olika

affärerarbetsuppgifter skall eftersträvas i varje upptagningsområde. På

en medelstor ort skall också de olika formerna egen respektive inbyggd verksamhet och entreprenader av Samhalls verksamhet finnas represente-

rad se avsnitt 4.8.

Genom att dra slutsatser från tidigare resonemang och erfarenheter kan följande konstateras beträffande samverkan affärer organisation

lokal tillverkning och allianser med mindre företag lämpar sig bäst i de o regionala företagen

SOU 199167 257

0 engagemang på internationella marknader där skalfördelar, kombinerat med skräddarsytt genomförande, blir avgörande, lämpar sig bäst i koncemgemensamma affársñretag

o engagemang inom servicetjänster lämpar sig bäst i de regionala företagen

o riksengagemang inom servicetjänster är också bäst lämpade att genomföra inom de regionala företagen. Sådana engagemang kräver dock koncemgemensam profilering, minimiprissättning och produktutveckling

0 även integrering av allt mer tjänsteladdade produkter lämpar sig bäst i de regionala företagen. En lämplig strategi därvidlag är att de regionala företagen integrerar delar av sin varu- och tjänsteproduktion t ex genom att addera tilläggstjänster till en produkt.

Det avgörande är inte att nu exakt peka ut den framtida affärs- och företagsstrukturen. Den här rapporten syftar till den kommande att ange inriktningen på övergripande nivå. Avgörande är dock att Samhalls styrelse kompetens och befogenheter även den inre organisatoriska ges att styra

strukturen för att helt kunna ta ansvar gentemot ägaren riksdagen för den

uppgift som tilldelats företagsgmppen inom svensk arbetsmarknadspolitik. Klart är att bundenheten till nuvarande geografiska organisation med krav på ett komplett företag i varje län och samtidigt diversiñerat affarsutbud i länen statsmakterna merkostnader. Den inte heller i ger ger övrigt tillräcklig möjlighet att begränsa den kvarstående resultatspridningen mellan länsföretagen. Men framför allt begränsar geografisk organisaen tion koncernens affärsmässiga möjligheter fullt nå tillräcklig att ut

258 SOU 199167

orderingång till rimliga kostnader i den kommersiella omvärld Samhall torde få möta under 90-talet. I omvärldsanalysen betonas att kostnadseffektivitet kap. 2.5 är nödvändig för företag på sikt vill överleva. Krav på kostnadseffektivisom måste ställas både i produktionsprocessen och vid bedömningen av vilka tet overheadkostnader Samhallkoncemen kan bära. Det nya EG från 1993 kan förväntas medföra att allt fler företag slås ut har en hög kostnadsnivå. som Det blir ännu svårare att fungera underleverantör från Sverige oavsett som Sverige ansluter sig till EG eller inte. Det kommer att behövas längre om serier att fördela kostnaderna på än vad som en eller ett par Samhallfabriker i ett län förmår producera. Samhall kan inte heller ha lägre priser än internationella konkurrenter eller högre merkostnadsersättning från statsmakterna än verksamhetsidén motiverar. En flexibel företagsorganisation är således nödvändig för att nå skalfördelar, kostnadseffektivitet, minskade overheadkostnader och för att klara den internationella konkurrensen inom flera affärsområden. Det måste också ñnnas en rak linje från affärsområdet mellan tillverkning och ut på marknaden, som måste bli alltmer internationell även för Samhall. För att utvecklas som underleverantör behöver Samhall också gå in i allianser med företag inom EG för att kompensera att koncernen enbart är hemmatillverkare. För skapa trygga jobb för fler arbetshandikappade och nå en att ytterligare resultatförbättring krävs möjlighet till en mer pluralistisk organisation än vad hittillsvarande speciallagstiftning för Samhall möjliggör. Organisationen måste således få ett medel som anpassas efter vad vara för respektive utvecklingsperiod är mest optimalt för att förverkliga som verksamhetsidén till lägsta möjliga kostnad. Statsmaktema föreslås genom ändring nuvarande speciallagstiftning för Samhall och de regionala av stiftelserna koncemstyrelsen befogenheten att besluta i samtliga inre ge

sou 199167 259

organisationsfrågor. Denna befogenhet kan sedan, i den utsträckning kompletteras med regler i speciallagstiftningen statsmakterna så önskar, ocheller riksdagsuttalanden utformningen av Samhalls versamhet. Detta om gälla regler att Samhall som hittills skall ha många kan t ex som anger arbetsplatser spridda över hela landet samt ett brett utbud av arbetsuppgifter och verksamhetsformer. Befogenheten i organisationsfrågoma skall däremot innebära att Samhall får organisationen mellan de många, spridda anpassa arbetsplatserna och moderföretaget med utgångspunkt från vad som erfordras för förverkliga verksamhetsidén till lägsta möjliga kostnad. att Ovanstående organisationsutveckling avses givetvis inte förverkligas vid enda tillfälle utan inriktning for Samhalls utveckling under 90ett anger en talet, där förändringstakten och omfattningen prövas i den ordinarie koncemplaneringsprocessen och i samverkan med de fackliga organisationema.

Samhalls bidrag till andra företags rehabiliteringsverksamhet avsnitt 4.11

Försäljning av tillfälliga arbetsplatser och arbetsträning till försäkringskassor och andra arbetsgivare skall ses som ett komplement till Samhalls ordinarie verksamhet och får inte ut över kämverksamheten. Omfattningen är beroende av Samhalls kommersiella förmåga, men bör inte överstiga ca 5 av antalet ordinarie arbetstillfällen inom företagsgruppen. Den lämpliga nivån blir således beroende av hur mycket kärnverksamheten byggs ut. Självfallet påverkas utvecklingen av den efterfrågan som finns i samhället, vilket just nu som följd av politiska beslut om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är växande.

260 SOU 199167

Rehabiliteringsverksamheten med försäljning av tillfälliga arbetsplatser och arbetsträning påverkar kompetensutvecklingen och systematiken i personalarbetet på ett positivt sätt. En ny roll och utvecklingsmöjlighet för Samhall är också förmedling av kunskap och erfarenheter inom personalutvecklings- och rehabiliteringsområdena till andra arbetsgivare. Detta föreslås systematiseras och omfatta olika rehabiliteringsmetoder och systematiskt personalutvecklingsarbete, produktionsuppläggning och arbetsanspassning, utveckling av arbetsorganisation och den psykosociala arbetsmiljön De senaste åren har Samhall även byggt upp intressant m m. kunskap om mångkulturell samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.

Framtida kompetensförsörjning avsnitt 4.12

För att möta ökad konkurrens och ökade krav från marknaden måste Samhall fortsatt satsa på investering i viktiga nyckelgrupper med erfarenhet och kompetens inom sina specialistområden. De fortsatt ökade kraven på industriell mognad och affärsmässigt utvecklingsarbete förutsätter ökad kvalitet i ledningskompetens, teknik, marknadsföring och personalutvecklingarbetsmiljö. För produktionstekniker, beredare och marknadsförare grupperna kommer Samhall att ha ett ökat behov även antalsmässigt för att genomföra de förändringar som krävs under l990-talet. För att uppnå det goda arbetet måste företagshälsovårdens resurser i vissa företag kompletteras. Den förtydligade rollfördelningen vad gäller övergångar kräver troligen arbetskonsulenter mer generellt inom företagsgruppen. Den volymtillväxt som föreslås leder också till ett ökat personalbehov främst i form av arbetsledare. Denna ökning av behovet av direktanställda kompenseras dels av en kompetensutveckling av de arbetshandikappade, så att de kan överta

SOU 199167 261

ytterligare arbetsuppgifter, dels en vidareutveckling av den administrativa processen och de administrativa hjälpmedlen, något som leder till ett minskat behov av administrativ personal.

Lika stora krav på individuella utvecklingsplaner måste ställas när det gäller de direkt anställda, som ställs vad avser de arbetshandikappade. Det är också ett viktigt instrument för att behålla dessa grupper. Avsnittet beskriver även några allmänna kännetecken på framtidens ledarskap. Ledarrollen innebär en ökad resultatorientering kring hela verksamhetsmålet med tydliga och mätbara mål, som kan brytas ner och följas upp på varje nivå. Huvudvikten kommer att ligga vid att som ledare ha förmåga att skapa visionema och tydliggöra dessa i organisationen. Till detta kommer ökade krav på öppenhet i dialogen och lyhördhet för medarbetarnas behov och reaktioner. En viktig strategi blir att satsa på ett marknadsorienterat synsätt med känsla för såväl medarbetarnas förutsättningar och behov som för kundernas efterfrågan och krav. Som ledare blir i linje härmed uppgiften att driva en arbetsorganisatorisk förändring särskilt central. Tillgången på kompetenta och välmotiverade chefer koncernens är en av

viktigaste förutsättningar för måluppfyllelse. Chefsförsörjning och ledar-

utveckling tillhör de kämfrågor som har fortsatt hög prioritet. Kraven på chefsprofil och ledarskap förtydligas ytterligare. En naturlig bakgrund är inriktning på affärsutveckling och näringsliv med ett men uttalat krav på mänskligt intresse och god förmåga att utveckla organisationen utifrån de anställdas behov.

262 SOU 199167

Ett byte mellan chefsuppgifter och specialistfunktioner måste bli en naturlig del i planeringen och en kultur som stimulerar ökad chefsrörlighet behöver byggas upp. Huvudinriktningen i ledarutvecklingen blir mer av idéutveckling, lärande och förändringsarbete. Den orienteras i ökad utsträckning mot individens behov och förutsättningar. Introduktion, utvecklingssamtal och utvecklingspartner får en framträdande roll.

Styrning, resultatutveckling och finansiering avsnitt 4.13

En gjord analys visar att f inga motiv finns att initiera förändringar i n statsmakternas styrning av Samhall med volym arbetstillfällen och tillhörande merkostnadsersättning. För att få en ökad flexibilitet föreslås dock att Samhall får möjlighet att årligen avvika med två procentenheter från beslutad timram såväl uppåt som nedåt. En möjlig resultatförbättring för Samhall skulle under, i rapporten angivna förutsättningar, kunna leda till en resultatperocentnivå på 95 - 98 % jämfört med dagens 112 % för driften. Potential finns i viss mån inom nuvarande strukturer t genom att mer investera i MAMPS och ex kvalitetsstyrning, genom att ytterligare utveckla organisationen inom och mellan de regionala företagen matris samt visa resultatförbättringar i de regionala företag som idag kräver högre merkostnadsersättning än genomsnittet. Den stora potentialen för att komma ner till dessa resultatnivåer finns emellertid i ändrad företagsorganisation enligt förslag i en avsnitt 4.10 skapar förutsättningar for bättre affärer och därmed ovan som intäkter och arbetstillfällen samt minskade overhead-kostnader. Vad den interna ekonomistyrningen blir det med mer blandade avser organisationsformer naturligt utvecklat redovisa verksamheten i att mer

SOU 199167 263

traditionella balans- och resultatmått. Det underlättar också jämförelsen företag i branscher utanför Samhall och är inte minst av vikt med samma vid utveckling affärsorienterad organisation. en mot en mer Samhalls affärsmässiga relationer bygger oftast på kalenderårsbasis. Att då ha det statliga budgetåret räkenskapsår skapar både externa och som interna problem. En övergång till kalenderår, som gäller för andra företag, föreslås därför. inte tiden mellan Samhalls bedömning och behovet För att merkostnadsersättning och genomförandeår skall bli för lång föreslås av också att behovet prövas i tilläggsbudget I som presenteras för riksdagen kalenderåret istället för budgetpropositionen. i slutet av -

Juridisk ñiretagsform avsnitt 4.14

särskild framställan till regeringen 1990-08-23 föreslagit Samhall har i en att regeringen skyndsamt utreder en ändrad företagsform för stiftelsema inom Samhallkoncemen. De regionala företagen föreslås omvandlas till i aktiebolag. Förslaget motiveras bl a av att affarsförutsättningama förbättras och därmed främjas verksamhetsidén. Kunder och leverantörer inte minst utomlands känner till stiftelseformen. Samhall drabbas också av extra skatt på grund av stiftelseformen. Riksrevisionsverket RRV har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till riktlinjer för användningen av stiftelseformen för statlig verksamhet. Stiftelseformen kan enligt RRV innebära stora risker vid näringsverksamhet, framför allt för kunder och leverantörer eftersom ett regelverk saknas och därmed en allmän osäkerhet i affärsrelationer råder. I rapporten förordar RRV som förstahandsaltemativ att stiftelsema inom Samhallkoncemen ombildas till aktiebolag.

264 SOU 199167

Regeringen har för övrigt i årets budgetproposition bil. 2 prop 199091 100, uttalat att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform. För sådan verksamhet bör bolagsformen övervägas. Sammantaget talar såväl ekonomi- och sakskäl som formella skäl samt senare års praxis och syn på affärsdrivande statlig verksamhet för att

aktiebolagsformen tillämpas fullt ut inom koncernen. Några nackdelar sett

utifrån Samhalls verksamhetsidé kan påvisas, vilket också framhållits från olika intressenter inkl handikapprörelsen. Bortsett från smärre stämpelskatt uppkommer heller inga nämnvärda extra kostnader.

Styrelsernas roll och sammansättning avsnitt 4.15

Det är statsmakterna som numera helt har ansvaret för Samhalls verksamhet och finansiering. Uppdragsgivama regering och riksdag utövar sitt ansvar genom att besluta om nivån på merkostnadsersättning och volymen arbetstillfällen, och genom att regeringen utser styrelse och VD i moderföretaget Samhall. De regionala företagens styrelser utses både av landstingen 5 ledamöter och Samhall 6 ledamöter efter vissa givna regler. Samhall utser VD i de regionala företagen och Samhalls styrelse beslutar om ansvarsfrihet för de regionala styrelserna och VDama, men kan trots detta inte påverka vilka representanter landstingen utser. Samhall har enligt lag fått den sk anvisningsrätten, vilken innebär att Samhall kan ta över beslut från regionala företag. Anvisningsrätten representerar ett tungrott administrativt system att behöva utnyttja som rimmar illa med dagens och morgondagens Samhall. Därför föreslås att inför nästa mandatperiod 1992-07-01 moderföretaget Samhalls styrelse i sin helhet utser ledamöterna i de regionala företagens styrelser. En allsidig

SOU 199167 265

sammansättning i de regionala styrelserna är viktig. Detta kan tillgodoses genom att formerna regleras i speciallagstiftning. Koncemstyrelsens sammansättning förändrades 1989, medan de regionala företagens styrelser prövats sedan 198283. Styrelsemas storlek och sammansättning är en typisk ägarfråga. Både på grund av detta skäl och den nyligen gjorda översynen berörs inte närmare moderföretagets styrelse och dess sammansättning. När det gäller de regionala företagens styrelser för vilkas verksamhet Samhall har ansvaret anser Samhall däremot liksom riksdagens arbetsmarknadsutskott att en översyn bör ske inför nästa mandatperiod 1992-07- 01. De principiella övervägandena som här förs fram vill Samhall därför se beaktade av regeringen eller dess särskilda utredare så att förändring en kan ske o rn kommande mandatperiod. Av effektivitetsskäl föreslås de regionala styrelserna minskas något. Med adjungerande representanter utses till dessa f n 624 personer. Den nya sammansättningen bör representera en bred kompetens och utgöras av samhällsrepresentanter i form av politiker föreslagna i landsting, personer med erfarenhet av styrelsearbeteföretagsledning inom näringslivet, företrädare ñr moderbolaget, representant för AMV, samt representanter för

regionala fackliga huvudorganisationerintema fackliga representanter.

Samhall har skyldighet till öppenhet och behovnav kontakter med olika samhällsorgan och intressenter. Om de regionala styrelsemas storlek förändras är Samhall berett att inrätta någon form kontaktorgan på av regional nivå som följer verksamhetens utveckling. I dessa kontaktorgan kan återfinnas representanter för de fackliga huvudorganisationema på länsplanet, handikapporganisationema och eventuellt andra intressenter.

266 SOU 199167

Kapitel 5

SAMHALLS FRAMTIDA ROLL, MÅL OCH UTVECKLINGSLIN- JER

Yttre förutsättningar för förverkligandet av Samhalls strategier avsnitt l

En förutsättning för att förverkliga strategiema med det goda arbetet och samtidig rehabilitering arbete är att koncernen får vidareutvecklas genom företag. Samhall är beroende av varu-tjänstemarknalema och måste som sig till dess förutsättningar. anpassa Det kräver vidare långsiktighet i planeringen och kontinuitet i att skapa förtroende med kunder och för att investeringar i marknader och i byggnadermaskiner skall kunna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta gäller all företagsverksamhet men är särskilt viktigt för Samhall. En andra förutsättning är att finansieringen som hittills sker i form av en generell och individbaserad merkostnadsersättning direkt från ägaren till Samhall.

Samhall är en av landets största företagsgrupper nr 5 eler 6, varför det

är viktigt att ägaren i form regering och riksdag har ettdirekt inflytande av över verksamhetens inriktning och volym.

SOU 199167 257

För Samhall skall kunna nå fler svårt handikappade krävs att en effektivare uppsökande verksamhet än hittills eftersom delar av denna målgrupp ofta inte är anmäld arbetssökande. Samhall har utgått från som den nuvarande rollfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och att Samhall behålls i stort sett. AMVs beställarkompetens, inklusive uppsökande insatser bör dock härvid vidareutvecklas. Till viss del kan detta ersättas med kommunerlandsting får direkt tillgång till en mindre del av de arbetstillfällen riksdagen medgivit och finansierat. Samhall bör som producent av arbetstillfällen samtidigt fördjupa förmågan att anpassa jobben till respektive individs förutsättningar och utveckla professionalismen som företag.

För nå ekonomiska resultatförbättringar under 1990-talet med

att samtidig måluppfyllelse vad gäller det goda arbetet och angiven rekrytering av svårt handikappade förutsätts att ägaren riksdagen ger koncernen - frihet att anpassa den inre företagsorganisationen efter vad affársstrukturen successivt kräver och för att minska nödvändiga administrationskostnader. Strategiemas förverkligande är givetvis också beroende av hur omvärlden utvecklas i form av Sveriges internationella konkurrenssituation, kostnadsläget i Sverige, konjunkturen och de för Samhall beräknade om nya marknaderna kan nås. Slutligen handlar det om Samhall-koncemens egen samlade företagsledningsförmåga.

En summering av förslagen avsnitt 5.2

268 SOU 199167

Enligt direktiven för utredningen skulle Samhalls grundläggande uppgift; att bereda meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade där behoven finns, inte ändras. Under utredningsarbetet har det inte heller framkommit något tyder på att det ñnns anledning ifrågasätta denna som grundläggande uppgift. Det skall ske genom produktion av efterfrågade varor och tjänster på en internationell marknad. Genom detta finns det heller inga skäl till att ändra den övergripande målstrukturen för Samhall.

Målparametrama; o verksamhetsvolym o övergångar o ekonomiskt resultat

bör därför vägledande för den övergripande styrningen även under 90vara talet. Detta föreslås förenas med kvalitetsmâlet om det goda arbetet.

Samhall föreslår följande utveckling mot år 2000; sammantaget

Samhall skall erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade där behoven finns

behovsanalysen talar för betydande ökning av antalet arbetstillfällen en inom Samhall. Begränsningarna ligger i Samhalls kommersiella och organisatoriska förutsättningar. Med hänsyn härtill bedömer Samhall det möjligt att år 2000 kunna arbete år 35-40 000 arbetshandikapge pade

SOU 199167 269

beroende på avvägningar beträffande affärsmässiga förutsättningar, närvaroutveckling m m ges Samhall möjlighet att årligen avvika med +-2% från den av ägaren beställda volymen timmar för arbetshandikappade anställda

rekryteringen styrs mot olika svårt handikappade grupper av

andelen övergångar till anställningar hos andra arbetsgivare skall årligen ligga i intervallet 3-696. Detta förutsätter förstärkta insatser och nya metoder

det utvecklande arbetet, där hömstenama är ett grupporienterat arbetssätt och ett vidgat hänsynstagande till varje individs stödbehov, betonas

det fackliga inflytandet vid verksamhetsidéns genomförande stärks

Samhallverksamhet planeras till fabrikerkontor, entreprenader egna och hos andra företagorganisationer inbyggd verksamhet omvänt samt inbyggd verksamhet

möjlighet öppnas för att en grupp arbetshandikappade anställda kan ta över och driva egen verksamhet med Samhallstöd

10. Samhall kan mot särskild ersättning stöd, ge dels till sysselsättningsformer i kommunal regi, dels till i lönebidragsanställningar personer efter beställning från arbetsförmedlingen

270 SOU 199167

grundläggande rollfördelningen mellan AMV och Samhall bör 11. den behållas

12. mätt i antalet timmar för arbetshandikappade anställda kommer koncernens affársstrukturering att innebära en betydande ökning av servicetjänster, minskning andelen lego och en området en av utveckling andelen egna produkter av

affärsområdena tillsvidare i fyra huvudområden, prelimi- 13. grupperas Servicetjänster, 2. Lokal industri, Industri allianser, 4. närt Konsument och distribution.

Samhall fullföljer och utvecklar formerna för försäljning av tillfälliga 14. arbetsplatser och kunskapsstöd vad arbetsrehabilitering. I detta avser ingår även att Samhall kan erbjuda tjänster vad avser arbetsanskaffning åt sysselsättningsverksamhet i kommunal regi

kompetensförsörjningen koncentreras mot de områden som följer av 15. Samhallsgruppens förändringsbehov

inom Samhall kräver resultatorientering och forändringsbe- 16. ledarrollen nägenhet

Samhalls verksamhet finansieras affärer och statlig merkost- 17. genom nadsersättning

räkenskapsåret ändras till kalenderår, varvid regeringensriksdagens

18. budgetprövning tidigareläggs

SOU 199167 271

19. Samhallföretagen ändrar juridisk företagsform från stiftelse till aktiebolag

20. Samhalls koncemstyrelse möjlighet att besluta om och förfoga ges över företagsorganisationen, vilket blir ett medel för att uppnå de Övergripande målen och får en pluralistisk struktur

21. Samhalls koncemstyrelse ges mandat att utse samtliga ledamöter i de regionala företagens styrelser på motsvarande sätt som sker i andra företagsgrupper. sammansättningen bör representera en bred kompetens och utföras samhällsrepresentanter i form av politiker av föreslagna av landsting, personer med erfarenhet av styrelsearbeteföretagsledning inom näringslivet, företrädare för moderbolaget, representant för AMV samt för regionala fackliga huvudorganisationerintema fackliga representanter. Formerna för hur Samhall inhämtar förslag, utser ledamöter och antalet bör prövas av statsmakterna och regleras i speciallagstiftning

22. speciallagstiftningen för Samhall anpassas till ovan föreslagna förändringar varvid verksamhetsidén tydligt anges

23. Samhall planerar för en fortsatt reducering av den statliga merkostnadsersättningen. Om föreslagna förändringar i organisationen m m genomförs är målet att uppnå ett behov av merkostnadsersättning i nivån 95-9896 av lönekostnadema för arbetshandikappade anställda

Av dessa 23 punkter som beskriver Samhalls utveckling innebär punkterna

11 och 18-22 förslag till förändrade förutsättningar För Samhalls

272 SOU 199167

verksamhet, vilka har att beslutas av regeringriksdag. Punkterna l och 17 är bekräftelser på att Samhalls verksamhetsidé respektive ñnahsieringsform bibehålls oförändrade. Punkterna 5 och 23 beskriver ambitionsnivån för den resultatutveckling Samhall avser att planera efter och successivt underställa regeringriksdag inför respektive budgetperiod under förutsättning att föregående punkter bifalls. Punkterna 6-10 och 12-16 innebär förändringarutveckling verksamheten, vilka Samhall har att besluta om av på egen hand.

KUNG-L. BIBL.

1991; 10 l 4

,.7c.j§i_0 M

$§

Statens offentliga 1991 utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33.Branden SallyAlbatross. Den 9-12januari1990. . Finansielltillsyn.Fi. Fö. . Statens roll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittadeersättning förideellskada.Ju. . - Miljölagstiftningen i framtiden.M. 35.Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftrtingen i framtiden.Bilagedel. inomsjukpenningförsäkringen. . Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. 36.Nykunskap ochförnyelse. C.

Utvärdering SBU.StatensBeredning av för Ut- 37.Räknamedmiljön Förslag till natur- och . värdering medicinskmetodik. av miljöräkenskaper. Fi.

Sportsligochekonomiskutvecklinginom trav- 38.Riknamedmiljön Förslagtill natur- och

ochgaloppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi.

Beskattning haftföretag.Fi av 39.Säkrare förare.K.

9. Lokalasjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service- och stabsfurrktioner ny - 10.Afñrstidema.C. organisation av stödettill myndigheter och rege-

ILAffHrstiderna.Bilagedel.C. ringskansli. C.

12.Ungdomochmakt.C. 4l.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 13.Spelreglema påarbetsmarknaden. A. organisation av stödettill myndigheter och rege-

14.Denregionalabil- ochkörkortsadminislrationert. K. ringskansli. Bilagedel. C.

15.Informationens roll som handlingsunderlag 42.Aborterade fostu, S. - m.m. styrningochekonomi.S. 43.Denframtidalänsbostadsnämnden. Bo.

16.Gemensamma regler lagstiftning,klassifrkationer 44.Examination kvalitetskontroll som i högskolan. U. ochinformationsteknologi. S. 45.Páföljdsfrágor. Frigivningfrånanstalt, m.m. Ju.

17. Forskning ochutveckling epidemiologi, kvalitets- 46.Handikapp, Välfärd,Rättvisa. säkring och Spris utvecklingsprojekt. 47.På våg exempel förändringsarbeten inom - 18.Informationsstruktur för hälso-ochsjukvården en verksamheter för psykiskt störda. utvecklingsprocess. S. 48.Bistånd genom internationella organisationer. UD.

19.Storstadens trañksystem. Överenskommelse om 49.Bistånd internationella organisationer. genom trafikochmiljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala biståndets organisationer.

Malmöregionerna. K. UD Bist-ând 20.Kapitalkostnader inomförsvaret. Nya former för 50. genom internationella organisationer.

finansiellstyrning.Fö. Annex Sverige ochu-länderna i FN en återblick. - ZLPerSonregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och UD

massmedieomrádena, Ju. m.m. 51.Bistånd genom internationella organisationer.

22. Översyn av lagstiftningen träfrberravara. om Annex Särsmdier. UD.

23.Ett nytt BFR Byggforskningen på90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. - 24.Visstgardetan Del 2 och C. 53.Forskning och teknikförflyget. F6.

25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försökenmed 54.Skola skolbarnsomsorg helhet.U. av - - en en friarenämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö

26.Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En ochutveckling UNCED1992. M. analys rättslägetochdetstatligaregelverkets av 56.Kompetensutveckling en utmaning. A. roll.C. - 57.Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistrâd.

28.KonkurrensenSverige i en kartläggning konkur- 59.Konkurrens av för ökadvälfärd. Del rensförhållandena i 61branscher. Del och l C. Konkurrens för ökadvälfärd. Del

29.Periodiska halsoundersökningar i vissastatliga, Konkurrens för ökadvälfärd. Bilagor. C.

kommunala ochlandstingskommunala anställningar.60.Olika ändalika Om invandranmgdomar i det men C. mångkulturella Sverige. C. 30.Särskolan primärkommunal -en skola.U. 61. Statens bostadskredltnamnd organisation och 31.Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år2000. dimensionering. Bo.

U. 62.Vissa särskilda beträffande integritetsfrågor 32.Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. M. skyddetpåADB-omrâdet. Ju.

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63.Tillsynenöver hälso- och sjukvården. S. 64.A11 förvalta kulturmiljöer. U. 65.En samordnat vuxenstudiestüd. U. 66. Hemslöjdi samverkan. 67.Samhalli går,i dag, i morgon. A.

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

arbetslivs-, forsknings- och Den regionala bil- ochkörkorrsadmirtistrationen. [14] Personregistrering inom Storstadens uafrksystem. Överenskommelse massmedieomrádena, m.m. [21] om ersättning för ideell skada. [34] trafik och miljöi Stockholms- Göteborgs- ochMalmö- HIV-smittade - Påföljdsfrágor. Frigivning från anstalt, [45] regionerna. [19] m.m. Vissasärskilda frågor beträffande integritetsskyddet Säkrare förare [39]

på ADB-omrâdet. [62] Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Finansiell tillsyn. [2]

sportslig och ekonomisk utvecklinginom trav- och Statens roll vid främjande av export. [3] zalopvsponen. [7] Biståndgenom internationella organisationer. [48] Beskattning av lcraftföretag. [8] Biståndgenom internationella organisationer. Annex Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Treexpertrapponer. [27] Biståndgenom internationella organisationer. Annex Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Sverige och u-ländemaFN i en återblick.[50] - räkenskaper. [37] Biståndgenom intemationella organisationer. Annex Räkna med miljön Förslag till och miljönatur- Särstudier. räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskatmingen. [52]

Försvarsdepartementet

Utbildningsdepartementet Kapitalkosmader inomförsvaret. Nya formerför

finansiellstyrning.[20] Särskolan -en primärkommunal skola.[30] Branden SallyAlbatross. Den 9-12januari1990. [33] Statens arkivdepåer. utvecklingsplan En till år2000.

Forskning och teknikförflyget [53] [31] Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44]

Skola - skolbarnsomsorg helhet.[54] - en Socialdepartementet An förvalta kulturmiljöer. [64]

Utvärdering SBU.Statens Beredning förUt-värde Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] av ring av medicinsk metodik. [6] Lokalasjukförsäkringsregister [9] Arbetsmarknadsdepartementet

Informationens roll som handlingsunderlag - styrning Flykting- ochimmigrationspolitiken. [l] ochekonomi.[15]. arbetsmarknaden. [13] Spelreglema Gemensamma regler lagstiftning, klassiñkationer och Kompetensutveckling utmaning.[56] - - en infonnationsteknologi. [16]. arbetslöshetsförsäkringen finansierings- Forskningochutvecklingepidemiologi, kvalitetssä- - - systemet. [57] hing ochSprisutvecklingsprojekt. [17]. Samhalligår,i dag, i [67] morgon. Infomrationsstrtrlctur förhälso-ochsjukvårdenen utvecklingsprocess. [l8]. Bostadsdepartemntet Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsakringen. [35] Ett nytt BFR - Byggforskningen på90-talet.[23] Aborterade [42] Den framtidalänsbostadsnämnden. [43] foster,m.m. Handikapp, Välfärd,Rättvisa.[46] Statens bostadskredimämnd - organisation och Pâ dimensionering. [61] väg- exempel förändringsarbeten inom

verksamheter förpsykisktstörda.[47] Tillsynen över hälso-och sjukvården. [63]

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Industridepartementet Översyn lagstiftningen av om lräñberrávara. [22] Ett nytt turistrâd.[58] Hemslöjdisamverkan [66]

Civildepartementet Aftärstiderna. [10] Aftärstidenla. Bilagedel. [11] Ungdomochmakt.[l2] Visstgardetan Del 2och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöken av med en friarenämndorgartisation. [25] Kommunala entreprenader. Vadär möjligt Enanalys av rättsläget och detstatligaregelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- rensförhâllandena i 61branscher. Del l och [28] Periodiska hälsoundersökningar suttliga, i vissa kommunalaochlandstingskommunala utställningar. [29] Ny kunskap ochförnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfurtktioner ny organisation av stödettill myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel.[41] Konkurrens förökadvälfärd.Del Konkurrens förökadvälfärd.Del Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.[59] Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det mångkulturella Sverige.[60]

Miljödepartementet Miljölagstifmingen i framtiden.[4] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. [32] Sveriges nationalrappon till FNs konferens miljö om ochutvecklingUNCED1992.[55] -

KUNGL. BlBL.

1991-10-1 4

STOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BIiSTÄLLNINGARZ ALLMANNA FÖRLAG KUNIHJANSI.m6 47 Smrxnnn M. TH. 08-73996 30. I-Axz08-739 48. 95 INFURMAIIONSBOKHANDELN, MALMHHHESUAIAN 5 vm BRUNKHH kusmkn. Smrmun M.