EG, kvinnorna och välfärden
Hänvisat till av
- Prop. 1993/94:147: Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar, avsnitt 2
- Prop. 1994/95:19: Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, avsnitt 3, 10.4 och 215
- SOU 1994:12: Suveränitet och demokrati betänkande. Bilagedel med expertuppsatser, avsnitt 204
- SOU 1994:72: Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension : förutsättningar och erfarenheter : rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen, avsnitt 7
- SOU 1996:43: Jämställdheten i EU : spelregler och verklighetsbilder : två expertrapporter till EU 96-kommittén, avsnitt 1994.8
- SOU 1997:153: Arbetskraftens fria rörlighet - trygghet och jämställdhet betänkande, avsnitt 1, 7.4.3, 208 och 258
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
EG, kvinnorna välfärden och
välfärd och Social jämställdhet mellan kvinnor och män i ett europeiskt perspektiv
BETÄNKANDE AV EG-KONSEKVENSUTREDNINGARNA: SOCIAL VÄLFÄRD OCH IÄMSTÄLLDHET
dä
Statens offentliga utredningar 1993: 1 17 Socialdepartementet
EG,
kvinnorna
välfärden
och
Social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män i ett europeiskt
perspektiv
Betänkande av EG-konsekvensutredningarna: Social välfärd och jämställdhet Stockholm 1993
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
Foto: Gert Knutsson s. 262, 348, 354, 362, 384.
Övriga TIOFOT0.
NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13524-8 Stockholm 1994 ISSN 0375250X
Till statsrådet och chefen
för
Socialdepartementet
Genom beslut den 18 februari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Westerberg, att tillsätta en kommitté S 1993:01 för utredning konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdhet mellan om kvinnor och män i Sverige vid olika former deltagande i den västeuropeiska av integrationen. Till ordförande utsågs generaldirektören Agneta Dreber. Ledamöter i kommittén har varit rektorn Boel Flodgren t.o.m. 1993-07-14, adj. professorn Lena Gonäs, t.f. professorn Lennart Nygren, författaren Marit Paulsen, förbundsordföranden Margareta Persson, riksdagsledamoten Lennart Rohdin och professorn Lotta Westerhäll fr.o.m. 1993-07-14. Sociologen Jan Larsson, JämO, har biträtt kommittén vid behandlingen av kapitel 6 Jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommittén har antagit namnet EG-konsekvensutredningarna: Social välfärd och jämställdhet. Kommittén har uppdragit ett antal experter att belysa vissa frågor, vilka redovisas i bilagor. Bilagorna 6 och 9 är med EG-konsekvensutgemensamma redningen, Samhällsekonomi Dir. 1993:3 och de redovisas separat. Bilagorna utgör komplement till betänkandet. För innehållet i bilagorna svarar författarett na själva.
Kommittén överlämnar härmed betänkandet EG, kvinnorna och välfärden. Stockholm i december 1993
Agneta Dreber
Lena Gonäs Lennart Nygren
Marit Paulsen Margareta Persson Lennart Rohdin Lotta Westerhäll Birgitta Laurent Kerstin Ödman Gia Kjellén
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Uppdrag och uppläggning av arbetet
1.1 Bakgrund
1.2 Avgränsningar och arbetssätt 20
1.3 Underlag för bedömningar 21
1.4 Betänkandets uppläggning
1.5 De olika alternativen 22 2 Olika system för välfärd 27 2.1 Välfárdspolitiska modeller i Europa 27 2.2 Finansiering av välfärd 2.3 Länderna är olika framtidsfrågorna likartade 36 men
2.4 Målkonvergens inte systemkonvergens 39
-
3 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och
jämställdhet
3.1 Integration och internationalisering 41
3.2 Direktinvesteringar viktiga för tillväxten 43
- 3.3 Den pågående strukturomvandlingen 49 3.4 Den ekonomiska och monetära unionen EMU 50 3.5 Den offentliga sektorn 51 4 EG:s sociala dimension 55 4.1 Vad den sociala dimensionen 55 avser 4.2 EG:s befogenheter enligt Romfördraget 5 8 4.3 Socialfonden 62
4.4 Den sociala dialogen 63
4.5 Den sociala stadgan 64
4.6 Det sociala handlingsprogrammet 65
6 Innehållsförteckning
4.7 Många intressen påverkar den sociala dimensionen 68 4.8 Hur har olika EG-initiativ påverkat utvecklingen i medlemsländerna 69 4.9 Ny grund för det framtida samarbetet 71 4.10 Ett nytt socialt handlingsprogram 75 4.11 Aktuella sakområden 75
4.12 Den sociala dimensionen i ett kvinnoperspektiv 78
4.13 Hur påverkas Sverige av samarbetet inom den sociala dimensionens område 79
Appendix 4:1 Den sociala stadgan 85 Appendix 4:2 Det sociala protokollet 93
Fri rörlighet för personer 99
5.1 EG:s gemensamma arbetsmarknad 99 5.2 Den nordiska arbetsmarknaden 104 5.3 Danmark del av både EU och Norden 106 - 5.4 Rörlighet en fråga om jämställdhet 107 - 5.5 EES en större arbetsmarknad 110 - 5.6 Gränskontroller 113 5.7 Ökar rörligheten 115
5.8 Social trygghet för personer som flyttar inom EES 119
5.9 Examina och behörighetsbevis 128
5.10 Hur påverkas Sverige av den fria rörligheten för personer 129
Jämställdhet mellan kvinnor och män 135 6.1 Villkor för kvinnor och män i EU:s medlemsländer och i Sverige 135 6.2 EG:s arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män 141 6.3 Kvinnors representation 148 6.4 EG:s påverkan på medlemsländerna 151 6.5 Hur påverkas förutsättningarna för jämställdhet vid olika alternativ 156
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 165
7.1 Bakgrund 165 7.2 EG-projekt inom handikappområdet 168 7.3 Handikappaspekter på olika samhällsomräden 171 7.4 Vissa frågor inom EG som påverkar villkoren för människor med funktionshinder 188
7.5 Utbildningsprogram inom EG 191
7.6 Handikapporganisationernas roll i Sverige, Norden och EU-länderna 195
Innehållsförteckning
7.7 Kvinnor med funktionshinder 196
7.8 Lagstiftning mot diskriminering 198
7.9 EG:s agerande i internationella handikappfrágor 201
7.10 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder de olika alternativen 203 av Appendix 7:1 Telekommunikation och handikapp 209 Av Clas Thorén
Appendix 7:2 Teknikfrågor 218 Av Gunnar Fagerberg, Handikappinstitutet
| 8 | Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv bedömningar - | 227 |
| Reservation | 233 | |
| Referenser | 241 | |
| Att läsa | 255 | |
| Kommittédirektiv | 257 |
Bilagor:
1 Harmonisering av socialpolitik inom EG 263 Av Ingalill Montanari, Institutet för social forskning
identiteten i framtiden 297
Denosvenska
Av Ake Daun, Stockholms universitet Internationella instrument om välfärd och jämställdhet 309 Av Bengt Lidal, Socialdepartementet Folkhälsosamarbete: Narkotika 315
Utdrag ur Gränskontroller och gränsfonnaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv, UDH
Hur påverkas det fHVaids-preventiva arbetet i Sverige av ett EG-medlemskap 329
Av Gunilla Fransson, Folkhälsoinstitutet EG:s aktionsprogram mot cancer 333
Av Ing-Marie Lindquist, Sveriges ledningsgrupp för samverkan
med EG:s aktionsprogram mot cancer
8 Innehållsförteckning
EG och tobaken 339 Av Paul Nordgren, Folkhälsoinstitutet
Förebyggande av olycksfallsskador 349 Av Lothar Schelp, Folkhälsoinstitutet
Läkemedel 355
Av Birgitta Bratthall, Socialdepartementet
Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens konsekvenser
av EES-avtalet och medlemskap i EGEU 363
Av Stefan Fölster, Industrins Utredningsinstitut och
Eva Lindström, Finansdepartementet Arbetsmiljöregleringen internationaliseras 365 Av Christer Eriksson, Arbetsmarknadsdepartementet EG-konsekvenser inom arbetsrätten 385
Av Cathrine Lilja Hansson, Arbetsmarknadsdepartementet
VÄLFÄRD och levnadsvillkor 1 VÄSTEUROPA 395 Av Mats Hallvarsson, redaktör
Sammanfattning
Uppdrag och uppläggning av arbetet
Utredningen om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdhet
mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former deltagande i den västeuroav peiska integrationen är en av flera utredningar som regeringen har tillsatt för att få fram underlag inför folkomröstningen. Vi har haft två frågeställningar som utgångspunkter för våra bedömningar:
1 Hur påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och
män i Sverige av EG:s regler och av samarbetet i övrigt
2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna
Konsekvenserna belyses i tre alternativ:
EES-avtalet - EU-medlemskap - Sverige utanför EES och EU. -
Betänkandet inleds med en beskrivning av olika välfärdssystem i Europa som
följs av en beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna. I kapitlen därefter
behandlas de Samarbetsområden inom EG är betydelse för kommitténs
som av uppdrag, den sociala dimensionen samt fri rörlighet för personer. Frågorna berörs dels allmänt, dels som påverkansfaktorer på svenska förhållanden med
de eventuella följder de kan medföra för social välfärd och för jämställdhet
mellan kvinnor och män.
De två nästkommande kapitlen berör jämställdhet resp. villkoren för männi-
skor med funktionshinder. EG:s påverkan på socialförsäkringarna redovisas i betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES. Den alkoholpolitiska kommissionen Dir. 1991:124 arbetar med konsekvenser EG för frågor berör alkohol. Vad av som
gäller narkotika hänvisas till rapport från Utrikesdepartementets handelsav-
en
delning Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv. Dess avsnitt om narkotika redovisas i bilaga 4.
10 Sammanfattning
Våra bedömningar återfinns i anslutning till varje kapitel och i kapitel
Olika system för välfärd
Olika länder har utifrån sin historia, traditioner och värderingar utformat sin
välfärdspolitik. Frågor rör välfärdssystem, deras finansiering och
egen som organisation är nationella. EG har inte gjort och förväntas inte göra, några
insatser för att välfärdssystemen i medlemsländerna skall bli lika. Trots olikheter i välfärdssystemens uppbyggnad har det visat sig att länderna
i Europa står inför likartade frågor vad gäller den framtida välfärden. Flertalet dessa frågor är inte oväntat kopplade till välfärdssystemens struktur och eller av finansiering. frågorna rör de pågående förändringarna De stora gemensamma i familjestruktur och levnadsmönster, demografisk struktur samt stigande sjuk-
vårdskostnader, hög arbetslöshet kombinerad med låg sysselsättningsgrad och
olika former av social utslagning. De sociala utgifterna uppgår i många EU-länder till närmare 30 % av BNP. Att dessa utgifter är så stora har lett till att inget land i dag är intresserat av att beslut hur medlen skall fördelas överlåts på ett övernationellt organ. Däreom mot har medlemsländerna ställt upp gemensamma mål för den sociala trygg-
heten. Det krävs inte att reglerna är identiska utan varje medlemsstat får försöka
uppnå målen med sina metoder. I målen ingår bl.a att varje land skall anegna sitt system till förändrade förhållanden som nya familjeformer och en passa åldrande befolkning. När de sociala, kulturella och framför allt ekonomiska förhållandena förändi ett land ändras också systemen. Det har visat sig att när länder reformeras sina välfärdssystem lånar de ofta idéer av varandra. rar Särskilt i lågkonjunktur då de ekonomiska ramarna för ett lands sociala en system utsätts för stora påfrestningar är det sannolikt att de lösningar ett land
beslutar att genomföra påverkas hur konkurrentländerna som också ofta
av är grannländer har löst motsvarande frågor. -
Att länderna utbyter erfarenheter och lånar idéer av varandra leder således
sannolikt än på lång sikt till att systemen konvergerar, dvs. mer och mer om börjar likna varandra. Trots att det inte finns några gemensamma regler för hur ländernas sociala system skall utformas sker sakta en likformning av systemen. Detta idéutbyte sker på frivillig väg och oavsett om ett land är med i EG eller inte. I studie bilaga 1 har visats att EFTA-länderna har närmat sig varandra en
mer i fråga om vissa undersökta socialförsäkringssystem än EU-länderna. Detta
beror sannolikt på att EFTA-länderna med undantag för Schweiz uppvisat
ganska likartade politiska maktförhållanden och förhandlingstraditioner på
arbetsmarknaden.
Sammanfattning 11
Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och
jämställdhet
I arbetet med att liberalisera handeln inom Västeuropa har Sverige varit en pådrivande kraft. Svenska politiker har vid olika tillfällen tagit beslut som varit en följd av ocheller påskyndat den pågående internationaliseringen. Oavsett vilken form av ankytning till EU Sverige väljer är landet redan på många plan informellt integrerat med andra länders ekonomier, främst med de västeuropeiska ländernas eftersom det är med dem som större delen av Sveriges utrikeshandel bedrivs. Den europeiska integrationen äger rum inom ramen fören fortgående strukturomvandling. Denna påverkar villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd oavsett om Sverige deltar i EES, blir medlem i EU eller står helt utanför det EG-baserade samarbetet. Sveriges deltagande i EES-samarbetet medför troligen att strukturomvandlingen går snabbare eftersom sektorer som tidigare varit skyddade från internationell konkurrens t.ex. bank- och försäkringsverksamhet, transportverksamhet och byggnadsmaterialindustrin genom avtalet öppnas för konkurrens. Ett EU-medlemskap påverkar troligen såväl hastigheten av som styrkan i strukturomvandlingen något ytterligare eftersom ett medlemskap innebär att även livsmedels- och jordbrukssektorerna utsätts för internationell konkurrens. Den fortgående internationaliseringen av näringlivet ökar det ömsesidiga beroendet mellan nationella ekonomier. De investeringar som görs de transav nationella företagen är centrala i denna process. Det svenska investeringsklimatet är avgörande för ekonomins fortsatta utveckling. Detta klimat påverkas av lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och infrastruktur liksom de politiska besluten villkoren för de ekonomiska om förbindelserna med omvärlden. Dessa måste präglas av så stor stabilitet som möjligt. Intresset för att investera i Sverige kan antas komma att öka genom EESavtalet eftersom Sverige blir del den inre marknaden. Den stabilitet i en av förbindelserna med omvärlden som är en nödvändig förutsättning för långsiktiga investeringar ger endast ett medlemskap. Ett EU-medlemskap innebär i jämförelse med EES-avtalet omedelbar statsen finansiell belastning i form av det nettobidrag Sverige skall betala till EG. som Med hänvisning till ett förbättrat investeringsklimat kan dock de offentliga intäkterna väntas öka. Vad gäller de samhällsekonomiska konsekvenserna hänvisas till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi Dir. 1993:3. Ett medlemskap i EU ställer vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, vilket kan påverka skatteintäkterna. Det rör dels mervärdeskatten, dels punktskatterna tobak, alkohol och mineraloljor. Varken EG eller den ekonomiska och monetära unionen, EMU, har synpunkter på ett land höjer, om
12 Sammanfattning
sänker eller behåller sitt skattetryck. Tekniskt sett kan Sverige ha vilket skattetryck som helst men konkurrensen mellan länder kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realikan ha. Sannolikt blir att sänka skattetrycket starkast om Sverige
teten pressen
står utanför gemenskapens samarbete eftersom Sverige då måste locka företag
att investera utanför gemenskapen. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunderskott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns i dag att återställa
en balansen i statens budget kommer under de närmaste åren sannolikt att spela en långt större roll för de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd än EGsamarbetets krav.
EG:s sociala dimension
Social välfärd och jämställdhet behandlas i EG inom ramen för den sociala dimensionen. Den sociala dimensionen har en koppling till den ekonomiska integrationen och syftar i första hand till att motverka negativa sociala effekter
den fria marknaden. Den sociala dimensionen innefattar välfärdsfrågor som av har samband med fria rörlighet. Arbetsmarknadens parter deltar i personers samarbetet. Samarbetet inom den sociala dimensionen avser huvudsakligen tre typer av åtgärder. Den första gäller viss lagstiftning med anknytning till den fria rörlig-
heten för tjänster, arbetskraft och kapital. EG:s regler i form av förord-
varor,
ningar och direktiv gäller fyra områden: personers fria rörlighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, arbetsmiljöregler samt arbetsrättsliga regler i syfte att underlätta den strukturomvandling den inre marknaden ger upphov till.
som
Det andra slaget samarbete är den sociala fonden, som ger ekonomiskt stöd
av
till utbildnings- och sysselsättningsskapande åtgärder. Den kompletterar med-
lemsländernas insatser för långtidsarbetslösa och grupper med särskilda svårig-
heter på arbetsmarknaden. Den tredje samverkan gäller stimulans till samarbete mellan länder typen av och är engagerade i sociala frågor och frågor rörande jämställdhet personer som nätverk, samarbeten mellan institutioner och experter, informations- och genom
erfarenhetsutbyten o.d. Ofta ingår samtliga typer av samarbete i handlingsproför särskilda grupper t.ex. funktionshindrade eller frågor t.ex. jäm-
gram - - ställdhet. -
Den sociala dimensionen har fortlöpande förstärkts i EG-samarbetet, särskilt i samband med beslut kring ytterligare fördjupning av det ekonomiska och politiska samarbetet. Sådana beslut har tagits framför allt sedan mitten av 1980talet i anslutning till att den inre marknaden skapades, då möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet rörande arbetsmiljöfrågor infördes och en
social stadga och ett socialt handlingsprogram antogs.
Sammanfattning 13
Maastrichtfördragets sociala protokoll ger ytterligare möjligheter till gemensamma regler på arbetsmarknads- och det sociala området genom lagstiftning eller kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Storbritannien deltar inte i dessa beslut på grund av sin negativa inställning till reglering arbetsen av marknaden. Det är svårt att förutse vad det framtida samarbetet inom den sociala dimensionen kan komma att innebära. Det beror på vad medlemsländerna själva beslutar. De samarbetar i EG när de anser att en fråga bäst behandlas genom åtgärder på EG-nivån eller när samarbetet inom EG i övrigt kan bidra till den nationella utvecklingen. Många välfärdsfrågor behöver lösas internationellt. Troligen kommer liksom hittills tyngdpunkten i samarbetet att ligga på områden har anknytning till som arbetslivet. Ett underlag till nytt socialt handlingsprogram har tagits fram och diskuteras även i Sverige. Den viktigaste frågan nu är bekämpningen av den höga arbetslösheten. Ett handlingsprogram för ökad ekonomisk tillväxt har antagits. Aktuella för det framtida samarbetet är även familjepolitiska frågor med anknytning till den fria rörligheten och folkhälsofrågor, vilka formellt infördes som samarbetsområde i och med Maastrichtfordraget. Någon harmonisering på dessa områden är inte att vänta. - I EES-samarbetet ingår alla EG:s regler rörande arbetsmarknads- och sociala frågor. Vidare väntas även EG:s framtida regler ingå i EES. De regler som beslutas utifrån det sociala protokollet tillkommer vid ett medlemskap, liksom folkhälsosamarbetet och den sociala fonden. Samarbetet i övrigt ingår i EESavtalet men blir beroende av beslut i enskilda fall och omfattar inte besluten om samarbetets inriktning. En viktig skillnad vid ett medlemskap är Sveriges fulla deltagande i samarbetet. Den sociala dimensionen ställer upp regler som gäller alla länder på den fria marknaden och som ger visst minimiskydd för arbetstagarna. Gemensamma regler minskar risken för att konkurrensen snedvrids genom att länderna sänker sina skyddsnivåer för att ge utrymme för produktion till en lägre kostnad. Vid ett utanförskap kommer troligen företagen i Sverige att kräva lättnader för att kompensera utanförskapet och hävda sig i konkurrensen. Sverige är bundet av andra internationella regler som begränsar möjligheterna för sådana åtgärder. Dessa regler är dock inte förknippade med några motsvarigheter till EG:s klagomålsprocedurer och sanktionsmöjligheter. Sverige avgör självt politiken rörande sociala frågor både vid EES och medlemskap så länge Sverige inte inför regler som ligger under miniminivåerna. Eventuellt kan någon detalj visa sig hindra vissa sätt att lösa frågor på. Problem kan uppstå om arbetsmiljö- och handikappintressen i något fall skulle kollidera.
14 Sammanfattning
Fri rörlighet för personer
EG:s regler om fri rörlighet för personer som genom EES-avtalet gäller inom
hela EES tillförsäkrar medborgarna i medlemsländerna och deras familjemed-
lemmar arbets- och etableringsrätt, likabehandling, sociala förmåner och pen-
sion oavsett till vilka länder de flyttar.
Den fria rörligheten för personer är numera utökad till att gälla även icke ekonomiskt aktiva. Dessa får dock inte ligga värdlandets välfärdssystem till last; de skall klara sig ekonomiskt på egen hand genom pension, studiemedel eller förmögenhet. De skall också ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet. En medborgare inom EES har rätt att resa till ett annat land inom samarbetsområdet för att där söka arbete och behåller då rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Rörligheten mellan EU-länderna är låg med undantag för arbetstagare med
universitetsexamen vilka visar en stadigt ökad rörlighet inte bara inom EU
utan över hela världen. Det finns inte några starka skäl att vänta sig en kraftig rörlighet till Sverige vid ett svenskt medlemskap, särskilt inte om Sverige har en hög arbetslöshet. Den fria rörligheten innebär främst ökad frihet på det individuella planet för en EU-ländernas medborgare.
Anställda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar som utnyttjar möjligheten att flytta mellan olika länder inom EES skall känna social trygghet. I det-
ta syfte skall de olika ländernas systern för social trygghet samordnas. En
arbetstagare är försäkrad i den stat där denne arbetar. Det gäller även om hon
eller han är bosatt i en annan stat inom samarbetsområdet. intjänade förmåner
kan exporteras, dvs. de betalas ut oavsett var inom EES den berättigade är bosatt. En medborgare inom EES som arbetar i Sverige åtnjuter samma rätt till sociala förmåner som svenska medborgare. I begreppet sociala förmåner ingår såväl socialförsäkringsförmåner som förmåner enligt socialtjänstlagen. De sistnämnda förmånerna kan dock i motsats till de förra inte exporteras. En arbetssökande vars pengar inte räcker till skall återvända till sitt hemland. Eftersom kommun har ansvaret för alla som vistas inom kommunen kommer en
dock arbetssökande att vara berättigad till stöd enligt socialtjänstlagen inte
en -
enligt EG-rättens regler enligt svensk lagstiftning. Sådant stöd får antas
men
utgå fram till awisningsdagen. Möjligheterna att flytta kan komma att sätta en gräns för hur stora avvikelser
i framtiden kan finnas mellan reallönen för viss typ arbetskraft i som en av Sverige och i EU-länderna. Det finns en växelverkan mellan lönespridning och flyttning. Ju större skillnaderna i lön för samma arbete är mellan olika länder
desto större är motivationen att flytta. Mot bakgrund av den pågående internationaliseringen finns det skäl att tro att
Sammanfattning 15
lönespridningen kommer att öka i Sverige även om landet står utanför EES och EU.
Det är svårt att förutse hur stor rörligheten bland pensionärer kommer att bli. Sannolikt kommer gruppen pensionärer som flyttar från Sverige att vara större än gruppen utländska pensionärer som flyttar till Sverige.
Jämställdhet mellan kvinnor och män
En förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män anses i Sverige vara
att ha ett eget förvärvsarbete som ger ekonomiskt oberoende. I ett europeiskt perspektiv har Sverige en hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Andelen kvinnor som deltidsarbetar är högre än i de flesta andra europeiska länder.
I alla EU-länder skaffar sig alltfler kvinnor utbildning och yrkesarbete. Familjerna blir mindre och efterfrågan ökar barn- och äldreomsorg. Principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete slås fast i Rom-
fördragets artikel 119. Sedan år 1975 finns ett direktiv om lika lön som året därpå kompletterades med ett direktiv om lika behandling av kvinnor och män när det gäller andra villkor i arbetslivet. De grundläggande reglerna på jämställdhetsområdet har senare kompletterats ytterligare.
Utslag i EG-domstolen bestämmer hur jämställdhetsdirektiven skall tolkas.
Domstolen har behandlat ett antal fall som har kommit att få stor positiv be-
tydelse för kvinnors ställning arbetsmarknaden. EG har ett tredje jämställdhetsprogram som gäller fram till år 1995. Programmet utgör ett försök att integrera jämställdhetsfrågor med EG:s samlade ekonomiska och sociala politik. Jämställdhetsprogrammet utgår från att kvinnors
ställning i framför allt arbetslivet skall stärkas. Enligt programmet skall också EG:s lagstiftning om jämställdhet förbättras. Mannens roll berörs endast marginellt.
Kvinnors makt, dvs. kvinnors representation och inflytande, är ett prioriterat
område i det tredje jämställdhetsprogrammet. EG-kommissionen har upprättat
ett nätverk för att främja detta arbete.
Sverige har i ett europeiskt perspektiv en stor kvinnlig representation i beslutande församlingar. Endast en EG-institution leds av en kvinna. Det är den ekonomiska och sociala kommittén.
För att få en bild av hur EG påverkat medlemsländerna jämställdhetsom-
rådet har vi skrivit till samtliga svenska ambassader i EU:s medlemsländer. Av
svaren att döma har EG i de flesta länder starkt påverkat ländernas arbete för
jämställdhet mellan kvinnor och män. Våra bedömningar utifrån de tre alternativen är att de flesta frågor som rör förutsättningarna för jämställdhet är nationella. Den svenska arbetsmarknaden genomgår strukturförändringar som påverkar både kvinnors och mäns möjligheter till arbete. Dessa förändringar kommer att fortsätta oavsett alternativ.
16 Sammanfattning
Kvinnor i Sverige är -till skillnad från kvinnor i flertalet EU-länder i mindre
-
utsträckning arbetslösa än män. Tjänste- och servicesektorerna utvecklas fortlöpande vilket gynnar kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder
EG:s sociala stadga från år 1989 innehåller en särskild punkt som berör människor med funktionshinder. Stadgan säger att alla människor med funktions-
hinder, oberoende av anledningen till och typen av funktionsnedsättning, har rätt till extra stöd som syftar till att öka deras integration i samhället och på arbets-
marknaden.
Inom den sociala dimensionen ryms också sociala handlingsprogram som syftar
till att åtgärder vidtas för att förbättra livskvaliteten för människor med funktionshinder. HELIOS Handicapped People in the European Community Living Independently in an Open Society är ett program som riktar sig direkt till personer med funktionshinder. Det går bl.a. ut på utbyte av information och erfarenheter för att stimulera insatser för integration av funktionshindrade på
olika områden i samhället. Det syftar också till att främja jämställdhet och till att samordna myndigheters insatser bättre. EES-avtalet ger Sverige möjlighet att stegvis börja deltaga i programmet. Handikapppaspekter kan anläggas på alla sarnhällsområden. EES-avtalet och den nya EG-anpassade konkurrenslagen innebär i princip inga förändringar för Samhall, vars uppgift är att ge meningsfullt och utvecklande arbete arbetshan-
dikappade. I anslutning till den fria rörligheten samordnas system för social trygghet. Områden som berörs är förtidspensioner, handikappersättning, Vårdbidrag och bilstöd.
Genom EES-avtalet uppstår vissa förändringar på specifika områden av betydelse för människor med funktionshinder. EES-avtalets lindrigare krav på
innehållsdeklarationer riskerar att leda till att personer med allvarlig överkäns-
lighet för vissa ämnen i livsmedel kan problem med importerade varor. Medlemskapet ger Sverige inflytande beslut kring dessa frågor. Byggproduktdirektivet kommer inte att utgöra något hinder för nationella regler om tillgänglighet. EES-avtalet medför vissa svårigheter när det gäller att
införa nationella regler transportsidan vad gäller fárdmedel. Däremot finns inga begränsningar för att vidareutveckla lagstiftning om handikappanpassning på kollektivtrafikområdet. Det finns skäl att särskilt uppmärksamma kvinnor med funktionshinder bl.a. för att dessa kvinnor är en utsatt grupp på arbetsmarknaden.
Sammanfattning 17
Våra viktigaste bedömningar
En återblick på de senaste fem årens utveckling visar svårigheterna att förut-
säga framtiden. Vem kunde förutse att Sovjetunionen skulle upplösas och att Europa skulle få ett stort antal nya stater Den fria rörligheten medborgarna i EU-länderna större valmöjligheter vad ger
gäller arbete och bosättning. Vår bedömning är att migrationen från Sverige
kommer att bli större än den till Sverige.
Frågor rör villkor för med funktionsnedsättningar är i allt som personer
väsentligt nationella. Däremot uppstår genom EES-avtalet vissa förändringar på särskilda områden får betydelse för människor med funktionshinder.
som
Det gäller bl.a. EG:s mindre detaljerade krav märkning av sammansatta ingredienser i livsmedel vilket försvårar för personer som är överkänsliga för
vissa ämnen.
Också frågor rör jämställdhet mellan kvinnor och män är nationella.
som Romfördragets artikel 119 lika lön för kvinnor och män har haft och komom
att ha stor betydelse för att stärka kvinnors ställning i arbetslivet.
mer Sverige kommer i samtliga tre alternativ EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU också i framtiden besluta hur inrikt- -
ningen av välfárds- och jämställdhetspolitiken skall vara.
Utvecklingen den svenska ekonomin är till största delen beroende av av investeringarna. De i sin tur är beroende stabiliteten i förbindelserna med av omvärlden. Vår bedömning är att stabiliteten blir störst vid ett medlemskap
mycket talar för att investeringarna ökar redan med EES-avtalet.
men
Vi att de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd och jämställd-
anser het kommer att beroende av Sveriges insatser för att återställa statsvara mer budgeten i balans än de krav som EG-samarbetet ställer. av Den avgörande skillnaden mellan ett medlemskap och de övriga två alternati-
är Sverige får inflytande över besluten. De andra två alternativen ger
ven att
endast påverkansmöjligheter. Sammantaget gör vi bedömningen att ett medlemskap ger de bästa förutsättningarna för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.
och uppläggning
1 Uppdrag av
arbetet
1.1 Bakgrund
Genom EES-avtalet deltar Sverige i ett nära samarbete med 16 på sikt 17 västeuropeiska länder. Frågan medlemskap i EU är nu aktuell. En folkom-
om
röstning skall avgöra medlemskapet skall förverkligas för Sveriges del.
om För få fram underlag inför folkomröstningen har regeringen tillsatt sex att utredningar för belysa konsekvenser olika former av deltagande i den att av
västeuropeiska integrationen. De områden som behandlas är
Samhällsekonomi Dir. 1993:3
miljö Dir. 1993:13 -
utrikes- och säkerhetspolitik Dir. 1993:19
-
överlåtelse beslutsbefogenheter och tillämpning av den s.k. närhetsprin-
- av
cipen Dir. 1993:20 social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män Dir. 1993:21
kommuner och landsting Dir. 1993:49. -
Regeringen har också parlamentariskt sammansatt referensgrupp som
utsett en
har följt och lämnat synpunkter på det samlade utredningsarbetet.
I enlighet med våra direktiv belyser vi på vilka sätt social välfärd och jäm-
ställdhet i betänkandet alltid jämställdhet mellan kvinnor
med jämställdhet avses
och män i Sverige kan komma att påverkas de tre alternativen EES-avtalet,
av ett medlemskap i EU och att Sverige står utanför. av
I uppdraget har ingått
bedöma vad i EG-samarbetet direkt påverkar den svenska politiken
att som -
och vad även i fortsättningen avgörs på nationell nivå när det gäller
som
social välfärd och jämställdhet,
20 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet
av
att bedöma hur de tre alternativen påverkar förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige,
att på Socialförsäkringens och socialtjänstens områden redovisa aspekter på migration,
att belysa vilka initiativ EG hittills har tagit inom välfärds- och jämställd-
hetsornrådena, liksom utvecklingen i olika EU-länder på dessa områden, bl.a. utifrån olika EG-initiativ, att bedöma vad det fortsatta arbetet inom EG på bl.a. den sociala dimensionens område kan komma att innebära och hur det kan tänkas påverka
utvecklingen i Sverige, samt
att behandla frågor som rör EG och villkoren för märmiskor med funktions-
hinder. Kommittén har därvid övertagit de uppgifter särskild som en ut-
redningsman S 1991:13 tidigare hade den s.k. HANSE-utredningen,
Handikappolitikens anpassning vid närmandet Sverige till Europeiska av Gemenskapen.
1.2 Avgränsningar och arbetssätt
Avgränsningar mot andra utredningar
Vissa andra utredningar arbetar med frågor berör vårt arbetsområde.
som
EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, belyser förutsättningarna för samhällsekonomin och sysselsättningen vid olika former deltagande i integra-
av tionen. Material som har arbetats fram på uppdrag den har tjänat underav som lag för bedömningar som görs i detta betänkande. Utredningen om socialförsäkringen och EG analyserar vilka förändringar i den
svenska socialförsäkringslagstiftningen kan komma att aktualiseras Dir.
som
1991:2. Alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden inom detta område, bl.a. i EG-perspektiv Dir. 1991:124. Samråd och samarbete har skett med EG-konsekvensutredningarna
om samhällsekonomi, om kommuner och landsting samt med den subsidiaritet. om
De svenska ambassaderna i EU-länderna har bidragit med underlag rörande utvecklingen på de aktuella områdena i medlemsländerna och EG:s påverkan i de enskilda länderna, framför allt när de gäller jämställdhet.
Vi har vid olika tillfällen sammanträffat med företrädare för arbetsmarknadens parter, kvinnoorganisationer samt handikapporganisationer för information och samråd. Ett stort antal experter har anlitats i arbetet. De har bl.a. utarbetat bilagor som
Kommitténs och uppläggning arbetet 21 uppdrag av
tjänar underlag och bakgrundsmaterial för betänkandet. Bilageförfattarna
som
svarar själva för innehållet.
har också varit strävan i detta betänkande att försöka besvara frågor Det en ställs i den allmänna debatten. som valt göra omfattande, ganska detaljerad redovisning av villkor för Vi har att en människor med funktionshinder eftersom vi i detta fall har övertagit en annan utrednings uppgift. Alla bilagor bifogas detta betänkande utom två. De som publiceras gemensamt med den samhällsekonomiska konsekvensutseparat utges
bilaga Offentliga sektorn i europeisk konkurrens och
redningen. Det är VÄLFÄRD och levnadsvillkor i VÄSTEUROPA. bilaga
1.3 för bedömningar Underlag
haft utgångspunkter för våra bedömningar rörande social välfärd Vi har två och jämställdhet mellan kvinnor och män.
påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och
1 Hur män EG:s regler och samarbetet i övrigt av av
2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna
kunna göra bedömningar avseende EG:s påverkan har en genomgång
För att relevanta EG-regler och dokument, bl.a. den sociala stadgan, EG:s
gjorts av tredje jämställdhetsprogram och Maastrichtfördragets sociala protokoll. Vidare har vi gått igenom EG:s befogenheter enligt Romfördraget för gemenskapsåtinom välfärds- och jämställdhetsonrrådena samt Svenska kvinnor möter gärder
Europa, bilaga 16 till LU 92 SOU 1992:19. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna baseras bedömningarna huvudsak- Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens bilaga ligen på rapporterna 6, Sveriges val, EG och direktinvesteringar och Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad i EES och EU, bilagorna 7 och 8 till den samhällseko- -
nomiska konsekvensutredningen samt Ekonomiska konsekvenser av ett svenskt medlemskap i EGEU, utgiven Utrikesdepartementet i mars 1993.
av
Betänkandets
1.4 uppläggning
Betänkandet inleds med beskrivning olika välfärdssystem i Europa som en av följs diskussion de ekonomiska förutsättningarna för dessa. I kapitlen av en om
därefter behandlas de Samarbetsområden inom EG som är av betydelse för kommitténs uppdrag: den sociala dimensionen samt fri rörlighet för personer. Frågorna belyses dels allmänt, dels påverkansfaktorer på svenska förhållan-
som
den med de eventuella effekter kan uppstå för social välfärd och jämställd-
som
22 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet
av
het.
De två nästkommande kapitlen behandlar jämställdhet mellan kvinnor och män samt frågor av särskild betydelse för med funktionshinder. Kapit-
personer
len avslutas med bedömningar konsekvenser. Genomgående redovisas vilken
av
typ av frågor som beslutas nationellt respektive vilka frågor avgörs inom
som EG. I kapitel 8 tas de viktigaste bedömningarna från rapportens olika avsnitt upp och några av bilagorna. Vad gäller EG:s uppbyggnad, institutioner och hur EG arbetar hänvisas till arman litteratur, t.ex. den föreslås under Att läsa. som
EG eller EU
Den 1 november 1993 trädde Maastrichtfördraget den Europeiska Unionen
om
EU i kraft. Detta betyder dock inte automatiskt att EG ändrar i alla
namn
sammanhang. EG finns fortfarande kvar och avser den ekonomiska integrationen inom vars ram samarbetet rörande social välfärd och jämställdhet sker, och
denna beteckning används i rapporten. Beteckningen EU är ett övergripande politiskt begrepp och används i sammanhang t.ex. medlemskap i EU, EUsom länderna.
1.5 De olika alternativen
Som framgått görs konsekvensbedömningarna för tre alternativ: EES-avtalet, EU-medlemskap samt alternativet att Sveriges deltagande i den västeuropeiska integrationen endast sker genom ett frihandelsavtal. Vi kallar det sistnänmda
utanför EES och EU. De viktigaste formella förutsättningarna vid de olika alternativen beskrivs nedan. När det gäller alternativet utanför EES och EU saknas formella förutsätt-
ningar och därför görs en rirnlighetsbedömning. En utgångspunkt för analysen är att den europeiska integrationen sker inom
ramen för en fortgående allmän internationell integration och strukturomvand-
ling. Den påverkar på ett grundläggande sätt villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd, oavsett hur Sveriges förhållande
till EU blir.
EES-avtalet
Målet för EES-avtalet är att med enhetliga regler främja handel och övrig
ekonomisk samverkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt Europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde. EES fungera i huvudsak enda avses som en
Kommitténs och uppläggning arbetet 23 uppdrag av
marknad med fri rörlighet för tjänster och kapital.
varor, personer, Dessa fyra friheter bygger framför allt på ett förbud mot särbehandling på nationalitet. Länderna är förpliktade samarbeta så att inte strävandegrund av att att förverkliga EES-avtalets mål försvåras eller äventyras. na Avtalet omfattar regler har samband med de fyra friheterna. Det rör sig som konkurrensreglerna främst innebär förbud mot konkurrensbegränsande om som avtal mellan företag och mot missbruk ett företags dominerande ställning. av
Statliga handelsmonopol får inte diskriminera utländska leverantörer. Avtalet omfattar samarbete rad angränsande områden om en gemensam
en
Exempel Samarbetsområden med nära anknytning till social välfärd politik. och jämställdhet i vid bemärkelse är EG:s utbildnings- och ungdomsutbytesprosamarbetet konsumentpolitik och miljöfrågor, stödprogrammen för
gram, om mindre och medelstora företag, sociala frågor och arbetslivsfrågor. EES-avtalet omfattar också den s.k. sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter. EES-avtalet skapar förutsättningar för arbetskraftens fria rörlighet, dvs. en arbetsmarknad. Den fria rörligheten omfattar även familjemedlemgemensam
socialförsäkringsskydd för migrerande arbetstagare m.fl., etableringsrätt
mar,
för företagare, rätt till uppehåll i andra EES-länder för pensionärer och stude-
rande och ömsesidigt erkännande av examina. Det innebär EES-avtalet i allt väsentligt omfattar EG:s inre marknad och att
praktiskt taget all EG-lagstiftning om social välfärd och jämställdhet. EFTA-länderna kommer kunna representerade i vissa EG:s fasta
att vara av
kommittéer, bl.a. Kontaktkommittén för tvättning av pengar, Vetenskapliga
livsmedelskommittén, Läkemedelskommittén samt Administrativakommittén för
social trygghet för migrerande arbetare artikel 101 och protokoll 37.
EFTA-experter kan delta i beredningsfasen i de särskilda kommittéer som assisterar kommissionen när den utövar sina verkställande befogenheter. De
får dock inte delta i besluten. I dessa kommittéer sker en viss regelbildning.
reglerar samarbetet vid sidan det
Del VI i EES-avtalet artiklarna 78-88 om
gäller de fyra friheterna, bl.a. den sociala dimensionen. Enligt dessa
som artiklar kan EFTA-länderna delta i EG:s ramprogram, särskilda program, verksamheter. Inom för EES-samarbetet kan också
projekt och andra ramen man verksamhet inom vissa områden. Dessa kan innefatta plane-
upprätta gemensam
ring eller samordning verksamheter, sammanslagning av pågående verksam-
av
heter och genomförande tillfälliga gemensamma verksamheter m.m.
av Experter från EFTA-länderna knyts till EG-kommissionen för arbete med
enskilda frågor i EES-samarbetet. Avtalet förutsätter regler beslutas inom EG fortlöpande skall föras att nya som
in i samarbetet 98,99 och 102. Så snart lagstiftning är under
artiklarna ny
utarbetande inom EG-kommissionen ett område som omfattas av EES-avtalet skall kommissionen underhand rådfråga experter i EFTA-staterna på samma sätt den rådfrågar i EU:s medlemsstater vid utarbetandet av sina försom experter
24 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet
av
slag.
När EG-kommissionen överlämnar förslag till rådet skall den överlämna
kopior till EFTA-staterna. Pâ begäran någon i avtalet skall av av parterna ett preliminärt utbyte av åsikter äga inom den EES-kommittén. rum gemensamma Under beslutsprocessen skall det finnas möjlighet till fortgående informaen tions- och samrådsprocess.
Sedan rådet antagit den nya bestämmelsen, behandlasfrågan formellt i EES-
kommittén. Om kommittén då fattar beslut innebär att den bestämmelsom nya sen skall föras i samarbetet vidtar nationell beslutsprocess i EFTA-länderen
na, som vid behov omfattar riksdagsbehandling.
Förslag om nya regler kan komma från alla parter i avtalet. De utarbetas sedan
i praktiken inom EG-kommissionen, varvid EFTA-ländernas kommer
experter
att kunna delta. Däremot kommer Sverige inte att automatiskt kunna delta i alla
aktiviteter, kommittéer, och dylikt med anknytning till dessa frågor. program Medlemmarna beslutar detta i varje fråga för sig. om EES-avtalet kan ensidigt sägas upp med ett års varsel. Det kan också komma att successivt urholkas om EFTA-länderna måste överens varje - som vara om ny regel inte accepterar att föra EG-regler i samarbetet. Möjligheten - nya för EFTA-länderna att inte acceptera EG-regler finns. Avsteg från nya en gemensam utveckling strider dock mot grundtanken ett homogent samarbetsom område med enhetliga regler. Den berörda delen avtalet kommer av då att betraktas som provisoriskt upphävd.
De områden som EES-avtalet inte omfattar och har betydelse för social
som välfärd och jämställdhet är följande:
Det fulla deltagandet med säte och rösträtt i EG:s olika institutioner och beslutsprocess rörande regler och samarbeten Gränskontrollerna bibehålls, något förenklade Skatteharmonisering i form av minininivåer Deltagande i EG:s strukturfonder
Gemensam handelspolitik och jordbrukspolitik EG:s monetära samarbetssystem, EMS, med växelkursmekanismen, ERM,
samt den ekonomiska och monetära unionen, EMU.
EU-medlemskap
Ett svenskt medlemskap i EU innebär att Sverige kommer att representeras bl.a. i rådet, kommissionen, domstolen, parlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén ECOSOC och Regionala kommittén.
En viktig skillnad mellan EES och medlemskap ligger i att medlemskapet
ger möjligheter att fullt ut delta och därmed påverka, utformningen gemenskaav
pens policy.
När det gäller social välfärd och jämställdhet tillkommer strukturfonderna,
Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet 25
av
folkhälsosarnarbetet och Maastrichtfördragets sociala protokoll.
Normala gränskontroller awecklas och ersätts med tull- och polissamarbete och andra typer av samarbeten i första hand för att förhindra att narkotika sprids över gränserna. Vissa miniminivåer kommer att gälla i fråga om moms och punktskatter på alkohol, tobak och mineraloljor.
Jordbrukspolitiken och därmed livsmedelssektorn omfattas av samarbetet
- först vid ett medlemskap. Deltagande i den ekonomiska och monetära unionen EMU, blir aktuellt vid ett
medlemskap. EMU syftar på sikt till att stärka det ekonomisk-politiska samarbe-
tet, bl.a. genom att inrätta en gemensam centralbank och en enhetlig valuta.
En rad nya Samarbetsområden kommer att ingå i medlemskapet genom Maastrichtfördraget. Här har endast de områden nämnts som har mer direkt betydelse
för social välfärd och jämställdhet. EU kommer att genomföra en regeringskonferens år 1996 för att besluta om hur integrationen skall gå vidare och hur Maastrichtfördraget skall konkretiseras på olika områden.
Utanför EES och EU
Om Sverige står utanför EES och EU innebär det givetvis att Sverige inte har någon närmare formell anknytning till EU. Det är rimligt att tänka sig att ett frihandelsavtal finns mellan Sverige och EG och kanske ett visst samarbete på
andra områden än handel.
Troligen fortsätter Sverige med ett visst informationsutbyte med EG
om enskilda frågor som rör social välfärd och jämställdhet samt deltar i olika utbildnings- och forskningsprogram. Som hittills medverkar Sverige troligen i standardiseringsarbetet. I detta alternativ ställer gemenskapen inte några formella krav på anpassning
till EG:s regler. En fortsatt passiv anpassning till nya EG-regler kan dock visa sig bli nödvändig av konkurrensskäl. I praktiken skulle alltså sannolikt Sverige liksom tidigare samarbeta på enskilda områden med EG och den informella integrationen vidare. Vissa bestämda förändringar skulle tvingas fram i efterhand genom att integ-
rationen fortsätter informellt och genom annat internationellt samarbete som
formellt stödjer en sådan process, i första hand handelsavtal. Det gäller t.ex.
harmonisering av tekniska föreskrifter, förenkling av handelsregler, öppnande av tjänstemarknaderna och den offentliga upphandlingen.
2 Olika för välfärd
system
2.1 Välfärdspolitiska modeller i Europa
Olika synsätt
När människor lever tillsammans skapas gemensamma sedvanor och traditioner.
Samlevnaden mellan människor var mycket tidigt förbunden med viss inbördes
hjälp, inte bara inom familjen utan även inom gruppen som helhet. Med kristendomen blev det en religiös plikt att hjälpa sin nästa och runt de kyrkor som byggdes bildades församlingar. Genom församlingarnas försorg kom
viss form av sjukvård och fattigvård att bedrivas. I samband med att Gustav Vasa drog kyrkans tillgångar till kronan erkände han kronans skyldighet att svara för de anstalter inrättats för fattiga och
som
sjuka. Den kollektiva hjälpen övergick därmed från kyrkan till staten. Det
var
dock först genom en förordning om hospital- och barnhusinrättningar år 1763 som det föreskrevs att socknarna hade huvudmannaskapet för fattigvården. En annan viktig händelse för svensk del tillkomsten 1862 års kommu-
var av
nallagar. Socknarna hade genom årens lopp fått många olika uppgifter. Dessa
uppgifter hade inte alltid att göra med socknarnas ursprungliga karaktär av religiösa enheter, församlingar. Till de kyrkliga angelägenheterna kom nu huvudsakligen att räknas ärenden avsåg kyrkliga förhållanden och dit som räknades inte fattigvården. Genom denna lagstiftning slogs det ytterligare fast
att fattigvården var en uppgift för det borgerliga samhället och närmast för
kommunen.
Den välfärdspolitiska utvecklingen skiljer sig mellan olika länder. I Sverige spelade redan tidigt socknarna en viktig roll för medborgarnas sociala trygghet. I en del andra länder spelar organisationer drivs utan vinstsyfte och farnil-
som
jerna en större roll när det gäller äldre- och barnomsorg, framför allt i de katolska länderna. Detta har till stor del sin bakgrund i att begreppen subsidiari-
tet och solidaritet är centrala i den katolska synen på samhället och enligt vilken statens uppgift på det sociala området är att komplettera de insatser familsom
28 Olika system för välfärd
jen, fackliga och andra organisationer samt kyrkan själv står för. Den katolska subsidiaritetsprincipen skall inte blandas ihop med EG:s subsidiaritetsprincip, träder in när beslutskompetensen mellan EG och dess som medlemsländer är delad. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 4.9.
Välfärdssystemens framväxt
De flesta avancerade industrinationer uppfattar sig som välfärdsstater. I varje land har gradvis vuxit fram inte sällan påverkan utiett eget systern - genom från. Genom politiska beslut i land har ländernas modeller vidareutveckresp. lats och de förändringar gjorts har ofta speglat sin tids anda. som Att nationer betraktar sig välfärdsstater innebär inte att de har identiska som välfärdssystem. I praktiken existerar nästan lika många välfärdsmodeller som välfärdsstater. Varje land har funnit sin egen lösning. Sarmolikt är inte och kommer heller inte något system att anses färdigbyggt utan de omskapas och utvecklas fortlöpande för att uppfylla nya krav och anpassas till förändrade ekonomiska förutsättningar. Välfärdssystemen i Europa kan, lite förenklat, sägas ha utvecklats under tre olika perioder. Den första perioden, tillkomstperioden, sträcker sig från 1880talet fram till första världskriget. Därefter inföll två expansionsperioder, dels åren efter andra världskriget, dels under 1960- och l970-talen. Rent historiskt går det att finna förklaringar till att välfärdsstatens olika ut-
vecklingsperioder inföll vid just dessa tillfällen Olsson 1993, Therborn 1991.
Att välfärdsstatens tillkomst går att datera till början av 1880-talet beror på att Tyska kejsarriket på förslag rikskanslern Otto von Bismarck införde en av sociallagstiftning i hela förbundsstaten. Idéerna hade hans rådgivare fått från preussisk och österrikisk gruvtradition och gruvlagstiftning. Under Bismarck beslöts införandet motsvarande lagstiftning för alla om av en industriarbetare. Tyskland blev därigenom det första land införde tyska som en sociallagstiftning i större skala. Lagstiftningen bestod sjukförsäkring, försäkav
ring mot olycksfall i arbetet och pensionsförsäkring. Karakteristiskt för systemet
att det selektivt och enbart riktade sig till industriarbetarna. var var under andra År 1942, Nästa viktiga fas inföll i Storbritannien världskriget. mitt under kriget mot just Tyskland, presenterade den brittiske nationalekono- William Beveridge sitt förslag om ett generellt socialförsäkringssystem men och ett nationellt sjukvårdssystem. Grundtanken i den s.k. Beveridgeplanen var att införa ett enhetligt socialt grundskydd för hela befolkningen ett system av obligatoriska försäkringar grundade på avgifter som skulle administreras av staten.
Den sista expansionsperioden inföll under 1960- och l970-talen. Trots att
idéerna välfärdsstaten funnits under lång tid var det först under denna period om de offentliga sociala utgifterna började växa mätt andel av bruttonatiosom som
Olika system för välfärd 29
nalprodukten, BNP. Och expansionen Det också under dessa år var enorm. var som det skandinaviska systemet tog mer av dagens form och började betraktas som en ny välfärdsmodell. Den kännetecknas idén institutionell välav om en
färdsmodell. Den byggde på att offentliga skulle administrera välfärden
organ
och att de viktigaste finansieringskällorna skattemedel inkl. löneskatter.
var Till skillnad från Beveridges modell, enligt vilken staten administrerade försäk-
ringssystemet, skulle nu staten även administrera själva välfärden.
I den nordiska debatten har det varit vanligt att ställa den skandinaviska model-
len i ett motsatsförhållande till en s.k. europeisk modell. Lika vanligt har det
varit att ställa Bismarcks modell i motsats till den modell vuxit fram som ur Beveridges tankar liksom ett arbetsrelaterat systern i motsats till ett generellt system som bygger på medborgarskap. Det har emellertid också hävdats att dessa motsatspar ger en alltför förenklad bild av verkligheten och att bör man
skilja mellan åtminstone tre olika system Esping-Andersen 1990a och 1990b,
Titmuss 1974. Man har därvid delat de europeiska välfärdsmodellerna i upp en
konservativ, en liberal och en skandinavisk i behovsprövad, korpo-
resp. en en
rativ och en institutionell modell. En annan tredelad kategorisering utgår från att en modell har sin bas i familjen och det sociala nätverket eller är antingen marknadsorienterad eller offentligt orienterad Socialstyrelsen 1993. Inget europeiskt land har ett renodlat system. Det vanliga är att ett land kombinerar olika principer. En kort beskrivning av grundprinciper bildar
som
fundamenten i dagens västeuropeiska välfárdssystem kan därför intresse.
vara av
I bilagorna 1 och 9 återfinns ytterligare beskrivningar olika grundprinciper.
av
Bismarckmodellen
Den modell, som här kallas Bismarckmodellen, benämns i vissa sammanhang den konservativa modellen och i andra den kontinentala eller den korporativa
modellen. Den bygger försäkringslösningar och är inte ett renodlat skattefrnansierat system som omfattar alla invånare. F örsäkringsinstitutionerna styrs och finansieras av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt, ofta med
staten som en tredje part.
Utmärkande för modellen är således att statens direkta inflytande är begränsat.
Staten stiftar lagar och ekonomiska garantier lägger sig i princip inte ger men i modellens utformning i detalj.
Den enskilde är försäkrad de avgifter denne själv och dennes
genom som arbetsgivare har betalat till systemet. Avgiften liksom den utbetalade förmå-
nen är inkomstrelaterade belopp. Försäkringarna riktar sig till de förvärvsar-
betande och deras anhöriga vilket innebär att en person utan förvärvsarbete saknar sociala rättigheter. Personer utan förvärvsarbete blir i hög grad beroende
av sin familj och det egna nätverket för sin försörjning de
om egna resurserna inte räcker till.
30 Olika system för välfärd
Den inte bidragit till systemet skall kunna få behovsprövad hjälp. I detta som
är det vanligt frivillig- och välgörenhetsorganisationer, kyrkan och
system att
eller kommunen träder in och bistår dem som inte är berättigade till förmåner från socialförsäkringssystemet. Bismarcksmodellen har kommit att bli en förebild i många stater, bl.a. i de ursprungliga EG-ländema Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Tyskland samt i Österrike.
Beveridgemodellen
Beveridgemodellen ibland också kallas grundskyddsmodellen eller den
- som atlantiska modellen karakteriseras statligt administrerade socialförsäkringsav i princip omfattar alla medborgare oavsett inkomst. Huvudtanken program som alla medborgare oavsett kön och samhällsställning ett grundskydd. är att ge
Den sociala tryggheten bygger således på medborgarskapet, inte som i Bis-
marckmodellen på att man har en anställning. Tanken ursprungligen att grundskyddet skulle utformas så att det var
var tillräckligt för arbetargrupperna. I Storbritarmien där denna modell först ut-
vecklades är ersättningsnivåerna emellertid låga vilket innebär att det oavsett vilken yrkesgrupp tillhör är svårt att klara sig utan privata tilläggsförsäk-
man
ringar. Dessa försäkringar kan såväl enskilda som kollektiva.
vara
Den eller anledning inte klarar sin försörjning skall kunna
som av en annan få behovsprövade bidrag. Social service och omsorg är dock till stor del beroende frivilligt arbete. Denna modell återfinns förutom i Storbritannien av också i Irland och Schweiz.
Den skandinaviska modellen
Den skandinaviska modellen i vissa sammanhang även kallas den allmän- - som
standardskyddsmodellen eller den institutionella modellen kännetecknas av
na -
att den innefattar offentligt orienterade system, som är generella och därmed omfattar alla. Modellen kan dock i vissa sammanhang sägas vara en kombination mellan Beveridges tankar grundskydd för alla medborgare och den
om
korporativa modellens inkomstrelaterade ersättningar.
Det är huvudsakligen organiserar och finansierar bidragssystemen staten som och tanken är att omfördelning av skattemedlen skall även grupper genom en
till arbetsmarknaden kunna få stöd. Socialpolitiken blir ett utan anknytning instrument för omfördelning mellan och gamla, friska och sjuka, barnlösa
unga
och barnfamiljer, bättre och sämre bemedlade. Systemen behandlar alla med-
borgare lika. Utmärkande har också varit betoningen arbetslinjen. Detta i sin tur har bl.a.
av
inneburit prioritering åtgärder för aktiv arbetsmarknadspolitik. Ett
en av en
utmärkande drag har varit den väl utbyggda socialtjänsten med stor vikt
annat
Olika system för välfärd 31
vid social service. Grundläggande är principen om inkomstbortfall, dvs. sjukpenning och pension grundas till viss grad på tidigare inkomst antal tjänsteår. Den enskilde resp. skall kunna leva på de belopp staten betalar ut utan .att behöva komplettera som dem med privata försäkringar. Tilläggsförsäkringar kollektiva avtal är genom emellertid vanliga. Systemen innebär betydande inslag styrning från av samhällets sida. Systemet gör individen beroende staten. av
2.2 Finansiering
av välfärd
Olika finansieringskällor
Oavsett hur man klassificerar de europeiska välfärdspolitiska modellerna kan det konstateras att varje land har sitt eget välfärdssystem. Vanligtvis består det av en blandning av olika principer. Utifrån landets historia och traditioner, dess kultur och värderingar, religiösa förhållanden, relationen mellan och staten vissa yrkeskårer, den politiska styrningen och kanske framför allt utifrån landets ekonomiska förutsättningar har resp. land utvecklat sin lösning. egen Som framgått är det stora skillnader i uppbyggnaden välfárdssystemet av mellan olika länder. Lika stora är skillnaderna när det gäller finansieringen. De viktigaste finansieringskällorna är skatter och sociala avgifter. De sociala avgifterna kan vara såväl arbetsgivaravgifter avgifter betalda arbetstagarsom av na. Varje land har byggt sitt eget system med kombination dessa fiupp en av nansieringskällor. Generellt kan sägas att de nordiska länderna till största delen finansierar välfärdstjänsterna skatter inkl. löneskatter det även genom men att finns ett visst inslag av avgiftsfinansiering. I andra länder är det däremot vanligt med system som huvudsakligen finansieras med hjälp avgifter med av men ett visst inslag av skattefinansiering. I ytterligare andra länder bidrar arbetsgivarna, arbetstagarna och staten med cirka en tredjedel var. Sociala utgifter definieras på olika sätt i olika länder. Det är därför svårt med jämförelser länder emellan. När de gäller EU-ländema rapporterar Eurostat, EG:s statistikkontor, bl.a. hur länderna finansierar sina trygghetssystem. Tabell 2.1 visar att i samtliga medlemsländer sker finansieringen med såväl offentliga medel som arbetsgivar- och arbetstagaravgifter det framgår också men att finansieringskällornas inbördes fördelning växlar från land till land. Vidare framgår att samtliga medlemsländer har en större eller mindre s.k. restpost. I denna ingår bl.a. finansiering sker med räntor och lån som m.m.
32 Olika system för välfärd
Tabell 2.1 Finansieringskällor i olika EU-länder år 1991, i procent
Offentl. Arbets- Arbets- Restmedel givar- tagar- post avgifter avgifter Procent Procent Procent Procent
Huvudsakligen ofentliga medel
| Danmark | 81,0 | 7,3 | 5,0 | 6,7 |
| Irland | 59,7 | 24,2 | 15,0 | 1,1 |
| Storbritannien | 37,7 | 27,0 | 15,5 | 19,8 |
Huvudsakligen avgifter Frankrike 17,5 51,8 28,4 2,3 Grekland år 1989 19,6 49,2 24,5 6,7
Blandat
| Belgien | 24,8 | 45,3 | 26,7 | 3,2 |
| Italien | 29,9 | 51,4 | 15,7 | 3,0 |
| Nederländerna | 24, l | 19,9 | 40,2 | 15,8 |
| Portugal | 28,3 | 43,6 | 23,3 | 4,8 |
| Spanien | 26,1 | 53,8 | 17,7 | 2,4 |
Tre parter Luxemburg 38,5 31,6 22,2 7,7 Tyskland 25,0 40,9 30,4 3,7
Källa: Social Protection Expenditure and Receipts 1980-1991, Eurostat l993a
Tabell 2.1 visar att i Danmark finansieras de sociala utgifterna huvudsakligen med skattemedel. I övriga nordiska länder är finansieringen med skattemedel
inte lika i Danmark. Jämfört med flertalet EU-länder har de nordiska stor som
länderna relativt större inslag skattefmansiering. Uppgifter från Nordisk
ett av locialstatistisk Komitté 1992 avseende år 1990 visar att skattefmansieringen i Finland uppgick till 46 %, island 67 %, Norge 55 % och i Sverige till 52 %.
Till detta skall eventuella löneskatter läggas.
Den skandinaviska modellen kan soñstikerad vidareutveckling av
ses som en
Beveridges tankar Abrahamsson 1993 eftersom även denna modell bygger på
tanken alla medborgare skall omfattas det sociala trygghetssystemet. Som
att av
beskrivits är den skandinaviska modellen mycket utvecklad än Beve-
ovan mer
Olika system för välfärd
ridges modell framför allt genom att den baseras inkomstbortfallsprincipen.
När det gäller finansieringen av de olika modellerna kan man notera att även
i Irland och Storbritannien har ett stort inslag av skattefinansiering. systemen Systemen i Frankrike och Grekland bygger däremot huvudsakligen på avgiftsfinansiering vilket även är fallet i Belgien, Italien, Nederländerna, Portugal och
Spanien. I Luxemburg och Tyskland bidrar staten, arbetsgivarna och arbetstagarna med ungefár en tredjedel var.
Sociala utgifter i förhållande till BNP
Oavsett politiskt eller ekonomiskt system använder rika länder mer av sin BNP
på välfárdstjänster än fattiga och medelinkomstländer. Tabell 2.2 visar EU-
ländernas och tabell 2.3 de nordiska ländernas samlade utgifter på det sociala
området i procent landets BNP utbildning undantaget. Uppgifterna tyder av inte på att det skulle finnas något samband mellan utgifternas storlek och hur land organiserat eller finansierat sitt välfärdssystem. resp.
Tabell 2.2 Sociala utgifter i EU-ländema i procent av BNP, år 1989
Procent
| Nederländerna | 30,2 |
| Danmark | 29,7 |
| Frankrike | 28,0 |
| Tyskland | 27,3 |
| Belgien | 26 |
| Luxemburg | 25,6 |
| Italien | 23 |
| Storbritannien | 22, 1 |
| Irland | 20,6 |
| Portugal | 18, 1 |
| Spanien | 17,3 |
| Grekland | 16,5 |
Källa: Sosial trygghet i de nordiske land, Omfang, utgifter og finansiering 1990, NOSOSKO 1992
I begreppet social protection Eurostat använder ingår i grova drag
som
kontantersättningar vid sjukdom, invaliditet, olycksfall, arbetsskada och yrkessjukdom, pension och efterlevandeförmåner, föräldrapenning, barnbidrag m.fl.
2 l3-lll2
34 Olika system för välfärd
familjeförmåner, utbildningsbidrag och yrkesvägledning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag
m.m. Tabell 2.3 Sociala utgifter i de nordiska länderna i procent BNP, år 1990 av
Procent
| Sverige | 34,8 |
| Danmark | 29,7 |
| Norge | 29,0 |
| Finland | 25,7 |
| Island | 17,8 |
Källa: Sosial trygghet i de nordiske land, Omfang, utgifter finansiering 1990, og NOSOSKO 1992
I begreppet sociala utgifter som NOSOSKO använder ingår i drag kongrova tantersättningar vid sjukdom, ålderdom och handikapp inkl. pension och sjukbidrag, arbetsskada och rehabilitering, föräldrapenning, barnbidrag och bidragsförskott, kostnader för beredskapsarbeten och utbildningsbidrag, arbetslöshetsersättning, kostnader för daghem, fritidshem, familjedaghem, ålderdomshem, hem- och färdtjänst, socialbidrag och missbruksvård samt åtgärder för flyktingar m.m. Förutom ovanstående uppräkning ingår även ytterligare offentliga utgifter i länderna; för Sveriges del utgifter för stat, kommun och landsting. Statistikunderlaget är osäkert och det är svårt om ens möjligt att jämföra olika länders sociala utgifter i förhållande till landets BNP. Det beror för det första på att länderna lägger in olika kostnadsposter i begreppet sociala utgifter; i del en länder räknas kostnader för flyktingförläggningar sociala utgifter i andra som inte osv. För det andra görs beräkningarna lands BNP också på olika av resp. sätt. I Sverige ingår t.ex. kostnaderna ,för barnomsorg i BNP eftersom det till stor del sker i offentlig regi. I andra länder med mindre utbyggd daghemsverksamhet än i Sverige sker barnomsorgen i större utsträckning i hemmet vilket inte redovisas i BNP. Innan några slutsatser kan dras måste även följande olikheter beaktas Långtidsutredningen 1992, SOU 1992:19:
I Sverige är flertalet transfereringar till hushållen skattepliktiga. I flera EUländer bl.a. i Irland, Storbritannien och Tyskland är det vanligare att transfereringar är befriade från skatt.
Olika system för välfärd 35
I flera länder är vissa avgifter och premier till privata försäkringsbolag och
fonder obligatoriska. Eftersom beloppen inte betalas till den offentliga
sektorn räknas de inte skatt i statistiken. som Staten kan främja vissa samhälleliga mål med skattesubventioner, dvs.
att minska beskattningen av verksamheten eller objektet i fråga.
genom Barnstödet till hushållen kan utgå en skatterabatt i stället för kontantsom
bidrag. Ett kontantbidrag höjer de offentliga utgifterna och skattekvoten,
trots att ingreppet i samhällsekonomin är i stort detsamma.
Ett försök dessa svårigheter göra bedömning visar att Sverige är det att trots en
land åtminstone enligt de senaste uppgifterna satsat mest av de jämförda
som
länderna på det sociala området. Därefter ligger grovt räknat med undantag för
övriga nordiska länder på ungefär nivå Belgien, Frankrike,
Island samma som Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Mellan 25 och 30 % av BNP går i
dessa länder till den sociala sektorn utbildning undantaget.
Nära kontakter sprider idéer
Internationellt socialpolitiskt samarbete har lång tradition såväl globalt som
en
på regional europeisk och Subregional, t.ex. nordisk nivå. Det normskapande arbetet på global nivå bedrivs inom FN och dess fackorgan och på regional västeuropeisk nivå inom Europarådet. I Europarådet deltar bl.a. samtliga med-
lemsländer i EU och de stater har ansökt medlemskap, däribland som om - Sverige. De har referensram på det socialpolitiska området och en gemensam är i utsträckning bundna internationella åtaganden bilaga 3. stor av samma Länderna i Västeuropa samarbetar både kulturellt och ekonomiskt och på-
verkar därför varandra kontinuerligt. Samtidigt påverkas länderna av den internationella konkurrensen det ekonomiska området och den pågående internationaliseringen. Det kommer därför troligen vara omöjligt att i framtiden uttala sig vilka förändringar i ländernas välfärdssystem som företagits som
om
internationellt samarbete eller grund konkurrensen mellan en följd av av länderna och vad varit direkt följd ett EU-medlemskap.
som en av
Skillnader mellan ländernas välfárdssystem håller på att suddas ut. En aktiv arbetsmarknadspolitik varit utmärkande för den skandinaviska modellen är
som förebild även i andra länder. I många länder sker också en utbyggnad numera av barnomsorgen.
36 Olika system för välfärd
2.3 Länderna är olika
men framtidsfrågoma
likartade
Man kan som framgått konstatera att varje land funnit sin modell när det egen gäller välfärdens uppbyggnad liksom dess finansiering och att medborgarna därmed lever i olika välfärdssystem. Trots dessa olikheter i systemens uppbyggnad har det visat sig att länderna står inför likartade frågor vad gäller den
framtida välfärden Chassard 1992, Chassard och Quintin 1992. Flertalet frå-
gor är inte oväntat kopplade till välfärdssystemens struktur ocheller finansiering. Även andra länder än Sverige söker därför efter kostnadseffektiva mer lösningar. Som en illustration beskrivs nedan några de av gemensamma problemen. En utförlig redogörelse levnadsvillkoren i EU- och EFTA-länderna av återfinns i bilaga
Förändringar i familjestruktur och levnadsmönster
Många välfårdssystem bygger på att medborgarna lever enligt det traditionella familjemönstret, dvs. mannen är familjeförsörjaren medan hustrun utför obetalda arbetsuppgifter i hemmet. Dessa två personer är förbundna med varandra genom äktenskap som bryts endast den makens död. Verkligheten har dock genom ena förändrats och i dag samlever medborgare i allt större utsträckning i andra former än dem de nuvarande systemen är anpassade till. Exempel på förändringar under senare år är att
alltfler kvinnor söker sig på arbetsmarknaden och starmar kvar där även när de fått barn skilsmässorna ökar andelen som lever tillsammans utan att gifta ökar vara alltfler kvinnor väntar med att skaffa sitt första barn andelen barn födda utom äktenskap ökar familjer med ensamstående föräldrar ökar andelen ensamboende ökar. Att familjemönstren ändras och att allt fler kvinnor i dag förvärvsarbetar tvingar länderna att ompröva sin familjepolitik.
Demografiska förändringar
Befolkningsutveckl ingen inom EG bekymrar politiker och ekonomer. Medborgarna blir äldre och andelen äldre växer snabbt. Sverige har länge varit det land som haft den högsta andelen invånare över 65 år närmar sig andra men nu
Olika system för välfärd 37
länder i Europa. I Tyskland och Italien kommer andelen äldre t.o.m. att vara större än i Sverige år 2010. Men också Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien kommer att ha snabbare ökningstakt än tidigare.
en Samtidigt medborgarna blir allt äldre föds allt färre barn. Färre i EUsom
länderna skall således försörja allt fler. Detta är inte ett akut problem i alla länder tjugo års sikt innebär det ytterligare belastningar på de redan
men
tyngda pensionssystemen. Den åldersgrupp ökar snabbast bland de äldre är
som omfattar åldrarna 85 år, dvs. de äldre äldre. Denna åldersgrupp den som över växer kraftigt i alla EU-länder liksom i Sverige. Genom ökningen andelen äldre uppstår ett ökat behov av sjukvård, social av omvårdnad i hemmen eller i särskilt äldreboende. Samtidigt har fler kvinnor
börjat förvärvsarbeta. Detta i sin tur innebär att det inte kan förväntas att det ökade vårdbehovet kommer att kunna tillgodoses av anhöriga.
Sjukvårdskostnader
Kostnaderna för offentliga sjukvårdssystem oavsett om de finansieras genom
-
skatter eller försäkringar tenderar att växa snabbare än de ekonomiska resur-
-
Det finns inget som tyder på att stigande sjukvårdskostnader nödvän-
serna. digtvis leder till bättre hälsa i ett land. Väl medvetna om detta försöker samtliga länder hejda den pågående kostnadsutvecklingen.
Hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad
För flertalet EU-länder är hög arbetslöshet ett allvarligt problem. De långtidsarbetslösa utgör allt större del av dem utan arbete. Ett stort problem är att
en arbetslösheten inte minskat nämnvärt när tiderna varit goda. Under 1980-talet
skapades nio miljoner arbetstillfällen i EU-länderna men arbetslösheten
nya
sjönk relativt lite. En jämförelse mellan EU, EFTA, USA och Japan visar att EU-länderna dess-
olika blocken. År 1992
utom har den lägsta sysselsättningsgraden av de var
bara 60 % den arbetsföra befolkningen i EU sysselsatt medan andelen var av 70 % i USA och EFTA-länderna och nära 75 % i Japan. Förutom hög runt
öppen arbetslöshet i många EU-länder finns det således ytterligare personer i
arbetsför ålder är utan arbete arbetslöshet inte syns i statistiken. som men vars
En förklaring är i brist arbete väljer många kvinnor i EU-länderna att bli
att
hemmafruar och skäl har många förtidspensioneringar skett vilket
av samma
heller inte återspeglas i statistiken.
38 Olika system för välfärd
Social utslagning
Med fattigdom menas oftast att en person har låga inkomster. Begreppet
social utslagning däremot är ett dynamiskt begrepp beskriver såväl
som en pro-
cess som den situation som följer efter denna EG-kommissionen
process
1992d. I begreppet social utslagning läggs vikten vid de mekanismer med
vilka personer och grupper eller enskilda geografiska områden utestängs från de kontakter och utbyten, sedvanor och sociala rättigheter tillsammans - som ger social integration och därmed social identitet. Social utslagning kan en därför uppträda även på områden boende, undervisning och hälsa. Det är som ett fenomen som berör alla länder även situationen varierar från land till om land. Det är flera faktorer som orsakar social utslagning, bl.a.
långtidsarbetslöshet
tekniska förändringar inom arbetslivet minskar behovet outbildad
som av arbetskraft
förändringar i familjestrukturen samt familjens svagare ställning
invandring traditionella former av fattigdom.
EU:s medlemsstater förebygger social utslagning på olika sätt. Ett område
som
har hög prioritet i samtliga medlemsländer är insatserna för att främja syssel-
sättningen.
På vissa punkter avviker Sverige
Utvecklingen är inte identisk i alla EU- och EFTA-länder men alla länder berörs
av de pågående förändringarna i familj estruktur och levnadsmönster, demogra-
fisk struktur samt stigande sjukvårdskostnader, hög arbetslöshet kombinerat med låg sysselsättningsgrad dvs. många personer i arbetsför ålder är utan arbete
och olika form av social utslagning. Vissa avvikelser går dock att urskilja och
det som särskiljer Sverige liksom EU-landet Danmark från flertalet medlems-
länder är framför allt följande:
Svenska kvinnor har tillsammans med de isländska kvinnorna den högsta
förvärvsfrekvensen bland kvinnorna i EU-EFTA-länderna också den men
högsta andelen deltidsarbetande.
Under 1970- och 1980-talen födde de svenska kvinnorna i fruktsam ålder
relativt färre barn än kvinnorna i övriga EFTA-länder och i EU. I dag föder
kvinnorna i andra europeiska länder färre barn än vad de svenska kvinnorna
någonsin gjort i modern tid samtidigt som födelsetalet stigit i Sverige. Svenskorna har därmed kommit att ligga i topp i födelsestatistiken tillsam-
mans med irländskorna och isländskorna. I Irland, Island och Sverige ligger
Olika system för välfärd 39
födelsetalet i dag runt 2,1 vilket är det antal barn varje kvinna bör föda
för att befolkningen skall reproduceras.
I jämförelse med övriga EU-EFTA-länder gifter sig svenska kvinnor och män relativt sent samtidigt som hälften av antalet nyfödda svenska barn har
föräldrar som inte är gifta med varandra.
Ökningen av andelen äldre i vårt land kommer jämfört med flertalet EU-
länder att relativt svag under de närmaste 20 åren. Denna ökning har vara redan ägt rum i Sverige. Med hänsyn till att de äldre svarar för en stor andel de sociala kostnaderna förmodas dessa kostnader under kommande av år stiga snabbare i andra länder än i Sverige.
2.4 inte
Målkonvergens -
systemkonvergens
Som konstaterats är välfärdspolitik en nationell angelägenhet. Det ligger inte inom EG:s kompetens att utfärda regler för medlemsländernas välfärdssystem. Följaktligen finns det inte heller några förordningar eller direktiv som föreskriharmonisering av ländernas sociala system: hur de skall finansieras, ver
storleken på förmånerna eller hur systemen skall organiseras. Tvärtom finns det policy går ut på att olikheterna mellan resp. lands system
en gemensam som
skall respekteras. Som exempel kan nämnas Danmark. Landet har varit medlem i EG i drygt 20 år. Trots detta påminner den danska välfärdspolitiken fortfarande mer om den svenska än om något EU-lands välfärdspolitik. EFTAländerna har närmat sig varandra mer i fråga om vissa undersökta socialförsäkringssystem än EU-länderna. Detta beror sannolikt på att EFTA-länderna
Schweiz undantaget uppvisat ganska lika politiska maktförhållanden och
förhandlingstraditioner på arbetsmarknaden bilaga l. EG har inte gjort och förväntas inte göra några insatser för att reglera ländervälfärdspolitik annat än när de socialpolitiska frågorna har en direkt koppnas
ling till regler om fri rörlighet för personer. Det har ansetts viktigt att säkerställa den sociala tryggheten för personer som utnyttjar sin rättighet att flytta
fritt mellan medlemsstaterna. Inom EG finns det därför regler för samordning
av de nationella systemen för att ge just dessa personer trygghet. Intjänad pension skall t.ex. kunna betalas ut i ett annat medlemsland. Det är viktigt att
notera att det endast är fråga om koordinering av ländernas trygghetssystem se
vidare avsnitt 5.8. Det är också viktigt att notera att denna koordinering endast
avser ländernas socialförsäkringssystem. Övriga system för social trygghet, t.ex.
på socialtjänstens område samordnas inte. Som visats uppgår de sociala utgifterna i många EU- och EFTA-länder till närmare 30 % BNP. Att dessa utgifter är så stora har lett till att inget land av
40 Olika system för välfärd
i dag är intresserat av att beslut hur medlen skall fördelas överlåts på om ett övernationellt organ. Däremot har medlemsländerna gemensamt ställt mål upp
för den sociala tryggheten. Det krävs inte att reglerna är identiska utan varje
medlemsstat får försöka uppnå målen med sina metoder. I de egna gemensamma målen ingår bl.a. att varje land skall sitt system till förändrade föranpassa hållanden som nya familjeformer och åldrande befolkning. Vidare påpekas en betydelsen av aktiva åtgärder för att integrera arbetslösa i arbetsmarknaden. De
gemensamma målen anges i en rekommendation 92442EEG utfärdad
av ministerrådet 1992. I rekommendation
sommaren en arman 92441EEG som
utfärdades ungefär samtidigt betonas betydelsen att medlemsländernas trygg-
av
hetssystem innefattar regler om socialt bistånd. Rekommendationerna, som inte är bindande för medlemsländerna,
uppmanar kommissionen att rapportera till ministerrådet hur utvecklingen fortskrider i
medlemsländerna och medverka till idéutbyte länderna emellan.
När de sociala, kulturella och framför allt ekonomiska förhållandena föränd-
ras i ett land ändras också välfárdssystemen. Det har också visat sig att när
länder reformerar sina system lånar de ofta idéer varandra. av Särskilt i en lågkonjunktur då de ekonomiska för ett lands sociala ramarna systern utsätts för stora påfrestningar är det sannolikt att de lösningar land ett beslutar att genomföra påverkas hur konkurrentländerna också ofta av - som
är grannländer har löst motsvarande frågor.
-
Att medlemsländerna utbyter erfarenheter och lånar idéer varandra leder
av
således sannolikt om än lång sikt till att systemen konvergerar, dvs.
- -
mer och mer börjar likna varandra. Trots att det inte finns några
gemensamma
regler för hur ländernas sociala system skall utformas sker sakta likformning
en av systemen. Detta idéutbyte sker på frivillig väg och oavsett ett land är med i EU eller om
inte. Att regelbundet mötas i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg möjlighet
ger att diskutera olika problem och lösningar på dem.
3 Ekonomiska
förutsättningar
för social välfärd och
Jamställdhet
3.1 och
Integration internationalisering
Med integration brukar i ekonomisk litteratur avses en sammanslagning av nationella marknader till en gemensam marknad Lundberg 1993. Integration kan vara världsomspännande eller regional. I det senare fallet avses en sammanslagning av marknader inom en grupp av länder, medan andra länder står utanför. Integrationen kan också vara generell eller partiell, dvs. avse hela ekonomin eller enbart vissa branscher. Termen integration används också för att beteckna en process. En del av den västeuropeiska integration som nu pågår är genomförandet av den inre marknaden med bl.a. fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, vilken genom EES-avtalet utökats till att gälla ytterligare fem europeiska länder på sikt även Liechtenstein. Syftet med integrationsprocessen är att avlägsna alla hinder för rörlighet av varor och tjänster över gränserna mellan medlemsländerna som kan påverkas av staternas agerande. Den formella integrationen inom EES bygger på ett samarbete enligt ett avtal, ett formellt regelverk. Regler och institutioner skapas for att samarbetet skall fungera. Den ekonomiska integrationen är således beroende av legal harmonise-
ring och politisk integration. Den formella integrationen sker stegvis genom
successiva beslut.
Parallellt med att den inre marknaden skapas inom EG och inom hela EES
genom EES-avtalets ikraftträdande fortgår internationalisering. Denna en process har karaktär av en informell integrationsprocess. Internationaliseringen sker inte genom stegvisa beslut som vid den formella integrationen utan mer spontant, dvs. internationaliseringen är mer av en fortgående process. Ovanstående beskrivning är dock något förenklad eftersom det finns ett sam-
42 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet
band mellan formell och informell integration. Svenska politiker har vid olika tillfällen tagit beslut som varit en följd av ocheller påskyndat den pågående internationaliseringen. Att följa GATT-avtalet, EFTA-samarbetet liksom att avreglera kapitalmarknaderna och telekommunikationsmarknaden är exempel
på beslut som har underlättat och påskyndar den informella integrationen. Härigenom har också dynamiken i den tekniska utvecklingen underlättats. Sänkta transportkostnader, snabbare persontransporter, förbättrade telekom-
munikationer och vidgade kunskaper om utländska marknader kan således bidra
till fortsatt spontan integration. Internationaliseringen innebär ökad handel på grund teknisk och kommersiell specialisering framför allt att företag
av men
etablerar sig i flera länder och följaktligen får interna förbindelser över gränser-
na. De fria kap italrörelserna underlättar företagens interna förbindelser över gränoch är därför viktig faktor i internationaliseringen. Förr grundades serna en handeln på s.k. komparativa fördelar som berodde på skillnader i produktionsförutsättningar mellan länderna och handeln blev tämligen stabil till sin inrikt-
ning. De försprång företag kan skaffa sig genom framgångsrikt forsknings-
som
och utvecklingsarbete spelar växande roll. Detta arbete är knutet till företa-
en
och inte till länderna och kan flyttas utan större svårigheter. Försprången
gen
är inte heller bestående. Andra företag kommer snabbt i kapp. Därför kommer
handelsströmmarna att växla snabbare Odhner 1992.
I arbetet med att liberalisera handeln inom Västeuropa har Sverige varit en pådrivande kraft. Sverige t.ex. initiativtagarna bakom det första
var en av ministermötet mellan EFTA och EG i Luxemburg i april 1984. gemensamma Vid detta möte enades ministrarna om en deklaration, som lade den politiska grunden för ett utvidgat samarbete. Luxemburgdeklarationen var det första uttrycket för EG- och EFTA-ländernas gemensamma strävan att bygga ut samarbetet utöver frihandelsavtalet, det så småningom korn att bli EESsom avtalet.
Sverige ställs nu inför beslut om ytterligare steg mot en fördjupad integration till stor del är formell karaktär. Oavsett vilken form av anknytning till
som av
EU Sverige väljer är landet redan många plan informellt integrerat med andra länders ekonomier, främst med de västeuropeiskaländernas eftersom det
är med dem större delen av vår utrikeshandel sker. som
Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 43
3.2 Direktinvesteringar viktiga för
-
tillväxten
Svenska transnationella företags internationalisering
Under de senaste decennierna har de svenska multinationella, eller transnatio-
nella, företagen utvecklats mot en mycket hög grad internationalisering. En
av stor del av den svenskägda industrin återfinns i utlandet, där Sverigebanumera serade transnationella företag etablerar dotterbolag antingen genom uppköp av
redan existerande företag eller att starta helt Andersson 1993. En
genom nya
stor del av all varuhandel och merparten av teknikövertöring mellan länder äger
i dag rum inom transnationella bolag UNCTAD 1993.
I skriften Den långa vägen beskriver Lars J agrén bl.a. storföretagens betydelse för den svenska ekonomin och därifrån har nedanstående tabell hämtats. Av tabellen framgår att mellan åren 1975 och 1990 har antalet anställda i svenska företag utomlands mer än fördubblats.
Tabell 3.1 Antal anställda i svenska företag åren 1975 och 1990
Antal anställda 1975 1990
Anställda i Sverige
| 10 största företagen | 242 000 | 240 000 |
| 20 största företagen | 340 000 | 319 000 |
| Industrin totalt | 1 049 000 | 965 000 |
Anställda i utlandet
| 10 största företagen | 198 000 | 346 000 |
| 20 största företagen | 227 000 | 433 000 |
| Industrin totalt | 285 000 | 615 000 |
Anställda totalt
| 10 största företagen | 460 000 | 586 000 |
| 20 största företagen | 567 000 | 752 000 |
| Industrin totalt | 1 334 000 | 1 580 000 |
1974 b 1991 inkl. ABB
Källa: Årsredovisningar och SCB:s Nationalräkenskaper bearbetade Lars J agrén och
av återgivet i Den långa vägen 1993
44 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet
Västeuropa och i synnerhet EG har sedan lång tid varit den viktigaste utlands-
regionen för svensk industri. I mitten 1970-talet närmare 70 % av de av var
svenska företagen utomlands belägna i EG- och EFTA-ländema. Mellan åren
1975 och 1985 sjönk de svenska investeringarna inom EG, vilket till stor del berodde svenska företag ökade sina investeringar i Nordamerika. I slutet
på att
1980-talet ökade åter EG-EFTA-marknaden i betydelse och i början av 1990-
av andelen svenska företag belägna i Västeuropa åter närmare 70 % och talet var drygt 55 % av dem inom EG.
Den fortgående internationaliseringen näringslivet ökar beroendet mellan
av
nationella ekonomier. En central faktor i denna process är de investeringar som görs de transnationella företagen. Merparten dessa utgörs av direktin-
av av
vesteringar, vilka företag tillskansar sig ägande och långsiktig kontroll
genom
över utländska bolag. Direktinvesteringar åtföljs ofta av allianser, joint-ventures och andra former samverkan mellan företag över landgränserna.
av
Utlandsägandet i Sverige har ökat
Det samlade utlandsägandet i svensk ekonomi har ökat kontinuerligt sedan slutet 1960-talet. Av tabell 3.2 framgår att den utländska andelen av den totala av
sysselsättningen i Sverige har ökat från 4 % år 1960 till 10 % år 1991. Till viss
del förklaras detta de svenska koncerndelarna i ABB från år 1988 hänförs av att till den utlandsägda sektorn.
Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 45
Tabell 3.2 Utlandsägande totalt och inom vissa näringar svenskt näringsliv åren av 1962-1991
Antal anställda och utlänsk andel 1970 1975 1980 1985 1991
Hela näringslivet Antal anställda 81 975 99 534 113 552 139 739 229 603 Utländsk andel av sysselsättningen 4,1 4,9 6,0 6,7 10,0
lillverkningsindustrin Antal anställda 42 137 53 lll 55 711 75 124 133 639 Utländsk andel 4,5 5,7 6,3 9,1 16,1
Partihandel Antal anställda 29 308 33 169 33 392 33 665 40 746 Utländsk andel 15,9 20,0 20,0 19,2 21,2
Anm: Uppgifterna avser företag som till mer än hälften majoritetsägda år ägda av utländska intressen. Fr.o.m. år 1988 ingår också gruvor i tillverkningsindustrin, vilket
inte påverkar utvecklingen nämnvärt antalet anställda i utlandsägda gruver understiger
l 000.
Källa: De nya nordiska företagen, tabell ll, Nord 1993:26
Direktinvesteringar kan vara av olika slag
Med den pågående internationaliseringen far direktinvesteringarna och deras utveckling central betydelse för ekonomin. Direktinvesteringar kan vara av olika slag. Det är därför betydelsefullt vilka slag investeringar kan
av som
förväntas i Sverige vid de olika alternativen: Sverige deltar i EES, ett svenskt EU-medlemskap samt alternativet att Sverige står utanför EES och EU. I Sveriges val, EG och direktinvesteringarna, bilaga 7 till betänkandet av EGkonsekvensutredningen om Samhällsekonomi 133 har Thomas Andersson och Torbjörn Fredriksson beskrivit skillnaderna mellan olika direktinvesteringar
på följande sätt: Investeringar indelas i horisontella, som efterliknar verksamhet i hemlandet och inriktas på lokala marknader, vertikala som medför inter-
nationell specialisering och hög exportbenägenhet samt strategiska syftar
som till att stärka den globala konkurrenskraften. I dag sker en expansion av fram-
för allt vertikala direktinvesteringar inom verksamhet baserad på kunskap och modern teknologi. Integrationsprocessen i Europa har emellertid även gett
46 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet
upphov till betydande strategiska och horisontella investeringar.
En investering är till sin form sällan renodlad, det vanliga är att det är en kombination av olika investeringstyper. Ett exempel på horisontell direktinvestering är Electrolux köp av Zanussi en för att producera vitvaror också i Italien. En vertikal investering är t.ex. när svensk skogsindustri köper ett pappersbruk i ett annat land. Ett exempel på en strategisk direktinvestering är ASEA:s sammanslagning med Brown Boveri i
syfte att bli globalt starkare.
Investeringbeslut grundas många olika faktorer
Andersson och Fredriksson framhåller i sin rapport att investeringar i första
hand bestäms faktorer marknadsstorlek, arbetskraftens produktivitet,
av som infrastrukturens kvalitet, skatter, tillgång till leverantörer och kunder. Bedömningarna i deras rapport görs från de ovan nämnda tre alternativa förutsättningarna: Sverige deltar i EES, ett svenskt EU-medlemskap samt alternativet att Sverige står utanför EES och EU. I rapporten framhålls att företagens beslut vilka slag av investeringar som de kan komma att göra i om Sverige vid de olika alternativen kommer att grundas på många faktorer. De viktigaste författarna vara: marknadens tillgänglighet, stabiliteten i Sverianser
ges relationer med EG, inflytandet på EG, handelspolitiken gentemot tredje land, alternativkostnaden för kapital samt konkurrensen. Även omvärldsutveck-
lingen, de övriga nordiska ländernas agerande och utfallet av medlemskapsför-
handlingarna anses betydelse.
En nödvändig förutsättning för ökad tillväxt i den svenska ekonomin är att det finns företag vill investera i Sverige. Alla slag av investeringar är visserlisom viktiga, men för tillväxt och utveckling anses de vertikala direktinvesteringgen
arna vara särskilt betydelsefulla eftersom de till stor del görs i kunskapsintensiv verksamhet, vilket i sin tur lockar högutbildad arbetskraft. Exempel sådana
verksamheter i Sverige finns telekommunikationsområdet, inom transport-
medelsindustrin och inom läkemedelstillverkningen. Ett ökat inflöde av vertika-
investeringar skulle ytterligare stärka dessa branscher. Av Anderssons och Fredrikssons rapport framgår att de vertikala direktin-
vesteringarna tenderar att stimuleras av hård konkurrens. Förmågan att snabbt
ta till sig teknik och lära konkurrenterna ökar om företagen ligger geo-
ny av grafiskt nära varandra. Närheten till andra konkurrenskraftiga företag höjer kvaliteten på produktionsfaktorerna, inte minst arbetskraftens kompetens. Inom modern produktion blir arbetskraftens kompetens allt mer väsentlig.
Som nämnts syftar vertikala direktinvesteringar till export snarare än till
ovan
försäljning på den lokala marknaden. Detta innebär sin tur att ett företag
sannolikt endast gör sådana investeringar i Sverige under förutsättning av att
Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 47
deras produkter har tillträde till EU-marknaden samma villkor som EU-
baserade företag.
Investeringarna förväntas öka vid EES-avtalet
Genom EES-avtalet får Sverige tillträde till EG:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Kontrollerna vid gränserna mellan
EU och EFTA består i huvudsak. Näringslivet får lättare att konkurrera i
utlandet eftersom tekniska handelshinder försvinner. Konkurrensen i Sverige
ökar bl.a. genom att det blir lättare att etablera verksamheter över gränserna.
Detta kommer troligen att leda till att priserna pressas nedåt i flera branscher. Det kan också leda till ökad produktivitet framför allt inom tidigare skyddade
sektorer eftersom många av dessa sektorer öppnas för konkurrens. Intresset för att investera i Sverige antas komma att öka genom EES-avtalet eftersom Sverige blir en del av den inre marknaden och svenska företag därige-
nom inte behöver flytta sin verksamhet till ett EU-land för att kunna konkurrera på samma villkor som företagen inom gemenskapen. För utländska företag blir en investering i Sverige mer likvärdig med en investering i de EU-anslutna
länderna i norra Europa.
Att direktinvesteringarna skulle öka i Sverige genom EES-avtalet har över huvud taget inte ifrågasatts av forskare eller debattörer. Det är emellertid mycket svårt att uttala sig om hur mycket tillväxttakten i BNP kan öka som en
följd av avtalet. På sikt är det viktigt vilka EFTA-länder som blir medlemmar i EU och vilka inte blir det. Visar det sig att såväl Finland, Norge Österrike inte som som men Sverige inträder i EU blir EFTA-sidans betydelse i EES avsevärt mindre.
Det är inte uteslutet att EG kan visa sig mindre intresserat att värna EES-avtalets utveckling om EFTA-sidan minskar i betydelse. På sikt kan en sådan utveckling inverka negativt företagens benägenhet att investera i Sverige. Det
faktum att avtalet kan sägas upp med tolv månaders varsel av vardera parten
skapar en osäkerhet om den framtida utvecklingen av det svenska regelverket
på de områden som täcks av EES-avtalet. EFTA-länderna måste vara överens när nya EG-regler skall föras in i EESsamarbetet. Om länderna inte kan enas om en viss del av avtalet kommer denna del att upphävas provisoriskt för samtliga EFTA-länder. Denna osäkerhet om avtalets fortsatta utveckling kan avhålla från långsiktiga investeringar i Sverige.
Viktigt att relationerna till omvärlden präglas av stabilitet
Det svenska investeringsklimatet är avgörande för ekonomins fortsatta utveckling. Detta klimat påverkas av lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och
48 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet
infrastruktur liksom de politiska besluten om villkoren för de ekonomiska förbindelserna med omvärlden. Villkoren för förbindelserna med omvärlden måste präglas av så stor stabilitet som möjligt. Kravet på stabilitet anses vara särskilt viktigt för att vertikala direktinvesteringar skall göras i ett land. Att
potentiella investerare inte kan vara säkra på att Sverige verkligen blir delaktigt i gemenskapens fortsatta utveckling kan bli av avgörande betydelse för deras benägenhet att investera långsiktigt i Sverige. Ett EU-medlemskap får i än högre grad än ett ingånget EES-avtal antas öka
direktinvesteringarna i Sverige. Medlemskapet anses vara det alternativ som särskilt stimulerar inflödet av vertikala direktinvesteringar. Därmed skulle också tillväxttakten i BNP öka i motsvarande mån. Arbetskraftens kompetens, kvaliteten på infrastruktur och underleverantörer samt god tillänglighet på information får dock enligt Andersson och Fredriksson i deras ovan nämnda rapport stor betydelse för i vilken mån sådana inflöden i realiteten skulle kunna
komma den svenska ekonomin till del. Hur mycket tillväxten kommer att öka
till följd av EES-avtalet är redan det svårt att beräkna och det får betraktas
nästan som en omöjlighet att uppskatta vilken betydelse ett EU-medlemskap skulle få härvidlag. Att det skulle en ytterligare positiv effekt få emellertid
anses klart.
Utfallet GAH-förhandlingarna och utvecklingen av den internationella
av
handeln i riktning mot frihandel eller protektionism spelar också en stor roll för villigheten att investera i Sverige. Ett försvagat multilateralt handelssystem,
protektionism och lägre tillväxt i Europa skulle sannolikt försvaga utfallet mer av EES-avtalet. Detta beror på att osäkrare situationen är i omvärlden desto
mindre stabilt kommer EES-avtalet att uppfattas. En ytterligare faktor som kan
påverka EES-avtalet är inhemska företags och utländska investerares förväntningar. Om potentiella investerare inte tror att avtalet kommer att kunna fort-
leva parallellt med EG kommer dessa psykologiska förväntningarna i sig kunna
försvaga avtalet.
Ett svagt EES-avtal medför att investeringsviljan mer skulle likna den vid en situation där Sverige inte deltar i EES. Detta innebär i sin tur att den investeringsökning som sker om Sverige går från ett EES-avtal till ett EU-medlemskap sannolikt skulle vara större än motsvarande ökning som blir följden av Sveri-
ges anslutning till EES.
Sverige utanför EES och EU Om Sverige står utanför såväl EES som EU är landet formellt inte bundet av
EG:s regler. I praktiken skulle sannolikt Sverige liksom tidigare fortsätta att samarbeta på enskilda områden med EG och integrationen skulle gå vidare. Vissa förändringar skulle antagligen tvingas fram i efterhand genom integrationens inneboende dynamik och annat internationellt samarbete som formellt
social välfärd och jämställdhet 49 Ekonomiska förutsättningar för
stödjer sådan framför allt det GATT-avtalet. Det gäller t.ex. en process, nya
harmonisering tekniska föreskrifter, förenkling ursprungsregler och
av av
gränskontroller, öppnandet tjänstemarknader och den offentliga upphand-
av
lingen. Integrationen skulle fortsätta. För att kunna behålla konkurrenskraften skulle
Sverige passivt tvingas anpassa sig till EG:s regelverk. Sverige kan antagas behålla det frihandelsavtal finns i dag. Sveriges
som
dragningskraft investeringsland skulle emellertid minska eftersom ett utan-
som
Sverige då varken kan delta i den inre marknaden på lika förskap innebär att villkor EU-baserade företag eller i gemenskapens arbete i övrigt.
som
Potentiella investerare, i synnerhet de som avser göra vertikala direktinveste-
ringar i Sverige, eftersträvar att producera varor i Sverige som de sedan kan bli diskriminerade. Om tillverkningen inriktas på export till exportera utan att Europas dominerande marknad, EU, är det tillträdet till denna marknad som är
intressant. Om Sverige står utanför EES och EU kommer dessa investerare inte
längre kunna säkra på att de kan delta EU-marknaden på samma villkor vara
som företag inom gemenskapen. En utveckling större företag föredrar att flytta sina huvudkontor trolig är att
till EU-land för att bli ett företag med bas inom EU. Det är känt att företag ett
bedriver forsknings- och utvecklingsarbete gärna lägger sådan verksamhet
som i närheten sina huvudkontor. Följden skulle kunna bli att de investeringar i av forsknings- och utvecklingsarbete som dessa företag beslutar sig för att göra med stor sannolikhet hamnar utanför Sverige.
3.3 Den pågående strukturomvandlingen
Man kan att den fördjupade europeiska integrationen i huvudsak kommer
anta
äga inom för fortgående allmän ekonomisk integration och
att rum ramen en
strukturomvandling. Denna påverkar på ett grundläggande sätt villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd oavsett om Sverige
deltar i EES, blir medlem i EU eller står helt utanför det EG-baserade samarbetet. Allt pekar på strukturomvandlingen kommer att fortsätta. Sveriges att deltagande i EES-samarbetet medför troligen att strukturomvandlingen går
snabbare. Sektorer tidigare varit skyddade från internationell konkurrens
som
t.ex. bank- och försäkringsverksanlhet, transportverksamhet och byggnadsmaavtalet för konkurrens. Ett EU-medlemskap
terialindustrin öppnas genom
påverkar troligen såväl hastigheten av som styrkan i strukturomvandlingen något ytterligare eftersom ett medlemskap innebär att även livsmedels- och
jordbrukssektorerna utsätts för internationell konkurrens.
50 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och
jämställdhet
3.4 Den ekonomiska
och monetära unionen
EMU
I bilaga Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens, påpekas
att
riskerna för snabbare svängningar i arbetslösheten skulle öka med valuta-
en
union, eftersom utrymme inte till växelkursjusteringar när de ekonomiska
ges problemen blir för stora i ett land. Frågan den ekonomiska om och monetära
unionen EMU behandlas närmare EG-konsekvensutredningen samhälls-
av om ekonomi. Flera av EU-länderna har i dag hög arbetslöshet och allt sämre ekonomi. en Detta har medfört en ingående diskussion de s.k. konvergenskriterierna, om dvs. de krav som har ställts för att ett land skall kunna delta i valutaunioupp
nen. Enligt nuvarande regler ställs krav på återhållsam prisutveckling, stabila växelkursrelationer och inte alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Dessa krav ställdes upp år 1991 under andra förutsättningar än dagens. Den höga arbetslösheten och försämringarna i ekonomin har inneburit att länderna inte kunnat genomföra åtgärder för att uppfylla
konvergenskraven. I dag är det
få som tror att EMU kommer att införas enligt den ursprungliga tidsplanen. Hög arbetslöshet för med sig höga budgetunderskott. Därför måste länderna
bekämpa arbetslösheten hand i hand med att de försöker uppfylla konvergenskraven. Det är inte osannolikt att arbetslöshetsnivån kommer föras bland konatt vergenskriterierna i framtiden. En sådan diskussion har redan inom startat
gemenskapen. Det har varit mycket debatt EMU och den har till del handlat
om stor om huruvida valutaunionen är bra för EG helhet. För Sveriges del måste som
frågan emellertid formuleras litet annorlunda. Låt anta att den ekonomiska
oss
och monetära unionen kommer till stånd hur påverkas Sverige då delta
- av att i resp. stå utanför unionen
Även Sverige om skulle välja att inte bli medlem i EU påverkas Sverige
av en eventuell valutaunion inom EG. Troligt är att Sverige i praktiken tvingas föra
en politik liknande EU-ländernas, för att locka till sig investeringskapital och väcka förtroende hos investerare. Detta skulle sannolikt kräva betydligt
en
stramare penning- och finanspolitik och en mer återhållsam löneutveckling än vid ett deltagande i valutaunionen UDH l993b.
Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 51
3.5 Den offentliga sektorn
När skall bedöma de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd, man och villkoren for människor med funktionshinder vid EU-med-
jämställdhet lemskap kommer den offentliga sektorns ekonomiska förutsättningar i fokus. I bilaga 6 jämförs förutsättningarna för den offentliga sektorn i de olika alternati-
En rad olika faktorer granskas, och det framgår bl.a. att många motverven. kande mekanismer påverkar den offentliga sektorn. Av bilaga 6 framgår den offentliga sektorn står inför stora omställningar att EES-avtalet och ett framtida EU-medlemskap och att den offentliga oavsett sektorn även vid ett utanförskap sannolikt måste spara mer än vad som framgår
regeringens ekonomiska propositioner. Till detta kommer att Sveriges of-
av fentliga sektor enligt författarna Fölster och Lindström inte är särskilt väl rustad stå oförutsedda försvagningar i ekonomin hög arbetslöshet. att emot som
De framhåller dock att produktivitetsökningen inom den offentliga sektorn kan bli betydande och det därför finns ett visst utrymme att minska kostnaderna.
att När det ekonomiska förutsättningarna vid de olika alternativen är det
gäller de
först och främst skillnaden mellan EES och medlemskap som är intressant
eftersom EES-avtalet är i kraft fr.o.m. den 1 januari 1994. Utifrån rapporten
kan slutsatsen dras att vid EES-avtalet kan tillväxten i Sverige väntas öka deltagandet i den inre marknaden och ökade investeringar, samtidigt genom avgiften för deltagandet väntas uppgå till mellan 700 miljoner kronor och som
1 miljard kronor per år. När det gäller avgiften vid ett EU-medlemskap är det viktigt att skilja mellan de statsfmansiella och de sarnhällsekonomiska kostnaderna. Avgiften vid ett medlemskap kan enligt preliminära beräkningar uppskattas till 22 miljarder kronor år. Av dessa utgör 3 miljarder kronor ingen extra kostnad utan
per ca
ändå skulle betala avgiften vid EES-avtalet, visst u-landsbistånd
sådant som m.m.. Därutöver har beräknats att återflödet från EG:s budget kan möjliggöra neddragningar de nuvarande utgifterna med drygt 1 miljard kronor netto. av Det reella bidraget kommer att bli 18 miljarder kronor för år 1995 UDH ca 1993b. Sverige kommer vid ett medlemskap att få bidrag genom EG:s jordbruksstöd
och EG:s regionalpolitiska stöd. Hur stora dessa bidrag blir är en av frågorna i medlemskapsförhandlingarna. Enligt preliminära beräkningar uppgår återflödet till mellan 7 och 11 miljarder kronor per år UDH 1993b. För statsbudhar återflödet begränsad betydelse eftersom det i huvudsak handlar om
geten
bidrag direkt till ocheller organisationer utan att regering och riksdag
personer
kan påverka omfattning och inriktning. EG:s regionala stöd utgår från de fyra s.k. strukturfonderna: en regional fond, social fond, fiskeri- och jordbruksfond. Samtidigt som Sverige
en en en beräknas få återflöde från strukturfonderna kan ett medlemskap innebära att ett
52 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och
jämställdhet
vissa statsutgifter tillkommer. En huvudprincip inom EG är den s.k. additionalitetsprincipen, vilken i korthet innebär att satsningar från EG:s budget kräver samtidiga nationella satsningar. Detta innebär rejält förstärkta till resurser regionalpolitiska satsningar i Sverige. Ett medlemskap i EU innebär inte några formella anpassningskrav vad gäller beskattning av arbetsinkomster, kapitalbeskattningen eller fastighetsskatten. För företagsbeskattningen finns vissa anpassningskrav teknisk av mer natur, t.ex. vad gäller utdelning från dotterbolag till moderbolag och reglerna för förlustutjänming. Detta bedöms dock inte ge några statsfinansiella effekter. Däremot finns vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, kan som påverka skatteintäktema. Det rör dels mervärdeskatten, dels punktskatterna på tobak, alkohol och mineraloljor. Omfattningen av det bortfall av skatteinkomster ökad gränshandel kan som ge upphov till är på förhand svår att avgöra. Resultatet blir avhängigt hur av sänkningen genomförs i Sverige, men också på prisnivån i grannländerna. Samtidigt väntas tillväxten öka ytterligare vid ett medlemskap på grund av tillväxtbefrämjande investeringar. Storleken på dessa är givetvis omöjlig att exakt bedöma i förväg. Troligen beror den i hög grad på vilken politik som kommer att föras i Sverige. Sveriges konkurrenskraft kommer oavsett alternativ att kräva förändringar - av den statsfinansiella strukturen. Detta kan ske omfördelning de genom av resurser som finns, genom att vissa verksamheter minskas eller bort eller tas med hjälp av skattehöjningar. Det är helt nationella politiska beslut göra de att prioriteringar som anses viktiga. I den politiska debatten brukar ofta hävdas att skatterna måste sänkas vid ett EU-medlemskap. Om Sverige utifrån önskemål stor offentlig sektor vill om en hålla ett högt skattetryck kommer detta nationell prioritering. Varatt vara en ken EG eller EMU hindrar att ett land behåller, höjer eller sänker skattetrycket.
Ökningen av andelen äldre i EU-länderna, liksom allt starkare krav på barn-
och äldreomsorg, kommer troligen att mötas med vissa skattehöjningar i dessa länder. Exempelvis har både Tyskland och Frankrike beslutat om skattehöjningar under senare tid. Tekniskt sett kan Sverige ha hur högt skattetryck helst konkurrensom men sen mellan länder kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realiteten kan ha. Annorlunda uttryckt innebär fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital motsvarande rörlighet för dessa såsom skattebaser. Ett exempel är en person som arbetar och beskattas i ett land. Om denne kan få bättre betalt i ett annat land därför att lönen är högre eller skatten lägre än i hemlandet kanske hon eller han beslutar sig för att flytta. Detta innebär att denne person försvinner från hemlandet såväl i sin egenskap arbetskraft av som beskattningsbart objekt. Ju mer rörlig en skattebas blir, desto mindre blir
Ekonomiska för social välfärd och jämställdhet 53
förutsättningar
avvikande svensk skattesats. Sverige har redan internatio-
utrymmet för en en
nellt sett konkurrenskraftig foretagsbeskattning. beslut till land påverkas inte enbart inkomstens Ett att flytta ett annat av storlek eller skattenivån. Det är många faktorer som ligger till grund för ett beslut. En fråga för den enskilde är exempelvis hur mycket får för viktig man den skatt betalar. Socialförsäkringssystemet i det nya landet påverkar
man därför sannolikt i hög grad de ekonomiska motiven att flytta, dvs. hur mycket finansieras via skattsedeln och hur stora avgifter den anställde själv skall som betala in till Likaså spelar ett lands bostads-, kommunikations- och systemet.
viktig roll for människors beslut. Det är således för enkelt att socialpolitik en
dra slutsatsen att skattebasens rörlighet endast bestäms av skattesatsen.
innebär inte påverkan på och punktskatter som medlem-
EES samma moms Däremot är det tänkbart att den internationella skattekonkurrensen skapet.
påverka skattenivån även vid EES. Dessutom finns risken att ett
kommer att
såväl vid EES Sverige står utanför EES uteblivet medlemskap dvs. som om och EU tvingar fram kompensatoriska åtgärder för att intressera investerare
nedåt på skatterna. Även i
och placerare i Sverige. Det kan betyda ett tryck
alternativ den offentliga sektorns omfattning och inriktning beroende dessa är beslut och alternativen i sig inga garantier vad gäller skatteav politiska ger
trycket. I diskussion vilka åtgärder måste vidtas för att kompensera even-
en om som
tuella inkomstbortfall eller för att uppfylla EMU:s konvergenskrav är det
nödvändigt också hänsyn till den inhemska ekonomiska situationen och att ta
hur den kan tänkas påverka social välfärd och jämställdhet. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunder-
skott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns i dag att återställa en i budget kommer under de närmaste åren sannolikt att spela en balansen statens roll for de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd
långt mycket större
än EG-samarbetets krav.
Ansvaret för att statsfinanserna är en rent nationell politisk fråga, som
sanera
avgörs regering och riksdag. Varken EES-avtalet eller EU-medlem-
ytterst av skap ändrar detta förhållande.
4 EG:s sociala dimension
4.1 Vad avser den sociala dimensionen
EG:s sociala dimension har tyngdpunkten i arbetslivet: den innefattar välfärdsfrågor med koppling till den fria rörligheten för arbetskraften. Den syftar till att motverka de sociala effekterna otyglad konkurrens på en gemensam marknad.
av
Den sociala dimensionen inbegriper medverkan av arbetsmarknadens parter. EG:s sociala dimension omfattar i första hand den fria rörligheten for arbetstasamarbetet på utbildnings- och jämställdhetsområdena, regler och samarbe-
gare,
te kring generella villkor för arbetstagarna inklusive arbetsmiljön, den s.k.
sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter under ledning av kommissionen
samt arbetsmarknads-och regionalpolitiska åtgärder genom EG:s strukturfonder.
Ibland räknas också miljö- och konsumentpolitik till den sociala dimensionen. Den sociala dimensionen ingår i de områden där EG och medlemsländerna har s.k. delad kompetens. Huvudprincipen är att beslut på sådana områden fattas
nationellt. Beslut tas på EG-nivå endast när medlemsländerna anser att frågorna
löses mest effektivt på det sättet.
Det är främst åtgärder aktualiseras i samarbetet: viss lagstift-
tre typer av som
ning for arbetslivet reglering arbetsmarknaden och ramar for samverkan
av
mellan arbetsmarknadens parter, ekonomiskt stöd till utbildnings- och sysselsättningsskapande åtgärder samt stimulans till samarbete mellan länder och personer
är engagerade i frågorna nätverk, samarbete mellan EG-kommissiosom genom
och nationella myndigheter och organisationer, informations- och erfaren-
nen hetsutbyten o.d. EG:s sociala dimension omfattar framgått vissa sakområden som ligger som utanför denna utrednings uppdrag. I bilagor redovisas ändå ett avsnitt om
arbetsmiljö bilaga 7 och arbetsrätt bilaga 8. De behandlas därför inte
ett om
närmare i detta kapitel.
56 EG:s sociala dimension
Integrationens dynamik
Redan i Romfördraget slogs fast att gemenskapen har till syfte förbättra att medborgarnas levnads- och arbetsvillkor. När Romfördraget slöts fanns inte tanken att EG i någon nämnvärd omfattning skulle införa lagstiftning och särskilda åtgärder inom arbetslivet eller det sociala området i övrigt. Avsikten var att den gemensamma marknaden skulle leda till ekonomisk tillväxt och därmed skapa förutsättningar för medborgarna i gemenskapens länder att höja sin levnadsstandard. Detta ansågs vara den bästa social- och sysselsättningspolitiken. Samtidigt fanns en strävan att åstadkomma förbättringar också genom andra åtgärder, främst genom ett nära samarbete mellan medlemsländerna på arbetsmarknads- och det sociala området. Genom hela EG:s historia har den sociala dimensionen haft ett nära samband med den ekonomiska och politiska integrationen. När Romfördraget slöts år 1957 förutsågs att den ekonomiska integrationen skulle föra med sig sociala problem vid de omstruktureringar kunde väntas som när man genomförde den fria rörligheten för tjänster, och varor, personer kapital. En särskild fond, den sociala fonden, upprättades efter mönster från den Europeiska kol- och stålgemenskapen för åtgärder för - gemensamma omskolning och utbildning av arbetstagare vid omstruktureringar. När frågan om en ekonomisk och monetär union aktualiserades i slutet av 1960-talet började krav resas på en mer kraftfull social- och arbetsmarknadspolitik på EG-nivå. Initiativet togs den västtyske förbundskanslern Willy Brandt, av som i ett memorandum år 1969 framhöll att det nödvändigt att samordna var ekonomisk integration med social harmonisering. Den sociala i de västoron europeiska länderna under år 1968 del bakgrunden till att krav på var en av en sådan samordning kom att ställas. Utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union behövde enligt Brandt balanseras av sociala åtgärder för att motverka negativa effekter, framför allt i gemenskapens fattiga perifera delar. Skulle skapa ett ekonomiskt man samarbetsområde, mäste man också skapa ett socialt samarbetsområde för inte de att redan fattiga delarna EG skulle halka efter än Planerna på ekonomisk av mer. en union förverkligades emellertid inte vid detta tillfälle. De viktigaste övergripande besluten inom den sociala dimensionen har fattats under senare år. Det har skett dels följd arbetet med den tätare som en av ekonomiska integrationen i den inre marknaden den sociala stadgan från genom år 1989, dels i samband med besluten ytterligare integration i Maastrichtom fördraget och det sociala protokoll som medlemsländerna kom överens om. Det bör nämnas att kopplingen av den sociala dimensionen till den ekonomiska integrationen även har gjorts av Sverige och övriga EFTA-länder i särskild en deklaration i samband med undertecknandet EES-avtalet avsnitt
av se 4.13.
Den sociala dimensionen har förstärkts följd att medlemskretsen som en av breddats. Det första sociala handlingsprogrammet antogs år 1974 och direkt var
EG:s sociala dimension 57
inspirerat av de nya medlemmarna Danmark, Irland och Storbritannien. I speciellt de två sistnänmda länderna fanns en oro för att marknadskrafterna skulle gynna de centrala delarna av gemenskapen. Den brittiska regeringen ville visa
sina väljare att EG har en social sida och förankra EG i den befolkningen.
egna
Det första handlingsprogrammet hade tre huvudmål: full sysselsättning med meningsfullt innehåll, förbättring av levnadsvillkoren samt delaktighet för
arbetsmarknadens parter EG-nivå i ekonomiska och sociala beslut och arbets-
tagarnas delaktighet i företagen. Beslut fattades bl.a. om att inrätta europeisk regionalfond. Greklands
en
inträde år 1981 och Portugals och Spaniens år 1986 förstärkte fondens roll iden sociala dimensionen. Inträdet i EG av länder med stor och fattig landsbygds-
en befolkning innebar att EG fick en viktigare roll för omfördelningen från de rika industriområdena i gemenskapens mitt till jordbruksområdena i EG:s periferi. Den allmärma ekonomiska eller politiska situationen har ofta inverkat på
möjligheten att genomföra principbeslut och handlingsprogram. Den ekonomiska stagnationen i oljekrisens spår i mitten på 1970-talet medförde att det första sociala handlingsprogrammet inte fullföljdes. En liknande roll spelade stridigheter kring EG:s budget och Storbritanniens medlemsavgift under delen
senare
av 1970-talet och början 1980-talet. Det försenade ett genomförande
av av
president Mitterands förslag i början av 1980-talet om ett europeiskt socialt
område. Ambitionerna att åstadkomma regler har i vissa fall försvårats gemensamma av skillnaden i synsätt mellan å ena sidan kommissionen och å den andra vissa medlemsländers regeringar. Kommissionen ville främja europeisk dimenen
sion, som syftade till harmonisering av socialpolitik och arbetsmarknadsregler.
Man skulle sprida kännedom om goda exempel som andra länder förväntades
ta efter. Regeringarna å andra sidan betonade ländernas särdrag och skillnaden i inriktning och ekonomisk styrka. I dag är respekten större för nationella särdrag. Fortfarande finns politiska motsättningar. EG-kommissionen och de flesta medlemsländers regeringar förespråkar t.ex. en gemensam minimilagstiftning för arbetsmarknaden skyddar
som
arbetstagarna. Andra regeringar, främst Storbritarmiens, motsätter sig detta.
Kravet på att beslut om direktiv skall vara enhälliga har försvårat beslutsfattandet. Många av de frågor som är aktuella i dag och är svåra besluta har som om även tidigare behandlats av ministerrådet utan att rådet har kunnat Exemenas.
pel är direktivförslag om samråd med och information för fackliga representanter i europeiska koncernnänmder och deltids- ocheller tillfälligt anställdas villkor. Framför allt vad gäller åtgärder som påverkar maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare har oenighet rått. Ett område som inte tycks ha påverkats ekonomisk stagnation och andra
av
kriser är jämställdhet mellan kvinnor och män. Inom detta har det funnits ett
58 EG:s sociala dimension
samarbete sedan det första sociala handlingsprogrammet antogs år 1974. Även oenighet har rått på rad områden kan konstatera att EG:s om en man sociala dimension successivt har förstärkts genom ett allt aktivare samarbete på
olika områden, bl.a. i form av gemensam minimilagstiftning. Framför allt har
detta skett under senare delen av 1980-talet.
Romfördragets utbyggnad med enhetsakten år 1987 uttryck för en önskan
ger
att bygga in social dimension i EG:s verksamhet för att möta de negativa
en effekterna på det sociala området ekonomisk liberalisering inom den inre av
marknaden. Med enhetsakten infördes möjligheterna att fatta beslut rörande arbetsmiljö med kvalificerad majoritet. Det har gjort att arbetet, framför allt i
dessa delar, har tagit fart. För beslut med kvalificerad majoritet krävs 54 ny av 76 röster.
Maastrichtfördraget innebär ytterligare en förstärkning av den sociala dimensionen dels med en kraftig ökning av de regionalpolitiska stöden dels med nya möjligheter att samarbeta och genomföra gemensam lagstiftning inom ramen för det s.k. sociala protokollet. Det tycks nu finnas en politisk vilja hos flertalet
EU-länder att stärka den sociala dimensionen i gemenskapen.
Huvudsakliga källor: Wise, Gibb 1993, samt Nielsen, Szyzczak 1991
4.2 EG:s enligt Romfördraget befogenheter
EG:s rättskällor
Grundläggande för EG-rätten är fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, från år 1951, Euratomfördraget och Romfördraget från år
1957 med tillägget Europeiska enhetsakten från år 1986. Dessa fördrag utgör
i huvudsak den primära EG-rätten. Maastrichtfördraget om den Europeiska unionen, trädde i kraft den 1 november 1993, innehåller bl.a. ytterligare
som
tillägg till de grundläggande fördragen. Genom Maastrichtfördraget har de grundläggande fördragen fått en ändrad lydelse.
Den sekundära rätten består i huvudsak rättsakter som utfärdats av de geav institutionerna och domstolens praxis vad gäller tolkning och tillmensamma lämpning av EG-regler. Till sekundärrätten hör bl.a. förordningar som omedelbart tar över nationell
lagstiftning; de kan gälla t.ex. ärenden som är gränsöverskridande, som reglerna för fria rörlighet. Direktiv skall följas vad gäller det uppsatta resulta-
personers
varje land bestämmer självt hur målet skall nås. Direktiven inom den
tet, men
sociala dimensionen rör förhållanden under vilka produktionen sker, t.ex. lika
lön för arbete lika värde. Direktiven innehåller ofta minimibestännnelser som av
inget land får underskrida. Länderna kan däremot ha en betydligt mer ambitiös
lagstiftning om de så önskar.
EGrs sociala dimension 59
Direktiven skall införlivas i den nationella lagstiftningen. Om landet inte gör det inom föreskriven tid, kan enskild i vissa fall föra talan den en person mot försumliga staten och inför nationella domstolar och myndigheter åberopa direktiv som inte införlivats eller felaktigt införlivats i dess lagstiftning. Till rättskällorna räknas också allmänna rättsprinciper är som gemensamma för medlemsstaternas författningar samt internationella konventioner medsom lemmarna har anslutit sig till, t.ex. Europarådets konvention de mänskliga om rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Den primära EG-rätten
Som tidigare nämnts fastslås det redan i Romfördragets mål att gemenskapen har till syfte att förbättra medborgarnas arbets- och levnadsvillkor. Maastrichtfördraget ändrade lydelsen av Romfördragets artikel gemenskaom pens mål. Enligt den förändrade artikel 2 skall gemenskapen ha till uppgift att, genom att upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union och genom att genomföra gemensam politik eller verksamhet på angivna områden inom gemenskapen som helhet, främja en harmonisk och vä] avvägd utveckling av den ekonomiska verksamheten, en bärkraftig och icke-inflatorisk tillväxt som är skonsam mot miljön, en hög grad ekonomisk konvergens, av en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, höjning levnadsen av standarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstater. För att uppnå detta mål skall gemenskapens verksamhet på arbetsmarknadsoch det sociala området innefatta dels inre marknad kännetecknas en som av att hindren för personers fria rörlighet avskaffas, dels politik på arbetsmarknadsen och det sociala området som innefattar europeisk socialfond. Vidare skall en verksamheten bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnås. En tillnärmning av ländernas nationella lagstiftning skall endast ske i den mån den gemensamma
marknadens funktion så kräver artikel 3. Termen tillnärmning används för
att beteckna ett inbördes närmande för undanröjande olikheter så långt den av
inre marknaden kräver, dvs. utan att bli helt lika Bernitz m.fl. 1993.
Avdelning III i Romfördragets tredje del behandlar arbetsmarknads- och sociala frågor. Av artikel 117 framgår att medlemsländerna att det är anser nödvändigt att främja en förbättring av arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard och därigenom göra det möjligt att dessa villkor harmoniseras på en allt högre nivå. En utveckling i den önskade riktningen förutsätts gynnas såväl av en fungerande gemensam marknad förfarandet enligt Romsom av fördraget och av tillnärmningen av bestämmelser i lagar och andra författningar. De formella grunderna för EG-lagstiftning arbetsmarknads- och det sociala området dvs. inom den sociala dimensionen är således inte särskilt väl - preciserade.
60 EG:s sociala dimension
En harmonisering skall framför allt ske genom samarbete av olika slag på de områden som räknas upp i artikel 118:
sysselsättning
arbetsrätt och arbetsförhållanden
yrkesutbildning
social trygghet arbetarskydd arbetshygien
förenings- och förhandlingsrätt.
angivna områden skall kommissionen i nära samarbete med med- På ovan -
lemsländema genomföra utredningar, yttranden och organisera samråd
avge -
både i frågor uppstår på det nationella planet och i frågor som berör
som
internationella organisationer. I Romfördraget fastställdes likalöneprincipen. Enligt artikel 1 19 skall varje stat säkerställa och upprätthålla principen lika lön för kvinnor och män för lika
om arbete. En artikel infördes i Romfördraget genom enhetsakten och som har annan som
anknytning till arbetsmarknads- och det sociala området är artikel 100a som gör
det möjligt lagstifta på EG-nivån med kvalificerad majoritet när det gäller att frågor har göra med genomförandet den inre marknaden. På grundval som att av
denna artikel beslutar ministerrådet t.ex. om produktregler. Här sägs i punkt
av
skall utgå från hög skyddsnivå när den lägger förslag
3 att kommissionen en
rörande hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd. En medlemsstat det nödvändigt att ha nationella bestämmelser som
som anser
är strängare än dem rådet föreskrivit måste enligt artikel lO0a.4 underrätta
kommissionen det. Landet måste kunna visa att man vill ha sina strängare om
bestämmelser grund hälsoskäl och att det inte är fråga om dolda handels-
av hinder. Beslut bestämmelser fri rörlighet för personer måste fortfarande fattas om om enhälligt. Artikel 118a tillkom enhetsakten mot bakgrund av beslutet om den inre genom marknaden. Den innebär att EG:s befogenheter vidgas till lagstiftning på framför allt arbetsmiljöområdet.
Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att främja förbättringar, främst i
fråga arbetsmiljön, arbetstagares hälsa och säkerhet och skall ha som mål om av
harmonisera förhållandena på detta område samtidigt redan gjorda för-
att som
bättringar bibehålls. De beslut grundar sig på artikel 118a rör minimiföreskrifter som skall
som
införas stegvis. Rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en
medlemsstaterna skall därvid beaktas. av Enligt artikeln har medlemsstaterna rätt att bibehålla eller införa mer långt-
EG:s sociala dimension 61
gående bestämmelser för att värna arbetsvillkoren så länge de inte strider
om mot EG:s regler.
De möjligheter enhetsakten att besluta EG-regler med kvalificerad
ger om
majoritet har medfört att samarbetet fått dynamik. Rådet fattar ny visserligen fortfarande i praktiken enhälliga beslut så långt detta är möjligt. Möjligheten innebär att balansen mellan nationell kompetens och gemenskapskompetens för-
skjuts till förmån för den övernationella. Det gäller både beslut har med som den inre marknaden att göra och beslut om arbetsmiljö. Beslut rörande arbetstagarnas rättigheter kräver fortfarande enhällighet vid varje tillfälle.
Det är emellertid oklart hur brett eller snävt begreppet arbetsmiljö skall tolkas. Vissa menar att arbetsmiljöbegreppet enbart hänför sig till frågor
om
hälsa och säkerhet i arbetet. Andra, både regeringar och de fackliga organisatio-
nerna, menar att arbetsvillkor i stort, t.ex. rörande arbetets organisation, inne-
hållet i arbetet och arbetstider, inte går att skilja från arbetsmiljöfrågorna Wise,
Gibb 1993.
Kommissionen skall enligt artikel l18b sträva efter utveckla att dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare europeisk nivå. Om båda sidor så
anser vara önskvärt, kan dialogen leda till avtalsreglerade relationer. Genom enhetsakten läggs sålunda ett formellt på arbetsmarknadens ansvar parter på europeisk nivå att medverka i samarbetet inom arbetsmarknads- och det sociala området. EG:s socialfond regleras i artiklarna 123-125 i
Romfördraget. Syftet med fonden är att främja möjligheterna till sysselsättning och arbetstagarnas
geogra-
fiska och yrkesmässiga rörlighet samt att underlätta deras anpassning till förändringar inom industrin och i produktionssystemen, särskilt yrkesutbildning
genom
och omskolning.
Utöver de artiklar som direkt berör konkreta Samarbetsområden med
anknytning till den sociala dimensionen finns också andra möjligheter samarbeta
att
utifrån Romfördraget. Artikel 235 s.k. fördragsutfyllnad gör det om möjligt för
gemenskapen att agera i vilken fråga helst rör den som som gemensamma marknaden, om ministerrådet är enhälligt.
Maastrichtfördraget innebär nya steg i fördjupningen EG:s sociala dimen-
av
sion. De konkreta delarna beskrivs längre fram i avsnitt 4.9 Ny grund för det framtida samarbetet. Dessförinnan behandlas översiktligt vad EG hittills uppnått på grundval av Romfördraget den sociala dimensionens område.
Den sekundära EG-rätten
Sekundärrätten, bl.a. direktiv och förordningar, beskrivs i andra delar detta
av betänkande. Det gäller reglerna kring fria rörlighet
personers kapitel 5,
jämställdhet kapitel 6, arbetsmiljö bilaga 7 arbetsrätt bilaga 8. samt Här skall konstateras att arbetsmiljön är det sakområde inom vilket flest bestämmel-
62 EG:s sociala dimension
har fastställts. ser
direktiv reglerar förhållanden på arbetsplatsen är minimidirek-
Den typ av som
säkerställa viss lägsta skyddsnivå och att skapa liktiv som syftar till att en
värdiga konkurrensvillkor inom den inre marknaden. De länder som har mer
långtgående bestämmelser kan både behålla dem och förbättra dem ytterligare.
4.3 Soc1alfonden
Den europeiska socialfonden är EG:s s.k. strukturfonder och det mest
en av
konkreta socialpolitiska medel EG förfogar över i dag. Fonden används för att och bidra till medlemsländernas åtgärder för att förbättra komplettera egna
Fondens insatser riktar sig främst
sysselsättningssituationen för utsatta grupper.
till långtidsarbetslösa och har särskilda svårigheter arbetsmark-
grupper som
naden, i första hand ungdomar och med funktionshinder. Också projekt
personer
for kvinnor återvänder till arbetsmarknaden efter en frånvaro anordnas se
som avsnitt 6.2. Särskilt Grekland, Irland, Portugal och Spanien har fått stöd från fonden och
år också Tyskland för projekt i dess östra delar. Men alla medlemssta-
på senare
får del medlen, normalt delfinansiering tillsammans med nationella
ter av som
medel. I första hand används fondmedlen till satsningar på omskolning, sysselåtgärder, yrkesutbildning, stöd till geografisk rörlighet och sättningsskapande integrering på arbetsmarknaden som flyttar mellan länderna. Pro-
av personer
genomförs lokalt, och det är medlemsländerna själva lägger upp och jekten som genomför dem.
Socialfondsmedlen har ökats de senaste åren. Under perioden 1989-1993 har
21 miljarder 200 miljarder kronor fördelats, och 17 miljoner
mer än ecu ca ca
människor har deltagit i olika aktiviteter som fonden stött.
Reglerna för socialfonden har nyligen reviderats. Den har nu fem mål:
Bekämpning av arbetslösheten Anpassning till tekniska förändringar i arbetslivet
- Jämställdhet mellan könen från arbetsmarknaden
Åtgärder för människor som hotas av utslagning
Främjande forskning om tillämpning av nya uppfinningar.
av
Förändringarna i fondreglerna innebär framför allt att stöd kan lämnas till fler utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder än tidigare. Vidare skall
typer av
insatserna tydligt riktas till och regioner som är i störst behov av
mer personer
stöd. Målgrupper är i första hand ungdomar, långtidsarbetslösa och personer
slagits ut från arbetsmarknaden. som
också jämställdhet mellan könen uttryckligen blir ett övergripande
Nytt är att vid alla åtgärder finansieras den sociala fonden. Detta innebär bl.a. mål som av
EG:s sociala dimension 63
att fonden skall finansiera barn och andra är beroende omsorg av som av vård
av personer som deltar t.ex. i arbetsmarknadsutbildning, dvs. i praktiken kvin-
nor. Det mål som avser anpassning till tekniska förändringar i arbetslivet är inriktat på förändringar i produktionsmetoder och syftar särskilt till omskolning av arbetstagare till arbetsuppgifter vid strukturomvandling och därmed nya också åtgärder för att förebygga arbetslöshet. Genom Maastrichtfördraget fördes detta syfte uttryckligen in i artikel 123.
4.4 Den
sociala dialogen
Redan i Romfördraget skapades institution i vilken arbetsmarknadens en parter skulle ingå. Det den Ekonomiska och sociala kommittén. var Partsinflytandet har sedan successivt utvidgats, bl.a. trepartiska kommittéer i vilka genom företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare i medlemsländerna ingår. Ett av syftena med det första sociala handlingsprogrammet år 1974 var att öka arbetsmarknadsparternas delaktighet i sociala och ekonomiska EG-beslut. Den s.k. sociala dialogen mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter grundar sig på enhetsakten. Kommissionen tar initiativ till överläggningar mellan parterna i frågor gäller arbetslivet i syfte uppnå överenskommelsom att ser mellan parterna. Syftet med dialogen är att den skall leda fram till uttalanden gemensamma som kan underlag för lagstiftning eller avtal
ge på olika nivåer. Överläggningarna
gäller förhållanden i arbetslivet och sociala förhållanden i övrigt rör arbetssom tagarna. De resultat som hittills uppnåtts dialogen har varit begränsade, genom men den har lett till ett tiotal gemensamma uttalanden, framför allt utbildom ning och arbetsmarknadspolitik. Ett ramavtal utbildning har slutits om mellan den Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS och arbetsgivarorganisationen för offentligt ägda företag CEEP
Centre Europeen des Entreprises ä
Participation Publique.
Dialogen är ett led i kommissionens beredning frågor rör arbetslivet, av som bl.a. nya direktiv på området. Den har också betydelse för utveckla att partsrelationerna på Europanivå. Med Maastrichtavtalets sociala protokoll får den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter ökad betydelse i samarbetet avsnitt
se 4.9.
64 EG.s sociala dimension
4.5 Den sociala stadgan
Framför allt fackföreningsrörelsen har uttryckt för att den inre marknaden
oro skall leda till social dumping, dvs. att företag skaffar sig konkurrensfördelar etablera sig i länder med låga lönenivåer, låga kostnader för arbetstagenom att sociala dålig arbetsmiljö. EFS ställde därför krav på att EG
garnas skydd och skulle regler syftade till att motverka detta. Risken för social dump-
anta som ning ökade i och med att EG fått medlemsländer som ligger på en lägre nya ekonomisk nivå än de tidigare medlemsländerna. De som en risk från den ses de kan locka till sig företag är etablerade i länder med högre
synpunkten att som bättre socialt skydd och strängare arbetsmiljö- och miljökrav osv. Det
löner,
skulle kunna leda till företag flyttar till eller hotar att flytta till dessa länder
att
skulle företagen konkurrera med hjälp de och etablera sig där. Därigenom av
kostnader detta för med sig, dvs. social dumpning. Det skulle kunna leda lägre
de länder har högre skyddsnivåer sänker dem konkurrensskäl.
till att som av stadgan därför förutsättning för att EFS skulle stödja pro- Den sociala var en
jektet med den inre marknaden.
omstridd elva länder år 1989. Storbri-
Stadgan som var mycket antogs av
- -
tannien inte stadgan. Den är inte bindande men kan betraktas som ett poli-
antog
Genomförandet ligger framför allt på medlemsstaterna och kan tiskt åtagande. lagstiftning eller kollektivavtal. Samtidigt inbjuder stadgan EG-
ske genom
initiativ inom för sina befogenheter, vilket har
kommissionen att ta ramen
med rad åtgärder nedan.
resulterat i ett socialt handlingsprogram en se
Gemenskapens stadga grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare
om
definierar minimirättigheter inom arbetslivets område hela texten finns återgi-
i Appendix 4:1: ven
Fri rörlighet för personer Anställning och ersättning Förbättring levnads- och arbetsvillkor av
Socialt skydd Förenings- och förhandlingsfrihet
Yrkesutbildning Lika behandling av kvinnor och män
Information för, samråd med och deltagande av arbetstagare
Arbetarskydd
Skydd av barn och ungdomar Äldre personer Människor med funktionshinder.
Stadgan har klar koppling till den inre marknaden, den ekonomiska fördjup-
en
god internationell konkurrenskraft för en ningen. Stadgan framhåller behovet av positiv ekonomisk utveckling, framför allt med hänsyn till regionala obalanser.
EGrs sociala dimension 65
Ingressen åberopar subsidiaritetsprincipen, enligt vilken ansvaret för nödvän-
diga initiativ för att förverkliga de sociala rättigheterna åligger medlemsstateroch även EG inom gränserna för dess befogenheter. Stadgan kan genomföras na lag, kollektivavtal eller praxis. På många områden kräver genom genom genom stadgans genomförande ett aktivt engagemang från arbetsmarknadens parter.
Ingressen understryker att den sociala stadgan inte får åberopas som grund för
åtgärder försämrar arbetstagarnas sociala rättigheter i något enskilt medsom lemsland. Medlemsstaterna skall årligen rapportera till EG-kommissionen om vilka åt-
gärder de vidtagit för att fylla stadgans bestämmelser. Rapporterna publiceras tillsammans med rapport från EG-kommissionen i serien Social Europe.
en
Stadgan syftar inte till att göra regelverken berörda områden lika i alla
medlemsländer. Snarare fastställer den principen att olika nationella system skall respekteras. Den anger vissa grundläggande rättigheter och miniminivåer som kan överskridas av de enskilda medlemsländerna. Dessa uppmuntras att utveckla sina regelverk i riktning gäller i de länder kommit längst då det en som som
gäller att hävda arbetstagarnas sociala rättigheter.
Den sociala stadgan kan -trots sina svagheter anses vara en milstolpe i ut- vecklingen EG-samarbetet inom den sociala dimensionen. Stadgan har skapat av inom vilken den sociala dimensionen kan utvecklas. Maastrichtavtaen ny ram
lets sociala protokoll 4.9 syftar till att stadgan skall fullföljas genom direktiv på olika områden. Det återstår att se hur de nya möjligheterna utnyttjas.
4.6 sociala
Det handlingsprogrammet
På basis av den sociala stadgan har EG-kommissionen antagit ett socialt handlingsprogram omfattar knappt 50 punkter COM89568 final. som
I programmet ingår ett tjugotal direktiv, av vilka 10 är arbetsmiljödirektiv.
Övriga direktiv rör bl.a. anställningsbevis, kollektiva uppsägningar samt erkän-
nande utbildningar. I handlingsprogrammet ingår också Samarbetsprogram av
jämställdhet, äldre och med funktionshinder. En rad rekommenda-
om personer tioner har också antagits. Direktiv och rekommendationer ingår ofta som delar i programmen. Kommissionen har lagt förslag på alla punkter i handlingsplanen, men de har ännu inte fullt ut antagits av ministerrådet. Arbetsmiljöfrågor går i allmänhet relativt snabbt genom beslutsprocessen. Dels kan besluten tas med kvalificerad majoritet, dels är förslagen i allmänhet väl förberedda och förankrade i den rådgivande kommittén för hälsa och säkerhet
i arbetslivet. I denna kommitté ingår företrädare för fackliga organisationer, arbetsgivare och myndigheter i samtliga medlemsländer. Undantagsvis förekomdet att arbetsmiljöfrågorna är kontroversiella i EG-samarbetet. Exempel på
mer
3 l3-lll2
66 EG:s sociala dimension
omdiskuterade bestämmelser är ett direktiv om skydd för ungdomar i arbete, som antagits preliminärt samt ett om arbetstid, som antogs hösten 1993. Ofta är kommissionsförslag om direktiv inom områden som kräver enhällighet for beslut politiskt mycket mer kontroversiella. Det gäller t.ex. förslag om deltids- ocheller tillfälliga anställningar, samråd med och information för fackliga representanter i europeiska koncernnänmder samt arbetsvillkor vid entreprenader i annat land. Som framgått ovan arbetar EG på många olika sätt för att genomföra det sociala handlingsprogrammet. Förutom lagstiftning och de övergripande handlingsprogrammen använder man sig av mer avgränsade program som riktar sig till bestämda målgrupper eller behandlar vissa ämnen. Exempelvis har man mot bakgrund av det allt svårare arbetsmarknadsläget satt upp programmen NOW New Opportunities for Women som syftar till att ge kvinnor ökade möjligheter på arbetsmarknaden, HORIZON som syftar till att förbättra möjligheterna för funktionshindrade, samt EUROFORM, som rör nya kvalifikationer for arbetslivet, nya kunskaper och nya arbetsmöjligheter. Andra typer av samarbete är utbyte av information om situationen i medlemsländerna genom observatörsgrupper med representanter i olika länder som bevakar utvecklingen enskilda områden, exempelvis familjepolitik, åldrande, social trygghet och sysselsättning. Vidare använder man sig av nätverk och utbytesprogram for att studera och utvärdera nya åtgärder som vidtas och för att sprida kunskaper om dem, t.ex. integration av personer med funktionshinder på arbetsmarknaden. Man genomför också omfattande program för utbyte och finansiellt stöd, t.ex. PETRA ungdomars utbildning och inträde på arbetsmarknaden och fattigdomsprogrammet. I många fall arbetar man genom institut och kommittéer som är trepartiskt sammansatta med företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Länderna för sin egen politik, men samarbetet inom gemenskapen kan bidra med kunskapsutbyte, idéutbyte och möjlighet för utveckling för personer som arbetar med frågorna i sina hemländer.
Bekämpning av fattigdom och social utslagning
EG-kommissionen riktade ett tidigt stadium uppmärksamheten mot den stora ökningen av fattiga i EG-länderna. I dag räknas 52 miljoner människor i medlemsländerna eller 15 % av befolkningen som fattiga, dvs. med en inkomst - som uppgår till högst hälften av den genomsnittliga inkomsten i resp. land. Med ökande arbetslöshet uppstår nya former av social utslagning. Fattigdomsproblematiken behandlas i den sociala stadgan och handlingsprogrammet. Där understryks vikten av att bekämpa social utslagning och garantera rätten till tillräckliga medel för alla i gemenskapen. Två rekommendationer på detta område har antagits. Den ena gäller konvergens av målen för social
trygghet 92442EEG och enligt denna bör medlemsstaterna vidta åtgärder för
EG:s sociala dimension 67
att integrera socialt utslagna i arbetslivet. Den andra rekommendatiopersoner gäller rätten till skäligt socialbidrag inom ramen för staternas sociala tryggnen
hetssystem 92441EEG. Det sociala protokollet till Maastrichtavtalet ger möjligheter att utfärda minimidirektiv om åtgärder för att integrera socialt
utslagna i arbetslivet.
Genom särskilda fattigdomsprogram styrs en del av EG:s medel för att stödja nationella åtgärder och förbättra situationen för utsatta grupper. Vissa EGär också avsedda för att motverka den sociala utslagningen. EG har
program
hittills haft små resurser till förfogande för dessa program. För det tredje fattig-
domsprogrammet har 55 miljoner ca 520 miljoner kronor anslagits.
ecu Till ett nytt fattigdomsprogram tiden 1994-1999 har anslagits 121 som avser miljoner 1,2 miljarder kronor, dvs. än dubbelt så mycket till
ecu ca mer som
det föregående programmet. Det programmet avser bl.a. projekt som skall nya komplettera nationella åtgärder för att lösa en rad olika problem som rör t.ex.
social trygghet, hälsa, bostad och utbildning.
Skydd för barn och ungdomar
När det gäller skydd för barn och ungdomar vidtas åtgärder i första hand på den nationella nivån. EG har antagit ett handlingsprogram för att förbättra yrkesutbildning och för att främja utbildnings- och ungdomsutbyte mellan länderna. I
den sociala stadgan och det sociala handlingsprogrammet tar EG upp skydd av barn och ungdomar från exploatering och särskilda hälsorisker. Ministerrådet har nyligen fattat ett preliminärt beslut om ett direktiv om skydd för ungdomar i arbete. Det fastställer en minimiålder på 15 år för arbetskraften och förbjuder
nattarbete för ungdomar under 18 år. Direktivet som är mycket omstritt
- innehåller också regler om särskilt skydd i arbetsmiljön. Storbritannien har
preliminärt beviljats speciella eftergifter och övergångstider.
Äldre
Som framgått omfattar den sociala stadgan och det sociala handlingsprogrammet
också äldre. Omsorgen om de äldre och andra frågor som särskilt berör äldre betraktas givetvis ett nationellt ansvar. Samarbetet inom EG för att förbättsom de äldres villkor är därför mycket begränsat. Samtidigt kan man säga att det ra faktum att den sociala stadgan och handlingsprogrammet omfattar äldre marke-
insikt betydelsen att tillgodose den äldre befolkningens behov. De
rar en om av instrument använder sig är rekommendationer. En rekommendation man av
antogs redan år 1982 om flexibel pensionsålder 82857EEG. I övrigt finns regler underlättar den fria rörligheten för pensionärer. Dessa redovisas i
som
kapitel 5 om fri rörlighet för personer. Det första handlingsprogrammet som rör de äldres situation gällde perioden 1991-1993. Det utgår från de förändrade familjemönstren, som innebär att
68 EG:s sociala dimension
äldre i dag inte i samma utsträckning som tidigare kan tas om hand av sina
barn. Målet är att få till stånd ett idé- och kunskapsutbyte mellan medlemsländerna i syfte att skapa goda förutsättningar för den äldre befolkningen, att finna
nya sätt att stärka solidariteten mellan generationerna samt att uppmärksamma
de äldres positiva bidrag till samhället. Det europeiska äldreåret 1993 satte dessa frågor i fokus och hade solidariteten mellan generationerna särskilt tema.
som
Även Sverige deltog i äldreåret. Ett handlingsprogram skall utvecklas under
nytt år 1994. Programmet, som även EFTA-länderna förväntas kunna delta skall särskilt uppmärksamma frågor som rör äldre vårdbehövande, aktiva pensionärer, äldre arbetare samt förebyggande insatser. Ett nätverk med experter belyser olika frågor kring åldrande och äldre, bl.a.
levnadsstandard, sysselsättning och arbetsmarknad, hälsa och social service och
äldre människors integration i olika sociala sammanhang.
4.7 Många intressen påverkar den sociala
dimensionen
Genom att anta den sociala stadgan ställde sig majoriteten av medlemsländerna formellt bakom synsättet, att det inte går att åstadkomma en närmare ekonomisk och politisk samverkan mellan länderna enbart genom fri konkurrens utan att det krävs sociala insatser. De menar att ohämmad konkurrens utan socialt skydds-
nät skulle leda till social oro. Förespråkare för en stark social dimension i
samarbetet är bl.a. regeringarna i Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Spanien
och Tyskland.
Storbritannien är det enda medlemsland som uttryckligen varit- och är mot- ståndare till EG:s sociala dimension och flertalet åtgärder som EG vidtar de områden som faller under denna. Enligt Storbritannien bör man sträva efter en helt avreglerad arbetsmarknad. Kommissionen, som ser den sociala dimensionen som en förutsättning för en fördjupad ekonomisk integration och ekonomisk tillväxt, har arbetat strategiskt för att föra berörda frågor framåt. Detta har bl.a. skett genom att försöka stärka den politiska viljan hos medlemsländerna att föra upp arbetsmarknads- och
sociala frågor på dagordningen för EG-samarbetet parallellt med arbetet inom
ramen för den sociala dialogen Due m.fl. 1992.
Europaparlamentet, vars formella makt är begränsad, har en ökande betydelse
vid genomförandet av viktiga frågor inom den sociala dimensionen. Parlamentet
tar ofta egna initiativ för att belysa problem genom utredningar och rapporter, som sedan bildar underlag för kommissionens arbete. Domstolen har spelat en betydande roll genom att i sin tolkning utveckla vissa
aspekter av den sociala dimensionen i sina utslag. Utslagen har gått långt utöver
EG.°s sociala dimension 69
de rent ekonomiska och konkurrensmässiga syften som regeringarna i de ursprungliga EG-länderna hade när de undertecknade fördraget. Genom att hävda principen icke-diskriminering har den bidragit till att tolka Romfördragets
om
grundläggande principer rörande fri rörlighet och lika lön som medborgerliga
rättigheter Meehan, 1991. Arbetsmarknadens parter medverkar i arbetet med den sociala dimensionen,
dels i den Ekonomiska och sociala kommittén, dels som enskilda organisatio-
De ideologiska motsättningarna i fråga om gemensamma EG-regler för ner. arbetslivet återfinns givetvis bland arbetsmarknadsorganisationerna. På arbetsgivarsidan deltar två organisationer i samarbetet. Den ena, UNICE
Union des Industries de Communauté Européenne, organiserar nationella
arbetsgivarorganisationer och industriförbund inom den privata sektorn. Den har inte godtagit argumenten om social dumping. Organisationen har haft stöd den brittiska regeringen i sina strävanden att begränsa EG-lagstiftningen så
av
mycket möjligt. Den andra arbetsgivarorganisationen, CEEP, stödjer i
som
huvudsak UNICE har i vissa fall ställt sig mer positiv till gemenskapsåt-
men
gärder inom den sociala dimensionen. De fackliga organisationerna har å sin sida villkorat sitt stöd till den inre
marknaden med krav på social dimension. De är starka förespråkare för ett en ökat samarbete och utvidgad lagstiftning som skyddar arbetstagarna vid strukturförändringar och ökad internationell konkurrens Den europeiska huvudorganisa- . tionen EFS, har medlemmar såväl fackliga huvudorganisationer i hela som
Europa som europeiska yrkessammanslutningar inom olika branscher.
4.8 Hur har olika EG-initiativ påverkat
i medlemsländerna
utvecklingen
Hur har olika gemenskapsinitiativ inom den sociala dimensionen påverkat utvecklingen i medlemsländerna Det är svårt att fastställa i vilken mån ett medlemslands utveckling direkt påverkats av EG och vilka av medlemsländernas åtgärder som skulle vidtagits EG förutan.
Medlemsländerna samarbetar i EG för att driva gemensamma frågor och lösa gemensamma problem. De frågor man samarbetar om är givetvis sådana som är aktuella eller anses angelägna i de flesta medlemsländerna. Det gäller bl.a. frågor kopplade till den fria rörligheten. Risken för att konkurrensen mellan företag och länder skall bidra till försvagning av befintliga regler har ofta
en
varit medlemsstaternas drivkraft. Direktiven blir då främst en draghjälp för länder med lägst skydd för arbetstagarna. De påverkar troligen inte utvecklingen än marginellt i de länder som redan ligger långt framme. Däremot för-
mer hindrar de länderna att göra förändringar som strider mot reglerna.
70 EGss sociala dimension
Streeck 1993 behandlar exempelvis de direktiv som antogs på 1970-talet som
syftar till att skydda de anställdas rättigheter vid omstrukturering av företag. De anses inte ha haft någon direkt betydelse för att förbättra skyddet för de anställda i medlemsländerna. De motsvarade den ekonomiska miljön vid den tidpunkten, som karakteriserades av snabba förändringar och bortfall av arbetstillfällen i de flesta europeiska länder.
De av EG:s direktiv som härrör från Romfördragets artikel 118a och alltsa rör frågor om arbetsmiljö ger emellertid exempel på åtgärder som verkat på- drivande även i länder som redan har en avancerad lagstiftning eller andra normer på berörda områden. Ramdirektivet om arbetsmiljö anses allmänt bland
arbetsrättsjurister påverka nationella regler i avsedd riktning. Direktivet innebär bl.a. att ekonomiska hänsyn inte får styra valet av en produkt som skall användas i arbetsmiljön Nielsen, Szyszczak 1991. I en jämförelse mellan ramdirektivet om arbetsmiljön och medlemsländernas lagstiftning EG-kommissionen 1992k bedömer EG-kommissionen att alla länder måste införa åtminstone några ändringar i sin lagstiftning för att uppfylla
direktivets krav. Det gäller även de länder som har kommit långt i sitt arbetsmiljöskydd, t.ex. Danmark. Portugal måste införa en arbetsmiljölag. Nu inleds ett samarbetsprojekt mellan Danmark och Portugal, i vilket danskarna delar med sig av sina kunskaper och medverkar till att ge arbetsmiljöarbetet i Portugal en konkret inriktning Breidensjö 1993.
EG anses vidare ha haft en viktig påverkan på Storbritanniens arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljöpolitik. Direktiven har snabbt införlivats i den brittiska
lagstiftningen. Den brittiska regeringens negativa inställning till reglering av arbetsmarknaden gäller alltså inte arbetsmiljöområdet. EG anses av den brittiska
arbetsmiljömyndigheten som den viktigaste drivkraften för det fortsatta arbets-
miljöarbetet i landet, och man låter EG:s program ligga till grund för det
nationella lagstiftningsarbetet och arbetsmiljöarbetet i övrigt. Medlemskapet har
också inneburit att Storbritannien har övergivit de särskilda arbetarskyddsregler som begränsat kvinnors arbete, med undantag för regler som syftar till att
skydda foster Bulmer m.fl. 1992.
För Irlands del anses EG:s regelverk ha påverkat lagstiftningen på vissa om-
råden, särskilt jämställdhet och arbetsmiljölagstiftning; i andra fall kan samarbe-
tet ha lagt till en ny dimension i det nationella beslutsfattandet Keatinge 1991.
För Belgien anses de arbetsrättsliga direktiven inte ha någon större betydelse. Genom Belgiens ganska progressiva arbetsmiljöregler har EG:s regler inte haft någon större påverkan på den nationella lagstiftningen. EG:s viktigaste påverkan på den belgiska lagstiftningen har främst gällt personers fria rörlighet, godkärmande av utbildningsbevis samt jämställdhet mellan kvinnor och män Meer-
haeghe 1992. Ovan har exempel på påverkan från några minimidirektiv behandlats. De rör förhållandena på arbetsplatserna. Produktdirektiven kan ge upphov till problem
EG:s sociala dimension 71
eftersom ett land normalt inte kan ha strängare regler. Danmark har t.ex. fått
avkall på sina krav på märkning farliga ämnen Nielsen, Szyszczak 1991.
ge av Enligt svenska ambassadens i Köpenhamn svar på vår förfrågan bedömer
behöriga danska myndigheter att samarbetet inom EG inte har påverkat den
danska synen på välfärdsstaten. I viss mån kan deltagandet i program och projekt sägas påverka dansk socialpolitik, t.ex. genom att stöden från sociala fonden inriktas på åtgärder for kvinnliga arbetslösa, personer med funktionhinder osv. samt genom deltagandet i programmet HELIOS som är ett specialprogram rörande funktionshindrade.
En dansk studie Lyck 1992 framhåller att EG:s initiativ när det gäller arbetslivs- och sociala betydelse för Danmarks del. Överfrågor har haft mycket liten
lag anses i studien att initiativen i sig inte har förbättrat förhållandena i Dan-
mark. EG:s viktigaste påverkan har gällt den övergripande integrationsprocess-
på den danska ekonomin, särskilt den offentliga sektorn genom vilken ens välfärden finansieras. Reglerna för den fria rörligheten för personer är ett exempel på EG-initiativ haft betydelse för medborgarna i EU-länderna, även om de inte direkt berör som något större antal personer. Men de som drar nytta av gemensamma regler om den fria rörligheten är inte bara personer som flyttar till andra länder, utan även
personer i gränsregioner som bor i ett land och arbetar i ett annat. Domstolen har i ett antal fall gjort tolkningar till förmån för de flyttande.
Vad gäller den sociala fondens påverkan på inriktningen av medlemsländernas
insatser har några bedömningar om fondens kvalitativa påverkan gjorts. Ett exempel är den irländska utbildningen för funktionshindrade. När Irland blev EG-medlem år 1973 var utbildningen för personer med funktionshinder mycket outvecklad. Med hjälp av fonden har kvaliteten på denna utbildning höjts,
eftersom EG-kommissionen ställde särskilda krav. Dessutom har utbildningen för funktionshindrade fått ökad omfattning. En annan viktig följd av att Irland tilldelats medel ur den sociala fonden anses allmänt vara att nya sätt att utbilda har utvecklats. Samtidigt har stöden påverkat den allmänna utbildningspolitiken Keatinge 1991. Storbritannien har varit huvudmottagarna av medel från den sociala en av fonden. Detta har bl.a. medfört att fonden påverkat inriktningen av de brittiska insatserna för arbetslösa genom att styra medel till utbildning och därmed
minska andelen ren arbetslöshetsersättning Bulmer m.fl. 1992.
4.9 för det framtida samarbetet
Ny grund
Vad kan det fortsatta samarbetet inom den sociala dimensionens område komma att innebära EG betraktas av medlemsländerna som en plattform för att lösa
problem. Frågor som i dag inte betraktas som gemensamma kan
gemensamma
72 EG:s sociala dimension
i framtiden bli det. Det som i det följande sägs om det framtida samarbetet måste emellertid utgå från dagens förutsättningar och de frågor som nu är
aktuella i diskussionen inom EG. EG:s samarbete på arbetsmarknads- och det sociala området har intensifierats under senare år med anledning av den ökade ekonomiska integrationen genom EG:s inre marknad. Man kan förutsätta att en fortsatt ekonomisk och politisk integration skulle innebära att samarbetet rörande den sociala dimensionen också
skulle fortsätta och ytterligare fördjupas.
Det är emellertid svart att bedöma hur det gemensamma arbetet kommer att
påverkas av att Storbritannien ställt sig utanför delar av samarbetet. Detta har skett genom det sociala protokollet. I de fall Storbritannien deltar i samarbetet tycks detta land kunna skaffa sig särskilda lättnader, något som beviljats i rådets preliminära beslut om det kommande direktivet om minimiålder.
En ny grund för det framtida samarbetet har tillkommit genom Maastrichtfördraget och dess sociala protokoll. Det trädde i kraft den 1 november 1993 och några erfarenheter av hur de nya förutsättningarna påverkar samarbetet finns alltså ännu inte.
EG:s befogenheter folkhälsoområdet Genom Maastrichtfördraget införs en formell grund för samarbete inom folk-
hälsoområdet. Enligt artikel 129 skall gemenskapen bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnås genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser. EG:s insatser skall inriktas att förebygga sjukdomar, särskilt de stora folksjukdomarna, inklusive narkotikamissbruket, genom
att främja forskning om deras orsaker och överföring samt hälsoupplysning och hälsoundervisning. På nämnda områden skall medlemsstaterna inbördes samordna sin politik och sina insatser. Kommissionen skall genom olika initiativ främja en sådan samord-
ning. Det sägs uttryckligen att åtgärderna inte skall omfatta en harmonisering
av medlemsstaternas lagstiftning och andra författningar. Ministerrådet beslutar
rekommendationer, och det görs med kvalificerad majoritet.
om
Fördraget understryker vikten av samarbete med länder utanför gemenskapen och med internationella organisationer hälsoområdet.
Redan tidigare har ett samarbete förekommit i program kring HIVaids, cancer
och även i viss mån narkotika se bilaga 4. Utvecklingen går mot att regering-
arna tillmäter hälsofrågorna allt större vikt, och med den nya grunden i fördraget kan man vänta sig att samarbetet successivt byggs ut. Det är viktigt att
notera att EG inte givits någon beslutskompetens när det gäller förebyggande
insatser eller vårdens organisering och finansiering och andra principer som gäller för vården, t.ex. när det gäller aborter. Det är frågor som beslutas av de enskilda länderna.
EGzs sociala dimension 73
Det sociala protokollet
Maastrichtfördraget anger två alternativ för samarbetet rörande arbetsmarknadsoch sociala frågor. Det första är Romfördragets kapitel om arbetsmarknadsoch sociala frågor som kompletterat med enhetsakten kvarstår i huvudsak oförändrat. Det andra alternativet är det sociala protokollet.
Vid förhandlingarna inför Maastrichtfördraget ville de flesta medlemsländerna
gå vidare i samarbetet. På grund av Storbritanniens motstånd slöt de elva övriga medlemsländerna en överenskommelse där de förbinder sig att fortsätta arbetet
med att genomföra den sociala stadgan. I ett särskilt till unionsfördraget fogat protokoll medger Storbritannien att de övriga medlemsstaterna får gå vidare i
det gemensamma arbetet det sociala området och därvid använda EG:s institutioner Appendix 4:2. I den fortsatta framställningen benämns såväl överenskommelsen som protokollet det sociala protokollet. Det har rått osäkerhet om det sociala protokollets ställning och värdet av den lagstiftning som beslutas med det sociala protokollet som grund eftersom Storbritannien inte deltar. Det sociala protokollet betraktas emellertid av EG:s
institutioner som en integrerad del av Fördraget och är underkastad EG-rätten. Det innebär bl.a. att EG-domstolen har rätt och skyldighet att avgöra tvister om tolkningen av beslut som fattats enligt det sociala protokollet EG-kommissionen
1993h.
Det sociala protokollet inleds med en artikel som anger att målet för de elva medverkande staterna är att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor, social trygghet, dialog mellan arbetsmarknadens parter, utveckling av mänskliga resurser i syfte att nå varaktig hög sysselsättning och undvika social
utslagning. Detta skall ske med åtgärder enligt nationell praxis, särskilt på
avtalsreglerade områden, och med hänsyn till behovet av att upprätthålla konkurrenskraften i gemenskapens ekonomi. l det sociala protokollet redovisas sålunda mer långtgående sociala ambitioner än i Romfördraget. Med kvalificerad majoritet kan de elva besluta om direktiv om arbetsmiljö,
arbetsvillkor, information till och samråd med fackliga företrädare företa-
get, jämställdhet samt åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden. Med enhällighet kan vidare de elva länderna fatta beslut om socialförsäkringar och övrigt socialt skydd för arbetstagarna, skydd för arbetstagare när anställningsförhållandet upphör, medbestämmande, anställningsvillkor för medborgare från länder utanför EG samt om finansiellt stöd till sysselsättningsskapande
åtgärder. Det sociala protokollet anger att lagstiftningen skall utformas som minimidirektiv. En medlemsstat kan utan hinder behålla eller införa mer långtgående bestämmelser. Vidare kan en medlemsstat överlåta arbetsmarknadens parter att på deras gemensamma begäran införa direktiven genom kollektivavtal. Det finns bestämmelser som anger vad man inte får besluta om på EG-nivå.
De gäller löner, föreningsrätt samt strejk- och lockouträtt.
74 EG:s sociala dimension
Det sociala protokollet öppnar möjlighet för en ny typ av beslut på EG-nivå som alternativ till lagstiftning ursprungligen på gemensamt förslag av arbets- marknadens parter i den sociala dialogen: avtal mellan fackliga organisationer och arbetsgivare. När kommissionen skall utarbeta sina förslag måste parterna konsulteras, och om de så begär, får de nio månader på sig att träffa en över-
enskommelse. Denna kan sedan antingen upphöjas till lag av rådet eller ge-
nomföras som kollektivavtal i de enskilda länderna.
Det sociala protokollet med sina nya beslutsregler innebär att sociala rättigheter nu kan genomdrivas på EG-nivå om medlemsländerna så vill.
Maastrichtfördragets subsidiaritetsprincip
EG:s kompetens utökades genom Maastrichtfördraget. Samtidigt utvecklades ytterligare subsidiaritetsprincipen som innefattar grundläggande riktlinjer för EG:s behörighet och för att fastställa beslutsnivå i EG-samarbetet. Utgångspunkten är att beslut skall fattas på medlemsstatsnivå. Principen finns tidigare
inskriven i Romfördraget genom enhetsakten på miljöområdet. Det finns nu tre sammanhängande principer, som anger hur beslutskompetens och behörighet skall utövas. Den första är legalitetsprincipen, enligt vilken EG skall utöva sin verksamhet inom ramen för den behörighet som gemenskapen har tilldelats och de mål har uppställts för den genom fördraget. Den andra är subsidiaritets-
som
principen. På de områden där gemenskapen inte ensam är behörig skall den agera endast om och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i till-
räcklig utsträckning kan uppnås av enskilda medlemsstater, och om det därför kan anses att den på ett bättre sätt kan genomföras av Gemenskapen. Den tredje principen är proportionalitetsprincipen, enligt vilken gemenskapen inte skall vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen.
Gemenskapen har en stödjande roll i förhållande till medlemsstaten. Det är viktigt att notera att subsidiaritetsprincipen inte är liktydig med en decentralisering beslutsfattandet. Det väsentliga vid prövning är att fastställa på vilken
av en
nivå beslut i en viss fråga bäst fattas. En prövning enligt subsidiaritetsprincipen kan leda till att rådet finner att en fråga bör beslutas på gemenskapsnivå. I Sverige används ofta EG:s subsidiaritetsprincip som argument för förändring-
internt i det svenska samhället. Det är irrelevant i debatten om EG eftersom ar EG använder principen enbart för att beskriva förhållandet mellan gemenskapen och medlemsländerna. För en närmare diskussion om subsidiaritetsprincipen hänvisas till betänkan-
det från EG-konsekvensutredningarna: subsidiaritet.
EG:s sociala dimension 75
4.10 Ett socialt
nytt handlingsprogram
Arbetet med ett nytt handlingsprogram för arbetsmarknads- och sociala frågor
har startat inom kommissionen och skall presenteras hösten 1994. Ett diskus-
sionsunderlag, en s.k. grönbok, presenterades i november 1993. Den bygger bl.a. synpunkter som lämnats av medlemsländer och intresserade parter.
Även de svenska arbetsmarknads- och
socialdepartementen har lämnat synpunkter, liksom de svenska arbetsgivar- och fackliga organisationerna via sina europeiska centralorganisationer. Diskussionsunderlaget har sänts ut på en
omfattande remiss, även till EFTA-länderna, för att få i gång bred diskussion en om det framtida arbetsmarknads- och socialpolitiska samarbetet inom EG. Grönboken ställer två huvudfrågor: vilken sorts samhälle önskar vi i Europa och vilka åtgärder krävs på det europeiska planet för att skapa det önskade samhället Den diskuterar det framtida samarbetet rörande sysselsättning,
utbildning, jämställdhet, social utslagning, folkhälsa och en rad andra frågor med anknytning till den sociala dimensionen. Frågan välfärdsstatens framti-
om
da roll behandlas. Tonvikten läggs genomgående på åtgärder av förebyggande art och aktiv integration av människor arbetsmarknaden och i samhället
i stället för ekonomiskt stöd.
Grönboken berör också samarbetet förbättringar villkoren för människor
om av med funktionshinder. Den ställer frågan om man inom EG bör använda sig av gemensam lagstiftning for att påverka dessa villkor. En arman fråga ställs om hur organisationer mer kan engageras i samarbetet rörande funktionshindrades villkor.
4.11 Aktuella sakområden
Troligtvis kommer EG:s verksamhet särskilt dess lagstiftning inom den
- -
sociala dimensionen även i framtiden att i första hand röra arbetstagare och deras skydd, eftersom den ekonomiska integrationen även i fortsättningen utgör
kärnan i samarbetet. En reglering arbetslivet på EG-nivå är särskilt viktig for av människor med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Den viktigaste frågan för EU-länderna och EG-kommissionen inför framtiden
är hur man ska lyckas bekämpa den höga och ökande arbetslösheten.
Arbetslösheten i EU-länderna har varit hög ända sedan oljekrisen år 1973. Andelen arbetslösa har varierat från land till land, och även inom olika delar av länderna. Under andra hälften av 1980-talet minskade arbetslösheten något till
ca 8 % i genomsnitt. Omkring nio miljoner nya arbetstillfällen tillkom. Arbetslösheten har stigit till ca 11 % år 1993, vilket motsvarar 17 miljoner människor.
EG-kommissionen räknar med att andelen arbetslösa kommer att stiga till 12 %
år 1994. Det största problemet är långtidsarbetslösheten mer än ett år, som
76 EGss sociala dimension
drabbat hälften alla arbetslösa, och den sociala utslagning som detta fört med av
sig. Långtidsarbetsarbetslösheten är särskilt svår i de mindre utvecklade delarna
gemenskapen, bortsett från Portugal arbetslöshet ligger under genomav vars snittet.
Lángtidsarbetslösa i EG:s medlemsländer år 1985 och 1991. Procent av totalt antal arbetslösa
1985 I 1991
i á e
Källa: Employment in Europe, EG-kommissionen 1993b
Kampen mot arbetslöshet och den sociala utslagningen har blivit en av de viktigaste frågorna i ministerrådet.
Idecember 1992 antog EG:s regeringschefer en handlingsplan för medlemsländerna och gemenskapen för att samordnat främja ekonomisk tillväxt och be-
kämpa arbetslösheten. Planen innefattar i huvudsak insatser på kort sikt dels -
åtgärder på EG-nivå, dels samordning av nationella initiativ. I december 1993 antogs ett handlingsprogram en vitbok om en strategi på
- -
medellång sikt för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Handlingspro-
grammet är omfattande och rör och nationella insatser av olika gemensamma slag. Medlemsländerna rekommenderas bl.a. vidta åtgärder som främjar flexibi-
litet i arbetslivet, t.ex. utbildningssatsningar, arbetsorganisatoriska och pro-
EGss sociala dimension 77
duktivitetshöjande åtgärder samt uppluckring av vissa arbetsmarknadsregleringar, framför allt i några sydeuropeiska länder.
Ett samarbete mellan EU- och BETA-länderna om handlingsprogrammet för
tillväxt och sysselsättning har vuxit fram sedan våren 1993 och kommer att
fortsätta.
Den höga arbetslösheten har lett till en diskussion om den ekonomiska och
monetära unionen. Diskussionen har gått ut på att arbetslösheten måste minskas kraftigt innan den monetära unionen kan genomföras, eftersom hög arbetslöshet medför höga underskott i statsfinanserna. Det i sin tur är oförenligt med de krav som den monetära unionen ställer. Insatserna mot arbetslösheten tar sig uttryck i ett samarbete om åtgärder mot den sociala utslagningen. EG-kommissionen försöker nu förankra sin syn i med-
lemsländerna, nämligen att det krävs aktiva åtgärder, t.ex. i form av utbildning, för att integrera de arbetslösa arbetsmarknadenDet är ett synsätt som präglat de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Sverige under lång tid. Troligen kommer också samarbetet inom folkhälsoområdet att utvecklas ytterli-
gare och behandlas mer strategiskt och samlat. Det kan även tänkas komma att
ingå som en del i kampen mot utslagning. En diskussion pågår om samarbetet
skall fortsätta kring olika program, t.ex. cancer, eller om det i stället skall röra sig om gemensamma mål, som varje land söker nå utifrån sina egna nationella förutsättningar. Medlemsländerna kan dra fördel av ett samarbete med information, kunskapsutbyte och samordning av åtgärder, t.ex. när det gäller narkotikamissbruk.
Rådet har antagit en resolution om hur arbetet bör läggas upp 93C 17401
och ett förslag till handlingsprogram diskuteras. Enligt resolutionen skall samarbetet under artikel 129 ha som mål att invånarna i gemenskapen skall ha ett
långtgående hälsoskydd leder till ökad livslängd och livskvalitet. Erfaren-
som
hetsutbyte blir en viktig samarbetsmetod, och nätverk med experter i olika länder kommer att byggas upp. En annan metod som kommer att användas är
utbyte av personal inom ansvariga organ i medlemsländerna. Hälsoaspekter skall också beaktas i alla delar av EG-samarbetet. Vissa frågor rörande familjepolitik kan komma att bli aktuella i framtiden, särskilt om de kan kopplas till den fria rörligheten eller till jämställdhet mellan
kvinnor och män. Det gäller t.ex. barn- och anhörigomsorg, faderns roll och
demografiska frågor som det snabbt växande antalet i de högsta åldersgrupperna. Enligt Maastrichtavtalet skall EG-kommissionen avge en årlig rapport om
den demografiska utvecklingen. Utvecklingen det sociala området och demografin skall belysas i årliga rapporter. På det sättet kommer medlemsländerna att bättre underlag för egna
åtgärder och för samordning av gemensamma. I och med det sociala protokollet har också EG fått en legal grund för att lagstifta om social trygghet. Med enhällighet skulle de elva länderna kunna
78 EGss sociala dimension
införa minimidirektiv området. Det finns dock ingenting som gemensamma
tyder på att denna möjlighet kommer att utnyttjas till att harmonisera olika välfärdssystem eller social service ett sätt som sätter de nationella systemen spel. Det skulle vara omöjligt med tanke hur väl förankrade de är i varje
ur
lands historia och traditioner, särskilt som Maastrichtfördraget betonar respekten för nationell praxis. Det troliga är att insatserna i dessa frågor kommer att
röra sig samordning eller av annat samarbete kring gemensamma mal. om Mot bakgrund av siktet på en ekonomisk och monetär union har en ny diskussion risken för social dumping tagit fart, nämligen om s.k. social devalom vering. I valutaunion blir det omöjligt att justera växelkurser för att lösa en
kostnadsproblem. I debatten harmonisering miniminiváer för socialför-
anges av
säkringar ett möjligt skydd för att förhindra att medlemsländerna ska följa
som
efter varandra om ett land tar initiativ till nedskärningar i socialförsäkringarna.
4.12 Den sociala dimensionen i ett
kvinnoperspektiv
Professor Inga Persson diskuterar i Svenska kvinnor möter Europa den sociala
dimensionen i ett kvinnoperspektiv. Hon belyser hithörande frågor från tre olika
utgångspunkter. Det första rör handelsliberaliseringen och den ekonomiska integrationen.
Utifrån artikel 119 i Romfördraget finner Inga Persson att social dumping baserad på direkt eller indirekt arbetsmarknadsdiskriminering av kvinnor i princip är förbjuden i EG:s lagstiftning. Ser man dessutom till syftena med den
fördjupade integrationen kan eventuellt en starkare tolkning göras, som innebär
att integrationsprocessen och dess vinster skall skapa underlag för en fortlöpande
ekonomisk och social förbättring och sammanhållning i Europa, inklusive en fortsatt utjämning kvinnors och mäns ekonomiska och sociala villkor. För att av dessa intentioner skall förverkligas kommer det att krävas speciella insatser och åtgärdsprogram inriktade mot kvinnor och detta gäller med all sannolikhet också för Sveriges del.
Den andra utgångspunkten är harmonisering av regler för arbetslivet för att
undvika social dumping. Persson menar att kvinnor har en svagare ställning
gentemot arbetsgivaren än män eftersom kvinnor fortfarande har huvudansvaret för familjen. Deras arbetsmarknadsalternativ och möjligheter till geografisk och yrkesmässig rörlighet begränsade än mäns, vilket skulle kunna utnyttjas
är mer
arbetsgivare. Kvinnorna innehar också merparten av deltids- och tillfälliga
av anställningar. Troligen är det därför jämförelsevis viktigare för kvinnor att det finns regler på arbetsmarknaden som ger skydd och rättigheter för de anställda. Av angivna skäl Persson att det i ett kvinnoperspektiv ter sig speciellt menar
EG:s sociala dimension 79
viktigt att den framväxande europeiska modellen baseras på att EU-ländernas
konkurrenskraft bygger på en strategi är inriktad på investeringar i hög
som
produktivitet, flexibilitet och innovationsförmåga hos arbetskraften och inte på att skapa en arbetsmarknad utan skydd och rättigheter för arbetstagarna och med
låga löner. Persson framhåller också att det är viktigt att strategin omfattar hela arbetskraften. Den tredje utgångspunkten for analysen gäller formerna för regleringarna på de berörda områdena, dvs. om de skall göras genom lagstiftning eller genom
avtal. Den Statsvetenskapliga forskningen tyder på att kvinnors representation och inflytande tenderar att vara större inom politiken än inom de fackliga organisationerna. Därför är det jämförelsevis viktigare for kvinnor att den
sociala dimensionen inte helt överlämnas arbetsmarknadens parter utan får
tillräckliga beslutsfattande via den politiska kanalen.
inslag av Vidare har EG:s sociala dimension hittills mest berört individernas rättigheter och sociala villkor i egenskap arbetstagare. Det är utifrån den ekonomiska av inriktningen som EG har sin kompetens. Familjepolitik, socialförsäkringarnas
utformning bortsett från jämställdhetsaspekten etc. förblir en nationell an-
gelägenhet. Maastrichtavtalet kan möjligen ge något större utrymme för gemensam politik på det sociala området.
Enligt Persson kan denna begränsning vara tveeggad ur ett kvinnoperspektiv.
Å sidan kan det kännas tryggt framför allt för skandinaviska kvinnor att ena frågor ligger kvar den nationella nivån. Å andra sidan kan det komma dessa
att fungera som ett hinder för kvinnorna i Europa att effektivt kunna lyfta upp för dem speciellt viktiga frågor och som har att göra med möjligheterna att kombinera yrkesarbete och familjeansvar.
4.13 Hur påverkas Sverige av samarbetet
inom den sociala dimensionens område
Avgränsning
I det här avsnittet diskuteras den sociala dimensionens påverkan på Sverige från allmänna synpunkter, medan de särskilda sakfrågorna, t.ex. jämställdhet, villkoför funktionshindrade, diskuteras i resp. kapitel.
ren
EES-avtalet I EES-avtalets ingress framhåller parterna vikten av att utveckla den sociala dimensionen, däri inbegripet likabehandling kvinnor och män. Vid den vidare av
utvecklingen regler skall ha hög skyddsnivå vad gäller hälsa, säkerhet
av man en och miljö mål. I avtalet uttalas en vilja att säkerställa ekonomiskt och som
80 EG:s sociala dimension
socialt framåtskridande och främja förutsättningarna för full sysselsättning, en
högre levnadsstandard och förbättrade arbetsvillkor. Mer specifikt berörs den sociala dimensionen i EES-avtalets del V och VI. Ytterligare bestämmelser om samarbetet på detta område finns i protokoll 31. I en särskild bilaga XVIII återfinns alla EG-bestämmelser som ingår i avtalet, dvs. alla direktiv och förordningar som EG har antagit på arbetsmarknads- och det sociala området t.o.m juli 1991. I artikel 66 förklarar sig de avtalsslutande parterna vara ense om behovet att främja en förbättring av arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard. Artikel 67. I motsvarar Romfördragets artikel 1 18a. De avtalsslutande parterna
förbinder sig särskilt att sträva efter att främja förbättringar av arbetstagares
hälsa och säkerhet, främst i fråga om arbetsmiljön. För att medverka till att
målet uppnås, skall minimikrav tillämpas, som skall genomföras stegvis. Hänsyn
skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser hos var och en av de avtalsslutande parterna. Minimikraven skall inte hindra någon avtalsslutande part från att bibehålla eller införa mera långtgående bestämmelser för att värna om arbetsvillkor som är förenliga med avtalet. När det gäller arbetsrätt skall de avtalsslutande parterna genomföra de åtgärder
som krävs för att säkerställa att avtalet fungerar väl artikel 68.
Enligt artikel 69 skall principen för lika lön för kvinnor och män för lika
arbete säkerställas och upprätthållas. Ordalydelsen är densamma som i Romfördragets artikel 119. Artikel 71 slutligen stadgar att de avtalsslutande parterna skall främja den
sociala dialogen på europeisk nivå mellan arbetsmarknadens parter.
De bestämmelser som rör EG:s socialfond och övriga strukturfonder ingår inte
i EES-avtalet. Folkhälsosamarbetet i någon vidare mening och det sociala protokollet ingår inte heller. Det finns ingen automatik med vilken EFTAländerna kan delta i samarbetet i övrigt, utan ett sådant samarbete bestäms från
fall till fall. Experter från Sverige och övriga EFTA-länder kommer att knytas till EG-kommissionen för arbetet på olika specialområden.
I samband med undertecknandet av EES-avtalet avgav EFTA-staternas rege-
ringar en förklaring där de säger sig dela uppfattningen att ett utvidgat ekonomiskt samarbete måste åtföljas av framsteg i integrationens sociala dimension,
vilka måste uppnås i fullt samarbete med arbetsmarknadens parter. EFTAländerna förklarade att de aktivt vill bidra till utvecklingen av den sociala dimensionen i EES. De sade sig vara medvetna om vikten av att i detta sammanhang garantera grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare i hela EES och att de stöder de principer och grundläggande rättigheter som läggs fast i den sociala stadgan. Slutligen hänvisar de till subsidiaritetsprincipen och konstaterar
att vederbörlig hänsyn måste tas till mångfalden av nationell praxis vid genomförandet av sådana rättigheter, i synnerhet vad gäller den roll som spelas av
arbetsmarknadens parter och kollektivavtal.
EG:s sociala dimension 81
Vad innebär då det för Sverige och övriga EFTA-länder att de på detta sätt har
anslutit sig till EG:s sociala stadga Formellt är stadgan inte bindande. Stadgan är allmänt hållen och skulle om den vore bindande troligen inte innebära några
krav på förändringar i Sverige. Åtagandet kan ses som ett uttryck för en am-
bition att bidra aktivt och vara pådrivande i de frågor som ligger i den sociala
dimensionen. Ett exempel på detta är det svenska bidraget till EG:s grönbok
redan innan EES-avtalet hade trätt i kraft. Redan inom ramen för EES-samarbetet åtar sig Sverige att införa EG:s lag-
stiftning som rör arbetsmarknad och sociala frågor. Som tidigare har redovisats är antalet EG-regler ännu inte särskilt stort utom
på arbetsmiljöområdet. De kan emellertid tänkas bli fler i framtiden, särskilt
minimidirektiv som gäller arbetslivet. Det sociala protokollet omfattas ännu inte
samarbetet under EES. Formellt uppstår vissa problem eftersom Storbritanav nien inte deltar i samarbetet under det sociala protokollet men ingår i EES. Det ligger dock sannolikt i övriga EU-länders intresse att EFTA-länderna gör samma åtaganden de själva på det arbetsmarknads- och sociala området. Det kan som därför inte uteslutas att parterna i EES-avtalet på sikt finner en lösning rörande
det sociala protokollet och de direktiv som det kan leda till. Arbetsmarknadens
parter omfattas av de delar som rör deras medverkan genom sitt medlemskap
i de europeiska centralorganisationerna. Diskussionen om subsidiaritet och det sociala protokollets regler om att ta hänsyn till nationella förhållanden innebär troligen att framtidens EG-lagstiftning kommer att innehålla färre detaljregleringar än vad som nu är fallet.
Sverige kan, både i EES och som EU-medlem, föra sin egen politik nästan
på samma sätt som utan formell anknytning. Det enda Sverige inte kan göra är
att besluta om nivåer som ligger under EG:s miniminivåer. Sverige uppfyller i de flesta fall gott och väl de regler som EG har. Samtidigt
har EG på det arbetsrättsliga området minimiregler som följer andra principer än de svenska och därigenom kan komma att påverka utvecklingen på sikt. Det gäller bl.a. på kollektivavtalens ställning, som dock nu tycks vara på väg
synen
att förändras se bilaga 8.
Det kan naturligtvis diskuteras inte EG:s miniminivåer även om de for-
om -
mellt kan överskridas skulle kunna bli ett riktmärke för de politiska besluten
-
i Sverige och andra länder framöver. Det finns en oro för att länder, som har
förmånligare regler för arbetstagarna än EG, med tiden skall sänka dem till EG:s miniminivå. Man måste emellertid reglerna mot bakgrund av Romfördraget. Medlemsse staterna skall främja förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad levnadsstandard
för arbetskraften. Bättre bestämmelser skall förbli giltiga även om de harmoniselägre nivå. Medlemsstaterna förbinder sig att främja förbättringar,
ras en
främst av arbetsmiljön. De direktiv som antas skall inte hindra en medlemsstat
från att bibehålla eller införa långtgående bestämmelser. Inom EG har mer
82 EGss sociala dimension
formulerats en princip som innebär att länder, som har högre nivåer, inte får sänka dem till miniminivån s.k. stand still-klausul. Det är en ökande tendens att föra in sådana regler i direktivtexterna. I överenskommelsen mellan de elva länderna som är fogad till Maastrichtavtalets sociala protokoll är denna princip fastslagen från början. Hela innebörden av EG-rätten och samarbetet är att medlemsländerna skall
sträva efter förbättringar. Länderna är inte trovärdiga om de försöker försämra
sina regler under åberopande av EG:s bestämmelser. Självfallet kan inte EG eller EES förhindra försämringar av andra skäl i länder som har mer förmånliga
regler än EG. I de fallen sätter EG gränser för dessa försärnringar.
De gemensamma miniminivåerna måste ställas mot alternativet att det över huvud taget inte finns några gemensamma gränser nedåt. Det skulle i så fall i ännu högre grad bereda plats for social dumping. Även i andra internationella
instrument sätts miniminivåer se bilaga 3.
Möjligheten för Sverige att driva en egen politik på området för social välfärd
och jämställdhet som syftar till att förbättra skyddet för anställda eller till att
främj ämställdhet eller funktionshindrade människors möjligheter påverkas inte av EES eller EU-medlemskap.
Det finns ett område som skulle kunna ge upphov till problem. Det gäller frågan om varornas fria rörlighet och de produktregler som sätts upp till skydd for hälsa och säkerhet. I vissa fall har majoriteten av EU-länder ett annat säkerhetstänkande än Sverige och övriga nordiska länder när det gäller utformningen
av regler på detta område. I andra fall finns det risk för att arbetsmiljöintressen kolliderar med funktionshindrades intressen. Medan skydd för hälsa och säkerhet är inskrivna i fördragen gäller motsvarande inte aspekter på funktionshinder. EES-avtalet innehåller ingen exakt motsvarighet till Romfordragets artikel 100a.4, enligt vilken en medlemsstat kan ställa högre krav på säkerhet, om
man kan bevisa att det inte rör sig om dolda handelshinder. Däremot ger EES-
avtalet möjlighet till vetorätt för EFTA-länderna artikel 102, men skulle det
gå så långt att den sätts i verket, uppstår mycket negativa effekter för EFTAländerna eftersom avtalet provisoriskt suspenderas i den delen. Möjligheten kan
inte väntas användas utom i yttersta nödfall och får nog betraktas som i det närmaste teoretisk. Det dominerande sättet att arbeta på inom den sociala dimensionen är andra typer av samarbeten än lagstiftning. Någon gemensam social- och välfärdspolitik finns inte och väntas inte utvecklas mer än när det gäller att formulera gemensamma allmänt hållna mål.
En viktig påverkan av den sociala dimensionen sker indirekt, främst i de delar som reglerar arbetslivet. När de länder som Sverige konkurrerar med gemensamt sätter minimiregler, minskar det pressen på arbetsvillkoren i Sverige och andra länder som har ett omfattande skydd for arbetstagarna. Risken för social
dumping minskar.
EG:s sociala dimension 83
Inom för EES kan Sverige de samråds- och samarbetsmöjligramen genom heter finns avtalet påverka utvecklingen och även ta initiativ till som genom behandling olika frågor. Troligen får Sverige möjlighet att bidra med exav perter i EG-kommissionen och i vissa kommittér och institutioner. Hur mycket Sverige kan delta bestäms från fall till fall, och det är EG som fattar besluten om detta. När det gäller folkhälsosamarbetet innebär EES-avtalet endast deltagande i utan möjlighet att delta i beslut om inriktning och utveckling. Däremot program
omfattas Sverige produktdirektiv som antagits inom ramen för samarbetet,
av t.ex. rörande tobak.
EU-medlemskap Den största skillnaden mellan EES och medlemskap gäller Sveriges deltagande i beslutsprocessen, framför allt i fråga om framtida allmän inriktning och policy
samt inriktning av nya direktiv och projekt.
En skillnad är att Sverige deltar fullt ut i samarbetet inom ramen för det annan
sociala protokollet och på folkhälsoområdet.
Ytterligare skillnad är att Sverige deltar i den sociala fonden och övriga en
strukturfonder. Det är inte troligt att de belopp som eventuellt kan komma Sverige tillgodo är särskilt betydande; fonderna är i första hand avsedda för gemenskapens fattigare delar, även om alla länder får del av dem. Det som är
intressant i detta sammanhang är främst möjligheterna att påverka och medverka i samarbetet.
Utanför EES och EU Utanför EES och EU är Sverige inte bundet av EG:s minimikrav. Formellt kan
Sverige införa vilken lagstiftning som helst detta område. Det innebär också att det står svenska politiker fritt att besluta om förändringar svensk lagstiftning innebär att reglerna kommer under EG:s
av som
miniminivåer, så länge de inte bryter mot andra internationella åtaganden.
Övervaknings- och klagomålsprocedurerna är inte alls lika långtgående som
inom EG, och det finns inte heller några sanktionsmöjligheter bilaga 3. Liksom i de övriga alternativen för svensk integration med EU kan de politiska
besluten också ställa betydligt högre krav än EG:s regler. I praktiken blir det troligen mycket svårt att genomföra åtgärder som avviker för mycket från
omvärldens de är den arten att de negativt påverkar företagens konkurom av renskraft. Företagen måste sannolikt i så fall kompenseras på annat sätt, t.ex. att arbetstagarna eller andra än företagen står för kostnaderna eller genom
att företagen ges andra fördelar som utjämnar kostnaderna.
genom
Utanför EES och EU har Sverige givetvis inte några möjligheter att delta i
84 EG:s sociala dimension
utformningen av den sociala dimensionen. Genom bilaterala avtal skulle samarbeten på enskilda områden kunna tänkas bli etablerade. Ett exempel skulle
kunna vara den typ av informationsutbyte som hittills förekommit pá arbetsmil-
jöomrádet.
EG.s sociala dimension 85
4:1
Appendix
Europeiska gemenskapens stadga om
sociala för
grundläggande rättigheter
arbetstagare
STATS- OCH REGERINGSCHEFERNA I EUROPEISKA GEMENSKAPER- MEDLEMSSTATER HAR VID SITT MÖTE I STRASBOURG DEN NAS 9 DECEMBER 1989 MED BEAKTANDE AV FÖLJANDE ANTAGIT EN F ÖRKLARIN G SOM UTGÖR EUROPEISKA GEMENSKAPENS STADGA GRUNDLÄGGANDE SOCIALA RÄTTIGHETER FÖR ARBETSTAGA- OM
Enligt villkoren i artikel 117 i Romfördraget har medlemsstaterna enats om att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare behöver förbättras så att en harmo-
nisering dessa möjliggörs samtidigt de uppnådda förbättringarna bibe-
av som hålls.
I överensstämmelse med slutsatserna vid Europeiska rådets möten i Hannover och på Rhodos ansåg Europeiska rådet vid sitt möte i Madrid att man i samband med att den Europeiska marknaden skapas måste lägga samma
gemensamma
vikt vid såväl de sociala de ekonomiska aspekterna och därför måste dessa
som utvecklas på ett väl avvägt sätt. Europaparlamentets resolutioner den 15 1989, den 14 september 1989 av mars
och den 22 november 1989 och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande
den 22 februari har beaktats. av Förverkligandet den marknaden är det mest effektiva medlet av gemensamma
att skapa arbeten och säkerställa högsta möjliga välmåga inom gemenskapen; skapandet arbetstillfällen måste ges högsta prioritet vid förverkligandet
av nya
gemenskapen måste i framtiden
av den gemensamma marknaden; anta utma-
ningen i fråga ekonomisk konkurrenskraft, särskilt med hänsyn till regionala
om obalanser.
Texten har antagits stats- eller regeringscheferna i elva medlemsstater. av
86 EG:s sociala dimension
samförstånd mellan arbetsmarknadens parter bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft, ekonomin som helhet och till att skapa arbetstillfällen; i nya
detta avseende är det en mycket viktig förutsättning for att säkerställa en bestående ekonomisk utveckling. Förverkligandet av den gemensamma marknaden måste främja såväl tillnärmning av förbättringar i levnads- och arbetsvillkor som ekonomisk och social
sammanhållning inom Europeiska gemenskapen samtidigt som en snedvridning av konkurrensen undviks. Förverkligandet av den gemensamma marknaden måste innebära förbättringar på det sociala området för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen, särskilt
i fråga om fri rörlighet, levnads- och arbetsvillkor, hälsa och säkerhet i arbetet, socialt skydd, utbildning och yrkespraktik.
För att säkerställa jämlikhet är det viktigt att bekämpa varje form av diskrimi-
nering, inklusive diskriminering som grundar sig på kön, hudfärg, ras, åsikter
och tro samt att i en anda av solidaritet bekämpa social utslagning. Medlemsstaterna bör garantera att arbetstagare från icke-medlemsstater och
deras familjemedlemmar, vilka lagligen uppehåller sig i en av Europeiska
gemenskapens medlemsstater, vad avser levnads- och arbetsvillkor behandlas på liknande sätt som de arbetstagare som är medborgare i medlemsstaten ifråga. Inspiration bör hämtas från Internationella arbetsorganisationens konventioner och från den sociala stadga som antagits av Europarådet. Fördraget, som ändrats genom Europeiska enhetsakten, innehåller bestämmelser som fastställer gemenskapens befogenheter bland annat i fråga om fri rörlig-
het för arbetstagare artiklarna 48-51, etableringsrätten artiklarna 52-58,
det sociala området enligt de villkor som anges i artiklarna 117-122, särskilt -
vad avser förbättring av hälsa och säkerhet i arbetsmiljön artikel 118a, en
utveckling av dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare på europeisk nivå
artikel 118b, lika lön för kvinnor och män for lika arbete artikel 119
allmänna principer för att genomföra en gemensam politik i fråga om yrkesut-
bildning artikel 128, ekonomisk och social sammanhållning artikel 130a- 130e, och mer allmänt, en tillnärmning av lagstiftningen artiklarna 100, 100a,
och 235; genomförandet av stadgan måste inte innebära en utvidgning av gemenskapens befogenheter så som de definieras i fördragen. Målet med den nuvarande stadgan är å ena sidan att befästa de framsteg som gjorts inom det sociala området, med hjälp av medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och gemenskapen.
Å andra sidan är målet med stadgan att högtidligt förklara att genomförandet
av Europeiska enhetsakten måste ske med full hänsyn till den sociala dimensionen i gemenskapen och att det i detta sammanhang är nödvändigt att på lämplig
nivå säkerställa utvecklingen av sociala rättigheter för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen, särskilt anställda och egenföretagare. I enlighet med slutsatserna vid Europeiska rådets möte i Madrid måste det
EG:s sociala dimension 87
klargöras vilken vikt som skall läggas vid gemenskapsregler, nationell lagstift-
ning och kollektivavtal.
Med stöd subsidiaritetsprincipen ligger ansvaret för att ta de initiativ vad
av
genomförandet dessa sociala rättigheter hos medlemsstaterna eller de
avser av
enheter de består och, inom ramen för dess befogenheter, hos Europeis-
som av ka gemenskapen; genomförandet får ske i form av lagar, kollektivavtal eller förekommande praxis på olika lämpliga nivåer och kräver inom många områden ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter. Den högtidliga förklaringen om grundläggande sociala rättigheter på europeisk
gemenskapsnivå får inte vid genomförandet ge anledning till en försämring
jämfört med de förhållanden som för närvarande råder i varje medlemsstat.
I
Avdelning
sociala för
Grundläggande rättigheter arbetstagare
Fri rörlighet Varje arbetstagare i Europeiska gemenskapen skall ha rätt till fri rörlighet inom hela gemenskapens territorium, om inte annat följer av restriktioner som
grundas på hänsyn till den allmänna ordningen, allmän säkerhet eller allmän
hälsa.
2. Rätten till fri rörlighet skall göra det möjligt för alla arbetstagare att söka arbete inom alla yrken i gemenskapen i enlighet med principerna om likabehandling vad avser tillgång arbete, arbetsvillkor och socialt skydd i värdlandet.
Rätten till fri rörlighet skall också innebära harmonisering villkor för bosättning i samtliga medlemsstater, särskilt av vad gäller återförening av familjer, eliminering hinder uppstår på grund av att utbildningsbevis eller av som
likvärdiga yrkeskvaliñkationer inte godkänns,
förbättring gränsarbetares levnads- och arbetsvillkor. av
Anställning och ersättning
4. Varje individ skall vara fri att välja och söka arbete inom ett yrke i enlighet med de föreskrifter som tillämpas för varje yrke.
5. För allt arbete skall en skälig ersättning utgå. I detta syfte skall, i enlighet med den ordning som tillämpas i varje land arbetstagare garanteras en skälig lön, det vill säga en lön som är tillräcklig
för att ge dem en acceptabel levnadsstandard,
88 EGss sociala dimension
arbetstagare med andra anställningsvillkor än tillsvidareanställning på heltid skall sin lön beräknad utifrån en skälig referenslön, löner får endast innehållas, beslagtas eller överföras i enlighet med nationell lag; sådana bestämmelser bör medföra åtgärder som gör det möjligt för arbetstagaren i fråga och hanshennes familj att leva på minst existensminimum. 6. Varje individ måste ges tillgång till kostnadsfri offentlig arbetsförmedling.
Förbättring av levnads- och arbetsvillkor 7. Förverkligandet av den inre marknaden måste leda till att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen förbättras. Denna process måste vara resultatet av en tillnärmning av dessa villkor samtidigt som
de uppnådda förbättringarna bibehålls, särskilt vad avser längden och planering-
en av arbetstiden och formerna för anställning för andra än tillsvidareanställningar, såsom tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar, tillfälliga arbeten och säsongsarbeten. Förbättringen måste även, där så behövs, omfatta vissa aspekter av anställningsregler såsom förfaranden vid kollektiva uppsägningar och konkurser. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen skall ha rätt till en ledighet varje vecka och betald semester varje år; semesterns längd måste harmoniseras stegvis i enlighet med nationell praxis. 9. Varje arbetstagares anställningsvillkor inom Europeiska gemenskapen skall föreskrivas i lagar, kollektivavtal eller anställningskontrakt, enligt den ordning som tillämpas i varje land.
Socialt skydd Enligt den ordning som tillämpas i varje land gäller följande: 10. Varje arbetstagare i Europeiska gemenskapen skall ha rätt till ett fullgott
socialt skydd och skall oberoende av sin ställning och storleken på det företag där han är anställd ha tillräckliga sociala trygghetsförmåner.
Personer som varken har kommit eller inte åter har kunnat komma på arbetsmarknaden och inte kan klara sitt uppehälle måste kunna tillräckligt med medel och socialt stöd i övrigt för att klara sin särskilda situation.
Förenings- och förhandlingsfrihet l Arbetsgivare och arbetstagare inom Europeiska gemenskapen skall ha rätt
att enligt önskemål bilda yrkessannnanslutningar och fackföreningar för att
EGss sociala dimension 89
försvara sina ekonomiska och sociala intressen.
Varje arbetsgivare och varje arbetstagare skall vara fri att gå med i eller inte
gå med i sådana sammanslutningar utan att lida personlig eller yrkesmässig skada. 12. Arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer å ena sidan och arbetstagarorganisationer å andra sidan skall ha rätt att förhandla och sluta kollektivavtal enligt de villkor som anges i nationell lagstiftning och praxis. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter europeisk nivå måste utvecklas och får, om båda parter anser det vara önskvärt, resultera i att avtal sluts
särskilt över yrkesgränser och områdesvis.
13. Rätten att vidta kollektiva åtgärder i händelse av en intressekonflikt skall
innefatta strejkrätt, om inte annat följer av de villkor som finns fastställda i nationella bestämmelser och kollektivavtal. För att förenkla avgörandet av arbetskonflikter bör upprättandet och användandet, på lämpliga nivåer, av förlikning, medling och skiljedomsförfaranden uppmuntras i enlighet med nationell praxis.
14. Medlemsstaternas interna rättsordning skall bestämma under vilka villkor och i vilken utsträckning de rättigheter som anges i artiklarna 11-13 skall
tillämpas på anställda inom försvaret och polisen samt statligt anställda.
Yrkesutbildning
15. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen måste ha tillgång till yrkesutbildning och kunna dra nytta därav under sitt yrkesverksamma liv. De
villkor som bestämmer vem som har tillgång till sådan utbildning får inte innehålla någon diskriminering på grund av nationalitet.
De behöriga offentliga myndigheterna, företagen eller arbetsmarknadens parter
bör var och en inom sitt kompetensområde, införa och uppehålla livslånga ut-
bildningssystem som gör det möjligt särskilt genom rätt till ledighet under
-
utbildning för alla att fort- och vidareutbilda sig för att förbättra sina yrkes-
-
kunskaper eller skaffa sig nya, särskilt för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen.
Lika behandling av kvinnor och män
16. Lika behandling av kvinnor och män måste säkerställas. Lika möjligheter för kvinnor och män måste skapas.
I detta syfte bör man mer kraftfullt anstränga sig att säkerställa genomförandet av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män särskilt vad avser tillgång på arbete, lön, arbetsvillkor, socialt skydd, utbildning, yrkesutbildning och karriärmöjligheter.
90 EG:s sociala dimension
System bör också utvecklas som gör det möjligt för kvinnor och män att förena sitt yrkes- och familjeliv.
Information för, samråd med och deltagande av arbetstagare 17. Information for, samråd med och deltagande av arbetstagare måste utveck-
las ett lämpligt sätt med hänsyn till gällande förfaranden i de olika med-
lemsstaterna. Detta skall särskilt gälla för företag eller grupper av företag som har verksam-
het eller företag i två eller flera Europeiska gemenskapens medlemsstater.
av 18. Sådana former av information, samråd och deltagande måste genomföras
i rimlig tid, särskilt i följande fall:
Då teknik, som innebär stora förändringar för arbetskraften vad avser ny arbetsvillkor och arbetsfördelning, införs på företag. I samband med omstrukturering av verksamheten i företag eller vid samgåenden som har återverkningar arbetstagarnas situation.
Vid kollektiva uppsägningar.
Då arbetstagare, särskilt gränsarbetare, påverkas av den anställningspolitik tillämpas av de företag där de är anställda. som
Arbetarskydd
19. Varje arbetstagare måste ha ett fullgott skydd i fråga om hälsa och säkerhet
i sin arbetsmiljö. Lämpliga åtgärder måste vidtas för att uppnå en mer långtgående harmonisering av förhållandena på detta område samtidigt som de uppnådda förbättringarna bibehålls.
Dessa åtgärder skall särskilt ta hänsyn till behovet av utbildning, information,
samråd och ett väl avvägt deltagande av arbetstagare vad avser de risker som uppstår och de mått och steg som vidtas för att eliminera eller begränsa dem.
Bestämmelserna ifråga om förverkligandet av den gemensamma marknaden skall vara en hjälp i säkerställandet av ett sådant skydd.
Skydd av barn och ungdomar 20. Utan att det påverkar tillämpningen av sådana regler som kan vara mer fördelaktiga för ungdomar, särskilt de regler som reglerar deras förberedelse för
arbetslivet yrkesutbildning, och bestämmelser om undantag för vissa lätta
genom
arbeten, får en person inte ta anställning tidigare än det år då skolplikten upphör och inga villkor innan i fråga uppnått en ålder av 15 år.
personen
EG:s sociala dimension 91
21. Ungdomar som förvärvsarbetar måste få skälig ersättning i enlighet med en nationell praxis. 22. Lämpliga åtgärder måste vidtas för arbetsforeskrifter gäller att anpassa som
för yngre arbetstagare så att deras särskilda behov utveckling, yrkesutbild-
av
ning och tillgång på arbete tillgodoses. Arbetstiden måste vara begränsad och denna begränsning får inte heller
- vara
möjlig att kringgå genom övertidsarbete och nattarbete förbjudet i synnerhet
-
för arbetstagare under 18 års ålder, förutom i fall vissa arbeten finns
av som
angivna i nationell lagstiftning eller nationella föreskrifter.
23. Efter det att de fullgjort sin obligatoriska utbildning måste ungdomar ha
rätt till en inledande yrkesutbildning under tidsperiod är så lång att de en som kan anpassa sig till de krav som kommer att ställas på dem i deras yrkesliv; för ungdomar bör sådan utbildning ske under arbetstid.
Äldre
I enlighet med den ordning som tillämpas i respektive land gäller följande:
24. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen måste vid tiden för sin pensionering ha möjlighet att medel som ger honom eller henne en acceptabel
levnadsstandard.
25. En person som har uppnått pensionsåldern inte har rätt till pension men eller som inte har några andra existensmedel, måste ha rätt till tillräckliga ekonomiska medel samt till medicinsk vård och socialt stöd är anpassade som till personens behov.
Personer med funktionshinder
26. Alla personer med funktionshinder, oberoende anledningen till och
av
typen av funktionshinder, måste ha rätt till särskilda konkreta åtgärder som syftar till att förbättra deras samhälleliga och yrkesmässiga integrering. Dessa åtgärder måste, beroende förmånstagarens kapacitet, särskilt omfatta
yrkesutbildning, ergonomi, tillgänglighet, rörlighet, transportmedel och bostad.
Avdelning
Stadgans genomförande
27. Det är i synnerhet medlemsstaternas att, i enlighet med nationell
ansvar
praxis, genom lagstiftning eller kollektivavtal garantera de grundläggande sociala rättigheterna i denna stadga och genomföra de åtgärder på det sociala
92 EG:s sociala dimension
omrâdet är nödvändiga för att den marknaden skall fungera som gemensamma friktionsfritt och utgöra del strategi mot ekonomisk och social sammanen av en hållning.
28. Europeiska rådet inbjuder kommissionen att sâ snart som möjligt lägga fram förslag faller inom för dess befogenheter enligt fördragen, i
som ramen
syfte när den marknaden har förverkligats anta rättsakter som
att gemensamma
möjliggör ett effektivt genomförande de rättigheter som omfattas av gemen-
av
skapens kompetensområde.
29. Kommissionen skall varje år under de tre sista månaderna upprätta en
tillämpningen stadgan i medlemsstaterna och i Europeiska gemenrapport om av skapen. 30. Kommissionens rapport skall föreläggas Europeiska rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.
EGzs sociala dimension 93
Appendix 4:2
Preliminär översättning Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992
PROTOKOLL OM SOCIALPOLITIK
DE FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA
SOM KONSTATERAR att elva medlemsstater, dvs. Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Portugisiska
Republiken önskar fortsätta längs den väg som utstakades i socialpakten från
1989, att de inbödes har ingått avtal om detta, att detta avtal fogas till detta protokoll, att detta protokoll och nämnda avtal inte inverkar på bestämmelserna
i detta fördrag, särskilt bestämmelserna rörande socialpolitik, utgör
som en
integrerad del av den gällande gemenskapsrätten:
är eniga om att bemyndiga dessa elva medlemsstater att begagna fördragets
institutioner, förfaranden och mekanismer för att inbördes anta och, vad de själva angår, genomföra de rättsakter och beslut som är nödvändiga för genomförandet av ovannämnda avtal. Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall inte delta i
rådets överläggningar och beslut om kommissionsförslag läggs fram på
som grundval av detta protokoll och ovannämnda avtal.
Med avvikelse från artikel 148.2 i fördraget skall rådets åtgärder vidtas
som
i enlighet med detta protokoll och som skall antas med kvalificerad majoritet anses vara antagna om de har erhållit minst 44 röster. Enhällighet bland rådets medlemmar med undantag av Förenade Konungariket Storbritannien och Nordir-
land krävs för rådets rättsakter som skall antas enhälligt och för sådana som innebär ändringar av kommissionens förslag. Rättsakter som antas av rådet samt de eventuella finansiella konsekvenserna av dessa, bortsett från administrativa kostnader för institutionerna, skall inte gälla Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.
Detta protokoll skall fogas till Fördraget upprättandet Europeiska
om av gemenskapen.
94 EG:s sociala dimension
AVTAL OM SOCIALPOLITIK MELLAN EUROPEISKA GEMEN SKAPEN S UNDANT AG AV FÖRENADE KONUNGARIKET MEDLEMSSTATER MED STORBRITANNIEN OCH N ORDIRLAN D
UNDERTECKNADE ELVA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTER, dvs. Ko-
nungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,
Hellenska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland,
Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländeroch Portugisiska Republiken, härefter kallade medlemsstaterna,
na
SOM ÖNSKAR genomföra socialpakten 1989 på grundval av den gällande
av
gemenskapsrätten,
MED BEAKTANDE AV protokollet om socialpolitik,
HAR ENATS om följande:
Artikel 1
Gemenskapen och medlemsstaterna skall ha som målsättning att främja sysselsättning, förbättrade levnads- och arbetsförhållanden, ett fullgott socialt skydd,
dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt utvecklingen av mänskliga re-
medel att uppnå varaktigt hög sysselsättning och bekämpa ut-
surser som ett
detta syfte skall gemenskapen och dess medlemsstater vidta åtgärder slagning. I till olika former nationell praxis, särskilt beträffande avtalssom tar hänsyn av
förhållanden och behovet bevara gemenskapsekonomins konkurrenskraft.
av att
Artikel 2 För förverkliga målen i artikel 1 skall gemenskapen understödja och att komplettera medlemsstaternas verksamhet inom följande områden:
förbättringar, särskilt arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa
av och säkerhet, arbetsvillkor, information till och samråd med arbetstagarna, -
likhet mellan kvinnor och män vad möjligheter arbetsmarknaden
avser -
Den preliminära översättningen har ändrats för att ge bättre överensstämmelse med den ursprungliga texten.
EGzs sociala dimension 95
och behandling i arbetslivet,
inträde på arbetsmarknaden står utanför denna, - av personer som utan att
detta påverkar tillämpningen artikel 127 i Fördraget upprättandet
av om av
Europeiska gemenskapen härefter kallat fördraget.
2. För detta ändamål kan rådet direktiv besluta minimikrav genom om som
gradvis skall tillämpas, med beaktande de villkor och de tekniska regler
av som gäller i varje medlemsstat. Dessa direktiv skall undvika pålägga administatt rativa, finansiella och rättsliga bördor sådan de hämmar etableav en art att ringen och utvecklingen av små och medelstora företag. Rådet skall fatta beslut i enlighet med det förfarande i artikel 189c som anges
i fördraget efter samråd med Ekonomiska och sociala kommittén. På följande områden skall rådet dock fatta sina beslut enhälligt på förslag
av kommissionen efter samråd med Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén:
social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna,
-
skydd för arbetstagarna vid upphävande av deras anställningsavtal, foreträdande och kollektivt tillvaratagande arbetstagarnas och arbets-
av givarnas intressen inbegripet medbestämmande, inte följer om annat av punkt anställningsvillkor för medborgare i tredje land med lagligt hemvist inom gemenskapens territorium,
ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa
arbetstillfällen, om inte annat följer bestämmelserna socialfonden. av om 4. En medlemsstat kan överlåta arbetsmarknadens parter, på deras gemen-
samma begäran, att införa direktiv har beslutats enligt punkterna 2 och
som
I så fall skall den se till att arbetsmarknadens parter, senast vid den tidpunkt
när ett direktiv skall genomfört i enlighet med artikel 189, har infört de vara
nödvändiga bestämmelserna genom avtal; den berörda medlemsstaten skall i
detta syfte vidta nödvändiga åtgärder för att när som helst kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet. 5. Bestämmelser som antas enligt denna artikel skall inte hindra medlemsstat en från att vidmakthålla eller införa strängare skyddsåtgärder, dessa är förenliom
ga med fördraget. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpliga på löner, före-
vara ningsrätten, strejkrätten eller rätten till lockout.
Artikel 3
Kommissionen skall ha till uppgift att främja samråd mellan arbetsmarkna-
dens parter på gemenskapsnivå och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta dialogen mellan dem genom att sörja för ett väl avvägt stöd till parterna.
96 EG.°s sociala dimension
För detta ändamål skall kommissionen, innan den lägger fram socialpolitis-
ka förslag, samråda med arbetsmarknadens parter beträffande de följder som
gemenskapens åtgärder kan få. Om kommissionen efter sådant samråd att gemenskapen bör vidta
anser åtgärder, skall den samråda med arbetsmarknadens parter beträffande det
förslaget. Arbetsmarknadens parter skall ett yttrande eller, när
planerade avge så är lämpligt, rekommendation till kommissionen. en samband med sådant samråd kan arbetsmarknadens parter meddela kom- 4. I missionen de önskar inleda det förfarande anges i artikel 4. Förfarandets att som varaktighet skall begränsas till nio månader, såvida inte de berörda parterna och kommissionen gemensamt beslutar att förlänga det. om
Artikel 4
Om arbetsmarknadens parter så önskar, kan dialogen mellan dem på gemen-
skapsnivå leda till kontraktsförhållanden, inklusive avtal. Avtal träffas på gemenskapsnivå skall tillämpas antingen enligt de
2. som förfaranden gäller för arbetsmarknadens parter i de olika medlemsstaterna som eller, det gäller frågor omfattas artikel på gemensam begäran av när som av undertecknande beslut rådet på förslag av kommissionen. de parterna, genom av besluta med kvalificerad majoritet utom när ett avtal innehåller en Rådet skall berör något de områden i artikel 2.3, eller flera bestämmelser som av som anges då beslutet skall vara enhälligt.
Artikel 5
uppnå de mål i artikel och inte annat följer av övriga För att som anges om fördrag, skall kommissionen främja samarbetet mellan bestämmelser i detta och underlätta för dem samordna sin verksamhet på alla de medlemsstaterna att socialpolitiska områden behandlas i detta avtal. som
Artikel 6
skall till principen lika lön för kvinnliga och
Varje medlemsstat se att om manliga arbetstagare för samma arbete tillämpas.
skall med lön förstås den gängse grund- eller minimilönen
I denna artikel arbetstagaren direkt eller indirekt, kontant eller
samt alla övriga förmåner som naturaförmån får arbetsgivaren på grund anställningen.
som av av Lika lön utan diskriminering innebär att för lika arbete skall fastställas enligt beräkningsgrunder,
a ackordslön samma
b tidlön skall vara lika för samma arbete.
artikel skall inte hindra medlemsstat från att bibehålla eller införa Denna en
EG:s sociala dimension 97
bestämmelser som ger kvinnor vissa fördelar som gör det lättare för dem att
utöva ett visst yrke eller förebygger eller kompenserar nackdelar i deras yrkes-
karriärer.
Artikel 7 Kommissionen skall årligen utarbeta en rapport om situationen vad avser förverkligandet av de mål som anges i artikel inbegripet den demografiska
situationen inom gemenskapen. Den skall översända rapporten till Europaparla-
mentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén. Europaparlamentet får anmoda kommissionen att utarbeta rapporter om särskil-
da problem på det sociala området.
Förklaringar
1. Förklaring om artikel 2.2 De elva fördragsslutande parterna konstaterar att det under överläggningarna om artikel 2.2 i detta avtal har rätt enighet om att gemenskapen genom att fastställa
minimikrav för skydd av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inte avser att på ett sätt som inte är motiverat med hänsyn till omständigheterna diskriminera mot
arbetstagare i små och medelstora företag.
2. Förklaring om artikel 4.2 De elva fördragsslutande parterna förklarar att första steget i genomförandet på gemenskapsnivå av de avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i artikel 4.2 består i att utveckla avtalens innehåll kollektiva förhandlingar enligt genom varje medlemsstats regler och att detta således inte innebär att medlemsstaterna
är skyldiga att tillämpa dessa avtal direkt eller att utarbeta regler för deras genomförande eller att de är skyldiga att ändra gällande nationell lagstiftning för
att underlätta genomförandet.
4 l3-lll2
5 Fri för
rörlighet personer
5.1 EG:s arbetsmarknad gemensamma
Att fritt kunna flytta mellan länder utan hinder av gränser och förbud har varit betydelsefullt i alla tider. Den friheten kom att inskränkas efter första världskriget och gränshindren har därefter blivit allt högre i syfte att bl.a. förhindra arbetslöshet, brottslighet och terrorism. Vad har gjorts inom EG för att återin-
föra och uppmuntra den fria rörligheten för personer Har EG:s fria arbets-
marknad inneburit att medborgarna utnyttjat möjligheten att bo och arbeta i ett
annat land i någon större utsträckning Att studera, arbeta och starta egen verksamhet i ett annat land har blivit en möjlighet för svenskar EES-avtalet. Är det någon skillnad mellan genom ett svenskt EU-medlemskap och ett EES-avtal i fråga om den fria rörligheten för
personer Blir det en stor omflyttning till och från Sverige vid ett svenskt EU-
medlemskap Inträder denna omflyttning redan vid EES-avtalet och vilka flyttar
i så fall
Hur blir det med pensionen om man arbetar i olika länder under sin yrkesverksamma tid Vad händer vid sjukdom i ett annat land får man erforderlig vård
-
och står för kostnaderna Har en medborgare från ett land inom EES som
vem kommit för att söka arbete i Sverige rätt till bistånd Innebär redan EES-avtalet att en svensk medborgare med sin svenska sjuksköterskeexamen kan söka arbete som sjuksköterska i ett annat EES-land Detta kapitel inleds med en beskrivning av EG:s principer för personers fria rörlighet och hur stor rörligheten varit hittills. Därefter följer en analys av hur
den fria rörligheten påverkar social välfärd och jämställdhet.
Regelverket
En gemensam arbetsmarknad är en av EG:s hörnpelare. Redan i Romfördraget från år 1957 nämns att gemenskapen skall ha som målsättning att underlätta för arbetstagarna att röra sig mellan länderna. Det var således inte fråga om fri
100 Fri rörlighet för personer
invandring mellan EG-länderna utan om fri rörlighet för arbetstagare. Tillsam-
mans med den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital skall detta tillför-
säkra gemenskapen tillväxt och en höjning av levnadsstandarden.
Den fria rörligheten skall således ses dels som en rättighet för medborgarna
och deras familjer att bo och arbeta var de vill, dels som en förutsättning för att den inre marknadens potential skall kunna utnyttjas fullt ut. De grundläggande bestämmelserna om den fria rörligheten för personer finns i Romfördragets artikel 48, enligt vilken varje nationalitet grundad diskrimi-
nering mellan arbetstagarna i medlemsstaterna är förbjuden såvitt gäller syssel-
sättning, lön och övriga arbetsvillkor. Artikel 52 reglerar etableringsrätten.
Reglerna i Romfördraget har direkt effekt, dvs. de blir utan transformeringsát-
gärder en del av medlemsländernas interna rättsordning och är bindande för
nationella domstolar och myndigheter. För att kunna uppfylla målen i Romfordraget har olika förordningar och direk-
tiv antagits. De viktigaste på det här området är:
Rådets direktiv 64221EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rådets förordning EEG nr 161268 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Rådets direktiv 68360EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och
deras familjer.
Kommissionens förordning EEG nr 125170 om arbetstagares rätt att
stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där. Rådets förordning EEG nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen.
Rådets förordning EEG nr 57472 om tillämpning av förordning EEG -
nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Rådets direktiv 77486EEG om undervisning av barn till migrerande
arbetstagare.
Genom detta regelverk skall medborgare i medlemsländerna och deras familjemedlemmar tillförsäkras följande: Arbets- och etableringsrätt: rätten att fritt resa till annat medlemsland for att där söka efter ett tillfälligtpermanent arbete eller för att etablera verksamhet.
Likabehandling: rätten till samma anställnings- och arbetsvillkor som värd-
landets medborgare. Man skall också behandlas lika i fråga om utbildegna
Fri rörlighet för personer 101
nings- och omskolningsaktiviteter och ha samma rätt till medlemskap i fack-
förening. Sociala förmåner: rätten till samma sociala och skattemässiga förmåner som värdlandets egna medborgare. Skydd vid pension: rätten att stanna kvar i landet efter det man slutat sin anställning och rätt att få ut pension från de länder man varit anställd När det gäller barn till migrerande arbetstagare skall värdlandet vidta lämpliga åtgärder för att främja att barnen får undervisning i hemspråket och i ursprungs-
landets kultur i syfte att underlätta deras eventuella återanpassning i den med-
lemsstat de kom ifrån. Den fria rörligheten för personer kommer inte bara den arbetande befolk-
ningen till godo. Den personkrets som omfattas av den fria rörligheten är numera utökad genom följande tre direktiv:
Rådets direktiv 90364EEG om rätt till bosättning
Rådets direktiv 90365EEG om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma Rådets direktiv 90366EEG om rätt till bosättning för studerande. Genom de tre nämnda direktiven har således även vissa s.k. icke ekonomiskt
aktiva personer och deras familjemedlemmar samma möjligheter att röra sig
fritt inom EG. Det sägs dock uttryckligen att de inte får ligga värdlandets välfärdssystem till last; de skall kunna klara sig ekonomiskt på egen hand, t.ex. genom pension, studiemedel eller förmögenhet. Dessutom krävs att de har en
heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet.
Den fria rörligheten för personer är dock inte helt utan undantag. Avvikelser
från likabehandlingsprincipen kan tillåtas när statens allmänna intressen som t.ex. försvaret måste skyddas. Medlemsstater har vidare under vissa förhållanden rätt att neka personer från andra medlemsländer tillträde. Det kan t.ex. vara fallet när en person utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Diskriminerande åtgärder får inte ske utifrån värdlandets ekonomiska intressen
utan måste motiveras av utlänningens personliga uppförande eller förhållanden i det enskilda fallet. Det kan i dessa fall röra sig om narkotikamissbruk, djupgående mentala störningar eller allvarliga smittsamma sjukdomar.
Rörligheten inom EU
När den fria rörligheten för arbetstagare diskuterades under 1960-talet fanns i Tyskland farhågor för att en våg av arbetskraft skulle komma från Italien. Bak-
grunden var att Italien hade den högsta arbetslösheten bland EG-länderna. Någon sådan våg uppstod aldrig. Inte heller Storbritanniens, Irlands och Danmarks inträde i marknaden år 1973 eller Greklands inträde år 1981 medförde
någon ökning av arbetskraftens rörlighet. Välståndsklyftorna var inte tillräckligt
102 Fri rörlighet för personer
stora. För de arbetslösa har ersättningen varit så pass hög i hemlandet att
incitamenten ofta varit små att söka arbete i andra länder. Det har varit lättare
för EG-länderna att rekrytera arbetskraft från länder utanför EG där lönerna
varit lägre. Beträffande den fria rörligheten inom EU är följande av intresse: Under åren 1987 till 1991 flyttade ca 1,5 miljoner personer från en med- lemsstat till i medeltal 300 000 per år. Det är mindre än 0,1 % en annan, av EG:s totala befolkning.
Av dem flyttade under åren 1987 till 1991 var en relativt hög andel i - som
åldern 14-54 år och en mycket stor andel av denna grupp var mellan 14
och 24 år. Sannolikt sökte dessa ett första arbete eller arbetslivserfarenhet i ett annat land.
Flertalet medborgare som bor i ett annat medlemsland än sitt eget flyttade
dit under högkonjunkturåren 1955-1973. En anställning i Nordamerika är fortfarande mer attraktivt för många högutbildade än ett motsvarande arbete i ett EU-land.
EU-ländernas socialförsäkringssystem inkl. arbetslöshetsförsäkring är
-
relativt väl utbyggda vilket innebär att den som är arbetslös som regel
föredrar att stanna kvar i hemlandet med arbetslöshetsunderstöd framför att söka ett nytt arbete i ett annat land.
Den kvinnliga förvärvsfrekvensen ökar i alla medlemsländer. Detta kan vara -
ett hinder för vissa familjer som vill flytta oavsett om det gäller inom landet
eller till ett annat land det gäller att hitta två nya jobb. - Diagram 5.1 visar rörligheten inom gemenskapen åren 1987-1991.
Fri rörlighet för personer 103
Diagram 5.1 Rörligheten inom EG, genomsnitt åren 1987-1991
Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Andra I 25-54 Irland 3 14-24 Italien El Andra Luxemburg I 25-54 Nederländerna ä 14-24 Portugal Storbritannien 350 250 150 50 50 150 250 350 450 550 Emigranter 1 OOO-tal Immigranter 1000-taI
Anm. . Data för hur många som flyttat till Italien under denna period saknas. Luxemburg: Kvinnor 0,9 %, Män 1,6 % Källa: Employment in Europe, EG-komnrissionen l993b
Som bakgrund till uppgifterna i diagram 5.1 skall nämnas att
Tyskland och Storbritannien hade relativt många nya jobb under perio-
den. Av diagrammet framgår att immigrationen till Tyskland och Storbritannien var större än emigrationen från dessa länder.
Belgien och Danmark däremot hade relativt få nya jobb. Som framgår av
diagrammet var för dessa länder emigrationen större än immigrationen under perioden i fråga.
Irland och Spanien hade höga arbetslöshetstal. Även för dessa länder
var
emigrationen större än immigrationen under åren 1987-1991.
Rörligheten mellan länder beror på en rad faktorer som bildar ett mycket
komplext mönster. Rörligheten kan därför inte enbart förklaras av att människor flyttar från ett område med hög arbetslöshet till ett annat där det finns fler
104 Fri rörlighet för personer
arbetstillfällen. I avsnitt 5.7 diskuteras ingående olika motiv för att flytta mer från ett land till ett annat.
5.2 Den nordiska arbetsmarknaden
År 1954 undertecknade de nordiska länderna överenskommelse en om en arbetsmarknad. Samma år avskaffades passtvånget och kravet på gemensam uppehållstillstånd för nordiska medborgare då de vistas i annat nordiskt land. Det ansågs grundläggande rättighet för nordiska medborgare att fritt vara en kunna ta anställning och bosätta sig i ett annat nordiskt land. Det nordiska samarbetet på arbetsmarknaden regleras särskilda överensav
kommelser och konventioner. De viktigaste förutom avtalet om en gemensam
nordisk arbetsmarknad är:
Riktlinjer for nordiskt arbetsförmedlingsarbete
- Nordisk överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet ersätts av EES- avtalets regler
Samarbete yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning
- om Nordisk arbetsmarknad för genomgått en behörighetsgivande - personer som högre utbildning omfattande minst tre års studier
Nordisk arbetsmiljökonvention.
- Viktig i detta sammanhang har också varit den Nordiska konventionen om social
trygghet. Denna multilaterala konvention mellan de nordiska länderna ersätts
till stor del av EES-avtalets regler.
Rörligheten inom Norden
Grundtanken med en fri arbetsmarknad är att man skall kunna söka och ta ett arbete var man önskar. Lediga jobb i ett land är dock en grundläggande förutsättning för omfattande rörlighet mellan två länder. En annan viktig förutsätten ning är att skillnaderna i reallöner är så stora att den enskilde anser att det lönar
sig att flytta.
Fram till början 1980-talet var reallöneskillnaderna mellan de nordiska av
länderna stora i synnerhet mellan Sverige och Finland. Parad med en efterfrågan arbetskraft i Sverige uppstod bruttoinvandring från Finland till Sverige.
en
Det således lätt att locka över finsk arbetskraft till Sverige. När reallönerna
var
utjämnades minskade strömmarna från Finland till Sverige. Återvandringen till
Finland blev till och med större än utvandringen. I realiteten har det under 1980-talet inte spelat någon roll hur många vakanser som funnits i Sverige. Löneskillnaderna har varit för små för att locka finsk arbetskraft till Sverige.
Fri rörlighet för personer 105
Trots hög arbetslöshet i Danmark och Finland, stigande löneläge i Norge och
så sent som för ett par år sedan stor efterfrågan på arbetskraft i Sverige har
flyttningen inom Norden minskat. Strömmarna inom Norden är således svaga
trots ländernas stora likheter i fråga om kultur, traditioner och språk finska
språket undantaget. Om reallöneskillnaderna mellan de nordiska länderna
fortsätter att vara små kommer sannolikt migrationen vid likartad arbetsmarknadssituation även i fortsättningen vara låg. Strömmarna inom Norden år 1991 återges i tabell 5.1. Det bör noteras att
antalet personer som i Sverige registrerats som flyttade från Sverige till Dan-
mark rimligen borde överensstämma med det antal personer som i Danmark
registrerats som emigrerade från Sverige. Av registreringstekniska skäl uppstår dock smärre olikheter i uppgifterna från de olika länderna.
Tabell 5.1 Immigration och emigration mellan de nordiska länderna år 1991
Finland år 1990
Danmark Finland Island Norge Sverige 1991 1990 1991 1991 1991 Till Franz Till Från Till Från Till Från Till Från
| Danmark | 4379 2913 209 237 954 798 2403 2405 2226 3026 | |||
| Finland | 273 238 | 34 44 289 237 3343 5344 - - | ||
| Island | 713 834 29 17 | - - | 299 354 561 840 | |
| Norge | 2520 2466 394 191 365 312 | - | 3339 5271 - | |
| Sverige | 3014 2200 5939 4019 872 594 5240 3284 | - - | ||
| Summa | 10899 8651 6571 4464 2225 1748 8231 6280 9469 14481 |
Inkl. invandrare till och från Färöarna och Grönland 2 Inkl. utländska medborgare och statslösa Källa: Nordisk Statistisk årsbok 1993, tabell 44
106 Fri rörlighet för personer
5.3 Danmark del av både EU och
-
Norden
Rörligheten till och från Danmark Sedan den l juli 1973 tillhör Danmark både EG:s och Nordens gemensamma arbetsmarknad. Danska medborgare har goda möjligheter att ta arbete inom EG resp. Norden och omvänt har medborgare i länder i dessa områden motsva- -
rande möjligheter att arbeta i Danmark. Detta har dock inte lett till någon
omfattande migration.
Tabell 5.2 Rörligheten mellan Danmark och elva andra länder år 1991
Danmark 199 1
| Immigranter | varav danska medborgare | Emigranter | varav danska medborgare | |
| Belgien | 460 | 384 | 506 | 453 |
| Frankrike | 1260 | 815 | 1324 | 1022 |
| Grekland | 248 | 130 | 202 | 162 |
| Italien | 547 | 305 | 608 | 374 |
| Nederländerna | 497 | 171 | 510 | 309 |
| Spanien | 948 | 747 | 797 | 674 |
| Storbritannien | 3672 | 2482 | 3472 | 2691 |
| Tyskland | 2425 | 1390 | 2793 | 2165 |
| USA | 3627 | 2077 | 3858 | 2340 |
| Sverige | 3014 | 2077 | 2200 | 1580 |
| Norge | 2520 | 1605 | 2466 | 1750 |
Uppgifterna avseende Danmark inkluderar Färöarna och Grönland samt utländska medborgare och statslösa. Källa: Nordisk statistisk årsbok 1993, tabell 44
Tabell 5 visar in- och utflyttningen mellan Danmark och åtta andra EG-länder samt USA, Sverige och Norge år 1991. Vid jämförelse med rörligheten mellan
de nordiska länderna tabell 5.1 framgår att inom Norden föredrar danskar
se
Fri rörlighet för personer 107
att flytta till Norge eller Sverige. De EU-länder danskarna helst flyttar till är Storbritannien och Tyskland. Rörligheten mellan Danmark och USA under
var
år 1991 högre än mellan Danmark och något annat land. Sammantaget flyttade
danskarna helst till USA tätt följt av Storbritannien, Tyskland och Sverige. I övrigt är rörligheten mellan Danmark och de övriga länderna ganska marginell såväl inom Norden som inom EU. Siffrorna förändras visserligen mellan aren men strömmarna mellan länderna är svaga och så har det varit under många år.
5.4 Rörlighet - en fråga om jämställdhet
Studier i annat land
Utnyttjas möjligheten att fritt röra sig inom EU för att studera eller arbeta
främst av män EG:s verksamhet på utbildnings- och ungdomsområdet består av ett flertal s.k. utbildningsprogram. ERASMUS European Action Scheme for the Mobili-
of University Students är EG:s program för utbyte av studerande mellan
högskolor. Programmet syftar till att förbättra möjligheterna för studerande att tillbringa en del av utbildningstiden utomlands och att uppmuntra universitetssamarbete. ERASMUS är det största utbytesprogrammet. I tabell 5.3 visas fördelningen mellan kvinnor och män i detta program uppdelat pá resp. land.
Med land avses inte den studerandes nationalitet utan det land där den studerande är inskriven för sina universitetsstudier, dvs. utsändningslandet.
108 Fri rörlighet för personer Tabell 5.3 ERASMUS-studenter läsåret 19901991 fördelade efter kön, i procent
| Utsändningsland | Kvinnor | Mån |
| Belgien | 52,9 | 47,1 |
| Danmark | 53,1 | 46,9 |
| Frankrike | 60,5 | 39,5 |
| Grekland | 57,8 | 42,2 |
| Irland | 64,6 | 35,4 |
| Italien | 56,4 | 43 |
| Nederländerna | 53,6 | 46 |
| Portugal | 49,9 | 50, 1 |
| Spanien | 56,8 | 43 |
| Storbritannien | 59,1 | 40,9 |
| Tyskland | 50,0 | 50,0 |
För Luxemburg saknas uppgift. Källa: Student Mobility within ERASMUS 199091, tabell 31
ERASMUS-studenterna från samtliga länder utom Portugal och Tyskland hade kvinnlig majoritet läsåret 199091. Läsåret 198990 var alla länders kvinnliga studenter fler än de manliga. Totalt uppgick läsåret 199091 den kvinnliga
andelen till 56,3 %, praktiskt taget densamma som läsåret dessförinnan. Som framgår tabell 5.4 varierade könsfördelningen kraftigt mellan olika ämnesav områden.
Tabell 5.4 ERASMUS-studenter läsåret 19901991 fördelade efter kön och ämnesområde, i procent
| Ämnesområde | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 74,8 | 25,2 |
| Samhällsvetenskap | 56, l | 43 |
| Naturvetenskap | 35 2 , | 64 8 , |
| Övrigt | 67,5 | 32,5 |
| Totalt | 56 3 | 43 |
, Källa: Student Mobility within ERASMUS 199091, tabell 31
Fri rörlighet för personer 109
Svenska studenter har numera möjlighet att ta med sig sitt studielån utomlands, vilket har underlättat möjligheterna att studera vid universitet i andra länder. Läsåret 199293 beviljades sammanlagt 11 607 svenska studenter studielån för utomlands studier och av dessa var 6 809 kvinnor, dvs. 58,7 %.
Förvärvsarbete i annat land
Vid rörlighet som följd av förvärvsarbete flyttar fler män än kvinnor från ett
medlemsland till ett annat. Perioden 1987 till 1991 utgjorde män ca 60 % av
dem som flyttade till ett annat EG-land för att ta ett arbete där, ca 40 % var kvinnor. Diagram 5.2 visar per medlemslandnationalitet fördelningen kvinnor
män som flyttade inom gemenskapen under denna period. Noteras bör att andelarna i stort motsvarar proportionerna mellan kvinnor och män i förvärvslivet.
Diagram 5.2 Medborgare inom EG som flyttat till annat medlemsland för att förvärvsarbeta, genomsnitt åren 19874991
0.5 - 0.5 -
Kvinnor 0.4 0.4
Uppgift år Italien saknas Källa: Employment in Europe, EG-komrnissionen 1993b
110 Fri rörlighet för personer
5.5 EES större arbetsmarknad
en
-
EES-avtalet innebär att medborgare inom EES får rätt att flytta fritt mellan de
avtalsslutande länderna för att ta anställning, starta egen verksamhet, studera,
bo och leva enligt ett för hela EES gemensamt regelsystem. En gemensam arbetsmarknad skapas och reglerna innebär förbud mot diskriminering på grund nationalitet när det gäller arbete, lön, arbetsvillkor liksom sociala och skatteav mässiga förmåner.
EES-avtalet innebär för Sverige utvidgning arbetsmarknaden från att i
en av dag omfatta de nordiska länderna till hela det europeiska samarbetsområdet, dvs. Norden och Österrike och på sikt även Liechtenstein. EES hela EU samt kommer således att omfatta 18 länder och en total arbetsmarknad om ca 155 miljoner löntagare. Den nordiska arbetsmarknaden kommer att finnas kvar, vilket innebär att nordbors rättigheter kan skilja något från medborgares i övriga EES-länder.
Till skillnad från den nordiska situationen innebär EES-avtalet inte upprättandet
av en passunion. Den fria rörligheten innebär också att arbetstagares och självständiga näringsidkares familjemedlemmar, oavsett nationalitet, har rätt att flytta med och
bosätta sig i det aktuella landet. Med familjemedlemmar avses:
makamake barn under 21 år barn över 21 år är beroende av föräldrarna för sin försörjning - som släktingar i närmast föregående led om de är beroende av arbetstagaren eller dennes makamake för sin försörjning.
Makamake och barn får likaså, oavsett nationalitet, rätt att arbeta i det nya landet utan arbetstillstånd. EG-rätten på detta område likställer inte sambo med äkta make. Det innebär att EES-avtalet inte innehåller någon motsvarande direkt rättighet för sambor att
flytta med, bosätta sig och arbeta i stat inom EES. EG-domstolen har
en annan dock slagit fast att stat tillåter sambor till egna medborgare att bosätta om en sig i landet och ger dem uppehållstillstånd skall även sambor till medborgare i övriga medlemsstater ha rätt. Detta bygger på EG-rättens ickediskrimisamma neringsprincip. I Norge och Danmark kan homosexuella par låta registrera sin samlevnad
partnerskap och därmed i stort sett samma rättigheter och skyldig-
genom heter gifta par. Partnerskapslagarna har utformats så att partnerskapet med som
vissa undantag får samma följdverkningar som ett äktenskap mellan heterosexuella. Ett undantagen är att partnerskapet inte har automatisk giltighet
av
utanför landet. Detta innebär att det är varje lands nationella lagstiftning som
Fri rörlighet för personer 111
blir avgörande för huruvida landet betraktar partnerskapet likställt med äktenskap eller inte. EG-rätten likställer varken samboskap eller partnerskap med äktenskap men ingenting hindrar att varje enskild stat tillämpar egna regler beträffande sambor och homosexuella och tillåter dessa att liksom makar medfölja migrerande medborgare i EES-stater. I Sverige tillåts i dag utländska sambor till såväl svenskar som invandrare att bosätta sig här. Detta gäller även homosexuella par.
Arbetstillstånd
EES-avtalet innebär att det skapas en gemensam arbetsmarknad inom hela EES. Medborgarna inom detta samarbetsområde behöver därför inte söka arbetstillstånd för att arbeta i något av de andra länderna. Detsamma gäller, som nämnts
tidigare, medföljande make och barn.
Uppehållstillstånd
En av huvudtankarna med den fria rörligheten för personer inom EES är att
medborgarna fritt skall kunna söka, erhålla och påbörja arbete i andra stater
inom EES utan att fördröjas av administrativa åtgärder från nationella myndigheters sida. En medborgare inom EES har rätt att resa till ett annat land inom samarbetsområdet för att där söka arbete och behåller därvid rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Under de första tre månaderna behövs inget uppehållstillstånd.
Man har rätt att stanna ytterligare en tid om man kan visa att man är aktivt arbetssökande och under förutsättning att man har medel för sin försörjning.
Den som fått ett arbete har rätt till uppehållstillstånd såvida inte undantagen om
skydd för allmän ordning, säkerhet och hälsa föranleder annat. Uppehållstillstånd meddelas, liksom tidigare, av nationella myndigheter. I
Sverige är det Statens invandrarverk som skall utfärda uppehållstillstånd för medborgare från länder inom EES. Medborgare som erhåller anställning i ett
annat avtalsslutande land samt deras familjemedlemmar oavsett nationalitet
skall erhålla uppehållstillstånd för minst fem år. Tillståndet skall därefter utan vidare kunna förlängas. För ett arbete som beräknas pågå mellan tre månader och ett år kan tillståndet begränsas till den aktuella tiden. För kortare arbeten än tre månader krävs inget uppehållstillstånd.
Det föreligger inget krav på att uppehållstillstånd skall sökas före inresa i
arbetslandet detta kan ske på platsen. För att få uppehållstillstånd krävs av arbetstagaren endast att hon eller han kan uppvisa pass eller godkänt ID-kort
och ett anställningsintyg. För medföljande släktingar i närmast föregående led
112 Fri rörlighet för personer
krävs dessutom intyg från behöriga myndigheter i hemlandet om att de är
beroende av arbetstagaren eller dennas makamake för sin försörjning. Uppehållstillståndet upphör inte blir arbetslös, men det kan begränsas i tid om man varit arbetslös mer än tolv månader. om man
Reglerna i EES-avtalet också studerande, pensionärer och övriga icke
ger
yrkesverksamma medborgare i EES-staterna liksom deras familjemedlemmar
-
rätt att flytta och bosätta sig inom hela EES. Ett villkor är att man har tillräckliga ekonomiska medel för att inte ligga värdlandet till last. De inflyttade
skall också visa att de har en sjukförsäkring. Studerande skall för att få uppehållstillstånd vara inskrivna vid en erkänd utbildningsanstalt. För studerande gäller att uppehållstillståndet kan begränsas till studietidens längd, eller till ett år om studierna varar längre tillståndet
förnyas härvid årligen. Medföljande makamake har liksom den studerande
själv rätt att arbeta i studielandet. -
Studerande väljer att studera i ett annat EES-land har ingen generell rätt
som till studiemedel från det land där de studerar. Studerande svenskar kan dock redan nu få svenska studiemedel för studier utomlands.
Beträffande icke ekonomiskt aktiva och pensionärer bör med tillräckliga egna medel tillgångar efter skatt motsvarar full svensk folkpension, fullt
avses som
pensionstillskott för svensk pensionär i motsvarande ålder samt täckta bo-
en
stadskostnader se vidare avsnitt 5.8.
Ãterkallelse uppehållstillstånd i vissa fall
av
I utlänningslagen vissa förhållanden under vilka ett uppehållstillstånd får
anges återkallas sedan en utlänning rest i landet. Tillståndet får bl.a. återkallas om hon eller han inte försörjer sig på ärligt sätt. Vidare kan uppehållstillstånd
återkallas vid befarad brottslighet. Frågan om återkallelse skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt två år i Sverige med uppehållstillstånd. Regeringen har bemyndigats att uppställa nya grunder för återkallelse av uppehållstillstånd för fått uppehållstillstånd i enlighet med EES-
personer som avtalet. Frågan återkallelse kan väckas även efter två års vistelse här med om uppehållstillstånd. Enligt de reglerna i utlänningsförordningen skall ett nya
uppehållstillstånd kunna återkallas:
Om utlänning, kommit hit grund av EES-avtalet, och fått uppe- - en som hållstillstånd för att hon eller han har en anställning, frivilligt lämnar sitt
arbete utan avsikt att söka något nytt och dessutom saknar andra möjligheter till försörjning i Sverige. Det måste dock vara tillåtet att frivilligt söka andra anställningar och en viss tid av arbetslöshet mellan anställning-
arna måste kunna accepteras.
Fri rörlighet för personer 113
Om en medborgare fått sitt uppehållstillstånd under förutsättning att hon eller han har tillräckliga egna medel för sin försörjning och numera saknar egna medel.
För medföljande anhöriga som är tredjelandsmedborgare, t.ex. vid bruten anknytning till en medborgare från ett land inom EES.
Ingripanden skall äga rum endast vid uppenbara missförhållanden. I varje enskilt fall måste övervägas om utlänningen har rätt att stanna kvar i Sverige av annat skäl. Statens invandrarverk beslutar om återkallelse av uppehållstillstånd.
5.6 Gränskontroller
Avveckling av personkontroll
EG-arbetet med den fria rörligheten för personer och genomförandet av den inre marknaden omfattar också avskaffandet av de inre gränskontrollerna. Gränskontrollfrågor regleras inte i EES-avtalet och Sverige deltar således inte i arbetet. Avskaffandet av gränskontrollerna mellan medlemsländerna aktualiserar behovet av att stärka de yttre gränskontrollerna och att samarbeta på immigrationsområdet och brottsbekämpningens område för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå. Syftet med dessa kompensatoriska åtgärder är att motverka att avskaffandet av inre gränskontroller leder till ökad terrorism, illegal invandring, narkotikasmuggling eller arman gränsöverskridande brottslighet. Alternativ till gränskontroller kan t.ex. vara att medlemsländerna uppträder på ett gemensamt sätt
gentemot medborgare från icke-EU-länder kontroll vid EU:s yttre gräns eller
former samverkan mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter samt av uppbyggnad av datanät och databanker. Målet att avveckla personkontrollerna vid de inre gränserna har sin grund i Romfördraget och ett omfattande arbete har bedrivits på mellanstatlig nivå inom EU för att förverkliga det. Arbetet har bl.a. resulterat i två konventioner. Den första behandlar vilket EU-land som är ansvarigt för att handlägga en asylansö-
kan den s.k. Dublinkonventionen och den andra yttre gränskontroller.
Dublinkonventionen har hittills endast ratificerats av sex länder men beräknas träda i kraft under år 1994. Den yttre gränskontrollkonventionen är däremot ännu inte undertecknad på grund av en tvist mellan Storbritannien och Spanien Gibraltar. En tredje konvention om ett europeiskt informationssystem EIS om är under utarbetande. EIS skall komplettera de två tidigare konventionerna och möjliggöra det informationsutbyte mellan länder som förutses i dessa. Immigrationsministrarna i medlemsländerna har färdigställt ett förslag till parallellkonvention till Dublinkonventionen. I juni 1992 bestämdes att tillträde
114 Fri rörlighet för personer
skulle erbjudas i första hand EFTA-kretsen. Texten lämnades informellt till Sverige i juni 1992 men förhandlingar om tillträde kan inte starta innan alla medlemsländer ratificerat Dublinkonventionen. Sverige har uttryckt intresse för förhandlingar med EU kring en sådan konvention.
I mars 1992 tillsatte regeringen en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift
att utreda frågor rörande gränskontroller inför förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. En första delrapport innehöll en lägesbeskrivning vad gäller arbetet inom EU med gränskontrollernas avskaffande. Arbetet har fortsatt med en rapport om konsekvenser för svensk del av ett medlemskap. Rapporten med namnet Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv har publicerats i november 1993.
Maastrichtfördraget Vid EG:s statschefsmöte i Maastricht i december 1991 skrevs för första gången
immigrations- och flyktingpolitiska frågor i Romfördraget. Viseringsfrågorna
fördes då in under EU-samarbetet samtidigt som grunden lades för fortsatt mellanstatligt samarbete som bl.a. rör asylfrågor, invandringspolitik och visst polisiärt samarbete. Det innebär att det mellanstatliga samarbete som bl.a. resulterat i de två ovannämnda konventionerna fördes in i EU-samarbetet tillsammans med polisiära frågor och säkerhetsfrågor. Maastrichtfördraget trädde i kraft den 1 november 1993.
Schengenavtalet
Parallellt med EG:s arbete har Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna slutit
det s.k. Schengenavtalet om avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna.
Avtalet kan sägas vara ett resultat av EG:s ursprungsstaters önskan att ytterliga-
re fördjupa samarbetet för att avveckla de inbördes gränskontrollerna. Avtalet har i dag förutom av de fem ovan nämnda länderna undertecknats av Italien, Spanien och Portugal och senast av Grekland. Den 1 juni 1990 undertecknades Schengenavtalets tillämpningskonvention som lägger grunden för det praktiska genomförandet av avvecklingen av gränskontrollerna. Såvitt nu kan bedömas träder tillämpningskonventionen i kraft tidigast den 1 februari 1994. Schengenavtalets tillämpningskonvention innehåller bestämmelser om att avskaffa alla personkontroller vid de inre gränserna. Dessa kompletteras av en
lång rad av kompensatoriska åtgärder och många är desamma eller liknande
dem man kommit fram till i EG-arbetet. Att inte alla medlemsstater deltar i
Schengenarbetet kan komplicera imförlivandet av avtalet.
Fri rörlighet för personer 115
5.7 Ökar rörligheten
Motiv för att flytta till ett annat land
Vad får i första hand en person att lämna sitt hemland och frivilligt bege sig till ett annat land Kärlek, äventyrslust, arbetslöshet, fattigdom i hemlandet, att följer med sin familj, möjligheten att få ett arbete som bättre passar den man egna utbildningen alternativt leder till en högre lön eller något annat I bilaga 18 till Långtidsutredningen 1992 SOU 1992: 19 har beskrivits olika faktorer som kan bli avgörande för den enskildes beslut att migrera. Följande faktorer diskuteras:
Den förväntade reallönen
Stora reallöneskillnader mellan länder samt lediga platser i invandringslandet är viktiga förutsättningar för att arbetskraftsmigration skall komma till stånd. Sverige har haft en förhållandevis svag reallöneutveckling under senare år och Sverige är från den synpunkten knappast mer attraktivt för immigranter än andra rika länder i Västeuropa.
Arbetsmarknadsläget
Det är mer attraktivt att flytta till länder med full sysselsättning än till länder med hög arbetslöshet. Det är dock inte bara arbetslöshetsgraden som spelar roll
utan också antalet vakanser. Ett land som visserligen har hög arbetslöshet men
samtidigt stark tillväxt har visat sig kunna locka till sig arbetskraft.
Geografiskt avstånd
Det geografiska avståndet mellan uttlyttningsland och inflyttningsland spelar
stor roll. Ett stort avstånd hämmar ofta rörligheten. Förutom flyttkostnaderna blir kostnaderna för besök i det forna hemlandet höga.
Tidigare inflyttade
Flyttning underlättas det redan finns en koloni tidigare inflyttade lands-
av om
män i det landet. Migranter flyttar gärna till länder och även orter där
nya
personer från det egna landet redan bor. Rent psykologiskt kan det kännas
lättare att leva långt hemifrån om det finns landsmän i närheten. Vidare kan tidigare migranter medverka t.ex. vid myndighetskontakter på den nya orten.
Demografiska ejfekter I Sydeuropa faller födelsetalen och takten i befolkningsökningen minskar. Under oförändrade förhållanden talar det för att allt färre i dessa länder kom-
116 Fri rörlighet för personer
mer att utvandra. Om utvandringen från dessa länder ändå blir omfattande kan länderna komma att behöva rekrytera arbetskraft utifrån. Inom EG har flyttströmmarna gått från söder till norr och det kan därför bli
svårt för de sydeuropeiska länderna att finna arbetskraft inom EES. Det kan således i detta sammanhang vara viktigt att beakta den demografiska utvecklingen söder och öster om Medelhavsområdet. Det gäller visserligen länder utanför EES men på sikt kan den kraftiga befolkningsökningen i länder som
Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Syrien och Turkiet komma att påverka
invandringen till och rörelserna inom Europa. Redan i dag förekommer det en omfattande illegal arbetskraftsinvandring från dessa länder till Grekland, Itali-
en, Portugal och Spanien.
Ålder, kön, utbildning, kultur, språk och klimat
I allmänhet minskar migrationsbenägenheten med stigande ålder, dvs. yngre människor tenderar flytta än äldre. Även kön och utbildning spelar roll. att mer Män tenderar att flytta mer än kvinnor och högutbildade tenderar att flytta mer än lågutbildade. När det gäller kultur och språk underlättas migrationen av
likheter mellan utflyttnings- och inflyttningsland. Slutligen påverkas flyttbe-
nägenheten till ett land ofta av ett gynnsamt klimat i värdlandet.
Kan en ökad rörlighet förväntas
I mitten av 1980-talet flyttade under ett år endast ca 0,1 % av befolkningen från ett EG-land till ett annat och 0,2 % mellan regioner inom ett EG-land.
Rörligheten mellan länderna har sjunkit sedan 1960-talet då den var 0,5 %. Om rörligheten följer samma mönster som den hittills gjort finns det ingen anledning att förvänta sig att Portugals och Spaniens inträde på den gemensamma arbetsmarknaden år 1993 skulle komma att medföra någon dramatisk ökrörligheten. ning av Rörligheten mellan EG-länderna har således varit låg genom åren och har till och med fallit under de senaste åren. Undantaget är arbetstagare med universi-
tetsexamen vilka visar en stadigt ökad rörlighet- inte bara inom EU utan över
hela världen.
Reallöneskillnaderna mellan Sverige och flertalet nuvarande EU-länder är för-
hållandevis små. De medlemsländer som har lägre reallöner än de svenska ligger på ett relativt stort avstånd från Sverige, varför det inte finns några starka skäl att förvänta sig någon kraftig rörlighet till Sverige vid ett svenskt EU-medlemskap, särskilt inte om Sverige har en hög arbetslöshet.
Betydelsen av närhet till släkt, vänner och sin egen hembygd liksom av att
kunna kommunicera på det egna språket och att leva i ett klimat liknande
hemlandets är återhållande faktorer för den som överväger att flytta. Skillnader i kultur och traditioner kan också vara faktorer som minskar flyttbenägenheten.
Fri rörlighet för personer 117
Det är därför inte troligt att den faktiska rörligheten kommer att öka drama-
tiskt. Att få röra sig fritt främst individuell frihet för EU-ländernas
är nog en medborgare. På samma sätt skall den fria rörligheten för medborgarna inom EES ses.
Vilka utnyttjar den fria rörligheten
Vid en analys av en eventuellt ökad rörlighet av personer är det inledningsvis
nödvändigt att hålla isär 1 den som visserligen gör studie- och affársbesök i olika länder men grupp hela tiden är anställd och bosatt i ett och samma land.
2 den grupp som utnyttjar möjligheten att fritt flytta till ett annat land för att där ta anställning, starta egen verksamhet, bo och leva.
3 den grupp icke ekonomiskt aktiva som numera har rätt att fritt bosätta sig
inom EU genom EES-avtalet inom hela EES men som inte kan ställa samma
krav på likabehandling som de ekonomiskt aktiva kan. Personer i den första gruppen rör sig visserligen internationellt men arbetar fortfarande enligt hemlandets anställningsvillkor och är inskrivna i hemlandets försäkringskassa osv. Rörligheten i denna grupp kommer sannolikt att öka men
rörlighet detta slag får inte blandas ihop med den fria rörlighet som med-
av
borgare i EU-länder erbjuds och som utvidgats till att gälla även svenska med-
borgare genom EES-avtalet.
Att som personer i den andra gruppen utnyttja den senare möjligheten till
rörlighet innebär att man bosätter sig i det nya landet och att man därmed också skall följa värdlandets olika regelverk. Den tredje gruppen består av personer som fritt kan bosätta sig i annat land under förutsättning av de kan klara sig med egna ekonomiska medel så att de inte ligger värdlandet till last. Denna grupp måste också visa att de har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet.
EG:s regler fri rörlighet för personer som återfinns i EES-avtalet gäller
om således de svenska medborgare som faller under kategorierna 2 och Trots
ökade möjligheter för dessa att röra sig fritt förväntas inte någon
grupper
dramatisk ökning rörligheten. Sannolikt kommer däremot vissa individer att
av
utnyttja möjligheten att under kortare eller längre tid studera eller arbeta utan-
för hemlandet. Det gäller i första hand följande grupper:
Anställda vid företag och institutioner som etablerar verksamhet i flera länder. Sannolikt kommer den företagsrelaterade rörligheten att bli större bl.a. därför att den ökande internationaliseringen medför ett större behov informationsutbyte. Företag förväntas i större utsträckning etablera av
verksamhet i flera länder och vill då kunna sända personal, särskilt specia-
lister, mellan olika dotterbolag.
118 Fn rörlighet för personer
Företagsledare kommer att bli än mer rörliga som en följd av den ständigt
pågående internationaliseringen av företagen. Det kan dock vara värt att notera att möjligheterna att röra sig helt fritt ofta minskas av att det på ansvarsfulla poster krävs att man helt behärskar landets språk och har ingående kunskaper om landets ekonomiska, legala och sociala struktur.
Personer som bori en medlemsstat och arbetar i en annan, s.k. gräns- gångare. Regioner kommer troligen att bli allt viktigare och eventuella
gränser mellan länder kommer då spela en allt mindre roll. Ett exempel är området längs den fransk-tyska gränsen.
Studenter som vill studera i ett annat land. För svenska ungdomar har detta underlättats genom att det numera är möjligt att ta med sig sitt studielån utomlands. Att detta är attraktivt för svenska studenter har bl.a. visat sig i att antalet studenter som söker studielån för studier utomlands ökat från ca 2 000 år 1989 till över 16 000 år 1993.
Pensionärer som beslutar sig för att bosätta sig i ett varmare sydeuropeiskt -
land är grupp som kan antas växa. Sannolikt flyttar fler svenska pensio-
en närer söderut än det kommer utländska pensionärer till Sverige.
Till detta kan läggas att slopandet av gränskontrollerna i samband med ett EUmedlemskap kan underlätta för illegal arbetskraft att ta sig i landet.
Prostitution Principen om likabehandling av invandrad och inhemsk arbetskraft är av avgörande betydelse för att den fria rörligheten skall vara reell. Medlemsstaterna får exempelvis inte ha olika bestämmelser för de egna medborgarna och för medborgare från andra medlemsländer.
Vad gäller frågan om invandrad persons rätt att prostituera sig på annan medlemsstats territorium är den frågan prövad av EG-domstolen målet Adoui
mot belgiska staten och staden Liege, 115 och 11681 1982 ECR 1665.
Frågan gällde den belgiska staten kunde utvisa franska kvinnor från Belgien
om
på den grunden att de ägnat sig prostitution. Grunden för utvisningen var att likabehandlingsprincipen enligt EG-rätten kan åsidosättas om beslutet grundar
sig på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Domstolen fann dock att om den belgiska lagstiftningen inte förbjöd belgiska medborgare att prostituera sig kunde inte heller medborgare från annat medlemsland förbjudas göra detta på belgiskt territorium.
Om däremot prostitution hade varit kriminaliserad i Belgien skulle detta ha
varit förbjudet för såväl de egna som invandrade medborgare. .
I Sverige är prostitution inte förbjuden. Det innebär att medborgare i ett ann EES-land försörjer sig prostitution här i landet inte kan utvisas
som
Fri rörlighet för personer 119
denna grund. Skulle det däremot vara förbjudet att prostituera sig i Sverige så skulle sådan utvisning inte strida mot EG:s och EES regler.
5.8 Social för
trygghet personer som flyttar
EES
inom
Samordning av systemen för social trygghet
Genom EES-avtalet omfattas Sverige av EG:s regelverk för samordning av system för social trygghet. Det kommer att ske genom lagen 1992:1776 om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, som träder i kraft samtidigt med EESavtalet. Grundbestämmelserna i EES-avtalet om den sociala tryggheten finns i avtalets artikel 29, som motsvarar Romfördragets artikel 51. Till artikeln anknyter avtalets bilaga VI som innehåller de EG-förordningar m.m. inom den sociala trygghetens område som EFTA-länderna skall anpassa sina lagstiftningar till. Huvuddelen av den regelmassa området social trygghet som ingår i EESavtalet utgörs av förordningarna EEG nr 140871 och nr 57472 som gäller tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningarna kommer att ta över huvuddelen av de överenskommelser som nu regleras i sociala konventioner med flertalet EG-länder, i konvention med Österrike samt i den nordiska konventionen. Genom EES-avtalet får Sverige ett heltäckande system för personer inom EES. Avtalet ger ett skydd som i regel är mer omfattande än vad svenska medborgare tidigare åtnjutit utanför Norden. Svenska pensionärer får t.ex. för första gången verklig möjlighet att bosätta sig i något av de andra länderna efter fritt val. De sociala konventionerna kommer troligen att finnas kvar i omarbetat skick för att kunna träda in i de fall EG- förordningarna inte är tillämpliga. Även efter EES-avtalets undertecknande har ändringar skett i regelverket. Den bärande tanken med EES-avtalet är även i framtiden skapa så att - enhetliga regler som möjligt inom hela samarbetsområdet. De ändringar som skett efter den 31 juli 1991 omfattas ännu inte av EES-avtalet men avsikten är att försöka få till stånd en anpassning av gjorda ändringar så snart som möjligt. I december 1992 antog riksdagen ny lagstiftning om rätt till folkpension. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 1993 och har indirekt föranletts av EES-avtalet. De innebär att man kvalificerar sig för folkpension genom arbete eller bosättning i Sverige under tiden före pensioneringen. Utredningen om socialförsäkringen och EG har utrett vilka ytterligare ändringar som behöver göras i svensk lagstiftning om social trygghet med anled-
120 Fri rörlighet för personer
ning av EES-avtalet. Utredningens arbete presenteras i betänkandet SOU
1993:115 Social trygghet och EES. I betänkandet beskrivs mycket ingående
vilka konsekvenserna blir för svensk socialförsäkring med anledning av EESavtalet. Kommittén har grund härav funnit att den fortsatta beskrivningen i
detta avsnitt kan göras mycket övergripande. I övrigt hänsvisas till betänkandet Social trygghet och EES.
Gemensam förordning ersätter konventioner
Reglerna i förordning EEG nr 140871 omfattar all nationell lagstiftning avseende social trygghet och som kan hänföras till förmåner vid sjukdom och moderskap förmåner vid invaliditet, även sådana som är avsedda att bevara eller för- bättra förvärvsförmågan förmåner vid ålderdom förmåner till efterlevande -
förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar
dödsfallsersättningar förmåner vid arbetslöshet familjetörmåner inkl. barnbidrag. - Förordningen är tillämplig på alla allmänna och särskilda legala system för social trygghet, oavsett om de bygger på avgiftsplikt eller inte. Förordningen gäller däremot inte social eller medicinsk hjälp, förmåner som utgår till offer
för krig eller dess följder eller särskilda system för statligt anställda och perso-
ner som behandlas som sådana. Sverige har tidigare slutit konventioner om social trygghet med flertalet EG-
och EFTA-länder. Förordning EEG nr 140871 ersätter i stor utsträckning dessa konventioner. Det innebär att det normalt blir förordningens regler som skall tillämpas när personer bosatta i Sverige exempelvis får vård i andra stater
inom EES och personer bosatta inom EES får vård i Sverige. Konventionerna om social trygghet kan troligtvis inte upphävas helt. I de undantagsfall, när förordningen inte är tillämplig är det konventionernas bestämmelser som skall användas. Ett sådant fall är vård av människor som visserligen är bosatta inom EU-länder men som är medborgare i andra länder.
Konventionerna mellan Sverige och länder utanför EU berörs inte av föränd-
ringen.
Begreppen behörig institution och behörig stat
Begreppen behörig institution och behörig stat är viktiga. Med behörig institu-
tion den institution en person är försäkrad hos eller har rätt till avses som
Fri rörlighet för personer 121
förmåner från. Med behörig stat avses den medlemsstat inom vars territorium den behöriga institutionen finns. Det anses viktigt att varje är försäkrad person i endast en stat så att det inte råder någon tvekan om var betalningsansvaret för förmånerna ligger. Det normala är att en person bor och arbetar i en och samma stat. I så fall
omfattas hon eller han av de regler om social trygghet som gäller i den staten och förordning EEG nr 140871 har inte någon betydelse så länge denne
förblir i staten. Först när en person passerar en gräns blir det aktuellt att fundera över vilken stats regler som skall tillämpas. Det är då förordningen skall tillämpas.
Den behöriga staten för en arbetstagare eller självständigt förvärvsverksam
person är normalt den stat där personen arbetar. Det gäller även hon eller
om han skulle vara bosatt i en annan stat. Att man lägger så stor vikt vid var arbetsplatsen är belägen hänger samman med att förordningen bygger på den konstruktion för social trygghet som är vanligast i EU-länderna, nämligen att
rätten till förmåner knyts till arbetet.
Även för
en arbetstagares familjemedlemmar är den behöriga staten den där arbetstagaren arbetar. Med familjemedlem avses normalt erkänns
person som som en sådan i lagstiftningen iden medlemsstat inom vars territorium hon eller han är bosatt. Värt att notera är att en familjemedlem som har ett eget förvärvsarbete inte faller in under begreppet familjemedlem vid tillämpningen förav ordning EEG nr 140871 utan är försäkrad i egen person, dvs. försäkrad i det land hon eller han arbetar.
För en pensionär är den behöriga staten den som betalar pensionen. Har
pensionären rätt till pension från flera stater är behörig stat den stat vars lag-
stiftning pensionären omfattats av under längst tid normalt den där hon eller
han arbetat längst. Om bosättningslandet är en av de stater från vilken pensionären har rätt till pension, är bosättningslandet behörig stat när det gäller
sjukvårdsförmåner.
Grundläggande principer Anställda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar utnyttjar möjligsom heten att flytta mellan olika länder inom EES skall känna social trygghet. I
detta syfte skall de olika ländernas system för social trygghet samordnas. Reglerna för denna samordning bygger på följande grundprinciper: Principen om endast en tillämplig lagstiftning innebär att endast skall
personer
omfattas av lagstiftningen i ett medlemsland. Principen är tillämplig beträffande både rätten till socialförsäkringsförmåner och skyldigheten att betala avgifter till socialförsäkringen. Huvudregeln är att en anställd eller egenföretagare och
-
dennes familjemedlemmar skall omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i
det land där arbetet utförs, oberoende av var arbetsgivaren bor eller arbetsgiva-
122 Fri rörlighet för personer
företag är beläget. Det är alltså inte tillåtet att vara ansluten till mer än ett rens
lands socialförsäkringssystem. Syftet är att undvika att en person blir försäkrad i än ett land alternativt att en person står helt utan socialförsäkringsskydd.
mer
Likabehandlingsprincipen innebär att medborgare i ett EES-land som är
bosatta i medlemsstat och omfattas förordning EEG nr en annan som av
140871 har rättigheter och skyldigheter i fråga om socialförsäkrings-
samma förmåner och avgifter som bosättningslandets egna medborgare. Det betyder att villkor i stats lagstiftning medborgarskap som förutsättning för rätt till en om sådan förmån inte kan göras gällande gentemot personer som omfattas av en förordningen. Principen berör inte skillnader mellan medlemsstaternas socialförsäkringssystem. Principen förhindrar också t.ex. att det ställs upp krav på viss tids vistelse i landet för att medborgare i en annan EES-stat skall likstälen las med landets medborgare. Det står således medlemsstaterna fritt att egna
internt lagstifta villkoren för rätt till förmåner enligt landets system för
om
social trygghet, under förutsättning att medborgare från andra medlemsstater
behandlas lika statens medborgare vad gäller rätt till en förmån. som egna
Likabehandlingsprincipen tar alltså inte sikte att undanröja skillnader som
har sin grund i olikheter i medlemsländernas socialförsäkringssystem. Exportabilitetsprincipen innebär att intjänade förmåner skall kunna betalas ut oavsett inom EES den berättigade är bosatt. Den gäller kontantförmåner var utgår vid invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande samt ersättning i som
anledning olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar. Dessa förmåner får inte
av minskas, ändras, innehållas, dras eller konfiskeras med anledning av att den
berättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat EES-land än det land som är
ansvarigt för betalningen. i
Principen förhindrande Sammanträffande förmåner innebär att det
om av av inte skall möjligt att krav på flera förmåner av samma slag grundade vara resa
på period, obligatorisk försäkring från två eller flera medlemsstater.
samma av Vissa undantag görs dock från denna princip. När det t.ex. gäller pensioner ankommer det på varje medlemsstat att i sin nationella lagstiftning uppställa regler minskning av pensionsförmåner med hänsyn till att pensionstagaren om samtidigt har rätt till pension eller annan social förmån. annan
Sammanläggningsprincipen innebär att om ett EES-land kräver viss försäk-
rings-, arbets- eller bosättningstid för rätt till sociala förmåner skall man vid beräkningen även beakta sådan tid i ett annat EES-land. Principen är av be-
tydelse i situationer där det krävs t.ex. viss bosättning, vissa år med pensionsgrundande inkomst eller att viss annan kvalifikationstid har fullgjorts för att en
förmån skall utges. I dessa situationer kan bosättnings- eller försäkringstid i
annat land tas i beaktande vid prövningen av om kravet är uppfyllt.
En medborgare inom EES som vill göra sin rätt gällande enligt sammanlägg-
ningsprincipen skall till behörig myndighet i Sverige oftast försäkringskassan
lämna ett intyg styrker kvaliñkations- eller försäkringsperiod som som
Fn rörlighet för personer 123
fullgjorts enligt ett annat lands lagstiftning. Sådana intyg utfärdas av behörig
institution i det tidigare förvärvslandet.
Principen om icke-överlappning proratatemporisprincipen innebär att
en
pensionstagare har rätt till en proportionellt beräknad pension från varje land hon eller han intjänat pensionsrätt Principen tillämpas endast på sådana
förmåner som bygger på intjänande, t.ex. pensioner.
Sjuk- och hälsovårdsförmåner
EES-avtalet förändrar inte förhållandet mellan Sverige och de länder vi tidigare
haft sjukvårdskonventioner med när det gäller möjligheterna att akut vård vid
tillfällig vistelse i sådant land. Personer bosatta i dessa länder behöver som akutvård när de besöker Sverige kommer liksom få sådan vård till låg eller nu
ingen avgift. Förutsättningarna är normalt att de är försäkrade. Detsamma
gäller människor som bor i Sverige och besöker dessa länder.
Genom EES-avtalet kommer svenskar och medborgare i andra EES-länder
som bor i Sverige att kunna få akutvård till låg eller ingen avgift även i de länder som Sverige inte tidigare haft sjukvårdskonventioner med, dvs. Belgien, Grekland, Irland, Spanien och längre fram även Liechtenstein. Icke akut vård, dvs. planerad vård, omfattas inte de nuvarande sjukvårdsav konventionerna. En person som behöver planerad vård och är på besök i utlandet förväntas normalt resa hem för att vård. Så blir det även enligt de nya reglerna. Tillfällig vistelse i ett annat land kommer inte utan vidare rätt att ge till planerad vård till låg eller ingen avgift. Om vistelsen är av den arten att personen arbetar i det andra landet utan att
vara bosatt där, kan hon eller han ändå vård till låg avgift där. Därtill kommer att hon eller han liksom tidigare har rätt till vård i bosättningslandet.
Detsamma gäller den arbetandes familjemedlemmar. Syftet är att möjliggöra personers rörlighet inom gemenskapen. Förordning EEG nr 140871 styr hur betalningsansvaret för vården fördelas
mellan staterna. I dag, när Sverige inte tillämpar EG:s regler, sker vården vid
konventionsfall på vårdlandets bekostnad. Genom EES-avtalet och således även
vid ett EU-medlemskap skall normalt den behöriga staten faktureras för
en
arbetstagare normalt den stat där personen arbetar. Stater inom gemenskapen
kan emellertid bilateralt komma överens att avstå från att kräva återbetalom ning, såsom i dag i praktiken gäller vid konventionsfall. När sådana överens-
kommelser inte har slutits skall den behöriga staten faktureras och den be-
höriga institutionen. Det innebär för den svenska sjukvårdens del att det blir viktigare än tidigare att konstatera om en patient på besök från ett annat EES-land är försäkrad och var hon eller han är försäkrad. Den försäkrade måste uppvisa ett försäkringsbevis för att slippa betala vården själv. Dessutom måste sjukvården upprätta ett
124 Fri rörlighet för personer
underlag för fakturera patientens behöriga stat. I övrigt hänvisas till det att
nämnda betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.
ovan
och sjukvård är nationell angelägenhet där varje lands egna sociala
Hälso- en kulturella traditioner präglar vårdens organisation och fmansieringsform. och Skillnaden mellan länderna är vilket visar att medlemskap i EG inte haft stor, påverkan när det gäller hur länderna byggt sin hälso- och sjukvård. någon upp land definierar exempelvis vad skall ingå i begreppet sjukvård. Varje som I Sverige har kvinnor rätt till fri abort och utförandet av aborter anses ingå i
sjukvården. I länder bestämmer att abort inte skall ingå i det normala sjuksom vårdsbegreppet saknas rätten till fri abort. Om abort däremot ingår i det norma-
sjukvårdsbegreppet ett sådant ingrepp vara en form av planerad vård
anses vilket innebär kvinna på besök i ett annat land förväntas resa till hematt en landet för att genomgå en abort. Vad händer då irländsk kvinna Irland saknar rätten till fri abort om en - i Sverige och hon vill genomgå abort här eftersom hon inte kan göra det vistas i hemlandet Det är viktigt att skilja mellan följande olika situationer:
Kvinnan arbetar i Sverige. Hon är försäkrad i arbetslandet, dvs. i Sverige och kan då göra abort vid ett svenskt sjukhus på svensk bekostnad. en
Kvinnan är bosatt i Sverige såsom medföljande till sin make som arbetar här. Hon är då försäkrad i Sverige via sin och aborten kan utföras här man i landet på svensk bekostnad.
Kvinnan är besök hos sin arbetar i Sverige. Hon bor och man som -
arbetar på Irland och är därför försäkrad där. Vid planerad vård förutsätts
hon skall till det land hon är försäkrad i eftersom det är detta det att resa land för kostnaderna. Resultatet blir att hon kan inte göra som ansvarar aborten i Sverige på den irländska statens bekostnad och hon kan inte
heller göra aborten på den svenska statens bekostnad eftersom hon är
försäkrad på Irland.
Kvinnan är gift med irländare arbetar i Sverige. Själv är hon en som hemmafru Irland. Om hon är besök hos mannen och vill göra en
här i Sverige skulle teoretiskt sett kunna tänka sig att hon skulle abort man kunna göra detta svenska statens bekostnad eftersom hon är samförsäk-
rad med sin förutsatt att hon saknar eget förvärvsarbete och mannen man
försäkrad i Sverige. Det är dock mycket tveksamt om hon med stöd av
är reglerna i förordning EEG 140871 skulle kunna driva igenom att den nr skulle bekosta aborten det visade sig att hon korn till svenska staten om Sverige enbart i detta syfte.
Fri rörlighet för personer 125
Rätt till socialt bistånd
Som angetts ovan syftar förordning EEG 140871 till samordna länder-
nr att nas system för social trygghet. Inom EES är det landet där förvärvsarbetet sker
som avgör vilket lands socialförsäkringssystem skall gälla. Intjänade
som förmåner kan exporteras, dvs. betalas inom EES den berättigade ut oavsett var är bosatt.
För Sveriges del faller de flesta förmånerna enligt lagen allmän försäkring
om
AFL och anslutande förmånssystem, t.ex. arbetslöshetsförmåner och barnbidrag under begreppet sociala förmåner. Försäkrade enligt AFL är dels
svenska medborgare, dels utan att svenska medborgare är personer som vara
bosatta i riket. Reglerna förmåner enligt AFL bygger således på bosätt-
om en
ningsprincip. Bosatt i riket skall vara inskriven i allmän försäkringskassa.
en
Genom EES-avtalets ikraftträdande kommer även förordning EEG
nr 161268 som handlar arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen bli om att gällande i landet. Enligt artikel 7 i denna förordning skall arbetstagare en som
är medborgare i en medlemsstat inom en annan medlemsstats territorium åtnjuta
samma sociala och skattemässiga förmåner landets medborgare.
som Denna bestämmelse är av väsentlig innebörd bl.a. på det sättet förmån att en
som inte omfattas av förordning EEG 140871 ändå kan falla under
nr
tillämpningsområdet för förordning EEG nr 161268. Saken kan uttryckas så att medan förordning EEG nr 161268 de grundläggande reglerna för
anger
rätt till sociala förmåner för migrerande arbetstagare, förordning EEG
anger
nr 140871 de speciella regler för förmåner omfattas begreppet social
som av trygghet. Till skillnad från förordning EEG 140871 samordnar för nr som systemen social trygghet styr förordning EEG 161268 rätten till sociala förmånr
ner. Bland de sociala förmånerna ingår inte bara socialförsäkringsförmåner
utan även t.ex. socialt bistånd enligt nationella regler.
Allmänt kan sägas att välfardssystemens framväxt har gjort det svårt
att ur-
skilja en tydlig gräns mellan socialt bistånd och social trygghet. Kännetecknande för reglerna för socialt bistånd är att de syftar till oberoende
att av -
anställning eller tillhörighet till försäkring garantera dem är i behov
- som av hjälp en minimistandard. Det för trygghetsförmånerna karakteristiska är de att
utgör lagfästa rättigheter, som utgår grund t.ex. anslutning till försäk-
av ett
ringssystem och efter klart definierade villkor för rätt till förmånen.
EG-domstolen har genom ett betydande antal rättsfall utvecklat principer att lägga till grund för gränsdragningen. Förmånernas klassificering enligt den nationella lagstiftningen är härvidlag utan betydelse. Inte heller är det beav tydelse hur en viss förmån finansieras när det gäller att avgöra det är om en
socialförsäkringsförmån eller inte. I Sverige behandlas frågor socialt bistånd i lagstiftning rör om som socialtjänsten och då främst i socialtjänstlagen. I denna lag stadgas att kommunen har det
126 Fri rörlighet för personer
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de yttersta ansvaret för att de som Detta regelverk bygger alltså på vistelseprincip till skillnad från behöver. en AFL bygger på en bosättningsprincip. som Förordning EEG 161268 skiljer sig från förordning EEG nr 140871 nr förmånerna enligt den förra förordningen inte kan exporteras. Det genom att oförenligt med deras Vidare äger nämnts ovan en arbetstagaanses natur. som till sociala förmåner landets medborgare. Den miniminivå re rätt samma som förmånen är avsedd garantera måste bestämmas efter sökandens levsom att nadsomständigheter i förhållande till levnadsstandarden på orten. Förmånen är
därtill inte lämpad överföra till stat där andra för-
med hänsyn att en annan råder. En skillnad är att inte kan kvalificera sig för förhållanden annan man enligt förordning OEEG 161268 med hjälp sammanläggning. måner nr av sociala förmåner inte omfattas förordning EEG nr 140871 Sådana som av således i många fall betraktas sociala förmåner enligt förordning kan som EEG 161268. Detta torde för svenskt vidkommande bl.a. gälla stora delar nr socialtjänsten. En medborgare i EES-stat kommer hit för att arbeta av en som
således under den tid hon eller han vistas här berättigad till likabehandling
är socialtjänstens område. Med socialt bistånd såväl ekonomiskt även på avses stöd. Annat stöd är t.ex. hemtjänst, färdtjänst, boende i särskilda som annat
fall, personligt stöd m.m.
Har arbetssökande rätt till socialt bistånd
med den fria rörligheten för är att medborgare inom EES fritt Tanken personer sig inom hela samarbetsområdet. Den vill arbeta i ett annat skall få bosätta som land har möjlighet fritt röra sig till detta land för att där söka arbete och att behåller rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Vad händer då kommer till Sverige för att söka arbete och om en person sig inte räcker till Är den den arbetslöshetsersättning som denne har med arbetssökande berättigad till socialt bistånd redan under sökandetiden, dvs. redan innan hon eller han fått ett arbete
har prövats EG-domstolen 1985 fallet Lebon 31685. Domstolen
Frågan av föreligger klar skillnad mellan dem har ett arbete och dem fann att det en som
arbetssökande. Endast den första kategorin kunde enligt domstolen
som är bli behandlad lika landets medborgare. En arbetssökande kräva att som egna således inte med stöd förordning EES 161268 kräva att bli behandkan av nr lika värdlandets medborgare arbetslöshetsersättningen inte lad som egna om räcka till. Enligt EG-rättens regler föreligger därför inte rätt till socialt skulle bistånd i dessa situationer.
arbetssökande inte har tillräckliga ekonomiska medel för att försörja
En som
sig skall återvända till hemlandet. Saknas medel för hemresan skall denne enligt
avvisningsregler återbördas svenska statens bekostnad.
gällande blir då vad skulle hända frågan prövades enligt svenska
Frågan som om
Fri rörlighet för 127
personer
regler, dvs. vilken rätt till förmåner redan i dag kan föreligga på grund som av svensk lagstiftning. Såsom reglerna i socialtjänstlagen är utformade spelar det för rätten till bistånd ingen roll har arbete i Sverige eller inte. om personen Det spelar heller ingen roll hon eller han är bosatt i
om Sverige eller inte. En kom-
mun har som nämnts det yttersta ansvaret för alla vistas i kommunen att som och saknar medel till sitt uppehälle får det stöd och den hjälp de behöver. Detta torde i sin tur innebära att kommer hit för arbeta en person som att men vars
pengar inte räcker till är berättigad till stöd inte enligt EG-rättens regler
- men
enligt svensk lagstiftning. Sådant stöd får utgå fram till antas avvisningsdagen.
Har studerande rätt till socialt bistånd
Studerande har enligt direktiv 90366EEG rätt bosätta sig i att annan med-
lemsstat än den hon eller han är medborgare Däremot föreligger
inte någon rätt till bistånd till uppehållet från värdstaten, dvs. studerande kan få uppehålls-
tillstånd i Sverige under förutsättning de har medel till sin att egna försörjning.
Vidare måste en utländsk studerande ha heltäckande
en sjukförsäkring som
gäller i landet.
Studenter har således rätt att vistas i Sverige, de omfattas inte
men av förord-
ningarna EEG nr 161268 eller EEG 140871. Detta innebär EG-rätts-
nr att
liga regler om deras rätt till sociala förmåner saknas. För studerande gäller i
fråga om rätten till sådana förmåner därför endast uteslutande nationell lagstiftning, inkl. ingångna konventioner. Som angetts har kommunerna enligt socialtjänstlagen för ansvaret alla som vistas i kommunen, dvs. även studerande. Nu stadgas det emellertid enligt
direktiv 90366EEG att dessa förutsätts ha tillräckliga medel för sin försörj-
ning. Personer meddelats uppehållstillstånd på den grunden som att de kan
försörja sig men som senare inte har tillräckliga medel för sin försörjning
egna
kan enligt de bestämmelserna i utlänningsförordningen sitt
nya uppehållstillstånd återkallat.
Vissa kontantförmåner vid invaliditet
Vissa kontantförmåner vid invaliditet i EU:s medlemsländer ligger i gränsområdet mellan social trygghet regleras i förordning EEG 140871 som nr och
socialtjänstförmåner som ligger utanför denna förordning. Denna
gränsdrag-
ningsfråga har föranlett ändring i förordning EEG 140871 innebär
en nr som
att särskilda regler skall gälla de förmåner ligger just i gränsområdet.
som Ett
land kan få vissa preciserade förmånssystem denna förtecknade
av typ i en
bilaga till förordningen vilket får till effekt att dessa förmåner inte behöver
betalas ut till personer bosatta i andra länder. För
Sveriges del har följande tre förmåner undantagits exportabilitet
kommunalt bostadstillägg till folkpension
-
128 Fri rörlighet för personer
handikappersättning inte utgår tillägg till pension
som som - Vårdbidrag till handikappat barn. blir nuvarande rättsläge oförändrat eftersom dessa förmåner enligt
I praktiken
till är bosatta i Sverige. Hade Sverige svensk lag endast utgår personer som dessa undantag skulle följden blivit att Sverige för varje person inte fått göra
i sitt liv varit omfattad svensk lagstiftning om social trygg-
som någon gång av i livet i annat medlemsland drabbas av ett handikapp het och som senare ett
skulle ha rätt till handikappersättning i Sverige bosatt person.
samma som en
redogjorts för har ännu inte upptagits i EES-avtalet
De ändringar som ovan alltså beröra Sverige först sedan kompletteringar till avtalet och kommer att beslutats och införlivats med svensk rätt.
5.9 Examina och behörighetsbevis
ha reell möjlighet flytta till ett annat land och arbeta inom
Om man skall en att det finnas för ömsesidigt erkännande
yrken som är reglerade, måste ett system
examina och yrkesbehörighet. Redan i Romfördraget artikel 57 finns en
av
rådet skall utfärda regler ömsesidigt erkännande av exami-
föreskrift om att om medlemsländerna led i förverkligandet den fria arbetsna mellan som ett av marknaden. och l980-talen utfärdade EG flera direktiv på detta område. Under 1970med direktiven är examensbevis i hemlandet ger tillträ-
Huvudsyftet att ett som behörighet utöva yrket i andra länder de till ett reglerat yrke också skall ge att antingen självständig yrkesutövare eller anställd.
som som det i lag eller andra författningar krävs bestämda Ett yrke är reglerat om
kvalifikationer för att utöva det. Ett yrke är också reglerat om yrkestiteln är
skyddad.
EES-avtalet innehåller två slags direktiv erkännande exa-
artikel 30 om av
mensbevis:
yrkesutbildningar läkare, sjuksköterska, tandläkare,
a direktiv om vissa till
veterinär, apotekare och arkitekt. Dessa direktiv anger minimibarnmorska, utbildningen för att den skall erkännas i medlemsländerna. För att krav på uppfylla kraven har vissa utbildningar i Sverigeförlängts.
direktiv generell ordning för erkännande examens-
b 8948EEG om en av
bevis behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års
över
endast reglerade yrken. I Sverige gäller direktivet för
studier. Direktivet avser
revisorer, advokater, psykologer, kiropraktorer, logopeder, psykoterapeuter, i Svenska kyrkan, präster, lärare och sjökaptener, sjöingenjörer, organister
sjukgymnaster. ömsesidigt erkännan-
EG har under år 1992 antagit direktiv 9251EEG om
Fri rörlighet för personer 129
de av postgymnasiala utbildningar och yrkesutbildningar. Detta direktiv är ett komplement till b. Direktivet är indelat i två nivåer efter den utbildning
som krävs:
1 postgymnasial utbildning diploma om minst ett år eller någon av de utbildningar som räknats upp särskilt.
2 postgymnasial kurs Certificate i skola eller på arbetet eller en kombination
av båda. Även detta direktiv väntas gälla för hela EES. Direktivet träder emellertid inte i kraft förrän sommaren 1994.
Gemensamt för direktiven under a och b är bl.a. följande: Om yrket inte är
reglerat i en persons hemland, skall en persons utbildning ändå godkännas som
grund för att få utöva ett reglerat yrke i ett annat land. En förutsättning är att personen i fråga har varit verksam i yrket under minst två år under de senaste tio åren. Om utbildningarna skiljer sig väsentligt eller yrkesverksamheten inte omfattar samma ansvarsområde, finns det anvisningar vilka kompetens-
om
krav som ländernas myndigheter får rätt att ställa upp.
5.10 Hur
påverkas Sverige av den fria
för
rörligheten personer
EES-avtalet
EES-avtalet innebär förutsättningar för ökad migration mellan de deltagande
länderna. Medborgarna inom EES får en större arbetsmarknad och möjligheterna att passa ihop lediga platser och arbetssökande ökar.
Generellt sett anses arbetskraft vara mycket trögrörlig. Om rörligheten följer samma mönster som den hittills gjort mellan EG-länderna finns det ingen anledning att förutse någon särskilt omfattande omflyttning. Trots försöken att
främja rörligheten kommer förmodligen endast ett tämligen begränsat antal
personer att utnyttja möjligheterna att bo och arbeta i ett annat land. De som i första hand kan väntas ta arbete i andra länder är välutbildade kvinnor och män. Av EG-kommissionens skrift Employment in Europe l993b framgår att
av de personer som flyttade mellan EG-länderna under åren 1987-1991
var 40 % kvinnor och 60 % män. Detta motsvarar i stort andelen kvinnor resp. män på arbetsmarknaden.
Vilka effekter den fria rörligheten för personer inom EES kan komma att
på den svenska arbetsmarknaden kan inte med säkerhet förutses. Det normala
kommer troligen att vara att en person redan har ordnat ett arbete innan denne söker sig till ett nytt land, t.ex inom den koncern man är anställd i eller
genom
EURES, EG:s databaserade platsinformationssystem. Tveksamhet att resa iväg
utan att i förväg ha tillförsäkrat sig ett arbete hämmar säkerligen migrationen,
5 l3-lll2
130 Fri rörlighet för personer
särskilt som man i dessa fall själv måste betala resa och uppehälle under den tid man söker arbete i det nya landet. Dessutom är möjligheten att söka arbete i ett annat land tidsbegränsad. Svenskar med sina relativt goda språkkunskaper har sannolikt lättare att hitta ett arbete i ett annat land än utländska medborgare
vill arbeta i Sverige. Bristande kunskaper i svenska språket kan vara ett
som hinder för dem som vill komma hit och arbeta. EES-avtalet innebär en integration mellan länder med relativt likartade reallöner. De fattigaste länderna inom EES är alltför avlägset belägna för att en invandring liknande den från Finland till Sverige under 1960- och 1970-talen skall uppstå. Inte heller har den höga arbetslösheten i de europeiska länderna inneburit att ett betydande antal personer flyttat till ett annat land för att arbeta. Situationen kan bli annorlunda om den fria rörligheten utvidgas till att gälla exempelvis de baltiska staterna, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Många av dessa länder driver för att integreras med den europeiska gemenskapen
på ett eller annat sätt. En sådan integration skulle kunna innebära att vakanser vid konjunkturuppgång kunde fyllas av arbetskraft från dessa länder. Värt
en att minnas är att inhemsk arbetskraft i normalfallet har ett övertag i förhållande till den invandrade bl.a. bättre kunskaper i svenska och en utbildning genom i högre grad är anpassad till svenska arbetsmarknaden. som Möjligheten att flytta kan komma att sätta en gräns för hur stora avvikelser i framtiden kan finnas mellan reallönen för en viss typ av arbetskraft i som Sverige och i EU-länderna. Den svenska lönestrukturen skiljer sig i dag från
den europeiska främst genom att lönespridningen är begränsad för både arbetare och tjänstemän. Den solidariska lönepolitiken har inneburit att yrkesskickliga arbetare i Sverige har relativt sett låg ersättning för sin kompetens och okvalifi-
cerad arbetskraft relativt sett hög. En vidgad arbetsmarknad kan därför förväntas leda till ökad lönespridning. På likartat sätt är lönespridningen bland tjänstemän låg i Sverige i jämförelse med andra länder. Även här kan den fria rörlig-
heten för arbetskraft väntas leda till ökad lönespridning bilaga Lundborg
1993, Odhner 1993, Persson 1993. Mot bakgrund av den pågående internationaliseringen finns det skäl att tro att detta kommer att inträffa i Sverige även om Sverige står utanför EES. Det maste betonas att det finns en växelverkan
mellan lönespridning och flyttning.
Det är tänkbart att personer som överväger att emigrera skulle kunna tänka sig att stanna kvar i Sverige under förutsättning att löneläget blir mer internationellt samt att det finns attraktiva arbetsmöjligheter här i landet. Med nuvarande förutsättningar kommer dock troligen fler välutbildade att lämna
Sverige än flytta in. Detta skulle bl.a. bero att språkbarriären i regel är större för utlänningar flyttar till Sverige än för svenskar som flyttar till
som
utlandet. Därtill kommer att högskoleutbildningen i Europa verkar ha större
attraktionskraft för många studenter än den svenska högskoleutbildningen har för utländska studenter. Avgörande kan dock lönespridningen anses bli. Ju
Fri rörlighet för personer 131
långsammare den ökar desto större blir risken för utflyttning av höginkomstta-
gare. Genom EES-avtalet omfattas Sverige av EG:s regler för samordning av de
sociala trygghetssystemen. Reglerna syftar till att koordinera ländernas socialförsäkringssystem utan att påverka innehållet i resp. lands system.
Utformningen och finansieringen av systemen för social trygghet och social service beslutas nationellt. Dessa frågor ingår inte i och förväntas inte komma att ingå i EG:s kompetens. De eventuella regler om minimistandard inom det svenska sociala trygghetssystemet är en följd av de ILO- och europarådskon-
ventioner som Sverige ratificerat se vidare bilaga 3.
Flera svenska system t.ex. sjukförsäkringen är öppna, dvs. det kräver - ingen intjänandetid för att man skall få utnyttja dem. Det innebär att personer
som inte bidragit till systemens finansiering kan tänkas flytta hit för att få del
av förmånerna t.ex. ta sjukvårdsresurser i anspråk. - I en diskussion om det kan anses troligt att medborgare i andra EES-länder i
någon nämnvärd utsträckning kan förväntas komma hit i syfte att utnyttja exempelvis det svenska sjukförsäkringssystemet måste följande beaktas:
De som kommer till Sverige och arbetar betalar skatt här i landet och bidrar således till de kostnader som kan uppstå om denne blir sjuk under sin tid i Sverige.
De som kommer hit och söker arbete är enligt huvudregeln sjukförsäkrade i den stat där hon eller han sist hade ett arbete.
De icke ekonomiskt aktiva personer som fått möjlighet att röra sig fritt,
-
t.ex. studerande, måste ha en heltäckande sjukförsäkring.
Arbetskraften har såsom tidigare påpekats visat sig vara mycket trögrörlig.
- Den svenska sjukförsäkringen är inte uppenbart mer omfattande än övriga - EES-länders. Sammantaget verkar det föreligga ytterst små risker för att medborgare i andra
EES-länder skulle komma till Sverige för att utnyttja det svenska sjukförsäkringssystemet.
När det gäller rätt till bistånd har det tidigare konstaterats att om en person bor och arbetar i Sverige så kan denne enligt EG-rättens regler kräva att bli behandlad som svenska medborgare. Om en sådan person är i behov av socialt
bistånd föreligger rätt härtill på samma grunder som för svenska medborgare.
När det däremot gäller personer som inte är arbetstagare, t.ex. studerande, har
dessa rätt att vistas i landet endast under förutsättning att de inte ligger landets
socialhjälp till last. Kan svenska pensionärer tänkas i allt högre grad komma att bosätta sig i Sydeuropa Troligen lockar det många pensionärer att bosätta sig i ett varmare
132 Fri rörlighet för personer
land det är möjligt. Redan i dag bosätter sig många svenska pensionärer
om utomlands under vinterhalvåret. Frågan är dels hur många fler pensionärer som
kommer att bo utomlands under delar av året, dels hur många som emigrerar helt och hållet. Det är mycket svårt att förutse hur stora dessa grupper skulle kunna bli. Sannolikt blir dock gruppen pensionärer som flyttar från Sverige
större än utländska pensionärer som flyttar till Sverige. gruppen
EU-medlemskap Den stora förändringen när det gäller personers fria rörlighet sker redan vid ett EES-avtal. Ett EU-medlemskap är enligt Sveriges val, EG och direktinvesteringar, bilaga 7 till EG-konsekvensutredningen samhällsekonomin förutsättning för att om en
företag skall etablera kunskaps- och forkningsintensiv verksamhet i Sverige. Detta är i sin tur enligt samma bedömning en förutsättning för att välutbildade
i högre grad skall arbete i Sverige som motsvarar deras utbildning. Slopandet inre gränskontroller i samband med ett EU-medlemskap underav lättar inflyttning illegal arbetskraft från länder som tar vägen via EU-länder av till Sverige. Svart arbetskraft utför till viss del arbete som inhemska låginkomsttagare skulle ha utfört. Detta kan innebära att lönespridningen ökar något.
Sverige utanför EES och EU Den nordiska arbetsmarknaden med fri rörlighet kan i framtiden väntas fungera i stort sett som i dag även om Sverige skulle stå utanför EES och EU. Gent-
emot andra länder kommer Sverige däremot att ha en reglerad arbetsmarknad,
dvs. det kommer att krävas arbetstillstånd för utomnordiska medborgare om de vill arbeta i Sverige och svenska medborgare måste söka arbetstillstånd om de vill arbeta i ett land utanför Norden. Rörligheten inom den nordiska arbetsmarknaden och med oförändrade förutsättningar, exempelvis är numera låg
likartade reallönenivåer och sysselsättningsmöjligheter, antas rörligheten i
Norden inte komma att förändras nämnvärt. Sveriges arbetsmarknad skulle kunna bli större genom bilaterala avtal med länder utanför Norden. Detta skulle exempelvis kunna ske genom avtal med en
eller flera de baltiska staterna om upprättande av en gemensam arbetsmark-
av nad.
Om Sverige inte deltar i EES-samarbetet eller blir EU-medlem kommer självklart inte heller svenska medborgare utan hinder kunna flytta till ett annat
land for att studera, arbeta och bo där. Om Sverige står utanför EES och EU innebär det med stor sannolikhet att
kunskaps- och forskningsintensiv verksamhet genomgående kommer att förläg-
utomlands. Det då inträffar är att många välutbildade trots olika hinder gas som
Fri rörlighet för personer 133
troligtvis söker sig utomlands för att hitta arbeten i sådan verksamhet. Fråga uppstår i så fall vad de kvarvarande företagen i Sverige kan göra för att få välutbildad arbetskraft att stanna kvar i landet. På olika sätt kan företagen väntas försöka förbättra villkoren för de välutbildade, exempelvis genom lönehöjningar. Detta skulle leda till att lönespridningen ökar.
6 Jämställdhet mellan kvinnor
och män
Vad är jämställdhet mellan kvinnor och män Frågan har inget självklart svar.
I en proposition 198788: 105 om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet anges att jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det betyder rätt till arbete och försörjning, ett delat ansvar för barn och hemarbete samt att båda könen har samma möjlighet att engagera sig i politiska, fackliga och andra gemensamma angelägenheter. I den här texten används kvinnligt förvärvsarbete som ett
centralt mått på jämställdhet. Det är uppenbart ett kriterium med stora begränsningar. Det säger t.ex. ingenting om hur de yrkesarbetande kvinnorna upplever sin situation. Att ha ett arbete är i sig ingen garanti för hög livskvalitet. Spe-
ciellt inte för kvinnor med låg lön som ensamma utför allt arbete med hem och
familj. Men det faktum att många jämställdhetsrelaterade frågor ännu saknar
tillfredställande svar utgör i sig ingen negativ värdering av de förändringar som skett. Strävan efter jämställdhet har varit och kommer under lång tid framåt att vara en rörelse snarare än ett tillstånd. -
6.1 Villkor för kvinnor och män i EU:s
medlemsländer och i
Sverige
Med utgångspunkt i den inledande definitionen ligger Sverige, jämfört med EU-
länderna som grupp, långt framme vad gäller jämställdhet mellan könen. I Sverige förvärvsarbetar kvinnor i samma utsträckning som män. Ungefär 88 % av alla kvinnor i åldrar mellan 25 och 49 år befinner sig i arbetskraften SCB 1993. En stor andel, ca 40 %, arbetar dock deltid vilket innebär att räknat i totalt antal arbetade timmar är skillnaden mot andra länder mindre. Räknar man i statistiken dessutom bort de föräldralediga minskar skillnaderna även när det
136 Jämställdhet mellan kvinnor och män
gäller den kvinnliga arbetskraftens storlek. I EU-länderna ligger motsvarande andel kvinnor i arbetskraften på 64 %
Meulders m.fl. 1991. 1 de flesta av EU:s medlemsländer är andelen deltids-
arbetande kvinnor betydligt lägre än i Sverige. En väsentlig faktor i samband med kvinnors yrkesverksamhet är tillgången på barnomsorg. I Sverige har mer än 80 % av barnen i åldrarna mellan 18 månader och 6 år plats i barnomsorg Jacobsson 1992. I EU-länderna är tillgången
generellt sett lägre. För barn under tre år finns i de flesta fall bara platser för några få procent av barnen EG-kommissionen l990e. Som ett tecken på att kvinnor i Sverige lyckas förena förvärvsarbete med föräldraskap nämns ofta att svenska kvinnor föder fler barn än kvinnor i de flesta andra europeiska länder: 2,1 mot 1,5 SCB 1992. En skillnad mellan EU-länderna och Sverige som ofta glöms bort är synen på för de äldre. Det ansvaret faller i EU-länderna ofta på kvinnorna. I ansvar
Tyskland, där släktingar enligt lag är skyldiga att ta hand om varandra, vårdas omkring 80 % av de gamla av anhöriga Landstingsförbundet 1993. I Sverige
däremot är kommunens handikapp- och äldreomsorg en viktig förutsättning för lika villkor för kvinnor och män. Det finns stora likheter mellan Sverige och EU:s medlemsländer vad gäller t.ex. kvinnors yrkesverksamhet. I EU-länderna, liksom i Sverige, är kvinnor i första hand verksamma inom den expanderande tjänstesektorn, ofta i deltidsarbeten eller arbeten av säsongskaraktär. I Storbritannien, där andelen kvinnor i arbetskraften har ökat kraftigt de senaste tio åren, förklaras en stor del av ökningen med att kvinnor i större utsträckning än män tvingas acceptera sämre
och otryggare anställningsvillkor JämO 1993.
Det vore missvisande att dra likhetstecken mellan deltids- och tillfälliga anställningar i Sverige och motsvarande anställningar i EU-länderna. I Sverige
deltidsarbetar kvinnor oftast mer än 20 timmar i veckan och anställningarna omfattas normalt av anställningstrygghet och av sociala försäkringar.
Nationella olikheter Olika medlemsländer har sinsemellan olika system, traditioner och förutsättningar som påverkar jämställdhet. Det finns alldeles uppenbart ett stort utrymme för särpräglad nationell politik. Det är inte alltid möjligt att finna fullt en
jämförbar och helt dagsaktuell statistik, men de uppgifter som finns räcker gott
och väl för att stödja konstaterandet. Redan vid presentationen av det som i
Sverige betraktas det viktigaste måttet jämställdhet, varje människas
som
möjlighet till egen försörjning via förvärvsarbete, avtäcks spännvidden bland
EU-länderna. Inom gemenskapen är det bara Danmark som kan uppvisa en kvinnlig förvärvsfrekvens motsvarande den svenska. Bland danska kvinnor i åldrarna mellan
Jämställdhet mellan kvinnor och män 137
25 och 49 år förvärvsarbetar t.ex. nästan 90 % vilket är nästan dubbelt så en
hög andel som i Irland och i Spanien. Av de övriga nio länderna ligger Belgien,
Portugal, Storbritannien, och Frankrike över EU-genomsnittet
ca 64 %
-
under ligger Luxemburg, Grekland, Italien och Nederländerna. Tyskland ligger
ungefär på genomsnittstalet SCB 1992.
Skillnaderna i kvinnligt förvärvsarbete har också parallell i tillgången på
en offentligt finansierad barnomsorg. Den är högst i de länder där kvinnor arbetar mest, t.ex. Danmark, Frankrike och Belgien EG-kommissionen 1990. I de
flesta av länderna är efterfrågan på barnomsorg större än tillgången. Detta är
ett betydande problem i många länder t.ex. i Storbritannien där yrkesarbetan- de mödrar i allt större utsträckning återvänder till sitt arbete kort tid efter det en
att de fött barn MacRae 1992.
Reglerna för mödrars rätt till betald ledighet i samband med födsel skiljer sig
i sina detaljer mellan länderna. Ledighetstidens längd ligger på mellan 14 och
28 veckor i samtliga fall långt under Sveriges nivå. EG:s ministerråd har
-
antagit ett direktiv om minst 14 veckors betald ledighet. Av stor betydelse för föräldrars möjligheter att förvärvsarbeta på lika villkor
är också skolsystemet och de tider barnen är i skolan. Här finns stora varia-
tioner bland EU-länderna. I några länder t.ex. Danmark och Storbritannien är
skoldagen lång och kontinuerlig, i andra t.ex. Tyskland går barnen bara kort tid eller har uppehåll t.ex. Nederländerna i form av att barnen går hem på lunchrast.
Arbetslöshet
En av de mest framträdande samhällsförändringar i EG-länderna under
senare decennier är kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Men alla vill får inte som arbete. EU-ländernas arbetslöshet har under hela 1980-talet legat runt 10 % och
varit i genomsnitt högre än Sveriges Meulders 1991. Arbetslösheten är högre för kvinnor än för män vilket dock gäller i Sverige. Här finns stora skillnader mellan länderna. I Tyskland år 1989 drygt 7 % den kvinnliga
var av arbetskraften utan arbete, i Italien 17 % och i Spanien 25 %. För männen i dessa
länder var talen 11 och 17 %. Undantaget från regeln är Storbritannien där
samma andel 7 % kvinnor och män är arbetslösa.
Både för kvinnor och män är arbetslösheten störst bland de under 25.
unga
Det är också i den här åldersgruppen skillnaderna mellan kvinnor och män
som är störst.
Främst är det lågutbildade som är arbetslösa. De högutbildade kvinnorna blir allt fler i EU och utgör mellan 40 % Nederländerna och 52 % nu Portugal
av de högskolestuderande. Dock tycks det for kvinnornas del inte erbjuda lika god försäkring mot arbetslöshet for män. som Mer än hälften av EU-ländernas arbetslösa har sökt arbete under mer än ett
138 Jämställdhet mellan kvinnor och män
år. I de flesta länderna t.ex. Danmark, Nederländerna, Belgien och Frankav andelen högre för kvinnor än för män. Många arbetslösa kvinnor rike är dessutom inte i statistiken. I Storbritannien räknar exempelvis med hamnar man
bara fyra kvinnor förlorar sitt arbete registreras. Detta beror på
att en av som
registreringen är kopplad till olika bidrag inte gifta kvinnor är kvaliatt som
ficerade för Callender 1991.
Deltids- ocheller tillfälliga anställningar
Kvinnornas inträde EG:s arbetsmarknad har följts av en ökad kvinnlig
arbetslöshet och växande andel kvinnor i icke-traditionella anställningsforen dvs. anställningar avviker från de traditionella vad gäller omfattning mer; som
förläggning arbetstid organisering och lokalisering arbetet. Ofta
och av samt av
innebär anställningsformen de anställda inte omfattas socialförsäkringar att av
normalt följer med anställning. Endast Portugal och Spanien tillämpar som en
där varje anställning direkt berättigar till sjukförsäkring och pension.
ett system Nederländerna arbetar 58 % kvinnorna deltid SCB 1992. Danmark I ca av
och Storbritannien ligger, precis Sverige, på andelar runt 40 %. Tyskland, som Belgien och Frankrike bildar mellangrupp mellan 20 och 30 %, och i en
länderna med låg kvinnlig förvärvsfrekvens Grekland, Italien, Spanien och
- Irland arbetar bara mellan 10 och 15 % kvinnorna deltid. I dessa länder av hälften deltidsarbetena tidsbegränsade arbeten mot 7-13 % för länär runt av
derna i Sverige 15 % tidsbegränsade anställningar.
norr i är ca
Europa i förvandling
homogent kulturområde Sverige närmar sig i och med EES- Det är inte ett som
avtalet. Skillnaderna är både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Att dessa stora
skillnader återspeglas i kvinnans ställning i de olika länderna är uppenbart. Men
lika viktigt det är att konstatera dessa skillnader är det att konstatera att som EU-länderna övriga länder i världen är olika och förändras; snabbt och - som -
med tydlig tendens till att bli mer lika varandra.
en
mångtydig bild tolv olika länder med ganska skilda livsvillkor för
Ur en av
kvinnorna framträder mönster visar ett nära samband mellan familjeett som
och strukturen på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. I undersökstruktur en
ning år 1990 kvinnornas ställning i 15 OECD-länder gjordes en gruppering
av
utifrån uppgifter familjer och arbetsmarknad Persson 1992. Vissa variabler
om så långt tillbaka 1960-talet. Forskarna korn för de europeiska hade mätts som
fram till huvudsaklig indelning i tre En sydlig med tradiländerna en grupper.
tionell familjestruktur, hushåll, många barn, låga skilsmässotal och med stora
ekonomi där jordbruk fortfarande spelat stor roll. Till den här gruppen en en
Italien, Grekland och i viss mån Portugal landet har hög kvinnlig
hör Spanien,
Jämställdhet mellan kvinnor och män 139
förvärvsfrekvens. Till den nordliga räknades Danmark och gruppen Sverige, som karaktäriseras familjestruktur med små hushåll,
av en låga födelsetal, en
växande tjänstesektor, hög kvinnlig förvärvsfrekvens och tvåförsörjarfamiljen
som norm. Mellangruppen bestod Belgien, Frankrike, Nederländerna och av Storbritannien. Tyskland
som grupperades tillsammans med Japan har en
ovanlig kombination låga födelsetal och enförsörjarfamiljer. Irland
av placerades i en egen kategori med mycket gemensamt med den sydliga gruppen.
Figur 6.1 Gruppering några OECD-länder efter indikatorer på demografisk av struktur, familjestruktur och arbetsmarknadsstruktur
Dimension 2 j väst
USA Kmada
Nederländerna Storbritamlen Spanien D
.syd. W
Italien i å
Portugal Grekland
Källa: Barrêre-Maurisson och Marchand 1990. 21. Återgiven Inga Persson
s. av 1993.
Studien visar i korthet på att hela den industrialiserade världen genomgår en
förvandling som bl.a. innebär färre barn i familjerna och kraftig minskad
en
betydelse av jordbruket. Förändringen sker enligt lite olika tidtabeller södra
-
Europa ser ut att ligga ungefär 20 år efter t.ex. Sverige 4 för de länder där
men
utvecklingen kom igång sent går den desto snabbare. Fertiliteten har på kort tid
sjunkit kraftig i länder där den tidigare mycket hög och när det gäller var kvinnors förvärvsfrekvens uppvisar EU:s sydliga länder högre ökningstakt en än övriga länder. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ökar i EU-länderna. Två tredjedelar av alla nya arbetstillfällen under åren 1985-1989 gick till kvinnor. Snabbast ökar kvinnornas förvärvsfrekvens i länder där den tidigare varit låg.
EG-kommissionen räknar med att år 2000 i hela gemenskapen kommer
man
att ha i stort sett lika stor andel kvinnor i arbete i Sverige. Man som förutspår
140 Jämställdhet mellan kvinnor och män
det inom EG kallas den danska modellen, dvs. ett arbetsliv där också att som
småbarnsmammor förvärvsarbetar, kommer att dominera. En faktor de flesta
kvinnorna i EU-länderna utbildar sig allt mer. Snart som talar för detta är att
är kvinnor lika välutbildade som unga män. unga
Sverige
det då så annorlunda i Sverige Det är en fråga som har många
Varför ser ut
Samhällsdebattörer, politiker och forskare framhåller de infallsvinklar som
svar.
den samhället. Nedan anges några viktiga faktorer
bäst passar egna synen
skiljer Sverige från övriga Europa.
som
Kvinnors och mäns villkor i familj, arbetsliv och samhälle är som tidigare resultatet komplicerat samspel olika faktorer som skattesys-
berörts av ett av
tillgång på barnomsorg, kultur, traditioner, kyrkans roll. Arbetsmarknadstem, och familjepolitik går i varandra. Den svenska modellen,
politik, socialpolitik full sysselsättning och generella välfärdsmål, med starka, avtalsslutanbyggd på
arbetsmarknaden utgör historisk bakgrund till det svenska de parter på en
1990. viktigt inslag är kvinnoorganisationernas
systemets framväxt Olsson Ett
svenska välfärdsstaten har utvecklats sociala
politiska påverkan. Den genom har haft det gemensamt att de i stor utsträckning byggt på prin-
reformer som
för inkomstbortfall. I realiteten innebär det att de i första
cipen att kompensera
befolkningen. Jämställdhet har därmed
hand varit riktade till den yrkesarbetande
kommit gälla kvinnors möjlighet att försörja sig själva. Detta har mycket att med efterkrigstiden starka ekonomiska uppsving medfört
förstärkts i takt att
krav på tillskott i arbetskraften.
viktig reform i det här sammanhanget är särbeskattningen, införd år 1971, En
innebär gift och kvinna beskattas för sig. Sår-beskattning som att en man var
medför progressivitet i skattesystemet inte negativt påverkar utbytet av t.ex.
att
deltidsinkomst. En jämförelse med dåvarande Västtyskland Gustafsson
en
1988, visar det svenska systemet påtagligt stimulerar kvinnor att yrkes-
att
arbeta.
ekonomiska incitament för kvinnor att arbeta utan-
Med särbeskattningen kom blomstrande industri och växande tjänstesektor bl.a. den
för hemmet. En en -
stod för betydande del de tillgängliga arbetstillfállena. Inom
offentliga en av -
fram detaljhandeln inrättades många delden tjänstesektor som växte t.ex. -
därför attraktiva för kvinnor med för små barn, i tidsarbeten. De var ansvar
utbyggnaden den svenska barnomsorgen kom igång i slutet synnerhet innan av
av l970-talet.
väl skattesubventionerad barnomsorg harvarit, och är, en hörn- En utbyggd den svenska familjepolitiken och viktig grund till att förvärvsfrekpelare i en
bland kvinnorna är så hög Leira 1989.
vensen
viktig föräldraförsäkringssystemet. Redan år 1931 infördes En annan fråga är
Jämställdhet mellan kvinnor och män 141
rätt till moderskapsledighet blev betald ledighet fyra år År 1974
som senare. gavs även svenska fäder rätten att på samma villkorsom mödrarna stanna hemma med sitt barn.
6.2 EG:s arbete för mellan
jämställdhet
kvinnor och män
Kvinnans ställning varierar i EU:s medlemsländer. Det konkreta arbetet för
jämställdhet mellan kvinnor och män skiljer sig vilket beskrivs mer ingående
senare. Det är betydligt lättare att ge en sammanhållen bild det arbete för
av jämställdhet som EG-kommissionen utför. Ambitionerna att skapa rättvisa mellan de båda könen kan spåras så långt bak i tiden som år 1957 och Romfördragets artikel 119. Artikeln, när den som infördes var föremål för hetsiga diskussioner, slår fast principen att kvinnor och
män skall ha lika mycket betalt om de utför samma arbete. Avsikten med be-
stämmelsen var från början att förhindra att länder konkurrerade med varandra
genom att i stället för dyr manlig arbetskraft anställa billig kvinnlig. Med tiden har dock likalöneprincipens betydelse för kvinnors generella ställning i arbetslivet alltmer kommit i förgrunden Nielsen, Szyszczak 1991. EG:s och
-
därmed även medlemsländernas jämställdhetsarbete, framför allt på det
-
rättsliga planet, har en tydligare inriktning för att stödja just kvinnor, än vad
som är fallet i t.ex. Sverige. I Maastrichtfördragets sociala protokoll fördes in ett tillägg till Romfördragets artikel 119 om lika lön. Enligt tillägget skall artikel 119 inte hindra meden lemsstat från att bibehålla eller införa bestämmelser som ger kvinnor vissa
fördelar som gör det lättare för dem att utöva ett visst yrke eller förebygger eller kompenserar nackdelar i deras yrkeskarriär. Det är oklart, vad tillägget egentligen innebär. Det kan tolkas så att det skulle särskilt gynna kvinnor och
medge någon typ av aktiva åtgärder till deras fördel. Men det kan också tolkas
så att det skulle kunna bidra till att upprätthålla skilda regler för kvinnor och
män. Det blir EG-domstolen i sista hand får tolka bestämmelsens innebörd. som
EG:s jämställdhetsregler
Artikel 119 är EG:s rättsliga grund för att utveckla arbetet för jämställdhet inom gemenskapen. Den gäller lönediskriminering men har kommit att uppfattas som
uttryck för en mer allmän princip lika behandling kvinnor och män i
om av arbetslivet. Med artikel 119 som bas har ett antal direktiv utfärdats. Först, år
1975, kom ett direktiv om lika lön 75117EEG i syfte att sätta på
press medlemsstaterna att införa egna nationella lagar lika lön för kvinnor och om
142 Jämställdhet mellan kvinnor och män
män. I direktivet klargörs att principen inte bara gäller för samma arbete utan även för arbete av lika värde. Likalönedirektivet kompletterades ett år senare
direktiv gällande lika behandling kvinnor och män 76207 EEG
med ett av avseende andra villkor i arbetslivet som t.ex. möjligheter till befordran eller utbildning villkor som inte direkt kan betraktas somlön enligt artikel 119, -
har viktiga ekonomiska aspekter. Likabehandlingsdirektivet utvidgades
men som
år 1978 till att gälla social trygghet 797EEG och år 1986 även till anställ-
ningsrelaterade sociala förmåner 86378EEG. I det första fallet handlar det anställda statligt finansierade skydd vid t.ex. sjukdom eller ålders-
om personers
pension, och i det andra motsvarande kompletterande skydd som tillhanda-
om hålls arbetsgivare. Som i Sverige omfattas inte privata pensionsförsäkav en ringar av reglerna.
Till jämställdhetsdirektiven kan vi också räkna det senaste från år 1992 som
handlar rätt till mödraledighet och skydd för gravida 9285EEG. om
Utöver direktiven har EG utfärdat en rad rekommendationer på jämställd-
hetsområdet, bl.a. aktiva åtgärder för att stödja kvinnor i arbetslivet, om om
yrkesutbildning av kvinnor, om barnomsorg, samt om skydd mot sexuella tra-
kasserier. Man uttalar dessutom resolutioner, bl.a. om strävan mot att bekämpa
arbetslöshet bland kvinnor, samt ett handlingsprogram om lika möjligheter
om för flickor och pojkar i utbildning.
EG:s jämställdhetsdomar
Redan EES-avtalet innebär att Sverige tar över jämställdhetsdirektiv och de tolkningar dem EG-domstolen kommer fram till. Sveriges nya jämställdav som
hetslag från år 1992 är avsedd att motsvara EG:s krav, men vissa frågetecken
kan tänkas uppstå t.ex. vad gäller frågan det svenska kravet på jämförelseom objekt annat kön refereras senare i detta avsnitt. av som
Utslag i EG-domstolen ger en uppfattning om hur jämställdhetsdirektiven skall tolkas. Många av tolkningarna har rört frågor om lika lön uppgifterna är hämtade EG-domstolen och jämställdheten, Ds 1993:7. I ett ofta refererat
ur mål, Defrenne-målet 4375 från år 1976, slog EG-domstolen fast att artikel 119 kan åberopas direkt vid nationella domstolar oavsett landets egna lagar. Flera frågor har rört vad är att betrakta som lön. I det sammanhanget har som tvister rörande pensionsregler varit vanliga. Indirekt diskriminering i samband
med deltidsanställd personals anställningsvillkor är ytterligare ett område som domstolen kommit på. Här har den varit extra tydlig och uttalat att i de fall majoritet de deltidsanställda är kvinnor åligger det arbetsgivaren att visa
en av
att de deltidsanställdas sämre villkor är grundade på rimliga skäl. Domstolen
kontrollerar också hur länderna följer likalönedirektivet den har t.ex. granskat de likalönelagar som införts motsvarar direktivets krav. om Direktivet lika behandling har inte varit föremål för lika många frågor. De om
Jämställdhet mellan kvinnor och män 143
som kommit upp är kanske desto intressantare. I fallet Decker 17788, där en gravid kvinna vägrades anställning på grund av sin graviditet och företaget i stället valde en mindre kvalificerad kvinnlig sökande, fastslog domstolen att någon jämförelseperson av annat kön inte behövdes för att kunna hävda köns-
diskriminering. Detta innebär en skillnad i förhållande till svensk lagstiftning och svensk praxis på området. Intressant ur svensk synvinkel är att EG-domstolen slagit fast att eventuella skadestånd for brott mot jämställdhetslagarna måste vara avskräckande. I Sverige utdöms normalt relativt låga bötesbelopp för den
här typen av förseelser. Hofmann-fallet gällde frågan om likabehandlingsdirektivet ger rätt att erbjuda mödrar betald ledighet för vård av barn utan att motsvarande möjlighet erbjuds fäder. Hofmann, som var far till ett barn, hade fått obetald ledighet motsvarande
längden av den frivilliga mödraledighet som finns i Tyskland. Hofmann begärde samtidigt utan framgång att samma ersättning från försäkringskassan
som modern hade varit berättigad till om hon varit ledig i stället. EG-domstolen uttalade att medlemsstaterna hade rätt att införa bestämmelser
om skydd för kvinnor i samband med graviditet och moderskap. Det var legitimt att skydda kvinnors fysiologiska och mentala funktioner till dess de har återgått till det normala efter barnets födelse. Det var också legitimt att skydda det
särskilda förhållandet mellan mor och barn under en period närmast efter graviditeten och barnets födelse, genom att skydda det från att störas de av dubbla bördor som skulle följa av att modern under denna tid återupptog sitt
yrkesarbete. Det var därför i enlighet med artikel 2.3 i direktivet att garantera mödrar föräldraledighet under en period efter graviditeten och förlossningen
om
syftet är att skydda kvinnor i samband med graviditet och moderskap. Det var
då också legitimt att reservera rätten till betald ledighet för modern och utesluta
andra från den, eftersom det bara är modern som kan befinna sig under ett oönskat tryck att återvända för tidigt till sitt yrkesarbete. Avgörandet har kritiserats bl.a. på den grunden att domstolens synpunkt rörande behovet att skydda kvinnor från dubbla bördor skulle kunna tillgodoses
också om fadern tar föräldraledighet. Då minskar moderns börda. Frågor som rör direktivet om social trygghet har varit vanligare än frågor om lika behandling. Detta trots att direktivet innehåller en rad undantag från likabehandlingsprincipen bl.a. tillåter det skilda pensionsåldrar för kvinnor och män. - Ett av de första målen handlar om fru Drake 15085 som slutade sin anställ-
ning för att ta hand om sin sjuka mor. Med hänvisning till att hon gift och
var bodde tillsammans med sin man ansåg inte de ansvariga brittiska myndigheterna
att hon var berättigad till bidrag som kompensation för den förlorade arbetsförtjänsten. EG-domstolen gav Drake rätt och fastslog bl.a. att eftersom bidrag skulle ha utgått till en gift man i samma situation var det fråga om könsdiskriminering. Direktivet syftar alltså till att motverka otidsenliga socialförsäkrings-
systern uppbyggda efter principen att mannen är försörjaren och kvinnan är den
144 Jämställdhet mellan kvinnor och män
beroende. Eftersom det svenska socialförsäkringssystemet vilar på helt andra grunder torde direktivet inte få någon större betydelse för svenska kvinnor eller
män.
En del av den sociala dimensionen
Jämställdhet mellan kvinnor och män har varit en av EG:s mest framträdande ambitioner på det sociala området. Tillkomsten av den inre marknaden, med dess ökande konkurrens har skapat ett behov av att motverka negativa sociala effekter av fria marknadskrafter bl.a. genom minimiregler. Ett omstritt inslag i den ambitionen är den sociala stadgan. I stadgan sägs att man måste intensifiarbetet när det gäller kvinnors och mäns lika behandling och lika möjligera heter. Man framhåller bl.a. att åtgärder bör utvecklas gör det möjligt för som kvinnor och män att förena förvärvsarbete med familjeansvar.
Strategierna för detta anges i EG-kommissionens tredje jämställdhetsprogram
91C 14201. I sitt arbete har kommissionen hjälp nätverk och expert-
av åtta nätverk från de
grupper nu permanenta sammansatta av representanter
olika medlemsstaterna. Dessa grupper har i flera fall en relativt kort livslängd och byts kontinuerligt ut så att deras inriktning speglar kommissionens dags-
aktuella prioriteringar. Utöver dessa expertorgan har kommissionen hjälp Rådgivande kommittén av
som består av representanter från varje nations jämställdhetsorgan motsvarande
J ämställdhetsombudsmannen. Man har också kontakt med European Womens
Lobby och Europarådets Styrkommitté för jämställdhet.
Tredje jämställdhetsprogrammet
Framväxten EG:s inre marknad är alltså en viktig grund för det nuvarande
av
jämställdhetsprogrammet som löper fram till år 1995. En annan grund är om-
fattande demografiska förändringar med en snabbt åldande befolkning. De europeiska företagen väntas få problem att tillfredställa sina behov av kvalificerad arbetskraft. Kvinnorna får i det perspektivet stor betydelse. Samtidigt brottas man med en växande kvinnlig arbetslöshet och problemet att många kvinnor saknar adekvat utbildning när de vill träda i ett krävande arbetsliv eller återinträda efter att ha varit hemma och vårdat barn under ett antal år. Ny teknik hotar vidare att slå ut grupper av lågutbildade kvinnor inom t.ex. textilindustrin EG-kommissionen 1991d.
Samtliga dessa bakgrundsfaktorer gör att jämställdhetsarbetet i EG-kommissionens regi inte längre skall behandlas som en isolerad sakfråga utanför övrig politik. Programmet utgör i enlighet med detta ett försök att göra jämställdhetsfrågorna till en integrerad del av EG:s samlade ekonomiska och sociala politik.
Man talar ofta mainstreaming att låta jämställdhetsfrågorna flyta mitt om -
Jämställdhet mellan kvinnor och män 145
i den politiska strömmen EG-kommissionen 19900. Det innebär att frångå en
endimensionell koncentration på kvinnan och på arbetslivet till en utveckling mot att diskutera kvinnans och familjens hela roll i samhälle, politik och
-
arbetsliv. En viktig skillnad mot svenskt jämställdhetsarbete är att männen än så länge inte omnämns i EG:s strategier.
Programmet har tre övergripande mål:
1 Att fortsätta arbetet med lagstiftningen. EG-kommissionen har bl.a. ambitionen att påverka medlemsländerna att verkligen tillämpa de bestämmelser som finns samt att bättre sprida information till allmänheten att individer kan om få sina mål prövade vid EG-domstolen via de nationella domstolarna. Ett annat
delmål är att tydligare än hittills klargöra begreppet indirekt diskriminering.
Kommissionen avser också att utreda och informera om arbetsvärdering; det
finns bl.a. planer på att skapa ett generellt klassifikationssystem för olika yrken. Till sin hjälp har kommissionen en Juridisk expertgrupp förjämställdhetsdirektivens tillämpning.
2 Att förbättra kvinnors status i samhället. Målet kan ses som en nyhet och ett
led i strävan att bredda jämställdhetsarbetet, att komma till tals med förlegade attityder och att höja medvetenheten om könsroller i samhället. Kommissionen riktar i första hand in sig på tre institutioner: medierna, utbildningsväsendet, och de politiska institutionerna via tre grupper: Arbetsgruppen för jämställdhet
i utbildningen, Styrkommittén för kvinnor i media, samt Nätverket för
kvinnor och beslutsfattande. Kvinnor i media är ett av de äldre nätverken och
består av representanter för medieföretag i medlemsländerna. Gruppens arbete syftar till att bort stereotypa bilder av kvinnor i medierna samt att kvinnor i företagens verksamhet på tekniska eller beslutsfattande befattningar.
Nätverket kan rapportera om flera exempel på framgångsrika försök med aktiva åtgärder. 3 Att integrera kvinnor på arbetsmarknaden. Målsättningen att få med kvinnor-
na i arbetslivet har funnits länge, men har fått en förnyad betydelse i EG:s
nya utvecklingsfas samt med förändrade sociala och familjerelaterade utvecklings-
tendenser. Arbetet innefattar bl.a. olika program för yrkesutbildning, stöd för
start av egna företag samt rekommendationer om offentligt finansierad barnomsorg. Den här uppgiften engagerar flest av kommissionens nätverk: Expert-
gruppen för kvinnors sysselsättning, Nätverket för barnomsorg och familjefrågor, Arbetsgruppen for yrkesutbildning för kvinnor, samt Nätverket för kvinnor i lokala sysselsättningsskapande initiativ.
EG:s direkta koppling till ländernas arbete med att förbättra kvinnornas möjlig-
heter på arbetsmarknaden sker bl.a. via tre hel- eller delñnansierade program IRIS, LEI och NOW. -
146 Jämställdhet mellan kvinnor och män
IRIS, LEI och NOW
IRIS är ett av EG:s nätverk. Medlemmar i nätverket är representanter för olika
projekt och program för yrkesutbildning av kvinnor runt om i EU-länderna. Projekt som vill vara med måste uppfylla en rad kriterier och medlemskap uppnås ansökan. Syftet med IRIS är att systematisera och sprida kunskap
genom utbildningsinsatser och erfarenheter sådana insatser mellan EU:s medom av lemsländer; man ordnar bl.a. konferenser runt om i Europa. Andelen kvinnor startar företag ökar stadigt i Europa; många länder som egna kan rapportera om en fördubbling på tio år. Mellan 20 och 30 % av företagen
ägs av kvinnor. Ett EG-program i syfte att ytterligare stödja den trenden är Womens Local Employment Initiatives LEI som startades år 1984. Programmet, förfogar över 13 miljoner kronor år, delar ut bidrag på mellan
som ca per
24 000 till 60 000 kronor till kvinnor startar företag som medför anställ-
som
ning för minst två kvinnor. Under det senaste året har man fått mer än 4 000 ansökningar vilket gör att man måste prioritera hårt; fram till år 1991 har LEI stött 789 företag JämO 1993, många av dem i södra Europa. Påfallande
nya många ansökningar 40 % gäller etablering barnomsorgsverksarnhet.
ca av
Den kostnadsmässigt största delen av EG:s insatser på jämställdhetsområdet
är en satsning på yrkesutbildning för kvinnor New Opportunities for Women
-
NOW som för åren 1990-93 innebär att 120 miljoner ecu ca 1 miljard kro-
har till syfte stödja kvinnors inträde på arbets-
nor satsas i ett program som att
marknaden. Långtidsarbetslösa och kvinnor som vill återinträda på arbetsmarknaden efter en längre tids frånvaro är huvudmålgrupper. Utbildningsorganisationer, forsknings- och informationsenheter samt nationella och lokala myndig-
heter kan söka Medlen tas EG:s sociala fond som är en av de s.k. pengar. ur strukturfonderna. NOW-programmet bidrar till finansiering av instruktörer och utveckling av utbildningsprogram. Ett krav är att någon form av internationellt partnerskap upprättas mellan t.ex. utbildningsanordnare i olika länder eller mellan speciellt inrättade nationella samordnare. Programmet förväntas mynna
ut i effektiva modeller som kan exporteras mellan länder. Syftet är också att säkra att de nationella politikerna gör mer för kvinnor. Detta innebär att det är medlemsstaterna själva, som utifrån EG:s principiella huvudlinjer, skall skapa nationella strategier. EG satsar lika mycket pengar som medlemsstaten själv. Utbildningssatsningen skall kompletteras med andra insatser, t.ex. stöd till
uppbyggnad av barnomsorg. NOW har kritiserats för att inte ha nått sina mål och att kommissionen själv
saknar överblick över vart tar vägen. Kritikerna hävdar bl.a. att kompengarna missionen betalat för utbildning i traditionellt kvinnliga yrken, som t.ex. sekreterare Euro-diagnostic 1993. Generellt är det, vilket behandlas senare, svårt att bedöma vad EG:s järnställdhetsprogram åstadkommit i praktiken.
Jämställdhet mellan kvinnor och män 147
Nya tider nya former nya ämnen - -
Genomgången har så här långt behandlat det förgångna och i viss mån det nuvarande. Kunskaper om detta är viktiga därför att EG hela tiden bygger
vidare utifrån historiska förutsättningar. Tydligast syns bygget på det juridiska planet där nya direktiv och nya tolkningar flyttar fram positionerna. En aktuell fråga som behandlas i ministerrådet gäller omvänd bevisbörda vid tvister om brott mot jämställdhetsreglerna t.ex. när det gäller tvister i lika- -
lönemål. Principen innebär att det är arbetsgivaren som har att bevisa att brott
mot bestämmelserna inte föreligger. Anledningen är de svårigheter som visat sig uppstå när anställda skall föra sin sak i bevis.
En av de mer framträdande tendenserna rör familjefrågor i en mycket vid bemärkelse. EG-kommissionen efterlyser en mer aktiv familj epolitik omfattande allt från skattepolitiska frågor till frågor om kvalitet i barnomsorg. Man har
t.ex. tagit upp och diskuterat männens roll som vårdare av barn. Pappans roll i familj och yrkesliv förefaller därmed vara ett naturligt nästa steg i utvecklingen av jämställdhetsfrågorna. Ett förslag till direktiv om föräldraledighet och ledighet av andra familjeskäl, som lades ned i början av 1980-talet, behandlas åter i EG:s ministerråd. EG:s nätverk for barnomsorg och andra familjefrågor har vid en serie seminarier formulerat strategier for att få män att ta ett ökat
familjeansvar. Att det behövs är uppenbart. I en undersökning uppgav över
60 % av de tillfrågade männen att de inte bidrog med något alls i hus-
hållsarbetet. Många av länderna har ingen föräldraledighet, och där sådan finns
använder bara några procent av fáderna den möjligheten. Ett av nätverkets
mål är att hitta medel att påverka organisation och kultur på männens arbets-
platser. Till familjefrågorna hör också ansvaret för de äldre i samhället. EU-ländernas demografiska utveckling mot högre skilsmässotal och en allt större andel äldre har resulterat i ett kraftigt växande antal äldre och fattiga kvinnor. Europaparlamentet har ägnat politisk energi frågor rörande frånskilda kvinnors pensions-
rättigheter, ensamstående kvinnors fattigdom och problemet med att yngre
kvinnor tvingas ta hand om äldre anhöriga. De här, och andra liknande, pro-
blem har genererat krav att de sociala rättigheterna skall kopplas till varje
individ, oavsett om man har haft anställning eller inte.
Vad gäller jämställdhet i arbetslivet är kommissionen starkt engagerad i frågor om otrygga och marginaliserade anställningar för kvinnor. Kommissionen har
föreslagit tre direktiv riktade till den här gruppen av vilka ett om bättre arbetsmiljö och hälsa antagits 91383EEG. Även svenska deltidsom eller säsongsarbetande kvinnor normalt är anställda på säkrare och bättre villkor kan EGkommissionens engagemang i frågan vara av intresse också för Sverige. Järnställdhetsombudsmannen i Sverige har t.ex. nyligen presenterat en rapport om dagligvaruhandeln och dess många deltidsanställda kvinnor där bl.a. konstateras
148 Jämställdhet mellan kvinnor och män
att arbetsmiljö- och arbetsskadeproblemen inom branschen har en viktig jäm-
ställdhetsaspekt.
6.3 Kvinnors
representation
Att makt, i bemärkelsen positioner som ger möjlighet att påverka viktiga beslut inom politik, näringsliv och organisationsliv, är en viktig aspekt av jämställdhet mellan kvinnor och män, är självklarhet. En del av inriktningen av utveck-
en
lingen på välfärdsområdet i Sverige kan tillskrivas kvinnligt inflytande. Det är alltså inte oväsentligt att frågor ställs om hur maktpositioner inom EG och EU:s
medlemsländer är fördelade på kvinnor och män. Men makt kan vara många
olika saker. Könens inbördes maktrelation kan beskrivas som komplicerade
mönster djupt rotade i familjer, kulturer och samhällsstrukturer. De formella maktpositionerna är bara en del och en del inom vilken kvinnor i EU-länderna generellt sett är dåligt representerade. Den sociala evolutionen har ännu inte riktigt nått dit. Men utveckling i År 1975 avvisade 37 %
en tycks vara gång. de tillfrågade i undersökning påståendet att politik är mäns sak inte kvin-
av en
nors. Åtta år avvisade 48 % påståendet och ytterligare fem år
senare senare 54 % EG-kommissionen l99lf.
Nationella parlament
I Sverige har kvinnornas politiska inflytande mätt i andelen kvinnliga riksdags-
ledamöter ökat under följd år. Från 14 % år 1970 till 38 % år 1988. Vid en av det senaste valet, år 1991, gick dock den kvinnliga representationen tillbaka till 33 %. Också den kvinnliga representationen i EU-ländernas nationella parlament har
överlag ökat sedan mitten 1980-talet. Fortfarande är den mycket blygsam i
av
de flesta länder. Uppgifterna hämtade ur Eurostats publikation Rapid Reports fördelningen i parlamentens underhus i de fall parlamenten är tudela-
och avser
de. Danmark ligger i topp med 33 % kvinnor, följt av Nederländerna 23 %, Tyskland 20 % och Spanien 16 %. I botten ligger Grekland 5 % och
Frankrike 6 %. Genomsnittet för EU-länderna är 12 %.
I de nationella regeringarna är den genomsnittliga andelen kvinnor densam-
11 %. Här ändrar dock länderna i vissa fall sina inbördes positioner. Nedma, erländerna har exempelvis 24 % Danmark 21 % och Belgien 13 %. Storbritan- , nien ligger i botten med 7 %.
Flera länder har relativt nyligen hållit val. Utfallen visar generellt på små förändringar i kvinnornas representation. I den spanska kammaren innebar t.ex.
1993 års val att de tidigare 51 kvinnorna 350 blev 52, i Italien att den
av
kvinnliga representationen ökade ungefär 2 % och i Frankrike att 50 i stället
Jämställdhet mellan kvinnor och män 149
för tidigare 44 898 platser i nationalförsamlingen och i senaten besattes av av kvinnor.
Valsystemen En flera förklaringar till att så kvinnor är representerade i vissa medav
lemsländers parlament står att finna i de olika nationella valsystemen. Exempelvis har Storbritannien, där valet år 1992 innebar att 9 % av parlamentsledamöterna är kvinnor, ett system där varje parti utser bara en kandidat per val-
krets. Det gör det svårare för kvinnor att komma med än i system där listorna innehåller fler I Frankrike har man ett system med två valomgångar. namn.
Undersökningar visar att majoritet av kvinnorna kandiderade för partier som
en inte nådde till de 12,5 % av rösterna i valkretsen som krävs för att gå upp vidare till den andra valomgången.
EFTA-länderna
Den nord-syduppdelning som finns när det gäller kvinnors samhällsposition blir extra tydlig fokuserar på formell politisk makt. Denna uppdel-
om man
ningen markeras ytterligare om EFTA-länderna läggs till uppräkningen. Så här är den kvinnliga representationen i EFTA-ländernas nationella parlament:
%, Österrike 11 % och
Sverige 33 %, Norge 36 %, Finland 38 %, Island 15
Schweiz 14 %.
EU-nivån
Mansdominansen gäller även inom EG-politiken. [parlamentet är 19 % kvinnor. Detta något större andel än de nationella parlamentens genomsnitt.
är en
EG-kommissionens hierarki liknar de flesta hierarkier: av kontorspersonalen
är 70 % kvinnor, av handläggarna 50 % och bland högre administratörer är
11 % kvinnor. Av de 23 generaldirektörerna finns två kvinnor, och av de 17
kommmissionsledamöterna är en kvinna. Det här förhållandet har gett upphov till kritik. Kommissionen har blivit an-
klagad för att den inte tillräckligt stödjer kvinnorna i den egna organisationen.
Som ett på detta har skapat särskilt organ för positive action svar man en kommissionen EG-kommissionen 1988b. Även i Europaparlamentets adinom ministration vidtar man särskilda åtgärder. Den enda EG-institution som leds av en kvinna är Ekonomiska och sociala
kommittén. Elva kvinnor ingår i kommittén av totalt 189. I ministerrådet, där
medlemsländernas regeringsmedlemmar ingår, uppgår den kvinnliga andelen till
11 % Fakta Europa 1993:3.
Värt att påpeka är att det utöver de formella politiska kanalerna finns ett
150 Jämställdhet mellan kvinnor och män
omfattande gräsrotsengagemang. Nationella kvinnoorganisationer finns t.ex. representerade i Bryssel via The European Womens lobby. De här kvinnorna visar med sitt engagemang att man inte kan eller vill lämna ifrån sig ansvaret för att jämställdhetsfrågorna kommer på dagordningen.
Fackföreningar
Arbetskraften i EU-länderna har en lägre facklig organisationsgrad än i Sverige.
Som när det gäller de flesta faktorer undersökt är det bara Danmark som har en nivå som liknar Sveriges. Det är dessutom så att kvinnor i mindre utsträckning än män är fackligt anslutna. I vissa fall är skillnaden mycket stor. I Storbritannien är 33 % av männen men bara 17 % av kvinnorna anslutna till centralorganisationen TUC, Trade Union Congress. I Italiens två stora Centralorganisationer är andelen män mer än dubbelt så stor som andelen kvinnor SCB 1992.
Inom arbetslivet
Ungefär 9 % av EU-ländernas yrkesverksamma kvinnor är egna företagare eller i högre chefsbefattningar. Detta motsvarar rätt väl svenska förhållanden. Inom det privata näringslivet är ca 10 % av de högsta cheferna kvinnor, inom offent-
lig versamhet är andelen ungefär dubbelt så stor ca 20 % SCB 1992. - Även på den här punkten skiljer sig EU-länderna åt. Högst proportion kvinnor 22 % i inflytelserika positioner kan Frankrike uppvisa. Därefter kommer - - Danmark och Italien med 15 %. Storbritannien har 10 % och Nederländerna 4 %.
F örändringsarbete
Kvinnors makt är ett prioriterat förändringsområde inom ramen för EG:s tredje jämställdhetsprogram. EG-kommissionen har upprättat ett nätverk just för det
här ändamålet. Det sägs i programmet att det åvilar medlemstaterna att vidta
åtgärder för att öka kvinnors deltagande i det politiska livet. EG-kommissionen
stödjer projekt som främjar kvinnors deltagande i politiken, framför allt i samband med valen till Europaparlamentet år 1994. Vissa exempel på nationella initiativ i den här riktningen kan nämnas. I Nederländerna bedrevs t.ex. en kampanj i samband med val till provinsiella
råd där en intresseorganisation uppmuntrade partierna att ta med kvinnor på Valbar plats och på olika sätt påverkade väljarna att rösta fram kvinnor. Kampanjen blev en framgång och 30 % av de valda var kvinnor.
I Danmark finns en lag från år 1985 som säger att vid utnämningar till offentliga råd, nämnder eller kommittéer skall både kvinnor och män föreslås. En
liknande lag från år 1990 ställer samma krav vid tillsättningen av styrelsepos-
Jämställdhet mellan kvinnor och män 151
ter i statsförvaltningen. I Irland har regeringen satt upp ett mål enligt vilket andelen kvinnor i de
statsunderstödda organens styrelser skall uppgå till 40 % inom fyra år. Det spanska socialistpartiet har beslutat att 25 % av kanditaterna till parlamen-
tet skall vara kvinnor; andra spanska partier sätter gränsen vid ca 50 %.
Belgien är det första land som lagstiftar om kvotering. Enligt ett förslag från regeringen får inget parti föra fram mer än tre fjärdedelar av sina kandidater av
ett kön. På sikt skall denna proportion förändras till två tredjedelar The Guardi-
an, 27 oktober 1993. Sammanfattningsvis gäller för samtliga uppräknade maktsfärer att kvinnor är dåligt representerade. En grov jämförelse mellan Sverige och EU-länder samt EG-administration säger att skillnaden är större i den politiska världen än i arbetslivet. Detta skall inte tolkas som att situationen i Sverige är tillfredställande. Ett exempel detta är den kvinnliga representationen i organisationen kring Sveriges förhandlingar om ett eventuellt EU-medlemskap. De direkta
förhandlarna är fyra män och i de arbetsgrupper som bidrar med expertis är tva
tredjedelar av ordförandena män.
6.4 EG:s medlemsländerna
påverkan på
Den nationella utvecklingen påverkar samarbetet Utan tvekan sker en hastig och omvälvande förändring av EU-ländernas sociala förhållanden när det gäller familj och arbete; kvinnors förvärvsfrekvens och
utbildningsnivå ökar i samma takt som födelsetalen sjunker. Men detta sker, i
lite olika former, i hela den industrialiserade världen. Den grundläggande
sociala evolution det handlar om har i grund och botten föga med vare sig
nationellt eller övernationellt beslutsfattande att göra.
Att denna grundläggande utvecklingstendens är universiell hindrar den självfallet inte från att anta som tidigare beskrivits olika nationella uttryck. Ett
- -
mycket bra exempel på detta får man genom att titta på barnomsorgen i EU:s
medlemsländer. Vi konstaterade tidigare att en utbyggd barnomsorg är en med skandinaviska ögon sällsynt företeelse i många EU-länder. Men med sett -
en kraftigt ökande kvinnlig förvärvsfrekvens finns där ett ouppfyllt behov som får sin lösning på olika sätt i olika länder Landstingsförbundet 1993. I Tyskland satsar man på att i första hand förbättra omsorgen inom familjen med en hastigt utbyggd föräldraledighet, i Nederländerna har man bestämt sig för att skapa 49 000 nya offentliga daghemsplatser fyra år, och i Storbritannien, där
två tredjedelar av kvinnorna yrkesarbetar och offentlig barnomsorg knappast
existerar, ligger lösningen i ett svåröverskådligt lapptäcke av omsorgsvarianter
med mormor kombinerat med en deltidsarbetande mamma som vanligaste
152 Jämställdhet mellan kvinnor och män
alternativ JämO 1993. Många brittiska företag har valt att själva bidra till de
anställdas barnomsorg.
Dessa tre länder möter, på ett inrikespolitiskt plan, en i stora drag likartad utvecklingstendens på tre mycket olika sätt. Poängen i detta är att peka på
kraften i det som här, något förenklat, betecknas som social evolution. De
grundläggande dragen i den sociala evolutionen är knappast ett direkt resultat av en medveten nationell eller övernationell strategi. Vissa av de uttryck ut-
vecklingen tar sig kan däremot ses som svar på nationell politik. Extremt låga födelsetal i t.ex. Italien och Spanien kan snarast ses som att evolutionen anpassat sig till brister i den nationella politikens sätt att svara upp mot nya krav. Den sociala evolutionens kraft innebär alltså inte att problem löser sig av sig själv. Snarare skapar den en rad nya. I takt med att kvinnorna ständigt ökar sitt
deltagande i arbetslivet blir det t.ex. allt tydligare hur svår den yrkesmässiga segregationen är att bekämpa. Trots utvecklingen arbetar kvinnor till övervägande del inom kontor och service ofta i osäkra deltidsanställningar Rubery,
- Fagan 1992. Man kan säga att en ökande andel kvinnor i högre poster därmed i jämställdhetsbokslutet balanseras ut av en oförändrad kvinnodominans i de lägre. Ett annat, helt annorlunda, exempel är att när tvåförsörjarfamiljen och den heltidsarbetande mamman blir norm så framstår arbetsfördelningen i hemmet helt plötsligt som en viktig samhällsfråga.
EG:s direktiv och rekommendationer
EG:s regelsystem har olika grad av påverkan. T.ex. har Romfördragets likalöneartikel 119 direkt effekt, dvs. är i princip likställd med nationell lag.
- - Direktiven kan ses som vidareutvecklingar av traktatet och måste följas av nationell lagstiftning inom en tidsram av två år. EG-domstolen kontrollerar att så sker och att de lagar som införs motsvarar direktivets krav. När det gäller likalönedirektivet från år 1975 kan konstatera att samtliga
länder utom Tyskland införde nationella likalönelagar i mitten av 1970-talet. I Tyskland kom en lag så sent som år 1980, en lag som EG krävde ändringar i
fem år senare. Artikel 119 sägs ha haft stor initial betydelse för kvinnolönerna i Europa.
Statistik som visas i Löneskillnadsutredningen SOU 1993:7 antyder att även likalönedirektivet kan ha haft viss betydelse genom att löneskillnaderna minskat
efter införande av egna lagar, t.ex. i Storbritannien, Nederländerna och Italien.
Liknande tendenser kan inte noteras i Tyskland och inte heller i Frankrike där regler om lika lön gällde redan före Romfördraget. Det finns dock ingen rät linje i lönekurvornas utveckling utan deras beteende visar att andra mycket starka krafter är med och styr utvecklingen. Viktiga påverkansfaktorer tycks vara bl.a. könssegregeringen av arbetsmarknaden och formerna för och principerna bakom lönebildning och lönesättning Persson 1992. Det är också
Jämställdhet mellan kvinnor och män 153
viktigt att konstatera att trots Romtraktat, likalönedirektiv, inhemsk
lagstiftning och en lång rad likalöneprocesser både på EG-nivå och på nationell nivå kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män är större än i Sverige.
som
Aktivt jämställdhetsarbete
Precis som likalönedirektivet har direktivet likabehandling medfört
om att
likabehandlingslagar har införts i EU:s samtliga medlemsländer. Kommissionen
hävdar att detta har inneburit positiva förändringar när det gäller anställ-
ningsförfaranden och vissa socialförsäkringssystem. Direktivet om likabehandling innehåller undantag det lämnar
ett utrymme
för olika former positiv särbehandling av t.ex. utbildning för enbart kvinnor
-
eller män om syftet med åtgärderna är att främja jämställdhet. Flera
- av
medlemsländerna t.ex. Danmark har i den lagstiftningen begränsat
- - egna undantaget att gälla åtgärder riktade uteslutande till kvinnor. I andra fall t.ex. -
Storbritannien gäller undantaget endast utbildning riktade till kvinnor.
- År 1984 utfärdade EG:s ministerråd en rekommendation att medlemslänom derna skall stödja det inom EG kallas positive action dvs. som speciella -
program och åtgärder i syfte att stärka kvinnors position i yrkeslivet. Grunden
för detta att det lagstiftningsarbete bedrivits sedan 1970-talet var som inte har förändrat situationen i önskvärd grad. Det fanns uttalat behov ett av nya arbetssätt. EG-kommissionen publicerade guide positive en om action och upprättade
en rad nätverk med uppgift att stimulera arbetet inom industri, offentlig verk-
samhet och massmedier JämO 1993.
Det är mycket svårt att uppskatta omfattning och effekt de insatser
av som kommit till stånd i de olika länderna. Klart är olika former arbete har att av kommit igång. Ambitionerna reflekteras i formell lag i visssa länder, medan
andra länder lämnat över frågan till frivilliga initiativ. 1 vissa fall
i t.ex. - Italien och Frankrike har ekonomiska incitament införts för - att igång positi-
ve action-program. Generellt kan säga att de här aktiviteterna ännu inte har man
kunnat utvärderas eftersom de inte varit igång tillräckligt lång tid. Tydligast EG-styrning märks inom offentlig sektor som normalt är lättast påverka
att politiskt.
insatserna hittills kan sammanfattas begränsade framgångar. Ett positivt
som exempel som EG-kommissionen gärna framhåller är arbetet med massmedier -
framför allt EU-ländernas TV-bolag. På grundval forskning från 1980-talets
av
början startades år 1986 en styrkommitté för jämställdhet i medier. Utvärderingar talar om en mängd aktiviteter och förändrade attityder konstaterar
om men -
också att mycket återstår att göra. Fortfarande är positiv förändring
- trots en
den kvinnliga delen av arbetsstyrkan inom EU-ländernas TV-bolag endast
- 36 % och i det översta chefsskiktet är bara 6 % kvinnor. Bedömare inom EG-
kommissionen konstaterar vilket överenstämmer med svenska erfarenheter - -
154 Jämställdhet mellan kvinnor och män
action för få effekt kräver vilja att ändra i organisationer och att positive att en sådana initiativ backas politisk, ekonomiskt och fackligt stöd Rubery,
att upp av Fagan 1992. Man betonar också vikten att få med den här typen av ambiav tioner i kollektivavtal.
Den sociala fonden
EG:s sociala fond har historia går tillbaks till Romfördraget där man en som
betonar att ett huvudmål är att den skall användas för yrkesmässig skolning av arbetskraften. Kvinnor hör till de prioriterade målgrupperna, särskilt när
mest det gäller projekt för öka deras andel inom de sektorer på arbetsmarknaden att
underrepresenterade. Fonden har kritiserats för att den inte i
där kvinnor är tillräcklig utsträckning kommit kvinnor till någon verklig nytta; bl.a. genom
den medlemsländerna organiserade yrkesutbildningen slentrianmässigt
att av
fortsatt utbilda kvinnor i traditionella kvinnoyrken med små framtidsmöjlig-
att heter.
här kritiken viktig grund för att inrätta programmet New Opportu-
Den var en nities for Women den hittills största j ämställdhetssatsningen inom ramen for - EG:s strukturfonder. Programmet omfattar 153 miljoner ecu har löpt - som w sedan år 1991 och skulle egentligen avslutas under år 1993. För att ge de olika
projekt ingår reell chans att genomföras har programmet sträckts ut till
som en 1994 års utgång. Man räknar med att ordentlig utvärdering av NOW och en dess effekter kan göras först om några år. Sommaren 1992 hade EG via NOW varit med och delfinansierat 350 olika
projekt EG-kommissionen 1992. Man kan konstatera att pengarna har fördelats
olika medlemsländerna. Danmarks 1 miljon kan t.ex. jämföras
mycket ecu med Spaniens 22 och Italiens 23 miljoner Det råder knappast någon tvekan
ecu.
det är prioriteras och det också är där kan vänta om att Sydeuropa som att man
satsningarna får störst betydelse. Vid de efterforskningar kommittén gjort sig att det också i dessa länder fonderna spontant rapporteras svara för en del är som
EG:s inflytande på jämställdhetsområdet.
av Den sociala fonden kommer framöver att få som ett av sina huvudmål att
utbilda kvinnor i yrken där efterfrågan arbetskraft förväntas öka, t.ex. tekniska yrken. Fonden skall också stödja barnomsorgsinitiativ för att kvinnorna
lättare skall kunna delta i utbildning.
Utvecklingen i medlemsländerna
Kommittén har till svenska ambassader runt i EG ställt frågor om hur amom
bassaderna uppfattar EG:s betydelse för utvecklingen på jämställdhetsområdet.
Ambassaderna bygger sina på uppgifter från nationella jämställdhetsorgan. svar London EG har utan tvekan haft stor betydelse för Från rapporteras en
Jämställdhet mellan kvinnor och män 155
jämställdhetsarbetet i Storbritannien. Equal Opportunities Commission,
som
är den brittiska motsvarigheten till JämO, går så långt
som att säga att alla
framsteg området beror på EG. Exempel på aktuella frågor
där EG spelat är bestämmelser pensionsåldrar villkoren vid
om samt mödraledighet. I rapporten från Spanien att den snabba uppges utvecklingen för den spanska
kvinnan inleddes före Spaniens medlemskap i EG år 1983.
Kvinnoorganisatio-
nen Instituto de Mujer säger dock att det är ställt all tvivel utom att EG-inträdet givit den spanska kvinnan tillträde till större arbetsmarknad. en I det
sammanhanget nämns en expanderande offentlig arbetsmarknad och EG:s
program NOW, IRIS och LEI.
Likestillingsrådet i Danmark att EG starkt och positivt
uppger påverkat
jämställdhetsarbetet. Detta gäller främst kunskapsproduktion och beslut
i EG-
domstol en. Ett mycket uppmärksammat utslag i EG-domstolen gällde frågan om lika lön för män och kvinnor på industriföretaget Danfoss. Utslaget innebar ett underkännande av företagets lönepolitik och anses vara av stor betydelse för lönefrågan i Danmark.
Svenska ambassaden i Rom säger jämställdhetsarbetet att inom EG utan tvekan påverkat utvecklingen kvinnans roll i arbetslivet i Italien av Som exempel på detta anförs lagstiftning Italien har nyligen ny - antagit en lag om
positive action, som bl.a. innebär att italienska företag kan
få statligt stöd för
åtgärder som syftar till att öka förutsättningarna för jämställdhet. Man nämner
också EG:s projektverksamhet där Italien inom ramen for NOW är represen-
terad med 137 projekt.
Från Frankrike rapporteras att Frankrike tre gånger dömts EG-domstolen av för brott mot artikel 119 i Romtraktatet vilket
skapat livlig debatt. Det senaste fallet 1991 rörde den franska arbetslagstiftningen som förbjuder kvinnor att
arbeta på nätter. Utslaget har -till skillnad från vissa andra EG-initiativ ännu -
inte resulterat i någon lagändring på området. Ett exempel på sådan lagänd-
en ring gäller arbete som utförs makar till fria yrkesutövare. Dessa har av sedan år 1986 status som arbetstagare i Frankrike. När det gäller N OW har Frankrike tilldelats 130 miljoner francs, tjänstemän men vid socialministeriet uppger att man, på grund av olikheter i behov hos samarbetsländer har haft svårt att upp-
rätta ändamålsenliga program.
Från Grekland redovisas att EG-initiativen påverkat Grekland bl.a. genom
yrkesutbildning för kvinnor och hjälp att bygga ut barnomsorgen. Tyskland räknas som ett de mindre avancerade länderna i EG det
av när gäller
jämställdhet. Landet är det enda i EG saknar fristående nationell
som en jäm-
ställdhetsmyndighet. De insatser som görs sker i första hand på lokal nivå.
Sedan år 1990 har 450 lokala jämställdhetskontor etablerats i det forna Östtysk-
land. Svenska ambassaden i Bonn skriver: För kvinnorna i östra Tyskland ut-
gör EG:s kvinnoprogram ett ovärderligt och välkommet stöd.
Svenska ambassaden i Portugal de
rapporterar att stora förändringarna kom
156 Jämställdhet mellan kvinnor och män
efter revolutionen år 1974 och att anslutningen till EG inte anses ha påskyndat
jämställdhetsprocessen i någon nämnvärd utsträckning.
Commission the Status of Women upp år 1970 för att I Irland sattes on
med jämställdhetsfrågor. Dessa säger ökade i styrka när Irland gick
arbeta man EG år 1973, och hänvisar till lagändringar vad gäller lika lön och med i man behandling. Den framgången är bestämmelse som säger att varje lika senaste en
regeringsbeslut skall specialgranskas ur ett jämställdhetsperspektiv.
för
6.5 Hur påverkas förutsättningarna
vid olika alternativ
jämställdhet
Jämställdhet är, tidigare sagts, ett på flera sätt inexakt och relativt begrepp som
kan innefatta mängd olika aspekter och bygga på olika värderingsgrun-
som en idémässiga tradition, frågan relationen mellan könen i der. Inom den som om har kvinnors och mäns rätt och möjlighet till utbildning Sverige har vuxit fram, helt central position. Arbetsmarknaden och dess
och försörjningsmöjligheter en förutsättningar är därmed primära jämställdhetsfaktorer. Lika viktiga
villkor och
sekundära faktorerna, utbyggd barn-, äldre- och handikappomsorg
är de som en
svenska jämställdhetspolitiken i slutet 1970-talet och av god kvalitet. Den av 80-talet inriktades undanröja den typen av förvärvshinder.
början av att
Vidare har skatte- och transfereringssystem betydelse för jämställdhet mellan
kvinnor och män.
Arbetsmarknaden
Arbetsmarknadens utveckling karaktäriseras sedan några decennier tillbaka av änsteproduktionen ökar på varuproduktionens bekostnad. Inom varuprodukatt
framför allt s.k. kunskapsintensiv industri utvecklas. Den här
tionen är det som
utvecklingen gäller även t.ex. EU-länderna och USA. strukturomvandling pågår inom den varuproducerande industrin. En betydande
för den samlade ekonomiska aktiviteten, samtidigt som det
Detta har betydelse kvinnor och män är yrkesverksamma inom industrin. Kvin-
direkt berör de som mindre del 28 % industriarbetarna, vissa kvinno-
norna utgör en ca av men
intensiva branscher livsmedelsindustri 40 %, textilindustri 51 % och
som beklädnadsindustri 71 % är utsatta för internationell konkurrens än andra. mer dessa branscher är det i första hand livsmedelsindustrin som kan påräkna Av hårdare konkurrens vid medlemskap i EU. Inom textilindustrin kan konkurren-
minska. EG-kommissionen har visserligen uttryckt för vad för-
sen tvärtom oro
väntade inom textilindustrin kan innebära för lågutbildade rationaliseringar
branschen, för svenskt vidkommande är dessa farhågor mindre kvinnor i men
aktuella grund redan genomförda rationaliseringar.
av
Jämställdhet mellan kvinnor och män 157
Kort kan detta sammanfattas att framtidens arbetsmarknad för välutbildasom
de kvinnor erbjuder relativt goda utsikter i fortsatt hög,
en och troligvis växan-
de tjänsteproduktion, medan den för vissa kvinnor inom tillverknings-
grupper industrin kan medföra omställningar. Studier har visat strukturomvandlingar att med permitteringar som resultat får olika konsekvenser för kvinnor och - män: kvinnor som friställs har t.ex. svårare än män finna fast arbete. att nytt Speciellt utsatta är icke facklärda kvinnliga arbetare Gonäs 1991.
Forskare pekar i sammanhanget på betydelsen hur själva av omställningen går till att jämställdhetsaspekten finns med vid de - arbetsmarknadspolitiska över-
väganden som görs Persson 1993.
l ett regionalt perspektiv har den offentliga tjänsteproduktionen stor betydelse för kvinnors sysselsättning. Kvinnors sysselsättningsgrad är betydligt lägre än
männens i de regioner har den minsta andelen sysselsatta inom
som offentliga tjänster. I vissa delar landet skulle neddragningar innebära alternativa
av att sysselsättningar är svåra att finna.
Lönespridning
Lönespridningen på arbetsmarknaden minskade 1970-talet. Detta förklaras
bl.a. med ett överskott på högutbildad arbetskraft Fölster, Lindström 1993.
Under 1980-talet ökade skillnaderna bl.a. beroende pá efterfrågan på
att perso-
ner med högre utbildning ökade än nytillskottet. Lönespridningen förväntas
mer
fortsätta att öka. En förklaring är att teknisk utveckling och konkurrens från låglöneländer har minskat efterfrågan på lågutbildad arbetskraft. Ökade löne-
skillnader kan medföra att incitamentet för avlönat arbete minskar för vissa grupper av kvinnor. Samtidigt torde incitamenten för högre utbildning öka i och med att sannolikheten för att detta bättre materiell avkastning blir större. ger
Offentliga arbetsgivare
År 1992 58 % var av de yrkesverksamma kvinnorna verksamma i stat och
kommun. Av drygt 1,6 miljoner offentliganställda är 73 % kvinnor. Speciellt viktig som arbetsgivare är kommuner och landsting. Tre fyra kommunalt
av anställda är kvinnor. Den kommunala verksamheten har
i motsats till den
statliga ökat under hela 1980-talet. År 1991 bröts trenden och de kommunalt anställda minskade i antal för första gången. I Sverige sysselsätter den offentliga sektorn tredjedel den arbetande en av befolkningen i EU-länderna 20 %. Internationella jämförelser visar - ca att de
flesta länder med stor offentlig sektor har hög andel förvärvsarbetande
en kvinnor. Intressant är att i vissa länder har kvinnorna ökat sitt
deltagande i
arbetsmarknaden utan att offentliga sektorn ökat. Ett sådant land är USA.
Professor Bengt Furåker jämför i studie USA med Sverige vad gäller
en
158 Jämställdhet mellan kvinnor och män
kvinnornas arbetsmarknad. Han finner att i båda länderna dominerar tjänste- Den största skillnaden ligger i andelen kvinnor utanför arbetsmarknasektorn.
den är väsentligt högre i USA än i Sverige. Bland de yrkesverksamma
som
det fler inom kategorin socialvård bl.a. barn och äldreomsorg
kvinnorna är
och fler inom handel, bank, försäkringsbolag i USA. På frågan om
i Sverige
svenska offentliganställda skulle kunna erbjudas arbete i dessa sektorer svarar
hänvisning till de svårigheter och den konkurrenssituation
Furåker nej med nya dessa är på väg Mycket talar dock för att de tjänster som produceras i efterfrågas i eller mindre lika stor utsträckning offentlig sektor kommer att mer
i framtiden även formerna för detta kan tänkas förändras. även om
Välfärdstjänster
offentliga tjänsteproduktionen kan förväntas bli föremål för ett fortsatt för-
Den Oavsett EU kommer den svenska offentliga sektorn att genomgå
ändringstryck. omställningar. Exakt omfattning och inriktning är delvis en politisk betydande
Sveriges statsfmansiella läge. EU-länderna använder
fråga som påverkas av
beräkningar lika andel BNP Sverige gör till välfärdsenligt OECD:s stor av som de finansieras i de flesta länder inte i utsträckning över
tjänster men samma
statsbudgeten. Troligen kommer kostnaderna för social välfärd att öka i EUökning andelen äldre. Sett i förhållande till EU-
länderna till följd av en av
detta för Sverige skattekonkurrens minskar. länderna talar att pressen genom Denna finns oavsett förhållande till EU. press
Familjerna
svårt i dag vilket även gäller vid fortsatt integration se några Det är att en - -
dramatiska demografiska eller familjekulturella förändringar i Sverige. Tvärtom allt för tvåförsörjarfamiljen med två eller tre barn kommer att fortsätta
talar att
Allt talar också för detta blir tydligare även i övriga
att dominera bilden. att
Det innebär vissa typer välfárdstjänster t.ex. barnom-
delar av Europa. att av kan eller offentlig och finansieras på många olika sätt
sorg som vara privat -
ha fortsatt hög efterfrågan i Sverige. Efterfrågan på den här
kommer att en
tjänster kommer att öka även i EU-länderna.
typen av
jämställdhetsarbetet
förutom några frågetecken teknisk Svensk jämställdhetslag motsvarar, av mer
nuvarande EG-standard. Dessa torde knappast kunna innebära någon natur, märkbar effekt i den svenska vardagen.
Vad EG:s programverksamhet kan Sverige vid ett eventuellt medlemgäller liksom fallet varit för exempelvis Danmark inte räkna med att hamna
skap - -
bland EG:s prioriterade mottagarländer. Ett viktigt indirekt syfte med program-
Jämställdhet mellan kvinnor och män 159
mean är att knyta EU-länderna samman och få till stånd nätverksbaserat utbyte
av kunskaper och erfarenheter. Det finns mycket talar för som att det är i den
här kunskaps- och ideologiaspekten programsamarbetets
som största betydelse
står att finna.
De olika alternativen
Hu.r påverkar då de olika alternativen EES-avtal,
EU-medlemskap eller
-
utanför EES och EU utvecklingen I - långtidsutredningen från år 1992 ges
svaret att Det handlar om skillnader i grad än art. Man hävdar snarare att tre
av den gemensamma europeiska marknadens fyra friheter
varor, tjänster och kapital redan hunnit utvecklas långt. Den fjärde arbetskraften - är den enda - -
som tillkommer vid EES och EU-medlemskap. Den rörlighetens
betydelse är
speciellt på lite längre sikt svårbedömd. Som framgår kapitel - - av 5 har
människors benägenhet att flytta mellan länder hittills varit
mycket låg.
EES-avtalet
EES-avtalets direkta innebörd är att handeln med EU-länderna
främjas samtidigt
som större delar av svensk ekonomi utsätts för konkurrens. T.ex. innebär avtalet
direkt konkurrens inom banksektorn, försäkringssektorn och delar
av trans-
portsektorn. Banksektorn och försäkringssektorn är betydelsefulla arbetsgivare
för kvinnor. EG-kommissionen har analyserat den inre marknadens betydelse
för kvinnorna i banksektorn och konstaterar två trender: bredare motsatta en och vitalare verksamhetsram med åtföljande arbetstillfällen nya på grund av fortsatt
internationalisering, parallellt med sammanslagningar och nedskärningar. Den
ena tendensens arbetskraftshöj ande effekter äts den
upp av motsatta tendensens
arbetskraftssänkande.
I kapitel 3 behandlas de ekonomiska förutsättningarna. Bedömningen är att
tillväxten i ekonomin ökar EES-avtalet. Om
genom bedömningen är riktig
innebär detta positiva effekter för arbetsmarknaden i stort. Det gynnar natur-
ligtvis både kvinnor och män. Det faktum kvinnorna historiskt har haft
att en
svagare position än männen arbetsmarknaden talar dock för kvinnorna att generellt sett har mest att vinna på sådan utveckling. Speciellt en för välut-
bildade kvinnor och män kan den ekonomiska utvecklingen
antas skapa nya
möjligheter på nya marknader.
Det finns sedan början 1980-talet tendens ökad
av en mot lönespridning i Sverige. Dessa kan förväntas förstärkas vid EES-anslutning. En ökad
en arbets-
kraftsrörlighet exempelvis i form utflyttande höginkomstagare ocheller
av
inflyttande läginkomstgrupper kan bidra till att mindre kvalificerade arbeten blir
relativt sett sämre avlönade samtidigt högkvalificerade arbeten som blir bättre
avlönade. Erfarenhetsmässigt ökar skillnaderna mellan kvinnors
och mäns löner
160 Jämställdhet mellan kvinnor och män
generellt plan när lönespridningen totalt ökar. Teoretiskt kan detta tänkas på ett
medföra incitamenten för vissa kvinnor att förvärvsarbeta minskar att grupper av
samtidigt incitamenten för att skaffa högre utbildning ökar. som -
förändringar i näringslivets sysselsättningsstruktur anger dock
Förväntade
för kvinnor uppnå vinster vilket delvis beror på att goda utsikter även att
förväntas fortsätta öka. Kvinnorna, redan är väl etablera-
tjänstesektorn att som bör åtminstone vi håller till de högutbildade kunna
de i den sektorn, om oss - -
konkurrera de löner ökar grund av den vidare lönespridningen.
om som tillväxt stämmer skulle detta leda till ökade skatteintäk-
Om antagandena om
EES-avtal innebär inte direkt några krav på skattesänkningar i Sverige. ter. Ett
Indirekt blir däremot sådana krav uttalade på grund av skattekonkurrens. mer motverkande inslag i bilden är EG:s strävanden inom den s.k. sociala Ett
dimensionen bygger på andra motiv än de strikt ekonomiska. En utveckling som medföra ökade sociala kostnader i regionen något som automatiskt här kan -
på svensk skattenivå. En kraftigt ökande andel äldre i EU-
medför minskat tryck troligen effekt. Vad gäller den offentliga sektorn ställs inga
länderna får samma
krav i EES-avtalet på storlek och omfattning. På sin plats är att påpeka att
i lika offentlig sektor den svenska. Ett EU- Danmark har stort sett stor som
har för dansk del inte inneburit någon påtaglig krympning av den
medlemskap
arbetsmarknaden. delen av
omfattar EG:s bestämmelser på jämställdhetsområdet. De återfinns
EES-avtalet
avtalets avsnitt sociala frågor i artiklarna 69 och 70. Där slås Romunder om
princip fast kvinnor och män skall ha lika lön för lika arbete. Det fördragets att
de avtalsslutande skall främja principen likabehandling av anges att parterna om
och Direktiven återfinns i bilaga XVIII till avtalet. Redan i EESkvinnor män.
avtalets ingress slår avtalsparterna fast vikten att utveckla den sociala dimen-
av
sionen, däri inbegripet likabehandling av kvinnor och män.
vuxit fram inom EG jämställdhetsområdet med an-
Den rättspraxis som bestämmelser kommer EES-avtalet att gälla också i
ledning av dessa genom
direktivet hälsa och säkerhet i arbetet för
Sverige. Det nyligen antagna om kvinnor kommer fogas till avtalet. Utredningen om ledighetslagstiftgravida att Dir. 1992:98 har i uppdrag att undersöka den svenska lagstiftningen
ningen om
behöver ändras.
EES-avtalet skall också de avtalsslutande parterna söka stärka samarbe- Enligt
inom för verksamhet följer EG:s tredje
tet i jämställdhetsfrågor ramen som av
EES-avtalet kommer dock inte att möjligheter till handlingsprogram. ge samma
EG:s beslutsprocess i jämställdhetsfrågor eller medverkan i inflytande över
kommittéer och nätverk som ett medlemskap gör.
Jämställdhet mellan kvinnor och män 161
EU-medlemskap
Ett EU-medlemskap kan förväntas medföra en mer accentuerad ekonomisk för-
ändringstakt än vid ett EES-avtal. Osäkra ekonomiska bedömningar hamnar på en BNP-tillväxt som är någon procent högre än vid EES-alternativet. Ytterligare en effekt av medlemskapet är förutom de nya konkurrensmarknader som - EES-avtalet medför även direkt konkurrens inom jordbruks-och livsmedels- -
sektorn. Detta kan förväntas få direkt betydelse för anställda kvinnor och män
i dessa branscher. Som i de andra alternativen är lågutbildade kvinnor och män i industrin en grupp som påverkas i de strukturförändringar kan försom väntas. Dessa beräknas i Långtidsutredningen 1992 gå snabbare vid ett medlemskap än i de andra fallen. Ett medlemskap kan dessutom förväntas späda på lönespridningen utöver den som EES ger upphov till. Om de här antagandena är riktiga innebär det att de effekter vad gäller bl.a.
sysselsättning, arbetskraftsrörlighet och lönespridning och deras konsekvenser för kvinnor och män som skissades för EES-alternativet i princip gäller även för EGEU-alternativet. Möjligen något accentuerade. En förmodligen
mer -
marginell effekt av slopade gränskontroller kan bli en ökad tillgång på s.k.
svart arbetskraft vilket i så fall skulle kunna bidra till att lönespridningen ökar
ytterligare och att en del av konsumtionen av tjänster antar en mer privat prägel.
Ett medlemskap innebär små formella skatteharmoniseringskrav. De regler som finns har hittills varit begränsade och främst rört indirekt beskattning
momsen skall uppgå till minst 15 %. Konkurrenstryck kan dock komma att
medföra vissa skattesänkningar t.ex. punktskatter på vissa varor. Till detta kommer direkta kostnader för medlemskapet. Mot detta måste utsikterna till ökade skatteintäkter som en följd av ökad ekonomisk tillväxt ställas. Balansen
mellan dessa tendenser kan väntas få betydande effekter för förutsättningarna
på den offentliga delen av arbetsmarknaden. Besluten ligger nationell nivå, både vad gäller frågan verksamhet om en
skall bedrivas i offentlig eller privat regi eller frågan om skattetryckets nivå över huvud taget. EMU:s krav på sunda offentliga finanser kan dock förmo-
das sammanfalla med det svenska arbetet att sanera statsfinanserna. EMU:s krav kan dessutom förväntas påverka Sverige på liknande sätt även i de två andra alternativen.
EG:s jämställdhetslagstiftning och övrigt samarbete kommer att gälla på
samma sätt som inom EES med den skillnaden att Sverige kommer att få samma rättigheter till deltagandet i samarbetet som EU:s medlemsländer. Några viktiga samarbetsformer och samarbetsorgan öppnas för deltagande först vid medlemskapet, t.ex. de projekt finansierade av den sociala fonden, kommissionens
jämställdhetskommitté och Europaparlamentets kvinnoutskott.
6 l3-lll2
162 Jämställdhet mellan kvinnor och män
Utanför EES och EU
Att stanna utanför EES och EU innebär direkt att den mycket viktiga handeln
mellan Sverige och EU-länderna försvåras och fördyras jämfört med de övriga
alternativen. Detta torde, med reservation för att sådana beräkningar alltid är osäkra, också medföra lägre ekonomisk tillväxt och därmed risk för högre en arbetslöshet. Det drabbar troligen kvinnor i lika hög grad som män. Rörligheten vad gäller t.ex. arbetskraft kan i detta alternativ bli mindre än i övriga alternativ. Det medför förutsättningar för jämnare fördelning av löner, också för högre arbetslöshet. Teorin bakom är, förutom de uppenbara men effekterna lägre tillväxt, att stelhet i lönesättningen i sig kan leda till ökad av arbetslöshet. Svensk ekonomi står oavsett vägval inför förändringar som har påverkan - -
både på kvinnor och män. Det är mycket svårt att ange speciella konsekvenser
för kvinnor.
För högutbildade kvinnor och män i kunskapstät industri eller tjänsteproduk-
tion kan det här alternativet innebära att går miste arbetstillfällen både man om
i Sverige och i Europa. För lågutbildade kvinnor och män kan ett utanförskap
innebära ökad arbetslöshet på grund av lägre tillväxt. en Även utanför EES och EU är det vidare rimligt att räkna med indirekta skatteharmoniseringar konkurrensmässi ga skäl. Ekonomins internationalisering och av sarnhällsideologisk orientering mot ett sänkt skattetryck tillsammans med en en
översyn offentliga utgifter är viktiga grunder för detta. Om de ekonomiska
av
bedömningar finns är riktiga innebär ett utanförskap även indirekt mins-
som
kade skatteintäkter grund lägre grad ekonomisk aktivitet. De offent-
av av
liga utgifterna kommer även utan EES och EU att vara föremål för politisk
granskning och för försök att hålla kostnadsutvecklingen nere.
Avslutning
Avslutningsvis är det uppenbart att framtiden kommer att medföra betydande ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade förändringar oavsett vilket alternativ
Sverige väljer. Vilka konsekvenser de får när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män beror i första hand på hur Sverige inrikespolitiskt hanterar
förutsättningarna i de olika alternativen.
Mycket förenklat tycks utvecklingslinjerna i många stycken tala för att sven-
ska kvinnor kan klara strukturförändringar både de oundvikliga och de som -
följer med EG-integration relativt väl. Det finns inga klara belägg för att
en svenska män på kort sikt skulle klara omställningen bättre. Kvinnorna är i första
hand verksamma inom tjänstesektorn expanderar och som förväntas fort-
som sätta att expandera i Sverige liksom inom EG-området. Mot detta talar att en stor del kvinnorna återfinns i den offentliga sektorn som också undergår av strukturförändringar.
Jämställdhet mellan kvinnor och män 163
Tjänstesektorns tillväxt är en del i omvandling av västvärldens industrialiserade samhällen. Ett av de påtagligaste inslagen i den processen handlar om att
kvinnor i en hastigt och stadigt växande omfattning skaffar sig högre utbildning
och eget förvärvsarbete. Inte minst påtagligt har detta varit i Europa. Helt klart har EG spelat en roll i den här utvecklingen, inte minst genom att bidra till att medlemsländernas jämställdhetslagstiftning ligger i fas med samhällsutvecklingen på området. När länderna själva anger EG:s roll i det här sammanhanget betonar man olika aspekter; for vissa länder är EG:s lagstiftande arbete centralt, för andra länder är programmen för att skapa arbetstillfällen primära. Fortfarande är skillnaderna mellan länderna stora även om utvecklingen går mot likhet. Likheten visar sig bl.a. i att de jämställdhetsfrågor som diskuteras har en
samtidig aktualitet både i olika EU-länder och i Sverige. Relationen arbetsliv- -familjeliv är ett sådant centralt område. Av speciell betydelse i sammanhanget är den sociala dimensionen som syftar till att motverka negativa sociala effekter till följd av fria marknadskrafter. På senare tid har också frågan om gemensamma arbetsmarknadspolitiska satsningar kommit i fokus.
På det politiska, idémässiga planet kan man lite slarvigt säga att EG hunnit ikapp den svenska jämställdhetsfronten. Det finns klara paralleller vad gäller de frågor som är på dagordningen. Det går därmed att se tydliga poänger i att delta i EG:s diskussioner utifrån en svensk erfarenhet. I EES-avtalet talas också om ett nära samarbete i sociala frågor. EFTA-länderna erbjuds möjlighet att
delta i framtida EG-program och i EG:s löpande erfarenhetsutbyte. Det är i
dagsläget svårt att sia om de exakta formerna för och omfattningen av ett sådant arbete. Samarbetet inom EES sker på EG:s villkor och i de delar som EU-
länderna bestämmer sig för. Ett EU-medlemskap däremot innebär automatiskt
att vi blir engagerade i ett stort antal samarbetsorgan som arbetar med frågor
som rör jämställdhet. Detta innebär att Sverige får möjlighet både att påverka
och lära av utvecklingen.
7 Hur påverkas villkoren
för människor med
funktionshinder
7.1 Bakgrund
Internationell uppmärksamhet har riktats mot utvecklingen av materiell trygghet
för alla i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Även modeller för stöd och service via de offentliga systemen i dessa länder har väckt intresse utanför Norden. Denna del av Europa har sedan en lång tid varit något av en förebild och föregångare för andra länder när det gäller rättigheter för människor med funktionshinder. Som framgår av kapitel 2 Olika system för välfärd har olika välfärdsmodeller utvecklats på skilda håll i Europa. Attityder och syn på människor med funktionshinder har därmed också utvecklats olika. I den skandinaviska modellen tar samhället ansvar för handikappfrågorna utifrån grundsynen att varje
fråga bör lösas inom den samhällssektor den närmast hör hemma och inte som
tidigare ses som ett ansvar för den sociala sektorn. -
I 1600-talets Sverige fördes människor med olika vårdbehov samman i fattigstugor och asyler eller särskilda barnhem. Under 1800-talet utvecklades institutioner för att skydda människor som ansågs vara sinnesslöa eller vanföra
mot en oförstående omvärld. Samtidigt ville man skydda samhället mot människor som ansågs störande och avvikande. Institutioner var vanliga långt in på 1900-talet. Förhållandena förändrades emellertid på 1960-talet. Då började man att arbeta på de två åtgärder som skulle ge människor med funktionshinder förutsättningar för ett större deltagande i samhället, normalisering och integrering. Normalisering innebär att människor med funktionshinder har rätt till samma vardagsliv och levnadsbetingelser som människor i omgivningen. Intesamma
grering gör handikappade delaktiga i samhällsgemenskapen. Människors lika värde främjas av integrering Gardeström, 1981.
166 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
En viktig princip är rätten till integritet och självbestämmande. Den
annan regleras i hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763, socialtjänstlagen SFS 1980:620 och särskilt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
SFS 1993:387. Rätten till integritet får inte förändras med skiftande situationer
eller människas förmåga att hävda denna rätt. en
Det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med handikappfrågor. Begreppet
ett samhälle för alla innebär att alla människor med funktionshinder skall kunna ingå i samhällsgemenskapen, alltså även de som står utanför arbetsmarknaden. Målet är att alla med funktionsnedsättningar skall ha full delaktighet och jämlikhet.
Utvecklingen inom handikappområdet varierar mellan EU-länderna beroende
på vilken allmän välfärdsmodell gäller i land. I samtliga länder insom resp. rättades institutioner under 1800-talet och på 1900-talet för märmiskor med olika funktionshinder. Dessa institutioner finns i stor utsträckning kvar. Här
skiljer sig utvecklingen jämfört med de nordiska länderna. Normalisering och
integrering börjar nu tillämpas även i dessa länder.
Familjen har central roll i flera EU-länder. Den har ansvaret för att ta en hand sina funktionshindrade. Om familjen inte klarar av detta ställer ofta om hjälporganisationer eller kyrkan Denna typ av välgörenhet har ingen upp. motsvarighet i Sverige. I vissa länder har emellertid professionellt arbetande frivilligorganisationer växt fram. De får stöd av staten och kommunen men också av individer och företag.
EU-länderna tillämpar inte ett remissforfarande enligt svensk modell. För handikapporganisationerna i Sverige är det viktigt att genom remissyttranden på-
verka utvecklingen.
Definitioner av handikappbegreppet
Världshälsoorganisationen WHO World Health Organisation
- Världshälsoorganisationen publicerade år 1980 handbok för klassifikation av en sjukdomskonsekvenser kallas International Classification of Impairments, som Disabilities and Handicaps, oftast benämnd ICIDH. l klassificeringen definieras
en funktionsnedsättning som en följd av en skada eller sjukdom. Med skada att något blivit onormalt eller förlorats i den psykologiska, fysiologiska
menas eller anatomiska strukturen eller funktionen.
Funktionsnedsättning är enligt WHO begränsning eller ett hinder som leder
en till att människa inte kan utföra aktivitet det sätt eller inom de gränser en en
kan normalt. Funktionsnedsättningen är i de flesta fall en direkt följd
som anses av en skada. Enligt WHO:s miljörelaterade definition är handikapp den begränsning som funktionsnedsättningen eller skadan innebär för individen i hennes livsföring och sociala roll. Handikappet är relaterat till den kultur och den sociala och fysiska
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 167
miljö individen befinner sig
Fortsatt arbete med definitionen bedrivs sedan år 1987 på internationell nivå
i en expertgrupp inom Europarådet. Den svenska handikappolitiken ansluter sig till WHO:s definition och betonar de miljörelaterade aspekterna av handikapp. Det gör också den definition
som 1989 års Handikapputredning har hänvisat till. Handikappförbundens samarbetsorgan tidigare HCK att den anser person skall anses vara handikappad, till följd bestående funktionsnedsättning som av
möter betydande svårigheter i sin dagliga livsföring.
E U-länderna
Officiella definitioner av handikappbegreppet varierar mellan olika EU-länder. Definitionerna skiljer sig från varandra beroende det rör sig fysiska
om om
eller psykiska funktionshinder. De varierar också beroende på utgångs-
om
punkten är arbetslivet eller andra delar livet och funktionsnedsättningen
av om är varaktig eller tillfällig Flötten 1992.
EG
EG har ingen officiell definition av handikapp. Varje medlemsland definierar självt målgrupperna för sina insatser. När arbetet på EG:s handlingsprogram för
människor med funktionshinder påbörjades år 1982 bestämdes emellertid att
programmets terminologi skulle baseras på WHO:s miljörelaterade definition. Man bestämde då också att programmet skulle vända sig till människor med
alla olika typer av funktionsnedsättningar Daunt 1991.
Den sociala stadgan EG:s sociala stadga är inte ett lagligt bindande dokument utan politisk en viljeyttring och Vägvisare för fortsatt utveckling. Den antogs år 1989 av elva medlemsländer och Storbritannien ställde sig utanför. Stadgan anger i 26 punkter under tolv rubriker grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare. EFTAländerna har i EES-avtalet deklaration i vilken deras uppslutning enats om en bakom den sociala stadgan bekräftas.
En speciell punkt i stadgan berör personer med funktionsnedsättningar. Texten lyder: Alla funktionshindrade, oberoende av funktionsnedsättningens ursprung och natur, måste ha rätt till särskilda konkreta åtgärder i syfte att förbättra deras integration i samhälle och yrkesliv. Dessa åtgärder måste i synnerhet, och i enlighet med förmånstagarnas förmåga, omfatta yrkesutbildning, ergonomi,
tillgänglighet, mobilitet, transport och bostad.
168 villkoren för människor med
Hur påverkas funktionshinder
För utförligare genomgång den sociala stadgan hänvisas till kapitel 4
en av om EG:s sociala dimension.
7.2 EG-projekt inom handikappområdet
Inom den sociala dimensionen ryms förutom den sociala stadgan även sociala
handlingsprogram, syftar till åtgärder för att höja livskvaliteten genom
som olika konkreta förslag och projekt för människor med funktionshinder. Det första handlingsprogrammet genomfördes åren 1983-87.
Det första handlingsprogrammet följdes av HELIOS l som genomfördes åren 1987-91. HELIOS Handicapped People the European Community Living
-
Independently Open Society Handikappade människor i den europeiska
an -
gemenskapen lever oberoende i ett Öppet samhälle. Ministerrådet beslutade
som i februari 1993 om ett nytt program, HELIOS for åren 1993-96. HELIOS syftar till att främja jämställdhet och integration av människor med funktionshinder.
HELIOS I 1987-91
HELIOS l har kritiserats framför allt av Danmark för bristande samordning av
insatserna och bristande kontakter med handikapporganisationerna. Utvärdering-
programmet inom kommissionen har emellertid visat att det har stimuleen av
rat tillkomsten andra projekt och har legat till grund for olika initiativ.
av Integration i arbetslivet för personer med funktionshinder samt integration av barn och ungdomar i det ordinarie undervisningsväsendet har rekommenderats. HELIOS I har också stimulerat medlemsländerna till samordning av olika
offentliga myndigheters arbete med handikappfrågor. Regelbundna kontakter
har etablerats mellan kommissionen och många handikapporganisationer. Årliga
utmärkelser har delats ut till nydanande projekt inom områdena turism, byggnaders tillgänglighet och handikappanpassade bostäder.
HELIOS II 1993-96
HELIOS fortsättning HELIOS Programmet har utvidgats både i
är en på
fråga sakområdena och personkretsen. Målsättningen for HELIOS är
om
funktionell anpassning, integration inom utbildningen, yrkesutbildning, arbets-
rehabilitering, ekonomisk och social integration samt självständigt liv för permed funktionsnedsättningar. Bättre samarbete och ökad effektivitet ingår soner
också som mål liksom utökat samarbete med handikapporganisationer. HELIOS-
programmet har dock hittills till stor del rört informationsutbyte genom de nätverk som har bildats inom ramen for programmet.
Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 169
Budgeten är fastställd till 37 miljoner för de fyra årens verksamhet. ecu HELIOS-budgeten kan inte betraktas som särskilt stor. Utslaget på alla människor med funktionsnedsättningar i EU motsvarar den endast omkring en ecu
ca 9:50 kronor per person för hela perioden. Detta innebär att de teman och
aktiviteter som arbetas fram inom för programmet måste begränsas till ramen sådana med stor spridningseffekt.
Rådgivande kommittén
Då kommissionen planerar konkreta åtgärder assisteras den rådgivande av en kommitté. Den består av två representanter för varje medlemsland. Ordförande är en representant för kommissionen. I denna kommitté representeras med-
lemsländernas socialdepartement utom i ett fall. En de två
av representanterna för Danmark kommer från utbildningsdepartementet.
Europeiskt handikappforum Innan den rådgivande kommittén konsulteras skall kommissionen inhämta synpunkter från ett europeiskt handikappforum. Det består företrädare för tolv av europeiska handikapporganisationer och tolv nationella handikapporganisationer samarbetsorgan, som utses av resp. medlemsland. En representant för arbetsgivarorganisationerna och en för de fackliga organisationerna ingår också.
F örbindelsegrupp
I en förbindelsegrupp ingår en representant för varje medlemsland tolv samt forum-medlemmar. Här möts representanter för rådgivande kommittén och forum-medlemmar för att diskutera programmets inriktning.
Skolintegrationsgrupp
En särskild grupp har tillsatts för utbildningsfrågor. Danmarks representant för utbildningsdepartementet ingår i den rådgivande kommittén och är förbindelselänk i båda dessa grupper.
Handynet
Handynet, som ingår i HELIOS-programmet, är ett datoriserat informationssystem for personer med funktionsnedsättningar finns tillgängligt via som CD-ROM teknologi på nio språk. Idén med systemet är det skall innehålla att aktuell information från EU-länderna om bl.a. hjälpmedel, utbildning, arbetsmarknad, transport, byggnaders tillgänglighet, kultur och idrott. Systemet visade sig emellertid inte fungera. Det gjordes därför och leds om nu av en dansk från teknologicentrum för funktionshindrade i Århus.
170 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Handynet befinner sig i utvecklingsfas och programmet fungerar bättre.
en Man har successivt och inte tidigare utgått från att systemet skall startat som innehålla allt rör handikappfrågor med upplysningar på nio språk. Prosom blemet har hela tiden varit avgränsningen av områden som skulle täckas in.
Systemet bli operationellt hjälpmedelsområdet.
kan nu HELIOS vänder sig till större personkrets än tidigare, framför allt delen
tar handikapporganisationerna numera.
Sveriges medverkan i HELIOS-programmet är föremål för förhandlingar inom
för EES-avtalet. Kommissionen har givit uttryck för positiv inställning
ramen en
till EFTA-ländernas medverkan och har föreslagit att dessa stegvis involveras i programmet. En företrädare för varje EFTA-land kan ingå i den rådgivande
kommittén och i samrådsgruppen kan till två experter från varje EFTA-land en delta. Deltagandet i handikappforum diskuteras fortfarande men kommissionen har uttryckt intresse för EFTA-ländernas medverkan i Handynet. Genom snara EES-avtalet kan EFTA-länderna påverka samarbetet i HELIOS-programmet. Vid EU-medlemskap kan Sverige delta på villkor som de övriga ett samma EU-länderna i HELIOS-programmet. Däremot kan Sverige inte delta i HELIOS Sverige står utanför EES och om EU. Det blir då inte möjligt att direkt påverka EG-programmen. Många svenska
handikapporganisationer samarbetar emellertid redan med sina europeiska
systerorganisationer.
HORIZON
HORIZON är ett tre finanserias den europeiska socialfonden av program som av EFS. Programmet kommissionen i december 1990 för en treårsperiod. antogs av
stödja den sociala och yrkesmässiga integrationen bl.a. funk- Syftet är att av
tionshindrade överföring kunskaper, teknologi och erfarenheter och genom av idéer från de avancerade till de mindre utvecklade länderna. Det sker mer samarbete mellan EU-länderna. Samarbetet rör utbyte av information och genom erfarenheter snarare än gemensamma regler. EU-medlemskap kan Sverige delta i HORIZON-programmet. Däremot Vid ett
blir det inte möjligt att delta vid ett EES-avtal eller utanför EES och EU,
eftersom HORIZON-programmet finansieras via den sociala fonden. Sverige bidrar till fonden först vid ett medlemskap.
Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 171
7.3 Handikappaspekter på olika
samhällsområden
Arbetsmarknaden och sociala sektorn
Tyngdpunkten i EG:s arbete inom områden berör arbetslivet ligger inom
som
den sociala dimensionen. Arbetsmarknadspolitiken betraktas inom EG i
som första hand en nationell angelägenhet.
I den svenska arbetsmarknadspolitiken är den s.k. arbetslinjen bärande
en
princip. Den innebär att aktiva åtgärder vidtas för att arbetssökande ett arbete
ge
i stället för arbetslöshetsunderstöd. Utsatta arbetshandikappade
grupper som prioriteras.
Handikapputredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1992:52
Ett samhälle för alla en lag om arbetslivets tillgänglighet för med funktionspersoner
hinder. Lagen skall möjliggöra full delaktighet och jämställdhet i arbetslivet för
personer med funktionshinder och utifrån den utgångspunkten innehålla bestäm-
melser om arbetslivets tillgänglighet för dessa Lagförslaget under
personer. är
beredning.
Samhall
Samhall inrättades år 1980 för att meningsfullt och utvecklande arbete
ge
arbetshandikappade. Det sker genom produktion och tjänster, säljs
av varor som
på den öppna marknaden till marknadsmässiga priser. I Samhallgruppen finns omkring 28 200 arbetshandikappade anställda. De har av länsarbetsnämnderna anvisats arbete hos Samhallgruppen och omfattas inte av lagen SFS 1974:12 anställningsskydd.
om
Samhall AB ger årligen anslagsframställning till Arbetsmarknadsdepar-
en
tementet. I den begärs ersättning för de merkostnader Samhallgruppen har
som
jämfört med privatägda företag, drivs i vinstsyfte. Merkostnaderna
som uppkommer bl.a. att genom
arbetsuppläggning och arbetstempo måste anpassas till de funktionshindrades individuella förutsättningar, t.ex. nedsatt arbetsförmåga på grund
av funktionshinder, dessutom kräver speciellt anpassade hjälpmedel som
lokaliseringen av arbetsställena måste grundas på de arbetsmarknadspoli-
tiska behoven och inte på vad är effektivt företagsekonomisk som mest ur synvinkel
omfattande stödinsatser behövs, bl.a. för skapa förutsättningar för
att att så många funktionshindrade möjligt skall kunna gå över till anställningar som hos andra arbetsgivare
172 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
och den arbetshandikappade arbetskraften
uppsägningar permitteringar av
-
måste undvikas även under en djup lågkonjunktur.
statliga merkostnadsersättningen uppgår budgetåret 199394 till 4,9 miljar- Den har dock beslutat statens ersättning skall trappas ned der kronor. Riksdagen att 1 1997 högst lönekostnaden för arbetshandi-
så att den från den juli motsvarar kappade jämte vissa kostnader för fastighetsbeståndet.
företag är det till fördel för Samhall att
Som varu- och tjänsteproducerande
EES-avtalet få tillgång till den inre marknaden utan handelspolisom en följd av vilket förbättring jämfört med frihandelsavtalet. I frihan-
tiska hinder, utgör en samarbete för avveckling tekniska handelshinder. Av delsavtalet ingår inte av försäljning utgör för närvarande 16 % export till i huvudsak län- Samhalls ca EES. Budgetåret 199394 uppgår försäljningen till 3,3 miljarder kronor. derna i En konsekvens EES-avtalet är att konkurrensen kommer att öka även annan av svenska marknaden. Samhall är verksamt inom ett stort antal branscher. på den Ända år 1980 har ställt kravet att Samhalls affärsverksedan starten staten konkurrensen med andra företag inte snedvrids, samhet skall bedrivas så, att
marknadspris underskrids for att upprätthålla antalet t.ex. genom att gällande
för med funktionshinder. Detta förbud mot osund arbetstillfällen personer
finns inskrivet i bolagsordningarna för de enskilda Samhallbolagen
konkurrens
risk för personligt skadeståndsansvar bindande för bola-
och är härigenom vid
styrelser och verkställande ledningar. gens samband med Samhalls verksamhet har vid två tillfällen, åren I översyner av utredningar funnit det inte fanns skäl att skärpa de 1983 och 1991, statliga att
konkurrensregler gäller för Samhall. som
den EG-anpassade konkurrenslagen SFS 1993:20 inne-
EES-avtalet och nya för Samhall när det gäller kravet på marknadsbär inga principiella nyheter
mässig prissättning och sund konkurrens i övrigt. statligt arbetsmarknadspolitiskt instrument har till uppgift
Samhall är ett som funktionshindrades rätt till ett avlönat arbete. EES-avtalet ställer att värna om statliga företag eller andra inskränkningar av den
inga krav privatisering av
statligt stöd till företag snedvrider konkuroffentliga sektorn. Däremot är som förbjudet i den mån det påverkar handeln mellan länderna i EES. rensen Samhall har statsmakterna föreskrivit stränga villkor för affärsverksam- I fallet övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens. heten för att garantera att visar Samhall iakttagit dessa villkor. Så länge nämnda krav är
Rättspraxis att
inte skäl Samhalls existens innebär att svenska
uppfyllda finns det att anta att EES-avtalet. Statssubventionerat skyddat arbete i
staten kan anses bryta mot liknar Samhall har sedan länge funnits i Nederländerna och Storformer som de har strida mot EG:s statsstöds- och konkurrensbritannien utan att ansetts
regler.
i EU skulle för Samhalls del inte innebära några större sakliga Ett medlemskap
förändringar med EES-avtalet. Vissa ökade möjligheter att påverka jämfört
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 173
arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden skulle dock öppnas för Samhall. En negativ konsekvens för Samhall utanför EES och EU skulle vara att EG:s
antidumpningsförordning 217684EEG fortsätter att vara tillämplig på svensk
export. Denna förordning kan EU vid behov tillämpa för att försvåra oönskad import. Inget överskott skall kunna dumpas på EU-marknaden till lägre priser. En tillämpning av antidumpningsförordningen skulle bli mycket besvärlig
mer för Samhall att hantera än EES-avtalets konkurrens- och statsstödsregler.
Direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 89391 EE G och direktivet
om arbetsplatsens utformning 89654EEG
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har betydelse från handikappsynpunkt. EG:s arbetsmiljödirektiv 8939 1EEG och direktivet om arbetsplatsens utformning
- -
89654EEG -tas upp i bilaga 7 Arbetsmiljöregleringen internationaliseras.
-
Förordning om arbetskraftens fria rörlighet EEG nr 161268
Förordning om arbetskraftens fria rörlighet EEG nr 161268 har betydelse även för människor med funktionsnedsättningar. Se vidare kapitel 5 Fri rörlig-
het för personer.
Socialförsäkringar
Socialförsäkringssystemen och övriga former för socialt stöd i Sverige förutsätts
inte harmoniseras varken med EES-avtalet eller ett EU-medlemskap. Samord-
ning av systemen för social trygghet inskränker sig till vad som krävs för att
förverkliga den fria rörligheten för personer. Se vidare avsnitt 5.8.
Nedan berörs de områden som har direkt anknytning till förmåner som människor med funktionsnedsättningar har i Sverige. Detta gäller förtidspension, handikappersättning, Vårdbidrag och bilstöd. För en utförligare behandling hänvisas till betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.
F örtidspension Alla EU-länder har någon form rättslig reglering innebär ekonomiskt av som
stöd vid invaliditet. För svensk rätts vidkommande är förtidspensionen det
aktuella förmånsslaget. Den svenska folkpensionen kommer att omfattas av sakområdena i förord-
ningen EEG nr 140871 genom EES-avtalet. Folkpension i form av förtidspension skall beräknas med hänsyn till faktisk bosättningstid i Sverige fram t.o.m. året före pensionsfallet pensionen inträf-
far. Dessutom skall till grund för pensionsberäkningen kunna läggas antagen framtida bosättningstid för perioden fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m. det
174 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
år då den pensionsberättigade uppnår 64 års ålder. Däremot skall faktiska bosättningsår efter pensionsfallet inte tillgodoräknas för förtidspension. Har den pensionberättigade varit bosatt i Sverige under minst 45 av tiden mellan det år hon fyllde 16 år och året före pensionsfallet tillgodoräknas hela tiden fr.0.m. året för pensionsfallet t.o.m. det år då hon uppnår 64 års ålder framtida bosättningstid. Är den faktiska bosättningstiden i Sverige före
som pen-
sionsfallet kortare, tillgodoräknas proportionell del av tiden efter pensions-
en fallet som framtida bosättningstid. För den inte uppburit full förtidspension senare blir berättigad som men som till sådan skall göras beräkning faktisk och framtida bosättningstid med en ny av utgångspunkt i tidpunkten för försämringen av arbetsförmågan. Ett nytt pensionsfall ha inträffat i situationer det slaget. Någon ny beräkning av anses av bosättningstiden görs inte i den omvända situationen W esterhäll 1993.
För situationer då pensionsfallet inträffar under det år då en försäkrad fyller
16 år föreslår Utredningen socialförsäkringen och EG Dir. 1991:2 i sitt
om
delbetänkande SOU 1992:26 Rätten till folkpension att särskilda regler skall gälla för förtidspensionsrätten. Enligt förslaget skall en person som är svensk medborgare och bosatt i Sverige i princip tillgodoräknas hela tiden fr.0.m.
16-årsåret t.o.m. 64-årsåret bosättningstid. Detsamma föreslås gälla utsom ländska medborgare på villkor att de är bosatta i Sverige sedan minst fem år. Det framhålls att förslaget är förenat med nackdelar och får ses som en tillfällig lösning.
Handikappersättning och Vårdbidrag
Handikappersättning och Vårdbidrag utgår enligt 9 kapitlet i lagen om allmän
försäkring SFS 1962:381 till försäkrade med funktionshinder.
Handikappersättning utges till försäkrad har fyllt sexton år och som innan
som
hon fyllt 65 år har fått sin funktionsförmåga nedsatt for avsevärd tid och till
följd nedsättningen behöver tidskrävande hjälp antingen i sin dagliga livsav föring eller för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merutgifter till följd av sitt funktionshinder. Vårdbidrag lämnas till föräldrar har barn under 16 år som på grund av som
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver
särskild tillsyn och vård minst sex månader i följd.
Enligt förordning EEG 140871 gäller att kontantförmåner vid invaliditet nr till förmånstagarens bosättningsland. Vissa vårdförmåskall utges utan hänsyn
ligger emellertid i gränsområdet mellan social trygghet som regleras i
ner
förordning EEG 140871 och socialtjänstförmåner som ligger utanför denna
nr
förordning. Särskilda regler gäller dessa förmåner. De omfattas av samtliga förordningens regler utom de exportabilitet. Sådana förmåner är upptagna
om i särskild bilaga till förordningen, bl.a. handikappersättning, som inte utgår en tillägg till pension, och Vårdbidrag till barn med funktionshinder. Det som
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 175
innebär att dessa förmåner endast utgår till personer som är bosatta i Sverige.
Detta utgör inte någon förändring av nuvarande rättsläge. EG-domstolen har dömt i ett fall beträffande handikappersättning. En italiensk familj flyttade till Frankrike med en 20-årig gravt funktionshindrad son. Franska myndigheter vägrade att betala ut handikappersättning med motiveringen att
sonen aldrig hade arbetat i Frankrike och att föräldrarna italienare. var Domstolen fann att sonen inte hade samma rättigheter som en arbetstagare men att det kunde innebära att föräldrarna, som arbetade i Frankrike, tvingades återvända till hemlandet om han nekades ersättning. De franska myndigheterna
ådömdes att betala ut handikappersättning under åberopande principen
av om den fria rörligheten.
Bilstöd
Enligt förordning SFS 1988:890 om bilstöd till personer med funktionsnedsättningar utgår statligt bidrag för anskaffande av motorfordon till funktionshindrad som är under 65 år och beroende av ett fordon för att få sin försörjning
genom arbete eller för att kunna genomgå viss utbildning. Bidrag kan också utgå till den som har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt AFL. Bidrag kan vidare utgå till annan funktionshindrad fyllt som 18 men inte 50 år. l samtliga fall gäller att personen skall ha väsentliga svårig-
heter att förflytta sig eller att anlita allmänna kommunikationer på grund ett
av varaktigt funktionshinder. Bilstöd kan även lämnas till föräldrar med funktions-
hindrade barn, som har sådan varaktig funktionsnedsättning. Bilstöd utgår i form av dels ett grundbidrag inte är inkomstprövat och
som
som i december 1993 uppgår till 60 000 kronor, dels ett inkomstprövat anskaff-
ningsbidrag som inte kan överstiga 40 000 kronor. Det går även att få bidrag
till anpassningskostnader efter ansökan.
Frågor om bilstöd prövas av den försäkringskassa i vilken sökanden är inskriven. En förutsättning för att en person skall vara inskriven i allmän försäkringskassa är att hon anses vara bosatt i Sverige. Endast personer som är bosatta i Sverige kan därför vara berättigade till bilstöd.
Enligt betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES bör bilstödet fal-
under tillämpningsområdet för förordning EEG nr 140871 och behandlas som en vårdförmån vid sjukdom. Den praktiska konsekvensen av detta och
nuvarande lagstiftning blir att den person som beviljats bilstöd kan ta med sig bilen vid flytt till ett annat land. Bilstödsutredningen 1993 gör för närvarande en översyn och utvärdering av hur bilstödet har fungerat sedan den senaste lagen området trädde i kraft år
1988. Det kan leda till förändringar i lagstiftningen. Ett betänkande skall lämnas senast den 15 april 1994.
176 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Lagen SFS 1993:387 stöd och service till vissa jimktionshindrade och lagen
om SFS 1993:389 om assistansersättning
Den lagen stöd och service till vissa funktionshindrade LSS och den nya om därmed sammanhängande lagen assistansersättning är i kraft den 1 januari om 1994. LSS ersätter den nuvarande Omsorgslagen SFS 1985:568 och Elevhemslagen SFS 1965:136. Lagen är rättighetslag som bl.a. ger personer med en allvarliga funktionshinder och är under 65 år, rätt till assistansersättning om
de i den dagliga livsföringen behöver en personlig assistent i genomsnitt mer än
20 timmar vecka. Andra rättigheter inkluderar bl.a. rådgivning och annat
per
personligt stöd, ledsagarservice och kontaktperson. LSS är en reform som syftar till förbättra levnadsvillkoren för med stora och varaktiga funktions-
att personer hinder.
Kommunen skall huvudman för samtliga former av stöd och service med
vara
undantag för rådgivning och annat personligt stöd, vilket blir landstingets
uppgift.
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna skall handlägga frågor om assistansersättningen. Förmånerna i LSS befinner sig enligt den tolkning som gjorts i betänkandet
SOU 1993:115 Social trygghet och EES i det EG-rättsliga gränsområdet
mellan vad betraktas social hjälp och vad som betraktas som social som som
trygghet. Enligt svensk nationell rätt hänförs förmånerna till socialtjänsten. Inslagen är betydande. De flesta de förmåner som kommer
av ren omsorg av
att utgå med stöd LSS faller därför troligen utanför tillämpningsområdet för
av förordning EEG nr 140871. Assistansersättningen bör dock betraktas värdförmän vid invaliditet. som en Den behandlas enligt reglerna vårdförmåner vid sjukdom och moderskap. om Förmånen har fått precis utformning och påminner mer om de typiska en mer socialförsäkringsförmånerna. Den administreras inom ramen för socialförsäkringsorganisationen. Assistansersättningen kan därför anses omfattas av förordningen EEG 140871. Det är emellertid inte möjligt att ta med sig assistansnr
ersättningen vid flyttning till eller vistelse i ett annat land. Bidrag för personlig
assistent betalas ut löpande i Sverige och kan inte exporteras.
Hemtjänst
Förmåner inom området hemtjänst finns inte stor möjlighet att ta med sig om
rättsfall i Regeringsrätten RÅ 1987, ref
man bosätter sig utanför Sverige. I ett
174 har hemortskommun i Sverige emellertid ansetts ha ansvaret för bistånd en enligt socialtjänstlagen till hjälpsökande även under tid då denne har vistats en utomlands för behandling sjukdom. Vistelsen var tillfällig och denne hade av kvar sin bostad i hemortskommunen. Ansvaret ansågs föreligga så länge den
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 177
hjälpbehövande alltjämt är att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att hon har kvar sin egentliga bostad där.
Boende och miljö Byggnader
Ett eget boende är en av förutsättningarna för ett självständigt liv för människor med funktionsnedsättningar. I det sammanhanget är tillgängligheten och användbarheten av bostaden väsentliga krav. Sverige är ledande i Europa när det gäller anpassning av bostäder för personer med funktionshinder. De andra
nordiska länderna liknar de svenska, men i motsats till i Sverige ställs där inte kraven generellt alla bostäder. En annan skillnad är att reglerna ofta är
mindre detaljerade i lag och byggföreskrifter, medan lånebestämmelserna
innehåller strängare krav än i Sverige. Jämfört med övriga nordiska länder är således den svenska lagen mer preciserad och den följs upp av detaljerade
funktionskrav i boverkets byggregler. Uppfyllande av funktionskraven rekom-
menderas ske med hjälp av svensk standard, som anger grundläggande mått och dimensioner för att tillgodose tillgänglighet och användbarhet för personer
med nedsatt rörelseformåga. I många europeiska länder saknas generella krav på att bostäder skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar
men enligt Boverket går utvecklingen mot allt mer bestämda krav på en till
lig och användbar miljö.
EG:s byggproduktdirektiv 89106EEG ett s.k. new approach-direktiv,
dvs. det fastställer endast väsentliga säkerhetskrav, krav byggnader
anger och anläggningar beträffande bl.a. hälsa, säkerhet och energihushållning. Där finns emellertid inte några uttalade krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Direktivet hindrar däremot inte att bygg-
nader utformas med hänsyn till funktionshindrade. Varje land kan självt bestämma på vilken nivå dess lagstiftning skall ligga utöver miniminivån. Bygg-
produktdirektivets syfte är att eliminera handelshinder till följd av enskilda länders produktkrav.
I den svenska Plan- och bygglagen PBL 1987: 10 ställs krav att byggnader skall vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga vilket inkluderar fyra grupper, nämligen rörelsehind-
,
rade, synskadade, hörselskadade och förståndshandikappade.
I den omarbetning av PBL som är aktuell ställs samma grundläggande krav på byggnader som i EG:s väsentliga krav i byggproduktdirektivet. Därutöver föreslår Plan- och byggutredningen krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
I Handikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle för alla
framlades förslag till ändring och komplettering av PBL. Enligt förslaget skall lokaler till vilka allmänheten har tillträde, om det inte är uppenbart oskäligt,
178 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
inom en IS-årsperiod från och med lagens ikraftträdande, uppfylla speciella krav
på tillgänglighet. EES-avtalet och EU-medlemskapet får samma effekt på byggproduktområdet. Byggproduktdirektivet och andra varurelaterade direktiv skall införas i svensk lagstiftning i båda fallen. Skillnaden i inflytande och möjlighet till påverkan
mellan EES-avtalet och ett EU-medlemskap gäller även byggområdet. Svenska byggregler berörs direkt och indirekt av olika EG-rättsakter. Den rättsakt som har störst betydelse är byggproduktdirektivet. Dess inverkan är dock endast indirekt. Direktivet syftar inte till att skapa gemensamma byggregler utan syftet är att undanröja tekniska handelshinder. Det innebär att byggreglerna inom EES måste utformas så att de inte hindrar den fria rörligheten för Svenska byggnormer kommer även efter EES-avtalet och ett
varor. EU-medlemskap att innefatta regler om tillgänglighet till byggnad eftersom dessa aspekter inte regleras av EG utan faller under nationell kompetens. Sverige kan inte ställa upp nationella regler som innebär att en produkt- godkänd för försäljning inom övriga EU inte kan säljas i Sverige. Då svenska -
byggregler är utformade som funktionskrav utan detaljerade tekniska regler torde problem av det slaget inte uppkomma. Byggproduktdirektivet reglerar produkters utformning med hänsyn till hälsa och säkerhet. Direktivet kommer
inte att utgöra hinder för nationella regler om tillgänglighet. Det bedöms också
osannolikt att EG i framtiden kommer att införa regler som skulle försvåra
som
för Sverige att upprätthålla tillgänglighetskrav i bostäder.
Om Sverige väljer att stå utanför EES och EU blir det ingen skillnad i förhållande till nuvarande situation. Sverige bestämmer självt nivån på regler för tillgänglighet.
Miljofrágor
Miljön kan ha betydelse för personer med funktionsnedsättningar. Bl.a. gäller
det allergiframkallande ämnen. I de förhandlingar som Sverige för om ett eventuellt EU-medlemskap är en
utgångspunkt att högsta tillämpade nivå skall gälla miljöskyddet. Inga svenska skall behöva sänkas utan Sverige skall kunna upprätthålla och
normer utveckla högt ställda normer för miljövård.
Allergijiamkallande ämnen På kemikalieområdet finns särlösningar i EES-avtalet. Sverige behåller sina regler för klassificering och märkning. Ett samarbete mellan EG och EFTA har
inletts för att finna gemensamma regler för klassificering och märkning av
kemikalier i de fall det finns skillnader. Målet är att fastställa gemensamma regler fore år 1995, men EES-avtalet innebär inte att Sverige är tvunget att ta
över EG:s regler skillnader kvarstår. En översyn skall göras under år 1994.
om
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 179
Resultatet av förhandlingarna om EU-medlemskap innebär att Sverige kan bibehålla sina nuvarande regler för klassificering och märkning av kemikalier.
Under en övergångsperiod på fyra år skall EG se över sina regler. Om översynen inte avslutas inom de fyra åren måste övergångsperioden förlängas.
Avgasrening För avgaskrav på motorfordon gäller att Sverige enligt EES-avtalet kan behålla nuvarande regler, som bl.a. ställer särskilda krav hållbarhet i anordningar för avgasrening och tillverkarens ansvar.
I Sverige är biltillverkarna ansvariga för att katalysatorerna uppfyller utsläpps-
kraven och de skall garantera hållbarhet för 8 000 mil, dock högst fem år. Tillverkaransvaret ligger utanför EG:s regler och Sverige kan behålla sin lagstiftning vid EES-avtalet och medlemskap. Sverige kan också bibehålla systemet med miljöklasser som ett effektivt ekono-
miskt styrmedel. Det svenska systemet innebär skatterabatt motsvarande kost-
nader för att leva upp till högre miljökrav än de obligatoriska. Från år 1995
måste Sverige bilar godkänts enligt EG:s regler. År 1996 skärper
acceptera som
EG dock sina krav. De kommer då att ligga samma nivå som i Sverige.
Luflkvalitet
När EES-avtalet träder i kraft skall EG:s krav om luftkvalitet avseende svaveldioxid, sot, bly och kvävedioxid gälla i Sverige. Härvidlag tillämpas direktiven om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet avseende svaveldioxid
och svävande partiklar sot 80779EEG och om luftkvalitetsnormer för
kvävedioxid 85203EEG. EG:s regler kräver mätningar och upprättning av mätstationer i de områden där det är sannolikt att föroreningshalterna kommer att närma sig eller överskrida gränsvärdena. Direktiven anger inte vilka åtgärder
som skall vidtas i de fall gränsvärdena överskrids. Däremot tillkommer skyldighet för Sverige att upprätta en plan för fortlöpande förbättringar av luftkvaliteten samt att rapportera om gränsvärdena överskrids.
Kommunikationer Transporter Ett av de viktigaste målen i trafikpolitiken är att en grundläggande transportförsörjning skall finnas tillgänglig för alla i samhället. Det beräknas att det finns omkring en miljon människor med förflyttningshandikapp i Sverige.
Transportforskningsberedningen sedan l juli 1993 Kommunikationsforsk-
ningsberedningen, KFB har regeringens uppdrag utvärderat effekterna av
1980-talets handikappanpassning inom kollektivtrafiken från brukarsynpunkt
T FB-rapport 1993:13. Därvid framgick bl.a. att trafikutbudet är en väl så
180 Hur påverkas villkoren för människor med Jimktionshinder
viktig faktor fordonens tekniska utformning sett i de funktionshindrades som perspektiv. Det konstateras vidare att färden till och från hållplatsstation är det
moment under oavsett färdmedel utom servicelinje, som ger störst
resan, problem. Beträffande terminalutformningen har en allmän standardutveckling skett under 1980-talet. Utredningen visar på flera sätt att de direkta effekterna av Transportrådets
föreskrifter har varit begränsade. Rörligheten har inte ökat. Det viktigaste åtgärdsområdet på- och avstigning är fortfarande föremål för de flesta önske-
målen förbättring för de mest funktionshindrade Ståhl m.fl. 1993. om Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle för alla föreslagit att handikappanpassningen skall tillämpas vid ombyggnad av terminaler med en anpassningstid på tio år.
Färdtjänst och riksfärddänst
Färdtjänst började införas i kommunerna under 1960-talet. Sedan år 1980 finns
färdtjänst i landets samtliga kommuner. År 1992 överfördes statsbidraget av-
seende färdtjänst till det generella statliga utjämningsbidraget till kommunerna.
Kommunens ansvar för färdtjänst framgår av socialtjänstlagen. Riksfärdtjänst inrättades år 1980 som försöksverksamhet och permanentades
år 1984. Ansvaret ligger fram till årsskiftet 199394 på ett tillfälligt inrättat Styrelsen för riksfärdtjänst. Därefter kommunaliseras riksfardtjänsten. organ, Riksfärdtjänstresor för svårt funktionshindrade kan ske med flyg, tåg och andra allmänna kommunikationer samt med taxibil eller specialfordon till ett pris för resenären som är anpassat till normala reskostnader med allmänna färdmedel.
Verksamheten regleras lagen kommunal riksfärdtjänst SFS
genom om 1993:963.
En utredare har tillsätts av chefen för Kommunikationsdepartementet som enligt sina direktiv Dir. 1993:84 skall lägga fram förslag om en bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor. Utredaren skall pröva två alternativa modeller för samordningen. Den ena modellen består i att följa
hur kommuner, landsting och trafikhuvudmän hittills har samverkat i upp organisatoriskt hänseende rörande färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik. Utredaren skall studera på vad frivillig samverkan skulle sätt en kunna förstärkas och effekterna härav. Förslag till alternativa modeller skall
läggas fram. Utredningen skall också redovisa ett alternativ som bygger på lagstiftning om ett enhetligt huvudmannaskap i länen för offentligt betalda resor.
för denna redovisning skall utredningen lämna förslag till nödvändi- Inom ramen ändringar lagen SFS 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv ga av
persontrafik. Syftet med samordningen är enligt direktiven att inom ramen för de resurser
som finns inom ansvarsområdena effektivisera trafiken och förbättra det sam-
manlagda trafikutbudet. Samordningen kan påskynda handikappanpassningen
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 181
inom kollektivtrafiken och därmed förbättra resemöjligheterna. Vidare bör
resurser kunna frigöras genom en samordnad upphandling av trafiktjänsterna.
Inom för utredningen skall även EG-aspekterna beaktas. ramen
Handikapputredningen förordar lösningar som låggolvbussar. Utvecklan-
.a.
det denna typ bussar kommer att vara beroende av vilka krav upphand-
av av
larna inom EU-länderna ställer. Det är inte givet att Sverige kan införa krav på speciell typ låggolvbuss. Det skulle kunna uppfattas som ett handels-
en av hinder. Detta skall mot det faktum att Sverige inte kan införa egen nationell ses
lagstiftning på fordonsområdet skulle stå i strid mot bl.a. EG utan speciell
som notifiering inom ramen för GATF-avtalet. Utifrån handelspolitiska aspekter är det inte självklart att det går att införa nationella bestämmelser med EES-avtalet.
Detta gäller alla trafikslag. EG-kommissionens generaldirektorat för industri
och den interna marknaden DG III arbetar med direktiv för bussars konstruk-
tion som förmodligen kommer att innehålla regler om anpassning till människor med funktionshinder. Med den inriktning arbetet har verkar det inte
som nu
innebära några begränsningar för Sveriges möjligheter att behålla och vidareutveckla lagstiftningen om handikappanpassning på kollektivtrafikormådet.
Europeiskt arbete inom transportsektorn
Inom EG bedrivs arbetet inom transportsektorn på olika områden. I den europeiska transportministerkonferensen CEMT ingår 19 europeiska länder, fyra associerade medlemsländer samt tre länder med observatörsstatus. Arbetet utförs inom OECD:s ram i Paris.
Kommissionen har på inbjudan av CEMT deltagit i aktiviteter inom en arbetsbl.a. har arbetat med frågor rörande transportmöjligheterna för
grupp där man
med funktionshinder. En resolution angående transportmöjligheter
personer antogs år 1990 CEMT. Resolutionen refererar till bussar och tåg och samav bandet med infrastrukturen i samrnanhanget. Slutsatserna i resolutionen sam-
manfaller med det ändrade förslag till direktiv om arbetsresor för rörelsehind-
rade som lagts fram av kommissionen. Se avsnitt 7.4. CEMT följer även upp rekommendationer som gjorts inom området sedan år 1977 för att vilka framsteg gjorts i de olika medlemsländerna. Man skall se som
rapportera vilka förändringar som regering, transportmyndigheter etc. har för och där det varit svårt eller tagit lång tid att genomföra förändringar-
ansvar
Ekonomiska, praktiska eller politiska svårigheter skall också rapporteras.
na.
Körkort och tillstånd för handikapparkering
EES-avtalets ikraftträdande kommer inte att innebära några förändringar be-
träffande anskaffandet körkort. Det EG-direktiv 91439EEG som förhand-
av
endast själva körkortets utformning las om i tillägget till EES-avtalet berör
samt krav på grundläggande utbildning.
182 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Parkeringstillstånd påverkas inte av EG:s regelverk. Detta regleras via Wienkonventionen och andra internationella vägtrafiköverenskommelser. Varje land
har sina egna regler beträffande handikapparkering och det är en kommunal
fråga att ge tillstånd till handikapparkering. I internationella sammanhang skall
man kunna använda den vedertagna handikappsymbolen tillsammans med text
på engelska och franska. Inom ramen för CEMT:s översyn kommer eventuella problem med utmärkningen av dessa tillstånd att uppmärksammas.
Handlingsprogram pá transportomrádet Ett handlingsprogram på transportområdet är under utarbetande av kommissionen. Se avsnitt 7.4.
Förslag till direktiv om arbetsresor för personer med rörelsehinder COM 90
588 final SYN 327
- I avsnitt 7.4 har förslaget till direktiv om arbetsresor for personer med rörelsehinder behandlats.
Telekommunikationer Telekommunikationer behandlas i appendix 7:1 Telekommunikationer och handikapp.
Kulturkommunikation
Tolkyänst
Döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade skall genom tolk kunna vara
delaktiga utöva inflytande i och ha tillgång till det hörande samhället. Också
det hörande samhället behöver anlita tolk för att kunna få del av dövas m.fl. kunskaper och åsikter och vilja till inflytande. Tillgänglighet betyder för den som inte hör att genom tolk få det svenska språket översatt till teckenspråk. Tillgänglighet gäller också möjligheterna att
ta del av information och utbildning, att få kunskaper behövs för ett aktivt
som
deltagande och inflytande i samhällslivet. Landstingen har fr.o.m. den 1 januari 1994 enligt tillägg i hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att organisera, finansiera och tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Dessutom byggs en taltjänst upp för personer med röst-, tal- och språksvårigheter. Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till bättre utbildning inom detta om-
råde. I några av de nordiska länderna finns i dag lagar tillhandahållande av om tolk. För tolkning i utbildning svarar utbildningsanordnaren for tolkar. Någon tolkutbildning motsvarande den i Skandinavien finns inte i de övriga
Hur påverkas villkoren för människor med 183
funktionshinder
europeiska länderna. I Belgien och Nederländerna finns kortare utbildningar. I England finns en distansutbildning med återkommande undervisningsperioder. I Grekland har en tolkutbildning startat med medel från EG, delvis med den
svenska utbildningen som förebild. Det finns en viss ökad medvetenhet om behovet såväl tolkutbildning som en organisation för tolktjänsten i vissa av länder. I Sverige erkändes teckenspråket som dövas första språk år 1981. Riksdagen fastslog då att teckenspråket skall användas i dövundervisningen. Danmark har erkänt teckenspråket och det finns som ett ämne i folkskolan. Finland och Norge
arbetar med att ta fram en lagstiftning på området. Även i Frankrike finns sedan
år 1990 rätt för föräldrar att välja teckenspråket som första språk för sina en barn.
Europaparlamentet har enhälligt röstat om att ge officiell status till de teckenspråk, används i dess tolv medlemsstater. Beslutet innehåller även krav på
som
att teckenspråkstolkning erkänns som ett yrke och att det skall finnas teckentol-
kade TV-program och videogram teckenspråk för att upplysa döva om regeringsbeslut och statliga förmåner. I USA har studerande rätt till tolk enligt den amerikanska lagen Americans
with Disabilities Act ADA 1990. Utbildningsanordnaren är skyldig att till-
handahålla tolk till döva. Vid ett universitet i Washington D.C., Gallaudet
University, är alla elever dövahörselskadade. En del svenska döva studerande
läser vidare vid detta universitet. De lär sig då det amerikanska teckenspråket.
Vid behov teckenspråkstolk kan det uppstå problem för svenska studerande av
som vill delta i EG:s utbytesprogram. Det finns inte något internationellt teckenspråk även om man kan göra sig förstådd med vissa internationella tecken. Vid utbytesprogram inom EG får den döve själv i allmänhet skaffa sig en tolk. Med
tanke på att den totala stipendiesumma som studerande med funktionshinder kan få från ett enskilt svenskt universitet för t.ex. ett ERASMUS-utbyte är begränsad kan det bli relativt svårt för en döv studerande att delta i ett sådant utbyte, eftersom det är kostsamt att anskaffa egen tolk. De flesta döva högskolestuderande, som velat studera i ett annat land, har valt att göra det i USA. Med de kunskaper de har i engelska från utbildningen i Sverige kan de relativt lätt lära sig det amerikanska teckenspråket. De utländska studerande som kommer till Sverige för att studera har samma
rättigheter som de svenska. Det gäller även vid ett EES-avtal inom de två utbytesprogram Sverige redan deltar ERASMUS och COMETT.
som
Teckensprákstolkning och medier Förekomsten av teckenspråkstolkning i TV varierar mellan länderna i Europa.
Sverige har nyhetssändningar på teckenspråk varje dag varierande från fem
minuter upp till en timme. Textade program visas relativt ofta i Sverige. I vissa
184 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
EU-länder finns också teckentolkade nyheter. I Storbritannien förekommer t.o.m. debatter teckenspråk i vissa TV-kanaler. British Airways är det enda flygbolag i Europa som har teckenspråkstolkning när information ges under
flygning.
Talboks- och punktskriftsbibliotek Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB samverkar med andra bibliotek för
att synskadade och andra människor med funktionshinder skall ha tillgång till
litteratur. Produktionen av talböcker och punktskrift är reglerad i 18 § lagen SFS
1960:729 om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Upphovsrättslagen är i det närmaste likalydande i hela Norden och så även den s.k. handikapparagrafen som gör det möjligt att utan upphovsmannens samtycke överföra
litterära verk till ljudband eller punktskrift. En ny lag SFS 1993:1007 som är en ändring i lagen SFS 1960:729 om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk träder i kraft den 1 januari 1994. I den föreslås inga förändringar av handikapparagrafen. Enligt statsmakternas beslut betalas ersättning årligen till de författare och översättare, vars verk
framställts som talböcker. Upphovsrätten blir inte föremål för behandling i EG.
Den svenska talboksmodellen är unik, något liknande finns endast i Danmark
och delar av Finland. I övriga europeiska länder är denna typ av verksamhet
koncentrerad till specialbibliotek, som ligger i storstäder. TPB anser att det är viktigt att integrationstanken i den svenska handikappolitiken fullföljs också efter ett inträde i EU. Den svenska talboksproduktionen är den största i Europa, vilket bl.a. beror på de generösa upphovsrättsliga reglerna. Handikapporganisationer och biblioteksansvariga i de flesta europeiska länder strävar efter att få en lagstiftning liknande den nordiska, då det gäller framställning av böcker för funktionshindrade.
TPB deltar som associerad medlem i ett projekt kallat CAPS Communication and Access to Information for People with Special Needs inom EG:s TIDE-
program. Det är ett samarbetsprojekt mellan företagen Telia Promoter Infovox AB och Sensotec Belgien samt universiteten i Leuven Belgien och Bradford Storbritannien. Syftet är att bygga upp elektroniska bibliotek på Royal National
Institute for the Blind RNIB och TPB, i vilka dokument görs tillgängliga via
telefon och lässtationer PC. Handikappinstitutet står för utvärderingen av
projektet i samarbete med RNIB. Nutek Närings- och teknikutvecklingsverket finansierar det utvecklings- och projektledningsarbete, som utförs av Infovox, samt även Handikappinstitutets insatser. TPB har ingen utländsk finansiering, vilket varit möjligt om EES-avtalet hade varit påskrivet. EU-ländernas deltagande finansieras av medel från EG. Inom EG pågår också andra projekt, som rör
TPB:s verksamhetsområde, t.ex. Exlib som skall göra det möjligt att på elektronisk väg låna böcker från talboks- och punktskriftsbibliotek i Europa.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 185
TPB upphandlar vart tredje år den tekniska produktionen talböcker och
av punktskrift. Det är dock knappast troligt att biblioteket kan dra nytta EESav avtalet eller ett medlemskap genom att köpa produktion punktskrift från något av annat europeiskt land, eftersom den inte är standardiserad. Exempelvis skilje-
tecknen är olika i olika länder. Ett annat hinder är punktskriftens förkortningar,
som gör det praktiskt taget omöjligt att läsa böcker på engelska inte är om man född och uppvuxen i Storbritannien. Däremot tror TPB på ett europeiskt och internationellt samarbete då det gäller teknisk utveckling. Särskilt angeläget är samarbete kring talboksteknik. I dag ny förekommer tre olika talboksformat i Europa vilket försvårar samarbetet över
gränserna. Merparten av TPB:s inlåning talböcker på engelska sker därför
av från Australien och inte från Storbritannien, eftersom talböcker därifrån kräver en särskild typ av bandspelare. Nuvarande talboksteknik kommer förmodligen att ersättas med digital ny teknik omkring år 2000. De nordiska ländernas handikapporganisationer har givit Nordiska nämnden for handikappfrågor i uppdrag att i samråd med hjälp-
medelsansvariga myndigheter arbeta fram en gemensam specifikation för talböcker på digitalt medium. Man vill inte ha några speciallösningar utan använda
de system som finns på den kommersiella marknaden. Andra länder tvingas ha
en specialteknik på grund av en strängare upphovsrättslig lagstiftning. I Sverige finns undantag från mervärdeskatt för allmänna nyhetstidningar och
periodiska medlemsblad och personaltidningar samt vissa organisationstidskrift-
er, vilket inkluderar taltidningar. Sverige har i EG-förhandlingarna begärt att få behålla undantaget under övergångsperiod.
en I delbetänkandet SOU 1993:75 Vissa mervärdeskattefrågor offentlig verksamhet m.m. föreslås att dagstidningar beläggs med mervärdeskatt om 12 % och att momsen på tidskrifter och böcker sänks i motsvarande mån. Förslaget har nyligen remissbehandlats.
Någon förändring av handikapparagrafen i upphovsrättslagen förutses inte vid EES-avtalet eller EU-medlemskap. Det blir möjligt att del av EG:s finansiering i uppbyggandet elektroniska
av bibliotek inom TIDE-programmet vid EES-avtalets ikraftträdande.
Utanför EES och EU får Sverige själv finansiera den tekniska utvecklingen.
Taltidningar
Taltidningsnämndens verksamhet regleras genom olika förordningar. Nämndens uppgifter är i huvudsak två: att bevilja sändningstillstånd till tidningsföretag som önskar utge den tryckta tidningen också i radio Överförd talad version en per
samt att pröva och bevilja ersättning till de tidningsföretag som utger taltid-
ningar radio ocheller kassett. Närmare 70 dagstidningar utkommer som taltid-
ningar och antalet abonnenter är närmare 8 000. Den egentliga verksamheten inom nämndens ansvarsområde är i högsta grad
186 Hur påverkas villkoren för människor med jñznktionshinder
knuten till dagstidningarna. De är i stort sett nationellt ägda, präglade och
spridda. Vissa taltidningar överförs radio med digital teknik. Detta system kallas per
RATS radiosända talsyntestidningar för synskadade. Tidningen kan avlyssnas syntetisk talåtergivning. På europeiskt plan pågår arbete med att utveckla
genom liknande detta. När detta system har utvecklats kan man ta del av tidett system ningar, litteratur etc. på andra språk.
I vad mån europeisk Standardisering inom området, grundad på regelverk
en faller under EES-avtalet eller avtal svenskt medlemskap i EU, kan som om
RATS-systemets nyttjande och utbyggnad i Sverige är inte komma att påverka möjligt att bedöma.
En analys gjord Presstödsnämnden år 1992 visade att det svenska dagsav presstödet är förenligt med EG:s regelverk.
Konsumentfrågor
Konsumentskydd
Konsumentverket har i sin skrift Hur påverkas konsumenterna EES
av
rapporterat produktsäkerhet, till vilken personlig skyddsutrustning räknas,
om
hälso- och säkerhetsrisker. EG:s direktiv 89686EEG omfattar
som skydd mot alla personlig skyddsutrustning. Då Sverige saknar krav för vissa
typer av och kontrollkraven är mildare, har lag SFS 1992:1326 om
produkter en ny
för enskilt bruk utarbetats. Den träder i kraft samti-
personlig skyddsutrustning
EES-avtalet. Det innebär att Sverige får säkrare produkter inom detta digt som område i framtiden. Som följd EES-avtalet och den fria rörligheten för personer, varor, en av
och uppstår behov intensifierat nordiskt samarbete på tjänster kapital av ett
konsumentområdet och förstärkning den nordiska insatsen på ett av en av
Nordiska ministerrådet har antagit ett för det nordiska europeiskt plan. program samarbetet efter år 1992. Konsumentpolitiken är ett de områden där det
av
finns nordisk politik ministerrådet finner särskilt viktigt att en speciell som skapa genomslagskraft för i Europa. EG godtar inte några myndighetsorgan som företrädare för konsumenterna.
Endast renodlade, folkliga konsumentorgan har status att företräda konsumenteri EG-sammanhang. Detta ledde till att Sveriges konsumentråd bildades år na
1992 i vilket handikapporganisationerna är foreträdda. Konsumentrådets synpunkter på EG:s konsumentpolitiska regelverk framförs i EFTA:s konsumentkommitté. Rådet arbetar också med opinionsbildning i samarbete med konsuför hävda konsumenternas synpunkter samt för mentorganisationer i Europa att stärka konsumentrepresentationen i det europeiska och internationella stan-
att
dardiseringsarbetet.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 187
Livsmedel och allergier
Varje land kan självt bestämma på vilken nivå skall lägga hälsoskyddet så
man
länge inte lagstiftningen är harmoniserad på EG-nivå. Detta har EG-domstolen fastslagit i ett mål mellan kommissionen och Grekland har hindrat import
som
av frusen kyckling från Frankrike. Grekland farm salmonellabakterier i skinnet på den frusna kycklingen. De franska myndigheterna först efter
tar prov att
skinnet avlägsnats. Inom EG gäller de generella bestämmelser märkning livsmedel,
om av som återfinns i ramdirektivet märkning
om 79112EEG med ändringar. Man
brukar säga att området är harmoniserat. Detta innebär Sverige vid att anpassningen till märkningsdirektivet sig får ha liberalare eller strängare bevare stämmelser för de varor, som regleras direktivet. Det finns däremot inget av
hinder att företagen frivilligt märkningsuppgifter ramdirektivet inte
anger som kräver.
De nuvarande svenska märkningsreglerna överensstämmer i stort med bestämmelserna i ramdirektivet. De märkningsregler i sina huvuddelar trädde i
som
kraft den l januari 1992 innebar i stor utsträckning en harmonisering med ramdirektivets bestämmelser, särskilt på de punkter medförde förbätt-
som en
ring för konsumenterna. De nuvarande svenska bestämmelserna liksom EG:s märkningsdirektiv föreskriver bl.a. att samtliga ingredienser skall deklareras i fallande storleksordning
efter vikt. Undantag från huvudregeln gäller i EG för deklaration de ingreav dienser som ingår i en sammansatt ingrediens använts vid tillverkning, som t.ex. deklaration av ingredienserna i majonnäs använts till tillverkningen som av
potatissallad. Enligt märkningsdirektivet behöver ingredienserna
i den sam-
mansatta ingrediensen inte deklareras om den ingår i mindre andel än 25 % i
livsmedlet. Om så är fallet räcker det att på den ange namnet sammansatta
ingrediensen i ingrediensförteckningen. En förutsättning är dock att den
sam-
mansatta ingrediensen har ett namn som är förbehållet namnskyddat eller allmänt vedertaget bland svenska konsumenter. Enskild ingrediens måste dock alltid anges även om den understiger 25 % produktens totala innehåll.
av Anpassningen till dessa bestämmelser innebär att den nuvarande svenska gränsen på 5 % måste höjas till 25 % enligt ovan. Det blir inte heller möjligt att längre kräva att vissa ingredienser är kända för kunna problem för som att ge överkänsliga konsumenter som mjöl, ägg, nötter och fisk, alltid skall dekla-
reras. Livsmedelsverket kommer att rekommendera tillverkarna i Sverige
att
även fortsättningvis deklarera sådana ingredienser. Livsmedelsverket överväger också att ge ut en lista med exempel på sammansatta ingredienser är väl-
som kända.
De nordiska länderna samordnar ofta sina synpunkter i arbetet inom Codex
Alimentarius, som är samlingsnamn för de standarder och koder har
som
utarbetats under FAO:s FNzs organisation för livsmedel och
jordbruk och
villkoren för människor med funktionshinder
188 Hur påverkas
Världshälsoorganisationen för Standardisering
WHO:s gemensamma program livsmedel. Norge driver tillsammans med Finland, Island och Sverige frågan av hårdare regler för märkning ingredienser är kända för att kunna om av som
överkänslighetsreaktioner och den övervägs mer än hundra län-
medföra nu av der. EU-länderna deltar också i Codex-arbetet. fram förslag till direktiv möblers antändlighet som kan EG har lagt ett om
för allergiker. Kraven i direktivförslaget innebär att möbler medföra problem
omfattning i dag måste behandlas med brandhämmande medel, som i större än allergiframkallande. Direktivforslaget har emellertid bordlagts tills kan vara behövs forskning for att ta reda på vad händer med de vidare då det mer som brandhämmande medlen. bestämmelser på livmedelsområdet ingår i EES-avtalet. Eftersom EG har EG:s strikta regler än Sverige beträffande märkningen sammansatta livsmemindre av
livsvillkoren för med överkänslighetsreaktion mot främst
del kommer personer
mjölk, ägg, nötter och fisk att försämras. och EU kan Sverige teoretiskt självt bestämma vilken märkning
Utanför EES skall användas. som
Teknikfrågor
Handikapphjälpmedel behandlas i appendix 7:2.
EG
7.4 Vissa frågor inom som påverkar
villkoren för människor med
funktionshinder
Maskindirektiv 89392EEG
EG:s maskindirektiv innehåller vissa bestämmelser rörande lyftanordningar
och vissa hissar 9344EEG. I andra ändring av
91368EEG typer av en
i juni 1993 har olika typer handikapphissar utan korg
direktivet som antogs av
med s.k. lyftplatta inkluderats. Med begreppet handikapphissar eller rullstolshissar förstås vanligen enklare
ställer för korg. Plattformen saknar väggar och
hissar med en lyftplattform i
tak.
främst två Typ A med hisschakt och typ B Man särskiljer i Sverige typer:
utan hisschakt.
med hålldon, dvs. körknappen måste hela tiden hållas in-
Hissarna manövreras
tryckt för att hålla hisskorgen i rörelse. Detta är en från säkerhetssynpunkt
viktig detalj vid handikapphissar med lyftplattform.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 189
Direktivets definitioner innefattar även plattformar och liknande avsedda för
persontransport. I Sverige tillåts plattformar där schaktväggen ersätter hisskorgens vägg för att lyfta personer upp till vissa begränsade lyfthöjder. Anordningen är relativt billig och därmed möjligheter vid begränsade nivåskillnader
ger att
göra bostäder och allmänna lokaler i stort omfattning tillgängliga for rullstols-
burna. Maskindirektivet utgör för närvarande inget hinder för fortsatt tillverkning och installation av handikapphissar med lyftplatta i Sverige. Det gäller vid såväl ett EES- avtal som vid ett EU-medlemskap. Det påverkar inte heller upphandlingen men det kommer att ställas större krav på kunskaper vid denna.
Förslag till hissdirektiv COM92 35 final SYN 394 -
Ett viktigt mål för den svenska handikappolitiken är att alla människor oberoende av funktionsnedsättning skall ha möjlighet till bostad fyller kraven
en som
på god tillgänglighet. Hiss är i många fall förutsättning för funktions-
en att hindrade skall kunna bo kvar i sin invanda miljö och besöka andra. Ett förslag till direktiv för hissar har utarbetats inom EG, vilket det om genomförs, kan göra det svårt att använda s.k. smalhissar, utvecklats i Svesom
rige för handikappanpassning äldre bebyggelse. Direktivförslaget innebär
av att endast permanenta hissar med korg godkänns. I ett reviderat förslag som nu
föreligger har emellertid viss hänsyn tagits till smalhissarna och kan möjliggöra
att en modifierad smalhiss används. Hur direktivet slutligen utformas är det för
tidigt att uttala sig om.
Den svenska smalhissen är typ lågfartshiss med begränsad hisshastighet
en av
som utvecklats i Sverige, till viss del med statligt forsknings- och utvecklingsstöd. Den avviker från vanliga permanenta hissar främst hisskorgen
genom att
och hisschaktet är relativt smalt för att möjliggöra installation i befintliga byggnader, genom att normala säkerhetsutrymmen och under hisskorgen saknas
ovan samt genom att hisskorgen saknar dörr i korgöppningen. Kritik från svensk sida, och även från övriga EFTA-länder, kraven gentemot
i förslaget till hissdirektivet har gällt dels kravet på fullt säkerhetsutrymme ovan och under korgen i dess ändlägen, dels på kravet på dörr i hisskorgen. Här har yrkats på modifiering så att undantag på vissa villkor medges för hissar
nya
med låg hastighet, som installeras i befintliga äldre byggnader. I vanliga permanenta hissar finns ett säkerhetsutrymme, både över och under korgen i ändlägena, för att undvika klämning måste uppehålla
av personer som
sig i gropbotten eller korgtaket vid underhåll eller tillsyn hissen. Det är
av inte möjligt att åstadkomma i äldre hus. I stället har elektriska och mekaniska anordningar utvecklats för att åstadkomma godtagbar säkerhet klämning. en mot Dessutom är hastigheten låg 0,3ms. Det är mycket svårt att installera dörrar i hisskorgen på grund det begränsaav
villkoren för människor med Jimktionshinder
190 Hur påverkas
finns vid installation i äldre byggnader. Dessutom ökar det
de utrymme som Vid smalhissar har andra lösningar med rörlig tröskel, fotoceller kostnaderna. -
valts för motverka risken för olycksfall genom klärnning i dörr-
m.m. att öppningen. Detta tillsammans med den låga hisshastigheten kan anses ge ett
godtagbart skydd. Inga olycksfall vid smalhissar har hittills registrerats i Sveri-
ge. gehör inom EG för de säkerhetssystem tillämpas för svårigheterna att som kan bl.a. bero på där inte haft utveckling på handismalhissarna att man samma
kappområdet. Handikapporganisationer inom Sverige har varit aktiva via europeiska organ
for att smalhissarna skall accepteras. Maskindirektivets andra ändring och hissdirektivet, när det har antagits, skarvas på EES-avtalet. När det gäller hissdirektivet så kommer kommer att förhandlingar på vanligt sätt ske mellan EFTA och EG. Om Sverige finner att resultatet oacceptabelt finns möjlighet att begära undantag i EES-avtalet. Konsekan bli smalhissarna slås ut från marknaden. Anledningen kvenserna armars att framgått bl.a. de skärpta krav kommer att ställas på säkerhetsutrymär som som
och under hisskorgen i ändlägena. Det skulle betyda en förändring i
met över
hissinstallationer i äldre fastigheter och därmed svårigheter för äldre
kraven för med funktionshinder. Det kan emellertid krävas att konstruktionen och personer modifieras och utvecklas så, den tillfredsställer de krav som ställs. att
Vid EU-medlemskap deltar Sverige i besluten och kan därmed påverka
ett utvecklingen på området. blir möjligt fortsätta tillverka smalhissarna i Sverige, om Sverige står Det att utanför EES och EU. Däremot kan inte export ske smalhissar enligt svenska av regler till EU-länderna. När det gäller avtal inom standardiseringen införlivas europastandarder. Avvikande nationella regler slopas, inte nationelalla nya om särregler särskilt nödvändiga. anses
Förslaget till hissdirektiv har lämnats över till COREPER medlemsländernas
ambassadörer for fortsatt behandling, eftersom den arbetsgrupp som bearbetar
förslaget inte lyckats hitta gemensam lösning.
en
Handlingsprogram på transportområdet
handlingsprogram skall upprättas för att förbättra tillgängligheten för rörelse-
Ett
hindrade oberoende funktionsnedsättningen har fysisk eller psykisk orsak.
av om Enligt särskilt beslut skulle nämnda handlingsprogram ha beslutats av kommissionen i december 1992. Arbetet med att utforma detta program pågår dock
fortfarande.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 191
Förslag till direktiv om arbetsresor för med rörelsehinder personer COM90 588 ñnal SYN 327 -
EG-kommissionen arbetar med ett förslag till direktiv arbetsresor för
om att förbättra funktionshindrade möjligheter på arbetsmarknaden personers genom att minimera säkerhets- och hälsoriskerna i samband med till och transporter från arbetet.
Den ökade tillgängligheten skall kunna tillgodoses på alternativa sätt:
tre
Ökad handikappanpassning kollektivtrafiken.
av
Transporter, organiserade av arbetsgivaren därvid skall garantera
som
tillgänglighet för funktionshindrade löntagare. Specialtransporter, organiserade av samhället eller privata företag.
genom God tillgänglighet skall tillgodoses särskilt för svårt funktionshindrade.
Information till med funktionshinder transportmöjligheterna personer om skall
finnas. Trafikpersonalen skall väl utbildad funktionshindrades
vara om behov. Funktionshindrade, behöver ledsagare eller ledarhund, skall inte åsamkas som extra kostnader vid sina till arbetet. resor
Handikappanpassningen skall vara genomförd senast den 31 december 1999 utom vad gäller ledsagarservice, där anpassningen skall klar den 31
vara senast december 1994. Kommissionen avvaktar det parallella arbetet med fram
att ta ett handlings-
program för transportområdet. Enligt underhandsbesked blir det inte något
beslut om direktiv arbetsresor förrän handlingsprogrammet antagits.
om
Enligt den analys gjorts Kommunikationsdepartementet kommer
som av direktivet inte att erbjuda någon svårighet för Sveriges del vid EES-avtal ett
eller EU-medlemskap förutsatt att färdtjänsten även fortsättningsvis väl
är ut-
byggd i alla kommuner. Även tillgängligheten i kollektivtrafiken blir i allmänhet tillräcklig att Sverige får allt fler låggolvbussar.
genom Oförändrade krav gäller Sverige står utanför EES och EU. om
7.5 Utbildningsprogram inom
EG
ERASMUS och COMETT
Inom EG finns en rad olika utbildningsprogram. Svenska högskolestuderande
deltar i två av dessa, nämligen ERASMUS och COMETT. Det finns även andra
program som Lingua, ett språkprogram och Petra inriktat på ungdomar
som
genomgår yrkesutbildning, vilka Sverige ännu inte deltar ERASMUS European Community Action Scheme for the Mobility of Univer-
sity Students har i sina ansökningshandlingar speciell rörande studen-
en passus
ter med funktionshinder. I anvisningarna för läsåret 199495 påpekas
att an-
människor med
192 Hur påverkas villkoren för funktionshinder
från funktionshindrade studenter uppmuntras. Det sägs vidare att sökningar
NGAA Grant Award Authority -i Sverige Verket för Högsko-
landets National
bör informeras deras specifika behov vilka kan beaktas vid fast-
leservice om
ställandet storleken på deras stipendium mobility grant.
av
Kommissionen begär också att berörd myndighet ansvarar för att missgynnade studenter, skulle berövas möjligheten att studera i disadvantaged som annars lämpligt land, särskilt uppmärksammas vid fördelningen av stipen-
ett annat
missgynnad används i vid bemärkelse och inkluderar både
dierna. Begreppet finansiella svårigheter och funktionshindrade studenter med studenter med
särskilda behov. COMETT Community Action Programme in Education and Training for Technology berör samarbetet mellan universitet och näringsliv och utbildning
teknik. i ny
svensk studerande med funktionshinder har deltagit i utbytesprogram
Ingen
enligt uppgift svenska stude-
inom ERASMUS eller COMETT. Men har tolv
funktionshinder deltagit i någon form utbyte inom Europa.
rande med annan av
Finansiering
gäller att funktionshindrade studenter kan få upp till Inom utbytesprogrammen
47 500 kronor i stipendium mobility grant utöver studielånet.
5 000 ecu ca
generella regler för det ekonomiska stödet till den enskilde Det finns inga varje universitet eller högskola i Sverige gör en individuell studerande, utan bedömning.
vårdartjänst, statlig myndighet bl.a. vårdartjänst till
Nämnden för en som ger
stöd till personlig praktisk hjälp, utarbetat för närvarande en
studerande dvs. informationsbroschyr studier utomlands för studerande med olika funktionsom hinder.
rörelsehinder har enligt praxis möjlighet till vårdartjänst för
Studerande med
universitet i andra länder. Statsbidraget har betalats ut till det uni-
studier vid
studerande har varit registrerad vid. Medlen har versitet i Sverige, som den
betalats för den studerandes service på plats. Sedan läsåret 198687 har därifrån studenter erhållit vårdartj änst vid utlandsstudier. Enligt uppgift från tre svenska socialförsäkringen och EG hindrar inte förordning EEG nr Utredningen om
Nänmden för vårdartjänst fortsätter den praxis som utvecklats.
140871 att i det fallet, dvs. utländska studerande med
Likabehandlingsprincipen gäller rörelsehinder, studerar i Sverige, har möjligheter till vårdartjänst
som samma
svenska studenter. Det innebär att dessa studenter kan få personlig och
som
praktisk hjälp dygnet runt utifrån individuella behov.
Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 193
Hjälpmedel
Det åligger landstingen att tillhandahålla hjälpmedel funktionshindrade
som
studerar vid högskolan. Denna skyldighet lagfists den 1 januari 1994 i hälso-
och sjukvårdslagen. Utredningen om socialförsäkringen och EG bedömer att
hjälpmedelsverksamheten omfattas av regleringen i förordning EEG nr 140871. Det innebär att om man fortfarande är bosatt i Sverige vistas i ett
men annat land under en kortare tid för t.ex. studier är berättigad till den man svenska vårdförmånen. Däremot är vårdförmånen inte exportabel, boom man sätter sig i ett annat land. I praktiken blir det varje landsting som avgör om det
är möjligt att ta med sig hjälpmedlen vid flyttning. Högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller har dyslexi och
som studerar utomlands med svenskt studiemedel kan förses med kurslitteratur genom Talboks- och punktskriftbiblioteket TPB. Om inte litteraturen finns
tillgänglig i Sverige går det att organisera län från andra länders bibliotek.
Tillgänglighet
En engelsk organisation, Mobility International, har gjort undersökning
en av tillgängligheten för funktionshindrade vid de universitet i EU-länderna, som deltar i ERASMUS-programmet. I studier skiljde mellan tillgänglighet vid man rörelsehinder, synskada, hörselskada eller medicinskt handikapp. Svarsfrekven-
sen i undersökningen, som gjordes av Mobility International, var dock endast
25 %. Mobility International har nu fått i uppgift att även kartlägga alla universitet inom EFTA-omrádet som ingår i ERASMUS-utbytet. För en fullständig överblick över vilka universitet inom EU-omrâdet är
som
tillgängliga, hänvisas till ERASMUS Directory. I den ingar alla universitet inom utbytesprogrammen.
Universitetet i Leuven
Det katolska universitet i Leuven i Belgien ger exempel på hur studerande med funktionsnedsättningar kan tas om hand på ett bra sätt. Där finns sedan länge en arbetsgrupp som tillgodoser de funktionshindrade studerandes behov av
anpassade bostäder, studiefmansiering, studierådgivning, idrott och medicinska
behov. Om en studerande med grava rörelsehinder behöver assistans organiseras en
stödgrupp med tolv till femton andra studerande, som bor tillsammans med den
funktionshindrade under studieåret.
Av ekonomiska skäl har universitetets alla äldre byggnader inte kunnat göras tillgängliga för studerande med funktionshinder. Men de flesta föreläsningssalarna är tillgängliga. I stadens centrum har byggts studentbostäder är helt
som tillgängliga även för studerande med speciella behov.
7 l3-lll2
194 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
De synskadade studenterna har tillgång till olika hjälpmedel. Döva studeran-
de måste dock själva skaffa sig tolk. Man hävdar från universitetets sida att
teckenspråket är alltför begränsande. Det kan alltså finnas vissa svårigheter för
svenska döva studenter att studera vid detta universitet.
EG-universitet Åtta institutioner i Belgien, Frankrike, Italien och Storbritannien för diskussioupprättandet av ett EG-universitet för studenter med särskilda behov. ner om Finansiellt stöd får man från ERASMUS-byrån. Man planerar inte att bygga ett universitet i något visst EU-land utan ett nätverk av universitet och högskolor
inom EU som är tillgängliga för studerande med funktionshinder. Projektet bygger på tanken att alla har samma rätt till högre utbildning och därför skall ha samma möjligheter att studera i olika EU-länder. Den juridiska ramen för projektet finns i det beslut som togs i HELIOS I om integration elever med särskilda behov i skolan samt i den sociala stadgan,
av
i vilken angav konkreta åtgärder för integration i samhället av alla kategori-
man
er människor med speciella behov. Hur det blir med genomförandet av detta
nätverk är inte helt klart.
Ungdom för Europa
Ungdom för Europa är ett EG-program i vilket ungdomar som är missgynnade disadvantaged skall prioriteras. Hälften av budgeten skall användas för sådana ungdomar, bl.a. ungdomar med funktionsnedsättningar. Målsättningen är att nätverk skall bildas för samarbete mellan ungdomar i olika länder med 16 och 60 deltagare i varje nätverk. Utbytet varar mellan en
och tre veckor och man får inte vara äldre än 26 år för att delta. Programmet har för Sveriges del drivits Stiftelsen för internationellt ungav domsutbyte under år 1993 i avvaktan på ratificering av EES-avtalet av alla EU:s medlemsländer. Under år 1993 har med funktionsnedsättningar beviltvå grupper av ungdomar jats bidrag med 260 000 kronor inom ramen för programmet. Det ena program-
met är ett svenskt projekt för hörselskadade ungdomar. Det andra är ett bilate-
ralt projekt med förståndshandikappade ungdomar. Utbildningsfrågorna är viktiga ur många synvinklar, inte minst vad gäller
arbetstillfällen. Eftersom internationaliseringen fortsätter på de flesta områden
är det ytterst viktigt att även studerande med funktionshinder kan delta i utbytes-
programmen villkor som alla andra. samma
Sverige deltar i de två nämnda utbildningsprogramrnen och i utbytesprogram-
met Ungdom för Europa genom särskilda avtal. I och med att EES-avtalet träder i kraft gäller EG:s regler för dessa program. Det betyder att det inte längre är
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 195
nödvändigt att minst två EU-länder deltar för att ett EFTA-land skall kunna ingå
i ett nätverk. Sverige kan som EES-medlem bl.a. verka för den anpassning som behövs for att funktionshindrade studenter skall kunna utnyttja programmen. Från den 1 januari 1995 kan Sverige delta i alla utbildningsprogram som
då är aktuella inom EG. Ingen förändring uppstår vid ett EU-medlemskap, eftersom Sverige då redan kan delta i alla aktuella utbytesprogram. Om Sverige står utanför EES och EU gäller att alla utbildningsprogram måste omförhandlas för sig. De bilaterala avtal, som gällde innan EES-avtalet trädde i kraft, sägs nämligen upp och EG-reglerna tar över. Detsamma gäller för programmet Ungdom för Europa.
7.6 roll i
Handikapporganisationemas
Norden och EU-ländema
Sverige,
Sverige Den svenska handikapprörelsen består av ett 40-tal handikappförbund vilkas främsta uppgift är att tillvarata funktionshindrades intressen i samhället. Målet
är att skapa ett samhälle för alla utifrån principen om allas lika värde och därmed lika rättigheter. Handikappförbunden är demokratiskt uppbyggda med ett lokalt förankrat föreningsliv. Majoriteten av medlemmarna har själva ett funk-
tionshinder eller är i vissa fall anhöriga utan funktionshinder. Medlemmarna
har det avgörande inflytandet i organisationerna.
Redan år 1942 bildade handikapprörelsen i Sverige en samarbetsorganisation
för olika riksförbund. Den kallas numera Handikappförbundens samarbetsorgan och består av 28 riksförbund. Andra riksförbund som bl.a. Synskadades Riks-
förbund SRF, De Handikappades Riksförbund DHR och Sveriges Dövas Riksförbund SDR har valt att stå utanför denna organisation men man samarbetar i frågor av gemensamt intresse.
Den sakkunskap som finns inom rörelsen utnyttjas på många olika områden
inom samhället och företrädare för rörelsen ingår ofta i offentliga utredningar. Rörelseorganisationer är sedan länge remissorgan t.ex. då departement inhämtar
synpunkter statliga utredningar som berör funktionshindrade.
Samarbete inom Norden I alla nordiska länder har paraplyorganisationer etablerats för samarbete mellan handikapporganisationer. Mellan de nordiska länderna finns ett väl utvecklat kontaktnät och samarbete mellan paraply- och handikapporganisationer. I samarbetet strävar man efter att människor med funktionshinder skall nå levnads-
196 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
förhållanden som är jämlika med andra medborgares. Arbetet bedrivs genom kontakter med myndigheter och nordiska organisationer och genom att vara kanaler till internationella organisationer. Samarbete förekommer även på europeisk och internationell nivå.
EU-länderna
I EU-länderna har man inom handikapprörelsen börjat organisera sig på liknande sätt som i Sverige. På flera håll t.ex. i Nederländerna och Storbritannien finns paraplyorganisationer för samarbete på det intressepolitiska området. I andra EU-länder förekommer den typ av organisationer drivs av professio-
som
nella personer som läkare, sjuksköterskor och även föräldrar. Dessa personer har ofta ett stort inflytande i organisationen. Man kan också ha flera organisationer för samma typ av funktionsnedsättning. Detta är vanligt i bl.a. Frankrike. Inom handikapprörelsen europanivå finns ett väl utbyggt system för kontakter med EU. Det gäller framför allt kontakter inom ramen för HELIOS-programmet i europeiskt handikappforum. Där har såväl paraplyorganisationer som europeiska organisationer för olika handikapp ett stort inflytande. De mest inflytelserika handikapporganisationerna på europanivå är de för blinda, döva, utvecklingsstörda DPI nedan. Även Rehabilitation International och
samt se
World War Veterans arbetar på europanivå.
DPI Disabled Peoples International grundades i Kanada under FN:s inter-
nationella handikappår 1982 och har medlemmar i ett hundratal länder, av vilka hälften är utvecklingsländer. Målet är att människor med funktionshinder skall uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. DPI är rådgivare flera FN-organ, bl.a. FN:s ekonomiska och sociala råd ECOSOC och Världshälsoorganisationen W HO. Eftersom DPI arbetar inom olika regioner är även Europaregionen representerad, i vilken både EU-länderna och Sverige ingår. Inom DPI finns bl.a. en kvinnokommitté som arbetar specifikt med kvinno- och jämställdhetsaspekter. Det finns numera även en europeisk kvinnokommitté som kommer att arbeta med jämställdhetsfrågor i ett EU-perspektiv tillsammans med representanter för kvinnokommittéer inom olika europeiska handikapporganisationer.
7.7 Kvinnor med funktionshinder
Sverige I pågående jämställdhetsarbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma kvinnor med funktionsnedsättningar. I de flesta handikappgrupper är kvinnorna i majoritet. Kvinnor med funktionsnedsättningar upplever ofta att de är
Hur påverkas villkoren för människor med ;funktionshinder 197
handikappade i dubbel bemärkelse. Dels har de egna funktionshinder, dels är villkoren för kvinnor och män olika. Ungefär tre gånger så många kvinnor som
män anser att det inte får den praktiska dagliga hjälp de anser sig behöva. Fler kvinnor än män är arbetslösa och när det gäller avancerad teknisk utrustning är det vanligare att män än kvinnor får del av denna. I Sverige arbetar projektet Kvinnor och handikapp tillsammans med handikapporganisationerna for att
belysa de funktionshindrade kvinnornas specifika situation och synliggöra deras
verklighet. Bristen på forskning om kvinnor med funktionshinder är stor Kvinnobilder 1991.
EU
Inom EU beräknas ungefär 30 miljoner människor ha någon form av funktionsnedsättning. Europaparlamentets kvinnoutskott har angett att 17 miljoner av dessa är kvinnor. Kvinnoutskottet konstaterar att dessa kvinnor är missgynna-
de såväl ekonomiskt som utbildningsmässigt. Utskottet vill gärna se en tydligare inriktning på funktionshindrade kvinnors problem i HELIOS II-programmet.
I slutrapporten om HELIOS I SEC92 1206 final anges att ett viktigt mål är
att speciellt uppmärksamma kvinnor med funktionsnedsättningar och dem som
tar hand om funktionshindrade barn och vuxna i hemmet. I en studie av döva kvinnors situation i Danmark fann man att 40 % av döva kvinnor mellan 20 och 40 år var arbetslösa medan motsvarande andel bland
hörande kvinnor var ll %. En av anledningarna till detta är bristen på utbild-
ning för döva kvinnor ECRS 1992.
Som en del av målsättningen i HELIOS I gjordes år 1988 en studie, som be-
lyser situationen for kvinnor med funktionshinder. Den publicerades i rapporten The Vocational Rehabilitation of Disabled Women in the European Commu-
nity Arbetsrehabilitering för kvinnor med funktionshinder inom EG Croxen
John 1988. Studien, den första av sitt slag i EU, gjordes i samarbete med
funktionshindrade kvinnor från flera EU-länder. Syftet var att ta reda på hur situationen är för kvinnor med funktionshinder och i vilken utsträckning de är särskilt missgynnade disadvantaged. Politiska åtgärder på jämställdhetsområdet, som förbättrar situationen för eller förhindrar orättvis behandling av
funktionshindrade kvinnor, studerades.
Studien konstaterade att de problem som kvinnor med funktionsnedsättningar möter innefattar mycket mer än inträdet arbetsmarknaden. De möter svårig-
heter på alla områden i livet. Det framhålls att kombinationen av könsspecifika svårigheter på dessa områden och ytterligare marginalisering genom handikappet har medfört att funktionshindrade kvinnor är en av de mest underpriviligierade grupperna när det gäller möjligheterna på arbetsmarknaden. Dessa kvinnor
inkluderas också sällan i de projekt i EG som riktar sig till missgynnade kvin-
nor.
Av studien framgår att funktionshindrade kvinnor upplever diskriminering på
198 Hur påverkas villkoren för människor med Jiznktionshinder
arbetsmarknaden. Kvinnornas synpunkter och den insikt som de har skaffat
egna sig under åren har sällan använts eller beaktats vid politiska beslut på områden som berör dem. Detta understryker ytterligare att kvinnor med funktionshinder har marginaliserats. Att det är särskilt svårt för dessa kvinnor att få och behålla ett arbete beror på flera faktorer. Man fann bl.a. att brist på information om tillgängliga arbeten
och möjligheter till fortbildning missgynnar dem. Ofta anses det att de inte
behöver information om arbetstillfällen eftersom de förutsätts stanna i hemmet. Många kvinnor med funktionsnedsättningar är ensamföräldrar. Det isolerar dem
ytterligare. Av en undersökning som gjordes bland medlemmarna i The European Network of Rehabilitation Centres framgick att fler män än kvinnor deltog i
arbetsrehabilitering. Det var oftast fråga om veckolånga kurser långt från hemmen. Kvinnorna hade familjeansvar i större utsträckning än männen och hade därför svårare att delta. Slutsatsen var att kurstiden bör vara flexibel, att barnpassning behövs och att distansundervisning bör utvecklas så att de funktionshindrade kvinnorna kan
studera i hemmen. Studien utmynnar i rekommendationer om olika politiska åtgärder skulle kunna förbättra möjligheterna for kvinnor med funktions-
som hinder.
7.8 Lagstiftning mot diskriminering
Människor med funktionshinder i flera EU-länder pläderar i dag för en speciell lagstiftning skall förhindra diskriminering av funktionshindrade. En sådan som diskriminering kan ta sig många uttryck och kan gälla arbetslivet, transporter,
tillgång till personlig assistent, tillgänglighet och vård. Länder inom EU som antingen har specifik lagstiftning mot diskriminering eller arbetar för införandet sådan är bl.a. Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland.
av en
USA är det land som har kommit längst med denna typ av lagstiftning. Där
antogs år 1990 lagen Americans with Disabilities Act, ADA. Den trädde i kraft
år 1992. Lagen innehåller ingående föreskrifter mot diskriminering på fyra områden. Dessa är arbetsmarknad inkl. offentliga tjänster, tillgänglighet till
lokaler, transporter och telekommunikationer. I många länder studeras nu denna långtgående lagstiftning, bl.a. handikapporganisationerna, för att bedöma av förutsättningarna för att förändra lagstiftningen i de egna länderna i samma riktning. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att samla ett forum bestående
nationella handikapporganisationer med syfte att utarbeta en rapport om de
av
handikappades situation och undersöka möjligheterna att införa en europeisk
Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 199
lagstiftning som förbjuder diskriminering av funktionshindrade enligt den modell som finns i USA.
Danmark
Det danska folketinget fattade i april 1993 beslut att människor med funkom tionshinder skall ha rätt till likaställning och likabehandling. Det innebär att alla statliga och kommunala myndigheter samt privata verksamheter med eller
utan offentligt stöd skall efterleva principen om att funktionshindrade skall ha samma ställning och samma behandling som andra medborgare på alla samhällsområden. Dessa myndigheter och verksamheter skall skapa möjligheter för
lämpliga lösningar med hänsyn till de funktionshindrades behov. Det förutsätter en betydande förståelse och insikt i märmiskors villkor och olika typer av funktionsnedsättningar.
På initiativ av Det Centrale Handicapråd, den danska motsvarigheten till Statens handikappråd, upprättades den 1 augusti 1993 ett centrum för likabehandling. Rådet leds av en styrelse med representanter for handikapporganisationer, departement och kommunala organisationer. Centret skall både natio-
nellt och internationellt- insamla, initiera och förmedla information funkom
tionshindrades villkor. Det skall också genom Det Centrale Handicapråd eller i samarbete med folketingets ombudsman, uppmärksamma diskriminering mot människor med funktionshinder. Folketingets ombudsman har också anmodats
att följa utvecklingen och om nödvändigt påtala brister. Det skall göras inom den kompetens handikappombudsmannen har. Centret skall årligen avge rapport till Det Centrale Handicapråd och socialministern om sitt arbete och utvecklingen på området. Ministern redovisar sedan
vidare till folketinget.
Centret har skapats med den amerikanska lagstiftningen på området, ADA,
som förebild. ADA är emellertid en Särlagstiftning, något som man vill undvika i Danmark. Särlagstiftning strider mot principen att funktionshindrade inte skall
särbehandlas utan likabehandlas.
Frankrike
I Frankrike finns sedan år 1990 en lag om skydd mot diskriminering på grund av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Denna lag är ett tillägg till en brottslag, enligt vilken det är olagligt att diskriminera en person på grund av ras, kön, nationalitet eller religion när det gäller varor, tjänster och arbete. -
Bryter man mot denna lag kan man dömas till fängelse från två månader upp
till ett år eller till böter mellan 2 000 och 20 000 FF, eller båda. om
200 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Storbritannien Anti-Discrimination Legislation ADL I Storbritannien har många försök gjorts i parlamentet att få igenom en Civil
Rights Disabled Persons Bill Anti-Discrimination Legislation ADL. Den
amerikanska lagstiftningen, ADA, har varit förebild. Det har dock inte lyckats
att få igenom förslaget.
Sverige
Handikapputredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle
för alla en grundlagsändring som innefattar ett förbud mot diskriminerande bestämmelser i lagar och föreskrifter. Förslaget lyder: Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon medborgare missgynnas på grund av funktionshinder 2 kap. 16 a §.
Hand ikapputredningen föreslog också tillsättandet av en handikappombudsman skall ta tillvara och främja funktionshindrades rättigheter och intressen i
som samhället samt att motverka diskriminering av funktionshindrade.
Handikapputredningen föreslog också en ändring i brottsbalken 16 kap. 9 § beträffande skydd mot diskriminering funktionshindrade i samband med
av
näringsverksamhet.
Tyskland
Anti-Diskriminierungs-Gesetz ADG
Föreskrifter mot diskriminering saknas i Tyskland men sådana diskuteras.
Engagemanget i frågan ökade när American with Disabilities Act fick inter-
nationell publicitet. Hittills har på förbundsdagsnivå valt att försöka tillför-
man säkra funktionshindrade goda villkor i sociallagstiftning och arbetsmarknadslag-
stiftning. Med detta har man ansett att frågan beaktats. De aktuella initiativen har tagits av handikapporganisationer.
Det finns krafter i flera EU-länder som verkar för en lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade. Den amerikanska lagstiftningen, ADA, påverkar
i den riktningen. Fortfarande är det nationell lagstiftning man arbetar för men även inom Europaparlamentet finns det uttalanden för en lagstiftning mot diskriminering. Den nya danska lagen om likaställning och likabehandling av funktionshindrade står inte i motsättning till EG:s regelverk. Detta gäller även den franska
lagen. I andra EU-länder Storbritarmien och Tyskland arbetar framförallt handi-
som
kapporganisationerna för genomförande av denna typ av lagstiftning. Arbetet på lagstiftning mot diskriminering funktionshindrade har på-
en av
börjats i Sverige.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 201
7.9 EG:s
agerande i internationella
handikappfrågor
EG deltar i arbetet med internationella handikappfrågor inom FN, Europarådet
och OECD.
Förenta Nationerna
Den svenska regeringen tog under år 1989 ett initiativ till att inom FN inleda ett arbete för att få till stånd internationella regler handikappades rätt till om
full delaktighet och jämlikhet. Detta resulterade i att det rådgivande
organet ECOSOC, FN :s ekonomiska och sociala råd, år 1990 beslöt att utarbeta stan-
dardregler för rättigheter för barn, ungdomar och med funk-
vuxna personer
tionshinder. Dessa standardregler rör bl.a. rätten till utbildning och arbete, tillgänglighet till lokaler, familjeliv och personlig integritet samt religionsutövning. Arbetet med reglerna har bedrivits i en internationell arbetsgrupp med representanter for drygt 70 länder och internationella handikapporganisationer. Standardreglerna accepterades av ECOSOC vid dess möte i Geneve i juli
1993 och antogs vid generalförsamlingens 48:e möte hösten 1993. Den politiska och moraliska grunden för standardreglerna baseras på erfarenheter som vunnits under FN:s handikappårtionde åren 1983-1992. Reglerna är inte ämnade att vara legalt bindande utan de skall utgöra ett starkt moraliskt och
politiskt åtagande av regeringar att vidta åtgärder för de funktionshindrades fulla delaktighet i samhället med samma rättigheter som andra.
Olika åtgärder bör vidtas medlemsländerna för tillämpning reglerna. av av
Det är viktigt att handikapporganisationerna medverkar i dessa nationell, regional och lokal nivå. Lagstiftning som berör medborgerliga rättigheter och skyldigheter skall inkludera funktionshindrade. Diskriminering mot människor med funktionshinder bör
avlägsnas. Standardreglerna skall följas inom för ECOSOC:s sociala utveckupp ramen lingskommission. En särskild rapportör skall utses med uppgift att följa upp
tillämpningen av reglerna. Internationella handikapporganisationer med rådgivande status inom ECOSOC skall delta i en expertpanel. EG deltog som observatör under hela förberedelsearbetet med standardreglerna. Dessa kan komma att betydelse for länderna i hela EES då standardreglerna kan tydliggöra vilka åtgärder som behövs för att skapa tillgänglig-
hetsnormer för människor med funktionshinder.
202 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Internationell handikappdag
Arbetet på handikappområdet inom FN:s ram gäller också mänskliga rättigheter. Under generalförsamlingens session i oktober 1992 antogs en resolution som deklarerade att den 3 december varje år skall vara Internationell handikappdag. Inom EU hölls i anledning härav en session av Europeiska handikappades parlament den 3 december 1993 med deltagande 518 personer med
av funktionshinder från EU-länderna, lika många som EG-parlamentets ledamöter.
Europarådet
Samarbete mellan kommissionen och Europarådet pågår sedan år 1987 på olika områden bl.a. klassificeringen handikappbegreppet och klassificerings-
om av
arbetet inom Handynet, samt inom ett Europarådsprojekt rörande rehabilitering
och integration. Kommissionen deltog också i en konferens år 1991 om Independent Living for People with Disabilities Självständigt liv för personer med funktionsnedsättningar anordnat av Europarådet. Som avslutning på den konferensen antogs
deklaration 25 medlemsländer i Europarådet om behovet av en samlad en av politik täcker alla aspekter funktionshindrad persons liv. som av en
OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
CERI for Educational Research and Innovation Centrum för forskning
Centre -
och innovationer inom utbildning sattes upp inom OECD:s ram år 1968. Ett projekten inom CERI ägnas funktionshindrade och utbildning, kallat
av unga
Active Life for Disabled Youth Aktivt liv för unga funktionshindrade. För
närvarande pågår ett projekt integration i skolan människor med
om av unga vilket också Sverige deltar. Även kommissionen medverkar funktionshinder, i i projektet, målsättning är att utarbeta rapport om skol integration basevars en rad på fallstudier från olika medlemsländer i OECD.
CEMT Europeiska transportministerkonferensen
Som nämnts i avsnitt 7.3 sker CEMT:s arbete inom OECD:s ram. ovan
Samarbetet i FN regi standardregler tenderar att förstärka en konvergens.
:s om
I detta samarbete deltar både Sverige och EU. Den svenska synen på handikappfrågor har accepterats i FN:s arbete. Syftet med HELIOS II-prograrmnet att
-
arbeta för lika möjligheter ansluter nära till syftet med arbetet med handikapp-
frågorna inom FN att ge handikappade rätt till lika möjligheter. - Arbetet inom Europarådet, OECD och CEMT ger viktiga kontakter. Dessa kontakter påverkar utformningen både den nationella och EG-politiken. En av
Hur påverkas villkoren för människor med jiønktionshinder 203
harmonisering har delvis redan uppnåtts och harmoniseringen kan i viss ut-
sträckning antas fortsätta vid ett EES-avtal och Sverige står utanför EES och om EU.
7.10 Hur
påverkas villkoren för människor
med funktionshinder av de olika
alternativen
Allmän utgångspunkt
Den svenska sociala välfärden är beroende av den ekonomiska utvecklingen och
av nationella politiska beslut. Ekonomin är internationaliserad och har ett direkt samband med ekonomierna i andra delar världen. Det innebär att Sverige
av
indirekt påverkas av internationaliseringen oavsett vilket alternativ blir
som aktuellt i framtiden, EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU.
Utbildnings- och arbetsmarknadsområdena påverkas av internationaliseringen
och denna påverkan fortsätter oavsett alternativ.
Också social- och handikappolitiken påverkas oavsett alternativ. Alla samhällsområden har handikappaspekter i ett helhetsperspektiv
som ses tillsammans med andra frågor. Utgångspunkten är full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder.
EU-länderna har gemensamt ställt mål för den sociala tryggheten i syfte
upp
att uppnå en viss målkonvergens. Det betyder inte att lagreglerna skall
vara identiska. Varje medlemsland får försöka uppnå målen med sina metoder. egna Områden som berörs i ministerrådets rekommendationer är bl.a. åtgärder för att integrera arbetslösa med funktionshinder på arbetsmarknaden. Inom områden som berör människor med funktionshinder deltar Sverige aktivt i olika internationella sammanhang FN, Europarådet, OECD Organisatiosom
nen för ekonomiskt samarbete och utveckling och CEMT Europeiska transportministerkonferensen. På flera av dessa områden Sverige ett
anses vara
föregångsland. Det samarbete som har utvecklats inom de internationella organerna, fortsätter och utvidgas vid ett EES-avtal och ett EU-medlemskap. Inom handikappområdet ställs i flera europeiska länder krav på lagstiftning mot diskriminering.
EES-avtalet EES-avtalet innebär att marknaden för produkter och offentlig upphandling
utökas betydligt. Med det följer också ökad konkurrens leder till större
en som
204 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
utbud, lägre kostnader och stimulans för produktutveckling. Sverige har i förhållande till andra länder utvecklat handikapphjälpmedel av
hög kvalitet. När EG ville kartlägga och analysera den bristande samordningen användningen handikapphjälpmedel i Europa valdes Sverige att leda av av
projektet HEART Horizontal European Activities in Rehabilitation Techno-
logy. Detta projekt kan på sikt leda till billigare hjälpmedel med högre kvalitet. Sverige leder också den kommitté, som arbetar med standardiseringen av handikapphj älpmedel inom den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN Comité Européen de Normalisation. På kort sikt finns en risk för att tekniskt
och funktionellt sämre hjälpmedel sprids den svenska marknaden. I varje upphandling kan emellertid även funktionella aspekter beaktas. Det blir alltså även i fortsättningen kompetensen hos varje upphandlare som avgör kvaliteten de hjälpmedel, blir tillgängliga genom landstingens och kommunernas
av som försorg. EES-avtalet innebär utvidgning nuvarande regler om offentlig upphanden av ling. En svensk lag offentlig upphandling SFS 1992: 1528 träder i kraft ny om samtidigt EES-avtalet. Lagen är anpassad till EG:s regelverk. Handikappsom hjälpmedel, i huvudsak upphandlas kommuner och landsting, kommer som av beröras. Eftersom Sverige sig till EG:s regelverk redan genom att anpassar
EES-avtalet uppstår inga förändringar vid ett EU-medlemskap. I proposition
199394:78 föreslås att lagen SFS 1992:1528 om offentlig upphandling kom-
pletteras med regler upphandling under de tröskelvärden som anges i lagen.
om
Därigenom kommer all offentlig upphandling att regleras i ett regelverk.
Vid EES-avtal och ett EU-medlemskap kommer utbudet av telekommunikaett
tionshjälpmedel för funktionshindrade den svenska marknaden att öka.
Eftersom priset många de hjälpmedlen kommer att vara så högt att av nya avsättningen på den allmänna marknaden kan förväntas bli liten, kommer en del dessa hjälpmedel på sikt till största delen att förmedlas via landstingen. av
Genom de reglerna offentlig upphandling kommer upphandlarna att ges
nya om stort utrymme att välja mellan anbudsgivande företag. Den svenska forskningen telekommunikationer och handikapp får del av om EG-medel när EES-avtalet träder i kraft. Då får Sverige samma förutsättningar andra EU-länder till utveckling området vilket öppnar större möjligheter som till samarbete över gränserna.
Sverige har betydande roll i TIDE-projektet Technology Initiative for
en
Disabled and Elderly people. Arbetet inom TIDE kan gynnsamma återverk-
ningar för människor med funktionshinder inom alla EU- och EFTA-länder. Med EES-avtalet får Sverige möjlighet att vara med i de forskningprogram som ingår i EG:s i det ingår ännu inte TIDE. Vid ett EU-medramprogram men lemskap får Sverige fullt tillträde till och inflytande i TIDE och andra forsk-
ningsprogram. Det råder stor osäkerhet smalhissarnas framtid. Smalhissar, som har om
Hur påverkas villkoren
for människor med jimktionshinder 205
utvecklats i Sverige för äldre bebyggelse, har varit föremål för förhandlingar för att de skall ingå i ett EG-direktiv hissar. Förslaget till hissdirektiv har
om
överlämnats till COREPER för fortsatt behandling. Om inte utformningen
av säkerhetsaspekterna av dessa smalhissar godtas i direktivet, kan dessa hissar slås ut från marknaden. Det kan emellertid krävas att konstruktionen modifieras och utvecklas så, att den tillfredsställer de krav ställs. som EES-avtalet kan vara till fördel för Samhall eftersom det tillgång till den ger
inre marknaden utan handelspolitiska hinder. Statliga utredningar har vid två.
tillfällen, åren 1983 och 1991, funnit att det inte finns skäl att föreslå skärp
ningar i reglerna för Samhall från konkurrensvårdande synpunkt. Den
nya
svenska konkurrenslagen SFS 1993:20 innebär inga förändringar för Samhall. Beträffande socialförsäkringar förutses ingen harmonisering mellan EU-länderna utan endast samordning av systemen social trygghet. Ersättningar på
om
socialförsäkringsområdet måste vara koordinerade när människor flyttar mellan
EU-länderna. Vissa kontantförmåner vid invaliditet ligger i gränsområdet mellan social trygghet som regleras i förordning EEG nr 140871 och socialtjänstförmåner.
Särskilda regler har skapats för dessa. De omfattas samtliga förordningens
av
regler utom dem om exportabilitet. Handikappersättning, inte utgår
som som
tillägg till pension, och Vårdbidrag till handikappat barn omfattas dessa
av särskilda regler, vilket innebär att de utgår endast till är bosatta personer som
i Sverige. Det innebär i praktiken inte någon förändring i förhållande till
nuvarande rättsläge.
Bilstödet till funktionshindrade är i dag så utformat att det falla under
anses
tillämpningsområdet för förordning EEG nr 140871 och behandlas
som en vårdförmån vid sjukdom. Den praktiska konsekvensen detta och nuvarande av lagstiftning gör det möjligt för har beviljats bilstöd och har en person som
inköpt en bil att ta med den vid bosättning i ett annat EES-land. Eftersom
en
ny utredning tillsatts för att se över bilstödets utforming och användningsområde kan det bli aktuellt med förändringar i lagstiftningen. Förmånerna i lagen SFS 1993:387 om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, faller troligen utanför tillämpningen förordningen
av EEG nr ,140871 eftersom dessa förmåner hänförs till socialtjänstens område.
Det är därför inte heller möjligt att ta med sig dessa förmåner vid bosättning i
annat land.
Assistansersättningen, som sammanhänger med LSS, regleras i lagen SFS 1993:389 om assistansersättning. Den omfattas förordningen EEG
anses av nr 140871, eftersom den har en mer precis utformning än LSS och påminner
om socialförsäkringsförmånerna. Däremot torde det omöjligt att ta med sig
vara
förmånen utomlands eftersom ersättningen betalas ut löpande i Sverige. Svenska byggregler berörs indirekt av byggproduktdirektivet 89106EEG. Direktivet syftar inte till att skapa gemensamma byggregler utan till att undan-
206 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
röja tekniska handelshinder. EES-ländernas byggregler får inte utformas så att
de skapar hinder för den fria rörligheten av varor. Regler om tillgänglighet till byggnader kommer att finnas i svenska byggregler även vid EES-avtalet och EU-medlemskap. Dessa aspekter regleras inte av EG utan faller under nationell kompetens. Det är osannolikt att EG skapar regler i framtiden som skulle
försvåra för Sverige att upprätthålla tillgänglighetskrav i bostäder. På miljösidan har Sverige i EES-avtalet fått behålla sina regler för klassifice-
ring och märkning på kemikalieområdet. En översyn skall göras år 1994 och målet regler för Sverige och EG år 1995. Beträffande utsläpp är gemensamma
från bilar kan Sverige behålla sina högre krav avgasrening fram till år 1995. Från år 1995 måste Sverige acceptera bilar som har godkänts enligt EG:s regler. År 1996 kommer EG och Sverige att ligga på nivå. Beträffande luft-
samma kvaliteten gäller EG:s regler avseende svaveldioxid, sot, bly och kvävedioxid redan då EES-avtalet träder i kraft. För med läshandikapp spelar undantagsparagrafen i lagen SFS personer 1960:729 och ändringen lagen SFS 1993:1007 om upphovsrätten till av
litterära och konstnärliga verk en viktig roll. Undantagsparagrafen gör det
möjligt att framställa litteratur för biblioteksverksamhet utan författarens tillstånd. Någon förändring vid EES-avtal eller medlemskap förutses inte.
Framställandet litteratur punktskrift vid ett EES-avtal eller EU-med-
av
lemskap förändras inte. Det beror att punktskriften inte är standardiserad, skiljetecknen och förkortningar är olika i olika länder. Det medför svårigheter litteratur på punktskrift från ett land till ett annat. Det blir därför
att exportera ingen ekonomisk vinst vid upphandling inom området. För taltidningar uppstår ingen förändring vid ett EES-avtal och ett EU-medlemskap då den statliga svenska presstödsordningen är förenlig med EG:s regelverk. På konsumtionsområdet ändras reglerna för varumärkning av livsmedel från
5 %-ig märkning sammansatt livsmedel till 25 %-ig märkning. Svenska
en av en
kan dock även fortsättningsvis vara 5 %-igt märkta. Varor som importeras
varor från EU-länderna behöver däremot inte vara märkta på den nivån. Det kan
därför innebära försämrad situation för personer med överkänslighet mot
en vissa allergena ämnen.
EU-medlemskap Vid ett EU-medlemskap deltar Sverige i beslut rörande nya och ändrade regler och Samarbetsprogram på alla områden. Medlemskapet medför att Sverige del-
tar fullt ut i beslutsprocessen bl.a. i följande avseenden som är viktiga för
personer med funktionshinder. Inom EG:s sociala handlingsprogram HELIOS och inom den sociala fonden
är Sverige med och beslutar. Det finns då möjligheter att medverka till en
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 207
utveckling i riktning mot svensk handikappolitik. För EG:s utbildningsprogram gäller att Sverige deltar i alla de program som är aktuella då medlemskapet inträder. Det blir också inom detta område möjligt för Sverige att vara med och besluta utvecklingen. Det är speciellt viktigt om för deltagande av studerande med funktionshinder. Beträffande de s.k. smalhissarna kan Sverige delta i besluten och därmed påverka utvecklingen på området.
Vid ett medlemskap kan Sverige delta i beslut om EG:s regler för märkning
av livsmedel som mer ansluter till den svenska mer detaljerade märkningen.
Utanför EES och EU
Att stå utanför gemenskapen och säga upp EES-avtalet innebär att Sverige inte är bundet av EG:s regelverk. Skulle Sverige stå utanför EES och EU finns inga möjligheter att medverka i beslut om utformandet av handikappolitiken i EG inom det sociala handlings-
programmet HELIOS, i vilket det datoriserade informationssystemet Handynet
ingår. Sverige kan inte heller delta i eller vara med och besluta innehållet om
i de program som finns inom ramen for den sociala fonden, exempelvis HORI-
ZON.
Bland utbytesprogrammen i EG utbildningssidan kan Sverige bara delta
genom särskilda avtal. Eftersom utgångspunkten utanför EES och EU är att EES-avtalet sägs upp och att de tidigare bilaterala avtalen har sagts i och upp med EES-avtalet, måste Sverige omförhandla sitt deltagande i utbytesprogrammen. Varje program måste då förhandlas för sig. Detsamma gäller utbytet i Ungdom för Europa. Det skulle betyda att svenska ungdomar med funktions-
hinder får en sämre utgångspunkt än ungdomar med funktionshinder i EU-länderna. Eftersom behovet av utbildning ökar skulle det till följd att svenska studerande med funktionshinder får sämre förutsättningar på arbetsmarknaden
än studerande utan funktionshinder.
En negativ konsekvens för Samhall skulle vara att EG:s antidumpningsförordning fortsätter att vara tillämplig svensk export. Det skulle bli mer besvärligt
för Samhall att hantera än EES-avtalets konkurrens- och statsstödsregler. På transportsidan är det inte givet att Sverige kan införa egen lagstiftning på fordonsområdet i strid mot bl.a. EG:s regler utan speciell notifiering inom ramen för GATT-avtalet. Det skulle kunna uppfattas som ett handelshinder. Utifrån handelspolitiska aspekter är det inte helt självklart att det går att införa
nationella bestämmelser vid EES-avtalet. Detta gäller alla trañkslag. Med den inriktning som arbetet inom kommissionen nu har för direktiv om bussars
208 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder
konstruktion verkar det inte komma att innebära några begränsningar för Sverimöjligheter att behålla och vidareutveckla lagstiftningen om handikappges
anpassning på kollektivtrañkomrádet.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 209
Appendix 7:1
Telekommunikation och handikapp
Av Clas Thorén
I detta avsnitt belyses konsekvenserna för funktionshindrade personers användning av telekommunikation till följd av EES-avtalet, ett EU-medlemskap eller utanför EES, EU. Detta handlar till stor del om förändringar inom och regleringen av telemarknaden. Inledningsvis ges korta redogörelser för
EG:s policy,
-
marknadsutvecklingen, och
den svenska nya lagstiftningen på telekommunikationsområdet. -
Mot bakgrund därav görs sedan en bedömning av konsekvenserna genom att söka svaret på några för funktionshindrade väsentliga frågor:
Hur påverkas villkoren för svensk forskning och utveckling på området tele-
-
kommunikation och handikapp
Hur påverkas möjligheterna att utveckla produkter och tjänster speciellt
- nya
lämpade för funktionshindrade
Hur kommer utbudet på marknaden av telekommunikationsprodukter och
tjänster att påverkas, sett ur funktionshindrades synvinkel - Hur påverkas möjligheterna att skaffa utrustning som är särskilt anpassad för funktionshindrade, t.ex. texttelefoner
Hur påverkas funktionshindrades kostnader för telekommunikationer
-
Vad blir effekten om Sverige säger upp EES-avtalet
-
I texten förekommer vissa i telesammanhang vanliga förkortningar. Dessa är
förklarade i slutet av texten.
210 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
EG:s policy på telekommunikationsområdet
Följande beskrivning bygger på [1].
Telekommunikationer är en viktig del av arbetet med förverkligandet av den
inre marknaden. De stimulerar industriell produktivitet, de främjar tillväxten inom tjänstesektorn och de utgör länken mellan industri, tjänster och marknaden. Dessutom sker mycket stora investeringar i telekommunikationer; i denna och i rymdtekniken kommer huvuddelen av europeisk civil investering att äga
rum framöver. Men Europas telekommunikationsindustri har haft en olämplig struktur för att möta två utmaningar:
den tekniska utvecklingen kännetecknad av att telekommunikation, datatek- nik och radiokommunikation smälter samman,
öppnandet av marknaden i USA och annorstädes.
- På grund härav fastställde EG år 1984 tre huvudmål för telekommunikationsområdet:
att snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla en bred uppsättning tele-
-
tjänster för att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft;
att främja den europeiska teleindustrins konkurrenskraft, så att den kan upprätthålla en stark position i Europa och på världsmarknaden; att göra det möjligt for nätoperatörer att under bästa möjliga villkor svara upp mot de teknologiska och industriella utmaningar som de möter.
För att möta dessa mål genomförs eller skall genomföras ett antal åtgärder,
däribland följande:
a utveckla en sammankopplad infrastruktur -ISDN, mobiltelefoner m.m.
innefattande tillträdesvillkor, användningsvillkor och taxeprinciper som är gemensamma inom EU;
b skapa en integrerad europeisk marknad, innebärande
Standardisering; att öppna marknaden för teleprodukter och -tjänster; ömsesidigt erkännande av tester; att öppna marknader för offentlig upphandling på teleområdet. - På alla dessa områden har EG-direktiv antagits.
c utveckla teknologier för bredbandskommunikation forskningsprogrammet
RACE;
d ta sociala och samhälleliga hänsyn vid de förändringar som behöver ge-
nomföras. Här ingår att säkerställa att den potential som telekommunikationerna erbjuder görs tillgänglig för alla grupper i samhället särskilt äldre och personer
med funktionshinder och att konsumenterna kan dra nytta av sänkta priser på
alla de nya teletjänsterna.
Hur påverkas villkoren för människor med jiznktionshinder 211
EG har antagit ett stort antal beslut och rekommendationer som ett led i genomförandet av dessa och andra åtgärder. Se vidare [2]. Ytterligare direktiv, beslut m.m. är att vänta.
Telelagen och ansvar För telekommunikation och handikapp
Riksdagen har antagit proposition 199293:200 om bl.a. telelag och förändring av Televerkets verksamhetsform. Den är en anpassning till de åtgärder som
anges under b i avsnittet ovan. Avsnitt 5.8.2 i propositionen behandlar funk-
tionshindrades tillgång till teletjänster och terminaler. Där framgår bl.a.:
Forskning och utveckling om funktionshindrades tillgång till telekommuni-
kationer skall upphandlas av transportforskningsberedningen fr.o.m. 1993- 07-01 kommunikationsforskningsberedningen;
Telestyrelsen får ställa upp villkor för att få tillstånd att tillhandahålla telefonitjänst. Sådana villkor kan vara nummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktionshindrade särskilt viktiga tjänster. Telestyrelsen bör dock i första hand upphandla sådana tjänster;
Teleterminaler med särskilda funktioner skall betraktas som hjälpmedel och därmed upphandlas av landstingen via Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag SUB; Telestyrelsen åläggs ansvaret for Standardisering inom telekommunikationsområdet. Det är angeläget att funktionshindrades behov beaktas i detta sammanhang, liksom i det internationella standardiseringssamarbetet;
Kostnaderna för funktionshindrades tillgång till teletjänster och terminalutrustning bör finansieras över statsbudgeten;
Hand ikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52 behandlar rätten till
grundläggande telekommunikationer. Det kan finnas anledning att återkom-
ma till vissa frågor på telekommunikationsområdet i den fortsatta beredningen av Handikapputredningens förslag, t ex finansiering av förmedling av texttelefonsamtal.
Telemarknaden i Sverige och dess utveckling Konkurrensverket har i [4] beskrivit den svenska telemarknaden och bedömt hur
den kommer att förändras med anledning av EES-avtalet. Vissa förändringar har genomförts i och med den nya telelagen och bolagiseringen av Televerket Telia. I övrigt gör konkurrensverket bl.a. följande bedömningar:
Sverige har i vissa avseenden hunnit längre än EG i upprättandet av en
öppen telemarknad. Den svenska marknaden är mindre lagreglerad. EESavtalet medför i det hänseendet inga större förändringar. Utveckling mot kostnadsbaserade telefonitaxor påskyndas.
212 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
Etablering av nya nätoperatörer kommer att öka den svenska markna- den. Det finns dock några marknadsmässiga förhållanden som verkar i
hindrande riktning.
Övergång till mobiltelefonisystemet GSM kommer att ge möjlighet till en
-
nyetablering av tjänsteleverantörer, som inte vore möjlig inom ramen för
N MT-systemet på grund av det begränsade frekvensutrymmet. Nya regler för offentlig upphandling ger en ökad konkurrens om varu- och tjänstekontrakt. En upphandlare ges dock stort utrymme att välja mellan anbudsgivande företag genom att hänvisa till kvalitetsskillnader. Det torde
leda till att Televerket nuvarande Telia AB och stora etablerade leveran-
törer till Telia sannolikt kommer att behålla sin dominans inom överskådlig framtid.
Hur påverkas villkoren för svensk forskning och utveckling på området telekommunikation och handikapp
EG:s för forskning får sina uttryck på tre skilda ambitionsnivåer ramprogram
se 51:
medlemsstaternas forskning samordnas utan att EG tillskjuter medel; för vissa program täcks 50 % av projektkostnaderna av EG-medel; -
EG bedriver forskning i egen regi dvs. av och med medlemsstaterna med
full finansiering. De två förstnämnda är öppna för svenskt deltagande men inte den tredje. I de hälften-finansierade programmen måste dock Sverige stå för 100 % av sina egna kostnader. När EES-avtalet träder i kraft, får vi del av EG:s medel. För tillträde till EG:s egen forskning torde medlemsskap vara nödvändig. En konsekvens av ett EES-avtal eller ett EU-medlemskap är således att möjligheterna till deltagande i det europeiska forskningssamarbetet inom EG:s ramprogram ökar till följd av ökade finansieringsmöjligheter. Detta gäller i och för sig all forskning. Som deltagare i ett forskningsprojekt deltar Sverige på lika villkor
som andra länder och har samma påverkansmöjligheter. Formellt måste dock
projektledarskapet ligga i ett EU-land.
I dagsläget kan ett forskningsprojekt inom telekomhandikapp ha svårt att göra sig gällande när prioritering skall ske inför medelstilldelning till olika projekt. Det rör sig om ett industriellt sett litet område, och projektet kan trots ansvarsoch finansieringsprincipen komma att betraktas som ett handikapprojekt i stället för ett teleindustriprojekt. Ett EES-avtal eller EU-medlemskap gör att svensk
telekom-handikappforskning får samma förutsättningar som i andra länder, vilket öppnar större möjligheter till samarbete över gränserna.
Hur påverkas villkoren för människor med jimktiønshinder 213
På detta område deltar Sverige i RACE, TIDE och i COST-samarbetet. Det sistnämnda är redan nu ett all-europeiskt samarbete.
2. Hur påverkas möjligheterna att utveckla nya produkter och tjänster speciellt lämpade för människor med funktionshinder
Marknaden för hjälpmedel inom vad som kallas Rehabilitation Technology RT, varunder telekomhjälpmedel faller, är i de europeiska länderna liten och splittrad. Detta har inte gjort det möjligt att i längre serier tillverka produkter som
utnyttjar den tekniska utvecklingen och har ett lågt pris. Samtidigt ser älpmedelsförsörjningen högst olika ut i länderna. Sverige ligger väl framme med ett väl organiserat och sammanhållet system. TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People skall staka ut
vägen till en enhetligare inre marknad Single Market RT-området. Det skall höja nivån både för industrin fler och bättre högteknologiska produkter och system som höjer livskvaliteten och på det socio-ekonomiska området effekti-
vare försörjningssystem. Om TIDE leder till bra resultat, får det positiva återverkningar för funktionshindrade i alla EU- och EFTA-länder. Sverige har en betydande roll i TIDE och har mycket att bidra med, men de ekonomiska förutsättningarna för det svenska deltagandet är f n inte goda. Ett EES-avtal eller EU-medlemskap skulle avsevärt förbättra möjligheterna.
3. Hur kommer utbudet på marknaden av telekommunikationsprodukter och -tjänster att påverkas, sett ur funktionshindrades synvinkel
Den snabba tekniska utvecklingen och en integrerad europeisk marknad ger förutsättningar för ett markant ökat utbud av produkter och tjänster på telekommunikationsområdet. De rättsmedel som är grund för styrning av markna-
den är tjänstedirektivet 90388EEC och teleterminaldirektivet 91263EEC.
Det senare, som reglerar produkter, säger dock ingenting om handikapptillgäng-
lighet hos teleutrustning. Danmarks handikapporganisationer gjorde fruktlösa
ansträngningar att få med handikapptillgänglighet som ett s.k. väsentligt krav.
Man är nu oroad över framtiden och befarar att det inte blir lönsamt för företagen att tillverka telefoner med den höga kvalitet är nödvändig för många som människor med funktionshinder. Därmed riskerar att behöva gå tillbaka till
särlösningar. Se [6].
EES-avtalet och EU-medlemskap gör det omöjligt för Sverige att föreskriva att telefoner skall vara handikapptill gängli Svårigheter kan uppstå beträffande ga. teleutrustning i den offentliga sektorn, eftersom goda telekommunikationsmöj-
ligheter ofta är en förutsättning för att utöva de rättigheter och fullgöra de
-
skyldigheter man har som medborgare. Det är emellertid möjligt för upphand-
-
lare av telesystem avsedda för allmänheten att i största möjliga utsträckning
214 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder
ställa krav på handikapptillgänglighet.
Produktutformning styrs också Standardisering, i detta fall inom ETSI. Här av deltar Sverige redan på samma villkor som andra EU- och EFTA-länder. Vi kan också EFTA påverka de mandat, som ges till ETSI för harmonisering genom av europeiska standarder. Exempel på problem i dag, som funktionshindrade upplever, och som inte kan åtgärdas genom regelverken:
telefoner som ser ut som bananer eller Musse Pigg är svåra att över huvud taget identifiera telefoner, särskilt för synskadade, förståndshandikapsom pade och många äldre personer;
en förutsättning för att en hörapparatbärare skall kunna använda en vanlig
-
telefon, är att denna är utrustad med magnetspole för s.k. induktiv kopp-
ling. Många hörapparatbärare är ålderspensionärer, som är beroende av telefonen för sin personliga trygghet. Ett stort problem är att många telefoner saknar denna spole;
for synskadade, många förståndshandikappade och dementa är en enhetlig
-
layout för knappsatsen telefoner en angelägen åtgärd; det mobiltelefonsystemet GSM kommer att vålla stora störningspro-
- nya
blem för hörapparatanvändare. En hörapparat blir i det närmaste obrukbar
i närheten av en GSM-telefon.
Det kan här vara intressant att jämföra med den amerikanska lagstiftningen som bl.a. reglerar funktionshindrades tillgång till telekommunikationer och som
väckt stort intresse i bl.a. Sverige. Den består av flera lagar, varav den mest uppmärksammade är Americans with Disabilities Act ADA. I korthet gäller följande:
a telebolagen skall tillhandahålla förmedling av texttelefonsamtal;
b TV-sänd information från myndigheter skall textas med s.k. closed caption.
Det är dold textremsa tittaren kan kalla fram med en särskild utrustning; en som arbetsgivare skall göra skäliga anpassningar arbetsplatser för anställda
c av
med funktionshinder. I det ingår att anpassa företagets teleutrustning om så be-
hövs.
d viktiga allmänna telefoner, t.ex. i hotellfoajéer, på flygplatser etc., skall
kunna användas av hörapparatbärare;
hörsel- och talskadade skall kunna ringa till alla federala myndigheter;
e
f flygplatser skall ha texttelefon för allmänhetens bruk.
Om man i Sverige skulle överväga att införa en lagstiftning med motsvarande innebörd, torde den inte stå i konflikt med EES-avtalet utom vad avser punkt
d som ställer krav på viss produktutformning och därför knappast kan tilllämpas i offentlig upphandling. Om closed caption punkt b medför att TV-
apparater måste konstruerade ett visst sätt från början torde en bestäm-
vara melse om closed caption innebära ett tekniskt handelshinder.
Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 215
Internationaliseringen av telemarknaden gör att antalet leverantörer av tele-
tjänster kommer att öka i Sverige. Den intressantaste kundgruppen för nya leverantörer är dock företag med internationell teletrafik. Arbetsmiljölagen
reglerar företagens skyldigheter som arbetsgivare att genom sina strategier och
upphandlingar anpassa sin telekommunikationsutrustning till de anställdas
förutsättningar, däribland eventuella funktionshinder nuvarande och komman-
de. Inom hushållstelefonisektorn, där det mesta av funktionshindrades telekommunikationsanvändning återfinns, kommer Telia att inom överskådlig tid
att vara helt dominerande. Det ankommer Telestyrelsen att med hjälp av telelagen reglera Telias skyldigheter att tillgodose funktionshindrades behov i
vardagslivet.
4. Hur påverkas möjligheterna att skaffa utrustning som är särskilt anpassad för funktionshindrade, t.ex. texttelefoner Som framgår ovan kan man förvänta sig ett ökat utbud av telekomhjälpmedel, Sverige kan ta del av genom EES-avtalet eller EU-medlemskap. Under som
överskådlig tid kommer sådana hjälpmedel att betinga ett pris som gör att de
inte köps allmänna marknaden utan faller inom systemet för hjälpmedels-
försörjning. Detta torde inte påverkas av ett EES-avtal och knappast heller av ett EU-medlemskap annat än lång sikt. Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 föreslagit in-
rättandet av en speciell telefond, som skall finansieras av teleoperatörerna. Vissa anser att en sådan ñnansieringslösning kommer att betraktas som konkurrenshindrande. En av tankarna med fonden är nämligen att ge företag ekonomiskt stöd vid produktutveckling. Det kan innebära att produkter från ett fondanslutet företag blir billigare än motsvarande produkt från andra företag. I så fall kan
det tolkas så att staten subventionerar vissa företag. Regeringen gav i september
1993 Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en fond för handi-
kappstöd på telekommunikationsområdet. Statskontoret har i november 1993 inkommit med rekommendationer där man anser att en avtalslösning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondalternativ vid tillämpningen av ansvars- och fmansieringsprincipen.
5. Hur påverkas funktionshindrades kostnader för telekommunikationer Vissa handikappgrupper får, på grund av sitt funktionshinder, längre samtalstid och därmed ökade samtalskostnader än andra personer vid jämförbart samtalsinnehåll. Artikel 11 i ett förslag till EG-direktiv om taltelefoni lägger fast principen om kostnadsanpassning av telefonitaxor. Artikel 18 säger dock: utan hinder av
artikel 11 får föreskrivande myndighet särskilda villkor hjälp för
sätta upp som
216 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
funktionshindrade användare och personer med särskilda behov i deras användning av rösttelefoni. Den nya svenska telelagen säger § 18 att taxor för allmän telefonitjänst skall grunda sig på tillståndshavarens kostnader, men § 19 regeringen får föreskri-
va att sådana taxor inte får överstiga en viss nivå. Telelagen är alltså EG-anpassad i detta hänseende. Sverige har självt full möjlighet att se till att funk-
tionshindrade inte diskrimineras i taxehänseende.
Vad blir effekten om Sverige säger upp EES-avtalet
Utan EES-avtal är Sverige obundet av EG-rätten, vars grund är bl.a. direktiven. Direktiven är av två slag: minimidirektiv, som kan sägas utgöra golv för de nationella lagarna, och maximidirektiv, som på samma sätt utgör tak. På områden med minimidirektiv måste medlemsländerna ställa minst de krav som framgår av direktivet och kan ha strängare krav. På områden med maximidirek-
tiv kan man inte gå utöver kraven i direktivet. Utan EES-avtal kan Sverige lägga golv och tak hur som helst. Men det innebär också frihet att inte ha några krav
alls.
Människor med funktionshinder har i allmänhet höga krav på produktkvalitet. Det beror på den aktuella politiska situationen i Sverige, om funktionshindrade kan få genomslag för sina krav eller
Litteraturreferenser [l] EG-kommissionen, DG XIII: Information and communications technologies in Europe. ISBN 92-826-2409-9. Luxemburg 1991 [2] Sveriges Tekniska Attachéer: Information and Communication Technology. A review of activities and trends within the European Community. Rapport skriven för svenska finansdepartementet. 1992-03-27 [3] Prop. 199293:200 om telelag, lag om radiokommunikation och förändring av Televerkets verksamhetsform [4] Konkurrensverket: Effekter av EES-avtalet på konkurrensen i Sverige. ISBN 91-38-12804-7. Stockholm 1992 [5] Bengt-Arne Vedin red: EG-praktika. SNS Förlag, Stockholm 1991 [6] via DATCH nr 61991
Förkortningar
ISDN Integrated Services Digital Network, ett telenät som är avsett för tal, bild och data och som kan ge ett brett utbud av nya teletjänster.
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 217
RACE Research and Development in Advanced Communications Technologies for Europe, ett forskningsprogram inom EG, syftar till att ta fram den som europeiska infrastruktur för telekommunikationer speciellt ISDN, som skall kunna bära ett stort antal teletjänster.
GSM Global System for Mobile Communication, ett mobilt for telefoni system och data. Det ger samtalen en hög kvalitet och samtalen kan inte avlyssnas. Det planeras att införas successivt i Sverige och andra länder.
NMT Nordisk Mobiltelefoni, ett telefonisystem täcker större delen de som av nordiska länderna. Det finns i två varianter, det täcker mycket varav ena en stor del av Sverige men är överbelastat i storstadsregionema.
TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People, är EG-projekt ett som skall skapa en enhetlig marknad för tekniska handikapphjälpmedel inom telekommunikations- och informationsteknologiomrádena.
COST Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research, europeiskt ett forskningssamarbete. Det syftar till att samordna befintliga och föreslagna forskningsprogram och ta hand problem är och är om som gemensamma internationella till sin natur. I COST deltar EU- och EFTA-länder samt ytterligare ett tiotal länder.
ETSI European Telecommunications Standards Institute, den organisation som producerar europeiska standarder på telekommunikationsområdet, i syfte att göra den europeiska telekommunikationsmarknaden enhetlig.
218 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
7:2
Appendix
Teknikfrågor
Av Gunnar Fagerberg
Handikapphjälpmedel
Eftersom handikapphjälpmedel i stor utsträckning är kommersiella produkter, berörs området allmänna EG-bestämmelser för att främja ett fritt flöde av
av
produkter i Europa. Därtill kommer vissa specialregler för just detta område.
Alla dessa är inte utformade ännu. heller är EES-avtalet klart i detta avseende. Av dessa och andra skäl är konsekvenserna inte alltid möjliga att helt överblicka.
Sverige har under de senaste 25 åren genomfört målmedveten, politiskt
en
brett förankrad uppbyggnad hjälpmedelsverksamheten. Denna utveckling har
av
inte minst omfattat hjälpmedelsindustrin. I dag har Sverige ett stort antal företag med hög kompetens och framstående produkter. Många av dem har ännu inte
funnit anledning eller möjlighet att marknadsföra sina produkter i andra länder
i någon större utsträckning. Om det sker, skulle det innebära en förbättring även för användare handikapphjälpmedel i Sverige. Större marknad leder till
av
längre serier, lägre priser, större potential för forskning och utveckling och
därmed bättre hjälpmedel. Små handikappgrupper får större möjlighet att nya, få sina behov tillgodosedda.
Forskning och utveckling
Inom hjälpmedelsomrádet driver EG sedan tre år ett forsknings- och utvecklingsprogram kallat TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People. Det allmänna syftet är att att skapa gemensam marknad
genom en förbättra livssituationen för äldre och funktionshindrade människor för att
underlätta integreringen i samhället. Speciellt syftar TIDE bl.a. till att utnyttja teknik inom informationsteknologin och telekommunikationer i produkter och
ny system för personer med funktionshinder.
Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 219
Villkoren för att delta i TIDE är olika för deltagare från EU-länder
och
EFTA-länder. Samtliga aktiviteter sker i konsortier med deltagare från flera länder. I forsknings- och utvecklingsprojekten får EG-deltagare
medel till 50 %
av sina kostnader, medan EFTA-deltagare inte kan erhålla anslag från EG. I s.k. horisontella aktiviteter utredningar, informationsaktiviteter etc. får alla deltagare sina kostnader täckta till 100 %. Dessa utgör dock liten del, för
en närvarande 5 %, av TIDE-programmet. TIDE är planerat i tre faser. I den första, pilotfasen, finansierades 21 forsknings-och utvecklingsprojekt, sju med svenskt deltagande. Detta finanvarav
sierades av NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket på villkor
samma som EG, dvs. med 50 % kostnaderna. Följden blev
av att Sverige stod för ca
12 % av den totala budgeten i denna fas, ett faktum uppmärksamma-
som noga des av EG-kommissionens tjänstemän på ett positivt sätt.
Av de 21 projekten blev tio utvalda för förlängning. Fyra av projekten har svenska deltagare. Nu kunde dock NUTEK på grund medelsbrist endast
av finansiera tre av dessa.
Till TIDE:s pilotfas hör även HEART-utredningen, beskrivs
som närmare nedan. För TIDE:s andra fas, överbryggningsfasen, har EG fördubblat sitt anslag, totalt 40 MECU 380 miljoner
ca kronor mot 20 MECU för pilotfasen. Inför
ansökningsomgången till denna fas, tidigare i år, meddelade dock NUTEK att möjligheterna till finansiering var mycket osäkra. Detta bidrog till att ett förhållandevis betydligt lägre antal ansökningar med svenskt deltagande lämnades in. I en första omgång valde EG ut 21 projekt. Sju svenska deltagare finns med i fem projekt. Handikappinstitutet bedömer det som utomordentligt viktigt att svenska intressenter, industriella och andra, får finansiella möjligheter deltaga i TIDE-
att
projekten. Det föreligger ett unikt tillfälle tillvara vad nu att ta som byggts upp
under lång tid i Sverige. Från svensk sida har gjorts försök att ta in TIDE-programmet i EES-avtalet och därmed likställa deltagare från EFTA-länder med dem från EU. Det har dock inte gått att få enighet bland EFTA-länderna för denna linje. Sverige har
då undersökt möjligheterna att teckna avtal programsamarbete med EG,
om
vilket dock har bedömts svårframkomligt eftersom EG:s rådsbeslut
som om
TIDE 93512EEC inte innehåller några formuleringar sådant samarbete.
om
EF TA-l ändernas svårigheter inom TIDE illustrerades händelse vid hante-
av en
ringen av ansökningarna om horisontella aktiviteter i överbryggningsfasen. På grund av ett översättningsfel i den franska versionen EG:s rådsbeslut
av såg
kommissionen sig tvungen att utesluta alla från EFTA-länder och i
partners stället göra dem till underkonsulter till deltagare från EU-länder.
EG strävar efter att forskning och utveckling skall
ske i gemensamma program. Samarbetet organiseras i fleråriga För närvarande pågår det ramprogram.
villkoren för människor med funktionshinder
220 Hur påverkas
tredje för forskning och utveckling, som löper under perioden
ramprogrammet
ECU 54 miljarder kronor. TIDE
1990-94 med en budget på 5,7 miljarder ca
ligger utanför detta avses komma att ingå i det fjärde rampro-
ramprogram men
1995. Detta blir den tredje fasen, huvudfasen, i TIDE-
grammet som startar
programmet. EES-avtalet innebär Sverige ansluts till Mot att Sverige att ramprogrammen. erlägger BNP-baserad andel EG:s FoU-budget får svenska deltagare en av rättigheter deltagare från EG att få finansiering från EG samt samma som
vad gäller spridning, utvärdering och utnyttjande av forsknings-
rättigheter
resultat. Sverige får också delta i programmens styrkommittéer. Utanför hjälpmedelsområdet pågår och har pågått i många år ett omfattande
EG-samarbete med Sverige involverat i många forskningsprogram.
199192: 170 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Bil. 1 l I proposition vikten svenskt deltagande i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram
betonas av
flera skäl: bättre utdelning svenska FoU-insatser, möjligheter att påverka
av försvar för marknadsbasen i Europa, informationskanaler teknikutvecklingen, mellan företag och forskare. inte bortse ifrån risken att satsning på EG-samarbete kan Samtidigt bör man en angelägna svenska projekt olika skäl inte är lämpade for medföra att som av
europeiskt samarbete får stå tillbaka.
Vad beträffar nuvarande svenskt stöd till forskning-utveckling-produktion av
hjälpmedel, har frågor rests beträffande Handikappinstitutets produktionsstöd
Avsikten med stödet är underlätta steget från utveckling till till företag. att
hjälpmedel. Bedömningen har dock gjorts att stödet inte tillverkning av nya
eller EES-avtalets bestämmelser eftersom det dels är återbetalstrider mot EG:s
dels faller under tröskelvärdet 200 000 ECU för upphandlingar ningspliktigt, i varje enskilt fall.
Svenskt deltagande i EG-program TIDE är viktigt, för Konsekvensanalys: som forskare, företag, institutioner och ytterst för brukarna. EES-avtal får Sverige möjlighet att med i de program som ingår i Med vara erläggande avgift. TIDE ingår ännu inte i rarnpro- EG:s ramprogram, mot av Som EES-avtalet är utformat för närvarande, innebär det inte att grammet. tillträdet till TIDE underlättas.
får Sverige fullt tillträde och inflytande i TIDE och andra
Som EU-medlem
program. EES-avtal eller EU är det oklart vad händer. Antingen fortsätter Utan som
dvs. deltagande basis enskilda projekt med svensk
nuvarande ordning, av
inget inflytande eller också utestängs vi helt. finansiering och
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 221
Utredningar
TIDE-programmet har initierat ett EG-finansierat utredningsarbete som syftar till ett förbättrat och förenklat samarbete mellan Europas länder, för att under-
lätta bildandet marknad på av en gemensam hjälpmedelsområdet. Ytterst är
målet att förbättra livssituationen för människor med funktionshinder och äldre.
Utredningen kallas HEART Horizontal European Activities in Rehabilitation
Technology och utförs av ett konsortium 21 deltagare under ledning om av svenska Handikappinstitutet, också är kontraktspartner som med EG-kommissio-
nen. I konsortiet ingår också från Sverige Telia AB, Stiftelsen Handitek, Bor-
länge samt Centrum för utvärdering medicinsk teknik vid av Linköpings univer-
sitet.
Utredningen skall beröra följande delområden: sex
Standardisering, provning, certifiering
- Industriellt samarbete -
Försörjningssystem - Juridiska och makroekonomiska aspekter - Utbildning - Framtida teknikområden. -
Valet av en svensk huvudkontraktör kan ses som ett erkännande från EG av Sveriges kunskaper och framskjutna ställning inom hjälpmedelsområdet. Det ger
en god möjlighet att påverka utvecklingen i Europa och skapa kontakter.
Dock torde möjligheterna att delta i eventuella uppföljningsåtgärder vara begränsade så länge Sverige står utanför EU och inte är deltagare i TIDE-
programmet. T.ex. har som ett tänkbart resultat av utredningsarbetet nämnts
upprättandet av ett europeiskt hjälpmedelsinstitut med samordningsuppgifter
liknande de Handikappinstitutet har. Om som Sverige då är medlem av EU
torde det finnas förutsättningar för sådant att ett organ förläggs hit.
Konsekvensanalys: Sverige har central ställning en i det pågående utrednings-
arbetet. Goda kontakter knyts mellan svenska deltagare, aktörer i andra länder
och EG-tjänstemän. Ett svenskt deltagande i genomförandet av utredningens
förslag är mera osäkert.
Effekten av EES-avtalet är oklar så länge samarbete inom hjälpmedelsområdet
och TIDE inte finns inskrivet i avtalet.
EU-medlemskap ger de bästa förutsättningarna för Sverige fortsätta påverka
att utvecklingen och utnyttja sina förutsättningar till för svenska brukare. gagn Det
kan innebära att eventuella EG-organ inom området förläggs till Sverige.
Utanför EES och EU torde möjligheterna bli små att påverka, annat än i form
av enstaka expertmedverkan.
222 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder
Standardisering, produktkrav
krav på produkter utarbetas s.k. EG-direktiv.
För att fastställa gemensamma fastställts metod för harmonisering av teknis- Enligt de principer som om en ny standarder måste reglerna för konstruktion och tillverkning ka föreskrifter och till sådana bestämmelser, behövs för att de väsentav produkter begränsas som För överensstämmelse med dessa krav skall liga kraven skall uppfyllas. att
används europastandarder, vilka tas fram inom de
kunna visas och verifieras CEN Comité Européen de Norma-
europeiska standardiseringsorganisationerna
Européen de Normalisation Electrotechnique och lisation, CENELEC Comité Telecommunication Standardization Institute. ETSI behandlar ETSI European
CENELEC elektriska produkter och CEN allt
telekommunikationsområdet,
Övrigt. medicin-tekniska området finns tre direktiv. De omfattar: Inom det
Aktiva medicintekniska produkter för implantation 90385EEC 2. Medicintekniska produkter 9342EEC
vitro diagnostiska produkter utrustning för kroppsvätskeprover ännu
In -
antaget
omfattar bl.a. produkter pacemakers och implan- Aktiva implantatdirektivet som stimulatorer, vilka i Sverige ibland brukar räknas som handikapphjälp-
terbara medel. Detta direktiv ingår i EES-avtalet.
tekniska hjälpmedel för med funktionshinder faller
Men de allra flesta personer
andra direktivet. Rullstolar, hörapparater och gånghjälpmedel är
under det direktiv ingår för närvarande inte i EES-avtalet. exempel som nämnts. Detta efter avtalets ikraftträdande införa direktivet i avtalet, vilket Avsikten är dock att beräknas ske i februari 1994. ingår i direktiven utfärdar EG-kommissionen i För produktgrupper som
uppdrag s.k. mandat till CEN, CENELEC eller ETSI
samarbete med EFTA
europastandarder med detaljbestämmelser för att visa
att utarbeta och utfärda skall säkerhetskraven i direktiven. Dessa måste sedan
hur produkterna uppfylla
månader införda nationella standarder. All motstridig staninom sex vara som dard skall utgå.
hamnar uppdraget oftast hos CEN:s tekniska I fallet handikapphjälpmedel
aids for the disabled. I denna kommitté har Börje kommitté TC 293 Technical ordförandeskapet och institutet sköter sekretari-
Lundberg, Handikappinstitutet,
atsfunktionen. svensk del har förberedelser gjorts för full anslutning till denna process För produkter 1993:584 trädde i kraft medicintekniska som genom den Lag om i 1993-07-01. från funktionshindrade konsumenter i standardise- Behovet av att beakta krav
allmänheten har uppmärksammats alltmer. HEARTring av produkter för i uppdrag lämna förslag på produktområden där
utredningen ovan har att se
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 223
sådana faktorer bör tas med i standardiseringsarbetet. I
forskningsprogrammet
TIDE:s långsiktiga planer att strävan är alltmer påverka
anges att och samarbeta med industrier tillverkar produkter för allmänheten för som att göra dem tillgängliga och användbara för med funktionshinder. personer
Konsekvensanalys: Sverige har redan nära anslutning till det europeiska
en
standardiseringsarbetet och spelar där ledande roll. Det är viktigt detta
en att
fortsätter så att vi kan ha inflytande över produktkraven.
Detta påverkas av
avtal eller medlemskap. Med EES-avtal och åtföljande inkluderande medicintekniska
av direktivet
kommer Sverige att helt följa EG:s regler och för
system godkännande av produkter.
Vid EU-medlemskap är situationen densamma, möjligen med större möjlig-
heter att påverka framtida produktdirektiv. Utanför EES och EU blir situationen oklar. mera Sverige har då ingen formell skyldighet att följa reglerna. Det torde dock finnas strävan till en anpassning till övriga Europa. Skälen är svårigheterna att driva helt ett eget system samt
önskan att underlätta svenska företags inträde på den
gemensamma marknaden.
Provning, produktkontroll
EES-avtalet innebär att EFTA-länderna måste
anpassa sina regler om provning och kontroll av produkter till den ordning tillämpas inom
som EG. Avtalet
medför också att svenska provningar och certifieringar
godtas inom hela EESområdet. För svensk del regleras detta i Lag teknisk kontroll om 1992: 1 l 19. För att en produkt faller under ett produktdirektiv enligt som den nya metoden skall få släppas ut på marknaden, krävs den försetts med att s.k. CE-märke.
Detta märke, som klistras varje produkt tillverkaren,
av anger att produkten
uppfyller de europeiska produktkraven såsom de angetts i direktiven och därmed åtföljande standarder. Provning oberoende institution blir av en frivillig för de flesta handikapphjälpmedel. Man kan dock vänta sig att många företag väljer att genomföra sådan provning. Den skall då ske hos ackrediterade provningsorgan. I dag finns i Europa inom hjälpmedelsområdet endast sådant Det
ett organ. är
Handikappinstitutet för området produkter för stomi och inkontinens. Inom kort torde fler ackrediteringar äga i andra länder och i Sverige.
rum,
Handikapphjälpmedel kommer att delas i fyra klasser med hänsyn till
upp säkerhet och risker. Kraven på förfarandet för visa att att produkterna överensstämmer med direktivet blir olika.
För övervakning att direktiv och bestämmelser av följs, ansvarar en s.k. competent body behörig myndighet, i Sverige socialstyrelsen. Dit skall tillverkaren också anmäla alla olyckshändelser
med sina produkter.
Systemet bygger alltså på ett förtroende för tillverkaren, stickprov och andra
224 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder
kontroller kraftiga sanktioner bestämmelserna följs. samt om Konsekvensanalys: Både EU-medlemskap och EES-avtal innebär en anslutning är så annorlunda och ännu oprövade att konsekvenserna till EG:s regler. Dessa är svära att överblicka. väckts rör bl.a. andra krav än säkerhet, t.ex. ändamålsen- De farhågor som Sådana krav ingår inte i direktiv och standarder men är lighet, design, m.m. nu Det blir köparna får väga sådana egenskaper, viktiga för användarna. som förutsatt att adekvat information finns.
CE-märket är någon konsumentupplysning utan information om produkterna
måste ges annat sätt. kommande direktiv och regler Ökar med svenskt
Möjligheterna att påverka
EU-medlemskap. Även EES och EU kommer troligen viss anpassning till EG:s regler utanför en att ske.
Upphandling
upphandlas i Sverige offentliga i huvudsak Handikapphjälpmedel av organ,
Den dag EES-avtalet träder i kraft kommer all offentlandsting och kommuner.
Sverige regleras lagen 1992: 1528 offentlig upphandlig upphandling i att av om i identiska med det regelverk för offentlig ling. Lagens bestämmelser är princip gäller för medlemsländerna inom EU. upphandling som för bl.a. publicering anbudsinfordran, tillämpning
Lagen innehåller regler av specifikationer och standarder, former för anbud, prövning av europeiska av Endast i vissa specifika fall möjlighet till förhandlingsanbud och tidsfrister. ges
den i dag förekommande upphandlingsformen. Det
upphandling, som är mest förhandlar med olika anbudsgivare den slutliga innebär att upphandlaren om utformningen priser och leveransvillkor. av anbud skall antingen lägsta pris eller ekonomiskt mest förde-
Vid prövning av
väljas. I det begreppet kan funktion hos produkterna ingå, laktiga anbud senare
viktigt för handikapphjälpmedel. Detta måste dock klart anges
vilket kan vara
vid annonseringen av upphandlingen. I propositionen l99394z78 föreslås att lagen 1992:1528 om offentlig uppmed regler upphandling under de tröskelvärden som
handling kompletteras om kommer all offentlig upphandling att regleras i ett anges i lagen. Därigenom regelverk.
upphandlingsbolag är samhällets centrala SUB AB Sjukvårdshuvudmännens inköpssamordning handikapphjälpmedel. Denna samordning kom-
organ för av bibehållas i Sverige måste till de nya reglerna. mer att kunna men anpassas inte kunna förhandla med leverantörerna utan får hälla Dock kommer SUB att sig till de anbud som avlämnas. Med den lag träder i kraft i och med EES-avtalet har Konsekvensanalys: som
Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder 225
Sverige anpassat sig till EG:s bestämmelser för upphandling. Någon skillnad mellan avtal och medlemskap föreligger knappast. Den förväntade utvecklingen är en ökad konkurrens framöver, med effekter i form av ett ökat utbud, pressade kostnader och priser samt stimulans för
produktutveckling. Ett hårdare konkurrenstryck kan uppstå på den svenska
hjälpmedelsmarknaden när utländska tillverkare försöker få sina produkter på den svenska marknaden som kan betecknas som något av en referensmarknad.
Säkerhets- och funktionskrav får då stor betydelse.
Marknaden i Sverige och Europa
Konsekvenserna av de olika anslutningsformerna för marknadsutbudet i Sverige av handikapphjälpmedel är svåra att överblicka. Det friare flödet av produkter kommer troligen innebära ökad inströmning från andra länder. Å andra att en sidan torde, med tanke på den svenska marknadens storlek, redan i dag de flesta produkter inom väsentliga områden vara kända och marknadsförda i Sverige. Vad gäller produkternas kvalitet finns en risk att tekniskt och funktionellt
sämre hjälpmedel kommer ut den svenska marknaden. Några andra generella
krav än de som innehålls i produktdirektiven och därmed sammanhängande
standarder och vilka enbart rör säkerhetsaspekter, kan inte ställas upp. Däremot kan i varje upphandling även funktionella aspekter beaktas. Det blir alltså
kompetensen hos varje upphandlare som avgör kvaliteten hos de hjälpmedel som används inom försörjningsverksamheten i dag. - som Det görs ingen skillnad på produkter som tillverkats inom EES-länderna och
sådana som tillverkats i tredje land. Alla produkter måste uppfylla kraven i
direktivet och CE-märkta med undantag specialanpassade produkter.
var av Tillverkaren har ansvaret att så sker. Med tillverkare jämställs importör ocheller agent.
För hjälpmedelsföretagen kan förändringarna i och med EES-avtalet innebära svårigheter att tillämpa de nya reglerna. Systemet lägger en ökad administrativ och kompetensmässig börda tillverkare och leverantörer. Inom hjälpmedelsområdet finns många små företag som kan vara speciellt känsliga i detta
avseende. Det finns redan inom det medicintekniska området exempel på företag som förlorat marknadsandelar i Europa på grund av brist på förutseende och kännedom om de nya förutsättningarna. EG:s program för handikappfrågor HELIOS har utvecklat en databas om
hjälpmedel, Handynet. Den omfattar i dag produkter som tillverkas i EU-länder-
na. Så länge Sverige står utanför HELIOS-samarbetet får alltså marknaden i EU inte kännedom om svenska produkter via Handynet, som nu sprids alltmer. Inte
heller har svenska intressenter tillgång till Handynet. Vad beträffar tullavgifter för handikapphjälpmedel föreligger redan ett frihan-
delsavtal mellan EFTA och EG om tullfrihet för industrivaror med ursprung i
8 l3-lll2
226 Hur påverkas villkoren för människor med
funktionshinder
dessa länder. Ingen förändring inträffar med EES-avtal eller EU-medlemskap. Tullar mot utomstående länder förblir också de samma. Till exempel är tariffen för rullstolar 3,8 % och för hörapparater 2,2 %.
Brukarinflytande
Många länder i Europa har inte samma tradition och erfarenhet av medverkan
och inflytande från funktionshindrade brukare som Sverige och de nordiska
länderna. I arbetet med HEART-uredningen se ovan har Handikappinstitutet
dock känt ett starkt stöd från tjänstemän i EG-kommissionen för sin strävan att beakta dessa frågor. Brukarinflytande har valts som ett gemensamt tema som skall uppmärksammas i utredningens alla delstudier. I flera länder kan iakttas ett växande medvetande och en villighet att öka kontakterna och samarbetet med
brukarna i olika hjälpmedelssammanhang.
- Konsekvensanalys: Varken EES -avtal eller EU-medlemskap påverkar förutsätt-
ningarna för brukarinflytande i nationella aktiviteter. l de europeiska sammanhangen är inte brukarinflytandet lika utvecklat som i Sverige, men en förändring
pågår.
Sammanfattning För hjälpmedelsområdet innebär EES-avtalet ändrade regler och rutiner för en rad verksamheter. Konsekvenserna av dessa är svåra att överblicka men är en förutsättning för tillgången till den europeiska marknaden.
Avtalet innebär större möjligheter för svenska hjälpmedelsföretag att bredda sin marknad. Det ger förutsättningar för längre serier och åtföljande lägre priser
och ökad stimulans för produktutveckling. Därmed gagnas också svenska hjälpmedelsanvändare.
EU-medlemskap ger därutöver i huvudsak ökat inflytande över beslut och prioriteringar samt större möjlighet till deltagande i forsknings- och utvecklingsaktiviteter. Med sin utgångspunkt har Sverige goda förutsättningar att spela en
framträdande roll inom hjälpmedelsområdet i Europa. Utanför EES och EU blir situationen mycket oklar. Sverige har redan gått mycket långt i förberedelser för anslutning till en rad europaregler. Någon annan form för anslutning måste då upprättas för att en fortsatt smidig handel med produkter skall kunna ske. Sveriges möjligheter att delta i olika EG-program blir högst osäkra.
8 Social välfärd och
jämställdhet i ett europeiskt
perspektiv - bedömningar
Återblickar framtidsperspektiv
ger
Att se framåt i tiden oavsett om det är pâ kort eller lång sikt och tro sig - kunna förutsäga vad som kommer ske i framtiden är förenat med stora svårigheter. Att vi lever i en mycket föränderlig värld illustreras av vad som hänt under de senaste fem åren.
Vem hade så sent som för fem år sedan väntat sig att EG skulle vara villigt att förhandla fram ett avtal med EFTA-länderna som omfattar praktiskt taget hela EG:s inre marknad I dag förefaller det vara en naturlig utveckling av
samarbetet i Europa men när förslaget presenterades i januari 1989 betraktades det som en sensation. Fanns det någon som för fem år sedan ens hade kunnat gissa att Warszawapakten skulle upplösas och att det nu bara skulle finnas en supermakt kvar i världen Eller att alla EFTA-länder med undantag för Island och Liechtenstein skulle ha lämnat en medlemsansökan till EG
Fanns det över huvud taget någon som kunde föreställa sig att Europakartan skulle förändras så mycket att Tyskland skulle återförenas och att Europa
-
under endast ett par års tid skulle ett tjugotal nya stater På 1970-talet vände sig Grekland, Portugal och Spanien till EG för att trygga sin nyvunna demokra-
ti. Vem kunde ana att EU på 1990-talet skulle samma roll gentemot de nya
demokratierna i Central- och Östeuropa De flesta av senare års stora händelser
har varit oförutsedda. Även i Sverige har mycket hänt kunde så för år sedan vem sent som tre föreställa sig att landet skulle genomgå en framtvingad devalvering sedan marginalräntan varit uppe i historiska 500 %, att arbetslösheten på kort tid skulle stiga till nära 10 % eller att enbart räntorna på statsskulden under år 1993 skulle närma sig 100 miljarder kronor.
228 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv
Sveriges ekonomi är internationellt integrerad och påverkas därmed starkt av
omvärlden. Sverige är särskilt beroende av Västeuropa eftersom ca 75 % av den totala utrikeshandeln bedrivs inom EGEFTA-staterna. Landets ekonomiska
framtid är avhängig av vad som händer med och inom EG. Sverige påverkas
bl.a. i hög grad av vilka länder som blir medlemmar i EU och de nya medlemmarnas ambitioner. Situationen för Sveriges del blir exempelvis en annan om Finland och Norge blir medlemmar än om dessa två länder väljer att stå utanför gemenskapen.
Och vad händer i världen i övrigt Hur utvecklas handeln med Sydostasien
Vad kommer att hända i det forna Sovjet Vilka av de nya staterna kommer att ansöka medlemskap eller associationsavtal med EU om Om man i Sverige även i fortsättningen förväntar sig ett samhälle där dagens ATP-system fungerar det tänkt, att man kan vara sjuk med ersättning som var
eller arbetslös med dagpenning från första dagen står Sverige inför en situation där extremt hög tillväxt i ekonomin är nödvändig. Ju högre förväntningar
en
ställs på den framtida välfärden desto viktigare är en god ekonomi.
som Mycket kan hända motverkar eller förstärker den utveckling som är som förknippad med den europeiska integrationen. Är det således oavsett Sveriges val på kort eller medellång sikt möjligt att med säkerhet uttala sig om - ens konsekvenserna för den sociala välfärden och jämställdhet i Sverige Nej, några säkra svar eller bedömningar kan inte ges och låter sig inte göras. Prognoserna
bygger på antaganden om Sveriges ekonomiska utveckling och vad som är känt
om EG. De rymmer ett stort mått av osäkerhet.
Sverige har sedan flera år anpassat sig till EG:s regler
Sverige påverkas vad händer med och i det framtida EU även om vi inte av som blir medlem och så har det varit under lång tid. Exempel är den inre marknadens betydelse. År 1985 kom EG-kommissionens förslag den inre marknaom den och den s.k. vitboken som angav det åtgärdsprogram som skulle förverkliga den gemensamma marknaden. Det medförde att det frihandelsavtal som
Sverige hade ingått med EG blev otillräckligt och innebar stora risker för den svenska industrins exportmöjligheter. Det var mot den bakgrunden riksdagen år
1988 fattade beslut om ett så nära samarbete med EG som möjligt. Redan i juni 1988 beslutade regeringen att kommittéer och särskilda utredare skulle beakta EG-aspekter i sin utredningsverksamhet. Statliga utredningar uppmanades enligt direktiven till följande.
För det första skulle alla sådana utredningar undersöka vilken gemensam ordning som gällde inom EG på ämnesområdet. Utredarna skulle i sina förslag ta tillvara möjligheterna till harmonisering. För det andra skulle alla utredningar redovisa hur förslagen förhöll sig till EG:s motsvarande regler. Om en utrednings förslag skiljde sig från dessa regler skulle skälen för detta redovisas.
Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv 229
Slutligen skulle statsfinansiella och övriga samhällsekonomiska effekter av en
anpassning resp. avvikelse från EG:s regelverk redovisas. Ett halvt år innan EG-kommissionens ordförande Jacques Delors inbjöd
EFTA-länderna till det samarbete som kom att resultera i EES-avtalet, fattade således den svenska regeringen beslut om att eventuella EG-aspekter skulle
beaktas i all statlig utredningsverksamhet Dir 1988:43.
En anpassning av svenska regler till EG:s bestämmelser påbörjades redan innan EES-avtalet var aktuellt och innan Sverige hade ansökt om medlemskap i EG. Exempel är avvecklingen av valutaregleringen, den nya läkemedelslagstiftningen och den nya konkurrenslagen.
Även andra områden har hänsyn tagits till Sverige förväntas närma sig
att EG. Juristutbildningen har ändrats och i studierna ingår EG-rätt i större omfattning än tidigare.
Värderingar och mentalitet
Av och till ställs frågan om det formella förhållandet till EU kommer att påverka vår kultur, våra traditioner och värderingar och därmed synen på hur den sociala välfärden och handikappomsorgen skall organiseras och på kvinnors
och mäns ställning i arbetsliv, samhälle och familj.
Värderingar och mentalitet kan komma att förändras i Sverige men knappast beroende på Sveriges formella förhållande till EU. De strukturella förändringar som pågår i samhället kan väntas medföra att den svenska befolkningen kommer
att bli mindre homogen än tidigare. Ett EES-avtal eller medlemskap i EU påverkar vissa förhållanden i Sverige men förändrar inte det som i grunden
kännetecknar det svenska samhället. Kulturell påverkan sker ändå genom internationellt samarbete mellan t.ex. personal i transnationella företag, genom forskar-, student- och ungdomsutbyten, genom turism osv. Det är inte troligt att EES-avtalet eller ett svenskt EUmedlemskap skulle vara avgörande för hur värderingar och synsätt utvecklas i
Sverige. Den svenska kulturen och värderingarna tycks snarare påverkas av USA. För att påverkan utifrån skall vinna spridning i ett land krävs att frågor-
na får genomslag i landet, dvs. att människor tar till sig det som ligger i linje
med de egna värderingarna, samtidigt som de stöter i från sig det som inte
stämmer överens med dessa.
Våra viktigaste bedömningar
Huvudregeln vad gäller framtida beslut i frågor som rör social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män är att de fattas på nationell nivå. Avgörande för social välfärd och för jämställdhet är landets ekonomi.
230 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv
Våra bedömningar utgår som tidigare nämnts från två frågeställningar,
1 Hur påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och
män av EG:s regler och samarbetet i övrigt 2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna
Hur välfärden och jämställdhet
påverkas den sociala mellan kvinnor och män av EG:s regler och samarbetet i övrigt
Som bakgrund till våra bedömningar konstaterar att Sverige i samtliga alter-
nativ EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU
-
beslutar om inriktningen av välfärds- och jämställdhetspolitiken. Den enda
begränsningen är att Sverige inte kan införa bestämmelser som understiger EG:s miniminivåer. Begränsningar finns redan genom de svenska åtagandena i ILO och Europarådet. Skillnaden är att EG har starkare kontroll- och sanktionsmöjligheter. Olika länder har utifrån sin historia, sina traditioner och värderingar utformat sin välfárdspolitik. EG ställer inga krav harmonisering men vår beegen
dömning är att samarbetet inom gemenskapen och den pågående internationa-
liseringen leder till att länderna på sikt allt mer kommer att likna varandra. Denna utveckling kan förutses i samtliga tre alternativ.
Fri rörlighet för medborgare i länder som omfattas av EES-avtalet innebär att de har arbete i Sverige har rätt till social trygghet som landets egna
som samma invånare. Vår bedömning är att detta kommer att påverka migrationen till Sverige endast i liten utsträckning och att i första hand högutbildade svenska medborgare kan komma att utnyttja den fria rörligheten. Det är vår bedömning att fler svenska pensionärer kommer att bosätta sig i utlandet än utländska pensionärer i Sverige.
Att arbetsmarknaden vidgas leder troligen till en ökad lönespridning. Mot
bakgrund den internationalisering fortlöpande pågår anser det sannoav som
likt att lönespridningen ökar i samtliga tre alternativ. För personer med funktionshinder erbjuder ett medlemskap möjligheter att
deltaga i EG:s olika handlingsprogram. Handikappolitik är i huvudsak nationell.
Det finns emellertid direktiv som påverkar villkoren för människor med funk-
tionshinder, t.ex. sådana som gäller produktsäkerhet. På folkhälsoområdet bilaga 4 bedömer vi att Sverige påverkas av samarbetet i gemenskapen eftersom de totala resurserna bättre kan utnyttjas vad gäller
förebyggande insatser. Det gäller vid medlemskap. I de andra alternativen kan
Sverige delta i samarbetet men inte påverka i samma utsträckning. Ett medlemskap innebär att när gränskontrollerna försvinner riskerar narkotikaintlödet att öka. Vi instämmer i bedömningarna som görs av den interdepar-
Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv 231
tementala arbetsgrupp som har haft till uppgift att utreda frågor rörande gränskontroller och gränsformaliteter i perspektivet ett svenskt medlemskap i EU.
av Enligt denna finns på kort sikt risk för ökat inflöde. På längre sikt, när det internationella samarbetet mellan tull och polis har utvecklats ytterligare, bör förutsättningarna att bekämpa narkotikainflödet avsevärt förbättras. Sverige har redan anpassat sig till EG:s krav på läkemedelsområdet bilaga 5. För konsumenterna kommer inga större förändringar att märkas. De förändringar som kommer att inträffa framöver är inte avhängiga av att Sverige blir medlem i EU utan kommer att inträffa som en följd av den ökade internationaliseringen oavsett medlemskap. Däremot är de av stor vikt för den svenska
läkemedelsindustrin och for Sverige att möjligheten att påverka den framtida
utformningen av regelverket kring godkännande och kontroll m.m. av läkemedel. Artikel 119 i Romfördraget om lika lön for kvinnor och män för lika arbete kommer enligt vår bedömning att spela en stor roll också i framtiden för att förbättra förutsättningarna for jämställdhet mellan kvinnor och män både i
Sverige och i EU-länderna. Artikeln ligger till grund för en utveckling av EG:s
jämställdhetsarbete som numera omfattar också andra förhållanden i arbetslivet
än lön. Vid sidan av artikeln kommer domstolens utslag att stor betydelse.
Villkoren för kvinnor och män i arbetslivet påverkas självklart olika beroende
på hur strukturomvandlingen sker. Att tjänste- och servicesektorerna ökar gynnar kvinnorna. Det krävs fortlöpande uppföljning av hur strukturomvandlingen slår mot kvinnors och mäns arbeten. Viss beredskap behövs för att säkerställa speciella utbildnings- och utvecklingsprogram för kvinnor.
Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna
Som en bakgrund till våra ställningstaganden vill vi framhålla följande.
Det svenska investeringsklimatet är av avgörande betydelse för ekonomins fortsatta utveckling. Lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och infra-
struktur liksom de politiskt bestämda villkoren för de ekonomiska förbindelserna med omvärlden påverkar detta klimat. Dessa villkor måste präglas så stor av
stabilitet som möjligt. Stabiliteten hänger ihop med företagens förväntningar utifrån Sveriges för-
hållande till gemenskapen. EES-avtalet företagen tillträde till den inre ger marknaden. Avtalet kan väntas ge viss stabilitet, men är ensidigt uppsägningsbart med ett års varsel. EES-avtalets framtid är dessutom beroende av om övriga länder inom EES som i dag har ansökt om medlemskap också blir med-
lemmar. Skulle det bli fallet så minskar EES-avtalet i betydelse för svensk del.
Ett EU-medlemskap kan således anta öka investeringarna i Sverige i förhållande till EES-avtalet. Därmed skulle också tillväxttakten i ekonomin öka i motsvarande mån.
232 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv
Ett EU-medlemskap innebär i jämförelse med EES-avtalet en omedelbar statsfmansiell belastning i form det nettobidrag som Sverige skall betala till EU. av Samtidigt är ett medlemskap det alternativ ger de bästa förutsättningarna som för tillväxtfrämjande investeringar. Ett medlemskap i EU ställer vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, vilket kan påverka skatteintäkterna. Det handlar dels om mervärdeskatten, dels punktskatter på tobak, alkohol och mineraloljor. Varken EG eller EMU om
hindrar däremot att ett land behåller, höjer eller sänker skattetrycket. Tekniskt sett kan Sverige ha vilket skattetryck som helst men konkurrensen mellan länderna kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realiteten kan ha. Sannolikt blir pressen att sänka skattetrycket störst om Sverige
står utanför gemenskapens samarbete. Vår bedömning är att den pågående strukturomvandlingen fortsätter och att den kan väntas påskyndas något av EES-avtalet och medlemskap. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunderskott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns idag att återställa en balansen i statens budget kommer under närmaste åren enligt vår bedömning att spela långt större roll för de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd en än de krav EG-samarbetet ställer.
Vi konstaterar att det finns osäkerhet i beräkningar och antaganden beträffande utvecklingen i den svenska ekonomin och utvecklingen i EU-länderna. Vår bedömning är emellertid att ett medlemskap ger de bästa ekonomiska förutsätt-
ningarna för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Avslutning
Samarbetet inom den europeiska gemenskapen är under ständig utveckling. Jämförelser görs vid viss tidpunkt mellan förhållanden i Sverige och
som en förhållanden i EG kan därför snabbt bli inaktuella. Med EES-avtalet påverkar
Sverige utvecklingen inom EG något endast ett medlemskap kan ge fullt
men
inflytande över besluten och utvecklingen. På framför allt två områden inom
för vårt utredningsuppdrag ställs stora förväntningar inom EG på aktiv ramen svensk medverkan. Det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män samt arbetet med att förbättra villkoren för människor med funktionshinder. Utifrån det underlag som vi har haft tillgång till är vår sammantagna bedömning att ett medlemskap ger Sverige den bästa ekonomiska tillväxten. Det ger förutsättningar för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.
EG:s påverkan på frågor social välfärd och jämställdhet är till största delen
om indirekt och gör sig gällande i samtliga tre alternativ.
Den största fördelen med ett medlemskap ser vi i möjligheten att få inflytande över besluten. EES-avtalet ger Sverige vissa möjligheter att påverka, med-
lemskapet ger inflytande över besluten.
Reservation
Reservation Lena Gonäs och
av Margareta
Persson
Vi delar inte utredningens bedömning de konsekvenser uppstår vid ett
av som svenskt medlemskap i EGEU. Medlemskapet kommer att medföra betydande nettokostnader för svensk Samhällsekonomi på kort och medellång sikt med stora påfrestningar som följd på den sociala välfärden och jämställdheten. Effekterna på lång sikt i form av kostnader och intäkter finns det inga möjlig-
heter att på ett tillförlitligt sätt uppskatta. En orsak är naturligtvis att EU:s utveckling är oklar. Den kan gå mot en ekonomisk och monetär union med en
enda valuta och där målet stabila priser överordnas alla andra mål. Den kan
också gå mot en ren federal statsbildning där som EU-kommissionens ordförande Delors uttryckt det, 80 % av alla viktiga sociala och ekonomiska beslut kommer att tas i Bryssel. I det scenariot begränsas givetvis utrymmet för natio-
nell politik. Reservationen behandlar två områden. Utredningens underskattning av medlemskapets nettokostnader. 2. Konsekvenser för den social välfärden och jämställdheten.
Underskattning av medlemskapets nettokostnader
Vi koncentrerar vår framställning till skillnaderna mellan EES-avtalet och EGEU-medlemskap. Utredningens bedömning är att de ekonomiska kostnader uppstår vid ett
som
medlemskap i EGEU, i förhållande till EES-avtalet, uppvägs av ökade intäkter från de ytterligare direktinvesteringar kan tänkas uppstå vid medlem-
som ett
skap. Eventuella anpassningsbehov inom den offentliga sektorn förutsättes ske
genom skatteförändringar, avgiftshöjningar eller minskad service och minskade förmåner. Dessa beslut betraktas av utredningen nationella avvägningar som
234 Reservation
ändå måste ske och således orsakade av medlemskapet. som Vi att redan de pågående nedskärningarna inom den offentliga menar nu sektorn är mycket påfrestande. Att driva på denna omvandling ytterligare innebär problem för stora grupper som behöver vård och omsorg. Medlemsavgifterna till EU skall betalas omedelbart, vilket leder till snabbt ökande bud-
getunderskottnedskärningar. Först några år kan eventuella intäkter komma
om
att registreras. Medlemskapet kommer därigenom att fungera som en pådrivande
faktor för att skära ned den offentliga sektorn och öka de klass- och könsvisa
skillnader i samhället. Utredningen baserar sina slutsatser på framför allt två rapporter, Sveriges
ojfentliga sektor i europeisk konkurrens konsekvenser av EES-avtalet och
medlemskap i EGEU, bilaga 6 till utredningen och Sveriges Val, EG och direktinvesteringarna, bilaga 7 till den samhällsekonomiska utredningen. Studien den offentliga sektorn baseras till avgörande delar på resultat från rapporten av om direktinvesteringarna.
Dessa två studiers resultat och i synnerhet den direktinvesteringarna är
om
därför helt centrala för utredningens slutsatser. Detta är mycket allvarligt
eftersom studierna i fråga är så osäkra och bygger orealistiska förutsätt-
ningar. Våra avvikande bedömningar när det gäller de ekonomiska övervägandena kan
sammanfattas i följande punkter:
Utredningen underskattar grovt den omedelbara och säkra strukturella
belastningen på statsfinanserna och bytesbalansen medlemsavgiften på
som omkring 20 miljarder kronor år, eller drygt 1 % BNP, medför. Alla de per av möjliga skatteförändringar, avgiftshöjningar och nedskärningar som anvisas för finansieringen medlemsavgifterna är eller bör redan vara intecknade för att av minska det nuvarande underskottet i statsbudgeten.
Den statsfmansiella belastningen vid ett medlemskap förstärks ytterligare intäktsminskningar på mellan 20 och 30 miljarder kronor som kan bli effek-
av
den nödvändiga anpassningen och punktskatter vid ett med-
ter av av moms lemskap.
Därtill kommer att de kostnader är underskattade, som uppkommer som följd den ökade alkoholkonsumtionen vid ett medlemskap. De samhällsekono-
av miska studier gjorts alkoholens kostnader pekar mot totala kostnader som av kring 100 miljarder kronor i dag och att kraftiga prissänkningar skulle öka de samhällsekonomiska kostnaderna. Utredningen berör inte de kostnader som den ökade alkoholkonsumtionen medför, trots att de utgör viktig beståndsdel i en
kalkylen medlemskapets kostnader och intäkter. Istället för de 2-5 miljarder
av
kronor är angivna i bilaga 6 ligger den årliga kostnadsökningen sannolikt
som
betydligt högre. Detta framgår av bedömningar som gjorts av socialmedicinska och sociologiska forskare. I dessa skattningar ingår då ingen prissättning av det ökade lidande är förenat med alkoholmissbruk; ökad våldsbrottslighet,
som
Reservation 235
kvinno- och barnmisshandel, fosterskador, familj eupplösning, lägenhetsbråk och
trafikolyckor. Vi anser att svensk och internationell alkoholforskning övertygan-
de belagt de samband som ligger till grund för vår bedömning. 4. Mot de beräknade kostnaderna skall ställas intäkter. Den viktigaste intäkten
enligt utredningen, uppkommer genom ökade direktinvesteringar. De beräkningar som dessa kalkyler baseras på är ytterligt osäkra. I bilaga 7 till den samhällsekonomiska EG-konsekvensutredningen skriver författarna följande:
Osäkerheten förknippad med kvantitativa skattningar gör att tyngdpunkten i rapporten ligger på kvalitativa resonemang, dvs. slutsater i vilken riktning effekterna om går. De kvantiñeringar som ändå genomförs ska uppfattas illustrationer som av möjliga utfall snarare än prognoser. s. 10 bilaga
Utredningsmaterialet är därför inte prognoser utan närmast teoretiska räkne-
exempel. Trots dessa klargörande anger författarna i rapporten senare procentsatser som på hundradelen när anger skillnaden mellan olika alternativ när det gäller investeringsflöden och BNP-tillväxt. Kvantifieringarna saknar egentligen relevans och har också starkt kritiserats oberoende expertis på området. av
Resonemangen förs i två steg. Först behandlar författarna hur direktinveste-
ringarna kan tänkas utvecklas och därefter bedömer påverkan på man sam-
hällsekonomin. Man för en lång diskussion kring hur investeringarna kan tänkas utvecklas i de olika alternativen. Men den enda faktiska undersökning
som
behandlar frågan om hur de utländska företagens investeringsvilja skulle skilja sig vid ett EES-alternativ i förhållande till medlemskap visar på mycket blygsamma skillnader.
Det andra ledet i undersökningen består av en simulering av vilka effekter som kan tänkas uppstå på samhällsekonomin vid olika antaganden direktinvesteom ringarnas utveckling under tioårsperiod. Här tillförs ytterligare antaganden en som gör det än mer befogat att tala resultaten räkneexempel och illustom som rationer. Resultaten presenteras på detaljeringsnivå på intet sätt står i en som
proportion till graden av säkerhet i data. Reservationerna är glömda. Dessa räkneexempel ligger därefter i bilaga 6 om den offentliga sektorn
som
underlag för de beräknade intäkterna från direktinvesteringarna på mellan 7 och
30 miljarder kronor år. Det i utgångsrapporten illustrationer
per som var av
möjliga utfall blir därigenom fakta och underlag för utredningens ställningstaganden. Vi anser att dessa räkneexempel inte är än illustrationer
mer av möjliga utfall och att de definitivt inte kan användas underlag för beslut på som det sätt som skett av utredningen. 5. Vi konstaterar således att säkra beräkningar låter sig göras medlemsavav gifterna på kort sikt till EGEU. På längre sikt kan ytterligare avgiftshöjningar
aktualiseras. Någorlunda säkra beräkningar går även att göra bortfallet
av av
skatteintäkter vid medlemskapet samt att medlemskap helt underminerar grunden för svensk alkoholpolitik med stora kostnader och sociala skadeverkningar
som
följd. De sammanlagda kostnaderna uppgår till minst 50 miljarder kronor
per
236 Reservation
år Fölster, Lindström 1993. Mot dessa kostnader sätter utredningen förmodade
vinster ett medlemskap som grundas mycket osäkra kalkyler.
av
6. Vi att utredningen alltför lätt förbigått de sociala kostnader som är
anser
förenade med skatteförändringar, avgiftshöjningar och nedskärningar av social service och sociala förmåner måste till för att neutralisera den belastning
som
statsfmanser och bytesbalansen vid ett medlemskap. Som som uppkommer exempel kan nänmas den i bilaga 6 föreslagna höjningen av fastighetsskatten. Ytterligare höjningar boendekostnaderna kan enbart ske till priset av sänkt
av boendestandard för hushållen och övergivande den sociala bostadspolitikens av mål. 7. Utredningen att det vilar osäkerhet kring EES-avtalet som skulle menar en hindra företag från att investera i Sverige. Såvitt vi kan förstå har frihandelsav-
tal alltid varit uppsägningsbara. Sverige har i 20 år haft frihandelsavtal med EG, varit uppsägningsbart. Detta har inte negativt påverkat investeringarna och
som avtalen har inte eller ifrågasätts. Utredningen överbetonar EESsagts upp ens avtalets osäkerhet.
Vår bedömning är att ett medlemskap i EGEU medför oacceptabla samhällsekonomiska påfrestningar på kort och medellång sikt och detta i ett läge endast kan jämföras med 1930-talets depression. De ökade påfrestningarna
som drabbar hårdast befolkningsgrupper med små ekonomiska marginaler, med stort
behov offentlig service, med osäker anknytning till arbetsmarknaden.
av resp. 9. Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att medlemskap i EGEU under
de förutsättningar är aktuella utgör ett hot mot jämställdheten mellan
som nu
män och kvinnor. Fortsatta nedskärningar den offentliga sektorn drabbar
av
kvinnornas sysselsättning, liksom den offentliga service de är beroende av
som för att kunna förvärvsarbeta.
2. Konsekvenser för den sociala välfärden och
jämställdheten
En förändrad välfärd
Av bilaga 6 framgår att kostnaderna för ett medlemskap inte kommer att kunna
täckas fullt ut. Hur underskottet skall betalas är en nationell politisk fråga, författarna till bilaga 6 liksom utredningen. Vi anser att detta är en lek
menar med ord. Medlemskapet kommer att leda till ökade kostnader för statskassan.
Dessa kostnader måste finansieras och risken är uppenbar att de besparingar ocheller avgiftshöjningar då sker drabbar dem redan är mest sårbara
som som
och befinner sig längst ut i marginalen på arbetsmarknaden.
Redan EES-avtalet riskerar att leda till ökade klasskillnader. Dessa tendenser förstärks medlemskapet. När verksamheter vars lönenivåer ligger högt genom i Sverige relativt andra länder utsätts för konkurrens antas detta leda till en ökad
Reservation 237
lönespridning. De som har s.k. lågkvalificerade arbeten inom den offentliga
sektorn kommer att möta detta i form av en långsammare löneutveckling än de
privat anställda. Medlemskapet antas medföra en ökning av svart arbetskraft,
vilket även kan hålla lönenivåerna nere. Vidare påtalar man att fattigdomen
kommer att Öka vid ett medlemskap. Vid ett genomförande av EMU kommer sannolikt arbetslösheten att stiga långsiktigt, och den s.k. hysterisiseffekten
innebära att stora grupper permanent utestängs från arbetsmarknaden. Utredningen har inte behandlat dessa problem. I en utredning skall belysa som konsekvenserna ur välfárdssynpunkt vid olika anslutningsalternativ borde dessa effekter ha uppmärksammats mer. De kommer på sikt att förändra förutsättningarna för den svenska välfárdsmodellen. Riskerna för ett permanent tvåtre-
djedelssamhälle ökar, närmare anknytningen blir till EU. Farorna måste ställas i relation till de förväntade vinsterna. Välfärd svensk synvinkel är inte
ur enbart pengar, det handlar om en jämlik fördelning och en solidarisk människosyn. Dessa värden riskerar att undermineras genom den ekonomiska anpass-
ningen till EU. Även vid ett utanförskap skulle Sverige på olika sätt vara tvungen att anpassa
sig efter marknadens villkor, det är dock synnerligen oklart på vilket sätt och
i vilken omfattning.
Funktionshindrade
Människor med olika former av funktionshinder är mer än andra beroende av
en väl fungerande offentlig sektor. Besparingar, nedskärningar, effektiviseringar
etc. drabbar mest de personer som har störst behov av service. Funktionshindra-
de har ingen valfrihet, man kan helt enkelt inte välja bort sitt behov av stöd utan
att följden blir direkt försämrad livskvalitet. Redan i dag genomförs kraftiga
avgiftshöjningar inom den sociala sektorn, avgifter som just drabbar de som
behöver servicen. Många upplever i dag att service både försämras och blir kraftigt dyrare. Vid ett medlemskap föreligger en uppenbar risk att statsbudgeten får ett bortfall på 50 miljarder kronor, medan de förväntade inkomstökningarna är osäkra. De nedskärningar och avgiftshöjningar som denna förändring kan
komma att driva fram innebär en påtaglig risk ur handikappsynpunkt. Detta har utredningen helt försummat. Även direktinvesteringarna skulle öka vid
om ett
medlemskap och sikt innebära en tillväxt av BNP, så riskerar de som behöver den offentliga sektorns stöd mest att betala denna osäkra framtidsinvestering. Formellt kan man säga att det handlar om nationella prioriteringar,
men mer statskassan urholkas pengar destor större blir riskerna.
Det är viktigt att påtala den oro som finns inom den svenska handikapprörelsen
för att ett medlemskap skulle påverka synen på funktionshinder i Sverige. Den katolska socialläran har en helt annan syn på funktionshindrades individuella
238 Reservation
rättigheter, dvs. utgår från att familjen ger det grundläggande stödet. Den man funktionshindrade betraktas inte som en individ med egna rättigheter. Om man tror att skall kunna påverka EU-länderna med den svenska synen, så kan man också motsatsen inträffa; att får europeisk syn handikappfrågorna. en mer
Kvinnors arbete och jämställdheten
Utredningen har uppdrag att bedöma konsekvenser för jämställdheten vid som de olika integrationsalternativen. Genom att inte närmare analysera de risker är knutet till ett medlemskap när det gäller t.ex. kvinnors framtida arbetssom marknadsmöjligheter har utredningen enligt vårt förmenande inte fullgjort sitt uppdrag. De förväntade ökningarna i statsbudgetens underskott kan enligt bilaga 6 om den offentliga sektorn, mötas olika sätt:
Effektivisering och rationalisering; som leder till produktivitetsutveckling.
- Koncentrerat serviceutbud; där verksamheter läggs ned eller minskar i om- fattning.
Ändringar som innebär större barngrupper, färre anställda, vilket redan
leder till försämrad kvalitet. Långsammare löneutveckling; lägre lön för lågutbildade kvinnor. - Avgifts- och skattehöjningar; ökad klasskiktning i efterfrågan. - Vilka effekter dessa förändringar leder till vet vi fortfarande väldigt lite om, trots att de redan genomförs för fullt i de flesta kommuner. De införs på den nu del arbetsmarknaden traditionellt är kvinnornas och påverkar både av som serviceutbud och efterfrågan på arbetskraft. Sett i förhållande till andra länder går dessa åtgärder in på de sektorer som är unika för den svenska välfärdsstaten; utbildning, vård och omsorgsarbetet för och gamla. Skillnaderna i offentlig konsumtion mellan Sverige och EGunga länderna kan främst hänföras till det område som kallas social offentlig konsumtion, dvs. socialtjänst barnomsorg och äldreomsorg samt sjukvård. Omfattningen dessa verksamheter har ett direkt samband med kvinnors arbetsmarkav nadsdeltagande. I många andra länder utförs dessa tjänster i privat regi som oavlönat arbete av kvinnorna i hemmen. Höjda avgifter minskar efterfrågan. Avgiftshöjningarna sker nu främst inom de områden där avgifterna täcker mindre del kostnaderna. Resultatet är en av
att höginkomsttagaren fortfarande efter avgiftshöjningar kan erhålla en skatte-
subventionerad tjänst låginkomsttagaren inte längre har råd att efterfråga. som Vi kommer därigenom att möta en omfördelning från låg- till höginkomsttagare när det gäller konsumtion av offentliga tjänster. Dessa mekanismer kommer att innebära att de lågavlönade kvinnorna får problem med att både behålla eller finna nya arbeten samt efterfråga vård och
Reservation 239
omsorgstjänster.
Budgetunderskott och krav på nedskärning av de offentliga utgifterna är ingenting nytt. I EG-länderna har denna process pågått länge. Erfarenheter från dessa länder pekar på att kvinnorna tryckts ut mot marginalen av arbetsmarknaden.
I en nyligen publicerad rapport om förhållandena för kvinnor på arbetsmarknaden i EG rapporteras att de kvinnor som blivit arbetslösa i t.ex. i samband med olika strukturförändringar haft oerhört svårt att få ett nytt arbete, många har
blivit långvarigt arbetslösa Meulders D., Plasman R., Stricht V.V. 1993.
Många av de nya arbetena är tillfälliga, de flesta deltidsarbete och ofta på kort deltid. En differentiering bland kvinnorna, som författarna av bilaga 6 anger som
resultat av de nya produktionsformerna inom tjänstesektorn, är sarmolik. Skillnaderna mellan de som har utbildning eller som kan vidareutbilda sig inom sitt arbetes ram och de som inte har denna möjlighet kommer också troligtvis att bli
större. Många kvinnor som i dag arbetar med olika typer av omsorgsverksamhet kommer att utföra sitt arbete som anställda av privatpersoner i deras hem. Privatiseringen riskerar att gå hand i hand med en klassvis differentiering och alltmer likna utvecklingen i många länder på kontinenten. Offentliga sektorn har varit en avgränsad del av arbetsmarknaden där kvinnor varit en attraktiv arbetskraft. Vid internationella jämförelser finner vi att
högre andel sysselsatta i offentlig verksamhet högre är sysselsättningsnivån
för kvinnor Furåker B. 1993. Den svenska eller skandinaviska välfärdsmodel-
len är exempel detta. Staten har givit förutsättningar för kvinnors lönearbete som barnomsorg, särbeskattning och föräldraomsorg. Genom att dessa förutsättningar undermineras minskar många kvinnors ekonomiska försörjningsmöjlig-
heter. Svenska studier av industriomvandlingen har visat att kvinnor som förlorat ett industriarbete haft en alternativ arbetsmarknad i den offentliga sektorn. I dag finns inte detta alternativ. I stället sker en omfattande omvandling av både
industri och tjänstesektorn. Det finns en uppenbar risk att de kostnader som följer av ett medlemskap kommer att leda till drastiska förändringar av den offentliga sektorns verksamhet och därmed kvinnors möjligheter till lönearbete
framöver. Utredningen kommer fram till slutsatsen att medlemskapet inte kommer att
medföra några större ekonomiska belastningar. Vi menar att en lika sarmolik bedömning är att medlemskapet kan innebära omfattande belastningar på de
offentliga budgetarna på kort sikt och medellång sikt som motsvarar 50 miljarder kronor. Detta skulle kunna innebära en sänkning av sysselsättningsnivån inom den offentliga sektorn på ett par hundra tusen anställda.
240 Reservation
Sammanfattning
Med ovanstående som grund reserverar oss mot utredningens slutsatser om de olika alternativens för- och nackdelar. Vi finner tvärtemot utredningen att kostnaderna för ett medlemskap sannolikt kommer att överstiga på såväl kort som medellång sikt de intäkter som är möjliga att förutse. Dessutom har man vare sig analyserat eller vägt de konsekvenser som uppstår vid de olika alternativen, när det gäller ökad klasskiktning och ojämlikhet. Vi finner det därför
anmärkningsvärt att utredningen så entydigt uttalat sig för medlemskap.
Referenser
Abrahamsson, P. 1993: Socialpolitikmodeller i Europa: forskelle og konvergens, Nordisk Sosialt Arbeid 11993, s. 3-14.
Access to Coaches 1991: Transport for People with Mobility Handicaps,
CEMT, Paris.
Access to Taxis 1992: Transport for People with Mobility Handicaps, CEMT,
Paris. Acker, 1992: Kvinnors och mäns liv och arbete, SNS Förlag, Stockholm.
Andersen, A., Carlsen, S. 1991: Godt begynt... Likestillingsrapport
- om arbejdet med regeringens handlingsplan for ligestilling 1987-1990, Ligestillingsrådet, Köpenhamn. Andersson, T. 1993: Den svenska industrins expansion i utlandet i Andersson, T. red. Den långa vägen den ekonomiska politikens begränsningar och -
möjligheter att föra Sverige ur 1990-talets kris, Industrins Utredningsinstitut
IUI, Stockholm.
Andersson, T., Fredriksson, T. 1993: Sveriges val, EG och direktinvestering-
arna. Rapport till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, bilaga Allmänna förlaget, Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet 1993: Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet - återtâgets artionde Ds 1993:8, Stockholm.
Asslani, M. 1992: En demografisk bild förändringarna kvinnornas
av av situation i Iran efter den islamiska revolutionen, Stockholms universitet: stencil.
Bernitz, U. red. 1993: Vad betyder EG En lärobok om den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockholm.
Breidensjö, M. 1993: Mot bättre arbetsmiljö om EG, arbetsmiljö, standardi-
sering, TCO, Stockholm.
242 Referenser
Bulmer, S., George, S., Scott, A. ed. 1992: The United Kingdom and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London. Bynoe, I., Oliver, M., Barnes, C. 1991: Equal Rights for Disabled People,
for law, Institute for Public Policy Research, London.
The case a new
Byre, A. 1992: EC Social Policy and 1992. Laws, and materials, Klu-
cases wer, Deventer, Nederländerna. Callender, C. 1991: Womens participation in actions co-financed by the European Social Fund, Institute of Manpower Studies, Brighton. Cecchini, P. 1988: Europas inre marknad 1992, SNS Förlag, Stockholm. Chassard, Y. 1992: The Convergence of Social Protection objectives and
Policies: A New Approach in Social Europe, Supplement 592, EG-kommissio-
nen, Bryssel.
Chassard, Y., Quintin, O. 1992: Social Protection the European Communi- Towards of policies, International Social Security Review ty: a convergence Vol.45, 1-292, S 91-108, Geneva. Clayton, S., Crosby, F. 1992: Justice, Gender and Afñrmative Action, The University of Michigan Press. Croxen John, M. 1988: The Vocational Rehabilitation of Disabled Women in
the European Community, Programme of Research and Actions for the Social
Integration of Disabled People, V60089, Bryssel.
Dahlberg, A. red. 1992: Kvinnoforskare kvinnorna och Europa, Konom ferensrapport, Stockholm.
Daunt, P. 1991: Meeting Disability, A European Response, Cassell, London.
Det Ekonomiske Sociale Utvalg 1989: Sociale Aspekter af det indre mar-
og ked, Bryssel. Dreyfus, F-G., Morizet, J., Peyrard, M. ed. 1993: France and EC Membership Evaluated. Pinter Publishers, London.
Due, J., Madsen, Strøby Jensen, C. 1992: EF den sociale dimension. En
Jurist- Ökonomforbundets Forlag, Danmark.
sociologisk analyse, og
ECRS 1992: The Status of Deaf Women, Bryssel.
EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: Band Social trygghet, ömsesidigt erkännande yrkesbehörighet, EES-avtalets bilagor VI och VII, Allmänna
av förlaget, Stockholm.
Referenser 243
EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: Band Hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsrätt samt lika behandling för kvinnor och män, miljö, EES-avtalets
bilagor XVIII och XX, Allmänna förlaget, Stockholm. EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: band Produktansvar, energi, fri
rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt, immateriell äganderätt, konsument-
skydd, statistik, EES-avtalets bilagor III, IV, V, VIII, XVII, XIX och XXI, Allmänna förlaget, Stockholm. EG-kommissionen l988a: Report the Implementation of the Council Reon commendation on the promotion of Positive Action for Women, Bryssel. EG-kommissionen 1988b: Positive Action Programme for Female Staff of the
Commission, Bryssel.
EG-kommissionen 1990a: Mothers, Fathers and Employment, Bryssel.
EG-kommissionen 1990b: Families and Policies Evolutions and Trends in
-
1988-1989, Bryssel.
EG-kommissionen 1990e: Jämställdhet mellan kvinnor och män EG:s tredje handlingsprogram 1991-1995. EG-kommissionen 1990d: Childcare in the European Communities 1985-1990,
Women of Europe supplements, Bryssel.
EG-kommissionen 1990e: The Impact of the Completion of the Internal
Market on Women in the European Community, Bryssel.
EG-kommissionen 19901: The labour Market. Initiatives and texts adopted in the social field 1990, Social Europe 390, Bryssel.
EG-kommissionen 199 1a: Europe against Public Health: Initiatives and
cancer. texts adopted in 1990, Social Europe 191, Bryssel. EG-kommissionen 1991b: The European Social Fund, Social Europe 291, Bryssel.
EG-kommissionen 1991c: Equal opportunities for women and Social
men,
Europe 391, Bryssel.
EG-kommissionen 1991d: The Impact of the Single Market Womens Em-
on
ployment in the Textile and Clothing Industry, Social Europe, Bryssel.
EG-kommissionen 1991e: Eurobarometer Life Styles the European Com-
-
munity, Bryssel.
EG-kommissionen 19911: Women and Men of Europe Today attitudes towards Europe and Politics, Women of Europe Supplements, Bryssel.
244 Referenser
EG-kommissionen 1992a: First report on the application of the Community Charter of the Fundamental Social Rights of Workers, Social Europe 192, Bryssel. EG-kommissionen 1992b: The 1991 Social Year, Social Europe 292, Bryssel. EG-kommissionen 1992c: Social security for persons moving within the Community, Social Europe 392, Bryssel. EG-kommissionen l992d: Mod et Solidaritetens Europa KOM92542, Bryssel. EG-kommissionen 1992e: Employment in Europe, Luxemburg. EG-kommissionen 1992i: NOW Implementation, Bryssel. - EG-kommissionen 1992g: Report by the Commission to the European Parliament and the Council the implementation and results of the HELIOS proon 1988-1991, SEC921206 final, Bryssel. gramme EG-kommissionen 1992h: Statistical Data Concerning the Participation of Women in Political and Public Decision-making, Bryssel. EG-kommissionen 1992i: Employment Equality and Caring for Children, Bryssel. EG-kommissionen l992j: Professional mobility Europe, family aspects and business practices, Bryssel. EG-kommissionen 1992k: The regulation of working conditions the Member States of the European Community, Volume Social Europe, supplement 492, Bryssel. EG-kommissionen 19921: The of social protection objectives and convergence policies, Social Europe, Supplement 592, Bryssel. EG-kommissionen l992m: Den framtida utvecklingen av den gemensamma transportpolitiken, EG:s vitbok om transportpolitik, Bryssel. EG-kommissionen 1993a: Implementation of the Third Action Programme on Equal Opportunities 1991-1995, Bryssel. EG-kommissionen 1993b: Employment Europe, Bryssel. EG-kommissionen 19930: 1993: European Year of Older People and Solidarity between generations. Social Europe 193. EG-kommissionen 1993d: Second report on the application of the Community Charter of the Fundamental Rights of Workers, Social Europe, Supplement 193, Bryssel.
Referenser 245
EG-kommissionen 1993e: Evaluation of Womens Involvement European
Social Fund Co-financed Measures 1990, Social Europe, Supplement Bryssel.
EG-kommissionen 1993f: Green Paper. European Social Policy. Options for the Union, COM93551, Svensk översättning utges av arbetsmarknads- och socialdepartementen.
EG-kommissionen 1993g: Growth, Competitiveness, Employment. The Chal-
lenges and Ways Forward into the 2lst Century, White Paper, COM937OO
final, Bryssel.
EG-kommissionen 1993h: Communication concerning the application of the
Agreement on Social Policy, presented the Commission to the Council and
to the European Parliament, den 15 december 1993.
Elmér, 1989: Svensk socialpolitik, Liber AB, Stockholm.
ER-consultants 1990: An Evaluation Study of Positive Action in Favour of Women, EG-kommissionen, Bryssel. ERASMUS Directory 1993: Office for Official Publications of the European Communities, Luxemburg.
Esping-Andersen, G. 1990a: The Three Worlds of Welfare Capitalism,
TJ Press, Padstow. 1990b: The Three Political Economics of the Welfare State, International -,
Journal of Sociology, vol. no. 20, nr s. 92-123.
ETUI 1987: Women and Trade Unions in Western Europe, Bryssel. Eurodiagnostic, februari 1993.
European Human Rights Foundation 1993: Homosexuality: A European Community Issue, Waaldijk, K., Clapham, A. red. Kluwer Academic Publishers,
Dordrecht.
Eurostat 1993a: Social Protection Expenditure and Receipts 1980-1991, Luxemburg.
Eurostat 1993b: EES i siffror, SCB, Stockholm.
Eurostat 1993e: Rapid reports women the European Community. Popula-
tion and social conditions, No 10. FKF Debatt 1993: De ekonomiska trygghetssystemen i ett historiskt och -
internationellt perspektiv, Försäkringskasseforbundet, Stockholm.
246 Referenser
Flötten, T. 1992: Funksjonshemmede i Europa, Fagbevegelsens senter for
forskning, utredning og dokumentasjon, FAFO-rapport nr. 139, Oslo.
Foreign Press Center, Japan 1993: Public Opinion Survey on Sexual Equality, stencil. i
Francioni, F. ed. 1992: Italy and EC Membership Evaluated, Pinter Pub-
lishers, London.
Gardeström, L. 1981: Leva med handikapp, Villkor Samhällsstöd, Hakan
- Ohlssons Förlag, Stockholm.
Gonäs, L. 1991: En fråga om kön: Kvinnor och män i strukturomvandlingens
spår, Arbetslivscentrum, Stockholm. Gustafsson, S. 1988: Income Taxes and Womens Economic Dependency A - Comparison of West Germany and Sweden, Arbetslivscentrum, Stockholm. Göransson, B. 1992: Gemenskapen och välfärden, TCO, Stockholm. Handikappförbundens Centralkommitté 1990: Det här är HCK, HCK:s kon-
torstryckeri, Stockholm.
Handikappförbundens samarbetsorgan 1993: Svenskt handikapparbete i ett EG-perspektiv, Rapport Stockholm.
HANSE 1993: Varje fråga har en handikappaspekt, HANSE:s slutrapport till regeringen S 91:13, Stockholm.
Hansson, G., Stenelo, L.-G. red. 1990: Makt och internationalisering, Carlssons, Stockholm. Heyer, R. 1992: EF:s sosialpolitikk etter Maastricht-motet: Mot en europeisk velferdsstat Internasjonal Politikk 503, s. 323-334.
Höjer, K. 1952: Svensk socialpolitisk historia, P.A. Norstedt Söners förlag,
Stockholm.
Hörburger, H. 1990: Europas Frauen fordern mehr Die Soziale Dimension
-
des EG-Binnenmarktes am Beispiel der speziñschen Auswirkungen auf Frauen, Hans Böckler Stiftung, Marburgzschuren.
Jacobsson, R. 1992: Frågor och svar om: Kvinnor och Europa, Civilingenjörsförbundet, Stockholm. Jagrén, L. 1993: De dominerande storföretagen i Andersson, T. red. Den
långa vägen den ekonomiska politikens begränsningar och möjligheter att föra
-
Sverige 1990-talets kris, Industrins Utredningsinstitut, IUI, Stockholm.
ur
Referenser 247
J ortay m.fl. 1991: Evaluation of the Impact of the single markets Completion on Womens Employment in the Banking Sector, EG-kommissionen, Bryssel. J ämställdhetsombudsmannen 1993: Positive Action Jämställdhetsarbete inom - EG, Stockholm. Jämställdhetsombudsmarmen 1993: Fast i kassan en studie av dagligvaru- handeln, Stockholm. Jörgensen, C.E. 1992: EG:s miljöpolitik inom kemikalieomrâdet, Naturskyddsföreningen, Stockholm. Keatinge, P. ed. 1991: Ireland and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London. Konsumentverket 1993: Hur påverkas konsumenterna av EES Stockholm. Konjunkturrádet l 992: Konjunkturrådets rapport 1992, Hans Tzson Söderström red., SNS Förlag, Stockholm. Korpi, W., Palme, 1993: Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning, Rapport till Ekonomikommissionens betänkande, Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16, Bilagedel 135-170, Alls. männa förlaget, Stockholm. Kvinnobilder 1991: En bok om kvinnor med handikapp, Almqvist Wiksell Förlag AB, Arlöv. Laffan, B. 1992: Integration and co-operation in Europe. UACES, London. Routledge, New York. Landstingsförbundet 1992: Landstingen och EG, Konsekvenser, Stockholm. Landstingsförbundet 1993: Välfarden och Europaintegrationen, Stockholm. Lauren, R., Lavén, H. 1992: Nya jämställdhetslagen, Publica, Stockholm. Lefebvre, MC. 1992: Evaluation of Womens Involvment in European Social Fund Coñnanced Measures in 1990, Bryssel. Leira, A. 1989: Models of Motherhood Welfare State Policies and Everyday - Practices: the Scandinavian Experience, Institut for samfunnsforskning, Oslo. Livsmedelsverket 1993: Vår föda 393. LO 1991: Lön och välfärd i ett internationellt perspektiv, Stockholm. LO 1993: Den europeiska välfárdsstatens framtid, rapport Jan Edling, av utgiven i samband med Europeiska Fackliga Samorganisationens konferens om social trygghet i Stockholm 13-14 maj 1993.
248 Referenser
LOTCO-kontoret, Bryssel: Nyhetsbrev under 1993.
Lundberg, L. 1993: Ekonomiska effekter av integration av varu- och tjänstemarknader i Europa i Bernitz, U. Vad betyder EG En lärobok om den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockholm.
Lundborg, P. 1991: Den nordiska arbetsmarknaden och europaintegrationen,
Söderling, I., Korkiasaari, red., i Migration och det framtida Norden, Åbo.
Lundborg, P. 1992: Svensk ekonomi och den fria arbetskraftsrörligheten. Rapport till Lángtidsutredningen 1992, SOU 1992:19, bilaga 18, Allmänna
förlaget, Stockholm. Lundborg, P. 1993: Arbetskraftens fria rörlighet i Europa i Bernitz, U. Vad betyder EG En lärobok den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockom holm. Lodemel, 1991: Sosialpolitikken i EF, Fagbevegelsens Senter for Forskning, Utredning Dokumentasjon, FAFO-rapport nr 111, Oslo. og
MacRae, D. 1992: Maternity Rights The experience of Women, PSI, Lon-
don.
Majone, G. 1993: The European Community between social policy and social
regulation. Journal of Common Market Studies, vol 31, s. 153-170. MccGwire, S. 1992: Best Companies for Women Britain°s Top Employers, - Pandora, London. Meehan, E. 1991: European Citizenship and Social Policies i The Frontiers of Citizenship, Vogel Moran red. s. 125-154. Macmillan, London.
Meerhaeghe, M.A.G. ed. 1992: Belgium and EC Membership Evaluat-
van ed, Pinter Publishers, London, St. Martins Press, New York.
Melander Stene, E 1993: Funksjonshemmede og norsk EF-anpassning, Fagbevegelsens Senter for Forskning, Utredning og dokumentasjon, FAFO-rapport
nr 145, Oslo. Meulders m.fl. 1991: Position of Women on the Labour Market Developments between 1983 and 1989-90, Bryssel. Meulders, D., Plasman, R. 1989: Women AtypicalEmployment, Bryssel.
Nielsen, R., Szyszczak, E. 1991: The Social Dimension of the European Community, Handelshøjskolens Forlag, Köpenhanm.
Nilsson, A. 1993: Kommunerna och EES-avtalet, Svenska Kommunförbundet och Kommentus Förlag AB, Stockholm.
Referenser 249
Nord 1990:109, Handikappades levnadsvillkor i Norden, Nordiska Rådet, Malmö. Nord 1991:36, Överenskommelser mellan de nordiska länderna inom arbetsmarknadsområdet, Nordiska Rådet, Köpenhamn. Nord 1993: Nordisk statistisk årsbok 1993, redigerad Nordiska statistiska av sekretariatet, Köpenhamn.
Nord 1993:26, De nya nordiska företagen, Nordiska ministerrådet, Köpenhamn.
Nordisk Sosialstatistisk Komité, NOSOSKO 1992: Sosial trygghet i de nordis-
ke land. Omfang, utgifter og finansiering 1990, Nordisk statistisk skriftserie nr. 58, Köpenhamn. Norska utrikesdepartementet 1992: Norsk velferd europeisk samarbeid, og delrapport till Europautredningen, Oslo. Nyström, B. 1992: EG och arbetsrätten, Publica, Stockholm.
Näsman, E. Falkenberg, E. 1990: Parental Rights the Work and Family
Interface, Arbetslivscentrum, Stockholm.
OECD 1993: The changing course of international migration, Paris.
Odhner, C-E. 1992: Ekonomi och i Europa vägen till EMU, Tidens pengar förlag, Stockholm. Odhner, C-E. 1993: Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad i EES -
och EU. Rapport till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, bilaga
Allmänna förlaget, Stockholm.
Olsson, S.E. 1990: Social Policy and Welfare State Sweden, Arkiv, Lund.
Olsson, 1993: Models and Countries the Swedish Social Policy Model
-
Perspective i Social Security Sweden and Other European Countries Three
-
Essays. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1993:51,
s. 15-43, Allmänna förlaget, Stockholm. Persson, 1993: Svenska kvinnor möter Europa Ekonomisk integration och social harmonisering ur ett kvinnoperspektiv, Rapport till Långtidsutredningen 1992, SOU 1992:19, bilaga 16, Allmänna förlaget, Stockholm.
Proposition 198788:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet.
Proposition 1991922170 om det Europeiska ekonomiska samarbetsomrádet,
del Proposition 1992932159. Stöd och service till vissa funktionshindrade.
250 Referenser
Proposition 199293:225. Godkännande av protokoll med justeringar av avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. om Pålsson, S., Quitzow, C.M. 1993: EG-rätten Ny rättskälla i Sverige, Publi- ca, Stockholm.
Regeringens förordningsmotiv 1992:8. Förordningsändringar med anledning av EES-avtalet. Utdrag Protokoll vid regeringssammanträde 1992-12-03.
ur
RFSL, faktablad Homosexuell samlevnad, augusti 1993.
Rupbery, Fagan, C. 1992: Occupational segregation Amongst Women and Men in the European Community, Bryssel. SAF 1992: EG, EES och arbetslivet regler i Sverige för företag och - nya anställda, Stockholm. Samhall mot är 2000 1991: Samhall, Tullinge. SCB 1991: Kvinnors och mäns arbetsmiljö, 1991:1, Stockholm. SCB 1992a: Om kvinnor och män i Sverige och EG, Stockholm.
SCB l992b: Man är chef, Stockholm.
SCB 1993: AKU, första kvartalet 1993. Schweitzer, C.C., Karsten, D. ed. 1992: The Federal Republic of Germany and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London.
Smyth, A. 1992: Strategies for the Promotion of Women politics, Universi-
College Dublin, Irland.
Socialdepartementet 1993: EG-domstolen och jämställdheten En rättsfalls-
översikt, Ds 1993:7, Stockholm.
Socialstyrelsen 1993: Health Care and Social Services Seven European
Countries, Modin-Tryck, Stockholm.
SOU 1991:46, Handikapp Välfärd Rättvisa, betänkande av 1989 års Handikapputredning, Allmänna förlaget, Stockholm. SOU 1991:67, Samhall i går, i dag, i morgon, Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1991:97, En väg till delaktighet och inflytande tolk för döva, dövblin-
da, vuxendöva, höselskadade och talskadade, betänkande av 1989 års Handi-
kapputredning, Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1992:19, Lángtidsutredningen 1992, Allmänna förlaget, Stockholm.
Referenser 25 1
SOU 1992:26, Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella
-
förhållanden, delbetänkande Utredningen socialförsäkringen och EG,
av om Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1992:52, Ett Samhälle för Alla, Handikapputredningens slutbetänkande, Allmärma förlaget, Stockholm.
SOU 1993:7, Löneskillnader och lönediskriminering Om kvinnor och män på
arbetsmarknaden, Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1993:30, Rätten till bistånd, delbetänkande av Socialtjänstkommittén,
Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1993:80, Statsförvaltningen och EG, betänkande Utredningen
av om
statsförvaltningen och EG, Allmänna förlaget, Stockholm.
SOU 1993:115, Social trygghet och EES, slutbetänkande Utredningen av om
socialförsäkringen och EG, Allmänna förlaget, Stockholm.
Statens Handikappråd 1992: Handikapprörelsen i Sverige, Stockholm.
Steiner, 1990: Textbook EEC-law, Blackstone Press, London. on
Streeck, W. 1993: Europeisk socialpolitik efter Maastricht: social dialog och subsidiaritet, Research Report No. Arbetslivscentrum, Stockholm.
Ståhl, A., Brundell-Freij, K., Makir, M. 1993: Anpassningen kollektivtra-
av
tiken i går, i dag, i TFB-rapport 1993:13, Transportforskningsbe-
morgon,
redningen, Stockholm.
Svenska Kommunförbundet 1992: Kommunala konsekvenser
av medlemskap
i EG, Kommentus Förlag AB, Stockholm.
Svenska Kommunförbundet 1993: Financing and Production of Social Welfare Services Some Local Level Impacts of Internationalization. Rapport från
-
seminarium i Bryssel i juni 1993 trender i europeiska socialförsäkrings-
om
system. Modin-Tryck AB, Stockholm.
TCO 1992: Demokrati och fackligt inflytande i integrerat Europa. Konett gressrapport 1993.
TCO 1993: Välfardspolitiska utmaningar tre europeiska traditioner. Kon-
gressrapport 1993.
TCO 1993: Kamp för ett socialt Europa. En debattskrift från TCO:s EG-rád.
Therborn, G. 1991: Staten och människornas välfärd i Utsikt Europa.
mot
Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs.
252 Referenser
Social Introduction, Georg Allen Unwin,
Titmuss, R. 1974: Policy: An
London.
The Welfare State, Georg Allen Unwin, London.
1976: Essays on
-,
of Womens Local Employment Initiatives in the Turner, C. 1991: Directory
Grant-aided the EEC Commission the Period 1987-
European Community by
1990, Bryssel.
1993: World Investment Report 1993: Transnational Corporations
UNCTAD
and Integrated International Production, New York.
Utrikesdepartementet 1990: Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten,
- 1990:3, Stockholm.
1992: Maastricht-fördraget Europeiska Unionen
Utrikesdepartementet om i korthet, Fakta Europa 1992:3, Stockholm.
1993: Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten, Utrikesdepartementet -
Fakta Europa 1993:3, Stockholm.
Handelsavdelning 1991: Den sociala dimensionen och Utrikesdepartementets Rapport från ett seminarium i februari 1991, Stockholm.
Europasamarbetet,
Handelsavdelning 1992a: Avtalet om Europeiska Utrikesdepartementets Ekonomiska Samarbetsområdet EES-avtalet februari 1992, Stockholm. -
Handelsavdelning 1992b: Romfördraget Fördrag om
Utrikesdepartementets -
upprättandet Europeiska ekonomiska gemenskapen.
av
Utrikesdepartementets Handelsavdelning 19920: Maastrichtfördraget-Fördra-
get om Europeiska unionen.
Handelsavdelning 1993a: Sverige-EFTA-EG 1992,
Utrikesdepartementets
Allmänna förlaget, Stockholm.
Handelsavdelning l993b: Ekonomiska konsekvenser av Utrikesdepartementets svenskt medlemskap i EGEU, Stockholm. ett
Handelsavdelning l993c: En marknad utan gränsfor-
Utrikesdepartementets -läget inom EG. En rapport från den interdepar-
maliteter och gränskontroller arbetsgrupen for utredning frågor gränskontroller och gränsfor-
tementala av om
maliteter i ett EG-medlemskapsperspektiv.
Vaiou, D. m.f. 1991: Women of the south European integration: problems
and prospects, Bryssel.
1993: Socialförsäkringar och EG, N erenius Santérus Förlag, Westerhäll, L. Göteborg.
Referenser 253
Wise, M., Gibb, R. 1993: Single Market to Social Europe: The European Community the 1990s, Longman Scientific Technical, Harlow, Storbritannien. Wissenschaftliches Zentrum fur Berufs- und Hochschulforschung der Gesamthochschule 1992: Student Mobility within ERASMUS 199191, Kassel.
Att läsa
Att förstå EG
Sveriges framtid i Europa. Viklund, Daniel Norstedts Juridik, 1993.
EG-boken Lagerkrantz, Johan och Nordlöf-Lagerkrantz, Ulla Publica, 1993.
EUROPA ABC Termer och förkortningar i Europasamarbetet. Bergström, Niklas Utrikesdepartementet 1993.
Europeiska gemenskapen
från idé till verklighet. - EG-delegationen i Sverige, 1992.
Fakta Europa
Arbetsmiljön och EG, 1991 Jordbrukspolitiken, 1991 Biståndet och EG, 1991 Regionalpolitiken, 1992 EES-avtalet i korthet, 1992 Maastrichtfördraget om Europeiska unionen i korthet, 1992 - EG:s smáföretagsprogram, 1993 Livsmedelspolitiken och EG, 1993 EG, kulturen och medierna, 1993
256 Att läsa
Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten, 1993
- Miljöpolitiken och EG, 1993
faktablad, nyhetsbrev, Vem vet vad och diverse broschyrer ingar Fakta Europa, heter Allt EG från sekretariatet för Europain-
i ett prenumerationspaket som om
formation.
I Europa
Sverige i ett EG-perspektiv.
Nilsson, Håkan Media Nova, 1993.
Megaexpress
En bok om EG. Bernhard, Patrik red. Kulturföreningen EPA, 1993.
och EG
Sverige
Europa hot eller möjlighet
Det nya - Färm, Göran Brevskolan, 1993.
Vad betyder EG
En lärobok om den europeiska gemenskapen.
Bernitz, Ulf m.fl. SNS Förlag, 1993.
Kommittédirektiv
Utredning om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid
olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen
Dir 1993:21
Beslut vid regeringssanunantråde 1993-02-18
Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg anför.
Mitt förslag Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Dinkelspiel, att en kommitté tillkallas
med uppdrag att belysa konsekvenser för den sociala välfärden och för jäm-
ställdheten mellan kvinnor och män vid olika former av svenskt deltagande i den
västeuropeiska integrationen.
Bakgrund
Den offentliga välfárdspolitiken i Sverige är i ett internationellt perspektiv väl
utvecklad. Den har också en stark folklig förankring. Idag sker en översyn av delar av välfárdssystemet. Syftet är att dämpa kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten men också att öka valfriheten och öppna möjligheter for fler verksamhetsformer. Grundtanken, att staten, landstingen och kommunerna har för den sociala välfärden, är emellertid inte ifrågaett ansvar satt.
Vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män har Sverige i ett internationellt perspektiv nått långt. Exempelvis är den kvinnliga förvärvsfrekvensen
högre än i något annat land samtidigt som nativiteten är bland de högsta i
Europa. Denna utveckling har en nära koppling till välfardssystemets utbyggnad
9 l3-lll2
258 Kommittédirektiv
under efterkrigstiden och i synnerhet sedan mitten av 1960-talet. Viktiga förutsättningar är föräldraförsäkringen, möjligheterna till tjänstledighet i samband med barns födelse och den väl utbyggda barnomsorgen. Svenska kvinnor och män har därmed goda möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap. I många länder där t.ex. offentligt finansierad äldreomsorg och barnomsorg samt föräldraförsäkring är mindre utbyggd, tas ett visst ansvar av frivilliga organisationer eller via försäkringslösningar. Dock tar kvinnor genom obetalt arbete ett stort ansvar för dessa uppgifter. Utbyggnaden av de sociala tjänsterna är därför av stor betydelse både för att erbjuda kvinnor förvärvsarbete och för att tillhandahålla tjänster som möjliggör för kvinnor att arbeta. Sverige har nyligen inlett förhandlingar med Europeiska gemenskaperna om ett svenskt medlemskap i EGEuropeiska unionen EU. I det samarbete och det regelverk Sverige härvid har att ta ställning till finns givetvis en rad aspekter som berör välfärds- och jämställdhetsfrågor. Dessa har i stor utsträckning redan
analyserats i samband med och omfattas av det framförhandlade EES-avtalet.
Som exempel kan nämnas att den nya jämställdhetslagen 1991:433 nu är anpassad till EG:s regelverk på jämställdhetsområdet. På området personers rörlighet kommer EES-avtalet bl.a. att innebära att Sverige ansluter sig till EG:s regelverk om social trygghet för personer som flyttar mellan länderna. Frågor om vilka förändringar i den svenska lagstiftningen som härvid kan aktualiseras, analyseras av utredningen S 1991:03 om socialförsäkringen och EG. Med utgångspunkt i förslag om ändring av det
svenska folkpensionssystemet som framlagts i ett delbetänkande har nya regler
utarbetats som trätt ikraft den 1 januari 1993 SFS 1992:1776, 1777. Utredningen arbetar nu vidare med övriga frågor om svensk socialförsäkringslagstiftning. Välfards- och jämställdhetspolitiken är även inom EG till övervägande del en fråga för de enskilda medlemsländerna nationell, regional eller kommunal nivå. EG-reglerna det sociala området fastställer huvudsakligen miniminivåer. Dessa utgör inget hinder för enskilda medlemsländer att föra en politik med högre ambitionsnivå. Sverige uppfyller redan de flesta av dessa minimiregler med god marginal. Samarbetet i övrigt inom EG på dessa områden utgörs huvudsakligen av program- och projektverksamhet. Detta gäller bland annat på handikappområdet. Utformningen av den svenska sociala välfärds- och jämställdhetspolitiken
kommer således inte att utgöra förhandlingsfrågor i de medlemskapsförhand-
lingar som nu inletts. Det hindrar inte att ett svenskt medlemskap i EGEU, eller ett beslut att stanna utanför, kan antas konsekvenser för Sveriges möjlig-
heter att fullfölja och utveckla välfärden och jämställdheten. Dessa möjligheter
påverkas i hög grad av de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett medlemskap respektive ett beslut att stå utanför. Utvecklingen måste därför belysas i ett dynamiskt perspektiv.
Kommittédirektiv 259
Den 1 juli 1991 lämnade den dåvarande regeringen in Sveriges ansökan om medlemskap i EG till ordföranden i EG:s ministerråd. Den 1 februari 1993 inleddes medlemskapsförhandlingarna. Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle att ta ställning till förhandlingsresultatet under år 1994. I den svenska debatten om ett närmare samarbete med EG har framkommit en osäkerhet om hur vår sociala välfärd och jämställdheten mellan kvinnor och män skulle komma att påverkas. Det är angeläget att dessa frågor analyseras och diskuteras, inte minst för att få underlag som belyser vad som i den svenska utvecklingen skulle styras av ett ev. EG-medlemskap och vad som i själva
verket är en följd av nationella prioriteringar och värderingar respektive av andra internationella åtaganden än ett EG-medlemskap. Då den offentliga sektorn ofta är glesbygdskommunernas största arbetsgivare är det betydelsefullt att analysen även ges en geografisk dimension. I detta arbete spelar de politiska partierna, parterna på arbetsmarknaden,
handikapporganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer, massmedier och andra opinionsbildare en viktig roll. Genom bl.a. delegationen för Europa-information och departementens egna informationsverksamheter stöder staten organisationslivets upplysningsverksamhet. I syfte att bidra till att dessa viktiga frågor belyses så allsidigt och grundligt som möjligt före folkomröstningen 1994 bör en kommitté tillkallas med uppgift att belysa konsekvenserna för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen.
Regeringen har den 28 februari resp. 4 februari 1993 beslutat att genomföra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin ivid bemärkelse resp. miljön, utrikes- och säkerhetspolitik samt överlåtelse av beslutsbefogenheter och tillämpning av subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen.
Ytterligare konsekvensutredningar kan komma att beslutas senare. De olika konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggningen av arbetet.
Uppdraget
Kommittén bör belysa vilka sätt den sociala välfärden och jämställdheten i Sverige kan komma att påverkas av att Sverige blir medlem i respektive står
utanför EG. Det är viktigt att undersöka huruvida villkoren for kvinnor och män eventuellt kommer att förändras på olika sätt i landets skilda delar. En central
uppgift är att söka klarlägga vad i EG-samarbetet som direkt påverkar den svenska politiken och vad som även i fortsättningen avgörs på nationell nivå. Av
stor betydelse i det sammanhanget är också hur de olika alternativen påverkar förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Kommittén bör på denna punkt samråda med utredningen om de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige olika former för deltagande i den västeuropeiska integratioav
260 Kommittédirektiv
nen.
På socialförsäkringens område är bland annat omfattningen av personers rörlighet mellan länderna av betydelse. Kommittén bör därför redovisa aspekter
migrationen. Kommittén bör vidare belysa om effekterna av rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen kan komma att påverkas av ett svenskt medlemskap i EG. Kommittén bör redovisa vilka befogenheter EG enligt Romfördraget har för gemenskapsåtgärder inom välfards- och jämställdhetsområdena och söka belysa hur gemenskapsinitiativ såväl regler som programverksamhet m.m. har påverkat utvecklingen i medlemsländerna. Det kan i detta sammanhang finnas anledning för kommittén att samråda med utredningen om konsekvenserna för Sverige i fråga om överlåtelse av beslutsbefogenheter och tillämpningen av
subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen. Kommittén bör belysa vilka initiativ EG hittills har tagit inom välfärdens och jämställdhetens områden
liksom utvecklingen i olika EG-länder. Kommittén bör vidare belysa vad det fortsatta arbetet inom EG bl.a. på den sociala dimensionens område kan komma att innebära och hur det kan tänkas påverka utvecklingen i Sverige. Viktiga utgångspunkter för analysen är den sociala stadga som antogs av stats- och regeringscheferna i elva medlemsländer i december 1989, EG:s tredje jämställdhetsprogram liksom Maastricht-fördragets sociala protokoll och skrivningar gällande samarbetet folkhälsoområdet. 1992 års Långtidsutredning publicerar inom kort en bilaga med titeln Svenska kvinnor möter Europa. Bilagan bör tjäna som ett underlag i kommitténs arbete. Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en utredningsman S 1991: 13 med uppdrag att utreda vad ett svenskt medlemskap i EG eller ett kommande EES-avtal för svenskt vidkommande kan innebära för människor med funktionsnedsättningar. 1 uppdraget ingick även att ge regeringen underlag till ett svenskt agerande i dessa frågor. Den särskilde utredaren har löpande avgivit skrivelser och redovisningar till regeringen. Alla samhällsområden har handikappaspekter vilka är viktiga att analysera i ett helhetsperspektiv tillsammans med andra frågor. Jag finner det därför naturligt att den nu föreslagna kommittén får behandla även frågor som rör EG och handikapp. Vid behandling av denna del av upp-
draget bör kommittén samråda med företrädare för berörda handikapporganisa-
tioner. Den nämnda utredningen bör därför avslutas. Jag avser att återsenare
komma till frågan om EG och handikappfrågornas långsiktiga bevakning.
Kommittén bör utöver vad jag här anfört ha stor frihet att själv välja vilka av de frågor som är relevanta för EG-debatten som den bör behandla. Det är angeläget att den genomgående så långt som möjligt söker belysa konsekvenserna såväl av ett svenskt medlemskap som av att Sverige väljer att stanna utanför Gemenskapen. Regeringen har den 4 februari 1993 beslutat att till det samlade utrednings-
Kommittédirektiv 261
arbetet med konsekvensanalyser knyta parlamentariskt sammansatt referens-
en
med företrädare för de politiska partierna med uppgift att följa utrednings-
grupp arbetet. Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt arbete samt inhämta synpunkter på vilka problem som kommittén särskilt bör gruppens analysera. Resultatet kommitténs arbete skall redovisas i ett huvudbetänkande som av skall föreligga senast den 1 november 1993. Kommittén har frihet att om den
så finner lämpligt initiera och publicera delbetänkanden eller expertrapporter för belysa olika aspekter välfärden och jämställdheten inför EG.
att av
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer att regeringen bemyndi-
gar chefen för Socialdepartementet tillkalla kommitté omfattad kommittéförordningen 1976:119 att en - av med högst 7 ledamöter för att belysa hur olika former för svenskt deltagande i den europeiska integrationen kan påverka den sociala välfärden och jämställd-
heten i Sverige,
att utse en av ledamöterna att vara ordförande, besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommitatt om tén.
Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag
Utredningar m.m.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
Socialdepartementet
Bilaga
Harmonisering av socialpolitik
EG
inom
Ingalill Montanari
Inledning
Integrationsprocessen i Europa håller att in i ett kvalitativt nytt skede. Den gemensamma marknad som får anses som verkställd i januari 1993 skall följas av en fullständig ekonomisk integration och till vissa delar även av politisk samverkan i den Europeiska unionen, EU, enligt riktlinjerna i Maastrichtavtalet. Detta berör såväl EGzs nuvarande medlemsstater Övriga europeiska länder;
som av EFTA-länderna har nämligen alla utom Island sökt medlemsskap i den Europeiska unionen, EU. En integration av det här slaget medför med nödvändighet harmonisering av många typer av politik. Om målet är att upprätta en enda gemensam inre marknad kan den politik som reglerar marknaden inte skilja sig från land till land.
De olika medlemsstaterna har därför att se till att deras politik på relevanta
områden harmoniseras, dvs. står i samklang sinsemellan, något som dock inte
behöver betyda total likriktning. För att åstadkomma fri rörlighet för och
varor
tjänster, arbetskraft och kapital får det inte finnas några hinder i form tullar
av eller tariffer staterna emellan, inte heller s.k. tekniska hinder i form av nationelsärbestämmelser, som skulle kunna utestänga utländsk konkurrens. För att konkurrensen skall kunna ske lika villkor, bör dessutom produktionsvillkoren, bl.a. regler för minimiålder för arbetskraften, hälso- och säkerhetsföreskrifter, etc., vara så lika som möjligt på hela den gemensamma marknaden. En total ekonomisk integration i form av en ekonomisk och monetär union
1 De före detta EEG-ländema, EG-ländema och nuvarande EU-länderna, kommer för enkelhets skull att genomgående kallas EG-länder.
264 Bilaga 1
skulle medföra en harmonisering av all ekonomisk politik. Harmoniseringen skulle givetvis ännu längre om en enda statsbildning skulle ersätta nationalstaterna. En sådan statsbildning följer dock inte automatiskt av förslaget om fördjupat politiskt samgående i Maastrichtfördraget. Någon form av federal
statsbildning är en mera tänkbar modell. Detta skulle medföra olika krav på harmonisering inom olika politiska områden. Innebörden av harmoniseringen är svår att förutsäga, eftersom EU:s framtida skepnad kommer att bestämmas av maktbalansen mellan ett stort antal aktörer både på den nationella, övernationella och internationella nivån.
Vilka krav harmonisering av socialpolitik kan tänkas komma i en Europeisk
union En del forskare har försökt ge ett svar på denna fråga genom att pro-
jicera någon av de idag rådande välfårdsmodellerna på ett framtida politiskt enat Europaz. En mer fruktbar metod enligt min mening är att utgå från det huvud-
sakliga målet för EGEU-bygget, som är och förblir ekonomisk integration samt att mot bakgrund av detta studera kraven på harmonisering. Jag har här använt
den angreppsmetoden och samtidigt behandlat frågan om harmonisering av socialpolitiken genom att analysera vilken typ av socialpolitik EG:s beslutande organ hittills har lagstiftat om. Dessutom har jag undersökt om socialpolitiken i de nuvarande EG-länderna har påverkats av sitt medlemsskap i den Europeiska ekonomiska gemenskapen. Analysen och undersökningen presenteras nedan i avsnitten 2 resp. medan det första avsnittet behandlar begreppen harmonisering och socialpolitik. I det avslutande avsnittet försöker jag ange några av de villkor som kommer att gälla för den framtida socialpolitiken, antingen den utformas nationell eller överstatlig nivå.
1 och
Harmonisering socialpolitik. En
begreppsanalys
Harmonisering var redan från början ett mål i den europeiska gemenskapen. I Romfordraget, med vilken den Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG,
grundades år 19573, kan man i artikel 117 läsa: Medlemsstaterna är ense om
2 Se Lex. Leibfried 1992.
3 Den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, hade ursprungliga medlemssex stater: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Ehuru huvudsakligen en tullunion var dock målet att skapa en helt integrerad inre marknad, den europeiska gemenskapen, EG. Tre stater, Danmark, Irland och Storbritannien, blev nya medlemmar 1973. 1981 accepterades Grekland och 1986 Portugal och Spanien. Enligt direktiven i det nya fördraget, Enhetsakten 1986, fullbordades EG den l januari 1993. Enligt Maastrichtavtalet från 1991 är målet att skapa en Europeisk union, EU.
Bilaga 1 265
nödvändigheten att främja en förbättring arbetstagarnas arbetsvillkor och
av
levnadsstandard och därigenom göra det möjligt att dessa villkor harmoniseras
på en allt högre nivå. Harmoniseringen gäller alltså här framför allt arbetskraf-
ten i de ekonomiskt eftersläntrande nationerna den typen som genom nya av ekonomisk samverkan skulle kunna förbättra sina arbetsvillkor och levnadsstandard. Det är inget tvivel om att grundlagsskrivarna övertygade bevar om tydelsen av en europeisk ekonomisk gemenskap för den allmänna välståndsutvecklingen. Samtidigt var de politiska motiveringarna för ett enat, fredligt och samverkande Europa starka. Jones 1980 Harmonisering av olika delar av ett system eller olika varianter politik av av
på ett visst område betyder närmast att de olika delarna eller varianterna läggs till rätta så att de blir sinsemellan kompatibla eller förenliga. De måste kunna
existera tillsammans och fungera ett likartat sätt, utan att därför behöva bli
helt lika. Det är här alltså inte fråga om total likriktning, utan just ett lik-
om artat funktionssätt i vissa dimensioner. En liknelse med två kugghjul kan illustrera detta. Dessa kan vara av olika storlek, material och färg, men kuggarna måste vara så formade att de kan haka in i varandra. Harmoniseringsbegreppet antyder kompatibilitet, förenlighet, och är därför lämpligt att använda vid
beskrivning och analys av en integrationsprocess.
När vi säger att en viss typ av politik måste harmoniseras, t.ex. vid uppgående
i en större politisk enhet, innebär detta att de olika varianter hittills före-
som kommit inom de tidigare politiskt autonoma mindre enheterna i detta område
nu måste anpassas så att de dels kan fungera tillsammans friktionsfritt, dels
ger
likvärdiga resultat i vissa grundläggande avseenden. Den första aspekten är själva existensen av politiken i fråga. Alla medlemsstater i den större politiska
enheten måste alltså först av allt se till att de har någon form politiken i av fråga. Därefter börjar anpassningsprocessen vad gäller de dimensioner som måste visa upp liknande eller förenliga valörer.
Harmoniseringen av mervärdeskatten, momsen, utgörett konkret exempel på
en pågående harmoniseringsprocess inom EG. Det första steget här gäller alltså själva existensen av en sådan typ av pålaga och detta villkor är redan uppfyllt av alla medlemsländer. Nästa viktiga dimension, när det gäller en skatt, är dess bas. Här pågår fortfarande harmoniseringsprocessen; del länder har särbe-
en
stämmelser for vissa varor och tjänster, antingen av industripolitiska eller
The European Free Trade Association, EFTA, skapades 1960 av de europeiska länder som inte ingick i EEG. Målet var här blott ett frihandelsområde utan politiska bindningar. De nuvarande EFTA-medlemmama är de europeiska nationer ännu har som sökt eller vunnit inträde i EG. Mellan EG och EFTA håller just nu EES på att skapas. EES år ett avtal som syftar till att förverkliga betydande rörlighet för tjänster, varor, kapital och arbetskraft de båda områdena emellan med vissa ekonomiska trösklar men bevarade och utan sikte på allmånpolitisk samverkan.
266 Bilaga 1
socialpolitiska skäl. Basen måste harmoniseras, annars skulle momsbefriade
eller tjänster åtnjuta otillbörlig komparativ fördel i konkurrensen. varor en Likaså måste lösa frågan denna skatt skall betalas i ursprungslandet man om
eller i destinationslandet Hansson 1990, medan däremot procentsatserna kan
tillåtas variera inom vissa gränser. Vid alltför markanta skillnader nationer
emellan antas marknaden naturligt harmonisera nivåerna.
Hela den europeiska integrationens utvecklingshistoria är harmoniseytterst en ringsprocess. Ju integrationen fördjupas, desto fler områden sker harmomer
nisering. Vid varje tillfälle övernationell förordning har utfärdats har lagar
en och regler harmoniserats på det i sammanhanget relevanta området. Den nya re-
geln ersätter de tidigare nationella. Men harmonisering sker även när det gäller direktiv målsättningar och tidsramar för en anpassning av den natio-
som anger nella lagstiftningen. Dessutom bör observera att också direktiv om tillman lämpandet principen ömsesidigt godkännande nationers regler av om av resp. är en fråga om harmonisering.
Principen ömsesidigt godkännandeä infördes år 1986 i och med ratifi-
om som ceringen Enhetsakten, har ibland framställts som en formel som skulle ersätta av
harmonisering. Men principen ömsesidigt godkännande infördes främst av
om tidsnöd Majone 1993a. Tekniska standardvärden skulle harmoniseras före
slutet år 1992 och kommissionens arbetsbörda var redan stor. Logiskt sett
av
är det dock ingen skillnad mellan ett direktiv som ersätter gällande nationell lag med överstatlig sådan och ett direktiv om obligatoriskt accepterande av
en ny
andra standarder på ett visst område. I det fallet påbjuds likvärdig-
staters senare het mellan olika nationella alternativ och dessa kan därför sägas ha harmoniserats sinsemellan. I de fall de olika tekniska normerna utsätts för marknadens preferenser, förväntas också spontan harmonisering ske, genom att vissa en alternativ faller bort.
Teoretiskt har harmoniseringsbegreppet ytterligare fördel: det kan användas
en
för att analysera dels avsedda, dels oavsedda konsekvenser av social handling
Direkt harmonisering är resultatet EG:s förordningar, direktiv och rekom-
av mendationer. Indirekt harmonisering är den likhet kan uppstå mellan som
nationella institutioner eller typer politik under en integrationsprocess, oftast
av
4 Denna princip är i logiskt hänseende överensstämmande med subsidiaritetsprincipen, giltighet bekräftades på i Enhetsakten. Även i detta fall tidsfaktom vars nytt var avgörande, något medges i Maastrichtfördraget. Se Spicker 1991 för en sammansom fattning av subsidiaritetsfrågan.
5 Man kan här jämföra med modernisering, ett nyckelbegrepp inom utvecklingssociologin. Modernisering kan beteckna den medvetna politik nations ledare utövar i en syfte att påbörja och befrämja ekonomisk utveckling; det kan också syfta på de progradvis sätts i gång på t.ex. det kulturella planet, i samband med vissa cesser som ekonomiska och politiska förändringar. Dore 1969
Bilaga I 267
genom marknadens påverkan eller på grund andra ekonomiska och politiska av faktorer, trots att ingen form direkt harmonisering har skett just på området av i fråga. Den spontana harmonisering väntas ske skattesatserna för som av rörliga skatter inom en gemensam marknad är ett konkret exempel på indirekt
harmonisering Petersen 1992.
I de västerländska marknadsekonomierna har socialpolitiken växt fram som ett
resultat av statliga ingrepp i syfte att modifiera den fördelning
av resurser som uppstår genom marknadskrafternas fria spel. Efter den politiska demokratins
genomförande har det uppstått spänning mellan politik och marknad, där
en
konflikten mellan olika intressegrupper gäller vilken roll marknaden poli-
resp.
tiken skall spela i samhällets fördelningsprocesser.
Socialpolitik är en metod att politiskt forma ett samhälle enligt demokratiskt uttryckta preferenser, längs en skala med jämlikhet ojämlikhet i de båda -
polerna. Det är alltid jämlikhet i förutsättningarna
inte i slutresultatet vi talar
om; detta följer logiskt av det faktum att marknaden alltid skapar ojämlikhet på
nytt. Socialpolitiken omfördelar mellan också för den
resurser grupper men
enskilde individen under loppet av dennes levnadsbana. Socialpolitik är alltså
inte enbart riktat mot grupper har sociala problem. De första som stora
socialpolitiska reformerna i alla västerländska demokratier socialförsäkring-
var
arna som garanterar ersättning vid sjukdom, pensionering och arbetslöshet. Socialpolitiken är nära förbunden med andra typer politik, t.ex. arbets-
av som
marknadspolitik, samhällsplanering, bostadspolitik och regionalpolitik i den
meningen att olika modeller för socialpolitik är förenliga med olika varianter av arbetsmarknadspolitik, etc. Ser man socialpolitiken enbart fråga procenten sociala utgifter som en om av
bruttonationalprodukten, är skillnaderna mellan de europeiska länderna relativt
begränsade vad gäller transfereringsnivåer
se figur 1; det är organisationen
av de offentliga tjänsterna som står för de största skillnaderna i den totala
utgiftsnivån. Genom att använda sociala utgifter, mätt i procent BNP, av som
kriterium för socialpolitikens utveckling, är det alltså inte svårt att finna belägg för konvergens industrialiserade länder emellan Skillnader i jämlikhetsmålet inom socialpolitikens olika modeller träder dock fram vid analys dess in-
en av stitutioner.
° Konvergenshypotesen har utövat ett starkt inflytande socialpolitisk forskning. I dess ursprungliga formulering Kerr et al. 1960 hävdas att det är själva strukturen i industrialiserade samhällen kräver vissa institutioner för att kunna fungera väl, som däribland även socialpolitik.
268 Bilaga I
Figur 1 Sociala transfereringar och offentlig konsumtion som andel av BNP i Sverige och 17 OECD-länder år 1989
50-
N
Mo
üzää o tr 5:- : I sociala tronslererlngor Offentligkonsumtion
Källa: OECD Historical Statistics, Tabell 6.2 och 6.3
på socialpolitikens institutionella uppbyggnad i västländerna finner
Om man ser
åtminstone fyra grundläggande modeller: behovsprövning, allmänt grund-
man
skydd, allmänt standardskydd och korporativt standardskydd Korpi Palme 1993. l modellen med behovsprövning bidrag bara till de sämst ställda
ger man
och efter behovsprövning. Denna modell har varit vanlig i alla västländer men
fortfarande viktig i USA. I modellen med allmänt grundskydd omfattas är t.ex. socialförsäkringsprogram ersättningar ger endast alla medborgare av samma men
grundskydd, dvs. de är inte inkomstrelaterade typ folkpension. Social-
ett försäkringssystemen i Storbritannien, Schweiz och Danmark kommer närmast
Bilaga 1 269
denna modell.
Också i modellen med allmänt standardskydd ingår alla medborgare i samma program men ersättningarna är här inkomstrelaterade.] Sverige övergick vi
under 1950-talet genom införandet av en inkomstrelaterad sjukförsäkring och ATP från allmänt grundskydd till allmänt standardskydd. Också Norge och Finland har övergått till denna modell.
På den europeiska kontinenten har däremot modellen med ett korporativt standardskydd varit dominerande allt sedan 1880-talet, då den infördes av Bismarck. Denna modell bygger på att olika yrkesgrupper har separata program
och att ersättningarna är inkomstrelaterade. Den här modellen finns mer eller
mindre tydlig i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, Belgien och Nederlän-
derna.
De här skisserade skillnaderna mellan västländerna i uppbyggnaden av de socialpolitiska institutionerna är av stor betydelse för socialpolitikens funktions-
sätt och resultat. Av definitionen av socialpolitik som framvuxen i spänningsfältet mellan politik och marknad följer att nationalstaten hittills varit socialpolitikens exklusiva arena
och det är inom nationalstaten de olika modellerna vuxit fram. I den följande analysen av förekomsten av socialpolitik på EG-nivå, antingen genom direkta
förordningar och direktiv från EG:s beslutande organ, eller som en följd av
indirekt harmonisering, är det dock nödvändigt att avgränsa begreppet socialpo-
litik. I genomgången av EG:s hittills förda politik på det sociala området, är
således socialpolitik definierad enligt traditionellt mönster som socialförsäkringarna, socialhjälpen och farniljepolitiken. Iden efterföljande undersökningen av indirekt harmonisering i EG-länderna är det de tre grundläggande socialförsäk-
ringarna, nämligen ålderspensionen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, som granskas. Inga kvalitativa skillnader i socialpolitikens utformning kommer därför att behandlas, såsom variationerna i de olika modellernas dimensioner, jämlikhets- och jämställdhetseffekter eller offentlig kontra privat social
service. Vissa av dessa skillnader framträder dock i resultaten av den empiriska
undersökningen.
2 Direkt
harmonisering
Fram till år 1993 har fyra områden inom den sociala sfären varit föremål för
direkt EG intervention och därmed någon form av direkt harmonisering. Genom att analysera dessa ingrepp kan vi avgöra om något eller några kan betecknas som traditionell socialpolitik.
De fyra områdena är:
270 Bilaga 1
Den gemensamma jordbrukspolitiken; De olika fonder som instiftats i utvecklings- och utjämningssyfte, nämligen:
Den regionala fonden - Den sociala fonden - Utjämningsfonden; - Arbetsmiljöregleringar vad gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,
likalöneprincipen, socialförsäkringar för migrerande arbetstagare; Allmänna regleringar vad gäller miljö, hälsa, konsumentskydd, etc.
Den gemensammajordbrukspolitiken kan sägas vara en slags fördelningspolitik. Det ursprungliga syftet var att genom produktionskvoter ge jordbrukarna i de fattigare, oftast södra regionerna en chans att bli kvar i en gemensam marknad
där de rikare bönderna givetvis skulle komma att dominera. Medan de förra med tiden deltar allt mindre i marknadsproduktion av jordbruksprodukter över huvud taget, främst på grund migration från de ur jordbrukssynpunkt minst av lämpliga områdena, har systemet i stället kommit att gynna de mer välbeställda jordbrukarna, som nu motsätter sig såväl förändringar i systemet med över-
skottsinköp och trädespremier från EG:s sida som öppen konkurrens från länder utanför EG, vilket GATT-avtalet kräver. Även det ursprungliga syftet
om
alltså fördelningspolitiskt, går det givetvis inte att kategorisera den gemen-
var
samma jordbrukspolitiken som en form av socialpolitik. De olika fonderna kan vid första anblick tyckas vara en slags fördelningspolitik, men den åsyftade utjämningen gäller regioner, inte medborgare. Såvida
den inte går ut understöd till industrier eller industrisektorer i kris, har regionalpolitik inom en enskild nation samma ändamål som den här typen av fonder, nämligen stöd till förbättringar i infrastrukturen samt investeringar i yrkesutbildning som medför en kompetenshöjning av den aktuella och potentielarbetskraften. I Gunnar Myrdals terminologi handlar det här om att bryta
underutvecklingens onda kretsgång, antingen det gäller regioner inom ett land eller länder emellan Myrdal 1968. Med denna analys blir då område 2 ovan ett skolexempel på politik har allokativ funktion i stället för att syfta till
som en någon form utjämning Padoa-Schioppa 1987. Inte heller detta område kan av alltså sägas utgöra socialpolitik i traditionell mening.
Arbetsmiljöregleringar är återigen exempel på ingripanden som har till ända-
mål att befrämja den ekonomiska integrationen i form av en enda gemensam
marknad. Man bör beakta att både socialpolitik och sociala regleringar medför ingrepp och begränsningar i marknadskrafternas fria spel, i syfte att rätta till marknadsmisslyckanden Majone 1993b. Ingreppen är dock av helt olika karaktär när det gäller socialpolitik resp. social reglering. Socialpolitik bryter marknadens monopol vad gäller fördelningen av resurser i samhället. Den so-
ciala regleringen syftar däremot till att skapa rum för marknaden genom att ta
bort hinder för den fria konkurrensen Lange 1993. De ekonomiska hindren i form tullar och tariffer var i slutet av 1970-talet av
Bilaga 1 271
så gott som avskaffade mellan de länder som då ingick i den europeiska ekonomiska gemenskapen. När fullbordandet av EG:s inre marknad påskyndades genom att ett bestämt datum för dess genomförande fastställdes, nämligen den 1 januari 1993, och genom att nya metoder för harmonisering infördes, såsom principen om ömsesidigt erkännande, var det möjligt att på relativt kort tid avlägsna de så kallade tekniska hindren, dvs. handelshinder i form av nationellt
varierande regler som använts i protektionistiskt syfte och därmed försenat
integrationen. Vad gäller regleringen av hälso- och säkerhetsföreskrifter på
arbetsplatsen kan detta betraktas som en harmonisering av produktionsvillkoren i syfte att avlägsna sociala hinder för den fria konkurrensen, vilken skulle bli snedvriden om företag i en del länder skulle kunna undvika vissa kostnader genom att inte behöva beakta särskilda regler vid produktionen. Detsamma
gäller principen om lika lön för lika arbete. Att kunna utnyttja sämre betald kvinnlig arbetskraft är en otillbörlig komparativ fördel. Samordningen av socialförsäkringar för migrerande arbetskraft har i stället att göra med arbetskraftens rörlighet, något som är en av grundförutsättningarna
för en väl fungerande arbetsmarknad. De fyra friheterna i EG rör inte bara
varor och tjänster som vid ett frihandelsavtal länder emellan, utan också fri ger
rörlighet för både kapital och arbetskraft, de båda produktionsfaktorerna i det europeiska ekonomiska systemet. Ju större rörlighet vi har för dessa två faktorer, bättre antas allokeringen av resurser och den ekonomiska tillväxten bli på längre sikt. Vad det här handlar om är alltså koordination av socialförsäk-
ringar länder emellan när det gäller den enskilda arbetstagaren, inte en harmonisering av olika socialförsäkringssystem. Den numera väl kända förordningen EEG nr 140871 stadfäster de fyra principerna om likabehandling, sammanläggning, icke-överlappning och exportabilitet just för att möjliggöra koordinering av de olika socialförsäkringarna i den enskilde arbetstagarens fall Wester-
häll 1992. Vid t.ex. pensioneringen skall man kunna räkna sig till godo intjänad pension från samtliga arbetstillfällen oavsett i vilken EG-nation arbetet utförts eller var verksamheten bedrivits om det rör egenföretagare. Slutsatsen blir att inte heller område 3 berör socialpolitik i traditionell mening.
De allmänna regleringarna under område 4 är en typ av regleringar som bäst
sköts en övernationell nivå av den anledningen att reglering på nationell nivå
inte skulle vara särskilt verksam i en fri transnationell marknad Majone 1993a. Konsumentskyddet som beslutats om i Maastrichtfördraget är ett exempel, likaså miljöföreskrifter även om dessa också kan ses som regleringar av produktionsvillkoren. Dock kan inte heller någon av dessa typer av regleringar tolkas som socialpolitik i traditionell mening.
I det här sammanhanget är det viktigt att klargöra förhållandet mellan avregle-
ring, dvs. borttagande av hinder, och återreglering på den övernationella nivån.
En integrationsprocess av det slag som skapandet av EG utgör består av två parallella processer, nämligen på den ena sidan avreglering, borttagande av
272 Bilaga 1
nationella hinder, och på den andra sidan övernationell återreglering, dvs. harmonisering. Det ligger alltså ingen motsättning i att tolka t.ex. hälsoföreskrifter på arbetsplatsen såväl i termer borttagande av sociala hinder som i av termer social reglering. Regleringen, harmoniseringen, ersätter de tidigare av nationella antingen genom helt nya föreskrifter eller genom att göra normerna,
de olika i princip likvärdiga där så är möjligt.
normerna Av detta följer naturligtvis inte att all avreglering som kan noteras i de västerländska marknadsekonomierna under de senaste decennierna motsvaras av åter-
reglering på EG-nivå eller är ett resultat av den europeiska integrationspro- Avreglering avser generellt marknadens återtagande av områden som
cessen. varit föremål för statligt monopol eller statliga restriktioner, medan avreglering inom EG:s lagstiftning enbart rör borttagande hinder for produktion på lika av villkor. Målet för EG, ekonomisk integration, har här framhävts som den viktigaste
faktorn vid analys den politik EG fört olika områden, t.ex. social-
en av som
politik. Denna nödvändiga betoning marknadspolitiska motiveringar utesluter givetvis inte helt andra faktorer. Den lobbyverksamhet ILO och EFS7 har
som
bedrivit har sannolikt medfört höjning standarder i hälso- och säkerhets-
en av
föreskrifter se t.ex. Teague och Grahl 1992, men harmoniseringen hade förvis-
skett även utan denna insats. Kommissionen när det gäller socialpolitik
so -
DG V har också betydande roll på det sociala området, framför allt i
- en utformningen harmoniseringsförslag. Kommissionen är dock ingen självav ständig aktör; den är EG:s hjärta och hjärna. Direktiv om harmonisering av
tekniska standarder utfärdas varken byråkratisk nit eller i syfte att utvidga
av kommissionens maktställning. Lika orimligt vore det att se kommissionen egen
politiskt progressiv kraft yrkar sociala reformer, när den förbe-
som en som reder och föreslår sociala regleringar. I båda fallen sker ingreppen i syfte att fullborda den inre marknaden.
Vad ofta beskrivits social integration, social dimension, social-
som som
politik inom EG kan alltså betraktas sociala regleringar i syfte
snarare som att utjämna villkoren marknadens område genom att avlägsna sociala
hinder. Slutsatsen blir därmed att eftersom EG fram till år 1993 inte har lagstif-
på områden kan sägas höra till traditionell socialpolitik, har givetvis inte tat som heller någon direkt harmonisering av socialpolitik förekommit.
7 Europeiska fackliga samorganisationen.
8 Direction Générale Emploi, relations industrielles et affaires sociales. -
Bilaga I 273
3 Indirekt
harmonisering
Frågeställning och data
Inom ett gemensamt marknadsområde kan harmonisering av en viss typ av politik eller av vissa standarder, system och normer ske gradvis utan att de överstatliga beslutande organen så beslutat eller anbefallt. I samband med införandet
av principen om ömsesidigt godkännande uttrycktes förväntningar om att en
spontan harmonisering av detta slag skulle ske så småningom när olika system och standarder utsattes för kunders preferenser King 1986. Att olika typer av politik kan vara föremål för spontan, eller vad jag här valt att kalla indirekt, harmonisering inom en organisation som har ekonomisk integration som slutmål är en hypotes som synes rimlig. I en empirisk undersökning harjag valt att följa utvecklingen av de tre stora socialförsäkringssystemen, dvs. pensioner, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i EG-länderna, för att studera om någon form av indirekt harmonisering länderna emellan skett under den tid dessa varit medlemmar i den europeiska ekonomiska gemenskapen. För att kunna särskilja effekterna av medlemsskapet i EG från den allmänna internationaliseringen av ekonomin har jag jämfört EG-nationernas utveckling med utvecklingen i EFTAländerna. Jag har också skiljt mellan de ursprungliga EG-medlemmarna, som varit med sedan 1957, och det EG som uppstod i och med Danmarks, Englands och Irlands inträde 1972. Den databas jag använt mig omfattar sammanlagt av
18 OECD-länder varav 13 västeuropeiska, som har mer än en miljon invånare
och har haft en obruten politisk demokrati under efterkrigstiden. I databasen ingår alltså inte Island och Luxemburg, inte heller Grekland, Portugal och Spanien. De tre nationsgrupper som bildats är därför EG5, omfattande Belgien, Frankrike, Nederländerna, Italien och Västtyskland; EG8, omfattande EG5gruppen samt Danmark, Irland och Storbritannien; samt EFTA, omfattande Finland, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike. För dessa länder har jag använt uppgifter rörande utformningen av ålderspen-
sions-, sjukförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringen i femårsintervaller från
år 1955, dvs. två år före Romfördraget, fram till år 1985. Tre dimensioner av dessa socialförsäkringssystem har undersökts. Täckningsgraden definieras som procenttalet av försäkrade invånare i förhållande till den relevanta befolknings-
9 Svensk Socialpolitik i Internationell Belysning är databas skapats vid Institutet en som för Social Forskning, Stockholm, under ledning av Walter Korpi. Den innehåller information utvecklingen av de viktigaste socialförsäkringsprogrammen sedan 1930 om i 18 OECD-länder med över en miljon invånare och som åtnjutit politisk demokrati under hela efterkrigstiden. Island och Luxemburg är alltså uteslutna på grund sina av låga invánarantal, medan Grekland, Portugal och Spanien inte uppfyller kravet obruten politisk demokrati.
274 Bilaga I
åldern 15-64 år för pensioner, den totala arbetskraften för
basen befolkningen i
arbetslöshetsförsäkring. Nettoersättningsnivå efter avdrag
sjukförsäkring och och sociala avgifter har beräknats för ensamstående person som
av skatt en medellönen för industriarbetare under året och i nationen i fråga. procent av en
med avseende de procentuella andelarna för Finansieringssystemen belyses arbetsgivarna anställda i fråga om att täcka fmansieringsbehovet.
staten, resp.
här är utröna länder från början tillhört den euro- Eftersom syftet att om som
och förberedde sig för inträdet i EG över
peiska ekonomiska gemenskapen som
blivit lika varandra med avseende på de definierade dimensiotid har mer ovan socialförsäkringssystemen, är det lämpligt att inom resp. grupp nerna av de tre studera hur spridningen kring medeltalet för de olika variablerna har av länder
Om spridningen inom har varit oförändrad eller ökat tyder
utvecklats. en grupp ländernas socialpolitik inte har harmoniserats. Har spridningen detta på att skulle detta kunna ett resultat indirekt harmonisering. däremot minskat, vara av
föra in EFTA-länderna jämförelsegrupp blir det möjligt att
Genom att som en effekterna allmän internationell utveckling och en eventuell
skilja mellan av en harmonisering inom EG. Således valde jag att operationalisera harmoni-
indirekt
minskning standardavvikelsen.
sering som en av social förändring i avsikt att fastställa eventuella trender i När man studerar valet för den första observationen viktigt. Eftersom
utvecklingen är av tidpunkt
värdena på de utvalda variablerna närmast före bildandet av 1955 års data ger EEG år 1957, valdes de därför till utgångspunkt för tidsserierna.
Vid studium spridningens utveckling över tid är analysenheten förstås
ett av spridningen medeltalet på vissa variabelvärden den grupp inom vilken runt utgörs ett litet antal länder är det grupperar sig. Men eftersom grupperna av
kontrollera de enskilda ländernas rörelser, eftersom en markant poli-
viktigt att land kan orsaka brott i utvecklingstendensen för tikförändring i ett enda ett
spridningskurvan. och i allmänhet även ersättningsnivån i socialförsäk- Eftersom täckningsgraden
överstiga 100 % kan successiv ökning av medelvärderingsprogram inte kan en ,
medföra minskade spridningstal och därmed ge uttryck för en ökning av
na egentligen bara avspeglar ökning medelvärdet. Det är homogenitet som en av betydelse känna till något medelvärdenas utveckling innan man därför av att om förändringen i spridningen. I bilaga 1 grunddata om medelvärkan bedöma ges
den och spridningar 1955-1985 för de tre grupperna av länder.
Även har dock beräknats och i de fall dessa och standard- ° variationskoefñcienterna avvikelsema olika utfall, vill detta förhållande påpekas. ger
Bilaga 1 275
Utveckling av medelvärden
Medeltalen för täckningsgraden ökar för alla tre socialförsäkringsprogrammen i alla tre ländergrupperna från år 1955 till år 1985. Vad gäller pensioner var
medeltalet lågt 1955 men har sedan dess nått cirka 90 % i EFTA-länderna. De båda EG-gruppernas medelvärden låg högre än EFTA-gruppens år 1955, men
har ökat i långsammare takt och ligger nu på cirka 65 % se figur 2. Täck-
ningsgraden i sjukförsäkringen visar liknande utveckling: EFTA har ökat
kraftigt och ligger sedan år 1965 på ungefär 90 %, medan EG-länderna,
som
låg avsevärt högre i början av tidsserien, stannat på cirka 80 % sedan år 1975. Arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad har ökat mest markant i EFTA-gruppen, där den är cirka 90 % medan medelvärdet i de båda EG-grupperna ligger
,
på ungefär 65 % sedan år 1970.
Figur 2 Pensionemas genomsnittliga täckningsgrad i EG-8, EG-5 och EFTA 100
l I l I l l 1955 1960 1965 1970 1975 1980 I 985
Källa: SSIB-data
276 Bilaga 1
Även ersättningsniváerna ökar i medeltal för alla länder. Vad
tre grupperna av
gäller pensioner är det EFTA-gruppen som ökar mest och hamnar något över de båda EG-grupperna år 1985. Detta mönster är ännu tydligare i sjukförsäk-
ringen. Här låg EFTA-medeltalet betydligt lägre än motsvarande EG-nivä år 1955, har sedan ökat kraftigt till 90 % är 1985, medan EG-medeltalen men upp
är ungefär 70 % sedan år 1970 se figur 3. Medeltalen för ersättningsnivåer-
i arbetslöshetsförsäkringen ökar i alla tre ländergrupperna, dock med en svag na minskning för EG-länderna mellan åren 1980 och 1985.
Figur 3 Sjukförsäkringens genomsnittliga ersättningsnivåer i EG-S, EG-5 och EFIA
100 -
90 -
ao -
ä 70 ä ö E oo - C 2 2 so - 13 D O s S B n e å g ao -
20 -
10 -
o l l 1 l J 1 1955 1960 1965 1970 1975 mo 1935
----- -- ae-a :cs-s EFTA
Källa: SSIB-data
Bilaga I 277
Finansieringsmetoderna definieras här statens, arbetsgivarnas och de som
försäkrades andel av den totala finansieringen. När andelen för en av dessa tre
förändras måste den alltså förändras för en eller båda de övriga. Förändringar i finansieringsmetoderna uppvisar inga enhetliga mönster för någon av grupper- Vad gäller statens fmansieringsandel av pensionerna minskar den i alla tre na.
länder. I sjukförsäkringen är statens andel relativt liten och stabil
grupperna av
i alla medan den i arbetslöshetsförsäkringen är betydligt större
tre grupperna,
relativt stabil. l EFTA-länderna sker en markant ökning av arbetsgivarens
men
andel finansieringen i alla tre socialforsäkringsprogrammen och den ligger
av
på ungefär 50 % år 1985. EG-grupperna har ett högre medeltal denna varia-
bel än EFTA-gruppen när det gäller sjukförsäkringen, men ett lägre medelvärde pensioner och arbetslöshetsförsäkring. När det gäller de anställdas
i fråga om finansieringsandel sker successiv minskning i EFTA-gruppen, medan nivån en är mera stabil i EG-grupperna. Som framgår redovisningen finns det inga tydliga mönster i sättet att finanav siera socialförsäkringar. Varken i EFTA eller EG -länderna finns det alltså -
någon dominerande typ av financial policy mix när det gäller socialförsäkringarnas finansiering.
3.3 Täckningsgrad
Vi övergår till analysen standardavvikelsernas utveckling som indikatorer
nu av på harmonisering eller dess motsats. Spridningen med avseende på täckningsgraden förhåller sig rätt stabil i alla tre socialförsäkringssystemen och i alla tre efter det första oroliga decenniet i tidsserierna. Österrike ländergrupperna visar minskning i täckningsgraden i pensioner, något som ger utslag i ökad en standardavvikelse år 1985 för EFTA-gruppen. I arbetslöshetsförsäkringen är det
i stället Sverige är ansvarigt för en ökad spridning inom EFTA efter att
som
regelförändringar för KAS ha infört 100 % täckningsgrad år 1985. Båda
genom
EG-grupperna uppvisar markant fallande spridningskurvor mellan åren 1965 och
1970 i arbetslöshetsförsäkringen. I allmänhet, även om vi bortser från det förs-
ta decenniet och börjat analysen år 1965, bilden uttryck för stabilitet mer
ger
än harmonisering, såväl inom EFTA i de båda EG-grupperna se figur 4.
som
Mindre andelar socialförsäkringsfmansiering kommer från andra källor, av som främst försäkringsfonder, är uteslutna och de tre här nämnda källorna når därför tillsammans upp till 100 %.
2 Den sista punkten är relevant för den akademiska såväl som den politiska debatten, eftersom EFTA-ländema ofta överlag höra till de nordliga, socialdemokratisanses ka eller statsfmansierade kategorierna i klassificeringar välfärdssamhällen av
Esping-Andersen 1990; Leibfried 1992.
278 Bilaga 1
Figur 4 Spridningen i arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad i EG-8, EG-5 och EFTA 0.6 -
0,5 -
0,4 -
Ob I
0,2 -
0.1 -
o l l | | I | | 1955 1960 1965 1970 1975 1930 1985 ° EG-BEG-S EFTÄ Källa: SSIB-data 3.4
Ersättningsnivåer
När det gäller ersättningsnivåer uppvisar EFTA-gruppen klara harmoniseringstendenser i alla tre socialförsäkringsprogramrnen. Inom EG5 minskar spridningen bara i arbetslöshetsförsäkringen medan den till och med ökar i de båda
andra programmen, framför allt i sjukförsäkringen. Den märkbara ökningen
i standardavvikelse för EG8 mellan åren 1980 och 1985 beror främst på den
3 EG8 skulle ge prov på harmonisering även i sjukförsåkringen, om vi använt variationskoefñcienten som indikator.
Bilaga I 279
drastiska minskningen av ersättningsniváerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring från 52 till Även 27 resp. 24 % i Storbritannien. Belgien och Nederländerna minskar sina ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen vid denna
tid. När det gäller pensioner ökar däremot ersättningsnivân kraftigt i Belgien
samtidigt som Nederländerna inför minskningar, något som givetvis också ökar standardavvikelsen inom EG-grupperna. Sammanfattningsvis ser vi alltså inga tecken på ökande likhet av ersättningsniváerna inom EG-länderna men däremot
inom EFTA-gruppen se figur 5.
Figur 5 Spridningen i sjukförsäkringens genomsnittliga ersättningsnivåer i EG-8, EG-5 och EFIA 0.6 F
0.5 -
0,4 -
o U I
0,2 -
0,1 -
o i l i i i i i 19535 1960 1965 1970 1975 1950 1965 ze-a -á-se-s -o-srrA Källa: SSIB-datta
280 Bilaga I
3.5 Finansiering
Det finns i huvudsaktre finansieringskällor till socialförsäkringar, arbetsgivaravgifter, de anställdas avgifter och statlig skattefinansiering. Inom den katolskakorporativa traditionssfaren, som har dominerat utvecklingen i det kontinentala Europa, har fmansieringsbördan oftast delats mellan arbetsgivare och anställda, ibland med ett inslag skattefinansiering. I andra länder har finansieringsav systemet varit diversifierat. Under perioden 1955 till 1985 har förändringarmer i proportionerna mellan de tre olika finansieringskällorna varit stora, något na konstaterades när vi diskuterade medelvärdenas utveckling. Man kan inte som heller urskilja några klara tendenser mot harmonisering. Vad gäller statens andel av finansieringen i sjukförsäkringen går de båda EG-grupperna mot något större heterogenitet, medan EFTA-gruppen i huvudsak förblir stabil. När det gäller pensioner har heterogeniteten inom EG5 och EG8 ökat efter år 1965, men eftersom spridningen inom grupperna var mycket stor vid det första observationsåret är den trots detta lägre år 1985. Detta gäller för EG8 i ännu högre grad än för EG5, något som beror Danmarks återinförande av en hög grad
av skattefinansiering av sitt pensionssystem.
Skattefmansieringen av arbetslöshetsförsäkringen uppvisar ett mycket distinkt mönster för de båda EG-grupperna. Från ett initialt högt spridningstal kan en klar tendens till ökad homogenitet skönjas fram till år 1970, då plötsligt linjen indikerar standardavvikelsens förlopp skjuter i höjden. Vid en kontroll av som de enskilda länderna framgår att inte mindre än fem länder Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna och Västtyskland ökar sin skattefinansiering av arbets-
löshetsförsäkringen vid denna tid, alltså mellan åren 1970 och 1975 se figur
6. En rimlig förklaring till detta är den kraftiga ökningen av arbetslöshet som följde på den första oljechocken år 1973 i förening med den politiska och sociala svepte över Europa de sista åren 1960-talet och i början av 1970oro som av talet. Även 1980 års data visar på ökad spridning; somliga länder höll fast eller
ökade sin skattefinansiering, medan andra övergick till avgiftssystemen. Tecken
till minskning av olikheten kommer först i 1985 års data, efter det att Storbritannien och Danmark ändrat inriktning. Vad gäller EFTA-länderna finns en svag tendens till harmonisering i sjukförsäkringen och pensionerna, men inte i arbetslöshetsförsäkringen, där spridningen ömsom ökar, ömsom minskar.
Eftersom vi här tittar på de tre källornas procentuella andel av den totala finansieringen, måste man beakta att en ökning i en källa betyder minskning i en eller båda de andra.
15 Vid användning variationskoefñcienten skulle de sista båda fallen inte ha kvaliav ficerat sig för harmonisering som slutresultat.
Bilaga ] 281
Figur 6 Spridningen i statens andel arbetslöshetsförsäkringens finansiering i EGav EG-5 och EFTA
0,6 -
0,5 -
0,4 -
OU I
0,2 -
0.1 -
0 i l i m i i i 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1905 sG-a --°-EG-5 °EFTA Källa: SSIB-data
När vi nu övergår till att undersöka arbetsgivaravgifterna finansieringskälla
som
för socialförsäkringarna, bör givetvis beakta att dessa delvis spegel-
man ger en
bild av skattefinansieringen, eftersom de anställdas egenavgifter ligger något så när stilla över tidsperioden i fråga. Detta är särskilt relevant för
resonemang
analysen av arbetslöshetsförsäkringen, där EG5 och EG8 naturligtvis uppvisar samma abrupta ökning av spridningen mellan åren 1970 och 1975 be-
som ovan
skrivits. Vad beträffar arbetslöshetsförsäkringen ökar EFTA-gruppen sin homo-
282 Bilaga 1
genitet något. Inom alla tre ländergrupperna ökar däremot spridningen något
för pensioner se figur 7 resp. sjukförsäkring.
Figur 7 Spridningen i arbetsgivamas andel pensionemas finansiering i EG-8, av EG-5 och EFTA
0.5 -
0,4 -
OU 1
0.2 -
0,1 -
0 l i i l l i I 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 ° EG-8 EG-S °EFIA Källa: SSIB-data
Vad slutligen beträffar de anställdas andel finansieringen tenderar spridningen
av öka i alla försäkringsprogrammen och för alla tre ländergrupperna. att tre
Betraktade i sin helhet har finansieringssystemen för de tre stora socialförsäk-
5 Både EFTA och EG8 skulle här ha uppnått harmonisering Variationskoefficienom använts; sådant etiketterande motsägs dock den tydliga ökningen av heteroten ett av geniteten under periodens senare del.
Bilaga 1 283
ringarna alltså inte undergått någon entydig form
av harmoniseringsprocess, men förändringarna inom de enskilda nationerna har ofta varit så drastiska.
nog
Ibland ändrar länder politik samtidigt, i olika men riktning, varvid inte alltid spridningsmåtten förändras. Därför kan också ibland faktisk en minskning av spridningen synas vara helt slumpmässig i stället för resultatet
av en reell
harmoniseringsprocess. Av alla länder ingått i de är det
som tre grupperna, egentligen bara Österrike och till en del Västtyskland som haft relativt stabila
finansieringssystem i huvudsak baserade på avgifter i lika andelar från arbetsgi-
vare och de anställda.
Det torde uppenbart att det just finansieringsmekanismerna
vara var som kunde
tänkas ha undergått harmoniseringsprocess en genom medlemsskapet i EG, detta med hänsyn till de ekonomiskt politiska rättesnören gemensamma som följs av medlemsländerna med sikte målet fullständig ekonomisk om integration.
Emellertid måste vi här dra slutsatsen att det inte finns några
belägg i dessa data som skulle kunna stöda hypotes harmonisering en om av finansieringssystemen i EG-länderna för de socialförsäkringar ingått i som undersökningen.
Om vi enbart beaktar begynnelse- och slutvärdena på spridningskurvorna för
alla fem variablerna i de tre försäkringssystemen, finner vi bland de 15 sprid-
ningskurvorna inom länder nio fall minskad standardavvikelse resp. grupp av av för EFTA-länderna och för EG5 EG8. EG kan alltså inte sex resp. överlag
uppvisa högre harmoniseringsgrad än EFTA. Inte heller visar EG5
någon
högre grad av harmonisering än EG8. Vid de tre tillfällen dessa båda
grupper uppvisar olika resultat, är det i stället EG8 vid två dessa minskat som av sin
heterogenitet. Alltså får vi inte belägg för att EG5 för något högre
utsatts
harmoniseringstryck på grund av det tidigare inträdet i gemenskapen.
Tvärt emot vad man hade kunnat vänta sig är det alltså EFTA-länderna
som
oftare än de båda EG-grupperna under de årtiondena blivit
senaste mer lika varandra med avseende på de dimensioner de
av tre stora socialförsäkringarna
som ingått i denna undersökning.
7 Eftersom EG5 ingår i EG8 och dessa grupper därmed är beroende varandra, av har de jämförts separat med EFTA.
8 Vid en jämförelse av nivåerna på standardavvikelsen vid sista observationstillfället,
1985, visar EFTA lägsta värdena på nio de 15 variablerna, av medan EG5 och EG8 lägger lägst tre fyra gånger ett lika poängtal. resp.
284 Bilaga 1
4 Hittillsvarande och framtida utveckling
redovisade förvånande utfallet är förvisso flerfal-
Orsakerna till det ovan ganska
svårskiljbara. Här måste för det första komma
diga och dessutom analytiskt man
Fram till år 1985 trycket från EG ihåg tidsramen för undersökningen. var
det gäller socialpolitik. Inte heller hade den gemensamma mycket svagt när
fullständigt; de områden ekonomisk politik ekonomiska politiken genomförts av
tänkas den typ att de dimen-
harmoniserats under denna period kan vara av
som
här undersökts inte påverkades. En rimlig hypotes sioner av socialpolitik som
arbetslöshetsnivåerna i EG-länderna under slutet av annars att de höga vore
1980-talet skulle ha framkallat ett så kraftigt budgetunderskott,
1970-talet och
socialförsäkringsprogranunen skulle ha kunnat omdimensionering av att en
skönjas redan år 1985. finansieringsmetoderna skulle vara Som ovan nämnts var en av hypoteserna att
harmoniseringstendenser och då i riktning bort de närmast tänkbara objekten för
Neoklassisk ekonomisk teori och utbudsekonomi, som från skattefinansiering.
kittet i EG-konstruktionen, är båda kritiska mot en tillsammans utgör själva
såväl skattefinansiering socialpolitiken. Någon
stor offentlig sektor som mot av
huvudkälla för EG-länderna
tydlig tendens i riktning mot avgiftsfinansiering som
faktum förstärker de teorier som framär dock inte märkbar. Detta som grupp
roll, både historiskt och i nuläget, vad beträffar socialpolitiförts om politikens
den ekonomiska tillväxten för reforkens utformande. Visserligen sätter ramar
modell har hittintills varit ett uttryck för den men valet av socialpolitisk
mer,
politiska viljan nationell nivå. roll framträder tydligt i det här sammanhanget om Den nationella politikens
Som visades har EFTA-länderna uppnått en vi ser på EFTA-gruppen. ovan
sinsemellan än EG-länderna och dessutom ligger högre grad harmonisering av
högre när det gäller ersättningsnivåer och täckningsgrad.
EFTA-gruppen klart
förklaras med det industrialiserade samhällets Den här skillnaden kan inte
den s.k. konvergensteorin hävdar. Inte heller har behov av socialpolitik som
ekonomisk gemensamhetsstruktur, eftersom EFTA
dessa länder ingått i någon
med undantag Schweiz har de övriga bara varit ett frihandelsområde. Men av
Sverige, Norge, Finland och Österrike, under flera decenni-
länderna i gruppen,
styrkeförhållanden och har dessutom
visat ganska likartade politiska
er upp
arbetsmarknaden. Dessa faktorer torde kunna
liknande törhandlingstraditioner socialpolitik utvecklats i riktning och skiljer sig
förklara varför deras samma
i flertalet EG-länder. från den
olika undersökningar arbetsmarknadspolitik och 9 Denna likhet har understrukits i av
till arbetslöshet. Se t.ex. Soskice 1990 och Korpi 1991. de politiska orsakerna av
Bilaga 1 285
Vad betyder de resultat här redovisats för den framtida nu som utvecklingen Frågan är lika relevant för medborgaren den är som omöjlig för forskaren att besvara. Målanalysen den europeiska gemenskapen .och definitionen de
av av olika kriterierna för socialpolitik har möjliggjort klargörande orsakssamett av manhangen bakom såväl resultaten den här undersökningen avsaknaden av som av traditionell direkt socialpolitik. Denna angreppsmetod är viktig för forma att
hypoteser om den framtida utvecklingen, eftersom objektet för vår analys
men
är ovanligt rörligt, skulle hypoteserna bli i hög grad spekulativa. Jag har här i
stället valt att formulera några grundläggande kriterier bör beaktas som vid
teoretiska formuleringar den europeiska socialpolitikens av utveckling. A. Förutsägelser om framtida utveckling social karaktär görs i socialveten-
av
skaperna oftast under antagande om att förutsättningarna för orsakssambanden
förblir oförändrade. Att extrapolera trender utifrån de här redovisade resultaten är extra riskabelt, eftersom konstruerandet den europeiska gemenskapen i hög av
grad är en pågående process. EG växer kontinuerligt. Den juridiska basen är
nämligen inte bara fördragen, utan också varje utslag i EG-domstolen. Tillsam-
mans utgör dessa båda element EG:s regelverk Pacquis communautaire. Dessutom är ändamålet med EG att skapa typ övernationell organisaen ny av
tion. Den är inte enbart internationell samarbetsorganisation, i vilken enskil-
en
da suveräna stater ingår för att befrämja vissa mål. I och med medlemskapet avstår staterna frivilligt del sitt självbestämmande de förbinder
en av genom att
sig att följa vissa lagar och förordningar och vid behov harmonisera
den egna
nationella lagstiftningen följdenligt. Å andra sidan det ohistoriskt
är att uppfatta
EG som en ny variant nationalstaten kan tänkas följa av som samma utvecklings-
mönster som nationalstaten har gjort. EG är överstatlig politisk formation, en till vilken nationsstaterna avstått del sin suveränitet, en av men som också utökar sin politiska makt gentemot medlemsstaterna varje harmonigenom nytt
seringsingrepp.
B. Graden av politisk makt den överstatliga
som nya statsbildningen uppnår är en viktig frågeställning. Hur kommer den politisk union
nya typ av som
Maastrichtfördraget förespråkar ut Här det graden
att se är av federalism som
är den relevanta frågan Kleinman-Piachaud 1992. Om resultatet blir total
en
politisk integration, kommer naturligtvis även socialpolitiken definieras och
att
implementeras på överstatlig nivå. Enbart i detta fall är det någon mening med att tala om en europeisk välfärdsstat eller mindre välkänd modell.
av mer Blir resultatet i stället någon form federalistisk politisk union, kommer av avväg-
73°Se Meehan 1991 för en framställning EG-domstolens roll vad gäller implemenav teringen av EG:s lagstiftning i de olika medlemsstaterna, såväl som av dess banbrytande funktion många socialpolitiska områden att skapa precedensfall genom som kommissionen senare kan utnyttja i sina förslag.
286 Bilaga 1
ningen mellan nationella och överstatliga socialpolitiska kompetensområden att
bli det mest intressanta problemet.
EG, den ekonomiska integrationen, har blivit mer domine- C. Huvudmålet för
från och med 1980-talet, då ett snabbt fullbordande av den inre rande än tidigare
absolut nödvändigt för att kunna möta konkurrensen från marknaden ansågs som
de industrinationerna i Sydostasien. Denna utveckling
Japan, USA och nya
mellan paragraf 118 i Romtraktaten och avspeglar sig tydligt vid en jämförelse
tillkommit Enhetsakten. Medan 118 uppmanar till
paragraf ll8a som genom mellan medlemsstaterna det sociala området med speciell
nära samarbete
till arbetsvillkoren, rör tillägget i ll8a enbart produktionsvillko-
hänsyn tagen
räcker det också med två tredjedels majoritet i
I och med Enhetsakten ren. besluta harmonisering hälso- och säkerhetsföreministerrådet för att om av
arbetsplatsen, reform syfte att påskynda harmoniseringen skrifter på en vars var
och därmed fullborda den marknaden.
av produktionsvillkoren gemensamma integration kan inte genomföras i ett politiskt och socialt
Men ekonomisk
utveckling politisk samverkan inom europeisk union som
vakuum. Den mot en
Maastrichtfördraget är därför helt logisk följd fullbordandet
skisseras i en av
marknaden. Men de politiska mål kommit i för-
den gemensamma som nu av
annorlunda de politiskt ideologiska mål dominerade grunden är delvis än som för Romfördragets undertecknande. Politisk stabilitet är ett grund-
vid tiden
för marknadens fungerande Padoa-Schioppa 1987; vissa läggande villkor tolkas linje, den rekommendasocialpolitiska initiativ kan enligt samma t.ex.
Ministerrådet i juli 1992 och benämns Konvergens av tion som antog som
socialt skydd och socialpolitik.
talrika undersökningar fattigdom och margi- Kommissionen har låtit utföra av
länderna Room 1991. Marginalisering
nalisering i de europeiska se t.ex. som
långvarig arbetslöshet; demograñsk utveckling; förändringar i familjeföljd av arbetslösa försäkring; den ökande dualisstrukturen; växande grupper av utan
arbetsmarknaden med allt större andel tillfälliga eller deltidsarbeten; alla men på social instabilitet. Alltför stora skillnader
dessa faktorer kan leda till politisk och kan också utgöra ett hinder för arbetskraftens fria rörlighet, i social trygghet skillnader kan upphov till fenomenet social turism, dvs.
likaväl som samma ge
i funktion tillgången till sociala bidrag. Det finns också val av bosättningsort av
skulle vilja använda någon form social risk att några länder medvetet av en den ekonomiska devalvering inte längre blir devalvering för att ersätta som
och med den ekonomiska och monetära unionens fullbordande. möjlig i alltså inte är bindande, medlemsländerna Rekommendationen, som uppmanar
för socialpolitiska mål på nationell att i huvudsak verka uppnåendet av tre resp.
miniminivå ekonomiska resurser till varje nivå, nämligen att garantera en av
ekonomisk och social integration; att garantera den
medborgare; att verka för
i tvingas sluta sin anställning, in-
arbetstagare som går pension eller som en
skälig i förhållande till den tidigare arbetsinkomsten. komst som kan anses
Bilaga I 287
En viktig aspekt på detta dokument är det är första att gången som medborgarna beaktas i socialpolitiska sammanhang. Alla direktiv eller rekommendationer inom den sociala sfären har hittills varit begränsad till arbetskraften, såsom i sociala stadgan från år 1989 eller det sociala protokollet i Maastricht-
fördraget. Vidare skall det understrykas att denna rekommendation inte innebär ett val av någon specifik modell för utformningen socialpolitiken.
av Det första delmålet är helt enkelt uppmaning till de nationer, en som ännu inte har infört
någon form socialt skydd för dem står utanför av som arbetsmarknaden, att så
göra. De nationer redan har sådan
som typ av lagstiftning förväntas inte
ta nya
initiativ eller ändra system. Harmonisering i
det här fallet gäller existensen, inte modeller av socialt skydd. D. I takt med att den ekonomiska integrationen fullbordas och den politiska samverkan utvecklas enligt planerna kan alltså förvänta sig
man en fördjupning
också av den sociala integrationen. Men såvida inte en starkt centraliserad stat
Europa uppstår, kommer den traditionella socialpolitiken att huvudsakligen
utformas på nationsnivå. Nationalstatens
ställning i ett framtida federalt Europa
blir då ett centralt problem. Här är det urholkandet av nationalstatens autonomi
som kan få konsekvenser för socialpolitiken. Man kan urskilja tre faktorer som var för sig eller tillsammans kan inkräkta på de nationella regeringarnas möjlig-
heter att utveckla eller behålla sin traditionella
socialpolitik, i den mån den politiska vil jan finns, nämligen
internationaliseringen av ekonomin, den överstat-
liga organisationens karaktär, och regionernas framtida roll.
internationaliseringen av ekonomin och då särskilt den ökande integrationen
av världsekonomin, främst de transnationella
genom företagen, kan påverka
nationell socialpolitik på två sätt:
genom undandragande av investeringar i de fall företagsklimatet inte bedöms som lämpligt, något som kan resultera i
stagnation av den ekonomiska tillväxten och därmed minska de finansiella
resurserna för socialpolitiska åtaganden; indirekt genom tryck på likriktning av
institutionella strukturer i de länder
som ingår i den globala världsekonomin
Dore 1993, Soskice 1993.
Utmaningen mot den inhemska socialpolitiken torde inte komma direkt från överstatliga politiska organ: EG-kommissionen hävdar kontinuerligt
och bestämt avsaknaden av intentioner att harmonisera socialpolitiska modeller. Det är snarare den ekonomiska politiken, framför allt efter ett genomförande av den ekonomiska och monetära unionen, sätter gränser för som den nationella självständigheten. Faktorinkomster skall helt bestämmas av marknadskrafterna
Goodhart 1990, vilket inte blott innebär stopp för minimi- och solidaritets-
löner; även understöd till industrier eller industrisektorer i kris, liksom speci-
ella lokala band vid offentlig upphandling blir helt uteslutna.
Räntan kan inte
längre användas som politiskt nationellt instrument för stimulera
att ekonomin
eller vice versa. Ingrepp de båda av senare slagen har varit viktiga element i en
aktiv arbetsmarknadspolitik, det kan knappast definieras
men som traditionell
288 Bilaga I
socialpolitik.
nuvarande regionernas framtida roll och ställning Den tredje faktorn rör de Lokala företagare, eller ofta koalitio-
inom den överstatliga organisationen.
nya
arbetsmarknadens i regioner med stor utvecklingspotential,
ner av parter, centraliserade nationalstaterna, har redan börjat förhandframför allt i de minst
förbättra sina marknadspositioner Streeck och
1a direkt med EG i syfte att
nationella successivt irrelevant för den Schmitter 1993. Om den staten anses verkande företagens innovationsförmåga och lokala utvecklingen och de där för nationsstatens utveck-
konkurrenskraft, kommer benägenheten att ta ansvar
för konkurrenssvaga regioner såväl som för ling att minska. Konsekvenserna
medborgare marginaliserats skulle kunna bli betydande.
som
Bilaga 1 289
Tabell Täckningsgrad i socialförsäkringen i åtta EG-Iönder, ifem EGländer och i fem EFTA-Iönder 1955-1985: Medelvörden, sfandardavvikelser och variafionskofficienfer
Pensioner befolkning EG-8 EG-S EFTA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA Ar
| 1955 | 0,38 0,25 0,67 | 0,48 0,10 0,21 | 0,68 0,44 |
| 1960 | 0,61 0,32 0,53 | 0,64 0,22 0,33 | 0,93 0,17 |
| 1965 | 0,68 0,21 0,31 | 0.67 0,19 0.28 | 0,93 0,17 |
| 1970 | 0,67 | 0,31 0,67 0,19 0,28 | 0,93 0,17 |
| 1975 | 0,67 0,21 0,32 | 0,66 0,19 0,29 | 0,93 0,15 |
| 1980 | 0,68 0,21 0,31 | 0,67 0,19 0,27 | 0,93 0,16 |
| 1985 | 0,68 0,20 0,30 EG-B Medl SA VK | 0,67 0.19 0,29 Sjukförsäkring total arbetskraft EG-S Medl SA VK | 0,91 0,21 EI-TA Medl SA VK |
Ar
| 1955 | 0.67 0,18 0,27 | 0,59 0,09 0,16 | 0,69 0,41 0,60 | |
| 1960 | 0,70 | 0,22 | 0,63 0,06 0,10 | 0,72 0,42 0,59 |
| 1965 | 0.71 0,11 0,16 | 0.69 0,12 0,18 | 0,94 0,12 0,13 | |
| 1970 | 0,75 0,08 0,11 | 0,74 0,09 0,13 | 0,94 0,10 0,11 | |
| 1975 | 0,79 0,10 0,12 | 0,77 0,05 0,07 | 0,96 0,09 0,09 | |
| 1980 | 0,82 | 0,13 | 0,80 0,08 0,10 | 0,97 0,08 0,08 |
| 1985 | 0,82 0,09 0,11 EG-8 Medl SA VK | Arbetslöshefsförsökring foial arbetskraft | 0,81 0,07 0,08 EG-5 Medl SA VK | 0,94 0,13 0,13 EFTA Medl VK |
Ar
| 1955 | 0,47 0,24 0,51 | 0,42 0,25 0,59 | 0,36 0,18 0,49 |
| 1960 | 0,49 0,24 0,49 | 0,44 0,26 0,59 | 0,39 0,19 0,50 |
| 1965 | 0,52 0,25 0,48 | 0,49 0,29 0,59 | 0,42 0,46 |
| 1970 | 0,62 0,15 0,25 | 0,64 0,13 0,20 | 0,49 0,20 0,41 |
| 1975 | 0,64 0,15 0,24 | 0,66 0,13 0,20 | 0,65 0,22 0,34 |
| 1980 | 0.67 | 0,18 0,65 0,14 0,21 | 0,75 0,11 0,14 |
| 1985 | 0,66 0,11 0,17 | 0,63 0,13 0,21 | 0,79 0,15 0,19 |
10 13-1112
290 Bilaga I
Tabell Ersöhningsnivåer I socialförsäkringen för en ensamstående person i åtta EG-Iånder, i fem EG-Iönder och item EFTA-Iönder 1955- 1985: Medelvörden, standardavvikelser och variaiionskofficienter
Pensioner EG-8 EG-5 EFTA Medl VK Medl SA VK Medl SA Ar
| 1955 | 0,33 0,06 0,19 | 0,36 0,03 0,08 | 0,30 0,23 0,76 |
| 1960 | 0,39 | 0,38 0,48 0,11 0,24 | 0,37 0,28 0.74 |
| 1965 | 0,49 0,15 0,32 | 0,57 0,11 0,20 | 0,48 0,24 0,49 |
| 1970 | 0,51 0,17 0,33 | 0,60 0,12 0,20 | 0,51 0,18 0,36 |
| 1975 | 0,50 0,14 0,29 | 0,57 0,14 0,25 | 0,57 0,08 0,14 |
| 1980 | 0,54 0,12 0,23 | 0,62 0,06 0,10 | 0,62 0,10 0,17 |
| 1985 | 0,60 0,12 0,21 EG-8 Medl SA VK | 0,64 0,14 0,22 Sjukförsäkring 26 veckor EG-5 Medl SA VK | 0,66 0,10 0,15 Medl VK |
Ar
| 1955 | 0,48 0,27 0,56 | 0,66 | 0,20 | 0,39 | 0.67 |
| 1960 | 0,51 0,30 0,59 | 0,70 | 0,23 | 0,43 | 0,70 |
| 1965 | 0,66 0,28 0,43 | 0,82 | 0,26 | 0,63 | 0,21 |
| 1970 | 0,73 0,25 0,34 | 0,80 | 0,22 | 0,66 | 0,31 |
| 1975 | 0,78 0,21 0,26 | 0,87 | 0,25 | 0,76 | 0,19 |
| 1980 | 0,77 0,20 0,26 | 0,82 | 0,28 | 0,80 | 0,26 |
| 1985 | 0,77 0,29 0,38 EG-8 Medl SA VK | 0,87 0,27 0.31 Arbefsiöshetsförsökring 26 veckor EG-5 Medl 5A VK | 0.90 EFTA Medl SA VK | 0,09 |
Ar
| 1955 | 0,30 0,11 0,37 | 0,32 0,14 0,44 | 0,32 0,21 0,68 |
| 1960 | 0,40 | 0,52 0,45 0,25 0,56 | 0,38 0,20 |
| 1965 | 0,45 0,27 0,59 | 0,49 0,33 0,68 | 0,48 0,16 0,33 |
| 1970 | 0,60 0,19 0,31 | 0,64 0,15 0,23 | 0,50 0,23 0,47 |
| 1975 | 0,68 0,14 0,21 | 0,69 0,16 0,23 | 0,61 0,17 0,28 |
| 1980 | 0,75 0,12 0,17 | 0,78 0,11 0,13 | 0,60 0,09 |
| 1985 | 0,69 0,19 0,27 | 0,75 0,05 0,07 | 0,69 0,08 0,12 |
Bilaga 1 291
Tabell 3. Statens fincnsieringsandel av socialförsäkringen i åtta EG-Iönder, i fem EG-Iönder och i fem EFTA-Iönder 1955-1985: Medelvörden, standardawikelser och variationskofficienter
Pensioner EG-8 EG-s EFrA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA VK Ar
| 1955 | 0,44 0,37 0,85 | 0,27 0,19 0,70 | 0,41 0,21 0,52 |
| 1960 | 0,40 0,38 0,93 | 0,19 0,10 0,51 | 0,33 0,17 0,53 |
| 1965 | 0,34 0,26 0,77 | 0,20 0,08 0,40 | 0,33 0,21 0,64 |
| 1970 | 0,31 0,25 0,80 | 0,17 0,10 0,59 | 0,30 0,23 0,77 |
| 1975 | 0.32 0,31 0,95 | 0,16 0,10 0,63 | 0,30 0,23 0,76 |
| 1980 | 0,32 0,31 0,95 | 0,15 0,09 0,60 | 0,22 0,08 0,38 |
| 1985 | 0,28 0,32 1,13 EG-a Medl SA VK | 0,11 0,11 0,94 Sjukförsäkring EG-S Medl SA VK | 0,21 0,07 0,32 EFTA Medl SA VK |
Ar
| 1955 | 0,15 0,12 0,83 | 0,09 0,11 1,19 | 0,17 0,12 0,75 |
| 1960 | 0,17 0,16 0,95 | 0,09 0,14 1,51 | 0,15 0,11 0,74 |
| 1965 | 0,21 0,17 0,80 | 0,15 0,16 1,10 | 0,15 0,09 0,60 |
| 1970 | 0,18 0,17 0,97 | 0,11 0,17 1,54 | 0,15 0,16 1,05 |
| 1975 | 0,18 0,19 1,04 | 0,12 0,19 1,58 | 0,11 0,12 1,04 |
| 1980 | 0,20 0,19 0,94 | 0,14 0,19 1.38 | 0,10 0,10 0,93 |
| 1985 | 0,17 0,20 1,21 EG-s Medl SA VK | 0,10 0.20 2,06 Unemployment EG-5 Medl SA VK | 0,13 0,10 0,71 EFTA Medl SA VK |
Ar
| 1955 | 0,38 0,35 0,93 | 0,40 0.44 1,10 | 0,20 0.16 0,79 |
| 1960 | 0,39 0,32 0,82 | 0,41 0,40 0,98 | 0,29 0,25 0,85 |
| 1965 | 0,34 0,31 0,91 | 0,36 0,39 1,09 | 0,28 0,27 0,98 |
| 1970 | 0,28 0,19 0,66 | 0,22 0,1 1 0,50 | 0,32 0,32 1,00 |
| 1975 | 0.43 0,24 0,55 | 0,44 0,15 0,33 | 0.23 0,24 1,08 |
| 1980 | 0,37 0,30 0,79 | 0,33 0,27 0,80 | 0,27 0,32 1,19 |
| 1985 | 0,33 0,28 0,87 | 0,30 0,30 1,01 | 0,25 0,28 1,12 |
292 Bilaga I
Tabell 4. Arbetsgivarnas finansieringsondel av socialförsäkringen i åtta EG- Iönder, Hem EG-Iönder och i fem EFTA-lönder 1955-1985: Medelvörden, stondardawikelser och vorlationskomclenter
Pensioner
EG-8 EG-S EFTA Medl VK Medl SA VK Medl SA VK Ar
1955 0,33 0,23 0,70 0,44 0,31 0,21 0,17 0.83 1960 0,29 0,23 0,78 0,39 0,46 0,26 0,16 0,60 1965 0,31 0,20 0,66 0,38 0,33 0,19 0.58 1970 0,32 0,21 0,65 0,40 0,50 0,38 0,24 0,64 1975 0,34 0,20 0,59 0,40 0,48 0,15 0,35 1980 0,34 0,55 0,39 0,52 0,14 0,27 1985 0,37 0,22 0,61 0,43 0,53 0,55 0,20 0,37
Sjukförsäkring
| Medl SA VK | EG-B | Medl SA VK | EG-5 | Med SA VK | EITA | |||
| 1955 | 0,41 0.21 0,50 | 0,51 0,15 0,29 | 0,23 0,20 0,84 | |||||
| 1 1950 | 0,41 0.22 | 0,52 0,17 0,32 | 0,20 0,75 | |||||
| 1955 | 0,45 | 0,53 | 0,56 0,20 0,37 | 0,29 | 0,60 | |||
| 1970 | 0,50 0,29 0,57 | 0,63 0,26 0,42 | 0,34 0,22 | |||||
| 1975 | 0,60 0,19 0,32 | 0,65 0,23 0,36 | 0,52 0,31 0,60 | |||||
| 1930 | 0,57 | 0,29 | 0,60 0,21 0,35 | 0,53 0,32 0.60 | ||||
| 1955 | 0,59 0,23 0,40 Medl SA VK | EG-8 | 0,64 0,29 0,46 Arbatslöshetsiörsökrlng Medl SA VK | EG-5 | 0,48 0,29 0,60 Medl | EFTA | VK | |
| 1955 | 0,35 0,32 0,92 | 0,40 0,38 0,95 | 0,19 0,24 1 .23 | |||||
| 1960 | 0,33 0,30 0,35 0,29 0,83 | 0,39 0,35 0,92 0,41 0,33 0,80 | 0,25 0,21 0,84 | 0,21 1,04 | ||||
| 1970 | 0,16 0,38 | 0,50 0,13 0,26 | 0,26 0,22 0,84 | |||||
| 1975 | 0,37 0,19 0,52 | 0,39 0,17 0,44 | 0,19 | |||||
| 1980 | 0,43 0,25 0,58 | 0,47 0,26 0,55 | 0,39 0,1 1 0,28 | |||||
| 1985 | 0,41 0,24 0,60 | 0,42 0,30 0,70 | 0,46 0,11 0,24 |
Bilaga 1 293
Tabell Arbetstagarens finonsieringsandel av socialförsäkringen i åtta ght EGländer, item EG-lönder och 1fem EFTA-länder 1955-1985: Medelvörden, standardawikelser och voriationskofficienter
Pensioner EG-8 EG-5 EFTA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA VK Ar
| 1955 | 0,24 0,17 0,71 | 0,30 0,09 0.31 | 0,40 0,13 0,31 | |||||
| 1960 | 0,26 0,86 | 0,42 0,24 0,58 | 0,41 0,05 | |||||
| 1965 | 0,35 0,22 | 0,42 0,25 0,59 | 0,33 0,10 0,30 | |||||
| 1970 | 0,37 0,22 0,58 | 0,44 0,25 0.58 | 0,33 0,09 0,29 | |||||
| 1975 | 0,34 0.23 0,69 | 0,45 0,21 0,48 | 0,26 0,18 0,67 | |||||
| 1980 | 0,34 0,23 0,67 | 0,46 0,19 0,42 | 0,26 0,17 0,66 | |||||
| 1985 | 0,36 0,26 0,73 Medl SA VK | EG-B | 0,46 0,25 0,55 Sjukförsäkring Medl SA VK | EG-5 | 0,24 0,15 0,64 Medl SA VK | EFTA | ||
| 1955 | 0,44 0,15 0,35 | 0,40 0,11 | 0,61 0,16 0,26 | |||||
| 1960 | 0,42 0,16 0,39 | 0,39 0,12 | 0,58 0,17 0,30 | |||||
| 1965 | 0,34 0,16 0,48 | 0.30 0,18 | 0,55 0,12 0.22 | |||||
| 1970 | 0,33 0,19 0,57 | 0,27 0,21 | 0,50 | 0,30 | ||||
| 1975 | 0,23 0,17 0.75 | 0,23 0,18 | 0,37 0,30 0,80 | |||||
| 1980 | 0,23 0,16 0,69 | 0,26 0,17 | 0,37 0,29 0,78 | |||||
| 1985 | 0,25 0,21 0,85 Medl SA VK | EG-8 | 0,26 0,24 0.89 Arbetslöshetsförsökring Medl SA VK | EG-5 | 0,39 0,32 0,82 Medl SA VK | EFTA | ||
| 1955 | 0,28 0,20 0,72 0,28 | 0,75 | 0,20 0,22 1,09 0.20 0,21 1,05 | 0,61 0,17 0,28 0,50 0,20 0,40 | ||||
| 1965 | 0,32 0,23 0,74 | 0,23 0,22 0,97 | 0,47 | 0,65 | ||||
| 1970 | 0,29 0,16 0,56 | 0,28 0,20 0,72 | 0,42 0,32 0,74 | |||||
| 1975 | 0,20 0,1 1 0.57 | 0,17 0,1 1 0,63 | 0,43 0,32 0,73 | |||||
| 1980 | 0,20 | 0,76 | 0,20 0,18 0,87 | 0,35 | ||||
| 1985 | 0,27 0,25 0,91 | 0,28 0,31 1,12 | 0,29 0,22 0,76 |
294 Bilaga 1
Litteratur
Dore Ronald. 1969 On the Possibility and Desirability of a Theory of Modernization, IDS Communication Series n. 38. Institute of Development Studies, University of Sussex Dore Ronald. 1993 World Markets and Institutional Uniformity, kommer att publiseras i G. Parry ed., Festschrift for Ghita Ionescu. London: Edward Elgar
Esping-Andersen Gösta. 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. Oxford:
Polity Press
Goodhart C.A.E. 1990 National Fiscal Policy within EMU: The Fiscal Implications of Maastricht. LSE Financial Markets Group, Special Papers Series, Special Paper No. 45 Hansson Göte. 1990 Harmonization and International Trade. London: Routledge Jones R. Ben. 1980 The Making of Contemporary Europe. London: Hodder and Stoughton Kerr C. et al. 1960 Industrialism. and Industrial Man. Cambridge, Mass.: Harvard University Press King Mervyn. 1986 Harmonization of Taxes on Income from Capital the EEC. LSE Financial Markets Group, Special Papers Series, Special Paper No. 18
Kleinman Mark Piachaud David. 1992 European Social Policy: Models and - Rationales. Discussion Paper WSP77, STICERD, L.S.E. Korpi Walter. 1991 Political and Economic Explanations for Unemployment: A Cross-national and Long-term Analysis, British Journal of Political Science, Vol. 21, Part 3 Korpi Walter och Palme Joakim. 1993 Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning. Bilaga 17 till SOU, Finansdepartementet, 1993:16, Nya villkor för ekonomi och politik Lange Peter. 1993 Maastricht and the Social Protocol: Why Did They D0 It, Politics and Society, Vol. 21, No. l
Leibfried Stephan. 1992 Social Europe, Welfare State Trajectories of the European Community, Otto Hans-Uwe and Flösser Gaby eds., How to Organize Prevention. Berlin, New York: Walter de Gruyter Leibfried Stephan and Pierson Paul. 1992 Prospects for Social Europe, Politics and Society, Vol. 20, No. 3 Majone Giandomenico. 19933 The European Community between Social Policy and Social Regulation, Journal of Common Market Studies, Vol. 31
Bilaga 1 295
Majone Giandomenico. 1993b Mutual Recognition in Federal Type of Systems. EUI Working Paper SPS No. 931. European University Institute, Florence Meehan Elisabeth. 1991 European Citizenship and Social Policies, Vogel Ursula and Moran Michael eds., The Frontiers of Citizenship. London: Macmillan Myrdal Gunnar. 1968 Asian Drama. An Inquiry into the Poverty of Nations. New York: Pantheon Padoa-Schioppa Tommaso. 1987 Efficiency, Stability and Equity. Oxford: Oxford University Press Petersen J om Henrik. 1992 EF og socialpolitikken , Nationaloko nomisk Tidskrift 1 30 1992 , Room Graham et al. eds. 1991 National Policies to Combat Social Exclusion. First Annual Report of the European Community Observatory. Commission of the European Communities, DG V. Bruxelles Soskice David. 1990 Reinterpreting Corporatism and Explaining Unemployment: Co-ordinated and N on-co-ordinated Market Economics, i Brunetta Renato and Dell Aringa Carlo eds., Labour Relations and Economic Performance. MacMillan, London Soskice David. 1993 The Institutional Infrastructure for International Competitiveness: A Comparative Analysis of the UK and Germany, i Atkinson A.B. and Brunetta R. eds., The Economics of the New Europe. London: MacMillan Spicker Paul. 1991 The Principle of Subsidiarity and the Social Policy of the European Community, Journal of European Social Policy, 1991:1 Streeck Wolfgang and Schmitter Philippe C. 1991 From National Corporatism to Transnational Pluralism: Organized Interests in the Single European Market, Politics and Society, Vol. 19, No. 2 Teague Paul and Grahl John. 1992 Industrial Relations and European Integration. London: Lawrence Wishart Treaties establishing the European Communities. Resolutions Declarations. - Brussels Luxembourg 1987 - Westerhäll Lotta. 1992 Socialförsäkringar och EG. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag
Bilaga 2
Den svenska identiteten i
framtiden
Åke Daun
Vad händer med svenskarna Hur blir den europeiska framtiden i ett kulturper-
spektiv Kommer den svenska kulturen att bli lik den tyska, franska och
mer italienska Kommer den svenska identiteten att försvagas till förmån för en förstärkt europeisk identitet Vi måste skilja på två slag förändringsprocessen Den ena är det som sker av
då den unga generationen formas av en förändrad omgivning. De unga införlivar tidsbundna värderingar och perspektiv och påverkas av levnadsvillkoren under just deras uppväxtår. Varje generation skiljer sig härigenom något från den föregående. Typiskt för det moderna samhället är att förändringstakten hela tiden ökar. Detta gör att generationsgapen blir allt större. Därför kommer
morgondagens svenskar, oavsett Sveriges eventuella EG-anslutning eller EU-
anslutning, att skilja sig väsentligt från dagens. Den avsedda anslutningen till EG bör ses som en i raden av nya förutsättningar, vilka kommer att forma morgondagens samhälle. Värderingar, attityder och vardagliga beteenden komatt påverkas på skilda sätt. Svenskarna kommer alltså att förändras under mer
trycket ett förändrat samhälle, som bara delvis beror pá EG eller EU.
av
Det andra slaget förändring är den påverkar enskilda individer direkt.
av som
För en del svenskar innebär EG för enkelhetens skull skriver jag fortsättningsvis bara EG att de kommer att studera i ett annat EG-land. För några betyder det att de också kommer att arbeta i ett sådant. Oavsett vad som i övrigt sker
med det svenska samhället kommer dessa alltså individuellt att bl.a. personer
tillägna sig och synsätt följd deras personliga kontakter med
vanor som en av
andra européer. Låt mig något ytterligare kommentera dessa två förändrings-
förlopp.
298 Bilaga 2
Enkulturation
Med enkulturation förstås det införlivande av kulturen som är en följd av att en individ lever i ett visst samhälle eller en viss miljö. Enkulturationen sker främst under de tidigare levnadsåren då individens personlighet väsentligen formas. För att svara på frågan hur svenskarna kommer att påverkas EG, behöver vi av därför veta hur det svenska samhället, dvs. människors omgivande livsmiljö, kommer att påverkas av EG.
Låt oss illustrera med en jämförelse mellan svenskar och italienare jfr Daun 1992. En sådan visar hur skillnader mellan två folk har sitt upphov i förhållandevis olika historiska förlopp. Sverige var intill nyligen ett homogent samhälle
och har länge varit en centraliserad stat. Italien har som nation en kort historia och är befolkningsmässigt-kulturellt heterogent. Detta har konsekvenser för mentalitet synsätt, livsperspektiv, attityder etc. I Italien finns en allmän misstro mot människor utanför den egna inre kretsen av släkt och mycket nära vänner ett mentalitetsdrag som dokumenterats i ett stort antal undersökningar -
se t.ex. LaPalombara 1987. Människor berättar inte gärna om sitt privatliv för
t.ex. arbetskamrater, vilket tvärtom är vanligt i Sverige, även i de fall man inte
alls umgås privat. Misstron i Italien riktar sig i än högre grad mot stat och byråkrati, vilket är ett arv från en politisk historia dominerad av främmande
herrar. Den lojalitet mot lagar och bestämmelser som många svenskar känner saknas väsentligen i Italien. Skälet till just denna jämförelse är den komparativa studie av samhälle och mentalitet som jag genomfört i samarbete med universiteten i Verona och
Modena Daun 1992. Den är relevant i detta sammanhang eftersom Italien är
ett EG-land och därför att en latinsk kultur erbjuder ett intressant material för
en kontrastiv undersökning då utgångspunkten är Sverige. En följdverkan av den mentalitet, som ovan beskrevs som ett framträdande
mönster i Italien, är instrumentella relationer, dvs. benägenheten att betrakta människor som medel för egna syften. Samma tendens bland italienare torde
också förklara en större frihet från sociala hänsyn. Krav på konformitet är mindre än i Sverige. Den lägre graden av identifikation med andra människor antyds t.ex. av att dubbelt så många italienska studenter som svenska i en
enkätundersökning personlighetsinventorium tyckte att det var roligt när de kunde förlöjliga sina motståndare. För att genast undanröja missförstånd beträffande sådana generaliserande utsagor om andra kulturer här inom ramen för forskning i psykologisk an-
tropologi bör understrykas att den empiriska basen är de skillnader som fram-
kommer i form av statistiska frekvenser med avsevärda individuella variatio- ner och andra data som kan avläsas som mönster eller tendenser i den ena -
eller den andra riktningen jfr Daun 1989a och 1989b. Det finns med andra ord många svenskar och italienare det typiskt svenska resp. det typiskt
som
Bilaga 2 299
italienska inte passar in på. I vanlig fackprosa ges dock dessa nödvändigtvis formen av generaliserande utsagor. De empiriska begränsningarna skall ses som implicita och påpekas inte i varje relevant sammanhang. Utöver vad som ovan sagts om olikheter mellan svenskar och italienare skall
jag ge ytterligare några exempel. Ett större inslag av skuldkänslor bland italienarna, som jag fann i den nämnda frågeundersökningen, kan möjligen förstås
mot bakgrund av att katolicismens kärleksbudskap står i djupare motsättning till samhällsvillkoren i Italien än vad som gäller för det lutherska arvet och dess
förhållande till livsvillkoren i Sverige. Olika data ger vidare anledning tillskriva italienare mer av impulsiv aggressivitet än svenskar. Också här har anledning söka förklaringen i historien. En
teori om samhällsstress Lynn 1981 aktualiserar frågan om Italiens politiskt konvulsiva historia, betydelsen av de främmande herrarna, fascismen, maffian och terrorismen, de ständiga regeringskriserna, den traditionellt höga arbetslösheten, den sociala otryggheten, emigrationen. I den europeiska värdeunder-
sökningen European Values System Study; se Harding Phillips 1986 svarade
25 % av italienarna att de under de senaste få veckorna känt sig deprimerade
eller mycket olyckliga, mot endast 9 % av svenskarna.
De italienska studenterna i den tidigare nämnda enkäten uppvisade något större konkurrensinriktning och ärelystnad än de svenska, låt vara att fler manliga
svenska studenter fantiserade om att uträtta storverk. Skillnaden bör sannolikt
tillskrivas det faktum att det svenska samhället inte nödvändiggör samma strid
på kniven för att nå yrkesmässig framgång. Personliga förbindelser och vassa armbågar är visserligen inte betydelselösa i Sverige, men energiska och kompetenta ungdomar kan ändå räkna med framgång. Dessa exempel på mentalitetens upphov i samhällsförhållandena får räcka som
argument för min tes att svenskarna inte kommer att bli mera som tyskar,
fransmän och italienare om Sverige blir medlem i EG. Flertalet svenskar
kommer att leva i det Sverige som formats av den svenska samhällshistorien.
Växer de upp i Sverige blir de delaktiga av värderingar, attityder och förhåll-
ningssätt och utvecklar personlighetsdrag som färgas av den svenska kulturen.
Ett folks mentalitet har sitt upphov i samhällshistorien. Det är det opersonliga
i en individs tankevärld som förenar medlemmarna av en kultur och som utgör deras mentalitet, påpekar socialantropologen Tomas Gerholm med ett citat från LeGoff 1978:253: det som Caesar och den siste av hans legionärer, Ludvig den helige och bonden på hans domäner, Columbus och matrosen på
hans Caravelle har gemensamt Gerholm 1982:24.
Den svenska mentalitetens utsatthet för påverkan av EG ligger i EG:s historis-
ka möjligheter att förändra det svenska samhället. På motsvarande sätt förändras det italienska samhället av EG-medlemskapet, liksom det tyska samhället osv.
Härav följer dock inte nödvändigtvis att dessa samhällen förändras sá att de blir mera lika varandra. Medlemskapen påverkar olika stater på skilda sätt, eftersom
300 Bilaga 2
EG:s villkor griper in i redan olikartade samhällen. Anpassningen Sveriges jordbruksstöd till den lägre nivån inom EG är en av
sida av harmoniseringen som kan förväntas ha effekter på ett för Sverige speciellt sätt. Än speciella kan följderna antas bli för Sverige vad gäller en
mer
anpassning till EG:s bestämmelser om handel med alkoholhaltiga drycker. Den öppna arbetsmarknaden blir å sidan en tillgång som är gemensam för
ena medlemsländerna, de sociala konsekvenserna kommer att variera från stat men
till stat. Det är möjligt att svenskarnas intresse för rikspolitiska frågor kan minska något, när många beslut fattas i Bryssel. En sådan förändring av det nationella politiska systemet eller opinionsbildningen får konsekvenser i alla
medlemsländer, de berör olikartade politiska kulturer. Intresset för politik men är av tradition mycket större i Sverige än i t.ex. Italien. Även vissa förutsättningar för näringsverksamhet, transporter, arbetsmiljö, om
utbildning och mycket annat kommer att bli gemensamma för EG:s medlemsstater kan vi räkna med att livet i dessa samhällen ändå kommer att återspegla de avsevärda inbördes olikheterna i politisk historia, religion, befolkningsutveckling, näringsunderlag och klimat. Sverige förändras, men som samhälle kommer det även i framtiden att framtona synnerligen svenskt. På liknande sätt
som
kommer det italienska samhället att förbli omisskännligt italienskt.
Individuell socialisation
Jag har talat hur förändringar det omgivande samhället förändrar dess om av medlemmar, framför allt formar märmiskor. Under rubriken individuell unga
socialisation skall jag något om de svenskar, som dessutom sociali-
nu resonera seras i ett europeiskt sammanhang.
Det sker att de förlägger en del av sina studier till ett annat europeiskt
genom
land, ofta till andra europeiska länder, tar emot besökare i Sverige därifrån
reser
samt periodvis arbetar utomlands. Dessa svenskar, vars antal kommer att öka med ett svenskt EG-medlemskap, kommer att få fler utländska värmer och yrkeskontakter. Fler än i dag kommer att finna sin livspartner utanför Sveriges
gränser, och därmed bli ingifta i en släktskapskrets i ett annat europeiskt land jfr Harmerz 1990 a. Dessa individer utgör bara en del av den svenska befolkningen, men dock en ökad andel. De finns redan blir allt fler. De är affärsmän i de internationelmen
bolagen, högre tjänstemän i offentliga institutioner och organ, politiker,
forskare, studenter, fristående konsulter, fritt verksamma intellektuella, artister
i underhållningsbranschen. De kommer att ha sitt verksamhetsområde både i Sverige och i andra länder, där de får bekanta. Deras umgängeskrets blir internationell, både utanför och i Sverige. De kommer att äga bostäder och fritidshus samt på annat sätt placera kapital i andra europeiska länder likaväl
-
Bilaga 2 301
i Sverige. Några kommer att finna det naturligt att flytta från Sverige i och som med pensioneringen, i synnerhet om den äkta hälften har sina rötter i ett annat
europeiskt land.
Dessa svenskar kommer att behärska flera språk, förutom modersmålet och engelska, än vad är vanligt. De kommer att vänja sig vid att läsa andra som nu
europeiska dagstidningar och tidskrifter, vid sidan av de svenska. Denna process
pågår redan sedan länge oavsett EG. - De som tillhör denna internationellt orienterade del av befolkningen kommer fortfarande att känna sig som svenskar, men samtidigt vara känslomässigt förankrade i något annat europeiskt land, somliga av dem rentav i flera länder. I likhet med många etablerade invandrare i Sverige kommer de att känna sig hemma i många sammanhang, i som utanför Sverige. Deras barn kommer att växa upp i en internationellt präglad miljö. I åtskilliga fall kommer barnen att
behärska främmande språk så bra som om de var infödda i dessa språkområden. De frågor son vi är speciellt intresserade av är följande 1 den självupplevda identiteten, vem är jag, 2 förändrade grundvärderingar, samt 3 förändrade beteenden. Vilka konsekvenser får den internationella livsorienteringen bland denna kategori svenskar
l Svaret på den första frågan har ovan berörts. Dessa svenskar kommer även
i fortsättningen att se sig som svenskar, mer eller mindre, men de kommer liksom invandrare att ha en del av sin emotionella förankring utanför Sverige. - Många kommer sannolikt att betona en internationell eller europeisk profil,
snarare än anknytningarna till ett visst annat land, även om de t.ex. arbetat
länge i Italien.
Av den internationellt rekryterade personalen vid Europa-universitetet i Florens som intervjuats av den holländske sociologen Nico Wilterdink hävdade
85 % de definierade sig själva européer 31 % med modifieringen
att som varav
i viss utsträckning. Slående var att nästan lika stor andel 38 % ansåg att den europeiska identiteten vägde tyngst jämfört med den andel intervjuade 41 % svarade at: deras nationella tillhörighet- t.ex. som engelsman var vikti-
som gast. Det oss anledning tro att även fler svenskar kommer att se sig som ger européer, snarare än som svenskar. Redan nu finns det utlandssvenskar för vilka det skett ett identitetsskifte, ett definitivt steg över i värdlandskulturen T orbiörn 1976:419.
2 Kommer dessa svenskar att ha andra grundvärderingar, alltså inte bara detaljsynpunkter på vad som är bra och dåligt i olika länder, inte bara åsikter
trivseln i icke-svensk miljö En sådan fråga är egentligen felställd, om en
eftersom dessa saker hänger ihop. Synpunkterna och trivseln utomlands, även i mer ytlig bemärkelse, återspeglar den grad av mera generell förändring som
en utlandssvensk genomgår.
En viss belysning frågan får vi genom de utlandsstationerade svenskar,
av
302 Bilaga 2
anställda i svenskägda företag, som utfrågats av Ingemar Torbiörn 1976. Till
hustrun i barnfamiljerna ställdes frågan: Strävar Ni att uppfostra Era barn i
enlighet med bosättningslandets tradition och mönster eller enligt svensk tradition och svenska normer Av de familjer bodde i Centraleuropa strävade som
drygt 48 % att tillämpa ett svenskt uppfostringsmönster 67 % av dem i Sydeu-
ropa. Bland dem i Centraleuropa tillämpade bara 8 % värdlandets uppfostringsmönster 2 % av dem i Sydeuropa. 11 % av dem i Centraleuropa kombinerade ett svenskt och inhemskt mönster 5 % av dem i Sydeuropa. En ganska stor del av familjerna, 33 % av dem i Centraleuropa 26 % av dem i Sydeuropa, sade sig inte tillämpa någon speciell inriktning alls eller ansåg att deras uppfostran var internationell 382. Ett annat mått på internationaliseringen ger svenskarnas behov att utomav lands hålla fast vid ett svenskt umgänge. Först efter flera år tycks betydelsen
bland utlandssvenskarna av inhemskt umgänge få större betydelse än betydelsen
av svenskt umgänge, skriver Torbiörn 369. En allmän slutsats är att vuxna svenskar tenderar att i hög grad hålla fast vid grundvärderingar som de fått genom att växa upp i Sverige. Efter flera år av europeisk utlandsvistelse kan de dock komma att punktvis modifiera denna svenska bakgrund, dock något mindre om de bor i Sydeuropa. Däremot är deras barn i hög grad benägna att tillägna sig kulturen i det land där de växer upp, går i skola och har sina kamrater. Många av dessa svenska barn flyttar senare till Sverige men har då hunnit införliva värderingar som är mindre representativa eller rent av främmande i den svenska omgivningen.
3 Slutligen frågan om de internationellt orienterade svenskarnas beteenden. Visserligen innebär förändrade värderingar, t.ex. beträffande barnuppfostran, att man ändrat sig också i praktiken. Men många svenskar i andra länder liksom många invandrare i Sverige tillämpar inhemska och beteenden - vanor
såsom en ytlig anpassning till en annan miljö, såsom ett regelrätt rollspel, dvs. utan att det får nämnvärda konsekvenser när de flyttar hem till Sverige igen. Det
kan vara sättet att parkera bilen i Paris, köbeteendet i affärerna i Florens, måltidsvanor i allmänhet eller dagsrytmen som ändras av siestan. Det kan också gälla arbetsordningen och ett annat beslutssystem på arbetsplatsen än det som är brukligt i Sverige. Även det alltså bland dessa internationellt orienterade svenskar sker modiom ñeringar av både identitet, grundläggande värderingar och faktiska beteenden, är det inte här som vi kommer att finna mera djupgående förändringar bland svenskarna. Det är i stallet i den generation svenskar, vilka redan som barn och
ungdomar kommer att bo utanför Sverige, och vilka dessutom utvecklar andra
värderingar genom de strukturella förändrin garna av det svenska samhallet, som den ökade internationaliseringen kommer att föra med sig. Det är denna struk-
turomvandling som härnäst skall sysselsatta oss med.
Bilaga 2 303
Ny svensk mentalitet
Den växande kategori svenskar som är internationellt verksamma är på grund av deras positioner i samhället att betrakta som traditionsbrytare. De är trendsät-
tare genom att arbeta inom design, reklam, varuimport, service, massmedia och kulturliv. De är också själva konsumenter importerade varor och tjänster, i av likhet med de svenskar som semestrar i sydliga länder och efter hemkomsten gärna går på etniska restauranger. Socialantropologen Ulf Hannerz har noterat mängden av utländska namn på butiker i Stockholm för vilka internationalise-
ringen är en förutsättning: Uptown Mauritz, Step In, McDonalds, Bozzini, Joy,
Konfekt House, Tie Rack, Yamaha Sound of Music Hannerz 1990 b.
Ändå är dessa förändringar i viss mening sekundära, dvs. de skulle inte ha
skett om det inte funnits en beredskap, en latent acceptans eller öppenhet- men
inte vilken öppenhet som helst. Att beskriva denna beredskap skulle kräva sin
utredning, inte här. Dock kan som exempel nämnas att amerika-
egen som ryms
niseringen, vilken har och länge haft stor genomslagskraft i alla världens hörn,
troligtvis inte skulle ha haft det, om inte dess allmänna karaktär så kraftfullt
uttryckt drag i en allmän moderniseringsprocess: snabbhet snabb livsrytm, snabba förändringar, mångfald i livsstilar, ideologier, etniska grupper,
varor, individuell frihet myten om att kunna gå sin egen väg, egocentrism hänsynslös älvupptagenhet, framgång karriärdrömmar, ungdomlig vital itet betoning av
kroppslig styrka och skönhet, komfort sinnliga njutningar och bekvämlighet, materiell konsumtion intressefokuseringen kläder, bilar, heminredning.
Det verkar därför troligt att många av de impulser, som genom EG-gemenskapen faktiskt slår rot i Sverige, likaledes har sin klangbotten i denna modernise-
ringsanda. Sålunda har fler dvs. större sortering i svenska affärer till
varor,
följd av ökad konkurrens, ett värde i sig, beroende att mångfald, valfrihet,
sinnliga njutningar och materiell konsumtion representerar så positivt laddade värden i vår kultur. Denna tes gäller alltså oberoende av de kvaliteter som enskilda importvaror händelsevis har. En annan fråga är om det existerar mera specifikt svenska värderingar, låt oss
säga betoningen av praktiskt funktionalitet och preferensen för hemmakvällar
som gör Sverige till en särskild marknad för en viss typ av varor och tjänster. -
Den extremt snabba spridningen mobiltelefoner och videoapparater tyder
av
möjligen det. -
Vad vi här talat är sekundära förändringar, dvs. sådana som sker med ett om
redan föreliggande kulturmönster som grund. Primära förändringar skulle vi då benämna de förändringar har sitt upphov i en strukturell samhällsomvand-
som ling. De uppstår inte något gammalt utan ur något nytt. Därför sker de också ur långsammare och framför allt generationsvis. Det är de unga som utvecklar en mentalitet i samklang med den nya inriktningen. Den mest påtagliga strukturförändringen är den går från homogenitet till som
304 Bilaga 2
heterogenitet. Det länge kulturellt sá enhetliga och socialt likformiga Sverige är
sedan flera år pá väg bon. I stället kommer social och kulturell mångfald i alla
skepnader. Härtill bidrar invandringen från andra länder, men också en inre
differentiering mellan olika grupper av svenskar. Den märks t.ex. i att man ännu för något tiotal år sedan talade om ungdomskulturen, medan i dag formuleringen ungdomskulturerna är den mer adekvata. Ett tecken på inre differentiering är de jämsides existerande olika klädmodena, t.ex. korta och långa kjolar samma säsong. Differentieringen sker i stort som smått. Det är inte bara de internationellt orienterade svenskarna som möter en heterogen omgivning, utan även den större del av den befolkning som bara undantags-
vis reser utomlands. Mycket tyder på att just heterogeniteten, som länge känne-
tecknat de flesta västeuropeiska länder utom Norden, befrämjar specifika menta-
litetsdrag. Låt mig peka följande tänkbara förändringar bland svenskarna: ökad flexibilitet beredskap att ändra sig snabbt, ökad favorisering av mångfald
eftersom befolkningsblandningen förutsätter olika sätt att tillgodose intressen,
ökad misstro mot de flesta människor utanför den egna familjekretsen eftersom
blandningen minskar lojalitet och identifikation, dessutom, om sociologen
Francesco Alberoni 1987 har rätt, minskat inslag av avundsjuka eftersom
heterogeniteten leder till synen att livet i grunden är orättvist, ökad nyfikenhet
det avvikande och ökat människointresse därför att blandningen kräver
ständiga tolkningar av andras beteenden, större impulsiv aggressivitet eftersom
ökad konkurrens och möten med svårtolkade beteendemönster är psykologiskt
frustrerande, kanske dessutom större stabilitet i den egna gruppen, alltså en
förstärkt familjesammanhållning såsom ett socialt och mentalt skydd mot en delvis främmande omgivning. Det är alltså möjligt att den svenska mentaliteten
i vissa avseenden på sikt kan komma närma sig den i andra europeiska länder utanför Norden mera vanliga, men således inte på grund av utökade kontakter genom EG, utan som följd av liknande strukturella omständigheter. Svenskarnas genom EG ökade exponering för andra europeiska kulturer skall alltså inte i första hand betraktas som en ny konkurrenssituation, där svenskar
kan tänkas välja utländska sedvänjor och grundvärderingar framför de egna
motsvarigheterna. Kulturer förändras generellt inte genom kontakter eller smitta Tvärtom förstärker ofta kontakterna med andra kulturer fasthållandet
vid det egna. Enligt den irländske ambassadören Paul Dempsey har irländarna
blivit mer irländska och mindre europeiska sedan de blivit medlemmar av EG Sjöblom 1993:8. Det är i synnerhet vid mötet med det utländska som infödda
svenskar känner sig svenska. Kulturer som system, liksom förändringar av sådana system, växer fram på grundval av skilda samhälleliga förutsättningar, vilket den tidigare jämförelsen mellan italiensk och svensk mentalitet var ägnad att illustrera. Till dessa förutsättningar hör den demografiska sammansättningen, alltså befolkningsbland-
ningen. Andra förutsättningar ligger i näringsstruktur, teknologi, politiskt
Bilaga 2 305
system, maktfördelning, levnadsnivå, religion, klimat, geografisktläge, politiska
band till andra stater, samt hur dessa olika faktorer samspelat i historien. Det
är framför allt inom för analys förändringar av dessa grundförut-
ramen en av sättningar, tänkbara förändringar i den svenska mentaliteten bör sökas. som Det vi med abstraktion kallar svensk kultur förändras i viss mån genom en svenskars vistelser i andra länder, arbete och studier, och genom import genom från utlandet, liksom också i någon grad via den utländska invandringav varor
till Sverige. Kultwpåverkan gar dock framför allt i motsatt riktning från
en -
de infödda till immigranterna. Den egna särarten hotas alltså inte på något allvarligt sätt det främmande, den hotbild som framställs av den nya rasis-
av
men, främst artikulerad i termer kultur, som en kulturrasism se
numera av Ålund Shierup 1992. Den svenska särarten hotas önskar använda - om nu
termen hot det svenska samhällets delaktighet i en generell internationali-
- av sering: politiskt, ekonomiskt, informationsteknologiskt. Dessutom är internationaliseringen bara aspekt den allmänna samhällsförändring, som har en av sitt omedelbara upphov i mångfald förutsättningar inom det svenska samen hället. Till dessa skall naturligtvis räknas invandringen som sådan men i förhållandevis mindre grad de enskilda främmande kulturerna och innehållet i dessa, seder och bruk m.m.
Sammanfattande synpunkter
Alla kulturer förändras hela tiden, dessas seder och bruk, trosföreställningar
och grundläggande värderingar. Teknisk-ekonomisk-politiska processer är
sådana att denna omvandling aldrig stannar upp, inte heller genom särskilda åtgärder kan förmås göra det. Riktningen kan påverkas, men förändringar sker snabbt eller långsamt under alla omständigheter. I och med den s.k. - mer moderniseringsprocessen med upphov i industrialisering och urbanisering har själva förändringstakten i världen ökat. Förändringarna sker alltså med allt större hastighet. Den nationella omgivning själva vuxit upp i svensk som kultur och svenskt samhällsliv omvandlas alltså oundgängligen, hur det än går med EG-frågan. Internationalisering sida de totala förändringarna i världen. Värlär en av
den krymper heter det, vilket betyder att alla länder blir i ökad utsträckning delaktiga strukturer och förlopp överskrider nations- eller statsgränser.
av som Internationalisering är till viss del förändring följer anpassning till en som av utländska marknader. Samtidigt leder denna anpassning till möten och kontakter med andra länder, impulser och utgör modeller för förändringar i det som ger landet. När det gäller EG-frågan bör det betonas att internationaliseringen egna redan pågått så länge och i så många sammanhang att ett medlemskap såsom en tillkommande förändringsfaktor sannolikt skulle få relativt begränsad effekt.
306 Bilaga 2
Kulturer smittar inte. Innebörden av denna sats är att kulturmöten inte
leder till förändring upptagandet av främmande drag enbart beröring
genom eller genom att människor reser mer samt arbetar och studerar utomlands. Ofta är effekten den motsatta. När människor på nära håll konfronteras med värderingar och synsätt som står i strid med de styrks de i övertygelsen de egna, om egna värderingarnas överlägsenhet. Invandrare blir ofta mer nationalistiska än de någonsin varit i hemlandet, dvs. de blir medvetna om sin egen kulturs särart och värjer sig genom att uppvärdera det egna kulturarvet.
Alla kulturer har djupa historiska rötter. De grundläggande värderingarna, livsperspektiven och trosföreställningarna, har ofta sitt upphov i levnadsförhållanden och samhällsvillkor som ligger långt tillbaka i tiden. Det existerar alltså en betydande seghet i kulturomvandlingen. Sådant som näringsgeografi, re-
ligion och demografiska förhållanden har långtidsverkan och ligger som en
bas och förutsättning för en mångfald kulturyttringar i sarnhällsskick, livsstil och
mentalitet. Oavsett de ständiga förändringsförloppen finns det samtidigt en kontinuitet som förbinder generationer och förbinder tidsskeden inom som nationerna.
Med mentalitet förstår vi de grundvärderingar och andra psykologiska dis-
positioner som människor delar genom att ha vuxit i eller liknande upp samma
miljö och alltså delat uppväxtvillkor. Denna mentalitet förändras följaktligen när samhället förändras, men vi skall tänka på att förändringen huvudsakligen försiggår generationsvis. Det är under barndom och uppväxtår som personlig-
heten formas, det är då människor absorberar tidsandan, intellektuellt och
emotionellt. Därför kan sällan hos själva iaktta markanta
oss som vuxna förändringar i personlighet eller i grundläggande synsätt vilket inte betyder att individen är helt ur stånd att modifiera sin personlighet. Det är dock framför allt våra barn som mentalt blir bärare av en ny tids kultur och existensvillkor. Vi har alla i alla kulturer en mycket stark benägenhet att döma och - -
tänka etnocentriskt, vilket betyder att att just våra lösningar och
anser arrangemang i vår del av världen är den bästa, mest rimliga eller naturliga. Det egna känns så riktigt, eftersom själva mentalt formats av vår egen miljö, och denna känsla blir ofta utgångspunkten då värderar och reflekterar om andra folk och
kulturer. Det samhälle som skapat oss i Sverige kan dock inte sägas vara bäst i någon slags objektiv mening mycket är en fråga om smak, vana, till-
-
vänjning, förtrogenhet, hemkänsla även om det också existerar en rad mycket
allmänt omfattade kriterier för livskvalitet, såsom fred, hälsa, materiellt välstånd m.m. Härav följer inte att det skulle vara illegitimt att hävda både subjektiva och etnocentriska kriterier, men då vi på grund av EG-frågan blickor mot framtiden finns det skäl påminna om att också de etnocentriska omdömena får ändrade utgångspunkter från tid till annan. Det Sverige som i framtiden ytterli-
gare införlivats i en internationaliserad värld, och följaktligen något ändrat
Bilaga 2 307
utseende, kommer denna tids mäimiskor, av våra barn och barnbarn, att av uppfattas som omisskännligt svenskt.
Referenser
Alberoni, Francesco, 1987. Avund. Göteborg: Bokförlaget Korpen
Daun, Åke, 1989a. Svensk mentalitet. Ett jämförande perspektiv. Stockholm: Rabén
Sjögren Bokförlag
Daun, Åke, 1989b. Studying National Culture by Means of Quantitative Methods.
Ethnologia Europaea XIX:25-32
Daun, Åke, 1992. Den europeiska identiteten. Stockholm: Rabén Sjögren Bok-
förlag Gerholm, Tomas, 1982. Om kultur gestalt. I: Ulf Hannerz, Rita Liljeström som Orvar Löfgren Red.: Kultur och medvetande. En tvärvetenskaplig analys. Angered: Akademilitteratur. Sid. 17-31 Hannerz, Ulf, 1990 Cosmopolitans and Locals in World Culture. Theory, a. Culture Society, Vol. sid. 237-251 Hannerz, Ulf, 1990 b. Stockholm: Doubly Creolizing. I: To make the World Safe for Diversity. Red. Ake Daun, Billy Ehn Barbro Klein. Botkyrka: The Swedish Immigration Institute and Museum. Sid. 91-105 Harding, Stephen David Philipps eds., Contrasting Values in Western Europe. Studies in Contemporary Values in Modern Society. London: Macmillan LaPalombara, Joseph, 1987. Democracy, Italian Style. New Haven and London: Yale University Press
LeGoff, 1978. Mentaliteterna, tvetydig historia. Att skriva historia: nya
en infallsvinklar och objekt. Utg. LeGoff P. Nora. Stockholm: PanNorstedt Lynn, Richard, 1981. Cross-cultural differences neuroticism, extraversion and psychoticism. Richard Lynn Ed.: Dimensions of Personality. London: Pergamon Press Sjöblom Tom, 1993. Cultural Identity in the Changing Europe. Newsletter. Nordic , Institute of Folklore, 3 1993, sid. 1-5 Torbiörn, Ingemar, 1976. Att leva utomlands. En studie av utlandssvenskars anpassning, trivsel och levnadsvanor. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och samhälle
308 Bilaga 2
Wilterdink, Nicolaas, 1990. Where Nationals Meet: National Identities in an International Organisation. EUI Working Paper in Political and Social Sciences, SPS No. 903. Florence: European University Institute
Ålund, Aleksandra och Carl-Ulrik Schierup, 1992. Kulturpluralismens paradoxer.
Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift, Nr 1992. sid. 8-20
Bilaga 3
Internationella instrument om
välfärd och
jämställdhet
Bengt Lidal
1 Inledning
I utredningens direktiv påpekas att andra internationella åtaganden än ett EUmedlemskap kan styrande för utvecklingen social välfärd och jämställd-
vara av
het. Sådana åtaganden har sällan rönt större uppmärksamhet i den svenska
debatten. Socialpolitik i vid bemärkelse uppfattas, inte bara i Sverige, som ett
område där beslut fattas på nationell nivå. Icke desto mindre har det internatio-
nella socialpolitiska samarbetet lång tradition på såväl global som regional
en
europeisk, i synnerhet västeuropeisk, och Subregional, t.ex. nordisk, nivå. Detta
samarbete har inte inskränkt sig till erfarenhetsutbyte o.dyl utan har även syftat .
till och avsatt antingen i form politiska deklarationer eller rekom-
normer, av mendationer, avsedda att beaktas berörda stater i deras interna arbete, eller av
i form internationella konventioner, vilka blir juridiskt bindande åtaganden
av
i den mån de ratificeras av staterna ifråga. I det norrnskapande arbetet på global nivå FN och dess fackorgan och på regional västeuropeisk nivå framför allt inom Europarådet deltar bl.a. samtliga nuvarande medlemsländer i EU och de stater har ansökt om medlem-
som
skap, däribland Sverige. Alla dessa stater har därför gemensam referensram
en på det socialpolitiska området och är i stor utsträckning bundna av samma internationella åtaganden på området. Till den referensramen hör FN:s allmänna förklaring om de gemensamma mänskliga rättigheterna, antagen år 1948, vilken i artiklarna 22-25 som mänsk-
liga rättigheter bl.a. rätten till social trygghet, rätten till arbete, till fritt
anger rättvisa tillfredsställande arbetsförhållanden och
val av sysselsättning, till och till skydd arbetslöshet, rätten till lika lön för lika arbete, rätten till rättvis
mot
310 Bilaga 3
och tillfredsställande lön för arbete, rätten att bilda och tillhöra fackföreningar, rätten till vila, fritid och semester samt rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och mödrars och barns rätt till särskild omvårdnad och hjälp.
Redan härav framgår att i den internationella terminologin social policy och
social rights omfattar, och till stor del utgörs av, politik och rättigheter knutna
till arbetsmarknadenarbetstagarna, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Detta synsätt
präglar också den år 1966 antagna FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter prop. 1971:125 och Europarådets sociala stadga av
år 1961 prop. 1962:175. Än starkare arbetslivsanknytning har det regelverk
som utarbetats av den trepartiska regeringar, arbetsgivare, arbetstagare Internationella arbetsorganisationen ILO som brukar kallas FN:s fackorgan för social policy. Eftersom utredningens direktiv generellt inte utgår från det vidare social
policy-begreppet kommer den följande framställningen att koncentreras på
sådana instrument eller sådana delar av generella instrument som handlar om
socialpolitik utom arbetsmarknadarbetsmiljöarbetsrätt. Konventioner på
-
jämställdhetsområdet har nyligen redovisats av Löneskillnadsutredningen i SOU
1993:7, till vilken hänvisas sid. 37-48 och 258-261.
2 Allmänt om MR-instrument
FN:s arbete med att omsätta den icke juridiskt bindande allmänna förklaringen
om mänskliga rättigheter MR till juridiskt bindande instrument avsatte år 1966
dels den ovannänmda konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, dels konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Anledning till tudelningen är att det finns en principiell skillnad mellan de två kategorierna av rättigheter. Hans Danelius Mänskliga rättigheter, Lund 1984 har beskrivit skillnaden så: De medborgerliga rättigheterna är till stor del frihetsrättigheterÅ Den enskilde har således anspråk på att lämnas i fred för
ingripanden från staten. Statens förpliktelse är inte att vidtaga konkreta --åtgärder utan fastmer att avhålla sig från vissa åtgärder. När det gäller de --ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är läget ett annat. Dessa rättigheter kräver för sitt förverkligande att positiva åtgärder i form av lagstiftning
e.d. vidtas från statens sida. Dessa åtgärder är ofta mycket kostnadskrävande, och det är uppenbart att olika stater har mycket olika förutsättningar att förverk-
liga de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Konventionsbestäm-
melserna är alltså till stor del bestämmelser om de målsättningar, som staterna
skall ställa upp för sitt handlande.
Motsvarande tudelning i formuleringen av MR-instrument ägde rum i Europarådet som redan år 1950 lyckades anta konventionen angående skydd för de
Bilaga 3 31 1
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna prop. 1951 : 165. Först
år 1961 antogs parallellinstrumentet sociala rättigheter, den sociala stadgan. om
3 sociala stadga
Europarådets
Europarådets sociala stadga Social Charter jämte 1988 års tilläggsprotokoll
prop. 198889:106 är till skillnad från den inom EG år 1989 antagna s.k. stadgan arbetstagares grundläggande rättigheter ett juridiskt bindande om instrument i de delar den ratificeras av stater. Hittills har stadgan med undan- tag för vissa bestämmelser varierar från land till land ratiñcerats av 20 som stater, däribland samtliga EG-stater, och tilläggsprotokollet av tre Sverige, Finland och Nederländerna; det senare trädde i kraft år 1992.
I likhet med andra MR-instrument på det sociala området är Europarådets sociala stadga starkt inriktad på arbetsmarknadarbetsliv och arbetstagares villkor, dock inte i utsräckning den anförda EG-texten. Av stadgans
samma som 19 substansartiklar är de tio första arbetslivsinriktade och de två sista är relate-
rade till arbetskraftsmigration och migrerande arbetstagares rättigheter. De
övriga artiklarna 11-17 ställer upp socialpolitiska mål på följande områden:
skydd för den enskildes hälsa; social trygghet; social och medicinsk hjälp; rätten att anlita sociala välfárdsanordningar; fysiskt eller psykiskt handikappades rätt till yrkesutbildning, rehabilitering och social återanpassning; socialt, rättsligt och ekonomiskt skydd för familjen; socialt och ekonomiskt skydd för mödrar och barn. Av tilläggsprotokollets fyra artiklar är två inriktade på rätten till information och samråd medinflytande inom företag medan en avser jämställd-
resp.
het i arbetslivet och en de äldres rätt till socialt skydd.
Övervakningen av stadgans tillämpning åvilar dels en oberoende expertkom-
mitté, i sista hand, Europarådets ministerkomdels en regeringskommitté och,
mitté. Övervakningssystemet har dock inte fungerat särskilt väl och det allmänna
stadgan under läng tid År 1991 fattades därför vissa intresset för var matt.
beslut ändringar i stadgan vilka endast delvis har trätt i kraft. Vidare
om diskuteras ett förslag till tilläggsprotokoll rätt för arbetsmarknadsorganisatioom m.fl. att anföra klagomål mot regeringar för bristande tillämpning av ner stadgans bestämmelser. Parallellt med det arbetet pågår en översyn av stadgans materiella regler.
Ett förnyat intresse för stadgan kan noteras, framförallt från fackligt håll.
nu
Europafacket antog i juni 1993 resolution som bl.a. föreslår att EG som
en
organisation skall ansluta sig till stadgan. Detta skall möjligen ses mot bakgrund att EG:s sociala stadga inte blev ett juridiskt bindande instrument.
av
312 Bilaga 3
4 Socialförsäkringskonventioner
Medan rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet inskriven i de inter-
nationella MR-instrumenten, är regleringen av den faktiska utformningen och
tillämpningen av system för social trygghet inskriven i tekniska konventioner av olika slag. En direkt koppling mellan ett MR-instrument och teknisk kon-
en vention görs i Europarådets sociala stadga vars artikel 12:2 om social trygghet föreskriver en nivå som åtminstone är likvärdig med den krävs för ratifisom cering av ILO-konventionen 102; nedan. nr se Bland de tekniska konventionerna kan man urskilja överenskommelser som likställer medborgare i ett annat avtalsslutande land med medborgare i det egna
landet likställighetskonventioner. Exempelvis innehåller EES-avtalet l ikstäl-
en
lighetsregel i artikel 4 som får genomslag även på socialförsäkringsområdet. En annan typ av överenskommelser är sådana ålägger ratiñcerande stat
som en
att garantera sin befolkning en viss minimistandard inom det sociala trygghetssystemet minimistandardkonventioner. Exempel härpå är ovannänmda
ILO-konvention nr 102 om minimistandard för social trygghet, ratiñcerad
av
Sverige år 1953 prop. 1953:73.
Inom EG finns förutom de direktiv behandlar jämställdhet mellan könen som inom socialförsäkringen hittills endast två exempel på sekundärlagstiftning som innehåller krav på medlemsländerna av minimistandardkaraktär på socialförsäkringsområdet i vid bemärkelse. Det är direktiv 80987EEG rör skydd ena som
för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens. Det andra är direktiv 9285EEG
om säkerhet och hälsa för gravida arbetstagare m.fl. som innehåller krav på
betald moderskapsledighet under 14 veckor. Iden mån EG-länderna är bundna
av internationella åtaganden om miniminivåer härrör dessa, liksom för Sveriges
del, ur ratiñcerade ILO- eller europarådskonventioner. Anledningen härtill är att EG hittills saknat generellt mandat i Romfördraget att lagstifta minimi-
om standarder på socialförsäkringsområdet. Fördraget den Europeiska unionen om med det därtill hörande sociala protokollet och överenskommelsen mellan medlemsstaterna utom Storbritannien på samma område öppnar emellertid en legal möjlighet att med enhällighet anta minimidirektiv även på detta område. Här kan tilläggas att Sveriges anpassning till likställighetskraven enligt EES-
avtalet tycks ha banat väg för utsträckt svensk ratifikation vissa ILO-kon-
av ventioner som tidigare godkänts endast delvis. Frågor godkännande om av
ytterligare åtaganden enligt konventionen nr 102 liksom enligt konventionen nr
118 om utlänningars likställande med ett lands egna medborgare i fråga
om
social trygghet prop. 1963:29 behandlas för närvarande i ILO-kommittén.
Bilaga 3 313
5 Allmänt om ILO-konventioner
Ett internationellt regelverk av stor betydelse inom området social policy i mycket vid bemärkelse är de för närvarande ca 170 konventionerna och ca 180 rekommendationerna antagna av ILO sedan organisationens bildande år 1919.
Vissa ILO-konventioner av fundamental betydelse MR-instrument har ratiñ-
cerats av mer än hundra stater. Till dem hör konventionerna nr 29 och 105 om avskaffande av tvángsarbete, nr 100 om lika lön och nr 111 diskrimine-
om ring. EG-länderna har i stor utsträckning ratificerat ILO:s konventioner, i genom-
snitt ett 80-tal. Antalet ratifikationer varierar mellan 55 Luxemburg och 122 Spanien. Som jämförelse kan nämnas att Sverige har ratiñcerat 82 konventio-
ner. Samtliga EG-länder är bundna av de ovarmämnda konventionerna om avskaffande av tvångsarbete och lika lön. Detsamma gäller beträffande konventioom
nen nr 87 om föreningsfrihet och skydd for organisationsrätten. Alla EGländer utom Storbritannien har ratificerat konventionerna nr 98 organisa-
om
tionsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten och nr 122 sysselsätt-
om
ningspolitik. Alla utom Portugal har ratiñcerat konventionen nr 102 om
minimistandard för social trygghet; Portugal är dock bundet artikel 12:2 i av Europarådets sociala stadga; jfr ovan under
Som exempel på i snävare mening socialpolitiska ILO-instrument kan utom
-
socialförsäkringskonventionerna nämnas ett antal minimiálderskonventioner
-
till skydd för barn i arbetslivet. Den modernaste konventionen på området
nr
138 har tillträtts av nio EG-medlemmar liksom av Sverige. Ett viktigt jäm-
ställdhets- och familjepolitiskt instrument är konventionen nr 156 om arbetsta-
gare med familjeansvar. Denna har ratiñcerats av fem EG-länder och även av
Sverige. Ett sista exempel utgörs av konventionen nr 159 om yrkesinriktad
rehabilitering och arbete personer med handikapp, vilken har tillträtts av ett
fyrtiotal stater, däribland sju EG-länder och Sverige.
Övervakning
av konventionstillämpning
Inledningsvis nämndes att internationella konventioner blir juridiskt bindande för ratiñcerande stater. Därmed underkastar sig staten i fråga oftast även en rapporteringsskyldighet och granskning av sin konventionstillämpning av de organ som anges i konventionen eller i vederbörande organisations stadga .dyl.
I vissa fall tillkommer till den reguljära övervakningen möjligheter för enskilda personer eller organisationer att anföra klagomål avseende ett lands konventionstillämpning. Procedurer för behandlingen av sådana klagomål utgör en del av
övervakningen av konventionstillämpningen.
314 Bilaga 3
Exempelvis inom ILO finns ett väl utvecklat system för att kontrollera att staterna uppfyller sina konventionsförpliktelser. Klagomål kan anföras dels av
konventionsstater, dels av ombud vid Internationella arbetskonferensen och dels nationella och internationella organisationer av arbetsgivare eller arbetstagaav Däremot kan enskilda personer inte anföra klagomål beträffande tillämpre. ningen ILO-konvention. Som nämnts i det föregående diskuteras för av en närvarande inom Europarådet införande av en kollektiv klagorätt för arbetsmarknadsorganisationer m.fl. beträffande tillämpningen av Europarådets sociala stadga.
De här nämnda övervaknings- och klagomålsprocedurerna är inte att jämställa
med exempelvis förfaranden infor EG-domstolen, och granskningsorganen har
inga sanktionsmedel att tillgripa om de finner att en stat bryter mot ett åtagande enligt en ratificerad konvention. Den enda straffsanktionen är den av granskningsinstansen uttalade kritiken och den politiska belastning som denna innebär
för konventionsstaten.
Bilaga 4
Narkotika
Ur Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv.Rapp0rt från en arbetsgrupp i regeringskansliet november 1993. Kap. 10 Utrikesdepartementets handelsavdelning
Kamp mot narkotikabrottslighet
Svensk narkotikapolitik Den svenska narkotikapolitikens mål är att skapa ett narkotikafritt samhälle. Detta mål har antagits av en enig riksdag som uttryck för starkt avvisande en hållning till all icke-medicinsk användning narkotika. Det finns i Sverige i av dag en vidsträckt värdegemenskap kring narkotikapolitikens inriktning. Grunden för den svenska restriktiva narkotikapolitiken är ett nära samspel mellan förebyggande åtgärder, kontrollpol itik samt behandling och rehabilitering av narkotikamissbrukare. Insatser mot narkotika är högt prioriterade inom tullen, polisen, åklagarväsendet, kriminalvården, socialtjänsten, skolan och olika fritidsverksarnheter. Frivilliga organisationer och folkrörelser bidrar genom information och opinionsbildning till att förebygga spridning narkotika i en av landet. Karaktäristiskt för den svenska narkotikapolitiken är att den faster lika vikt vid åtgärder som begränsar tillgången på narkotika och efterfrågedämpande åtgärder. Olika typer av åtgärder förstärker och kompletterar varandra och ger tillsammans uttryck for samhällets beslutsamhet att bekämpa narkotika. En förutsättning för en framgångsrik narkotikapolitik är att människor i alla åldrar tar avstånd från bruket narkotika. Omfattande informations- och av opinionsbildande insatser har gjorts för att upprätthålla och förstärka den negativa hållning till narkotika som finns i Sverige. En särskilt viktig grupp i detta sammanhang är ungdomar. Skola, polis, tull,
316 Bilaga 4
kommunal fritidsverksamhet och socialtjänst samarbetar kring förebyggande insatser riktade till ungdomar. För uppsökande arbete med ungdomar som
befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk har många kommuner inrättat särskilda ungdomsgrupper, ett team socialarbetare som aktivt söker upp av
ungdomar i olika miljöer. Många kommuner har inrättat specialiserade öppenvårdsteam för narkotika-
missbrukare. Uppsökande verksamhet, rådgivning, motivationsarbete, krisbehandling och samtalsbehandling är teamets huvudsakliga uppgifter. En viktig del arbetet är att for att hålla vårdkedjan av olika sociala och av ansvara samman medicinska insatser olika faser i rehabiliteringen, som t.ex. kan vara genom
institutionsbehandling eller familj Sådan vård bekostas av den kommunala
socialtjänsten.
Den svenska narkotikapolitiken är i första hand inriktad att förhindra
narkotika. Överlåtelse narkotika därför
spridning och användning av av ses som
det centrala brottet i narkotikastrafflagen 1968:64 som grundar sig de
internationella konventioner Sverige anslutit sig till. Lagen som trädde i
som
kraft år 1968 har ändrats vid ett flertal tillfällen. Både gärningsformerna och
straffsatserna har kompletterats och utvidgats i riktning mot ökad restriktivien och betoning lagens preventiva syfte. Nyligen har straffskalan för eget tet en av bruk narkotika skärpts, med innebörd att fängelse forts in i straffskalan även av för narkotikakonsumtion. Tidigare har det bruket endast bestraffats egen egna med böter. narkotikastrafflagen är således överlåtelse, framställ-
Enligt den nu gällande ning, förvärv i överlåtelsesyfte, anskaffning, bearbetning, transport, förvaring, innehav och konsumtion narkotika straffbelagd gärning. Det är likaså brotts-
av
ligt att främja narkotikahandel.
Enligt narkotikaförordningen 1962:704 krävs tillstånd av Läkemedelsverket
för införsel eller utförsel narkotika. Tillstånd krävs dock inte för begränsad
av mängd narkotiskt läkemedel medförs resande för medicinskt ändamål som av och personligt bruk angående legal handel med narkotikapreparat se avsnitt - -. Vid överträdelser är varusmugglingslagen 1960:418 tillämplig. N arkotikastrafflagen kompletterar alltså varusmugglingslagen. Kontrollbyrån
på Generaltullstyrelsen för Tullverkets centrala narkotikabekämpande
ansvarar arbete, med tonvikt på internationellt samarbete och underrättelsetjänst. An-
för den operativa verksamheten åvilar regionala och lokala enheter. Som
svaret
komplement till ordinarie kontroll- och tullkriminalverksamhet har tullen numera särskilda gränskontrollstyrkor opererar med stor rörlighet över stora
som
områden. Till sjöss utövas befogenheterna Kustbevakningen i geografiska av
nära samverkan med tullverket. På motsvarande sätt finns särskild enhet vid Rikskriminalpolisen som en arbetar med spaning och utredning narkotikabrott och narkotikabrottsav grova
lighet med internationell anknytning. På lokal och regional nivå är bekämpning
Bilaga 4 317
av narkotikabrott en uppgift för både ordningspolisen och kriminalpolisen. l varje län finns enligt regeringens beslut en regional funktion för bekämpning
av
narkotikabrott. Många polismyndigheter har också inrättat särskilda störnings-
eller gatulangningsgrupper som är inriktade på att bekämpa gatuhandel med narkotika.
Polisen prioriterar såväl sina insatser mot narkotikabrottslighetens Övre skikt
som insatser mot langaren på gatan. Denna strategi bygger på teorin att efter-
frågan på narkotika har avgörande betydelse för omfattningen den illegala
av distributionen och effektiv kontrollpolitik därför förutsätter polisen att en att
intervenerar också mot missbruksmiljöer och narkotikahandel på gatunivå. Insatserna på gatunivå har dessutom betydelsefull opinionsbildande innebörd,
en eftersom de markerar samhällets avståndstagande från narkotikamissbruk och narkotikahandel.
Tabell över tullens och polisens beslag. Statistik för 1992
Tullens narkotikabeslag Polisens narkotikabeslag
Preparat Antal Vikt i Preparat Antal Vikt i gram gram
Cannabisgruppen1174 250 762 Cannabisgruppen 3795 109 849 Heroin 70 14 583 Heroin 552 10 837 Kokain 36 58 721 Kokain 70 4 121 Amfetamin 91 72 409 Amfetamin 3509 45 564 Kat 62 1 543 112 Kat 12 27 901
Summa beslag: 1 433 st Summa beslag: 7 938 st
Den vägledande principen för narkotikabekämpning är att samhällets samlade insatser skall ge ett tydligt och entydigt budskap att all icke-medicinsk
om
användning av narkotika är oacceptabel. Den svenska inställningen har därför varit restriktiv mot t.ex. underhållsbehandling med metadon och med
program
utdelning och försäljning sprutor och kanyler. Kontroll och
av av sprutor
kanyler är således också en viktig del av den svenska narkotikapolitiken. Därför krävs det tillstånd för att importera och idka handel med sprutor och kanyler och
privat införsel är således inte tillåten. Resande kan dock medföra sprutor och kanyler för personligt bruk som grundas på föreskrift läkare eller av annars visas vara lovligt.
3 18 Bilaga 4
Sverige anslutning till FN:s konventioner om narkotika
Sverige har ratiñcerat samtliga tre FN-konventioner på narkotikaområdet. I 1961 års narkotikakonvention och 1972 års tilläggsprotokoll till denna
behandlas de s.k. egentliga narkotiska preparaten, t.ex. opium, syntetiska
morfinersättningsmedel, cannabis och harts därav, kokain m.m. Konventionen
förpliktar de deltagande länderna att endast tillåta medicinsk eller vetenskaplig användning narkotika. Konventionen är ett översiktligt regelverk och innebär
av förenkling den administrativa apparaten kring narkotikakontrollen. en av
I 1971 års psykotropkonvention behandlas kontrollen vad i internatio-
av som
nella sammanhang brukar benämnas psykotropa ämnen, dvs. hallucinogener, centralstimulantia, sömnmedel och lugnande medel. Genom den konventionen utvidgades kontrollen också till syntetiskt framställda produkter, varav många
är nödvändiga för framställning läkemedel mot vissa sjukdomar. av 1988 års narkotikabrottskonvention utvidgar kontrollsystemet till den illegala
internationella handeln, penningtransaktioner i anslutning till denna samt handeln
med kemiska substanser används vid framställning av narkotika. som 1961 års konvention har ratificerats samtliga EG-stater. 1971 års konav vention har ratificerats EG-staterna med undantag för Belgien, som dock av meddelat att landet inom kort att ratificera konventionen. 1988 års konavser vention, trädde i kraft i november 1990, har ännu inte ratificerats av EGsom
staterna Belgien, Irland och Tyskland. Dessa länder kommer enligt uppgift att
ratificera konventionen före 1993 års slut. ratificerat artikel 12 i 1988 års konvention enligt
EG har som organisation
vilken förbinder sig att vidta åtgärder för att förhindra undanskaffande staterna i konventionen särskilt upptagna ämnen används vid olaglig tillverkning av som narkotika s.k. prekursorer. av
EG:s kompetens på narkotikaområdet
EG har organisation endast kompetens vissa områden som berör narkoti-
som
kabekämpningen, vad nämnts begränsning i handeln med
t.ex. som ovan om
s.k. prekursorer. I övrigt är samarbetet mellanstatlig natur. Samarbetet
av
mellan EG:s medlemsländer gäller främst hälsovårdens, polisens och tullens områden. Därutöver finns det också ett straffrättsligt och utrikespolitiskt samar-
bete mellan medlemsstaterna berör narkotikaområdet. som Under franskt ordförandeskap inrättades i december 1989 en europeisk kommitté för narkotikabekämpning kallad CELAD Committé Europeen de Lutte Anti Drogue. CELAD består 12 av sina respektive regeringar av personer, som
har utsetts till nationella samordnare. Syftet är att försäkra sig om bästa möjliga samordning vad gäller insatser mot narkotika inom EG och mellan medlemslän-
derna. I CELAD diskuteras frågor ligger såväl inom som utanför EG:s som kompetens. CELAD, inte har någon beslutsrätt, rapporterar till rådet som som
Bilaga 4 319
har att ta ställning till CELAD:s förslag. Beslutet att inrätta CELAD ett dels på behovet skapa övergrivar svar att en pande syn på narkotikaproblemet i Europa, dels på behovet sammanhängande av
och omfattande insatser för att bekämpa narkotikan. Fördraget om den Europeiska Unionen, Maastrichtfördraget, bekämp-
tar upp
ningen av narkotikamissbruk fråga intresse
som en av gemensamt artikel Kl.
Härigenom förs det samarbete, sker utanför Romfördraget mellan EG:s
som nu
medlemsstater, under den s.k. tredje pelaren i Maastrichtfördraget.
På samma
sätt behandlas straffrättsligt samarbete polis- och tullsamarbete, vilket i hög
samt
grad har betydelse i kampen mot narkotikabrottslighet. Som nämns andra
ställen i denna
rapport se t.ex. kapitel - - ges samtidigt en ny möjlighet
EG-kommissionen och Europaparlamentet medverka. Det bör också att nämnas
att Maastrichtfördraget för in en ny bestämmelse i Romfördraget artikel 129
som utvidgar gemenskapsprincipen till att omfatta samarbete för förebygga att narkotikamissbruk. Här förutses forskning, upplysning och utbildning och samverkan med tredje land och med internationella organisationer.
I och med Maastrichtfordragets ikraftträdande blir det nödvändigt skapa
att nya samarbetsformer. Enligt vad är känt, kommer COREPER följa och som nu att samordna alla insatser mot narkotikan. CELAD kommer dock kunna att sammankallas vid behov, t.ex. för att förbereda internationella möten.
Europol
Europol är avsett att bli ett internationellt underrättelseorgan på narkotika- .a. området inom EG. Förslag att skapa ett Europol väcktes Tyskland år 1991. En med av rapport förslag i denna riktning redovisades, på uppdrag Europeiska rådet, vid rådets av
möte i Maastricht i december 1991 Förslaget hade utarbetats de s.k. TREVI-
av . ministrarna, dvs. de för bl.a. polisfrågor ansvariga ministrarna inom EG.
I rapporten underströks att Europols viktigaste uppgift borde utveckla
vara att
ett centralt organ för utväxling och samordning upplysningar kriminell
av om
verksamhet samt att bygga ut underrättelseaktiviteter mellan medlemsstaterna
vad gäller gränsöverskridande kriminalitet, denna har sin upprinnelse oavsett om i Europa eller inte. Europol borde, enligt rapporten, byggas i Som ut etapper.
ett första steg borde tillskapas enhet för narkotikabekämpning, benämnd
en Europol Drugs Unit EDU. Beslutet att upprätta EDU togs TREVI-ministrarna i Köpenhamn i juni av
1993. I beslutet sägs att EDU skall utväxla och analysera information den
om
illegala narkotikatrafiken, om de brottsliga organisationer sysslar med detta
som
samt om penningtvätt som berör två eller flera medlemsstater. Riktlinjer fastlades för hur informationen skall behandlas och data skyddas. Avtalet EDU
om kommer att träda i kraft sedan blivit enig i
man numera lokaliseringsfrågan
320 Bilaga 4
Haag. Avsikten är att på sikt reglera Europol i konventionsform. Det är ännu för tidigt vilken roll Europol kommer att få när det gäller att veta
det internationella polissamarbetet i allmänhet och narkotikabekämpningen i uppföljning förutsedd ske under år 1994.
synnerhet. En av EuropolEDU är att
Det europeiska tullkriminalsamarbetet, som också är inriktat på bekämpning
bl.a. narkotikabrott, skildras i avsnitt av - -.
European Drug Monitoring Centre EDMC
rådets i Rom år 1990 godkändes CELAD utarbetad På Europeiska möte en av
samlad europeisk plan för narkotikabekämpning. Ett de mest framträdande av förslagen i planen är inrättandet ett europeiskt narkotikaövervakningscentrum av European Drug Monitoring Centre. Rådet har beslutat inrätta ett sådant centrum med placering i Portugal. att med är förse Gemenskapen och dess medlemsstater med
Syftet centret att pålitliga och jämförbara data narkotika- och narkotikamissbruksobjektiva, om problem och konsekvenserna därav. Centret kommer att ägna sig följande arbetsområden:
Narkotikafrågan
Strategier och politik på såväl nationell nivå som på EG-nivå Internationellt samarbete och geopolitisk fördelning utbudet av narkotika
av Kontroll handeln med narkotika, psykotropa ämnen och prekursorer av Narkotikaekonomi.
Centret, kommer stå öppet för deltagande även icke-medlemsländer, som att av
skall samarbeta med internationella organisationer och andra organ med kompe-
tens på narkotikaonrrådet.
Penningtvätt
Ett omfattande internationellt arbete har bedrivits de senaste åren för att komma Narkotikabrottskonventionen ställer
till rätta med penningtvättstransaktioner.
krav på kriminalisering penningtvätt i fråga inkomster från narkotikaav om brottslighet. Sverige har redan nämnts ratificerat konventionen. Lagstiftsom ningen häleri har anpassats till konventionens krav. om förverkande Även Inom Europarådet har utarbetats en konvention om m.m.
i denna konvention behandlas åtgärder mot penningtvätt. Sverige har under-
tecknat konventionen, har generell karaktär, har ännu inte ratificerat som men den. deltagit i det arbete bedrivits Financial Action Task
Vidare har Sverige som av Force Money Laundering, FATF, finansiell aktionsgrupp mot penning-
on en
bildades vid möte i Paris i juli 1989 mellan länderna i den s.k.
tvätt som ett
Bilaga 4 321
G 7-gruppen. I Sverige har inom Rikspolisstyrelsen organiserats en enhet, den s.k. finanspolisen, uppgift bl.a. är att bistå med underrättelsematerial för vars
bekämpning av penningtvätt.
EG:s ministerråd har den 10 juni 1991 antagit ett direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar 91308 EEG. Sverige har EES-avtalet anpassat sin lagstiftning till direktivets genom innehåll.
Schengenavtalets tillämpningskonvention
Schengenavtalets tillämpningskonvention innehåller i 3:e avdelningen 6 kap. vissa bestämmelser om narkotika 70-76 §§. Bl.a. föreskrivs att avtalsparterna skall bilda en ständig arbetsgrupp med
företrädare för myndigheter med polisiära uppgifter samt tullverksamhet. Arbetsgruppens uppgift skall vara att undersöka gemensamma problem i sam-
band med bekämpningen av kriminalitet inom narkotikaområdet. I förekomman-
de fall skall arbetsgruppen utarbeta förslag till önskvärda förbättringar vad gäller
de praktiska och tekniska sidorna av samarbetet mellan avtalsparterna. Arbets-
skall lägga fram sina förslag i den exekutiva kommittén.
gruppen
I konventionen åtar sig medlemsstaterna att i olika avseenden förebygga och
bekämpa olovlig hantering narkotika. Bl.a. finns regler om förstärkning av av kontrollen vid yttre gränsen samt om s.k. kontrollerade leveranser.
Den svenska narkotikapolitiken i ett EG-perspektiv
Sverige har en klart gynnsammare position än de flesta EG-länder vad gäller
utvecklingen narkotikamissbruk, utbredning HIVaids bland intravenösa av av
missbrukare och insatser för prevention och behandling. Den debatt som förs i flera EG:s länder uppluckring narkotikakontrollen och legalisering
av om av
vissa droger har inte fått något fotfäste i Sverige. Beslutet att föra in fängelse
av
i straffskalan för eget bruk narkotika har heller inte mötts några nämn-
av av värda protester i den allmänna debatten. Detta kan ses som ett uttryck för att den svenska narkotikapolitiken har en stark folklig förankring. Ett inträde i EG är givetvis inget skäl för Sverige att ompröva sin restriktiva narkotikapolitik. En strategisk fråga i detta sammanhang är hur Sverige kan
hålla narkotikan utanför landets gränser, gränskontrollerna avskaffas. 89
om
procent av samtliga tullbeslag år 1992 utgjordes av trafiktransit från EG-land.
89 procent dessa beslag gjordes vid s.k. allmän tullkontroll. En stor del av
av
den narkotika finns i Europa kommer från tredjeland, t.ex. Latinamerika
som
kokain eller via Turkiet heroin. Viss narkotika framställs illegalt inom EG.
Schengenavtalet beskrivs nämnare i denna utredning under avsnitt 5.7.
11 13-1112
322 Bilaga 4
Som ett exempel kan nämnas att 80 procent av det amfetamin som smugglas i Skandinavien bedöms komma från Nederländerna. Som medlem av EG bör Sverige verka politiskt för att vår stränga syn på
narkotikahanteringen upprätthålls i alla berörda länder. Det kan noteras att
CELAD:s syn på narkotikabekämpningen överensstämmer med den svenska.
Det finns också skäl att peka på möjligheten att sluta bilaterala avtal med olika
EG-länder i fråga om samarbete narkotikaomrádet i likhet med vad som,
enligt uppgift, sedan länge tillämpas mellan exempelvis Frankrike och Belgien.
Gränskontroll Gränskontrollerna utgör i dag en hämsko på den illegala införseln av narkotika i landet. Effekten består, med viss förenkling, dels i att en viss del av smuggel-
godset upptäcks och tas i beslag, dels i att en del presumtiva smugglare avstår från att våga försöket på grund av risken för upptäckt. Av betydelse är också
att gränskontrollen gör det krångligare även för beslutsamma smugglare att föra
de olagliga varorna, något som rimligen har en dämpande effekt i olika
avseenden.
Att gränskontrollen har betydelse när det gäller att dämpa inflödet av narkotika
och därigenom bidrar till att förverkliga en restriktiv narkotikapolitik är således klart. Däremot är det svårt att säkert kvantifiera effekten av gränskontrollen i detta avseende, eller med andra ord att bedöma eventuella förändringar i fråga om inflödet av narkotika om gränskontrollen försvann utan att kompenseras av andra åtgärder från det allmänna. Allt talar emellertid för att inflödet av narkotika skulle komma att öka, och det gäller såväl den organiserade som den mera spontana och i regel småskaliga införseln. Sannolikt skulle effekterna bli störst när det gäller spontan och småskalig införsel, där den nuvarande gränskontrollen
torde utgöra en av de samhällsåtgärder som har den största avskräckande och avhållande betydelsen. För den organiserade internationella narkotikahandeln utgör gränskontrollen bara ett av flera hinder som måste övervinnas poliskon-
troller samt spaningar och andra åtgärder inom ramen för polisens och tullens underrättelsetjänst utgör sannolikt minst lika verksamma hinder. Trots detta är det givetatt det skulle underlätta också för den organiserade yrkesmässiga narkotikatrafiken om gränskontrollerna upphörde.
Arbetsgruppens bedömning är att det finns en risk för negativa konsekvenser när det gäller narkotikasituationen till följd av att kontrollen vid inre gränser upphör. Också inom EG-länderna görs en sådan bedömning, och det har därför inom EG förutsätts att kompensatoriska åtgärder olika slag skall införas för
av
att väga upp det bortfall i fråga om kontroll som den fria rörligheten innebär. Hit hör exempelvis ett ökat internationellt tull- och polissamarbete och en utveckling av teknik och arbetsmetoder hos berörda myndigheter. Till de kompensatoriska åtgärderna hör också den skärpning av kontrollen vid de yttre
Bilaga 4 323
gränserna som tidigare berörts avsnitt -.
-
l det följande skall behandlas frågan om vilka kompensatoriska åtgärder inom narkotikabekämpningens område som bör införas för Sveriges del och om dessa
kan antas räcka till för att förhindra att ett borttagande av kontrollerna vid inre gränser får negativa effekter narkotikasituationen i landet.
Underrättelseförfarandet Med underrättelseförfarandet avses i detta sammanhang att kriminalunderrättelser inhämtas, analyseras och armars bearbetas samt delges med de organ, främst polis och tull, som behöver dem i sin verksamhet. I stor utsträckning kommer underrättelserna som ett led i det internationella samarbetet. Ett enkelt exempel
är att en utländsk polis- eller tullmyndighet informerar om att ett parti narkotika
är på väg mot Sverige i ett visst fordon. Underrättelsen kan ligga till grund för
ett ingripande tullen eller polisen i samband med att fordonet förs i Sveri-
av ge.
Underrättelseförfarande utgör redan i dag en verksam del i kampen mot den
kvalificerade brottsligheten, inte minst den internationella narkotikahandeln. Att vidareutveckla underrättelseförfarandet innebär en viktig förstärkning av möjligheterna att bekämpa denna brottslighet på ett effektivt sätt.
sambandsmän
Ett viktigt instrument i underrättelseförfarandet är de sambandsmän som polisen
och tullen redan i dag har i ett antal länder. Flertalet av dessa är s.k. nordiska sambandsmän och arbetar gemensamt för de nordiska länderna. Frågor om de
nordiska sambandsmännen diskuteras fortlöpande inom den s.k. PTN-gruppen, som är ett nordiskt samrådsorgan för polis och tull i narkotikafrågor.
Sambandsmän är för närvarande stationerade enligt följande. Sambandsmän från den svenska polisen finns i Nederländerna, Grekland med sidoackreditering i Bulgarien, Polen, Portugal, Ryssland, Ungern och Thailand med sidoackreditering i Vietnam. Från den svenska tullen finns sambandsmän i Danmark, Hol-
land, Tyskland, Storbritannien, Polen och Estland. Från andra nordiska länder
finns sambandsmän från polisen i Turkiet, Pakistan, Storbritarmien, Spanien,
Cypern, Tyskland och Österrike från tullen i Spanien och Danmark. En
samt
ytterligare utbyggnad av sambandsmannaorganisationen kommer att ske, främst
i Öst- och Centraleuropa.
Uppgifterna for sambandsmännen spänner i princip över hela det polisiära och tullmässiga arbetsfältet, men ärenden rörande narkotika utgör en tyngdpunkt för
de flesta av dem. Erfarenheterna från sambandsmännens verksamhet är generellt sett goda. En
324 Bilaga 4
skicklig sambandsmän kan skapa de goda personliga relationer och det kontaktnät som, enligt all erfarenhet, är av stor betydelse för att det internationella polis- och tullsamarbetet skall fungera effektivt.
Arbetsgruppen ser en utveckling av systemet med sambandsmän som ett av de
viktigaste sätten att effektivisera det internationella samarbetet på brottsbekämp-
ningens område och då inte minst när det gäller bekämpningen av narkotikabrott. I detta ligger både att fler sambandsmän bör placeras ut när behov därav uppstår och att formerna för sambandsmännens verksamhet bör utvecklas allt eftersom den internationella brottsligheten eller förutsättningarna i övrigt för-
ändras. Också formerna för rekrytering och utbildning av sambandsmän bör utvecklas med hänsyn till den stora betydelsen av att rätt man på rätt plats.
Oavsett vilken tyngd Europol kommer att få i det internationella polissamarbe-
tet förefaller det som om dess, nyss nämnda, narkotikaunderrättelseenhet är ett
organ med vilket den svenska polisen kommer att samarbeta i framtiden. I regelverket för Europol förutsätts att medlemsländerna placerar kvalificerade
kriminalpoliser som handläggare och sambandsmän där. För Sveriges del bör det i första hand vara en uppgift för Rikspolisstyrelsen att svara för detta. Tullen bör beredas tillfälle att medverka.
Informationsutbyte
Inom EG pågår arbete med att utarbeta en konvention om ett internationellt
databaserat informationssystem, European Information System EIS se avsnitt
-. Det tilltänkta regelverket bygger reglerna om ett motsvarande infor-
-
mationssystem inom Schengensamarbetet Schengen Information System, SIS
jfr fjärde avdelningen i Schengenavtalets tillämpningskonvention. SIS har ännu inte trätt i kraft. Enligt Schengenavtalets tillämpningskonvention fjärde avdelningen, 2 kap. 99 § kan bl.a. registreras uppgifter rörande personer för hemlig övervakning
eller viss särskild kontroll. I dessa fall får uppgifterna registreras och syftet är att bekämpa brottslighet och förebygga hot mot den allmänna säkerheten. För
att uppgifter om personen i fråga skall registreras krävs dessutom att det föreligger sannolika skäl att misstänka att vederbörande avser att begå eller
redan har begått ett stort antal synnerligen grova brott. Ett alternativt skäl kan vara att det grundval av den brottslighet som vederbörande redan begått kan
misstänkas att han också i framtiden kommer att begå grova brott. Uppgifterna kan ligga till grund för en polisiär övervakning av grova brottslingar oavsett i
vilket medlemsland de uppehåller sig. För tulladministrationernas del bör nämnas Customs Information System CIS. CIS beskrivs i avsnitt - -.
Bilaga 4 325
Samarbete mellan polis och tull
När det gäller att utveckla kompensatoriska åtgärder narkotikabekämpningens område är samverkan ett nyckelbegrepp. Det gäller både samverkan mellan
berörda myndigheter i Sverige, främst polis och tull, och mellan dessa organ och motsvarande utländska. Av det anförda framgår att tullen kommer att ha en viktig roll när det gäller narkotikabekämpningen också i framtiden. En uppgift för tullen blir givetvis att för tullkontroll vid de yttre gränserna, i förekommande fall i samarbete svara
med Kustbevakningen. Också när det gäller bekämpningen av narkotikainförsel
över inre gränser har dock tullen förutsättningar att spela en viktig roll. En
viktig uppgift i det sammanhanget är att medverka i det internationella under-
rättelseförfarandet.
Det finns redan i dag flera exempel att polisen och tullen samarbetar i projekt på det lokala planet. Ett exempel är den s.k. tullpolis-
gemensamma i Malmö. Gruppens arbete utgör försöksverksamhet inom ramen för gruppen en Rikspol isstyrelsens och Generaltullstyrelsens utveckling av samverkansformerna mellan myndigheterna. Som ett led i försöksverksamheten har regeringen
medgivit att de medverkande tulltjänstemännen kan få tillgång till uppgifter i polisregister som annars är förbehållna polismän.
En samverkan i eller i andra former som kan visa sig - gemensamma grupper vara lämpliga är naturligtvis aktuell vid de auktoriserade gränsövergångarna -
i den yttre gränsen, dvs. i huvudsak de internationella flygplatserna och i
hamnar med internationell trafik - i förekommande fall vid
se kap. - samt
gränsstationer vid landgräns. Också när det gäller bevakning av den yttre
gränsen mellan gränsövergångarna kan myndighetssamverkan bli aktuell. Som kommer att framgå, anser arbetsgruppen att detsamma skall gälla när det handlar narkotikabekämpningen vid de inre gränserna. om -
Kontrollerade leveranser I FN:s narkotikabrottskonvention år 1988, till vilken Sverige som redan framhållits har anslutit sig, kontrollerade leveranser som en metod för beanges
kämpning av narkotikahandel. Med kontrollerad leverans i princip att polisen och tullen låter ett parti
avses narkotika föras i eller landet utan att ingripa för att, i samband med genom att partiet levereras till beställaren, kunna ingripa även mot denne. Metoden är etablerad inom det internationella polissamarbetet och tillämpas även av numera den svenska tullen och polisen.
Rätt använd kontrollerad leverans, i förening med ett utbyggt inter-
synes nationellt underrättelseförfarande, kunna utgöra en effektiv metod för bekämpning den internationella narkotikahandeln. Metoden inrymmer dock både av
326 Bilaga 4
rättsliga och praktiska problem, måste uppmärksammas. Bl.a. kan i som man
vissa fall komma på områden som är otillåtna enligt svensk lag tillåtna
men i vissa andra länder, såsom brottsprovokation. Att reglerna skiljer sig mellan olika berörda länder har i några fall lett till problem i samarbetet med utländsk polis. Frågor om metoder när det gäller kontrollerade leveranser bereds i en grupp
med företrädare för Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen. Arbetsgruppen vill for sin del understryka vikten av att utveckla effektiva metoder när det gäller det internationella samarbetet på narkotikabekämpningens område. Givetvis måste metoderna ligga inom för det lagliga och etiskt
ramen
godtagbara. Det är också viktigt att Sverige inte ställs utanför det internationella
samarbetet på grund av att svensk lag på området skiljer sig från vad gäller som
inom andra jämförbara länder. Det är uppgift för de berörda myndigheterna
en
att driva metodutvecklingsfrågorna och det skulle visa sig nödvändigt,
att, om fästa regeringens uppmärksamhet på behovet författningsändringar. av
Kontrollâtgärder vid de inre gränserna
Ett medlemskap i EG öppnar, som redan framgått, vägen för ett ytterligare fördjupat internationellt samarbete med polisen och tullen i de andra EG-länder-
na. Därigenom bör stora vinster kunna göras när det gäller kampen mot inter-
nationell narkotikahandel och narkotikabrottslighet.
annan
Det är svårt att bedöma om dessa effektivitetsvinster är tillräckligt stora för
att fullt ut kompensera ett borttagande kontrollen vid inre gränser. Sannolikt av kommer effekterna av de kompensatoriska åtgärderna att bli störst när det gäller den organiserade och storskaliga narkotikatrafiken. Här finns det enligt arbetsgruppens mening skäl att anta att ett utbyggt internationellt samarbete och en
utveckling av narkotikabekämpningen i andra avseenden kan visa sig väl så
effektiv som den nuvarande gränskontrollen. Det förutsätter givetvis att berörda länder verkligen satsar på sådan utveckling samarbetsformer och arbetsen av metoder och att inte finansiella problem eller andra, svårförutsedda faktorer nu
sätter käppar i hjulet för utvecklingsarbetet. Under alla förhållanden lär det ta ett antal år innan kompensatoriska åtgärder inom narkotikabekämpningen har
utvecklats och fått full effekt. När det gäller den spontana eller småskaliga
narkotikatrafiken lär det bli svårare att finna kompensatoriska åtgärder
som ersätter gränskontrollen och dess preventiva verkan. Man kan uttrycka saken så att kontrollnätet i form internationellt samarbete, underrättelsetjänst blir av m.m. alltför grovmaskigt för åtminstone i någon större utsträckning fånga in att - småhandlare som gör enstaka resor till andra länder för att köpa begränsad en
mängd narkotika för eget och den närmare bekantskapskretsens bruk.
En svårbedömd faktor är också brottsutvecklingen i vissa länder i Östeuropa.
För närvarande utvecklas i dessa länder omfattande organiserad brottslighet en
Bilaga 4 327
som bl .a. innefattar narkotikahandel och som tenderar att söka etablera sig också i Västeuropa. Denna brottslighet kan komma att förändra förutsättningarna för narkotikabekämpningen och annan brottsbekämpning både i Sverige och - andra länder. Enligt arbetsgruppens mening finns det alltså skäl för optimism när det gäller
möjligheterna att utveckla kompensatoriska åtgärder som är effektiva i kampen
mot den organiserade internationella narkotikabrottsligheten. Detta är dock ett arbete lång sikt. Effekterna av de kompensatoriska åtgärderna på narkotika-
situationen som helhet är osäkra, inte minst med hänsyn till följd av brottsut-
vecklingen i länder utanför EG och andra faktorer som nu är svåra att förutse.
Mot bakgrund av detta anser arbetsgruppen att Sverige inte kan avstå från en
viss kontrollverksamhet i anslutning till de inre gränserna med syfte att förhindra och avslöja olaga införsel av narkotika. Till denna bedömning bidrar den omständigheten att Sveriges gränser, vid sidan av dem mot Finland och Norge, väsentligen utgörs av kuster. Det innebär
att huvuddelen av de inresande kanaliseras via hamnar och flygplatser. Därigenom har Sverige från kontrollsynpunkt ett annorlunda och kanske gynnsammare
utgångsläge än de flesta EG-länder, som i detta hänseende karaktäriseras av landgränser som är svåra eller omöjliga att kontrollera effektivt. Enligt arbets-
gruppens mening bör Sverige inte avstå från att utnyttja de gynnsamma förutsättningar från kontrollsynpunkt som vårt geografiska läge innebär förrän kompensatoriska åtgärder på narkotikabekämpningens område utvecklats och i
praktiken visat sig vara tillräckligt effektiva. Det anförda innebär inte att Sverige bör behålla gränskontroller i nuvarande form vid de inre gränserna. Kontrollen bör i stället utformas med utgångspunkt från att det inte längre är fråga om att kontrollera varuflödet i allmänhet. Endast sådan kontroll som är
motiverad för att förebygga och avslöja olaga narkotikainförsel bör förekom-
ma. Kontrollverksamheten måste vara så lite störande som möjligt för det normala flödet av personer, fordon och gods. Detta leder till att kontrollen bör ses som ett led i det allmännas på personer
inriktade brottsbekämpande verksamhet snarare än som en systematisk kontroll
av gränspassage. I huvudsak bör kontrollen baseras underrättelser eller på tidigare erfarenheter av riskprofiler r1är det gäller narkotikabrottslighet. Även den framtida kontrollen i anslutning till inre gränser skiljer sig från om nuvarande gränskontroll anser arbetsgruppen att tullen bör ha en viktig roll i kontrollverksamheten. Det beror bl.a. på att tullen redan i dag har en särskild kompetens när det gäller kontroll med utgångspunkt från riskprofiler, att kon-
trollen delvis kommer att bygga underrättelser från tullens internationellt anknutna underrättelsetjänst, att kontrollen också måste riktas mot fordon och resgods samt att tullen är etablerad vid sådana hamnar och flygplatser där
kontroll av detta slag kan bli särskilt aktuell.
328 Bilaga 4
Också polisen bör dock ha en stor roll i kontrollforfarandet. Arbetsgruppen föreslår att kombinerade polis- och tullgrupper arbetar vid de färjelägen och flygplatser där kontrollverksamhet skulle äga rum. Det kan diskuteras om kontroll av detta slag bör bedrivas i anslutning till
själva fárjelägena och flygplatserna eller om den bör kunna ske också på andra platser, t.ex. inom ett område runt färjelägena och flygplatserna, inom en zon
innanför hela landgränsen och sjögränsen eller inom landet helhet. Denna som och andra frågor som har att göra med organisation och befogenheter i fråga om
kontrollverksamheten måste utredas i särskild ordning. Utredningen faller inom Justitiedepartementets och Finansdepartementets områden. Dessa frågor faller
enligt arbetsgruppens mening naturligt inom för den utredning ramen som tidigare föreslagits kapitel - angående behovet av ny lagstiftning vid över- vakning av inre gräns. En kontroll av detta slag som bedrivs i anslutning till inre gränser bör ta stöd
i Romfördragets artikel 36 som medger införselförbud bl.a. för att skydda liv
och hälsa se vidare kap. -.
-
Arbetsgruppen anser att en bevakning av de inre gränserna skall ses som ett led i samhällets försvar mot narkotikabrottslighet, varvid åtgärder vid gränsen motiveras av effektivitetsskäl och av det förhållandet att den illegala narkotikan
i landet i allt väsentligt är införd från utlandet.
Bilaga 4 329
Hur HIVaids-
påverkas det
i
preventiva arbetet Sverige av ett EG-medlemskap
Gunilla Fransson
Bakgrund
Första gången som frågan om aids togs upp inom EG:s ministerråd var år 1986 då EG-kommissionen arrangerade ett erfarenhets- och kunskapsutbyte om HIV aids. Som ett resultat av detta utbyte redovisade EG-kommissionen, i ett meddelande till ministerrådet i februari 1987 COM8763, ett antal områden
aktuella för aidspreventiva åtgärder. Samma år bildades en specialgrupp, The EC Aids Task Force, ATF, med uppgift att finna metoder att bekämpa aids.
ATF blev dock inte en del av EG-administrationen utan en separat organisation
underställd belgisk lag. Man byggde snabbt upp en kunskapsbas om hur aids skulle bekämpas och förebyggas. ATF förbereder, leder och följer projekt och är rapporteringsskyldig till
upp
EG-kommissionens generaldirektorat for utvecklings- och biståndsfrågor DG VIII. Kommissionen fattar de slutliga besluten om vilka projekt som skall
genomföras. ATF handlägger framför allt projekt i utvecklingsländer. EG har också andra enheter som handlägger aidsfrågor, exempelvis DG I
bistånd till tredje världen, DG XII forskning samt DG V sociala frågor som
har en sektion för aidsintervention i Europa.
EG:s aids
handlingsplan mot
Sedan år 1987 har EG:s ministerråd gjort ett flertal uttalanden rörande aids.
Den 4 juni 1991 beslutades 91317EEG om ett handlingsprogram Europe
against AIDS, för åren 1991-1993.
Programmet består av tio delprogram. Det skall utgöra ett komplement till de åtgärder vidtas i medlemsstaterna, till stödprogrammet rörande aids i som
330 Bilaga 4
utvecklingsländer samt till andra EG-program mot aids, t.ex. för forskningspro-
grammet The AIDS Component of the Biomedicine and Health Research
Pr0gramme. . Handlingsprogrammet omfattar tio områden:
1 Bedömning av allmänhetens och olika målgruppers kunskaper, attityder och värderingar.
Informations-lkunskapsförmedling med syfte att medvetandegöra allmän-
heten och speciella målgrupper. Hälsofostran riktad till ungdomar. HIV-prevention.
Rådgivning, socialt, psykologiskt och medicinskt stöd.
Beräknade kostnader for HIV-infektioner. Insamling av data rörande HIVaids. Utbildning och andra stödinsatser till dem som arbetar med HIV-prevention.
Åtgärder mot diskriminering HIV-infekterade och deras närstå-
av personer ende. 10 Forskning och internationellt samarbete.
Ansökningar om bidrag till projekt, i enlighet med handlingsprogrammets tio delprogram, handläggs av den s.k. Rådgivningsgruppen. Gruppen består av
representanter från medlemsländerna. Ordförande i gruppen är en representant
från kommissionen. Rådgivningsgruppen har samma funktion som ATF, dvs. föreslår EG-kommissionen vilka projekt skall prioriteras och erhålla bidrag.
som
Ansökningarna, som handläggs av Rådgivningsgruppen, kommer från med-
lemsländerna och avser medel för projekt inom medlemsstaterna. Under år 1993 skall handlingsprogrammet utvärderas. I väntan på resultatet, som skall ligga till grund för EG:s aidspolitik under resten av 90-talet, har man från Rådgivningsgruppen föreslagit att de projekt pågår skall få fortsätta som
och att man även avsätter medel till projekt under år 1994. Medelansökan görs
via EG:s ordinarie budget.
Ett beslut om EG:s fortsatta aidspreventiva arbete väntas under år 1994.
EG-ländernas nationella
program
År 1989 beskrev WHO:s Europakontor i samtliga länders
en rapport aidspro-
grampolitik. Redovisningen uppdaterades år 1990. Enligt WHO:s rapport har alla länderna i den Europeiska gemenskapen ett nationellt aidsprogram och en nationell aidskommitté. Kommittéerna bildades mellan åren 1984-1987 ungefär samtidigt de nationella togs som programmen fram. WHO:s rekommendationer låg till grund för de olika ländernas agerande.
Inriktningen på det preventiva arbetet har förändrats. Inledningsvis betraktades
Bilaga 4 331
HIVaids som ett rent medicinskt problem. Efterhand och i takt med ökade kunskaper har HIVaids allt mer kommit att ses som ett folkhälsoproblem, som påverkas av sociala, ekonomiska och politiska faktorer. EG:s medlemsstater
följer rekommendationer från WHO och Europarådets rekommendationer på området. Eftersom medlemsländerna har olika kulturella traditioner och förutsättningar får, enligt beslut i EG och även enligt Maastrichtavtalet, respektive medlemsstat själv bestämma hur man skall utforma och genomföra sitt preventionsarbete.
Framtiden
HIVaids är ett internationellt problem måste bekämpas internationellt.
som
Inget land kan ensamt föra en framgångrik kamp mot viruset. Det krävs natio-
nellt och internationellt samarbete och dessutom ekonomiskt stöd från de rikare länderna till de fattigare. EG:s främsta samarbetspartners i den kampen är WHO och Europarådet. HIVaids är inte heller ett problem som kan lösas på kort sikt utan det krävs långsiktig planering och långsiktiga satsningar. Insatserna mot HIVaids bör integreras med insatser mot andra sexuellt överförbara sjukdomar.
EG-kommissionen pekar på de sociala problem som aids-epidemin har tydliggjort globalt sett. Som exempel kan nämnas kvinnornas utsatthet genom sin dåliga maktposition i förhållandet till män, gatubarnens mycket svåra situation och splittring av familjer pga krig och svält. l rapporten, The European Commission the Global Fight against AIDS 1992, finns bl.a. följande framtidsscenario. Tyngdpunkten på var EG:s satsningar kommer att ligga förändras. EG har
under de år som gått satsat stora resurser på att hjälpa utvecklingsländerna att skapa egna resurser för säkra blodprodukter. Den heterosexuella smittöverföringen ökar och beräknas stå för ca 80 % av samtliga nya HIV-infektioner. Därför kommer EG att satsa mer på projekt riktade till heterosexuella. I rapporten framhålls EG:s möjligheter att
styra medel till många olika länder och till många olika typer av insatser samarbeta nära med de många olika organisationer som strävar mot samma mål i kampen mot aids.
EG:s folkhälsoarbete regleras numera i Maastrichtavtalet. Enligt artikel 129 i
avtalet skall gemenskapen bidra till hög hälsoskyddsnivå uppnås
att en genom att samarbetet mellan medlemsstaterna främjas. Gemenskapens insatser skall inriktas på att förebygga sjukdomar, särskilt de stora folksjukdomarna. Kommissionen kan ta lämpliga initiativ för att främja samordning mellan länderna en
men varje medlemsland utformar sitt eget smittskyddsarbete.
332 Bilaga 4
Öppna gränser
Sverige har, liksom EG-länderna, inga inreserestriktioner för HIV-positiva ocheller aidssjuka. Redan är det lätt att förflytta sig mellan länder och nu därför ökar behovet informationssatsningar riktade till resenärer. av HIVaids är nära kopplat till drogfrågorna. De olika ländernas drogpolitik har
betydelse för spridning av HIV. Därför är det viktigt att uppmärksamma vilka
effekter öppnare gränser har på möjligheterna att föra in olika droger i Sverige
och koppla det till HIVaids-problematiken.
Slutsats
I artikel 129 i Maastrichtavtalet står att medlemsstaterna skall främja folkhälsan bl.a. hälsoupplysning och undervisning. Där anges också att man skall genom samverka med kommissionen men det poängteras att det inte är fråga om någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. EG:s handlingsprogram mot aids följer WHO:s intentioner och det gör även
det svenska handlingsprogrammet. Ett medlemskap i EG kommer därför inte att innebära några förändringar i det svenska HIVaids-förebyggande arbetet. En
positiv effekt blir att Sverige på ett mer aktivt sätt kommer att kunna deltaga i
EG:s samtliga HIVaids-förebyggande program.
Bilaga 4 333
EG:s
aktionsprogram mot cancer
Ing-Marie Lindquist
Varje år dör ca 250 000 människor inom EG-länderna av cancersjukdomar före pensionsåldern 65 år. Cancer ökar med stigande ålder och är ovanlig före 30 års ålder. Om sjukdomen upptäcks på ett tidigt stadium finns åtminstone för vissa former goda möjligheter till behandling. Drygt 100 svenskar insjuknar och 55 avlider varje dag i cancer. Sjukdomsstatistiken visar att var
personer
tredje till fjärde person riskerar att drabbas av någon tumörsjukdom och var
femte person avlider härav. Vid ett EG-möte den 28-29 juni 1985 i Milano togs det principiella beslutet att EG skulle starta ett europeiskt program mot cancer för att därmed befrämja människors hälsa. Programmet Europe Against Cancer EAC har som målsättning att minska cancerdödligheten i hela Europa. Arbetet sker genom ökade
forskningsinsatser, bättre utbildning av vårdpersonal om cancerförebyggande
åtgärder och bättre information till allmänheten om kända cancersamband i såväl
arbetsliv som fritidsliv. Sverige deltar i detta program sedan år 1990.
Cancerrisker i arbetsmiljön
Uppkomsten hänger till stor del samman med exponering för kemiska av cancer ärrmen, strålning, livsstilsfaktorer, diet, tobaksrökning och allmänna luftföroreningar. Risken för att drabbas av cancer eller någon annan tumörsjukdom påverkan olika faktorer i arbetslivet har kommit att inta en alltmer genom av
framträdande plats. Yrkesbetingad cancer utgör enligt vissa uppskattningar
2-5 % av all cancer ca 500 nya fall per år i Sverige.
Studier av yrkesrelaterad cancer är betydelsefulla inte bara for att förebygga sådan utan också därför att sådana studier kan medge unik möjlighet till
en
Den svenska cancerkommittén uppskattade att varje år får mellan l 000 och 2 000 personer cancer av jobbet, men man stannade till sist på en grov uppskattning av 500 fall.
334 Bilaga 4
inblick i specifika mekanismer för cancerns uppkomst. En stor del vår av kunskap om många cancerformer har erhållits först genom studier av definierade grupper av människor som exponerats i yrket för specifika ämnen eller komplexa blandningar av ämnen. Sådana studier görs med epidemiologisk metodik,
där kunskap om yrkesexponering är väsentliga inslag. Ett relativt stort antal kemiska ämnen naturliga såväl som syntetiserade har
- visat eller är starkt misstänkta för att kunna ge upphov till hos försökscancer djur. I några fall föreligger också ett klart samband mellan hos märmiska cancer
och kontakt med vissa ämnen. Arsenik, asbest, krom vissa kromarter, vissa
mineraloljor, stenkolstjära, benzidin och beta-naftylamin kan tjäna som exempel. Vinylklorid, som används på råvara vid framställning av PVC-plast är ett annat
exempel. I de fall då ett orsakssamband mellan ett visst ämne och cancer hos människa har påvisats har det nästan uteslutande rört sig om en yrkesmässig kontakt med ämnet i fråga. Man talar i dessa fall om yrkesbetingad cancer.
EG:s
aktionsprogram mot cancer
EG:s aktionsprogram mot cancer startade år 1986 med målet att minska dödligheten med 15 % fram till år 2000. Detta innebär en minskning från 1 miljon till
850 000 per år
Programmet har en budget av 50 miljoner ECU eller ca 500 miljoner SEK
under en 4-årsperiod. Programmet är nu inne på sin andra 4-årsperiod.
Sverige deltar fullt ut i EAC-programmet sedan år 1990 Sverige har uppnått en unik ställning inom EAC. Genom ett avtal mellan EG
och den svenska regeringen sommaren 1990 deltar Sverige som enda icke EG-
land fullt ut i programmet. Redan år 1987 ansökte den svenska socialministern till EG om att Sverige
skulle få observatörsstatus i Europe Against Cancer EAC-programmet. Detta beviljades och flera svenska experter började deltaga, som observatörer, i EACprogrammets expertkommittéer och arbetsgrupper totalt ca 20 st.
I november 1989 ansökte socialministern formellt till EG att Sverige skulle bli full medlem i EAC-programmet och i juni 1990 beviljades Sverige full status. Ett Memorandum on the Collaboration of Sweden within the Europe Against Cancer Programme upprättades. Det fastställdes att Sverige skall bidra med 2,5
miljoner kronor ca 350 000 ECU; uträknat enligt EG:s reglerprinciper för
storlek, folkmängd etc. för resp. medlemsland till budgeten för EAC-program-
met.
Bilaga 4 335
RegeringenSocialdepartementet och Cancerfonden samverkar i detta program och svarar också gemensamt för finansieringen av Sveriges deltagande. En svensk ledningsgrupp svarar för samordningen av Sveriges medverkan.
EAC-programmet prioriterade huvudområden
Cancerförebyggande åtgärder
- Hälsoinformation och utbildning - Forskning. -
Cancerförebyggande åtgärder De förebyggande åtgärderna är till största delen fokuserade på tobaken och dess skadeverkningar; även projekt kring tema som kost och cancer samt alko-
hol och Det finns många ofta kontroversiella intressen förknippade med
cancer. strävandena att begränsa tobakskonsumtionen. Inom EG försöker man påverka jordbrukare som odlar tobak att i stället producera andra produkter, men den
typen verksamhet är svår att genomföra. J ordbruks- och finansministerierna
av
i de olika länderna i första hand tobaksproduktionen ur ett ekonomiskt
ser
perspektiv och hur viktig den är för landets ekonomi, medan hälsoministerierna
ser till hälsokonsekvenserna. EAC-programmet innehåller 14 olika åtgärdsförslag bl.a. ett förslag om förbud mot tobaksreklam. Denna ansats motverkas av en stark lobbying från tobaksintressenternas sida.
Förslag finns också att förbjuda rökning flygplan internationella flyg-
ningar.
Andra initiativ som tagits upp är att skydda barn mot rökning och att försöka stoppa eller begränsa försäljning av tobaksvaror till barn. Man arbetar också med att försöka till stånd varaktiga attitydförändringar, t.ex. inom vissa yrkeskategorier är rökning mycket vanligt medan det inom
andra grupper inte är socialt accepterat att röka. Kost cancer ink. alkohol är ett annat stort insatsornråde där man kartlägger sambanden mellan matvanor och cancerförekomst. Det är känt att födan spelar en stor roll för cancerns uppkomst, även om man ännu inte förstår de exakta verkningsmekanismerna. Inom EG har inletts en kartläggning av 50 000 personers kostvanor för att studera deras hälsotillstånd, och vilken typ av cancer de får, för att år 2000 kunna ställa hypoteser om
kostens betydelse för cancerförekomst. Flera stora undersökningar planeras eller pågår redan för att kartlägga sambanden mellan våra matvanor i Sverige och cancerförekomst. Ett omfattande
projekt som startats i Malmö med stöd av Cancerfonden ingår i denna satsning.
336 Bilaga 4
Hälsoinfonnation och utbildning
En betydande insats riktas mot utbildningsområdet, såsom friskvårds-hälsoutbildning i skolorna, fortbildning av vårdpersonal och utbyte av personal mellan länderna. Samarbete mellan myndigheter och ideella organisationer är likaså en viktig del för att befrämja förebyggande arbete och hälsoinformation.
Forskning En viktig del i programmet är stöd till forskning och som omfattar ett vidsträckt område. Flera arbetsgrupper inom EAC-programmet har inrättats för befrämja
forskarutbyte; gemensamma gränsöverskridande projekt för att främja den vetenskapliga utvecklingen i Europa. Pengar till cancerprojekt i samverkan med EG kan sökas två gånger om året.
Inom programmet fördelas årligen anslag till projekt som forsöksvis vill pröva
nya åtgärder for att främja programmets målsättning. Prioriterade områden är
information till allmänheten -
utbildning i hälsofrågor inom skolan
utbildning av vårdpersonal information och utbildning om tobaksberoende koststudier studier över cancerogena substanser registerstudier kvalitetskontroll vid screening samordnande utbildningsinsatser. -
Projekt som kan ha särskild betydelse for det cancerförebyggande arbetet inom
Europa prioriteras. Projekt som involverar flera länder eller som kan fungera
som ett modell- eller pilotprojekt i ett land för att sedan spridas till andra länder
är av särskilt intresse.
EAC:s årliga kampanjvecka
EAC-programmet har årliga teman och kampanjveckor för informationsinsatser-
na. Kampanjveckan pågår alltid andra veckan i oktober v 41 i alla EG-länder.
År 1992 var temat ARBETSLIVET CANCER; Cancerförebyggande åtgärder
-
på arbetsplatser genom befrämjande insatser på hälsofrågor. I Sverige döptes kampanjen till ARBETE-LIVSSTIL-HÄLSA. Kampanjen
pågick från oktober 1992 till mars 1993, men arbetet att sprida kunskaper och förebygga cancer kommer givetvis att fortsätta. Informationskampanjen genomfördes av Cancerfonden och Arbetarskydds-
nämnden tillsammans med AMFO, Arbetsmiljöfonden, och med stöd av arbetsmarknadens parter med syfte att sprida kunskap om cancerrisker i arbetsmiljön
och hur cancer kan minskas eller helt undvikas. Syftet var också att informera
Bilaga 4 337
både grupper och enskilda hur man med enkla medel själv kan påverka sin
om hälsosituation.
En upptaktskonferens samt fyra regionala konferenser genomfördes om arbetsrisker i arbetsmiljön. Totalt deltog ca 450 personer. Deltagarna representerade personal- och arbetsmiljöansvariga vid företag, branschorganisationer, företags-
hälsovård, forskningsinstitutioner etc. EAC-programmets tema for 1993 är Passiv Rökning. Också i Sverige kommer årets tema att vara Passiv Rökning, men informationskampanjen kommer även under år 1993 ha huvudrubriken ARBETE-LIVSSTIL-HÄLSA. att
En nationell kampanj med RÖKFRITT PÅ JOBBET planeras for
temat
perioden 1993-1994. Detta är ett brett projekt där många myndigheter och
organisationer är inblandade. Genom länsvisa konferenser ca 25 st skall
arbetsgivare, fackliga organisationer, lokala myndigheter, kommuner m.fl. stimuleras för att uppmärksamma behovet av rökfria arbetsplatser. Kampanjen är en folkhälsokampanj som bygger på dels EG:s program mot cancer, dels den nyligen antagna tobakslagstiftningen.
Utvärdering av EAC
En utvärdering av EAC-programmet har gjorts rapport framtagen av Kommissionen COM 93 93. Rapporten är relativt allmänt hållen, vilket har lett till en viss kritik. Det bör dock påpekas att det är svårt att evaluera EAC-programmet eftersom en så relativt kort tid ännu törtlutit. Själva utvärderingstekniken
är mycket svår att tillämpa ett sådant material där man har att göra med så långsiktigt verkande åtgärder. Trots detta kan man konstatera att programmet varit till god hjälp att på nationell nivå organisera arbetet. Den första fyraårspe-
rioden gick till att bygga upp en rad aktiviteter, tillsätta kommittéer, organisera programgrupper etc. EAC-programmets kanske viktigaste effekt hitintills har varit den psykologiska effekt som innebär att man samlar sig till ett gemensamt program för att bekämpa cancer. Genom denna samordning har man skapat
möjligheter till ett erfarenhetsutbyte mellan länderna som tidigare inte fanns. Man har också samordnat sig till gemensamma insatser ett antal olika områden. Bl.a. har en Europeisk Kod mot Cancer, i form av tio budord, spritts
till befolkningen i Europa på bred front.
Tredje aktionsplanen
Förslag till den tredje aktionsplanen för programmet, med start år 1995, har nu tagits fram av en expertkommitté inom EG. I förslaget, som är på remiss inom EG-kommissionen, tar man också hänsyn till de diskussioner som pågår inom EG om struktur, organisation, av folkhälsoområdet. Inom EG har diskussioner förts om s.k. horisontella visavi vertikala strategier. Man har alltmer kommit
338 Bilaga 4
att poängtera vertikala program. Med detta menas program som innebär samlade
insatser för ett specifikt verksamhetsområde, typ aids etc.
cancer,
Bilaga 4 339
EG
och tobaken
Paul Nordgren
Vid ett möte i Milano den 28-29 juni 1985 enades EU-länderna om att starta ett europeiskt program mot cancer. Sedan januari 1986 arbetar en kommitté av framstående cancerexperter som rådgivare EG-kommissionen vid utformandet programmet. En viktig del av anti-cancerprogrammet gäller olika åtgärder
av
för att minska tobaksbruket. I en resolution av den 7 juli 1986 om ett åtgärdsprogram mot cancer, förklarade EU-ländernas representanter att åtgärder för att bekämpa tobaksbruket är prioriterade. Bland de åtgärder som föreslagits finns
t.ex.
skärpta varningstexter på tobaksförpackningar, maximigränser för tjärinnehållet i cigarettrök, förbud mot tobaksreklam, -
höjda tobaksskatter,
rökfria miljöer, och förbud mot tax-free försäljning av tobak. -
Ett dessa åtgärder har förverkligats redan under programmets första fas,
par av
1987-89. Ytterligare åtgärder ingår i handlingsplanen för programmet under
åren 1990-94. Dessutom bedrivs inom programmets ram en rad informationsaktiviteter. Vid ministermötet den 13 december 1993 beslöts att programmet skall fortsätta med en tredje period fr.o.m. år 1995. Framställningen begränsas i det följande till direktiv och motsvarande som gäller tobak.
Märkning och produktkontroll
De EG-direktiv om tobak som hittills antagits, gäller harmonisering av varningstexter och innehållsdeklaration på tobaksförpackningarna samt vissa bestämrnelproduktkontroll. Inför genomförandet den inre marknaden bedömde
ser om av
att det här behövdes regler, eftersom medlemsländerna tidi-
man gemensamma haft olika föreskrifter kunde leda till handelshinder. Samtidigt måste gare som
340 Bilaga 4
man ta vederbörlig hänsyn till folkhälsan och uppnå en hög nivå på skyddet för folkhälsan, i enlighet med Romfördraget artikel 100a.3.
Märkning av cigarettpaket
Den 13 november 1989 antogs ett direktiv 89622EEG om tillnärmning av
medlemsstaternas lagar och andra författningar om märkning av tobaksvaror. I enlighet med kravet på en hög nivå på skyddet för folkhälsan, utgick direktivet från de mest långtgående märkningsregler som då fanns inom EG, nämligen Irlands märkningsföreskrifter. Enligt direktivet är det ett väsentligt inslag i skyddet av folkhälsan att alla tobaksförpackningar trycka varningstexter som informerar om riskerna av att bruka sådana varor. Direktivet stadgar att alla förpackningar med tobaksvaror alltså även andra tobaksvaror än cigaretter på den mest framträdande sidan skall bära texten Tobak skadar din hälsa allvarligt. På den andra mest framträdande sidan skall ytterligare en varningstext finnas. Den skall väljas från en lista av varningstexter, av vilka vissa är obligatoriska och andra är nationellt beslutade.
Varje text skall täcka minst 4 % av resp. förpackningsyta eller 6 % om landet
har två officiella språk resp. 8 % om landet har tre språk. Direktivet föreskriver vidare att texterna skall vara tydliga och lätt läsbara. Direktivet stadgar också att cigarettpaket skall märkas med en innehållsdekla-
ration som anger hur mycket tjära rökkondensat exkl. nikotin och vatten och
nikotin som avges från en cigarett av märket i fråga. I januari varje år skall medlemsländerna tillställa kommissionen förteckningar över tjär- och nikotininnehållet i de cigaretter som säljs på deras marknad, och denna information skall publiceras i EG:s officiella tidning. Direktivet har redan börjat tillämpas i en rad EU-länder. Det har uppstått en diskussion om vad kravet tydlig text mot kontrasterande bakgrund konkret innebär. Bl.a. förekommer att varningstexter trycks i guldfärg mot ljus bakgrund, vilket många kritiker inte anser vara godtagbart. Det har också uppstått diskussion om storleken på texterna, eftersom särskilt de längre texterna i realiteten kommer att tryckas med mycket liten stil och ändå uppfylla villkoren
om minst 4 % eller 6 resp. 8 % av ytan.
Italien och Storbritannien har försökt tolka direktivets villkor så att ett enskilt land faktiskt kan föreskriva att texterna skall vara större än direktivets minimikrav. Italiens försök underkändes vid en prövning i italiensk domstol. Storbritarmien har föreskrivit att varningstexten på ett språk skall uppta 6 % av ytan. Detta krav har nyligen godkänts vid prövning i EG-domstolen. Därmed står det klart att varje land kan föreskriva att texterna på de cigaretter som tillverkas i landet skall vara större än direktivet kräver. Samtidigt får emellertid inget land ställa högre märkningskrav än direktivet när det gäller märkning av importerade cigaretter. Nationella strängare regler kan därmed aldrig bli konkurrensneut-
Bilaga 4 341
rala. Detta kommer sannolikt att medföra att det blir sällsynt att länder inför sådana regler, eftersom de innebär missgynnar inhemska producenter
att man
till utländska producenters förmån. För Sverige innebär märkningsdirektivet redan EES-avtalet
som genom
åtagit att följa försvagning hittillsvarande regler. Visserligen blir det
oss en av varningstexter på cigarettpaketens båda sidor, men samtidigt blir texterna nu avsevärt mindre och svårlästa. Innehållsdeklarationerna kommer inte längre mer att uppgift halten kolmonoxid i cigarettrök. Inte heller kommer det att ge om av
finnas s.k. jämförelsetal genomsnittsvärden för alla märken på marknaden, vilka hittills gjort det möjligt för konsumenterna att snabbt se om det egna märket är starkare eller svagare än genomsnittet.
Märkning av övriga tobaksvaror
När det gäller andra tobaksvaror än cigaretter, regleras märkningen dels av det
nämnda direktivet, dels komplettering 924lEEG som antogs den
ovan av en 15 maj 1992.
Rulltobak avsedd för handrullning av cigaretter skall märkas med samma
varningstexter som fabrikstillverkade cigaretter.
Andra tobaksvaror för rökning dvs. piptobak, cigarrer, cigariller o.dyl. skall också märkas med text på varje sida av förpackningen. Dels måste texten Tobak skadar din hälsa allvarligt återges, dels skall ytterligare en text finnas. När det gäller rölgfri tobak dvs. snus, tuggtobak o.dyl. föreskrivs två texter båda skall förekomma på förpackningarna: Tobak skadar din hälsa allvar-
som
ligt samt Orsakar cancer Betr. förbud mot snus, jfr nedan.
Produktkontroll
EG:s regler produktkontroll för tobaksvaror består dels i gränsvärden för
om tjära i cigarettrök, dels i ett förbud mot snus.
Den 17 maj 1990 antogs ett direktiv 90239EEG om tillnärmning av med-
lemsstaternas lagar och andra författningar högsta tillåtna tjärhalt i cigaret-
om Även här handlar det att till att sådana regler inte blir handelshinder ter. om se
inom den inre marknaden, också att skydda folkhälsan. Risken för lungcan-
men
ökar i takt med mängden tjära i den tobak röks, påpekas det i direkti-
cer som
vet, samtidigt rökare alltid måste medvetna om att alla slags cigaretter
som vara
är skadliga för hälsan. Det är mera önskvärt att de upphör med rökningen än
att de går över till cigaretter med låg tjärhalt.
Direktivet stadgar att ärhalten i de cigaretter som marknadsförs i medlernsstaterna inte får överstiga
fr.o.m. den 31 december 1992, och - 15 mg per cigarett
342 Bilaga 4
12 mg per cigarett fr.0.m. den 31 december 1997.
-
Införandet av detta slags gränsvärden skulle, sägs det, leda till särskilda socio-
ekonomiska svårigheter for Grekland därför har fått göra undantag. Vad som som åsyftas är bl.a. att de tobakssorter för närvarande odlas i Grekland och som används i den lokala tillverkningen, inte lämpar sig för s.k. lågtjärecigaretter. Särbestämmelserna för Grekland stadgar där skall ha följande att man gränsvärden för tjära: 20 mg fr.0.m. år 1993, 18 mg fr.0.m. år 1995, 15 fr.0.m. år mg
2001 samt 12 mg fr.0.m. år 2007. Detta undantag får dock inte användas för
att motivera en övervakning vid gemenskapens inre gränser.
Sverige har genom EES-avtalet åtagit sig att tillämpatdetta direktiv.
Den ovan nämnda kompletteringen 9241EEG direktivet märkning
av om
av tobaksprodukter innehåller också ett förbud mot vissa slag av snus. Direktivet grundas dels på kunskapen om att rökfria tobaksprodukter är cancerframkallande och beroendeskapande, dels pâ farhågorna att vissa typer rökfri tobak,
om av främst s.k. portionssnus eller påssnus, särskilt appellerar till ungdomar som därmed kan råka in i ett nikotinberoende. De snussorter det här gäller, är från
EG:s perspektiv nya tobaksprodukter som bör totalförbjudas innan de vunnit insteg på marknaden redan innan direktivet utfärdades hade EU-länder
ett par infört sådana förbud.
Direktivet syftar inte till att förbjuda traditionella rökfria tobaksprodukter
för oralt bruk. De rökfria produkter drabbas förbudet är alla är som av som
avsedda för bruk i munnen, utom de som tuggas eller röks, i pulver- eller partikelform i synnerhet de som säljs i portionspâsar eller i form
- - en som
liknar en livsmedelsprodukt.
Tolkningen av detta förbud är föremål för debatt. Det är helt klart att traditionella tobaksprodukter tuggtobak eller s.k. luktsnus inte omfattas förbusom av det. Det är likaså klart att direktivet i första hand tar sikte på portionssnuset. I Danmark tycks man för närvarande benägen att tolka direktivet ett förbud som enbart mot portionssnus medan det vanliga svenska lösa snuset i egenskap av
traditionell produkt inte skulle förbjudas. Denna tolkning kritiseras dock
av andra medlemsländer, och det är osäkert den skulle bestå i rättslig om en
prövning. Utanför EU tycks Finland i sina medlemsförhandlingar ha intagit ståndpunkten att man är beredd att efterkomma direktivet genom att förbjuda såväl löst portionssnus. Svenska Tobaks AB världens ledande
snus som en av
producenter av rökfri tobak har sagt att de kommer att trotsa förbudet och
fortsätta marknadsföra i främst Tyskland, i syfte att fram snus provocera en prövning av direktivet i EG-domstolen. Frågan om detta slags snusförbud skulle införas i Sverige har varit föremål
för överläggningar inom för Sveriges medlemskapsförhandlingar med
ramen EG. Den 21 december 1993 nåddes uppgörelse innebär att Sverige inte en som
behöver förbjuda snuset. Villkoret är dock att svenskt inte exporteras till
snus
Bilaga 4 343
länder inom EU men framtida snusexport kan ske till Norge. Exportförbudets
effektivitet skall prövas vid en s.k. kontrollstation efter fem år.
Tobaksskatt
Harmoniseringen av olika slags punktskatter är ett komplicerat inslag i skapandet av den inre marknaden. När det gäller tobak har de olika medlemsländerna olika principer för hur punktskatten beräknas, samtidigt som nivån på skatten
varierar högst avsevärt. Vissa länder tillämpar en värderelaterad skatt i form av procentuellt påslag nettopriset före skatt medan andra länder beskattar
tobaksvaror med ett fast belopp per enhet. Ytterligare andra länder använder en kombination av dessa sätt att beräkna skatten. Frågan om vilken princip som skulle gälla har väckt mycket debatt, liksom frågan om hur hög skatten skulle vara och huruvida vissa högskatteländer skulle tvingas sänka sina skatter. Först den 19 oktober 1992 enades EG:s finansministrar om direktiv for tobaksskattens
utformning 9279EEG om skatten på cigaretter, 9280EEG om skatten på
andra tobaksprodukter samt 9278EEG som kompletterar de båda föregående på vissa punkter. Beslutet innebär inget ställningstagande i valet mellan värderelaterad eller fast skatt. Medlemsländerna är i stor utsträckning fria att tillämpa endera eller en kombination av dessa beräkningsmetoder. Likaså innebär beslutet att en miniminivå fastställs, medan länder som redan har högre tobaksskatt får behålla denna även om inga förändringar får göras annat än riktning mot den nivå som anges i beslutet. Snus och tuggtobak omfattas inte av direktiven. I korthet innebär beslutet följande regler: Punktskatten på cigaretter skall utgöra minst 57 % av bruttoförsäljningspriset
inkl. alla skatter för cigaretter i den mest populära priskategorin på resp.
marknad. Punktskatten på rulltobak skall utgöra 30 % av bruttopriset eller 20 ECU per kg. Punktskatten cigarrer och cigariller skall utgöra 5 % av bruttopriset eller 7 ECU per kg 1 000 st. Punktskatten på annan röktobak skall utgöra 20 % av bruttopriset eller 15 ECU per kg. Principen att beräkna tobaksskatten som andel av det totala utförsälj ningspriset inkl. alla andra skatter, leder till att man även måste beakta nivån på mervärdes-
skatten i resp. land. Här finns särskilda direktiv 9277EEG som är en komplet-
tering av 77388EEG som likaså fastställdes den 19 oktober 1992. I korthet
sägs här att mervärdesskatten Value Added Tax, VAT normalt skall utgöra
minst 13,04 % av bruttoförsäljningspriset dvs. ett momspåslag med 15 %. Direktiven skall tillämpas fr.o.m. år 1993 och innebär att vissa EU-länder måste höja såväl tobaksskatten som mervärdesskatten. Spanien och delar av Portugal har dock fått anstånd med att uppnå miniminivån för tobaksskatten, och de länder som vid ingången av år 1991 hade ett momspåslag om mindre än
344 Bilaga 4
15 % for tobaksvaror dock minst 12 % får behålla denna nivå i ytterligare fyra
år. För Sveriges del kan man beräkna att en tillämpning av EG:s punktskatteregl er
för cigaretter med bibehållen svensk momsnivå skulle leda till att priset för ett
paket med 20 cigaretter i skattegrupp I ökar från ca 27 kr i dag till 34:80 ca nettopris oförändrat 8 kr, moms 6:95 och punktskatt 19:80. Priset på ett paket cigaretter i skattegrupp skulle öka från ca 29:50 idag till ca 35:50 nettopris oförändrat 8:60, moms 10 och punktskatt 19: 80. För andra tobaksvaror skulle dock en tillämpning av EG:s regler för tobaksskatt i allmänhet leda till prissänkningar. Likaså skulle en sänkning av den svenska mervärdesskatten till angiven EG-nivå självfallet medföra prissänkningar, även för cigaretter. Vissa EU-länder med hög tobaksskatt, främst Storbritarmien, arbetar dock för att höja EG:s punktskatter på tobak ytterligare. Storbritarmiens nuvarande regering har offentligt utfäst sig att höja tobaksskatten systematiskt så att priset på tobaksvaror åtminstone ökar i takt med inflationen.
Rökfria miljöer
Frågan om rökfria miljöer har inte samma nära koppling till den inre marknaden
som frågor om produktkontroll och beskattning. EG:s direktiv 89654EEG
om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen stadgar dock att de anställda skall ha tillgång till rökfria pausutrymmen. I tillägg till detta direktiv krävs att det vidtas vederbörliga åtgärder på arbetsplatserna för att skydda de anställda mot passiv rökning i paus- och gemensamhetsutrymmen, inkl. krav på tillräckligt goda ventilationssystem för att säkra rätten till ren luft. Dessa krav skall gälla fr.o.m. år 1993 i fråga om nya arbetsplatser och fr.o.m. år 1996 för redan befintliga arbetsplatser. i Därutöver antogs den 18 juli 1989 en resolution 89Cl8901 om förbud mot rökning i offentliga lokaler. I resolutionen uppmanas medlemsländerna att införa lagregler eller motsvarande föreskrifter för att förbjuda rökning i lokaler som är tillgängliga för allmänheten inom t.ex. skolor, sjukhus, nöjes- och servicelokaler och idrottslokaler, samt i allmänna färdmedel. Särskilda rökrum och motsvarande skall kunna inrättas där så är möjligt och behövligt. Frånsett detta skall dock icke-rökarens rätt till hälsa väga tyngre än rökarens rätt att röka. I resolutionen uppmanas medlemsländerna att vartannat år rapportera till kommissionen om de framsteg som gjorts med anledning av resolutionen. En aktuell sammanställning av inkomna rapporter ger vid handen att Italien, Frankrike, Luxemburg, Portugal, Nederländerna och Irland redan har lagar om rökfria offentliga lokaler, medan Spanien och Belgien har motsvarande statliga föreskrifter. l Grekland, Tyskland, Danmark och Storbritannien finns andra slags regler, delvis i form rekommendationer. av
Bilaga 4 345
Marknadsföring
En fråga som ännu inte fått någon slutlig lösning gäller frågan förbud mot om reklam och andra marknadsföringsinsatser för tobak. I början av år 1989 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om begränsning tobaksreklam av i form av affischering och annonsering. Detta förslag avvisades dock parlaav mentet, som i stället begärde att få ett direktivförslag om totalförbud mot tobaksreklam.
Den 3 oktober 1989 antogs ett direktiv 85552EEG som behandlar reklam
i TV. I detta direktiv finns ett förbud mot TV-reklam för tobak, inkl. ett förbud mot att tobaksföretag sponsrar TV-program. Den 17 maj 1991 presenterade kommissionen sitt reviderade förslag till direk-
tiv 91C 16703 om tobaksreklam. Här sägs att reklamen spelar fundamen-
en tal roll för att främja rökning, särskilt bland ungdomar. Förslaget innebär att alla former av reklam för tobaksprodukter skall förbjudas inom EU-länderna. Definitionen av tobaksreklam innefattar inte enbart traditionell annonsering osv., utan även sponsring Vidare innefattas reklam m.m. som
indirekt syftar till att främja en tobaksprodukt, t.ex. annonsering som, utan att
specifikt nämna produkten, söker kringgå reklamförbudet att använda genom märkesnamn, varumärken eller andra utmärkande symboler för tobaksprodukter. Förbudet skall också omfatta gratisutdelning av tobaksvaror. Medlemsländerna förutsätts särskilt se till att märkesnamn och varumärken som huvudsakligen är förknippade med en tobaksprodukt inte används i annan reklam om de också används i marknadsföringen tobak. Vidare sägs det att av nya tobaksprodukter inte skall få utnyttja märkesnamn eller varumärken som redan används för andra produkter än tobaksvaror. Medlemsländerna skall dock kunna tillåta viss reklam inuti tobaksaffårer, förutsatt att reklamen inte kan ses utifrån. Med tobaksaffärer enbart avses säljställen inomhus som är specialiserade för att sälja tobak. Affärer som har många olika varor i sina lokaler, faller utanför definitionen. Detta direktivförslag har hittills behandlats och godkänts första gång i en parlamentet. Ministerrådet har dock ännu inte beslutat om direktivet. Vid rådets senaste möte 13 december 1993 beslöt man att uppskjuta behandlingen av ärendet till ett senare möte. Detta avspeglar oenighet inom ministerrådet: Danmark, Grekland, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland motsätter sig direktivförslaget och har tillsammans tillräckligt många röster för att hindra
beslut blockerande minoritet. Att direktivförslaget trots detta inte fallit eller
återtagits, avspeglar dock att övriga länder starkt stöder förslaget. Om direktivförslaget till slut skulle falla, står det varje medlemsland fritt att lagstifta om egna regler mot tobaksreklam. Italien, Portugal och Frankrike har
346 Bilaga 4
redan totalförbud mot tobaksreklam, och ett sådant förbud planeras också i Belgien och Spanien.
Subventioner
Bilden av ett målmedvetet arbete på att minska tobakskonsumtionen inom
gemenskapen försvagas av det faktum att EG fortfarande subventionerar tobaksodling inom för jordbruksstödet till bl.a. Italien och Grekland. År 1988
ramen
uppgick stödet till tobaksodling till knappat en miljard ECU, vilket innebär att
tobak är den mest subventionerade jordbruksprodukten inom gemenskapens jordbrukspolitik. Detta stöd har utsatts för stark intern kritik, bl.a. därför att det i realiteten
innebär att EG subventionerar odling av tobak för export de tobakssorter som
odlas i Italien och Grekland passar inte för de slags cigaretter som efterfrågas i Västeuropa utan exporteras bl.a. till Afrika.
Sammanfattning
Trots att EG hittills inte haft något primärt folkhälsointresse, har en rad åtgärder för minskat tobaksbruk vidtagits, främst i anslutning till EG:s anti-cancerpro-
gram. Det nya Maastricht-avtal et tillför en social dimension i Europa-samarbetet och behandlar även folkhälsofrågor. Mot denna bakgrund är det mycket sannolikt att EG:s arbete mot tobaken kommer att fortsätta och intensifieras. Sverige har redan genom EES-avtalet åtagit sig att genomföra vissa av EG:s
direktiv. Den tobakslag som trädde i kraft i Sverige den 1 juli 1993 tillgodoser
EES-avtalets krav. De skärpningar av tobakslagen som regeringen har föreslagit
i november 1993 kommer att innebära att svensk tobakspolitik bringas i takt
med EG:s strävanden vad gäller åtgärder för rökfria miljöer och förbud mot tobaksreklam.
EG:s regler om tobaksskatter ger uppenbarligen utrymme för ytterligare skattehöjningar cigaretter. Samtidigt finns självfallet farhågor om att den
svenska prisnivån kan bli ohållbar i den inre marknaden på grund av omfattande gränshandel. Det kan i detta sammanhang noteras att cigarettpriserna i våra
närmaste grannländer Danmark och Norge snarast ligger högre än i Sverige,
och att svensktillverkade cigarettmärken har en helt dominerande ställning på
den svenska marknaden. Tobakskonsumenter är även generellt mycket märkestrogna. Detta minskar riskerna för prispress utifrån i form av konkurrens från t.ex. tyska, generiska lågpriscigaretter dvs. cigaretter utan märkesnamn. Det
kommande svenska förbudet mot tobaksreklam innebär vidare enligt vederhäfti-
ga bedömningar ett skydd för de inhemska cigarettmärkena genom att det blir
svårare att lansera nya märken på marknaden. EG:s snusförbud kommer inte att införas i Sverige. Framtida snusexport till
Bilaga 4 347
EU-länder blir omöjlig utom till Norge landet blir EU-medlem.
om
Sammanfattningsvis kan man konstatera att EG:s tobakspolitik hittills har fungerat som föregångare och pádrivare för utvecklingen det svenska arbetet
av
mot tobaken. Sedan svensk tobakspolitik den tobakslagen kommit
genom nya
i nivå med EG:s strävanden, kan hoppas på framtida samverkan och
man en
ömsesidigt stöd i det fortsatta arbetet med att minska tobaksbruket. Eftersom tobaksbranschens marknadsföring tobak och motstånd mot tobakspolitiska
av
åtgärder numera i allt högre grad organiseras och samordnas internationellt,
krävs också ökat internationellt samarbete när det gäller att motverka tobaksskadorna.
Bilaga 4 349
Förebyggande av olycksfallsskador
Lothar Schelp
Inledning
Skador till följd av olyckshändelse är enligt WHO ett globalt folkhälsoproblem som kan förebyggas. I Sverige är skador den vanligaste orsaken till dödsfall bland barn, ungdom och yngre vuxna. Sammantaget skador för fler
svarar
dödsfall än cancer- och hjärt-kärlsjukdomar i dessa åldersgrupper. Sverige har i jämförelse med övriga länder i Europa låga dödstal för olycks-
händelser i arbetet, trafiken samt bland barn och ungdom. I Europa ligger skador på tredje plats bland dödsorsakerna. Enbart i EU-länderna omkommer varje år omkring 50 000 människor i samband med trafikolyckor och ytterligare 1,5 miljoner människor skadas i trafiken. I boendemiljön och under fritiden omkommer årligen 80 000 människor. 50 000 dessa dödsfall drabbar av perso-
ner över 65 år. 82 % av de äldre omkommer i boendemiljön och 18 % itrafik-
miljön.
Skaderapportering
Inom EG påbörjades år 1986 försök med rapportering av olycksfallsskador
som har inträffat i boendemiljön och under fritiden. I rapporteringssystemet Ehlass European Home and Leisure Accident Surveillance System har 58 sjukhus i EU-länder deltagit. Den 9 juli 1993 beslöt EG-kommissionen att Ehlass-systemet skall införas i samtliga medlemsstater COM93325. Parallellt byggs separata
rapporteringssystem för trafik- och arbetsskador upp. Det utvecklingsarbete med skaderapportering och skadeklassificering
som genomförts i nordiskt samarbete N OMESKO, Nordisk medicinalstatistisk
kommitté är mera heltäckande än Ehlass och bättre underlag för epidemio-
ger
logi, prevention och forskning. I Sverige uppdrog regeringen år 1986 Socialstyrelsen att ta initiativ till
en
central registrering av olycksfallskador i syfte att närmare belysa skademönster
och skadornas orsaker. Omkring 150 sjukhus och vårdcentraler deltar för
350 Bilaga 4
närvarande enligt NOMESKO-modellen i Sverige. i en skaderapportering
För att kunna stoppa farliga produkter snabbt och i flera länder samtidigt byggs olika larmsystem upp Rapid Exchange of Information. I Europa finns också det databaserade brittiska notifikationssystemet TS-LinkHazprod. Det snabb information ingripanden i främst Storbritannien. Även Sverige, ger om Norge, Island och Nederländerna är kopplade till systemet. Utredning pågår om att bygga ut systemet till alla EG-länder.
Produktsäkerhet
För att säkrare produkter både kort och lång sikt finns flera tillvägagångssätt. I EG skrivs de grundläggande säkerhetskraven i direktiven medan
detaljkraven bestäms av de europeiska standardiseringsorganen. För varor som inte har egna direktiv gäller direktivet 9259EEG om allmän produktsäkerhet. Detta direktiv, skall börja gälla i medlemsländerna senast den 29 juni 1994, som innehåller krav på att man i medlemsländerna har:
regler nationella myndigheter olika möjligheter att ingripa mot
som ger farliga produkter
regler gör att näringslivet uppfyller direktivets krav på att enbart
som
marknadsföra säkra produkter myndighet som övervakar marknaden, kontrollerar, vidtar åtgärder och
en
rapporterar om ingripanden till EG-kommissionen.
Huvudprincipen är att de som tillhandahåller produkter har ansvar för att de är
säkra. De måsta alltså själva kontrollera sina produkter. Fristående provningsoch certiñeringsorgan behöver bara anlitas om olycksrisken är stor. EG-direktivet 85374EEG om produktansvar antogs år 1985. Direktivet avser skador som orsakats av en produkt som inte har den säkerhet som köparen har rätt att kräva. Ansvaret ligger i första hand hos tillverkaren, i andra hand hos importören eller leverantören. l direktivet föreskrivs att EU-länderna skall ha regler som ger köparen viss rätt
till ersättning vid personskada eller dödsfall. EG:s regler innebär ett strikt
för tillverkare etc., oberoende av om de varit vårdslösa eller inte. Tidigaansvar
svenska principer innebar i de flesta fall att tillverkaren var ansvarig enbart
re om han varit vårdslös. Det föreligger inte några större skillnader mellan Sverige och EG. Den sven-
ska lagen dock rätt att utkräva ersättning i andra hand regress som inte
ger en finns i EG-direktivet. Den svenska lagen omfattar inte skador genom elektrisk ström. Bestämmelser om det tas i stället upp i den kommande ellagen.
Bilaga 4 351
Leksaker
Enligt EG:s direktiv 88378EEG från år 1988 skall leksaker kunna säljas fritt
över gränserna som andra varor. I gengäld skall de uppfylla vissa generella
säkerhetskrav som anges i direktivet. De exakta tekniska kraven på säkerhet mer utarbetas av standardiseringsorganen. Kraven syftar i första hand till att barn inte skall kunna kvävas smádelar till leksaker. Barn skall inte riskera av att: strypas av långa snören klämma, sticka eller skära sig skada ögonen av pistoler eller pilbágar drunkna på grund av bristfälliga vattenleksaker förgiftas av tungmetaller.
Som bevis på att en leksak uppfyller kraven skall den märkas med CE. Sverige har en produktsäkerhetslag sedan år 1988. Man har kunnat ingripa
mot flera slags risker hos leksaker än i EU-länderna. EG-standarderna häller på att arbetas Vissa skaderisker är endast nu om. delvis täckta, t.ex. kvävning, strypning, ögonskador och förgiftning. Därmed minskas eller försvinner skillnaderna mellan svenska och utländska krav.
I och med att Sverige har skrivit under EES-avtalet har Sverige förbundit sig att följa EG:s regler. Riksdagen har beslutat särskild lag farliga
om en mot
leksaker. Produktsäkerhetslagen skall tillämpas parallellt med leksakslagen. För att systemet skall fungera krävs en betydligt omfattande kontroll på markna-
mer
den än i dag.
Farliga livsmedelsimitationer
Varor som kan förväxlas med livsmedel kan skada framför allt barn. För att stoppa t.ex. suddgummin som liknar jordgubbar finns det skyddande regler. EG har ett direktiv 87357EEG från år 1987 gäller produkter som som genom
utseende, lukt, färg, förpackning, märkning, volym eller storlek kan förväxlas med livsmedel. Medlemsstaterna skall göra allt för att förbjuda marknadsföring,
import, tillverkning och export sådana av varor.
I Sverige har en ny lag om livsmedelsimitationer helt anpassats efter EG:s direktiv. Tillverkning och import av imitationer kan leda till personskada
som
skall kunna förbjudas med hjälp produktsäkerhetslagen.
av
Personlig skyddsutrustning
Hjälmar, flytvästar, skyddsstövlar, hörsel-, andnings- och sågningsskydd
samt
annan utrustning som skall skydda mot hälso- och säkerhetsrisker kallas med ett samlingsnamn för personlig skyddsutrustning. Dessa påverkar i regel olyckshändelsens konsekvenser, sekundär prevention, inte uppkomsten själva
men av
352 Bilaga 4
olyckshändelsen, primär prevention. Skyddsutrustningen i arbetslivet är i dag väl kontrollerad och följer ofta
internationella standarder. Den regleras i arbetsmiljölagen. Med stöd av produktsäkerhetslagen är det möjligt att ingripa mot personlig skyddsutrustning på konsumentornrådet. För fritidshjälmar och flytvästar finns i Sverige riktlinjer med krav på vad de skall klara. Tillverkaren för att riktlinjerna följs. ansvarar Anpassningen till EG-direktivet 87357EEG kommer att uppmärksammas mer tillverkare, försäljare, leverantörer etc. genom ökad kontroll. av
Antalet fritidsprodukter skall uppfylla viss standard kommer att öka. Det
som
gäller fritidshjälmar och flytvästar, men även sådant som sportskor, skyddskläder för motorcyklister, skyddskläder vid motorsågning samt livlina för segelbåt. Dessutom skall utrustning, redan idag uppfyller viss standard när
som
den används i arbetslivet, i framtiden uppfylla vissa krav även när de säljs för
fritidsbruk.
Trafiksäkerhet
EG-kommissionen i juni 1993 ett handlingsprogram för trafiksäkerhet
antog COM93246. Programmet innehåller förslag till åtgärder på kort och medel-
lång sikt på följande sju områden:
utbyte av information och erfarenheter aktiv och passiv fordonssäkerhet
utbildning trafikantbeteende vägåtgärder marknadsföring som är negativ för trafiksäkerheten farligt gods.
Trafiksäkerhetsarbetet skall bedrivas både genom lagstiftning och andra åt-
gärder. Arbetet skall integrerat och grundat en helhetssyn trafikant, vara
fordon, väg. Åtgärder skall vidtas av EG endast då de ger ett tilläggsvärde
till åtgärder genomförs nationellt, dvs.
added value i förhållande om en
tillämpning av den s.k. subsidiaritetsprincipen. Programmet, har efterfrågats sedan flera år inom EG, har bl.a. beaktat
som innehållet i Gerondeau-rapporten har utarbetats av en grupp trafiksäkersom hetsexperter. Några förslag till kvantifierade mål eller till permanent trafiksäen kerhetsgrupp Gerondeaugruppen redovisade, har dock inte kommissionen som tagit med i Inte heller har kommissionen gjort någon analys av de programmet. föreslagna åtgärderna vilket ministerrådet begärt.
De trafiksäkerhetsåtgärder kommissionen föreslår är ur svensk synvinkel
som
föga nydanande utan bygger erfarenheter från medlemsländerna. Det är viktigt komma ihåg det föreligger stora skillnader i fråga om de olika
att att
Bilaga 4 353
ländernas trañksäkerhetssituation. I stället for att driva kontroversiella frågor tycks kommissionen i sitt första trañksäkerhetsprogram satsa på åtgärder som inte förväntas möta motstånd från något håll. Genom programmet och tillägget till Romfördraget i Maastrichtavtalet, att EG
skall behandla trañksäkerhetsfrågor artikel 75.l.c, kommer också med all
sarmolikhet trafiksäkerhetsarbetet att ta fart och finna nya vägar inom EG. Avsikten är att EG-kommissionen före utgången av år 1996 skall göra en
utvärdering av de åtgärder som vidtagits.
Arbetsskador
EG har tagit fram ett kriteriadokument for arbetssjukdomar Proposal for
Criteria for Recognition of Occupational Diseases som ännu inte har publice-
rats. Rapportering av arbetsolycksfall och arbetssjukdomar diskuteras för närvarande Working Party; Statistics of Occupational Diseases, October 1992. Avsik-
ten är att ha en registrering av arbetsolycksfall igång före år 2000. Registrering av arbetssjukdomar blir en senare fråga.
Ovrigt
Ett europeiskt samarbete sker flera områden inom ramen för ECOSA Euro-
pean Consumer Safety Association. ECOSA har tagit initiativ till flera euro-
peiska konferenser, t.ex. om metoder för skaderapportering, barnolycksfall, äldreolycksfall och produktsäkerhet. Under år 1993 har ett cykelhjälmsprojekt initierats och samarbete sker med WHO:s globala nätverk för att främja hjälmanvändning. Folkhälsoinstitutets skadeprogram ingår i WHO:s nätverk och institutet har som medlem i ECOSA att nära samarbeta med andra europeiska
länder på flera områden. De flesta EU-länder saknar nationella policydokument och nationella strategier för att förebygga skador. Det vore önskvärt att utveckla ett enhetligt och gemensamt europeiskt program för att förebygga skador Europe against Injury liknande det som finns på
cancerområdet.
12 l3-lll2
Bilaga 5
Läkemedel
Birgitta Bratthall
Läkemedelsområdet har sedan många år tillbaka präglats internationell
av samverkan mellan bl.a. de europeiska länderna. Sverige har därför utan problem kunnat acceptera den harmonisering reglerna på området EES-avtalet av som krävt och som EG-medlemskapet kommer att kräva. Genom EG:s direktiv har en samsyn uppnåtts i fråga om bl.a. tillstånd till försäljning, tillverkning och import, märkning och marknadsföring, inspektionsverksamhet samt återkallelse av tillstånd m.m. Den fråga som återstår att lösa gäller hur den framtida detaljhandeln med läkemedel skall organiseras, dvs den nuvarande ordningen med om
i princip monopol för Apoteksbolaget att bedriva handel med läkemedel i
apoteken skall finnas kvar.
EG:s rättsakter rörande läkemedel m.m.
De rättsakter förordningar, direktiv och rekommendationer som ingår i EES-
avtalet och som direkt berör läkemedel återfinns i avtalets bilaga band 10 under avsnittet XIII Läkemedel. Rättsakterna har rubriker som grundläggande krav rörande läkemedel, dokumentationskrav för läkemedel, regler angående färgämnen tillåtna i läkemedel, regler vid vetenskapliga försök med djur, regler
för godkännande av högteknologiskt framställda läkemedel, insyn i prissättning, partihandel av läkemedel, utlämning, märkning och bipacksedlar, marknadsföring och homeopatiska medel. Det grundläggande direktivet är från år 1965
och har ändrats Även
6565EEG flera gånger. många andra direktiv har
ändrats ellerfått tillägg åren. De allra flesta direktiven berör läkemedels-
genom kontrollen, det är alltså bestämmelser främst riktar sig till Läkemedelsversom ket och verkets arbete med godkännande och kontroll läkemedel. av Det finns regler om ömsesidigt erkännande av examensbevis för farmaceuter
85432EEG och 85433EEG. Behörigheten att verka inom EG-området som
farmaceut regleras av dessa direktiv. Det första direktivet definierar de områden
356 Bilaga 5
där farmaceuter måste ha adekvat kompetens och vilka ärrmen som skall
anger
ingå i utbildningen. Utbildningstiden skall uppgå till fem år, varav minst fyra års teoretiska och praktiska universitetsstudier och minst sex månaders praktik
på apotek. I det andra direktivet i detalj vilka utbildningsbevis från de enskilda EGanges länderna de övriga medlemsstaterna är skyldiga att erkärma. Personer med som
sådant bevis har i princip rättigheter och skyldigheter som det egna
samma landets farmaceuter.
De kraven och regelverket för godkännande och kontroll av
gemensamma
läkemedel har harmoniserats. När det däremot gäller själva värderingsprocessen
har ännu inte fri rörlighet för läkemedel uppnåtts. Ett läkemedel får fram till en
den l januari 1995 säljas i EG-stat först sedan det godkänts av den nationella
en
kontrollmyndigheten.
Under 1993 har EG beslutat om en förordning EEG nr 230993 sommaren
etablerandet europeisk läkemedelsmyndighet och om ändringar i flera
om av en grundläggande direktiv avseende reglerna för godkännande av läkemedel, det
sk framtida systemet, Future System 9339EEG, 9340EEG och 9341
EEG. Avsikten med dessa rättsakter är att från den 1 januari 1995 få till stånd
större rörlighet for läkemedel och från den 1 januari 1998 en fri rörlighet
en för läkemedel.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten kommer att ha en samordnande uppgift, framför allt kommer den att i praktiken svara for godkännandet av
men
bioteknologiskt och andra högteknologiskt framställda läkemedel för försäljning inom hela gemenskapen. Besluten godkännande för denna typ av läkemedel
om kommer bli omedelbart gällande for alla medlemsländer. De nationella läkeatt
medelsmyndigheterna kommer att involveras i arbetet. Det kommer också att
finnas decentraliserad procedur som innebär att en nationell läkemedelskonen troll i ett EG-land prövar dokumentationen kring ett läkemedel. Om ett företag, har fått ett läkemedel godkänt i ett medlemsland, begär att det godkänns som
även i övriga medlemsländer utan särskild prövning skall detta i princip acceptede övriga länderna. Det kommer också att finnas en nationell procedur
ras av
för läkemedel skall säljas inom det egna landet eller utanför gemenskapen.
som
Dessa ändringar och beslutet om förordningen om den europeiska
senare
läkemedelsmyndigheten ingår ännu inte i EES-avtalet. Frågan om hur EFTAländerna skall kunna inordnas i beslutsproceduren under perioden fram till
medlemskap är inte klarlagd.
När det gäller regler rörande distribution läkemedel finns det mycket få av bestämmelser inom EG reglerar formerna för hur detaljhandel med läkemesom del får bedrivas. Hur detaljhandeln med läkemedel skall bedrivas inom EG är i allt väsentligt nationell fråga. De olika medlemsstaterna har valt olika en
lösningar privata apotek eller apotekskedjor uppbyggda olika sätt men
- -
Bilaga 5 357
någon form av kompetensmonopol förutsätts, dvs. farmaceutisk kompetens liksom i vissa länder etableringskontroll.
Den svenska lagstiftningen Läkemedelslagen En ny läkemedelslag 1992:859 antogs av riksdagen våren 1992 och har trätt i kraft den 1 juli 1993. Reglerna i den nya läkemedelslagen är förenliga med de regler läkemedelsområdet som Sverige har att beakta enligt avtalet om ett europeiskt samarbetsområde EES. Regeringen har i december 1992 beslutat om en läkemedelsförordning SFS 199293:1752. Denna innehåller tillämpningsföreskrifter till läkemedelslagen. Läkemedelsverket har gett ut föreskrifter som mera i detalj reglerar hanteringen av läkemedel. Läkemedelslagen är tillämplig på såväl läkemedel i allmänhet som radioaktiva läkemedel och förutvarande naturmedel, vilka i fortsättningen kommer att benämnas naturläkemedel, samt till viss del homeopatika. Alla läkemedel, med undantag för extemporeläkemedel, dvs. sådana som bereds för en viss patient eller visst tillfälle och s.k. lagerberedningar, måste godkännas av Läkemedelsverket för att säljas. Beslut om godkännande gäller
i fem år men kan förnyas i femårsperioder. För homeopatiska medel finns
särskilda regler om ett enkelt registreringsförfarande. Regeringen har möjlighet att föreskriva att beslut skall fattas inom viss tid när det gäller godkännande och andra tillstånd. Dessa frister är reglerade i EGdirektiv. För att få utföra en klinisk prövning krävs att Läkemedelsverket har
lämnat tillstånd till det. Klinisk prövning är ett viktigt inslag vid utvecklingen
av läkemedel och har till syfte att ge kunskap om läkemedlens effekter och
biverkningar samt om upptagning, fördelning, omvandling och utsöndring. Prövningarna utförs antingen patienter i samband med sjukdomsbehandling
eller på friska människor eller djur utan samband med sjukdomsbehandling. Särskilda krav ställs den som utarbetar dokumentation i ärenden om godkännande och den som ansvarar för tillverkning och import. Grunderna för beslut om att återkalla läkemedel och att ett godkännande skall upphöra att om gälla har också utformats i enlighet med vad som gäller inom EG. Särskilda krav ställs på att viss skriftlig information lämnas till den som skall använda läkemedel. Parti- och detaljhandel med läkemedel definieras i lagen.
Marknadsföring av läkemedel Vad gäller marknadsföring av läkemedel anges i läkemedelslagen endast att information som utgör ett led i marknadsföringen skall vara aktuell, saklig och
balanserad. I övrigt gäller marknadsföringslagen 1975: 1418 med dess möjlighet att förbjuda ovederhäftig reklam. Sedan gammalt tillämpas hos oss internt överenskomna branschregler vilka innebär förbud rörande reklam för receptbe-
358 Bilaga 5
lagda läkemedel till allmänheten. EG:s direktiv 9228EEG om marknadsföring
av humanläkemedel kräver att medlemsstaterna tar ett sådant förbud i sin
lagstiftning. Ett sådant förbud är problematiskt för Sveriges del eftersom det kräver uttryckligt stöd i tryckfrihetsförordningen. Något sådant stöd finns inte
för närvarande.
Handel med läkemedel
Vad gäller handel med läkemedel innebär den svenska lagstiftningen följande. Detaljhandeln är förbehållen Apoteksbolaget AB enligt lagen 1970:205 om
detaljhandel med läkemedel och ett avtal mellan staten och bolaget. Apoteksbolagets monpolställning övervägs för närvarande av utredningen S 1992:07 om den svenska läkemedelsförsörjningen. Partihandel med läkemedel, dvs. försäljning till den som har tillstånd till handel med läkemedel enligt lagen
1970:205 om detaljhandel med läkemedel är förbehållen staten eller juridisk person i vilken staten äger ett bestämmande inflytande. Genom ett avtal med Apoteksbolaget AB har staten fått ensamrätten till detta bolag. Detta gäller dock
inte naturläkemedel och s.k. fria läkemedel salvor m.m. som får säljas fritt.
Import av läkemedel
Vad gäller import av läkemedel gäller i avvaktan på EES-avtalets ikraftträdande
att läkemedel får importeras av den som har tillstånd till tillverkning av eller handel med läkemedel. Läkemedelsverket får även besluta om särskilt tillstånd för import. En importör skall anlita en sakkunnig med tillräcklig kompetens
och tillräckligt inflytande som skall se till att kraven på läkemedlens kvalitet och
säkerhet iakttas.
När EES-avtalet träder i kraft är avsikten att en bestämmelse om import av
läkemedel från ett land utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet
skall införas i läkemedelslagen. Bestämmelsen reglerar inte import av läkemedel
från länderna inom EES-området. Här skall inte krävas något tillstånd för
import, men de läkemedel som tas i landet omfattas i övrigt av bestämmelserna i den svenska lagstiftningen. Läkemedlen kan alltså inte försäljas utan att
vara godkända av Läkemedelsverket och för handel med dem erfordras partihandeltillstånd. För import av läkemedel från land utanför EES-området kommer de nuvarande reglerna att fortsätta gälla. Den som reser in i landet får utan tillstånd föra läkemedel avsedda för medicinskt ändamål och personligt bruk. Med medicinskt ändamål avses åt-
gärder för förebygga eller behandla sjukdom. Även receptfria läkemedel
att
omfattas av undantaget. Läkemedelsverket har bemyndigats meddela föreskrifter i fråga om import för personligt bruk. Verket avser att utfärda bestämmelser som begränsar mängden läkemedel resande får föra med sig till en
som en
mängd som motsvarar ett års förbrukning. För vissa typer av preparat och för narkotiska läkemedel gäller restriktivare bestämmelser. Vid varje tillfälle får
Bilaga 5 359
resande för medicinskt och personligt bruk föra sådana läkemedel som upptas i förteckningarna och III i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika i en mängd som motsvarar högst fem dagars förbrukning. Läkemedel som upptas i förteckningarna IV och V får tas in i en mängd som motsva-
rar högst tre veckors förbrukning. Preparat som faller under lagen 1991: 1969 om förbud mot vissa dopningsmedel får införas i en mängd som motsvarar högst
fem dagars förbrukning. Bestämmelserna skall gälla alla resande oavsett om man reser in från ett land inom EES-området eller från tredje land. I företalet
till rådets direktiv 9226EEG om de rättsliga villkoren för att tillhandahålla
humanläkemedel sägs att personer som förflyttar sig inom gemenskapen har rätt att medföra en skälig mängd läkemedel som de erhållit i laga ordning och som är avsett för personligt bruk. Direktivet innehåller däremot inte några regler om införsel för personligt bruk eller något om mängdbegränsningar.
Export av läkemedel Vår nya läkemedelslagstiftning saknar bestämmelser om export av läkemedel.
Mot bakgrund av att läkemedlen omfattas av en mycket ingående nationell kontroll ansågs frågan inte behöva regleras i den nya lagen.
Genom den nya läkemedelslagstiftningen har Sverige införlivat gällande EGdirektiv på läkemedelsområdet med svensk rätt.
Utbildningskrav
Den nya svenska apotekarutbildningen har anpassats till EG:s krav och regler
om ömsesidigt erkännande av examensbevis för farmaceuter.
Riksdagen har antagit en ny produktansvarslag l992:18, prop.199091:197, l99192:LU14, rskr. 78 som bygger motsvarande EG-bestämrnelser från
1985 85374EEG. Genom lagen införs ett skadeståndsansvar för tillverkare, importörer, marknadsförare m.fl. när bristfälliga produkter orsakar personskador och skador på konsumentegendom. Lagen trädde i kraft den l januari 1993.
Produktansvarslagen innebär i korthet följande. Ersättningsskyldighet skall
föreligga oavsett om någon har varit vårdslös eller inte. Ansvaret omfattar skador som orsakats av lösa saker. Med lös sak menas därvid varje slag av
rörligt fysiskt föremål, men även gaser och vätskor. skadeståndsansvar kan bara uppkomma om varan har satts i omlopp i en näringsverksamhet. Lagen är tvingande till den skadelidandes förmån. Det går alltså inte att i förväg avtala bort den skadelidandes rättigheter.
360 Bilaga 5
Utökat patentskydd
Regeringen har under hösten 1993 lagt fram en proposition till riksdagen med
förslag till ändringar i patentlagen 1967:837 med innebörden att öka patentskyddet för läkemedel med högst fem år. Dessa bestämmelser har sin motsvarighet i EG:s ministerråd antagen förordning, som kommer att införlivas en av
med EES-avtalet. Tilläggsskyddet träder i kraft vid årsskiftet 199394.
Med detta förslag har regeringen tillgodosett ett krav från den svenska läkemedelsindustrin att förlänga den effektiva patenttiden för läkemedel.
Konsekvenser EES jämfört med medlemskap i EG av Som tidigare har påpekats kommer den fria rörligheten för läkemedel inom gemenskapen inte att vara genomförd förrän den 1 januari 1998. Genom den läkemedelslagstiftningen har Sverige redan införlivat EG-direktiven på nya läkemedelsområdet som gäller fram till dess med svensk rätt.
De EG 1993 beslutade direktiven 9340EEG och 9341 EEG
av sommaren samt förordningen EEG 230993 inrättandet av en europeisk läkemenr om
delsmyndighet det sk framtida systemet Future System är problematiska
- för svenskt vidkommande så länge Sverige inte är fullvärdig medlem i EG. Under EES-avtalet får Sverige sannolikt inte tillträde till de organ inom EG som fattar besluten kring godkännande av nya läkemedel. Detta innebär ett problem att svensk läkemedelsindustri inte genom godkännande i Sverige når hela genom EES-området och utländska företag inte genom ett EG-land kan nå ut i hela EES-området. Vid ett medlemskap bortfaller detta problem och Sverige kan
delta i EG:s procedurer på lika villkor och få ett inflytande över läkemedelspoli-
tiken i Europa. Detta skulle få positiva effekter för den svenska läkemedelsindu-
strin eftersom det kommer att underlätta marknadsgodkännandet av svenska
produkter den svenska läkemedelskontrollen Läkemedelsverket. genom - Den enskilde konsumenten kommer inte att märka någon större förändring avseende läkemedel vid ett svenskt medlemskap i EG jämfört med vad som kommer att gälla enligt EES-avtalet. Efterhand kommer det in fler läkemedel på den svenska marknaden. Detta blir dock fallet även om vi inte blir medlemmar i EG. Bland de läkemedlen kommer sannolikt att finnas en del nya kombinationspreparat, dvs. läkemedel som består av flera aktiva substanser. Denna typ läkemedel är vanligare i Europa i övrigt, men i Sverige har av läkarna tradition föreskrivit varje läkemedel för sig i stället för kombinationsav preparat.
Att naturmedel skall godkännas och kontrolleras på i princip samma
numera
sätt övriga läkemedel är följd EG-lagstiftningen. Detsamma gäller
som en av regleringen homeopatiska medel. Dessa förändringar är redan införlivade av med svensk rätt och skulle komma att gälla även om EES-avtalet inte hade trätt i kraft eller om inte skulle bli medlemmar i EG.
Bilaga 5 361
Man kan också förmoda att antalet kopiepreparat kommer att öka på markna-
den. Detta kommer sannolikt att medföra en prispress på läkemedel, som
medför besparingar såväl för staten som för konsumenterna. Möjligheten till parallellimport, som kommer att finnas redan ett år efter det att EES-avtalet träder i kraft, kan komma att samma effekt. Postorderförsäljning av vissa
läkemedel kommer eventuellt att bli vanligare i dag är det främst naturläkeme- del som säljs på detta sätt. Marknadsföringen av läkemedel kommer att förändras något när EES-avtalet träder i kraft. S.k. bipacksedlar blir obligatoriska dvs. med varje läkemedels- -
förpackning måste följa information om just det läkemedel som det gäller. I dag
finns informationsblad utarbetade kring grupper av likartade läkemedel. Dessa informationsblad, utarbetas Apoteksbolaget i samarbete med läkemedelssom av
industrin, kommer sannolikt att försvinna när bipacksedlarna blir obligatoriska. Apoteksbolagets monopol har inte ifrågasatts av EG-kommissionen. Detta beror antagligen att någon form av etableringskontoll eller kompetensmonopol finns i alla EG-länder. Det finns också olika lösningar för hur detaljhandeln
med läkemedel har byggts upp i de olika länderna. Avtalet mellan staten och Apoteksbolaget AB detaljhandel med läkemedel om löper ut den 1 januari 1996. Av denna anledning har regeringen tillsatt en utredning som skall se över den framtida läkemedelsförsörjningen, särskilt med
avseende på Apoteksbolagets framtida roll och verksamhetsinriktning. I uppdraget ingår bl.a. att pröva frågan om monopol och statligt ägande i framtiden. Sammanfattningsvis kan sägas att förändringarna läkemedelsområdet vid ett medlemskap inte kommer att uppfattas som så stora för den enskilde konsumenten. De förändringar som kommer att inträffa framöver är inte avhängiga av att Sverige blir medlem i EG utan kommer att inträffa som en följd av den ökade internationaliseringen oavsett medlemskap. Däremot är det av stor vikt för den
svenska läkemedelsindustrin och för Sverige som land att få möjligheten att påverka den framtida utformningen av regelverket kring godkännande och kontroll m.m. av läkemedel. Endast om vi är medlemmar i EG kan vi få möjlighet att påverka framtidens läkemedelspolitik på ett aktivt sätt.
Bilaga 6
Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens
konsekvenser av EES-avtalet och EGEU
medlemskap i
Fölster
Stefan
Industrins Utredningsinstitut
Eva Lindström Finansdepartementet
ISBN 91-38-13476-4 ISSN 037 5-250X
Bilaga
Arbetsmiljöregleringen
internationaliseras
Christer Eriksson
1 Arbetsmiljösektom i förändring
Under de senaste åren har arbetsmiljöarbetet i Sverige alltmer kommit att
påverkas av det europeiska regelsystemet. Två viktiga faktorer har på senare år styrt den svenska töreskriftsverksamheten på arbetsmiljöområdet EES-
-
avtalet och det europeiska standardiseringsarbetet. EES-avtalet förutsätter att Sverige införlivar EG:s arbetsmiljöregler i svensk rätt. På regeringens uppdrag har Arbetarskyddsstyrelsen arbetat in EG:s arbetsmiljöregler i sitt regelverk.
Den teknik med vilken EG:s produktregler utformas har samtidigt medfört ett ökat engagemang från myndighetens sida i det standardiseringsarbete, som bedrivs i Europa. Arbetarskyddsstyrelsen medverkar för närvarande i mer än 250 kommittéer eller grupper, som är knutna till europeiska standardiseringsorgan.
En viss förskjutning av arbetsmiljöregleringen har således skett viktiga beslut
-
som rör produktsäkerhet och arbetarskydd fattas i allt större omfattning i inter-
nationella organ.
Vilka konsekvenser får detta för det svenska arbetsmiljöarbetet Kommer vi även i fortsättningen att kunna bedriva en ambitiös svensk arbetsmiljöpolitik Hur skall arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadens parter i framtiden kunna
påverka inriktningen av EG:s arbetsmiljöarbete För att dessa frågor skall kunna besvaras, krävs en genomgång av huvuddragen i EG:s arbetsmiljöarbete, dess organisation och inriktning. Därefter dras en rad slutsatser.
366 Bilaga 7
2 EG:s
kompetens på arbetsmiljöområdet
2.1 Romfördraget
EG har alltsedan sin tillblivelse ägnat uppmärksamhet arbetarskyddsfrågor.
Detta finns dokumenterat i fördragstexten till den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Enligt det s.k. Parisfördraget från 1951 förbinder sig de sex ursprungliga medlemsstaterna att sträva efter en förbättring av arbetsförhållandena inom kol- och stålindustrin.
Arbetarskyddet behandlas uttryckligen i Romfördragets tredje del, avdelning
III, under rubriken Sociala frågor. l artikel 117 slår EG:s medlemsländer fast att de gemensamt skall verka för bättre arbetsförhållanden. Samarbetet på det sociala området skall enligt artikel 118 avse sysselsättning, arbetsrätt och arbetsförhållanden, yrkesutbildning, social trygghet, arbetarskydd, arbetshygien samt förenings- och förhandlingsrätt. Dessa samarbetsmål kan uppnås på olika sätt, bl.a. genom gemensamma in-
satser i form av handlingsprogram, utrednings- och mötesverksamhet samt inte
minst genom utarbetande av direktiv. Regleringen av arbetsmiljöområdet sker således genom direktiv eller andra former av rättsakter. Fram till år 1987, då
enhetsakten tillkom, utfärdade rådet ett begränsat antal direktiv på arbetsmiljö-
området huvudsakligen med stöd av artikel 100 i Romfördraget. Flera av direktiven är fortfarande i kraft. Bland dessa kan nämnas direktiven om asbest,
buller, industritruckar, exponering för metalliskt bly, hissar och stora industriolyckor det s.k. Sevesodirektivet.
Beslut på grundval av artikel 100 förutsätter enhällighet i rådet. Artikeln ger rådet befogenhet att, på förslag av kommissionen, besluta om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning för att genomföra den gemensamma marknaden.
Annorlunda uttryckt är EG:s medlemsländer samt genom EES-avtalet berörda
EFTA-länder skyldiga att anpassa sin lagstiftning till de direktiv som antagits
med stöd av artikel 100. Några andra alternativ är inte aktuella. Kravet på enhällighet hade emellertid förlamande effekter på normeringsarbetet. Arbetet med att ta fram direktiv blev segt och tidsödande. Det lär ha
dröjt åtta år av besvärliga och omständliga diskussioner innan bullerdirektivet
slutligt antogs av rådet.
2.2 Enhetsakten
Genom enhetsakten tillkom år 1987 regler i Romfördraget. En viktig konnya sekvens av de nya reglerna att kravet enhällighet vid beslut i bl.a. arbetsvar miljöfrågor slopades. I Romfördraget infördes nämligen två artiklar, som kom
att ändra förutsättningarna för EG:s arbetsmiljöarbete.
Den nya artikeln 100a föreskriver att rådet kan fatta beslut med kvalificerad
Bilaga 7 367
majoritet om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning för att genomföra den inre marknaden. För kvalificerad majoritet krävs 54 av de 76 rösterna i rådet. Kommissionen skall i sina förslag utgå från en hög skyddsnivå när det
gäller regleringen av konsumentskydd, miljöskydd och arbetsmiljö.
En skyddsklausul art. l00a.4 reglerar den situation, då ett enskilt land har skäl att tillämpa egna och strängare nationella regler på arbetsmiljö- och miljöskyddsområdet. Kommissionen skall i sådana fall särskilt underrättas. Den skall
pröva om åtgärden är ett medel att uppställa godtyckliga eller förtäckta handelshinder. I sista hand avgörs frågan av EG-domstolen. Den kanske mest betydelsefulla förändringen gäller artikel l18a den s.k.
w
arbetsmiljöparagrafen. Utan förbehåll slås där fast att medlemsstaterna skall
sträva efter att förbättra arbetsmiljön. Strävan att harmonisera förhållanden på arbetsmiljöområdet får inte innebära en försämring av redan uppnådda mål. I detta syfte kan rådet med kvalificerad majoritet anta direktiv, fastställer som minimiföreskrifter på arbetsmiljöområdet. Direktiven skall införas stegvis och hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i medlemsländerna. Direktiven får inte utgöra något hinder för medlemsländerna att
upprätthålla eller införa mer långtgående arbetsmiljöregler art. 118a.3.
3 EG:s
operativa arbetsmiljöarbete
3.1 Handlingsprogram och riktlinjer
Vilka instrument har då EG till sitt förfogande på arbetsmiljöområdet Som tidigare antytts använder sig EG huvudsakligen av lagstiftning, mestadels i form av direktiv.
Alltsedan år 1978 har handlingsprogrammen styrt inriktningen av direktivarbetet. Dessa arbetsmiljöprogram har utarbetats av det ansvariga direktoratet för
säkerhet och hälsa inom generaldirektoratet med ansvar för arbetsmarknad,
sociala frågor, jämställdhet, partssamarbete och arbetsmiljö DG V. Hittills har tre sådana program lagts fram och ett fjärde har nyligen antagits. I de två första handlingsprogrammen låg tyngdpunkten åtgärder för att förebygga olycksfall och yrkessjukdomar samt åtgärder för att eliminera risker
vid användning av farliga ämnen och tekniska anordningar. Fram till år 1987 angreps arbetsmiljöområdet relativt osystematiskt och med punktvisa insatser. Några sporadiska direktiv antogs, t.ex. bly, vinylklorid och buller. I första hand
dominerade regler som rör de fysikaliska, kemiska och tekniska aspekterna av
arbetsmiljön.
Det tredje arbetsmiljöprogrammet omfattar perioden 1987-1992 och sammanföll delvis i tiden med det sociala handlingsprogrammet. Till skillnad från de två tidigare kännetecknas det tredje programmet av en breddad syn arbetsmiljön.
368 Bilaga 7
Ergonomiska frågor, information och utbildning i arbetsmiljö samt samarbete
mellan arbetsmarknadens parter den s.k. sociala dialogen pekas ut som centra-
Samarbetsområden i det tredje programmet.
Ett uttryck för EG:s gradvis utvecklade helhetssyn på arbetsmiljön är den
mer resolution, antogs rådet år 1987. Den sociala dimensionen ges en framsom av
trädande plats i texten. Åtgärder på det sociala området skall tillmätas lika stor
vikt åtgärder på det ekonomiska området.
som
En klar linje mot ett modernt synsätt arbetsmiljön kan spåras i kommissio-
nens satsningar.
3.2 Partsinflytande
Handlingsprogrammen och den operativa basen för EG:s arbetsmilutgör ramen
jöarbete. [programmen prioriteras särskilda risksektorer. Urvalet av dessa görs med utgångspunkt från vetenskapliga data och aktuell olycksfallsstatistik.
Själva normarbetet bygger på ett väl utvecklat samarbete mellan arbetsmarkna-
År etablerades rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor
dens parter. 1974 en
Advisory Committe Safety, Hygiene and Health Protection at Work med
on
uppgift att biträda det ansvariga direktoratet med att utarbeta direktiv och lägga
fram förslag olika arbetsmiljösatsningar. I kommittén ingår två representanter från regerings-, arbetsgivar- och arbetstagarsidan från varje medlemsland. Företrädare för kommissionen fungerar som ordförande. Rent organisatoriskt
bildar kommittén inom sig tillfälliga grupper, som ansvarar för olika delfrågor, ergonomi, stress, Kommittén biträds fast anställd sekretariatsstab som osv. av en med placering på arbetsmiljödirektoratet. Parterna har haft ett avgörande in-
flytande på direktivarbetet, kanske framför allt från år 1987 och framåt. En
liknande partssammansatt kommitté finns även för arbetsmiljön inom gruv- och
utvinningsindustrin. Den sociala dialogen är således synnerligen levande på arbetsmiljöområdet.
3.3 Produktdirektiv
Handlingsprogrammen omsätts till största delen i gemensamma regler, eller direktiv. EG arbetar huvudsakligen med två typer av direktiv med betydelse ur
arbetsmiljösynpunkt, dels produktdirektiv, dels minimidirektiv. Den första kategorien omfattar regler rör produkter, varor och tjänster,
som
är föremål för handel. Regleringen produkters egenskaper och be-
som avser
skaffenhet samt provning och kontroll. Produktdirektiven kan gälla skilda
områden, där regleringen får konsekvenser för arbetsmiljön.
Hittills har med stöd Romfordragets artiklar 100 och l00a totalt ett - av -
40-tal sådana produktregler utfärdats. Bland de produktdirektiv, antagits efter ändringarna i Romfördraget, kan
som
Bilaga 7 369
nämnas maskindirektivet, tryckkärlsdirektivet och direktivet om personlig
skyddsutrustning. Maskindirektivet 89392EEG, antogs 1989, innehåller allmänna säkersom
hetskrav på maskiner, rörlig utrustning och lyftanordningar samt metoder för
att kontrollera hur dessa krav uppfylls. Produktdirektiven arbetas fram av
kommissionens generaldirektorat III, för frågor om den inre
som ansvarar
marknaden och industripolitik. Som redan angetts, följer med produktdirektiven obligatoriska krav på att medlemsländerna måste samordna sina regelverk. Ett syfte med harmoniseringen
är att eliminera tekniska handelshinder. Dessa kan uppstå, då länder ställer olika krav på hur skall beskaffade och på vilket sätt de skall provas varor vara och godkännas. Tekniska handelshinder kan därmed fördyra produktionen och höja priserna. Ofta innebär hindren att länder har olika säkerhets- och skydds-
regler. En stor del dessa skyddsregler gäller produkter, som används på
av
arbetsplatserna och därmed påverkar arbetsmiljön.
Strävan att förhindra uppkomsten av tekniska handelshinder är av central be-
tydelse för den fria rörligheten inom EG. En grundregel i Romfördra-
av varor
get är att lagligen får marknadsföras i ett EG-land, skall få säljas
en vara, som
fritt inom hela EG. Ett land har dock möjlighet att behålla sina särregler for produkters utformning hänvisning till allmän undantagsklausul i Rom-
genom en fördraget. Ett villkor för ett sådant undantag är att det sker för att skydda människors och djurs liv och hälsa eller växters bevarande art. 36. Som redan nämnts, kan även ett enskilt land ha kvar sina regler, om så är motiverat egna av hänsyn till arbetsmiljön. På områden, där harmoniserade EG-regler saknas, kan den s.k. Cassis de
Dijon-doktrinen, uppkallad efter fransk likör tillämpas. Doktrinen bygger på
en
prejudicerande fall i EG-domstolen från år 1979. Den innebär att ett land kan
ett
ha kvar sina regler på bl.a. miljöskydds- och arbetsmiljöområdet, även om de kan få handelshindrande effekter. En förutsättning är att det råder proportionalitet mellan syfte och åtgärd. Ett exempel på tillämpningen av doktrinen gäller
fallet 30286, innebar att Danmark EG-domstolen fick rätt att behålla som av
sitt returflasksystem och därmed avvisa andra typer av emballage, som inte
kunde återanvändas. EG-rätten därmed visst utrymme för enskilda stater att få sina särskilda ger arbetsmiljökrav tillgodosedda.
3.4 Minimidirektiv
De arbetsmiljödirektiv, som inte kan hänföras till produktområdet, utgör en del EG:s socialpolitik och den sociala dimensionen. Minimidirektiven reglerar
av
förhållanden och verksamheter på arbetsplatsen och baseras på artikel 118a. Minimidirektiven fungerar som sociala komplement till produktdirektiven
13 l3-lll2
370 Bilaga 7
och syftar till att fastställa en lägsta skyddsnivå. De bidrar till att motverka
snedvridande konkurrens på den gemensamma marknaden. Därmed begränsas företagens möjligheter att negligera vissa grundnormer på arbetsmiljöområdet.
Hittills har EG utfärdat ett 20-tal direktiv med minimiregler för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Bland dessa kan framhållas direktiven om förbättring
av
arbetstagarnas säkerhet och hälsa det s.k. ramdirektivet, arbetsplatsens ut-
formning, användning av arbetsutrustning, användning av personlig skyddsutrustning, manuell hantering av laster, arbete vid bildskärmar, risker vid
exponering av asbest, risker vid exponering av cancerframkallande ämnen, arbetsmiljön för arbetstagare med tidsbegränsade anställningar, arbetsmiljön på byggplatser, varselmärkning och skydd för gravida kvinnor. Ramdirektivet 89391EEG, som antogs år 1989, tjänar som bas för olika
särdirektiv, som reglerar skilda risker på arbetsplatsen. Ett uttalat syfte med ramdirektivet är att skapa minimiregler inom gemenskapen för att undvika osund konkurrens och möjliggöra för företag att hålla lägre kostnader sämre
genom en
arbetsmiljö. Ramdirektivet är tillämpligt alla arbetsplatser och verksamheter. Egenföretagare är dock undantagna. I direktivet slås fast god arbetsmiljö
att en
är ett mål i sig, som inte skall underordnas rent ekonomiska hänsyn. Direktivet innehåller regler om arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter,
regler om samverkan, förebyggande åtgärder, första hjälpen, utbildning och information. Arbetsgivaren har ett att utvärdera och bedöma risker, att ansvar åtgärda arbetsmiljöriskerna vid källan, att anpassa arbetsmiljön till den enskilde
arbetstagaren bl.a. i syfte att minska förekomsten av monotona arbeten, att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen den s.k. substitutionsprincipen, att utveckla en övergripande arbetsmiljöpolicy i företaget, innefattande teknik, arbetsorganisation, arbetsbetingelser och sociala relationer och till
att se att arbetstagarna involveras i arbetsmiljöarbetet.
Direktivet ålägger arbetsgivaren att utföra riskvärdering vid val
av nya produkter och kemiska ämnen. Av arbetsgivarna krävs även åtgärder för att en
organiserad skyddsverksamhet kommer i gång. Arbetstagare med särskilt
skyddsansvar skall utses av arbetsgivare. Den skyddsansvarige skall ha rätt till ledighet för uppdraget och rätt till bibehållen lön för att fullgöra uppgiften. I arbetsgivaransvaret ingår att se till att arbetstagare erforderlig utbildning ges och information i arbetsmiljöfrågor. Utbildningen skall ske på arbetstid och vara kostnadsfri.
Den skyddsansvarige skall kunna ta del av handlingar som rör arbetsplatsens arbetsmiljöförhållanden. Om arbetsgivaren inte vidtagit erforderliga åtgärder, skall den skyddsansvarige kunna vända sig till berörd myndighet med klagomål. Arbetstagare skall medverka till att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Det innebär att hanhon skall följa föreskrifter och instruktioner. Arbetstagarna har
ett ansvar att ett korrekt sätt använda tekniska anordningar och personlig skyddsutrustning. I farosituationer skall arbetstagaren ha möjlighet att lämna sitt
Bilaga 7 371
arbete för att konsultera skyddsansvarig eller arbetsledare. Arbetstagare skall
ha rätt till regelbundna hälsokontroller.
Ramdirektivet får inte medföra en försämring av redan uppnådda skyddsnivåer
i enskilda medlemsstater. Det skall heller inte hindra medlemsstater från att bibehålla eller i framtiden införa strängare regler.
Denna typ av generell reglering på europanivå kom att få stor betydelse av
flera skäl. För många europeiska länder innebar det i praktiken att ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet kunde höjas. Positionerna flyttades fram. En möjlighet öppnades för enskilda medlemsländer att själva introducera ramlagstiftning. Det också ett framsteg att medlemsstaterna genom ramdirektivet accepterade var ett vidgat arbetsmiljöbegrepp. Utifrån ett svenskt perspektiv måste det ses som
mycket betydelsfullt att direktivet ställer krav att arbetsgivaren skall bedriva ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete. Därmed har kommissionen fått igenom ett modernt synsätt i direktivet: arbetsmiljöfrågorna skall ses som integrerad del den totala verksamheten i en organisation.
en av
3.5 Särdirektiv några exempel
- Tolv s.k. särdirektiv har hittills antagits som en uppföljning till ramdirektivet. Det kan som gemenskapens övergripande arbetsmiljölag, medan de efterses följande direktiven bygger vidare och utvecklar mer preciserade bestämmelser på skilda områden.
Direktivetom arbetsplatsens utformning 89654EEG innehåller grundläggan-
de krav hälso- och säkerhetssynpunkt på byggnaders stabilitet, elinstallatio-
ur
nödutgångar, bekämpning av brand, ventilation, rumstemperatur, belys-
ner,
ning, transportanordningar, lastutrymmen, personalutrymmen och förstahj älpen. Vissa krav på handikappanpassning ställs. Direktivet föreskriver att arbetsplatskall planeras så att de vid behov kan ta emot handikappade arbetstagare.
serna Bestämmelsen trappor, gångar, dörrar, duschar, tvättställ och toaletter, avser som används av handikappade personer.
Direktivet om användning av personlig skyddsutrustning 89656EEG utgör
ett direkt komplement till produktdirektivet om säkerhetskrav på personlig
skyddsutrustning. Huvudreglen är att personlig skyddsutrustning skall användas
när risker inte kan undvikas annat sätt. Genom tekniska och arbetsorganisato-
riska åtgärder skall arbetsplatserna utformas så att personlig skyddsutrustning i första hand inte behöver tas i bruk. Om sådana åtgärder inte går att genomföär det arbetsgivarens ansvar att kostnadsfritt tillhandahålla sådan utrustning,
ra,
skyddshjälmar, hörselskydd och säkerhetslinor.
som
I direktivet arbete vid bildskärm 90270EEG slås fast att arbetsgivaren
om har ett att göra riskbedömning arbetsplatser med bildskärmsutrustansvar en av ning. I synnerhet skall då eventuella risker för synbesvär samt fysisk och psykisk belastning beaktas. Arbetstagare skall rätt till kostnadsfri synunderges
372 Bilaga 7
sökning. Terminalarbetsplatsen skall uppfylla vissa arbetsmiljömässiga minimi-
krav. Kraven gäller dels bildskärmens egenskaper bildkvalitet, kontrast, reflex-
er, m.m., dels tangentbordets egenskaper rörlighet, symboler, m.m., men
även arbetsbord, arbetsstol, manushållare samt arbetsplatsens klimatförhållanden. Krav ställs även på programvaran i datorer.
Direktivet om manuell hantering av laster 90269EEG syftar till att reglera
personlyft som medför risk för ryggskador. Grundregeln är att arbetsgivaren har en skyldighet att organisera arbetet på sådant sätt att tunga lyft undviks. I en bilaga till direktivet anges vissa riskfaktorer, som skall beaktas vid påfrestande
lyft- och bärarbete, som t.ex. lastens egenskaper och den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Ett direktiv praktisk betydelse säkerhets- och varningsskyltning på
av avser arbetsplatser 9258EEG. älva direktivtexten upptas av allmänna bestämmel-
ser om arbetsgivarens skyldighet att markera riskzoner med varningskyltar. Bilagan innehåller specificerade krav på hur olika förbuds-, varnings- och nödskyltar skall utformas och fargsättas. Direktivet ställer även minimikrav för
vissa ljud- och ljusignaler och för muntlig kommunikation.
Ett minimidirektiv 9285EEG som gäller för gravida kvinnor och kvinnor,
som nyligen fött barn eller som ammar har nyligen antagits. Det reglerar bl.a. arbetsgivarens ansvar för att utvärdera i vad mån speciella risker på en arbets-
plats kan föreligga för berörda kvinnor. De skall informeras om resultatet av undersökningen. Arbetsgivaren är även skyldig att vidta åtgärder för att elimineexpositionsrisker för aktuella Är detta inte möjligt skall omplacering
ra grupper. ske. Om inte heller det kan ordnas, skall kvinnan garanteras betald ledighet för
den tid som erfordras för att skydda hennes hälsa. Visst slag av arbete får enligt direktivet inte utföras av gravida eller ammande kvinnor. Förbudet gäller
blyarbete, arbete med vissa biologiska ämnen, arbete vid överatmosfáriskt tryck och underjordsarbete. Förbudet gäller i princip även nattarbete under förutsättning att läkare kan intyga att detta inverkar skadligt på kvinnans hälsa. I november 1993 antog rådet ett direktiv om arbetstid med stöd av artikel ll8a. Storbritannien lade ned sin röst och har ifrågasatt den rättsliga grunden för beslutet. Den brittiska regeringen avser att gå till EG-domstolen för att få direktivets legala status prövat. Direktivet innehåller regler veckoarbetstid, om
veckovila, dygnsvila, raster, normalarbetstid för nattarbete och skyddsregler för
nattarbete samt regler om semesterledighet.
Direktivet gäller för både privat och offentlig sektor med undantag för flyg, järnväg, vägtrafik, sjöfart, insjöfart, fiske, annat arbete på sjön och läkare under utbildning. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka, inkl. övertid, för berörd
arbetstagare får uppgå till högst 48 timmar. Denne skall därvid ha rätt till minst elva timmars sammanhängande vila per dygn och 35 timmars oavbruten vila för varje period om sju dagar. Veckovilan skall inkludera söndagen. Normalarbetsti-
den för nattarbete är begränsad till åtta timmar per dygn. Direktivet föreskriver
Bilaga 7 373
även att en arbetstagare skall ha rätt till betald semester om fyra veckor. Medlemsstaterna har full frihet att låta veckoarbetstiden variera under en period om fyra månader, under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden per vecka
inte överstiger 48 timmar. Avvikelser från huvudreglerna om veckoarbetstid,
dygnsvila, kan göras på vissa villkor lagar och kollektivavtal. I
etc. genom likhet med direktivet gravida kvinnor slås fast att bestämmelserna i arbetsom
tidsdirektivet inte får leda till en försämring av de skyddsregler som redan
uppnåtts i ett enskilt land.
3.6 Kommittéer, expertgrupper och forskning
Förarbetet till och ändringar gamla direktiv utförs i hög grad av olika nya av
kommittéer eller expertgrupper under kommissionen. Vanligtvis inbjuds en
från varje medlemsland att delta i förberedelsearbetet. Kommittéerna expert
och expertgrupperna har stor betydelse för EG:s rättsutveckling.
På arbetsmiljöområdet finns för närvarande ett 20-tal sådana kommittéer och arbetsgrupper. En del dessa är knutna till olika produktområden, som maskiav och tryckkärl, medan andra kommittéer följ er utvecklingen av minimidirekner
tiv, exempelvis varningsskyltning och exponering för kemiska ämnen.
som
Ett intressant samarbete informell karaktär gäller kontakterna mellan
av mer
medlemsländernas tillsynsansvariga. Två gånger per år träffas tillsynschefer i den s.k. Committee of Senior Labour Inspectors i syfte att utbyta erfarenheter och information det praktiska arbetet med regeltillämpningen.
om
EG:s arbetsmiljösamarbete handlar emellertid inte enbart regler. Dublin-
om institutet European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, inrättades rådet år 1975, har ansvar för forsknings- och som av utvecklingsarbete på arbetsmiljö- och arbetslivsområdet. Verksamheten omfattar
arbetsorganisation, teknologi, medbestämmande och jämställdhetsfrågor.
ny Institutet bedriver i egentlig mening ingen egen forskning utan lägger ut uppdrag
till forskningsinstitut i såväl EG- EFTA-stater. I Dublininstitutets styrelse
som
ingår företrädare för EU-ländernas regeringar, arbetsgivare, arbetstagare samt
kommissionen.
Rådet beslutade den 29 oktober 1993 att inrätta arbetsmiljöbyrå med place-
en
ring i Spanien. Byrån är tänkt att utgöra ett expertcentrum för arbetsmiljöfrågor,
bidra med kvalificerad information och dokumentation samt bistå kommissionen
med direktivarbetet. Avsikten är arbetsmiljöbyrån skall arbeta att följa upp att i nära kontakt med såväl nationella arbetsmiljöinstitutioner som Dublininstitutet. Merparten EG:s arbetsmiljöforskning genomförs inom ramen för kol- och
av stålgemenskapens verksamhet och är därmed främst knuten till arbetsmiljöförhållanden inom kol- och stålindustrin. Den forskning som där bedrivs och
understöds yrkeshygien, arbetsmedicin, ergonomi och ett antal fysiska
avser
arbetsmiljöfaktorer.
374 Bilaga 7
I övrigt behandlas arbetsmiljöfrågorna inom ramen för de tredje och fjärde forskningsprogrammen. På flera delområden i det tredje ramprogrammet berörs
arbetsmiljön direkt eller indirekt, t.ex. i BRITEEURAM, rör avancerad som materialteknologi; i ESPRIT som gäller informationsteknologi; i BIOMED som är EG:s program för medicin- och hälsoforskning.
3.7 Det
europeiska arbetsmiljöåret
Kommissionen proklamerade år 1992 som det europeiska arbetsmiljöåret. Syftet med arbetsmiljöåret var att uppmärksamma arbetsmiljöfrågornas betydelse för hälsa och produktivitet och göra ungdomar medvetna arbetsmiljöfrågor inför
om
deras inträde arbetsmarknaden. Drygt 90 miljoner SEK avsattes för ända-
målet. EG-staterna hade möjlighet att hos kommissionen söka medel för olika arbetsmiljöprojekt. Aktiviteterna koncentrerades kring vissa teman ren luft, säkerhet och välfärd på arbetsplatsen och buller och vibrationsbekämpning. Kommissionen svarade själv för en rad skilda insatser under arbetsmiljöåret. Bl.a. anordnades konferenser och seminarier i flera EG-länder i kommissionens
regi. En arbetsmiljöfilmfestival arrangerades, reklaminslag i TV och en speciell
logo för arbetsmiljöåret producerades.
Varje medlemsland inrättade en nationalkommitté med syfte att ansvara för den nationella samordningen av projekten. 1 500 projektansökningar inlämnades. Total 575 projekt fick finansiellt stöd. Det kunde röra sig olika informa-
om
tionsinsatser, konferenser och temadagar; framställning av publikationer, af-
fischer, dekaler och Videofilmer om arbetsmiljö. Målgrupperna var bl.a. skolungdomar och arbetstagare i högriskbranscher. Resultatet av arbetsmiljöåret var positivt. Genom de olika arrangemangen fick kommissionen möjlighet dels att informera om riskerna i arbetet, dels sprida
kunskap till en bredare allmänhet om sin egen verksamhet och skilda insatser
på arbetsmiljöområdet. Det har bl.a. inneburit att kommissionen i sitt framtida
program skall avsätta ytterligare resurser informationsinsatser.
3.8 ILO och EG
Internationella arbetsorganisationen, ILO, har antagit ett trettiotal internationella konventioner och rekommendationer på arbetsmiljöområdet totalt 174
av
konventioner och 181 rekommendationer. De kan närmast jämföras med EG:s minimidirektiv. ILO:s arbetsmiljökonventioner innehåller huvudsakligen regler
och riktlinjer för skydd av arbetstagarna vid hantering av olika produkter och
ämnen i arbetslivet. Rent generellt är EG-direktiven arbetsmiljöområdet ofta mer detaljerade och precisa än motsvarande ILO-konventioner.
I likhet med EG har även ILO i en särskild arbetsmiljökonvention antagit
Bilaga 7 375
allmänna och övergripande regler för arbetsmiljöområdet. Övriga instrument är
mer ämnesspeciñka och avgränsade, som exempelvis konventioner om maskinsäkerhet, yrkescancer, luftföroreningar, asbest, arbetsmiljön på byggplatser, säkerhet och hälsa vid hantering av kemiska produkter och storolyckor. Ett konstruktivt samarbete pågår mellan ILO och EG i arbetslivsfrågor, något
som också underströks i kommissionsledamoten Padraig Flynns tal inför ILO:s
arbetskonferens i juni 1993. l viss utsträckning avspeglas detta i de olika regelverken. I några EG-direktiv
med arbetsmiljöanknytning hänvisas direkt till gällande ILO-konventioner. I direktivet 86677EEG om förpackning och användning av vissa farliga ämnen åberopas ILO-konvention nr 13 om blyvitt vid målning. I det nyligen antagna
arbetstidsdirektivet hänvisas till motsvarande ILO-reglering. Konvention nr 174 om förebyggande av storolyckor, som antogs i juni 1993, följer i huvudsak bestämmelserna i EG:s s.k. Sevesodirektiv från år 1982. Jämförelser mellan utkast till EG-direktiv och ILO-konventioner förekommer
ofta i debatter i olika EG-organ som exempelvis parlamentet och den ekonomis-
ka och sociala kommittén.
Kommissionen har också varit mycket pådrivande när det gäller att lägga synpunkter på vissa arbetsmiljökonventioner, som konventionerna om asbest och
säkerhet och hälsa vid hantering av kemiska produkter.
3.9 EG:s framtida verksamhet på arbetsmiljöområdet
Ett nytt arbetsmiljöprogram antogs i november 1993 av kommissionen. Den partssammansatta rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor har haft en viktig roll vid utarbetandet av programinnehållet. Programmet är avsett att gälla fram t.o.m. år 2000.
Programmet innehåller konkreta förslag till nya direktiv. Enligt uppgift avser kommissionen att i framtiden minska direktivproduktionen kraftigt. Endast
något enstaka direktiv kommer att antas per år. Tonvikten ligger i stället på
information, utbildning och forskning. Ett skäl till detta är att medlemsstaterna
måste ges tid att hinna bearbeta det stora antal direktiv, som antagits på relativt
kort tid. Direktiven måste införlivas i medlemsstaternas lagstiftning. Enbart detta räcker dock inte. Reglerna måste också tillämpas för att inte bli verknings-
lösa. En viktig målsättning för kommissionen för den kommande perioden är att se till att medlemsstaterna verkligen lever upp till sitt ansvar att omsätta EGreglerna i praktiken. Kommissionens arbetsmiljöarbete kan därmed komma att
en annorlunda inriktning. En effektiv tillämpning kräver ökade tillsyns- och informationsinsatser. Denna inriktning understryks även av ett rådsbeslut
93C 4903 från december 1992 som handlar om vikten att medlemsstater-
av na införlivar EG-rätten inom det sociala området i sin lagstiftning och också ser
376 Bilaga 7
till att den efterlevs. I det sammanhanget kommer sannolikt samarbetet inom Committee of Senior Labour Inspectors att bli allt viktigare. Det är trots allt yrkesinspektörerna som skall övervaka att direktiven följs. För närvarande är dock tillsynen primärt en fråga för medlemsstaterna. Inom kommissionen pågår diskussioner om att bilda en överstatlig inspektionsverksamhet. Inom ramen för det tredje handlingsprogrammet ligger även ett antal direktiv-
förslag i mer eller mindre färdigt skick på kommissionens bord. Till dessa kan räknas arbete med kemiska ämnen, arbetsmiljön i transportverksamhet, arbete med fysikaliska ämnen, arbetsmiljön inom jordbruk, arbetsmiljön i potentiellt explosiva miljöer, skydd för ungdomar i arbete. Ett förslag från kommissionen
om transporter till och från arbetet för funktionshindrade arbetstagare presenterades och behandlades i parlamentet år 1991, varefter något ytterligare inte skett.
4 Den metoden nya
4.1 Standardisering
Bilden av EG:s arbetsmiljöarbete blir inte fullständig utan en redogörelse för standardiseringsverksamhetens betydelse och EG:s system för provning och kon-
troll. För att effektivisera arbetet med harmoniseringen av produktregler inom EG beslutade rådet år 1985 att införa en ny metod för att författa direktiv. Tidigare skrevs alla tekniska detaljer i direktivet, något som bidrog till den utdragna
proceduren. Den nya metoden innebär att direktivet ställer allmänt hållna pro-
duktsäkerhetskrav, som gäller som tvingande regler. Produktdirektiven kan därmed ses som en form av rambestämmelser, som
innehåller funktionskrav. Dessa måste sedan kompletteras med mer detaljerade regler. De tekniska normerna för hur en produkt kan utformas och kvalitets-
säkras kallas standarder. Standarder handlar i viss mening också om att kundan-
passa och skräddarsy produkter.
Uppdraget att utarbeta de tekniska specifikationer, som behövs for att uppfylla direktivets säkerhetskrav, har överlämnats till de europeiska standardiseringsorganen, huvudsakligen Europeiska unionen för Standardisering, CEN, Europeiska organisationen för Standardisering inom elområdet, CENELEC samt
Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder, ET SI. CEN sysslar med Standardisering i allmänhet, medan de senare är specialiserade på elektronik och
telekommunikation. I standarderna kan fastställas allmänna data, regler om material eller metoder
för provning och kontroll. Sverige och övriga EFTA-länder deltar sedan länge
Bilaga 7 377
i det europeiska standardiseringsarbetet. Produkter som är tillverkade enligt dessa EG-standarder skall anses uppfylla
direktivets grundläggande säkerhetskrav den s.k. presumtionsprincipen. Ut-
gångspunkten är att alla produkter som anses motsvara dessa säkerhetskrav har rätt till fri cirkulation inom hela samarbetsområdet. Dessutom innehåller varje
direktiv bestämmelser för hur en tillverkare eller importör inom EG eller
berörda EFTA-stater skall intyga produktsäkerheten. Detta skall ske genom en
s.k. försäkran om överensstämmelse. Ett exempel hur tekniken med hän-
visning till standarder kan användas återfinns i Arbetarskyddsstyrelsens kun-
görelse om maskiner AFS 1993:10. Standardiseringsarbetet tar en stor del av Arbetarskyddsstyrelsens resurser i anspråk. Standarder blir viktiga instrument för arbetsmiljöregleringen, eftersom de mer allmänt hållna kraven i direktiven skall preciseras och tydliggöras genom standarder. I praktiken kommer de europeiska standardiseringsorganen att bli
normgivande, även om standarderna i princip är frivilliga. Inte minst av han-
delspolitiska skäl kan ett enskilt land inte avvika från Europastandard. Grundre-
geln för medlemmar i CEN och CENELEC är att man förbinder sig att ersätta
nationell standard med Europastandard.
4.2 Provning och kontroll
Den ovan refererade nya metoden för harmonisering av hur produkter och produktsäkerheten skall utformas har kompletterats med regler om provning och kontroll. Syftet är att en vara som har provats och godkänts i ett land inte skall
behöva gå igenom samma procedur i ett annat land. Normalt är det tillräckligt med tillverkarens egenkontroll tillsammans med en försäkran från denne att kraven uppfyllts för att produkten skall kunna släppas ut på hela den inre marknaden. En godkänd produkt skall vara försedd med ett EG-märke om den anses uppfylla ställda krav. Saknas standarder skall produkten i fråga bedömas av ett utomstående organ.
Sådana kontrollorgan skall anmälas till EG-kommissionen. Dessa s.k. anmälda
organ, som kan vara privata eller statliga, måste följa vissa uppställda krav på
kompetens och provningsmetoder. Staten skall garantera kvaliteten. I Sverige har SWEDAC, Styrelsen för teknisk ackreditering, tilldelats den uppgiften.
En konsekvens av den nya metoden och nyordningen för provningsverksamhet
är att ett ökat ansvar läggs på de enskilda tillverkarna och importörerna. Dess-
utom skall medlemsländerna och berörda EFTA-stater övervaka att de pro-
dukter, som cirkulerar på marknaden uppfyller ställda krav. Detta kan ske genom att en yrkesinspektör gör stickprovskontroller eller besök på arbetsplatsen. Påträffas en otillåten produkt eller en vara, som felaktigt försetts med EGmärke skall den förbjudas av nationella myndigheter. Den nya metoden och EG:s regler för provningsverksamhet får stora kon-
378 Bilaga 7
sekvenser för svenskt arbetarskydd. I viss mening innebär det ett systemskifte. En stor del av den faktiska arbetsmiljöregleringen äger i ökande grad rum i de europeiska standardiseringsorganen. Allt större krav svensk medverkan i det normarbetet krävs, om svenska arbetsmiljöintressen skall tillgodoses. De svenska kraven på obligatorisk förhandskontroll måste slopas. Vårt nuvarande system med riksprovplatser upphör den 1 januari 1994. I stället ökar kraven marknadskontroll av maskiner och andra produkter av Yrkesinspektionen. Tillsynsinsatserna måste i större utsträckning sättas in så tidigt som möjligt då produkten redan är ute arbetsplatserna eller riktas mot leverantörerna. Denna nyordning kan i ett inledningsskede för myndighetens del bli problematisk, inte minst resursmässigt. Efterkontroller på marknaden kan rent tekniskt också vara svåra att göra på maskiner i bruk. I de fall en tillverkare anlitar s.k. anmälda organ, förutsätter EG-systemet att dessa kontrollmyndigheter skall göra likvärdiga bedömningar av produktens säkerhet, oavsett i vilket dessa bedömningar görs. Å andra sidan kan risken för att defekta och farliga maskiner används på arbetsplatsen motverkas genom att såväl den enskilde företagaren som de fackliga organisationerna ställer krav på säkerheten hos de maskiner och produkter som skall köpas.
5 Konsekvenser för svenskt
arbetsmiljöarbete
5.1 Svenska arbetsmiljöregler består
Sverige väntas kunna behålla sina arbetsmiljöregler såväl vid EES som vid medlemskap. Det är en otvetydig slutsats av de jämförelser, som hittills gjorts mellan EG:s arbetsmiljöregler och motsvarande svenska bestämmelser. Denna uppfattning delas av såväl den ansvariga myndigheten som arbetsmarknadens parter. Kommissionens strategi för att successivt förbättra arbetsmiljön och driva fram en helhetssyn på arbetsmiljöfrågor ger stöd för den uppfattningen att Sverige kan behålla sin ambitionsnivå inom arbetsmiljösektorn. Den vägledande principen för kommissionens arbetsmiljöarbete är att uppnådda skyddsnivåer i enskilda medlemsländer inte skall försämras. Här kan givetvis finnas en risk att utvecklingen i Sverige skulle stoppas i awaktan på att EG-staterna skall komma upp till vår nivå. Huruvida detta inträffar är helt beroende av politiska beslut och den nationella viljan. Ingenting i EG:s regelverk eller de signaler, som ges i Maastrichtfördraget, hindrar
Bilaga 7 379
Sverige från att fortsätta ett offensivt arbetsmiljöarbete.
Det analysarbete som bedrivits bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen visar att arbets-
av miljökraven i EG-direktiven i stort sett ligger på nivå nuvarande samma som
svenska regler. Vad gäller de svenska kraven på förbud och begränsning
av
farliga kemikalier, bland annat asbest, kan även under EES-avtalet tillämpa
nationella regler. EG och EFTA-länderna har kommit överens att, under om de närmaste åren fram till år 1995, samarbeta för att minska skillnaderna mellan olika kemikalieregleringar inom EES. Kommissionen har nyligen skärpt sina asbestregler i utifrån svensk en synpunkt gynnsam riktning. I de pågående medlemskapsförhandlingarna har kommissionen gått med på att Sverige även eventuell medlem får behålla - som -
sina nationella regler vad gäller vissa farliga ämnen, däribland asbest.
På om-
rådet hälsa och säkerhet har därmed EG gjort en stor eftergift för de svenska
kraven.
EG:s arbetsplatsdirektiv har i allt väsentligt stora likheter med svensk arbetsmiljölagstiftning och de kompletterande föreskrifter som utfärdas Arbetar-
av
skyddsstyrelsen. På de allra flesta områden har Sverige dock hårdare regler. Vissa ändringar i svenska regler krävs för att skall leva till det lägsta
upp skydd, om anges i minimidirektiven. Sverige kan således ha strängare regler, men får inte tillåta lägre krav än vad direktiven föreskriver. EG lägger sig heller
inte i huruvida ett enskilt medlemsland eller berört EFTA-land har nationell arbetsmiljöreglering, som är mer avancerad än dess minimilagstiftning.
egen
Regelanpassning
Med anledning av EES-avtalet har några smärre ändringar införts i arbetsmiljö-
lagen. Den egentliga regelanpassningen sker Arbetarskyddsstyrelsens
genom föreskriftsverksamhet.
Regeringen uppdrog i april 1991 Arbetarskyddsstyrelsen att förbereda
en
harmonisering av svenska arbetsmiljöregler till EG:s direktiv. Styrelsen har
gjort en omfattande genomgång av direktiven och mycket metodiskt jämfört dem med motsvarande svenska regler. Uppdraget har genomförts i synnerligen högt tempo och har slutförts under hösten 1993. Av styrelsens drygt 200 författningar har att ett 60-tal ändrats, ett 50-tal upphävts och ett 80-tal kvarstår oförändrade.
Cza 10 nya författningar tillkommer. De nya reglerna skall gälla vid EES-
avtalets ikraftträdande.
De ändringar som gjorts är av relativt marginell karaktär. På produktornrådet innebär det att de paragrafer, som ställer krav på produkter tas bort, eftersom dessa krav täcks av EG:s produktregler. I vissa fall måste regler ut,
nya ges
som i princip helt grundar sig gällande EG-direktiv. Det gäller exempelvis
maskiner och tryckkärl. På några områden har Arbetarskyddsstyrelsen tvingats ställa striktare krav i
380 Bilaga 7
svenska regler. Det gäller bl.a. åtgärder i samband med buller samt krav på
städning och viss släckutrustning vid viss typ av svetsningsarbete. I några fall
har regler saknats i svensk lagstiftning. Anpassningen till EG-direktiven om
biologiska ämnen 90767EEG och cancerfrarnkallande ämnen 90394EEG
gjorde det nödvändigt att införa svenska regler, som ställde krav på att
nya arbetsgivaren skall föra register över arbetstagare, som exponerats för sådana
amnen. Några kraven i direktivet bildskärmsarbete saknar motvarighet i svenska av om föreskrifter. Det gäller bl.a. kraven på bildskärm, tangentbord och programvara.
Direktivet varningsskyltning avviker även från vad föreskrivs i svenska
om som
bestämmelser. Åtskilliga varningsskyltar med text måste bytas ut mot EG:s
föreskrivna skyltning med symboler. Svensktextade skyltar kan således inte
användas på den europeiska marknaden. Direktivet gravida kvinnor föranleom
der dock inga ändringar i arbetsmiljölagstiftningen. Materiellt sett medför EES-avtalet inga omvälvande förändringar av svenska arbetsmiljöregler. I förhållande till kommissionen har Sverige ett kraftigt för-
språng när det gäller att regelvägen skapa goda arbetsförhållanden. Det har dock inte uteslutit att EG:s regelverk kan ha positiv inverkan på svensk arbetsmiljö. Det gäller införandet av EG-märket, som tvingar tillverkarna att intyga att produkten uppfyller ställda säkerhetskrav. Den typen av intyg har tidigare inte funnits på den svenska marknaden.
I något fall har EG-regleringen kommit längre än den svenska. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse storskalig kemikaliehantering bygger i stort sett på
om
EG-direktivet 82501 risker för storolyckor det s.k. Seveso-direktivet.
om
EES-avtalet är dynamiskt. Nya arbetsmiljöregler utarbetas fortlöpande. Inom
EES har såväl kommissionen EFTA-länderna initiativrätt. EFTA-länderna som
skall enligt EES-avtalet ha möjlighet att involveras ett tidigt stadium i EG:s
beslutsprocess. Då direktiv skall tas fram skall experter från EFTA-länderna nya konsulteras på sätt kommissionen anlitar experter från EU-länderna. samma som EFTA-länderna tillförsäkras därmed ett inflytande i den förberedande fasen av EG:s regelverk, medan EFTA-sidan däremot inte kan medverka i de formella besluten.
Nya regler måste, de relevanta för EES-samarbetet, tillföras EES-
om anses avtalet. Detta sker efter beslut i Gemensamma EES-kommittén. Är parterna
eniga innebär ett sådant beslut skyldighet för EFTA-länderna att införliva de
en
EG-rättsakterna i sina länders lagstiftning. EES-avtalet ger dock
nya resp. möjlighet för EFTA-länderna att anmäla avvikande mening eller lägga in ett
veto mot förslag till lagstiftning, redan beslutats av EG:s ministerråd.
ny som
Om Gemensamma EES-kommittén efter en viss övergångsperiod ändå inte kan
ett förslag till nytt direktiv, kan en del av avtalet under vissa omstänenas om digheter tillfälligt upphävas. En sådan åtgärd drabbar alla EFTA-länder.
Bilaga 7 381
5.3 Svenskt EES-avtal alt.
inflytande vid ett ett EU-medlemskap
En påtaglig förändring har således skett den svenska regleringen av arbets-
av
miljön. Kraven anpassning till det europeiska regelsystemet, de ökande in-
slagen Standardisering och privaträttsliga arrangemang vad avser provning av och kontroll bidrar redan idag till detta. Vare sig vi vill det eller inte, kan vi inte stå opåverkade av EG:s sätt att hantera arbetsmiljöfrågorna. Vår handlingsfrihet har således i viss mening begränsats. En anpassning till ett internationellt regelsystem måste ske, oavsett om vi står
utanför EU eller inte. Arbetarskyddsstyrelsens medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet illustrerar detta. För fem år sedan deltog styrelsen ytterst sporadiskt i Europastandardiseringen. Sedan dess har deltagandet ökat drama-
tiskt.
Av allt att döma kommer takten i standardiseringsarbetet inte att mattas av.
Maskindirektivet förväntas ge upphov till 500 standarder. Hittills är endast ett tiotal färdiga. Standarder måste dessutom omarbetas kontinuerligt. Livslängden för standard ligger på sju-åtta år, varefter revidering krävs. Standardiseen ringsarbetet kommer således i framtiden att kräva stora insatser från Arbetarskyddsstyrelsens sida.
Har vi egentligen några möjligheter att påverka utvecklingen av det europeiska arbetsmiljöarbetet utan vare sig EES-avtal eller EU-medlemskap Vi kan fortfarande utöva ett visst inflytande i det europeiska standardiseringsarbetet. Arbetarskyddsstyrelsen och de fackliga organisationerna har hittills framgångsrikt fört fram svenska arbetsmiljöintressen. Efter svenskt förslag har exempelvis beaktat arbetstagares kroppsstorlek vid konstruktion av maski-
man ner och vid den ergonomiska utformningen av verktyg. Men räcker detta Skall vi bara förlita på medverkan i standardiseringsoss arbetet kommer det att bli mycket resurskrävande. Frågan är om vi via standarder enbart får nöja oss med att reglera de områden som EG redan bestämt.
Sveriges inflytande blir begränsat till själva regleringsfasen i det framtida europeiska arbetsmiljöarbetet.
Det är dessutom viktigt att komma ihåg att standarder utgör komplement, om
än mycket viktiga sådana, till arbetsmiljödirektiven. Direktiven innehåller den grundläggande regleringen och det är där kravnivån fastställs. Ett större eller mindre inflytande i de europeiska standardiseringsorganen är således ingen garanti för att centrala svenska arbetsmiljöintressen blir tillgodosedda.
Dessutom kan olika intressen komma att kollidera i framtiden. Näringslivet deltar i standardiseringsverksamheten, eftersom ett av dess syften vid sidan att förbättra arbetsmiljön är att få fram så konkurrenskraftig standard som av möjligt. Målet för myndigheten och de fackliga organisationerna är huvudsakligen att tillgodose arbetsmiljöintresset. Kravet på ett framtida enhetligt svenskt
382 Bilaga 7
agerande inom EG förutsätter en enad front i standardiseringsverksarnheten. Risken är annars att arbetsmiljöaspekterna kan trängas tillbaka på bekostnad
av
näringslivets intressen. En effektiv utdelning arbetsmiljöområdet i standardiseringsorganen förutsätter medverkan på lika villkor för alla berörda parter.
Utan EES-avtal och EU-medlemskap saknar Sverige i egentlig mening möjlighet att påverka och utveckla det europeiska arbetsmiljöarbetet. Det skulle medföra vi inte skulle få möjlighet att redan i initialskedet vara med och föreslå
nya arbetsmiljösatsningar eller ge förslag till inriktningen av nya forskningspro-
jekt eller delta i beslut om vilka områden som skall regleras. Utan denna möjlighet kan vi ändå tvingas acceptera EG:s regler och arbeta på de villkor EG ställer.
Den stora skillnaden mellan ett EES-avtal och ett EU-medlemskap är att vid ett EES-avtal ges endast mycket begränsade möjligheter till påverkan. Vid ett EES-avtal får Sverige ingen rätt att delta vid beslut exempelvis framtida
om en
arbetsmiljöpolicy, inriktningen av nya direktiv och projekt. EES-avtalet medger
visserligen att EFTA-ländernas experter kan delta på villkor EGsamma som experterna i de informella diskussioner som föregår de formella överläggningarna i en expertkommitté art.99. Däremot kan EFTA-länderna enligt kommis- sionens tolkning inte medverka, då det är dags att fatta beslut art. 100. - För närvarande pågår dock diskussioner med kommissionen att från om EFTA-sidan medverka på lika villkor i den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor. Det är dock för närvarande oklart om denna möjlighet gäller inom EES-avtalets ram. I klartext innebär detta att EFTA-länderna kommer att vara helt beroende av
EG-kommissionens välvilja och godtycke, så länge parterna inte har samma förhandlingsposition och beslutanderätt. Sverige kan i ett sådant läge på sikt
tvingas till anpassning utan möjlighet till reellt inflytande.
5.4 Framtida former för svenskt inflytande
Kommissionen har vid olika tillfällen visat ett stort intresse för svenskt arbetsmiljökunnande och inte minst för den svenska samverkansmodellen på arbets-
miljöområdet.
-
Sedan år 1984 har EG och Sverige ett samarbetsavtal inom arbetsmiljösektorn. Företrädare för DG V och svenska arbetsmiljömyndigheter träffas regelbundet för att utväxla information pågående föreskriftsarbete, forskning och ut-
om veckling, etc. Utgångsläget är således gott. EG:s intresse växer för frågor, där vi i Sverige byggt upp unika kunskaper, som exempelvis stress, arbetsorganisation, ergonomi, allergiska sjukdomar och, inte minst, kvinnors arbetsmiljö. Detta hänger
bl.a. samman med tjänstesektorns expansion och den ökande kvinnliga förvärvs-
frekvensen i EU-länderna.
Bilaga 7 383
Efterfrågan de svenska erfarenheterna kan i de sammanhangen innebära en stor komparativ fördel. Detsamma gäller även svensk arbetsmiljö- och arbetslivsforskning, som redan har gott rykte utomlands. Vårt sätt att skriva regler
och våra erfarenheter från yrkesinspektionen kan sannolikt bidra till kommissionens arbete med att övervaka att medlemsländerna lever upp till direktiven. Kommissionens framtida planer och den uttalade viljan i Maastrichtfördragets
sociala protokoll att utveckla det sociala samarbetet ytterligare ger därför
anledning att utgå ifrån att Sverige inom ramen för EES och medlemskap kommer att kunna fullfölja sina ambitioner i fråga om arbetsmiljön. I EG-sammanhang har vi således goda förutsättningar att agera pådrivande. Lärdomar kan dras av den offensiva danska strategin, dvs. att aktivt och konstruktivt påverka
direktivarbetet på ett så tidigt stadium som möjligt. Den danska arbetarskyddsstyrelsen har exempelvis en heltidsanställd lobbyist i Bryssel med uppgift att
informera om och föra in danska synpunkter i EG-maskineriet. Behovet av såväl Europakompetens som otraditionella arbetsmetoder kan således komma att öka. Betänkandet statsförvaltningen och EG SOU 1993:80 innehåller en rad förslag på hur staten mer samlat bör driva EGfrågorna. Den svenska möjligheten att påverka är också beroende av att myndigheten och arbetsmarknadens parter anpassar sig till EG:s sätt at reglera arbets-
miljöfrågorna. En effektivare samordning mellan berörda myndigheter, t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen och Kemikalieinspektionen, kan vara ett exempel. En ökad facklig närvaro i de europeiska standardiseringsorganen är ett annat. Nya svårigheter kommer säkerligen att uppstå. Kunskap om vad EG:s arbetsmiljöregler egentligen innebär fordras företag och andra arbetsplatser. Alla
nya EG-regler och standarder måste också göras begripliga för en större allmänhet. Hur skall skyddsombudet, det enskilde arbetstagaren och småföretagaren kunna sätta sig in i alla snårigt skrivna bestämmelser Kommer alla standarder att finnas tillgängliga på svenska Detta är nationella problem och går sannolikt att lösa. Kanske ligger också den största utmaningen på det lokala planet. Under
alla omständigheter kan utvecklingen arbetsmiljöområdet bli beroende av, dels hur vi driver arbetsmiljöfrågorna nationellt, dels hur vi deltar i och på-
verkar EG:s framtida arbetsmiljöarbete.
Bilaga 8
EG-konsekvenser inom
arbetsrätten
Cathrine Lilja Hansson
Den svenska modellen
Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av starka organisationer som
organiserar mycket stor del av arbetsmarknaden såväl arbetsgivar- som
en
arbetstagarsidan. Den svenska arbetsrättslagstiftningen bygger därför sedan lång tid tillbaka på tanken att det är de fackliga organisationerna som i första hand har att tillvarata arbetstagarnas intressen. Lagstiftningen syftar till att
skapa goda förutsättningar för detta. Det brukar kallas den svenska modelsom len kännetecknas framför allt den starka ställning som parterna på arbetsav marknaden har och deras principiella frihet att träffa avtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Ett grunddrag för den arbetsrättsliga lagstiftningen är att den för det mesta förutsätter någon form samverkan och avtalsreglering mellan organisationerav på arbetsmarknaden. Det är därför mycket vanligt att arbetsrättsliga lagar na
görs dispositiva för arbetsmarknadens parter. I lagen tas då särskilda be-
stämmelser helt eller delvis frångå lagreglerna och ersätta dem med om rätt att kollektivavtal. Härigenom kan reglerna anpassas till de skilda förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Minimibestämmelser avseende lön och andra anställningsvillkor återfinns i
princip endast i kollektivavtal. Olika regleringar förekommer i olika branscher
beroende på skilda traditioner och förutsättningar. Kollektivavtal täcker helt dominerande del av arbetsmarknaden. Gentemot en en den fackliga organisationen arbetsgivaren skyldig att tillämpa kollektivanses Även på den del
avtalets bestämmelser även på oorganiserade arbetstagare. av
arbetsmarknaden där kollektivavtal saknas utgör kollektivavtalen norm för en
386 Bilaga 8
vad som skall gälla mellan arbetsgivaren och den anställde. På så sätt täcker de svenska kollektivavtalen i praktiken så gott som hela arbetsmarknaden.
EG och arbetsrätten
I många länder inom EG har man haft en annan utveckling än i Sverige när det
gäller regleringen av arbetslivet. I dessa länder är den fackliga organisationsgraden normalt avsevärt lägre än i Sverige och kollektivavtalen är långt ifrån heltäckande. Där använder man sig istället av minimilagstiftning om lön och andra anställningsvillkor som ett sätt att säkra att reglerna blir tillämpliga över hela arbetsmarknaden.
Den arbetsrättsliga reglering som antagits EG-nivå är inte särskilt omfattan-
de. Till en början inriktades den på att uppnå fri rörlighet för arbetskraften. Det var främst en fråga om att uppnå likabehandling med den inhemska arbetskraft-
en vid arbete i andra EG-länder. Detta gällde både löner, ledigheter och andra anställningsvillkor liksom socialförsäkring, arbetslöshetsskydd, pensionsrättigheter och andra intjänade förmåner.
Sociala Stadgan I samband med att projektet att fullborda den inre marknaden startade uppmärksammades behovet av att utveckla den sociala dimensionen till den ekonomiska integrationen. Med Stadgan för Arbetstagarnas Grundläggande Sociala
Rättigheter the Social Charter från år 1989 uppmärksammades arbetstagar-
nas rättigheter som sådana. I samband därmed presenterade kommissionen ett
socialt handlingsprogram för genomförandet av den sociala stadgan. Handlings-
programmet upptar ett femtiotal punkter för åtgärder inom flera olika avsnitt. Kommissionen har lagt förslag på de flesta punkterna och beslut har fattats om
majoriteten av förslagen. Inom arbetsrättens område har det dock varit svårt att nå resultat. T.ex. har det varit svårt att nå beslut om förslagen till direktiv om koncernfackligt arbete, deltids-ocheller tillfälliga arbeten och det så kallade entreprenaddirektivet.
Sociala protokollet
Frågan om en utvidgning av gemenskapskompetensen på det sociala området
blev en av de svåraste stötestenarna inför Maastrichtavtalet. På grund av Stor-
britanniens motstånd undergick de sociala bestämmelserna i Romfördraget inga sakförändringar. De övriga elva medlemsländerna ingick dock en mellanstatlig överenskommelse vari de förbinder sig att vidta ytterligare insatser inom arbetsmarknads- och det sociala området. I ett särskilt protokoll medger Storbritannien
Bilaga 8 387
att de övriga elva medlemsländerna får gå vidare i det gemensamma arbetet rörande arbetsmarknads- och sociala frågor.
Överenskommelsen mellan de elva fogades till det sociala protokollet
som en
bilaga. Överenskommelsen och det särskilda protokollet brukar betecknas
som
det sociala protokollet. Sociala protokollet innebär förstärkt roll för arbetsmarknadens parter i
en
utarbetandet och genomförandet åtgärder inom EG på arbetsmarknads- och
av det sociala området enligt de riktlinjer som fastslagits i den sociala stadgan som antogs av samma elva medlemsländer.
EG-direktiv och svensk arbetsrätt
Antagna EG-direktiv
EG har hittills antagit fem direktiv som brukar rubriceras som direkt arbets-
rättsliga.
För Sveriges del innebär redan EES-avtalet att de tre första av de fem EG-
direktiven skall införlivas i den svenska rättsordningen. Enligt beslut i riksdagen, i anledning den så kallade EES-propositionen, uppfyller gällande av
svensk lagstiftning dessa direktiv utan några särskilda lagstiftningsåtgärder
Prop. 199192:l70, bet. l99293:EU1, rskr. 199293:18 De direktiv som
antagits EG efter den 31 juli 1991 kommer att behandlas i uppföljningen av
av EES-avtalet.
Det första direktivet, 75129EEG, är från 1975 och innehåller regler om de anställdas rätt till information och överläggning med arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist kollektiva uppsägningar samt regler om
- -
arbetsgivarens skyldigheter i förhållande till arbetsmarknadsmyndigheter i en
arbetsbristsituation. De svenska lagar reglerar innehållet i direktivet är dels lagen 1976:580 som medbestämmande i arbetslivet MBL, dels lagen 1974:l3 om vissa anom
ställningsfrämjande åtgärder främjandelagen. En arbetsgivares skyldighet att
förhandla före beslut uppsägning på grund arbetsbrist regleras i 11-14 §§ om av
MBL. Enligt främj andelagen framgår arbetsgivare skall varsla eller under-
att en
rätta länsarbetsnämnden i det län där driftsinskränkningen genomförs. Vissa bestämmelser turordning vid uppsägning grund av arbetsbrist finns i
om
lagen 1982:80 anställningsskydd LAS.
om
Det andra direktivet, 77187EEG, innehåller regler om en överlåtares och förvärvares skyldigheter i förhållande till de anställda när det gäller rättig-
en
heter, information och förhandlingar vid en företagsöverlåtelse. Direktivet föreskriver bl.a. att överlåtarens rättigheter och skyldigheter på grund av ett
anställningsavtal skall övergå till förvärvaren och att förvärvaren efter överlåtelsen skall bunden villkoren i löpande kollektivavtal på samma sätt som var av
388 Bilaga 8
överlátaren. Direktivet föreskriver vidare överlåtelse inte i sig utgör skäl att en för uppsägning. Direktivets bestämmelser hindrar dock inte att uppsägning sker
av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl.
Innehållet i direktivet regleras i Sverige dels i MBL, dels i LAS och dels i
semesterlagen 1977:480. Reglerna om den primära förhandlingsskyldigheten och den därtill knutna informationsskyldigheten enligt MBL gör det möjligt för
de fackliga organisationerna att hålla bevakning över anställningsförhållandena och träffade kollektivavtal i samband med tilltänkta företagsöverlåtelser. I MBL finns dessutom en regel med direkt inriktning på företagsöverlåtelses inen verkan på ett kollektivavtal. I LAS regleras bl.a. att en arbetstagares företrädesrätt till återanställning gäller efter en företagsöverlåtelse mot den arbetsgivaren. nye
Efter riksdagens beslut har det uppstått debatt huruvida svensk lagstiftning
en
uppfyller direktivet i fråga. Frågan har behandlats av 1992 år arbetsrättskommiti delbetänkandet Ny anställningsskyddslag SOU 1993:32 317-327 och
s.
943-948. Majoriteten i kommittén fann att gällande svensk rätt är tillfredsstäl-
lande. De föreslog därför att någon särskild lagstiftning inte skulle införas. Majoriteten hänvisade även till att den i ett betänkande kommer att ta senare upp frågor som har att göra med anställningsskyddet och medinflytande inom koncerner och vid bolagisering. Majoriteten anförde att deras ställningstagande skall ses mot bakgrund av dels de uttalanden som bl.a. EES-utskottet samt Europa- och utrikeshandelsministern gjort möjligheten att använda kollektivom
avtal av svensk modell för att införliva EG-regler samt de stundande EG-medlemskapsförhandlingarna, dels det förhållandet att svensk lagstiftning och praxis sedd som en helhet, allmänt sett torde vara förmånligare än vad tillämpas
som
i många EG-länder och dels möjligheten för svenska domstolar att göra s.k.
en EG-konform tolkning. Kommitténs ordförande regeringsrädet Åke Bouvin och experten i kommittén professorn Tore Sigeman delade dock inte majoritetens uppfattning utan ansåg att det bör införas en regel i LAS om att rättigheter och skyldigheter enligt de anställningsavtal som gäller vid tidpunkten för överlåen telse skall gå över på den arbetsgivaren. nye Det tredje direktivet, 80987EEG, innehåller regler till skydd för arbetstagares lönekrav när arbetsgivaren är på obestånd.
I Sverige regleras innehållet i direktivet av lönegarantilagen 1992:497. Lönegarantireglerna innebär en statlig garanti för att en arbetstagare som har löneeller pensionsfordran mot en insolvent arbetsgivare, under vissa förutsättningar, får betalt för sin fordran vid arbetsgivarens konkurs. Det fjärde direktivet, 91533EEG, är antaget i oktober 1991 och rör arbets-
givarens skyldighet att skriftligen informera arbetstagarna anställningsom villkoren i deras anställningsavtal eller anställningforhållande. Regeringen har i proposition 199394:67 ändringar i lagen anställningsom om skydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreslagit att anställnings-
Bilaga 8 389
skall tillföras bestämmelse med anledning direktivet. I
skyddslagen en ny av bestämmelsen regleras arbetsgivaren, senast månad efter det att en arbets-
att en
har börjat arbeta, skall arbetstagaren viss specificerad information.
tagare ge Bestämmelsen föreslås kunna frångås kollektivavtal under förutsättning genom avtalet inte innebär mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstaatt att följer direktivet. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 garna än som av januari 1994. Det femte direktivet, 9256EEG, är ett tilläggsdirektiv till det tidigare
nämnda direktivet kollektiva uppsägningar. Direktivet har tillförts en del
om
detaljföreskrifter rörande i huvudsak informations- och överläggningsskyldig-
heten. Därutöver har direktivet tillagts bestämmelse som anger att reglerna en
arbetsgivarens skyldigheter enligt direktivet är tillämpliga oavsett om beslut
om
rör uppsägningarna fattas arbetsgivaren eller av något företag som har
som av
bestämmande inflytande över arbetsgivaren t.ex. moderbolaget i en kon-
ett
cern. Direktivet säger uttryckligen att arbetsgivaren inte kan försvara sin underlåtenhet följa direktivets skyldigheter att hänvisa till att företaget
att genom
med det bestämmande inflytandet inte givit arbetsgivaren den nödvändiga
informationen. Såvitt arbetsgivare omfattas svensk rätt och som ingår i en avser en som av
koncern kan denne inte, inför förestående uppsägningar på grund av arbetsbrist, undandra sig sina skyldigheter förhandla enligt MBL. Sålunda uttalades vid
att lagens införande ledningen för ett dotterföretag inte kan åsidosätta sin att t.ex under hänvisning till den visserligen fattar de for-
förhandlingsskyldighet att mella besluten den verkliga makten ligger hos koncernledningen prop.
men att 197576: 105 s. 353.
Därutöver rör två direktiven på jämställdhetsområdet arbetsrättsliga frågor.
av
Det gäller det så kallade likalönedirektivet, 75117EEG, och direktivet, 76207EEG, likabehandling när det gäller anställning och yrkesutbildning
om m.m.
Ministerrådet har dessutom i oktober 1992 antagit ett direktiv, 9285EEG, angående gravida, nyförlösta och ammande kvinnor i arbetslivet. Förutom arinnehåller direktivet anställningsskyddsregler och regler om rätt betsmiljöregler
till ledighet.
Förslag till direktiv
Under 1990-1992 har därutöver antal förslag till direktiv arbets-
perioden ett
rättens område presenterats av kommissionen. förslag regler vilka arbetsvillkor skall gälla för de arbetsta- Ett avser om som tillfälligt utför arbete i annat land än där arbetsgivaren finns, det så gare som kallade Förslaget innebär arbetstagare för sin
entreprenaddirektivet. att en som
räkning utför arbete i annat land inte skall ha sämre arbetsvillarbetsgivares ett
390 Bilaga 8
kor än de arbetstagare utför liknande uppgifter i det landet. Värdlandets
som arbetsvillkor föreslås gälla såvitt bl.a. arbetstid, minsta betalda avser semester, minimilön, arbetsmiljö och jämställdhet. Är arbetstagarens
stationeringsperiod
kortare än en månad föreslås att bestämmelserna Värdlandets lön och betald om semester inte skall gälla. Värdlandets arbetsvillkor kan vara fastställda i lag eller i kollektivavtal.
Det föreligger även ett förslag till direktiv angående inrättande europeiska av
koncernnämnder Works Councils i företag viss storlek och har
- - av som
verksamhet i minst två EG-länder. Syftet med förslaget är koncernnämnderna
att
skall öka möjligheterna för arbetstagarinflytande i multinationella företag. Förslaget innehåller dock inga bestämmelser medinflytande enbart
om utan
regler om överläggningarsamråd och information. Därutöver föreligger två förslag till direktiv deltidsanställda och
som avser
visstidsanställda samt uthyrd arbetskraft s.k. atypiska anställningar. Förslagen
innebär att dessa skall ha sociala förmåner och sociala skydd fast samma som anställda. I flera EG-länder har deltidsanställda och tillfälligt anställda till skillnad från i Sverige sämre anställningsvillkor än heltids- och tillsvidare- anställda.
Utvecklingen inom
EG
För närvarande pågår en intressant diskussion inom EG kollektivavtalens om
ställning. Utvecklingen tyder pá att man går i riktning mot ökad flexibilitet
en när det t.ex. gäller möjligheten att införliva EG-direktiv kollektivavtal. genom
Nuvarande EG-rätt
I några få EG-direktiv och direktivförslag antagna eller framlagda på tid
senare
finns uttryckliga klausuler att direktiven får införlivas i nationell rätt
om genom kollektivavtal. Att kollektivavtal kan utgöra ett medel att genomföra EG-direktiv
framgår dock redan av tidigare utslag i EG-domstolen.
Ytterst är det medlemsstaterna för genomförandet direktiv. som ansvarar av ett Om ett direktiv skall införlivas i den nationella rätten kollektivavtal genom ett skall avtalet heltäckande,
vara erga omnes. Det har varit EG-domstolens
praxis hittills. Domstolen ställer krav kollektivavtal nationell samma som på
lagstiftning när det gäller att tillämpa EG-direktiven i medlemsländerna. Enligt
denna hittillsvarande praxis har därför direktiv sarmolikt inte kunnat överföras till nationell rätt enbart med kollektivavtal svensk kompletterande av typ utan
lagstiftning.
Bilaga 8 391
Framtidsperspektiv
Genom Maastrichtfördraget och det sociala protokollet ges arbetsmarknadens parter en förstärkt roll och kollektivavtalen en starkare ställning inom EG. Sociala protokollet innebär ökad kompetens för EG och utvidgat område för majoritetsbeslut. Enligt det sociala protokollet skall gemenskapen och medlemsstaterna ha som målsättning att främja sysselsättning, förbättrade levnads- och arbetsförhållanden, ett fullgott socialt skydd, dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt utvecklingen av mänskliga resurser som ett medel att uppnå varaktigt hög sysselsättning och bekämpa utslagning. För att uppnå syftena skall minimidirektiv antas. Därutöver etableras ett utbyggt system för engagemang och dialog med arbetsmarknadens parter. Protokollet anger uttryckligen att en medlemsstat skall kunna överlåta arbetsmarknadens parter, på deras gemensamma begäran, att genom avtal införliva direktiv. Vidare anges även att kommissionen skall ha till uppgift att främja samråd mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå samt att avtal mellan parterna skall kunna fattas på Europanivå. Av protokollet framgår också uttryckligen att gemenskapen inte skall reglera frågor om löner, föreningsrätt, strejkrätt och rätt till lockout. Den ansvarige kommissionsledamoten Padraig Flynn har dessutom uttalat sig det sociala protokollet och den svenska modellen. Padraig Flynn har i ett om brev som ett svar ett brev från arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund framhållit tre punkter. För det första understryker han att det sociala protokollet uttryckligen inte är tillämpligt på frågor om lön, föreningsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder. För det andra pekar han på att det sociala protokollet liknar det svenska systemet såtillvida att det öppnar för möjligheten att kollektivavtal på Europanivå kan träda in i stället för lagstiftning. För det tredje anför han att det sociala protokollet just anvisar kollektivavtal som en införlivandemöjlighet av direktiv. I de fall företag eller individer inte följer förpliktelserna hänvisar han till de metoder som Sverige har för att lösa sådana tvister samt tillägger att bara som en sista utväg behöver nationell lagstiftning övervägas. Sarnmanfattningsvis uttalar han att det sociala protokollet inte på något sätt kräver ändrad praxis i Sverige såvitt avser arbetsmarknadsfrågor. Padraig Flynns uttalanden borde kunna förstås så att när kollektivavtalen har en hög, om än inte hundraprocentig, täckningsgrad alltså såsom t.ex. i Sverige och Danmark kommer EG inte att upprätthålla ett ovillkorligt krav på kom- pletterande lagstiftning.
Entreprenaddirektivet Det tidigare nämnda entreprenaddirektivet är också av betydelse i sammanhanget. Syftet med direktivförslaget är att motverka s.k. social dumpning. I
392 Bilaga 8
förordet till förslaget sägs att rättvisa konkurrensvillkor inte kan uppnås utan
åtgärder som garanterar att respekt för arbetstagarnas rättigheter iakttas. Framför allt två frågor har varit aktuella i den svenska debatten i anledning av förslaget. Dels frågan huruvida kollektivavtal av svensk typ omfattas av
direktivförlaget och dels frågan om rätten att vidta stridsåtgärder påverkas av förslaget.
Direktivet har omarbetats och kommissionen har i juni 1993 presenterat ett
reviderat förslag. I det första förslaget från kommissionen angavs som förutsätt-
ning för att värdlandets villkor skulle gälla att för det fall villkoren var fastställ-
da i kollektivavtal skulle kollektivavtalen heltäckande, erga omnes. Detta
var
krav har nu tagits bort i det ändrade förslaget och i stället hänvisas till riksavtal
eller branschavtal. En utländsk entreprenör i Sverige borde med denna lösning vara tvungen att tillämpa svenska kollektivavtal i enlighet med direktivförslaget. Direktivförslaget innehåller ingenting som direkt eller indirekt berör medlemsländernas regler eller praxis i fråga om fackliga stridsåtgärder. Detta har kommissionen vid flera tillfällen framhållit när den besvarat frågor i Europaparla-
mentet. Enligt uttalanden av Padraig Flynn påverkar förslaget inte de nationella lag-eller kollektivavtalsreglerna om stridsåtgärder. Direktivförslaget siktar inte mot att fastställa om, när eller hur stridsåtgärder får vidtas. Bestämmelsen
om
att reglerna om minimilön och betald semester inte gäller om stationeringen är kortare än en månad påverkar därför inte rätten att vidta stridsåtgärder. Det skulle således inte vara olovligt att vidta stridsåtgärder mot utländsk entre-
en prenör redan från första dagen som arbete skall börja utföras om det också är lagligt gentemot en inhemsk sådan enligt nationell rätt. Som villkor gäller dock att entreprenören och den inhemske arbetsgivaren befinner sig i likartad en situation och att varken reglerna om fri rörlighet för tjänster eller icke-diskrimineringsprincipen i Romfördraget överträds.
Sammanfattning
I många länder inom EG har man haft en annan utveckling än i Sverige när det gäller regleringen av arbetslivet. Den svenska modellen kännetecknas av den
starka ställning som parterna på arbetsmarknaden har och deras principiella frihet att träffa avtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Inom många EG-länder använder man sig i stället av minimilagstiftning som ett sätt att säkra
att alla arbetstagare skyddas.
EG har hittills antagit fem arbetsrättsliga direktiv. Enligt riksdagens beslut i
samband med EES-propositionen uppfyller gällande svensk rätt tre av dessa direktiv utan särskilda lagstiftningsätgärder. Beträffande ett av direktiven har regeringen föreslagit att anställningsskyddslagen skall tillföras en regel om skyldighet för arbetsgivaren att skriftligen informera arbetstagarna om villkoren
Bilaga 8 393
i anställningsförhállandet. Genom EG:s sociala stadga har arbetstagarnas rättigheter uppmärksammats. Genom det s.k. sociala protokollet till Maastrichtfordraget har elva av med-
lemsländerna överenskommit om att vidta ytterligare insatser inom det sociala
området, vilket omfattar även arbetsrätten.
Utvecklingen inom EG gar i riktning mot en förstärkt roll för arbetsmarkna-
dens parter och en starkare ställning för kollektivavtalen. Av det sociala pro-
tokollet framgår uttryckligen att gemenskapen inte skall reglera frågor om lön, föreningsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder. Genom protokollet etableras ett system för engagemang och dialog med arbetsmarknadens parter och anges att
direktiv skall kunnas införlivas i nationell rätt genom kollektivavtal. De uttalanden som kommissionsledamoten Padraig Flynn gjort i ett brev till arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund stärker uppfattningen att det sätt på vilket Sverige reglerar förhållandena arbetsmarknaden genom bl.a. kollek- -
tivavtal är väl förenligt med vad som förutses i Maastrichtfördragets sociala
protokoll.
Bilaga
VÄLFÄRD
och
levnadsvillkor
I VASTEUROPA
Mats Hallvarsson
Redaktör
ISBN 91-38-13502-7
ISSN 0375-250X
1993 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Styrnings- och samarbetsformer i biståndet.UD 35. Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. Ju. . Kursplaner för grundskolan.U. 36 Lag om totalförsvarsplikt.Fö. . . Ersättning för kvalitet och effektivitet. 37. Justitiekanslern.En översyn av JK:s arbetsuppgifter . Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem m.m. Ju. för grundläggande högskoleutbildning.U. 38. Hälso- ochsjukvården i framtiden tre modeller. - Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade S. . fl. S. 39. En gräns för filmcensuren. Ku. flyktingar m. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- 40. Fri- och rättighetsfrágor.Del A och B. Ju. . maka. S. 41. Folk- och bostadsräkning år 1990och i framtiden.
Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduk- Fi. . tion. Jo. 42. Försvarets högskolor.Fö.
löneskillnader och lönediskriminering. 43. Politik mot arbetslöshet.A. . Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Ku. 44. av Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om 45. Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins . kvinnor och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. räddning.C.
Ku. 46. Vissa kyrkofrágor. C.
Postlag.K. 47. Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, . primärvård. C. datalag.Ju. barnomsorg, äldreomsorg och l0. En ny ll. Socialförsäkringsregister. S. 48. Kommunala verksamheteri egen förvaltning och i
12. Várdhögskolor kommunala aktiebolag.En jämförande studie. C.
kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. 49. Ett år med betalningsansvar. S. - - - 13. Ökad konkurrens järnvägen. K. 50. Serveringsbestämmelser. S.
14. EG ochvåra grundlagar.Ju. 51. Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. l5. Svenska regler för internationell omfördelning av M. olja vid oljekris. N. 52. Ersättning vid arbetslöshet.A. en Nya villkor för ekonomi ochpolitik ekonomi- 53 Kostnadsutjämning mellan kommuner. Fi. . r . kommissionens förslag. Fi. 54. Utvisning grund av brott. Ku.
Nya villkor för ekonomi ochpolitik ekonomi- 55. Det allmännas skadeståndsansvar. Ju. . kommissionens förslag. Bilagor. Fi. 56. Kontrollen över export av strategiskt känsliga
Ägandet av radio och televisioni allmänhetens varor. UD. . tjänst.Ku. 57. Beskattning fastigheter, av del l
18.Acceptans Tolerans Delaktighet.M. Schablonintäkteller fastighetsskatt Fi. - 19.Kommunerna och miljöarbetet.M. 58. Effektivareledning i statliga myndigheter. Fi.
20. Riksbanken och prisstabiliteten. Fi. 59. Ny marknadsföringslag.C.
21. Ökat personval.Ju. 60. Polisens rättsliga befogenheter.Ju. Vad är ett statsrádsarbete värt Fi. 61. Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet . 23. Kunskapenskrona. U. Preconativ.S. 24. Utlänningslagen partiell översyn. Ku. 62. Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi. - en 25. Sociala åtgärder för jordbrukare. Jo. 63. Person och parti Studieri anslutningtill - Handläggningenav vissa säkerhetsfrågor.Ju. Personvalskommitténs betänkande . Ökat 27. Miljöbalk. Del l och M. personval SOU 1993:21. Ju.
28. Bankstödsnämnden. Fi. Frågor för folkbildningen.U. . 29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Handlingsplan mot buller. . Del 2. Fi. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M.
30. Rätten till bistånd inom socialtjänsten. S. 66. Lag om införande av miljöbalken. M.
31.Kommunernas roll pâ alkoholomrádetoch inom 67. Slutförvaring av använt kärnbränsle KASAMs missbrukarvârden. yttrande över SKBs FUD-program 92. M.
32. Ny anställningsskyddslag. A. 68. Elkonkurrens med nätmonopol.N. 33. Åtgärder för att förberedaSveriges jordbruk och Revisorerna och EG. N. . livsmedelsindustriför EG. Jo. 70. Strategi för smâföretagsutveckling. N.
34. Förarprövare. K. 71 Organisationernas bidrag. C. .
Statens offentliga 1993 utredningar
Kronologisk förteckning
72. Att inhämtasynpunkterfrän medborgarna Det 106.Läkemedelochkompetens.S. kommunalaomröstningsinstitutettillämpning. i C. 107.Statistik över finansiellamarknader. Fi. 73.Radikalaorganisationsförändringar i kommuner 108.Försäkringsrörelseiförändring2. Fi. ochlandsting.C. 109.Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrotsoch 74. Kvalitetsmâtning kommunalverksamhet.C. i Iagtrots.C. 75.Vissamervärdeskattefrågor II, offentlig 110.Integritetocheffektivitet kreditupplysnings- verksamhet m.m. Fi. omrâdet.Ju. 76.Verkställighet av fängelsestraff.Ju. lll. Borta bra men hemmabäst Fakta om äldre i 77.Kommunaltjänsteexportoch internationellt Europa.S. bistánd.C. 112.Kommunalnäringspolitiki Danmark.C. 78. Miljöskadeförsâkringeni framtiden.M 113. Invandring ochasyl i teori ochpraktik. En . 79.Handeloch miljö mot en hållbarspelplan.M. jämförelsemellantolv länderspolitik. Ku. - 80.statsförvaltningenoch EG. Ju. 114.Konto, clearingochavveckling.Fi. 81. Översyn av arbetsmiljölagen.A. 115.Socialtrygghetoch EES. S. 82.Frivilligt socialtarbete.Kartläggningoch 116.Riksbankensoch Finansinspektionens kunskapsöversikt.S. beredskapsansvar. Fi. 83.Statistikoch integritet,del 1 Skyddför uppgifter ll7. EG, kvinnornaochvälfärden.Socialvälfärd och till denstatligastatistiken m.m. Fi. jämställdhetmellankvinnor och män ett i 84. Innovationerför Sverige.N. europeisktperspektiv.S. 85. Ursprungoch utbildning socialsnedrekrytering till högrestudier. U. 86. Amningsvänligasjukhus för att skydda,stödja och främja amning.S. 87. Beredskapslagring olja. N. av 88. Produktsäkerhetslagen och EG. C. 89.Massflykttill Sverige av asyl- och hjälpsökande.Fö. Lokal demokratii utveckling.C. . 91 Socialtjänstens roll i samhällsplanering och . samhällsarbete. En kunskapsöversikt ochett diskussionsunderlag. S. 92. Dencentrala polisorganisationen. Ju. 93. Värdenssvåraval. S. 94. Anpassadkontroll av byggandet.M. 95. Ansvars-och uppgiftsfördelninginom detcivila försvaret.Fö. 96. Förändringar lönegarantisystemet. i A. 97. Västsverigeoch Skåne regioner förändring. i C. - 98. Partnerskap.Ju. 99. Kart- och fastighetsverksarnhet i myndighetoch bolag.M. 100.FreeandFair elections andbeyond.UD. - 101. Lag om totalförsvarsplikt. Följdändringarna.Fö. 102.Kvalitet ochdynamik. Förslag från Resurs beredningenrörandestatsmakternas resurstilldelning till grundläggandehögskoleutbildningsamt forskningoch forskarutbildning.U. 103 Svensktfiske. Jo. 104.Stabilisering av bostadskreditmarknaden. Fi. 105.Monopolkontroll en avregleradelmarknad.N.
1993 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Frivilligt socialtarbete. Kartläggning och kunskaps- Justitiedepartementet översikt. [82] En ny datalag. [10] Amningsvänliga sjukhus för att skydda, stödjaoch
EG och vara grundlagar. [14] främja amning. [86] Ökatpersonval.[21] Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhälls- Handläggningen av vissa Säkerhetsfrågan [26] arbete. En kunskapsöversikt och ett diskussionsungdomsbrott. Del A ochB. [35] - Reaktionmot [91] underlag. Justitiekanslern.En översynav JK:s arbetsuppgifter Vårdens svåraval. [93] m.m. [37] Läkemedel ochkompetens. [106] Fri- och rättighetsfrågor.Del A och B. [40] Borta bra men hemma bäst Fakta om äldre i Det allmännas skadeståndsansvar. [55] Europa. [111] Polisens rättsliga befogenheter. [60] Socialtrygghet och EES. [115] Person och parti Studier i anslutningtill - EG, kvinnorna och välfärden. Socialvälfärd och Personvalskommitténs betänkande jämställdhetmellan kvinnor och män i ett europeiskt Ökat personvalsou 1993:21. [63] perspektiv. 17] Verkställighetav fängelsestraff.[76]
statsförvaltningen och EG. [80] Kommunikationsdepartementet
Den centrala polisorganisationen. [92] Postlag. [9] Partnerskap. [98] Ökad konkurrens järnvägen. [13] Integritet och effektivitet kreditupplysnings- Förarprövare. [34] omrâdet. [110]
Finansdepartementet
Utrikesdepartementet
Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- Styrnings-och samarbetsformer i biståndet. [1] strategiskt känsliga [56] kommisionens förslag. [16] Kontrollenöver exportav varor. beyond.[100] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- Free andFair elections and - - Bilagor. [16] kommisionens förslag.
Försvarsdepartementet Riksbanken och prisstabiliteten. [20]
Vad är ett statsrâdsarbete värt [22] Lag om totalförsvarsplikt. [36] Bankstödsnämnden. [28] Försvarets högskolor.[42] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Massllykt till Sverige av asyl- och hjälpsökandc.[89] Del 2. [29] Ansvars- och uppgiftsfördelninginom det civila Folk- och bostadsräkning är 1990och i framtiden. [41] försvaret. [95] Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. [44] Lagom totalförsvarsplikt. Följdändringarna.[101] Kostnadsutjämning mellankommuner. [53] JAS39 Gripen Beskattningav fastigheter, del 1 en granskningav JAS-projektet. [119] - Schablonintäkteller fastighetsskatt[57] - Socialdepartementet Effektivare ledning i statliga myndigheter.[58]
Rättssäkerheten vid beskattningen.[62] Statligtstöd till rehabilitering av tortyrskadade Vissa mervärdeskattefrâgor 11, offentlig verksamhet flyktingar m. fl. [4] [75] beroendeframkallande psykofarmaka. m.m. Bensodiazepiner - Statistik och integritet, del 1 Skyddför uppgifter till [51 den statligastatistiken m.m. [83] Socialförsäkxingsregister. [11] Stabiliseringav bostadskreditmarknaden. [104] Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] Statistiköver finansiella marknader. [107] Kommunernas roll pá alkoholområdet och inom Försäkringsrörelsei förändring 2. [108] missbrukarvárden. [31] Konto, clearingoch avveckling. [114] Hälso- och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38] - Riksbankens och Finansinspektionens Ett ár med betalningsansvar. [49] beredskapsansvar. 16] Serveringsbestämmelser. [50]
Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet
Preconativ. [61]
Statens
offentliga utredningar 1993
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Strategiför småföretagsutveckling. [70]
Kursplanerför grundskolan.[2] Innovationerför Sverige.[84]
Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. Beredskapslagring olja. [87] av
Utformning Monopolkontroll en avregleradelmarknad.[105] - av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggandehögskoleutbildning.[3]
Civildepartementet
Várdhögskolor kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] Trosabryter sig loss.Bytänkandeeller demokratins - - - Kunskapenskrona. [23] räddning.[45]
Frågorför folkbildningen.[64] Vissakyrkofrâgor. [46]
Ursprungochutbildning socialsnedrekryteringtill Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av högrestudier. [85] barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård. [47]
Kvalitet och dynamik. Förslagfrån Resursberedningen Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i
rörandestatsmakternas resurstilldelningtill grund- kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.[48]
läggandehögskoleutbildning samt forskningoch Ny marknadsföringslag.[59]
forskarutbildning.[102] Organisationernas bidrag. [71]
Att inhämtasynpunkterfrän medborgarna Det -
Jordbruksdepartementet kommunalaomröstningsinstitutet i tillämpning. [72]
Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduktion. Radikalaorganisationsförändringar i kommuneroch
[6] landsting.[73]
Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.[74]
Åtgärder för förberedaSverigesjordbruk och Kommunaltjänsteexportochinternationellt bistånd.[77] att Produktsäkerhetslagen och EG. [88] livsmedelsindustriför EG. [33] Svensktfiske. [103] Lokal demokratii utveckling.[90]
VästsverigeochSkåne regioneri förändring. [97] -
Arbetsmarknadsdepartementet Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrotsoch
lagtrots. [109] Ny anställningsskyddslag. [32] Politik arbetslöshet.[43] Kommunalnäringspolitiki Danmark.[112] mot Ersättningvid arbetslöshet.[53] Miljöoch naturresursdepartementet Översyn arbetsmiljölagen.[81] av Förändringari lönegarantisystemet. [96] AcceptansToleransDelaktighet.[18]
Kommunernaoch miljöarbetet.[19]
Kulturdepartementet Miljöbalk. Del l och [27]
Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. Löneskillnaderoch lönediskriminering. - [51] Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Handlingsplan mot buller. Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Ägandet Lag om införande av miljöbalken.[66] av radio och televisioni allmänhetenstjänst. Slutförvaring av använt kärnbränsle KASAMs [17] - Utlänningslagen yttrandeöver SKBsFUD-program92. [67] - en partiell översyn.[24] En för filmcensuren. Miljöskadeförsäkringeni framtiden.[78] gräns [39] Utvisning Handelochmiljö mot en hållbarspelplan.[79] grund av brott. [54] - Anpassadkontroll av byggandet.[94] Invandringochasyl i teori ochpraktik. Enjämförelse Kart- och fastighetsverksamhet i myndighetoch mellantolv länderspolitik. [113] bolag. [99] Uppehállstillstándoch avvisning.[120] Morot ochpiskaför bättremiljö.
Näringsdepartementet Förslag om utvidgad användning ekonomiska av
styrmedel mot kväveoxidutsläpp.[118] Svenskaregler för internationellomfördelning olja av
vid en oljekris. [15]
Elkonkurrensmednätmonopol.[68]
Revisorernaoch EG. [69]
,m- ..
Hur påverkar EES-avtalet och
ett EU-medlemskap
svensk social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män Hur blir villkoren för människor med funktionshinder Vad händer Sverige står utanom för Hur de ekonomiska förutsättningarna ut ser Påverkas svenska värderingar
av ett medlemskap i
EU Kommer pensionärer från södra Europa att flytta till Sverige
Inför folkomröstningen år frågorna många. Här presenteras fakta och bedömningar.
IEEE
POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-20 5021, TELEFON 690 9090
ISBN 91-3813524-8 ISSN 375-l5 X