EG, kvinnorna och välfärden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

EG, kvinnorna välfärden och

välfärd och Social jämställdhet mellan kvinnor och män i ett europeiskt perspektiv

BETÄNKANDE AV EG-KONSEKVENSUTREDNINGARNA: SOCIAL VÄLFÄRD OCH IÄMSTÄLLDHET

dä

Statens offentliga utredningar 1993: 1 17 Socialdepartementet

EG,

kvinnorna

välfärden

och

Social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män i ett europeiskt

perspektiv

Betänkande av EG-konsekvensutredningarna: Social välfärd och jämställdhet Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Foto: Gert Knutsson s. 262, 348, 354, 362, 384.

Övriga TIOFOT0.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13524-8 Stockholm 1994 ISSN 0375250X

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom beslut den 18 februari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Westerberg, att tillsätta en kommitté S 1993:01 för utredning konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdhet mellan om kvinnor och män i Sverige vid olika former deltagande i den västeuropeiska av integrationen. Till ordförande utsågs generaldirektören Agneta Dreber. Ledamöter i kommittén har varit rektorn Boel Flodgren t.o.m. 1993-07-14, adj. professorn Lena Gonäs, t.f. professorn Lennart Nygren, författaren Marit Paulsen, förbundsordföranden Margareta Persson, riksdagsledamoten Lennart Rohdin och professorn Lotta Westerhäll fr.o.m. 1993-07-14. Sociologen Jan Larsson, JämO, har biträtt kommittén vid behandlingen av kapitel 6 Jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommittén har antagit namnet EG-konsekvensutredningarna: Social välfärd och jämställdhet. Kommittén har uppdragit ett antal experter att belysa vissa frågor, vilka redovisas i bilagor. Bilagorna 6 och 9 är med EG-konsekvensutgemensamma redningen, Samhällsekonomi Dir. 1993:3 och de redovisas separat. Bilagorna utgör komplement till betänkandet. För innehållet i bilagorna svarar författarett na själva.

Kommittén överlämnar härmed betänkandet EG, kvinnorna och välfärden. Stockholm i december 1993

Agneta Dreber

Lena Gonäs Lennart Nygren

Marit Paulsen Margareta Persson Lennart Rohdin Lotta Westerhäll Birgitta Laurent Kerstin Ödman Gia Kjellén

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1 Uppdrag och uppläggning av arbetet

1.1 Bakgrund

1.2 Avgränsningar och arbetssätt 20

1.3 Underlag för bedömningar 21

1.4 Betänkandets uppläggning

1.5 De olika alternativen 22 2 Olika system för välfärd 27 2.1 Välfárdspolitiska modeller i Europa 27 2.2 Finansiering av välfärd 2.3 Länderna är olika framtidsfrågorna likartade 36 men

2.4 Målkonvergens inte systemkonvergens 39

-

3 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och

jämställdhet

3.1 Integration och internationalisering 41

3.2 Direktinvesteringar viktiga för tillväxten 43

- 3.3 Den pågående strukturomvandlingen 49 3.4 Den ekonomiska och monetära unionen EMU 50 3.5 Den offentliga sektorn 51 4 EG:s sociala dimension 55 4.1 Vad den sociala dimensionen 55 avser 4.2 EG:s befogenheter enligt Romfördraget 5 8 4.3 Socialfonden 62

4.4 Den sociala dialogen 63

4.5 Den sociala stadgan 64

4.6 Det sociala handlingsprogrammet 65

6 Innehållsförteckning

4.7 Många intressen påverkar den sociala dimensionen 68 4.8 Hur har olika EG-initiativ påverkat utvecklingen i medlemsländerna 69 4.9 Ny grund för det framtida samarbetet 71 4.10 Ett nytt socialt handlingsprogram 75 4.11 Aktuella sakområden 75

4.12 Den sociala dimensionen i ett kvinnoperspektiv 78

4.13 Hur påverkas Sverige av samarbetet inom den sociala dimensionens område 79

Appendix 4:1 Den sociala stadgan 85 Appendix 4:2 Det sociala protokollet 93

Fri rörlighet för personer 99

5.1 EG:s gemensamma arbetsmarknad 99 5.2 Den nordiska arbetsmarknaden 104 5.3 Danmark del av både EU och Norden 106 - 5.4 Rörlighet en fråga om jämställdhet 107 - 5.5 EES en större arbetsmarknad 110 - 5.6 Gränskontroller 113 5.7 Ökar rörligheten 115

5.8 Social trygghet för personer som flyttar inom EES 119

5.9 Examina och behörighetsbevis 128

5.10 Hur påverkas Sverige av den fria rörligheten för personer 129

Jämställdhet mellan kvinnor och män 135 6.1 Villkor för kvinnor och män i EU:s medlemsländer och i Sverige 135 6.2 EG:s arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män 141 6.3 Kvinnors representation 148 6.4 EG:s påverkan på medlemsländerna 151 6.5 Hur påverkas förutsättningarna för jämställdhet vid olika alternativ 156

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 165

7.1 Bakgrund 165 7.2 EG-projekt inom handikappområdet 168 7.3 Handikappaspekter på olika samhällsomräden 171 7.4 Vissa frågor inom EG som påverkar villkoren för människor med funktionshinder 188

7.5 Utbildningsprogram inom EG 191

7.6 Handikapporganisationernas roll i Sverige, Norden och EU-länderna 195

Innehållsförteckning

7.7 Kvinnor med funktionshinder 196

7.8 Lagstiftning mot diskriminering 198

7.9 EG:s agerande i internationella handikappfrágor 201

7.10 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder de olika alternativen 203 av Appendix 7:1 Telekommunikation och handikapp 209 Av Clas Thorén

Appendix 7:2 Teknikfrågor 218 Av Gunnar Fagerberg, Handikappinstitutet

Bilagor:

1 Harmonisering av socialpolitik inom EG 263 Av Ingalill Montanari, Institutet för social forskning

identiteten i framtiden 297

Denosvenska

Av Ake Daun, Stockholms universitet Internationella instrument om välfärd och jämställdhet 309 Av Bengt Lidal, Socialdepartementet Folkhälsosamarbete: Narkotika 315

Utdrag ur Gränskontroller och gränsfonnaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv, UDH

Hur påverkas det fHVaids-preventiva arbetet i Sverige av ett EG-medlemskap 329

Av Gunilla Fransson, Folkhälsoinstitutet EG:s aktionsprogram mot cancer 333

Av Ing-Marie Lindquist, Sveriges ledningsgrupp för samverkan

med EG:s aktionsprogram mot cancer

8 Innehållsförteckning

EG och tobaken 339 Av Paul Nordgren, Folkhälsoinstitutet

Förebyggande av olycksfallsskador 349 Av Lothar Schelp, Folkhälsoinstitutet

Läkemedel 355

Av Birgitta Bratthall, Socialdepartementet

Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens konsekvenser

av EES-avtalet och medlemskap i EGEU 363

Av Stefan Fölster, Industrins Utredningsinstitut och

Eva Lindström, Finansdepartementet Arbetsmiljöregleringen internationaliseras 365 Av Christer Eriksson, Arbetsmarknadsdepartementet EG-konsekvenser inom arbetsrätten 385

Av Cathrine Lilja Hansson, Arbetsmarknadsdepartementet

VÄLFÄRD och levnadsvillkor 1 VÄSTEUROPA 395 Av Mats Hallvarsson, redaktör

Sammanfattning

Uppdrag och uppläggning av arbetet

Utredningen om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdhet

mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former deltagande i den västeuroav peiska integrationen är en av flera utredningar som regeringen har tillsatt för att få fram underlag inför folkomröstningen. Vi har haft två frågeställningar som utgångspunkter för våra bedömningar:

1 Hur påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och

män i Sverige av EG:s regler och av samarbetet i övrigt

2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna

Konsekvenserna belyses i tre alternativ:

EES-avtalet - EU-medlemskap - Sverige utanför EES och EU. -

Betänkandet inleds med en beskrivning av olika välfärdssystem i Europa som

följs av en beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna. I kapitlen därefter

behandlas de Samarbetsområden inom EG är betydelse för kommitténs

som av uppdrag, den sociala dimensionen samt fri rörlighet för personer. Frågorna berörs dels allmänt, dels som påverkansfaktorer på svenska förhållanden med

de eventuella följder de kan medföra för social välfärd och för jämställdhet

mellan kvinnor och män.

De två nästkommande kapitlen berör jämställdhet resp. villkoren för männi-

skor med funktionshinder. EG:s påverkan på socialförsäkringarna redovisas i betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES. Den alkoholpolitiska kommissionen Dir. 1991:124 arbetar med konsekvenser EG för frågor berör alkohol. Vad av som

gäller narkotika hänvisas till rapport från Utrikesdepartementets handelsav-

en

delning Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv. Dess avsnitt om narkotika redovisas i bilaga 4.

10 Sammanfattning

Våra bedömningar återfinns i anslutning till varje kapitel och i kapitel

Olika system för välfärd

Olika länder har utifrån sin historia, traditioner och värderingar utformat sin

välfärdspolitik. Frågor rör välfärdssystem, deras finansiering och

egen som organisation är nationella. EG har inte gjort och förväntas inte göra, några

insatser för att välfärdssystemen i medlemsländerna skall bli lika. Trots olikheter i välfärdssystemens uppbyggnad har det visat sig att länderna

i Europa står inför likartade frågor vad gäller den framtida välfärden. Flertalet dessa frågor är inte oväntat kopplade till välfärdssystemens struktur och eller av finansiering. frågorna rör de pågående förändringarna De stora gemensamma i familjestruktur och levnadsmönster, demografisk struktur samt stigande sjuk-

vårdskostnader, hög arbetslöshet kombinerad med låg sysselsättningsgrad och

olika former av social utslagning. De sociala utgifterna uppgår i många EU-länder till närmare 30 % av BNP. Att dessa utgifter är så stora har lett till att inget land i dag är intresserat av att beslut hur medlen skall fördelas överlåts på ett övernationellt organ. Däreom mot har medlemsländerna ställt upp gemensamma mål för den sociala trygg-

heten. Det krävs inte att reglerna är identiska utan varje medlemsstat får försöka

uppnå målen med sina metoder. I målen ingår bl.a att varje land skall anegna sitt system till förändrade förhållanden som nya familjeformer och en passa åldrande befolkning. När de sociala, kulturella och framför allt ekonomiska förhållandena förändi ett land ändras också systemen. Det har visat sig att när länder reformeras sina välfärdssystem lånar de ofta idéer av varandra. rar Särskilt i lågkonjunktur då de ekonomiska ramarna för ett lands sociala en system utsätts för stora påfrestningar är det sannolikt att de lösningar ett land

beslutar att genomföra påverkas hur konkurrentländerna som också ofta

av är grannländer har löst motsvarande frågor. -

Att länderna utbyter erfarenheter och lånar idéer av varandra leder således

sannolikt än på lång sikt till att systemen konvergerar, dvs. mer och mer om börjar likna varandra. Trots att det inte finns några gemensamma regler för hur ländernas sociala system skall utformas sker sakta en likformning av systemen. Detta idéutbyte sker på frivillig väg och oavsett om ett land är med i EG eller inte. I studie bilaga 1 har visats att EFTA-länderna har närmat sig varandra en

mer i fråga om vissa undersökta socialförsäkringssystem än EU-länderna. Detta

beror sannolikt på att EFTA-länderna med undantag för Schweiz uppvisat

ganska likartade politiska maktförhållanden och förhandlingstraditioner på

arbetsmarknaden.

Sammanfattning 11

Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och

jämställdhet

I arbetet med att liberalisera handeln inom Västeuropa har Sverige varit en pådrivande kraft. Svenska politiker har vid olika tillfällen tagit beslut som varit en följd av ocheller påskyndat den pågående internationaliseringen. Oavsett vilken form av ankytning till EU Sverige väljer är landet redan på många plan informellt integrerat med andra länders ekonomier, främst med de västeuropeiska ländernas eftersom det är med dem som större delen av Sveriges utrikeshandel bedrivs. Den europeiska integrationen äger rum inom ramen fören fortgående strukturomvandling. Denna påverkar villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd oavsett om Sverige deltar i EES, blir medlem i EU eller står helt utanför det EG-baserade samarbetet. Sveriges deltagande i EES-samarbetet medför troligen att strukturomvandlingen går snabbare eftersom sektorer som tidigare varit skyddade från internationell konkurrens t.ex. bank- och försäkringsverksamhet, transportverksamhet och byggnadsmaterialindustrin genom avtalet öppnas för konkurrens. Ett EU-medlemskap påverkar troligen såväl hastigheten av som styrkan i strukturomvandlingen något ytterligare eftersom ett medlemskap innebär att även livsmedels- och jordbrukssektorerna utsätts för internationell konkurrens. Den fortgående internationaliseringen av näringlivet ökar det ömsesidiga beroendet mellan nationella ekonomier. De investeringar som görs de transav nationella företagen är centrala i denna process. Det svenska investeringsklimatet är avgörande för ekonomins fortsatta utveckling. Detta klimat påverkas av lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och infrastruktur liksom de politiska besluten villkoren för de ekonomiska om förbindelserna med omvärlden. Dessa måste präglas av så stor stabilitet som möjligt. Intresset för att investera i Sverige kan antas komma att öka genom EESavtalet eftersom Sverige blir del den inre marknaden. Den stabilitet i en av förbindelserna med omvärlden som är en nödvändig förutsättning för långsiktiga investeringar ger endast ett medlemskap. Ett EU-medlemskap innebär i jämförelse med EES-avtalet omedelbar statsen finansiell belastning i form av det nettobidrag Sverige skall betala till EG. som Med hänvisning till ett förbättrat investeringsklimat kan dock de offentliga intäkterna väntas öka. Vad gäller de samhällsekonomiska konsekvenserna hänvisas till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi Dir. 1993:3. Ett medlemskap i EU ställer vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, vilket kan påverka skatteintäkterna. Det rör dels mervärdeskatten, dels punktskatterna tobak, alkohol och mineraloljor. Varken EG eller den ekonomiska och monetära unionen, EMU, har synpunkter på ett land höjer, om

12 Sammanfattning

sänker eller behåller sitt skattetryck. Tekniskt sett kan Sverige ha vilket skattetryck som helst men konkurrensen mellan länder kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realikan ha. Sannolikt blir att sänka skattetrycket starkast om Sverige

teten pressen

står utanför gemenskapens samarbete eftersom Sverige då måste locka företag

att investera utanför gemenskapen. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunderskott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns i dag att återställa

en balansen i statens budget kommer under de närmaste åren sannolikt att spela en långt större roll för de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd än EGsamarbetets krav.

EG:s sociala dimension

Social välfärd och jämställdhet behandlas i EG inom ramen för den sociala dimensionen. Den sociala dimensionen har en koppling till den ekonomiska integrationen och syftar i första hand till att motverka negativa sociala effekter

den fria marknaden. Den sociala dimensionen innefattar välfärdsfrågor som av har samband med fria rörlighet. Arbetsmarknadens parter deltar i personers samarbetet. Samarbetet inom den sociala dimensionen avser huvudsakligen tre typer av åtgärder. Den första gäller viss lagstiftning med anknytning till den fria rörlig-

heten för tjänster, arbetskraft och kapital. EG:s regler i form av förord-

varor,

ningar och direktiv gäller fyra områden: personers fria rörlighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, arbetsmiljöregler samt arbetsrättsliga regler i syfte att underlätta den strukturomvandling den inre marknaden ger upphov till.

som

Det andra slaget samarbete är den sociala fonden, som ger ekonomiskt stöd

av

till utbildnings- och sysselsättningsskapande åtgärder. Den kompletterar med-

lemsländernas insatser för långtidsarbetslösa och grupper med särskilda svårig-

heter på arbetsmarknaden. Den tredje samverkan gäller stimulans till samarbete mellan länder typen av och är engagerade i sociala frågor och frågor rörande jämställdhet personer som nätverk, samarbeten mellan institutioner och experter, informations- och genom

erfarenhetsutbyten o.d. Ofta ingår samtliga typer av samarbete i handlingsproför särskilda grupper t.ex. funktionshindrade eller frågor t.ex. jäm-

gram - - ställdhet. -

Den sociala dimensionen har fortlöpande förstärkts i EG-samarbetet, särskilt i samband med beslut kring ytterligare fördjupning av det ekonomiska och politiska samarbetet. Sådana beslut har tagits framför allt sedan mitten av 1980talet i anslutning till att den inre marknaden skapades, då möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet rörande arbetsmiljöfrågor infördes och en

social stadga och ett socialt handlingsprogram antogs.

Sammanfattning 13

Maastrichtfördragets sociala protokoll ger ytterligare möjligheter till gemensamma regler på arbetsmarknads- och det sociala området genom lagstiftning eller kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Storbritannien deltar inte i dessa beslut på grund av sin negativa inställning till reglering arbetsen av marknaden. Det är svårt att förutse vad det framtida samarbetet inom den sociala dimensionen kan komma att innebära. Det beror på vad medlemsländerna själva beslutar. De samarbetar i EG när de anser att en fråga bäst behandlas genom åtgärder på EG-nivån eller när samarbetet inom EG i övrigt kan bidra till den nationella utvecklingen. Många välfärdsfrågor behöver lösas internationellt. Troligen kommer liksom hittills tyngdpunkten i samarbetet att ligga på områden har anknytning till som arbetslivet. Ett underlag till nytt socialt handlingsprogram har tagits fram och diskuteras även i Sverige. Den viktigaste frågan nu är bekämpningen av den höga arbetslösheten. Ett handlingsprogram för ökad ekonomisk tillväxt har antagits. Aktuella för det framtida samarbetet är även familjepolitiska frågor med anknytning till den fria rörligheten och folkhälsofrågor, vilka formellt infördes som samarbetsområde i och med Maastrichtfordraget. Någon harmonisering på dessa områden är inte att vänta. - I EES-samarbetet ingår alla EG:s regler rörande arbetsmarknads- och sociala frågor. Vidare väntas även EG:s framtida regler ingå i EES. De regler som beslutas utifrån det sociala protokollet tillkommer vid ett medlemskap, liksom folkhälsosamarbetet och den sociala fonden. Samarbetet i övrigt ingår i EESavtalet men blir beroende av beslut i enskilda fall och omfattar inte besluten om samarbetets inriktning. En viktig skillnad vid ett medlemskap är Sveriges fulla deltagande i samarbetet. Den sociala dimensionen ställer upp regler som gäller alla länder på den fria marknaden och som ger visst minimiskydd för arbetstagarna. Gemensamma regler minskar risken för att konkurrensen snedvrids genom att länderna sänker sina skyddsnivåer för att ge utrymme för produktion till en lägre kostnad. Vid ett utanförskap kommer troligen företagen i Sverige att kräva lättnader för att kompensera utanförskapet och hävda sig i konkurrensen. Sverige är bundet av andra internationella regler som begränsar möjligheterna för sådana åtgärder. Dessa regler är dock inte förknippade med några motsvarigheter till EG:s klagomålsprocedurer och sanktionsmöjligheter. Sverige avgör självt politiken rörande sociala frågor både vid EES och medlemskap så länge Sverige inte inför regler som ligger under miniminivåerna. Eventuellt kan någon detalj visa sig hindra vissa sätt att lösa frågor på. Problem kan uppstå om arbetsmiljö- och handikappintressen i något fall skulle kollidera.

14 Sammanfattning

Fri rörlighet för personer

EG:s regler om fri rörlighet för personer som genom EES-avtalet gäller inom

hela EES tillförsäkrar medborgarna i medlemsländerna och deras familjemed-

lemmar arbets- och etableringsrätt, likabehandling, sociala förmåner och pen-

sion oavsett till vilka länder de flyttar.

Den fria rörligheten för personer är numera utökad till att gälla även icke ekonomiskt aktiva. Dessa får dock inte ligga värdlandets välfärdssystem till last; de skall klara sig ekonomiskt på egen hand genom pension, studiemedel eller förmögenhet. De skall också ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet. En medborgare inom EES har rätt att resa till ett annat land inom samarbetsområdet för att där söka arbete och behåller då rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Rörligheten mellan EU-länderna är låg med undantag för arbetstagare med

universitetsexamen vilka visar en stadigt ökad rörlighet inte bara inom EU

utan över hela världen. Det finns inte några starka skäl att vänta sig en kraftig rörlighet till Sverige vid ett svenskt medlemskap, särskilt inte om Sverige har en hög arbetslöshet. Den fria rörligheten innebär främst ökad frihet på det individuella planet för en EU-ländernas medborgare.

Anställda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar som utnyttjar möjligheten att flytta mellan olika länder inom EES skall känna social trygghet. I det-

ta syfte skall de olika ländernas systern för social trygghet samordnas. En

arbetstagare är försäkrad i den stat där denne arbetar. Det gäller även om hon

eller han är bosatt i en annan stat inom samarbetsområdet. intjänade förmåner

kan exporteras, dvs. de betalas ut oavsett var inom EES den berättigade är bosatt. En medborgare inom EES som arbetar i Sverige åtnjuter samma rätt till sociala förmåner som svenska medborgare. I begreppet sociala förmåner ingår såväl socialförsäkringsförmåner som förmåner enligt socialtjänstlagen. De sistnämnda förmånerna kan dock i motsats till de förra inte exporteras. En arbetssökande vars pengar inte räcker till skall återvända till sitt hemland. Eftersom kommun har ansvaret för alla som vistas inom kommunen kommer en

dock arbetssökande att vara berättigad till stöd enligt socialtjänstlagen inte

en -

enligt EG-rättens regler enligt svensk lagstiftning. Sådant stöd får antas

men

utgå fram till awisningsdagen. Möjligheterna att flytta kan komma att sätta en gräns för hur stora avvikelser

i framtiden kan finnas mellan reallönen för viss typ arbetskraft i som en av Sverige och i EU-länderna. Det finns en växelverkan mellan lönespridning och flyttning. Ju större skillnaderna i lön för samma arbete är mellan olika länder

desto större är motivationen att flytta. Mot bakgrund av den pågående internationaliseringen finns det skäl att tro att

Sammanfattning 15

lönespridningen kommer att öka i Sverige även om landet står utanför EES och EU.

Det är svårt att förutse hur stor rörligheten bland pensionärer kommer att bli. Sannolikt kommer gruppen pensionärer som flyttar från Sverige att vara större än gruppen utländska pensionärer som flyttar till Sverige.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

En förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män anses i Sverige vara

att ha ett eget förvärvsarbete som ger ekonomiskt oberoende. I ett europeiskt perspektiv har Sverige en hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Andelen kvinnor som deltidsarbetar är högre än i de flesta andra europeiska länder.

I alla EU-länder skaffar sig alltfler kvinnor utbildning och yrkesarbete. Familjerna blir mindre och efterfrågan ökar barn- och äldreomsorg. Principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete slås fast i Rom-

fördragets artikel 119. Sedan år 1975 finns ett direktiv om lika lön som året därpå kompletterades med ett direktiv om lika behandling av kvinnor och män när det gäller andra villkor i arbetslivet. De grundläggande reglerna på jämställdhetsområdet har senare kompletterats ytterligare.

Utslag i EG-domstolen bestämmer hur jämställdhetsdirektiven skall tolkas.

Domstolen har behandlat ett antal fall som har kommit att få stor positiv be-

tydelse för kvinnors ställning arbetsmarknaden. EG har ett tredje jämställdhetsprogram som gäller fram till år 1995. Programmet utgör ett försök att integrera jämställdhetsfrågor med EG:s samlade ekonomiska och sociala politik. Jämställdhetsprogrammet utgår från att kvinnors

ställning i framför allt arbetslivet skall stärkas. Enligt programmet skall också EG:s lagstiftning om jämställdhet förbättras. Mannens roll berörs endast marginellt.

Kvinnors makt, dvs. kvinnors representation och inflytande, är ett prioriterat

område i det tredje jämställdhetsprogrammet. EG-kommissionen har upprättat

ett nätverk för att främja detta arbete.

Sverige har i ett europeiskt perspektiv en stor kvinnlig representation i beslutande församlingar. Endast en EG-institution leds av en kvinna. Det är den ekonomiska och sociala kommittén.

För att få en bild av hur EG påverkat medlemsländerna jämställdhetsom-

rådet har vi skrivit till samtliga svenska ambassader i EU:s medlemsländer. Av

svaren att döma har EG i de flesta länder starkt påverkat ländernas arbete för

jämställdhet mellan kvinnor och män. Våra bedömningar utifrån de tre alternativen är att de flesta frågor som rör förutsättningarna för jämställdhet är nationella. Den svenska arbetsmarknaden genomgår strukturförändringar som påverkar både kvinnors och mäns möjligheter till arbete. Dessa förändringar kommer att fortsätta oavsett alternativ.

16 Sammanfattning

Kvinnor i Sverige är -till skillnad från kvinnor i flertalet EU-länder i mindre

-

utsträckning arbetslösa än män. Tjänste- och servicesektorerna utvecklas fortlöpande vilket gynnar kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder

EG:s sociala stadga från år 1989 innehåller en särskild punkt som berör människor med funktionshinder. Stadgan säger att alla människor med funktions-

hinder, oberoende av anledningen till och typen av funktionsnedsättning, har rätt till extra stöd som syftar till att öka deras integration i samhället och på arbets-

marknaden.

Inom den sociala dimensionen ryms också sociala handlingsprogram som syftar

till att åtgärder vidtas för att förbättra livskvaliteten för människor med funktionshinder. HELIOS Handicapped People in the European Community Living Independently in an Open Society är ett program som riktar sig direkt till personer med funktionshinder. Det går bl.a. ut på utbyte av information och erfarenheter för att stimulera insatser för integration av funktionshindrade på

olika områden i samhället. Det syftar också till att främja jämställdhet och till att samordna myndigheters insatser bättre. EES-avtalet ger Sverige möjlighet att stegvis börja deltaga i programmet. Handikapppaspekter kan anläggas på alla sarnhällsområden. EES-avtalet och den nya EG-anpassade konkurrenslagen innebär i princip inga förändringar för Samhall, vars uppgift är att ge meningsfullt och utvecklande arbete arbetshan-

dikappade. I anslutning till den fria rörligheten samordnas system för social trygghet. Områden som berörs är förtidspensioner, handikappersättning, Vårdbidrag och bilstöd.

Genom EES-avtalet uppstår vissa förändringar på specifika områden av betydelse för människor med funktionshinder. EES-avtalets lindrigare krav på

innehållsdeklarationer riskerar att leda till att personer med allvarlig överkäns-

lighet för vissa ämnen i livsmedel kan problem med importerade varor. Medlemskapet ger Sverige inflytande beslut kring dessa frågor. Byggproduktdirektivet kommer inte att utgöra något hinder för nationella regler om tillgänglighet. EES-avtalet medför vissa svårigheter när det gäller att

införa nationella regler transportsidan vad gäller fárdmedel. Däremot finns inga begränsningar för att vidareutveckla lagstiftning om handikappanpassning på kollektivtrafikområdet. Det finns skäl att särskilt uppmärksamma kvinnor med funktionshinder bl.a. för att dessa kvinnor är en utsatt grupp på arbetsmarknaden.

Sammanfattning 17

Våra viktigaste bedömningar

En återblick på de senaste fem årens utveckling visar svårigheterna att förut-

säga framtiden. Vem kunde förutse att Sovjetunionen skulle upplösas och att Europa skulle få ett stort antal nya stater Den fria rörligheten medborgarna i EU-länderna större valmöjligheter vad ger

gäller arbete och bosättning. Vår bedömning är att migrationen från Sverige

kommer att bli större än den till Sverige.

Frågor rör villkor för med funktionsnedsättningar är i allt som personer

väsentligt nationella. Däremot uppstår genom EES-avtalet vissa förändringar på särskilda områden får betydelse för människor med funktionshinder.

som

Det gäller bl.a. EG:s mindre detaljerade krav märkning av sammansatta ingredienser i livsmedel vilket försvårar för personer som är överkänsliga för

vissa ämnen.

Också frågor rör jämställdhet mellan kvinnor och män är nationella.

som Romfördragets artikel 119 lika lön för kvinnor och män har haft och komom

att ha stor betydelse för att stärka kvinnors ställning i arbetslivet.

mer Sverige kommer i samtliga tre alternativ EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU också i framtiden besluta hur inrikt- -

ningen av välfárds- och jämställdhetspolitiken skall vara.

Utvecklingen den svenska ekonomin är till största delen beroende av av investeringarna. De i sin tur är beroende stabiliteten i förbindelserna med av omvärlden. Vår bedömning är att stabiliteten blir störst vid ett medlemskap

mycket talar för att investeringarna ökar redan med EES-avtalet.

men

Vi att de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd och jämställd-

anser het kommer att beroende av Sveriges insatser för att återställa statsvara mer budgeten i balans än de krav som EG-samarbetet ställer. av Den avgörande skillnaden mellan ett medlemskap och de övriga två alternati-

är Sverige får inflytande över besluten. De andra två alternativen ger

ven att

endast påverkansmöjligheter. Sammantaget gör vi bedömningen att ett medlemskap ger de bästa förutsättningarna för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.

och uppläggning

1 Uppdrag av

arbetet

1.1 Bakgrund

Genom EES-avtalet deltar Sverige i ett nära samarbete med 16 på sikt 17 västeuropeiska länder. Frågan medlemskap i EU är nu aktuell. En folkom-

om

röstning skall avgöra medlemskapet skall förverkligas för Sveriges del.

om För få fram underlag inför folkomröstningen har regeringen tillsatt sex att utredningar för belysa konsekvenser olika former av deltagande i den att av

västeuropeiska integrationen. De områden som behandlas är

Samhällsekonomi Dir. 1993:3

miljö Dir. 1993:13 -

utrikes- och säkerhetspolitik Dir. 1993:19

-

överlåtelse beslutsbefogenheter och tillämpning av den s.k. närhetsprin-

- av

cipen Dir. 1993:20 social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män Dir. 1993:21

kommuner och landsting Dir. 1993:49. -

Regeringen har också parlamentariskt sammansatt referensgrupp som

utsett en

har följt och lämnat synpunkter på det samlade utredningsarbetet.

I enlighet med våra direktiv belyser vi på vilka sätt social välfärd och jäm-

ställdhet i betänkandet alltid jämställdhet mellan kvinnor

med jämställdhet avses

och män i Sverige kan komma att påverkas de tre alternativen EES-avtalet,

av ett medlemskap i EU och att Sverige står utanför. av

I uppdraget har ingått

bedöma vad i EG-samarbetet direkt påverkar den svenska politiken

att som -

och vad även i fortsättningen avgörs på nationell nivå när det gäller

som

social välfärd och jämställdhet,

20 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet

av

att bedöma hur de tre alternativen påverkar förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige,

att på Socialförsäkringens och socialtjänstens områden redovisa aspekter på migration,

att belysa vilka initiativ EG hittills har tagit inom välfärds- och jämställd-

hetsornrådena, liksom utvecklingen i olika EU-länder på dessa områden, bl.a. utifrån olika EG-initiativ, att bedöma vad det fortsatta arbetet inom EG på bl.a. den sociala dimensionens område kan komma att innebära och hur det kan tänkas påverka

utvecklingen i Sverige, samt

att behandla frågor som rör EG och villkoren för märmiskor med funktions-

hinder. Kommittén har därvid övertagit de uppgifter särskild som en ut-

redningsman S 1991:13 tidigare hade den s.k. HANSE-utredningen,

Handikappolitikens anpassning vid närmandet Sverige till Europeiska av Gemenskapen.

1.2 Avgränsningar och arbetssätt

Avgränsningar mot andra utredningar

Vissa andra utredningar arbetar med frågor berör vårt arbetsområde.

som

EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, belyser förutsättningarna för samhällsekonomin och sysselsättningen vid olika former deltagande i integra-

av tionen. Material som har arbetats fram på uppdrag den har tjänat underav som lag för bedömningar som görs i detta betänkande. Utredningen om socialförsäkringen och EG analyserar vilka förändringar i den

svenska socialförsäkringslagstiftningen kan komma att aktualiseras Dir.

som

1991:2. Alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden inom detta område, bl.a. i EG-perspektiv Dir. 1991:124. Samråd och samarbete har skett med EG-konsekvensutredningarna

om samhällsekonomi, om kommuner och landsting samt med den subsidiaritet. om

De svenska ambassaderna i EU-länderna har bidragit med underlag rörande utvecklingen på de aktuella områdena i medlemsländerna och EG:s påverkan i de enskilda länderna, framför allt när de gäller jämställdhet.

Vi har vid olika tillfällen sammanträffat med företrädare för arbetsmarknadens parter, kvinnoorganisationer samt handikapporganisationer för information och samråd. Ett stort antal experter har anlitats i arbetet. De har bl.a. utarbetat bilagor som

Kommitténs och uppläggning arbetet 21 uppdrag av

tjänar underlag och bakgrundsmaterial för betänkandet. Bilageförfattarna

som

svarar själva för innehållet.

har också varit strävan i detta betänkande att försöka besvara frågor Det en ställs i den allmänna debatten. som valt göra omfattande, ganska detaljerad redovisning av villkor för Vi har att en människor med funktionshinder eftersom vi i detta fall har övertagit en annan utrednings uppgift. Alla bilagor bifogas detta betänkande utom två. De som publiceras gemensamt med den samhällsekonomiska konsekvensutseparat utges

bilaga Offentliga sektorn i europeisk konkurrens och

redningen. Det är VÄLFÄRD och levnadsvillkor i VÄSTEUROPA. bilaga

1.3 för bedömningar Underlag

haft utgångspunkter för våra bedömningar rörande social välfärd Vi har två och jämställdhet mellan kvinnor och män.

påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och

1 Hur män EG:s regler och samarbetet i övrigt av av

2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna

kunna göra bedömningar avseende EG:s påverkan har en genomgång

För att relevanta EG-regler och dokument, bl.a. den sociala stadgan, EG:s

gjorts av tredje jämställdhetsprogram och Maastrichtfördragets sociala protokoll. Vidare har vi gått igenom EG:s befogenheter enligt Romfördraget för gemenskapsåtinom välfärds- och jämställdhetsonrrådena samt Svenska kvinnor möter gärder

Europa, bilaga 16 till LU 92 SOU 1992:19. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna baseras bedömningarna huvudsak- Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens bilaga ligen på rapporterna 6, Sveriges val, EG och direktinvesteringar och Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad i EES och EU, bilagorna 7 och 8 till den samhällseko- -

nomiska konsekvensutredningen samt Ekonomiska konsekvenser av ett svenskt medlemskap i EGEU, utgiven Utrikesdepartementet i mars 1993.

av

Betänkandets

1.4 uppläggning

Betänkandet inleds med beskrivning olika välfärdssystem i Europa som en av följs diskussion de ekonomiska förutsättningarna för dessa. I kapitlen av en om

därefter behandlas de Samarbetsområden inom EG som är av betydelse för kommitténs uppdrag: den sociala dimensionen samt fri rörlighet för personer. Frågorna belyses dels allmänt, dels påverkansfaktorer på svenska förhållan-

som

den med de eventuella effekter kan uppstå för social välfärd och jämställd-

som

22 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet

av

het.

De två nästkommande kapitlen behandlar jämställdhet mellan kvinnor och män samt frågor av särskild betydelse för med funktionshinder. Kapit-

personer

len avslutas med bedömningar konsekvenser. Genomgående redovisas vilken

av

typ av frågor som beslutas nationellt respektive vilka frågor avgörs inom

som EG. I kapitel 8 tas de viktigaste bedömningarna från rapportens olika avsnitt upp och några av bilagorna. Vad gäller EG:s uppbyggnad, institutioner och hur EG arbetar hänvisas till arman litteratur, t.ex. den föreslås under Att läsa. som

EG eller EU

Den 1 november 1993 trädde Maastrichtfördraget den Europeiska Unionen

om

EU i kraft. Detta betyder dock inte automatiskt att EG ändrar i alla

namn

sammanhang. EG finns fortfarande kvar och avser den ekonomiska integrationen inom vars ram samarbetet rörande social välfärd och jämställdhet sker, och

denna beteckning används i rapporten. Beteckningen EU är ett övergripande politiskt begrepp och används i sammanhang t.ex. medlemskap i EU, EUsom länderna.

1.5 De olika alternativen

Som framgått görs konsekvensbedömningarna för tre alternativ: EES-avtalet, EU-medlemskap samt alternativet att Sveriges deltagande i den västeuropeiska integrationen endast sker genom ett frihandelsavtal. Vi kallar det sistnänmda

utanför EES och EU. De viktigaste formella förutsättningarna vid de olika alternativen beskrivs nedan. När det gäller alternativet utanför EES och EU saknas formella förutsätt-

ningar och därför görs en rirnlighetsbedömning. En utgångspunkt för analysen är att den europeiska integrationen sker inom

ramen för en fortgående allmän internationell integration och strukturomvand-

ling. Den påverkar på ett grundläggande sätt villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd, oavsett hur Sveriges förhållande

till EU blir.

EES-avtalet

Målet för EES-avtalet är att med enhetliga regler främja handel och övrig

ekonomisk samverkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt Europeiskt

ekonomiskt samarbetsområde. EES fungera i huvudsak enda avses som en

Kommitténs och uppläggning arbetet 23 uppdrag av

marknad med fri rörlighet för tjänster och kapital.

varor, personer, Dessa fyra friheter bygger framför allt på ett förbud mot särbehandling på nationalitet. Länderna är förpliktade samarbeta så att inte strävandegrund av att att förverkliga EES-avtalets mål försvåras eller äventyras. na Avtalet omfattar regler har samband med de fyra friheterna. Det rör sig som konkurrensreglerna främst innebär förbud mot konkurrensbegränsande om som avtal mellan företag och mot missbruk ett företags dominerande ställning. av

Statliga handelsmonopol får inte diskriminera utländska leverantörer. Avtalet omfattar samarbete rad angränsande områden om en gemensam

en

Exempel Samarbetsområden med nära anknytning till social välfärd politik. och jämställdhet i vid bemärkelse är EG:s utbildnings- och ungdomsutbytesprosamarbetet konsumentpolitik och miljöfrågor, stödprogrammen för

gram, om mindre och medelstora företag, sociala frågor och arbetslivsfrågor. EES-avtalet omfattar också den s.k. sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter. EES-avtalet skapar förutsättningar för arbetskraftens fria rörlighet, dvs. en arbetsmarknad. Den fria rörligheten omfattar även familjemedlemgemensam

socialförsäkringsskydd för migrerande arbetstagare m.fl., etableringsrätt

mar,

för företagare, rätt till uppehåll i andra EES-länder för pensionärer och stude-

rande och ömsesidigt erkännande av examina. Det innebär EES-avtalet i allt väsentligt omfattar EG:s inre marknad och att

praktiskt taget all EG-lagstiftning om social välfärd och jämställdhet. EFTA-länderna kommer kunna representerade i vissa EG:s fasta

att vara av

kommittéer, bl.a. Kontaktkommittén för tvättning av pengar, Vetenskapliga

livsmedelskommittén, Läkemedelskommittén samt Administrativakommittén för

social trygghet för migrerande arbetare artikel 101 och protokoll 37.

EFTA-experter kan delta i beredningsfasen i de särskilda kommittéer som assisterar kommissionen när den utövar sina verkställande befogenheter. De

får dock inte delta i besluten. I dessa kommittéer sker en viss regelbildning.

reglerar samarbetet vid sidan det

Del VI i EES-avtalet artiklarna 78-88 om

gäller de fyra friheterna, bl.a. den sociala dimensionen. Enligt dessa

som artiklar kan EFTA-länderna delta i EG:s ramprogram, särskilda program, verksamheter. Inom för EES-samarbetet kan också

projekt och andra ramen man verksamhet inom vissa områden. Dessa kan innefatta plane-

upprätta gemensam

ring eller samordning verksamheter, sammanslagning av pågående verksam-

av

heter och genomförande tillfälliga gemensamma verksamheter m.m.

av Experter från EFTA-länderna knyts till EG-kommissionen för arbete med

enskilda frågor i EES-samarbetet. Avtalet förutsätter regler beslutas inom EG fortlöpande skall föras att nya som

in i samarbetet 98,99 och 102. Så snart lagstiftning är under

artiklarna ny

utarbetande inom EG-kommissionen ett område som omfattas av EES-avtalet skall kommissionen underhand rådfråga experter i EFTA-staterna på samma sätt den rådfrågar i EU:s medlemsstater vid utarbetandet av sina försom experter

24 Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet

av

slag.

När EG-kommissionen överlämnar förslag till rådet skall den överlämna

kopior till EFTA-staterna. Pâ begäran någon i avtalet skall av av parterna ett preliminärt utbyte av åsikter äga inom den EES-kommittén. rum gemensamma Under beslutsprocessen skall det finnas möjlighet till fortgående informaen tions- och samrådsprocess.

Sedan rådet antagit den nya bestämmelsen, behandlasfrågan formellt i EES-

kommittén. Om kommittén då fattar beslut innebär att den bestämmelsom nya sen skall föras i samarbetet vidtar nationell beslutsprocess i EFTA-länderen

na, som vid behov omfattar riksdagsbehandling.

Förslag om nya regler kan komma från alla parter i avtalet. De utarbetas sedan

i praktiken inom EG-kommissionen, varvid EFTA-ländernas kommer

experter

att kunna delta. Däremot kommer Sverige inte att automatiskt kunna delta i alla

aktiviteter, kommittéer, och dylikt med anknytning till dessa frågor. program Medlemmarna beslutar detta i varje fråga för sig. om EES-avtalet kan ensidigt sägas upp med ett års varsel. Det kan också komma att successivt urholkas om EFTA-länderna måste överens varje - som vara om ny regel inte accepterar att föra EG-regler i samarbetet. Möjligheten - nya för EFTA-länderna att inte acceptera EG-regler finns. Avsteg från nya en gemensam utveckling strider dock mot grundtanken ett homogent samarbetsom område med enhetliga regler. Den berörda delen avtalet kommer av då att betraktas som provisoriskt upphävd.

De områden som EES-avtalet inte omfattar och har betydelse för social

som välfärd och jämställdhet är följande:

Det fulla deltagandet med säte och rösträtt i EG:s olika institutioner och beslutsprocess rörande regler och samarbeten Gränskontrollerna bibehålls, något förenklade Skatteharmonisering i form av minininivåer Deltagande i EG:s strukturfonder

Gemensam handelspolitik och jordbrukspolitik EG:s monetära samarbetssystem, EMS, med växelkursmekanismen, ERM,

samt den ekonomiska och monetära unionen, EMU.

EU-medlemskap

Ett svenskt medlemskap i EU innebär att Sverige kommer att representeras bl.a. i rådet, kommissionen, domstolen, parlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén ECOSOC och Regionala kommittén.

En viktig skillnad mellan EES och medlemskap ligger i att medlemskapet

ger möjligheter att fullt ut delta och därmed påverka, utformningen gemenskaav

pens policy.

När det gäller social välfärd och jämställdhet tillkommer strukturfonderna,

Kommitténs uppdrag och uppläggning arbetet 25

av

folkhälsosarnarbetet och Maastrichtfördragets sociala protokoll.

Normala gränskontroller awecklas och ersätts med tull- och polissamarbete och andra typer av samarbeten i första hand för att förhindra att narkotika sprids över gränserna. Vissa miniminivåer kommer att gälla i fråga om moms och punktskatter på alkohol, tobak och mineraloljor.

Jordbrukspolitiken och därmed livsmedelssektorn omfattas av samarbetet

- först vid ett medlemskap. Deltagande i den ekonomiska och monetära unionen EMU, blir aktuellt vid ett

medlemskap. EMU syftar på sikt till att stärka det ekonomisk-politiska samarbe-

tet, bl.a. genom att inrätta en gemensam centralbank och en enhetlig valuta.

En rad nya Samarbetsområden kommer att ingå i medlemskapet genom Maastrichtfördraget. Här har endast de områden nämnts som har mer direkt betydelse

för social välfärd och jämställdhet. EU kommer att genomföra en regeringskonferens år 1996 för att besluta om hur integrationen skall gå vidare och hur Maastrichtfördraget skall konkretiseras på olika områden.

Utanför EES och EU

Om Sverige står utanför EES och EU innebär det givetvis att Sverige inte har någon närmare formell anknytning till EU. Det är rimligt att tänka sig att ett frihandelsavtal finns mellan Sverige och EG och kanske ett visst samarbete på

andra områden än handel.

Troligen fortsätter Sverige med ett visst informationsutbyte med EG

om enskilda frågor som rör social välfärd och jämställdhet samt deltar i olika utbildnings- och forskningsprogram. Som hittills medverkar Sverige troligen i standardiseringsarbetet. I detta alternativ ställer gemenskapen inte några formella krav på anpassning

till EG:s regler. En fortsatt passiv anpassning till nya EG-regler kan dock visa sig bli nödvändig av konkurrensskäl. I praktiken skulle alltså sannolikt Sverige liksom tidigare samarbeta på enskilda områden med EG och den informella integrationen vidare. Vissa bestämda förändringar skulle tvingas fram i efterhand genom att integ-

rationen fortsätter informellt och genom annat internationellt samarbete som

formellt stödjer en sådan process, i första hand handelsavtal. Det gäller t.ex.

harmonisering av tekniska föreskrifter, förenkling av handelsregler, öppnande av tjänstemarknaderna och den offentliga upphandlingen.

2 Olika för välfärd

system

2.1 Välfärdspolitiska modeller i Europa

Olika synsätt

När människor lever tillsammans skapas gemensamma sedvanor och traditioner.

Samlevnaden mellan människor var mycket tidigt förbunden med viss inbördes

hjälp, inte bara inom familjen utan även inom gruppen som helhet. Med kristendomen blev det en religiös plikt att hjälpa sin nästa och runt de kyrkor som byggdes bildades församlingar. Genom församlingarnas försorg kom

viss form av sjukvård och fattigvård att bedrivas. I samband med att Gustav Vasa drog kyrkans tillgångar till kronan erkände han kronans skyldighet att svara för de anstalter inrättats för fattiga och

som

sjuka. Den kollektiva hjälpen övergick därmed från kyrkan till staten. Det

var

dock först genom en förordning om hospital- och barnhusinrättningar år 1763 som det föreskrevs att socknarna hade huvudmannaskapet för fattigvården. En annan viktig händelse för svensk del tillkomsten 1862 års kommu-

var av

nallagar. Socknarna hade genom årens lopp fått många olika uppgifter. Dessa

uppgifter hade inte alltid att göra med socknarnas ursprungliga karaktär av religiösa enheter, församlingar. Till de kyrkliga angelägenheterna kom nu huvudsakligen att räknas ärenden avsåg kyrkliga förhållanden och dit som räknades inte fattigvården. Genom denna lagstiftning slogs det ytterligare fast

att fattigvården var en uppgift för det borgerliga samhället och närmast för

kommunen.

Den välfärdspolitiska utvecklingen skiljer sig mellan olika länder. I Sverige spelade redan tidigt socknarna en viktig roll för medborgarnas sociala trygghet. I en del andra länder spelar organisationer drivs utan vinstsyfte och farnil-

som

jerna en större roll när det gäller äldre- och barnomsorg, framför allt i de katolska länderna. Detta har till stor del sin bakgrund i att begreppen subsidiari-

tet och solidaritet är centrala i den katolska synen på samhället och enligt vilken statens uppgift på det sociala området är att komplettera de insatser familsom

28 Olika system för välfärd

jen, fackliga och andra organisationer samt kyrkan själv står för. Den katolska subsidiaritetsprincipen skall inte blandas ihop med EG:s subsidiaritetsprincip, träder in när beslutskompetensen mellan EG och dess som medlemsländer är delad. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 4.9.

Välfärdssystemens framväxt

De flesta avancerade industrinationer uppfattar sig som välfärdsstater. I varje land har gradvis vuxit fram inte sällan påverkan utiett eget systern - genom från. Genom politiska beslut i land har ländernas modeller vidareutveckresp. lats och de förändringar gjorts har ofta speglat sin tids anda. som Att nationer betraktar sig välfärdsstater innebär inte att de har identiska som välfärdssystem. I praktiken existerar nästan lika många välfärdsmodeller som välfärdsstater. Varje land har funnit sin egen lösning. Sarmolikt är inte och kommer heller inte något system att anses färdigbyggt utan de omskapas och utvecklas fortlöpande för att uppfylla nya krav och anpassas till förändrade ekonomiska förutsättningar. Välfärdssystemen i Europa kan, lite förenklat, sägas ha utvecklats under tre olika perioder. Den första perioden, tillkomstperioden, sträcker sig från 1880talet fram till första världskriget. Därefter inföll två expansionsperioder, dels åren efter andra världskriget, dels under 1960- och l970-talen. Rent historiskt går det att finna förklaringar till att välfärdsstatens olika ut-

vecklingsperioder inföll vid just dessa tillfällen Olsson 1993, Therborn 1991.

Att välfärdsstatens tillkomst går att datera till början av 1880-talet beror på att Tyska kejsarriket på förslag rikskanslern Otto von Bismarck införde en av sociallagstiftning i hela förbundsstaten. Idéerna hade hans rådgivare fått från preussisk och österrikisk gruvtradition och gruvlagstiftning. Under Bismarck beslöts införandet motsvarande lagstiftning för alla om av en industriarbetare. Tyskland blev därigenom det första land införde tyska som en sociallagstiftning i större skala. Lagstiftningen bestod sjukförsäkring, försäkav

ring mot olycksfall i arbetet och pensionsförsäkring. Karakteristiskt för systemet

att det selektivt och enbart riktade sig till industriarbetarna. var var under andra År 1942, Nästa viktiga fas inföll i Storbritannien världskriget. mitt under kriget mot just Tyskland, presenterade den brittiske nationalekono- William Beveridge sitt förslag om ett generellt socialförsäkringssystem men och ett nationellt sjukvårdssystem. Grundtanken i den s.k. Beveridgeplanen var att införa ett enhetligt socialt grundskydd för hela befolkningen ett system av obligatoriska försäkringar grundade på avgifter som skulle administreras av staten.

Den sista expansionsperioden inföll under 1960- och l970-talen. Trots att

idéerna välfärdsstaten funnits under lång tid var det först under denna period om de offentliga sociala utgifterna började växa mätt andel av bruttonatiosom som

Olika system för välfärd 29

nalprodukten, BNP. Och expansionen Det också under dessa år var enorm. var som det skandinaviska systemet tog mer av dagens form och började betraktas som en ny välfärdsmodell. Den kännetecknas idén institutionell välav om en

färdsmodell. Den byggde på att offentliga skulle administrera välfärden

organ

och att de viktigaste finansieringskällorna skattemedel inkl. löneskatter.

var Till skillnad från Beveridges modell, enligt vilken staten administrerade försäk-

ringssystemet, skulle nu staten även administrera själva välfärden.

I den nordiska debatten har det varit vanligt att ställa den skandinaviska model-

len i ett motsatsförhållande till en s.k. europeisk modell. Lika vanligt har det

varit att ställa Bismarcks modell i motsats till den modell vuxit fram som ur Beveridges tankar liksom ett arbetsrelaterat systern i motsats till ett generellt system som bygger på medborgarskap. Det har emellertid också hävdats att dessa motsatspar ger en alltför förenklad bild av verkligheten och att bör man

skilja mellan åtminstone tre olika system Esping-Andersen 1990a och 1990b,

Titmuss 1974. Man har därvid delat de europeiska välfärdsmodellerna i upp en

konservativ, en liberal och en skandinavisk i behovsprövad, korpo-

resp. en en

rativ och en institutionell modell. En annan tredelad kategorisering utgår från att en modell har sin bas i familjen och det sociala nätverket eller är antingen marknadsorienterad eller offentligt orienterad Socialstyrelsen 1993. Inget europeiskt land har ett renodlat system. Det vanliga är att ett land kombinerar olika principer. En kort beskrivning av grundprinciper bildar

som

fundamenten i dagens västeuropeiska välfárdssystem kan därför intresse.

vara av

I bilagorna 1 och 9 återfinns ytterligare beskrivningar olika grundprinciper.

av

Bismarckmodellen

Den modell, som här kallas Bismarckmodellen, benämns i vissa sammanhang den konservativa modellen och i andra den kontinentala eller den korporativa

modellen. Den bygger försäkringslösningar och är inte ett renodlat skattefrnansierat system som omfattar alla invånare. F örsäkringsinstitutionerna styrs och finansieras av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt, ofta med

staten som en tredje part.

Utmärkande för modellen är således att statens direkta inflytande är begränsat.

Staten stiftar lagar och ekonomiska garantier lägger sig i princip inte ger men i modellens utformning i detalj.

Den enskilde är försäkrad de avgifter denne själv och dennes

genom som arbetsgivare har betalat till systemet. Avgiften liksom den utbetalade förmå-

nen är inkomstrelaterade belopp. Försäkringarna riktar sig till de förvärvsar-

betande och deras anhöriga vilket innebär att en person utan förvärvsarbete saknar sociala rättigheter. Personer utan förvärvsarbete blir i hög grad beroende

av sin familj och det egna nätverket för sin försörjning de

om egna resurserna inte räcker till.

30 Olika system för välfärd

Den inte bidragit till systemet skall kunna få behovsprövad hjälp. I detta som

är det vanligt frivillig- och välgörenhetsorganisationer, kyrkan och

system att

eller kommunen träder in och bistår dem som inte är berättigade till förmåner från socialförsäkringssystemet. Bismarcksmodellen har kommit att bli en förebild i många stater, bl.a. i de ursprungliga EG-ländema Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Tyskland samt i Österrike.

Beveridgemodellen

Beveridgemodellen ibland också kallas grundskyddsmodellen eller den

- som atlantiska modellen karakteriseras statligt administrerade socialförsäkringsav i princip omfattar alla medborgare oavsett inkomst. Huvudtanken program som alla medborgare oavsett kön och samhällsställning ett grundskydd. är att ge

Den sociala tryggheten bygger således på medborgarskapet, inte som i Bis-

marckmodellen på att man har en anställning. Tanken ursprungligen att grundskyddet skulle utformas så att det var

var tillräckligt för arbetargrupperna. I Storbritarmien där denna modell först ut-

vecklades är ersättningsnivåerna emellertid låga vilket innebär att det oavsett vilken yrkesgrupp tillhör är svårt att klara sig utan privata tilläggsförsäk-

man

ringar. Dessa försäkringar kan såväl enskilda som kollektiva.

vara

Den eller anledning inte klarar sin försörjning skall kunna

som av en annan få behovsprövade bidrag. Social service och omsorg är dock till stor del beroende frivilligt arbete. Denna modell återfinns förutom i Storbritannien av också i Irland och Schweiz.

Den skandinaviska modellen

Den skandinaviska modellen i vissa sammanhang även kallas den allmän- - som

standardskyddsmodellen eller den institutionella modellen kännetecknas av

na -

att den innefattar offentligt orienterade system, som är generella och därmed omfattar alla. Modellen kan dock i vissa sammanhang sägas vara en kombination mellan Beveridges tankar grundskydd för alla medborgare och den

om

korporativa modellens inkomstrelaterade ersättningar.

Det är huvudsakligen organiserar och finansierar bidragssystemen staten som och tanken är att omfördelning av skattemedlen skall även grupper genom en

till arbetsmarknaden kunna få stöd. Socialpolitiken blir ett utan anknytning instrument för omfördelning mellan och gamla, friska och sjuka, barnlösa

unga

och barnfamiljer, bättre och sämre bemedlade. Systemen behandlar alla med-

borgare lika. Utmärkande har också varit betoningen arbetslinjen. Detta i sin tur har bl.a.

av

inneburit prioritering åtgärder för aktiv arbetsmarknadspolitik. Ett

en av en

utmärkande drag har varit den väl utbyggda socialtjänsten med stor vikt

annat

Olika system för välfärd 31

vid social service. Grundläggande är principen om inkomstbortfall, dvs. sjukpenning och pension grundas till viss grad på tidigare inkomst antal tjänsteår. Den enskilde resp. skall kunna leva på de belopp staten betalar ut utan .att behöva komplettera som dem med privata försäkringar. Tilläggsförsäkringar kollektiva avtal är genom emellertid vanliga. Systemen innebär betydande inslag styrning från av samhällets sida. Systemet gör individen beroende staten. av

2.2 Finansiering

av välfärd

Olika finansieringskällor

Oavsett hur man klassificerar de europeiska välfärdspolitiska modellerna kan det konstateras att varje land har sitt eget välfärdssystem. Vanligtvis består det av en blandning av olika principer. Utifrån landets historia och traditioner, dess kultur och värderingar, religiösa förhållanden, relationen mellan och staten vissa yrkeskårer, den politiska styrningen och kanske framför allt utifrån landets ekonomiska förutsättningar har resp. land utvecklat sin lösning. egen Som framgått är det stora skillnader i uppbyggnaden välfárdssystemet av mellan olika länder. Lika stora är skillnaderna när det gäller finansieringen. De viktigaste finansieringskällorna är skatter och sociala avgifter. De sociala avgifterna kan vara såväl arbetsgivaravgifter avgifter betalda arbetstagarsom av na. Varje land har byggt sitt eget system med kombination dessa fiupp en av nansieringskällor. Generellt kan sägas att de nordiska länderna till största delen finansierar välfärdstjänsterna skatter inkl. löneskatter det även genom men att finns ett visst inslag av avgiftsfinansiering. I andra länder är det däremot vanligt med system som huvudsakligen finansieras med hjälp avgifter med av men ett visst inslag av skattefinansiering. I ytterligare andra länder bidrar arbetsgivarna, arbetstagarna och staten med cirka en tredjedel var. Sociala utgifter definieras på olika sätt i olika länder. Det är därför svårt med jämförelser länder emellan. När de gäller EU-ländema rapporterar Eurostat, EG:s statistikkontor, bl.a. hur länderna finansierar sina trygghetssystem. Tabell 2.1 visar att i samtliga medlemsländer sker finansieringen med såväl offentliga medel som arbetsgivar- och arbetstagaravgifter det framgår också men att finansieringskällornas inbördes fördelning växlar från land till land. Vidare framgår att samtliga medlemsländer har en större eller mindre s.k. restpost. I denna ingår bl.a. finansiering sker med räntor och lån som m.m.

32 Olika system för välfärd

Tabell 2.1 Finansieringskällor i olika EU-länder år 1991, i procent

Offentl. Arbets- Arbets- Restmedel givar- tagar- post avgifter avgifter Procent Procent Procent Procent

Huvudsakligen ofentliga medel

Huvudsakligen avgifter Frankrike 17,5 51,8 28,4 2,3 Grekland år 1989 19,6 49,2 24,5 6,7

Blandat

Tre parter Luxemburg 38,5 31,6 22,2 7,7 Tyskland 25,0 40,9 30,4 3,7

Källa: Social Protection Expenditure and Receipts 1980-1991, Eurostat l993a

Tabell 2.1 visar att i Danmark finansieras de sociala utgifterna huvudsakligen med skattemedel. I övriga nordiska länder är finansieringen med skattemedel

inte lika i Danmark. Jämfört med flertalet EU-länder har de nordiska stor som

länderna relativt större inslag skattefmansiering. Uppgifter från Nordisk

ett av locialstatistisk Komitté 1992 avseende år 1990 visar att skattefmansieringen i Finland uppgick till 46 %, island 67 %, Norge 55 % och i Sverige till 52 %.

Till detta skall eventuella löneskatter läggas.

Den skandinaviska modellen kan soñstikerad vidareutveckling av

ses som en

Beveridges tankar Abrahamsson 1993 eftersom även denna modell bygger på

tanken alla medborgare skall omfattas det sociala trygghetssystemet. Som

att av

beskrivits är den skandinaviska modellen mycket utvecklad än Beve-

ovan mer

Olika system för välfärd

ridges modell framför allt genom att den baseras inkomstbortfallsprincipen.

När det gäller finansieringen av de olika modellerna kan man notera att även

i Irland och Storbritannien har ett stort inslag av skattefinansiering. systemen Systemen i Frankrike och Grekland bygger däremot huvudsakligen på avgiftsfinansiering vilket även är fallet i Belgien, Italien, Nederländerna, Portugal och

Spanien. I Luxemburg och Tyskland bidrar staten, arbetsgivarna och arbetstagarna med ungefár en tredjedel var.

Sociala utgifter i förhållande till BNP

Oavsett politiskt eller ekonomiskt system använder rika länder mer av sin BNP

på välfárdstjänster än fattiga och medelinkomstländer. Tabell 2.2 visar EU-

ländernas och tabell 2.3 de nordiska ländernas samlade utgifter på det sociala

området i procent landets BNP utbildning undantaget. Uppgifterna tyder av inte på att det skulle finnas något samband mellan utgifternas storlek och hur land organiserat eller finansierat sitt välfärdssystem. resp.

Tabell 2.2 Sociala utgifter i EU-ländema i procent av BNP, år 1989

Procent

Källa: Sosial trygghet i de nordiske land, Omfang, utgifter og finansiering 1990, NOSOSKO 1992

I begreppet social protection Eurostat använder ingår i grova drag

som

kontantersättningar vid sjukdom, invaliditet, olycksfall, arbetsskada och yrkessjukdom, pension och efterlevandeförmåner, föräldrapenning, barnbidrag m.fl.

2 l3-lll2

34 Olika system för välfärd

familjeförmåner, utbildningsbidrag och yrkesvägledning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag

m.m. Tabell 2.3 Sociala utgifter i de nordiska länderna i procent BNP, år 1990 av

Procent

Källa: Sosial trygghet i de nordiske land, Omfang, utgifter finansiering 1990, og NOSOSKO 1992

I begreppet sociala utgifter som NOSOSKO använder ingår i drag kongrova tantersättningar vid sjukdom, ålderdom och handikapp inkl. pension och sjukbidrag, arbetsskada och rehabilitering, föräldrapenning, barnbidrag och bidragsförskott, kostnader för beredskapsarbeten och utbildningsbidrag, arbetslöshetsersättning, kostnader för daghem, fritidshem, familjedaghem, ålderdomshem, hem- och färdtjänst, socialbidrag och missbruksvård samt åtgärder för flyktingar m.m. Förutom ovanstående uppräkning ingår även ytterligare offentliga utgifter i länderna; för Sveriges del utgifter för stat, kommun och landsting. Statistikunderlaget är osäkert och det är svårt om ens möjligt att jämföra olika länders sociala utgifter i förhållande till landets BNP. Det beror för det första på att länderna lägger in olika kostnadsposter i begreppet sociala utgifter; i del en länder räknas kostnader för flyktingförläggningar sociala utgifter i andra som inte osv. För det andra görs beräkningarna lands BNP också på olika av resp. sätt. I Sverige ingår t.ex. kostnaderna ,för barnomsorg i BNP eftersom det till stor del sker i offentlig regi. I andra länder med mindre utbyggd daghemsverksamhet än i Sverige sker barnomsorgen i större utsträckning i hemmet vilket inte redovisas i BNP. Innan några slutsatser kan dras måste även följande olikheter beaktas Långtidsutredningen 1992, SOU 1992:19:

I Sverige är flertalet transfereringar till hushållen skattepliktiga. I flera EUländer bl.a. i Irland, Storbritannien och Tyskland är det vanligare att transfereringar är befriade från skatt.

Olika system för välfärd 35

I flera länder är vissa avgifter och premier till privata försäkringsbolag och

fonder obligatoriska. Eftersom beloppen inte betalas till den offentliga

sektorn räknas de inte skatt i statistiken. som Staten kan främja vissa samhälleliga mål med skattesubventioner, dvs.

att minska beskattningen av verksamheten eller objektet i fråga.

genom Barnstödet till hushållen kan utgå en skatterabatt i stället för kontantsom

bidrag. Ett kontantbidrag höjer de offentliga utgifterna och skattekvoten,

trots att ingreppet i samhällsekonomin är i stort detsamma.

Ett försök dessa svårigheter göra bedömning visar att Sverige är det att trots en

land åtminstone enligt de senaste uppgifterna satsat mest av de jämförda

som

länderna på det sociala området. Därefter ligger grovt räknat med undantag för

övriga nordiska länder på ungefär nivå Belgien, Frankrike,

Island samma som Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Mellan 25 och 30 % av BNP går i

dessa länder till den sociala sektorn utbildning undantaget.

Nära kontakter sprider idéer

Internationellt socialpolitiskt samarbete har lång tradition såväl globalt som

en

på regional europeisk och Subregional, t.ex. nordisk nivå. Det normskapande arbetet på global nivå bedrivs inom FN och dess fackorgan och på regional västeuropeisk nivå inom Europarådet. I Europarådet deltar bl.a. samtliga med-

lemsländer i EU och de stater har ansökt medlemskap, däribland som om - Sverige. De har referensram på det socialpolitiska området och en gemensam är i utsträckning bundna internationella åtaganden bilaga 3. stor av samma Länderna i Västeuropa samarbetar både kulturellt och ekonomiskt och på-

verkar därför varandra kontinuerligt. Samtidigt påverkas länderna av den internationella konkurrensen det ekonomiska området och den pågående internationaliseringen. Det kommer därför troligen vara omöjligt att i framtiden uttala sig vilka förändringar i ländernas välfärdssystem som företagits som

om

internationellt samarbete eller grund konkurrensen mellan en följd av av länderna och vad varit direkt följd ett EU-medlemskap.

som en av

Skillnader mellan ländernas välfárdssystem håller på att suddas ut. En aktiv arbetsmarknadspolitik varit utmärkande för den skandinaviska modellen är

som förebild även i andra länder. I många länder sker också en utbyggnad numera av barnomsorgen.

36 Olika system för välfärd

2.3 Länderna är olika

men framtidsfrågoma

likartade

Man kan som framgått konstatera att varje land funnit sin modell när det egen gäller välfärdens uppbyggnad liksom dess finansiering och att medborgarna därmed lever i olika välfärdssystem. Trots dessa olikheter i systemens uppbyggnad har det visat sig att länderna står inför likartade frågor vad gäller den

framtida välfärden Chassard 1992, Chassard och Quintin 1992. Flertalet frå-

gor är inte oväntat kopplade till välfärdssystemens struktur ocheller finansiering. Även andra länder än Sverige söker därför efter kostnadseffektiva mer lösningar. Som en illustration beskrivs nedan några de av gemensamma problemen. En utförlig redogörelse levnadsvillkoren i EU- och EFTA-länderna av återfinns i bilaga

Förändringar i familjestruktur och levnadsmönster

Många välfårdssystem bygger på att medborgarna lever enligt det traditionella familjemönstret, dvs. mannen är familjeförsörjaren medan hustrun utför obetalda arbetsuppgifter i hemmet. Dessa två personer är förbundna med varandra genom äktenskap som bryts endast den makens död. Verkligheten har dock genom ena förändrats och i dag samlever medborgare i allt större utsträckning i andra former än dem de nuvarande systemen är anpassade till. Exempel på förändringar under senare år är att

alltfler kvinnor söker sig på arbetsmarknaden och starmar kvar där även när de fått barn skilsmässorna ökar andelen som lever tillsammans utan att gifta ökar vara alltfler kvinnor väntar med att skaffa sitt första barn andelen barn födda utom äktenskap ökar familjer med ensamstående föräldrar ökar andelen ensamboende ökar. Att familjemönstren ändras och att allt fler kvinnor i dag förvärvsarbetar tvingar länderna att ompröva sin familjepolitik.

Demografiska förändringar

Befolkningsutveckl ingen inom EG bekymrar politiker och ekonomer. Medborgarna blir äldre och andelen äldre växer snabbt. Sverige har länge varit det land som haft den högsta andelen invånare över 65 år närmar sig andra men nu

Olika system för välfärd 37

länder i Europa. I Tyskland och Italien kommer andelen äldre t.o.m. att vara större än i Sverige år 2010. Men också Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien kommer att ha snabbare ökningstakt än tidigare.

en Samtidigt medborgarna blir allt äldre föds allt färre barn. Färre i EUsom

länderna skall således försörja allt fler. Detta är inte ett akut problem i alla länder tjugo års sikt innebär det ytterligare belastningar på de redan

men

tyngda pensionssystemen. Den åldersgrupp ökar snabbast bland de äldre är

som omfattar åldrarna 85 år, dvs. de äldre äldre. Denna åldersgrupp den som över växer kraftigt i alla EU-länder liksom i Sverige. Genom ökningen andelen äldre uppstår ett ökat behov av sjukvård, social av omvårdnad i hemmen eller i särskilt äldreboende. Samtidigt har fler kvinnor

börjat förvärvsarbeta. Detta i sin tur innebär att det inte kan förväntas att det ökade vårdbehovet kommer att kunna tillgodoses av anhöriga.

Sjukvårdskostnader

Kostnaderna för offentliga sjukvårdssystem oavsett om de finansieras genom

-

skatter eller försäkringar tenderar att växa snabbare än de ekonomiska resur-

-

Det finns inget som tyder på att stigande sjukvårdskostnader nödvän-

serna. digtvis leder till bättre hälsa i ett land. Väl medvetna om detta försöker samtliga länder hejda den pågående kostnadsutvecklingen.

Hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad

För flertalet EU-länder är hög arbetslöshet ett allvarligt problem. De långtidsarbetslösa utgör allt större del av dem utan arbete. Ett stort problem är att

en arbetslösheten inte minskat nämnvärt när tiderna varit goda. Under 1980-talet

skapades nio miljoner arbetstillfällen i EU-länderna men arbetslösheten

nya

sjönk relativt lite. En jämförelse mellan EU, EFTA, USA och Japan visar att EU-länderna dess-

olika blocken. År 1992

utom har den lägsta sysselsättningsgraden av de var

bara 60 % den arbetsföra befolkningen i EU sysselsatt medan andelen var av 70 % i USA och EFTA-länderna och nära 75 % i Japan. Förutom hög runt

öppen arbetslöshet i många EU-länder finns det således ytterligare personer i

arbetsför ålder är utan arbete arbetslöshet inte syns i statistiken. som men vars

En förklaring är i brist arbete väljer många kvinnor i EU-länderna att bli

att

hemmafruar och skäl har många förtidspensioneringar skett vilket

av samma

heller inte återspeglas i statistiken.

38 Olika system för välfärd

Social utslagning

Med fattigdom menas oftast att en person har låga inkomster. Begreppet

social utslagning däremot är ett dynamiskt begrepp beskriver såväl

som en pro-

cess som den situation som följer efter denna EG-kommissionen

process

1992d. I begreppet social utslagning läggs vikten vid de mekanismer med

vilka personer och grupper eller enskilda geografiska områden utestängs från de kontakter och utbyten, sedvanor och sociala rättigheter tillsammans - som ger social integration och därmed social identitet. Social utslagning kan en därför uppträda även på områden boende, undervisning och hälsa. Det är som ett fenomen som berör alla länder även situationen varierar från land till om land. Det är flera faktorer som orsakar social utslagning, bl.a.

långtidsarbetslöshet

tekniska förändringar inom arbetslivet minskar behovet outbildad

som av arbetskraft

förändringar i familjestrukturen samt familjens svagare ställning

invandring traditionella former av fattigdom.

EU:s medlemsstater förebygger social utslagning på olika sätt. Ett område

som

har hög prioritet i samtliga medlemsländer är insatserna för att främja syssel-

sättningen.

På vissa punkter avviker Sverige

Utvecklingen är inte identisk i alla EU- och EFTA-länder men alla länder berörs

av de pågående förändringarna i familj estruktur och levnadsmönster, demogra-

fisk struktur samt stigande sjukvårdskostnader, hög arbetslöshet kombinerat med låg sysselsättningsgrad dvs. många personer i arbetsför ålder är utan arbete

och olika form av social utslagning. Vissa avvikelser går dock att urskilja och

det som särskiljer Sverige liksom EU-landet Danmark från flertalet medlems-

länder är framför allt följande:

Svenska kvinnor har tillsammans med de isländska kvinnorna den högsta

förvärvsfrekvensen bland kvinnorna i EU-EFTA-länderna också den men

högsta andelen deltidsarbetande.

Under 1970- och 1980-talen födde de svenska kvinnorna i fruktsam ålder

relativt färre barn än kvinnorna i övriga EFTA-länder och i EU. I dag föder

kvinnorna i andra europeiska länder färre barn än vad de svenska kvinnorna

någonsin gjort i modern tid samtidigt som födelsetalet stigit i Sverige. Svenskorna har därmed kommit att ligga i topp i födelsestatistiken tillsam-

mans med irländskorna och isländskorna. I Irland, Island och Sverige ligger

Olika system för välfärd 39

födelsetalet i dag runt 2,1 vilket är det antal barn varje kvinna bör föda

för att befolkningen skall reproduceras.

I jämförelse med övriga EU-EFTA-länder gifter sig svenska kvinnor och män relativt sent samtidigt som hälften av antalet nyfödda svenska barn har

föräldrar som inte är gifta med varandra.

Ökningen av andelen äldre i vårt land kommer jämfört med flertalet EU-

länder att relativt svag under de närmaste 20 åren. Denna ökning har vara redan ägt rum i Sverige. Med hänsyn till att de äldre svarar för en stor andel de sociala kostnaderna förmodas dessa kostnader under kommande av år stiga snabbare i andra länder än i Sverige.

2.4 inte

Målkonvergens -

systemkonvergens

Som konstaterats är välfärdspolitik en nationell angelägenhet. Det ligger inte inom EG:s kompetens att utfärda regler för medlemsländernas välfärdssystem. Följaktligen finns det inte heller några förordningar eller direktiv som föreskriharmonisering av ländernas sociala system: hur de skall finansieras, ver

storleken på förmånerna eller hur systemen skall organiseras. Tvärtom finns det policy går ut på att olikheterna mellan resp. lands system

en gemensam som

skall respekteras. Som exempel kan nämnas Danmark. Landet har varit medlem i EG i drygt 20 år. Trots detta påminner den danska välfärdspolitiken fortfarande mer om den svenska än om något EU-lands välfärdspolitik. EFTAländerna har närmat sig varandra mer i fråga om vissa undersökta socialförsäkringssystem än EU-länderna. Detta beror sannolikt på att EFTA-länderna

Schweiz undantaget uppvisat ganska lika politiska maktförhållanden och

förhandlingstraditioner på arbetsmarknaden bilaga l. EG har inte gjort och förväntas inte göra några insatser för att reglera ländervälfärdspolitik annat än när de socialpolitiska frågorna har en direkt koppnas

ling till regler om fri rörlighet för personer. Det har ansetts viktigt att säkerställa den sociala tryggheten för personer som utnyttjar sin rättighet att flytta

fritt mellan medlemsstaterna. Inom EG finns det därför regler för samordning

av de nationella systemen för att ge just dessa personer trygghet. Intjänad pension skall t.ex. kunna betalas ut i ett annat medlemsland. Det är viktigt att

notera att det endast är fråga om koordinering av ländernas trygghetssystem se

vidare avsnitt 5.8. Det är också viktigt att notera att denna koordinering endast

avser ländernas socialförsäkringssystem. Övriga system för social trygghet, t.ex.

på socialtjänstens område samordnas inte. Som visats uppgår de sociala utgifterna i många EU- och EFTA-länder till närmare 30 % BNP. Att dessa utgifter är så stora har lett till att inget land av

40 Olika system för välfärd

i dag är intresserat av att beslut hur medlen skall fördelas överlåts på om ett övernationellt organ. Däremot har medlemsländerna gemensamt ställt mål upp

för den sociala tryggheten. Det krävs inte att reglerna är identiska utan varje

medlemsstat får försöka uppnå målen med sina metoder. I de egna gemensamma målen ingår bl.a. att varje land skall sitt system till förändrade föranpassa hållanden som nya familjeformer och åldrande befolkning. Vidare påpekas en betydelsen av aktiva åtgärder för att integrera arbetslösa i arbetsmarknaden. De

gemensamma målen anges i en rekommendation 92442EEG utfärdad

av ministerrådet 1992. I rekommendation

sommaren en arman 92441EEG som

utfärdades ungefär samtidigt betonas betydelsen att medlemsländernas trygg-

av

hetssystem innefattar regler om socialt bistånd. Rekommendationerna, som inte är bindande för medlemsländerna,

uppmanar kommissionen att rapportera till ministerrådet hur utvecklingen fortskrider i

medlemsländerna och medverka till idéutbyte länderna emellan.

När de sociala, kulturella och framför allt ekonomiska förhållandena föränd-

ras i ett land ändras också välfárdssystemen. Det har också visat sig att när

länder reformerar sina system lånar de ofta idéer varandra. av Särskilt i en lågkonjunktur då de ekonomiska för ett lands sociala ramarna systern utsätts för stora påfrestningar är det sannolikt att de lösningar land ett beslutar att genomföra påverkas hur konkurrentländerna också ofta av - som

är grannländer har löst motsvarande frågor.

-

Att medlemsländerna utbyter erfarenheter och lånar idéer varandra leder

av

således sannolikt om än lång sikt till att systemen konvergerar, dvs.

- -

mer och mer börjar likna varandra. Trots att det inte finns några

gemensamma

regler för hur ländernas sociala system skall utformas sker sakta likformning

en av systemen. Detta idéutbyte sker på frivillig väg och oavsett ett land är med i EU eller om

inte. Att regelbundet mötas i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg möjlighet

ger att diskutera olika problem och lösningar på dem.

3 Ekonomiska

förutsättningar

för social välfärd och

Jamställdhet

3.1 och

Integration internationalisering

Med integration brukar i ekonomisk litteratur avses en sammanslagning av nationella marknader till en gemensam marknad Lundberg 1993. Integration kan vara världsomspännande eller regional. I det senare fallet avses en sammanslagning av marknader inom en grupp av länder, medan andra länder står utanför. Integrationen kan också vara generell eller partiell, dvs. avse hela ekonomin eller enbart vissa branscher. Termen integration används också för att beteckna en process. En del av den västeuropeiska integration som nu pågår är genomförandet av den inre marknaden med bl.a. fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, vilken genom EES-avtalet utökats till att gälla ytterligare fem europeiska länder på sikt även Liechtenstein. Syftet med integrationsprocessen är att avlägsna alla hinder för rörlighet av varor och tjänster över gränserna mellan medlemsländerna som kan påverkas av staternas agerande. Den formella integrationen inom EES bygger på ett samarbete enligt ett avtal, ett formellt regelverk. Regler och institutioner skapas for att samarbetet skall fungera. Den ekonomiska integrationen är således beroende av legal harmonise-

ring och politisk integration. Den formella integrationen sker stegvis genom

successiva beslut.

Parallellt med att den inre marknaden skapas inom EG och inom hela EES

genom EES-avtalets ikraftträdande fortgår internationalisering. Denna en process har karaktär av en informell integrationsprocess. Internationaliseringen sker inte genom stegvisa beslut som vid den formella integrationen utan mer spontant, dvs. internationaliseringen är mer av en fortgående process. Ovanstående beskrivning är dock något förenklad eftersom det finns ett sam-

42 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet

band mellan formell och informell integration. Svenska politiker har vid olika tillfällen tagit beslut som varit en följd av ocheller påskyndat den pågående internationaliseringen. Att följa GATT-avtalet, EFTA-samarbetet liksom att avreglera kapitalmarknaderna och telekommunikationsmarknaden är exempel

på beslut som har underlättat och påskyndar den informella integrationen. Härigenom har också dynamiken i den tekniska utvecklingen underlättats. Sänkta transportkostnader, snabbare persontransporter, förbättrade telekom-

munikationer och vidgade kunskaper om utländska marknader kan således bidra

till fortsatt spontan integration. Internationaliseringen innebär ökad handel på grund teknisk och kommersiell specialisering framför allt att företag

av men

etablerar sig i flera länder och följaktligen får interna förbindelser över gränser-

na. De fria kap italrörelserna underlättar företagens interna förbindelser över gränoch är därför viktig faktor i internationaliseringen. Förr grundades serna en handeln på s.k. komparativa fördelar som berodde på skillnader i produktionsförutsättningar mellan länderna och handeln blev tämligen stabil till sin inrikt-

ning. De försprång företag kan skaffa sig genom framgångsrikt forsknings-

som

och utvecklingsarbete spelar växande roll. Detta arbete är knutet till företa-

en

och inte till länderna och kan flyttas utan större svårigheter. Försprången

gen

är inte heller bestående. Andra företag kommer snabbt i kapp. Därför kommer

handelsströmmarna att växla snabbare Odhner 1992.

I arbetet med att liberalisera handeln inom Västeuropa har Sverige varit en pådrivande kraft. Sverige t.ex. initiativtagarna bakom det första

var en av ministermötet mellan EFTA och EG i Luxemburg i april 1984. gemensamma Vid detta möte enades ministrarna om en deklaration, som lade den politiska grunden för ett utvidgat samarbete. Luxemburgdeklarationen var det första uttrycket för EG- och EFTA-ländernas gemensamma strävan att bygga ut samarbetet utöver frihandelsavtalet, det så småningom korn att bli EESsom avtalet.

Sverige ställs nu inför beslut om ytterligare steg mot en fördjupad integration till stor del är formell karaktär. Oavsett vilken form av anknytning till

som av

EU Sverige väljer är landet redan många plan informellt integrerat med andra länders ekonomier, främst med de västeuropeiskaländernas eftersom det

är med dem större delen av vår utrikeshandel sker. som

Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 43

3.2 Direktinvesteringar viktiga för

-

tillväxten

Svenska transnationella företags internationalisering

Under de senaste decennierna har de svenska multinationella, eller transnatio-

nella, företagen utvecklats mot en mycket hög grad internationalisering. En

av stor del av den svenskägda industrin återfinns i utlandet, där Sverigebanumera serade transnationella företag etablerar dotterbolag antingen genom uppköp av

redan existerande företag eller att starta helt Andersson 1993. En

genom nya

stor del av all varuhandel och merparten av teknikövertöring mellan länder äger

i dag rum inom transnationella bolag UNCTAD 1993.

I skriften Den långa vägen beskriver Lars J agrén bl.a. storföretagens betydelse för den svenska ekonomin och därifrån har nedanstående tabell hämtats. Av tabellen framgår att mellan åren 1975 och 1990 har antalet anställda i svenska företag utomlands mer än fördubblats.

Tabell 3.1 Antal anställda i svenska företag åren 1975 och 1990

Antal anställda 1975 1990

Anställda i Sverige

Anställda i utlandet

Anställda totalt

1974 b 1991 inkl. ABB

Källa: Årsredovisningar och SCB:s Nationalräkenskaper bearbetade Lars J agrén och

av återgivet i Den långa vägen 1993

44 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet

Västeuropa och i synnerhet EG har sedan lång tid varit den viktigaste utlands-

regionen för svensk industri. I mitten 1970-talet närmare 70 % av de av var

svenska företagen utomlands belägna i EG- och EFTA-ländema. Mellan åren

1975 och 1985 sjönk de svenska investeringarna inom EG, vilket till stor del berodde svenska företag ökade sina investeringar i Nordamerika. I slutet

på att

1980-talet ökade åter EG-EFTA-marknaden i betydelse och i början av 1990-

av andelen svenska företag belägna i Västeuropa åter närmare 70 % och talet var drygt 55 % av dem inom EG.

Den fortgående internationaliseringen näringslivet ökar beroendet mellan

av

nationella ekonomier. En central faktor i denna process är de investeringar som görs de transnationella företagen. Merparten dessa utgörs av direktin-

av av

vesteringar, vilka företag tillskansar sig ägande och långsiktig kontroll

genom

över utländska bolag. Direktinvesteringar åtföljs ofta av allianser, joint-ventures och andra former samverkan mellan företag över landgränserna.

av

Utlandsägandet i Sverige har ökat

Det samlade utlandsägandet i svensk ekonomi har ökat kontinuerligt sedan slutet 1960-talet. Av tabell 3.2 framgår att den utländska andelen av den totala av

sysselsättningen i Sverige har ökat från 4 % år 1960 till 10 % år 1991. Till viss

del förklaras detta de svenska koncerndelarna i ABB från år 1988 hänförs av att till den utlandsägda sektorn.

Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 45

Tabell 3.2 Utlandsägande totalt och inom vissa näringar svenskt näringsliv åren av 1962-1991

Antal anställda och utlänsk andel 1970 1975 1980 1985 1991

Hela näringslivet Antal anställda 81 975 99 534 113 552 139 739 229 603 Utländsk andel av sysselsättningen 4,1 4,9 6,0 6,7 10,0

lillverkningsindustrin Antal anställda 42 137 53 lll 55 711 75 124 133 639 Utländsk andel 4,5 5,7 6,3 9,1 16,1

Partihandel Antal anställda 29 308 33 169 33 392 33 665 40 746 Utländsk andel 15,9 20,0 20,0 19,2 21,2

Anm: Uppgifterna avser företag som till mer än hälften majoritetsägda år ägda av utländska intressen. Fr.o.m. år 1988 ingår också gruvor i tillverkningsindustrin, vilket

inte påverkar utvecklingen nämnvärt antalet anställda i utlandsägda gruver understiger

l 000.

Källa: De nya nordiska företagen, tabell ll, Nord 1993:26

Direktinvesteringar kan vara av olika slag

Med den pågående internationaliseringen far direktinvesteringarna och deras utveckling central betydelse för ekonomin. Direktinvesteringar kan vara av olika slag. Det är därför betydelsefullt vilka slag investeringar kan

av som

förväntas i Sverige vid de olika alternativen: Sverige deltar i EES, ett svenskt EU-medlemskap samt alternativet att Sverige står utanför EES och EU. I Sveriges val, EG och direktinvesteringarna, bilaga 7 till betänkandet av EGkonsekvensutredningen om Samhällsekonomi 133 har Thomas Andersson och Torbjörn Fredriksson beskrivit skillnaderna mellan olika direktinvesteringar

på följande sätt: Investeringar indelas i horisontella, som efterliknar verksamhet i hemlandet och inriktas på lokala marknader, vertikala som medför inter-

nationell specialisering och hög exportbenägenhet samt strategiska syftar

som till att stärka den globala konkurrenskraften. I dag sker en expansion av fram-

för allt vertikala direktinvesteringar inom verksamhet baserad på kunskap och modern teknologi. Integrationsprocessen i Europa har emellertid även gett

46 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet

upphov till betydande strategiska och horisontella investeringar.

En investering är till sin form sällan renodlad, det vanliga är att det är en kombination av olika investeringstyper. Ett exempel på horisontell direktinvestering är Electrolux köp av Zanussi en för att producera vitvaror också i Italien. En vertikal investering är t.ex. när svensk skogsindustri köper ett pappersbruk i ett annat land. Ett exempel på en strategisk direktinvestering är ASEA:s sammanslagning med Brown Boveri i

syfte att bli globalt starkare.

Investeringbeslut grundas många olika faktorer

Andersson och Fredriksson framhåller i sin rapport att investeringar i första

hand bestäms faktorer marknadsstorlek, arbetskraftens produktivitet,

av som infrastrukturens kvalitet, skatter, tillgång till leverantörer och kunder. Bedömningarna i deras rapport görs från de ovan nämnda tre alternativa förutsättningarna: Sverige deltar i EES, ett svenskt EU-medlemskap samt alternativet att Sverige står utanför EES och EU. I rapporten framhålls att företagens beslut vilka slag av investeringar som de kan komma att göra i om Sverige vid de olika alternativen kommer att grundas på många faktorer. De viktigaste författarna vara: marknadens tillgänglighet, stabiliteten i Sverianser

ges relationer med EG, inflytandet på EG, handelspolitiken gentemot tredje land, alternativkostnaden för kapital samt konkurrensen. Även omvärldsutveck-

lingen, de övriga nordiska ländernas agerande och utfallet av medlemskapsför-

handlingarna anses betydelse.

En nödvändig förutsättning för ökad tillväxt i den svenska ekonomin är att det finns företag vill investera i Sverige. Alla slag av investeringar är visserlisom viktiga, men för tillväxt och utveckling anses de vertikala direktinvesteringgen

arna vara särskilt betydelsefulla eftersom de till stor del görs i kunskapsintensiv verksamhet, vilket i sin tur lockar högutbildad arbetskraft. Exempel sådana

verksamheter i Sverige finns telekommunikationsområdet, inom transport-

medelsindustrin och inom läkemedelstillverkningen. Ett ökat inflöde av vertika-

investeringar skulle ytterligare stärka dessa branscher. Av Anderssons och Fredrikssons rapport framgår att de vertikala direktin-

vesteringarna tenderar att stimuleras av hård konkurrens. Förmågan att snabbt

ta till sig teknik och lära konkurrenterna ökar om företagen ligger geo-

ny av grafiskt nära varandra. Närheten till andra konkurrenskraftiga företag höjer kvaliteten på produktionsfaktorerna, inte minst arbetskraftens kompetens. Inom modern produktion blir arbetskraftens kompetens allt mer väsentlig.

Som nämnts syftar vertikala direktinvesteringar till export snarare än till

ovan

försäljning på den lokala marknaden. Detta innebär sin tur att ett företag

sannolikt endast gör sådana investeringar i Sverige under förutsättning av att

Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 47

deras produkter har tillträde till EU-marknaden samma villkor som EU-

baserade företag.

Investeringarna förväntas öka vid EES-avtalet

Genom EES-avtalet får Sverige tillträde till EG:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Kontrollerna vid gränserna mellan

EU och EFTA består i huvudsak. Näringslivet får lättare att konkurrera i

utlandet eftersom tekniska handelshinder försvinner. Konkurrensen i Sverige

ökar bl.a. genom att det blir lättare att etablera verksamheter över gränserna.

Detta kommer troligen att leda till att priserna pressas nedåt i flera branscher. Det kan också leda till ökad produktivitet framför allt inom tidigare skyddade

sektorer eftersom många av dessa sektorer öppnas för konkurrens. Intresset för att investera i Sverige antas komma att öka genom EES-avtalet eftersom Sverige blir en del av den inre marknaden och svenska företag därige-

nom inte behöver flytta sin verksamhet till ett EU-land för att kunna konkurrera på samma villkor som företagen inom gemenskapen. För utländska företag blir en investering i Sverige mer likvärdig med en investering i de EU-anslutna

länderna i norra Europa.

Att direktinvesteringarna skulle öka i Sverige genom EES-avtalet har över huvud taget inte ifrågasatts av forskare eller debattörer. Det är emellertid mycket svårt att uttala sig om hur mycket tillväxttakten i BNP kan öka som en

följd av avtalet. På sikt är det viktigt vilka EFTA-länder som blir medlemmar i EU och vilka inte blir det. Visar det sig att såväl Finland, Norge Österrike inte som som men Sverige inträder i EU blir EFTA-sidans betydelse i EES avsevärt mindre.

Det är inte uteslutet att EG kan visa sig mindre intresserat att värna EES-avtalets utveckling om EFTA-sidan minskar i betydelse. På sikt kan en sådan utveckling inverka negativt företagens benägenhet att investera i Sverige. Det

faktum att avtalet kan sägas upp med tolv månaders varsel av vardera parten

skapar en osäkerhet om den framtida utvecklingen av det svenska regelverket

på de områden som täcks av EES-avtalet. EFTA-länderna måste vara överens när nya EG-regler skall föras in i EESsamarbetet. Om länderna inte kan enas om en viss del av avtalet kommer denna del att upphävas provisoriskt för samtliga EFTA-länder. Denna osäkerhet om avtalets fortsatta utveckling kan avhålla från långsiktiga investeringar i Sverige.

Viktigt att relationerna till omvärlden präglas av stabilitet

Det svenska investeringsklimatet är avgörande för ekonomins fortsatta utveckling. Detta klimat påverkas av lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och

48 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet

infrastruktur liksom de politiska besluten om villkoren för de ekonomiska förbindelserna med omvärlden. Villkoren för förbindelserna med omvärlden måste präglas av så stor stabilitet som möjligt. Kravet på stabilitet anses vara särskilt viktigt för att vertikala direktinvesteringar skall göras i ett land. Att

potentiella investerare inte kan vara säkra på att Sverige verkligen blir delaktigt i gemenskapens fortsatta utveckling kan bli av avgörande betydelse för deras benägenhet att investera långsiktigt i Sverige. Ett EU-medlemskap får i än högre grad än ett ingånget EES-avtal antas öka

direktinvesteringarna i Sverige. Medlemskapet anses vara det alternativ som särskilt stimulerar inflödet av vertikala direktinvesteringar. Därmed skulle också tillväxttakten i BNP öka i motsvarande mån. Arbetskraftens kompetens, kvaliteten på infrastruktur och underleverantörer samt god tillänglighet på information får dock enligt Andersson och Fredriksson i deras ovan nämnda rapport stor betydelse för i vilken mån sådana inflöden i realiteten skulle kunna

komma den svenska ekonomin till del. Hur mycket tillväxten kommer att öka

till följd av EES-avtalet är redan det svårt att beräkna och det får betraktas

nästan som en omöjlighet att uppskatta vilken betydelse ett EU-medlemskap skulle få härvidlag. Att det skulle en ytterligare positiv effekt få emellertid

anses klart.

Utfallet GAH-förhandlingarna och utvecklingen av den internationella

av

handeln i riktning mot frihandel eller protektionism spelar också en stor roll för villigheten att investera i Sverige. Ett försvagat multilateralt handelssystem,

protektionism och lägre tillväxt i Europa skulle sannolikt försvaga utfallet mer av EES-avtalet. Detta beror på att osäkrare situationen är i omvärlden desto

mindre stabilt kommer EES-avtalet att uppfattas. En ytterligare faktor som kan

påverka EES-avtalet är inhemska företags och utländska investerares förväntningar. Om potentiella investerare inte tror att avtalet kommer att kunna fort-

leva parallellt med EG kommer dessa psykologiska förväntningarna i sig kunna

försvaga avtalet.

Ett svagt EES-avtal medför att investeringsviljan mer skulle likna den vid en situation där Sverige inte deltar i EES. Detta innebär i sin tur att den investeringsökning som sker om Sverige går från ett EES-avtal till ett EU-medlemskap sannolikt skulle vara större än motsvarande ökning som blir följden av Sveri-

ges anslutning till EES.

Sverige utanför EES och EU Om Sverige står utanför såväl EES som EU är landet formellt inte bundet av

EG:s regler. I praktiken skulle sannolikt Sverige liksom tidigare fortsätta att samarbeta på enskilda områden med EG och integrationen skulle gå vidare. Vissa förändringar skulle antagligen tvingas fram i efterhand genom integrationens inneboende dynamik och annat internationellt samarbete som formellt

social välfärd och jämställdhet 49 Ekonomiska förutsättningar för

stödjer sådan framför allt det GATT-avtalet. Det gäller t.ex. en process, nya

harmonisering tekniska föreskrifter, förenkling ursprungsregler och

av av

gränskontroller, öppnandet tjänstemarknader och den offentliga upphand-

av

lingen. Integrationen skulle fortsätta. För att kunna behålla konkurrenskraften skulle

Sverige passivt tvingas anpassa sig till EG:s regelverk. Sverige kan antagas behålla det frihandelsavtal finns i dag. Sveriges

som

dragningskraft investeringsland skulle emellertid minska eftersom ett utan-

som

Sverige då varken kan delta i den inre marknaden på lika förskap innebär att villkor EU-baserade företag eller i gemenskapens arbete i övrigt.

som

Potentiella investerare, i synnerhet de som avser göra vertikala direktinveste-

ringar i Sverige, eftersträvar att producera varor i Sverige som de sedan kan bli diskriminerade. Om tillverkningen inriktas på export till exportera utan att Europas dominerande marknad, EU, är det tillträdet till denna marknad som är

intressant. Om Sverige står utanför EES och EU kommer dessa investerare inte

längre kunna säkra på att de kan delta EU-marknaden på samma villkor vara

som företag inom gemenskapen. En utveckling större företag föredrar att flytta sina huvudkontor trolig är att

till EU-land för att bli ett företag med bas inom EU. Det är känt att företag ett

bedriver forsknings- och utvecklingsarbete gärna lägger sådan verksamhet

som i närheten sina huvudkontor. Följden skulle kunna bli att de investeringar i av forsknings- och utvecklingsarbete som dessa företag beslutar sig för att göra med stor sannolikhet hamnar utanför Sverige.

3.3 Den pågående strukturomvandlingen

Man kan att den fördjupade europeiska integrationen i huvudsak kommer

anta

äga inom för fortgående allmän ekonomisk integration och

att rum ramen en

strukturomvandling. Denna påverkar på ett grundläggande sätt villkoren för den svenska ekonomin och förutsättningarna för social välfärd oavsett om Sverige

deltar i EES, blir medlem i EU eller står helt utanför det EG-baserade samarbetet. Allt pekar på strukturomvandlingen kommer att fortsätta. Sveriges att deltagande i EES-samarbetet medför troligen att strukturomvandlingen går

snabbare. Sektorer tidigare varit skyddade från internationell konkurrens

som

t.ex. bank- och försäkringsverksanlhet, transportverksamhet och byggnadsmaavtalet för konkurrens. Ett EU-medlemskap

terialindustrin öppnas genom

påverkar troligen såväl hastigheten av som styrkan i strukturomvandlingen något ytterligare eftersom ett medlemskap innebär att även livsmedels- och

jordbrukssektorerna utsätts för internationell konkurrens.

50 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och

jämställdhet

3.4 Den ekonomiska

och monetära unionen

EMU

I bilaga Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens, påpekas

att

riskerna för snabbare svängningar i arbetslösheten skulle öka med valuta-

en

union, eftersom utrymme inte till växelkursjusteringar när de ekonomiska

ges problemen blir för stora i ett land. Frågan den ekonomiska om och monetära

unionen EMU behandlas närmare EG-konsekvensutredningen samhälls-

av om ekonomi. Flera av EU-länderna har i dag hög arbetslöshet och allt sämre ekonomi. en Detta har medfört en ingående diskussion de s.k. konvergenskriterierna, om dvs. de krav som har ställts för att ett land skall kunna delta i valutaunioupp

nen. Enligt nuvarande regler ställs krav på återhållsam prisutveckling, stabila växelkursrelationer och inte alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Dessa krav ställdes upp år 1991 under andra förutsättningar än dagens. Den höga arbetslösheten och försämringarna i ekonomin har inneburit att länderna inte kunnat genomföra åtgärder för att uppfylla

konvergenskraven. I dag är det

få som tror att EMU kommer att införas enligt den ursprungliga tidsplanen. Hög arbetslöshet för med sig höga budgetunderskott. Därför måste länderna

bekämpa arbetslösheten hand i hand med att de försöker uppfylla konvergenskraven. Det är inte osannolikt att arbetslöshetsnivån kommer föras bland konatt vergenskriterierna i framtiden. En sådan diskussion har redan inom startat

gemenskapen. Det har varit mycket debatt EMU och den har till del handlat

om stor om huruvida valutaunionen är bra för EG helhet. För Sveriges del måste som

frågan emellertid formuleras litet annorlunda. Låt anta att den ekonomiska

oss

och monetära unionen kommer till stånd hur påverkas Sverige då delta

- av att i resp. stå utanför unionen

Även Sverige om skulle välja att inte bli medlem i EU påverkas Sverige

av en eventuell valutaunion inom EG. Troligt är att Sverige i praktiken tvingas föra

en politik liknande EU-ländernas, för att locka till sig investeringskapital och väcka förtroende hos investerare. Detta skulle sannolikt kräva betydligt

en

stramare penning- och finanspolitik och en mer återhållsam löneutveckling än vid ett deltagande i valutaunionen UDH l993b.

Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och jämställdhet 51

3.5 Den offentliga sektorn

När skall bedöma de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd, man och villkoren for människor med funktionshinder vid EU-med-

jämställdhet lemskap kommer den offentliga sektorns ekonomiska förutsättningar i fokus. I bilaga 6 jämförs förutsättningarna för den offentliga sektorn i de olika alternati-

En rad olika faktorer granskas, och det framgår bl.a. att många motverven. kande mekanismer påverkar den offentliga sektorn. Av bilaga 6 framgår den offentliga sektorn står inför stora omställningar att EES-avtalet och ett framtida EU-medlemskap och att den offentliga oavsett sektorn även vid ett utanförskap sannolikt måste spara mer än vad som framgår

regeringens ekonomiska propositioner. Till detta kommer att Sveriges of-

av fentliga sektor enligt författarna Fölster och Lindström inte är särskilt väl rustad stå oförutsedda försvagningar i ekonomin hög arbetslöshet. att emot som

De framhåller dock att produktivitetsökningen inom den offentliga sektorn kan bli betydande och det därför finns ett visst utrymme att minska kostnaderna.

att När det ekonomiska förutsättningarna vid de olika alternativen är det

gäller de

först och främst skillnaden mellan EES och medlemskap som är intressant

eftersom EES-avtalet är i kraft fr.o.m. den 1 januari 1994. Utifrån rapporten

kan slutsatsen dras att vid EES-avtalet kan tillväxten i Sverige väntas öka deltagandet i den inre marknaden och ökade investeringar, samtidigt genom avgiften för deltagandet väntas uppgå till mellan 700 miljoner kronor och som

1 miljard kronor per år. När det gäller avgiften vid ett EU-medlemskap är det viktigt att skilja mellan de statsfmansiella och de sarnhällsekonomiska kostnaderna. Avgiften vid ett medlemskap kan enligt preliminära beräkningar uppskattas till 22 miljarder kronor år. Av dessa utgör 3 miljarder kronor ingen extra kostnad utan

per ca

ändå skulle betala avgiften vid EES-avtalet, visst u-landsbistånd

sådant som m.m.. Därutöver har beräknats att återflödet från EG:s budget kan möjliggöra neddragningar de nuvarande utgifterna med drygt 1 miljard kronor netto. av Det reella bidraget kommer att bli 18 miljarder kronor för år 1995 UDH ca 1993b. Sverige kommer vid ett medlemskap att få bidrag genom EG:s jordbruksstöd

och EG:s regionalpolitiska stöd. Hur stora dessa bidrag blir är en av frågorna i medlemskapsförhandlingarna. Enligt preliminära beräkningar uppgår återflödet till mellan 7 och 11 miljarder kronor per år UDH 1993b. För statsbudhar återflödet begränsad betydelse eftersom det i huvudsak handlar om

geten

bidrag direkt till ocheller organisationer utan att regering och riksdag

personer

kan påverka omfattning och inriktning. EG:s regionala stöd utgår från de fyra s.k. strukturfonderna: en regional fond, social fond, fiskeri- och jordbruksfond. Samtidigt som Sverige

en en en beräknas få återflöde från strukturfonderna kan ett medlemskap innebära att ett

52 Ekonomiska förutsättningar för social välfärd och

jämställdhet

vissa statsutgifter tillkommer. En huvudprincip inom EG är den s.k. additionalitetsprincipen, vilken i korthet innebär att satsningar från EG:s budget kräver samtidiga nationella satsningar. Detta innebär rejält förstärkta till resurser regionalpolitiska satsningar i Sverige. Ett medlemskap i EU innebär inte några formella anpassningskrav vad gäller beskattning av arbetsinkomster, kapitalbeskattningen eller fastighetsskatten. För företagsbeskattningen finns vissa anpassningskrav teknisk av mer natur, t.ex. vad gäller utdelning från dotterbolag till moderbolag och reglerna för förlustutjänming. Detta bedöms dock inte ge några statsfinansiella effekter. Däremot finns vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, kan som påverka skatteintäktema. Det rör dels mervärdeskatten, dels punktskatterna på tobak, alkohol och mineraloljor. Omfattningen av det bortfall av skatteinkomster ökad gränshandel kan som ge upphov till är på förhand svår att avgöra. Resultatet blir avhängigt hur av sänkningen genomförs i Sverige, men också på prisnivån i grannländerna. Samtidigt väntas tillväxten öka ytterligare vid ett medlemskap på grund av tillväxtbefrämjande investeringar. Storleken på dessa är givetvis omöjlig att exakt bedöma i förväg. Troligen beror den i hög grad på vilken politik som kommer att föras i Sverige. Sveriges konkurrenskraft kommer oavsett alternativ att kräva förändringar - av den statsfinansiella strukturen. Detta kan ske omfördelning de genom av resurser som finns, genom att vissa verksamheter minskas eller bort eller tas med hjälp av skattehöjningar. Det är helt nationella politiska beslut göra de att prioriteringar som anses viktiga. I den politiska debatten brukar ofta hävdas att skatterna måste sänkas vid ett EU-medlemskap. Om Sverige utifrån önskemål stor offentlig sektor vill om en hålla ett högt skattetryck kommer detta nationell prioritering. Varatt vara en ken EG eller EMU hindrar att ett land behåller, höjer eller sänker skattetrycket.

Ökningen av andelen äldre i EU-länderna, liksom allt starkare krav på barn-

och äldreomsorg, kommer troligen att mötas med vissa skattehöjningar i dessa länder. Exempelvis har både Tyskland och Frankrike beslutat om skattehöjningar under senare tid. Tekniskt sett kan Sverige ha hur högt skattetryck helst konkurrensom men sen mellan länder kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realiteten kan ha. Annorlunda uttryckt innebär fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital motsvarande rörlighet för dessa såsom skattebaser. Ett exempel är en person som arbetar och beskattas i ett land. Om denne kan få bättre betalt i ett annat land därför att lönen är högre eller skatten lägre än i hemlandet kanske hon eller han beslutar sig för att flytta. Detta innebär att denne person försvinner från hemlandet såväl i sin egenskap arbetskraft av som beskattningsbart objekt. Ju mer rörlig en skattebas blir, desto mindre blir

Ekonomiska för social välfärd och jämställdhet 53

förutsättningar

avvikande svensk skattesats. Sverige har redan internatio-

utrymmet för en en

nellt sett konkurrenskraftig foretagsbeskattning. beslut till land påverkas inte enbart inkomstens Ett att flytta ett annat av storlek eller skattenivån. Det är många faktorer som ligger till grund för ett beslut. En fråga för den enskilde är exempelvis hur mycket får för viktig man den skatt betalar. Socialförsäkringssystemet i det nya landet påverkar

man därför sannolikt i hög grad de ekonomiska motiven att flytta, dvs. hur mycket finansieras via skattsedeln och hur stora avgifter den anställde själv skall som betala in till Likaså spelar ett lands bostads-, kommunikations- och systemet.

viktig roll for människors beslut. Det är således för enkelt att socialpolitik en

dra slutsatsen att skattebasens rörlighet endast bestäms av skattesatsen.

innebär inte påverkan på och punktskatter som medlem-

EES samma moms Däremot är det tänkbart att den internationella skattekonkurrensen skapet.

påverka skattenivån även vid EES. Dessutom finns risken att ett

kommer att

såväl vid EES Sverige står utanför EES uteblivet medlemskap dvs. som om och EU tvingar fram kompensatoriska åtgärder för att intressera investerare

nedåt på skatterna. Även i

och placerare i Sverige. Det kan betyda ett tryck

alternativ den offentliga sektorns omfattning och inriktning beroende dessa är beslut och alternativen i sig inga garantier vad gäller skatteav politiska ger

trycket. I diskussion vilka åtgärder måste vidtas för att kompensera even-

en om som

tuella inkomstbortfall eller för att uppfylla EMU:s konvergenskrav är det

nödvändigt också hänsyn till den inhemska ekonomiska situationen och att ta

hur den kan tänkas påverka social välfärd och jämställdhet. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunder-

skott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns i dag att återställa en i budget kommer under de närmaste åren sannolikt att spela en balansen statens roll for de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd

långt mycket större

än EG-samarbetets krav.

Ansvaret för att statsfinanserna är en rent nationell politisk fråga, som

sanera

avgörs regering och riksdag. Varken EES-avtalet eller EU-medlem-

ytterst av skap ändrar detta förhållande.

4 EG:s sociala dimension

4.1 Vad avser den sociala dimensionen

EG:s sociala dimension har tyngdpunkten i arbetslivet: den innefattar välfärdsfrågor med koppling till den fria rörligheten för arbetskraften. Den syftar till att motverka de sociala effekterna otyglad konkurrens på en gemensam marknad.

av

Den sociala dimensionen inbegriper medverkan av arbetsmarknadens parter. EG:s sociala dimension omfattar i första hand den fria rörligheten for arbetstasamarbetet på utbildnings- och jämställdhetsområdena, regler och samarbe-

gare,

te kring generella villkor för arbetstagarna inklusive arbetsmiljön, den s.k.

sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter under ledning av kommissionen

samt arbetsmarknads-och regionalpolitiska åtgärder genom EG:s strukturfonder.

Ibland räknas också miljö- och konsumentpolitik till den sociala dimensionen. Den sociala dimensionen ingår i de områden där EG och medlemsländerna har s.k. delad kompetens. Huvudprincipen är att beslut på sådana områden fattas

nationellt. Beslut tas på EG-nivå endast när medlemsländerna anser att frågorna

löses mest effektivt på det sättet.

Det är främst åtgärder aktualiseras i samarbetet: viss lagstift-

tre typer av som

ning for arbetslivet reglering arbetsmarknaden och ramar for samverkan

av

mellan arbetsmarknadens parter, ekonomiskt stöd till utbildnings- och sysselsättningsskapande åtgärder samt stimulans till samarbete mellan länder och personer

är engagerade i frågorna nätverk, samarbete mellan EG-kommissiosom genom

och nationella myndigheter och organisationer, informations- och erfaren-

nen hetsutbyten o.d. EG:s sociala dimension omfattar framgått vissa sakområden som ligger som utanför denna utrednings uppdrag. I bilagor redovisas ändå ett avsnitt om

arbetsmiljö bilaga 7 och arbetsrätt bilaga 8. De behandlas därför inte

ett om

närmare i detta kapitel.

56 EG:s sociala dimension

Integrationens dynamik

Redan i Romfördraget slogs fast att gemenskapen har till syfte förbättra att medborgarnas levnads- och arbetsvillkor. När Romfördraget slöts fanns inte tanken att EG i någon nämnvärd omfattning skulle införa lagstiftning och särskilda åtgärder inom arbetslivet eller det sociala området i övrigt. Avsikten var att den gemensamma marknaden skulle leda till ekonomisk tillväxt och därmed skapa förutsättningar för medborgarna i gemenskapens länder att höja sin levnadsstandard. Detta ansågs vara den bästa social- och sysselsättningspolitiken. Samtidigt fanns en strävan att åstadkomma förbättringar också genom andra åtgärder, främst genom ett nära samarbete mellan medlemsländerna på arbetsmarknads- och det sociala området. Genom hela EG:s historia har den sociala dimensionen haft ett nära samband med den ekonomiska och politiska integrationen. När Romfördraget slöts år 1957 förutsågs att den ekonomiska integrationen skulle föra med sig sociala problem vid de omstruktureringar kunde väntas som när man genomförde den fria rörligheten för tjänster, och varor, personer kapital. En särskild fond, den sociala fonden, upprättades efter mönster från den Europeiska kol- och stålgemenskapen för åtgärder för - gemensamma omskolning och utbildning av arbetstagare vid omstruktureringar. När frågan om en ekonomisk och monetär union aktualiserades i slutet av 1960-talet började krav resas på en mer kraftfull social- och arbetsmarknadspolitik på EG-nivå. Initiativet togs den västtyske förbundskanslern Willy Brandt, av som i ett memorandum år 1969 framhöll att det nödvändigt att samordna var ekonomisk integration med social harmonisering. Den sociala i de västoron europeiska länderna under år 1968 del bakgrunden till att krav på var en av en sådan samordning kom att ställas. Utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union behövde enligt Brandt balanseras av sociala åtgärder för att motverka negativa effekter, framför allt i gemenskapens fattiga perifera delar. Skulle skapa ett ekonomiskt man samarbetsområde, mäste man också skapa ett socialt samarbetsområde för inte de att redan fattiga delarna EG skulle halka efter än Planerna på ekonomisk av mer. en union förverkligades emellertid inte vid detta tillfälle. De viktigaste övergripande besluten inom den sociala dimensionen har fattats under senare år. Det har skett dels följd arbetet med den tätare som en av ekonomiska integrationen i den inre marknaden den sociala stadgan från genom år 1989, dels i samband med besluten ytterligare integration i Maastrichtom fördraget och det sociala protokoll som medlemsländerna kom överens om. Det bör nämnas att kopplingen av den sociala dimensionen till den ekonomiska integrationen även har gjorts av Sverige och övriga EFTA-länder i särskild en deklaration i samband med undertecknandet EES-avtalet avsnitt

av se 4.13.

Den sociala dimensionen har förstärkts följd att medlemskretsen som en av breddats. Det första sociala handlingsprogrammet antogs år 1974 och direkt var

EG:s sociala dimension 57

inspirerat av de nya medlemmarna Danmark, Irland och Storbritannien. I speciellt de två sistnänmda länderna fanns en oro för att marknadskrafterna skulle gynna de centrala delarna av gemenskapen. Den brittiska regeringen ville visa

sina väljare att EG har en social sida och förankra EG i den befolkningen.

egna

Det första handlingsprogrammet hade tre huvudmål: full sysselsättning med meningsfullt innehåll, förbättring av levnadsvillkoren samt delaktighet för

arbetsmarknadens parter EG-nivå i ekonomiska och sociala beslut och arbets-

tagarnas delaktighet i företagen. Beslut fattades bl.a. om att inrätta europeisk regionalfond. Greklands

en

inträde år 1981 och Portugals och Spaniens år 1986 förstärkte fondens roll iden sociala dimensionen. Inträdet i EG av länder med stor och fattig landsbygds-

en befolkning innebar att EG fick en viktigare roll för omfördelningen från de rika industriområdena i gemenskapens mitt till jordbruksområdena i EG:s periferi. Den allmärma ekonomiska eller politiska situationen har ofta inverkat på

möjligheten att genomföra principbeslut och handlingsprogram. Den ekonomiska stagnationen i oljekrisens spår i mitten på 1970-talet medförde att det första sociala handlingsprogrammet inte fullföljdes. En liknande roll spelade stridigheter kring EG:s budget och Storbritanniens medlemsavgift under delen

senare

av 1970-talet och början 1980-talet. Det försenade ett genomförande

av av

president Mitterands förslag i början av 1980-talet om ett europeiskt socialt

område. Ambitionerna att åstadkomma regler har i vissa fall försvårats gemensamma av skillnaden i synsätt mellan å ena sidan kommissionen och å den andra vissa medlemsländers regeringar. Kommissionen ville främja europeisk dimenen

sion, som syftade till harmonisering av socialpolitik och arbetsmarknadsregler.

Man skulle sprida kännedom om goda exempel som andra länder förväntades

ta efter. Regeringarna å andra sidan betonade ländernas särdrag och skillnaden i inriktning och ekonomisk styrka. I dag är respekten större för nationella särdrag. Fortfarande finns politiska motsättningar. EG-kommissionen och de flesta medlemsländers regeringar förespråkar t.ex. en gemensam minimilagstiftning för arbetsmarknaden skyddar

som

arbetstagarna. Andra regeringar, främst Storbritarmiens, motsätter sig detta.

Kravet på att beslut om direktiv skall vara enhälliga har försvårat beslutsfattandet. Många av de frågor som är aktuella i dag och är svåra besluta har som om även tidigare behandlats av ministerrådet utan att rådet har kunnat Exemenas.

pel är direktivförslag om samråd med och information för fackliga representanter i europeiska koncernnänmder och deltids- ocheller tillfälligt anställdas villkor. Framför allt vad gäller åtgärder som påverkar maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare har oenighet rått. Ett område som inte tycks ha påverkats ekonomisk stagnation och andra

av

kriser är jämställdhet mellan kvinnor och män. Inom detta har det funnits ett

58 EG:s sociala dimension

samarbete sedan det första sociala handlingsprogrammet antogs år 1974. Även oenighet har rått på rad områden kan konstatera att EG:s om en man sociala dimension successivt har förstärkts genom ett allt aktivare samarbete på

olika områden, bl.a. i form av gemensam minimilagstiftning. Framför allt har

detta skett under senare delen av 1980-talet.

Romfördragets utbyggnad med enhetsakten år 1987 uttryck för en önskan

ger

att bygga in social dimension i EG:s verksamhet för att möta de negativa

en effekterna på det sociala området ekonomisk liberalisering inom den inre av

marknaden. Med enhetsakten infördes möjligheterna att fatta beslut rörande arbetsmiljö med kvalificerad majoritet. Det har gjort att arbetet, framför allt i

dessa delar, har tagit fart. För beslut med kvalificerad majoritet krävs 54 ny av 76 röster.

Maastrichtfördraget innebär ytterligare en förstärkning av den sociala dimensionen dels med en kraftig ökning av de regionalpolitiska stöden dels med nya möjligheter att samarbeta och genomföra gemensam lagstiftning inom ramen för det s.k. sociala protokollet. Det tycks nu finnas en politisk vilja hos flertalet

EU-länder att stärka den sociala dimensionen i gemenskapen.

Huvudsakliga källor: Wise, Gibb 1993, samt Nielsen, Szyzczak 1991

4.2 EG:s enligt Romfördraget befogenheter

EG:s rättskällor

Grundläggande för EG-rätten är fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, från år 1951, Euratomfördraget och Romfördraget från år

1957 med tillägget Europeiska enhetsakten från år 1986. Dessa fördrag utgör

i huvudsak den primära EG-rätten. Maastrichtfördraget om den Europeiska unionen, trädde i kraft den 1 november 1993, innehåller bl.a. ytterligare

som

tillägg till de grundläggande fördragen. Genom Maastrichtfördraget har de grundläggande fördragen fått en ändrad lydelse.

Den sekundära rätten består i huvudsak rättsakter som utfärdats av de geav institutionerna och domstolens praxis vad gäller tolkning och tillmensamma lämpning av EG-regler. Till sekundärrätten hör bl.a. förordningar som omedelbart tar över nationell

lagstiftning; de kan gälla t.ex. ärenden som är gränsöverskridande, som reglerna för fria rörlighet. Direktiv skall följas vad gäller det uppsatta resulta-

personers

varje land bestämmer självt hur målet skall nås. Direktiven inom den

tet, men

sociala dimensionen rör förhållanden under vilka produktionen sker, t.ex. lika

lön för arbete lika värde. Direktiven innehåller ofta minimibestännnelser som av

inget land får underskrida. Länderna kan däremot ha en betydligt mer ambitiös

lagstiftning om de så önskar.

EGrs sociala dimension 59

Direktiven skall införlivas i den nationella lagstiftningen. Om landet inte gör det inom föreskriven tid, kan enskild i vissa fall föra talan den en person mot försumliga staten och inför nationella domstolar och myndigheter åberopa direktiv som inte införlivats eller felaktigt införlivats i dess lagstiftning. Till rättskällorna räknas också allmänna rättsprinciper är som gemensamma för medlemsstaternas författningar samt internationella konventioner medsom lemmarna har anslutit sig till, t.ex. Europarådets konvention de mänskliga om rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Den primära EG-rätten

Som tidigare nämnts fastslås det redan i Romfördragets mål att gemenskapen har till syfte att förbättra medborgarnas arbets- och levnadsvillkor. Maastrichtfördraget ändrade lydelsen av Romfördragets artikel gemenskaom pens mål. Enligt den förändrade artikel 2 skall gemenskapen ha till uppgift att, genom att upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union och genom att genomföra gemensam politik eller verksamhet på angivna områden inom gemenskapen som helhet, främja en harmonisk och vä] avvägd utveckling av den ekonomiska verksamheten, en bärkraftig och icke-inflatorisk tillväxt som är skonsam mot miljön, en hög grad ekonomisk konvergens, av en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, höjning levnadsen av standarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstater. För att uppnå detta mål skall gemenskapens verksamhet på arbetsmarknadsoch det sociala området innefatta dels inre marknad kännetecknas en som av att hindren för personers fria rörlighet avskaffas, dels politik på arbetsmarknadsen och det sociala området som innefattar europeisk socialfond. Vidare skall en verksamheten bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnås. En tillnärmning av ländernas nationella lagstiftning skall endast ske i den mån den gemensamma

marknadens funktion så kräver artikel 3. Termen tillnärmning används för

att beteckna ett inbördes närmande för undanröjande olikheter så långt den av

inre marknaden kräver, dvs. utan att bli helt lika Bernitz m.fl. 1993.

Avdelning III i Romfördragets tredje del behandlar arbetsmarknads- och sociala frågor. Av artikel 117 framgår att medlemsländerna att det är anser nödvändigt att främja en förbättring av arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard och därigenom göra det möjligt att dessa villkor harmoniseras på en allt högre nivå. En utveckling i den önskade riktningen förutsätts gynnas såväl av en fungerande gemensam marknad förfarandet enligt Romsom av fördraget och av tillnärmningen av bestämmelser i lagar och andra författningar. De formella grunderna för EG-lagstiftning arbetsmarknads- och det sociala området dvs. inom den sociala dimensionen är således inte särskilt väl - preciserade.

60 EG:s sociala dimension

En harmonisering skall framför allt ske genom samarbete av olika slag på de områden som räknas upp i artikel 118:

sysselsättning

arbetsrätt och arbetsförhållanden

yrkesutbildning

social trygghet arbetarskydd arbetshygien

förenings- och förhandlingsrätt.

angivna områden skall kommissionen i nära samarbete med med- På ovan -

lemsländema genomföra utredningar, yttranden och organisera samråd

avge -

både i frågor uppstår på det nationella planet och i frågor som berör

som

internationella organisationer. I Romfördraget fastställdes likalöneprincipen. Enligt artikel 1 19 skall varje stat säkerställa och upprätthålla principen lika lön för kvinnor och män för lika

om arbete. En artikel infördes i Romfördraget genom enhetsakten och som har annan som

anknytning till arbetsmarknads- och det sociala området är artikel 100a som gör

det möjligt lagstifta på EG-nivån med kvalificerad majoritet när det gäller att frågor har göra med genomförandet den inre marknaden. På grundval som att av

denna artikel beslutar ministerrådet t.ex. om produktregler. Här sägs i punkt

av

skall utgå från hög skyddsnivå när den lägger förslag

3 att kommissionen en

rörande hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd. En medlemsstat det nödvändigt att ha nationella bestämmelser som

som anser

är strängare än dem rådet föreskrivit måste enligt artikel lO0a.4 underrätta

kommissionen det. Landet måste kunna visa att man vill ha sina strängare om

bestämmelser grund hälsoskäl och att det inte är fråga om dolda handels-

av hinder. Beslut bestämmelser fri rörlighet för personer måste fortfarande fattas om om enhälligt. Artikel 118a tillkom enhetsakten mot bakgrund av beslutet om den inre genom marknaden. Den innebär att EG:s befogenheter vidgas till lagstiftning på framför allt arbetsmiljöområdet.

Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att främja förbättringar, främst i

fråga arbetsmiljön, arbetstagares hälsa och säkerhet och skall ha som mål om av

harmonisera förhållandena på detta område samtidigt redan gjorda för-

att som

bättringar bibehålls. De beslut grundar sig på artikel 118a rör minimiföreskrifter som skall

som

införas stegvis. Rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en

medlemsstaterna skall därvid beaktas. av Enligt artikeln har medlemsstaterna rätt att bibehålla eller införa mer långt-

EG:s sociala dimension 61

gående bestämmelser för att värna arbetsvillkoren så länge de inte strider

om mot EG:s regler.

De möjligheter enhetsakten att besluta EG-regler med kvalificerad

ger om

majoritet har medfört att samarbetet fått dynamik. Rådet fattar ny visserligen fortfarande i praktiken enhälliga beslut så långt detta är möjligt. Möjligheten innebär att balansen mellan nationell kompetens och gemenskapskompetens för-

skjuts till förmån för den övernationella. Det gäller både beslut har med som den inre marknaden att göra och beslut om arbetsmiljö. Beslut rörande arbetstagarnas rättigheter kräver fortfarande enhällighet vid varje tillfälle.

Det är emellertid oklart hur brett eller snävt begreppet arbetsmiljö skall tolkas. Vissa menar att arbetsmiljöbegreppet enbart hänför sig till frågor

om

hälsa och säkerhet i arbetet. Andra, både regeringar och de fackliga organisatio-

nerna, menar att arbetsvillkor i stort, t.ex. rörande arbetets organisation, inne-

hållet i arbetet och arbetstider, inte går att skilja från arbetsmiljöfrågorna Wise,

Gibb 1993.

Kommissionen skall enligt artikel l18b sträva efter utveckla att dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare europeisk nivå. Om båda sidor så

anser vara önskvärt, kan dialogen leda till avtalsreglerade relationer. Genom enhetsakten läggs sålunda ett formellt på arbetsmarknadens ansvar parter på europeisk nivå att medverka i samarbetet inom arbetsmarknads- och det sociala området. EG:s socialfond regleras i artiklarna 123-125 i

Romfördraget. Syftet med fonden är att främja möjligheterna till sysselsättning och arbetstagarnas

geogra-

fiska och yrkesmässiga rörlighet samt att underlätta deras anpassning till förändringar inom industrin och i produktionssystemen, särskilt yrkesutbildning

genom

och omskolning.

Utöver de artiklar som direkt berör konkreta Samarbetsområden med

anknytning till den sociala dimensionen finns också andra möjligheter samarbeta

att

utifrån Romfördraget. Artikel 235 s.k. fördragsutfyllnad gör det om möjligt för

gemenskapen att agera i vilken fråga helst rör den som som gemensamma marknaden, om ministerrådet är enhälligt.

Maastrichtfördraget innebär nya steg i fördjupningen EG:s sociala dimen-

av

sion. De konkreta delarna beskrivs längre fram i avsnitt 4.9 Ny grund för det framtida samarbetet. Dessförinnan behandlas översiktligt vad EG hittills uppnått på grundval av Romfördraget den sociala dimensionens område.

Den sekundära EG-rätten

Sekundärrätten, bl.a. direktiv och förordningar, beskrivs i andra delar detta

av betänkande. Det gäller reglerna kring fria rörlighet

personers kapitel 5,

jämställdhet kapitel 6, arbetsmiljö bilaga 7 arbetsrätt bilaga 8. samt Här skall konstateras att arbetsmiljön är det sakområde inom vilket flest bestämmel-

62 EG:s sociala dimension

har fastställts. ser

direktiv reglerar förhållanden på arbetsplatsen är minimidirek-

Den typ av som

säkerställa viss lägsta skyddsnivå och att skapa liktiv som syftar till att en

värdiga konkurrensvillkor inom den inre marknaden. De länder som har mer

långtgående bestämmelser kan både behålla dem och förbättra dem ytterligare.

4.3 Soc1alfonden

Den europeiska socialfonden är EG:s s.k. strukturfonder och det mest

en av

konkreta socialpolitiska medel EG förfogar över i dag. Fonden används för att och bidra till medlemsländernas åtgärder för att förbättra komplettera egna

Fondens insatser riktar sig främst

sysselsättningssituationen för utsatta grupper.

till långtidsarbetslösa och har särskilda svårigheter arbetsmark-

grupper som

naden, i första hand ungdomar och med funktionshinder. Också projekt

personer

for kvinnor återvänder till arbetsmarknaden efter en frånvaro anordnas se

som avsnitt 6.2. Särskilt Grekland, Irland, Portugal och Spanien har fått stöd från fonden och

år också Tyskland för projekt i dess östra delar. Men alla medlemssta-

på senare

får del medlen, normalt delfinansiering tillsammans med nationella

ter av som

medel. I första hand används fondmedlen till satsningar på omskolning, sysselåtgärder, yrkesutbildning, stöd till geografisk rörlighet och sättningsskapande integrering på arbetsmarknaden som flyttar mellan länderna. Pro-

av personer

genomförs lokalt, och det är medlemsländerna själva lägger upp och jekten som genomför dem.

Socialfondsmedlen har ökats de senaste åren. Under perioden 1989-1993 har

21 miljarder 200 miljarder kronor fördelats, och 17 miljoner

mer än ecu ca ca

människor har deltagit i olika aktiviteter som fonden stött.

Reglerna för socialfonden har nyligen reviderats. Den har nu fem mål:

Bekämpning av arbetslösheten Anpassning till tekniska förändringar i arbetslivet

- Jämställdhet mellan könen från arbetsmarknaden

Åtgärder för människor som hotas av utslagning

Främjande forskning om tillämpning av nya uppfinningar.

av

Förändringarna i fondreglerna innebär framför allt att stöd kan lämnas till fler utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder än tidigare. Vidare skall

typer av

insatserna tydligt riktas till och regioner som är i störst behov av

mer personer

stöd. Målgrupper är i första hand ungdomar, långtidsarbetslösa och personer

slagits ut från arbetsmarknaden. som

också jämställdhet mellan könen uttryckligen blir ett övergripande

Nytt är att vid alla åtgärder finansieras den sociala fonden. Detta innebär bl.a. mål som av

EG:s sociala dimension 63

att fonden skall finansiera barn och andra är beroende omsorg av som av vård

av personer som deltar t.ex. i arbetsmarknadsutbildning, dvs. i praktiken kvin-

nor. Det mål som avser anpassning till tekniska förändringar i arbetslivet är inriktat på förändringar i produktionsmetoder och syftar särskilt till omskolning av arbetstagare till arbetsuppgifter vid strukturomvandling och därmed nya också åtgärder för att förebygga arbetslöshet. Genom Maastrichtfördraget fördes detta syfte uttryckligen in i artikel 123.

4.4 Den

sociala dialogen

Redan i Romfördraget skapades institution i vilken arbetsmarknadens en parter skulle ingå. Det den Ekonomiska och sociala kommittén. var Partsinflytandet har sedan successivt utvidgats, bl.a. trepartiska kommittéer i vilka genom företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare i medlemsländerna ingår. Ett av syftena med det första sociala handlingsprogrammet år 1974 var att öka arbetsmarknadsparternas delaktighet i sociala och ekonomiska EG-beslut. Den s.k. sociala dialogen mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter grundar sig på enhetsakten. Kommissionen tar initiativ till överläggningar mellan parterna i frågor gäller arbetslivet i syfte uppnå överenskommelsom att ser mellan parterna. Syftet med dialogen är att den skall leda fram till uttalanden gemensamma som kan underlag för lagstiftning eller avtal

ge på olika nivåer. Överläggningarna

gäller förhållanden i arbetslivet och sociala förhållanden i övrigt rör arbetssom tagarna. De resultat som hittills uppnåtts dialogen har varit begränsade, genom men den har lett till ett tiotal gemensamma uttalanden, framför allt utbildom ning och arbetsmarknadspolitik. Ett ramavtal utbildning har slutits om mellan den Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS och arbetsgivarorganisationen för offentligt ägda företag CEEP

Centre Europeen des Entreprises ä

Participation Publique.

Dialogen är ett led i kommissionens beredning frågor rör arbetslivet, av som bl.a. nya direktiv på området. Den har också betydelse för utveckla att partsrelationerna på Europanivå. Med Maastrichtavtalets sociala protokoll får den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter ökad betydelse i samarbetet avsnitt

se 4.9.

64 EG.s sociala dimension

4.5 Den sociala stadgan

Framför allt fackföreningsrörelsen har uttryckt för att den inre marknaden

oro skall leda till social dumping, dvs. att företag skaffar sig konkurrensfördelar etablera sig i länder med låga lönenivåer, låga kostnader för arbetstagenom att sociala dålig arbetsmiljö. EFS ställde därför krav på att EG

garnas skydd och skulle regler syftade till att motverka detta. Risken för social dump-

anta som ning ökade i och med att EG fått medlemsländer som ligger på en lägre nya ekonomisk nivå än de tidigare medlemsländerna. De som en risk från den ses de kan locka till sig företag är etablerade i länder med högre

synpunkten att som bättre socialt skydd och strängare arbetsmiljö- och miljökrav osv. Det

löner,

skulle kunna leda till företag flyttar till eller hotar att flytta till dessa länder

att

skulle företagen konkurrera med hjälp de och etablera sig där. Därigenom av

kostnader detta för med sig, dvs. social dumpning. Det skulle kunna leda lägre

de länder har högre skyddsnivåer sänker dem konkurrensskäl.

till att som av stadgan därför förutsättning för att EFS skulle stödja pro- Den sociala var en

jektet med den inre marknaden.

omstridd elva länder år 1989. Storbri-

Stadgan som var mycket antogs av

- -

tannien inte stadgan. Den är inte bindande men kan betraktas som ett poli-

antog

Genomförandet ligger framför allt på medlemsstaterna och kan tiskt åtagande. lagstiftning eller kollektivavtal. Samtidigt inbjuder stadgan EG-

ske genom

initiativ inom för sina befogenheter, vilket har

kommissionen att ta ramen

med rad åtgärder nedan.

resulterat i ett socialt handlingsprogram en se

Gemenskapens stadga grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare

om

definierar minimirättigheter inom arbetslivets område hela texten finns återgi-

i Appendix 4:1: ven

Fri rörlighet för personer Anställning och ersättning Förbättring levnads- och arbetsvillkor av

Socialt skydd Förenings- och förhandlingsfrihet

Yrkesutbildning Lika behandling av kvinnor och män

Information för, samråd med och deltagande av arbetstagare

Arbetarskydd

Skydd av barn och ungdomar Äldre personer Människor med funktionshinder.

Stadgan har klar koppling till den inre marknaden, den ekonomiska fördjup-

en

god internationell konkurrenskraft för en ningen. Stadgan framhåller behovet av positiv ekonomisk utveckling, framför allt med hänsyn till regionala obalanser.

EGrs sociala dimension 65

Ingressen åberopar subsidiaritetsprincipen, enligt vilken ansvaret för nödvän-

diga initiativ för att förverkliga de sociala rättigheterna åligger medlemsstateroch även EG inom gränserna för dess befogenheter. Stadgan kan genomföras na lag, kollektivavtal eller praxis. På många områden kräver genom genom genom stadgans genomförande ett aktivt engagemang från arbetsmarknadens parter.

Ingressen understryker att den sociala stadgan inte får åberopas som grund för

åtgärder försämrar arbetstagarnas sociala rättigheter i något enskilt medsom lemsland. Medlemsstaterna skall årligen rapportera till EG-kommissionen om vilka åt-

gärder de vidtagit för att fylla stadgans bestämmelser. Rapporterna publiceras tillsammans med rapport från EG-kommissionen i serien Social Europe.

en

Stadgan syftar inte till att göra regelverken berörda områden lika i alla

medlemsländer. Snarare fastställer den principen att olika nationella system skall respekteras. Den anger vissa grundläggande rättigheter och miniminivåer som kan överskridas av de enskilda medlemsländerna. Dessa uppmuntras att utveckla sina regelverk i riktning gäller i de länder kommit längst då det en som som

gäller att hävda arbetstagarnas sociala rättigheter.

Den sociala stadgan kan -trots sina svagheter anses vara en milstolpe i ut- vecklingen EG-samarbetet inom den sociala dimensionen. Stadgan har skapat av inom vilken den sociala dimensionen kan utvecklas. Maastrichtavtaen ny ram

lets sociala protokoll 4.9 syftar till att stadgan skall fullföljas genom direktiv på olika områden. Det återstår att se hur de nya möjligheterna utnyttjas.

4.6 sociala

Det handlingsprogrammet

På basis av den sociala stadgan har EG-kommissionen antagit ett socialt handlingsprogram omfattar knappt 50 punkter COM89568 final. som

I programmet ingår ett tjugotal direktiv, av vilka 10 är arbetsmiljödirektiv.

Övriga direktiv rör bl.a. anställningsbevis, kollektiva uppsägningar samt erkän-

nande utbildningar. I handlingsprogrammet ingår också Samarbetsprogram av

jämställdhet, äldre och med funktionshinder. En rad rekommenda-

om personer tioner har också antagits. Direktiv och rekommendationer ingår ofta som delar i programmen. Kommissionen har lagt förslag på alla punkter i handlingsplanen, men de har ännu inte fullt ut antagits av ministerrådet. Arbetsmiljöfrågor går i allmänhet relativt snabbt genom beslutsprocessen. Dels kan besluten tas med kvalificerad majoritet, dels är förslagen i allmänhet väl förberedda och förankrade i den rådgivande kommittén för hälsa och säkerhet

i arbetslivet. I denna kommitté ingår företrädare för fackliga organisationer, arbetsgivare och myndigheter i samtliga medlemsländer. Undantagsvis förekomdet att arbetsmiljöfrågorna är kontroversiella i EG-samarbetet. Exempel på

mer

3 l3-lll2

66 EG:s sociala dimension

omdiskuterade bestämmelser är ett direktiv om skydd för ungdomar i arbete, som antagits preliminärt samt ett om arbetstid, som antogs hösten 1993. Ofta är kommissionsförslag om direktiv inom områden som kräver enhällighet for beslut politiskt mycket mer kontroversiella. Det gäller t.ex. förslag om deltids- ocheller tillfälliga anställningar, samråd med och information för fackliga representanter i europeiska koncernnänmder samt arbetsvillkor vid entreprenader i annat land. Som framgått ovan arbetar EG på många olika sätt för att genomföra det sociala handlingsprogrammet. Förutom lagstiftning och de övergripande handlingsprogrammen använder man sig av mer avgränsade program som riktar sig till bestämda målgrupper eller behandlar vissa ämnen. Exempelvis har man mot bakgrund av det allt svårare arbetsmarknadsläget satt upp programmen NOW New Opportunities for Women som syftar till att ge kvinnor ökade möjligheter på arbetsmarknaden, HORIZON som syftar till att förbättra möjligheterna för funktionshindrade, samt EUROFORM, som rör nya kvalifikationer for arbetslivet, nya kunskaper och nya arbetsmöjligheter. Andra typer av samarbete är utbyte av information om situationen i medlemsländerna genom observatörsgrupper med representanter i olika länder som bevakar utvecklingen enskilda områden, exempelvis familjepolitik, åldrande, social trygghet och sysselsättning. Vidare använder man sig av nätverk och utbytesprogram for att studera och utvärdera nya åtgärder som vidtas och för att sprida kunskaper om dem, t.ex. integration av personer med funktionshinder på arbetsmarknaden. Man genomför också omfattande program för utbyte och finansiellt stöd, t.ex. PETRA ungdomars utbildning och inträde på arbetsmarknaden och fattigdomsprogrammet. I många fall arbetar man genom institut och kommittéer som är trepartiskt sammansatta med företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Länderna för sin egen politik, men samarbetet inom gemenskapen kan bidra med kunskapsutbyte, idéutbyte och möjlighet för utveckling för personer som arbetar med frågorna i sina hemländer.

Bekämpning av fattigdom och social utslagning

EG-kommissionen riktade ett tidigt stadium uppmärksamheten mot den stora ökningen av fattiga i EG-länderna. I dag räknas 52 miljoner människor i medlemsländerna eller 15 % av befolkningen som fattiga, dvs. med en inkomst - som uppgår till högst hälften av den genomsnittliga inkomsten i resp. land. Med ökande arbetslöshet uppstår nya former av social utslagning. Fattigdomsproblematiken behandlas i den sociala stadgan och handlingsprogrammet. Där understryks vikten av att bekämpa social utslagning och garantera rätten till tillräckliga medel för alla i gemenskapen. Två rekommendationer på detta område har antagits. Den ena gäller konvergens av målen för social

trygghet 92442EEG och enligt denna bör medlemsstaterna vidta åtgärder för

EG:s sociala dimension 67

att integrera socialt utslagna i arbetslivet. Den andra rekommendatiopersoner gäller rätten till skäligt socialbidrag inom ramen för staternas sociala tryggnen

hetssystem 92441EEG. Det sociala protokollet till Maastrichtavtalet ger möjligheter att utfärda minimidirektiv om åtgärder för att integrera socialt

utslagna i arbetslivet.

Genom särskilda fattigdomsprogram styrs en del av EG:s medel för att stödja nationella åtgärder och förbättra situationen för utsatta grupper. Vissa EGär också avsedda för att motverka den sociala utslagningen. EG har

program

hittills haft små resurser till förfogande för dessa program. För det tredje fattig-

domsprogrammet har 55 miljoner ca 520 miljoner kronor anslagits.

ecu Till ett nytt fattigdomsprogram tiden 1994-1999 har anslagits 121 som avser miljoner 1,2 miljarder kronor, dvs. än dubbelt så mycket till

ecu ca mer som

det föregående programmet. Det programmet avser bl.a. projekt som skall nya komplettera nationella åtgärder för att lösa en rad olika problem som rör t.ex.

social trygghet, hälsa, bostad och utbildning.

Skydd för barn och ungdomar

När det gäller skydd för barn och ungdomar vidtas åtgärder i första hand på den nationella nivån. EG har antagit ett handlingsprogram för att förbättra yrkesutbildning och för att främja utbildnings- och ungdomsutbyte mellan länderna. I

den sociala stadgan och det sociala handlingsprogrammet tar EG upp skydd av barn och ungdomar från exploatering och särskilda hälsorisker. Ministerrådet har nyligen fattat ett preliminärt beslut om ett direktiv om skydd för ungdomar i arbete. Det fastställer en minimiålder på 15 år för arbetskraften och förbjuder

nattarbete för ungdomar under 18 år. Direktivet som är mycket omstritt

- innehåller också regler om särskilt skydd i arbetsmiljön. Storbritannien har

preliminärt beviljats speciella eftergifter och övergångstider.

Äldre

Som framgått omfattar den sociala stadgan och det sociala handlingsprogrammet

också äldre. Omsorgen om de äldre och andra frågor som särskilt berör äldre betraktas givetvis ett nationellt ansvar. Samarbetet inom EG för att förbättsom de äldres villkor är därför mycket begränsat. Samtidigt kan man säga att det ra faktum att den sociala stadgan och handlingsprogrammet omfattar äldre marke-

insikt betydelsen att tillgodose den äldre befolkningens behov. De

rar en om av instrument använder sig är rekommendationer. En rekommendation man av

antogs redan år 1982 om flexibel pensionsålder 82857EEG. I övrigt finns regler underlättar den fria rörligheten för pensionärer. Dessa redovisas i

som

kapitel 5 om fri rörlighet för personer. Det första handlingsprogrammet som rör de äldres situation gällde perioden 1991-1993. Det utgår från de förändrade familjemönstren, som innebär att

68 EG:s sociala dimension

äldre i dag inte i samma utsträckning som tidigare kan tas om hand av sina

barn. Målet är att få till stånd ett idé- och kunskapsutbyte mellan medlemsländerna i syfte att skapa goda förutsättningar för den äldre befolkningen, att finna

nya sätt att stärka solidariteten mellan generationerna samt att uppmärksamma

de äldres positiva bidrag till samhället. Det europeiska äldreåret 1993 satte dessa frågor i fokus och hade solidariteten mellan generationerna särskilt tema.

som

Även Sverige deltog i äldreåret. Ett handlingsprogram skall utvecklas under

nytt år 1994. Programmet, som även EFTA-länderna förväntas kunna delta skall särskilt uppmärksamma frågor som rör äldre vårdbehövande, aktiva pensionärer, äldre arbetare samt förebyggande insatser. Ett nätverk med experter belyser olika frågor kring åldrande och äldre, bl.a.

levnadsstandard, sysselsättning och arbetsmarknad, hälsa och social service och

äldre människors integration i olika sociala sammanhang.

4.7 Många intressen påverkar den sociala

dimensionen

Genom att anta den sociala stadgan ställde sig majoriteten av medlemsländerna formellt bakom synsättet, att det inte går att åstadkomma en närmare ekonomisk och politisk samverkan mellan länderna enbart genom fri konkurrens utan att det krävs sociala insatser. De menar att ohämmad konkurrens utan socialt skydds-

nät skulle leda till social oro. Förespråkare för en stark social dimension i

samarbetet är bl.a. regeringarna i Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Spanien

och Tyskland.

Storbritannien är det enda medlemsland som uttryckligen varit- och är mot- ståndare till EG:s sociala dimension och flertalet åtgärder som EG vidtar de områden som faller under denna. Enligt Storbritannien bör man sträva efter en helt avreglerad arbetsmarknad. Kommissionen, som ser den sociala dimensionen som en förutsättning för en fördjupad ekonomisk integration och ekonomisk tillväxt, har arbetat strategiskt för att föra berörda frågor framåt. Detta har bl.a. skett genom att försöka stärka den politiska viljan hos medlemsländerna att föra upp arbetsmarknads- och

sociala frågor på dagordningen för EG-samarbetet parallellt med arbetet inom

ramen för den sociala dialogen Due m.fl. 1992.

Europaparlamentet, vars formella makt är begränsad, har en ökande betydelse

vid genomförandet av viktiga frågor inom den sociala dimensionen. Parlamentet

tar ofta egna initiativ för att belysa problem genom utredningar och rapporter, som sedan bildar underlag för kommissionens arbete. Domstolen har spelat en betydande roll genom att i sin tolkning utveckla vissa

aspekter av den sociala dimensionen i sina utslag. Utslagen har gått långt utöver

EG.°s sociala dimension 69

de rent ekonomiska och konkurrensmässiga syften som regeringarna i de ursprungliga EG-länderna hade när de undertecknade fördraget. Genom att hävda principen icke-diskriminering har den bidragit till att tolka Romfördragets

om

grundläggande principer rörande fri rörlighet och lika lön som medborgerliga

rättigheter Meehan, 1991. Arbetsmarknadens parter medverkar i arbetet med den sociala dimensionen,

dels i den Ekonomiska och sociala kommittén, dels som enskilda organisatio-

De ideologiska motsättningarna i fråga om gemensamma EG-regler för ner. arbetslivet återfinns givetvis bland arbetsmarknadsorganisationerna. På arbetsgivarsidan deltar två organisationer i samarbetet. Den ena, UNICE

Union des Industries de Communauté Européenne, organiserar nationella

arbetsgivarorganisationer och industriförbund inom den privata sektorn. Den har inte godtagit argumenten om social dumping. Organisationen har haft stöd den brittiska regeringen i sina strävanden att begränsa EG-lagstiftningen så

av

mycket möjligt. Den andra arbetsgivarorganisationen, CEEP, stödjer i

som

huvudsak UNICE har i vissa fall ställt sig mer positiv till gemenskapsåt-

men

gärder inom den sociala dimensionen. De fackliga organisationerna har å sin sida villkorat sitt stöd till den inre

marknaden med krav på social dimension. De är starka förespråkare för ett en ökat samarbete och utvidgad lagstiftning som skyddar arbetstagarna vid strukturförändringar och ökad internationell konkurrens Den europeiska huvudorganisa- . tionen EFS, har medlemmar såväl fackliga huvudorganisationer i hela som

Europa som europeiska yrkessammanslutningar inom olika branscher.

4.8 Hur har olika EG-initiativ påverkat

i medlemsländerna

utvecklingen

Hur har olika gemenskapsinitiativ inom den sociala dimensionen påverkat utvecklingen i medlemsländerna Det är svårt att fastställa i vilken mån ett medlemslands utveckling direkt påverkats av EG och vilka av medlemsländernas åtgärder som skulle vidtagits EG förutan.

Medlemsländerna samarbetar i EG för att driva gemensamma frågor och lösa gemensamma problem. De frågor man samarbetar om är givetvis sådana som är aktuella eller anses angelägna i de flesta medlemsländerna. Det gäller bl.a. frågor kopplade till den fria rörligheten. Risken för att konkurrensen mellan företag och länder skall bidra till försvagning av befintliga regler har ofta

en

varit medlemsstaternas drivkraft. Direktiven blir då främst en draghjälp för länder med lägst skydd för arbetstagarna. De påverkar troligen inte utvecklingen än marginellt i de länder som redan ligger långt framme. Däremot för-

mer hindrar de länderna att göra förändringar som strider mot reglerna.

70 EGss sociala dimension

Streeck 1993 behandlar exempelvis de direktiv som antogs på 1970-talet som

syftar till att skydda de anställdas rättigheter vid omstrukturering av företag. De anses inte ha haft någon direkt betydelse för att förbättra skyddet för de anställda i medlemsländerna. De motsvarade den ekonomiska miljön vid den tidpunkten, som karakteriserades av snabba förändringar och bortfall av arbetstillfällen i de flesta europeiska länder.

De av EG:s direktiv som härrör från Romfördragets artikel 118a och alltsa rör frågor om arbetsmiljö ger emellertid exempel på åtgärder som verkat på- drivande även i länder som redan har en avancerad lagstiftning eller andra normer på berörda områden. Ramdirektivet om arbetsmiljö anses allmänt bland

arbetsrättsjurister påverka nationella regler i avsedd riktning. Direktivet innebär bl.a. att ekonomiska hänsyn inte får styra valet av en produkt som skall användas i arbetsmiljön Nielsen, Szyszczak 1991. I en jämförelse mellan ramdirektivet om arbetsmiljön och medlemsländernas lagstiftning EG-kommissionen 1992k bedömer EG-kommissionen att alla länder måste införa åtminstone några ändringar i sin lagstiftning för att uppfylla

direktivets krav. Det gäller även de länder som har kommit långt i sitt arbetsmiljöskydd, t.ex. Danmark. Portugal måste införa en arbetsmiljölag. Nu inleds ett samarbetsprojekt mellan Danmark och Portugal, i vilket danskarna delar med sig av sina kunskaper och medverkar till att ge arbetsmiljöarbetet i Portugal en konkret inriktning Breidensjö 1993.

EG anses vidare ha haft en viktig påverkan på Storbritanniens arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljöpolitik. Direktiven har snabbt införlivats i den brittiska

lagstiftningen. Den brittiska regeringens negativa inställning till reglering av arbetsmarknaden gäller alltså inte arbetsmiljöområdet. EG anses av den brittiska

arbetsmiljömyndigheten som den viktigaste drivkraften för det fortsatta arbets-

miljöarbetet i landet, och man låter EG:s program ligga till grund för det

nationella lagstiftningsarbetet och arbetsmiljöarbetet i övrigt. Medlemskapet har

också inneburit att Storbritannien har övergivit de särskilda arbetarskyddsregler som begränsat kvinnors arbete, med undantag för regler som syftar till att

skydda foster Bulmer m.fl. 1992.

För Irlands del anses EG:s regelverk ha påverkat lagstiftningen på vissa om-

råden, särskilt jämställdhet och arbetsmiljölagstiftning; i andra fall kan samarbe-

tet ha lagt till en ny dimension i det nationella beslutsfattandet Keatinge 1991.

För Belgien anses de arbetsrättsliga direktiven inte ha någon större betydelse. Genom Belgiens ganska progressiva arbetsmiljöregler har EG:s regler inte haft någon större påverkan på den nationella lagstiftningen. EG:s viktigaste påverkan på den belgiska lagstiftningen har främst gällt personers fria rörlighet, godkärmande av utbildningsbevis samt jämställdhet mellan kvinnor och män Meer-

haeghe 1992. Ovan har exempel på påverkan från några minimidirektiv behandlats. De rör förhållandena på arbetsplatserna. Produktdirektiven kan ge upphov till problem

EG:s sociala dimension 71

eftersom ett land normalt inte kan ha strängare regler. Danmark har t.ex. fått

avkall på sina krav på märkning farliga ämnen Nielsen, Szyszczak 1991.

ge av Enligt svenska ambassadens i Köpenhamn svar på vår förfrågan bedömer

behöriga danska myndigheter att samarbetet inom EG inte har påverkat den

danska synen på välfärdsstaten. I viss mån kan deltagandet i program och projekt sägas påverka dansk socialpolitik, t.ex. genom att stöden från sociala fonden inriktas på åtgärder for kvinnliga arbetslösa, personer med funktionhinder osv. samt genom deltagandet i programmet HELIOS som är ett specialprogram rörande funktionshindrade.

En dansk studie Lyck 1992 framhåller att EG:s initiativ när det gäller arbetslivs- och sociala betydelse för Danmarks del. Överfrågor har haft mycket liten

lag anses i studien att initiativen i sig inte har förbättrat förhållandena i Dan-

mark. EG:s viktigaste påverkan har gällt den övergripande integrationsprocess-

på den danska ekonomin, särskilt den offentliga sektorn genom vilken ens välfärden finansieras. Reglerna för den fria rörligheten för personer är ett exempel på EG-initiativ haft betydelse för medborgarna i EU-länderna, även om de inte direkt berör som något större antal personer. Men de som drar nytta av gemensamma regler om den fria rörligheten är inte bara personer som flyttar till andra länder, utan även

personer i gränsregioner som bor i ett land och arbetar i ett annat. Domstolen har i ett antal fall gjort tolkningar till förmån för de flyttande.

Vad gäller den sociala fondens påverkan på inriktningen av medlemsländernas

insatser har några bedömningar om fondens kvalitativa påverkan gjorts. Ett exempel är den irländska utbildningen för funktionshindrade. När Irland blev EG-medlem år 1973 var utbildningen för personer med funktionshinder mycket outvecklad. Med hjälp av fonden har kvaliteten på denna utbildning höjts,

eftersom EG-kommissionen ställde särskilda krav. Dessutom har utbildningen för funktionshindrade fått ökad omfattning. En annan viktig följd av att Irland tilldelats medel ur den sociala fonden anses allmänt vara att nya sätt att utbilda har utvecklats. Samtidigt har stöden påverkat den allmänna utbildningspolitiken Keatinge 1991. Storbritannien har varit huvudmottagarna av medel från den sociala en av fonden. Detta har bl.a. medfört att fonden påverkat inriktningen av de brittiska insatserna för arbetslösa genom att styra medel till utbildning och därmed

minska andelen ren arbetslöshetsersättning Bulmer m.fl. 1992.

4.9 för det framtida samarbetet

Ny grund

Vad kan det fortsatta samarbetet inom den sociala dimensionens område komma att innebära EG betraktas av medlemsländerna som en plattform för att lösa

problem. Frågor som i dag inte betraktas som gemensamma kan

gemensamma

72 EG:s sociala dimension

i framtiden bli det. Det som i det följande sägs om det framtida samarbetet måste emellertid utgå från dagens förutsättningar och de frågor som nu är

aktuella i diskussionen inom EG. EG:s samarbete på arbetsmarknads- och det sociala området har intensifierats under senare år med anledning av den ökade ekonomiska integrationen genom EG:s inre marknad. Man kan förutsätta att en fortsatt ekonomisk och politisk integration skulle innebära att samarbetet rörande den sociala dimensionen också

skulle fortsätta och ytterligare fördjupas.

Det är emellertid svart att bedöma hur det gemensamma arbetet kommer att

påverkas av att Storbritannien ställt sig utanför delar av samarbetet. Detta har skett genom det sociala protokollet. I de fall Storbritannien deltar i samarbetet tycks detta land kunna skaffa sig särskilda lättnader, något som beviljats i rådets preliminära beslut om det kommande direktivet om minimiålder.

En ny grund för det framtida samarbetet har tillkommit genom Maastrichtfördraget och dess sociala protokoll. Det trädde i kraft den 1 november 1993 och några erfarenheter av hur de nya förutsättningarna påverkar samarbetet finns alltså ännu inte.

EG:s befogenheter folkhälsoområdet Genom Maastrichtfördraget införs en formell grund för samarbete inom folk-

hälsoområdet. Enligt artikel 129 skall gemenskapen bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnås genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser. EG:s insatser skall inriktas att förebygga sjukdomar, särskilt de stora folksjukdomarna, inklusive narkotikamissbruket, genom

att främja forskning om deras orsaker och överföring samt hälsoupplysning och hälsoundervisning. På nämnda områden skall medlemsstaterna inbördes samordna sin politik och sina insatser. Kommissionen skall genom olika initiativ främja en sådan samord-

ning. Det sägs uttryckligen att åtgärderna inte skall omfatta en harmonisering

av medlemsstaternas lagstiftning och andra författningar. Ministerrådet beslutar

rekommendationer, och det görs med kvalificerad majoritet.

om

Fördraget understryker vikten av samarbete med länder utanför gemenskapen och med internationella organisationer hälsoområdet.

Redan tidigare har ett samarbete förekommit i program kring HIVaids, cancer

och även i viss mån narkotika se bilaga 4. Utvecklingen går mot att regering-

arna tillmäter hälsofrågorna allt större vikt, och med den nya grunden i fördraget kan man vänta sig att samarbetet successivt byggs ut. Det är viktigt att

notera att EG inte givits någon beslutskompetens när det gäller förebyggande

insatser eller vårdens organisering och finansiering och andra principer som gäller för vården, t.ex. när det gäller aborter. Det är frågor som beslutas av de enskilda länderna.

EGzs sociala dimension 73

Det sociala protokollet

Maastrichtfördraget anger två alternativ för samarbetet rörande arbetsmarknadsoch sociala frågor. Det första är Romfördragets kapitel om arbetsmarknadsoch sociala frågor som kompletterat med enhetsakten kvarstår i huvudsak oförändrat. Det andra alternativet är det sociala protokollet.

Vid förhandlingarna inför Maastrichtfördraget ville de flesta medlemsländerna

gå vidare i samarbetet. På grund av Storbritanniens motstånd slöt de elva övriga medlemsländerna en överenskommelse där de förbinder sig att fortsätta arbetet

med att genomföra den sociala stadgan. I ett särskilt till unionsfördraget fogat protokoll medger Storbritannien att de övriga medlemsstaterna får gå vidare i

det gemensamma arbetet det sociala området och därvid använda EG:s institutioner Appendix 4:2. I den fortsatta framställningen benämns såväl överenskommelsen som protokollet det sociala protokollet. Det har rått osäkerhet om det sociala protokollets ställning och värdet av den lagstiftning som beslutas med det sociala protokollet som grund eftersom Storbritannien inte deltar. Det sociala protokollet betraktas emellertid av EG:s

institutioner som en integrerad del av Fördraget och är underkastad EG-rätten. Det innebär bl.a. att EG-domstolen har rätt och skyldighet att avgöra tvister om tolkningen av beslut som fattats enligt det sociala protokollet EG-kommissionen

1993h.

Det sociala protokollet inleds med en artikel som anger att målet för de elva medverkande staterna är att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor, social trygghet, dialog mellan arbetsmarknadens parter, utveckling av mänskliga resurser i syfte att nå varaktig hög sysselsättning och undvika social

utslagning. Detta skall ske med åtgärder enligt nationell praxis, särskilt på

avtalsreglerade områden, och med hänsyn till behovet av att upprätthålla konkurrenskraften i gemenskapens ekonomi. l det sociala protokollet redovisas sålunda mer långtgående sociala ambitioner än i Romfördraget. Med kvalificerad majoritet kan de elva besluta om direktiv om arbetsmiljö,

arbetsvillkor, information till och samråd med fackliga företrädare företa-

get, jämställdhet samt åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden. Med enhällighet kan vidare de elva länderna fatta beslut om socialförsäkringar och övrigt socialt skydd för arbetstagarna, skydd för arbetstagare när anställningsförhållandet upphör, medbestämmande, anställningsvillkor för medborgare från länder utanför EG samt om finansiellt stöd till sysselsättningsskapande

åtgärder. Det sociala protokollet anger att lagstiftningen skall utformas som minimidirektiv. En medlemsstat kan utan hinder behålla eller införa mer långtgående bestämmelser. Vidare kan en medlemsstat överlåta arbetsmarknadens parter att på deras gemensamma begäran införa direktiven genom kollektivavtal. Det finns bestämmelser som anger vad man inte får besluta om på EG-nivå.

De gäller löner, föreningsrätt samt strejk- och lockouträtt.

74 EG:s sociala dimension

Det sociala protokollet öppnar möjlighet för en ny typ av beslut på EG-nivå som alternativ till lagstiftning ursprungligen på gemensamt förslag av arbets- marknadens parter i den sociala dialogen: avtal mellan fackliga organisationer och arbetsgivare. När kommissionen skall utarbeta sina förslag måste parterna konsulteras, och om de så begär, får de nio månader på sig att träffa en över-

enskommelse. Denna kan sedan antingen upphöjas till lag av rådet eller ge-

nomföras som kollektivavtal i de enskilda länderna.

Det sociala protokollet med sina nya beslutsregler innebär att sociala rättigheter nu kan genomdrivas på EG-nivå om medlemsländerna så vill.

Maastrichtfördragets subsidiaritetsprincip

EG:s kompetens utökades genom Maastrichtfördraget. Samtidigt utvecklades ytterligare subsidiaritetsprincipen som innefattar grundläggande riktlinjer för EG:s behörighet och för att fastställa beslutsnivå i EG-samarbetet. Utgångspunkten är att beslut skall fattas på medlemsstatsnivå. Principen finns tidigare

inskriven i Romfördraget genom enhetsakten på miljöområdet. Det finns nu tre sammanhängande principer, som anger hur beslutskompetens och behörighet skall utövas. Den första är legalitetsprincipen, enligt vilken EG skall utöva sin verksamhet inom ramen för den behörighet som gemenskapen har tilldelats och de mål har uppställts för den genom fördraget. Den andra är subsidiaritets-

som

principen. På de områden där gemenskapen inte ensam är behörig skall den agera endast om och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i till-

räcklig utsträckning kan uppnås av enskilda medlemsstater, och om det därför kan anses att den på ett bättre sätt kan genomföras av Gemenskapen. Den tredje principen är proportionalitetsprincipen, enligt vilken gemenskapen inte skall vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen.

Gemenskapen har en stödjande roll i förhållande till medlemsstaten. Det är viktigt att notera att subsidiaritetsprincipen inte är liktydig med en decentralisering beslutsfattandet. Det väsentliga vid prövning är att fastställa på vilken

av en

nivå beslut i en viss fråga bäst fattas. En prövning enligt subsidiaritetsprincipen kan leda till att rådet finner att en fråga bör beslutas på gemenskapsnivå. I Sverige används ofta EG:s subsidiaritetsprincip som argument för förändring-

internt i det svenska samhället. Det är irrelevant i debatten om EG eftersom ar EG använder principen enbart för att beskriva förhållandet mellan gemenskapen och medlemsländerna. För en närmare diskussion om subsidiaritetsprincipen hänvisas till betänkan-

det från EG-konsekvensutredningarna: subsidiaritet.

EG:s sociala dimension 75

4.10 Ett socialt

nytt handlingsprogram

Arbetet med ett nytt handlingsprogram för arbetsmarknads- och sociala frågor

har startat inom kommissionen och skall presenteras hösten 1994. Ett diskus-

sionsunderlag, en s.k. grönbok, presenterades i november 1993. Den bygger bl.a. synpunkter som lämnats av medlemsländer och intresserade parter.

Även de svenska arbetsmarknads- och

socialdepartementen har lämnat synpunkter, liksom de svenska arbetsgivar- och fackliga organisationerna via sina europeiska centralorganisationer. Diskussionsunderlaget har sänts ut på en

omfattande remiss, även till EFTA-länderna, för att få i gång bred diskussion en om det framtida arbetsmarknads- och socialpolitiska samarbetet inom EG. Grönboken ställer två huvudfrågor: vilken sorts samhälle önskar vi i Europa och vilka åtgärder krävs på det europeiska planet för att skapa det önskade samhället Den diskuterar det framtida samarbetet rörande sysselsättning,

utbildning, jämställdhet, social utslagning, folkhälsa och en rad andra frågor med anknytning till den sociala dimensionen. Frågan välfärdsstatens framti-

om

da roll behandlas. Tonvikten läggs genomgående på åtgärder av förebyggande art och aktiv integration av människor arbetsmarknaden och i samhället

i stället för ekonomiskt stöd.

Grönboken berör också samarbetet förbättringar villkoren för människor

om av med funktionshinder. Den ställer frågan om man inom EG bör använda sig av gemensam lagstiftning for att påverka dessa villkor. En arman fråga ställs om hur organisationer mer kan engageras i samarbetet rörande funktionshindrades villkor.

4.11 Aktuella sakområden

Troligtvis kommer EG:s verksamhet särskilt dess lagstiftning inom den

- -

sociala dimensionen även i framtiden att i första hand röra arbetstagare och deras skydd, eftersom den ekonomiska integrationen även i fortsättningen utgör

kärnan i samarbetet. En reglering arbetslivet på EG-nivå är särskilt viktig for av människor med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Den viktigaste frågan för EU-länderna och EG-kommissionen inför framtiden

är hur man ska lyckas bekämpa den höga och ökande arbetslösheten.

Arbetslösheten i EU-länderna har varit hög ända sedan oljekrisen år 1973. Andelen arbetslösa har varierat från land till land, och även inom olika delar av länderna. Under andra hälften av 1980-talet minskade arbetslösheten något till

ca 8 % i genomsnitt. Omkring nio miljoner nya arbetstillfällen tillkom. Arbetslösheten har stigit till ca 11 % år 1993, vilket motsvarar 17 miljoner människor.

EG-kommissionen räknar med att andelen arbetslösa kommer att stiga till 12 %

år 1994. Det största problemet är långtidsarbetslösheten mer än ett år, som

76 EGss sociala dimension

drabbat hälften alla arbetslösa, och den sociala utslagning som detta fört med av

sig. Långtidsarbetsarbetslösheten är särskilt svår i de mindre utvecklade delarna

gemenskapen, bortsett från Portugal arbetslöshet ligger under genomav vars snittet.

Lángtidsarbetslösa i EG:s medlemsländer år 1985 och 1991. Procent av totalt antal arbetslösa

1985 I 1991

i á e

Källa: Employment in Europe, EG-kommissionen 1993b

Kampen mot arbetslöshet och den sociala utslagningen har blivit en av de viktigaste frågorna i ministerrådet.

Idecember 1992 antog EG:s regeringschefer en handlingsplan för medlemsländerna och gemenskapen för att samordnat främja ekonomisk tillväxt och be-

kämpa arbetslösheten. Planen innefattar i huvudsak insatser på kort sikt dels -

åtgärder på EG-nivå, dels samordning av nationella initiativ. I december 1993 antogs ett handlingsprogram en vitbok om en strategi på

- -

medellång sikt för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Handlingspro-

grammet är omfattande och rör och nationella insatser av olika gemensamma slag. Medlemsländerna rekommenderas bl.a. vidta åtgärder som främjar flexibi-

litet i arbetslivet, t.ex. utbildningssatsningar, arbetsorganisatoriska och pro-

EGss sociala dimension 77

duktivitetshöjande åtgärder samt uppluckring av vissa arbetsmarknadsregleringar, framför allt i några sydeuropeiska länder.

Ett samarbete mellan EU- och BETA-länderna om handlingsprogrammet för

tillväxt och sysselsättning har vuxit fram sedan våren 1993 och kommer att

fortsätta.

Den höga arbetslösheten har lett till en diskussion om den ekonomiska och

monetära unionen. Diskussionen har gått ut på att arbetslösheten måste minskas kraftigt innan den monetära unionen kan genomföras, eftersom hög arbetslöshet medför höga underskott i statsfinanserna. Det i sin tur är oförenligt med de krav som den monetära unionen ställer. Insatserna mot arbetslösheten tar sig uttryck i ett samarbete om åtgärder mot den sociala utslagningen. EG-kommissionen försöker nu förankra sin syn i med-

lemsländerna, nämligen att det krävs aktiva åtgärder, t.ex. i form av utbildning, för att integrera de arbetslösa arbetsmarknadenDet är ett synsätt som präglat de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Sverige under lång tid. Troligen kommer också samarbetet inom folkhälsoområdet att utvecklas ytterli-

gare och behandlas mer strategiskt och samlat. Det kan även tänkas komma att

ingå som en del i kampen mot utslagning. En diskussion pågår om samarbetet

skall fortsätta kring olika program, t.ex. cancer, eller om det i stället skall röra sig om gemensamma mål, som varje land söker nå utifrån sina egna nationella förutsättningar. Medlemsländerna kan dra fördel av ett samarbete med information, kunskapsutbyte och samordning av åtgärder, t.ex. när det gäller narkotikamissbruk.

Rådet har antagit en resolution om hur arbetet bör läggas upp 93C 17401

och ett förslag till handlingsprogram diskuteras. Enligt resolutionen skall samarbetet under artikel 129 ha som mål att invånarna i gemenskapen skall ha ett

långtgående hälsoskydd leder till ökad livslängd och livskvalitet. Erfaren-

som

hetsutbyte blir en viktig samarbetsmetod, och nätverk med experter i olika länder kommer att byggas upp. En annan metod som kommer att användas är

utbyte av personal inom ansvariga organ i medlemsländerna. Hälsoaspekter skall också beaktas i alla delar av EG-samarbetet. Vissa frågor rörande familjepolitik kan komma att bli aktuella i framtiden, särskilt om de kan kopplas till den fria rörligheten eller till jämställdhet mellan

kvinnor och män. Det gäller t.ex. barn- och anhörigomsorg, faderns roll och

demografiska frågor som det snabbt växande antalet i de högsta åldersgrupperna. Enligt Maastrichtavtalet skall EG-kommissionen avge en årlig rapport om

den demografiska utvecklingen. Utvecklingen det sociala området och demografin skall belysas i årliga rapporter. På det sättet kommer medlemsländerna att bättre underlag för egna

åtgärder och för samordning av gemensamma. I och med det sociala protokollet har också EG fått en legal grund för att lagstifta om social trygghet. Med enhällighet skulle de elva länderna kunna

78 EGss sociala dimension

införa minimidirektiv området. Det finns dock ingenting som gemensamma

tyder på att denna möjlighet kommer att utnyttjas till att harmonisera olika välfärdssystem eller social service ett sätt som sätter de nationella systemen spel. Det skulle vara omöjligt med tanke hur väl förankrade de är i varje

ur

lands historia och traditioner, särskilt som Maastrichtfördraget betonar respekten för nationell praxis. Det troliga är att insatserna i dessa frågor kommer att

röra sig samordning eller av annat samarbete kring gemensamma mal. om Mot bakgrund av siktet på en ekonomisk och monetär union har en ny diskussion risken för social dumping tagit fart, nämligen om s.k. social devalom vering. I valutaunion blir det omöjligt att justera växelkurser för att lösa en

kostnadsproblem. I debatten harmonisering miniminiváer för socialför-

anges av

säkringar ett möjligt skydd för att förhindra att medlemsländerna ska följa

som

efter varandra om ett land tar initiativ till nedskärningar i socialförsäkringarna.

4.12 Den sociala dimensionen i ett

kvinnoperspektiv

Professor Inga Persson diskuterar i Svenska kvinnor möter Europa den sociala

dimensionen i ett kvinnoperspektiv. Hon belyser hithörande frågor från tre olika

utgångspunkter. Det första rör handelsliberaliseringen och den ekonomiska integrationen.

Utifrån artikel 119 i Romfördraget finner Inga Persson att social dumping baserad på direkt eller indirekt arbetsmarknadsdiskriminering av kvinnor i princip är förbjuden i EG:s lagstiftning. Ser man dessutom till syftena med den

fördjupade integrationen kan eventuellt en starkare tolkning göras, som innebär

att integrationsprocessen och dess vinster skall skapa underlag för en fortlöpande

ekonomisk och social förbättring och sammanhållning i Europa, inklusive en fortsatt utjämning kvinnors och mäns ekonomiska och sociala villkor. För att av dessa intentioner skall förverkligas kommer det att krävas speciella insatser och åtgärdsprogram inriktade mot kvinnor och detta gäller med all sannolikhet också för Sveriges del.

Den andra utgångspunkten är harmonisering av regler för arbetslivet för att

undvika social dumping. Persson menar att kvinnor har en svagare ställning

gentemot arbetsgivaren än män eftersom kvinnor fortfarande har huvudansvaret för familjen. Deras arbetsmarknadsalternativ och möjligheter till geografisk och yrkesmässig rörlighet begränsade än mäns, vilket skulle kunna utnyttjas

är mer

arbetsgivare. Kvinnorna innehar också merparten av deltids- och tillfälliga

av anställningar. Troligen är det därför jämförelsevis viktigare för kvinnor att det finns regler på arbetsmarknaden som ger skydd och rättigheter för de anställda. Av angivna skäl Persson att det i ett kvinnoperspektiv ter sig speciellt menar

EG:s sociala dimension 79

viktigt att den framväxande europeiska modellen baseras på att EU-ländernas

konkurrenskraft bygger på en strategi är inriktad på investeringar i hög

som

produktivitet, flexibilitet och innovationsförmåga hos arbetskraften och inte på att skapa en arbetsmarknad utan skydd och rättigheter för arbetstagarna och med

låga löner. Persson framhåller också att det är viktigt att strategin omfattar hela arbetskraften. Den tredje utgångspunkten for analysen gäller formerna för regleringarna på de berörda områdena, dvs. om de skall göras genom lagstiftning eller genom

avtal. Den Statsvetenskapliga forskningen tyder på att kvinnors representation och inflytande tenderar att vara större inom politiken än inom de fackliga organisationerna. Därför är det jämförelsevis viktigare for kvinnor att den

sociala dimensionen inte helt överlämnas arbetsmarknadens parter utan får

tillräckliga beslutsfattande via den politiska kanalen.

inslag av Vidare har EG:s sociala dimension hittills mest berört individernas rättigheter och sociala villkor i egenskap arbetstagare. Det är utifrån den ekonomiska av inriktningen som EG har sin kompetens. Familjepolitik, socialförsäkringarnas

utformning bortsett från jämställdhetsaspekten etc. förblir en nationell an-

gelägenhet. Maastrichtavtalet kan möjligen ge något större utrymme för gemensam politik på det sociala området.

Enligt Persson kan denna begränsning vara tveeggad ur ett kvinnoperspektiv.

Å sidan kan det kännas tryggt framför allt för skandinaviska kvinnor att ena frågor ligger kvar den nationella nivån. Å andra sidan kan det komma dessa

att fungera som ett hinder för kvinnorna i Europa att effektivt kunna lyfta upp för dem speciellt viktiga frågor och som har att göra med möjligheterna att kombinera yrkesarbete och familjeansvar.

4.13 Hur påverkas Sverige av samarbetet

inom den sociala dimensionens område

Avgränsning

I det här avsnittet diskuteras den sociala dimensionens påverkan på Sverige från allmänna synpunkter, medan de särskilda sakfrågorna, t.ex. jämställdhet, villkoför funktionshindrade, diskuteras i resp. kapitel.

ren

EES-avtalet I EES-avtalets ingress framhåller parterna vikten av att utveckla den sociala dimensionen, däri inbegripet likabehandling kvinnor och män. Vid den vidare av

utvecklingen regler skall ha hög skyddsnivå vad gäller hälsa, säkerhet

av man en och miljö mål. I avtalet uttalas en vilja att säkerställa ekonomiskt och som

80 EG:s sociala dimension

socialt framåtskridande och främja förutsättningarna för full sysselsättning, en

högre levnadsstandard och förbättrade arbetsvillkor. Mer specifikt berörs den sociala dimensionen i EES-avtalets del V och VI. Ytterligare bestämmelser om samarbetet på detta område finns i protokoll 31. I en särskild bilaga XVIII återfinns alla EG-bestämmelser som ingår i avtalet, dvs. alla direktiv och förordningar som EG har antagit på arbetsmarknads- och det sociala området t.o.m juli 1991. I artikel 66 förklarar sig de avtalsslutande parterna vara ense om behovet att främja en förbättring av arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard. Artikel 67. I motsvarar Romfördragets artikel 1 18a. De avtalsslutande parterna

förbinder sig särskilt att sträva efter att främja förbättringar av arbetstagares

hälsa och säkerhet, främst i fråga om arbetsmiljön. För att medverka till att

målet uppnås, skall minimikrav tillämpas, som skall genomföras stegvis. Hänsyn

skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser hos var och en av de avtalsslutande parterna. Minimikraven skall inte hindra någon avtalsslutande part från att bibehålla eller införa mera långtgående bestämmelser för att värna om arbetsvillkor som är förenliga med avtalet. När det gäller arbetsrätt skall de avtalsslutande parterna genomföra de åtgärder

som krävs för att säkerställa att avtalet fungerar väl artikel 68.

Enligt artikel 69 skall principen för lika lön för kvinnor och män för lika

arbete säkerställas och upprätthållas. Ordalydelsen är densamma som i Romfördragets artikel 119. Artikel 71 slutligen stadgar att de avtalsslutande parterna skall främja den

sociala dialogen på europeisk nivå mellan arbetsmarknadens parter.

De bestämmelser som rör EG:s socialfond och övriga strukturfonder ingår inte

i EES-avtalet. Folkhälsosamarbetet i någon vidare mening och det sociala protokollet ingår inte heller. Det finns ingen automatik med vilken EFTAländerna kan delta i samarbetet i övrigt, utan ett sådant samarbete bestäms från

fall till fall. Experter från Sverige och övriga EFTA-länder kommer att knytas till EG-kommissionen för arbetet på olika specialområden.

I samband med undertecknandet av EES-avtalet avgav EFTA-staternas rege-

ringar en förklaring där de säger sig dela uppfattningen att ett utvidgat ekonomiskt samarbete måste åtföljas av framsteg i integrationens sociala dimension,

vilka måste uppnås i fullt samarbete med arbetsmarknadens parter. EFTAländerna förklarade att de aktivt vill bidra till utvecklingen av den sociala dimensionen i EES. De sade sig vara medvetna om vikten av att i detta sammanhang garantera grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare i hela EES och att de stöder de principer och grundläggande rättigheter som läggs fast i den sociala stadgan. Slutligen hänvisar de till subsidiaritetsprincipen och konstaterar

att vederbörlig hänsyn måste tas till mångfalden av nationell praxis vid genomförandet av sådana rättigheter, i synnerhet vad gäller den roll som spelas av

arbetsmarknadens parter och kollektivavtal.

EG:s sociala dimension 81

Vad innebär då det för Sverige och övriga EFTA-länder att de på detta sätt har

anslutit sig till EG:s sociala stadga Formellt är stadgan inte bindande. Stadgan är allmänt hållen och skulle om den vore bindande troligen inte innebära några

krav på förändringar i Sverige. Åtagandet kan ses som ett uttryck för en am-

bition att bidra aktivt och vara pådrivande i de frågor som ligger i den sociala

dimensionen. Ett exempel på detta är det svenska bidraget till EG:s grönbok

redan innan EES-avtalet hade trätt i kraft. Redan inom ramen för EES-samarbetet åtar sig Sverige att införa EG:s lag-

stiftning som rör arbetsmarknad och sociala frågor. Som tidigare har redovisats är antalet EG-regler ännu inte särskilt stort utom

på arbetsmiljöområdet. De kan emellertid tänkas bli fler i framtiden, särskilt

minimidirektiv som gäller arbetslivet. Det sociala protokollet omfattas ännu inte

samarbetet under EES. Formellt uppstår vissa problem eftersom Storbritanav nien inte deltar i samarbetet under det sociala protokollet men ingår i EES. Det ligger dock sannolikt i övriga EU-länders intresse att EFTA-länderna gör samma åtaganden de själva på det arbetsmarknads- och sociala området. Det kan som därför inte uteslutas att parterna i EES-avtalet på sikt finner en lösning rörande

det sociala protokollet och de direktiv som det kan leda till. Arbetsmarknadens

parter omfattas av de delar som rör deras medverkan genom sitt medlemskap

i de europeiska centralorganisationerna. Diskussionen om subsidiaritet och det sociala protokollets regler om att ta hänsyn till nationella förhållanden innebär troligen att framtidens EG-lagstiftning kommer att innehålla färre detaljregleringar än vad som nu är fallet.

Sverige kan, både i EES och som EU-medlem, föra sin egen politik nästan

på samma sätt som utan formell anknytning. Det enda Sverige inte kan göra är

att besluta om nivåer som ligger under EG:s miniminivåer. Sverige uppfyller i de flesta fall gott och väl de regler som EG har. Samtidigt

har EG på det arbetsrättsliga området minimiregler som följer andra principer än de svenska och därigenom kan komma att påverka utvecklingen på sikt. Det gäller bl.a. på kollektivavtalens ställning, som dock nu tycks vara på väg

synen

att förändras se bilaga 8.

Det kan naturligtvis diskuteras inte EG:s miniminivåer även om de for-

om -

mellt kan överskridas skulle kunna bli ett riktmärke för de politiska besluten

-

i Sverige och andra länder framöver. Det finns en oro för att länder, som har

förmånligare regler för arbetstagarna än EG, med tiden skall sänka dem till EG:s miniminivå. Man måste emellertid reglerna mot bakgrund av Romfördraget. Medlemsse staterna skall främja förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad levnadsstandard

för arbetskraften. Bättre bestämmelser skall förbli giltiga även om de harmoniselägre nivå. Medlemsstaterna förbinder sig att främja förbättringar,

ras en

främst av arbetsmiljön. De direktiv som antas skall inte hindra en medlemsstat

från att bibehålla eller införa långtgående bestämmelser. Inom EG har mer

82 EGss sociala dimension

formulerats en princip som innebär att länder, som har högre nivåer, inte får sänka dem till miniminivån s.k. stand still-klausul. Det är en ökande tendens att föra in sådana regler i direktivtexterna. I överenskommelsen mellan de elva länderna som är fogad till Maastrichtavtalets sociala protokoll är denna princip fastslagen från början. Hela innebörden av EG-rätten och samarbetet är att medlemsländerna skall

sträva efter förbättringar. Länderna är inte trovärdiga om de försöker försämra

sina regler under åberopande av EG:s bestämmelser. Självfallet kan inte EG eller EES förhindra försämringar av andra skäl i länder som har mer förmånliga

regler än EG. I de fallen sätter EG gränser för dessa försärnringar.

De gemensamma miniminivåerna måste ställas mot alternativet att det över huvud taget inte finns några gemensamma gränser nedåt. Det skulle i så fall i ännu högre grad bereda plats for social dumping. Även i andra internationella

instrument sätts miniminivåer se bilaga 3.

Möjligheten för Sverige att driva en egen politik på området för social välfärd

och jämställdhet som syftar till att förbättra skyddet för anställda eller till att

främj ämställdhet eller funktionshindrade människors möjligheter påverkas inte av EES eller EU-medlemskap.

Det finns ett område som skulle kunna ge upphov till problem. Det gäller frågan om varornas fria rörlighet och de produktregler som sätts upp till skydd for hälsa och säkerhet. I vissa fall har majoriteten av EU-länder ett annat säkerhetstänkande än Sverige och övriga nordiska länder när det gäller utformningen

av regler på detta område. I andra fall finns det risk för att arbetsmiljöintressen kolliderar med funktionshindrades intressen. Medan skydd för hälsa och säkerhet är inskrivna i fördragen gäller motsvarande inte aspekter på funktionshinder. EES-avtalet innehåller ingen exakt motsvarighet till Romfordragets artikel 100a.4, enligt vilken en medlemsstat kan ställa högre krav på säkerhet, om

man kan bevisa att det inte rör sig om dolda handelshinder. Däremot ger EES-

avtalet möjlighet till vetorätt för EFTA-länderna artikel 102, men skulle det

gå så långt att den sätts i verket, uppstår mycket negativa effekter för EFTAländerna eftersom avtalet provisoriskt suspenderas i den delen. Möjligheten kan

inte väntas användas utom i yttersta nödfall och får nog betraktas som i det närmaste teoretisk. Det dominerande sättet att arbeta på inom den sociala dimensionen är andra typer av samarbeten än lagstiftning. Någon gemensam social- och välfärdspolitik finns inte och väntas inte utvecklas mer än när det gäller att formulera gemensamma allmänt hållna mål.

En viktig påverkan av den sociala dimensionen sker indirekt, främst i de delar som reglerar arbetslivet. När de länder som Sverige konkurrerar med gemensamt sätter minimiregler, minskar det pressen på arbetsvillkoren i Sverige och andra länder som har ett omfattande skydd for arbetstagarna. Risken för social

dumping minskar.

EG:s sociala dimension 83

Inom för EES kan Sverige de samråds- och samarbetsmöjligramen genom heter finns avtalet påverka utvecklingen och även ta initiativ till som genom behandling olika frågor. Troligen får Sverige möjlighet att bidra med exav perter i EG-kommissionen och i vissa kommittér och institutioner. Hur mycket Sverige kan delta bestäms från fall till fall, och det är EG som fattar besluten om detta. När det gäller folkhälsosamarbetet innebär EES-avtalet endast deltagande i utan möjlighet att delta i beslut om inriktning och utveckling. Däremot program

omfattas Sverige produktdirektiv som antagits inom ramen för samarbetet,

av t.ex. rörande tobak.

EU-medlemskap Den största skillnaden mellan EES och medlemskap gäller Sveriges deltagande i beslutsprocessen, framför allt i fråga om framtida allmän inriktning och policy

samt inriktning av nya direktiv och projekt.

En skillnad är att Sverige deltar fullt ut i samarbetet inom ramen för det annan

sociala protokollet och på folkhälsoområdet.

Ytterligare skillnad är att Sverige deltar i den sociala fonden och övriga en

strukturfonder. Det är inte troligt att de belopp som eventuellt kan komma Sverige tillgodo är särskilt betydande; fonderna är i första hand avsedda för gemenskapens fattigare delar, även om alla länder får del av dem. Det som är

intressant i detta sammanhang är främst möjligheterna att påverka och medverka i samarbetet.

Utanför EES och EU Utanför EES och EU är Sverige inte bundet av EG:s minimikrav. Formellt kan

Sverige införa vilken lagstiftning som helst detta område. Det innebär också att det står svenska politiker fritt att besluta om förändringar svensk lagstiftning innebär att reglerna kommer under EG:s

av som

miniminivåer, så länge de inte bryter mot andra internationella åtaganden.

Övervaknings- och klagomålsprocedurerna är inte alls lika långtgående som

inom EG, och det finns inte heller några sanktionsmöjligheter bilaga 3. Liksom i de övriga alternativen för svensk integration med EU kan de politiska

besluten också ställa betydligt högre krav än EG:s regler. I praktiken blir det troligen mycket svårt att genomföra åtgärder som avviker för mycket från

omvärldens de är den arten att de negativt påverkar företagens konkurom av renskraft. Företagen måste sannolikt i så fall kompenseras på annat sätt, t.ex. att arbetstagarna eller andra än företagen står för kostnaderna eller genom

att företagen ges andra fördelar som utjämnar kostnaderna.

genom

Utanför EES och EU har Sverige givetvis inte några möjligheter att delta i

84 EG:s sociala dimension

utformningen av den sociala dimensionen. Genom bilaterala avtal skulle samarbeten på enskilda områden kunna tänkas bli etablerade. Ett exempel skulle

kunna vara den typ av informationsutbyte som hittills förekommit pá arbetsmil-

jöomrádet.

EG.s sociala dimension 85

4:1

Appendix

Europeiska gemenskapens stadga om

sociala för

grundläggande rättigheter

arbetstagare

STATS- OCH REGERINGSCHEFERNA I EUROPEISKA GEMENSKAPER- MEDLEMSSTATER HAR VID SITT MÖTE I STRASBOURG DEN NAS 9 DECEMBER 1989 MED BEAKTANDE AV FÖLJANDE ANTAGIT EN F ÖRKLARIN G SOM UTGÖR EUROPEISKA GEMENSKAPENS STADGA GRUNDLÄGGANDE SOCIALA RÄTTIGHETER FÖR ARBETSTAGA- OM

Enligt villkoren i artikel 117 i Romfördraget har medlemsstaterna enats om att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare behöver förbättras så att en harmo-

nisering dessa möjliggörs samtidigt de uppnådda förbättringarna bibe-

av som hålls.

I överensstämmelse med slutsatserna vid Europeiska rådets möten i Hannover och på Rhodos ansåg Europeiska rådet vid sitt möte i Madrid att man i samband med att den Europeiska marknaden skapas måste lägga samma

gemensamma

vikt vid såväl de sociala de ekonomiska aspekterna och därför måste dessa

som utvecklas på ett väl avvägt sätt. Europaparlamentets resolutioner den 15 1989, den 14 september 1989 av mars

och den 22 november 1989 och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

den 22 februari har beaktats. av Förverkligandet den marknaden är det mest effektiva medlet av gemensamma

att skapa arbeten och säkerställa högsta möjliga välmåga inom gemenskapen; skapandet arbetstillfällen måste ges högsta prioritet vid förverkligandet

av nya

gemenskapen måste i framtiden

av den gemensamma marknaden; anta utma-

ningen i fråga ekonomisk konkurrenskraft, särskilt med hänsyn till regionala

om obalanser.

Texten har antagits stats- eller regeringscheferna i elva medlemsstater. av

86 EG:s sociala dimension

samförstånd mellan arbetsmarknadens parter bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft, ekonomin som helhet och till att skapa arbetstillfällen; i nya

detta avseende är det en mycket viktig förutsättning for att säkerställa en bestående ekonomisk utveckling. Förverkligandet av den gemensamma marknaden måste främja såväl tillnärmning av förbättringar i levnads- och arbetsvillkor som ekonomisk och social

sammanhållning inom Europeiska gemenskapen samtidigt som en snedvridning av konkurrensen undviks. Förverkligandet av den gemensamma marknaden måste innebära förbättringar på det sociala området för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen, särskilt

i fråga om fri rörlighet, levnads- och arbetsvillkor, hälsa och säkerhet i arbetet, socialt skydd, utbildning och yrkespraktik.

För att säkerställa jämlikhet är det viktigt att bekämpa varje form av diskrimi-

nering, inklusive diskriminering som grundar sig på kön, hudfärg, ras, åsikter

och tro samt att i en anda av solidaritet bekämpa social utslagning. Medlemsstaterna bör garantera att arbetstagare från icke-medlemsstater och

deras familjemedlemmar, vilka lagligen uppehåller sig i en av Europeiska

gemenskapens medlemsstater, vad avser levnads- och arbetsvillkor behandlas på liknande sätt som de arbetstagare som är medborgare i medlemsstaten ifråga. Inspiration bör hämtas från Internationella arbetsorganisationens konventioner och från den sociala stadga som antagits av Europarådet. Fördraget, som ändrats genom Europeiska enhetsakten, innehåller bestämmelser som fastställer gemenskapens befogenheter bland annat i fråga om fri rörlig-

het för arbetstagare artiklarna 48-51, etableringsrätten artiklarna 52-58,

det sociala området enligt de villkor som anges i artiklarna 117-122, särskilt -

vad avser förbättring av hälsa och säkerhet i arbetsmiljön artikel 118a, en

utveckling av dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare på europeisk nivå

artikel 118b, lika lön för kvinnor och män for lika arbete artikel 119

allmänna principer för att genomföra en gemensam politik i fråga om yrkesut-

bildning artikel 128, ekonomisk och social sammanhållning artikel 130a- 130e, och mer allmänt, en tillnärmning av lagstiftningen artiklarna 100, 100a,

och 235; genomförandet av stadgan måste inte innebära en utvidgning av gemenskapens befogenheter så som de definieras i fördragen. Målet med den nuvarande stadgan är å ena sidan att befästa de framsteg som gjorts inom det sociala området, med hjälp av medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och gemenskapen.

Å andra sidan är målet med stadgan att högtidligt förklara att genomförandet

av Europeiska enhetsakten måste ske med full hänsyn till den sociala dimensionen i gemenskapen och att det i detta sammanhang är nödvändigt att på lämplig

nivå säkerställa utvecklingen av sociala rättigheter för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen, särskilt anställda och egenföretagare. I enlighet med slutsatserna vid Europeiska rådets möte i Madrid måste det

EG:s sociala dimension 87

klargöras vilken vikt som skall läggas vid gemenskapsregler, nationell lagstift-

ning och kollektivavtal.

Med stöd subsidiaritetsprincipen ligger ansvaret för att ta de initiativ vad

av

genomförandet dessa sociala rättigheter hos medlemsstaterna eller de

avser av

enheter de består och, inom ramen för dess befogenheter, hos Europeis-

som av ka gemenskapen; genomförandet får ske i form av lagar, kollektivavtal eller förekommande praxis på olika lämpliga nivåer och kräver inom många områden ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter. Den högtidliga förklaringen om grundläggande sociala rättigheter på europeisk

gemenskapsnivå får inte vid genomförandet ge anledning till en försämring

jämfört med de förhållanden som för närvarande råder i varje medlemsstat.

I

Avdelning

sociala för

Grundläggande rättigheter arbetstagare

Fri rörlighet Varje arbetstagare i Europeiska gemenskapen skall ha rätt till fri rörlighet inom hela gemenskapens territorium, om inte annat följer av restriktioner som

grundas på hänsyn till den allmänna ordningen, allmän säkerhet eller allmän

hälsa.

2. Rätten till fri rörlighet skall göra det möjligt för alla arbetstagare att söka arbete inom alla yrken i gemenskapen i enlighet med principerna om likabehandling vad avser tillgång arbete, arbetsvillkor och socialt skydd i värdlandet.

Rätten till fri rörlighet skall också innebära harmonisering villkor för bosättning i samtliga medlemsstater, särskilt av vad gäller återförening av familjer, eliminering hinder uppstår på grund av att utbildningsbevis eller av som

likvärdiga yrkeskvaliñkationer inte godkänns,

förbättring gränsarbetares levnads- och arbetsvillkor. av

Anställning och ersättning

4. Varje individ skall vara fri att välja och söka arbete inom ett yrke i enlighet med de föreskrifter som tillämpas för varje yrke.

5. För allt arbete skall en skälig ersättning utgå. I detta syfte skall, i enlighet med den ordning som tillämpas i varje land arbetstagare garanteras en skälig lön, det vill säga en lön som är tillräcklig

för att ge dem en acceptabel levnadsstandard,

88 EGss sociala dimension

arbetstagare med andra anställningsvillkor än tillsvidareanställning på heltid skall sin lön beräknad utifrån en skälig referenslön, löner får endast innehållas, beslagtas eller överföras i enlighet med nationell lag; sådana bestämmelser bör medföra åtgärder som gör det möjligt för arbetstagaren i fråga och hanshennes familj att leva på minst existensminimum. 6. Varje individ måste ges tillgång till kostnadsfri offentlig arbetsförmedling.

Förbättring av levnads- och arbetsvillkor 7. Förverkligandet av den inre marknaden måste leda till att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare inom Europeiska gemenskapen förbättras. Denna process måste vara resultatet av en tillnärmning av dessa villkor samtidigt som

de uppnådda förbättringarna bibehålls, särskilt vad avser längden och planering-

en av arbetstiden och formerna för anställning för andra än tillsvidareanställningar, såsom tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar, tillfälliga arbeten och säsongsarbeten. Förbättringen måste även, där så behövs, omfatta vissa aspekter av anställningsregler såsom förfaranden vid kollektiva uppsägningar och konkurser. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen skall ha rätt till en ledighet varje vecka och betald semester varje år; semesterns längd måste harmoniseras stegvis i enlighet med nationell praxis. 9. Varje arbetstagares anställningsvillkor inom Europeiska gemenskapen skall föreskrivas i lagar, kollektivavtal eller anställningskontrakt, enligt den ordning som tillämpas i varje land.

Socialt skydd Enligt den ordning som tillämpas i varje land gäller följande: 10. Varje arbetstagare i Europeiska gemenskapen skall ha rätt till ett fullgott

socialt skydd och skall oberoende av sin ställning och storleken på det företag där han är anställd ha tillräckliga sociala trygghetsförmåner.

Personer som varken har kommit eller inte åter har kunnat komma på arbetsmarknaden och inte kan klara sitt uppehälle måste kunna tillräckligt med medel och socialt stöd i övrigt för att klara sin särskilda situation.

Förenings- och förhandlingsfrihet l Arbetsgivare och arbetstagare inom Europeiska gemenskapen skall ha rätt

att enligt önskemål bilda yrkessannnanslutningar och fackföreningar för att

EGss sociala dimension 89

försvara sina ekonomiska och sociala intressen.

Varje arbetsgivare och varje arbetstagare skall vara fri att gå med i eller inte

gå med i sådana sammanslutningar utan att lida personlig eller yrkesmässig skada. 12. Arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer å ena sidan och arbetstagarorganisationer å andra sidan skall ha rätt att förhandla och sluta kollektivavtal enligt de villkor som anges i nationell lagstiftning och praxis. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter europeisk nivå måste utvecklas och får, om båda parter anser det vara önskvärt, resultera i att avtal sluts

särskilt över yrkesgränser och områdesvis.

13. Rätten att vidta kollektiva åtgärder i händelse av en intressekonflikt skall

innefatta strejkrätt, om inte annat följer av de villkor som finns fastställda i nationella bestämmelser och kollektivavtal. För att förenkla avgörandet av arbetskonflikter bör upprättandet och användandet, på lämpliga nivåer, av förlikning, medling och skiljedomsförfaranden uppmuntras i enlighet med nationell praxis.

14. Medlemsstaternas interna rättsordning skall bestämma under vilka villkor och i vilken utsträckning de rättigheter som anges i artiklarna 11-13 skall

tillämpas på anställda inom försvaret och polisen samt statligt anställda.

Yrkesutbildning

15. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen måste ha tillgång till yrkesutbildning och kunna dra nytta därav under sitt yrkesverksamma liv. De

villkor som bestämmer vem som har tillgång till sådan utbildning får inte innehålla någon diskriminering på grund av nationalitet.

De behöriga offentliga myndigheterna, företagen eller arbetsmarknadens parter

bör var och en inom sitt kompetensområde, införa och uppehålla livslånga ut-

bildningssystem som gör det möjligt särskilt genom rätt till ledighet under

-

utbildning för alla att fort- och vidareutbilda sig för att förbättra sina yrkes-

-

kunskaper eller skaffa sig nya, särskilt för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen.

Lika behandling av kvinnor och män

16. Lika behandling av kvinnor och män måste säkerställas. Lika möjligheter för kvinnor och män måste skapas.

I detta syfte bör man mer kraftfullt anstränga sig att säkerställa genomförandet av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män särskilt vad avser tillgång på arbete, lön, arbetsvillkor, socialt skydd, utbildning, yrkesutbildning och karriärmöjligheter.

90 EG:s sociala dimension

System bör också utvecklas som gör det möjligt för kvinnor och män att förena sitt yrkes- och familjeliv.

Information för, samråd med och deltagande av arbetstagare 17. Information for, samråd med och deltagande av arbetstagare måste utveck-

las ett lämpligt sätt med hänsyn till gällande förfaranden i de olika med-

lemsstaterna. Detta skall särskilt gälla för företag eller grupper av företag som har verksam-

het eller företag i två eller flera Europeiska gemenskapens medlemsstater.

av 18. Sådana former av information, samråd och deltagande måste genomföras

i rimlig tid, särskilt i följande fall:

Då teknik, som innebär stora förändringar för arbetskraften vad avser ny arbetsvillkor och arbetsfördelning, införs på företag. I samband med omstrukturering av verksamheten i företag eller vid samgåenden som har återverkningar arbetstagarnas situation.

Vid kollektiva uppsägningar.

Då arbetstagare, särskilt gränsarbetare, påverkas av den anställningspolitik tillämpas av de företag där de är anställda. som

Arbetarskydd

19. Varje arbetstagare måste ha ett fullgott skydd i fråga om hälsa och säkerhet

i sin arbetsmiljö. Lämpliga åtgärder måste vidtas för att uppnå en mer långtgående harmonisering av förhållandena på detta område samtidigt som de uppnådda förbättringarna bibehålls.

Dessa åtgärder skall särskilt ta hänsyn till behovet av utbildning, information,

samråd och ett väl avvägt deltagande av arbetstagare vad avser de risker som uppstår och de mått och steg som vidtas för att eliminera eller begränsa dem.

Bestämmelserna ifråga om förverkligandet av den gemensamma marknaden skall vara en hjälp i säkerställandet av ett sådant skydd.

Skydd av barn och ungdomar 20. Utan att det påverkar tillämpningen av sådana regler som kan vara mer fördelaktiga för ungdomar, särskilt de regler som reglerar deras förberedelse för

arbetslivet yrkesutbildning, och bestämmelser om undantag för vissa lätta

genom

arbeten, får en person inte ta anställning tidigare än det år då skolplikten upphör och inga villkor innan i fråga uppnått en ålder av 15 år.

personen

EG:s sociala dimension 91

21. Ungdomar som förvärvsarbetar måste få skälig ersättning i enlighet med en nationell praxis. 22. Lämpliga åtgärder måste vidtas för arbetsforeskrifter gäller att anpassa som

för yngre arbetstagare så att deras särskilda behov utveckling, yrkesutbild-

av

ning och tillgång på arbete tillgodoses. Arbetstiden måste vara begränsad och denna begränsning får inte heller

- vara

möjlig att kringgå genom övertidsarbete och nattarbete förbjudet i synnerhet

-

för arbetstagare under 18 års ålder, förutom i fall vissa arbeten finns

av som

angivna i nationell lagstiftning eller nationella föreskrifter.

23. Efter det att de fullgjort sin obligatoriska utbildning måste ungdomar ha

rätt till en inledande yrkesutbildning under tidsperiod är så lång att de en som kan anpassa sig till de krav som kommer att ställas på dem i deras yrkesliv; för ungdomar bör sådan utbildning ske under arbetstid.

Äldre

I enlighet med den ordning som tillämpas i respektive land gäller följande:

24. Varje arbetstagare inom Europeiska gemenskapen måste vid tiden för sin pensionering ha möjlighet att medel som ger honom eller henne en acceptabel

levnadsstandard.

25. En person som har uppnått pensionsåldern inte har rätt till pension men eller som inte har några andra existensmedel, måste ha rätt till tillräckliga ekonomiska medel samt till medicinsk vård och socialt stöd är anpassade som till personens behov.

Personer med funktionshinder

26. Alla personer med funktionshinder, oberoende anledningen till och

av

typen av funktionshinder, måste ha rätt till särskilda konkreta åtgärder som syftar till att förbättra deras samhälleliga och yrkesmässiga integrering. Dessa åtgärder måste, beroende förmånstagarens kapacitet, särskilt omfatta

yrkesutbildning, ergonomi, tillgänglighet, rörlighet, transportmedel och bostad.

Avdelning

Stadgans genomförande

27. Det är i synnerhet medlemsstaternas att, i enlighet med nationell

ansvar

praxis, genom lagstiftning eller kollektivavtal garantera de grundläggande sociala rättigheterna i denna stadga och genomföra de åtgärder på det sociala

92 EG:s sociala dimension

omrâdet är nödvändiga för att den marknaden skall fungera som gemensamma friktionsfritt och utgöra del strategi mot ekonomisk och social sammanen av en hållning.

28. Europeiska rådet inbjuder kommissionen att sâ snart som möjligt lägga fram förslag faller inom för dess befogenheter enligt fördragen, i

som ramen

syfte när den marknaden har förverkligats anta rättsakter som

att gemensamma

möjliggör ett effektivt genomförande de rättigheter som omfattas av gemen-

av

skapens kompetensområde.

29. Kommissionen skall varje år under de tre sista månaderna upprätta en

tillämpningen stadgan i medlemsstaterna och i Europeiska gemenrapport om av skapen. 30. Kommissionens rapport skall föreläggas Europeiska rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.

EGzs sociala dimension 93

Appendix 4:2

Preliminär översättning Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992

PROTOKOLL OM SOCIALPOLITIK

DE FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

SOM KONSTATERAR att elva medlemsstater, dvs. Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Portugisiska

Republiken önskar fortsätta längs den väg som utstakades i socialpakten från

1989, att de inbödes har ingått avtal om detta, att detta avtal fogas till detta protokoll, att detta protokoll och nämnda avtal inte inverkar på bestämmelserna

i detta fördrag, särskilt bestämmelserna rörande socialpolitik, utgör

som en

integrerad del av den gällande gemenskapsrätten:

är eniga om att bemyndiga dessa elva medlemsstater att begagna fördragets

institutioner, förfaranden och mekanismer för att inbördes anta och, vad de själva angår, genomföra de rättsakter och beslut som är nödvändiga för genomförandet av ovannämnda avtal. Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall inte delta i

rådets överläggningar och beslut om kommissionsförslag läggs fram på

som grundval av detta protokoll och ovannämnda avtal.

Med avvikelse från artikel 148.2 i fördraget skall rådets åtgärder vidtas

som

i enlighet med detta protokoll och som skall antas med kvalificerad majoritet anses vara antagna om de har erhållit minst 44 röster. Enhällighet bland rådets medlemmar med undantag av Förenade Konungariket Storbritannien och Nordir-

land krävs för rådets rättsakter som skall antas enhälligt och för sådana som innebär ändringar av kommissionens förslag. Rättsakter som antas av rådet samt de eventuella finansiella konsekvenserna av dessa, bortsett från administrativa kostnader för institutionerna, skall inte gälla Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.

Detta protokoll skall fogas till Fördraget upprättandet Europeiska

om av gemenskapen.

94 EG:s sociala dimension

AVTAL OM SOCIALPOLITIK MELLAN EUROPEISKA GEMEN SKAPEN S UNDANT AG AV FÖRENADE KONUNGARIKET MEDLEMSSTATER MED STORBRITANNIEN OCH N ORDIRLAN D

UNDERTECKNADE ELVA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTER, dvs. Ko-

nungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,

Hellenska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland,

Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländeroch Portugisiska Republiken, härefter kallade medlemsstaterna,

na

SOM ÖNSKAR genomföra socialpakten 1989 på grundval av den gällande

av

gemenskapsrätten,

MED BEAKTANDE AV protokollet om socialpolitik,

HAR ENATS om följande:

Artikel 1

Gemenskapen och medlemsstaterna skall ha som målsättning att främja sysselsättning, förbättrade levnads- och arbetsförhållanden, ett fullgott socialt skydd,

dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt utvecklingen av mänskliga re-

medel att uppnå varaktigt hög sysselsättning och bekämpa ut-

surser som ett

detta syfte skall gemenskapen och dess medlemsstater vidta åtgärder slagning. I till olika former nationell praxis, särskilt beträffande avtalssom tar hänsyn av

förhållanden och behovet bevara gemenskapsekonomins konkurrenskraft.

av att

Artikel 2 För förverkliga målen i artikel 1 skall gemenskapen understödja och att komplettera medlemsstaternas verksamhet inom följande områden:

förbättringar, särskilt arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa

av och säkerhet, arbetsvillkor, information till och samråd med arbetstagarna, -

likhet mellan kvinnor och män vad möjligheter arbetsmarknaden

avser -

Den preliminära översättningen har ändrats för att ge bättre överensstämmelse med den ursprungliga texten.

EGzs sociala dimension 95

och behandling i arbetslivet,

inträde på arbetsmarknaden står utanför denna, - av personer som utan att

detta påverkar tillämpningen artikel 127 i Fördraget upprättandet

av om av

Europeiska gemenskapen härefter kallat fördraget.

2. För detta ändamål kan rådet direktiv besluta minimikrav genom om som

gradvis skall tillämpas, med beaktande de villkor och de tekniska regler

av som gäller i varje medlemsstat. Dessa direktiv skall undvika pålägga administatt rativa, finansiella och rättsliga bördor sådan de hämmar etableav en art att ringen och utvecklingen av små och medelstora företag. Rådet skall fatta beslut i enlighet med det förfarande i artikel 189c som anges

i fördraget efter samråd med Ekonomiska och sociala kommittén. På följande områden skall rådet dock fatta sina beslut enhälligt på förslag

av kommissionen efter samråd med Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén:

social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna,

-

skydd för arbetstagarna vid upphävande av deras anställningsavtal, foreträdande och kollektivt tillvaratagande arbetstagarnas och arbets-

av givarnas intressen inbegripet medbestämmande, inte följer om annat av punkt anställningsvillkor för medborgare i tredje land med lagligt hemvist inom gemenskapens territorium,

ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa

arbetstillfällen, om inte annat följer bestämmelserna socialfonden. av om 4. En medlemsstat kan överlåta arbetsmarknadens parter, på deras gemen-

samma begäran, att införa direktiv har beslutats enligt punkterna 2 och

som

I så fall skall den se till att arbetsmarknadens parter, senast vid den tidpunkt

när ett direktiv skall genomfört i enlighet med artikel 189, har infört de vara

nödvändiga bestämmelserna genom avtal; den berörda medlemsstaten skall i

detta syfte vidta nödvändiga åtgärder för att när som helst kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet. 5. Bestämmelser som antas enligt denna artikel skall inte hindra medlemsstat en från att vidmakthålla eller införa strängare skyddsåtgärder, dessa är förenliom

ga med fördraget. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpliga på löner, före-

vara ningsrätten, strejkrätten eller rätten till lockout.

Artikel 3

Kommissionen skall ha till uppgift att främja samråd mellan arbetsmarkna-

dens parter på gemenskapsnivå och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta dialogen mellan dem genom att sörja för ett väl avvägt stöd till parterna.

96 EG.°s sociala dimension

För detta ändamål skall kommissionen, innan den lägger fram socialpolitis-

ka förslag, samråda med arbetsmarknadens parter beträffande de följder som

gemenskapens åtgärder kan få. Om kommissionen efter sådant samråd att gemenskapen bör vidta

anser åtgärder, skall den samråda med arbetsmarknadens parter beträffande det

förslaget. Arbetsmarknadens parter skall ett yttrande eller, när

planerade avge så är lämpligt, rekommendation till kommissionen. en samband med sådant samråd kan arbetsmarknadens parter meddela kom- 4. I missionen de önskar inleda det förfarande anges i artikel 4. Förfarandets att som varaktighet skall begränsas till nio månader, såvida inte de berörda parterna och kommissionen gemensamt beslutar att förlänga det. om

Artikel 4

Om arbetsmarknadens parter så önskar, kan dialogen mellan dem på gemen-

skapsnivå leda till kontraktsförhållanden, inklusive avtal. Avtal träffas på gemenskapsnivå skall tillämpas antingen enligt de

2. som förfaranden gäller för arbetsmarknadens parter i de olika medlemsstaterna som eller, det gäller frågor omfattas artikel på gemensam begäran av när som av undertecknande beslut rådet på förslag av kommissionen. de parterna, genom av besluta med kvalificerad majoritet utom när ett avtal innehåller en Rådet skall berör något de områden i artikel 2.3, eller flera bestämmelser som av som anges då beslutet skall vara enhälligt.

Artikel 5

uppnå de mål i artikel och inte annat följer av övriga För att som anges om fördrag, skall kommissionen främja samarbetet mellan bestämmelser i detta och underlätta för dem samordna sin verksamhet på alla de medlemsstaterna att socialpolitiska områden behandlas i detta avtal. som

Artikel 6

skall till principen lika lön för kvinnliga och

Varje medlemsstat se att om manliga arbetstagare för samma arbete tillämpas.

skall med lön förstås den gängse grund- eller minimilönen

I denna artikel arbetstagaren direkt eller indirekt, kontant eller

samt alla övriga förmåner som naturaförmån får arbetsgivaren på grund anställningen.

som av av Lika lön utan diskriminering innebär att för lika arbete skall fastställas enligt beräkningsgrunder,

a ackordslön samma

b tidlön skall vara lika för samma arbete.

artikel skall inte hindra medlemsstat från att bibehålla eller införa Denna en

EG:s sociala dimension 97

bestämmelser som ger kvinnor vissa fördelar som gör det lättare för dem att

utöva ett visst yrke eller förebygger eller kompenserar nackdelar i deras yrkes-

karriärer.

Artikel 7 Kommissionen skall årligen utarbeta en rapport om situationen vad avser förverkligandet av de mål som anges i artikel inbegripet den demografiska

situationen inom gemenskapen. Den skall översända rapporten till Europaparla-

mentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén. Europaparlamentet får anmoda kommissionen att utarbeta rapporter om särskil-

da problem på det sociala området.

Förklaringar

1. Förklaring om artikel 2.2 De elva fördragsslutande parterna konstaterar att det under överläggningarna om artikel 2.2 i detta avtal har rätt enighet om att gemenskapen genom att fastställa

minimikrav för skydd av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inte avser att på ett sätt som inte är motiverat med hänsyn till omständigheterna diskriminera mot

arbetstagare i små och medelstora företag.

2. Förklaring om artikel 4.2 De elva fördragsslutande parterna förklarar att första steget i genomförandet på gemenskapsnivå av de avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i artikel 4.2 består i att utveckla avtalens innehåll kollektiva förhandlingar enligt genom varje medlemsstats regler och att detta således inte innebär att medlemsstaterna

är skyldiga att tillämpa dessa avtal direkt eller att utarbeta regler för deras genomförande eller att de är skyldiga att ändra gällande nationell lagstiftning för

att underlätta genomförandet.

4 l3-lll2

5 Fri för

rörlighet personer

5.1 EG:s arbetsmarknad gemensamma

Att fritt kunna flytta mellan länder utan hinder av gränser och förbud har varit betydelsefullt i alla tider. Den friheten kom att inskränkas efter första världskriget och gränshindren har därefter blivit allt högre i syfte att bl.a. förhindra arbetslöshet, brottslighet och terrorism. Vad har gjorts inom EG för att återin-

föra och uppmuntra den fria rörligheten för personer Har EG:s fria arbets-

marknad inneburit att medborgarna utnyttjat möjligheten att bo och arbeta i ett

annat land i någon större utsträckning Att studera, arbeta och starta egen verksamhet i ett annat land har blivit en möjlighet för svenskar EES-avtalet. Är det någon skillnad mellan genom ett svenskt EU-medlemskap och ett EES-avtal i fråga om den fria rörligheten för

personer Blir det en stor omflyttning till och från Sverige vid ett svenskt EU-

medlemskap Inträder denna omflyttning redan vid EES-avtalet och vilka flyttar

i så fall

Hur blir det med pensionen om man arbetar i olika länder under sin yrkesverksamma tid Vad händer vid sjukdom i ett annat land får man erforderlig vård

-

och står för kostnaderna Har en medborgare från ett land inom EES som

vem kommit för att söka arbete i Sverige rätt till bistånd Innebär redan EES-avtalet att en svensk medborgare med sin svenska sjuksköterskeexamen kan söka arbete som sjuksköterska i ett annat EES-land Detta kapitel inleds med en beskrivning av EG:s principer för personers fria rörlighet och hur stor rörligheten varit hittills. Därefter följer en analys av hur

den fria rörligheten påverkar social välfärd och jämställdhet.

Regelverket

En gemensam arbetsmarknad är en av EG:s hörnpelare. Redan i Romfördraget från år 1957 nämns att gemenskapen skall ha som målsättning att underlätta för arbetstagarna att röra sig mellan länderna. Det var således inte fråga om fri

100 Fri rörlighet för personer

invandring mellan EG-länderna utan om fri rörlighet för arbetstagare. Tillsam-

mans med den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital skall detta tillför-

säkra gemenskapen tillväxt och en höjning av levnadsstandarden.

Den fria rörligheten skall således ses dels som en rättighet för medborgarna

och deras familjer att bo och arbeta var de vill, dels som en förutsättning för att den inre marknadens potential skall kunna utnyttjas fullt ut. De grundläggande bestämmelserna om den fria rörligheten för personer finns i Romfördragets artikel 48, enligt vilken varje nationalitet grundad diskrimi-

nering mellan arbetstagarna i medlemsstaterna är förbjuden såvitt gäller syssel-

sättning, lön och övriga arbetsvillkor. Artikel 52 reglerar etableringsrätten.

Reglerna i Romfördraget har direkt effekt, dvs. de blir utan transformeringsát-

gärder en del av medlemsländernas interna rättsordning och är bindande för

nationella domstolar och myndigheter. För att kunna uppfylla målen i Romfordraget har olika förordningar och direk-

tiv antagits. De viktigaste på det här området är:

Rådets direktiv 64221EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rådets förordning EEG nr 161268 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Rådets direktiv 68360EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och

deras familjer.

Kommissionens förordning EEG nr 125170 om arbetstagares rätt att

stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där. Rådets förordning EEG nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar

flyttar inom gemenskapen.

Rådets förordning EEG nr 57472 om tillämpning av förordning EEG -

nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Rådets direktiv 77486EEG om undervisning av barn till migrerande

arbetstagare.

Genom detta regelverk skall medborgare i medlemsländerna och deras familjemedlemmar tillförsäkras följande: Arbets- och etableringsrätt: rätten att fritt resa till annat medlemsland for att där söka efter ett tillfälligtpermanent arbete eller för att etablera verksamhet.

Likabehandling: rätten till samma anställnings- och arbetsvillkor som värd-

landets medborgare. Man skall också behandlas lika i fråga om utbildegna

Fri rörlighet för personer 101

nings- och omskolningsaktiviteter och ha samma rätt till medlemskap i fack-

förening. Sociala förmåner: rätten till samma sociala och skattemässiga förmåner som värdlandets egna medborgare. Skydd vid pension: rätten att stanna kvar i landet efter det man slutat sin anställning och rätt att få ut pension från de länder man varit anställd När det gäller barn till migrerande arbetstagare skall värdlandet vidta lämpliga åtgärder för att främja att barnen får undervisning i hemspråket och i ursprungs-

landets kultur i syfte att underlätta deras eventuella återanpassning i den med-

lemsstat de kom ifrån. Den fria rörligheten för personer kommer inte bara den arbetande befolk-

ningen till godo. Den personkrets som omfattas av den fria rörligheten är numera utökad genom följande tre direktiv:

Rådets direktiv 90364EEG om rätt till bosättning

Rådets direktiv 90365EEG om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma Rådets direktiv 90366EEG om rätt till bosättning för studerande. Genom de tre nämnda direktiven har således även vissa s.k. icke ekonomiskt

aktiva personer och deras familjemedlemmar samma möjligheter att röra sig

fritt inom EG. Det sägs dock uttryckligen att de inte får ligga värdlandets välfärdssystem till last; de skall kunna klara sig ekonomiskt på egen hand, t.ex. genom pension, studiemedel eller förmögenhet. Dessutom krävs att de har en

heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet.

Den fria rörligheten för personer är dock inte helt utan undantag. Avvikelser

från likabehandlingsprincipen kan tillåtas när statens allmänna intressen som t.ex. försvaret måste skyddas. Medlemsstater har vidare under vissa förhållanden rätt att neka personer från andra medlemsländer tillträde. Det kan t.ex. vara fallet när en person utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Diskriminerande åtgärder får inte ske utifrån värdlandets ekonomiska intressen

utan måste motiveras av utlänningens personliga uppförande eller förhållanden i det enskilda fallet. Det kan i dessa fall röra sig om narkotikamissbruk, djupgående mentala störningar eller allvarliga smittsamma sjukdomar.

Rörligheten inom EU

När den fria rörligheten för arbetstagare diskuterades under 1960-talet fanns i Tyskland farhågor för att en våg av arbetskraft skulle komma från Italien. Bak-

grunden var att Italien hade den högsta arbetslösheten bland EG-länderna. Någon sådan våg uppstod aldrig. Inte heller Storbritanniens, Irlands och Danmarks inträde i marknaden år 1973 eller Greklands inträde år 1981 medförde

någon ökning av arbetskraftens rörlighet. Välståndsklyftorna var inte tillräckligt

102 Fri rörlighet för personer

stora. För de arbetslösa har ersättningen varit så pass hög i hemlandet att

incitamenten ofta varit små att söka arbete i andra länder. Det har varit lättare

för EG-länderna att rekrytera arbetskraft från länder utanför EG där lönerna

varit lägre. Beträffande den fria rörligheten inom EU är följande av intresse: Under åren 1987 till 1991 flyttade ca 1,5 miljoner personer från en med- lemsstat till i medeltal 300 000 per år. Det är mindre än 0,1 % en annan, av EG:s totala befolkning.

Av dem flyttade under åren 1987 till 1991 var en relativt hög andel i - som

åldern 14-54 år och en mycket stor andel av denna grupp var mellan 14

och 24 år. Sannolikt sökte dessa ett första arbete eller arbetslivserfarenhet i ett annat land.

Flertalet medborgare som bor i ett annat medlemsland än sitt eget flyttade

dit under högkonjunkturåren 1955-1973. En anställning i Nordamerika är fortfarande mer attraktivt för många högutbildade än ett motsvarande arbete i ett EU-land.

EU-ländernas socialförsäkringssystem inkl. arbetslöshetsförsäkring är

-

relativt väl utbyggda vilket innebär att den som är arbetslös som regel

föredrar att stanna kvar i hemlandet med arbetslöshetsunderstöd framför att söka ett nytt arbete i ett annat land.

Den kvinnliga förvärvsfrekvensen ökar i alla medlemsländer. Detta kan vara -

ett hinder för vissa familjer som vill flytta oavsett om det gäller inom landet

eller till ett annat land det gäller att hitta två nya jobb. - Diagram 5.1 visar rörligheten inom gemenskapen åren 1987-1991.

Fri rörlighet för personer 103

Diagram 5.1 Rörligheten inom EG, genomsnitt åren 1987-1991

Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Andra I 25-54 Irland 3 14-24 Italien El Andra Luxemburg I 25-54 Nederländerna ä 14-24 Portugal Storbritannien 350 250 150 50 50 150 250 350 450 550 Emigranter 1 OOO-tal Immigranter 1000-taI

Anm. . Data för hur många som flyttat till Italien under denna period saknas. Luxemburg: Kvinnor 0,9 %, Män 1,6 % Källa: Employment in Europe, EG-komnrissionen l993b

Som bakgrund till uppgifterna i diagram 5.1 skall nämnas att

Tyskland och Storbritannien hade relativt många nya jobb under perio-

den. Av diagrammet framgår att immigrationen till Tyskland och Storbritannien var större än emigrationen från dessa länder.

Belgien och Danmark däremot hade relativt få nya jobb. Som framgår av

diagrammet var för dessa länder emigrationen större än immigrationen under perioden i fråga.

Irland och Spanien hade höga arbetslöshetstal. Även för dessa länder

var

emigrationen större än immigrationen under åren 1987-1991.

Rörligheten mellan länder beror på en rad faktorer som bildar ett mycket

komplext mönster. Rörligheten kan därför inte enbart förklaras av att människor flyttar från ett område med hög arbetslöshet till ett annat där det finns fler

104 Fri rörlighet för personer

arbetstillfällen. I avsnitt 5.7 diskuteras ingående olika motiv för att flytta mer från ett land till ett annat.

5.2 Den nordiska arbetsmarknaden

År 1954 undertecknade de nordiska länderna överenskommelse en om en arbetsmarknad. Samma år avskaffades passtvånget och kravet på gemensam uppehållstillstånd för nordiska medborgare då de vistas i annat nordiskt land. Det ansågs grundläggande rättighet för nordiska medborgare att fritt vara en kunna ta anställning och bosätta sig i ett annat nordiskt land. Det nordiska samarbetet på arbetsmarknaden regleras särskilda överensav

kommelser och konventioner. De viktigaste förutom avtalet om en gemensam

nordisk arbetsmarknad är:

Riktlinjer for nordiskt arbetsförmedlingsarbete

- Nordisk överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet ersätts av EES- avtalets regler

Samarbete yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning

- om Nordisk arbetsmarknad för genomgått en behörighetsgivande - personer som högre utbildning omfattande minst tre års studier

Nordisk arbetsmiljökonvention.

- Viktig i detta sammanhang har också varit den Nordiska konventionen om social

trygghet. Denna multilaterala konvention mellan de nordiska länderna ersätts

till stor del av EES-avtalets regler.

Rörligheten inom Norden

Grundtanken med en fri arbetsmarknad är att man skall kunna söka och ta ett arbete var man önskar. Lediga jobb i ett land är dock en grundläggande förutsättning för omfattande rörlighet mellan två länder. En annan viktig förutsätten ning är att skillnaderna i reallöner är så stora att den enskilde anser att det lönar

sig att flytta.

Fram till början 1980-talet var reallöneskillnaderna mellan de nordiska av

länderna stora i synnerhet mellan Sverige och Finland. Parad med en efterfrågan arbetskraft i Sverige uppstod bruttoinvandring från Finland till Sverige.

en

Det således lätt att locka över finsk arbetskraft till Sverige. När reallönerna

var

utjämnades minskade strömmarna från Finland till Sverige. Återvandringen till

Finland blev till och med större än utvandringen. I realiteten har det under 1980-talet inte spelat någon roll hur många vakanser som funnits i Sverige. Löneskillnaderna har varit för små för att locka finsk arbetskraft till Sverige.

Fri rörlighet för personer 105

Trots hög arbetslöshet i Danmark och Finland, stigande löneläge i Norge och

så sent som för ett par år sedan stor efterfrågan på arbetskraft i Sverige har

flyttningen inom Norden minskat. Strömmarna inom Norden är således svaga

trots ländernas stora likheter i fråga om kultur, traditioner och språk finska

språket undantaget. Om reallöneskillnaderna mellan de nordiska länderna

fortsätter att vara små kommer sannolikt migrationen vid likartad arbetsmarknadssituation även i fortsättningen vara låg. Strömmarna inom Norden år 1991 återges i tabell 5.1. Det bör noteras att

antalet personer som i Sverige registrerats som flyttade från Sverige till Dan-

mark rimligen borde överensstämma med det antal personer som i Danmark

registrerats som emigrerade från Sverige. Av registreringstekniska skäl uppstår dock smärre olikheter i uppgifterna från de olika länderna.

Tabell 5.1 Immigration och emigration mellan de nordiska länderna år 1991

Finland år 1990

Danmark Finland Island Norge Sverige 1991 1990 1991 1991 1991 Till Franz Till Från Till Från Till Från Till Från

Inkl. invandrare till och från Färöarna och Grönland 2 Inkl. utländska medborgare och statslösa Källa: Nordisk Statistisk årsbok 1993, tabell 44

106 Fri rörlighet för personer

5.3 Danmark del av både EU och

-

Norden

Rörligheten till och från Danmark Sedan den l juli 1973 tillhör Danmark både EG:s och Nordens gemensamma arbetsmarknad. Danska medborgare har goda möjligheter att ta arbete inom EG resp. Norden och omvänt har medborgare i länder i dessa områden motsva- -

rande möjligheter att arbeta i Danmark. Detta har dock inte lett till någon

omfattande migration.

Tabell 5.2 Rörligheten mellan Danmark och elva andra länder år 1991

Danmark 199 1

Uppgifterna avseende Danmark inkluderar Färöarna och Grönland samt utländska medborgare och statslösa. Källa: Nordisk statistisk årsbok 1993, tabell 44

Tabell 5 visar in- och utflyttningen mellan Danmark och åtta andra EG-länder samt USA, Sverige och Norge år 1991. Vid jämförelse med rörligheten mellan

de nordiska länderna tabell 5.1 framgår att inom Norden föredrar danskar

se

Fri rörlighet för personer 107

att flytta till Norge eller Sverige. De EU-länder danskarna helst flyttar till är Storbritannien och Tyskland. Rörligheten mellan Danmark och USA under

var

år 1991 högre än mellan Danmark och något annat land. Sammantaget flyttade

danskarna helst till USA tätt följt av Storbritannien, Tyskland och Sverige. I övrigt är rörligheten mellan Danmark och de övriga länderna ganska marginell såväl inom Norden som inom EU. Siffrorna förändras visserligen mellan aren men strömmarna mellan länderna är svaga och så har det varit under många år.

5.4 Rörlighet - en fråga om jämställdhet

Studier i annat land

Utnyttjas möjligheten att fritt röra sig inom EU för att studera eller arbeta

främst av män EG:s verksamhet på utbildnings- och ungdomsområdet består av ett flertal s.k. utbildningsprogram. ERASMUS European Action Scheme for the Mobili-

of University Students är EG:s program för utbyte av studerande mellan

högskolor. Programmet syftar till att förbättra möjligheterna för studerande att tillbringa en del av utbildningstiden utomlands och att uppmuntra universitetssamarbete. ERASMUS är det största utbytesprogrammet. I tabell 5.3 visas fördelningen mellan kvinnor och män i detta program uppdelat pá resp. land.

Med land avses inte den studerandes nationalitet utan det land där den studerande är inskriven för sina universitetsstudier, dvs. utsändningslandet.

108 Fri rörlighet för personer Tabell 5.3 ERASMUS-studenter läsåret 19901991 fördelade efter kön, i procent

För Luxemburg saknas uppgift. Källa: Student Mobility within ERASMUS 199091, tabell 31

ERASMUS-studenterna från samtliga länder utom Portugal och Tyskland hade kvinnlig majoritet läsåret 199091. Läsåret 198990 var alla länders kvinnliga studenter fler än de manliga. Totalt uppgick läsåret 199091 den kvinnliga

andelen till 56,3 %, praktiskt taget densamma som läsåret dessförinnan. Som framgår tabell 5.4 varierade könsfördelningen kraftigt mellan olika ämnesav områden.

Tabell 5.4 ERASMUS-studenter läsåret 19901991 fördelade efter kön och ämnesområde, i procent

, Källa: Student Mobility within ERASMUS 199091, tabell 31

Fri rörlighet för personer 109

Svenska studenter har numera möjlighet att ta med sig sitt studielån utomlands, vilket har underlättat möjligheterna att studera vid universitet i andra länder. Läsåret 199293 beviljades sammanlagt 11 607 svenska studenter studielån för utomlands studier och av dessa var 6 809 kvinnor, dvs. 58,7 %.

Förvärvsarbete i annat land

Vid rörlighet som följd av förvärvsarbete flyttar fler män än kvinnor från ett

medlemsland till ett annat. Perioden 1987 till 1991 utgjorde män ca 60 % av

dem som flyttade till ett annat EG-land för att ta ett arbete där, ca 40 % var kvinnor. Diagram 5.2 visar per medlemslandnationalitet fördelningen kvinnor

män som flyttade inom gemenskapen under denna period. Noteras bör att andelarna i stort motsvarar proportionerna mellan kvinnor och män i förvärvslivet.

Diagram 5.2 Medborgare inom EG som flyttat till annat medlemsland för att förvärvsarbeta, genomsnitt åren 19874991

0.5 - 0.5 -

Kvinnor 0.4 0.4

Uppgift år Italien saknas Källa: Employment in Europe, EG-komrnissionen 1993b

110 Fri rörlighet för personer

5.5 EES större arbetsmarknad

en

-

EES-avtalet innebär att medborgare inom EES får rätt att flytta fritt mellan de

avtalsslutande länderna för att ta anställning, starta egen verksamhet, studera,

bo och leva enligt ett för hela EES gemensamt regelsystem. En gemensam arbetsmarknad skapas och reglerna innebär förbud mot diskriminering på grund nationalitet när det gäller arbete, lön, arbetsvillkor liksom sociala och skatteav mässiga förmåner.

EES-avtalet innebär för Sverige utvidgning arbetsmarknaden från att i

en av dag omfatta de nordiska länderna till hela det europeiska samarbetsområdet, dvs. Norden och Österrike och på sikt även Liechtenstein. EES hela EU samt kommer således att omfatta 18 länder och en total arbetsmarknad om ca 155 miljoner löntagare. Den nordiska arbetsmarknaden kommer att finnas kvar, vilket innebär att nordbors rättigheter kan skilja något från medborgares i övriga EES-länder.

Till skillnad från den nordiska situationen innebär EES-avtalet inte upprättandet

av en passunion. Den fria rörligheten innebär också att arbetstagares och självständiga näringsidkares familjemedlemmar, oavsett nationalitet, har rätt att flytta med och

bosätta sig i det aktuella landet. Med familjemedlemmar avses:

makamake barn under 21 år barn över 21 år är beroende av föräldrarna för sin försörjning - som släktingar i närmast föregående led om de är beroende av arbetstagaren eller dennes makamake för sin försörjning.

Makamake och barn får likaså, oavsett nationalitet, rätt att arbeta i det nya landet utan arbetstillstånd. EG-rätten på detta område likställer inte sambo med äkta make. Det innebär att EES-avtalet inte innehåller någon motsvarande direkt rättighet för sambor att

flytta med, bosätta sig och arbeta i stat inom EES. EG-domstolen har

en annan dock slagit fast att stat tillåter sambor till egna medborgare att bosätta om en sig i landet och ger dem uppehållstillstånd skall även sambor till medborgare i övriga medlemsstater ha rätt. Detta bygger på EG-rättens ickediskrimisamma neringsprincip. I Norge och Danmark kan homosexuella par låta registrera sin samlevnad

partnerskap och därmed i stort sett samma rättigheter och skyldig-

genom heter gifta par. Partnerskapslagarna har utformats så att partnerskapet med som

vissa undantag får samma följdverkningar som ett äktenskap mellan heterosexuella. Ett undantagen är att partnerskapet inte har automatisk giltighet

av

utanför landet. Detta innebär att det är varje lands nationella lagstiftning som

Fri rörlighet för personer 111

blir avgörande för huruvida landet betraktar partnerskapet likställt med äktenskap eller inte. EG-rätten likställer varken samboskap eller partnerskap med äktenskap men ingenting hindrar att varje enskild stat tillämpar egna regler beträffande sambor och homosexuella och tillåter dessa att liksom makar medfölja migrerande medborgare i EES-stater. I Sverige tillåts i dag utländska sambor till såväl svenskar som invandrare att bosätta sig här. Detta gäller även homosexuella par.

Arbetstillstånd

EES-avtalet innebär att det skapas en gemensam arbetsmarknad inom hela EES. Medborgarna inom detta samarbetsområde behöver därför inte söka arbetstillstånd för att arbeta i något av de andra länderna. Detsamma gäller, som nämnts

tidigare, medföljande make och barn.

Uppehållstillstånd

En av huvudtankarna med den fria rörligheten för personer inom EES är att

medborgarna fritt skall kunna söka, erhålla och påbörja arbete i andra stater

inom EES utan att fördröjas av administrativa åtgärder från nationella myndigheters sida. En medborgare inom EES har rätt att resa till ett annat land inom samarbetsområdet för att där söka arbete och behåller därvid rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Under de första tre månaderna behövs inget uppehållstillstånd.

Man har rätt att stanna ytterligare en tid om man kan visa att man är aktivt arbetssökande och under förutsättning att man har medel för sin försörjning.

Den som fått ett arbete har rätt till uppehållstillstånd såvida inte undantagen om

skydd för allmän ordning, säkerhet och hälsa föranleder annat. Uppehållstillstånd meddelas, liksom tidigare, av nationella myndigheter. I

Sverige är det Statens invandrarverk som skall utfärda uppehållstillstånd för medborgare från länder inom EES. Medborgare som erhåller anställning i ett

annat avtalsslutande land samt deras familjemedlemmar oavsett nationalitet

skall erhålla uppehållstillstånd för minst fem år. Tillståndet skall därefter utan vidare kunna förlängas. För ett arbete som beräknas pågå mellan tre månader och ett år kan tillståndet begränsas till den aktuella tiden. För kortare arbeten än tre månader krävs inget uppehållstillstånd.

Det föreligger inget krav på att uppehållstillstånd skall sökas före inresa i

arbetslandet detta kan ske på platsen. För att få uppehållstillstånd krävs av arbetstagaren endast att hon eller han kan uppvisa pass eller godkänt ID-kort

och ett anställningsintyg. För medföljande släktingar i närmast föregående led

112 Fri rörlighet för personer

krävs dessutom intyg från behöriga myndigheter i hemlandet om att de är

beroende av arbetstagaren eller dennas makamake för sin försörjning. Uppehållstillståndet upphör inte blir arbetslös, men det kan begränsas i tid om man varit arbetslös mer än tolv månader. om man

Reglerna i EES-avtalet också studerande, pensionärer och övriga icke

ger

yrkesverksamma medborgare i EES-staterna liksom deras familjemedlemmar

-

rätt att flytta och bosätta sig inom hela EES. Ett villkor är att man har tillräckliga ekonomiska medel för att inte ligga värdlandet till last. De inflyttade

skall också visa att de har en sjukförsäkring. Studerande skall för att få uppehållstillstånd vara inskrivna vid en erkänd utbildningsanstalt. För studerande gäller att uppehållstillståndet kan begränsas till studietidens längd, eller till ett år om studierna varar längre tillståndet

förnyas härvid årligen. Medföljande makamake har liksom den studerande

själv rätt att arbeta i studielandet. -

Studerande väljer att studera i ett annat EES-land har ingen generell rätt

som till studiemedel från det land där de studerar. Studerande svenskar kan dock redan nu få svenska studiemedel för studier utomlands.

Beträffande icke ekonomiskt aktiva och pensionärer bör med tillräckliga egna medel tillgångar efter skatt motsvarar full svensk folkpension, fullt

avses som

pensionstillskott för svensk pensionär i motsvarande ålder samt täckta bo-

en

stadskostnader se vidare avsnitt 5.8.

Ãterkallelse uppehållstillstånd i vissa fall

av

I utlänningslagen vissa förhållanden under vilka ett uppehållstillstånd får

anges återkallas sedan en utlänning rest i landet. Tillståndet får bl.a. återkallas om hon eller han inte försörjer sig på ärligt sätt. Vidare kan uppehållstillstånd

återkallas vid befarad brottslighet. Frågan om återkallelse skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt två år i Sverige med uppehållstillstånd. Regeringen har bemyndigats att uppställa nya grunder för återkallelse av uppehållstillstånd för fått uppehållstillstånd i enlighet med EES-

personer som avtalet. Frågan återkallelse kan väckas även efter två års vistelse här med om uppehållstillstånd. Enligt de reglerna i utlänningsförordningen skall ett nya

uppehållstillstånd kunna återkallas:

Om utlänning, kommit hit grund av EES-avtalet, och fått uppe- - en som hållstillstånd för att hon eller han har en anställning, frivilligt lämnar sitt

arbete utan avsikt att söka något nytt och dessutom saknar andra möjligheter till försörjning i Sverige. Det måste dock vara tillåtet att frivilligt söka andra anställningar och en viss tid av arbetslöshet mellan anställning-

arna måste kunna accepteras.

Fri rörlighet för personer 113

Om en medborgare fått sitt uppehållstillstånd under förutsättning att hon eller han har tillräckliga egna medel för sin försörjning och numera saknar egna medel.

För medföljande anhöriga som är tredjelandsmedborgare, t.ex. vid bruten anknytning till en medborgare från ett land inom EES.

Ingripanden skall äga rum endast vid uppenbara missförhållanden. I varje enskilt fall måste övervägas om utlänningen har rätt att stanna kvar i Sverige av annat skäl. Statens invandrarverk beslutar om återkallelse av uppehållstillstånd.

5.6 Gränskontroller

Avveckling av personkontroll

EG-arbetet med den fria rörligheten för personer och genomförandet av den inre marknaden omfattar också avskaffandet av de inre gränskontrollerna. Gränskontrollfrågor regleras inte i EES-avtalet och Sverige deltar således inte i arbetet. Avskaffandet av gränskontrollerna mellan medlemsländerna aktualiserar behovet av att stärka de yttre gränskontrollerna och att samarbeta på immigrationsområdet och brottsbekämpningens område för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå. Syftet med dessa kompensatoriska åtgärder är att motverka att avskaffandet av inre gränskontroller leder till ökad terrorism, illegal invandring, narkotikasmuggling eller arman gränsöverskridande brottslighet. Alternativ till gränskontroller kan t.ex. vara att medlemsländerna uppträder på ett gemensamt sätt

gentemot medborgare från icke-EU-länder kontroll vid EU:s yttre gräns eller

former samverkan mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter samt av uppbyggnad av datanät och databanker. Målet att avveckla personkontrollerna vid de inre gränserna har sin grund i Romfördraget och ett omfattande arbete har bedrivits på mellanstatlig nivå inom EU för att förverkliga det. Arbetet har bl.a. resulterat i två konventioner. Den första behandlar vilket EU-land som är ansvarigt för att handlägga en asylansö-

kan den s.k. Dublinkonventionen och den andra yttre gränskontroller.

Dublinkonventionen har hittills endast ratificerats av sex länder men beräknas träda i kraft under år 1994. Den yttre gränskontrollkonventionen är däremot ännu inte undertecknad på grund av en tvist mellan Storbritannien och Spanien Gibraltar. En tredje konvention om ett europeiskt informationssystem EIS om är under utarbetande. EIS skall komplettera de två tidigare konventionerna och möjliggöra det informationsutbyte mellan länder som förutses i dessa. Immigrationsministrarna i medlemsländerna har färdigställt ett förslag till parallellkonvention till Dublinkonventionen. I juni 1992 bestämdes att tillträde

114 Fri rörlighet för personer

skulle erbjudas i första hand EFTA-kretsen. Texten lämnades informellt till Sverige i juni 1992 men förhandlingar om tillträde kan inte starta innan alla medlemsländer ratificerat Dublinkonventionen. Sverige har uttryckt intresse för förhandlingar med EU kring en sådan konvention.

I mars 1992 tillsatte regeringen en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift

att utreda frågor rörande gränskontroller inför förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. En första delrapport innehöll en lägesbeskrivning vad gäller arbetet inom EU med gränskontrollernas avskaffande. Arbetet har fortsatt med en rapport om konsekvenser för svensk del av ett medlemskap. Rapporten med namnet Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EGEU-medlemskapsperspektiv har publicerats i november 1993.

Maastrichtfördraget Vid EG:s statschefsmöte i Maastricht i december 1991 skrevs för första gången

immigrations- och flyktingpolitiska frågor i Romfördraget. Viseringsfrågorna

fördes då in under EU-samarbetet samtidigt som grunden lades för fortsatt mellanstatligt samarbete som bl.a. rör asylfrågor, invandringspolitik och visst polisiärt samarbete. Det innebär att det mellanstatliga samarbete som bl.a. resulterat i de två ovannämnda konventionerna fördes in i EU-samarbetet tillsammans med polisiära frågor och säkerhetsfrågor. Maastrichtfördraget trädde i kraft den 1 november 1993.

Schengenavtalet

Parallellt med EG:s arbete har Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna slutit

det s.k. Schengenavtalet om avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna.

Avtalet kan sägas vara ett resultat av EG:s ursprungsstaters önskan att ytterliga-

re fördjupa samarbetet för att avveckla de inbördes gränskontrollerna. Avtalet har i dag förutom av de fem ovan nämnda länderna undertecknats av Italien, Spanien och Portugal och senast av Grekland. Den 1 juni 1990 undertecknades Schengenavtalets tillämpningskonvention som lägger grunden för det praktiska genomförandet av avvecklingen av gränskontrollerna. Såvitt nu kan bedömas träder tillämpningskonventionen i kraft tidigast den 1 februari 1994. Schengenavtalets tillämpningskonvention innehåller bestämmelser om att avskaffa alla personkontroller vid de inre gränserna. Dessa kompletteras av en

lång rad av kompensatoriska åtgärder och många är desamma eller liknande

dem man kommit fram till i EG-arbetet. Att inte alla medlemsstater deltar i

Schengenarbetet kan komplicera imförlivandet av avtalet.

Fri rörlighet för personer 115

5.7 Ökar rörligheten

Motiv för att flytta till ett annat land

Vad får i första hand en person att lämna sitt hemland och frivilligt bege sig till ett annat land Kärlek, äventyrslust, arbetslöshet, fattigdom i hemlandet, att följer med sin familj, möjligheten att få ett arbete som bättre passar den man egna utbildningen alternativt leder till en högre lön eller något annat I bilaga 18 till Långtidsutredningen 1992 SOU 1992: 19 har beskrivits olika faktorer som kan bli avgörande för den enskildes beslut att migrera. Följande faktorer diskuteras:

Den förväntade reallönen

Stora reallöneskillnader mellan länder samt lediga platser i invandringslandet är viktiga förutsättningar för att arbetskraftsmigration skall komma till stånd. Sverige har haft en förhållandevis svag reallöneutveckling under senare år och Sverige är från den synpunkten knappast mer attraktivt för immigranter än andra rika länder i Västeuropa.

Arbetsmarknadsläget

Det är mer attraktivt att flytta till länder med full sysselsättning än till länder med hög arbetslöshet. Det är dock inte bara arbetslöshetsgraden som spelar roll

utan också antalet vakanser. Ett land som visserligen har hög arbetslöshet men

samtidigt stark tillväxt har visat sig kunna locka till sig arbetskraft.

Geografiskt avstånd

Det geografiska avståndet mellan uttlyttningsland och inflyttningsland spelar

stor roll. Ett stort avstånd hämmar ofta rörligheten. Förutom flyttkostnaderna blir kostnaderna för besök i det forna hemlandet höga.

Tidigare inflyttade

Flyttning underlättas det redan finns en koloni tidigare inflyttade lands-

av om

män i det landet. Migranter flyttar gärna till länder och även orter där

nya

personer från det egna landet redan bor. Rent psykologiskt kan det kännas

lättare att leva långt hemifrån om det finns landsmän i närheten. Vidare kan tidigare migranter medverka t.ex. vid myndighetskontakter på den nya orten.

Demografiska ejfekter I Sydeuropa faller födelsetalen och takten i befolkningsökningen minskar. Under oförändrade förhållanden talar det för att allt färre i dessa länder kom-

116 Fri rörlighet för personer

mer att utvandra. Om utvandringen från dessa länder ändå blir omfattande kan länderna komma att behöva rekrytera arbetskraft utifrån. Inom EG har flyttströmmarna gått från söder till norr och det kan därför bli

svårt för de sydeuropeiska länderna att finna arbetskraft inom EES. Det kan således i detta sammanhang vara viktigt att beakta den demografiska utvecklingen söder och öster om Medelhavsområdet. Det gäller visserligen länder utanför EES men på sikt kan den kraftiga befolkningsökningen i länder som

Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Syrien och Turkiet komma att påverka

invandringen till och rörelserna inom Europa. Redan i dag förekommer det en omfattande illegal arbetskraftsinvandring från dessa länder till Grekland, Itali-

en, Portugal och Spanien.

Ålder, kön, utbildning, kultur, språk och klimat

I allmänhet minskar migrationsbenägenheten med stigande ålder, dvs. yngre människor tenderar flytta än äldre. Även kön och utbildning spelar roll. att mer Män tenderar att flytta mer än kvinnor och högutbildade tenderar att flytta mer än lågutbildade. När det gäller kultur och språk underlättas migrationen av

likheter mellan utflyttnings- och inflyttningsland. Slutligen påverkas flyttbe-

nägenheten till ett land ofta av ett gynnsamt klimat i värdlandet.

Kan en ökad rörlighet förväntas

I mitten av 1980-talet flyttade under ett år endast ca 0,1 % av befolkningen från ett EG-land till ett annat och 0,2 % mellan regioner inom ett EG-land.

Rörligheten mellan länderna har sjunkit sedan 1960-talet då den var 0,5 %. Om rörligheten följer samma mönster som den hittills gjort finns det ingen anledning att förvänta sig att Portugals och Spaniens inträde på den gemensamma arbetsmarknaden år 1993 skulle komma att medföra någon dramatisk ökrörligheten. ning av Rörligheten mellan EG-länderna har således varit låg genom åren och har till och med fallit under de senaste åren. Undantaget är arbetstagare med universi-

tetsexamen vilka visar en stadigt ökad rörlighet- inte bara inom EU utan över

hela världen.

Reallöneskillnaderna mellan Sverige och flertalet nuvarande EU-länder är för-

hållandevis små. De medlemsländer som har lägre reallöner än de svenska ligger på ett relativt stort avstånd från Sverige, varför det inte finns några starka skäl att förvänta sig någon kraftig rörlighet till Sverige vid ett svenskt EU-medlemskap, särskilt inte om Sverige har en hög arbetslöshet.

Betydelsen av närhet till släkt, vänner och sin egen hembygd liksom av att

kunna kommunicera på det egna språket och att leva i ett klimat liknande

hemlandets är återhållande faktorer för den som överväger att flytta. Skillnader i kultur och traditioner kan också vara faktorer som minskar flyttbenägenheten.

Fri rörlighet för personer 117

Det är därför inte troligt att den faktiska rörligheten kommer att öka drama-

tiskt. Att få röra sig fritt främst individuell frihet för EU-ländernas

är nog en medborgare. På samma sätt skall den fria rörligheten för medborgarna inom EES ses.

Vilka utnyttjar den fria rörligheten

Vid en analys av en eventuellt ökad rörlighet av personer är det inledningsvis

nödvändigt att hålla isär 1 den som visserligen gör studie- och affársbesök i olika länder men grupp hela tiden är anställd och bosatt i ett och samma land.

2 den grupp som utnyttjar möjligheten att fritt flytta till ett annat land för att där ta anställning, starta egen verksamhet, bo och leva.

3 den grupp icke ekonomiskt aktiva som numera har rätt att fritt bosätta sig

inom EU genom EES-avtalet inom hela EES men som inte kan ställa samma

krav på likabehandling som de ekonomiskt aktiva kan. Personer i den första gruppen rör sig visserligen internationellt men arbetar fortfarande enligt hemlandets anställningsvillkor och är inskrivna i hemlandets försäkringskassa osv. Rörligheten i denna grupp kommer sannolikt att öka men

rörlighet detta slag får inte blandas ihop med den fria rörlighet som med-

av

borgare i EU-länder erbjuds och som utvidgats till att gälla även svenska med-

borgare genom EES-avtalet.

Att som personer i den andra gruppen utnyttja den senare möjligheten till

rörlighet innebär att man bosätter sig i det nya landet och att man därmed också skall följa värdlandets olika regelverk. Den tredje gruppen består av personer som fritt kan bosätta sig i annat land under förutsättning av de kan klara sig med egna ekonomiska medel så att de inte ligger värdlandet till last. Denna grupp måste också visa att de har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i landet.

EG:s regler fri rörlighet för personer som återfinns i EES-avtalet gäller

om således de svenska medborgare som faller under kategorierna 2 och Trots

ökade möjligheter för dessa att röra sig fritt förväntas inte någon

grupper

dramatisk ökning rörligheten. Sannolikt kommer däremot vissa individer att

av

utnyttja möjligheten att under kortare eller längre tid studera eller arbeta utan-

för hemlandet. Det gäller i första hand följande grupper:

Anställda vid företag och institutioner som etablerar verksamhet i flera länder. Sannolikt kommer den företagsrelaterade rörligheten att bli större bl.a. därför att den ökande internationaliseringen medför ett större behov informationsutbyte. Företag förväntas i större utsträckning etablera av

verksamhet i flera länder och vill då kunna sända personal, särskilt specia-

lister, mellan olika dotterbolag.

118 Fn rörlighet för personer

Företagsledare kommer att bli än mer rörliga som en följd av den ständigt

pågående internationaliseringen av företagen. Det kan dock vara värt att notera att möjligheterna att röra sig helt fritt ofta minskas av att det på ansvarsfulla poster krävs att man helt behärskar landets språk och har ingående kunskaper om landets ekonomiska, legala och sociala struktur.

Personer som bori en medlemsstat och arbetar i en annan, s.k. gräns- gångare. Regioner kommer troligen att bli allt viktigare och eventuella

gränser mellan länder kommer då spela en allt mindre roll. Ett exempel är området längs den fransk-tyska gränsen.

Studenter som vill studera i ett annat land. För svenska ungdomar har detta underlättats genom att det numera är möjligt att ta med sig sitt studielån utomlands. Att detta är attraktivt för svenska studenter har bl.a. visat sig i att antalet studenter som söker studielån för studier utomlands ökat från ca 2 000 år 1989 till över 16 000 år 1993.

Pensionärer som beslutar sig för att bosätta sig i ett varmare sydeuropeiskt -

land är grupp som kan antas växa. Sannolikt flyttar fler svenska pensio-

en närer söderut än det kommer utländska pensionärer till Sverige.

Till detta kan läggas att slopandet av gränskontrollerna i samband med ett EUmedlemskap kan underlätta för illegal arbetskraft att ta sig i landet.

Prostitution Principen om likabehandling av invandrad och inhemsk arbetskraft är av avgörande betydelse för att den fria rörligheten skall vara reell. Medlemsstaterna får exempelvis inte ha olika bestämmelser för de egna medborgarna och för medborgare från andra medlemsländer.

Vad gäller frågan om invandrad persons rätt att prostituera sig på annan medlemsstats territorium är den frågan prövad av EG-domstolen målet Adoui

mot belgiska staten och staden Liege, 115 och 11681 1982 ECR 1665.

Frågan gällde den belgiska staten kunde utvisa franska kvinnor från Belgien

om

på den grunden att de ägnat sig prostitution. Grunden för utvisningen var att likabehandlingsprincipen enligt EG-rätten kan åsidosättas om beslutet grundar

sig på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Domstolen fann dock att om den belgiska lagstiftningen inte förbjöd belgiska medborgare att prostituera sig kunde inte heller medborgare från annat medlemsland förbjudas göra detta på belgiskt territorium.

Om däremot prostitution hade varit kriminaliserad i Belgien skulle detta ha

varit förbjudet för såväl de egna som invandrade medborgare. .

I Sverige är prostitution inte förbjuden. Det innebär att medborgare i ett ann EES-land försörjer sig prostitution här i landet inte kan utvisas

som

Fri rörlighet för personer 119

denna grund. Skulle det däremot vara förbjudet att prostituera sig i Sverige så skulle sådan utvisning inte strida mot EG:s och EES regler.

5.8 Social för

trygghet personer som flyttar

EES

inom

Samordning av systemen för social trygghet

Genom EES-avtalet omfattas Sverige av EG:s regelverk för samordning av system för social trygghet. Det kommer att ske genom lagen 1992:1776 om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, som träder i kraft samtidigt med EESavtalet. Grundbestämmelserna i EES-avtalet om den sociala tryggheten finns i avtalets artikel 29, som motsvarar Romfördragets artikel 51. Till artikeln anknyter avtalets bilaga VI som innehåller de EG-förordningar m.m. inom den sociala trygghetens område som EFTA-länderna skall anpassa sina lagstiftningar till. Huvuddelen av den regelmassa området social trygghet som ingår i EESavtalet utgörs av förordningarna EEG nr 140871 och nr 57472 som gäller tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningarna kommer att ta över huvuddelen av de överenskommelser som nu regleras i sociala konventioner med flertalet EG-länder, i konvention med Österrike samt i den nordiska konventionen. Genom EES-avtalet får Sverige ett heltäckande system för personer inom EES. Avtalet ger ett skydd som i regel är mer omfattande än vad svenska medborgare tidigare åtnjutit utanför Norden. Svenska pensionärer får t.ex. för första gången verklig möjlighet att bosätta sig i något av de andra länderna efter fritt val. De sociala konventionerna kommer troligen att finnas kvar i omarbetat skick för att kunna träda in i de fall EG- förordningarna inte är tillämpliga. Även efter EES-avtalets undertecknande har ändringar skett i regelverket. Den bärande tanken med EES-avtalet är även i framtiden skapa så att - enhetliga regler som möjligt inom hela samarbetsområdet. De ändringar som skett efter den 31 juli 1991 omfattas ännu inte av EES-avtalet men avsikten är att försöka få till stånd en anpassning av gjorda ändringar så snart som möjligt. I december 1992 antog riksdagen ny lagstiftning om rätt till folkpension. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 1993 och har indirekt föranletts av EES-avtalet. De innebär att man kvalificerar sig för folkpension genom arbete eller bosättning i Sverige under tiden före pensioneringen. Utredningen om socialförsäkringen och EG har utrett vilka ytterligare ändringar som behöver göras i svensk lagstiftning om social trygghet med anled-

120 Fri rörlighet för personer

ning av EES-avtalet. Utredningens arbete presenteras i betänkandet SOU

1993:115 Social trygghet och EES. I betänkandet beskrivs mycket ingående

vilka konsekvenserna blir för svensk socialförsäkring med anledning av EESavtalet. Kommittén har grund härav funnit att den fortsatta beskrivningen i

detta avsnitt kan göras mycket övergripande. I övrigt hänsvisas till betänkandet Social trygghet och EES.

Gemensam förordning ersätter konventioner

Reglerna i förordning EEG nr 140871 omfattar all nationell lagstiftning avseende social trygghet och som kan hänföras till förmåner vid sjukdom och moderskap förmåner vid invaliditet, även sådana som är avsedda att bevara eller för- bättra förvärvsförmågan förmåner vid ålderdom förmåner till efterlevande -

förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar

dödsfallsersättningar förmåner vid arbetslöshet familjetörmåner inkl. barnbidrag. - Förordningen är tillämplig på alla allmänna och särskilda legala system för social trygghet, oavsett om de bygger på avgiftsplikt eller inte. Förordningen gäller däremot inte social eller medicinsk hjälp, förmåner som utgår till offer

för krig eller dess följder eller särskilda system för statligt anställda och perso-

ner som behandlas som sådana. Sverige har tidigare slutit konventioner om social trygghet med flertalet EG-

och EFTA-länder. Förordning EEG nr 140871 ersätter i stor utsträckning dessa konventioner. Det innebär att det normalt blir förordningens regler som skall tillämpas när personer bosatta i Sverige exempelvis får vård i andra stater

inom EES och personer bosatta inom EES får vård i Sverige. Konventionerna om social trygghet kan troligtvis inte upphävas helt. I de undantagsfall, när förordningen inte är tillämplig är det konventionernas bestämmelser som skall användas. Ett sådant fall är vård av människor som visserligen är bosatta inom EU-länder men som är medborgare i andra länder.

Konventionerna mellan Sverige och länder utanför EU berörs inte av föränd-

ringen.

Begreppen behörig institution och behörig stat

Begreppen behörig institution och behörig stat är viktiga. Med behörig institu-

tion den institution en person är försäkrad hos eller har rätt till avses som

Fri rörlighet för personer 121

förmåner från. Med behörig stat avses den medlemsstat inom vars territorium den behöriga institutionen finns. Det anses viktigt att varje är försäkrad person i endast en stat så att det inte råder någon tvekan om var betalningsansvaret för förmånerna ligger. Det normala är att en person bor och arbetar i en och samma stat. I så fall

omfattas hon eller han av de regler om social trygghet som gäller i den staten och förordning EEG nr 140871 har inte någon betydelse så länge denne

förblir i staten. Först när en person passerar en gräns blir det aktuellt att fundera över vilken stats regler som skall tillämpas. Det är då förordningen skall tillämpas.

Den behöriga staten för en arbetstagare eller självständigt förvärvsverksam

person är normalt den stat där personen arbetar. Det gäller även hon eller

om han skulle vara bosatt i en annan stat. Att man lägger så stor vikt vid var arbetsplatsen är belägen hänger samman med att förordningen bygger på den konstruktion för social trygghet som är vanligast i EU-länderna, nämligen att

rätten till förmåner knyts till arbetet.

Även för

en arbetstagares familjemedlemmar är den behöriga staten den där arbetstagaren arbetar. Med familjemedlem avses normalt erkänns

person som som en sådan i lagstiftningen iden medlemsstat inom vars territorium hon eller han är bosatt. Värt att notera är att en familjemedlem som har ett eget förvärvsarbete inte faller in under begreppet familjemedlem vid tillämpningen förav ordning EEG nr 140871 utan är försäkrad i egen person, dvs. försäkrad i det land hon eller han arbetar.

För en pensionär är den behöriga staten den som betalar pensionen. Har

pensionären rätt till pension från flera stater är behörig stat den stat vars lag-

stiftning pensionären omfattats av under längst tid normalt den där hon eller

han arbetat längst. Om bosättningslandet är en av de stater från vilken pensionären har rätt till pension, är bosättningslandet behörig stat när det gäller

sjukvårdsförmåner.

Grundläggande principer Anställda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar utnyttjar möjligsom heten att flytta mellan olika länder inom EES skall känna social trygghet. I

detta syfte skall de olika ländernas system för social trygghet samordnas. Reglerna för denna samordning bygger på följande grundprinciper: Principen om endast en tillämplig lagstiftning innebär att endast skall

personer

omfattas av lagstiftningen i ett medlemsland. Principen är tillämplig beträffande både rätten till socialförsäkringsförmåner och skyldigheten att betala avgifter till socialförsäkringen. Huvudregeln är att en anställd eller egenföretagare och

-

dennes familjemedlemmar skall omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i

det land där arbetet utförs, oberoende av var arbetsgivaren bor eller arbetsgiva-

122 Fri rörlighet för personer

företag är beläget. Det är alltså inte tillåtet att vara ansluten till mer än ett rens

lands socialförsäkringssystem. Syftet är att undvika att en person blir försäkrad i än ett land alternativt att en person står helt utan socialförsäkringsskydd.

mer

Likabehandlingsprincipen innebär att medborgare i ett EES-land som är

bosatta i medlemsstat och omfattas förordning EEG nr en annan som av

140871 har rättigheter och skyldigheter i fråga om socialförsäkrings-

samma förmåner och avgifter som bosättningslandets egna medborgare. Det betyder att villkor i stats lagstiftning medborgarskap som förutsättning för rätt till en om sådan förmån inte kan göras gällande gentemot personer som omfattas av en förordningen. Principen berör inte skillnader mellan medlemsstaternas socialförsäkringssystem. Principen förhindrar också t.ex. att det ställs upp krav på viss tids vistelse i landet för att medborgare i en annan EES-stat skall likstälen las med landets medborgare. Det står således medlemsstaterna fritt att egna

internt lagstifta villkoren för rätt till förmåner enligt landets system för

om

social trygghet, under förutsättning att medborgare från andra medlemsstater

behandlas lika statens medborgare vad gäller rätt till en förmån. som egna

Likabehandlingsprincipen tar alltså inte sikte att undanröja skillnader som

har sin grund i olikheter i medlemsländernas socialförsäkringssystem. Exportabilitetsprincipen innebär att intjänade förmåner skall kunna betalas ut oavsett inom EES den berättigade är bosatt. Den gäller kontantförmåner var utgår vid invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande samt ersättning i som

anledning olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar. Dessa förmåner får inte

av minskas, ändras, innehållas, dras eller konfiskeras med anledning av att den

berättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat EES-land än det land som är

ansvarigt för betalningen. i

Principen förhindrande Sammanträffande förmåner innebär att det

om av av inte skall möjligt att krav på flera förmåner av samma slag grundade vara resa

på period, obligatorisk försäkring från två eller flera medlemsstater.

samma av Vissa undantag görs dock från denna princip. När det t.ex. gäller pensioner ankommer det på varje medlemsstat att i sin nationella lagstiftning uppställa regler minskning av pensionsförmåner med hänsyn till att pensionstagaren om samtidigt har rätt till pension eller annan social förmån. annan

Sammanläggningsprincipen innebär att om ett EES-land kräver viss försäk-

rings-, arbets- eller bosättningstid för rätt till sociala förmåner skall man vid beräkningen även beakta sådan tid i ett annat EES-land. Principen är av be-

tydelse i situationer där det krävs t.ex. viss bosättning, vissa år med pensionsgrundande inkomst eller att viss annan kvalifikationstid har fullgjorts för att en

förmån skall utges. I dessa situationer kan bosättnings- eller försäkringstid i

annat land tas i beaktande vid prövningen av om kravet är uppfyllt.

En medborgare inom EES som vill göra sin rätt gällande enligt sammanlägg-

ningsprincipen skall till behörig myndighet i Sverige oftast försäkringskassan

lämna ett intyg styrker kvaliñkations- eller försäkringsperiod som som

Fn rörlighet för personer 123

fullgjorts enligt ett annat lands lagstiftning. Sådana intyg utfärdas av behörig

institution i det tidigare förvärvslandet.

Principen om icke-överlappning proratatemporisprincipen innebär att

en

pensionstagare har rätt till en proportionellt beräknad pension från varje land hon eller han intjänat pensionsrätt Principen tillämpas endast på sådana

förmåner som bygger på intjänande, t.ex. pensioner.

Sjuk- och hälsovårdsförmåner

EES-avtalet förändrar inte förhållandet mellan Sverige och de länder vi tidigare

haft sjukvårdskonventioner med när det gäller möjligheterna att akut vård vid

tillfällig vistelse i sådant land. Personer bosatta i dessa länder behöver som akutvård när de besöker Sverige kommer liksom få sådan vård till låg eller nu

ingen avgift. Förutsättningarna är normalt att de är försäkrade. Detsamma

gäller människor som bor i Sverige och besöker dessa länder.

Genom EES-avtalet kommer svenskar och medborgare i andra EES-länder

som bor i Sverige att kunna få akutvård till låg eller ingen avgift även i de länder som Sverige inte tidigare haft sjukvårdskonventioner med, dvs. Belgien, Grekland, Irland, Spanien och längre fram även Liechtenstein. Icke akut vård, dvs. planerad vård, omfattas inte de nuvarande sjukvårdsav konventionerna. En person som behöver planerad vård och är på besök i utlandet förväntas normalt resa hem för att vård. Så blir det även enligt de nya reglerna. Tillfällig vistelse i ett annat land kommer inte utan vidare rätt att ge till planerad vård till låg eller ingen avgift. Om vistelsen är av den arten att personen arbetar i det andra landet utan att

vara bosatt där, kan hon eller han ändå vård till låg avgift där. Därtill kommer att hon eller han liksom tidigare har rätt till vård i bosättningslandet.

Detsamma gäller den arbetandes familjemedlemmar. Syftet är att möjliggöra personers rörlighet inom gemenskapen. Förordning EEG nr 140871 styr hur betalningsansvaret för vården fördelas

mellan staterna. I dag, när Sverige inte tillämpar EG:s regler, sker vården vid

konventionsfall på vårdlandets bekostnad. Genom EES-avtalet och således även

vid ett EU-medlemskap skall normalt den behöriga staten faktureras för

en

arbetstagare normalt den stat där personen arbetar. Stater inom gemenskapen

kan emellertid bilateralt komma överens att avstå från att kräva återbetalom ning, såsom i dag i praktiken gäller vid konventionsfall. När sådana överens-

kommelser inte har slutits skall den behöriga staten faktureras och den be-

höriga institutionen. Det innebär för den svenska sjukvårdens del att det blir viktigare än tidigare att konstatera om en patient på besök från ett annat EES-land är försäkrad och var hon eller han är försäkrad. Den försäkrade måste uppvisa ett försäkringsbevis för att slippa betala vården själv. Dessutom måste sjukvården upprätta ett

124 Fri rörlighet för personer

underlag för fakturera patientens behöriga stat. I övrigt hänvisas till det att

nämnda betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.

ovan

och sjukvård är nationell angelägenhet där varje lands egna sociala

Hälso- en kulturella traditioner präglar vårdens organisation och fmansieringsform. och Skillnaden mellan länderna är vilket visar att medlemskap i EG inte haft stor, påverkan när det gäller hur länderna byggt sin hälso- och sjukvård. någon upp land definierar exempelvis vad skall ingå i begreppet sjukvård. Varje som I Sverige har kvinnor rätt till fri abort och utförandet av aborter anses ingå i

sjukvården. I länder bestämmer att abort inte skall ingå i det normala sjuksom vårdsbegreppet saknas rätten till fri abort. Om abort däremot ingår i det norma-

sjukvårdsbegreppet ett sådant ingrepp vara en form av planerad vård

anses vilket innebär kvinna på besök i ett annat land förväntas resa till hematt en landet för att genomgå en abort. Vad händer då irländsk kvinna Irland saknar rätten till fri abort om en - i Sverige och hon vill genomgå abort här eftersom hon inte kan göra det vistas i hemlandet Det är viktigt att skilja mellan följande olika situationer:

Kvinnan arbetar i Sverige. Hon är försäkrad i arbetslandet, dvs. i Sverige och kan då göra abort vid ett svenskt sjukhus på svensk bekostnad. en

Kvinnan är bosatt i Sverige såsom medföljande till sin make som arbetar här. Hon är då försäkrad i Sverige via sin och aborten kan utföras här man i landet på svensk bekostnad.

Kvinnan är besök hos sin arbetar i Sverige. Hon bor och man som -

arbetar på Irland och är därför försäkrad där. Vid planerad vård förutsätts

hon skall till det land hon är försäkrad i eftersom det är detta det att resa land för kostnaderna. Resultatet blir att hon kan inte göra som ansvarar aborten i Sverige på den irländska statens bekostnad och hon kan inte

heller göra aborten på den svenska statens bekostnad eftersom hon är

försäkrad på Irland.

Kvinnan är gift med irländare arbetar i Sverige. Själv är hon en som hemmafru Irland. Om hon är besök hos mannen och vill göra en

här i Sverige skulle teoretiskt sett kunna tänka sig att hon skulle abort man kunna göra detta svenska statens bekostnad eftersom hon är samförsäk-

rad med sin förutsatt att hon saknar eget förvärvsarbete och mannen man

försäkrad i Sverige. Det är dock mycket tveksamt om hon med stöd av

är reglerna i förordning EEG 140871 skulle kunna driva igenom att den nr skulle bekosta aborten det visade sig att hon korn till svenska staten om Sverige enbart i detta syfte.

Fri rörlighet för personer 125

Rätt till socialt bistånd

Som angetts ovan syftar förordning EEG 140871 till samordna länder-

nr att nas system för social trygghet. Inom EES är det landet där förvärvsarbetet sker

som avgör vilket lands socialförsäkringssystem skall gälla. Intjänade

som förmåner kan exporteras, dvs. betalas inom EES den berättigade ut oavsett var är bosatt.

För Sveriges del faller de flesta förmånerna enligt lagen allmän försäkring

om

AFL och anslutande förmånssystem, t.ex. arbetslöshetsförmåner och barnbidrag under begreppet sociala förmåner. Försäkrade enligt AFL är dels

svenska medborgare, dels utan att svenska medborgare är personer som vara

bosatta i riket. Reglerna förmåner enligt AFL bygger således på bosätt-

om en

ningsprincip. Bosatt i riket skall vara inskriven i allmän försäkringskassa.

en

Genom EES-avtalets ikraftträdande kommer även förordning EEG

nr 161268 som handlar arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen bli om att gällande i landet. Enligt artikel 7 i denna förordning skall arbetstagare en som

är medborgare i en medlemsstat inom en annan medlemsstats territorium åtnjuta

samma sociala och skattemässiga förmåner landets medborgare.

som Denna bestämmelse är av väsentlig innebörd bl.a. på det sättet förmån att en

som inte omfattas av förordning EEG 140871 ändå kan falla under

nr

tillämpningsområdet för förordning EEG nr 161268. Saken kan uttryckas så att medan förordning EEG nr 161268 de grundläggande reglerna för

anger

rätt till sociala förmåner för migrerande arbetstagare, förordning EEG

anger

nr 140871 de speciella regler för förmåner omfattas begreppet social

som av trygghet. Till skillnad från förordning EEG 140871 samordnar för nr som systemen social trygghet styr förordning EEG 161268 rätten till sociala förmånr

ner. Bland de sociala förmånerna ingår inte bara socialförsäkringsförmåner

utan även t.ex. socialt bistånd enligt nationella regler.

Allmänt kan sägas att välfardssystemens framväxt har gjort det svårt

att ur-

skilja en tydlig gräns mellan socialt bistånd och social trygghet. Kännetecknande för reglerna för socialt bistånd är att de syftar till oberoende

att av -

anställning eller tillhörighet till försäkring garantera dem är i behov

- som av hjälp en minimistandard. Det för trygghetsförmånerna karakteristiska är de att

utgör lagfästa rättigheter, som utgår grund t.ex. anslutning till försäk-

av ett

ringssystem och efter klart definierade villkor för rätt till förmånen.

EG-domstolen har genom ett betydande antal rättsfall utvecklat principer att lägga till grund för gränsdragningen. Förmånernas klassificering enligt den nationella lagstiftningen är härvidlag utan betydelse. Inte heller är det beav tydelse hur en viss förmån finansieras när det gäller att avgöra det är om en

socialförsäkringsförmån eller inte. I Sverige behandlas frågor socialt bistånd i lagstiftning rör om som socialtjänsten och då främst i socialtjänstlagen. I denna lag stadgas att kommunen har det

126 Fri rörlighet för personer

vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de yttersta ansvaret för att de som Detta regelverk bygger alltså på vistelseprincip till skillnad från behöver. en AFL bygger på en bosättningsprincip. som Förordning EEG 161268 skiljer sig från förordning EEG nr 140871 nr förmånerna enligt den förra förordningen inte kan exporteras. Det genom att oförenligt med deras Vidare äger nämnts ovan en arbetstagaanses natur. som till sociala förmåner landets medborgare. Den miniminivå re rätt samma som förmånen är avsedd garantera måste bestämmas efter sökandens levsom att nadsomständigheter i förhållande till levnadsstandarden på orten. Förmånen är

därtill inte lämpad överföra till stat där andra för-

med hänsyn att en annan råder. En skillnad är att inte kan kvalificera sig för förhållanden annan man enligt förordning OEEG 161268 med hjälp sammanläggning. måner nr av sociala förmåner inte omfattas förordning EEG nr 140871 Sådana som av således i många fall betraktas sociala förmåner enligt förordning kan som EEG 161268. Detta torde för svenskt vidkommande bl.a. gälla stora delar nr socialtjänsten. En medborgare i EES-stat kommer hit för att arbeta av en som

således under den tid hon eller han vistas här berättigad till likabehandling

är socialtjänstens område. Med socialt bistånd såväl ekonomiskt även på avses stöd. Annat stöd är t.ex. hemtjänst, färdtjänst, boende i särskilda som annat

fall, personligt stöd m.m.

Har arbetssökande rätt till socialt bistånd

med den fria rörligheten för är att medborgare inom EES fritt Tanken personer sig inom hela samarbetsområdet. Den vill arbeta i ett annat skall få bosätta som land har möjlighet fritt röra sig till detta land för att där söka arbete och att behåller rätten till arbetslöshetsunderstöd från hemlandet under högst tre månader. Vad händer då kommer till Sverige för att söka arbete och om en person sig inte räcker till Är den den arbetslöshetsersättning som denne har med arbetssökande berättigad till socialt bistånd redan under sökandetiden, dvs. redan innan hon eller han fått ett arbete

har prövats EG-domstolen 1985 fallet Lebon 31685. Domstolen

Frågan av föreligger klar skillnad mellan dem har ett arbete och dem fann att det en som

arbetssökande. Endast den första kategorin kunde enligt domstolen

som är bli behandlad lika landets medborgare. En arbetssökande kräva att som egna således inte med stöd förordning EES 161268 kräva att bli behandkan av nr lika värdlandets medborgare arbetslöshetsersättningen inte lad som egna om räcka till. Enligt EG-rättens regler föreligger därför inte rätt till socialt skulle bistånd i dessa situationer.

arbetssökande inte har tillräckliga ekonomiska medel för att försörja

En som

sig skall återvända till hemlandet. Saknas medel för hemresan skall denne enligt

avvisningsregler återbördas svenska statens bekostnad.

gällande blir då vad skulle hända frågan prövades enligt svenska

Frågan som om

Fri rörlighet för 127

personer

regler, dvs. vilken rätt till förmåner redan i dag kan föreligga på grund som av svensk lagstiftning. Såsom reglerna i socialtjänstlagen är utformade spelar det för rätten till bistånd ingen roll har arbete i Sverige eller inte. om personen Det spelar heller ingen roll hon eller han är bosatt i

om Sverige eller inte. En kom-

mun har som nämnts det yttersta ansvaret för alla vistas i kommunen att som och saknar medel till sitt uppehälle får det stöd och den hjälp de behöver. Detta torde i sin tur innebära att kommer hit för arbeta en person som att men vars

pengar inte räcker till är berättigad till stöd inte enligt EG-rättens regler

- men

enligt svensk lagstiftning. Sådant stöd får utgå fram till antas avvisningsdagen.

Har studerande rätt till socialt bistånd

Studerande har enligt direktiv 90366EEG rätt bosätta sig i att annan med-

lemsstat än den hon eller han är medborgare Däremot föreligger

inte någon rätt till bistånd till uppehållet från värdstaten, dvs. studerande kan få uppehålls-

tillstånd i Sverige under förutsättning de har medel till sin att egna försörjning.

Vidare måste en utländsk studerande ha heltäckande

en sjukförsäkring som

gäller i landet.

Studenter har således rätt att vistas i Sverige, de omfattas inte

men av förord-

ningarna EEG nr 161268 eller EEG 140871. Detta innebär EG-rätts-

nr att

liga regler om deras rätt till sociala förmåner saknas. För studerande gäller i

fråga om rätten till sådana förmåner därför endast uteslutande nationell lagstiftning, inkl. ingångna konventioner. Som angetts har kommunerna enligt socialtjänstlagen för ansvaret alla som vistas i kommunen, dvs. även studerande. Nu stadgas det emellertid enligt

direktiv 90366EEG att dessa förutsätts ha tillräckliga medel för sin försörj-

ning. Personer meddelats uppehållstillstånd på den grunden som att de kan

försörja sig men som senare inte har tillräckliga medel för sin försörjning

egna

kan enligt de bestämmelserna i utlänningsförordningen sitt

nya uppehållstillstånd återkallat.

Vissa kontantförmåner vid invaliditet

Vissa kontantförmåner vid invaliditet i EU:s medlemsländer ligger i gränsområdet mellan social trygghet regleras i förordning EEG 140871 som nr och

socialtjänstförmåner som ligger utanför denna förordning. Denna

gränsdrag-

ningsfråga har föranlett ändring i förordning EEG 140871 innebär

en nr som

att särskilda regler skall gälla de förmåner ligger just i gränsområdet.

som Ett

land kan få vissa preciserade förmånssystem denna förtecknade

av typ i en

bilaga till förordningen vilket får till effekt att dessa förmåner inte behöver

betalas ut till personer bosatta i andra länder. För

Sveriges del har följande tre förmåner undantagits exportabilitet

kommunalt bostadstillägg till folkpension

-

128 Fri rörlighet för personer

handikappersättning inte utgår tillägg till pension

som som - Vårdbidrag till handikappat barn. blir nuvarande rättsläge oförändrat eftersom dessa förmåner enligt

I praktiken

till är bosatta i Sverige. Hade Sverige svensk lag endast utgår personer som dessa undantag skulle följden blivit att Sverige för varje person inte fått göra

i sitt liv varit omfattad svensk lagstiftning om social trygg-

som någon gång av i livet i annat medlemsland drabbas av ett handikapp het och som senare ett

skulle ha rätt till handikappersättning i Sverige bosatt person.

samma som en

redogjorts för har ännu inte upptagits i EES-avtalet

De ändringar som ovan alltså beröra Sverige först sedan kompletteringar till avtalet och kommer att beslutats och införlivats med svensk rätt.

5.9 Examina och behörighetsbevis

ha reell möjlighet flytta till ett annat land och arbeta inom

Om man skall en att det finnas för ömsesidigt erkännande

yrken som är reglerade, måste ett system

examina och yrkesbehörighet. Redan i Romfördraget artikel 57 finns en

av

rådet skall utfärda regler ömsesidigt erkännande av exami-

föreskrift om att om medlemsländerna led i förverkligandet den fria arbetsna mellan som ett av marknaden. och l980-talen utfärdade EG flera direktiv på detta område. Under 1970med direktiven är examensbevis i hemlandet ger tillträ-

Huvudsyftet att ett som behörighet utöva yrket i andra länder de till ett reglerat yrke också skall ge att antingen självständig yrkesutövare eller anställd.

som som det i lag eller andra författningar krävs bestämda Ett yrke är reglerat om

kvalifikationer för att utöva det. Ett yrke är också reglerat om yrkestiteln är

skyddad.

EES-avtalet innehåller två slags direktiv erkännande exa-

artikel 30 om av

mensbevis:

yrkesutbildningar läkare, sjuksköterska, tandläkare,

a direktiv om vissa till

veterinär, apotekare och arkitekt. Dessa direktiv anger minimibarnmorska, utbildningen för att den skall erkännas i medlemsländerna. För att krav på uppfylla kraven har vissa utbildningar i Sverigeförlängts.

direktiv generell ordning för erkännande examens-

b 8948EEG om en av

bevis behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års

över

endast reglerade yrken. I Sverige gäller direktivet för

studier. Direktivet avser

revisorer, advokater, psykologer, kiropraktorer, logopeder, psykoterapeuter, i Svenska kyrkan, präster, lärare och sjökaptener, sjöingenjörer, organister

sjukgymnaster. ömsesidigt erkännan-

EG har under år 1992 antagit direktiv 9251EEG om

Fri rörlighet för personer 129

de av postgymnasiala utbildningar och yrkesutbildningar. Detta direktiv är ett komplement till b. Direktivet är indelat i två nivåer efter den utbildning

som krävs:

1 postgymnasial utbildning diploma om minst ett år eller någon av de utbildningar som räknats upp särskilt.

2 postgymnasial kurs Certificate i skola eller på arbetet eller en kombination

av båda. Även detta direktiv väntas gälla för hela EES. Direktivet träder emellertid inte i kraft förrän sommaren 1994.

Gemensamt för direktiven under a och b är bl.a. följande: Om yrket inte är

reglerat i en persons hemland, skall en persons utbildning ändå godkännas som

grund för att få utöva ett reglerat yrke i ett annat land. En förutsättning är att personen i fråga har varit verksam i yrket under minst två år under de senaste tio åren. Om utbildningarna skiljer sig väsentligt eller yrkesverksamheten inte omfattar samma ansvarsområde, finns det anvisningar vilka kompetens-

om

krav som ländernas myndigheter får rätt att ställa upp.

5.10 Hur

påverkas Sverige av den fria

för

rörligheten personer

EES-avtalet

EES-avtalet innebär förutsättningar för ökad migration mellan de deltagande

länderna. Medborgarna inom EES får en större arbetsmarknad och möjligheterna att passa ihop lediga platser och arbetssökande ökar.

Generellt sett anses arbetskraft vara mycket trögrörlig. Om rörligheten följer samma mönster som den hittills gjort mellan EG-länderna finns det ingen anledning att förutse någon särskilt omfattande omflyttning. Trots försöken att

främja rörligheten kommer förmodligen endast ett tämligen begränsat antal

personer att utnyttja möjligheterna att bo och arbeta i ett annat land. De som i första hand kan väntas ta arbete i andra länder är välutbildade kvinnor och män. Av EG-kommissionens skrift Employment in Europe l993b framgår att

av de personer som flyttade mellan EG-länderna under åren 1987-1991

var 40 % kvinnor och 60 % män. Detta motsvarar i stort andelen kvinnor resp. män på arbetsmarknaden.

Vilka effekter den fria rörligheten för personer inom EES kan komma att

på den svenska arbetsmarknaden kan inte med säkerhet förutses. Det normala

kommer troligen att vara att en person redan har ordnat ett arbete innan denne söker sig till ett nytt land, t.ex inom den koncern man är anställd i eller

genom

EURES, EG:s databaserade platsinformationssystem. Tveksamhet att resa iväg

utan att i förväg ha tillförsäkrat sig ett arbete hämmar säkerligen migrationen,

5 l3-lll2

130 Fri rörlighet för personer

särskilt som man i dessa fall själv måste betala resa och uppehälle under den tid man söker arbete i det nya landet. Dessutom är möjligheten att söka arbete i ett annat land tidsbegränsad. Svenskar med sina relativt goda språkkunskaper har sannolikt lättare att hitta ett arbete i ett annat land än utländska medborgare

vill arbeta i Sverige. Bristande kunskaper i svenska språket kan vara ett

som hinder för dem som vill komma hit och arbeta. EES-avtalet innebär en integration mellan länder med relativt likartade reallöner. De fattigaste länderna inom EES är alltför avlägset belägna för att en invandring liknande den från Finland till Sverige under 1960- och 1970-talen skall uppstå. Inte heller har den höga arbetslösheten i de europeiska länderna inneburit att ett betydande antal personer flyttat till ett annat land för att arbeta. Situationen kan bli annorlunda om den fria rörligheten utvidgas till att gälla exempelvis de baltiska staterna, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Många av dessa länder driver för att integreras med den europeiska gemenskapen

på ett eller annat sätt. En sådan integration skulle kunna innebära att vakanser vid konjunkturuppgång kunde fyllas av arbetskraft från dessa länder. Värt

en att minnas är att inhemsk arbetskraft i normalfallet har ett övertag i förhållande till den invandrade bl.a. bättre kunskaper i svenska och en utbildning genom i högre grad är anpassad till svenska arbetsmarknaden. som Möjligheten att flytta kan komma att sätta en gräns för hur stora avvikelser i framtiden kan finnas mellan reallönen för en viss typ av arbetskraft i som Sverige och i EU-länderna. Den svenska lönestrukturen skiljer sig i dag från

den europeiska främst genom att lönespridningen är begränsad för både arbetare och tjänstemän. Den solidariska lönepolitiken har inneburit att yrkesskickliga arbetare i Sverige har relativt sett låg ersättning för sin kompetens och okvalifi-

cerad arbetskraft relativt sett hög. En vidgad arbetsmarknad kan därför förväntas leda till ökad lönespridning. På likartat sätt är lönespridningen bland tjänstemän låg i Sverige i jämförelse med andra länder. Även här kan den fria rörlig-

heten för arbetskraft väntas leda till ökad lönespridning bilaga Lundborg

1993, Odhner 1993, Persson 1993. Mot bakgrund av den pågående internationaliseringen finns det skäl att tro att detta kommer att inträffa i Sverige även om Sverige står utanför EES. Det maste betonas att det finns en växelverkan

mellan lönespridning och flyttning.

Det är tänkbart att personer som överväger att emigrera skulle kunna tänka sig att stanna kvar i Sverige under förutsättning att löneläget blir mer internationellt samt att det finns attraktiva arbetsmöjligheter här i landet. Med nuvarande förutsättningar kommer dock troligen fler välutbildade att lämna

Sverige än flytta in. Detta skulle bl.a. bero att språkbarriären i regel är större för utlänningar flyttar till Sverige än för svenskar som flyttar till

som

utlandet. Därtill kommer att högskoleutbildningen i Europa verkar ha större

attraktionskraft för många studenter än den svenska högskoleutbildningen har för utländska studenter. Avgörande kan dock lönespridningen anses bli. Ju

Fri rörlighet för personer 131

långsammare den ökar desto större blir risken för utflyttning av höginkomstta-

gare. Genom EES-avtalet omfattas Sverige av EG:s regler för samordning av de

sociala trygghetssystemen. Reglerna syftar till att koordinera ländernas socialförsäkringssystem utan att påverka innehållet i resp. lands system.

Utformningen och finansieringen av systemen för social trygghet och social service beslutas nationellt. Dessa frågor ingår inte i och förväntas inte komma att ingå i EG:s kompetens. De eventuella regler om minimistandard inom det svenska sociala trygghetssystemet är en följd av de ILO- och europarådskon-

ventioner som Sverige ratificerat se vidare bilaga 3.

Flera svenska system t.ex. sjukförsäkringen är öppna, dvs. det kräver - ingen intjänandetid för att man skall få utnyttja dem. Det innebär att personer

som inte bidragit till systemens finansiering kan tänkas flytta hit för att få del

av förmånerna t.ex. ta sjukvårdsresurser i anspråk. - I en diskussion om det kan anses troligt att medborgare i andra EES-länder i

någon nämnvärd utsträckning kan förväntas komma hit i syfte att utnyttja exempelvis det svenska sjukförsäkringssystemet måste följande beaktas:

De som kommer till Sverige och arbetar betalar skatt här i landet och bidrar således till de kostnader som kan uppstå om denne blir sjuk under sin tid i Sverige.

De som kommer hit och söker arbete är enligt huvudregeln sjukförsäkrade i den stat där hon eller han sist hade ett arbete.

De icke ekonomiskt aktiva personer som fått möjlighet att röra sig fritt,

-

t.ex. studerande, måste ha en heltäckande sjukförsäkring.

Arbetskraften har såsom tidigare påpekats visat sig vara mycket trögrörlig.

- Den svenska sjukförsäkringen är inte uppenbart mer omfattande än övriga - EES-länders. Sammantaget verkar det föreligga ytterst små risker för att medborgare i andra

EES-länder skulle komma till Sverige för att utnyttja det svenska sjukförsäkringssystemet.

När det gäller rätt till bistånd har det tidigare konstaterats att om en person bor och arbetar i Sverige så kan denne enligt EG-rättens regler kräva att bli behandlad som svenska medborgare. Om en sådan person är i behov av socialt

bistånd föreligger rätt härtill på samma grunder som för svenska medborgare.

När det däremot gäller personer som inte är arbetstagare, t.ex. studerande, har

dessa rätt att vistas i landet endast under förutsättning att de inte ligger landets

socialhjälp till last. Kan svenska pensionärer tänkas i allt högre grad komma att bosätta sig i Sydeuropa Troligen lockar det många pensionärer att bosätta sig i ett varmare

132 Fri rörlighet för personer

land det är möjligt. Redan i dag bosätter sig många svenska pensionärer

om utomlands under vinterhalvåret. Frågan är dels hur många fler pensionärer som

kommer att bo utomlands under delar av året, dels hur många som emigrerar helt och hållet. Det är mycket svårt att förutse hur stora dessa grupper skulle kunna bli. Sannolikt blir dock gruppen pensionärer som flyttar från Sverige

större än utländska pensionärer som flyttar till Sverige. gruppen

EU-medlemskap Den stora förändringen när det gäller personers fria rörlighet sker redan vid ett EES-avtal. Ett EU-medlemskap är enligt Sveriges val, EG och direktinvesteringar, bilaga 7 till EG-konsekvensutredningen samhällsekonomin förutsättning för att om en

företag skall etablera kunskaps- och forkningsintensiv verksamhet i Sverige. Detta är i sin tur enligt samma bedömning en förutsättning för att välutbildade

i högre grad skall arbete i Sverige som motsvarar deras utbildning. Slopandet inre gränskontroller i samband med ett EU-medlemskap underav lättar inflyttning illegal arbetskraft från länder som tar vägen via EU-länder av till Sverige. Svart arbetskraft utför till viss del arbete som inhemska låginkomsttagare skulle ha utfört. Detta kan innebära att lönespridningen ökar något.

Sverige utanför EES och EU Den nordiska arbetsmarknaden med fri rörlighet kan i framtiden väntas fungera i stort sett som i dag även om Sverige skulle stå utanför EES och EU. Gent-

emot andra länder kommer Sverige däremot att ha en reglerad arbetsmarknad,

dvs. det kommer att krävas arbetstillstånd för utomnordiska medborgare om de vill arbeta i Sverige och svenska medborgare måste söka arbetstillstånd om de vill arbeta i ett land utanför Norden. Rörligheten inom den nordiska arbetsmarknaden och med oförändrade förutsättningar, exempelvis är numera låg

likartade reallönenivåer och sysselsättningsmöjligheter, antas rörligheten i

Norden inte komma att förändras nämnvärt. Sveriges arbetsmarknad skulle kunna bli större genom bilaterala avtal med länder utanför Norden. Detta skulle exempelvis kunna ske genom avtal med en

eller flera de baltiska staterna om upprättande av en gemensam arbetsmark-

av nad.

Om Sverige inte deltar i EES-samarbetet eller blir EU-medlem kommer självklart inte heller svenska medborgare utan hinder kunna flytta till ett annat

land for att studera, arbeta och bo där. Om Sverige står utanför EES och EU innebär det med stor sannolikhet att

kunskaps- och forskningsintensiv verksamhet genomgående kommer att förläg-

utomlands. Det då inträffar är att många välutbildade trots olika hinder gas som

Fri rörlighet för personer 133

troligtvis söker sig utomlands för att hitta arbeten i sådan verksamhet. Fråga uppstår i så fall vad de kvarvarande företagen i Sverige kan göra för att få välutbildad arbetskraft att stanna kvar i landet. På olika sätt kan företagen väntas försöka förbättra villkoren för de välutbildade, exempelvis genom lönehöjningar. Detta skulle leda till att lönespridningen ökar.

6 Jämställdhet mellan kvinnor

och män

Vad är jämställdhet mellan kvinnor och män Frågan har inget självklart svar.

I en proposition 198788: 105 om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet anges att jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det betyder rätt till arbete och försörjning, ett delat ansvar för barn och hemarbete samt att båda könen har samma möjlighet att engagera sig i politiska, fackliga och andra gemensamma angelägenheter. I den här texten används kvinnligt förvärvsarbete som ett

centralt mått på jämställdhet. Det är uppenbart ett kriterium med stora begränsningar. Det säger t.ex. ingenting om hur de yrkesarbetande kvinnorna upplever sin situation. Att ha ett arbete är i sig ingen garanti för hög livskvalitet. Spe-

ciellt inte för kvinnor med låg lön som ensamma utför allt arbete med hem och

familj. Men det faktum att många jämställdhetsrelaterade frågor ännu saknar

tillfredställande svar utgör i sig ingen negativ värdering av de förändringar som skett. Strävan efter jämställdhet har varit och kommer under lång tid framåt att vara en rörelse snarare än ett tillstånd. -

6.1 Villkor för kvinnor och män i EU:s

medlemsländer och i

Sverige

Med utgångspunkt i den inledande definitionen ligger Sverige, jämfört med EU-

länderna som grupp, långt framme vad gäller jämställdhet mellan könen. I Sverige förvärvsarbetar kvinnor i samma utsträckning som män. Ungefär 88 % av alla kvinnor i åldrar mellan 25 och 49 år befinner sig i arbetskraften SCB 1993. En stor andel, ca 40 %, arbetar dock deltid vilket innebär att räknat i totalt antal arbetade timmar är skillnaden mot andra länder mindre. Räknar man i statistiken dessutom bort de föräldralediga minskar skillnaderna även när det

136 Jämställdhet mellan kvinnor och män

gäller den kvinnliga arbetskraftens storlek. I EU-länderna ligger motsvarande andel kvinnor i arbetskraften på 64 %

Meulders m.fl. 1991. 1 de flesta av EU:s medlemsländer är andelen deltids-

arbetande kvinnor betydligt lägre än i Sverige. En väsentlig faktor i samband med kvinnors yrkesverksamhet är tillgången på barnomsorg. I Sverige har mer än 80 % av barnen i åldrarna mellan 18 månader och 6 år plats i barnomsorg Jacobsson 1992. I EU-länderna är tillgången

generellt sett lägre. För barn under tre år finns i de flesta fall bara platser för några få procent av barnen EG-kommissionen l990e. Som ett tecken på att kvinnor i Sverige lyckas förena förvärvsarbete med föräldraskap nämns ofta att svenska kvinnor föder fler barn än kvinnor i de flesta andra europeiska länder: 2,1 mot 1,5 SCB 1992. En skillnad mellan EU-länderna och Sverige som ofta glöms bort är synen på för de äldre. Det ansvaret faller i EU-länderna ofta på kvinnorna. I ansvar

Tyskland, där släktingar enligt lag är skyldiga att ta hand om varandra, vårdas omkring 80 % av de gamla av anhöriga Landstingsförbundet 1993. I Sverige

däremot är kommunens handikapp- och äldreomsorg en viktig förutsättning för lika villkor för kvinnor och män. Det finns stora likheter mellan Sverige och EU:s medlemsländer vad gäller t.ex. kvinnors yrkesverksamhet. I EU-länderna, liksom i Sverige, är kvinnor i första hand verksamma inom den expanderande tjänstesektorn, ofta i deltidsarbeten eller arbeten av säsongskaraktär. I Storbritannien, där andelen kvinnor i arbetskraften har ökat kraftigt de senaste tio åren, förklaras en stor del av ökningen med att kvinnor i större utsträckning än män tvingas acceptera sämre

och otryggare anställningsvillkor JämO 1993.

Det vore missvisande att dra likhetstecken mellan deltids- och tillfälliga anställningar i Sverige och motsvarande anställningar i EU-länderna. I Sverige

deltidsarbetar kvinnor oftast mer än 20 timmar i veckan och anställningarna omfattas normalt av anställningstrygghet och av sociala försäkringar.

Nationella olikheter Olika medlemsländer har sinsemellan olika system, traditioner och förutsättningar som påverkar jämställdhet. Det finns alldeles uppenbart ett stort utrymme för särpräglad nationell politik. Det är inte alltid möjligt att finna fullt en

jämförbar och helt dagsaktuell statistik, men de uppgifter som finns räcker gott

och väl för att stödja konstaterandet. Redan vid presentationen av det som i

Sverige betraktas det viktigaste måttet jämställdhet, varje människas

som

möjlighet till egen försörjning via förvärvsarbete, avtäcks spännvidden bland

EU-länderna. Inom gemenskapen är det bara Danmark som kan uppvisa en kvinnlig förvärvsfrekvens motsvarande den svenska. Bland danska kvinnor i åldrarna mellan

Jämställdhet mellan kvinnor och män 137

25 och 49 år förvärvsarbetar t.ex. nästan 90 % vilket är nästan dubbelt så en

hög andel som i Irland och i Spanien. Av de övriga nio länderna ligger Belgien,

Portugal, Storbritannien, och Frankrike över EU-genomsnittet

ca 64 %

-

under ligger Luxemburg, Grekland, Italien och Nederländerna. Tyskland ligger

ungefär på genomsnittstalet SCB 1992.

Skillnaderna i kvinnligt förvärvsarbete har också parallell i tillgången på

en offentligt finansierad barnomsorg. Den är högst i de länder där kvinnor arbetar mest, t.ex. Danmark, Frankrike och Belgien EG-kommissionen 1990. I de

flesta av länderna är efterfrågan på barnomsorg större än tillgången. Detta är

ett betydande problem i många länder t.ex. i Storbritannien där yrkesarbetan- de mödrar i allt större utsträckning återvänder till sitt arbete kort tid efter det en

att de fött barn MacRae 1992.

Reglerna för mödrars rätt till betald ledighet i samband med födsel skiljer sig

i sina detaljer mellan länderna. Ledighetstidens längd ligger på mellan 14 och

28 veckor i samtliga fall långt under Sveriges nivå. EG:s ministerråd har

-

antagit ett direktiv om minst 14 veckors betald ledighet. Av stor betydelse för föräldrars möjligheter att förvärvsarbeta på lika villkor

är också skolsystemet och de tider barnen är i skolan. Här finns stora varia-

tioner bland EU-länderna. I några länder t.ex. Danmark och Storbritannien är

skoldagen lång och kontinuerlig, i andra t.ex. Tyskland går barnen bara kort tid eller har uppehåll t.ex. Nederländerna i form av att barnen går hem på lunchrast.

Arbetslöshet

En av de mest framträdande samhällsförändringar i EG-länderna under

senare decennier är kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Men alla vill får inte som arbete. EU-ländernas arbetslöshet har under hela 1980-talet legat runt 10 % och

varit i genomsnitt högre än Sveriges Meulders 1991. Arbetslösheten är högre för kvinnor än för män vilket dock gäller i Sverige. Här finns stora skillnader mellan länderna. I Tyskland år 1989 drygt 7 % den kvinnliga

var av arbetskraften utan arbete, i Italien 17 % och i Spanien 25 %. För männen i dessa

länder var talen 11 och 17 %. Undantaget från regeln är Storbritannien där

samma andel 7 % kvinnor och män är arbetslösa.

Både för kvinnor och män är arbetslösheten störst bland de under 25.

unga

Det är också i den här åldersgruppen skillnaderna mellan kvinnor och män

som är störst.

Främst är det lågutbildade som är arbetslösa. De högutbildade kvinnorna blir allt fler i EU och utgör mellan 40 % Nederländerna och 52 % nu Portugal

av de högskolestuderande. Dock tycks det for kvinnornas del inte erbjuda lika god försäkring mot arbetslöshet for män. som Mer än hälften av EU-ländernas arbetslösa har sökt arbete under mer än ett

138 Jämställdhet mellan kvinnor och män

år. I de flesta länderna t.ex. Danmark, Nederländerna, Belgien och Frankav andelen högre för kvinnor än för män. Många arbetslösa kvinnor rike är dessutom inte i statistiken. I Storbritannien räknar exempelvis med hamnar man

bara fyra kvinnor förlorar sitt arbete registreras. Detta beror på

att en av som

registreringen är kopplad till olika bidrag inte gifta kvinnor är kvaliatt som

ficerade för Callender 1991.

Deltids- ocheller tillfälliga anställningar

Kvinnornas inträde EG:s arbetsmarknad har följts av en ökad kvinnlig

arbetslöshet och växande andel kvinnor i icke-traditionella anställningsforen dvs. anställningar avviker från de traditionella vad gäller omfattning mer; som

förläggning arbetstid organisering och lokalisering arbetet. Ofta

och av samt av

innebär anställningsformen de anställda inte omfattas socialförsäkringar att av

normalt följer med anställning. Endast Portugal och Spanien tillämpar som en

där varje anställning direkt berättigar till sjukförsäkring och pension.

ett system Nederländerna arbetar 58 % kvinnorna deltid SCB 1992. Danmark I ca av

och Storbritannien ligger, precis Sverige, på andelar runt 40 %. Tyskland, som Belgien och Frankrike bildar mellangrupp mellan 20 och 30 %, och i en

länderna med låg kvinnlig förvärvsfrekvens Grekland, Italien, Spanien och

- Irland arbetar bara mellan 10 och 15 % kvinnorna deltid. I dessa länder av hälften deltidsarbetena tidsbegränsade arbeten mot 7-13 % för länär runt av

derna i Sverige 15 % tidsbegränsade anställningar.

norr i är ca

Europa i förvandling

homogent kulturområde Sverige närmar sig i och med EES- Det är inte ett som

avtalet. Skillnaderna är både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Att dessa stora

skillnader återspeglas i kvinnans ställning i de olika länderna är uppenbart. Men

lika viktigt det är att konstatera dessa skillnader är det att konstatera att som EU-länderna övriga länder i världen är olika och förändras; snabbt och - som -

med tydlig tendens till att bli mer lika varandra.

en

mångtydig bild tolv olika länder med ganska skilda livsvillkor för

Ur en av

kvinnorna framträder mönster visar ett nära samband mellan familjeett som

och strukturen på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. I undersökstruktur en

ning år 1990 kvinnornas ställning i 15 OECD-länder gjordes en gruppering

av

utifrån uppgifter familjer och arbetsmarknad Persson 1992. Vissa variabler

om så långt tillbaka 1960-talet. Forskarna korn för de europeiska hade mätts som

fram till huvudsaklig indelning i tre En sydlig med tradiländerna en grupper.

tionell familjestruktur, hushåll, många barn, låga skilsmässotal och med stora

ekonomi där jordbruk fortfarande spelat stor roll. Till den här gruppen en en

Italien, Grekland och i viss mån Portugal landet har hög kvinnlig

hör Spanien,

Jämställdhet mellan kvinnor och män 139

förvärvsfrekvens. Till den nordliga räknades Danmark och gruppen Sverige, som karaktäriseras familjestruktur med små hushåll,

av en låga födelsetal, en

växande tjänstesektor, hög kvinnlig förvärvsfrekvens och tvåförsörjarfamiljen

som norm. Mellangruppen bestod Belgien, Frankrike, Nederländerna och av Storbritannien. Tyskland

som grupperades tillsammans med Japan har en

ovanlig kombination låga födelsetal och enförsörjarfamiljer. Irland

av placerades i en egen kategori med mycket gemensamt med den sydliga gruppen.

Figur 6.1 Gruppering några OECD-länder efter indikatorer på demografisk av struktur, familjestruktur och arbetsmarknadsstruktur

Dimension 2 j väst

USA Kmada

Nederländerna Storbritamlen Spanien D

.syd. W

Italien i å

Portugal Grekland

Källa: Barrêre-Maurisson och Marchand 1990. 21. Återgiven Inga Persson

s. av 1993.

Studien visar i korthet på att hela den industrialiserade världen genomgår en

förvandling som bl.a. innebär färre barn i familjerna och kraftig minskad

en

betydelse av jordbruket. Förändringen sker enligt lite olika tidtabeller södra

-

Europa ser ut att ligga ungefär 20 år efter t.ex. Sverige 4 för de länder där

men

utvecklingen kom igång sent går den desto snabbare. Fertiliteten har på kort tid

sjunkit kraftig i länder där den tidigare mycket hög och när det gäller var kvinnors förvärvsfrekvens uppvisar EU:s sydliga länder högre ökningstakt en än övriga länder. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ökar i EU-länderna. Två tredjedelar av alla nya arbetstillfällen under åren 1985-1989 gick till kvinnor. Snabbast ökar kvinnornas förvärvsfrekvens i länder där den tidigare varit låg.

EG-kommissionen räknar med att år 2000 i hela gemenskapen kommer

man

att ha i stort sett lika stor andel kvinnor i arbete i Sverige. Man som förutspår

140 Jämställdhet mellan kvinnor och män

det inom EG kallas den danska modellen, dvs. ett arbetsliv där också att som

småbarnsmammor förvärvsarbetar, kommer att dominera. En faktor de flesta

kvinnorna i EU-länderna utbildar sig allt mer. Snart som talar för detta är att

är kvinnor lika välutbildade som unga män. unga

Sverige

det då så annorlunda i Sverige Det är en fråga som har många

Varför ser ut

Samhällsdebattörer, politiker och forskare framhåller de infallsvinklar som

svar.

den samhället. Nedan anges några viktiga faktorer

bäst passar egna synen

skiljer Sverige från övriga Europa.

som

Kvinnors och mäns villkor i familj, arbetsliv och samhälle är som tidigare resultatet komplicerat samspel olika faktorer som skattesys-

berörts av ett av

tillgång på barnomsorg, kultur, traditioner, kyrkans roll. Arbetsmarknadstem, och familjepolitik går i varandra. Den svenska modellen,

politik, socialpolitik full sysselsättning och generella välfärdsmål, med starka, avtalsslutanbyggd på

arbetsmarknaden utgör historisk bakgrund till det svenska de parter på en

1990. viktigt inslag är kvinnoorganisationernas

systemets framväxt Olsson Ett

svenska välfärdsstaten har utvecklats sociala

politiska påverkan. Den genom har haft det gemensamt att de i stor utsträckning byggt på prin-

reformer som

för inkomstbortfall. I realiteten innebär det att de i första

cipen att kompensera

befolkningen. Jämställdhet har därmed

hand varit riktade till den yrkesarbetande

kommit gälla kvinnors möjlighet att försörja sig själva. Detta har mycket att med efterkrigstiden starka ekonomiska uppsving medfört

förstärkts i takt att

krav på tillskott i arbetskraften.

viktig reform i det här sammanhanget är särbeskattningen, införd år 1971, En

innebär gift och kvinna beskattas för sig. Sår-beskattning som att en man var

medför progressivitet i skattesystemet inte negativt påverkar utbytet av t.ex.

att

deltidsinkomst. En jämförelse med dåvarande Västtyskland Gustafsson

en

1988, visar det svenska systemet påtagligt stimulerar kvinnor att yrkes-

att

arbeta.

ekonomiska incitament för kvinnor att arbeta utan-

Med särbeskattningen kom blomstrande industri och växande tjänstesektor bl.a. den

för hemmet. En en -

stod för betydande del de tillgängliga arbetstillfállena. Inom

offentliga en av -

fram detaljhandeln inrättades många delden tjänstesektor som växte t.ex. -

därför attraktiva för kvinnor med för små barn, i tidsarbeten. De var ansvar

utbyggnaden den svenska barnomsorgen kom igång i slutet synnerhet innan av

av l970-talet.

väl skattesubventionerad barnomsorg harvarit, och är, en hörn- En utbyggd den svenska familjepolitiken och viktig grund till att förvärvsfrekpelare i en

bland kvinnorna är så hög Leira 1989.

vensen

viktig föräldraförsäkringssystemet. Redan år 1931 infördes En annan fråga är

Jämställdhet mellan kvinnor och män 141

rätt till moderskapsledighet blev betald ledighet fyra år År 1974

som senare. gavs även svenska fäder rätten att på samma villkorsom mödrarna stanna hemma med sitt barn.

6.2 EG:s arbete för mellan

jämställdhet

kvinnor och män

Kvinnans ställning varierar i EU:s medlemsländer. Det konkreta arbetet för

jämställdhet mellan kvinnor och män skiljer sig vilket beskrivs mer ingående

senare. Det är betydligt lättare att ge en sammanhållen bild det arbete för

av jämställdhet som EG-kommissionen utför. Ambitionerna att skapa rättvisa mellan de båda könen kan spåras så långt bak i tiden som år 1957 och Romfördragets artikel 119. Artikeln, när den som infördes var föremål för hetsiga diskussioner, slår fast principen att kvinnor och

män skall ha lika mycket betalt om de utför samma arbete. Avsikten med be-

stämmelsen var från början att förhindra att länder konkurrerade med varandra

genom att i stället för dyr manlig arbetskraft anställa billig kvinnlig. Med tiden har dock likalöneprincipens betydelse för kvinnors generella ställning i arbetslivet alltmer kommit i förgrunden Nielsen, Szyszczak 1991. EG:s och

-

därmed även medlemsländernas jämställdhetsarbete, framför allt på det

-

rättsliga planet, har en tydligare inriktning för att stödja just kvinnor, än vad

som är fallet i t.ex. Sverige. I Maastrichtfördragets sociala protokoll fördes in ett tillägg till Romfördragets artikel 119 om lika lön. Enligt tillägget skall artikel 119 inte hindra meden lemsstat från att bibehålla eller införa bestämmelser som ger kvinnor vissa

fördelar som gör det lättare för dem att utöva ett visst yrke eller förebygger eller kompenserar nackdelar i deras yrkeskarriär. Det är oklart, vad tillägget egentligen innebär. Det kan tolkas så att det skulle särskilt gynna kvinnor och

medge någon typ av aktiva åtgärder till deras fördel. Men det kan också tolkas

så att det skulle kunna bidra till att upprätthålla skilda regler för kvinnor och

män. Det blir EG-domstolen i sista hand får tolka bestämmelsens innebörd. som

EG:s jämställdhetsregler

Artikel 119 är EG:s rättsliga grund för att utveckla arbetet för jämställdhet inom gemenskapen. Den gäller lönediskriminering men har kommit att uppfattas som

uttryck för en mer allmän princip lika behandling kvinnor och män i

om av arbetslivet. Med artikel 119 som bas har ett antal direktiv utfärdats. Först, år

1975, kom ett direktiv om lika lön 75117EEG i syfte att sätta på

press medlemsstaterna att införa egna nationella lagar lika lön för kvinnor och om

142 Jämställdhet mellan kvinnor och män

män. I direktivet klargörs att principen inte bara gäller för samma arbete utan även för arbete av lika värde. Likalönedirektivet kompletterades ett år senare

direktiv gällande lika behandling kvinnor och män 76207 EEG

med ett av avseende andra villkor i arbetslivet som t.ex. möjligheter till befordran eller utbildning villkor som inte direkt kan betraktas somlön enligt artikel 119, -

har viktiga ekonomiska aspekter. Likabehandlingsdirektivet utvidgades

men som

år 1978 till att gälla social trygghet 797EEG och år 1986 även till anställ-

ningsrelaterade sociala förmåner 86378EEG. I det första fallet handlar det anställda statligt finansierade skydd vid t.ex. sjukdom eller ålders-

om personers

pension, och i det andra motsvarande kompletterande skydd som tillhanda-

om hålls arbetsgivare. Som i Sverige omfattas inte privata pensionsförsäkav en ringar av reglerna.

Till jämställdhetsdirektiven kan vi också räkna det senaste från år 1992 som

handlar rätt till mödraledighet och skydd för gravida 9285EEG. om

Utöver direktiven har EG utfärdat en rad rekommendationer på jämställd-

hetsområdet, bl.a. aktiva åtgärder för att stödja kvinnor i arbetslivet, om om

yrkesutbildning av kvinnor, om barnomsorg, samt om skydd mot sexuella tra-

kasserier. Man uttalar dessutom resolutioner, bl.a. om strävan mot att bekämpa

arbetslöshet bland kvinnor, samt ett handlingsprogram om lika möjligheter

om för flickor och pojkar i utbildning.

EG:s jämställdhetsdomar

Redan EES-avtalet innebär att Sverige tar över jämställdhetsdirektiv och de tolkningar dem EG-domstolen kommer fram till. Sveriges nya jämställdav som

hetslag från år 1992 är avsedd att motsvara EG:s krav, men vissa frågetecken

kan tänkas uppstå t.ex. vad gäller frågan det svenska kravet på jämförelseom objekt annat kön refereras senare i detta avsnitt. av som

Utslag i EG-domstolen ger en uppfattning om hur jämställdhetsdirektiven skall tolkas. Många av tolkningarna har rört frågor om lika lön uppgifterna är hämtade EG-domstolen och jämställdheten, Ds 1993:7. I ett ofta refererat

ur mål, Defrenne-målet 4375 från år 1976, slog EG-domstolen fast att artikel 119 kan åberopas direkt vid nationella domstolar oavsett landets egna lagar. Flera frågor har rört vad är att betrakta som lön. I det sammanhanget har som tvister rörande pensionsregler varit vanliga. Indirekt diskriminering i samband

med deltidsanställd personals anställningsvillkor är ytterligare ett område som domstolen kommit på. Här har den varit extra tydlig och uttalat att i de fall majoritet de deltidsanställda är kvinnor åligger det arbetsgivaren att visa

en av

att de deltidsanställdas sämre villkor är grundade på rimliga skäl. Domstolen

kontrollerar också hur länderna följer likalönedirektivet den har t.ex. granskat de likalönelagar som införts motsvarar direktivets krav. om Direktivet lika behandling har inte varit föremål för lika många frågor. De om

Jämställdhet mellan kvinnor och män 143

som kommit upp är kanske desto intressantare. I fallet Decker 17788, där en gravid kvinna vägrades anställning på grund av sin graviditet och företaget i stället valde en mindre kvalificerad kvinnlig sökande, fastslog domstolen att någon jämförelseperson av annat kön inte behövdes för att kunna hävda köns-

diskriminering. Detta innebär en skillnad i förhållande till svensk lagstiftning och svensk praxis på området. Intressant ur svensk synvinkel är att EG-domstolen slagit fast att eventuella skadestånd for brott mot jämställdhetslagarna måste vara avskräckande. I Sverige utdöms normalt relativt låga bötesbelopp för den

här typen av förseelser. Hofmann-fallet gällde frågan om likabehandlingsdirektivet ger rätt att erbjuda mödrar betald ledighet för vård av barn utan att motsvarande möjlighet erbjuds fäder. Hofmann, som var far till ett barn, hade fått obetald ledighet motsvarande

längden av den frivilliga mödraledighet som finns i Tyskland. Hofmann begärde samtidigt utan framgång att samma ersättning från försäkringskassan

som modern hade varit berättigad till om hon varit ledig i stället. EG-domstolen uttalade att medlemsstaterna hade rätt att införa bestämmelser

om skydd för kvinnor i samband med graviditet och moderskap. Det var legitimt att skydda kvinnors fysiologiska och mentala funktioner till dess de har återgått till det normala efter barnets födelse. Det var också legitimt att skydda det

särskilda förhållandet mellan mor och barn under en period närmast efter graviditeten och barnets födelse, genom att skydda det från att störas de av dubbla bördor som skulle följa av att modern under denna tid återupptog sitt

yrkesarbete. Det var därför i enlighet med artikel 2.3 i direktivet att garantera mödrar föräldraledighet under en period efter graviditeten och förlossningen

om

syftet är att skydda kvinnor i samband med graviditet och moderskap. Det var

då också legitimt att reservera rätten till betald ledighet för modern och utesluta

andra från den, eftersom det bara är modern som kan befinna sig under ett oönskat tryck att återvända för tidigt till sitt yrkesarbete. Avgörandet har kritiserats bl.a. på den grunden att domstolens synpunkt rörande behovet att skydda kvinnor från dubbla bördor skulle kunna tillgodoses

också om fadern tar föräldraledighet. Då minskar moderns börda. Frågor som rör direktivet om social trygghet har varit vanligare än frågor om lika behandling. Detta trots att direktivet innehåller en rad undantag från likabehandlingsprincipen bl.a. tillåter det skilda pensionsåldrar för kvinnor och män. - Ett av de första målen handlar om fru Drake 15085 som slutade sin anställ-

ning för att ta hand om sin sjuka mor. Med hänvisning till att hon gift och

var bodde tillsammans med sin man ansåg inte de ansvariga brittiska myndigheterna

att hon var berättigad till bidrag som kompensation för den förlorade arbetsförtjänsten. EG-domstolen gav Drake rätt och fastslog bl.a. att eftersom bidrag skulle ha utgått till en gift man i samma situation var det fråga om könsdiskriminering. Direktivet syftar alltså till att motverka otidsenliga socialförsäkrings-

systern uppbyggda efter principen att mannen är försörjaren och kvinnan är den

144 Jämställdhet mellan kvinnor och män

beroende. Eftersom det svenska socialförsäkringssystemet vilar på helt andra grunder torde direktivet inte få någon större betydelse för svenska kvinnor eller

män.

En del av den sociala dimensionen

Jämställdhet mellan kvinnor och män har varit en av EG:s mest framträdande ambitioner på det sociala området. Tillkomsten av den inre marknaden, med dess ökande konkurrens har skapat ett behov av att motverka negativa sociala effekter av fria marknadskrafter bl.a. genom minimiregler. Ett omstritt inslag i den ambitionen är den sociala stadgan. I stadgan sägs att man måste intensifiarbetet när det gäller kvinnors och mäns lika behandling och lika möjligera heter. Man framhåller bl.a. att åtgärder bör utvecklas gör det möjligt för som kvinnor och män att förena förvärvsarbete med familjeansvar.

Strategierna för detta anges i EG-kommissionens tredje jämställdhetsprogram

91C 14201. I sitt arbete har kommissionen hjälp nätverk och expert-

av åtta nätverk från de

grupper nu permanenta sammansatta av representanter

olika medlemsstaterna. Dessa grupper har i flera fall en relativt kort livslängd och byts kontinuerligt ut så att deras inriktning speglar kommissionens dags-

aktuella prioriteringar. Utöver dessa expertorgan har kommissionen hjälp Rådgivande kommittén av

som består av representanter från varje nations jämställdhetsorgan motsvarande

J ämställdhetsombudsmannen. Man har också kontakt med European Womens

Lobby och Europarådets Styrkommitté för jämställdhet.

Tredje jämställdhetsprogrammet

Framväxten EG:s inre marknad är alltså en viktig grund för det nuvarande

av

jämställdhetsprogrammet som löper fram till år 1995. En annan grund är om-

fattande demografiska förändringar med en snabbt åldande befolkning. De europeiska företagen väntas få problem att tillfredställa sina behov av kvalificerad arbetskraft. Kvinnorna får i det perspektivet stor betydelse. Samtidigt brottas man med en växande kvinnlig arbetslöshet och problemet att många kvinnor saknar adekvat utbildning när de vill träda i ett krävande arbetsliv eller återinträda efter att ha varit hemma och vårdat barn under ett antal år. Ny teknik hotar vidare att slå ut grupper av lågutbildade kvinnor inom t.ex. textilindustrin EG-kommissionen 1991d.

Samtliga dessa bakgrundsfaktorer gör att jämställdhetsarbetet i EG-kommissionens regi inte längre skall behandlas som en isolerad sakfråga utanför övrig politik. Programmet utgör i enlighet med detta ett försök att göra jämställdhetsfrågorna till en integrerad del av EG:s samlade ekonomiska och sociala politik.

Man talar ofta mainstreaming att låta jämställdhetsfrågorna flyta mitt om -

Jämställdhet mellan kvinnor och män 145

i den politiska strömmen EG-kommissionen 19900. Det innebär att frångå en

endimensionell koncentration på kvinnan och på arbetslivet till en utveckling mot att diskutera kvinnans och familjens hela roll i samhälle, politik och

-

arbetsliv. En viktig skillnad mot svenskt jämställdhetsarbete är att männen än så länge inte omnämns i EG:s strategier.

Programmet har tre övergripande mål:

1 Att fortsätta arbetet med lagstiftningen. EG-kommissionen har bl.a. ambitionen att påverka medlemsländerna att verkligen tillämpa de bestämmelser som finns samt att bättre sprida information till allmänheten att individer kan om få sina mål prövade vid EG-domstolen via de nationella domstolarna. Ett annat

delmål är att tydligare än hittills klargöra begreppet indirekt diskriminering.

Kommissionen avser också att utreda och informera om arbetsvärdering; det

finns bl.a. planer på att skapa ett generellt klassifikationssystem för olika yrken. Till sin hjälp har kommissionen en Juridisk expertgrupp förjämställdhetsdirektivens tillämpning.

2 Att förbättra kvinnors status i samhället. Målet kan ses som en nyhet och ett

led i strävan att bredda jämställdhetsarbetet, att komma till tals med förlegade attityder och att höja medvetenheten om könsroller i samhället. Kommissionen riktar i första hand in sig på tre institutioner: medierna, utbildningsväsendet, och de politiska institutionerna via tre grupper: Arbetsgruppen för jämställdhet

i utbildningen, Styrkommittén för kvinnor i media, samt Nätverket för

kvinnor och beslutsfattande. Kvinnor i media är ett av de äldre nätverken och

består av representanter för medieföretag i medlemsländerna. Gruppens arbete syftar till att bort stereotypa bilder av kvinnor i medierna samt att kvinnor i företagens verksamhet på tekniska eller beslutsfattande befattningar.

Nätverket kan rapportera om flera exempel på framgångsrika försök med aktiva åtgärder. 3 Att integrera kvinnor på arbetsmarknaden. Målsättningen att få med kvinnor-

na i arbetslivet har funnits länge, men har fått en förnyad betydelse i EG:s

nya utvecklingsfas samt med förändrade sociala och familjerelaterade utvecklings-

tendenser. Arbetet innefattar bl.a. olika program för yrkesutbildning, stöd för

start av egna företag samt rekommendationer om offentligt finansierad barnomsorg. Den här uppgiften engagerar flest av kommissionens nätverk: Expert-

gruppen för kvinnors sysselsättning, Nätverket för barnomsorg och familjefrågor, Arbetsgruppen for yrkesutbildning för kvinnor, samt Nätverket för kvinnor i lokala sysselsättningsskapande initiativ.

EG:s direkta koppling till ländernas arbete med att förbättra kvinnornas möjlig-

heter på arbetsmarknaden sker bl.a. via tre hel- eller delñnansierade program IRIS, LEI och NOW. -

146 Jämställdhet mellan kvinnor och män

IRIS, LEI och NOW

IRIS är ett av EG:s nätverk. Medlemmar i nätverket är representanter för olika

projekt och program för yrkesutbildning av kvinnor runt om i EU-länderna. Projekt som vill vara med måste uppfylla en rad kriterier och medlemskap uppnås ansökan. Syftet med IRIS är att systematisera och sprida kunskap

genom utbildningsinsatser och erfarenheter sådana insatser mellan EU:s medom av lemsländer; man ordnar bl.a. konferenser runt om i Europa. Andelen kvinnor startar företag ökar stadigt i Europa; många länder som egna kan rapportera om en fördubbling på tio år. Mellan 20 och 30 % av företagen

ägs av kvinnor. Ett EG-program i syfte att ytterligare stödja den trenden är Womens Local Employment Initiatives LEI som startades år 1984. Programmet, förfogar över 13 miljoner kronor år, delar ut bidrag på mellan

som ca per

24 000 till 60 000 kronor till kvinnor startar företag som medför anställ-

som

ning för minst två kvinnor. Under det senaste året har man fått mer än 4 000 ansökningar vilket gör att man måste prioritera hårt; fram till år 1991 har LEI stött 789 företag JämO 1993, många av dem i södra Europa. Påfallande

nya många ansökningar 40 % gäller etablering barnomsorgsverksarnhet.

ca av

Den kostnadsmässigt största delen av EG:s insatser på jämställdhetsområdet

är en satsning på yrkesutbildning för kvinnor New Opportunities for Women

-

NOW som för åren 1990-93 innebär att 120 miljoner ecu ca 1 miljard kro-

har till syfte stödja kvinnors inträde på arbets-

nor satsas i ett program som att

marknaden. Långtidsarbetslösa och kvinnor som vill återinträda på arbetsmarknaden efter en längre tids frånvaro är huvudmålgrupper. Utbildningsorganisationer, forsknings- och informationsenheter samt nationella och lokala myndig-

heter kan söka Medlen tas EG:s sociala fond som är en av de s.k. pengar. ur strukturfonderna. NOW-programmet bidrar till finansiering av instruktörer och utveckling av utbildningsprogram. Ett krav är att någon form av internationellt partnerskap upprättas mellan t.ex. utbildningsanordnare i olika länder eller mellan speciellt inrättade nationella samordnare. Programmet förväntas mynna

ut i effektiva modeller som kan exporteras mellan länder. Syftet är också att säkra att de nationella politikerna gör mer för kvinnor. Detta innebär att det är medlemsstaterna själva, som utifrån EG:s principiella huvudlinjer, skall skapa nationella strategier. EG satsar lika mycket pengar som medlemsstaten själv. Utbildningssatsningen skall kompletteras med andra insatser, t.ex. stöd till

uppbyggnad av barnomsorg. NOW har kritiserats för att inte ha nått sina mål och att kommissionen själv

saknar överblick över vart tar vägen. Kritikerna hävdar bl.a. att kompengarna missionen betalat för utbildning i traditionellt kvinnliga yrken, som t.ex. sekreterare Euro-diagnostic 1993. Generellt är det, vilket behandlas senare, svårt att bedöma vad EG:s järnställdhetsprogram åstadkommit i praktiken.

Jämställdhet mellan kvinnor och män 147

Nya tider nya former nya ämnen - -

Genomgången har så här långt behandlat det förgångna och i viss mån det nuvarande. Kunskaper om detta är viktiga därför att EG hela tiden bygger

vidare utifrån historiska förutsättningar. Tydligast syns bygget på det juridiska planet där nya direktiv och nya tolkningar flyttar fram positionerna. En aktuell fråga som behandlas i ministerrådet gäller omvänd bevisbörda vid tvister om brott mot jämställdhetsreglerna t.ex. när det gäller tvister i lika- -

lönemål. Principen innebär att det är arbetsgivaren som har att bevisa att brott

mot bestämmelserna inte föreligger. Anledningen är de svårigheter som visat sig uppstå när anställda skall föra sin sak i bevis.

En av de mer framträdande tendenserna rör familjefrågor i en mycket vid bemärkelse. EG-kommissionen efterlyser en mer aktiv familj epolitik omfattande allt från skattepolitiska frågor till frågor om kvalitet i barnomsorg. Man har

t.ex. tagit upp och diskuterat männens roll som vårdare av barn. Pappans roll i familj och yrkesliv förefaller därmed vara ett naturligt nästa steg i utvecklingen av jämställdhetsfrågorna. Ett förslag till direktiv om föräldraledighet och ledighet av andra familjeskäl, som lades ned i början av 1980-talet, behandlas åter i EG:s ministerråd. EG:s nätverk for barnomsorg och andra familjefrågor har vid en serie seminarier formulerat strategier for att få män att ta ett ökat

familjeansvar. Att det behövs är uppenbart. I en undersökning uppgav över

60 % av de tillfrågade männen att de inte bidrog med något alls i hus-

hållsarbetet. Många av länderna har ingen föräldraledighet, och där sådan finns

använder bara några procent av fáderna den möjligheten. Ett av nätverkets

mål är att hitta medel att påverka organisation och kultur på männens arbets-

platser. Till familjefrågorna hör också ansvaret för de äldre i samhället. EU-ländernas demografiska utveckling mot högre skilsmässotal och en allt större andel äldre har resulterat i ett kraftigt växande antal äldre och fattiga kvinnor. Europaparlamentet har ägnat politisk energi frågor rörande frånskilda kvinnors pensions-

rättigheter, ensamstående kvinnors fattigdom och problemet med att yngre

kvinnor tvingas ta hand om äldre anhöriga. De här, och andra liknande, pro-

blem har genererat krav att de sociala rättigheterna skall kopplas till varje

individ, oavsett om man har haft anställning eller inte.

Vad gäller jämställdhet i arbetslivet är kommissionen starkt engagerad i frågor om otrygga och marginaliserade anställningar för kvinnor. Kommissionen har

föreslagit tre direktiv riktade till den här gruppen av vilka ett om bättre arbetsmiljö och hälsa antagits 91383EEG. Även svenska deltidsom eller säsongsarbetande kvinnor normalt är anställda på säkrare och bättre villkor kan EGkommissionens engagemang i frågan vara av intresse också för Sverige. Järnställdhetsombudsmannen i Sverige har t.ex. nyligen presenterat en rapport om dagligvaruhandeln och dess många deltidsanställda kvinnor där bl.a. konstateras

148 Jämställdhet mellan kvinnor och män

att arbetsmiljö- och arbetsskadeproblemen inom branschen har en viktig jäm-

ställdhetsaspekt.

6.3 Kvinnors

representation

Att makt, i bemärkelsen positioner som ger möjlighet att påverka viktiga beslut inom politik, näringsliv och organisationsliv, är en viktig aspekt av jämställdhet mellan kvinnor och män, är självklarhet. En del av inriktningen av utveck-

en

lingen på välfärdsområdet i Sverige kan tillskrivas kvinnligt inflytande. Det är alltså inte oväsentligt att frågor ställs om hur maktpositioner inom EG och EU:s

medlemsländer är fördelade på kvinnor och män. Men makt kan vara många

olika saker. Könens inbördes maktrelation kan beskrivas som komplicerade

mönster djupt rotade i familjer, kulturer och samhällsstrukturer. De formella maktpositionerna är bara en del och en del inom vilken kvinnor i EU-länderna generellt sett är dåligt representerade. Den sociala evolutionen har ännu inte riktigt nått dit. Men utveckling i År 1975 avvisade 37 %

en tycks vara gång. de tillfrågade i undersökning påståendet att politik är mäns sak inte kvin-

av en

nors. Åtta år avvisade 48 % påståendet och ytterligare fem år

senare senare 54 % EG-kommissionen l99lf.

Nationella parlament

I Sverige har kvinnornas politiska inflytande mätt i andelen kvinnliga riksdags-

ledamöter ökat under följd år. Från 14 % år 1970 till 38 % år 1988. Vid en av det senaste valet, år 1991, gick dock den kvinnliga representationen tillbaka till 33 %. Också den kvinnliga representationen i EU-ländernas nationella parlament har

överlag ökat sedan mitten 1980-talet. Fortfarande är den mycket blygsam i

av

de flesta länder. Uppgifterna hämtade ur Eurostats publikation Rapid Reports fördelningen i parlamentens underhus i de fall parlamenten är tudela-

och avser

de. Danmark ligger i topp med 33 % kvinnor, följt av Nederländerna 23 %, Tyskland 20 % och Spanien 16 %. I botten ligger Grekland 5 % och

Frankrike 6 %. Genomsnittet för EU-länderna är 12 %.

I de nationella regeringarna är den genomsnittliga andelen kvinnor densam-

11 %. Här ändrar dock länderna i vissa fall sina inbördes positioner. Nedma, erländerna har exempelvis 24 % Danmark 21 % och Belgien 13 %. Storbritan- , nien ligger i botten med 7 %.

Flera länder har relativt nyligen hållit val. Utfallen visar generellt på små förändringar i kvinnornas representation. I den spanska kammaren innebar t.ex.

1993 års val att de tidigare 51 kvinnorna 350 blev 52, i Italien att den

av

kvinnliga representationen ökade ungefär 2 % och i Frankrike att 50 i stället

Jämställdhet mellan kvinnor och män 149

för tidigare 44 898 platser i nationalförsamlingen och i senaten besattes av av kvinnor.

Valsystemen En flera förklaringar till att så kvinnor är representerade i vissa medav

lemsländers parlament står att finna i de olika nationella valsystemen. Exempelvis har Storbritannien, där valet år 1992 innebar att 9 % av parlamentsledamöterna är kvinnor, ett system där varje parti utser bara en kandidat per val-

krets. Det gör det svårare för kvinnor att komma med än i system där listorna innehåller fler I Frankrike har man ett system med två valomgångar. namn.

Undersökningar visar att majoritet av kvinnorna kandiderade för partier som

en inte nådde till de 12,5 % av rösterna i valkretsen som krävs för att gå upp vidare till den andra valomgången.

EFTA-länderna

Den nord-syduppdelning som finns när det gäller kvinnors samhällsposition blir extra tydlig fokuserar på formell politisk makt. Denna uppdel-

om man

ningen markeras ytterligare om EFTA-länderna läggs till uppräkningen. Så här är den kvinnliga representationen i EFTA-ländernas nationella parlament:

%, Österrike 11 % och

Sverige 33 %, Norge 36 %, Finland 38 %, Island 15

Schweiz 14 %.

EU-nivån

Mansdominansen gäller även inom EG-politiken. [parlamentet är 19 % kvinnor. Detta något större andel än de nationella parlamentens genomsnitt.

är en

EG-kommissionens hierarki liknar de flesta hierarkier: av kontorspersonalen

är 70 % kvinnor, av handläggarna 50 % och bland högre administratörer är

11 % kvinnor. Av de 23 generaldirektörerna finns två kvinnor, och av de 17

kommmissionsledamöterna är en kvinna. Det här förhållandet har gett upphov till kritik. Kommissionen har blivit an-

klagad för att den inte tillräckligt stödjer kvinnorna i den egna organisationen.

Som ett på detta har skapat särskilt organ för positive action svar man en kommissionen EG-kommissionen 1988b. Även i Europaparlamentets adinom ministration vidtar man särskilda åtgärder. Den enda EG-institution som leds av en kvinna är Ekonomiska och sociala

kommittén. Elva kvinnor ingår i kommittén av totalt 189. I ministerrådet, där

medlemsländernas regeringsmedlemmar ingår, uppgår den kvinnliga andelen till

11 % Fakta Europa 1993:3.

Värt att påpeka är att det utöver de formella politiska kanalerna finns ett

150 Jämställdhet mellan kvinnor och män

omfattande gräsrotsengagemang. Nationella kvinnoorganisationer finns t.ex. representerade i Bryssel via The European Womens lobby. De här kvinnorna visar med sitt engagemang att man inte kan eller vill lämna ifrån sig ansvaret för att jämställdhetsfrågorna kommer på dagordningen.

Fackföreningar

Arbetskraften i EU-länderna har en lägre facklig organisationsgrad än i Sverige.

Som när det gäller de flesta faktorer undersökt är det bara Danmark som har en nivå som liknar Sveriges. Det är dessutom så att kvinnor i mindre utsträckning än män är fackligt anslutna. I vissa fall är skillnaden mycket stor. I Storbritannien är 33 % av männen men bara 17 % av kvinnorna anslutna till centralorganisationen TUC, Trade Union Congress. I Italiens två stora Centralorganisationer är andelen män mer än dubbelt så stor som andelen kvinnor SCB 1992.

Inom arbetslivet

Ungefär 9 % av EU-ländernas yrkesverksamma kvinnor är egna företagare eller i högre chefsbefattningar. Detta motsvarar rätt väl svenska förhållanden. Inom det privata näringslivet är ca 10 % av de högsta cheferna kvinnor, inom offent-

lig versamhet är andelen ungefär dubbelt så stor ca 20 % SCB 1992. - Även på den här punkten skiljer sig EU-länderna åt. Högst proportion kvinnor 22 % i inflytelserika positioner kan Frankrike uppvisa. Därefter kommer - - Danmark och Italien med 15 %. Storbritannien har 10 % och Nederländerna 4 %.

F örändringsarbete

Kvinnors makt är ett prioriterat förändringsområde inom ramen för EG:s tredje jämställdhetsprogram. EG-kommissionen har upprättat ett nätverk just för det

här ändamålet. Det sägs i programmet att det åvilar medlemstaterna att vidta

åtgärder för att öka kvinnors deltagande i det politiska livet. EG-kommissionen

stödjer projekt som främjar kvinnors deltagande i politiken, framför allt i samband med valen till Europaparlamentet år 1994. Vissa exempel på nationella initiativ i den här riktningen kan nämnas. I Nederländerna bedrevs t.ex. en kampanj i samband med val till provinsiella

råd där en intresseorganisation uppmuntrade partierna att ta med kvinnor på Valbar plats och på olika sätt påverkade väljarna att rösta fram kvinnor. Kampanjen blev en framgång och 30 % av de valda var kvinnor.

I Danmark finns en lag från år 1985 som säger att vid utnämningar till offentliga råd, nämnder eller kommittéer skall både kvinnor och män föreslås. En

liknande lag från år 1990 ställer samma krav vid tillsättningen av styrelsepos-

Jämställdhet mellan kvinnor och män 151

ter i statsförvaltningen. I Irland har regeringen satt upp ett mål enligt vilket andelen kvinnor i de

statsunderstödda organens styrelser skall uppgå till 40 % inom fyra år. Det spanska socialistpartiet har beslutat att 25 % av kanditaterna till parlamen-

tet skall vara kvinnor; andra spanska partier sätter gränsen vid ca 50 %.

Belgien är det första land som lagstiftar om kvotering. Enligt ett förslag från regeringen får inget parti föra fram mer än tre fjärdedelar av sina kandidater av

ett kön. På sikt skall denna proportion förändras till två tredjedelar The Guardi-

an, 27 oktober 1993. Sammanfattningsvis gäller för samtliga uppräknade maktsfärer att kvinnor är dåligt representerade. En grov jämförelse mellan Sverige och EU-länder samt EG-administration säger att skillnaden är större i den politiska världen än i arbetslivet. Detta skall inte tolkas som att situationen i Sverige är tillfredställande. Ett exempel detta är den kvinnliga representationen i organisationen kring Sveriges förhandlingar om ett eventuellt EU-medlemskap. De direkta

förhandlarna är fyra män och i de arbetsgrupper som bidrar med expertis är tva

tredjedelar av ordförandena män.

6.4 EG:s medlemsländerna

påverkan på

Den nationella utvecklingen påverkar samarbetet Utan tvekan sker en hastig och omvälvande förändring av EU-ländernas sociala förhållanden när det gäller familj och arbete; kvinnors förvärvsfrekvens och

utbildningsnivå ökar i samma takt som födelsetalen sjunker. Men detta sker, i

lite olika former, i hela den industrialiserade världen. Den grundläggande

sociala evolution det handlar om har i grund och botten föga med vare sig

nationellt eller övernationellt beslutsfattande att göra.

Att denna grundläggande utvecklingstendens är universiell hindrar den självfallet inte från att anta som tidigare beskrivits olika nationella uttryck. Ett

- -

mycket bra exempel på detta får man genom att titta på barnomsorgen i EU:s

medlemsländer. Vi konstaterade tidigare att en utbyggd barnomsorg är en med skandinaviska ögon sällsynt företeelse i många EU-länder. Men med sett -

en kraftigt ökande kvinnlig förvärvsfrekvens finns där ett ouppfyllt behov som får sin lösning på olika sätt i olika länder Landstingsförbundet 1993. I Tyskland satsar man på att i första hand förbättra omsorgen inom familjen med en hastigt utbyggd föräldraledighet, i Nederländerna har man bestämt sig för att skapa 49 000 nya offentliga daghemsplatser fyra år, och i Storbritannien, där

två tredjedelar av kvinnorna yrkesarbetar och offentlig barnomsorg knappast

existerar, ligger lösningen i ett svåröverskådligt lapptäcke av omsorgsvarianter

med mormor kombinerat med en deltidsarbetande mamma som vanligaste

152 Jämställdhet mellan kvinnor och män

alternativ JämO 1993. Många brittiska företag har valt att själva bidra till de

anställdas barnomsorg.

Dessa tre länder möter, på ett inrikespolitiskt plan, en i stora drag likartad utvecklingstendens på tre mycket olika sätt. Poängen i detta är att peka på

kraften i det som här, något förenklat, betecknas som social evolution. De

grundläggande dragen i den sociala evolutionen är knappast ett direkt resultat av en medveten nationell eller övernationell strategi. Vissa av de uttryck ut-

vecklingen tar sig kan däremot ses som svar på nationell politik. Extremt låga födelsetal i t.ex. Italien och Spanien kan snarast ses som att evolutionen anpassat sig till brister i den nationella politikens sätt att svara upp mot nya krav. Den sociala evolutionens kraft innebär alltså inte att problem löser sig av sig själv. Snarare skapar den en rad nya. I takt med att kvinnorna ständigt ökar sitt

deltagande i arbetslivet blir det t.ex. allt tydligare hur svår den yrkesmässiga segregationen är att bekämpa. Trots utvecklingen arbetar kvinnor till övervägande del inom kontor och service ofta i osäkra deltidsanställningar Rubery,

- Fagan 1992. Man kan säga att en ökande andel kvinnor i högre poster därmed i jämställdhetsbokslutet balanseras ut av en oförändrad kvinnodominans i de lägre. Ett annat, helt annorlunda, exempel är att när tvåförsörjarfamiljen och den heltidsarbetande mamman blir norm så framstår arbetsfördelningen i hemmet helt plötsligt som en viktig samhällsfråga.

EG:s direktiv och rekommendationer

EG:s regelsystem har olika grad av påverkan. T.ex. har Romfördragets likalöneartikel 119 direkt effekt, dvs. är i princip likställd med nationell lag.

- - Direktiven kan ses som vidareutvecklingar av traktatet och måste följas av nationell lagstiftning inom en tidsram av två år. EG-domstolen kontrollerar att så sker och att de lagar som införs motsvarar direktivets krav. När det gäller likalönedirektivet från år 1975 kan konstatera att samtliga

länder utom Tyskland införde nationella likalönelagar i mitten av 1970-talet. I Tyskland kom en lag så sent som år 1980, en lag som EG krävde ändringar i

fem år senare. Artikel 119 sägs ha haft stor initial betydelse för kvinnolönerna i Europa.

Statistik som visas i Löneskillnadsutredningen SOU 1993:7 antyder att även likalönedirektivet kan ha haft viss betydelse genom att löneskillnaderna minskat

efter införande av egna lagar, t.ex. i Storbritannien, Nederländerna och Italien.

Liknande tendenser kan inte noteras i Tyskland och inte heller i Frankrike där regler om lika lön gällde redan före Romfördraget. Det finns dock ingen rät linje i lönekurvornas utveckling utan deras beteende visar att andra mycket starka krafter är med och styr utvecklingen. Viktiga påverkansfaktorer tycks vara bl.a. könssegregeringen av arbetsmarknaden och formerna för och principerna bakom lönebildning och lönesättning Persson 1992. Det är också

Jämställdhet mellan kvinnor och män 153

viktigt att konstatera att trots Romtraktat, likalönedirektiv, inhemsk

lagstiftning och en lång rad likalöneprocesser både på EG-nivå och på nationell nivå kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män är större än i Sverige.

som

Aktivt jämställdhetsarbete

Precis som likalönedirektivet har direktivet likabehandling medfört

om att

likabehandlingslagar har införts i EU:s samtliga medlemsländer. Kommissionen

hävdar att detta har inneburit positiva förändringar när det gäller anställ-

ningsförfaranden och vissa socialförsäkringssystem. Direktivet om likabehandling innehåller undantag det lämnar

ett utrymme

för olika former positiv särbehandling av t.ex. utbildning för enbart kvinnor

-

eller män om syftet med åtgärderna är att främja jämställdhet. Flera

- av

medlemsländerna t.ex. Danmark har i den lagstiftningen begränsat

- - egna undantaget att gälla åtgärder riktade uteslutande till kvinnor. I andra fall t.ex. -

Storbritannien gäller undantaget endast utbildning riktade till kvinnor.

- År 1984 utfärdade EG:s ministerråd en rekommendation att medlemslänom derna skall stödja det inom EG kallas positive action dvs. som speciella -

program och åtgärder i syfte att stärka kvinnors position i yrkeslivet. Grunden

för detta att det lagstiftningsarbete bedrivits sedan 1970-talet var som inte har förändrat situationen i önskvärd grad. Det fanns uttalat behov ett av nya arbetssätt. EG-kommissionen publicerade guide positive en om action och upprättade

en rad nätverk med uppgift att stimulera arbetet inom industri, offentlig verk-

samhet och massmedier JämO 1993.

Det är mycket svårt att uppskatta omfattning och effekt de insatser

av som kommit till stånd i de olika länderna. Klart är olika former arbete har att av kommit igång. Ambitionerna reflekteras i formell lag i visssa länder, medan

andra länder lämnat över frågan till frivilliga initiativ. 1 vissa fall

i t.ex. - Italien och Frankrike har ekonomiska incitament införts för - att igång positi-

ve action-program. Generellt kan säga att de här aktiviteterna ännu inte har man

kunnat utvärderas eftersom de inte varit igång tillräckligt lång tid. Tydligast EG-styrning märks inom offentlig sektor som normalt är lättast påverka

att politiskt.

insatserna hittills kan sammanfattas begränsade framgångar. Ett positivt

som exempel som EG-kommissionen gärna framhåller är arbetet med massmedier -

framför allt EU-ländernas TV-bolag. På grundval forskning från 1980-talets

av

början startades år 1986 en styrkommitté för jämställdhet i medier. Utvärderingar talar om en mängd aktiviteter och förändrade attityder konstaterar

om men -

också att mycket återstår att göra. Fortfarande är positiv förändring

- trots en

den kvinnliga delen av arbetsstyrkan inom EU-ländernas TV-bolag endast

- 36 % och i det översta chefsskiktet är bara 6 % kvinnor. Bedömare inom EG-

kommissionen konstaterar vilket överenstämmer med svenska erfarenheter - -

154 Jämställdhet mellan kvinnor och män

action för få effekt kräver vilja att ändra i organisationer och att positive att en sådana initiativ backas politisk, ekonomiskt och fackligt stöd Rubery,

att upp av Fagan 1992. Man betonar också vikten att få med den här typen av ambiav tioner i kollektivavtal.

Den sociala fonden

EG:s sociala fond har historia går tillbaks till Romfördraget där man en som

betonar att ett huvudmål är att den skall användas för yrkesmässig skolning av arbetskraften. Kvinnor hör till de prioriterade målgrupperna, särskilt när

mest det gäller projekt för öka deras andel inom de sektorer på arbetsmarknaden att

underrepresenterade. Fonden har kritiserats för att den inte i

där kvinnor är tillräcklig utsträckning kommit kvinnor till någon verklig nytta; bl.a. genom

den medlemsländerna organiserade yrkesutbildningen slentrianmässigt

att av

fortsatt utbilda kvinnor i traditionella kvinnoyrken med små framtidsmöjlig-

att heter.

här kritiken viktig grund för att inrätta programmet New Opportu-

Den var en nities for Women den hittills största j ämställdhetssatsningen inom ramen for - EG:s strukturfonder. Programmet omfattar 153 miljoner ecu har löpt - som w sedan år 1991 och skulle egentligen avslutas under år 1993. För att ge de olika

projekt ingår reell chans att genomföras har programmet sträckts ut till

som en 1994 års utgång. Man räknar med att ordentlig utvärdering av NOW och en dess effekter kan göras först om några år. Sommaren 1992 hade EG via NOW varit med och delfinansierat 350 olika

projekt EG-kommissionen 1992. Man kan konstatera att pengarna har fördelats

olika medlemsländerna. Danmarks 1 miljon kan t.ex. jämföras

mycket ecu med Spaniens 22 och Italiens 23 miljoner Det råder knappast någon tvekan

ecu.

det är prioriteras och det också är där kan vänta om att Sydeuropa som att man

satsningarna får störst betydelse. Vid de efterforskningar kommittén gjort sig att det också i dessa länder fonderna spontant rapporteras svara för en del är som

EG:s inflytande på jämställdhetsområdet.

av Den sociala fonden kommer framöver att få som ett av sina huvudmål att

utbilda kvinnor i yrken där efterfrågan arbetskraft förväntas öka, t.ex. tekniska yrken. Fonden skall också stödja barnomsorgsinitiativ för att kvinnorna

lättare skall kunna delta i utbildning.

Utvecklingen i medlemsländerna

Kommittén har till svenska ambassader runt i EG ställt frågor om hur amom

bassaderna uppfattar EG:s betydelse för utvecklingen på jämställdhetsområdet.

Ambassaderna bygger sina på uppgifter från nationella jämställdhetsorgan. svar London EG har utan tvekan haft stor betydelse för Från rapporteras en

Jämställdhet mellan kvinnor och män 155

jämställdhetsarbetet i Storbritannien. Equal Opportunities Commission,

som

är den brittiska motsvarigheten till JämO, går så långt

som att säga att alla

framsteg området beror på EG. Exempel på aktuella frågor

där EG spelat är bestämmelser pensionsåldrar villkoren vid

om samt mödraledighet. I rapporten från Spanien att den snabba uppges utvecklingen för den spanska

kvinnan inleddes före Spaniens medlemskap i EG år 1983.

Kvinnoorganisatio-

nen Instituto de Mujer säger dock att det är ställt all tvivel utom att EG-inträdet givit den spanska kvinnan tillträde till större arbetsmarknad. en I det

sammanhanget nämns en expanderande offentlig arbetsmarknad och EG:s

program NOW, IRIS och LEI.

Likestillingsrådet i Danmark att EG starkt och positivt

uppger påverkat

jämställdhetsarbetet. Detta gäller främst kunskapsproduktion och beslut

i EG-

domstol en. Ett mycket uppmärksammat utslag i EG-domstolen gällde frågan om lika lön för män och kvinnor på industriföretaget Danfoss. Utslaget innebar ett underkännande av företagets lönepolitik och anses vara av stor betydelse för lönefrågan i Danmark.

Svenska ambassaden i Rom säger jämställdhetsarbetet att inom EG utan tvekan påverkat utvecklingen kvinnans roll i arbetslivet i Italien av Som exempel på detta anförs lagstiftning Italien har nyligen ny - antagit en lag om

positive action, som bl.a. innebär att italienska företag kan

få statligt stöd för

åtgärder som syftar till att öka förutsättningarna för jämställdhet. Man nämner

också EG:s projektverksamhet där Italien inom ramen for NOW är represen-

terad med 137 projekt.

Från Frankrike rapporteras att Frankrike tre gånger dömts EG-domstolen av för brott mot artikel 119 i Romtraktatet vilket

skapat livlig debatt. Det senaste fallet 1991 rörde den franska arbetslagstiftningen som förbjuder kvinnor att

arbeta på nätter. Utslaget har -till skillnad från vissa andra EG-initiativ ännu -

inte resulterat i någon lagändring på området. Ett exempel på sådan lagänd-

en ring gäller arbete som utförs makar till fria yrkesutövare. Dessa har av sedan år 1986 status som arbetstagare i Frankrike. När det gäller N OW har Frankrike tilldelats 130 miljoner francs, tjänstemän men vid socialministeriet uppger att man, på grund av olikheter i behov hos samarbetsländer har haft svårt att upp-

rätta ändamålsenliga program.

Från Grekland redovisas att EG-initiativen påverkat Grekland bl.a. genom

yrkesutbildning för kvinnor och hjälp att bygga ut barnomsorgen. Tyskland räknas som ett de mindre avancerade länderna i EG det

av när gäller

jämställdhet. Landet är det enda i EG saknar fristående nationell

som en jäm-

ställdhetsmyndighet. De insatser som görs sker i första hand på lokal nivå.

Sedan år 1990 har 450 lokala jämställdhetskontor etablerats i det forna Östtysk-

land. Svenska ambassaden i Bonn skriver: För kvinnorna i östra Tyskland ut-

gör EG:s kvinnoprogram ett ovärderligt och välkommet stöd.

Svenska ambassaden i Portugal de

rapporterar att stora förändringarna kom

156 Jämställdhet mellan kvinnor och män

efter revolutionen år 1974 och att anslutningen till EG inte anses ha påskyndat

jämställdhetsprocessen i någon nämnvärd utsträckning.

Commission the Status of Women upp år 1970 för att I Irland sattes on

med jämställdhetsfrågor. Dessa säger ökade i styrka när Irland gick

arbeta man EG år 1973, och hänvisar till lagändringar vad gäller lika lön och med i man behandling. Den framgången är bestämmelse som säger att varje lika senaste en

regeringsbeslut skall specialgranskas ur ett jämställdhetsperspektiv.

för

6.5 Hur påverkas förutsättningarna

vid olika alternativ

jämställdhet

Jämställdhet är, tidigare sagts, ett på flera sätt inexakt och relativt begrepp som

kan innefatta mängd olika aspekter och bygga på olika värderingsgrun-

som en idémässiga tradition, frågan relationen mellan könen i der. Inom den som om har kvinnors och mäns rätt och möjlighet till utbildning Sverige har vuxit fram, helt central position. Arbetsmarknaden och dess

och försörjningsmöjligheter en förutsättningar är därmed primära jämställdhetsfaktorer. Lika viktiga

villkor och

sekundära faktorerna, utbyggd barn-, äldre- och handikappomsorg

är de som en

svenska jämställdhetspolitiken i slutet 1970-talet och av god kvalitet. Den av 80-talet inriktades undanröja den typen av förvärvshinder.

början av att

Vidare har skatte- och transfereringssystem betydelse för jämställdhet mellan

kvinnor och män.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknadens utveckling karaktäriseras sedan några decennier tillbaka av änsteproduktionen ökar på varuproduktionens bekostnad. Inom varuprodukatt

framför allt s.k. kunskapsintensiv industri utvecklas. Den här

tionen är det som

utvecklingen gäller även t.ex. EU-länderna och USA. strukturomvandling pågår inom den varuproducerande industrin. En betydande

för den samlade ekonomiska aktiviteten, samtidigt som det

Detta har betydelse kvinnor och män är yrkesverksamma inom industrin. Kvin-

direkt berör de som mindre del 28 % industriarbetarna, vissa kvinno-

norna utgör en ca av men

intensiva branscher livsmedelsindustri 40 %, textilindustri 51 % och

som beklädnadsindustri 71 % är utsatta för internationell konkurrens än andra. mer dessa branscher är det i första hand livsmedelsindustrin som kan påräkna Av hårdare konkurrens vid medlemskap i EU. Inom textilindustrin kan konkurren-

minska. EG-kommissionen har visserligen uttryckt för vad för-

sen tvärtom oro

väntade inom textilindustrin kan innebära för lågutbildade rationaliseringar

branschen, för svenskt vidkommande är dessa farhågor mindre kvinnor i men

aktuella grund redan genomförda rationaliseringar.

av

Jämställdhet mellan kvinnor och män 157

Kort kan detta sammanfattas att framtidens arbetsmarknad för välutbildasom

de kvinnor erbjuder relativt goda utsikter i fortsatt hög,

en och troligvis växan-

de tjänsteproduktion, medan den för vissa kvinnor inom tillverknings-

grupper industrin kan medföra omställningar. Studier har visat strukturomvandlingar att med permitteringar som resultat får olika konsekvenser för kvinnor och - män: kvinnor som friställs har t.ex. svårare än män finna fast arbete. att nytt Speciellt utsatta är icke facklärda kvinnliga arbetare Gonäs 1991.

Forskare pekar i sammanhanget på betydelsen hur själva av omställningen går till att jämställdhetsaspekten finns med vid de - arbetsmarknadspolitiska över-

väganden som görs Persson 1993.

l ett regionalt perspektiv har den offentliga tjänsteproduktionen stor betydelse för kvinnors sysselsättning. Kvinnors sysselsättningsgrad är betydligt lägre än

männens i de regioner har den minsta andelen sysselsatta inom

som offentliga tjänster. I vissa delar landet skulle neddragningar innebära alternativa

av att sysselsättningar är svåra att finna.

Lönespridning

Lönespridningen på arbetsmarknaden minskade 1970-talet. Detta förklaras

bl.a. med ett överskott på högutbildad arbetskraft Fölster, Lindström 1993.

Under 1980-talet ökade skillnaderna bl.a. beroende pá efterfrågan på

att perso-

ner med högre utbildning ökade än nytillskottet. Lönespridningen förväntas

mer

fortsätta att öka. En förklaring är att teknisk utveckling och konkurrens från låglöneländer har minskat efterfrågan på lågutbildad arbetskraft. Ökade löne-

skillnader kan medföra att incitamentet för avlönat arbete minskar för vissa grupper av kvinnor. Samtidigt torde incitamenten för högre utbildning öka i och med att sannolikheten för att detta bättre materiell avkastning blir större. ger

Offentliga arbetsgivare

År 1992 58 % var av de yrkesverksamma kvinnorna verksamma i stat och

kommun. Av drygt 1,6 miljoner offentliganställda är 73 % kvinnor. Speciellt viktig som arbetsgivare är kommuner och landsting. Tre fyra kommunalt

av anställda är kvinnor. Den kommunala verksamheten har

i motsats till den

statliga ökat under hela 1980-talet. År 1991 bröts trenden och de kommunalt anställda minskade i antal för första gången. I Sverige sysselsätter den offentliga sektorn tredjedel den arbetande en av befolkningen i EU-länderna 20 %. Internationella jämförelser visar - ca att de

flesta länder med stor offentlig sektor har hög andel förvärvsarbetande

en kvinnor. Intressant är att i vissa länder har kvinnorna ökat sitt

deltagande i

arbetsmarknaden utan att offentliga sektorn ökat. Ett sådant land är USA.

Professor Bengt Furåker jämför i studie USA med Sverige vad gäller

en

158 Jämställdhet mellan kvinnor och män

kvinnornas arbetsmarknad. Han finner att i båda länderna dominerar tjänste- Den största skillnaden ligger i andelen kvinnor utanför arbetsmarknasektorn.

den är väsentligt högre i USA än i Sverige. Bland de yrkesverksamma

som

det fler inom kategorin socialvård bl.a. barn och äldreomsorg

kvinnorna är

och fler inom handel, bank, försäkringsbolag i USA. På frågan om

i Sverige

svenska offentliganställda skulle kunna erbjudas arbete i dessa sektorer svarar

hänvisning till de svårigheter och den konkurrenssituation

Furåker nej med nya dessa är på väg Mycket talar dock för att de tjänster som produceras i efterfrågas i eller mindre lika stor utsträckning offentlig sektor kommer att mer

i framtiden även formerna för detta kan tänkas förändras. även om

Välfärdstjänster

offentliga tjänsteproduktionen kan förväntas bli föremål för ett fortsatt för-

Den Oavsett EU kommer den svenska offentliga sektorn att genomgå

ändringstryck. omställningar. Exakt omfattning och inriktning är delvis en politisk betydande

Sveriges statsfmansiella läge. EU-länderna använder

fråga som påverkas av

beräkningar lika andel BNP Sverige gör till välfärdsenligt OECD:s stor av som de finansieras i de flesta länder inte i utsträckning över

tjänster men samma

statsbudgeten. Troligen kommer kostnaderna för social välfärd att öka i EUökning andelen äldre. Sett i förhållande till EU-

länderna till följd av en av

detta för Sverige skattekonkurrens minskar. länderna talar att pressen genom Denna finns oavsett förhållande till EU. press

Familjerna

svårt i dag vilket även gäller vid fortsatt integration se några Det är att en - -

dramatiska demografiska eller familjekulturella förändringar i Sverige. Tvärtom allt för tvåförsörjarfamiljen med två eller tre barn kommer att fortsätta

talar att

Allt talar också för detta blir tydligare även i övriga

att dominera bilden. att

Det innebär vissa typer välfárdstjänster t.ex. barnom-

delar av Europa. att av kan eller offentlig och finansieras på många olika sätt

sorg som vara privat -

ha fortsatt hög efterfrågan i Sverige. Efterfrågan på den här

kommer att en

tjänster kommer att öka även i EU-länderna.

typen av

jämställdhetsarbetet

förutom några frågetecken teknisk Svensk jämställdhetslag motsvarar, av mer

nuvarande EG-standard. Dessa torde knappast kunna innebära någon natur, märkbar effekt i den svenska vardagen.

Vad EG:s programverksamhet kan Sverige vid ett eventuellt medlemgäller liksom fallet varit för exempelvis Danmark inte räkna med att hamna

skap - -

bland EG:s prioriterade mottagarländer. Ett viktigt indirekt syfte med program-

Jämställdhet mellan kvinnor och män 159

mean är att knyta EU-länderna samman och få till stånd nätverksbaserat utbyte

av kunskaper och erfarenheter. Det finns mycket talar för som att det är i den

här kunskaps- och ideologiaspekten programsamarbetets

som största betydelse

står att finna.

De olika alternativen

Hu.r påverkar då de olika alternativen EES-avtal,

EU-medlemskap eller

-

utanför EES och EU utvecklingen I - långtidsutredningen från år 1992 ges

svaret att Det handlar om skillnader i grad än art. Man hävdar snarare att tre

av den gemensamma europeiska marknadens fyra friheter

varor, tjänster och kapital redan hunnit utvecklas långt. Den fjärde arbetskraften - är den enda - -

som tillkommer vid EES och EU-medlemskap. Den rörlighetens

betydelse är

speciellt på lite längre sikt svårbedömd. Som framgår kapitel - - av 5 har

människors benägenhet att flytta mellan länder hittills varit

mycket låg.

EES-avtalet

EES-avtalets direkta innebörd är att handeln med EU-länderna

främjas samtidigt

som större delar av svensk ekonomi utsätts för konkurrens. T.ex. innebär avtalet

direkt konkurrens inom banksektorn, försäkringssektorn och delar

av trans-

portsektorn. Banksektorn och försäkringssektorn är betydelsefulla arbetsgivare

för kvinnor. EG-kommissionen har analyserat den inre marknadens betydelse

för kvinnorna i banksektorn och konstaterar två trender: bredare motsatta en och vitalare verksamhetsram med åtföljande arbetstillfällen nya på grund av fortsatt

internationalisering, parallellt med sammanslagningar och nedskärningar. Den

ena tendensens arbetskraftshöj ande effekter äts den

upp av motsatta tendensens

arbetskraftssänkande.

I kapitel 3 behandlas de ekonomiska förutsättningarna. Bedömningen är att

tillväxten i ekonomin ökar EES-avtalet. Om

genom bedömningen är riktig

innebär detta positiva effekter för arbetsmarknaden i stort. Det gynnar natur-

ligtvis både kvinnor och män. Det faktum kvinnorna historiskt har haft

att en

svagare position än männen arbetsmarknaden talar dock för kvinnorna att generellt sett har mest att vinna på sådan utveckling. Speciellt en för välut-

bildade kvinnor och män kan den ekonomiska utvecklingen

antas skapa nya

möjligheter på nya marknader.

Det finns sedan början 1980-talet tendens ökad

av en mot lönespridning i Sverige. Dessa kan förväntas förstärkas vid EES-anslutning. En ökad

en arbets-

kraftsrörlighet exempelvis i form utflyttande höginkomstagare ocheller

av

inflyttande läginkomstgrupper kan bidra till att mindre kvalificerade arbeten blir

relativt sett sämre avlönade samtidigt högkvalificerade arbeten som blir bättre

avlönade. Erfarenhetsmässigt ökar skillnaderna mellan kvinnors

och mäns löner

160 Jämställdhet mellan kvinnor och män

generellt plan när lönespridningen totalt ökar. Teoretiskt kan detta tänkas på ett

medföra incitamenten för vissa kvinnor att förvärvsarbeta minskar att grupper av

samtidigt incitamenten för att skaffa högre utbildning ökar. som -

förändringar i näringslivets sysselsättningsstruktur anger dock

Förväntade

för kvinnor uppnå vinster vilket delvis beror på att goda utsikter även att

förväntas fortsätta öka. Kvinnorna, redan är väl etablera-

tjänstesektorn att som bör åtminstone vi håller till de högutbildade kunna

de i den sektorn, om oss - -

konkurrera de löner ökar grund av den vidare lönespridningen.

om som tillväxt stämmer skulle detta leda till ökade skatteintäk-

Om antagandena om

EES-avtal innebär inte direkt några krav på skattesänkningar i Sverige. ter. Ett

Indirekt blir däremot sådana krav uttalade på grund av skattekonkurrens. mer motverkande inslag i bilden är EG:s strävanden inom den s.k. sociala Ett

dimensionen bygger på andra motiv än de strikt ekonomiska. En utveckling som medföra ökade sociala kostnader i regionen något som automatiskt här kan -

på svensk skattenivå. En kraftigt ökande andel äldre i EU-

medför minskat tryck troligen effekt. Vad gäller den offentliga sektorn ställs inga

länderna får samma

krav i EES-avtalet på storlek och omfattning. På sin plats är att påpeka att

i lika offentlig sektor den svenska. Ett EU- Danmark har stort sett stor som

har för dansk del inte inneburit någon påtaglig krympning av den

medlemskap

arbetsmarknaden. delen av

omfattar EG:s bestämmelser på jämställdhetsområdet. De återfinns

EES-avtalet

avtalets avsnitt sociala frågor i artiklarna 69 och 70. Där slås Romunder om

princip fast kvinnor och män skall ha lika lön för lika arbete. Det fördragets att

de avtalsslutande skall främja principen likabehandling av anges att parterna om

och Direktiven återfinns i bilaga XVIII till avtalet. Redan i EESkvinnor män.

avtalets ingress slår avtalsparterna fast vikten att utveckla den sociala dimen-

av

sionen, däri inbegripet likabehandling av kvinnor och män.

vuxit fram inom EG jämställdhetsområdet med an-

Den rättspraxis som bestämmelser kommer EES-avtalet att gälla också i

ledning av dessa genom

direktivet hälsa och säkerhet i arbetet för

Sverige. Det nyligen antagna om kvinnor kommer fogas till avtalet. Utredningen om ledighetslagstiftgravida att Dir. 1992:98 har i uppdrag att undersöka den svenska lagstiftningen

ningen om

behöver ändras.

EES-avtalet skall också de avtalsslutande parterna söka stärka samarbe- Enligt

inom för verksamhet följer EG:s tredje

tet i jämställdhetsfrågor ramen som av

EES-avtalet kommer dock inte att möjligheter till handlingsprogram. ge samma

EG:s beslutsprocess i jämställdhetsfrågor eller medverkan i inflytande över

kommittéer och nätverk som ett medlemskap gör.

Jämställdhet mellan kvinnor och män 161

EU-medlemskap

Ett EU-medlemskap kan förväntas medföra en mer accentuerad ekonomisk för-

ändringstakt än vid ett EES-avtal. Osäkra ekonomiska bedömningar hamnar på en BNP-tillväxt som är någon procent högre än vid EES-alternativet. Ytterligare en effekt av medlemskapet är förutom de nya konkurrensmarknader som - EES-avtalet medför även direkt konkurrens inom jordbruks-och livsmedels- -

sektorn. Detta kan förväntas få direkt betydelse för anställda kvinnor och män

i dessa branscher. Som i de andra alternativen är lågutbildade kvinnor och män i industrin en grupp som påverkas i de strukturförändringar kan försom väntas. Dessa beräknas i Långtidsutredningen 1992 gå snabbare vid ett medlemskap än i de andra fallen. Ett medlemskap kan dessutom förväntas späda på lönespridningen utöver den som EES ger upphov till. Om de här antagandena är riktiga innebär det att de effekter vad gäller bl.a.

sysselsättning, arbetskraftsrörlighet och lönespridning och deras konsekvenser för kvinnor och män som skissades för EES-alternativet i princip gäller även för EGEU-alternativet. Möjligen något accentuerade. En förmodligen

mer -

marginell effekt av slopade gränskontroller kan bli en ökad tillgång på s.k.

svart arbetskraft vilket i så fall skulle kunna bidra till att lönespridningen ökar

ytterligare och att en del av konsumtionen av tjänster antar en mer privat prägel.

Ett medlemskap innebär små formella skatteharmoniseringskrav. De regler som finns har hittills varit begränsade och främst rört indirekt beskattning

momsen skall uppgå till minst 15 %. Konkurrenstryck kan dock komma att

medföra vissa skattesänkningar t.ex. punktskatter på vissa varor. Till detta kommer direkta kostnader för medlemskapet. Mot detta måste utsikterna till ökade skatteintäkter som en följd av ökad ekonomisk tillväxt ställas. Balansen

mellan dessa tendenser kan väntas få betydande effekter för förutsättningarna

på den offentliga delen av arbetsmarknaden. Besluten ligger nationell nivå, både vad gäller frågan verksamhet om en

skall bedrivas i offentlig eller privat regi eller frågan om skattetryckets nivå över huvud taget. EMU:s krav på sunda offentliga finanser kan dock förmo-

das sammanfalla med det svenska arbetet att sanera statsfinanserna. EMU:s krav kan dessutom förväntas påverka Sverige på liknande sätt även i de två andra alternativen.

EG:s jämställdhetslagstiftning och övrigt samarbete kommer att gälla på

samma sätt som inom EES med den skillnaden att Sverige kommer att få samma rättigheter till deltagandet i samarbetet som EU:s medlemsländer. Några viktiga samarbetsformer och samarbetsorgan öppnas för deltagande först vid medlemskapet, t.ex. de projekt finansierade av den sociala fonden, kommissionens

jämställdhetskommitté och Europaparlamentets kvinnoutskott.

6 l3-lll2

162 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Utanför EES och EU

Att stanna utanför EES och EU innebär direkt att den mycket viktiga handeln

mellan Sverige och EU-länderna försvåras och fördyras jämfört med de övriga

alternativen. Detta torde, med reservation för att sådana beräkningar alltid är osäkra, också medföra lägre ekonomisk tillväxt och därmed risk för högre en arbetslöshet. Det drabbar troligen kvinnor i lika hög grad som män. Rörligheten vad gäller t.ex. arbetskraft kan i detta alternativ bli mindre än i övriga alternativ. Det medför förutsättningar för jämnare fördelning av löner, också för högre arbetslöshet. Teorin bakom är, förutom de uppenbara men effekterna lägre tillväxt, att stelhet i lönesättningen i sig kan leda till ökad av arbetslöshet. Svensk ekonomi står oavsett vägval inför förändringar som har påverkan - -

både på kvinnor och män. Det är mycket svårt att ange speciella konsekvenser

för kvinnor.

För högutbildade kvinnor och män i kunskapstät industri eller tjänsteproduk-

tion kan det här alternativet innebära att går miste arbetstillfällen både man om

i Sverige och i Europa. För lågutbildade kvinnor och män kan ett utanförskap

innebära ökad arbetslöshet på grund av lägre tillväxt. en Även utanför EES och EU är det vidare rimligt att räkna med indirekta skatteharmoniseringar konkurrensmässi ga skäl. Ekonomins internationalisering och av sarnhällsideologisk orientering mot ett sänkt skattetryck tillsammans med en en

översyn offentliga utgifter är viktiga grunder för detta. Om de ekonomiska

av

bedömningar finns är riktiga innebär ett utanförskap även indirekt mins-

som

kade skatteintäkter grund lägre grad ekonomisk aktivitet. De offent-

av av

liga utgifterna kommer även utan EES och EU att vara föremål för politisk

granskning och för försök att hålla kostnadsutvecklingen nere.

Avslutning

Avslutningsvis är det uppenbart att framtiden kommer att medföra betydande ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade förändringar oavsett vilket alternativ

Sverige väljer. Vilka konsekvenser de får när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män beror i första hand på hur Sverige inrikespolitiskt hanterar

förutsättningarna i de olika alternativen.

Mycket förenklat tycks utvecklingslinjerna i många stycken tala för att sven-

ska kvinnor kan klara strukturförändringar både de oundvikliga och de som -

följer med EG-integration relativt väl. Det finns inga klara belägg för att

en svenska män på kort sikt skulle klara omställningen bättre. Kvinnorna är i första

hand verksamma inom tjänstesektorn expanderar och som förväntas fort-

som sätta att expandera i Sverige liksom inom EG-området. Mot detta talar att en stor del kvinnorna återfinns i den offentliga sektorn som också undergår av strukturförändringar.

Jämställdhet mellan kvinnor och män 163

Tjänstesektorns tillväxt är en del i omvandling av västvärldens industrialiserade samhällen. Ett av de påtagligaste inslagen i den processen handlar om att

kvinnor i en hastigt och stadigt växande omfattning skaffar sig högre utbildning

och eget förvärvsarbete. Inte minst påtagligt har detta varit i Europa. Helt klart har EG spelat en roll i den här utvecklingen, inte minst genom att bidra till att medlemsländernas jämställdhetslagstiftning ligger i fas med samhällsutvecklingen på området. När länderna själva anger EG:s roll i det här sammanhanget betonar man olika aspekter; for vissa länder är EG:s lagstiftande arbete centralt, för andra länder är programmen för att skapa arbetstillfällen primära. Fortfarande är skillnaderna mellan länderna stora även om utvecklingen går mot likhet. Likheten visar sig bl.a. i att de jämställdhetsfrågor som diskuteras har en

samtidig aktualitet både i olika EU-länder och i Sverige. Relationen arbetsliv- -familjeliv är ett sådant centralt område. Av speciell betydelse i sammanhanget är den sociala dimensionen som syftar till att motverka negativa sociala effekter till följd av fria marknadskrafter. På senare tid har också frågan om gemensamma arbetsmarknadspolitiska satsningar kommit i fokus.

På det politiska, idémässiga planet kan man lite slarvigt säga att EG hunnit ikapp den svenska jämställdhetsfronten. Det finns klara paralleller vad gäller de frågor som är på dagordningen. Det går därmed att se tydliga poänger i att delta i EG:s diskussioner utifrån en svensk erfarenhet. I EES-avtalet talas också om ett nära samarbete i sociala frågor. EFTA-länderna erbjuds möjlighet att

delta i framtida EG-program och i EG:s löpande erfarenhetsutbyte. Det är i

dagsläget svårt att sia om de exakta formerna för och omfattningen av ett sådant arbete. Samarbetet inom EES sker på EG:s villkor och i de delar som EU-

länderna bestämmer sig för. Ett EU-medlemskap däremot innebär automatiskt

att vi blir engagerade i ett stort antal samarbetsorgan som arbetar med frågor

som rör jämställdhet. Detta innebär att Sverige får möjlighet både att påverka

och lära av utvecklingen.

7 Hur påverkas villkoren

för människor med

funktionshinder

7.1 Bakgrund

Internationell uppmärksamhet har riktats mot utvecklingen av materiell trygghet

för alla i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Även modeller för stöd och service via de offentliga systemen i dessa länder har väckt intresse utanför Norden. Denna del av Europa har sedan en lång tid varit något av en förebild och föregångare för andra länder när det gäller rättigheter för människor med funktionshinder. Som framgår av kapitel 2 Olika system för välfärd har olika välfärdsmodeller utvecklats på skilda håll i Europa. Attityder och syn på människor med funktionshinder har därmed också utvecklats olika. I den skandinaviska modellen tar samhället ansvar för handikappfrågorna utifrån grundsynen att varje

fråga bör lösas inom den samhällssektor den närmast hör hemma och inte som

tidigare ses som ett ansvar för den sociala sektorn. -

I 1600-talets Sverige fördes människor med olika vårdbehov samman i fattigstugor och asyler eller särskilda barnhem. Under 1800-talet utvecklades institutioner för att skydda människor som ansågs vara sinnesslöa eller vanföra

mot en oförstående omvärld. Samtidigt ville man skydda samhället mot människor som ansågs störande och avvikande. Institutioner var vanliga långt in på 1900-talet. Förhållandena förändrades emellertid på 1960-talet. Då började man att arbeta på de två åtgärder som skulle ge människor med funktionshinder förutsättningar för ett större deltagande i samhället, normalisering och integrering. Normalisering innebär att människor med funktionshinder har rätt till samma vardagsliv och levnadsbetingelser som människor i omgivningen. Intesamma

grering gör handikappade delaktiga i samhällsgemenskapen. Människors lika värde främjas av integrering Gardeström, 1981.

166 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

En viktig princip är rätten till integritet och självbestämmande. Den

annan regleras i hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763, socialtjänstlagen SFS 1980:620 och särskilt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

SFS 1993:387. Rätten till integritet får inte förändras med skiftande situationer

eller människas förmåga att hävda denna rätt. en

Det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med handikappfrågor. Begreppet

ett samhälle för alla innebär att alla människor med funktionshinder skall kunna ingå i samhällsgemenskapen, alltså även de som står utanför arbetsmarknaden. Målet är att alla med funktionsnedsättningar skall ha full delaktighet och jämlikhet.

Utvecklingen inom handikappområdet varierar mellan EU-länderna beroende

på vilken allmän välfärdsmodell gäller i land. I samtliga länder insom resp. rättades institutioner under 1800-talet och på 1900-talet för märmiskor med olika funktionshinder. Dessa institutioner finns i stor utsträckning kvar. Här

skiljer sig utvecklingen jämfört med de nordiska länderna. Normalisering och

integrering börjar nu tillämpas även i dessa länder.

Familjen har central roll i flera EU-länder. Den har ansvaret för att ta en hand sina funktionshindrade. Om familjen inte klarar av detta ställer ofta om hjälporganisationer eller kyrkan Denna typ av välgörenhet har ingen upp. motsvarighet i Sverige. I vissa länder har emellertid professionellt arbetande frivilligorganisationer växt fram. De får stöd av staten och kommunen men också av individer och företag.

EU-länderna tillämpar inte ett remissforfarande enligt svensk modell. För handikapporganisationerna i Sverige är det viktigt att genom remissyttranden på-

verka utvecklingen.

Definitioner av handikappbegreppet

Världshälsoorganisationen WHO World Health Organisation

- Världshälsoorganisationen publicerade år 1980 handbok för klassifikation av en sjukdomskonsekvenser kallas International Classification of Impairments, som Disabilities and Handicaps, oftast benämnd ICIDH. l klassificeringen definieras

en funktionsnedsättning som en följd av en skada eller sjukdom. Med skada att något blivit onormalt eller förlorats i den psykologiska, fysiologiska

menas eller anatomiska strukturen eller funktionen.

Funktionsnedsättning är enligt WHO begränsning eller ett hinder som leder

en till att människa inte kan utföra aktivitet det sätt eller inom de gränser en en

kan normalt. Funktionsnedsättningen är i de flesta fall en direkt följd

som anses av en skada. Enligt WHO:s miljörelaterade definition är handikapp den begränsning som funktionsnedsättningen eller skadan innebär för individen i hennes livsföring och sociala roll. Handikappet är relaterat till den kultur och den sociala och fysiska

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 167

miljö individen befinner sig

Fortsatt arbete med definitionen bedrivs sedan år 1987 på internationell nivå

i en expertgrupp inom Europarådet. Den svenska handikappolitiken ansluter sig till WHO:s definition och betonar de miljörelaterade aspekterna av handikapp. Det gör också den definition

som 1989 års Handikapputredning har hänvisat till. Handikappförbundens samarbetsorgan tidigare HCK att den anser person skall anses vara handikappad, till följd bestående funktionsnedsättning som av

möter betydande svårigheter i sin dagliga livsföring.

E U-länderna

Officiella definitioner av handikappbegreppet varierar mellan olika EU-länder. Definitionerna skiljer sig från varandra beroende det rör sig fysiska

om om

eller psykiska funktionshinder. De varierar också beroende på utgångs-

om

punkten är arbetslivet eller andra delar livet och funktionsnedsättningen

av om är varaktig eller tillfällig Flötten 1992.

EG

EG har ingen officiell definition av handikapp. Varje medlemsland definierar självt målgrupperna för sina insatser. När arbetet på EG:s handlingsprogram för

människor med funktionshinder påbörjades år 1982 bestämdes emellertid att

programmets terminologi skulle baseras på WHO:s miljörelaterade definition. Man bestämde då också att programmet skulle vända sig till människor med

alla olika typer av funktionsnedsättningar Daunt 1991.

Den sociala stadgan EG:s sociala stadga är inte ett lagligt bindande dokument utan politisk en viljeyttring och Vägvisare för fortsatt utveckling. Den antogs år 1989 av elva medlemsländer och Storbritannien ställde sig utanför. Stadgan anger i 26 punkter under tolv rubriker grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare. EFTAländerna har i EES-avtalet deklaration i vilken deras uppslutning enats om en bakom den sociala stadgan bekräftas.

En speciell punkt i stadgan berör personer med funktionsnedsättningar. Texten lyder: Alla funktionshindrade, oberoende av funktionsnedsättningens ursprung och natur, måste ha rätt till särskilda konkreta åtgärder i syfte att förbättra deras integration i samhälle och yrkesliv. Dessa åtgärder måste i synnerhet, och i enlighet med förmånstagarnas förmåga, omfatta yrkesutbildning, ergonomi,

tillgänglighet, mobilitet, transport och bostad.

168 villkoren för människor med

Hur påverkas funktionshinder

För utförligare genomgång den sociala stadgan hänvisas till kapitel 4

en av om EG:s sociala dimension.

7.2 EG-projekt inom handikappområdet

Inom den sociala dimensionen ryms förutom den sociala stadgan även sociala

handlingsprogram, syftar till åtgärder för att höja livskvaliteten genom

som olika konkreta förslag och projekt för människor med funktionshinder. Det första handlingsprogrammet genomfördes åren 1983-87.

Det första handlingsprogrammet följdes av HELIOS l som genomfördes åren 1987-91. HELIOS Handicapped People the European Community Living

-

Independently Open Society Handikappade människor i den europeiska

an -

gemenskapen lever oberoende i ett Öppet samhälle. Ministerrådet beslutade

som i februari 1993 om ett nytt program, HELIOS for åren 1993-96. HELIOS syftar till att främja jämställdhet och integration av människor med funktionshinder.

HELIOS I 1987-91

HELIOS l har kritiserats framför allt av Danmark för bristande samordning av

insatserna och bristande kontakter med handikapporganisationerna. Utvärdering-

programmet inom kommissionen har emellertid visat att det har stimuleen av

rat tillkomsten andra projekt och har legat till grund for olika initiativ.

av Integration i arbetslivet för personer med funktionshinder samt integration av barn och ungdomar i det ordinarie undervisningsväsendet har rekommenderats. HELIOS I har också stimulerat medlemsländerna till samordning av olika

offentliga myndigheters arbete med handikappfrågor. Regelbundna kontakter

har etablerats mellan kommissionen och många handikapporganisationer. Årliga

utmärkelser har delats ut till nydanande projekt inom områdena turism, byggnaders tillgänglighet och handikappanpassade bostäder.

HELIOS II 1993-96

HELIOS fortsättning HELIOS Programmet har utvidgats både i

är en på

fråga sakområdena och personkretsen. Målsättningen for HELIOS är

om

funktionell anpassning, integration inom utbildningen, yrkesutbildning, arbets-

rehabilitering, ekonomisk och social integration samt självständigt liv för permed funktionsnedsättningar. Bättre samarbete och ökad effektivitet ingår soner

också som mål liksom utökat samarbete med handikapporganisationer. HELIOS-

programmet har dock hittills till stor del rört informationsutbyte genom de nätverk som har bildats inom ramen for programmet.

Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 169

Budgeten är fastställd till 37 miljoner för de fyra årens verksamhet. ecu HELIOS-budgeten kan inte betraktas som särskilt stor. Utslaget på alla människor med funktionsnedsättningar i EU motsvarar den endast omkring en ecu

ca 9:50 kronor per person för hela perioden. Detta innebär att de teman och

aktiviteter som arbetas fram inom för programmet måste begränsas till ramen sådana med stor spridningseffekt.

Rådgivande kommittén

Då kommissionen planerar konkreta åtgärder assisteras den rådgivande av en kommitté. Den består av två representanter för varje medlemsland. Ordförande är en representant för kommissionen. I denna kommitté representeras med-

lemsländernas socialdepartement utom i ett fall. En de två

av representanterna för Danmark kommer från utbildningsdepartementet.

Europeiskt handikappforum Innan den rådgivande kommittén konsulteras skall kommissionen inhämta synpunkter från ett europeiskt handikappforum. Det består företrädare för tolv av europeiska handikapporganisationer och tolv nationella handikapporganisationer samarbetsorgan, som utses av resp. medlemsland. En representant för arbetsgivarorganisationerna och en för de fackliga organisationerna ingår också.

F örbindelsegrupp

I en förbindelsegrupp ingår en representant för varje medlemsland tolv samt forum-medlemmar. Här möts representanter för rådgivande kommittén och forum-medlemmar för att diskutera programmets inriktning.

Skolintegrationsgrupp

En särskild grupp har tillsatts för utbildningsfrågor. Danmarks representant för utbildningsdepartementet ingår i den rådgivande kommittén och är förbindelselänk i båda dessa grupper.

Handynet

Handynet, som ingår i HELIOS-programmet, är ett datoriserat informationssystem for personer med funktionsnedsättningar finns tillgängligt via som CD-ROM teknologi på nio språk. Idén med systemet är det skall innehålla att aktuell information från EU-länderna om bl.a. hjälpmedel, utbildning, arbetsmarknad, transport, byggnaders tillgänglighet, kultur och idrott. Systemet visade sig emellertid inte fungera. Det gjordes därför och leds om nu av en dansk från teknologicentrum för funktionshindrade i Århus.

170 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Handynet befinner sig i utvecklingsfas och programmet fungerar bättre.

en Man har successivt och inte tidigare utgått från att systemet skall startat som innehålla allt rör handikappfrågor med upplysningar på nio språk. Prosom blemet har hela tiden varit avgränsningen av områden som skulle täckas in.

Systemet bli operationellt hjälpmedelsområdet.

kan nu HELIOS vänder sig till större personkrets än tidigare, framför allt delen

tar handikapporganisationerna numera.

Sveriges medverkan i HELIOS-programmet är föremål för förhandlingar inom

för EES-avtalet. Kommissionen har givit uttryck för positiv inställning

ramen en

till EFTA-ländernas medverkan och har föreslagit att dessa stegvis involveras i programmet. En företrädare för varje EFTA-land kan ingå i den rådgivande

kommittén och i samrådsgruppen kan till två experter från varje EFTA-land en delta. Deltagandet i handikappforum diskuteras fortfarande men kommissionen har uttryckt intresse för EFTA-ländernas medverkan i Handynet. Genom snara EES-avtalet kan EFTA-länderna påverka samarbetet i HELIOS-programmet. Vid EU-medlemskap kan Sverige delta på villkor som de övriga ett samma EU-länderna i HELIOS-programmet. Däremot kan Sverige inte delta i HELIOS Sverige står utanför EES och om EU. Det blir då inte möjligt att direkt påverka EG-programmen. Många svenska

handikapporganisationer samarbetar emellertid redan med sina europeiska

systerorganisationer.

HORIZON

HORIZON är ett tre finanserias den europeiska socialfonden av program som av EFS. Programmet kommissionen i december 1990 för en treårsperiod. antogs av

stödja den sociala och yrkesmässiga integrationen bl.a. funk- Syftet är att av

tionshindrade överföring kunskaper, teknologi och erfarenheter och genom av idéer från de avancerade till de mindre utvecklade länderna. Det sker mer samarbete mellan EU-länderna. Samarbetet rör utbyte av information och genom erfarenheter snarare än gemensamma regler. EU-medlemskap kan Sverige delta i HORIZON-programmet. Däremot Vid ett

blir det inte möjligt att delta vid ett EES-avtal eller utanför EES och EU,

eftersom HORIZON-programmet finansieras via den sociala fonden. Sverige bidrar till fonden först vid ett medlemskap.

Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 171

7.3 Handikappaspekter på olika

samhällsområden

Arbetsmarknaden och sociala sektorn

Tyngdpunkten i EG:s arbete inom områden berör arbetslivet ligger inom

som

den sociala dimensionen. Arbetsmarknadspolitiken betraktas inom EG i

som första hand en nationell angelägenhet.

I den svenska arbetsmarknadspolitiken är den s.k. arbetslinjen bärande

en

princip. Den innebär att aktiva åtgärder vidtas för att arbetssökande ett arbete

ge

i stället för arbetslöshetsunderstöd. Utsatta arbetshandikappade

grupper som prioriteras.

Handikapputredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1992:52

Ett samhälle för alla en lag om arbetslivets tillgänglighet för med funktionspersoner

hinder. Lagen skall möjliggöra full delaktighet och jämställdhet i arbetslivet för

personer med funktionshinder och utifrån den utgångspunkten innehålla bestäm-

melser om arbetslivets tillgänglighet för dessa Lagförslaget under

personer. är

beredning.

Samhall

Samhall inrättades år 1980 för att meningsfullt och utvecklande arbete

ge

arbetshandikappade. Det sker genom produktion och tjänster, säljs

av varor som

på den öppna marknaden till marknadsmässiga priser. I Samhallgruppen finns omkring 28 200 arbetshandikappade anställda. De har av länsarbetsnämnderna anvisats arbete hos Samhallgruppen och omfattas inte av lagen SFS 1974:12 anställningsskydd.

om

Samhall AB ger årligen anslagsframställning till Arbetsmarknadsdepar-

en

tementet. I den begärs ersättning för de merkostnader Samhallgruppen har

som

jämfört med privatägda företag, drivs i vinstsyfte. Merkostnaderna

som uppkommer bl.a. att genom

arbetsuppläggning och arbetstempo måste anpassas till de funktionshindrades individuella förutsättningar, t.ex. nedsatt arbetsförmåga på grund

av funktionshinder, dessutom kräver speciellt anpassade hjälpmedel som

lokaliseringen av arbetsställena måste grundas på de arbetsmarknadspoli-

tiska behoven och inte på vad är effektivt företagsekonomisk som mest ur synvinkel

omfattande stödinsatser behövs, bl.a. för skapa förutsättningar för

att att så många funktionshindrade möjligt skall kunna gå över till anställningar som hos andra arbetsgivare

172 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

och den arbetshandikappade arbetskraften

uppsägningar permitteringar av

-

måste undvikas även under en djup lågkonjunktur.

statliga merkostnadsersättningen uppgår budgetåret 199394 till 4,9 miljar- Den har dock beslutat statens ersättning skall trappas ned der kronor. Riksdagen att 1 1997 högst lönekostnaden för arbetshandi-

så att den från den juli motsvarar kappade jämte vissa kostnader för fastighetsbeståndet.

företag är det till fördel för Samhall att

Som varu- och tjänsteproducerande

EES-avtalet få tillgång till den inre marknaden utan handelspolisom en följd av vilket förbättring jämfört med frihandelsavtalet. I frihan-

tiska hinder, utgör en samarbete för avveckling tekniska handelshinder. Av delsavtalet ingår inte av försäljning utgör för närvarande 16 % export till i huvudsak län- Samhalls ca EES. Budgetåret 199394 uppgår försäljningen till 3,3 miljarder kronor. derna i En konsekvens EES-avtalet är att konkurrensen kommer att öka även annan av svenska marknaden. Samhall är verksamt inom ett stort antal branscher. på den Ända år 1980 har ställt kravet att Samhalls affärsverksedan starten staten konkurrensen med andra företag inte snedvrids, samhet skall bedrivas så, att

marknadspris underskrids for att upprätthålla antalet t.ex. genom att gällande

för med funktionshinder. Detta förbud mot osund arbetstillfällen personer

finns inskrivet i bolagsordningarna för de enskilda Samhallbolagen

konkurrens

risk för personligt skadeståndsansvar bindande för bola-

och är härigenom vid

styrelser och verkställande ledningar. gens samband med Samhalls verksamhet har vid två tillfällen, åren I översyner av utredningar funnit det inte fanns skäl att skärpa de 1983 och 1991, statliga att

konkurrensregler gäller för Samhall. som

den EG-anpassade konkurrenslagen SFS 1993:20 inne-

EES-avtalet och nya för Samhall när det gäller kravet på marknadsbär inga principiella nyheter

mässig prissättning och sund konkurrens i övrigt. statligt arbetsmarknadspolitiskt instrument har till uppgift

Samhall är ett som funktionshindrades rätt till ett avlönat arbete. EES-avtalet ställer att värna om statliga företag eller andra inskränkningar av den

inga krav privatisering av

statligt stöd till företag snedvrider konkuroffentliga sektorn. Däremot är som förbjudet i den mån det påverkar handeln mellan länderna i EES. rensen Samhall har statsmakterna föreskrivit stränga villkor för affärsverksam- I fallet övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens. heten för att garantera att visar Samhall iakttagit dessa villkor. Så länge nämnda krav är

Rättspraxis att

inte skäl Samhalls existens innebär att svenska

uppfyllda finns det att anta att EES-avtalet. Statssubventionerat skyddat arbete i

staten kan anses bryta mot liknar Samhall har sedan länge funnits i Nederländerna och Storformer som de har strida mot EG:s statsstöds- och konkurrensbritannien utan att ansetts

regler.

i EU skulle för Samhalls del inte innebära några större sakliga Ett medlemskap

förändringar med EES-avtalet. Vissa ökade möjligheter att påverka jämfört

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 173

arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden skulle dock öppnas för Samhall. En negativ konsekvens för Samhall utanför EES och EU skulle vara att EG:s

antidumpningsförordning 217684EEG fortsätter att vara tillämplig på svensk

export. Denna förordning kan EU vid behov tillämpa för att försvåra oönskad import. Inget överskott skall kunna dumpas på EU-marknaden till lägre priser. En tillämpning av antidumpningsförordningen skulle bli mycket besvärlig

mer för Samhall att hantera än EES-avtalets konkurrens- och statsstödsregler.

Direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 89391 EE G och direktivet

om arbetsplatsens utformning 89654EEG

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har betydelse från handikappsynpunkt. EG:s arbetsmiljödirektiv 8939 1EEG och direktivet om arbetsplatsens utformning

- -

89654EEG -tas upp i bilaga 7 Arbetsmiljöregleringen internationaliseras.

-

Förordning om arbetskraftens fria rörlighet EEG nr 161268

Förordning om arbetskraftens fria rörlighet EEG nr 161268 har betydelse även för människor med funktionsnedsättningar. Se vidare kapitel 5 Fri rörlig-

het för personer.

Socialförsäkringar

Socialförsäkringssystemen och övriga former för socialt stöd i Sverige förutsätts

inte harmoniseras varken med EES-avtalet eller ett EU-medlemskap. Samord-

ning av systemen för social trygghet inskränker sig till vad som krävs för att

förverkliga den fria rörligheten för personer. Se vidare avsnitt 5.8.

Nedan berörs de områden som har direkt anknytning till förmåner som människor med funktionsnedsättningar har i Sverige. Detta gäller förtidspension, handikappersättning, Vårdbidrag och bilstöd. För en utförligare behandling hänvisas till betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.

F örtidspension Alla EU-länder har någon form rättslig reglering innebär ekonomiskt av som

stöd vid invaliditet. För svensk rätts vidkommande är förtidspensionen det

aktuella förmånsslaget. Den svenska folkpensionen kommer att omfattas av sakområdena i förord-

ningen EEG nr 140871 genom EES-avtalet. Folkpension i form av förtidspension skall beräknas med hänsyn till faktisk bosättningstid i Sverige fram t.o.m. året före pensionsfallet pensionen inträf-

far. Dessutom skall till grund för pensionsberäkningen kunna läggas antagen framtida bosättningstid för perioden fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m. det

174 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

år då den pensionsberättigade uppnår 64 års ålder. Däremot skall faktiska bosättningsår efter pensionsfallet inte tillgodoräknas för förtidspension. Har den pensionberättigade varit bosatt i Sverige under minst 45 av tiden mellan det år hon fyllde 16 år och året före pensionsfallet tillgodoräknas hela tiden fr.0.m. året för pensionsfallet t.o.m. det år då hon uppnår 64 års ålder framtida bosättningstid. Är den faktiska bosättningstiden i Sverige före

som pen-

sionsfallet kortare, tillgodoräknas proportionell del av tiden efter pensions-

en fallet som framtida bosättningstid. För den inte uppburit full förtidspension senare blir berättigad som men som till sådan skall göras beräkning faktisk och framtida bosättningstid med en ny av utgångspunkt i tidpunkten för försämringen av arbetsförmågan. Ett nytt pensionsfall ha inträffat i situationer det slaget. Någon ny beräkning av anses av bosättningstiden görs inte i den omvända situationen W esterhäll 1993.

För situationer då pensionsfallet inträffar under det år då en försäkrad fyller

16 år föreslår Utredningen socialförsäkringen och EG Dir. 1991:2 i sitt

om

delbetänkande SOU 1992:26 Rätten till folkpension att särskilda regler skall gälla för förtidspensionsrätten. Enligt förslaget skall en person som är svensk medborgare och bosatt i Sverige i princip tillgodoräknas hela tiden fr.0.m.

16-årsåret t.o.m. 64-årsåret bosättningstid. Detsamma föreslås gälla utsom ländska medborgare på villkor att de är bosatta i Sverige sedan minst fem år. Det framhålls att förslaget är förenat med nackdelar och får ses som en tillfällig lösning.

Handikappersättning och Vårdbidrag

Handikappersättning och Vårdbidrag utgår enligt 9 kapitlet i lagen om allmän

försäkring SFS 1962:381 till försäkrade med funktionshinder.

Handikappersättning utges till försäkrad har fyllt sexton år och som innan

som

hon fyllt 65 år har fått sin funktionsförmåga nedsatt for avsevärd tid och till

följd nedsättningen behöver tidskrävande hjälp antingen i sin dagliga livsav föring eller för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merutgifter till följd av sitt funktionshinder. Vårdbidrag lämnas till föräldrar har barn under 16 år som på grund av som

sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver

särskild tillsyn och vård minst sex månader i följd.

Enligt förordning EEG 140871 gäller att kontantförmåner vid invaliditet nr till förmånstagarens bosättningsland. Vissa vårdförmåskall utges utan hänsyn

ligger emellertid i gränsområdet mellan social trygghet som regleras i

ner

förordning EEG 140871 och socialtjänstförmåner som ligger utanför denna

nr

förordning. Särskilda regler gäller dessa förmåner. De omfattas av samtliga förordningens regler utom de exportabilitet. Sådana förmåner är upptagna

om i särskild bilaga till förordningen, bl.a. handikappersättning, som inte utgår en tillägg till pension, och Vårdbidrag till barn med funktionshinder. Det som

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 175

innebär att dessa förmåner endast utgår till personer som är bosatta i Sverige.

Detta utgör inte någon förändring av nuvarande rättsläge. EG-domstolen har dömt i ett fall beträffande handikappersättning. En italiensk familj flyttade till Frankrike med en 20-årig gravt funktionshindrad son. Franska myndigheter vägrade att betala ut handikappersättning med motiveringen att

sonen aldrig hade arbetat i Frankrike och att föräldrarna italienare. var Domstolen fann att sonen inte hade samma rättigheter som en arbetstagare men att det kunde innebära att föräldrarna, som arbetade i Frankrike, tvingades återvända till hemlandet om han nekades ersättning. De franska myndigheterna

ådömdes att betala ut handikappersättning under åberopande principen

av om den fria rörligheten.

Bilstöd

Enligt förordning SFS 1988:890 om bilstöd till personer med funktionsnedsättningar utgår statligt bidrag för anskaffande av motorfordon till funktionshindrad som är under 65 år och beroende av ett fordon för att få sin försörjning

genom arbete eller för att kunna genomgå viss utbildning. Bidrag kan också utgå till den som har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt AFL. Bidrag kan vidare utgå till annan funktionshindrad fyllt som 18 men inte 50 år. l samtliga fall gäller att personen skall ha väsentliga svårig-

heter att förflytta sig eller att anlita allmänna kommunikationer på grund ett

av varaktigt funktionshinder. Bilstöd kan även lämnas till föräldrar med funktions-

hindrade barn, som har sådan varaktig funktionsnedsättning. Bilstöd utgår i form av dels ett grundbidrag inte är inkomstprövat och

som

som i december 1993 uppgår till 60 000 kronor, dels ett inkomstprövat anskaff-

ningsbidrag som inte kan överstiga 40 000 kronor. Det går även att få bidrag

till anpassningskostnader efter ansökan.

Frågor om bilstöd prövas av den försäkringskassa i vilken sökanden är inskriven. En förutsättning för att en person skall vara inskriven i allmän försäkringskassa är att hon anses vara bosatt i Sverige. Endast personer som är bosatta i Sverige kan därför vara berättigade till bilstöd.

Enligt betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES bör bilstödet fal-

under tillämpningsområdet för förordning EEG nr 140871 och behandlas som en vårdförmån vid sjukdom. Den praktiska konsekvensen av detta och

nuvarande lagstiftning blir att den person som beviljats bilstöd kan ta med sig bilen vid flytt till ett annat land. Bilstödsutredningen 1993 gör för närvarande en översyn och utvärdering av hur bilstödet har fungerat sedan den senaste lagen området trädde i kraft år

1988. Det kan leda till förändringar i lagstiftningen. Ett betänkande skall lämnas senast den 15 april 1994.

176 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Lagen SFS 1993:387 stöd och service till vissa jimktionshindrade och lagen

om SFS 1993:389 om assistansersättning

Den lagen stöd och service till vissa funktionshindrade LSS och den nya om därmed sammanhängande lagen assistansersättning är i kraft den 1 januari om 1994. LSS ersätter den nuvarande Omsorgslagen SFS 1985:568 och Elevhemslagen SFS 1965:136. Lagen är rättighetslag som bl.a. ger personer med en allvarliga funktionshinder och är under 65 år, rätt till assistansersättning om

de i den dagliga livsföringen behöver en personlig assistent i genomsnitt mer än

20 timmar vecka. Andra rättigheter inkluderar bl.a. rådgivning och annat

per

personligt stöd, ledsagarservice och kontaktperson. LSS är en reform som syftar till förbättra levnadsvillkoren för med stora och varaktiga funktions-

att personer hinder.

Kommunen skall huvudman för samtliga former av stöd och service med

vara

undantag för rådgivning och annat personligt stöd, vilket blir landstingets

uppgift.

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna skall handlägga frågor om assistansersättningen. Förmånerna i LSS befinner sig enligt den tolkning som gjorts i betänkandet

SOU 1993:115 Social trygghet och EES i det EG-rättsliga gränsområdet

mellan vad betraktas social hjälp och vad som betraktas som social som som

trygghet. Enligt svensk nationell rätt hänförs förmånerna till socialtjänsten. Inslagen är betydande. De flesta de förmåner som kommer

av ren omsorg av

att utgå med stöd LSS faller därför troligen utanför tillämpningsområdet för

av förordning EEG nr 140871. Assistansersättningen bör dock betraktas värdförmän vid invaliditet. som en Den behandlas enligt reglerna vårdförmåner vid sjukdom och moderskap. om Förmånen har fått precis utformning och påminner mer om de typiska en mer socialförsäkringsförmånerna. Den administreras inom ramen för socialförsäkringsorganisationen. Assistansersättningen kan därför anses omfattas av förordningen EEG 140871. Det är emellertid inte möjligt att ta med sig assistansnr

ersättningen vid flyttning till eller vistelse i ett annat land. Bidrag för personlig

assistent betalas ut löpande i Sverige och kan inte exporteras.

Hemtjänst

Förmåner inom området hemtjänst finns inte stor möjlighet att ta med sig om

rättsfall i Regeringsrätten RÅ 1987, ref

man bosätter sig utanför Sverige. I ett

174 har hemortskommun i Sverige emellertid ansetts ha ansvaret för bistånd en enligt socialtjänstlagen till hjälpsökande även under tid då denne har vistats en utomlands för behandling sjukdom. Vistelsen var tillfällig och denne hade av kvar sin bostad i hemortskommunen. Ansvaret ansågs föreligga så länge den

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 177

hjälpbehövande alltjämt är att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att hon har kvar sin egentliga bostad där.

Boende och miljö Byggnader

Ett eget boende är en av förutsättningarna för ett självständigt liv för människor med funktionsnedsättningar. I det sammanhanget är tillgängligheten och användbarheten av bostaden väsentliga krav. Sverige är ledande i Europa när det gäller anpassning av bostäder för personer med funktionshinder. De andra

nordiska länderna liknar de svenska, men i motsats till i Sverige ställs där inte kraven generellt alla bostäder. En annan skillnad är att reglerna ofta är

mindre detaljerade i lag och byggföreskrifter, medan lånebestämmelserna

innehåller strängare krav än i Sverige. Jämfört med övriga nordiska länder är således den svenska lagen mer preciserad och den följs upp av detaljerade

funktionskrav i boverkets byggregler. Uppfyllande av funktionskraven rekom-

menderas ske med hjälp av svensk standard, som anger grundläggande mått och dimensioner för att tillgodose tillgänglighet och användbarhet för personer

med nedsatt rörelseformåga. I många europeiska länder saknas generella krav på att bostäder skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar

men enligt Boverket går utvecklingen mot allt mer bestämda krav på en till

lig och användbar miljö.

EG:s byggproduktdirektiv 89106EEG ett s.k. new approach-direktiv,

dvs. det fastställer endast väsentliga säkerhetskrav, krav byggnader

anger och anläggningar beträffande bl.a. hälsa, säkerhet och energihushållning. Där finns emellertid inte några uttalade krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Direktivet hindrar däremot inte att bygg-

nader utformas med hänsyn till funktionshindrade. Varje land kan självt bestämma på vilken nivå dess lagstiftning skall ligga utöver miniminivån. Bygg-

produktdirektivets syfte är att eliminera handelshinder till följd av enskilda länders produktkrav.

I den svenska Plan- och bygglagen PBL 1987: 10 ställs krav att byggnader skall vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga vilket inkluderar fyra grupper, nämligen rörelsehind-

,

rade, synskadade, hörselskadade och förståndshandikappade.

I den omarbetning av PBL som är aktuell ställs samma grundläggande krav på byggnader som i EG:s väsentliga krav i byggproduktdirektivet. Därutöver föreslår Plan- och byggutredningen krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

I Handikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle för alla

framlades förslag till ändring och komplettering av PBL. Enligt förslaget skall lokaler till vilka allmänheten har tillträde, om det inte är uppenbart oskäligt,

178 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

inom en IS-årsperiod från och med lagens ikraftträdande, uppfylla speciella krav

på tillgänglighet. EES-avtalet och EU-medlemskapet får samma effekt på byggproduktområdet. Byggproduktdirektivet och andra varurelaterade direktiv skall införas i svensk lagstiftning i båda fallen. Skillnaden i inflytande och möjlighet till påverkan

mellan EES-avtalet och ett EU-medlemskap gäller även byggområdet. Svenska byggregler berörs direkt och indirekt av olika EG-rättsakter. Den rättsakt som har störst betydelse är byggproduktdirektivet. Dess inverkan är dock endast indirekt. Direktivet syftar inte till att skapa gemensamma byggregler utan syftet är att undanröja tekniska handelshinder. Det innebär att byggreglerna inom EES måste utformas så att de inte hindrar den fria rörligheten för Svenska byggnormer kommer även efter EES-avtalet och ett

varor. EU-medlemskap att innefatta regler om tillgänglighet till byggnad eftersom dessa aspekter inte regleras av EG utan faller under nationell kompetens. Sverige kan inte ställa upp nationella regler som innebär att en produkt- godkänd för försäljning inom övriga EU inte kan säljas i Sverige. Då svenska -

byggregler är utformade som funktionskrav utan detaljerade tekniska regler torde problem av det slaget inte uppkomma. Byggproduktdirektivet reglerar produkters utformning med hänsyn till hälsa och säkerhet. Direktivet kommer

inte att utgöra hinder för nationella regler om tillgänglighet. Det bedöms också

osannolikt att EG i framtiden kommer att införa regler som skulle försvåra

som

för Sverige att upprätthålla tillgänglighetskrav i bostäder.

Om Sverige väljer att stå utanför EES och EU blir det ingen skillnad i förhållande till nuvarande situation. Sverige bestämmer självt nivån på regler för tillgänglighet.

Miljofrágor

Miljön kan ha betydelse för personer med funktionsnedsättningar. Bl.a. gäller

det allergiframkallande ämnen. I de förhandlingar som Sverige för om ett eventuellt EU-medlemskap är en

utgångspunkt att högsta tillämpade nivå skall gälla miljöskyddet. Inga svenska skall behöva sänkas utan Sverige skall kunna upprätthålla och

normer utveckla högt ställda normer för miljövård.

Allergijiamkallande ämnen På kemikalieområdet finns särlösningar i EES-avtalet. Sverige behåller sina regler för klassificering och märkning. Ett samarbete mellan EG och EFTA har

inletts för att finna gemensamma regler för klassificering och märkning av

kemikalier i de fall det finns skillnader. Målet är att fastställa gemensamma regler fore år 1995, men EES-avtalet innebär inte att Sverige är tvunget att ta

över EG:s regler skillnader kvarstår. En översyn skall göras under år 1994.

om

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 179

Resultatet av förhandlingarna om EU-medlemskap innebär att Sverige kan bibehålla sina nuvarande regler för klassificering och märkning av kemikalier.

Under en övergångsperiod på fyra år skall EG se över sina regler. Om översynen inte avslutas inom de fyra åren måste övergångsperioden förlängas.

Avgasrening För avgaskrav på motorfordon gäller att Sverige enligt EES-avtalet kan behålla nuvarande regler, som bl.a. ställer särskilda krav hållbarhet i anordningar för avgasrening och tillverkarens ansvar.

I Sverige är biltillverkarna ansvariga för att katalysatorerna uppfyller utsläpps-

kraven och de skall garantera hållbarhet för 8 000 mil, dock högst fem år. Tillverkaransvaret ligger utanför EG:s regler och Sverige kan behålla sin lagstiftning vid EES-avtalet och medlemskap. Sverige kan också bibehålla systemet med miljöklasser som ett effektivt ekono-

miskt styrmedel. Det svenska systemet innebär skatterabatt motsvarande kost-

nader för att leva upp till högre miljökrav än de obligatoriska. Från år 1995

måste Sverige bilar godkänts enligt EG:s regler. År 1996 skärper

acceptera som

EG dock sina krav. De kommer då att ligga samma nivå som i Sverige.

Luflkvalitet

När EES-avtalet träder i kraft skall EG:s krav om luftkvalitet avseende svaveldioxid, sot, bly och kvävedioxid gälla i Sverige. Härvidlag tillämpas direktiven om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet avseende svaveldioxid

och svävande partiklar sot 80779EEG och om luftkvalitetsnormer för

kvävedioxid 85203EEG. EG:s regler kräver mätningar och upprättning av mätstationer i de områden där det är sannolikt att föroreningshalterna kommer att närma sig eller överskrida gränsvärdena. Direktiven anger inte vilka åtgärder

som skall vidtas i de fall gränsvärdena överskrids. Däremot tillkommer skyldighet för Sverige att upprätta en plan för fortlöpande förbättringar av luftkvaliteten samt att rapportera om gränsvärdena överskrids.

Kommunikationer Transporter Ett av de viktigaste målen i trafikpolitiken är att en grundläggande transportförsörjning skall finnas tillgänglig för alla i samhället. Det beräknas att det finns omkring en miljon människor med förflyttningshandikapp i Sverige.

Transportforskningsberedningen sedan l juli 1993 Kommunikationsforsk-

ningsberedningen, KFB har regeringens uppdrag utvärderat effekterna av

1980-talets handikappanpassning inom kollektivtrafiken från brukarsynpunkt

T FB-rapport 1993:13. Därvid framgick bl.a. att trafikutbudet är en väl så

180 Hur påverkas villkoren för människor med Jimktionshinder

viktig faktor fordonens tekniska utformning sett i de funktionshindrades som perspektiv. Det konstateras vidare att färden till och från hållplatsstation är det

moment under oavsett färdmedel utom servicelinje, som ger störst

resan, problem. Beträffande terminalutformningen har en allmän standardutveckling skett under 1980-talet. Utredningen visar på flera sätt att de direkta effekterna av Transportrådets

föreskrifter har varit begränsade. Rörligheten har inte ökat. Det viktigaste åtgärdsområdet på- och avstigning är fortfarande föremål för de flesta önske-

målen förbättring för de mest funktionshindrade Ståhl m.fl. 1993. om Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle för alla föreslagit att handikappanpassningen skall tillämpas vid ombyggnad av terminaler med en anpassningstid på tio år.

Färdtjänst och riksfärddänst

Färdtjänst började införas i kommunerna under 1960-talet. Sedan år 1980 finns

färdtjänst i landets samtliga kommuner. År 1992 överfördes statsbidraget av-

seende färdtjänst till det generella statliga utjämningsbidraget till kommunerna.

Kommunens ansvar för färdtjänst framgår av socialtjänstlagen. Riksfärdtjänst inrättades år 1980 som försöksverksamhet och permanentades

år 1984. Ansvaret ligger fram till årsskiftet 199394 på ett tillfälligt inrättat Styrelsen för riksfärdtjänst. Därefter kommunaliseras riksfardtjänsten. organ, Riksfärdtjänstresor för svårt funktionshindrade kan ske med flyg, tåg och andra allmänna kommunikationer samt med taxibil eller specialfordon till ett pris för resenären som är anpassat till normala reskostnader med allmänna färdmedel.

Verksamheten regleras lagen kommunal riksfärdtjänst SFS

genom om 1993:963.

En utredare har tillsätts av chefen för Kommunikationsdepartementet som enligt sina direktiv Dir. 1993:84 skall lägga fram förslag om en bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor. Utredaren skall pröva två alternativa modeller för samordningen. Den ena modellen består i att följa

hur kommuner, landsting och trafikhuvudmän hittills har samverkat i upp organisatoriskt hänseende rörande färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik. Utredaren skall studera på vad frivillig samverkan skulle sätt en kunna förstärkas och effekterna härav. Förslag till alternativa modeller skall

läggas fram. Utredningen skall också redovisa ett alternativ som bygger på lagstiftning om ett enhetligt huvudmannaskap i länen för offentligt betalda resor.

för denna redovisning skall utredningen lämna förslag till nödvändi- Inom ramen ändringar lagen SFS 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv ga av

persontrafik. Syftet med samordningen är enligt direktiven att inom ramen för de resurser

som finns inom ansvarsområdena effektivisera trafiken och förbättra det sam-

manlagda trafikutbudet. Samordningen kan påskynda handikappanpassningen

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 181

inom kollektivtrafiken och därmed förbättra resemöjligheterna. Vidare bör

resurser kunna frigöras genom en samordnad upphandling av trafiktjänsterna.

Inom för utredningen skall även EG-aspekterna beaktas. ramen

Handikapputredningen förordar lösningar som låggolvbussar. Utvecklan-

.a.

det denna typ bussar kommer att vara beroende av vilka krav upphand-

av av

larna inom EU-länderna ställer. Det är inte givet att Sverige kan införa krav på speciell typ låggolvbuss. Det skulle kunna uppfattas som ett handels-

en av hinder. Detta skall mot det faktum att Sverige inte kan införa egen nationell ses

lagstiftning på fordonsområdet skulle stå i strid mot bl.a. EG utan speciell

som notifiering inom ramen för GATF-avtalet. Utifrån handelspolitiska aspekter är det inte självklart att det går att införa nationella bestämmelser med EES-avtalet.

Detta gäller alla trafikslag. EG-kommissionens generaldirektorat för industri

och den interna marknaden DG III arbetar med direktiv för bussars konstruk-

tion som förmodligen kommer att innehålla regler om anpassning till människor med funktionshinder. Med den inriktning arbetet har verkar det inte

som nu

innebära några begränsningar för Sveriges möjligheter att behålla och vidareutveckla lagstiftningen om handikappanpassning på kollektivtrafikormådet.

Europeiskt arbete inom transportsektorn

Inom EG bedrivs arbetet inom transportsektorn på olika områden. I den europeiska transportministerkonferensen CEMT ingår 19 europeiska länder, fyra associerade medlemsländer samt tre länder med observatörsstatus. Arbetet utförs inom OECD:s ram i Paris.

Kommissionen har på inbjudan av CEMT deltagit i aktiviteter inom en arbetsbl.a. har arbetat med frågor rörande transportmöjligheterna för

grupp där man

med funktionshinder. En resolution angående transportmöjligheter

personer antogs år 1990 CEMT. Resolutionen refererar till bussar och tåg och samav bandet med infrastrukturen i samrnanhanget. Slutsatserna i resolutionen sam-

manfaller med det ändrade förslag till direktiv om arbetsresor för rörelsehind-

rade som lagts fram av kommissionen. Se avsnitt 7.4. CEMT följer även upp rekommendationer som gjorts inom området sedan år 1977 för att vilka framsteg gjorts i de olika medlemsländerna. Man skall se som

rapportera vilka förändringar som regering, transportmyndigheter etc. har för och där det varit svårt eller tagit lång tid att genomföra förändringar-

ansvar

Ekonomiska, praktiska eller politiska svårigheter skall också rapporteras.

na.

Körkort och tillstånd för handikapparkering

EES-avtalets ikraftträdande kommer inte att innebära några förändringar be-

träffande anskaffandet körkort. Det EG-direktiv 91439EEG som förhand-

av

endast själva körkortets utformning las om i tillägget till EES-avtalet berör

samt krav på grundläggande utbildning.

182 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Parkeringstillstånd påverkas inte av EG:s regelverk. Detta regleras via Wienkonventionen och andra internationella vägtrafiköverenskommelser. Varje land

har sina egna regler beträffande handikapparkering och det är en kommunal

fråga att ge tillstånd till handikapparkering. I internationella sammanhang skall

man kunna använda den vedertagna handikappsymbolen tillsammans med text

på engelska och franska. Inom ramen för CEMT:s översyn kommer eventuella problem med utmärkningen av dessa tillstånd att uppmärksammas.

Handlingsprogram pá transportomrádet Ett handlingsprogram på transportområdet är under utarbetande av kommissionen. Se avsnitt 7.4.

Förslag till direktiv om arbetsresor för personer med rörelsehinder COM 90

588 final SYN 327

- I avsnitt 7.4 har förslaget till direktiv om arbetsresor for personer med rörelsehinder behandlats.

Telekommunikationer Telekommunikationer behandlas i appendix 7:1 Telekommunikationer och handikapp.

Kulturkommunikation

Tolkyänst

Döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade skall genom tolk kunna vara

delaktiga utöva inflytande i och ha tillgång till det hörande samhället. Också

det hörande samhället behöver anlita tolk för att kunna få del av dövas m.fl. kunskaper och åsikter och vilja till inflytande. Tillgänglighet betyder för den som inte hör att genom tolk få det svenska språket översatt till teckenspråk. Tillgänglighet gäller också möjligheterna att

ta del av information och utbildning, att få kunskaper behövs för ett aktivt

som

deltagande och inflytande i samhällslivet. Landstingen har fr.o.m. den 1 januari 1994 enligt tillägg i hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att organisera, finansiera och tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Dessutom byggs en taltjänst upp för personer med röst-, tal- och språksvårigheter. Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till bättre utbildning inom detta om-

råde. I några av de nordiska länderna finns i dag lagar tillhandahållande av om tolk. För tolkning i utbildning svarar utbildningsanordnaren for tolkar. Någon tolkutbildning motsvarande den i Skandinavien finns inte i de övriga

Hur påverkas villkoren för människor med 183

funktionshinder

europeiska länderna. I Belgien och Nederländerna finns kortare utbildningar. I England finns en distansutbildning med återkommande undervisningsperioder. I Grekland har en tolkutbildning startat med medel från EG, delvis med den

svenska utbildningen som förebild. Det finns en viss ökad medvetenhet om behovet såväl tolkutbildning som en organisation för tolktjänsten i vissa av länder. I Sverige erkändes teckenspråket som dövas första språk år 1981. Riksdagen fastslog då att teckenspråket skall användas i dövundervisningen. Danmark har erkänt teckenspråket och det finns som ett ämne i folkskolan. Finland och Norge

arbetar med att ta fram en lagstiftning på området. Även i Frankrike finns sedan

år 1990 rätt för föräldrar att välja teckenspråket som första språk för sina en barn.

Europaparlamentet har enhälligt röstat om att ge officiell status till de teckenspråk, används i dess tolv medlemsstater. Beslutet innehåller även krav på

som

att teckenspråkstolkning erkänns som ett yrke och att det skall finnas teckentol-

kade TV-program och videogram teckenspråk för att upplysa döva om regeringsbeslut och statliga förmåner. I USA har studerande rätt till tolk enligt den amerikanska lagen Americans

with Disabilities Act ADA 1990. Utbildningsanordnaren är skyldig att till-

handahålla tolk till döva. Vid ett universitet i Washington D.C., Gallaudet

University, är alla elever dövahörselskadade. En del svenska döva studerande

läser vidare vid detta universitet. De lär sig då det amerikanska teckenspråket.

Vid behov teckenspråkstolk kan det uppstå problem för svenska studerande av

som vill delta i EG:s utbytesprogram. Det finns inte något internationellt teckenspråk även om man kan göra sig förstådd med vissa internationella tecken. Vid utbytesprogram inom EG får den döve själv i allmänhet skaffa sig en tolk. Med

tanke på att den totala stipendiesumma som studerande med funktionshinder kan få från ett enskilt svenskt universitet för t.ex. ett ERASMUS-utbyte är begränsad kan det bli relativt svårt för en döv studerande att delta i ett sådant utbyte, eftersom det är kostsamt att anskaffa egen tolk. De flesta döva högskolestuderande, som velat studera i ett annat land, har valt att göra det i USA. Med de kunskaper de har i engelska från utbildningen i Sverige kan de relativt lätt lära sig det amerikanska teckenspråket. De utländska studerande som kommer till Sverige för att studera har samma

rättigheter som de svenska. Det gäller även vid ett EES-avtal inom de två utbytesprogram Sverige redan deltar ERASMUS och COMETT.

som

Teckensprákstolkning och medier Förekomsten av teckenspråkstolkning i TV varierar mellan länderna i Europa.

Sverige har nyhetssändningar på teckenspråk varje dag varierande från fem

minuter upp till en timme. Textade program visas relativt ofta i Sverige. I vissa

184 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

EU-länder finns också teckentolkade nyheter. I Storbritannien förekommer t.o.m. debatter teckenspråk i vissa TV-kanaler. British Airways är det enda flygbolag i Europa som har teckenspråkstolkning när information ges under

flygning.

Talboks- och punktskriftsbibliotek Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB samverkar med andra bibliotek för

att synskadade och andra människor med funktionshinder skall ha tillgång till

litteratur. Produktionen av talböcker och punktskrift är reglerad i 18 § lagen SFS

1960:729 om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Upphovsrättslagen är i det närmaste likalydande i hela Norden och så även den s.k. handikapparagrafen som gör det möjligt att utan upphovsmannens samtycke överföra

litterära verk till ljudband eller punktskrift. En ny lag SFS 1993:1007 som är en ändring i lagen SFS 1960:729 om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk träder i kraft den 1 januari 1994. I den föreslås inga förändringar av handikapparagrafen. Enligt statsmakternas beslut betalas ersättning årligen till de författare och översättare, vars verk

framställts som talböcker. Upphovsrätten blir inte föremål för behandling i EG.

Den svenska talboksmodellen är unik, något liknande finns endast i Danmark

och delar av Finland. I övriga europeiska länder är denna typ av verksamhet

koncentrerad till specialbibliotek, som ligger i storstäder. TPB anser att det är viktigt att integrationstanken i den svenska handikappolitiken fullföljs också efter ett inträde i EU. Den svenska talboksproduktionen är den största i Europa, vilket bl.a. beror på de generösa upphovsrättsliga reglerna. Handikapporganisationer och biblioteksansvariga i de flesta europeiska länder strävar efter att få en lagstiftning liknande den nordiska, då det gäller framställning av böcker för funktionshindrade.

TPB deltar som associerad medlem i ett projekt kallat CAPS Communication and Access to Information for People with Special Needs inom EG:s TIDE-

program. Det är ett samarbetsprojekt mellan företagen Telia Promoter Infovox AB och Sensotec Belgien samt universiteten i Leuven Belgien och Bradford Storbritannien. Syftet är att bygga upp elektroniska bibliotek på Royal National

Institute for the Blind RNIB och TPB, i vilka dokument görs tillgängliga via

telefon och lässtationer PC. Handikappinstitutet står för utvärderingen av

projektet i samarbete med RNIB. Nutek Närings- och teknikutvecklingsverket finansierar det utvecklings- och projektledningsarbete, som utförs av Infovox, samt även Handikappinstitutets insatser. TPB har ingen utländsk finansiering, vilket varit möjligt om EES-avtalet hade varit påskrivet. EU-ländernas deltagande finansieras av medel från EG. Inom EG pågår också andra projekt, som rör

TPB:s verksamhetsområde, t.ex. Exlib som skall göra det möjligt att på elektronisk väg låna böcker från talboks- och punktskriftsbibliotek i Europa.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 185

TPB upphandlar vart tredje år den tekniska produktionen talböcker och

av punktskrift. Det är dock knappast troligt att biblioteket kan dra nytta EESav avtalet eller ett medlemskap genom att köpa produktion punktskrift från något av annat europeiskt land, eftersom den inte är standardiserad. Exempelvis skilje-

tecknen är olika i olika länder. Ett annat hinder är punktskriftens förkortningar,

som gör det praktiskt taget omöjligt att läsa böcker på engelska inte är om man född och uppvuxen i Storbritannien. Däremot tror TPB på ett europeiskt och internationellt samarbete då det gäller teknisk utveckling. Särskilt angeläget är samarbete kring talboksteknik. I dag ny förekommer tre olika talboksformat i Europa vilket försvårar samarbetet över

gränserna. Merparten av TPB:s inlåning talböcker på engelska sker därför

av från Australien och inte från Storbritannien, eftersom talböcker därifrån kräver en särskild typ av bandspelare. Nuvarande talboksteknik kommer förmodligen att ersättas med digital ny teknik omkring år 2000. De nordiska ländernas handikapporganisationer har givit Nordiska nämnden for handikappfrågor i uppdrag att i samråd med hjälp-

medelsansvariga myndigheter arbeta fram en gemensam specifikation för talböcker på digitalt medium. Man vill inte ha några speciallösningar utan använda

de system som finns på den kommersiella marknaden. Andra länder tvingas ha

en specialteknik på grund av en strängare upphovsrättslig lagstiftning. I Sverige finns undantag från mervärdeskatt för allmänna nyhetstidningar och

periodiska medlemsblad och personaltidningar samt vissa organisationstidskrift-

er, vilket inkluderar taltidningar. Sverige har i EG-förhandlingarna begärt att få behålla undantaget under övergångsperiod.

en I delbetänkandet SOU 1993:75 Vissa mervärdeskattefrågor offentlig verksamhet m.m. föreslås att dagstidningar beläggs med mervärdeskatt om 12 % och att momsen på tidskrifter och böcker sänks i motsvarande mån. Förslaget har nyligen remissbehandlats.

Någon förändring av handikapparagrafen i upphovsrättslagen förutses inte vid EES-avtalet eller EU-medlemskap. Det blir möjligt att del av EG:s finansiering i uppbyggandet elektroniska

av bibliotek inom TIDE-programmet vid EES-avtalets ikraftträdande.

Utanför EES och EU får Sverige själv finansiera den tekniska utvecklingen.

Taltidningar

Taltidningsnämndens verksamhet regleras genom olika förordningar. Nämndens uppgifter är i huvudsak två: att bevilja sändningstillstånd till tidningsföretag som önskar utge den tryckta tidningen också i radio Överförd talad version en per

samt att pröva och bevilja ersättning till de tidningsföretag som utger taltid-

ningar radio ocheller kassett. Närmare 70 dagstidningar utkommer som taltid-

ningar och antalet abonnenter är närmare 8 000. Den egentliga verksamheten inom nämndens ansvarsområde är i högsta grad

186 Hur påverkas villkoren för människor med jñznktionshinder

knuten till dagstidningarna. De är i stort sett nationellt ägda, präglade och

spridda. Vissa taltidningar överförs radio med digital teknik. Detta system kallas per

RATS radiosända talsyntestidningar för synskadade. Tidningen kan avlyssnas syntetisk talåtergivning. På europeiskt plan pågår arbete med att utveckla

genom liknande detta. När detta system har utvecklats kan man ta del av tidett system ningar, litteratur etc. på andra språk.

I vad mån europeisk Standardisering inom området, grundad på regelverk

en faller under EES-avtalet eller avtal svenskt medlemskap i EU, kan som om

RATS-systemets nyttjande och utbyggnad i Sverige är inte komma att påverka möjligt att bedöma.

En analys gjord Presstödsnämnden år 1992 visade att det svenska dagsav presstödet är förenligt med EG:s regelverk.

Konsumentfrågor

Konsumentskydd

Konsumentverket har i sin skrift Hur påverkas konsumenterna EES

av

rapporterat produktsäkerhet, till vilken personlig skyddsutrustning räknas,

om

hälso- och säkerhetsrisker. EG:s direktiv 89686EEG omfattar

som skydd mot alla personlig skyddsutrustning. Då Sverige saknar krav för vissa

typer av och kontrollkraven är mildare, har lag SFS 1992:1326 om

produkter en ny

för enskilt bruk utarbetats. Den träder i kraft samti-

personlig skyddsutrustning

EES-avtalet. Det innebär att Sverige får säkrare produkter inom detta digt som område i framtiden. Som följd EES-avtalet och den fria rörligheten för personer, varor, en av

och uppstår behov intensifierat nordiskt samarbete på tjänster kapital av ett

konsumentområdet och förstärkning den nordiska insatsen på ett av en av

Nordiska ministerrådet har antagit ett för det nordiska europeiskt plan. program samarbetet efter år 1992. Konsumentpolitiken är ett de områden där det

av

finns nordisk politik ministerrådet finner särskilt viktigt att en speciell som skapa genomslagskraft för i Europa. EG godtar inte några myndighetsorgan som företrädare för konsumenterna.

Endast renodlade, folkliga konsumentorgan har status att företräda konsumenteri EG-sammanhang. Detta ledde till att Sveriges konsumentråd bildades år na

1992 i vilket handikapporganisationerna är foreträdda. Konsumentrådets synpunkter på EG:s konsumentpolitiska regelverk framförs i EFTA:s konsumentkommitté. Rådet arbetar också med opinionsbildning i samarbete med konsuför hävda konsumenternas synpunkter samt för mentorganisationer i Europa att stärka konsumentrepresentationen i det europeiska och internationella stan-

att

dardiseringsarbetet.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 187

Livsmedel och allergier

Varje land kan självt bestämma på vilken nivå skall lägga hälsoskyddet så

man

länge inte lagstiftningen är harmoniserad på EG-nivå. Detta har EG-domstolen fastslagit i ett mål mellan kommissionen och Grekland har hindrat import

som

av frusen kyckling från Frankrike. Grekland farm salmonellabakterier i skinnet på den frusna kycklingen. De franska myndigheterna först efter

tar prov att

skinnet avlägsnats. Inom EG gäller de generella bestämmelser märkning livsmedel,

om av som återfinns i ramdirektivet märkning

om 79112EEG med ändringar. Man

brukar säga att området är harmoniserat. Detta innebär Sverige vid att anpassningen till märkningsdirektivet sig får ha liberalare eller strängare bevare stämmelser för de varor, som regleras direktivet. Det finns däremot inget av

hinder att företagen frivilligt märkningsuppgifter ramdirektivet inte

anger som kräver.

De nuvarande svenska märkningsreglerna överensstämmer i stort med bestämmelserna i ramdirektivet. De märkningsregler i sina huvuddelar trädde i

som

kraft den l januari 1992 innebar i stor utsträckning en harmonisering med ramdirektivets bestämmelser, särskilt på de punkter medförde förbätt-

som en

ring för konsumenterna. De nuvarande svenska bestämmelserna liksom EG:s märkningsdirektiv föreskriver bl.a. att samtliga ingredienser skall deklareras i fallande storleksordning

efter vikt. Undantag från huvudregeln gäller i EG för deklaration de ingreav dienser som ingår i en sammansatt ingrediens använts vid tillverkning, som t.ex. deklaration av ingredienserna i majonnäs använts till tillverkningen som av

potatissallad. Enligt märkningsdirektivet behöver ingredienserna

i den sam-

mansatta ingrediensen inte deklareras om den ingår i mindre andel än 25 % i

livsmedlet. Om så är fallet räcker det att på den ange namnet sammansatta

ingrediensen i ingrediensförteckningen. En förutsättning är dock att den

sam-

mansatta ingrediensen har ett namn som är förbehållet namnskyddat eller allmänt vedertaget bland svenska konsumenter. Enskild ingrediens måste dock alltid anges även om den understiger 25 % produktens totala innehåll.

av Anpassningen till dessa bestämmelser innebär att den nuvarande svenska gränsen på 5 % måste höjas till 25 % enligt ovan. Det blir inte heller möjligt att längre kräva att vissa ingredienser är kända för kunna problem för som att ge överkänsliga konsumenter som mjöl, ägg, nötter och fisk, alltid skall dekla-

reras. Livsmedelsverket kommer att rekommendera tillverkarna i Sverige

att

även fortsättningvis deklarera sådana ingredienser. Livsmedelsverket överväger också att ge ut en lista med exempel på sammansatta ingredienser är väl-

som kända.

De nordiska länderna samordnar ofta sina synpunkter i arbetet inom Codex

Alimentarius, som är samlingsnamn för de standarder och koder har

som

utarbetats under FAO:s FNzs organisation för livsmedel och

jordbruk och

villkoren för människor med funktionshinder

188 Hur påverkas

Världshälsoorganisationen för Standardisering

WHO:s gemensamma program livsmedel. Norge driver tillsammans med Finland, Island och Sverige frågan av hårdare regler för märkning ingredienser är kända för att kunna om av som

överkänslighetsreaktioner och den övervägs mer än hundra län-

medföra nu av der. EU-länderna deltar också i Codex-arbetet. fram förslag till direktiv möblers antändlighet som kan EG har lagt ett om

för allergiker. Kraven i direktivförslaget innebär att möbler medföra problem

omfattning i dag måste behandlas med brandhämmande medel, som i större än allergiframkallande. Direktivforslaget har emellertid bordlagts tills kan vara behövs forskning for att ta reda på vad händer med de vidare då det mer som brandhämmande medlen. bestämmelser på livmedelsområdet ingår i EES-avtalet. Eftersom EG har EG:s strikta regler än Sverige beträffande märkningen sammansatta livsmemindre av

livsvillkoren för med överkänslighetsreaktion mot främst

del kommer personer

mjölk, ägg, nötter och fisk att försämras. och EU kan Sverige teoretiskt självt bestämma vilken märkning

Utanför EES skall användas. som

Teknikfrågor

Handikapphjälpmedel behandlas i appendix 7:2.

EG

7.4 Vissa frågor inom som påverkar

villkoren för människor med

funktionshinder

Maskindirektiv 89392EEG

EG:s maskindirektiv innehåller vissa bestämmelser rörande lyftanordningar

och vissa hissar 9344EEG. I andra ändring av

91368EEG typer av en

i juni 1993 har olika typer handikapphissar utan korg

direktivet som antogs av

med s.k. lyftplatta inkluderats. Med begreppet handikapphissar eller rullstolshissar förstås vanligen enklare

ställer för korg. Plattformen saknar väggar och

hissar med en lyftplattform i

tak.

främst två Typ A med hisschakt och typ B Man särskiljer i Sverige typer:

utan hisschakt.

med hålldon, dvs. körknappen måste hela tiden hållas in-

Hissarna manövreras

tryckt för att hålla hisskorgen i rörelse. Detta är en från säkerhetssynpunkt

viktig detalj vid handikapphissar med lyftplattform.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 189

Direktivets definitioner innefattar även plattformar och liknande avsedda för

persontransport. I Sverige tillåts plattformar där schaktväggen ersätter hisskorgens vägg för att lyfta personer upp till vissa begränsade lyfthöjder. Anordningen är relativt billig och därmed möjligheter vid begränsade nivåskillnader

ger att

göra bostäder och allmänna lokaler i stort omfattning tillgängliga for rullstols-

burna. Maskindirektivet utgör för närvarande inget hinder för fortsatt tillverkning och installation av handikapphissar med lyftplatta i Sverige. Det gäller vid såväl ett EES- avtal som vid ett EU-medlemskap. Det påverkar inte heller upphandlingen men det kommer att ställas större krav på kunskaper vid denna.

Förslag till hissdirektiv COM92 35 final SYN 394 -

Ett viktigt mål för den svenska handikappolitiken är att alla människor oberoende av funktionsnedsättning skall ha möjlighet till bostad fyller kraven

en som

på god tillgänglighet. Hiss är i många fall förutsättning för funktions-

en att hindrade skall kunna bo kvar i sin invanda miljö och besöka andra. Ett förslag till direktiv för hissar har utarbetats inom EG, vilket det om genomförs, kan göra det svårt att använda s.k. smalhissar, utvecklats i Svesom

rige för handikappanpassning äldre bebyggelse. Direktivförslaget innebär

av att endast permanenta hissar med korg godkänns. I ett reviderat förslag som nu

föreligger har emellertid viss hänsyn tagits till smalhissarna och kan möjliggöra

att en modifierad smalhiss används. Hur direktivet slutligen utformas är det för

tidigt att uttala sig om.

Den svenska smalhissen är typ lågfartshiss med begränsad hisshastighet

en av

som utvecklats i Sverige, till viss del med statligt forsknings- och utvecklingsstöd. Den avviker från vanliga permanenta hissar främst hisskorgen

genom att

och hisschaktet är relativt smalt för att möjliggöra installation i befintliga byggnader, genom att normala säkerhetsutrymmen och under hisskorgen saknas

ovan samt genom att hisskorgen saknar dörr i korgöppningen. Kritik från svensk sida, och även från övriga EFTA-länder, kraven gentemot

i förslaget till hissdirektivet har gällt dels kravet på fullt säkerhetsutrymme ovan och under korgen i dess ändlägen, dels på kravet på dörr i hisskorgen. Här har yrkats på modifiering så att undantag på vissa villkor medges för hissar

nya

med låg hastighet, som installeras i befintliga äldre byggnader. I vanliga permanenta hissar finns ett säkerhetsutrymme, både över och under korgen i ändlägena, för att undvika klämning måste uppehålla

av personer som

sig i gropbotten eller korgtaket vid underhåll eller tillsyn hissen. Det är

av inte möjligt att åstadkomma i äldre hus. I stället har elektriska och mekaniska anordningar utvecklats för att åstadkomma godtagbar säkerhet klämning. en mot Dessutom är hastigheten låg 0,3ms. Det är mycket svårt att installera dörrar i hisskorgen på grund det begränsaav

villkoren för människor med Jimktionshinder

190 Hur påverkas

finns vid installation i äldre byggnader. Dessutom ökar det

de utrymme som Vid smalhissar har andra lösningar med rörlig tröskel, fotoceller kostnaderna. -

valts för motverka risken för olycksfall genom klärnning i dörr-

m.m. att öppningen. Detta tillsammans med den låga hisshastigheten kan anses ge ett

godtagbart skydd. Inga olycksfall vid smalhissar har hittills registrerats i Sveri-

ge. gehör inom EG för de säkerhetssystem tillämpas för svårigheterna att som kan bl.a. bero på där inte haft utveckling på handismalhissarna att man samma

kappområdet. Handikapporganisationer inom Sverige har varit aktiva via europeiska organ

for att smalhissarna skall accepteras. Maskindirektivets andra ändring och hissdirektivet, när det har antagits, skarvas på EES-avtalet. När det gäller hissdirektivet så kommer kommer att förhandlingar på vanligt sätt ske mellan EFTA och EG. Om Sverige finner att resultatet oacceptabelt finns möjlighet att begära undantag i EES-avtalet. Konsekan bli smalhissarna slås ut från marknaden. Anledningen kvenserna armars att framgått bl.a. de skärpta krav kommer att ställas på säkerhetsutrymär som som

och under hisskorgen i ändlägena. Det skulle betyda en förändring i

met över

hissinstallationer i äldre fastigheter och därmed svårigheter för äldre

kraven för med funktionshinder. Det kan emellertid krävas att konstruktionen och personer modifieras och utvecklas så, den tillfredsställer de krav som ställs. att

Vid EU-medlemskap deltar Sverige i besluten och kan därmed påverka

ett utvecklingen på området. blir möjligt fortsätta tillverka smalhissarna i Sverige, om Sverige står Det att utanför EES och EU. Däremot kan inte export ske smalhissar enligt svenska av regler till EU-länderna. När det gäller avtal inom standardiseringen införlivas europastandarder. Avvikande nationella regler slopas, inte nationelalla nya om särregler särskilt nödvändiga. anses

Förslaget till hissdirektiv har lämnats över till COREPER medlemsländernas

ambassadörer for fortsatt behandling, eftersom den arbetsgrupp som bearbetar

förslaget inte lyckats hitta gemensam lösning.

en

Handlingsprogram på transportområdet

handlingsprogram skall upprättas för att förbättra tillgängligheten för rörelse-

Ett

hindrade oberoende funktionsnedsättningen har fysisk eller psykisk orsak.

av om Enligt särskilt beslut skulle nämnda handlingsprogram ha beslutats av kommissionen i december 1992. Arbetet med att utforma detta program pågår dock

fortfarande.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 191

Förslag till direktiv om arbetsresor för med rörelsehinder personer COM90 588 ñnal SYN 327 -

EG-kommissionen arbetar med ett förslag till direktiv arbetsresor för

om att förbättra funktionshindrade möjligheter på arbetsmarknaden personers genom att minimera säkerhets- och hälsoriskerna i samband med till och transporter från arbetet.

Den ökade tillgängligheten skall kunna tillgodoses på alternativa sätt:

tre

Ökad handikappanpassning kollektivtrafiken.

av

Transporter, organiserade av arbetsgivaren därvid skall garantera

som

tillgänglighet för funktionshindrade löntagare. Specialtransporter, organiserade av samhället eller privata företag.

genom God tillgänglighet skall tillgodoses särskilt för svårt funktionshindrade.

Information till med funktionshinder transportmöjligheterna personer om skall

finnas. Trafikpersonalen skall väl utbildad funktionshindrades

vara om behov. Funktionshindrade, behöver ledsagare eller ledarhund, skall inte åsamkas som extra kostnader vid sina till arbetet. resor

Handikappanpassningen skall vara genomförd senast den 31 december 1999 utom vad gäller ledsagarservice, där anpassningen skall klar den 31

vara senast december 1994. Kommissionen avvaktar det parallella arbetet med fram

att ta ett handlings-

program för transportområdet. Enligt underhandsbesked blir det inte något

beslut om direktiv arbetsresor förrän handlingsprogrammet antagits.

om

Enligt den analys gjorts Kommunikationsdepartementet kommer

som av direktivet inte att erbjuda någon svårighet för Sveriges del vid EES-avtal ett

eller EU-medlemskap förutsatt att färdtjänsten även fortsättningsvis väl

är ut-

byggd i alla kommuner. Även tillgängligheten i kollektivtrafiken blir i allmänhet tillräcklig att Sverige får allt fler låggolvbussar.

genom Oförändrade krav gäller Sverige står utanför EES och EU. om

7.5 Utbildningsprogram inom

EG

ERASMUS och COMETT

Inom EG finns en rad olika utbildningsprogram. Svenska högskolestuderande

deltar i två av dessa, nämligen ERASMUS och COMETT. Det finns även andra

program som Lingua, ett språkprogram och Petra inriktat på ungdomar

som

genomgår yrkesutbildning, vilka Sverige ännu inte deltar ERASMUS European Community Action Scheme for the Mobility of Univer-

sity Students har i sina ansökningshandlingar speciell rörande studen-

en passus

ter med funktionshinder. I anvisningarna för läsåret 199495 påpekas

att an-

människor med

192 Hur påverkas villkoren för funktionshinder

från funktionshindrade studenter uppmuntras. Det sägs vidare att sökningar

NGAA Grant Award Authority -i Sverige Verket för Högsko-

landets National

bör informeras deras specifika behov vilka kan beaktas vid fast-

leservice om

ställandet storleken på deras stipendium mobility grant.

av

Kommissionen begär också att berörd myndighet ansvarar för att missgynnade studenter, skulle berövas möjligheten att studera i disadvantaged som annars lämpligt land, särskilt uppmärksammas vid fördelningen av stipen-

ett annat

missgynnad används i vid bemärkelse och inkluderar både

dierna. Begreppet finansiella svårigheter och funktionshindrade studenter med studenter med

särskilda behov. COMETT Community Action Programme in Education and Training for Technology berör samarbetet mellan universitet och näringsliv och utbildning

teknik. i ny

svensk studerande med funktionshinder har deltagit i utbytesprogram

Ingen

enligt uppgift svenska stude-

inom ERASMUS eller COMETT. Men har tolv

funktionshinder deltagit i någon form utbyte inom Europa.

rande med annan av

Finansiering

gäller att funktionshindrade studenter kan få upp till Inom utbytesprogrammen

47 500 kronor i stipendium mobility grant utöver studielånet.

5 000 ecu ca

generella regler för det ekonomiska stödet till den enskilde Det finns inga varje universitet eller högskola i Sverige gör en individuell studerande, utan bedömning.

vårdartjänst, statlig myndighet bl.a. vårdartjänst till

Nämnden för en som ger

stöd till personlig praktisk hjälp, utarbetat för närvarande en

studerande dvs. informationsbroschyr studier utomlands för studerande med olika funktionsom hinder.

rörelsehinder har enligt praxis möjlighet till vårdartjänst för

Studerande med

universitet i andra länder. Statsbidraget har betalats ut till det uni-

studier vid

studerande har varit registrerad vid. Medlen har versitet i Sverige, som den

betalats för den studerandes service på plats. Sedan läsåret 198687 har därifrån studenter erhållit vårdartj änst vid utlandsstudier. Enligt uppgift från tre svenska socialförsäkringen och EG hindrar inte förordning EEG nr Utredningen om

Nänmden för vårdartjänst fortsätter den praxis som utvecklats.

140871 att i det fallet, dvs. utländska studerande med

Likabehandlingsprincipen gäller rörelsehinder, studerar i Sverige, har möjligheter till vårdartjänst

som samma

svenska studenter. Det innebär att dessa studenter kan få personlig och

som

praktisk hjälp dygnet runt utifrån individuella behov.

Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 193

Hjälpmedel

Det åligger landstingen att tillhandahålla hjälpmedel funktionshindrade

som

studerar vid högskolan. Denna skyldighet lagfists den 1 januari 1994 i hälso-

och sjukvårdslagen. Utredningen om socialförsäkringen och EG bedömer att

hjälpmedelsverksamheten omfattas av regleringen i förordning EEG nr 140871. Det innebär att om man fortfarande är bosatt i Sverige vistas i ett

men annat land under en kortare tid för t.ex. studier är berättigad till den man svenska vårdförmånen. Däremot är vårdförmånen inte exportabel, boom man sätter sig i ett annat land. I praktiken blir det varje landsting som avgör om det

är möjligt att ta med sig hjälpmedlen vid flyttning. Högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller har dyslexi och

som studerar utomlands med svenskt studiemedel kan förses med kurslitteratur genom Talboks- och punktskriftbiblioteket TPB. Om inte litteraturen finns

tillgänglig i Sverige går det att organisera län från andra länders bibliotek.

Tillgänglighet

En engelsk organisation, Mobility International, har gjort undersökning

en av tillgängligheten för funktionshindrade vid de universitet i EU-länderna, som deltar i ERASMUS-programmet. I studier skiljde mellan tillgänglighet vid man rörelsehinder, synskada, hörselskada eller medicinskt handikapp. Svarsfrekven-

sen i undersökningen, som gjordes av Mobility International, var dock endast

25 %. Mobility International har nu fått i uppgift att även kartlägga alla universitet inom EFTA-omrádet som ingår i ERASMUS-utbytet. För en fullständig överblick över vilka universitet inom EU-omrâdet är

som

tillgängliga, hänvisas till ERASMUS Directory. I den ingar alla universitet inom utbytesprogrammen.

Universitetet i Leuven

Det katolska universitet i Leuven i Belgien ger exempel på hur studerande med funktionsnedsättningar kan tas om hand på ett bra sätt. Där finns sedan länge en arbetsgrupp som tillgodoser de funktionshindrade studerandes behov av

anpassade bostäder, studiefmansiering, studierådgivning, idrott och medicinska

behov. Om en studerande med grava rörelsehinder behöver assistans organiseras en

stödgrupp med tolv till femton andra studerande, som bor tillsammans med den

funktionshindrade under studieåret.

Av ekonomiska skäl har universitetets alla äldre byggnader inte kunnat göras tillgängliga för studerande med funktionshinder. Men de flesta föreläsningssalarna är tillgängliga. I stadens centrum har byggts studentbostäder är helt

som tillgängliga även för studerande med speciella behov.

7 l3-lll2

194 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

De synskadade studenterna har tillgång till olika hjälpmedel. Döva studeran-

de måste dock själva skaffa sig tolk. Man hävdar från universitetets sida att

teckenspråket är alltför begränsande. Det kan alltså finnas vissa svårigheter för

svenska döva studenter att studera vid detta universitet.

EG-universitet Åtta institutioner i Belgien, Frankrike, Italien och Storbritannien för diskussioupprättandet av ett EG-universitet för studenter med särskilda behov. ner om Finansiellt stöd får man från ERASMUS-byrån. Man planerar inte att bygga ett universitet i något visst EU-land utan ett nätverk av universitet och högskolor

inom EU som är tillgängliga för studerande med funktionshinder. Projektet bygger på tanken att alla har samma rätt till högre utbildning och därför skall ha samma möjligheter att studera i olika EU-länder. Den juridiska ramen för projektet finns i det beslut som togs i HELIOS I om integration elever med särskilda behov i skolan samt i den sociala stadgan,

av

i vilken angav konkreta åtgärder för integration i samhället av alla kategori-

man

er människor med speciella behov. Hur det blir med genomförandet av detta

nätverk är inte helt klart.

Ungdom för Europa

Ungdom för Europa är ett EG-program i vilket ungdomar som är missgynnade disadvantaged skall prioriteras. Hälften av budgeten skall användas för sådana ungdomar, bl.a. ungdomar med funktionsnedsättningar. Målsättningen är att nätverk skall bildas för samarbete mellan ungdomar i olika länder med 16 och 60 deltagare i varje nätverk. Utbytet varar mellan en

och tre veckor och man får inte vara äldre än 26 år för att delta. Programmet har för Sveriges del drivits Stiftelsen för internationellt ungav domsutbyte under år 1993 i avvaktan på ratificering av EES-avtalet av alla EU:s medlemsländer. Under år 1993 har med funktionsnedsättningar beviltvå grupper av ungdomar jats bidrag med 260 000 kronor inom ramen för programmet. Det ena program-

met är ett svenskt projekt för hörselskadade ungdomar. Det andra är ett bilate-

ralt projekt med förståndshandikappade ungdomar. Utbildningsfrågorna är viktiga ur många synvinklar, inte minst vad gäller

arbetstillfällen. Eftersom internationaliseringen fortsätter på de flesta områden

är det ytterst viktigt att även studerande med funktionshinder kan delta i utbytes-

programmen villkor som alla andra. samma

Sverige deltar i de två nämnda utbildningsprogramrnen och i utbytesprogram-

met Ungdom för Europa genom särskilda avtal. I och med att EES-avtalet träder i kraft gäller EG:s regler för dessa program. Det betyder att det inte längre är

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 195

nödvändigt att minst två EU-länder deltar för att ett EFTA-land skall kunna ingå

i ett nätverk. Sverige kan som EES-medlem bl.a. verka för den anpassning som behövs for att funktionshindrade studenter skall kunna utnyttja programmen. Från den 1 januari 1995 kan Sverige delta i alla utbildningsprogram som

då är aktuella inom EG. Ingen förändring uppstår vid ett EU-medlemskap, eftersom Sverige då redan kan delta i alla aktuella utbytesprogram. Om Sverige står utanför EES och EU gäller att alla utbildningsprogram måste omförhandlas för sig. De bilaterala avtal, som gällde innan EES-avtalet trädde i kraft, sägs nämligen upp och EG-reglerna tar över. Detsamma gäller för programmet Ungdom för Europa.

7.6 roll i

Handikapporganisationemas

Norden och EU-ländema

Sverige,

Sverige Den svenska handikapprörelsen består av ett 40-tal handikappförbund vilkas främsta uppgift är att tillvarata funktionshindrades intressen i samhället. Målet

är att skapa ett samhälle för alla utifrån principen om allas lika värde och därmed lika rättigheter. Handikappförbunden är demokratiskt uppbyggda med ett lokalt förankrat föreningsliv. Majoriteten av medlemmarna har själva ett funk-

tionshinder eller är i vissa fall anhöriga utan funktionshinder. Medlemmarna

har det avgörande inflytandet i organisationerna.

Redan år 1942 bildade handikapprörelsen i Sverige en samarbetsorganisation

för olika riksförbund. Den kallas numera Handikappförbundens samarbetsorgan och består av 28 riksförbund. Andra riksförbund som bl.a. Synskadades Riks-

förbund SRF, De Handikappades Riksförbund DHR och Sveriges Dövas Riksförbund SDR har valt att stå utanför denna organisation men man samarbetar i frågor av gemensamt intresse.

Den sakkunskap som finns inom rörelsen utnyttjas på många olika områden

inom samhället och företrädare för rörelsen ingår ofta i offentliga utredningar. Rörelseorganisationer är sedan länge remissorgan t.ex. då departement inhämtar

synpunkter statliga utredningar som berör funktionshindrade.

Samarbete inom Norden I alla nordiska länder har paraplyorganisationer etablerats för samarbete mellan handikapporganisationer. Mellan de nordiska länderna finns ett väl utvecklat kontaktnät och samarbete mellan paraply- och handikapporganisationer. I samarbetet strävar man efter att människor med funktionshinder skall nå levnads-

196 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

förhållanden som är jämlika med andra medborgares. Arbetet bedrivs genom kontakter med myndigheter och nordiska organisationer och genom att vara kanaler till internationella organisationer. Samarbete förekommer även på europeisk och internationell nivå.

EU-länderna

I EU-länderna har man inom handikapprörelsen börjat organisera sig på liknande sätt som i Sverige. På flera håll t.ex. i Nederländerna och Storbritannien finns paraplyorganisationer för samarbete på det intressepolitiska området. I andra EU-länder förekommer den typ av organisationer drivs av professio-

som

nella personer som läkare, sjuksköterskor och även föräldrar. Dessa personer har ofta ett stort inflytande i organisationen. Man kan också ha flera organisationer för samma typ av funktionsnedsättning. Detta är vanligt i bl.a. Frankrike. Inom handikapprörelsen europanivå finns ett väl utbyggt system för kontakter med EU. Det gäller framför allt kontakter inom ramen för HELIOS-programmet i europeiskt handikappforum. Där har såväl paraplyorganisationer som europeiska organisationer för olika handikapp ett stort inflytande. De mest inflytelserika handikapporganisationerna på europanivå är de för blinda, döva, utvecklingsstörda DPI nedan. Även Rehabilitation International och

samt se

World War Veterans arbetar på europanivå.

DPI Disabled Peoples International grundades i Kanada under FN:s inter-

nationella handikappår 1982 och har medlemmar i ett hundratal länder, av vilka hälften är utvecklingsländer. Målet är att människor med funktionshinder skall uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. DPI är rådgivare flera FN-organ, bl.a. FN:s ekonomiska och sociala råd ECOSOC och Världshälsoorganisationen W HO. Eftersom DPI arbetar inom olika regioner är även Europaregionen representerad, i vilken både EU-länderna och Sverige ingår. Inom DPI finns bl.a. en kvinnokommitté som arbetar specifikt med kvinno- och jämställdhetsaspekter. Det finns numera även en europeisk kvinnokommitté som kommer att arbeta med jämställdhetsfrågor i ett EU-perspektiv tillsammans med representanter för kvinnokommittéer inom olika europeiska handikapporganisationer.

7.7 Kvinnor med funktionshinder

Sverige I pågående jämställdhetsarbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma kvinnor med funktionsnedsättningar. I de flesta handikappgrupper är kvinnorna i majoritet. Kvinnor med funktionsnedsättningar upplever ofta att de är

Hur påverkas villkoren för människor med ;funktionshinder 197

handikappade i dubbel bemärkelse. Dels har de egna funktionshinder, dels är villkoren för kvinnor och män olika. Ungefär tre gånger så många kvinnor som

män anser att det inte får den praktiska dagliga hjälp de anser sig behöva. Fler kvinnor än män är arbetslösa och när det gäller avancerad teknisk utrustning är det vanligare att män än kvinnor får del av denna. I Sverige arbetar projektet Kvinnor och handikapp tillsammans med handikapporganisationerna for att

belysa de funktionshindrade kvinnornas specifika situation och synliggöra deras

verklighet. Bristen på forskning om kvinnor med funktionshinder är stor Kvinnobilder 1991.

EU

Inom EU beräknas ungefär 30 miljoner människor ha någon form av funktionsnedsättning. Europaparlamentets kvinnoutskott har angett att 17 miljoner av dessa är kvinnor. Kvinnoutskottet konstaterar att dessa kvinnor är missgynna-

de såväl ekonomiskt som utbildningsmässigt. Utskottet vill gärna se en tydligare inriktning på funktionshindrade kvinnors problem i HELIOS II-programmet.

I slutrapporten om HELIOS I SEC92 1206 final anges att ett viktigt mål är

att speciellt uppmärksamma kvinnor med funktionsnedsättningar och dem som

tar hand om funktionshindrade barn och vuxna i hemmet. I en studie av döva kvinnors situation i Danmark fann man att 40 % av döva kvinnor mellan 20 och 40 år var arbetslösa medan motsvarande andel bland

hörande kvinnor var ll %. En av anledningarna till detta är bristen på utbild-

ning för döva kvinnor ECRS 1992.

Som en del av målsättningen i HELIOS I gjordes år 1988 en studie, som be-

lyser situationen for kvinnor med funktionshinder. Den publicerades i rapporten The Vocational Rehabilitation of Disabled Women in the European Commu-

nity Arbetsrehabilitering för kvinnor med funktionshinder inom EG Croxen

John 1988. Studien, den första av sitt slag i EU, gjordes i samarbete med

funktionshindrade kvinnor från flera EU-länder. Syftet var att ta reda på hur situationen är för kvinnor med funktionshinder och i vilken utsträckning de är särskilt missgynnade disadvantaged. Politiska åtgärder på jämställdhetsområdet, som förbättrar situationen för eller förhindrar orättvis behandling av

funktionshindrade kvinnor, studerades.

Studien konstaterade att de problem som kvinnor med funktionsnedsättningar möter innefattar mycket mer än inträdet arbetsmarknaden. De möter svårig-

heter på alla områden i livet. Det framhålls att kombinationen av könsspecifika svårigheter på dessa områden och ytterligare marginalisering genom handikappet har medfört att funktionshindrade kvinnor är en av de mest underpriviligierade grupperna när det gäller möjligheterna på arbetsmarknaden. Dessa kvinnor

inkluderas också sällan i de projekt i EG som riktar sig till missgynnade kvin-

nor.

Av studien framgår att funktionshindrade kvinnor upplever diskriminering på

198 Hur påverkas villkoren för människor med Jiznktionshinder

arbetsmarknaden. Kvinnornas synpunkter och den insikt som de har skaffat

egna sig under åren har sällan använts eller beaktats vid politiska beslut på områden som berör dem. Detta understryker ytterligare att kvinnor med funktionshinder har marginaliserats. Att det är särskilt svårt för dessa kvinnor att få och behålla ett arbete beror på flera faktorer. Man fann bl.a. att brist på information om tillgängliga arbeten

och möjligheter till fortbildning missgynnar dem. Ofta anses det att de inte

behöver information om arbetstillfällen eftersom de förutsätts stanna i hemmet. Många kvinnor med funktionsnedsättningar är ensamföräldrar. Det isolerar dem

ytterligare. Av en undersökning som gjordes bland medlemmarna i The European Network of Rehabilitation Centres framgick att fler män än kvinnor deltog i

arbetsrehabilitering. Det var oftast fråga om veckolånga kurser långt från hemmen. Kvinnorna hade familjeansvar i större utsträckning än männen och hade därför svårare att delta. Slutsatsen var att kurstiden bör vara flexibel, att barnpassning behövs och att distansundervisning bör utvecklas så att de funktionshindrade kvinnorna kan

studera i hemmen. Studien utmynnar i rekommendationer om olika politiska åtgärder skulle kunna förbättra möjligheterna for kvinnor med funktions-

som hinder.

7.8 Lagstiftning mot diskriminering

Människor med funktionshinder i flera EU-länder pläderar i dag för en speciell lagstiftning skall förhindra diskriminering av funktionshindrade. En sådan som diskriminering kan ta sig många uttryck och kan gälla arbetslivet, transporter,

tillgång till personlig assistent, tillgänglighet och vård. Länder inom EU som antingen har specifik lagstiftning mot diskriminering eller arbetar för införandet sådan är bl.a. Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

av en

USA är det land som har kommit längst med denna typ av lagstiftning. Där

antogs år 1990 lagen Americans with Disabilities Act, ADA. Den trädde i kraft

år 1992. Lagen innehåller ingående föreskrifter mot diskriminering på fyra områden. Dessa är arbetsmarknad inkl. offentliga tjänster, tillgänglighet till

lokaler, transporter och telekommunikationer. I många länder studeras nu denna långtgående lagstiftning, bl.a. handikapporganisationerna, för att bedöma av förutsättningarna för att förändra lagstiftningen i de egna länderna i samma riktning. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att samla ett forum bestående

nationella handikapporganisationer med syfte att utarbeta en rapport om de

av

handikappades situation och undersöka möjligheterna att införa en europeisk

Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 199

lagstiftning som förbjuder diskriminering av funktionshindrade enligt den modell som finns i USA.

Danmark

Det danska folketinget fattade i april 1993 beslut att människor med funkom tionshinder skall ha rätt till likaställning och likabehandling. Det innebär att alla statliga och kommunala myndigheter samt privata verksamheter med eller

utan offentligt stöd skall efterleva principen om att funktionshindrade skall ha samma ställning och samma behandling som andra medborgare på alla samhällsområden. Dessa myndigheter och verksamheter skall skapa möjligheter för

lämpliga lösningar med hänsyn till de funktionshindrades behov. Det förutsätter en betydande förståelse och insikt i märmiskors villkor och olika typer av funktionsnedsättningar.

På initiativ av Det Centrale Handicapråd, den danska motsvarigheten till Statens handikappråd, upprättades den 1 augusti 1993 ett centrum för likabehandling. Rådet leds av en styrelse med representanter for handikapporganisationer, departement och kommunala organisationer. Centret skall både natio-

nellt och internationellt- insamla, initiera och förmedla information funkom

tionshindrades villkor. Det skall också genom Det Centrale Handicapråd eller i samarbete med folketingets ombudsman, uppmärksamma diskriminering mot människor med funktionshinder. Folketingets ombudsman har också anmodats

att följa utvecklingen och om nödvändigt påtala brister. Det skall göras inom den kompetens handikappombudsmannen har. Centret skall årligen avge rapport till Det Centrale Handicapråd och socialministern om sitt arbete och utvecklingen på området. Ministern redovisar sedan

vidare till folketinget.

Centret har skapats med den amerikanska lagstiftningen på området, ADA,

som förebild. ADA är emellertid en Särlagstiftning, något som man vill undvika i Danmark. Särlagstiftning strider mot principen att funktionshindrade inte skall

särbehandlas utan likabehandlas.

Frankrike

I Frankrike finns sedan år 1990 en lag om skydd mot diskriminering på grund av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Denna lag är ett tillägg till en brottslag, enligt vilken det är olagligt att diskriminera en person på grund av ras, kön, nationalitet eller religion när det gäller varor, tjänster och arbete. -

Bryter man mot denna lag kan man dömas till fängelse från två månader upp

till ett år eller till böter mellan 2 000 och 20 000 FF, eller båda. om

200 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Storbritannien Anti-Discrimination Legislation ADL I Storbritannien har många försök gjorts i parlamentet att få igenom en Civil

Rights Disabled Persons Bill Anti-Discrimination Legislation ADL. Den

amerikanska lagstiftningen, ADA, har varit förebild. Det har dock inte lyckats

att få igenom förslaget.

Sverige

Handikapputredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 Ett samhälle

för alla en grundlagsändring som innefattar ett förbud mot diskriminerande bestämmelser i lagar och föreskrifter. Förslaget lyder: Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon medborgare missgynnas på grund av funktionshinder 2 kap. 16 a §.

Hand ikapputredningen föreslog också tillsättandet av en handikappombudsman skall ta tillvara och främja funktionshindrades rättigheter och intressen i

som samhället samt att motverka diskriminering av funktionshindrade.

Handikapputredningen föreslog också en ändring i brottsbalken 16 kap. 9 § beträffande skydd mot diskriminering funktionshindrade i samband med

av

näringsverksamhet.

Tyskland

Anti-Diskriminierungs-Gesetz ADG

Föreskrifter mot diskriminering saknas i Tyskland men sådana diskuteras.

Engagemanget i frågan ökade när American with Disabilities Act fick inter-

nationell publicitet. Hittills har på förbundsdagsnivå valt att försöka tillför-

man säkra funktionshindrade goda villkor i sociallagstiftning och arbetsmarknadslag-

stiftning. Med detta har man ansett att frågan beaktats. De aktuella initiativen har tagits av handikapporganisationer.

Det finns krafter i flera EU-länder som verkar för en lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade. Den amerikanska lagstiftningen, ADA, påverkar

i den riktningen. Fortfarande är det nationell lagstiftning man arbetar för men även inom Europaparlamentet finns det uttalanden för en lagstiftning mot diskriminering. Den nya danska lagen om likaställning och likabehandling av funktionshindrade står inte i motsättning till EG:s regelverk. Detta gäller även den franska

lagen. I andra EU-länder Storbritarmien och Tyskland arbetar framförallt handi-

som

kapporganisationerna för genomförande av denna typ av lagstiftning. Arbetet på lagstiftning mot diskriminering funktionshindrade har på-

en av

börjats i Sverige.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 201

7.9 EG:s

agerande i internationella

handikappfrågor

EG deltar i arbetet med internationella handikappfrågor inom FN, Europarådet

och OECD.

Förenta Nationerna

Den svenska regeringen tog under år 1989 ett initiativ till att inom FN inleda ett arbete för att få till stånd internationella regler handikappades rätt till om

full delaktighet och jämlikhet. Detta resulterade i att det rådgivande

organet ECOSOC, FN :s ekonomiska och sociala råd, år 1990 beslöt att utarbeta stan-

dardregler för rättigheter för barn, ungdomar och med funk-

vuxna personer

tionshinder. Dessa standardregler rör bl.a. rätten till utbildning och arbete, tillgänglighet till lokaler, familjeliv och personlig integritet samt religionsutövning. Arbetet med reglerna har bedrivits i en internationell arbetsgrupp med representanter for drygt 70 länder och internationella handikapporganisationer. Standardreglerna accepterades av ECOSOC vid dess möte i Geneve i juli

1993 och antogs vid generalförsamlingens 48:e möte hösten 1993. Den politiska och moraliska grunden för standardreglerna baseras på erfarenheter som vunnits under FN:s handikappårtionde åren 1983-1992. Reglerna är inte ämnade att vara legalt bindande utan de skall utgöra ett starkt moraliskt och

politiskt åtagande av regeringar att vidta åtgärder för de funktionshindrades fulla delaktighet i samhället med samma rättigheter som andra.

Olika åtgärder bör vidtas medlemsländerna för tillämpning reglerna. av av

Det är viktigt att handikapporganisationerna medverkar i dessa nationell, regional och lokal nivå. Lagstiftning som berör medborgerliga rättigheter och skyldigheter skall inkludera funktionshindrade. Diskriminering mot människor med funktionshinder bör

avlägsnas. Standardreglerna skall följas inom för ECOSOC:s sociala utveckupp ramen lingskommission. En särskild rapportör skall utses med uppgift att följa upp

tillämpningen av reglerna. Internationella handikapporganisationer med rådgivande status inom ECOSOC skall delta i en expertpanel. EG deltog som observatör under hela förberedelsearbetet med standardreglerna. Dessa kan komma att betydelse for länderna i hela EES då standardreglerna kan tydliggöra vilka åtgärder som behövs för att skapa tillgänglig-

hetsnormer för människor med funktionshinder.

202 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Internationell handikappdag

Arbetet på handikappområdet inom FN:s ram gäller också mänskliga rättigheter. Under generalförsamlingens session i oktober 1992 antogs en resolution som deklarerade att den 3 december varje år skall vara Internationell handikappdag. Inom EU hölls i anledning härav en session av Europeiska handikappades parlament den 3 december 1993 med deltagande 518 personer med

av funktionshinder från EU-länderna, lika många som EG-parlamentets ledamöter.

Europarådet

Samarbete mellan kommissionen och Europarådet pågår sedan år 1987 på olika områden bl.a. klassificeringen handikappbegreppet och klassificerings-

om av

arbetet inom Handynet, samt inom ett Europarådsprojekt rörande rehabilitering

och integration. Kommissionen deltog också i en konferens år 1991 om Independent Living for People with Disabilities Självständigt liv för personer med funktionsnedsättningar anordnat av Europarådet. Som avslutning på den konferensen antogs

deklaration 25 medlemsländer i Europarådet om behovet av en samlad en av politik täcker alla aspekter funktionshindrad persons liv. som av en

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

CERI for Educational Research and Innovation Centrum för forskning

Centre -

och innovationer inom utbildning sattes upp inom OECD:s ram år 1968. Ett projekten inom CERI ägnas funktionshindrade och utbildning, kallat

av unga

Active Life for Disabled Youth Aktivt liv för unga funktionshindrade. För

närvarande pågår ett projekt integration i skolan människor med

om av unga vilket också Sverige deltar. Även kommissionen medverkar funktionshinder, i i projektet, målsättning är att utarbeta rapport om skol integration basevars en rad på fallstudier från olika medlemsländer i OECD.

CEMT Europeiska transportministerkonferensen

Som nämnts i avsnitt 7.3 sker CEMT:s arbete inom OECD:s ram. ovan

Samarbetet i FN regi standardregler tenderar att förstärka en konvergens.

:s om

I detta samarbete deltar både Sverige och EU. Den svenska synen på handikappfrågor har accepterats i FN:s arbete. Syftet med HELIOS II-prograrmnet att

-

arbeta för lika möjligheter ansluter nära till syftet med arbetet med handikapp-

frågorna inom FN att ge handikappade rätt till lika möjligheter. - Arbetet inom Europarådet, OECD och CEMT ger viktiga kontakter. Dessa kontakter påverkar utformningen både den nationella och EG-politiken. En av

Hur påverkas villkoren för människor med jiønktionshinder 203

harmonisering har delvis redan uppnåtts och harmoniseringen kan i viss ut-

sträckning antas fortsätta vid ett EES-avtal och Sverige står utanför EES och om EU.

7.10 Hur

påverkas villkoren för människor

med funktionshinder av de olika

alternativen

Allmän utgångspunkt

Den svenska sociala välfärden är beroende av den ekonomiska utvecklingen och

av nationella politiska beslut. Ekonomin är internationaliserad och har ett direkt samband med ekonomierna i andra delar världen. Det innebär att Sverige

av

indirekt påverkas av internationaliseringen oavsett vilket alternativ blir

som aktuellt i framtiden, EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU.

Utbildnings- och arbetsmarknadsområdena påverkas av internationaliseringen

och denna påverkan fortsätter oavsett alternativ.

Också social- och handikappolitiken påverkas oavsett alternativ. Alla samhällsområden har handikappaspekter i ett helhetsperspektiv

som ses tillsammans med andra frågor. Utgångspunkten är full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder.

EU-länderna har gemensamt ställt mål för den sociala tryggheten i syfte

upp

att uppnå en viss målkonvergens. Det betyder inte att lagreglerna skall

vara identiska. Varje medlemsland får försöka uppnå målen med sina metoder. egna Områden som berörs i ministerrådets rekommendationer är bl.a. åtgärder för att integrera arbetslösa med funktionshinder på arbetsmarknaden. Inom områden som berör människor med funktionshinder deltar Sverige aktivt i olika internationella sammanhang FN, Europarådet, OECD Organisatiosom

nen för ekonomiskt samarbete och utveckling och CEMT Europeiska transportministerkonferensen. På flera av dessa områden Sverige ett

anses vara

föregångsland. Det samarbete som har utvecklats inom de internationella organerna, fortsätter och utvidgas vid ett EES-avtal och ett EU-medlemskap. Inom handikappområdet ställs i flera europeiska länder krav på lagstiftning mot diskriminering.

EES-avtalet EES-avtalet innebär att marknaden för produkter och offentlig upphandling

utökas betydligt. Med det följer också ökad konkurrens leder till större

en som

204 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

utbud, lägre kostnader och stimulans för produktutveckling. Sverige har i förhållande till andra länder utvecklat handikapphjälpmedel av

hög kvalitet. När EG ville kartlägga och analysera den bristande samordningen användningen handikapphjälpmedel i Europa valdes Sverige att leda av av

projektet HEART Horizontal European Activities in Rehabilitation Techno-

logy. Detta projekt kan på sikt leda till billigare hjälpmedel med högre kvalitet. Sverige leder också den kommitté, som arbetar med standardiseringen av handikapphj älpmedel inom den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN Comité Européen de Normalisation. På kort sikt finns en risk för att tekniskt

och funktionellt sämre hjälpmedel sprids den svenska marknaden. I varje upphandling kan emellertid även funktionella aspekter beaktas. Det blir alltså även i fortsättningen kompetensen hos varje upphandlare som avgör kvaliteten de hjälpmedel, blir tillgängliga genom landstingens och kommunernas

av som försorg. EES-avtalet innebär utvidgning nuvarande regler om offentlig upphanden av ling. En svensk lag offentlig upphandling SFS 1992: 1528 träder i kraft ny om samtidigt EES-avtalet. Lagen är anpassad till EG:s regelverk. Handikappsom hjälpmedel, i huvudsak upphandlas kommuner och landsting, kommer som av beröras. Eftersom Sverige sig till EG:s regelverk redan genom att anpassar

EES-avtalet uppstår inga förändringar vid ett EU-medlemskap. I proposition

199394:78 föreslås att lagen SFS 1992:1528 om offentlig upphandling kom-

pletteras med regler upphandling under de tröskelvärden som anges i lagen.

om

Därigenom kommer all offentlig upphandling att regleras i ett regelverk.

Vid EES-avtal och ett EU-medlemskap kommer utbudet av telekommunikaett

tionshjälpmedel för funktionshindrade den svenska marknaden att öka.

Eftersom priset många de hjälpmedlen kommer att vara så högt att av nya avsättningen på den allmänna marknaden kan förväntas bli liten, kommer en del dessa hjälpmedel på sikt till största delen att förmedlas via landstingen. av

Genom de reglerna offentlig upphandling kommer upphandlarna att ges

nya om stort utrymme att välja mellan anbudsgivande företag. Den svenska forskningen telekommunikationer och handikapp får del av om EG-medel när EES-avtalet träder i kraft. Då får Sverige samma förutsättningar andra EU-länder till utveckling området vilket öppnar större möjligheter som till samarbete över gränserna.

Sverige har betydande roll i TIDE-projektet Technology Initiative for

en

Disabled and Elderly people. Arbetet inom TIDE kan gynnsamma återverk-

ningar för människor med funktionshinder inom alla EU- och EFTA-länder. Med EES-avtalet får Sverige möjlighet att vara med i de forskningprogram som ingår i EG:s i det ingår ännu inte TIDE. Vid ett EU-medramprogram men lemskap får Sverige fullt tillträde till och inflytande i TIDE och andra forsk-

ningsprogram. Det råder stor osäkerhet smalhissarnas framtid. Smalhissar, som har om

Hur påverkas villkoren

for människor med jimktionshinder 205

utvecklats i Sverige för äldre bebyggelse, har varit föremål för förhandlingar för att de skall ingå i ett EG-direktiv hissar. Förslaget till hissdirektiv har

om

överlämnats till COREPER för fortsatt behandling. Om inte utformningen

av säkerhetsaspekterna av dessa smalhissar godtas i direktivet, kan dessa hissar slås ut från marknaden. Det kan emellertid krävas att konstruktionen modifieras och utvecklas så, att den tillfredsställer de krav ställs. som EES-avtalet kan vara till fördel för Samhall eftersom det tillgång till den ger

inre marknaden utan handelspolitiska hinder. Statliga utredningar har vid två.

tillfällen, åren 1983 och 1991, funnit att det inte finns skäl att föreslå skärp

ningar i reglerna för Samhall från konkurrensvårdande synpunkt. Den

nya

svenska konkurrenslagen SFS 1993:20 innebär inga förändringar för Samhall. Beträffande socialförsäkringar förutses ingen harmonisering mellan EU-länderna utan endast samordning av systemen social trygghet. Ersättningar på

om

socialförsäkringsområdet måste vara koordinerade när människor flyttar mellan

EU-länderna. Vissa kontantförmåner vid invaliditet ligger i gränsområdet mellan social trygghet som regleras i förordning EEG nr 140871 och socialtjänstförmåner.

Särskilda regler har skapats för dessa. De omfattas samtliga förordningens

av

regler utom dem om exportabilitet. Handikappersättning, inte utgår

som som

tillägg till pension, och Vårdbidrag till handikappat barn omfattas dessa

av särskilda regler, vilket innebär att de utgår endast till är bosatta personer som

i Sverige. Det innebär i praktiken inte någon förändring i förhållande till

nuvarande rättsläge.

Bilstödet till funktionshindrade är i dag så utformat att det falla under

anses

tillämpningsområdet för förordning EEG nr 140871 och behandlas

som en vårdförmån vid sjukdom. Den praktiska konsekvensen detta och nuvarande av lagstiftning gör det möjligt för har beviljats bilstöd och har en person som

inköpt en bil att ta med den vid bosättning i ett annat EES-land. Eftersom

en

ny utredning tillsatts för att se över bilstödets utforming och användningsområde kan det bli aktuellt med förändringar i lagstiftningen. Förmånerna i lagen SFS 1993:387 om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, faller troligen utanför tillämpningen förordningen

av EEG nr ,140871 eftersom dessa förmåner hänförs till socialtjänstens område.

Det är därför inte heller möjligt att ta med sig dessa förmåner vid bosättning i

annat land.

Assistansersättningen, som sammanhänger med LSS, regleras i lagen SFS 1993:389 om assistansersättning. Den omfattas förordningen EEG

anses av nr 140871, eftersom den har en mer precis utformning än LSS och påminner

om socialförsäkringsförmånerna. Däremot torde det omöjligt att ta med sig

vara

förmånen utomlands eftersom ersättningen betalas ut löpande i Sverige. Svenska byggregler berörs indirekt av byggproduktdirektivet 89106EEG. Direktivet syftar inte till att skapa gemensamma byggregler utan till att undan-

206 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

röja tekniska handelshinder. EES-ländernas byggregler får inte utformas så att

de skapar hinder för den fria rörligheten av varor. Regler om tillgänglighet till byggnader kommer att finnas i svenska byggregler även vid EES-avtalet och EU-medlemskap. Dessa aspekter regleras inte av EG utan faller under nationell kompetens. Det är osannolikt att EG skapar regler i framtiden som skulle

försvåra för Sverige att upprätthålla tillgänglighetskrav i bostäder. På miljösidan har Sverige i EES-avtalet fått behålla sina regler för klassifice-

ring och märkning på kemikalieområdet. En översyn skall göras år 1994 och målet regler för Sverige och EG år 1995. Beträffande utsläpp är gemensamma

från bilar kan Sverige behålla sina högre krav avgasrening fram till år 1995. Från år 1995 måste Sverige acceptera bilar som har godkänts enligt EG:s regler. År 1996 kommer EG och Sverige att ligga på nivå. Beträffande luft-

samma kvaliteten gäller EG:s regler avseende svaveldioxid, sot, bly och kvävedioxid redan då EES-avtalet träder i kraft. För med läshandikapp spelar undantagsparagrafen i lagen SFS personer 1960:729 och ändringen lagen SFS 1993:1007 om upphovsrätten till av

litterära och konstnärliga verk en viktig roll. Undantagsparagrafen gör det

möjligt att framställa litteratur för biblioteksverksamhet utan författarens tillstånd. Någon förändring vid EES-avtal eller medlemskap förutses inte.

Framställandet litteratur punktskrift vid ett EES-avtal eller EU-med-

av

lemskap förändras inte. Det beror att punktskriften inte är standardiserad, skiljetecknen och förkortningar är olika i olika länder. Det medför svårigheter litteratur på punktskrift från ett land till ett annat. Det blir därför

att exportera ingen ekonomisk vinst vid upphandling inom området. För taltidningar uppstår ingen förändring vid ett EES-avtal och ett EU-medlemskap då den statliga svenska presstödsordningen är förenlig med EG:s regelverk. På konsumtionsområdet ändras reglerna för varumärkning av livsmedel från

5 %-ig märkning sammansatt livsmedel till 25 %-ig märkning. Svenska

en av en

kan dock även fortsättningsvis vara 5 %-igt märkta. Varor som importeras

varor från EU-länderna behöver däremot inte vara märkta på den nivån. Det kan

därför innebära försämrad situation för personer med överkänslighet mot

en vissa allergena ämnen.

EU-medlemskap Vid ett EU-medlemskap deltar Sverige i beslut rörande nya och ändrade regler och Samarbetsprogram på alla områden. Medlemskapet medför att Sverige del-

tar fullt ut i beslutsprocessen bl.a. i följande avseenden som är viktiga för

personer med funktionshinder. Inom EG:s sociala handlingsprogram HELIOS och inom den sociala fonden

är Sverige med och beslutar. Det finns då möjligheter att medverka till en

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 207

utveckling i riktning mot svensk handikappolitik. För EG:s utbildningsprogram gäller att Sverige deltar i alla de program som är aktuella då medlemskapet inträder. Det blir också inom detta område möjligt för Sverige att vara med och besluta utvecklingen. Det är speciellt viktigt om för deltagande av studerande med funktionshinder. Beträffande de s.k. smalhissarna kan Sverige delta i besluten och därmed påverka utvecklingen på området.

Vid ett medlemskap kan Sverige delta i beslut om EG:s regler för märkning

av livsmedel som mer ansluter till den svenska mer detaljerade märkningen.

Utanför EES och EU

Att stå utanför gemenskapen och säga upp EES-avtalet innebär att Sverige inte är bundet av EG:s regelverk. Skulle Sverige stå utanför EES och EU finns inga möjligheter att medverka i beslut om utformandet av handikappolitiken i EG inom det sociala handlings-

programmet HELIOS, i vilket det datoriserade informationssystemet Handynet

ingår. Sverige kan inte heller delta i eller vara med och besluta innehållet om

i de program som finns inom ramen for den sociala fonden, exempelvis HORI-

ZON.

Bland utbytesprogrammen i EG utbildningssidan kan Sverige bara delta

genom särskilda avtal. Eftersom utgångspunkten utanför EES och EU är att EES-avtalet sägs upp och att de tidigare bilaterala avtalen har sagts i och upp med EES-avtalet, måste Sverige omförhandla sitt deltagande i utbytesprogrammen. Varje program måste då förhandlas för sig. Detsamma gäller utbytet i Ungdom för Europa. Det skulle betyda att svenska ungdomar med funktions-

hinder får en sämre utgångspunkt än ungdomar med funktionshinder i EU-länderna. Eftersom behovet av utbildning ökar skulle det till följd att svenska studerande med funktionshinder får sämre förutsättningar på arbetsmarknaden

än studerande utan funktionshinder.

En negativ konsekvens för Samhall skulle vara att EG:s antidumpningsförordning fortsätter att vara tillämplig svensk export. Det skulle bli mer besvärligt

för Samhall att hantera än EES-avtalets konkurrens- och statsstödsregler. På transportsidan är det inte givet att Sverige kan införa egen lagstiftning på fordonsområdet i strid mot bl.a. EG:s regler utan speciell notifiering inom ramen för GATT-avtalet. Det skulle kunna uppfattas som ett handelshinder. Utifrån handelspolitiska aspekter är det inte helt självklart att det går att införa

nationella bestämmelser vid EES-avtalet. Detta gäller alla trañkslag. Med den inriktning som arbetet inom kommissionen nu har för direktiv om bussars

208 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder

konstruktion verkar det inte komma att innebära några begränsningar för Sverimöjligheter att behålla och vidareutveckla lagstiftningen om handikappges

anpassning på kollektivtrañkomrádet.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 209

Appendix 7:1

Telekommunikation och handikapp

Av Clas Thorén

I detta avsnitt belyses konsekvenserna för funktionshindrade personers användning av telekommunikation till följd av EES-avtalet, ett EU-medlemskap eller utanför EES, EU. Detta handlar till stor del om förändringar inom och regleringen av telemarknaden. Inledningsvis ges korta redogörelser för

EG:s policy,

-

marknadsutvecklingen, och

den svenska nya lagstiftningen på telekommunikationsområdet. -

Mot bakgrund därav görs sedan en bedömning av konsekvenserna genom att söka svaret på några för funktionshindrade väsentliga frågor:

Hur påverkas villkoren för svensk forskning och utveckling på området tele-

-

kommunikation och handikapp

Hur påverkas möjligheterna att utveckla produkter och tjänster speciellt

- nya

lämpade för funktionshindrade

Hur kommer utbudet på marknaden av telekommunikationsprodukter och

tjänster att påverkas, sett ur funktionshindrades synvinkel - Hur påverkas möjligheterna att skaffa utrustning som är särskilt anpassad för funktionshindrade, t.ex. texttelefoner

Hur påverkas funktionshindrades kostnader för telekommunikationer

-

Vad blir effekten om Sverige säger upp EES-avtalet

-

I texten förekommer vissa i telesammanhang vanliga förkortningar. Dessa är

förklarade i slutet av texten.

210 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

EG:s policy på telekommunikationsområdet

Följande beskrivning bygger på [1].

Telekommunikationer är en viktig del av arbetet med förverkligandet av den

inre marknaden. De stimulerar industriell produktivitet, de främjar tillväxten inom tjänstesektorn och de utgör länken mellan industri, tjänster och marknaden. Dessutom sker mycket stora investeringar i telekommunikationer; i denna och i rymdtekniken kommer huvuddelen av europeisk civil investering att äga

rum framöver. Men Europas telekommunikationsindustri har haft en olämplig struktur för att möta två utmaningar:

den tekniska utvecklingen kännetecknad av att telekommunikation, datatek- nik och radiokommunikation smälter samman,

öppnandet av marknaden i USA och annorstädes.

- På grund härav fastställde EG år 1984 tre huvudmål för telekommunikationsområdet:

att snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla en bred uppsättning tele-

-

tjänster för att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft;

att främja den europeiska teleindustrins konkurrenskraft, så att den kan upprätthålla en stark position i Europa och på världsmarknaden; att göra det möjligt for nätoperatörer att under bästa möjliga villkor svara upp mot de teknologiska och industriella utmaningar som de möter.

För att möta dessa mål genomförs eller skall genomföras ett antal åtgärder,

däribland följande:

a utveckla en sammankopplad infrastruktur -ISDN, mobiltelefoner m.m.

innefattande tillträdesvillkor, användningsvillkor och taxeprinciper som är gemensamma inom EU;

b skapa en integrerad europeisk marknad, innebärande

Standardisering; att öppna marknaden för teleprodukter och -tjänster; ömsesidigt erkännande av tester; att öppna marknader för offentlig upphandling på teleområdet. - På alla dessa områden har EG-direktiv antagits.

c utveckla teknologier för bredbandskommunikation forskningsprogrammet

RACE;

d ta sociala och samhälleliga hänsyn vid de förändringar som behöver ge-

nomföras. Här ingår att säkerställa att den potential som telekommunikationerna erbjuder görs tillgänglig för alla grupper i samhället särskilt äldre och personer

med funktionshinder och att konsumenterna kan dra nytta av sänkta priser på

alla de nya teletjänsterna.

Hur påverkas villkoren för människor med jiznktionshinder 211

EG har antagit ett stort antal beslut och rekommendationer som ett led i genomförandet av dessa och andra åtgärder. Se vidare [2]. Ytterligare direktiv, beslut m.m. är att vänta.

Telelagen och ansvar För telekommunikation och handikapp

Riksdagen har antagit proposition 199293:200 om bl.a. telelag och förändring av Televerkets verksamhetsform. Den är en anpassning till de åtgärder som

anges under b i avsnittet ovan. Avsnitt 5.8.2 i propositionen behandlar funk-

tionshindrades tillgång till teletjänster och terminaler. Där framgår bl.a.:

Forskning och utveckling om funktionshindrades tillgång till telekommuni-

kationer skall upphandlas av transportforskningsberedningen fr.o.m. 1993- 07-01 kommunikationsforskningsberedningen;

Telestyrelsen får ställa upp villkor för att få tillstånd att tillhandahålla telefonitjänst. Sådana villkor kan vara nummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktionshindrade särskilt viktiga tjänster. Telestyrelsen bör dock i första hand upphandla sådana tjänster;

Teleterminaler med särskilda funktioner skall betraktas som hjälpmedel och därmed upphandlas av landstingen via Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag SUB; Telestyrelsen åläggs ansvaret for Standardisering inom telekommunikationsområdet. Det är angeläget att funktionshindrades behov beaktas i detta sammanhang, liksom i det internationella standardiseringssamarbetet;

Kostnaderna för funktionshindrades tillgång till teletjänster och terminalutrustning bör finansieras över statsbudgeten;

Hand ikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52 behandlar rätten till

grundläggande telekommunikationer. Det kan finnas anledning att återkom-

ma till vissa frågor på telekommunikationsområdet i den fortsatta beredningen av Handikapputredningens förslag, t ex finansiering av förmedling av texttelefonsamtal.

Telemarknaden i Sverige och dess utveckling Konkurrensverket har i [4] beskrivit den svenska telemarknaden och bedömt hur

den kommer att förändras med anledning av EES-avtalet. Vissa förändringar har genomförts i och med den nya telelagen och bolagiseringen av Televerket Telia. I övrigt gör konkurrensverket bl.a. följande bedömningar:

Sverige har i vissa avseenden hunnit längre än EG i upprättandet av en

öppen telemarknad. Den svenska marknaden är mindre lagreglerad. EESavtalet medför i det hänseendet inga större förändringar. Utveckling mot kostnadsbaserade telefonitaxor påskyndas.

212 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

Etablering av nya nätoperatörer kommer att öka den svenska markna- den. Det finns dock några marknadsmässiga förhållanden som verkar i

hindrande riktning.

Övergång till mobiltelefonisystemet GSM kommer att ge möjlighet till en

-

nyetablering av tjänsteleverantörer, som inte vore möjlig inom ramen för

N MT-systemet på grund av det begränsade frekvensutrymmet. Nya regler för offentlig upphandling ger en ökad konkurrens om varu- och tjänstekontrakt. En upphandlare ges dock stort utrymme att välja mellan anbudsgivande företag genom att hänvisa till kvalitetsskillnader. Det torde

leda till att Televerket nuvarande Telia AB och stora etablerade leveran-

törer till Telia sannolikt kommer att behålla sin dominans inom överskådlig framtid.

Hur påverkas villkoren för svensk forskning och utveckling på området telekommunikation och handikapp

EG:s för forskning får sina uttryck på tre skilda ambitionsnivåer ramprogram

se 51:

medlemsstaternas forskning samordnas utan att EG tillskjuter medel; för vissa program täcks 50 % av projektkostnaderna av EG-medel; -

EG bedriver forskning i egen regi dvs. av och med medlemsstaterna med

full finansiering. De två förstnämnda är öppna för svenskt deltagande men inte den tredje. I de hälften-finansierade programmen måste dock Sverige stå för 100 % av sina egna kostnader. När EES-avtalet träder i kraft, får vi del av EG:s medel. För tillträde till EG:s egen forskning torde medlemsskap vara nödvändig. En konsekvens av ett EES-avtal eller ett EU-medlemskap är således att möjligheterna till deltagande i det europeiska forskningssamarbetet inom EG:s ramprogram ökar till följd av ökade finansieringsmöjligheter. Detta gäller i och för sig all forskning. Som deltagare i ett forskningsprojekt deltar Sverige på lika villkor

som andra länder och har samma påverkansmöjligheter. Formellt måste dock

projektledarskapet ligga i ett EU-land.

I dagsläget kan ett forskningsprojekt inom telekomhandikapp ha svårt att göra sig gällande när prioritering skall ske inför medelstilldelning till olika projekt. Det rör sig om ett industriellt sett litet område, och projektet kan trots ansvarsoch finansieringsprincipen komma att betraktas som ett handikapprojekt i stället för ett teleindustriprojekt. Ett EES-avtal eller EU-medlemskap gör att svensk

telekom-handikappforskning får samma förutsättningar som i andra länder, vilket öppnar större möjligheter till samarbete över gränserna.

Hur påverkas villkoren för människor med jimktiønshinder 213

På detta område deltar Sverige i RACE, TIDE och i COST-samarbetet. Det sistnämnda är redan nu ett all-europeiskt samarbete.

2. Hur påverkas möjligheterna att utveckla nya produkter och tjänster speciellt lämpade för människor med funktionshinder

Marknaden för hjälpmedel inom vad som kallas Rehabilitation Technology RT, varunder telekomhjälpmedel faller, är i de europeiska länderna liten och splittrad. Detta har inte gjort det möjligt att i längre serier tillverka produkter som

utnyttjar den tekniska utvecklingen och har ett lågt pris. Samtidigt ser älpmedelsförsörjningen högst olika ut i länderna. Sverige ligger väl framme med ett väl organiserat och sammanhållet system. TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People skall staka ut

vägen till en enhetligare inre marknad Single Market RT-området. Det skall höja nivån både för industrin fler och bättre högteknologiska produkter och system som höjer livskvaliteten och på det socio-ekonomiska området effekti-

vare försörjningssystem. Om TIDE leder till bra resultat, får det positiva återverkningar för funktionshindrade i alla EU- och EFTA-länder. Sverige har en betydande roll i TIDE och har mycket att bidra med, men de ekonomiska förutsättningarna för det svenska deltagandet är f n inte goda. Ett EES-avtal eller EU-medlemskap skulle avsevärt förbättra möjligheterna.

3. Hur kommer utbudet på marknaden av telekommunikationsprodukter och -tjänster att påverkas, sett ur funktionshindrades synvinkel

Den snabba tekniska utvecklingen och en integrerad europeisk marknad ger förutsättningar för ett markant ökat utbud av produkter och tjänster på telekommunikationsområdet. De rättsmedel som är grund för styrning av markna-

den är tjänstedirektivet 90388EEC och teleterminaldirektivet 91263EEC.

Det senare, som reglerar produkter, säger dock ingenting om handikapptillgäng-

lighet hos teleutrustning. Danmarks handikapporganisationer gjorde fruktlösa

ansträngningar att få med handikapptillgänglighet som ett s.k. väsentligt krav.

Man är nu oroad över framtiden och befarar att det inte blir lönsamt för företagen att tillverka telefoner med den höga kvalitet är nödvändig för många som människor med funktionshinder. Därmed riskerar att behöva gå tillbaka till

särlösningar. Se [6].

EES-avtalet och EU-medlemskap gör det omöjligt för Sverige att föreskriva att telefoner skall vara handikapptill gängli Svårigheter kan uppstå beträffande ga. teleutrustning i den offentliga sektorn, eftersom goda telekommunikationsmöj-

ligheter ofta är en förutsättning för att utöva de rättigheter och fullgöra de

-

skyldigheter man har som medborgare. Det är emellertid möjligt för upphand-

-

lare av telesystem avsedda för allmänheten att i största möjliga utsträckning

214 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder

ställa krav på handikapptillgänglighet.

Produktutformning styrs också Standardisering, i detta fall inom ETSI. Här av deltar Sverige redan på samma villkor som andra EU- och EFTA-länder. Vi kan också EFTA påverka de mandat, som ges till ETSI för harmonisering genom av europeiska standarder. Exempel på problem i dag, som funktionshindrade upplever, och som inte kan åtgärdas genom regelverken:

telefoner som ser ut som bananer eller Musse Pigg är svåra att över huvud taget identifiera telefoner, särskilt för synskadade, förståndshandikapsom pade och många äldre personer;

en förutsättning för att en hörapparatbärare skall kunna använda en vanlig

-

telefon, är att denna är utrustad med magnetspole för s.k. induktiv kopp-

ling. Många hörapparatbärare är ålderspensionärer, som är beroende av telefonen för sin personliga trygghet. Ett stort problem är att många telefoner saknar denna spole;

for synskadade, många förståndshandikappade och dementa är en enhetlig

-

layout för knappsatsen telefoner en angelägen åtgärd; det mobiltelefonsystemet GSM kommer att vålla stora störningspro-

- nya

blem för hörapparatanvändare. En hörapparat blir i det närmaste obrukbar

i närheten av en GSM-telefon.

Det kan här vara intressant att jämföra med den amerikanska lagstiftningen som bl.a. reglerar funktionshindrades tillgång till telekommunikationer och som

väckt stort intresse i bl.a. Sverige. Den består av flera lagar, varav den mest uppmärksammade är Americans with Disabilities Act ADA. I korthet gäller följande:

a telebolagen skall tillhandahålla förmedling av texttelefonsamtal;

b TV-sänd information från myndigheter skall textas med s.k. closed caption.

Det är dold textremsa tittaren kan kalla fram med en särskild utrustning; en som arbetsgivare skall göra skäliga anpassningar arbetsplatser för anställda

c av

med funktionshinder. I det ingår att anpassa företagets teleutrustning om så be-

hövs.

d viktiga allmänna telefoner, t.ex. i hotellfoajéer, på flygplatser etc., skall

kunna användas av hörapparatbärare;

hörsel- och talskadade skall kunna ringa till alla federala myndigheter;

e

f flygplatser skall ha texttelefon för allmänhetens bruk.

Om man i Sverige skulle överväga att införa en lagstiftning med motsvarande innebörd, torde den inte stå i konflikt med EES-avtalet utom vad avser punkt

d som ställer krav på viss produktutformning och därför knappast kan tilllämpas i offentlig upphandling. Om closed caption punkt b medför att TV-

apparater måste konstruerade ett visst sätt från början torde en bestäm-

vara melse om closed caption innebära ett tekniskt handelshinder.

Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder 215

Internationaliseringen av telemarknaden gör att antalet leverantörer av tele-

tjänster kommer att öka i Sverige. Den intressantaste kundgruppen för nya leverantörer är dock företag med internationell teletrafik. Arbetsmiljölagen

reglerar företagens skyldigheter som arbetsgivare att genom sina strategier och

upphandlingar anpassa sin telekommunikationsutrustning till de anställdas

förutsättningar, däribland eventuella funktionshinder nuvarande och komman-

de. Inom hushållstelefonisektorn, där det mesta av funktionshindrades telekommunikationsanvändning återfinns, kommer Telia att inom överskådlig tid

att vara helt dominerande. Det ankommer Telestyrelsen att med hjälp av telelagen reglera Telias skyldigheter att tillgodose funktionshindrades behov i

vardagslivet.

4. Hur påverkas möjligheterna att skaffa utrustning som är särskilt anpassad för funktionshindrade, t.ex. texttelefoner Som framgår ovan kan man förvänta sig ett ökat utbud av telekomhjälpmedel, Sverige kan ta del av genom EES-avtalet eller EU-medlemskap. Under som

överskådlig tid kommer sådana hjälpmedel att betinga ett pris som gör att de

inte köps allmänna marknaden utan faller inom systemet för hjälpmedels-

försörjning. Detta torde inte påverkas av ett EES-avtal och knappast heller av ett EU-medlemskap annat än lång sikt. Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1992:52 föreslagit in-

rättandet av en speciell telefond, som skall finansieras av teleoperatörerna. Vissa anser att en sådan ñnansieringslösning kommer att betraktas som konkurrenshindrande. En av tankarna med fonden är nämligen att ge företag ekonomiskt stöd vid produktutveckling. Det kan innebära att produkter från ett fondanslutet företag blir billigare än motsvarande produkt från andra företag. I så fall kan

det tolkas så att staten subventionerar vissa företag. Regeringen gav i september

1993 Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en fond för handi-

kappstöd på telekommunikationsområdet. Statskontoret har i november 1993 inkommit med rekommendationer där man anser att en avtalslösning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondalternativ vid tillämpningen av ansvars- och fmansieringsprincipen.

5. Hur påverkas funktionshindrades kostnader för telekommunikationer Vissa handikappgrupper får, på grund av sitt funktionshinder, längre samtalstid och därmed ökade samtalskostnader än andra personer vid jämförbart samtalsinnehåll. Artikel 11 i ett förslag till EG-direktiv om taltelefoni lägger fast principen om kostnadsanpassning av telefonitaxor. Artikel 18 säger dock: utan hinder av

artikel 11 får föreskrivande myndighet särskilda villkor hjälp för

sätta upp som

216 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

funktionshindrade användare och personer med särskilda behov i deras användning av rösttelefoni. Den nya svenska telelagen säger § 18 att taxor för allmän telefonitjänst skall grunda sig på tillståndshavarens kostnader, men § 19 regeringen får föreskri-

va att sådana taxor inte får överstiga en viss nivå. Telelagen är alltså EG-anpassad i detta hänseende. Sverige har självt full möjlighet att se till att funk-

tionshindrade inte diskrimineras i taxehänseende.

Vad blir effekten om Sverige säger upp EES-avtalet

Utan EES-avtal är Sverige obundet av EG-rätten, vars grund är bl.a. direktiven. Direktiven är av två slag: minimidirektiv, som kan sägas utgöra golv för de nationella lagarna, och maximidirektiv, som på samma sätt utgör tak. På områden med minimidirektiv måste medlemsländerna ställa minst de krav som framgår av direktivet och kan ha strängare krav. På områden med maximidirek-

tiv kan man inte gå utöver kraven i direktivet. Utan EES-avtal kan Sverige lägga golv och tak hur som helst. Men det innebär också frihet att inte ha några krav

alls.

Människor med funktionshinder har i allmänhet höga krav på produktkvalitet. Det beror på den aktuella politiska situationen i Sverige, om funktionshindrade kan få genomslag för sina krav eller

Litteraturreferenser [l] EG-kommissionen, DG XIII: Information and communications technologies in Europe. ISBN 92-826-2409-9. Luxemburg 1991 [2] Sveriges Tekniska Attachéer: Information and Communication Technology. A review of activities and trends within the European Community. Rapport skriven för svenska finansdepartementet. 1992-03-27 [3] Prop. 199293:200 om telelag, lag om radiokommunikation och förändring av Televerkets verksamhetsform [4] Konkurrensverket: Effekter av EES-avtalet på konkurrensen i Sverige. ISBN 91-38-12804-7. Stockholm 1992 [5] Bengt-Arne Vedin red: EG-praktika. SNS Förlag, Stockholm 1991 [6] via DATCH nr 61991

Förkortningar

ISDN Integrated Services Digital Network, ett telenät som är avsett för tal, bild och data och som kan ge ett brett utbud av nya teletjänster.

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 217

RACE Research and Development in Advanced Communications Technologies for Europe, ett forskningsprogram inom EG, syftar till att ta fram den som europeiska infrastruktur för telekommunikationer speciellt ISDN, som skall kunna bära ett stort antal teletjänster.

GSM Global System for Mobile Communication, ett mobilt for telefoni system och data. Det ger samtalen en hög kvalitet och samtalen kan inte avlyssnas. Det planeras att införas successivt i Sverige och andra länder.

NMT Nordisk Mobiltelefoni, ett telefonisystem täcker större delen de som av nordiska länderna. Det finns i två varianter, det täcker mycket varav ena en stor del av Sverige men är överbelastat i storstadsregionema.

TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People, är EG-projekt ett som skall skapa en enhetlig marknad för tekniska handikapphjälpmedel inom telekommunikations- och informationsteknologiomrádena.

COST Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research, europeiskt ett forskningssamarbete. Det syftar till att samordna befintliga och föreslagna forskningsprogram och ta hand problem är och är om som gemensamma internationella till sin natur. I COST deltar EU- och EFTA-länder samt ytterligare ett tiotal länder.

ETSI European Telecommunications Standards Institute, den organisation som producerar europeiska standarder på telekommunikationsområdet, i syfte att göra den europeiska telekommunikationsmarknaden enhetlig.

218 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

7:2

Appendix

Teknikfrågor

Av Gunnar Fagerberg

Handikapphjälpmedel

Eftersom handikapphjälpmedel i stor utsträckning är kommersiella produkter, berörs området allmänna EG-bestämmelser för att främja ett fritt flöde av

av

produkter i Europa. Därtill kommer vissa specialregler för just detta område.

Alla dessa är inte utformade ännu. heller är EES-avtalet klart i detta avseende. Av dessa och andra skäl är konsekvenserna inte alltid möjliga att helt överblicka.

Sverige har under de senaste 25 åren genomfört målmedveten, politiskt

en

brett förankrad uppbyggnad hjälpmedelsverksamheten. Denna utveckling har

av

inte minst omfattat hjälpmedelsindustrin. I dag har Sverige ett stort antal företag med hög kompetens och framstående produkter. Många av dem har ännu inte

funnit anledning eller möjlighet att marknadsföra sina produkter i andra länder

i någon större utsträckning. Om det sker, skulle det innebära en förbättring även för användare handikapphjälpmedel i Sverige. Större marknad leder till

av

längre serier, lägre priser, större potential för forskning och utveckling och

därmed bättre hjälpmedel. Små handikappgrupper får större möjlighet att nya, få sina behov tillgodosedda.

Forskning och utveckling

Inom hjälpmedelsomrádet driver EG sedan tre år ett forsknings- och utvecklingsprogram kallat TIDE Technology Initiative for Disabled and Elderly People. Det allmänna syftet är att att skapa gemensam marknad

genom en förbättra livssituationen för äldre och funktionshindrade människor för att

underlätta integreringen i samhället. Speciellt syftar TIDE bl.a. till att utnyttja teknik inom informationsteknologin och telekommunikationer i produkter och

ny system för personer med funktionshinder.

Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder 219

Villkoren för att delta i TIDE är olika för deltagare från EU-länder

och

EFTA-länder. Samtliga aktiviteter sker i konsortier med deltagare från flera länder. I forsknings- och utvecklingsprojekten får EG-deltagare

medel till 50 %

av sina kostnader, medan EFTA-deltagare inte kan erhålla anslag från EG. I s.k. horisontella aktiviteter utredningar, informationsaktiviteter etc. får alla deltagare sina kostnader täckta till 100 %. Dessa utgör dock liten del, för

en närvarande 5 %, av TIDE-programmet. TIDE är planerat i tre faser. I den första, pilotfasen, finansierades 21 forsknings-och utvecklingsprojekt, sju med svenskt deltagande. Detta finanvarav

sierades av NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket på villkor

samma som EG, dvs. med 50 % kostnaderna. Följden blev

av att Sverige stod för ca

12 % av den totala budgeten i denna fas, ett faktum uppmärksamma-

som noga des av EG-kommissionens tjänstemän på ett positivt sätt.

Av de 21 projekten blev tio utvalda för förlängning. Fyra av projekten har svenska deltagare. Nu kunde dock NUTEK på grund medelsbrist endast

av finansiera tre av dessa.

Till TIDE:s pilotfas hör även HEART-utredningen, beskrivs

som närmare nedan. För TIDE:s andra fas, överbryggningsfasen, har EG fördubblat sitt anslag, totalt 40 MECU 380 miljoner

ca kronor mot 20 MECU för pilotfasen. Inför

ansökningsomgången till denna fas, tidigare i år, meddelade dock NUTEK att möjligheterna till finansiering var mycket osäkra. Detta bidrog till att ett förhållandevis betydligt lägre antal ansökningar med svenskt deltagande lämnades in. I en första omgång valde EG ut 21 projekt. Sju svenska deltagare finns med i fem projekt. Handikappinstitutet bedömer det som utomordentligt viktigt att svenska intressenter, industriella och andra, får finansiella möjligheter deltaga i TIDE-

att

projekten. Det föreligger ett unikt tillfälle tillvara vad nu att ta som byggts upp

under lång tid i Sverige. Från svensk sida har gjorts försök att ta in TIDE-programmet i EES-avtalet och därmed likställa deltagare från EFTA-länder med dem från EU. Det har dock inte gått att få enighet bland EFTA-länderna för denna linje. Sverige har

då undersökt möjligheterna att teckna avtal programsamarbete med EG,

om

vilket dock har bedömts svårframkomligt eftersom EG:s rådsbeslut

som om

TIDE 93512EEC inte innehåller några formuleringar sådant samarbete.

om

EF TA-l ändernas svårigheter inom TIDE illustrerades händelse vid hante-

av en

ringen av ansökningarna om horisontella aktiviteter i överbryggningsfasen. På grund av ett översättningsfel i den franska versionen EG:s rådsbeslut

av såg

kommissionen sig tvungen att utesluta alla från EFTA-länder och i

partners stället göra dem till underkonsulter till deltagare från EU-länder.

EG strävar efter att forskning och utveckling skall

ske i gemensamma program. Samarbetet organiseras i fleråriga För närvarande pågår det ramprogram.

villkoren för människor med funktionshinder

220 Hur påverkas

tredje för forskning och utveckling, som löper under perioden

ramprogrammet

ECU 54 miljarder kronor. TIDE

1990-94 med en budget på 5,7 miljarder ca

ligger utanför detta avses komma att ingå i det fjärde rampro-

ramprogram men

1995. Detta blir den tredje fasen, huvudfasen, i TIDE-

grammet som startar

programmet. EES-avtalet innebär Sverige ansluts till Mot att Sverige att ramprogrammen. erlägger BNP-baserad andel EG:s FoU-budget får svenska deltagare en av rättigheter deltagare från EG att få finansiering från EG samt samma som

vad gäller spridning, utvärdering och utnyttjande av forsknings-

rättigheter

resultat. Sverige får också delta i programmens styrkommittéer. Utanför hjälpmedelsområdet pågår och har pågått i många år ett omfattande

EG-samarbete med Sverige involverat i många forskningsprogram.

199192: 170 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Bil. 1 l I proposition vikten svenskt deltagande i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram

betonas av

flera skäl: bättre utdelning svenska FoU-insatser, möjligheter att påverka

av försvar för marknadsbasen i Europa, informationskanaler teknikutvecklingen, mellan företag och forskare. inte bortse ifrån risken att satsning på EG-samarbete kan Samtidigt bör man en angelägna svenska projekt olika skäl inte är lämpade for medföra att som av

europeiskt samarbete får stå tillbaka.

Vad beträffar nuvarande svenskt stöd till forskning-utveckling-produktion av

hjälpmedel, har frågor rests beträffande Handikappinstitutets produktionsstöd

Avsikten med stödet är underlätta steget från utveckling till till företag. att

hjälpmedel. Bedömningen har dock gjorts att stödet inte tillverkning av nya

eller EES-avtalets bestämmelser eftersom det dels är återbetalstrider mot EG:s

dels faller under tröskelvärdet 200 000 ECU för upphandlingar ningspliktigt, i varje enskilt fall.

Svenskt deltagande i EG-program TIDE är viktigt, för Konsekvensanalys: som forskare, företag, institutioner och ytterst för brukarna. EES-avtal får Sverige möjlighet att med i de program som ingår i Med vara erläggande avgift. TIDE ingår ännu inte i rarnpro- EG:s ramprogram, mot av Som EES-avtalet är utformat för närvarande, innebär det inte att grammet. tillträdet till TIDE underlättas.

får Sverige fullt tillträde och inflytande i TIDE och andra

Som EU-medlem

program. EES-avtal eller EU är det oklart vad händer. Antingen fortsätter Utan som

dvs. deltagande basis enskilda projekt med svensk

nuvarande ordning, av

inget inflytande eller också utestängs vi helt. finansiering och

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 221

Utredningar

TIDE-programmet har initierat ett EG-finansierat utredningsarbete som syftar till ett förbättrat och förenklat samarbete mellan Europas länder, för att under-

lätta bildandet marknad på av en gemensam hjälpmedelsområdet. Ytterst är

målet att förbättra livssituationen för människor med funktionshinder och äldre.

Utredningen kallas HEART Horizontal European Activities in Rehabilitation

Technology och utförs av ett konsortium 21 deltagare under ledning om av svenska Handikappinstitutet, också är kontraktspartner som med EG-kommissio-

nen. I konsortiet ingår också från Sverige Telia AB, Stiftelsen Handitek, Bor-

länge samt Centrum för utvärdering medicinsk teknik vid av Linköpings univer-

sitet.

Utredningen skall beröra följande delområden: sex

Standardisering, provning, certifiering

- Industriellt samarbete -

Försörjningssystem - Juridiska och makroekonomiska aspekter - Utbildning - Framtida teknikområden. -

Valet av en svensk huvudkontraktör kan ses som ett erkännande från EG av Sveriges kunskaper och framskjutna ställning inom hjälpmedelsområdet. Det ger

en god möjlighet att påverka utvecklingen i Europa och skapa kontakter.

Dock torde möjligheterna att delta i eventuella uppföljningsåtgärder vara begränsade så länge Sverige står utanför EU och inte är deltagare i TIDE-

programmet. T.ex. har som ett tänkbart resultat av utredningsarbetet nämnts

upprättandet av ett europeiskt hjälpmedelsinstitut med samordningsuppgifter

liknande de Handikappinstitutet har. Om som Sverige då är medlem av EU

torde det finnas förutsättningar för sådant att ett organ förläggs hit.

Konsekvensanalys: Sverige har central ställning en i det pågående utrednings-

arbetet. Goda kontakter knyts mellan svenska deltagare, aktörer i andra länder

och EG-tjänstemän. Ett svenskt deltagande i genomförandet av utredningens

förslag är mera osäkert.

Effekten av EES-avtalet är oklar så länge samarbete inom hjälpmedelsområdet

och TIDE inte finns inskrivet i avtalet.

EU-medlemskap ger de bästa förutsättningarna för Sverige fortsätta påverka

att utvecklingen och utnyttja sina förutsättningar till för svenska brukare. gagn Det

kan innebära att eventuella EG-organ inom området förläggs till Sverige.

Utanför EES och EU torde möjligheterna bli små att påverka, annat än i form

av enstaka expertmedverkan.

222 Hur påverkas villkoren för människor med jimktionshinder

Standardisering, produktkrav

krav på produkter utarbetas s.k. EG-direktiv.

För att fastställa gemensamma fastställts metod för harmonisering av teknis- Enligt de principer som om en ny standarder måste reglerna för konstruktion och tillverkning ka föreskrifter och till sådana bestämmelser, behövs för att de väsentav produkter begränsas som För överensstämmelse med dessa krav skall liga kraven skall uppfyllas. att

används europastandarder, vilka tas fram inom de

kunna visas och verifieras CEN Comité Européen de Norma-

europeiska standardiseringsorganisationerna

Européen de Normalisation Electrotechnique och lisation, CENELEC Comité Telecommunication Standardization Institute. ETSI behandlar ETSI European

CENELEC elektriska produkter och CEN allt

telekommunikationsområdet,

Övrigt. medicin-tekniska området finns tre direktiv. De omfattar: Inom det

Aktiva medicintekniska produkter för implantation 90385EEC 2. Medicintekniska produkter 9342EEC

vitro diagnostiska produkter utrustning för kroppsvätskeprover ännu

In -

antaget

omfattar bl.a. produkter pacemakers och implan- Aktiva implantatdirektivet som stimulatorer, vilka i Sverige ibland brukar räknas som handikapphjälp-

terbara medel. Detta direktiv ingår i EES-avtalet.

tekniska hjälpmedel för med funktionshinder faller

Men de allra flesta personer

andra direktivet. Rullstolar, hörapparater och gånghjälpmedel är

under det direktiv ingår för närvarande inte i EES-avtalet. exempel som nämnts. Detta efter avtalets ikraftträdande införa direktivet i avtalet, vilket Avsikten är dock att beräknas ske i februari 1994. ingår i direktiven utfärdar EG-kommissionen i För produktgrupper som

uppdrag s.k. mandat till CEN, CENELEC eller ETSI

samarbete med EFTA

europastandarder med detaljbestämmelser för att visa

att utarbeta och utfärda skall säkerhetskraven i direktiven. Dessa måste sedan

hur produkterna uppfylla

månader införda nationella standarder. All motstridig staninom sex vara som dard skall utgå.

hamnar uppdraget oftast hos CEN:s tekniska I fallet handikapphjälpmedel

aids for the disabled. I denna kommitté har Börje kommitté TC 293 Technical ordförandeskapet och institutet sköter sekretari-

Lundberg, Handikappinstitutet,

atsfunktionen. svensk del har förberedelser gjorts för full anslutning till denna process För produkter 1993:584 trädde i kraft medicintekniska som genom den Lag om i 1993-07-01. från funktionshindrade konsumenter i standardise- Behovet av att beakta krav

allmänheten har uppmärksammats alltmer. HEARTring av produkter för i uppdrag lämna förslag på produktområden där

utredningen ovan har att se

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 223

sådana faktorer bör tas med i standardiseringsarbetet. I

forskningsprogrammet

TIDE:s långsiktiga planer att strävan är alltmer påverka

anges att och samarbeta med industrier tillverkar produkter för allmänheten för som att göra dem tillgängliga och användbara för med funktionshinder. personer

Konsekvensanalys: Sverige har redan nära anslutning till det europeiska

en

standardiseringsarbetet och spelar där ledande roll. Det är viktigt detta

en att

fortsätter så att vi kan ha inflytande över produktkraven.

Detta påverkas av

avtal eller medlemskap. Med EES-avtal och åtföljande inkluderande medicintekniska

av direktivet

kommer Sverige att helt följa EG:s regler och för

system godkännande av produkter.

Vid EU-medlemskap är situationen densamma, möjligen med större möjlig-

heter att påverka framtida produktdirektiv. Utanför EES och EU blir situationen oklar. mera Sverige har då ingen formell skyldighet att följa reglerna. Det torde dock finnas strävan till en anpassning till övriga Europa. Skälen är svårigheterna att driva helt ett eget system samt

önskan att underlätta svenska företags inträde på den

gemensamma marknaden.

Provning, produktkontroll

EES-avtalet innebär att EFTA-länderna måste

anpassa sina regler om provning och kontroll av produkter till den ordning tillämpas inom

som EG. Avtalet

medför också att svenska provningar och certifieringar

godtas inom hela EESområdet. För svensk del regleras detta i Lag teknisk kontroll om 1992: 1 l 19. För att en produkt faller under ett produktdirektiv enligt som den nya metoden skall få släppas ut på marknaden, krävs den försetts med att s.k. CE-märke.

Detta märke, som klistras varje produkt tillverkaren,

av anger att produkten

uppfyller de europeiska produktkraven såsom de angetts i direktiven och därmed åtföljande standarder. Provning oberoende institution blir av en frivillig för de flesta handikapphjälpmedel. Man kan dock vänta sig att många företag väljer att genomföra sådan provning. Den skall då ske hos ackrediterade provningsorgan. I dag finns i Europa inom hjälpmedelsområdet endast sådant Det

ett organ. är

Handikappinstitutet för området produkter för stomi och inkontinens. Inom kort torde fler ackrediteringar äga i andra länder och i Sverige.

rum,

Handikapphjälpmedel kommer att delas i fyra klasser med hänsyn till

upp säkerhet och risker. Kraven på förfarandet för visa att att produkterna överensstämmer med direktivet blir olika.

För övervakning att direktiv och bestämmelser av följs, ansvarar en s.k. competent body behörig myndighet, i Sverige socialstyrelsen. Dit skall tillverkaren också anmäla alla olyckshändelser

med sina produkter.

Systemet bygger alltså på ett förtroende för tillverkaren, stickprov och andra

224 Hur påverkas villkoren för människor med funktionshinder

kontroller kraftiga sanktioner bestämmelserna följs. samt om Konsekvensanalys: Både EU-medlemskap och EES-avtal innebär en anslutning är så annorlunda och ännu oprövade att konsekvenserna till EG:s regler. Dessa är svära att överblicka. väckts rör bl.a. andra krav än säkerhet, t.ex. ändamålsen- De farhågor som Sådana krav ingår inte i direktiv och standarder men är lighet, design, m.m. nu Det blir köparna får väga sådana egenskaper, viktiga för användarna. som förutsatt att adekvat information finns.

CE-märket är någon konsumentupplysning utan information om produkterna

måste ges annat sätt. kommande direktiv och regler Ökar med svenskt

Möjligheterna att påverka

EU-medlemskap. Även EES och EU kommer troligen viss anpassning till EG:s regler utanför en att ske.

Upphandling

upphandlas i Sverige offentliga i huvudsak Handikapphjälpmedel av organ,

Den dag EES-avtalet träder i kraft kommer all offentlandsting och kommuner.

Sverige regleras lagen 1992: 1528 offentlig upphandlig upphandling i att av om i identiska med det regelverk för offentlig ling. Lagens bestämmelser är princip gäller för medlemsländerna inom EU. upphandling som för bl.a. publicering anbudsinfordran, tillämpning

Lagen innehåller regler av specifikationer och standarder, former för anbud, prövning av europeiska av Endast i vissa specifika fall möjlighet till förhandlingsanbud och tidsfrister. ges

den i dag förekommande upphandlingsformen. Det

upphandling, som är mest förhandlar med olika anbudsgivare den slutliga innebär att upphandlaren om utformningen priser och leveransvillkor. av anbud skall antingen lägsta pris eller ekonomiskt mest förde-

Vid prövning av

väljas. I det begreppet kan funktion hos produkterna ingå, laktiga anbud senare

viktigt för handikapphjälpmedel. Detta måste dock klart anges

vilket kan vara

vid annonseringen av upphandlingen. I propositionen l99394z78 föreslås att lagen 1992:1528 om offentlig uppmed regler upphandling under de tröskelvärden som

handling kompletteras om kommer all offentlig upphandling att regleras i ett anges i lagen. Därigenom regelverk.

upphandlingsbolag är samhällets centrala SUB AB Sjukvårdshuvudmännens inköpssamordning handikapphjälpmedel. Denna samordning kom-

organ för av bibehållas i Sverige måste till de nya reglerna. mer att kunna men anpassas inte kunna förhandla med leverantörerna utan får hälla Dock kommer SUB att sig till de anbud som avlämnas. Med den lag träder i kraft i och med EES-avtalet har Konsekvensanalys: som

Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder 225

Sverige anpassat sig till EG:s bestämmelser för upphandling. Någon skillnad mellan avtal och medlemskap föreligger knappast. Den förväntade utvecklingen är en ökad konkurrens framöver, med effekter i form av ett ökat utbud, pressade kostnader och priser samt stimulans för

produktutveckling. Ett hårdare konkurrenstryck kan uppstå på den svenska

hjälpmedelsmarknaden när utländska tillverkare försöker få sina produkter på den svenska marknaden som kan betecknas som något av en referensmarknad.

Säkerhets- och funktionskrav får då stor betydelse.

Marknaden i Sverige och Europa

Konsekvenserna av de olika anslutningsformerna för marknadsutbudet i Sverige av handikapphjälpmedel är svåra att överblicka. Det friare flödet av produkter kommer troligen innebära ökad inströmning från andra länder. Å andra att en sidan torde, med tanke på den svenska marknadens storlek, redan i dag de flesta produkter inom väsentliga områden vara kända och marknadsförda i Sverige. Vad gäller produkternas kvalitet finns en risk att tekniskt och funktionellt

sämre hjälpmedel kommer ut den svenska marknaden. Några andra generella

krav än de som innehålls i produktdirektiven och därmed sammanhängande

standarder och vilka enbart rör säkerhetsaspekter, kan inte ställas upp. Däremot kan i varje upphandling även funktionella aspekter beaktas. Det blir alltså

kompetensen hos varje upphandlare som avgör kvaliteten hos de hjälpmedel som används inom försörjningsverksamheten i dag. - som Det görs ingen skillnad på produkter som tillverkats inom EES-länderna och

sådana som tillverkats i tredje land. Alla produkter måste uppfylla kraven i

direktivet och CE-märkta med undantag specialanpassade produkter.

var av Tillverkaren har ansvaret att så sker. Med tillverkare jämställs importör ocheller agent.

För hjälpmedelsföretagen kan förändringarna i och med EES-avtalet innebära svårigheter att tillämpa de nya reglerna. Systemet lägger en ökad administrativ och kompetensmässig börda tillverkare och leverantörer. Inom hjälpmedelsområdet finns många små företag som kan vara speciellt känsliga i detta

avseende. Det finns redan inom det medicintekniska området exempel på företag som förlorat marknadsandelar i Europa på grund av brist på förutseende och kännedom om de nya förutsättningarna. EG:s program för handikappfrågor HELIOS har utvecklat en databas om

hjälpmedel, Handynet. Den omfattar i dag produkter som tillverkas i EU-länder-

na. Så länge Sverige står utanför HELIOS-samarbetet får alltså marknaden i EU inte kännedom om svenska produkter via Handynet, som nu sprids alltmer. Inte

heller har svenska intressenter tillgång till Handynet. Vad beträffar tullavgifter för handikapphjälpmedel föreligger redan ett frihan-

delsavtal mellan EFTA och EG om tullfrihet för industrivaror med ursprung i

8 l3-lll2

226 Hur påverkas villkoren för människor med

funktionshinder

dessa länder. Ingen förändring inträffar med EES-avtal eller EU-medlemskap. Tullar mot utomstående länder förblir också de samma. Till exempel är tariffen för rullstolar 3,8 % och för hörapparater 2,2 %.

Brukarinflytande

Många länder i Europa har inte samma tradition och erfarenhet av medverkan

och inflytande från funktionshindrade brukare som Sverige och de nordiska

länderna. I arbetet med HEART-uredningen se ovan har Handikappinstitutet

dock känt ett starkt stöd från tjänstemän i EG-kommissionen för sin strävan att beakta dessa frågor. Brukarinflytande har valts som ett gemensamt tema som skall uppmärksammas i utredningens alla delstudier. I flera länder kan iakttas ett växande medvetande och en villighet att öka kontakterna och samarbetet med

brukarna i olika hjälpmedelssammanhang.

- Konsekvensanalys: Varken EES -avtal eller EU-medlemskap påverkar förutsätt-

ningarna för brukarinflytande i nationella aktiviteter. l de europeiska sammanhangen är inte brukarinflytandet lika utvecklat som i Sverige, men en förändring

pågår.

Sammanfattning För hjälpmedelsområdet innebär EES-avtalet ändrade regler och rutiner för en rad verksamheter. Konsekvenserna av dessa är svåra att överblicka men är en förutsättning för tillgången till den europeiska marknaden.

Avtalet innebär större möjligheter för svenska hjälpmedelsföretag att bredda sin marknad. Det ger förutsättningar för längre serier och åtföljande lägre priser

och ökad stimulans för produktutveckling. Därmed gagnas också svenska hjälpmedelsanvändare.

EU-medlemskap ger därutöver i huvudsak ökat inflytande över beslut och prioriteringar samt större möjlighet till deltagande i forsknings- och utvecklingsaktiviteter. Med sin utgångspunkt har Sverige goda förutsättningar att spela en

framträdande roll inom hjälpmedelsområdet i Europa. Utanför EES och EU blir situationen mycket oklar. Sverige har redan gått mycket långt i förberedelser för anslutning till en rad europaregler. Någon annan form för anslutning måste då upprättas för att en fortsatt smidig handel med produkter skall kunna ske. Sveriges möjligheter att delta i olika EG-program blir högst osäkra.

8 Social välfärd och

jämställdhet i ett europeiskt

perspektiv - bedömningar

Återblickar framtidsperspektiv

ger

Att se framåt i tiden oavsett om det är pâ kort eller lång sikt och tro sig - kunna förutsäga vad som kommer ske i framtiden är förenat med stora svårigheter. Att vi lever i en mycket föränderlig värld illustreras av vad som hänt under de senaste fem åren.

Vem hade så sent som för fem år sedan väntat sig att EG skulle vara villigt att förhandla fram ett avtal med EFTA-länderna som omfattar praktiskt taget hela EG:s inre marknad I dag förefaller det vara en naturlig utveckling av

samarbetet i Europa men när förslaget presenterades i januari 1989 betraktades det som en sensation. Fanns det någon som för fem år sedan ens hade kunnat gissa att Warszawapakten skulle upplösas och att det nu bara skulle finnas en supermakt kvar i världen Eller att alla EFTA-länder med undantag för Island och Liechtenstein skulle ha lämnat en medlemsansökan till EG

Fanns det över huvud taget någon som kunde föreställa sig att Europakartan skulle förändras så mycket att Tyskland skulle återförenas och att Europa

-

under endast ett par års tid skulle ett tjugotal nya stater På 1970-talet vände sig Grekland, Portugal och Spanien till EG för att trygga sin nyvunna demokra-

ti. Vem kunde ana att EU på 1990-talet skulle samma roll gentemot de nya

demokratierna i Central- och Östeuropa De flesta av senare års stora händelser

har varit oförutsedda. Även i Sverige har mycket hänt kunde så för år sedan vem sent som tre föreställa sig att landet skulle genomgå en framtvingad devalvering sedan marginalräntan varit uppe i historiska 500 %, att arbetslösheten på kort tid skulle stiga till nära 10 % eller att enbart räntorna på statsskulden under år 1993 skulle närma sig 100 miljarder kronor.

228 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv

Sveriges ekonomi är internationellt integrerad och påverkas därmed starkt av

omvärlden. Sverige är särskilt beroende av Västeuropa eftersom ca 75 % av den totala utrikeshandeln bedrivs inom EGEFTA-staterna. Landets ekonomiska

framtid är avhängig av vad som händer med och inom EG. Sverige påverkas

bl.a. i hög grad av vilka länder som blir medlemmar i EU och de nya medlemmarnas ambitioner. Situationen för Sveriges del blir exempelvis en annan om Finland och Norge blir medlemmar än om dessa två länder väljer att stå utanför gemenskapen.

Och vad händer i världen i övrigt Hur utvecklas handeln med Sydostasien

Vad kommer att hända i det forna Sovjet Vilka av de nya staterna kommer att ansöka medlemskap eller associationsavtal med EU om Om man i Sverige även i fortsättningen förväntar sig ett samhälle där dagens ATP-system fungerar det tänkt, att man kan vara sjuk med ersättning som var

eller arbetslös med dagpenning från första dagen står Sverige inför en situation där extremt hög tillväxt i ekonomin är nödvändig. Ju högre förväntningar

en

ställs på den framtida välfärden desto viktigare är en god ekonomi.

som Mycket kan hända motverkar eller förstärker den utveckling som är som förknippad med den europeiska integrationen. Är det således oavsett Sveriges val på kort eller medellång sikt möjligt att med säkerhet uttala sig om - ens konsekvenserna för den sociala välfärden och jämställdhet i Sverige Nej, några säkra svar eller bedömningar kan inte ges och låter sig inte göras. Prognoserna

bygger på antaganden om Sveriges ekonomiska utveckling och vad som är känt

om EG. De rymmer ett stort mått av osäkerhet.

Sverige har sedan flera år anpassat sig till EG:s regler

Sverige påverkas vad händer med och i det framtida EU även om vi inte av som blir medlem och så har det varit under lång tid. Exempel är den inre marknadens betydelse. År 1985 kom EG-kommissionens förslag den inre marknaom den och den s.k. vitboken som angav det åtgärdsprogram som skulle förverkliga den gemensamma marknaden. Det medförde att det frihandelsavtal som

Sverige hade ingått med EG blev otillräckligt och innebar stora risker för den svenska industrins exportmöjligheter. Det var mot den bakgrunden riksdagen år

1988 fattade beslut om ett så nära samarbete med EG som möjligt. Redan i juni 1988 beslutade regeringen att kommittéer och särskilda utredare skulle beakta EG-aspekter i sin utredningsverksamhet. Statliga utredningar uppmanades enligt direktiven till följande.

För det första skulle alla sådana utredningar undersöka vilken gemensam ordning som gällde inom EG på ämnesområdet. Utredarna skulle i sina förslag ta tillvara möjligheterna till harmonisering. För det andra skulle alla utredningar redovisa hur förslagen förhöll sig till EG:s motsvarande regler. Om en utrednings förslag skiljde sig från dessa regler skulle skälen för detta redovisas.

Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv 229

Slutligen skulle statsfinansiella och övriga samhällsekonomiska effekter av en

anpassning resp. avvikelse från EG:s regelverk redovisas. Ett halvt år innan EG-kommissionens ordförande Jacques Delors inbjöd

EFTA-länderna till det samarbete som kom att resultera i EES-avtalet, fattade således den svenska regeringen beslut om att eventuella EG-aspekter skulle

beaktas i all statlig utredningsverksamhet Dir 1988:43.

En anpassning av svenska regler till EG:s bestämmelser påbörjades redan innan EES-avtalet var aktuellt och innan Sverige hade ansökt om medlemskap i EG. Exempel är avvecklingen av valutaregleringen, den nya läkemedelslagstiftningen och den nya konkurrenslagen.

Även andra områden har hänsyn tagits till Sverige förväntas närma sig

att EG. Juristutbildningen har ändrats och i studierna ingår EG-rätt i större omfattning än tidigare.

Värderingar och mentalitet

Av och till ställs frågan om det formella förhållandet till EU kommer att påverka vår kultur, våra traditioner och värderingar och därmed synen på hur den sociala välfärden och handikappomsorgen skall organiseras och på kvinnors

och mäns ställning i arbetsliv, samhälle och familj.

Värderingar och mentalitet kan komma att förändras i Sverige men knappast beroende på Sveriges formella förhållande till EU. De strukturella förändringar som pågår i samhället kan väntas medföra att den svenska befolkningen kommer

att bli mindre homogen än tidigare. Ett EES-avtal eller medlemskap i EU påverkar vissa förhållanden i Sverige men förändrar inte det som i grunden

kännetecknar det svenska samhället. Kulturell påverkan sker ändå genom internationellt samarbete mellan t.ex. personal i transnationella företag, genom forskar-, student- och ungdomsutbyten, genom turism osv. Det är inte troligt att EES-avtalet eller ett svenskt EUmedlemskap skulle vara avgörande för hur värderingar och synsätt utvecklas i

Sverige. Den svenska kulturen och värderingarna tycks snarare påverkas av USA. För att påverkan utifrån skall vinna spridning i ett land krävs att frågor-

na får genomslag i landet, dvs. att människor tar till sig det som ligger i linje

med de egna värderingarna, samtidigt som de stöter i från sig det som inte

stämmer överens med dessa.

Våra viktigaste bedömningar

Huvudregeln vad gäller framtida beslut i frågor som rör social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män är att de fattas på nationell nivå. Avgörande för social välfärd och för jämställdhet är landets ekonomi.

230 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv

Våra bedömningar utgår som tidigare nämnts från två frågeställningar,

1 Hur påverkas den sociala välfärden och jämställdhet mellan kvinnor och

män av EG:s regler och samarbetet i övrigt 2 Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna

Hur välfärden och jämställdhet

påverkas den sociala mellan kvinnor och män av EG:s regler och samarbetet i övrigt

Som bakgrund till våra bedömningar konstaterar att Sverige i samtliga alter-

nativ EES-avtal, EU-medlemskap eller att Sverige står utanför EES och EU

-

beslutar om inriktningen av välfärds- och jämställdhetspolitiken. Den enda

begränsningen är att Sverige inte kan införa bestämmelser som understiger EG:s miniminivåer. Begränsningar finns redan genom de svenska åtagandena i ILO och Europarådet. Skillnaden är att EG har starkare kontroll- och sanktionsmöjligheter. Olika länder har utifrån sin historia, sina traditioner och värderingar utformat sin välfárdspolitik. EG ställer inga krav harmonisering men vår beegen

dömning är att samarbetet inom gemenskapen och den pågående internationa-

liseringen leder till att länderna på sikt allt mer kommer att likna varandra. Denna utveckling kan förutses i samtliga tre alternativ.

Fri rörlighet för medborgare i länder som omfattas av EES-avtalet innebär att de har arbete i Sverige har rätt till social trygghet som landets egna

som samma invånare. Vår bedömning är att detta kommer att påverka migrationen till Sverige endast i liten utsträckning och att i första hand högutbildade svenska medborgare kan komma att utnyttja den fria rörligheten. Det är vår bedömning att fler svenska pensionärer kommer att bosätta sig i utlandet än utländska pensionärer i Sverige.

Att arbetsmarknaden vidgas leder troligen till en ökad lönespridning. Mot

bakgrund den internationalisering fortlöpande pågår anser det sannoav som

likt att lönespridningen ökar i samtliga tre alternativ. För personer med funktionshinder erbjuder ett medlemskap möjligheter att

deltaga i EG:s olika handlingsprogram. Handikappolitik är i huvudsak nationell.

Det finns emellertid direktiv som påverkar villkoren för människor med funk-

tionshinder, t.ex. sådana som gäller produktsäkerhet. På folkhälsoområdet bilaga 4 bedömer vi att Sverige påverkas av samarbetet i gemenskapen eftersom de totala resurserna bättre kan utnyttjas vad gäller

förebyggande insatser. Det gäller vid medlemskap. I de andra alternativen kan

Sverige delta i samarbetet men inte påverka i samma utsträckning. Ett medlemskap innebär att när gränskontrollerna försvinner riskerar narkotikaintlödet att öka. Vi instämmer i bedömningarna som görs av den interdepar-

Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv 231

tementala arbetsgrupp som har haft till uppgift att utreda frågor rörande gränskontroller och gränsformaliteter i perspektivet ett svenskt medlemskap i EU.

av Enligt denna finns på kort sikt risk för ökat inflöde. På längre sikt, när det internationella samarbetet mellan tull och polis har utvecklats ytterligare, bör förutsättningarna att bekämpa narkotikainflödet avsevärt förbättras. Sverige har redan anpassat sig till EG:s krav på läkemedelsområdet bilaga 5. För konsumenterna kommer inga större förändringar att märkas. De förändringar som kommer att inträffa framöver är inte avhängiga av att Sverige blir medlem i EU utan kommer att inträffa som en följd av den ökade internationaliseringen oavsett medlemskap. Däremot är de av stor vikt för den svenska

läkemedelsindustrin och for Sverige att möjligheten att påverka den framtida

utformningen av regelverket kring godkännande och kontroll m.m. av läkemedel. Artikel 119 i Romfördraget om lika lön for kvinnor och män för lika arbete kommer enligt vår bedömning att spela en stor roll också i framtiden för att förbättra förutsättningarna for jämställdhet mellan kvinnor och män både i

Sverige och i EU-länderna. Artikeln ligger till grund för en utveckling av EG:s

jämställdhetsarbete som numera omfattar också andra förhållanden i arbetslivet

än lön. Vid sidan av artikeln kommer domstolens utslag att stor betydelse.

Villkoren för kvinnor och män i arbetslivet påverkas självklart olika beroende

på hur strukturomvandlingen sker. Att tjänste- och servicesektorerna ökar gynnar kvinnorna. Det krävs fortlöpande uppföljning av hur strukturomvandlingen slår mot kvinnors och mäns arbeten. Viss beredskap behövs för att säkerställa speciella utbildnings- och utvecklingsprogram för kvinnor.

Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna

Som en bakgrund till våra ställningstaganden vill vi framhålla följande.

Det svenska investeringsklimatet är av avgörande betydelse för ekonomins fortsatta utveckling. Lagstiftning, Skatteregler, utbildningssystem och infra-

struktur liksom de politiskt bestämda villkoren för de ekonomiska förbindelserna med omvärlden påverkar detta klimat. Dessa villkor måste präglas så stor av

stabilitet som möjligt. Stabiliteten hänger ihop med företagens förväntningar utifrån Sveriges för-

hållande till gemenskapen. EES-avtalet företagen tillträde till den inre ger marknaden. Avtalet kan väntas ge viss stabilitet, men är ensidigt uppsägningsbart med ett års varsel. EES-avtalets framtid är dessutom beroende av om övriga länder inom EES som i dag har ansökt om medlemskap också blir med-

lemmar. Skulle det bli fallet så minskar EES-avtalet i betydelse för svensk del.

Ett EU-medlemskap kan således anta öka investeringarna i Sverige i förhållande till EES-avtalet. Därmed skulle också tillväxttakten i ekonomin öka i motsvarande mån.

232 Social välfärd och jämställdhet i ett europeiskt perspektiv

Ett EU-medlemskap innebär i jämförelse med EES-avtalet en omedelbar statsfmansiell belastning i form det nettobidrag som Sverige skall betala till EU. av Samtidigt är ett medlemskap det alternativ ger de bästa förutsättningarna som för tillväxtfrämjande investeringar. Ett medlemskap i EU ställer vissa formella krav vad gäller de indirekta skatterna, vilket kan påverka skatteintäkterna. Det handlar dels om mervärdeskatten, dels punktskatter på tobak, alkohol och mineraloljor. Varken EG eller EMU om

hindrar däremot att ett land behåller, höjer eller sänker skattetrycket. Tekniskt sett kan Sverige ha vilket skattetryck som helst men konkurrensen mellan länderna kommer att sätta gränser för hur högt skattetryck Sverige i realiteten kan ha. Sannolikt blir pressen att sänka skattetrycket störst om Sverige

står utanför gemenskapens samarbete. Vår bedömning är att den pågående strukturomvandlingen fortsätter och att den kan väntas påskyndas något av EES-avtalet och medlemskap. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett stort budgetunderskott och snabbt ökande statsskuld. Ambitionen som finns idag att återställa en balansen i statens budget kommer under närmaste åren enligt vår bedömning att spela långt större roll för de ekonomiska förutsättningarna för social välfärd en än de krav EG-samarbetet ställer.

Vi konstaterar att det finns osäkerhet i beräkningar och antaganden beträffande utvecklingen i den svenska ekonomin och utvecklingen i EU-länderna. Vår bedömning är emellertid att ett medlemskap ger de bästa ekonomiska förutsätt-

ningarna för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Avslutning

Samarbetet inom den europeiska gemenskapen är under ständig utveckling. Jämförelser görs vid viss tidpunkt mellan förhållanden i Sverige och

som en förhållanden i EG kan därför snabbt bli inaktuella. Med EES-avtalet påverkar

Sverige utvecklingen inom EG något endast ett medlemskap kan ge fullt

men

inflytande över besluten och utvecklingen. På framför allt två områden inom

för vårt utredningsuppdrag ställs stora förväntningar inom EG på aktiv ramen svensk medverkan. Det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män samt arbetet med att förbättra villkoren för människor med funktionshinder. Utifrån det underlag som vi har haft tillgång till är vår sammantagna bedömning att ett medlemskap ger Sverige den bästa ekonomiska tillväxten. Det ger förutsättningar för social välfärd och för jämställdhet mellan kvinnor och män.

EG:s påverkan på frågor social välfärd och jämställdhet är till största delen

om indirekt och gör sig gällande i samtliga tre alternativ.

Den största fördelen med ett medlemskap ser vi i möjligheten att få inflytande över besluten. EES-avtalet ger Sverige vissa möjligheter att påverka, med-

lemskapet ger inflytande över besluten.

Reservation

Reservation Lena Gonäs och

av Margareta

Persson

Vi delar inte utredningens bedömning de konsekvenser uppstår vid ett

av som svenskt medlemskap i EGEU. Medlemskapet kommer att medföra betydande nettokostnader för svensk Samhällsekonomi på kort och medellång sikt med stora påfrestningar som följd på den sociala välfärden och jämställdheten. Effekterna på lång sikt i form av kostnader och intäkter finns det inga möjlig-

heter att på ett tillförlitligt sätt uppskatta. En orsak är naturligtvis att EU:s utveckling är oklar. Den kan gå mot en ekonomisk och monetär union med en

enda valuta och där målet stabila priser överordnas alla andra mål. Den kan

också gå mot en ren federal statsbildning där som EU-kommissionens ordförande Delors uttryckt det, 80 % av alla viktiga sociala och ekonomiska beslut kommer att tas i Bryssel. I det scenariot begränsas givetvis utrymmet för natio-

nell politik. Reservationen behandlar två områden. Utredningens underskattning av medlemskapets nettokostnader. 2. Konsekvenser för den social välfärden och jämställdheten.

Underskattning av medlemskapets nettokostnader

Vi koncentrerar vår framställning till skillnaderna mellan EES-avtalet och EGEU-medlemskap. Utredningens bedömning är att de ekonomiska kostnader uppstår vid ett

som

medlemskap i EGEU, i förhållande till EES-avtalet, uppvägs av ökade intäkter från de ytterligare direktinvesteringar kan tänkas uppstå vid medlem-

som ett

skap. Eventuella anpassningsbehov inom den offentliga sektorn förutsättes ske

genom skatteförändringar, avgiftshöjningar eller minskad service och minskade förmåner. Dessa beslut betraktas av utredningen nationella avvägningar som

234 Reservation

ändå måste ske och således orsakade av medlemskapet. som Vi att redan de pågående nedskärningarna inom den offentliga menar nu sektorn är mycket påfrestande. Att driva på denna omvandling ytterligare innebär problem för stora grupper som behöver vård och omsorg. Medlemsavgifterna till EU skall betalas omedelbart, vilket leder till snabbt ökande bud-

getunderskottnedskärningar. Först några år kan eventuella intäkter komma

om

att registreras. Medlemskapet kommer därigenom att fungera som en pådrivande

faktor för att skära ned den offentliga sektorn och öka de klass- och könsvisa

skillnader i samhället. Utredningen baserar sina slutsatser på framför allt två rapporter, Sveriges

ojfentliga sektor i europeisk konkurrens konsekvenser av EES-avtalet och

medlemskap i EGEU, bilaga 6 till utredningen och Sveriges Val, EG och direktinvesteringarna, bilaga 7 till den samhällsekonomiska utredningen. Studien den offentliga sektorn baseras till avgörande delar på resultat från rapporten av om direktinvesteringarna.

Dessa två studiers resultat och i synnerhet den direktinvesteringarna är

om

därför helt centrala för utredningens slutsatser. Detta är mycket allvarligt

eftersom studierna i fråga är så osäkra och bygger orealistiska förutsätt-

ningar. Våra avvikande bedömningar när det gäller de ekonomiska övervägandena kan

sammanfattas i följande punkter:

Utredningen underskattar grovt den omedelbara och säkra strukturella

belastningen på statsfinanserna och bytesbalansen medlemsavgiften på

som omkring 20 miljarder kronor år, eller drygt 1 % BNP, medför. Alla de per av möjliga skatteförändringar, avgiftshöjningar och nedskärningar som anvisas för finansieringen medlemsavgifterna är eller bör redan vara intecknade för att av minska det nuvarande underskottet i statsbudgeten.

Den statsfmansiella belastningen vid ett medlemskap förstärks ytterligare intäktsminskningar på mellan 20 och 30 miljarder kronor som kan bli effek-

av

den nödvändiga anpassningen och punktskatter vid ett med-

ter av av moms lemskap.

Därtill kommer att de kostnader är underskattade, som uppkommer som följd den ökade alkoholkonsumtionen vid ett medlemskap. De samhällsekono-

av miska studier gjorts alkoholens kostnader pekar mot totala kostnader som av kring 100 miljarder kronor i dag och att kraftiga prissänkningar skulle öka de samhällsekonomiska kostnaderna. Utredningen berör inte de kostnader som den ökade alkoholkonsumtionen medför, trots att de utgör viktig beståndsdel i en

kalkylen medlemskapets kostnader och intäkter. Istället för de 2-5 miljarder

av

kronor är angivna i bilaga 6 ligger den årliga kostnadsökningen sannolikt

som

betydligt högre. Detta framgår av bedömningar som gjorts av socialmedicinska och sociologiska forskare. I dessa skattningar ingår då ingen prissättning av det ökade lidande är förenat med alkoholmissbruk; ökad våldsbrottslighet,

som

Reservation 235

kvinno- och barnmisshandel, fosterskador, familj eupplösning, lägenhetsbråk och

trafikolyckor. Vi anser att svensk och internationell alkoholforskning övertygan-

de belagt de samband som ligger till grund för vår bedömning. 4. Mot de beräknade kostnaderna skall ställas intäkter. Den viktigaste intäkten

enligt utredningen, uppkommer genom ökade direktinvesteringar. De beräkningar som dessa kalkyler baseras på är ytterligt osäkra. I bilaga 7 till den samhällsekonomiska EG-konsekvensutredningen skriver författarna följande:

Osäkerheten förknippad med kvantitativa skattningar gör att tyngdpunkten i rapporten ligger på kvalitativa resonemang, dvs. slutsater i vilken riktning effekterna om går. De kvantiñeringar som ändå genomförs ska uppfattas illustrationer som av möjliga utfall snarare än prognoser. s. 10 bilaga

Utredningsmaterialet är därför inte prognoser utan närmast teoretiska räkne-

exempel. Trots dessa klargörande anger författarna i rapporten senare procentsatser som på hundradelen när anger skillnaden mellan olika alternativ när det gäller investeringsflöden och BNP-tillväxt. Kvantifieringarna saknar egentligen relevans och har också starkt kritiserats oberoende expertis på området. av

Resonemangen förs i två steg. Först behandlar författarna hur direktinveste-

ringarna kan tänkas utvecklas och därefter bedömer påverkan på man sam-

hällsekonomin. Man för en lång diskussion kring hur investeringarna kan tänkas utvecklas i de olika alternativen. Men den enda faktiska undersökning

som

behandlar frågan om hur de utländska företagens investeringsvilja skulle skilja sig vid ett EES-alternativ i förhållande till medlemskap visar på mycket blygsamma skillnader.

Det andra ledet i undersökningen består av en simulering av vilka effekter som kan tänkas uppstå på samhällsekonomin vid olika antaganden direktinvesteom ringarnas utveckling under tioårsperiod. Här tillförs ytterligare antaganden en som gör det än mer befogat att tala resultaten räkneexempel och illustom som rationer. Resultaten presenteras på detaljeringsnivå på intet sätt står i en som

proportion till graden av säkerhet i data. Reservationerna är glömda. Dessa räkneexempel ligger därefter i bilaga 6 om den offentliga sektorn

som

underlag för de beräknade intäkterna från direktinvesteringarna på mellan 7 och

30 miljarder kronor år. Det i utgångsrapporten illustrationer

per som var av

möjliga utfall blir därigenom fakta och underlag för utredningens ställningstaganden. Vi anser att dessa räkneexempel inte är än illustrationer

mer av möjliga utfall och att de definitivt inte kan användas underlag för beslut på som det sätt som skett av utredningen. 5. Vi konstaterar således att säkra beräkningar låter sig göras medlemsavav gifterna på kort sikt till EGEU. På längre sikt kan ytterligare avgiftshöjningar

aktualiseras. Någorlunda säkra beräkningar går även att göra bortfallet

av av

skatteintäkter vid medlemskapet samt att medlemskap helt underminerar grunden för svensk alkoholpolitik med stora kostnader och sociala skadeverkningar

som

följd. De sammanlagda kostnaderna uppgår till minst 50 miljarder kronor

per

236 Reservation

år Fölster, Lindström 1993. Mot dessa kostnader sätter utredningen förmodade

vinster ett medlemskap som grundas mycket osäkra kalkyler.

av

6. Vi att utredningen alltför lätt förbigått de sociala kostnader som är

anser

förenade med skatteförändringar, avgiftshöjningar och nedskärningar av social service och sociala förmåner måste till för att neutralisera den belastning

som

statsfmanser och bytesbalansen vid ett medlemskap. Som som uppkommer exempel kan nänmas den i bilaga 6 föreslagna höjningen av fastighetsskatten. Ytterligare höjningar boendekostnaderna kan enbart ske till priset av sänkt

av boendestandard för hushållen och övergivande den sociala bostadspolitikens av mål. 7. Utredningen att det vilar osäkerhet kring EES-avtalet som skulle menar en hindra företag från att investera i Sverige. Såvitt vi kan förstå har frihandelsav-

tal alltid varit uppsägningsbara. Sverige har i 20 år haft frihandelsavtal med EG, varit uppsägningsbart. Detta har inte negativt påverkat investeringarna och

som avtalen har inte eller ifrågasätts. Utredningen överbetonar EESsagts upp ens avtalets osäkerhet.

Vår bedömning är att ett medlemskap i EGEU medför oacceptabla samhällsekonomiska påfrestningar på kort och medellång sikt och detta i ett läge endast kan jämföras med 1930-talets depression. De ökade påfrestningarna

som drabbar hårdast befolkningsgrupper med små ekonomiska marginaler, med stort

behov offentlig service, med osäker anknytning till arbetsmarknaden.

av resp. 9. Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att medlemskap i EGEU under

de förutsättningar är aktuella utgör ett hot mot jämställdheten mellan

som nu

män och kvinnor. Fortsatta nedskärningar den offentliga sektorn drabbar

av

kvinnornas sysselsättning, liksom den offentliga service de är beroende av

som för att kunna förvärvsarbeta.

2. Konsekvenser för den sociala välfärden och

jämställdheten

En förändrad välfärd

Av bilaga 6 framgår att kostnaderna för ett medlemskap inte kommer att kunna

täckas fullt ut. Hur underskottet skall betalas är en nationell politisk fråga, författarna till bilaga 6 liksom utredningen. Vi anser att detta är en lek

menar med ord. Medlemskapet kommer att leda till ökade kostnader för statskassan.

Dessa kostnader måste finansieras och risken är uppenbar att de besparingar ocheller avgiftshöjningar då sker drabbar dem redan är mest sårbara

som som

och befinner sig längst ut i marginalen på arbetsmarknaden.

Redan EES-avtalet riskerar att leda till ökade klasskillnader. Dessa tendenser förstärks medlemskapet. När verksamheter vars lönenivåer ligger högt genom i Sverige relativt andra länder utsätts för konkurrens antas detta leda till en ökad

Reservation 237

lönespridning. De som har s.k. lågkvalificerade arbeten inom den offentliga

sektorn kommer att möta detta i form av en långsammare löneutveckling än de

privat anställda. Medlemskapet antas medföra en ökning av svart arbetskraft,

vilket även kan hålla lönenivåerna nere. Vidare påtalar man att fattigdomen

kommer att Öka vid ett medlemskap. Vid ett genomförande av EMU kommer sannolikt arbetslösheten att stiga långsiktigt, och den s.k. hysterisiseffekten

innebära att stora grupper permanent utestängs från arbetsmarknaden. Utredningen har inte behandlat dessa problem. I en utredning skall belysa som konsekvenserna ur välfárdssynpunkt vid olika anslutningsalternativ borde dessa effekter ha uppmärksammats mer. De kommer på sikt att förändra förutsättningarna för den svenska välfárdsmodellen. Riskerna för ett permanent tvåtre-

djedelssamhälle ökar, närmare anknytningen blir till EU. Farorna måste ställas i relation till de förväntade vinsterna. Välfärd svensk synvinkel är inte

ur enbart pengar, det handlar om en jämlik fördelning och en solidarisk människosyn. Dessa värden riskerar att undermineras genom den ekonomiska anpass-

ningen till EU. Även vid ett utanförskap skulle Sverige på olika sätt vara tvungen att anpassa

sig efter marknadens villkor, det är dock synnerligen oklart på vilket sätt och

i vilken omfattning.

Funktionshindrade

Människor med olika former av funktionshinder är mer än andra beroende av

en väl fungerande offentlig sektor. Besparingar, nedskärningar, effektiviseringar

etc. drabbar mest de personer som har störst behov av service. Funktionshindra-

de har ingen valfrihet, man kan helt enkelt inte välja bort sitt behov av stöd utan

att följden blir direkt försämrad livskvalitet. Redan i dag genomförs kraftiga

avgiftshöjningar inom den sociala sektorn, avgifter som just drabbar de som

behöver servicen. Många upplever i dag att service både försämras och blir kraftigt dyrare. Vid ett medlemskap föreligger en uppenbar risk att statsbudgeten får ett bortfall på 50 miljarder kronor, medan de förväntade inkomstökningarna är osäkra. De nedskärningar och avgiftshöjningar som denna förändring kan

komma att driva fram innebär en påtaglig risk ur handikappsynpunkt. Detta har utredningen helt försummat. Även direktinvesteringarna skulle öka vid

om ett

medlemskap och sikt innebära en tillväxt av BNP, så riskerar de som behöver den offentliga sektorns stöd mest att betala denna osäkra framtidsinvestering. Formellt kan man säga att det handlar om nationella prioriteringar,

men mer statskassan urholkas pengar destor större blir riskerna.

Det är viktigt att påtala den oro som finns inom den svenska handikapprörelsen

för att ett medlemskap skulle påverka synen på funktionshinder i Sverige. Den katolska socialläran har en helt annan syn på funktionshindrades individuella

238 Reservation

rättigheter, dvs. utgår från att familjen ger det grundläggande stödet. Den man funktionshindrade betraktas inte som en individ med egna rättigheter. Om man tror att skall kunna påverka EU-länderna med den svenska synen, så kan man också motsatsen inträffa; att får europeisk syn handikappfrågorna. en mer

Kvinnors arbete och jämställdheten

Utredningen har uppdrag att bedöma konsekvenser för jämställdheten vid som de olika integrationsalternativen. Genom att inte närmare analysera de risker är knutet till ett medlemskap när det gäller t.ex. kvinnors framtida arbetssom marknadsmöjligheter har utredningen enligt vårt förmenande inte fullgjort sitt uppdrag. De förväntade ökningarna i statsbudgetens underskott kan enligt bilaga 6 om den offentliga sektorn, mötas olika sätt:

Effektivisering och rationalisering; som leder till produktivitetsutveckling.

- Koncentrerat serviceutbud; där verksamheter läggs ned eller minskar i om- fattning.

Ändringar som innebär större barngrupper, färre anställda, vilket redan

leder till försämrad kvalitet. Långsammare löneutveckling; lägre lön för lågutbildade kvinnor. - Avgifts- och skattehöjningar; ökad klasskiktning i efterfrågan. - Vilka effekter dessa förändringar leder till vet vi fortfarande väldigt lite om, trots att de redan genomförs för fullt i de flesta kommuner. De införs på den nu del arbetsmarknaden traditionellt är kvinnornas och påverkar både av som serviceutbud och efterfrågan på arbetskraft. Sett i förhållande till andra länder går dessa åtgärder in på de sektorer som är unika för den svenska välfärdsstaten; utbildning, vård och omsorgsarbetet för och gamla. Skillnaderna i offentlig konsumtion mellan Sverige och EGunga länderna kan främst hänföras till det område som kallas social offentlig konsumtion, dvs. socialtjänst barnomsorg och äldreomsorg samt sjukvård. Omfattningen dessa verksamheter har ett direkt samband med kvinnors arbetsmarkav nadsdeltagande. I många andra länder utförs dessa tjänster i privat regi som oavlönat arbete av kvinnorna i hemmen. Höjda avgifter minskar efterfrågan. Avgiftshöjningarna sker nu främst inom de områden där avgifterna täcker mindre del kostnaderna. Resultatet är en av

att höginkomsttagaren fortfarande efter avgiftshöjningar kan erhålla en skatte-

subventionerad tjänst låginkomsttagaren inte längre har råd att efterfråga. som Vi kommer därigenom att möta en omfördelning från låg- till höginkomsttagare när det gäller konsumtion av offentliga tjänster. Dessa mekanismer kommer att innebära att de lågavlönade kvinnorna får problem med att både behålla eller finna nya arbeten samt efterfråga vård och

Reservation 239

omsorgstjänster.

Budgetunderskott och krav på nedskärning av de offentliga utgifterna är ingenting nytt. I EG-länderna har denna process pågått länge. Erfarenheter från dessa länder pekar på att kvinnorna tryckts ut mot marginalen av arbetsmarknaden.

I en nyligen publicerad rapport om förhållandena för kvinnor på arbetsmarknaden i EG rapporteras att de kvinnor som blivit arbetslösa i t.ex. i samband med olika strukturförändringar haft oerhört svårt att få ett nytt arbete, många har

blivit långvarigt arbetslösa Meulders D., Plasman R., Stricht V.V. 1993.

Många av de nya arbetena är tillfälliga, de flesta deltidsarbete och ofta på kort deltid. En differentiering bland kvinnorna, som författarna av bilaga 6 anger som

resultat av de nya produktionsformerna inom tjänstesektorn, är sarmolik. Skillnaderna mellan de som har utbildning eller som kan vidareutbilda sig inom sitt arbetes ram och de som inte har denna möjlighet kommer också troligtvis att bli

större. Många kvinnor som i dag arbetar med olika typer av omsorgsverksamhet kommer att utföra sitt arbete som anställda av privatpersoner i deras hem. Privatiseringen riskerar att gå hand i hand med en klassvis differentiering och alltmer likna utvecklingen i många länder på kontinenten. Offentliga sektorn har varit en avgränsad del av arbetsmarknaden där kvinnor varit en attraktiv arbetskraft. Vid internationella jämförelser finner vi att

högre andel sysselsatta i offentlig verksamhet högre är sysselsättningsnivån

för kvinnor Furåker B. 1993. Den svenska eller skandinaviska välfärdsmodel-

len är exempel detta. Staten har givit förutsättningar för kvinnors lönearbete som barnomsorg, särbeskattning och föräldraomsorg. Genom att dessa förutsättningar undermineras minskar många kvinnors ekonomiska försörjningsmöjlig-

heter. Svenska studier av industriomvandlingen har visat att kvinnor som förlorat ett industriarbete haft en alternativ arbetsmarknad i den offentliga sektorn. I dag finns inte detta alternativ. I stället sker en omfattande omvandling av både

industri och tjänstesektorn. Det finns en uppenbar risk att de kostnader som följer av ett medlemskap kommer att leda till drastiska förändringar av den offentliga sektorns verksamhet och därmed kvinnors möjligheter till lönearbete

framöver. Utredningen kommer fram till slutsatsen att medlemskapet inte kommer att

medföra några större ekonomiska belastningar. Vi menar att en lika sarmolik bedömning är att medlemskapet kan innebära omfattande belastningar på de

offentliga budgetarna på kort sikt och medellång sikt som motsvarar 50 miljarder kronor. Detta skulle kunna innebära en sänkning av sysselsättningsnivån inom den offentliga sektorn på ett par hundra tusen anställda.

240 Reservation

Sammanfattning

Med ovanstående som grund reserverar oss mot utredningens slutsatser om de olika alternativens för- och nackdelar. Vi finner tvärtemot utredningen att kostnaderna för ett medlemskap sannolikt kommer att överstiga på såväl kort som medellång sikt de intäkter som är möjliga att förutse. Dessutom har man vare sig analyserat eller vägt de konsekvenser som uppstår vid de olika alternativen, när det gäller ökad klasskiktning och ojämlikhet. Vi finner det därför

anmärkningsvärt att utredningen så entydigt uttalat sig för medlemskap.

Referenser

Abrahamsson, P. 1993: Socialpolitikmodeller i Europa: forskelle og konvergens, Nordisk Sosialt Arbeid 11993, s. 3-14.

Access to Coaches 1991: Transport for People with Mobility Handicaps,

CEMT, Paris.

Access to Taxis 1992: Transport for People with Mobility Handicaps, CEMT,

Paris. Acker, 1992: Kvinnors och mäns liv och arbete, SNS Förlag, Stockholm.

Andersen, A., Carlsen, S. 1991: Godt begynt... Likestillingsrapport

- om arbejdet med regeringens handlingsplan for ligestilling 1987-1990, Ligestillingsrådet, Köpenhamn. Andersson, T. 1993: Den svenska industrins expansion i utlandet i Andersson, T. red. Den långa vägen den ekonomiska politikens begränsningar och -

möjligheter att föra Sverige ur 1990-talets kris, Industrins Utredningsinstitut

IUI, Stockholm.

Andersson, T., Fredriksson, T. 1993: Sveriges val, EG och direktinvestering-

arna. Rapport till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, bilaga Allmänna förlaget, Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet 1993: Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet - återtâgets artionde Ds 1993:8, Stockholm.

Asslani, M. 1992: En demografisk bild förändringarna kvinnornas

av av situation i Iran efter den islamiska revolutionen, Stockholms universitet: stencil.

Bernitz, U. red. 1993: Vad betyder EG En lärobok om den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockholm.

Breidensjö, M. 1993: Mot bättre arbetsmiljö om EG, arbetsmiljö, standardi-

sering, TCO, Stockholm.

242 Referenser

Bulmer, S., George, S., Scott, A. ed. 1992: The United Kingdom and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London. Bynoe, I., Oliver, M., Barnes, C. 1991: Equal Rights for Disabled People,

for law, Institute for Public Policy Research, London.

The case a new

Byre, A. 1992: EC Social Policy and 1992. Laws, and materials, Klu-

cases wer, Deventer, Nederländerna. Callender, C. 1991: Womens participation in actions co-financed by the European Social Fund, Institute of Manpower Studies, Brighton. Cecchini, P. 1988: Europas inre marknad 1992, SNS Förlag, Stockholm. Chassard, Y. 1992: The Convergence of Social Protection objectives and

Policies: A New Approach in Social Europe, Supplement 592, EG-kommissio-

nen, Bryssel.

Chassard, Y., Quintin, O. 1992: Social Protection the European Communi- Towards of policies, International Social Security Review ty: a convergence Vol.45, 1-292, S 91-108, Geneva. Clayton, S., Crosby, F. 1992: Justice, Gender and Afñrmative Action, The University of Michigan Press. Croxen John, M. 1988: The Vocational Rehabilitation of Disabled Women in

the European Community, Programme of Research and Actions for the Social

Integration of Disabled People, V60089, Bryssel.

Dahlberg, A. red. 1992: Kvinnoforskare kvinnorna och Europa, Konom ferensrapport, Stockholm.

Daunt, P. 1991: Meeting Disability, A European Response, Cassell, London.

Det Ekonomiske Sociale Utvalg 1989: Sociale Aspekter af det indre mar-

og ked, Bryssel. Dreyfus, F-G., Morizet, J., Peyrard, M. ed. 1993: France and EC Membership Evaluated. Pinter Publishers, London.

Due, J., Madsen, Strøby Jensen, C. 1992: EF den sociale dimension. En

Jurist- Ökonomforbundets Forlag, Danmark.

sociologisk analyse, og

ECRS 1992: The Status of Deaf Women, Bryssel.

EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: Band Social trygghet, ömsesidigt erkännande yrkesbehörighet, EES-avtalets bilagor VI och VII, Allmänna

av förlaget, Stockholm.

Referenser 243

EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: Band Hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsrätt samt lika behandling för kvinnor och män, miljö, EES-avtalets

bilagor XVIII och XX, Allmänna förlaget, Stockholm. EES-avtalets bilagor med rättsakter 1992: band Produktansvar, energi, fri

rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt, immateriell äganderätt, konsument-

skydd, statistik, EES-avtalets bilagor III, IV, V, VIII, XVII, XIX och XXI, Allmänna förlaget, Stockholm. EG-kommissionen l988a: Report the Implementation of the Council Reon commendation on the promotion of Positive Action for Women, Bryssel. EG-kommissionen 1988b: Positive Action Programme for Female Staff of the

Commission, Bryssel.

EG-kommissionen 1990a: Mothers, Fathers and Employment, Bryssel.

EG-kommissionen 1990b: Families and Policies Evolutions and Trends in

-

1988-1989, Bryssel.

EG-kommissionen 1990e: Jämställdhet mellan kvinnor och män EG:s tredje handlingsprogram 1991-1995. EG-kommissionen 1990d: Childcare in the European Communities 1985-1990,

Women of Europe supplements, Bryssel.

EG-kommissionen 1990e: The Impact of the Completion of the Internal

Market on Women in the European Community, Bryssel.

EG-kommissionen 19901: The labour Market. Initiatives and texts adopted in the social field 1990, Social Europe 390, Bryssel.

EG-kommissionen 199 1a: Europe against Public Health: Initiatives and

cancer. texts adopted in 1990, Social Europe 191, Bryssel. EG-kommissionen 1991b: The European Social Fund, Social Europe 291, Bryssel.

EG-kommissionen 1991c: Equal opportunities for women and Social

men,

Europe 391, Bryssel.

EG-kommissionen 1991d: The Impact of the Single Market Womens Em-

on

ployment in the Textile and Clothing Industry, Social Europe, Bryssel.

EG-kommissionen 1991e: Eurobarometer Life Styles the European Com-

-

munity, Bryssel.

EG-kommissionen 19911: Women and Men of Europe Today attitudes towards Europe and Politics, Women of Europe Supplements, Bryssel.

244 Referenser

EG-kommissionen 1992a: First report on the application of the Community Charter of the Fundamental Social Rights of Workers, Social Europe 192, Bryssel. EG-kommissionen 1992b: The 1991 Social Year, Social Europe 292, Bryssel. EG-kommissionen 1992c: Social security for persons moving within the Community, Social Europe 392, Bryssel. EG-kommissionen l992d: Mod et Solidaritetens Europa KOM92542, Bryssel. EG-kommissionen 1992e: Employment in Europe, Luxemburg. EG-kommissionen 1992i: NOW Implementation, Bryssel. - EG-kommissionen 1992g: Report by the Commission to the European Parliament and the Council the implementation and results of the HELIOS proon 1988-1991, SEC921206 final, Bryssel. gramme EG-kommissionen 1992h: Statistical Data Concerning the Participation of Women in Political and Public Decision-making, Bryssel. EG-kommissionen 1992i: Employment Equality and Caring for Children, Bryssel. EG-kommissionen l992j: Professional mobility Europe, family aspects and business practices, Bryssel. EG-kommissionen 1992k: The regulation of working conditions the Member States of the European Community, Volume Social Europe, supplement 492, Bryssel. EG-kommissionen 19921: The of social protection objectives and convergence policies, Social Europe, Supplement 592, Bryssel. EG-kommissionen l992m: Den framtida utvecklingen av den gemensamma transportpolitiken, EG:s vitbok om transportpolitik, Bryssel. EG-kommissionen 1993a: Implementation of the Third Action Programme on Equal Opportunities 1991-1995, Bryssel. EG-kommissionen 1993b: Employment Europe, Bryssel. EG-kommissionen 19930: 1993: European Year of Older People and Solidarity between generations. Social Europe 193. EG-kommissionen 1993d: Second report on the application of the Community Charter of the Fundamental Rights of Workers, Social Europe, Supplement 193, Bryssel.

Referenser 245

EG-kommissionen 1993e: Evaluation of Womens Involvement European

Social Fund Co-financed Measures 1990, Social Europe, Supplement Bryssel.

EG-kommissionen 1993f: Green Paper. European Social Policy. Options for the Union, COM93551, Svensk översättning utges av arbetsmarknads- och socialdepartementen.

EG-kommissionen 1993g: Growth, Competitiveness, Employment. The Chal-

lenges and Ways Forward into the 2lst Century, White Paper, COM937OO

final, Bryssel.

EG-kommissionen 1993h: Communication concerning the application of the

Agreement on Social Policy, presented the Commission to the Council and

to the European Parliament, den 15 december 1993.

Elmér, 1989: Svensk socialpolitik, Liber AB, Stockholm.

ER-consultants 1990: An Evaluation Study of Positive Action in Favour of Women, EG-kommissionen, Bryssel. ERASMUS Directory 1993: Office for Official Publications of the European Communities, Luxemburg.

Esping-Andersen, G. 1990a: The Three Worlds of Welfare Capitalism,

TJ Press, Padstow. 1990b: The Three Political Economics of the Welfare State, International -,

Journal of Sociology, vol. no. 20, nr s. 92-123.

ETUI 1987: Women and Trade Unions in Western Europe, Bryssel. Eurodiagnostic, februari 1993.

European Human Rights Foundation 1993: Homosexuality: A European Community Issue, Waaldijk, K., Clapham, A. red. Kluwer Academic Publishers,

Dordrecht.

Eurostat 1993a: Social Protection Expenditure and Receipts 1980-1991, Luxemburg.

Eurostat 1993b: EES i siffror, SCB, Stockholm.

Eurostat 1993e: Rapid reports women the European Community. Popula-

tion and social conditions, No 10. FKF Debatt 1993: De ekonomiska trygghetssystemen i ett historiskt och -

internationellt perspektiv, Försäkringskasseforbundet, Stockholm.

246 Referenser

Flötten, T. 1992: Funksjonshemmede i Europa, Fagbevegelsens senter for

forskning, utredning og dokumentasjon, FAFO-rapport nr. 139, Oslo.

Foreign Press Center, Japan 1993: Public Opinion Survey on Sexual Equality, stencil. i

Francioni, F. ed. 1992: Italy and EC Membership Evaluated, Pinter Pub-

lishers, London.

Gardeström, L. 1981: Leva med handikapp, Villkor Samhällsstöd, Hakan

- Ohlssons Förlag, Stockholm.

Gonäs, L. 1991: En fråga om kön: Kvinnor och män i strukturomvandlingens

spår, Arbetslivscentrum, Stockholm. Gustafsson, S. 1988: Income Taxes and Womens Economic Dependency A - Comparison of West Germany and Sweden, Arbetslivscentrum, Stockholm. Göransson, B. 1992: Gemenskapen och välfärden, TCO, Stockholm. Handikappförbundens Centralkommitté 1990: Det här är HCK, HCK:s kon-

torstryckeri, Stockholm.

Handikappförbundens samarbetsorgan 1993: Svenskt handikapparbete i ett EG-perspektiv, Rapport Stockholm.

HANSE 1993: Varje fråga har en handikappaspekt, HANSE:s slutrapport till regeringen S 91:13, Stockholm.

Hansson, G., Stenelo, L.-G. red. 1990: Makt och internationalisering, Carlssons, Stockholm. Heyer, R. 1992: EF:s sosialpolitikk etter Maastricht-motet: Mot en europeisk velferdsstat Internasjonal Politikk 503, s. 323-334.

Höjer, K. 1952: Svensk socialpolitisk historia, P.A. Norstedt Söners förlag,

Stockholm.

Hörburger, H. 1990: Europas Frauen fordern mehr Die Soziale Dimension

-

des EG-Binnenmarktes am Beispiel der speziñschen Auswirkungen auf Frauen, Hans Böckler Stiftung, Marburgzschuren.

Jacobsson, R. 1992: Frågor och svar om: Kvinnor och Europa, Civilingenjörsförbundet, Stockholm. Jagrén, L. 1993: De dominerande storföretagen i Andersson, T. red. Den

långa vägen den ekonomiska politikens begränsningar och möjligheter att föra

-

Sverige 1990-talets kris, Industrins Utredningsinstitut, IUI, Stockholm.

ur

Referenser 247

J ortay m.fl. 1991: Evaluation of the Impact of the single markets Completion on Womens Employment in the Banking Sector, EG-kommissionen, Bryssel. J ämställdhetsombudsmannen 1993: Positive Action Jämställdhetsarbete inom - EG, Stockholm. Jämställdhetsombudsmarmen 1993: Fast i kassan en studie av dagligvaru- handeln, Stockholm. Jörgensen, C.E. 1992: EG:s miljöpolitik inom kemikalieomrâdet, Naturskyddsföreningen, Stockholm. Keatinge, P. ed. 1991: Ireland and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London. Konsumentverket 1993: Hur påverkas konsumenterna av EES Stockholm. Konjunkturrádet l 992: Konjunkturrådets rapport 1992, Hans Tzson Söderström red., SNS Förlag, Stockholm. Korpi, W., Palme, 1993: Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning, Rapport till Ekonomikommissionens betänkande, Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16, Bilagedel 135-170, Alls. männa förlaget, Stockholm. Kvinnobilder 1991: En bok om kvinnor med handikapp, Almqvist Wiksell Förlag AB, Arlöv. Laffan, B. 1992: Integration and co-operation in Europe. UACES, London. Routledge, New York. Landstingsförbundet 1992: Landstingen och EG, Konsekvenser, Stockholm. Landstingsförbundet 1993: Välfarden och Europaintegrationen, Stockholm. Lauren, R., Lavén, H. 1992: Nya jämställdhetslagen, Publica, Stockholm. Lefebvre, MC. 1992: Evaluation of Womens Involvment in European Social Fund Coñnanced Measures in 1990, Bryssel. Leira, A. 1989: Models of Motherhood Welfare State Policies and Everyday - Practices: the Scandinavian Experience, Institut for samfunnsforskning, Oslo. Livsmedelsverket 1993: Vår föda 393. LO 1991: Lön och välfärd i ett internationellt perspektiv, Stockholm. LO 1993: Den europeiska välfárdsstatens framtid, rapport Jan Edling, av utgiven i samband med Europeiska Fackliga Samorganisationens konferens om social trygghet i Stockholm 13-14 maj 1993.

248 Referenser

LOTCO-kontoret, Bryssel: Nyhetsbrev under 1993.

Lundberg, L. 1993: Ekonomiska effekter av integration av varu- och tjänstemarknader i Europa i Bernitz, U. Vad betyder EG En lärobok om den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockholm.

Lundborg, P. 1991: Den nordiska arbetsmarknaden och europaintegrationen,

Söderling, I., Korkiasaari, red., i Migration och det framtida Norden, Åbo.

Lundborg, P. 1992: Svensk ekonomi och den fria arbetskraftsrörligheten. Rapport till Lángtidsutredningen 1992, SOU 1992:19, bilaga 18, Allmänna

förlaget, Stockholm. Lundborg, P. 1993: Arbetskraftens fria rörlighet i Europa i Bernitz, U. Vad betyder EG En lärobok den europeiska gemenskapen, SNS Förlag, Stockom holm. Lodemel, 1991: Sosialpolitikken i EF, Fagbevegelsens Senter for Forskning, Utredning Dokumentasjon, FAFO-rapport nr 111, Oslo. og

MacRae, D. 1992: Maternity Rights The experience of Women, PSI, Lon-

don.

Majone, G. 1993: The European Community between social policy and social

regulation. Journal of Common Market Studies, vol 31, s. 153-170. MccGwire, S. 1992: Best Companies for Women Britain°s Top Employers, - Pandora, London. Meehan, E. 1991: European Citizenship and Social Policies i The Frontiers of Citizenship, Vogel Moran red. s. 125-154. Macmillan, London.

Meerhaeghe, M.A.G. ed. 1992: Belgium and EC Membership Evaluat-

van ed, Pinter Publishers, London, St. Martins Press, New York.

Melander Stene, E 1993: Funksjonshemmede og norsk EF-anpassning, Fagbevegelsens Senter for Forskning, Utredning og dokumentasjon, FAFO-rapport

nr 145, Oslo. Meulders m.fl. 1991: Position of Women on the Labour Market Developments between 1983 and 1989-90, Bryssel. Meulders, D., Plasman, R. 1989: Women AtypicalEmployment, Bryssel.

Nielsen, R., Szyszczak, E. 1991: The Social Dimension of the European Community, Handelshøjskolens Forlag, Köpenhanm.

Nilsson, A. 1993: Kommunerna och EES-avtalet, Svenska Kommunförbundet och Kommentus Förlag AB, Stockholm.

Referenser 249

Nord 1990:109, Handikappades levnadsvillkor i Norden, Nordiska Rådet, Malmö. Nord 1991:36, Överenskommelser mellan de nordiska länderna inom arbetsmarknadsområdet, Nordiska Rådet, Köpenhamn. Nord 1993: Nordisk statistisk årsbok 1993, redigerad Nordiska statistiska av sekretariatet, Köpenhamn.

Nord 1993:26, De nya nordiska företagen, Nordiska ministerrådet, Köpenhamn.

Nordisk Sosialstatistisk Komité, NOSOSKO 1992: Sosial trygghet i de nordis-

ke land. Omfang, utgifter og finansiering 1990, Nordisk statistisk skriftserie nr. 58, Köpenhamn. Norska utrikesdepartementet 1992: Norsk velferd europeisk samarbeid, og delrapport till Europautredningen, Oslo. Nyström, B. 1992: EG och arbetsrätten, Publica, Stockholm.

Näsman, E. Falkenberg, E. 1990: Parental Rights the Work and Family

Interface, Arbetslivscentrum, Stockholm.

OECD 1993: The changing course of international migration, Paris.

Odhner, C-E. 1992: Ekonomi och i Europa vägen till EMU, Tidens pengar förlag, Stockholm. Odhner, C-E. 1993: Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad i EES -

och EU. Rapport till EG-konsekvensutredningen, Samhällsekonomi, bilaga

Allmänna förlaget, Stockholm.

Olsson, S.E. 1990: Social Policy and Welfare State Sweden, Arkiv, Lund.

Olsson, 1993: Models and Countries the Swedish Social Policy Model

-

Perspective i Social Security Sweden and Other European Countries Three

-

Essays. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1993:51,

s. 15-43, Allmänna förlaget, Stockholm. Persson, 1993: Svenska kvinnor möter Europa Ekonomisk integration och social harmonisering ur ett kvinnoperspektiv, Rapport till Långtidsutredningen 1992, SOU 1992:19, bilaga 16, Allmänna förlaget, Stockholm.

Proposition 198788:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet.

Proposition 1991922170 om det Europeiska ekonomiska samarbetsomrádet,

del Proposition 1992932159. Stöd och service till vissa funktionshindrade.

250 Referenser

Proposition 199293:225. Godkännande av protokoll med justeringar av avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. om Pålsson, S., Quitzow, C.M. 1993: EG-rätten Ny rättskälla i Sverige, Publi- ca, Stockholm.

Regeringens förordningsmotiv 1992:8. Förordningsändringar med anledning av EES-avtalet. Utdrag Protokoll vid regeringssammanträde 1992-12-03.

ur

RFSL, faktablad Homosexuell samlevnad, augusti 1993.

Rupbery, Fagan, C. 1992: Occupational segregation Amongst Women and Men in the European Community, Bryssel. SAF 1992: EG, EES och arbetslivet regler i Sverige för företag och - nya anställda, Stockholm. Samhall mot är 2000 1991: Samhall, Tullinge. SCB 1991: Kvinnors och mäns arbetsmiljö, 1991:1, Stockholm. SCB 1992a: Om kvinnor och män i Sverige och EG, Stockholm.

SCB l992b: Man är chef, Stockholm.

SCB 1993: AKU, första kvartalet 1993. Schweitzer, C.C., Karsten, D. ed. 1992: The Federal Republic of Germany and EC Membership Evaluated, Pinter Publishers, London.

Smyth, A. 1992: Strategies for the Promotion of Women politics, Universi-

College Dublin, Irland.

Socialdepartementet 1993: EG-domstolen och jämställdheten En rättsfalls-

översikt, Ds 1993:7, Stockholm.

Socialstyrelsen 1993: Health Care and Social Services Seven European

Countries, Modin-Tryck, Stockholm.

SOU 1991:46, Handikapp Välfärd Rättvisa, betänkande av 1989 års Handikapputredning, Allmänna förlaget, Stockholm. SOU 1991:67, Samhall i går, i dag, i morgon, Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1991:97, En väg till delaktighet och inflytande tolk för döva, dövblin-

da, vuxendöva, höselskadade och talskadade, betänkande av 1989 års Handi-

kapputredning, Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1992:19, Lángtidsutredningen 1992, Allmänna förlaget, Stockholm.

Referenser 25 1

SOU 1992:26, Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella

-

förhållanden, delbetänkande Utredningen socialförsäkringen och EG,

av om Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1992:52, Ett Samhälle för Alla, Handikapputredningens slutbetänkande, Allmärma förlaget, Stockholm.

SOU 1993:7, Löneskillnader och lönediskriminering Om kvinnor och män på

arbetsmarknaden, Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1993:30, Rätten till bistånd, delbetänkande av Socialtjänstkommittén,

Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1993:80, Statsförvaltningen och EG, betänkande Utredningen

av om

statsförvaltningen och EG, Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1993:115, Social trygghet och EES, slutbetänkande Utredningen av om

socialförsäkringen och EG, Allmänna förlaget, Stockholm.

Statens Handikappråd 1992: Handikapprörelsen i Sverige, Stockholm.

Steiner, 1990: Textbook EEC-law, Blackstone Press, London. on

Streeck, W. 1993: Europeisk socialpolitik efter Maastricht: social dialog och subsidiaritet, Research Report No. Arbetslivscentrum, Stockholm.

Ståhl, A., Brundell-Freij, K., Makir, M. 1993: Anpassningen kollektivtra-

av

tiken i går, i dag, i TFB-rapport 1993:13, Transportforskningsbe-

morgon,

redningen, Stockholm.

Svenska Kommunförbundet 1992: Kommunala konsekvenser

av medlemskap

i EG, Kommentus Förlag AB, Stockholm.

Svenska Kommunförbundet 1993: Financing and Production of Social Welfare Services Some Local Level Impacts of Internationalization. Rapport från

-

seminarium i Bryssel i juni 1993 trender i europeiska socialförsäkrings-

om

system. Modin-Tryck AB, Stockholm.

TCO 1992: Demokrati och fackligt inflytande i integrerat Europa. Konett gressrapport 1993.

TCO 1993: Välfardspolitiska utmaningar tre europeiska traditioner. Kon-

gressrapport 1993.

TCO 1993: Kamp för ett socialt Europa. En debattskrift från TCO:s EG-rád.

Therborn, G. 1991: Staten och människornas välfärd i Utsikt Europa.

mot

Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs.

252 Referenser

Social Introduction, Georg Allen Unwin,

Titmuss, R. 1974: Policy: An

London.

The Welfare State, Georg Allen Unwin, London.

1976: Essays on

-,

of Womens Local Employment Initiatives in the Turner, C. 1991: Directory

Grant-aided the EEC Commission the Period 1987-

European Community by

1990, Bryssel.

1993: World Investment Report 1993: Transnational Corporations

UNCTAD

and Integrated International Production, New York.

Utrikesdepartementet 1990: Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten,

- 1990:3, Stockholm.

1992: Maastricht-fördraget Europeiska Unionen

Utrikesdepartementet om i korthet, Fakta Europa 1992:3, Stockholm.

1993: Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten, Utrikesdepartementet -

Fakta Europa 1993:3, Stockholm.

Handelsavdelning 1991: Den sociala dimensionen och Utrikesdepartementets Rapport från ett seminarium i februari 1991, Stockholm.

Europasamarbetet,

Handelsavdelning 1992a: Avtalet om Europeiska Utrikesdepartementets Ekonomiska Samarbetsområdet EES-avtalet februari 1992, Stockholm. -

Handelsavdelning 1992b: Romfördraget Fördrag om

Utrikesdepartementets -

upprättandet Europeiska ekonomiska gemenskapen.

av

Utrikesdepartementets Handelsavdelning 19920: Maastrichtfördraget-Fördra-

get om Europeiska unionen.

Handelsavdelning 1993a: Sverige-EFTA-EG 1992,

Utrikesdepartementets

Allmänna förlaget, Stockholm.

Handelsavdelning l993b: Ekonomiska konsekvenser av Utrikesdepartementets svenskt medlemskap i EGEU, Stockholm. ett

Handelsavdelning l993c: En marknad utan gränsfor-

Utrikesdepartementets -läget inom EG. En rapport från den interdepar-

maliteter och gränskontroller arbetsgrupen for utredning frågor gränskontroller och gränsfor-

tementala av om

maliteter i ett EG-medlemskapsperspektiv.

Vaiou, D. m.f. 1991: Women of the south European integration: problems

and prospects, Bryssel.

1993: Socialförsäkringar och EG, N erenius Santérus Förlag, Westerhäll, L. Göteborg.

Referenser 253

Wise, M., Gibb, R. 1993: Single Market to Social Europe: The European Community the 1990s, Longman Scientific Technical, Harlow, Storbritannien. Wissenschaftliches Zentrum fur Berufs- und Hochschulforschung der Gesamthochschule 1992: Student Mobility within ERASMUS 199191, Kassel.

Att läsa

Att förstå EG

Sveriges framtid i Europa. Viklund, Daniel Norstedts Juridik, 1993.

EG-boken Lagerkrantz, Johan och Nordlöf-Lagerkrantz, Ulla Publica, 1993.

EUROPA ABC Termer och förkortningar i Europasamarbetet. Bergström, Niklas Utrikesdepartementet 1993.

Europeiska gemenskapen

från idé till verklighet. - EG-delegationen i Sverige, 1992.

Fakta Europa

Arbetsmiljön och EG, 1991 Jordbrukspolitiken, 1991 Biståndet och EG, 1991 Regionalpolitiken, 1992 EES-avtalet i korthet, 1992 Maastrichtfördraget om Europeiska unionen i korthet, 1992 - EG:s smáföretagsprogram, 1993 Livsmedelspolitiken och EG, 1993 EG, kulturen och medierna, 1993

256 Att läsa

Kvinna i Europa Om EG och jämställdheten, 1993

- Miljöpolitiken och EG, 1993

faktablad, nyhetsbrev, Vem vet vad och diverse broschyrer ingar Fakta Europa, heter Allt EG från sekretariatet för Europain-

i ett prenumerationspaket som om

formation.

I Europa

Sverige i ett EG-perspektiv.

Nilsson, Håkan Media Nova, 1993.

Megaexpress

En bok om EG. Bernhard, Patrik red. Kulturföreningen EPA, 1993.

och EG

Sverige

Europa hot eller möjlighet

Det nya - Färm, Göran Brevskolan, 1993.

Vad betyder EG

En lärobok om den europeiska gemenskapen.

Bernitz, Ulf m.fl. SNS Förlag, 1993.

Kommittédirektiv

Utredning om konsekvenser för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid

olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen

Dir 1993:21

Beslut vid regeringssanunantråde 1993-02-18

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg anför.

Mitt förslag Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Dinkelspiel, att en kommitté tillkallas

med uppdrag att belysa konsekvenser för den sociala välfärden och för jäm-

ställdheten mellan kvinnor och män vid olika former av svenskt deltagande i den

västeuropeiska integrationen.

Bakgrund

Den offentliga välfárdspolitiken i Sverige är i ett internationellt perspektiv väl

utvecklad. Den har också en stark folklig förankring. Idag sker en översyn av delar av välfárdssystemet. Syftet är att dämpa kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten men också att öka valfriheten och öppna möjligheter for fler verksamhetsformer. Grundtanken, att staten, landstingen och kommunerna har för den sociala välfärden, är emellertid inte ifrågaett ansvar satt.

Vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män har Sverige i ett internationellt perspektiv nått långt. Exempelvis är den kvinnliga förvärvsfrekvensen

högre än i något annat land samtidigt som nativiteten är bland de högsta i

Europa. Denna utveckling har en nära koppling till välfardssystemets utbyggnad

9 l3-lll2

258 Kommittédirektiv

under efterkrigstiden och i synnerhet sedan mitten av 1960-talet. Viktiga förutsättningar är föräldraförsäkringen, möjligheterna till tjänstledighet i samband med barns födelse och den väl utbyggda barnomsorgen. Svenska kvinnor och män har därmed goda möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap. I många länder där t.ex. offentligt finansierad äldreomsorg och barnomsorg samt föräldraförsäkring är mindre utbyggd, tas ett visst ansvar av frivilliga organisationer eller via försäkringslösningar. Dock tar kvinnor genom obetalt arbete ett stort ansvar för dessa uppgifter. Utbyggnaden av de sociala tjänsterna är därför av stor betydelse både för att erbjuda kvinnor förvärvsarbete och för att tillhandahålla tjänster som möjliggör för kvinnor att arbeta. Sverige har nyligen inlett förhandlingar med Europeiska gemenskaperna om ett svenskt medlemskap i EGEuropeiska unionen EU. I det samarbete och det regelverk Sverige härvid har att ta ställning till finns givetvis en rad aspekter som berör välfärds- och jämställdhetsfrågor. Dessa har i stor utsträckning redan

analyserats i samband med och omfattas av det framförhandlade EES-avtalet.

Som exempel kan nämnas att den nya jämställdhetslagen 1991:433 nu är anpassad till EG:s regelverk på jämställdhetsområdet. På området personers rörlighet kommer EES-avtalet bl.a. att innebära att Sverige ansluter sig till EG:s regelverk om social trygghet för personer som flyttar mellan länderna. Frågor om vilka förändringar i den svenska lagstiftningen som härvid kan aktualiseras, analyseras av utredningen S 1991:03 om socialförsäkringen och EG. Med utgångspunkt i förslag om ändring av det

svenska folkpensionssystemet som framlagts i ett delbetänkande har nya regler

utarbetats som trätt ikraft den 1 januari 1993 SFS 1992:1776, 1777. Utredningen arbetar nu vidare med övriga frågor om svensk socialförsäkringslagstiftning. Välfards- och jämställdhetspolitiken är även inom EG till övervägande del en fråga för de enskilda medlemsländerna nationell, regional eller kommunal nivå. EG-reglerna det sociala området fastställer huvudsakligen miniminivåer. Dessa utgör inget hinder för enskilda medlemsländer att föra en politik med högre ambitionsnivå. Sverige uppfyller redan de flesta av dessa minimiregler med god marginal. Samarbetet i övrigt inom EG på dessa områden utgörs huvudsakligen av program- och projektverksamhet. Detta gäller bland annat på handikappområdet. Utformningen av den svenska sociala välfärds- och jämställdhetspolitiken

kommer således inte att utgöra förhandlingsfrågor i de medlemskapsförhand-

lingar som nu inletts. Det hindrar inte att ett svenskt medlemskap i EGEU, eller ett beslut att stanna utanför, kan antas konsekvenser för Sveriges möjlig-

heter att fullfölja och utveckla välfärden och jämställdheten. Dessa möjligheter

påverkas i hög grad av de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett medlemskap respektive ett beslut att stå utanför. Utvecklingen måste därför belysas i ett dynamiskt perspektiv.

Kommittédirektiv 259

Den 1 juli 1991 lämnade den dåvarande regeringen in Sveriges ansökan om medlemskap i EG till ordföranden i EG:s ministerråd. Den 1 februari 1993 inleddes medlemskapsförhandlingarna. Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle att ta ställning till förhandlingsresultatet under år 1994. I den svenska debatten om ett närmare samarbete med EG har framkommit en osäkerhet om hur vår sociala välfärd och jämställdheten mellan kvinnor och män skulle komma att påverkas. Det är angeläget att dessa frågor analyseras och diskuteras, inte minst för att få underlag som belyser vad som i den svenska utvecklingen skulle styras av ett ev. EG-medlemskap och vad som i själva

verket är en följd av nationella prioriteringar och värderingar respektive av andra internationella åtaganden än ett EG-medlemskap. Då den offentliga sektorn ofta är glesbygdskommunernas största arbetsgivare är det betydelsefullt att analysen även ges en geografisk dimension. I detta arbete spelar de politiska partierna, parterna på arbetsmarknaden,

handikapporganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer, massmedier och andra opinionsbildare en viktig roll. Genom bl.a. delegationen för Europa-information och departementens egna informationsverksamheter stöder staten organisationslivets upplysningsverksamhet. I syfte att bidra till att dessa viktiga frågor belyses så allsidigt och grundligt som möjligt före folkomröstningen 1994 bör en kommitté tillkallas med uppgift att belysa konsekvenserna för den sociala välfärden och för jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige vid olika former av deltagande i den västeuropeiska integrationen.

Regeringen har den 28 februari resp. 4 februari 1993 beslutat att genomföra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin ivid bemärkelse resp. miljön, utrikes- och säkerhetspolitik samt överlåtelse av beslutsbefogenheter och tillämpning av subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen.

Ytterligare konsekvensutredningar kan komma att beslutas senare. De olika konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggningen av arbetet.

Uppdraget

Kommittén bör belysa vilka sätt den sociala välfärden och jämställdheten i Sverige kan komma att påverkas av att Sverige blir medlem i respektive står

utanför EG. Det är viktigt att undersöka huruvida villkoren for kvinnor och män eventuellt kommer att förändras på olika sätt i landets skilda delar. En central

uppgift är att söka klarlägga vad i EG-samarbetet som direkt påverkar den svenska politiken och vad som även i fortsättningen avgörs på nationell nivå. Av

stor betydelse i det sammanhanget är också hur de olika alternativen påverkar förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Kommittén bör på denna punkt samråda med utredningen om de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige olika former för deltagande i den västeuropeiska integratioav

260 Kommittédirektiv

nen.

På socialförsäkringens område är bland annat omfattningen av personers rörlighet mellan länderna av betydelse. Kommittén bör därför redovisa aspekter

migrationen. Kommittén bör vidare belysa om effekterna av rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen kan komma att påverkas av ett svenskt medlemskap i EG. Kommittén bör redovisa vilka befogenheter EG enligt Romfördraget har för gemenskapsåtgärder inom välfards- och jämställdhetsområdena och söka belysa hur gemenskapsinitiativ såväl regler som programverksamhet m.m. har påverkat utvecklingen i medlemsländerna. Det kan i detta sammanhang finnas anledning för kommittén att samråda med utredningen om konsekvenserna för Sverige i fråga om överlåtelse av beslutsbefogenheter och tillämpningen av

subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen. Kommittén bör belysa vilka initiativ EG hittills har tagit inom välfärdens och jämställdhetens områden

liksom utvecklingen i olika EG-länder. Kommittén bör vidare belysa vad det fortsatta arbetet inom EG bl.a. på den sociala dimensionens område kan komma att innebära och hur det kan tänkas påverka utvecklingen i Sverige. Viktiga utgångspunkter för analysen är den sociala stadga som antogs av stats- och regeringscheferna i elva medlemsländer i december 1989, EG:s tredje jämställdhetsprogram liksom Maastricht-fördragets sociala protokoll och skrivningar gällande samarbetet folkhälsoområdet. 1992 års Långtidsutredning publicerar inom kort en bilaga med titeln Svenska kvinnor möter Europa. Bilagan bör tjäna som ett underlag i kommitténs arbete. Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en utredningsman S 1991: 13 med uppdrag att utreda vad ett svenskt medlemskap i EG eller ett kommande EES-avtal för svenskt vidkommande kan innebära för människor med funktionsnedsättningar. 1 uppdraget ingick även att ge regeringen underlag till ett svenskt agerande i dessa frågor. Den särskilde utredaren har löpande avgivit skrivelser och redovisningar till regeringen. Alla samhällsområden har handikappaspekter vilka är viktiga att analysera i ett helhetsperspektiv tillsammans med andra frågor. Jag finner det därför naturligt att den nu föreslagna kommittén får behandla även frågor som rör EG och handikapp. Vid behandling av denna del av upp-

draget bör kommittén samråda med företrädare för berörda handikapporganisa-

tioner. Den nämnda utredningen bör därför avslutas. Jag avser att återsenare

komma till frågan om EG och handikappfrågornas långsiktiga bevakning.

Kommittén bör utöver vad jag här anfört ha stor frihet att själv välja vilka av de frågor som är relevanta för EG-debatten som den bör behandla. Det är angeläget att den genomgående så långt som möjligt söker belysa konsekvenserna såväl av ett svenskt medlemskap som av att Sverige väljer att stanna utanför Gemenskapen. Regeringen har den 4 februari 1993 beslutat att till det samlade utrednings-

Kommittédirektiv 261

arbetet med konsekvensanalyser knyta parlamentariskt sammansatt referens-

en

med företrädare för de politiska partierna med uppgift att följa utrednings-

grupp arbetet. Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt arbete samt inhämta synpunkter på vilka problem som kommittén särskilt bör gruppens analysera. Resultatet kommitténs arbete skall redovisas i ett huvudbetänkande som av skall föreligga senast den 1 november 1993. Kommittén har frihet att om den

så finner lämpligt initiera och publicera delbetänkanden eller expertrapporter för belysa olika aspekter välfärden och jämställdheten inför EG.

att av

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer att regeringen bemyndi-

gar chefen för Socialdepartementet tillkalla kommitté omfattad kommittéförordningen 1976:119 att en - av med högst 7 ledamöter för att belysa hur olika former för svenskt deltagande i den europeiska integrationen kan påverka den sociala välfärden och jämställd-

heten i Sverige,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande, besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommitatt om tén.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag

Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Socialdepartementet

Bilaga

Harmonisering av socialpolitik

EG

inom

Ingalill Montanari

Inledning

Integrationsprocessen i Europa håller att in i ett kvalitativt nytt skede. Den gemensamma marknad som får anses som verkställd i januari 1993 skall följas av en fullständig ekonomisk integration och till vissa delar även av politisk samverkan i den Europeiska unionen, EU, enligt riktlinjerna i Maastrichtavtalet. Detta berör såväl EGzs nuvarande medlemsstater Övriga europeiska länder;

som av EFTA-länderna har nämligen alla utom Island sökt medlemsskap i den Europeiska unionen, EU. En integration av det här slaget medför med nödvändighet harmonisering av många typer av politik. Om målet är att upprätta en enda gemensam inre marknad kan den politik som reglerar marknaden inte skilja sig från land till land.

De olika medlemsstaterna har därför att se till att deras politik på relevanta

områden harmoniseras, dvs. står i samklang sinsemellan, något som dock inte

behöver betyda total likriktning. För att åstadkomma fri rörlighet för och

varor

tjänster, arbetskraft och kapital får det inte finnas några hinder i form tullar

av eller tariffer staterna emellan, inte heller s.k. tekniska hinder i form av nationelsärbestämmelser, som skulle kunna utestänga utländsk konkurrens. För att konkurrensen skall kunna ske lika villkor, bör dessutom produktionsvillkoren, bl.a. regler för minimiålder för arbetskraften, hälso- och säkerhetsföreskrifter, etc., vara så lika som möjligt på hela den gemensamma marknaden. En total ekonomisk integration i form av en ekonomisk och monetär union

1 De före detta EEG-ländema, EG-ländema och nuvarande EU-länderna, kommer för enkelhets skull att genomgående kallas EG-länder.

264 Bilaga 1

skulle medföra en harmonisering av all ekonomisk politik. Harmoniseringen skulle givetvis ännu längre om en enda statsbildning skulle ersätta nationalstaterna. En sådan statsbildning följer dock inte automatiskt av förslaget om fördjupat politiskt samgående i Maastrichtfördraget. Någon form av federal

statsbildning är en mera tänkbar modell. Detta skulle medföra olika krav på harmonisering inom olika politiska områden. Innebörden av harmoniseringen är svår att förutsäga, eftersom EU:s framtida skepnad kommer att bestämmas av maktbalansen mellan ett stort antal aktörer både på den nationella, övernationella och internationella nivån.

Vilka krav harmonisering av socialpolitik kan tänkas komma i en Europeisk

union En del forskare har försökt ge ett svar på denna fråga genom att pro-

jicera någon av de idag rådande välfårdsmodellerna på ett framtida politiskt enat Europaz. En mer fruktbar metod enligt min mening är att utgå från det huvud-

sakliga målet för EGEU-bygget, som är och förblir ekonomisk integration samt att mot bakgrund av detta studera kraven på harmonisering. Jag har här använt

den angreppsmetoden och samtidigt behandlat frågan om harmonisering av socialpolitiken genom att analysera vilken typ av socialpolitik EG:s beslutande organ hittills har lagstiftat om. Dessutom har jag undersökt om socialpolitiken i de nuvarande EG-länderna har påverkats av sitt medlemsskap i den Europeiska ekonomiska gemenskapen. Analysen och undersökningen presenteras nedan i avsnitten 2 resp. medan det första avsnittet behandlar begreppen harmonisering och socialpolitik. I det avslutande avsnittet försöker jag ange några av de villkor som kommer att gälla för den framtida socialpolitiken, antingen den utformas nationell eller överstatlig nivå.

1 och

Harmonisering socialpolitik. En

begreppsanalys

Harmonisering var redan från början ett mål i den europeiska gemenskapen. I Romfordraget, med vilken den Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG,

grundades år 19573, kan man i artikel 117 läsa: Medlemsstaterna är ense om

2 Se Lex. Leibfried 1992.

3 Den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, hade ursprungliga medlemssex stater: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Ehuru huvudsakligen en tullunion var dock målet att skapa en helt integrerad inre marknad, den europeiska gemenskapen, EG. Tre stater, Danmark, Irland och Storbritannien, blev nya medlemmar 1973. 1981 accepterades Grekland och 1986 Portugal och Spanien. Enligt direktiven i det nya fördraget, Enhetsakten 1986, fullbordades EG den l januari 1993. Enligt Maastrichtavtalet från 1991 är målet att skapa en Europeisk union, EU.

Bilaga 1 265

nödvändigheten att främja en förbättring arbetstagarnas arbetsvillkor och

av

levnadsstandard och därigenom göra det möjligt att dessa villkor harmoniseras

på en allt högre nivå. Harmoniseringen gäller alltså här framför allt arbetskraf-

ten i de ekonomiskt eftersläntrande nationerna den typen som genom nya av ekonomisk samverkan skulle kunna förbättra sina arbetsvillkor och levnadsstandard. Det är inget tvivel om att grundlagsskrivarna övertygade bevar om tydelsen av en europeisk ekonomisk gemenskap för den allmänna välståndsutvecklingen. Samtidigt var de politiska motiveringarna för ett enat, fredligt och samverkande Europa starka. Jones 1980 Harmonisering av olika delar av ett system eller olika varianter politik av av

på ett visst område betyder närmast att de olika delarna eller varianterna läggs till rätta så att de blir sinsemellan kompatibla eller förenliga. De måste kunna

existera tillsammans och fungera ett likartat sätt, utan att därför behöva bli

helt lika. Det är här alltså inte fråga om total likriktning, utan just ett lik-

om artat funktionssätt i vissa dimensioner. En liknelse med två kugghjul kan illustrera detta. Dessa kan vara av olika storlek, material och färg, men kuggarna måste vara så formade att de kan haka in i varandra. Harmoniseringsbegreppet antyder kompatibilitet, förenlighet, och är därför lämpligt att använda vid

beskrivning och analys av en integrationsprocess.

När vi säger att en viss typ av politik måste harmoniseras, t.ex. vid uppgående

i en större politisk enhet, innebär detta att de olika varianter hittills före-

som kommit inom de tidigare politiskt autonoma mindre enheterna i detta område

nu måste anpassas så att de dels kan fungera tillsammans friktionsfritt, dels

ger

likvärdiga resultat i vissa grundläggande avseenden. Den första aspekten är själva existensen av politiken i fråga. Alla medlemsstater i den större politiska

enheten måste alltså först av allt se till att de har någon form politiken i av fråga. Därefter börjar anpassningsprocessen vad gäller de dimensioner som måste visa upp liknande eller förenliga valörer.

Harmoniseringen av mervärdeskatten, momsen, utgörett konkret exempel på

en pågående harmoniseringsprocess inom EG. Det första steget här gäller alltså själva existensen av en sådan typ av pålaga och detta villkor är redan uppfyllt av alla medlemsländer. Nästa viktiga dimension, när det gäller en skatt, är dess bas. Här pågår fortfarande harmoniseringsprocessen; del länder har särbe-

en

stämmelser for vissa varor och tjänster, antingen av industripolitiska eller

The European Free Trade Association, EFTA, skapades 1960 av de europeiska länder som inte ingick i EEG. Målet var här blott ett frihandelsområde utan politiska bindningar. De nuvarande EFTA-medlemmama är de europeiska nationer ännu har som sökt eller vunnit inträde i EG. Mellan EG och EFTA håller just nu EES på att skapas. EES år ett avtal som syftar till att förverkliga betydande rörlighet för tjänster, varor, kapital och arbetskraft de båda områdena emellan med vissa ekonomiska trösklar men bevarade och utan sikte på allmånpolitisk samverkan.

266 Bilaga 1

socialpolitiska skäl. Basen måste harmoniseras, annars skulle momsbefriade

eller tjänster åtnjuta otillbörlig komparativ fördel i konkurrensen. varor en Likaså måste lösa frågan denna skatt skall betalas i ursprungslandet man om

eller i destinationslandet Hansson 1990, medan däremot procentsatserna kan

tillåtas variera inom vissa gränser. Vid alltför markanta skillnader nationer

emellan antas marknaden naturligt harmonisera nivåerna.

Hela den europeiska integrationens utvecklingshistoria är harmoniseytterst en ringsprocess. Ju integrationen fördjupas, desto fler områden sker harmomer

nisering. Vid varje tillfälle övernationell förordning har utfärdats har lagar

en och regler harmoniserats på det i sammanhanget relevanta området. Den nya re-

geln ersätter de tidigare nationella. Men harmonisering sker även när det gäller direktiv målsättningar och tidsramar för en anpassning av den natio-

som anger nella lagstiftningen. Dessutom bör observera att också direktiv om tillman lämpandet principen ömsesidigt godkännande nationers regler av om av resp. är en fråga om harmonisering.

Principen ömsesidigt godkännandeä infördes år 1986 i och med ratifi-

om som ceringen Enhetsakten, har ibland framställts som en formel som skulle ersätta av

harmonisering. Men principen ömsesidigt godkännande infördes främst av

om tidsnöd Majone 1993a. Tekniska standardvärden skulle harmoniseras före

slutet år 1992 och kommissionens arbetsbörda var redan stor. Logiskt sett

av

är det dock ingen skillnad mellan ett direktiv som ersätter gällande nationell lag med överstatlig sådan och ett direktiv om obligatoriskt accepterande av

en ny

andra standarder på ett visst område. I det fallet påbjuds likvärdig-

staters senare het mellan olika nationella alternativ och dessa kan därför sägas ha harmoniserats sinsemellan. I de fall de olika tekniska normerna utsätts för marknadens preferenser, förväntas också spontan harmonisering ske, genom att vissa en alternativ faller bort.

Teoretiskt har harmoniseringsbegreppet ytterligare fördel: det kan användas

en

för att analysera dels avsedda, dels oavsedda konsekvenser av social handling

Direkt harmonisering är resultatet EG:s förordningar, direktiv och rekom-

av mendationer. Indirekt harmonisering är den likhet kan uppstå mellan som

nationella institutioner eller typer politik under en integrationsprocess, oftast

av

4 Denna princip är i logiskt hänseende överensstämmande med subsidiaritetsprincipen, giltighet bekräftades på i Enhetsakten. Även i detta fall tidsfaktom vars nytt var avgörande, något medges i Maastrichtfördraget. Se Spicker 1991 för en sammansom fattning av subsidiaritetsfrågan.

5 Man kan här jämföra med modernisering, ett nyckelbegrepp inom utvecklingssociologin. Modernisering kan beteckna den medvetna politik nations ledare utövar i en syfte att påbörja och befrämja ekonomisk utveckling; det kan också syfta på de progradvis sätts i gång på t.ex. det kulturella planet, i samband med vissa cesser som ekonomiska och politiska förändringar. Dore 1969

Bilaga I 267

genom marknadens påverkan eller på grund andra ekonomiska och politiska av faktorer, trots att ingen form direkt harmonisering har skett just på området av i fråga. Den spontana harmonisering väntas ske skattesatserna för som av rörliga skatter inom en gemensam marknad är ett konkret exempel på indirekt

harmonisering Petersen 1992.

I de västerländska marknadsekonomierna har socialpolitiken växt fram som ett

resultat av statliga ingrepp i syfte att modifiera den fördelning

av resurser som uppstår genom marknadskrafternas fria spel. Efter den politiska demokratins

genomförande har det uppstått spänning mellan politik och marknad, där

en

konflikten mellan olika intressegrupper gäller vilken roll marknaden poli-

resp.

tiken skall spela i samhällets fördelningsprocesser.

Socialpolitik är en metod att politiskt forma ett samhälle enligt demokratiskt uttryckta preferenser, längs en skala med jämlikhet ojämlikhet i de båda -

polerna. Det är alltid jämlikhet i förutsättningarna

inte i slutresultatet vi talar

om; detta följer logiskt av det faktum att marknaden alltid skapar ojämlikhet på

nytt. Socialpolitiken omfördelar mellan också för den

resurser grupper men

enskilde individen under loppet av dennes levnadsbana. Socialpolitik är alltså

inte enbart riktat mot grupper har sociala problem. De första som stora

socialpolitiska reformerna i alla västerländska demokratier socialförsäkring-

var

arna som garanterar ersättning vid sjukdom, pensionering och arbetslöshet. Socialpolitiken är nära förbunden med andra typer politik, t.ex. arbets-

av som

marknadspolitik, samhällsplanering, bostadspolitik och regionalpolitik i den

meningen att olika modeller för socialpolitik är förenliga med olika varianter av arbetsmarknadspolitik, etc. Ser man socialpolitiken enbart fråga procenten sociala utgifter som en om av

bruttonationalprodukten, är skillnaderna mellan de europeiska länderna relativt

begränsade vad gäller transfereringsnivåer

se figur 1; det är organisationen

av de offentliga tjänsterna som står för de största skillnaderna i den totala

utgiftsnivån. Genom att använda sociala utgifter, mätt i procent BNP, av som

kriterium för socialpolitikens utveckling, är det alltså inte svårt att finna belägg för konvergens industrialiserade länder emellan Skillnader i jämlikhetsmålet inom socialpolitikens olika modeller träder dock fram vid analys dess in-

en av stitutioner.

° Konvergenshypotesen har utövat ett starkt inflytande socialpolitisk forskning. I dess ursprungliga formulering Kerr et al. 1960 hävdas att det är själva strukturen i industrialiserade samhällen kräver vissa institutioner för att kunna fungera väl, som däribland även socialpolitik.

268 Bilaga I

Figur 1 Sociala transfereringar och offentlig konsumtion som andel av BNP i Sverige och 17 OECD-länder år 1989

50-

N

Mo

üzää o tr 5:- : I sociala tronslererlngor Offentligkonsumtion

Källa: OECD Historical Statistics, Tabell 6.2 och 6.3

på socialpolitikens institutionella uppbyggnad i västländerna finner

Om man ser

åtminstone fyra grundläggande modeller: behovsprövning, allmänt grund-

man

skydd, allmänt standardskydd och korporativt standardskydd Korpi Palme 1993. l modellen med behovsprövning bidrag bara till de sämst ställda

ger man

och efter behovsprövning. Denna modell har varit vanlig i alla västländer men

fortfarande viktig i USA. I modellen med allmänt grundskydd omfattas är t.ex. socialförsäkringsprogram ersättningar ger endast alla medborgare av samma men

grundskydd, dvs. de är inte inkomstrelaterade typ folkpension. Social-

ett försäkringssystemen i Storbritannien, Schweiz och Danmark kommer närmast

Bilaga 1 269

denna modell.

Också i modellen med allmänt standardskydd ingår alla medborgare i samma program men ersättningarna är här inkomstrelaterade.] Sverige övergick vi

under 1950-talet genom införandet av en inkomstrelaterad sjukförsäkring och ATP från allmänt grundskydd till allmänt standardskydd. Också Norge och Finland har övergått till denna modell.

På den europeiska kontinenten har däremot modellen med ett korporativt standardskydd varit dominerande allt sedan 1880-talet, då den infördes av Bismarck. Denna modell bygger på att olika yrkesgrupper har separata program

och att ersättningarna är inkomstrelaterade. Den här modellen finns mer eller

mindre tydlig i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, Belgien och Nederlän-

derna.

De här skisserade skillnaderna mellan västländerna i uppbyggnaden av de socialpolitiska institutionerna är av stor betydelse för socialpolitikens funktions-

sätt och resultat. Av definitionen av socialpolitik som framvuxen i spänningsfältet mellan politik och marknad följer att nationalstaten hittills varit socialpolitikens exklusiva arena

och det är inom nationalstaten de olika modellerna vuxit fram. I den följande analysen av förekomsten av socialpolitik på EG-nivå, antingen genom direkta

förordningar och direktiv från EG:s beslutande organ, eller som en följd av

indirekt harmonisering, är det dock nödvändigt att avgränsa begreppet socialpo-

litik. I genomgången av EG:s hittills förda politik på det sociala området, är

således socialpolitik definierad enligt traditionellt mönster som socialförsäkringarna, socialhjälpen och farniljepolitiken. Iden efterföljande undersökningen av indirekt harmonisering i EG-länderna är det de tre grundläggande socialförsäk-

ringarna, nämligen ålderspensionen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, som granskas. Inga kvalitativa skillnader i socialpolitikens utformning kommer därför att behandlas, såsom variationerna i de olika modellernas dimensioner, jämlikhets- och jämställdhetseffekter eller offentlig kontra privat social

service. Vissa av dessa skillnader framträder dock i resultaten av den empiriska

undersökningen.

2 Direkt

harmonisering

Fram till år 1993 har fyra områden inom den sociala sfären varit föremål för

direkt EG intervention och därmed någon form av direkt harmonisering. Genom att analysera dessa ingrepp kan vi avgöra om något eller några kan betecknas som traditionell socialpolitik.

De fyra områdena är:

270 Bilaga 1

Den gemensamma jordbrukspolitiken; De olika fonder som instiftats i utvecklings- och utjämningssyfte, nämligen:

Den regionala fonden - Den sociala fonden - Utjämningsfonden; - Arbetsmiljöregleringar vad gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,

likalöneprincipen, socialförsäkringar för migrerande arbetstagare; Allmänna regleringar vad gäller miljö, hälsa, konsumentskydd, etc.

Den gemensammajordbrukspolitiken kan sägas vara en slags fördelningspolitik. Det ursprungliga syftet var att genom produktionskvoter ge jordbrukarna i de fattigare, oftast södra regionerna en chans att bli kvar i en gemensam marknad

där de rikare bönderna givetvis skulle komma att dominera. Medan de förra med tiden deltar allt mindre i marknadsproduktion av jordbruksprodukter över huvud taget, främst på grund migration från de ur jordbrukssynpunkt minst av lämpliga områdena, har systemet i stället kommit att gynna de mer välbeställda jordbrukarna, som nu motsätter sig såväl förändringar i systemet med över-

skottsinköp och trädespremier från EG:s sida som öppen konkurrens från länder utanför EG, vilket GATT-avtalet kräver. Även det ursprungliga syftet

om

alltså fördelningspolitiskt, går det givetvis inte att kategorisera den gemen-

var

samma jordbrukspolitiken som en form av socialpolitik. De olika fonderna kan vid första anblick tyckas vara en slags fördelningspolitik, men den åsyftade utjämningen gäller regioner, inte medborgare. Såvida

den inte går ut understöd till industrier eller industrisektorer i kris, har regionalpolitik inom en enskild nation samma ändamål som den här typen av fonder, nämligen stöd till förbättringar i infrastrukturen samt investeringar i yrkesutbildning som medför en kompetenshöjning av den aktuella och potentielarbetskraften. I Gunnar Myrdals terminologi handlar det här om att bryta

underutvecklingens onda kretsgång, antingen det gäller regioner inom ett land eller länder emellan Myrdal 1968. Med denna analys blir då område 2 ovan ett skolexempel på politik har allokativ funktion i stället för att syfta till

som en någon form utjämning Padoa-Schioppa 1987. Inte heller detta område kan av alltså sägas utgöra socialpolitik i traditionell mening.

Arbetsmiljöregleringar är återigen exempel på ingripanden som har till ända-

mål att befrämja den ekonomiska integrationen i form av en enda gemensam

marknad. Man bör beakta att både socialpolitik och sociala regleringar medför ingrepp och begränsningar i marknadskrafternas fria spel, i syfte att rätta till marknadsmisslyckanden Majone 1993b. Ingreppen är dock av helt olika karaktär när det gäller socialpolitik resp. social reglering. Socialpolitik bryter marknadens monopol vad gäller fördelningen av resurser i samhället. Den so-

ciala regleringen syftar däremot till att skapa rum för marknaden genom att ta

bort hinder för den fria konkurrensen Lange 1993. De ekonomiska hindren i form tullar och tariffer var i slutet av 1970-talet av

Bilaga 1 271

så gott som avskaffade mellan de länder som då ingick i den europeiska ekonomiska gemenskapen. När fullbordandet av EG:s inre marknad påskyndades genom att ett bestämt datum för dess genomförande fastställdes, nämligen den 1 januari 1993, och genom att nya metoder för harmonisering infördes, såsom principen om ömsesidigt erkännande, var det möjligt att på relativt kort tid avlägsna de så kallade tekniska hindren, dvs. handelshinder i form av nationellt

varierande regler som använts i protektionistiskt syfte och därmed försenat

integrationen. Vad gäller regleringen av hälso- och säkerhetsföreskrifter på

arbetsplatsen kan detta betraktas som en harmonisering av produktionsvillkoren i syfte att avlägsna sociala hinder för den fria konkurrensen, vilken skulle bli snedvriden om företag i en del länder skulle kunna undvika vissa kostnader genom att inte behöva beakta särskilda regler vid produktionen. Detsamma

gäller principen om lika lön för lika arbete. Att kunna utnyttja sämre betald kvinnlig arbetskraft är en otillbörlig komparativ fördel. Samordningen av socialförsäkringar för migrerande arbetskraft har i stället att göra med arbetskraftens rörlighet, något som är en av grundförutsättningarna

för en väl fungerande arbetsmarknad. De fyra friheterna i EG rör inte bara

varor och tjänster som vid ett frihandelsavtal länder emellan, utan också fri ger

rörlighet för både kapital och arbetskraft, de båda produktionsfaktorerna i det europeiska ekonomiska systemet. Ju större rörlighet vi har för dessa två faktorer, bättre antas allokeringen av resurser och den ekonomiska tillväxten bli på längre sikt. Vad det här handlar om är alltså koordination av socialförsäk-

ringar länder emellan när det gäller den enskilda arbetstagaren, inte en harmonisering av olika socialförsäkringssystem. Den numera väl kända förordningen EEG nr 140871 stadfäster de fyra principerna om likabehandling, sammanläggning, icke-överlappning och exportabilitet just för att möjliggöra koordinering av de olika socialförsäkringarna i den enskilde arbetstagarens fall Wester-

häll 1992. Vid t.ex. pensioneringen skall man kunna räkna sig till godo intjänad pension från samtliga arbetstillfällen oavsett i vilken EG-nation arbetet utförts eller var verksamheten bedrivits om det rör egenföretagare. Slutsatsen blir att inte heller område 3 berör socialpolitik i traditionell mening.

De allmänna regleringarna under område 4 är en typ av regleringar som bäst

sköts en övernationell nivå av den anledningen att reglering på nationell nivå

inte skulle vara särskilt verksam i en fri transnationell marknad Majone 1993a. Konsumentskyddet som beslutats om i Maastrichtfördraget är ett exempel, likaså miljöföreskrifter även om dessa också kan ses som regleringar av produktionsvillkoren. Dock kan inte heller någon av dessa typer av regleringar tolkas som socialpolitik i traditionell mening.

I det här sammanhanget är det viktigt att klargöra förhållandet mellan avregle-

ring, dvs. borttagande av hinder, och återreglering på den övernationella nivån.

En integrationsprocess av det slag som skapandet av EG utgör består av två parallella processer, nämligen på den ena sidan avreglering, borttagande av

272 Bilaga 1

nationella hinder, och på den andra sidan övernationell återreglering, dvs. harmonisering. Det ligger alltså ingen motsättning i att tolka t.ex. hälsoföreskrifter på arbetsplatsen såväl i termer borttagande av sociala hinder som i av termer social reglering. Regleringen, harmoniseringen, ersätter de tidigare av nationella antingen genom helt nya föreskrifter eller genom att göra normerna,

de olika i princip likvärdiga där så är möjligt.

normerna Av detta följer naturligtvis inte att all avreglering som kan noteras i de västerländska marknadsekonomierna under de senaste decennierna motsvaras av åter-

reglering på EG-nivå eller är ett resultat av den europeiska integrationspro- Avreglering avser generellt marknadens återtagande av områden som

cessen. varit föremål för statligt monopol eller statliga restriktioner, medan avreglering inom EG:s lagstiftning enbart rör borttagande hinder for produktion på lika av villkor. Målet för EG, ekonomisk integration, har här framhävts som den viktigaste

faktorn vid analys den politik EG fört olika områden, t.ex. social-

en av som

politik. Denna nödvändiga betoning marknadspolitiska motiveringar utesluter givetvis inte helt andra faktorer. Den lobbyverksamhet ILO och EFS7 har

som

bedrivit har sannolikt medfört höjning standarder i hälso- och säkerhets-

en av

föreskrifter se t.ex. Teague och Grahl 1992, men harmoniseringen hade förvis-

skett även utan denna insats. Kommissionen när det gäller socialpolitik

so -

DG V har också betydande roll på det sociala området, framför allt i

- en utformningen harmoniseringsförslag. Kommissionen är dock ingen självav ständig aktör; den är EG:s hjärta och hjärna. Direktiv om harmonisering av

tekniska standarder utfärdas varken byråkratisk nit eller i syfte att utvidga

av kommissionens maktställning. Lika orimligt vore det att se kommissionen egen

politiskt progressiv kraft yrkar sociala reformer, när den förbe-

som en som reder och föreslår sociala regleringar. I båda fallen sker ingreppen i syfte att fullborda den inre marknaden.

Vad ofta beskrivits social integration, social dimension, social-

som som

politik inom EG kan alltså betraktas sociala regleringar i syfte

snarare som att utjämna villkoren marknadens område genom att avlägsna sociala

hinder. Slutsatsen blir därmed att eftersom EG fram till år 1993 inte har lagstif-

på områden kan sägas höra till traditionell socialpolitik, har givetvis inte tat som heller någon direkt harmonisering av socialpolitik förekommit.

7 Europeiska fackliga samorganisationen.

8 Direction Générale Emploi, relations industrielles et affaires sociales. -

Bilaga I 273

3 Indirekt

harmonisering

Frågeställning och data

Inom ett gemensamt marknadsområde kan harmonisering av en viss typ av politik eller av vissa standarder, system och normer ske gradvis utan att de överstatliga beslutande organen så beslutat eller anbefallt. I samband med införandet

av principen om ömsesidigt godkännande uttrycktes förväntningar om att en

spontan harmonisering av detta slag skulle ske så småningom när olika system och standarder utsattes för kunders preferenser King 1986. Att olika typer av politik kan vara föremål för spontan, eller vad jag här valt att kalla indirekt, harmonisering inom en organisation som har ekonomisk integration som slutmål är en hypotes som synes rimlig. I en empirisk undersökning harjag valt att följa utvecklingen av de tre stora socialförsäkringssystemen, dvs. pensioner, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i EG-länderna, för att studera om någon form av indirekt harmonisering länderna emellan skett under den tid dessa varit medlemmar i den europeiska ekonomiska gemenskapen. För att kunna särskilja effekterna av medlemsskapet i EG från den allmänna internationaliseringen av ekonomin har jag jämfört EG-nationernas utveckling med utvecklingen i EFTAländerna. Jag har också skiljt mellan de ursprungliga EG-medlemmarna, som varit med sedan 1957, och det EG som uppstod i och med Danmarks, Englands och Irlands inträde 1972. Den databas jag använt mig omfattar sammanlagt av

18 OECD-länder varav 13 västeuropeiska, som har mer än en miljon invånare

och har haft en obruten politisk demokrati under efterkrigstiden. I databasen ingår alltså inte Island och Luxemburg, inte heller Grekland, Portugal och Spanien. De tre nationsgrupper som bildats är därför EG5, omfattande Belgien, Frankrike, Nederländerna, Italien och Västtyskland; EG8, omfattande EG5gruppen samt Danmark, Irland och Storbritannien; samt EFTA, omfattande Finland, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike. För dessa länder har jag använt uppgifter rörande utformningen av ålderspen-

sions-, sjukförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringen i femårsintervaller från

år 1955, dvs. två år före Romfördraget, fram till år 1985. Tre dimensioner av dessa socialförsäkringssystem har undersökts. Täckningsgraden definieras som procenttalet av försäkrade invånare i förhållande till den relevanta befolknings-

9 Svensk Socialpolitik i Internationell Belysning är databas skapats vid Institutet en som för Social Forskning, Stockholm, under ledning av Walter Korpi. Den innehåller information utvecklingen av de viktigaste socialförsäkringsprogrammen sedan 1930 om i 18 OECD-länder med över en miljon invånare och som åtnjutit politisk demokrati under hela efterkrigstiden. Island och Luxemburg är alltså uteslutna på grund sina av låga invánarantal, medan Grekland, Portugal och Spanien inte uppfyller kravet obruten politisk demokrati.

274 Bilaga I

åldern 15-64 år för pensioner, den totala arbetskraften för

basen befolkningen i

arbetslöshetsförsäkring. Nettoersättningsnivå efter avdrag

sjukförsäkring och och sociala avgifter har beräknats för ensamstående person som

av skatt en medellönen för industriarbetare under året och i nationen i fråga. procent av en

med avseende de procentuella andelarna för Finansieringssystemen belyses arbetsgivarna anställda i fråga om att täcka fmansieringsbehovet.

staten, resp.

här är utröna länder från början tillhört den euro- Eftersom syftet att om som

och förberedde sig för inträdet i EG över

peiska ekonomiska gemenskapen som

blivit lika varandra med avseende på de definierade dimensiotid har mer ovan socialförsäkringssystemen, är det lämpligt att inom resp. grupp nerna av de tre studera hur spridningen kring medeltalet för de olika variablerna har av länder

Om spridningen inom har varit oförändrad eller ökat tyder

utvecklats. en grupp ländernas socialpolitik inte har harmoniserats. Har spridningen detta på att skulle detta kunna ett resultat indirekt harmonisering. däremot minskat, vara av

föra in EFTA-länderna jämförelsegrupp blir det möjligt att

Genom att som en effekterna allmän internationell utveckling och en eventuell

skilja mellan av en harmonisering inom EG. Således valde jag att operationalisera harmoni-

indirekt

minskning standardavvikelsen.

sering som en av social förändring i avsikt att fastställa eventuella trender i När man studerar valet för den första observationen viktigt. Eftersom

utvecklingen är av tidpunkt

värdena på de utvalda variablerna närmast före bildandet av 1955 års data ger EEG år 1957, valdes de därför till utgångspunkt för tidsserierna.

Vid studium spridningens utveckling över tid är analysenheten förstås

ett av spridningen medeltalet på vissa variabelvärden den grupp inom vilken runt utgörs ett litet antal länder är det grupperar sig. Men eftersom grupperna av

kontrollera de enskilda ländernas rörelser, eftersom en markant poli-

viktigt att land kan orsaka brott i utvecklingstendensen för tikförändring i ett enda ett

spridningskurvan. och i allmänhet även ersättningsnivån i socialförsäk- Eftersom täckningsgraden

överstiga 100 % kan successiv ökning av medelvärderingsprogram inte kan en ,

medföra minskade spridningstal och därmed ge uttryck för en ökning av

na egentligen bara avspeglar ökning medelvärdet. Det är homogenitet som en av betydelse känna till något medelvärdenas utveckling innan man därför av att om förändringen i spridningen. I bilaga 1 grunddata om medelvärkan bedöma ges

den och spridningar 1955-1985 för de tre grupperna av länder.

Även har dock beräknats och i de fall dessa och standard- ° variationskoefñcienterna avvikelsema olika utfall, vill detta förhållande påpekas. ger

Bilaga 1 275

Utveckling av medelvärden

Medeltalen för täckningsgraden ökar för alla tre socialförsäkringsprogrammen i alla tre ländergrupperna från år 1955 till år 1985. Vad gäller pensioner var

medeltalet lågt 1955 men har sedan dess nått cirka 90 % i EFTA-länderna. De båda EG-gruppernas medelvärden låg högre än EFTA-gruppens år 1955, men

har ökat i långsammare takt och ligger nu på cirka 65 % se figur 2. Täck-

ningsgraden i sjukförsäkringen visar liknande utveckling: EFTA har ökat

kraftigt och ligger sedan år 1965 på ungefär 90 %, medan EG-länderna,

som

låg avsevärt högre i början av tidsserien, stannat på cirka 80 % sedan år 1975. Arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad har ökat mest markant i EFTA-gruppen, där den är cirka 90 % medan medelvärdet i de båda EG-grupperna ligger

,

på ungefär 65 % sedan år 1970.

Figur 2 Pensionemas genomsnittliga täckningsgrad i EG-8, EG-5 och EFTA 100

l I l I l l 1955 1960 1965 1970 1975 1980 I 985

Källa: SSIB-data

276 Bilaga 1

Även ersättningsniváerna ökar i medeltal för alla länder. Vad

tre grupperna av

gäller pensioner är det EFTA-gruppen som ökar mest och hamnar något över de båda EG-grupperna år 1985. Detta mönster är ännu tydligare i sjukförsäk-

ringen. Här låg EFTA-medeltalet betydligt lägre än motsvarande EG-nivä år 1955, har sedan ökat kraftigt till 90 % är 1985, medan EG-medeltalen men upp

är ungefär 70 % sedan år 1970 se figur 3. Medeltalen för ersättningsnivåer-

i arbetslöshetsförsäkringen ökar i alla tre ländergrupperna, dock med en svag na minskning för EG-länderna mellan åren 1980 och 1985.

Figur 3 Sjukförsäkringens genomsnittliga ersättningsnivåer i EG-S, EG-5 och EFIA

100 -

90 -

ao -

ä 70 ä ö E oo - C 2 2 so - 13 D O s S B n e å g ao -

20 -

10 -

o l l 1 l J 1 1955 1960 1965 1970 1975 mo 1935

----- -- ae-a :cs-s EFTA

Källa: SSIB-data

Bilaga I 277

Finansieringsmetoderna definieras här statens, arbetsgivarnas och de som

försäkrades andel av den totala finansieringen. När andelen för en av dessa tre

förändras måste den alltså förändras för en eller båda de övriga. Förändringar i finansieringsmetoderna uppvisar inga enhetliga mönster för någon av grupper- Vad gäller statens fmansieringsandel av pensionerna minskar den i alla tre na.

länder. I sjukförsäkringen är statens andel relativt liten och stabil

grupperna av

i alla medan den i arbetslöshetsförsäkringen är betydligt större

tre grupperna,

relativt stabil. l EFTA-länderna sker en markant ökning av arbetsgivarens

men

andel finansieringen i alla tre socialforsäkringsprogrammen och den ligger

av

på ungefär 50 % år 1985. EG-grupperna har ett högre medeltal denna varia-

bel än EFTA-gruppen när det gäller sjukförsäkringen, men ett lägre medelvärde pensioner och arbetslöshetsförsäkring. När det gäller de anställdas

i fråga om finansieringsandel sker successiv minskning i EFTA-gruppen, medan nivån en är mera stabil i EG-grupperna. Som framgår redovisningen finns det inga tydliga mönster i sättet att finanav siera socialförsäkringar. Varken i EFTA eller EG -länderna finns det alltså -

någon dominerande typ av financial policy mix när det gäller socialförsäkringarnas finansiering.

3.3 Täckningsgrad

Vi övergår till analysen standardavvikelsernas utveckling som indikatorer

nu av på harmonisering eller dess motsats. Spridningen med avseende på täckningsgraden förhåller sig rätt stabil i alla tre socialförsäkringssystemen och i alla tre efter det första oroliga decenniet i tidsserierna. Österrike ländergrupperna visar minskning i täckningsgraden i pensioner, något som ger utslag i ökad en standardavvikelse år 1985 för EFTA-gruppen. I arbetslöshetsförsäkringen är det

i stället Sverige är ansvarigt för en ökad spridning inom EFTA efter att

som

regelförändringar för KAS ha infört 100 % täckningsgrad år 1985. Båda

genom

EG-grupperna uppvisar markant fallande spridningskurvor mellan åren 1965 och

1970 i arbetslöshetsförsäkringen. I allmänhet, även om vi bortser från det förs-

ta decenniet och börjat analysen år 1965, bilden uttryck för stabilitet mer

ger

än harmonisering, såväl inom EFTA i de båda EG-grupperna se figur 4.

som

Mindre andelar socialförsäkringsfmansiering kommer från andra källor, av som främst försäkringsfonder, är uteslutna och de tre här nämnda källorna når därför tillsammans upp till 100 %.

2 Den sista punkten är relevant för den akademiska såväl som den politiska debatten, eftersom EFTA-ländema ofta överlag höra till de nordliga, socialdemokratisanses ka eller statsfmansierade kategorierna i klassificeringar välfärdssamhällen av

Esping-Andersen 1990; Leibfried 1992.

278 Bilaga 1

Figur 4 Spridningen i arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad i EG-8, EG-5 och EFTA 0.6 -

0,5 -

0,4 -

Ob I

0,2 -

0.1 -

o l l | | I | | 1955 1960 1965 1970 1975 1930 1985 ° EG-BEG-S EFTÄ Källa: SSIB-data 3.4

Ersättningsnivåer

När det gäller ersättningsnivåer uppvisar EFTA-gruppen klara harmoniseringstendenser i alla tre socialförsäkringsprogramrnen. Inom EG5 minskar spridningen bara i arbetslöshetsförsäkringen medan den till och med ökar i de båda

andra programmen, framför allt i sjukförsäkringen. Den märkbara ökningen

i standardavvikelse för EG8 mellan åren 1980 och 1985 beror främst på den

3 EG8 skulle ge prov på harmonisering även i sjukförsåkringen, om vi använt variationskoefñcienten som indikator.

Bilaga I 279

drastiska minskningen av ersättningsniváerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring från 52 till Även 27 resp. 24 % i Storbritannien. Belgien och Nederländerna minskar sina ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen vid denna

tid. När det gäller pensioner ökar däremot ersättningsnivân kraftigt i Belgien

samtidigt som Nederländerna inför minskningar, något som givetvis också ökar standardavvikelsen inom EG-grupperna. Sammanfattningsvis ser vi alltså inga tecken på ökande likhet av ersättningsniváerna inom EG-länderna men däremot

inom EFTA-gruppen se figur 5.

Figur 5 Spridningen i sjukförsäkringens genomsnittliga ersättningsnivåer i EG-8, EG-5 och EFIA 0.6 F

0.5 -

0,4 -

o U I

0,2 -

0,1 -

o i l i i i i i 19535 1960 1965 1970 1975 1950 1965 ze-a -á-se-s -o-srrA Källa: SSIB-datta

280 Bilaga I

3.5 Finansiering

Det finns i huvudsaktre finansieringskällor till socialförsäkringar, arbetsgivaravgifter, de anställdas avgifter och statlig skattefinansiering. Inom den katolskakorporativa traditionssfaren, som har dominerat utvecklingen i det kontinentala Europa, har fmansieringsbördan oftast delats mellan arbetsgivare och anställda, ibland med ett inslag skattefinansiering. I andra länder har finansieringsav systemet varit diversifierat. Under perioden 1955 till 1985 har förändringarmer i proportionerna mellan de tre olika finansieringskällorna varit stora, något na konstaterades när vi diskuterade medelvärdenas utveckling. Man kan inte som heller urskilja några klara tendenser mot harmonisering. Vad gäller statens andel av finansieringen i sjukförsäkringen går de båda EG-grupperna mot något större heterogenitet, medan EFTA-gruppen i huvudsak förblir stabil. När det gäller pensioner har heterogeniteten inom EG5 och EG8 ökat efter år 1965, men eftersom spridningen inom grupperna var mycket stor vid det första observationsåret är den trots detta lägre år 1985. Detta gäller för EG8 i ännu högre grad än för EG5, något som beror Danmarks återinförande av en hög grad

av skattefinansiering av sitt pensionssystem.

Skattefmansieringen av arbetslöshetsförsäkringen uppvisar ett mycket distinkt mönster för de båda EG-grupperna. Från ett initialt högt spridningstal kan en klar tendens till ökad homogenitet skönjas fram till år 1970, då plötsligt linjen indikerar standardavvikelsens förlopp skjuter i höjden. Vid en kontroll av som de enskilda länderna framgår att inte mindre än fem länder Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna och Västtyskland ökar sin skattefinansiering av arbets-

löshetsförsäkringen vid denna tid, alltså mellan åren 1970 och 1975 se figur

6. En rimlig förklaring till detta är den kraftiga ökningen av arbetslöshet som följde på den första oljechocken år 1973 i förening med den politiska och sociala svepte över Europa de sista åren 1960-talet och i början av 1970oro som av talet. Även 1980 års data visar på ökad spridning; somliga länder höll fast eller

ökade sin skattefinansiering, medan andra övergick till avgiftssystemen. Tecken

till minskning av olikheten kommer först i 1985 års data, efter det att Storbritannien och Danmark ändrat inriktning. Vad gäller EFTA-länderna finns en svag tendens till harmonisering i sjukförsäkringen och pensionerna, men inte i arbetslöshetsförsäkringen, där spridningen ömsom ökar, ömsom minskar.

Eftersom vi här tittar på de tre källornas procentuella andel av den totala finansieringen, måste man beakta att en ökning i en källa betyder minskning i en eller båda de andra.

15 Vid användning variationskoefñcienten skulle de sista båda fallen inte ha kvaliav ficerat sig för harmonisering som slutresultat.

Bilaga ] 281

Figur 6 Spridningen i statens andel arbetslöshetsförsäkringens finansiering i EGav EG-5 och EFTA

0,6 -

0,5 -

0,4 -

OU I

0,2 -

0.1 -

0 i l i m i i i 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1905 sG-a --°-EG-5 °EFTA Källa: SSIB-data

När vi nu övergår till att undersöka arbetsgivaravgifterna finansieringskälla

som

för socialförsäkringarna, bör givetvis beakta att dessa delvis spegel-

man ger en

bild av skattefinansieringen, eftersom de anställdas egenavgifter ligger något så när stilla över tidsperioden i fråga. Detta är särskilt relevant för

resonemang

analysen av arbetslöshetsförsäkringen, där EG5 och EG8 naturligtvis uppvisar samma abrupta ökning av spridningen mellan åren 1970 och 1975 be-

som ovan

skrivits. Vad beträffar arbetslöshetsförsäkringen ökar EFTA-gruppen sin homo-

282 Bilaga 1

genitet något. Inom alla tre ländergrupperna ökar däremot spridningen något

för pensioner se figur 7 resp. sjukförsäkring.

Figur 7 Spridningen i arbetsgivamas andel pensionemas finansiering i EG-8, av EG-5 och EFTA

0.5 -

0,4 -

OU 1

0.2 -

0,1 -

0 l i i l l i I 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 ° EG-8 EG-S °EFIA Källa: SSIB-data

Vad slutligen beträffar de anställdas andel finansieringen tenderar spridningen

av öka i alla försäkringsprogrammen och för alla tre ländergrupperna. att tre

Betraktade i sin helhet har finansieringssystemen för de tre stora socialförsäk-

5 Både EFTA och EG8 skulle här ha uppnått harmonisering Variationskoefficienom använts; sådant etiketterande motsägs dock den tydliga ökningen av heteroten ett av geniteten under periodens senare del.

Bilaga 1 283

ringarna alltså inte undergått någon entydig form

av harmoniseringsprocess, men förändringarna inom de enskilda nationerna har ofta varit så drastiska.

nog

Ibland ändrar länder politik samtidigt, i olika men riktning, varvid inte alltid spridningsmåtten förändras. Därför kan också ibland faktisk en minskning av spridningen synas vara helt slumpmässig i stället för resultatet

av en reell

harmoniseringsprocess. Av alla länder ingått i de är det

som tre grupperna, egentligen bara Österrike och till en del Västtyskland som haft relativt stabila

finansieringssystem i huvudsak baserade på avgifter i lika andelar från arbetsgi-

vare och de anställda.

Det torde uppenbart att det just finansieringsmekanismerna

vara var som kunde

tänkas ha undergått harmoniseringsprocess en genom medlemsskapet i EG, detta med hänsyn till de ekonomiskt politiska rättesnören gemensamma som följs av medlemsländerna med sikte målet fullständig ekonomisk om integration.

Emellertid måste vi här dra slutsatsen att det inte finns några

belägg i dessa data som skulle kunna stöda hypotes harmonisering en om av finansieringssystemen i EG-länderna för de socialförsäkringar ingått i som undersökningen.

Om vi enbart beaktar begynnelse- och slutvärdena på spridningskurvorna för

alla fem variablerna i de tre försäkringssystemen, finner vi bland de 15 sprid-

ningskurvorna inom länder nio fall minskad standardavvikelse resp. grupp av av för EFTA-länderna och för EG5 EG8. EG kan alltså inte sex resp. överlag

uppvisa högre harmoniseringsgrad än EFTA. Inte heller visar EG5

någon

högre grad av harmonisering än EG8. Vid de tre tillfällen dessa båda

grupper uppvisar olika resultat, är det i stället EG8 vid två dessa minskat som av sin

heterogenitet. Alltså får vi inte belägg för att EG5 för något högre

utsatts

harmoniseringstryck på grund av det tidigare inträdet i gemenskapen.

Tvärt emot vad man hade kunnat vänta sig är det alltså EFTA-länderna

som

oftare än de båda EG-grupperna under de årtiondena blivit

senaste mer lika varandra med avseende på de dimensioner de

av tre stora socialförsäkringarna

som ingått i denna undersökning.

7 Eftersom EG5 ingår i EG8 och dessa grupper därmed är beroende varandra, av har de jämförts separat med EFTA.

8 Vid en jämförelse av nivåerna på standardavvikelsen vid sista observationstillfället,

1985, visar EFTA lägsta värdena på nio de 15 variablerna, av medan EG5 och EG8 lägger lägst tre fyra gånger ett lika poängtal. resp.

284 Bilaga 1

4 Hittillsvarande och framtida utveckling

redovisade förvånande utfallet är förvisso flerfal-

Orsakerna till det ovan ganska

svårskiljbara. Här måste för det första komma

diga och dessutom analytiskt man

Fram till år 1985 trycket från EG ihåg tidsramen för undersökningen. var

det gäller socialpolitik. Inte heller hade den gemensamma mycket svagt när

fullständigt; de områden ekonomisk politik ekonomiska politiken genomförts av

tänkas den typ att de dimen-

harmoniserats under denna period kan vara av

som

här undersökts inte påverkades. En rimlig hypotes sioner av socialpolitik som

arbetslöshetsnivåerna i EG-länderna under slutet av annars att de höga vore

1980-talet skulle ha framkallat ett så kraftigt budgetunderskott,

1970-talet och

socialförsäkringsprogranunen skulle ha kunnat omdimensionering av att en

skönjas redan år 1985. finansieringsmetoderna skulle vara Som ovan nämnts var en av hypoteserna att

harmoniseringstendenser och då i riktning bort de närmast tänkbara objekten för

Neoklassisk ekonomisk teori och utbudsekonomi, som från skattefinansiering.

kittet i EG-konstruktionen, är båda kritiska mot en tillsammans utgör själva

såväl skattefinansiering socialpolitiken. Någon

stor offentlig sektor som mot av

huvudkälla för EG-länderna

tydlig tendens i riktning mot avgiftsfinansiering som

faktum förstärker de teorier som framär dock inte märkbar. Detta som grupp

roll, både historiskt och i nuläget, vad beträffar socialpolitiförts om politikens

den ekonomiska tillväxten för reforkens utformande. Visserligen sätter ramar

modell har hittintills varit ett uttryck för den men valet av socialpolitisk

mer,

politiska viljan nationell nivå. roll framträder tydligt i det här sammanhanget om Den nationella politikens

Som visades har EFTA-länderna uppnått en vi ser på EFTA-gruppen. ovan

sinsemellan än EG-länderna och dessutom ligger högre grad harmonisering av

högre när det gäller ersättningsnivåer och täckningsgrad.

EFTA-gruppen klart

förklaras med det industrialiserade samhällets Den här skillnaden kan inte

den s.k. konvergensteorin hävdar. Inte heller har behov av socialpolitik som

ekonomisk gemensamhetsstruktur, eftersom EFTA

dessa länder ingått i någon

med undantag Schweiz har de övriga bara varit ett frihandelsområde. Men av

Sverige, Norge, Finland och Österrike, under flera decenni-

länderna i gruppen,

styrkeförhållanden och har dessutom

visat ganska likartade politiska

er upp

arbetsmarknaden. Dessa faktorer torde kunna

liknande törhandlingstraditioner socialpolitik utvecklats i riktning och skiljer sig

förklara varför deras samma

i flertalet EG-länder. från den

olika undersökningar arbetsmarknadspolitik och 9 Denna likhet har understrukits i av

till arbetslöshet. Se t.ex. Soskice 1990 och Korpi 1991. de politiska orsakerna av

Bilaga 1 285

Vad betyder de resultat här redovisats för den framtida nu som utvecklingen Frågan är lika relevant för medborgaren den är som omöjlig för forskaren att besvara. Målanalysen den europeiska gemenskapen .och definitionen de

av av olika kriterierna för socialpolitik har möjliggjort klargörande orsakssamett av manhangen bakom såväl resultaten den här undersökningen avsaknaden av som av traditionell direkt socialpolitik. Denna angreppsmetod är viktig för forma att

hypoteser om den framtida utvecklingen, eftersom objektet för vår analys

men

är ovanligt rörligt, skulle hypoteserna bli i hög grad spekulativa. Jag har här i

stället valt att formulera några grundläggande kriterier bör beaktas som vid

teoretiska formuleringar den europeiska socialpolitikens av utveckling. A. Förutsägelser om framtida utveckling social karaktär görs i socialveten-

av

skaperna oftast under antagande om att förutsättningarna för orsakssambanden

förblir oförändrade. Att extrapolera trender utifrån de här redovisade resultaten är extra riskabelt, eftersom konstruerandet den europeiska gemenskapen i hög av

grad är en pågående process. EG växer kontinuerligt. Den juridiska basen är

nämligen inte bara fördragen, utan också varje utslag i EG-domstolen. Tillsam-

mans utgör dessa båda element EG:s regelverk Pacquis communautaire. Dessutom är ändamålet med EG att skapa typ övernationell organisaen ny av

tion. Den är inte enbart internationell samarbetsorganisation, i vilken enskil-

en

da suveräna stater ingår för att befrämja vissa mål. I och med medlemskapet avstår staterna frivilligt del sitt självbestämmande de förbinder

en av genom att

sig att följa vissa lagar och förordningar och vid behov harmonisera

den egna

nationella lagstiftningen följdenligt. Å andra sidan det ohistoriskt

är att uppfatta

EG som en ny variant nationalstaten kan tänkas följa av som samma utvecklings-

mönster som nationalstaten har gjort. EG är överstatlig politisk formation, en till vilken nationsstaterna avstått del sin suveränitet, en av men som också utökar sin politiska makt gentemot medlemsstaterna varje harmonigenom nytt

seringsingrepp.

B. Graden av politisk makt den överstatliga

som nya statsbildningen uppnår är en viktig frågeställning. Hur kommer den politisk union

nya typ av som

Maastrichtfördraget förespråkar ut Här det graden

att se är av federalism som

är den relevanta frågan Kleinman-Piachaud 1992. Om resultatet blir total

en

politisk integration, kommer naturligtvis även socialpolitiken definieras och

att

implementeras på överstatlig nivå. Enbart i detta fall är det någon mening med att tala om en europeisk välfärdsstat eller mindre välkänd modell.

av mer Blir resultatet i stället någon form federalistisk politisk union, kommer av avväg-

73°Se Meehan 1991 för en framställning EG-domstolens roll vad gäller implemenav teringen av EG:s lagstiftning i de olika medlemsstaterna, såväl som av dess banbrytande funktion många socialpolitiska områden att skapa precedensfall genom som kommissionen senare kan utnyttja i sina förslag.

286 Bilaga 1

ningen mellan nationella och överstatliga socialpolitiska kompetensområden att

bli det mest intressanta problemet.

EG, den ekonomiska integrationen, har blivit mer domine- C. Huvudmålet för

från och med 1980-talet, då ett snabbt fullbordande av den inre rande än tidigare

absolut nödvändigt för att kunna möta konkurrensen från marknaden ansågs som

de industrinationerna i Sydostasien. Denna utveckling

Japan, USA och nya

mellan paragraf 118 i Romtraktaten och avspeglar sig tydligt vid en jämförelse

tillkommit Enhetsakten. Medan 118 uppmanar till

paragraf ll8a som genom mellan medlemsstaterna det sociala området med speciell

nära samarbete

till arbetsvillkoren, rör tillägget i ll8a enbart produktionsvillko-

hänsyn tagen

räcker det också med två tredjedels majoritet i

I och med Enhetsakten ren. besluta harmonisering hälso- och säkerhetsföreministerrådet för att om av

arbetsplatsen, reform syfte att påskynda harmoniseringen skrifter på en vars var

och därmed fullborda den marknaden.

av produktionsvillkoren gemensamma integration kan inte genomföras i ett politiskt och socialt

Men ekonomisk

utveckling politisk samverkan inom europeisk union som

vakuum. Den mot en

Maastrichtfördraget är därför helt logisk följd fullbordandet

skisseras i en av

marknaden. Men de politiska mål kommit i för-

den gemensamma som nu av

annorlunda de politiskt ideologiska mål dominerade grunden är delvis än som för Romfördragets undertecknande. Politisk stabilitet är ett grund-

vid tiden

för marknadens fungerande Padoa-Schioppa 1987; vissa läggande villkor tolkas linje, den rekommendasocialpolitiska initiativ kan enligt samma t.ex.

Ministerrådet i juli 1992 och benämns Konvergens av tion som antog som

socialt skydd och socialpolitik.

talrika undersökningar fattigdom och margi- Kommissionen har låtit utföra av

länderna Room 1991. Marginalisering

nalisering i de europeiska se t.ex. som

långvarig arbetslöshet; demograñsk utveckling; förändringar i familjeföljd av arbetslösa försäkring; den ökande dualisstrukturen; växande grupper av utan

arbetsmarknaden med allt större andel tillfälliga eller deltidsarbeten; alla men på social instabilitet. Alltför stora skillnader

dessa faktorer kan leda till politisk och kan också utgöra ett hinder för arbetskraftens fria rörlighet, i social trygghet skillnader kan upphov till fenomenet social turism, dvs.

likaväl som samma ge

i funktion tillgången till sociala bidrag. Det finns också val av bosättningsort av

skulle vilja använda någon form social risk att några länder medvetet av en den ekonomiska devalvering inte längre blir devalvering för att ersätta som

och med den ekonomiska och monetära unionens fullbordande. möjlig i alltså inte är bindande, medlemsländerna Rekommendationen, som uppmanar

för socialpolitiska mål på nationell att i huvudsak verka uppnåendet av tre resp.

miniminivå ekonomiska resurser till varje nivå, nämligen att garantera en av

ekonomisk och social integration; att garantera den

medborgare; att verka för

i tvingas sluta sin anställning, in-

arbetstagare som går pension eller som en

skälig i förhållande till den tidigare arbetsinkomsten. komst som kan anses

Bilaga I 287

En viktig aspekt på detta dokument är det är första att gången som medborgarna beaktas i socialpolitiska sammanhang. Alla direktiv eller rekommendationer inom den sociala sfären har hittills varit begränsad till arbetskraften, såsom i sociala stadgan från år 1989 eller det sociala protokollet i Maastricht-

fördraget. Vidare skall det understrykas att denna rekommendation inte innebär ett val av någon specifik modell för utformningen socialpolitiken.

av Det första delmålet är helt enkelt uppmaning till de nationer, en som ännu inte har infört

någon form socialt skydd för dem står utanför av som arbetsmarknaden, att så

göra. De nationer redan har sådan

som typ av lagstiftning förväntas inte

ta nya

initiativ eller ändra system. Harmonisering i

det här fallet gäller existensen, inte modeller av socialt skydd. D. I takt med att den ekonomiska integrationen fullbordas och den politiska samverkan utvecklas enligt planerna kan alltså förvänta sig

man en fördjupning

också av den sociala integrationen. Men såvida inte en starkt centraliserad stat

Europa uppstår, kommer den traditionella socialpolitiken att huvudsakligen

utformas på nationsnivå. Nationalstatens

ställning i ett framtida federalt Europa

blir då ett centralt problem. Här är det urholkandet av nationalstatens autonomi

som kan få konsekvenser för socialpolitiken. Man kan urskilja tre faktorer som var för sig eller tillsammans kan inkräkta på de nationella regeringarnas möjlig-

heter att utveckla eller behålla sin traditionella

socialpolitik, i den mån den politiska vil jan finns, nämligen

internationaliseringen av ekonomin, den överstat-

liga organisationens karaktär, och regionernas framtida roll.

internationaliseringen av ekonomin och då särskilt den ökande integrationen

av världsekonomin, främst de transnationella

genom företagen, kan påverka

nationell socialpolitik på två sätt:

genom undandragande av investeringar i de fall företagsklimatet inte bedöms som lämpligt, något som kan resultera i

stagnation av den ekonomiska tillväxten och därmed minska de finansiella

resurserna för socialpolitiska åtaganden; indirekt genom tryck på likriktning av

institutionella strukturer i de länder

som ingår i den globala världsekonomin

Dore 1993, Soskice 1993.

Utmaningen mot den inhemska socialpolitiken torde inte komma direkt från överstatliga politiska organ: EG-kommissionen hävdar kontinuerligt

och bestämt avsaknaden av intentioner att harmonisera socialpolitiska modeller. Det är snarare den ekonomiska politiken, framför allt efter ett genomförande av den ekonomiska och monetära unionen, sätter gränser för som den nationella självständigheten. Faktorinkomster skall helt bestämmas av marknadskrafterna

Goodhart 1990, vilket inte blott innebär stopp för minimi- och solidaritets-

löner; även understöd till industrier eller industrisektorer i kris, liksom speci-

ella lokala band vid offentlig upphandling blir helt uteslutna.

Räntan kan inte

längre användas som politiskt nationellt instrument för stimulera

att ekonomin

eller vice versa. Ingrepp de båda av senare slagen har varit viktiga element i en

aktiv arbetsmarknadspolitik, det kan knappast definieras

men som traditionell

288 Bilaga I

socialpolitik.

nuvarande regionernas framtida roll och ställning Den tredje faktorn rör de Lokala företagare, eller ofta koalitio-

inom den överstatliga organisationen.

nya

arbetsmarknadens i regioner med stor utvecklingspotential,

ner av parter, centraliserade nationalstaterna, har redan börjat förhandframför allt i de minst

förbättra sina marknadspositioner Streeck och

1a direkt med EG i syfte att

nationella successivt irrelevant för den Schmitter 1993. Om den staten anses verkande företagens innovationsförmåga och lokala utvecklingen och de där för nationsstatens utveck-

konkurrenskraft, kommer benägenheten att ta ansvar

för konkurrenssvaga regioner såväl som för ling att minska. Konsekvenserna

medborgare marginaliserats skulle kunna bli betydande.

som

Bilaga 1 289

Tabell Täckningsgrad i socialförsäkringen i åtta EG-Iönder, ifem EGländer och i fem EFTA-Iönder 1955-1985: Medelvörden, sfandardavvikelser och variafionskofficienfer

Pensioner befolkning EG-8 EG-S EFTA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA Ar

Ar

Ar

10 13-1112

290 Bilaga I

Tabell Ersöhningsnivåer I socialförsäkringen för en ensamstående person i åtta EG-Iånder, i fem EG-Iönder och item EFTA-Iönder 1955- 1985: Medelvörden, standardavvikelser och variaiionskofficienter

Pensioner EG-8 EG-5 EFTA Medl VK Medl SA VK Medl SA Ar

Ar

Ar

Bilaga 1 291

Tabell 3. Statens fincnsieringsandel av socialförsäkringen i åtta EG-Iönder, i fem EG-Iönder och i fem EFTA-Iönder 1955-1985: Medelvörden, standardawikelser och variationskofficienter

Pensioner EG-8 EG-s EFrA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA VK Ar

Ar

Ar

292 Bilaga I

Tabell 4. Arbetsgivarnas finansieringsondel av socialförsäkringen i åtta EG- Iönder, Hem EG-Iönder och i fem EFTA-lönder 1955-1985: Medelvörden, stondardawikelser och vorlationskomclenter

Pensioner

EG-8 EG-S EFTA Medl VK Medl SA VK Medl SA VK Ar

1955 0,33 0,23 0,70 0,44 0,31 0,21 0,17 0.83 1960 0,29 0,23 0,78 0,39 0,46 0,26 0,16 0,60 1965 0,31 0,20 0,66 0,38 0,33 0,19 0.58 1970 0,32 0,21 0,65 0,40 0,50 0,38 0,24 0,64 1975 0,34 0,20 0,59 0,40 0,48 0,15 0,35 1980 0,34 0,55 0,39 0,52 0,14 0,27 1985 0,37 0,22 0,61 0,43 0,53 0,55 0,20 0,37

Sjukförsäkring

Bilaga 1 293

Tabell Arbetstagarens finonsieringsandel av socialförsäkringen i åtta ght EGländer, item EG-lönder och 1fem EFTA-länder 1955-1985: Medelvörden, standardawikelser och voriationskofficienter

Pensioner EG-8 EG-5 EFTA Medl SA VK Medl SA VK Medl SA VK Ar

294 Bilaga 1

Litteratur

Dore Ronald. 1969 On the Possibility and Desirability of a Theory of Modernization, IDS Communication Series n. 38. Institute of Development Studies, University of Sussex Dore Ronald. 1993 World Markets and Institutional Uniformity, kommer att publiseras i G. Parry ed., Festschrift for Ghita Ionescu. London: Edward Elgar

Esping-Andersen Gösta. 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. Oxford:

Polity Press

Goodhart C.A.E. 1990 National Fiscal Policy within EMU: The Fiscal Implications of Maastricht. LSE Financial Markets Group, Special Papers Series, Special Paper No. 45 Hansson Göte. 1990 Harmonization and International Trade. London: Routledge Jones R. Ben. 1980 The Making of Contemporary Europe. London: Hodder and Stoughton Kerr C. et al. 1960 Industrialism. and Industrial Man. Cambridge, Mass.: Harvard University Press King Mervyn. 1986 Harmonization of Taxes on Income from Capital the EEC. LSE Financial Markets Group, Special Papers Series, Special Paper No. 18

Kleinman Mark Piachaud David. 1992 European Social Policy: Models and - Rationales. Discussion Paper WSP77, STICERD, L.S.E. Korpi Walter. 1991 Political and Economic Explanations for Unemployment: A Cross-national and Long-term Analysis, British Journal of Political Science, Vol. 21, Part 3 Korpi Walter och Palme Joakim. 1993 Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning. Bilaga 17 till SOU, Finansdepartementet, 1993:16, Nya villkor för ekonomi och politik Lange Peter. 1993 Maastricht and the Social Protocol: Why Did They D0 It, Politics and Society, Vol. 21, No. l

Leibfried Stephan. 1992 Social Europe, Welfare State Trajectories of the European Community, Otto Hans-Uwe and Flösser Gaby eds., How to Organize Prevention. Berlin, New York: Walter de Gruyter Leibfried Stephan and Pierson Paul. 1992 Prospects for Social Europe, Politics and Society, Vol. 20, No. 3 Majone Giandomenico. 19933 The European Community between Social Policy and Social Regulation, Journal of Common Market Studies, Vol. 31

Bilaga 1 295

Majone Giandomenico. 1993b Mutual Recognition in Federal Type of Systems. EUI Working Paper SPS No. 931. European University Institute, Florence Meehan Elisabeth. 1991 European Citizenship and Social Policies, Vogel Ursula and Moran Michael eds., The Frontiers of Citizenship. London: Macmillan Myrdal Gunnar. 1968 Asian Drama. An Inquiry into the Poverty of Nations. New York: Pantheon Padoa-Schioppa Tommaso. 1987 Efficiency, Stability and Equity. Oxford: Oxford University Press Petersen J om Henrik. 1992 EF og socialpolitikken , Nationaloko nomisk Tidskrift 1 30 1992 , Room Graham et al. eds. 1991 National Policies to Combat Social Exclusion. First Annual Report of the European Community Observatory. Commission of the European Communities, DG V. Bruxelles Soskice David. 1990 Reinterpreting Corporatism and Explaining Unemployment: Co-ordinated and N on-co-ordinated Market Economics, i Brunetta Renato and Dell Aringa Carlo eds., Labour Relations and Economic Performance. MacMillan, London Soskice David. 1993 The Institutional Infrastructure for International Competitiveness: A Comparative Analysis of the UK and Germany, i Atkinson A.B. and Brunetta R. eds., The Economics of the New Europe. London: MacMillan Spicker Paul. 1991 The Principle of Subsidiarity and the Social Policy of the European Community, Journal of European Social Policy, 1991:1 Streeck Wolfgang and Schmitter Philippe C. 1991 From National Corporatism to Transnational Pluralism: Organized Interests in the Single European Market, Politics and Society, Vol. 19, No. 2 Teague Paul and Grahl John. 1992 Industrial Relations and European Integration. London: Lawrence Wishart Treaties establishing the European Communities. Resolutions Declarations. - Brussels Luxembourg 1987 - Westerhäll Lotta. 1992 Socialförsäkringar och EG. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag

Bilaga 2

Den svenska identiteten i

framtiden

Åke Daun

Vad händer med svenskarna Hur blir den europeiska framtiden i ett kulturper-

spektiv Kommer den svenska kulturen att bli lik den tyska, franska och

mer italienska Kommer den svenska identiteten att försvagas till förmån för en förstärkt europeisk identitet Vi måste skilja på två slag förändringsprocessen Den ena är det som sker av

då den unga generationen formas av en förändrad omgivning. De unga införlivar tidsbundna värderingar och perspektiv och påverkas av levnadsvillkoren under just deras uppväxtår. Varje generation skiljer sig härigenom något från den föregående. Typiskt för det moderna samhället är att förändringstakten hela tiden ökar. Detta gör att generationsgapen blir allt större. Därför kommer

morgondagens svenskar, oavsett Sveriges eventuella EG-anslutning eller EU-

anslutning, att skilja sig väsentligt från dagens. Den avsedda anslutningen till EG bör ses som en i raden av nya förutsättningar, vilka kommer att forma morgondagens samhälle. Värderingar, attityder och vardagliga beteenden komatt påverkas på skilda sätt. Svenskarna kommer alltså att förändras under mer